0

Kungl. Maj.ts proposition nr 10S år 1970

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i stats­

rådet på Stockholms slott den 20 mars 1970.

Närvarande:

Statsministern

P^alme,

ministern för utrikes ärendena

N^ilsson,

statsråden

S^träng, A^ndersson, L^ange, H^olmqvist, A^spling, L^undkvist, G^eijer,

M^yrdal, O^dhnoff, W^ickman, M^oberg, B^engtsson, N^orling, L^idbom,

C^arlsson.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler efter gemen­

sam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om riktlinjer för för­

säljning av kronongbyggen i särskilda fall och vederlagsfri överlåtelse till

kommun av fast egendom, m. m., och anför.

Gällande regler

Enligt 77 § regeringsformen fordras riksdagens samtycke för försäljning

eller avhändelse på annat sätt av statens fasta egendom. Sådant samtycke

behövs dock inte för s. k. skatteköp av kronofastigheter som innehas med

stadgad åborätt eller för den avhändelse som sker genom att krononybyg-

gen övergår i åborättsinnehavarens ägo, sedan denne konstaterats ha full­

gjort sina åboskyldigheter, tidigare s. k. skatteomföring.

Riksdagens samtycke har sedan år 1942 lämnats genom generella försälj-

ningsbemyndiganden och föreligger sedan år 1967 som ett bemyndigande

tills vidare för Kungl. Maj:t att sälja fast egendom med befogenhet att över­

lämna försäljningsrätten åt central förvaltningsmyndighet. För bemyndi­

gandet och rätten att delegera gäller vissa värdegränser. För överlåtelse till

kommun av mark för samhällsbyggnadsändamål har samtidigt ett speciellt

bemyndigande utverkats för Kungl. Maj :t utan begränsning till visst värde

med delegationsrätt inom vissa värdegränser (prop. 1967: 99, 100, JoU 23,

SU 100, rskr 279, 265).

Vid försäljningar och andra överlåtelser som sker med stöd av dessa be-

myndiganden skall myndigheterna tillämpa de riktlinjer som riksdagen

godkänt. Alltjämt gäller i väsentliga delar för det allmänna bemyndigandet

de principer som 1942 års riksdag bestämde (prop. 1942: 241, JoU 55, rskr

388). Enligt dessa skall tillses att försäljningarna i prishänseende blir så

fördelaktiga för staten som möjligt och att försäljning till underpris inte

Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1970

3

äger rum. Försäljningarna skall alltså ske under full affärsmässighet. Un­

dantag från denna huvudregel angavs då få göras vid avhändelse för sär­

skilda expropriationsändamål, där ersättningen även helt får slopas, samt

för egnahemsändamål och för komplettering av ofullständiga jordbruk.

Vidare får under vissa förutsättningar (prop. 1946: 198, JoU 22, rskr 151)

avsteg göras från huvudregeln vid försäljning av fastighet för bostadsbyg­

gande. I andra fall får statens fasta egendom inte avyttras under saluvär­

det. Vid överlåtelse av mark till kommun för samhällsbyggnadsändamål

skall priset så långt möjligt bestämmas genom förhandlingar mellan den

markförvaltande myndigheten och kommunen. Enas inte dessa, kan frågan

hänskjutas till stats-kommunala marknämnden.

Framställning av kammarkollegiet avseende avvecklingen av krono-

nybyggen i Västerbottens och Norrbottens län

Kammarkollegiet har i skrivelse den 5 mars 1970 gjort framställning om

åtgärder för att underlätta avveckling av återstående krononybyggen och

anfört.

Kungl. Maj :t uppdrog den 2 september 1949 åt kammarkollegiet att företa

en översyn av förefintliga stadgade åborätter och utreda frågan om avveck­

ling av institutet stadgad åborätt. Frågan om översyn och avveckling av

åborättsinstitutet hade väckts av riksdagens revisorer i deras till 1949 års

riksdag avgivna berättelse (§ 27). Av denna och av riksdagens behandling

av ärendet (SU 1949: 143 p. 18, rskr 262) framgår, att det i första hand var

åborätten till de s. k. krononybyggena i Västerbottens och Norrbottens län

som föranlett att frågan togs upp.

Kollegiet har inventerat beståndet av kvarvarande krononybyggen och

i samråd med länsstyrelserna vidtagit åtgärder för att med utnyttjande av

de möjligheter som finns befordra en avveckling av nybyggesväsendet. An­

talet krononybyggen har under de senaste åren minskat starkt. År 1958

återstod inemot 400 nybyggen mot nu endast ett 30-tal, varav de flesta är

belägna i Norrbottens län.

Reglering av åborätt till krononybyggen

Stadgad åborätt till krononybyggen är en ålderdomlig form av besittnings­

rätt, som inte regleras av nyttjanderättslagen utan av vissa författningar

från slutet av 1700-talet och början av 1800-talet. Åborätten är ärftlig enligt

vissa regler av fideikommisskaraktär. Efterlevande make till avliden åbo är

i princip bibehållen vid den avlidnes rätt så länge hon lever ogift (s. k.

livstidsstädja), dock med vissa inskränkningar till tryggande av åbostam-

mens rätt. Åborätten kan överlåtas med iakttagande av ett kungörelseförfa­

4

rande, likaledes i åbostammens intresse. Det ankommer på länsstyrelsen att

antaga (inrymma) ny åbo.

En åbo på krononybygge betalar ingen avgift för åborätten. I stället är

han skyldig att bebygga och odla fastigheten enligt vissa normer och att

hålla byggnader och odlingar i hävd. Att så sker bevakas av länsstyrelsen

genom ekonomisk besiktning som skall hållas vart tredje år.

Om det vid ekonomisk besiktning konstateras, att åbon har fullgjort bygg­

nads- och odlingsskyldigheten på sitt nybygge, har han rätt att utan vederlag

få äganderätt till nybygget. Länsstyrelsen skall i sådant fall på ansökan av

åbon utfärda överlåtelsehandling (skattebrev). Tidigare skedde motsvaran­

de överlåtelse genom att nybygget i jordeboken omfördes från krono till

skatte natur, s. k. skatteomföring.

Om byggnads- och odlingsskyldigheten inte fullgjorts, kan domstol på

talan av kronan förklara åborätten förverkad och fastigheten återfaller då

till kronans fria förfogande. En skriftlig, bevittnad förklaring av åbon, att

åborätten är förverkad på grund av att skyldigheterna eftersatts, anses i

detta hänseende likvärdig med dom.

Kungl. Maj. ts proposition nr 108 år 1970

Avveckling och försäljning av krononybyggen och förslag till åtgärder

Minskningen av antalet krononybyggen efter 1958 beror till största delen

på att åborna förvärvat äganderätt genom utfärdande av skattebrev och i

övrigt på att ett 60-tal nybyggen återfallit till kronans fria förfogande på

grund av att åboskyldigheterna helt eller delvis eftersatts. Av de återfallna

nybyggena har ungefär halva antalet ställts under domänverkets förvaltning

eller överförts till lantbruksnämnderna för rationaliseringsändamål. Åter­

stoden — 30 fastigheter — har sålts, ibland till den siste åbon.

Vid försäljning av återfallna krononybyggen har köpeskillingen i regel

bestämts enligt saluvärdering av lantbruksnämnden. Saluvärdet hänför sig

oftast helt till skogsmark och växande skog. Köpeskillingarna, som i stort

sett varierat mellan 30 000 kr. och 3 000 kr., har i genomsnitt utgjort It 000

å 12 000 kr.

På några av de återstående nybyggena är åboskyldigheterna fullgjorda

och skattebrev bör förr eller senare kunna utfärdas. Att så inte redan skett

beror i vissa fall på att nybygget innehas av änka med livstidsstädja.

Beträffande resten av de återstående nybyggena ankommer det på kam­

markollegiet att vidta åtgärder för att åborätten skall bringas att upphöra,

eventuellt i samband med försäljning till åbon. I en del fall gäller det

fastigheter där åboskyldigheterna delvis fullgjorts, vilket gör att en strikt

tillämpning av gällande förverkanderegler kan leda till obilliga resultat.

Kollegiet framhåller särskilt följande.

Har åbon på ett nybygge uppfört byggnader som är att hänföra till laga

hus, utgör dessa såsom tillbehör till fastigheten kronans egendom. Om ny­

5

bygget återfaller till kronans fria förfogande, får kronan därför i princip

tillgodogöra sig det värde som kan ligga i byggnaderna. Motsvarande gäller

i fråga om odlingar. Den siste åbon har således inte rättsligen grundade an­

språk på ersättning för det värde som kan ligga i byggnaderna eller odling­

arna. I vissa situationer kan emellertid billighetsskäl tala för att åbon till-

erkännes någon ersättning, antingen — om åbon själv får köpa fastigheten

— genom reducering av köpeskillingen eller i andra fall i form av ett kon­

tant ersättningsbelopp. Nyttjanderätt på förmånliga villkor till nybygget

eller del därav torde också kunna komma i fråga. Vid bedömande av frågan

torde hänsyn få tagas till förhållandena i varje särskilt fall, exempelvis om

byggnadsvirke erhållits på nybyggets skog.

I något fall visar besiktningsprotokollet, att åbon har fullgjort sin bygg­

nadsskyldighet och att den odlingsbrist som konstaterats beror på att förut­

sättningar för ytterligare odling på nybygget saknas. Det synes skäligt, att

åbon i denna situation får förvärva äganderätt till fastigheten för en köpe­

skilling som motsvarar vad det skulle ha kostat att fullgöra felande odlings-

skyldighet om detta varit möjligt.

Kammarkollegiet konstaterar alltså, att det skulle underlätta en total av­

veckling av nybyggesväsendet om utrymme fanns för skälighetsawägning

i sådana fall som de nu berörda. Härför krävs bemyndigande av riksda­

gen. Kollegiet föreslår, att sådant bemyndigande inhämtas.

Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1970

Framställning av byggnadsstyrelsen om vederlagsfri överlåtelse till

Frösö köping av två fastigheter

Byggnadsstyrelsen har i skrivelse den 29 oktober 1968 hemställt om god­

kännande av avtal mellan byggnadsstyrelsen och Frösö köping om överlå­

telse till köpingen utan vederlag av tomterna nr 6 och 7 i kvarteret Bastu-

lägden i köpingen och anför.

För uppförande av aerologisk station på Frösön överlämnade Frösö kö­

ping utan kostnad enligt avtal år 1961 till staten ett område om ca 2 000 m3

av fastigheten Mjälle 1: 82, numera tomterna nr 6 och 7 i kvarteret Bastu-

lägden i Frösö köping. Kungl. Maj :t godkände avtalet den 16 mars 1962 och

förordnade att det förvärvade området skulle redovisas på byggnadsstyrel­

sens delfond av statens allmänna fastighetsfond med ett markvärde av

16 000 kr.

Fastigheterna är per den 30 juni 1968 redovisade på fonden med detta

markvärde och med ett byggnadsvärde av 27 610 kr., det sistnämnda inne­

fattande kostnader för projektering, m. m.

Kommunalnämnden i köpingen har i skrivelse den 6 april 1965 till äm­

betsverket framhållit, att den aerologiska stationen ej kommit till utförande

på Frösön utan i Sundsvall och att marken sålunda inte synes bli ianspråk-

6

tagen för avsett ändamål. Nämnden har därför anhållit, att fastigheterna

återlämnas till köpingen. Styrelsen finner att, då köpingen överlämnat om­

rådet utan kostnad till staten, återlämnandet till köpingen också bör få ske

kostnadsfritt.

Kommunalfullmäktige i köpingen har enligt lagakraftvunnet beslut den

29 januari 1969 godkänt avtalet.

Kungl. Maj.ts proposition nr 108 år 1970

Departementschefen

I fråga om försäljningen av kronongbgggen vill jag framhålla följande.

Anläggandet av krononybyggen på kronomark, som inte var uppodlad och

ofta låg avsides, stimulerades av statsmakterna under flera århundraden för

att främja lanthushållningen och bereda befolkningen bättre inkomster och

levnadsförhållanden. Genom nybyggenas successiva skatteomföring skulle

därefter staten få ökade inkomster. Dessa syften uppnås numera genom

andra, ändamålsenligare åtgärder och befintliga krononybyggen uppfyller

inte dagens krav på bärkraftighet. Sedan ett par decennier är det därför,

som kammarkollegiet framhållit, statsmakternas strävan att avveckla kro-

nonybyggesinstitutet.

Inom ramen för nybyggesväsendets ålderdomliga regelsystem har nybyg­

genas antal minskat avsevärt, mest genom skatteomföring sedan åbon full­

gjort sina åboförpliktelser. Då avvecklingen däremot sker genom att nybyg­

gena återfaller till statens fria disposition genom domstols dom eller förkla­

ring av åbon om avsägelse av åborätten på grund av eftersatta skyldighe­

ter, fullföljs avvecklingen genom Kungl. Maj :ts beslut om den slutliga dis­

positionen av nybygget. Då så är lämpligt innebär denna att nybygget över­

förs till domänverkets förvaltning. I andra fall sker avyttring till lantbruks­

nämnd eller enskilda, ibland siste åbon, med stöd av det allmänna försälj-

ningsbemyndigande som Kungl. Maj :t utverkat av riksdagen. Köpeskilling­

en måste därvid enligt gällande riktlinjer motsvara minst saluvärdet. Om

åbons avsägelse gjorts i anslutning till ansökan av honom om att få köpa

nybygget, har avsägelsen ansetts så förknippad med ansökningen att, om

denna inte leder till köp t. ex. på grund av oenighet i prisfrågan, åborätten

inte anses upphöra annat än genom domstols förverkandedom.

Av kammarkollegiets framställning framgår, att förverkandereglerna i

kombination med försäljningsbemyndigandets riktlinjer för prissättningen

i vissa särskilda fall leder till obilliga resultat. Det blir staten som ägare av

fastigheten och inte åbon som vid försäljning av nybygget kan tillgodogöra

sig värdet av byggnader — i den mån de utgör laga hus — och odlingar.

Åbon saknar alltså möjlighet att få ersättning för det mervärde han tillfört

nybygget, vare sig i form av prisreducering, då han själv vill köpa nybygget,

eller som ersättning av staten, när det säljs till annan. Inte heller finns f. n.

7

utrymme för att vid överlåtelse till åbon fastställa priset med utgångspunkt

från ett beräknat värde av vad resterande skyldigheter skulle kosta honom,

dvs. motsvarande vad som fattas för att han enligt skatteomföringsreg-

lerna vederlagsfritt skulle få överta äganderätten till nybygget. Kammar­

kollegiet anser därför, att utrymme bör skapas för en skälighetsawägning

i sådana tall för att underlätta en total avveckling av nybyggesväsendet.

Jag delar kollegiets uppfattning och finner att, om avvecklingen skall

kunna ske inom rimlig tid och så smidigt som möjligt, skälig hänsyn måste

kunna tas till siste åbons intressen. Nu tillämpliga föreskrifter och riktlinjer

utgör ibland hinder för detta. Vid försäljning till siste åbon bör i stället

kunna göras en fri bedömning av priset med hänsyn till vad som är rimligt

i det särskilda fallet. Jag föreslår därför att riksdagens bemyndigande in­

hämtas för Kungl. Maj :t att vid avvecklingen av återstående krononybyggen

avvika från eljest tillämpade riktlinjer för försäljning av statens fasta egen­

dom. Härvid förutsätter jag att — om riksdagen inte har något att erinra

däremot — viss gottgörelse skall kunna lämnas siste åbon ur köpeskillingen,

när försäljning sker till annan än honom, om det med hänsyn till omstän­

digheterna bedöms skäligt. Jag vill understryka, att såväl prisreducering som

ersättning kommer att avse relativt blygsamma belopp, eftersom nybyggenas

saluvärden, som framgått av kammarkollegiets redogörelse, redan med nu­

varande normer över huvud taget är låga.

Beträffande byggnadsstyrelsens framställning om godkännande av avtal

med Frösö köping, enligt vilket staten utan vederlag överlåter två fastighe­

ter i Frösö köping till köpingen, vill jag framhålla följande.

Köpingen har vederlagsfritt överlåtit fastigheterna till staten i tanke att de

skulle disponeras för en aerologisk station. Då detta inte blivit fallet och

köpingen därför hemställt att få fastigheterna tillbaka, finner jag liksom

byggnadsstyrelsen det skäligt, att staten återlämnar dessa utan vederlag.

Härför fordras riksdagens samtycke. Jag föreslår därför att Kungl. Maj:t

bemyndigas godkänna avtalet med köpingen.

I anslutning härtill vill jag framhålla, att liknande situationer kan upp­

komma, där fast egendom vederlagsfritt överlåtits från kommun till staten

för något särskilt ändamål men egendomen inte kommit att disponeras för

detta och kommunen därför begär att få den åter utan ersättning. En sådan

lösning torde i flertalet fall även med hänsyn till samtliga övriga omständig­

heter vara rimlig. Riksdagens samtycke måste f. n. inhämtas i varje särskilt

fall. För att handläggningsförfarandet skall förkortas och förenklas, finner

jag det lämpligt att i detta sammanhang föreslå, att bemyndigande nu ut­

verkas för Kungl. Maj :t att besluta om sådana vederlagsfria överlåtelser obe­

roende av fastighetens värde.

Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1970

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 108 år 1970

Hemställan

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att

1. bemyndiga Kungl. Maj :t att vid försäljning av krono-

nybyggen, under de förutsättningar som jag har angett, av­

väga köpeskillingen med hänsyn till vad som i det särskil­

da fallet kan vara skäligt,

2. bemyndiga Kungl. Maj :t att godkänna avtal med Frösö

köping om vederlagsfri överlåtelse till köpingen av tomter­

na nr 6 och 7 i kvarteret Bastulägden i köpingen,

3. bemyndiga Kungl. Maj :t att, under de förutsättningar

som jag har angett, till kommun vederlagsfritt överlåta fast

egendom, som kommunen vederlagsfritt överlåtit till staten.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med in­

stämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt

förordnar Hans Kungl. Höghet Regenten att till riks­

dagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga

till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Britta Gyllensten

MARCUS BOKTR. STHLrt 1970 7 0 0144