Prop. 1970:111
('med förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370)',)
Kungl. Maj:ts proposition nr iil år 1970
1
Nr 111
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag om
ändring i kommunalskattelagen (1928: 370); given Stockholms slott den 20 mars 1970.
Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av stats rådsprotokollet över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att an taga härvid fogat förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370).
Enligt Vårt nådiga beslut:
GUSTAF ADOLF
G. E. Sträng
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås att vissa avgångsersättningar till friställd arbets tagare skall vara delvis skattefria liksom nu gäller för avgångsersättningar enligt s. k. kollektiv avgångsbidragsförsäkring (AGB). Förslaget avser er sättningar som utbetalas av staten efter liknande grunder som bidrag enligt AGB-försäkring. Bestämmelserna föreslås gälla fr. o. m. 1970 års taxering och få retroaktiv tillämpning även i fråga om 1967—1969 års taxering.
Vidare föreslås att arbetstagare, som något av åren 1967—1969 taxerats för avgångsersättning från staten, skall få rätt att anföra besvär i särskild ordning för att få restitution av skatten på en del av ersättningsbeloppet.
Slutligen föreslås att den skattefrihet som nu gäller i fråga om vissa för måner till värnpliktiga utsträcks att gälla även motsvarande ersättningar till hemvärnspersonal m. fl., som genomgår frivillig utbildning inom totalför svaret. 1
1
Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt. Nr 111
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 111 år 1970
Förslag
till
Lag
om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370)
Härigenom förordnas, att 32 § 1 mom samt punkterna 6 och 11 av anvis
ningarna till 32 § kommunalskattelagen (1928: 370) skall ha nedan angiv
na lydelse.
(Nuvarande lydelse)
(Föreslagen lydelse)
32 §.
1 m o m.1 Till intäkt-------------
Som intäkt--------------------------------
Sådan ersättning på grund av kol
lektiv avgångsbidragsförsäkring som
tecknas av arbetsgivare till förmån
för arbetstagare och som bestämmes
med hänsyn även till andra omstän
digheter än den försäkrades levnads
ålder och anställningstid räknas en
dast delvis som intäkt av tjänst på
sätt närmare angives i punkt 11 av
anvisningarna.
Har tjänsteinnehavare
------- § avses.
------------med tjänst.
Sådan ersättning på grund av kol
lektiv avgångsbidragsförsäkring som
tecknas av arbetsgivare till förmån
för arbetstagare och som bestämmes
med hänsyn även till andra omstän
digheter än den försäkrades levnads
ålder och anställningstid räknas en
dast delvis som intäkt av tjänst på
sätt närmare angives i punkt 11 av
anvisningarna. Motsvarande gäller i
fråga om sådan avgångsersättning
som annorledes än på grund av kol
lektiv avgångsbidragsförsäkring ut
betalas av staten till arbetstagare.
— annan fastighet.
Anvisningar
till 32 §.
6.2 Värnpliktig för--------------- — — skattepliktig intäkt.
För annan----------------------------------------— § krigsavlöningsreglementet.
Den för----------------------------------- --------deras bestridande.
Familjebidrag, vilket —------------------------------- -— i fråga.
1 Senaste lydelse 1967: 159.
2 Senaste lydelse 1966: 274.
Kungl. Maj:ts proposition nr 111 år 1970
3
(Nuvarande lydelse)
Vad ovan i första och fjärde styc
kena sägs skall äga motsvarande
tillämpning i fråga om annan per
sonal vid krigsmakten som avlönas
enligt de för värnpliktiga gällande
grunder, vapenfri tjänstepliktig, ci-
vilförsvarspliktig som inkallats till
tjänstgöring enligt 12 § civilför
svarslagen och annan som avlönas
enligt för civilförsvarspliktiga gäl
lande grunder. Civilförsvarspenning
likställes med penningbidrag.
It.1 Med bestämmelsen i 32 § 1
mom. tredje stycket avses sådan
kollektiv avgångsbidragsförsäkring
som meddelas av Arbetsmarknadens
försäkringsaktiebolag. Ersättning på
grund av dylik försäkring utgår dels
med ett s. k. A-belopp, som bestäm
mes med hänsyn endast till den för
säkrades levnadsålder och anställ
ningstid, dels med ett s. k. B-belopp,
som bestämmes med hänsyn även
till övriga omständigheter i det en
skilda fallet. Som intäkt av tjänst
räknas dels ersättningens A-belopp,
dels den del av ersättningens B-be
lopp som överstiger ett belopp, mot
svarande två gånger det basbelopp
som fastställts för januari månad
under taxeringsåret med stöd av 1
kap. 6 § lagen den 25 maj 1962 (nr
381) om allmän försäkring.
Bestämmelserna i —--------------------
aktiebolag.
(Föreslagen lydelse)
Vad ovan i första och fjärde styc
kena sägs skall äga motsvarande till-
lämpning i fråga om annan personal
vid krigsmakten som avlönas enligt
de för värnpliktiga gällande grun
der, vapenfri tjänstepliktig, hem-
värnspersonal och annan personal
som frivilligt fullgör utbildning för
att nå eller bibehålla kompetens för
placering inom totalförsvaret, civil-
försvarspliktig som inkallats till
tjänstgöring enligt 12 § civilför
svarslagen och annan som avlönas
enligt för civilförsvarspliktiga gäl
lande grunder. Civilförsvarspenning
likställes med penningbidrag.
11. Med bestämmelsen i 32 § 1
mom. tredje stycket om kollektiv av
gångsbidragsförsäkring avses sådan
försäkring som meddelas av Arbets
marknadens försäkringsaktiebolag.
Ersättning på grund av dylik försäk
ring utgår dels med ett s. k. A-be
lopp, som bestämmes med hänsyn
endast till den försäkrades levnads
ålder och anställningstid, dels med
ett s. k. B-beiopp, som bestämmes
med hänsyn även till övriga omstän
digheter i det enskilda fallet. Som
intäkt av tjänst räknas dels ersätt
ningens A-belopp, dels den del av er
sättningens B-belopp som överstiger
ett belopp, motsvarande två gånger
det basbelopp som fastställts för ja
nuari månad under taxeringsåret med
stöd av 1 kap. 6 § lagen den 25 maj
1962 (nr 381) om allmän försäkring.
------- Arbetsmarknadens försäkrings-
1 Senaste lydelse 1967: 159.
4
(Nuvarande lydelse)
(Föreslagen lydelse)
Med bestämmelsen i 32 § 1 mom.
tredje stycket om avgångsersättning
som utgår annorledes än på grund
av kollektiv avgångsbidragsförsäk
ring avses sådan avgångsersättning
som staten utbetalar till arbetstaga
re och som utgår enligt motsvarande
grunder som ersättning på grund av
kollektiv avgångsbidragsförsäkring i
Arbetsmarknadens försäkringsaktie
bolag.
Kungl. Maj.ts proposition nr 111 år 1970
Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad
uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling. De nya be
stämmelserna tillämpas, såvitt gäller statlig avgångsersättning, på ersätt
ning av detta slag som utbetalats efter utgången av år 1965. I övrigt tilläm
pas de nya bestämmelserna första gången vid 1970 års taxering.
Har någon under något av åren 1967—1969 taxerats för statlig avgångs
ersättning som avses i 32 § 1 mom. tredje stycket får han anföra besvär
över taxeringen i särskild ordning. I sådant fall får besvär anföras även av
taxeringsintendent till den skattskyldiges förmån. Rörande besvär enligt
detta stycke gäller 100, 101, 103 och 104 §§ taxeringsförordningen (1956:
623) i tillämpliga delar.
Kungl. Maj:ts proposition nr 111 år 1970
5
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i stats rådet på Stockholms slott den 20 mars 1970.
Närvarande:
Statsministern
Palme,
ministern
för
utrikes ärendena
Nilsson,
statsråden
Sträng, Andersson, Lange, Holmqvist, Aspling, Lundkvist, Geijer, Myrdal, Odhnoff, Wickman, Moberg, Bengtsson, Norling, Lidbom, Carlsson.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler efter gemen sam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om beskattning av viss statlig avgångsersättning m. m. och anför.
Inledning
Den sedan länge pågående strukturrationaliseringen inom det svenska näringslivet medför på längre sikt otvivelaktigt fördelar för de anställda. Driftinskränkning eller nedläggning utgör emellertid ofta ett ofrånkomligt led vid driftmässig ändring av en verksamhet. För de anställda uppkom mer då ej sällan svårigheter och påfrestningar av ekonomisk och annan natur. Den som avskedas i samband med rationaliseringen kan ha svårt att få ny anställning. Särskilt gäller detta i fråga om äldre arbetstagare och fysiskt eller psykiskt handikappade personer.
Mot denna bakgrund har träffats särskilda överenskommelser mellan Landsorganisationen i Sverige (LO) och Svenska arbetsgivareföreningen (SAF) samt mellan LO och Kooperationens förhandlingsorganisation (KFO). På grund härav är arbetstagare under vissa förutsättningar berät tigad till avgångsbi drag om han avskedas utan egen för skylian. Detta möj liggörs genom att alla arbetsgivare som är anslutna till SAF tecknar kol lektiv avgångsbidragsförsäkring (AGB-försäkring) i Arbetsmarknadens försäkringsaktiebolag (AFA) till förmån för sina anställda. Arbetsgivare tillhörande KFO tecknar motsvarande försäkring i Folksam. Annan AGB- försäkring än den nu nämnda har hittills inte meddelats av dessa anstalter. I övriga försäkringsanstalter förekommer f. n. ej alls någon AGB-försäk ring.
För bl. a. statsanställd arbetskraft som friställs på grund av struktur rationalisering tillämpas andra former av avgångsersättning än sådana som
6
bygger på försäkring. I vissa fall innebär detta att ersättning utgår under
villkor och med belopp som nära ansluter till AGB-försäkringens. Detta
kan gälla även i fråga om sådan avgångsersättning av statsmedel som un
der särskilda förutsättningar utgått och framdeles kan komma att utgå
till avskedad icke statsanställd personal.
I kommunalskattelagen (1928 : 370), KL, finns specialbestämmelser om
beskattning av avgångsersättning som utgår på grund av försäkring till fri
ställd arbetstagare. Dessa bestämmelser gäller endast kollektiv avgångsbi
dragsförsäkring, dvs. AGB-försäkring. KL innehåller också särskilda be
stämmelser om beskattning av viss statlig avgångsersättning till småbru
kare. Gemensamt för dessa skattebestämmelser är att de innebär en inte
oväsentlig skattelindring för mottagaren av bidrag eller ersättning genom
att viss del av beloppet är skattefri. För alla andra former av avgångser
sättning gäller däremot KL:s generella regler om inkomstbeskattning. I och
för sig beloppsmässigt och i övrigt likartade ersättningar i samband med
avskedanden på grund av driftmässig ändring beskattas således inte enligt
enhetliga regler.
Dessa förhållanden uppmärksammas av 1968 års bevillningsutskott som i
sitt av riksdagen godkända betänkande BeU 1968: 60 (rskr 347) framhöll
att vissa avgångsersättningar av statsmedel till anställda vid hampbered-
ningsverket i Visby och linberedningsverket i Laholm skattemässigt borde
bedömas enligt KL:s bestämmelser rörande AGB-försäkring. Enligt utskot
tets mening borde sålunda denna skattelagstiftning anses omfatta även
statliga avgångsersättningar som inte utgår efter gynnsammare grunder
än ersättning på grund av AGB-försäkring.
I ett av regeringsrätten den 9 september 1969 avgjort skattemål har av
gångsersättning av statsmedel till arbetstagare vid linberedningsverket i
Laholm i sin helhet ansetts utgöra skattepliktig inkomst. KL:s bestämmel
ser om beskattning av ersättning på grund av AGB-försäkring har således
inte ansetts tillämpliga på annan avgångsersättning.
Eftersom jag inte anser det uppkomna läget tillfredsställande har jag
som svar på en enkel fråga den 30 oktober 1969 i riksdagens andra kam
mare förklarat mig beredd att anmäla denna fråga för Kungl. Maj :t och
föreslå åtgärder för att tillgodose riksdagens intentioner beträffande be
skattningen av statlig avgångsersättning.
Kungl. Maj:ts proposition nr 111 år 1970
Gällande skatterätt
För den skatterättsliga behandlingen av avgångsersättning gäller som jag
nyss framhållit i princip KL:s generella bestämmelser om beskattning av
inkomst från förvärvskälla. Utgör ersättningen någon form av kompensa
tion för förlorad arbetsförtjänst är sålunda bestämmelserna i 32 § KL till
lämpliga. Ersättningen utgör intäkt av tjänst och är i sin helhet skatteplik
tig.
I fråga om sådan avgångsersättning till avskedad arbetstagare som ut
går på grund av kollektiv avgångsbidragsförsäkring gäller emellertid sär
skilda regler. Dessa är intagna i 32 § tredje stycket KL och punkt It av
anvisningarna till paragrafen. Bestämmelserna avser dock endast AGB-för-
säkring av den typ som meddelas av AFA och Folksam.
Ersättning på grund av AGB-försäkring är uppdelad på ett A-belopp och
ett B-belopp. Skattebestämmelserna innebär att hela A-beloppet utgör in
täkt av tjänst. Detta belopp, som bestäms med hänsyn till den avskedades
levnadsålder och anställningstid, är sålunda i sin helhet skattepliktigt. B-
beloppet är beroende även av andra omständigheter i det enskilda fallet än
levnadsålder och anställningstid. För detta senare belopp gäller en begrän
sad skatteplikt. B-beloppet räknas nämligen som intäkt av tjänst endast
till den del det överstiger ett belopp motsvarande två gånger basbeloppet
enligt lagen (1962 : 381) om allmän försäkring. Beräkningen skall grundas
på det basbelopp som fastställs för januari månad under taxeringsåret
och kan leda till skattefrihet för B-belopp upp till f. n. 12 000 kr.
Förutom dessa specialbestämmelser som rör inkomst av tjänst finns lik
nande bestämmelser i fråga om inkomst av jordbruksfastighet. Dessa är in
tagna i punkt 10 av anvisningarna till 21 § KL. Anvisningspunkten innebär
att statlig avgångsersättning, här kallad avgångsbidrag, till jordbrukare
som upphör med sitt jordbruk visserligen i princip utgör intäkt av jord
bruksfastighet men i vissa fall är skattefri. Skattefrihet föreligger sålunda
när ersättning utgår till småbrukare som är födda år 1912 eller tidigare
eller till sådana yngre småbrukare som av sociala skäl ansetts böra jäm
ställas med de äldre. Detta kommer i författningstexten till uttryck genom
att skattefriheten för avgångsersättningen görs beroende av om jordbruka
ren fått eller haft rätt att få ett särskilt övergångsbidrag av statsmedel.
Det särskilda övergångsbidraget utbetalas till vissa småbrukare såsom en av
stödåtgärderna i samband med jordbrukets rationalisering.
Utöver de nämnda bestämmelserna innehåller KL inga liknande special
bestämmelser om avgångsersättning. Fråga i vad mån ömmande omständig
heter skall anses föreligga i det enskilda fallet till följd av friställning får
bedömas enligt bestämmelserna i skattelag om avdrag för nedsatt skatteför-
måga.
Kungl. Maj:ts proposition nr ltl år 1970
7
AGB -f örsäkring
Genom AGB-försäkringen har en form av avgångsersättning tillskapats
som med hänsyn till försäkringsvillkor och övriga omständigheter ansetts
kunna motivera speciella hänsyn vid beskattningen. Utformningen av den
na försäkring är därför av särskilt intresse i förevarande sammanhang.
I prop. 1967: 39 lämnas en närmare redogörelse för försäkringens innebörd
och tillkomst. Jag kan därför hänvisa till denna redogörelse och här be
gränsa mig till att i korthet redovisa vad som f. n. gäller på detta område.
Ersättning på grund av AGB-försäkring utgår till försäkrad arbetstagare
som utan egen förskyllan avskedas i samband med driftmässig ändring av
den verksamhet, där han är anställd. Försäkringsskyddet inträder den dag
då arbetstagaren varit oavbrutet anställd och utfört avlönat arbete under
fem år hos arbetsgivare med gällande försäkring. Arbetstagaren skall ha
fyllt 50 år. Är han yngre krävs att hans anställningsår och levnadsår sam
manlagda uppgår till minst 60 år. Sedan försäkringsskyddet inträtt täcker
det tiden fram till dess den försäkrade arbetstagaren fyller 67 år under
förutsättning att han utan längre avbrott under denna tid utfört avlönat
arbete hos arbetsgivaren. Försäkringsskyddet är vidare utformat så, att det
täcker även arbetstagare inom branscher där arbete normalt utförs hos fle
ra än en arbetsgivare.
Ersättning på grund av AGB-försäkring består av två delbelopp, A-be
lopp och B-belopp. A-beloppet utgår med 100 kr. för varje fullt anställ
ningsår av den tid som arbetstagaren varit anställd och utfört avlönat
arbete. Bätt att få ut A-belopp föreligger för försäkrad arbetstagare om de
nyss nämnda förutsättningarna beträffande levnadsålder och anställnings
tid är uppfyllda. I vissa fall, exempelvis vid inträffad arbetsoförmåga, kan
A-belopp utgå även om de krav inte är uppfyllda som annars ställs på bl. a.
levnadsålder och anställningstid. A-belopp utgår då med belopp som försäk-
ringsanstalten finner skäligt.
A-belopp utgår vid tidpunkten för avskedandet och bestäms som fram
gått i princip med hänsyn till den avskedades levnadsålder och anställ
ningstid.
Ersättningens B-belopp utgår med högst 6 000 kr. Arbetstagare som fått
fullt eller reducerat A-belopp har rätt till B-belopp, om han fyllt 62 men
ej 67 år. Mellan 62 och 65 år kan fullt B-belopp utgå. Därefter reduceras
B-beloppet först till 5 500 kr. och slutligen till högst 5 000 kr. Också av
skedad som inte fyllt 62 år men fått A-belopp kan erhålla B-belopp. Detta
är dock reducerat enligt en särskild tabell som är intagen i försäkrings-
villkoren. Enligt tabellen är lägsta ålder som kan komma i fråga i sam
band med B-belopp 50 år.
B-belopp kan utgå vid tidpunkt som ligger inom fem år räknat från av
skedandet. Särskilda omständigheter i det enskilda fallet måste emellertid
ha framkommit och den avskedade får inte ha fyllt 62 år när han friställdes.
8
Kungl. Maj:ts proposition nr 111 år 1970
Kungl. Maj:ts proposition nr 111 år 1970
9
Statlig avgångsersättning
De statliga aktiebolagen är som arbetsgivare anslutna till AGB-systemet
i AFA. Kollektivanställd arbetskraft omfattas därför också i dessa bolag av
det nyss redovisade försäkringsskyddet.
Inom statliga verksamheter i övrigt tillämpas däremot andra system för
avgångsersättning, olika i skilda verksamheter. Det skall dock understrykas
att man inom exempelvis de affärsdrivande verken i första hand söker und
vika avskedanden vid driftmässig ändring. Man söker i stället omplacera
övertalig personal antingen inom annan statlig verksamhet eller inom pri
vat verksamhet. Spärr mot nyanställning under längre eller kortare över
gångsperioder är en annan utväg som gör det möjligt att låta i och för sig
övertalig personal kvarstå som anställda inom verksamheten. Visar sig des
sa åtgärder otillräckliga eller inte genomförbara utgår emellertid avgångs
ersättning. Denna kan för äldre arbetskraft utgöras av årlig ersättning mot
svarande full ålderspension. För yngre avskedade kan i stället tillämpas ett
system med engångsbelopp som motsvarar en eller flera verkliga eller, i frå
ga om timavlönade, beräknade månadslöner.
Exempel på en annan typ av avgångsersättning inom statlig verksamhet
finns inom skogsbruket. Mellan skogsstyrelsen samt civilförvaltningens
personalorganisation och Svenska skogsarbetareförbundet gäller sålunda en
överenskommelse om avgångsersättning, kallad avgångsbidrag, till kollek
tivanställda arbetare. Styrelsen förbinder sig att under ett antal år avsätta
medel till en särskild avgångsbidragsfond. Under förutsättningar och vill
kor i övrigt som i mycket överensstämmer med vad som gäller inom AFA:s
AGB-försäkring utbetalas från fonden ersättning till avskedad arbetskraft.
En överenskommelse av samma innebörd reglerar avgångsersättningarna
till kollektivanställd arbetskraft hos domänverket.
I vissa fall förekommer att statlig avgångsersättning utgår också till av
skedade som inte är anställda i statlig verksamhet. Det kan gälla avskedade
i enskild statsunderstödd verksamhet. Exempel på sådan avgångsersätt
ning utgör de ersättningar av statsmedel som vid årsskiftet 1966/67 utgick
till avskedade vid hampberedningsverket i Visby och linberedningsverket i
Laholm. Dessa ersättningar bestod av ett grundbelopp och ett tilläggsbelopp.
Storleken av dessa belopp överensstämde liksom förutsättningarna för ut
betalning av ersättningen i stora drag med vad som gäller i fråga om ersätt
ning på grund av AGB-försäkring. Grundbeloppet utgjorde lägst 1 000 och
högst 2 000 kr. beroende på anställningstidens längd. Tilläggsbeloppet var
minst 1 000 och högst 6 000 kr., avvägt med hänsyn till den avskedades lev
nadsålder vid tidpunkten för avskedandet. För handikappad avskedad ut
gjorde avgångsersättningen högst 8 000 kr. oberoende av ålder och anställ
ningstid.
10
Kungl. Maj:ts proposition nr 111 år 1970
Departementschefen
Det torde inte kunna undvikas att strukturförändringarna inom närings
livet i vissa fall medför besvärliga ekonomiska och andra problem för
arbetstagarna. Särskilt hårt kan äldre eller handikappade personer träffas
om de friställs i samband med driftomläggningar på arbetsplatsen. Det
kan ofta vara svårt att få ny eller likvärdig anställning.
I syfte att ekonomiskt lindra verkningarna härav utgår avgångsersätt
ning till de avskedade under förutsättningar som jag berört i det föregå
ende. Denna är av skiftande slag, såsom ersättning på grund av AGB-för-
säkring i AFA eller Folksam, bidrag från skogsstyrelsens eller domänver
kets avgångsbidragsfond eller avgångsersättning av statsmedel av den typ
som vid årsskiftet 1966/67 utbetalades till avskedade vid hampberednings-
verket i Visby och linberedningsverket i Laholm.
Vid beskattning av avgångsersättning till avskedad gäller som huvudre
gel att hela ersättningen utgör intäkt av tjänst för mottagaren. Skatteplik
ten är i princip oberoende av om arbetsgivare eller annat organ utbetalar
ersättningen och det saknar även betydelse hur stor ersättningen är och hur
den är utformad. Frågan i vad mån hänsyn i beskattningshänseende skall
tas till ömmande omständigheter i det enskilda fallet får i princip be
dömas endast enligt skattelagarnas bestämmelser om avdrag för nedsatt
skatteförmåga. Eftersom den avskedade under beskattningsår då han uppbär
avgångsersättning ofta har även annan skattepliktig inkomst, får till-
lämpningen av dessa bestämmelser dock en mera begränsad räckvidd. I stäl
let kan viss skattelindring oberoende av ömmande omständigheter komma
den avskedade till godo genom tillämpning av förordningen (1951: 763) an
gående beräkning av statlig inkomstskatt för ackumulerad inkomst. För egen
del vill jag understryka dessa huvudprincipers betydelse i beskattnings-
systemet. Starka skäl krävs för att motivera undantagsbestämmelser.
De speciella undantagsbestämmelserna om beskattning av AGB-ersätt-
ning från AFA eller Folksam bör ses mot denna bakgrund. Fullständig
skatteirihet för AGB-ersättningen har därför inte kunnat ifrågakomma.
Detta gäller även med hänsyn till det krav som taxeringsförordningen
(1956 : 623) uppställer på en i görlig mån likformig och rättvis taxering.
Skulle skattefrihet ha införts för hela AGB-ersättningen skulle detta krav
inte kunna uppfyllas. Av de grunder som gäller för AGB-ersättningens B-
belopp får emellertid anses framgå att en utbetalning av B-belopp i motsats
till utbetalning av A-belopp förutsätter att ömmande omständigheter finns
i det enskilda fallet. Med hänsyn härtill har skattefrihet för B-belopp
i och för sig ansetts utgöra en principiellt sett försvarbar och i materiella
hänseenden godtagbar väg att bereda den avskedade en lättnad också vid
beskattningen.
11
Även om B-belopp f. n. inte utgår med belopp som överstiger 6 000 kr.
har dock en begränsning av skattefriheten ansetts motiverad. Begränsning
en motsvarar ett belopp av två gånger basbeloppet enligt lagen om allmän
försäkring. Beräkningen av det skattefria beloppet skall göras på grundval
av det basbelopp som fastställs för januari månad under taxeringsåret.
Detta basbelopp utgör för januari 1970 6 000 kr. och gränsen för skattefri
heten för B-belopp ligger därför nu vid 12 000 kr.
Jag finner ingen anledning att frångå de värderingar som utgör grun
den för bestämmelserna om beskattning av ersättning på grund av AGB-för-
säkring. Att dessa endast är tillämpliga på avgångsersättning som utgår på
grund av försäkring och då endast kollektiv avgångsbidragsförsäkring av
den nuvarande AFA- eller Folksamtypen måste från tillämpningssynpunkt
anses fördelaktigt. Därigenom underlättas nämligen bedömningen av ersätt
ningens behandling i beskattningshänseende för både skattskyldiga och skat
temyndigheter. Givna förutsättningar för skattefrihet är klara. Enligt min
meningen är nuvarande gränsdragning i fråga om AGB-ersättningens skatte
fria del tillfredsställande också beloppsmässigt sett. För den övervägande
delen av näringslivet synes vidare kollektiv avgångsbidragsförsäkring av
AFA- och Folksam-typ utgöra en från olika synpunkter väl avpassad metod
att på ett fullt betryggande sätt åstadkomma lindring av ekonomiska svå
righeter för dem som drabbas av friställning.
Vad jag nu sagt innebär bl. a. att en utvidgning av nuvarande ram för
skattefriheten på området skulle kunna medföra praktiska svårigheter.
Detta talar emot en sådan utvidgning. Vad som vidare talar häremot är, att
det för större delen av näringslivet måste anses naturligt att begagna sig
av AGB-försäkringen. En utvidgad ram för skattefriheten kan därför enligt
min mening inte anses motiverad allmänt sett. Trots att gällande rätt medger
skattefrihet endast för särskild avgångsersättning på grund av speciell för
säkring, anser jag sålunda nuvarande ram för skattefrihet på området i
princip riktig och väl anpassad för behoven inom den övervägande delen av
näringslivet.
Inom vissa delar av näringslivet framstår AGB-försäkringen emellertid
inte som den mest naturliga lösningen. Detta gäller särskilt inom statlig
verksamhet som inte drivs i form av aktiebolag. Exempel utgör här skogs
styrelsens och domänverkets verksamhetsområden, där ett annat system
tillämpas för avgångsersättningar till friställd kollektivanställd arbetskraft.
Villkoren och ersättningsbeloppen överensstämmer emellertid nära med
AGB-försäkringens. Det är dock inte fråga om någon försäkring utan om i
särskild ordning uppbyggda avgångsbidragsfonder. Ersättningar från fon
derna utbetalas med ett A-belopp och ett B-belopp. A-beloppet utgår med
100 kr. för varje anställningsår som omfattar en tjänstgöringstid av minst
250 dagar. B-beloppet kan utgå med högst 6 000 kr.
Inom dessa och andra grenar av statlig verksamhet kan staten sägas stå
Kungl. Maj:ts proposition nr 111 år 1970
12
självrisk beträffande ekonomisk gottgörelse i form av avgångsersättning.
Enligt gällande skatterätt är som framgått dessa avgångsersättningar skatte
pliktiga i sin helhet och oberoende av om uppdelning av ersättningarna görs
på A-belopp och B-belopp eller på annat liknande sätt. De kan också utgå
i form av ett större eller mindre antal månadslöner i ett för allt eller i
form av förtidspension. Att här närmare redogöra för dessa olika ersätt
ningsformer för emellertid för långt. Det bör dock ånyo understrykas att
samtliga dessa ersättningar i princip är skattepliktiga.
Statens självrisk i fråga om sådan avgångsersättning bör enligt min
mening ses som den naturliga lösningen inom de områden det här gäller. Med
hänsyn härtill måste det anses mindre lämpligt att AGB-ersättning från
AFA, Folksam eller annan försäkringsanstalt i beskattningshänseende be
handlas på ett sätt och statlig, materiellt sett likvärdig avgångsersättning
på ett annat. Direkt otillfredsställande är detta förhållande när den statliga
avgångsersättningen till sin allmänna uppbyggnad direkt anpassats efter de
villkor som gäller för AGB-ersättningen.
Också i fråga om viss annan statlig avgångsersättning leder nuvarande
skatteregler till otillfredsställande resultat. Jag syftar i första hand på er
sättning av statsmedel av det slag som vid årsskiftet 1966/67 utgick till
avskedade vid hampberedningsverket i Visby och linberedningsverket i La
holm. Ersättningen i Visby- och Laholmsfallen bestod av ett grundbelopp
om lägst 1 000 och högst 2 000 kr. samt ett tilläggsbelopp om lägst 1 000
och högst 6 000 kr. Grundbeloppet var beroende av anställningstidens längd.
Tilläggsbeloppet anknöt däremot till den avskedades levnadsålder vid tid
punkten för avskedandet. Till handikappade utgick högst 8 000 kr., obe
roende av ålder och anställningstid. Dessa ersättningar utbetalades på
grund av särskilt beslut av Kungl. Maj :t. Motsvarande statlig avgångsersätt
ning kan tänkas komma i fråga även inom annan verksamhet som staten
anser sig böra främja genom speciella bidragsformer.
Mot bakgrunden av dessa förhållanden anser jag att samma möjligheter
till skattelindring bör finnas för den som får statlig avgångsersättning
som för den som får AGB-ersättning från AFA eller Folksam. Jag föreslår att
beskattningsreglerna kompletteras i sådant syfte. En lösning kan då vara
att genom uppräkning i KL ange de statliga avgångsersättningar som bör lik
ställas med AGB-ersättningen. Formerna för de statliga avgångsersättning
arna är emellertid inte givna en gång för alla. Nya sådana kan tillkomma
och äldre avvecklas. Självfallet sker också ändringar från tid till annan i vill
koren för AGB-försäkringen. Då gäller det emellertid en enda försäkrings
form och det är inte svårt att anpassa skattebestämmelserna till denna eller
en utbyggd AGB-försäkring till skattebestämmelserna. Rent praktiska skäl
talar därför för att nya bestämmelser om statliga avgångsersättningar i KL
utformas så, att de direkt hänvisar till vad som gäller för ersättning på grund
av AGB-försäkring. Därigenom bibehålls huvudprincipen om skatteplikt för
Kungl. Maj.ts proposition nr 111 år 1970
13
uppburen avgångsersättning och skattefrihet i det enskilda fallet för viss
del av ersättningsbeloppet. Bestämmelserna bör innebära att vad som gäl
ler i fråga om AGB-ersättning från AFA eller Folksom skall gälla också be
träffande sådan avgångsersättning som utbetalas av staten till arbetstagare
och som inte utgår efter förmånligare grunder än AGB-ersättningen. Med en
sådan utformning kommer bestämmelserna att innefatta avgångsersätt
ningar av statsmedel till anställda såväl i statlig som i annan verksamhet.
I praktiken torde inte kunna undvikas att svårigheter emellanåt kan före
ligga att bedöma i vad mån viss statlig avgångsersättning är jämförbar
med AGB-ersättning. Det synes böra ankomma på riksskatteverket att ge
nom anvisningar vägleda taxeringsmyndigheter och skattskyldiga i sådana
frågor.
Jag föreslår lagstiftning i enlighet med vad jag nu anfört. Detta innebär
ändring av 32 § 1 mom. KL och punkt 11 av anvisningarna till paragrafen.
De nya bestämmelserna bör gälla fr. o. m. 1970 års taxering. I likhet med
vad bevillningsutskottet uttalat i sitt av riksdagen godkända betänkande
BeU 1968: 60 anser jag vidare att de avgångsersättningar av statsmedel som
vid årsskiftet 1966/67 utbetalades till avskedande vid hampberedningsverket
i Visby och linberedningsverket i Laholm bör vara delvis skattefria. Skatte
friheten bör här avse ersättningens s. k. tilläggsbelopp. Enligt min mening
motsvarar detta tilläggsbelopp i stort sett AGB-försäkringens skattefria B-be-
lopp. Vidare bör av handikappbelopp om 8 000 kr. viss del jämställas med
tilläggsbelopp och således vara skattefri. Denna skattefria del bör skäligen
kunna bestämmas till 6 000 kr.
Motsvarande skattefrihet bör gälla även beträffande annan statlig av
gångsersättning som inte utgått enligt förmånligare grunder än AGB-ersätt-
ningens B-belopp men som beskattats vid taxering något av åren 1967—
1969.
De nya bestämmelserna bör sålunda ges retroaktiv verkan beträffande
1967—1969 års taxeringar. Har arbetstagare något av de nämnda åren taxe
rats för sådan statlig avgångsersättning som enligt vad jag nyss sagt bör
vara skattefri till viss del bör detta enligt min mening kunna rättas till
genom att den skattskyldige och taxeringsintendenten får rätt att anföra
besvär över taxeringen i särskild ordning.
Jag förordar att regler som gör det möjligt att vidta sådan rättelse in
förs i form av övergångsbestämmelser till den föreslagna lagändringen i KL.
I övergångsbestämmelserna bör hänvisning göras till 100, 101, 103 och 104 §§
taxeringsförordningen.
Slutligen vill jag föreslå en ändring av punkt 6 av anvisningarna till 32 §
KL som inte har något samband med det föregående.
Genom prop. 1970: 18 har Kungl. Maj :t föreslagit årets riksdag att god
känna nya grunder för hemvärnets, de frivilliga försvarsorganisationernas
Kungl. Maj:ts proposition nr 111 år 1970
14
och vissa andra till totalförsvaret knutna organisationers utbildning och
verksamhet. Enligt förslaget ansluter bl. a. den frivilliga personalens eko
nomiska förmåner i princip till vad som gäller för värnpliktig personal. För
utom utökning av s. k. värnpliktssociala förmåner såsom exempelvis fa
miljebidrag föreslås införande av premier för genomgången frivillig utbild
ning. De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 juli 1970.
Punkt 6 av anvisningarna till 32 § KL innehåller bestämmelser om skat
tefrihet för en rad förmåner som värnpliktig erhåller. Skattefria är bl. a.
värnpliktigas naturaförmåner, det under fredstjänstgöring utgående pen
ningbidraget, utbildningspremie, tjänstgöringspremie och utryckningsbi
drag. Även familjebidrag är skattefritt, när det inte är fråga om närings
bidrag. Enligt uttrycklig bestämmelse gäller motsvarande skattefrihet för
såväl vapenfria tjänstepliktigas som civilförsvarspliktigas förmåner.
Jag vill därför föreslå sådan ändring av nämnda anvisningspunkt att den
skattefrihet som gäller förmåner som utgår till värnpliktig, vapenfri tjäns
teplikt^ och civilförsvarspliktig utsträcks till att gälla även motsvarande
ersättningar till hemvärnspersonal och annan personal som frivilligt full
gör utbildning för att nå eller bibehålla kompetens för placering inom to
talförsvaret.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t genom
proposition föreslår riksdagen att antaga inom finansdepartementet upp
rättat förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen (1928 :370).
Med bifall till vad föredraganden sålunda med in
stämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt
förordnar Hans Kungl. Höghet Regenten att till riks
dagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga
till detta protokoll utvisar.
Kungl. Maj:ts proposition nr 111 år 1970
Ur protokollet:
Britta Gyllensten
KUNGL. BOKTR. STHLM 1970 7C02C5