2

Kungl. Maj:ts proposition nr 112 år 1970

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför

Hans Maj.t Konungen i statsrådet på Stockholms

slott den 3 april 1970.

Närvarande:

Statsministern

P^{alme ,} ministern för utrikes ärendena

N^{ilsson ,} statsråden

S^träng, A^ndersson, L^ange, A^spling, S^ven-E^ric N^ilsson, L^undkvist,

G^eijer, O^dhnoff, W^ickman, M^oberg, B^engtsson, N^orling, L^öfberg,

L^idbom.

Chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Norling, anmäler

efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om av­

gifterna i postverkets tidningsrörelse och anför

1. Inledning

Nuvarande bemyndigande m. m.

Alltsedan år 1908 har riksdagen genom successiva beslut lämnat Kungl.

Maj :t tidsbegränsade bemyndiganden att besluta i fråga om vissa postavgif­

ter. Senast har 1966 års riksdag (prop. 36, BeU 27, rskr 154) gett Kungl.

Maj :t ett sådant bemyndigande avseende tiden den 1 januari 1967—den 31

december 1970. Ifrågavarande bemyndigande innefattar bl. a. avgifterna inom

postverkets tidningsrörelse.

I prop. 1968:92 föreslogs bl. a. att postmedlens karaktär av bevillning

skulle slopas genom ändring av 60 § regeringsformen.

Konstitutionsutskottet (KU 20) tillstyrkte förslaget men framhöll — i an­

ledning av vissa motioner angående beslutanderätten i fråga om avgifterna

för postbefordran av tidningar — att särskilda synpunkter gjorde sig gällan­

de på detta område. Även efter den nu föreslagna reformens genomförande

borde därför enligt utskottets mening ändringar i dessa avgifter understäl­

las riksdagen. Utskottets hemställan bifölls av riksdagen (rskr 279). Det

vilande grundlagsförslaget anmäldes ånyo vid 1969 års riksdag genom kon-

stitutionsutskotlets memorial nr 2 och antogs slutligt av riksdagen (rskr

56, SFS 23).

Hemställan om utredning av tidningstaxorna

Vid utskottsbehandlingen av propositionen om nyssnämnda bemyndigande

anförde bevillningsutskottet — i anledning av vissa motioner angående av­

gifterna i tidningsrörelsen — att avgifterna borde anpassas så att rörelsen

3

kunde bära en skälig andel av postverkets kostnader. Utskottet sade sig vida­

re vara medvetet om att det nuvarande avgiftssystemet var behäftat med

vissa bristfälligheter. Med hänsyn härtill och då den nuvarande avgiftssätt-

hiiigen på längre sikt inte kunde anses förenlig med en från företagsekono­

miska utgångspunkter sund avgiftspolitik förordade utskottet att tidnings-

taxorna blev föremål för övérsyn. Denna borde syfta till att åstadkomma en

mer differentierad och kostnadsföljsain taxekonstruktion än den nuvarande.

Målsättningen för avgiftspolitiken i tidningsrörelsen torde kunna uppnås

först efter viss övergångsperiod. Det borde emellertid tillses att den succes­

siva anpassningen av taxorna till de faktiska distributionskostnaderna sked­

de med minsta möjliga tidsutdräkt så alt man så snart som möjligt upp­

nådde tillfredställande kostnadstäckning i tidningsrörelsen. I anledning här­

av hemställde utskottet att riksdagen hos Kungl. Maj:t skulle anhålla om

utredning i syfte att åstadkomma en mer differentierad och kostnadsföljsain

konstruktion av taxorna i postverkets tidningsrörelse. Riksdagen fattade be­

slut i överensstämmelse härmed.

Kungl. Maj. ts proposition nr 112 år 1970

Utredningsuppdraget m. m.

Med stöd av riksdagens beslut tillkallade Kungl. Maj :t den 29 juni 1966

bankdirektören R. G. Renlund att vara utredningsman med uppgift alt — i

samarbete med företrädare för postverket, Svenska Tidningsutgivareföre-

ningen och Fack- och Konsumentpressens Postkommitté — göra en över­

syn av avgiftssättningen inom postverkets tidningsrörelse. Vid översynen

borde — med utgångspunkt främst från redan verkställda kostnadsunder-

sökningar — möjligheterna övervägas att åstadkomma en avgiftssättning,

som i större utsträckning tog hänsyn till olika tidningskategoriers anspråk

på postverkets tjänster. För utredningen antogs benämningen tidningstaxe-

utredningen.

Tidningstaxeutredningen har den 29 augusti 1969 avgivit betänkandet

Taxesyslemet i postverkets tidningsrörelse (SOU 1969:39). Häri framläggs

förslag om vägledande principer (exempel) för utformningen av taxesyste-

met i postverkets tidningsrörelse.

Över betänkandet har yttranden avgivits av postverket, statens järnvägar,

statskontoret, riksrevisionsverket och ombudsmannen för näringsfrihets-

frågor.

Härjämte har yttranden avgivits av Svenska Tidningsutgivareföreningen,

Fack- och Konsumentpressens Postkommitté, Svenska Arbetsgivareföre­

ningen, Landsorganisationen, Tjänstemännens centralorganisation, Stats­

tjänstemannens riksförbund, Sveriges Akademikers centralorganisation och

Riksförbundet Landsbygdens folk.

4

Kungl. Ma j. ts proposition nr 112 år 1970

2. Gällande bestämmelser m. m.

Distributionen av tidningar faller i Sverige inte under postmonopolet utan

den sker förutom genom postverket även genom andra distributionsorgan.

Ur postal synpunkt är tidningarna till sin natur trycksaker och kan för­

sändas på de villkor, som allmänt gäller för sådana, framför allt då tryck-

sakskorsband. Detta försändningssätt används vid tidningsförsändning från

privatpersoner. Sedan länge har det emellertid funnits särskilda förmånliga-

gare villkor för tidningsförsändning från utgivarna. Rätten att fastställa

dessa villkor har under senare år av riksdagen delegerats till Kungl. Maj :t

för perioder om fyra år i taget. Med stöd härav har Kungl. Maj: t årligen

meddelat den s. k. postala tidningskungörelsen.

Avgifterna och villkoren i postala tidningskungörelsen (1968: 489) (änd­

rad 1969: 527) tillämpas vid postbefordran av periodisk skrift, som trycks

och utges inom landet och som har karaktär av tidning samt uppfyller vissa

angivna villkor om utgivningsbevis, införandet i postverkets tidningsregis-

ter och tidningstaxa in. in. Även vissa regler i fråga om innehållets utform­

ning gäller. Tidningens huvudsakliga syfte får bl. a. ej vara att göra reklam

för ett eller flera samverkande affärsföretag. Sådan reklam får omfatta högst

25 % av tidningens innehåll. Vidare får mängden annonser för olika före­

tag e. d. uppta högst 75 % av innehållet. De distributionsformer som tilläm­

pas är dels adresserade utgivarkorsband, dels oadresserade utgivarkorsband,

vilken form är avsedd för tidningar, som kominer ut med minst två nummer

i veckan och som har minst 1 000 oadresserade exemplar för postbefordran.

För distribution till återförsäljare och ombud finns försändelseslaget kom-

missionärskorsband, som kan användas av tidningar som kommer ut med

minst 12 nummer om året.

Som bilaga till postala tidningskungörelsen är intagen en förteckning över

avgifter för postbefordran in. in. enligt postala tidningskungörelsen. Enligt

bilagan förekommer fyra typer av avgifter, nämligen grundavgift, beford-

ringsavgift för tidningar, befordringsavgift för tidningsbilagor samt avgift

för förmedling av expeditionsavgift. I fråga om befordringsavgift för tid­

ningar finns en uppdelning avseende avgifter för adresserat utgivarkorsband,

oadresserat utgivarkorsband samt kommissionärskorsband. Befordringsav-

giften omfattar i sin tur komponenterna exemplaravgift (ej kommissionärs­

korsband), viktavgift, bokföringsavgift (endast oadresserade utgivarkors-

band) och försändelseavgift (endast kommissionärskorsband).

Ärliga överläggningar om tidningsavgifterna för nästkommande år sker

mellan postverket och tidningarnas organisationer — Svenska Tidningsut-

givareföreningen och Fack- och Konsumentpressens Postkommitté. Riktlin­

jerna för postverkets taxepolitik i tidningsrörelsen har senast angivits i det

förut nämnda betänkandet av bevillningsutskottet (BeU 1966:27). Kungl.

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 112 år 1970

band har arbetsgruppen konstaterat att de genomsnittliga kostnaderna är

högre för de oadresserade än för de adresserade.

Frågan om i taxesystemet hänsyn skall las till de kostnadsvariationer

som uppstår på grund av befordringssträckornas olika längd för de skilda

tidningsexemplaren har också behandlats. I ett kostnadsföljsamt taxesystem

bör sådan hänsyn tas, vilket innebär att någon form av zontaxa tillämpas.

Det är av praktiska skäl uteslutet, att särskilt taxera varje enskild tidnings-

försändelse efter befordringssträekans längd. I likhet med vad den år 1955

tillsatta tidningsförordningsutredningen föreslog i sitt betänkande har där­

för arbetsgruppen funnit det lämpligt att använda s. k. medeltransport­

avstånd, dvs. medeltalet av befordringssträckorna för samtliga exemplar

av ett visst tidningsnummer. Vid de undersökningar som utredningen gjort

i fråga om zontaxa har man tillämpat zoner om 25 km, dvs. ändringar i

taxesystemet görs för varje gång medeltransportavståndet passerar grän­

serna mellan dessa zoner.

I samband med diskussionerna om en eventuell zontaxa i avgiftssyste­

met har från Tidningsutgivareföreningens sida framförts önskemål om att

man borde undersöka kostnaderna för järnvägstransporter och för lands­

vägstransporter var för sig. Efter företagen undersökning anser emellertid

utredningen, att befordringskostnaderna på järnväg och på landsväg vid

ett eventuellt mförande av zonlaxa bör beräknas gemensamt.

Att införa en tilläggsavgift i det egentliga taxesystemet för obekvämt

format har inte ansetts lämpligt. Om eu sådan avgift skulle införas anses

det mest ändamålsenligt att den i så fall regleras genom en specialregel

utanför det egentliga taxesystemet.

Arbetsgruppen har i sitt exempel på taxesystem enligt principen ”pris

efter prestation” utarbetat följande taxekomponenter. För varje kompo­

nent anges vilka kostnader som i första hand avses täckas med avgiften.

Grundavgift. Kostnader för vissa allmänna göromål i tidningsrö-

rörelsen, såsom administration, utgivning av den inländska tidningstaxan,

framräkning av medeltransportavstånd, utredningar av olika slag m. m.

Avgiften utgår med enhetligt belopp per tidningsedition.

Inlämningsavgif t. Kostnader för redovisningsgranskning samt

revision och granskning av U-journalen, där avgifterna för utgivar- och

kommissionärskorsband debiteras. Kostnader för tidningsexemplarens mot­

tagande vid utgivningspostanstalten. Avgiften utgår med enhetligt belopp

per inlämningsuppgift, som lämnas till utgivningspostanstalten.

Bokfö ringsav gift. Kostnader för befordran av utdelnings- och

indragningskorten meilan tidningsföretaget och utdelningspostanstalten

samt omvänt. Kostnader för bokföring vid utdelningspostanstalten, när

oadresserade utgivarkorsband används. Avgiften utgår med enhetligt be­

lopp per utdelnings- och indragningskort.

Kungl. Maj. ts proposition nr 112 år 1970

7

Försändelseavgift för kommdssionärskorsband.

Kostnader för avgående sortering samt för sorteringsarbetet hos postom-

bnd och lantbrevbärare. Dessa försändelser skall avhämtas vid postanstal­

ten av mottagaren men utdelas av postombud och lantbrevbärare. Avgiften

utgår med enhetligt belopp per försändelse oavsett försändelsens vikt.

Exemplaravgift. Kostnader för tidningsexemplarens sortering så­

väl på utgivningspostanstalten som på förmedlande postanstalter och på

utdelningspostanstalten. Kostnader för förarbete och turarbete vid stads-

brevbäring och lantbrevbäring. Kostnader för sortering inom järnvägspos-

ten samt vissa lokalkostnader. Avgiften är differentierad med hänsyn till

den befordringshastighet som tidningen utnyttjar (0—1-, 0—2- eller 0—3-

behandling).

Viktavgift. Transportkostnader av alla slag samt vissa andra kost­

nader vid ankommande och avgående avdelningarna. Vissa kostnader vid

järnvägsposten. Kostnader för inventarier, förbrukningsartiklar samt blan­

ketter. Den del av viktavgiften som avser rörliga kostnader är differentie­

rad som en zontaxa med 25 km-zoner. Zontaxan tillämpas för samtliga tid­

ningar som befordras som utgivar- och kommissionär skor sband.

Enligt det redovisade taxesystemet kommer dagstidningar som nu har

låg exemplaravgift att få höjda totalavgifter i jämförelse med gällande taxe-

system. Detta beror i första band på alt antalet postbehandlade tidnings-

exemplar är den helt dominerande kostnadsbestämmande faktorn, vilket

inte i samma utsträckning beaktats i gällande taxa. Denna avgiftshöjning

uppvägs dock i viss mån genom införandet av zontaxa. I vissa lägen upp­

står direkta avgiftssänkningar härigenom. Detta gäller särskilt tyngre tid­

ningar med korta avstånd. För tidningar med mindre än två nr per vecka

torde i regel uppstå avgiftssänkningar i jämförelse med nuvarande system.

Taxesystem i tidningsrörelsen med inslag av principen ”pris efter bärkraft”

Om man önskar ändra postavgifternas belastning på de olika tidningarna

skulle kunna övervägas att införa en komponent i taxesystemet som även

tar viss hänsyn till principen ”pris efter bärkraft”. Den betoning på vikt­

avgiften som finns i det nuvarande avgiftssystemet kan i viss mån sägas

vara ett uttryck för denna princip.

De flesta tidningar innehåller en redaktionell avdelning och en mera kom­

mersiell avdelning, där annonserna dominerar. Gränsen mellan dessa båda

avdelningar är för de flesta tidningar innehållsmässigt relativt tydlig. Om

man skulle anse det önskvärt att belasta tidningarnas kommersiella avdel­

ningar mer än de redaktionella torde en lämplig metod härför vara någon

form av särtaxering av de delar av tidningarnas innehåll som utgörs av an­

nonser och textreklam. En speciell tilläggsavgift för tidningarnas annons-

delar skulle kunna läggas på viktavgiften och tillämpas på samtliga i post­

8

verkets tidningstaxa införda tidningar. För att systemet inte skall bli för

komplicerat är det lämpligt att indela tidningarna i grupper med hänsyn

till annonsernas andel så att omräkningar inte behöver göras vid mindre

förändringar av annonsdelen. Annonstaxan kan läggas ovanpå det tidigare

nämnda taxeexemplet, grundat på principen ”pris efter prestation”.

Kungl. Maj. ts proposition nr 112 år 1970

Metoder för kostnadstäckning i postverkets tidningsrörelse

Med anledning av direktiven i bevillningsutskottets betänkande har ut­

redningen även ansett det nödvändigt att överväga olika metoder för att

uppnå full kostnadstäckning i postverkets tidningsrörelse.

Den bristande särskostnadstäckningen i lidningsrörelsen beräknas enligt

postverket f. n. uppgå till minst ca 60 milj. kr. per år. Dessutom erfordras

enligt postverkets mening ett skäligt bidrag till täckning av samkostnaderna.

Utredningen konstaterar att avgifterna i tidningsrörelsen i de flesta fall

ligger betydligt under avgifterna för övriga jämförbara försändelseslag,

särskilt i de lägre viktklasserna, trots att försändelserna i tidningsrörelsen

åtnjuter bättre service i postalt hänseende.

Olika metoder för reducering av förlusten genom successiva höjningar

av avgifterna har vid tidigare tillfällen diskuterats vid överläggningarna mel­

lan representanter för postverket och för tidningarna. Från postverkets

sida har framförts att verket för varje år bör få kompensation för inträffa­

de kostnadsökningar samt därutöver även elt bidrag till täckning av den

återstående förlusten. När det gäller längden av den period under vilken

förlusten i tidningsrörelsen skall inhämtas råder olika meningar. Postver­

ket anser att olägenheterna med förlusten snarast måste avskaffas och att

man inte kan tillstyrka längre period i detta avseende än fem år. Från tid­

ningarnas sida hävdas, att det inte är möjligt för tidningsföretagen att snabbt

anpassa sig till högre postavgifter av marknadsmässiga skäl.

Utredningen framhåller i sammanhanget att 1967 års pressutredning

beräknat andelen postavgifler i dagstidningsföretagens budget till 3,1 %.

Fack- och Konsumentpressens Poslkommitté har framhållit att motsvaran­

de andel för tidningar med anknytning till denna sammanslutning i regel

uppgår till 20 %. Skillnaden beror till stor del på att dagstidningsföretagen

distribuerar tidningar även på annat sätt än genom postverket.

Inom utredningen har även diskuterats, om staten genom särskilt anslag

till postverket borde bidra till täckandet av förlusten i tidningsrörelsen.

I sammanhanget anges tre olika metoder för en uppräkning av avgifter­

na så att kostnadstäckning erhålls efter fem år. De olika metoderna ba­

serar sig på principen ”pris efter prestation”, principen ”pris efter bärkraft”

samt en kombination med bidrag av statsmedel.

Med utgångspunkt från en laxa enligt principen ”pris efter pres­

tation” har vissa påslag på de olika laxekomponenterna gjorts så att en

Kungl. Maj:ts proposition nr 112 år 1970

9

inarbetning av den beräknade förlusten på 60 milj. kr. skall kunna ske på

1'eni år. Beräknat i fasta priser uppgår de genomsnittliga procentuella höj­

ningarna av avgifterna per år till 11,9 % det första, 9,9 % del andra, 9,1 %

det tredje, 9,1 % det fjärde och 7,6 % del femte året. Med hänsyn till att

taxan skall vara koslnadsföljsam kommer den genomsnittliga exemplar­

avgiften att öka medan den genomsnittliga viktavgiften blir lägre än vad

den är f. n.

Uet tidigare redovisade taxeförslaget med inslag av principen ”p r i s

efter bärkraf t” innehåller en särskild tilläggsavgift på de delar av

tidningarnas innehåll som kan hänföras till textreklam och annonser. Den

utgår med en viss avgift per kg. för denna andel. I detta sammanhang har

föreslagits ett påslag av 50 öre per kg. för fjärde året och ett påslag av 1 kr.

för femte året under förutsättning av oförändrat kostnadsläge. Övriga taxe-

komponenter blir frånsett grundavgiften oförändrade under fjärde och

femte åren. Dessa påslag medför i stort sett samma totala intäktsförbätt-

ring för postverket som uppnås i det föregående exemplet med de genom­

snittliga procentuella påslagen för samtliga taxekomponenter. Både Tid-

ningsutgivareföreningen och Fack- och Konsumentpressens Postkommitté

har emellertid avvisat tanken på en särskild tilläggsavgift för tidningarnas

annonsdelar.

1 fråga om ett eventuellt statsbidrag konstaterar utredningen, att

från både Tidningsutgivareföreningens och Fack- och Konsumentpressens

Postkommittés sida har framhållits att ett anslag av statsmedel till post­

verket bör utgå för förlusten i tidningsrörelsen. Sedan en mycket lång tid

tillbaka har en subventionering av tidningsrörelsen skett via förlust över

postverkets driftbudget och därigenom konserverat ett kostnadsläge till vil­

ket tidningarna anpassat och planerat sina kostnader och intäkter.

Om driftbidrag av statsmedel skall tillföras postverket kan emellertid en­

ligt utredningen övervägas att begränsa detta till att endast avse kostnads­

täckning för vissa tidningar. Vid en bedömning av denna fråga har man

behov av olika gruppindelningar av tidningar. Utredningen har givit för­

slag på två indelningar, en grundad på tidningarnas periodicitet och en

grundad på en inom postverket gjord bedömning av tidningarnas karak­

tär. Härvid har vid den första metoden indelning skett i 7 nr per vecka,

2—6 nr per vecka, 1 nr per vecka samt mindre än 1 nr per vecka. Enligt

den andra indelningsmetoden uppspaltas tidningarna i dagstidningar, un-

derhållstidningar, tidningar som är utgivna av ideella föreningar och sam­

manslutningar, personaltidningar, facktidningar, tidningar delvis med syfte

att göra reklam samt övriga tidningar.

Ett system där staten lämnar ett bidrag endast för vissa typer av tidningar

måste emellertid i många fall medföra besvärliga gränsdragningsproblem.

Utredningen föreslår därför inrättandet av en nämnd med representanter

för bl. a. postverket och tidningarna till vilken parterna kunde hänskjuta

frågan för avgörande.

10

En annan metod för bestämmandet av statsbidraget skalle enligt utred­

ningen vara att låta detta utgöra samma belopp som motsvarar de förut

föreslagna tilläggsavgifterna för tidningarnas annonsdelar enligt taxe-

exemplet ”pris efter bärkraft”.

Utredningen framhåller slutligen att i de olika taxeförslagen ingen hän­

syn tagits till de kostnadsökningar som kan inträffa under den angivna

femårsperioden. Det torde därför bli erforderligt att höja avgifterna ytter­

ligare till följd härav.

Kungl. Maj. ts proposition nr 112 år 1970

Utredningens förslag

Enligt det exempel på kostnadsföljsamt taxesystem som framräknats av

arbetsgruppen uppkommer ett ökat tryck på exemplaravgiften i jämförelse

med nuvarande taxesystem. För att få en så mjuk övergång som möjligt till

ett mera kostnadsföljsamt system har parterna i princip varit överens om

att det ökade trycket på exemplaravgiften inte kan införas på en gång.

Den s. k. fria uppköpsrätten — d. v. s. rätten för en tidning som behand­

las som B-post att mot de angivna avgifterna i taxesystemet utan särskild

prövning övergå till behandling som A-post — har även diskuterats. Tid-

ningsutgivareföreningen har ansett att denna rätt borde kunna införas ome­

delbart. Fack- och Konsumentpressens Postkommitté har i princip hävdat

att fri uppköpsrätt bör införas. Postverket har framhållit att detta inte

kan ske förrän full kostnadstäckning erhållits i tidningsrörelsen och skill­

naderna i avgiftssystemet mellan A- och B-post gjorts helt kostnadsanpas-

sade så att de motsvarar de kostnadsökningar som uppstår för verket vid

en övergång från B-post till A-post.

Ingående diskussioner har även förts om zontaxa skall ingå i systemet

eller inte. Parterna har varit eniga om att konstruktionen av zontaxan och

förutsättningarna för dess införande bör kunna omprövas sedan erfaren­

heter vunnits av systemet.

Parterna har enats om ett förslag till bas för taxesystemet. Enligt detta

skall bl. a. zontaxa tillämpas för tidningar med 2—7 nr per vecka och en­

hetlig viktavgift för övriga tidningar.

Parterna har även varit eniga i fråga om metoden för en subventionering

av tidningsrörelsen. Subventioneringen bör i förekommande fall avse den

skillnad som uppkommer mellan intäkterna av ett nytt taxesystem i tid­

ningsrörelsen och postverkets faktiska kostnader för rörelsegrenen.

Utredningen anser att arbetsgruppens taxesystem som beskrivits på

sid. 5 ff i princip ger ett klart uttryck för en taxa byggd på principen,

”pris efter prestation”. Den bör därför kunna vara vägledande för de årliga

diskussioner om taxesystemets utformning som förs mellan representanter

för tidningarna och för postverket. Detta innebär bl. a. — med hänsyn till

alt det visat sig att kostnaderna för tidningsförsändelsernas behandling till

större del beror på antalet tidningsexemplar och endast till en mindre del

11

på dessas vikt — att en ökad tonvikt bör läggas på exemplaravgifterna i sy­

stemet samt all skillnaderna i exemplaravgifter mellan A-tidningar och

B-tidningar successivt bör ökas.

Med hänsyn till de skäl som Tidningsutgivareföreningen och Fack- och

Konsumentpressens Postkommitté anfört i fråga om svårigheterna vid

övergången till ett noggrant kostnadsföljsamt system tillstyrker utredning­

en emellertid en mjuk övergång till det nya taxesystemet.

Även om i utredningens direktiv antytts möjligheterna av eu subventio-

nering av postverkets tidningsrörelse övergångsvis kan frågan om införan­

det av ett årligt anslag av statsmedel till postverket för förlusten på tid-

ningsrörelsen anses ej direkt ha ingått i utredningsuppdraget. Enligt ut­

redningens mening bör denna fråga i första hand bedömas från politiska

och statsfinansiella synpunkter.

Utredningen förordar sålunda att de riktlinjer, som varit vägledande för

arbetsgruppens utformning av taxesystem, kommer till uttryck snarast

möjligt vid det nya systemets tillämpning men ansluter sig dock — med

hänsyn till tidningsorganisationernas bestämda uppfattning — till förslaget

om införande av ett särskilt statsanslag, som motsvarar den av post­

verket beräknade förlusten i tidningsrörelsen om 60 milj. kr. per år.

Om särskilda skäl anses föreligga att statsbidrag bör utgå endast för vissa

grupper av tidningar kan en gruppindelning efter tidningarnas karaktär

enligt den modell som framtagits av postverket tjäna som vägledning. I fråga

om sålunda ej statsbidragsberättigade tidningar föreslår utredningen att

för dem tillämpas ett avgiftssystem, som är grundat på utredningens

förslag till bassystem med årliga avgiftshöjningar, som leder till kostnads­

täckning för postverket inom fem år.

Kungl. Maj.ts proposition nr 112 år 1970

Remissyttrandena

Samtliga remissinstanser ansluter sig i princip till utredningens uttalande

att full kostnadstäckning i postverkets tidningsrörelse bör uppnås. Däremot

finns delade meningar, om detta skall ske avgiftsvägen eller genom statlig

subventionering. I fråga om utformningen och omfattningen av subventio-

neringen finns även olika uppfattningar.

Beträffande kostnadstäckning avgiftsvägen framhåller

postverket, att som affärsverk man helst såg att kostnadstäckning kunde

uppnås via avgifterna. Därvid skulle något av utredningens taxeförslag

enligt principerna ”pris efter prestation” eller ”pris efter bärkraft” tilläm­

pas. Statens järnvägar framhåller, att den nuvarande metoden för täckning

av förlusten i tidningsrörelsen genom bidrag från andra rörelsegrenar,

främst brevrörelsen, så snart som möjligt bör avskaffas. Av samma upp­

fattning är näringsfrihetsombudsmannen, Landsorganisationen och Tjänste­

männens centralorganisation, varvid näringsfrihetsombudsmannen och

12

Kungl. Maj.ts proposition nr 112 år 1970

Landsorganisationen särskilt framhåller att prissättningen bör vara sådan,

att den i så stor utsträckning som möjligt ansluter sig till skillnader i kost­

nader för olika tidningar. Tjänstemännens centralorganisation finner det

befogat med den mjuka övergång som utredningen förordat när det gäller

att införa det nya systemet. Fack- och Konsumentpressens Postkommitté

och Riksförbundet Landsbygdens folk anser däremot att vid övergången till

det nya taxesystemet man så snabbt som möjligt bör tillämpa principen

”pris efter prestation”. Såväl de nu nämnda remissinstanserna som Sveriges

Akademikers centralorganisation hävdar, att postavgifter och övriga beford-

ringsvillkor måste fastställas efter samma grunder för alla tidningar an­

tingen de tillhör kategorien fackpress, veckopress eller dagspress.

Enligt riksrevisionsverkets och statens järnvägars mening uppfyller inte

utredningens förslag kravet på att avgifterna även skall medge bidrag till

samkostnaderna beroende på den av utredningen föreslagna subventione-

ringen. I fråga om kostnaderna i tidningsrörelsen har Svenska Tidnings-

utgivareföreningen framhållit att föreningen inte kan godta de av postver­

ket framlagda undersökningarna som underlag för ett rättvisande resultat.

Föreningen vill därför understryka nödvändigheten av fortsatta kostnads-

undersökningar för att närmare klarlägga de kostnadsskillnader som anses

föreligga. Enligt statskontoret bör utredningens förslag betraktas som eu

provisorisk lösning. Förhållandena inom tidningsrörelsen i dag — på vilka

kostnadsberäkningarna grundats — kan nämligen ändras i framtiden bl. a.

genom den förändring i distributionssätt som samdistributionsrabatten kan

medföra. Särskilda dislributionsföretag kan väntas överta en ökad andel

av distributionen av dagstidningar. Om nu postverkets distributionsvolym

skulle minska måste dess kostnader slås ut på denna mindre volym och

alltså, vid en kostnadsanpassad avgiftssättning leda till högre avgifter och

eventuellt ytterligare minskande distributionsvolym.

Till utredningens förslag om subvention er ing via ett årligt an­

slag av statsmedel för alt utjämna den bristande särkostnadstäckningen för

lidningsförsändelserna ansluter sig — med varierande uppfattningar om

subventionens omfattning och varaktighet — postverket, statskontoret, riks­

revisionsverket, näringsfrihetsombudsmannen, Landsorganisationen, Tjäns­

temännens centralorganisation, Sveriges Akademikers centralorganisation,

Riksförbundet Landsbygdens folk, Svenska Tidningsutgivareförening och

Fack- och Konsumentpressens Postkommitté. Statens järnvägar framhåller,

att detta kan negativt påverka kvantiteten av de tidningsförsändelser som

inlämnas till befordring direkt med SJ och därmed leda till minskade in­

täkter för SJ.

I fråga om omfattningen av subventioner ingen framhål­

ler postverket att ett eventuellt statsanslag i och för sig inte behöver om­

fatta samtliga tidningar men att det underlättar tillämpningen av taxe­

systemet om man inte gör några inskränkningar. Även Svenska Tidnings-

13

utgivareföreningen och Fack- och Konsumentpressens Postkommitté ställer

sig tveksamma till inskränkningar i fråga om bidrag. Riksrevisionsverket,

näringsfrihetsombudsmannen, Tjänstemännens centralorganisation och

Landsorganisationen framhåller önskvärdheten av att ett stöd endast förbe­

hålls de från samhällets synpunkt mest angelägna tidningarna, varvid riks­

revisionsverket föreslår subvention endast till den del den berör dagstid­

ningar med 2—7 nr per vecka och tidningar av dagspresskaraktär med 1 nr

per vecka.

Några remissinstanser har berört frågan om en tidsbegränsad

subventionering. Näringsfrihetsombudsmannen anser att en lång­

varig subventionering skulle öka riskerna för negativa verkningar på tid-

ningsdistributionens effektivitet och inte kan anses förenlig med frikonkur­

renssynpunkterna. Tidningsföretagen bör därför gradvis anpassa sig till ett

taxesystem som innebär full kostnadstäckning. Även Landsorganisationen

och Tjänstemännens centralorganisation räknar med att subventionering

skall behövas endast under en övergångsperiod.

Som alternativ till subventioneringen framhåller statskontoret att post­

verket strikt företagsekonomiskt sett borde sträva efter att lägga ned

tidningsverksamheten. Nedläggning av rörelsen borde löna sig

även om samtliga särkostnader skulle kvarstå fem å sex år och samtidigt

alla intäkterna skulle falla bort genast.

I fråga om den s. k. fria uppköps rätten — dvs. rätten för en

B-tidning att mot avgift enligt taxesystemet utan särskild prövning övergå

till A-postbehandling — har Tjänstemännens centralorganisation och Fack-

och Konsumentpressens Postkommitté framhållit som angeläget att denna

rätt införs. Sistnämnda remissinstans liksom Sveriges Akademikers central­

organisation och Riksförbundet Landsbygdens folk poängterar befordrings-

hastighetens stora betydelse i taxesystemet.

4. Departementschefen

Kungl. Maj:t har av 1966 års riksdag bemyndigats att för tiden t. o. in.

år 1970 bestämma avgifterna i postverkets tidningsrörelse. Då 1968 och

1969 års riksdagar visserligen upphävt postmedlens karaktär av bevillning

men samtidigt uttalat att avgifterna för postbefordran av tidningar även

framgent bör underställas riksdagen, vill jag nu ta upp frågan om rikt­

linjerna för bestämning och utformning av nämnda avgifter.

Jag vill i sammanhanget erinra om att 1966 års riksdag — i samband

med att det nu gällande bemyndigandet lämnades — anhöll om utredning

i syfte att åstadkomma en mer differentierad och kostnadsföljsam konstruk­

tion av taxorna i postverkets tidningsrörelse. I det i riksdagens skrivelse

åberopade betänkandet av bevillningsutskottet framhölls i sammanhanget

bl. a. att det kunde bli aktuellt att ompröva den inbördes avgiftsrelationen

Kungl. Maj.ts proposition nr 112 år 1970

14

mellan olika typer av tidningar. Den företagsekonomiska målsättningen

för avgiftspolitiken i tidningsrörelsen måste enligt utskottet även beaktas

vid utformningen av taxesystemet. En viss subventionering av tidningarna

via postavgifterna torde dock inte kunna undvikas under en övergångs­

period. Det borde emellertid tillses att den successiva anpassningen av

taxorna till de faktiska distributionskostnaderna skedde med minsta möj­

liga tidsutdräkt. — I anledning av riksdagens anhållan tillkallade då­

varande chefen för kommunikationsdepartementet eu utredningsman med

uppgift att — i samarbete med företrädare för postverket och tidningsut­

givarna — verkställa en översyn av avgiftssättningen inom postverkets tid-

ningsrörelse. Den s. k. tidningstaxeutredningen har numera avgett sitt be­

tänkande.

Sammanfattningsvis kan i fråga om utredningens förslag konstateras

följande. Taxesystemet tänkes omfatta komponenterna grundavgift, bokfö-

ringsavgift, försändelseavgift för kommissionärskorsband, exemplaravgift

samt viktavgift. Zontaxa för viktavgiften tillämpas i fråga om vissa tid­

ningar och fast viktavgift för övriga tidningar. På grundval av gjorda un­

dersökningar beträffande kostnadernas fördelning inom postverkets tid-

ningsrörelse har utredningen framräknat ett exempel på kostnadsfölj-

sam taxa, där avgifterna så långt möjligt fördelats på de olika komponen­

terna efter principen ”pris efter prestation”. Exemplet bör enligt utred­

ningen kunna vara vägledande vid de årliga överläggningar om taxesätt-

ningen och taxesystemets utformning som även framgent förutsätts äga

rum mellan postverket och tidningarna. Med hänsyn till att kostnaderna

för tidningsförsändelsernas distribution till större delen bestäms av an­

talet behandlade tidningsexemplar och endast till en mindre del av för­

sändelsernas vikt bygger den förordade taxemodellen bl. a. på ett ökat ut­

tag genom exemplaravgiften. Den är vidare utformad så att den tar hän­

syn till förekommande skillnader i befordringshastighet (befordringsstan-

dard) mellan olika typer av tidningar. För att få en någorlunda mjuk över­

gång till ett kostnadsföljsamt system förordar utredningen, att det ökade

uttaget genom exemplaravgiften kommer till stånd successivt.

Förutom frågan om en ändrad utformning av taxesystemet har utred­

ningen — utan att detta förutsatts i utredningsuppdraget men på begäran

av företrädare för tidningspressen — till behandling tagit upp frågan om

ett särskilt anslag över riksslaten för alt täcka underskottet i tidningsrö­

relsen. Utredningen bär ställt sig positiv till att en sådan medelsanvis­

ning sker med belopp motsvarande det av postverket beräknade särkosl-

nadsunderskottet. Utredningen har även, för det fall statsbidrag anses böra

begränsas till vissa grupper av tidningar, skisserat en tänkbar gruppin­

delning efter tidningarnas karaktär.

Det är enligt min mening otillfredsställande att låta andra rörelsegre­

nar inom postverket bära underskottet i tidningsrörelsen. Som bevillningsut­

skottet framhållit i sitt tidigare nämnda betänkande bör därför eftersträvas

Kungl. Maj. ts proposition nr 112 år 1970