2

nadsorganisation avsätta delar av sin produktion på världsmarknaden. Häri­

genom och genom leveranserna till televerket och den direkta försäljningen

på den svenska marknaden i övrigt kommer produktionen vid televerkets

verkstäder och LME:s svenska produktion i framtiden att kunna utvecklas

i samma takt inom utvecklingsbolagets produktområde.

För televerkets aktieteckning i utvecklingsbolaget — vars aktiekapital

skall utgöra 10 milj. kr. och vars aktier avses tecknade till en kurs av 120 %

— behövs 6 milj. kr. Beloppet förutsätts belasta investeringsanslaget Tele-

anläggningar m. m.

Bemyndigande begärs för televerket att solidariskt med LME ställa borgen

för lån till bolaget intill ett belopp av 20 milj. kr.

Kungl. Maj. ts proposition nr 128 år 1970

Kungl. Maj:ts proposition nr 128 år 1970

3

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför

Hans Maj. t Konungen i statsrådet på Stockholms slott

den 24 april 1970.

N ärvarande:

Statsministern

P^alme,

ministern för utrikes ärendena

N^ilsson,

statsråden

S^träng, A^ndersson, L^änge, H^olmqvist, A^spling, S^ven-E^ric N^ilsson,

L^undkvist, G^eijer, O^dhnoff, W^ickman, M^oberg, B^engtsson, N^orling,

L^öfberg, L^idbom, C^arlsson.

Chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Norling, anmäler

efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om god­

kännande av avtal mellan televerket och Telefonaktiebolaget L M Ericsson

om visst utvecklings- och produktionssamarbete på telekommunikationsom­

rådet, m. m. och anför.

Televerket har i skrivelse den 24 april 1970 hemställt om Kungl. Maj :ts

godkännande av avtal rörande utvecklings- och produktionssamarbete mel­

lan televerket och Telefonaktiebolaget L M Ericsson (LME). I skrivelsen

begär televerket vidare Kungl. Maj :ts medgivande att få ta i anspråk 6 milj.

kr. av investeringsanslaget Teleanläggningar m. m. för aktieteckning i ett av

televerket tillsammans med LME bildat utvecklingsbolag och hemställer om

bemyndigande att solidariskt med LME ställa borgen för lån till bolaget intill

ett belopp av 20 milj. kr.

Förutsättningarna för och behovet av ett utvidgat samarbete mellan

televerket och Telefonaktiebolaget LM Ericsson

Parterna

Televerket är i första hand ett driftföretag med uppgift att handha tra­

fiken på det statliga telekommunikationsnätet. I uppgiften ingår förutom

den primära telefontjänsten olika specialtjänster, som telegraf, telex, telefax,

datatransmission etc. Som ansvarigt driftföretag har televerket härvidlag att

— förutom förmedlingen av teletrafik och därmed förenad kundverksamhet

— ombesörja anläggning och drift av förbindelsenät samt av telefon-, tele­

graf-, telex-, överdrags- och förstärkarstationer, handha installation och un­

derhåll av abonnentanläggningar och terminalutrustningar etc. Verksamhe­

ten innefattar vidare radiorörelsen. En särskild verksamhetsgren utgör slut­

4

ligen verkstadsrörelsen. Antalet anställda vid televerket uppgår till närmare

40 000. Verkets driftstat beräknas för budgetåret 1969/70 komma att balan­

sera på ett belopp av drygt 2,5 miljarder kr., exkl. rundradiomedel.

Inom televerkets verlcstadsrörelse bedrivs en omfattande tillverkning av

telemateriel dels vid verkets verkstäder i Nynäshamn, Sundsvall och Väners­

borg, dels vid dotterbolaget Telefabrilcation AB:s verkstäder i Kristinehamn

och Skellefteå. Produktionsprogrammet är i huvudsak inriktat på stafions-

utrustningar, abonnentväxlar, telefonapparater med tillbehör samt viss över-

dragsstations- och linjemateriel. Värdet av verkstadsrörelsens leveranser —

som f. n. till ca 95 % sker till televerket och är avsedda för installation i

telenätet — har successivt stigit och uppgår f. n. till ca 200 milj. kr. per år.

Antalet anställda inom verkstadsrörelsen är ca 3 500.

Produktionsprogrammet har som förutsättning televerkets forsknings- och

utvecklingsverksamhet. Tyngdpunkten i denna ligger sålunda inom området

för stationsutrustningar och abonnentanläggningar. Bland utrustningstyper

som utvecklats av televerket kan nämnas stationer för automatisering av

teletrafiken på den svenska landsbygden, större lokalstationer av koordinat -

väljartyp, förmedlingsstationer för uppkoppling av rikstrafik, telexstationer

och abonnentväxlar.

Kombinationen av drift och utvecklings- och produktionsverksamhet på

angivna produktområden i förening med att televerket i anslutning till de

egna utvecklingsinsatserna kunnat ställa krav på utomstående leverantörer

att använda verkets tillverkningsunderlag har gjort det möjligt att driva

standardiseringen mycket långt. Därmed har också förutsättningar skapats

för en hög driftsäkerhet och en god driftekonomi.

Produktionsprogrammet omfattar endast i begränsad utsträckning trans­

missionsutrustningar. På detta område har — i motsats till vad som gäller

i fråga om stationsutrustningar — den internationella standardiseringen dri­

vits långt, varför televerket utan svårighet kan köpa utrustningar från ett

flertal leverantörer. De utvecklingsinsatser som televerket gör på transmis-

sionsområdet är också främst motiverade av behovet att kunna uppställa

kravspecifikationer vid leveranser till verket.

Allmänt kan konstateras att televerket f. n. investerar för ca 600 milj. kr.

om året i teleanläggningar. Av de ca 300 milj. kr., som hänför sig till främst

stations- och abonnentutrustningsområdet, avser ca 200 milj. kr. leveranser

från televerkets egna verkstäder och återstoden i huvudsak leveranser från

LME.

LME-koncernen är en av de stora leverantörerna på världsmarknaden av

telekommunikationsutrustning. Såväl i fråga om omsättning som antal an­

ställda är den ett av Sveriges största företag. Koncernen sysselsätter sålunda

över 50 000 personer, varav ca hälften i Sverige. Koncernfaktureringen upp­

gick år 1969 till ca 2,9 miljarder kr. Den är f. n. ungefär tre gånger så stor

som för tio år sedan, vilket innebär en ökning med mer än 10 % per år.

Kungl. Maj:ts proposition nr 128 år 1970

6

till användning i televerkets nät. Den systemtekniska utvecklingen under

senare delen av 1930-talet och under 1940-talet har lett till att LME utveck­

lat egna koordinatväljarsystem, vilka dock inte vunnit tillämpning inom

televerket.

Sedan mitten av 1930-talet har företagen gemensamt bedrivit en matema­

tiskt betonad teletrafikforskning, som är av betydelse för lösningen av olika

optimeringsproblem vid utformningen och dimensioneringen av telesystem.

Under 1950- och 1960-talen har forsknings- och utvecklingssamarbetet inten­

sifierats.

Sålunda har televerket och LME sedan år 1956 bedrivit ett gemensamt

avtalsreglerat forsknings- och utvecklingsarbete inom den elektroniska kopp-

lingsteknikens område, vilket senast reglerats genom ett år 1963 träffat avtal.

Enligt detta förband sig parterna att samarbeta och samordna sina forsk­

nings- och utvecklingsaktiviteter i fråga om elektroniska telefon- och tele­

grafsystem, däri inbegripet system för elektronisk manövrering av koordi-

natvälj arutrustningar och andra icke-elektroniska välj ar utrustningar, fjärr-

valsutrustningar för telefon- och telegrafanläggningar enligt angivna system,

telefon- och telegrafapparater samt väljare, reläer etc. utvecklade för anlägg­

ningar enligt nämnda system. För definierade objekt inom avtalsområdet

förutsattes tillägg till avtalet kunna göras, som mera i detalj bestämde sam­

arbetet. Två sådana tilläggsavtal träffades åren 1963 och 1965, varav det ena

avsåg framtagning av två, av resp. televerket och LME utvecklade program-

minnesstyrda stationstyper och det andra utveckling av telefonapparater.

I fråga om utvecklingssamarbetet enligt det förra tilläggsavtalet gäller, att

LME numera levererat en prototypanläggning, vilken är i bruk i Tumba.

Den av televerket framtagna stationstypen kommer under år 1970 att tas i

drift i Storängen utanför Stockholm. Erfarenheterna av utvecklingsarbetet

i denna del har styrkt parternas uppfattning att det med nuvarande samar-

betsformer inte går att få till stånd den önskvärda systemtekniska och kon-

struktionsmässiga samordningen.

Kungl. Maj. ts proposition nr 128 år 1970

Behovet av närmare samarbete

Den tekniska utvecklingen har i sig skärpt behovet av att en bättre koor­

dinering sker av utvecklingsinsatserna.

Den hittillsvarande utvecklingen av konventionella teleutrustningar har

bl. a. kännetecknats av att den kunnat bedrivas med förhållandevis begrän­

sade personalinsatser. När det gäller den nya teknik som nu håller på att

vinna insteg har situationen förändrats. Denna nya teknik baseras nämligen

på sådana principer och lösningar för teletekniska utrustningars uppbygg­

nad som ställer helt andra och större krav på utvecklingsresurserna.

Genom den nya tekniken öppnas möjligheter att bygga datorstyrda tele-

stationer, som genom programmering kan ges inom vida gränser varierande

8

produktionssamverkan. Avtalen har träffats under förbehåll för Kungl.

Maj :ts och LME:s styrelses godkännanden och träder i kraft när dessa god­

kännanden föreligger.

Kungl. Maj. ts proposition nr 128 år 1970

Utvecklingssamarbetet

Utvecklingsarbetet skall bedrivas inom ett gemensamt ägt bolag, ELLEMTEL

Utvecklings Aktiebolag, vilket skall ha till uppgift att bidriva utveckling och

konstruktion av utrustningar inom telekommunikationsområdet samt annan

därmed förenlig verksamhet. Utvecklings- och konstruktionsarbetet avses

närmast omfatta kopplingssystem, utrustning för digital transmission och

abonnentutrustningar i anslutning därtill — d. v. s. i princip telestationsut-

rustningar, abonnentväxlar och telefonapparater — samt utrustningar för

datakommunikation och annan ny teknik inom telekommunikationsområdet.

Aktiekapitalet i bolaget avses i inledningsskedet uppgå till 10 milj. kr.,

varav parterna skall tillskjuta hälften vardera. Aktierna skall tecknas till

en kurs av 120 %. Beloppet motsvarande överkursen skall tillföras bolagets

reservfond. För att finansiera nödvändiga investeringar i fast och lös egen­

dom, bestrida organisations- och driftkostnader under bolagets uppbygg­

nadsskede och säkerställa erforderligt rörelsekapital för den fortsatta verk­

samheten tillkommer kapitalbehov utöver vad som genom aktieteckningen

tillskjuts av parterna. Ifrågavarande kapitalbehov bör i första hand tillgodo­

ses genom upplåning. För det fall utvecklingsbolagets egna tillgångar härvid

inte förslår som säkerhet, skall televerket och LME teckna solidarisk borgen

till ett högsta belopp av 20 milj. kr.

Bolagets utvecklingsverksamhet avses främst grunda sig på av båda par­

terna eller endera parten utlagda utvecklingsuppdrag. Bolaget skall härvid

ta ut ersättning, baserad på timkostnaden för den engagerade personalen

jämte de för uppdragen separat redovisade övriga kostnaderna samt avpas­

sad så att viss utdelning kan lämnas på aktiekapitalet. Genom överenskom­

melsen regleras närmare bl. a. hur vid gemensamma uppdrag den till bolaget

utgående ersättningen skall fördelas mellan parterna. Hänsyn tas härvid

till parternas faktureringsvolymer inom produktområdet. Under vissa be­

tingelser finns möjlighet för utomstående att lämna utvecklingsuppdrag till

bolaget. Detta förutsätts också ha utrymme för viss egenverksamhet, s. k. fri

utveckling. Avsikten är härvidlag att kostnaderna för denna verksamhet

skall täckas genom royalty. I inledningsskedet — innan tillverkning hos

parterna påbörjats på grundval av konstruktioner från bolaget — täcks kost­

naderna för ifrågavarande verksamhet genom pålägg på ersättningar för

övriga uppdrag.

Dispositionen av de patent och den konstruktions-know-how, som bolagets

utvecklingsverksamhet resulterar i, och av de patent och den know-how,

som parterna tillhandahållit bolaget i samband med utvecklingsarbetet, reg­

Kungl. Maj:ts proposition nr 128 år 1970

9

leras närmare genom överenskommelsen. Därvid har nyttj anderätten be­

stämts med hänsyn till vad som enligt det följande avtalats om parternas

produktionssamarbete.

Bolaget, som avses börja sin verksamhet den 1 augusti 1970, beräknas vara

fullt utbyggt vid årsskiftet 1974/75. Vid denna tidpunkt beräknas ca 600

personer vara sysselsatta inom bolaget. Av dessa förutsätts ca 250 ha över­

förts från televerket och ca 250 från LME.

Bolagets styrelse, som avses ha sitt säte i Stockholm, skall bestå av sex

ordinarie ledamöter och två suppleanter. Av dessa skall televerket och LME

utse vardera tre ordinarie ledamöter och en suppleant. Ledamöter och supp­

leanter skall vara personer anställda hos verket resp. LME. Ordförande i

styrelsen utses för tvåårsperioder växelvis av televerket och LME. Vice ord­

förande utses på motsvarande sätt så att parterna för varje tvåårsperiod

utser antingen ordförande eller vice ordförande. Enligt avtalet får beslut i

bolagets styrelse eller på bolagsstämman i vissa angivna viktigare frågor vid

lika röstetal inte fattas genom ordförandens utslagsröst.

Produktionssamarbetet

För att resultatet av utvecklingssamarbetet också skall kunna leda till en

ökad konkurrenskraft har televerket och LME genom överenskommelsen

skapat förutsättningar för ett produktionssamarbete. Ett sådant samarbete,

som skall bygga på att båda parterna engageras i tillverkningen av från ut­

vecklings- och marknadssynpunkt intressanta produkter, har sin naturliga

utgångspunkt i en strukturrationalisering syftande till en enhetlig produkt­

utveckling. Detta har av parterna bedömts vara av vital betydelse för en till­

verkningsprocess som måste fylla de högt ställda krav på ändamålsenlighet

och effektivitet, vilka är utmärkande för modern teleindustri.

Överenskommelsen innefattar i denna del arrangemang som säkrar att

produktionen vid televerkets verkstäder och LME:s svenska produktion

skall kunna utvecklas i samma takt inom det gemensamma produktområdet.

Eftersom marknaden för svenska LME:s produkter hittills ökat och även i

framtiden beräknas öka i betydligt snabbare takt än televerkets egen mark­

nad — d. v. s. det egna telenätet — kommer detta att medföra en väsentligt

ökad expansionstakt vid de statliga televerkstäderna. Denna expansionstakt

blir möjlig genom att televerkstäderna, förutom leveranserna till televerket

och den direkta försäljningen på den svenska marknaden, får möjlighet att

avsätta delar av sin produktion på världsmarknaden genom LME:s mark-

nadsorganisation.

Det angivna produktionssamarbetet bygger bl. a. på en ordning, som inne­

bär att det inom ramen för en rullande treårsplanering fastställs vissa rikt­

märken som underlag för parternas produktionsplanering. Förutsättningen

för att den planerade produktionen skall kunna förverkligas är sedan, att

10

vardera partens produkter är konkurrenskraftiga i fråga om priser, kvalitet,

leveranstider etc. För televerkets del innebär det sålunda att upphandlingen

i de enskilda fallen liksom hittills skall kunna ske efter sedvanlig prövning

av lämnade anbud och med frihet att köpa från annan leverantör. Allmänt

kan förutsättas att parternas produktion genom den utformning som sam­

arbetet fått kommer att utvecklas på ett sätt som innebär ökad effektivitet

och konkurrenskraft.

Överenskommelsen innefattar vissa restriktioner. Dessa innebär bl. a., att

en eventuell minskning av LME:s exportför sälj ning inte kompenseras genom

leveranser till televerket i en sådan omfattning att de statliga televerkstäder­

nas leveranser till det svenska telenätet minskar. Om å andra sidan en myc­

ket kraftig försäljningsexpansion skulle inträffa hos endera parten, kommer

den därmed följande möjligheten till produktionsökning — i den mån till­

växttakten överstiger 15 % — inte den andra parten tillgodo i form av ökade

leveranser.

Produktionssamverkan skall i första hand avse produkter, som konstrue­

rats av utvecklingsbolaget men gäller även äldre konstruktioner inom bo­

lagets produktområde. Produktionssamarbetet skall inledas den 1 januari

1975, d. v. s. vid en tidpunkt då den gemensamma utvecklingsverksamheten

kan förutsättas börja resultera i produktion. Parterna skall emellertid ome­

delbart efter avtalens ikraftträdande bilda en produktionskommitté, som

skall ha till uppgift att förbereda och föreslå lämpliga åtgärder för genom­

förandet av den planerade strukturrationaliseringen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 128 år 1970

Avtalens giltighet, uppsägning m. m.

De tre avtal som överenskommelsen enligt det föregående innefattar skall

i uppsägningshänseende betraktas som ett avtal. Detta innebär, att uppsäg­

ning av ett av avtalen skall anses gälla dem alla, såvida parterna inte träffar

annan överenskommelse. Avtalen förutsätts i första hand gälla t. o. m. den

31 december 1985 och därefter, vid utebliven uppsägning, under fem år åt

gången. Uppsägning av avtalen skall ske senast två år före resp. avtalsperiods

utgång.

Avtalen kan också sägas upp på grund av väsentligt avtalsbrott från en­

dera partens sida (uppsägningstid ett år) eller på grund av att parternas

representanter i utvecklingsbolagets ledning under en niomånadersperiod

varit oeniga i väsentliga frågor, vilket lett till att verksamheten i bolaget

lamslagits (uppsägningstid två år). Dessutom kan LME säga upp avtalen

på grund av att svensk lag eller internationella överenskommelser, vilka bli­

vit tillämpliga som svensk lag, omöjliggör tillämpningen av väsentliga delar

av avtalen (uppsägningstid ett år).

Genom att parterna kommer att överföra utvecklingsresurser till utveck­

lingsbolaget och anpassa sin produktion med hänsyn till betingelserna för

Kungl. Maj.ts proposition nr 128 år 1970

11

produktionssamarbetet har det varit nödvändigt att reglera dispositionen

av immaterialrätter och produktionsförhållandena vid ett eventuellt upphö­

rande av avtalen. Detta har gjorts på ett sätt som innebär, att parterna un­

der viss övergångstid får möjlighet att gradvis anpassa sin verksamhet till

de ändrade förutsättningarna.

Departementschefen

Mellan televerket och LME har sedan länge förekommit ett samarbete på

utvecklingsområdet. För LME har det därvid varit av betydelse att genom

fortlöpande nära kontakter med en tekniskt avancerad teleadministration

få tillgodogöra sig erfarenheterna från en omfattande driftverksamhet. För

televerket har det inneburit fördelar att samarbeta med en teleindustri med

betydande utvecklings- och produktionsresurser och internationell överblick

över marknadsutvecklingen på telekommunikationsområdet samt att genom

samarbetet få möjlighet att påverka utformningen av kommande system

och produkter.

Samarbetet har dock — i de former det hittills bedrivits — inte kunnat

ge det utbyte som varit önskvärt. Televerket och LME har sålunda var för

sig i olika hänseenden varit bundna till sina specifika systemtekniska och

konstruktionsmässiga lösningar, vilket inneburit begränsningar i fråga om

förutsättningarna för utvecklingssamarbetet och hindrat en önskvärd stan­

dardisering och strukturrationalisering på produktionsområdet. Olägenhe­

terna härav har blivit mer påtagliga i det tekniska utvecklingsskede vari

man f. n. befinner sig.

En ny teknik håller sålunda på att växa fram. På det här närmast aktu­

ella kopplingstekniska området öppnas därmed bl. a. möjlighet att bygga

datorstyrda telestationer, som genom programmering kan ges inom vida

gränser varierande beteenden. Det blir också aktuellt att utveckla nya ut­

rustningar, baserade på modern elektronik, för mindre telefonanläggningar

och abonnentväxlar. Elektroniska kopplingstekniska utrustningar kommer

att bli aktuella för datakommunikation. Utvecklingen pekar också på till­

komsten i en nära framtid av integrerade kopplings- och transmissionssy­

stem med tidsmultiplex.

Det är mot denna bakgrund det har framstått som önskvärt att för fram­

tiden samordna televerkets och LME:s utvecklingsverksamhet på främst det

kopplingstekniska området. Den mellan televerket och LME träffade över­

enskommelsen innebär härvidlag — som framgår av den föregående redo­

visningen — att parterna bildar ett gemensamt utvecklingsbolag. Detta skall

ha till uppgift att — i anslutning till av båda parterna eller endera parten

utlagda uppdrag — bedriva utveckling och konstruktion av utrustningar

inom telekommunikationsområdet. Enligt min uppfattning har genom över­

12

enskommelsen verksamheten utformats på ett sätt som tar tillvara parter­

nas kombinerade drift-, utvecklings-, produktions- och marknadserfarenhe-

ter och som skapar garantier för att forsknings- och utvecklingsarbetet kom­

mer att ske med ett rationellt utnyttjande av tillgängliga resurser.

Avsevärda fördelar kan sålunda uppnås redan genom en samordning av

de båda parternas utvecklings- och konstruktionsinsatser. För att resultatet

av ett sådant samarbete fullt skall kunna utnyttjas krävs emellertid också

att produktionen inom televerket och LME anpassas till de ändrade förut­

sättningarna så att den enhetliga produktutvecklingen resulterar i en ända­

målsenlig och effektiv produktionsprocess. Även i fråga om denna anpass­

ning och strukturrationalisering är stora fördelar att vinna genom en sam­

verkan mellan parterna. Dessa har därför genom den träffade överenskom­

melsen också skapat förutsättningar för ett produktionssamarbete som av­

ses att inledas år 1975. Överenskommelsen innebär i denna del att parterna

— med bibehållet fullt ansvar för sin resp. produktion och med utgångspunkt

i en strukturrationalisering av denna — vidtar arrangemang som säkrar att

produktionen vid televerkets verkstäder och LME:s svenska produktion i

framtiden kommer att utvecklas i samma takt inom det gemensamma pro­

duktområdet. Jag finner att vad som sålunda överenskommits och som in­

nebär att båda parterna engageras i tillverkningen av från utvecklings-

och marknadssynpunkt intressanta produkter medför betydande ömsesidiga

fördelar. Genom den enhetligare produktutvecklingen kan LME — i anslut­

ning till vissa i överenskommelsen uppställda riktvärden — inom produkt­

området räkna med fortsatta leveranser till televerkets nät i ungefär hit­

tillsvarande omfattning. För televerkstädernas del skapas förutsättningar

för en ökad expansion och ökad sysselsättning. Den ökade expansionen blir

möjlig genom att televerkstäderna, förutom leveranser till televerket och den

direkta försäljningen på den svenska marknaden i övrigt, kan avsätta delar

av sin produktion på världsmarknaden genom LME:s marknadsorganisa-

tion. Det kan i sammanhanget konstateras att samtidigt som de genom över­

enskommelsen förutsatta arrangemangen möjliggör en önskvärd samord­

ning av produktionsplaneringen parterna i full utsträckning har kvar sin

frihet att i de enskilda fallen pröva leveransanbud från andra parten eller

andra leverantörer med hänsyn till pris, kvalitet, leveranstid etc.

Med hänsyn till det anförda tillstyrker jag ett godkännande av de tre avtal

som överenskommelsen innefattar och som i första hand gäller t. o. m. den

31 december 1985.

De medel som behövs för televerkets aktieteckning i utvecklingsbolaget —

6 milj. kr. — torde få täckas från det för budgetåret 1970/71 anvisade in-

vesteringsanslaget Teleanläggningar m. m. Jag avser härvidlag att senare —

under förutsättning att riksdagens bemyndigande erhålls att godkänna av­

talen — föreslå Kungl. Maj :t en höjning av televerkets investeringsram med

angivna belopp. För att tillgodose bolagets behov av kapital — utöver vad

Kungl. Maj:ts proposition nr 128 år 1970

13

som erhålls genom parternas aktieteckning — bör vidare riksdagens bemyn­

digande inhämtas för televerket att solidariskt med LME teckna borgen för

lån till bolaget intill ett belopp av 20 milj. kr.

Ärendet bör behandlas av riksdagen under vårsessionen.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen att

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att godkänna avtal mellan

televerket och Telefonaktiebolaget L M Ericsson i huvud­

saklig överensstämmelse med vad som angivits i det före­

gående,

b) bemyndiga televerket att, i enlighet med vad som ovan

anförts, solidariskt med Telefonaktiebolaget L M Ericsson

ställa borgen för lån till ett av televerket och Telefonaktie­

bolaget L M Ericsson gemensamt bildat utvecklingsbolag in­

till ett belopp av 20 000 000 kr.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med in­

stämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt

förordnar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen

skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta

protokoll utvisar.

Kungl. Maj:ts proposition nr 128 år 1970

Ur protokollet:

Britta Gyllensten

MARCUS BOKTR. STHLM 1970 700311