Prop. 1970:178
('med förslag till förord\xad ning om ändring i förordningen (1941: 251) om sär\xad skild varuskatt, m. m.',)
Kungl. Maj:ts proposition nr 178 år 1970
1
Nr 178
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till förord
ning om ändring i förordningen (1941: 251) om sär skild varuskatt, m. m.; given Stockholms slott den 23 oktober 1970.
Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av stats rådsprotokollet över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
dels antaga inom finansdepartementet upprättade förslag till 1) förordning om ändring i förordningen (1941: 251) om särskild varu skatt,
2) förordning om ändring i förordningen (1960:258) om utjämnings- skatt å vissa varor,
3) förordning om ändring i förordningen (1968:361) om avgift vid in försel av vissa bakverk,
dels bifalla de förslag i övrigt, om vilkas avlåtande till riksdagen före dragande departementschefen hemställt.
Under Hans Maj :ts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
BERTIL
G. E. Sträng
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås, att den särskilda varuskatten på choklad- och konfektyrvaror läggs om från nuvarande värdebeskattning till en viktbe skattning med en enhetlig skattesats om 2 kr. 20 öre per kg av varans vikt inklusive detaljhandelsemballage. Vidare föreslås vissa ändringar i beskatt- ningsområdet och som följd härav även vissa ändringar i utjämningsskatten, förordningen om avgift vid införsel av vissa bakverk och tulltaxan. Änd ringarna är avsedda att gälla från den 1 januari 1971.
1 Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt. Nr 178
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 178 år 1970
1) Förslag
till
Förordning
om ändring i förordningen (1941: 251) om särskild varuskatt
Härigenom förordnas, att 3, 6 och 8 §§ förordningen (1941: 251) om sär skild varuskatt samt bilagan till förordningen skall ha nedan angivna ly delse.
(Nuvarande lydelse)
3
l1. Skatten utgår med femtio pro cent av varans beskattningsvärde.
22. Beskattningsvärdet är för vara hänförlig till tulltaxenummer 33.06 eller 38.19, lika med det pris, som den skattskyldige i allmänhet beting ar sig vid försäljning av varan till detaljhandlare, och för annan vara lika med det lägsta pris, som den skattskyldige betingar sig vid för säljning av varan i större poster till återförsäljare, allt under förutsätt ning att försäljningen sker till någon med vilken den skattskyldige icke står i intressegemenskap.
I fall där försäljning som avses i första stycket icke bedrives, är be skattningsvärdet lika med det pris den skattskyldige kan antagas hava betingat sig vid sådan försäljning.
I pris, som i första eller andra styckena sägs, skall icke inräknas beloppet av den särskilda varuskat ten. Såsom beskattningsvärde må icke angivas pris, som gäller allenast
1 Senaste lydelse 1965: 76. a Senaste lydelse 1962: 31.
(Föreslagen lydelse)
§•
1. För vara, hänförlig till tulltaxe nummer 17 .Oj-, 18.06, 19.08 eller 21.07, utgår skatten med två kronor tjugo öre för kilogram av varans vikt (beskattningsvikt) och för vara, hänförlig till tulltaxenummer 33.06 eller 38.19, med femtio procent av varans beskattningsvärde.
2. 1 beskattningsvikt inräknas så dant förefintligt emballage med vil ket varor av ifrågavarande slag för säljas i detaljhandeln.
Beskattningsvärde är lika med det pris, som den skattskyldige i all mänhet betingar sig för varan vid försäljning till detaljhandlare eller, om försäljning till detaljhandlare icke bedrives, det pris den skattskyl dige kan antagas hava betingat sig vid sådan försäljning. Skattens be lopp skall ej inräknas i priset. Såsom beskattningsvärde må icke angivas pris, som gäller allenast för en mind re betydande del av den skatteplik tiga försäljningen.
Kungl. Maj:ts proposition nr 178 år 1970
3
(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)
för en mindre betydande del av den skattepliktiga försäljningen.
För vara------------- ---------------------i förvärvssyfte. Det ankommer ■—-------------------- givna stadganden.
§.
I1. Deklaration skall insändas till kontrollstyrelsen senast å femtonde dagen i andra månaden efter varje kalendermånads utgång och innehål la uppgift om beskattningsvärdet av den skattepliktiga omsättningen.
Om särskilda — —
2. I deklaration Avdrag som nyss sagts skall avse beskattningsvärdet. 2
På särskild
8 §i.
1. Införes skattepliktig vara till riket av annan än registrerad im portör, skall den skattskyldige, där ej annat nedan stadgas, i samband med tulltaxeringen av varan till tull myndigheten i införselorten i två exemplar avlämna en på heder och samvete avgiven deklaration angå ende varans beskattningsvärde.
2. Deklaration erfordras icke be träffande sådan skattepliktig vara, som avses i 3 § 2 mom. fjärde styc ket. Beträffande sådan vara skall den skattskyldige till tullmyndighe ten avlämna skriftlig försäkran i två exemplar rörande ändamålet med införseln; dock att sådan försäkran icke erfordras därest det är uppen-
1 Senaste lydelse 1965: 76.
1. Deklaration skall insändas till kontrollstyrelsen senast å femton de dagen i andra månaden efter varje kalendermånads utgång och innehål la uppgift om beskattningsvikten el ler, i fråga om varor för vilka skat ten utgår i förhållande till varuvär det, beskattningsvärdet för de varor för vilka skattskyldighet inträtt un der den kalendermånad deklaratio nen avser. ------- kvartal deklarationen avser.
svensk frihamn.
Avdrag som nyss sagts skall avse beskattningsvikten i fråga om varor för vilka skatten utgår efter vikt och beskattningsvärdet i fråga om varor för vilka skatten utgår i förhållande till varuvärdet. från köparen.
1. Införes skattepliktig vara till ri ket av annan än registrerad impor tör, skall den skattskyldige, där ej annat nedan stadgas, i samband med tulltaxeringen av varan till tullmyn digheten i införselorten i två exem plar avlämna en på heder och samve te avgiven deklaration angående va rans beskattningsvikt eller, i fråga om vara för vilken skatten utgår i förhållande till varuvärdet, varans beskattningsvärde.
2. Deklaration erfordras icke be träffande sådan skattepliktig vara, som avses i 3 § 2 mom. tredje styc ket. Beträffande sådan vara skall den skattskyldige till tullmyndighe ten avlämna skriftlig försäkran i två exemplar rörande ändamålet med in förseln; dock att sådan försäkran icke erfordras därest det är uppen-
lj- Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt. Nr 178
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 178 år 1970
(Nuvarande lydelse)
bart att varan införes för annat än
damål än försäljning eller använd
ning i förvärvssyfte.
(Föreslagen lydelse)
bart att varan införes för annat än
damål än försäljning eller använd
ning i förvärvssyfte.
Bilaga
Förteckning över varor, för vilka särskild varuskatt skall erläggas1
Tulltaxe- Varuslag
nummer
ur 17.04
ur 18.06
ur 19.08
ur 21.07
Sockerkonfektyrer, icke innehållande kakao, med undantag av
fondantmassor, mandelmassor, pastor och andra liknande halv
fabrikat i bulk.
Choklad och chokladvaror samt andra födoämnen innehållande
kakao, med undantag av glass, glassjulver, glasspasta (glass
massa) och puddingpulver samt pulver, flingor, pastor och fly
tande beredningar för framställning av dryck.
Biscuits och wafers med mellanlägg av kräm e. d. till övervägan
de delen överdragna med choklad.
Konfektyrer, ej hänförliga till annat nummer, med undantag av
massor, pastor och andra liknande halvfabrikat i bulk.
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1971. Äldre bestämmelser
gäller fortfarande i fråga om förhållande som hänför sig till tiden före ikraft
trädandet.
1 Senaste lydelse 1967: 242.
Kungl. Maj:ts proposition nr 178 år 1970
5
2) Förslag
till
Förordning
om ändring i förordningen (1960: 258) om utjämningsskatt å vissa varor
Härigenom förordnas, att 2 § förordningen (1960:258) om utjämnings
skatt å vissa varor skall ha nedan angivna lydelse.
(Nuvarande lydelse)
2 §x.
Utjämningsskatt skall utgå för
a) choklad- och konfektyrvaror,
som äro skattepliktiga enligt förord
ningen den 25 maj 1941 (nr 251) om
särskild varuskatt, med undantag för
pulver och tabletter som försatts med
socker eller sötningsmedel och äro
avsedda för beredning av läskedryc
ker;
b) fondantmassor, pastor och and
ra liknande halvfabrikat, innehållan
de mindre än 80 viktprocent söt
ningsmedel, i bulk, i tulltaxan den
12 januari 1968 (nr 25) hänförliga
till tulltaxenummer 17.04, samt s. k.
fastlagsmassa, hänförlig till samma
tulltaxenummer ;
c) wafers och
(Föreslagen lydelse)
Utjämningsskatt skall utgå för
a) choklad- och konfektyrvaror,
som äro skattepliktiga enligt förord
ningen den 25 maj 1941 (nr 251) om
särskild varuskatt;
b) fondantmassor, pastor och and
ra liknande halvfabrikat, innehållan
de mindre än 80 viktprocent söt
ningsmedel, i bulk, i tulltaxan den
12 januari 1968 (nr 25) hänförliga
till tulltaxenummer 17.04;
och starköl.
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1971. Äldre bestämmelser
gäller fortfarande i fråga om förhållande som hänför sig till tiden för ikraft
trädandet. 1
1 Senaste lydelse 1968: 360.
6
Kungi. Maj:ts proposition nr 178 år 1970
3) Förslag
till
Förordning
om ändring i förordningen (1968: 361) om avgift vid införsel av
vissa bakverk
Härigenom förordnas, att 1 § förordningen (1968: 361) om avgift vid in försel av vissa bakverk skall ha nedan angivna lydelse.
(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)
1
§.
För wafers — — — vid införsel.
Första stycket gäller ej vara som är skattepliktig enligt förordningen den 25 maj 1941 (nr 251) om sär skild varuskatt.
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1971.
Kungl. Maj.ts proposition nr 178 år 1970
7
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i stats
rådet på Stockholms slott den 23 oktober 1970.
Närvarande:
Ministern för utrikes ärendena
N
ilsson, statsråden
S
träng
, A
ndersson
,
H
olmqvist
, A
spling
, S
ven
-E
ric
N
ilsson
, L
undkvist
, G
eijer
, M
yrdal
,
O
dhnoff
, W
ickman
, M
oberg
, B
engtsson
, N
orling
, L
öfberg
, L
idbom
,
Carlsson, Feldt.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler efter gemen
sam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om ändring av vissa
punktskatter och anför.
Inledning
Med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande den 21 mars 1969 tillkallade jag
den 20 maj samma år tre sakkunniga1 med uppdrag att se över gällande be
stämmelser på punktskatteområdet i de delar som inte ses över i annat
sammanhang eller som inte nyligen varit föremål för översyn.
Utredningen, som antagit benämningen 1969 års punktskatteutredning,
har den 2 juli 1970 avgivit ett betänkande Översyn av vissa punktskatter —
De materiella reglerna (SOU 1970: 37). Däri redovisas resultatet av en tek
nisk översyn av bestämmelserna beträffande den särskilda varuskatten, ut-
jämningsskatten, försäljningsskatten, pälsvaruskatten, skatten på malt- och
läskedrycker, omsättningsskatten på motorfordon, energiskatten samt skat
terna på bensin, brännolja och gasol. Utredningen har i princip utgått från
att de nuvarande punktskatterna skall behållas och att de skall ge i stort
sett oförändrade intäkter för staten.
Över betänkandet har efter remiss yttranden avgetts av generaltullstyrel
sen, kommerskollegium, kontrollstyrelsen, statens trafiksäkerhetsverk, sta
tens vattenfallsverk, Dagligvaruleverantörers förbund, Guldsmedsbranschens
Samorganisation, Guldsmedsmästarnas riksförbund, Kemisk-Tekniska Leve
rantörförbundet, Kooperativa förbundet, Aktiebolaget Marabou, Motor
branschens Riksförbund, Svensk Industriförening, Svenska Bryggareför
eningen, Svenska Busstrafikförbundet, Svenska Cellulosa- och Pappers-
1 Departementsrådet Hans Fridolin (tillika ordförande), byråchefen Einar E:son Thulin och
departementssekreteraren Bo Willart.
If-f Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt. Nr 17S
8
braksföreningen, Svenska Choklad- och Konfektyrfabrikantföreningen,
Svenska Elverksföreningen, Svenska gasföreningen, Svenska kommunför
bundet, Svenska Kraftverksföreningen, Svenska Lokaltrafikföreningen,
Svenska Petroleum Institutet, Svenska pälsbranschens centralkommitté,
Svenska Värmeverksföreningen, Sveriges Bilindustri- och Bilgrossistför-
ening, Sveriges Grossistförbund, Sveriges hantverks- och industriorganisa
tion, Sveriges Industriförbund, Sveriges Köpmannaförbund, Sveriges Lant-
bruksförbund och Sveriges Parfymhandlares Riksförbund. Härjämte har
yttranden över betänkandet avgetts av Sveriges Kemiska Industrikontor och
Svenska Teknologföreningen. Kommerskollegium har därjämte överlämnat
yttranden från flertalet handelskammare i landet.
Utredningen konstaterar inledningsvis att dess uppgift inte varit att be
handla de olika punktskatternas vara eller icke vara i skattesystemet eller
att göra några bedömningar beträffande avvägningen av de i sammanhanget
aktuella punktskatterna. Utredningsuppdraget har gällt en teknisk översyn
av bestämmelserna i syfte att undanröja oklarheter och underlätta tillämp
ningen och kontrollen av skatterna. I detta primära syfte föreslås ett flertal
ändringar i samtliga de behandlade skatterna. Vissa av dessa ändringsför
slag återverkar även på skatteutfallet, men, framhåller utredningen, detta
kan inte betraktas som annat än av främst tekniska skäl motiverade jämk
ningar i punktbeskattningen.
I remissyttrandena har man i ett flertal fall inte nöjt sig med att behandla
enbart de av utredningen föreslagna tekniska ändringarna utan även tagit
upp den principiella frågan om punktskatternas framtida ställning i skatte
systemet. Från företrädare för de av skatterna berörda branscherna har man
allmänt framfört önskemålet om en avveckling av skatterna. Man har i sam
manhanget erinrat om den punktskatteavveckling som förordades av all
männa skatteberedningen i dess betänkande Nytt skattesystem (SOU 1964:
25) samt om den av årets vårriksdag beslutade allmänna höjningen av mer
värdeskatten till 15 % från den 1 januari 1971.
Med anledning av dessa vid remissbehandlingen framförda önskemål om
en punktskatteavveckling kan jag hänvisa till mina uttalanden i denna fråga
i prop. 1968: 100, i vilken förslaget om eu omläggning av den allmänna varu
skatten till en mervärdeskatt lades fram. Jag framhöll då, att det inkomst
bortfall på ca 500 milj. kr. som en punktskatteavveckling vid den tiden be
räknades medföra måste kompenseras genom andra skatteåtgärder och den
enda möjligheten som härvid stod till buds var att höja den generella indi
rekta beskattningen. I valet mellan att höja mervärdeskatten med inemot en
procentenhet, som skulle erfordras, och att bibehålla en i princip oföränd
rad punktbeskattning ansåg jag avgörande skäl tala för den sistnämnda lös
ningen. Även om skäl kunde åberopas för en avveckling eller modifiering av
vissa punktskatter måste frågan skjutas på framtiden.
Detta uttalande i mervärdeskattepropositionen har alltjämt giltighet. Nå
Kungl. Maj:ts proposition nr 178 år 1970
Kungl. Maj:ts proposition nr 178 år 1970
9
gon punktskatteavveckling kan i dagens läge inte komma i fråga. Även be
träffande punktskatter, som utredningen funnit vara behäftade med särskil
da olägenheter och problem, måste alltjämt frågan om en avveckling anstå.
Vad nu anförts gör att jag i nuläget ansett mig böra endast ta upp sådana
av utredningen framlagda förslag vars genomförande framstår som särskilt
angelägna från skattetekniska synpunkter. Övriga av utredningen framförda
förslag är det min avsikt att återkomma till senare.
I enlighet härmed tar jag i det följande endast upp frågan om den sär
skilda varuskattens utformning beträffande beskattningen av choklad- och
konfektyrvaror. Förslagen härom berör även den s. k. utjämningsskatten
och tullarna på dessa varor.
Den särskilda varuskatten
Gällande ordning m. m.
Skatt enligt förordningen (1941:251) om särskild varuskatt (omtryckt
1960:612; senast ändrad 1969:467) utgår, såvitt gäller choklad- och kon
fektyrvaror, på följande varor.
Tulltaxe- Varuslag
nummer
ur 17.04 Choklad- och konfektyrvaror, hänförliga till följande varugrup-
ur 18.06 per:
ur 20.04 choklad, med eller utan tillsats av socker eller sötningsmedel,
ur 21.07 karameller, praliner, konfekt, dragéer, kola, pastiller, tabletter,
tuggummi, skumstrutar, kokosbollar och dylika sötsaker, även
som sötsaker helt eller delvis utgörande eller innehållande kan
derade eller glaserade frukter, fruktskal eller andra växtdelar
ävensom ersättningsmedel härför, lakrits, innehållande mer än
10 % socker eller med tillsats av annat sötnings- eller smaksätt-
ningsmedel eller föreliggande i utformade figurer, stänger eller
stycken, marsipan, mandelmassa, nougatmassa, s. k. vit choklad
och andra liknande produkter i utformade figurer, stänger eller
stycken,
marmelad och ersättningsmedel härför i utformade figurer,
stänger eller stycken.
Anm.
Skatt skall icke utgå för kakao i form av pulver, flingor eller pasta, med
eller utan tillsats av socker eller sötningsmedel, ej heller för s.k. fastlags-
massa.
ur 17.05 Med socker eller sötningsmedel försatta pulver och tabletter,
ur 21.07 avsedda för beredning av läskedrycker.
10
Skyldighet att erlägga särskild varuskatt åvilar den som inom landet yrkesmässigt tillverkar skattepliktig vara för avsalu eller för vidare bear betning och den som inför skattepliktig vara till landet. Som tillverkning an ses även omformning, omarbetning och i vissa fall förpackning av skatte pliktig vara, när varan är avsedd att saluhållas i sålunda förändrat skick.
För skattskyldig tillverkare föreligger obligatorisk registreringsplikt hos beskattningsmyndigheten kontrollstyrelsen, efter årsskiftet 1970/71 riks- skatteverket. Importör kan i särskild ordning bli registrerad som skatt skyldig hos kontrollstyrelsen. För registrerad skattskyldig inträder skatt skyldigheten, när skattepliktig vara levereras till köpare här i landet eller tas i anspråk för vidare bearbetning. Skatten redovisas och erläggs till kon trollstyrelsen enligt ett deklarationsförfarande. Vid införsel av annan än registrerad importör erläggs skatten till tullverket i den ordning som gäller för tull. Även vid sådan import är dock kontrollstyrelsen slutlig beskatt- ningsmyndighet. Visar det sig vid granskning att för låg skatt uttagits av tullverket, kan kontrollstyrelsen påföra den ytterligare skatt som skall ut gå-
Skatten utgår fr. o. m. den 1 juli 1965 med 50 % av beskattningsvärdet. Detta värde är för choklad- och konfektyrvaror varans pris vid försäljning i större poster till grossist. I beskattningsvärdet inräknas inte den särskilda varuskatten och inte heller utjämningsskatt eller mervärdeskatt. Ett undan tag från dessa allmänna regler gäller, då annan än registrerad importör in för skattepliktig vara för omformning, förpackning eller tillverkning av annan vara eller eljest för annat ändamål än försäljning. Beskattningsvär det är då varans tullvärde med tillägg av tull.
För registrerad skattskyldig gäller som huvudregel, att skatt skall redo visas fortlöpande i deklarationer för varje kalendermånad. Deklaration skall inges till kontrollstyrelsen inom 45 dagar efter kalendermånadens utgång. Enligt deklarationen upplupen skatt skall erläggas inom samma tid som gäller för deklarationsskyldighetens fullgörande. Kontrollstyrelsen kan dock föreskriva att deklaration skall avse kalenderkvartal. Styrelsen kan också föreskriva kortare eller längre respittid för skatteredovisningen (lägst 15 dagar och högst 2 månader).
Även när skatt skall utgå vid införsel tillämpas ett deklarationsförfarande. Importören skall till tullmyndigheten avge deklaration beträffande import varans beskattningsvärde. Vid införsel av vara för omformning eller annan med tillverkning jämställd åtgärd eller för annat ändamål än försäljning skall importören i stället för deklaration avge särskild försäkran rörande ändamålet med införseln.
Förordningen (1959:92) om förfarandet vid viss konsumtionsbeskatt- ning är tillämplig på den särskilda varuskatten.
Intäkten av den särskilda varuskatten uppgick för budgetåret 1968/69
Kungl. Maj:ts proposition nr 178 år 1970
11
till 267 milj. kr. Härav utgjorde 254 milj. kr. kontrollstyrelsens andel och
13 milj. kr. tullverkets. Av kontrollstyrelsens uppbörd föll 155 milj. kr. på
choklad- och konfektyrvaror och 99 milj. kr. på tekniska preparat. För
budgetåret 1969/70 beräknas inkomsten av den särskilda varuskatten till
275 milj. kr. och för budgetåret 1970/71 till 285 milj. kr. I beloppen ingår
inte utjämningsskatt.
Vidare utgår en särskild utjämningsskatt på choklad- och konfektyrvaror.
Slutligen kan nämnas att fr. o. in. den 1 juli 1968 en särskild avgift tas
ut vid import av biscuits och wafers som innehåller choklad (SFS 1968:
361). Avgiften, som utgår med 2 kr. per kg chokladinnehåll, är avsedd att
motsvara den skattebelastning som den särskilda varuskatten medför på
inhemska sådana varor.
Utredningen
Varuområdet
Utredningen har övervägt endast sådana ändringar av beskattningsom-
rådet som framstått som särskilt motiverade av rent skattetekniska skäl.
Utredningen diskuterar ett slopande av den nuvarande skattefriheten för
bakverk hänförliga till tulltaxenr 19.08 bl. a. för att åstadkomma större
neutralitet i konkurrensen mellan sötvaror och bakverk. Utredningen finner
dock att detta skulle medföra andra gränsdragningsproblem än de som för
närvarande föreligger och en väsentlig ökning av antalet skattskyldiga. Ut
redningen föreslår därför inte någon ändring i detta avseende.
Utredningen anser att fastlagsmassa, som nu är skattefri, bör inrymmas
under beskattningen. Mandelmassor i bulk anses alltjämt böra vara skatte
fria. Med bulk avses förpackningar om 1 kg eller mer.
För närvarande gäller undantag från skatteplikt för kakao i form av pul
ver, flingor eller pasta. Utredningen föreslår att pulver, flingor, pastor och
flytande beredningar för framställning av dryck skall vara skattefria, men
inte när sådana varor är avsedda för annat ändamål.
Enligt nuvarande bestämmelser föreligger skatteplikt för sötsaker som
utgörs av eller innehåller kanderade eller glaserade frukter, fruktskal eller
andra växtdelar och ersättningsmedel för sådana varor. Vidare föreligger
skatteplikt för sådana med socker eller sötningsmedel försatta pulver och
tabletter som är avsedda för beredning av läskedrycker. Utredningen anser
att angivna varor kan undantas från beskattning med hänsyn till varornas
ringa betydelse.
Utredningen menar att skatteplikten generellt skall gälla varor som är hän
förliga till tulltaxenr 17.04 och 18.06 med exklusivt angivna undantag.
Detta innebär att t. ex. dekorationsblommor och liknande till tårtor, druv
sockertabletter utan smaktillsats, kross av karameller o. d. samt vissa typer
Kungl. Maj.ts proposition nr 178 år 1970
12
av strössel hänförliga till statnr 17.04.907 och 18.06.905 blir skattepliktiga. Utredningen motiverar utvidgningen av beskattningsområdet med att man därigenom vinner större enkelhet och klarhet i fråga om avgränsningen av det skattepliktiga varuområdet.
Utredningen behandlar även frågan om beskattning av sockerfria konfek- tyrer. Dessa träffas, på grund av högre råvarupriser än på socker, av en högre skatt än sockerkonfektyrer och har därför ett sämre konkurrensläge. Utredningen anser att dessa varor, med hänsyn till att utredningens förslag om övergång till viktbeskattning minskar de nuvarande nackdelarna, allt jämt bör omfattas av beskattningen.
Skattef ormen
Utredningen diskuterar utförligt den nuvarande värdeskatten på söt varor. Utredningen konstaterar, att värdebeskattningen, trots att kontroll styrelsen meddelat kompletterande regler och anvisningar för skattens be räknande, medför ojämnheter i beskatttningen bl. a. därigenom att den ani merar köpare och säljare till samverkan i syfte att ernå låga beskattnings värden, att den på grund av anknytningen till priset vid försäljning till grossist orsakar svårigheter vid tillämpningen i de fall sådan försäljning inte förekommer samt att den lett till förändringar av marknadsförhållan dena i branschen. Utredningen kommer till den slutsatsen att en tillfreds ställande lösning av sötvarubeskattningen inte kan åstadkommas med bibe hållande av värdeskatteprincipen. I stället bör enligt utredningen en över gång ske till en specifik viktskatt. Fördelarna med en sådan beskattning anses stora. Den möjliggör bättre kontroll, den tar bort möjligheterna att genom prissättningen nå en lägre skattebelastning och den innebär att en och samma vara beskattas lika oberoende av produktionsförhållanden, di stributionssätt, integrationsförhållanden etc.
Beskattningsvikten föreslås utgöra varans vikt inklusive detaljhandels- emballage. Utredningen har därvid framhållit att en till nettovikten anknu ten skatt måste sättas högre än om även detaljhandelsemballaget inräknas i beskattningsvikten och att även utjämningsskatten beräknas på varans vikt inklusive detaljhandelsemballage.
Med ledning av vissa undersökningar kommer utredningen fram till att en enhetlig viktskatt om 2 kr. 20 öre per kg skulle ge en i stort sett oför ändrad skatteintäkt för staten. Utredningen framhåller att den nuvarande värdeskatteprincipen innebär, att chokladvarorna, som genomsnittligt är dy rare än sockerkonfektyrvarorna, drabbas av en hårdare skattebelastning än de sistnämnda. Utredningen har därför övervägt en differentierad viktskatt, därvid det enda enligt utredningen realistiska alternativet skulle vara två skattesatser, en för chokladvaror och en för sockerkonfektyrvaror. Skatte satserna per kg borde därvid kunna bestämmas till 2 kr. 70 öre för de först nämnda och till 1 kr. 80 öre för de sistnämnda. Utredningen förordar dock främst av skattetekniska skäl en enhetlig viktskatt.
Kungl. Maj:ts proposition nr 178 år 1970
13
Utredningens beräkningar är grundade på statistiskt material angående
produktion, konsumtion m. m. av choklad- och konfektyrvaror samt på en
bearbetning av inhämtat prismaterial rörande dessa varor. Beträffande un
derlaget för beräkningarna torde jag få hänvisa till betänkandet varför jag
här endast vill framhålla följande.
Den svenska produktionen av choklad- och konfektyrvaror har under
tiden 1960—1969 ökat från 48 000 ton till 65 700 ton. Endast en mindre del
av produktionen exporteras. Exportandelen har dock stigit från ca 3,5 % år
1960 till ca 7 % år 1968. Av exporten sistnämnda år på ca 4 700 ton gick ca
60 % till EFTA-länder.
Importen har ökat mycket kraftigare än den inhemska produktionen och
har sedan år 1960 mer än tredubblats. Särskilt markant är importökningen
för chokladvaror, från 650 ton år 1960 till ca 5 000 ton år 1968. Detta inne
bär att importvarornas andel av konsumtionen av chokladvaror stigit
från
2,6 % till 13,6 %. Beträffande sockerkonfektyrer, som svarar för över två
tredjedelar av den samlade importen av choklad- och konfektyrvaror, var
den kvantitativa importandelen redan år 1960 så hög som 15,1 % av kon
sumtionen och har därefter stigit till 26,6 %. För hela choklad- och konfek-
lyrvaruområdet tillhopa steg importandelen från 9 % till 20,3 % under
perioden. Importen kommer i huvudsak från EFTA-länder.
Konsumtionen av choklad- och konfektyrvaror har ökat från 50 800 ton
år 1960 till ca 76 500 ton år 1968, dvs. en ökning med 50 %. För första
gången sedan år 1963 kan viss konsumtionsminskning konstateras för år
1968. Den faller helt på chokladvaruområdet, medan konsumtionen av soc
kerkonfektyrer närmast visar en stagnation.
Av den totala konsumtionen av skattebelagda sötsaker faller ca 51 % på
sockerkonfektyrer och 49 % på chokladvaror. Andelen sockerkonfektyrer
är relativt hög i Sverige jämfört med förhållandena i flertalet övriga väst
europeiska länder.
Restitution av skatt vid export
Enligt gällande regler får särskild varuskatt som erlagts för råvaror och
halvfabrikat som ingår i varuskattebelagda färdigvaror dras av i skatteredo-
visningen till kontrollstyrelsen. Ingår råvara eller halvfabrikat i en icke
skattebelagd färdigvara saknas denna avdragsmöjlighet. För att åstadkom
ma samma skattebelastning på importerade varor som på varor tillverkade
inom landet utgår en särskild avgift om 2 kr. per kg chokladinnehåll på
biscuits och wafers hänförliga till tulltaxenr 19.08. Utredningen anser det
skäligt att särskild varuskatt som belastar råvaror och halvfabrikat som in
går i skattefria varor som exporteras skall kunna restitueras.
Kungl. Maj:ts proposition nr 178 år 1970
14
Kungl. Maj:ts proposition nr 178 år 1970
Prover och gåvor m. m.
För närvarande utgår inte skatt när vara som tillverkats inom landet eller införts till landet av registrerad importör tas i anspråk utan vederlag som gratisprov, gåva eller för privat bruk av den skattskyldige. Däremot före ligger skattskyldighet även för prover och gåvor när skatten skall erläggas vid import.
Utredningen föreslår att gratisprover, gåvor och privat utnyttjade varor skall beskattas med hänsyn dels till de svårigheter som föreligger att hålla utlämningen av prover och gåvor under kontroll, dels till att det är angeläget att jämställa skattebeläggningen vid import och vid leverans från tillverkare och registrerad importör i detta hänseende.
Beskattningen i andra nordiska länder
Utredningen har undersökt beskattningen av sötvaror i Danmark, Fin land, Norge och Island.
I Danmark är choklad- och konfektyrvaror belagda med särskild skatt. Denna lades om den 1 februari 1969 från en kombinerad vikt- och värdeskatt till en ren viktskatt. Skattesatsen är 6 dkr. per kg och utgår på varans netto- vikt. Vid sidan av denna skatt utgår en råvaruskatt på kakaobönor, mandel, nötter in. fl. varor vid införsel för annat ändamål än tillverkning av skatte pliktiga choklad- och konfektyrvaror. Vid import av biscuits, wafers och lik nande varor utgår en ”daekningsafgift” för i varan ingående choklad.
Branschen hade förordat en övergång till en ren viktbeskattning. I rege- ringsförslaget avvisades eu differentierad viktbeskattning med hänsyn till svårigheterna att avgränsa olika skattepliktiga varor. Det ansågs även rim ligt att mildra den höga beskattningen av de relativt dyrare chokladvarorna. Därmed skulle också önskemål från utvecklingsländerna bil tillgodosedda.
I Finland utgår särskild skatt på choklad- och konfektyrvaror. Skatten är utformad som en viktskatt, baserad på varans nettovikt, och utgår med diffe rentierade skattesatser. Skatten tas ut i producent- och importörledet. Vid skatteredovisningen får inhemsk producent dra av ett belopp motsvarande skillnaden mellan inhemskt pris och världsmarknadspris på för tillverk ningen av skattepliktiga varor använda jordbruksvaror. Denna avdragsrätt utgör en motsvarighet till det svenska systemet med råvaruprisutjämning.
I Norge utgår punktskatt på choklad- och konfektyrvaror. Vid ingången av 1970 lades skatten om till en viktskatt med enhetlig skattesats om 5 nkr. per kg, räknat på nettovikten. Omläggningen innebar totalt sett viss skatte sänkning i förhållande till tidigare värdeskatt. En enhetlig viktskatt beräk nades medföra eu höjd beskattning av sockerkonfektyrerna, men det ansågs inte möjligt att finna entydiga och praktiskt tillämpliga kriterier för att skilja dessa varor från chokladvarorna.
Utöver nämnda skatt utgår i Norge en särskild skatt på chokladinnehål let i importerade biscuits.
15
1 Island utgår särskild skatt på choklad- och konfektyrvaror. Skatten är
utformad som en ren viktskatt.
Kungl. Maj:ts proposition nr 178 år 1970
Remissyttrandena
Varuområdet
Den av utredningen föreslagna utformningen av varuområdet har i all
mänhet godtagits av remissinstanserna.
Generaltullstyrelsen framhåller, att enligt utredningens förslag kommer
chokladpuddingar, chokladsås, chokladpasta och flytande chokladbered
ningar att vara skattepliktiga, de två sistnämnda varorna när de inte är av
sedda för framställning av dryck. Styrelsen anser att matvaror principiellt
bör vara skattefria och föreslår därför att chokladsås och chokladpuddingar
i likhet med övriga efterrätter undantas från skatteplikt. För skattefrihet för
övriga varor som innehåller choklad talar enligt styrelsen att behovet av
chokladutjämningsavgift på biscuits och wafers som innehåller choklad
därvid kan bortfalla. Som en förutsättning härför gäller dock enligt styrel
sen att även blockchoklad i förpackningar över 1 kg undantas från skatte
plikt. Denna vara används i huvudsak för tillverkning av andra varor. Är
dessa skattepliktiga kommer de att träffas av den särskilda varuskatten. Är
de däremot skattefria bör de enligt styrelsens mening inte heller träffas av
den skatt som för närvarande belastar i slutprodukten ingående råvaror el
ler halvfabrikat. Avslutningsvis framhåller styrelsen att biscuits och wafers
med heltäckande chokladöverdrag och med mellanlägg av kräm eller dylikt
tulltaxeras enligt nr 18.06 och därmed är skattepliktiga. Enligt vad som nu
mera har framkommit efter överläggningar vid tullsamarbetsrådet i Bryssel
synes sådana varor med tunnare chokladöverdrag böra hänföras till nr
19.08, varigenom de skulle bli skattefria. Styrelsen finner det lämpligt att i
detta sammanhang överföra dessa varor till tulltaxenr 19.08.
Kontrollstyrelsen godtar utredningens förslag i fråga om det skatteplik
tiga varuområdet med endast den ändringen att chokladpuddingar bör vara
skattefria.
Svenska Choklad- och Iionf ektyr fabrikant föreningen godtar också utred
ningens förslag utom i fråga om strössel. Denna vara är huvudsakligen en
hushållsartikel och bör därför inte beläggas med särskild varuskatt.
Skattef ormen
Den av utredningen föreslagna övergången från värdebeskattning till vikt
beskattning har med ett undantag vunnit anslutning hos remissinstanserna.
Däremot går meningarna isär beträffande förslagets utformning med en
enhetlig skattesats för alla varor. Dessutom anförs olika meningar om stor
leken av skattesatsen.
16
Kommerskollegium ifrågasätter, om fördelarna med en övergång till vikt beskattning är så stora att de uppväger nackdelarna i form av troliga om struktureringar av försäljningens sammansättning med därav följande ef fekter i produktionsledet. Kollegiet menar att alternativet med en värde skatt i detaljhandelsledet borde utredas närmare. Eftersom skatten därvid skulle utgå på priset vid försäljning till konsument skulle varornas relativa priser inte förändras. En sådan utformning av beskattningen skulle alltså lämna konsumtionens sammansättning opåverkad.
Av övriga remissinstanser uttalar sig generaltullstgrelsen, Dagligvaruleve rantörers förbund, Aktiebolaget Marabou, Skånes handelskammare samt
Sveriges Kemiska Industrikontor för en enhetlig viktskatt liksom kommers kollegium, för det fall viktbeskattning införs. Kontrollstyr elsen anför att en övergång till en enhetlig viktskatt gynnar chokladvarorna på sockerkonfek- tyrernas bekostnad. Detta medför dock endast att den gynnade position sockerkonfektyrerna haft vid värdebeskattningen går förlorad. Något ratio nellt skäl för att beskattningen på sötvaruområdet bör vara anordnad så att den gynnar någon av huvudgrupperna inom området torde inte föreligga.
Vägande skäl bör därför inte kunna anföras mot att beskattningen på om rådet ges den i konknrrenshänseende mera neutrala verkan som en enhetlig viktskatt har. Det är dessutom uppenbart, menar styrelsen, att en differen tierad viktskatt skulle bli väsentligt svårare att administrera och kontrollera än en enhetlig viktskatt.
Enligt Skånes handelskammare talar såväl praktiska som internationella aspekter för införande av en enhetlig viktskatt.
Kooperativa förbundet och Svenska Choklad- och Konfektyrfabrikantför eningen förklarar sig kunna godtaga en enhetlig viktskatt endast om skatte satsen bestäms till högst 1 kr. 80 öre per kg. Svensk Industriförening redo visar samma ståndpunkt men sätter gränsen för en acceptabel skattesats vid 1 kr. 50 öre per kg. Som skäl härför anförs bl. a. att sockerkonfektyrer tillverkas inom landet av ett större antal huvudsakligen mindre företag, som endast undantagsvis tillverkar även chokladvaror, under det att choklad varor tillverkas av ett mindre antal huvudsakligen större företag, vilka ock så tillverkar sockerkonfektyrer. En enhetlig viktskatt med en skattesats en ligt utredningens förslag skulle medföra svårigheter för de mindre företag som tillverkar endast eller huvudsakligen sockerkonfektyrer.
Sveriges Grossistförbund och handelskamrarna i Göteborg, Borås och Karlstad uttalar sig för en differentierad viktskatt. I likhet med övriga re missinstanser har man därvid utgått från att den differentiering som kan komma i fråga är en uppdelning på två skattesatser, en högre för choklad varor och en lägre för sockerkonfektyrer. Grossistförbundet anser att skatte satserna bör bestämmas till 2 kr. 50 öre per kg för chokladvaror och 1 kr. 50 öre per kg för sockerkonfektyrer. Som skäl härför anförs att en enhetlig viktskatt skulle medföra en omstrukturering av marknaden, medan de av
Kungl. Maj:ts proposition nr 178 år 1970
17
förbundet föreslagna skattesatserna skulle åstadkomma mycket få föränd
ringar i marknadsstrukturen. Handelskamrarna i Göteborg, Borås och Karl
stad anför att en enhetlig viktskatt om 2 kr. 20 öre per kg skulle få en i hög
grad konsumtions- och produktionsstyrande effekt. Prisskillnaden mellan
chokladvaror och sockerkonfektyrer är för stor för att det skall vara möj
ligt att med en enhetlig viktskatt undvika en sådan styrande effekt.
Endast kontrollstyrelsen accepterar utredningens förslag om en enhetlig
skattesats av storleken 2 kr. 20 öre per kg. Generaltullstyrelsen föreslår att
skattesatsen bestäms till 2 kr. per kg under det att Dagligvaruleverantörers
förbund och Skånes handelskammare förordar skattesatsen 1 kr. 80 öre
per kg. Generaltullstyrelsen motiverar sitt ställningstagande med att den
särskilda utjämningsskatten på wafers och biscuits enligt tulltaxenr 19.08
utgår med 2 kr. per kg. Eftersom skatten vid tillverkning inom landet och
vid import bör vara lika stor får en anpassning ske av utjämningsskatten
eller den särskilda varuskatten. Styrelsen ifrågasätter om det inte är lämp
ligare att avrunda den särskilda varuskatten nedåt till 2 kr. per kg.
Utredningens förslag, att som beskattningsvikt skall räknas varans vikt
inklusive konsumentförpackning eller annat motsvarande emballage accep
teras av generaltullstyrelsen och kontrollstyrelsen. Praktiska skäl åberopas
för detta ställningstagande. Kontrollstyrelsen pekar härvid på att utjäm
ningsskatten utgår på varans vikt inklusive detaljhandelsemballage.
Övriga remissinstanser är kritiska mot utredningens förslag på denna
punkt. Som skäl mot utredningens förslag anförs bl. a., att enligt förslag till
ny livsmedelsstadga nettovikt skall anges på förpackningen i det fall netto
vikten uppgår till 25 g, att betydande kvantiteter varor fortfarande förpac
kas i sitt slutliga emballage i detaljhandeln, att betydande kvantiteter varor
importeras i bulk och förpackas inom landet, att skatten bör träffa choklad-
och konfektyrvarorna och inte presentförpackningar och liknande, att man
för statistiska ändamål använder nettovikten samt att skatten utgår på va
rans nettovikt i Danmark, Norge och Finland. Av nämnda skäl förordas en
skatt efter nettovikt.
Generaltullstyrelsen och kontrollstyrelsen anför att det av utredningens
författningsförslag använda uttrycket ”konsumentförpackning eller annat
motsvarande emballage” kan missförstås. I stället föreslås, att sådant em
ballage med vilket vara säljes eller brukar saluföras i detaljhandeln skall in
räknas i beskattningsvikten.
Restitution av skatt vid export
Utredningens förslag i detta avseende accepteras av remissinstanserna.
Generaltullstyrelsen och Sveriges Kemiska Industrikontor ifrågasätter dock
om särskild varuskatt över huvud skall belasta skattefria varor som inne
håller skattebelagda råvaror eller halvfabrikat. Som skäl för uppfattningen
att den särskilda varuskatten inte bör träffa sådana varor anförs att skatte
Kungl. May.ts proposition nr 178 år 1970
18
belastning i detta fall rubbar konkurrensneutraliteten i förhållande till im
porten om man inte vidtar särskilda anordningar i form av utjämningsav
gifter eller dylikt. Sådana anordningar kan dock enligt generaltullstyrelsen
inte göras så omfattande och utförliga att snedvridning helt undanröjs.
Prover och gåvor
Utredningens förslag att prover och gåvor skali beskattas avvisas i all
mänhet. Kontrollstgrelsen anför att utlämnande av prover och gåvor av
choklad- och konfektyrvaror torde förekomma i ringa omfattning och att
riksskattenämnden i fråga om mervärdeskatt funnit att sådan skatt inte
skall redovisas för varor som utdelas i reklam- eller demonstrationssyfte
eller som i vissa fall överlämnas som gåvor. Den särskilda varuskatten är till
sin natur i likhet med mervärdeskatten en omsättningsskatt. I den mån
principiella beskattningsfrågor av likartad karaktär uppkommer inom de
båda beskattningsområdena synes frågorna böra bedömas lika.
Även Skånes handelskammare, Kooperativa förbundet, Aktiebolaget Ma
rabou, Svenska Choklad- och Konfektgrfabrikantföreningen och Sveriges
Grossistförbund motsätter sig att prover och gåvor beskattas.
Handels kamrarna i Göteborg, Borås och Karlstad förklarar däremot att
de i princip inte har någon invändning mot att prover och gåvor beskattas.
Kungl. Maj. ts proposition nr 178 år 1970
Utjämningsskatten
Gällande ordning
Enligt förordningen (1960:258) om utjämningsskatt (senast ändrad
1969: 716) utgår särskild skatt på sådana choklad- och konfektyrvaror som
är belagda med särskild varuskatt med undantag dock för pulver och tablet
ter för framställning av läskedrycker. Vidare utgår utjämningsskatt på
fondantmassor och liknande halvfabrikat med mindre än 80 % sötnings
medel, s. k. fastlagsmassa, biscuits, wafers, mellanöl (Öl av typ B) och stark
öl. Denna skatt har tillkommit av speciella skäl som huvudsakligen sam
manhänger med vår anslutning till EFTA. De varor som omfattas av ut
jämningsskatten räknas samtliga som industrivaror i EFTA-hänseende.
Detta innebär att tullarna på dessa varor gradvis avvecklats i fråga om
handelsutbytet mellan EFTA-länderna. Däremot ingår de vid tillverkningen
använda jordbruksråvarorna inte i EFTA:s tullavvecklingsprogram. Eftersom
priserna på dessa jordbruksvaror är olika i olika EFT A-länder, skulle till
verkarna av ifrågavarande färdigvaror i länder med en hög prisnivå, t. ex.
Sverige, komma i ett sämre konkurrensläge än tillverkare i länder med lägre
råvarupriser. Med anledning härav infördes i Sverige samtidigt med att tull
avvecklingen i EFTA påbörjades ett system med råvaruprisutjämning. Sy
19
stemet går ut på att tillverkarna av bl. a. de nu aktuella färdigvarorna får
sina viktigaste jordbruksvaror till världsmarknadspris.
Tekniskt sker prisutjämningen på så sätt att tillverkarna, som köper sina
råvaror till ordinarie priser, vid redovisningen av utjämningsskatt till staten
får dra av ett belopp beräknat på den faktiska råvaruförbrukningen enligt
av jordbruksnämnden fastställda prisutjämningsbelopp per 100 kg. I princip
motsvarar utjämningsbeloppen införselavgiften. För mellanöl och starköl
har dock avdraget fastställts till visst belopp per liter färdigvara, eftersom
råvaruförbrukningen är tämligen konstant för dessa varor.
I fråga om skattskyldighet, uppbörd m. m. gäller i stort sett samma be
stämmelser för utjämningsskatten som för den särskilda varuskatten. Be
träffande mellanöl och starköl som införs till riket uppbärs skatten dock
alltid av tullverket.
Skattesatserna är för choklad- och konfektyrvaror samt biscuits och
wafers 60 öre per kg, för fondantmassor och liknande samt fastlagsmassa
35 öre per kg, för mellanöl 5 öre per liter och för starköl 6 öre per liter. I
beskattningsvikten ingår även vikten av det emballage i vilket varan salu
hålls (detaljhandelsemballaget).
Intäkten av utjämningsskatten uppgick budgetåret 1968/69 till drygt 73
milj. kr. Härav föll inemot 62 milj. kr. på choklad- och konfektyrvaror samt
biscuits och wafers, drygt 2 milj. kr. på fondantmassor o. d. och inemot 10
milj. kr. på mellanöl och starköl. Prisutjämningsbidragen uppgick samma
budgetår till drygt 76 milj. kr.
Kungl. Maj:ts proposition nr 178 år 1970
Utredningens överväganden och förslag
Utjämningsskatten på choklad- och konfektyrvaror är i princip anknuten
till skatteplikten enligt förordningen om särskild varuskatt. Utredningen för
utsätter att anknytningen bibehålls. Härav följer att den föreslagna utvidg
ningen av beskattningsområdet för den särskilda varuskatten till att omfatta
även varor med stat. nr 17.04.907 och 18.06.905 medför att dessa varor även
beläggs med utjämningsskatt och att råvaruprisutjämning bör ges för dessa
varor. Det motsatta gäller de sötsaker under tulltaxenr 20.04 som utredning
en föreslår skall undantas från särskild varuskatt. De föreslagna undantagen
från särskild varuskatt för pulver och tabletter för framställning av läske
drycker gäller varor som redan är undantagna från utjämningsskatt.
Fastlagsmassa är belagd med utjämningsskatt enligt den lägre skattesats
som gäller för halvfabrikat i bulk under tulltaxenr 17.04. Skattsatsen för
dessa varor är 35 öre per kg. Som en följd av den föreslagna beskattningen
av fastlagsmassa enligt förordningen om särskild varuskatt bör denna vara
i förpackningar under 1 kg beläggas med samma utjämningsskatt som varu-
skattebelagda sötsaker i allmänhet, dvs. med 60 öre per kg.
Utredningen har övervägt att låta utjämningsskatten ingå i den särskilda
20
varuskatten. Med hänsyn till att utjämningsskatt utgår även på andra varor än sådana som omfattas av den särskilda varuskatten, t. ex. wafers, bisquits och Öl, skulle en sådan lösning inte ge några praktiska fördelar, särskilt som ändringar i utjämningsskattens storlek inte har något samband med uttaget av särskild varuskatt. Övervägande skäl talar därför enligt utredningen för att utjämningsskatten för samtliga varor alltjämt regleras i en särskild för fattning. Härav följer att förordningen om utjämningsskatt vid ett genom förande av förslagen beträffande den särskilda varuskatten behöver ändras på några punkter.
Ändringarna i det skattepliktiga varuområdet föranleder även vissa kon sekvensändringar i tulltaxan (1968:25) beträffande tulltaxenr 17.04 och 18.06 där f. n. varor för vilka utjämningsskatt inte utgår är belagda med högre tull. Sålunda bör uppdelningen i underpositionerna 17.04 B på varor be lagda med utjämningsskatt och andra varor kunna slopas, enär samtliga till denna position hänförliga varor föreslås bli beskattade. Vad gäller under positionerna 18.06 B 1—2 föreslår utredningen, att de varor som undantas från beskattning (pulver, flingor, pastor och flytande beredningar för fram ställning av dryck) specificeras under position 18.06 B och att en ny under- position 18.06 C får omfatta utjämningsskattebelagda varor.
Kungl. Maj:ts proposition nr 178 år 1970
Remissyttrandena
Utredningens förslag beträffande utj ämningsskatten godtas av remissin stanserna. Kontrollstgrelsen föreslår dock i likhet med vad styrelsen anfört beträffande den särskilda varuskatten att någon ändring beträffande defini tionen av beskattningsvikten inte genomförs.
Departementschefen
Den särskilda varuskatten
Punktskatteutredningen har beträffande den här behandlade beskattningen av choklad- och konfektyrvaror inom den särskilda varuskattens ram före slagit vissa ändringar i beskattningsområdet, en omläggning av beskattnings- formen till en beskattning efter vikt och en utvidgad beskattning av skatte pliktiga varor som används för prover och gåvor. Vidare har utredningen uttalat sig för en möjlighet till restitution av särskild varuskatt som belastar ej varuskattebelagda exportvaror.
Varuområdet
Utredningen föreslår att beskattningsområdet begränsas till konfektyrer, choklad och chokladvaror hänförliga till tulltaxenr 17.04, 18.06 och 21.07
Kungl. Maj:ts proposition nr 178 år 1970
21
med för varje varuslag specifikt angivna undantag. I jämförelse med nuva rande beskattningsområde innebär förslaget, att skatteplikten slopas för pul ver och tabletter för beredning av läskedrycker (ur tulltaxenr 17.05 och 21.07) och för kanderade frukter o. likn. (ur tulltaxenr 20.04), medan skatte plikt införs för bl. a. dekorationsblommor o. likn. för tårtor, vissa druvsoc kertabletter, vissa typer av strössel, kross av karameller samt s. k. fastlags- massa. Nuvarande undantag för mandelmassa och annan jämförlig massa i bulk, d. v. s. i förpackning över 1 kg. föreslås bibehållen. En utvidgning av undantaget till att omfatta även massor med chokladinnehåll i bulk avvisas av utredningen, bl. a. med hänsyn till att blockchoklad anses böra omfattas av beskattningen.
Mot förslagen i denna del har vid remissbehandlingen framförts endast de invändningarna, att skattefrihet alltjämt bör föreligga för strössel och att undantag från beskattning bör göras för choldadsås, färdiga chokladpudding ar o. likn. och för blockchoklad. Som skäl härför har framhållits att dessa varor har karaktär av matvaror eller råvaror för tillverkning av andra varor.
Den av utredningen föreslagna utformningen av beskattningsområdet är enligt min mening välgrundad. Den erbjuder en klarare avgränsning av det skattepliktiga varuområdet och samtidigt en markantare begränsning av be skattningen till konfektyr- och chokladvaruområdet. Jag biträder förslaget.
Som tidigare nämnts har generaltullstyrelsen framhållit att biscuits och wafers med mellanlägg av kräm eller dylikt bör överföras från tulltaxenr 18.06 till 19.08 även om varorna har tunnare chokladöverdrag. Vid en sådan tulltaxering skulle dessa varor bli skattefria med den nuvarande utform ningen av det skattepliktiga området. Den ändrade klassificeringen i tullhän seende kommer att genomföras den 1 januari 1971. Med hänsyn till att det här är fråga om varor som direkt konkurrerar med chokladvaror anser jag emellertid inte att ändrad klassificering skall medföra att varorna blir fria från särskild varuskatt. Jag förordar därför, att i förteckningen över skatte pliktiga varor inryms nyssnämnda slag av biscuits och wafers hänförliga till tulltaxenr 19.08. Detta betyder en oförändrad skatteplikt på detta område. Samtidigt härmed bör dessa varor undantas från avgiftsplikt enligt förord ningen (1968: 361) om avgift vid införsel av vissa bakverk.
Skattef ormen
Den väsentligaste ändringen i fråga om choklad- och konfektyrvarube- skattningen är utredningens förslag att ersätta den nuvarande värdebeskatt ningen med en beskattning efter vikt. Utredningen föreslår härvidlag en en hetlig viktbeskattning med skattesatsen 2 kr. 20 öre per kg och med varans vikt inklusive detaljhandelsemballage som beskattningsvikt.
Förslaget om övergång till viktbeskattning har fått allmän anslutning vid remissbehandlingen, men meningarna är delade beträffande viktskattens ut formning. Kontrollstyrelsen och generaltullstyrelsen biträder förslaget om en
22
Kangl. Maj:ts proposition nr 17S år 1970
enhetlig viktskatt, varvid dock generaltullstyrelsen förordar att skattesatsen
bestäms till 2 kr. per kg för att inte skatten skall överstiga den särskilda ut
jämningsavgift om 2 kr. per kg som utgår på chokladinnehållet i vissa im
portvaror. Även vissa företrädare för branschintressena förordar en enhetlig
viktskatt under den bestämda förutsättningen att skattesatsen sätts lägre än
den utredningen beräknat för ett oförändrat skatteutfall. Skattesatser om
1 kr. 50 öre eller 1 kr. 80 öre har därvid förordats. Andra företrädare för
branschintressena förordar däremot en differentierad viktskatt med lägre
skattesats för sockerkonfektyrer än för chokladvaror. Som skäl härför åbe
ropas att en sådan skattesatsdifferentiering skulle stå i bättre överensstäm
melse med den nuvarande värdeskatten. Vid remissbehandlingen har dess
utom invändningar rests mot förslaget att beskattningsvikten skall utgöras
av varans vikt inklusive detaljhandelsemballage. Skatten anses i stället böra
utgå efter varans nettovikt.
Jag kan helt ansluta mig till utredningens uppfattning att erfarenheterna
från tillämpningen klart visar behovet av en omläggning av sötvarubeskatt-
ningen till en beskattning efter vikt. Jag delar också utredningens uppfatt
ning, att en enhetlig viktbeskattning erbjuder tekniska fördelar. Mot en en
hetlig viktskatt i enlighet med utredningens förslag har främst anmärkts, att
den gynnar chokladvarorna och missgynnar sockerkonfektyrerna med hän
syn till att de senare har allmänt sett lägre priser än chokladvarorna och
därför också har lägre skattebelastning i nuvarande värdeskattesystem. Jag
vill dock här peka på att utredningen med stöd av inhämtade prisuppgif
ter kunnat visa, att den dominerande delen av inom landet tillverkade chok
ladvaror och sockerkonfektyrer faller inom samma prisområde. Detta för
hållande utgör enligt min mening ett starkt skäl för en enhetlig viktskatt
även om en sådan skatt ofrånkomligen leder till en skatteskärpning för de
prisbilligare sockerkonfektyrerna och en skattelindring för de dyrare chok
ladvarorna. Sådana verkningar undgår man för övrigt inte heller vid en
differentierad viktbeskattning.
Utredningen har därjämte kunnat hänvisa till att man såväl i Danmark
som Norge gått över till enhetliga viktskatter på choklad- och konfektyrva-
ror och att man därvid av skattetekniska skäl avvisat tanken på en skatte
satsdifferentiering. Det bör härvid även beaktas att skattesatserna i dessa
länder är väsentligt högre än den av utredningen med utgångspunkt från
oförändrade skatteintäkter föreslagna skattesatsen 2 kr. 20 öre per kg.
Med hänsyn till vad nu anförts och med beaktande dessutom av de prak
tiska tillämpningsproblem som är förknippade med en differentierad vikt
skatt anser jag övervägande skäl talar för en enhetlig viktskatt.
Kvar står emellertid att vissa remissinstanser förordat en enhetlig skatt un
der den bestämda förutsättningen att skattesatsen bestäms till lägre belopp
än vad utredningen föreslagit. Som tidigare nämnts har härvid framförts
förslag om skattesatserna 1 kr. 50 öre, 1 kr. 80 öre och 2 kr. En justering av
23
skattesatsen till något av dessa belopp skulle leda till minskade statsintäk-
ter, såvida inte den sänkta skatten medför sänkta priser som i sin tur leder
till ökad efterfrågan. Jag ställer mig dock tveksam till en sådan verkan av
en nedjustering av skattesatsen.
Ett annat skäl för en sådan åtgärd skulle vara att man därmed får en
bättre avvägning av skatten på sockerkonfektyrerna till den nuvarande be
skattningen efter värde av dessa varor. Följden skulle emellertid samtidigt
bli en ännu gynnsammare beskattning av de dyrare chokladvarorna. Ett till
godoseende av önskemålen att i möjlig mån anpassa viktbeskattningen till
skattebelastningen enligt det gällande värdeskattesystemet borde därför i
stället, vilket också framhållits av vissa remissinstanser, leda fram till en
differentierad beskattning med en högre skattesats för chokladvarorna och
en lägre för konfektyrvarorna. En sådan utformning av viktskatten har jag
dock redan ansett mig böra avvisa.
Mot bakgrund av vad jag nu anfört och eftersom det inte finns något utrym
me för skattesänkningar i nuvarande statsfinansiella läge förordar jag att en
enhetlig viktskatt införs med skattesatsen 2 kr. 20 öre per kg. Detta innebär
också att jag ansluter mig till utredningens förslag att i beskattningsvikten
även skall inräknas detaljhandelsemballaget, varmed avses den konsument
förpackning eller det motsvarande emballage vari varan av den skattskyl
dige tillhandahålls för direkt konsumentförsäljning i detaljhandeln. Beskatt
ningsvikten blir därmed densamma som för den särskilda utjämningsskat-
ten. Även det förhållandet att frågan gäller en omläggning från värdeskatt,
enligt vilken emballagekostnaderna ingår som en del i priset och därmed i
beskattningsvärdet, till en viktskatt motiverar enligt min mening att vikten
av detaljhandelsemballaget skall inräknas i beskattningsvikten. I detta sam
manhang vill jag tillägga, att den bestämning av beskattningsvikten som re
dan gäller för utjämningsskatten bör tills vidare kunna tillämpas för den
särskilda varuskatten på sötvaror.
Övriga frågor.
Som tidigare nämnts ingår i utredningens förslag även en beskattning av
prover och gåvor. Detta förslag har avvisats av ett flertal remissinstanser.
Med hänsyn härtill och eftersom denna fråga synes ha särskild betydelse i
fråga om den särskilda varuskatten på tekniska preparat, anser jag att ett
ställningstagande i frågan bör anstå. Däremot vill jag redan nu ansluta mig
till utredningens uttalande att restitution bör kunna medges för särskild
varuskatt som belastar råvaror och halvfabrikat för framställning av ej
varuskattepliktiga exportvaror, t. ex. skatt på choklad som använts för till
verkning av biscuits och wafers för export. Kungl. Maj :t bör bemyndigas att
utfärda föreskrifter härom.
En omläggning av konfektyr- och chokladvarubeskattningen i enlighet
med det anförda bör genomföras utan onödigt dröjsmål. Den lämpligaste
Kungl. Maj:ts proposition nr 178 år 1970
24
Kungl. Maj:ts proposition nr 178 år 1970
tidpunkten bör vara den 1 januari 1971, eftersom en omläggning då skulle sammanfalla med den allmänna höjning av mervärdeskatten som beslöts av vårriksdagen. I skrivelse som inkommit till finansdepartementet från Svensk industriförening har framhållits, att ett beslut av höstriksdagen om den här behandlade omläggningen av sötvarubeskattningen skulle kom ma för sent för ett genomförande redan från instundande årsskifte. För eningen framhåller att omläggningen kräver omställningar av produktio nen, anskaffning av nytt emballage o. s. v. Härför behöver producenterna längre tid på sig och föreningen anser att omläggningen inte kan genomfö ras tidigare än den 1 juli 1971.
Jag är medveten om att övergången till en viktbeskattning kräver olika pro duktionstekniska åtgärder och att det därför behövs viss förberedelsetid. De tekniska åtgärderna bör dock kunna lösas under den tid som återstår fram till årsskiftet och jag har även erfarit att föranstaltningar på sina håll re dan vidtagits för att klara av en övergång till viktbeskattning den 1 januari 1971. Jag förordar därför att den föreslagna omläggningen av sötvarube skattningen genomförs med verkan fr. o. m. nämnda dag.
Utjämningsskatten
I fråga om den särskilda utjämningsavgiften, som utgår på bl. a. varu- skattebelagda choklad- och konfektyrvaror, föreslår utredningen samma ändringar i beskattningsområdet som i den särskilda varuskatten och i samband härmed anpassning av råvaruprisutjämningen till de nya förhål landena. Vidare bör en anpassning av skattesatsen för fastlagsmassa i för packningar under 1 kg genomföras till den skattesats som gäller för sötsaker i allmänhet. Utredningens förslag i denna del har allmänt accepterats vid remissbehandlingen. Jag ansluter mig också till förslaget och förordar härav betingade ändringar i utjämningsskatten med verkan fr. o. in. den 1 januari 1971. Som jag redan framhållit har jag funnit det i detta sammanhang onödigt att ändra den för beskattningen gällande definitionen av beskatt- ningsvikten. Vidare förordar jag att råvaruprisutjämning ges i enlighet med utredningens förslag.
Som utredningen påpekat medför ändringarna i beskattningsområdet vissa konsekvensändringar i tulltaxan. Jag förordar att dessa ändringar ge nomförs och att Kungl. Maj :t erhåller bemyndigande att ändra tulltaxan i enlighet med utredningens förslag med verkan fr. o. m. den 1 januari 1971.
Kungl. Maj:ts proposition nr 178 år 1970
25
Hemställan
Under hänvisning till vad jag sålunda anfört hemställer jag, att Kungl. Maj :t genom proposition föreslår riksdagen att
dels antaga inom finansdepartementet upprättade förslag till 1) förordning om ändring i förordningen (19M: 251) om särskild varu skatt,
2) förordning om ändring i förordningen (1960:258) om utjämningsskatt å vissa varor,
3) förordning om ändring i förordningen (1968: 361) om avgift vid inför sel av vissa bakverk,
dels bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga förordade ändringar i tulltaxan (1968: 25) och att utfärda föreskrifter för förordad restitution av särskild varuskatt i fråga om viss export,
dels medge att ur anslaget Prisreglerande åtgärder på jordbrukets områ de utbetalas bidrag till täckande av kostnaderna för det utökade prisutjäm- ningsförfarande som förordats.
Med bifall till vad föredraganden sålunda med in stämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar Hans Kungl. Höghet Regenten att till riks dagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Britta Gyllensten
KUNGL. BOKTR. STHLM 1970 7 0 0 5 7 2