Prop. 1970:200

('angående ersättning till kommuner för bidrag till investeringar i primärflggplatser',)

Kungl. Maj.ts proposition nr 200 år 1970

1

Nr 200

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående ersättning till

kommuner för bidrag till investeringar i primärflggplatser; given Stockholms slott den 30 oktober 1970.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av stats­ rådsprotokollet över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riks­ dagen att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen hemställt.

Under Hans Maj : ls

Min allernådigsle Konungs och Herres frånvaro:

BERTIL

Bengt Norling

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att ersättning fr. o. m. budgetåret 1971/72 skall utgå till kommunerna för av dem lämnade investeringsbidrag till de av luftfartsverket förvaltade primärflygplatserna. Ersättningen bör utgå för investeringsbidrag som lämnats fr. o. in. budgetåret 1967/68 samt — i likhet med vad som redan gäller för staten — omfatta både ränta och avskrivning.

1 —Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 sand. Nr 200

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 200 år 1970

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför

Hans Kungl. Höghet, Hertigen av Halland, i statsrådet

på Stockholms slott den 30 oktober 1970.

Närvarande:

Statsministern

P

alme

,

ministern för utrikes ärendena

N

ilsson

,

statsråden

S

träng

, A

ndersson

, H

olmqvist

, A

spling

, L

undkvist

, G

eijer

, M

yrdal

,

O

dhnoff

, M

oberg

, B

engtsson

, N

orling

, L

öfberg

, L

idbom

, C

arlsson

,

F

eldt

.

Chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Norling, anmäler

efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om ersätt­

ning till kommuner för bidrag till investeringar i primärflygplatser och an­

för.

1967 års riksdagsbeslut

Genom beslut av 1907 års riksdag har riktlinjer fastställts för luftfarts­

verkets verksamhet och organisation (prop. 1967:57, SU 107, rskr 267).

Luftfartsverket bär enligt dessa till uppgift att förvalta och driva statliga

flygplatser för linjefart samt att därjämte bl. a. handha civil flygtrafikled­

ning samt övervakning och tillsyn från flygsäkerhetssynpunkt av flygplatser

och civil luftfart. Genom beslutet skulle i anslutning till de av statsmakterna

antagna trafikpolitiska riktlinjerna åtgärder vidtas för att anpassa den ci­

vila luftfarten till kravet på kostnadstäckning. Med hänsyn till storleken

på underskottet i luftfartsverkets rörelse borde dock en viss övergångstid

medges och bristen i kostnadstäckning under denna tid fyllas ut med ett

driftbidrag som successivt skulle avtrappas. Driftbidraget skulle tas upp

med så stort belopp, att full täckning erhölls för verkets kostnader inkl.

ränta på i luftfartsfonden investerat kapital.

I anslutning till samma proposition har fastställts normer för samverkan

mellan stat och kommun vid investeringar i de av luftfartsverket förvaltade

primärflygplatserna. Enligt dessa normer har kommun att svara för mark­

kostnaderna och för 37,5 % av kostnaderna för byggnader och anläggningar,

inkl. investeringar i radioanläggningar, dock att kommunalt bidrag inte

krävs i fråga om investeringsobjekt som beräknas uppgå till högst 200 000

kr. per flygplats och år.

I propositionen uttalades i sammanhanget, att kommun i princip borde

3

kunna få viss ersättning från luftfartsverket för sina bidrag till investeringar. Detta borde inte avse redan lämnade eller före den 1 juli 1967 avtalade bi­ drag. Ersättning förutsattes likväl inte utgå så länge staten bar kostnader för luftfartsverkets drift i form av driftbidrag. Frågan om ersättningens utformning borde prövas, när statens driftbidrag till luftfartsverket av­ vecklats.

Kungl. Maj.ts proposition nr 200 år 1970

Luftfartsverkets resultatutveckling

År 1967 — då riktlinjerna lör luftfartsverkets verksamhet och organisa­ tion drogs upp — bedömdes underskottet i verkets rörelse för budgetåret 1967/68 uppgå till 22,5 milj. kr. Eu gynnsam trafikutveckling i förening med ett fåtal höjningar av luftfartsverkets flygplatstaxor — varav den senaste i april 1968 — har lett till att angivna underskott snabbt har kunnat avveck­ las. Av anvisade anslag till driftbidrag till luftfartsverket för budgetåren 1967/68 — 1969/70 har sålunda endast behövt las i anspråk 1,9, 1,8 resp. 4 milj. kr. För budgetåret 1970/71 har i driftstaten för verket upptagits 3,9 milj. kr. för ändamålet.

Bedömningarna för kommande budgetår tyder på en fortsatt gynnsam ut­ veckling av luftfartsverkets rörelseresultat. För budgetåret 1971/72 kan förutses i stort sett balans mellan verkets kostnader och intäkter. Tidpunk­ ten skulle därmed vara inne att i enlighet med uttalandena i 1967 års pro­ position pröva frågan om ersättning till kommunerna för deras bidrag till investeringar i primärflygplatserna.

Ersättning till kommun för investeringsbidrag

Genom det etablerade samarbetet mellan stat och kommun på luf tf arts- området har skapats förutsättningar för ett kommunalt medinflytande och medansvar vid utbyggnad av landets primärflygplatser. Genom formerna för täckning av investeringsutgifterna får kommunerna liksom staten — utifrån en prioritering av flygplatsprojekten i förhållande till andra sam­ hälleliga investeringsändamål — bedöma projektens angelägenhetsgrad.

I tillämpningen har de trafikpolitiska riktlinjerna om full täckning av det allmännas kostnader för luftfarten hittills begränsats till att gälla de kost­ nader som fallit på staten. Den del av luftfartsverkets totala investeringar som täcks genom kapitaltillskott från kommunerna förräntas således inte. Belopp motsvarande bidragen avsätts nämligen vid objektens invärdering på luftfartsverkets fond direkt till värdeminskningskonto och kommer där­ för inte att påverka verkets driftresultat. Denna begränsning har haft sin grund i nödvändigheten av en successiv anpassning till det principiella kra­ vet om kostnadstäckning. Så länge staten genom driftbidrag har svarat för underskottet i rörelsen har en utvidgning av kostnadsansvaret att omfatta

4

också de kommunala investeringsbidragen inte ansetts rimlig. I ett läge då

detta underskott kan förutses avvecklat är det emellertid både från trafik­

politisk synpunkt och med hänsyn till kommunerna önskvärt att åtgärder

vidtas för att ge även dessa ersättning för sina investeringsbidrag.

Den ekonomiska målsättningen för luftfartsverket innebär krav på full

täckning av verkets kostnader inkl. avskrivningar och ränta på statskapi­

talet. Förräntningskravet innebär krav på avkastning på det disponerade

statskapitalet motsvarande statens normalränta. En naturlig följd av såväl

de trafikpolitiska riktlinjerna som formerna för samarbetet med kommu­

nerna är att de statliga och kommunala investeringarna i primärflygplat­

sernas byggnader och anläggningar i ekonomisk mening värderas på samma

sätt och att ersättningen därför grundas på samma villkor. I enlighet härmed

bör ersättningen till kommunerna för deras investeringsbidrag till byggnader

och anläggningar omfatta kapitalkostnaderna motsvarande avskrivning och

ränta enligt för luftfartsverket gällande principer.

Då var och en av primärflygplatserna ingår som delar i ett integrerat

flygplatssystem bör ersättningen inte göras beroende av graden av kostnads­

täckning i de särskilda fallen. På samma sätt som för luftfartsverket kost-

nadstäckningskravet bestämts att gälla verksamheten i dess helhet, bör

för kommunernas del — under förutsättning att verkets ekonomiska mål­

sättning om full kostnadstäckning i den totala rörelsen uppfylls — ersätt­

ningarna ges generell karaktär och således enbart baseras på de investe­

ringsbidrag som vederbörande kommun lämnat.

Beträffande den tidpunkt från vilken ersättning till kommun bör utgå

anser jag — i huvudsaklig överensstämmelse med uttalandena i prop.

1967: 57 — att ersättningen bör utgå för bidrag som lämnats efter den 1

juli 1967. Med hänsyn till att balans mellan luftfartsverkets intäkter och

kostnader kan väntas uppstå under budgetåret 1971/72 och följaktligen något

driftbidrag inte kommer att behövas under detta år, anser jag det naturligt

att det nya systemet med ersättning till kommunerna tillämpas fr. o. m.

budgetåret 1971/72. Frågan om avveckling av driftbidraget avser jag att

anmäla i 1971 års statsverksproposition.

Som underlag för beräkning av kapitalkostnaderna bör gälla det kapital

som tillskjutits av kommunerna fr. o. m. budgetåret 1967/68, värderat per

den 1 juli 1971 på samma sätt som motsvarande statliga tillgång. Luftfarts­

verkets investeringar under perioden 1967/68—1970/71 beräknas uppgå till

sammanlagt ca 150 milj. kr., varav de kommunala bidragen beräknas utgöra

sammanlagt ca 30 milj. kr. Kapitalkostnaderna för de kommunala investe­

ringsbidragen kan beräknas till ca 4 milj. kr. budgetåret 1971/72 och där­

efter successivt öka i takt med investeringsutvecklingen. Under rimliga

antaganden om trafik- och kostnadsutvecklingen synes den ökning i kost­

naderna som följer av ersättningen till kommunerna kunna rymmas inom

ramen för måttliga taxehöjningar under 1970-talet.

Kungl. Maj:ts proposition nr 200 år 1970

Kungl. Maj:ts proposition nr 200 år 1970

5

Hemställan

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att godkänna de riktlinjer för ersättning till kommuner för bidrag till investeringar i primärflygplatser som jag har angett i det föregående.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar Hans Kungl. Höghet Regen- ten, att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Gunnel Anderson