Prop. 1970:36
('angående vissa anslag ur kyr\xad kofonden, m. m.',)
Kungl. Maj:ts proposition nr 36 år 1970
1
Nr 36
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående vissa anslag ur kyr
kofonden, m. m.; given Stockholms slott den 6 mars 1970.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådspro tokollet över utbildningsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
dels antaga härvid fogat förslag till lag om ändring i prästlönekostnadslagen (1951: 570),
dels bifalla de förslag i övrigt, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen hemställt.
GUSTAF ADOLF
Alva Myrdal
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionens första avsnitt föreslås sådan ändring i prästlönekostnadslagen att den allmänna arbetsgivaravgiften beaktas vid de årliga avräkningarna mellan pastoraten och kyrkofonden.
Propositionens andra avsnitt rör frågor om anslag ur kyrkofonden. Sålunda föreslås anslag till två nya stiftsadjunktstjänster för verksamhet bland inflyttade finskspråkiga personer. Vidare föreslås anslag på 115 000 kr. för anordnande av nya lokaler för stiftsnämnden i Växjö och på sammanlagt 463 000 kr. för an ordnande och utrustning av lokaler för ärkebiskopens kansli. Förslag läggs fram om avlöningsbidrag till ännu en sjömanspräst och om uppräkning av bidragen. Anslaget för anordnande av teologiska fortbildningskurser för präster m. m. före slås höjt med 10 000 kr. För anlitande av biträde inom utbildningsdepartementet vid handläggningen av kyrldiga ärenden begärs oförändrat belopp. Till den kyrko- musikaliska utbildningen vid Sköndalsinstitutet föreslås ett bidrag av 80 000 kr. Det årliga bidraget till Lutherska världsförbundets svenska sektion föreslås höjt med 10 000 kr. och kyrkofondsanslaget till extra utgifter med 15 000 kr. Slutligen föreslås ett särskilt anslag på 50 000 kr. för svensk representation vid Lutherska världsförbundets femte generalförsamling.
I ett tredje avsnitt föreslås att bidrag av statsmedel skall utgå till inre restaure ring av Uppsala domkyrka. För nästa budgetår föreslås ett anslag på 1,5 milj. kr.
1 — Bihang till riksdagens protokoll 1970
.
1 saml
.
Nr 36
2
Kungl. Maj.ts proposition nr 36 år 1970
Förslag
till
Lag
om ändring i prästlönekostnadslagen (1951: 570)
Härigenom förordnas, att 3 § 2 mom.
ha nedan angivna lydelse.
(Nuvarande lydelse)
3
2 mom.1 Pastoratets utgifter under
visst år för avlöningsförmåner som av
ses i 1 mom. skola, med undantag för
vikariatstillägg och tjänstedubble-
ringstillägg, ligga till grund för beräk
ningen av pastoratets präst
lönekostnad för året. Närmare
bestämmelser om hur kostnaden skall
beräknas meddelar Konungen.
Kostnaderna för
prästlönekostnadslagen (1951:570) skall
(Föreslagen lydelse)
2 mom. Pastoratets utgifter under
visst år för dels avlöningsförmåner
som avses i 1 mom., med undantag
för vikariatstillägg och tjänstedubble-
ringstillägg, dels allmän arbetsgivarav
gift för församlingspräst skola ligga till
grund för beräkningen av pastora
tets prästlönekostnad för
året. Närmare bestämmelser om hur
kostnaden skall beräknas meddelar
Konungen.
--------------------------------å pastoratet.
Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad upp
gift utkommit från trycket i Svensk författningssamling, och tillämpas första gången
vid avräkningen mellan pastoraten och kyrkofonden för år 1969.
1 Senaste lydelse 1968: 113.
Kungl. Maj:ts proposition nr 36 år 1970
3
Utdrag av protokollet över utbildningsårenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 6 mars 1970.
Närvarande: Statsministern
P
alme
,
ministern för utrikes ärendena
N
ilsson
,
statsråden
S
träng
,
A
ndersson
, H
olmqvist
, A
spling
, G
eijer
, M
yrdal
, O
dhnoff
, W
ickman
,
B
engtsson
, N
orling
, L
öfberg
, L
idbom
.
T. f. chefen för utbildningsdepartementet, statsrådet Myrdal anmäler efter ge mensam beredning med statsrådets övriga ledamöter frågor om vissa anslag ur kyrkofonden, m. m., och anför.
1
* —
Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 saml. Nr 36
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 36 år 1970
I. Ändring i prästlönekostnadslagen
I 3 § 2 mom. prästlönekostnadslagen (1951: 570, ändrad senast 1968: 113) an
ges vilka av pastorats utgifter under visst år för avlöningsförmåner till präster och
icke-prästvigda tjänstebiträden som skall ligga till grund för beräkningen av pas
toratets prästlönekostnad för året och därmed beaktas vid den år
liga avräkningen mellan pastoratet och kyrkofonden. Denna avräkning kan leda till
att pastoratet får tillskott ur kyrkofonden, om förutsättningar föreligger enligt 7 §
lagen (1932: 404) om kyrkofond (senaste lydelse av 7 § 1951: 571).
Enligt 2 § förordningen (1968: 419) om allmän arbetsgivaravgift erlägger ar
betsgivare sådan avgift efter vissa närmare angivna grunder. Förordningen äger
tillämpning på löner som utges fr. o. m. den 1 januari 1969.
Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund har anhållit, att den allmän
na arbetsgivaravgiften blir avräkningsbar i förhållande till kyrkofonden. Förbun
det framhåller att pastoraten påförs sådan avgift för bl. a. prästerna och att 3 §
prästlönekostnadslagen i sin nuvarande lydelse inte synes medge, att avgiften med
räknas bland utgifterna vid beräkningen av pastoratens prästlönekostnader.
Departementschefen
Den allmänna arbetsgivaravgift som pastoraten erlägger för församlingspräster
är av sådan art att den bör beaktas vid avräkningen mellan pastoraten och kyrko
fonden. Bestämmelsen i 3 § 2 mom. prästlönekostnadslagen bör därför ändras så
att arbetsgivaravgiften tas upp bland de utgifter som skall ligga till grund för be
räkningen av pastorats prästlönekostnad. Bestämmelsen i sin nya lydelse bör
tillämpas första gången på den avräkning mellan pastoraten och kyrkofonden som
avser år 1969. Jag vill i sammanhanget tillägga att pastorats kostnad för arbets
givaravgifter i vad avser kyrkomusikers verksamhet redan enligt gällande lydelse
av 2 § 2 mom. lagen (1947: 275) om kyrkomusiker kan ingå bland de utgifter som
skall ligga till grund för pastoratets kyrkomusikerlönekostnad.
I enlighet med det anförda har inom utbildningsdepartementet upprättats förslag
till lag om ändring i prästlönekostnadslagen (1951:570).
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t genom proposition föreslår riksdagen att antaga
lagförslaget.
II. Vissa anslag ur kyrkofonden
1. Inrättande av stiftsadjunktstjänster för finskspråkiga personer i Sverige
Enligt 6 § andra stycket 1 lagen (1932: 404) om kyrkofond (senaste lydelse av
6 § andra stycket 1 1951: 571) skall kostnaderna för avlöningsförmåner till stifts-
och kontraktsadjunkter bestridas ur kyrkofonden.
Kungl. Maj:ts proposition nr 36 år 1970
5
F. n. finns inrättade 50 stiftsadjunktstjänster och tre kontraktsadjunktstjänster.
Av stiftsadjunktstjänsterna är två avsedda för den finskspråkiga befolkningen i Sve
rige. De 48 övriga har Kungl. Maj:t för tiden den 1 juli 1969—den 30 juni 1972
fördelat mellan de olika stiften.
Numera innehar 18 stiftsadjunkter, däribland de båda stiftsadjunkterna för
finskspråkiga, tjänster som förste stiftsadjunkt i lönegrad Ae 24. I övrigt är stifts-
och kontraktsadjunktstjänsterna placerade i lönegrad Ae 22.
De båda stiftsadjunktstjänster som är avsedda för finskspråkiga personer in
rättades år 1966 (prop. 34, 3LU 30, rskr 150). Enligt bestämmelser som Kungl.
Maj:t har meddelat den 29 juni 1966 är den ene stiftsadjunkten anställd för
Västerås stift med Västerås som stationeringsort och med skyldighet att tjänstgöra
även i Uppsala och Strängnäs stift, medan den andre är anställd för Göteborgs
stift med Göteborg som stationeringsort och med skyldighet att tjänstgöra även
i Skara och Karlstads stift. Tjänsterna tillsätts av domkapitlet i Västerås resp.
Göteborg efter samråd med domkapitlen i andra berörda stift. Behörig är präst i
svenska kyrkan, som behärskar finska språket. Efter dispens av Kungl. Maj:t kan
svensk- och finskspråkig präst i Finlands evangelisk-lutherska kyrka förordnas
att uppehålla sådan tjänst. Närmare tjänstgöringsföreskrifter meddelas av veder
börande domkapitel. Kostnaderna för dessa stiftsadjunkter utgår, i likhet med kost
naderna för andra stiftsadjunkter, ur kyrkofonden. Kungl. Maj:t har för varje bud
getår fastställt vissa maximibelopp för de båda stiftsadjunkternas resekostnadser-
sättningar och traktamenten samt för deras utgifter i tjänsten för skriv- och kon-
torsmateriel och telefon.
Frågan om den andliga vården för de finsktalande i Sverige har nu åter aktuali
serats genom en framställning av ärkebiskopen. I framställningen hemställs, att
ytterligare två stiftsadjunktstjänster inrättas för arbete bland invandrade finskta
lande av evangelisk-luthersk trosbekännelse. Det påpekas att den finska kyrkan
anslår vissa belopp till finskspråkigt församlingsarbete i Sverige. Dessa medel an
vänds huvudsakligen till att avlöna kuratorer för diakoni- och ungdomsarbete. De
båda nuvarande stiftsadjunktstjänsterna är otillräckliga. De föreslagna stiftsadjunk
terna bör enligt framställningen stationeras i Eskilstuna och Malmö.
Domkapitlet i Strängnäs tillstyrker ärkebiskopens framställning. Enligt domka
pitlets mening är det nödvändigt, att en särskild stiftsadjunktstjänst inrättas för än
damålet i Strängnäs stift. Det är också synnerligen lämpligt med Eskilstuna som
stationeringsort med hänsyn till de många finsktalande som bor där och i trakten
däromkring.
Domkapitlet i Lund tillstyrker, att en stiftsadjunktstjänst för finsktalande inrät
tas i Lunds stift med stationering i Malmö.
Kammarkollegiet framhåller i sitt yttrande över ärkebiskopens framställning, att
antalet finsktalande invandrare har ökat avsevärt, sedan de två nuvarande stifts
adjunktstjänsterna inrättades. Denna utveckling belyses av vissa statistiska uppgif
ter, som kollegiet åberopar. Antalet finländska medborgare i Sverige ökade från
ca 139 000 den 1 november 1967 till ca 150 000 den 1 januari 1969. Antalet
6
finskspråkiga personer i Sverige torde dock vara högre. Enligt uppgifter som kol
legiet har fått från Finlands ambassad i Stockholm och Riksförbundet för finsk
språkigt församlingsarbete i Sverige beräknas detta antal f. n. till mellan 200 000
och 250 000. Vidare har antalet arbetsanmälda finländska medborgare stigit från
ca 67 000 år 1965 och ca 73 000 år 1966 till ca 84 000 den 1 juli 1969. Vid en
undersökning av de finsktalandes spridning och bosättning inom landet visar det
sig, att antalet arbetsanmälda finländska medborgare sedan år 1965 ökat i alla stift
utom de två norrländska. Enligt kollegiets beräkningar har den stiftsadjunkt som
är stationerad i Västerås inom sitt tjänstgöringsområde ca 26 000 arbetsanmälda
finländska medborgare. Detta kan enligt kollegiet antas innebära totalt mellan
50 000 och 55 000 finskspråkiga personer, om man tar hänsyn till familjemedlem
mar, som inte är arbetsanmälda. Stiftsadjunkten i Göteborg kan med samma be
räkningsgrund antas ha 40 000—45 000 finsktalande inom sin region.
Mot den angivna bakgrunden finner kollegiet, att ytterligare två tjänster som
förste stiftsadjunkt behöver inrättas för att tillgodose den andliga vården av de
finsktalande. Kollegiet tillstyrker vidare, att de båda föreslagna stiftsadjunkterna
placeras i Eskilstuna och Malmö. Den stiftsadjunkt som föreslås bli placerad i
Eskilstuna bör tjänstgöra i både Strängnäs och Linköpings stift. Tjänstgöringsom-
rådet för stiftsadjunkten i Västerås bör därvid begränsas till Västerås och Uppsala
stift. Den föreslagne stiftsadjunkten i Malmö bör tjänstgöra i Lunds och Växjö
stift. Med en sådan organisation skulle stiftsadjunkterna i Västerås, Eskilstuna, Gö
teborg och Malmö enligt kollegiets beräkningar få i runda tal resp. 17 300, 11 400,
20 500 och 7 100 arbetsanmälda finländska medborgare inom sina tjänstgörings-
områden. Trots det varierande underlaget har kollegiet funnit, att det från geo
grafiska och andra synpunkter är mest ändamålsenligt med den angivna indelningen
av stiftsadjunkternas verksamhetsområden. Det lägre befolkningsunderlaget i Lunds
och Växjö stift minskar inte i och för sig behovet för de finskspråkiga grupperna
där att ha tillgång till gudstjänst och andlig vård på sitt eget modersmål, och det
skulle vara orättvist att inte bereda även dem denna förmån.
Departementschefen
Med anledning av den betydande inflyttningen av finsktalande personer till Sve
rige inrättades år 1966 två tjänster som förste stiftsadjunkt för verksamhet bland
sådana invandrare. Denna inflyttning, som för vårt land har inneburit ett värde
fullt tillskott av arbetskraft, har därefter fortsatt, i synnerhet under det senaste
året. Ärkebiskopen har nu hemställt, att ytterligare två tjänster skall inrättas för
samma ändamål, något som har tillstyrkts av domkapitlen i Strängnäs och Lund
samt kammarkollegiet.
Utredningen i ärendet ger enligt min mening vid handen, att det kyrkliga arbetet
bland de finsktalande invandrargrupperna behöver ökade resurser. Jag beräknar
därför medel för två nya tjänster som förste stiftsadjunkt för denna verksamhet.
Det ankommer på Kungl. Maj:t att bestämma dessa stiftsadjunkters stationerings-
orter och tjänstgöringsområden.
Kungl. Maj:ts proposition nr 36 år 1970
2. Anordnande av nya lokaler för den skogliga personalen vid stiftsnämnden i Växjö
Stiftsnämnden i Växjö har hemställt om medgivande att anordna nya lokaler för nämndens skogliga personal och om medel för ändamålet. Stiftsnämndens skogs- avdelning, som består av fem, tidvis sex personer, disponerar f. n. tre rum i biskops gårdens södra inre flygelbyggnad. Dessa rum bedöms helt otillräckliga. På stifts nämndens uppdrag har därför vid byggnadsstyrelsens distriktskontor i Lund gjorts upp ett förslag till anordnande av lokaler för avdelningen i norra inre flygelbygg naden. Denna inrymmer nu garage åt biskopen, tvättstuga m. m. samt några vinds rum, som hör till biskopens tjänstebostad. Enligt förslaget skall bottenvåningen in nehålla — förutom garage och tvättstuga — fem mindre rum och ett arkivutrym me. I övervåningen anordnas två kontorsrum, hall, pentry samt kombinerat bib lioteks- och sammanträdesrum. Kostnaderna för de föreslagna arbetena beräknas till 115 000 kr.
Landsantikvarien i Kronobergs län har inte något att invända mot förslaget.
Inte heller riksantikvarieämbetet har i princip något att erinra mot förslaget. Ämbetet framhåller dock, att ingrepp i byggnadsstommen inte bör ske på sådant sätt att denna försvagas. Härvid bör särskilt beaktas, att ytterväggar i liggtimmer konstruktioner styvas av innerväggarna. I den mån rörelser kan påräknas i liggtim merkonstruktionen skall nya detaljer och konstruktioner utformas med hänsyn till dem.
Kammarkollegiet tillstyrker att nya utrymmen ställs i ordning i norra inre flygel byggnaden. Kostnaderna, som bör kunna begränsas till 112 000 kr., bör helt utgå ur kyrkofonden, eftersom arbetena avser lokaler åt stiftsnämndspersonal. Det torde här vara fråga om sådant bidrag till stiftsnämnd som avses i 6 § andra stycket 3 lagen om kyrkofond. Därför torde det ankomma på Kungl. Maj:t och riksdagen att bestämma bidragets storlek.
Departementschefen
Jag förordar att de föreslagna arbetena i biskopsgårdens norra inre flygelbygg nad kommer till stånd. Därvid bör riksantikvarieämbetets synpunkter beaktas. Så som kammarkollegiet framhållit bör arbetena bekostas av kyrkofonden efter be slut av Kungl. Maj:t och riksdagen. För ändamålet bör 115 000 kr. anvisas.
Kungl. Maj:ts proposition nr 36 år 1970
7
3. Åtgärder för anordnande av ett kansli för ärkebiskopen
Den omfattande arbetsbörda som åvilar ärkebiskopen såväl i hans egenskap av stiftschef som i rikskyrkliga och internationella sammanhang har vid olika tillfällen uppmärksammats. När t. ex. 1958 års kyrkomöte (kskr 13) hemställde om utred ning beträffande den nuvarande stiftsindelningen i Norrland, var framställningen föranledd av bl. a. önskemålet att lätta ärkebiskopens arbetsbörda genom minsk ning av ärkestiftet. Sålunda hade förslag väckts om att överföra Hälsingland till
8
Härnösands stift. Genom beslut den 26 januari 1968 biföll Kungl. Maj:t kyrkomö
tets framställning på det sätt att kammarkollegiet anbefalldes att utreda och lägga
fram förslag om olika åtgärder som kunde vara ägnade att minska ärkebiskopens
arbetsbörda.
I skrivelse den 22 september 1969 har kammarkollegiet lagt fram vissa förslag
i ämnet. Kollegiet finner det dock inte lämpligt att i nuvarande läge, då frågan om
det framtida förhållandet mellan svenska kyrkan och staten övervägs, ändra stifts-
indelningen. I stället förordar kollegiet i anslutning till förslag från domkapitlet
i Uppsala vissa åtgärder för att förstärka ärkebiskopens kansli. Sålunda föreslår
kollegiet, att en sekreterareänst och en tjänst som expeditionsvakt inrättas. Vidare
föreslås medel till anordnande av nya lokaler för kansliet och till utrustning av de
nya lokalerna. Dessutom föreslås att tjänstebil ställs till ärkebiskopens förfogande.
Alla kostnader för de föreslagna åtgärderna bör enligt kollegiets mening belasta
kyrkofonden.
Som en första etapp beräknades i prop. 1970: 1 (bil. 10 s. 146) medel för en
ny tjänst som assistent i lönegrad A 15 hos ärkebiskopen. Den fråga som därnäst
påkallar uppmärksamhet gäller nya lokaler för ärkebiskopens kansli. Denna fråga
tas upp i förevarande proposition.
Förslaget om nya lokaler för ärkebiskopens kansli har väckts av domkapitlet
i Uppsala, som har anfört i huvudsak följande. Den nuvarande personalen, som
består av två stiftsadjunkter, en kontorsskrivare och en av lutherska världsförbun
dets svenska sektion avlönad sekreterare, använder två rum i ärkebiskopsgårdens
tredje våning och två rum i en flygel, som hör till ärkebiskopsgården. Denna splitt
ring medför olägenheter i arbetet. Dessutom är arkivförhållandena otillfredsställan
de. Det arkivutrymme som finns är mycket litet och redan fyllt med biskopsmötets
handlingar. Lokalförhållandena i domkapitelshuset medger inte, att något kansli
för ärkebiskopen anordnas där. Emellertid har ett annat förslag till lösning av lo
kalfrågan yppat sig. Det innebär, att kanslilokaler skulle anordnas i en uthusbygg
nad, som hör till ärkebiskopsgården och ligger på dess tomt. Kansliet blir i så fall
synnerligen välbeläget. Lokalerna disponeras hyresfritt, och det finns vissa möjlig
heter att tillgodose ett växande lokalbehov inom byggnaden. Ett särskilt förslag
till ombyggnad av den nämnda uthusbyggnaden har gjorts upp. Kostnaderna för
arbetena jämte arkitektarvode beräknas till 308 000 kr. Härtill kommer en be
räknad kostnad av 101 000 kr. för möbler, kontorsutrustning och textilier.
Riksantikvarieämbetet säger sig vara berett att godkänna förslaget, eftersom
de kulturhistoriska synpunkterna har beaktats.
Kammarkollegiet tillstyrker i sitt utredningsförslag, att de föreslagna ombygg
nadsarbetena utförs och att 308 000 kr. anvisas ur kyrkofonden för ändamålet.
Kostnaderna för utrustning av lokalerna bör enligt kollegiets mening kunna be
gränsas till 81 000 kr., vilket belopp bör utgå ur kyrkofonden.
Byggnadsstyrelsen har bedömt vissa poster i kostnadsförslaget vara något för
lågt beräknade. På grundval av det föreliggande förslaget beräknar styrelsen kost
naderna för ombyggnaden enligt prisläget den 1 april 1969 till 382 000 kr. I den
Kungl. Maj:ts proposition nr 36 år 1970
Kungl. Maj:ts proposition nr 36 år 1970
9
na summa ingår även kostnader för projektering och kontroll samt procentpåslag för tillkommande arbeten under byggnadsskedet.
De partementschefen
Det har i olika samanhang blivit klarlagt, att innehavaren av ärkebiskopstjäns- ten har en mycket betungande arbetsbörda. Inte minst har hans allt större engage mang i de kyrkligt internationella frågorna bidragit härtill. I anslutning till kam markollegiets förslag finner jag vissa åtgärder påkallade för att underlätta ärkebi skopens arbete. Anordnandet av nya rationella lokaler för hans kansli är därvid av väsentlig betydelse. Det föreliggande förslaget till lösning av lokalfrågan bör enligt min mening genomföras.
Kammarkollegiet har föreslagit, att kostnaderna för kansliet skall helt belasta kyrkofonden. De båda stiftsadjunkter som biträder ärkebiskopen avlönas redan nu liksom andra stiftsadjunkter med kyrkofondsmedel. När jag i prop. 1970: 1 (bil. 10 s. 146) beräknade medel för en ny tjänst som assistent hos ärkebiskopen, förordade jag att kostnaderna för såväl denna tjänst som den befintliga kontors- skrivartjänsten fr. o. m. nästa budgetår skulle falla helt på kyrkofonden. Liksom kammarkollegiet anser jag, att även kostnaderna för anordnande av nya kansli lokaler och utrustning av dessa bör utgå ur kyrkofonden. Eftersom det här inte direkt gäller sådan kostnad för ärkebiskopens tjänstebostad som faller in under bestämmelsen i 6 § andra stycket 1 lagen om kyrkofond, synes frågan om medel ur fonden till de aktuella kostnaderna böra underställas riksdagen.
Byggnadsstyrelsen har uppskattat kostnaderna för ombyggnaden till 382 000 kr. Jag förordar, att detta belopp anvisas för ändamålet. För inredning och ut rustning av lokalerna bör högst 81 000 kr. anvisas.
4. Avlöningsbidrag till sjömanspräster
Ur kyrkofonden utgår f. n. till svenska kyrkans sjömansvårdsstyrelse enligt 6 § andra stycket 4 lagen om kyrkofond (senaste lydelse av 6 § andra stycket 4 1951: 571) 18 bidrag om vartdera 31 250 kr. årligen för avlönande av präster, som är anställda i styrelsens tjänst i utlandet.
1968 års kyrkomöte har anhållit (kskr 27), att sjömansvårdsstyrelsen skall få er sättning ur kyrkofonden för avlönande av alla permanenta sjömanspräster, som är stationerade utomlands.
Sjömansvårdsstyrelsen har i yttrande över kyrkomötets skrivelse framhållit, att begreppet »permanenta sjömanspräster» är diskutabelt, eftersom verksamheten måste vara flexibel. Under senare år har sålunda verksamheten lagts ned på vissa platser, medan ny verksamhet har tagits upp i flera transoceana hamnar. Styrelsen föreslår dock, att kyrkofondsmedel skall utgå till ytterligare några avlöningsbidrag, särskilt med tanke på styrelsens verksamhet i Las Palmas och Sydney. Las Palmas är en mycket välbesökt bunkringshamn och ett betydande turistcentrum. Styrelsen har tagit upp försöksverksamhet där. Sydney är vid sidan av Melbourne Australiens
10
Kungl. Maj:ts proposition nr 36 år 1970
största hamn med ökande svensk sjöfart och många bofasta svenskar. Vidare före
slår styrelsen, att avlöningsbidragen räknas upp, så att de motsvarar löne- och pen
sionsförmåner för komminister (lönegrad A 23).
Statskontoret framhåller, att Las Palmas för svenskarna huvudsakligen har bety
delse som turistmål. Det synes statskontoret ligga i sakens natur, att sjömansvårds-
styrelsen i första hand skall ägna sig åt verkamhet för de svenska sjömännen i ut
landet. Mot bakgrunden av kyrkofondens karaktär av utjämningsfond mellan för
samlingarna, som genom den allmänna kyrkoavgiften väsentligen svarar för fon
dens utgifter, bör ytterligare bidrag till kyrklig verksamhet utomlands utgå ur fon
den bara om starka skäl talar för detta. Enligt ämbetsverkets mening föreligger
inte sådana skäl beträffande kyrklig verksamhet bland svenska turister utomlands.
Eftersom Sydney synes ha den besöksfrekvens av svenska och andra nordiska far
tyg som brukar vara en förutsättning för stationering av en sjömanspräst på en
plats, har ämbetsverket dock inget att erinra mot att ytterligare ett avlöningsbidrag
utgår ur kyrkofonden. Däremot avstyrks förslaget om att bidragen räknas upp, så
att de motsvarar löne- och pensionsförmåner för komminister. Eftersom dessa bi
drag i viss mån är skönsmässigt bestämda och torde ha karaktären av ett slags ga
ranterad minimilön, synes anledning inte föreligga att fastställa bidragen efter
någon viss lönegrad eller löneklass eller anknyta dem till någon särskild grupp av
tjänstemän.
Kammarkollegiet har i sitt yttrande helt anslutit sig till statskontorets uppfatt
ning.
Härefter har sjömansvårdsstyrelsen kommit in med sin framställning om anslag
för budgetåret 1970/71. Under budgetåret 1968/69 har styrelsen på 24 platser i
utlandet bedrivit religiös och social verksamhet genom sjömanspräster. Dessutom
har säsongverksamhet under prästerlig ledning bedrivits på två orter. Styrelsen
vidhåller sitt yrkande om två nya avlöningsbidrag under hänvisning till verksam
heten i Las Palmas och Sydney. Däremot upprepar styrelsen inte sitt tidigare för
slag om uppräkning av lönebidragen, så att de motsvarar löne- och pensionsför
måner för komminister. I stället anhåller styrelsen, att bidragen räknas upp på
annat sätt. Den begärda höjningen av varje bidrag uppgår till 4 069 kr. för år.
Av detta belopp skulle 3 600 kr. utgöra ersättning för bostadskostnad och 469
kr. motsvara det generella lönetillägget för statliga och vissa andra tjänstemän
för år 1969. Beträffande ersättningen för bostadskostnad framhåller styrelsen, att
sjömansprästerna hittills har uppburit en kontantlön, som har motsvarat kyrko-
fondsbidraget, och dessutom åtnjutit förmån av fri bostad. Kostnaderna för bo
städer åt sjömansprästerna har styrelsen svarat för. Så länge verksamheten be
drevs genom fast etablerat arbete på ett begränsat antal platser, där styrelsen of
tast förfogade över egna fastigheter, var denna ordning relativt litet krävande för
styrelsen. Nu är läget ett annat. Varje bidrag bör höjas med 3 600 kr. för år och
därefter betraktas som bruttolön. Prästerna skulle då själva betala hyra för sina
bostäder enligt samma grunder som gäller för präster i Sverige. Härigenom skulle
man underlätta en anpassning av sjömansprästernas löne- och pensionsförhållanden
Kungl. Maj:ts proposition nr 36 år 1970
11
till det statliga lönesystemet. Vidare anhåller styrelsen om retroaktivt tillägg för tiden den 1 januari 1969—den 30 juni 1970 med 703 kr. för var och en av de präster för vilka bidrag under motsvarande tid har utgått ur kyrkofonden.
I en särskild skrivelse har sjömansvårdsstyrelsen berört sin verksamhet i Syd afrika. Styrelsen övertog ansvaret för svensk kyrklig verksamhet i Johannesburg år 1963 mot att styrelsen fick bidrag ur kyrkofonden för att avlöna en sjömans präst där (prop. 1963: 95 s. 29, 3LU 25, rskr 282). Enligt styrelsens mening talar starka skäl för att tjänsten som sjömanspräst i Johannesburg flyttas över till Kap staden, vars betydelse för den svenska sjöfarten har ökat avsevärt, sedan Suez- kanalen har stängts. Församlingsarbetet i Johannesburg kan numera anses som en prästerlig deltidsuppgift, som skulle kunna skötas genom besök av en präst från Kapstaden. Avlöningsbidragen ur kyrkofonden är inte knutna till vissa statione- ringsorter, men det kan eventuellt hävdas, att tjänsten i Johannesburg intar en sär ställning. Styrelsen önskar därför, att dess rätt att i detta fall ändra stationerings- orten och ändå behålla bidraget prövas.
Kammarkollegiet tillstyrker liksom i tidigare yttrande avlöningsbidrag till ytter ligare en sjömanspräst. Bidraget bör avse sjömansprästen i Sydney. Vidare till styrker kollegiet, att varje bidrag höjs med 469 kr. för år på grund av 1969 års lönehöjningar och att retroaktiva tillägg får utgå i enlighet med sjömansvårdssty- relsens framställning. Vad angår frågan om tillägg för boendekostnader erinrar kollegiet om att styrelsen tidigare har fått anslag för vissa kostnader i anslutning till sjömansprästernas tjänstgöring. Sålunda medgavs år 1965 ett särskilt tillägg på 3 000 kr. till varje bidrag för pensions- och grupplivförsäkringsavgifter och år 1969 ett tillägg på 1 500 kr. till varje bidrag för vissa vikariatskostnader. Mot denna bakgrund vill kollegiet inte motsätta sig, att ett särskilt tillägg för bostads kostnader på 3 600 kr. för år och bidrag får utgå ur kyrkofonden.
Det avlöningsbidrag som sjömansvårdsstyrelsen fick år 1963 för att överta an svaret för svensk kyrklig verksamhet i Johannesburg torde enligt kollegiets me ning inta en särställning. Innebörden av vad som förekom när detta bidrag bevil jades tolkar kollegiet så, att styrelsen inte längre får uppbära bidraget, om verk samheten i Johannesburg läggs ned. Av styrelsens uppgifter om den betydelse Kapstaden numera har för den svenska sjöfarten synes emellertid framgå, att det behövs en svensk sjömanspräst där. Kollegiet anser sig därför böra tillstyrka, att det bidrag som f. n. utgår för kyrklig verksamhet i Johannesburg fr. o. m. den 1 juli 1970 disponeras för den nya tjänsten som sjömanspastor i Kapstaden.
Departementschefen
I likhet med kammarkollegiet förordar jag, att avlöningsbidrag skall få utgå till ytterligare en sjömanspräst fr. o. m. den 1 juli 1970. Det avlöningsbidrag som sjömansvårdsstyrelsen erhöll, när den övertog ansvaret för den svenska kyrkliga verksamheten i Johannesburg, bör styrelsen få behålla, även om dess sjömanspräst i Sydafrika stationeras i Kapstaden.
Bidragen bör liksom tidigare höjas med hänsyn till de allmänna lönehöjningar
12
Kungl. Maj:ts proposition nr 36 år 1970
som har ägt rum. Styrelsen har i sin framställning om anslag utgått från det gene
rella lönetillägget för statens tjänstemän m. fl. för år 1969 i förhållande till 1968
års löner. Enligt min mening bör emellertid även det procentuella generella löne
tillägget för år 1970 beaktas. I avrundat tal bör varje bidrag den 1 juli 1970 höjas
med 900 kr. till 32 150 kr. Däremot är jag inte beredd att tillstyrka det ganska
betydande tillägg för bostadskostnader som styrelsen har begärt.
Retroaktivt tillägg till varje bidrag bör få utgå med 450 kr. för år 1969 och med
lika stort belopp för första halvåret 1970, dvs. med ett sammanlagt belopp av
16 200 kr.
5. Anslag för anordnande av teologiska fortbildningskurser för präster m. m.
Med stöd av 6 § andra stycket 4 lagen om kyrkofond utgår sedan budgetåret
1953/54 ett årligt anslag ur kyrkofonden för studiebidrag åt präster vid tjänstle
dighet i vissa fall och för anordnande av vissa teologiska fortbildningskurser för
präster. Anslaget, som har kommit att användas huvudsakligen till teologiska se
minarier och kurser för prästerna ute i stiften, utgår fr. o. m. budgetåret 1968/69
med högst 30 000 kr.
Ärkebiskopen har hemställt, att anslaget skall höjas med 20 000 kr. Enligt hans
mening måste en utökad fortbildning av prästerna bedrivas inom de olika stiften.
Departementschefen
Den sakkunnige som med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 26 sep
tember 1969 tillkallats för att utreda frågan om de praktisk-teologiska övningsinsti-
tutens framtida ställning, m. m., skall enligt sina direktiv överväga även frågan om
prästernas fortbildning.
Under de senaste åren har en allt livligare fortbildningsverksamhet ägt rum i de
olika stiften. Det är i regel stiftens prästsällskap som anordnar kurser och teolo
giska seminarier. Anslaget har visat sig otillräckligt. I avvaktan på de resultat ut
redningen kan leda till förordar jag, att anslaget höjs med 10 000 kr. till högst
40 000 kr. med verkan fr. o. m. nästa budgetår.
6. Anslag till anlitande av biträde vid handläggningen av kyrkliga ärenden
Enligt 6 § andra stycket 6 lagen om kyrkofond (senaste lydelse av 6 § andra
stycket 6 1959: 139) skall ur kyrkofonden utgå anslag, som Kungl. Maj:t och
riksdagen finner skäligt ställa till vederbörande statsdepartements förfogande för
anlitande av biträde vid handläggning av kyrkliga ärenden. För innevarande bud
getår är anslaget uppfört med 80 000 kr. För nästa budgetår räknar jag med ett
lika stort medelsbehov och förordar därför, att ett oförändrat anslag av 80 000 kr.
anvisas för ändamålet.
13
7. Bidrag till kyrkomusikerutbildningen vid Sköndalsinstitutet
Enligt 6 § andra stycket 9 lagen om kyrkofond (senaste lydelse av 6 § andra stycket 9 1960: 164) har för innevarande budgetår anvisats ett anslag av högst 75 000 kr. ur kyrkofonden som bidrag till kostnaderna för den kyrkomusikaliska linjen vid Sköndalsinstitutet.
Direktionen för Svenska diakonsällskapet anhåller, att anslaget till utbildningen budgetåret 1970/71 höjs till 146 064 kr., vilket belopp motsvarar de beräknade kostnaderna för avlöningar åt lärare efter avdrag av elevavgifter. Kostnaderna för lokaler, undervisningsmateriel m. m. avser diakonsällskapet att betala.
Kammarkollegiet erinrar om att direktionen för innevarande budgetår begärde 136 178 kr. för lärarkostnaderna efter avdrag av elevavgifter. Det belopp som di rektionen har angett för nästa budgetår innebär en avsevärd ökning av lönekost naderna. Kollegiet anser därför, att det finns skäl att höja bidraget i proportion till kostnadsstegringen, förslagsvis med 5 000 kr.
Departementschefen
Med hänsyn till Sköndalsinstitutets ökade kostnader för lärarlöner och timarvo den förordar jag, att bidraget höjs med 5 000 kr. till högst 80 000 kr.
Kungl. Maj:ts proposition nr 36 år 1970
8. Bidrag till Lutherska världsförbundets svenska sektion
Sedan budgetåret 1954/55 utgår enligt 6 § andra stycket 9 lagen om kyrko fond ett årligt bidrag till Lutherska världsförbundets svenska sektion för bestri dande av dess medlemsavgift till världsförbundet. Bidraget utgår fr. o. m. budget året 1965/66 med 50 000 kr. (prop. 1965: 32. 3LU 15. rskr 158).
Lutherska världsförbundets svenska sektion har anhållit om en höjning av bi draget till 60 000 kr. Till stöd för ansökningen åberopas, att medlemsavgiften de senaste åren har höjts avsevärt, så att den för år 1969 bestämts till 38 000 dollars eller i runt tal 200 000 kr.
Departementschefen
Om bidraget höjs med 10 000 kr., kommer det att täcka ca 30 % av medlems avgiften. Bidraget skulle då nå upp till ungefär samma procentuella nivå som efter den senaste höjningen år 1965. Jag förordar därför, att det årliga bidraget till Lutherska världsförbundets svenska sektion fr. o. m. nästa budgetår får utgå med 60 000 kr.
9. Övriga frågor om anslag ur kyrkofonden
Enligt 6 § andra stycket 9 lagen om kyrkofond utgår ur kyrkofonden anslag till extra utgifter med ett av Kungl. Maj:t och riksdagen bestämt belopp för år. Belop
14
Kungl. Maj:ts proposition nr 36 år 1970
pet får efter Kungl. Maj:ts bestämmande användas till kyrkliga ändamål. Anslaget,
som för det kyrkliga området motsvarar anslagen till extra utgifter under rikssta-
tens särskilda huvudtitlar, är uppfört med 110 000 kr.
Ur anslaget till extra utgifter har bl. a. brukat anvisas bidrag med 3 000 kr. till
tryckning av prästmötesavhandling, biskopens ämbetsberättelse och övrigt präst-
mötestryck. I varje stift hålls numera prästmöte vart sjätte år. De grundläggande
bestämmelserna om prästmöte finns i 25 kap. kyrkolagen. 1968 års kyrkomöte har
hemställt, att frågan om kostnaderna för prästmöte utreds (kskr 40). Bakgrunden
till framställningen är den att prästerskapet och församlingarna måste bära större
delen av kostnaderna för prästmötena. Dessa möten brukar pågå i tre dagar, men
prästerna har ansetts berättigade till resekostnadsersättning och traktamente bara
för en av dagarna, då prästerlig ledamot av domkapitlet väljs. Vidare har i olika
sammanhang framhållits, att kostnaderna för prästmöteshandlingarna uppgår till
betydande belopp.
Förslaget om utredning biträds av domkapitlet i Lund, som också föreslår ome
delbara åtgärder beträffande resekostnadsersättning och traktamente till präster
skapet. Däremot avstyrker kammarkollegiet kyrkomötets framställning. Riksrevi
sionsverket uttalar, att det kan vara motiverat med en översyn av en tidigare ut
redning i ämnet (SOU 1950: 31).
Lutherska världsförbundets svenska sektion har anhållit om resebidrag med
81 880: 50 kr. till tolv delegater och fem rådgivare vid världsförbundets femte
generalförsamling i Porto Alegre i Brasilien den 14—24 juli 1970. Delegaterna är
utsedda av biskopsmötet och rådgivarna av världsförbundet i samråd med sek
tionen.
Departementschefen
I likhet med kammarkollegiet anser jag, att någon utredning om kostnaderna för
prästmöte inte bör göras. Jag vill emellertid nämna, att Kungl. Maj:t den 30 januari
1970 på min föredragning beslutat medge, att för deltagande i prästmöte får till
präst som tjänstgör i stiftet utgå resekostnadsersättning och traktamente som för
tjänsteresa. I ännu ett avseende bör syftet med kyrkomötets framställning kunna
tillgodoses. Som förut nämnts brukar 3 000 kr. anvisas till tryckning av präst
möteshandlingarna. Jag förordar att anslaget till extra utgifter höjs med 15 000 kr.
till 125 000 kr. för att bereda möjlighet att anvisa större belopp för dessa tryck
ningskostnader. I allmänhet hålls två prästmöten varje år.
Kostnaderna för resebidrag till delegater vid olika kyrkliga konferenser m. m.
i utlandet brukar i regel utgå ur anslaget till extra utgifter. Det resebidrag som
behövs till Lutherska världsförbundets femte generalförsamling är emellertid så
stort att det inte kan bestridas inom ramen för det ordinarie anslaget till extra ut
gifter. Jag förordar därför, att vid sidan av sistnämnda anslag enligt 6 § andra
stycket 9 kyrkofondslagen anvisas ett särskilt engångsbelopp av 50 000 kr. för
resebidrag till generalförsamlingen.
Kungl. Maj:ts proposition nr 36 år 1970
15
10. Hemställan
Under åberopande av vad jag har anfört i detta avsnitt hemställer jag, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att medge att ur kyrkofonden
a) fr. o. m. den 1 juli 1970 tills vidare utgår medel för avlö nande av ytterligare två förste stiftsadjunkter, avsedda för den finskspråkiga befolkningen i Sverige,
b) utgår medel med högst 115 000 kr. för anordnande av nya lokaler för den skogliga personalen vid stiftsnämnden i Växjö,
c) utgår medel med högst 382 000 kr. för anordnande av nya lokaler för ärkebiskopens kansli och med högst 81 000 kr. för inredning och utrustning av dessa lokaler,
d) till svenska kyrkans sjömansvårdsstyrelse utgår dels för ti den den 1 januari 1969—den 30 juni 1970 ytterligare avlönings- bidrag med sammanlagt 16 200 kr., dels fr. o. m. den 1 juli 1970 tills vidare 19 bidrag om vartdera 32 150 kr. för budgetår för avlöning av präster, som är anställda i styrelsens tjänst i utlandet,
e) fr. o. m. den 1 juli 1970 tills vidare utgår medel med högst 40 000 kr. för budgetår för studiebidrag åt präster vid tjänstle dighet i vissa fall och för anordnande av vissa teologiska fortbild ningskurser för präster,
f) för budgetåret 1970/71 utgår medel med högst 80 000 kr. för anlitande av biträde vid handläggningen av kyrkliga ärenden inom vederbörande statsdepartement,
g) för budgetåret 1970/71 utgår bidrag till Svenska diakon sällskapet med högst 80 000 kr. till bestridande av kostnader för utbildning av kyrkomusiker vid Sköndalsinstitutet,
h) fr. o. m. den 1 juli 1970 tills vidare utgår bidrag med 60 000 kr. för år till Lutherska världsförbundets svenska sek tion,
i) fr. o. m. den 1 juli 1970 tills vidare utgår anslag med 125 000 kr. för år till extra utgifter enligt 6 § andra stycket 9 lagen om kyrkofond,
j) för budgetåret 1970/71 utgår bidrag med 50 000 kr. till resekostnader m. m. för svenska deltagare i Lutherska världsför bundets femte generalförsamling.
III. Bidrag till restaurering av äldre domkyrkor
I årets statsverksproposition (bil. 10 s. 151) har Kungl. Maj:t föreslagit riks dagen att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Bidrag till restaurering av äldre domkyrkor för budgetåret 1970/71 beräkna ett reservationsanslag av 1,5 milj. kr. Detta ärende är numera färdigberett.
16
I riksstaten för innevarande budgetår finns uppfört ett reservationsanslag om
345 000 kr. till bidrag till restaurering av äldre domkyrkor. I anslaget ingår två
anslagsposter, som skall behandlas som särskilda reservationsanslag, nämligen en
post på 250 000 kr. för Uppsala domkyrka och en på 95 000 kr. för Linköpings
domkyrka. Den post som avser Linköpings domkyrka utgör sista delen av det
belopp på 1,5 milj. kr. som enligt beslut av 1964 års riksdag skulle få utgå till
restaurering av denna domkyrka (prop. 1964: 1 bil. 10 s. 186, SU 8, rskr 8).
För nästa budgetår föreligger framställning om anslag bara för Uppsala dom
kyrka. Frågan om denna domkyrkas restaurering har varit aktuell ända sedan
1930-talet. Den senaste restaureringen, som gav domkyrkan dess nuvarande ny
gotiska prägel, genomfördes åren 1885—1893 under ledning av överintendenten
Helgo Zettervall. År 1934 framhöll domkapitlet i Uppsala i skrivelse till Kungl.
Maj:t, att restaureringsåtgärder behövdes beträffande både exteriören och interiö
ren. Med anledning härav tillkallades år 1937 sakkunniga, som avgav betänkande
om domkyrkans restaurering (SOU 1941:2). Under senare delen av 1940-talet
anordnades pristävlingar för att få fram förslag till domkyrkans yttre restaurering.
År 1951 tillkallades nya sakkunniga, som lade fram ett eget restaureringsförslag
(SOU 1956: 3). Ytterligare några förslag till restaurering av domkyrkan presente
rades i slutet av 1950-talet. Samtidigt med dessa utredningar utfördes omfattande
skyddsarbeten på domkyrkan. En närmare redogörelse för restaureringsfrågans
behandling före år 1962 finns i prop. 1962: 42.
En ny fas i frågans behandling inleddes genom det beslut 1962 års riksdag fat
tade i enlighet med förslag i nyssnämnda proposition (SU 70, rskr 190). Inne
börden av statsmakternas beslut var i korthet, att ett arkitektkontor skulle upp
rättas vid domkyrkan under ledning av en högt kvalificerad arkitekt. Denne skulle
upprätta ett fullständigt förslag till domkyrkans inre och yttre restaurering. I pro
positionen angavs vissa riktlinjer för arkitektens arbete, bl. a. att restaurerings-
förslaget skulle utarbetas enligt — så långt möjligt — antikvariska principer.
Till chef för arkitektkontoret utsågs arkitekten Åke Porne. Denne lade i mars
1967 fram ett fullständigt restaureringsförslag. Detta innebar omfattande yttre
och inre förändringar. Bl. a. skulle de nuvarande tornspirorna ersättas med andra.
Kostnaderna för att genomföra förslaget beräknades till drygt 36 milj. kr. En
kortfattad redogörelse för förslaget och den följande remissbehandlingen lämnas i
prop. 1968: 1 bil. 10 s. 143. Som framgår av denna redogörelse var ingen av re
missinstanserna benägen att godta förslaget till yttre restaurering i oförändrat
skick. I fråga om interiören kom skiftande meningar till uttryck. En välvillig be
handling ägnades vissa delar av förslaget, medan andra delar utsattes för kritik.
Flera remissinstanser ansåg, att den inre restaureringen borde påbörjas först och
att man under arbetet med denna borde ytterligare överväga exteriörens utform
ning.
Genom beslut den 15 december 1967 uppdrog Kungl. Maj:t åt Porne att med
beaktande av remissyttrandena se över förslaget till inre restaurering av domkyr
Kungl. Maj:ts proposition nr 36 år 1970
17
kan och därvid samråda med riksantikvarieämbetet, domkapitlet i Uppsala, läns styrelsen i Uppsala län och vederbörande inom Uppsala domkyrkoförsamling.
I september 1969 lade Porne fram ett reviderat förslag till inre restaurering av domkyrkan. I långa stycken följer det nya förslaget 1967 års förslag. Ändringar och begränsningar föreslås dock i flera avseenden. Liksom tidigare föreslås vissa grundförstärknings arbeten, elektriska installationsarbeten och anordnande av nytt värmesystem. Vidare bibehålls förslaget att i tornen anordna personal- och förråds rum, lokal för ungdomsverksamhet, museilokal m. m. Enligt båda förslagen skall målningarna i långhuset överkalkas, medan den kvalitativt bättre dekoren i koret bevaras. Det nya förslaget innebär dock, att även tvärskeppets figurmålningar kan bevaras. Förslaget att avlägsna de nuvarande läktarna i tvärskeppet upprepas. Där emot har tanken på en ny läktare för orgel och kör i norra korsarmen övergetts. Enligt det nya förslaget bör i stället en ny orgel placeras på golvet i norra tvär skeppet. Västläktaren skall enligt båda förslagen avkortas, så att sidoskeppen når fram till västfasaden.
De detaljer i det föregående förslaget som framkallade den starkaste kritiken har utgått eller fått en annan utformning. Något flyttbart altare förordas inte längre och inte heller någon flyttning av predikstolen. S:t Eriks skrin får en mindre domi nerande plats än enligt det tidigare förslaget. Däremot återkommer tanken på ett korskrank omkring högkoret, dock med en annan utformning. Det skall utföras av smidesjärn och blir glesare än vad som tidigare avsågs. Planerna på att inreda ett antal sidokapell för olika gudstjänständamål har begränsats i viss mån. Lokaler för utställning av material om domkyrkans byggnadshistoria föreslås bli anordnade i domkyrkans fastighet Domkyrkoplan 5.
Kostnaderna för att genomföra förslaget beräknas till 18,5 milj. kr. För budget året 1970/71 begärs 1 650 000 kr. Arbetena beräknas pågå i fyra år.
Porne har utarbetat förslaget i samarbete med representanter för de förut nämn da myndigheterna och domkyrkoförsamlingen. Denna samrådsgrupp, i vilken bl. a. riksantikvarien, ärkebiskopen och landshövdingen i Uppsala län har ingått, har enhälligt anslutit sig till förslaget.
I yttrande om fördelningen av kostnaderna för en restaurering erinrar kammar kollegiet om de riktlinjer som har tillämpats vid tidigare restaureringar av äldre domkyrkor. I första hand bör insamlade medel och domkyrkans egna medel tas i anspråk. Arbeten, som avser domkyrkoförsamlingens »gagn och bekvämlighet», bör i princip bekostas av församlingen. Kostnader, som avser domkyrkans »monu mentala delar», bör fördelas mellan församlingen och staten. Därvid bör iakttas, att församlingen inte betungas mer för sin kyrka än annan lika stor församling för sin kyrkas underhåll. Vidare erinrar kollegiet om att Uppsala domkyrkoförsamling tillsammans med Helga Trefaldighets, Gamla Uppsala och Vaksala församlingar bildar en kyrklig samfällighet. Enligt vad kollegiet inhämtat finns inte några insam lade medel för ändamålet, och kollegiet finner inte heller anledning att räkna med något bidrag från domkyrkan.
Kammarkollegiet uppskattar kostnaderna för sådana anordningar och arbeten,
Kungl. Maj:ts proposition nr 36 år 1970
18
Kungl. Maj:ts proposition nr 36 år 1970
som är avsedda för församlingens gagn och bekvämlighet, till ca 5,2 milj. kr. Detta
belopp, som innefattar andel i gemensamma kostnader, skulle samfälligheten alltså
svara för ensam. Återstoden av kostnaderna, 13,3 milj. kr., torde vara att hänföra
till domkyrkans monumentala delar. Kollegiet, som framhåller bl. a. att staten
nästan helt har betalat skyddsarbetena på domkyrkan och att samfälligheten har
ett starkt skatteunderlag, finner det skäligt, att samfälligheten bidrar med ca en
femtedel av sistnämnda belopp. Av de totala kostnaderna skulle samfälligheten
då svara för (5,2 + 2,6 = ) 7,8 milj. kr. och staten för 10,7 milj. kr. Kollegiet
föreslår, att anslag av statsmedel anvisas med högst 10,7 milj. kr.
Under förutsättning av Kungl. Maj:ts godkännande har i februari 1970 träffats
avtal mellan staten, domkyrkan och samfälligheten om inre restaurering av dom
kyrkan. Enligt avtalet skall domkyrkans inre restaureras av staten i huvudsaklig
överensstämmelse med det senaste förslaget. Vid restaureringens närmare utform
ning skall dock möjligheter till besparingar tillvaratas. Kostnaderna skall fördelas
mellan staten och samfälligheten. Den senares andel skall utgöra en tredjedel av
samtliga kostnader, dock högst 6,3 milj. kr. Samfällighetens bidrag skall utgå med
1 milj. kr. under vart och ett av budgetåren 1971/72—1975/76 och med åter
stoden under budgetåret 1976/77. Därvid förutsätts att restaureringen bedrivs så
att den avslutas senast under sistnämnda budgetår. Vidare förutsätts att restau
reringen skall ledas av en restaureringskommitté med representanter för bl. a. dom
kyrkan och samfälligheten.
Departementschefen
Frågan om Uppsala domkyrkas restaurering har tilldragit sig uppmärksamhet
under mer än tre årtionden. Till en början knöt sig huvudintresset till domkyrkans
yttre, bl. a. på grund av de skyddsarbeten som visade sig nödvändiga. Ansträng
ningarna att komma fram till ett förslag till yttre restaurering, som skulle kunna
mera allmänt accepteras, har emellertid ännu inte krönts med framgång. Under
tiden har önskemålet om en inre restaurering allt mer gjort sig gällande. Vid re
missbehandlingen av 1967 års restaureringsförslag gav flera remissinstanser uttryck
åt uppfattningen att den inre restaureringen borde påbörjas först. I anslutning till
denna uppfattning begränsades uppdraget att se över förslaget till att avse inre
restaurering av domkyrkan.
Det reviderade förslag som domkyrkoarkitekten Åke Porne nu har lagt fram har
utarbetats med beaktande av remissyttrandena över det tidigare förslaget. Han har
vidare samrått med representanter för riksantikvarieämbetet, domkapitlet — som
är styrelse för domkyrkan — länsstyrelsen och domkyrkoförsamlingen. Dessa re
presentanter har enhälligt godkänt förslaget och i sammanhanget betonat att det
är synnerligen väl genomarbetat och skickligt utformat.
Jag är väl medveten om att inget restaureringsförslag av större omfattning kan
tillfredsställa alla smakriktningar. Man rör sig ju här på ett område, som medger
stort utrymme för subjektiva värderingar. Jag har emellertid kommit till den upp
fattningen, att det föreliggande förslaget bygger på omsorgsfulla studier av dom
19
kyrkans historia och nuvarande tillstånd och att det har stora förtjänster från såväl antikvariska som kyrkliga synpunkter. Det bör därför enligt min mening läggas till grund för inre restaurering av domkyrkan. Förslaget torde dock inte böra fast ställas i vederbörlig ordning, förrän riksdagen fattat beslut om medel för ända målet.
Kostnaderna för restaureringen har beräknats till 18,5 milj. kr. Denna kostnads beräkning av förslaget föranleder i och för sig ingen erinran från min sida. Efter som man måste räkna med en något längre restaureringstid än den som förutsatts vid kostnadsberäkningen, kan en mindre kostnadshöjning uppstå. Å andra sidan ankommer det på dem som skall leda arbetet att tillvarata alla möjligheter till be sparingar vid restaureringens detaljutformning.
Efter förhandlingar har — under förutsättning av Kungl. Maj:ts godkännande — avtal träffats om fördelningen av kostnaderna mellan staten och den kyrkliga samfälligheten i Uppsala. Enligt denna överenskommelse skall samfälligheten svara för en tredjedel av alla kostnader, dock högst 6,3 milj. kr. Staten tar därmed på sig en förhållandevis större andel än vad som skett i liknande fall tidigare. Hänsyn har emellertid tagits till det förhållandet att Uppsala domkyrka i högre grad än andra domkyrkor kan betecknas som rikshelgedom. Vidare har beaktats, att sam fälligheten under de närmaste åren måste tillgodose även andra angelägna investe ringsbehov inom sitt område. Den avtalade kostnadsfördelningen bör därför ligga till grund för beräkningen av anslag på riksstaten.
I det förut nämnda avtalet har förutsatts, att restaureringen skall ledas av en särskild kommitté. Det ankommer på Kungl. Majit att meddela de närmare be stämmelser som kan komma att behövas beträffande ledningen av restaurerings- arbetet.
Större delen av nästa budgetår torde komma att ägnas åt upprättande av detalj ritningar och andra förberedelsearbeten. Under senare delen av budgetåret kan arbeten med grundförstärkning och anordnande av nytt värmesystem komma att påbörjas. Jag uppskattar medelsbehovet för nästa budgetår till 1,5 milj. kr. Något bidrag från samfälligheten avses inte bli utbetalat förrän budgetåret 1971/72.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
a) godkänna avtalet mellan staten, domkyrkan och samfällig heten om restaurering av Uppsala domkyrka,
b) till Bidrag till restaurering av äldre domkyrkor för budget året 1970/71 under åttonde huvudtiteln anvisa ett reservations anslag av 1 500 000 kr.
Med bifall till vad föredraganden sålunda med instäm mande av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar Hans Maj:t Konungen att till riksdagen skall avlåtas propo sition av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Britta Gyllensten
Kungl. Maj:ts proposition nr 36 år 1970
20
Kungl. Maj:ts proposition nr 36 år 1970
INNEHÅLL
Sid.
Lagförslag............................................................................................................. 2
Lag om ändring i prästlönekostnadslagen................................................ 2
I. Ändring i prästlönekostnadslagen............................................................. 4
II. Vissa anslag ur kyrkofonden..................................................................... 4
1. Inrättande av stiftsadjunktstjänster för finskspråkiga personer i Sve
rige ....................................................................................................... 4
2. Anordnande av nya lokaler för den skogliga personalen vid stifts-
nämden i Växjö.................................................................................. 7
3. Åtgärder för anordnande av ett kansli för ärkebiskopen.................. 7
4. Avlöningsbidrag till sjömanspräster.................................................. 9
5. Anslag för anordnande av teologiska fortbildningskurser för präster
m. m....................................................................................................... 12
6. Anslag till anlitande av biträde vid handläggningen av kyrkliga ären
den ....................................................................................................... 12
7. Bidrag till kyrkomusikerutbildningen vid Sköndalsinstitutet..........
13
8. Bidrag till Lutherska världsförbundets svenska sektion.................... 13
9. Övriga frågor om anslag ur kyrkofonden........................................ 13
10. Hemställan ......................................................................................... 15
III. Bidrag till restaurering av äldre domkyrkor.............................................. 15
TRYCKERIBOLAGET IVAR H/EGGSTRÖM AB. STOCKHOLM 1970