2

Kungl. Maj:ts proposition nr 61 år 1970

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den

6 mars 1970.

Närvarande:

Statsministern

P^alme,

ministern för utrikes ärendena

N^ilsson,

statsråden

S^träng, A^ndersson, H^olmqvist, A^spling, G^eijer, M^yrdal, O^dhnoff,

W^ickman, B^engtsson, N^orling, L^öfberg, L^idbom.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Bengtsson, anmäler efter

gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om

stödåt­

gärder på fiskets område, m. m.

och anför.

Inledning

Fiskprisutredningen

\ som tillsattes med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndi­

gande den 6 oktober 1967, har den 17 december 1969 lagt fram betänkande

Finansieringen av investeringar i fisket (Stencil Jo 1969: 8).

Efter remiss har yttranden över betänkandet avgetts av riksgäldskontoret.

statskontoret, lantbruksstyrelsen, statens jordbruksnämnd, fiskeristyrel-

sen, arbetsmarknadsstyrelsen, Svensk fisk, ekonomisk förening, Sveriges

fiskares riksförbund, Svenska bankföreningen och Sveriges jordbrukskas-

seförbund. Skrivelse i ämnet har vidare inkommit från Svenska ostkust­

fiskarenas centralförbund.

Med skrivelse den 30 januari 1970 har statens jordbruksnämnd avgett

förslag till reglering av priserna på fisk under budgetåret 1970/71, m. in.

I detta sammanhang torde även få redovisas skrivelse den 17 oktobei

1969 av fiskeristyrelsen vari styrelsen anhållit att principbeslut meddelas

om att ett nytt fiskeriundersökningsfartyg skall byggas i huvudsaklig över­

ensstämmelse med ett vid skrivelsen fogat projekt samt att medel föi ända­

målet anvisas på ett särskilt reservationsanslag under nionde huvudtiteln.

Efter remiss har yttranden över skrivelsen avgetts av statens naturvårds­

verk, sjöfartsverket, statskontoret, riksrevisionsverket och Sveriges fiskares

riksförbund. I årets statsverksproposition (bil. 11 s. 80) har Kungl. Maj :t

föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Fis-

1 Ledamöter statssekreteraren Ivan Eckersten, ordförande, riksdagsmannen Claes Elmstedt

direktören Carl Lindskog och riksdagsmännen Nils Magnusson och Georg Åberg.

3

keriundersökningsfartyg för budgetåret 1970/71 beräkna ett reservations-

anslag av 3 milj. kr.

Vidare torde fa redovisas skrivelse den 24 november 1969 av fiskeristy-

relsen med hemställan att vissa vid utgången av budgetåret 1968/69 out­

nyttjade belopp av under nionde huvudtiteln anvisade medel för restitution

av bensinskatt till fiskerinäringen får föras över till det för budgetåret

1969/70 anvisade reservationsanslaget Restitution av bensinskatt till fiske­

rinäringen. Yttrande häröver har avgetts av riksrevisionsverket.

Kungl. Maj:ts proposition nr 61 år 1970

Målsättningen för fiskeripolitiken

Utredningen

Fångst- och avsättningsförhållandena inom svenskt fiske har under de se­

naste årtiondena genomgripande ändrats. Totalfångsten har sedan slutet

av 1940-talet fördubblats, varvid de ökade fångsterna till väsentlig del lan­

dats i utländska hamnar. Samtidigt har antalet yrkesfiskare reducerats till

hälften. Betydande investeringar har vidare skett i fisket. Under 1960-talet

har således omkring 40 milj. kr. årligen använts för köp av båtar och red­

skap.

Investeringar i fisket har till väsentlig del finansierats med lånade me­

del, som kontinuerligt måste förräntas och amorteras. Dåliga fångstresultat

kan därför snabbt leda till betydande ekonomiska svårigheter. Det moderna

fisket, som kräver stora kapitalinsatser, kan visserligen vid goda fångst-

och avsättningsförhållanden ge fiskarkåren väsentligt högre inkomster än

det tidigare traditionella fisket, men samtidigt har också näringens kon­

junkturkänslighet ökat. I samma riktning har verkat att fisket alltmer för­

skjutits från fångst för hemmamarknadens behov till fångst för att täcka

behov på utlandsmarknaden.

Utredningen framhåller, att beroendet av utlandsförsäljningar skapar

särskilda problem. Förhållandena är nämligen väsentligt olikartade när det

gäller avsättningen inom landet och utomlands. På den inhemska markna­

den kan utvecklingen påverkas genom olika nationella marknadspolitiska

åtgärder. Sådana åtgärder vidtas också inom ramen för fiskets prisreglering

samt genom att importen regleras eller får ske på särskilda villkor. Härige­

nom begränsas bl. a. prissvängningarna vid avsättningen inom landet och

fiskets inkomster stabiliseras. Avsättningen vid export kan däremot inte di­

rekt påverkas genom nationella åtgärder.

Under 1960-talet har fiskets produktionskapacitet starkt vidgats i flera

av de ledande europeiska fiskeländerna. Detta har lett till att avsättnings­

svårigheter har uppstått och fiskets lönsamhet har allmänt försämrats. På

grund av det svenska fiskets nära anknytning till utlandsmarknaderna kan

följaktligen inkomstläget i fisket — trots olika nationella stödåtgärder —

4

bli utsatt för ett starkt tryck. Då den internationella utvecklingen inger far­

hågor för bestående överskottssvårigheter, träder fiskets strukturfrågor i

förgrunden vid övervägandena om fiskeripolitikens utformning.

Utredningen anser det angeläget, att olika fiskeripolitiska åtgärder sam­

ordnas inom ramen för en gemensam målsättning. En sådan målsättning

bör dock enligt utredningens uppfattning självfallet inte utformas så att de

framtida stödåtgärderna till fisket klavbinds av snäva regler. Syftet bör

däremot vara att samma grundläggande principer tillämpas när åtgärderna

inom fiskeripolitikens olika sektorer utformas. På detta sätt undviks att

åtgärder inom ett område motverkar effekten av de åtgärder, som vidtas

inom ett annat område. Målsättningen bör också ge en klar principiell in­

riktning för olika stödåtgärder så att bl. a. de åtgärder, som vidtas för att

lösa aktuella problem, inte strider mot de långsiktiga strävandena inom fis­

ket.

Enligt utredningens mening är det ur såväl det allmännas som fiskerinä­

ringens egen synpunkt av vikt, att fiskets produktionskapacitet anpassas

till avsättningsmöjligheterna på den inhemska marknaden och vid export.

Om exempelvis produktionen av vissa väsentliga fiskslag överstiger avsätt-

ningsutrymmet eller om fiskets struktur är otillfredsställande ur effektivi­

tetssynpunkt, kan åtgärder inom ramen för fiskets prisreglering inte få den

verkan som avses. Brister på strukturområdet kan enligt utredningen leda

till att en önskvärd effekt av dessa åtgärder överhuvudtaget inte nås inom

en rimlig kostnadsram.

Utredningen framhåller, att utlandsförsäljningen trots vissa svårigheter

utgör en central förutsättning för ett livskraftigt svenskt fiske. Försiktighet

måste emellertid iakttas när det gäller sådana investeringar i fisket, vilka

står i direkt samband med fångst för försäljning på utländska marknader.

Riskerna för växlingar i fångstförhållandena och för avsättningsrubbning-

ar är större när det gäller försäljningen på export än vid försäljningen på

hemmamarknaden. Svårigheter kan således uppstå på grund av att tillgång­

en på exportvaran försämras i de fångstområden, där svenska fiskare bedri­

ver sitt fiske. Avsättningen kan rubbas bl. a. genom att fisket byggs ut i

importländerna och andra exportländer eller genom att importländerna

vidtar protektionistiska åtgärder.

Utredningen understryker vidare, att spörsmål i samband med produk­

tionsvolymen och fiskerpolitikens utformning är olikartade på kort och på

lång sikt. Det är i regel på kort sikt ekonomiskt sett ändamålsenligt, att fis­

kets produktionsresurser utnyttjas i så stor omfattning som möjligt. Detta

gäller om produktionsmedlen inte kan användas i annan produktion samt

om pristryckande överskott inte uppstår och rörliga kostnader kan täckas

vid marginella enheter. Så långt det är produktionstekniskt möjligt bör re­

surserna härvid riktas in på fångst av sådana fiskslag för vilka de aktuella

avsättningsmöjligheterna är gynnsammast. Marknadspolitiska åtgärder bör

Kungl. Maj:ts proposition nr 61 år 1970

Kungi. Maj:ts proposition nr 61 år 1970

5

således utformas så att möjligheterna till en lönsam avsättning effektivt ut­

nyttjas.

När det gäller de fiskeripolitiska åtgärdernas inverkan på lång sikt måste

enligt utredningen beaktas frågan om fiskets totala produktionskapacitet

i förhållande till avsättningsutrymmet. Om det exempelvis finns skäl att

anta att avsättningsutrymmet såväl inom landet som på exportmarknader­

na inte kan vidgas måste stor försiktighet iakttas med åtgärder, som med­

verkar till att fiskets produktionskapacitet ytterligare byggs ut. Det kan

också i vissa avsättningslägen vara påkallat att stimulera att produktionen

vid äldre och mindre effektiva fiskeföretag läggs ned.

Det är enligt utredningen uppenbart förenat med betydande svårigheter

att närmare ange den produktionsvolym inom fisket, vilken kan anses

önskvärd på längre sikt. Denna svårighet sammanhänger i första hand med

osäkerheten beträffande utvecklingstendenserna på den internationella

marknaden och därmed möjligheten att konkretisera den totala produk­

tionsvolym, som motsvaras av det framtida reella avsättningsutrymmet på

hemmamarknaden och vid export. Med hänsyn till denna osäkerhet bör en­

ligt utredningens uppfattning någon bestämd produktionsvolym inte fast­

ställas som ett mål för fiskeripolitiken. I stället bör en principiell ram an­

ges för den produktionsvolym, som skall eftersträvas. De olika fiskeripoli­

tiska åtgärderna kan därmed få en allmän riktpunkt samtidigt som de

successivt kan anpassas till ändrade avsättningsförhållanden.

Utredningen framhåller, att ett snävt avgränsat mål beträffande fiskets

produktionsvolym inte heller är motiverat med hänsyn till de faktiska möj­

ligheterna att genom fiskeripolitiska åtgärder bestämma utvecklingen inom

fisket. Det har redan understrukits, att de marknadspolitiska åtgärdernas

räckvidd är begränsad, då sådana åtgärder endast kan påverka avsättnings-

belingelserna för de fångster, som säljs inom landet. Möjligheterna är dess­

utom begränsade att genom statliga åtgärder påverka utvecklingen i fråga

om fiskets struktur och produktionskapacitet.

Då utvecklingen i fråga om fiskets produktionskapacitet endast inom vis­

sa gränser kan bestämmas genom statliga åtgärder, anser utredningen det

synnerligen angeläget, att målet i fråga om produktionsvolymen inte enbart

blir en norm för statsmakternas åtgärder utan att det också accepteras från

fiskarkårens sida som ett med hänsyn till fiskets egna intressen vägledande

mål. Det är av vikt, att de utvecklingstendenser, som är av betydelse när

frågan om fiskets produktionskapacitet och avsättningsläge bedöms, no­

ga följs och att informationen härom snabbt förmedlas till yrkesutövarna

inom fisket.

Vid en avvägning av fiskets produktionskapacitet med hänsyn till avsätt­

ningsutrymmet är det enligt utredningens uppfattning i övrigt samhällseko­

nomiskt önskvärt att fiske i betydande omfattning upprätthålls i vårt land.

På grund av bl. a. närheten till fiskeplatserna har svenskt fiske goda natur­

6

liga förutsättningar för eu effektiv produktion. Av betydelse är också, att

svenska fiskares fångster kan landas i närheten av betydande konsumtions-

centra för bl. a. färsk fisk och svenskt fiske således väl kan tillgodose kon­

sumenternas behov av god fiskförsörjning. Vidare måste beaktas lokalise-

ringssynpunkter, nämligen att alternativa sysselsättningsmöjligheter till

fisket i många fall saknas. Om fisket begränsas, rycks i vissa kustområden

förutsättningarna undan för olika slag av samhällelig verksamhet och des­

sa områden kan då snabbt komma att helt avfolkas. En faktor av speciell

karaktär är enligt utredningen fiskets betydelse ur försvars- och bered-

skapssynpunkt.

Utredningen anser mot bakgrund av de överväganden som angetts, att

målet för fiskeripolitiken bör vara att genom marknads- och strukturpoli­

tiska åtgärder skapa stabila ekonomiska förhållanden för ett fiske, som är

väl anpassat till avsättningsmöjligheterna på den svenska marknaden och

vid export. Genom marknadsåtgärder bör härvid förhållandena inom landet

stabiliseras dels genom prisreglerande åtgärder dels genom åtgärder, som

allmänt stimulerar avsättningen av fisk. När marknadsstödj ande åtgärder

utformas bör beaktas att de inte bör leda till en produktionsutveckling, som

står i strid med strävandena på strukturområdet. Marknadsåtgärderna bör

vidare på kort sikt utformas så att marknadsläget för olika fiskslag på bäs­

ta sätt utnyttjas. Genom strukturpolitiska åtgärder bör rationaliseringen

inom svenskt fiske främjas bl. a. genom att möjligheter skapas att på rim­

liga villkor finansiera investeringar i fisket. Utgångspunkten för struktur­

åtgärderna bör vara att ta till vara produktionsförutsättningarna för

svenskt fiske i största möjliga mån samtidigt som produktionskapaciteten

hålls inom de gränser, som ges av möjligheterna till en lönsam avsättning

på längre sikt.

Remissyttrandena

Statens jordbruksnämnd

anser, att en varaktig lösning av fiskets pro­

blem kan åstadkommas endast under förutsättning att balans skapas mel­

lan produktionskapaciteten och avsättningsmöjligheterna. Nämnden delar

därför utredningens uppfattning att det gemensamma målet för de olika

fiskeripolitiska åtgärderna bör vara att skapa stabila ekonomiska förhål­

landen för ett fiske, som är väl anpassat till avsättningsmöjligheterna på

den svenska marknaden och vid export. Nämnden understryker vidare, att

särskild försiktighet bör iakttas när det gäller investeringar i fisket, som

står i direkt samband med en exportproduktion, och detta inte minst med

hänsyn till ovissheten beträffande de framtida fångst- och avsättningsmöj­

ligheterna för ett fiske med sådan inriktning. Nämnden vitsordar vidare fis­

kets betydelse för svensk livsmedelsberedskap.

Lantbruksstyrelsen

fram­

håller, att fördelarna av att inom fisket åstadkomma tillräckligt rationella

och kanske större enheter än f. n. hela tiden bör vägas mot riskerna vid en

överkapacitet hos den svenska fiskeflottan som helhet betraktad.

Kungl. Maj:ts proposition nr 61 år 1970

8

Fiskerilån är amorteringsfritt under högst två år från det lånet lyfts och

skall därefter återbetalas genom regelbundna avbetalningar inom viss tid,

högst tio år. Lån för annat ändamål än konsolidering är räntefritt under två

år från lyftningsdagen. Därefter erläggs ränta på obetald del av lånet med

5

%

om året. Ränta för konsolideringslån beräknas från lyftningsdagen och

erläggs med början senast två år från nämnda dag. Räntan för dessa lån

skall motsvara lägsta marknadsränta för bunden fastighetskredit.

Om ränta inte erläggs från lyftningsdagen, skall upplupen ränta läggas

till lånesumman. Dröjsmålsränta utgår om kapital- eller räntebelopp inte

betalas inom tid som föreskrivits.

Fiskerilån kan sägas upp till omedelbar betalning om lånet beviljats på

grund av oriktig eller vilseledande uppgift av låntagaren, om låntagaren

försummat att betala förfallet kapitalbelopp eller föreskriven ränta, om

lånet används för annat än avsett ändamål eller om låntagaren bryter mot

lånevillkoren. Uppsägning till omedelbar betalning kan även ske om säker­

heten för lånet avsevärt har försämrats eller om annars sådant förhållande

inträffar att låntagaren med hänsyn till syftet med lånet uppenbarligen inte

längre bör få inneha lånet. Låntagaren får när som helt säga upp fiskerilån

till betalning.

Enligt beslut av Kungl. Maj :t den 28 maj 1968 har fiskeristyrelsen efter

prövning i varje enskilt fall fått medge anstånd med betalning av ränta och

amortering under ett år för fiskerilån. Genom Kungl. Maj :ts beslut den 7

mars 1969 har sådant anstånd fått medges under ytterligare ett år. Lån får

sålunda återbetalas inom en tid som med två år överstiger den stadgade

längsta amorteringstiden. Låneräntan som upplöper under tid varmed

amorteringstiden på angivet sätt förlängs får erläggas på sätt som gäller för

amortering.

Medgivande om anstånd med amortering och ränta på fiskerilån får ges

endast i fråga om belopp som förfallit eller förfaller till betalning före den

1 januari 1970. Fiskeristyrelsen skall grunda sin prövning på ansökan som

inges till styrelsen samt vid prövningen ta hänsyn till bl. a. låntagarens för-

mögenhetsställning, varvid särskilt skall beaktas låntagarens tillgång på

likvida medel för att fullgöra sin betalningsskyldighet. Vid prövningen

skall styrelsen vidare ta hänsyn till om låntagarens betalningssvårigheter

har vållats av förhållanden som inte har kunnat påverkas genom vederbö-

randes egna åtgärder.

Den årliga låneramen för fiskerilån uppgår sedan budgetåret 1966/67 till

9 milj. kr. Fr. o. m. samma budgetår höjdes räntan för fiskerilån till nuva­

rande 5

%.

Även under budgetåret 1969/70 lämnas lån från fiskerilånefon-

den med sammanlagt 9 milj. kr., varvid dock 5 milj. kr. utgår i konsolide­

ringslån. Återstoden, d. v. s. 4 milj. kr., lämnas i första hand som lån för

att finansiera åtgärder som medför att den nuvarande fiskeflottan produk­

tionstekniskt rationaliseras och effektiviseras. För konsolideringslån an­

Kungl. Maj:ts proposition nr 61 år 1970

10

lån, som tas i allmänna kreditinrättningar för att finansiera investeringar­

na i fisket. Om finansieringsstöd på fiskets område läggs om på detta sätt

kommer man framdeles att undgå riskerna med fiskarnas ömsesidiga bor­

gensförbindelser samtidigt som fisket på ett naturligt sätt knyts till den all­

männa kreditmarknaden. Fiskets kreditstöd kommer då också att lämnas i

samma former som redan tillämpas på bl. a. jordbruks- och trädgårdsområ-

det. Utredningen framhåller vidare bl. a., att fördelen med en ränta för fis-

lcerilån, vilken understiger den allmänna räntenivån, har varit begränsad

då räntan för övriga lån i regel varit hög.

Utredningen anser det med hänsyn till utvecklingen inom fisket angelä­

get att tillräckliga resurser står till förfogande för de effektiviseringsåtgär-

der, som bl. a. är nödvändiga på grund av den hårdnande konkurrensen på

den internationella marknaden. Kapitalbehovet inom fisket har blivit allt­

mer framträdande och kan enligt utredningens uppfattning endast tillgodo­

ses på rimliga villkor om statliga kreditgarantier ställs till fiskets förfogan­

de.

Med hänsyn till utvecklingstendenserna på den internationella markna­

den är det enligt utredningens uppfattning påkallat att återhållsamhet iakt­

tas när det gäller åtgärder som leder till att fiskets fångstkapacitet allmänt

vidgas. Detta bör dock självfallet inte innebära att möjligheterna till en

kontinuerlig förnyelse av båtbeståndet begränsas. Det är enligt utredning­

ens mening ur såväl samhälls- som företagsekonomisk synpunkt motiverat

att stöd lämnas nya företag. I likhet med andra näringar måste även fiskets

företagsbestånd ständigt ändras och förnyas. Bestämmelserna för kredit­

stödet bör därför enligt utredningen tillämpas så att en nödvändig förnyel­

se av fiskeflottan inte hämmas. Möjligheten att på bästa sätt effektivisera

produktionen bör i de enskilda fallen tillmätas avgörande betydelse vid be­

dömningen av stödfrågan.

Utredningen anser, att det föreslagna systemet med statliga kreditgaran­

tier bör tillämpas fr. o. m. budgetåret 1970/71 och då ersätta utlämnandet

av statliga lån från fiskerilånefonden. Bestämmelserna för statliga kredit­

garantier på fiskets område bör härvid enligt utredningens uppfattning ut­

formas så att dessa garantier i princip kan utgå i samband med samtli­

ga åtgärder som höjer näringens effektivitet. Som huvudprincip för kre­

ditstöd bör gälla att investeringen är önskvärd ur allmän synpunkt, att den

är samhällsekonomiskt motiverad och att den är ur företagsekonomisk syn­

vinkel lönsam. Vidare bör krävas, att kreditgarantier avser fiskebåtar som

är ägnade för rationellt fiske och vilkas tillkomst eller fortsatta utnyttjande

i fisket är önskvärd ur allmän synpunkt.

Enligt utredningens uppfattning är det angeläget att de nya bestämmel­

serna tillämpas enhetligt i olika delar av landet. Detta kan bäst uppnås

om kreditgarantier beviljas av fiskeristyrelsen. Härvid förutsätts, att lant­

bruksnämnderna verkställer de för fiskeristyrelsens handläggning erfor-

Kungl. Maj:ts proposition nr 61 år 1970

12

Kreditgaranti för

driftslån

bör kunna lämnas för lånebelopp, som är

oundgängligen nödvändiga för att anskaffa erforderliga driftsmedel samt

för att bestrida andra nödvändiga driftsutgifter för att få igång fisket efter

förvärv av fiskefartyg eller efter annan mera omfattande investering. Stor­

leken av driftslån bör avvägas bl. a. med hänsyn till att sökandenas eget ka­

pital i första hand bör användas till drifts- och rörelsekapital och att möj­

ligheterna utnyttjas till en sund finansiering av hela drifts- och rörelseka­

pitalet.

Lånegaranti bör beviljas för högst ett belopp som motsvarar den kostnad

för åtgärden, som godkänts av fiskeristyrelsen, varvid när kostnaden beräk­

nas hänsyn inte bör tas till utgift som föranleds av att sökanden önskar att

åtgärden utförs på ett sätt som är onödigt kostsamt. Kreditgaranti för för­

värv av ett fiskefartyg bör inte få överstiga kostnaden för förvärvet. Härvid

bör självfallet krävas, att kostnaderna för förvärvet är skäliga med hänsyn

till den avkastning, som kan påräknas av fisket på lång sikt.

Utredningen anser, att någon maximigräns för garantibelopp inte bör upp­

ställas. Kreditgaranti för högre driftslånebelopp än sammanlagt 50 000 kr.

bör dock inte lämnas med mindre Kungl. Maj :t på grund av särskilda skäl

medger annat. Likaledes bör en sammanlagd kreditgaranti till ett fiskefar­

tyg överstigande 1 milj. kr. endast lämnas efter Kungl. Maj :ts prövning.

Mindre fristående investeringar bör enligt utredningens uppfattning kun­

na ske utan statlig kreditgaranti. Av denna orsak bör, om inte särskilda skäl

föranleder annat, kreditgaranti inte lämnas för lägre belopp än 5 000 kr. Om

kreditgaranti samtidigt lämnas till flera åtgärder, bör det sammanlagda ga­

rantibeloppet uppgå till minst 5 000 kr.

Statlig garanti bör enligt utredningen inte beviljas för lån, som sökanden

kan erhålla såsom bottenlån i kreditanstalt. Garanti bör inte heller lämnas

om med hänsyn till investeringskostnadens storlek eller sökandenas ekono­

miska ställning och kreditmöjligheter åtgärden kan beräknas bli genom­

förd på skäliga villkor utan statlig kreditgaranti. När möjligheter till lån

bedöms bör beaktas även lån i fastigheter som ägs av sökandena. Hänsyn

bör även tas till lånemöjligheter i fastigheter som ägs av vederbörandes

make eller maka.

För lån för vilket garanti beviljas bör ställas tillfredsställande säkerhet.

Kreditgaranti bör ställas endast för lån i bankaktiebolag, sparbank, hypo-

teksförening eller jordbrukskassa eller annan kreditinrättning som fiskeri­

styrelsen godkänner som långivare.

Amorteringen bör börja senast tre år räknat från första lyftningsdagen

beträffande rationaliserings- och förvärvslån och senast två år från första

lyftningsdagen beträffande driftslån. Ränta bör erläggas fr. o. m. lyftnings­

dagen. Anstånd med räntebetalning bör dock medges under högst två år ef­

ter nämnda dag när särskilda förhållanden föranleder detta. Upplupen rän­

ta bör vid anståndstidens slut läggas till lånesumman.

Kungl. Maj:ts proposition nr 61 år 1970

14

långfristiga lån som tas för att ersätta kortfristiga skuldförbindelser, för

lån som i samband med konsolidering krävs som driftskapital samt i de fall

där så är påkallat för att ersätta nuvarande borgensförbindelser.

Utredningen anser, att kreditgarantier för konsolideringsändamål bör ut­

gå endast efter att varje enskild låntagares ekonomiska förhållanden

grundligt har kartlagts och i samband med att en genomgripande sanering

av vederbörandes ekonomi kommer till stånd. Ifrågavarande kartläggning

och sanering bör genomföras i samarbete med de kreditinrättningar, vilka

i ett enskilt fall står som långivare till det av konsolideringen berörda fiske­

företaget. Av dessa kreditinrättningar bör härvid fordras att deras långiv­

ning utformas så att fiskeföretaget efter lånesaneringen vid normala fångst­

resultat kan bära utgående amorteringar och räntor, lämna den på båten

sysselsatta arbetskraften en rimlig arbetsinkomst samt dessutom ha en viss

ekonomisk reserv för oförutsedda utgifter.

Utredningen föreslår, att amorteringstiden för statliga fiskerilån kan för­

längas för sådana fiskeföretag, som är föremål för konsolidering. Det bör

sålunda kunna medges att amorteringstiden för statliga fiskerilån i konso-

lideringsfall förlängs till 20 år räknat från den ursprungliga lyftningsdagen

för varje lån. Härvid bör dock självfallet gälla den allmänna princip, som

av utredningen föreslagits i samband med kreditgarantier, nämligen att

amorteringstiden inte bör överstiga den ekonomiska livslängden för en in­

vestering.

Utredningen anser, att någon särskild ram inte bör fastställas för kredit­

garantier i samband med konsolideringsåtgärder utan föreslår att en ge­

mensam garantiram bör gälla för samtliga kreditgarantier på fiskets områ­

de. Denna garantiram bör enligt utredningens uppfattning för budgetåret

1970/71 fastställas till 30 milj. kr.

Remissyttrandena

Utredningens förslag om statliga kreditgarantier på fiskets område till­

styrks i princip eller lämnas utan erinran av flertalet remissinstanser.

Statskontoret

anser dock, att räntekostnaderna särskilt för fiskare på syd-

och ostkusten blir större vid kreditgarantier än vid nuvarande låneverk-

samhet och att därför främst för mindre investeringar lån ur fiskerilåne-

fonden bör bibehållas.

Sveriges fiskares riksförbund

anför, att utredning­

ens förslag kommer att medföra stora olägenheter för fisket. Riksförbundet

förordar att statliga fiskerilån bibehålls med de lånevillkor som gällde för

budgetåret 1969/70 samt att de investeringar, som behöver göras utöver be­

viljade fiskerilån, täcks med statlig kreditgaranti.

Svenska bankföreningen

anser, att nuvarande fiskerilån inte bör ersättas med statliga kreditgaran­

tier.

När det gäller utformningen av kreditgarantisystemet berörs frågan om

säkerhet för kreditgarantilån av flera remissinstanser.

Statens jordbruks­

Kungl. Maj:ts proposition nr 61 år 1970

16

handläggningen av fiskets investeringsstöd. Även

lantbruksstgrelsen

anser,

att nämnda sakkunniga bör uppmärksamma de problem, som uppstår i

samband med administrationen av lånegarantiärenden.

Sveriges jordbrukskasseförbund

framhåller, att bottenlån på fartyg inte

kan få någon större omfattning och att kreditgarantierna därför måste kun­

na omfatta den allra största delen av förvärvssumman. Enligt förbundets

uppfattning är därför den av utredningen föreslagna garantiramen för

knappt tillmätt. Förbundet anser vidare, att en överenskommelse bör träf­

fas med alla berörda kreditinstitut om räntan på garantilånen till fisket och

att de fiskare, som innehar orationella och inte lönsamma fartyg bör erhål­

la någon form av avvecklingsstöd.

Kungl. Maj:ts proposition nr 61 år 1970

Reglering av priserna på fisk m. in.

Huvuddragen av fiskets prisreglering

Prisregleringen på väst- och sydkusten innebär, att minimipriser fast­

ställs på de viktigaste fiskslagen. Härigenom möjliggörs för fiskarna att få

ut lägst dessa priser för den fisk, som säljs till konsumtion inom landet el­

ler för export till sådana länder där införseln inte är centraliserad. Den

fisk, som inte kan säljas till fastställda minimipriser, övertas av en särskild

prisregleringsförening, Svensk fisk. Den övertagna fisken säljs för export

till länder med centraliserad införsel eller inom landet till djurföda eller

beredning av fiskmjöl. För denna verksamhet tillförs föreningen medel

från jordbruksnämndens prisregleringskassa för fisk.

För fisk, som övertagits av föreningen Svensk fisk, utbetalas till fiskaren

ett s. k. garantipris. På sydkusten utbetalas dessutom ett prisutjämningsbi-

drag med visst belopp per kg djupfryst torskfilé.

På ostkusten utgår stödet till strömmingsfisket under en sexårsperiod

räknat fr. o. m. den 1 juli 1966, med årliga belopp f. n. lägst 158 400 kr. och

högst 352 000 kr. Stödet utgår enligt regler, som gäller för hela perioden.

Stödet finansieras med medel från prisregleringskassan för fisk, varvid

prisregleringen och därmed sammanhängande åtgärder administreras av en

särskild förening, Ostkustens prisregleringsförening, och omhänderhas när­

mast av producentkooperativa fiskförsäljningsföreningar.

För att bestrida kostnaderna för regleringsvei'ksamheten på väst- och

sydkusten erhåller föreningen Svensk fisk budgetåret 1969/70 ett belopp

motsvarande de prisregleringsavgifter som under budgetåret tillförs statens

jordbruksnämnds prisregleringskassa för fisk. Regleringsföreningen till­

förs vidare under ifrågavarande budgetår även ett belopp motsvarande de

ränteinkomster, som under budgetåret uppbärs av prisregleringskassans

medel. Avdrag sker härvid för det belopp som utgår i stöd till strömmings­

fisket samt det belopp varmed vissa särskild kostnader överstiger prisreg­

leringskassans inkomster av införselavgifter.

18

legation framlägga förslag till de åtgärder som bör vidtas av Kungl. Maj :t

i fråga om prisregleringen av fisk för tiden efter den 30 juni 1970. I förut

nämnd skrivelse har jordbruksnämnden — sedan nämnden bl. a. utvecklat

vissa principer som får anses gälla för avvägningen av minimi- och garanti­

priser — lagt fram förslag beträffande reglering av priserna på fisk under

budgetåret 1970/71, m. m.

Jordbruksnämnden anger, att fiskets förhandlingsdelegation vid över­

läggningarna har lagt fram förslag om att de för budgetåret 1969/70 fast­

ställda grunderna för finansieringen av prisregleringen skall gälla även

budgetåret 1970/71 samt att dessutom föreningen Svensk fisk genom bidrag

från prisregleringskassan skall kompenseras för det bortfall av räntein­

komster som sker genom att medel ur kassan enligt beslut av 1969 års riks­

dag tas i anspråk för konsolideringslån med uppskjuten räntebetalning.

Förhandlingsdelegationen har vidare föreslagit, att till prisregleringskas­

san för fisk skall intill ett belopp av 1 milj. kr. överföras de fettvaruavgif-

ter, som utgår vid härdning av sillolja av inhemsk råvara med avdrag för

vad som kan beräknas restitueras för exportvara. Ett belopp motsvarande

de fettvaruavgifter, som överförts till prisregleringskassan, skall enligt för­

slaget tillföras föreningen Svensk fisk för den löpande verksamheten under

året. Förhandlingsdelegationen har slutligen även föreslagit, att prisregle-

ringsavgift skall införas på horngädda, skrubba och rödspätta som förs i

land på sydkusten för att möjliggöra för föreningen Svensk fisk att vid be­

hov fastställa minimi- och garantipriser för dessa fiskslag.

Nämnden anför, att det mot bakgrunden av aktuella fångst- och avsätt-

ningsförhållanden kan ifrågasättas om behov överhuvudtaget föreligger av

att ökade medel tillförs föreningen Svensk fisk för dess verksamhet. Härvid

bör enligt nämnden särskilt beaktas, att avsättningsläget för fisket under

senare tid avsevärt förbättrats. Nämnden erinrar också om att importminimi-

priser för frysta torsk- och koljafiléer enligt Kungl. Maj ds beslut den 19 de­

cember 1969 införts fr. o. m. den 1 januari 1970.

Den prisuppgång, som kan noteras, har emellertid endast gällt kortare tid

och priserna har ännu inte stabiliserats på en högre nivå. Nämnden har

därför inte motsatt sig fiskets förhandlingsdelegations önskemål att de för

innevarande regleringsår fastställda grunderna för finansieringen av pris­

regleringen — med viss i det följande närmare angiven modifikation föran­

ledd av rådande brist på islandssill — förlängs att gälla även för budgetåret

1970/71 och att dessutom fr. o. m. den 1 juli 1970 genomförs de övriga för­

slag av fiskets förhandlingsdelegation, som angetts i det föregående. Detta

innebär enligt nämnden, att föreningen Svensk fisk budgetåret 1970/71 kan

komma att förfoga över drygt 6 milj. kr. för den löpande verksamheten, me­

dan enligt vad som beräknats inom nämnden en ram av omkring 4 milj. kr.

skulle vara tillräcklig för erforderliga stödåtgärder under nästa budgetår.

Emellertid får enligt nämnden förutsättas, att prisregleringsverksamheten

Kungl. Maj:ts proposition nr 61 år 1970

20

mål. Oavsett om avgiftsbefrielse eller restitution sker eller inte bör enligt

nämnden för budgetåret 1970/71 den merinkomst av inflytande prisregle-

ringsavgifter på avgiftsbelagd sill, som beror på användning av sådan sill i

stället för avgiftsfri islandsill, intill ett belopp av 800 000 kr. tillföras pris-

regleringskassan för fisk och således inte tillfalla föreningen Svensk fisk.

Fiskets förhandlingsdelegation har enligt nämnden förklarat sig införstådd

härmed. Vid ett restitutionsförfarande för beredd sill kan det visa sig

opraktiskt att islandssill är undantagen från avgiftsbeläggningen. Nämn­

den anhåller därför om bemyndigande alt, så befinnes lämpligt, införa

prisregleringsavgift även på islandssill.

Jordbruksnämnden anhåller om bemyndigande att med de ändringar,

som föranleds av bifall till förut nämnda förslag, under budgetåret 1970/71

i huvudsaklig överensstämmelse med de grunder som nu tillämpas ta upp

regleringsavgifter på fisk och besluta om att utbetala medel ur prisregle-

ringskassan för att upprätthålla fiskprisregleringen.

Importen och exporten av fisk och fiskprodukter regleras genom kungö­

relsen den 14 mars 1947 (nr 82, omtryckt 1954: 605 och senast ändrad

1961: 368) angående allmänt importförbud samt förordningarna den 5 juni

1953 (nr 372) angående reglering av utförseln av vissa slag av fisk och skal­

djur och (nr 374) angående reglering av utförseln av vissa slag av fisk och

skaldjur in. m. Förordningarna gäller tills vidare enligt kungörelser den 26

april 1967 (nr 136 resp. 137). Även i fråga om import- och exportreglering­

en av fisk anser nämnden, att regleringen under budgetåret 1970/71 bör an­

ordnas i huvudsak enligt de grunder, som har gällt under innevarande bud­

getår. Detta innebär bl. a. fortsatt bemyndigande för nämnden att föreskri­

va att exporten till länder med centraliserad import skall ske genom för­

eningen Svensk fisk och att — inom ramen för gällande internationella

bindningar — reglera importen av fisk i den omfattning som är nödvändig

för att upprätthålla prisregleringssystemet. Nämnden erinrar också om att

med stöd av Kungl. Maj:ts beslut den 19 december 1969 vid årsskiftet in­

förts dels minimipriser och licenstvång vid införsel av fryst filéad torsk och

kolja och dels minimipriser vid utförsel av fryst filéad rödspätta, torsk och

kolja till Storbritannien.

Fullmäktige i riksbanken föreslås få bemyndigande att även under bud­

getåret 1970/71 ställa garantier för lån i Sveriges kreditbank mot gängse

ränta åt föreningen Svensk fisk intill ett belopp av 5 milj. kr. jämte ränta.

Vidare bör behållningen i prisregleringskassan för fisk på villkor, som fast­

ställts av Kungl. Maj:t genom beslut den 3 september 1954 och den 11 april

1958, under budgetåret 1970/71 få användas för lån till föreningen Svensk

fisk för att tillfälligt finansiera krediter för försäljning av fisk på export.

Genom Kungl. Maj :ts beslut den 28 maj 1968 har föreningen Svensk fisk

i särskild ordning tilldelats 500 000 kr. från prisregleringskassan för att

förbättra marknadsföringen på fiskets område. Av detta anslag kvarstod

Kungl. Maj:ts proposition nr 61 år 1970

22

gram för ett nytt fiskeriundersökningsfartyg. I skrivelse den 29 mars 1967

lade styrelsen, efter nyss nämnt samråd, fram förslag till byggnadsprogram

för ett sådant fartyg. Därvid beräknades byggnadskostnaderna till 7,5

milj. kr. och driftskostnaderna till drygt 0,9 milj. kr. per år. Den 6 septem­

ber 1967 uppdrog Kungl. Maj :t åt fiskeristyrelsen att låta utföra projektering

av ett nytt fiskeriundersökningsfartyg samt att därefter, efter samråd med

sjöfartsstyrelsen, underställa ärendet Kungl. Maj :ts förnyade prövning. Vid

dimensioneringen och konstruktionen av fartyget skulle eftersträvas att löne­

kostnaderna och övriga kostnader för fartygets drift vid ett utnyttjande av

detta i samma omfattning som f. n. gällde för Skagerak inte blev större än

motsvarande kostnader för Skagerak.

Fiskeristyrelsen

Efter anbudsförfrågan genom särskild skrivelser uppdrog fiskeristyrel­

sen åt det norska företaget AB Ankerconsult att projektera det nya fiskeri-

undersökningsfartyget. Direktiven för projekteringen utarbetades av en

särskild arbetsgrupp inom fiskeristyrelsen. Projektet färdigställdes våren

1969 efter arbetsgruppens direktiv. Därefter har samråd ägt rum med sjö­

fartsverket. Styrelsen har underställt ärendet Kungl. Maj :ts prövning ge­

nom att överlämna projekteringshandlingarna och lämna vissa komplette­

rande upplysningar. Härav framgår bl. a. följande.

Dimesionerna för det nya fartyget uppges till längd 61,25 in, bredd 11,70

m och djupgående 4,90 m. Vid utformningen av fartyget har speciell vikt

fästs vid dess stabilitet även under svåra sjö- och vindförhållanden och med

allmän utgångspunkt att fartyget skall uppehålla sig i Östersjön samt Nord­

sjön och angränsande delar av Atlanten under längre sammanhängande

tidsperioder. Vidare har fartyget utformats så att det är lämpat för alla

förekommande biologiska och hydrografiska undersökningar av betydelse

inom fiskeristyrelsens verksamhetsområde. Fartygets användbarhet för

statens naturvårdsverks undersökningar rörande vattenföroreningar har

också särskilt beaktats. Fartygets utrymmen medger att 12—13 personer

kan följa med utöver besättningen. Marschfarten blir 14,5 knop och ak-

tionsradien vid denna fart ca 7 000 nautiska mil.

Personalbehovet för driften av fartyget beräknas till i början 18 man och

därefter 17 man vilket är en man mindre än på Skagerak. Driftskostnader­

na beräknas preliminärt till 725 000 kr. per år, varav 525 000 kr. utgör löne­

kostnader. Anskaffningskostnaderna väntas kunna hållas inom en ram av

10 milj. kr. Beloppet bör anvisas på särskilt reservationsanslag budgetåren

1970/71 och 1971/72. Driftskostnaderna blir aktuella tidigast under bud­

getåret 1971/72 och bör då täckas under vederbörliga poster i anslaget till

fiskeristyrelsen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 61 år 1970

24

kapital måste amorteras och de löpande driftskostnaderna också är bety­

dande, kan svårigheter för fisket snabbt uppstå vid dåliga fångstresultat el­

ler om efterfrågan minskar.

Olika statliga stödåtgärder har på senare år vidtagits för att hjälpa fis­

ket att övervinna de aktuella svårigheterna. Utgångspunkten för dessa åt­

gärder har varit att hindra att den ekonomiska grundvalen skulle rubbas

för en näringsgren som i och för sig är välutrustad för en effektiv och ra­

tionell produktion. För att stabilisera läget har bl. a. ökade medel ställts till

förfogande för den prisreglering, som tillämpas på fiskets område, och vi­

dare har nyligen minimipriser införts vid import av vissa frysta fiskfiléer.

På lånesidan har åren 1968 och 1969 anstånd lämnats med betalning av

räntor och amorteringar på lån från fiskerilånefonden och vidare har sär­

skilda konsolideringslån lämnats som stöd för fiskare vilka har råkat i lik-

viditetssvårigheter. Med verkan fr. o. m. innevarande budgetår har även in­

förts ett särskilt omställningsstöd till fiskare. För att öka avsättningen av

fisk står budgetåret 1969/70 sammanlagt 1,2 milj. kr. till förfogande för

marknadsfrämjande åtgärder och försäljningsstimulerande upplysnings­

verksamhet.

Som framgår av det föregående har de statliga insatserna på fiskets om­

råde väsentligt vidgats och effekten av de försämrade avsättningsförhållan-

dena har därmed kunnat motverkas. Läget inom fisket präglas dock fort­

farande av svårigheter av speciell karaktär och det är enligt min mening

nödvändigt, att särskilda stödåtgärder såväl inom ramen för fiskets pris­

stöd som i andra former vidtas även i fortsättningen. Det är härvid av vikt,

att åtgärderna inom fiskeripolitikens olika sektorer utformas enligt samma

grundläggande principer. Jag anser det därför angeläget, att ett princi­

piellt mål fastslås för fiskeripolitiken så att de åtgärder, som vidtas för att lösa

aktuella problem, inte kommer att strida mot de långsiktiga strävandena

inom fisket.

Målet för fiskeripolitiken bör vara att genom marknads- och strukturpo­

litiska åtgärder skapa stabila ekonomiska förhållanden för ett fiske, som är

väl anpassat till avsättningsmöjligheterna på den svenska marknaden och

vid export. När det gäller marknadsåtgärder bör såsom utredningen föresla­

git förhållandena inom landet stabiliseras dels genom prisreglerande åtgär­

der, dels genom åtgärder som allmänt stimulerar avsättningen av fisk. När

marknadsåtgärder utformas bör beaktas att de inte leder till en fångstut­

veckling, som står i strid med strävandena på strukturområdet. Marknads-

åtgärderna bör vidare på kort sikt utformas så att marknadsläget för olika

fiskslag på bästa sätt utnyttjas. De strukturpolitiska åtgärderna bör syfta

till att rationaliseringen inom svenskt fiske främjas bl. a. genom att möj­

ligheter skapas att på rimliga villkor finansiera investeringar i fisket. Ge­

nom åtgärder på strukturområdet bör fångstmöjligheterna inom svenskt

fiske i största möjliga mån tas till vara samtidigt som fångstkapaciteten

Kiingl. Maj:ts proposition nr 61 år 1970

26

nas efter en grundlig kartläggning av den enskilde låntagarens ekonomiska

förhållanden och i samband med att en genomgripande sanering av veder­

börande företags ekonomi kommer till stånd. Denna verksamhet bör ge­

nomföras i samarbete med de kreditinrättningar, vilka i det enskilda fallet

står som långivare till det av konsolideringen berörda fiskeföretaget.

Någon maximigräns för kreditgarantier i samband med konsolidering av

de ekonomiska förhållandena vid ett fiskeföretag bör enligt min mening

inte uppställas. Sådana kreditgarantier bör om det på grund av särskilda

förhållanden anses påkallat kunnat utgå även till låntagare, vilka under in­

nevarande budgetår erhållit statliga konsolideringslån. Vidare bör i sam­

band med konsolidering amorteringstiden för statliga fiskerilån kunna för­

längas till 20 år räknat från den ursprungliga lyftningsdagen för varje lån.

Jag anser det med hänsyn till utvecklingen inom fisket av stor betydelse

att tillräckliga resurser står till förfogande för fortsatt konsolideringsverk-

samhet. Ramen för nämnda kreditgarantier bör därför för budgetåret

1970/71 fastställas till 20 milj. kr. Vid en sådan garantiram och genom förut

nämnt samarbete med berörda kreditinrättningar kan fiskets ekonomiska

förhållanden genomgripande saneras och stabila ekonomiska förhållanden

skapas vid fiskeföretag, som har drabbats av likviditetssvårigheter.

För såväl kreditgarantier som fiskerilån bör krävas betryggande säker­

het. Kan den som söker kreditgaranti eller fiskerilån inte ställa sådan sä­

kerhet bör garanti eller lån ändå få beviljas, om det med hänsyn till lån­

tagarens personliga förhållanden bedöms betryggande ur säkerhetssynpunkt.

Med hänsyn till erfarenheterna av nuvarande finansieringsförhållanden bör

säkerhet genom personlig borgen inte krävas utan att särskilda skäl talar

härför.

Till täckande av förluster på grund av statlig kreditgaranti för konsolide-

ringsändamål bör för nästa budgetår anslaget Täckande av förluster vid

statlig kreditgaranti till fritidsfiske kunna anlitas.

Det ankommer på Kungl. Maj :t eller efter Kungl. Maj :ts bemyndigande

på fiskeristyrelsen, att meddela närmare föreskrifter i fråga om de lån och

kreditgarantier på fiskets område som förordats i det föregående.

I föreliggande sammanhang vill jag erinra om att enligt beslut av 1969 års

riksdag (prop. 1969: 41, JoU 11, rskr. 134) särskilt omställningsstöd under

innevarande budgetår utgår till fiskare som lämnar fisket för att övergå

till annan yrkesverksamhet. I årets statsverksproposition (bil. 11) har

föreslagits att medel anvisas för sådant stöd även budgetåret 1970/71. Detta

stöd bör under nästa budgetår utgå enligt samma grunder som innevarande

budgetår och kunna lämnas även till sökande, som lämnat fisket före den

1 juli 1970 men efter den 1 januari 1969.

Jag övergår nu att behandla vissa frågor som berörs i skrivelsen av sta­

tens jordbruksnämnd. Enligt min mening är det angeläget att i nuvarande

läge goda resurser står till förfogande för prisreglerande åtgärder på fiskets

Kungl. Maj:ts proposition nr 61 år 1970

28

siera krediter vid försäljning av fisk på export. Jag biträder vidare jord­

bruksnämndens förslag, att föreningen under budgetåret 1970/71 skall kun­

na få statliga kreditgarantier för lån i Sveriges kreditbank intill ett belopp

av 5 milj. kr. jämte ränta.

För att under budgetåret 1970/71 bestrida kostnaderna för en fiskexport-

representant samt kostnaderna för kvalitetskontrollen av fiskvaror bör jord­

bruksnämnden få använda under budgetåret inflytande införselavgifter och

— i den mån dessa inte förslår — ränteinkomster från prisregleringskassan

för fisk till erforderligt belopp.

Jag övergår härefter till att behandla frågan om byggande av ett nytt fis-

keriundersökningsfartyg i stället för Skagerak. Som framgåtl av den före­

gående redogörelsen aktualiserades denna fråga år 1964. Sedan byggnads-

program för ett nytt fartyg utarbetats år 1967 föreligger nu därpå grunda­

de projekteringshandlingar beträffande det nya fartyget.

Tillkomsten av ett nytt, modernt fartyg i stället för Skagerak bör enligt

min mening ses som ett värdefullt led i insatserna från statens sida för att

stödja fiskerinäringen. De uppgifter som fartyget är avsett att fullgöra —

och som för Skageraks vidkommande inskränkts genom att fartyget på se­

nare år varit hänvisat till områdena innanför Nordsjön -— kan väntas av­

kasta resultat som är värdefulla för näringen på både kort och lång sikt.

Uppgifter med mera omedelbar effekt för yrkesfisket är exempelvis att

skaffa underlag för prognoser om tillgången på de ekonomiskt betydelse­

fulla fiskslagen såsom sill och torsk. Härigenom kan man bl. a. undvika

felinvesteringar i båtar och redskap. Undersökningsresultaten kan också

utgöra grund för strukturförändringar och strukturrationaliseringar inom

näringen.

I likhet med bl. a. sjöfartsverket och statens naturvårdsverk har jag inget

att erinra mot det av fiskeristyrelsen framlagda projektet i stort. Detta gäl­

ler såväl fartygets dimensioner och konstruktion som dispositionen av far­

tygets utrymmen för passagerare och besättning samt utrustning. Jag fin­

ner sålunda förslaget vara väl ägnat att tjäna som underlag för en vidare­

utveckling av projektet fram t. o. in. utarbetande av bygghandlingar. Där­

vid bör självfallet nära samråd äga rum med sjöfartsverket särskilt ur far-

tygstekniska synpunkter. Beträffande den av fiskeristyrelsen uppgivna

kostnadsramen, 10 milj. kr., vill jag framhålla att den endast är preliminär.

Kungl. Maj:t bör begära riksdagens bemyndigande att beställa fartyget. För

nästa budgetår beräknar jag ett medelsbehov av 3 milj. kr.

Som jag anfört i det föregående har fiskeristyrelsen i skrivelse angåen­

de dispositionen av vissa vid utgången av budgetåret 1968/69 outnyttjade

belopp av medel som anvisats för restitution av bensinskatt till fiskerinä­

ringen — sammanlagt ca 686 000 kr. — föreslagit att beloppen förs över

till det för budgetåret 1969/70 anvisade reservationsanslaget Restitution av

Kungl. Maj:ts proposition nr 61 år 1970

30

10) på kapitalbudgeten under statens utlåningsfonder till

Fiskerilånefonden

för budgetåret 1970/71 anvisa ett inves-

teringsanslag av 1 000 000 kr.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med in­

stämmande av statsrådets övriga ledamöter hem­

ställt förordnar Hans Maj :t Konungen att till riks­

dagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga

till detta protokoll utvisar.

Kungl. May.ts proposition nr 61 år 1970

Ur protokollet:

Britta Gyllensten

MARCUS BOKTR. STHLM 1970 7 0 0 1 71