2

Kungi. Maj.ts proposition nr 79 år 1970

Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans

Maj. t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den

13 mars 1970.

Närvarande:

Ministern för utrikes ärendena

N^ilsson,

statsråden

A^ndersson, L^ange,

H^olmqvist, A^spling, L^undkvist, G^{ei jer}, O^dhnoff, W^ickman, B^engtsson,

N^orling, L^öfberg, L^idbom, C^arlsson.

Chefen för handelsdepartementet, statsrådet Lange, anmäler efter gemen­

sam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om stöd till idrotten

och anför.

I årets statsverksproposition föreslog Kungl. Maj :t riksdagen att, i avbi-

dan på särskild proposition i ämnet, till Stöd till idrotten: Organisations-

stöd m.m. för budgetåret 1970/71 beräkna ett reservationsanslag av

40 400 000 kr. (bil. 12, s. 56) och till Stöd till idrotten: Idrotts- och frilufts-

anläggningar m. m. för samma budgetår beräkna ett reservationsanslag av

16 500 000 kr. (bil. 11, s. 155).

Dessa frågor torde nu få tas upp till behandling. Beträffande stödet till

anläggningar har jag samrått med chefen för jordbruksdepartementet.

Inledning

Idrotten och friluftslivet i Sverige har länge främjats genom ekonomiskt

stöd av staten. År 1898 beviljade Kungl. Maj:t ett anslag på 2 000 kr. till

Sveriges centralförening för idrottens främjande för deltagande i en gymna­

stik- och idrottsfest i Köpenhamn. 1913 års riksdag biföll ett av Kungl. Maj :t

framlagt förslag om ett anslag av 100 000 kr. till idrotten. Fram till mitten

av 1930-talet stod bidraget kvar på denna nivå. Ett av 1921 års idrottsutred-

ning framlagt förslag om höjning av anslaget till 330 000 kr. (SOU 1922: 8)

genomfördes inte.

I samband med att Aktiebolaget Tipstjänst bildades år 1934 och bolaget,

som numera helt ägs av staten, fick tillstånd att anordna vadhållning i sam­

band med idrottstävlingar föreskrevs att behållningen i bolaget skulle an­

vändas till idrottens främjande. Inkomsten från bolaget uppgick under

budgetåret 1935/36 till ca 1,2 milj. kr. Av denna användes 100 000 kr. till

4

1 november 1965 tillkallades ytterligare en idrottsutredning.1 Den avläm­

nade år 1969 betänkandet Idrott åt alla (SOU 1969: 29).

över betänkandet har, efter remiss, yttranden avgivits av överbefäl­

havaren, försvarets civilförvaltning, socialstyrelsen, statskontoret, riksrevi­

sionsverket, skolöverstyrelsen, universitetskanslersämbetet, centrala stndie-

hjälpsnämnden, statens naturvårdsverk, arbetsmarknadsstyrelsen, statens

ungdomsråd, statens handikappråd, statens medicinska forskningsråd, sta­

tens råd för samhällsforskning, styrelsen för teknisk utveckling, gymnastik-

och idrottshögskolan i Stockholm, Sveriges riksidrottsförbund, Sveriges

olympiska kommitté, Svenska korporationsidrottsförbundet (med särskilt

yttrande av K. Frithiofson), Skid- och friluftsfrämjandet, Ridfrämjandet,

Svenska ponnyföreningen, Landsorganisationen i Sverige, Tjänstemännens

centralorganisation, Sveriges akademikers centralorganisation, Svenska ar­

betsgivareföreningen, Riksförbundet Landsbygdens folk, De handikappades

riksförbund, De handikappades idrottsförbund, Sveriges förenade student­

kårer, Högerns ungdomsförbund, Centerns ungdomsförbund, Sveriges so­

cialdemokratiska ungdomsförbund, Svenska kommunförbundet, Svenska

landstingsförbundet, Svenska turistföreningen, Fiskefrämjandet, Svenska

naturskyddsföreningen, Svenska jägareförbundet, Folkbildningsförbundet

(med särskilt yttrande av Arbetarnas bildningsförbund), Skytteförbundens

överstyrelse, Svenska frisksportförbundet, Svenska pistolskytteförbundet,

Simfrämjandet, Svenska livräddningssällskapet, Sveriges radio.

Dessutom har yttranden inkommit från Cykel- och mopedfrämjandet,

Förbundet Vi unga, Riksförbundet Sveriges 4 H, Svenska missionsförbun­

dets ungdom, IvFUM:s och KFUK:s riksförbund, Godtemplarorden, Svens­

ka scoutförbundet, Sveriges ungdoms helnykterhetsförbund och Svenska

scoutrådet.

Jag övergår nu till att redogöra för innehållet i betänkandet och däröver

avgivna yttranden.

Kungl. Maj. ts proposition nr 79 år 1970

Idrottsutredningens betänkande och yttrandena

Allmänt

Idrottsutredningen

I ett par inledande avsnitt redovisar utredningen sina utgångspunkter och

lägger fram synpunkter på förhållandet mellan samhället och idrotten.

Idrottsrörelsen i vårt land är en folkrörelse som utvecklats i frihet och

som uppvisar en mängd variationer. Utredningen har inte sökt göra en full­

ständig bedömning av dess organisatoriska uppbyggnad eller i detalj analy­

serat dess verksamhetsformer. Utredningen har inriktat sig på att analysera

1 Statssekreteraren, numera landshövdingen Karl Frithiofson, ordförande, riksdagsledamo­

ten, numera talmannen Henry Allard, kanslichefen Tore Brodd, riksdagsledamoten Thorbjörn

Fälldin samt direktörerna Henry Ohlson, Bengt Schelin och Nils Stenberg.

c

Kungl. Maj:ts proposition nr 79 år 1970

Socialstyrelsen framhäver värdet av idrottsverksamhet för ungdomens

sociala anpassning, för den förebyggande hälsovården, för rehabilitering

och handikappvård samt ur mentalhygienisk synpunkt. Styrelsen delar ut­

redningens uppfattning att samhällsstödet bör ges en sådan utformning

att idrott erbjuds alla och över ett så brett och differentierat fält som möj­

ligt. Enligt styrelsens uppfattning är det särskilt viktigt alt samhället sti­

mulerar breddidrotten och ger den ett kraftigt uttökat ekonomiskt stöd.

Därmed förbättras möjligheterna till enkla former av motion. Särskilt gäl­

ler detta kategorier som på grund av åldersskäl, handikapp eller andra or­

saker icke tycker sig kunna vara med i en idrottsförening. Även skolöver­

styrelsen delar utredningens syn på behovet av att stimulera så många

människor som möjligt att delta i någon form av fysisk aktivitet. Likaså

finner styrelsen det svårt att dra en klar gräns mellan idrott och friluftsliv.

Styrelsen delar åsikten att idrotten enligt utredningens definition är en

folkrörelse med bred förankring och en växande uppgift i det moderna

samhället.

Naturvårdsverket säger sig ha uppfattat utredningens förslag som en

strävan att ge ökad tyngd åt den verksamhet som utan att eftersträva topp­

prestationer når och utövas av en bred allmänhet — eller vad som bl. a. in­

går i begreppet friluftsliv. En sådan inriktning av det statliga stödet är en­

ligt verkets uppfattning välmotiverad.

Statskontoret påpekar att stöd till idrotten kan vara samhällsekonomiskt

motiverat för att hålla nere de direkta och indirekta kostnader som följer

av ohälsa. Dessutom menar statskontoret att man också måste ta hänsyn

till allmänhetens behov av lättviktigt, kollektivt engagemang. Detta mo­

tiverar ett stöd också till tävlingsidrott på elitnivå. Riksrevisionsverket

finner den föreslagna inriktningen av idrottspolitiken vara välgrundad och

förordar att det framtida statliga stödet utformas därefter. Liksom utred­

ningen vill verket främst se idrotts- och friluftsverksamhetens betydelse ur

allmän hälsovårdssynpunkt. Tyngdpunkten i stödet bör därför läggas på

den motionsbetonade idrotten och friluftsverksamheten.

Synpunkter av i huvudsak motsvarande innebörd har förts fram av bl. a.

överbefälhavaren, statens ungdomsråd, riksidrottsförbundet, korporations-

idrottsförbundet, Landsorganisationen, Tjänstemännens centralorganisa­

tion, Riksförbundet landsbygdens folk, Centerns ungdomsförbund, och

Sveriges socialdemokratiska ungdomsförbund.

Av de stora idrottsorganisationerna uttalar riksidrottsförbundet sin an­

slutning till utredningens uppfattning att idrottens samhällsnytta måste

vara den grundläggande motiveringen för samhällets stöd till idrottslig ak­

tivitet i alla dess former. Förbundet påpekar att det som företrädare för

idrottsorganisationerna i traditionell bemärkelse för sin egen del är inför­

stådd med utredningens definition av idrott. När man vid utövandet av id­

rottsaktiviteter graderar fysisk prestationsförmåga och intensitet bör detta

8

Kungl. Maj. ts proposition nr 79 år 1970

Idrottsrörelsens utveckling och organisationsstruktur

I sekelskiftets Sverige förde den organiserade idrottsrörelsen en undan­

skymd tillvaro. I stort sett fanns det idrottsföreningar bara i de större stä­

derna. Medlemmarna rekryterades till övervägande del från socialgrupp 1. I

jämförelse med flera samtida folkrörelser hade idrottsrörelsen svårt att

vinna terräng. Få människor hade möjlighet till idrottsutövning.

Samhället har emellertid förändrats och därmed attityden till idrotten.

Fritiden har blivit längre för allt flera. Inflyttningen till städer och tätor­

ter har ökat starkt. Utvecklingen av kommunikationsmedlen, främst den

ökade biltätheten, har lett till att den enskildes rörelsefrihet och resmöjlig-

lieter förbättrats avsevärt. Utnyttjandet av tekniken har på olika sätt gjort

arbetsdagen mindre fysiskt påfrestande. Möjligheterna till idrottsutövning

har ökat samtidigt som behovet av rekreation och motion som en kompen­

sation för den alltmer mekaniserade tillvaron vuxit.

Detta återspeglas i idrottsrörelsens utveckling. Från en blygsam början

har den inom Sveriges riksidrottsförbund (RF) organiserade idrottsrörel­

sen vuxit ut och den har i dag en betydande omfattning. År 1910 var anta­

let till RF anslutna idrottsföreningar omkring 600 med ett medlemsantal

av ca 55 000. Tio år senare hade antalet föreningar stigit till över 1 000 och

antalet anslutna medlemmar till över 100 000. År 1940 översteg medlems­

antalet 400 000. F. n. är antalet föreningar ca 13 200 och medlemsantalet

beräknas till närmare två miljoner. Idrott i bred bemärkelse bedrivs också

inom en mängd andra organisationer. Ett stort antal människor föredrar att

bedriva idrott på egenhand. Utredningen framhåller emellertid att idrotts­

föreningarna är grunden för den svenska idrottsrörelsen.

En förutsättning för idrottsrörelsens utbredning har varit den ökade till­

gången på idrottsanläggningar. Numera är det framförallt kommunerna

som svarar för tillkomsten och driften av anläggningarna. Stora kommu­

nala insatser har gjorts och görs på detta område.

Utredningen redogör härefter för de sammanslutningar inom idrottsrö­

relsen, som f. n. får ekonomiskt stöd ur fonden för idrottens främjande el­

ler eljest berörs av utredningens förslag.

Den största bland de svenska idrottsorganisationerna är Sveriges riks-

idrottsförbund. Förbundet bildades år 1903 och har enligt sina stadgar till

uppgift att ”genom tävlings- och rekreationsidrott verka för att höja våld

folks kroppsliga och andliga kraft samt bereda särskilt de unga en värde­

full fritidssysselsättning”.

Riksidrottsförbundet är samarbetsorgan för 49 specialförbund och 23 di-

striktsförbund. Av specialförbunden företräder 46 var sin idrottsgren medan

tre specialförbund vart och ett företräder flera idrottsgrenar. Hos special­

förbunden finns fast anställd personal för framför allt kanslifunktioner. År

1967 var sammanlagt 157 personer anställda. Därtill kom 25 tränare och

10

nisationer. Den 1 januari 1969 var sammanlagt ca 8 500 korpidrottsklubbar

anslutna till korpidrottsförbundet genom 220 lokalförbund och åtta kollek­

tivt anslutna idrotts- och fritidsförbund.

Rikskorpens högsta beslutande instans är rikskorpstämman som hålls

vartannat år. Vid rikskorpstämman är varje lokalförbund, liksom de kol­

lektivt anslutna idrotts- och fritidsförbunden representerade. Vid rikskorp­

stämman väljs förbundsstyrelsen, som består av nio ordinarie ledamöter.

En ledamot utses av Kungl. Maj :t och en av de kollektivt anslutna idrotts-

och fritidsförbunden.

Rikskorpen har ett centralt kansli, som leds av en verkställande direktör.

För det regionala och lokala arbetet med råd, hjälp och service till lokalför­

bund, länsorganisationer och korpidrottsklubbar finns 16 heltidsanställda

distriktskonsulenter.

Lokalförbund bildas av korpidrottsklubbarna inom en eller flera angrän­

sande primärkommuner. Lokalförbundet är korpidrottsrörelsens huvudor­

gan på en ort. Det skall svara för idrotts- och friluftsarrangemang i de

idrottsgrenar som bedrivs inom förbundet, inbjuda till propagandaarrange­

mang för ökad idrottslig aktivitet samt fästa de kommunala myndigheternas

uppmärksamhet på behovet av anläggningar etc. Lokalförbund leds av en

huvudstyrelse med verkställande utskott samt sektionsstyrelser för de olika

idrottsgrenarna.

Regionala samorganisationer för korpidrotten finns inom samtliga län

och har lespektive lokalförbund som huvudmän. Dessa samorganisationer

genomför kursverksamhet och propagandaarrangemang.

De kollektivt anslutna idrotts- och fritidsförbunden omfattar personal

vid statens järnvägar, polismyndigheterna, televerket, posten, spårvägen,

försvarets civilanställda, sjukhusen samt väg- och vattenbyggnadsverket.

Dessa förbund har idrottsklubbar på sina arbetsplatser runt om i landet.

Korpidrottsklubbarna är främst förankrade på arbetsplatserna eller i yr-

keskorporationerna men finns också inom bostadsområden och idella orga­

nisationer. Deras främsta uppgift är att aktivera arbetsplatsernas folk till

olika t oi mer av motionsidrott. Inom korpidrottsrörelsen utövas flertalet

former av idrott. Tävlingar arrangeras på motionsnivå. Strävan är att få

med så många som möjligt av de anställda i olika företag och deras familjer

i verksamheten. Arrangemangen sker dels i lokalförbundens, dels i korp­

klubbarnas regi. En omfattande verksamhet bedrivs bland pensionärerna.

Speciella kommittéer finns för damidrott, pausgymnastik, motionsgrupps-

\erksamhet med konditionstestning, ungdomsidrott och friluftsarrangemang.

Ett särskilt kursråd har tillsatts för ledarutbildning. Det arbetar dels

med central kursverksamhet, dels som rådgivande organ för regional och

lokal kursverksamhet för utbildning av föreningsfunktionärer, sektions-

funlttionärer, lagledare och domare. Korporationsidrottsrörelsen har ca 60 000

ideellt arbetande ledare.

Kiingl. Maj:ts proposition nr 79 år 1970

12

Kiingl. Maj:ts proposition nr 79 år 1970

cialsimkurser för dem som ej kommer i åtnjutande av den allmänna sim-

utbildningen. Simfrämjandet propagerar för byggandet av simhallar, fri-

lufts- och bastubad samt för åtgärder, ägnade att begränsa drunkningar och

andra olycksfall i samband med bad.

Verksamheten leds av en styrelse, som består av 26 ledamöter. Inom sig

utser styrelsen ett verkställande organ, förvaltningsutskottet, som sköter

den löpande verksamheten. Simfrämjandet har speciella kommittéer för

badbyggnadsteknisk rådgivning, simborgarmärket och bastupropaganda.

Simfrämjandet har f. n. ca 3 500 betalande medlemmar.

För fördelning av anslag till enklare bad- och simanläggningar samt sim-

materiel har en särskild simbadsdelegation inrättats. Den består av en re­

presentant för vartdera RF, Svenska livräddningssällskapet och Simfräm­

jandet.

Svenska livräddningssällskapet grundades 1898 och är riksorganisation

för drunkningsolyckornas bekämpande. Sällskapet leds av en centralstyrelse

som har 24 ledamöter. Förvaltningsutskottet, som har sex ledamöter, är

verkställande organ. 1 samtliga län finns regionala organisationer, som be­

nämns länsförbund eller länskommittéer. Antalet medlemmar var 1968 om­

kring 12 000.

Sällskapet bedriver en kvalificerad utbildning av lärare i simning, liv­

räddning och konstgjord andning och verkar genom en omfattande upplys­

ningsverksamhet för bättre bad-, båt- och isvett. Sällskapet har i stor ut­

sträckning medverkat till att olika slag av livräddningsmateriel kommit i

bruk. Konsulentverksamhet vid simskolorna har bedrivits sedan 1962 och

omfattar nu sammanlagt 16 län. År 1969 utbildas omkring 600 simlärare i

sällskapets regi. Filmer, ljud- och bildband framställs för propagandabruk.

Riksföreningen för ridningens främjande (Ridfrämjandet) bildades år

1948. Ridfrämjandet skall enligt sina stadgar vara en hela landet omfattan­

de organisation till främjande av ledning som folksport samt bereda möj­

lighet för såväl äldre som yngre till god och billig ridutbildning och till

undervisning i hästkännedom. Ridfrämjandets medlemmar är samman­

slutna i lokalavdelningar (ridklubbar), i regel endast en på varje ort. År

1968 var antalet lokalavdelningar omkring 130 och antalet medlemmar ca

30 000. Beslutande organ är årsmötet. Årsmötet utser huvuddelen av leda­

möterna i centralstyrelsen. Eu ledamot utses av Kungl. Maj:t och en av che­

fen för armén. Centralstyrelsen har inom sig utsett ett verkställande utskott.

För ungdomsverksamheten har bildats en särskild ungdomsnämnd.

Ridfrämjandet omhänderhar all ridinstruktörsutbildning och svarar för

utbildning av ungdomsledare samt viss utbildning av hästar och ryttare.

Ridfrämjandet bedriver en omfattande upplysnings- och informationsverk­

samhet. Dessutom lämnar Ridfrämjandet råd och anvisningar vid uppföran­

det av ridhusanläggningar och vid anskaffning av hästar. Sedan den 1 juli

1968 driver Ridfrämjandet ridskolan på Strömsholm.

14

föreningarna, även kallade gillen, sällskap eller frivilliga skarpskytteför­

eningar, är inom varje förbund sammanförda till skyttekretsar, vilkas upp­

gift är att biträda förbundet med ordnande av tävlingar. Kretsarna, till an­

talet 154, består vanligen av tio till 15 skytteföreningar. Antalet aktiva

skyttar uppgick under 1968 till 216 984.

Kungl. Maj. ts proposition nr 79 år 1970

Det nuvarande samhällsstödet till idrotten

För att få underlag för sina överväganden har idrottsutredningen gjort

en genomgång av samhällets ekonomiska stöd till idrott. Sådant stöd lämnas

av såväl staten som kommuner och landsting. Stödet utgår till både orga­

nisationer och anläggningar. Statens bidrag beräknas för budgetåret

1969/70 till sammanlagt omkring 90 milj. kr. Kommunernas insatser upp­

skattas för år 1969 till ca 400 milj. kr. Landstingens bidrag år 1968 upp­

gick till ca 3 milj. kr. Totalt kan samhällets ekonomiska insatser upp­

skattas till omkring 500 milj. kr. per år. Samhällsstödet bör ses som ett

komplement till de ekonomiska bidrag som näringslivet ger idrotten och till

de stora egna insatser på det ekonomiska området som görs inom idrotts­

rörelsen. Dessa tillskott är svåra att beräkna och redovisas inte av utred­

ningen. Den framhåller att intäkterna från bl. a. lotterier, bingo, insam-

lingar och tävlingar är betydande och ofta i hög grad avgörande för de en­

skilda föreningarnas verksamhet.

Statens stöd

Statliga bidrag till idrott anvisas under flera olika huvudtitlar. Under

tionde huvudtiteln (handelsdepartementet) finns fonden för idrottens främ­

jande, under nionde huvudtiteln (jordbruksdepartementet) fonden för fri­

luftslivets främjande och åtgärder för fritidsbåttrafiken, under åttonde hu­

vudtiteln (utbildningsdepartementet) bidrag till ungdomsledarutbildning,

bidrag till ungdomsorganisationernas centrala verksamhet, bidrag till ung­

domens fritidsverksamhet, anslagen till gymnastik- och idrottshögskolorna,

anslagen till gymnastikfolkhögskolan vid Lillsved med Bosön samt anslaget

till motionsverksamhet för studerande, under sjätte huvudtiteln (kommu­

nikationsdepartementet) bidrag till affärsverkens personalidrott, under elf­

te huvudtiteln (inrikesdepartementet) bidrag till sådana sysselsättnings-

främjande åtgärder som kommer idrotten till del, samt under fjärde huvud­

titeln (försvarsdepartementet) bidragen till det frivilliga skytteväsendet.

Fonden för idrottens främjande, som inrättades år 1935, förvaltas av

statskontoret. Medel till fonden avsätts årligen från ett anslag under tion­

de huvudtiteln. Bidrag ur fonden beviljas av Kungl. Maj:t genom beslut

för varje särskilt fall. Framställningar om anslag ur fonden inges av riks-

16

domsledarulbildning utgår bidrag till anordnande av regionala och centra­

la kurser för ungdomsledare. För bidrag från anslaget gäller i fråga om

sökandeorganisationens medlemsantal m. m. motsvarande villkor som för

bidrag till ungdomsorganisationernas centrala verksamhet. Av anslaget för

budgetåret 1969/70 beräknas ca 2 100 000 kr. komma idrotten till del.

Från åttonde huvudtitelns anslag Bidrag till ungdomens fritidsverksam­

het utgår bidrag till kommuner och studieförbund för anordnande av fri-

tidsgrupper. Riksidrottsförbundet jämställs med studieförbund. Skolöver­

styrelsen är tillsynsmyndighet för verksamheten. Utredningen utgår från

att av anslaget för budgetåret 1969/70 ett belopp av 11 900 000 kr. hänför

sig till fritidsgruppsverksamhet som redovisas av riksidrottsförbundet.

Anslag till ggmnastik- och idrottshögskolorna i Stockholm och Örebro är

uppförda under åttonde huvudtiteln. De avser lärarlöner och omkostnader.

Från anslag under samma huvudtitel utgår bidrag till gymnastik folkhög­

skolan på Lillsved och dess filial, idrott sfolkhögskolan vid Bosön. För nu

nämnda ändamål beräknar utredningen för budgetåret 1969/70 ett belopp

av sammanlagt 6 900 000 kr.

Under åttonde huvudtiteln är vidare uppfört ett anslag till motionsverk-

samhet för studerande. I fråga om denna verksamhet gäller det beslut om

formerna för och det ekonomiska stödet till motionsinriktad idrott för stu­

derande vid universitet och högskolor som fattades av 1967 års riksdag

(prop. 1967: 48, SU 96, rskr 220). Det ansågs att de studerandes motions-

krav rent principiellt borde kunna tillgodoses inom ramen för den verksam­

het som olika organisationer och föreningar bedriver på kårorterna. Kon­

centrationen av studerande till några få orter ansågs dock kunna skapa

problem. Ett första mål för verksamheten ansågs vara att hälften av de stu­

derande skulle kunna beredas ett träningstillfälle i veckan. Att omedelbart

öka verksamhetens omfattning till att motsvara denna målsättning bedöm­

des emellertid som orealistiskt, inte minst på grund av brist på lämpliga

lokaler. För budgetåret 1967/68 anvisades därför medel för en verksamhet

som omfattade 25 % av de studerande och huvudsakligen inriktades på

träning i grupp. För budgetåret 1969/70 har 655 000 kr. anvisats till verk­

samheten.

Från det under fjärde huvudtiteln uppförda anslaget Bidrag till frivilliga

skytteväsendet utgår bidrag till bl. a. underhåll av skjutbanor samt admini­

strationskostnader och andra kostnader för Skytteförbundens överstyrelse

samt Svenska pistolskytteförbundet och Svenska sportskytteförbundet. För

budgetåret 1969/70 har anslaget uppförts med 2 800 000 kr.

Från anslaget Åtgärder för småbåt strafiken under nionde huvudtiteln

utgår statsbidrag till småbåtshamnar. Bidrag lämnas med mellan 30 och

90 % av kostnaderna inklusive sanitära anordningar och parkeringsplat­

ser till byggande av hemmahamnar och anslutningshamnar samt i undan­

Kungl. Maj:ts proposition nr 79 år 1970

18

och fjällstugeverksamhet. Bidrag till dessa organisationer bör hänföras till

anslagsposten Anläggningsstöd m. m. och även i fortsättningen fördelas av

statens naturvårdsverk.

3. De medel ur anslaget Bidrag till ungdomsledarutbildning under åttonde

huvudtiteln, som används för ledarutbildning inom organisationer, vilkas

huvudsakliga verksamhet är idrott.

4. Den del av anslaget Bidrag till ungdomsorganisationernas centrala

verksamhet under åttonde huvudtiteln, som utgår till de under 3 nämnda or­

ganisationerna.

5. Den del av anslaget Bidrag till ungdomens fritidsverksamhet under

åttonde huvudtiteln, som via riksidrottsförbundet utgår till lokala organisa­

tioner för redovisad fritidsgruppsaktivitet.

6. Anslaget Motionsverksamhet för studerande under åttonde huvudti­

teln.

7. Anslaget Bidrag till frivilliga skytteväsendet under fjärde huvudtiteln,

Medel till gymnastik- och idrottshögskolorna samt till gymnastikfolkhög­

skolan i Lillsved och dess filial, idrottsfolkhögskolan vid Bosön, bör även i

fortsättningen utgå från anslag under åttonde huvudtiteln.

Till anslagsposten Anläggningsstöd m. m. förs:

1. De medel ur fonden för idrottens främjande, som används tilll anlägg­

ningsstöd.

2. De medel ur fonden för friluftslivets främjande, som används till an­

läggningsstöd samt förut nämnda bidrag till organisationer för vissa ser­

viceåtaganden.

3. Anslaget Åtgärder för fritidsbåtstrafiken under nionde huvudtiteln.

Medel till sådana bidrag, som från anslag under elfte huvudtiteln till

olika former av sysselsättningsbefrämjande åtgärder utgår till anläggningar

för idrott, bör även i fortsättningen anvisas under nämnda anslag.

Utredningen tar upp ett av en särskild utredningsman1 år 1966 framlagt

förslag angående statligt stöd åt ungdomsidrott inom vissa organisationer

som inte är anslutna till riksidrottsförbundet. Det åsyftade stödet lämnas

årligen i form av bidrag från fonden för idrottens främjande och är avsett

att delas ut till i huvudsak lokalt verksamma sammanslutningar. De belopp

som de lokala organisationerna erhållit vid varje utdelningstillfälle är rela­

tivt små. I allmänhet har det rört sig om mellan 100 och 200 kr. Utrednings­

mannen ifrågasätter om dessa bidrag har nämnvärd stimulanseffekt och

framhåller att bidragsformen är förenad med ett omfattande administrativt

arbete. Han föreslår att denna bidragsgivning avvecklas under en treårspe­

riod och att stödet i stället lämnas indirekt i form av service från fackorga­

nisationerna på idrottens och friluftslivets område. Idrottsutredningen delar

i allt väsentligt utredningsmannens synpunkter och framhåller att det ur

effektivitetssynpunkt måste anses vara en fördel att, i stället för bidragen,

Kungl. Maj:ts proposition nr 79 år 1970

Studierektorn Inge Johansson.

20

förslaget att successivt avveckla det stöd som från idrottsfonden utgår till

ungdomsidrott inom organisationer utanför riksidrottsförbundet uttalade

sig sex av de tio bidragstagande organisationerna mot förslaget och menade

att den nuvarande bidragsformen borde bibehållas, eventuellt med vissa

jämkningar. Förslaget tillstyrktes i huvudsak av bl. a. idrottens samarbets-

nämnd, 1962 års ungdomsutredning, riksidrottsförbundet, skid- och frilufts­

främjandet och korporationsidrottsförbundet. Vid remissbehandlingen av

idrottsutredningens betänkande har riksidrottsförbundet hänvisat till sitt

tidigare tillstyrkande samt förklarat sig berett att åtaga sig och i samråd

med ungdomsorganisationerna utforma den serviceverksamhet som förslaget

innebär. Korporationsidrottsförbundet biträder förslaget i princip. Av de

organisationer som företräder bidragstagarna har följande inkommit med

avstyrkande yttranden, nämligen Förbundet Vi unga, Riksförbundet Sveriges

4 H, Svenska missionsförbundets ungdom, KFUK.s och KFUM.s riksförbund

och idrottsförbund, Godtemplarorden, Svenska scoutförbundet och Svenska

scoutrådet.

Kungl. Maj:ts proposition nr 79 år 1970

Förslag angående idrottsadministration och anslagsförvaltning

Idrottsutredningen

I enlighet med sina direktiv har idrottsutredningen övervägt sådana or-

ganisationsspörsmål som direkt hänger samman med det statliga idrottsstö-

det. Beträffande handläggningen av frågor om statsstöd till idrotten på

myndighetsplanet tar utredningen upp flera alternativ. Sålunda diskuteras

möjligheten att handlägga dessa frågor på departementsplanet, eller att an­

förtro myndighetsfunktionen åt något verk, t. ex. socialstyrelsen, naturvårds­

verket eller skolöverstyrelsen. Vidare prövas alternativen att inrätta ett nytt

verk, att förstärka idrottens samarbetsnämnd eller att inrätta ett idrottens

råd. Samtliga dessa alternativ avvisas av utredningen.

Utredningen stannar för att myndighetsfunktionen vad gäller stöd till

organisationer bör anförtros idrottens eget topporgan, riksidrottsförbundet.

Detta skulle utgöra en vidareutveckling av nu rådande praxis. I fråga om

anläggningsstödet bör myndighetsfunktionen anförtros naturvårdsverket,

som redan förvaltar det anläggningsstöd som utgår från nuvarande fri-

luftsfond. Till verket bör knytas en nämnd med representation även från

riksidrottsförbundet. Till stöd för sitt ställningstagande anför utredningen

i huvudsak följande.

Den grundläggande uppgiften för en myndighet på ämbetsverksnivån är att

ha huvudansvaret för att genomföra statsmakternas beslut i enlighet med

de principer, avvägningar och bestämmelser som förbinds med dessa beslut.

En annan huvuduppgift är att ge underlag för statsmakternas beslut. I den­

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 79 år 1970

Vad angår medlemsantal, statsanslag, geografisk utbredning och idrotts­

lig bredd är riksidrottsförbundet den ojämförligt mest omfattande orga­

nisationen på idrottens område. Genom förbundets 49 specialförbund ut­

övas alla slags idrotter på alla ambitionsnivåer och av alla i idrottsliga

sammanhang förekommande åldrar. Det har med hänsyn till dessa omstän­

digheter varit naturligt för statsmakterna att i avsaknad av sedvanligt

ämbetsverk anknyta till denna organisation för att få vissa uppgifter av

myndighetskaraktär utförda. I sin tur har detta handlande ytterligare be­

fordrat förbundets karaktär av samlande centralorganisation.

I och för sig är den dubbla funktionen av fri organisation — med sin

egen konstitution — och ”statsmyndighet” en om inte unik så likväl ovan­

lig konstellation. Den utgör en intressant variant bland olika möjligheter

att organisera och leda en samhällsverksamhet. För idrottsrörelsen är det

både smickrande och förpliktande att ha fått detta långtgående förtroen­

de från statsmakternas sida. Systemet rymmer stora värden som både stats­

makterna och idrottsrörelsen har anledning att värna om. Det har kunnat

byggas upp utan att RF:s karaktär av fri organisation äventyras.

Ur många synpunkter finns det anledning för statsmakterna att utforma

myndighetsfunktionen så att den ger anledning till en förstärkt samordning

av existerande fria organisationer inom det breda fält statsstödet till idrotts-

livet bör omspänna.

Under senare tid har alltmer understrukits betydelsen av att de som på

olika sätt är aktiva inom idrottsrörelsen får ett ökat inflytande på den

idrottsliga verksamhetens ledning och utformning. Sett i de sammanhang

utredningen har att pröva kan frågan om största möjliga medlemsinflytan-

de ha sitt intresse. Genom att anförtro myndighetsfunktionen till ett idrotts­

rörelsens eget topporgan uppnås rimligen den närmaste anknytning till

medlemsinflytandet som står att få. Utredningen bedömer denna omstän­

dighet vara av betydande och växande värde.

Den kraftiga ökning av samhällets ekonomiska stöd åt idrotten, som ut­

redningen föreslår, avses till betydande del stimulera den idrottsliga verk­

samhetens utbredning inom alla åldrar och medborgargrupper — således

ökad ”allemansidrott”. Idrott av detta slag bedrivs inom praktiskt taget

samtliga specialidrottsförbund inom riksidrottsförbundet liksom inom

korporationsidrottsförbundet, Skid- och friluftsfrämjandet och det frivilliga

skyttet. För genomförandet av utredningens intentioner är det uppenbart

att det krävs en nära samverkan mellan dessa organisationer.

Den mest rationella lösningen skulle, enligt utredningens bedömning,

vara att korporationsidrottsförbundet, Skid- och friluftsfrämjandet samt

Skytteförbundens överstyrelse anslöt sig som specialförbund till riksidrotts­

förbundet. Specialförbund organiserade på korporativ bas finns redan. Sve­

riges akademiska idrottsförbund, Sveriges militära idrottsförbund och

Svenska skolidrottsförbundet är sådana specialförbund. Det nybildade

24

tioner lika och i enlighet med statsmakternas intentioner, oavsett om ve­

derbörande är organisatoriskt ansluten till RF eller ej.

Anordningen med Kungl. Maj ris ombud kommer enligt utredningen att

garantera rimlig oväld och objektivitet på samma sätt som om verksamhe­

ten skulle ha bedrivits inom ett ämbetsverk. Med hänsyn till detta kan det

därför vara till fördel om minst ett av ombuden har erfarenhet från verk­

samhet inom statsförvaltningen. Ombuden bör också ha nära kontakt med

idrottsrörelsen. För att få bästa möjliga garanti för opartiskhet är det vik­

tigt att två ombud utses och att de var för sig erhåller de befogenheter som

nu tillkommer nuvarande ombud.

I konsekvens med utredningens förslag bör Kungl. Maj:ts ombud finnas

endast i riksidrottsstyrelsen. Något Kungl. Maj :ts ombud skall således inte

såsom nu är fallet finnas i korporationsidrottsförbundets styrelse eller i

någon annan utanför riksidrottsförbundet stående organisation.

Utredningens ledamot Tore Brodd har reserverat sig i fråga om den fö­

reslagna representationen för Kungl. Maj :t. Brodd föreslår i stället för ut­

redningens förslag att Kungl. Maj :t skall ha rätt att tillsätta ordföranden i

riksidrottsstyrelsen samt ytterligare en ledamot. Däremot skall represen­

tanterna inte ha den enligt nuvarande praxis gällande och i utredningens

förslag bibehållna vetorätten i ekonomiska frågor.

Även i fråga om anläggningsstödet diskuterar utredningen olika alternativ

beträffande myndighetsfunktionen. Ett alternativ är att välja samma lös­

ning som föreslås beträffande organisationsstödet. Otvivelaktigt skulle en

god samordning i prövningen av ärenden rörande anläggningsstöd och i fråga

om organisationsstöd skapas därigenom. Riksidrottsstyrelsens och dess

kanslis fackmässiga kompetens på detta ämnesområde kan inte bestridas.

Vid hänsynstagande till behovet av samordning bör beaktas att, så som

redan framhållits, det stora anslaget för organisationsstöd i praktiken kom­

mer att bli det dominerande. De allmänna riktlinjer och avvägningar som

statsmakterna kommer att ange för idrottspolitikens utformning kommer

rimligen i törsta hand att knytas till detta anslag. Man bör därför inte över­

värdera det samordningsbehov som i detta sammanhang föreligger på myn­

dighetsnivån. Erforderlig samordning kan åstadkommas, även om de två

anslagen administreras av var sin myndighet.

Anslaget för anläggningsstöd skapas genom sammanläggning av berörda

delar av fonden för idrottens främjande och fonden för friluftslivets främ­

jande. Den sistnämnda fonden administreras av statens naturvårdsverk,

medan motsvarande funktion beträffande fonden för idrottens främjande

anförtrotts riksidrottsförbundet och dess idrottsplatskommitté. Med hän­

syn till att naturvårdsverket redan förvaltar det anläggningsstöd som utgår

från den nuvarande friluftsfonden ter det sig naturligt att naturvårdsver­

ket får administrera hela det av utredningen föreslagna anslaget för anlägg­

ningsstöd. För en sådan ordning talar också att det kan bli fråga om för­

Kungl. Maj:ts proposition nr 79 år 1970

26

som riksidrottsförbundet handlägger i sin egenskap av myndighet utgår ut­

redningen från att offentlighetsprincipen tillämpas på samma sätt som i ett

ämbetsverk.

På det organisatoriska planet bör en viss rationalisering genomföras.

Idrottens samarbetsnämnd bör avvecklas. Riksidrottsförbundets ekonomi­

nämnd, Stiftelsen Riksidrottsförbundets idrottsinstitut på Bosön samt Riks­

idrottsförbundets förlagsaktiebolag bör upplösas och såväl personal, ar­

betsuppgifter som verksamhet i samtliga fall övertas av riksidrottsförbun­

det. Riksidrottsförbundets kansli bör reorganiseras. Verksamheten föreslås

bli uppdelad efter två huvudlinjer, nämligen en idrottsorganisatorisk och

en förvaltande för ekonomi och administration. Tillsammans med chefs­

tjänstemannen bör cheferna för de båda avdelningarna bilda en lednings­

grupp för samordning av kansliets verksamhet och för slutlig beredning

av ärenden som avgörs av styrelsen eller av chefstjänstemannen. Denne

bör enligt utredningen kallas generalsekreterare.

Utredningen lägger i betänkandet (s. 180—185) fram ett detaljerat för­

slag angående den avsedda organisationen av riksidrottsförbundets kansli.

Kungl. Maj:ts proposition nr 79 år 1970

Yttranden

Flertalet remissinstanser, däribland överbefälhavaren, socialstyrelsen,

statskontoret, riksrevisionsverket, styrelsen för gymnastik- och idrottshög­

skolorna, Riksidrottsförbundet, Ridfrämjandet, Landsorganisationen, Riks­

förbundet landsbygdens folk, Moderata ungdomsförbundet, Centerns ung­

domsförbund, Svenska kommunförbundet, Svenska landstingsförbundet och

Riksföreningen för simningens främjande, ansluter sig i huvudsak till ut­

redningens förslag.

Statskontoret anser dock att riksidrottsstyrelsen bör handlägga både or-

ganisationsstödet och anläggningsstödet. Riksrevisionsverket förutsätter att

verkets möjligheter att utöva förvaltningsrevisionen verksamhet inte mins­

kas genom den nya organisationen. Ridfrämjandet anför att det inte har nå­

got att invända mot en anslutning till riksidrottsförbundet om detta kan ske

utan att Ridfrämjandets och dess distriktsorganisationers ekonomiska vill­

kor försämras. Moderata ungdomsförbundet anser att båda Kungl. Maj :ts

ombud i riksidrottsstyrelsen skall vara eniga för att få ett ärende hänskjutet

till regeringen för avgörande.

Vissa remissinstanser framför erinringar emot eller avstyrker förslaget.

Bland dessa är skolöverstyrelsen, statens naturvårdsverk, statens ungdoms­

råd, Svenska korporationsidrottsförbundet, Skid- och friluftsfrämjandet, Sve­

riges förenade studentkårer, Sveriges socialdemokratiska ungdomsförbund,

Arbetarnas bildningsförbund samt Skytt ef örbundens överstyrelse.

Skolöverstyrelsen förordar att myndighetsfunktionen för organisations-

stödet anförtros en statlig myndighet. Det mest lämpade organet är skol­

28

fritidsverk eller motsvarande myndighet inrättas. Enligt förbundets uppfatt­

ning vore det ur idrottens synpunkt en klar fördel om idrottsrörelsen av­

lastades statliga administrationsuppgifter. Om en reell samordning på myn-

dighetsplanet skall kunna nås måste en statlig myndighet svara för såväl

organisations- som anläggningsstödet samt övriga frågor som berör idrot­

tens förhållande till samhället.

Skytteförbundens överstyrelse förordar en organisationsform som i prin­

cip överensstämmer med vad ledamoten Henry Ohlson föreslagit i sin re­

servation. Även Svenska scoutförbundet avstyrker förslaget och hävdar att

en fristående, opartisk, politisk nämnd som myndighet skulle vara en bätt­

re lösning än den av utredningen föreslagna. Liknande synpunkter fram­

förs av Riksförbundet Sveriges A H, Svenska missionsförbundets ungdom,

KFUM.s och KFUK.s riksförbund och idrottsförbund, Sveriges ungdoms

helnykterhetsförbund samt Svenska scoutrådet.

Kungl. Maj:ts proposition nr 79 år 1970

Femårsplan för svensk idrott samt anslagsberäkning för budgetåren 1970/71

och 1971/72

Idrott sutredning en

För utvecklingen av statens stöd till idrotten vill utredningen fastställa en

femårig planeringsram. En långsiktig planering är önskvärd från statsmak­

ternas synpunkt. Den är också nödvändig för kommunerna, som måste ges

möjlighet att anpassa sitt stöd till de ändrade förutsättningarna, samt för

idrottsorganisationerna, som skall mobilisera de personella resurser som

krävs och se till att det ökade offentliga stödet kommer till effektiv an­

vändning.

Utredningen har funnit starka motiv för eu mycket kraftig ökning av

statens stöd till idrotten. För de ändamål utredningen inrymmer i anslaget

till centralt stöd till idrotten föreslås en fördubbling av stödet under plan­

perioden. En detaljerad plan för anslagsutvecklingen läggs fram i betän­

kandet (s. 190). Nedan återges ett sammandrag av planen.

Milj. kr

1969/70

1970/71

1971/72

1972/73

1973/74

1974/75

Centralt stöd till idrotten .

Därav:

.

59,0

72,0

85,0

95,0

105,0

118,0

Organisationsstöd in. m. ... .

44,5

54,5

64,5

72,5

80,5

90,5

Anläggningsstöd m. m........... .

14,5

17,5

20,5

22,5

24,5

27,5

Den detaljerade planen för statligt stöd till idrotten återges i det följande

i den del som avser anslagsberäkningen för budgetåren 1970/71 och

1971/72. I sammanställningen har även tagits upp de belopp som enligt

riksdagsbeslut eller utredningens beräkningar anvisats för olika idrottsän-

damål under budgetåret 1969/70.

30

år har även andra folkhögskolor tagit upp mer kvalificerad ungdomsledar-

utbildning. Närmast idrottsrörelsen ligger i detta avseende Svenska frisk-

sportförbundets folkhögskola, Stensund. Valla folkhögskola, som har nära

anknytning till bl. a. 4 H och Studiefrämjandet, bedriver en allmän ung-

domsledarutbildning. Även vissa landstingsägda folkhögskolor har ung-

domsledarutbildning medan andra planerar att starta sådana. Liknande ut­

bildning förekommer vid KFUM:s ledarinstitut.

Ungdomsledarutbildning meddelas också inom yrkesskolans ram. Ini­

tiativet togs härvid av Stockholms stads barnavårdsnämnd. Verksamheten

drivs numera i samarbete med Stockholms idrottsförbund. 1965/66 starta­

des i Östersund den första yrkesskolelinjen avsedd speciellt för idrotts- och

friluftsledare.

Idrottsledarutbildning på högskolenivå förekommer vid gymnastik- och

idrottshögskolan i Stockholm.

År 1964 tillsatte riksidrottsförbundet, korporationsidrottsförbundet samt

Skid- och friluftsfrämjandet en särskild arbetsgrupp för att se över organi­

sationen och uppläggningen av ledarutbildningen. Arbetsgruppens princip­

förslag, som avlämnades år 1967, biträds av idrottsutredningen. En utbild­

ning i tre steg förordas. Det första steget är en lokal ledarkurs som i stor

utsträckning bör kunna bygga på korrespondensundervisning och lokala

kvällskurser. Det andra steget är en på regional nivå anordnad utbildning,

som kan betraktas som en påbyggnad på den lokala kursen och tidmässigt

förläggas till något eller några veckoslut. Det tredje steget är den centrala

kursen, som skall ge en mer kvalificerad ledarutbildning och som regel för­

läggas till Bosön, Lillsved eller liknande anläggningar av rikskaraktär samt

sträcka sig över någon vecka. Flertalet ledare kommer sannolikt endast att

genomgå den utbildning som ryms inom det första utbildningssteget.

Rekryteringen av ledare måste ägnas ökad uppmärksamhet. För detta

krävs insatser på samtliga utbildningsnivåer. En särskild studieorganisatör

för ledarutbildning bör utses i varje lokal organisation. Särskilda regionala

utbildningsråd bör tillskapas.

Vid den femåriga planperiodens slut bör varje distrikt ha tillgång till en

heltidsanställd utbildningsledare. Under uppbyggnadsskedet bör dock en

utbildningsledare kunna betjäna mer än ett distrikt. Utredningen föreslår

att tio befattningar som regionala utbildningsledare inrättas för budgetåret

1970/71. Fem ytterligare befattningar bör sedan inrättas under vart och ett

av de tre därpå följande planåren. Utbildningsledarna bör anställas av

riksidrottsförbundet, som också har att fastställa deras arbetsområde, pla­

ceringsort och arbetsinstruktion.

På det centrala planet föreslår utredningen att ett för hela idrottsrörel­

sen gemensamt centralt utbildningsråd inrättas. Utbildningsrådet bör orga­

nisatoriskt knytas till riksidrottsförbundet och erhålla medel via detta. Rå­

det bör bestå av sju ledamöter, varav riksidrottsförbundet — med tillgodo­

Kungl. Maj:ts proposition nr 79 år t970

31

seende av olika väsentliga verksamhetsområden inom idrotten — utser fyra

samt landstingsförbundet, kommunförbundet och skolöverstyrelsen en le­

damot vardera. Ett särskilt kansli bör upprättas för rådet. Kansliet bör i ett

första skede ha två kvalificerade befattningshavare. Rådet föreslås få stora

befogenheter i fråga om utbildningens uppläggning och samordning. Som

villkor för att statsbidrag skall utgå till viss utbildning bör gälla att rådet

godkänt densamma.

Utredningen föreslår att riksidrottsförbundet skall fördela medel till le­

darutbildning på idrottens område och för idrottsorganisationernas del —

oavsett om ‘dessa är anslutna till förbundet eller inte —- vad angår ledar­

utbildningen överta skolöverstyrelsens nuvarande funktion som tillsynsmyn­

dighet.

Yttranden

Utredningens förslag om ledarutbildningens uppläggning tillstyrks i hu­

vudsak av samtliga remissinstanser med ett undantag. I vissa yttranden,

bl. a. dem som avgivits av skolöverstyrelsen, statens ungdomsråd och Tjäns­

temännens centralorganisation, framhålles att idrottsledarutbildning och öv­

rig fritidsledarutbildning bör samordnas. Vad angår förslaget att inrätta ett

centralt utbildningsråd bör enligt socialstyrelsen socialmedicinsk expertis

ingå i rådet. Folkbildningsförbundet framhåller att möjligheterna till sam­

verkan mellan folkbildningsorganisationerna och idrottsrörelserna skulle

kunna diskuteras inom rådet. Svenska korporationsidrottsförbundet yrkar

att förbundet skall vara representerat i det centrala utbildningsrådet och att

en representant för korporationsidrottsrörelsen skall ingå i vart och ett av de

regionala utbildningsråden. Nämnda förbund samt styrelsen för gymnastik-

och idrottshögskolorna anför att utbildningsråden i första hand bör ha en

rådgivande och serviceinriktad funktion i förhållande till de idrottsorganisa-

tioner, som bedriver utbildningen.

Forskning

Idrottsutredningen

Forskning och undersökningsverksamhet av betydelse för idrott i bred

bemärkelse förekommer vid flera olika institutioner.

Målinriktad idrottsforskning förekommer i första hand vid Gymnastik-

och idrottshögskolan i Stockholm samt i viss utsträckning vid de kliniskt

fysiologiska avdelningarna vid några större sjukhus.

Forskning som är av betydelse för idrotten — utan att vara direkt in­

riktad på idrottsproblem — förekommer dessutom vid olika universitets-

och högskoleinstitutioner samt vid vissa större sjukhus.

Gymnastik- och idrottshögskolan i Stockholm (GIH) är centrum för den

direkta idrottsforskningen i vårt land. De sammanlagda kostnaderna för

Kungl. Maj ds proposition nr 79 år 1970

forskningsverksamheten vid GIH uppgår till omkring 600 000 kr. budget­

året 1969/70.

Riksidrottsförbundet har sedan 1944 en poliklinikkommitté för hälso­

kontroll. Kommittén lämnar anslag till idrottsmedicinsk forskning. Kom­

mittén driver en poliklinik vid Stockholms stadion och en vid idrottsin-

stitutet vid Bosön. Undersökningarna vid klinikerna är kostnadsfria för

medlemmar i förening som är ansluten till riksidrottsförbundet.

Poliklinikkommittén lämnar anslag till idrottsmedicinsk (fysiologisk)

forskning vid kliniskt fysiologiska avdelningen på Karolinska sjukhuset

och fysiologiska institutionen vid gymnastik- och idrottshögskolan i Stock­

holm. Budgetåret 1968/69 anslog politiklinikkommittén 100 000 kr. till den­

na forskning.

Visst utvecklingsarbete i fråga om friluftsanläggningar bekostas av sta­

tens naturvårdsverk. Ca 250 000 kr. har avsatts för ändamålet budgetåret

1968/69.

En särskild nämnd för idrottsforskning bör inrättas med uppgift att ta

initiativ till och samordna forskning, fördela anslag samt se till att forsk­

ningsresultaten utnyttjas av idrotten. Forskningsarbetet bör drivas på in­

stitutions- och laboratorienivå. Idrottsforskningen skall även i fortsätt­

ningen kunna erhålla anslag från andra institutioner — forskningsråd och

fonder. För att den nödvändiga kontakten med annan forskning skall er­

hållas, föreslår utredningen att nämnden knyts till statens medicinska

forskningsråd. Nämnden bör dock ges en sådan sammansättning att också

andra forskningsområden av betydelse för idrotten än det medicinska blir

företrädda.

I nämnden bör ingå representanter för medicinsk, teknisk och samhälls­

vetenskaplig forskning samt för idrottsrörelsen. Antalet ledamöter i nämn­

den föreslås bli sju, varav tre forskare, utsedda av resp. de medicinska

och samhällsvetenskapliga forskningsråden samt styrelsen för teknisk ut­

veckling, tre företrädare för idrotten utsedda av RF samt en för kommu­

nerna utsedd av kommunförbundet. Det föreslås att nämnden inom sig ut­

ser ordförande och vice ordförande. Minst en av dessa bör företräda

idrottsrörelsen. Nämnden bör förses med en särskild sekreterare, placerad

i medicinska forskningsrådets kansli.

Kostnaderna för den forskning som nämnden vill stödja, bör täckas dels

genom att nämnden i likhet med t. ex. nämnden för alkoholforskning har

ett eget anslag till sitt förfogande, dels genom att nämnden gör framställ­

ning om anslag hos det forskningsråd under vilket ett aktuellt projekt

anses sortera. Utredningen har vid anslagsberäkningen utgått från att vis­

sa forskningsprojekt skall finansieras med medel från forskningsråd eller

särskild fond samt att liksom hittills anslag lämnas under åttonde huvud­

titeln i särskild ordning till forskningsverksamhet vid gymnastik- och

idrottshögskolan. Utredningens förslag innebär att RF:s poliklinikkom­

mittés anslagsgivning till forskning upphör.

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 79 år 1970

34

Kungl. Maj.ts proposition nr 79 år 1970

Polikliniker, hälsokontroll

Idrottsutredningen

Utredningen finner den verksamhet som bedrivs inom riksidrottsförbun-

dets poliklinikkommitté samt vid idrottspoliklinikerna i Göteborg, Karl­

stad och Linköping mycket värdefull. Samtidigt konstateras emellertid att

landstingen är huvudmän för hälsovården. Utredningen föreslår för sin del

inget generellt system för hur hälsokontrollen av de idrottsaktiva bör ord­

nas men framhåller att det bör ankomma på landstingen att i samarbete

med de regionala idrottsförbunden bygga upp polikliniker och rörlig hälso­

kontroll. Denna verksamhet bör vara integrerad med den normala hälso-

och sjukvården. Utredningen finner det angeläget att polikliniker eller mot­

svarande inrättas i vart och ett av landstingen.

Det stöd som nu lämnas poliklinikerna i Stockholm och Göteborg bör en­

ligt utredningen avvecklas. Däremot anser den att det finns behov av

en central poliklinik i anslutning till det nya ledarutbildningsinstitutet på

Bosön. Verksamheten vid den poliklinik som nu drivs där föreslås bli sam­

ordnad med verksamheten vid idrottsinstitutet och ställas under överinseen­

de av det av utredningen föreslagna utbildningsrådet inom riksidrottsför-

bundet.

Yttranden

Socialstyrelsen anser att förslaget om avveckling av det statliga stödet till

idrottspoliklinikerna i Stockholm och Göteborg bör övervägas på nytt. Enligt

styrelsen är det önskvärt att bygga ut den idrottsläkarverksamhet som på­

börjats vid idrottspoliklinikerna. Dessa skulle lämpligen kunna förläggas

till större sjukhus såsom universitetskliniker eller regionsjukhus. Sveriges

idrottsförbund anser det vara angeläget att antalet idrottspolikliniker för

undersökning av idrottsskador, för hälsokontroll och för allmän rådgivning

till idrottsutövare efter hand ökas och att poliklinikerna ansluts till central­

lasaretten.

Administration, konsulenter, service, propaganda

Idrottsutredningen

Riksidrottsförbundet förfogar över anslaget under denna punkt. Det bör

användas för central administration, konsulentorganisation och konsulent-

verksamhet, instruktörsverksamhet, service, propaganda samt för ung­

domsidrott och breddidrott.

Utredningen har beräknat medel för regionalt placerade konsulenter med

uppgift att aktivera föreningar och organisationer till ökad verksamhet för

motionsidrott. Medel har beräknats för fem sådana konsulenter under förs­

ta planåret. Utredningen anser att motionskonsulenternas regionala place­

36

SOK har till uppgift att förbereda och genomföra det svenska del­

tagandet i olympiska spel. Förberedelsearbetet bedrivs i nära samarbete

med berörda specialförbund. SOK får av Kungl. Maj :t medel ur fonden för

idrottens främjande till olympiska förberedelser samt för täckande av kost­

nader som uppkommer vid deltagande i olympiska spelen.

I utredningens femårsplan har särskilda medel för förberedelser till och

deltagande i olympiska spel inte tagits upp. Utredningen anser att Sveriges

deltagande i olympiska spel är nära sammankopplat med den idrottsliga

verksamheten i övrigt. Det bör ankomma på riksidrottsstyrelsen att avgöra

hur stor del av de tillgängliga medlen som skall användas för olympiskt

deltagande. Det finns inga skäl för att de specialförbund som brukar repre­

senteras vid olympiska spel skall få medel i särskild ordning till olympiska

förberedelser medan huvuddelen av deras anslag kommer från riksidrotts­

styrelsen. Mot denna bakgrund föreslår utredningen att riksidrottsstyrelsen

bör handha fördelningen också av de olympiska medlen. För detta talar

också att väsentliga frågor rörande svenskt olympiskt deltagande skulle bli

en angelägenhet för riksidrottsmötet när riksidrottsstyrelsen i praktiken

fyller funktionen som olympisk kommitté. Även det förhållandet att Kungl.

Maj :t är representerat i riksidrottsstyrelsen talar för att detta organ skall

fördela medel till deltagande i olympiska spel. Den mest rationella lösning­

en är att riksidrottsstyrelsen också formellt tilldelas nämnda funktion ge­

nom anmälan om detta till SOK. Det ekonomiska ansvaret bör enligt utred­

ningen under alla förhållanden läggas på riksidrottsstyrelsen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 79 år 1970

Yttranden

Endast Sveriges olympiska kommitté framför erinringar mot utredning­

ens förslag. Kommittén framhåller att enligt internationella olympiska kom­

mitténs stadgar skall det i varje land, som önskar delta i olympiska spel,

finnas en nationell olympisk kommitté, som är vald av organisationer vilkas

idrottsgrenar ingår i det olympiska idrottsprogrammet. Den nationella kom­

mitténs ansvar och funktion kan inte överlåtas på eller övertagas av annan

idrottsorganisation. Förslaget att till riksidrottsstyrelsen föra över det an­

svar och de uppgifter som nu ankommer på kommitténs arbetsutskott är

principiellt möjligt att genomföra men innebär en ur praktisk synpunkt

mindre lämplig lösning. Skulle förslaget likväl verkställas förutsätter kom­

mittén att dess anslag inte minskas, att den även i fortsättningen skall kun­

na begära anslag hos riksidrottsförbundet enligt det nuvarande systemet och

att anslaget ställs till kommitténs förfogande för förvaltning, fördelning och

redovisning.

Samtliga övriga remissinstanser, som yttrat sig i frågan, instämmer i ut­

redningsförslaget.

38

lokala, regionala och centrala organ och motsvarande organ inom riks-

idrottsförbundet, specialförbunden och distriktsförbunden.

Statens handikappråd och socialstyrelsen framhåller att frågan om skol-

idrott för handikappade barn och ungdom särskilt bör uppmärksammas.

Riksrevisionsverket och folkbildningsförbundet understryker handikapp­

idrottsförbundets betydelse för att bryta de handikappades isolering. Idrotts­

rörelsen säges ha goda möjligheter att anpassa de handikappade till ett nor­

malt samhällsliv men också att anpassa de icke handikappade ungdomarna

till de handikappades situation.

Kungl. Maj:ts proposition nr 79 år 1970

Det frivilliga skyttet

Idrottsutredningen

Anslag till det frivilliga skyttet har hittills anvisats under fjärde huvud­

titeln. Utredningen anser att anslagen till idrotten i bred bemärkelse bör

samordnas. Det frivilliga skytteväsendets militära värde kan inte betraktas

som ett tillräckligt starkt motiv för att göra något undantag för denna del

av idrotten. Det påpekas vidare av utredningen att i den mån verksamheten

inom skytteväsendet behöver anpassas till militära krav kan självfallet det­

ta ske även om statsstödet utgår ur ett allmänt idrottsanslag. Mätt i antal

skott synes den frivilliga skytterörelsens verksamhet ha stagnerat något

under senare år. Med hänsyn till detta föreslår utredningen en begränsad

ökning av stödet med 100 000 kr. per år under femårsperioden.

Yttrande

Svenska pistolsky it ef örbundet uttrycker sin oro över att den välvilliga

uppräkningen av anslaget till idrotten i allmänhet inte kommer skyttet till

del.

Ungdomens fritidsverksamhet

Idrottsutredningen

För att främja fritidsverksamhet bland ungdom utgår statsbidrag till fri-

tidsgrupper enligt vissa regler. Med fritidsgrupp avses en kamratkrets, som

samlats för att bedriva planlagd fritidsverksamhet i överensstämmelse med

föreskrifter som skolöverstyrelsen meddelar. Bidragen lämnas genom stu­

dieförbund eller kommun, som åtagit sig att vara huvudman för verksam­

heten.

Idrottslig verksamhet, för vilken stöd inte utgår av de statsmedel som

står till idrottens förfogande, kan bli berättigad till statsbidrag. All organi­

serad tävlingsverksamhet är dock undantagen. Medan antalet av studieför­

bund och kommuner redovisade fritidsgrupper och antalet deltagare i dessa

varit i stort sett oförändrat under 1960-talet har antalet av riksidrottsför-

40

le beredas ett träningstillfälle i veckan. De organisatoriska och planerade

arbetsuppgifterna för verksamheten skulle fullgöras av fast anställda be­

fattningshavare. Den direkta ledningen av gruppverksamheten skulle där­

emot till största delen anförtros timarvoderad personal. Stockholm, Göte­

borg, Lund och Uppsala fick vardera två heltidsanställda befattningshavare

medan Umeå inledningsvis skulle få en halvtidsbefattning. Ansvaret för

verksamheten överflyttades från läroanstalterna till de studerandes egna

organisationer. Idrottens samarbetsnämnd fick i uppdrag att granska och

avge yttrande över ansökan om medel från de olika kårorterna.

Utredningen säger sig inte finna något skäl att nu föreslå förändringar

av det bidragssystem som tillskapades 1967. Erfarenheterna av de då inför­

da stödformerna bör först kunna överblickas närmare. Om inte någon för­

ändring i fråga om den obligatoriska anslutningen till studentkår eller lik­

nande vidtas, finns det enligt utredningen inte någon anledning att föreslå

någon förändring av huvudmannaskapet för verksamheten. Som målsätt­

ning för verksamheten bör gälla att hälften av de studerande skall kunna

beredas ett motionstillfälle per vecka senast budgetåret 1974/75. Därvid

förutsätts att de studerande själva svarar för åtminstone en del av kostna­

derna. Riksidrottsstyrelsen bör överta ansvaret för bidragsgivningen. Över

studerandeorganisationernas anslagsframställningar bör Sveriges Förenade

Studentkårer beredas tillfälle att yttra sig. Riksidrottsstyrelsen bör vid be­

handlingen av dessa frågor hålla nära kontakt med nämnda organisation.

Särskild uppmärksamhet har av utredningen ägnats åt problemet elit­

idrott—studier. För såväl studerande som förvärvsarbetande gäller sam­

ma problem ifråga om elitidrott, nämligen svårigheten att kombinera denna

form av fritidsintresse med kravet på att prestera en normal arbetsinsats.

Många klarar inte av detta, vilket medför behov av ekonomiskt stöd. För

att underlätta möjligheterna att kombinera studier med elitidrott föreslår

utredningen vissa åtgärder, bl. a. vidgad stipendiering från föreningar och

förbund av idrottsmän som studerar, stipendiering av elitidrottsmän för

utländska studier samt särskilda kurser för idrottsutövare som under viss

del av året idrottar på heltid. Vidare föreslår utredningen att elitidrott bör

kunna anses som giltigt skäl för förlängd studietid vid tilldelning av stu­

diemedel.

Yttranden

Utredningens anslagsberäkning i fråga om studerandeidrotten biträds

av bl. a. universitetskanslersämbetet, riksidrottsförbundet, Tjänstemännens

centralorganisation och Sveriges socialdemokratiska ungdomsförbund. Den

sistnämnda remissinstansen betonar dock att alla ungdomar i möjligaste

mån bör behandlas lika i fråga om samhällets stöd till idrottsaktiviteter.

Riksidrottsförbundet anser att begreppet studerande i framtiden bör ges en

vidare innebörd än vad utredningen synes avse.

Kungl. Maj:ts proposition nr 79 år 1970

falla utanför detta principiella synsätt. Till riksanläggningar bör statsstöd

utgå.

Utredningen har tidigare framlagt förslag i fråga om en utbyggnad och

upprustning i Vålådalen. Riksdagen har hittills anvisat 2 milj. kr. för än­

damålet.

Utredningen framlägger nu förslag om utbyggnad och upprustning av

gymnastikfolkhögskolan Lillsved och idrottsinstitutet å Bosön för under

planperioden totalt 8,4 resp. 16,5 milj. kr. Dessutom anses idrottsrörelsens

behov av centrala kanslilokaler vara så stort och angeläget att drygt 3

milj. kr. föreslås till vissa lokaler och ändamål i ett Idrottens hus. Det

sistnämnda projektet ligger i slutet av planperioden (planår 4 och 5) var­

för något underlag för mera noggrann kostnadsberäkning ej anses före-

ligga. Beträffande Bosön och Lillsved redovisas programförslag.

Yttranden

Utredningens förslag om särskilt statsstöd till vissa riksanläggningar be­

möts positivt av remissinstanserna. Statens ungdomsråd understryker att

genom anslagsgivning till Vålådalen, Bosön och Lillsved garanteras idrotts­

rörelsen tillgång till vissa gemensamma tränings- och utbildningsanlägg-

ningar vilket synes vara absolut nödvändigt för att kunna tillgodose åt­

minstone det mest trängande behovet på utbildningsområdet. Svenska kom­

munförbundet anser att benämningen riksanläggningar bör få en vidare

mening än den utredningen förordar. Vissa anläggningar kräver, säger

förbundet, så stora ekonomiska insatser att det inte finns utrymme för

mer än en anläggning inom landet. Som exempel på detta nämner man

internationell skidbacke, cykelvelodrom m. in. Anläggningar av denna ka­

raktär syftar inte att tillgodose endast de lokala intressena utan i princip

hela landet. Sveriges rilcsidrottsförbund uttalar sig positivt till utredning­

ens förslag och förutsätter att de medel som utredningen föreslår till ett

centralkansli kommer att ges hög prioritet i den statliga bidragsgivningen

till idrotten under den närmaste femårsperioden. Förbundet påpekar också

att om det inom Nordiska Rådet väckta förslaget om en framtida använd­

ning av Strömsholm som ett för de nordiska länderna gemensamt centrum

för utbildning av ridinstruktörer och annan utbildningsverksamhet inom

idrotten förs till en lösning, bör Strömsholm ingå i kategorin riksanlägg­

ningar och sålunda också erhålla statligt stöd. Socialstyrelsen framhåller

att enligt dess mening behövs utöver de av utredningen nämnda riksan-

läggningarna med anknytning till den organiserade idrottsverksamheten

anläggningar för människor som ej är anslutna till någon idrottsorganisa-

tion. Riksrevisionsverket anser att något närmare ställningstagande till

förslagen i fråga om riksanläggningar inte är möjligt mot bakgrund av

de summariska handlingar som åtföljer betänkandet. Verket anser att det

för sådant ställningstagande förutom skissritningar även krävs mer pre­

ciserade kostnadsberäkningar och driftsekonomiska kalkyler. Verket för­

42

Kungl. Maj:ts proposition nr 79 år 1970

44

framhåller att man — med hänsyn till att dessa anslag successivt fått mins­

kad ekonomisk betydelse — kan acceptera förändringen under förutsättning

att utredningens förslag om statsbidrag till byggande av simanläggningar i

anslutning till skolor och till utvecklingsarbete genomföres. Förbundet un­

derstryker dock att bidragen bör slopas endast för sådana anläggningar som

i första hand är avsedda att betjäna den egna kommunens innevånare.

Statsbidrag bör också i fortsättningen utgå till anläggningar som dimensio­

neras för att tillgodose behovet också hos andra än kommunens egna

innevånare. I det sammanhanget framhåller förbundet särskilt förhållan­

dena i kommuner med stort antal studerande.

Sveriges riksidrottsförbund anser att undantag från den av utredningen

angivna huvudregeln bör gälla för mindre och ekonomiskt svaga kommuner

där statligt bidrag är en förutsättning för tillkomsten av eu angelägen

idrottsanläggning.

Sådana anläggningar som i första hand är avsedda för motions- och re­

kreationsändamål bör, menar utredningen, också i fortsättningen vara bi-

dragsberättigade i enlighet med de bestämmelser som nu gäller för anslag

ur fonden för friluftslivets främjande. Samtliga remissinstanser med un­

dantag av statskontoret ansluter sig till utredningens uppfattning i denna

fråga. Statskontoret ställer sig tveksamt till förslaget eftersom man anser att

det många gånger är svårt att göra skillnad mellan å ena sidan anläggningar

för tävlingsidrott och å den andra anläggningar för motionsverksamhet.

Statskontoret föreslår därför att inte heller kommunala anläggningar för

den rekreationssökande allmänhetens behov skall vara bidragsberättigade.

Utredningens förslag att statsbidrag också i fortsättningen i vissa fall

skall utgå till mindre anläggningar som uppförs av lokal idrottsförening

eller därmed jämförlig sammanslutning tillstyrks av statskontoret, skol­

överstyrelsen, riksidrottsförbundet och korporationsidrottsförbundet. Sta­

tens naturvårdsverk tillstyrker i princip förslaget men pekar på att en fort­

satt bidragsgivning till idrottsföreningarna kan motverka en önskvärd ut­

veckling mot att kommunerna tar över anslaget för uppförande och under­

håll av anläggningarna.

Utredningens förslag om att särskilt statsbidrag skall kunna utgå till kom­

muner med många studerande tillstyrks av kommunförbundet, skolöversty­

relsen, riksidrottsförbundet, korporationsidrottsförbundet, Sveriges akade­

mikers centralorganisation och styrelsen för gymnastik- och idrottshögsko­

lorna. Sistnämnda styrelse understryker särskilt vikten av att statsbidrag

får utgå till anläggningar för studerande och att detta klart utsägs i bestäm­

melserna för anläggningsstödet. Utan en samordnad satsning från stat och

kommun kommer de studerandes behov av motion inte att kunna tillgodo­

ses inom överskådlig tid, framhåller styrelsen. Skolöverstyrelsen anser att

bärande motiv finns för de undantag från huvudregeln som idrottsutred-

ningen föreslår. Enligt överstyrelsen bör bland dessa undantag också fin­

Kungl. Maj:ts proposition nr 79 år 1970

46

att administrationen av anläggningsstödet också skall anförtros riksidrotts-

förbundet. Statens ungdomsråd framhåller att om man ser stödet till idrott

som en del av samhällets totala stöd till fritidsaktiviteter bör man söka fin­

na möjligheter till en bredare samordning av statens stöd till fritidsanlägg­

ningar än det utredningen förordar.

Fritidsbåttrafik

Idrottsutredningen

Från och med budgetåret 1969/70 har det särskilda stödet till småbåts­

hamnar överflyttats från sjätte till nionde huvudtiteln. Detta stöd har an­

setts ha ett närmare samband med friluftsliv än med kommunikations­

frågor.

Utredningen ser detta stöd som en integrerad del av stödet till idrott och

friluftsliv. Naturvårdsverket bör fördela medlen också i fortsättningen. Ut­

redningen har för sin del kalkylerat med ett medelsbehov under planperio­

den om 4,0 milj. kr./år, vilket är den bidragsram som varit gällande de se­

naste åren. Utredningen för upp samma belopp per år under hela planperio­

den.

Med tanke på att innehav av fritidsbåtar blir allt vanligare och att en ex­

pansion av verksamheten med fritidsbåtar och gästhamnar mot den bak­

grunden ter sig naturlig, anser utredningen det motiverat att stödet till den­

na verksamhet utreds i särskild ordning. I samband med en sådan översyn

kan också frågan om obligatorisk registrering och avgiftsbetalning för bl. a.

fritidsbåtar prövas.

Yttrande

Svenska kommunförbundet förordar väsentligt ökade bidrag till småbåts­

hamnar som i första hand användes som gästhamnar. Bidrag utgår med i

genomsnitt endast 50 % av kostnaderna. Kommunerna har inte ansett sig

kunna bära dryga kostnader för anläggningar som inte främst syftar till

att betjäna kommunernas egna invånare. Anslaget har därför inte blivit

helt utnyttjat. Bidragsprocenten för småbåtshamnar som i första hand

nyttjas som gästhamnar bör enligt kommunförbundet höjas till 90 procent.

Service och utvecklingsarbete

Idrottsutredningen

Forsknings- och utvecklingsarbetet på idrottsområdet bör liksom inom

andra sektorer av samhället i första hand vara en statlig angelägenhet. Ut­

redningen avser i detta sammanhang i första hand det utvecklingsarbete

som behövs bl. a. för att få fram ändamålsenliga och moderna idrottsan­

läggningar samt för att så långt som möjligt utveckla och utarbeta förslag

till olika typanläggningar. En ökad standardisering av idrottsanläggningar

Kungl. Maj:ts proposition nr 79 år 1970

48

De svenska lantliga ryttarföreningarnas centralförbund och Svenska ponny­

föreningen. Idrottens samarbetsnämnd har därjämte överlämnat skrivelse

från Sveriges förenade studentkårer vid vilken fogats anslagsframställning

om bidrag till hälso- och motionsverksamhet för studerande från kårorts-

nämnderna i Göteborg, Karlstad, Linköping, Stockholm, Umeå, Uppsala och

Örebro.

Sveriges riksidrottsförbund förutsätter, att Kungl. Maj :t kommer att god­

taga de förslag idrottsutredningen lagt fram i betänkandet ”Idrott åt alla”,

och hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen att ta upp ett anslag på

72 milj. kr. för stöd åt idrotten, fördelat med 54,5 milj. kr. för stöd åt orga­

nisationer m. m. och med 17,5 milj. kr. för anläggningsstöd m. m.

Svenska korporationsidrottsförbundet anhåller att förbundets anslag ökas

från 2 675 000 kr. budgetåret 1969/70 till 3 331 000 kr. för budgetåret 1970/

71. Förbundet framhåller att förbundets verksamhet med motionsidrott och

friluftsliv fortsätter att öka. Förbundet omsluter nu 241 lokala idrottsför­

bund och åtta kollektivt anslutna riksomfattande fritidsförbund med sam­

manlagt 8 300 korpidrottsklubbar. Ökade anslag erfordras för bl. a. ledarut­

bildningen, motionspropagandan och pensionärsverksamheten. Den nuvaran­

de konsulentorganisationen med en rikskonsulent och sexton distriktskon­

sulenter bör förstärkas med två distriktskonsulenter.

Skid- och friluftsfrämjandet anför, att friluftsverksamheten i hög grad

är koncentrerad till de friluftsanläggningar, som drivs av främjandets lokal­

avdelningar. Antalet anläggningar var senaste verksamhetsåret 165. Vid an­

läggningarna gjordes samma år 4 miljoner besök. Under de senaste sex åren

har främjandet varje år kunnat redovisa nytt rekordår. Utvecklingen krä­

ver emellertid att ökade resurser ställs till förfogande för ledarutbildningen

samt för distriktsförbunden och främjandets centrala organ. Bl. a. behöver

främjandet, som nu helt saknar distriktskonsulenter, anställa i första hand

sju distriktskonsulenter. Främjandet anhåller att statsbidraget höjs från

nuvarande 741 500 kr., varav 481 500 kr. från idrottsfonden och 260 000 kr.

från friluftsfonden, till 1 085 000 kr. för budgetåret 1970/71.

Sveriges olympiska kommitté anför, att en av kommittén föreslagen un­

dersökning visar att de olympiska specialförbundens anslagsbehov för olym­

piska förberedelser under 1970/71 uppgår till drygt 2 milj. kr. Kommittén

anhåller, att anslaget till kommittén, som för budgetåret 1969/70 uppgår till

500 000 kr., för budgetåret 1970/71 höjs med högsta möjliga belopp.

Skolöverstyrelsen anhåller, att styrelsens anslag till kurser i gymnastik,

idrott och livräddning för lärare och lärarkandidater höjs från 280 000 kr. till

300 000 kr.

Ridfrämjandet, De lantliga ryttarföreningarnas centralförbund och Svens­

ka ponnyföreningen anhåller att organisationsstödet till de utanför riks-

idrottsförbundet stående ridorganisationerna höjs från 585 000 kr. budget­

året 1969/70 till 735 000 kr. budgetåret 1970/71. Ridfrämjandet har fram­

Kungl. Maj ds proposition nr 79 år 1970

50

let har Kungl. Maj :t för innevarande budgetår anvisat 200 000 kr. Detta be­

lopp bör för nästa budgetår höjas till 300 000 kr.

Vad angår åtgärder för fritidsbåttrafiken beräknar naturvårdsverket för

budgetåret 1970/71 4 milj. kr. för statsbidrag till hamn, brygga eller farled

för fritidsbåtar och för förvaltningen av Falsterbokanalen. Härjämte behövs

för fritidsbåttrafikens andel i sjöfartsverkets kostnader för fyrar och andra

säkerhetsanstalter 222 000 kr., för kanaler och fördjupade farleder 12 000 kr.

och för sjöräddningsväsendet 362 000 kr. Sjösäkerhetsrådets kostnader för

fritidsbåttrafiken beräknas till 350 000 kr.

Kungl. Maj:ts proposition nr 79 år 1970

Departementschefen

Samhällets stöd till idrotten har ökat år efter år med betydande belopp.

Under den senaste tioårsperioden har de statliga anslagen till idrottsliga

ändamål över fonderna för idrottens och friluftslivets främjande mer än

fördubblats. Sammanlagt beräknas statens insatser till drygt 90 milj. kr.

budgetåret 1969/70. De kommunala anslagen uppgår sammantagna till be­

tydligt större belopp. Samhällets totala insatser för idrott beräknas för år

1969 uppgå till omkring 500 milj. kr. Det statliga stödet till idrotten räknat

per invånare, är vida större i Sverige än i andra länder från vilka uppgifter

varit tillgängliga.

Det omfattande samhällsstödet som idrotten sålunda åtnjuter motiveras

av dess växande betydelse i det moderna samhället. Idrotten är i dag en

folkrörelse med bred förankring. Den bygger upp fysiken hos individen och

utgör därigenom en utomordentligt viktig del av den förebyggande hälso­

vården. Härtill kommer att idrotten för många skapar möjligheter till so­

ciala kontakter och ger tillfällen till en rikare fritid. I särskilt hög grad

gäller detta ungdomen men också grupper som i olika sammanhang riskerar

att isoleras, exempelvis handikappade och pensionärer.

Formerna för det statliga stödet till idrotten har fortlöpande diskuterats

och varit föremål för särskilda utredningar. För att ytterligare belysa frågan

och pröva inriktningen av statens stöd till idrotten och därmed samman­

hängande frågor tillkallade jag på hösten 1965 efter bemyndigande av Kungl.

Maj :t en ny idrottsutredning. Den avlämnade år 1969 betänkandet Idrott åt

alla (SOU 1969: 29).

Utredningen betonar att idrottsrörelsen i vårt land i dag är en folkrörelse,

som utvecklats i frihet och som uppvisar en mängd variationer. Utredningen

har därför inte sökt göra en fullständig bedömning av dess organisatoriska

uppbyggnad eller i detalj analyserat dess verksamhetsformer. I anslutning

till de riktlinjer som getts i direktiven har utredningen inriktat sig på att

analysera idrottsorganisationerna i deras funktion som mottagare och för­

52

väg uppbyggd folkrörelse. I likhet med utredningen anser jag det vara ange­

läget att detta förhållande bibehålls och stärks. Denna arbetsform har också

medfört att idrottsrörelsen kunnat tillgodoräkna sig stora insatser från fri­

villiga och på ideell grund arbetande krafter. Sådana insatser kommer också

allt framgent att behövas.

Det statliga stödet till idrotten utgår f. n. från inte mindre än sex olika

huvudtitlar, nämligen försvars-, kommunikations-, utbildnings-, jordbruks-,

handels- och inrikesdepartementens.

Utredningen framhåller att delta är föga rationellt, en bedömning i vilken

remissinstanserna instämmer. Utredningen föreslår att den övervägande

delen av statsstödet sammanförs till ett reservationsanslag benämnt Centralt

stöd till idrotten och anvisas under en huvudtitel. Anslaget bör enligt ut­

redningen delas upp i två poster, en för Organisationsstöd m. m. och en för

Anläggningsstöd m. m.

Jag ansluter mig till utredningens uppfattning att en samordning av

medelsanvisningen för idrottsändamål är nödvändig. Med hänsyn till vad

som kommit fram vid remissbehandlingen vill jag emellertid förorda att

för det centrala idrottsstödet förs upp två anslag, nämligen ett under tionde

huvudtiteln, benämnt Stöd till idrotten: Organisationsstöd m. m., och ett

under nionde huvudtiteln, benämnt Stöd till idrotten: Anläggningsstöd

m. m. Anslagen bör vara reservationsanslag. Under dessa båda anslag bör

medel anvisas för olika ändamål i huvudsaklig överensstämmelse med ut­

redningens förslag. Det finns emellertid skäl att nu göra ett undantag

för den medelsanvisning som avser stöd till fritidsverksamhet. Detta stöd

bör alltjämt utgå från det under åttonde huvudtiteln uppförda anslaget

Bidrag till ungdomens fritidsverksamhet. Kungl. Maj:t har den 30 december

1969 uppdragit åt statens ungdomsråd att allsidigt utreda samhällets

stöd till lokalt bedrivet ungdomsarbete. I sammanhanget bör vidare noteras

att någon principiell ändring inte förutsättes ske beträffande möjligheter­

na att disponera medel till idrottsanläggningar från de under elfte huvud­

titeln (inrikesdepartementet) uppförda anslagen till beredskapsarbeten

m. m.

I enlighet med det anförda förordar jag att under reservationsanslaget

Stöd till idrotten: Organisationsstöd in. m. anvisas medel motsvarande

de medel ur fonden för idrottens främjande och — med vissa nedan an­

givna undantag -— fonden för friluftslivets främjande — som används till

organisationsstöd,

de medel från åttonde huvudtitelns anslag Bidrag till ungdomsledarut-

bildning, som används till ledarutbildning inom riksidrottsförbundet, skid-

och friluftsfrämjandet och ridfrämjandets ungdomsnämnd,

den del av åttonde huvudtitelns anslag Bidrag till ungdomsorganisatio­

nernas centrala verksamhet som anvisas till skid- och friluftsfrämjandet

och ridfrämjandets ungdomsnämnd,

Kungl. Maj:ts proposition nr 79 år 1970

54

skulle enligt reservanten kommunförbundet och landstingsförbundet vara

företrädda i rådet. Ett antal politiska förtroendemän bör också ingå.

Flertalet remissinstanser tillstyrker utredningens förslag. Riksidrottsför-

bundet har förklarat sig berett att åtaga sig de förvaltningsuppgifter som

avser det statliga organisationsstödet till idrotten. Svenska kommunförbun­

det anser att alternativet med en särskild myndighet skulle innebära att det

på det centrala planet skulle finnas både en myndighet och en riksidrotts-

styrelse med delvis parallella uppgifter. En sådan anordning kan enligt kom­

munförbundet inte befrämja en rationell handläggning av ärendena.

Bland de remissorgan som avstyrker utredningens förslag märks skol­

överstyrelsen, som förordar att de förvaltningsuppgifter som hänför sig till

organisationsstödet bör anförtros en statlig myndighet. Som det mest läm­

pade organet härför anges skolöverstyrelsen. Vidare anser statens ungdoms­

råd att förslaget att riksidrottsförbundet skulle anförtros nämnda uppgifter

medför vissa principiella nackdelar som knappast någon annan folkrörelse

skulle kunna tänka sig att acceptera. Korporationsidrottsförbundet ansluter

sig till utredningsledamoten Ohlsons reservation, och stöder sålunda för­

slaget att inrätta ett idrottens råd som självständigt eller knutet till någon

befintlig myndighet skall fullgöra förvaltningsfunktionerna. Skid- och fri­

luftsfrämjandet anser att dessa funktioner bör anförtros en opartisk, poli­

tisk tillsatt nämnd.

Utredningen framhåller att den statliga anslagspolitiken i första hand bör

syfta till att stimulera den idrottsliga verksamhetens utbredning inom alla

åldrar och medborgargrupper. Idrott av detta slag bedrivs inom praktiskt

taget samtliga specialidrottsförbund inom riksidrottsförbundet liksom inom

korporationsidrottsförbundet, skid- och friluftsfrämjandet, den frivilliga

skytterörelsen och övriga främjandeorganisationer på idrottens område. För

att genomföra utredningens intentioner är det uppenbart att det krävs en

nära samverkan mellan dessa organisationer. Den mest rationella lösningen

skulle enligt utredningen vara att korporationsidrottsförbundet, skid-och fri­

luftsfrämjandet samt skytteförbundens överstyrelse och Svenska pistol-

skytteförbundet ansluter sig som specialförbund till riksidrottsförbundet.

Givetvis är det dock, framhåller utredningen, de berörda organisationerna

som själva beslutar i organisatoriska frågor av detta slag.

Jag är positivt inställd till tanken på ett samgående i en gemensam orga­

nisation för de nuvarande huvudorganisationerna till vilka också skid- och

friluftsfrämjandet bör hänföras. Den omständigheten att Svenska handi­

kappidrottsförbundet nyligen anslutit sig till riksidrottsförbundet som ett

specialförbund kan kanske ses som ett tecken på att förståelsen växer inom

idrottsrörelsen för behovet av en för gemensamma uppgifter central sam­

manslutning av alla idrottens organisationer. Det finns som jag redan antytt

inga övertygande skäl för att upprätthålla någon distinktion mellan å ena

sidan elit- eller tävlingsidrott och å andra sidan den verksamhet som bedrivs

Kungl. Maj:ts proposition nr 79 år 1970

56

bart skulle kunna leda till en rationalisering av verksamheten och därmed

utgiftsbesparingar, t. ex. ledarutbildningen, bör riksidrottsstyrelsen göra en

särskild sammanställning av de begärda anslagen. De beviljade beloppen

på dessa områden bör sedan i sin helhet ställas till riksidrottsstyrelsens för­

fogande, som har att bestämma om den slutliga användningen av dessa

medel.

Liksom nu är fallet bör riksidrottsstyrelsen även i fortsättningen handha

kontrollen och tillsynen av ifrågavarande organisationers användning av de

medel, som anvisas av Kungl. Maj :t. Två av riksidrottsförbundets revisorer

bor tillsättas av Kungl. Maj :t.

Organisationen av riksidrottsförbundets kansli är en fråga som riks­

idrottsstyrelsen själv måste ta ställning till.

Genom att riksidrottsstyrelsen tilldelas nu nämnda uppgifter finner jag

att idrottens samarbetsnämnd blir överflödig och därför bör upplösas. Av

samma skäl bör Kungl. Maj :t inte i fortsättningen utse något ombud i sty­

relsen för korporationsidrottsförbundet eller någon annan utanför riks-

idrottsförbundet stående organisation. Jag anser det väsentligt att riks­

idrottsstyrelsen på olika sätt samarbetar med företrädare för myndigheter

och organisationer utanför riksidrottsförbundet beträffande olika ungdoms-

och fritidsfrågor. Detta bör bl. a. ta sig uttryck i att man utvecklar former

för kontakter med statens ungdomsråd, skolöverstyrelsen samt organisa­

tioner och myndigheter som är verksamma på det här avsedda området.

I korporationsidrottsförbundets och skid- och friluftsfrämjandets remiss­

yttranden säger man sig frukta att riksidrottsförbundet med den föreslag­

na utformningen av myndighetsfunktionen kommer att få ett alltför domi­

nerande inflytande på bekostnad av övriga idrottsorganisationer. Flera om­

ständigheter talar emellertid emot ett sådant antagande. Konstruktionen

med Kungl. Maj :ts ombud bör kunna tillgodose krav på rimlig oväld och

objektivitet på samma sätt som om verksamheten skulle ha bedrivits inom

en myndighet. De organisationer som berörs av den av riksidrottsstyrelsen

utövade förvaltningsfunktionen men som inte har någon organisatorisk an­

knytning till och därav följande inflytande i riksidrottsförbundet skall

kunna betrakta Kungl. Maj :ts ombud som sina egna. Ombuden bör hålla

nära kontakt med dessa organisationer liksom med idrottslivet i övrigt.

Om de utanför riksidrottsförbundet stående organisationerna finner det

nödvändigt kan de framföra sina synpunkter direkt till Kungl. Maj :t. Kungl.

Maj :t fastställer också, som jag redan nämnt, medelsfördelningen i vad av­

ser de organisationer som står utanför riksidrottsförbundet.

Enligt vad nu anförts blir det en uppgift för riksidrottsstyrelsen att, med

nyssnämnda undantag, pröva och avgöra hur det statliga organisationsstödet

till idrotten skall fördelas på olika ändamål. Det kan förutsättas att utred­

ningens förslag i väsentliga delar kommer att tjäna som vägledning vid

Kungl. Maj. ts proposition nr 79 år 1970

målet bör riksidrottsstyrelsen samråda med Sveriges förenade student­

kårer.

Utredningens förslag i fråga om ledarutbildning, som nära överens­

stämmer med det av riksidrottsförbundet, korporationsidrottsförbundet

samt skid- och friluftsfrämjandet gemensamt utarbetade förslaget, kan jag

biträda. Regionala utbildningskonsulenter bör således tillsättas av riks­

idrottsstyrelsen, som därvid även har att ta hänsyn till korporationsidrotts-

förbundets samt skid- och friluftsfrämjandets intressen. Detsamma gäller i

fråga om det centrala utbildningsråd, som föreslås skola inrättas. Jag för­

utsätter att av de fyra ledamöter i rådet som riksidrottsförbundet har att

tillsätta två utses efter förslag av korporationsidrottsförbundet samt skid-

och friluftsfrämjandet. Jag vill starkt understryka angelägenheten av en

samordning av all ledarutbildning inom idrotten. Utbildningsrådet måste

därför ges avsevärda befogenheter. Jag vill framhålla vikten av att bidrag

ges endast till sådan utbildning som godkänts av utbildningsrådet.

De statsmedel, som anvisats till deltagande i olympiska spel och till för­

beredelser för sådant deltagande, har hittills fördelats av Sveriges olympis­

ka kommitté bland de olympiska specialförbunden. I enlighet med utred­

ningens förslag bör det vara riksidrottsstyrelsens uppgift att i fortsätt­

ningen avväga behovet av dylika medel i anslutning till styrelsens fördel­

ning av anslagen i övrigt till specialförbunden.

I fråga om anläggningsstödet föreslår utredningen att det stöd

som i dag utgår till idrottsanläggningar av mera traditionell utformning tas

bort. Remissinstanserna ansluter sig till utredningens bedömning med hän­

visning till att det statliga stödet kommit att spela en allt mindre roll som

stimulansfaktor för kommunernas byggande av idrottsanläggningar. Jag

delar uppfattningen att statsstöd i fortsättningen som regel inte skall utgå

till idrottsanläggningar av traditionell utformning. Som utredningen på­

pekar måste emellertid vissa undantag göras från huvudregeln. Ett sådant

undantag gäller anläggningar som uppförs och ägs av idrottsföreningar, ett

annat är anläggningar i kommuner med ett stort antal studerande. Som mo­

tiv för att stödet till föreningsanläggningar skall kunna utgå även i fortsätt­

ningen anför utredningen att den stora insats ideella krafter utför på allt

sätt bör stimuleras och underlättas. De remissinstanser som uttalat sig i

denna fråga delar utredningens uppfattning.

Statens naturvårdsverk befarar dock att en fortsatt bidragsgivning till

idrottsföreningarna kan motverka en önskvärd utveckling mot att kommu­

nerna tar över ansvaret för uppförande och underhåll av idrottsanläggning­

ar. Det finns inte anledning att på denna punkt frångå utredningens förslag.

Jag förordar därför att undantag görs för mindre anläggningar som upp­

förs av idrottsföreningar och därmed jämförbara sammanslutningar. I första

hand bör stöd kunna utgå för underhåll och förbättring av nu befintliga för­

eningsanläggningar. När det gäller kommuner med stort antal studerande,

58

Kungl. Maj:ts proposition nr 79 år 1970

60

fande fritidsbåtar, frågan om en eventuell registrering av vissa typer av fri­

tidsbåtar samt omfattningen och finansieringen av stödet till fritidsbåtstra-

fiken. Till dess sådan utredning gjorts bör stöd utgå enligt nu gällande nor­

mer. För budgetåret 1970/71 bör högst 5 milj. kr. av medel som anvisas under

anslaget till anläggningsstöd användas för statsbidrag till småbåtshamnar

in. m., för sådana serviceåtgärder för fritidsbåttrafiken som bl. a. sjöfarts­

verket och sjösäkerhetsrådet tillhandahåller samt för att bestrida kostnader­

na för förvaltningen av Falsterbokanalen. Detta belopp bör räknas av mot

automobilskattemedlen.

Administrationen av anläggningsstödet föreslås av utredningen förlagd

till statens naturvårdsverk. För att tillförsäkra berörda organisationer möj­

lighet att påverka anslagsgivningen föreslår utredningen att en särskild

nämnd tillskapas inom naturvårdsverket för fördelningen av anslagen. Fler­

talet remissinstanser är positiva till detta. Statens naturvårdsverk avstyrker

dock förslaget om en särskild nämnd och förklarar att verkets styrelse bör

kunna besluta i dessa frågor. Jag anser för min del att det är berättigat att

de berörda organisationerna och intressena är med vid utformningen och för­

delningen av statsstödet. Detta kan ske genom att naturvårdsverkets styrelse

utökas med ett par ledamöter vid handläggningen av sådana ärenden. Det

är också naturligt att tillskapa en särskild delegation — med företrädare

för dessa intressen — som medverkar vid handläggningen av hithörande

frågor. Det ankommer på Kungl. Maj :t att meddela bestämmelser i ämnet.

Utredningen anför att stora summor kan sparas genom statliga insatser

på utvecklingsarbetets område. Som exempel nämns utprovningar av nya

material för idrottsanläggningar och utarbetande av standardritningar för

olika typer av anläggningar. Enligt utredningen bör detta utvecklingsarbete

bedrivas i nära samråd med kommunerna. För att ett sådant utvecklings­

arbete skall vara meningsfullt måste de resultat som uppnås snarast möjligt

bli kända för dem som har att omsätta resultaten i praktiskt arbete. Kom­

munförbundet har inrättat en särskild delegation för idrotts- och fritids­

frågor. Utredningen anser att starka skäl talar för att i största möjliga ut­

sträckning knyta utvecklingsarbetet till denna delegation. Därför föreslås

att ett särskilt utvecklingsorgan inrättas med företrädare för naturvårds­

verket, kommunförbundet och riksidrottsförbundet och att detta organ får

en nära samverkan med kommunförbundets idrotts- och fritidsdelegation.

Remissinstanserna ställer sig positiva till utredningens förslag. Jag delar

bedömningen att stora vinster kan göras på detta område om resultaten av

utvecklingsarbetet når de kommunala instanser som är ansvariga för att

uppföra olika idrottsanläggningar. Jag anser dock att detta kan ske också

om ansvaret för utvecklingsarbetet läggs på den av mig tidigare förordade

delegationen inom naturvårdsverket. För att undvika risken för dubbelorga­

nisation förordar jag därför att ansvaret för utvecklingsarbetet läggs på

delegationen och att kommunförbundet blir företrätt i densamma.

Kungl. May.ts proposition nr 79 år 1970

62

föreligger, anser jag att för budgetåret 1970/71 1 milj. kr. bör beräknas för

denna anläggning i stället för 2 milj. kr. som förordats av utredningen.

Sammanfattningsvis innebär utredningens förslag, att de anslag och an-

slagsposter utredningen behandlat sammanförs till ett anslag, benämnt

Centralt stöd till idrotten, med två anslagsposter, organisationsstöd och an-

läggningsstöd, på vilka för budgetåret 1970/71 skulle anvisas sammanlagt

72 milj. kr. (-)- 17 milj. kr. i förhållande till anslagen under budgetåret 1969/

70).

Enligt vad jag förordat i det föregående bör på anslaget till organisations­

stöd under tionde huvudtiteln för budgetåret 1970/71 anvisas 40,4 milj. kr.

(+7,8 milj. kr.) och på anslaget till anläggningsstöd under nionde huvudti­

teln för samma budgetår anvisas 16,5 milj .kr. (-|- 6 milj. kr.). Härvid bör

iakttas att för fritidsbåtstrafiken finns i riksstaten för budgetåret 1969/70

endast upptaget ett formellt belopp om 1 000 kr. För att få en fullständig

bild av det centrala stödet till idrotten bör även statsbidraget till ungdomens

fritidsverksamhet beaktas. I årets statsverksproposition (Bil. 10, s. 102)

har föreslagits att detta bidrag ökas med 1,3 milj. kr. till totalt 14,5 milj. kr.

Huvudparten av dessa medel utnyttjas f. n. av idrottsorganisationerna. Det

centrala stödet till idrotten ökar därmed med i runt tal 15 milj. kr., från 55

milj. kr. budgetåret 1969/70 till 70 milj. kr. 1970/71.

Som framgått av vad jag anfört tidigare utgår emellertid statligt eko­

nomiskt stöd till idrotten även från andra anslag än de av utredningen

behandlade. Därutöver har bl. a. under åttonde huvudtiteln för budgetåret

1970/71 föreslagits anslag till gymnastik- och idrottshögskolorna med ca

6,5 milj. kr. Från anslag under elfte huvudtiteln till sysselsättningsfräm-

jande åtgärder beräknas under budgetåret 1970/71 omkring 20 milj. kr.

komma att disponeras för idrotts- och friluftsanläggningar. Det samman­

lagda statliga stödet skulle, vid bifall till förslagen, komma att uppgå till

drygt 100 milj. kr. budgetåret 1970/71.

Vid bitall till vad jag förordat bör fonden för friluftslivets främjande och

fonden för idrottens främjande avvecklas. Den behållning som vid utgången

av budgetåret 1969/70 finns i fonden för friluftslivets främjande bör liksom

reservationen under anslaget Åtgärder för fritidsbåttrafiken överföras till

anslaget Stöd till idrotten: Anläggningsstöd m. in. Detsamma bör gälla sådan

behållning i fonden för idrottens främjande, som avser beslutade bidrag till

idrottsanläggningar. Övrig behållning i fonden för idrottens främjande bör

överföras till anslaget Stöd till idrotten: Organisationsstöd m. m.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t före­

slår riksdagen att

1. till Stöd till idrotten: Anläggningsstöd m. m. för bud­

getåret 1970/71 under nionde huvudtiteln anvisa ett re­

servationsanslag av 16 500 000 kr., varav 5 000 000 kr. att

avräknas mot automobilskattemedlen,

Kungl. Maj:ts proposition nr 79 år 1970

64

Kungl. Maj:ts proposition nr 79 år 1970

Innehållsförteckning

Inledning .............................................................

Idrottsutredningens betänkande och remissyttrandena................

Allmänt .........................................................................................

Idrottsrörelsens utveckling och organisationsstruktur.......................’ ’'

Det nuvarande samhällsstödet till idrotten........................................... ” ’ '

Förslag angående anslagsstrukturen .............................................

Idrottsutredningen ...........................................................

Yttranden......................................................................

Förslag angående idrottsadministration och anslagsförvaltning

Idrottsutredningen ......................................................................

Yttranden...........................................................................

Femårsplan för svensk idrott samt anslagsberäkning för budgetåren

1970/71 och 1971/72 ...............................................................................

Organisationsstöd m. in...................................................................

Ledarutbildning och kursverksamhet.........................................................

Idrottsutredningen........................................................................

Yttranden....................................................................................

Forskning .............................................................................

Idrottsutredningen ...........................................................................

Yttranden........................................................................................

Polikliniker, hälsokontroll.......................................................................

Idrottsutredningen.............................................................................

Yttranden..........................................................................................

Administration, konsulenter, service, propaganda .............................

Distriktsförbunden........................................................................

Specialförbund m. fl..............................................................................

Sveriges olympiska kommitté......................................................................

Idrottsutredningen...........................................................................

Yttranden.............................................................................................

Handikappidrotten.................................................................................

Idrottsutredningen .............................................................................

Yttranden.............................................................................................

Det frivilliga skyttet ...............................................................................

Ungdomens fritidsverksamhet......................................................................

Idrottsutredningen ......................................................................................

Yttranden....................................................................................

Studerandeidrott ...........................................................................................

Idrottsutredningen........................................................................................

Yttranden....................................................................................................

Övrigt organisationsstöd ...............................................................................

Anläggningsstöd m. m.:.......................................................................................

Riksanläggningar................................................................................................

Idrottsutredningen........................................................................................

Yttranden..................................................

Sid

2

4

4

8

14

17

17

19

20

20

26

28

29

29

29

31

31

31

33

34

34

34

34

35

35

35

35

36

37

37

37

38

38

38

39

39

39

40

41

41

41

41

42