Prop. 1970:85

('angående Norrlandsfon\xad dens fortsatta verksamhet m. m.',)

Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1970

1

Nr 85

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående Norrlandsfon­

dens fortsatta verksamhet m. m.; given på Stockholms

slott den 13 mars 1970.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av stats­ rådsprotokollet över industriärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departe­ mentschefen hemställt.

GUSTAF ADOLF

Krister Wickman

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås, att Norrlandsfondens verksamhetsområde utvid­ gas så att stöd kan utgå även till vissa andra projekt än sådana som kan hän­ föras till manufaktureringsindustrin. Likaså föreslås att fonden får ta initia­ tiv till viss regional samverkan avseende den industriella miljön i Norrland. Formerna för fondens verksamhet förutsätts vara i huvudsak oförändrade. Den nya verksamhetsperioden omfattar liksom de båda tidigare fem år och löper fr. o. m. år 1971. Ökade resurser avses ställas till fondens förfogande. Utöver fortsatta avsättningar om 15 milj. kr. årligen av statens vinst från Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag kommer sålunda förslag om finan­ sieringen av ett ytterligare medelstillskott om 5 milj. kr. att framläggas i 1971 års statsverksproposition.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1970.1 samt. Nr 85

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1970

Utdrag av protokollet över industriärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den

13 mars 1970.

Närvarande:

Ministern för utrikes ärendena

Nilsson,

statsråden

Andersson, Lange,

Holmqvist, Aspling, Lundkvist, Gei jer, Odhnoff, Wickman, Bengtsson,

Norling, Löfberg, Lidbom, Carlsson.

Chefen för industridepartementet, statsrådet Wickman, anmäler efter ge­

mensam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om

Norrlands­

fondens fortsatta verksamhet m. m.

och anför.

Inledning

På föredragning av chefen för finansdepartementet föreslog Kungl. Maj :t

1961 års riksdag att godkänna riktlinjer för avsättning av viss del av sta­

tens vinst från Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag (LKAB) till två fonder

för forsknings- och utvecklingsarbete m. m., den ena benämnd Norrlands­

fonden och den andra Malmfonden för forsknings- och utvecklingsarbete.

Med anledning av förslaget godkände riksdagen, att årligen under en fem­

årsperiod högst 25 milj. kr. avsattes till fonderna (prop. 1961: 77, SU 89,

rskr 233).

För var och en av fonderna utfärdade Kungl. Maj:t den 15 september

1961 en särskild stadga.

I enlighet med beslutet år 1961 togs frågan om fortsatt avsättning till

Norrlandsfonden efter femårsperiodens utgång upp till ny prövning. På fö­

redragning av chefen för handelsdepartementet föreslog Kungl. Maj :t 1966

års riksdag (prop. 1966: 21) att under en femårsperiod med början år 1966

av den staten tillfallande vinsten från LKAB årligen skulle avsättas högst

15 milj. kr. till Norrlandsfonden och högst 10 milj. kr. till Malmfonden för

forsknings- och utvecklingsarbete. Därjämte föreslogs att Norrlandsfonden

skulle kunna lämna stöd till forsknings- och utvecklingsarbete samt till in­

dustriell nyetablering eller utbyggnad även i sådana fall, som helt eller del­

vis avsåg andra råvaror än de specifikt norrländska. Ett oavvisligt villkor

skulle dock vara att det fanns grundad anledning antaga att den verksam­

het som erhöll stödet skulle medföra bestående sysselsättningsmöjligheter

Kungl. Maj. ts proposition nr 85 år 1970

3

för befolkningen i Norrland. Riksdagen beslutade i enlighet med förslaget.

I särskild framställning den 15 december 1969 har Norrlandsfondens sty­ relse inkommit med förslag angående fondens fortsatta verksamhet. I en till framställningen fogad promemoria, Norrlandsfonden informerar, lämnas en redogörelse för den nuvarande verksamheten.

Över fondens skrivelse har efter remiss yttranden avgetts av domänverket, arbetsmarknadsstyrelsen, statens institut för hantverk och industri (SHI), statens provningsanstalt, styrelsen för teknisk utveckling (STU), länssty­ relserna i Jämtlands, Norrbottens, Västerbottens och Västernorrlands län, konsistorierna vid universitetet i Umeå och tekniska högskolan i Stockholm samt rektorsämbetet vid Chalmers tekniska högskola och tekniska fakul­ teten vid universitetet i Lund, lantbrukshögskolan, fullmäktige i riksban­ ken, företagareföreningarna i Jämtlands, Norrbottens, Västerbottens och Västernorrlands län, glesbygdsutredningen, Sveriges investeringsbank AB, Jernkontoret, Landsorganisationen i Sverige (LO), landstingens förvalt­ ningsutskott i Jämtlands, Norrbottens, Västerbottens och Västernorrlands län, Statsföretag AB, Svenska arbetsgivareföreningen (SAF), Svenska bank­ föreningen, Svenska kommunförbundet, Svenska industrietableringsaktiebo- laget (Svetab), Svenska landstingsförbundet, Svenska sparbanksföreningen, Svenska utvecklingsaktiebolaget, Sveriges allmänna exportförening, Sveri­ ges hantverks- och industriorganisation (SHIO), Sveriges industriförbund, Sveriges mekanförbund samt Tjänstemännens centralorganisation (TCO).

Vid länsstyrelsens i Jämtlands län yttrande har fogats utlåtanden från Västernorrlands och Jämtlands läns handelskammare, Östersunds stad samt Hede kommun. Till länsstyrelsens i Västernorrlands län yttrande har fogats utlåtanden från länsarbetsnämnden i Västernorrlands län, Väster­ norrlands och Jämtlands läns handelskammare, Västernorrlands länsav­ delning av Svenska kommunförbundet, Fosfatbolaget AB, Mo och Domsjö AB samt Svenska Cellulosa Aktiebolaget.

Till konsistoriets vid tekniska högskolan i Stockholm yttrande har fogats en skrivelse från professor T. Westermark. Vid Sveriges hantverks- och industriorganisations yttrande har fogats utlåtande från Jämtland—Härje­ dalens och Västerbottens lappmarks hantverksdistrikt samt Västerbottens och Västernorrlands läns hantverks- och industridistrikt.

Jag anhåller nu att få ta upp frågan om Norrlandsfondens fortsatta verk­ samhet till närmare behandling.

Norrlandsfondens hittillsvarande verksamhet

Norrlandsfonden har till ändamål att främja näringslivets framtida ut­ veckling i Norrland, främst i Norrbottens län. Fonden skall i första hand stödja sådant forsknings- och utvecklingsarbete, som syftar till att vidare­

4

förädla norrländska råvarutillgångar. Fonden skall även medverka till att

främja den norrländska företagsamhetens utveckling och differentiering

genom att stimulera uppkomsten och utbyggnaden av manufakturerings-

industrier, grundade på norrländska råvaror. Stöd kan även lämnas i så­

dana fall som avser andra än norrländska råvaror om det finns grundad

anledning antaga att den understödda verksamheten kommer att medföra

bestående sysselsättning för befolkningen i Norrland. Härjämte skall fon­

den ta initiativ till samt lämna stöd åt utredningar och inventeringar, som

kan ha betydelse för det norrländska näringslivet.

För målforskningsprojekt tillämpas bidragsformen. Detta beror framför

allt på svårigheten att på förhand bedöma resultatet. Utvecklingsarbete,

projekteringar och marknadsanalyser kan stödjas med utvecklingsanslag.

Anslaget är förknippat med återbetalningsskyldighet som inträder om och

när ett projekt som stötts med ett sådant anslag övergår från försöksverk­

samhet till industriell produktion och kommer enskilda personer eller före­

tag till godo. Anslaget omvandlas då till lån med de villkor som tillämpas i

den ordinarie kreditgivningen. Anslag för projekt, vars resultat kan utnytt­

jas av hel bransch eller som lämnats till icke af färsdrivande institutioner,

lämnas vanligen utan krav på villkorlig återbetalningsskyldighet.

Norrlandsfonden tillämpar även — fastän i mindre omfattning — stöd i

form av förlustgarantier. Stödformen innebär samma slags övertagande av

risker i samband med t. ex. produktutveckling som utvecklingsanslag med

villkorlig återbetalningsskyldighet.

Stöd till industriell utbyggnad skall lämnas i form av medellångt eller

långfristigt lån. Samma räntesats tillämpas som för de statliga industriga-

rantilånen. Ränteeftergift kan beviljas och lämnas i så fall vanligen under

en period av två å tre år.

Amorteringstiden kan enligt stadgarna utsträckas till 20 år men har

genomgående varit kortare. Vägledande vid fastställande av amorteringstid

är investeringsobjektets ekonomiska livslängd eller, om det gäller rörelse­

kapital, den förväntade likviditetsutvecklingen i företaget. Amorteringsan-

stånd kan lämnas för att täcka en del av de inkörningsförluster som upp­

står vid kraftig utbyggnad av produktionsapparaten.

Norrlandsfondens stöd till målforskning, utredningar och inventeringar,

Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1970

industriellt utvecklingsarbete samt till industriell utbyggnad uppgår för

perioden 1962—1969 till sammanlagt 168,9 milj. kr. Medlens fördelning

framgår av följande tablå:

Ändamål

Belopp

Procent

milj. kr.

Forskning

29,9

17,7

Utredningar och inventeringar

10,9

6,4

Industriellt utvecklingsarbete

31,9

18,9

Industriell utbyggnad

96,2

57,0

Summa beviljade anslag

168,9

100,0

Av tidigare beviljade anslag, som inte disponerats, har 14,1 milj. kr. åter­ kallats.

De sammanlagda intäkterna under perioden uppgår till 171,1 milj. kr. Av detta belopp utgörs 135 milj. kr. av tillskottet från LKAB, 2,8 milj. kr. av bidrag från fonden för vissa stödåtgärder i malmkommunerna, 23,7 milj. kr. av ränteintäkter samt 9,6 milj. kr. av influtna amorteringar och återbetalda bidrag.

Beträffande stödverksamheten under vardera av de båda perioderna 1962—1965 och 1966—1969 kan nämnas att det totala stödet under perio­ den 1966—1969 med endast 2,1 milj. kr. understeg det stöd som lämna­ des under åren 1962—1965 trots att fonden erhöll statliga medel som med 17,8 milj. kr. understeg anslagen för den föregående perioden. Detta möj­ liggjordes genom en ökning av övriga intäkter, framför allt ränteintäkter och influtna amorteringar.

Krediter för industriell utbyggnad har tilldelats i betydligt större om­ fattning under perioden 1966—1969 än 1962—1965. Detta har med nöd­ vändighet inneburit en minskning av satsningen på forskning, utredningar och inventeringar samt industriellt utvecklingsarbete.

Kungl. Maj.ts proposition nr 85 år 1970

5

Styrelsens förslag om fondens fortsatta verksamhet

I sin framställning till chefen för industridepartementet framhåller sty­ relsen för Norrlandsfonden att de största hindren för en kraftigare ex­ pansion av den norrländska industrin är höga kommunikationskostnader, kostnader till följd av outvecklad industriell miljö, begränsade lokala av­ sättningsmöjligheter samt speciella inkörningskostnader. Styrelsen anser det därför motiverat att Norrlandsfonden i framtiden disponerar en större del av sina resurser på sådan verksamhet som påverkar företagens insti­ tutionella miljö, dvs. forskning, utredningar och inventeringar samt in­ dustriellt utvecklingsarbete.

Norrlandsfondens möjlighet att stödja projekt inom hela den utveck­ lingskedja som ligger bakom näringslivets gradvisa utveckling och den erfarenhet Norrlandsfonden härigenom förvärvat bör enligt styrelsens upp­ fattning kunna utnyttjas i högre grad än som hittills varit fallet. Den be­ gränsning av stödet till forskning, utredningar och inventeringar samt in­ dustriellt utvecklingsarbete som skett under perioden 1966—1969 har enligt styrelsen orsakats av den ökade efterfrågan på riskvilligt kapital i samband med industriell utbyggnad som uppstått bl. a. genom tillkomsten av den aktiva lokaliseringspolitiken och den allmänt ökade expansionstak- ten i industrin.

För att balans på arbetsmarknaden i Norrland skall uppnås före år 1980 krävs en fördubbling av den nuvarande tillväxttakten inom industrin

6

även om en utflyttning på ca 150 000 personer accepteras. Det är styrelsens

uppfattning att verksamhet av bl. a. det slag, som fonden kan stödja kom­

mer att få stor betydelse vid försöken att nå detta mål. Detta förutsätter

emellertid nödvändigt en ökning av de ekonomiska resurserna. Beträffande

den behövliga ökningens storlek anför styrelsen följande.

Under tiden den 1 januari 1968—den 30 november 1969 har Norrlands­

fonden beviljat anslag till forskning med 5,1 milj. kr. Den hos fonden

uppmätta efterfrågan på medel för forskning uppgår till ca 4,5 milj. kr. per

år för de två senaste verksamhetsåren. Om ökade ekonomiska resurser ställs

till fondens förfogande, kommer fonden att ta initiativ till ytterligare forsk­

ning. Det sammanlagda behovet av medel för forskningsändamål kan därför

uppskattas till ca 6 milj. kr. per år.

Anslagen till utredningar och inventeringar har under

perioden uppgått till ca 2 milj. kr. per år. Under år 1969 har dock den geo­

logiska undersökningsverksamheten, som ingår i denna del av fondens upp­

gifter ökat kraftigt genom särskilda långsiktiga insatser. Det totala årliga

behovet för utredningar och inventeringar uppskattas av fondens styrelse

till ca 6 milj. kr. per år under de närmaste åren.

Stöd till industriellt utvecklingsarbete är vid sidan av

fondens kreditgivning av omedelbar betydelse för enskilda företag och kan

på relativt kort sikt påtagligt förbättra ett företags utvecklingsmöjligheter.

Den spontana efterfrågan på denna stödform har de senaste åren uppgått

till ca 3 milj. kr. per år. Om Norrlandsfondens ekonomiska resurser utökas

kommer fonden enligt styrelsen att eftersträva en kraftig utökning av den­

na stödverksamhet, bl. a. för att utveckla produkter som är väl avpassade

för tillverkning i Norrland. Produktutvecklingsstödet bör därvid i högre

grad än hittills kombineras med olika typer av undersökningar, t. ex. mark­

nadsanalyser o. d. Det årliga behovet av medel för denna verksamhetsgren

beräknas av styrelsen stiga till ca 6 milj. kr.

Långivningen i samband med industriell utbyggnad har upp­

gått till mellan 13 och 17,4 milj. kr. per år under de senaste åren. Norrlands­

fondens krediter till industriell utbyggnad har oftast karaktären av finan­

siering mot säkerheter som inte är acceptabla för övriga kreditinstitut.

Detta betyder att man ställer pengar till förfogande som kan jämställas

med eget kapital. Till största delen beroende på den snabba expansions-

takten inom industrin i Norrland är nämligen andelen eget kapital i dessa

företag genomsnittligt förhållandevis lågt. En ytterligare ökning av indu-

strialiseringstakten, t. ex. genom ökat lokaliseringsstöd kommer att leda

till ökade anspråk på fondens resurser. Den årliga utlåningen beräknas

med hänsyn till den rådande expansionstakten tillsammans med den ök­

ning av denna takt som eftersträvas, under den närmaste femårsperioden

komma att öka till ca 20 milj. kr.

Kungl. Maj. ts proposition nr 85 år 1970

7

Beloppet för övriga former av medelsdisposition beräknas till ca 2 milj. kr. per år, varav 1 milj. kr. avser administrationskostnader.

Fondstyrelsen beräknar sålunda det sammanlagda årliga medelsbehovet till ca 40 milj. kr.

Den nuvarande stadgan ger Norrlandsfonden små möjligheter att i om­ råden med låg industrialiseringsgrad påtagligt påverka utvecklingen genom stöd till befintliga företag. Styrelsen finner det därför motiverat att de nuvarande möjligheterna kompletteras på sådant sätt att Norrlandsfonden får möjlighet att stödja även projekt, som inte faller inom ramen för be­ greppet manufaktureringsindustri. Som exempel på verksamhet som bör kunna erhålla stöd nämns turism. En sådan möjlighet skulle enligt styrel­ sen kunna få väsentlig betydelse för främjandet av näringslivet i områden, som saknar förutsättning för industrietablering, men där förutsättningar för lönsamma investeringar i andra typer av projekt finns. Skulle Norrlands­ fonden få denna möjlighet, beräknas behovet av årligt medelstillskott öka med ytterligare ca 5 milj. kr. per år. Det sammanlagda årliga medelsbeho­ vet skulle härigenom komma att uppgå till 45 milj. kr.

Norrlandsfondens intäkter av sin verksamhet beräknas under de när­ maste åren uppgå till ca 15 milj. kr. per år. Skillnaden mellan beräknade intäkter — tillskottet av statliga medel inte inräknat — och beräknad me­ delsdisposition uppgår således till ca 30 milj. kr. per år. Norrlandsfondens årliga tillskott av statliga medel skulle därmed behöva ökas från 15 milj. kr. till lägst 30 milj. kr. Denna ökning bör enligt styrelsen kunna ske succes­ sivt med 5 milj. kr. per år under de tre första åren av en ny tioårig verk­ samhetsperiod.

En ökning av den industriella verksamheten i Norrland förutsätter en bredare satsning på de stadier, som föregår produktionen, och som har en fast anknytning till begreppet industrimiljö. Ett industriellt miljöskapande måste till största delen ske genom samhälleliga insatser. Arbetet är för­ enat med stor osäkerhet och stora risker och de påtagliga resultaten i form av ökad industrialisering kommer inte direkt.

Industriproduktionen har sin utgångspunkt i grundforskning och mål- forskning, produktutveckling samt marknads- och andra analyser. Förnyel­ sen av industriproduktion bestäms åtminstone på längre sikt av bredden på de föregående stadierna. Av dessa har grundforskningen den största bredden och påverkar mest storleken på de efterföljande stadierna mål­ forskning, produktutveckling, marknadsföring och produktion.

Norrlandsfonden har enligt sin stadga differentierade möjligheter att disponera sina resurser. Den kommer enligt styrelsen även i framtiden att ägna ett betydande intresse åt de grundläggande problem, som samman­ hänger med företagande i norr vilket innebär att tyngdpunkten i verksam­ heten kommer att förskjutas mot de mera miljöpåverkande delarna av verksamheten.

Kungl. Maj.ts proposition nr 85 år 1970

8

Den resursförstärkning, som Norrlandsfonden eftersträvar, orsakas av en

ambition att vidga de i dag alltför trånga sektorerna för en industriell

expansion i norr. Enligt fondstyrelsen måste den industriella miljön för­

bättras, avståndens negativa verkan minskas och en bas för starkare flöde

av innovationer och nyetableringar skapas genom stöd till målforskning

och produktutveckling. Det är emellertid av största vikt att dessa aktivite­

ter inte får till följd att fondens kreditgivning i samband med industrins

nybyggnad skärs ned. Som tidigare påpekats utgör nämligen Norrlands­

fondens möjlighet till risktagande i samband med finansiering av ett pro­

jekt ofta den faktor, som lösgör de övriga för projektet nödvändiga kredi­

terna. Om Norrlandsfondens kreditgivning skärs ned, skulle den totala

kreditgivningen för utbyggnadsprojekt i Norrland därigenom sjunka långt

mer än enbart kreditminskningen från Norrlandsfonden.

Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1970

Remissyttran dena

Remissinstansernas allmänna bedömning av fondstyrelsens för­

slag angående fondens fortsatta verksamhet är genomgående positiv. Re­

missinstanserna vitsordar att Norrlandsfondens hittillsvarande verksamhet

haft stor betydelse för det norrländska näringslivets utveckling främst

genom dess stöd till industriell utbyggnad, industriellt utvecklingsarbete

samt forskning. Inte minst genom att tillhandahålla riskkapital har fonden

på ett värdefullt sätt kompletterat samhällets övriga stödinsatser. En statlig

lokaliserings- och näringspolitik har visserligen vuxit fram sedan Norr­

landsfondens tillkomst men det finns enligt remissinstanserna därför ingen

anledning ifrågasätta värdet och behovet av en fortsatt fondverksamhet.

Flera remissinstanser har oreserverat tillstyrkt fondstyrelsens förslag.

Bland dessa kan nämnas arbetsmarknadsstyrelsen, statens provningsan-

stalt, STU, Jernkontoret samt TCO. Praktiskt taget alla remissinstanser har

tillstyrkt förslaget och har lämnat endast vissa smärre erinringar mot en­

staka punkter i förslaget.

Remissinstansernas erfarenheter av fondens verksamhet är överlag goda.

Man anser att fondens fristående ställning och den ingående kännedomen

om de lokala förhållandena samt att stödet kunnat lämnas till projekt inom

hela utvecklingskedjan från forskning till industriell produktion varit av

grundläggande betydelse för resultatet av den hittillsvarande verksamheten.

Flera remissinstanser betonar vikten av att fonden får möjlighet att stödja

forsknings- och utvecklingsarbete.

Länsstyrelsen i Norr­

bottens län

framhåller att under den hittillsvarande verksamhetsperioden ca

30 milj. kr. utgått som bidrag utan återbetalningsskyldighet till en rad olika

forskningsprojekt som i annat fall inte torde ha kommit till utförande. Av

dessa är de två största — Metallurgiska forskningsstationen i Luleå och

9

Stiftelsen skogsmekanisering — av vikt inte bara för det norrländska nä­ ringslivet utan kanske i än högre grad för landet i sin helhet.

Västernorr-

lands läns landsting

anser att den kraftiga satsningen på de norrländska

basråvarorna malm och skog motiveras av att dessa under överskådlig tid kommer att förbli basen för det norrländska näringslivet. Landstinget an­ ser dock att en breddning av denna bas är önskvärd. Man bör även satsa på andra produktområden exempelvis med anknytning till elektroteknisk eller annan kvalificerad verkstadsindustri, kemisk industri samt miljövård. Lik­ nande synpunkter framförs av

Svetab,

som framhåller att för att eu ny­

etablering skall bli lönsam och livskraftig på lång sikt satsningen till över­ vägande del måste ske på s. k. teknologitung industri dvs. sådan verksam­ het där forskning, utvecklingsarbete och rationalisering balanserar de av- ståndskostnader av olika slag, som följer med industriell etablering i Norr­ land.

En lokalisering av högre teknisk utbildning till Norrland anses av de remissinstanser som tagit upp denna fråga inte göra en fortsättning av fon­ dens verksamhet mindre aktuell. Remissinstanserna anser tvärtom att fon­ dens möjligheter att verksamt bidra till utvecklingen av det norrländska näringslivet påtagligt kommer att förbättras. Den produktinriktade forsk­ nings- och utvecklingsverksamheten kan väntas komma att öka i omfatt­ ning och ställa ytterligare krav på stöd från fonden. Rektorsämbetet vid

Chalmers tekniska högskola

konstaterar att en utveckling av PFU-enheter

(produktinriktad forsknings- och utvecklingsverksamhet) synes ligga helt i linje med fondens syften. Sådana enheter bör åtminstone inledningsvis finansieras av Norrlandsfonden.

Remissinstanserna är ense om betydelsen av att Norrlandsfonden har möjlighet att göra utredningar och inventeringar som be­ slutsunderlag för en långsiktig avvägning av insatser inom olika områden. Flera remissinstanser understryker önskvärdheten av att möjlighet bereds Norrlandsfonden att i högre grad stödja norrlandsföretag genom utred­ ningar och investeringar.

Sveriges allmänna exportförening

pekar särskilt

på behovet av ökade insatser på marknadsföringsområdet och då inte minst på export. Även

Västernorrlands läns företagareförening ek. för.

framhåller

nödvändigheten av marknadsundersökningar. Fonden bör ha möjligheter att komplettera sina insatser med olika former av marknadsbedömningar vilka inom de enskilda företagen många gånger av kostnadsskäl annars inte skulle bli utförda. Tillverkning av nya produkter och etablerandet av nya produk­ tionsenheter bör inte äga rum förrän totalbedömningen kommit att omfatta även marknadssidan. Ökade insatser synes också behöva göras såväl beträf­ fande mineralinventeringar som utredningar om turism.

Samtliga remissinstanser som kommenterat stödet till industriellt utvecklingsarbete anser att Norrlandsfonden i sin hittillsvarande verksamhet haft stor betydelse när det gällt att förkorta tiden mellan idé

Kungl. Maj.ts proposition nr 85 år 1970

10

och produkt framför allt inom skogsnäringarna men även inom andra verk­

samhetsgrenar.

Norrbottens företagareförening ek. för.

och

länsstgrelsen i

Norrbottens lön

understryker att produktutveckling är särskilt viktig i ett

område av Norrlands karaktär. Särskilt gäller detta Norrbotten som från

industrialiseringssynpunkt är ett ungt län och därför har ett relativt sett

mindre differentierat näringsliv än andra regioner som har långvarig in­

dustriell erfarenhet. Mycket pekar enligt länsstyrelsens uppfattning på att

företagens förmåga att klara den nödvändiga produktutvecklingen är av av­

görande betydelse för resultatet av den lokaliseringspolitiska satsningen.

Det faktiska utvecklingsförloppet stöder denna uppfattning. Den lågt för­

ädlade industrin minskar sin sysselsättning medan industrigrupper med tra­

ditionellt högt förädlade produkter ökar.

Beträffande Norrlandsfondens långivning åt industriell utbygg­

nad anser de flesta remissinstanser att denna verksamhet alltjämt har en

mycket viktig uppgift att fylla som komplettering av det system med stat­

liga insatser för näringslivets utveckling som efterhand har tillkommit.

SHI, länsstgrelsen i Norrbottens län, företagareföreningarna i Norrbotten

och Västerbotten

samt

Svenska kommunförbundet

pekar på att en region

med låg industrialiseringsgrad och odifferentierad struktur snabbt måste

kunna erbjudas krediter med högre risktagande än normalt för att kunna

ändra karaktär. Norrlandsfonden är i många fall den sista och avgörande

länken av kreditinstitut för finansiering av industriella utbyggnadsprojekt

eftersom fonden kan ställa till förfogande det riskvilligaste kapitalet. Denna

funktion har Norrlandsfonden fyllt i första hand då det gällt större lokali­

seringspolitiska etableringar.

STU

påpekar att fondens kreditåtaganden i

samband med stöd till industriell utbyggnad haft större verkan än den di­

rekta medelstilldelningen genom att fondens ställningstaganden inneburit

att kapital kunnat frigöras hos andra kreditinstitut. STU anser därför att

kreditstödet ej kan minskas till förmån för finansiering av andra ändamål.

Svetab

understryker likaså att Norrlandsfonden genom sin möjlighet till sär­

skilt risktagande utgör ett viktigt komplement till andra kreditinstitut.

Länsstgrelsen i Västernorrlands län

anser att Norrlandsfonden i första

hand skall stödja forsknings- och utvecklingsarbete. Fondens resurser bör

koncentreras till de kostnadsposter inom företagen där förutsättningarna

för annan extern finansiering är små. Norrlandsfondens satsning på in­

dustriinvesteringar anser man mindre lämplig med hänsyn till utbyggna­

den av det statliga lokaliseringsstödet.

LO

samt fullmäktige i riksbanken an­

för liknande synpunkter och framhåller att den statliga kreditgivningen med

lokaliseringspolitisk inriktning nu har en helt annan omfattning än när

fonden bildades år 1961.

Nästan samtliga remissinstanser tillstyrker sålunda att Norrlandsfonden

fortsätter sin hittillsvarande verksamhet med en ökad medelstilldelning.

Svenska arbetsgivareföreningen och Sveriges industriförbund har i sitt ge­

Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1970

Kungi. Maj.ts proposition nr 85 år 1970

11

mensamma remissyttrande dock framhållit att en mera långsiktig bedöm­ ning av organisationsfrågorna framstår som en förutsättning för att de me­ delsbehov som föreligger för fortsatta aktiviteter inom den nuvarande ramen skall kunna bedömas.

Så gott som samtliga remissinstanser gillar förslagen från Norrlandsfon­ dens styrelse om en utvidgning av verksamhetsområdet till att omfatta möjlighet att stödja även projekt som inte faller inom ramen för begreppet manufaktureringsindustri. De remissinstanser som särskilt framhållit betydelsen av att Norrlandsfondens förslag realiseras på denna punkt är

SHI, länsstyrelserna i Jämtlands

och

Västerbottens län, konsisto­

riet vid tekniska högskolan i Stockholm, rektorsämbetet vid Chalmers tek­ niska högskola, företagareföreningarna, landstingen

samt

Svenska bank­

föreningen.

Det är väsentligt att fonden ses som ett medel för att generellt

utveckla näringslivet inom Norrland. En betydande och ökande del av satsningarna bör enligt bl. a. SHI ske i annat än traditionell varuproduce- rande industri. Några remissinstanser anser det dock tveksamt om fonden skall få möjlighet att stödja även turism. Med hänvisning till det stora be­ hovet och de begränsade resurserna inom det industriella området tar

läns­

styrelserna i Jämtlands och Västernorrlands län

samt

Jämtlands läns före­

tagareförening

avstånd från fondens förslag att verksamheten skall utökas

att omfatta turism.

Flera remissinstanser pekar på den stora betydelse som Norrlandsfondens regionala anknytning haft.

Jernkontoret

anser att den nära kontak­

ten med det lokala näringslivet och dess utövare, möjligheten till uppfölj­ ning av verksamheten och valfriheten beträffande formerna för stödet med säkerhet har minskat riskerna för felaktiga satsningar väsentligt. Enligt

länsstyrelsen i Norrbottens län

är det av synnerlig vikt att resurserna ad­

ministreras inom den region där de skall användas. Behovet av nära kon­ takt mellan anslagsfördelande organ och stödsökande företag är inte bara fråga om ett väg- och/eller ett tidsavstånd. Det krävs framför allt kun­ skap om den miljö som det aktuella företaget skatt verka i. Det är och kommer i än högre utsträckning att vara fråga om att få riktig kontakt med de små företagen och deras problem. Besvärliga kontaktproblem ur före­ tagarens synvinkel kan medföra att han inte förmår ta de kontakter som behövs för företagets utveckling. Även

Jämtlands läns landsting

framhåller

det värdefulla i att Norrlandsfondens ledning är placerad i Norrland och har till uppgift att främja näringslivets utveckling i denna landsända.

Behovet av samordning av de samhälleliga stödinsat­ serna för Norrland poängteras av flera remissinstanser.

Svenska

kommunförbundet

framhåller att det är väsentligt att en ömsesidig delgiv­

ning och ett utbyte sker av de kunskaper och erfarenheter som finns hos olika organ och institutioner som är verksamma på dessa områden så att dubbelarbete undviks och olägenheterna av en splittring reduceras.

Gles-

12

bijgdsutredningen, Jämtlands läns företagareförening

och

Svenska lands­

tingsförbundet

framför liknande synpunkter.

Svenska utvecklingsaktiebola-

get

betonar vikten av ökat samarbete mellan fonden, Svetab, STU och uL-

vecklingsaktiebolaget.

Bland remissvaren förekommer även förslag om utökat samarbete på

speciella områden.

Västernorrlands län landsting

anser att Norrlandsfonden

i högre grad än f. n. borde kunna verka som en samordnande och i viss

mån styrande instans för all målforskning inom norrlandsregionen. Genom

ett väl utvecklat samarbete med företag, organisationer och institutioner

skulle fonden kunna göra en inventering och prioritering av olika forsk­

ningsområden och projekt till ett forskningsprogram som kontinuerligt

skulle överses. Möjligheten att likartade forskningsprojekt drivs parallellt

med varandra på olika håll skulle bli liten. Likaså borde mineralinven­

teringarna genomföras på likartat sätt i samtliga norrlandslän. Turismen

är ytterligare ett område inom vilket Norrlandsfonden skulle kunna verka

som en samordnande och styrande instans.

Västernorrlands läns företagare­

förening

framför liknande synpunkter på samordningen inom dessa områ­

den. Föreningen pekar även på de möjligheter till direkt samax-bete som

föreligger mellan fonden och föreningen. Föreningen föreslår därför att

möjligheten till ett närmare samarbete på regional basis beaktas främst av

rationella och ekonomiska skäl. Härvidlag bör hänsyn tas till de möjligheter

föreningen har att bistå de företag som erhåller fondens stöd främst med

kontinuerliga insatser på konsultbasis. Föreningen kommer i så fall att

kunna fungera som något av ett fondens regionalkontor.

STU

anser det ändamålsenligt att samarbetet mellan fonden och STU

byggs ut ytterligare och ges fastare former. Samarbetet borde därtill ut­

ökas att omfatta andra organ såsom statens provningsanstalt, SHI samt be­

rörda företagareföreningar. Även universitetet i Umeå och en eventuell högre

teknisk utbildning i Norrland bör vara representerade i detta samarbetsor-

gan.

Svetab

anser att fonden och Svetab kompletterar varandra på ett frukt­

bärande sätt. Svetab har sålunda möjlighet att genom aktieteckning ställa

riskvilligt kapital till förfogande medan Norrlandsfonden har motsvarande

möjlighet genom lån. Svetab framhåller att ett nära samarbete mellan fon­

den och Svetab ökar möjligheterna för exploatering av forsknings- och

utvecklingsresultat i form av nya etableringsprojekt.

Även

SAF

och

Industriförbundet

betonar starkt i sitt gemensamma re­

missvar samordningens betydelse. Omfattningen och karaktären av de prak­

tiska problemen som är förenade med utvecklingen av det norrländska nä­

ringslivet ställer särskilda krav på de berörda serviceorganen. Enligt orga­

nisationernas mening kräver detta en samordning och effektivisering av de

resurser som samhället ställer till förfogande för stöd till det norrländska

näringslivet. En sådan samordning bör i första hand ta sikte på den verk­

samhet som bedrivs av Norrlandsfonden, SHI och företagareföreningarna.

Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1970

13

Därigenom skapas enligt organisationerna möjligheter att utforma utred­ ningsverksamhet, kapitalstöd, rådgivning och utbildningsinsatser på ett sätt som är direkt anpassat till det norrländska näringslivets förhållanden och behov. Samtidigt bör möjligheterna att åstadkomma en praktisk sam­ ordning med de berörda organens aktiviteter och det statliga lokaliserings­ stödet beaktas.

De båda organisationerna understryker också att en samordning inte i första hand bör syfta till en organisatorisk sammanslagning av berörda in­ stitutioner. Väsentligare är att olika aktiviteter planeras och genomförs un­ der enhetlig ledning. Organisationerna ifrågasätter om inte Norrlandsfon­ den skulle kunna handha denna samordnande uppgift, även om andra samordningsalternativ bör kunna övervägas.

I fråga om behovet av samordning av de olika statliga, kommunala och andra organ som f. n. på olika sätt skall stimulera näringslivet i Norrland finner

Jämtlands läns landsting

det av vikt att pröva om inte någon form

av norrlandsberedning för näringslivet skulle kunna organiseras. Denna skulle förslagsvis ha ledamöter från Norrlandsfonden, landstingen, läns­ arbetsnämnderna, företagareföreningarna, STU, SHI, statens provningsan- stalt, Svenska utvecklingsaktiebolaget och Svetab. Landstinget anser att Norrlandsfonden är det lämpligaste organet att sammankalla och samman­ hålla denna norrlandsberedning. Även

SHI

understryker att en samordning

och lämplig arbetsfördelning mellan de olika organen med hänsyn till re­ surser och kompetensområde måste åstadkommas.

Remissinstansernas uppfattning skiljer sig i fråga om hur lång period fondens verksamhet bör planeras. Bland de remissinstanser som förordar en kortare tidsperiod än tio år märks

SHI, länsstyrelserna i Jämtlands och

Våsternorrlands län, SAF-Industriförbundet

samt

Svenska bankföreningen.

SHI anför att redan inom väsentligt kortare tid än tio år sådana förskjut­ ningar kan uppstå inom näringslivet eller övriga organs verksamhet att in­ riktningen och omfattningen av Norrlandsfondens verksamhet kan behöva omprövas.

Förslaget att det årliga medelstillskottet ökas till lägst 30 milj. kr. har i regel inte föranlett några erinringar från remissinstanserna. Tvärtom stöd­ jer så gott som alla remissinstanser oreserverat fondens förslag om ökad medelstilldelning.

LO

säger dock att en eventuell utökning av Norrlandsfon­

den bör anstå eftersom lokaliserings- och regionalpolitikens framtida ut­ formning nu är under omprövning. I sitt gemensamma svar anmäler

SAF

och

Industriförbundet

som sin uppfattning att en mera långsiktig bedöm­

ning av organisationsfrågorna är en nödvändig förutsättning för att det fortsatta medelsbehovet skall kunna fastställas.

Några remissinstanser behandlar också frågan om fondens geografiska verksamhetsområde. I allmänhet anses att de fyra nordligaste norrlands- länen utgör ett näringsgeografiskt naturligt verksamhetsområde för Norr­

Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1970

14

landsfonden.

Landstingen i Västerbotten och Västernorrland

förordar dock

att även Gävleborgs län ingår i fondens verksamhetsområde. Fondens för­

läggning till Luleå torde garantera att Norrbottens speciella problem och

möjligheter blir väl observerade. I konsekvens härmed framför några re­

missinstanser att styrelsen utvidgas och får en från sakliga och geografiska

synpunkter representativ sammansättning.

Länsstyrelsen i Västernorrlands

län

anser att styrelsens sammansättning bör ändras på så sätt att vart och

ett av de fyra nordligaste länen blir representerade med lika antal ledamö­

ter. En sådan utvidgning av styrelsen förordas också av

länsstyrelsen och

företagareföreningen i Västerbottens län.

Breddningen av fondens verk­

samhet aktualiserar enligt vissa remissinstanser ändrade former för hur

fondens styrelse utses.

Västernorrlands läns landsting

anser att respektive

landsting eller länsstyrelse ges medinflytande vid valet.

Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1970

Departementschefen

Norrlandsfonden tillkom år 1961 som en stiftelse med syfte att främja

näringslivets framtida utveckling i Norrland. Detta sker genom stöd till så­

dant forsknings- och utvecklingsarbete, som syftar till att vidareförädla

norrländska råvarutillgångar. Fonden medverkar också till främjande av

den norrländska företagsamhetens utveckling och differentiering genom att

stimulera uppkomst och utbyggnad av manufaktureringsindustri, grundad

på norrländska råvaror. Stöd lämnas även i sådana fall, som avser andra än

norrländska råvaror-, om det finns grundad anledning anta, att den under­

stödda verksamheten kommer att medföra bestående sysselsättning för be­

folkningen i Norrland. Vidare tar fonden initiativ till samt lämnar stöd åt

utredningar och inventeringar, som är av betydelse för det norrländska nä­

ringslivet.

Norrlandsfonden har hittills erhållit medel genom att en del av statens

vinst från Luossavaara-Kirunavaara aktiebolag (LKAB) årligen avsatts till

fonden. Sålunda har fonden för vart och ett av åren 1961—1970 tillförsäk­

rats 15 milj. kr. Riksdagen beslöt åren 1961 och 1966 att verksamhetspe­

rioden skulle omfatta fem år. Den andra av dessa perioder utlöper med ut­

gången av innevarande år.

De medel som stått till Norrlandsfondens förfogande har enligt gällande

bestämmelser använts dels som bidrag till forskning, utredningar och inven­

teringar samt industriellt utvecklingsarbete, dels som stöd till industriell ut­

byggnad. Bidragen kan vara försedda med villkor om återbetalningsskyldig-

het eller lämnas i form av förlustgaranti. Då återbetalningsskyldighet före­

ligger utgår marknadsmässig ränta.

Stöd till industriell utbyggnad lämnas i form av medellångt eller långfris­

tigt lån. Lån får under högst tio år vara ränte- och amorteringsfritt. Återbe­

15

talning skall vara fullgjord inom tjugo år. Amorteringstiden kan utsträckas om särskilda skäl föreligger.

Norrlandsfonden har anhållit att medel anslås för fortsatt verksamhet un­ der ytterligare tio år från den 1 juli 1970. Fonden förutsätter att under den­ na tid hittills tillämpade former för verksamheten skall bibehållas men att fonden, om särskilda skäl föreligger, även skall få stödja andra projekt än sådana som kan hänföras till manufaktureringsidustrin. Särskild betydelse fästs vid möjligheterna att bidra till en förbättrad industriell miljö. Fonden föreslår att det årliga medelstillskottet skall ökas till lägst 30 milj. kr.

I sin sammanfattning av verksamheten och redovisning av erfarenheter och synpunkter har Norrlandsfonden gett underlag för en bedömning av- fondens fortsatta verksamhet för näringslivets utveckling i Norrland. Härav framgår att de uppgifter som åvilar Norrlandsfonden utgör en viktig del av lokaliserings- och regionalpolitiken i Norrland. Detta förhållande markeras f. ö. inte bara genom fondens egen redovisning och dess förslag utan också genom remissinstansernas överlag positiva yttranden. De innehåller i flera fall förslag om en bredare samverkan mellan fonden och andra organ i syfte att främja den industriella miljön i Norrland.

Enligt min uppfattning har Norrlandsfonden ovedersägiigen befäst sin ställning och ombesörjt sina uppgifter på ett sätt som väl motiverar att dess verksamhet fortsätter och ytterligare byggs ut. Med denna allmänt stödda uppfattning som bakgrund skall jag nu närmare behandla frågan om Norr­ landsfonden som ett regionalt näringspolitiskt organ och dess ställning och uppgifter i det norrländska näringslivet. Jag ämnar först behandla Norr­ landsfondens hittills primära uppgifter. Därefter behandlas vissa industri- politiska uppgifter som jag anser att fonden bör ombesörja i nära samver­ kan med andra centrala och lokala organ för att öka fondens möjligheter att på det regionala planet effektivt främja en industriell utveckling i Norr­ land.

Vad angår fondens stöd till

forsknings- och utvecklingsarbete

bör erinras

om att detta i allmänhet ges genom bidrag till målforskningsprojekt, som ut­ förs av forskningsinstitutioner, företag eller enskilda personer. Bidragen lämnas dels till forskningsprojekt, dels till utgifter för investeringar i bygg­ nader och anläggningar samt utrustning. I sin hemställan har Norrlands­ fonden betonat att en satsning på forsknings- och utvecklingsprojekt positivt påverkar den industriella miljön. Från fondens sida har i sammanhanget även framhållits att dess möjligheter att stödja forskningsprojekt minskat på grund av den starka efterfrågan från näringslivet av stöd till industriell utbyggnad och nyetablering. I flera remissyttranden poängteras att fonden har en unik möjlighet att stödja projekt inom hela den utvecklingskedja som ligger bakom näringslivets gradvisa utveckling. Remissinstanserna tillstyrker en förstärkning av resurserna så att fonden får möjlighet att i än högre grad

Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1970

16

än hittills bidra till att aktiva forskningsinsatser och för det norrländska

näringslivet väsentliga utvecklingsprojekt kan komina till stånd.

Jag anser det väsentligt att fonden fortsätter sitt stöd till forsknings- och

utvecklingsarbete i Norrland. Inte minst viktigt är detta mot bakgrund av

de förslag om högre teknisk utbildning som norrlandsberedningen förordat

(Stencil U 1969: 11). Förslag i detta ärende avses bli anmält senare i vår.

Jag vill här understryka att Norrlandsfonden bör medverka till upprät­

tandet av sådana produktionsinriktade forsknings- och utvecklingsenhe­

ter som norrlandsberedningen föreslagit. Sådana enheter är, som under­

strukits från remisshåll, viktiga inslag i näringspolitiken.

I de fall stödet avser specificerade forsknings- och utvecklingsprojekt bör

det vara förenat med krav på villkorlig återbetalningsskyldighet. Överens­

stämmelse med de former för stöd som tillämpas av styrelsen för teknisk ut­

veckling skall råda. Fonden bör därtill kunna lämna lån till byggnader, an­

läggningar och utrustning av investeringskaraktär. I kostnaderna för de

forsknings- och utvecklingsprojekt som fonden stöder bör inräknas samt­

liga kostnadsslag, dvs. såväl drift- som kapitalkostnader. Härigenom möj­

liggörs kostnadsjämförelser såväl mellan de olika projekt som fonden stö­

der som mellan sådana projekt och andra forsknings- och utvecklingspro­

jekt i Sverige. Av särskild betydelse är en fullständig kostnadsredovisning

i de fall institutionernas resurser utnyttjas för skilda ändamål som forsk­

nings- och utvecklingsverksamhet, utbildning, provning och kontrollverk­

samhet, annan uppdragsverksamhet osv.

Norrlandsfonden har ofta tagit initiativ till

utredningar och inventeringar

för att få starkare beslutsunderlag för eventuella följ dprojekt eller som bas

för en långsiktig avvägning av insatser inom specifika branscher. Som

exempel härpå anförs bl. a. mineralinventeringar och utredningar om tu­

rism m. m.

Det är angeläget att Norrlandsfonden även i fortsättningen tar initiativ

till olika utredningar och inventeringar samt bidrar ekonomiskt till deras

fullgörande. Jag utgår från att utredningarna och inventeringarna sker i

samverkan med myndigheter och organ som har närings- och lokaliserings-

politiska uppgifter inom fondens verksamhetsområde.

Bidrag till

industriellt utvecklingsarbete

är den stödform som vid sidan

av kreditgivning till industriell utbyggnad direkt kommer enskilda företag

tillgodo och som på relativt kort sikt kan innebära påtagliga förbättringar

i ett företags utvecklingstakt. Norrlandsfondens möjlighet att helt eller del­

vis överta riskerna i ett industriellt utvecklingsarbete framstår enligt fon­

den och remissinstanserna som ytterst värdefull. En kraftig utökning av

denna verksamhet är angelägen inte minst när det gäller behovet av att

utveckla produkter som är väl avpassade för produktion i Norrland. Pro­

duktutvecklingsstödet bör i högre grad än hittills kombineras med olika

slag av undersökningar, t. ex. marknadsanalyser.

Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1970

17

Jag har nyss betonat önskvärdheten av ytterligare insatser för forsknings- ocli utvecklingsarbete. Dessa har nära anknytning till de åtgärder som mås­ te främjas inom det industriella utvecklingsarbetet och som måste ske i samklang med övriga åtgärder för en bättre industriell miljö. I likhet med flera remissinstanser vill jag därför understryka betydelsen av att fonden kan ställa ytterligare riskvilligt kapital till förfogande inte minst för den innovationsbetonade industrin.

Jag vill samtidigt framhålla vikten av att den industriella utvecklingen i Norrland sker inom ramen av den för hela landet gemensamma närings­ politiska målsättningen. Den norrländska företagsamhetens utveckling och differentiering kan inte göras beroende enbart av norrländska regionala intressen och resurser. Det är därför betydelsefullt att Norrlandsfonden i sitt utvecklingsarbete samverkar även med organ som är belägna utanför regionen. Härigenom bör möjligheterna till det norrländska näringslivets utveckling ytterligare ökas.

Vad jag senast anfört gäller också Norrlandsfondens verksamhet i fråga om

industriell utbyggnad.

Vid sidan av det statliga lokaliseringsstödet ut­

gör Norrlandsfondens långivning en betydelsefull faktor för den norrländs­ ka industrins utbyggnad. Fondens lån har ofta karaktären av komplement till företagens eget kapital. Fonden och remissinstanserna framhåller att en ytterligare ökning av industrialiseringstakten, t. ex. genom ökat lokalise­ ringsstöd eller på annat sätt, kommer att leda till ökade anspråk på fondens resurser. Det betonas också, att fonden som komplement till andra kredit­ institut möjliggjort lösgörandet av ytterligare för ett projekt nödvändiga krediter.

Fonden har anhållit att, om särskilda skäl föreligger, dess stöd skall kunna omfatta även andra projekt än sådana som kan hänföras till manu- faktureringsindustrin. Härvid har turism angetts som exempel. Fonden framhåller att med den föreslagna utvidgningen avses att främja närings­ livet i områden som saknar förutsättningar för industrietablering men i vilka det finns förutsättningar för lönsamma investeringar i andra typer av projekt. Remissinstanserna har även på denna punkt uttalat sig till förmån för fondens förslag.

Jag ansluter mig i huvudsak till förslaget och anser att riktlinjerna för fondens verksamhet bör jämkas på sådant sätt att fonden får möjlighet till vidgade stödinsatser. Jag vill dock erinra om att när fonden år 1966 fick möjlighet att lämna stöd även i andra etableringsfall än som är grun­ dade på norrländska råvaror detta skedde under det uttryckliga villkoret, att det skall finnas grundad anledning anta att stödet i varje särskilt fall medför bestående sysselsättning för befolkningen i Norrland. Givetvis mås­ te detta villkor också gälla vid en ytterligare utvidgning av kompetensom­ rådet. Vidare bör självfallet de riktlinjer för den regionalpolitiska utveck- lingsplaneringen följas som godkänts av 1969 års riksdag (länsplanering

Kungl. Maj.ts proposition nr 85 år 1970

18

1967) och som ytterligare kommer att konkretiseras i de regionala hand­

lingsprogram (länsprogram 1970) som nu utarbetas av länsstyrelserna/

planeringsråden.

Jag vill i anslutning härtill understryka att fonden bör iaktta försiktig­

het i stödengagemang utanför den näringslivsverksamhet som bedrivs med

industriella metoder och under industriella former. Norrlandsfonden bör

sålunda följa de normer som uppställs för vad som är stödberättigad verk­

samhet enligt det förslag chefen för inrikesdepartementet tidigare denna

dag framlagt om det statliga lokaliseringsstödet. Detta innebär att Norr­

landsfonden bör kunna ekonomiskt stödja utbyggnaden av industriservice­

företag. Med sådana avses företag vilkas verksamhet är helt eller huvud­

sakligen inriktad på att utföra sådana tjänster åt industrin som är av di­

rekt betydelse för produktionen. Beträffande fondstyrelsens förslag att

stödverksamheten bör kunna omfatta turism vill jag erinra om att chefen

för jordbruksdepartementet tillkallat sakkunniga för planering av turist­

anläggningar och friluftsområden m. m. De sakkunnigas arbete skall sär­

skilt avse Norrland och i största möjliga utsträckning inriktas på tillska­

pandet av arbetskraftsintensiva projekt. I avvaktan på resultatet av denna

utredning bör Norrlandsfonden inte engagera sig i stöd till anläggandet

av hotell eller liknande turistanläggningar.

Synnerligen betydelsefulla i Norrlandsfondens fortsatta verksamhet blir

dess insatser för en bättre

industriell miljö.

Fonden har själv understrukit

detta och utgår från att tyngdpunkten i dess verksamhet kommer att för­

skjutas mot de mer miljöpåverkande delarna av verksamheten. De remiss­

instanser som mer ingående kommenterat fondens verksamhet och förslag

har på skilda sätt markerat behovet härav. Flera remissinstanser i Norr­

land men även centrala organ har härvid framhållit vikten av ökad sam­

verkan mellan fonden och andra institutioner, varvid Norrlandsfonden fö­

reslås få rollen som en regional samordnare av den industriella miljöns

främjande i Norrland.

En regional industriell service är ett viktigt medel att förbättra den in­

dustriella miljön. Ett väsentligt mål för samhällets insatser, inte minst på

samhällsplaneringens område, bör vara att skapa en miljö, som överhuvud

ger goda betingelser för en positiv utveckling av näringslivet. Härvid måste

givetvis beaktas att betingelserna för industriell expansion varierar mellan

olika delar av landet.

Från samhällets sida har i ökad omfattning den industriella miljöns be­

tydelse för företagens utveckling uppmärksammats. Detta intresse har na­

turligen främst knutits till de mindre och medelstora företagens utveck­

lingsmöjligheter. Åtgärder har vidtagits t. ex. genom stöd till utbildning

(statens institut för hantverk och industri) samt konsultverksamhet och

kreditgivning (Norrlandsfonden, företagareföreningarna).

Jag anser en ytterligare förstärkning av de utvecklingsstimulerande och

Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1970

19

företagsinriktade serviceinsatserna för en bättre industriell miljö angelä­ gen. Dessa insatser bör i första hand omfatta följande tre servicegrupper.

1. Utbildning (fortbildning) av företagsledare och arbetsledande perso­ nal i tekniska, ekonomiska och administrativa frågor inklusive marknads- frågor.

2. Rådgivning (konsulttjänster) i tekniska, ekonomiska och administrati­ va frågor inklusive marknadsföring.

3. Produktutveckling, prototyptillverkning och provning samt andra åt­ gärder för produktionsinriktat forsknings- och utvecklingsarbete. Var och en av dessa tre servicetyper kan omfatta en rad delvis identiska ämnesområden eller funktioner i företagen, t. ex. produktionsplanering, pro­ duktutveckling, provning, teknisk forskning, marknadsföring, administrativ planering, budgetering, kalkylering, redovisning och kapitalanskaffning. En serviceinsats på ett visst område återverkar oftast på andra områden. För att den industriella servicen skall kunna bli effektiv krävs sålunda att den organiseras på sådant sätt att exempelvis ett produktionsplanerings- problem som framkallats av en marknadsföringsinsats kan lösas i omedel­ bar anslutning till denna. Kravet på samordnade serviceinsatser blir star­ kare när man vänder sig till mindre företag och förstärks ytterligare om man vill regionalisera utbudet av service. En samordning och effektivisering av samhällets insatser för närings­ livets utveckling, regionalt och lokalt, är f. n. mest aktuell i Norrland. Flera myndigheter och organisationer är engagerade inom här berörda verksam­ heter och ett visst dubbelarbete liksom en splittring av resurserna förekom­ mer. .lag finner det angeläget, att den regionala industriella servicen i linje med vad som anförts i det föregående snarast byggs ut i Norrland. Även om detta nu sker för att tillgodose specifikt norrländska behov torde en försöksverksamhet på området kunna ge underlag för framtida verksam­ het av motsvarande slag i andra delar av landet. De myndigheter som främst bör medverka i en utbyggd regional indu­ striell service är SHI, statens provningsanstalt och styrelsen för teknisk utveckling. De två förstnämnda har filialer i Norrland och är i färd med att där söka utvidga sina respektive verksamheter. De har i sina remiss­ yttranden framhållit önskvärdheten av ett vidgat samarbete med Norr­ landsfonden och behovet av samordnande insatser. De norrländska företagareföreningarna och landstingen har i sina remiss­ yttranden också framhållit vikten av en samordning och ett utvidgat samar­ bete mellan de olika näringspolitiskt verksamma organen. Även arbetsmark- nadsorganen uttalar intresse för en regional industriell service såsom ett viktigt komplement till arbetsmarknads- och lokaliseringspolitiken. Organisatoriskt synes det lämpligt att den utbyggda och samordnande in­ dustriella serviceverksamhet som jag alltså finner önskvärd i Norrland främ­ jas av Norrlandsfonden i samverkan med nämnda statliga organ. En förut­

Kungl. Maj.ts proposition nr 85 år 1970

20

sättning för att en samhällelig industriell service skall kunna genomföras är

vidare att företagareföreningarna bereds möjlighet att delta. Detsamma bör i

förekommande fall även gälla andra organ.

Utgångspunkten för en bred samverkan måste vara att samordna befintli­

ga resurser på ett så enkelt och effektivt sätt som möjligt. En samordning

nu får dock inte försvåra framtida organisatoriska förändringar av de organ

som kan komma att engageras i åtgärder för den industriella miljöns tillgo­

doseende.

Jag anser att det är av särskild vikt att Sveriges investeringsbank, Svetab

och Svenska utvecklingsaktiebolaget aktivt deltar i utvecklingen av den in­

dustriella miljön i Norrland. Jag vill härvidlag framför allt understryka

Svetabs roll. Samverkan har redan etablerats mellan Svetab och Norrlands­

fonden. En fortsatt och utbyggd samverkan har goda utsikter att bli frukt­

bärande inte minst genom att Svetab har möjlighet att teckna aktier i före­

tag vilkas verksamhet bygger på forsknings- och utvecklingsresultat upp­

nådda genom insatser av Norrlandsfonden. De resurser som Norrlandsfon­

den för sin del förfogar över eller som står till andra samverkande organs

förfogande kan härigenom utnyttjas på ett effektivare sätt till fördel för nä­

ringslivets utveckling i Norrland.

Mot bakgrund av vad jag nu anfört anser jag att Norrlandsfonden inom

ramen för sin kompetens i övrigt skall kunna ta initiativ till en samordnad

utveckling och utbyggnad av den regionala industriella servicen i Norr­

land. Om så skulle visa sig behövligt ankommer det på Kungl. Maj :t att

meddela erforderliga föreskrifter. Det är väsentligt att en samverkan för

en bättre industriell miljö blir väl förankrad hos såväl de centrala myn­

digheterna som de lokala näringspolitiskt verksamma organen. Särskilt de

norrländska landstingen har undan för undan engagerat sig ekonomiskt

och organisatoriskt i näringspolitiska åtgärder, som — i de fall där det ej

redan har skett — med fördel bör kunna samordnas med fondens och före­

tagareföreningarnas verksamhet.

Insatserna för industriell utvecklingsstimulans i form av industriell ser­

vice genom skilda organs samverkan i Norrland bör planeras på ett sådant

sätt att de får en från avnämarsynpunkt ändamålsenlig utformning och in­

riktning. I anslutning till vad jag förut sagt om serviceinsatsernas principiel­

la innehåll finner jag att detta i huvudsak bör ske genom samordning av be­

fintliga och tillkommande resurser avseende marknadsföring, produktions­

teknik, ekonomi och administration, utbildningsverksamhet, teknisk forsk­

ning och utbildning, produktutveckling, prototyptillverkning samt prov­

ningsverksamhet.

De olika huvudmännen bör således inom sina respektive ansvarsområden

i samverkan tillhandahålla och marknadsföra kursverksamhet, förmedling

av innovationer, stimulans av utvecklingsprojekt i företagen, information

och dokumentation, uppdragsforskning, teknisk forskning med anknyt­

Kiingl. Maj:ts proposition nr 85 år 1970

Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1970

21

ning till befintlig industri samt uppbyggnad av provnings- och kontroll­ funktioner i företagen. För åtgärdernas praktiska genomförande bör det vara lämpligt att lokalmässigt åstadkomma en samordning.

I den mån vederbörande organ inte kan svara för angivna serviceformer bör dessa kunna tillgodoses genom avtal med andra organ eller enskilda fö­ retag.

Inom ramen för den s. k. Skelleftestudien har ett försök gjorts att kartläg­ ga industriell miljö och industriell service i Skellefteå A-region. Utredningen har bedrivits i samarbete mellan staden och ekonomiska institutionen vid universitetet i Umeå, sedan den initierats av industridepartementet.

Utredningen, som blev färdig i februari i år, har bl. a. pekat på behovet av att ett särskilt utvecklingscentrum med bl. a. produktutveckling och kvalitetskontroll på sitt program upprättas i Skellefteå. Som exempel på förslag till åtgärder i övrigt må nämnas utökning av informationsverk­ samheten kring industriell service genom inrättandet av ett kontaktorgan samt att komplettera existerande redovisningsservice med ”paket” av ad­ ministrativt inriktade tjänster m. m.

Jag finner det lämpligt att Norrlandsfonden med Skellefteå stad och andra intresserade organ på grundval av studien närmare prövar frågan om ett industriellt utvecklingscentrum i Skellefteå. I sammanhanget vill jag även erinra om norrlandsberedningens förslag om att den avslutande delen av civilingeniörsutbildning i Norrland skall förläggas bl. a. till en planerad produktinriktad forsknings- och utvecklingsenhet i Skellefteå. Det bör så­ lunda ankomma på Norrlandsfonden att som samlande beredningsorgan främja av mig förordad verksamhet vilken bör kunna tjäna som försöks- modell för andra liknande miljöpåverkande åtgärder.

I det föregående har jag närmare utvecklat allmänna synpunkter och rikt­ linjer för en genom Norrlandsfonden främjad samverkan mellan olika cen­ trala och lokala organ i syfte att åstadkomma resurser för en bättre indu­ striell miljö. Jag finner detta lämpligen böra ske genom att Norrlandsfonden inbjuder vederbörande myndigheter och organ att ingå i ett samarbetsråd för den regionala industriella servicens utveckling i Norrland, dvs. de fyra nordligaste länen. I första hand bör inbjudan riktas till statens institut för företagsutveckling, statens provningsanstalt och styrelsen för teknisk utveck­ ling ävensom företagareföreningarna och landstingen. I den mån olika kon­ kreta åtgärder skall vidtas bör det ske genom insatser från de angivna orga­ nens sida.

Vikten av att Norrlandsfonden ökar sin kontaktverksamhet inom Norrland har framhållits av flera remissinstanser. Därvid har förslag framförts om en bredare representation i fondens styrelse, bl. a. genom att landstingen och länsstyrelserna skulle ges medinflytande vid valet av ledamöter.

Enligt nu gällande regler har styrelsen sex av Kungl. Maj :t utsedda leda­ möter. Två skall ha anknytning till det norrländska näringslivet och två till naturvetenskaplig och teknisk forskning. Av de övriga ledamöterna skall

22

minst en vara bosatt i Norrbottens län och vara väl förtrogen med förhållan­

dena där. Bland ledamöterna utser Kungl. Maj :t en ordförande. Styrelsen ut­

ser inom sig en vice ordförande. Styrelsens ledamöter utses för en tid av

högst tre år. Nu gällande förordnanden utlöper med år 1970.

Inte minst med tanke på de ökade insatser som jag förordat beträffande

samverkan mellan Norrlandsfonden och olika organ inom och utom Norr­

land finner jag det befogat att antalet ledamöter ökas. Jag förordar att an­

talet ökas till nio samt att högst lika många suppleanter må utses. Styrelsen

bör alltfort utses av Kungl. Maj :t för en tid av högst tre år. Det bör ankom­

ma på Kungl. Maj :t att tillse att fondens styrelse får en så allsidig samman­

sättning som möjligt med hänsyn till verksamhetens art och omfattning.

Därvid bör representanter för de fyra nordligaste länen utses sedan förslag

till ledamöter inhämtats från ifrågavarande landsting och företagareför­

eningar. Arbetsmarknadsverket bör vara representerat i fonden. Närings­

livet och forskningen bör alltjämt vara representerade i styrelsen. Det bör

ankomma på Kungl. Maj :t att revidera nuvarande stadgar så att de kom­

mer att motsvara de intentioner som här kommit till uttryck.

Norrlandsfondens styrelse har ansett att fondens fortsatta verksamhet bör

fastläggas genom årlig medelstilldelning under en tioårsperiod.

Remissinstanserna har delade meningar om den kommande verksamhets­

periodens längd. Flera remissinstanser framhåller de snabba förändringar

som sker i näringslivet och finner en femårig verksamhetsperiod lämpligast.

Det är viktigt att verksamheten i Norrlandsfonden bevarar sin kontinuitet

och att dess verksamhet inte störs genom osäkerhet om de framtida uppgif­

terna. Detta gäller inte bara gjorda eller kommande åtaganden som sådana

utan också fondens möjligheter att till sig knyta kvalificerad personal. Den

vidgade roll som Norrlandsfonden får genom nya uppgifter på det industriel­

la miljöområdet ställer givetvis ökade anspråk på fondens personella resur­

ser.

Den snabba ekonomiska och tekniska utvecklingen manar emellertid till

viss försiktighet att binda medelstilldelningen till fonden för en längre pe­

riod än fem år. Jag förordar därför att fondens verksamhet prövas vart fem­

te år.

Norrlandsfonden har i sin framställning beräknat att dess årliga tillskott

av statliga medel behöver ökas från nuvarande 15 milj. kr. till lägst 30 milj.

kr. ökningen avses emellertid kunna ske successivt med 5 milj. kr. per år

under de tre första åren av den nya verksamhetsperioden.

De medel som tillförts fonden under den gångna tioårsperioden har till

betydande del tagits i anspråk för lån till industriell utbyggnad. Under se­

nare år har utlåningsverksamheten spelat en växande roll. Samtidigt har

fonden kunnat konsolidera sin ställning genom fondering. Vid ingången

av verksamhetsåret 1970 uppgick de disponibla medlen till drygt 15 milj. kr.

Med hänsyn till vad jag anfört rörande dels utvidgningen av fondens

verksamhetsområde, dels fondens nya funktion som samordnande organ för

Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1970

Kungl. Maj.ts proposition nr 85 år 1970

23

att främja den industriella miljöns utveckling i de fyra nordligaste länen anser jag att ökade medel bör ställas till fondens förfogande.

Jag föreslår sålunda en höjning av medelstilldelningen som i dagens läge bör avvägas så att fonden erhåller 20 milj. kr. i årligt medelstillskott. Vid denna avvägning har jag tagit hänsyn dels till fondens aktuella finansiella ställning, dels till den utökning av det reguljära, av arbetsmarknadsver­ ket administrerade lokaliseringsstöd som chefen för inrikesdepartementet tidigare denna dag förordat och som bl. a. innebär att stöd i form av kredit­ garantier skall kunna ges för att underlätta företagens anskaffning av rö­ relsekapital. Sambandet mellan Norrlandsfondens verksamhet och arbets­ marknadsverkets lokaliseringsstöd understryker angelägenheten av ett nära samarbete mellan fonden och arbetsmarknadsverket.

Fondens verksamhet har hittills praktiskt taget helt finansierats genom avsättning av statens andel av LKAB:s vinstmedel. Jag finner det riktigt att även för den kommande femårsperioden en del av avkastningen av de norr­ bottniska malmtillgångarna via Norrlandsfonden används för att skapa nya arbetstillfällen i Norrland. Eftersom den av mig förordade utvidgningen av fondens verksamhet är ett komplement till den allmänna lokaliseringspoli­ tiken synes det emellertid riktigt att ökningen i medelstilldelningen sker via budgeten.

På grundval av vad jag anfört förordar jag sålunda att en avsättning av statens vinst från LKAB sker till Norrlandsfonden under ytterligare en femårsperiod enligt samma grunder som hittills, nämligen med 15 milj. kr. årligen. Förslag om finansieringen av det ytterligare medelstillskott om 5 milj. kr. som erfordras för att det förordade beloppet, 20 milj. kr., skall uppnås kominer att inom ramen för de lokaliseringspolitiska anslagen framläggas i 1971 års statsverksproposition.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

a) godkänna vad jag i det föregående förordat rörande inriktningen av Norrlandsfondens verksamhet,

b) godkänna, att under en femårsperiod med början år 1971 av vinsten från Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag årligen avsätts 15 milj. kr. till Norrlandsfonden.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med in­ stämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta pro­ tokoll utvisar.

Ur protokollet:

Gunnel Andersson