Prop. 1970:85

('angående Norrlandsfon\xad dens fortsatta verksamhet m. m.',)

Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1970

1

Nr 85

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående Norrlandsfon­

dens fortsatta verksamhet m. m.; given på Stockholms

slott den 13 mars 1970.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av stats­ rådsprotokollet över industriärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departe­ mentschefen hemställt.

GUSTAF ADOLF

Krister Wickman

Kungl. Maj. ts proposition nr 85 år 1970

3

för befolkningen i Norrland. Riksdagen beslutade i enlighet med förslaget.

I särskild framställning den 15 december 1969 har Norrlandsfondens sty­ relse inkommit med förslag angående fondens fortsatta verksamhet. I en till framställningen fogad promemoria, Norrlandsfonden informerar, lämnas en redogörelse för den nuvarande verksamheten.

Över fondens skrivelse har efter remiss yttranden avgetts av domänverket, arbetsmarknadsstyrelsen, statens institut för hantverk och industri (SHI), statens provningsanstalt, styrelsen för teknisk utveckling (STU), länssty­ relserna i Jämtlands, Norrbottens, Västerbottens och Västernorrlands län, konsistorierna vid universitetet i Umeå och tekniska högskolan i Stockholm samt rektorsämbetet vid Chalmers tekniska högskola och tekniska fakul­ teten vid universitetet i Lund, lantbrukshögskolan, fullmäktige i riksban­ ken, företagareföreningarna i Jämtlands, Norrbottens, Västerbottens och Västernorrlands län, glesbygdsutredningen, Sveriges investeringsbank AB, Jernkontoret, Landsorganisationen i Sverige (LO), landstingens förvalt­ ningsutskott i Jämtlands, Norrbottens, Västerbottens och Västernorrlands län, Statsföretag AB, Svenska arbetsgivareföreningen (SAF), Svenska bank­ föreningen, Svenska kommunförbundet, Svenska industrietableringsaktiebo- laget (Svetab), Svenska landstingsförbundet, Svenska sparbanksföreningen, Svenska utvecklingsaktiebolaget, Sveriges allmänna exportförening, Sveri­ ges hantverks- och industriorganisation (SHIO), Sveriges industriförbund, Sveriges mekanförbund samt Tjänstemännens centralorganisation (TCO).

Vid länsstyrelsens i Jämtlands län yttrande har fogats utlåtanden från Västernorrlands och Jämtlands läns handelskammare, Östersunds stad samt Hede kommun. Till länsstyrelsens i Västernorrlands län yttrande har fogats utlåtanden från länsarbetsnämnden i Västernorrlands län, Väster­ norrlands och Jämtlands läns handelskammare, Västernorrlands länsav­ delning av Svenska kommunförbundet, Fosfatbolaget AB, Mo och Domsjö AB samt Svenska Cellulosa Aktiebolaget.

Till konsistoriets vid tekniska högskolan i Stockholm yttrande har fogats en skrivelse från professor T. Westermark. Vid Sveriges hantverks- och industriorganisations yttrande har fogats utlåtande från Jämtland—Härje­ dalens och Västerbottens lappmarks hantverksdistrikt samt Västerbottens och Västernorrlands läns hantverks- och industridistrikt.

Jag anhåller nu att få ta upp frågan om Norrlandsfondens fortsatta verk­ samhet till närmare behandling.

Norrlandsfondens hittillsvarande verksamhet

Norrlandsfonden har till ändamål att främja näringslivets framtida ut­ veckling i Norrland, främst i Norrbottens län. Fonden skall i första hand stödja sådant forsknings- och utvecklingsarbete, som syftar till att vidare­

Av tidigare beviljade anslag, som inte disponerats, har 14,1 milj. kr. åter­ kallats.

De sammanlagda intäkterna under perioden uppgår till 171,1 milj. kr. Av detta belopp utgörs 135 milj. kr. av tillskottet från LKAB, 2,8 milj. kr. av bidrag från fonden för vissa stödåtgärder i malmkommunerna, 23,7 milj. kr. av ränteintäkter samt 9,6 milj. kr. av influtna amorteringar och återbetalda bidrag.

Beträffande stödverksamheten under vardera av de båda perioderna 1962—1965 och 1966—1969 kan nämnas att det totala stödet under perio­ den 1966—1969 med endast 2,1 milj. kr. understeg det stöd som lämna­ des under åren 1962—1965 trots att fonden erhöll statliga medel som med 17,8 milj. kr. understeg anslagen för den föregående perioden. Detta möj­ liggjordes genom en ökning av övriga intäkter, framför allt ränteintäkter och influtna amorteringar.

Krediter för industriell utbyggnad har tilldelats i betydligt större om­ fattning under perioden 1966—1969 än 1962—1965. Detta har med nöd­ vändighet inneburit en minskning av satsningen på forskning, utredningar och inventeringar samt industriellt utvecklingsarbete.

Kungl. Maj.ts proposition nr 85 år 1970

5

Styrelsens förslag om fondens fortsatta verksamhet

I sin framställning till chefen för industridepartementet framhåller sty­ relsen för Norrlandsfonden att de största hindren för en kraftigare ex­ pansion av den norrländska industrin är höga kommunikationskostnader, kostnader till följd av outvecklad industriell miljö, begränsade lokala av­ sättningsmöjligheter samt speciella inkörningskostnader. Styrelsen anser det därför motiverat att Norrlandsfonden i framtiden disponerar en större del av sina resurser på sådan verksamhet som påverkar företagens insti­ tutionella miljö, dvs. forskning, utredningar och inventeringar samt in­ dustriellt utvecklingsarbete.

Norrlandsfondens möjlighet att stödja projekt inom hela den utveck­ lingskedja som ligger bakom näringslivets gradvisa utveckling och den erfarenhet Norrlandsfonden härigenom förvärvat bör enligt styrelsens upp­ fattning kunna utnyttjas i högre grad än som hittills varit fallet. Den be­ gränsning av stödet till forskning, utredningar och inventeringar samt in­ dustriellt utvecklingsarbete som skett under perioden 1966—1969 har enligt styrelsen orsakats av den ökade efterfrågan på riskvilligt kapital i samband med industriell utbyggnad som uppstått bl. a. genom tillkomsten av den aktiva lokaliseringspolitiken och den allmänt ökade expansionstak- ten i industrin.

För att balans på arbetsmarknaden i Norrland skall uppnås före år 1980 krävs en fördubbling av den nuvarande tillväxttakten inom industrin

7

Beloppet för övriga former av medelsdisposition beräknas till ca 2 milj. kr. per år, varav 1 milj. kr. avser administrationskostnader.

Fondstyrelsen beräknar sålunda det sammanlagda årliga medelsbehovet till ca 40 milj. kr.

Den nuvarande stadgan ger Norrlandsfonden små möjligheter att i om­ råden med låg industrialiseringsgrad påtagligt påverka utvecklingen genom stöd till befintliga företag. Styrelsen finner det därför motiverat att de nuvarande möjligheterna kompletteras på sådant sätt att Norrlandsfonden får möjlighet att stödja även projekt, som inte faller inom ramen för be­ greppet manufaktureringsindustri. Som exempel på verksamhet som bör kunna erhålla stöd nämns turism. En sådan möjlighet skulle enligt styrel­ sen kunna få väsentlig betydelse för främjandet av näringslivet i områden, som saknar förutsättning för industrietablering, men där förutsättningar för lönsamma investeringar i andra typer av projekt finns. Skulle Norrlands­ fonden få denna möjlighet, beräknas behovet av årligt medelstillskott öka med ytterligare ca 5 milj. kr. per år. Det sammanlagda årliga medelsbeho­ vet skulle härigenom komma att uppgå till 45 milj. kr.

Norrlandsfondens intäkter av sin verksamhet beräknas under de när­ maste åren uppgå till ca 15 milj. kr. per år. Skillnaden mellan beräknade intäkter — tillskottet av statliga medel inte inräknat — och beräknad me­ delsdisposition uppgår således till ca 30 milj. kr. per år. Norrlandsfondens årliga tillskott av statliga medel skulle därmed behöva ökas från 15 milj. kr. till lägst 30 milj. kr. Denna ökning bör enligt styrelsen kunna ske succes­ sivt med 5 milj. kr. per år under de tre första åren av en ny tioårig verk­ samhetsperiod.

En ökning av den industriella verksamheten i Norrland förutsätter en bredare satsning på de stadier, som föregår produktionen, och som har en fast anknytning till begreppet industrimiljö. Ett industriellt miljöskapande måste till största delen ske genom samhälleliga insatser. Arbetet är för­ enat med stor osäkerhet och stora risker och de påtagliga resultaten i form av ökad industrialisering kommer inte direkt.

Industriproduktionen har sin utgångspunkt i grundforskning och mål- forskning, produktutveckling samt marknads- och andra analyser. Förnyel­ sen av industriproduktion bestäms åtminstone på längre sikt av bredden på de föregående stadierna. Av dessa har grundforskningen den största bredden och påverkar mest storleken på de efterföljande stadierna mål­ forskning, produktutveckling, marknadsföring och produktion.

Norrlandsfonden har enligt sin stadga differentierade möjligheter att disponera sina resurser. Den kommer enligt styrelsen även i framtiden att ägna ett betydande intresse åt de grundläggande problem, som samman­ hänger med företagande i norr vilket innebär att tyngdpunkten i verksam­ heten kommer att förskjutas mot de mera miljöpåverkande delarna av verksamheten.

Kungl. Maj.ts proposition nr 85 år 1970

9

Stiftelsen skogsmekanisering — av vikt inte bara för det norrländska nä­ ringslivet utan kanske i än högre grad för landet i sin helhet.

Västernorr-

lands läns landsting

anser att den kraftiga satsningen på de norrländska

basråvarorna malm och skog motiveras av att dessa under överskådlig tid kommer att förbli basen för det norrländska näringslivet. Landstinget an­ ser dock att en breddning av denna bas är önskvärd. Man bör även satsa på andra produktområden exempelvis med anknytning till elektroteknisk eller annan kvalificerad verkstadsindustri, kemisk industri samt miljövård. Lik­ nande synpunkter framförs av

Svetab,

som framhåller att för att eu ny­

etablering skall bli lönsam och livskraftig på lång sikt satsningen till över­ vägande del måste ske på s. k. teknologitung industri dvs. sådan verksam­ het där forskning, utvecklingsarbete och rationalisering balanserar de av- ståndskostnader av olika slag, som följer med industriell etablering i Norr­ land.

En lokalisering av högre teknisk utbildning till Norrland anses av de remissinstanser som tagit upp denna fråga inte göra en fortsättning av fon­ dens verksamhet mindre aktuell. Remissinstanserna anser tvärtom att fon­ dens möjligheter att verksamt bidra till utvecklingen av det norrländska näringslivet påtagligt kommer att förbättras. Den produktinriktade forsk­ nings- och utvecklingsverksamheten kan väntas komma att öka i omfatt­ ning och ställa ytterligare krav på stöd från fonden. Rektorsämbetet vid

Chalmers tekniska högskola

konstaterar att en utveckling av PFU-enheter

(produktinriktad forsknings- och utvecklingsverksamhet) synes ligga helt i linje med fondens syften. Sådana enheter bör åtminstone inledningsvis finansieras av Norrlandsfonden.

Remissinstanserna är ense om betydelsen av att Norrlandsfonden har möjlighet att göra utredningar och inventeringar som be­ slutsunderlag för en långsiktig avvägning av insatser inom olika områden. Flera remissinstanser understryker önskvärdheten av att möjlighet bereds Norrlandsfonden att i högre grad stödja norrlandsföretag genom utred­ ningar och investeringar.

Sveriges allmänna exportförening

pekar särskilt

på behovet av ökade insatser på marknadsföringsområdet och då inte minst på export. Även

Västernorrlands läns företagareförening ek. för.

framhåller

nödvändigheten av marknadsundersökningar. Fonden bör ha möjligheter att komplettera sina insatser med olika former av marknadsbedömningar vilka inom de enskilda företagen många gånger av kostnadsskäl annars inte skulle bli utförda. Tillverkning av nya produkter och etablerandet av nya produk­ tionsenheter bör inte äga rum förrän totalbedömningen kommit att omfatta även marknadssidan. Ökade insatser synes också behöva göras såväl beträf­ fande mineralinventeringar som utredningar om turism.

Samtliga remissinstanser som kommenterat stödet till industriellt utvecklingsarbete anser att Norrlandsfonden i sin hittillsvarande verksamhet haft stor betydelse när det gällt att förkorta tiden mellan idé

Kungl. Maj.ts proposition nr 85 år 1970

Kungi. Maj.ts proposition nr 85 år 1970

11

mensamma remissyttrande dock framhållit att en mera långsiktig bedöm­ ning av organisationsfrågorna framstår som en förutsättning för att de me­ delsbehov som föreligger för fortsatta aktiviteter inom den nuvarande ramen skall kunna bedömas.

Så gott som samtliga remissinstanser gillar förslagen från Norrlandsfon­ dens styrelse om en utvidgning av verksamhetsområdet till att omfatta möjlighet att stödja även projekt som inte faller inom ramen för begreppet manufaktureringsindustri. De remissinstanser som särskilt framhållit betydelsen av att Norrlandsfondens förslag realiseras på denna punkt är

SHI, länsstyrelserna i Jämtlands

och

Västerbottens län, konsisto­

riet vid tekniska högskolan i Stockholm, rektorsämbetet vid Chalmers tek­ niska högskola, företagareföreningarna, landstingen

samt

Svenska bank­

föreningen.

Det är väsentligt att fonden ses som ett medel för att generellt

utveckla näringslivet inom Norrland. En betydande och ökande del av satsningarna bör enligt bl. a. SHI ske i annat än traditionell varuproduce- rande industri. Några remissinstanser anser det dock tveksamt om fonden skall få möjlighet att stödja även turism. Med hänvisning till det stora be­ hovet och de begränsade resurserna inom det industriella området tar

läns­

styrelserna i Jämtlands och Västernorrlands län

samt

Jämtlands läns före­

tagareförening

avstånd från fondens förslag att verksamheten skall utökas

att omfatta turism.

Flera remissinstanser pekar på den stora betydelse som Norrlandsfondens regionala anknytning haft.

Jernkontoret

anser att den nära kontak­

ten med det lokala näringslivet och dess utövare, möjligheten till uppfölj­ ning av verksamheten och valfriheten beträffande formerna för stödet med säkerhet har minskat riskerna för felaktiga satsningar väsentligt. Enligt

länsstyrelsen i Norrbottens län

är det av synnerlig vikt att resurserna ad­

ministreras inom den region där de skall användas. Behovet av nära kon­ takt mellan anslagsfördelande organ och stödsökande företag är inte bara fråga om ett väg- och/eller ett tidsavstånd. Det krävs framför allt kun­ skap om den miljö som det aktuella företaget skatt verka i. Det är och kommer i än högre utsträckning att vara fråga om att få riktig kontakt med de små företagen och deras problem. Besvärliga kontaktproblem ur före­ tagarens synvinkel kan medföra att han inte förmår ta de kontakter som behövs för företagets utveckling. Även

Jämtlands läns landsting

framhåller

det värdefulla i att Norrlandsfondens ledning är placerad i Norrland och har till uppgift att främja näringslivets utveckling i denna landsända.

Behovet av samordning av de samhälleliga stödinsat­ serna för Norrland poängteras av flera remissinstanser.

Svenska

kommunförbundet

framhåller att det är väsentligt att en ömsesidig delgiv­

ning och ett utbyte sker av de kunskaper och erfarenheter som finns hos olika organ och institutioner som är verksamma på dessa områden så att dubbelarbete undviks och olägenheterna av en splittring reduceras.

Gles-

13

Därigenom skapas enligt organisationerna möjligheter att utforma utred­ ningsverksamhet, kapitalstöd, rådgivning och utbildningsinsatser på ett sätt som är direkt anpassat till det norrländska näringslivets förhållanden och behov. Samtidigt bör möjligheterna att åstadkomma en praktisk sam­ ordning med de berörda organens aktiviteter och det statliga lokaliserings­ stödet beaktas.

De båda organisationerna understryker också att en samordning inte i första hand bör syfta till en organisatorisk sammanslagning av berörda in­ stitutioner. Väsentligare är att olika aktiviteter planeras och genomförs un­ der enhetlig ledning. Organisationerna ifrågasätter om inte Norrlandsfon­ den skulle kunna handha denna samordnande uppgift, även om andra samordningsalternativ bör kunna övervägas.

I fråga om behovet av samordning av de olika statliga, kommunala och andra organ som f. n. på olika sätt skall stimulera näringslivet i Norrland finner

Jämtlands läns landsting

det av vikt att pröva om inte någon form

av norrlandsberedning för näringslivet skulle kunna organiseras. Denna skulle förslagsvis ha ledamöter från Norrlandsfonden, landstingen, läns­ arbetsnämnderna, företagareföreningarna, STU, SHI, statens provningsan- stalt, Svenska utvecklingsaktiebolaget och Svetab. Landstinget anser att Norrlandsfonden är det lämpligaste organet att sammankalla och samman­ hålla denna norrlandsberedning. Även

SHI

understryker att en samordning

och lämplig arbetsfördelning mellan de olika organen med hänsyn till re­ surser och kompetensområde måste åstadkommas.

Remissinstansernas uppfattning skiljer sig i fråga om hur lång period fondens verksamhet bör planeras. Bland de remissinstanser som förordar en kortare tidsperiod än tio år märks

SHI, länsstyrelserna i Jämtlands och

Våsternorrlands län, SAF-Industriförbundet

samt

Svenska bankföreningen.

SHI anför att redan inom väsentligt kortare tid än tio år sådana förskjut­ ningar kan uppstå inom näringslivet eller övriga organs verksamhet att in­ riktningen och omfattningen av Norrlandsfondens verksamhet kan behöva omprövas.

Förslaget att det årliga medelstillskottet ökas till lägst 30 milj. kr. har i regel inte föranlett några erinringar från remissinstanserna. Tvärtom stöd­ jer så gott som alla remissinstanser oreserverat fondens förslag om ökad medelstilldelning.

LO

säger dock att en eventuell utökning av Norrlandsfon­

den bör anstå eftersom lokaliserings- och regionalpolitikens framtida ut­ formning nu är under omprövning. I sitt gemensamma svar anmäler

SAF

och

Industriförbundet

som sin uppfattning att en mera långsiktig bedöm­

ning av organisationsfrågorna är en nödvändig förutsättning för att det fortsatta medelsbehovet skall kunna fastställas.

Några remissinstanser behandlar också frågan om fondens geografiska verksamhetsområde. I allmänhet anses att de fyra nordligaste norrlands- länen utgör ett näringsgeografiskt naturligt verksamhetsområde för Norr­

Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1970

15

talning skall vara fullgjord inom tjugo år. Amorteringstiden kan utsträckas om särskilda skäl föreligger.

Norrlandsfonden har anhållit att medel anslås för fortsatt verksamhet un­ der ytterligare tio år från den 1 juli 1970. Fonden förutsätter att under den­ na tid hittills tillämpade former för verksamheten skall bibehållas men att fonden, om särskilda skäl föreligger, även skall få stödja andra projekt än sådana som kan hänföras till manufaktureringsidustrin. Särskild betydelse fästs vid möjligheterna att bidra till en förbättrad industriell miljö. Fonden föreslår att det årliga medelstillskottet skall ökas till lägst 30 milj. kr.

I sin sammanfattning av verksamheten och redovisning av erfarenheter och synpunkter har Norrlandsfonden gett underlag för en bedömning av- fondens fortsatta verksamhet för näringslivets utveckling i Norrland. Härav framgår att de uppgifter som åvilar Norrlandsfonden utgör en viktig del av lokaliserings- och regionalpolitiken i Norrland. Detta förhållande markeras f. ö. inte bara genom fondens egen redovisning och dess förslag utan också genom remissinstansernas överlag positiva yttranden. De innehåller i flera fall förslag om en bredare samverkan mellan fonden och andra organ i syfte att främja den industriella miljön i Norrland.

Enligt min uppfattning har Norrlandsfonden ovedersägiigen befäst sin ställning och ombesörjt sina uppgifter på ett sätt som väl motiverar att dess verksamhet fortsätter och ytterligare byggs ut. Med denna allmänt stödda uppfattning som bakgrund skall jag nu närmare behandla frågan om Norr­ landsfonden som ett regionalt näringspolitiskt organ och dess ställning och uppgifter i det norrländska näringslivet. Jag ämnar först behandla Norr­ landsfondens hittills primära uppgifter. Därefter behandlas vissa industri- politiska uppgifter som jag anser att fonden bör ombesörja i nära samver­ kan med andra centrala och lokala organ för att öka fondens möjligheter att på det regionala planet effektivt främja en industriell utveckling i Norr­ land.

Vad angår fondens stöd till

forsknings- och utvecklingsarbete

bör erinras

om att detta i allmänhet ges genom bidrag till målforskningsprojekt, som ut­ förs av forskningsinstitutioner, företag eller enskilda personer. Bidragen lämnas dels till forskningsprojekt, dels till utgifter för investeringar i bygg­ nader och anläggningar samt utrustning. I sin hemställan har Norrlands­ fonden betonat att en satsning på forsknings- och utvecklingsprojekt positivt påverkar den industriella miljön. Från fondens sida har i sammanhanget även framhållits att dess möjligheter att stödja forskningsprojekt minskat på grund av den starka efterfrågan från näringslivet av stöd till industriell utbyggnad och nyetablering. I flera remissyttranden poängteras att fonden har en unik möjlighet att stödja projekt inom hela den utvecklingskedja som ligger bakom näringslivets gradvisa utveckling. Remissinstanserna tillstyrker en förstärkning av resurserna så att fonden får möjlighet att i än högre grad

Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1970

17

Jag har nyss betonat önskvärdheten av ytterligare insatser för forsknings- ocli utvecklingsarbete. Dessa har nära anknytning till de åtgärder som mås­ te främjas inom det industriella utvecklingsarbetet och som måste ske i samklang med övriga åtgärder för en bättre industriell miljö. I likhet med flera remissinstanser vill jag därför understryka betydelsen av att fonden kan ställa ytterligare riskvilligt kapital till förfogande inte minst för den innovationsbetonade industrin.

Jag vill samtidigt framhålla vikten av att den industriella utvecklingen i Norrland sker inom ramen av den för hela landet gemensamma närings­ politiska målsättningen. Den norrländska företagsamhetens utveckling och differentiering kan inte göras beroende enbart av norrländska regionala intressen och resurser. Det är därför betydelsefullt att Norrlandsfonden i sitt utvecklingsarbete samverkar även med organ som är belägna utanför regionen. Härigenom bör möjligheterna till det norrländska näringslivets utveckling ytterligare ökas.

Vad jag senast anfört gäller också Norrlandsfondens verksamhet i fråga om

industriell utbyggnad.

Vid sidan av det statliga lokaliseringsstödet ut­

gör Norrlandsfondens långivning en betydelsefull faktor för den norrländs­ ka industrins utbyggnad. Fondens lån har ofta karaktären av komplement till företagens eget kapital. Fonden och remissinstanserna framhåller att en ytterligare ökning av industrialiseringstakten, t. ex. genom ökat lokalise­ ringsstöd eller på annat sätt, kommer att leda till ökade anspråk på fondens resurser. Det betonas också, att fonden som komplement till andra kredit­ institut möjliggjort lösgörandet av ytterligare för ett projekt nödvändiga krediter.

Fonden har anhållit att, om särskilda skäl föreligger, dess stöd skall kunna omfatta även andra projekt än sådana som kan hänföras till manu- faktureringsindustrin. Härvid har turism angetts som exempel. Fonden framhåller att med den föreslagna utvidgningen avses att främja närings­ livet i områden som saknar förutsättningar för industrietablering men i vilka det finns förutsättningar för lönsamma investeringar i andra typer av projekt. Remissinstanserna har även på denna punkt uttalat sig till förmån för fondens förslag.

Jag ansluter mig i huvudsak till förslaget och anser att riktlinjerna för fondens verksamhet bör jämkas på sådant sätt att fonden får möjlighet till vidgade stödinsatser. Jag vill dock erinra om att när fonden år 1966 fick möjlighet att lämna stöd även i andra etableringsfall än som är grun­ dade på norrländska råvaror detta skedde under det uttryckliga villkoret, att det skall finnas grundad anledning anta att stödet i varje särskilt fall medför bestående sysselsättning för befolkningen i Norrland. Givetvis mås­ te detta villkor också gälla vid en ytterligare utvidgning av kompetensom­ rådet. Vidare bör självfallet de riktlinjer för den regionalpolitiska utveck- lingsplaneringen följas som godkänts av 1969 års riksdag (länsplanering

Kungl. Maj.ts proposition nr 85 år 1970

19

företagsinriktade serviceinsatserna för en bättre industriell miljö angelä­ gen. Dessa insatser bör i första hand omfatta följande tre servicegrupper.

1. Utbildning (fortbildning) av företagsledare och arbetsledande perso­ nal i tekniska, ekonomiska och administrativa frågor inklusive marknads- frågor.

2. Rådgivning (konsulttjänster) i tekniska, ekonomiska och administrati­ va frågor inklusive marknadsföring.

3. Produktutveckling, prototyptillverkning och provning samt andra åt­ gärder för produktionsinriktat forsknings- och utvecklingsarbete. Var och en av dessa tre servicetyper kan omfatta en rad delvis identiska ämnesområden eller funktioner i företagen, t. ex. produktionsplanering, pro­ duktutveckling, provning, teknisk forskning, marknadsföring, administrativ planering, budgetering, kalkylering, redovisning och kapitalanskaffning. En serviceinsats på ett visst område återverkar oftast på andra områden. För att den industriella servicen skall kunna bli effektiv krävs sålunda att den organiseras på sådant sätt att exempelvis ett produktionsplanerings- problem som framkallats av en marknadsföringsinsats kan lösas i omedel­ bar anslutning till denna. Kravet på samordnade serviceinsatser blir star­ kare när man vänder sig till mindre företag och förstärks ytterligare om man vill regionalisera utbudet av service. En samordning och effektivisering av samhällets insatser för närings­ livets utveckling, regionalt och lokalt, är f. n. mest aktuell i Norrland. Flera myndigheter och organisationer är engagerade inom här berörda verksam­ heter och ett visst dubbelarbete liksom en splittring av resurserna förekom­ mer. .lag finner det angeläget, att den regionala industriella servicen i linje med vad som anförts i det föregående snarast byggs ut i Norrland. Även om detta nu sker för att tillgodose specifikt norrländska behov torde en försöksverksamhet på området kunna ge underlag för framtida verksam­ het av motsvarande slag i andra delar av landet. De myndigheter som främst bör medverka i en utbyggd regional indu­ striell service är SHI, statens provningsanstalt och styrelsen för teknisk utveckling. De två förstnämnda har filialer i Norrland och är i färd med att där söka utvidga sina respektive verksamheter. De har i sina remiss­ yttranden framhållit önskvärdheten av ett vidgat samarbete med Norr­ landsfonden och behovet av samordnande insatser. De norrländska företagareföreningarna och landstingen har i sina remiss­ yttranden också framhållit vikten av en samordning och ett utvidgat samar­ bete mellan de olika näringspolitiskt verksamma organen. Även arbetsmark- nadsorganen uttalar intresse för en regional industriell service såsom ett viktigt komplement till arbetsmarknads- och lokaliseringspolitiken. Organisatoriskt synes det lämpligt att den utbyggda och samordnande in­ dustriella serviceverksamhet som jag alltså finner önskvärd i Norrland främ­ jas av Norrlandsfonden i samverkan med nämnda statliga organ. En förut­

Kungl. Maj.ts proposition nr 85 år 1970

Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1970

21

ning till befintlig industri samt uppbyggnad av provnings- och kontroll­ funktioner i företagen. För åtgärdernas praktiska genomförande bör det vara lämpligt att lokalmässigt åstadkomma en samordning.

I den mån vederbörande organ inte kan svara för angivna serviceformer bör dessa kunna tillgodoses genom avtal med andra organ eller enskilda fö­ retag.

Inom ramen för den s. k. Skelleftestudien har ett försök gjorts att kartläg­ ga industriell miljö och industriell service i Skellefteå A-region. Utredningen har bedrivits i samarbete mellan staden och ekonomiska institutionen vid universitetet i Umeå, sedan den initierats av industridepartementet.

Utredningen, som blev färdig i februari i år, har bl. a. pekat på behovet av att ett särskilt utvecklingscentrum med bl. a. produktutveckling och kvalitetskontroll på sitt program upprättas i Skellefteå. Som exempel på förslag till åtgärder i övrigt må nämnas utökning av informationsverk­ samheten kring industriell service genom inrättandet av ett kontaktorgan samt att komplettera existerande redovisningsservice med ”paket” av ad­ ministrativt inriktade tjänster m. m.

Jag finner det lämpligt att Norrlandsfonden med Skellefteå stad och andra intresserade organ på grundval av studien närmare prövar frågan om ett industriellt utvecklingscentrum i Skellefteå. I sammanhanget vill jag även erinra om norrlandsberedningens förslag om att den avslutande delen av civilingeniörsutbildning i Norrland skall förläggas bl. a. till en planerad produktinriktad forsknings- och utvecklingsenhet i Skellefteå. Det bör så­ lunda ankomma på Norrlandsfonden att som samlande beredningsorgan främja av mig förordad verksamhet vilken bör kunna tjäna som försöks- modell för andra liknande miljöpåverkande åtgärder.

I det föregående har jag närmare utvecklat allmänna synpunkter och rikt­ linjer för en genom Norrlandsfonden främjad samverkan mellan olika cen­ trala och lokala organ i syfte att åstadkomma resurser för en bättre indu­ striell miljö. Jag finner detta lämpligen böra ske genom att Norrlandsfonden inbjuder vederbörande myndigheter och organ att ingå i ett samarbetsråd för den regionala industriella servicens utveckling i Norrland, dvs. de fyra nordligaste länen. I första hand bör inbjudan riktas till statens institut för företagsutveckling, statens provningsanstalt och styrelsen för teknisk utveck­ ling ävensom företagareföreningarna och landstingen. I den mån olika kon­ kreta åtgärder skall vidtas bör det ske genom insatser från de angivna orga­ nens sida.

Vikten av att Norrlandsfonden ökar sin kontaktverksamhet inom Norrland har framhållits av flera remissinstanser. Därvid har förslag framförts om en bredare representation i fondens styrelse, bl. a. genom att landstingen och länsstyrelserna skulle ges medinflytande vid valet av ledamöter.

Enligt nu gällande regler har styrelsen sex av Kungl. Maj :t utsedda leda­ möter. Två skall ha anknytning till det norrländska näringslivet och två till naturvetenskaplig och teknisk forskning. Av de övriga ledamöterna skall

Kungl. Maj.ts proposition nr 85 år 1970

23

att främja den industriella miljöns utveckling i de fyra nordligaste länen anser jag att ökade medel bör ställas till fondens förfogande.

Jag föreslår sålunda en höjning av medelstilldelningen som i dagens läge bör avvägas så att fonden erhåller 20 milj. kr. i årligt medelstillskott. Vid denna avvägning har jag tagit hänsyn dels till fondens aktuella finansiella ställning, dels till den utökning av det reguljära, av arbetsmarknadsver­ ket administrerade lokaliseringsstöd som chefen för inrikesdepartementet tidigare denna dag förordat och som bl. a. innebär att stöd i form av kredit­ garantier skall kunna ges för att underlätta företagens anskaffning av rö­ relsekapital. Sambandet mellan Norrlandsfondens verksamhet och arbets­ marknadsverkets lokaliseringsstöd understryker angelägenheten av ett nära samarbete mellan fonden och arbetsmarknadsverket.

Fondens verksamhet har hittills praktiskt taget helt finansierats genom avsättning av statens andel av LKAB:s vinstmedel. Jag finner det riktigt att även för den kommande femårsperioden en del av avkastningen av de norr­ bottniska malmtillgångarna via Norrlandsfonden används för att skapa nya arbetstillfällen i Norrland. Eftersom den av mig förordade utvidgningen av fondens verksamhet är ett komplement till den allmänna lokaliseringspoli­ tiken synes det emellertid riktigt att ökningen i medelstilldelningen sker via budgeten.

På grundval av vad jag anfört förordar jag sålunda att en avsättning av statens vinst från LKAB sker till Norrlandsfonden under ytterligare en femårsperiod enligt samma grunder som hittills, nämligen med 15 milj. kr. årligen. Förslag om finansieringen av det ytterligare medelstillskott om 5 milj. kr. som erfordras för att det förordade beloppet, 20 milj. kr., skall uppnås kominer att inom ramen för de lokaliseringspolitiska anslagen framläggas i 1971 års statsverksproposition.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

a) godkänna vad jag i det föregående förordat rörande inriktningen av Norrlandsfondens verksamhet,

b) godkänna, att under en femårsperiod med början år 1971 av vinsten från Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag årligen avsätts 15 milj. kr. till Norrlandsfonden.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med in­ stämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta pro­ tokoll utvisar.

Ur protokollet:

Gunnel Andersson