Prop. 1970:96
('angående vissa organisa\xad tionsfrågor rörande försvaret',)
Kungl. Maj:ts proposition nr 96 år 1970
1
Nr 96
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående vissa organisa
tionsfrågor rörande försvaret; given Stockholms slott den 3 april 1970.
Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av proto kollet över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen hemställt.
GUSTAF ADOLF
Sven Andersson
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen läggs fram förslag beträffande flygvapnets förband i stockholmsområdet och flygvapnets skolorganisation. Förslagen innebär att
Roslagens och Svea flygkårer läggs ned. Nuvarande Södertörns flygflottilj
omvandlas till en skolenhet för utbildning i huvudsakligen stridslednings- oc.h luftbevakningstjänst. Nuvarande Hallands flygkår byggs ut till en skol enhet med huvudinriktning på bastjänst.
Vidare föreslås ett principbeslut rörande organisationen av arméns hund skola. Enligt förslaget bör hundskolan få en självständig ställning inom försvaret med egen styrelse och chef. Vid prissättning på skolans produkter m. m. bör full kostnadstäckning eftersträvas samtidigt som skolan garan teras en viss fast avsättning.
1 —Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 saml. Nr 96
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 96 år 1970
Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför Hans
Maj.t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den
3 april 1970.
Närvarande:
Statsministern
P
alme, ministern för utrikes ärendena
N
ilsson, statsråden
S
träng
, A
ndersson
, L
ange
, A
spling
, S
ven
-E
ric
N
ilsson
, L
undkvist
,
G
eijer
, O
dhnoff
, W
ickman
, M
oberg
, B
engtsson
, N
orling
, L
öfberg
,
L
idbom
.
Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Andersson, anmäler efter
gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter vissa organisations
frågor rörande försvaret och anför.
Flygvapnets förband inom stockholmsområdet och flygvapnets
skolorganisation
1968 års riksdagsbeslut m. m.
Försvarets fredsorganisationsutredning — utredningsman f. d. lands
hövdingen Eric Wesström — som tillsattes i februari 1967 lämnade samma
år två delbetänkanden. Utredningen föreslog indragning av Göta flyg
flottilj (F 9) i Göteborg, Roslagens flygkår (F 2) i Hägernäs och Södertörns
flygflottilj (F 18) i Tullinge.
I prop. 1968: 109 föreslogs att F 9 skulle dras in och att F 18 skulle av
vecklas som jaktflottilj. Jag framhöll (s. 88) att man inte borde ta ställning
till en avveckling av flottiljadministrationen vid F 18 eller till en nedlägg
ning av F 2 förrän fredsorganisationsutredningen hade lagt fram fullständiga
förslag om organisationen av flygvapnets förband inom stockholmsområdet
och om flygvapnets skolorganisation. Riksdagen beslöt i enlighet med pro
positionen (SU 124, rskr 282).
Fredsorganisationsutredningen har i december 1968 lämnat ett delbetän
kande om organisation av flygvapnets förband inom stockholmsområdet
och rationalisering av viss skolverksamhet inom flygvapnet (Stencil Fö
1968:5). Förslaget berör främst F 2, Svea flygkår (F 8) i Barkarby, Hal
lands flygkår (F 14) i Halmstad och F 18.
Yttranden över betänkandet har avgetts av överbefälhavaren, chefen för
flygvapnet, fortifikationsförvaltningen, försvarets rationaliseringsinstitut,
statens planverk, luftfartsverket, byggnadsstyrelsen, arbetsmarknadsstyrel
Kungl. Maj:ts proposition nr 96 år 1970
3
sen, länsstyrelsen i Stockholms län, stockholmstraktens regionplanenämnd, Botkyrka, Järfälla och Täby kommuner, Landsorganisationen i Sverige (LO) som bifogat yttrande av Försvarsverkens Civila Personals Förbund (FCPF), Sveriges Akademikers Centralorganisation (SACO), Statstjänste- männens Riksförbund (SR) och Tjänstemännens Centralorganisations stats- tjänstemannasektion (TCO-S).
Efter remissbehandlingen ansågs en överarbetning i vissa avseenden av utredningens förslag nödvändig, innan organisationsfrågorna underställdes riksdagen. Överarbetningen har utförts av en särskild arbetsgrupp inom för svarsdepartementet. Gruppen har i december 1969 redovisat resultatet av sin granskning i en promemoria (Stencil Fö 1969: 8).
Yttranden över gruppens förslag har avgetts av överbefälhavaren — efter hörande av chefen för flygvapnet — fortifikationsförvaltningen, för svarets materielverk, försvarets rationaliseringsinstitut, LO som bifogat yttrande av FCPF, TCO-S, SR och SACO.
Försvarets fredsorganisationsutredning har vidare i december 1969 läm nat ett delbetänkande (Stencil Fö 1969: 5) om indragning av flottilj admini strationen vid Östgöta flygflottilj (F 3). Betänkandet har remissbehandlats. Beredningen av frågan pågår.
Nuvarande organisation
Roslagens flygkår (F 2)
Roslagens flygkår ligger vid Hägernäs intill Stora Värtan i Täby kom mun ca 15 km norr om Stockholm. Kåren disponerar totalt ca 68 ha mark, varav ca fyra ha arrenderas. Kasernområdet omfattar ca 48 ha medan återstående ca 20 ha används för markstridsutbildning. Någon flygverk samhet förekommer inte och kåren har inget flygfält.
F 2 är ett skolförband. Kåren är organiserad med ■— förutom kårstab — stridslednings- och luftbevakningsskola (STRILS), teleteknisk skola (FTTS), flygtrafikledningsskola (FTLS) samt kadett- och aspirantskola för marklinjen (KAS/M). Dessutom ingår ett utbildnings- och specialkompani (U/S komp.) i kårens organisation. Under kårchefen lyder administrativt en regional telematerielverkstad (TV 2).
Vid STRILS utbildas officerare, underofficerare, underbefäl, kadetter, aspiranter och värnpliktiga i främst stridslednings- och luftbevaknings- (stril-)tjänst samt robot-, luftförsvars- och motmedelstaktik. Skolan har 800—900 elever om året. Vid skolan finns 37 fasta lärare. Utbildningen är beroende av tillgång till specialinredda utrymmen för simulatorer och ut- bildningsanläggningar. En ny simulatoranläggning projekteras och beräknas kunna tas i drift under år 1972.
FTTS ger teoretisk utbildning i tekniska ämnen samt om databehand-
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 96 år 1970
lingsmateriel och markradarmateriel. Vid skolan utbildas främst tekniker
men den meddelar även andra kategorier personal den tekniska undervis
ning som krävs vid andra skolor inom F 2, t. ex. STRILS. Skolan har ca 500
elever om året. Vid skolan finns 41 fasta lärare.
FTLS ger grundutbildning och vidareutbildning för trafikledarpersonal.
Normalantalet elever är ca 100 om året. Vid skolan finns fyra fasta lärare.
KAS/M utbildar blivande officerare, reservofficerare och ingenjörer i
striltjänst. Skolan är beroende av anläggningar och lärare vid STRILS.
Antalet elever är 70—75 om året. Vid skolan finns fem fasta lärare.
U/S komp. svarar för den allmänt militära utbildningen vid skolorna och
för den grundläggande värnpliktsutbildningen. Dessutom svarar kompaniets
värnpliktiga för vakt- och transporttjänst samt för vissa tjänster i flygsta
ben. Antalet värnpliktiga är normalt ca 325. Vid kompaniet är placerade 18
instruktörer.
TV 2 svarar för underhåll av telemateriel inom luftförsvarssektor O 5. Vid
verkstaden finns ca 100 civilanställda.
Tillgången på mark vid F 2 är tillräcklig. Kårens skolskjutningsbana är
belägen på mark som är av intresse för Täby kommun. Tillgodoses kommu
nens önskemål behövs mark för en ny skolskjutningsbana.
De flesta av kårens byggnader är uppförda åren 1938—1946 och är i
huvudsak av god standard. Tillgången på lektionssalar och förläggnings-
utrymmen är inte tillfredsställande. Kompletteringar med bl. a. en ny
skolbyggnad och en ny kasern för 100—150 man är inplanerade. Fritids
lokalerna behöver kompletteras liksom personalutrymmena i verkstaden.
Om flygkåren skall behållas räknar chefen för flygvapnet med att kost
naderna för nybyggnads- och iståndsättningsarbeten under den närmaste
20-årsperioden kommer att uppgå till ca 9 milj. kr.
Den 1 oktober 1969 var antalet anställda vid kåren, förutom elever under
utbildning vid skolorna, totalt ca 360 varav 119 militära och civilmilitära
tjänstemän.
Svea flygkår (F 8)
Svea flygkår ligger vid Barkarby på den del av Järvafältet som är belägen
inom Järfälla kommun ca 20 km nordväst om Stockholm. I samband med
att huvuddelen av Järvafältet år 1966 såldes till olika kommuner undantogs
för kårens räkning ett markområde om ca 435 ha. Härav räknas ca 160 ha
som kasernområde och 155 ha som flygfältsområde. Återstoden är avsedd
för övningar i markstrid, skjutbana och skyddsområde för robot. Chefen för
flygvapnet anser att kårens behov av mark är tillgodosett.
F 8 är ett specialförband. Kåren är organiserad med — förutom kårstab
—- två robotdivisioner (varav en skolrobotdivision), en sambands- och
Kungl. Maj:ts proposition nr 96 år 1970
5
transportflygdivision, en helikoptergrupp, ett baskompani, ett specialkom pani och verkstäder. Dessutom är flygvapnets bastjänstskola (FBTS) för lagd till F 8. Kårchefen är tillika chef för luftförsvarssektor O 5 som om fattar i huvudsak hela östra Mellansverige. Inom sektorn bedrivs försöks verksamhet som avser stridslednings- och luftbevakningsorganisationen. Denna verksamhet är knuten till F 8. Inom ramen för verksamheten ingår bl. a. en strilbataljon i kårens organisation.
Vid skolrobotdivisionen grundutbildas operativ och teknisk personal i robotförbanden. 250—300 elever om året får sådan utbildning. Antalet fasta lärare (instruktörer) är 14.
FBTS svarar för utbildningen av personal inom flygvapnets basorganisa tion. Skolan har ca 400 elever om året. Vid skolan finns två fasta lärare.
Kårens utbildningsbetingelser är relativt gynnsamma men kommer att försämras när omgivande delar av Järvafältet blir exploaterade. Start- och landningsbanan är ca 2 000 m lång och lämpar sig även för civil flygtrafik. Någon utbyggnad av banan planeras inte.
Huvuddelen av flygkårens byggnader är uppförda åren 1938—1944 och är till övervägande del av god standard. Kåren disponerar en berghangar och fem ovan jordshangarer. En av dessa utnyttjas av robotförbanden. Åter stående hangarutrymme är tillräckligt för den nuvarande flygverksamheten.
Om verksamheten vid F 8 behålls oförändrad, räknar chefen för flygvap net med att kostnaderna för nybyggnads- och iståndsättningsarbeten kommer att bli ca 9,2 milj. kr. under den närmaste 20-årsperioden.
F 8 är ett av flygvapnets största förband. Vid kåren fanns den 1 oktober 1969 ca 305 anställda, varav 129 civilanställda. I detta antal har inte räknats
med personal som ingår i bl. a. strilbataljon O 5. I genomsnitt tjänstgör 350—400 värnpliktiga vid kåren.
Trots att F 8 inte är en krigsflygflottilj är flygverksamheten omfattande. Transportdivisionen producerar ca 3 700 och helikoptergruppen ca 1 700 flvgtimmar per år. En integrerad trafikledning inom Stockholms terminal område (Svea kontroll) underlättar flygverksamheten. Chefen för F8 an svarar för utbildning och kontroll av bl. a. all helikopterpersonal inom flyg vapnet. Bullerproblemen bedöms vara små, vilket hänger samman med att transportflyget är utrustat med propellerflygplan.
Hallands flygkår (F 14)
Hallands flygkår ligger ca tre km nordväst om Halmstad med omkring hälften av markinnehavet inom Halmstads kommun och hälften inom Sönd- rums kommun. Sammanlagda ytan av kasernområde och flygfältsområde är ca 270 ha. Till detta kommer markstridsområde och målplats om ca 1 550 ha i Tönnersjö, omkring 2,5 mil öster om Halmstad.
F 14 är ett skolförband. Kåren är organiserad med — förutom kårstab —
6
Kungl. Maj:ts proposition nr 96 år 1970
teknisk skola (FTS), signalskola (FSS) och markstridsskola (FMS). I
kårens organisation ingår dessutom specialkompani, verkstad och musikkår.
Vid FTS bedrivs utbildning av teknisk personal på flygplan och basmate-
riel. Skolan har ca 500 elever om året och 65 fasta lärare.
FSS utbildar omkring 150 elever per år i sambandstjänst. Skolan har 30
fasta lärare.
FMS utbildar instruktörer för markstridstjänst och har kurser för annan
personal i flygbasförsvar och skyddstjänsl. Antalet elever är 850—1 000
om året. Skolan har 30 fasta lärare.
Utbildningsbetingelserna vid de tre skolorna bedöms som goda. Genom
omfattande inredningsarbeten i en äldre hangarbyggnad har kåren fått till
gång till ändamålsenliga lektionssalar. Ytterligare ombyggnader av denna
art är möjliga.
På F 14 :s flygfält genomförs normalt ca 3 000 landningar och starter per
år, varav ca en tredjedel faller på det civila trafikflyget.
Flygkårens behov av mark är enligt chefens för flygvapnet uppfattning
tillgodosett under förutsättning att skjutbanorna vid Skedalahed kan be
hållas.
Huvuddelen av förbandets byggnader är uppförda åren 1944—1945. Bygg
nadsbeståndet är till övervägande del av god standard. Större investeringar
krävs främst i fråga om mässar och marketenteri.
Under förutsättning av oförändrad verksamhet vid flygkåren räknar
chefen för flygvapnet med alt kostnaderna för nybyggnads- och iståndsätt-
ningsarbeten under den närmaste 20-årsperioden kommer att uppgå till ca
11,2 milj. kr.
Vid kåren fanns den 1 oktober 1969 392 fast anställda. Av dessa är 276
militär personal och 116 civila. Fast anställda underbefälselever är inräk
nade. Genomsnittligt tjänstgör ca 135 värnpliktiga vid kåren.
Bullerproblemen vid F 14 är små, vilket främst hänger samman med att
flygning med jetdrivna krigsflygplan förekommer endast i undantagsfall. I
en nyligen utarbetad översiktsplan för Halmstads kommunblock påpekas
att flygfältet genom sin belägenhet försvårar stadens utveckling mot väster
och nordväst. Vid överläggningar mellan försvarets fastighetsnämnd, som
har representerat försvaret vid den översiktliga planläggningen, och kom-
inunblocket har emellertid konstaterats att översiktsplanen redovisar så
många andra goda utvecklingsmöjligheter för staden att en flyttning av
flygfältet inte är aktuell under överskådlig tid.
Södertörns flygflottilj (F 18)
Södertörns flygflottilj ligger i Botkyrka kommun vid Tullinge stations
samhälle ca 2 mil sydväst om Stockholm. Flottiljen disponerar totalt ca
Kungl. Maj:ts proposition nr 96 år 1970
7
417 ha statsägd mark — kasernområdet ca 27 ha, flygfältsområdet ca 340
ha och markstridsområdet ca 50 ha — medan ca 23 ha arrenderas för kom
plettering av flygfältsområdet. För målplatsen vid Askö ca 5 mil sydväst om
flottiljen arrenderas ett område om ca 10 ha.
Nedläggning av F 18 som jaktflottilj pågår. Enligt den hittills gällande
planen för avvecklingen skall den ena av flottiljens två divisioner dras in
den 1 januari 1971 och den andra den 1 juli samma år. Återstående upp
gifter för flottiljen är att producera vissa bas- och strilförband och att svara
för mobilisering av vissa strilenheter inom luftförvarssektor O 5.
F 18 är flygvapnets yngsta flottilj. De flesta byggnaderna är uppförda åren
1946—1947 och är i huvudsak av god standard. Kasernerna kräver dock
renovering. Sporthall saknas. Flottiljen disponerar en berghangar och en
hangar av trä.
Under förutsättning att flygverksamheten upphör och ingen annan verk
samhet förläggs till Tullinge beräknas kostnaderna för nybyggnads- och
iståndsättningsarbeten under den närmaste 20-årsperioden till ca 2 milj. kr.
Vid flottiljen fanns den 1 oktober 1969 383 anställda, varav 220 civil-
anställda och 163 militära eller civilmilitära tjänstemän.
Försvarets fredsorganisationsutredning
Utredningens utgångspunkter och överväganden
Erforderligt underlag för utredningsarbetet har lämnats av chefen för
flygvapnet, som till utredningen också har redovisat sin syn på organisa
tionen av flygvapnets förband inom stockholmsområdet. Ett alternativt
organisationsförslag har utarbetats av chefen för F 2 och redovisats för
utredningen av representanter för personalen vid kåren.
Som bakgrund till sina förslag redovisar utredningen överväganden som
bl. a. rör operativa faktorer, samhällsfaktorer, skolverksamhetens framtida
omfattning och vissa brister i nuvarande organisation.
Operativa faktorer
Från allmän operativ synpunkt måste enligt utredningen ställas vissa krav
på flygvapnets fredsorganisation. Denna bör t. ex. byggas upp på sådant sätt
att krigsförberedelsearbetet underlättas och förbanden vid övergång till
krigsorganisation får erforderligt skydd genom snabb spridning till ett till
räckligt antal baser. Utredningen anser att dessa allmänna operativa fak
torer är väsentliga men att en avvägning måste göras mellan kostnaderna
för fredsorganisationen och de operativa kraven.
Både Barkarby och Tullinge är krigsbaser. Från operativ synpunkt är det
— understryker utredningen — i och för sig önskvärt med så många baser
8
som möjligt. Redan detta anses tala för att Barkarby och Tullinge bör be
hållas som krigsbaser. Härtill kommer att dessa baser är utrustade med
berghangarer vilket ökar deras operativa värde. Av långt större betydelse är
emellertid basernas strategiska läge och svårigheten att åstadkomma ersätt-
ningsbaser med motsvarande belägenhet. Mot denna bakgrund anser utred
ningen att det är av stor betydelse att både Barkarby och Tullinge flygfält
med tillhörande berghangarer även i fortsättningen står till förfogande som
krigsbaser.
Utredningen har vidare funnit att det är nödvändigt att den ena av de
båda baserna redan i fredstid är permanent utrustad med någorlunda till
fredsställande möjligheter att betjäna jaktförband. Detta behövs för att
kvarvarande jaktdivisioner inom östra militärområdet skall kunna bedriva
regelbunden övningsverksamhet på basen, vilket är nödvändigt för att basen
i ett skärpt läge omgående skall kunna fungera med tillfredsställande effekt.
Betjäning i fred behövs också av det skälet att basen måste utnyttjas för
incidentberedskapen. Slutligen måste enligt utredningen redan i fredstid
finnas bemanning på basen eftersom möjligheterna att snabbt tillföra större
basförband vid en eventuell samtidig utrymning av stockholmsområdet
kommer att vara begränsade. För att den betjäningskapacitet som alltså
behövs i fred skall bli så allsidig som möjligt och dessutom fås till begrän
sad kostnad är det enligt utredningen betydelsefullt att något flygvapen
förband lokaliseras på basen.
Med utgångspunkt i ca 3 000 starter och landningar om året med jet-
drivna stridsflygplan och flygverksamhet härutöver i samband med vissa
övningar finner utredningen att endast Tullingebasen kan komma i fråga
för övningsverksamhet i fred. Bullerstörningarna anses bli alltför stora
vid Barkarbybasen.
Utredningen har vidare konstaterat att de två robotdivisioner som nu är
lokaliserade till F 8 har stor betydelse från beredskapssynpunkt för luft
försvaret av östra Mellansverige. Med den nedgång av antalet tillgängliga
jaktdivisioner inom Mälardalen som följer av indragningen av F 18 ökar
betydelsen av att fredsgruppera robotdivisionerna så gynnsamt som möjligt
från operativ synpunkt, överbefälhavaren anser att den ena divisionen bör
grupperas i Tullinge och den andra vid F 16 i Uppsala. Utredningen till
styrker detta.
Kraven på resurser för mobiliseringsförberedelser inom stridslednings-
organisationen i östra Mellansverige är stora. Enligt utredningen finns flera
möjligheter att föra över sektorledningsuppgifterna från F8 till andra
myndigheter.
Samhällsfaktorer
Den mark som F 8 disponerar är enligt utredningen av mycket stor bety
delse för samhällsplaneringen. De fem kommuner — Stockholm, Sundby
Kungl. Maj:ts proposition nr 96 år 1970
9
berg, Solna, Sollentuna och Järfälla — inom vilka Järvafältet är beläget, har genom en särskild plankommitté låtit utarbeta förslag till dispositionsplan för bebyggelse av norra Järvafältet. Ett första förslag till dispositionsplan lades fram i januari 1968. Enligt detta skulle betydande delar av flygkårens mark tas i anspråk för andra ändamål än verksamheten vid kåren. I sitt remiss yttrande över planförslaget konstaterade fortifikationsförvaltningen att detta inte är förenligt med verksamheten i fred vid F 8 och inte heller medger att Barkarby flygfält utnyttjas som krigsbas. Förslaget ansågs stå i strid med det mellan staten och kommunerna träffade huvudavtalet om Järvafältet. Enligt ett reviderat förslag till dispositionsplan som plankommittén har offentliggjort i oktober 1968 görs ett betydligt mindre intrång på F8:s område. Det har dock ansetts ofrånkomligt att lägga in två större vägar över området, den ena i dess norra och den andra i dess södra del. Vissa delar av området har också lagts ut som arbetsområde för annan verksamhet än militär eller som grönområde.
Några konkreta planer för ett framtida civilt utnyttjande av F 18:s mark föreligger inte. Botkyrka kommun har tvärtom uttryckt önskemål om att verksamheten på F 18 skall fortsätta. Täby kommun är inte intresserad av F2:s mark för bostadsbyggande men anser att marken kan utnyttjas för andra samhällsnyttiga ändamål om verksamheten vid F 2 läggs ner. Varken för Järfälla eller Täby kommun bedöms en indragning av flygförbanden medföra allvarliga olägenheter från kommunal synpunkt.
Kungl. Maj:ts proposition nr 96 år 1970
Flygvapnets skolorganisation
Utredningen konstaterar att den utbildning som bedrivs inom flygvapnets skolorganisation utgör en väsentlig del av den förbandsproducerande verk samheten. Flygvapnets förbandsproduktion är uppbyggd kring fyra huvud områden i krigsorganisationen, nämligen flygtjänst, luftvärnsrobottjänst, bastjänst och striltjänst. I förbandsproduktionen ingår även ett antal stöd funktioner. Principiellt anses utbildningsorganisationen böra ansluta till indelningen i huvudområden. Utredningen har i detta sammanhang begrän sat sina överväganden till rationaliseringar inom sådana delar av skolorga nisationen som utbildar personal för bas- och striltjänst.
De flygande förbanden kommer enligt utredningen på sikt att minska i antal vid övergång till mera kvalificerade flygplan typer. Utnyttjandegraden av flygplanen väntas dock öka, vilket kommer att ställa ökade krav på led ning samt på bas- och underhållstjänsten. Utredningen bedömer att voly men av bas- och strilutbildningen inte kan reduceras inom överskådlig tid. Ökade möjligheter att utnyttja de stridande förbanden kan tvärtom komma att ställa ökade krav på stril- och basorganisationen.
Den nuvarande organisationen av bas- och strilutbildningen beskriver och kommenterar utredningen på följande sätt. För basutbildningen är
10
Kungl. Maj:ts proposition nr 96 år 1970
huvudlinjen markutbildning på flygplan koncentrerad främst till F 14 i
Halmstad. Av praktiska skäl måste dock en del av utbildningen vara förlagd
till flottilj och avse aktuell flygplantyp.
F 14 som skolförband synes enligt utredningen i stort vara så organiserat
att det motsvarar de krav man kan ställa på en rationell utbildningsenhet
av detta slag. Fn viss överkapacitet finns dock. Den bedöms främst böra ut
nyttjas för att tillföra F 14 delar av den utbildning som f. n. bedrivs vid
flygmaterielförvaltningens teletekniska skola (FFTS) i Västerås. Härigenom
kan utbildningen läggas ned vid denna skola, som enligt utredningen är
för liten för att bestå som självständig enhet.
Den centrala bastjänstutbildningen för personal i viktiga befattningar
vid basförbanden sker f. n. vid flygvapnets bastjänstskola (FBTS) på F 8
i Barkarby. Viss bastjänstutbildning bedrivs dessutom vid flygvapnets mark-
stridsskola (FMS) på F 14 i Halmstad. Till den senare skolan är även för
lagd utbildningen i skyddstjänst för flygvapnets basförband. Uppdelningen
av bastjänst- och markstridsutbildningen på två skolenheter kan enligt ut
redningen inte anses vara rationell. Målet bör vara att på sikt skapa utbild-
ningsanstalter som ansluter till olika huvudområden i krigsorganisationen.
FBTS bör därför enligt utredningen föras över från F 8 till F 14.
Vid FFTS bedrivs viss bas- och underhållsutbildning vid periodiskt anord
nade kurser. Denna utbildning vänder sig till kvalificerade befattnings
havare inom flygvapnets ledningsorganisation m. m. Utredningen anser att
utbildningen bör föras över till FBTS i samband med att verksamheten vid
FFTS upphör. Kvalificerad utbildning i underhållstjänst in. in. bör med
delas vid militärhögskolan.
Inom strilutbildningen vid STRILS har huvudlinjen luftbevak
nings- och stridsledningsutbildning ett betydande antal elever. Linjen bör
enligt utredningen bilda stommen i en särskild utbildningsenhet, till vilken
även bör kunna förläggas annan verksamhet som hänger nära samman med
strilutbildningen. Grundutbildningen är mycket tekniskt betonad och kräver
tillgång till en kvalificerad simulatoranläggning för att kunna bedrivas ratio
nellt. F 2 anses endast delvis fylla kraven på en rationell utbildningsenhet.
Utvecklingsmöjligheterna vid F 2 bedöms också vara begränsade. Den nu
utnyttjade simulatoranläggningen är föråldrad och kräver ersättning inom
en femårsperiod. Ny simulator beräknas kunna levereras under år 1972.
Den till F 2 förlagda KAS/M kräver för sin undervisning tillgång till mot
svarande utbildningsanordningar som finns vid F 2 för den rena strids-
ledningsutbildningen vid STRILS. Beroendet av utbildningsanordningar för
den grundläggande utbildningen anses entydigt tala för att KAS/M även
efter en omorganisation bör förläggas till samma förband som denna skola.
Vid F 2 bedrivs viss teleteknisk utbildning som inte direkt är hänförbar
iill strilutbildningen. Denna utbildning omfattar viss flyg-, tele- och luft-
Kungl. Maj:ts proposition nr 96 år 1970
11
värnsrobotmateriel. Utredningen anser att utbildningen på luftvärnsrobot- materiel bör samordnas med övrig luftvärnsrobotutbildning och förläggas till samma skolenhet som strilutbildningen.
Utredningen finner att bas- och strilutbildningen bör koncentreras till två utbildningsenheter och redovisar en principskiss för denna skolorganisation enligt följande. Enhet för flygplanteknisk utbildning och bas tjänstutbildning
Utbildningsenhetens ansvarsområde föreslås omfatta — grundläggande utbildning av blivande flygtekniker och mästare, — teknisk utbildning för personal av alla kategorier på flygplan-, vapen-,
el-(flygplan) och basmateriel, — mark- (typ-) omskolning av teknisk personal på nya flygplantyper, — grundläggande utbildning av sambands- och trupputbildarpersonal, — operativ utbildning av personal av alla kategorier i sambandstjänst samt — utbildning av personal av alla kategorier i bastjänst och basförsvar.
Enheten föreslås organiseras på chef, stab, fyra-fem skolor, specialkom pani och serviceverkstäder.
Till utbildningsenheten bör enligt utredningen hänföras — nuvarande enheter vid F 14, — nuvarande flygplanteleutbildning vid flygvapnets teletekniska skola
(FTTS) på F 2, -— nuvarande utbildning på flygplantele-, telefax- och radiomateriel vid
flygmaterielförvaltningens teletekniska skola (FFTS) i Västerås samt — del av nuvarande utbildning vid flygvapnets bastjänstskola (FBTS) på
F 8. Den årliga elevgenomströmningen beräknas bli ca 2 000. Den föreslagna skolenheten blir enligt utredningen tillräckligt stor för att tillgodose kraven på rationell och ekonomisk utbildning.
Förslaget innebär bl. a. alt all utbildning i bastjänst inom flygvapnet koncentreras till en utbildningsenhet. Härigenom vinner man enligt utred ningen främst den fördelen att eleverna får såväl grundläggande som till- lämpad utbildning i ett »paket» vilket gör dem direkt användbara i förbands- produktionen och krigsorganisationen. Förslaget innebär vidare att en jäm nare beläggning bör kunna åstadkommas. Härigenom kan den fasta lärar- kadern utnyttjas mer rationellt än nu. Enhet för 1 u f t b e v a k n i n g s- och stridsledningsut- bildning samt stridsledningsteknisk utbildning
Utbildningsenhetens ansvarsområde föreslås omfatta — teleteknisk utbildning för personal av alla kategorier på stridslednings-
och robottelemateriel, — stridsledningsutbildning för operativ personal,
12
Kungl. Maj:ts proposition nr 96 år 1970
— grundläggande och fortsatt utbildning i luftbevaknings- och stridsled-
ningstjänst för personal av alla kategorier,
— grundläggande och fortsatt operativ och teknisk utbildning för personal
av alla kategorier i luftvärnsrobottjänst,
— grundläggande och fortsatt utbildning i flygtrafikledningstjänst för bli
vande trafikledare och trafikledarbiträden samt
— grundläggande och fortsatt utbildning för aspiranter och kadetter på
flygvapnets marklinje.
Enheten föreslås organiseras på chef, stab, fyra skolor, skolrobotdivision,
specialkompani och verkstäder.
Till utbildningsenheten bör enligt utredningen hänföras
—■ nuvarande utbildning vid F 2 med undantag av de underenheter som
förs samman med verksamheten på F 14,
-— nuvarande utbildning vid skolrobotdivisionen på F 8 samt
— del av utbildningen vid FFTS i Västerås.
Den årliga elevgenomströmningen beräknas bli ca 2 500. Enheten blir
enligt utredningen så stor att man på ett effektivt och ekonomiskt sätt kan
utnyttja personal för gemensamma funktioner.
Lokalisering av skolförband i stockholmsområdet
Utredningen bedömer att frågan om rationaliseringar inom flygvapnets
skolorganisation inte kan ses fristående från frågan om lokaliseringen av
flygvapnets stockholmsförband. När det gäller att värdera den komplicerade
frågan om en rationalisering av flygvapnets skolorganisation och en kon
centrering av flygvapnets förband i stockholmsområdet måste man enligt
utredningen ta hänsyn till de operativa faktorer och de synpunkter rörande
samhällsplanering och rationalisering av flygvapnets skolorganisation som
har redovisats i det föregående. Därtill måste de ekonomiska konsekvenser
na och följdverkningarna för berörd personal beaktas. Hänsyn måste vidare
enligt utredningen tas till att det i många sammanhang är fördelaktigt med
egna betjäningsresurser inom stockholmsområdet för flygburna militära per
sonal- och materieltransporter. Utredningen hävdar också att lokaliseringen
av skolverksamhet till stockholmsområdet medför vissa fördelar i utbild-
ningshänseende och att en lokalisering av förband och skolor nära en stor
stad ofta är fördelaktig från rekryteringssynpunkt.
Med dessa faktorer som bakgrund har utredningen värderat följande tre
alternativ beträffande förbandsorganisationen inom stockholmsområdet.
1. F 2 och F 8 behålls i huvudsak oförändrade. F 18 läggs ned som flottilj
men basen behålls som krigsbas. Stridslednings- och mobiliseringsorganisa-
tionen behålls oförändrad.
2. F 2 behålls. F8 läggs ned men basen behålls som krigsbas. Verksam
heten vid F 8 fördelas med huvuddelen på det från flygutbildning friställda
etablissementet vid Tullinge och i övrigt på Fl, F 11 och F 16. Organisa
tionen vid Tullinge begränsas till en reducerad flygkår med resurser för övningsverksamhet på krigsbasen.
3. F 2 och F 8 läggs ned. Basen vid F 8 behålls som krigsbas. Verksamhe ten vid F 2 och F 8 (huvuddelen) förs över till Tullinge samt till Fl, F 11, F 14 och F 16. En flygvapenskola med huvudinriktning på stridslednings- verksamheten organiseras vid Tullinge. Alternativ 1 innebär i huvudsak en fortsättning i nuvarande or ganisation och ett genomförande av 1968 års riksdagsbeslut beträffande F 18. Därtill kommer nedläggning av F 18 :s administration. Kravet på re surser för övningsverksamhet kan tillgodoses. Alternativet kan enligt utred ningen befaras bli en kortsiktig lösning. Pressen från det civila samhället på F 8:s mark bedöms inom en nära framtid sannolikt framtvinga nya ut redningar och omlokaliseringar. Byggnaderna vid F 18 behövs som reserv när det civila samhällets tryck gör det nödvändigt med en omlokalisering av funktionerna vid F 8. Dessutom anses möjligheterna att rationalisera skol verksamheten små enligt detta alternativ. Alternativ 2, som överensstämmer med det förslag som har utar betats av chefen för F 2, tillgodoser enligt utredningen det operativa kravet på en »levande bas» vid Tullinge. Hänsyn tas också till framtida krav inom samhällsplaneringen beträffande F 8:s markområde. Däremot anses möjlig heterna små att rationalisera utbildningsverksamheten utan att kostnaderna för alternativet ökar. Utredningen anser att alternativ 3, som i huvudsak överensstäm mer med chefens för flygvapnet förslag, är det enda som tillgodoser såväl de operativa kraven som kraven från samhällsplanerings- och rationalise- ringssynpunkt. Från ekonomisk synpunkt bedöms alternativet ge betydande rationaliseringsvinster. Detta alternativ är enligt utredningen också att föredra på grund av att Tullinge har god tillgång till mark för den utbild ning som avses enligt alternativ 3. Barkarbyområdet kan enligt utredningen beräknas bli omgivet av bebyggelse på ett helt annat sätt än tullingeområdet. Dessutom förutsätter dispositionsplanen för Järvafältet att ett par större trafikleder dras genom området, vilket försämrar förutsättningarna för markstridsutbildning. Det område som F 2 disponerar anser utredningen vara alltför litet för att man på ett rationellt sätt skall kunna tillgodose kraven från skolorna på sikt. Kedan i dag uppges vissa problem finnas be träffande markstridsutbildningen vid F 2. För att den tillämpade utbildningen skall bli meningsfylld och kunna genomföras på ett effektivt sätt krävs enligt utredningen tillgång till an läggningar med operativ uppgift inom rimligt avstånd. Stridsledningsutbild- ningen kräver t. ex. tillgång till olika typer av stridsledningsanläggningar. Denna utbildning bör dessutom vara lokaliserad så att erforderliga simula torer m. m. kan kopplas in på stridsledningssystemet. Utredningen anser att dessa behov väl kan tillgodoses vid en förläggning i Tullinge.
Kungl. Maj:ts proposition nr 96 år 1970
13
14
Kungl. Maj:ts proposition nr 96 år 1970
Utredningen konstaterar att alternativ 3 medför det största behovet av
att flytta eller friställa personal. Samtidigt framhålls emellertid att om
ställningar på personalsidan i vårt dynamiska samhälle är att betrakta som
ett för den enskilde ofta negativt men från samhällets synpunkt ofrånkom
ligt inslag i den fortgående rationaliseringsprocessen. Utredningen anser
därför att valet av alternativ inte kan styras av det större eller mindre be
hovet av omställningar av personal, även om man måste ta hänsyn till
detta. Däremot anses det självklart att man måste vidta åtgärder som under
lättar omställningarna.
Utredningens organisationsförslag
Utredningens val av alternativ innebär att F 2 och F 8 avvecklas som
fredsadministrationer och att verksamheten vid F 2, F 8 och F 18 omför
delas. Sålunda förläggs bastjänstutbildningen vid flygvapnet till Halmstad
och strilutbildningen till Tullinge. De båda utbildningsenheterna bör enligt
utredningen benämnas Halmstads flygvapen skolor och Södertörns flyg
vapenskolor.
F2
Kårstaben föreslås bli indragen. De tre skolenheterna stridslednings- och
luftbevakningsskolan (STRILS), teletekniska skolan (FTTS) utom flyg-
planteleteknisk utbildning och kadett- och aspirantskolan (KAS/M) samt
utbildnings- och specialkompaniet (U/S komp.) bör enligt utredningen flyttas
till Tullinge. Den flygplantekniska utbildningen är en del av bastjänstutbild
ningen och bör lokaliseras till F 14.
Flygvapnets trafikledningsskolas (FTLS) förläggning har utredningen —
i avvaktan på resultatet av flygtrafikledningskommitténs arbete — inte tagit
ställning till. Utredningens kostnadsberäkningar bygger dock på att skolan
flyttas till Tullinge. Frågan om ny lokalisering av den regionala televerk
staden (TV 2) lämnas också öppen i avvaktan på 1966 års verlcstadsutred-
nings förslag.
Efter en omorganisation enligt utredningens förslag har flygvapnet inte
något behov av F2:s etablissement. Detta kan i stället användas för annan
statlig verksamhet eller säljas. Frågan om dess utnyttjande föreslås utredas
särskilt.
F8
Utredningen räknar med att skolrobotdivisionen vid F 8 förs över till
Tullinge. Den andra robotdivisionen föreslås ingå i Upplands flygflottilj
(F 16) i Uppsala. En av utredningens expertex-, kanslii’ådet Sven Larsson,
uttalar emellertid i ett särskilt yttrande att ett ställningstagande härvidlag
bör och kan anstå tills vidare.
Kungl. Maj:ts proposition nr 96 år 1970
15
Transportflygverksamheten bör enligt utredningen koncentreras till F 1 i Västerås genom att transportflyggruppen vid F 7 (Såtenäs) och transport divisionen vid F 8 förs över dit. Eftersom huvuddelen av flygtransporterna utgår från stockholmsområdet har utredningen övervägt en lokalisering till Tullinge. Denna bas anses dock mindre lämplig för transportflygplan. Här till kommer att investeringsbehoven vid F 1 beräknas bli små.
Utredningen anser att helikoptergruppen bör ligga kvar på F 8 i avvaktan på resultatet av överbefälhavarens utredning om krigsmaktens helikopter verksamhet. Chefen för flygvapnet har dock förordat att verksamheten loka liseras till Södermanlands flygflottilj (Fil) i Nyköping och Blekinge flyg flottilj (F 17) i Ronneby. En sådan lokalisering har utredningen också lagt till grund för sina kostnadsberäkningar.
Flygvapnets bastjänstskola (FBTS) flyttas enligt förslaget till F 14 som härigenom får utbildningsansvar för den samlade bastjänstutbildningen. Utredningen föreslår vidare att den till kåren knutna ledningen för luft- försvarssektor 0 5 ansluts till Västmanlands flygflottilj (Fl) i Västerås men är inte beredd att ta ställning till frågan om Flis ansvar och organi sation som sektorflottilj. Även stridsledningsbataljonen föreslås bli överförd till F 1. Ställning till dess förläggningsplats bör dock tas först efter närmare studier av frågan. Svea kontroll anses böra anslutas till antingen F 1 eller F 16. Resten av den nuvarande verksamheten vid F 8 föreslås upphöra var vid förbandet kan dras in.
Av F8:s område anses försvaret böra behålla flygfältet med tillhörande berganläggningar och ett fåtal ovan jordsbyggnader i anslutning till berg hangaren för att täcka behovet av krigsflygfält. Ett sådant utnyttjande av Barkarby som krigsbas beräknas kunna ske även om fältet används för all mänflyg i fred. För skötseln av basen bör enligt utredningen avses en bas tropp med maskingrupp som är underställd Södertörns flygvapenskolor. Hur återstoden av F8:s mark bör utnyttjas och om den bör behållas i statens ägo eller avyttras anses böra utredas särskilt. Hur det förvaltnings-, krigs förberedelse- och mobiliseringsansvar som nu åvilar chefen för F 8 skall fördelas föreslås också utredas särskilt.
Halmstads flygvapenskolor
Till Halmstads flygvapenskolor koncentreras utbildningen i den omfatt ning som framgår av redogörelsen i det föregående. För utbildningen måste nya lokaler tillkomma.
Södertörns flygvapenskolor
Av den nuvarande organisationen vid F 18 bör enligt utredningen stril- organisationen behållas oförändrad. Vidare bör delar av flottilj staben, spe cialkompaniet och verkstäderna samt ett reducerat baskompani behållas.
16
Till Tullinge bör enligt redogörelsen i det föregående föras delar av F 2 och
b 8 samt radiolänkutbildningen vid FFTS i Västerås, som därmed kan
dras in.
Utredningen anser att organisationen vid Tullinge bör byggas upp med
personal från F2, F 8 och F 18. För att genomföra förslaget krävs en om
fattande byggnation och eventuellt också markförvärv.
En lokalisering till Tullinge av verksamhet enligt utredningens förslag
bedöms inte hindra att flygfältet framdeles i viss omfattning kan få an
vändas även för allmänflyg. Denna fråga föreslås dock utredas närmare av
chefen för flygvapnet. Flygfält och berghangar bör enligt utredningen be
hållas som krigsbas.
Personal
Utredningen räknar med att förslaget berör 863 fast anställda enligt läget
i november 1968. Av denna personal beräknas 567 kunna beredas plats i
den nya organisationen, medan 296 beräknas bli övertaliga. Anställnings
stoppet inom försvaret bör enligt utredningen göra det möjligt att erbjuda
övertalig civil personal nya anställningar inom flygvapnet. Uppskattnings
vis kan 275 tjänster flyttas över från F 18 till den nya administrationen vid
Tullinge. Från F 2 och F 8 bedöms ca 290 nu tillsatta tjänster böra flyttas
över till andra förband som berörs av omorganisationen. Vid tillsättning av
tjänster bör en avvägning ske mellan personal från F 2, F 8 och F 18.
Kostnader
För att genomföra de föreslagna organisationsförändringarna krävs en
ligt utredningen betydande utgifter för investeringar och andra större
byggnadsarbeten. Kostnaderna för byggnads- och iståndsättningsarbeten
uppskattas till 35 milj. kr. Av detta belopp faller 26 milj. kr. på Tullinge.
Vid Fl, Fil, F14 och F 16 behövs sammanlagt ca 9 milj. kr. för investe
ringar m. m. De sålunda beräknade kapitalutgifterna kan enligt utred
ningen minskas med 10 milj. kr. för arbeten som inte behöver utföras vid
F 2 och F 8. En försäljning av dessa båda etablissement beräknas inbringa
lågt räknat (5+25) 30 milj. kr.
Engångsutgifter för teleinstallationer, flyttningar m. m. samt för ersätt
ningar i samband med personalomflyttningar beräknas till 10 milj. kr.
Besparingarna på de årliga driftutgifterna uppskattas till 18,5 milj. kr.,
varav 14,8 milj. kr. avser löner. Vid beräkningen har dock inte tagits hän
syn till den redan beslutade indragningen av flygande förband vid F 18.
För att stimulera till rationaliseringar av detta slag bör enligt utredningen
viss del av engångsutgifterna bestridas av medel utöver den ekonomiska
ramen för det militära försvaret. Beloppet bör motsvara det beräknade salu
värdet av mark och byggnader som friställs genom rationaliseringen.
Utredningen redovisar bl. a. en kostnadsjämförelse med det organisations-
Kungl. Maj:ts proposition nr 96 år 1970
Kungl. Maj:ts proposition nr 96
år
1970
17
alternativ som har förts fram av chefen för F 2. Engångskostnaderna upp
skattas av chefen för F 2 till 28,3 milj. kr. Besparingarna på de årliga drift-
utgifterna beräknas till ca 15 milj. kr., vilket är 3,5 milj. kr. mindre än
enligt utredningens förslag. Skillnaden anses dock kunna begränsas om
annan statlig verksamhet förläggs till de delar av F 18 som inte tas i anspråk
av försvaret.
Genomförande
Tidpunkten för en överflyttning från F 2 och F 8 till de platser som före
slås är enligt utredningen för de flesta enheterna helt beroende av när de
nödvändiga byggnadsarbetena kan genomföras. Detta gäller särskilt Tul
linge. Innan den nya simulatoranläggningen har tagits i bruk, kan inte sko
lorna föras över dit.
Den av utredningen skisserade tidsplanen baseras på den förutsättningen
att principbeslut föreligger före den 1 juli 1969. Därvid skulle F 8 kunna
läggas ned omkring den 1 januari 1973 och F 2 omkring den 1 juli 1973,
dvs. den tidpunkt när den nya strilsimulatorn bör kunna vara installerad
och Södertörns flygvapenskolor i full drift. Den sammanlagda tiden för
planering och flyttning skulle alltså omfatta ca fyra år. Utredningen anser
att denna tid är tillräcklig för att personalfrågorna skall kunna lösas på ett
sätt som är i huvudsak tillfredsställande för både förband och personal.
Remissyttranden
Flertalet remissinstanser biträder eller lämnar huvudpunkterna i utred
ningens förslag utan erinran. En delvis mycket hård kritik framförs dock
av FCPF och TCO-S, som båda anser att utredningen inte kan läggas till
grund för beslut i dessa betydelsefulla frågor. Försvarets rationaliserings
institut anser att principbeslut kan fattas i enlighet med utredningens för
slag men att beslut om tidpunkten för avveckling av F 8 bör uppskjutas tills
vidare.
FCPF understryker nödvändigheten av en samordnad prövning av de
frågor i vilka utredningen avstår från att ta ställning, såsom förläggning av
strilbataljon O 5 samt organisation och lokalisering av TV 2, helikopterverk
samheten och flygvapnets trafikledningsskola. Liknande synpunkter fram
förs av TCO-S.
I fråga om de operativa konsekvenserna framhåller över
befälhavaren att redan genomförda eller beslutade indragningar av flyg
förband med basförband m. m. avsevärt har försämrat luftförsvarets insats-
beredskap i stockholmsområdet. För att luftförsvaret inte skall bli ännu
sämre måste såväl Barkarby som Tullinge behållas som krigsbaser. Möjlig
heter till övning i fred av flygförband m. m. från Tullingebasen måste enligt
2 — Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt. Nr 96
18
Kungl. Maj:ts proposition nr 96 år 1970
överbefälhavaren finnas i minst den omfattning som har föreslagits av
utredningen. För att i någon mån kompensera försvagningen av områdets
luftförsvar är det enligt överbefälhavaren väsentligt att grupperingen av
luftvärnsrobotförbanden snarast fastställs i enlighet med utredningens
förslag.
Överbefälhavaren, vars yttrande får ses mot bakgrund av att riksdagen
redan har fattat beslut om nedläggning av F 18 som jaktflottilj, framhåller
att kuppförsvaret allvarligt kommer att försvagas inom stockholmsområdet
genom nedläggning av F 2 och F 8 i förening med den beslutade flyttningen
från Solna av Svea livgarde (II) och Svea ingenjörregemente (Ing 1). över
befälhavaren är inte beredd att nu föreslå hur problemen skall lösas men
påpekar att denna fråga kan påverka detalj organisationen vid F 18.
Statens planverk framhåller värdet av att försvaret på sätt som sker i
förslaget omprövar sina markdispositioner. Luftfartsverket uttrycker sin
tillfredsställelse över de lättnader för den civila flygtrafiken kring Stock
holm som utredningens förslag innebär. Några remissinstanser — där
ibland två av de berörda kommunerna — tar upp frågan om de olika flottilj-
etablissementens framtida utnyttjande.
Enligt luftfartsverket är det från samhällsplaneringssyn-
punkt knappast något att vinna med en nedläggning av F 2. Även i öv
rigt anser verket det tveksamt om man skall föra över F2:s verksamhet
till F 18 :s etablissement. Länsstyrelsen i Stockholms län har för sin del
inte något att erinra mot att F 2 dras in men förordar att — om staten
ämnar försälja marken — Täby kommun bereds tillfälle att förhandla om
förvärv av den. Täby kommun betonar att det från dess synpunkt är ett
önskemål i första hand att F 2 får ligga kvar inom komunen och i andra
hand att annan statlig verksamhet förläggs dit. Om staten ämnar försälja
marken, är kommunen intresserad av att förvärva den.
Enighet råder om att verksamheten vid F 8 bör läggas ned. Statens plan
verk anser att man bör ta steget fullt ut och ställa hela markområdet till
förfogande för den regionala utbyggnaden. Länsstyrelsen i Stockholms län
är av samma uppfattning och anser det olämpligt att behålla flygfältet.
Flygkårens mark anses i största möjliga utsträckning böra avyttras, varvid
Järfälla kommun bör beredas tillfälle att förhandla om förvärv. Liknande
synpunkter förs fram av Järfälla kommun, som bl. a. konstaterar att F 8
inte har någon avgörande betydelse för ortens näringsliv och att de mark
områden som upptas av flygfältet mycket väl skulle lämpa sig för bostads
bebyggelse.
Med hänsyn till bebyggandet av Järvafältet anser stockholmstraktens
regionplanenämnd det angeläget att Barkarby kan befrias från flygverk
samheten. Barkarby anses inte vara något möjligt alternativ till Tullinge vid
en eventuell omlokalisering av försvarets flygskolor m. m. Däremot har
nämnden inte något att erinra mot att Barkarbyfältet behålls som krigs-
19
flygfält ännu några år. Det anses emellertid inte osannolikt att ett fortsatt
studium av utbyggnadsfrågorna kommer att visa önskvärdheten av att längre
fram avveckla Barkarbyfältet även som krigsflygfält.
Länsstyrelsen i Stockholms län har liksom Botkyrka kommun inte något
att erinra mot att stridsflygverksamheten vid F 18 läggs ned i samband
med att vissa skolenheter förs över dit.
Stockholmstraktens regionplanenämnd erinrar om att F 18 har diskute
rats som ett nytt inrikesflygfält i stället för Bromma. Företagna undersök
ningar uppges tyda på att man i nära anslutning till Tullingefältet skulle
kunna bygga ett civilflygfält. En vidare diskussion om möjligheterna till
förläggning av försvarets flygskolor till annan ort bör därför vara av in
tresse. Flygfältets användbarhet för allmänflyget är enligt luftfartsverket
ytterst begränsad med hänsyn till flygplatsens allmänna utformning och
kringliggande hinder. Flygplatsens eventuella frigörande för delvis civilt
bruk anses därför inte vara något nämnvärt bidrag för att lösa Stockholms
flygplatsfråga, om inte en mycket genomgripande ombyggnad företas.
Vissa synpunkter på skolorganisationen förs fram av SACO
som anser att skolorganisationen vid F 14 bör vara uppdelad på två skilda
skolenheter, en för grundutbildning och en för materielutbildning. Den se
nare bör omfatta all materielutbildning och inte bara flygplanteknisk ut
bildning. Försvarets rationaliseringsinstitut förutsätter att detaljbeslut om
lednings- och skolorganisationen vid Södertörns och Halmstads flygvapen
skolor kommer att föregås av noggranna undersökningar i syfte att ytter
ligare effektivisera verksamheten. TCO-S anser att flygmotorbullret vid
Tullinge sannolikt kommer att inverka menligt på utbildningsverksamheten.
Av verksamheten vid F 8 är det främst transportflygverksam
heten som berörs i remissyttrandena. Från operativ synpunkt har över
befälhavaren inte något att erinra mot att transportdivisionen baseras på
F 1. Lokaliseringen av denna verksamhet bör däremot enligt försvarets
rationaliseringsinstitut utredas ytterligare. Som ett alternativ till förlägg
ning av verksamheten till en flygflottilj bör därvid närmare belysas konse
kvenserna av en förläggning till ett civilt flygfält — i första hand Arlanda.
Mot bakgrund av civilflygets utveckling anser institutet att det finns
skäl att pröva behovet och omfattningen av en särskild flygtransport
organisation inom försvaret. De ekonomiska betingelserna för den militära
flygtransportverksamheten anses böra klarläggas och förutsättningarna för
en affärsmässig drift belysas.
Några remissinstanser har närmare granskat de ekonomiska kon
sekvenserna av utredningens förslag. Försvarets rationaliseringsinsti
tut uppehåller sig särskilt vid de investeringskostnader som krävs vid F 18
och som institutet anser vara stora i förhållande till beräknade vinster. Det
krävs enligt institutet en begränsning av investeringarna vid Tullinge eller
en ytterligare minskning av driftkostnaderna för att de föreslagna åtgär
Kungl. Maj:ts proposition nr 96 år 1970
20
derna skall kunna motiveras från ekonomisk synpunkt. Behålls kravet att
en investering av detta slag skall stå i rimlig proportion till beräknade be
sparingar, bör enligt institutet en noggrann angelägenhetsgradering och
prövning av de angivna investeringarna vid Tullinge ske i syfte att minska
dem.
Rationaliseringsinstitutet erinrar vidare om att överbefälhavaren utreder
lokaliseringen av ett stort antal skolor, myndigheter och institutioner till
hörande försvaret inom stockholmsområdet. Ing 1 :s nuvarande anläggningar
i; Solna uppges endast kunna tillgodose en begränsad del av föreliggande
behov. Det bör därför enligt institutets mening närmare utredas om anlägg
ningarna vid F 2, F 8 samt lokaler som friställs genom att centrala flyg
verkstaden i Västerås läggs ned kan användas för detta ändamål. Vidare
hör hänsyn tas till att de förhållandevis stora utgifter som krävs för att
anpassa kasernanläggningar m. m. till annan verksamhet inte kan koncen
treras till en alltför kort tidsperiod.
TCO-S anmärker på att den framtida användningen av F2:s byggnader
och markområde inte har klarlagts. Vid F 18 kan kapitalkostnaderna enligt
TCO-S komma att öka avsevärt, om det blir nödvändigt med markförvärv
och exploatering av denna mark för byggnadsändamål. Engångskostnaderna
för flyttningar, ersättningar till personal m. m. anses vara för lågt beräk
nade, i synnerhet som utredningen inte har tagit med vissa samhälleliga
insatser i form av omskolning och vidareutbildning av övertalig personal,
bostadsbyggande, bostadslån m. in. Härtill kommer produktionsbortfall och
andra samhälleliga inkomstminskningar.
Luftfartsverket erinrar om att stockholmstraktens enda sjöflygplats finns
vid F 2 och framhåller att den bör behållas för att betjäna civil flygtrafik.
I andra hand anser verket att kostnaderna för en ny bör tas med i beräk
ningarna.
Den föreslagna tidsplanen föranleder bl. a. följande kommentarer.
Överbefälhavaren framhåller att förslaget ger möjligheter att behålla krigs-
divisionerna på F 18 ytterligare någon tid. Detta anges vara fördelaktigt för
personalen och för omskolningsverksamheten. överbefälhavaren föreslår
med anledning härav att beslut om detaljer i tidsprogrammet inte fattas nu.
Chefen för flygvapnet bör få i uppdrag att senare komma in med förslag till
tidsplan för organisationsändringarna.
Enligt försvarets rationaliseringsinstitut är det svårt att förutse, när
beslut om tidpunkten för F8:s indragning kan fattas. Med hänsyn härtill
och eftersom Barkarby flygfält m. m. skall behållas som krigsbas, ifråga
sätter institutet om det inte vore lämpligt att närmare utreda de ekono
miska och personalmässiga konsekvenserna av att F 8 behålls som förband
under en bestämd tid, förslagsvis fem år. Härigenom anses fördelar kunna
vinnas när det gäller personal- och byggnadsplanering m. m.
Den föreslagna tidsplanen innebär enligt arbetsmarknadsstyrelsen att
Kungl. Maj.ts proposition nr 96 år 1970
Kungl. Maj:ts proposition nr 96 år 1970
21
relativt god tid står till förfogande för den personal som blir övertalig och
måste söka ny anställning. Eftersom det inte är möjligt att bedöma situatio
nen på arbetsmarknaden vid tidpunkten för den föreslagna avvecklingen är
det enligt styrelsen av väsentlig betydelse att en så mjuk avveckling som
möjligt eftersträvas. En förutsättning härför uppges vara att personalens
möjligheter till frivillig avgång före den egentliga avvecklingen underlättas
och att uppkomna vakanser så långt möjligt inte återbesätts.
SR anser det nödvändigt att tidpunkten för omorganisationen fastställs
snarast möjligt, så att berörd personal får tillräcklig tid att lösa sina per
sonliga problem i samband med eventuell flyttning m. m.
Personalens situation vid en omorganisation uppmärksammas
från flera håll. Täby kommun, som drabbas särskilt hårt av den föreslagna
omorganisationen, anser det angeläget att — vid en eventuell nedläggning av
F 2 — annan statlig verksamhet blir förlagd till området eller att åtgärder
eljest vidtas i syfte att erbjuda annan anställning för dem som önskar slippa
byta bostadsort. Arbetsmarknadsstyrelsen m. fl. remissinstanser framhåller
vikten av att den äldre arbetskraften i första hand placeras om inom för
svaret och att varsel lämnas arbetsmarknadsmyndigheterna så tidigt som
möjligt, så att personal som behöver omskolning eller vidareutbildning kan
planera för denna i god tid. Försvarets rationaliseringsinstitut förutsätter att
försvarets personalnämnd samordnar de omfattande personalomflyttning
arna med övriga relativt stora omflyttningar av försvarsanställd personal
som kommer att äga rum inom stockholmsområdet i början av 1970-talet.
Huvuddelen av omorganisationen berör —- framhåller SR — enheter som
ligger långt från varandra inom stockholmsområdet. Frågor om rätt till
flyttning, anståndsförmåner in. m. måste enligt förbundet i detta speciella
fall behandlas mer positivt än den praxis rörande s. k. »närfall» som har
tvingats fram av avtalsverket under senare år.
TCO-S ser allvarligt på de problem som i detta sammanhang uppkommer
för de anställda utan att därför vara negativt inställd till rationaliseringar
inom den statliga sektorn. TCO-S ifrågasätter inte möjligheterna att inom
angivna tidsramar lösa uppkommande övertalighets- och andra personal
problem. Resultatet bedöms emellertid i hög grad vara beroende av de åt
gärder som vidtas under omorganisationen och som måste inriktas på att
underlätta omflyttningar och anpassning till nya arbetsuppgifter.
FCPF understryker — liksom TCO-S — att man vid utredningar rörande
nedläggningar, förflyttningar och andra omorganisationer bör i detalj
kartlägga personalförhållanden, t. ex. åldersfördelning, utbildning och yr-
kesvana, boendeförhållanden m. in. Förbundet som är starkt kritiskt mot
utredningens kostnadskalkyler förutser att rationaliseringsvinsterna enligt
utredningens förslag kommer att få betalas av personalen.
22
Kungl. Maj:ts proposition nr 96 år 1970
Arbetsgruppen inom försvarsdepartementet
Arbetsgruppens utgångspunkter och överväganden
Vid remissbehandlingen av fredsorganisationsutredningens betänkande
framfördes vissa kritiska synpunkter på konsekvenserna av organisations-
förslaget. Dessa anmärkningar, som har ansetts böra prövas innan frågan
underställs riksdagen, går i huvudsak ut på att investerings- och istånd-
sättningskostnaderna blir förhållandevis stora (huvuddelen av dessa kost
nader faller i princip på de enheter som förs över från F2), att inte bara
investeringar i byggnader utan även markförvärv kan komma att krävas i
Tullinge och att nedläggningen av både F 2 och F 8 kommer att medföra be
tydande personalproblem. Man har också uttryckt farhågor för att den nya
organisationen i Tullinge kan bli för stor om man enligt utredningens för
slag under en chef för samman sinsemellan mycket olika aktiviteter —
flygtjänst, bastjänst, striltjänst och omfattande utbildningsverksamhet av
skolkaraktär.
Den koncentration av flygvapnets skolverksamhet, som fredsorganisa-
tionsutredningen föreslår, finner arbetsgruppen i likhet med remissinstan
serna väl motiverad. Huvudfrågan för gruppen har därför varit hur verk
samheten vid F 2, F 8 och F 18 bör vara fördelad med de lokaliserings- och
andra förutsättningar som kommer att vara för handen i framtiden. Grup
pen utgår från att F 8 inom en snar framtid måste läggas ned och kon
staterar att därmed i stort sett endast två alternativ, i huvudsak motsvaran
de utredningens alternativ 2 och 3, föreligger.
Med utgångspunkt i detta ställningstagande har arbetsgruppen gjort en
jämförande granskning av utredningens alternativ 3, vilket är det alternativ
som utredningen i huvudsak förordar, och ett alternativ som i allt väsentligt
överensstämmer med utredningens alternativ 2. Därvid har arbetsgruppen
för sin kostnadskalkyl utnyttjat samma underlag som utredningen har haft
för sina beräkningar. Detta har tagits fram av chefen för flygvapnet och
fortifikationsförvaltningen och hänför sig till budgetåret 1967/68. Eftersom
utredningens kalkyl avser en principlösning och alltså inte baseras på en i
detalj utformad organisation, har i kalkylen ingående kostnader beräknats
schablonmässigt med utnyttjande så långt möjligt av de anläggningar som
finns i Tullinge. Det rör sig med andra ord om en planskiss med uppskat
tade kostnader som kan påverkas av förändringar i den skisserade organisa
tionen, av faktorer som under angivna förhållanden inte kan förutses i detalj
och av felmarginaler etc.
I utredningens betänkande redovisas vidare kostnader med fördelning
på de flygförband som berörs av omorganisationen. Någon fördelning av
kostnader på enheter som ingår i förbanden har utredningen däremot inte
genomfört. För att kunna göra en kostnadsmässig granskning av de två
organisationsalternativ som föreligger har arbetsgruppen ansett det nöd
vändigt att få kostnaderna så långt möjligt specificerade på förbandens olika enheter.
Arbetsgruppen har lagt ned ett betydande arbete på att få fram ett lik värdigt jämförelsematerial. Den kostnadsuppskattning som förelåg beträf fande utredningens förslag har härvid fått vara styrande. Det alternativ, som arbetsgruppen har prövat mot fredsorganisationsutredningens förslag, ansluter sig i fråga om såväl organisationsuppbyggnad som beräkningsgrun der så nära som möjligt till utredningsförslaget. De byggnadsåtgärder som behövs vid Tullinge samt vid Fl, Fil, F14 och F 16 har överslagsmässigt kostnadsuppskattats av fortifikationsförvaltningen.
Arbetsgruppen gör vid sin kostnadsredovisning samma uppdelning av kostnaderna som utredningen. Gruppen skiljer således mellan kostnader av engångskaraktär och årliga driftkostnader. Till den förra kategorien hänförs inte bara investeringar och större iståndsättningar utan även vissa kostnader på driftsidan som behövs för att genomföra omorganisationen, såsom kost nader för inventarier och teleinstallationer m. m., flyttningskostnader samt avgångsförmåner och vissa andra personalkostnader. Driftkostnaderna redovisas med fördelning på löner och omkostnader.
Arbetsgruppen har vid sin granskning funnit att investeringar och övriga engångskostnader blir 7 120 000 kr. lägre om man väljer det av gruppen prövade alternativet i stället för det som utredningen förordar.
Såväl utredningens förslag som det av arbetsgruppen prövade alternativet medför en minskning av de årliga driftkostnaderna. Utredningen uppnår emellertid med sitt förslag en besparing som är (18 056 000 — 12 705 000) 5 351 000 kr. större för år.
Engångskostnaderna blir alltså lägre enligt det alternativ som arbets gruppen har prövat men minskningen kompenserar inte på något sätt de ökade driftkostnaderna. Mot den kapitalvinst om ca 7 milj. kr. som arbets gruppen kan redovisa skall ställas besparingarna på driftsidan, som under en tioårsperiod blir drygt 50 milj. kr. större enligt utredningens förslag. Det negativa utfallet av kostnadsjämförelsen beror i allt väsentligt på att verk samheten i arbetsgruppens alternativ är fördelad på två etablissement och belastas med två sinsemellan fristående administrationer. Besparingarna på driftsidan uppnås framför allt genom personalminskning. Antalet anställda i den verksamhet som berörs av omorganisationen uppgick den 1 oktober 1969 till 1 291. Den nya organisationen kan enligt föreliggande alternativ beräknas sysselsätta 1 000 respektive 1 110 personer. Utredningens förslag kräver alltså (1 110 —- 1 000) 110 färre anställda.
Arbetsgruppen framhåller att den är väl medveten om bristerna i det underlag som finns att tillgå för kostnadsberäkningarna. Besparingarna på driftsidan uppges dock under alla förhållanden bli så mycket större, om man följer utredningens förslag, att det alternativ som arbetsgruppen har prövat inte bör komma i fråga.
Kungl. Maj:ts proposition nr 96 år 1970
23
24
Kungl. Maj.ts proposition nr 96 år 1970
Arbetsgruppens förslag
Arbetsgruppen anser att mycket starka skäl talar för att fredsorganisa-
tionsutredningens förslag i huvudsak bör genomföras. Flygvapnets utbild
ning av personal för markbunden tjänst bör alltså koncentreras till två
förband, ett med huvudinriktning på bastjänst i Halmstad och ett
med huvudinriktning på striltjänst i Tullinge. Arbetsgruppen delar
utredningens uppfattning att de båda skolförbanden lämpligen bör kallas
Halmstads flygvapenskolor (FVH) och Södertörns flygvapenskolor (FVS).
Utredningens förslag biträds dock inte i alla delar. Sålunda föreslår ar
betsgruppen att både skolrobotdivisionen och övningsro-
botdivisionen flyttas från F 8 till Tullinge. Genom en fortsatt sam-
basering av divisionerna räknar arbetsgruppen med att den kvalificerade
personalen kommer att kunna utnyttjas bättre än om divisionerna skiljs åt.
Beträffande flygtransport divisionen som utredningen vill
koncentrera till F 1 i Västerås erinrar arbetsgruppen om att chefen för
flygvapnet våren 1969 har fått i uppdrag att i samråd med försvarets mate
rielverk och försvarets fabriksverk, numera förenade fabriksverken, förbe
reda en överföring av transportflygenheterna vid F 7 och F 8 till F 1 och
avge förslag till tidsplan in. m. för överföringen som om möjligt skall vara
genomförd den 1 januari 1971. Arbetsgruppen har liksom utredningen sär
skilt prövat frågan om att lokalisera transportflyget till Tullinge. Gruppen
har därvid funnit att en sådan placering är olämplig. Bl. a. skulle en för
läggning av transportflyget till F 18 kräva förändringar av banförhållanden
m. m., som av fortifikationsförvaltningen beräknats kosta omkring 60 milj.
kr. Ett annat alternativ, som försvarets rationaliseringsinstitut berör i sitt
remissyttrande över utredningsförslaget, är en förläggning av transport
flyget till ett civilt flygfält, i första hand Arlanda. Detta alternativ kommer
enligt arbetsgruppen att prövas i samband med den utredning som chefen
för flygvapnet har fått i uppdrag att utföra. Arbetsgruppen anser att resul
tatet av denna utredning bör föreligga innan man tar ställning till frågan
om transportflygets lokalisering.
I fråga om lokaliseringen av helikoptergruppen anser
arbetsgruppen att den nuvarande helikopterverksamheten vid F 8 bör förläg
gas till F 11 och F 17.
Den av arbetsgruppen föreslagna omorganisationen medför betydande
förändringar för de anställda vid berörda förband. Arbetsgruppen har där
för i samarbete med försvarets personalnämnd genomfört en omfattande
kartläggning av den personal som berörs av förslaget. Denna kart
läggning av de enskildas förhållanden avser läget den 1 maj 1969. Materia
let omfattar uppgifter för varje enskild person om placering i organisatio
nen, levnadsålder, anställningsform, lön, anställningstid i statens tjänst och
vid försvaret, familjeförhållanden, pensioneringsförhållanden, bostadsför
hållanden samt resväg, färdsätt och resekostnad till nuvarande arbetsplats.
Undersökningen av personalens anställnings- och levnadsförhållanden bör
enligt arbetsgruppen följas upp kontinuerligt. Arbetsgruppen räknar med
att materialet, sedan beslut om en omorganisation har fattats, skall utgöra
underlag för bedömning av de åtgärder — för grupper och enskilda — som
bör vidtas för att underlätta övergången till nya anställningar m. in. I nuva
rande läge har arbetsgruppen i första hand sökt att få fram underlag för
beräkning av de personalkostnader som kan uppkomma vid ett genomfö
rande av gruppens förslag.
Arbetsgruppen har kommit fram till att antalet anställda vid berörda för
band i stockholmsområdet och FFTS i Västerås uppgår till sammanlagt
1 068. I detta antal har inte medräknats personal som ingår i strilbataljon
O 5 och Svea kontroll, eftersom denna personal inte kommer att byta arbets
plats vid omorganisationen. I samband med föreslagna förflyttningar m. in.
av verksamheten kommer, med de utgångspunkter arbetsgruppen har haft,
674 personer att kunna erbjudas fortsatt anställning. Av dessa kan 509
beredas anställning vid Tullinge. Verksamheten för 26 anställda förläggs
till F 14 i Halmstad. För 38 anställda sker en överföring av verksamheten
till andra förband. Personal som tillhör TV 2 är med hänsyn till arbetets art
och lokalisering inte lika beroende som andra enheter av lokaliseringen av
det förband till vilket den hör. Arbetsgruppen har därför inte ansett sig
behöva räkna med några större förändringar för denna personal. Förslaget
innebär en minskning av antalet nu anställda med 394 personer.
Arbetsgruppen har sökt skapa en modell av sammansättningen av den
personal vid de berörda förbanden som enligt angivna beräkningar inte kan
beredas plats i den nya organisation som föreslås. Följande sammanställ
ning visar den ungefärliga sammansättningen av den övertaliga personalen.
Kategori
Ungefärligt antal
Kungl. Maj:ts proposition nr 96 år 1970
25
Officerare (motsv.) ................................................. 14
Underofficerare (motsv.) ...................................... 2
Underbefäl (motsv.) ............................................... 111
Tjänstemän .............................................................. 167
Arbetare .................................................................... 100
394
Arbetsgruppen understryker att organisationsundersökningar kan med
föra vissa förändringar i detta sifferunderlag.
Beträffande den övertaliga militära och civilmilitära personalen konstate
rar arbetsgruppen att huvuddelen kan beräknas få annan anställning inom
försvaret med hänsyn till det vakansläge som råder. Anställningsmöjlig
heterna ökas ytterligare genom pensionsavgångar de närmaste åren. Det bör
enligt arbetsgruppen ankomma på chefen för flygvapnet att under tiden
fram till dess omorganisationen skall vara genomförd anpassa rekry tering
26
Kungl. Maj:ts proposition nr 96 år 1970
och nyanställning så att utrymme kan beredas för alla yrkeskategorier.
Arbetsgruppen anser sig därför kunna räkna med att all militär och civil-
militär personal kan erhålla andra befattningar inom flygvapnet.
Antalet civila anställda, som inte kan beredas plats i den nya organisa
tionen kommer den 1 juli 1973 till följd av vakanser vid de förband som
berörs av omorganisationen, att vara nere i 125 tjänstemän och 69 arbetare.
En preliminär undersökning uppges vidare visa att antalet pensionsav
gångar inom flygvapnet i övrigt t. o. m. år 1973 kan beräknas gå upp till
omkring 80 för löneplansanställd och 80 för icke löneplansanställd personal.
Sådana avgångar liksom övriga vakanser bör enligt arbetsgruppen givetvis
utnyttjas i det arbete som bör bedrivas för att bereda den övertaliga perso
nalen annan anställning. Arbetsgruppen förutsätter att chefen för flygvapnet
även i fråga om civil personal vidtar sådana åtgärder att övertaliga i första
hand bereds anställning på vakanta tjänster. Arbetsgruppen utgår vidare
från att försvarets personalnämnd med de instrument som står till nämndens
förfogande skall söka placera de övertaliga i andra anställningar. Till den
som inte har kunnat beredas annan anställning vare sig i den nya organisa
tionen eller annorstädes räknar arbetsgruppen med att det i samband med
anställningens upphörande skall kunna utgå särskild ersättning enligt be
stämmelser som försvarets personalnämnd efter medgivande av Kungl. Maj :t
har att tillämpa.
Arbetsgruppen har gjort vissa beräkningar av kostnaderna för omflytt
ning av personal i samband med omorganisationen samt för de särskilda
ersättningar som kan beräknas utgå till vissa övertaliga. Ersättningar för
flyttningskostnader och traktamenten beräknas uppgå till 4,6 milj. kr. och
ersättningar i form av engångsbelopp vid anställningens upphörande till
500 000 kr. Arbetsgruppen har vidare räknat med en sammanlagd årlig kost
nad om ca 160 000 kr. för årliga ersättningar till en del övertaliga under
de närmaste tio åren efter organisationens genomförande.
Arbetsgruppen konstaterar att fredsorganisationsutredningen har räk
nat med att omorganisationen skall kunna vara helt genomförd den 1 juli
1973. Detta förutsätter att den för en stor del av utbildningen vid Tullinge
nödvändiga simulatorn är i drift senast den 1 juli 1972. Fredsorganisations
utredningen har vidare — med ändring av tidigare lagt förslag — förordat
att de två återstående divisionerna vid F 18 läggs ned den 1 januari respek
tive den 1 juli 1972. Härigenom skulle tidpunkten för avveckling av flyg
verksamheten vid F 18 senareläggas ett år.
Under förutsättning att principbeslut rörande omorganisationen fattas
våren 1970 bör det enligt arbetsgruppen vara möjligt att få den genomförd
inom den tid som har angetts av utredningen. Liksom utredningen anser
arbetsgruppen vidare att omorganisationen bör genomföras successivt och i
sådan takt att Halmstads och Södertörns flygvapenskolor är i full verksamhet
den 1 juli 1973. Vid denna tidpunkt bör såväl F 2 som F 8 vara avvecklade.
Kungl. Maj:ts proposition nr 96 år 1970
27
Arbetsgruppen framhåller slutligen att det bör få ankomma på Kungl. Maj :t
att sedan principbeslut rörande omorganisationen har fattats ta ställning till
och låta genomföra de åtgärder som behövs för att verkställa beslutet.
Gruppen förutsätter att organisationsläget varje år anmäls för riksdagen.
Remissyttranden
De flesta remissinstanserna är positiva till arbetsgruppens förslag och
anser att det bör kunna läggas till grund för ett principbeslut om organisa
tionen av flygvapnets förband i stockholmsområdet. En från majoriteten
avvikande uppfattning har TCO-S, som finner att arbetsgruppens synpunk
ter inte har tillfört utredningen sådana klarlägganden att det förordade
principförslaget kan läggas till grund för ett beslut i frågan. TCO-S fram
håller att utöver de frågor som arbetsgruppen har ansett böra utredas
ytterligare hör en förenklad administration prövas i syfte att behålla F 2
som skolförband. FCPF finner att omständigheterna i berörda organisa
tionsfrågor är så oklara att det principbeslut som gruppen föreslår måste
bli högst formellt.
Både TCO-S och FCPF grundar sina ställningstaganden bl. a. på erinringar
mot de kostnadsberäkningar som har legat till grund för arbets
gruppens ställningstaganden. FCPF anser att kostnadsfrågorna inte är till
räckligt konkret framlagda. Arbetsgruppen har enligt FCPF:s mening på
en högst osäker driftkostnadsberäkning förordat en lösning som kommer
att medföra betydande personalsvårigheter. TCO-S anser att arbetsgruppen
på basis av ett ofta osäkert och bristfälligt siffermaterial redovisar siffer
mässiga rationaliseringsvinster, medan den helt bortser från miljö- och
trivselfaktorer som inte direkt kan åsättas några siffervärden i utred
ningens ekonomiska kalkyler. TCO-S anser vidare att den redovisade
kostnadsskillnaden mellan utredningens förslag och det av arbetsgruppen
prövade alternativet med hänsyn till bristerna i underlaget kan inrymmas i
en felmarginal. TCO-S anser slutligen att arbetsgruppen liksom fredsorga-
nisationsutredningen har beräknat engångskostnaderna för organisationens
genomförande för lågt. Detta gäller bl. a. kostnaderna för personalom
flyttningar m. m.
Försvarets rationaliseringsinstitut delar arbetsgruppens mening att in
vesteringarna bör begränsas vid detaljplaneringen för den nya organisatio
nen. Institutet understryker vikten av att man därvid strävar efter att
minska även driftkostnaderna.
Även överbefälhavaren och chefen för flygvapnet tar upp kostnadsfrågan
i sina yttranden. Besparingar får enligt deras mening inte ske på bekost
nad av den utbildnings- och övningsverksamhet som måste bedrivas vid
berörda enheter. Beträffande driftkostnaderna framhåller överbefälhavaren
och chefen för flygvapnet att lönekostnaderna är beroende av den organisa
28
tion som kommer att fastställas. Rationell byggnation och rationell utbild-
ningsmateriel kan enligt deras mening medverka till att minska lönekost
naderna. Ytterligare besparingar i fråga om övriga driftkostnader — t. ex.
värnpliktsavlöningskostnader, sjukvård, tvätt, beklädnad, mathållning —
kan enligt överbefälhavaren och chefen för flygvapnet inte uppnås om inte
värnpliktig personal ersätts med viss civil personal.
Överbefälhavaren och chefen för flygvapnet tar också upp frågan om för
säljningen av F 8 :s och F2:s mark och byggnader. De delar
arbetsgruppens uppfattning att ett belopp som motsvarar sakvärdet av denna
fasta egendom, beräknad till minst 30 milj. kr., bör få tillgodoräknas i sam
band med omorganisationen. De framhåller emellertid att belastningen på
flygvapnets kapitalbudget trots detta under de närmaste åren torde bli så
stor att ett ytterligare tillskott eventuellt måste övervägas. TCO-S ifråga
sätter de beräknade intäkterna av markförsäljningen vid F 2 och F 8 bl. a. på
grund av att F8:s mark av geologiska och terrängmässiga förhållanden är
föga attraktiv ur investeringssynpunkt. TCO-S framhåller vidare att be
hovet av ytterligare mark för nya Tullinge inte har blivit klarlagt. Inte
heller har frågan om flygbullrets inverkan på undervisningsverksamheten
vid nya Tullinge enligt TCO-S mening blivit beaktad av arbetsgruppen.
Fortifikationsförvaltningen framhåller att det är angeläget att eventuellt
behov av markanskaffning i samband med omorganisationen klarläggs
snarast efter det att principbeslut har fattats.
Överbefälhavaren och rationaliseringsinstitutet tar i sina remissvar upp
arbetsgruppens förslag att flytta robot divisionerna från F 8 till
F 18. överbefälhavaren framhåller att den framtida lokaliseringen av robot
divisionerna kan komma att påverkas av luftförsvarsutredningens förslag
som beräknas föreligga i mitten av februari 1970. överbefälhavaren avser
att senare komma in med förslag i denna fråga. Skulle omedelbart beslut
om robotdivisionernas lokalisering trots detta behöva fattas föreslår överbe
fälhavaren att de tills vidare ligger kvar på F 8. Rationaliseringsinstitutet an
ser att det finns skäl att pröva lämpligheten av arbetsgruppens förslag röran
de robotdivisionernas lokalisering. Den investering vid F 18 om 6 milj. kr.
som arbetsgruppen har räknat med för dessa divisioner bör enligt institutet
vägas bl. a. mot att livslängden för robotarna efter 1974 bedöms vara högst
5—10 år. En lösning kan enligt institutet vara att behålla båda robot
divisionerna i anslutning till berghangaren vid Barkarbyfältet och admini
strativt ansluta dem till exempelvis Södertörns flygvapenskolor. Om robot
divisionerna inte flyttas till Södertörns flygvapenskolor blir bl. a. ovanjords-
hangaren outnyttjad. Detta utrymme skulle i så fall kunna användas för
de helikopterenheter som av arbetsgruppen föreslås bli baserade vid F 11
respektive F 17. En sådan lösning bedöms vara fördelaktig ur rent för-
svarsekonomisk synpunkt. Med hänsyn till de krav som kan komma att
ställas från konsumenter inom andra samhällsområden, exempelvis vid
Kungl. Maj:ts proposition nr 96 år 1970
Kungl. Maj:ts proposition nr 96 år 1970
29
räddningstjänst i anslutning till katastrofsituationer inom hela stockholms
området, anser dock institutet att även andra lokaliseringsaltemativ kan
aktualiseras.
Personalfrågorna anses genomgående väl analyserade av ar
betsgruppen och behandlade i positiv anda. SR erinrar åter om att huvud
delen av omorganisationen berör enheter som ligger långt från värandra
inom stockholmsområdet. Det är därför enligt förbundets mening väsent
ligt att frågor som rör flyttning, anstånd m. m. behandlas på ett för perso
nalen generöst sätt och inte enligt den praxis som under senare år har
tvingats fram av statens avtalsverk i fråga om s. k. närfall. I flera av ytt
randena framhålls vidare önskvärdheten av att organisationen för de nya
skolorna i Halmstad och på Södertörn fastställs snarast för att kunna
tjäna som grund för personalplaneringen. SR understryker dessutom vikten
av att tidpunkten för omorganisationen snarast fastställs så att berörd per
sonal får tillräckligt med tid att lösa sina personliga problem i samband
med eventuell flyttning m. in. Försvarets rationaliseringsinstitut understry
ker betydelsen av att tidpunkten för omorganisationen väljs så att hand
läggningen av de omfattande personalfrågorna vid F 2, F 8 och F 18 kan
samordnas. Erfarenheterna från tidigare förbandsindragningar visar enligt
institutets mening att de tre berörda flottiljerna vid handläggningen av
dessa frågor bör betraktas som en gemensam arbetsplats vid vilken perso
nalminskningar m. m. skall ske. FCPF förutsätter att de förändringar som
kan komma i fråga med anledning av utredningens förslag behandlas i
respektive företagsnämnder innan beslut fattas.
Flera av remissinstanserna delar arbetsgruppens uppfattning att bygg-
nadsfrågorna och den därmed sammanhängande frågan om installation av
en ny simulator vid Tullinge är styrande för de föreslagna omorgani
sationernas genomförande. Fortifikationsförvaltningen erinrar
om att verket i sitt yttrande över fredsorganisationsutredningens förslag i
ämnet anslöt sig till utredningens mening att slutpunkten för omorgani
sationens genomförande borde sättas till den 1 juli 1973. Därvid förutsattes
att principbeslut skulle fattas våren 1969. Förvaltningen grundade sin
bedömning på den tid som beräknades gå åt för att färdigställa den nya
simulatoranläggningen vid Tullinge. Denna bedömning gäller alltjämt.
Fortifikationsförvaltningen beräknar tiden för att bygga simulatoranlägg
ningen till minst två år räknat från mottagandet av projekteringsuppdraget.
Härtill kommer den av chefen för flygvapnet beräknade tiden på omkring
ett och ett halvt år för efterföljande installationer in. in. Under förutsätt
ning att principbeslut fattas våren 1970 bedöms omorganisationen alltså
kunna vara genomförd tidigast den 1 juli 1974. Omfattningen och arten av
övriga byggnadsåtgärder måste enligt förvaltningen ytterligare preciseras
i samband med generalplanemöte och kommande beslut om organisations
förändringen. Dessa arbeten beräknas kunna sättas igång under hösten
30
Kungl. Maj:ts proposition nr 96 år 1970
1971. Försvarets materielverk anser att genomförandet av omorganisationen
är helt beroende av när de byggnader som behövs för den nya verksam
heten kan få disponeras. Förutsättningen för att installationerna av den nya
simulatorn vid F 18 och utbildningsutrustningarna vid F 14 skall kunna ske
vid rätt tidpunkt uppges vara att erforderliga byggnader blir färdiga i tid.
För att uppnå detta krävs enligt verket att berörda myndigheter tillfälligt
medges att frångå normal handläggningsordning vid behandlingen av dessa
byggnadsärenden. Materielverket poängterar därför vikten av att byggnads-
ärendena prioriteras och handläggs med all tänkbar smidighet.
Även överbefälhavaren och chefen för flygvapnet framhåller att tidpunk
ten för avvecklingen av F 2 och F 8 samt därmed sammanhängande över
flyttning av verksamheten till övriga förband är helt beroende av när
erforderlig byggnation kan bli färdig. Enligt en av chefen för flygvapnet
upprättad tidsplan som överbefälhavaren har godtagit, skulle överflyttning
till Tullinge kunna ske under tiden den 1 januari—den 1 juli 1974. Tids
planen bygger på avsteg från fastställt tvåstegsförfarande och rymmer inga
marginaler för förskjutningar. Byggnadsärendena i samband med omorga
nisationen måste därför ges prioritet. Överbefälhavaren framhåller vidare
att tidpunkten för indragning av F18:s jaktdivisioner och överflyttning
av verksamheten till F 2 inte kan fastställas exakt. Detaljbeslut härom anses
därför inte böra fattas nu. Riktpunkten bör dock vara att detta skall ske
under åren 1973—1974.
Överbefälhavaren och chefen för flygvapnet tar också upp namn
frågan för de skolorganisationer som föreslås bli förlagda till Tullinge
och Halmstad. De anser att det inte finns några motiv att frångå de inar
betade benämningarna Södertörns flygflottilj och Hallands flygkår. Skulle
trots allt preferens finnas för den benämning som används av utredningen
och arbetsgruppen föreslås i stället Flygvapnets Södertörnsskolor och Flyg
vapnets Halmstadsskolor med bibehållen nummerbeteckning (F18 och
F 14).
Departementschefen
Försvarets fredsorganisationsutredning har i två delbetänkanden lagt
fram förslag om indragning av F 9, F 2 och F 18. Riksdagen har efter förslag
i prop. 1968: 109 (SU 124, rskr 282), som grundar sig på dessa betänkanden,
fattat beslut om nedläggning av F 9 och avveckling av F 18 som jaktflottilj.
De båda divisionerna vid F 18 har därvid beräknats dras in den 1 januari
1971 respektive den 1 juli samma år. Kungl. Maj :t kan emellertid besluta om
förskjutning av tidsplanen. Riksdagens beslut innebär i övrigt bl. a. att ställ
ning till frågan om avveckling av flottilj administrationen vid F 18 och ned
läggning av F 2 inte bör tas förrän utredningen hade lagt fram förslag om
organisation av flygvapnets förband inom stockholmsområdet och om flyg
Kungl. Maj:ts proposition nr 96 år 1970
31
vapnets skolorganisation. Utredningen har numera granskat dessa frågor
och i ett tredje betänkande lagt fram förslag i ämnet, som närmast berör
F 2, F 8, F 14 och F 18.
F 2 ligger vid Hägernäs i Täby kommun. Kåren är ett skolförband. Den
är organiserad med kårstab, stridslednings- och luftbevakningsskola
(STRILS), teknisk skola (FTTS), flygtrafikledningsskola (FTLS) samt
kadett- och aspirantskola för marklinjen (KAS/M). Dessutom ingår ett ut
bildnings- och specialkompani i kårens organisation. Under kårchefen lyder
administrativt en regional telematerielverkstad (TV 2).
F 8 ligger på Järvafältet inom Järfälla kommun. Kåren är ett specialför
band. Den är organiserad med — förutom kårstab — en strilbataljon, en
övningsrobotdivision, en skolrobotdivision, en sambands- och flygtr an sport
division, en helikoptergrupp, ett baskompani och ett specialkompani samt
verkstäder. Till kåren är även flygvapnets bastjänstskola (FBTS) förlagd.
Kårchefen är tillika chef för luftförsvarssektor O 5.
F 14 i Halmstad är ett skolförband. I kårens organisation ingår kårstab,
teknisk skola (FTS), signalskola (FSS) och markstridsskola (FMS). Vid
kåren finns dessutom specialkompani, verkstad och militärmusikkår.
F 18 vid Tullinge inom Botkyrka kommun är — som framgår av vad jag
förut har sagt — under avveckling som jaktflottilj. Återstående uppgifter
för flottiljen är att producera vissa bas- och strilförband och att svara för
vissa stridsledningsuppgifter inom luftförsvarssektor O 5.
Fredsorganisationsutredningen har fått underlag för sitt utredningsarbete
av chefen för flygvapnet.
Utredningen har som bakgrund till sina förslag redovisat överväganden
beträffande bl. a. vissa operativa krav, samhällsplaneringens behov och frå
gan om flygvapnets skolorganisation. Utredningen anser att både Barkarby
och Tullinge bör behållas som krigsbaser. Den anser det vidare nödvändigt
att den ena av de båda baserna redan i fredstid är utrustad för att betjäna
jaktförband och svara för viss incidentberedskap. Endast basen vid Tullinge
kan enligt utredningens mening komma i fråga för sådan verksamhet. Vida
re har det klarlagts att särskilt F8:s mark är av stort intresse för berörda
kommuners samhällsplanering. Beträffande flygvapnets skolverksamhet an
ser utredningen att utbildningen i markbunden tjänst bör koncentreras till
två skolenheter, en med huvudinriktning bastjänst och en med huvudinrikt
ning stril tjänst.
Från dessa utgångspunkter har utredningen bedömt tre olika alternativ
till lösning av frågan om organisationen av flygvapnets förband i stock
holmsområdet och av flygvapnets skolorganisation. Ett av alternativen grun
das på ett förslag som chefen för F 2 har utarbetat. Utredningen stannar för
ett alternativ som innebär i huvudsak följande.
Utbildningen i bastjänst förläggs till F 14 i Halmstad. Den nya skolenheten
benämns Halmstads flygvapenskolor. Dit förs delar av FTTS vid F 2, huvud
32
Kungl. Maj:ts proposition nr 96 år 1970
delen av utbildningen vid FFTS i Västerås samt FBTS vid F 8. Utbildningen
i striltjänst förläggs till Tullinge. Dit flyttas huvuddelen av skolorna vid
F 2 med i huvudsak oförändrad organisation samt skolrobotdivisionen vid
F 8 och länkutbildningen vid FFTS. FFTS kan därefter läggas ned. Skol
organisationen vid Tullinge benämns Södertörns flygvapenskolor. F 2 och
F 8 dras in. F 2:s etablissement kan avvecklas i sin helhet. Till förläggningen
av FTLS har utredningen inte tagit ställning i avvaktan på resultatet av
flygtrafikledningskommitténs arbete. Frågan om lokalisering av TV 2 har
också lämnats öppen. Barkarby flygfält med berghangar kvarstår som krigs-
bas. För basens skötsel avses en bastropp med maskingrupp som underställs
Södertörns flygvapenskolor. Ledningen för luftförsvarssektor O 5 ansluts till
F 1 dit även strilbataljonen anknyts. Övningsrobotdivisionen vid F 8 för
läggs till F 16 i Uppsala. Flygtransportdivisionen förläggs till F 1 och slås
samman med en flygtransportgrupp ur F 7. Beslut om helikopterorganisa
tionens lokalisering förutsätts fattas först sedan resultatet av överbefäl
havarens utredning om krigsmaktens helikopterorganisation föreligger.
För att genomföra den föreslagna organisationen räknar utredningen med
kostnader om 35 milj. kr. för byggnads- och iståndsättningsarbeten. Dessa
utgifter anses kunna minskas med 10 milj. kr. för vissa inplanerade arbeten
som inte behöver utföras vid F 2 och F 8. För andra engångskostnader be
räknas 10 milj. kr. Besparingar i fråga om de årliga driftkostnaderna upp
skattas till 18,5 milj. kr., varav 14,8 milj. kr. avser löner.
Omorganisationerna föreslås bli genomförda i sådan takt att skolorgani
sationen vid Tullinge är i full verksamhet den 1 juli 1973. Samtidigt bör de
sista delarna av F 2 läggas ned. F 8 föreslås vara avvecklat före den 1 januari
1973 och den sista divisionen på F 18 den 1 juli 1972.
Ett alternativ till organisation har dessutom utarbetats av chefen för F 2.
Detta förslag innebär att F 2 behålls medan F 8 läggs ned. Alternativet inne
bär i övrigt att från F 8 förs sektorstaben och flygtransportdivisionen över
till F 1 och övningsrobotdivisionen till F 16 medan helikoptergruppen delas
upp på F 11 och F 17. Resten av verksamheten vid F 8 flyttas till Tullinge.
Vid remissbehandlingen av utredningens betänkande riktades vissa an
märkningar mot förslaget. Bl. a. hävdades att investerings- och iståndsätt-
ningskostnaderna var förhållandevis stora och att nedläggningen av både
F 2 och F 8 skulle komma att medföra betydande personalproblem. Jag an
såg därför att en överarbetning av utredningsförslaget borde ske innan orga
nisationsfrågorna underställdes riksdagen, överarbetningen har utförts av
en särskild arbetsgrupp inom försvarsdepartementet.
Arbetsgruppen har redovisat resultatet av sitt arbete i en promemoria.
Gruppen delar utredningens uppfattning i fråga om hur skolverksamheten
inom flygvapnet bör rationaliseras. Den räknar också med att en skolenhet
med huvudinriktning på bastjänst bör förläggas till Halmstad. Huvudfrågan
för arbetsgruppen har därför varit hur verksamheten vid F 2, F 8 och F 18
Kungl. Maj:ts proposition nr 96 år 1970
33
bör fördelas. Därvid har gruppen ansett sig kunna koncentrera sina över
väganden till två alternativ, det ena motsvarande utredningsförslaget och
det andra i huvudsak det alternativ som har lagts fram av chefen för F 2.
Mellan dessa alternativ har gruppen gjort en jämförande ekonomisk gransk
ning med utnyttjande av samma underlag som fredsorganisationsutredning-
en har haft. Arbetsgruppen har också övervägt en förläggning av flygtrans-
portdivisionen vid F 8 till Tullinge. Detta framstod emellertid enligt grup
pens uppfattning som ogenomförbart med hänsyn till att investeringskost
naderna beräknades till omkring 60 milj. kr.
Utredningen har redovisat kostnaderna fördelade enbart på de flygför
band som berörs av omorganisationen. För att kostnadsmässigt kunna
granska de båda organisationsalternativen har arbetsgruppen ansett det
nödvändigt att så långt möjligt fördela kostnaderna på förbandens olika
enheter.
Resultatet av arbetsgruppens granskning innebär att investeringar och
övriga engångskostnader blir 7 120 000 kr. lägre om man stannar för en
organisation i huvudsak enligt chefens för F 2 förslag. Däremot medför detta
förslag 5,4 milj. kr. större årliga driftkostnader än utredningsförslaget.
Arbetsgruppen finner att besparingarna på driftsidan — även om man be
aktar bristerna i underlaget för kostnadsberäkningarna — under alla för
hållanden blir så mycket större om man väljer utredningsförslaget, att en
dast detta kan komma i fråga.
Arbetsgruppen föreslår emellertid avsteg från utredningens förslag i vissa
avseenden. Den anser sålunda att både skolrobotdivisionen och övnings-
r obot divisionen bör flyttas från F 8 till Tullinge. Helikopterorganisationen
vill gruppen förlägga till F 11 och F 17. Beträffande lokaliseringen av flyg-
transportdivisionen, som utredningen föreslår skall föras till F 1, är arbets
gruppen inte beredd att lägga fram något förslag i avvaktan på resultaten av
det uppdrag som våren 1969 lämnades chefen för flygvapnet att förbereda
en överflyttning av transportflygenheterna vid F 7 och F 8 till F 1 och i sam
band därmed även utreda frågan om förläggning av transportflyget till Ar
landa.
Chefen för flygvapnet har numera redovisat resultatet av detta uppdrag.
Han konstaterar att förslaget att slå ihop transportflygenheterna vid F 7
och F 8 till en enhet förlagd till F 1 förutsätter att lokaler som har dispone
rats av den numera nedlagda centrala flygverkstaden i Västerås står till
flygvapnets förfogande. För omställningsåtgärder i en hangar krävs 1 milj.
kr. Enligt förenade fabriksverken och försvarets materielverk beräknas
lokalerna kunna disponeras av flygvapnet tidigast den 1 januari 1973. Att
förlägga flygtransportorganisationen till F 1 innan dessa byggnader blir
lediga kräver enligt flygvapenchefen investeringar i hangarer om ca 20 milj.
kr. För att knyta organisationen till Arlanda krävs investeringar om 24 milj.
kr. Chefen för flygvapnet föreslår därför att transportflygenhetema vid F 7
3 — Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 saml. Nr 96
och F 8 tills vidare ligger kvar vid respektive förband.
Arbetsgruppen har i samarbete med försvarets personalnämnd gjort en
omfattande kartläggning av den personal som berörs av gruppens förslag.
Kostnaderna för personalen i samband med omorganisationen har också
beräknats. Ersättningar för flyttningskostnader och traktamenten beräknas
uppgå till 4,6 milj. kr. och ersättningar i form av engångsbelopp vid avgång
ur tjänst till 500 000 kr. För årliga ersättningar till viss övertalig personal
räknar arbetsgruppen med en sammanlagd årlig kostnad om ca 160 000 kr.
under en tioårsperiod efter organisationens genomförande.
Remissinstanserna har i stort varit positiva till arbetsgruppens förslag
och ansett att det kan läggas till grund för ett principbeslut i frågan. Endast
TCO-S och i någon mån FCPF framför på denna punkt en avvikande me
ning. Därvid har kritik riktats särskilt mot de ekonomiska beräkningar som
legat till grund för arbetsgruppens ställningstagande. Sedan TCO-S och
FCPF lämnat sina remissvar har överläggningar i frågan ägt rum med
organisationerna. TCO-S har även haft kontakt med representanter för ar
betsgruppen för genomgång av dess ekonomiska beräkningar. Försvarets
rationaliseringsinstitut anser att robotdivisionerna bör ligga kvar på F 8
men vara underställda F 18 med hänsyn till att de kan beräknas bli avveck
lade inom en överskådlig framtid. Enligt institutet skulle därmed utrymme
finnas vid Tullinge för helikopterenheten. LO förutsätter att de förändringar
som kan komma i fråga med anledning av arbetsgruppens förslag kommer
att behandlas i respektive företagsnämnder innan beslut fattas. Chefen för
flygvapet föreslår att skolenheterna i Halmstad och på Södertörn får be
hålla de nuvarande benämningarna. Som ett andra alternativ föreslås Flyg
vapnets Halmstadsskolor, F 14, och Flygvapnets Södertörnsskolor, F 18.
Både fredsorganisationsutredningen och arbetsgruppen inom försvarsde
partementet har föreslagit att en rationalisering av flygvapnets skolorganisa
tion bör ske genom att utbildningen i markbunden tjänst koncentreras till
två skolenheter, en med huvudinriktning bastjänst och en med huvudinrikt
ning på striltjänst. Remissinstanserna har inte kommit med några erinring
ar mot förslaget i denna del. Även jag finner en sådan organisation ända
målsenlig. I enlighet med utredningens och arbetsgruppens förslag förordar
jag att bastjänstutbildningen koncentreras till nuvarande Hallands flygkår.
Den nya skolenheten bör benämnas Flygvapnets Halmstadsskolor, F 14.
I fråga om organisationen av flygvapnets förband inom stockholmsområ
det har, som framgår av redogörelsen i det föregående, arbetsgruppen inom
försvarsdepartementet jämfört fredsorganisationsutredningens förslag med
ett alternativ som nära anknyter till det förslag chefen för F 2 har framfört.
Resultatet av denna jämförelse ger enligt min mening entydigt vid handen
att de ekonomiska fördelarna av att lägga ned F 2 och F 8 och att till Tul
linge förlägga en skolorganisationsenhet för striltjänst är stora. Jämförelsen
utfaller så klart till fördel för utredningsförslaget att osäkerheten i kost
34
Kungl. Maj:ts proposition nr 96 år 1970
Kungl. Maj:ts proposition nr 96 år 1970
35
nadsberäkningarna är utan betydelse när det gäller valet av alternativ. Även
ett annat skäl talar för att utredningens förslag bör väljas. Som framgår av
redogörelsen i det föregående är det av ekonomiska skäl uteslutet att till
Tullinge förlägga den flygtransportdivision som f. n. finns vid F 8. Om F 2
skulle behållas och endast F 8 avvecklas kan under sådana förhållanden
ifrågasättas om verksamheten vid F 18 får en omfattning som motiverar
förbandets existens. Jag förordar sålunda att F 2 och F 8 läggs ned och att
till Tullinge förläggs en skolenhet för striltjänsten inom flygvapnet. Skolan
bör benämnas Flygvapnets Södertörnsskolor, F 18.
Verksamheten vid F 2 bör enligt min mening fördelas på det sätt arbets
gruppen har föreslagit. Beträffande FTLS och TV 2, som inte berörs av ar
betsgruppens förslag, vill jag anföra följande.
1 prop. 1970: 1 (bil. 8) har föreslagits att en central skola för gemensam
utbildning av militära och civila trafikledare inrättas. Under förutsättning
att riksdagen beslutar i enlighet härmed kommer den utbildning som f. n.
bedrivs vid FTLS att föras över till den nya skolan.
1 prop. 1970: 110 har jag förordat ett principbeslut om en regional tele-
servicebasorganisation i vilken TV 2 ingår samt anfört att det bör ankomma
på Kungl. Maj :t att besluta om hur organisationen närmare skall utformas.
Om riksdagen fattar beslut om teleservicebasorganisationen avser jag före
slå Kungl. Maj :t att låta utreda TV2:s anknytning till denna organisation
och den mellansvenska teleservicebasens lokalisering.
Vidare förordar jag att Barkarby på sätt utredningen och arbetsgruppen
har föreslagit tills vidare behålls som krigsbas sedan F 8 har avvecklats.
Fördelningen till andra förband av de enheter som f. n. finns på F 8 bör ske i
enlighet med arbetsgruppens förslag utom såvitt avser robotdivisionerna.
Lokaliseringen av dessa kan komma att påverkas av ställningstagandet till
pågående luftförsvarsutredning. I avvaktan härpå förordar jag att robot
divisionerna ligger kvar på Barkarby. Skulle det sedermera visa sig nödvän
digt att behålla divisionerna på Barkarby även sedan administrationen vid
F 8 har dragits in bör de administrativt knytas till Flygvapnets Södertörns
skolor.
I detta sammanhang vill jag erinra om att arbetsgruppen har förordat en
lokalisering av helikoptergruppen till Fil och F 17 med utgångspunkt i nu
gällande organisation av helikopterverksamheten inom flygvapnet. Pågåen
de utredning om krigsmaktens helikopterorganisation, vilken beräknas kun
na avlämnas inom kort, kan emellertid resultera i att en annan lokalisering
av helikoptergruppen visar sig mera lämplig. Jag är därför inte beredd att
nu ta ställning i lokaliseringsfrågan utan avser att föreslå Kungl. Maj :t att
i annat sammanhang underställa frågan riksdagens prövning.
Beträffande flygtransportdivisionen vid F 8, till vars lokalisering arbets
gruppen inte har tagit ställning, framgår av flygvapenchefens utredning att
förutsättningar finns att den 1 januari 1973 enligt utredningens förslag föra
36
Kungl. Maj:ts proposition nr 96 år 1970
samman den med en flygtransportgrupp vid F 7 till F 1 i Västerås. Enligt
min mening bör flygtransportdivisionen flyttas från Barkarby. Förutom
Västerås bör dock även Arlanda övervägas som förläggningsplats. Skulle
den fortsatta utredning, som jag alltså anser nödvändig, visa att en förlägg
ning till Arlanda är lämplig, avser jag att återkomma till Kungl. Maj :t med
förslag om proposition i frågan. Jag avser vidare föreslå Kungl. Maj :t en
snar avveckling av jaktdivisionerna vid F 18. Avvecklingen bör dock anpas
sas till genomförandet av bl. a. här anmälda organisationsändringar.
Verksamheten vid FFTS i Västerås bör fördelas som arbetsgruppen har
föreslagit. Skolan kan därefter läggas ned.
De organisationsförändringar som jag i det föregående har förordat med
för vissa problem för den berörda personalen. För att mildra dessa förut
sätter jag att förändringarna genomförs i nära samråd med den berörda per
sonalens organisationer på såväl lokal som central nivå. Olika åtgärder bör
vidtas för att underlätta omplaceringen av personal och för att erbjuda över
talig personal annan anställning. I sammanhanget vill jag erinra om att
Kungl. Maj:t har meddelat vissa föreskrifter rörande tillsättning av tjänster
vid vissa förband m. m. som innebär att lediga anställningar i första hand
skall erbjudas personal som blivit övertalig. Jag räknar med att flertalet av
de anställda som inte kan placeras i den nya organisationen kan erbjudas
andra anställningar som är lämpliga med hänsyn till deras utbildning och
erfarenhet. Jag utgår även från att tidigare tillämpade bestämmelser om
särskilda förmåner till viss övertalig personal vid försvaret skall kunna till-
lämpas vid de förband som berörs av omorganisationen. Personalproblemen
bör lösas av försvarets personalnämnd i samarbete med chefen för flygvap
net och personalorganisationerna. En god utgångspunkt för personalnämn
dens verksamhet finns i de uppgifter som har infordrats om den berörda
personalen.
Omorganisationen bör i sin helhet vara genomförd före den 1 juli 1974 i
enlighet med en av Kungl. Maj :t fastställd tidsplan. Om förutsättningarna
skulle ändras i sådan mån att skäl till förskjutningar av organisationens
slutliga genomförande föreligger, bör Kungl. Maj :t äga att besluta härom.
Hinder möter inte att detta ärende behandlas först under höstriksdagen.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att godkänna de organisationsförändringar inom flygvap
net som jag har förordat i det föregående.
Kungl. Maj:ts proposition nr 96 år 1970
37
Organisationen av arméns hundskola
Inledning
Kungl. Maj :t uppdrog i mars 1969 åt försvarets rationaliseringsinstitut
att se över och komma in med förslag om verksamheten vid arméns hund
skola. Utgångspunkten för utredningsarbetet skulle vara att uppfödning
och dressyr av hundar skall bedrivas i affärsmässiga former och att hand-
räckningsvärnpliktiga inte skall användas i produktionen. Vid utrednings
arbetet skulle även andra organisationsformer än den nuvarande övervägas.
Rationaliseringsinstitutet har i december 1969 överlämnat en utredning
om organisation av arméns hundskola (FRI rapport 69-6901).
Yttranden över utredningen har avgetts av överbefälhavaren som har över
lämnat yttranden av försvarsgrenscheferna, försvarets civilförvaltning, för
svarets sjukvårdsstyrelse, fortifikationsförvaltningen, försvarets materiel
verk, civilförsvarsstyrelsen, rikspolisstyrelsen, generaltullstyrelsen, veteri
närhögskolan, Sveriges geologiska undersökning, förenade fabriksverken,
länsstyrelsen i Västernorrlands län som har överlämnat yttrande av läns
arbetsnämnden i samma län, utredningen om handräckningsvärnpliktiga,
Allmänna bevakningsaktiebolaget (ABAB), De blindas förening, Svenska
brukshundklubben, Svenska blå stjärnan, Svenska kennelklubben, Försvars
verkens Civila Personals Förbund (FCPF), Statstjänstemännens Riksför
bund (SR), Sveriges Akademikers Centralorganisation (SACO), Försvarets
Civila Tjänstemannaförbund (FCTF) som har bifogat utdrag ur protokoll
från sammanträde med företagsnämnden vid hundskolan, Svenska under-
officersförbundet och Försvarsväsendets underbefälsförbund.
Nuvarande organisation
Arméns hundskola är förlagd till övergård, knappt två kilometer från
Västernorrlands regementes (121) etablissement i Sollefteå. Antalet mili
tära, civilmilitära och civila tjänstemän vid skolan är f. n. ca 75. Dessa är
under skolchefen fördelade på följande enheter med i huvudsak följande
antal, nämligen skolexpedition tre, utbildningsavdelning tre, skolkompani
tio, hundavdelning 13, dressyravdelning 24, förvaltningsavdelning tolv och
veterinäravdelning åtta. Dessutom tjänstgör vid skolan ca 55 handräcknings
värnpliktiga med huvuddelen fördelad på skolkompaniet, hundavdelningen
och dressyravdelningen.
Sedan år 1965 har rikspolisstyrelsen förlagt eu sektion till skolan för
utbildning av hundförare. För utbildningen, som planeras i samråd med
38
Kungl. Maj:ts proposition nr 96 år 1970
chefen för hundskolan, använder styrelsen i huvudsak egna lärarkrafter
men huvuddelen av hundmaterialet tillhandahålls av skolan. Vidare har
De blindas förening som kontaktman in. m. placerat en ledarhundskonsu-
lent vid skolan.
Hundtjänsten inom krigsmakten har till ändamål att an
skaffa och dressera hundar för krigsmaktens behov och att utbilda personal
i användning, dressyr och vård av hundar. Hundtjänsten kan också inne
fatta medverkan vid anskaffning av hundar åt andra statliga myndigheter
m. fl. under förutsättning att krigsmaktens behov inte eftersätts. Hund-
tjänsten leds av chefen för armén med biträde av chefen för hundskolan.
Den senare åligger bl. a. att besluta om fördelning och utbyte av krigs
maktens hundar, att inspektera tjänstehundpersonalens utbildning ävensom
dressyr och vård av hundar och den praktiska tillämpningen av hund
tjänsten samt att ha överinseende över krigsmaktens hundgårdar. Ansvaret
för anskaffning och uttagning av hundar åligger dock försvarets materiel
verk.
Hundskolans huvuduppgift är dels att utbilda krigsmak
tens personal i användning, dressyr och vård av hundar, dels avel, upp
födning och dressyr av hundar för krigsmakten och statliga myndigheter
m. fl. utanför krigsmakten. Chefen för hundskolan är underställd chefen
för I 21 utom i fråga om centralt organiserad utbildning och försöksverk
samhet.
Fastigheterna vid skolan är relativt nya. Skolan har från år 1967 i etap
per tillförts en modern hundgård med stallar, ekonomihus, dressyrhall in. in.
Kungl. Maj :t har vidare i september 1969 uppdragit åt fortifikationsförvalt-
ningen att utföra projektering fram till färdiga bygghandlingar av ett nytt
djursjukhus vid hundskolan. Det projekterade sjukhuset är avsett att bestå
av en militär del för hundsjukvård och en privat del, delvis i en avskild
byggnadskropp. Den militära delen är dimensionerad att medge behandling
också av privatägda hundar. Den privata delen bekostas av Stiftelsen Sol
lefteå djursjukhus och är främst avsedd för hästar. Stiftelsen har förklarat
sig beredd att åta sig att fortlöpande svara för den privata delen. I den ut
sträckning den privata delen replierar på den militära avses full kostnads
täckning ske. Byggnadsarbetena för den militära delen av sjukhuset be
räknas uppgå till 2,3 milj. kr.
De flesta hundarna vid skolan tas fram genom egen avel. I huvudsak
används schäfrar. Valparna utackorderas vid nio till tio veckors ålder till
en fodervärd. Fodervärdskapet är i princip oavlönat. Lämplig fodervärd
kan dock få ett bidrag på högst 700 kr. för hund. Vid 1 1/2—2 års ålder in
kallas hundarna till testning. Därvid avgörs om de är lämpade för dressyr
och i så fall vilken dressyrlinje som är den lämpligaste. Efter dressyrtiden
på två till sex månader återlämnas de hundar som behövs i krigsorganisa
tionen men som inte kan ges en meningsfylld fredsanvändning till foder
värdarna. Övriga hundar översänds till sina blivande tjänsteställen, varvid
39
kontrakten med fodervärdarna sägs upp. Detta har i flera fall inverkat
ogynnsamt på möjligheten att förnya kontrakten.
Hundarna indelas i dels högkvalificerade hundar, i huvud
sak minhundar, ledarhundar för blinda, skyddshundar (dvs. kvalificerade
spår- och sökutbildade polishundar) samt narkotikahundar, dels låg-
kvalificerade hundar, i huvudsak bevakningshundar och vakt
hundar. Dressyrtiden är i allmänhet för högkvalificerade hundar ca fem
till sex månader och för lågkvalificerade hundar ca två till tre månader.
För vissa skyddshundar tillkommer en till två månaders vinterutbildning.
F. n. bedrivs försöksverksamhet med dressyr av malmletningshundar och
avel av renvallarhundar. Hund som har påbörjat viss kvalificerad utbildning
men som visar sig mindre lämplig för denna kan ofta omskolas för mindre
kvalificerade uppgifter.
Krigsmaktens tjänstehundar indelas i stam hundar som ägs av
kronan, reser v hundar som tillhör enskilda ägare och som i freds
tid ställs till förfogande för tjänstgöring under 90 dagar och uttagna
hundar, som också tillhör enskilda ägare men som först vid mobilise
ring las i anspråk genom rekvisition.
Produktionen vid skolan av färdigdresserade hundar har ökat under senare
år, från ca 170 år 1964 till 276 budgetåret 1968/89. Sistnämnda år var
antalet högkvalificerade hundar 158, varav 53 minhundar, 82 skyddshun
dar, 18 ledarhundar och 5 narkotikahundar, och antalet lågkvalificerade
hundar 118, varav bl. a. 98 bevakningshundar och 17 vakthundar. Av min
hundarna hade 18 tagits fram av skolans dressörer och 35 av skolkompa-
niets värnpliktiga minhundförare. Av de lågkvalificerade hundarna har 75
bevakningshundar inte kunnat avyttras utan har återsänts till fodervär
darna. Detta kan bero på en ur dressyrsynpunkt olämplig proportion av års
behovet mellan hög- och lågkvalificerade hundar och på att vissa högkvalifi
cerade hundar inte har kunnat godkännas vid kvalitetskontroll utan hän
förts till kategorin bevakningshundar. Produktionen av vuxna hundar be
räknas budgetåren 1969/70 och 1970/71 till ca 220—240 för år, därav ca 160
för år för försäljning. Antalet valpar som har tagits fram genom egen avel
har ökat från ca 230 år 1964 till ca 320 år 1968 (inkl. valpar av renvallar-
hund). Som komplettering till denna avel inköptes 1967 och 1968 årligen
ca 100 dressyrmogna hundar på öppna marknaden.
Kungl. Maj:t har år 1966 bemyndigat chefen för hundskolan att träffa
avtal med rikspolisstyrelsen om försäljning och utbildning av hundar för
ett pris som täcker samtliga kostnader. Ledarhundar försäljs till och för
delas av De blindas förening.
Utbildningsverksamheten vid skolan omfattar värnpliktsut-
bildning och en betydande kursverksamhet. Vid skolan utbildas årligen ca
50 värnpliktiga minhundförare, av vilka ca 15 är underbefälsuttagna. Tjänst
göringen sker enligt det s. k. alternativ II med utryckning i september. Den
omfattar 345 dagar för underbefälsuttagna och 240 dagar för övriga. Kurser
Kungl. Maj:ts proposition nr 96 år 1970
40
Kungl. Maj.ts proposition nr 96 år 1970
anordnas främst för personal vid krigsmakten och närstående organisatio
ner samt för medlemmar av Svenska brukshundklubben. Den inplanerade
kurstiden omfattar högst 30 veckor per år. Härtill kommer rikspolisstyrel
sens kursverksamhet som under senare tid årligen har omfattat ca 25 kurs
veckor. För kursverksamheten har avgifter erlagts till skolan i mycket ringa
utsträckning.
Vid skolan bedrivs vidare en omfattande veter inär vård. Den fast
anställda veterinärpersonalen innefattar bl. a. en regementsveterinär och
en bataljonsveterinär. Regementsveterinären svarar också för veterinärvår
den av I 21 :s hästar och övervakar hygienen inom Sollefteå garnison. Anta
let polikliniska behandlingar av skolans hundar var ca 8 000 år 1962 och
ca 9 500 år 1968. Motsvarande antal behandlingar av civila hundar och
smådjur var samma år ca 660 och ca 1 600. Antalet stationärt behandlade
hundar från skolan var 210 år 1962 och 265 år 1968. Motsvarande antal
civila hundar och smådjur var samma år 305 och 790. Beläggningen vid
sjukstallet uppgick år 1968 till ca 35 hundar, varav ca 25 civila. Antalet
sjukdagar för skolans hundar har ökat mindre än det totala antalet tjänst-
göringsdagar för hundar vid skolan. Antalet civila vårdfall har däremot
ökat starkt under den senaste sexårsperioden och dominerar nu bland de
stationära vårdfallen.
Kungl. Maj:t har medgett alt veterinär, som i arméns sjukstall för un
dersökning och vård tar emot enskilda husdjur för djursjukvård, efter
överenskommelse får anlita biträde av personalen vid förbandet och mot
ersättning ta i anspråk utrustning, materiel in. in. Försvarets civilförvalt
ning har meddelat närmare föreskrifter för denna verksamhet. Inflytande
avgifter fördelas med 15 % på inkomstpost under staten för försvarets fas-
tighetsfond och 85 % på anslaget Armén: Veterinärvård.
Skolan saknar anslag som är särskilt avsedda för dess verksamhet. I
stället finansieras verksamheten över ett stort antal av arméns anslag. Me
del för försäljning av hundar till myndigheter utanför armén tillgodoförs
reservationsanslaget Armén: Hundväsendet. Från anslaget bestrids utgifter
för inköp av dressyrämnen, stallmateriel in. in. Budgetåret 1968/69 upp
visade anslaget en nettoinkomst om ca 45 000 kr.
Synpunkter och förslag av försvarets rationaliseringsinstitut
Enligt rationaliseringsinstitutet företer skolans verksamhet f. n. ett fler
tal brister. Organisationen är delvis splittrad, bl. a. beroende på att skolan
inte har tillförts personal för ledningsfunktionen. Lämplig driftbokföring
och lättillgänglig produktionsstatistik saknas till stor del, varför produk
tionskostnader inte kan tas fram på ett rättvisande sätt. Vidare inbjuder
nuvarande anslagssystem inte till en rimlig grad av självfinansiering. Så
betingar t. ex. en skyddshund som försäljs till polisväsendet ett pris av
5 000 kr., medan motsvarande hund vid försäljning till myndighet inom för
Kungl. Maj:ts proposition nr 96 år 1970
41
svaret åsätts ett pris av 1 000 kr., något som i stort endast beräknas mot
svara hundens inköpspris före dressyr. Hundproduktionen vid skolan sub
ventioneras i betydande omfattning via arméns anslag.
Beräknat årligt remonteringsbehov av hundar
Det totala behovet av tjänstehundar är enligt rationaliseringsinstitutet i
väsentliga avseenden dimensionerande för hundskolans verksamhet och in
terna organisation. Med utgångspunkt i att tjänstgöringstiden för hundar
bör beräknas till ca 6,5 år samt att bortfallet av dresserade hundar är ca
5 % för år och genom sammanställning av olika statliga myndigheters,
ABAB:s och enskilda organisationers framtida behov har institutet beräk
nat det framtida avnämarbehovet till 351 hundar för år, varav 206 hög-
kvalificerade och 145 lågkvalificerade. Som jämförelse nämns att nuva
rande produktion uppgår till 276 hundar, varav 158 högkvalificerade och
118 lågkvalificerade. Det beräknade framtida antalet fördelar sig med ca
60 % på krigsmakten, ca 25 % på rikspolisstyrelsen och ca 10 % på De
blindas förening. Skolans kapacitet bedöms böra öka med minst 25 %,
såvida inte ett ökat utnyttjande av reservhundar kan påräknas. Nuvarande
överproduktion av bevakningshundar kommer inte att föreligga vid de
uppgivna framtida behoven.
När det gäller frågan om val av remontering genom egen
avel eller genom inköp i öppna marknaden anför in
stitutet följande synpunkter. Erfarenhetsmässigt erhålls av 100 valpar
som har tagits fram genom egen avel i genomsnitt 52 högkvalificerade och
26 lågkvalificerade hundar medan 22 hundar faller bort. Vid dressyr av
enbart hundar uppfödda i skolans regi bör således avnämarbehovet av hög-
respektive lågkvalificerade hundar uppvisa proportionerna 2: 1. Vid inköp i
öppna marknaden har i regel 30—40 % av de testade hundarna varit läm
pade för högkvalificerad utbildning. Erfarenhetsmässigt kan efter noggran
nare testning 90 % godkännas inom tilldelad dressyrlinje, medan 6—8 %
kan omskolas till bevaknings- eller vakthund. Intresset bland uppfödarna
för försäljning till skolan bedöms vara relativt stort, men möjligheten att
köpa ämnen för högkvalificerad utbildning är begränsad. Erfarenheterna
från senaste år visar att högst 100 högkvalificerade hundar för år kan på
räknas. Med beaktande av de framtida behoven kan skolans årliga remon
tering inte grundas enbart på inköp. En relativt omfattande inköpsverksam
het är inte ofördelaktig ur ekonomisk synpunkt om man ställer de hittills
tillämpade inköpspriserna i relation till skolans egna kostnader för fram-
tagning av hundar. Vidare måste man räkna med att tillgången på lämpliga
och villiga fodervärdar är begränsad.
Institutet har granskat möjligheterna att öka utnyttjandet av reserv-
hundar för att täcka behovet av bevakningshundar som inte utnyttjas i
fred. Det anmälda årliga remonteringsbehovet av sådana hundar uppgår till
42
Kungl. Maj:ts proposition nr 96 år 1970
mellan 80 och 90. Bl. a. krav på lokal rekrytering och begränsad erfarenhet
av ägarnas benägenhet att ställa hundar till förfogande anses medföra att
det årliga tillskottet tills vidare bör beräknas till ca 35 hundar. En inten
sifiering av Svenska brukshundklubbens verksamhet inom vissa delar av
landet bedöms därför erforderlig, och man bör enligt institutet överväga att
öka det statliga bidraget till denna frivilligorganisation för utbildning m. m.
Under förutsättning att ett årligt tillskott av 35 reservhundar kan påräknas
förordar institutet att årligen 125 dressyrmogna hundar inköps, varav 85 för
högkvalificerad utbildning. Årligt behov av valpar från egen avel uppgår då
till 250, vartill kommer 50—60 valpar av renvallarhund. Den totala volymen
av valpproduktionen innebär en mindre minskning i förhållande till den nu
varande, som något överstiger valpstallets produktionsförmåga.
Beräknat personalbehov för dressyr
Som tidigare har framgått dresseras huvuddelen av minhundarna av
värnpliktiga. Detta innebär att de värnpliktiga först måste utbildas till
dressörer, något som minskar övrig utbildning för krigsbefattningen. Vidare
blir antalet underkända hundar större när värnpliktiga används i stället
för yrkesdressörer. Huvuddelen av de värnpliktiga anses i framtiden inte
böra få någon egentlig dressörutbildning eftersom deras huvuduppgift är att
föra en minsökutbildad hund. Detta medför visserligen ingen besparing på
värnpliktsanslagen men ger enligt institutet bättre överensstämmelse med
de principer om differentierad grundutbildning som har legat till grund för
gällande värnpliktsordning och vilkas tillämpning har medfört att minhund-
förarnas utbildning har förkortats. De underbefälsuttagna värnpliktiga före
slås emellertid fortfarande få dressörutbildning för att säkerställa att krigs-
förbanden kan förfoga över personal med mer fullständig dressyrkunskap.
Övriga värnpliktigas tjänstgöring med hundar bör under de första fem till
sex månaderna begränsas till ca 1/2 dag i veckan. Förslaget innebär att ca 50
minhundar hädanefter skall tas fram genom yrkesdressörer, vilket är en
ökning med 32 hundar om det årliga remonteringsbehovet samtidigt höjs
till 65.
Personalbehovet för dressyr beräknar rationaliseringsinstitutet till 32
dressörer fördelade på tre dressyrlag, vartdera under en kvalificerad arbets
ledare. För sina beräkningar har institutet använt ett normalprestations-
värde för yrkesdressör som har uppställts av statskontoret år 1965.
Personalbehov för utbildnings- och kursverksamhet
De värnpliktiga under grundutbildning bör enligt rationaliserings
institutet fördelas på två plutoner (15 + 35 man). De båda plutonerna bör
bilda ett självständigt kompani som förläggs till I21:s etablissement och
underställs chefen för detta förband. Kompaniet bör — med hänsyn till
Kungl. Maj:ts proposition nr 96 år 1970
43
bl. a. den artskilda verksamheten och inryckningen enligt alternativ II —
inte anslutas till befintlig enhet vid 121. Kompaniets ringa storlek och den
begränsade utbildningstiden för huvuddelen av de värnpliktiga gör enligt
institutet att kompanichefen och en del av plutonsbefälet kan utnyttjas ock
så som instruktörer vid krigsförbandsövningar. Kompanichefen bör ansvara
även för förekommande samövningar med andra förband. Till kompaniet
bör förläggas den årliga treveckorsutbildning av ca 20 värnpliktiga bevak-
ningshundförare som f. n. planeras av chefen för armén. För utbildningen
behövs åtta befäl på aktiv stat. Samtliga med undantag för ett underbefäl bör
vara hundutbildade. För visst expeditionsarbete och ordonnanstjänst bör
avses en handräckningsvärnpliktig.
Institutet har gjort en sammanställning av olika intressenters önskemål i
fråga om kursverksamhet och med ledning därav försökt beräkna
personalbehovet för denna verksamhet. På grund av det samarbete som
erfordras vid skolan mellan organen för utbildning (kursverksamhet) och
hundproduktion anses dessa böra ställas under en gemensam chef. Under
denne bör för utbildningens planering, administration och genomförande
finnas två anställda. Kravet på goda kunskaper i hundtjänst och hundars
användning bl. a. inom krigsmakten talar enligt institutet för att denna per
sonal bör vara militär. Behovet av lärare vid kurser bör i övrigt tillgodoses
genom att utnyttja personal inom skolan eller personal som har anställts
efter avtal.
Synpunkter på servicefunktionen
Servicepersonalen består f. n. av sex anställda och 13 handräcknings-
värnpliktiga. Av de värnpliktiga tjänstgör 4—5 vid körcentralen och 7—8
i den rörliga styrkan för bl. a. yttre renhållning. Underhåll av skolans bygg
nadsbestånd handhas f. n. av kasernvårdsavdelningen vid I 21 med undantag
för smärre arbeten i hundgårdarna. Förråds- och transporttjänsten är upp
delad på flera mindre enheter som var för sig inte har kontinuerlig syssel
sättning.
Rationaliseringsinstitutet föreslår att personalen för förråds-, transport-,
hantverks- och minfältarbeten liksom yttre renhållningsarbeten förs sam
man till en arbetsgrupp samtidigt som vissa rationaliseringsåtgärder vid
tas. Personal och fordon i körcentralen bör sålunda minska till i nivå med
schemalagda körningar. I övrigt bör förhyrning tillgripas. En hantverkare
bedöms kunna utgå eftersom området numera omfattar ett nyuppfört bygg
nadsbestånd. Den gemensamma servicegruppen bör ledas av en förman och
i övrigt omfatta en anställd för skolförråd, tre för yttre arbeten, en för
underhållsarbeten i hundgården och två för transporter. Personalen bör
kunna utnyttjas för samtliga uppgifter.
44
Kungl. Maj:ts proposition nr 96 år 1970
Behov av planerings- och ekonomiorgan
Skolan saknar f. n. ett reellt planerings- och ekonomiorgan. Utbildnings-
officeren vid skolan har under senare år fått åläggas ett visst samordnings-
och planeringsansvar som emellertid inte har omfattat ekonomisk planering
och budgetering. Möjligheter till intäkts- och kostnadsanalyser samt bedöm
ningar av olika verksamhetsgrenars lönsamhet saknas härigenom.
Även sedan 1962 års skolreglemente har upphävts, fungerar skolchefen
som lokal förvaltningsmyndighet i frågor om bl. a. anskaffning, kassation,
uppfödning, vård, dressyr och utackordering av hundar m. m. Förvaltnings-
grenscheferna vid I 21 biträder skolchefen i de ärenden där denne är beslu
tande, men genom omfattningen av regementets egen förvaltningstjänst kan
skolan i framtiden knappast påräkna denna hjälp. Skolan föreslås därför
tillföras ett särskilt planerings- och ekonomiorgan. På detta bör ankomma
att på grundval av försäljnings- och kursprognoser göra upp en rullande
flerårig verksamhetsplanering och att planera och samordna skolans resur
ser. Härtill bör komma uppgiften att upprätta och följa upp drift- och
resultatbudget och att handlägga försäljnings- och inköpsfrågor i samråd
med övriga organ vid skolan. Även personalfrågor, statistik m. m. bör hand
läggas av organet liksom skolans centrala expeditionstjänst. Enheten före
slås bestå av sju anställda.
Synpunkter på veterinäravdelningen
Veterinäravdelningen omfattar f. n. sju anställda, varav två veterinärer,
och fem handräckningsvärnpliktiga. Därtill kommer en värnpliktig veterinär
under fackutbildning. Utvecklingen har enligt rationaliseringsinstitutet med
fört att en betydande del av personalen vid avdelningen har kommit att
sysselsättas med privatägda djur. Den privat meddelade djursjukvårdens
andel beräknas till en civil djurvårdare och två handräckningsvärnpliktiga.
De ersättningar som regementsveterinären levererar in uppvisar enligt
institutet ett så begränsat överskott, att det är tveksamt om kronan får full
kostnadstäckning. Institutet föreslår därför att nuvarande grunder för be
räkningen av ersättningar till kronan ses över liksom innebörden i med
givandet att veterinär efter överenskommelse får anlita biträde av personal
vid truppförbandet för djursjukvård.
Under förutsättning av beräknad produktionsvolym och att regements
veterinären alltjämt skall ha rätt att ta emot privatägda djur mot full kost
nadstäckning för kronan bör avdelningen enligt institutet bestå av två vete
rinärer och ytterligare åtta anställda, varav en deltidsanställd. Det bör
vidare som nu vara möjligt att förlägga del av värnpliktig veterinärs fack
tjänstgöring till avdelningen. Skulle vården av privatägda hundar få en
sådan omfattning att den civila personalen blir otillräcklig, bör ett särskilt
Kungl. Maj:ts proposition nr 96 år 1970
45
avtal träffas med regementsveterinären om formerna för personalförstärk
ning m. m. Institutet har i sammanhanget också föreslagit att nuvarande
grunder för ersättning för uppställning av hundar i kronans hundgårdar
omprövas.
Allmänna utgångsvärden för val av organisationsform
Oavsett hundskolans organisationsform måste krigsmakten enligt ratio
naliseringsinstitutet behålla nuvarande ansvar för anskaffning och uttag-
ning av hundar och för utbildning av personal för krigsorganisationens be
hov. Däremot behöver i princip inte dressyr samt fackmässig utbildning av
personal för fredsmässig användning ske inom krigsmakten. Oavsett orga
nisationsform fordras inom krigsmakten en ledningsinstans för hund-
tj än sten.
Hundskolan intar enligt institutet en helt dominerande ställning i fråga
om produktion av dresserade hundar och anordnande av kurser i använd
ning, dressyr och vård av hundar. Krigsmaktens andel av avnämarbehovet
uppgår till ca 60 %. Av krigsmaktens andel faller 50 % på armén. I jäm
förelse med år 1965 har krigsmaktens behov av hundar ökat och rikspolis
styrelsens sjunkit. Största delen av kurserna avser krigsmakten och de
frivilliga försvarsorganisationerna, men också antalet kurser för övriga civila
myndigheter och föreningar är betydande.
Hundskolan har i krigsorganisatoriskt hänseende tilldelats uppgifter som
i flera fall svarar mot dess nuvarande uppgifter i fred. En organisations
form där hundskolan alltjämt kvarstår inom krigsmakten underlättar enligt
institutet den krigsorganisatoriska planläggningen.
Oavsett organisation måste anskaffning och förrådshållning av hund- och
veterinärmateriel för den hundtjänst som bedrivs utanför skolan åläggas
försvarets materielverk.
Fastighetsbeståndet är relativt nybyggt och återstående del, djursjuk
huset, avses påbörjas 1970. Ytterligare mindre åtgärder och iståndsättnings-
arbeten beräknas kosta 750 000 kr. Dessa relativt måttliga kostnader behöver
enligt institutet inte i och för sig påverka organisationen vid skolan. Fastig
heterna är redovisade under Försvarets fastighetsfond: Kasernbyggnaders
delfond med en beräknad invärderad summa av 7,3 milj. kr. I summan ingår
inte vissa belopp som arbetsmarknadsstyrelsen och Stiftelsen Sollefteå djur
sjukhus har bidragit med. Enligt de regler som gäller för fastighetsfonden
kvarstår på byggnaderna efter 50 % grundavskrivning ett avskrivningsbe-
lopp av 3,7 milj. kr. Skulle en organisationsform väljas som innebär att
fastigheterna inte längre skall redovisas under försvarets fastighetsfond,
bör beståndet enligt praxis föras upp i den nya fonden till sitt kvarstående
avskrivningsbelopp.
Enligt direktiven för institutets utredning bör uppfödning och dressyr av
46
Kungl. Maj:ts proposition nr 96 år 1970
hundar bedrivas i affärsmässiga former. Detsamma bör enligt institutet
också gälla kursverksamheten och den del av värnpliktsutbildningen som
innefattar den fackmässiga tjänsten med hundar. Oavsett organisationsform
behöver redovisningssystemet vid skolan läggas om så alt samtliga kost-
nadselement kan redovisas i driftbokföringen och fördelas på produkten.
I kostnaden bör alltså räknas in s. k. komplementkostnader inklusive fastig-
hetskostnader. De priser som skolan åsätter sina produkter bör enligt insti
tutet kalkyleras på grundval av en beräknad medelbeläggning inom skolans
huvudproduktionsområden. Detta förfaringssätt innebär att samtliga budge
terade behov prissätts med hänsyn till alla såväl fasta som rörliga kostnader.
Tillfälliga tjänster bör däremot belastas endast med sina rörliga kostnader
enligt bidragsmetodens princip.
Sammanfattningsvis konstaterar institutet att produktionen av hundar tar
i anspråk en väsentligt större andel än kursverksamheten, att av de värn
pliktiga minhundförarnas utbildning endast den fackmässiga utbildningen
i hundtjänst behöver äga rum vid skolan, att krigsmaktens andel av färdig-
dresserade hundar är större än övriga avnämares, att det vid nuvarande
organisationsform åligger chefen för hundskolan att inom krigsmakten
ha överinseende över och inspektera hundtjänsten och dess praktiska till-
lämpning, att anskaffning och förrådsställning av krigsmaktens hundar och
huvuddelen av materielen för hundtjänst oavsett organisationsform alltjämt
bör ske genom försvarets materielverk, att verksamheten vid skolan skall
drivas enligt principen om full kostnadstäckning och att detta f. n. inte synes
vara fallet.
Med utgångspunkt häri kan behovet av styrning och inflytande för krigs
maktens myndigheter enligt institutet anges sålunda. Anskaffning av för
svarets hundar bör ske genom försvarets materielverk. Några direktiv eller
anvisningar för hur produktionen av hundar skall ske behövs i princip inte.
Det är dock av intresse för huvudstaben och den anskaffande myndigheten
att kunna bedöma rimligheten av produktionskostnaderna. Kurserna omfat
tar till större delen personal som tillhör krigsmakten eller frivilliga försvars
organisationer. Vissa kurser har till uppgift att göra deltagarna bättre läm
pade att bestrida befattningar i krigs- och/eller fredsorganisationen. För-
svarsgrensstaberna har därför genom huvudstaben ett direkt intresse av att
påverka och kontrollera kursverksamheten. Detta kan medföra att kursverk
samheten, beroende på organisationsform, bör handhas av ett i förhållande
till skolan i övrigt mer fristående organ som lyder under huvudstaben. Jäm
förelse kan göras med rikspolisstyrelsens nuvarande utbildningsorgan vid
skolan.
Alternativa organisationsformer
Rationaliseringsinstitutet har bedömt fyra alternativa organisationsformer
för skolan (Alternativ A—D). Samtliga alternativ förutsätter, att hand-
Kungl. Maj:ts proposition nr 96 år 1970
47
räckningsvärnpliktiga inte längre skall användas, att skolkompaniet skall
föras över till och förläggas inom I 21 :s etablissement och att vissa organisa-
tionsändringar skall genomföras, som t. ex. att införa en planerings- och
ekonomifunktion.
Alternativ A innebär att skolan behåller nuvarande lydnadsställ-
ning inom försvaret. Skolan köper tjänster från I 21 i fråga om fastighets
förvaltning, viss förrådstjänst, mathållning och kassatjänst men förvaltar
själv anslagen när det gäller hundtjänst. Skolan svarar vidare för inköp och
försäljning av hundar och anordnande av kurser men är därvid i vissa av
seenden underkastad föreskrifter av centrala förvaltningsmyndigheter. Kost
naderna för skolans verksamhet belastar härför avsedda riksstatsanslag och
skolans intäkter tillgodoförs som uppbördsmedel de utnyttjade anslagen.
Alternativ B innebär att skolan omorganiseras till »Försvarets
hundskola» och ges en självständig ställning inom försvaret med egen sty
relse och chef under försvarsdepartementet. I styrelsen bör finnas företrä
dare för de största intressenterna i skolans produktion, nämligen krigsmak
ten, rikspolisstyrelsen och De blindas förening. Anslagskonstruktionen bör
baseras på nettoredovisning med ett förslagsanslag om 1 000 kr. jämte in
komst- och utgiftsstat samt personalplan. Driftutgifter och komplement
kostnader balanseras av inkomster av försäljning av hundar, kurser och
andra tjänster. Driftstaten grundas så långt möjligt på avtal mellan skolans
styrelse och intressenter om produktionens omfattning m. m. under följande
budgetår. Skolans fastighetsbestånd redovisas alltjämt under försvarets fas-
tighetsfond och investeringar finansieras över kasernbyggnaders delfond.
Även om nyinvesteringar skall grundavskrivas med 50 % enligt gällande
regler, bör de årliga ersättningsbeloppen till fonden beräknas som om av
skrivningar inte har verkställts. Härigenom erhålls en anpassning till mer
marknadsmässig hyresersättning. Skolchefen åläggs att på uppdrag av för-
svarsgrenschef svara för de uppgifter som f. n. åvilar chefen för arméhund-
skolan beträffande hundtjänsten inom krigsmakten. Kostnaderna för dessa
uppgifter bör fördelas på skolans produkter. Vinsten av skolans verksamhet
skulle därmed utgöras av de annars uppkommande kostnaderna för dessa
uppgifter. Militära kurser som förläggs till skolan bör i fråga om fackmässig
utbildning underställas skolchefen men i övrigt lyda under chefen för I 21.
I fråga om mobilisering och krigsplanläggning bör skolan inordnas i armén.
Styrelsen bör inom ramen för skolans huvudsakliga verksamhetsområde
kunna ta upp även andra än nuvarande aktiviteter under förutsättning att
kostnadstäckning kan erhållas.
Alternativ C innebär att skolan förs över till förenade fabriksver
ken och där drivs enligt reglerna för detta verk. Krigsmaktens intresse i
fråga om anskaffning av färdigdresserade hundar m. m. tillgodoses genom
att generaldirektören för försvarets materielverk ingår i fabriksverkens sty
relse. Skolans verksamhet omfattar liksom i föregående alternativ produk
tion av färdigdresserade hundar samt kurser. I anslutning till skolan inrät
48
Kungl. Maj:ts proposition nr 96 år 1970
tas en särskild militärsektion som lyder under chefen för armén. Sektions
chefen planlägger i samråd med skolchefen militära kursers innehåll, re
sursbehov m. m. Sektionschefen svarar också för skolchefens nuvarande
åligganden i fråga om hundtjänstens praktiska tillämpning inom krigsmak
ten. Han biträder dessutom chefen för 121 i frågor som rör minhundförar-
kompaniets utbildning och bör vid behov utnyttjas av materielverket för
kontroll av färdigdresserade hundars kvalitet m. m. Sektionen bör tills
vidare kunna begränsas till en hund- och bevakningsutbildad officer. Skolan
bör bl. a. åta sig att för försvarets räkning kontinuerligt anskaffa foder
värdar till militära stamhundar som inte skall utnyttjas i fred. Huvudkassa-
rörelse, viss redovisning samt personaladministrativa ärenden avseende sko
lans högre tjänstemän ombesörjs av förenade fabriksverkens huvudkontor.
För den militära personal som behövs vid skolan bör inrättas särskilda
tjänster som medger förordnande för viss tid. Värnpliktiga veterinärers
facktjänstgöring bör kunna förläggas till skolans djursjukhus. Skolans
nuvarande fastighetsbestånd och förläggningsområde samt erforderlig mark
för verksamheten förs över till förenade fabriksverkens fond. Sedan skolan
har övertagits bör fabriksverken närmare utreda möjligheterna att från
Stiftelsen Sollefteå djursjukhus överta byggnader och drift av stiftelsens
sjukhusdel. Alternativet innebär att ansvaret för skolan inom Kungl. Maj :ts
kansli flyttas från försvarsdepartementet till industridepartementet.
Alternativ D innebär att skolan drivs i aktiebolagsform. Aktierna
kan förvaltas av det statliga förvaltningsbolaget eller av förenade fabriks
verken. Som ledamöter i bolagets styrelse bör ingå representanter för de
största kunderna. Kundernas beställningar av färdigdresserade hundar och
vissa kurser m. m. bör så långt möjligt regleras genom ett långsiktigt ram
avtal mellan berörda statliga myndigheter och bolaget. I anslutning till bo
lagets anläggning i Sollefteå inrättas en särskild militärsektion under chefen
för armén. Sektionen får till uppgift att i samråd med bolagsledningen plan
lägga militära kurser samt leda och genomföra dessa. Militärsektionens per
sonalbehov har vid detta alternativ överslagsmässigt beräknats till högst en
sektionschef, en underofficer, ett underbefäl och ett kontorsbiträde på halv
tid. De närmare formerna för djursjukhusets drift samt veterinärpersona
lens anställningsförhållanden bör bestämmas av bolagets styrelse.
Rationaliseringsinstitutet har också berört möjligheten att låta skolan
lyda direkt under försvarets materielverk. Det bär emellertid ansetts ligga
vid sidan av materielverkets uppgifter att vara chefsmyndighet för ett pro
duktionsinriktat organ.
Rationaliseringsinstitutet bedömer alternativen på följande sätt.
Alternativ A tillgodoser väl krigsmaktens behov av inflytande över
skolan men är mindre väl lämpat för drift i affärsmässiga former. Det över
ordnade ansvaret för hundproduktionen kommer att åvila chefen för armén,
men arméstaben är inte avsedd eller dimensionerad för att leda en i affärs*
Kungl. Maj:ts proposition nr 96 år 1970
49
mässiga former bedriven produktionsverksamhet. Möjligheterna för stats
makterna och kunderna att överblicka skolans ekonomi blir delvis begrän
sade. Investeringar m. m. kommer att prioriteras av chefen för armén som
emellertid endast har intresse av 25 % av produktionen.
Alternativ B tillgodoser kraven på affärsmässiga former samtidigt
som statsmakternas och kundernas insyn i drift- och ekonomiförhållanden
beaktas. Alternativet medger ett smidigt utnyttjande av den militära perso
nalen för kurser och uppgifter som rör hundtjänsten inom krigsmakten.
Alternativ C tillgodoser kraven på affärsmässiga former. Alterna
tivet kan dessutom ge möjligheter till ett samlat utnyttjande av kunskaper
om hunduppfödning om fabriksverken startar en planerad uppfödning av
försöksdjur, bl. a. hundar. En mycket sträng åtskillnad måste emellertid i så
fall göras mellan försöksdjursverksamheten och skolans uppfödning av
hundar inte minst av psykologiska skäl gentemot fodervärdar m. fl. Genom
överföring till fabriksverken får skolans organisation större flexibilitet än
i alternativen A och B. Risk föreligger dock att krigsmaktens hundkun
nande splittras. Kundernas möjlighet till insyn i verksamheten synes bli
mindre än i alternativ B. En reell kostnadsökning för kunderna kommer i
alternativ C att bli följden av att fabriksverken är skattepliktiga för garanti
beloppet för egna fastigheter vid taxering till kommunal inkomstskatt och av
att kostnader i form av ränta på omsättningstillgångar ingår i verkets själv
kostnadsberäkningar. Alternativ C ger sämre möjligheter än alternativ B
att knyta militära tjänstemän till skolan.
Alternativ D tillgodoser kraven på affärsmässiga former och kan
vara att föredra om man önskar att även icke statliga intressenter bidrar till
kapitalanskaffningen. F. n. synes något behov av eller intresse härför inte
föreligga. Även detta alternativ innebär risk att krigsmaktens hundkunnande
splittras.
Institutet har funnit alternativen B och C i huvudsak jämförliga och
överlägsna de båda övriga alternativen. Kostnadsmässigt bedöms de båda
alternativen vara jämställda. Institutet har valt att inte lämna förord för
något av dem. I fråga om organisation, personal och kostnader bär institutet
stannat för att närmare utveckla alternativ B. Dessa synpunkter redovisas
i det följande.
Organisation m. m.
Hundskolan bör enligt rationaliseringsinstitutet under skolchefen organi
seras på fyra enheter, nämligen planerings- och ekonomienhet, produktions
enhet, veterinärenhet med djursjukhus samt serviceenhet. Med hänsyn till
de uppgifter som åläggs skolchefen i fråga om krigsmaktens hundtjänst och
militär utbildning bör antingen skolchefen eller produktionschefen kunna
vara regementsofficer på aktiv stat.
4 — Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt. Nr 96
50
Planerings- och ekonomienheten föreslås bestå av en
byrådirektör eller byråintendent som chef, en byråassistent, fyra biträden
och en vaktmästare.
Produktionsenheten bör enligt institutet bestå av tre grupper,
nämligen utbildningsgrupp, dressyrgrupp samt test- och hundgårdsgrupp.
Utbildningsgruppen har tidigare behandlats. Dressyrgruppen skall svara
för produktionen av färdigdresserade hundar. Under chefen, som är skolans
dressyrchef, bör som tidigare har framgått lyda tre arbetsledare, och 32
dressörer för dressyrarbetet. Dessutom bör gruppen omfatta sex dressörer
för stalltjänst. Test- och hundgårdsgruppen bör svara för avels-, uppföd
nings-, testnings- och fodervärdsverksamhet samt viss bevakningstjänst.
Chefen för gruppen bör ha omfattande hundkännedom. Sammanlagda an
talet anställda i denna grupp föreslås till något över 20. Med hänsyn till att
stalltjänst och utfodring måste bedrivas under veckans samtliga dagar inom
såväl dressyrgruppen som test- och hundgårdsgruppen, bör personalen inte
strikt delas upp efter arbetsuppgifter.
Veterinärenheten föreslås bestå av poliklinikdel, stationärbe-
handlingsdel med operationsrum och hundstall, isoleringsstall och expedi
tion. Någon bestämd uppdelning av personalen på delfunktionerna anses
inte lämplig eftersom belastningen dem emellan varierar. Enheten bör mot
ersättning ställa personal till förfogande för Sollefteå garnisons hygien
tjänst och veterinärtjänsten vid I 21. Efter särskild överenskommelse bör
vidare personal och materiel tillhandahållas Stiftelsen Sollefteå djursjukhus.
Enhetens personal bör dessutom tjänstgöra som lärare i djursjukvård vid
skolans kurser. Skolans styrelse bör enligt institutet närmare pröva om nu
varande anställningsform för veterinär är den lämpligaste ur skolans syn
punkt eller om en övergång bör ske till prestationslönesystem eller en kom
bination av heltids- och deltidsanställd personal. Prövningen bör ske sam
tidigt med att styrelsen behandlar frågan om en eventuell utökning av sko
lans verksamhet till att omfatta även vård av privatägda hundar. En sådan
utökning bör kunna bidra till en bättre avkastning på det kapital som har
investerats i djursjukhuset.
Serviceenheten skall betjäna skolan i fråga om förråds- och
transporttjänst, renhållning, underhållsarbeten inom hundgården, maskin
tjänst och förplägnad. Som chef föreslås en underofficer i arvodestjänst.
Förråds- och transporttjänsten bör skötas av en servicegrupp vars storlek
och närmare arbetsuppgifter tidigare har behandlats. Förplägnadstjänsten,
som bör handhas av timanställd personal, omfattar främst servering till
självkostnadspris av färdiglagade lunchportioner som har köpts från 121.
Till serviceenheten bör hänföras även den städpersonal som behövs för den
inre renhållningen.
Rationaliseringsinstitutets förslag innebär en organisation med 97 anställ
da vid hundskolan och åtta vid minhundförarkompaniet. För skolans del
innebär detta en nettoökning med 32 anställda. Samtidigt utgår emellertid
Kungl. Maj:ts proposition nr 96 år 1970
Kungl. Maj.ts proposition nr 96 år 1970
51
55 handräckningsvärnpliktiga ur skolans organisation och personalen vid
skolan minskar därför totalt med 23. Hundskolans personalförteckningar
inom armén föreslås utgå.
Kostnader m. m.
De totala lönekostnaderna, inklusive lönekostnadspålägg, för den före
slagna organisationen beräknas till ca 3 milj. kr. för år, vilket är ca 430 000
kr. mer än för nuvarande organisation. Härvid har värnpliktiga i handräck-
ningstjänst åsatts ett värde av 550 000 kr. ökningen föranleds av en större
produktionsvolym och av utbytet av handräckningsvärnpliktiga mot civil
personal.
De fasta årsavgifterna för skolans nuvarande fastighetsbestånd beräknas
till ca 370 000 kr. oavsett fondtillhörighet. Utgifterna har beräknats enligt
nu gällande regler och inte enligt de eventuella nya principer för en mer
marknadsmässig hyressättning som kan bli resultatet av pågående översyn.
I fråga om erforderliga investerings- och iståndsättningsarbeten under den
närmaste femårsperioden har institutet däremot räknat med att årsavskriv-
ning sker utan föregående grundavskrivning. Med dessa utgångsvärden har
det ärliga hyresbeloppet beräknats till 415 000 kr.
Med utgångspunkt i en hundproduktion i enlighet med de anmälda be
hoven har institutet gjort en beräkning av produktionskostnaden per hund.
I totalkostnaderna har därvid även räknats in den personalkostnadsandel
som är att hänföra till skolchefens uppdrag att svara för överinseende
m. m. över krigsmaktens hundtjänst. Kostnaderna beräknas för vakthund
bli 6 600 kr., för bevakningshund 9 800 kr., för narkotikahund 13 100 kr.,
för ledarhund, vissa skyddshundar och minhundar 16 500 kr., för vinter-
utbildad skyddshund 19 700 kr. och för specialutbildad skyddshund 23 000
kr. Till dessa kostnader skall för vakthund och ledarhund läggas ytterligare
ca 700 respektive 1 400 kr. för introduktion hos nyttjaren. De angivna pro
duktionskostnaderna överstiger flerfaldigt de försäljningspriser som f. n.
tas ut vid skolan.
Skolans nuvarande inventarier och materiel som inte ingår i krigsförråd
bör tillsammans med ungefär hälften av nuvarande fordonspark och omsätt
ningstillgångar i form av valpar och hundar under dressyr kostnadsfritt
överlåtas till den nya skolan.
Som har framgått av det tidigare föreslår institutet att skolans driftut
gifter m. m. skall balanseras av inkomster från uppdrag. Skolans behov av
särskilda rörelsemedel bör tillgodoses genom att skolan ges en rörlig kredit
hos riksgäldskontoret på högst 1,5 milj. kr. Krediten bör löpa med ränta
till den del den tas i anspråk. Härutöver bör skolan ha möjlighet att sätta
in tillfälliga kassamässiga överskott på räntebärande räkning i riksgälds
kontoret.
Genomförs den föreslagna anslagskonstruktionen, innebär detta att de an
slag som f. n. direkt eller indirekt finansierar hundskolans verksamhet
måste jämkas.
Vid en produktion enligt anmält årligt behov av hundar beräknas omslut
ningen bli 4 821 000 kr. i prisläge 1969/70. Försvarets anslag kom
mer därvid att kunna minskas med 1 130 000 kr. för år. För hundskolans
kunder utanför försvaret beräknas den ändrade anslagskonstruktionen
m. m. innebära följande. Polisväsendets utgifter för inköp av
färdigdresserade hundar, uppställningar, vissa lärare m. m. från skolan ökar
från 340 000 kr. till ca 1 440 000 kr., varav 1 380 000 kr. för hundar. Tull
väsendets utgifter för hundar och kurser ökar från 25 000 kr. till
ca 105 000 kr. A B A B vars inköp under senaste år har uppgått till ca 12 000
kr. kommer med anmält behov att få erlägga ca 148 000 kr. För De blin
das förening, som har anmält ett ökat behov om ca 50 %, stiger de
årliga utgifterna från 130 000 kr. till inemot 530 000 kr. Kostnaderna för
avel av ren vallarhundar kommer att stiga från 15 000 kr. till
ca 70 000 kr. Sammanlagda inkomsterna från skolans kunder utanför för
svaret beräknas därmed uppgå till 2 210 000 kr. Utgiftsökningarna är enligt
institutet betydande. Eftersom hänsyn till dessa inte har tagits i myndig
heternas anslagsframställningar, kan den nya organisationen genomföras
tidigast den 1 juli 1971.
De högre försäljningspriserna kan enligt institutet komma att medföra att
intressenterna omprövar vissa av sina anmälda behov. Skolans organisation
bör därför endast byggas ut i takt med kundernas ökade efterfrågan. För
att belysa konsekvenserna av en övergång till föreslagen intern organisation
av skolan innan en ökad efterfrågan reellt föreligger, har institutet beräknat
de anslagsförändringar m. m. som följer av en produktionsvolym motsva
rande ca 70 % av intressenternas anmälda behov. Antalet överstiger något
det som har kunnat placeras eller försäljas under 1968/69. Omslutningen
beräknas därvid bli 4 050 000 kr. i prisläge 1969/70. Inköpen av hundar för
dressyr begränsas och personalbehovet minskar med 15 anställda i förhål
lande till en fullt utbyggd organisation. Försäljningspriset per hund beräk
nas stiga med genomsnittligt ca 20 %. På försvarets anslag blir den beräk
nade årliga utgiftsminskningen ca 1 520 000 kr. De sammanlagda inkomster
na från skolans kunder utanför försvaret beräknas uppgå till ca 1 750 000
kr., en ökning i förhållande till de 1968/69 fakturerade kostnaderna med ca
1 250 000 kr. Även i detta fall anses organisationsförändringarna inte kunna
genomföras förrän tidigast den 1 juli 1971.
52
Kungl. Maj:ts proposition nr 96 år 1970
Remissyttranden
Val mellan alternativ A—D
Rationaliseringsinstitutets förslag — alternativ B och C med
lika förtur — biträds i huvudsak eller lämnas utan erinran av chefen
Kungl. Maj:ts proposition nr 96 år 1970
53
för marinen, chefen för flygvapnet, rikspolisstyrelsen, Sveriges geologiska
undersökning ochSvenska brukshundklubben. Chefen för marinen och chefen
för flygvapnet anför att den organisationsform bör väljas som medger pro
duktion av tjänster till lägsta kostnad. De anser båda att arméstaben bör
vara huvudstabsmyndighet för den aktuella verksamheten. Rikspolisstyrel
sen förutsätter vid sitt val att ökad insyn kan säkerställas och att hundar
och tjänster kan ställas till förfogande i nuvarande utsträckning.
Att företräde bör ges för alternativ B vid val mellan B och C,
anser försvarets sjukvårdsstyrelse, veterinärhögskolan, länsstyrelsen i Väs
terbottens län, länsarbetsnämnden i samma län, De blindas förening, FCPF,
SACO och Försvarsväsendets underbefälsförbund. Som motivering anförs i
några fall att skolan har nära anknytning till krigsmakten och totalförsvaret
samt att alternativet ger bättre möjligheter till konsumentinflytande och
samarbete. Sjukvårdsstyrelsen och SACO avråder med hänsyn till foder
värdar och brukshundklubbar från att koppla samman verksamheten med
fabriksverkens uppfödning av försöksdjur. Sjukvårdsstyrelsen anför att sär
skild erfarenhet av försöksdj ursuppfödning inom försvaret framför allt
finns vid försvarets forskningsanstalt. För att bättre kunna utnyttja skolans
resurser för forskning bör enligt veterinärhögskolan den föreslagna styrelsen
vid alternativ B utökas med en representant för den veterinärmedicinska
forskningen. Länsstyrelsen och länsarbetsnämnden anser att alternativ B
är att föredra ur arbetsmarknadssynpunkt. Utredningen om handräcknings-
värnpliktiga anser det vara mest angeläget att skolan får en verksamhets
form som tillgodoser kravet på affärsmässig drift med rättvisande kostnads
redovisning. Om alternativ B i första hand väljs — något som enligt utred
ningen kan vara fördelaktigt med hänsyn till bl. a. krigsorganisationens be
hov — bör möjlighet finnas att efter en tids erfarenhet av skolan som en
helt självständig institution överföra den till en organisationsform enligt
alternativ C, något som kan medföra en ytterligare effektivisering av verk
samheten.
Alternativ C förordas av FCTF och företagsnämnden vid hund
skolan. FCTF anför att detta alternativ, som enligt uppgift stöds av skolans
personal och ledning, på ett naturligt sätt svarar mot skolverksamhetens
allmänna inriktning och dess expansion på marknader utanför försvars-
sektorn. Enligt företagsnämnden ger alternativ C företaget större frihet,
såväl ekonomiskt och materiellt som personellt, varigenom möjligheten att
anpassa produktionen med hänsyn till efterfrågan blir betydligt större än i
övriga alternativ. Förenade fabriksverken förklarar att verket är berett att
ta över ansvaret för skolan under förutsättning att vissa anförda synpunkter
beaktas. Eftersom alternativ C inte har blivit lika utförligt behandlat i ut
redningen som alternativ B, behövs enligt verket närmare utredning. Om be
slut skulle komma att fattas att uppfödning i större skala av försöksdjur
för vetenskapliga ändamål skall tas upp inom fabriksverken, kan det enligt
54
Kungl. Maj:ts proposition nr 96 år 1970
verket vara lämpligt att fabriksverken tar över huvudmannaskapet för
arméns hundskola med hänsyn till möjligheterna att inlemma skolan i en
större och samordnad verksamhet för djuruppfödning.
Ett bibehållande i huvudsak av skolans nuvarande organisatoriska ställ
ning — dvs. en lösning närmast enligt alternativ A — förordas av
överbefälhavaren, chefen för armén, försvarets civilförvaltning, försvarets
materielverk och generaltullstyrelsen. Som motiv anförs i flera fall att armén
är skolans störste avnämare. Överbefälhavaren anför att varken ekonomi-
eller kostnadsaspekt innebär något avgörande motiv för att nu ändra skolans
ställning. Däremot kan enligt överbefälhavaren en eventuell framtida för
ändring av hundbehovet komma att innebära att frågan bör tas upp på nytt.
Chefen för armén anför att minhundplutonerna är så exklusiva förband
alt noggranna utredningar och analyser måste göras av dessa mot andra
komponenter i krigsorganisationen. I långsiktsplaneringen måste därför
övervägas om dessa plutoner skall vara kvar. Arméchefen anser dock att
skolan bör stå kvar under hans befäl så länge den har nuvarande huvudupp
gifter. De påpekade svårigheterna för många intressenter att få erforderlig
styrning av verksamheten gäller enligt arméchefen vid affärsdrivande verk
över huvud taget. Inte heller andra anförda skäl ger enligt denne i och för sig
anledning till ändrade Iydnadsförhållanden.
Försvarets civilförvaltning finner att de olika befäls- och samverkans-
linjerna enligt alternativ B verkar bli invecklade och inte lika smidiga som
enligt alternativ A samt att det inte förefaller rationellt att för den utbild
ning det här är fråga om organisera ett från armén fristående organ. Att
organisationsform A skulle vara mindre lämpad för drift i affärsmässiga
former ställer sig verket frågande inför och hänvisar till de försök med drift
i affärsmässiga former som pågår inom armén. Verket anser att kostnaderna
för den föreslagna styrelsen — med beaktande av bl. a. de betydande rese-
och traktamentskostnader som blir en följd av dess lokalisering till Sollefteå
— inte står i rimlig proportion till de fördelar som skulle vinnas. Försvarets
materielverk anför att man vid valet mellan alternativen A och B bör beakta
att A innefattar en enklare organisation som väl ansluter sig till befintliga
och prövade organisationsformer. Verksamheten styrs, påpekar verket, av
huvudstabsmyndighet och respektive central förvaltningsmyndighet i stället
för att styrningen läggs direkt på försvarsdepartementet. Svenska under-
officersförbundet ger lika förord för alternativen A och B.
Inte någon remissinstans har förordat alternativ D.
Synpunkter på organisation sförslag m. m.
Att de handräckningsvärnpliktiga skall utgå ur organisa
tionen har inte föranlett erinringar från något håll.
Förslaget att de värnpliktiga minhundförarnas utbild
55
ning skall förläggas till 121 har föranlett erinringar från chefen för
armén och, enligt uppgift av FCTF och Svenska underofficersförbundet, från
personal vid skolan. FCTF anser att kompaniet vid alternativ C bör kunna
underordnas chefen för den föreslagna militärsektionen samt framhåller att
investeringar i nya logementsbyggnader blir nödvändiga. Arméchefen, som
har gjort invändningar också mot tjänsteförslagen för minhundförarpluto-
nerna m. in., anför i sammanhanget att den föreslagna ändringen av de
värnpliktigas hundutbildning sannolikt medför ett försämrat utbildnings-
resultat och därmed sämre krigsförband samt att hittills gjorda värderingar
av hundförarnas utbildning inte har kunnat påvisa sådana brister att en
omfördelning av utbildningstiden är motiverad. Enligt försvarets sjukvårds
styrelse är den hundutbildning som föreslås för de värnpliktiga i minsta
laget.
I övrigt har de allmänna principerna för utredningens
organisa t ionsförslag i huvudsak mottagits positivt. Detta gäller
särskilt förslaget om att lednings- och ekonomifunktionen skall förstärkas.
Man förväntar sig allmänt att den föreslagna planerings- och ekonomienhe
ten kommer att få väsentlig betydelse för den eftersträvade affärsmässig
heten. Försvarets civilförvaltning anser emellertid att den föreslagna perso
naluppsättningen vid enheten skulle kunna minskas. Verket jämför därvid
med personalstyrkan för motsvarande funktion vid förband där försök med
kostnadsredovisning pågår. Försvarets materielverk anför att den före
slagna organisationen vid skolan bör tillämpas på försök innan den fast
ställs. Enligt överbefälhavaren och chefen för armén bör detalj organisatio
nen bli föremål för ytterligare studier.
När det gäller organisationens utformning i detalj, särskilt tjänste
förslagen, har personalorganisationerna anfört flera synpunkter. Enligt
FCPF bör den föreslagna timavlönade personalen, t. ex. i förplägnadstjäns-
ten, i stället vara tjänstemän. SR anför att förhållandet att de flesta befatt
ningar för militär personal enligt B-alternativet ersätts med befattningar
för civil personal knappast stämmer överens med de förslag som i annat
sammanhang har förts fram till Kungl. Maj :t. Ett större antal befattningar
bör enligt förbundet avses för militär personal. Liknande synpunkter anförs
av Svenska underofficersförbundet och Försvarsväsendets underbefälsför
bund. Underofficersförbundet anser att tjänster som i huvudsak har ett
militärt innehåll bör inrättas som militära och att övriga tjänster bör kunna
göras alternativt civila eller militära. Underofficersförbundet anser vidare
att chefskapet för minhundförbandet med fördel bör kunna utövas av en
urvalsbefordrad underofficer. Underbefälsförbundet anser att erforderlig
underbefälspersonal bör fast placeras på skolans stat. Enligt FCTF bör där
emot endast civila tjänster komma i fråga för skolans fast anställda personal.
Enligt förbundet är detta en formell konsekvens av att det högsta ansvaret
för skolan flyttas från försvarsdepartementet till industridepartementet och
Kungl. Maj.ts proposition nr 96 år 1970
56
Kungl. Maj:ts proposition nr 96 år 1970
reellt sett motiverat med hänsyn till utformningen av arbetsuppgifterna. För
bundet har vidare funnit att organisationen i några avseenden är klart
underdimensionerad och att den ur befordrings- och vidareutvecklingssyn-
punkt har vissa brister. Därför föreslår förbundet bl. a. att tre befordrings-
tjänster inrättas vid varje dressyrlag i dressyrgruppen.
De veterinärmedicinska frågorna behandlas relativt in
gående av försvarets sjukvårdsstyrelse som bl. a. anför följande. Lönesätt
ningen för regements- och bataljonsveterinärer har hittills varit låg och
baserad på en genomsnittlig arbetstid på fem timmar om dagen med rätt
att bedriva enskild veterinärverksamhet. Denna verksamhet har ansetts vara
av stor betydelse för att utveckla veterinärernas yrkeskunnande och har
förskaffat krigsmakten good will. Endast vid I 21 och hundskolan har verk
samheten nått en betydande omfattning och krävt att personal vid skolan ut
nyttjas. För att komma till rätta med detta bör en omreglering ske av
veterinärernas och biträdespersonalens anställnings- och avlöningsförhål
landen. I princip bör veterinärerna heltidsanställas, och vid alternativ B bör
de lämpligen ingå i medicinalkåren. I veterinärpersonalens skyldigheter bör
ingå att i viss utsträckning svara för hygien- och veterinärtjänst i övrigt
inom Sollefteå garnison. Att veterinärerna bör vara heltidsanställda biträds
av SACO som vidare anser att antalet veterinärer med hänsyn till jourtjänst
m. m. bör vara minst tre. Förenade fabriksverken understryker vikten av att
en översyn kommer till stånd av veterinärernas anställningsformer. För
svarets materielverk anmäler att verket med försvarets civilförvaltning har
tagit upp frågan om ersättning för privatägda djur som vårdas i kronans
sjukstallar och att man också avser att ompröva taxorna för uppställning av
friska hundar vid krigsmaktens hundgårdar.
Försvarets sjukvårdsstyrelse, Svenska blå stjärnan och SACO anför att
behov föreligger av en särskild kategori djursjukvårdare för biträde åt
veterinärerna vid sjukbehandling, narkos, röntgenologiska undersökningar
in. in.
Svenska kennelklubben och SACO anser det med hänsyn till de begrän
sade djursjukvårdsresurserna i Norrland angeläget att djursjukhuset vid
hundskolan utformas så alt den djurägande allmänheten kan betjänas.
Länsstyrelsen i Västernorrlands län anser en uppdelning av huvudmanna
skapet för djursjukhuset vara olämplig. Enligt länsstyrelsen har Stiftel
sen Sollefteå djursjukhus till ändamål att samla in medel till sjukhuset men
däremot inte förutsättningar att driva det.
Ekonomiska frågor
Den föreslagna principen om full kostnadstäckning vid
försäljning av skolans produkter har medfört invändningar
från ett antal remissinstanser. Förenade fabriksverken har dock i huvudsak
Kungl. Maj.ts proposition nr 96 år 1970
57
inte något att erinra mot utredningens allmänna uppläggning och genom
förande. Man anför dock att om verksamheten skall bedrivas i affärsmässiga
former måste intäkterna ge utrymme för täckning av alla uppkommande
kostnader samt därutöver skälig ersättning för risktagande. Detta kan enligt
verket uppnås genom att garantier varje år lämnas för en viss bestämd bas
produktion av hundar. Hur prissättningen därvid skall utformas får enligt
verket bli föremål för överläggningar mellan hundskolans huvudman och
vederbörande myndigheter.
Bl. a. chefen för armén, försvarets sjukvårdsstyrelse, veterinärhögskolan,
länsstyrelsen i Västernorrlands län och Svenska kennelklubben anser att
skolans verksamhet förutom den rena produktionen representerar allmänna
samhällsintressen, t. ex. i fråga om hundväsendets allmänna utveckling,
veterinärmedicinsk och kynologisk forskning in. m. Denna rent samhälls-
nyttiga verksamhet, som enligt veterinärhögskolan har tilldragit sig upp
märksamhet även utanför landets gränser, bör i och för sig motivera en
samhällelig insats. Från några håll, bl. a. chefen för armén, försvarets civil
förvaltning, försvarets materielverk, rikspolisstyrelsen och ABAB, ifrågasätts
om den föreslagna prissättningen kommer att vara konkurrenskraftig. Man
befarar t. ex. att avnämare kan komma att ompröva sina behov eller vända
sig till utlandet eller till privata uppfödare inom Sverige. Basen för pro-
duktionsverksamheten kan enligt materielverket bli allför snäv för att
kunna accepteras från affärsmässiga synpunkter. Att risk finns för en
kvalitetsförsämring i fråga om hundmaterialet hävdas av rikspolisstyrelsen
och veterinärhögskolan.
Överbefälhavaren förutsätter att de olika avnämarna inom krigsmakten
kompenseras för det ökade priset på hundar och hänvisar till att ABAB:s
starkt ökade kostnader åtminstone delvis kommer att återföras i form av
ökade priser på bolagets tjänster. Enligt chefen för armén föreligger stora
svårigheter vid en beräkning av kostnaderna för utbildning när så många
intressenter utnyttjar samma nyttighet. Arméchefen jämför med annan sam-
hällsnyttig verksamhet som f. n. subventioneras över försvarsanslagen, t. ex.
vid helikopterskolan och motorskolan, och föreslår att medel förs om mellan
huvudtitlarna så att försvaret kompenseras. Försvarets civilförvaltning an
för att nuvarande prissättning är alltför låg och att en realistisk, men dock
konkurrenskraftig prisättning därför bör övervägas. Försvarets sjukvårds
styrelse hänvisar till prissättningen på andra nyttigheter som krigsmakten
producerar och i viss utsträckning säljer. Priset fastställs därvid i flera fall
på grundval av en skälighetsbedömning och inte som resultatet av en hop
summering av kända kostnader. En skälig utgångspunkt bör enligt styrelsen
vara en väsentlig avskrivning av samtliga grundkostnader, och först den
reducerade kostnaden bör tillåtas inverka på totalkostnaden.
Enligt försvarets materielverk bör inte kostnader som är att hänföra till
ändamål som avser stabsfunktionen, den militära beredskapen och utbild
58
Kungl. Maj:ts proposition nr 96 år 1970
ning av krigsmaklens personal inräknas i produktionskostnaderna liksom
inte heller alltför stor del av de fasta kostnaderna. Verket anser att de
civila kunderna enligt särkostnadsprincipen bör erlägga ersättning för hund
produktionens rörliga kostnader och så stor del av de fasta kostnader som
kan hänföras till produktion av tjänster och hundar åt kunder utanför
krigsmakten. Regleringen av kostnaderna för krigsmakten bör ske enligt de
principer som har dragits upp för försvarets ekonomisystem. Svenska ken-
nelklubben och SACO anser att man vid uppskattningen av produktkost
naderna i stort sett bör bortse från de fasta kostnaderna för anläggningar
m. m.
De blindas förening anför bl. a. att de kostnader som hänger samman med
att försvaret under alla förhållanden har behov av en skola för utbildning
av hundar och personal bör täckas genom särskild medelsanvisning. Detta
bör enligt föreningen gälla också de arbetsmässiga synpunkter som har
motiverat att skolan har förlagts till en ur klimatsynpunkt mindre lämplig
plats samt det förhållandet att värnpliktiga skall ersättas av civil personal.
De bättre förutsättningarna för en effektiv hunduppfödning och utbildning
för försvarets räkning som en civil utbildning utgör bör betraktas som
huvudmotiv för denna utbildning. Den civila utbildningen bör därför inte
belastas med fasta kostnader. Som jämförelse med det i förslaget förut-
skickade priset på 16 500 kr. upplyser föreningen att det finns möjligheter
att från Tyskland köpa goda ledarhundar för 3 000—4 000 kr. Föreningen
anför vidare att man i Norge planerar att upprätta en ledarhundskola, varvid
intresset för samarbete med övriga nordiska länder är mycket stort. Efter
som kostnaderna för ledarhundar f. n. i huvudsak täcks av statsmedel, anser
föreningen att det i första hand ankommer på staten att avgöra om man är
beredd att höja anslagen för detta ändamål. Föreningen framhåller samti
digt som synnerligen angeläget att de höjda kostnaderna inte medför en
restriktiv bedömning vid tilldelning av ledarhundar. Innan beslut om en
omorganisation fattas bör därför beredvilligheten att lämna de anslag som
behövs för ledarhundsutbildningen klart anges.
Övrigt
I fråga om behovet av hundar har rikspolisstyrelsen anfört att
polisväsendet i hög grad är beroende av skolan för inköp av dresserade hun
dar och att man bedömer det som önskvärt att utbildningen av polishundar
även i fortsättningen kan ske i anslutning till skolan. Generaltullstyrelsen
upplyser att arméns hundskola sedan år 1967 har utbildat 16 s. k. narkotika
hundar jämte förare för tullverkets räkning. Verket har ännu inte tagit
ställning till om nuvarande antal hundekipage skall öka. För att behålla
nuvarande antal bedöms en anskaffning av två till tre hundar för år bli
59
erforderlig, något som innebär att tullverkets andel av utbildningskapaci
teten är mycket liten.
I fråga om behovet av kurser anför Svenska brukshundklubben
att det tidigare anmälda utbildningsbehovet av funktionärer kan bli större
om klubben — som tänkt är — skall svara för reservhundutbildningen.
Klubben är beredd att på föreslaget sätt medverka vid utbildningen av re
servhundar under förutsättning att klubben får statsbidrag. Klubben för
utsätter att den kommer att beredas tillfälle att diskutera bl. a. kostnads
frågan. Svenska blå stjärnan anmäler fortsatt starkt intresse för att nu
varande kursverksamhet med stjärnsystrar får äga rum vid skolan. De
ekonomiska villkoren för en sådan utbildning bör utformas med hänsyn till
utbildningens betydelse för totalförsvaret m. m.
När det gäller tidpunkten för genomförandet anför FCTF
att omorganisationen bör genomföras utan onödigt dröjsmål, om möjligt
den 1 juli 1970. Rikspolisstyrelsen anser att beslut om övergång till ny
organisation inte bör fattas förrän styrelsens ökade kostnader har kunnat
specificeras och beaktas i anslagsframställning. Enligt styrelsens uppfatt
ning är det tveksamt om tillräckligt underlag kommer att föreligga vid årets
petitaarbete.
Kungl. Maj:ts proposition nr 96 år 1970
Departementschefen
Verksamheten vid arméns hundskola omfattar avel och dressyr av hundar,
utbildning av värnpliktiga, kursverksamhet, veterinärvård samt biträde åt
chefen för armén i samband med dennes befattning med krigsmaktens hund
tjänst. Avel och dressyr av hundar tar i anspråk huvuddelen av skolans
resurser.
Skolans verksamhet tillgodoser till övervägande del statliga myndigheter
och statsunderstödda institutioner. När det gäller viss veterinärvård har
emellertid allmänheten tagit skolans tjänster i anspråk i ökad utsträckning
under senare år. Armén och polisväsendet är de största avnämarna av sko
lans hundproduktion med vardera ca en fjärdedel av det producerade antalet
hundar. Polisväsendets andel är därvid värdemässigt något större än en
fjärdedel, eftersom polishundarna genomgår en förhållandevis dyrbar dres
syr. Marinen och flygvapnet tar tillsammans i anspråk ca en fjärdedel av
hundproduktionen. Bland övriga avnämare kan nämnas De blindas förening
och AB AB.
Ett drag i utvecklingen vid skolan under senare år har varit att verksam
heten har kommit att avse också myndigheter och organisationer utanför
försvaret. I samband med denna utveckling har skolan successivt fått vissa
personalförstärkningar. Utvecklingen har skett i överensstämmelse med ett
uttalande av riksdagen år 1961 med anledning av påpekande av riksdagens
60
revisorer om att en sådan organisation av hundtjänsten inom försvaret bor
de komma till stånd att tillgängliga utbildningsresurser m. m. görs gemen
samma för ifrågakommande statliga och kommunala myndigheter samt
eventuella enskilda intressenter (SU 1961: 116, rskr 285). Man tänkte därvid
framförallt på polisens hundväsende.
Erfarenheterna av skolans verksamhet till förmån för institutioner utan
för försvaret har varit positiva. De ersättningar som hundskolan har upp
burit har emellertid inte täckt produktionskostnaderna. Härigenom har
verksamhet utanför försvaret kommit att subventioneras över arméns an
slag. Inom försvaret har marinen och flygvapnet på liknande sätt fått bidrag
från arméns anslag genom att betala underpris för hundar. Dessa förhållan
den och den omständigheten att handräckningsvärnpliktiga i betydande
utsträckning har tagits i anspråk i produktionen vid skolan, något som för
utsätts inte böra ske i fortsättningen (jfr prop. 1969: 1 bil. 6 s. 47, SU 4,
rskr 4), har föranlett Kungl. Maj :t att uppdra åt försvarets rationaliserings
institut att utreda verksamheten vid skolan.
Rationaliseringsinstitutet utgår i sitt förslag från att avnämare av skolans
produkter, tjänster m. in. i framtiden skall betala ett pris som täcker samt
liga produktionskostnader.
Avnämarbehovens storlek är i princip dimensionerande för skolans per
sonalorganisation. Med utgångspunkt i anmälda behov av hundar, inne
bärande en årsproduktion av ca 320 hundar, samt tjänster m. m. har ratio
naliseringsinstitutet förordat en personalorganisation med 97 anställda.
I denna organisation ingår inte åtta militära tjänstemän för viss värnplikts-
utbildning, vilka föreslås ingå i I 21. Förslaget innebär för skolans del att
ca 55 handräckningsvärnpliktiga ersätts med ca 30 fast anställda. Bland
de tillkommande ingår fyra dressörer som föreslås ta över viss dressyr av
minhundar som tidigare har utförts av värnpliktiga som ett led i utbild
ningen. Kostnaderna för den föreslagna organisationen anges innebära en
ökning jämfört med nuvarande om ca 430 000 kr. Ökningen får till över
vägande del anses hänförlig till ökad produktion av hundar (ca 40 stycken
för år) och utbyte av handräckningsvärnpliktiga. Med utgångspunkt i den
beräknade kostnaden för den föreslagna organisationen har institutet be
räknat produktionskostnader för olika typer av hundar. Dessa produktions
kostnader beräknas inte alltför mycket avvika från de nuvarande, men en
prissättning som skall täcka dessa kostnader överstiger flerfalt de priser
som f. n. tas ut.
Rationaliseringsinstitutet har räknat med att avnämare vid en höjd pris
sättning kan komma att ompröva sina behov. Institutet har därför ställt upp
ett alternativ som innebär en årsproduktion av endast 220 hundar, vilket
ungefär motsvarar det antal som hittills har kunnat avsättas. Denna orga
nisation innefattar ca 80 anställda, förutom den tidigare berörda personalen
vid I 21 för riss värnpliktsutbildning, och innebär att ca 20 anställda till
kommer samtidigt som de handräckningsvärnpliktiga utgår. Kostnaderna
Kungl. Maj:ts proposition nr 96 år 1970
61
för denna organisation beräknas i huvudsak motsvara nuvarande kostnader.
Produktionskostnaden för hund blir emellertid högre i detta alternativ. Pris
ökningen anges i jämförelse med föregående alternativ bli ca 20 %.
Rationaliseringsinstitutet har föreslagit en ändring av hundskolans nu
varande administrativa ställning under chefen för armén. Därvid förs två
alternativa förslag fram. Det ena förslaget innebär att skolan får en själv
ständig ställning med egen styrelse i vilken bör ingå företrädare för de vik
tigare avnämareintressena. Det andra förslaget innebär att skolan förs över
till förenade fabriksverken och drivs enligt reglerna för denna institution.
I det senare fallet skulle krigsmaktens speciella intressen tillgodoses genom
att chefen för materielverket ingår i fabriksverkens styrelse och genom att
en särskild militärsektion inrättas vid skolan. När det gäller detalj organisa
tionen har institutet närmare utvecklat det alternativ som innebär själv
ständig ställning inom försvaret.
Rationaliseringsinstitutets förslag om olika organisatoriska och driftmäs
siga förbättringar har under remissbehandlingen rönt uppskattning från
många håll. Invändningar har emellertid i flera fall riktats mot principen
om full kostnadstäckning vid prissättningen. Man har därvid bl. a. hävdat
att skolans verksamhet i sig själv har ett betydande allmänintresse och att
priserna kan befaras bli icke konkurrenskraftiga. När det gäller frågan om
skolans organisatoriska ställning anser de flesta remissinstanserna att sko
lan bör ha organisatorisk huvndanknytning till krigsmakten. Några instan
ser anser att skolans ställning i stort sett bör förbli oförändrad, andra an
sluter sig närmast till rationaliseringsinstitutets förslag att skolan skall ha
en självständig ställning inom försvaret. I ett par fall anser man dock att
skolan bör inordnas under förenade fabriksverken i enlighet med institutets
andra förslag. I fråga om rationaliseringsinstitutets alternativ C har chefen
för armén gjort invändningar mot föreslagna förändringar av utbildningen
av värnpliktiga minhundförare.
Enligt min uppfattning bör hundskolan, så länge verksamheten har i hu
vudsak nuvarande inriktning, behålla en fast anknytning till krigsmakten.
Starka skäl talar enligt min mening för att man därvid följer rationalise
ringsinstitutets förslag om att skolan bör ges en självständig ställning inom
försvaret med egen styrelse och chef. En sådan lösning måste bl. a. ses som
en konsekvens av de principer för prissättning som jag kommer att närmare
beröra i det följande och som förutsätter att de större avnämarna utanför
armén, t. ex. rikspolisstyrelsen, kan utöva ett direkt inflytande på skolans
verksamhet när det gäller inriktning, organisation m. m. Jag förordar alltså
att skolan får en självständig ställning inom försvaret med egen styrelse
och chef. Skolans benämning bör därvid ändras till försvarets hundskola.
Arméchefens särskilda intressen, bl. a. i fråga om visst biträde i samband
med överinseendet över krigsmaktens hundväsende, bör efter övergång till
den nya organisationen tillgodoses genom särskilda anordningar.
Kungl. Maj:ts proposition nr 96 år 1970
62
Kungl. Maj:ts proposition nr 96 år 1970
När det gäller prissättningen av skolans produkter, tjänster m. m. anser
jag att avnämarna bör betala ett pris som helt täcker kostnaderna. Någon
subventionering från arméns anslag av verksamhet vid andra försvarsgrenar
och utanför krigsmakten bör i princip inte ske. Rationaliseringsinstitutets
bedömningar av hur fasta kostnader m. m. skall beräknas kan jag i huvud
sak ansluta mig till. Institutet har emellertid utgått från att all verksamhet
vid skolan, sedan viss värnpliktsutbildning har förts över till 121, bör täckas
av intäkter. Enligt min mening bör dock i särskilda fall kostnader som
inte direkt avser produktion, utbildning, veterinärvård o. d. kunna bestridas
genom särskilt anslagna medel.
Det har vid remissbehandlingen anförts att priserna vid full kostnads
täckning inte kommer att bli konkurrensdugliga och att detta kan komma
att medföra att avnämare omprövar sina behov, varvid basen för skolans
produktionsverksamhet kan komma att minska. Jag vill här erinra om att
även vid nuvarande organisation skulle priser som överensstämmer med de
verkliga produktionskostnaderna ungefär uppgå till de belopp som ratio
naliseringsinstitutet har förutsatt i sitt förslag. Självfallet måste de nya
högre priserna leda till att behov omprövas och bedömningar görs beträf
fande möjligheterna att täcka behovet av hundar på annat sätt. Jag räknar
dock med att verksamheten skall kunna behållas på ungefär (nuvarande
nivå.
Organisationen vid skolan bör baseras på en fast produktion som fastställs
i fleråriga överenskommelser mellan skolan och de statliga avnämarna, i
främsta rummet försvarsgrenarna och rikspolisstyrelsen men också t. ex.
generaltullstyrelsen och civilförsvaret. Även De blindas förening, vars inköp
av ledarhundar bestrids av statliga medel, och AB AB, vars tjänster i stor
utsträckning tas i anspråk av statliga myndigheter, bör till viss del kunna
inbegripas i sådana överenskommelser. Överenskommelser bör också kunna
övervägas med myndigheter och organisationer om anordnande av kurser
m. m. Priserna på denna garanterade produktion bör som tidigare har fram
gått i princip täcka både fasta och rörliga kostnader. Härutöver bör annan
verksamhet kunna bedrivas när detta kan ske till priser som täcker minst
tillkommande kostnader.
Den lämpliga storleken av den garanterade produktionen m. m. torde kun
na fastställas först efter en viss övergångsperiod. De första överenskommel
serna bör därför vara provisoriska och avse en kortare tid, dock minst ett år.
Dessa överenskommelser bör lämpligen utgå från ungefär nuvarande pro
duktion och nuvarande genomsnittliga kostnader, överenskommelserna bör
kunna baseras på förutsättningen att avnämarna, inklusive armén, kommer
att tilldelas medel som värdemässigt motsvarar vad de förutsätts tillgodo
göra sig av skolans verksamhet, varvid motsvarande minskningar skall ske
under de anslag till armén från vilka verksamheten vid hundskolan f. n.
bestrids. Samtliga utgifter vid skolan bör bestridas från ett förslagsanslag
Kungl. Maj:ts proposition nr 96 år 1970
63
som ersätter bl. a. nuvarande reservationsanslag, Armén: Hundväsendet.
Förslagsanslaget bör tillgodoföras intäkterna i skolans verksamhet.
Även skolans organisation bör till en början göras provisorisk. Den bör
därvid omfatta ungefär nuvarande personal samt ytterligare ca 20 anställda
som ersättning för de handräckningsvärnpliktiga som bör utgå ur organisa
tionen. Den exakta storleken och utformningen av organisationen kan inte
anges förrän de tidigare berörda provisoriska överenskommelserna föreligger.
Om riksdagen uttalar sig för en principlösning beträffande skolan i enlighet
med vad jag här har förordat, avser jag att återkomma till Kungl. Maj :t med
detaljerat förslag till organisation med kostnadsberäkningar m. m. sedan
förhandlingar har förts med avnämare m. fl. I detta kommande förslag bör
enligt min uppfattning rationaliseringsinstitutets synpunkter på organisa
tion, anställningsformer, verksamhetens bedrivande, veterinärvårdens ord
nande m. m. i huvudsak kunna tjäna till ledning. Vad jag här har förordat
förutsätter att skolan får tillgång till särskilda rörelsemedel av ungefär den
storlek rationaliseringsinstitutet har föreslagit. Förslag härom bör föreläg
gas riksdagen senare. Vissa frågor som har samband med de värnpliktiga
minhundförarnas utbildning torde ytterligare behöva övervägas bl. a. uti
från de krav som krigsorganisationen ställer. En riktpunkt för den nya
organisationen bör vara att den i huvudsak skall rymmas inom nuvarande
kostnadsram. En ny organisation bör lämpligen såsom rationaliseringsinsti
tutet har föreslagit genomföras den 1 juli 1971.
Hinder möter inte att detta ärende behandlas först under höstriksdagen.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen att
godkänna de riktlinjer jag i det föregående har angett
för organisationen m. m. av försvarets hundskola.
Med bifall till vad föredraganden sålunda med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter hem
ställt förordnar Hans Maj :t Konungen att till riks
dagen skall avlåtas proposition av den lydelse bi
laga till detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Britta Gyllensten
64
Kungl. Maj:ts proposition nr 96 år 1970
Innehållsförteckning
Sid.
Flygvapnets förband inom stockholmsområdet och flygvapnets skolorganisa
tion .................................................................................................................................... 2
1968 års riksdagsbeslut m. m.................................................................................... 2
Nuvarande organisation ................................................................................... 3
Försvarets fredsorganisationsutredning ............................................................... 7
Remissyttranden ........................................................................................................ 17
Arbetsgruppen inom försvarsdepartementet ....................................................... 22
Remissyttranden ....................................................................... .............................. «
27
Departementschefen .................................................................................................. 30
Organisationen av arméns hundskola.......................... 37
Inledning ...................................................................................................................... 37
Nuvarande organisation ............................................................................................ 37
Synpunkter och förslag av försvarets rationaliseringsinstitut ....................... 40
Remissyttranden ..................................................................................................... 52
Departementschefen .................................................................................................. 59
ESSELTE TRYCK. STHLM 70
014101