Kungl. Maj:ts proposition angående omorganisation av lantmäteriverksamheten m.m.
Kungl. Maj:ts proposition nr 57 år 1971 Prop. 1971: 57
Nr 57
Kungl. Maj:ts proposition angående omorganisation av lantmäteriverksamheten m. m.; given Stockholms slott den 5 mars 1971.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag ur statsrådsprotokollet över civilärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla de förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen hemställt.
GUSTAF ADOLF
SVANTE LUNDKVIST
Propositionens huvudsakliga innehåll
På grundval av tidigare beslutade riktlinjer för omorganisation av lantmäteriverksamheten läggs i propositionen fram förslag rörande organisation av lantmäteristyrelsen. I styrelsen föreslås ingå en administrativ byrå, en fastighetsbildningsbyrå, en värderingsbyrå, en registerbyrå, en teknisk byrå och en stabsenhet för bl. a. planerings- och samordningsuppgifter samt en utvecklingsenhet för uppgifter som sammanhänger med att ett nytt fastighetsregister skall införas.
Även vissa frågor som rör genomförandet av den nya lantmäteriorganisationen på regional och lokal nivå behandlas i propositionen.
Vidare läggs fram förslag till medelsanvisning för budgetåret 1971/72 till lantmäteriväsendet.
1 Riksdagen 1971. 1 saml. Nr 57
. Prop. 1971: 57 ta
Utdrag ur protokollet över civilärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 5 mars 1971.
Närvarande: Ministern för utrikes ärendena NILSSON, statsråden STRÄNG, ANDERSSON, HOLMQVIST, SVEN-ERIC NILSSON, LUNDKVIST, GEIJER, ODHNOFF, WICKMAN, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, CARLSSON, FELDT.
Chefen för civildepartementet, statsrådet Lundkvist, anmäler efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om omorganisation av lantmäteriverksamheten och anför.
Inledning
Genom beslut av 1970 års riksdag (prop. 1970: 188, SU 1970: 208, rskr 1970: 423) har riktlinjer lagts fast för omorganisation av lantmätceriverksamheten. Omorganisationen har föranletts bl. a. av besluten att nuvarande för land och stad i princip skilda regler om fastighetsbildning i lagen (1926: 326) om delning av jord å landet (JDL) och lagen (1917: 269) om fastighetsbildning i stad (FBLS) den 1 januari 1972 skall ersättas av bestämmelser som är enhetliga för land och stad — fastighetsbildningslagen (1970: 988) (FBL) —- samt att ett nytt, likaledes för land och stad enhetligt fastighetsregister skall införas (prop. 1968: 1 bil. 4A 12, 3LU 1968: 5, rskr 1968: 80). De beslutade riktlinjerna innebär i sina huvuddrag följande. För fastighetsbildningsverksamheten och andra lantmätcriuppgifter — främst mätningsteknisk service vid bebyggelseplanering och byggande (mätningsverksamhet) — skall på lokalplanet finnas en basorganisation byggd på en indelning av hela landet i lantmäteridistrikt med en enhet för fastighetsbildningsförrättningar inom varje distrikt. Härutöver skall finnas specialenheter för särskilda uppgifter, bl. a. lantmäirteriförrättningar för jord- och skogsbruksrationalisering samt fastighetsbildningsförrättningar för tätortsutveckling. Fastighetsregistreringen skall på sikt i princip ske länsvis med länsstyrelsen som register- och arkivmyndighet. Överlantmätaren och det av honom Jedda Jänslantmäterikontoret inordnas i länsstyrelsen. Centralorganet — lantmäteristyrelsen — får en lekmannastyrelse. Styrelsens organisation byggs upp med funktionellt avgränsade enheter.
Till underlag för principbeslutet låg betänkandet (SOU 1969: 43) Nytt lantmäteri, som hade avlämnats av utredningen rörande fastig-
Prop. 1971: 57 | 3
hetsbildningens- och mätningsväsendets organisation (UFM), samt remissyttranden över detta.
Omorganisationen har förutsatts ske, för lantmäteristyrelsens del den 1 juli 1971 och för lokalorganisationen den 1 januari 1972. Länsorganens omorganisation har förutsatts samordnad med den partiella omorganisation av den statliga länsförvaltningen som likaledes förutsatts ske den 1 juli 1971 (prop. 1970:103, SU 1970: 132, KU 1970: 34, rskr 1970: 248 och 308, prop. 1971: 1 bil. 14).
På uppdrag av Kungl. Maj:t har länsstyrelserna, efter samråd med kommunerna och lantmäteristyrelsen, upprättat förslag till lokal förrättningsorganisation. Kungl. Maj:t har därefter den 26 februari 1971 fastställt sådan organisation för landet i dess hethet.
Förslag rörande överlantmätarnas och länslantmiiterikontorens inordnande i länsstyrelserna har lämnats i prop. 1971: 1 bil. 14. Kontoren föreslås ingå som särskilda lantmäterienheter i de nya Yinsstyrelsernas plancringsavdelningar.
I avvaktan på särskild proposition i ämnet har i riksstatsförslaget anslagen till lantmäteriet för budgetåret 1971/72 förts upp med preliminiära belopp. Medel till lantmäterienheterna i de nya Jänsstyrelserna har beräknats under anslag till länsstyrelserna.
Nuvarande organisation Inledning
Fastighetsbildningsförrättning utförs antingen av det statliga lantmäteriet eller av kommunalt organ eller av person som på framställning av kommun förordnats till förrättningsman. Möjligheten att använda den ena eller den andra lösningen regleras i första hand genom kompetensföreskrifter i fastighetsbildningslagarna, varvid i princip gäller att de statliga organen har kompetens enligt JDL och de kommunala enligt FBLS. Även fastighetsregistreringen är uppdelad mellan statliga och kommunala organ. Sålunda förs jordregistret av överlantmätaren i varje län, medan det s. k. stadsregistret, med vissa undantag, förs av registerförare som förordnats av länsstyrelsen — vanligtvis chefen för kommunalt fastighetsbildningsorgan. Huvudmannaskapet för lantmäteri- : verksamhetens tredje huvudgren — mätningsverksamheten — är också delat mellan kommun och stat: Kommuner som inte har egna organ för verksamheten anlitar sålunda ofta det statliga lantmäteriet.
Det statliga lantmäteriet
Det statliga lantmäteriet fick sin nuvarande organisation genom beslut av 1960 års riksdag (prop. 1960: 74, JoU 1960: 19, rskr 1960: 212).
Lantmäteriet är organiserat med cen central myndighet, lantmäteristyrelsen, samt en regional och lokal förvaltning, lantmäteristaten.
Lantmäteristyrelsen är central förvaltningsmyndighet för ärenden om fastighetsbildning på landet, om lantmäteriväsendet i övrigt, om mätningsväsendet enligt de för stad gällande föreskrifterna — innefattande både fastighetsbildning och mätningsverksamhet — samt om fastighetsregister, allt i den mån sådana ärenden ej ankommer på annan myndighet. Det åligger vidare styrelsen att leda och ha tillsyn över lantmäteriväsendets arbete med uppläggandet av ett nytt fastighetsregister samt att utöva beslutsfunktioner enligt kungörelsen (1968: 379) om uppläggande av nytt fastighetsregister, m. m. (registeruppläggningskungörelsen). Styrelsen är chefsmyndighet för lantmäteristaten.
Inom lantmäteristaten handläggs de förrättningar och uppdrag som enligt lag eller efter särskilt förordnande skall utföras av distriktslantmätare samt de ärenden som i övrigt anges i lantmäteriinstruktionen (1965: 794).
Chef för lantmäteristyrelsen är en generaldirektör. Styrelsen består av en utvecklingsenhet under ledning av en teknisk direktör samt fyra byråer, nämligen administrativa byrån, landsbygdsbyrån, stadsbyrån och utredningsbyrån, var och en under ledning av en överingenjör. I styrelsen ingår vidare en från byråindelningen fristående mätningsteknisk avdelning, som förestås av en avdelningsdirektör. Vidare finns en avdelningsdirektör med stabsuppgifter direkt underställd verkschefen.
I utvecklingsenheten ingår en fastighetsregistersektion på vilken ankommer lantmäteristyrelsens ledningsuppgifter m. m. rörande det nya fastighetsregistret, samt en lagsektion för frågor om metodutveckling och information avseende FBL.
På administrativa byrån handläggs i huvudsak ärenden angående styrelsens och lantmäteristatens organisation, personal och ekonomi, angående till styrelsens disposition ställda medel, angående medel som inflyter till styrelsen som ersättning för Jantmäteripersonalens arbeten, angående utbildning och fortbildning av lantmäteripersonalen samt angående administrativa frågor i allmänhet. Lantmäteriväsendets samtliga personaladministrativa och kamerala funktioner är samlade centralt inom administrativa byråns olika sektioner. Till administrativa byrån finns ett särskilt revisionskontor anknutet.
På landsbygdsbyrån handläggs ärenden angående fastighetsbildning enligt den för landsbygden gällande lagstiftningen, ärenden av jordpolitisk, fastighetsteknisk och ekonomisk art beträffande lantmäteriverksamheten på landet samt ärenden angående statsbidrag till lantmäteriförrättningar. Byråns arbetsuppgifter innefattar bl. a. att utarbeta föreskrifter, anvisningar och råd rörande tillämpningen av materiella regler och förfaranderegler i den lagstiftning som ligger till grund för förrättningsorganisationens verksamhet. I anslutning härtill sker inom byrån metodstudier och utredningar i bl. a. fastighetstekniska, fastighetsekonomiska och förrättningstekniska frågor. Inom byrån tjänstgörande ex-
perter på skilda områden går i betydande utsträckning de lokala enheterna tillhanda med service i samband med förrättningar, bl. a. i fråga om vägplanering, översiktlig fastighetsplanering, inägo- och skogsvärdering samt fastighetsteknisk flygbildtolkning och databehandling. Byrån avger vidare yttranden bl. a. i jord- och planpolitiska frågor i i jorddelningsmål eller liknande sammanhang.
På stadsbyrån handläggs de ärenden som föranleds av styrelsens åliggande att ha överinscendet över fastighetsbildning och fastighetsregistrering enligt de för stad gällande bestämmelserna. Byråns verksamhet. som också innefattar uppgifter av mätningsteknisk art såsom upprättande av program för grundläggande stommätning och kontroll av sådana mätningar, är i betydande utsträckning inriktad på service till kommuner med eget mätningsväsen. Enligt fastighetsregisterförordningen (1917: 281) åligger det rcegisterförarna att årligen till byrån redovisa förändringar i fastighetsindelningen. Med ledning av denna redovisning förs på byrån fortlöpande ett exemplar av varje registerkarta.
På utredningsbyrån handläggs i allmänhet ärenden angående utredningar och utlåtanden i fastighetsrättsliga frågor, i den mån ärendena inte enligt vad som nämnts förut tillhör landsbygdsbyrån, samt ärenden rörande jordregistret. Utredningarna i fastighetsrättsliga frågor avser huvudsakligen att med ledning av äldre lantmäterihandlingar, domar och andra urkunder klarlägga fastighetsindelningens rättsliga innebörd. Jordregisterärendena avser bl. a. sådana frågor som har eller kan antas få rättslig betydelse för inskrivningsväsendet. Till byrån hör ett arkiv som omfattar dels styrelsens administrativa arkiv och dels ett kartarkiv innehållande bl. a. skattläggnings-, avvittrings- och skifteskartor.
Mätningstekniska avdelningen handhar den fotogrammetriska verksamhet som bedrivs centralt inom lantmäteriet i samband med kartläggning eler vid projektering, planering, olika inventeringar och uppskattningar. Avdelningen bedriver vidare utvecklingsarbete inom dessa områden. Den kartläggning som berörs sker ofta med hjälp av flygfotografering. I avdelningen ingår en datacentral som utför kvalificerade beräkningar och programmeringar för matematikmaskinbearbetning och bedriver utvecklingsarbetce på det beräkningstekniska området. Centralen förser de lokala enheterna med bl. a. beräkningsservice med hjälp av en inom datacentralen befintlig dator. Inom centralen sker också kartering och uppritning av kartor med hjälp av en datorstyrd ritmaskin.
Den tidigare omnämnde tekniske direktören vid lantmäteristytelsen är också ordförande i centralnämnden för fastighetsdata (CFD). Nämnden har till uppgift bl. a. dels att bedriva den utrednings- och försöksverksamhet som skall ske för uppläggandet av det nya fastighetsregistret, dels att genomföra fastighetsregisterreformen i den mån detta ej ankommer på lantmäteriet. Mellan lantmäteristyrelsen och nämnden finns viss ytterligare personalgemenskap.
15 Riksdagen 1971.1 saml. Nr 57
I lantmäteristaten ingår länslantmäterikontoren samt lantmäteriets förrättningsorganisation, bestående av lantmäteridistrikt. och specialenheter. Landet är indelat i 110 lantmäteridistrikt, vart och ett med en dis- . triktslantmätare som chef. Specialenhets verksamhetsområde är oberoende av distriktsindelningen. Sådan enhet inrättas främst för fastighetsreglering som fordras för jordbrukets och skogsbrukets yttre rationalisering eller för större vägbyggnadsföretag samt i undantagsfall även för koncentrerade insatser för lösande av bebyggelseproblem. Cheferna för specialenheterna har i regel samtidigt förordnande att på resp. länslantmäterikontor biträda överlantmätaren i frågor inom specialenhetens
kompetensområde.
Specialenhet inrättas av lantmäteristyrelsen i mån av behov och tillgång på medel. F. n. finns 31 sådana enheter.
Inom lantmäteriet fanns den 1 januari 1971 ca 1 890 anställda, varav ca 420 lantmätare, ca 550 ingenjörer och ca 920 tjänstemän i kontorskarriären.
Det kommunala mätningsväsendet |
Kommunala fastighetsbildningsorgan — stadsingenjörskontor — finns' i ca 120 orter i landet, företrädesvis i sådana som tidigare ingått i eller utgjort stadskommuner. Kontoren, som står under ledning av en stadsingenjör, är i allmänhet organisatoriskt inordnade under byggnadsnämnden. Inom stadsingenjörskontoren utförs i växlande grad uppgifter av samma art som de som utförs inom lantmäteristaten, dvs. förutom fastighetsbildning även mätningsverksamhet. Som omnämnts tidigare är stadsingenjören vanligtvis också registerförare. Kontoren svarar emellertid ofta även för ytterligare uppgifter, t.ex. genom att stadsingenjörstjänsten är kombinerad med tjänst som byggnadschef eller annan tjänst i kommunen. Stadsingenjörstjänst med renodlad inriktning på lantmäteriverksamhet finns i omkring 85 av de 120 orterna.
För enbart mätningstekniska och liknande arbeten finns inom ytterligare ett tjugotal kommuner kommunalanställd personal vid särskilda s.k. tekniska kontor. Dessa biträder från den statliga organisationen anlitade förrättningsmän i fastighetsbildningsverksamheten.
Inom ca 30 områden i landet ombesörjs fastighetsbildningsverksamhet av särskilt förordnade förrättningsmän som innehar varken statlig eller kommunal tjänst. Dessa förrättningsmän är i en del fall anställda vid konsulterande ingenjörsbyråer, som vanligtvis också lämnar service i mätningstekniska frågor.
Den kommunalt anställda personalen uppgår till drygt 2 500 personer, varav ca 160 civilingenjörer, ca 630 ingenjörer, ca 760 kartritare och ca 950 mätningsförmän eller mätningsbiträden. Ca 100 av civilingenjörerna har genomgått lantmätarutbildning. .
Den nya organisationen
Lokalorganisationen
Som tidigare nämnts har länsstyrelserna på grundval av de riktlinjer som beslutades av 1970-års riksdag upprättat förslag till lokal förrättningsorganisation. Genom beslut av Kungl. Maj:t den 26 februari 1971 har den lokala organisationen fastställts. Organisationen framgår 'i sina huvuddrag av kungörelsen (1971: 45) om lantmärteridistrikt och specialenheter för fastighetsbildning m. m. |
Landet delas in i 87 lantmäteridistrikt med ett distriktskontor i varje och ibland ett eller flera lokalkontor. Med undantag för fall då läns-' ' gräns delar kommunblock ansluter indelningen helt till kommunblocks- ' indelningen. 29 specialenheter för fastighetsbildningsverksamhet som sammanhänger med jordbrukets och skogsbrukets rationalisering och liknande uppgifter inrättas. Dessa enheter får i allmänhet hela länet som verksamhetsområde. Enheterna avses komma: att handlägga sådana förrättningar av angiven art som lantmäteristyrelsen eller överlantmätaren närmare bestämmer. | .
För fastighetsbildningsverksamhet som rör utvecklingen av tätbebyg-: gelse skall specialenheter inrättas inom 42 kommuner. Verksamhetsområdena för dessa specialenheter utgörs i 14 fall av hela kommunens område den 1 januari 1971. I övriga fall är verksamhetsområdena begränsade till del av kommunen. Inom sina resp. verksamhetsområden skall enheterna handha all fastighetsbildningsverksamhet som inte faller på specialenhet som inrättats för jordbrukets och skogsbrukets rationalisering m. m. Denna avgränsning torde i allmänhet komma att innebära att endast sådana förrättningar undantas som sker på ansökan eller eljest under medverkan av lantbruksnämnd.
Enligt 1970 års principbeslut skall kommun inom vars område specialenhet för bebyggelsefrågor skall finnas vara huvudman för sådan enhet, om kommunen begär det. Samtliga de kommuner som i detta avseende berörs av den nu fastställda indelningen har i sina yttranden till länsstyrelserna förklarat sig vilja utöva huvudmannaskapet för specialenhet. Vid beredningen av frågor om lantmäteriets närmare organisation och anslag m. m. har därför förutsatts att nämnda specialenheter kommer att vara kommunala, medan lantmäteriorganisationen i övrigt skall vara statlig.
Vad gäller mätningsverksamhetens organisation har många av de kommuner, som i dag har egna organ för verksamheten men i fortsättningen inte kommer att handha fastighetsbildning, ansett sig inte kunna ta ställning f. n. Flertalet av dessa har dock förklarat sig vilja ombesörja denna verksamhet även fortsättningsvis. Ett tiotal kommuner har förklarat sig ämna övergå till att anlita den statliga organisationen.
Genom den beslutade omorganisationen på lokalplanet kommer antalet fastighetsbildningsenheter att minska till 158, vilket tal skall jämföras med nuvarande antal statliga enheter (141) och kommunala stadsingenjörskontor (ca 120) samt områden inom vilka konsulter är verksamma (ca 30), dvs. sammanlagt ca 290 enheter. Antalet lokalkontor för de statliga enheterna kommer att bestämmas slutligt med hänsyn till kommunernas senare ställningstaganden beträffande mätningsverksamheten. I Kungl. Maj:ts beslut den 26 februari 1971 hat upptagits 20 orter -. inom vilka sådana kontor skall finnas.
Organisationen på länsplanet
I fråga om organisationen av lantmäteriverksamheten på länsplanet innebär 1970 års principbeslut dels, som förut sagts, att fastighetsregistret i princip skall föras av länsstyrelsen, dels att länsstyrelsen — bl. a. genom att överta viss prövningsrätt enligt FBL som tidigare avsetts ankomma på överlantmätaren — skall svara för samordning av fastighetsbildningen med åtgärder som planläggs på angränsande områden genom andra organ. Denna organisation skall enligt principbeslutet genomföras så att överlantmätaren och länslantmäterikontoret inordnas i den nya länsstyrelsens huvudenhet för samhällsplanering (planeringsavdelningen), varvid dock överlantmätaren skall besluta ensam i frågor som rör ledningen av den lokala förrättningsorganisationen och andra liknande frågor som saknar ett naturligt samband med länsstyrelsens översiktliga planeringsuppgifter.
I samband med beslutet om lokal förrättningsorganisation har Kungl. Maj:t gett länsstyrelserna uppdrag att i samråd med kommunerna göra vissa utredningar i frågan om i vilken utsträckning och i vilken takt de nu av kommunala registerförare handhavda fastighetsregistren och i anslutning till dessa förvarade äldre registerarkiv skall föras över till länsstyrelserna, Överförandet skall ske efter Kungl. Maj:ts beslut i varje särskilt fall.
Vid länslantmäterikontoren tjänstgör f. n. förutom kontorens personal även viss personal som tillhör lantmäteriets förrättningsorganisation. Sålunda finns t. ex. vid fem länslantmäterikontor särskilda s. k. tekniska sektioner med personal vars uppgift är att lämna mätningsteknisk service åt förrättningsenheterna samt att avlasta dessa enheter sådana arbeten av teknisk art som på grund av sin omfattning eller av andra skäl med fördel utförs av specialorgan. Sektionerna är samtidigt terminaler för den centrala dataanläggning vid lantmäteristyrelsen på vilken en stor del av lantmäteriets beräknings- och ritarbeten utförs.
I andra fall kan personal vid förrättningsorganisationen ha förordnats att under viss tid tjänstgöra på länskontor. Det förekommer också att personal, som formellt är anställd vid kontoren, på liknande sätt som personalen vid de tekniska sektionerna helt eller delvis sysselsätts med
serviceuppgifter gentemot förrättningsorganisationen, t.ex. genom att biträda förrättningsenheterna med uppgifter ur kontorens arkiv och med utredningar i samband därmed. Slutligen finns vid länslantmäterikontoren personal som är förordnad att samtidigt tjänstgöra både på sådant kontor och på förrättningsenhet. Som nämnts tidigare är så vanligtvis fallet med t. ex. specialenhetschefer.
Det förslag rörande länslantmäterikontorens inordnande i länsstyrelsen som lämnats i prop. 1971: 1 bil. 14 har grundats på förutsättningen att kontoren liksom f.n. hålls samman. Till länsstyrelsen har föreslagits överförda de delar av kontoret som helt eller praktiskt taget helt ombesörjer uppgifter som efter omorganisationen kommer att åvila länsstyrelsen. Serviceenheter till förrättningsorganisationen och personal som enligt nuvarande ordning skulle ha förordnande att tjänstgöra samtidigt på länskontoret och i förrättningsorganisationen har däremot förutsatts böra formellt tillhöra. förrättningsorganisationen men såsom hittills stå till överlantmätarens disposition för att under dennes ledning utföra uppgifter såväl utom som inom länsstyrelsen.
På de grunder som nu har angetts har i prop. 1971:1 bil. 14 till länsstyrelserna överförts 334 tjänster motsvarande en årlig kostnad av 16,5 milj. kr.
För fastighetsregistreringsuppgifter som kan tillkomma under budgetåret 1971/72 till följd av beslut om överförande till Jänsstyrelsen av fastighetsregister som nu handhas av kommunala registerförare har under anslag till länsstyrelserna beräknats 2,0 milj. kr.
Den centrala organisationen
I 1970 års beslut om lantmäteriverksamhetens omorganisation förutsätts att lantmäteristyrelsen skall behålla sina nuvarande arbetsuppgifter. Styrelsen skall tillföras en lekmannastyrelse. Dess organisation 1 Övrigt skall bygga på en indelning efter uppgifternas sakliga natur.
UFM har föreslagit att styrelsen skall organiseras på fyra avdelningar, nämligen en avdelning för fastighetsbildning, en avdelning för fastighetsinformation, en teknisk avdelning och en administrativ avdelning. Enligt förslaget skall vidare verkschefen till sitt förfogande ha ett stabsorgan för verksplanering, samordning och information. För de arbetsuppgifter, som genomförandet av FBL innebär, föreslås ett tillfälligt stabsorgan, en utvecklingsenhet.
För att trygga expertsamverkan med olika grenar av samhället och näringslivet föreslår UFM dessutom att sakkunnigorgan — råd — knyts till styrelsen. Sålunda föreslås ett råd för fastighetsteknik, ett för fastighetsvärdering och ett för fastighetsinformation.
En redovisning av remissyttrandena över UFM har lämnats i prop. 1970: 188. Remissinstanserna har i allmänhet tillstyrkt utredningens förslag rörande den principiella uppbyggnaden av styrelsens organisation.
Lantmäteristyrelsen föreslår emellertid att värderingsfrågorna bryts ut från fastighetsbildningsavdelningen till en fristående värderingsbyrå. Som motiv härför anförs bl. a. att värderingsfrågorna har ökat i betydelse i fastighetsbildnings- och andra sammanhang. Det behövs därför cr slagkraftig myndighetsservice i sådana frågor både till den .egna orga-: : nisationen, fastighetsdomstolar, andra grenar av statsförvaltningen och kommunala organ. Styrelsen framhåller att efterfrågan på sådana tjänster varit stor under senare år. Den föreslagna tekniska avdelningen finnor styrelsen i och för:sig motiverad. Styrelsen anser emellertid att den : mätningstekniska verksamheten under en uppbyggnadstid kan: hållas samman i en byrå. Lantmäteristyrelsen förordar också vissa ändringar beträffande de olika avdelningarnas underindelning. :
Utredningens förslag om att knyta råd till styrelsen har. berörts av . endast ett fåtal remissinstanser. Lantmäteristyrelsen uttalar att råden bör inriktas på fastighetsdatafrågor, fastighetsvärderingsfrågor och mätningstekniska frågor. Statskontoret tillstyrker att ett 'råd för fastighetsvärdering inrättas men ställer sig tveksamt till om de övriga två föreslagna råden f. n. behövs. |
Personal- och kostnadsfrågor m. m.
Genom den beslutade omorganisationen. kommer det statliga lant-.. mäteriet att ta över arbetsuppgifter —-- främst fastighetsbildning — som nu utförs av kommunala organ eller. konsulter. I viss utsträckning kommer emellertid också uppgifter att föras över från den. statliga organisationen till kommunala organ, t.ex. genom att verksamhetsområden för kommunala specialenheter görs större än för nuvarande stadsingen-: jörskontor. Vidare torde i. vissa. fall kommunala organ komma att ta .. över mätningsverksamhet inom områden där f.n. det statliga lantmäteriet anlitas. | | oa
Sammantaget kommer emellertid den statliga lantmäteriorganisationens andel av lantmäteriverksamheten i landet att öka genom omorganisationen. Lantmäteristyrelsen har beräknat att organisationen på lokalplanet behöver utökas med ca 35 lantmätartjänster, ca 60 ingenjörstjänster och ca 80 tjänster i kontorskarriären. För nytillkomna uppgif-.. ter på länsplanet i anledning av omorganisationen behövs enligt styrelsen 20 lantmätartjänster, 20 ingenjörstjänster och 24 tjänster i kontorskarriären. |
Totalkostnaden för den del av organisationen :som sysselsätts med förrättnings- och uppdragsverksamhet eller med serviceuppgifter till denna beräknar styrelsen öka med 9,5 milj. kr. för helt budgetår. Kostnader för investeringar i utrustning m. m. i samband med omorganisationen har styrelsen beräknat till ca 1,5 milj. kr.
När det gäller personalfrågornas behandling i samband med omorganisationen har UFM föreslagit att alla tjänster som skall nyinrättas så
långt möjligt tillsätts i ett sammanhang och att. en särskild tillsättnings- nämnd med statskommunal sammansättning utses för handläggningen
av dessa ärenden. En utrustningsnämnd med motsvarande sammansätt-:- - :
ning bör enligt utredningen inrättas för inlösen: av sådan kommunal: ut-: ': rustning som använts i' verksamhet som överförs på staten. Dessa förslag har tillstyrkts av flertalet remissinstanser.
Departementschefen
Statsmakterna antog år 1970 riktlinjer för omorganisation av lant- . . miteriverksamheten. .
På grundval av detta principbeslut har Kungl. Maj:t den 26 februari 1971 fastställt den lokala lantmäteriorganisationen. Landet skall enligt. beslutet indelas i 87 lantmäteridistrikt. Dessutom skall 71 specialenheter för särskilda fastighetsbildningsuppgifter inrättas. Jag har tidigare när-.mare redogjort för denna indelning. För varje distrikt skall finnas ett distriktskontor och ibland ett eller flera lokalkontor.
Enligt principbeslutet skall specialenhet som inrättats för frågor som rör utveckling av tätbebyggelse inom viss kommun stå under kommunalt huvudmannaskap, om kommunen begär det. 1 den fastställda organisationen ingår 42 sådana enheter. Berörda kommuner har i fråga om samtliga dessa enheter förklarat sig vilja utöva huvudmannaskapet. Jag utgår därför från att dessa enheter kommer att bli kommunala. Jag avser att senare i dag föreslå Kungl. Maj:t proposition till riksdagen med förslag till lag om kommunal fastighetsbildningsmyndighet och fastighetsregistermyndighet. Lagen innehåller bl. a. bestämmelser om kommuns befogenhet att utöva huvudmannaskapet för specialenhet och villkoren
I fastighetsbildningsverksamheten ingår vissa mätningstekniska uppgifter. Sådana uppgifter utförs också fristående som service vid bebyggelseplanering och byggande — s. k. mätningsverksamhet. I. principbeslutet förutsätts att kommun som så önskar liksom f. n. skall kunna ombesörja sådan verksamhet med egna organ. Kommun skall emellertid också kunna påräkna att den statliga organisationen mot ersättning lämnar service i dessa frågor. -
Kommunernas ställningstagande till mätningsverksamhetens ordnande kommer därför i viss mån att påverka även den statliga organisationens slutliga utformning. Bl. a. kan ytterligare lokalkontor behöva inrättas inom distrikten för serviceuppgifter åt kommunerna. Givetvis påverkas också frågor om personal och utrustning m. m. inom organisationen.
Beträffande lantmäteriorganisationen på länsnivå har, som jag också berört förut, Kungl. Maj:t lämnat förslag i prop. 1971: 1 bil. 14. Förslaget innebär att överlantmätaren och länsiantmäterikontoret inordnas i länsstyrelsen — som övertar vissa uppgifter enligt FBL samt, i princip,
fastighetsregistreringen. Förslaget möjliggör att nuvarande integration mellan länslantmäterikontoret och förrättningsorganisationen behålls. Det blir sålunda bl. a. möjligt att låta serviceenheter till förrättningsorganisationen och sådan personal som enligt den nuvarande ordningen tjänstgör samtidigt på länskontoret och i förrättningsorganisationen formellt tillhöra förrättingsorganisationen men, liksom hittills, stå till överlantmätarens disposition för att under dennes ledning utföra uppgifter såväl utom som inom länsstyrelsen. Anslagen för länsorganisationen har enligt denna princip fördelats mellan länsstyrelsen och lantmäteriet.
I fråga om centralorganet bestämdes genom principbeslutet endast att på lantmäteristyrelsen skulle ankomma i princip samma uppgifter som f.n. åvilar styrelsen, att styrelsen skulle tillföras en lekmannastyrelse och att organisationen skulle byggas upp med funktionellt avgränsade enheter. I styrelsen ingår f.n. en administrativ byrå, en landsbygdsbyrå, en stadsbyrå och en utredningsbyrå samt, fristående från byråindelningen, en mätningsteknisk avdelning och cn: utvecklingsenhet. Vidare finns en avdelningsdirektör med stabsuppgifter direkt understälid verkschefen. .
Huvudmotivet för att ändra lantmäteristyrelsens organisation är de reformer i fråga om fastighetsbildningen och fastighetsregistreringen som skall genomföras inom kort. Den 1 januari 1972 ersätts den nuvarande lagstiftningen om fastighetsbildning som innehåller i princip skilda regler för land och stad av en för hela landet enhetlig lagstiftning. Vidare pågår arbete med att införa ett nytt — likaledes för land och stad enhetligt — fastighetsregister. Härigenom bortfaller grunden för en organisation av styrelsen som i stor utsträckning bygger på hittillsvarande skillnader i regelsystemen för land och stad.
Omorganisationen på lokalplanet motiverar att styrelsen i stället organiseras med hänsyn till ärendenas sakliga natur. Med den nya ordning som sålunda skall gälla bör inom Jantmäteristyrelsen tillskapas en enhet för var och en av lantmäteriverksamhetens tre huvudgrenar fastighetsbildning, fastighetsregistrering och mätningsverksamhet. Härutöver bör finnas en administrativ enhet. En sådan indelning stämmer principiellt överens med UFM:s förslag, vilket i allmänhet tillstyrkts av remissinstanserna. Jag biträder även ett förslag av utredningen att en särskild stabsenhet för bl.a. planerings- och samordningsuppgifter skall finnas inom styrelsen.
Lantmäteristyrelsen har i sitt remissyttrande över utredningens förslag anfört att värderingsfrågorna med hänsyn till den ökade betydelse som dessa frågor kommer att få bör brytas ut till en särskild enhet. Jag delar styrelsens uppfattning att värderingsfrågorna kommer att få ökad betydelse — vilket främst hänger samman med nya bestämmelser i FBL — men vill i detta sammanbang understryka att lantmäteriet inte får engagera sig i värderingsärenden på sådant sätt att det kan medföra bind-
Prop, 1971: 57 ve 13
ningar till partsintressen. Förslaget att inrätta en särskild enhet för värderingsfrågor kan jag biträda. |
Enligt min mening bör det vidare inom styrelsen under den tid som arbetet med uppläggande av ett nytt fastighetsregister pågår finnas en särskild utvecklingsenhet för dessa frågor. De uppgifter rörande FBL som handläggs inom den nuvarande utvecklingsenhetens lagsektion.bör däremot föras över till enheten för fastighetsbildning.
Huvudenheterna i styrelsen bör vara byråer.
Sammanfattningsvis innebär mitt förslag till organisation av lantmäteristyrelsen således att i styrelsen skall ingå en administrativ byrå, en fastighetsbildningsbyrå, en värderingsbyrå, en registerbyrå och en teknisk byrå samt en stabsenhet för bl. a. samordningsuppgifter och en utvecklingsenhet för vissa registerfrågor. Därvid kommer fastighetsbildningsbyrån, registerbyrån och tekniska byrån att i huvudsak ta över: dels resp. landsbygdsbyråns, utredningsbyråns och mätningstekniska avdelningens nuvarande arbetsuppgifter, dels stadsbyråns motsvarande arbetsuppgifter rörande fastighetsbildning, fastighetsregistrering och mätningsverksamhet. Vidare innebär förslaget att den nuvarande utvecklingsenhetens uppgifter rörande FBL förs över till fastighetsbildningsbyrån.
För ledningen av den tekniska byrån bör inrättas en tjänst som överingenjör.
Tjänsten som generaldirektör och chef för lantmäteristyrelsen är nu fullmaktstjänst. I den nya lantmäteristyrelsen bör i stället chefen kunna förordnas för högst sex år. Tjänsten i Co 5 bör därför bytas ut mot tjänst i Cp 5.
I samband med omorganisationen på lokalplanet kommer, som framgår av vad jag förut anfört, lantmäteriuppgifter som utförs av kommunala organ att övertas av den statliga organisationen. Lantmäteristyrelsen har beräknat att den statliga organisationen härför behöver förstärkas med totalt 175 tjänster. Styrelsen har funnit att en viss förstärkning av personalen även på länsnivå behöver ske och har beräknat behovet av sådan förstärkning till 64 tjänster. Som jag närmare skall redogöra för i det följande vid behandlingen av lantmäteriets anslag finner jag för min del att lantmäteriet kan behöva tillföras sammanlagt inemot 200 nya tjänster.
Jag är ense med utredningen om att tjänster som nyinrättas i samband med omorganisationen så långt möjligt bör tillsättas i ett sammanhang. Jag ämnar därför senare föreslå Kungl. Maj:t att en särskild tillsättningsnämnd utses för att handlägga dessa ärenden. Beträffande avtalsbara anstillnings- och arbetsvillkor avser jag att ge statens avtalsverk det förhandlingsuppdrag som behövs. Frågor om statens övertagande av utrustning och lokaler från kommunerna bör enligt min mening lösas genom förhandlingar. Beträffande de närmare formerna för sådana
förhandlingar avser jag att återkomma till Kungl. Maj:t sedan kommunernas synpunkter inhämtats i fråga om bl. a. mätningsverksamhetens ordnande. . . .
I samband med omorganisationen kan det bli nödvändigt att föra tjänster på övergångsstat och vidta andra övergångsåtgärder. Riksdagens bemyndigande att vidta sådana åtgärder bör därför inhämtas.
Anslagsfrågor
Lantmäteriets anslag och program .
Lantmäteriväsendet tillhör de områden s som ingår i utrednings- och . försöksverksamhet med programbudgetering. För lantmäteriet tillämpas f.n. tre program. Medel anvisas under fem anslag. :
I prop. 1971: 1 bil. 14 s. 126 har anmälts de. förändringar i i programindelning och anslag. som aktualiseras genom beslutet att föra över verksamhet som nu utförs vid länslantmäterikontoren till länsstyrelserna. Ett särskilt program som omfattar lantmäteriets uppgifter med att lägga upp ett nytt fastighetsregister — och mot. programmet svarande anslag har föreslagits utgå. .
Till följd av denna ändring kommer lantmäteriet fr. o. m. budgetåret 1971/72 att arbeta inom följande två program. oa
Program 1. Tillsyns-, rådgivnings- och remissverksamhet. Program 2. Förrättnings- och uppdragsverksamhet.. Medel till lantmäteriet tas upp under följande fyra anslag. 1. Lantmäteriet: Myndighetsuppgifter 2. Lantmäteriet: Förrättnings- och uppdragsverksamhet 3. Lantmäteriet: Bidrag till förrättnings- och uppdragsverksamhet + . Lantmäteriet: Utrustning :
Anslag nr 1 är ett förslagsanslag som finansierar verksamheten i i program 1. Anslag nr 2 är ett förslagsanslag som tas upp med ett formellt belopp på 1 000 kr. Under anslaget redovisas kostnader och intäkter för program 2. Som intäkt under anslaget redovisas dels uppburna avgifter, dels medel som tas i anspråk från bidragsanslaget (nr 3). Intäkter som svarar mot komplementkostnader levereras in till en'särskild. inkomsttitel på riksstaten. Anslag nr 3 är ett förslagsanslag med tre delposter avseende
a. statsbidrag m. m.
b. kostnader som beror på att nedsatt lantmiteritaxa tillämpas på vissa ärenden m. m.
c. kostnader som beror på att ildre taxa tillämpas på vissa ärenden
Anslag nr 4 är ett reservationsanslag som skall finansiera lantmäteriets investeringar i utrustning m. m.
Anslag nr 2 får i princip inte belastas. För att lösa tillfälliga eller säsongmässiga likviditetsproblem för förrättnings- och uppdragsverksam-
heten samt för att tills vidare tillgodose behov av rörelsekapital: disponerar lantmäteriet en rörlig- kredit i riksgäldskontoret på 20 milj. kr.
Till underlag för beräkningar av lantmäteriets anslag har legat dels lantmäteristyrelsens anslagsframställning för budgetåret 1971/72, som: lämnats i september 1970, dels kompletterande beräkningar . rörande den nya organisationen som styrelsen redovisat i skrivelser. den 18-februari och den 2 mars 1971.
Lantmäteriet: Myndighetsuppgifter 1970/71 Anslag 25 595 000 1971/72 Förslag . -: 16-000 000 '
I statsverkspropositionen :(bil. 14 s. 126) har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Lantmäte- : riet: Myndighetsuppgifter för budgetåret 1971/72 beräkna ett förslagsanslag av 13 944 000 kr. Programmet Tillsyns-, rådgivnings- och remissverksamhet
Programmet omfattar verksamhet av myndighetskaraktär samt 'sådana uppgifter som lantmäteriorganisationen har att kostnadsfritt utföra åt främst statliga och kommunala organ. | |
1971/72
1969/70! 1970/71 Lantrimäteri-" Departements-
Utfall Budget styrelsen chefen |
Resursåtgång i oo
persondagar 89 81L1 90 000 58 550 45 000 Kostnader 23 816 000 25 595 000 21 520 000 16 000 000 Summa anslag 23 816 000 25 595 000 21 520 000 16 000 000
1 Överslagsmässig översättning till program
Lantmäteristyrelsen
Sedan anslaget justerats med hänsyn till dels att medel för styrelsens ledningsuppgifter beträffande det nya fastighetsregistret skall tas upp under detta anslag, dels att vissa delar av den nuvarande lantmäteriorganisationen skall inordnas i länsstyrelsen uppgår anslaget till 12 095 000 . kr.
1. Prisomräkning 267 000 kr.
2. Lantmäteristyrelsen skall tillföras en lekmannastyrelse. För arvoden, rese- och traktamentsersättning till ledamöterna beräknar styrelsen 37 000 kr.
3. Lantmärteristyrelsen har i sitt yttrande över betänkandet Nytt lantmäteri föreslagit att en värderingsbyrå skall inrättas vid styrelsen. I samband därmed bör tio nya tjänster inrättas vid styrelsen. Kostnaderna
för dessa beräknas till 956 000 kr.
4. För ökade uppgifter i anledning av omorganisationen avseende dels personaladministrativa och liknande frågor, dels service- och samordningsuppgifter i fråga om mätningsverksamhet behöver länsorganen förstärkas med 20 lantmätartjänster, 20 ingenjörstjänster och 24 tjänster för personal i kontorskarriären. Kostnaden härför beräknas till 2 105 000 kr.
5. För den kostnadsfria rådgivning m. m. som lämnas av förrättningsorganisationen beräknar styrelsen behov av medelstillskott om 500 000 kr.
6. För kursverksamhet rörande den nya fastighetsbildningslagen beräknar styrelsen 3 560 000 kr.
7. För särskilda kostnader föranledda av omstationering, ersättning för flyttningskostnader samt resekostnadsersättning, m. m, i samband med omorganisationen beräknar styrelsen 2 000 000 kr.
Departementschefen
Jag beräknar behovet av medel under anslaget till 16 milj. kr. Jag har därvid beräknat att organisationen på länsnivå i samband med att omorganisationen på lokalplanet genomförs den 1 januari 1972 behöver förstärkas med 21 kvalificerade tjänster för tillkommande service- och samordningsuppgifter — främst inom det mätningstekniska området. För detta ändamål har jag beräknat 1 milj. kr. (4). Vidare har jag beräknat bl.a. för ökad kostnadsfri service inom förrättningsorganisationen 0,5 milj. kr. (5), för kursverksamhet 1,1 milj. kr. (6) samt för kostnader föranledda av omorganisationen 1 milj. kr. (7).
Lantmäteriet: Förrättnings- och uppdragsverksamhet 1970/71 Anslag 1000 1971/72 Förslag 1 000
I statsverkspropositionen (bil. 14 s. 126) har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Lantmäteriet: Förrättnings- och uppdragsverksamhet för budgetåret 1971/72 beräkna ett föslagsanslag av 1 000 kr.
Programmet Förrättnings- och uppdragsverksamhet
Programmet omfattar den del av lantmäteriverksamheten för vilken utgår ersättning till statsverket enligt lantmäteritaxan. Taxan är i princip avsedd att täcka lantmätericts självkostnader för verksamheten. Viss del av verksamheten är dock subventionerad och finansieras med driftbidrag.
1971/72
1969/70! 1970/71 Lantmäteri- Departements-
Utfall Beräknat styrelsen chefen
Kostnader 71 991 000 77 697 000 83 266 000 83 266.000 Intäkter? 68 451 000 = 77 697 000 83 266 000 83 266 000 Resultat —3 540 000 0 0 0 Driftbidrag 14 000 000 11 107 000 8 473 000 7 600 000
1 Överslagsmässig översättning till program 2 Inklusive driftbidraget :
Utvecklingen och sammansättningen av det till verksamheten under
programmet utgående driftbidraget och anslaget Lantmäteriet: Bidrag till förrättnings- och uppdragsverksamhet beräknas bli följande.
1970/71. 1271/72
Delpost Budget Lantmäteri- Departements-
styrelsen — chefen
1 000-tal kr. Statsbidrag m. m. | 660 662 662
Därav som utbetalas av länsstyrelserna (400) (400) (400) Kostnader som beror på att nedsatt lant-
mäteritaxa tillimpas på vissa
ärenden m. m. 7377 6 211 6 338 Kostnader som beror på att äldre taxa
tillämpas på vissa ärenden 3470 = 2000 1000 Anslag 11507 8873 8 000
Därav bidrag som utbetalas av länsstyrelserna 400 400 400
Driftbidrag 11107 8473 7 600
Lantmäteristyrelsen
Lantmäteristyrelsen räknar med i stort sett oförändrad efterfrågan på tjänster under år 1971. En viss avarbetning av ärendebalansen bedöms möjlig inom ramen för nuvarande resurser. För nytillkommande arbetsuppgifter har styrelsen beräknat att lokalorganisationen i samband med omorganisationen behöver förstärkas med ca 35 lantmätare, ca 60 ingenjörer och ca 80 tjänstemän i kontors-
karriären. =, :
Sedan riksdagen i samband med behandlingen av prop. 1970: 188 begärt en översyn av taxesystemet i lantmäteriverksamheten har lantmäteristyrelsen på uppdrag av Kungl. Maj:t utrett förutsättningarna för ändrad taxesättning i verksamheten. En av styrelsen den 8 februari 1971 dagtecknad PM angående översyn av nu gällande regler för beräkning och fördelning av kostnaderna för lantmäteriorganisationen m. m. som ingetts till civildepartementet, remissbehandlas f.n. I promemorian föreslås viss omfördelning av utgående subventioner bl. a. från bärkraftigare till mindre bärkraftiga förrättningsobjekt. I enlighet med vad riksdagen begärt bygger förslaget på en i stort sett oförändrad subventionsnivå.
Departementschefen
Lantmäteriets förrättnings- och uppdragsverksamhet skall till huvudsaklig del finansieras med intäkter. Återstående kostnader för verksamheten täcks av statsmedel.
Omfattningen av verksamheten inom programmet efter tidpunkten för omorganisationen blir beroende av bl. a. i vilken utsträckning som kommunerna kommer att anlita den statliga organisationen för mätningsverksamhet. Beräkningar av personalbehovet och kostnaderna inom programmet måste därför givetvis bli osäkra. Jag har emellertid inte funnit anledning att i lantmäteristyrelsens beräkningar göra andra ändringar än vissa justeringar av beloppen inom driftbidraget. En viss uppjustering av det belopp som avser kostnader som beror på att nedsatt taxa tillämpas för vissa ärenden motiveras av att antalet sådana ärenden kommer att öka till följd av överförandet av fastighetsbildning från kommunala till statliga organ, vilket medför att staten får svara för subventioner som f.n. lämnas av kommunerna, För kostnader som beror på att äldre taxa tillämpas på vissa ärenden bör upptas ett belopp av 1 milj. kr.
Jag avser att anmäla frågan om principerna för taxesättningen i lantmäteriverksamheten sedan remissbehandlingen av lantmäteristyrelsens förslag avslutats. |
Fartmäteriet: Bidrag till förrättnings- och uppdragsverksamhet: 1970/71 Anslag 11 507 000 1971/72 Förslag 8 000 000
I statsverkspropositionen (bil. 14 s. 126) har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Lantmäteriet: Bidrag till förrättnings- och uppdragsverksamhet för budgetåret 1971/72 beräkna ctt förslagsanslag av 7 007 000 kr.
Departementschefen
Med hänvisning till vad jag tidigare har anfört under anslaget Lantmäteriet: Förrättnings- och uppdragsverksamhet beräknar jag medelsbehovet under anslaget till 8 milj. kr.
Lantmäteriet: Utrustning 1969/70 Utgift 1108852 Reservation 640 878
1970/71 Anslag 1150 000 |
1971/72 Förslag "2 000 000
I statsverkspropositionen (bil. 14 s. 126) har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Lant-
mäteriet: Utrustning för budgetåret 1971/72 beräkna ett reservationsanslag av 1 150 000 kr.
Under detta anslag har tidigare tagits upp kostnad för anskaffning av utrustningsföremål med anskaffningsvärde överstigande 10 000 kr. Kostnad för anskaffning av föremål med lägre värde har som driftutgifter hänförts till resp. anslag. För budgetåret 1971/72 tas emellertid här upp även sådana större investeringar i utrustning som kriivs med anledning av omorganisationen.
Lantmäteristyrelsen
Lantmäteristyrelsen beräknar behovet av medelstilldelning till sammanlagt 3 055 000 kr. I förteckningen över föreslagen utrustning redovisar styrelsen elektrooptiska längdmätningsinstrument och viss annan mätningsutrustning (980 000 kr.), kartreproduktionsutrustning (90 000 kr.) samt flygbilder, telefonväxlar och viss kontorsutrustning (420 000 kr.).
Lantmäteristyrelsen framhåller angelägenheten av att den nya organisationen redan från början blir ändamålsenligt utrustad och beräknar för detta ändamål samt för kostnader som väntas uppkomma för flyttning och inrättande av nya lantmäterikontor sammanlagt 1 565 000 kr.
Departementschefen
Jag beräknar behovet av medel för utrustning till 2 milj. kr., varav 1,5 milj. kr. för utrustning m. m. som krävs i samband med omorganisationen, Kostnader som sammanhänger med omorganisationen bör inte be- Jasta Jantmäteriets löpande verksamhet. Sistnämnda belopp bör därför anvisas som ett engångsbelopp.
Hemställan
Under åberopande av det anförda hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
a) godkänna de i det föregående förordade riktlinjerna för lantmäteristyrelsens organisation,
b) bemyndiga Kungl. Maj:t att byta ut nuvarande tjänst med beteckningen o för verkschefen mot en tjänst med beteckningen p,
c) bemyndiga Kungl. Maj:t att vid lantmäteristyrelsen inrätta en extra ordinarie tjänst för chef för byrå,
d) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidta de övergångsåtgärder som behövs i anledning av omorganisationen,
e) för budgetåret 1971/72 på driftbudgeten under tolfte huvudtiteln anvisa
1. till Lantmäteriet: Myndighetsuppgifter ett förslagsanslag av 16 000 000 kr.
2. till Lantmäteriet: Förrättnings- och uppdragsverksamhet ett förslagsanslag av 1 000 kr.
3. till Lantmäteriet: Bidrag till förrättnings- och uppdragsverksamhet ett förslagsanslag av 8 000 000 kr.. | |
4, till Lantmäteriet: Utrustning ett reservationsanslag av 2 000 000 kr.
Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar Hans Maj:t
Konungen att till riksdagen skall avlåtas proposition av den ly-
delse bilaga till detta protokoll utvisar.
"Ur protokollet:
Britta Gyllensten
Innehållsförteckning
sid. Propositionen Propositionens huvudsakliga innehåll Utdrag av protokollet över civilärenden nm Inledning nhW> Nuvarande organisation
Inledning
Det statliga lantmäteriet LWWwno
Det kommunala mätningsväsendet Den nya organisationen
Lokalorganisationen
Organisation på länsplanet
Den centrala organisationen DONERA
Personal- och kostnadsfrågor m. m.
2partementschefen A+ Anslagsfrågor -
Lantmäteriets anslag och program RBRBARA
Lantmäteriet: Myndighetsuppgifter . Ra
Lantmäteriet: Förrättnings- och uppdragsverksamhet Mm AVN
Lantmäteriet: Bidrag till förrättnings- och uppdragsverksamhet 18
Lantmäteriet: Utrustning 18 Hemställan 19