Kungl. Maj:ts proposition angående omorganisation av lantmäteriverksamheten m.m.
Kungl. Majrts proposition nr 57 år 1971 Prop. 1971: 57
Nr 57
Kungl. Maj:ts proposition angående omorganisation av lantmäteriverksamheten m. m.; given Stockholms slott den 5 mars 1971.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag ur slalsrådsprolokoUet över civilärenden för denna dag, föreslå riksdagen all bifalla de förslag, om vars avlålande lill riksdagen föredragande departementschefen heraställt.
GUSTAF ADOLF
SVANTE LUNDKVIST
Propositionens huvudsakliga innehåll
På grundval av tidigare beslutade riktiinjer för omorganisation av lantmäteriverksamheten läggs i propositionen fram förslag rörande organisation av lantmäteristyrelsen. I styrelsen föreslås ingå en administrativ byrå, en fastighelsbildningsbyrå, en värderingsbyrå, en regislerbyrå, en teknisk byrå och en stabsenhet för bl. a. planerings- och samordningsuppgifter samt en utvecklingsenhet för uppgifter som sammanhänger med all etl nytt fastighetsregister skall införas.
Även vissa frågor som rör genomförandel av den nya lantmäteriorganisationen på regional och lokal nivå behandlas i propositionen.
Vidare läggs fram förslag liU medelsanvisning för budgetåret 1971/72 till lantmäteriväsendet.
1 Riksdagen 1971. 1 saml. Nr 57
Prop. 1971: 57
Utdrag ur protokoUet över civUärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 5 mars 1971.
Närvarande: Ministern för utrikes ärendena NILSSON, statsråden STRÄNG, ANDERSSON, HOLMQVIST, SVEN-ERIC NILSSON, LUNDKVIST, GEIJER, ODHNOFF, WICKMAN, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, CARLSSON, FELDT.
Chefen för civildepartementet, statsrådet Lundkvist, anmäler efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om omorganisation av lantmäteriverksamheten och anför.
Inledning
Genom beslut av 1970 års riksdag (prop. 1970: 188, SU 1970: 208, rskr 1970: 423) har riktlinjer lagts fast för omorganisation av lantmäteriverksamheten. Omorganisationen har föranletts bl. a. av besluten att nuvarande för land och stad i princip skilda regler om faslighelsbUdning i lagen (1926: 326) om delning av jord å landet (JDL) och lagen (1917: 269) om fastighetsbildning i stad (FBLS) den 1 januari 1972 skall ersättas av bestämmelser som är enhetliga för land och stad - fastighetsbildningslagen (1970: 988) (FBL) - samt all ell nytt, likaledes för land och stad enhetligt fastighetsregister skall införas (prop. 1968: 1 bU. 4A 12, 3LU 1968: 5, rskr 1968: 80). De beslutade riktiinjerna innebär i sina huvuddrag följande. För fastighetsbildningsverksamheten och andra lantmäteriuppgifter - främst mätningsleknisk service vid bebyggelseplanering och byggande (mätningsverksamhel) - skall på lokalplanet finnas en basorganisalion byggd på en indelning av hela landet i lantmäleridislrikl med en enhet för fastighetsbildningsförrältningar inom varje distrikt. Härutöver skall finnas specialenheter för särskilda uppgifter, bl. a. lanl-mäleriförrällningar för jord- och skogsbruksrationalisering samt fastig-hetsbildningsförrältningar för tälortsutveckling. Fastighelsregistreringen skall på sikt i princip ske länsvis med länsstyrelsen som register- och arkivmyndighet, överlantmätaren och det av honom ledda länslantmäterikonloret inordnas i länsstyrelsen. Centralorganet - lantmäteristyrelsen - får en lekraannaslyrelse. Styrelsens organisation byggs upp med funktioneUt avgränsade enheter.
Till underlag för principbeslutet låg betänkandet (SOU 1969:43) Nytt lantmäteri, som hade avlämnats av utredningen rörande fastig-
Prop. 1971: 57 3
helsbildningens- och mätningsväsendets organisation (UFM), samt remissyttranden över detla.
Omorganisationen har förutsatts ske, för lantmäteristyrelsens del den 1 juli 1971 och för lokalorganisationen den 1 januari 1972. Länsorganens omorganisation har förutsatts samordnad med den partiella omorganisation av den statliga länsförvaltningen som likaledes förutsatts ske den I juli 1971 (prop. 1970:103, SU 1970:132, KU 1970:34, rskr 1970: 248 och 308, prop. 1971: 1 bil. 14).
På uppdrag av Kungl. Maj:t har länsstyrelserna, efter samråd med kommunerna och lanlmäteristyrelsen, upprättat förslag till lokal förräll-ningsorganisalion. Kungl. Maj:l har därefter den 26 februari 1971 fastställt sådan organisation för landet i dess helhet.
Förslag rörande överlantmätarnas och länslantmäterikontorens inordnande i länsstyrelserna har lämnats i prop. 1971: 1 bil. 14. Kontoren föreslås ingå som särskilda lantmälerienheler i de nya länsstyrelsernas planeringsavdelningar.
I avvaktan på särskild proposilion i ämnet har i riksstatsförslaget anslagen lill lantmäteriet för budgetåret 1971/72 förts upp med preliminära belopp. Medel till lanlmäterienheterna i de nya länsstyrelserna har beräknats under anslag lill länsstyrelserna.
Nuvarande organisation
Inledning
Fastighetsbildningsförrättning utförs antingen av det statliga lantmäteriet eller av kommunall organ eller av person som på framställning av kommun förordnats till förrätlningsman. Möjligheten all använda den ena eller den andra lösningen regleras i första hand genom kompetensföreskrifter i fastighelsbildningslagarna, varvid i princip gäller atl de statliga organen har kompetens enligt JDL och de kommunala enligt FBLS. Även fastighetsregistreringen är uppdelad mellan statliga och kommunala organ. Sålunda förs jordregislrel av överlantmätaren i varje län, medan det s. k. sladsregislret, med vissa undanlag, förs av registerförare som förordnats av länsstyrelsen - vanligtvis chefen för kommunalt fastighetsbildningsorgan. Huvudmannaskapet för lantmäteriverksamhetens tredje huvudgren - mätningsverksamhelen - är också de-. lat mellan kommun och stal. Kommuner som inle har egna organ för verksamheten anlitar sålunda ofta del statliga lantmäteriet.
Det statiiga lantmäteriet
Det statiiga lantmäteriet fick sin nuvarande organisation genom beslut av 1960 års riksdag (prop. 1960: 74, JoU 1960: 19, rskr 1960: 212).
Lantmäteriet är organiserat med en central myndighet, lantmäteristyrelsen, saml en regional och lokal förvallning, lanlmäleristalen.
Lantmäteristyrelsen är central förvaltningsmyndighet för ärenden om faslighelsbUdning på landet, om lantmäteriväsendet i övrigt, om mätningsväsendet enligt de för stad gäUande föreskrifterna - innefattande både fastighetsbildning och mätningsverksamhel - saml om fastighetsregister, allt i den mån sådana ärenden ej ankommer på annan myndighet. Det åligger vidare styrelsen all leda och ha tillsyn över lant-mäteriväsendets arbete raed uppläggandet av etl nytt fastighetsregister saml att utöva beslutsfunktioner enligt kungörelsen (1968: 379) om uppläggande av nytt fastighetsregister, m. m. (regislerappläggningskun-görelsen). Styrelsen är chefsmyndighet för lanlmäleristalen.
Inom lantmälerislaten handläggs de förrättningar och uppdrag som enligt lag eller efler särskilt förordnande skall utföras av dislriklslantmälare saml de ärenden som i övrigl anges i lanlmäteriinstraktionen (1965: 794).
Chef för lanlmäteristyrelsen är en generaldirektör. Styrelsen beslår av en utvecklingsenhet under ledning av en teknisk direktör saml fyra byråer, nämligen administrativa byrån, landsbygdsbyrån, stadsbyrån och utredningsbyrån, var och en under ledning av en överingenjör. I styrelsen ingår vidare en från byråindelningen fristående mätningsteknisk avdelning, som förestås av en avdelningsdirektör. Vidare finns en avdelningsdirektör raed stabsuppgifter direkt underställd verkschefen.
I utvecklingsenheten ingår en faslighelsregislerseklion på vilken ankommer lantmäteristyrelsens ledningsuppgifter m. m. rörande del nya fastighetsregistrel, saml en lagseklion för frågor om metodutveckling och information avseende FBL.
På administrativa byrån handläggs i huvudsak ärenden angående styrelsens och lantmälerislalens organisation, personal och ekonomi, angående lill styrelsens disposition ställda medel, angående medel som inflyter lill styrelsen som ersältning för lanlmäleripersonalens arbeten, angående utbildning och fortbildning av lanlmäteripersonalen samt angående administrativa frågor i allmänhet. Lanlmäleriväsendets samtliga personaladministrativa och kamerala funktioner är samlade centralt inom administrativa byråns olika sektioner. Till administrativa byrån finns elt särskilt revisionskonlor anknutet.
På landsbygdsbyrån handläggs ärenden angående fastighetsbildning enligt den för landsbygden gällande lagstiftningen, ärenden av jordpo-lilisk, faslighetsleknisk och ekonoraisk art beträffande lantmäteriverksamheten på landet samt ärenden angående statsbidrag till lantmäteri-förrältningar. Byråns arbetsuppgifter innefattar bl. a. atl utarbeta föreskrifter, anvisningar och råd rörande tillärapningen av materiella regler och förfaranderegler i den lagstiftning som ligger lill gmnd för förrätt-ningsorganisalionens verksamhet. I anslulning härtill sker inom byrån metodsludier och utredningar i bl. a. faslighetstekniska, fastighelsekono-raiska och förrätlningslekniska frågor. Inora byrån tjänstgörande ex-
perter på skUda områden går i betydande utsträckning de lokala enheterna tillhanda med service i samband med förrättningar, bl. a. i fråga om vägplanering, översiktlig fastighetsplanering, inägo- och skogsvärdering saral faslighetsleknisk flygbildlolkning och dalabehandling. Byrån avger vidare yttranden bl. a. i jord- och planpolitiska frågor i jorddel-ningsraål eller liknande sammanhang.
På stadsbyrån handläggs de ärenden som föranleds av styrelsens åliggande atl ha överinseendet över fastighetsbildning och fastighets-registrering enligt de för stad gäUande bestämmelsema. Byråns verksamhet, som också innefattar uppgifter av mätningsleknisk art såsom upprättande av prograra för grundläggande stommälning och kontroll av sådana mätningar, är i betydande utsträckning inriktad på service till korarauner med eget mälningsväsen. Enligt faslighetsregislerförord-ningen (1917: 281) åligger det registerförarna att årligen till byrån redovisa förändringar i fastighetsindelningen. Med ledning av denna redovisning förs på byrån fortlöpande ell exemplar av varje registerkarta.
På utredningsbyrån handläggs i aUmänhet ärenden angående utredningar och utlåtanden i faslighelsrällsliga frågor, i den mån ärendena inle enhgt vad som nämnts förut tillhör landsbygdsbyrån, samt ärenden rörande jordregislrel. Utredningarna i faslighelsrällsliga frågor avser huvudsakligen all med ledning av äldre lantmäterihandlingar, domar och andra urkunder klarlägga fastighetsindelningens rättsliga innebörd. Jordregisterärendena avser bl. a. sådana frågor som har eUer kan antas få rättslig betydelse för inskrivningsväsendel. Till byrån hör ell arkiv som omfattar dels styrelsens administrativa arkiv och dels ett kartarkiv innehållande bl. a. skallläggnings-, avvillrings- och skifleskartor.
Mälningstekniska avdelningen handhar den fotogrammelriska verksamhet som bedrivs centralt inom lantmäteriet i samband med kartläggning eller vid projektering, planering, olika inventeringar och uppskattningar. Avdelningen bedriver vidare utvecklingsarbete inora dessa områden. Den kartläggning som berörs sker ofta med hjälp av flygfotografering. I avdelningen ingår en datacentral som utför kvalificerade beräkningar och programmeringar för matemalikmaskinbearbetning och bedriver UtveckUngsarbete på del beräkningstekniska området. Centralen förser de lokala enheterna med bl. a. beräkningsservice med hjälp av en inom datacentralen befintiig dator. Inom centralen sker också kartering och uppritning av kartor med hjälp av en datorstyrd ritmaskin.
Den tidigare oranärande tekniske direktören vid lantmäteristyrelsen är också ordförande i centralnämnden för fastighetsdata (CFD). Nämnden har till uppgift bl. a. dels alt bedriva den utrednings- och försöksverksamhet som skall ske för uppläggandel av del nya fastighetsregistrel, dels atl genomföra fastighelsregislerreformen i den mån della ej ankoramer på lantmäteriet. Mellan lantmäteristyrelsen och nämnden finns viss ytterligare personalgemenskap.
1* Riksdagen 1971. 1 saml. Nr 57
I lanlmäleristalen ingår länslantmäterikontoren samt lanlmäleriels för-rällningsorganisalion, beslående av lantmäleridislrikl'och specialenheter. Landet är indelat i 110 lantmäleridislrikl, vart och ett raed en dis- . triklslanlmätare som chef. Specialenhels verksamhetsoraråde är oberoende av distriktsindelningen. Sådan enhet inrättas främst för fastighetsreglering som fordras för jordbrukets och skogsbrakets yttre rationalisering eller för större vägbyggnadsförelag samt i undantagsfall även för koncentrerade insatser för lösande av bebyggelseproblem. Chefema för specialenhelema har i regel samtidigt förordnande all på resp. läns-lantmäterikontor biträda överlantmätaren i frågor inom specialenhelens kompetensområde.
Specialenhel inrättas av lantmäteristyrelsen i mån av behov och tillgång på medel. F. n. finns 31 sådana enheter.
Inom lantmäteriet fanns den 1 januari 1971 ca 1 890 anstäUda, varav ca 420 lantmätare, ca 550 ingenjörer och ca 920 tjänslemän i kontors-karriären.
Det kommunala mätningsväsendet
Komraunala fastighelsbildningsorgan - sladsingenjörskonlor - finns i ca 120 orter i landet, företrädesvis i sådana som tidigare ingått i eller utgjort stadskommuner. Kontoren, som slår under ledning av en stadsingenjör, är i allmänhet organisatoriskt inordnade under byggnadsnämnden. Inom sladsingenjörskonloren utförs i växlande grad uppgifter av samma art som de som utförs inora lantmälerislaten, dvs. förutom faslig-hetsbildning även mätningsverksamhet. Som omnämnts tidigare är stads-ingenjören vanligtvis också registerförare. Kontoren svarar emellertid ofta även för ytterligare uppgifter, t. ex. genom all sladsingenjörstjäns-ten är kombinerad med tjänst som byggnadschef eller annan tjänst i kommunen. Stadsingenjörsljänst med renodlad inriktning på lantmäteriverksamhet finns i omkring 85 av de 120 orterna.
För enbart mälningstekniska och liknande arbeten finns inom ytterligare ell tjugotal kommuner kommunalansläUd personal vid särskilda s. k. tekniska kontor. Dessa biträder från den statliga organisationen anlitade förrätlningsman i faslighelsbildningsverksamhelen.
Inora ca 30 oraråden i landet ombesörjs fastighetsbildningsverksamhel av särskilt förordnade förrätlningsman som innehar varken statlig eller kommunal tjänst. Dessa förrätlningsman är i en del fall ansläUda vid konsulterande ingenjörsbyråer, som vanligtvis också lämnar service i mälningstekniska frågor.
Den kommunalt anställda personalen uppgår lill drygt 2 500 personer, varav ca 160 civilingenjörer, ca 630 ingenjörer, ca 760 kartritare och ca 950 mälningsförmän eller mälningsbilräden. Ca 100 av civilingenjörerna har genomgått lantmätarutbildning.
Prop. 1971: 57 7
Den nya organisationen
Lokalorganisationen
Som tidigare närants har länsstyrelserna på grundval av de riktlinjer sora beslutades av 1970 års riksdag upprättat förslag lill lokal förrättningsorganisation. Genom beslut av Kungl. Maj:t den 26 februari 1971 har den lokala organisationen faslslällls. Organisationen framgår i sina huvuddrag av kungörelsen (1971: 45) om lanlmäleridislrikt och specialenheter för fastighetsbildning m. ra.
Landet delas in i 87 lanlraäleridistrikt raed ell dislriktskonlor i varje och ibland elt eller flera lokalkontor. Med undantag för fall då läns-gräns delar kommunblock ansluter indelningen helt lill kommunblocks-indelningen. 29 specialenheler för fastighetsbildningsverksamhel soni sammanhänger med jordbrukels och skogsbmkets rationalisering och liknande uppgifter inrättas. Dessa enheter får i allmänhet hela länet som verksamhetsområde. Enheterna avses komma all handlägga sådana för rättningar av angiven art som lantmäteristyrelsen eller överlanlraälaren närmare bestämmer.
För fastighetsbildningsverksamhel som rör utvecklingen av tätbebyggelse skall specialenheler,inrättas inora 42 kommuner. Verksamhetsområdena för dessa specialenheler utgörs i 14 fall av hela kommunens område den 1 januari 1971. I övriga fall är verksamhetsområdena begränsade till del av komraunen. Inom sina resp. verksamhetsområden skall enheterna handha all fastighetsbildningsverksamhel som inle faUér på specialenhet som inrättats för jordbrukels och skogsbrukels rationalisering m. m. Denna avgränsning lorde i allmänhet komma alt innebära atl endast sådana förrättningar undantas som sker på ansökan eller eljest under medverkan av lantbruksnämnd.
Enligt 1970 års principbeslut skall kommun inom vars område specialenhel för bebyggelsefrågor skall finnas vara huvudman för sådan enhet, om kommunen begär det. Samtiiga de kommuner som i della avseende berörs av den nu fastställda indelningen har i sina yttranden lill länsstyrelserna förklarat sig vilja utöva huvudmannaskapet för specialenhel. Vid beredningen av frågor om lantmäleriels närmare organisation och anslag ra. m. har därför förutsatts atl nämnda specialenheler kommer all vara komraunala, medan lantmäteriorganisationen i övrigl skall vara statlig.
Vad gäller mälningsverksamhelens organisation har många av de kommuner, som i dag har egna organ för verksamheten raen i fortsättningen inte kommer atl handha faslighelsbUdning, ansett sig inle kunna la stäUning f. n. Flertalet av dessa har dock förklarat sig vilja ombesörja denna verksamhet även fortsättningsvis. Ell tiotal kommuner har förklarat sig ämna övergå till att anlita den statiiga organisationen.
Genom den beslutade omorganisationen på lokalplanet kommer antalet faslighelsbildningsenheter all minska lill 158, vilket tal skall jämföras med nuvarande antal stadiga enheter (141) och kommunala sladsingenjörskonlor (ca 120) samt områden inom vilka konsulter är verksamma (ca 30), dvs. sammanlagt ca 290 enheter. Antalet lokalkontor för de statiiga enheterna kommer att bestämmas slutligt med hänsyn till kommunernas senare slällningslaganden beträffande mätningsverksamheten. I Kungl. Maj:ts beslut den 26 februari 1971 har upptagils 20 orter inom vilka sådana kontor skall finnas.
Organisationen på länsplanet
I fråga om organisationen av lantmäteriverksamheten på länsplanet innebär 1970 års principbeslut dels, som fömt sagts, alt fastighetsregistrel i princip skaU föras av länsstyrelsen, dels att länsstyrelsen - bl. a. genom att överta viss prövningsrätt enligt FBL som tidigare avselts ankomma på överlantmätaren - skall svara för samordning av fastig-helsbildningen med åtgärder som planläggs på angränsande områden genom andra organ. Denna organisation skall enligt principbeslutet genomföras så att överlantmälaren och länslantmäterikonloret inordnas i den nya länsstyrelsens huvudenhet för samhällsplanering (planeringsavdelningen), varvid dock överlantmälaren skall besluta ensam i frågor som rör ledningen av den lokala förrätlningsorganisationen och andra liknande frågor som saknar ell naturligt samband med länsstyrelsens översiktliga planeringsuppgifler.
I samband med beslutet om lokal förrättningsorganisation har Kungl. Maj:t gett länsstyrelsema uppdrag att i samråd med kommunerna göra vissa utredningar i frågan om i vUken utsträckning och i vilken takt de nu av kommunala registerförare handhavda fastighelsregistren och i anslulning lill dessa förvarade äldre registerarkiv skall föras över lill länsstyrelserna. Överförandet skall ske efler Kungl. Maj:ts beslut i varje särskilt fall.
Vid länslantmäterikontoren tjänstgör f. n. fömtom kontorens personal även viss personal som tillhör lanlmäleriels förrältningsorganisation. Sålunda finns t. ex. vid fem länslanlmäterikonlor särskilda s. k. tekniska sektioner raed personal vars uppgift är all lämna mätningsleknisk service ål förrätlningsenhelerna samt alt avlasta dessa enheter sådana arbeten av teknisk art som på gmnd av sin omfattning eller av andra skäl med fördel utförs av specialorgan. Sektionerna är saratidigt terminaler för den centrala dalaanläggning vid lantmäteristyrelsen på vilken en stor del av lanlmäleriets beräknings- och rilarbelen utförs.
I andra fall kan personal vid förrätlningsorganisationen ha förordnals atl under viss tid tjänstgöra på länskontor. Det förekommer också atl personal, sora formeUt är anställd vid kontoren, på liknande sätt som personalen vid de tekniska, sektionerna helt eller delvis sysselsätts med
serviceuppgifter genteraot förrätlningsorganisationen, t. ex. genom att biträda förrällningsenheteraa med uppgifter ur kontorens arkiv och raed utredningar i samband därmed. Slutiigen finns vid länslantmäterikonto ren personal sora är förordnad all samtidigt tjänstgöra både på sådant kontor och på förrältningsenhel. Som nämnts tidigare är så vanligtvis fallet med t. ex. specialenhetschefer.
Det förslag rörande länslantmäterikontorens inordnande i länsstyrelsen sora lämnats i prop. 1971: 1 bU. 14 har grundals på föratsättningen alt kontoren liksom f. n. hålls samman. Till länsstyrelsen har föreslagils överförda de delar av kontoret som helt eller praktiskt taget helt ombesörjer uppgifter som efter omorganisationen kommer att åvila länsstyrelsen. Serviceenheter till förrätlningsorganisationen och personal som enligt nuvarande ordning skulle ha förordnande att tjänstgöra samtidigt på länskontorel och i förrättningsorganisationen har däremot fömtsatts böra formellt tillhöra förrättningsorganisationen men såsom hittUls slå lill överlanlmälarens disposition för att under dennes ledning utföra uppgifter såväl utom som inom länsstyrelsen.
På de grander som nu har angetts har i prop. 1971: 1 bil. 14 tiU länsstyrelserna överförts 334 tjänster motsvarande en årlig kostnad av 16,5 railj. kr.
För fastighelsregislreringsuppgifter som kan tillkomma under budgetåret 1971/72 lill följd av beslut om överförande tUl länsstyrelsen av fastighetsregister som nu handhas av kommunala registerförare har under anslag till länsstyrelsema beräknats 2,0 milj. kr.
Den centrala organisationen
I 1970 års beslut om lanlmäteriverksarahetens omorganisation förutsätts all lantmäteristyrelsen skall behålla sina nuvarande arbetsuppgifter. Styrelsen skall tillföras en lekraannaslyrelse. Dess organisation i övrigt skall bygga på en indelning efter uppgifternas sakliga natur.
UFM har föreslagit att styrelsen skall organiseras på fyra avdelningar, nämligen en avdelning för fastighetsbildning, en avdelning för fastighetsinformation, en teknisk avdelning och en administrativ avdelning. Enligt förslagel skall vidare verkschefen lill sitt förfogande ha etl stabsorgan för verksplanering, samordning och information. För de arbetsuppgifter, sora genomförandet av FBL innebär, föreslås ett tillfälligt stabsorgan, en utvecklingsenhet.
För all trygga expertsamverkan med olika grenar av sarahället och näringslivet föreslår UFM dessutom att sakkunnigorgan - råd - knyts till styrelsen. Sålunda föreslås ell råd för fastighetsteknik, ett för fastighetsvärdering och ell för fastighetsinformation.
En redovisning av remissyttrandena över UFM har lämnats i prop. 1970: 188. Remissinstanserna har i aUraänhet tillstyrkl utredningens förslag rörande den principiella uppbyggnaden av styrelsens organisation.
Lantmäteristyrelsen föreslår eraeUertid all värderingsfrågorna bryts ut från fastighetsbildningsavdelningen till en fristående värderingsbyrå. Som motiv härför anförs bl. a. alt värderingsfrågorna har ökat i. betydelse i fastighetsbildnings- och. andra sammanhang. Del behövs därför en slagkraftig myndighetsservice i sådana frågor både till den .egna orga-. nisationen, fastighetsdomstolar, andra grenar av statsförvaltningen och kommunala organ. Styrelsen framhåller att efterfrågan på sådana tjänster varit stor under senare år. Den föreslagna tekniska avdelningen finner styrelsen i och försig motiverad. Styrelsen anser emellertid atl den mätningstekniska verksamheten under en uppbyggnadstid kan hållas samman i en byrå. Lantmäteristyrelsen förordar också vissa ändringar beträffande de olika avdelningarnas underindelning.
Utredningens förslag om att knyta råd till styrelsen har. berörts av . endasl ell fåtal remissinstanser. Lantmäteristyrelsen uttalar att råden bör inriktas på fastighetsdatafrågor, fastighetsvärderingsfrågor och mätnings-tekniska frågor. Statskontoret tUlstyrker all ett råd för fastighetsvärdering inrättas men ställer sig tveksamt lill om de övriga två föreslagna råden f. n. behövs.
Personal- och kostnadsfrågor ni. m.
Genom den beslutade omorganisationen, koramer del statiiga lantmäteriet alt ta över arbetsuppgifter -r frärast fastighetsbildning - som nu utförs av komraunala organ eller konsulter. I viss utsträckning kommer emellertid också uppgifter att föras över från den statliga organisationen liU kommunala organ, t. ex. genom all verksamhetsområden för kommunala specialenheter görs större än för nuvarande sladsingenjörskonlor. Vidare torde i.vissa, fall kommunala organ komraa att ta över mätningsverksamhel inom områden där f. n. del statliga lantmäteriet anlitas.
Sammantaget kommer emellertid den statliga lantmäteriorganisalio-nens andel av lantmäteriverksamheten i landet att öka genom omorganisationen. Lantmäteristyrelsen har beräknat alt organisationen på lokalplanet behöver utökas med ca 35 lantmäiartjänsler, ca 60 ingenjörs-tjänster och ca 80 tjänster i konlorskarriären. För nytillkomna uppgift, ter på länsplanet i anledning av omorganisationen behövs enligt styrelsen 20 lantraätartjänster, 20 ingenjörstjänsler och 24 tjänster i kontors-karriären.
Totalkostnaden för den del av organisationen som sysselsätts med förrättnings- och uppdragsverksamhet eller raed serviceuppgifter till denna beräknar styrelsen öka med 9,5 railj. kr. för helt budgetår. Kostnader för investeringar i utrustning m. m. i samband raed omorganisationen har styrelsen beräknat till ca 1,5 milj. kr.
När det gäller personalfrågornas behandling i samband med omorganisationen har UFM föreslagit atl alla tjänster som skall nyinrättas sä
Prop. 1971: 57 11
långt möjligt tillsälts i ett sammanhang och all en särskUd tillsättningsnämnd med slalskommunal sammansättning utses för handläggningen av dessa ärenden. En utrustningsnämnd med motsvarande sammansätt-' ning bör enligt utredningen inrättas för inlösen av sådan kommunalut-' rustning som använts i verksamhet sora överförs på staten. Dessa förslag har tillstyrkts av flertalet reraissinstanser.
Departementschefen
Statsmakterna antog år 1970 riktlinjer för omorganisation av lanl-. mäleri verksamheten.
På gmndval av detla principbeslut har Kungl. Maj:l den 26 februari 1971 faslslälll den lokala lantmäteriorganisationen. Landet skall enUgt beslutet indelas i 87 lantmäleridislrikl. Dessutom skall 71 specialenheter för särskUda faslighelsbildningsuppgifler inrättas. Jag har tidigare när-, mare redogjort för denna indelning. För varje distrikt skall finnas etl dislriktskonlor och ibland ell eller flera lokalkontor.
Enligt principbeslutet skall specialenhet sora inrättats för frågor som rör utveckling av tätbebyggelse inora viss koramun slå under kommunall huvudmannaskap, ora koramunen begär del. I den fastställda organisationen ingår 42 sådana enheter. Berörda kommuner har i fråga om samtliga dessa enheter förklarat sig vilja utöva huvudmannaskapet. Jag utgår därför från att dessa enheter kommer att bli kommunala. Jag avser alt senare i dag föreslå Kungl. Maj:t proposilion lill riksdagen med förslag lill lag om kommunal faslighelsbildningsmyndighet och fastighets-registermyndighet. Lagen innehåller bl.a. bestämmelser om komrauns befogenhet all utöva huvudraannaskapel för specialenhel oeh villkoren härför.
I faslighetsbildningsverksamhelen ingår vissa mälningstekniska uppgifter. Sådana uppgifter utförs också frislående som service vid bebyggelseplanering och byggande - s. k. mätningsverksamhel. I principbeslutet förutsätts alt kommun som så önskar liksom f. n. skall kunna ombesörja sådan verksamhet med egna organ. Komraun skall emellertid också kunna påräkna att den statliga organisationen mot ersättning lämnar service i dessa frågor.
Kommunernas ställningstagande lill mälningsverksamhelens ordnande kommer därför i viss mån alt påverka även den statUga organisationens slutiiga utformning. Bl. a. kan ytterligare lokalkontor behöva inrättas inom distrikten för serviceuppgifter ål kommunerna. Givelvis påverkas också frågor om personal och utrustning ra. m. inom organisationen.
Beträffande lantmäteriorganisationen på länsnivå har, som jag också berört förut, Kungl. Maj:l lämnat förslag i prop. 1971: 1 bil. 14. Förslagel innebär atl överlantmätaren och länslantmäterikonloret inordnas i länsstyrelsen - som övertar vissa uppgifter enligt FBL samt, i princip.
fastighelsregistreringen. Förslaget möjUggör att nuvarande integration mellan länslantraälerikontoret och förrätlningsorganisationen behålls. Del blir sålunda bl. a. möjligt alt låta serviceenheler till förrätlningsorganisationen och sådan personal som enligt den nuvarande ordningen tjänstgör samtidigt på länskontoret och i förrätlningsorganisationen formellt tillhöra förrättingsorganisalionen men, liksom hittills, stå till över-lantmätarens disposition för att under dennes ledning utföra uppgifter såväl utom som inom länsstyrelsen. Anslagen för länsorganisationen har enligt denna princip fördelats mellan länsstyrelsen och lantmäteriet.
I fråga om centralorganet bestämdes genom principbeslutet endast att på lantmäteristyrelsen skulle ankomma i princip samma uppgifter som f. n. åvilar styrelsen, att styrelsen skulle tiUföras en lekraannaslyrelse och all organisationen skulle byggas upp med funktionellt avgränsade enheter. I styrelsen ingår f. n. en administrativ byrå, en landsbygdsbyrå, en sladsbyrå och en utredningsbyrå samt, frislående från byråindelningen, en mätningsleknisk avdelning och en utvecklingsenhet. Vidare finns en avdelningsdirektör med stabsuppgifter direkt underställd verkschefen.
Huvudmotivet för att ändra lantmäteristyrelsens organisation är de reformer i fråga om fastighetsbildningen och fastighetsregistreringen som skall genomföras inom kort. Den 1 januari 1972 ersätts den nuvarande lagstiftningen om fastighelsbUdning sora innehåller i princip skilda regler för land och stad av en för hela landet enhetiig lagstiftning. Vidare pågår arbete med all införa etl nytt - likaledes för land och stad enhetligt - fastighetsregister. Härigenom bortfaller grunden för en organisation av styrelsen som i stor utsträckning bygger på hittiUsvarande skillnader i regelsystemen för land och stad.
Omorganisationen på lokalplanet motiverar all styrelsen i stället organiseras med hänsyn lill ärendenas sakliga natur. Med den nya ordning som sålunda skall gälla bör inom lanlmäteristyrelsen tillskapas en enhet för var och en av lantmäteriverksamhetens tre huvudgrenar -fastighetsbildning, fastighetsregistrering och mätningsverksamhet. Härutöver bör finnas en administrativ enhet. En sådan indelning stäraraer principiellt överens med UFM:s förslag, vilket i allmänhet tiUslyrkts av remissinstanserna. Jag biträder även etl förslag av utredningen att en särskild stabsenhet för bl. a. planerings- och samordningsuppgifter skall finnas inom styrelsen.
Lantmäteristyrelsen har i sitt remissyttrande över utredningens förslag anfört all värderingsfrågorna med hänsyn lill den ökade betydelse som dessa frågor komraer att få bör brytas ul lill en särskild enhet. Jag delar styrelsens uppfattning atl värderingsfrågorna kommer att få ökad betydelse - vilket främst hänger samman med nya bestämmelser i FBL - men vill i detla sammanhang understryka atl lanlmäleriel inle får engagera sig i värderingsärenden på sådani sätt alt det kan raedföra bind-
ningar tiU partsintressen. Förslaget att inrätta en särskild enhet för värderingsfrågor kan jag biträda.
Enligt min mening bör det vidare inom styrelsen under den lid som arbetet med uppläggande av ett nytt fastighetsregister pågår finnas en särskild utvecklingsenhet för dessa frågor. De uppgifter rörande FBL som handläggs inora den nuvarande utvecklingsenhetens lagsektion bör däremot föras över lill enheten för fastighetsbildning.
Huvudenheterna i styrelsen bör vara byråer.
Saramanfaltningsvis innebär milt förslag till organisation av lanlmäteristyrelsen således att i styrelsen skall ingå en administrativ byrå, en fastighelsbildningsbyrå, en värderingsbyrå, en registerbyrå och en teknisk byrå saml en stabsenhet för bl. a. samordningsuppgifter och en utvecklingsenhet för vissa registerfrågor. Därvid kommer fastighels-bildningsbyrån, registerbyrån och tekniska byrån alt i huvudsak ta över ■ dels resp. landsbygdsbyråns, utredningsbyråns och mälningstekniska avdelningens nuvarande arbetsuppgifter, dels sladsbyråns motsvarande arbetsuppgifter rörande fastighetsbildning, fastighetsregistrering och mätningsverksamhel. Vidare innebär förslaget att den nuvarande utvecklingsenhetens uppgifter rörande FBL förs över till fastighelsbild-ningsbyrån.
För ledningen av den tekniska byrån bör inrättas en tjänst som överingenjör.
Tjänsten som generaldirektör och chef för lantmäteristyrelsen är nu fullmaktstjänst. 1 den nya lantmäteristyrelsen bör i stället chefen kunna förordnas för högst sex år. Tjänsten i Co 5 bör därför bytas ut mot tjänst i Cp 5.
I samband med omorganisationen på lokalplanet kommer, som framgår av vad jag förut anfört, lantmäteriuppgifter som utförs av komraunala organ alt övertas av den statliga organisationen. Lantmäteristyrelsen har beräknat all den statliga organisationen härför behöver förslärkas med totalt 175 tjänster. Styrelsen har funnit alt en viss förstärkning av personalen även på länsnivå behöver ske och har beräknat behovet av sådan förstärkning till 64 tjänster. Sora jag närmare skall redogöra för i det följande vid behandlingen av lanlmäleriets anslag finner jag för min del alt lantmäteriet kan behöva tillföras sammanlagt inemot 200 nya tjänster.
Jag är ense med utredningen om all tjänster som nyinrättas i samband med omorganisationen så långt möjligt bör tillsättas i ell sammanhang. Jag ämnar därför senare föreslå Kungl. Maj:t all en särskild till-sällningsnämnd utses för alt handlägga dessa ärenden. Beträffande avlalsbara anställnings- och arbetsvillkor avser jag all ge statens avlalsverk det förhandlingsuppdrag sora behövs. Frågor om statens överlagande av utrastning och lokaler från kommunerna bör enligt min mening lösas genom förhandlingar. Beträffande de närmare formerna för sådana
förhandlingar avser jag atl återkomma liU Kungl. Maj:t sedan kommunernas synpunkter inhämtats i fråga om bl. a. raälningsverksarahetens ordnande.
I samband med omorganisationen kan det bli nödvändigt alt föra tjänster på övergångsstat och vidta andra övergångsåtgärder. Riksdagens bemyndigande att vidta sådana åtgärder bör därför inhämtas.
Anslagsfrågor
Lantmäteriets anslag och program
Lantmäteriväsendet tillhör de områden som ingår i utrednings- och försöksverksamhet med programbudgetering. För lantmäteriet tillämpas f. n. tre program. Medel anvisas under fem anslag.
I prop. 1971: 1 bil. 14 s. 126 har anmälts de förändringar i programindelning och anslag som aktualiseras genom beslutet att föra över verksamhet som nu utförs vid länslantmäterikontoren till länsstyrelserna. Ell särskilt prograra som omfattar lantmäleriels uppgifter med att lägga upp elt nytt fastighetsregister - och mot. programmet svarande anslag -har föreslagils ulgå.
Till följd av denna ändring kommer lantmäteriet fr. o. m. budgetåret 1971/72 att arbeta inom följande två program.
Program 1. Tillsyns-, rådgivnings-och remissverksamhet.
Program 2. Förrättnings- och uppdragsverksamhet..
Medel till lantmäteriet las upp under följande fyra anslag.'
1. Lantmäteriet: Myndighetsuppgifter
2. Lantmäteriet: Förrättnings- och uppdragsverksamhet
3. Lantmäteriet: Bidrag till förrättnings- och uppdragsverksamhet
4. Lantmäteriet: Utrustning
Anslag nr 1 är elt förslagsanslag som finansierar verksamheten i program 1. Anslag nr 2 är ett förslagsanslag som tas upp med ett formellt belopp på 1 000 kr. Under anslaget redovisas kostnader och intäkter för program 2. Som intäkt under anslaget redovisas dels uppburna avgifter, dels medel som las i anspråk från bidragsanslaget (nr 3). Intäkter som svarar mol kompleraentkostnader levereras in lill en särskild, inkorasttitel på riksstalen. Anslag nr 3 är etl förslagsanslag med tre delposter avseende
a. statsbidrag m. m.
b. kostnader som beror på atl nedsatt lanlraäterilaxa tillämpas på vissa ärenden m. m.
c. kostnader som beror på att äldre taxa tUlämpas på vissa ärenden Anslag nr 4 är ett reservationsanslag som skall finansiera lanlmäle riets investeringar i utrustning ra. m.
Anslag nr 2 får i princip inte belastas. För att lösa tillfälliga eller säsongmässiga likviditelsproblem för förrättnings- och uppdragsverksam-
Prop. 1971: 57
heten samt för atl tUls vidare tillgodose behov av rörelsekapital disponerar lantmäteriet en rörlig kredit i riksgäldskontorel på 20 milj. kr.
Till underlag för beräkningar av lanlmäleriels anslag har legal dels lantmäteristyrelsens anslagsframställning för budgetåret 1971/72, som lämnats i september 1970, dels kompletterande beräkningar rörande den nya organisationen som styrelsen redovisat i skrivelser den 18 febmari och den 2 mars 1971.
Lantmäteriet: Myndighetsuppgifter
1970/71 Anslag 25 595 000
1971/72 Förslag , 16000000
I statsverkspropositionen (bil. 14 s. 126) har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen alt, i avvaktan på särskUd proposition i ämnet, tiU Lantmäteriet: Myndighetsuppgifter för budgetåret 1971/72 beräkna ell förslagsanslag av 13 944 000 kr. Programmet Tillsyns-, rådgivnings- och remissverksamhet
Prograraraet omfattar verksamhet av myndighelskaraklär saml sådana uppgifter som lanlraäteriorganisationeri har atr kostnadsfritt utföra åt främst statliga och kommunala organ.
1969/701 Utfall
1970/71 Budget
1971/72
Lantmäteristyrelsen
Departementschefen
Resursåtgång i persondagar Kostnader
Summa anslag
89 811 23 816 000
23 816 000
90 000 25 595 000
25 595 000
58 550 21 520 000
21 520 000
45 000 16 000 000
16 000 000
Överslagsmässig översättning till program
Lantmäteristyrelsen
Sedan anslaget justerats med hänsyn lill dels alt medel för styrelsens ledningsuppgifter beträffande det nya fastighetsregistrel skall tas upp under della anslag, dels att vissa delar av den nuvarande lantmäteriorganisationen skaU inordnas i länsstyrelsen uppgår anslaget till 12 095 000 kr.
1. Prisoraräkning 267 000 kr.
2. Lantraäteristyrelsen skall tillföras en lekraannaslyrelse. För arvoden, rese- och Iraktamentsersättning till ledaraötema beräknar styrelsen 37 000 kr.
3. Lanlmäteristyrelsen har i sitt yttrande över betänkandet Nytt lantmäteri föreslagit all en värderingsbyrå skall inrättas vid styrelsen. I samband därmed bör tio nya tjänster inrättas vid styrelsen. Kostnaderna
för dessa beräknas till 956 000 kr.
4. För ökade uppgifter i anledning av omorganisationen avseende dels personaladminislraliva och liknande frågor, dels service- och samordningsuppgifter i fråga om mätningsverksarahet behöver länsorganen förslärkas med 20 lantmäiartjänsler, 20 ingenjörstjänster och 24 tjänster för personal i konlorskarriären. Kostnaden härför beräknas till 2 105 000 kr.
5. För den kostnadsfria rådgivning m. ra. som lämnas av förrätlningsorganisationen beräknar styrelsen behov av medelstillskoll om 500 000 kr.
6. För kursverksamhet rörande den nya faslighetsbUdningslagen beräknar styrelsen 3 560 000 kr.
7. För särskilda kostnader föranledda av omstationering, ersältning för flyttningskostnader saml resekostnadsersättning, m. m. i samband med omorganisationen beräknar styrelsen 2 000 000 kr.
Departementschefen
Jag beräknar behovet av medel under anslaget lill 16 milj. kr. Jag har därvid beräknat att organisationen på länsnivå i samband med att omorganisationen på lokalplanet genoraförs den 1 januari 1972 behöver förslärkas med 21 kvalificerade tjänster för tillkomraande service- och saraordningsuppgifler - främst inom del mätningstekniska området. För della ändamål har jag beräknat 1 milj. kr. (4). Vidare har jag beräknat bl. a. för ökad kostnadsfri service inom förrätlningsorganisationen 0,5 milj. kr. (5), för kursverksamhet 1,1 milj. kr. (6) saml för kostnader föranledda av omorganisationen 1 milj. kr. (7).
Lantmäteriet: Förrättnings- och uppdragsverksamhet
1970/71 Anslag 1 000
1971/72 Förslag 1 000
1 statsverkspropositionen (bil. 14 s. 126) har Kungl. Maj:l föreslagit riksdagen att, i a\'vaklan på särskild proposilion i ämnet, till Lantmäteriet: Förrättnings- och uppdragsverksamhet för budgetåret 1971/72 beräkna etl föslagsanslag av 1 000 kr.
Programmet Förrättnings- och uppdragsverksamhet
Programmet omfattar den del av lantmäteriverksamheten för vilken utgår ersättning till statsverket enligt lantmäteritaxan. Taxan är i princip avsedd atl läcka lantmäleriels självkoslnader för verksamheten. Viss del av verksamheten är dock subventionerad och finansieras med driftbidrag.
Prop. 1971:
57
17
1969/701 Utfall
1970/71 Beräknat
1971/72
Lantmäteristyrelsen
Departementschefen
Kostnader Intäkter" Resultat Driftbidrag
71 991 000
68 451 000
—3 540 000
14 000 000
77 697 000
77 697 000
11 107 000
83 266 000
83 266 000
8 473 000
83 266000
83 266 000
7 600 000
1 Överslagsmässig översättning till program Inklusive driftbidraget
Utvecklingen och sammansättningen av del lill verksamheten under programmet utgående driftbidraget och anslaget Lantmäteriet: Bidrag lill förrättnings- och uppdragsverksamhet beräknas bli följande.
1970/71
1971/72
Delpost
Budget
Lantmäteri-
Departements-
styrelsen
chefen
1 OOO-tal kr.
Statsbidrag m. tn.
662 Därav som utbetalas av länsstyrelserna
(400)
(400)
(400)
Kostnader som beror på att nedsatt lant-
mäteritaxa tillämpas på vissa
ärenden m. m.
7 377
6 338
Kostnader som beror på att äldre taxa
tillämpas på vissa ärenden
3 470
2 000
1000 Anslag
11507
8 873
8 000
Därav bidrag som utbetalas av
länsstyrelserna
400 Driftbidrag
11107
8 473
7 600
Lantmäteristyrelsen
Lantmäteristyrelsen räknar med i stort sett oförändrad efterfrågan på tjänster under år 1971. En viss avarbelning av ärendebalansen bedöms möjlig inom ramen för nuvarande resurser.
För nytillkommande arbetsuppgifter har styrelsen beräknat att lokalorganisationen i samband med omorganisationen behöver förslärkas med ca 35 lantmätare, ca 60 ingenjörer och ca 80 tjänstemän i kontorskarriären.
Sedan riksdagen i samband med behandlingen av prop. 1970: 188 begärt en översyn av taxesystemet i lantmäteriverksarahelen har lantraäteristyrelsen på uppdrag av Kungl. Maj:l utrett förutsältningarna för ändrad laxesältning i verksamheten. En av styrelsen den 8 februari 1971 dagtecknad PM angående översyn av nu gällande regler för beräkning och fördelning av kostnaderna för lantmäteriorganisationen m. m. som ingells lill civildepartementet, remissbehandlas f. n. I promemorian föreslås viss omfördelning av utgående subventioner bl. a. från bärkraftigare till mindre bärkraftiga förrälttiingsobjekl. I enlighet med vad riksdagen begärt bygger förslaget på en i stort sett oförändrad subvenlionsnivå.
Departementschefen
Lantmäleriels förrättnings- och uppdragsverksamhet skall till huvudsaklig del finansieras med intäkter. Återstående kostnader för verksamheten täcks av statsmedel.
Omfattningen av verksamheten inom programmet efler tidpunkten för omorganisationen blir beroende av bl. a. i vilken utsträckning sora kommunerna kommer alt anlita den statliga organisationen för mätningsverksamhel. Beräkningar av personalbehovet och kostnaderna inom prograraraet måste därför givetvis bli osäkra. Jag har ernellertid inle funnit anledning all i lantmäteristyrelsens beräkningar göra andra ändringar än vissa justeringar av beloppen inom driftbidraget. En viss uppjustering av del belopp som avser kostnader som beror på all nedsatt taxa tillämpas för vissa ärenden raotiveras av atl antalet sådana ärenden kommer alt öka till följd av överförandet av fastighetsbildning från kommunala till statliga organ, vilket medför att staten får svara för subventioner som f. n. lämnas av kommunerna. För kostnader sora beror på all äldre taxa tillämpas på vissa ärenden bör upptas elt belopp av 1 mUj. kr.
Jag avser alt anmäla frågan om principerna för taxesältningen i lantmäteriverksamheten sedan remissbehandlingen av lantmäteristyrelsens förslag avslutals.
Lantmäteriet: Bidrag till förrättnings- och uppdragsverksamhet
1970/71 Anslag 11 507 000
1971/72 Förslag 8000000
I statsverkspropositionen (bil. 14 s. 126) har Kungl. Maj:l föreslagit riksdagen all, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, tUl Lantmäteriet: Bidrag liU förrättnings- och uppdragsverksamhet för budgetåret 1971/72 beräkna elt förslagsanslag av 7 007 000 kr.
Departem entschefen
Med hänvisning lill vad jag tidigare har anfört under anslaget Lantmäteriet: Förrättnings- och uppdragsverksamhet beräknar jag medelsbehovet under anslaget tUl 8 milj. kr.
Lantmäteriet: Utrustning
1969/70 Utgift 1 108 852 Reservation 640 878
1970/71 Anslag 1 150 000
1971/72 Förslag 2000000
I statsverkspropositionen (bil. 14 s. 126) har Kungl. Maj:l föreslagit riksdagen all, i avvaktan på särskUd proposition i ämnet, tiU Lanl-
raäleriel: Utrustning för budgetåret 1971/72 beräkna etl reservationsanslag av 1 150 000 kr.
Under della anslag har tidigare lagils upp kostnad för anskaffning av utmstningsföremål raed anskaffningsvärde överstigande 10 000 kr. Kostnad för anskaffning av föremål raed lägre värde har som driflut-gifter hänförts till resp. anslag. För budgetåret 1971/72 tas eraeUertid här upp även sådana.större investeringar i utrustning sora krävs raed anledning av oraorganisalionen.
Lantmäteristyrelsen
Lantmäteristyrelsen beräknar behovet av medelstilldelning till sammanlagt 3 055 000 kr. I förteckningen över föreslagen utrustning redovisar styrelsen eleklroopliska längdmälningsinslrument och viss annan raätningsulmstning (980 000 kr.), kartreproduklionsulmslning (90 000 kr.) saml flygbilder, telefonväxlar och viss kontorsutrustning (420 000 kr.).
Lantmäteristyrelsen framhåller angelägenheten av atl den nya organisationen redan från början blir ändamålsenligt utrustad och beräknar för della ändamål samt för kostnader som väntas uppkomraa för flyttning och inrättande av nya lantmälerikonlor sararaanlagt 1 565 000 kr.
Departementschefen
Jag beräknar behovet av raedel för utmstning till 2 milj. kr., varav 1,5 milj. kr. för utrustning ra. m. sora krävs i samband med omorganisationen. Kostnader som samraanhänger raed omorganisationen bör inle belasta lanlmäleriets löpande verksamhet. Sistnämnda belopp bör därför anvisas sora ell engångsbelopp.
Hemställan
Under åberopande av del anförda hemsläller jag alt Kungl. Maj:l föreslår riksdagen alt
a) godkänna de i del föregående förordade riktiinjema för lantmäteristyrelsens organisation,
b) berayndiga Kungl. Maj:t all byta ut nuvarande tjänst med beteckningen o för verkschefen mol en tjänst med beteckningen p,
c) bemyndiga Kungl. Maj:t atl vid lantraäteristyrelsen inrätta en extra ordinarie tjänst för chef för byrå,
d) berayndiga Kungl. Maj:t all vidta de övergångsåtgärder som be hövs i anledning av omorganisationen,
e) för budgetåret 1971/72 på driftbudgeten under tolfte huvudtiteln anvisa
1. till Lantmäteriet: Myndighetsuppgifter ell förslagsanslag av 16 000 000 kr.
2. till Lantmäteriet: Förrättnings- och uppdragsverksamhet ett förslagsanslag av 1 000 kr.
3. lill Lantmäteriet: Bidrag till förrättnings- och uppdragsverksamhet elt förslagsanslag av 8 000 000 kr.
4. lill Lantmäteriet: Utrustning elt reservationsanslag av 2 000 000 kr.
Med bifall lill vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemslälll förordnar Hans Maj:t Konungen alt till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga lill della protokoll utvisar.
Ur protokollet: Britta Gyllensten
Prop. 1971:57 21
Innehållsförteckning
sid.
Propositionen 1
Propositionens huvudsakliga innehåll 1
Utdrag av protokollet över civilärenden 2
Inledning 2
Nuvarande organisation 3
Inledning 3
Del statiiga lantmäteriet 3
Del koraraunala raälningsväsendel 6
Den nya organisationen 7
Lokalorganisationen 7
Organisation på länsplanet 8
Den centrala organisationen 9
Personal- och kostnadsfrågor m. m. 10
Departementschefen 11
Anslagsfrågor 14
Lantmäleriels anslag och prograra 14
Lantraäteriel: Myndighetsuppgifter 15
Lantraäteriel: Förrättnings- och uppdragsverksarahel 16
Lantraäteriel: Bidrag tUl förrättnings- och uppdragsverksamhet 18
Lantmäteriet: Utmstning 18
Hemställan 19