Prop. 1973:2

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående utgifter på tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1972/73

Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1973

Nr2

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående utgifter på tilläggs- stat II till riksstaten för budgetåret 1972/73; given Stockholms slott den 3 januari 1973.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla det för- slag om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen hemställt.

GUSTAF ADOLF

G. E. STRÄNG

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 3 januari 1973.

Närvarande: statsministern PALME, ministern för utrikes ärendena WICKMAN, statsråden STRÄNG, ANDERSSON, JOHANSSON, HOLMQVIST, ASPLING, NILSSON, LUNDKVIST, GEIJER, MYR— DAL, ODHNOFF, MOBERG, BENGTSSON, NORLlNG, LÖFBERG, LIDBOM , CARLSSON, FELDT.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anför efter gemen- sam beredning med statsrådets övriga ledamöter.

De anslag som 1972 års riksdag anvisat sedan riksstaten för budget- året 1972/73 fastställts har uppförts på tilläggsstat I (prop. 1972: 104, 117, 125, 127 och 130, KU 1972: 58, HD 1972: 42, rskr 1972: 349).

Ytterligare anslagsframställningar på tilläggsstat under löpande bud- getår har nu ansetts behövliga. De bör föreläggas riksdagen i en gemen- sam proposition avseende utgifter på tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1972/73. Skulle anslagsframställningar därutöver på tilläggs- stat under innevarande budgetår visa sig ofrånkomliga, bör dessa före- läggas riksdagen vid en senare tidpunkt.

l Riksdagen 1973. ] saml. Nr.?

Prop. 1973: 2 2

De framställningar om anslag på tilläggsstat som Kungl. Maj:t be- slutar om denna dag tas in i dagens statsrådsprotokoll över justitie-, kommunikations-, finans-, utbildnings—, jordbruks- och industriärenden. Utdrag av dessa protokoll bör biläggas den gemensamma propositionen som bilagor 1—8. En sammanställning över de av Kungl. Maj:t i denna proposition begärda anslagen torde få bifogas statsrådsprotokollet i detta ärende som bilaga 9.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t i en gemensam proposition föreläg- ger riksdagen de förslag om anslag på tilläggsstat 11 till riksstaten för budgetåret 1972/73 som framgår av nämnda utdrag av statsrådsproto- kollet.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar Hans Maj:t Konungen att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Britta Gyllensten

Prop. 1973: 2 3

Bilaga ]

JUSTITIEDEPA RTEMENTET

Utdrag av protokollet över justitieärenden, hållet inför Hans Maj:t Ko- nungen i statsrådet på Stockholms slott den 3 januari 1973.

Närvarande: statsministern PALME, ministern för utrikes ärendena WICKMAN, statsråden STRÄNG, ANDERSSON, JOHANSSON, HOLMQVIST, ASPLING, NILSSON, LUNDKVIST, GEIJER, MYR- DAL, ODHNOFF, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, CARLSSON, FELDT.

Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Geijer, anmäler ärende under justitiedepartementets handläggning som angår utgifter på till- läggsstat II till riksstaten för budgetåret 1972/73 och anför.

DRIFTBUDGETEN ANDRA HUVUDTITELN

B. Polisväsendet

[1] 10. Inredning av nybyggnad i kvarteret Kronoberg. Med hänvis- ning till vad jag tidigare denna dag anfört om inredning i kvarteret Kronoberg i Stockholm för rikspolisstyrelsen m. fl. myndigheter vid an- mälan i statsverkspropositionen (bil. 4 s. 58) av ett nytt reservationsan- slag Inredning av nybyggnad i kvarteret Kronoberg hemställer jag, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att 1. medge att inredning till ett värde av högst 3 500 000 kr. beställs, 2. till Inredning av nybyggnad i kvarteret Kronoberg på tilläggs- stat II till riksstaten för budgetåret 1972/73 anvisa ett reserva- tionsanslag av 1 500 000 kr.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans Maj:t Konungen.

Ur protokollet:

Britta Gyllensten

”il Riksdagen 1973. ] saml. Nr 2

Prop. 1973: 2 5

KOMMU NIKATIONSDEPA RTEMENTET

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 3 januari 1973.

Närvarande: statsministern PALME, ministern för utrikes ärendena WICKMAN, statsråden STRÄNG, ANDERSSON, JOHANSSON, HOLMQVIST, ASPLING, NILSSON, LUNDKVIST, GEIJ ER, MYR- DAL, ODHNOFF, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, CARLSSON, FELDT.

Chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Norling, anmä- ler ärende under kommunikationsdepartementets handläggning som an- går utgifter på tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1972/73 och anför.

DRIFTBUDGETEN SJÄTTE HUVUDTITELN

F. Diverse

F 9. Ersättning till postverket för underskott under budgetåret 1971/72. I prop. 1972: 1 bil. 8 (TU 1972: 2, rskr 1972: 44) redogjorde jag för det då aktuella läget beträffande postverkets ekonomi. Trots de taxehöj— ningar som genomfördes den 1 oktober 1971 beräknades underskottet för budgetåret 1971/72 då till 100 53. 120 milj. kr. Enligt propositionen avsåg jag att senare föreslå Kungl. Maj:t de åtgärder som kunde erford- ras för att få postverkets ekonomi att balansera. För att täcka postver- kets behov av likvida medel till följd av det beräknade underskottet un- der budgetåret 1971/72 har sedermera riksdagen i enlighet med förslag i propositionen uppdragit åt fullmäktige i riksgäldskontoret att tillhan- dahålla postverket en rörlig kredit uppgående till 120 milj. kr.

Bl. a. genom de taxehöjningar som genomförts den 1 juli 1972 beräk- nas postverkets ekonomi komma att balansera under budgetåret 1972/73.

Sedan bokslutet för budgetåret 1971/72 fastställts har postverket i skrivelse den 18 september 1972 hemställt att det konstaterade under- skottet — 60 807 271 kronor 66 öre — måtte täckas av statsmedel.

Riksrevisionsverket har vitsordat det underskott, som postverket be- gärt täckning för.

• Sida 6
•  Original

Prop. 1973: 2 6

Jag anser att det för postverket under budgetåret 1971/72 uppkomna underskottet nu bör täckas genom att särskilda medel anvisas härför. Härigenom bortfaller postverkets behov av att disponera den rörliga kredit hos riksgäldskontoret som ställdes till verkets förfogande år 1972. Jag anser det emellertid lämpligt att bevara möjligheten att vid behov ställa en rörlig kredit till postverkets förfogande och förordar därför att riksdagens bemyndigande kvarstår.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Ersättning till postverket för underskott under budgetåret 1971/72 på tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1972/73 anvisa ett anslag av 60 807 000 kr.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans Maj:t Konungen.

Ur protokollet:

Britta Gyllensten

• Sida 7
•  Original

Prop. 1973: 2 7

FINANS DEPARTEMENTET

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t Ko- nungen i statsrådet på Stockholms slott den 3 januari 1973.

Närvarande: statsministern PALME, ministern för utrikes ärendena WICKMAN, statsråden STRÄNG, ANDERSSON, JOHANSSON, HOLMQVIST, ASPLING, NILSSON, LUNDKVIST, GEIJER, MYR— DAL, ODHNOFF, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG. LIDBOM, CARLSSON, FELDT.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler ärende under finansdepartementets handläggning som angår utgifter på tilläggs- stat II till riksstaten för budgetåret 1972/73 och anför.

DRIFTBUDGETEN SJUNDE HUVUDTITELN

[1] B 13. Inredning av byggnader för statlig förvaltning. Under denna anslagsrubrik har i riksstaten för innevarande budgetår anvisats ett re- servationsanslag av 1 milj. kr. och på tillägggsstat I ett reservations- anslag av 1,1 milj. kr.

Vid min anmälan i prop. 1973: 1 (bil. 9 s. 46) av förevarande anslag har jag i inredningsplanen fört upp en kostnadsram av 3 milj. kr. för inredning och utrustning av kasern i kvarteret Garnisonen i Stockholm. Byggnadsstyrelsen har hemställt att redan under innevarande budgetår få beställa inredning och utrustning för objektet. Medelsförbrukningen för budgetåret 1972/73 beräknar styrelsen till 450 000 kr.

Jag förordar att byggnadsstyrelsen redan innevarande budgetår får lägga ut beställningar inom kostnadsramen och att utgifterna för bud- getåret 1972/73 får bestridas av tillgängliga medel på anslags .

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att godkänna vad jag förordat ifråga om bestridande av utgif- terna för viss inredning och utrustning.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga. ledamöter hemställt bifaller Hans Maj:t Konungen. Ur protokollet:

Britta Gyllensten TZ Riksdagen 1973. I .ra/nl. Nr 2

• Sida 8
•  Original

• Sida 9
•  Original

Prop. 1973: 2 9

UTBILDNING SDEPARTEMEN TET

Utdrag av protokollet över utbildningsårenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 3 januari 1973.

Närvarande: statsministern PALME, ministern för utrikes ärendena WICKMAN, statsråden STRÄNG, ANDERSSON, JOHANSSON, HOLMQVIST, ASPLING, NILSSON, LUNDKVIST, GEIJER, MYR- DAL, ODHNOFF, MOBERG, BENGTSSON, NORLlNG, LÖFBERG, LIDBOM, CARLSSON, FELDT.

Statsråden Carlsson och Odhnoff anmäler de ärenden under utbild- ningsdepartementets handläggning som angår utgifter på tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1972/73. Statsrådet Carlsson anmäler därvid frågorna under punkterna 1, 2, 4 och statsrådet Odhnoff frågan under punkten 3. Föredragandena anför.

DRIFTBUDGETEN ÅTTON DE HU VU DTIT'ELN

B. Kulturändamål

[1] B 16. Bidrag till särskilda kulturella ändamål. Ur det under denna rubrik på riksstaten uppförda reservationsanslaget, det s.k. kulturme— delsanslaget, utgår bl.a. det statliga stödet till de sex större yrkes— orkestrarna i landet. Som förutsättning för statens bidrag till dessa före— skrivs med visst undantag att från kommun eller annorledes bidrag skall utgå med samma eller större belopp.

Bidrag till ifrågavarande orkestrar för spelåret 1971/72 anvisades i slutet på maj 1971 ur det för motsvarande budgetår anvisade anslaget. Det var vid denna tidpunkt inte möjligt att helt överblicka orkestrarnas behov av bidrag för spelåret och det har därför liksom tidigare år förut- satts att efter spclårets slut ytterligare bidrag skulle kunna utgå i den mån omständigheter, som orkesterföretagen inte själva kunnat bestäm- ma över, medfört inte förutsedda kostnadsökningar eller väsentligt minskade intäkter.

För spelåret 1971/72 har bidrag utgått till de sex orkestrarna med sammanlagt 9 779 000 kr. Uppgifter har nu getts in från orkestrarna an-

• Sida 10
•  Original

Prop. 1973: 2 10

gående det ekonomiska utfallet av verksamheten under nämnda spelår. Av dessa framgår att enligt orkestrarna behov föreligger av ytterligare bidrag med sammanlagt ]. 764 000 kr. Huvuddelen av det anmälda me- delsbehovet år föranlett av automatiskt ökade kostnader på grund av avtalsenliga lönehöjningar. Därjämte har redovisats automatiskt ökade kostnader för arbetsgivaravgifter till riksförsäkringsverket (ATP m.m.).

Departementschefen

Det siffermaterial som redovisats av orkestrarna beträffande det eko- nomiska utfallet av verksamheten under spelåret 1971/72 visar väsent- liga kostnadsökningar främst till följd av avtalsenliga löneökningar. I enlighet med den förut lämnade redovisningen beträffande orkestrarna räknar jag, sedan viss reduktion visat sig befogad, med ett medelsbehov av 1,4 milj. kr. för statsbidrag till täckning av de av nämnda omstän- digheter föranledda förlusterna för spelåret 1971/72.

På riksstaten för innevarande budgetår har till bidrag till särskilda kulturella ändamål anvisats 24,7 milj. kr. Härav återstår till Kungl. Maj:ts disposition ett belopp som till största delen redan avsatts till andra ändamål. Därefter kvarstående medel bör reserveras för nu oför- utsedda behov under resten av budgetåret 1972/73. Det av mig under denna punkt beräknade medelsbehovet 1,4 milj. kr. bör i stället täckas genom anvisande av ett anslag på tilläggsstat II till riksstaten för inne- varande budgetår.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Bidrag till särskilda kulturella ändamål på tilläggsstat Il till riksstaten för budgetåret 1972/73 anvisa ett reservations— anslag av 1 400 000 kr.

[2] B 30. Nationalmuseet: Utställningar av nutida svensk konst i utlan- det. Förevarande reservationsanslag används av nämnden för utställ- ningar av svensk konst i utlandet för direkta utställningskostnader och nämndens administrationskostnader.

Kungl. Maj:t har den 26 april 1972 beslutat om ändrade arvoden m.m. för vissa uppdrag inom utbildningsdepartementets verksamhets- område räknat från den 1 januari 1972. Höjda arvoden skall enligt be— slutet utgå till bl.a. ordförande, andra ledamöter och suppleanter i nämnden för utställningar av svensk konst i utlandet.

Nämnden för utställningar av svensk konst i utlandet har hos Kungl. Maj:t anhållit om tilläggsanslag med 44 000 kr. för bestridande av öka— de arvodeskostnader för tiden den 1 januari 1972—den 30 juni 1973. Nämnden har framhållit att kontakter med konstmuseer och andra ut— ställande institutioner i utlandet måste tas ett till två år i förväg för att en utställning skall kunna genomföras. Nämndens medel för budget- åren 1971/72 och 1972/73 hade sålunda redan budgeterats på olika

• Sida 11
•  Original

Prop. 1973: 2 11

utställningsprojekt innan beslutet om arvodeshöjningen expedierades till nämnden. För att kunna stå fast vid gjorda åtaganden är det av vikt för nämnden att erhålla kompensation för arvodeshöjningen. National- museet har tillstyrkt nämndens framställning.

Departementsclzefen

Nämnden för utställningar av svensk konst i utlandet har efter beslut av Kungl. Maj:t fått vidkännas ökade kostnader för bl.a. arvoden till nämndens ledamöter fr.o.m. den 1 januari 1972. Till följd av gjorda åtaganden kan dessa kostnadsökningar inte rymmas inom ramen för tilldelade medel. För ändamålet beräknar jag på denna tilläggsstat ett belopp av 44 000 kr.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Nationalmuseet: Utställningar av nutida svensk konst i utlandet på tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1972/73 anvisa ett reservationsanslag av 44 000 kr.

[3] B 48. Bidrag till ungdomsorganisationernas lokala verksamhet. Ur detta reservationsanslag utgår bidrag till ungdomsorganisationernas lokala verksamhet enligt kungörelsen (1971: 388) om statsbidrag till ungdomsorganisationer (ändrad 1972: 284). Bidrag utgår även till Sveri— ges riksidrottsförbund och övriga organisationer med organisationsstöd under nionde huvudtiteln, vilka tidigare erhållit statsbidrag enligt kun— görelsen (1954: 575) om statsbidrag till ungdomens fritidsverksamhet (upphävd genom 19711388).

Statsbidraget fördelas mellan organisationernas lokalavdelningar i förhållande till antalet bidragsberättjgande sammankomster. Bidrag får utgå med högst 10 kr. per sammankomst. Om det tillgängliga anslags- beloppet inte räcker till för ett bidrag om 10 kr. per sammankomst skall bidraget per sammankomst nedsättas med vad som fordras för att det tillgängliga anslaget inte skall överskridas.

För såväl budgetåret 1971/72 som budgetåret 1972/73 anvisades ett anslag om 17,5 milj. kr., varav högst 4,5 milj. kr. för ungdomsorgani- sationernas lokala verksamhet och högst 13 milj. kr. för idrottsorgani- sationernas lokala verksamhet.

Ungdomsorganisationerna har för budgetåret 1971/72 redovisat sam- manlagt 449 444 sammankomster samt idrottsorganisationema samman- lagt 2092 318 sammankomster. Bidrag har utgått med 9,56 kr. resp. 6,22 kr. per sammankomst.

Vid riksdagens behandling av förslaget till nya regler för det statliga stödet till ungdomsorganisationernas lokala verksamhet (prop. 1971: 32, KrU 1.971: 12, rskr 1971: 187) anförde kulturutskottet (s. 6) att möj- ligheter skulle finnas till justeringar i bidragsgivningen så att ingen or- ganisation behövde vidkännas försämringar i förhållande till det tidigare

• Sida 12
•  Original

Prop. 1973: 2 12 utgående bidraget till fritidsverksamhet. För att möjliggöra sådana juste- ringar skullc enligt utskottet medel kunna anvisas på tilläggsstat.

Med anledning av 1971 års riksdagsbeslut uppmärksammades skol- övcrstyrelscn (SÖ) i skrivelse den 7 september 1971 på vad föredragan- den anfört i prop. 1971: 32 (s. 37 och 38) om angelägenheten av att SÖ i samråd med statens ungdomsråd och i kontakt med ungdomsorga- nisationerna noga bevakade erfarenheterna av det nya bidragssystemet och verkade för en smidig tillämpning av bidragsreglerna. Vidare an- modades SÖ att, om så visade sig erforderligt, till Kungl. Maj:t inkom- ma med förslag till justeringar i bidragsgivningen. Inom Sö har under hösten 1972 en särskild arbetsgrupp studerat erfarenheterna av det nya bidragssystemet. SÖ har i skrivelse den 23 oktober 1972 framlagt för- slag till anslag för budgetåret 1973/74 samt även föreslagit vissa för- ändringar i reglerna för bidraget.

Sveriges Riksidrottsförbnnd har i skrivelse den 18 september 1972 bl. a. hemställt om att framställning görs till riksdagen om tilläggsan— slag som möjliggör att en ersättning med 10 kr. per sammankomst skall kunna utbetalas till samtliga bidragsberättigade ungdomsorganisationer för verksamhetsåren 1971/72 och 1972/73. '

Riksidrottsförbundet pekar bl. a. på att idrottsorganisationerna i sin ekonomiska planering räknat med ett bidrag per sammankomst med 10 kr. Det faktiska utfallet med ett bidrag om 6,22 kr. per samman- komst för budgetåret 1971/72 har därför lett till vissa ekonomiska pro- blem för föreningarna. Svårigheterna har accentuerats genom att många kommuner ger ett aktivitetsbidrag som är beloppsmässigt knutet till det statliga stödet.

Skolöverstyrelsen tillstyrker i yttrande den 17 oktober 1972 över riks- idrottsförbundets skrivelse högsta möjliga tilläggsbidrag till idrottsorga— nisationernas lokala verksamhet under budgetåret 1971/72. Sö anser sig emellertid inte ha tillräckligt underlag för att kunna föreslå något bestämt belopp för detta bidrag.

F ö red raganden

Erfarenheterna av det första årets tillämpning av den nya bidragsfor- men till ungdomsorganisationernas lokala verksamhet tyder på att bi- dragets utformning gett organisationerna möjligheter att erhålla bidrag till en större del av verksamheten än vad som var fallet då det statliga stödet utgick i form av bidrag till fritidsgrupper. Speciellt för idrotts- rörelsens del har antalet redovisade sammankomster under budgetåret 1971/72 överstigit förhandsberäkningama. Detta har i enlighet med de på grundval av riksdagens beslut utfärdade bestämmelserna medfört att bidraget per sanunankomst nedsatts med vad som fordrats för att de sammanlagda anspråken på bidrag skulle kunna rymmas inom de an- visade medelsramarna. Sveriges riksidrottsförbund har i skrivelse till

• Sida 13
•  Original

Prop. 1.973: 2 13

Kungl. Maj:t pekat på de problem som uppkommit härigenom och hem- ställt om att ytterligare medel anvisas för bidrag till den lokala verksam- heten under verksamhetsåren 1971/72 och 1972/73.

Utifrån nu tillgängliga uppgifter om bidragsutfallet inom de olika or— ganisationerna bedömer jag det som erforderligt att ytterligare resurser ställs till förfogande för verksamheten inom idrottsorganisationerna ge- nom att medel anvisas på tilläggsstat.

Jag har i prop. 1973: 1 (bil. 1.0 5. 115) föreslagit att för bidrag till den lokala verksamheten inom idrottsorganisationcrna under budgetåret 1973/"74 skall beräknas en ökning med 4,5 milj. kr. Detta belopp har be— räknats på sådant sätt att det motsvarar samma relativa ökning som för perioden 1970/71—1973/74 erhållits för det under nionde huvudtiteln uppförda anslaget till organisationsstöd till idrotten. Beräkningen av det belopp som skall föras upp på tilläggsstat bör också göras på sådant sätt att den relativa ökningen för resp. budgetår blir densamma för båda stödformerna. Med denna utgångspunkt beräknar jag att, utöver det belopp av 13 milj. kr. som för vart och ett av budgetåren 1971/72 och 1972/73 anvisats för bidrag till idrottsrörelsens lokala verksamhet, ytter- ligare medel om 1 milj. kr. resp. 2,7 milj. kr. ställs till förfogande för de båda nämnda verksamhetsåren. Detta innebär att på tilläggsstat för bud— getåret 1972/"73 bör anvisas ett sammanlagt belopp av 3,7 milj. kr.

Fördelningen av de medel som beräknats för verksamhetsåret 1971/ 72 bör inte ske efter de generella reglerna utan efter en prioritering mel- lan de mest angelägna behoven i de lokala föreningarna. Fördelningen bör göras av skolöverstyrelsen efter förslag av riksidrottsförbundet. Det belopp som här beräknats för verksamhetsåret 1972/73 bör fördelas på samma sätt som de medel som redan anvisats för innevarande bud- getår.

Under åberopande av det anförda hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Bidrag till ungdomsorganisationernas lokala verksamhet på tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1972/73 anvisa ctt reservationsanslag av 3 700 000 kr.

[4] B 55. Bidrag till Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupp- lysning. Ur detta reservationsanslag utgår bidrag till Centralförbundet för alkohol— och narkotikaupplysning (CAN). Förbundet har bl. a. till uppgift att främja upplysning om verkningar av alkohol- och narkoti- kabruk och dämied sammanhängande frågor vid skolor,. andra utbild- ningsanstalter och militärförband samt svara för information till sam— hällsfunktionärer inom nykterhetsvårdcn och till allmänheten.

Kungl. Maj:t har den 26 april 1972 fattat beslut om ändrade arvo- den m.m. för vissa uppdrag inom utbildningsdepartementets verksam- hetsområde räknat från den 1 januari 1972.

• Sida 14
•  Original

Prop. 197312 14

C centra/förbundet för alko/zol- och narkotikaupplysning har i skrivelse den 28 september 1972 till Kungl. Maj:t anhållit om att 38 000 kr. an- visas på tilläggsstat för att täcka ökade kostnader under tiden 1 januari 1972—30 juni 1973 på grund av höjda arvoden till ledamöter och supp- leanter i förbundets styrelse samt en revisor enl. Kungl. Maj:ts ovan- nämnda beslut. CAN anför att förbundet i sina framställningar om statsbidrag för budgetåren 1971/72 och 1972/73 utgått från tidigare gäl- lande bestämmelser för arvoden och således ej kunnat förutse kostnads— ökningen. Vid oförändrad sammanträdesfrckvens jämfört med tidigare budgetår beräknas kostnadsökningen till 13 000 kr. budgetåret 1971/72 och till 25 000 kr. budgetåret 1972/73. Om icke särskilda medel ställs till förfogande måste förbundet. överväga nedskärningar i verksamheten.

Departementsclzefen

Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning har genom höjda styrelsearvoden enligt beslut av Kungl. Maj:t fått vidkännas öka- de kostnader från den 1 januari 1972 som inte kunnat förutses vid tidi- gare bidragstilldelning. Jag beräknar för detta ändamål ett belopp av 38 000 kr.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att till Bidrag till Centralförbumlet för alkohol— och narkotika- upplysning på tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1972/ 73 anvisa ett reservationsanslag av 38 000 kr.

Vad föredragandena sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans Maj:t Konungen.

Ur protokollet

Britta Gyllenslen

• Sida 15
•  Original

Prop. 1973: 2 15

J ORDBRU KSDEPARTEMENTET

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 3 januari 1973.

Närvarande: statsministern PALME, ministern för utrikes ärendena WICKMAN, statsråden STRÄNG, ANDERSSON, JOHANSSON, HOLMQVIST, ASPLING, NILSSON, LUNDKVIST, GEIJER, MYR- DAL, ODHNOFF, MOBERG, BENGTSSON, NORLlNG, LÖFBERG, LIDBOM, CARLSSON, FELDT.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådct Bengtsson, anmäler ärende under jordbruksdepartementets handläggning som angår utgifter på tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1972/73 och anför.

DRIFTBUDGETEN NlONDE HUVUDTITELN

B. Jordbrukets rationalisering m. m.

[1] B 4. Bidrag till jordbrukets rationalisering, m.m. På riksstaten för innevarande budgetår har under denna anslagsrubrik anvisats ett för- slagsanslag av 19 milj. kr.

Lantbru ksstyrelscn

Riksdagen har för budgetåret 1972/73 medgivit att från förevarande anslag får beviljas statsbidrag till jordbrukets rationalisering med sam- manlagt högst 20 milj. kr. Kungl. Maj:t har i regleringsbrev den 2 juni 1972 föreskrivit att högst 10 milj. kr. får beviljas till yttre rationali- sering och högst 10 milj. kr. till inre rationalisering. Av ramen för inte rationalisering på 10 milj. kr. har lantbruksstyrelsen avsatt 2 milj. kr. för miljövårdande åtgärder och 8 milj. kr. för övrig inre rationalisering.

Lantbruksstyrelsen har inhämtat uppgifter från lantbruksnämnderna om hittills ianspråktagna belopp och om beräknat behov av medel under återstoden av budgetåret. På grundval av dessa uppgifter föreslår sty- relsen att ramen för statsbidrag till yttre rationalisering minskas med 1 milj. kr. till 9 milj. kr. medan ramen för statsbidrag till inte rationa- lisering ökas med 6,5 milj. kr. till 16,5 milj. kr. Detta innebär att de

• Sida 16
•  Original

Prop. 1973: 2 16

för budgetåret 1972/73 fastställda bidragsramarna bör ökas med 5,5 milj. kr. till 25,5 milj. kr.

Behovet av ökat utrymme för bidrag till inre rationalisering beror på det stigande intresset för investeringar i mjölkproduktion och de ut- vidgade bidragsmöjligheter som tillkommit under senare år. 1971 års riksdag beslutade sålunda dels sänka minimibeloppet för bidrag som be- viljas enligt kungörelsen (1967: 453) om statligt stöd till jordbrukets ra- tionalisering m.m. till 2500 kr., dcls öka möjligheterna att tillämpa dispensbestämmelserna i 20 & nämnda kungörelse och därigenom skapa förutsättningar för att bevilja bidrag till inre rationalisering av jordbruk i norra Sverige utan samband med kapitalkrävande yttre rationalisering. Vidare har 1972 års riksdag beslutat om statligt stöd för att underlätta fortsatt eller utvidgad mjölkproduktion hos jordbruksföretag som har begränsade utvecklingsmöjligheter och om statsbidrag till miljövårdande åtgärder inom jordbruksföretag.

Med hänsyn till att relativt lång tid förflyter mellan beviljande och utbetalning av bidrag, beräknas den föreslagna ökningen av bidrags- ramarna med 5,5 milj. kr. innebära att utbetalningarna från anslaget för innevarande budgetår ökar med ca 3 milj. kr.

Departememsche/elz

Stödet till jordbrukets rationalisering syftar framför allt till att sti- mulera och underlätta uppbyggnaden av rationella jordbruksföretag. Det är därför angeläget att ramarna för statsbidrag till detta ändamål är så avpassade att efterfrågan på bidrag kan tillgodoses. Enligt min mening bör de för budgetåret 1972/73 fastställda bidragsramarna ökas med 5 milj. kr. till 25 milj. kr., varav högst 9 milj. kr. för yttre rationalisering och högst 16 milj. kr. för inre rationalisering. Kungl. Maj:t bör liksom hittills kunna jämka fördelningen mellan dessa ändamål.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att medge att för budgetåret 1972/73 statsbidrag till jordbrukets rationalisering får beviljas intill ett belopp av 25 000000 kr.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans Maj:t Konungen.

Ur protokollet:

Bri/fa G _vl/ensten

• Sida 17
•  Original

Prop. 1973: 2 17

INDUSTRIDEPARTEMENTET

Utdrag av protokollet över industriärenden, hållet inför Hans Maj:t Ko- nungen i statsrådet på Stockholms slott den 3 januari 1973.

Närvarande: statsministern PALME, ministern för utrikes ärendena WICKMAN, statsråden STRÄNG, ANDERSSON, JOHANSSON, HOLMQVIST, ASPLING, NILSSON, LUNDKVIST, GEIJER, MYR- DAL, ODHNOFF, MOBERG, BENGTSSON, NORLlNG, LÖFBERG, LIDBOM, CARLSSON, FELDT.

Chefen för industridepartementet, statsrådet Johansson, anmäler de ärenden under industridepartementets handläggning som angår utgifter på tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1972/73 och anför.

KAPITALBUDGETEN I. STATENS AFFÄRSVERKSFONDER

F. Statens vattenfallsverk

[1] 1. Kraftstationer m.m. På riksstaten för budgetåret 1972/73 har under denna rubrik anvisats ett investeringsanslag av 1 313 milj. kr., varav 123 milj. kr. på tilläggsstat I (prop. 1972: 130 s. 63, NU 1972: 67, rskr 1972: 320).

Med hänvisning till vad jag tidigare denna dag har anfört vid min anmälan i prop. 1973: 1 (bil. 15 s. 139 och 143) av motsvarande anslag för budgetåret 1973/74 förordar jag att vattenfallsverkcts investerings- program utökas med utrustning till ett datorbaserat informationssystem för övervakning och styrning av stamlinjenät, samkörning och kraft- produktion samt att verket får ta i anspråk medel härför redan under innevarande budgetår. Verkets investeringsanslag bör med hänsyn här- till räknas upp med 15 milj. kr.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Kraftstationer m.m. på tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1972/73 anvisa ett investeringsanslag av 15 000 000 kr.

G. Domänverket

[2] Ökning av rörlig kredit till domänverket. Genom beslut av 1968 års riksdag (prop. 1968: 103, JoU 1968: 32, rskr 1968: 269) har ett gemen— samt mål beståmts för verksamheten vid domänverket och AB Statens

• Sida 18
•  Original

Prop. 1973: 2 18

skogsindustricr (Assi). De båda företagen skall drivas affärsmässigt och effektivt för att på lång sikt ge bästa möjliga samlade ekonomiska ut— byte och därvid prestera ett från företagsekonomisk synpunkt rimligt årsresultat. Domänverkets verksamhet skall ha en strikt ekonomisk in- riktning. För att ett affärsmässigt handlande skall vara möjligt har vissa begränsningar i verkets ekonomiska handlingsfrihet upphävts.

I enlighet med riksdagens beslut har den under domänfonden redo- visade markfonden fr.o.m. den 1 januari 1969 ersatts av en investe- ringsfond. Till denna skall föras köpeskillingar vid försäljning av staten tillhörig fast egendom som förvaltas av domänverket. Fonden får ut- nyttjas för inköp av fast egendom och till investeringar med en var- aktighet av minst tio år.

Fr. o. m. den 1 januari 1969 har vidare en dispositionsfond inrättats, till vilken skall föras det överskott som kvarstår sedan kravet på avkast- ning från domänfonden tillgodosetts. Fondens medel får användas för inköp av fast egendom eller för investering med en varaktighet av minst tio år samt för resultatutjämning. I övrigt får domänverket fritt förfoga över fonden.

Till skillnad från övriga affärsdrivande verk får domänverket inte något tillskott för investeringar över statsbudgeten. Verkets kreditbehov tillgodoses dels genom tillgång till rörlig kredit i riksgäldskontoret, dels genom att tillgängliga medel på investerings- och dispositionsfonderna får disponeras. Den rörliga krediten uppgår f. 11. till högst 130 milj. kr. Den får användas, förutom att på kort sikt klara verkets behov av lik- vida medel, även för att anskaffa maskiner och anläggningar m.m. och för andra ändamål i syfte att begränsa driftkostnaderna.

En följd av domänverkets ökade ekonomiska handlingsfrihet är att Kungl. Maj:t inte längre fastställer någon driftstat för verket. I stället fastställer Kungl. Maj:t ett avkastningskrav för verket för flera år i taget, vilket första gången skett för åren 1970—1974, varvid verket ålagts en årlig inleverans till statsverket av 23 milj. kr.

Domänverket hemställer i skrivelse den 15 november 1972 att den rörliga krediten i riksgäldskontoret ökas med 100 milj. kr. till. 230 milj. kr. Som motivering härför anför domänverket i huvudsak följande. .

Det är av väsentlig betydelse för lönsamheten i skogsbruket att meka- niseringen kan fortsätta och starka skäl talar för att investeringarna i skogsmaskiner bör hållas på en hög nivå. Under perioden 1966—1969 uppgick investeringarna i skogsmaskiner till 11—15 milj. kr. årligen. Motsvarande investeringspost utgjorde år 1970 28 milj. kr., år 197]. 40 milj. kr. och beräknas fram till år 1975 stiga till ca 50 milj. kr. år- ligen. Tillgången på arbetskraft är f.n. bättre än tidigare, men domän- verket förutser en viss knapphet på arbetskraft i mitten av 1970-talet. Som ett ytterligare skäl för en snabb mekanisering av avverkningsar-

• Sida 19
•  Original

Prop. 1973: 2 19

betet nämns att avverkningsvolymerna utökats framför allt i norra Sverige, bl. a. för att tillgodose ökat virkesbehov hos Assi.

Vidare nämner domänverket att investeringar i vägar och byggnader under perioden 1966—1969 uppgick till mellan 6 18 milj. kr. För år 1.970 var motsvarande belopp 7 milj. kr. och för år 1971 11 milj. kr. Det beräknas fram till år 1975 uppgå till ca 10 milj. kr. årligen.

För att en mer rationell drift skall uppnås är vissa förändringar i innehavet av skogsmark genom byten, köp och försäljningar önskvärda. Omsättningen på fastighetsmarknaden är f.n. stor, vilket gör det möj- ligt för domänverket att snabbare uppnå en eftersträvad fastighets-

struktur.

För domänverkets del gäller olika betalningsvillkor vid köp och försäljning av mark. Vid markköp skall enligt gällande bestämmelser betalning ske kontant, medan domänverket vid markförsäljning får an- passa sig till marknadens villkor, vilket ofta innebär kreditförsäljning med amorteringar under 5—10 år. I oktober 1972 uppgick fordringar som uppkommit vid försäljning av mark till närmare 28 milj. kr. Vid samma tid utgjorde investeringsfondens behållning ca 43 milj. kr.

En ökad köp- och försäljningsvolym, vilken enligt verket bedöms som önskvärd, innebär för verket ett ökat behov av likvida medel.

Domänverket har i sin verksamhet ett betydande behov av rörelseme- del. Behovet av sådana medel varierar starkt under verksamhetsåret. Till- verkningskostnader inom huvudverksamheten virkesrörelsen, såsom ar- betarlöner, lastbilstransporter m. ni. måste täckas med upplånade likvida medel innan virket kan levereras, faktureras och betalning inflyter. Yt- terligare möjliga åtgärder för att åstadkomma tidigare inbetalning från kunder, kortare kredittider m.m. anser domänverket inte i'någon bety- dande utsträckning kunna minska behovet av tillskott av rörelsemedel.

Verksamheten i domänverket har ökat i omfattning. Omsättningen som år 1966 uppgick till 412 milj. kr. redovisades år 1971 med 530 milj. kr. och beräknas för år 1972 uppgå till ca 517 milj. kr. Den ökade omsättningen i kombination med den berörda strukturen av in- och ut- betalningar förstärker behovet av tillskott av rörelsemedel.

Dispositionsfonden som i december 1972 uppgick till ca 68 milj. kr. har skapats bl.a. i syfte att ge domänverket möjligheter att mildra verkningarna av svängningarna i konjunkturen. Åtgärder som kan tän- kas ske med utnyttjande av dispositionsfondens medel kan exempelvis vara produktion av lager samt tidigareläggning av skogsvårdsåtgärder. Sådana åtgärder torde enligt domänverkets mening kunna motiveras av såväl sysselsättningspolitiska som företagsekonomiska skäl.

De förutsättningar som gällde vid upprättandet av domänverkets eko- nomiska femårsplan för åren 1970—1974 har ändrats sedan planen fastställdes i mars 1970. Det ekonomiska resultatet för de skilda verk- samhetsåren inom perioden väntas variera beroende på bl.a. konjunk-

• Sida 20
•  Original

Prop. 1973: 2 20

turväxlingarna. Behov kan uppstå att utnyttja dispositionsfonden om verket skall kunna fullgöra ålagt avkastningskrav. Sålunda bedömer ver- ket det vara nödvändigt att ta i anspråk 10 milj. kr. för år 1972 samt 8 milj. kr. för vardera av åren 1973 och 1974.

Sammanfattningsvis har domänverket beräknat sitt behov av rörlig kredit för åren 1973 och 1974 till följande (i milj. kr.).

Bedömd utnyttjad rörlig kredit vid 1973 års början 101 Anskaffning av maskiner utöver självfinansiering 4 Ianspråktagande av investeringsfond 22 Ianspråktagande av dispositionsfond 16 Reserv för svängningar i betalningsströmmar samt fördröjning av kundlikvider och andra betalningar 29— 50

Summa 172—193

Domänverket har också lämnat en bedömning av de månadsvisa be- talningsströmmarna t. o. 111. juli 1973. Enligt denna kan det föreligga ett behov att utnyttja den rörliga krediten med 159 milj. kr. i juni 1973.

Den av domänverket begärda kreditramen, 230 milj. kr., är avsedd att täcka verkets behov av kredit på något längre sikt och att öka ver- kets ekonomiska handlingsfrihet.

Remissyttrandena

Yttranden över domänverkets framställning har avgetts av riksgälds- fulln-zäktige och riksrevisionsverket (RRV). Båda tillstyrker i princip en ökning av domänverkets rörliga kredit.

Fullmäktige i riksgäldskontoret anför att behov av ökad kredit i den utsträckning domänverket angivit torde uppkomma först på längre sikt, såvitt behovet sammanhänger med omsättningsökning och ökad maskin— anskaffning. Det kreditbehov som följer av lagerproduktion och tidiga- relagda skogsvårdande åtgärder kan visserligen uppkomma relativt snabbt men är av tillfällig karaktär. Riksgäldsfullmäktige utesluter sålunda inte att domänverkets behov av rörlig kredit under de närmaste åren kom- mer att vara mindre än vad verket utgått från. Fullmäktige har i princip ingen erinran mot en ökning av domänverkets rörliga kredit, men anser sig sakna hållpunkter att närmare bedöma den erforderliga ramens storlek.

Enligt RRV bör för åren 1973 och 1974 det av domänverket angivna lägre beloppet — 172 milj. kr. — vara tillfyllest för att klara det nu bedömbara likviditetsbehovet. I detta belopp inkluderas en likviditets— reserv på 29 milj. kr. Ytterligare angivet kreditbehov uppges av domän- verket vara avsett att öka verkets handlingsfrihet men någon närmare motivering härför har inte lämnats av domänverket. I anledning av detta anser RRV att en övre gräns för domänverkets rörliga kredit i

• Sida 21
•  Original

Prop. 1973: 2 21

riksgäldskontoret på 175 milj. kr. bör täcka domänverkets behov för perioden 1973—1974.

Departemenlschefen

Sedan den 1 januari 1969 gäller som allmän målsättning för domän- verkets verksamhet att den skall ha en strikt ekonomisk inriktning. Do— mänverket skall bedriva skogsbruk där ekonomiska förutsättningar föreligger härför. Förvaltningen skall utövas så att den på lång sikt bi- drar till att statens affärsdrivande verksamhet inom skogsbruk och Skogsindustri lämnar bästa möjliga ekonomiska resultat samtidigt som den ger en från företagsekonomisk synpunkt godtagbar årlig avkast- ning.

Domänverket har hemställt att verkets rörliga kredit i riksgäldskon- toret utökas med 100 milj. kr. till 230 milj. kr. Riksgäldsfullmäktige och RRV tillstyrker i princip en ökning av domänverkets rörliga kredit. Båda anser emellertid att behovet att utnyttja krediten är starkt kon- junkturberoende. Om bedömningen begränsas till åren 1973—1974 bör enligt RRV en rörlig kredit på 175 milj. kr. täcka domänverkets kredit— behov.

Bland affärsverket) har domänverket en särställning genom sin eko— nomiska handlingsfrihet. Domänverket arbetar i konkurrens med privata företag. Jag anser det viktigt att domänverket har möjligheter att ta upp denna konkurrens på lika villkor. Det är vidare av vikt att domän— verket har en funktionell och konkurrenskraftig produktionsapparat. Den snabba tekniska utvecklingen inom maskinområdet motiverar en hög investeringstakt. Dessutom har avverkningsvolymerna utökats, framför allt i Norrland, vilket också medför behov av ökade investeringar. Även för dessa behövs tillräcklig tillgång på likvida medel.

Domänverket behöver också likvida medel för att kunna genomföra planerade förändringar av fastighetsstrukturen inom investeringsfon- dens och dispositionsfondens ramar. På grund av betalningsvillkoren vid köp och försäljning av mark bindes dock en stor del av försälj- ningsintäkterna i fordringar. För att kunna behålla nivån på markköp och -försäljningar anser verket ett likviditetstillskott vara nödvändigt, eftersom utbetalningarna vid markköp överstiger inbetalningarna vid markförsäljning.

] ag anser det önskvärt att domänverket kan upprätthålla omfattningen av markköp och markförsäljningar lägst vid oförändrad nivå. Det är alltså av vikt att verket vid behov har tillgång till likvida medel så att de medel som finns bundna i investerings- och dispositionsfonderna kan lösgöras och planerade köp och försäljningar genomföras.

Domänverkets rörliga kredit ökades år 1967 med 50 milj. kr. Ver- kets omsättning uppgick samma år till ca 412 milj. kr. För år 1972 be- räknas omsättningen till 517 milj. kr. Verksamheten har alltså ökat i

• Sida 22
•  Original

Prop. 1973: 2 22

omfattning, vilket naturligtvis medfört behov av ökade rörelsemedel. Den av domänverket upprättade likviditetsprognosen för åren 1973 och 1974 anger ett kreditbehov på 172 milj. kr. Mot bakgrund av ovan- stående anser jag att en ökning av domänverkets rörliga kredit bör ske. I likhet med RRV anser jag dock att ökningen bör begränsas till 45 milj. kr. Under åberopande av det anförda hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att medge att domänverket får disponera en från 130 000 000 kr. till högst 175 000 000 kr. ökad rörlig kredit i riksgäldskonto- ret.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans Maj:t Konungen.

Ur protokollet:

Britta G yllensten

• Sida 23
•  Original

Prop. 1973: 2 23

STATENS ALLMÄNNA FASTIGHETSFOND

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t Ko- nungen i statsrådet på Stockholms slott den 3 januari 1973.

Närvarande: statsministern PALME, ministern för utrikes ärendena WICKMAN, statsråden STRÄNG, ANDERSSON, JOHANSSON, HOLMQVIST, ASPLING, NILSSON, LUNDKVIST, GEllER. MYR- DAL, ODHNOFF, MOBERG, BENGTSSON, NORLlNG, LÖFBERG, LIDBOM, CARLSSON, FELDT.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler fråga om medel för budgetåret 1972/73 till reparations- och underhållskost- nader m.m. under slottsbyggnadernas delfond av statens allmänna fastighetsfond och anför.

[1] Reparations- och underhållskostnader m. m. under slottsbyggnader- nas delfond av statens allmänna fastighetsfond. Under posten till repa- rations— och underhållskostnader m.m. har för denna delfond i staten för statens allmänna fastighetsfond för budgetåret 1972/73 beräknats 7,9 milj. kr.

Kungl. Maj:t har, i sysselsättningsskapandc syfte, uppdragit åt bygg- nadsstyrelsen att till vintermånaderna 1972—1973 tidigarelägga vissa byggnadsobjekt. Vidare har byggnadsstyrelsen i samma syfte fått i uppdrag att utföra underhålls- och kompletteringsarbeten för att för- bättra arbetsmiljön på statliga arbetsplatser (jfr prop. 1972: 125 s. 11).

Bygg/1adsstyrelsen

Av de tidigarclagda arbetena är en stor del —— till en kostnad av ca 33 milj. kr. —— av reparations- och underhållskaraktär, och skall be- kostas från utgiftsposten till reparations- och underhållskostnader m. rn. på staten för statens allmänna fastighetsfond. Det ökade medelsbehovet för budgetåret 1972/73 beräknar styrelsen preliminärt till ca 18.6 milj. kr., varav 6625 000 kr. för slottsbyggnadernas delfond och 12 milj. kr. för byggnadsstyrelsens delfond.

Departemen rrc/1 e fen

Medelsbehovet för innevarande budgetår för tidigarelagda repara- tions- och underhållsarbeten inom byggnadsstyrelsens delfond kan täc- kas av medel som står till Kungl. Maj:ts disposition. För slottsbyggna-

• Sida 24
•  Original

Prop. 1973: 2 24

dernas delfond bör ytterligare 6625 000 kr. anvisas under posten till reparations- och underhållskostnader rn. m. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att i staten för statens allmänna fastighetsfond, slottsbyggnader- nas delfond, under posten Reparations- och underhållskost- nader m.m. för budgetåret 1972/73 beräkna ett belopp av ytterligare 6 625 000 kr.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans Maj:t Konungen.

Ur protokollet:

Britta Gyllensten

• Sida 25
•  Original

Prop. 1973: 2 25

AVSKRIVNING AV _OREGLERADE KAPITALMEDELSFÖRLUSTER

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t Ko- nungen i statsrådet på Stockholms slott den 3 januari 1973.

Närvarande: statsministern PALME, ministern för utrikes ärendena WICKMAN, statsråden STRÄNG, ANDERSSON, JOHANSSON, HOLMQVIST, ASPLING, NILSSON, LUNDKVIST, GEIJER, MYR- DAL, ODHNOFF, MOBERG, BENGTSSON, NORLlNG, LÖFBERG, LIDBOM, CARLSSON, FELDT.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler fråga om anslag till avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster på tilläggs- stat II till riksstaten för budgetåret 1972/73 och anför.

Nedskrivning av statens jämvägars statskapital. I skrivelse den 2 juni 1972 har Kungl. Maj:t med stöd av riksdagens beslut (prop. 1972:1 bil. 8, TU 1972: 2, rskr 1972: 44) medgivit dels att avsättningarna till värde- minskningskontot på statens jämvägars fond för budgetåret 1971/72 ej behöver ske med högre belopp än vad som erfordras för att underskott i resultaträkningen för fonden icke skall uppstå för budgetåret, dels att tidigare pensionsavsättningar får disponeras för att täcka skillnaden mel- lan de faktiska utgifterna för kompletteringspensionen och de försäk- ringstekniskt beräknade pensionskostnaderna för budgetåret.

Sedan bokslutet för budgetåret 1971/72 färdigställts har statens järnvägar i skrivelse den 10 oktober 1972 anmält att avsättningarna till värdeminskningskontot minskats med 75 947 281 kr. och att av tidigare avsatta pensionsmedel disponerats 88 400 715 kr. Till följd härav har det förräntningspliktiga statskapitalet ökat med totalt 164 347 996 kr. Verket har hemställt om kompensation för denna ökning av statska- pitalet samt om nedsättning av förräntningspliktcn för budgetåret 1972/73 med 11 504 360 kr.

Departementschefen

För att kompensera statens järnvägar för den ökning av det för- räntningspliktiga statskapitalet som sammanhänger dels med minsk- ningen i avskrivningarna för att balansera underskottet i resultaträk- ningcn för statens järnvägars fond budgetåret 1971/72, dels med pen-

• Sida 26
•  Original

Prop. 1973: 2 26

sionsreservsupplösningen föreslår jag efter samråd med chefen för kommunikationsdepartementet att det förräntningspliktiga statskapi- talet för statens järnvägar skrivs ned med 164 347 996 kr. genom anli- tande av fonden för oreglerade kapitalmedelsförluster. Nedskrivningen bör ske den 30 juni 1973. Jag förordar att avrundat 160 milj. kr. an- visas som en avsättning till fonden. Jag förordar vidare att förräntnings- kravet för budgetåret 1972/73 sätts ned med ett belopp som svarar mot räntan på 164 347 996 kr. eller med 11 504 360 kr. Under åberopande av det anförda hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att till Avskrivning av oreglerade kapitaImedelsförluster på till- läggsstat II till riksstaten för budgetåret 1972/73 anvisa ett anslag av 160 000 000 kr.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans Maj:t Konungen.

Ur protokollet:

Britta Gyllensten

• Sida 27
•  Original

Prop. 1973: 2 27

Förteckning över av Kungl. Maj:t hos riksdagen begärda anslag på tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1972/73

BIO

DRIFTBUDGETEN A. Egentliga statsutgifter II. Justitiedepartementet

Inredning av nybyggnad i kvarteret Kronoberg, reservationsanslag 1 500 000

VI. Kommunikationsdepartementet

Ersättning till postverket för underskott under budgetåret 1971/72 60 807 000