Prop. 1973:75

Kungl. Maj:ts proposition angående vissa organisations- och anslagsfrågor m.m. rörande försvaret

Kungl. Maj:ts proposition nr 75 år 1973

Nr 75

Kungl. Maj:ts proposition angående vissa organisations— och anslagsfrågor m. m. rörande försvaret; given Stockholms slott den 16 februari l973.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av protokollet över försvarsärenden, föreslå riksdagen att bifalla de förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen hem- ställt.

GUSTAF ADOLF-

SVEN ANDERSSON

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås vissa organisationsförändringar beträffande ar— méns och marinens myndigheter på lägre regional och lokal nivå. Förslagen innebär beträffande armén bl. a. att försvarsområdesstaberna inom tio försvarsområden integreras med vardera ett fredsförband inom försvarsområdet samt att mobiliseringsverksamheten och lednings- och samordningsansvaret för förvaltningstjänsten inom försvarsområdet i samband därmed förs över till den sammanslagna myndigheten. Beträf- fande marinen innebär förslaget att örlogsbasernas organisation i huvud-

sak blir oförändrad och att kustartilleriförsvaren får en delvis ny struktur,_ bl. a. genom att tyg—, fartygs— och intendenturförvaltningarna slås sam- man till en ny materielenhet.

I propositionen anmäls också vissa frågor rörande handräckningstjänst inom försvaret. I samband därmed föreslås att handräckningsvärnpliktiga inom ramen för nuvarande organisation och kostnader för utbildning m. m. tilldelas mera kvalificerade uppgifter.

I propositionen redovisas vidare en planerad sammanslagning av nuva- rande personalkårer för tyg- och intendenturförvaltning till en gemensam kår, kallad försvarets intendentkår.

Slutliga förslag läggs också fram beträffande de anslag som har tagits upp med beräknade belopp i prop. 197311 (bil. 6). Sammanlagt begärs anslag om 2 353 508 000 kr. I samband med anslagsfrågorna föreslås att militärapoteket upphör som militärt organ. Vidare föreslås vissa organi- sationsförändringar vid fortifikationsförvaltningen, bl. a. att en enhet för central planering inrättas. Slutligen föreslås att skjutfältet i Kusträsk utvidgas.

- Prop. 1973z75 _ 2

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 16 februari 1973.

Närvarande: statsministern PALME, ministern för . utrikes. ärendena WICKMAN, statsråden STRÄNG, ANDERSSON, JOHANSSON, HOLM- QVIST, ASPLING, NILSSON, LUNDKVIST, GEIJER, ODHNOFF, MO- BERG, NORLING, LÖFBERG, LlDBOM, CARLSSON, FELDT.

Chefen för försvarsdepartcmentet, statsrådet Andersson, anmäler efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter vissa organisa- tions- och anslagsfrågar m. m. rörande försvaret och anför.

Krigsmaktens organisation i lägre regional instans m. m.

Bakgrund

I juni 1969 uppdrog Kungl. Maj:t ät överbefälhavaren att i samråd med försvarets fredsorganisationsutredning och under medverkan av försvars- grenseheferna, försvarets centrala förvaltningsmyndigheter och försvarets rationaliseringsinstitut samordna pågående och planerade utredningar om krigsmaktens organisation m. m'. i lägre regional instans. '

I december 1971 uppdrog Kungl. Maj:t vidare åt överbefälhaVaren att i samråd med försvarets rationaliseringsinstitut lämna förslag till och vidta de åtgärder som behövs för att under perioden 1972/73—1976/77 minska antalet anställda inom krigsmakten. [ uppdraget förutsattes att personal- minskningarna skulle ske bl. a. genom att organisationen i lägre regional och lokal instans ändrades. ' '

I december 1971 redovisade överbefälhavaren bl. a. resultaten av dittills gjorda försök och överväganden med anledning av uppdraget rörande organisationen m. m. i'lägre regional instans. Överbefälhavaren föreslog vidare principer för inriktningen av det fortsatta arbetet och tidsplan för detta arbete-. ' '

Som bakgrund för sina principiella överväganden" och förslag anförde överbefälhavaren att nuvarande former för lägre regional ledning inte i och för sig motiverade några genomgripande"förändringar. För att under- lätta samverkan med civila myndigheter i regional instans borde dock ytterligare samordning av geografiska ansvarsområden'm. m. eftersträvas. Med hänsyn till bristen på aktivt befäl i krigsorganisationcns stridande förband borde vidare personal fördelas om'frän staber till dessa förband. ' Beträffande fredsverksamheten borde ökad rationalitet och minskade kostnader eftersträvas. ] fredso'rganisationen bo'rde dessutom'pe'rsonal fördelas om till förmån för utbildningsverksamheten. Staber på lägre

Prop. l973:75 3

regional nivå som i fredsorganisationen innehåller del av krigsorganisa- tionen borde därför så långt möjligt organisatoriskt samordnas med fredsförband.

överbefälhavaren föreslog vidare bl. a. att studie- och försöksverksam- heten med avseende på arméns fredsorganisation skulle bedrivas så att underlag förelåg för att i två etapper med början den 1 juli 1973 samordna vissa försvarsområdesstaber och regementen, varvid 11 eller 12 fristående fredsadministrationer skulle kunna avvecklas med åtföljande personalminskning. [ en tredje etapp med början senast den 1 juli 1975 borde organisationsförändringar kunna ske inom återstående försvarsom- råden.

Beträffande marinen förutsatte överbefälhavaren att pågående översyn av stabs— och förvaltningsorganisationen vid örlogsbaser m.m. som en första etapp skulle ge underlag för organisationsförändringar med början den 1 juli 1973. Ytterligare förändringar kunde aktualiseras bl. a. av den fortsatta studicverksamheten som enligt överbefälhavaren främst borde avse utbildningsorganisationen och möjligheterna att föra samman vissa funktioner vid marinens myndigheter.

De väntade organisationsförändringarna på lägre regional och lokal nivå beräknades medföra att antalet anställda skulle kunna minskas med ca 700 under perioden 1972/73—1976/77. Dessutom beräknades inom - armén ca 200 militära tjänstemän kunna föras över från mobiliserings— och förvaltningsorganisationen till främst utbildningsverksamhet. För att rationaliseringsvinsten skulle kunna uppnås måste dock enligt'överbefäl- havaren medel under samma period ställas till förfogande för att bygga-ut förråd m.m. Detta investeringsbehov specificerades närmare-i samband med att överbefälhavaren i februari 1972 redovisade de åtgärder som krävs för att uppnå de personalminskningar som förutsattes i Kungl. Maj:ts tidigare nämnda beslut i december 1971.

Vid anmälan av prop. l972:45 lämnade jag en redogörelse för de riktlinjer som har meddelats för det fortsatta utredningsarbetet rörande krigsmaktens organisation i lägre regional instans. Jag anförde därvid bl. a. att jag allt eftersom resultaten av pågående och planerad studieverk- samhet redovisas avsåg att föreslå Kungl. Maj:t att förelägga riksdagen förslag beträffande erforderliga organisationsförändringar. Riksdagen hade inte något att erinra häremot (FöU 1972215, rskr 1972:184).

Överbefälhavaren har i november 1972 överlämnat förslag rörande organisation av staber och förband i lägre regional och lokal instans. Förslagen har utarbetats av chefen för armén och chefen för marinen efter direktiv av överbefälhavaren. Försvarets rationaliseringsinstitut har svarat för översynen av örlogsbaserna och kustartilleriförsvaren på uppdrag av chefen för marinen och under medverkan av försvarets materielverk, fortifikationsförvaltningen, försvarets sjukvårdsstyrelse och försvarets civilförvaltning.

Som bakgrund för sina principiella överväganden och förslag anför överbefälhavaren att den organisation som nu gäller i lägre regional och lokal instans inom armén och marinen i huvudsak är ändamålsenlig och

Prop. 1973275 4

effektiv. Rationaliseringar skulle dock under alla omständigheter ha genomförts för att göra organisationen effektivare. Den ekonomiska utvecklingen medför dessutom att rationaliseringar måste göras tidigt och att ambitionssänkningar främst. i fråga om mobiliseringsberedskapen blir nödvändiga. Kravet på-minskn'mgar av personalen har ytterligare skärpts genom 1972 års försvarsbeslut. Föreliggande förslag uppfyller enligt överbefälhavaren den målsättning som Kungl. Maj:t har föreskrivit i - december 1971 angående minskning av antalet anställda i lägre regional och lokal instans. Beslut om de föreslagna organisationsförändringarna måste fattas snabbt och erforderliga resurser för investeringar ställas till förfogande, om avsedda besparingar skall kunna uppnås. Organisationen bör bli provisorisk och försvarsgrenscheferna bör med anledning härav inom ramen för- den nya organisationen få föreslå de personalföränd- ringar som anses vara nödvändiga.

Föreliggande förslag måste slutligen enligt QVerbefälhavaren samordnas med de ändringar av fredsorganisationen som försvarets fredsorganisa— tionsutredning har föreslagit.

Överbefälhavaren har i sina förslag tillämpat vissa organisatoriska principer som skall gälla i fred samt angett att mål för organisationsarbe- tet skall vara att åstadkomma avsevärda_kostnadsminskningar i fredsor- ganisationen och att därvid om möjligt begränsa minskningen i krigsorga- nisationens omfattning och effekt. Vidare skall den grundläggande ansvarsfördelningen mellan militärbefälhavare och lägre regionala och lokala chefer alltjämt bestå; ]. den mån chefer med staber i den lägre regionala nivån skall vara organiserade i fred, bör de av ekonomiska skäl vara organisatoriskt samordnade med fredsförband om detta är praktiskt möjligt.

Överbefälhavaren anser att de av chefen för armén och chefen för marinen ingivna förslagen bygger på lämpliga organisatoriska principer och att de följer angivna riktlinjer.

Försvarets rationaliseringsinstitut har yttrat sig över förslagen.

Armén Nuvarande ordning

Sverige är i militärterritoriellt hänseende indelat i 26 fö r s v a r s 0 m— r ä (1 e n vars gränser i princip sammanfaller med länsgränserna. ! fred har vissa försvarsområde-n gemensam chef och stab. Tre försvarsområdessta- ber är integrerade med och har gemensam chef med kustartilleriförsvar. Under vederbörande militärbefälhavare skall försvarsområdesbefälhavare planlägga och leda samordningen av markbevakning och mark- försvar samt annan operativ'verksamhet inom försv'arsområdet, planlägga och genomföra mobilisering av de krigsförband för vilka han är mobilise- ringsmyndighet och i övrigt samordna mobiliseringsverksamheten inom försvarsområdet samt förbereda och genomföra repetitionsutbildning med de krigsförband — främst lokalförsvarsförband — som i krig avses

Prop. 1973:75 5

underställas honom för uppgifter inom försvarsområdet. Det åligger, vidare försvarsområdesbefälhavaren att bl. a. samordna krigsmaktens verksamhet inom försvarsområdet, att samordna denna verksamhet med den som bedrivs av övriga myndigheter och institutioner inom totalför- svaret, att planlägga och genomföra verksamhet rörande taktik, organisa- tion, utrustning och personal som hänger samman med mobiliseringsverk- samhet och utbildning som han leder samt att leda hemvärnet och den frivilliga försvarsverksamheten inom försvarsområdet.

För att lösa dessa uppgifter har försvarsområdesbefälhavaren till sitt förfogande en försvarsområdesstab (fo-stab) samt resurser för den förvalt- ning som hänger samman med mobiliseringsansvaret. Stabernas organisa- tion varierar något med hänsyn till de lokala och operativa förutsätt- ningarna för försvarsområdet. Vid de flesta staber finns 40—60 anställda,- varav ett tjugotal militära och civilmilitära tjänstemän. Försvarsområdes- stabernas principiella fredsorganisation framgår aven sammanställning . som torde få fogas till statsrådsprotokollet i detta ärende som bilaga 1.

Den lokala ledningsnivån utgörs i fredstid inom armén av chefer för f r e d 5 f ö r b a n d (regementen, kårer) och utbildningsanstalter. Chefen för ett fredsförband har som primära uppgifter att producera krigsför- band, dvs. grundutbilda värnpliktiga, samt att planlägga och genomföra . mobilisering av de krigsförband, främst brigad- och fördelningsförband, för vilka han är mobiliseringsmyndighet, samt att förbereda och genom- föra repetitionsutbildning av dessa förband. Med hänsyn härtilllär ett normalförband organiserat med stab, grundutbildningsbataljon(er), repe- titionsutbildningsförband (del av året) samt en förvaltningsorganisation som är dimensionerad för att understödja såväl utbildning som mobilise- ringsverksamhet. Beroende på utbildningsomfång och mobiliseringsansvar m. m. varierar förbandens detaljorganisation sinsemellan. Antalet tjänster vid ett genomsnittsförband kan uppgå till ca 200 militära och ca 100 civila. Av de militära tjänsterna ingår ett 30-tal i stabs- och förvaltnings- organisationen. Principorganisationen för ett regemente framgår av en sammanställning som torde få fogas till statsrådsprotokollet i detta ärende som bilaga 2.

Överbefälhavarens förslag

Överbefälhavarens förslag, som bygger bl. a. på erfarenheter från organi- sationsförsök vid Gävle försvarsområdesstab och Hälsinge regemente samt vid Norra Smålands regemente och Skånska dragonregementet, omfattar organisationsförändringar från den 1 juli 1973 inom Strängnäs (fo 43), Gävle (fo 49), Karlstads (fo 52), Falu (fo 53) samt Umeå (fo 61) försvarsområden och från den 1 juli 1974 inom Kalmar samt Växjö (fo 18/16), Östersunds (fo 22), Härnösands (fo 23), Skövde (fo 35) och Uppsala samt Västerås (fo 47/48) försvarsområden. Inom vart och ett av dessa försvarsområden skall i enlighet med Kungl. Maj:ts direktiv de chefer med staber i den lägre regionala nivån som skall vara organiserade i fred organisatoriskt samordnas med fredsförband. I samband härmed bör

Prop. 197375 6

enligt överbefälhavaren" ansvaret för att planlägga och genomföra mobili- sering inom försvarsområdet i såväl territoriellt som fackmässigt avseende samt därmed sammanhängande förvaltning föras över till chefen för den sammanslagna myndigheten, av överbefälhavaren kallad typ A-förband. Även förnödenhetsförvaltning och övriga stödfunktioner bör enligt över- befälhavaren så långt det är praktiskt möjligt samordnas inom försvars-- området genom att vissa chefer understödjer andra chefer.

Med tillämpning av dessa och tidigare redovisade principer föreslår överbefälhavaren att staberna för fo 43, 49, 52, 53 och 61 från den 1 juli 1973 integreras med' resp. Södermanlands regemente (P 10), Hälsinge regemente (I 14), Värmlands regemente (I 2), Dalregementet (I 13) och Västerbottens regemente (120). Som en följd av att mobiliseringsverk- samheten koncentreras föreslår överbefälhavaren dessutom att Bergsla- gens artilleriregemente (A 9) organiSeras om till ett utbildningsförband utan mobiliseringsansvar,-av överbefälhavaren kallat typ B-förband. Norr- lands dragoner (K 4) som redan f. n. förvaltningsmässigt replierar på I 20 föreslås nu med bibehållet namn och oförändrade traditioner bli inordnat i den sammanslagna myndigheten I 20/fo 61 som en utbildningsbataljon (typ C-förband).

I etapp 2 med början den 1 juli 1974 föreslår överbefälhavaren vidare att staberna för fo 18/16, 22, 23, 35 och 47/48 integreras med resp. Kronobergs regemente (I 1 1), .lämtlands fältjägarregemente (I 5), Väster- norrlands regemente (I 21), Skaraborgs regemente (P 4) och Upplands signalregemente (S 1). Förslaget innebär härvidlag att ledningen av fo" 18/16, som f. n. utövas från Kalmar,-kommer att bedrivas från Växjö inom Kronobergs regementes organisation samt att det nuvarande fo 18/16 med hänsyn till det stora antalet mobiliseringsmyndigheter inom detta försvarsområde delas så att ett "nytt fredsförsvarsområde, fo 17, inrättas. Fo 17 som avses omfatta Jönköpings län bör enligt överbefäl- havaren ledas från Norra Smålands regemente (I 12) i Eksjö, vars organisation anpassas med hänsyn härtill. Förslaget innebär vidare att arbetsuppgifterna för den nuvarande staben för fo 23 i Härnösand kommer att utövas från Sollefteå. I övrigt är de försvarsområdesstaber och förband som föreslås bli integrerade belägna i samma orter.

Överbefälhavaren föreslår vidare att Göta livgarde (P 1) i Enköping,- Norrlands artilleriregemente (A 4) i Östersund, Smålands artillerirege- mente (A 6) i Jönköping, Sundsvalls luftvärnskår (Lv 5), Göta ingenjör- regemente (Ing 2) i Eksjö, Göta signalregemente (S 2) i Karlsborg, Göta trängregemente (T 2) i Skövde och Norrlands trängregemente (T 3) i Sollefteå i samband med koncentrationen av mobiliseringsverksamheten organiseras om till typ B—förband samt att Livregementets'husarer (K 3) i Skövde, som f. n. förvaltningsmässigt replierar på P 4, med bibehållet namn och oförändrade traditioner inordnas i myndigheten P 4/f0 53 som en utbildningsbataljon. Beträffande K 3 anser chefen för armén för sin del dock att förbandet äVen i fortsättningen förvaltningsmässigt bör vara ' anslutet till myndigheten P 4/fo 53 och "leva kvar som fristående utbildningsförband med egen chef (typ C-förband).

Prop. 1973:75 7

Nu aktuella organisationsförändringar innebär enligt överbefälhavaren - att i den första etappen 56 och i den andra etappen 110 militära tjänster kan frigöras från stabs— och förvaltningstjänst, varvid personalen kan komma utbildningsorganisationen tillgodo, samt att 127 resp.'280 civila tjänster kan dras in. Minskningen av personal i stabs— och förvaltnings- tjänst beror främst på att mobiliseringsverksamheten centraliseras och att myndigheternas organ för" tyg- och intendenturförvaltning slås sam- man till integrerade förvaltningsenheter. Ytterligare personalminskningar kan enligt överbefälhavaren inte göras utan ytterligare ambitionssänk- ningar eller uppgiftsminskningar. Den föreslagna principiella organisatio- nen vid dc olika förbandstyperna (A B och C) framgår av en samman- ställning som torde få fogas till statsrådsprotokollet i detta ärende som bilaga 3. ' '

Organisationen för myndigheter av t y p A har utformats för att lösa uppgifter som i fred ankommer på såväl nuvarande försvarsområdesstaber som regementen. Därvid har enligt överbefälhavaren strävan varit att dels om möjligt förbättra utbildningsbetingelserna vid förbandet, dels tillgo- dose kravet på en effektiv totalförsvarssamverkan och en god lednings- beredskap i fred. Organisationen -'skall vidare tillgodose kravet på kontinuitet i ledningen vid övergång frånifreds- till krigsförhållanden. Största möjliga överensstämmelse mellan krigs— och fredsorganisationen har därför eftersträvats. För att tillgodose dessa senare krav bör myndig- heten enligt överbefälhavaren i princip ledas av den chef som i krig skall vara befälhavare för försvarsområdet och myndighetens stabsfunktioner så långt möjligt utformas med den krigsorganiserade försvarsområdessta—. bens indelning och personaluppsättning som grund. Vidare bör planering, budgetering, genomförande och uppföljning av utbildningsverksamheten under myndighetschefen åvila en utbildningschef, som samtidigt är ställföreträdande myndighetschef.

Organisationen för myndigheter av ty p B är helt avpassad för utbildningsverksamheten eftersom den mobiliseringsverksamhet, som da- gens förband har ansvaret för, föreslås bli överförd till myndigheter av typ A. Enligt överbefälhavaren kan detta innebära att den värdefulla nära kontakten mellan mobilisering och utbildning går förlorad. överbefälha- varen anser dock att förändringen är nödvändig för att uppnå den förutsatta personalminskningen och på sikt ge möjlighet till ytterligare rationaliseringar .

För att ge myndighetschefen vid typ B- förband möjlighet att personli- gen engagera sig i utbildningsverksamheten föreslar överbefälhavaren att en befattning som stabschef inrättas vid dessa förband. Stabs— och förvaltningsorganisationen vid B—förbanden bör dimensioneras för utbild— ningsverksamhetens behov. De förvaltningsenheter som krävs för att genomföra utbildningen måste" enligt överbefälhavaren lokaliseras vid myndigheten. .

Organisationen för förband som ansluts till annan myndighet (t y p C-f' o' r b a n d) kan enligt överbefälhavaren utformas helt med hänsyn till de lokala förutsättningarna. Där lokaliseringen så medger och utbildnings-

Prop. l973:75 8

inriktningen gör det lämpligt kan anslutningen göras så att förbandet ingår som en grundutbildningsbataljon i moderförbandet. Kravet på fackkunnande kan då tillgodoses genom representation i moderförban- dets stabsorgan för utbildning och personaltjänst. Om så krävs kan det anslutna förbandet tilldelas även begränsade administrativa eller tekniska resurser. För samtliga förbandstyper föreslås dessutom att enheterna för tyg- och intendenturförvaltning slås ihop till integrerade förvaltningsen— heter.

Försvarets rationaliseringsinstituts yttrande

Försvarets rationaliseringsinstitut som yttrat sig över överbefälhavarens förslag instämmer i överbefälhavarens uppfattning att investeringar be- hövs för att åstadkomma föreslagna personalminskningar. Institutet säger sig i allt väsentligt kunna biträda överbefälhavarens förslag till ny organisation inom aktuella försvarsområden men anmäler i vissa frågor avvikande mening. Sålunda hävdar institutet att mobiliserings- och förvaltningsansvar har stark bindning till varandra och att förvaltnings- ansvar därför bör tilldelas endast mobiliseringsansvariga myndigheter, dvs. typ A-myndigheter. Förbandstyp B bör utgå och berörda förband organiseras som typ C-myndigheter. Genom ett på så sätt samlat förvaltningsansvar ökar enligt institutets uppfattning möjligheterna till gemensam fastighetsförvaltning m. m. och att flexibelt utnyttja förvalt- ningspersonal i samband med t. ex. större förändringar inom-krigsorga- nisationen och repetitionsutbildningsverksamheten_

Marinen Nuvarande ordning Örlogsbaser

1 Sverige finns i fred f. n. tre örlogsbaser, nämligen Ostkustens med stab i Stockholm (ÖrlBO), Sydkustens i Karlskrona (örlBS) och Väst- kustens i Göteborg (ÖrlBV). Dessutom finns i Norrlands kustartilleriför- svar en örlogsbasavdelning med i princip örlogsbasstabs uppgifter. Örlogs- baserna har f. n. ca 2 700 anställda. örlogsbasernas organisation i fred fastställdes av Kungl. Maj:t år 1966 efter förslag i prop. 19662110. Organisationen föreslogs vara delvis provisorisk. Riksdagen hade inte något att erinra häremot (SU 1966289, rskr 19662248). Örlogsbasernas nuvarande organisation framgår av en sammanställning som torde få fogas till statsrådsprotokollet som bilaga 4. Örlogsbaschef är underställd militärbefälhavare men lyder direkt under chefen för marinen ifråga om grund- och repetitionsutbildning (utom operativ utbildning) och därmed sammanhängande taktik, organisation, utrustning och personal. Örlogsbaschef leder därutöver vapen-, skepp- teknisk- och verkstadsförvaltning direkt under försvarets materielverk. I örlogsbaschefens arbetsuppgifter ingår bl. a. att enligt militärbefälhava-

Prop. l973:75 9

rens bestämmande planlägga och leda sjöstridskrafternas basering och underhåll samt annan operativ verksamhet. Örlogsbaschefen skall vidare svara för planläggning och genomförande av mobilisering av de krigsför- band för vilka han är mobiliseringsmyndighet. Det ingår också i örlogs- baschefens uppgifter att leda grundutbildningen vid de delar av marinen som är underställda honom utom i vad avser centralt organiserad utbildning vid örlogsskola och helikopterdivision. Repetitionsutbildning med krigsförband som tillhör flottan skall förberedas och genomföras av örlogsbaschef. Kustflottan, helikopterdivisionen och örlogsskolor m.m. som saknar egna förvaltningar understöds i detta avseende av örlogsbaser- nas förvaltningar. Det åligger slutligen örlogsbaschef att leda den frivilliga försvarsverksamheten inom sitt verksamhetsområde samt att biträda militärbefälhavaren vid övervakning av, militärområdet.

Kustartilleriförsvar

Uppgifter och organisation varierar mellan de olika kustartilleriförsva- ren. Detta beror främst på att varje organisation är uppbyggd för att motsvara kraven på krigsplanläggning, mobilisering, utbildning och bered- skap inom sinsemellan olikartade kustområden som omfattar ett till två militärområden. Den för kustartilleriförsvaren gällande organisationen har fastställts av Kungl. Maj:t under åren 1956—1966.

Kustartilleriförsvaren utgörs av Blekinge kustartilleriförsvar med Karls- krona kustartilleriregemente (BK med KA 2), Stockholms kustartilleri- försvar med Vaxholms kustartilleriregemente (SK med KA 1), Göteborgs kustartilleriförsvar med Älvsborgs kustartilleriregemente (GbK med KA 4), Gotlands kustartilleriförsvar med Gotlands kustartillerikår (GK med KA 3) och Norrlands kustartilleriförsvar med Härnösands kustartillerikår (NK med KA 5).

Kustartilleriförsvaren har f. n. ca 1 260 anställda inom den del som berörs av översynen. Nuvarande organisation för kustartilleriförsvaren framgår av en sammanställning som torde få fogas till statsrådsprotokol- let som bilaga 5. ”

Kustartilleriförsvarschef är underställd vederbörande militärbefälha— vare utom chefen för Gotlands kustartilleriförsvar som är underställd chefen för Gotlands militärkommando (MKG):

Kustartilleriförsvarschef lyder i fråga om grund- och repetitionsutbild— ning (utom operativ utbildning) och därmed sammanhörande taktik, organisation, utrustning och personal direkt under chefen för marinen.

Kustartilleriförsvarschefleder vidare tyg-, skeppsleknisk- och verkstads- förvaltning direkt under försvarets materielverk.

Kustartilleriförsvarschef leder krigsplanläggning, beredskap, mobilise- ring, grundutbildning och repetitionsutbildning för de kustartilleriför- band som i krig ingår i kustartilleriförsvaret. .

Kustartilleriförsvarschef leder därutöver grundutbildning och är mobi- liseringsmyndighet samt utbildande myndighet under repetitionsövningar även för kustartilleriförband i övrigt inom vederbörande militärområde. Chefen för NK/KA 5 svarar härvid för två militärområden och del av ett

Prop. l973:75 10

tredje och chefen för GK/KA 3 har-motsvarande ansvar inom MKG.

Cheferna för NK/KA 5 och GK/KA 3 svarar också för krigsplanlägg- ning, mobilisering och repetitionsutbildning av flottans förband inom sina resp. områden.

Tre kustartilleriförsvarschefer är även försvarsområdesbefälhavare och i denna egenskap territoriella chefer. Detta gäller cheferna för SK (fo 46), BK (fo 15), och GbK (fo 32/31). "Som'försvarsområdesbefälhavare har kustartilleriförsvarschef samma ansvar och lydnadsförhållanden som för- " svarsområdesbefälhavare ur armén." Stab och förvaltning är gemensamma för kustartilleriförsvar och försvarsområde. '

Grundutbildningen och delar av rep'etitionsutbildningen bedrivs vid SK, BK och GbK vid underställt regemente. Regementena saknar egna" förvaltningar och understöds i detta avseende helt av kustartilleriförsva- rets/försvarsområdets förvaltningar. Vid NK och GK bedrivs motsvarande utbildning vid kustartillerikårer som har gemensam chef, stab och förvaltning med kustartilleriförsvaret.

Överbefälhavarens förslag

De föreslagna organisationsförändringarna inom marinen omfattar i en första etapp stabs— och förvaltningstjänsten vid örlogsbaser och kustartil- leriförsvar. I en andra etapp skall möjligheterna till ytterligare samord- ning inom mobiliserings- och förvaltningsområdet vid marinens enheteri Karlskrona och Göteborg och ytterligare personalminskningar inom stabs— och förvaltningssektorn undersökas. Vidare avser överbefälhaVaren att i samma etapp utreda frågan om försvarsområdesfunktionen i kustar- tilleriförsvarsstaberna.

Utformningen av förslaget har väsentligen styrts av behovet att minska antalet anställda. Förslaget innebär att antalet anställda kan minskas med ca 225 vid örlogsbaserna och ca 90 vid kustartilleriförsvaren.

Förslaget innebär inga större förändringar i örlogsbasernas organisation utan går ut på att anpassa organisationen till de aktuella arbetsuppgifter- na i fred och att nå största möjliga överehsstämmelse mellan freds- och krigsorganisationen. Stabs- och förvaltningstjänsten vid kustartilleriför- svaren fär genom förslaget en delvis ny struktur. Mot bakgrund av krigsorganisationens krav har man sökt skapa en fredsorganisation som-är lämplig med hänsyn till försvarsområdes/kustartilleriförsvars uppgifter.

Örlogsbaserna

Förslaget innebär bl. a. att ledningen av 'stödfunktioner samordnas i högre grad än tidigare och att chef för örlogsbas alltjämt skall vara mobiliserings— och förvaltningsmyndighet. Grundutbildning skall genom- föras med den ansvarsfördelning som gäller f. n. Förvaltningsverksamhet skall i fred alltjämt stöda såväl utbildning inom örlogsbasen ochunder- ställd örlogsskola samt vid" kustflottan m.m. som förberedelser för mobilisering och arbetet med krigsförberedelser.

Förslaget innebär sammanfattningsvis bl. &. följande. Staben blir lik— som f. n. sektionsindelad och tillförs bl. a. en planerings- och budgetde-

Prop. l973:75 11

talj. Expeditionstjänsten samlas till en centralexpedition. Arbetsfördel- ningen mellan verkstadsavdelningen och den tekniska förvaltningen görs mera funktionell. Ekipageavdelningen och förrådsavdelningen fåri mot- sats till tidigare en enhetligare organisation vid samtliga örlogsbaser. Baskompani Gullmarn inom ÖrlBV som tidigare har varit underställt örlogsbaschefen föreslås ingå i örlogsbasens ekipageavdelning som f.n. vid ÖrlBO. En kameralavdelning tillkommer och föreslås omfatta bl.a. den nuvarande kassaavdelningen samt den inköpsdetalj som f. n. ingår i förrådsavdelningen (ÖrlBO och ÖrlBV). Härutöver tillförs avdelningen vissa kamerala uppgifter från sjukvårdsförvaltningen.

Den föreslagna organisationen för örlogsbaserna framgår av bilaga 4. Huvuddelen av rationaliseringsvinsterna har uppnåtts genom att antalet anställda minskar, främst inom verkstads-, förräds- och ekipageavdel- " ningarna. Inom staben och den nya kameralavdelningen innebär förslaget smärre perSOnalökningar. Totalt sett har dock avsevärda personalbespa- ringar gjorts inom olika stödfunktioner.

K ustarti lleri försvaren

Förslaget innebär i likhet med förslaget om organisation av örlogsba- serna bl. a. att ledningen av stödfunktioner samordnas bättre än tidigare och att chef för kustartilleriförsvar alltjämt skall vara mobiliserings- och förvaltningsmyndighet. Grundutbildning skall också enligt detta förslag genomföras med den ansvarsfördelning som gäller f. n. Förvaltningsverk— samheten skall i fred "stöda såväl utbildning som förberedelser för mobilisering och arbetet med krigsförberedelser.

Förslaget innebär sammanfattningsvis bl. a. följande. Staben blir sek- tionsindelad och tillförs bl. a. en enhet för planering och budget samt en sektion för fortifikationsärenden. Nuvarande tyg-, fartygs- och intenden- turförvaltningarna slås samman till en materielenhet. Det administrativa arbetet i fråga om anställning och entledigande av personal, inköp och kostnadsredovisning förs över från resp. förvaltning till nuvarande kassa- avdelning som i fortsättningen kallas kameralenhet. Vidare har expedi- tionstjänsten samlats till en centralexpedition.

Den föreglagna organisationen av kustartilleriförsvaren framgår av en sammanställning som torde få fogas till statSrädsprotokollet som bilaga 6.

Frågan Om att föra över delar av fo 46:s uppgifter till fo 44 bör enligt överbefälhavaren prövas i en senare etapp. Vid fo lS/BK och fo 32/3l—GbK behålls försvarsområdesfunktionen. Frågan om bl. &. fo 32/31-GbK bör prövas i samband med att arméns organisation i göte- borgsområdet utreds. Beträffande ledningsfunktionen i övrigt föreslås att regementschef och regementsstab vid KA 1. KA "2 och KA 4 behålls. För NK och GK föreslås att kustartilleriförsvarschefen alltjämt är förbands- chef vid KA 5 resp. KA 3.

Huvuddelen av rationaliseringsvinsterna har uppnåtts genöm samman- slagning av tyg-, fartygs- och intendenturförvaltningarna till en materiel- enhet varigenom antalet anställda har kunnat minskas. Centraliseringen

Prop. l973:75 12

till en kameralenhet av kassaärenden, inköps- och redovisningsverksam- heten har också medfört att personalbesparingar kunnat göras.

Försvarets rationaliseringsinstituts yttrande

Försvarets rationaliseringsinstitut framhåller att inga ytterligare tjäns- _ ter bör tillföras organisationen utöver de tjänster institutet i efterhand har biträtt. Samordning av vissa funktioner i Karlskrona och Göteborg måste ske samtidigt om några större besparingar skall kunna uppnås. Samordningen bör inte genomföras i etapp 2 utan i etapp 3, om några genomgripande förändringar skall kunna föreslås. Eventuella förslag kan då föreläggas riksdagen våren 1975. Etapp 2 bör omfatta endast-en uppföljning av erfarenheterna från etapp 1.

Departementschefen

överbefälhavaren har lämnat förslag till organisationsförändringar vid vissa av arméns och marinens myndigheter i lägre regional och lokal instans.

Beträffande & r m e n innebär förslaget i stort att försvarsområdessta- berna inom fem försvarsområden integreras med vardera ett fredsförband med början den 1 juli 1973. Med början den ljuli 1974 sker motsvaran- ' de förändringar inom ytterligare fem försvarsområden. I samband härmed centraliseras mobiliseringsverksamheten inom resp. försvarsområden till den sammanslagna myndigheten. De förband inom berörda försvarsom— råden som inte omfattas av integrationen med försvarsområdesstab bliri princip rena utbildningsförband utan mobiliseringsansvar och får en stabs— och förvaltningsorganisation som är anpassad till denna verksam- het. Livregementets husarer (K 3) i Skövde och Norrlands dragoner (K 4) i Umeå föreslås dock bli inlemmade i P 4 resp. 1 20 som utbildnings- bataljoner. Förslaget innebär vidare att staben för Kalmar samt Växjö försvarsområden (fo 18/16) flyttas från Kalmar till Växjö, att fo 18/16 delas så att ett nytt fredsförsvarsområde, fo 17, som avses omfatta Jönköpings län. bildas och leds från Eksjö samt att staben för Härnösands försvarsområde (fo 23) flyttas från Härnösand till Sollefteå. På grund av främst koncentrationen av mobiliseringsvcrksamheten till en myndighet inom försvarsområdena anser överbefälhavaren att antalet civilanställda ' inom armén kan minskas med ca 400 när nu aktuella organisationsför-

ändringar har genomförts. Dessutom kan ca 160 militära tjänstemän frigöras från slabs— och förvaltningstjänst för att i stället utnyttjas i utbildningsverksamheten. En förutsättning härför är dock enligt överbe- fälhavaren att investeringsmedel ställs till förfogande för att uppföra förrädsbyggnader m. m.

Jag kan i stort biträda överbefälhavarens förslag till organisationsför- ändringar inom armén liksom också hans förslag beträffande koncentra- tionen av mobiliseringsverksamheten. Jag anser dock att man, i vart fall

Prop. 1973:75 13

på sikt, kan uppnå större rationaliseringsvinster än dem som överbefäl- . havaren har redovisat bl. a. genom att i högre grad samordna stabs- och förvaltningstjänsten inom försvarsområde. Enligt min mening bör denna i princip ledas och samordnas av e n chef. [ garnisonsorter där mer än ett förband finns förlagda bör stabs- och förvaltningsresurserna så långt möjligt vara gemensamma. Det torde vara lämpligt att bland de nu aktuella garnisonsortema tillämpa denna princip i första hand beträffan- de förbanden i Östersund och Eksjö. De erfarenheter som kan dras härav får vid det fortsatta arbetet beträffande arméns fredsorganisation tilläm- pas på övriga lämpliga myndigheter. Jag anser vidare att K 3 och K 4 tills vidare bör vara kvar som självständiga myndigheter som dock förvalt- ningsmässigt bör anslutas till P 4 resp. [ 20.

Beträffande m a r i n e n innebär överbefälhavarens förslag att örlogsbasernas stödfunktioner som f. n. är fördelade på avdelningar, förvaltningar m. m. i möjligaste mån förs samman i en centralexpedition i staben. Arbetsfördelningen mellan den tekniska förvaltningen och verk- Stadsavdelningen görs mera funktionell. Ekipageavdelningarna och för- rådsavdelningarna får en enhetligare organisation vid samtliga örlogsbaser. Vidare tillförs organisationen en kameralenhet som i huvudsak består av den gamla kassaavdelningen och förrådsavdelningens inköpsdetalj. Hu- vuddelen av rationaliseringsvinsterna uppnås genom att antalet anställda främst inom verkstads-, förråds- och ekipageavdelningarna kan minskas. Personalbesparingar har också gjorts inom olika stödfunktioner.

Kustartilleriförsvaren får genom förslaget en något annorlunda struk- tur. Nuvarande tyg-, fartygs- och intendenturförvaltningar slås samman i en ny materielenhet. Stödfunktioner av olika slag förs samman i staben som i likhet med örlogsbasstaben blir mer funktionell än tidigare. Sålunda tillförs organisationen en kameralenhet där visst administrativt arbete förs samman. Frågan om att föra över vissa av fo 46 :s uppgifter till fo 44 föreslås bli prövad i en senare etapp liksom frågan om fo 32/31-GbK. Beträffande ledningsfunktionen i övrigt föreslås att regementschef och regementsstab vid KA 1, KA 2 och KA 4 behålls. För NK och GK föreslås att kustartilleriförsvarschefen alltjämt är förbandschef vid KA 5 resp. KA 3.

Huvuddelen av rationaliseringsvinsterna har uppnåtts genom att tyg-, - fartygs- och intendenturförvaltningarna slås samman till en materielen— het, varigenom antalet anställda kan minskas. Förslaget medför att antalet anställda kan minskas med ca 225 vid örlogsbaserna och ca 90 vid kustartilleriförsvaren. Personalbesparingarna kan enligt överbefälhavaren genomföras endast under förutsättning att medel ställs till förfogande för investeringar.

Jag kan ihuvudsak godta överbefälhavarens förslag till organisationsför- ändringar inom stabs— och förvaltningstjänsten vid örlogsbaser och kust- artilleriförsvar. Organisationen bör fastställas att gälla fr. o. m. den 1 juli 1973. Etapp 2 skall enligt förslaget omfatta försök till ytterligare samordning av vissa funktioner vid marinens enheter i Göteborg och Karlskrona. Med hänsyn till de större rationaliseringseffekter som torde

Prop. 1973275 14

kunna nås förordar jag att arbetet med etapp 2 och 3 samordnas ifråga om organisationerna i Göteborg och Karlskrona. I samband härmed bör samordnat med utredningarna inom armén även frågan om att föra över fo 46:s uppgifter till fo 44 prövas. Det är angeläget att integreringen av skilda förvaltningsgrenar fortsätts. Att förvaltningsorganisationen vid örlogsbaser och kustartilleriförsvar är olika utformad synes på lång sikt inte vara motiverat. Det är därför önskvärt att man i en senare etapp försöker integrera örlogsbasernas förvaltningsorganisation i högre ut- sträckning än nu. De åtgärder jag här har förordat bör kunna leda till ytterligare personalminskningar. Möjligheterna till integration mellan försvarsgrenarna bör uppmärksammas i det fortsatta arbetet.

Den personalminskning som enligt överbefälhavaren kan uppnås ge- nom nu framlagda förslag bör ske utan friställningar och sålunda främst genomföras i samband med naturliga avgångar och i förening med en effektiv omplaceringsverksamhet. Kungl. Maj :t har i annat sammanhang (prop. 197311 bil. 6) föreslagit riksdagen att under anslagen Arméför- band: Anskaffning av anläggningar och Marinförband: Anskaffning av anläggningar anvisa de investeringsmedel som under budgetåret 1973/74 behövs för att de förutsatta personalbesparingarna skall kunna genomfö- ras.

Försvarets fredsorganisationsutredning har i delbetänkandet (Ds Fö 197224) Förslag till ändringar av fredsorganisationeni fråga om arméför- - band: 1 i december 1972 avgett förslag rörande arménsutbildningsorgani- sation. Förslaget som f. n. bereds inom försvarsdepartementet berör bl. a. vissa av de förband som omfattas av de organisationsförändringar jag förordat i det föregående. Jag anser att dessa bör genomföras oavsett vilka förändringar i utbildningsorganisationen som kan följa av fredsorga- nisationsutredningens förslag. Jag förutsätter dock att inga investeringar vidtas beträffande kasernetablisscment vid sådana förband som kan komma att läggas ner, om fredsorganisationsutredningens förslag genom- förs.

Det ankommer på Kungl. Maj:t att ta ställning till enskildheterna i föreliggande organisationsförslag. Jag avser därefter att uppdra åt statens avtalsverk att i den utsträckning som behövs föra förhandlingar om avtalsbara anställnings- och arbetsvillkor för personalen.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att godkänna de organisationsförändringar inom armén och marinen som jag har förordat i det föregående.

Prop. 197-3:75 15

Handräckningstjänst i försvaret

Bakgrund

Utredningen om handräckningsvärnpliktiga — utredningsman Folke Nihlfors — tillsattes i maj 1966 för att utreda utbildningstiden för värnpliktiga med begränsad militär användbarhet m. m.

[ direktiven till utredningen angavs att utredningens uppdrag skulle avse utbildningen av värnpliktiga i besiktningsgrupperna 3 och 4 med undantag för dem som tas ut till utbildning i specialtjänst. Utredningen borde först undersöka den nuvarande och den väntade-framtida tillgång- en på värnpliktiga i de nämnda besiktningsgrupperna, dvs. främst de nuvarande handräckningsvärnpliktiga. Utredningen borde därvid beakta de förändringar av tillgången som kunde bli en följd av det nya inskrivnings— och pcrsonalredovisningssystemet.

Utredningen borde i första hand ägna sig åt värnpliktiga i besiktnings- grupperna 3 och 4, av vilka bara en mindre del ingår i krigsorganisatio- nen, och därvid utgå från att i princip samtliga värnpliktiga i denna kategori skulle erhålla en militär utbildning söm 'i huvudsak svarar mot den för krigsmakten enhetliga allmänmilitära utbildning som övriga värnpliktiga genomgår. Denna utbildning borde lämpligen kunna anord- nas i ett koncentrerat sammanhang i anslutning till inryckningcn. Utred- ningen borde undersöka hur denna utbildning kan utformas och organise- ras.

Utredningen borde vidare undersöka de merutgiftcr som skulle upp- komma, om tjänstgöringstiden för de handräckningsvärnpliktiga förläng- des utöver den tid som behövs för den allmänmilitära utbildningen så att den totala tjänstgöringstiden motsvarade den då gällande. Alternativt borde. utredningen beräkna merutgifterna för en- total tjänstgöringstid motsvarande vad som gäller för värnpliktiga i kategori G och F.

Utredningen skulle. fortsätta sina överväganden enligt två alternativ. I det ena (alternativ I) skulle förutsättas att i princip inga i förväg av samhället uppställda krav beträffande tjänstgöringstiden förelåg utö'ver dem som föranleds av den allmänmilitära utbildningen. Utredningen borde således pröva hur de uppgifter som f. n. fullgörs av handräcknings- värnpliktiga i framtiden kan fullgöras till den samhällsekonomiskt lägsta kostnaden. Utgångspunkten. för en sådan prövning skulle vara det civila produktionstillskott som de tidigare handräckningsvärnpliktiga skulle kunna ge jämfört med kostnaderna för anställning av civil personal, mekanisering m. m. I vissa fall kanske även uppgifter som f. n. fullgörs av handräckningsvärnpliktiga kunde slopas. '

I det andra alternativet (alternativ Il) förutsattes att man från allmänna utgångspunkter fann det lämpligt att de nuvarande handräck- ningsvärnpliktiga fullgör'cn tjänstgöring som i omfattning i vart fall inte i väsentlig mån underskrider den som gäller för värnpliktiga i kategorierna

Prop. 1973:75 16

G och F. Utredningen borde då pröva hur denna tjänstgöringstid kunde utnyttjas så att försvaret fick en optimal utdelning av de värnpliktigas kunskaper och förmåga. Utredningen fick därvid föreslå att t. ex. vissa uppgifter förs över från värnpliktiga till civilanställd personal, medan värnpliktiga i stället övertar uppgifter som f.n. fullgörs av anställd personal.

I syfte att nå balans mellan tillgången på värnpliktiga och konstaterade arbetsuppgifter borde utredningen kunna variera såväl antalet värnplik- tiga som längden av tjänstgöringen. Härvid borde i första hand undersö- kas om ytterligare värnpliktiga bör frikallas på medicinska eller andra grunder. I fråga om tjänstgöringstidens längd borde bedömningen utgå från en tjänstgöringstid som ansluter till vad värnpliktiga i kategorierna G och F skall fullgöra. Variation i tjänstgöringstid i detta alternativ fick inte innebära att de nuvarande handräckningsvärnpliktiga åläggs en tjänstgö- ring som i nämnvärd omfattning underskrider denna norm.

Vid sidan av dessa två alternativ fick utredningen redovisa modifiering- ar av dessa, men den skulle inte ta ställning till vilket av de redovisade alternativen som borde väljas.

Vidare borde utredningen granska lämpligheten av att använda hand- räckningsvärnpliktiga för arbetsinsatser i anslutning till krigsförbandens övningar. Frågan om lämplig benämning på ifrågavarande värnpliktiga borde även övervägas.

Utredningsuppdraget vidgad-es i november 1967 till att omfatta även värnpliktiga som, utan att tillhöra besiktningsgrupperna 3 och 4, används för stödfunktioner inom krigsmaktens fredsorganisation. Vidare upp- drogs i september 1968 åt utredningen att granska möjligheterna att samordna de militära körcentralerna i stockholmsområdet.

Utredningen har avlämnat tvä delbetänkanden om användningen av handräckningsvärnpliktiga. 1 juni 1968 lämnades betänkandet (Ds Fö 196812) Vissa personal- och driftfrägor vid militära matinrättningar och mässar och i augusti 1971 betänkandet (Ds Fö 197122) De militära körcentralerna i stockholmsomrädet.

Utredningen har vidare i maj 1972 överlämnat sitt slutbetänkande (SOU 1972:53) Handräckningstjänst i försvaret.

Över detta betänkande har yttranden avgetts av överbefälhavaren, cheferna för armén, marinen och flygvapnet, försvarets civilförvaltning, försvarets sjukvårdsstyrelse, fortifikationsförvaltningen, försvarets mate- rielverk, värnpliktsverket, cheferna för försvarshögskolan, militärhögsko- lan och försvarets brevskola, militärpolitiska institutet, civilförsvarssty- relsen, försvarets rationaliseringsinstitut, riksrevisionsverket, universitets- kanslersämbetet, arbetsmarknadsstyrelsen, frivilligorganisationernas sam- arbetskommitté, militära tjänstgöringsåldersutredningen, Landsorganisa- tionen i Sverige (LO), Statstjänstemännens riksförbund (SR), Tjänste- männens eentralorganisations statstjänstemannasektion (TCO-S), Sveriges förenade studentkårer, Centerns ungdomsförbund, Folkpartiets ung- domsförbund, Sveriges socialdemokratiska ungdomsförbund och arbets- gruppen för 1972 års värnpliktskonferens.

Prop. 1973:75 17

Arbetsmarknadsstyrelsen har bifogat yttranden från vissa länsarbets- nämnder. TCO-S har bifogat yttranden från Plutons- och Kompanioffi- cersförbunden samt Försvarets civila tjänstemannaförbund.

Handräckningsvärripliktigas nuvarande tjänstgöringstid m. m. Tjänstgöringstidens längd

Med stöd av värnpliktslagen (19412967, omtryckt 1969z378) har Kungl. Maj:t ijuni 1966 i provisoriska bestämmelser om värnpliktsutbild- ningen fastställt längden för utbildningen för flertalet värnpliktiga.

För värnpliktiga i handräckningstjänst har härvid fastställts vid a r- mén och kustartilleriet en grundutbildning om 300 dagar samt fem krigsförbandsövningar, var och en om 18 dagar, vid f 1 o t t a n en grundutbildning om 320 dagar samt fyra krigsförbandsövningar, var och en om 18 dagar, samt vid fly g v a p n e t en grundutbildning om 364 dagar samt två krigsförbandsövningar om vardera 15 dagar. Tjänst- göringsskyldigheten uppgår således vid samtliga försvarsgrenar till ca 390 dagar.

Inom ramen för försöksverksamhet med modifierad grundutbildning för värnpliktiga (prop. 1972:75) har jag emellertid i enlighet med Kungl. Maj:ts bemyndigande i november och december 1972 beslutat om viss försöksvis avkortning av grundutbildningen för värnpliktiga i handräck- ningstjänst.

Fr. o. m. utbildningsåret 1972/73 omfattar grundutbildningen för handräckningsvärnpliktiga försöksvis vid armén 230 dagar, vid flottan 306 dagar, vid kustartilleriet 235 dagar och vid flygvapnet 332 dagar. Repetitionsutbildningen omfattar oförändrat antal dagar. Handräcknings- värnpliktiga kan åläggas att i direkt anslutning till grundutbildningen fullgöra en eller flera krigsförbandsövningar. För att värnpliktig som under grundutbildningen förs över — omgrupperas —— till handräcknings- tjänst skall kunna tas i anspråk på sådant sätt krävs dock hans eget medgivande,

Allmänmilitär utbildning och arbetsuppgifter

Vid armén är den allmänmilitära utbildningen fördelad på ett inledan- de skede om fyra veckor som omfattar grundläggande militär utbildning och ett andra skede som omfattar fyra timmar per vecka under återståen- de del av grundutbildningen. Vid flottan har man strävat efter att ge alla värnpliktiga samma allmänmilitära utbildning om ca 6% veckor. Vid kustartilleriet omfattar utbildningen tre till fem veckor. Utbildningen vid flygvapnet omfattar militär utbildning under tre till fem veckor och därefter viss grundläggande yrkesutbildning.

Handräckningsvärnpliktiga tas i anspråk på fasta arbetsplatser vid förband och skolor m. in. eller ingår i kasernkompanis s. k. rörliga styrka, som är avsedd för övriga handräckningsuppgifter vid förbandet. Vid de

Prop. 1973175 18

fasta arbetsplatserna tas handräckningsvärnpliktiga huvudsakligen i an- språk som ordonnanser eller biträden på expeditioner, i budcentraler och telefonväxel samt vid skjutbanor och andra utbildningsanordningar lik- som även i övningsmaterielförräd. Vid flygvapnet tillkommer tjänstgöring vid trafikledningsavdelning och hundgård.

Ur de rörliga styrkorna kommenderas de handräckningsvärnpliktiga till tjänstgöring som bilförare m. m. eller till andra göromål, främst städning inomhus och yttre renhållning. Även för tjänstgöring i kasernvakt samt vid sjukvårdsavdelning och sjukhus används handräckningsvärnpliktiga.

Behovet av handräckningsvärnpliktiga

Behovet av handräckningsvärnpliktiga fastställs årligen av försvars- grenschef med utgångspunkt i beslutad organisation av stabs- och förvalt- ningstjänsten. Vid förband m. m. inom armén anges minimi- resp. maximibehov. För staber m. m. samt förband ur marinen och flygvapnet anges däremot endast årligt behov.

Min i m i b c h 0 v e t anger det antal handräckningsvärnpliktiga som behövs för att en till två månader hjälpligt ombesörja stödfunktionerna, medan m a xi mi b e h 0 v e t anger det antal som under övrig del av året behövs för att stödfunktionerna skall kunna ge avsedd effekt. Med nuvarande totala tjänstgöringstid gör en handräckningsvärnpliktig arbets- insatser under i stort sett ett år.

Minimibehovet av handräckningsvärnpliktiga vid armén har under de senaste åren uppgått till ca 2 500 och maximibehovet till ca 3 200. För staber m. m. beräknas behovet till ca 400. Vid marinen uppgår det årliga behovet till ca 765 och vid flygvapnet till ca 750. Det totala behovet av handräckningsvärnpliktiga varierar således mellan ca 4 400 och 5 100.

De värnpliktiga som vid inskrivningen har tagits ut till handräcknings- tjänst inkallas i regel vid armén till ett antal som täcker minimibehovet. vartill kommer en inkallelsereserv om 30 %. Under grundutbildningen reduceras denna styrka successivt till följd av frikallelser m.m. och närmar sig efter några veckor minimibehovet. Avgångarna kompenseras emellertid genom att vissa värnpliktiga ur åldersklassen i övrigt efter hand grupperas om till handräckningstjänst. Härigenom brukar maximibehovet kunna tillgodoses efter tre till fem månader från inryckningstillfället för åldersklassens flertal. Betydande överskott uppkommer i regel genom fortsatta omgrupperingar fram till åldersklassens utryckning. Överskott uppkommer regelmässigt även inom övriga försvarsgrenar.

De handräckningsvärnpliktigas totala tjänstgöringsskyldighet utnyttjas i sådan omfattning att endast en mindre del av dem rycker ut med kvarstående skyldighet att fullfölja en eller flera krigsförbandsövningar.

Även under krigsförbandsövningar grupperas vissa av de inkallade värnpliktiga om till handräckningstjänst. Antalet har dock inte varit tillräckligt för att tillgodose behovet av handräckning vid dessa övningar. För att få ut större effekt av övningarna har under senare år vid armén och efter tillkomsten av krigsförbandsövningar även vid marinen hand-

Prop. 1973175 19

räckningsvärnpliktiga inkallats till ett antal som motsvarar ca 2 % av övriga värnpliktiga.

Härutöver får för varje budgetår för särskilda arbetsuppgifter avseende effektivisering av värnpliktsutbildningen inkallas ett visst antal, i regel ca 1 300 handräckningsvärnpliktiga, som inte är krigSplacerade vid enhet som skall fullgöra repetitionsutbildning i krigsförband. Värnpliktig som är avsedd för sådana uppgifter, vilka främst omfattar utbyggnad eller reparation av yttre utbildningsanordningar, får dock inte inkallas till sådan tjänstgöring fr. 0. m. det kalenderår under vilket han uppnår 35 års ålder.

Utredningens överväganden och förslag Allmänna överväganden

Utredningen framhåller att avsikten med utbildningen av värnpliktiga — vare sig de har full militär användbarhet eller inte — bör vara att ge dem en utbildning som är avpassad efter användbarheten, så att de allt efter sin förmåga kan delta i landets försvar. Utredningen anser det även principiellt oförenligt med värnpliktstanken att försvarets fredsorganisa- tion med stöd av värnpliktslagen m. m. tillförsäkras viss tillgång på arbetskraft för uppgifter av företrädesvis civil natur. Om handräcknings- värnpliktiga även fortsättningsvis skall fullgöra fredsproduktivt arbete, fö- reslår utredningen att den nuvarande tjänstgöringstidcn avkortas så att de inte behöver fullgöra längre tjänstgöring än värnpliktiga i kategori G inom armén och kustartilleriet. Tjänstgöringen bör fördelas på allmänmilitär utbildning under ca åtta veckor, befattningsutbildning under ca en vecka och en produktionstid om sex månader.

Med en sådan tjänstgöring om ca åtta månader behövs två handräck- ningsvärnpliktiga för en helårsinsats i produktivt hänseende, medan det f. n. bara behövs en. Eftersom den kontinuerliga tillgången under året av värnpliktiga i handräckningstjänst sålunda blir väsentligt mindre, återver- kar detta på urvalet av funktioner. Dessa bör enligt utredningen i första hand syfta till att direkt understödja fredsförbandens utbildningsverk- samhet och göras mera kvalificerade än hittills.

Allmänmilitär utbildning

I fråga om den allmänmilitära utbildningen utgår utredningen från överbefälhavarens direktiv och bestämmelser för den allmänmilitära utbildningen av övriga värnpliktiga inom krigsmakten. Utredningen anser att denna utbildning i huvudsak .bör gälla också för handräckningsvärn- pliktiga i såväl alternativ I som 11. Utbildningen bör således i princip ha samma innehåll och omfatta 318 timmar ren utbildning, vilket innebär en minskning med 72 timmar i förhållande till den av överbefälhavaren. föreskrivna tiden. I alternativ 1 bör tillkomma 78 timmar för fysisk träning, inre tjänst och reservtid, dvs. totalt 396 timmar eller i regel nio veckor i en följd.

Prop. 1973:75 20

I alternativ Il bör utöver nämnda 318 timmar tillkomma 137 timmar för fysisk träning, inre tjänst och reservtid, dvs. totalt 455 timmar. Huvuddelen av utbildningen bör genomföras i ett. koncentrerat samman- hang under ca åtta veckor i direkt anslutning till inryckningen och med en uppföljande utbildning om två timmar per vecka eller fyra timmar per l4—dagarsperiod under produktionsskedet.

Med anledning av den försöksvisa modifieringen av värnpliktsutbild- ningen föreslår utredningen att. den allmänmilitära utbildningen förkortas med 73 timmar i alternativ I och 77 timmar i alternativ II.

Förslaget innebär såväl till tiden som omfattningen en avsevärd utvidgning av den militära utbildningen av de handräckningsvärnpliktiga. En följd härav blir att vissa högre krav i fysiskt och psykiskt hänseende måste ställas på de värnpliktiga som vid inskrivningen tas ut till handräck- ningstjänst, men även på den som grupperas om till sådan tjänst. De värnpliktiga som inte. kan uppfylla de högre ställda kraven bör frikallas från värnpliktstjänstgöring. Som följd härav begränsas den årliga tillgången på värnpliktiga i båda alternativen.

Tjänstgöring m. m. för värnpliktiga enligt alternativ I

Eftersom värnpliktiga i detta alternativ enligt direktiven skall tas i anspråk endast för allmänmilitär utbildning, bör denna enligt utredningen koncentreras till vissa truppslag. Utbildningen för dessa värnpliktiga, som beräknas uppgå till 4 200, bör anordnas vid infanteri- och pansarförban— den med årlig inryckning i fyra efter varandra följande omgångar, vilket bedöms vara den minst befälskrävande lösningen. Behovet av befäl för utbildningen uppskattas till 105.

I alternativ I faller behovet av kasernkompanier och kasernplutoner bort. De värnpliktiga bör i stället kunna föras samman till plutoner som är anslutna till ett av utbildningskompanierna. Genom bortfallet av kasernenheterna kan enligt utredningen sammanlagt ca 190 tjänster för befäl dras in. Eftersom behovet av befäl för den allmänmilitära utbild- ningen uppskattas till 105 tjänster minskas antalet tjänster som kan dras in till 85. En ytterligare centralisering av utbildningsverksamheten exempelvis till ett enda militärt etablissemang anses inte medföra några ytterligare möjligheter att minska antalet utbildningsbefäl utöver vad som har angetts tidigare. I stället skulle de administrativa kostnaderna för drift m. m. av ett sådant särskilt etablissemang innebära en betydande ökning av de totala kostnaderna för utbildningen.

I alternativ [ måste personal anställas för alla de arbetsuppgifter vid förband, staber och vissa skolor som nu utförs av handräckningsvärnplik- tiga. Behovet av sådan personal bedöms motsvara ca 2 600 helårsanställ- da.

Efter den allmänmilitära utbildningen bör de värnpliktiga enligt utred- ningen kunna utnyttjas främst inom totalförsvarets ram, särskilt om den allmänmilitära utbildningen kan följas av någon månads befattningsut- bildning som är inriktad på verksamheten inom civilförsvaret.

Prop. 1973:75 21

Tillgång på handräckningsvärnpliktiga enligt alternativ II

De högre tjänstbarhetskraven medför enligt utredningen att tillgången på handräckningsvärnpliktiga begränsas. Utredningen räknar med att ca 4 200 värnpliktiga som vid inryckningen har tagits ut till handräcknings- tjänst årligen rycker in till grundutbildning. Av olika skäl avgår dock 20 % eller ca 800 under grundutbildningen. Kvar står då ca 3 400 sådana värnpliktiga. Minskningen kompenseras emellertid av att värnpliktiga som från början var fältdugliga efter hand grupperas om till handräcknings- tjänst. Sådana omgrupperingar är talrikast — ca 40 % — under de två första månaderna efter inryckningstillfällena. Det totala antalet som årligen grupperas om beräknas uppgå till ca 5 % av antalet inryckta fältdugliga eller ca 2 600.. Utredningen utgår dock från att bara de värnpliktiga som grupperas om inom de fem första månaderna från inryckningen, ca 2 100 värnpliktiga, bör tas med i beräkningen av den årliga tillgången på handräckningsvärnpliktiga. Återstoden bör i stället betraktas som ett tillskott .till den erforderliga arbetskraftsreserven. Utredningen antar som ett medelvärde för sina beräkningar. att den årliga tillgången på handräckningsvärnpliktiga under 1970-talet uppgår till minst (3 400 + 2100) 5 500. Som tidigare har nämnts krävs två handräckningsvärnpliktiga för en helårsinsats. Utredningen räknar därför med att 2 750 helårsinsatser kan göras med hjälp av handräckningsvärn- pliktiga. Återstående behov av arbetskraft mäste tillgodoses med anställd personal.

Tjänstgöring m. m. för värnpliktiga enligt alternativ lI

Värnpliktiga enligt detta alternativ förutsätts fullgöra viss tjänstgöring utöver den allmänmilitära utbildningen. Utredningen anser härvid att den nuvarande tjänstgöringstiden för handräckningsvärnpliktiga bör avkortas så att den inte är längre än för värnpliktiga i kategori G vid armén och kustartilleriet. I-lärtill bör komma fem krigsförbandsövningar om vardera 18 dagar. Tjänstgöringen bör vidare fördelas på allmänmilitär utbildning under ca åtta veckor, befattningsutbildning Linder ca en vecka och en produktionstid om sex månader. Befattningsutbildningen bör i princip följa omedelbart efter det koncentrerade skedet av den allmänmilitära utbildningen. Utbildningstiden bör kunna begränsas till ca en arbetsvecka och organiseras på en expeditionslinje, en motor-(bilförare-) linje samt en duknings— och servicelinje för inomhus- och utomhusanordningar.

Med en avkortning av tjänstgöringen till ca åtta månader behövs två handräckningsvärnpliktiga för en helårsinsats i produktivt hänseende —mot f. n. bara en.

Tjänstgöringens inpassning i tiden

Efter allmänmilitär utbildning och befattningsutbildning har den hand- räckningsvärnpliktige i alternativ 11 att göra arbetsinsatser under ca sex

Prop. l973:75 22

månader, det s. k. produktionsskedet. För att täcka helårsbehovet krävs således minst två tjänstgöringsomgångar per år. Ett sådant system medför dock enligt utredningen att arbetseffekten tillfälligt går ned varje halvår. Om de handräckningsvärnpliktiga i stället delas in i fyra omgångar, vilkas inryckningstider sinsemellan är förskjutna med tre månader, kan förban- den under hela året disponera över två omgångar som tjänstgör-samtidigt, varvid den ena alltid är väl förtrogen med arbetsuppgifterna.

lnpassningen är enligt utredningen utformad med tanke främst på arbetskraftsbehoven vid förbanden men även på anslutningen av omgång- ' arnas tjänstgöringstider till krigsförbandsövningar, inpassningen av de omgrupperade i stödfunktionerna och studiesociala intressen.

Utredningen finner således att ett system med fyra tjänstgöringsom- gångar och sex månaders produktionsskeden är det mest fördelaktiga. Ett sådant system bör i princip tillämpas inom samtliga försvarsgrenar. Vid flygvapnet är ett system med. fyra inryckningsomgångar per är redan infört. '

För flottans del föreslås dock att möjlighet skapas för att dela in de handräckningsvärnpliktiga i sex omgångar, vilkas inryckning anpassas till inryckningstillfällena för flottans olika bemanningsgrupper.

Funktioner för handräckningsvärnpliktiga

Enligt utredningens förslag blir tillgången på värnpliktiga i handräck- ningstjänst mindre än f. 11. Detta bör enligt utredningen återverka på urvalet av funktioner där handräckningsvärnpliktiga tas i anspråk. Dessa bör i första hand syfta till att direkt understödja fredsförbandens utbildningsverksamhet.

Studier vid förbanden har visat att mathållningsfunktionen, städning och yttre renhållning samt tjänstgöring i förråd bör ligga närmast till för en jämförelse med civil yrkesutövning. Utredningen konstaterar att sådana arbetsuppgifter, t. ex. transporter av sopor och avfall m. m. samt brandkårstjänst, utförs av statliga och kommunala organ eller privata företag. Köp av tjänster bör därför ske i den utsträckning det är möjligt. Utredningen konstaterar vidare att den nuvarande militära utbildningen av handräckningsvärnpliktiga knappast gör det möjligt att effektivt utnyttja dem i krigsbefattningar eller som arbetskraft vid mobilisering. Utredningen anser att de handräc'kningsvärnpliktiga bör disponeras. främst för kontorsfunktionen, transportfunktio- nen, säkerhetstjänst på skjutfältochivissmånvakt- funktionen samt ocksådukningsfunktionen.-Sistnämnda funktion är ny och innebär att de handräckningsvärnpliktiga förbereder övningar i stället för befäl och värnpliktiga som tillhör den trupp som skall övas. Dukningsfunktionen bör enligt utredningen tillmätas särskild betydelse med hänsyn till att tjänstgöringstiden för olika värnpliktskate- gorier har avkortats. Härutöver bör handräckningsvärnpliktiga enligt utredningen användas för arbetsinsatser i anslutning till r e p e t i - tionsutbildningsverksamheten.

Prop. l973:75 23

Inkallelse av s.k. effektiviseringsvärnpliktiga bör fortsättningsvis inte ske. Arbetsuppgifterna bör i stället utföras av personal som anställs för kasernvårdsuppgifter eller av entreprenör.

Föreskriften att inkallelse av handräckningsvärnpliktiga fr.o.m. det kalenderår, under vilket han uppnår 35 års ålder, får ske endast under förutsättning att han är krigsplacerad vid enhet som skall fullgöra krigsförbandsövning, bör enligt utredningen tillämpas på samtliga hand- .- räckningsvärnpliktiga.

Antal värnpliktiga för olika funktioner samt behov av annan personal

[ k 0 n to r s f u n k tio n e n föreslås handräckningsvärnpliktiga tjänstgöra i budcentralen vid förband och vissa skolor. Det maskinskriv- ningsarbete som f. n. utförs av handräckningsvärnpliktiga på kompani— expeditioner föreslås bli centraliserat till förbandens skrivcentraler. Vid värnpliktsverkets inskrivningscentraler bör handräckningsvärnpliktiga användas främst som assistenter vid de årliga inskrivningsförrättningarnai stället för F-värnpliktiga. De bör även placeras vid de lokala personalde- taljerna inom armén och kustartilleriet. Antalet handräckningsvärnplik- tiga i kontorsfunktionen kan enligt utredningen begränsas till sammanlagt 1 226. För kontorsuppgifter i övrigt som f. n. åligger värnpliktiga föreslår utredningen att vaktmästare och kontorspersonal anställs till ett samman- lagt antal av 236 heltidsanställda och 46 halvtidsanställda.

l tr & n 5 p 0 r t fu n k tio n e n bör bilförarna utgöras av handräck— ningsvärnpliktiga. Arbetsuppgifterna i körcentralerna bör begränsas till att avse främst de militära förbandens personaltransporter samt service-. transporter för myndigheternas interna och externa verksamhet. Antalet handräckningsvärnpliktiga i körcentralerna beräknas till ca 1 360. I den mån civilanställda f. n. finns placerade vid körcentralerna bör de stå kvar och ersättas med värnpliktiga först i samband med s. k. naturlig avgång. Utredningen föreslår vidare att körcentraler inom samma garnisonsort slås samman.

För d u k nin g s fu n k t io n e n, dvs. förberedelser för övningar m.m., bör vid förbanden och vissa skolor bildas en dukningsgrupp för inre och yttre utbildningsanordningar. Dukningsenheten bör kunna an- vändas även för repetitionsutbildningsverksamheten. Antalet befäl och värnpliktiga beräknas till 148 äldre-plutonsofficerare och 1 040 värnplik- tiga.

För tillverkning av målmateriel bör enligt utredningen förrådspersonal användas och inte handräekningsvärnpliktiga. Denna tillverkning bör vidare centraliseras för förband inom samma garnisonsort eller i nära anslutning till denna. Antalet förrådsmän för målmaterieltillverkning efter en sådan centralisering beräknas till sammanlagt 57.

Behovet av arbetskraft för säkerhetstjänsten på skjut- fä 1 t m. m. påverkas enligt utredningen av den utbyggnad av säkerhets- systemen med mera avancerade hjälpmedel, bl. a. i form av radarstatio- ner, som pågår vid bl. a. arméns skjutplatser. Utredningen räknar med att

Prop. 1973:75 24

förband inom armén och marinen med egna skjutfält har ett sammanlagt behov av ca 238 handräckningsvärnpliktiga för uppgifter som skjutfälts- ordonnanser. För säkerhetstjänst med hänsyn till luftrum och havsområ- de vid skjutplatser beräknas behovet till sammanlagt 76 radarutbildade värnpliktiga samt 40 båtstyrare. För flygvapnets skjut- och målplatser, av vilka ett flertal är belägna på öar eller vid havs-(vatten-) områden, beräknas det årliga behovet av handräckningsvärnpliktiga för måltjänst och båttjänst till sammanlagt ca 220.

För driften av a r m 6 n s lä g e r för inneliggande åldersklass och kustartilleriets ytterförläggningar bör enligt utred- ningen fre-dsförbandens handräckningsstyrka i princip tas i anspråk. För ytterförläggningarna behövs dock ytterligare handräckningsvärnpliktiga i viss utsträckning.

Flo tt a n s lä g e r ('ytterförläggningar) är fåtaliga och bemannade hela året. För dessa bör möjligheterna att disponera anställd personal vara förhållandevis större än vid kustartilleriet. Flygvapnet har f. n. inga läger för åldersklassen.

För utbildning inom de frivilliga försvarsorganisationerna används ofta kasernetablissemang eller åldersklassläger. I sådana fall bör den militära myndigheten enligt utredningen ställa även personal och handräcknings- värnpliktiga till förfogande, om den övriga verksamheten så medge-r och det kan ske på ordinarie arbetstid.

För att göra repetitionsutbildningsverksamheten så effektiv som möjligt och hålla krigsberedskapen i materiellt hänseende på högsta möjliga nivå föreslår utredningen att nuvarande högsta antal krigsförbandsövningar för handräckningsvärnpliktiga behålls. Tillämp- ningen av den s.k. 35-årsregeln, som utredningen inte föreslår någon ändring av, bör i sig utgöra en spärr mot att man kallar in fler handräckningsvärnpliktiga än som behövs. Några ändringar av nuvarande bestämmelser som ger möjlighet att föra samman grundutbildning och krigsförbandsövning föreslås inte. Enligt utredningen bör i regel högst två, i undantagsfall tre, krigsförbandsövningar få tas i anspråk i direkt anslutning till grundutbildningen.

För att biträda vid k rigsfö rbandsövningar bör handräck- ningsvärnpliktiga särskilt kallas in i två omgångar, nämligen en mindre (1,7 % av inkallad krigsförbandsstyrka) för att tjänstgöra under krigsför- bandsövningens tidigare hälft och en större (2,7 % av krigsförbandsstyr- kan) för att tjänstgöra under övningens senare hälft och veckan därefter. Behovet vid särskilda övningar för befäl beräknas till fyra procent och vid särskild övning med förband sex procent av inkallad styrka.

I fråga om v a k t tj ä n st anser utredningen att en särskild under- sökning bör göras i fråga om vilka byggnader och anläggningar inom försvaret som behöver kontinuerligt bevakas främst under annan tid än tjänstetid. För en sådan bevakning bör tekniska hjälpmedel begagnas i den utsträckning det är möjligt.. [ avvaktan på att en sådan undersökning kommer till stånd bör handräckningsvärnpliktiga liksom hittills kunna tas i anspråk i kasernvakt vid förband och vissa skolor. De bör där användas

Prop. 1973:75 _ 25

som ordonnanser på ordinarie tjänstetid och för annan tjänstgöring i kasernvakt under återstående del av dygnet. Ordonnanstjänstgöringen bör huvudsakligen inriktas på att biträda vaktchef vid in- och utpasserings— kontroll. Användningen av handräckningsvärnpliktiga för annan tjänst- göring i kasernvakt bör begränsas till de tidsperioder, när vakttjänstut- bildade värnpliktiga ur grundutbildningskontingenten av olika skäl inte finns tillgängliga. Vaktprov skall dock ha avlagts, innan de beordras till vakttjänst med handeldvapen.

Det sammanlagda årliga behovet av handräckningsvärnpliktiga för vakttjänst beräknas till ca 368.

Något behov av värnpliktiga för tjänstgöring i flottiljvakter inom flygvapnet beräknas inte föreligga. Den föreslagna utredningen bör emellertid omfatta även den inre bevakningen med hundar vid flygflottil- jerna. För skötsel och tillsyn av dessa hundar bedöms det årliga behovet av handräckningsvärnpliktiga till ca 70.

Beträffande k 3 s e r n v å r d 5 fu n k t io n e 11, som innefattar ka- sernunderhäll, yttre renhållning och städning inomhus, anser utredningen att städning av egna förläggningslokaler med angränsande utrymmen liksom hittills bör utföras av värnpliktiga ur truppen och handräcknings- värnpliktiga. Städning och storstädning av stabs- och t'örvaltningslokaler m.m. bör alltjämt utföras av särskilt anställd personal. För övrigt städningsarbete av civil natur, särskilt golvvården och yttre renhållning, föreslås vid varje förband en s. k. kasernvårdsgrupp. Antalet anställda kan variera efter förbandens storlek. Det sammanlagda behovet av arbetskraft för kasernvårdsgrupperna beräknas till 390 anställda.

Det totala behovet av handräckningsvärnpliktiga

Det totala behovet av handräckningsvärnpliktiga med sex månaders produktionsskede för de föreslagna stödfunktionerna beräknas till 4 636, varav 1 226 för kontorsfunktionen, ] 359 för transportfunktionen. 1 040 för dukningsfunktionen, 573 för säkerhetstjänst på skjutfält samt 438 för vakttjänst. Enligt utredningen måste man emellertid även räkna med reservstyrka om genomsnittligt 20 % för sjukdom, ledighet m. m. Total- behovet uppgår då till avrundat 5 500 handräckningsvärnpliktiga. Den årliga tillgången på handräckningsvärnpliktiga under 1970-talet beräknas till ca 5 500. Tillgången täcker således istort sett det beräknade behovet av sådana värnpliktiga i de funktioner utredningen har angett.

Den lokala organisationen för administration och utbildning av handräckningsvärnpliktiga enligt alternativ II

Utredningens förslag till principorganisation av kasernenheterna enligt alternativ II är utformat med tanke på att den föreslagna allmänmilitära utbildningen av de handräckningsvärnpliktiga ställer ökade krav på befälet vid kasernkompanierna. Ökade krav ställs även på befälet på utbildningskompanierna till följd av den t'örsöksvisa avkortningen av '

Prop. l973:75 . 26

grundutbildningstiden för olika kategorier av värnpliktiga. Befäl på utbildningskompani bör därför enligt utredningen inte belastas med utbildningsansvar för handräckningsvärnpliktiga. Kasernplutonerna (mot- svarande) bör därför ombildas till kompanier.

Befälet på kasernkompani föreslås bestå av kompanichef, adjutant och befäl för allmänmilitär utbildning. På befattningen som kompaniadjutant bör i princip placeras en äldre plutonsofficer i stället för nuvarande kompaniofficer. Denne bör i stället som regel placeras som plutonchef och leda den allmänmilitära utbildningen vid kompaniet. Till hans förfogande bör som instruktör ställas en plutonsofficer.

Den skisserade organisationen vid arme'n bör tillämpas även inom kustartilleriet. Efter viss omfördelning av arbetsuppgifterna mellan nuva- rande befäl vid kasernenheterna beräknas nya tjänster för befäl för den föreslagna allmänmilitära utbildningen vid kustartilleriet inte behövas.

Vid flottan, där den allmänmilitära utbildningen av samtliga värnplik- tiga bedrivs centralt, kan behovet av befäl för den allmänmilitära utbildningen enligt utredningen begränsas till tjänster för en kompaniof— ficer och tre plutonsofficerare. Frågan om behov av nya tjänster kan emellertid också bli beroende av resultatet av marinens befälsutrednings arbete.

I övrigt föreslås att nuvarande organisation av kasernenheterna vid flottan och flygvapnet i stort sett behålls oförändrad.

På grund av de för alternativ ll föreslagna stödfunktionerna och den allmänmilitära utbildningen bör sammanlagt 59 nya tjänster för befäl inrättas.

Behov av annan anställd personal än befäl i de olika alternativen

Det totala behovet av annan anställd personal än befäl i alternativ Il beräknas till 683 heltidsanställda och 46 halvtidsanställda, vilket motsva- rar 706 helårsanställda. Av de heltidsanställda avses 57 för målmateriel— tillverkning och 390 för kasernvårdsgrupper. Övriga avses för kontors- funktionen.

Om utredningens förslag angående de militära körcentralerna i stock- holmsområdet genomförs, tillkommer i alternativ II ca 50 tjänster för anställd personal.

För alternativ I bedömer utredningen att ytterligare ca 1 900 heltids- tjänstgörande behöver anställas utöver dem som har föreslagits för alternativ II. Av dessa bör för kontorsfunktionen avses ca 500, för transportfunktionen ca 650, för dukning och säkerhetstjänst på skjutfält m. m. ca 650 samt för vakttjänst ca 100. Det totala behovet för alternativ [ bedöms sålunda motsvara ca "2 600 helårsanställda.

Övrigt

Benämningen handräckningsvärnpliktiga bör enligt utredningen inte längre användas. Om det av registreringstekniska m.fl. skäl behövs

Prop. 1973:75 27

särskild kategoribeteckning och benämning, bör det ankomma på värn- pliktsverket att i första hand ta ställning till detta.

Utredningen har även berört frågan om användning av andra värnplik- tiga än handräckningsvärnpliktiga för fredsproduktiva arbetsinsatser, nämligen de 5. k. B-delsvärnpliktiga vid främst marinen och flygvapnet. För dessa värnpliktiga som i förhållande till krigsorganisationens årliga omsättningsbehov utgör överskott ur försvarsgrenarnas värnpliktskon- tingenter föreslär utredningen en särskild översyn, eftersom dessa frågor enligt utredningens mening bör ses mot bakgrunden av behovet av värnpliktiga inom krigsmakten och totalförsvaret.

Övergångsskede

En övergång till den föreslagna allmänmilitära utbildningen samt till befattningsutbildning och stödfunktioner enligt alternativ ll bör enligt utredningen i allt väsentligt kunna äga rum fr. o. m. den 1 juli 1973.

Ekonomiska överväganden

De ekonomiska konsekvenserna av förändringarna enligt alternativen [ och II redovisas i förhållande till ett läge som betecknas som alternativ 0. Detta utgör det läge som kunde väntas råda ett genomsnittligt år under perioden 1972—1978, om de av utredningen föreslagna åtgärderna inte vidtas.

Enligt direktiven Skall utredningen lämna dels samhällsekonomiska kostnads—intäktskalkyler, dels kalkyler avseende statsfinansiella inkoms- ter och utgifter. I sina kalkyler har utredningen utgått från att nuvarande bestämmelser och former för utnyttjande av värnpliktiga i huvudsak skall fortsätta att gälla. Därutöver har endast verkningarna av de föreslagna alternativa förändringarna beaktats.

Utredningens kalkyler grundas genomgående på pris- och löneläget i februari 1971. De innehåller fyra slag av termer eller huvudled, nämligen antalet tjänstgöringsdagar. försvarets värnpliktsutgifter, de värnpliktigas civila alternativinkomster med därav uppkommande statliga och kommu- nala skatteintäkter och inkomster till ATP-fonder samt kostnader för anställd personal. De samhällsekonomiska verkningarna hänger främst samman med att en övergång från alternativ 0 till alternativ Il frigör arbetskraft motsvarande ca 1780 man per år som tillförs den civila" arbetsmarknaden. Motsvarande civila arbetskraftsökning vid övergång från alternativ II till alternativ I blir ca 1 310 man.

Från fjärde huvudtitelns synpunkt uppkommer en kostnadsökning med ca 23 milj. kr. vid övergång från alternativ 0 till alternativ I och ca 5 milj. kr. vid övergång från alternativ 0 till alternativ II. 5 t a t s f i n a n sie l lt sett uppkommer däremot en nettoinkomst med ca 8 milj. kr. vid övergång från alternativ 0 till alternativ 1 samt ca 9 milj. kr. vid övergång från alternativ 0 till alternativ II.

För d e n 0 f f e n t lig a s e k to r n tillkommer därutöver kommun-

Prop. 1973:75 28

finansiella nettoinkomster samt inkomster till ATP-fonder, vilket sam— manlagt för den offentliga sektorn ger ett överskott med ca 70 milj. kr. vid övergång från alternativ 0 till alternativ I och ca 37 milj. kr. vid övergång från alternativ 0 till alternativ [I.

Den samhällsekonomiska kalkylen, som omfattar in- besparade värnpliktskostnader och intäkter genom de värnpliktigas civila sysselsättning minus kostnader för anställd personal, utvisar en nettoin- täkt om ca 109 milj. kr. vid övergång från alternativ 0 till alternativ 1 och ca 61 milj. kr. vid övergång från alternativ 0 till alternativ 11.

Om man i kalkylerna tar med de tjänster som blir en följd av utredningens förslag beträffande de militära körcentralerna i stockholms- området, ökas fjärde huvudtitelns kostnader med ca 1,6 milj. kr. vid övergång till alternativ Il. Den statsfinansiella och den samhällsekono- miska nettoinkomsten minskar däremot i båda fallen med ca 1,6 milj. kr.

Remissyttrandena

[ det följande lämnas endast en kortfattad redogörelse för det väsentligaste i remissinstansernas yttranden beträffande vissa huvudpunk- tcr i utredningens förslag. De synpunkter som redovisas beträffande grundutbildningens längd, omgångsindelningen, funktionerna och kost- naderna avser utredningens alternativ [1 och omfattar därvidlag endast remissinstansernas ställningstaganden i den mån dessa avviker från utred- ningens förslag.

Allmänna omdömen

Överbefälhavaren anser mot bakgrund av den ekonomiska situationen för försvaret att utredningens förslag inte kan läggas till grund för en ändring av handräckningstjänsten. Chefen för armén avvisar utredningens huvudtanke och förordar en modifiering av användningen m.m. av handräckningsvärnpliktiga. Höjda tjänstbarhetskrav begränsar också en- ligt arméchefen möjligheterna att ta tillvara de handräckningsvärnplik— tigas civila kvalifikationer i-försvarets tjänst. Handräckningsvärnpliktiga bör därför behållas i alla funktioner som direkt och indirekt stöder utbildningsverksamheten. Däremot ställer arméchefen sig positiv till några av utredningens delförslag.

Värnpliktsverket anför att utvecklingen under de senaste åren tyder på minskad tillgång på handräckningsvärnpliktiga i förhållande till behoven. Tillgången blir otillräcklig om tjänstbarhetskraven höjs. Verket avstyrker därför utredningens förslag i föreliggande omfattning, vilket dock inte innebär att verket avstyrker vissa delåtgärder. Försvarets sjukvårdsstyrelse anser att utredningens förslag delvis rubbar förutsättningarna för hittills- varande kravsättning för uttagning av personal och att förslagen kräver ett nytt befattningsanalysarbete.

Övriga remissmyndigheter, bland dem cheferna för marinen och flygvapnet, civilförsvarsstyrelsen, försvarets rationaliseringsinstitut, riks-

Prop. l973:75 29

revisionsverket, LO, SR, TCO-S och Sveriges socialdemokratiska ung- domsförbund ställer sig positiva till förslagen enligt alternativ 1]. På längre sikt bör dock alternativ 1 genomföras anser bl. a. civilförsvarssty- relsen, riksrevisionsverket, arbetsmarknadsstyrelsen, LO och Sveriges so- cialdemokratiska ungdomsförbund. '

Grundutbildningens längd

Överbefälhavaren anser att den föreslagna totala grundutbildningstiden är för kort och att den allmänmilitära utbildningen är för omfattande för behovet. Chefen för armén delar överbefälhavarens uppfattning men föreslår att utbildningstiden försöksvis avkortas med en månad under utbildningsåret 1972/73 och till 324 dagar från utbildningsåret 1974/75.

Omgångsindelningen

Överbefälhavaren anser att de handräckningsvärnpliktiga liksom hittills bör tjänstgöra i en omgång per år. Chefen för armén föreslår två omgångar, vilket också chefen för marinen gör för kustartilleriets del.

Funktionema

Överbefälhavaren anser att kontors- och transportfunktioncrna bör behållas i sin nuvarande utformning och att kasernvårdsfunktionen bör prövas ytterligare. Chefen för armén delar denna uppfattning i fråga om kontors— och kasernvärdsfunktionerna. Chefen för marinen biträder i princip den föreslagna utformningen av kontorsfunktionen men anser att en ökning av antalet handräckningsvärnpliktiga är nödvändig på batal- jons— och kompaniexpeditioner. Civila bilförare bör enligt marinchefen behållas i de marina körcentralerna och kompletteras med värnpliktiga bilförare som främst bör avses för transporter med lätta fordon. Chefen för marinen är f. 11. inte beredd att ta slutlig ställning till den föreslagna kasernvärdsfunktionen.

SR anser det angeläget att kontorsfunktionen behålls oförändrad men med ökat antal handräckningsvärnpliktiga särskilt på kompaniexpeditio- nerna. Vakttjänsten vid förbanden bör enligt förbundet i första hand skötas av handräckningsvärnpliktiga.

Försvarets civila tjänstemannaförbund hävdar att civilanställd personal bör anlitas för verksamheten inom transportfunktionen. Plutansofficers- förbundet anser att handräckningsvärnpliktiga bör disponeras för vakt- tjänsten i sin helhet. Militära tjänstgöringsåldersufredningen uttalar sig för en ökad användning av civilmilitär och militär personal för utbild- ningsverksamheten och stödfunktionerna.

Prop. l973:75 30

Kostnader

Överbefälhavaren, försvarsgrenscheferna och försvarets rationaliserings- institut anser att kostnaderna för att genomföra förslaget blir väsentligt högre än utredningen har räknat med.

Departementschefen

Med stöd av värnpliktslagen (1941 :967, omtryckt l969:378) har Kungl. Maj:t i juni 1966 meddelat provisoriska bestämmelser om värn- pliktsutbildningen och därvid bl. a. fastställt hur lång utbildning olika värnpliktskategorier skall ha. För värnpliktiga i handräckningstjänst gäller enligt bestämmelserna följande utbildningstider ifråga om grund- och repetitionsutbildning. Handräc:kningsvärnpliktiga fullgör vid a r m én och k u sta r t il ! e rie t en grundutbildning om 300 dagar samt fem krigsförbandsövningar, var och en om 18 dagar, vid flottan en grundutbildning om 320 dagar samt fyra krigsförbandsövningar, var och en om 18 dagar samt vid fl y g v 3 p n et en grundutbildning om 364 dagar samt två krigsförbandsövningar om vardera 15 dagar. Tjänstgörings- skyldigheten uppgår således vid samtliga försvarsgrenar till ca 390 dagar. Krigsförbandsövningarna fullgörs ofta i direkt anslutning till grundutbild- ningen.

Inom ramen för nu pågående försöksverksamhet med modifierad grundutbildning för värnpliktiga (prop. 1972175) har jag emellertid i enlighet med Kungl. Maj:ts bemyndigande i november och december 1972 beslutat om viss försöksvis avkortning av grundutbildningen för värnpliktiga i handräckningstjänst. Försöksvis omfattar därför grundut- bildningen för handräckningsvärnpliktiga fr. o. m. utbildningsåret 1972/73 vid armén 230 dagar, vid flottan 306 dagar, vid kustartilleriet 235 dagar och vid flygvapnet 332 dagar. Repetitionsutbildningen omfat- tar oförändrat antal dagar. Försöksverksamheten innebär vidare att två utbildningsomgångar, en med vår- och en med sommarinryckning, har införts för handräckningsvärnpliktiga vid armén och kustartilleriet. För- delningen av värnpliktiga på dessa omgångar skall ske med hänsyn till deras civila studier.

Jag vill inledningsvis också erinra om vissa andra förändringar som har skett i fråga om utnyttjande och utbildning av handräckningsvämpliktiga. ] enlighet med riksdagens beslut är 1969 i fråga om förslag rörande vissa personal- och driftfrågor vid militära matinrättningar och mässar (prop. 196911 bil. 6, SU 196914, rskr 196914) har Kungl. Maj:t i februari 1970 ' föreskrivit att handräckningsvärnpliktiga som är avsedda för tjänstgöring i matinrättningar fr. o. "m. den 1 juli 1970, med vissa undantag, skall bytas ut mot ekonomibiträden. Genom beslut i oktober 1970 har Kungl. Maj:t vidare föresk rivit att handräckningsvärnpliktiga fr. 0. m. den 1 juli 1971 i princip inte längre får disponeras för tjänstgöring på militära mässar.

Jag vill i detta sammanhang vidare anmäla att Kungl. Maj:t har meddelat bestämmelser om att värnpliktig under krigsförbandsövning som

Prop. 1973175 31

fullgörs i direkt anslutning till grundutbildning skall erhålla fri resa en gång för varje hel tjänstgöringsperiod om 30 dagar som inkallelsen avser. Tidigare fick den värnpliktige en fri resa för varje period om 60 dagar. Denna utvidgning av rätten till fri resa kommer särskilt de handräcknings- värnpliktiga till del eftersom de, som jag tidigare har nämnt, i regel fullgör sina krigsförbandsövningar i direkt anslutning till grundutbild- ningen. Jag avser att i annat sammanhang föreslå Kungl. Maj:t erforderlig ändring i värnpliktsavlöningskungörelsen (l970:676).

Utredningen om handräckningsvärnpliktiga lämnar i sitt slutbetänkan- de om handräckningstjänst i försvaret förslag enligt de alternativ (alter- nativ [ och II) som i direktiven har angetts för utbildning m.m. av värnpliktiga med begränsad militär användbarhet. För alternativ [ förut- sätts enbart allmänmilitär utbildning och för alternativ Il allmänmilitär utbildning och viss tid för fredsproduktiv tjänstgöring.

Utredningen framhåller att avsikten med utbildningen av värnpliktiga — vare sig de har full militär användbarhet eller inte — bör vara att ge dem en utbildning som är anpassad efter användbarheten. Det är också enligt utredningen principiellt oförenligt med värnpliktstanken att till- försäkra försvarets fredsorganisation viss tillgång på arbetskraft med stöd av värnpliktslagen.

I fråga om den allmänmilitära utbildningen anser utredningen att värnpliktiga med begränsad militär användbarhet i både alternativ 1 och II bör få en militär utbildning som i huvudsak svarar mot den för krigsmakten enhetliga allmänmilitära utbildning som övriga värnpliktiga genomgår. Härav följer att högre krav i fysiskt och psykiskt hänseende måste ställas på de värnpliktiga som vid inskrivningen tas ut till handräck- ningstjänst men även på dem som senare grupperas om till sådan tjänst. De värnpliktiga som inte. uppfyller de högre ställda kraven bör enligt utredningen frikallas från värnpliktstjänstgöring. De högre kraven medför i sin tur att tillgången på handräckningsvärnpliktiga begränsas. Utred- ningen räknar med att den årliga tillgången på handräckningsvärnpliktiga genom de höjda kraven kommer att minska från ca 7 000 till 4 200 i alternativ 1 och 5 500i alternativ 11.

För alternativ ll föreslår utredningen att tjänstgöringstiden avkortas så att handräckningsvärnpliktiga inte behöver tjänstgöra längre tid än värnpliktiga i kategori G inom armén och kustartilleriet. Tjänstgöringen efter allmänmilitär utbildning föreslås omfatta utbildning för befattningi fredsproduktionen under ca en vecka och en produktionstid om sex månader.

Med en på detta sätt utformad tjänstgöring krävs två handräcknings- värnpliktiga för en helårsinsats i produktivt hänseende, medan det f.n. bara behövs en. Eftersom tillgången under året på värnpliktiga ihand- räckningstjänst sålunda blir väsentligt mindre, föreslår utredningen att antalet funktioner för handräckningsvärnpliktiga begränsas. Funktioner- na bör enligt utredningen i första hand syfta till att direkt understödja fredsförbandens utbildningsverksamhct och omfatta främst kontorsfunk- tionen, transportfunktionen, dukningsfunktionen, säkerhetstjänst på

Prop. 1973:75 32

skjutfält och under viss del av året även vaktfunktionen. Med duknings- funktionen avses förberedelser för övningar m. m. för övriga värnpliktiga. Härutöver föreslås att handräckningsvärnpliktiga används för arbetsinsat- ser i anslutning till repetitionsutbildningsverksamheten. För alternativ II beräknas med hänsyn till föreslagna begränsningar av de handräcknings- värnpliktigas funktioner behovet av ytterligare personal till 706 helårs- anstållda. Dessutom beräknas 59 nya tjänster för befäl.

Eftersom värnpliktiga i alternativ | inte skall fullgöra någon tjänstgö- ring utöver tiden för den allmänmilitära utbildningen frånsett en kortare eventuell befattningsutbildning för uppgifter inom totalförsvaret, måste personal anställas för samtliga de arbetsuppgifler som annars åligger handräckningsvärnpliktiga. Utredningen bedömer att behovet av sådan personal motsvarar ca 2 600 helårsanställda.

Jag delar utredningens principiella uppfattning att syftet med utbild- ningen av värnpliktiga — vare sig de har full militär användbarhet eller inte — bör vara att ge dem en utbildning som är anpassad efter deras användbarhet, så att de allt efter sin förmåga kan delta i landets försvar. Jag delar också den principiella uppfattningen att försvarets fredsorga- nisation inte bör tillförsäkras arbetskraft för uppgifter av företrädesvis civil natur med stöd av värnpliktslag m.m. Denna uppfattning har jag tidigare framfört bl. a. i anslutning till behandlingen av utredningens för- slag om vissa personal- och driftfrågor vid militära matinrättningar och mässar (prop. 1969zl bil. 6. SU 196914, rskr 196924).

Frågan om utbildning m.m. av värnpliktiga i handräckningstjänst hänger emellertid enligt min mening samman med den nyligen påbörjade utredningen rörande värnpliktigas utbildning och utnyttjande m.m. (1972 års värnpliktsutredning). Resultatet av denna utredning och av den försöksvis avkortade grundutbildningstiden för olika kategorier av värn- pliktiga kan väntas påverka ctt ställningstagande till förslagen om de handräckningsvärnpliktigas utbildning och tjänstgöring. Likaså kan resul- tatet av kommande fredsorganisatoriska förändringar skapa vissa ändrade förutsättningar. Jag är därför inte nu beredd att ta ställning till utred- ningens förslag och vill heller inte nu förorda något av de föreslagna alternativen för utnyttjande av handräckningsvärnpliktiga.

Jag vill dock förorda att de handräckningsvärnpliktiga inom ramen för nuvarande organisation och kostnader för utbildning m.m. i ökad utsträckning tilldelas arbetsuppgifter som är anpassade efter deras an- vändbarhet. Tillgängliga handräckningsvärnpliktiga bör därför fördelas om till mera kvalificerade uppgifter. Jag avser härvid de funktioner som direkt understöder grundutbildningsförbanden och repetitionsutbild- ningsverksamheten. Handräckningsvärnpliktiga bör alltså i ökad utsträck- ning biträda inom utbildningsverksamheten och säkerlictstjänsten på skjutfält, ] detta sammanhang vill jag vidare understryka att de handräck- ningsvärnpliktigas nuvarande militära utbildning måste ges erforderligt utrymme inom ramen för den t.otala tjänstgöringen.

I syfte att rationalisera verksamheten finncrjag det vidare i likhet med

Prop. 197375 33

utredningen fördelaktigt att på längre sikt föra samman likartade funktio- ner vid förband inom eller i närheten av en och samma garnisonsort. En sammanslagning enligt utredningens förslag av främst körcentraler och målmaterieltillvcrkning torde vara rationell. Det förefaller mig också lämpligt att vissa delar av de handräckningsvärnpliktigas befattningsut- bildning förs samman garnisonsvis. Likaså finner jag att kasernvårdsgrupper bör kunna bildas på sikt. En begränsning av antalet handräckningsvärnplik- tiga för uppgifter i främst kontorsfunktionen i högre staber bör vidare eftersträvas.

Jag delar också utredningens uppfattning att användningen av de 5. k. B—delsvärnpliktiga bör ses över. Jag vill dock härvidlag hänvisa till att denna fråga kommer att behandlas av 1972 års värnpliktsutredning.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t bereder riksdagen tillfälle

att avge yttrande över vad jag har anfört om handräckningstjänst i försvaret.

Prop. 1973275 34

Gemensam militär tyg- och intendenturförvaltningskår

Inledning

Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande tillkallade jag i juni 1968 sakkunniga1 med uppdrag att utreda vissa personalfrågor inom tyg- och intendenturmaterielförvaltningsområdet m.m. Kungl. Maj:t utvidgade i november 1972 utredningens uppdrag att omfatta även civil-, sjukvårds- och fortifikationsförvaltningsområdena. Utredningen som antog benäm- ningen 1968 års personalkategoriutredning avlämnade ijanuari 1972 delbetänkandet (SOU 197223) Personal för tyg- och intendenturförvalt- ning.

Efter remiss har yttranden över betänkandet avgetts av överbefälhava- ren, chefen för armén, chefen för marinen, chefen för flygvapnet, försvarets civilförvaltning, försvarets sjukvårdsstyrelse, fortifikationsför- valtningen, försvarets materielverk, försvarets forskningsanstalt, försva- rets rationaliseringsinstitut, militära tjänstgöringsåldersutredningen, ma- rinens befälsutredning, krigsmaktens förvaltningsutbildningsutredning, ledningsgruppen för fortsatt utveckling av försvarets planerings— och programbudgetsystem, Statstjänstemännens riksförbund (SR), Sve-riges akademikers centralorganisation (SACO), Tjänstemännens centralorga— nisations statstjänstemannasektion (TCO-S) samt Statsverkens ingenjörs- förbund.

I uppdraget för utredningen ingår bl. a. att se över principerna för sammansättningen av förvaltningspersonalen inom angivna förvaltnings- områden. I det avgivna betänkandet, som i huvudsak behandlar principer för utnyttjandet av olika personalkatcgorier inom intendentur— och tygförvaltningsfunktionen i central instans, behandlas dels vissa personal- kategori- och kårfrågor samt frågor rörande personalkåradministration, dels principerna för personalsammansättningen i försvarets materielverk. I ett kommande betänkande, som väntas senare under innevarande år, avser utredningen att behandla bl.a. personalsammansättningen inom tyg— och intendenturförvaltningsområdena på regional och lokal nivå.

I det nu avlämnade betänkandet analyserar utredningen beträffande personalkategorifrågor behovet av den civilmilitära tekniska personalka- tegorin inom tygförvaltningsornrådet. I vad avser personalkårfrågor bc— handlar utredningen frågan om för försvaret gemensamma eller försvars- grensvisa militära och civilmilitära kårer för personal i teknisk tjänst bör bildas. Utredningen tar därvid särskilt upp frågan om att bilda en gemensam militär kår för tyg- och intendenturförvaltningspersonal. Vida-

1 F. cl. överdirektören Curt Curtman, ordförande, överdirektören Folke Skoglund och expeditionschefcn Rune Blomqvist, vilken den 14 april 1971 ersatts av generaldirektörcn Lars Ljunggren

Prop. I973:75 35

re behandlar utredningen frågan om hur personaladministrationen för här berörd militär och civilmilitär personal bör organiseras.

I fråga om materielverket behandlar utredningen främst frågan om hur tillgången på militärt miljökunnande skall säkerställas i verket och den därmed sammanhängande frågan om hur verkets tjänster i princip skall fördelas mellan de tre personalkategorierna — civil, civilmilitär och militär personal.

Utredningens förslag är i huvudsak av sådan art att det ankommer på Kungl. Maj:t att fatta beslut med anledning av förslagen. Med hänsyn till att 1966 års riksdag (prop. 19662109, SU 1966289, rskr 19661204) fattade beslut om bildandet av försvarets intendenturkår bör dock lämpligen utredningens förslag om att bilda en gemensam militär kår för tyg- och intendenturförvaltningspersonal anmälas för riksdagen. Ett förslag om förändringar beträffande vissa chefstjänster bör dock under- ställas riksdagens prövning.

Nuvarande organisation

Den militära personalen för tyg— och intendenturförvaltning ingåri flera olika personalkårer.

Av den personal som är avsedd för intendenturförvaltning tillhör regementsofficerarna försvarets intendenturkår och kompaniofficerarna inom armén intendenturkåren, medan kompaniofficerarna inom marinen och flygvapnet ingår i flottans och kustartilleriets kompaniofficerskårer resp. bland flygvapnets övriga kompaniofficerare.

Den personal som är avsedd för tygförvaltning utgörs inom armén av regementsofficerare i tekniska stabskåren samt regements- och kompani- officerare i fälttygkåren. För tygförvaltningsverksamhet utbildade rege- ments— och kompaniofficerare inom marinen ingår i flottans och kustar- tilleriets regements— resp. kompaniofficerskårer. Inom flygvapnet finns för tygförvaltning endast ett fåtal regements- och kompaniofficerare. Dessa ingår bland flygvapnets övriga regements- och kompaniofficerare.

Utredningens förslag

Enligt utredningen innefattar begreppet förvaltning en mängd verksam— heter. Man kan sålunda tala om tekniska förvaltningsåtgärder i samband med materielens anskaffning, modifiering, renovering och verkstadsmässi- ga underhåll. Andra förvaltningsåtgärder är inriktade på att redovisa, förvara och underhålla materiel i förråd och att tillhandahålla det materielbestånd som har anskafi'ats för krigsmaktens behov. Denna förvaltningsverksamhet som alltså är inriktad på det redan anskaffade materielbeständet kallar utredningen beståndsförvaltning. Utredningen konstaterar att sådan verksamhet bör skötas av miljökunnig personal som är utbildad i förvaltnings— och ekonomifrågor.

Utredningen framhåller att de skiljaktigheter i fråga om förvaltnings— förfaranden och rutiner inom tyg- och intendenturförvaltningstjänsten i

Prop. l973:75 36

central instans som tidigare har funnits vid de försvarsgrensvis organisera— de centrala ämbetsverken utjämnas alltmer, bl. a. genom tillkomsten av försvarets materielverk. Dessa förändringar skapar på sikt förutsättningar för en gemensam grundsyn på tyg- och intendenturförvaltningen inom krigsmaktens olika nivåer, varigenom det blir möjligt att åstadkomma även en allmän samordning av förvaltningsrutiner m.m. mellan tyg— och intendenturförvaltningstjänst.

Härtill kommer att det under de senaste fem åren i samband med införandet av försvarets nya planerings- och budgeteringssystem har genomförts flera försök i lägre regional och lokal instans med att samordna tyg— och intendenturförvaltningsfunktionerna i en organisato- risk enhet. Därvid har kunnat konstateras att försöksorganisationerna i stort sett har visat sig vara ändamålsenliga.

Utvecklingen i central instans och pågående försök m.m. i regional och lokal instans pekar enligt utredningen entydigt mot att stora fördelar skulle vinnas genom en samordning av beståndsförvaltningen inom samtliga instanser och försvarsgrenar. Denna samordning skapar i sin tur förutsättningar för en gemensam och i möjligaste mån likartad utbildning av krigsmaktens förvaltningspersonal.

För en sammanslagning av personalkårer krävs enligt utredningen att någon eller helst flera av följande förutsättningar föreligger. Personalen skall vara sysselsatt med likartad verksamhet, arbeta inom ett gemensamt materielområde och ha likartad utbildning. Vidare skall likartade krav på miljöerfarenhet föreligga. Dessutom bör flertalet befattningar vara knut- na till en gemensam organisation och ett flertal arbetsuppgifter kunna utföras av personal från de berörda kårerna.

Utredningen konstaterar att de flesta av dessa krav är uppfyllda beträffande de militära personalgrupper som inom krigsmakten sysslar med beståndsförvaltning. Utredningen föreslår därför att en gemensam militär tyg- och intendenturförvaltningskår för krigsmakten bildas. Med hänsyn till de åtgärder som redan har vidtagits för att integrera dessa förvaltningsområden anser utredningen att frågan om att bilda den gemensamma kåren kräver en snar lösning. Den nya kåren föreslås bli benämnd försvarets intendentkår.

Utredningen föreslår att intendentkåren bildas i två steg. Det första steget omfattar en sammanslagning av försvarets intendenturkår och fälttygkåren inom armén till en kår. I försvarets intendenturkår innefat- tas då även krigsmaktens samtliga kompaniofficerare i intendentur— och sjukvårdsförrådstjänst samt i kassatjänst. Det andra steget innebär att den nya intendentkåren kompletteras med den ytterligare personal som svarar för beståndsförvaltning av tyg- och intendenturmateriel inom marinen och flygvapnet.

Beträffande administrationen av den nya intendentkåren föreslår utredningen att kåren underställs överbefälhavaren och att en särskild personalkårstab organiseras under ledning av en personalkårchef.

Prop. l973:75 37

Remissyttrandena

Överbefälhavaren, chefen för armén, försvarets sjukvårdsstyrelse, för- svarets rationaliseringsinstitut och krigsmaktens förvaltningsutbildnings— utredning tillstyrker utredningens förslag att föra samman berörda personalgrupper till en gemensam intendentkår. Enligt överbefälhavaren är förslaget ett nödvändigt led i arbetet på att centralt, regionalt och lokalt rationalisera förvaltningsverksamheten. Både överbefälhavaren och chefen för armén anser att genomförandet av förslaget ger möjligheter till besparingar. Försvarets rationaliseringsinstitut anser att utvecklingsmöj- ligheterna för personalen inom den föreslagna nya kåren närmare bör belysas.

Överbefälhavaren och chefen för armén anser att försvarets intendent- kår bör underställas en försvarsgrenschef. Försvarets rationaliseringsin- stitut anser att kåren åtminstone tills vidare kan underställas överbefäl- havaren. SR anför att om en sammanslagning kommer till stånd bör den nya kåren bli permanent underställd överbefälhavaren.

Överbefälhavaren anför att bildandet av den gemensamma intendent- kåren kräver avsevärd tid. Beslut bör därför fattas snarast och genomfö- randet påbörjas tidigt i syfte att bl. &. uppnå nödvändiga besparingar.

Krigsmaktens förvaltningsutbila'ningsutrednin'g framhåller att en integ- rering av utbildningen för samtliga kategorier av förvaltningspersonal bör underlättas, om tyg- och intendenturförvaltningspersonalen förs samman till en kår. Möjligheterna till en rationellare förvaltningsutbild- ning bör därvid öka. Utredningen förutsätter att en samordning av utbildningen skall ske- snarast och inte fördröjas i avvaktan på nästa delbetänkande från personalkategoriutredningcn. De försök med viss integrering av tyg- och intendenturutbildning som intendenturförvalt— ningsskolan och tygförvaltningsskolan redan har påbörjat avser utred- ningen att följa upp som ett naturligt led i sitt arbete.

TCO-S tillstyrker på grundval av yttrande från Kompaniofficersförbun- det att försvarets intendentkår bildas genom att försvarets intendenturkår och fälttygkåren slås samman men anser att underlag saknas för att nu ta ställning till huruvida den personal inom marinen och flygvapnet som syss- lar med beständsförvaltning av tygmateriel skall ingå i den nya kåren.

Försvarets materielverk anser att en integrering av tyg- och intenden- turförvaltningstjänsten inte med nödvändighet behöver medföra att intendentur- och fälttygkårerna slås samman till en kår. Materielverket föreslår att konsekvenserna av en sådan sammanslagning behandlas först efter det att utredningen har avgett nästa betänkande.

SR anser att beslut om sammanslagning bör anstå tills bättre underlag föreligger.

Chefen för marinen, chefen för flygvapnet och SACO delar inte uppfattningen att försvarets intendentkår bör komma till stånd. Chefen för marinen anser att nuvarande kårstrukturcr väl fyller sina uppgifter och att föreslagna åtgärder skulle innebära en inte önskad kårsplittring. Vidare skulle bildandet av intendentkåren medföra mindre enhetlighet

Prop. 1973:75 38

inom det egentliga arbetsområdet, nämligen att skapa och vidmakthålla krigsförband. Därtill kommer att oenhetliga lydnads- och ansvarsförhål- landen skulle uppstå. Chefen för flygvapnet, som anser att flertalet kända faktorer talar mot en sammanslagning av intendentur- och tygförvalt- ningstjänsten, bedömer att det föreligger en betydande risk för att kravet på enhetlighet i en sammanslagen kår skulle komma i konflikt med det betydelsefullare kravet på ändamålsenlighet.

Marinens befälsutredning anser att den personal inom marinen som sysslar med beståndsförvaltning av tygmateriel inte bör ingå i en eventuell gemensam intendentkår.

Departementschefen

lntegrations— och rationaliseringssträvandena inom försvaret har under en följd av år tagit sig konkreta uttryck bl. a. i organisationsförändringar. Jag kan som exempel på detta nämna bildandet av integrerade militärom- rådesstaber, av den för krigsmakten gemensamma intendenturkåren och av försvarets materielverk. Som jag tidigare har anfört under avsnittet Krigsmaktens organisation i lägre regional instans m.m. i det föregående avses enheterna för tyg- och intendenturförvaltning inom vissa av arméns lägre regionala och lokala myndigheter fr.o.m. den 1 juli 1973 bli sammanförda till integrerade förvaltningsenheter, vilket innebär bl. a. gemensam förrådshållning av tyg- och intendenturmateriel. Jag avser vidare inom kort föreslå Kungl. Maj :i: att krigsmaktens samtliga kompanioffice- rare i intendentur- och sjukvårdsförrådstjänst samt i kassatjänst fr. o. m. den 1 juli 1973 skall ingå i försvarets intendenturkår (jfr prop. l967:110, SU l967:lO'2, rskr 1967 :250).

Mot bakgrund av det anförda anser jag att personalkategoriutred- ningens förslag att bilda en för krigsmakten gemensam militär personal- kår för tyg- och intendenturförvaltning, benämnd försvarets intendent- kår, utgör ett logiskt led i integrations— och rationaliseringssträvandena.

Jag har för avsikt att föreslå Kungl. Maj:t att intendentkåren organiseras fr. o.-m. den 1 oktober 1973 genom att nuvarande försvarets intendenturkår och fälttygkåren inom armén slås samman. [ intendent— kåren bör framdeles ingå även ytterligare personal med huvuduppgift att svara för s. k. beståndsförvaltning av tyg- och intendenturmateriel inom marinen och flygvapnet. Denna förvaltning omfattar förvaltningsåtgärder som är inriktade på redovisning, förvaring och underhåll av materiel i förråd och tillhandahållande av krigsmaktens redan anskaffade materiel- bestånd. [ likhet med utredningen anser jag att den nya kåren tills vidare bör underställas överbefälhavaren och ha egen personaladministration under ledning av en personalkårchef. En sammanslagning av detta slag gör det enligt min mening angeläget att också utbildningen inom tyg- och intendenturförvaltningsområdena ytterligare samordnas.

Jag.kan i och för sig förstå de skäl som har föranlett chefen för marinen och chefen för flygvapnet att från sina utgångspunkter framföra

Prop. 1973175 39

invändningar mot en gemensam kär. Tänkbara olägenheter bör dock kunna minskas genom åtgärder, som tillgodoser marinens och flygvapnets särart. Jag anser för egen del att de sammantagna fördelarna med en gemensam kår är så stora att de bör tillmätas avgörande betydelse och att förslaget därför bör genomföras

Under hänvisning till den tillämnade kårsammanslagningen bör de nuvarande två tjänsterna i Co 2 som chef för försvarets intendenturkår och chef för fälttygkåren dras in och en tjänst som personalkårchef för försvarets intendentkår i Co 2 inrättas.

Jag hemställer att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att bemyndiga Kungl. Maj:t att inrätta en tjänst som personalkårchef

för försvarets intendentkår i Co 2.

Prop. 197375 40

Anslagsfrågor

I prop. 197321 (bil. 6) har vissa anslag inom försvarsdepartementets verksamhetsområde tagits upp med beräknade belopp. Dessa anslag anmäls i det följande. Storleken av preliminärt beräknade belopp och slutligt begärda anslag framgår av följande sammanställning

Anslag Belopp Prel. beräknat Slutligt beräknat

Arméförband: Materielanskaffning 536 900 000 536 900 000 Marinförband: Matericlanskaffning 364 000 000 364 000 000 Flygvapenförband: Materiel-

anskaffning 880 128 000 879 828 000 Flygvapenförband: Forskning och

utveckling 391 600 000 391 600 000 Försvarets sjukvårdsstyrelse 14 100 000 14 200 000 Fortifikationsförvaltningen 37 810 000 38 010 000 Försvarets forskningsanstalt 111 000 000 111 000 000 Militärpsykologiska institutet 2 750 000 2 750 000 Bidrag till regionmusiken 15 220 000 15 220 000

DRIFTBUDGETEN Fjärde huvudtiteln B Arméförband

B 2. Arméförband: Materielanskaffning

1972/73 Anslag 551 000 000 1973/74 Förslag 536 900000

Verksamheten under anslaget omfattar sådant materielunderhåll som inte är en direkt följd av materielens förrådshållning eller utbildning och övningar vid förbanden, anskaffning av alla förnödenheter för krigsorga- nisationens utrustnings- och ersättningsbehov samt anskaffning av viss materiel för fredsbruk.

Verksamheten under anslaget inriktas med beställningsbemyndigan- den, medan takten i beställningsverksamheten bestäms av medelstilldel- ningen. Bemyndigandeskulden under de delar av äldre anslag, som motsvarar nuvarande anslag, var den 30 juni 1972 626 893 000 kr. För budgetåret 1972/73 har riksdagen lämnat ett beställningsbemyndigande om 700 milj. kr. och anvisat ett anslag av 551 milj. kr. Den på detta sätt beräknade bemyndigandeskulden den 30 juni 1973 blir (626 893 000 + 700 000 000 — 551 000 000) 775 893 000 kr.

Prop. 1973175 41 Beställningsbem_vndiganden och betalningsmedel (I OOO-tal kr.) Primiiruppdrag m. m. 1972/73 1973/74

Chefen för Dep.chefen armén

Bem. Bet. Bem. Bet. Bem. Bet.

Arméförband: Centralt vidtaget materielunderhåll m. m. (utom av viss sjukvårdsmateriel) för delprogrammcn 1*'ördelningsförband m. m. (10121) 32 000 17 500 31 600 lnfanteribrigad m.m. (10221) 4 000 3 300 5 400 Norrlandsbrigad m.m. (10321) 5 000 1 300 1 600 Pansarbrigad m. m. (10421) 13 000 5 000 11 100 Centrala och högre regionala

lednings- och underhålls- 70 000 69 200 71 300 förband (10521) 7 000 1 900 1 500 Lokalförsvarsförband (10621) 12 000 3 800 5 000 Gemensamma produktionsrcsurser

(19921) 17 000 36 4001 15 100 Arméförband: Centralt vidtagen materielanskaffning m. m. (utom av viss sjukvårdsmateriel) för delprogrammen Fördelningsförband m. nr.

(101221) 129000 216500 157300 lnfanteribrigad m.m. (102221) 205 000 183 000 128 200 Norrlandsbrigad m. m. (103221) 58 000 51 400 28 200 Pansarbrigad m. m. (104221) 104 000 103 900 62 000 Centrala och högre regionala

lednings- och underhålls— 510 7002 926 300 559 700 förband (105221) 25 000 25 100 25 800 Lokalförsvarsförband (106221) 54 000 45 600 53 000 Hemvärnet (107221) 4 000 3 800 4 300 Gemensamma produktionsresu rser

(199221) 122 0003 272 0004 100 900 Arméförband: Centralt vidtagen materielanskat't'ning m. m. av viss sjukvårdsmateriel för delprogrammen l-"ördelningsförband m. m.

(101222) 11 260 11 360 11500 lnfanteribrigad m. m. (102222) 1 550 2 160 2 200 Norrlandsbrigad m.m. (103222) 230 550 560 Pansarbrigad m. m. (104222) 970 730 740 Centrala och högre regionala

lednings— och underhålls- 24 000 22 300 22 600 förband (105222) 2 010 810 850 1.0kalförsvarsförband (106222) 1 650 2 780 2 840 Gemensamma produktionsresu rser

(199222) 3530 3910 3910 Till Kungl. Maj:ts disposition — 20 300 — —

Summa kostnader för primärupp- .

dragen 812 200 625 000 992 800 653 600 ] 017800 653 600

Prop. 1973175 42

Primäruppdrag m.m. 1972/73 1973/74

Chefen för Dep.chefcn armén Bem. Bet. ch. Bet. Bern. Bet. Reducering på grund av över- planering —1 12 200 --74 000 —168 000 —1 16 700 —167 800 —116 700 Summa medelsbehov (anslag) — 55] 000 — 536 900 — 536 900 Summa bemyndigande-behov 700 000 — 824 800 — 850 000 —

1 I beloppet ingår 16 milj. kr. i prisregleringsbemyndiganden 2 I beloppet ingår 40 milj. kr. iprisregleringsmedel 3 1 beloppet ingår 40 milj. kr. i prisregleringsbemyndiganden 4 1 beloppet ingår 175 milj. kr. iprisregleringsbemyndiganden

Chefen för armén

Anslaget bör föras upp med 536,9 milj. kr. och ett beställningsbemyn- digande om 824,8 milj. kr. inhämtas.

Betalningsmedlen under anslaget används för att betala materiel och förnödenheter som har beställts med stöd av lämnade beställningsbemyn- diganden.

Beställningsbemyndigandena för fö r d el nin g 5 f ö r b a n d m.m. avses främst för anskaffning av tunga terrängbilar, bärbara ultrakortvågs- stationer, mobila kortvågsstationer, luftvärnsstativ för fordon samt ammunition. Vidare avses bemyndiganden för förberedelser för serietill- verkning av materiel för luftvärnsrobotbataljon 70. fortsatt renovering av luftvärnets eldledningsmateriel och en modernisering av etappsjukhusens utrustning och hälsovårdsutrustningen.

För in f a nte r i b rig ade r m.m. begärs bemyndiganden främst för anskaffning av tunga terrängbilar, bärgningsterrängbilar, bärbara ultrakortvågsstationer och ammunition. Vidare avses bemyndiganden för en modernisering av utrustningen för förbandsplatsgrupper och av hälso- vårdsutrustningen.

Beträffande n o r rl a n d :; b r i g a d e r m.m. avses beställnings- bemyndiganden främst för anskaffning av tunga terrängbilar, bärgnings- terrängbilar och ammunition samt modernisering av utrustning för förbandsplatsgrupper och av hälsovårdsutrustningen.

Beställningsbcmyndiganden för p a n s a r b r i g a d e r m. m. avses främst för anskaffning av tunga terrängbilar, bärgningsterrängbilar, bär- bara ultrakortvågsstationer, luftvärnsstativ för fordon samt ammunition. Vidare avses bemyndiganden för modernisering av utrustning för för- bandsplatsgrupper och hälsovårdsutrustningar.

För centrala och högre regionala lednings— och u n d e r h a 1 1 5 f ö r b a n d begärs beställningsbemyndiganden främst för anskaffning av tunga terrängbilar och ammunition.

Beställningsbemyndiganden för 10 k a 1 f ö r s v a r s f ö r b a n d e n

Prop. 1973175 43

avses främst för anskaffning av fasta radioanläggningar, person- och standardlastbilar och ammunition.

För gemensamma produktionsresurser begärs be- ställningsbemyndiganden främst för anskaffning av person- och standard- lastbilar samt fredstygmateriel, viss bcklädnadsmateriel för vidmakt- hållande och standardförbättring för personal under grund- och repeti- tionsutbildning samt för hemvärnspcrsonal, kaserninventarier och för- plägnadsmatcriel i samband med nybyggnader och iståndsättningsarbeten samt utrustning för vissa sjukvärdsavdelningar, tandläkarmottagningar. övningar rn. m.

Beträffande intendenturmatericl avses för s a m t 1 i g a d el p r 0- gram beställningsbemyndiganden användas för att anskaffa bekläd- nadsmateriel för såväl den löpande verksamheten som för viss täckning av väsentliga brister i krigsutrustningcn. Dessutom avses anskaffas driv- medels- och viss förplägnadsmateriel för att täcka brister i krigsutrust- ningen samt livsmedel och drivmedel för att öka mobiliseringssäkerheten och uthälligheten.

Av begärda bemyndiganden avses 191 milj. kr. för prisregle- ri n g. Beloppet har beräknats enligt följande.

a) omräkning av bemyndiganden för nya beställningar under 1973/74 från prisläge februari 1972 till prisläge februari 1974 enligt bedömd prisutveckling med 87 milj. kr.

b) omräkning av den beräknade bemyndigandeskulden den 30 juni 1973 till prisläge februari 1974 enligt bedömd prisutveckling med 104 milj. kr.

Produktions- och fackmyndigheterna

Försvarets materielverk har lämnat följande synpunkter till chefen för arme'n.

Vid ingången av budgetåret 1973/74 kommer materielanskaffnings- anslaget att vara intecknat med en betydande skuld som till stor del måste likvideras under budgetåret. Utrymmet för nya beställningar kommer att vara ytterst begränsat, eftersom medelstilldelningen har skurits ned kraftigt. Den begränsade- medelstilldelningen medför att förskotten på nya beställningar blir onormalt låga. Detta kommer att leda till högre priser, eftersom leverantörerna mäste- lösa sina finansierings- problem genom räntebclagd kredit. '

Den bästa lösningen på likviditetsproblemen är enligt materielverket att medelstilldclningen för budgetåret 1973/74 höjs med 50-—75 milj. kr. En annan lösning är att materielverket tilldelas en kredit pä beloppet. Andra tänkbara åtgärder är enligt materielverket att de medel som står till Kungl. Maj:ts disposition budgetåret 1972/73 fär disponeras. att anslaget får full kompensation enligt nettoprisindex och att försträck- ningar till diverscmedelskontona sker på annat sätt än från anslaget.

Försvarets siukvårdsstyrelse anför att sänkningen av anslagsnivän för sjukvårdsmateriel kommer att medföra ytterligare senareläggning av

Prop. 1973:75 44

främst moderniseringen av lokalförsvars- och sjuktransportförband. Sjuk- värdsstyrelsen är emellertid beredd att godta att prutningen av materiel- anslagcn för budgetåret 1973/74 till någon del drabbar ocksä sjukvårds- materielen. Det belopp som avsatts för modernisering av krigssjukhusen är dock helt otillräckligt. Sjukvårdsstyrelsen yrkar därför att 1,6 milj. kr. tillförs arme'ns ram budgetåret 1973/74 för detta ändamål.

Departemen tsehefen

Min beräkning av det totala bcmyndigande- och medelsbchovet fram- går av sammanställningen över beställningsbemyndiganden och betal- ningsmedel. I beställningsbemyndigandet har jag räknat in ytterligare 25 milj. kr. för att ge möjlighet att lägga ut beställningar av viss beklädnads- materiel m. m. på längre sikt än f. n. Med utnyttjande av de belopp som har tagits upp i sammanställningen blir bemyndigandeskulden den 30 juni 1974 1 088 993 000 kr. Liksom tidigare bör det ankomma på Kungl. Maj:t att ta ställning till vilka anskaffningar m.m. som bör ske inom ramen för det bemyndigande som riksdagen kan komma att lämna.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att

1. bemyndiga Kungl. Maj:t att medge att beställningar av materiel m. m. för arme'förband får läggas ut inom en kostnadsram av 850 000 000 kr.,

2. till Arméförband: Materielanskaffning för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 536 900 000 kr.

C Marinförband C 2. Marinförband: Materielanskaffning

1972/73 Anslag 340 000 000 1973/74 Förslag 364 000 000 ;"

Verksamheten under anslaget omfattar dels underhåll i vad avser generalöversyner av stridsfartyg, haverier m.m. samt sådant materiel- underhåll som regleras genom centrala direktiv. dels anskaffning och modernisering av fartygsmateriel m. m., anskaffning av vissa maskiner m. rn. samt anskaffning av intendentur- och sjukvårdsmateriel för marin- förband.

Verksamheten under anslaget inriktas med beställningsbemyndiganden medan takten i beställningsverksamheten bestäms av medelstilldelningen. Bemyndigandeskulden under de delar av äldre anslag, som motsvarar nuvarande anslag, var den 30 juni 1972 516 330 000 kr. För budgetåret 1972/73 har riksdagen lämnat ett beställningsbemyndigande om 600 milj. kr. och anvisat" ett anslag av 340 milj. kr. Den på detta sätt beräknade bemyndigandeskulden den 30 juni 1973 blir (516 330 000 + 600 000 000 — 340 000 000) 776 330 000 kr.

Prop. 1973:75 45

Beställningsbemyndiganden och betalningsmedel (] OOO-tal kr.)

Primäruppdrag m.m. 1972/73 1973/74 Chefen för Dep.chefen marinen Bem. Bet. Bem. Bet. Bern. Bet.

Marinförband: Centralt vidtaget materielunderhåll m. rn. (utom av viss sjukvårdsmateriel) för

delprogrammen Helikopterförband (20221) 7 400 8 300 5 500 Ytattackförband m. nr. (20321) 21 000 13 800 11 100 Ubåtsförband (20421) 7 900 39 600 14 500 9 000 58 800 44 400 Minröjningsförband (20521) 3 600 4 300 3 100 Gemensamma produktionsresurser (29921) 15 3001 17 900 15 700

Marinförband: Centralt vidtagen materielanskaffning m. m. (utom av viss sjukvårdsmateriel) för delprogrammen Gemensamma lednings—. bas- och underhållsförband m. m. (201221) 23 800 37 300 16 450 Hclikopterförband (202221) 2 800 18 800 19 000 Ytattackförband m. m. (203221) 41 400 78 500 94 550 Ubåtsförband (204221) 359 900 308 400 101 200 52 000 555 700 329 450 Minröjningsförband (205221) 6 600 10 700 10 050 Fasta kustartilleriförband

(206221) 67 100 206 200 60 400 Rörliga kustartilleriförband

(207221) 11 800 15 000 14 950 Gemensamma produktionsresurser

(299221) 68 3002 83 000 68 250

Marinförband: Centralt vidtagen

materielanskaffning m. in. av

viss sjukvårdsmatcricl för

delprogrammen

Gemensamma lednings-. bas- och underhållsförband m. m. (201222) 2 450 3 200 3 000 Gemensamma produktionsresurser 3 000 3 900 3 700

(299222) 650 700 700 Till Kungl. Maj:ts disposition — 9 000 —- — _ _ Summa kostnader för primärupp-

dragen 640 000 360 000 613 400 383 750 618 400 377 550 Reducering pågrund av över-

planering —40 000 —20 000 —13 500 — 13 550 — 13 500 — 13 550 Summa medelsbchov (anslag) — 340 000 — 370 200 — _?64 000 Summa bemyndigandebehov 600 000 — 599 900 — 604 900

1 1 beloppet ingår 0,6 milj. kr. i prisregleringsbemyndiganden 2 1 beloppet ingar 22,5 milj. kr. iprisregleringsbemyndiganden

Prop. l973:75 46

Chefen för marinen

Anslaget bör föras upp med 370,2 milj. kr. och ett beställningsbemyn- digande om 599,9 milj. kr. inhämtas.

Betalningsmedlen under anslaget används för att betala materiel och underhåll som har beställts med stöd av lämnade bcställningsbemyndigan- den.

Beställningsbcmyndiganden för g e m e n s a m m a le d nin g s-, bas- och underhållsförband m.m. avses bl.a. för fortsatt anskaffning av trängfartyg såsom bogserbåtar och transportfartyg.

Beträffande vapenmateriel för flottans del avses bemyndiganden utnyttjas främst för anskaffning av materiel. till flottans basförband, förrädsutrustning för torpeder. materiel för mätutrustningar till rörlig mätgrupp och kortvågsmateriel till flottans landförband samt för modi- fieringar av flottans kustspaningsradar, för kabelnät och för fordons- materiel till basförband.

Bemyndigandet för kustartilleriets del avses främst utnyttjas för anskaffning av reparationsmatcriel och reservdelssatser av telemateriel, fortsatt angkaffning av uk-radiomateriel, anskaffning av ABC-skydds- materiel samt anskaffning av terrängbil 30 och modifiering av kranter- rängbil för kustartilleriets underhållsförband.

Vad gäller intendenturmateriel avses bemyndigandet främst för an- skaffning av viss drivmedcls- och förplägnadsmateriel.

Beträffande sjukvårdsmateriel avses bemyndigandet främst för kom- plettering av sjukvårdsplutonernas och de rörliga operationslagens utrust- ning med modern apparatur, för slutförande av upprustningen i fråga om hälsovårdsutrustningen, för påbörjande av modernisering av läkemedels- utrustningen, för bristtäckning i fråga om krigsförbandens utrustning och ersättningsmaterielen i ersättningssatserna samt för beredskapslagring av vaccin.

Beställningsbemyndigandet för 11 eli k 0 p t e r f ö r b a n (1 krävs för fortsatt anskaffning av utrustningsmatcriel för befintliga helikoptrar samt underhåll av helikoptermateriel.

Beställningsbcmyndigandet för yt at t a e k f ö r h a n d m. m. avses bl. a. utnyttjas för fortsatt anskaffning av sjöminor samt för påbörjande av anskaffning av ny ammunition till 40 mm luftvärnspjäser, anskaffning av TV-sikten som ersättning för riktstativ, modifiering av och reservdelar (batterier, övningsdelar etc.) till torpeder, anskaffning av kortvågsmate- riel, radarvarnare och övrig motmedelsmateriel samt speciellt telekommu- nikationssystem.

Bemyndigandet avses även för att genomföra generalöversyner av ytattackfartyg och för underhåll av motorer och gasturbiner.

Beställningsbemyndigandet för u b åt s fö r b a n d avses bl. a. för anskaffning av räddningsubåt och skeppsteknisk materiel. Dessutom har planerats in 18 milj. kr. för att täcka den fördyring som orsakats av ett års senareläggning av ubåt A 14 i förhållande till tidigare planering.

Prop. 1973:75 47

Beträffande vapenmateriel avses bemyndigandet främst för utbyte av stridsbatterier till torped typ 41, modifiering av och reservdelar till befintliga torpeder, teleutrustningar och nya navigeringsmottagare till ubåtar.

Bemyndigandet avses även för att genomföra generalöversyner av ubåtar.

Beställningsbemyndigandet för min r öj n i n g 5 fö r ban d avses bl. a. för att avhjälpa rötskador på minsvepare typ Arkö samt för att genomföra generalöversyner av minröjningsfartyg.

Beträffande vapenmateriel avses bemyndigandet för fortsatt anskaff- ning av minröjningsmateriel, fortsatt modifiering av pjäser och anskaff- ning av kortvägsmateriel.

Beställningsbernyndigandet för fa sta k u sta r t i 1 l e ri f ö r- b a n d avses främst för fortsatt anskaffning av pjäsmateriel till påbörjade 12 cm tornbattericr (ERSTA) jämte viss regionbaserad reservdelsutrust- ning. eldrörsfoder, eldledningsmateriel, radio- och trådsignalmateriel, understödsvapen, övrig materiel samt utbildningsmateriel. Vidare avses bemyndigandet för fortsatt modifiering m.m. av 40 mm luftvärn samt modernisering av detta med nytt sikte och ny ammunition alternativt anskaffning av lv-robot, tele- och artilleriinstallationer i tunga och lätta batterier, anskaffning av laser, minmateriel till fasta minspärrtroppar, modifiering av viss eldledningsradar, fortsatt anskaffning av uk-radio- materiel, komplettering av strids- och eldledningsmateriel samt anskaff- ning av terrängbil 30 till fasta spärrförband.

Chefen för marinen förutsätter att den påbörjade anskaffningen av ERSTA fullföljs enligt tidigare planering. Därför redovisas även ett beställningsbemyndigande om 85,7 milj. kr. och ett medclsbchov om 9,2 milj. kr. avsett för en kompletterande beställning under 1973/74 av bl. a. pjäsmateriel till de sista batterierna i serien. Kontrakterad option på pjäserna utnyttjas därvid.

Beställningsbemyndigandet för r ö r 1 i ga k u sta rt il l e r i fö r- b a n d avses bl. a. för anskaffning av reservdelar m.m. för robotbattericr samt för komplettering av strids- och eldledningsmateriel. Vidare avses bemyndigandet för fortsatt anskaffning av transportbåtar, minarbetsbåtar och skeppsteknisk materiel.

Beställningsbemyndigandet för g e m e n s a mm a p r o d u k- tio n 5 r e s u r s e r avses bl. a. för modernisering av övervattensfartyg och iordningställande av hjälpfartygjämte militär anpassning av isbrytare samt anskaffning av skeppsteknisk materiel, som inte är hänförd till något särskilt delprogram.

Beträffande vapenmaleriel för flottan avses bemyndigandet utnyttjas för fortsatt täckande av diverse gemensamma kostnader.

För kustartilleriets del avses bemyndigandet främst utnyttjas för anskaffning av gemensam materiel som utbildningsmateriel, standard- fordon samt täckande av diverse gemensamma kostnader.

Bemyndigandet avses även för anskaffning av vissa maskiner m.m. exempelvis arbetsmaskiner och verkstadsutrustning m. m. för mari-

Prop. 1973275 48

nens verkstäder och baser, lyftanordningar och hanteringsredskap för vissa förråd, omformaraggregat för fartygsanslutning vid kaj samt utrust- ning för vissa krigsrcparationsanstalter.

Bemyndigandet avses vidare för vissa kostnader vid verkstäder och förråd samt för övriga centralt föreskrivna underhållsåtgärder på vapen- och skeppsteknisk materiel samt för bestridande av haverikostnader och datakostnader m. m.

Beträffande intendenturruateriel avses beställningsbe.myndigandet för bl.a. anskaffning av beklädnad m.m., kaserinventarier, renhållnings— materiel och förplägnadsmateriel, livsmedel och övriga intendenturför- nödenheter.

Bemyndigandet för anskaffning av sjukvårdsmateriel avses för läkar- mottagningar m.m., tandläkarmottagningar samt för utbildning och övningar. ] fråga om daglig sjukvård samt utbildning och övningar beräknas minskningen i antalet tjänstgöringsdagar reducera resursbehovet ungefär lika mycket som detta med hänsyn till prisökningarna behöver höjas.

Av begärda bemyndiganden avses 228 milj. kr. för p ris r e gl e- r i n g. Beloppet har beräknats enligt följande.

a) omräkning av bemyndiganden för nya beställningar under 1973/74 från prisläge februari 1972 till prisläge februari 1974 enligt bedömd prisutveckling med 47,5 milj. kr.,

b) omräkning av den beräknade bemyndigandeskulden den 30 juni 1973 till prisläge februari 1974 enligt bedömd prisutveckling med 180,5 milj. kr.

Produktiorrs- och fackmyndigheterna

Försvarets materielverk har bl. a. lämnat följande synpunkter. Den underhållsverksamhet som på grundval av centralt fastställda planer bedrivs vid underlydande. ruyndighetcr förutsätter — i likhet med tidigare praxis — att prisregleringsrnedcl tillförs utöver anslaget.

För att minska underhållskostnaderna har olika rationaliseringsåtgär- der vidtagits centralt och regionalt. Trots detta föreligger stora svårig- heter att hälla underhållsanslaget nere till förmån för nyanskaffning av materiel. För att studera marinens underhällsverksamhet har en särskild utredning tillsatts av materielverket med uppgift att kartlägga nuvarande underhållsinsatscr, studera möjligheter att effektivisera och förbilliga fartygsunderhället samt föresla lämpliga åtgärder.

Studier har gjorts av kostnadsutvecklingen inom underhållsomrädet under 1960-talet. Verkstadskostnaderna har stigit så kraftigt att tidigare försvarsindex inte tillnärmelsevis gett full kompensation för kostnads- ökningarna vid underhållsvcrkstädema. Samma förhållande gäller beträf- fande nettoprisindex som numera tillämpas. Att genom rationaliseringar täcka denna skillnad har inte varit möjligt och bedöms även fortsättnings- vis vara ogenomförbart. Underhållsarbeten kan inte beräknas få motsva- rande rationaliseringstakt som nyproduktion. Kostnadsutvecklingen be-

Prop. 1973:75 49

döms vara den främsta orsaken till att svårigheter uppstått att hälla underhållsanslagct nere.

Den allvarligaste konsekvensen av de minskade resurserna för underhåll är att det har blivit nödvändigt att sänka ambitionsnivån bl. a. genom att generalöversyner måst inställas, senareläggas eller reduceras för vissa stridsfartyg.

Omorganisationer av örlogsvarven i samband med tillkomsten av örlogsbaser har bl. a. för Ostkustens örlogsbas medfört en personalredu- cering främst i fråga om kontrollanter på underhållssidan. Detta påverkar i flera avseenden materielunderhållet i ogynnsam riktning.

Försvarets sjukvårdsstyrelse anför bl. &. För att få en rimlig planering och en ekonomiskt fördelaktig inköps- verksamhet för styrelsens del av anslaget bör bemyndigandeskulden under programplaneperioden tillåtas öka något eller till 800 000 kr. vid periodens slut.

Departemen tschefen

Min beräkning av det totala bemyndigande- och medelsbchovet fram- går av sammanställningen över beställningsbemyndiganden och betal- ningsmedel. l beställningsbemyndigandet har jag räknat in ytterligare 5 milj. kr. för att ge möjlighet att lägga ut beställningar av viss beklädnads- materiel m. m. på längre sikt än f. 11. Med utnyttjande av de belopp som har tagits upp i sammanställningen blir bemyndigandeskulden den 30 juni 1974 1 017 230 000 kr. Liksom tidigare bör det ankomma på Kungl. Maj:t att ta ställning till vilka anskaffningar m. 111. som bör ske inom ramen för det bemyndigande som riksdagen kan komma att lämna.

Jag hemställer att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen att

1. bemyndiga Kungl. Maj:t att medge att beställningar av materiel rn. m. för marinförband får läggas ut inom en kostnadsram av 604 900 000 kr.

2. till Marinförband: Materielanskaffning för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 364 000 000 kr.

D F lygvapenförband

D 2. Flygvapenförband: Materielanskaffning

1972/73 Anslag 816 244 000 1973/74 Förslag 879 828 000

Verksamheten under anslaget omfattar sådant materielunderhåll som inte är en direkt följd av materielens förrådshållning eller utbildning och övningar vid förbanden. anskaffning av materiel för krigsorganisationens behov sam't viss materiel för fredsbruk.

Verksamheten under anslaget inriktas med beställningsbemyndigan- den, medan takten i beställningsverksamheten bestäms av medelstilldel- ningen. Bemyndigandeskulden under de delar av äldre anslag, som motsvarar nuvarande anslag, var den 30 juni 1972 1 820 162 000 kr. För

Prop. 1973175 50

budgetåret 1972/73 har riksdagen lämnat ett beställningsbemyndigande om 855 000 000 kr. och anvisat ett anslag av 816 244 000 kr. Den på detta sätta beräknade bemyndigandeskulden den 30 juni 1973 blir (1820162 000+ 855 000 000 — 816 244 000) 1 858 918 000 kr. Beställningsbemyndiganden och betalningsmedel (] OOO-tal kr.)

Primäruppdrag m.m. 1972/73 1973/74 Chefen för Dep.chcfen flygvapnet ch. Bet. Bem. Bet. Bem. Bet.

Flygvapenförband: Centralt vidtaget materielunderhåll m. m. för delprogrammen Gemensamma lednings- och stril- .

förband (30121) 4 900 4 800 5 800 Jaktförband (30221) 600 — 200 Luftvärnsrobotförband (30321) 600 — — Attackförband (30421) 1 300 1 100 1 500 Spaningsförband (30521) — 29 200 — — 26 100 25 000 Flygtransportförband (30621) 400 200 400 Basförband (30721) 1 400 1 100 1 000 Verkstadsförband (30821) — — — Gemensamma produktionsresurser

(39921) 19100 18 900 18 900 Flygvapcnförband: Centralt vidtagen materielanskaffning m.m. (utom av viss sjukvårds- materiel) för delprogrammen Gemensamma lednings- och stril-

förband (301221) 191000 117 700 113 700 Jaktförband (302221) 40 000 111 900 98 600 Luftvärnsrobotförband (30322.l) 4 000 300 1 100 Attaekförband (304221) 99 000 81 700 414 300 Spaningsförband (305221) 28 000 829 044 632 100 107 800 1 091 200 962 328 Flygtransportförband (306221) 4 000 5 100 7 200 Basförband (307221) 101000 94 500 71 400 Verkstadsförband (308221) 6 000 5 200 2 900 Gemensamma produktionsresurser

(399221) 461 0001 477 400 ' 142 900 Flygvapenförband: Centralt vidtagen matcrielanskaffning m. m. av viss sjukvårdsmateriel för delprogrammen Basförband (307222) 2 100 2 000 1 800 Gemensamma produktionsrcsurser 2 500 2 700 2 500

(399222) 600 700 700 Till Kungl. Maj:ts dispositon — 40 500 — — — _ Summa kostnader för primäruppÄ

dragen 965 000 90] 244 1 554 700 990 200 I 120 000 989 828 Reducering på grund av över-

planering —1 10 000 —85 000 —1 10 000 —90 000 —110 000 —110 000 Summa medelsbchov (anslag) — 816 244 — 900 200 — 879 828 Summa bemyndigandebehov 855 000 — —I 010 000 — I 444 700

1 I beloppet ingår 446 milj. kr. iprisregleringsbemyndiganden

Prop. 1973:75 51

Chefen för fiygvapnet

Anslaget bör föras upp med 900,2 milj. kr. och ett beställningsbemyn- digande om 1 444,7 milj. kr. inhämtas.

Betalningsmedlen under anslaget används för att betala materiel och förnödenheter som har beställts med stöd av lämnade beställningsbemyn- diganden.

Beställningsbemyndiganden för delprogrammet f ö r f 1 e r a d e 1- program gemensamma lednings- och strilför- b a n d avser fortsatt anskaffning, installation och underhåll av utrust- ning för radarspaning, samband och ledningscentraler.

Beställningsbemyndiganden för j a k t fö r b a n d avser främst viss nödvändig modifiering av motorer för flygplan 35 och materielbemyn- digande för flygplan och motorer till flygplan JA 37.

Beställningsbemyndiganden för a t t a e k f ö r b 3 n d avser främst fortsatt anskaffning av beväpningsutrustning samt viss elektronik- och teleutrustning för flygplan A] 37. Dessutom avses viss underhållsutrust- ning och reservdelar för flygplanet anskaffas.

För 5 p a n in g 5 f ö r b a n d avses beställningsbemyndiganden främst utnyttjas för anskaffning av flygplan, motorer samt elektronik-., tele- och spaningsutrustning för flygplan SF 37. .

B 3 5 f ö r b a n d e n s behov av beställningsbemyndiganden motiveras av anskaffning av bogserfordon för flygplan 35 och AJ 37, vissa special- fordon som t. ex. snöslungor samt utrustning för fotoframkallning. Dessutom planeras anskaffning av bl. a. skyddsmateriel, försörjningsmate- riel och drivmedelsmateriel till flygbaser. För delprogrammet avses även viss sjukvårdsmateriel anskaffas.

Inom delprogrammen luftvärnsrobotförband, flyg- transportförband och verkstadsförband avsesingen eller ringa anskaffningsverksamhet bedrivas. Under delprogrammet gemen-samma produktions-

r e 5 U r s e r redovisas bl. a. materielanskaffningskostnader för skolflyg- verksamheten samt kostnader för viss utbildnings- och normalieverksam- het. För delprogrammet avses även viss sjukvårdsutrustning anskaffas.

Av begärda bemyndiganden avses 314 milj. kr. för prisregle- ri n g. Beloppet har beräknats enligt följande.

a) omräkning av bemyndiganden för nya beställningar under 1973/74 från prisläge februari 1972 till prisläge februari 1974 enligt bedömd prisutveckling med 110 milj. kr., -

b) omräkning av den beräknade bemyndigandeskulden den 30 juni 1973 till prisläge februari 1974 enligt bedömd prisutveckling med 204 milj. kr.

Personal som är anställd på anslag för materielanskaffning eller forskning och utveckling redovisas i anslagsframställning för försvarets materielverk. Följande sammanställning redovisar antal och utgifter för den personal som beräknas utnyttjas för berörda primäruppdrag under förevarande anslag.

Prop. 1973:75 52

Antal Personalutgifter1 1972/73 1973/74 1972/73 1973/74 Tjänstemän 25 502 1 200 2 5002

1 l'OOO-talkr. 2 Okning föranledd av att arbetaranställd personal överförts till tjänstemanna- anställning.

Försvarets materielverk

Som produktions— och fackrnyndighet påpekar försvarets materielverk att vid beräkning av erforderliga betalningsmedel för att täcka skillnaden mellan materielens prisindex och nettoprisindex har förutsatts att resp. anslag kompenseras med nettoprisindex fram till medelkostnadsläget för genomförandeåret. Materielverket påpekar vidare behovet av rörlig kredit under anslaget och hänvisar till anslagsframställningen för anslaget För- svarets materielverk, i vilken verket har begärt att en sådan kredit ställs till förfogande för samtliga anskaffnings- samt forsknings- och utveck- lingsanslag.

Materielverket framför vidare bl.a. följande. Konsekvenserna för de förbandsbundna verkstäderna till följd av minskad övningsverksamhet och därmed minskat behov av materielunderhåll har anmälts till Kungl. Maj:t i annat sammanhang. Eftersom minskningen av verkstadspersonal inte bedöms kunna ske i takt med det reducerade behovet, behövs särskilda medel för att trygga sysselsättningen för övertalig personal. Storleken av dessa medel är beroende på i vilken takt omplacering m.m. kan ske. Belastningen på anslaget Flygvapenförband: Materielanskaffning är trots väsentliga senareläggningar av planerade beställningar så stor att möjlig- heterna att från detta anslag föra över medel är mycket begränsade.

Departementschefen

Flygvapenchefens anslagsframställning för budgetåret 1973/74 har gjorts upp i överensstämmelse med programplanen i tilläggsnivån. [ programplanen i grundnivån beräknas behovet av betalningsmedel till 856,2 milj. kr. och av bemyndiganden till 1 005,7 milj. kr.

Behovet av bemyndiganden och betalningsmedel under anslaget påver- kas i stor utsträckning av anskaffningen av flygplan 37. Som jag har anfört i anslutning till min bedömning av chefens för flygvapnet programplan (prop. 1973:1 bil. 6 s. 93) bör verksamheten inom delpro- grammen jaktförband-och spaningsförband inriktas i enlighet med försla- gen i grundnivän. En inriktning av verksamheten inom delprogrammet attackförband i grundnivån skulle medföra att ett antal av redan beställda flygplan mäste avbeställas. Jag anser en sådan åtgärd mindre lämplig och förordar att hittills gjorda beställningar fullföljs. De medel som har tillförts delprogrammet attackförband utöver beloppet i grundnivån är dock inte större än att begränsningar i tidigare planerade leveransprogram

Prop. l973:75 53

m.m. torde bli nödvändiga under budgetåret 1973/74. Jag är inte nu beredd att ta slutlig ställning till det antal flygplan A] 37 som skall tillverkas. Jag räknar emellertid med att antalet hittills beställda flygplan 37 i huvudsak Skall vara tillräckligt för att ombeväpna attack- och spaningsförbanden samt för skolflygverksamheten. Min beräkning av det totala bemyndigande- och medelsbchovet fram- går av sammanställningen över beställningsbemyndiganden och betal- ningsmedel. 1 beställningsbemyndigandet har jag räknat in ytterligare 5 milj. kr. för att ge möjlighet att lägga ut beställningar av viss beklädnads— materiel m. m. på längre sikt än f. n. Med utnyttjande av de belopp som har tagits upp i sammanställningen blir bemyndigandeskulden den 30 juni 1974 1 988 790 000 kr. Liksom tidigare bör det ankomma på Kungl. Maj:t att ta ställning till vilka anskaffningar m. m. som bör ske inom ra- men för det bemyndigande som riksdagen kan komma att lämna. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att 1. bemyndiga Kungl. Maj:t att medge att beställningar av materiel m. m. för flygvapenförband får läggas ut inom en kostnadsram av 1 010 000 000 kr., 2. till Flygvapenförband: Marerielanskaffning för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 879 828 000 kr.

D 4. Flygvapenförband: Forskning och utveckling

1972/73 "Anslag 395 000 000 1973/74 Förslag 391 600 000

Verksamheten under anslaget omfattar dels sådan forskning, försök och utveckling som innebär en direkt typutveckling av materiel, dels ej objektbunden forskning som är nära förknippad med flygvapen- förbandens verksamhet (flygteknisk och robotteknisk forskning).

Verksamheten under anslaget inriktas med beställningsbemyndigan- den, medan takten i beställningsverksamheten bestäms av medelstilldel- ningen. Bemyndigandeskulden under de delar av äldre anslag, som motsvarar nuvarande anslag, var den 30 juni 1972 837 566 000 kr. För budgetåret 1972/73 har riksdagen lämnat ett beställningsbemyndigande om 895 000 000 kr. och anvisat ett anslag av 395 000 000 kr. Den på detta sätt beräknade bemyndigandeskulden den 30 juni 1973 blir (837 566 000 + 895 000 000 — 395 000 000) 1 337 566 000 kr.

Prop. 1973:75 54

Beställningsbemyndiganden och betalningsmedel (] OOO-tal kr.)

Primäruppdrag m.m. 1972/73 . 1973/74 Chefen för Dep.ehefen flygvapnet Bem. Bet. Bem. Bet. Bern. Bet.

Flygvapenförband: Objektbunden forskning, utveckling och för- sök för delprogrammen Gemensamma lednings- och stril-

förband (30141) '7 000 7 500 6 000 Jaktförband (30241) . 756 000 . 59 600 272 200 Luftvärnsrobotförband (30341) — -. — Attaekförband (30441) 54 000 52 400 83 700 Spaningsförband (30541) 20 000 1 900 15 300 Flygtransportförband (30641) — — — Basförband (30741) — 200 200 Verkstadsfötband (30841) — 435 000 — — Gemensamma produktionsresurser

(39941) 148 0001 240 400 79 200

Flygvapenförband: Ej objektbun- den forskning för delpro-

grammen Jaktförband (30242) — — 400 Gemensamma produktionsresurser

(39942) — — 2 400 Summa kostnader för primärupp-

dragen 985 000 435 000 382 000 459 400 Reducering på grund av över-

planering -—90 000 —40 000 ——90 000 —38 800 Summa medelsbchov (anslag) — 395 000 — . 20 600 Summa bemyndigandebehov 895 000 — 272 000 —

376 700 446 100'

— 2 500

376 700 448 600

—90 000 —57 000 —— 391 600

1 [ beloppet ingår 48 milj. kr. iprisregleringsbemyndiganden

Chefen för flygvapnet

Anslaget bör föras upp med 420,6 milj. kr. och ett beställningsbemyn- digande om 272 milj. kr. inhämtas. .

Betalningsmedlen under anslaget avses för att betala forskning, försök och utveckling, som har beställts med stöd av lämnade beställningsbe- myndiganden.

Beställningsbemyndiganden för delprogrammet f ö r fl e r a d e l- program gemensamma lednings- och strilför- b a n d avses främst användas för försöksverksamhet med sikte på att förbättra befintlig materiel och på systemutredningsarbete för framtida ersättning av äldre markradarutrustning.

Beträffande delprogrammet j a k t f ö r b a n d fortsätter utveck- lingen av jaktversionen av flygplan 37. Under anslaget upptagna bemyn- diganden avses främst utnyttjas för utveckling av flygplanets beväpning.

286 700 —

Prop. 197375 55

För a t t a e k fö r b a n d e n avses beställningsbemyndigandena främst användas för typförbättringar av flygplan AJ 37, för utveckling av . viss el- och teleutrustning samt underhållsutrustning.

För 5 p a nin g 5 f ö r b a n d e n kommer. beställningsbemyndi- gandet endast att utnyttjas för kompletterande beställningar i fråga om typutvecklingen av flygplan S 37.

Beställningsbemyndigandet för delprogrammet g e rn e n s a m m a p r o d u k t i o n 5 r e s u r s e r är främst avsett för verksamheten vid försöksplatserna och för utrednings- och försöksverksamhet.

Av begärda bemyndiganden avses 81 milj. kr. för p ris r e g 1 e- r i n g. Beloppet har beräknats enligt följande.

a) omräkning av bemyndiganden för nya beställningar under 1973/74 från prisläge februari. 1972 till prisläge februari 1974 enligt bedömd prisutveckling med 27 milj. kr.,

b) omräkning av den beräknade bemyndigandeskulden den 30 juni 1973 till prisläge februari 1974 enligt bedömd prisutveckling med 54 milj. kr.

Personal som är anställd på anslag för materielanskaffning eller - forskning och utveckling redovisas i anslagsframställning för försvarets materielverk. Följande sammanställning redovisar antal och utgifter för den personal som beräknas utnyttjas för berörda primäruppdrag under förevarande anslag.

Antal ' Petsonalutgil'terl 1972/73 1973/74 1972/73 1973/74 Tjänstemän 11 922 ' 500 ' 3 2002

1 l OOO-tal kr. 2 Ökning föranledd av att arbetaranställd personal överförts till tjänstemannaan— ställning. '

Försvarets materielverk

Som produktions- och fackmyndighet framför försvarets materielverk i anslutning till detta anslag motsvarande synpunkter beträffande prisut- veckling och rörlig kredit som har redovisats under anslaget Flygvapen- förband: Materielanskaffning.

Departemen tschefen

Flygvapenchefens anslagsframställning för budgetåret 1973/74 har gjorts upp i överensstämmelse med programplanen i tilläggsnivån. I programplanen i grundnivån beräknas behovet av betalningsmedel till 391 ,6 milj. kr. och av bemyndiganden till 286] milj. kr.

Verksamheten under anslaget kommer under programplaneperioden att i stor utsträckning präglas av typutvecklingen av jaktversionen av flygplan 37. I enlighet med riksdagens beslut (prop. l972:75, FöU 1972117, rskr l972z231) har Kungl. Maj:t gett försvarets materielverk i

Prop. 1973:75 ' 56

uppdrag att genomföra denna typutveckling. För ändamålet har materiel- verket fått tillstånd att för den första etappen utnyttja bemyndiganden från budgetåret 1972/73. Etappen beräknas vara avslutad under budget- året 1974/75. Genom detta uppdrag har Kungl. Maj:t tagit ställning till typutvecklingens första etapp med undantag för systemets robotbeväp- ning. Skillnaderna i detta avseende mellan grundnivän och tilläggsnivån under förevarande anslag hänför sig huvudsakligen till ambitionsnivån beträffande jaktrobotar. Grundnivån innebär en begränsning av de resur- ser som kan avsättas för att utveckla sådana robotar. Denna begränsning kan enligt min uppfattning accepteras f. n. De medel som planerats in i grundnivån medger att robotar med tillfredsställande prestanda kan anskaffas. '

För studier av ett eventuellt nytt flygplan efter 37 Viggen har Kungl. Maj:t t. o. m. budgetåret 1971/72 ställt 4,2 milj. kr. till materielverkets förfogande. Under innevarande budgetår har för samma ändamål plane- rats ett belopp av 2,7 milj. kr. För budgetåret 1973/74 beräknas ett belopp av 4 milj. kr.

Mina beräkningar av det totala bemyndigande- och medelsbehovet framgår av sammanställningen över beställningsbemyndiganden och medelsbchov. Med utnyttjande av dessa belopp blir bemyndigande- skulden den 30 juni 1974 1 232 666 000 kr. Liksom tidigare bör det ankomma på Kungl. Maj:t att ta ställning till vilken forskning m. m. som bör ske inom ramen för det bemyndigande som riksdagen kan komma att lämna.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagenatt

]. bemyndiga Kungl. Maj:t att medge att forskning och utveckling för flygvapenförband får beställas inom en kostnadsram av 286 700 000 kr.,

2. till Flygvapenförband: Forskning och utveckling för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 391 600 000 kr.

F Gemensamma myndigheter och funktioner

Försvarets sjukvårdsstyrelse

Försvarets sjukvårdsstyrelse leder krigsmaktens hälso- och sjukvård och är central förvaltningsmyndighet för sjukvårdsförvaltningen inom krigs- makten. Styrelsen är chefsmyndighet för militärapoteket, militärmedicin- ska undersökningscentralen samt de centrala sjukvårdsförråden och läke- medelscentralerna.

Prop. l973:75 57

Chef för försvarets sjukvårdsstyrelse är en generalläkare. Styrelsen är organiserad på en centralplanering, en hälsovårdsbyrå, en sjukvårdsbyrä, en materielbyrä, en specialmedicinsk sektion och en administrativ sek- tion. Inom styrelsen finns en medicinalkårexpedition. Denna lyder under generalläkaren i hans egenskap av chef för försvarets mcdicinalkår.

Verksamheten under delprogrammet Försvarets sjukvårdsstyrelse har budgeterats på fyra primäruppdrag inom dclproduktionsområdena All- män ledning och förbandsverksamhet, Utbildning till och av fast anställd personal m. fl., Centralt vidtaget materielunderhåll m. m. samt Tillämpad objektbunden forskning, utveckling och försök.

Verksamheten finansieras från förslagsanslagct Försvarets sjukvårds- styrelse. Som uppbördsmedel redovisas inkomster av omsättning av krigsmaktens läkemedelslager och viss ersättning från Norrbottens läns landsting.

Programplan för perioden 1973/74—1977/78

Beträffande utvecklingen av delprogrammet anför sjukvårdsstyrelsen' bl. a. följande.

Försvarets hälso- och sjukvård har sedan lång tid varit eftersatt jämfört med den civila. Under senare år har en viss inhämtning ägt rum men allvarliga brister kvarstår alltjämt.

Programelementet Försvarets sjukvårdsstyrelse bör inriktas bl. a. på att ta fram underlag för att utforma målen för sjukvård i krig under 1980-talet. Vidare kommer projektet Hälso- och sjukdomsredovisning inom krigsmakten att slutföras. Det långsiktiga arbetet för att få en ändamålsenlig centralisering av förbandssjukvården fortsätter. Underlag för en ny organisation för skärmbildsverksamheten kommer att utarbe- tas. Upprustningen av tandvården fullföljs. Sjukvårdsutrustningen anpassas till förändringar i krigs- och fredsorganisationen. Sjukvårdsstyrelsen vill också tillföra försvaret en psykiaterorganisation. l programelementet ingår också arbete med att förbereda och genomföra styrelsens omlokali- sering till Karlstad.

Verksamheten inom programelementet Militärapoteket blir beroende av pågående utredning om att samordna militär och civil läkemedelsför- sörjning.

För programelementet Centrala sjukvårdsförråd och läkemedelscentra- ler inriktas verksamheten på att bättre tillgodose materielberedskapen inom vissa militärområden. Pågående utredningar kan vidare resultera i ändringar i fråga om lagring av sjukvårdsmateriel och läkemedel.

Programelementet Militärmedicinska undersökningscentralen inriktas på klinisk-fysiologisk och därmed jämförlig forskning samt på att ta fram metoder för klassificering av personal inom försvaret i medicinskt hänseende jämte kvalitetskontroll och standardisering av den medicinska verksamheten i det nya inskrivningssystemet.

Prop. l973z75 58

Verksamheten inom programelementet Gemensam försvarsmedicinsk forskning och utveckling inriktas bl.a. på vissa hälso- och kapacitets- undersökningar rn. m. '

Den av sjukvårdsstyrelsen beräknade utvecklingen av anslaget Försva- rets sjukvårdsstyrelse framgår av följande sammanställning (prisläge feb- ruari 1972; I OOO-tal kr.)".

1972/73' 1973/74 1974/75 1975/76 1976/77 1977/78 Summa 1973/78 13 085 l4 762 l5 075 l5 470 15 580 15 580 76 467

[ Prisläge februari 1971

Samordning av civil och militär läkemedelsförsörjning

Kungl. Maj:t bemyndigade ijuni 1971 styrelsen för Apoteksbolaget AB att i samråd med socialstyrelsen, överbefälhavaren, försvarets sjuk- vårdssty relse, militärapoteket och andra berörda myndigheter utreda och lägga fram förslag om lämpliga former för samordning av civil och militär läkemedelsförsörjning. Utredningen skulle därvid särskilt beakta behovet av en effektiv total beredskap på läkemedelsområdet..

Styrelsen för Apoteksbolaget AB överlämnade i oktober 1972 be- tänkandet Samordning av civil och militär läkemedelsförsörjning. Utred- ningen har gjorts av en särskilt tillsatt kommitté som har arbetat under benämningen kommittén för samordning av civil och militär läkemedels- försörjning (CML-kommittén).

Kommittén har föreslagit att den militära apoteksrörelsen liksom den direkta läkemedelshanteringen förs över till apoteksbolaget. Vidare bör apoteksbolaget svara för erforderlig förrådshållning och hantering av beredskapsläkemedel för krigsmaktens räkning. Detta innebär att även driften vid läkemedelscentraler och centrala läkemedelsförråd förs över till bolaget.

Kommitténs förslag har beretts i socialdepartemcntet. Kungl. Maj:t har i prop. l973:l6 föreslagit att den militära apoteksorganisationen och dess nuvarande militära och civila uppgifter till huvuddelen förs över på apoteksbolaget. Syftet är att samordna tillgängliga resurser på läkeme- delsområdet så att de utnyttjas effektivt med hänsyn till den totala beredSkapen på detta område.

Förslaget innebär att militärapoteket och dess tre. filialapotek var för sig inordnas som sjukhusapotek i apoteksbolaget. Vidare föreslås att huvudmannaskapet för driften vid krigsmaktens beredskapsförråd — läkemedelscentralerna och de centrala läkemedelsförråden * tas över av apoteksbolaget och knyts till lämpliga apotek. Reformen föreslås bli genomförd den ] januari 1974.

Prop. 1973275

F 2. Försvarets sjukvårdsstyrelse

1972/73 Anslag 13 085 000 1973/74 Förslag 14 200 000

Kostnader och medelsbehov

59

Primäruppdrag m.m. 1972/73 1973/74 Försvarets Dep. chefen sjukvårds- styrelse Försvarets sjukvårdsstyrelse: Allmän ledning och förbandsverksamhet (50211) 12752 800 14118200 Utbildning till och av fast anställd personal m. fl. (50213) 646 800 693 300 16 295 300 Centralt vidtaget materielunderhåll - m.m. (50221) 2 799 000 2 967 700 Tillämpad objektbunden forskning, ut- veckling och försök (50241) 860 600 1 174 300 Summa kostnader 1 7 059 200 18 953 500 16 2.95 800 Avgår: Uppbördsmedel på kontot till krigs- maktens lakemedelslager " 3 751 100 3 964 200 2.095 800 Ersattnmg tran Norrbottens lans landsting 223 100 227 400 Summa utbetalningar för primäruppdragen I3 085 000 14 761 900 14 200 000 Summa medelsbehov (anslag) 13 085 000 14 761 900 14 200 000 Personal Personalkategori Antal 1972/73 Beräknad ändring 1973/74 Försvarets Dep.ehefen sjukvårds- styrelse A. Försvarets sjukvårdsstyrelse Militär personal Regementsofticcrare 5- + 2 of. Kompaniofficerare 2 of of. Civil militär personal Läkare, veterinärer, tandläkare, apotekare 19 + 4 + 31

1 Varav en fr. o. m. den [januari 1974

Prop. l973:75

60

Personalkatcgori

Pensionerad militär personal i arvodestja'nst Regementsofficerare Kompaniofficcrare Civil personal

Handläggande personal Övrig personal B. Militärapoteket Pensionerad militär personal i arvodeslja'nsr Regementsoftiecrare Civil personal Handläggande personal Övrig personal C. Centrala sjukvårdsförråd och läkemedelscentraler Pensionerad militär personal i a'vodestiänsr Kompaniofficerare Civil personal llandläggande personal Övrig personal

D. Militärmedicinska undersöknings- centralen Civilmilita'r personal Läkare Civil personal

Handläggande personal Övrig personal

Antal 1972/73 Beräknad ändring 1973/74 Försvarets Dep.ehefen sjukvårds- styrelse 3 of. of. 2 - l — 11 37 + 2 + 22'3 43 + 2 + 23 1 of. _ 14 23 of. — 232 70 of. — 70 5 of. of.

8 of. — 5: 33 of. — 12 — + 1 of.

1 of. of. 3 of. of. 255 + 10 — 105

' Ersätts med civil befattningshavarc 2 Ersättare för militär bet'attningshavare i arvodestjänst 3 Varav en fr. o. m. den [januari 1974 4 Fr. o. m. den ljanuari 1974

Försvarets sjukvårdsstyrelse

A. Löne- och prisomräkning

Löne- och prisomräkningen innebär en kostnadsökning med 1 056 100 kr.

B. Förändringar enligt Kungl. Maj:ts beslut

1. Allmän ledning och förbandsverksamhet Förberedelsearbetet inför sjukvårdsstyrelsens omlokalisering till Karl- stad beräknas under nästa budgetår kosta 150 000 kr.

Prop. 1973:75 61

2. Tillämpad objektbunden forskning, utveckling och försök Kostnaderna för projektet Utredning om vissa hälso- och kapacitets- undersökningar m. m. ökar på grund av större försöksverksamhet (+ 20 000 kr.).

C. Uppgiftsförändringar

]. Allmän ledning och förbandsverksamhet För systemet för hälso- och sjukredovisning m. m. samt för medicinsk statistikproduktion behövs en tjänst för förste byräintendent och en tjänst för byrådirektör (+ 140 000 kr.).

För hälso- och miljövård behövs ytterligare biträdespersonal (+ 33 800 kr.). Vidare bör en deltidsanställd förste försvarsveterinär anställas på heltid (+ "20 200 kr.).

För sjukvårdsmaterielförvaltning - behövs ytterligare personal (+ 220 000 kr.).

För medicinalkärens administration m.m. behövs en tjänst för förste försvarsläkare (+ 84 300 kr.) och en tjänst för regementsofficer (+ 75 700 kr.).

För allmän administration behövs biträdespersonal (+ 38 800 kr.). En tjänst för förste fältläkare kan dras in på grund av innehavarens pensionering (— 21 800 kr.).

2. Tillämpad objektbunden forskning, utveckling och försök För verksamheten inom militärmedieinska undersökningscentralen be- hövs en tjänst för försvarsöverläkare (+ 132 200 kr.). För engångsanskaff— ning av ergometerutrustning m. m. behövs 30 000 kr. För allmän försvarsmedicinsk forskning och utvecklingsverksamhet behövs ytterligare medel för studier, utvecklingsarbeten och försök (+ 65 000 kr.).

Departe men tschefen

Försvarets sjukvårdsstyrelse anser att verksamheten under program- planeperioden bör inriktas på bl. a. att slutföra utvecklingsarbetet med rationaliseringsprojektet Hälso- och sjukdomsredovisning inom krigs- makten och att se över förbandssjukvårdens organisation. Vidare bör en målsättning för sjukvården i krig inom l980—talets krigsmakt tas fram och arbetet med hälso- och kapacitetsundersökningar fortsätta. Jag kan i huvudsak godta denna inriktning men är inte beredd att nu ta ställning till frågan om att tillföra krigsmakten en psykiaterorganisation. Jag förutsätter att verksamheten i princip kan rymmas inom oförändrade medelsramar.

Kungl. Maj:t har med anledning av styrelsens för apoteksbolaget i oktober 1972 överlämnade betänkande Samordning av civil och militär läkemedelsförsörjning i prop. l973:l6 föreslagit riksdagen att den mili-

Prop. l973:75 62

tära apoteksorganisationen skall inordnas i apoteksbolaget. Som chefen för socialdepartementet har anfört vid anmälan av denna proposition innebär den nya organisationen att militärapotekets nuvarande funktio- ner på läkemedelsomrädet fördelas mellan apoteksbolaget och försvarets sjukvårdsstyrelse. Apoteksbolagets åtaganden i fråga om försvarsförbere- delser m. m. på läkemedelsområdet avses regleras genom ett avtal mellan staten och apoteksbolaget. Även jag biträder i princip utredningens förslag och får med anledning härav anföra följande.

Militärapoteket tillkom som centralt statsapotek för försvaret år 1940 för att bl. a. bilda stommen i en särskild produktionsorganisation inom krigsmakten i krig, de 5. k. centralapoteken. -1 apotekets arbetsuppgifter ingår enligt instruktionen att tillverka, anskaffa och kontrollera läke- medel. Vidare skall apoteket omsätta läkemedel som ingår i krigsmaktens beredskapslager. l krigsplanläggningsarbete m. m. biträder apoteket försvarets sjukvårdsstyrelse. På apoteket bedrivs också försvarsmedicinsk läkemedelsforskning. Militärapoteket är den enda myndigheten i central instans inom krigsmakten med farmacevtisk personal i sin organisation. Inom apoteket handläggs frågor rörande den militära läkemedelsförvalt- ningen av en särskild organisationsenhet — den militära sektionen.

Apoteksväsendet övertogs av staten fr. o. m. den 1 januari 1971. Som en följd härav sker praktiskt taget all läkemedelsförsörjning i landet genom apoteksbolaget. Med hänsyn till förväntade framtida samordnings- effekter förordarjag att militärapoteket och dess filialapotek upphör som militära organ. Huvudmannaskapet för driften vid krigsmaktens bered- skapsförråd — läkemedelscentralerna och de centrala läkemedelsförråden _ bör samtidigt tas över av apoteksbolaget. Beredskapsläkemedlen i förråden bör även i fortsättningen tillhöra krigsmakten.

Försvarets sjukvårdsstyrelses ställning som fackmyndighet för hälso- och sjukvården inom krigsmakten och som central förvaltningsmyndighet påverkas inte av förslaget. Styrelsen skall vidare behålla ett övergripande ansvar för krigsmaktens läkemedelsförsörjning såväl i fred som krig. Sjukvårdsstyrelsens förhållande till överbefälhavaren och försvarsgrens— cheferna förändras inte heller. Vissa ledningsfunktioner som nu är delegerade till militärapoteket förs åter till styrelsen.

Genom överföringen av militärapotekets verksamhet, personal m. m. till apoteksbolaget kommer farmacevtisk sakkunskap att saknas på central nivå inom krigsmakten. Jag anser därför att sakkunniga på detta område måste tillföras sjukvårdsstyrelsens organisation. För detta ända- mål har jag beräknat medel för tre tjänster för farmaceutisk expertis. Organisatoriskt bör tjänsterna vara direkt underställda generalläkaren och i övrigt repliera på någon av enheterna inom styrelsen. Innehavaren av en av dessa tjänster bör också biträda chefen för medicinalkären i frågor rörande militärfarmaceutisk utbildning.

Beträffande avtalsbara anställnings- och arbetsvillkor för denna perso- nal avserjag att ge statensavlalsverk förhandlingsuppdrag.

Omorganisationen kan innebära ökade arbetsuppgifter för stabsapote- kare vid vissa militärområdesslaber. Jag anser därför att arbetstiden för stabsapotekare vid staberna för Södra, Västra och Östra militärområdena

Prop. 1973:75 63

samt för Bergslagens och Nedre Norrlands militärområden bör utökas till tio timmars veckoarbetstid samt att veckoarbetstiden för stabsapotekare vid staben för Övre Norrlands militärområde bör utökas till sju timmar. En stabsapotekare med tre timmars veckoarbetstid bör därutöver tillkom- ma vid militärkommandostaben på Gotland. .

Jag anser i likhet med CML—kommittén att de 5. k. centralapoteken, dvs. den i krig planerade särskilda produktionsorganisationen bör utgå ur krigsorganisationen.

All personal vid militärapoteket som berörs av omorganisationen kommer att kunna erbjudas anställning i apoteksbolaget. Jag vill i detta sammanhang särskilt understrykavikten av att anställningstryggheten för personalen beaktas.

Det ankommer på Kungl. Maj :t att vidta de författningsändringar som. nämnda förslag kan ge anledning till. .

Kostnaderna för den verksamhet som förs över till apoteksbolaget har jag för helt budgetår beräknat till 1 950 000 kr.. vilket för perioden 1 januari—30 juni 1974 innebär 975 000 kr. De ekonomiska villkoren skall i enlighet med i prop. l973:l6 redovisat avtal regleras i en .särskild överenskommelse mellan apoteksbolaget och försvarets sjukvårdsstyrelse.

Min beräkning av det totala medelsbehovet framgår av sammanställ- ningen över kostnader och medelsbehov.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att

1. besluta att militärapoteket skall upphöra med utgången av år 1973, .

2. till Försvarets sjukvårdsstyrelse för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 14 200 000 kr.

Fortifikationsförvaltningen

Fortifikationsförvaltningen är central förvaltningsmyndighet för forti- fikations— och byggnadsväsendet inom krigsmakten. I förvaltningens uppgifter ingår också att för krigsmaktens räkning svara för markfrågor. Verksamheten finansieras från förslagsanslaget Fortifikationsförvaltning- en.

Programplan för perioden 1973/74—1977/78

Beträffande utvecklingen av delprogrammet anför fortih'kationsförvalt- ningen bl. a. följande.

Verksamheten inom delproduktionsområdet Markanskaffning beräk- nas under programplaneperioden få i stort sett oförändrad omfattning. De svårigheter att på frivillig väg förvärva mark för försvaret som uppkommit genom 1968 års ändringar i lagstiftningen om beskattning av fast egendom beräknas stå kvar och kommer att medföra att det blir mera tids— och arbetskrävande att anskaffa önskvärd mark. Under senare_ år har det vidare blivit alltmer påtagligt att försvarets framtida behov av

Prop. l973:75 64

mark måste beaktas vid den civila planläggningen på skilda nivåer. Denna utveckling kommer säkerligen att förstärkas under programplaneperio- den, vilket beräknas medföra merarbete med att följa och medverka i den civila planeringen. Pågående utredningar om försvarets fredsorganisation kan vidare resultera i att vissa förband dras in, vilket i sin tur kan medföra omfattande och arbetskrävande försäljningar av mark och byggnader.

Utvecklingen inom delproduktionsområdena Anskaffning av befäst- ningar m.m.. Anskaffning av kaserner m.m. och lståndsättning av befästningar och kaserner m.m. samt inom facket Fastighetsförvaltning är oklar. Det bedöms dock sannolikt att den årliga investerings— och underhållsvolymen kommer att vara ungefär oförändrad under hela programplaneperioden. Anskaffningsverksamlieten kan dock påverkas av dels den redan påbörjade strukturomvandlingen inom fredsorganisa- tionen, dels den av Kungl. Maj:t anbefallda minskningen av antalet anställda inom försvaret som kan medföra behov av ganska stora investeringar, främst på förrådssidan. Förutsedda förändringar inom försvaret i fråga om lokalisering, antal myndigheter och organisation kan också medföra meruppgifter för fortifikationsförvaltningen, t. ex. omar- betning av general— och utbyggnadsplaner.

Den SUCcessiva övergången till flygplan 37 föranleder byggnadsåtgärder vid flottiljer och baser, bl. a. för att kunna tillgodose behovet av verkstäder, hangarer m. m. Vidare tillkommer åtgärder för att tillgodose behovet av flygdrivmede-l samt komplettering av uppställningsplatser och flygplanvägar m. m. för den nya flygplantypen.

Den begränsade medelstillgången samt prioriteringen av utbildnings- verksamhet och materielanskaffning medför enligt fortifikationsförvalt— ningen att de funktions— och standardkrav som f. n. ställs på de olika byggnadsobjekten måste prövas om. .

Fortifikationsförvaltningen räknar med att under programplaneperio- den behöva medverka i konjunkturstimulerande åtgärder och avser därför att i den utsträckning det är möjligt upprätthålla en investeringsreserv.

Utvecklingen inom delproduktionsområdet Tillämpad ej objektbunden forskning visar på ett ökande intresse för verkan av konventionella vapen. Önskemål om att återgå till koncentrerad lagerhållning av ammunition m.m. i bergförråd innebär krav på att se över och ändra nuvarande storlek på sådana anläggningar..

Verksamheten inom facket Fastighetsförvaltning kommer att studeras i samband med vissa pågående försök med s. k. integrerad fastighetsdrift. Erfarenheterna från dessa försök beräknas ge en säkrare grund för den långsiktiga utvecklingen inom facket och för planeringen av kort- och långsiktiga åtgärder.

Försvarets rationaliseringsinstitut har sett över fortifikations- och byggnadsförvaltningens organisation. Arbetet har hittills lett till mindre organisationsförändringar inom befästningsavdelningen, kasernavdel- ningen, markbyrån, administrativa byrån, väg- och vattenbyggnadsbyrån

Prop. 1973:75 65

och utredningssektionen. Ytterligare ändringar av nuvarande organisation väntas bli genomförda under programplaneperioden.

Genom rationaliseringsinstitutets försorg görs också en översyn av organisationen vid försvarets fasta maskinanläggningar. Viss försöksverk- samhet pågår. Erfarenheterna från denna försöksverksamhet kan leda till en organisationsändring i fråga om maskintjänsten.

Den av fortifikationsförvaltningen beräknade utvecklingen av anslaget Fortifikationsförvaltningen framgår av följande sammanställning (prisläge februari 1972; ] OOO-tal kr.).

1972/7311973/74 1974/75 1975/76 1976/77 1977/78 Summa 1973/78

36 960 37 810 36120 33 380 31790 31 790 170 890

1 Prisläge februari 1971.

Förslag till ändrad organisation för fortifikationsförvaltningen Uppdrag till försvarets rationaliseringsinstitut

År 1969 uppdrog Kungl. Maj:t åt försvarets rationaliseringsinstitut att i samverkan med fortifikationsförvaltningen se över organisationen för fortifikations- och byggnadsförvaltningen inom försvaret samt att till Kungl. Maj:t inkomma med de förslag översynen kunde föranleda. Som riktlinjer för uppdraget angavs bl.a. att utredningen skulle avse en huvudstudie av organisationen för fortifikations- och byggnadsförvalt- ningen och i första hand gälla de uppgifter som handläggs centralt. Utredningen skulle bedrivas med utgångspunkt i att fortifikationsförvalt- ningen skulle behållas som särskilt ämbetsverk, direkt underställt Kungl. Maj:t. Förenklingar i organisationen, t. ex. genom punktrationaliseringar, skulle eftersträvas och lönsamheten i att köpa tjänster från utomstående undersökas. Anpassningen av förvaltningens planerings-, ekonomi- och rationaliseringsfunktioner till förvaltningens uppgifter skulle utredas sär- skilt och sambandet mellan fortifikations- och byggnadsförvaltningen samt försvarets materielanskaffning uppmärksammas.

Rationaliseringsinstitutet har i september 1972 lagt fram förslag till ändrad organisation för fortifikationsförvaltningen. Förslaget har närma- re redovisats i en rapport över det verkställda översynsarbetet (Rapport 72—610] Fortifikationsförvaltningens organisation).

Efter remiss har yttranden över organisationsförslaget avgetts av överbefälhavaren, chefen för armén, chefen för marinen, chefen för flygvapnet, försvarets materielverk, riksrevisionsverket, byggnadsstyrel- sen, Sveriges akademikers centralorganisation (SACO), Statsanställdas förbund (SF) och Tjänstemännens centralorganisations statstjänste- mannasektion (TCO-S). I anslutning till att förslaget ingavs till Kungl. Maj:t har vidare fortifikationsförvaltningen och personalorganisationerna vid förvaltningen avgett yttranden.

Prop. 1973175 66

Nuvarande organisation och uppgifter

Chef för fortifikationsförvaltningen är en generaldirektör med en överdirektör som ställföreträdare. Verket är organiserat på två avdelning- ar, befästningsavdelningen och kasernavdelningen, samt sju fristående byråer, forskningsbyrån, markbyrån, administrativa byrån, byggnads- byrån, värmebyrån, elektrobyrån och väg- och vattenbyggnadsbyrån. Dessutom finns två fristående sektioner, utredningssektionen och kalkyl- sektionen. ] fortifikationsförvaltningen ingår också chefen för byggnads— och reparationsberedskapen samt byggnads- och reparationsberedskapens centralkontor. Sju byggnadskontor, ett i varje militärområde och ett inom Gotlands militärkommando, är direkt underställda fortifikations- förvaltningen beträffande bl. a. byggledning och kontroll vid större ny-, till- och ombyggnadsarbeten.

Enligt gällande instruktion skall fortifikationsförvaltningen anskaffa fortifikations— och byggnadsmateriel för krigsmakten, efter bemyndigan- de av Kungl. Maj:t projektera och uppföra krigsmaktens befästningar och byggnader samt anordna krigsmaktens flygfält, övningsfält och skjutfält. Förvaltningen skall förvärva, försälja, arrendera eller förhyra fast egen- dom för krigsmaktens räkning samt vårda och underhålla krigsmaktens befästningar och byggnader, flygfält, övningsfält, skjutfält och övrig fast egendom. Vidare skall förvaltningen följa den tekniska utvecklingen och bedriva sådan planläggnings-, forsknings- och konstruktionsverksamhet som fordras för att hålla god krigsberedskap i fortifikatoriskt hänseende. Förvaltningen skall slutligen enligt särskilda föreskrifter organisera bygg— nads- och reparationsberedskapen (BRB).

Vid fortifikationsförvaltningen fanns 806 tjänster inrättade i december 1972. Häri ingår inte tjänsterna vid BRB:s centralkontor, kasern- vårdsbyråns stockholmssektion och ämbetsverkcts centralförråd i Valla. Vid samma tidpunkt fanns 102 vakanser.

Rationaliseringsinstitutets förslag Utgångspunkter m. 771.

En grund för rationaliseringsinstitutets förslag har varit att fortifika- tionsförvaltningen även i fortsättningen skall vara central förvaltnings- myndighet för fortifikations- och byggnadsförvaltningen samt att förvalt- ningens huvudarbetsuppgifter skall vara oförändrade. Hänsyn har också tagits till den indelning efter objektens art, verksamhetens art samt facktillhörighet som har legat till grund för uppbyggnaden av förvaltning- ens nuvarande organisation. En väsentlig utgångspunkt har vidare varit försvarets nya planerings- och budgeteringssystem. Möjligheterna till och lämpligheten av att köpa tjänster från utomstående har bedömts ha betydelse främst för frågan om organisationens storlek. Hänsyn har slutligen tagits till utvecklingen inom byggmarknaden och inom försvaret.

Begreppet fastighetsförvaltning inom byggnadsstyrelsens verksamhets-

Prop. l973:75 67

område innefattar numera förutom underhåll även fastighetsdrift samt ombyggnad och komplettering. Denna utveckling har gett anledning till överväganden om nuvarande organisatoriska samordning av anskaffning och underhåll alltjämt bör bestå eller om fastighetsförvaltningen bör sammanföras till en särskild för fortifikationsförvaltningen gemensam organisationsenhet. Institutet anser dock att fortifikationsförvaltningens nuvarande organisatoriska samordning av nyanskaffning, ombyggnad och komplettering samt underhållsverksamhet åtminstone på kort sikt är mera ändamålsenlig och bör behållas.

Rationaliseringsinstitutets förslag innebär att fortifikationsförvaltning- ens organisation ändras i följande avseenden. Verksledningen förstärks. En enhet för central planering inrättas, varvid nuvarande utredningssck— tion utgår. En driftenhet för central ledning och samordning av fastig- hetsdriften inrättas. Delar av nuvarande värmcbyrå och elektrobyrå samt del av väg- och vattenbyggnadsbyrån förs samman till en fackenhet. Återstående del av väg- och vattenbyggnadsbyrån bildar övergångsvis en väg- och flygfältsenhet medan värme- och elektrobyråerna utgår ur organisationen. övriga enheter behåller i princip sin nuvarande organisa- toriska ställning.

institutet föreslår vissa ändringar av fortifikationsförvaltningens ansvar och arbetsuppgifter. Nya former för finansiering av förvaltningens verk- samhet föreslås. Förslag lämnas till indelning av verksamheten i intern- program, den nya organisationens storlek samt till tidsplan för införandet av organisationen. Institutet föreslår fortsatt översyn av verksamheten på regional och lokal nivå.

I fråga om byggprocessen föreslår institutet att verksamheten bedrivsi särskilda projektgrupper under ledning av projektledare. Köp av tjänster bör ske i ökad utsträckning.

Verksledning

Institutet har övervägt frågan om en lekmannastyrelse vid fortifika- tionsförvaltningen men har inte funnit skäl att föreslå att en sådan styrelse inrättas.

När det gäller verksledningen anser institutet att tlera skäl talar för att inrätta en tjänst för e k 0 n o m id ir e k t ö r vid förvaltningen. Det nya planerings- och budgeteringssystemet, byggprocessens projektgrupper med projektledare och behovet att fortlöpande kontrollera projekte- ringskostnader m. m. inom och utom fortifikationsförvaltningen bedöms kräva överinseende över ekonomi- och budgetfrågor oberoende av orga- nisationsgränser. Frågor om fördelning av kostnader mellan olika enheter, prissättning och taxor kan också vara av stor betydelse liksom analys av de olika enheternas produktivitets— och effektivitetsutvcckling. Kalkylen- heten bör vara underställd ekonomidirektören och därigenom få en neutral ställning i förhållandet till de tekniska enheterna.

Enligt institutets bedömning kommer framdeles de årliga kostnaderna för vård och förvaltning inkl. drift av försvarets anläggningar sannolikt att bli större än investeringskostnaderna. Såväl verksamhetens ekonomiska

Prop. l973:75 68

omfång som nödvändigheten av att samordna verksamheten mellan olika enheter och skapa en gemensam grundsyn för fastighetsförvaltningsverk- samheten utgör enligt institutets mening starka skäl för att tillskapa en ny tjänst på verksledningsnivå för en d ri f t d i r e k t 6 r . På driftdirek- tören, SOm bör ha teknisk utbildning och helst även erfarenhet från verksamhet på regional nivå, kan också läggas den tekniska samordningen av byggprocessen inom befästnings- och kasernenheterna.

Sammanförandet av delar av nuvarande fackbyråer till en fackenhet innebär att chefen för denna enhet får ansvaret för att samordna de olika fackens verksamhet, vilket hittills har varit en av överdirektörens viktigas- te uppgifter. En fortlöpande teknisk samordning ovanför cheferna för befästnings- och kasernenheterna behövs inte enligt institutet. Den totala verksamhetens omfattning motiverar inte heller mer än högst två tjänste- män i överdirektörs ställning. Den nuvarande tjänsten som överdirektör föreslås därför utgå ur organisationen.

Institutet föreslår således att verksledningen skall bestå av en general- direktör, en ekonomidirektör och en driftdirektör.

Centralplanering

Såväl det nya planerings- och budgeteringssystemet som den interna ansvarsfördelningen mellan sak- och serviceenheter ställer enligt institutet ökade krav på planering och kostnadsuppföljning inom fortifikationsför- valtningen. Institutet anser att dessa bör tillgodoses genom att en enhet för central planering inrättas. Enheten skall främst vara stabsorgan åt verksledningen och samordna "verkets planering, budgetering och uppfölj- ning. Vidare bör enheten ansvara för den administrativa systemutveck- lingen. Enheten för central planering bedöms behöva 19 tjänster utöver chefen för enheten. I samband med att den nya enheten inrättas föreslås den nuvarande utredningssektionen utgå ur organisationen.

Driftenhet

Institutet föreslår att en särskild driftenhet inrättas direkt under verksledningen för ledning och övervakning av driften vid befästningar och kaserner. Utöver chef för enheten bedöms 38 tjänster behöva inrättas för denna enhet.

Fackenhet

Mot bakgrund av utvecklingen på byggmarknaden mot ökad samord- ning mellan installationsfacken samt installationernas ökande kostnadsan- del anser institutet att nuvarande enheter för installationsverksamhet bör samordnas i en gemensam fackenhet. Denna bör bildas genom att delar av nuvarande värmebyrån och elektrobyrån förs samman med del av nuvarande väg- och vattenbyggnadsbyrån. Enheten kommer därmed att innehålla el-_ vvs— och va-specialister som främst skall medverka vid projektering inom andra enheter. För verksamheten inom fackenheten beräknar institutet 74 tjänster utöver en chef för enheten.

Prop. [973175 69

Väg- och flygfältsenhet

Den verksamhet i form av anskaffning och underhåll av vägar och flygfält som återstår av väg— och vattenbyggnadsbyråns ansvarsområde sedan fackenheten inrättats bör enligt institutet även i fortsättningen hållas samman. Av praktiska skäl och för att få en smidig övergång till ny organisation föreslår institutet att en fristående väg— och flygfältsenhet inrättas övergångsvis. För att tillgodose sambandet mellan befästnings- och flygfältsverksamheten bör dock enheten föras över till befästnings— enheten när förhållandena. så medger. För verksamheten inom den fristående enheten behövs enligt institutet 34 tjänster.

Basorganisationen i övrigt

Institutet föreslår att nuvarande enheter för befästningar, kaserner, mark, byggnadsverksamhet, administration, forskning och kalkylverksam- het i princip skall behålla sin organisatoriska ställning.

Institutet anser att kalkylverksamheten bör vara fristående från den egentliga projekteringen och upphandlingen och förordar en fristående kalkylenhet som är direkt underställd verksledningen.

Den fortifikatoriska forskningen bör enligt institutet samlas i en särskild resultatenhet inom fortifikationsförvaltningen. Denna kan an- tingen vara fristående direkt under verksledningen eller knuten till befästningsenheten. Vilken lösning som bör väljas beror enligt institutet på vilken betydelse den ej objektbundna forskningen anses ha för verksamheten.

Internprog'ram

För att tillgodose verkets behov av intern verksamhetsplanering, budgetering och redovisning inom ramen för det nya planerings— och budgeteringssystemet är det enligt institutets mening nödvändigt att använda internprogram. Dessa bör vara anpassade till de uppdrag förvalt- ningen erhåller och utgöra stommen i det interna budgetarbetet. Institutet föreslår följande internprogram och interndelprogram. Anskaffning av anläggningar m. m.

Markanskaffning Anskaffning av befästningar (inkl. flygfält)

Anskaffning av kaserner Fastighetsförvaltning

Underhåll

Drift Fortifikatorisk forskning

De basorganisatoriska enheterna har huvudansvaret för utformningen av budgeten inom sitt internprogram eller interndelprogram och finansie- rar genom uppdrag verksamheten vid fack- och byggnadsenheterna som förutsätts utgöra resultatenheter.

Prop. l973:75 70

Finansiering av verksamheten

Institutet föreslår att fortifikationsförvaltningens verksamhet i sin helhet skall redovisas mot ett formellt anslag om 1 000 kr. på riksstaten. Därvid tas på utgiftssidan upp löner och andra kostnader för anställd personal, ersättningar till konsulter samt lokalhyror m. fl. kostnader för verksamheten. Som inkomster tas upp ersättningar från programmyndig- heter för anskaffnings- och förvaltningsuppdrag samt andra betalda uppdrag som t. ex. sekundäruppdrag avseende försvarsforskning. För att jämna ut säsongvariationer bör förvaltningen få disponera en rörlig kredit i riksgäldskontoret. Kostnader för projektering av objekt som inte kommer till utförande bör vidare täckas genom ett särskilt bidragsanslag.

Förändring av ansvar och arbetsuppgifter

Fortifikationsförvaltningen bör enligt institutet ansvara för fastighets- driften inom försvaret i likhet med vad byggnadsstyrelsen i annat sammanhang har föreslagit för sin verksamhet i fråga om civila statliga fastigheter. Institutet ser också detta som en konsekvens av att ett nytt hyressystem införs.

Institutet konstaterar att erfarenheten av och kunskapen om anlägg- ningar för skydd mot vapenverkan främst är koncentrerad till fortifika- tionsförvaltningen. Institutet föreslår därför att förvaltningen blir sak- kunnig myndighet främst för projektering av sådana anläggningar inom statsförvaltningen.

Fortifikationsförvaltningen har beträffande vissa fastigheter i stor- stockholmsområdet uppgifter som i andra områden sköts av lokal förvaltningsmyndighet. Institutet föreslår att förvaltningen befrias från dessa uppgifter. Härvid bör den nuvarande stockholmssektionen inom ka- sernavdelningens kasernvårdsbyrå utgå ur organisationen. Hur denna verk- samhet i fortsättningen skallskötas bör enligt institutet närmare prövas i samband med fortsatt översyn på regional och lokal nivå. I avvaktan på resultatet härav bör fortifikationsförvaltningen i samverkan med institu- tet och berörda myndigheter få vidta erforderliga provisoriska åtgärder.

Institutet utgår från att det av försvarets materielanskaffningsutred- ning framlagda betänkandet Materielanskaffning för försvaret, del II, läggs till grund för beslut om fortifikationsförvaltningens materielanskaff- ning och förrådshållning. Detta skulle enligt institutet innebära att personalen för redovisningsuppgifter och inköp kan reduceras samt att centralförrådet i Valla kan awecklas eller föras över till annan myndig- het.

Om statsmakterna fattar beslut om att omlokalisera fortifikationsför- valtningen ienlighet med förslag från delegationen för lokalisering av statlig verksamhet bör enligt institutet BRB:s ställning och organisatoriska place- ring prövas om. Överbefälhavaren bör få uppdrag att utreda denna fråga.

Prop. 1973 :75 71

Synpunkter på verksamhetens bedrivande

Institutet föreslår att verksamheten inom fortifikationsförvaltningen i största möjliga utsträckning skall bedrivas inom projektgrupper. Dessa bör ledas av särskilt utsedda projektledare med avgränsat tekniskt, ekonomiskt och tidsmässigt ansvar för varje objekt eller objektgrupp inom produktionen. Projektgrupperna bör bestå av tekniker ur basorgani- sationen.

Särskild uppmärksamhet bör enligt institutet ägnas åt att följa upp kostnader, produktivitetsutveekling rn. m. Dessa åtgärder inbegriper bl. a. system för planering, tidsredovisning och kostnadsuppföljning.

Köp av tjänster

Institutet anser att fortifikationsförvaltningen i ökad utsträckning bör anlita konsulter särskilt för projektering i anskaffningsverksamheten. Projektering i egen regi av kasernbyggnader m.m. bör endast drivas så långt att entydigt underlag i form av skisser finns, varefter upphandling av ritningar, beskrivningar m. m. bör ske mot fast pris och i konkurrens. I fråga om befästningar finns inte samma möjligheter att köpa tjänster. Även här bör enligt institutet strävan dock vara att minska den egna pro- jekteringsverksamheten. Utnyttjandet av konsulter bör främst avse köp av arbetskraft och först i andra hand köp av idéer.

Genomförande av organisationsändringen

Institutet anser att den föreslagna organisationsändringen kan genom- föras relativt snabbt och att fortifikationsförvaltningen bör ansvara för ändringen. Följande tidsplan föreslås.

ljuli 1973

Verksledningen bildas och centralplaneringen organiseras. Chefer för nya enheter som är direkt underställda verksledningen utses. Arbetsgrup- per tillsätts för att förbereda organisationsändringen.

1 oktober 1973

Chefer för övriga enheter och viss övrig ledningspersonal inom resp. enheter utses.

ljanuari 1974

Enheterna organiseras och personal tillsätts enligt personalförteckning för den ändrade organisationen. '

Prop. 1973275 72

Personal och kostnader

Institutet har lagt fram detaljförslag om de tjänster som bör ingå iden föreslagna organisationen. Förslaget beträffande anskaffningsverksam- heten grundas på erfarenhetsvärden från byggmarknaden, på beräknad årlig produktionsvolym och på ökat utnyttjande av konsulter. För den övriga verksamheten har personalbehovet bedömts erfarenhetsmässigt.

Enligt institutets förslag skall 643 tjänster ingå i organisationen. I detta antal ingår inte tjänster vid BRB, stockholmssektionen eller centralför- rådet vid Valla. Institutet räknar med att i medeltal 61 I av dessa tjänster skall vara tillsatta, dvs. att 5 % av tjänsterna är vakanta. Institutet finner det angeläget att fortifikationsförvaltningen åtminstone i det närmaste har full personaluppsättning och föreslår därför att förvaltningen tillåts ha en viss personalreserv i form av högst 20 tjänster för aspiranter. Antalet sådana tjänster bör dock enligt institutet anpassas till det faktiska rekryteringsläget. Om antalet vakanser blir större än beräknat bör alltså antalet aspiranttjänster kunna ökas. Aspiranterna bör i regel ha teknisk utbildning.

Institutets förslag innebär i förhållande till läget den 1 april 1972 en personalminskning med ca 100 personår.

Personalreduceringen förutsätts ske genom naturlig avgång. Den nuva- rande åldersfördelningen bland. personalen ger goda förutsättningar för detta. För att underlätta genomförandet av den nya organisationen bör dock personal som inte kan placeras på befattning i den nya organisatio— nen övergångsvis föras samman till arbetsgrupper för särskilda uppdrag, t. ex. komplettering av normverk, utarbetande av utbyggnadsplaner m. fl. uppgifter. Målet för fortifikationsförvaltningen bör vara att så snart som möjligt anpassa antalet anställda-till föreslagen nivå. Vid uppkommande vakanser i den ändrade organisationen bör i första hand möjligheterna till omplacering från sistnämnda personalgrupp undersökas. Institutet bedö- mer att förvaltningen under en femårsperiod räknat från den 1 juli 1972 skall kunna anpassa antalet anställda till föreslagen nivå. Detta antagande grundar sig bl. a. på pensionsavgångsprognosen som visar att 80 anställda beräknas avgå med pension t. o. m. är 1977. Därtill kommer personalav- gång av andra anledningar.

Beträffande kostnaderna för den föreslagna organisationen konstaterar institutet att de totala besparingarna till följd av organisationsförslaget blir mindre än vad som direkt följer av personalminskningen på grund av dels höjd genomsnittslön. dels beräknade merutgifter i samband med ökat köp av konsulttjänster. Vid genomförd organisation och ändrade verksamhetsformcr beräknas dock den totala kostnadsminskningen per år till ca 3 milj. kr.

Institutet förutsätter att en viss effektivitetsökning uppkommer genom den ändrade organisationen. I fråga om konsekvenserna härav från kostnadssynpunkt framhåller institutet att varje effektivitetsökning med en procent i anskaffningsverksamheten vid i stort oförändrad anskaff- ningsvolym medför en vinst av 2—3 milj. kr. På driftsidan medför en enprocentig effektivitetsökning en årlig vinst av ca 2,5 milj. kr.

Prop. [973275 73

Organisationsutveckling på sikt

I samband med översynen har inom institutet skisserats en långsiktig modell för organisationsutvecklingen inom fortifikations- och byggnads- förvaltningen. Grundprincipen för denna modell är att organisationen indelas i anskaffningsverksamhet och fastighetsförvaltning, På central nivå delas anskaffningsverksamheten i basorganisatoriska enheter för markanskaffning, anskaffning av befästningar (inkl. flygfält) och anskaff- ning av kaserner. Fastighetsförvaltningen delas basorganisatoriskt i en- heter för underhåll och drift. Regionalt sker motsvarande uppdelning. I anslutning till detta anför institutet att det är angeläget att. försöka bedöma den organisatoriska utvecklingen på något längre sikt. Institutet vill inte f. n. ta ställning till modellen. Institutet anser dock att anskaff— ningsverksamhet och fastighetsförvaltning principiellt bör hållas åtskilda på det sätt som organisationsmodellen visar.

Fortsatt utredningsarbete

Översynen och organisationsförslaget avser i enlighet med lämnade direktiv främst centralt handlagda uppgifter. Institutet föreslår att över- synen fullföljs i en andra etapp för verksamheten inom fortifikations- och byggnadsförvaltningen på regional och lokal nivå. I samband därmed kan resultaten av pågående försöksverksamhet med fast maskintjänst utvär- deras. Målet för den fortsatta utredningen skall vara att åstadkomma en effektiv organisation som är dimensionerad med hänsyn till rådande krav på personalminskningar inom försvaret.

Remissyttrandena Allmänna synpunkter

Överbefälhavaren framhåller att en av de styrande faktorerna för översynen av fortifikations- och byggnadsförvaltningen är nödvändig— heten att snabbt och kraftigt minska antalet anställda. Undersökningari detta syfte bör i första hand göras inom ramen för nuvarande organisa- tion i såväl central, regional som lokal nivå.

Fortifikationsförvaltningen anför att rationaliseringsinstit'utet har genomfört utredningen i nära samarbete med förvaltningen vilket har haft avgörande betydelse för att enighet i stort kunnat nås om de organisatoriska och personella förändringar som närmast bör genomföras på central nivå.

Chefen för armén delar överbefälhavarens uppfattning att det i första hand bör undersökas vilken personalminskning som är möjlig inom ramen för nuvarande organisation. Rationaliseringsåtgärder inom delar av orga- nisationen måste vidtas mot bakgrund av krigsmaktens och dess chefers totala uppgifter och ansvar i fred och under krigsförhållanden. Armé- chefen bedömer att förutsättningarna är goda för en personalminskningi

Prop. l973:75 74

förhållande till nuläget bl. a. om alla möjligheter tas till vara att utnyttja tekniska hjälpmedel i fastighetsdriften och öka samordningen inom garnisonsortema. Den nuvarande ambitiönsnivån beträffande byggnads- åtgärder, drift och förvaltning måste anpassas till ambitionsnivån inom försvaret i övrigt.

Chefen för flygvapnet anser att en genomgripande omorganisation av fortifikationsförvaltningen i anarande läge kan medföra avbräck i förValtningens möjligheter att lösa sina uppdrag. Om därutöver föreslagen o'r'nlokalisering av förvaltningen kommer till stånd, kan verkets arbets- resultat komma att gå ned under en läng följd av år med svåra konsekvenser för bl.a. flygvapnet.

Riksrevisionsverket bedömer att antalet organisationsenheter direkt under verkschefen är för stort för att medge en effektiv ledning och upp- ' följning. Möjligheterna att avhjälpa denna brist i organisationsförslaget, t. ex. genom sammanslagning av enheter eller delegering från verksled- ningen, bör enligt verket undersökas.

Byggnadsstyrelsen ifrågasätter Om inte fortifikationsförvaltningens centrala organisation borde byggas upp på grundval av verksamheten på det regionala och lokala planet. I avsaknad av en mera utförlig bild av den totala verksamheten har styrelsen svårt att närmare kunna bedöma det framlagda organisationsförslaget. Styrelsen konstaterar dock att den nuvarande fördelningen av förvaltningsansvaret mellan ett stort antal regionala och lokala myndigheter är till stor nackdel, om man önskar driva förvaltningsarbetet rationellt. Enligt styrelsens mening ger ett fastighetsförvaltningsprogram som är sammanfört till en central organisa- tionsenhet stora organisatoriska fördelar.

TCO-S uttalar sin tillfredsställelse över att personalorganisationerna vid fortifikationsförvaltningen fortlöpande har beretts tillfälle att lämna utredarna sina synpunkter på förvaltningens organisationsstruktur. Dessa synpunkter har därigenom till vissa delar kunnat fogas in i det slutliga utredningsförslaget. Det är viktigt att den nya organisationen utformas så att den underlättar ett ökat inflytande för de anställda.

Fartifikationsförvaltningens lokala personalorganlsatimzer är tvek— samma mot en genomgripande omorganisation. Tveksamheten har sin grund i att förvaltningen har organiserats om flera gånger samt att förvaltningen först år 1971 i samband med inflyttningen i ett nytt ämbetshus fått sin verksamhet samlad. Organisationerna anser det lämp- ligt att låta förvaltningen med i huvudsak oförändrad organisation arbeta i de nya lokalerna ett antal år och därunder göra mindre men nödvändiga organisationsjusteringar. Därigenom skulle säkerligen så betydande ra- tionaliseringsvinster kunna nås att en mera omfattande omorganisation skulle bli obchövlig. Organisationerna pekar även på att utredningen inte ger belägg för att förvaltningens nuvarande organisation har några väsentliga brister.

SF och SACO har i sina yttranden i huvudsak instämt i de synpunkter som framförts av de lokala fackliga organisationerna vid fortifikationsför- valtningen.

Prop. 1973275 75

Verkslea'n ing

Överbefälhavaren avstyrker förslaget om en utökad verksledning under hänvisning till att verksledningens nuvarande utformning har visat sig vara lämplig vid överbefälhavarens och övriga program— och produktionsmyn- dighetcrs samverkan med fortifikationsförvaltningen. Den bedöms ha fungerat väl även för den interna ledningen av förvaltningen. Motsvarande synpunkter framförs av chefen för armén.

Fortifikationsförvaltningen anser att den nuvarande verksledningen bör bestå. Den föreslagna ekonomidirektören skulle få ett kompetens- område som skär tvärs genom basorganisationen, vilket skulle medföra stora svårigheter att avgränsa hans ansvarsområde gentemot de medelsför- valtande enhetscheferna. Kravet på förbättrade resurser för ekonomi- funktionen kan i stället tillgodoses genom att enheten för central plane- ring tillförs en tjänst för företagsekonom. Några bärande skäl för att förvaltningen utöver chefen för den föreslagna särskilda driftenheten behöver en särskild befattning för driftfrågor på verksledningsnivå har enligt förvaltningens mening inte framförts.

Riksrevisionsverket delar institutets mening att en befattning för ekonomidirektör bör inrättas. Denne bör emellertid samtidigt enligt verket vara chef för centralplaneringen i vilken kalkylenheten bör in- ordnas. Därigenom hålls de ekonomiadministrativa funktionerna sam- man vilket verket bedömer vara väsentligt. Däremot anser verket att en tjänst för driftdirektör inte behövs. om ansVaret för underhåll och drift samlas under chefen för driftenheten enligt den grundmodell för den - framtida organisationen som institutet har ställt upp.

TCO-S biträder institutets uppfattning att ökad uppmärksamhet bör ägnas åt ekonomisk planering'och analys.- Detta bedöms kunna ske genom den utökade verksledning som utredningen föreslår. Det är dock angeläget att överväga behovet av ytterligare en chefstjänst inom verks- ledningen för personaladministrativa frågor som personalplanering, ut- bildning och personalvård.

Fortifikationsförvaltningens personalorganisationer delar institutets uppfattning om att ökad uppmärksamhet bör ägnas åt ekonomisk planering och analys. I likhet med fortifikationsförvaltningen anser dock organisationerna att detta kan lösas genom att centralplaneringen utökas med ekonomisk kvalificerad personal. Någon speciell driftdirektör anses inte nödvändig, om nuvarande överdirektörsbefattning behålls. Organisa- tionerna föreslår därför att verksledningen även i fortsättningen skall bestå av en generaldirektör med en tekniskt utbildad överdirektör som ställföreträdare. Om det likväl skulle anses motiverat att förstärka verksledningen bör också frågan om att ha en administrativ företrädare på denna nivå prövas. Från personalens synpunkt är det nämligen väsentligt att frågor som rör personalplanering, utbildning, personalvård och organisation tillmäts samma betydelse som frågor av teknisk och ekonomisk art.

Prop. 1973275 76

Centralplanering

Samtliga remissinstanser som har yttrat sig över förslaget om att inrätta en enhet för central planering har biträtt förslaget i denna del. Vissa synpunkter har också redan redovisats. Riksrevisionsverket anser sålunda att den föreslagna ekonomidirektören bör vara chef för central- planeringen och att kalkylenheten bör ingåi denna enhet. Vidare föreslår fortifikationsförvaltningen att centralplaneringen tillförs en särskild tjänst för företagsekonom för främst ekonomiska analyser. Samma åsikt framförs av fortifikatiansförvaltningens personalorganisationer.

Driftenhet och fackenhet

De remissinstanser som har berört förslaget att inrätta två nya basorganisatoriska enheter, en driftenhet och en fackenhet, år genom- gående kritiska mot att dessa båda enheter skall inrättas fristående från varandra.

Överbefälhavaren biträder inte institutets förslag som anses opraktiskt och onödigt personalkrävande. överbefälhavaren biträder de synpunkter i frågan som har framförts av fortifikationsförvaltningen.

Fortifikatiansförvaltningen anser att fack- och driftenheterna bör föras samman till en enda enhet. Driftenhetens centrala arbetsuppgifter har en funktionell anknytning till de arbetsuppgifter som skall utföras av fackenheten. [ första hand gäller detta frågor som berör den fasta maskin- tjänsten och maskininstallationerna. I sådana frågor måste ett omfattande samarbete ske mellan driftenheten och fackenhetens underenheter för pro- jektering av vvs-installationer, yttre vatten— och avloppsanläggningar samt elinstallationer. En sammanslagning av enheterna ger möjlighet att sam- ordna fack- och driftfrägor utan att gå över basorganisatoriska gränser. Vidare undviks praktiska svårigheter i kompetens— och ansvarsfrågor. För- utsättningar skapas också för att bättre utnyttja fackteknikerna vilket på sikt kan leda till minskat personalbehov även vid bibehållen ambitionsnivå.

De synpunkter som har framförts av fortifikationsförvaltningen delasi allt väsentligt av chefen för armén, chefen för marinen, TCO-S och fortifikationsförvaltningens personalorganisarioner.

SF framhåller att en driftenhet för central ledning och samordning av fastighetsdriften är till fördel för arbetet och för de anställda vid försvarets fasta maskinanläggningar.

Väg- och fl)-'gfältsen het

Ingen av remissinstanserna har något att erinra mot förslaget att övergångsvis inrätta en särskilt väg- och flygfältsenhet för anskaffning och underhåll av vägar och flygfält.

Chefen för flygvapnet anser att den nuvarande flygfältssektionen vid förvaltningens väg- och vattenbyggnadsbyrå organisatoriskt bör tillföras försvarets materielverk, om förslaget att omlokalisera fortifikationsför-

Prop. 197375 77

valtningen genomförs. Samma ståndpunkt intas av försvarets materiel- verk.

Riksrevisionsverket framhåller att väg— och flygfältsenheten snarast möjligt i stället för på sikt bör inordnas i befästningsenheten.

Fortifikationsförvaltningens personalorganisatianer ifrågasätter om det är lämpligt att föra över nuvarande väg— och vattenbyggnadsbyräns vatten- och avloppstekniker till fackenheten. Väg- och vattenbyggnads- tekniken består av en mängd olika specialiteter som till stor del griper in i varandra och som tillsammans bildar en funktion som'det bör vara praktiskt och ekonomiskt riktigt att hålla samman organisatoriskt. Enligt organisationernas mening bör vidare den nya enheten bestå på längre sikt och inte endast övergångsvis som institutet har föreslagit.

Basorganisatianen i övrigt

Förslaget att låta övriga enheter i fortifikationsförvaltningens nuvaran- de organisation i princip behålla sin organisatoriska ställning har i huvudsak inte föranlett någon erinran från remissinstanserna. Några av dessa har dock anmält avvikande mening i fråga om kalkylenhetens organisatoriska ställning.

Överbefälhavaren och fortifikationsförvaltningen anser att kalkylverk- samheten bör föras till en särskild underenhet inom den föreslagna byggenhcten. Härigenom får kalkylfunktionen den organisatoriska place- ring som ger de bästa förutsättningarna för verksamheten. En verksamhet med så liten personal bör inte få en organisatoriskt fristående ställning.

Riksrevisionsverker anser inte heller att kalkylenheten skall vara en fristående enhet utan föreslår att den inordnas i centralplaneringen.

I n tern program

Förslaget att fortifikationsförvaltningens verksamhet skall indelas i internprogram berörs endast av riksrevisionsverket. Verket ser positivt på den föreslagna indelningen men understryker att en samordning mellan internprogramindelning och organisationsuppbyggnad mäste eftersträvas så att enkla och entydiga ansvarsförhällanden erhålls. En splittring av ansvaret för delprogrammen på olika organisationsenhetcr bör undvikas.

Finansiering av verksamheten

De remissinstanser som har uttalat sig om den föreslagna finansierings- formen för fortifikationsförvaltningens verksamhet har inte ansett sig kunna biträda förslaget i denna del.

Överbefälhavaren anser förslaget om enbart uppdragsfinansiering intressant men pekar på vissa för krigsmakten speciella problem som inte har behandlats av institutet. Enligt överbefälhavaren föreligger f. n. inte underlag för beslut om denna finansieringsform.

En förutsättning för s_iälvfinansieringsmetoden är enligt försvarets

Prop. l973:75 78

materielverk att efterfrågan har sådant inflytande på prissättningen att de kostnadsminskande faktorerna automatiskt kommer fram. Sådana effek- ter kan intdpåräknas för verksamheten vid fortifikationsförvaltningen. Däremot kommer den föreslagna finansieringsformen att kräva betydande administrativa insatser utan att tillföra försvaret ytterligare effekt. Enligt verkets mening är metoden inte lämplig f. n.

Riksrevisionsverket framhåller att en av förutsättningarna för att ett 1 OOO-kronorsanslag med dess nettoredovisning skall vara en meningsfull form för att styra verksamheten mot lönsamhet är att verksamheten utövas i någon form av konkurrens. Detta ärinte fallet med den verksamhet for- tifikationsförvaltningen bedriver. Det väsentligaste är enligt verkets mening att ett internt system för redovisning av kostnader och intäkter införs vid förvaltningen för att verksamheten skall kunna styras på bästa sätt. Verket avstyrker institutets förslag.

Förändring av ansvar och arbetsuppgifter

Förslaget att fortifikationsförvaltningen skall svara för fastighetsdrif- ten inom försvaret har inte föranlett någon erinran från remissinstanser- na.

Beträffande förslaget att fortifikationsförvaltningen skall bli sakkun- nigmyndighet för projektering av anläggningar för skydd mot vapenver- kan anför riksrevisionsverket att verket saknar en beskrivning av innebör- den av begreppet sakkunnigmyndighet. Vidare anser verket att nuvarande förhållanden och de praktiska vinsterna med förslaget har behandlats otillräckligt. Verket anser sig därför inte kunna ta ställning till förslaget. Fartifikatiansförvaltningens personalorganisationer finner att förslaget kan komma att innebära en inte oväsentlig arbetsökning. Hänsyn anses inte ha tagits till detta vid dimensioneringen av de organisationsenheter som är aktuella i detta sammanhang.

Förslaget att fortifikationsförvaltningen skall befrias från uppgiften att vara lokal förvaltningsmyndighet för vissa fastigheter i storstockholms- området kan riksrevisionsverket inte tillstyrka, eftersom frågan enligt verkets mening inte har klarlagts på ett tillfredsställande sätt.

Synpunkter på verksamhetens bedrivande

Riksrevisionsverket ser positivt på förslaget om en projektorienterad verksamhet. De allmänna principer som framförs är enligt verket inte kontroversiella, Verket framhåller dock att dessa kunde ha åskådliggjorts bättre och närmare ha anknutits till fortifikationsförvaltningens verksam- het. Möjligheterna att skapa underlag för resultatuppföljning även inom administrativ verksamhet genom projektplanering m. ni. borde också ha undersökts.

Byggnadsstyrelsen anser att den beskrivna organisationen med projekt- grupper under ledning av en projektledare som ansvarar för det enskilda projektet under hela byggprocessen har stora likheter med den projektor-

Prop. 1973175 79

ganisation som styrelsen med hittills goda erfarenheter har prövat för de 3. k. omlokaliseringsobjekten.

Fortifikationsförvaltningens personalorganisationer anser det orimligt att en projektledare tekniskt. ekonomiskt och tidsmässigt skall ansvara för ett byggnadsobjekt. Projektledare bör liksom f.n. endast ha ansvar för samordning, tidsplan och ekonomi.

Köp av tjänster

Beträffande institutets förslag att fortifikationsförvaltningen i större utsträckning skall anlita konsulter uttalar TCO-S att det är synnerligen tveksamt om detta kommer att ge några ekonomiska vinster. Det framgår inte heller av utredningsmaterialet att köp av tjänster från konsulter är ett tekniskt eller ekonomiskt bättre alternativ. TCO-S anser därför att förvaltningen liksom nu bör anlita konsulter endast när detta bedöms vara ekonomiskt fördelaktigast.

Fortifikationsförvaltningens personalorganisationer framför i stort samma synpunkter. Organisationerna anser det väsentligt att förvalt- ningens personal ges så väl avvägda uppgifter att arbetet blir intressant och utvecklande samt att den anställde upplever sin arbetssituation och -insats som meningsfull. En ökad satsning på köp av tjänster kan skapa viss irritation hos personalen.

Genomförande av organisationsti'ndringen

Chefen för flygvapnet uttalar att fortifikationsförvaltningen bör kunna ges ganSka stor handlingsfrihet för att i detalj anpassa organisationen till aktuella förändringar i arbetsuppgifterna.

Riksrevisionsverket anser att genomförandet av organisationsändringen inte kan betraktas som fristående från förslaget om att" omlokalisera fortifikationsförvaltningen. De totala omställningsproblemen bör kunna minskas genom att förvaltningen efter hand genomför omorganisationen med sikte på att den skall vara helt genomförd samtidigt som omlokalise- ringen är fullbordad.

Fortifikationsförvaltningens personalorganisationer anser att någon tidsplan för att genomföra en eventuell ny organisation inte bör fast- ställas förrän beslut fattas i lokaliseringsfrägan.

Personal och kostnader

De remissinstanser som behandlar rationaliseringsinstitutets beräk- ningar av personal och kostnader har genomgående inte något att erinra mot beräkningen av antalet tjänster i den föreslagna organisationen. Däremot framförs viss kritik mot institutets synpunkter i fråga om sysselsättningen av den personal som inte kan placeras på befattning i den nya organisationen samt mot institutets beräkningar av kostnadsbespa- ringarna.

Prop. l973z75 80 Överbefälhavaren anser att institutets förslag inte ger underlag för att bedöma hur de totala kostnaderna kommer att utvecklas. överbefälhava- ren förutsätter att alla ansträngningar görs för att hålla konsultkostnader- na i den nya organisationen på en sådan nivå att personalminskningarna kommer att medföra kostnadsbesparingar. "

Fortifikationsförvaltningen framhåller att en väsentlig utgångspunkt för att förvaltningen har kunnat godta den föreslagna personalstyrkan har varit att det nya systemet med aspiranter ger förvaltningen möjlighet att bemästra ojämnheter i den nya organisationen och att utjämna arbetsbelastningen mellan olika enheter. En förutsättning är dock att förvaltningens handlingsfrihet vid utnyttjandet av aspirantsystemet inte beskärs. Beträffande arbetsuppgifter för eventuellt övertalig personal anser förvaltningen det lämpligast att denna fråga bedöms från fall till fall. Vidare förutsätts att förvaltningen får möjlighet att utforma avveck- lingsorganisationen på det sätt som med hänsyn till olika omständigheter är bäst. Institutets beräkningar av kostnadsminskningarna i den nya organisationen bygger enligt förvaltningen pä osäkra antaganden. Förvalt- ningen anser att resultatet av utredningen inte ger belägg för de beräkningsresultat som redovisas. Det är framför allt tveksamt om ökad konsultinsats minskar utgifterna för förvaltningens verksamhet totalt sett. Den praktiska erfarenhet förvaltningen har tyder närmast på motsatsen.

Riksrevisiansverket bedömer förslaget om att inrätta aspiranttjänster som intressant och tillstyrker detta men tar i övrigt inte ställning till organisationens storlek. Verket är kritiskt till förslaget om särskilda sysselsättningsuppgifter för eventuellt övertalig personal. Frånsett perso- nalvårdsproblem och administrativa svårigheter finns enligt verket risk för att personalens kompetens kommer att styra valet av arbetsuppgifter vilket kan leda till felprioriteringar. Verket understryker att vinsterna vid genomförande av institutets förslag ligger i den väsentliga effektivise- ringen av upphandlingsverksamheten och den därmed sammanhängande byggprocessen. De möjliga besparingarna kan beräknas bli så stora att vinsterna av organisationsförslagets personalminskningar i förhållande därtill framstår som mindre betydelsefulla. Mot 'denna bakgrund anser verket att upphandlingsverksamheten i första hand bör effektiviseras oberoende av den rent organisatoriska utvecklingen.

TCO-S anser att den minskning av antalet anställda som kan komma att genomföras måste äga rum genom naturlig avgång. Det är viktigt att den personal som under en kortare eller längre tid blir sysselsatt med arbetsuppgifter vid sidan av organisationen får sådana arbetsuppgifter som genom sin karaktär och svårighetsgrad känns stimulerande, Enligt TCO-S är institutets beräkningar av kostnadsbesparingarna så knapphän- digt underbyggda att de inte bör läggas till grund för några bedömningar av de ekonomiska konsekvenserna av föreslagna organisationsföränd- ringar.

Fortifikationsförvaltningens personalorganisationer understryker att en minskning av antalet anställda måste ske genom naturlig avgång. Den

Prop. 197375 81

personal som vid övergången till den nya organisationen inte kan placeras på nya tjänster bör även fortsättningsvis få syssla med uppgifter av samma karaktär och med samma svårighetsgrad som de nu utför. De bör också vara inplaeerade i de nybildade enheterna, även om dessa Linder en övergångstid får en bemanning som är större än vad den nya organisatio- nen anger. Det måste från personalens synpunkt betraktas som förkastligt att tjänstemän med många gånger lång och kvalificerad tjänstgöring ställs utanför den nya organisationen och blir tilldelade uppgifter som lätt kan komma att få karaktären av sekunda arbete och där tillfredsställelse med den egna uppgiften blir svår att finna. En uppdelning av de anställda i en bättre och en sämre ansedd del får inte ske. Personalorganisationerna betonar vikten av att en kraftig satsning görs på att vidareutbilda den egna personalen så att rekryteringen till de ledigblivna befattningarna kan ske inom den egna personalkadern.

Organisationrutveckling på sikt

Det övervägande antalet remissinstanser som har behandlat denna fråga har vänt sig mot uttalandet att utvecklingen på sikt bör vara att organisationen anpassas till det nya planerings- och budgeteringssystemet och inte tvärtom. De anser det riktigare att anpassa organisationen till de uppgifter som fortifikationsförvaltningen skall lösa än att låta organisa- tionen hclt vara en funktion av planerings- och programbudgetsystemet.

Överbefälhavaren uttalar att det nuvarande systemet med en central, en högre regional och en lägre regional/lokal nivå bör prägla organisa- tionsutveeklingen på sikt inom olika områden. Någon bindning till en organisationsmodcll som innebär att nyttjare och förvaltare skall vara skilda myndigheter regionalt och lokalt får enligt överbefälhavaren inte ske. I huvudsak samma synpunkter framförs av fortifikationsförvalt- ningen.

Chefen för arme'n understryker att planerings— och programbudget- systemet är ett medel för verksamheten och inte får styra organisationen, Utgångspunkten för organisationsutvecklingen mäste vara de krav som i fred och krig ställs på fortifikationsförvaltningen. Den organisation som följer av detta bör sedan anpassas till planerings- och programbudgct- systemet så långt de grundläggande kraven medger.

Chefen för marinen uttalar att den av institutet angivna synen på organisationsutvecklingen inte bör läggas till grund för något beslut. Den genomsyras enligt chefens för marinen uppfattning av en övertro på den ekonomiska centrala styrningens roll för att åstadkomma effektiva lösningar.

Chefen för flygvapnet anser att den i organisationsmodellcn föreslagna uppdelningen av arbetsuppgifter på särskilda enheter för å ena sidan anskaffning och å andra sidan underhåll och drift är opraktisk och onödigt personalkrävande. Nuvarande system med anskaffning och underhåll i samma enhet ger underhålls- och driftsidan möjlighet att delta i anskaffningsprocessen vilket betyder att erforderliga kunskaper om

Prop. 1973275 82

objekten (bl. a. för underhållsplaner, instruktioner, skötselföreskrifter) förmedlas på ett naturligt sätt samtidigt som vederbörande personal har möjlighet att på projektstadiet lägga erforderliga synpunkter för att underlätta och förbilliga framtida drift och underhåll.

Riksrevisionsverket instämmer i förslaget till framtida organisations- modell och betonar särskilt vikten av att ansvaret för underhåll och drift hålls samman.

Fortsatt utredningsarbete

Det fortsatta utredningsarbetet beträffande fortifikations- och bygg- nadsförvaltningen i regional och lokal nivå kommer enligt överbefälhava- ren att i stor omfattning beröra övriga program- och produktionsmyndig- heter. Dessa, framför allt föravarsgrenscheferna, måste därför beredas möjligheter att medverka i den fortsatta utredningen. Eftersom fortifika- tiOnS- och byggnadsverksamheten är att betrakta som en servicefunktion, bör en av utgångspunkterna för fortsatt utredning vara att fortifikations- och byggnadsförvaltningens organisation anpassas på ett sätt som är ändamålsenligt för den totala verksamheten på alla nivåer. Som institutet har framhållit bör en styrande faktor vara militärbefälhavarens operativa ansvar och hans ansvar för förbandsproduktionen. Nu gällande ansvars- förhållanden måste behållas och de grundläggande kraven och lednings- principerna beaktas. Det fortsatta utredningsarbetet bör inriktas på att snarast nå ytterligare avsevärda personalminskningar.

Chefen för armén anför liknande synpunkter som överbefälhavaren och understryker att fastighetsförvaltningen inte får skiljas från militära Chefers övergripande ansvar i övrigt på olika nivåer. Försvarsgrenschefers och förbandschefers (motsvarande) ansvar för förbandsproduktionen måste beaktas vid den fortsatta utredningen.

Chefen för marinen framhåller att en utredning om den regionala fortifikationsorganisationen gjordes före omorganisationen är 1966. Ut- redningen hade enligt chefen för marinen riktiga utgångsvärden i fråga om förankringen i krigets krav och en riktig uppfattning beträffande de regionala chefernas ansvarsområden. Chefen för marinen ser ingen anled- ning att ändra de principer som i samband därmed fastställdes och anser därför en förnyad prövning av dessa principer meningslös, särskilt mot bakgrund av arbetsläget inom organisationssektorn.

Försvarets materielverk anser det väsentligt att det fortsatta utred- ningsarbetet inriktas på att relationerna mellan centrala förvaltningsmyn- digheter och regional/lokal nivå skall vara lika för alla förvaltningsområ- den mot bakgrund av bl. a. pågående utveckling av försvarets planerings- och budgeteringssystem.

TCO-S anser det viktigt att, sedan den fortsatta utredningen i regional och lokal instans har slutförts, utformningen av fortifikationsförvalt- ningens organisation i central instans på nytt övervägs och ändras i den utsträckning som är motiverad för att det praktiska arbetet vid förvalt- ningen skall kunna bedrivas så rationellt som möjligt.

Prop. 1973275 83

F 3. Fortifikationsförvaltningen

1972/73 Anslag 36 960 000 1973/74 Förslag 38 010000

Kostnader och medelsbehov

Primäruppdrag m. m. 1972/73 197 3/74

Fortifikations— Dep.ehefen förvaltningen

Fortifikationsförva](ningen: Allmän ledning och förbands-

verksamhet (50311) 32 738 000 32 894 000 Centralt vidtagen materiel-

anskaffning m. m. (50322) 2 070 000 2 750 000 38 604 000 Tillämpad ej objektbunden

forskning (50342) 2 730 000 2 760 000 Summa kostnader 37 538 000 38 404 000 38 604 000 A vga'r: Ersättning från försvarets civil- förvaltning och försvarsområdes- staben vid Stockholms försvars- område för lönekostnader m. m. vid gemensamt intendenturkontor —578 000 —594 000 —594 000 Summa medelsbehov (anslag) 36 960 000 37 810 000 38 010 000 Personal Personalkategori Antal 1972/73 Beräknad ändring 197 3/74 Fortifikations- Dep.ehefen

förvaltningen

A. A vlöningsanslag

Militar personal

Regementsofficerare 14 of. of. Kompaniofficerarc 2 of. of.

Pensionerad militär personal Regem entsoffieerare l0 —2 —2 Kompaniofficerarc 7 of. of.

Prop. 197375 84

Personalkategori Antal

1972/73 Beräknad ändring 1973/74

Fortifikations- Dep.ehefen förvaltningen

Civil personal Handläggande personal 246 of. +5 Övrig personal 296 of. of.

B. Förskottsstat Militär personal Regementsofficerarc 7 of. of.

Pensionerad militär personal i arvodestjänst chem entsoffiecrare 1 of. of. Kompaniofficcrare 2 of. of.

C iuil personal Handläggande personal 3 37 of. of. Övrig personal 309 of. of. ] 33] —2 +.?

Fortifikationsförvaltningen A. Löne- och prisomräkning

Löne- och prisomräkningen innebär en kostnadsökning med 3 648 000 kr.

B. Uppgiftsförändringar !. Fortifikationsförvaltningen

De förlagsmedel som disponeras för utredningar rörande tillämnade byggnadsföretag in. rn. minskar (—92 000 kr.). '

Kostnaderna minskar genom vakant'sättning av tjänster (—'2 499 000 kr.).

2. Byggnads- och reparationsberedskapen, materiel

Under perioden 1972/73—1974/75 upphandlas större elkraftaggregat för byggnads- och reparationsberedskapen. För nästa budgetår behövs 565 000 kr.

3. Fortifikatorisk forskning Kostnaderna minskar genom vakantsättning av tjänster ('—l78 000 kr.).

Prop. 1973:75 85

Departementschefen

Fortifikationsförvaltningen är central förvaltningsmyndighet för forti- fikations- och byggnadsförvaltningen inom krigsmakten. Detta innebär i huvudsak att det åligger förvaltningen att anskaffa fortifikations- och byggnadsmateriel, att projektera och uppföra befästningar och byggnader samt att anordna krigsmaktens flygfält, övningsfält och skjutfält. Förvalt- ningen skall vidare förvärva, försälja, arrendera eller förhyra fast egendom för krigsmaktens räkning samt vårda och underhålla befästningar och byggnader, flygfält, övningsfält, skjutfält och övrig fast egendom. Förvalt- ningen skall även organisera byggnads- och reparationsberedskapen (BRB).

Chef för fortifikationsförvaltningen är en generaldirektör med en överdirektör som ställföreträdare. Verket är organiserat på två avdel- ningar, befästningsavdelningen och kasernavdelningen, samt sju fristående byråer, forskningsbyrån, markbyrån, administrativa byrån, byggnads- byrån, värmebyrån, elektrobyrån och väg— och vattenbyggnadsbyrån. Därjämte finns två fristående sektioner, utredningssektionen och kalkyl- sektionen. l organisationen ingår även chefen för BRB samt BRB:s centralkontor. Sju byggnadskontor, ett i varje militärområde och ett inom Gotlands militärkommando, är beträffande byggledning och kon- troll vid större byggnadsarbeten direkt underställda fortifikationsförvalt- ningen.

I april 1969 uppdrog Kungl. Maj:t åt försvarets rationaliseringsinstitutatt i samverkan med fortifikationsförvaltningen se över organisationen för fortifikations- och byggnadsförvaltningen inom försvaret samt att komma in med de förslag översynen kunde föranleda. Som riktlinjer för uppdra- get angavs bl. a. att utredningen skulle avse en huvudstudie av organisationen för fortifikations- och byggnadsförvaltningen och i första hand gälla de uppgifter som handläggs centralt. Utredningen skulle bedrivas med utgångspunkt i att fortifikationsförvaltningen skulle behål- las som särskilt ämbetsverk direkt underställt Kungl. Maj:t. Förenklingar i organisationen skulle eftersträvas och lönsamheten i att köpa tjänster från utomstående undersökas. Anpassningen av förvaltningens plane- rings-, ekonomi- och rationaliseringsfunktioner till förvaltningens uppgif- ter skulle därvid utredas särskilt och sambandet mellan fortifikations— och byggnadsförvaltningen och försvarets materielanskaffning uppmärksam- mas.

Rationaliseringsinstitutet har i september 1972 lagt fram förslag till ändrad organisation m. m. för fortifikationsförvaltningen. Förslaget inne— bär när det gäller basorganisationen i huvudsak följande. Verksledningen förstärks till att omfatta, förutom generaldirektören, en ekonomidirektör och en driftdirektör. Den nuvarande tjänsten för överdirektör utgår. En ny enhet för central planering inrättas, varvid den nuvarande utrednings- sektionen utgår ur organisationen. En ny driftenhet inrättas för ledning och samordning av fastighetsdriften. Delar av nuvarande värme- och elektrobyråerna samt av väg- och vattenbyggnadsbyrån förs samman till

Prop. 1973:75 86

en särskild fackenhet. Återstående del av väg- och vattenbyggnadsbyrån bildar övergångsvis en väg- och flygfältsenhet medan värme- och elektro- byråerna utgår ur organisationen. Övriga enheter behåller i princip sin nuvarande organisatoriska ställning.

För att tillgodose fortifikationsförvaltningens behov av intern verksam- hetsplanering, budgetering och redovisning är det enligt institutets me- ning nödvändigt att indela verksamheten i internprogram. Dessa bör ansluta till förvaltningens tre huvuduppgifter, dvs. anskaffning av anlägg- ningar m.m., fastighetsförvaltning och fortifikatorisk forskning, och i erforderlig utsträckning indelas i delprogram. Ansvaret för de olika interndelprogrammen bör enligt förslaget fördelas på vederbörande bas- organisatoriska enheter. Dessa enheter finansierar genom uppdrag verk- samheten vid fack- och byggenhcterna som förutsätts utgöra resultat- enheter.

I fråga om finansieringen av förvaltningens verksamhet föreslår insti- tutet att verksamheten i sin helhet skall redovisas mot ett formellt anslag om 1 000 kr. på riksstaten. Därvid upptas på utgiftssidan löner och andra kostnader för anställd personal, ersättningar till konsulter samt lokalhyror m. fl. omkostnader för verksamheten. Som inkomster tas upp ersättningar från programmyndigheterna för anskaffnings- och förvalt- ningsuppdrag samt andra betalda uppdrag. För att jämna ut säsongvaria- tioner förutsätts att förvaltningen disponerar en rörlig kredit i riksgälds- kontoret. Ett särskilt bidragsanslag föreslås för att täcka kostnaderna för projektering av sådana objekt som inte kommer till utförande.

När det gäller fortifikationsförvaltningens ansvar och arbetsuppgifter föreslår institutet i huvudsak följande. Fortifikationsförvaltningen åläggs ansvaret för fastighetsdriften inom försvaret. Med hänsyn till förvalt- ningens erfarenhet av och kunskap om anläggningar för skydd mot vapenverkan bör förvaltningen bli sakkunnigmyndighet inom statsför- valtningen främst för projektering av sådana anläggningar. Förvaltningen bör befrias från de uppgifter för förvaltning m. m. av vissa fastigheter i storstoekholmsområdet som i andra områden sköts av lokal förvaltnings- myndighet. Härvid utgår nuvarande organisationsenhet (stockholmssek- tionen) ur förvaltningens organisation. Institutet räknar med att beslut kommer att fattas om' försvarets materielanskaffning m. m. som innebär att fortifikationsförvaltningens personal för redovisningsuppgifter och inköp kan reduceras samt att förvaltningens centralförråd i Valla kan avvecklas eller föras över till annan myndighet. Om statsmakterna fattar beslut om att omlokalisera förvaltningen bör enligt institutet BRB:s ställning och organisatoriska placering omprövas.

Verksamheten inom fortifikationsförvaltningen bör enligt institutets förslag i största möjliga utsträckning bedrivas i projektgrupper under särskilt utsedda projektledare. Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt att följa upp kostnader. produktivitetsutveckling m. m. Förvaltningen bör i ökad utsträckning anlita konsulter i anskaffningsverksamheten.

Institutet föreslår att omorganisationen genomförs under andra halv- året 1973. Ansvaret för genomförandet bör enligt institutet åvila forti- fikationsförvaltningen.

Prop. l973:75 - 87

Institutet beräknar antalet tjänster i den nya organisationen till 643, varvid institutet inte räknar med några tjänster för stockholmssektionen, BRB eller centralförrådet iValla. Därutöver föreslås att fortifikationsför- valtningen skall tillåtas ha en viss personalreserv i form av tjänster för aspiranter. Antalet sådana tjänster bör enligt institutet vara högst 20 och anpassas till det faktiska rekryteringsläget. Enligt institutets beräkningar innebär organisationsförslaget en personalminskning med ca 100 person— år. Personalreduceringen förutsätts ske genom naturlig avgång. Med stöd av bl. a. en prognos för pensionsavgångar vid förvaltningen räknar institutet med att förvaltningen under en femårsperiod skall kunna anpassa antalet anställda till föreslagen nivå. Den totala kostnadsminskningen per år vid genomförd omorganisation och ändrade verksamhetsformer beräknar institutet till ca 3 milj. kr. Därutöver räknar institutet med en viss effektivitetsökning.

I fråga om organisationsutvecklingen på sikt anser sig institutet inte f. n. kunna ta någon ställning. Institutet ansluter sig dock principiellt till en inom institutet skisserad organisationsmodell till den del denna innebär att anskaffningsverksamhet och fastighetsförvaltning framdeles bör hållas åtskilda.

Institutet föreslår slutligen att översynen fullföljs i en andra etapp för verksamheten på regional och lokal nivå.

Institutets förslag om förändringar i fortifikationsförvaltningens bas- organisation har vid remissbehandlingen utsatts för kritik på vissa punkter. Det övervägande antalet remissmyndigheter anser att något behov av utökning eller förändring av verksledningen inte föreligger. Förslaget att inrätta en enhet för central planering tillstyrks genomgåen- de medan huvudparten av remissinstanserna vänder sig mot förslaget att inrätta en särskild fackenhet och en särskild enhet för driftfrågor. En uppdelning av fack- och driftfrågorna anses bli opraktisk och onödigt personalkrävande. Fortifikationsförvaltningen föreslår i stället, med in- stämmande av bl. a. överbefälhavaren och försvarsgrcnscheferna, att fack- och driftenheterna förs samman till en gemensam större enhet vilket ger möjlighet att samordna fack- och driftfrågorna utan att gå över basorgani- satoriska gränser. Mot förslaget att övergångsvis inrätta en väg— och flygfältsenhet framförs ingen erinran liksom inte heller mot förslaget att låta övriga basorganisatoriska enheter i princip behålla sin nuvarande organisatoriska ställning.

Förslaget att använda internprogram i fortifikationsförvaltningens verksamhet för den interna verksamhetsplaneringen och budgeteringen m.m. föranleder inga erinringar från remissinstanserna. Flera remissin- stanser, däribland riksrevisionsverket, avstyrker den föreslagna finansie- ringsformen med ett 1 OOO-kronorsanslag med nettoredovisning. Metoden anses inte ge några fördelar för den verksamhet som fortifikationsförvalt- ningen bedriver.

Mot föreslagna förändringar av fortifikationsförvaltningens ansvar och arbetsuppgifter framförs viss kritik av riksrevisionsverket, som anser att förslaget om att förvaltningen skall vara sakkunnigmyndighet för projek-

Prop. l973:75 88

tering av anläggningar för skydd mot vapenverkan är otillräckligt under- byggt samt att frågan om att befria förvaltningen från uppgiften att vara lokal förvaltningsmyndighet för vissa fastigheter i storstockholmsområdet inte har klarlagts på ett tillfredsställande sätt. I fråga om verksamhetens bedrivande delar remissinstanserna institutets synpunkter på en ökad inriktning mot projektorienterad verksamhet. Viss kritik framförs mot förslaget att i större utsträckning köpa tjänster från utomstående. Det ifrågasätts bl. a. om ett ökat köp av tjänster är fördelaktigare från teknisk och ekonomisk synpunkt.

Mot föreslagen storlek av fortifikationsförvaltningens organisation rik- tas i huvudsak inga invändningar. Från framför allt personalhåll framhålls angelägenheten av att den personal som inte kan placeras på tjänster i den nya organisationen ges meningsfyllda arbetsuppgifter.

I fråga om det av institutet föreslagna fortsatta utredningsarbetet beträffande fortifikations- och byggnadsförvaltningen på regional och lokal nivå framhåller ett flertal remissinstanser att nu gällande organisa- tionsstruktur och ansvarsförhållanden i princip bör behållas. Syftet bör främst vara att uppnå ytterligare personalminskningar.

Jag tar först upp frågan om de föreslagna förändringarna i fortifika- tionsförvaltningens basorganisation. Jag delar rationaliseringsinstitutets uppfattning att det alltmer skärpta behovet av sparsamhet med försvars— anslagen gör det nödvändigt att ägna stor uppmärksamhet åt resursför- brukning, produktivitetsutveckling, rationalisering, långsiktig planering m.m. En särskild enhet för central planering med ställning som stabs— organ åt verksledningen bör därför inrättas i enlighet med institutets förslag. Samtidigt bör den nuvarande utredningssektionen utgå ur organi- sationen. Den föreslagna utökningen av verksledningen med en ekonomi- direktör och en driftdirektör kan jag inte biträda. Detta innebär att den nuvarande tjänsten för en överdirektör behålls. En viss förstärkning av ekonomifunktionen bör kunna komma till stånd genom att den nya enheten för central planering tillkommer.

Jag anser att det inte finns anledning att provisoriskt inrätta en väg- och flygfältsenhet. Enligt min mening bör den verksamhet som avser anskaffning och underhåll av flygfält organisatoriskt inordnas i befäst- ningsenheten. Jag anser vidare att den föreslagna fackenheten, som omfattar delar av nuvarande elektro- och värmebyråerna samt vatten- och avloppsenheten ur väg— och vattenbyggnadsbyrån, bör utökas att omfatta även den verksamhet inom sistnämnda byrå som är inriktad på att ge service åt övriga enheter i frågor som gäller vägar, fältmätningar och grundundersökningar. En fackenhet med denna omfattning bör tillkom- ma.

När det gäller driftfrågor råder enighet om behovet av en särskild enhet för dessa frågor. Det föreligger dock olika uppfattningar om hur denna enhet bör inordnas i organisationen. Eftersom enhetens uppgifter på sikt blir beroende av dels resultatet av den fortsatta utredningen om organi- sationens utformning och arbetsuppgifternas fördelning på regional och lokal nivå, dels resultatet av pågående maskintjänstförsök anser jag att

Prop. 1973:75 89

driftenhetens organisatoriska ställning inte nu bör slutgiltigt fastställas. Jag anser emellertid att det är viktigt att en samordnad handläggning av driftfrågor snarast kommer till stånd. En driftenhet med den omfattning och de uppgifter som föreslagits bör därför tillkomma. Jag förutsätter att driftenhetens uppgifter och organisatoriska ställning ytterligare övervägs under det fortsatta utredningsarbetet. I avvaktan på resultatet av detta arbete förordar jag att driftenheten tills vidare förs samman med fackenheten till en gemensam större enhet som bör benämnas drift- och fackenheten. Värme-, elektro- samt väg— och vattenbyggnadsbyråerna kan därvid utgå ur organisationen.

Jag biträder förslaget att övriga basorganisatoriska enheter i princip skall behålla sin nuvarande organisatoriska ställning. Jag kan dock inte dela institutets uppfattning om behovet av en fristående kalkylenhet direkt under verksledningen. I likhet med flera remissinstanser. däribland riksrevisionsverket, anser jag att kalkylenheten inte bör ha en fristående ställning i organisationen. Den bör i stället ingå i en större enhet. lämpligen då byggenhcten. I fråga om forskningsenheten har institutet lämnat frågan öppen, om denna enhet skall vara fristående direkt under verksledningen eller knuten till befästningsenheten. Enligt min mening bör forskningsenheten utgöra en fristående enhet.

Jag ansluter mig till institutets förslag att verksamheten inom fortifika- tionsförvaltningen skall fördelas på internprogram som knyter an till förvaltningens huvuduppgifter, dvs. anskaffning av anläggningar m. m., fastighetsförvaltning och fortifikatorisk forskning. Det bör ankomma på förvaltningen att avgöra hur ansvaret för de olika internprogrammen skall fördelas på olika enheter i organisationen, hur internbudgetering m.m. skall göras samt i vilken omfattning interndebitering skall ske. Jag är inte nu beredd att föreslå en omläggning av finansieringsform för förvalt- ningens verksamhet. Nuvarande former för finansiering av verksamheten bör därför enligt min mening behållas tills vidare.

Rationaliseringsinstitutet föreslår att fortifikationsförvalt'ninge-n skall ansvara för fastighetsdriften inom försvaret. Då förvaltningen redan har fackansvar för fastighetsdriften innebär förslaget en utvidgning av detta ansvar till att omfatta även maskinpersonal m. m. En sådan utvidgning skulle innebära att nya kostnadskomponenter tillkommer vid beräk- ningen av hyror för byggnader m. m. inom försvaret. Jag kommer därför att ta ställning till denna fråga först sedan nu pågående översyn av principerna för hyressättning inom försvaret har slutförts.

Underlag saknas för att nu ta ställning till förslaget att förvaltningen skall vara sakkunnigmyndighet inom statsförvaltningen för projekte- ring av anläggningar för skydd mot vapenverkan. Ställning till denna fråga kan tas först sedan förvaltningen närmare har redovisat vad som ansvar och vilka bestämmelser som bör utfärdas av Kungl. Maj:t. Jag biträder förslaget att fortifikationsförvaltningen skall befrias från sådana uppgifter för förvaltning m. m. av vissa fastigheter i storstockholmsom- rådet som i vanliga fall sköts av lokal förvaltningsmyndighet. Hur denna verksamhet i fortsättningen skall skötas bör prövas i samband med det

Prop. 197375 90

fortsatta översynsarbetet beträffande verksamheten på regional och lokal nivå. I avvaktan härpå bör den s.k. stockholmssektionen som inom förvaltningen har hand om dessa uppgifter provisoriskt stå kvar i förvaltningens organisation. Beträffande BRB:s ställning och organisato- riska placering får ställning tas när statsmakternas beslut om fortifika- tionsförvaltningens lokalisering föreligger.

Jag biträder rationaliseringsinstitutets synpunkter på en ökad inrikt- ning inom fortifikationsförvaltningen mot en projektorienterad verk- samhet. Den projektorienterade verksamheten bör liksom hittills i huvud- sak gälla anskaffningsverksarnheten. Möjligheterna att genom projekt- planering skapa underlag för resultatuppföljning bör dock beaktas även inom verksamheten i övrigt.

Frågan om i vilken utsträckning konsulter bör anlitas i fortifikations- förvaltningens anskaffningsverksamhet har ingående behandlats av insti- tutet som föreslår att köp av tjänster skall öka. Enligt min mening måste lönsamheten i att köpa tjänster från utomstående bedömas såväl från ekonomiska och tekniska synpunkter som med hänsyn till personalsitua- tion och arbetsbelastning vid varje tillfälle. Jag anser det viktigt att förvaltningen fortlöpande gör noggranna lönsamhetskalkyler när det gäller köp av tjänster och på sikt bygger upp en kostnadsstatistik för detta ändamål. Jag utgår därvid från att uppbyggnaden av denna statistik sker på ett sådant sätt att resursförbrukningen kan följas upp och jämföras med beräknade kostnadsramar för enskilda objekt. Härigenom bör även produktivitetsutvecklingen kunna följas och jämförelser göras mellan interna och externa produktionskostnader. Det är också viktigt att uppmärksamma att användning av konsulter kan underlätta för förvaltningen att möta förändringar i resurstilldelningen. Omorganisationen av fortifikationsförvaltningen bör av praktiska skäl genomföras i något långsammare takt än vad rationaliseringsinstitutet har föreslagit. Den nya enheten för central planering som inrättas samtidigt som den nuvarande utredningssektionen utgår bör dock organiseras redan den 1 juli 1973. Övriga organisationsförändringar bör genomföras den 1 juli 1974. Jag räknar inte med att en längre tid för omorganisationen skall medföra kostnadsökningar.

Jag har inte något att erinra mot rationaliseringsinstitutets förslag i fråga om den nya organisationens storlek och räknar därför med en personalminskning med ca 100 anställda efter genomförda organisations- ändringar. Jag kan emellertid inte biträda institutets förslag om att inrätta ett antal aspiranttjänster som en extra personalreserv utöver basorganisationen. Jag förutsätter att den beräknade personalminsk- ningen kommer till stånd främst genom naturlig avgång. Den personal som inte kan placeras i den nya organisationen bör under en avvecklings— tid beredas meningsfyllda arbetsuppgifter. Jag räknar med att omorga— nisationen skall göra verksamheten mer effektiv och medföra inte oväsentliga besparingar.

Fortifikationsförvaltningens uppgifter kan komma att påverkas av resultatet av det fortsatta utredningsarbetet om verksamheten på regional

Prop. 1973175 91

och lokal nivå. Kungl. Maj:t har i tilläggsdirektiv för det fortsatta utredningsarbetet uppdragit åt rationaliseringsinstitutet att senast den 1 oktober 1974 redovisa resultatet av detta arbete.

Beträffande avtalsbara anställnings- och arbetsvillkor för personalen avserjag att ge statens avtalsverk de uppdrag som behövs.

Fortifikationsförvaltningen har i avvaktan på resultatet av översynen av förvaltningens organisation och organisationen vid försvarets fasta maskinanläggningar avstått från att lämna synpunkter på hur verksam- heten under programplaneperioden bör inriktas. I likhet med fortifika- tionsförvaltningen anser jag att frågan om verksamhetens inriktning f. 11. inte bör behandlas närmare. Verksamheten bör tills vidare bedrivas enligt nuvarande riktlinjer med beaktande av vad jag har förordat i det föregående beträffande förvaltningens organisation och verksamhets- former.

Min beräkning av det totala medelsbehovet för nästa budgetår framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att

l.godkänna de av mig förordade riktlinjerna för organisation m. m. av fortifikationsförvaltningen, 2. till Fortifikationsförvaltningen för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 38 010 000 kr.

Försvarets forskningsanstalt .

Försvarets forskningsanstalt har till uppgift att bedriva forskning för försvarsändamål, främst inom de naturvetenskapliga, tekniskt-vetenskap- liga, beteendevetenskapliga och medicinska forskningsgrenama.

Försvarets forskningsanstalt leds av en styrelse. Chef för anstalten är en generaldirektör. Forskhingsanstalten är organiserad på fyra avdel- ningar och två byråer. Avdelning 1 bedriver forskning inom kemi, medicin och biologi, avdelning 2 inom fysik och avdelning 3 inom teleteknik och elektronik. Avdelning 4 bedriver forskning inom fysik och kemi särskilt beträffande verkningar av och skydd'mot kärnladdningar. Vidare finns en planeringsbyrå, i vars uppgifter ingår operationsanalys och systemanalys, samt en administrativ byrå.

Verksamheten under delprogrammet Försvarets forskningsanstalt har budgeterats på ett primäruppdrag inom delproduktionsområdena Tilläm- pad ej objektbunden forskning och Kunskapsuppbyggande forskning.

Verksamheten finansieras från förslagsanslaget Försvarets forsknings- anstalt.

Programplan för perioden 1973/74—1977/78

Beträffande utvecklingen av delprogrammet anför försvarets forsk- ningsanstalt bl. a. följande.

Under våren 1972 utfärdade överbefälhavaren i samråd med civilför- ' svarsstyrelsen och överstyrelsen för ekonomiskt försvar rekommendatio- ner för inriktningen av forskningsanstaltens verksamhet under perioden 1973/74—1977/78. Hänsyn togs därvid såväl till totalförsvarets samlade

Prop. 1973:75 92

behov av forskningsresultat —- inkl. statsmakternas behov inför nästa pcrspcktivplaneomgång — som forskningsanstaltens möjligheter att till- godose behoven.

Forskningsverksamheten samordnas liksom tidigare med avnämarnas studier, utredningar och planer för utveckling och anskaffning av vapen- system och inriktas främst på tillämpad ej objektbunden forskning och däremot svarande kunskapsuppbyggande forskning.

Verksamheten inom programelementen A-, B- och C-skyddsteknik syftar till att ge myndigheter på olika nivåer tekniskt underlag om verkan av och skydd mot ABC-stridsmedel samt till långtgående analys av de risker i skyddshänseende som av olika skäl tas vid avvägningar och systemutformningar.

Verksamheten inom programelementen Ammunitions- och vapentek- nik samt Stridslednings-, informations- och styrteknik syftar till att ta fram underlag för bästa möjliga utnyttjande av olika vapensystem samt skydd mot dessa. Särskild uppmärksamhet ägnas åt att modernisera och underhålla befintliga system för att förlänga deras användningstid samt åt att studera tekniskt enklare lösningar som alternativ till mer kostnads- krävande system. Stor vikt läggs alltjämt vid utredningar om telemotme- del och om våra vapensystems funktion i störd miljö.

Verksamheten inom programelementen Fordons- och farkostteknik samt Tillförlitlighets- och försörjningsteknik begränsas till vissa special— områden (bl.a. materialområdet) och till att utveckla principer och metoder för tillförlitlighets-_ och materielunderhållsteknik.

Verksamheten inom programelementet Humanteknik inriktas i huvud- sak på studier av människans roll i olika vapen-, skydds- och stödfunk- tioner. Fortsatt samverkan med försvarsmedicinsk och militärpsykologisk forskning äger rum.

Verksamheten inom programelementet Övergripande studier och ut- redningar inriktas motatt utveckla metoder för miljö- och samhällsstu- dier, perspektiv-, system- och programplanering samt prognoser. Medver- kan sker i olika myndigheters utredningar och långsiktiga planering varjämte kunskaps— och kapacitetsuppbyggnad inför nästa perspektiv- planeomgång fortsätter. Försvarets operationsanalysorganisation hålls vid makt.

Den av anstalten beräknade utvecklingen av anslaget Försvarets forsk- ningsanstalt framgår av följande sammanställning (prisläge februari 1972; 1 OOO-tal kr.).

1972/7311973/74 1974/75 1975/76 l976/77 1977/78 Summal973/78

107 000 113 040 111830 1.10 770 109 730 109 720 555 090 ' Prisläge februari 1971

F 5. Försvarets forskningsanstalt

1972/73 Anslag 107 000000 1973/74 Förslag '111000000

Prop. 197375 93

Kostnader och medelsbehov

Primäruppdrag m. m. 1972/73 1973/74

Försvarets Dep. chefen forskningsan— statt

Försvarets forskningsanstalt: Tillämpad ej objektbunden forskning (50542) Kunskapsuppbyggande forsk— ning (50543)

Summa kostnader för primär— uppdragen 107 000 000 113 04!) 000 1 11 000 000

Summa medelsbehov (anslag) 107 000 000 113 ()40 000 11] 00!) 000

107 000 000 113 040 000 lll 000 000

Personal Personalkatcgori Antal 1972/73 Beräknad ändring 1973/74 Försvarets forsk— Dep. chefen ningsanstalt ' Civil personal I-landläggande personal 703 — 5 _ 5 Övrig personal 775 — 15 _15 1 478 —- 2!) —20

Försvarets forskningsanstalt A. Löne- och prisomräkning

Löne- och prisomräkningen innebär en kostnadsökning med 6 040 000 kr.

B. Uppgiftsförändringar

Forskningsanstalten bör få bemyndigande att utöver anvisade medel lägga ut beställningar av materiel för forskningsändamål inom en kost- nadsram av 6 milj. kr.

Deparzenzentschejbn

Jag kan i huvudsak godta vad forskningsanstalten har anfört om verksamhetens inriktning under programplaneperioden. .

Jag kommer i annat sammanhang denna dag att förorda att proposi- tion läggs fram angående principerna för försvarsforskningens framtida organisation m. m. Min beräkning av det totala medelsbchovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov. l beräkningen ingar medel för att påbörja genomförandet av den föreslagna omorganisatio- nen.

Prop. 1973175 94

Kungl. Maj:t bör inhämta riksdagens bemyndigande att medge beställ- ningar av materiel för forskningsändamål utöver anvisade medel. Som forskningsanstalten har föreslagit bör kostnadsramen bestämmas till 6 milj. kr.

Jag hemställer att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen att

1. till Försvarets forskningsanstalt för budgetåret l973/74 anvisa ett förslagsanslag av 1 11 000 000 kr.,

2. bemyndiga Kungl. Maj:t att medge att materiel för forsknings- ändamål beställs inom en kostnadsram av 6 000 000 kr.

Militärpsykologiska institutet

Militärpsykologiska institutet leder den militärpsykologiska verksam- heten inom krigsmakten och bedriver till detta fackomräde hörande forskning och tillämpning.

Chef för militärpsykologiska institutet är en militäröverpsykolog. institutet är organiserat på fyra avdelningar, en administrativ, en allmän. en prövnings- och en psykoteknologisk avdelning.

Verksamheten under delprogrammet Militärpsykologiska institutet har budgeterats på fyra primäruppdrag inom delproduktionsområdena All- män ledning och förbandsverksamhet (2), Tillämpad ej objektbunden forskning och Kunskapsuppbyggande forskning.

Verksamheten finansieras från förslagsanslaget Militärpsykologiska in- stitutet.

Programplan för perioden l973-/74——l977/78

Beträffande utvecklingen av delprogrammet m. m. anför militärpsyko- logiska institutet bl. a. följande. .

Den beslutade flyttningen till Karlstad under år 1976 kommer att få stor betydelse för institutets verksamhet under planeringsperioden. Om- lokaliseringen kräver redan i sig själv ett betungande förberedelsearbete men kommer också såvitt nu kan bedömas att medföra stora avgångar bland den kvalificerade personalen. .

Resultatet av 1969 års försvarsforskningsutredning kommer också att påverka institutets verksamhet:. ] avvaktan på Kungl. Maj:ts ställnings- tagande till de organisatoriska ändringar m.m. som utredningen kan komma att föreslå inriktas verksamheten under delprogrammet enligt följande.

Programelementet Militärpsykologiska institutet inriktas på att effekti- visera ledning, samordning och kontroll av den allt bredare militärpsyko— logiska verksamheten inom och utom institutet och på att förbättra den administrativa service som krävs för hela delprogrammet.

Programelementet Gemensam militärpsykologisk forskning inriktas på tillämpad, ej objektbunden forskning främst av psykolögisk och sociolo- gisk art. Till stöd främst för den psykologiska (inkl. psykoteknologiska)

Prop. 197375 95

och sociologiska verksamheten skall den kunskapsuppbyggande forsk- ningen breddas och fördjupas.

Programelementet Gemensam militärpsykologisk tillämpningsverksam- het inriktas på att tillgodose krigsmaktens behov av prövningspsykologisk medverkan vid personurval, metodkont'roll m.m. Konsultation och råd- givning skall kunna ges, främst i fråga om de psykologiska och sociolo- giska delarna av verksamhetsfältet.

Den av institutet beräknade utvecklingen av anslaget Militärpsykolo- giska institutet framgår av följande sammanställning (prisläge februari 1972; [ OOO-tal kr.).

1972/73l l973/74 1974/75 1975/76 1976/77 1977/78 Summal973/78 2190 2619 2619 2619 2619 2619 13095

1 Prisläge februari 1971.

F 14. Militärpsykologiska institutet

1972/73 Anslag 2 190 000 1973/74 Förslag 2 750 000

Kostnader och medelsbehov

1972/73 1973/74 Militärpsyko- Dep. chefen logiska institutet Militärpsykologiska institutet: Allmän ledning och förbands- verksamhet Militärpsykologiska institutet (514ll.l) 746000 1171000 Gemensam militärpsykologisk tillämpningsverksamhct (514112) 575 000 609 000 7 Tillämpad ej objektbunden " 750 000 forskning (514 42) 418 000 444 000 Kunskapsupphyggande forskning (514 43) 451 000 581000

Summa kostnader för primär— uppdragen .? 190 000 2 805 000 .? 750 000

Summa mcdelsbehov (anslag) .? 190 000 2 805 000 .? 750 000

Prop. 197375 96

Personal Personalkategori Antal 1972/73 Beräknad ändring 1973/74 Militärpsyko— Dep. chefen logiska institutet Militar personal Regementsofficerare ] of. of. Pensionerad militär personal i arvodestja'ns! chcmentsofficerare l of. of. Kompaniofficerare ] of. of. Frivilligt tjänstgörande militär personal chemcntsofticerare ] of. of. Civil personal llandläggande personal l4 of. of. Ovrig personal l2 of. ' of. 3!) of Of.

Milin'z'rpsykalogiska institutet A. Löne- och prisomräkning

Löne- och prisomräkningen innebär en kostnadsökning med 429 000 kr.

B. Förändringar enligt Kungl. Majtzs beslut

Kostnaderna för att förbereda omlokaliseringen till Karlstad beräknas för nästa budgetar till ca 86 000 kr.

C. Uppgiftsförändringar

För en undersökning av narkotika- och alkoholvanor hos inskrivnings— skyldiga värnpliktiga innevarande budgetår har institutet fått medgivande att överskrida anslaget med 100 000 kr. Nämnda undersökning ingår som ett led i den forskning som föranleds av prop. l972:67. Undersökningar- na kommer att fortsätta även efter budgetåret 1972/73. Militärpsykolo- giska institutet förutsätter att medel för fortsatta narkotikaundersök- ningar ställs till förfogande genom medgivande att överskrida anslaget ('+100 000 kr. ).

Departemen tschefen

Jag kommer i annat sammanhang denna dag att förorda att proposi— tion läggs fram angående principerna för försvarst'orskningens framtida organisation m.m. Militärpsykologiska institutets verksamhet berörs

Prop. 1973:75 97

först fr. o. m. budgetåret 1974/75 av de förslag som där läggs fram. Jag kan därför i huvudsak godta institutets verksamhetsinriktning för nästa budgetår. [ min beräkning av medelsbehovet ingår 100000 kr. för fortsatta narkotikaundersökningar.

Min beräkning av det totala medelsbchovet framgår av sammanställ- ningen över kostnader och medelsbehov. Jag räknar inte med att principförslaget om försvarsforskningens framtida organisation skall på- verka medelsbehovet för budgetåret 1973/74.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Militärpsykologiska institutet för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 2 750 000 kr.

F 18. Bidrag till regionmusiken

1972/73 Anslag 14 315 000 1973/74 Förslag 15 220 000

Regionmusiken har uppgifter inom såväl försvaret som det allmänna musiklivet. En övervägande del av kapaciteten, ca 60 %, disponeras för det allmänna musiklivet, främst rikskonsertverksamheten. Region- musiken skall tills vidare också meddela viss utbildning av musikpersonal.

Regionmusiken är organiserad på 22 musikavdelningar inom åtta regioner. I varje region finns ett regionkansli och två till tre musikavdel— ningar. Den centrala ledningen utövas f.n. av en särskilt tillkallad organisationskommitte'.

Departementschefen

Chefen för utbildningsdepartementet kommer efter samråd med mig senare att lägga fram förslag om att inrätta ett permanent centralt ledningsorgan för regionmusiken och i samband med detta föreslå att den verksamhet, som f. n. finansieras från förslagsanslaget Region- musiken och — i fråga om den centrala administrationen för regionmusi— ken — från kommittéanslag, fr.o.m. nästa budgetår förs över till utbildningsdepartementets verksamhetsområde. Nuvarande anslag till re- gionmusiken under fjärde huvudtiteln kan därför utgå ur riksstaten.

Försvaret kommer även under nästa budgetår att utnyttja ca 40 % av regionmusikens kapacitet. För att täcka kostnaderna härför bör ett nytt förslagsanslag, benämnt Bidrag till regionmusiken, tas upp under fjärde huvudtiteln fr. o. m. nästa budgetår. Efter samråd med chefen för utbildningsdepartementet beräknar jag medelsbchovet under detta anslag till 15 220 000 kr.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Bidrag till regianmusiken för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 15 220 000 kr.

Prop. 1973:75 98

KAPITALBUDGETEN

lll. Försvarets fastighetsfond Ill. 1. Arméförband: Anskaffning av anläggningar

[ prop. 1973:1 (bil. 6 s. 224) anmäldejag att chefen för armén har lagt fram förslag till utvidgning av Bodens gamisons skjutfält vid Kusträsk. Jag räknade därvid med att frågan om den föreslagna markanskaffningen skulle kunna underställas vårriksdagen i särskild proposition så snart försvarets fastighetsnämnd slutfört sin utredning i ärendet. I avvaktan härpå beräknade jag ett medelsbehov av 1 milj. kr. för att påbörja markförvärv under nästa budgetår.

Fastighetsnämnden har numera slutfört sin utredning och lagt fram förslag om markanskaffning.

Chefen för armen

Skjutfältet vid Kusträsk är beläget ca 10 km nordväst om ll9:s kasernområde och omfattar ca 1 220 ha. Det har en bredd av ca 2,5 km och ett djup av ca 4 km. I sydvästra delen av skjutfältet finns lägerbyggnader för förläggning av ett kompani. Vidare inrymmer fältet rälsmålbana för pansarvärnsskjutningar, granatgevärsbana samt hand- granatbanor och sprängplats. Skjutfältet används i huvudsak vid strids- skjutning med grund- och repetitionsutbildningsförband ur 1 19 och Fo 63/65. Därutöver används fältet av P5 och 53 för att genomföra stridsskjutningar i förband av plutons storlek. Fo 63/65 och F21 utnyttjar även fältet för att genomföra fältskjutningar och enklare stridsskjutningar i grupp.

Skjutfältet är f.n. otillräckligt. Övningarna måste av säkerhetsskäl starkt begränsas. Trots detta när riskområdena utanför fältgränserna och avlysning av mark i enskild ägo måste ske. Tillstånd måste inhämtas av berörda markägare, vilket kan medföra stora problem med hänsyn till bl.a. pågående skogsavverkningar. Förhållandena påverkar ogynnsamt stridsutbildningen med skarp ammunition vid 'säväl ] 19 som P 5 och S 3. Möjligheterna för främst 1 19 att använda andra fält för stridsskjutningar är mycket begränsade.

Enligt arme'chefens förslag bör skjutfältet utvidgas med ca 1 925 ha till totalt ca 3 145 ha genom förvärv av mark utanför fältets östra och västra delar. Genom en sådan utvidgning skulle väsentligt förbättrade möjligheter erhållas att tillgodose gällande utbildningskrav.

De föreslagna utvidgningsområdena består huvudsakligen av produktiv skogsmark. Det västra utvidgningsområdet är dock till viss del uppodlat. Permanenta bostäder finns inte inom områdena men däremot fem

Prop. 1973:75 99

fritidshus. Utvidgningen berör ca 35 fastigheter fördelade på ett 30-tal ägare. lnga allmänna vägar leder genom områdena. Endast en försvaret tillhörig kraftledning finns inom områdena. Ädelfisk har enligt uppgift planterats in i sjöar som helt eller delvis är belägna inom utvidgningsom- rådena.

Försvarets fastighetsnämnd

Fastighetsnämnden har vid sin utredning tagit kontakt med länsmyn- digheterna i länet och med Bodens kommun. Vidare har nämnden orienterat de berörda markägarna och berett dem tillfälle att framföra sina synpunkter. Länsstyrelsen har anfört bl.a. att utvidgningen kan komma att påverka ett område med fritidsbebyggelse, omfattande ca 20 fritidshus, vid Långsjöns södra strand öster om det östra utvidgningsom- rådet samt den relativt omfattande permanent- och fritidsbebyggelscn utefter Luleälven mellan Bredåker och Degerbäcken. Enligt länsstyrelsens mening kan det vidare inte uteslutas att bullerstörningarna kan bli betydande främst för dem som bor i Bredåker. Med hänsyn till den betydelse utvidgningen av skjutfältet kommer att få från allmän syn- punkt för hela bodenregionen vill länsstyrelsen dock inte motsätta sig att utvidgningen genomförs. Bodens kommun har bedömt att det är viktigt för de militära förbanden att de har tillgång till erforderliga övningsområ- den. Kommunen tillstyrker därför utvidgningsförslaget men har framhål- lit att det är önskvärt att lokalisering av skjutstationer inom skjutfältet sker på sådant sätt att bullerstörningar i möjligaste mån elimineras. Lantbruksnämnden i länet har anfört att utvidgningen skulle komma att menligt inverka på brukningsförhållandena för vissa jordbrukare i Norra Bredåker. Nämnden har föreslagit att vissa åkerarealer av väsentlig betydelse för bl. a. en större brukningsenhet, till vilken statligt stöd har utgått med betydande belopp, undantas från utvidgningen. Det gäller ett område om ca 180 ha. Norrbottens läns landsting har som ägare till en av utvidgningen berörd fastighet bestämt protesterat mot förslaget samt föreslagit att landstinget erbjuds annan mark med samma areal, om utvidgningen kommer till stånd. Vissa markägare i Rasmyrans by hari skrivelse till fastighetsnämnden framhållit att utvidgningsförslaget inne- bär att hälften av byns areal övergår i försvarets ägo, vilket medför ett existenshotande ingrepp i de nu etablerade jord- och skogsbrukarnas livsvillkor. De har vidare hävdat att det inte är riktigt att förlägga skjutfält med framtida expansionskrav i närheten av bebyggelse, att den ökade trafikintensiteten på tillfartsvägarna till fältet kommer att medföra stora skador på privat mark och att förlust av den rekreation som möjligheten att jaga och fiska inom utvidgningsområdena innebär är en negativ faktor för de boende i byn. De har även lagt fram ett alternativt förslag till utvidgning av skjutfältet med ett område om ca 8 000 ha som är beläget norr om Krokträskct-Holsvattnct. Detta har enligt markägarnas uppfattning betydande fördelar framför chefens för armén förslag. Ytterligare ett 15-tal enskilda markägare har skriftligen yttrat sig över

Prop. l973:75 100

utvidgningsförslaget. Samtliga har bestämt motsatt sig förslaget och därvid åberopat att den minskning av deras fastigheter som förslaget innebär medför ett väsentligt inkomstbortfall för flertalet av dem, att försvaret torde ha möjlighet att tillgodose sina markbehov på bl.a. statens mark norr om Krokträsket, att utvidgningen skulle innebära ett allvarligt miljöhot för hela Bredåkers by samt att utvidgningen skulle försvåra för markägarna att bedriva jakt, fiske och andra fritidssysselsätt- ningar. Norrbottens läns hushållningssällskap har anfört att sällskapet bedriver fiskodling i naturdammar söder om det östra utvidgningsområ- det och att en ökning av den militära trafiken på närbelägna vägar skulle kunna innebära vissa olägenheter för verksamheten.

Chefen för arme'n har av fastighetsnämndcn beretts tillfälle att yttra sig över de synpunkter och önskemål som framförts till nämnden i samband med utredningsarbetet. Beträffande det av vissa markägare framlagda alternativa utvidgningsförslaget konstaterar arme'chefen att terrängen inom området till stor del är starkt kuperad och vattensjuk och därför olämplig för stridsskjutningar. Återstående delar är helt otillräckliga för avsett ändamål. Förslaget innebär vidare ett ökat resavstånd med ca en mil från garnisonsorten, vilket innebär ökade spilltider och därmed uppenba- ra nackdelar med hänsyn till den förkortade utbildningstiden. Det föreslagna området utnyttjas för renbete under tiden den ] oktober—den 30 april. Detta förhållande skulle medföra allvarliga störningari övnings- verksamheten. Chefen för armén kan med hänsyn till angivna förhållanden inte godta markägarnas förslag. Ifråga om vissa markägares uppfattning att det är olämpligt att förlägga ett skjutfält med framtida expansionskravi närheten av bebyggelse fastslår arme'chefen att det redan finns ett skjutfält och att någon ytterligare utvidgning inte är aktuell inom överskådlig tid. Lantbruksnämndens förslag att ta undan ett från jord- brukssynpunkt värdefullt område om ca 180 ha innebär enligt chefen för armén minskat grupperingsutrymme. Denna nackdel bedöms dock inte vara större än att en begränsning av utvidgningen enligt lantbruks- nämndens förslag kan godtagas. F.nligt chefen för arme'n bör dock denna mark förvärvas framdeles när tillfälle härtill kan uppkomma.

Fastighetsnämnden anför att den delar arme-chefens uppfattning att det föreligger ett stort behov av att förbättra möjligheterna för främst] 19 att bedriva stridsmåssig utbildning med skarp ammunition i kompaniför- band. Beträffande det från markägarhåll framlagda alternativförslaget konstaterar nämnden att detta enligt chefens för arme'n bedömning inte är godtagbart, främst på grund av terrängförhållandena och att området utnyttjas för renbete. Inom det nuvarande skjutfältet har avsevärda investeringar gjorts i olika utbildningsanordningar. Dessa skulle behöva flyttas, eftersom det inte är lämpligt eller praktiskt genomförbart att ha dessa anordningar lokaliserade ca en mil från fältets huvuddel. Fastighets— nämnden anser med hänsyn till angivna omständigheter att en utvidgning enligt markägarnas förslag inte bör ske. Enligt nämndens mening bör fältet utvidgas i huvudsak enligt chefens för armén förslag. I utvidg- ningen bör dock enligt nämnden inte ingå det område om ca 180 ha som

Prop. 1973175 101

lantbruksnämnden har bedömt som värdefullt från jordbrukssynpunkt. Nämnden föreslår därför en utvidgning med sammanlagt ca 1 750 ha. Skulle emellertid mark inom det undantagna området framdeles frivilligt erbjudas försvaret bör staten enligt nämndens mening vara beredd att förvärva denna, om så kan ske på godtagbara villkor och hinder härför inte möter från jordbrukspolitisk synpunkt.

Fastighetsnämnden konstaterar att verkningarna frän social synpunkt av utvidgningen synes bli obetydliga, särskilt med hänsyn till den av nämnden förordade begränsningen av utvidgningsförslaget. I fråga om de av länsstyrelsen och Bodens kommun aktualiserade riskerna för buller- störningar från verksamheten på fältet har nämnden inhämtat att skjut- fältet efter en utvidgning enligt nämndens förslag inte kommer att utnyttjas på sådant sätt att det buller i Bredåker, som härrör från skjutfältet. blir nämnvärt större än f. n. Terrängförhållandena medverkar dessutom till att detta buller håller sig inom en godtagbar nivå. Beträffan— de de farhågor som framförts av vissa markägare beträffande möjligheter- na att' i framtiden bedriva fiske i Långsjön, där enligt uppgift ädelfisk har planterats in, konstaterar nämnden att utredningen visar att området i Långsjön inte kommer att utgöra riskområde vid skjutningar. Enligt nämndens mening bör därför nuvarande markägare även i fortsättningen tillförsäkras rätt att som hittills fiska i Långsjön. Fastighetsnämnden utgår från att, om det skulle visa sig nödvändigt, åtgärder vidtas för att undanröja eventuella olägenheter från den militära trafiken för den fiskodlingsverksamhet som hushållningssällskapet bedriver söder om det östra utvidgningsområdet.

Värdering av utvidgningsområdena utförs av fortifikationsförvaltningen. Fastighetsnämnden bedömer att markanskaffningarna kan genomföras till rimliga kostnader.

Departemen tsche fen

Chefen för armen har lagt fram förslag till utvidgning av Bodens gamisons skjutfält vid Kusträsk. Förslaget innebär förvärv av områden om sammanlagt 1925 ha i anslutning till det nuvarande skjutfältet. Av utredningen framgår att fältet i sin nuvarande omfattning är otillräck- ligt. Övningarna måste av säkerhetsskäl starkt begränsas. Problem upp- kommer i samband med att mark i enskild ägo måste avlysas även i samband med övningar av mycket begränsad omfattning. Detta förhållande medför att stridsutbildningen med skarp ammunition blir eftersatt vid i första hand 1 19 men även vid P 5 och S 3. Möjligheterna att för denna utbildning använda andra fält är mycket begränsade.

Försvarets fastighetsnämnd har yttrat sig över arme'chefens förslag. Nämnden anser att det finns ett starkt behov av att förbättra möjligheter- na för främst I 19 att bedriva stridsmåssig utbildning. Nämnden har prövat ett av vissa markägare framlagt alternativt utvidgningsförslag avseende mark norr om det nuvarande skjutfältet. Nämnden har dock funnit att denna mark inte är lämplig för avsett ändamål. Enligt nämndens mening bör

Prop. 197375 102

utvidgning av skjutfältet ske i huvudsak enligt chefens för armén förslag. Nämnden anser dock att ett från jordbrukssynpunkt värdefullt område om ca 180 ha bör undantas från förvärv. Nämnden föreslår därför en markan- skaffning med ca 1 750 ha.

I likhet med fastighetsnämnden och chefen för armen anser jag det angeläget att stridsutbildningen med skarp ammunition vid de berörda förbanden i Boden förbättras. Jag förordar att frågan löses genom att skjutfältet vid Kusträsk utvidgas i huvudsak enligt fastighetsnämndens förslag. Länsstyrelsen i Norrbottens län har inte motsatt sig att utvidg- ningen genomförs enligt förslaget. Länsstyrelsen har dock framhållit att utvidgningen kan komma att påverka viss permanent- och fritidsbebyggel- se utanför utvidgningsområdena och att det inte kan uteslutas att bullerstörningar kan uppkomma för befolkningen i Bredåker. Jag be- dömer att olägenheterna för bebyggelsen utanför utvidgningsområdena får mycket begränsad omfattning. I fråga om risken för bullerstörningar framgår det av utredningen att skjutfältet efter föreslagen utvidgning inte kommer att utnyttjas på sådant sätt att bullret för de boende i Bredåker blir nämnvärt större än f. n. Jag utgår från att de övande förbanden ägnar bullerfrågan särskild uppmärksamhet och att övningarna planeras så att störningarna i möjligaste mån begränsas. Bodens kommun har för sin del tillstyrkt utvidgningsförslaget.

Verkningarna från social synpunkt av utvidgningen synes bli obetyd- liga. Ingen fast bosättning förekommer inom utvidgningsornrådena. Ät- skilliga av de berörda markägarna har dock protesterat mot utvidgnings- förslaget. De har anfört bl. a. att den minskning av deras fastigheter, som ett genomförande av förslaget innebär, medför ett väsentligt inkomst- bortfall, att den ökade trafikintensiteten på tillfartsvägarna till skjutfältet kommer att medföra skador på privat mark och att utvidgningen kommer att försvåra för markägarna att bedrivajakt, fiske och andra fritidssyssel- sättningar. Jag är medveten om att vissa problem kan uppkomma främst för de markägare som måste avstå delar av sina fastigheter. Jag förutsätter att man i samband med att markförvärven genomförs tillvaratar alla möjlighe- ter att tillmötesgå önskemål från de berörda markägarna i bl. a. avgräns- ningsfrågor. I likhet med fastighetsnämnden anserjag att nuvarande mark- ägare även i fortsättningen bör tillförsäkras möjlighet att som hittills fiskat Långsjön. Jag räknar vidare med att erforderliga åtgärder vid behov vidtas för att undanröja eventuella olägenheter för hushållningssällskapets fisk— odlingsverksamhet.

Kostnaderna för utvidgningen har fortifikationsförvaltningen överslags- mässigt uppskattat till 4 milj. kr.

Prop. l973z75 103

Jag hemställer att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen att medge att Bodens gamisons skjutfält vid Kusträsk utvidgas i enlighet med vad jag har angett i det föregående.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar Hans Maj:t Konungen att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet: Britta Gyllensren

Principorganisation för försvarsområdesstab i fred

Prop. 1973

75

Försvarsområ- desbefälhavare

Stabschef

r — -. .— —1 .Repetmons— .

Fortifikations- avdelning

Intendentur- avdelning

Hemvärnsav- delning

Stabsavdel— Tygavdclning

ning

Mobiliserings— avdelning

Utbildnings- avdelning

104

Principorganisation för fredsförband

Stabschef

l

Kasern— va.rd s- avdelning

Stabsavdel- ning

Mobiliserings- Intenden- Kassaav- avdelning lLlranCl- delning ning

.rR—epdtitions-

Grundut- bildnings- bataljon

Utbild- nings- avdelnin;

Sjukvård s- avdelning

Prop. 1973

75

__1

105

Överbefälhavarens förslag till principorganisation av lägre regionala och lokala myndigheter inom armén

Förbandstyp A

Utbild- ningschef

Stabschef

Materiel- Kassaenhet Fortifika- Utbildnings- Grundutbild- f RzpåtitionS-

enhet tionsenhet sektion ningsbataijon | utbildnings— l__ tf'g'fbguL _

Förbandstyp B

Stabschef

.Materielenhet Kassaenhet Förvalt- Personal-

ningssek- sektion tion

FRGpEtitio—nsfj. | 'utbildnings- ' förband_

L_.__ _.1

Fortifika- tionsenhet

Grundutbild- ningsbataljon

Förbandstyp C (exempel)

.FR_epEtitio_ns-_1I | utbildnings— | . f'g'rbeld

__...J '

Grundu tbild- ningsbatajjon

Expedition Utbildnings-

avdelning

Personalav- delning

__"!

|

Prop. 1973 75

106

överbefälhavarens förslag till organisation för örlogsbas (Organisationen i stort överensstämmer med nuvarande. Samtliga angivna enheter är direkt

underställda örlogsbaschefen)

Chef

Ekipageavdel— ning

Verkstad sav- delning 1

Byggnadsav- delning

Intendentur- förvaltning

Teknisk

Sjukvårds-

förvaltning

förvaltning

Helikopter- GKU-KFÖ- förband5

Kameralav-

Förrädsav- delning

Örlogsskola 3

division4

delning?-

' Ej vid ÖrlBS _

2 ”Kameralavdelning” benämnes i nuvarande organisation ”kassaavdelning” vid ÖrlBO och ÖrlBV samt ”kassa och ekonomikontor" vid ÖrlBS 3 Ej vid ÖrlBV

4 Ej vid ÖrlBS

5 GKU endast vid ÖrlBO

Prop. 1973

75

107

Nuvarande organisation för kustartilleriförsvaren (Samtliga angivna enheter är direkt underställda KA-försvarschefen)

KA-rcgcmcn— Örlogsbas- Tygförvalt- lnlcnden— Kassaavdcl- Fortit'ikn- avdelningJ ning turförvalt- ning tionsavdcl-

EGEEBE

1 Vid GK/KA 3 och NK/KA 5 endast kustarlilleriförsvarsstab 2Vid GK/KA 3 orh NK ,'KA 5 kustartillerikår

3 lindas! vid NK/KA 5 4 Ej vid fo 32/31/GbK/KA 4 och BIK/KA 5

Fartygs- och verk- stadsför- valtning4

Sjukvårds- förvalt- ning

Prop. 1973 75

108

Överbefälhavarens förslag till organisation för kustartilleriförsvaren (Samtliga angivna enheter är direkt underställda KA-försvarschefen)

Fo-stab till- KA-regemente Örlogsbas- Materiel- Kameralenhet Fortifika-

lika KA-stabl avdelning3 tions- och byggnads-

1 Vid GK/KA 3 och NK/KA 5 endast kustartilleriförsvarsstab ? Vid GK/KA 3 och NK/KA 5 kustartillerikår

3 Endast vid NK/KA 5 4 Ej vid fo 32/31/GbK/KA 4 och NK/KA 5

Verkstad 5-

Prop. 1973

75

109

PrOp. 1973:75 110

Innehåll Krigsmaktens organisation i lägre regional instans m. m. ....... 2 Bakgrund .................................... 2 Armén ...................................... 4 Nuvarande ordning ............................ 4 Överbefälhavarens förslag ........................ 5 Försvarets rationaliseringsinstituts yttrande ............ 8 Marinen ..................................... 8 Nuvarande ordning ............................ 8 Överbefälhavarens förslag ........................ 10 Försvarets rationaliseringsinstituts yttrande ............ 12 Departementschefen ............................. 12 Handräckningstjänst i försvaret ....................... 15 Bakgrund .................................... 15 Handräckningsvärnpliktigas nuvarande tjänstgöringstid m. m. . . 17 Utredningens överväganden och förslag ................ 19 Remissyttrandena .............................. 28 Departementschefen ............................. 30 Gemensam militär tyg- och intendenturförvaltningskår ........ 34 Inledning .................................... 34 Nuvarande. organisation ........................... 35 Utredningens förslag ............................. 35 Remissyttrandena .............................. 37 Departementschefen ............................. 38 Anslagsfrågor ................................... 40 Arméförband: Materielanskaffning ................... 40 Marinförband: Materielanskaffning ................... 44 Flygvapenförband: Materielanskaffning ................ 49 Flygvapenförband: Forskning och utveckling ............. 53 Försvarets sjukvårdsstyrelse ........................ 56 Fortit'ikationsförvaltningen ........................ 63 Försvarets forskningsanstalt ........................ 91 Militärpsykologiska institutet ....................... 94 Bidrag till regionmusikcn .......................... 97 Arméförband: Anskaffning av anläggningar .............. 98 Bilagor Principorganisation för försvarsområdesstad i fred ............. 104 Principorganisation för fredsförband ....................... 105 Överbefälhavarens förslag till principorganisation av lägre regionala och lokala myndigheter inom armén ..................... 106 Överbefälhavarens förslag till organisation av örlogsbas ......... 107 Nuvarande organisation av kustartilleriförsvaren .............. 108 Överbefälhavarens förslag till organisation av kustartilleriförsvaren . 109