Prop. 1974:135
Kungl. Maj:ts proposition angående vissa organisationsfrågor m.m. rörande försvaret
Kungl. Maj:ts proposition nr 135 år 1974 Prop. 19741135
Nr 135
Kungl. Maj:ts proposition angående vissa organisationsfrågor m. m. röran- de försvaret; given den 25 oktober 1974.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över försvarsärenden, föreslå riksdagen att bifalla de förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departements- chefen hemställt.
CARL GUSTAF
ERIC HOLMQVIST
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås vissa organisationsförändringar beträffande myndigheter på lägre regional och lokal nivå inom krigsmakten. Förslagen innebär beträffande armén bl.a. att försvarsområdesstaberna inom de försvarsområden som ännu inte har berörts av pågående omorganisation integreras med vardera ett fredsförband inom försvarsområdet. l samband därmed förs mobiliseringsverksamheten samt lednings- och samordnings- ansvaret för förvaltningstjänsten inom försvarsområdet med vissa undan- tag över till den sammanslagna myndigheten.
l propositionen föreslås också att fredsorganisationcn på Gotland änd- ras på så sätt att det mobiliserings— och förvaltningsansvar som f. n. åvilar cheferna för arméförbanden i Visby förs över till chefen för Gotlands militärkommando. Vidare föreslås att arméns fredsorganisation i Skövde ändras så att Göta trängregementes (T 2:s) kasernetablissement avvecklas och att förbandet samlokaliseras med Skaraborgs regemente (l' 4) samt att trängtruppernas kadett- och aspirantskola omlokaliseras från Lin- köping till Skövde.
1. Riksdagen 1974. ] saml. Nr 135
Prop. 1974:135 ?
Utdrag av protokollet över försvarsärenden hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet den 25 oktober 1974.
Närvarande: statsministern PALME, ministern för utrikes ärendena ANDERSSON, statsråden STRÄNG, HOLMQVIST, ASPLING, LUND- KVlST, GEllER, BENGTSSON, NORLlNG, LÖFBERG, CARLSSON. ZACHRISSON. LElJON, HJELM-WALLEN.
Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Holmqvist, anmäler efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter vissa organisa- tionsfrågor m. m. rörande försvaret och anför.
Inledning
I februari 1967 tillsattes försvarets fredsorganisationsuHedningl (FFU) för att bl. a. utreda omfattningen och arten av lämpliga struktur- förändringar i krigsmaktens fredsorganisation.
] juni 1969 uppdrog Kungl. Maj:t åt överbefälhavaren att i samråd med FFU och under medverkan av försvarsgrenscheferna, försvarets centrala förvaltningsmyndigheter och försvarets rationaliseringsinstitut samordna pågående och planerade utredningar om krigsmaktens organisa- tion m. m. i lägre regional instans.
] december 1971 uppdrog Kungl. Maj:t vidare ät överbefälhavaren att i samråd med försvarets rationaliseringsinstitut lämna förslag till och vidta de åtgärder som behövs för att under perioden 1972/73—1976/77 minska antalet anställda inom krigsmakten. l uppdraget förutsattes att personal- minskningarna skulle ske bl. a. genom att organisationen i lägre regional och lokal instans ändrades.
[ december 1971 redovisade överbefälhavaren bl.a. resultaten av dittills gjorda försök och överväganden med anledning av uppdraget rörande organisationen m.m. i lägre regional instans. Överbefälhavaren föreslog vidare principer för inriktningen av det fortsatta arbetet och tidsplan för detta arbete.
Som bakgrund för sina principiella överväganden och förslag anförde överbefälhavaren att nuvarande former för lägre regional ledning inte i och för sig motiverade några genomgripande förändringar. För att underlätta samverkan med civila myndigheter i regional instans borde dock ytterligare samordning av geografiska ansvarsområden m.m. eftersträvas. Med hänsyn till bristen på aktivt befäl i krigsorganisationens
' Utredningsman f. d. landshövdingen Eric Wesström intill den 1 januari 1972 och därefter riksdagsmannen Gunnar Gustafsson.
Prop. 19741135 3
stridande förband borde vidare personal fördelas om från staber till dessa
förband. Beträffande fredsverksamheten borde ökad rationalitet och minskade kostnader eftersträvas. 1 fredsorganisationen borde dessutom personal fördelas om till förmån för utbildningsverksamheten. Staber på lägre regional nivå som i fredsorganisationen innehåller del av krigs- organisationen borde därför så långt möjligt organisatoriskt samordnas med fredsförband.
Överbefälhavaren föreslog vidare bl. a. att studie- och försöks- verksamheten rörande arméns fredsorganisation skulle bedrivas så att underlag togs fram för att i två etapper med början den 1 juli 1973 samordna vissa försvarsområdesstaber och regementen, varvid elva eller tolv fristående fredsadministrationer skulle. kunna avvecklas med åt- följande personalminskning. 1 en tredje etapp med början senast den 1 juli 1975 borde organisationsförändringar kunna ske inom återstående försvarsområden.
De väntade organisationsförändringarna på lägre regional och lokal nivå beräknades medföra att antalet anställda skulle kunna minskas med ca 700 under perioden 1972/73-—1976/77. Inom armén beräknades dessutom ca 200 militära tjänstemän kunna föras över från mobiliserings- och förvaltningsorganisationen till främst utbildningsverksamhet. För att rationaliseringsvinsten skulle kunna uppnås måste dock enligt överbefäl- havaren medel under samma period ställas till förfogande för att bygga ut förråd m.m. Detta investeringsbehov specificerades närmare i samband med att överbefälhavaren i februari 1972 redovisade de åtgärder som krävs för att uppnå de personalminskningar som förutsattes i Kungl. Maj:ts tidigare nämnda beslut i december 1971. . Vid anmälan av prop. 1972145 lämnade min företrädare en redogörelse
för de riktlinjer som har meddelats för det fortsatta utredningsarbetet rörande krigsmaktens organisation i lägre regional instans. Han anförde därvid bl. a. att han allt eftersom resultaten av pågående och planerad Studieverksamhet redovisas avsåg att föreslå Kungl. Maj:t att förelägga riksdagen förslag beträffande erforderliga organisationsförändringar. Riksdagen (FöU 1972:15, rskr 19722184) hade inte något att erinra mot detta.
1 prop. 1973z75 föreslog Kungl. Maj:t riksdagen att bl. a. godkänna vissa förslag avseende omorganisation av myndigheter inom armén och marinen. Förslagen som skulle genomföras i två etapper med början den 1 juli 1973 resp. den 1 juli 1974 föranledde inte någon erinran från riksdagen (FöU 1973:14,rskr 19731170).
Genom beslut i december 1973 har Kungl. Maj:t reviderat sitt uppdrag till överbefälhavaren att minska antalet anställda inom krigsmakten. Beslutet innebär att en nettominskning av antalet anställda inom krigs- makten om minst 3 900 skall genomföras under perioden september 1972—september 1979 genom organisationsförändringar i bl.a. lägre regional och lokal instans.
FFU har ijanuari 1974 överlämnat ett delbetänkande (Ds Fö 1974zl) med förslag till ändringar av fredsorganisationen på Gotland.
Prop. 1974:135 4
Överbefälhavaren har i februari 1974 lämnat förslag rörande organisa- tion av de lokala och lägre regionala myndigheterna inom armén.
På uppdrag av mig har FFU i mars 1974 avgett yttrande över en av chefen för armén upprättad fredsorganisationsplan i de delar den berör fredsorganisationen i Skövde.
1 prop. 1974:SO (FöU 1974125. rskr 19741270) har Kungl. Maj:t före- slagit riksdagcn att godkänna vissa förslag till organisationsförändringar beträffande flygvapnets myndigheter. Vid anmälan av denna proposition anförde jag bl. a. att jag senare avsåg föreslå Kungl. Maj:t att förelägga riksdagen förslag beträffande de organisationsförändringar som kan för- anledas av överbefälhavarens och FFUzs förslag beträffande armén. Jag anhåller nu att få ta upp dessa frågor.
Prop. 1974zl35
'_Ii
Sammanslagning av försvarsområdesstaber och fredsförband inom armén m. m.
Nuvarande ordning
Sverige är i militärterrioriellt hänseende indelat i 27 försvarsområden vars gränser i princip sammanfaller med länsgränserna. [ fred har vissa försvarsområden gemensam chef och stab. Tre försvarsområdesstaber är integrerade med och har gemensam chef med kustartilleriförsvar. Riks- dagen (prop. 1973z75, FöU 1973zl4, rskr l973:l70) har fattat beslut om omorganisation av armémyndigheterna inom tio av försvarsområderna. Beslutet innebär bl. a. att mobiliseringsverksamheten inom försvars- områdena centraliseras till ett förband inom försvarsområdet. Försvars- områdets och förbandets stabs- och förvaltningsorgan integreras och chefen för den sammanslagna enheten. försvarsområdesförbandet, ges uppgifter som tidigare har åvilat såväl försvarsområdesbefälhavare som regementschef. Förbandschcfen får dessutom ett samordnings— och led- ningsansvar för verkställande förvaltning inom försvarsområdet och direkt ansvar för sådan förvaltning inom garnison med mer än ett för- band. Dessutom bildas till följd av beslutet ytterligare ett försvarsområde (fo 17). Följande redovisning avser de organisatoriska förhållandena inom de försvarsområden som ännu inte har organiserats om.
Under vederbörande militärbefälhavare skall försvarsområdesbefäl- havare planlägga och leda samordningen av markbevakning och markför- svar samt annan markoperativ verksamhet inom försvarsområdet, plan- lägga och genomföra mobilisering av de krigsförband för vilka han är mobiliseringsmyndighet och i övrigt samordna mobiliseringsverksamheten inom försvarsområdet samt förbereda och genomföra repetitionsutbild- ning med de krigsförband — främst lokalförsvarsförband som i krig avses bli underställda honom för uppgifter inom försvarsområdet. Det åligger vidare försvarsområdesbefälhavaren att bl. a. samordna krigs- maktens verksamhet inom försvarsområdet, att samordna denna verksam- het med den som bedrivs av övriga myndigheter och institutioner inom totalförsvaret, att planlägga och genomföra verksamhet rörande taktik, organisation, utrustning och personal som hänger samman med mobilise— ringsverksamhet och utbildning som han leder samt att leda hemvärnet och den frivilliga försvarsverksamheten inom försvarsområdet.
För att lösa dessa uppgifter har försvarsområdesbefälhavaren till sitt förfogande en försvarsområdesstab (fo-stab) samt resurser för den för- valtning som hänger samman med mobiliseringsansvaret. Stabernas organi- sation varierar något med hänsyn till de lokala och operativa förutsätt- ningarna för försvarsområdet. Vid de flesta staber finns 70 —90 anställda, varav ett tjugotal militära och civilmilitära tjänstemän.
Den lokala ledningsnivån utgörs i fredstid inom armén av chefer för fredsförband (regementen, kårer) och utbildningsanstalter. Chefen för ett
Prop. 1974:135 6
fredsförband har som primära uppgifter att producera krigsförband, dvs. grundutbilda värnpliktiga, samt att planlägga och genomföra mobilisering av de krigsförband, främst brigad- och fördelningsförband, för vilka han är mobiliseringsmyndighet samt att förbereda och genomföra repetitions— utbildning av dessa förband. Med hänsyn härtill är ett normalförband organiserat med stab, grundutbildningsbataljon(er), repetitionsutbild- ningsförband (del av året) samt en förvaltningsorganisation som är dimensionerad för att understödja såväl utbildning som mobiliserings- verksamhet. Beroende på utbildningsomfång och mobiliseringsansvar m. m. varierar förbandens detaljorganisation sinsemellan. Antalet tjänster vid ett genomsnittsförband kan uppgå till ca 200 militära och ca 150 civila. Av de militära tjänsterna ingår ett 30-tal i stabs- och förvaltnings- organisationen. Principorganisationen för försvarsområdesstab och för fredsförband framgår av en sammanställning som torde få fogas till stats- rådsprotokollet i detta ärende som bilaga 1.
Överbefälhavarens förslag
Överbefälhavarens förslag bygger på förslag som på uppdrag av honom har utarbetats av chefen för armén. Som bakgrund till sina förslag anför överbefälhavaren att de bedömningar av strategisk och operativ natur som har legat till grund för utformningen av vår nuvarande lednings- organisation i huvudsak alltjämt gäller. Organisationen måste även i fortsättningen utformas så att övergången från freds- till krigsför- hållanden blir enkel och säker vid såväl staber som förband. Chefer med staber på lägre regional nivå bör enligt överbefälhavarens mening så långt resurserna medger till del finnas organiserade i fred och därvid ienlighet med Kungl. Maj:ts direktiv organisatoriskt samordnas med fredsförband för att uppnå minskade kostnader för fredsorganisationen.
Beträffande mobiliseringsverksamheten och därmed sammanhängande förvaltning pekar överbefälhavaren på att ett utpräglat värnpliktsförsvar för att fylla sin funktion som en verksam komponent i en fredsbevarande säkerhetspolitik kräver att omvärlden har tilltro till dess förmåga att även under svåra förhållanden genomföra mobilisering enligt uppgjorda planer. För detta krävs bl. a. att ett tillräckligt antal mobiliseringsmyndigheter finns organiserade i fredstid. Vid brist på ledningsresurser bör enligt över- befälhavarens mening Skåne, Gotland, Norrbotten och östra Mellan- sverige prioriteras före övriga områden.
Efter dessa allmänna synpunkter går överbefälhavaren över till sina förslag avseende den framtida organisationen inom de försvarsområden som inte har berörts av tidigare etapper i nu aktuell omorganisation men avses bli omorganiserade med början den 1 juli 1975. Med de avsteg som enligt hans mening är nödvändiga av operativa skäl, bygger överbefälhava- ren därvid på de organisatoriska principer som har tillämpats under före- gående etapper av omorganisationen av armémyndigheter i lägre regional och lokal instans.
Prop. 1974:135 . 7
Inom de delarav Södra militärområdet somännuinte har berörts av omorganisationen, nämligen Skåne och Blekinge, anser över- befälhavaren att det med hänsyn till: Skånes utsatta läge förutom staberna för Malmö försvarsområde (fo 11) och Kristianstads försvarsområde (fo 14) i fortsättningen bör finnas ett tredje ledningsorgan som är delvis organiserat i fred och har kapacitet att iett tidigt skede efter förstärkning leda rörlig strid med främst pansarbrigader. Detta tredje ledningsorgan bör enligt överbefälhavarens mening vara en fördelningsstab som organi- satoriskt knyts till ett fredsförband. Personal som ingår i den i fred uppsatta delen av staben förutsätts samtidigt tjänstgöra i förbandets utbildningsorganisation.
1 Skåne finns f.n. åtta mobiliseringsmyndigheter ur armén. Från operativ synpunkt och med hänsyn till fredsekonomiska faktorer anser överbefälhavaren sig kunna acceptera att antalet mobiliseringsmyndig- heter för arméförband i Skåne minskas till tre. Mot bakgrund av dessa överväganden föreslår överbefälhavaren att Södra skånska regementet (P 7) i Ystad/Revingehed blir försvarsområdes- förband i fo ll varvid nuvarande försvarsområdesstab i Malmö kan utgå Det återstående förbandet inom försvarsområdet, Skånska luftvärns- regementet (Lv 4) i Malmö, föreslås bli utbildningsförband utan mobili- seringsansvar och bör hänvisas till P 7 för viss verkställande förvaltning. Överbefälhavaren anser vidare att Lv 4 och det fredsorganiserade ledningsorganet för Malmö marina bevakningsområde bör samordnas så långt det är praktiskt. lnom fo 14 bör enligt överbefälhavarens mening Norra skånska regementet (P 6) i Kristianstad bli försvarsområdesförband medan Wen- des artilleriregemente (A 3) i Kristianstad blir utbildningsförband utan mobiliseringsansvar och hänvisas till P 6 för verkställande förvaltning. Det tredje brigadproducerande förbandet i Skåne,—Skånska dragon- regementet (P 2) i Hässleholm, föreslås av operativa skäl få en organisa- tion som innehåller en fredsorganiserad stomme till fördelningsstab. P 2 bör enligt överbefälhavaren ges mobiliseringsansvar för vissa pansar— oc'h etappförband m. m. Skånska trängregementet (T 4) i Hässleholm bör en- ligt överbefälhavaren organiseras som utbildningsförband utan mobilise- ringsansvar och hänvisas till P 2 för verkställande förvaltning. överbefälhavaren föreslår inga förändringar beträffande organisationen för ledning av Blekinge försvarsområde (fo 15) som f.n. har gemensam stab och förvaltning med Blekinge kustartilleriförsvar (BK). lnom Västra militä rområdet har myndigheterna inom Skövde försvarsområde (fo 35) organiserats om med början den 1 juli 1974. Med början den 1 juli 1975 föreslås armémyndigheterna inom Göteborgs och Bohus samt Hallands försvarsområde (fo 32/31) och Älvs- borgs försvarsområde (fo 34) bli omorganiserade. Fo 32/31 har f. n. gemensam stab och förvaltning med Göteborgs kustartilleriförsvar (GbK). Överbefälhavaren anser att fo 31 :s knytning till GbK/fo 32 bör upphöra och att försvarsområdet i stället bör ledas från Hallands regemente (I 16)i
Prop. l974:l35 8
Halmstad varvid större överensstämmelse mellan freds- och krigsorganisa- tion uppnås. 1 16 blir därmed försvarsområdesförband och bör ges en organisation som är anpassad till försvarsområdets storlek och uppgifter. För att säkerställa sambandet mellan brigadproduktion och mobiliserings- ansvar bör enligt överbefälhavarens mening Bohusläns regemente (I 17) i Uddevalla behålla fackmässigt mobiliseringsansvar för i första hand de brigader som utbildas vid regementet. För att rationellt utnyttja den ledningskapacitet som därvid måste finnas vid 1 17 bör mobiliserings- ansvaret utsträckas till att omfatta även förband inom norra delen av Älvsborgs försvarsområde (fo 34). Vidare bör samverkan inom förvalt- ningssektorn så långt det är lämpligt äga rum mellan marina enheter i norra Bohuslän och 1 17.
Det återstående arméförbandet inom fo 32. Göta luftvärnsregemente (Lv 6) i Göteborg, bör organiseras som utbildningsförband utan mobili- seringsansvar och hänvisas till GbK/fo 32 för viss verkställande förvalt- ning.
Beträffande fo 34 föreslär överbefälhavaren att Älvsborgs regemente (I 15) i Borås blir försvarsområdesförband varvid nuvarande försvars- områdesstab i Vänersborg kan utgå.
Inom Östra militärområdet har Linköpings (fo 41), Stockholms (fo 44) och Vaxholms (fo 46) försvarsområden ännu inte berörts av den nu aktuella omorganisationen. Fo 46 har f. n. gemensam stab och förvaltning med Stockholms kustartilleriförsvar (SK).
Beträffande fo 41 föreslår överbefälhavaren att Livgrenadjärregemen- tet (14) i Linköping integreras med försvarsområdesstaben där och att övriga förband i Linköping, Svea artilleriregemente (A 1) och Svea trängregemente (T 1), organiseras som utbildningsförband utan mobilise- ringsansvar och i förvaltningshänseende hänvisas tilll 4.
Inom fo 44 är enligt överbefälhavaren de territoriella problemen större än i övriga försvarsområden. Bl. a. kräver riksledningens skydd, kuppför- svarsproblematiken och frågor rörande utrymning omfattande arbetsin- satser och förberedelser i fred. Beredskapskrav och ett stort kontakt- behov med civila myndigheter och institutioner motiverar att försvars— områdets ledningsorgan är lokaliserade till Stockholms centrala delar. Överbefälhavaren anser vidare att förutsättningen för att försvarsom- rådesbefälhavaren i fo 44 effektivt skall kunna leda kuppförsvar är att han även direkt leder mobiliseringen av de stridskrafter som i första hand avses bli insatta i Stockholmsområdet. Försvarsområdesbefälhavaren ifo 44 bör alltså enligt överbefälhavaren även i fortsättningen vara mobilise- ringsmyndighet. För att minska antalet administrationer bör därvid staben för fo 44 integreras med Livgardesskvadronen med Stockholms stabskompani (K 1). För att uppnå större rationalitet i mobiliseringsverk- samheten föreslår överbefälhavaren vidare att den styrka som fo 44 f. n. mobiliserar ökas och att det mobiliseringsansvar som f.n. åvilar Svea livgarde (l 1) i Kungsängen. Roslagens luftvärnsregemente (Lv 3) i Norrtälje och Svea ingenjörregemente (Ing 1) i Södertälje fördelas på andra mobiliseringsmyndigheter. [ ], Lv 3 och lng 1 organiseras därvid
Prop. 19741135 9
som utbildningsförband och hänvisas till försvarsområdesförbandet K 1 för viss verkställande förvaltning. Med hänvisning till sin principiella inställning att gränserna för försvarsområde och län i stort bör stämma överens föreslår överbefälhavaren vidare att fo 46 och SK skiljs och att fo 46 i fred och krig uppgår i fo 44. SK avses dock behålla nuvarande mobiliseringsansvar.
lnom Bergslagens militärområde återstår att omorga- nisera myndigheterna inom Örebro försvarsområde (fo 51). Överbefäl- havaren föreslår att staben för fo 51 integreras med Livregementets grenadjärer ([ 3).
N e d r e N o r r i a n d 5 militärområde har i sin helhet omfattats av tidigare omorganisationsförslag.
lnom Övre Norrlands militärområde äterstårattom- organisera de armémyndigheter som ligger inom Bodens samt Jokkmokks (fo 63/65), Kiruna (fo 66) samt Kalix (fo 67) försvarsområden.
På grund av det behov av ledningsberedskap i fred och mobiliserings- säkerhet som av strategiska och operativa skäl bör tillgodoses i Norr- botten är det enligt överbefälhavaren nödvändigt att det utöver försvars- områdesstaben för fo 63/65 i Boden redan i fred finns två delvis krigsorganiserade staber med kapacitet att leda markstridsförband inom området. Överbefälhavaren anser därför att det även i fortsättningen bör finnas en stab i Kiruna och en i Kalix och att dessa staber skall ha kapacitet att i krig leda underställda förband på det sätt som gäller för rörliga staber på denna nivå. Staben för fo 66 i Kiruna och arméns _iägarskola bildar i praktiken redan ett försvarsområdesförband och överbefälhavaren föreslär därför att myndighetens inre organisation, med de modifieringar som utbildningskontingentens storlek föranleder, an- passas till den som tillämpas vid övriga arméförband av denna typ. För att säkerställa ledningen av mobilisering inom försvarsområdet med dess Speciella karaktär bör förbandet vara mobiliseringsmyndighet.
För att säkerställa ledningen av mobilisering och strid inom fo 67 bör även försvarsområdesstabcn i Kalix vara mobiliseringsmyndighet. Stabens organisation bör anpassas till den som gäller för stabsdelen vid försvars- områdesförband.
Beträffande fo 63/65 föreslär överbefälhavaren att fo 65 utgår i fred och krig och inordnas i fo 63. Med hänsyn till de starka bindningarna till fasta artilleriförband och övriga försvarsåtgärder av stor betydelse finner han det vidare lämpligt att Bodens artilleriregemente (A 8) blir försvars- omrädesförband inom fo 63.
Beträffande antalet mobiliseringsmyndigheter inom fo 63 anför över- befälhavaren att en minskning från nuvarande sex till en skulle medföra att mobiliseringssäkerheten blir alltför låg med hänsyn till de särskilda krav som måste ställas inom detta område. Härtill kommer den om- fattande förvaltningen inom Bodens garnison. Överbefälhavaren föreslår därför att förutom A 8 även Norrbottens regemente (1 19) blir mobilise- ringsmyndighetj Härigenom säkerställs också sammanhanget mellan an- svaret för brigadproduktion och mobilisering samt krigsförbandens krigs-
Prop. 1974:135 10
uppgifter i gränsområdet. lnom Bodens garnison bör för övrigt enligt överbefälhavarens mening en långt driven samordning ske på så sätt att Bodens ingenjörkär (Ing 3) och arméns helikopterskola (HkpS) iförvalt- ningshänseende hänvisas till A 8 medan Norrlands signalbataljon (S 3) hänvisas till 1 19. HkpS bör dock även fortsättningsvis beträffande flygmateriel i vissa sammanhang hänvisas till Norrbottens flygflottilj (F 21) i Luleå. Norrbottens pansarbataljon (P 5) bör enligt överbefälhavaren ingå som bataljon i I 19. Ing 3 och S 3 organiseras härvid om till utbild- ningsförband utan mobiliseringsansvar.
Luleå luftvärnskår (Lv 7) föreslås bli omorganiserad till utbildnings- förband utan mobiliseringsansvar och hänvisas till A 8 för viss verk- ställande förvaltning.
Sammanfattningsvis innebär överbefälhavarens förslag att försvarsom- rådesstaberna i Malmö och Vänersborg dras in varvid stabernas tidigare lcdningsfunktioner utövas från Ystad resp. Borås. lnom övriga försvars- områden som nu är aktuella ligger försvarsområdesstaberna inom samma ort som de förband staberna föreslås bli integrerade med.
Överbefälhavaren redovisar slutligen sin grundsyn beträffande en fram- tida, mera genomgripande samordning av krigsmaktens resurser och anmäler att han senare kommer att lägga fram förslag om samordning av resurser inom garnison med förband ur olika försvarsgrenar.
[ april 1974 har överbefälhavaren redovisat en av chefen för armén utarbetad preliminär bedömning av den personalminskning som kan uppnås inom armén när redan beslutade och nu föreslagna organisations- förändringar i lägre regional och lokal instans helt genomförts. Av redovisningen framgår att antalet civilanställda beräknas kunna minskas med ca 700 som en direkt följd av omorganisationen och att behovet av extra anställd personal dessutom kan minskas med 400—500 anställda genom s.k. vardagsrationalisering och ambitionssänkningar. Dessutom beräknas utbildningsverksamheten på sikt kunna tillföras ca 290 militära och civilmilitära tjänstemän som tidigare har varit sysselsatta inom stabs- och förvaltningsorganisationcn.
Chefens för armén synpunkter
Från sina utgångspunkter hävdar chefen för armén i sitt förslag till överbefälhavaren i vissa stycken en annan mening än den som överbefäl- havaren har redovisat. Sålunda anser arméchefen med hänsyn till bl. a. den samverkan som behövs med t. ex. länsstyrelsen och det marina bevaknings- området i Malmö att Lv 4 i Malmö bör ges försteg framför P 7 vid valet av försvarsområdesförband inom fo ll. Vidare bör enligt honom antalet mobiliseringsmyndigheter i Skåne av fredsekonomiska skäl begränsas till två. Ett alternativ med tre mobiliseringsmyndigheter, som enligt armé- chefen borde innebära att förutom försvarsområdesförbandet Lv 4 även P 7 ges mobiliseringsansvar inom fo 11, skulle medföra att fredsorganisa- tionen blir mer än 1 milj. kr. dyrare för år.
Prop. l974:135 . ll
Chefen för armén förslår dessutom ändrade benämningar för vissa av de myndigheter som berörs av omorganisationen. Livgardesskvadronen (K !) föreslås efter integration med Staben för fo 44 få namnet Livgardets dragoner. Arméns jägarskola föreslås efter integration med staben för fo 66 få namnet Lapplands jägarregemente ([ 22). Vidare föreslås att Luleå luftvärnskår (Lv 7) och Bodens ingenjörkår (lng 3) i fortsättningen skall benämnas regementen.
Chefen för armén har vidare utarbetat förslag till detaljorganisation för de myndigheter som omfattas av överbefälhavarens förslag. Han har därvid utgått från de principer som riksdagen (prop. 1973z75, FöU l973zl4, rskr 19733170) har godkänt beträffande myndigheter som har omorganiserats med början den 1 juli l973 och den 1 juli l974. Den föreslagna principiella organisationen för de olika huvudtyperna av myn- dighet t"försvarsområdesförband. utbildningsförband med och utan mobi— liseringsansvar samt utbildningsförband som beträffande förvaltning hän- visas till annat förband) framgår av en sammanställning som torde få fogas till statsrådsprotokollet i detta ärende som bilaga 2.
Försvarets rationaliseringsinstituts yttrande
Försvarets rationaliseringsinstitut anser i sitt svar på överbefälhavarens samrådsremiss att denne anför en rad mycket tungt vägande skäl för sina förslag. lnstitutet vill inte motsätta sig överbefälhavarens förslag till organisationsstruktur i stort för de nu aktuella myndigheterna.
lnstitutet säger sig dock i avvaktan på en samlad kostnads- och lönsamhetsredovisning inte vara helt övertygat om att organisations- strukturen innebär den slutligt lämpligaste samordningsgraden mellan berörda myndigheter och anser därför att förslaget till organisation i Skåne och Norrbotten bör uppfattas som ett första stegi riktning mot ytterligare samordning. lnstitutet anser dessutom att storleken av de merkostnader som blir en följd av beslut i enlighet med överbefälhavarens förslag till fördelning av mobiliserings- och förvaltningsansvar i Skåne och Norrbotten samt organisation av försvarsområdesförband i Halmstad bör redovisas. Institutet säger sig vidare i huvudsak kunna dela överbefäl- havarens grundsyn när det gäller samordning av krigsmaktens resurser. lnstitutet anser dock att förutsättningarna för samordning av rutiner för förvaltning och administration behöver studeras systematiskt. Resurserna för sådana studier bör enligt institutet planeras in i försvarets rationalise- ringsplan.
Synpunkter beträffande de av överbefälhavaren framlagda förslagen har förutom av chefen för armén och försvarets rationaliseringsinstitut framförts av kommunstyrelserna för Malmö. Hässleholms, Vänersborgs och Ystads kommuner samt — i vad avser den frivilliga försvarsverksam- heten inom fo ll —— även av hemvärnets centrala förtroendenämnd. Riksförbundet Sveriges lottakårer, Sveriges kvinnliga bilkarers riksför- bund och Överstyrelsen för Svenska röda korset.
Prop. l974zl35 12
Departementschefen
Överbefälhavaren har lämnat förslag till organisationsförändringar vid vissa av arméns myndigheter i lägre regional och lokal instans.
Förslaget innebär i stort att försvarsområdesstaberna inom de försvars- områden som inte berördes av den omorganisation, som riksdagen (prop. l973z75, l—'öU 1973214, rskr 19731170) tidigare har godkänt, med början den 1 juli 1975 samordnas med ett fredsförband inom försvarsområdet. [ samband härmed centraliseras mobiliseringsverksamheten inom resp. försvarsområde med vissa undantag till den sammanslagna myndigheten, försvarsområdesförbandet, som också får ett övergripande ansvar för verkställande förvaltning inom försvarsområdet. De förband som inte omfattas av samordningen med försvarsområdesstaber blir i princip rena utbildningsförband utan mobiliseringsansvar och får en organisation för stabstjänst och förvaltning som är anpassad härtill. Norrbottens pansar- bataljon (P 5) i Boden föreslås dock bli inlemmad i Norrbottens regemen- te (1 19) som utbildningsbataljon. I garnisonsorter med mer än ett förband blir förvaltningsresurserna i stor utsträckning gemensamma för förbanden.
Av främst operativa skäl föreslår överbefälhavaren avsteg från denna principiella organisation beträffande vissa myndigheter i Skåne, på Västkusten och i Norrbotten. Sålunda bör inom Kristianstads försvarsom- råde (fo l4) förutom försvarsområdesförbandet Norra skånska regemen- tet (P 6) även Skånska dragonregementet (P 2) i Hässleholm ges mobilise- ringsansvar. lnom nuvarande Göteborgs och Bohus samt Hallands för- svarsområden (fo 32/31) föreslås förutom Göteborgs kustartilleriförsvar med staben för Göteborgs och Bohus försvarsområde (GbK/fo 32) även Bohusläns regemente (I 17) vara mobiliseringsmyndighct. Hallands för- svarsområde (fo 31) bör enligt överbefälhavaren skiljas från GbK/fo 32 och ledas från Hallands regemente _(I l6) i Halmstad som alltså föreslås bli försvarsområdesförband.
Beträffande östra Mellansverige föreslår överbefälhavaren bl. a. att Vaxholms försvarsområde (fo 46) skiljs från Stockholms kustartilleriför- svar (SK) och i fred och krig går upp i Stockholms försvarsområde (fo 44). SK avses dock behålla nuvarande mobiliseringsansvar.
[ fråga om Norrbotten anser överbefälhavararen att det främst av operativa skäl redan i fred behövs tre delvis krigsorganiserade staber med kapacitet att leda markstridsförband. Förutom det föreslagna försvars- områdesförbandet inom Bodens försvarsområde (fo 63), Bodens artilleri- regemente (A 8), och ledningsorganen för Kiruna och Kalix försvarsom- råden (fo 66 resp. fo 67) förordas även Norrbottens regemente (I 19) få behålla sitt mobiliseringsansvar. Överbefälhavaren föreslår dessutom att Jokkmokks försvarsområde (fo 65), som f.n. i fred har gemensam chef och stab med fo 63, uppgår i fo 63 i fred och krig.
Överbefälhavarens förslag innebär vidare att försvarsområdesstaberna i Malmö och Vänersborg dras in och att deras uppgifter i fortsättningen utövas av försvarsområdesförbanden Södra skånska regementet (P 7) i Ystad/ Revingehed resp. Älvsborgs regemente (I 15) i Borås.
Prop. 19742135 13
Beträffande organisationen i Skåne hävdarclhefen för armén för sin del att Skånska luftvärnsregementet (Lv 4) i Malmö bör bli försvarsområdes- förband i Malmö försvarsområde (fo 11). Han anser dessutom att fredsekonomiska faktorer motiverar att antalet mobiliseringsmyndigheter i Skåne begränsas till två.
Försvarets rationaliseringsinstitut anser att merkostnaderna för den av överbefälhavaren föreslagna organisationen i Skåne, Halland och Norr- botten bör redovisas. lnstitutet framhåller dessutom att förslagen beträf- fande Skåne och Norrbotten bör uppfattas som ett första steg i riktning mot en ytterligare samordning.
Enligt vad jag har inhämtat torde nuvärdet av kostnadsskillnaderna under en tioårsperiod mellan den av överbefälhavaren föreslagna organisa- tionen i Skåne och den som förordas av chefen för armén inte komma att överstiga 500 000 kr. medan nuvärdet av väntade besparingar om P 2 inte ges mobiliseringsansvar har beräknats till 2,7 milj. kr.
Jag har vidare inhämtat att nuvärdet av den besparing som skulle uppstå om I 16 i Halmstad organiserades som utbildningsförband utan mobiliseringsansvar uppgår till ca 3,5 milj. kr. Om förbandet ges mobili- seringsansvar blir nuvärdet av besparingen ca 1,6 milj. kr. Beträffande organisationen i Norrbotten har jag inhämtat att ett alternativ med endast en mobiliseringsmyndighet i Boden skulle medföra en besparing av 7,1 milj. kr. i nuvärde under en tioårsperiod. Om dessutom försvarsom- rådesstaben i Kalix dras in skulle besparingen uppgå till 18 milj. kr. under samma period.
Jag kan i huvudsak godta överbefälhavarens förslag och delar hans uppfattning att de operativa kraven i de aktuella områdena motiverar att avsteg görs från den organisation som från fredsekonomisk synpunkt skulle vara lämpligast. Dessa avsteg bör dock begränsas till vad som med hänsyn till beredskapskraven är oundgängligen nödvändigt och kostnader- na härför måste vägas mot de behov som finns inom andra sektorer. Dessa avvägningar bör ske fortlöpande. t. ex. i samband med pågående överväganden om arméns utbildningsorganisation. Jag instämmer alltså delvis i försvarets rationaliseringsinstituts uttalande att den nu föreslagna organisationen bör ses som ett första steg mot en ytterligare samordning och kan under dessa förutsättningar i stort biträda överbefälhavarens förslag till organisationsförändringar inom armén liksom också hans förslag till fördelning av mobiliserings- och förvaltningsansvaret. Jag anser emellertid att det stöd som f.n. lämnas den frivilliga försvarsverksam- heten från staberna för fo 11 i Malmö — inkl. hemvärns- och frivilligav- delningarna i Helsingborg —- och fo 34 i Vänersborg även i fortsättningen bör lämnas från dessa orter utan hinder av att stabernas övriga verksam- het förläggs annorstädes. Den personalminskning som kan uppnås vid genomförande av nu framlagda förslag bör ske utan friställningar och sålunda främst genom- föras i samband med naturliga avgångar och i förening med en effektiv omplaceringsverksamhet. Jag finner det dessutom naturligt att särskild hänsyn tas till de svårigheter som kan uppstå för speciellt äldre tjänste-
Prop. 19741135 14
män som i samband med omorganisationen erbjuds fortsatt anställning på annan ort.
Jag avser att i annat sammanhang återkomma till frågan om att under anslaget Arméförband: Anskaffning av anläggningar anvisa de investe- ringsmedel som behövs under budgetåret 1975/76 för att de förutsatta personalbesparingarna skall kunna genomföras. Jag förutsätter dock att inga investeringar vidtas beträffande kasernetablissement vid förband som kan komma att läggas ner som resultat av pågående överväganden rörande arméns utbildningsorganisation. Jag avser föreslå regeringen att meddela föreskrifter i detta avseende. om de organisationsförändringarjag här har förordat godkänns av riksdagen.
Länsberedningen har i dagarna lagt fram ett förslag till ändrad länsindelning beträffande bl. a. nuvarande Göteborgs och Bohus samt Älvsborgs län. Förslaget innebär att de norra delarna av Älvsborgs län och Göteborgs och Bohus län slås samman till ett län med länstyrelse i Vänersborg, medan återstående delar av de båda länen som ett Göteborgs län administreras från Göteborg.
Enligt min mening påverkar länsberedningens förslag inte de ställnings- taganden beträffande den fördelning av mobiliserings— och förvaltnings- ansvar som jag tidigare har redogjort för.
De. organisationsförändringar som jag har förordat i det föregående bör genomföras med början den 1 juli 1975.
Det ankommer på Kungl. Maj:t att ta ställning till detaljorganisationen för de myndigheter som berörs av föreliggande organisationsförslag. Jag avser därefter uppdra åt statens avtalsverk att i den utsträckning som behövs förhandla om avtalsbara anställnings- och arbetsvillkor för perso- nalen.
Jag hemställer att Kungl. Maj :t föreslär riksdagen
att godkänna de organisationsförändringar inom armén som jag har förordat i det föregående.
Prop. 1974:135 15
Fredsorganisationen på Gotland
Försvarets fredsorganisationsutredning (FFU) har i januari 1974 över- lämnat ett delbetänkande nr 10 (Ds Fö 1974zl) Förslag till ändringar av fredsorganisationen på Gotland. Yttranden över betänkandet har avgetts av överbefälhavaren —— efter hörande av försvarsgrenscheferna — försva- rets civilförvaltning, fortifikationsförvaltningen, försvarets materielverk, värnpliktsverket, försvarets rationaliseringsinstitut, försvarets fastighets- nämnd, försvarets personalnämnd, luftfartsverket, statens personal- nämnd, statens planverk, arbetsmarknadsstyrelsen, länsstyrelsen i Gotlands län, Gotlands kommun, Landsorganisationen i Sverige (LO) genom Statsanställdas förbund. Tjänstemännens centralorganisations statstjänste- mannasektion (TCO-S) och Statstjänstemännens riksförbund (SR) genom ett gemensamt yttrande av Försvarets civila tjänstemannaförbund, Plu- tonsofficersförbundet, Kompaniofficersförbundet och Svenska officers— förbundet samt Sveriges akademikers centralorganisation (SACO).
Inledning
Nu gällande provisoriska organisation på Gotland härrör från ett förslag som år 1963 lades fram av 1960 års försvarsledningsutredning och vars riktlinjer fastställdes av 1964 års riksdag (prop. 19641109, SU 19641189, rskr 19641362). Gotlands militärkommando utgör i enlighet med riks- dagsbeslutet en särskild ledningsorganisation inom Östra militärområdet med ett enhetligt operativt befäl för militärkommandochefen och en integrerad stab för den verksamhet som skall ledas från ön. Under fredstida förhållanden lyder dock chefen för Gotlands kustartilleriför- svar, i likhet med övriga marina chefer på denna nivå, direkt under chefen för marinen i fråga om förbandsproduktion, som inte är av operativ karaktär, samt under central förvaltningsmyndighet i fråga om bl. a. fackmässig förvaltning av speciell materiel för marinen. l proposi- tionen angav min företrädare att överbefälhavaren borde få i uppdrag att "pröva Gotlands kustartilleriförsvars ställning i förhållande till militär- kommandochefen och att till Kungl. Maj:t inge därav betingade förslag”. Statsutskottet (SU 19642189) hade inte något att erinra häremot och anförde att eventuella ändringar beträffande militärkommandots fram- tida ställning borde bli beroende av de erfarenheter som kan vinnas under provisoriet. '
1 juni 1964 uppdrog Kungl. Maj:t åt överbefälhavaren att med beaktande av vad som hade anförts i prop. 1964:109 bl. a. utreda frågan om förstärkning av Gotlands militärkommandostab och Gotlands kustar- tilleriförsvars ställningi förhållande till militärkommandochefen.
l prop. l966:110 angav min företrädare bl.a. att han ansåg det angeläget att undersöka möjligheterna till en mera vittsyftande rationali-
Prop. 19741135 16
sering av lcdningsorganisationen på Gotland. Han hänvisade därvid till att överbefälhavaren hade påbörjat en sådan undersökning och dessutom föreslagit att militärkommandochefens ansvar och befogenheter skulle fastställas provisoriskt. Riksdagen (SU 1966:189. rskr 19661362) hade inget att erinra häremot.
Kungl. Maj:t uppdrog ijuni 1969 åt överbefälhavaren att i samråd med FFU och under medverkan av vissa myndigheter utöva samordnande ledning av pågående och planerade utredningar rörande krigsmaktens organisation i lägre regional instans. Enligt FFUzs mening skulle en undersökning av ledningsförhållandena på Gotland i och för sig kunna rymmas inom ramen för detta uppdrag. Förhållandena på Gotland avviker emellertid enligt utredningens mening från dem som råder inom områden av motsvarande storlek på fastlandet och utredningen har därför valt att behandla härmed sammanhängande frågor separat.
Nuvarande ordning m. m.
Ledningsorganisationen på Gotland fastställdes genom beslut av 1964 års riksdag (prop. 19641109, SU 1964:189, rskr 19641362). Beslutet innebär bl. a. att Gotland utgör ett militärkommando vars chef enligt militärbe- fälhavarens för Östra militärområdet bestämmande leder försvaret av militärkommandot. Han skall därvid bl.a. planlägga och leda samord- ningen av markbevakning och markförsvar och annan operativ verksam- het inom militärkommandot, leda mobiliseringsförberedelser och mobili- sering vid militärkommandots mobiliseringsmyndigheter, nämligen Got- lands regemente (P 18), Gotlands artillerikår (A 7), Gotlands kustartilleri- försvar (GK) och Bråvalla flygflottilj (F 13). Han skall vidare leda utbildning inom de delar av krigsmakten som är underställda honom utom sådan utbildning som chefen för marinen leder samt enligt bestämmande av militärbefälhavaren för Östra militärområdet leda under- rättelse- och säkerhetstjänsten, upplysnings- och personalvårdsverksam- heten samt den militära hälso- och sjukvården inom militärkommandot. Militärkommandochefen lyder direkt under chefen för armén i fråga om sådan verksamhet rörande utbildning, taktik, organisation, utrustning och personal som denne leder.
Chefema för P 18, A7, Gotlands luftvärnsbataljon (Lv 2), GK och Ting- städe kustradiostation, chefer för krigsförband enligt bestämmande av militärbefälhavaren för Östra militärområdet samt hemvärnsområdes- chefer är underställda chefen för Gotlands militärkommando. Chefen för Gotlands kustartilleriförsvar lyder dock inte under militärkommando- chefen i fråga om sådan verksamhet rörande utbildning, taktik, organisa- tion, utrustning och personal som chefen för marinen leder. Chefen för F 13 lyder under militärkommandochefen i fråga om mobilisering av flottiljens enheter på Gotland.
Till sitt förfogande har militärkommandochefen en stab. militärkom- mandostaben, bestående av stabsavdelning och fyra sektioner. Till mili- tärkommandochefens förfogande står vidare en förvaltningsorganisation
Prop. 19741135 17
bestående av militärkommandots tyg-. tygverkstads- och intendenturför- valtningar samt byggnadskontor. Tillsammans har militärkommandosta- ben och förvaltningarna. som samtliga är belägna iVisby, ca 247 anställ- da, varav ca 54 militära och civilmilitära tjänstemän.
] Visby ligger, förutom militärkommandostaben med förvaltningar. även P 18. A 7 och Lv 2.
Vid P 18 grundutbildas årligen ca 900 värnpliktiga i pansartjänst. Huvuddelen av dessa kommer från fastlandet. Antalet helärsanställda vid regementet är ca 330. varav ca 195 militära och civilmilitära tjänstemän. Antalet vakanser pä tjänster för militär personal är liksom vid övriga förband i Visby relativt stort.
P 18 disponerar i Visby ett kasernområde och närövningsfält om till- sammans ca 1 200 ha. Härav är drygt hälften domänmark som inte helt hänger samman med fältet i övrigt och inte är användbar för pansaröv- ningar. l Tingstäde 22 km från Visby har regementet ett övnings- och skjutfält om ca 1 080 ha. Dessutom disponerar regementet tillsammans med övriga förband i Visby Tofta skjutfält om 2 300 ha. Tillgången på mark understiger minimibehovet för övnings- och skjutfält. Chefen för armén har därför föreslagit Kungl. Maj:t att ett nytt pansarövningsfält om 700 ha anskaffas åt P 18 i närheten av Tofta skjutfält. Förslaget utreds f. n.
Byggnaderna är av skiftande ålder. De äldsta byggdes under 1880-talet. Den nyaste kasernen byggdes år 1946. En omfattande renovering av byggnadsbeståndet är planerad och delvis genomförd. Planerat och be- dömt behov av investeringar och större iståndsättningsarbeten under 20 år uppgår till ca 60 milj. kr. i prisläge 1972/73.
Vid A 7 grundutbildas arligen 400—500 värnpliktiga. Liksom vid P 18 kommer huvuddelen av dessa från fastlandet. Antalet helärsanställda uppgår till ca "225, varav ca 100 militära och civilmilitära tjänstemän.
Vid Lv 2 grundutbildas årligen ca 240 värnpliktiga. Flertalet av de värnpliktiga kommer från fastlandet och större delen utnyttjas inte för Gotlands krigsorganisation. Antalet helärsanställda uppgår till ca 40, varav huvuddelen är militära tjänstemän.
A 7 disponerar tillsammans med Lv 2 ett kasernområde och näröv- ningsfält om 100 ha i anslutning till Visby tätbebyggelse samt, tillsam- mans med övriga förband i Visby, Tofta skjutfält. Även här understiger tillgången på mark minimibehovet. Det bedöms uteslutet att förvärva ny mark i anslutning till närövningsfältet.
Huvuddelen av byggnaderna är uppförda under tiden 1903—1910. En omfattande renovering av byggnadsbeståndet är förutsatt i generalplanen. Planerat och bedömt behov av investeringar och större iståndsättningsar- beten under 20 år uppgår till ca 30 milj. kr. i prisläge 1972/73.
Från Visby administreras även Bråvalla tlygflottiljs detachement på Gotland (F 13 G). Arbetsplatser för viss personal finns också på andra platser inom länet. Detachementets fredstida uppgifter innefattar organi- sation och ledning av incidentberedskapen vid stridsledningsförband på Gotland, mobiliseringstjänst för och utbildning av stridslednings- och
2 Riksdagen l974. ] saml. Nr 135
Prop. l974zl35 18
luftbevakningsförband för krigsorganisationcn samt utbildning av värn- pliktiga under grundutbildning (ca 60 årligen) och frivillig personal. Antalet anställda är ca 50. varav 18 militära tjänstemän. De värnpliktiga förläggs och utspisas vid andra förband på ön.
[ Fårösund finns Gotlands kustartilleriförsvar med Gotlands kustar- tillerikår (GK/KA 3). Vid KA 3 utbildas bl. a. den trupp som skall ingå i kustartilleriförsvarets krigsförband. Chef, stab och förvaltningar är gemensamma för kustartilleriförsvaret och kustartillerikåren. Grundut- bildningskontingenten omfattar årligen 350—400 värnpliktiga som till huvuddelen kommer från fastlandet. Antalet anställda uppgår till ungefär 370, varav ca 130 militära tjänstemän. GK/KA 3 disponerar ett kasern- område med anslutet närövningsfält om 110 ha som i huvudsak är tillräckligt. Ett. tillräckligt stort övnings- och skjutfält disponeras ca 5 km från kasernområdet. Några markproblcm av betydelse finns inte.
Huvuddelen av byggnaderna är uppförda åren 1939—1944. De två kasernerna samt matinrättningen är tämligen nyrenoverade. Byggnadsbe- ståndet är som helhet i förhållandevis gott skick. Utbildningsläger i form av s. k. ytterförläggning disponeras inom 10 km avstånd.
GK/KA 3 är det största företaget på Gotland utanför Visby. Av centralorten Fårösunds 1 100 invånare är 800 för sin utkomst beroende av GK/KA 3, som därför kan betecknas som helt avgörande för Fårösund som ett levande samhälle.
Kustartilleriförsvaret och Fårösunds samhälle samarbetar på många områden. Man har gemensam läkare och gemensamt sjukhus; tandvården har samma lokal; verkstadsskola med en av kommunen avlönad lärare finns vid varvet; kustartilleriförsvarets vattenverk förser Fårösund med vatten etc.
På Gotland finns sammanfattningsvis fem utbildningsmyndigheter, varav fyra är mobiliseringsmyndigheter och tre har en utbyggd förvalt- ningsorganisation. Vid sidan härav finns militärkommandots för 'altningar som lämnar visst stöd till fredsförbanden på ön.
Sammanlagt sysselsätter försvaret ca 1 250 helårsanställda på ön med en lönesumma av ca 45 milj. kr. Ca 10 % av kommunalskatten i Gotlands kommun eller ca 11 milj. kr. betalas av dessa.
F redsorganisationsutredningen R egionalpolitiska jörhällanden
FFU redovisar inledningsvis de regionalpolitiska förhållanden på Gotland som utredningen har funnit väsentliga vid utarbetande av förslag till ny organisation på ön. Av redovisningen framgår att ca 23% av den förvärvsarbetande befolkningen år 1970 sysselsattes i jord- och skogs- bruk. Som jämförelse anger utredningen att motsvarande andel i riket som helhet är 8 %. Andelen sysselsatta inom industrin uppgick vid samma tidpunkt till 17% vilket är ett lågt värde som inte har förändrats nämnvärt under åren 1965 - 1971. Inslaget av industribranscher med lågt löneläge är betydande och genomsnittslönen inom industrin ligger ca
Prop. l974:135 19
15 % under riksgenomsnittet.
Andelen sysselsatta inom handel och samfärdsel ligger på ungefär samma nivå som inom övriga delar av landet medan andelen sysselsatta inom offentlig förvaltning ligger högre än för riket i genomsnitt.
Sysselsiittningsgraden för både män och kvinnor ligger över riksgenom- snittet. Andelen förvärvsarbetande kvinnor uppgick år 1970 sålunda till ca 48 % av totala antalet kvinnor i åldrarna 15—-64 år. Motsvarande andel för hela landet var vid samma tidpunkt ca 45 %. Den höga andelen syssel— satta kvinnor på Gotland beror på det stora antalet medhjälpande kvin- nor ijordbruket och på servicesektorns relativt stora otnfattning.
Även om arbetslösheten på Gotland enligt FFU inte har varit särskilt stor har arbetsmarknadsläget på ön bedömts som ogynnsamt. Försök har gjorts att på olika sätt åstadkomma en förstärkning. Gotland har sålunda inlentmats i det allmänna stödområdet sedan den 1 juli 1971. Från den ] februari 1972 infördes ett särskilt transportstöd i anslutning till färjetra- fiken mellan Gotland och fastlandet. Lokaliseringsstöd har t. 0. rn. den 20 juni 1973 utgått till nio företag med närmare 7,5 milj. kr. Sysselsätt— ningsökningen i dessa företag ställd i relation till det totala antalet sysselsatta inom industrin uppgår till drygt 5 %. Vidare har är 1972 beslut fattats att Svenska penninglotteriet AB med ca 80 sysselsatta skall omlokaliseras från Stockholm till Gotland. Etableringen i Visby beräknas ske under är 1975.
I planen för utveckling av den regionala strukturen har Visby angetts som regionalt centrum. Riksdagen (prop. 19721111 bil. 1, an 1972128, rskr 1972z347) har dock med hänvisning till det besvärliga arbetsmark- nadsläget på ön förklarat att Gotland inte bör undantas från åtgärder som eljest skall komma i fråga för primära centra.
Även om de akuta problemen på ön t. ex. i form av arbetslöshet enligt FFU:S mening inte är framträdande finns det andra svagheter pä arbets- marknaden — cn befarad tillbakagång inom jordbruket, ringa valmöjlig- heter mcllan arbete av olika typ, lågt löneläge — som motiverar att särskild omsorg ägnas förhållandena på ön. Detta har också tagit sig uttryck i statsmakternas nyss beskrivna ställningstaganden under senare är. Förändringarna i försvarets fredsorganisation på ön måste bedömas mot denna bakgrund. Enligt FFU kan förändringar som innebär en avsevärt minskad sysselsättning på ön inte accepteras från regionalpoli- tiska utgångspunkter. En sysselsättningsökning skulle vara att föredra.
Huvuddelen av försvarets fredsförband på Gotland är lokaliserade till Visby där också större. delen av de anställda finns. Försvaret har emeller- tid stor betydelse för ytterligare en ort inom kommunen, nämligen Fårösund. Fårösunds tätort hade år 1970 en folkmängd om ca 1 100 personer, varav ca 470 var förvärvsarbetande. Av dessa var ca 60 % direkt sysselsatta av försvaret. Huvuddelen av de återstående var verksamma inom handel, samfärdsel och kommunala tjänster -— främst service åt de försvarsanställda. Eftersom alternativa sysselsättningsmöjligheter inte finns inom pendlingsavstånd bedömer FFU sysselsättningsförhållandena i
Prop. l974:135 20
Fårösund som mycket känsliga. ()rganisationsändringar som innebär minskning av försvarets sysselsättning i Fårösund bör därför enligt utredningens mening undvikas.
[.edningsarganisatiunen i stor!
Vid sina överväganden rörande ledningsorganisationen har FFU ltaft tillgång till ett på utredningens uppdrag av chefen för armén utarbetat förslag till fredsorganisation på Gotland samt överbefälhavarens yttrande över detta förslag. FFU anger som sin uppfattning att man vid utform— ningen av organisationen måste ta särskild hänsyn till de operativa faktorerna och därmed sammanhängande krav på hög beredskap i fred och snabb mobilisering. Av stor vikt är också enligt utredningen att en riktig avvägning görs mellan dessa faktorer och de regionalpolitiska. främst sysselsättningsproblemen.
Möjligheterna till överraskande angrepp mot ön vid ett krigsutbrott är enligt FFU mycket stora. Svårigheter kommer härvid att föreligga att få omedelbart understöd av markstridskrafter från Östra militärområdet. Transporterna till Gotland är sårbara och kommer sannolikt att bli svåra att genomföra. Försvaret på Gotland kan därför till en början komma att behöva föras enbart med de resurser som vid ett krigsutbrott finns där. Detta ställer enligt utredningen särskilda krav på bl.a. ledning och organisation samt förberedelser i fred. Gotlands utsatta läge innebär vidare enligt FFU att fredsorganisationen på Gotland mer än i andra områden i landet bör stämma överens med krigsorganisationen. Denna bör därför styra fredsorganisationens utformning. Möjligheterna för överraskande anfall mot ön kräver en hög fredsberedskap. Förbandspro- duktionen bör därför medge att erforderliga insatsbcredda beredskapsen- heter ständigt finns i fred. Omställningen från freds- till krigsorganisation mäste kunna ske snabbt. Mobiliseringsorganisationen bör sålunda ge möjlighet att snabbt organisera krigsförbanden. En stomme till lednings- organ i krig bör ingå i fredsorganisationen, liksom nyckelpersonalen ide mobiliserade förbanden. Det är vidare nödvändigt att övergången till krigsorganisation —- särskilt för ledningsorgan — innebär små förändringar i förhållande till organisationen i fred och att erforderliga underhållsre- surser för öns försvar redan i fred finns på Gotland.
Samverkan mellan militärkommandochefen och länsstyrelsen är enligt FFU mycket viktig för att Gotlands totala resurser helt skall kunna utnyttjas för försvaret av ön.
Dessa förhållanden och särskilt de höga kraven på beredskap och förmåga till snabb övergång till krigsorganisation samt Gotlands isolerade läge i förhållande till Östra militärområdet iövrigt framhäver enligt FFU behovet av en enhetlig ledning av den militära verksamheten på Gotland i såväl fred som krig. De redovisade operativa synpunkterna kan enligt utredningens mening medföra att den från ekonomisk synpunkt mest fördelaktiga fredsorganisationen inte bör väljas.
Prop. 1974:135 21
FFU behandlar därefter ledningsorganisationen på Gotland med ute- slutande av F 13 G, eftersom organisationsförändringar där enligt utredningens bedömning inte ger någon vinst vare sig från ledningsmässig eller ekonomisk synpunkt. Utredningen konstaterar i det sammanhanget att nuvarande organisation fungerar i huvudsak väl. Driftkostnaderna och då främst personalkostnaderna bör dock enligt utredningens mening kunna minskas.
F.n. finns såväl i fred som krig två ledningsnivåer inom militärkom- mandot. militärkommandochefen och cheferna för de förband m. m. som är underställda honom. Eftersom detta stämmer väl överens med FFU:s tidigare redovisade uppfattning att freds- och krigsorganisation på Got- land bör stämma överens har utredningen endast granskat om de ansvarsområden som den militära verksamheten på ön kan indelas i nämligen operativ verksamhet, mobilisering och förvaltning samt utbild- ning — är rationellt fördelade mellan nivåerna eller om någon ändring härvidlag hör vidtas.
Beträffande den o perativa verksamheten anför FFU att frågor rörande kuppförsvar och krigsplanläggning samt underrättelse- och säkerhetstjänst handläggs såväl vid militärkommandostaben som vid staben för GK. Utifrån sin principiella inställning att t'reds- och krigsorga- nisation i görligaste mån bör stämma överens och att krigsorganisationen bör vara styrande. anser utredningen att dessa frågor borde handläggas inom militärkommandostaben där företrädare för berörda försvarsgrenar bör ingå i erforderlig omfattning. Från överbefälhavaren och chefen för armén har liknande synpunkter och från chefen för marinen motsatt uppfattning framförts till FFU. Konsekvenserna av en sådan organisation är dock enligt utredningen inte utredda i alla detaljer och utredningen föreslår därför att överbefälhavaren närmare bör belysa dessa samt föreslå eventuella ändringar i organisation och arbetsuppgifter för GK. [ avvak- tan härpä vill FFU inte föreslå någon ändring i GK:s nuvarande ställning.
Beträffande u t b i i d n in g 5 sid a n erinrar FFU om att ansvaret för utbildningen av värnpliktiga f. n. är uppdelat på fyra förbandschefer ur två försvarsgrenar. [ fråga om utbildning m. m. lyder chefen för kustartil- leriförbandet på ön under chefen för marinen, medan arméförbanden är underställda militärkommandochefen som i sin tur lyder under chefen för armén beträffande bl. a. denna verksamhet.
Utifrån sin principuppfattning om e n chef för Gotlands militärkom- mando i både krig och fred anser FFU att utbildning av förband ur såväl armén som marinen bör ledas av militärkommandochefen, som i utbild- ningshänseende bör lyda under chefen för armén resp. chefen för marinen. Som tidigare har framhållits har emellertid konsekvenserna av förändringar i kustartilleriets ställning i förhållande till militärkomman- dochefen inte belysts i erforderlig utsträckning för FFU. Utredningen föreslår därför att överbefälhavaren ytterligare bör studera kustartilleri- förbandets lydnadsförhållanden m. ni. även i fråga om utbildning. i avvaktan på resultat härav anser utredningen att nuvarande lydnadsför- hållanden beträffande utbildningsverksamheten bör behållas. '
Prop. l974:135
[J (J
Överbefälhavaren har till FFU anmält att han från utbildningssyn- punkt anser det rationellast med två utbildningsförband på Gotland ett ur armén och ett ur marinen. Han har därför föreslagit att arméförbanden i Visby slås samman till ett förband om ca 1 500 värnpliktiga. Utred- ningen delar överbefälhavarens mening härvidlag och anser att ett sådant förband bör vara samlokaliserat för att rationella arbetsförhållanden skall kunna skapas och dubbel uppsättning av vissa resurser. bl. a. byggnader, skall kunna undvikas. En sådan samlokaliseringi Visby kan enligt FFU ske endast till |) 18:s etablissemcnt på Visborgs slätt. Därvid skulle A 7/Lv 2:s kasernområde och närövningsfält kunna disponeras för civil bebyggelse, vilket Gotlands kommun har framhållit som fördelaktigt för Visbys utveckling. En förutsättning härför är dock enligt FFU att det sammanslagna arméförbandet tillförs ny mark för utbildningen. Som tidigare nämnts har P 18 redan f. n. otillfredsställande marktillgångar och utredning pågår om att komplettera tillgångarna med ett nytt pansaröv- ningsfält vid Martille intill Tofta skjutfält.
FFU framhåller att de personalminskningar som blir följden av en sammanslagning av arméförbanden inte får göras enbart med hänsyn till vad en ren fredsutbildning skulle kräva. Mot bakgrund av de operativa krav som utredningen har redovisat måste militär personal i ledande befattningar ständigt finnas på ön i tillräckligt antal för att tillgodose kraven på beredskap och för att vid krigsutbrott omedelbart kunna leda och mobilisera krigsförbanden. Denna personal måste enligt FFU inrym- mas i fredsorganisationen.
I den nuvarande organisationen är f ö r v alt nin g 5 a n s va r et delat på militärkommando- och förbandsnivä och leds därutöveri många hänseenden försvarsgrensvis. M 0 b il i 5 c ri n g e n leds av militärkom- mandochefen som har det territoriella ansvaret, medan den fackmässiga mobiliseringen leds på förbandsnivå och är uppdelad på .de olika mobili- seringsmyndigheterna P 18, A 7 och (”(/[(A 3 samt F 13 (i Norrköping).
Enligt l-'FU:s uppfattning är mobiliserings- och förvaltningsuppgifterna på Gotland inte mer omfattande eller speciella till sin karaktär än att de i och för sig kan förberedas och genomföras av e n myndighet. I denna fråga har överbefälhavaren till utredningen framfört att militärkomman- dochefen bör vara mobiliseringsmyndighet, varvid dennes inflytande på de fackmässiga mobiliseringsförberedclserna skulle öka och en framtida fullständig samordning av all mobiliseringsvcrksamhet på ön bli möjlig. Chefen för marinen har för sin del för utredningen framhållit behovet av en marin förvaltnings- och mobiliseringsorganisation på Gotland.
Vid sina överväganden i denna fråga har FFU intagit den principiella ståndpunkten att ansvarsområdena mobilisering och förvaltning bör hållas samman för att fungera bäst. Ansvaret bör då helt föras antingen till förbandsnivån eller militärkommandonivän.
Det förra alternativet innebär att militärkommandochefen i fred blir en chef med i huvudsak operativa och mobiliseringsledande uppgifter. Mobilisering och förvaltning låses vid resp. försvarsgrenar, vilket försvårar en senare samordning över försvarsgrensgränserna och minskar möjlighe-
(J '.»)
Prop. l974:135
terna till rationalisering. Problem uppstår även beträffande de nuvarande regionala förvaltningsorganens ställning m. m. i förhållande till de för- bandsanknutna förvaltningarna. FFU finner inte att detta alternativ principiellt innebär någon förbättring ledningsmässigt även om bespa- ringar kan göras.
Det senare alternativet innebär att militärkommandochefen blir den enda mobiliserings- och förvaltningsmyndigheten på ön. Detta alternativ tillfredsställer enligt FFU kravet på enhetlig och sammanhållen mobili- serings- och förvaltningstjänst i fred med ett klart avgränsat ansvarsom- råde saint underlättar övergången till underhållstjänst under militärkom- mandochefens ledning i krig. Det innebär vidare att de utbildningsansva- riga förbandscheferna odelat kan ägna sig åt utbildning av krigsförband och därmed sammanhängande. uppgifter.
Mobiliseringsmyndighetens omfattning blir vidare enligt FFU lämplig. Bättre samordning bör enligt utredningens mening kunna ske i fråga om t.ex. transporter. skydd. samband och visst underhåll vid förband ur olika försvarsgrenar och skilda truppslag. Förråden kan samordnas och personalen i dessa utnyttjas effektivare. Driftkostnaderna kan därigenom sänkas. Förberedelsearbetet för mobilisering bör dessutom enligt FFU kunna bedrivas på ett rationellare sätt.
För utbildning direkt ansvariga chefer måste dock enligt FFU tillför- säkras ett sådant inflytande på förvaltningsverksamheten att bästa möj- liga utbildningsbetingelser säkerställs. Därför måste kvalificerad förvalt- ningsutbildad personal kunna biträda i'örbandschefen i de. förvaltnings- frågor som direkt hänger samman med utbildningsverksamheten.
FFU anser emellertid att alternativet med en för hela Gotland gemensam mobiliserings- och förvaltningsmyndighet inte är tillräckligt utrett i vissa detaljer. Detta gäller främst personalkonsekvenserna vid kustartilleriförsvaret och därav följande återverkningar pä Fårösunds samhälle. Utredningen anser att mycket talar för att det är lämpligt att åstadkomma en sådan gemensam myndighet. men att erforderligt under— lag ännu inte föreligger för att utredningen nu skall kunna föreslå detta alternativ. Utredningen anser därför att överbefälhavaren bör utreda konsekvenserna av att militärkommandochefen blir mobiliserings- och förvaltningsmyndighet även för kustartilleriet på Gotland. I avvaktan på detta föreslår utredningen att militärkommandochefen får mobiliserings- och förvaltningsansvar för armé—förbanden i Visby och att erforderliga organisationsförändringar härför vidtas.
.firmeförhundet [ Visby
Beträffande organisationen m.m. för arméförbanden i Visby och de förändringar av olika slag som inom en tioårsperiod bör genomföras vid dessa lägger FFU inte fram detaljerade förslag. Detta bör enligt utred- ningen göras av överbefälhavaren sedan ställning har tagits till utred— ningens förslag. För att få underlag för sina beräkningar avseende nödvändiga investeringar och förväntade personalminskningar vid genom-
Prop. l974:135 24
förande av förslagen har utredningen arbetat med en hypotetisk organisa- tion.
fiFU har tidigare angett att armércgcrnentet liksom f. n. t' 18. A 7 och Lv ?. bör vara underställt militärkommandochefcn. Riksdagen (prop. l973:75_ FöU 1973114, rskr 1973zl70) har fattat beslut om bl.a. ny principorganisation i fred av försvarsområdesstaber och förband inom armén. Beslutet innebär bl.a. att stabs- och förvaltningsresurserna.i garnisonsorter med mer än ett förband så långt möjligt bör vara gemensamma. Utredningen anser emellertid att militärkommandots särart medför att organisationsstrukturer som är avsedda för fastlandet inte är direkt tillämpliga på Gotland. Utredningen har dock strävat efter att åstadkomma besparingar genom att ta till vara möjligheterna till samord- ning i Visbyområdet och har mot denna bakgrund studerat arméregemen- tets organisation i förhållande till militärkommandot. Det har därvid visat sig att omfattningen av de. operativa och ledningsmässiga funktionerna gör det mindre lämpligt att samordna militärkommandot med rege- mentet.
FFU har också studerat möjligheterna att använda en struktur mot- svarande den som f.n. tillämpas vid kustartilleriförsvaren. I en sådan struktur ingår nämligen organisatoriskt ett kustartilleriregcmcnte som har egen chef och stab men med kustartilleriförsvaret i övrigt gemensamma förvaltningar. Kustartilleriförsvarschef'en lyder i fråga om bl. a. utbild- ningsverksamhetcn direkt under försvarsgrenschefen. Ansvaret för att genomföra utbildningen är ihuvudsak delegerat från kustartilleriförsvars- chefen till underställd truppförbandschef. Huvuddelen av planeringen sker i kustartilleriförsvarets stab, medan förbandschefen svarar för plane— ring och genomförande av utbildning. Genom denna organisation kan ett betydande antal stöd- och servicefunktioner utnyttjas gemensamt samt dubbleringar av andra, bl. a. inom personaltjänstområdet, undvikas. En tillämpning av kustartilleriförsvarsstrukturen pä militärkommandot skulle. enligt FFU kunna medföra vissa ekonomiska fördelar. Utredningen be- dömer dock att dessa fördelar kan uppnås även genom att man samlokali- serar militärkommandostabens och arméregementets ledningsorgan. Vissa funktioner kan då samutnyttjas och ett ökat informellt samarbete eta- bleras. Utredningen har sammanfattningsvis funnit att arméregementet bör utgöra ett självständigt förband som är underställt militärkommandoche- fen. För att underlätta arbetet med fortsatt samordning inom krigsmak- ten bör dess interna organisation och arbetsrutiner så långt möjligt anpassas till vad som gäller vid motsvarande enheter på fastlandet.
Vid Gotlandsförbanden utbildas nu fler värnpliktiga än vad krigsorgani— sationen på Gotland kräver. Trots detta är antalet värnpliktiga i vissa fall för litet för att utbildningen skall kunna bedrivas helt rationellt. FFU anser därför att man vid den fortsatta utformningen av utbildningsorga- nisationen bör överväga att eventuellt öka värnpliktskontingenten på Gotland något.
Mot en utökning talar dock nuvarande vakansläge i fråga om befäl i trupptjänst och svårigheterna att förbättra denna situation. Under alla
Prop. l974:135 35
(_)mständigheter bör emellertid de värnpliktigas antal enligt utredningens mening inte reduceras.
FFU bedömer att den studerade organisationsstrukturen och det skisserade org:-inisationsförslaget medför relativt betydande personalbe- sparingar. Fastän utredningen har arbetat med en hypotetisk organisation anser den sig kunna ange den möjliga personalminskningen till 15----20 militära samt ca 75 civila tjänstemän.
' Om nuvarande verksamhet vid A 7 och Lv 2 inte omlokaliseras vid tillkomsten av arméregementet sjunker den beräknade personalminsk- ningen med ca 35 personer. Personalminskningcn blir då endast 10—15 militära och ca 40 civila. Detta är en av anledningarna till att utredningen inte föreslär delad lokalisering.
Minskningen bör enligt FFU genomföras successivt under en tioärs- period och i den takt man hinner vidta de byggnadsätgärder och markanskaffningar som är förutsättningen för organisationsförändringar- na.
En ny organisation i Visby bl. a. med armcregementet förlagt till P 1825 område förutsätter betydande investeringar och iständsättningar för att öka ut och komplettera byggnadsbestandet vid P 18zs etablisse- ment.
Armeregementet behöver även ytterligare mark för övningar utöver vad P 18 nu förfogar över. Denna fråga bör enligt l—'l*'U ses i samband med behovet att anskaffa ett pansarövningsfält för 1'18. Som redan har nämnts pägär utredning härom. En samlokalisering av arméregementet förutsätter en sådan utökning av markresurserna att utrymme kan skapas för tillkommande utbildningsanordningar m. m.
FFU har beräknat byggnadsbehovet och därav föranledda kostnader på kapital- och driftbudgeten för en ZO-ärsperiod både för ett alternativ med P 18 och A7/Lv '.2 lokaliserade och organiserade ungefär som nu och för det föreslagna, till l*18:s område lokaliserade armeregementet. Beräk- ningarna visar att totalkostnaderna för ett samlokaliserat arméregemente uppgår till ca 95 milj. kr.. vilket är ca 5 milj. "kr. mer än de sammanslagna kostnaderna för vardera P 18 och A 7 med Lv 2. Om en ny stabsbyggnad för militärkommandostaben förläggs till P 18zs nuvarande område ökar totalkostnaden med 3—4 milj. kr. Merkostnaderna för arméregementet infaller i huvudsak under den första tioårsperioden.
Totalt räknar FFU med att de föreslagna organisationsförändringarna jämfört med nuvarande organisation skall medföra besparingar som under en 20-ärsperiod i nuvärde uppgår till ca 21 milj. kr. och i löpande priser och löner till ca 57 milj. kr.
Överbefälhavaren har till FFU framfört att en viss återhållsamhet med investeringar på Gotland är nödvändig eftersom medelstillgängen pä kapitalbudgeten till stor del kommer att tas i anspråk för beslutade och föreslagna organisationsförändringar på fastlandet. Investeringarna bör dock enligt hans mening till viss del kunna tidigareläggas om arbetsmark- nadsläget på ön skulle kräva det. En förutsättning härför är dock att finansieringen kan ordnas tillfälligt i avvaktan på att försvarsanslagen
Prop. 1974135 26
lämnar utrymme för en slutlig finansiering. Utredningen hävdar i detta sammanhang att ("överbefälhavaren oavsett investeringskraven pä fastlan- det måste avsätta medel för Gotland de närmaste åren och anser dessutom att det bör finnas möjligheter att tidigarelägga investeringarna genom att utnyttja anslaget för beredskapsarbeten. Arbetena måste dock utföras i den takt arbetsmarknadsläget på Gotland kan komma att kräva.
FFU finner det angeläget att möjligheterna till besparingar tas till vara tidigt och anser därför att målsättningen för organisationsförändringarna i Visbyomradet bör vara att inom en femårsperiod genomföra den nya mobiliserings— och förvaltningsorganisationen och organisera armércge— mentet samt att snarast därefter och inom loppet av ytterligare en femarsperiod samlokalisera arméregementet. De nya stabslokalcrna för militärkommandot bör färdigställas så snart som möjligt.
Med denna målsättning anser FFU att goda förutsättningar bör finnas för att personalminskningarna i huvudsak skall kunna genomföras inom ramen för s.k. naturliga avgångar. Detta förhållande tillmäter utred- ningen stor betydelse.
Remissyttrandcna
Huvuddelen av remissinstanserna ställer sig positiva till FFU:s förslag beträffande fredsorganisationen på Gotland. Från vissa håll framförs dock avvikande meningar. Utredningens uppfattning att arbetslösheten på ön inte har varit särskilt stor föranleder sålunda Gotlands kommun att påpeka att den procentuella andelen personer i de aktiva åldrarna som är föremål för arbetsmarknadsåtgärder för Gotlands del uppgår till 6,9 % medan motsvarande tal för riket i sin helhet uppgår till ca 2.6. Utredningens redovisning av de r e g i o n a 1 p 0 lit is k a fö r h ä 1- l a n (1 en a i övrigt vitsordas av de remissinstanser som har yttrat sig härvidlag liksom också utredningens uppfattning om Gotlands speciella ställning från militär synpunkt. lnte heller FFles uppfattning om principerna för ledningsorganisationen i st o rt på ön föranleder nägra avvikande meningar från remissinstanser- nas sida även om chefen för marinen anser att utredningen otillräckligt har beaktat de operativa särförhållanden som råder på Gotland och försvarets rationaliseringsinsritut framhåller att strävan bör vara att på sikt göra rationaliseringar och förenklingar i organisationsstrukturen. bl. a. genom att reducera antalet ledningsnivåer.
l-"liUts förslag att tillägga militärkommandochefen m 0 b i 1 is e- r i n g s- och f ö rv a 1 t n in g 5 a n s va r för arméförbanden på ön och att efter ytterligare utredning av överbefälhavaren i dels dessa avseenden. dels beträffande operativ verksamhet och fredsutbildning eventuellt underställa honom även chefen för Gotlands kustartillerikär biträds till den del det gäller förbanden i Visby av samtliga remissinstan- ser som har yttrat sig i frågan utom chefen för marinen. I fråga om kustartilleriförbandet i Fårösund delar sig dock meningarna. Chefen för armén och överbefälhavaren delar utredningens mening härvidlag; den
Prop. l974zl35 27
senare anser dessutom dels att tillräckligt underlag redan föreligger för ett principbeslut, dels att detta kan genomföras utan att sysselsättningen i Färösund rubbas. Den föreslagna utredningen behöver därför avse endast vissa detaljer som kan behöva belysas ytterligare samt förslag till detalj- organisation för myndigheterna pä Gotland. l—"örrvarets rationalisarl'ngs— institut delar lil—"U '.s principiella syn i dessa stycken men tvekar beträffan- de den icke-operativa utbildningen och pekar härvid på förekomsten av en omfattande centralt anordnad utbildning som är gemensam för kust- artilleriets förband. lnstitutet ifrågasätter därför lämpligheten av att ge ett kustartilleriförband andra lydnadsförhällanden till försvarsgrensche- fen än övriga sådana förband. Liknande synpunkter framförs av de per- sonalorganisationer inom 'l'CO—S och SR som berörs i sammanhanget Samt av chefen för marinen. Denne avstyrker för sin del utredningens förslag beträffande dels överförande av mobiliseringsansvaret för armé.- och marinförband till militärkommandochefen, dels kustartilleriförban- dets ställning. Beträffande rnobiliseringsansvarets fördelning anför marin- chefen att utredningens förslag innebär att militärkommandochefen med stab skulle få en ändrad inriktning av arbetet i fred och under mobilise- ring till förfäng för övriga uppgifter. Chefen för marinen påpekar vidare att organisationen för Gotlands kustartilleriförsvar fastställdes år 1973 och att övergängen till denna organisation — som innebär att kustartilleri- chefen för sitt mobiliserings- och förvaltningsansvar har fått ett minimum av personal alltjämt pägär. Han anser mot den bakgrunden att några rationaliseringsvinster inte kan göras vid ett eventuellt sammanförande utan att verksamheten sannolikt skulle bli mera personalkrävande, om inte säväl ambitioner som rationalitetskrav sänks.
liFUzs förslag att sedan mobiliserings- och förvaltningsansvaret överta- gits av militärkommandochefen samla arméförbanden i Visby till Vis- borgs slätt som en utbildningsmyndighet, a r m e r e g e m e n t e t , stöds av bl. a. överbefälhavaren, chefen för armén, försvarets rationalise- ringsinstitut, LO och SACO. Fartifikationsförvaltningen understryker i det sammanhanget att en förutsättning för samlokaliseringen är att arméregementet tillförs ytterligare mark för utbildning utöver vad P 18 nu disponerar. Enligt verkets uppfattning kan beslut om sammanslag— ningen och om att avstå A'lzs nuvarande område i Visby inte fattas förrän frågan om nyanskaffning av mark har blivit slutligt utredd och beslut om anskaffning fattats. En liknande uppfattning hävdas av försva- rets fastighetsnämnd och de personalorganisationer inom SR och TCO-S som berörs av förslagen. De senare ställer sig även i övrigt tveksamma till förslaget med hänsyn till de negativa effekter som stora enheter erfaren- hetsmässigt får på arbetsmiljön för både fast anställd och värnpliktig personal och anser att utredningen bör kompletteras med en analys av bl.a. dessa förhållanden. Även överbefälhavaren tar upp de nackdelar stora enheter kan ha bl. a. ur disciplinär synpunkt och anser att särskilda atgärder erfordras för att säkerställa personalens trivsel. Statens planverk anser för sin del att frågorna om sammanslagningen av armé-förband och omlokalisering av militärkommandostaben bör studeras närmare inom
Prop. 1974:135 28
ramen för en mera detaljerad kommunal fysisk översiktsplanering som bör omfatta samtliga militära och civila intresseomräden söder och sydväst om Visby.
Utredningens uppfattning att A 7 :s n uv a ran d e o m rä d e är attraktivt för civil bebyggelse delas inte av Gotlands kommun som hänvisar till en av luftfartsverket gjord utredning om flygbullret frän Visby flygplats. Området kan enligt kommunen dock användas för att ge Visby en bättre trafikmässig struktur genom anläggning av en nord-sydlig trafikled genom omrädet. Liknande synpunkter framförs av lc'z'nsryrelsen i Gotlands län.
F l y g b U 1 le r p r 0 ble ma t i k e n beträffande A 7:s omräde tas upp även av lztftjart.n-'erket och försvarets fastighetsnämnd. Fastighets— nämnden anser det angeläget att förhållandena i anslutning till Visby flygplats utreds för att klarlägga vilka åtgärder som kan vidtas så att t'lygbullret inte omöjliggör eller försvarar en rationell planering saväl av Visbys utveckling som av försvarets framtida utbildningsorganisation i tätorten.
Beträffande militärkommandostabens förhallan— d e t i l l a r m e r e g e m e n t e t anser försvarets rationaliserings- institut att den av lil-"U prövade och förkastade kustartilleriförsvarsstruk- turen i princip är att föredra. Den valda strukturen bör dock enligt insti- tutets mening dels ge militärkommandochefen ökade möjligheter att ägna sig åt operativa frägor, dels inrymma vissa förutsättningar för att samut- nyttja resurser i och med att militärkommandostaben och arméregcmen- tets ledningsorgan samlokaliseras. lnstitutet vill därför inte motsätta sig utredningens förslag härvidlag.
FFU :s beräkningar av p e r s 0 n al m i n s k n in g a r n a vid genom- förande av de föreslagna organisationsförändringarna föranleder länssty- relsen i (fot/amis län. som beräknar att förslagen skulle kunna medföra en befolkningsminskning för (iotlands del på ca 250 personer, att framhålla att den faktiska sysselsättningsökningen under tiden till den 31 augusti 1973 vid fortfarande existerande företag som har fått lokaliseringsstöd -- från ansökningstillfället räknat — uppgår till 134 personer i tio företag. Enligt länsstyrelsen mäste man vid en slutlig prövning av storförbandets tillkomst ta hänsyn till den totala sysselsättningen på ön. De kostnads— minskningar som uppnås inom försvaret får inte leda till ökad arbetslös— het och därmed ett överförande av kostnaderna till arbetsmarknads— och sociala sektorn. FFU har enligt länsstyrelsen inte sett de föreslagna perso- nalinskränkningarna i detta vidgade regionalpolitiska perspektiv. Liknan- de synpunkter framförs av Gotlands kommun som dessutom i likhet med överbefälhavaren. arbetsmarknadsstyrelsen, LO och statens personal— nämnd m.fl. remissinstanser framhåller att, oavsett vilken organisation som väljs, sysselsättningen i Fårösund inte kan tillåtas minska. Försvarets rationaliseringsinstitut anser att man vid bedömningen av de sysselsätt- ningseffekter utredningens förslag kan få bör ta hänsyn till att lokalise-
Prop. l974:135 1")
ringen av ett arrneregemente till Visborgs slätt under byggnadstiden bör ge ett betydande tillskott i antalet sysselsättningstillfällen.
De av FFU angivna totalkostnaderna för in v 0 s t e r i n g a r och s t ö r r e i st ä n d sä t t n i n g ar bedöms av fortiji'kationsft'irvalt- ningen som rimliga i förhållande till angivet prisläge. Överbefälhavaren ifrågasätter för sin del om inte ytterligare investeringar krävs och försvarets materielverk föreslär att utöver den av utredningen föreslagna utflyttningen fran Visby tätortsbebyggelse till Visborgs slätt även vissa verkstadsresurser förläggs dit. Nybyggnadsbehovet härför uppskattar materielverket till l—l milj. kr. Arbetsmarknadsstyre/sen förutsätter att planläggningen av de investeringar som kan komma i fråga sker i samråd med arbetsmarknadsmyndigheterna. Om det av beredskaps- eller syssel— sättningsskäl skulle befinnas mindre lämpligt att genomföra personalre- duceringar på Gotland anser försvarets rationaliseringsinstitut att behovet av investeringsmedel för aktuella projekt på fastlandet bör tillgodoses i första hand. I annat fall bör avvägningen ske med hänsyn till investe- ringarnas lönsamhet.
Samtliga remissinstanser som har yttrat sig i frägan biträder utred- ningens uppfattning om tid 5 f ö r h ä ll a n d e n a för den föreslagna omorganisationen och delar uppfattningen att den föreslagna tidsrym- den av tio år ger goda förutsättningar för att personalminskningen skall kunna genomföras utan större problem.
Departementschefen
FFU anför i sitt delbetänkande med förslag till ändringar av fredsorgani- sationen på Gotland inledningsvis att nuvarande organisation i huvudsak fungerar väl. men att driftkostnaderna och då främst personalkostnader- na bör kunna minskas. FFU redovisar därefter Gotlands särställning fran dels regionalpolitisk, dels operativ synpunkt. Av främst operativa skäl anser FFU att fredsorganisationen på Gotland i högre grad än på fastlandet bör stämma överens med krigsorganisationen och att den senare bör vara styrande. Mot denna bakgrund föreslår utredningen sammanfattningsvis att chefen för Gotlands militärkommando övertar det mobiliserings— och förvaltningsansvar som f. n. åvilar cheferna för Gotlands regemente (P 18) och Gotlands artillerikår (A 7) i Visby. I en senare etapp föreslås dessa förband och Gotlands luftvärnsbataljon (Lv 2), som f.n. i mobiliserings- och förvaltningshänseende stöds av A 7, bli sammanslagna till ett arméregemente som förläggs till P 18:s nuvaran- de omräde pä Visborgs slätt, där också nya stabslokaler för militärkom- mandostaben föreslås bli uppförda. ] samband härmed skulle A 7:s och Lv Zzs nuvarande område kunna friställas för civil bebyggelse.
FFU beräknar det totala investeringsbehovetunder en ZO—ärspcriod vid en samlokalisering till ca 95 milj. kr. eller 5 milj. kr. mer än de sammanlagda kostnaderna för förbanden var för sig. Härtill kommer kostnaderna för stabsbyggnaden som beräknas till 3-—4 milj. kr. En förutsättning för samlokaliseringen av arméregementet är enligt FFU att
Prop. l974:135 30
den övningsmark som f.n. disponeras av P 18 utökas. Utredning härom pågår. FFU föreslar dessutom att överbefälhavaren skall utreda kon— sekvenserna av att dels föra över det mobiliserings- och förvaltningsansvar som nu åvilar chefen för Gotlands kustartilleriförsvar i Fårösund till militärkommandochefen, dels ge denne samma inflytande över utbild- ningen vid kustartilleriförbandet som han nu har beträffande armé-för- banden på ön. l avvaktan på resultatet av en sådan utredning föreslår FFU att kustartilleriförsvaret alltjämt skall vara mobiliserings- och för- valtningsniyndighet och lyda direkt under chefen för marinen i fråga om utbildning som inte avser operativ verksamhet. Om de föreslagna organi— sationsförändringarna i Visby genomförs räknar FFU med att 90- 95 tjänster kan dras in under en tioårsperiod. Detta innebär besparingar under en ZO-ärSpe—riod om ca 20 milj. kr. i nuvärde sedan hänsyn har tagits till kostnaderna för nödvändiga investeringar.
FFUzs principiella uppfattning om utformningen av fredsorganisatio— nen på Gotland delas av det stora flertalet remissinstanser. Chefen för marinen anser dock för sin del att lämpligheten av kustartilleriförsvarets nuvarande uppgifter och lydnadsförhållande är så styrkt att den av FFU föreslagna utredningen inte behöver komma till stånd. överbefälhavaren hävdar i detta hänseende att utredningen endast behöver avse detaljorga- nisationen eftersom tillräckligt underlag redan finns för att iberörda av- seenden inordna kustartilleriförsvaret i militärkommandot. Marinchefen avstyrker vidare förslaget att göra chefen för Gotlands militärkommando till mobiliserings- och förvaltningsmyndighet för arméförbanden i Visby. Huvuddelen av remissinstanserna stöder eller har inte något att erinra mot förslaget att samlokaliserat armémyndigheterna i Visby till ett arme- regemente förlagt till Visborgs slätt. Bl. a. fortifikationsförvaltningen och försvarets fastighetsnämnd anser dock att man inte bör fatta beslut om detta förrän markfrågorna har lösts. De problem som kan uppstå för per- sonalen vid en stor utbildningsenhet som arméregementet påtalas av SR. TCO-S och överbefälhavaren. som för sin del anser att särskilda åtgärder mäste vidtas för att göra de. negativa konsekvenserna så små som möjligt. Samtliga remissinstanser som har yttrat sig i frågan betonar vikten av att de föreslagna organisationsförändringarna genomförs under hänsynsta- gande till berörd personal och pekar dessutom på de negativa effekterna för Gotlands del av ett sysselsättningsbortfall, speciellt beträffande Fårö- sunds samhälle. där antalet arbetstillfällen enligt såväl överbefälhavaren som länsstyrelsen i Gotlands län och Gotlands kommun inte får tillåtas minska.
En rationell fredsorganisation på Gotland bör eftersträvas. I likhet med huvuddelen av remissinstanserna delar jag lTl—"Uzs principiella inställning att den militära verksamheten på Gotland bör ledas av e n chef. Jag är dock inte beredd att nu föreslå någon ändring av kustartilleriförsvarets mobiliserings- och förvaltningsansvar. Slutlig ställningi denna fråga bör tas först när ytterligare underlag föreligger beträffande främst de syssel- sättningspolitiska konsekvenserna för Fårösunds samhälle av en ändring i kustartilleriförsvarets ställning. Erforderligt underlag bör tas fram i nära
Prop. 1974:135 31
samverkan med överbefälhavaren och företrädare för de lokala intressena på Gotland. Dessutom bör överbefälhavaren få i uppdrag att närmare granska förutsättningarna för att dels föra över den operativa verksamhet som bedrivs vid kustartilleriförsvaret till militärkommandostaben, dels ge . militärkommandochefen ökat inflytande över den utbildning som bedrivs vid Gotlands kustartillerikår. Härvid bör synpunkter inhämtas frän pågå— ende utredning om det militära försvarets centrala och högre regionala ledningsorganisation.
I likhet med utredningen anser jag vidare att det mobiliserings- och förvaltningsansvar som f.n. åvilar cheferna för arméförbanden i Visby inom en femårsperiod bör föras över till militärkommandochefen. Detta bör påbörjas så Snart de lokalmässiga förutsättningarna för en överföring föreligger.
Vissa av remissinstanserna har framfört att beslut om att slå samman arméförbanden i Visby till ett arméregemente med lokalisering till Visborgs slätt inte bör fattas förrän det ytterligare behov av mark. som enligt FFU är en förutsättning för omorganisationen, har tillgodosetts. Jag delar den uppfattningen. T. v. bör alltså A 7 och Lv '). behålla nuvarande kasernetablissemcnt och liksom P 18 vara självständiga utbild- ningsmyndigheter. ! avvaktan på att lokalfrågor m. m. löses torde verk- samheten fä bedrivas i provisorisk organisation.
Jag avser senare föreslå regeringen att uppdra åt överbefälhavaren att lämna förslag till detaljorganisation för de myndigheter som berörs av omorganisationen. Det ankommer därefter på regeringen att ta slutlig Ställning till förslaget.
I likhet med FFU och remissinstanserna lägger jag stor vikt vid att personalminskningen sker utan friställningar och genomförs främst i samband med naturliga avgångar och i förening med en effektiv omplace- ringsverksamhet. Enligt min mening bör den föreslagna femårsperiodcn skapa goda förutsättningar för detta.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att godkänna de förändringar av fredsorganisationen på Gotland som jag har förordat i det föregående.
'.»J [J
Prop. l974:135
Arméns fredsorganisation i Skövde
Inledning
Försvarets fredsorganisationsutredning (FFU! lätnnade i december 1972 ett delbetänkande (Ds Fö l97218l med förslag till vissa ändringar av arméns fredsorganisation. Förslaget berörde en rad förband och utbild— ningsanstalter inom armén i bl. a. Göteborg. Malmö och Uppsala samt Skövde. [ det senare fallet innebar förslaget att (iöta trängregemente (T 2) i Skövde avvecklas. att infanteriets kadett- och aspirantskola (lnf— KAS) med övningstrupp omlokaliseras från Halmstad till Skövde. att arméns kompaniofficersskola (AKS) flyttas från Uppsala till Skövde och att arméns underhällsskola (US) omlokaliseras frän Skövde till Hässle- holm. Organisationen i Skövde föreslogs omfatta förbanden Livregemen- tets husarer (K 3) och Skaraborgs regemente (P 4) samt skolorna AKS. lanAS, kavalleriets kadett- och aspirantskola ('KavKAS'l och pansar- truppskolan (PS). Vidare föreslogs att pansartruppernas kadett- och aspirantskola (PKAS) skulle förläggas till Ystad.
I prop. l973:l35 behandlades FFU25 förslag endast delvis. Dåvarande dcpartementschefen var inte beredd att ta ställning till en av FFU föreslagen skolenhet i Skövde men fann att AKS borde flytta från Uppsala till Skövde oavsett om skolenheten kom till stånd eller inte. Han anslöt sig vidare till utredningens förslag att PKAS borde omlokaliseras från Enköping till Ystad och anknytas till P 7. Riksdagen (FöU 197326. rskr 19731382) godkände den föreslagna flyttningen av AKS till Skövde men beslutade beträffande PKAS att skolan skall omlokaliseras till Skövde i stället för Ystad.
Arméns preliminära fredsorganisationsplan
Chefen för armén överlämnade i oktober l973 till överbefälhavaren en preliminär fredsorganisationsplan för armen. Planen är avsedd att utgöra underlag för fortsatt planering och upptar bl.a. ett huvudalternativ för fredsorganisationen i Skövde, som innebär att T 2 samlokaliseras med P 4, att US samlokaliseras med T 2 och P 4 och att trängtruppernas ka- dett- och aspirantskola (TrängKAS) som nu är förlagd till Linköping 5135 samman med US.
Överbefälhavaren överlämnade chefens för armen. preliminära plan till chefen för försvarsdcpartementet för kännedom. ] samband därmed bedömde jag det som angeläget att klarhet snarast skapas om Skövdegar— nisonens framtida omfattning och utformning, bl.a. med hänsyn till byggnadsplaneringen i Skövde och för att genomföra riksdagens tidigare nämnda beslut om AKS och PKAS. Jag beslutade därför att chefens för armén preliminära plan skulle överlämnas till FFU för att utgöra en del av underlaget för det fortsatta utredningsarbetet. Samtidigt uppdrog jag åt FFU att skyndsamt yttra sig över planen i de delar den berör freds- organisationen i Skövde.
Prop. 1974135 33
Fredsorganisationsutredningens yttrande
FFU har i mars 1974 avgett sitt yttrande beträffande fredsorganisationen i Skövde. Yttrandet har avgetts i samråd med överbefälhavaren — som i sin tur har hört chefen för armen — och försvarets rationaliseringsinstitut.
FFU framhåller att starka regionalpolitiska skäl talar för att den samlade militära verksamheten vid staber. förband och skolor i Skövde inte bör minska om detta önskcmal kan förenas med kravet på en rationell fredsorganisation. Utredningen framhåller vidare att det under- lag som läg till grund för dess tidigare överväganden beträffande Skövde har förändrats i viktiga avseenden sedan delbetänkandet om fredsorgani- sationen för armén lämnades. Bl. a. aberopas riksdagens beslut i decem- ber 1973 om AKS och PKAS. Vidare innebär chefens för armen preliminära fredsorganisationsplan en väsentlig omarbetning av det under- lag som arméchcfen tidigare har lämnat till utredningen. Enligt utred- ningen krävs ctt snabbt beslut för att. projektering m.m. i Skövde skall kunna ske rationellt.
Vid val av organisation i Skövde bör enligt FFU två alternativa lösningar övervägas. nämligen en som i huvudsak bygger på utredningens tidigare förslag (alternativ 1) och en som i huvudsak bygger på vad chefen för armen har föreslagit i sin preliminära fredsorganisationsplan (alterna- tiv 2). Alternativ 1 omfattar K 3 och P 4 jämte en infanteribataljon samt IanAS. KavKAS, PS. PKAS och AKS. Alternativ 2 omfattar K 3. P 4 och T 2. samlokaliserat med P4, samt US, TrängKAS. PS, PKAS och AKS.
När det gäller utformningen av skolorganisationcn står valet enligt FFU mellan lanAS med KavKAS och en samordnad trängtruppskola bestående av US och TrängKAS.
Vid övervägande av de faktorer som har granskats vid valet mellan alternativen har FFU funnit att alternativ 2 är överlägset alternativ 1 från operativa synpunkter. Alternativ 2 kräver vidare mindre mark än alterna- tiv 1 om man ser endast till förhållandena i Skövde.
Antalet anställda beräknas i båda alternativen uppgå till ca 1 100. Alternativ 2 anses vara fördelaktigare för personalen eftersom alternativet innebär färre. omflyttningar.
l alternativ ] beräknas antalet elever vid skolenheten bli mellan 355 och 930 och i alternativ 2 mellan 270 och 460. Vid minimibeläggning beräknas skillnaderna mellan alternativen bli 85 elever och vid maximal beläggning 470. FFU bedömer att skillnaderna härvidlag inte entydigt talar för något av alternativen. Alternativ 1 bedöms i fråga om investe— ringar för skolenheten och förläggning för eleverna bli dyrare eller ge mindre utbildningseffekt än alternativ 2. Värnpliktskontingenterna be- räknas i alternativ ] bli 2 100 och i alternativ 2 ] 700—-1 800. Utred- ningen anser att dessa skillnader inte har avgörande betydelse vid utformningen av organisationen. Det är emellertid angeläget att antalet värnpliktiga inte minskar alltför mycket i förhållande till dagsläget.
Investeringsbehoven beräknas i alternativ 1 till 130 och i alternativ 2
Prop. 1974:l 35 34
till 105 milj. kr. I båda alternativen krävs grundinvesteringar för nu gällande och beslutad organisation i Skövde på ca 85 milj. kr. ] alternativ ] tillkommer behov av investeringar på ca 45 och ialternativ 2 på ca 20 milj. kr. Utredningen framhåller emellertid att de redovisade investeringsbehoven endast avser organisationen i Skövde. De investe- ringsbchov och besparingar som kan uppkomma på andra orter bedöms inte i avgörande grad kunna påverka valet av organisation.
Om alternativ 2 genomförs, anser FFU att flera av de förslag utred- ningen har lagt fram i sitt delbetänkande om ändringar i arméns fredsorganisation måste prövas om. Därmed kommer också tidpunkterna för beslut i dessa delar att senareläggas. Besparingarna kan då också befaras utfalla senare än i alternativ 1. Alternativ2 innebär dock att utredningens förslagi huvudsak kan genomföras.
FFU anser sammanfattningsvis att båda alternativen är möjliga att genomföra men pekar på de större krav som alternativl ställer på omflyttning av personal. Alternativ 1 kräver en rad beslut som rör flera garnisonsorter. förband och utbildningsanstalter. ] "alternativ 2 kräVS endast beslut att flytta TrängKAS från Linköping till Skövde och att avveckla T 22s kasernetablissement och samlokalisera T 2 med P 4.
FFU anser avslutningsvis att ett val av alternativ 2, som i huvudsak ansluter till det förslag chefen för armén har redovisat i sin preliminära fredsorganisationsplan, inte hindrar att arméns fredsorganisation i övrigt får en rationell utformning.
Departementschefen
l prop. 19731135 angående vissa organisationsfrågor rörande armén anmälde min företrädare att han inte då var beredd att ta ställning till en av försvarets fredsorganisationsutredning (FFU) föreslagen skolenhet i Skövde. Han ansåg emellertid att arméns kompaniofficersskola (AKS) borde flytta från Uppsala till Skövde oavsett om skolenheten kom till stånd eller inte. Han anslöt sig vidare till utredningens förslag att pansartruppernas kadett— och aspirantskola (PKAS) borde lokaliseras till Ystad. Riksdagen (FöU l973226. rskr 1973-1382) beslutade i december 1973 att AKS och PKAS skall omlokaliseras från Uppsala resp. Enköping till Skövde.
Med hänsyn till byggnadsplaneringen i Skövde och för att genomföra riksdagens beslut rörande AKS och PKAS är det enligt min mening angeläget att klarhet snarast skapas om Skövdegarnisonens organisato- riska utformning. Genom den preliminära fredsorganisationsplan som chefen för armén har lagt fram och det yttrande som FFU har avgett över arméchefens plan har underlaget för beslut om arméns fredsorganisation i Skövde blivit mera fullständigt. Jag anser därför att denna fråga nu bör tas upp till prövning.
FFU har i sitt yttrande redovisat två olika lösningar av organisationen i Skövde. Alternativ] bygger på de förslag utredningen redovisade i delbetänkande 8 och omfattar Livregementets husarer (K 3) och Skara-
Prop. l974:135 35
borgs regemente (P 4) jämte en infanteribataljon samt infanteriets kadett- oeh aspirantskola (lanAS), kavalleriets kadett- och aspirantskola (KavKAS), pansartruppskolan (PS). PKAS och AKS. Alternativ 2 bygger i huvudsak på chefens för armén preliminära fredsorganisationsplan och omfattar K 3, P 4 och Göta trängregemente (T 2), samlokaliserat tried l” 4. samt arméns underhållsskola (US), trängtruppernas kadett- och aspirant- skola (TrängKAS), PS, PKAS och AKS.
Jag delar i allt väsentligt de synpunkter som FFU har fört fram. Båda alternativen är möjliga att genomföra och de är från regionalpolitisk synpunkt i huvudsak likvärdiga. Med hänsyn bl.a. till att alternativ 2 medför mindre olägenheter för berörd personal och på grund av att det omedelbara investeringsbehovet i Skövde blir ca 25 milj. kr. lägre i alternativ 2 än i alternativ 1 anser jag att alternativ 2 bör väljas. Detta alternativ har dessutom operativa fördelar. Jag anser alltså att organisatio- nen i Skövde bör omfatta K 3, P 4 och 'l' 2. samlokaliserat med P 4. samt US, TrängKAS, PS, PKAS och AKS. [ förhållande till nu rådande eller redan beslutad organisation innebär det att T 2:s kasernetablissement avvecklas och att förbandet samlokaliseras med P 4 samt att TrängKAS omlokaliseras från Linköping till Skövde.
Kungl. Maj:t bör fastställa en tidsplan för de föreslagna organisations- ändringarna.
Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att godkänna de organisationsförändringar rörande arméns freds- organisation i Skövde som jag har förordat i det föregående.
Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämman- de av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar Hans Maj:t Konungen att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.
Ur protokollet: Brita (ij-'Henslen
Nuvarande principorganisarion för försvarsområdesstab i fred
Fdrwarsomra- desbefalhavare
Prop. 1974 135
Stabsehef
lniendeniui- : lortifikations-
avdelning ; delning !
l l-"orrad ] Förf.-id _] r _Forrad J
Utbildning» Hemvarnsav-
Mobilisering.»- avdelning
Stabsavdel- ning
avdelning delning
Nuvarande principorganiration för fredsförband
T-.
r _ ..— .Repetitions- ,-
, utbildnings- ' farbara
_ _l _ _J__. " khascrn- ' rS—jukvårds— L'lbild- _ ”de- | avdelning . ning;-
| avdelning _] avdelning ;
Gmridut- bildnings- bataljon
Kassaav- delning
Intenden- Iiiravdel-
Stabsavdel- . Mobiliserings- Tygavdel- ning ' avdelning ning
___.l 1" r——.*.—li.nd—i
_i
L
r?
36
Chefen: för armén förslag till principorganirarion av lägre regionala och lokala myndigheter inom armén
M
__|.
F orrvnrsorrirddesforbmid
kameral- enhet
Materiel- enhet
Budget- funktion
Fortifika- tionsenhei
L'lbildningsforband [exempel)
Stalischei
Budget- funktion
'; E E »: "_l
l-"orvaltnings- Personal- sektionl sektion
' Vid utbildningsförband med mobiliseringsansvar forvaltnings- och mobiliseringssektiun.
U/bildningrjbrband som haniiimr rill Ch ( _ll armar ]"orbanzi vad galler fon-alming !cxempel/ C _J
_ . _]. | _. l _ . __ ,. _ _ L _ _
Stilbs-och _! L bildnings— | Grimdulbild- | | Repetitions- personal- | delning I utbildnings-
ningsbaialjun ' ; _ ! avdelning _| | |_ _ _| L|nrband_
Utbildnings-
sektion
Grundut- bildnings- batal en
Grundutbild—- ningsbataljon
,.
_ farbara.
| utbildnings-
. emm
. Rzpe-tlugns- | utbiidnings-
' 1
_|
r — — .— —1 . Repetitions-
4
Prop. 1974
135
Prop. l974:135 38
innehåll
Inledning .................................... 2
Sammanslagning av försvarsområdesstaber och fredsförband
inom armén m. m. .............................. 5 Nuvarande ordning ............................ 5 Överbefälhavarens förslag ........................ 6 Chefens för armén synpunkter .................... lO Försvarets rationaliseringsinstituts yttrande ............ ll Departementschefen ........................... 12
Fredsorganisationen på Gotland ..................... [5 inledning .................................. 15 Nuvarande ordning m. m. ........................ 16 Fredsorganisationsutredningen .................... 18 Remissyttrandena ............................. 26 Dcpartementsehefcn ........................... 29 Arméns fredsorganisation i Skövde ................... 32 Inledning .................................. 32 Arméns preliminära fredsorganisationsplan ............ 2 Fredsorganisationsutredningens yttrande .............. 33 Departementschefen ........................... 34
Bilagor Nuvarande principorganisation för försvarsområdesstab i fred
och för fredsförband ............................ 36
Chefens för armén förslag till principorganisation av lägre regio- nala och lokala myndigheter inom armén ............... 37