12

något av ifrågavarande förband är lokaliserat, skall — i vad gäller med

operativ verksamhet, territoriella mobiliseringsförberedelser och mobilise­

ring sammanhängande verksamhet — biträda den chef som förbandet är

underställt.

Civilförvaltningen föreslår att den kamerala ledningen under

militärbefälhavaren utövas av en militärområdeskamrer, som är chef för

kameralavdelningen. Bland fredsuppgifterna nämns bl. a. mobiliserings- och

krigsplanläggning, inspektion och inventering av kassor m. m. inom mili­

tärområdet och medverkan i övningar m. m. Genom att en i kamerala frå­

gor sakkunnig befattningshavare knyts till militärområdesstaberna avlas­

tas enligt vid försöken vunna erfarenheter civilförvaltningen, varjämte för­

utsättningar skapas för en enhetlig och effektiv ledning av kassatjänsten i

fred och av det kamerala krigsförberedelsearbetet. Under försöksverksam­

heten har civilförvaltningen till berörd militärbefälhavare decentraliserat

vissa uppgifter. Civilförvaltningen anser att det av flera skäl är svårt att nu

bedöma i vilken utsträckning decentralisering bör ske. Beslut bör i prin­

cip inte fattas på högre nivå än nödvändigt. Stor vikt bör dock enligt

ämbetsverket fästas vid att förvaltningsföreskrifterna tillämpas enhetligi.

Frågan om ytterligare delegering anses böra prövas först när bättre förut­

sättningar föreligger för en säker bedömning. Överbefälhavaren har anslutit

sig till civilförvaltningens förslag beträffande den regionala ledningen av de

kamerala ärendena.

1962 års försvarssjukvårdsutredning har till överbefälhavaren lämnat

förslag till provisorisk sammansättning av hälso- och sjukvårdsavdelningen

vid militärområdesstaberna att övergångsvis tillämpas intill dess resultatet

av utredningens arbete föreligger. I avvaktan på utredningens slutliga för­

slag tar överbefälhavaren i sitt förslag emellertid upp endast en del av de

föreslagna tjänsterna. Den av överbefälhavaren föreslagna organisationen

uppges inte ge militärbefälhavaren möjlighet att som önskvärt vore i full

utsträckning utöva ledningen av sjukvårdsförvaltningen vid

underställda förband. Vid en eller två militärbefälsstaber bör enligt över­

befälhavaren, om lämplig personal kan ställas till förfogande, under den

tid den nya stabsorganisationen prövas försök göras med en organisation

som ger militärbefälhavaren denna möjlighet.

överbefälhavarens förslag rörande personaluppsättningen vid sektion 2

omfattar sammanlagt 47 officerare på aktiv stat och nio arvodesanställda

officerare — en ökning med åtta officerare på aktiv stat och två arvodes­

anställda officerare i förhållande till försvarsledningsutredningens förslag,

överbefälhavaren föreslår vidare 18 tjänster för underofficerare på aktiv

stat och sex tjänster för pensionerade underofficerare. För civilmilitär per­

sonal föreslås 36 tjänster. Vidare föreslås för civil personal sammanlagt 58

tjänster, varav 35 för biträdespersonal. Dessutom föreslås apotekare arvo-

desanställas i varje stab i enlighet med förslag av försvarssjukvårdsutred-

ningen.

Kungl. Maj:ls proposition nr 110 år 1966

14

tiva officerare hänför sig till nyssnämnda ställföreträdande sektionschefer.

I fråga om underofficerare räknar överbefälhavaren med tjänster för fyra

aktiva och sex arvodesanställda underofficerare. I sektionen föreslås slut-

ligen ingå 15 tjänster för civil biträdespersonal.

Kungl. Maj. ts proposition nr 110 år 1966

Flygsektionen

Flygsektionen, som skall finnas endast vid Södra och Östra militärom-

rådesstaberna samt Övre Norrlands militärområdesstab, föreslås ansvara

for de ärenden rörande mobiliseringsförberedelser, taktik, freds- och krigs-

organisation, rutinmässig beredskap, stridsledningstjänst, bas- och under-

hållstjänst samt utbildning och därmed sammanhängande personaltjänst,

vilka är av speciell natur för flygvapnet. Sektionen ges en funktionell indel­

ning, nämligen i flygavdelning, flygsäkerhetsavdelning, stridsledningsavdel-

ning och basavdelning. På varje avdelning skall ankomma såväl uppgifter

rörande den förbandsproducerande verksamheten som därmed direkt sam­

manhängande operativt krigsförberedelsearbete och mobiliseringsförbere­

delser.

överbefälhavarens förslag till personaluppsättning för flygsektionerna om­

fattar 18 officerare på aktiv stat och sex arvodesanställda officerare, vilket

utgör en minskning med fem aktiva och fyra arvodesanställda officerare i

förhållande till försvarsledningsutredningens förslag. För underofficerare

föreslås tre tjänster för arvodesanställd personal. Tre tjänster för flygdirek­

tör föreslås inrättas för handläggning av ärenden rörande utbildning i tek­

nisk tjänst och planläggning av freds- och krigsreparationstjänsten. Slutli­

gen föreslås nio tjänster för civil biträdespersonal.

Sektion 5 (transportsektionen)

Vid sektion 5 handläggs ärenden rörande transporter och transportplan-

läggning. Sektionen föreslås bestå av två officerare i arvodestjänst, en ökning

med en i förhållande till försvarsledningsutredningens förslag.

Sektion 8 (befästningssektionen)

Förslagen i denna del behandlas i samband med redogörelsen för fortifi-

kationsutredningens förslag.

Stabsavdelningen m. m.

Till grund för överbefälhavarens förslag rörande stabsavdelningen, vilken

ersätter den av försvarsledningsutredningen föreslagna chefsexpeditionen,

d§§er dels överbefälhavarens utredning om militärbefälhavarens uppgifter

på personalområdet, dels civilförvaltningens undersökningar och försök rö­

rande kassatjänsten m. m.

15

överbefälhavaren har funnit att militärbefälhavaren bör få ett större

ansvar för underställd personal än de nuvarande högre regionala cheferna.

Vissa arbetsuppgifter som inte har funnits i de nuvarande högre regionala

staberna kommer därför till. Andra uppgifter, som tidigare har åvilat lokala

myndigheter och där inte alltid kunnat lösas tillfredsställande, flyttas upp

på militärområdesnivå. Militärbefälhavarens uppgifter blir mindre omfat­

tande för marinens personal än för övriga försvarsgrenars, eftersom che­

ferna för örlogsbaser och kustartilleriförsvar i fråga om utbildning av icke

operativ karaktär och därmed sammanhängande personaltjänst m. m. lyder

direkt under chefen för marinen.

överbefälhavaren indelar de uppgifter som föreslås åvila militärbefäl­

havaren på personalområdet i fyra huvudgrupper, nämligen personaltjänst,

personalvård, rättsvård och krigsfångtjänst. Personal tjänsten innefattar ar­

betsuppgifter i fråga om rekrytering, placering, kommendering, personal­

planering, avgivande av vitsord, befordran och avsked m. m. överbefälhava­

rens förslag anges innebära, att militärbefälhavaren ges det inflytande som

hans ställning som ansvarig för beredskap, mobilisering och utbildning krä­

ver, antingen genom att beslutsbefogenheter decentraliseras till honom eller

genom att han i fråga om ärenden, som avgörs av högre myndighet, lämnas

tillfälle att föra fram sin mening. Militärbefälhavaren anses böra tilldelas

resurser för att leda och samordna personalvården samt för att utföra visst

krigsförberedelsearbete härför. För rättsvården krävs tillgång till auditör.

Viss krigsplanläggning erfordras också inom detta område. Militärbefälhava­

ren skall vidare i krig leda och samordna krigsfångtjänsten. Planläggning er­

fordras i fred. Slutligen tillkommer viss upplysningsverksamhet och press­

tjänst.

Sambandet mellan förbandsproduktion och personaltjänst motiverar att

vissa personalärenden handläggs inom armésektionen, flygsektionen och

den sjöoperativa avdelningen. Huvudparten av personalärendena bör emel­

lertid handläggas vid en särskild arbetsenhet, personaldetaljen. Dit hör bl. a.

ärenden som avser stabens egen personal eller som är av gemensam karak­

tär eller eljest måste samordnas. Ett undantag utgör värnpliktsärendena

som föreslås handläggas vid armésektionen, övergången till den nya regio­

nala ledningsorganisationen kommer att innebära så stora förändringar på

många tjänsteområden, att det kan vara motiverat att uppskjuta vissa för­

ändringar. Resurserna räcker enligt överbefälhavaren till endast för att

skapa en mindre arbetsenhet för de personaladministrativa funktioner, som

oundgängligen måste ligga på militärbefälhavaren.

Försvarets civilförvaltning har i sin rapport över försöksverksamheten

inom I. militärområdet föreslagit att all personalredovisning och framtag-

ning av personalstatistik inom militärområdesstaberna skall sammanföras

till en arbetsenhet, benämnd tjänstedetalj. Vid tjänstedetaljerna skall vidare

beredas ärenden rörande inrättande och tillsättande av tjänster, vikariat,

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1966

18

överbefälhavarens förslag till organisation av militärområdesstaberna

biträds av statskontoret. IV.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1966

Militärområdesstab

Personalkategori

Södra

Östra

Övre

Norrl.

Västra

Nedre

Norrl.

Bergs­

lagens

Summa

Militär personal

Aktiva officerare...............

Arvodesanställda offi-

43

43

36

25

26

16

189

cerare ...............................

12

12

12

9

8

9

62

Aktiva underofficerare. . .

Arvodesanställda under-

8

8

6

7

5

4

38

officerare..........................

6

6

6

6

6

6

36

Underbefäl..........................

6

3

3

6

6

3

27

Summa

75

72

63

53

51

38

352

Civil militär personal

Med officers tjänsteklass .

Med underofficers tjänste-

7

7

7

6

6

6

39

klass .................................

1

1

1

1

1

1

6

Summa

8

8

8

7

7

7

45

Civil personal

Ingenjörer...........................

4

4

4

2

2

2

18

Stabskonsulenter...............

Förste hälsovårdsassisten-

1

1

1

1

1

1

6

ter.....................................

2

2

2

2

1

1

10

Assistenter..........................

1

1

1

—

—

—

3

Bokhållare..........................

1

1

1

1

1

1

6

Förste radioassistent.........

—

—

1

—

—

—

1

Biträdespersonal................

41

41

41

27

28

25

203

Summa

50

50

51

33

33

30

247

Totalt summa

133

130

122

93

91

75

644

IV. Överbefälhavarens förslag rörande första flygeskadern

Ställning till första flygeskaderns (attackeskaderns) närmare uppgifter

och organisation togs inte vid 1964 års riksdagsbeslut. I överbefälhavarens

utredningsuppdrag ingick inte att komma in med förslag rörande eskader­

stabens organisation. Inte heller tog riksdagen ställning till lydnadsställ-

ningen för F 11 (Nyköping), som är spaningsflottilj. Det förutsattes dock

att särskilda befälsförhållanden skulle gälla på berörda områden. Attack­

flottiljerna togs undan från militärbefälhavarnas befälsområde och dessa

har inte något ansvar för utbildning m. m. vid attackflottiljerna.

överbefälhavaren har ansett att frågan om attackeskaderchefens uppgifter

m. m. och eskaderstabens organisation bör prövas samtidigt med den regio­

nala ledningsorganisationen och har med anledning härav lagt fram förslag

i ämnet. I samband härmed har han föreslagit att — förutom de fyra attack­

flottiljerna — även F 11 underställs eskaderchefen. Eskadern blir härige­

nom i fred en kombinerad attack- och spaningseskader, som alltjämt före-

19

slås benämnas första flygeskadern. Eskaderchefen skall vara målsman för

flygspaningstjänsten och därigenom ha vissa befogenheter även gentemot

chefen för F 21 (Kallax), som är underställd militärbefälhavaren för övre

Norrlands militärområde.

Enligt överbefälhavaren skall eskaderchefen i fred främst ha till uppgift

att ansvara för operativt krigsförberedelsearbete vid underställda attack­

flottiljer, att utföra vissa mobiliseringsförberedelser och att ansvara för

övrig förbandsproduktion vid underställda förband. I förvaltningshänseen-

de skall eskaderchefen lyda direkt under centrala förvaltningsmyndigheter.

Hans förvaltningsåliggande begränsas dock till förvaltning av övningsanslag.

Eskaderchefen bör enligt överbefälhavaren ha anvisningsrätt gentemot

militärbefälhavare i fråga om viss operativ verksamhet, vissa mobilise­

ringsförberedelser samt viss förbandsproduktion och förvaltning. Anvis-

ningsrätten rör främst förband som skall betjäna attackförband i krig och

som i fred är underställda militärbefälhavarna och anses erforderlig för

att eskaderchefens uppgifter i fråga om den operativa verksamheten och

förbandsproduktionen skall säkerställas. Överbefälhavarens förslag inne­

bär att vissa nya uppgifter läggs på eskaderchefen. Då stabens personella

resurser redan tidigare enligt överbefälhavaren visat sig otillräckliga, anses

det nödvändigt att staben förstärks, så att den kan fungera på avsett sätt.

Krigsförberedelsearbetet och utbildningsärendena har blivit alltmer omfat­

tande bl. a. genom att ny och mer komplicerad materiel tillförts eskadern.

Enligt nuvarande organisation finns vid eskaderchefens sida en ställ­

företrädande eskaderchef — pensionerad officer i löneklass B: 3. Staben är

under stabschefen, som tillika är sektionschef, organiserad på två sektio­

ner m. m. F. n. finns vid staben av militär personal nio aktiva och tre

arvodesanställda officerare samt en arvodesanställd underofficer. För civil

personal finns vid staben sju tjänster.

överbefälhavarens förslag till personaluppsättning vid första flygeska-

derstaben tar totalt upp 26 tjänster, varav 13 för aktiva och två för pensio­

nerade officerare. Tjänsten för ställföreträdande eskaderchef bör enligt

överbefälhavarens mening dras in, eftersom en organisation med en utanför

staben stående ställföreträdande chef anses medföra oklara ansvarsförhål­

landen. För stabschef, som tillika bör vara eskaderchefens ställföreträdare,

föreslås inrättas en särskild tjänst. Stabschefen bör alltså inte längre vara

chef för sektion. I sektion 1 föreslås nya tjänster för tre kaptener på aktiv

stat —- en för operativa frågor, en för utbildningsfrågor och en för un­

derrättelsetjänst — samt för en underofficer på aktiv stat för sambands-

tjänst. Ytterligare tre tjänster för kaptener på aktiv stat anses böra tillkomma

när personalläget medger det. I sektion 2 föreslås två tjänster för civil-

militär personal, en flygdirektör och en förste verkmästare. Flygdirektö­

ren skall sVara för teknisk utbildning m. m. För vissa servicefunktio­

ner organiseras en stabsavdelning. I denna skall ingå bl. a. expedition. För

Kungi. Maj.ts proposition nr 110 år 1966

20

chef för denna föreslås inrättas en ny tjänst för underofficer på aktiv stat,

varvid en tjänst för arvodesanställd underofficer kan dras in. Två nya

civila biträdestjänster föreslås vidare. Sammanlagt föreslås tillkomma tio

nya tjänster samt dras in tjänster för en arvodesanställd officer och en

arvodesanställd underofficer. Två tjänster för civil personal flyttas över

till annan personalförteckning.

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1966

V. överbefälhavarens förslag rörande örlogsbasstaberna m. m.

För att fullgöra vissa av de uppgifter som f. n. ankommer på marinkom-

mandochefer med ledningsorgan skall i samband med att den nya regionala

ledningsorganisationen genomförs organiseras örlogsbaser under ledning av

örlogsbaschefer med staber, överbefälhavarens förslag beträffande örlogs-

baschefernas uppgifter och örlogsbasstabernas organisation m. m. i fred

överensstämmer med den principorganisation som fastställts efter förslag

i prop. 1964: 109. Örlogsbaschef skall således vara underställd militärbefäl­

havare och enligt dennes bestämmande förbereda sjöstridskrafternas bas-

och underhållstjänst. örlogsbaschef skall vidare vara mobiliseringsmyndig-

het för de förband ur flottan som mobiliseras inom militärområdet. Undan­

tag görs dock för förbanden på Gotland, för vilka chefen för Gotlands kust­

artilleriförsvar föreslås vara mobiliseringsmyndighet. örlogsbaschefen skall

även ansvara för utbildning och personaltjänst vid underställda förband

— med undantag i visst hänseende för Berga och Karlskrona örlogsskolor —

och vid marina bevakningsområden. Beträffande utbildning av icke operativ

natur och därmed sammanhängande personaltjänst m. m. lyder örlogsbas­

chefen direkt under chefen för marinen. I förvaltningshänseende skall ör­

logsbaschefen som lokal förvaltningsmyndighet lyda under militärbefäl­

havaren. Inom marinförvaltningens och sjukvårdsstyrelsens förvaltnings­

områden lyder han dock t. v. direkt under vederbörande ämbetsverk. Inom

Nedre Norrlands militärområde fullgörs de på örlogsbaschef ankommande

uppgifterna av chefen för Norrlands kustartilleriförsvar, som tillika skall

vara örlogsbaschef. En särskild örlogsbasavdelning ställs därför till dennes

förfogande. Den del av Ostkustens örlogsbasstab, som förutsätts bli statio­

nerad på annan ort, föreslår överbefälhavaren skall förläggas till F 16 (Upp­

sala) och benämnas Roslagens örlogsbasavdelning. Avdelningen föreslås

lyda direkt under örlogsbaschefen.

Under stabschefen organiseras örlogsbasstab på fyra sektioner och en

expedition. Vid sektionerna handläggs ärenden angående bl. a. operativ

verksamhet, taktik, sjöfart samt underrättelse- och sambandstjänst (sek­

tion 1), underhålls- och förvaltningstjänst (sektion 2), personaltjänst, per­

sonalvård samt rekrytering och utbildning (sektion 3) samt slutligen be­

vaknings- och säkerhetstjänst (sektion 4). För expeditionstjänsten skall

enligt förslaget gemensam expedition inrättas för örlogsbasemas stab och

21

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1966

förvaltningar, örlogsbasavdelningen vid Norrlands kustartilleriförsvar får

egen expedition. På denna punkt har statskontoret anmält avvikande me­

ning och ifrågasatt om inte expeditionen bör infogas i kustartilleriförsvars­

stabens expedition, överbefälhavaren föreslår att beslut härom får anstå t. v.

överbefälhavarens förslag rörande personaluppsättningen vid örlogsbas-

staberna m. in. omfattar sammanlagt 30 officerare på aktiv stat och fem

officerare i arvodestjänst, vilket helt överensstämmer med försvarslednings-

utredningens förslag. Förslaget om att införa repetitionsövningar för flot­

tans personal, som förts fram av 1960 års värnpliktsutredning, väntas med­

föra en avsevärd ökning av utbildningsärendena inom örlogsbasstaherna. En

begränsad utökning av sektion 3 torde därför senare bli nödvändig enligt

överbefälhavaren. Placering av intendent vid sektion 2 i vissa staber anses

böra förekomma som en alternativ lösning. Sjöofficer med underhållsutbild-

ning föreslås kunna placeras i intendents ställe.

överbefälhavaren föreslår vidare att 34 underofficerare på aktiv stat och

sju arvodesanställda underofficerare placeras vid örlogsbasstaber m. m.

Vid marinkommandostaberna finns f. n. 22 aktiva och nio arvodesanställda

underofficerare, överbefälhavaren anger att omorganisationen av förvalt­

ningarna vid örlogsbaserna medför att behovet av underofficerare ökar nå­

got i staberna men minskar kraftigt i förvaltningarna. För underbefäl av­

ses 22 tjänster, vilket innebär ökning med fyra i förhållande till antalet

underbefäl i marinkommandostaberna.

För civil biträdespersonal föreslås 77 tjänster. F. n. finns i marinkom­

mandostaberna 54 sådana tjänster, ökningen beror på överflyttning av

personal från örlogsbasernas förvaltningar, vilket föranleds av att expedi-

tionstjänsten såsom nyss sagts centraliseras.

Fördelningen av de tjänster som föreslås för örlogsbasstaberna m. m.

framgår av följande sammanställning.

Personalkategori

Ostkus­

tens ör-

logsbas-

stab

Sydkus­

tens ör-

logsbas-

stab

Västkus­

tens ör-

logsbas-

stab

Rosla­

gens ör-

logsbas-

avd.

Örlogs-

basavd.

vid Norr­

lands KA-

försvar

Summa

9

8

7

2

4

30

1

1

1

1

1

5

12

10

8

1

3

34

2

2

2

—

1

7

7

7

6

1

1

22

26

25

23

1

2

77

57

53

47

6

12

175

Aktiva officerare...................

Arvodesanställda officerare.

Aktiva underofficerare........

Arvodesanställda underoffi

cerare...................................

Underbefäl..............................

Civil biträdespersonal........

Summa

yl. överbefälhavarens förslag rörande Gotlands militärkommandostab m. ro.

överbefälhavaren har såsom inledningsvis sagts haft i uppdrag att ut­

reda spörsmålen om förstärkning i fred av Gotlands militärkommandostab

22

och om Gotlands kustartilleriförsvars ställning i förhållande till militär-

kommandochefen. I sitt förslag till organisation av militärområdesstaber

m. m. anför överbefälhavaren, att han under fullgörandet av utredningsupp­

draget har funnit att möjligheterna bör undersökas att genomföra en mer

långtgående rationalisering av ledningsorganisationen på Gotland än som

förutsattes vid 1964 års riksdagsbeslut, överbefälhavaren anmäler att så­

dana undersökningar har satts igång men att dessa undersökningar ännu

inte har avslutats. Om undersökningarna skulle visa att en större lednings-

reform kan genomföras bör försök få anordnas. Dessa bedöms kunna på­

börjas först år 1967. Eftersom riksdagsbeslut föreligger om att Gotlands

militärkommando och militärkommandostab skall inrättas den 1 oktober

1966 måste vissa ändringar av ledningsorganisationen ske fr. o. m. denna

dag. Överbefälhavaren föreslår att militärkommandochefens ansvar och be­

fogenheter t. v. i huvudsak blir oförändrade i förhållande till försvarsled-

ningsutredningens förslag, vilket bl. a. innebär att militärkommandochefen

underställs befälhavaren för östra militärområdet men i visst hänseende

lyder direkt under cheferna för armén och marinen och att chefen för Got­

lands kustartilleriförsvar i visst hänseende lyder direkt under chefen för

marinen.

I arméförvaltningens förslag rörande ledningen av tygförvaltningen

framhålls att Gotland i händelse av krig kommer att inta en särställning

i fråga om underhållstjänsten, då man inte kan räkna med reguljär till­

försel m. m. av reservdelar och andra förnödenheter. Tygunderhållstjänsten

på Gotland bör därför baseras på öns egna resurser. Härav anses följa att

militärkommandochefen bör lyda direkt under ämbetsverket. Under mili­

tärkommandochefen lyder de lokala tygförvaltningsmyndigheterna vid armé­

förbanden på Gotland samt militärkommandots tygförråd och tygverkstad.

De sistnämnda myndigheterna får samma ställning som motsvarande orga­

nisationsenheter på fastlandet. Befälhavaren för Östra militärområdet bör

äga meddela chefen för Gotlands militärkommando de direktiv och anvis­

ningar rörande verksamheten, som fordras för att tillgodose den operativa

verksamheten.

Intendenturverket framhåller likaså, att Gotlands militärkommando i

lydnadshänseende i flera avseenden kommer att inta en särställning. Inten­

denturverket anser att detta förhållande och praktiska skäl motiverar att

militärkommandochefen när det gäller intendenturförvaltningen lyder di­

rekt under försvarets intendenturverk. I förvaltningsfrågor som samman­

hänger med det operativa krigsförberedelsearbetet bör han dock lyda under

befälhavaren för östra militärområdet. Under militärkommandochefen ly­

der de lokala förvaltningsmyndigheterna vid förbanden på Gotland och mili­

tärkommandots intendenturförråd. Det sistnämnda får samma ställning som

motsvarande organisationsenheter på fastlandet.

Överbefälhavaren, som i princip anslutit sig till förvaltningsmyndighe­

ternas förslag, föreslår att militärkommandochefen blir regional förvalt­

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1966

23

ningsmyndighet med undantag för marinförvaltningens och civilförvalt­

ningens förvaltningsområden. Förbanden föreslås inom dessa områden

lyda direkt under vederbörande ämbetsverk, och militärkommandochefen

bör ha ansvar endast för sådan verksamhet som har direkt sammanhang

med den operativa verksamheten. Militärkommandochefen lyder direkt un­

der arméförvaltningen, fortifikationsförvaltningen, intendenturverket och

försvarets sjukvårdsstyrelse. Befälhavaren för östra militärområdet förut­

sätts äga ge de direktiv och anvisningar rörande förvaltningsverksamheten,

som fordras för att tillgodose den operativa verksamheten m. m.

Överbefälhavarens förslag rörande organisationen av militärkommando-

staben innebär att staben i allt väsentligt organiseras inom ramen för de

personella resurser som nu finns tillgängliga vid VII. militärbefälsstaben,

innefattande även viss kommenderad personal -—■ f. n. tre aktiva officerare.

Staben föreslås under stabschefen bestå av fyra sektioner — en sektion för

operativa ärenden (sektion 1), en sektion för underhålls- och förvaltnings­

ärenden (sektion 2), en sektion för utbildnings- och personalärenden (sek­

tion 3) samt en sektion för befästningsärenden m. m. (sektion 8) — jämte

en stabsavdelning. Sektionerna -—- utom sektion 8 — får en sammansätt­

ning som i huvudsak överensstämmer med motsvarande arbetsenheter vid

VII. militärbefälsstaben. Organisationen av sektion 8 förutsätter att ett

regionalt byggnadskontor tillkommer på Gotland i enlighet med fortifika-

tionsutredningens förslag. Personalorganisationen vid sektion 8 redovisas

i ett följande avsnitt.

Överbefälhavarens förslag till personaluppsättning för Gotlands militär-

kommandostab tar — med bortseende från sektion 8 — upp åtta officerare

på aktiv stat och fyra arvodesanställda officerare. Härutöver föreslås att en

regementsofficer och tre kaptener skall kommenderas till tjänstgöring vid

staben och att vissa officerare tillhörande förbanden på Gotland skall deltids-

tjänstgöra vid staben. Antalet officerare överensstämmer med det antal,

som nu är i tjänst vid VII. militärbefälsstaben, om kommenderad personal

inräknas.

Beträffande underofficerare föreslår överbefälhavaren att en underofficer

vid fälttygkåren skall placeras till tjänstgöring vid militärkommandosta-

bcn. Härjämte föreslås att en aktiv underofficer kommenderas att tjänst­

göra vid staben. Antalet underofficerare på aktiv stat överensstämmer här­

igenom med det antal som nu är i tjänst vid VII. militärbefälsstaben, om

kommenderad personal inräknas. För arvodesanställda underofficerare före­

slås åtta tjänster, vilket innebär en utökning med två tjänster i förhållande

till det antal som finns tillgängligt vid VII. militärbefälsstaben. I nyss­

nämnda antalsuppgifter har personalbehovet för sektion 8 tagits undan.

Beträffande civilmilitär personal föreslås fem personer placeras till tjänst­

göring vid militärkommandostaben, vilket i förhållande till VII. militär-

befälsstabens personaluppsättning inte innebär någon ändring.

För civil biträdespersonal föreslår överbefälhavaren att sammanlagt

Kungl. Maj. ts proposition nr 110 år 1066

24

15 tjänster avses för militärkommandostaben utom sektion 8, av vilka fyra

utgörs av de tjänster för biträden som t. v. får finnas vid VII. militärbefäls-

staben och tio motsvaras av tjänster som kan dras in på andra personalför­

teckningar. En av tjänsterna —- för hälsovårdsassistent — saknar motsva­

righet i nuvarande organisation. Slutligen räknar överbefälhavaren med en

tjänst för assistent för frivilligfrågor, som finns i nuvarande organisation.

Behovet av tjänster avsedda för militärkommandostaben uppgår enligt

överbefälhavarens förslag till sammanlagt 42. Härtill kommer — förutom

personalen vid sektion 8 — fyra kommenderade officerare, en kommenderad

underofficer och viss deltidstjänstgörande personal, vilken hör till förban­

den på Gotland.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1966

VII. Tyg- och intendenturtjänstens ledning

Nuvarande organisation

Arméförvaltningen har i fred ledningen och uppsikten över tygförvalt­

ningen vid armén. Marinens och flygvapnets materielförvaltning leds av

marin- resp. flygförvaltningen. Försvarets intendenturverk har ansvaret för

intendenturförvaltningen inom krigsmakten.

Direkt under arméförvaltningen lyder arméns centralförråd av tygmate-

riel och ammunition, tygstationer med ingående tygverkstäder samt, i fråga

om verkstadsdrift, övriga tygverkstäder. Under intendenturverket lyder

centrala intendenturmateriel-, drivmedels- och bränsleförråd samt livsme-

delsmagasin.

Arméförvaltningen svarar för organisation och krigsplanläggning av tyg-

materieltjänsten för arméns förband, huvuddelen av ammunitionsförråds-

tjänsten för samtliga försvarsgrenar, tygreparationstjänsten för arméns

materiel och för viss materiel tillhörande marinen och flygvapnet samt

motorreparationstjänsten för totalförsvaret. På intendenturverket ankom­

mer att svara för krigsmaktens försörjning med intendentur- och veterinär-

materiel, livsmedel, drivmedel samt hästar och hundar m. m. Militärbefäl­

havaren utövar i fred uppsikten över förvaltningstjänsten vid arméns

förband m. m.

Marinens och flygvapnets förvaltningsmyndigheter lyder direkt under

vederbörande ämbetsverk.

I krig ingår de centrala förvaltningsmyndigheterna i högkvarteret och

leder därvid direkt verksamheten vid vissa centrala anstalter t. ex. tygmate-

riel- och ammunitionsförråd. Andra centrala anstalter underställs militär­

befälhavarna. Om sambandet med högkvarteret bryts, tar militärbefälhava­

ren över ledningen av samtliga inom militärområdet belägna centrala

anstalter.

Försök med regional ledning

Jag har redan erinrat om att Kungl. Maj :t genom särskilda beslut har

bemyndigat arméförvaltningen och intendenturverket att inom nuvarande

30

fikationsförvaltningen, ankommer i huvudsak att inom bestämda kostnads­

ramar fastställa stater för den löpande underhållsverksamheten, att för mera

omfattande underhållsåtgärder bedriva utredning så långt, att underlag

erhålls för bedömning av byggnadsbehovet, samt att efter uppdrag av forti-

fikationsförvaltningen själva svara för mindre omfattande arbeten. Det­

samma gäller i stort också för investeringsarbeten. Vidare ankommer på re­

gional myndighet att hålla samman och utföra fortifikatorisk krigsplan-

läggning m. m. inom vederbörligt ansvarsområde.

Inom militärbefälsstaberna handhas fortifikations- och byggnadsförvalt-

ningen av sektion VIII, som leds av en fortifikationsofficer. I VI. militär­

området finns i Boden en särskild fortifikationsbefälhavare med stab. Sek­

tionen är i regel indelad i befästnings- och byggnadsavdelning samt expe­

dition och kameraldetalj (vid VII. militärbefälsstaben befästnings- och

kaserndetalj samt byggnadsdetalj). Härtill kommer en domänavdelning vid

IV. och VI. militärbefälsstaberna samt en förrådsavdelning vid sistnämnda

stab. Som chef för byggnadsavdelningen tjänstgör en byggnadsdirektör.

Fördelningen av arbetsuppgifter mellan befästningsavdelningen och bygg­

nadsavdelningen samt byggnadsdirektörens ställning i förhållande till sek­

tionschefen är i korthet följande. Planläggning för investeringar och under­

håll för objekt som hör till befästningars delfond utförs inom befästnings­

avdelningen, medan planläggning för objekt som hör till kasernbyggnaders

delfond utförs inom byggnadsavdelningen. Byggnadsverksamheten ankom­

mer oavsett fondtillhörighet på byggnadsavdelningen. Befästningsavdel­

ningen fungerar närmast som ett beställande organ gentemot byggnads­

avdelningen i fråga om nybyggnad och underhåll av objekt som hänför sig

till befästningars delfond. Fortifikatorisk rustningsplanläggning utförs vid

befästningsavdelningen. Där handläggs även domänfrågor och ärenden rö­

rande säkerhetstjänst m. m.

Inom eskaderstaberna handläggs fortifikations- och byggnadsförvalt-

ningen vid sektion 2.

Inom marinen finns byggnadsförvaltningar vid marinkommando Syd och

Ost samt vid Göteborgs örlogsvarv en byggnadsavdelning, samtliga under

ledning av civila byggnadstekniker. Huvuddelen av fortifikations- och bygg­

nadsverksamheten vid marinen är förlagd till kustartilleriförsvarens forti­

fikations- och byggnadsförvaltningar. Verksamheten leds av fortifikations-

officerare och fördelas i huvudsak på befästningsdetalj, kaserndetalj och

byggnadsorgan. Härtill kommer expedition och fortifikationsförråd. Som

chef för byggnadsavdelningen tjänstgör en driftingenjör. Vid Gotlands kust­

artilleriförsvar finns ingen driftingenjör. Chefen för Gotlands kustartilleri­

försvar är för projektering och utförande av större byggnadsobjekt hän­

visad till sektion VIII vid VII. militärbefälsstaben. Knstartilleriförsvarschef

är regional förvaltningsmyndighet under fortifikationsförvaltningen, dock

är Gotlands kustartilleriförsvar av nyss angivna skäl lokal förvaltning un­

Kiingl. Maj.ts proposition nr 110 år 1966

31

der militärbefälhavaren. Omfattningen av fortifikationsförvaltningarna vid

kustartilleriförsvaren har direkt sammanhang med de vapenkonstruktio­

ner som utgör huvuddelen av kustartilleriets försvarssystem. De marina

organisationerna har sålunda uppgifter som vid armén och flygvapnet delats

på regionala och lokala myndigheter. Inom fortifikations- och byggnadsför-

valtningarna vid kustartilleriförsvaren handläggs sålunda förvaltningen av

kustartilleriets anläggningar inom såväl befästningars som kasernbyggnaders

delfond samt domänärenden. Förutom åtgärder för krigsplanläggning och

ordinarie underhåll innefattar verksamheten planläggning för och genom­

förande av nybyggnads-, moderniserings- och iståndsättningsarbeten inom

båda delfonderna.

På försvarsområdesbefälhavare och förbandschefer m. fl. ankommer i

huvudsak att upprätta förslag till underhållsplaner och ombesörja under­

håll, att anmäla behov av nybyggnads- och iståndsättningsarbeten samt av

förvärv av ägande- och nyttjanderätt till markområden och byggnader. Vid

försvarsområdesstab utförs vidare enligt militärbefälhavares bestämmande

fortifikatorisk krigsplanläggning för enheter som i krig skall lyda under

försvarsområdesbefälhavaren.

Vid arméns och flygvapnets lokala fastighetsförvaltande myndigheter

handläggs byggnadsärenden under förbandschefen av intendenten. Under

denne tjänstgör vid försvarsområdesstaber och arméns förband en under­

officer ur fortifikationskåren. Vid förband med mera omfattande byggnads-,

mark- och anläggningsbestånd handläggs byggnadsärenden m. m. under för­

bandschefen av en arvodesanställd kasernofficer. Vid flygförband biträds

intendenten närmast av en civil kasernföreståndare.

I den regionala ledningsorganisation som genomförs fr. o. m. den 1 okto­

ber 1966 fördelas eskaderchefernas uppgifter rörande fastighetsförvalt­

ningen m. m. mellan militärbefälhavarna och flottiljerna. Cheferna för

örlogsbaserna övertar vissa av marinkommandochefernas förvaltningsupp­

gifter.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1966

1964 års fortifi k ationsu t rednings förslag

Principiella överväganden

Utredningen konstaterar att den år 1956 beslutade decentraliseringen av

arbetsuppgifter från fortifikationsförvaltningen till de regionala myn­

digheterna inte genomförts på det sätt eller i den omfattning som avsetts.

Investeringsanslagens rambundenhet har enligt utredningen understrukit

behovet av central planering och prioritering, likaså införandet av det s. k.

tvåstegsförfarandet, som används vid större investeringar och iståndsält-

ningsarbeten. Härtill kommer att kompliciteten på framför allt befästnings-

sidan ökat med hänsyn till bl. a. behovet av rimligt skydd mot kärnladd­

32

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1066

ningar. Behovet av central samordning mellan olika myndigheter vid såväl

projektering som utförande av större anläggningar har därför ökat.

Även om utvecklingen i riktning mot centralisering har medfört vissa

fördelar talar enligt utredningen övervägande skäl för en successiv decent­

ralisering av arbetsuppgifterna i fråga om projektering och verkställighet.

Såväl byggnadstekniska skäl som angelägenheten av att den på regional

nivå verksamma militära och civila personalen utnyttjas effektivt talar här­

för. Förutsättningarna för decentralisering har enligt utredningen förbätt­

rats. Principbeslutet angående krigsmaktens regionala ledning har skapat

underlag för samordning av den regionala ledningen av fortifikations- och

byggnadsförvaltningen. Utredningen påpekar att inom fortifikationsförvalt-

ningen successivt utarbetas typritningar och normer för skilda militära

byggnadsobjekt. Detta är ägnat att underlätta decentralisering även av för­

hållandevis betydande arbetsobjekt.

Det är enligt utredningen en brist att fasta grunder för uppdelning av

fortifikationsförvaltningens och de regionala myndigheternas projekte-

ringsinsatser saknas. Visserligen låter det sig knappast göra att åstadkom­

ma en klar och entydig gränsdragning men klarare kompetensregler bör

eftersträvas. Inom fortifikationsförvaltningen har i rationaliseringssyfte på­

börjats en analys av projekterings- och byggnadsprocessen. Ämbetsverket

anser sig först sedan analysen slutförts med någon säkerhet kunna bedöma,

hur uppgiftsfördelningen bör ske mera i detalj. Utredningen föreslår därför

att det uppdras åt ämbetsverket att lägga fram förslag i ämnet, när analys­

arbetet avslutats. Utredningen för likväl fram följande allmänna synpunkter

på arbetsfördelningen. Den myndighet som har projekterat ett objekt bör

utföra byggnadsarbetet. Det anses därvid inte lämpligt att låta på förhand

fastlåsta kostnadsramar vara avgörande för vilken myndighet som skall

utföra projekteringen. Även då det gäller förhållandevis stora objekt bör

projektering och entreprenering ske regionalt under följande förutsätt­

ningar, nämligen om byggnadskonstruktionen är enkel, om normer för ut­

förande av anläggningen finns samt om typritningar är utarbetade eller

om objektet är ett i en serie anläggningar som skall utföras. Å andra sidan

kan även mindre objekt vara så tekniskt komplicerade att central projekte­

ring kan komma i fråga. Beträffande andra arbetsuppgifter än projektering

och administration av entreprenader finner utredningen gällande uppdel­

ning mellan central och regional nivå naturlig och lämplig. En förstärkning

av de personella resurserna i regional instans synes ändå vara nödvändig

bl. a. med hänsyn till under senare år tillkomna nya arbetsuppgifter rö­

rande främst flygfältsarbeten och utarbetande av instruktioner för skötsel

och drift av berganläggningar och andra befästningar.

Utredningen finner det otillfredsställande att de marina förvaltningsmyn­

digheterna i fred ligger utanför den i övrigt enhetliga ledningen av forti­

fikations- och byggnadsförvaltningen, varigenom överensstämmelse inte före-

33

ligger mellan freds- och krigsorganisationen. De marina förvaltningsmyndig­

heterna — chefer för örlogsbaser och knstartilleriförsvar bör inordnas

under den högre regionala ledningen. Tillgängliga personalresurser kan där­

igenom utnyttjas bättre.

Försvarsledningsutredningens mening att regional chef inte borde be­

tungas med ansvar för förvaltningsverksamhet av verkställighetsnatur och

att kompetensfördelningen mellan fortifikationsofficeren och byggnads-

direktören i militärbcfälsstaberna inte var tillräckligt klar och entydig utan

lämnade visst utrymme för dubbelarbete delas i allt väsentligt av fortifika-

tionsutredningen. Nuvarande organisation har dock visat sig ha vissa för­

delar som bör tas till vara, när riktlinjer dras upp för en ny organisation.

Vidare kan inom sektion VIII chef och byggnadsdirektör ersätta varandra

och efter överenskommelse föra över personal mellan sektionens under­

avdelningar.

Militärbefälhavaren står f. n. formellt som byggherre även beträffande

av fortifikationsförvaltningen projekterade och entreprenerade byggnads­

arbeten. Detta ansvar anses medföra en belastning. Många anläggningar är

dessutom så dyrbara och tekniskt komplicerade att fortifikationsförvalt­

ningen måste följa byggnadsarbetet, ofta i detalj, och lämna direktiv och

anvisningar till militärbefälsstabens byggnadsavdelning. Utredningen anser

det därför vara angeläget att i fråga om större nybyggnads- och iståndsätt-

ningsarbeten en direkt lydnadslinje i tekniskt-ekonomiskt avseende går från

fortifikationsförvaltningen till det verkställande byggnadsorgan som har

ansvar för objektens utförande. Däremot bör militärbefälhavaren ha ansvar

för övriga byggnadsobjekt som projekterats regionalt.

I fråga om kompetensfördelningen mellan fortifikationsofticer och bygg­

nadsdirektör finner utredningen skäl föreligga för viss kritik. Orsaker till

förekommande kompetenskonflikter bör röjas undan. Den personellt sett

stora byggnadsavdelningen anses medföra en snedbelastning av staben.

Utredningen har slutligen konstaterat att modern teknisk kontorsutrust­

ning inte utnyttjas för den kamerala tjänsten vid militärbefälsstabernas

sektion VIII. En snabb och tillförlitlig överblick av medelsförbrukning och

anslagsställning försvåras härigenom.

Med utgångspunkt i det anförda bar utredningen uppställt följande all­

männa krav på en rationell utformning av en regional fortifikations- och

byggnadsorganisation.

Organisationen bör vara så uppbyggd att övergång från fred till krig kan

ske smidigt och utan tidsutdräkt. Arbetsenheter i fredsorganisationen skall

1 största möjliga utsträckning sammanhållna ingå i krigsorganisationen.

I fred bör militärbefälhavare utöva sådant inflytande på fortifikations-

ocli byggnadsverksamheten, att den kan anpassas till det operativa krigs-

förbercdelsearbetet och den förbandsproducerande verksamhet, främst mo-

biliseringsförberedelser och utbildningsverksamhet, som militärbefälhavare

ansvarar för.

2 __Bihang till riksdagen protokoll 1066. 1 sand. .Yr 110

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1066

34

Militärbefälhavare bör för krigsplacering disponera inom militärområdet

för fortifikations- och byggnadsuppgifter fast anställd personal och bör i

fred ha möjligheter att utbilda personalen för dess krigsuppgifter.

Med de allmänna uppgifter som ålagts fortifikationsförvaltningen bör

den ges möjligheter till erforderligt inflytande på, insyn i och kontroll av

byggnadsverksamheten i fred inom militärområdena.

Befäls-, ansvars- och förvaltningsområden bör vara tydligt avgränsade

samt tjänstevägar enkla och klart fixerade, så att en riktig och snabb hand­

läggning av ärenden underlättas och förutsättningar skapas för att myn­

digheter och enskilda befattningshavare stimuleras till klok hushållning

med tilldelade resurser.

Militärbefälhavarna bör befrias från tekniskt-ekonomiskt ansvar för för­

valtning av verkställighetsnatur. Den regionale chefens ledning av förvalt­

ningen inom fortifikations- och byggnadsområdet bör i likhet med vad ho­

nom åligger i fråga om annan förvaltning begränsas till planläggning, utgi­

vande av direktiv och anvisningar samt kontroll. Verkställighetsåtgärder

bör vidtas genom försorg av underställda myndigheter.

Organisationen bör utformas så att både militära och civila teknikers

kunskaper och erfarenheter kan utnyttjas och optimal effekt ernås med

minsta möjliga personalåtgång.

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1966

Utredningens förslag rörande fortifikations- och byggnadsförvaltningen vid

militärområdena och Gotlands militärkommando

Utredningen har framlagt följande alternativ.

1. Regionala byggnadsorgan underställda fortifi­

kationsförvaltningen. Enligt fortifikationsutredningens direktiv

skulle en lämplig lösning av organisationen på regional nivå kunna vara

att tekniskt och ekonomiskt ansvar för utförande av nybyggnader m. m.

ålades särskilda, direkt under fortifikationsförvaltningen lydande, regionala

byggnadsorgan. Härvid förutsattes en nära samverkan mellan dessa organ

och militärbefälhavarna.

Fördelarna med en sålunda utformad organisation är enligt utredningen

i huvudsak att fortifikationsförvaltningen kan leda och kontrollera större

arbeten, att militärbefälhavaren befrias från ansvar för sådana byggnads­

arbeten samt att de regionala byggnadsorganen inte blir bundna att leda

arbeten enbart inom ett militärområde. En väsentlig nackdel är dock att

organisationen blir mer personalkrävande än den nuvarande, eftersom ett

stort antal civila befattningshavare anses behöva ingå i militärområdessta-

ben för de omfattande uppgifter som alltjämt skulle komma att åvila mili­

tärbefälhavaren. Det torde heller inte vara möjligt att i en sådan organisa­

tion ålägga chef för regionalt byggnadsorgan ansvar för beståndet av ka­

sernbyggnader m. m. inom militärområdet. Denna uppgift torde i stället

komma att kräva tillgång till civila byggnadstekniker i staben. Dubblering

av vissa befattningshavare torde därför inte kunna undvikas. En annan

nackdel är enligt utredningen att övergången från freds- till krigsorgani-

Kungl, Maj:ts proposition nr 110 år 1966

35

sation försvåras, eftersom byggnadsorganet i fred inte är underställt mili­

tärbefälhavaren.

Vissa av angivna nackdelar kan minskas eller elimineras om chefen för

det fristående regionala byggnadsorganet ges ansvar för ledning och admi­

nistration av all verkställande byggnadsverksamhet i regional instans, men

det skulle avsevärt minska det inflytande på och ansvar för byggnadsverk­

samheten som militärbefälhavaren med hänsyn till sina operativa och för-

bandsproducerande uppgifter måste ha och skapa oklara ansvars- och lyd-

nadsförhållanden på alla ledningsnivåer bl. a. i fråga om medelsförvaltning.

Utredningen har därför inte ansett sig behöva undersöka detta alternativ

närmare.

2. Regionalt byggnadsorgan ingående i militäro m-

rådesstaben. Utredningen har undersökt förutsättningarna för att

infoga de personella resurserna för byggnadsverksamheten i militärområdes-

staben. En sådan organisation fyller emellertid i väsentliga delar inte de

krav utredningen ställt upp. Den skulle komma att belasta militärbefäl­

havaren och militärområdesstaben med omfattande förvaltningsuppgifter av

verkställande art. Utredningen har därför förkastat detta alternativ.

3.

Regionalt byggnadsorgan utbrutet ur mili­

tärområdesstaben men underställt militärbefälha­

varen. Detta alternativ innebär att verkställande och kontrollerande bygg­

nadsfunktioner hänförs till en under militärbefälhavaren lydande nyorga-

niserad ledningsmyndighet, militärområdets byggnadskontor, vilket dock

har att direkt under fortifikationsförvaltningen leda och administrera stör­

re nybyggnads- och iståndsättningsarbeten. Byggnadskontoret blir ett verk­

ställande och kontrollerande organ med skyldighet att vid behov biträda

såväl militärbefälhavare som denne underställda myndigheter i tekniskt-

ekonomiska byggnadsfrågor. Militärbefälhavaren blir ensam regional för­

valtningsmyndighet. Till dennes förfogande står en förvaltningsgrenschef

som jämte underställd personal fogas in i militärområdesstaben som en sär­

skild sektion — sektion 8. Chefen för byggnadskontoret blir lokal förvalt­

ningsmyndighet. Detta alternativ ger enligt utredningen fortifikationsförvalt­

ningen möjligheter till ledning och kontroll och tillförsäkrar militärbefäl­

havaren inflytande på byggnadsverksamheten samtidigt som han befrias

från förvaltningsansvar av verkställighetsnatur. En snabb omställning till

krigsorganisation görs möjlig. Klara ansvarsområden erhålls. Utredningen

liar därför förordat detta alternativ.

Beträffande Gotlands militärkommando finner utredningen skäl tala för

att militärkommandochefen blir lokalförvaltande myndighet för alla bygg­

nader och anläggningar på Gotland. En sådan lösning skulle få betydande

återverkningar på andra förvaltningsområden och på den militära organi­

sationen på Gotland. Utredningen har därför f. n. inte ansett sig kunna

lämna förslag som går utöver beslutad principorganisation för Gotlands

30

militärkommando. Fortifikations- och byggnadsorganisationen kan dock

behöva tas upp till förnyad prövning. Utredningen föreslår att inom mili­

tärkommandot skapas ett särskilt, ehuru mindre byggnadskontor. Militär-

kommandochefen förutsätts bli regional förvaltningsmyndighet direkt un­

der fortifikationsförvaltningen. De i det föregående föreslagna principerna

för uppgiftsfördelning m. m. mellan militärbefälhavare och byggnadskontor

bör i stort äga motsvarande tillämpning på Gotland. Således blir chefen för

byggnadskontoret på Gotland lokal förvaltningsmyndighet, medan i militär-

kommandostaben ingår en förvaltningsgrenschef med underställd personal

som en särskild sektion -— sektion 8.

Beträffande det av utredningen förordade alternativ 3 framlägger utred­

ningen följande organisationsförslag.

Den i militärområdesstaberna och militärkommandostaben infogade sek­

tionen — sektion 8 — får följande arbetsuppgifter, nämligen militär be-

hovsprövning och planering, bl. a. upprättande av generalplaner, planlägg­

ning och projektering av befästningsarbeten, utförande av vissa befästnings­

arbeten, fortifikatorisk utbildningsverksamhet, fortifikatorisk krigsplan­

läggning samt anskaffning av förråd för krigsmateriel ävensom handlägg­

ning av domänfrågor.

På byggnadskontoren ankommer i stort sett planläggning och projekte­

ring av arbeten rörande kasernbyggnaders delfond, biträde med projekte­

ring för befästningar, administration, upphandling, utförande av byggnads­

åtgärder, utarbetande av driftinstruktioner för fasta maskinanläggningar

m. m. samt byggnadsteknisk och ekonomisk prövning av byggnadsfrågor.

Det förutsätts att fortifikationsförvaltningen lägger ut uppdrag på byggnads­

kontor först efter militärbefälhavarens hörande. Detta bör ske i ett tidigt

skede av planeringen. Chefen för byggnadskontoret förutsätts hålla mili­

tärbefälhavaren kontinuerligt informerad.

Ansvaret för byggnadsbeståndet inom militärområdet bör i första hand

åligga lokalförvaltande myndighet. Militärbefälhavaren kan och bör in-

struktionsvägen uppdra åt chefen för byggnadskontoret att utöva kontroll

av förvaltningen av kaserner m. m. och flygfält.

Utredningen anför att om inom militärområdesstab inrättas ett redovis-

ningskontor, så bör detta kontor också betjäna byggnadskontoret i kassa-,

bokförings- och tjänstetillsättningsfrågor. Utredningen har vid beräkning

av personalbehovet vid sektion 8 och de regionala byggnadskontoren gått

ut härifrån. Utredningen har vidare gått ut från att byggnadskontoret ges

arbetslokaler i anslutning till militärområdesstaben (militärkommando­

staben) så att de i staben ingående serviceorganen kan utnyttjas även av

byggnadskontoret.

Sektion 8 omfattar enligt förslaget — förutom expedition — tre enheter,

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1966

37

nämligen en för planerings- och befästningsuppgifter, en för mobihserings-

och krigsplanläggning samt en för domän- och materielärenden. Bygg-

nadskontoren består under ledning av en byggnadsdirektör av en expedi­

tion samt på fastlandet sex enheter, nämligen en för planeringsuppgifter

jämte ritkontor, en för väg- och vattenbyggnadsuppgifter, en för under-

hållsverksamhet, en för VVS-arbeten, en för elektroarbeten samt en för

nybyggnads- och kontrolluppgifter. Ritkontoret bör vara gemensamt for

stab och byggnadskontor. Till ritkontoret bör även höra ritningsarkiv samt

för stab och byggnadskontor gemensamt tekniskt referensbibliotek. Mera

kvalificerade eller omfattande ritningsarbeten utförs dock av personal vid

fackdetalj inom stab och byggnadskontor. Antalet befattningshavare i olika

militärområden varierar efter arbetsomfånget. På Gotland får sektion 8

och byggnadskontoret en reducerad organisation.

I fråga om den fasta personalorganisationen föreslår utredningen att i

staber och byggnadskontor tas upp personal främst för planläggning, vård

och underhållsuppgifter. För nybyggnadsobjekt och större iståndsattnmgs-

arbeten skall vid behov, med utnyttjande av byggnadsanslag, anstallas sär­

skilda befattningshavare. I utredningens förslag har tagits upp personal

endast för de förstnämnda uppgifterna samt enstaka ingenjörer på nybygg-

nadsdetaljer för biträde med mera långsiktig planering samt kontroll m. m.

För större objekt kan konsult- eller byggnadsföretag komma att utnytt­

jas för såväl projektering som utförande.

Utredningen anser att den civila byggnadstekniska expertisen skall till­

höra och redovisas vid byggnadskontoret. I de fall arbetsuppgifterna inom

staben permanent kräver heltidstjänstgörande civila ingenjörer bör per­

sonal vid byggnadskontoret placeras för tjänstgöring vid staben. I fråga

om andra arbetsuppgifter inom staben, för vilka krävs kvalifikationer som

byggnadskontorets personal uppfyller, bör staben beställa tjänster (arbe­

ten) från byggnadskontoret. Befintliga tjänster för driftingenjörer och fält­

mästare vid eskaderstaberna bör föras över till byggnadskontoren.

Utredningen anser sig ha varit restriktiv vid bedömningen av behovet

av antalet befattningar i föreslagen organisation. Den betydligt ökade om­

fattningen av byggnadsverksamheten, nytillkommande uppgifter i fråga

om förvaltning av flygfält, ökat behov av arbetsinsatser för anskaffning av

förråd för krigsmaterielens förvaring samt utarbetande av befästningsin-

struktioner m. m. har grundat behov av såväl kvalitativ som kvantitativ

personalförstärkning.

Det antal tjänster — bortsett från kontorsbiträdestjänster — som utred­

ningen beräknar för den nya organisationen vid sektion 8 och byggnads­

kontoren framgår av sammanställningen på s. 38.

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1966

38

Kungl. Maj. ts proposition nr 110 år 1966

Militärområde m. m.

Övre

Nedre

Got-

Södra Östra

Norr- Västra Norr- Bergs- lands

Sum-

lands

lands

lagens

mil.-

ma

kom.

Sektion 8

A.

Militär personal

Aktiva officerare (fort.kåren) .

3

3

4

2

2

2

2

18

Arvodesanst. officerare.........

2

2

2

1

1

1

Aktiva underofficerare.........

3

3

5

3

3

2

3

(fort.kåren)

Arvodesanst. underofficerare. .

1

1

1

i

i

i

i

7

B.

Civil personal

...............

2

2

4

2

2

2

2

16

Summa

11

11

16

9

9

8

8

72

Byggnadskontor

A.

Civil teknisk personal

...........

45

48

50

22

23

19

17

224

B.

Civil administrativ personal. . .

5

5

4

3

3

3

3

26

C.

Arvodesanst. underofficerare .. .

1

1

1

3

Summa

51

54 |

55

25

26

22

20

253

Utredningen har inte närmare utrett behovet av kontorsbiträden för den

nya organisationen utan gått ut från att behovet av dessa tillgodoses efter

i vanlig ordning gjorda framställningar från myndigheterna. Den 1 oktober

1965 var vid militärbefälsstabernas sektion 8 sammanlagt 32 kontorsbiträ­

den anställda, av vilka åtta avlönades från byggnadsanslag.

Forslaget innebär i fråga om militär personal i förhållande till nuvarande

organisation vid militärbefälsstaberna ökning med 15 aktiva underoffice­

rare vid fortifikationskåren och fyra arvodesanställda underofficerare samt

minskning med elva arvodesanställda officerare.

Utredningen har inte ansett sig kunna exakt ange vad förslaget om att

inrätta byggnadskontor innebär i fråga om förändringar av antalet tjänster

för civil personal. Anledningen härtill är att ett stort antal av de civila

befattningshavarna inom den nuvarande organisationen, som omfattar om­

kring 330 tjänster, är avsedda för nybyggnadsuppgifter och anställda som

extra tjänstemän för längre eller kortare tid med avlöning från byggnads­

anslag. Sammanlagt ca 120 civila befattningshavare var den 1 juli 1965

avlönade från byggnadsanslag. Utredningen har bedömt att ca 30 % av den

från byggnadsanslag avlönade personalen mera kontinuerligt tas i anspråk

för uppgifter avseende fortlöpande planering, underhåll och drift, dvs. så­

dan verksamhet för vilken byggnadskontoren avses. För dessa uppgifter

beräknas således dels (330— 120) 210 befattningshavare, dels 30 %, ca 36

stycken, av de på nybyggnadsanslag anställda, dvs. sammanlagt (210 + 36)

246. Härtill kommer fyra driftingenjörer och sju fältmästare som flyttas

over från eskaderstaber samt 13 ingenjörer, som f. n. är anställda för väg-

och vattenbyggnadsuppgifter vid fortifikationsförvaltningen men vilkas

40

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1966

svarsområdesbefälhavare har ansvar för arméns befästningar inom för­

svarsområdet. Dessutom kan han i egenskap av kuslartilleriförsvarschef

vara förvaltningsmyndighet för kustartilleriets anläggningar. Den dubbla

ställningen som försvarsområdesbefälhavare och kustartilleriförsvarschef

har enligt utredningen medfört åtskilliga problem. Ett stort antal ärenden

går f. n. via militärbefälhavaren till fortifikationsförvaltningen, under det

att de flesta, med förbigående av militärbefälhavaren, går via chefen för

marinen till fortifikationsförvaltningen. Olägenheterna härmed elimineras

om som tidigare sagts kustartilleriförsvarschef, i likhet med chef för ör-

logsbas, inordnas som lokal förvaltningsmyndighet under militärbefälha­

varen.

Utredningen framhåller att benämningarna på fortifikations- och bygg-

nadsorganen vid de lokala myndigheterna inte är entydiga och föreslår att

nya benämningar införs, nämligen byggnadsavdelning vid arméns förband,

örlogsbaser och flygflottiljer samt fortifikationsavdelning vid försvarsområ­

den och kustartilleriförsvar, där verksamheten klart domineras av befäst-

ningsfrågor. Cheferna för dessa avdelningar bör vara förvaltningsgrens-

chefer.

Utredningen föreslår i princip inte några ändringar i nuvarande organisa­

tion av fortifikations- och byggnadsorganen vid försvarsområdesstaber och

arméns förband.

Enligt fastställd organisation för marinkommando Syd — fr. o. m. den

1 oktober 1966 Sydkustens örlogsbas — är marinkommandochefen ensam

förvaltningsmyndighet. Till dennes förfogande står ett byggnadsorgan. En

liknande ansvarsfördelning föreslås av statskontoret för Ostkustens och

Västkustens örlogsbaser. Utredningen tillstyrker vad statskontoret föresla­

git beträffande Ostkustens örlogsbas.

Fortifikations- och byggnadsorganisationerna vid Norrlands kustartilleri-

försvar och Vaxholms försvarsområde med Stockholms kustartilleriförsvar

har inte undersökts av utredningen. En minskning av nuvarande organi­

sation vid Stockholms kustartilleriförsvar synes möjlig, eftersom nybygg-

nadsuppgifter och andra större byggnadsarbeten kommer att föras över

till militärområdets byggnadskontor.

Enligt utredningsdirektiven skulle uppmärksamhet ägnas åt frågan om

att föra samman kustartilleriets och flottans fastighetsorgan i Karlskrona

och Göteborg. Frågan om sammanslagningen i Karlskrona har tidigare

dryftats, bl. a. i prop. 1960:184 angående omorganisation av örlogsvarven.

I propositionen anfördes att byggnadsförvaltningen vid marinkommando

Syd möjligen kunde utgå och inordnas i motsvarande förvaltning vid Ble­

kinge kustartilleriförsvar. I sitt förslag till organisation av förvaltningarna

vid marinkommando Syd framhöll statskontoret att fortifikations- och

byggnadsförvaltningen vid Blekinge kustartilleriförsvar har större omslut­

ning än vid marinkommando Syd och att det inte var rationellt med två

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1966

41

byggnadsorgan i Karlskrona. Utredningen har övervägt möjligheterna till

en fullständig sammanslagning av de båda fortifikations- och byggnads-

organen i Karlskrona men funnit att en sådan åtgärd inte är lämplig. De

fortifikatoriska och byggnadstekniska resurserna bör emellertid koncen­

treras till kustartilleriförsvaret. Örlogsbasen föreslås erhålla resurser en­

dast för förvaltning av anläggningar och medel, krigsplanläggning, plane­

ring samt drift av fasta maskinanläggningar. I övrigt bör örlogsbasen be­

tjänas av kustartilleriförsvarets fortifikationsavdelning från vilken erfor­

derligt antal arbetsledare och arbetare tilldelas örlogsbasen för löpande

arbeten. Härigenom kan den samlade arbetsstyrkan utnyttjas effektivare

och växlingar i arbetsbelastningen lättare bemästras.

För byggnadsorganisationen i Göteborg har utredningen i sitt förslag till-

lämpat samma principer som vid organisationen i Karlskrona. Utredningen

har undersökt möjligheterna att samordna förvaltningsverksamheten för

samtliga förband i Göteborg och därvid funnit att byggnadsfrågorna vid Lv 6

väl kan samordnas med de marina förbandens. Däremot vinns inga väsentliga

fördelar genom att inlemma F 9 i organisationen, eftersom detta förband har

en betydande förvaltning av flygfält m. m., som delvis är lokaliserade utan­

för göteborgsområdet.

Förvaltningen av vissa flygfält och andra anläggningar som nu förvaltas

av eskaderchef kommer enligt utredningens förslag att åläggas chef för

flygflottilj. Utredningen konstaterar att befintliga resurser vid flygflottil­

jerna inte svarar mot ens nuvarande behov. De senaste årens utbyggnad av

krigsflygfält och stridsledningsanläggningar har medfört allt större krav

på byggnadsunderhållet vid flygflottiljerna. Utredningen anser att en för­

stärkning med i vart fall en fortifikationsunderofficer eller byggnadsingen­

jör är ofrånkomlig men lägger inte fram förslag i ämnet. En särskild över­

syn av flygflottiljernas förvaltningsorganisation bör komma till stånd.

Som tidigare redovisats finns förslag om att organisera särskilda direkt

under militärbefälhavaren stående förråds- och verkstadsenheter, som blir

lokala förvaltningsmyndigheter inom tyg- och intendenturtjänstens områ­

den. Det är enligt utredningens uppfattning lämpligt att cheferna för dessa

organ också blir lokala förvaltningsmyndigheter för berörda byggnader

och anläggningar (ammunitionsförråd, drivmedelsanläggningar, verkstäder

m. m.).

Utredningen anser, att fortifikationsmaterielens omfattning inte fordrar

en särskild förrådsorganisation. Materielcn bör i princip inlemmas i in-

tendenturförråden vid arméns och flygvapnets förband och i tygförråden

vid kustartilleriförsvaren. Vid örlogsbaserna bör materielcn förvaltas av de

funktionella förrådsenheterna. De fortifikationsförråd, som nu redovisas vid

VI. militärbefälsstaben, bör avvecklas när förvaltningen av vissa anlägg­

ningar förs över från militärbefälhavarens till försvarsområdesbefälhavar-

nas förvaltning. Vid VII. militärbefälsstaben bör förrådet t. v. behållas.

2* — Bihang till riksdagens protokoll 1966. 1 sand. Nr 110

42

Utredningen har funnit, att byggnadsverksamheten i egen regi främst vid

vissa marina förband är av betydande omfattning och att förhållandevis

stora arbetsstyrkor är anställda härför. En begränsning synes önskvärd.

Normalt bör arbeten utföras i egen regi bara när entreprenering medför

påtagliga nackdelar.

Beträffande driften av fasta maskinanläggningar erinrar utredningen om

att Kungl. Maj :t har uppdragit åt fortifikationsförvaltningen att se över

organisationen av försvarets fasta maskin tjänst. Med hänsyn härtill har

utredningen inte avgett förslag i ämnet.

Det antal tjänster —- bortsett från kontorsbiträdestjänster — som utred­

ningen beräknar för den nya organisationen vid örlogsbaser och vissa kust­

artilleriförsvar m. m. framgår av följande sammanställning.

Förslaget innebär i fråga om militär personal i förhållande till nuvarande

organisation ökning med två aktiva underofficerare vid fortifikationskåren

samt minskning med tre underofficerare vid kustartilleriet och två arvodes-

anställda officerare och underofficerare.

Sammanlagda antalet civila befattningshavare den 1 oktober 1965 vid fö-

renämnda örlogsbaser och kustartilleriförsvar var 99. Härtill kom 14 befatt­

ningshavare, som avlönas från byggnadsanslag, av vilka fyra har bedömts

mera kontinuerligt tas i anspråk för underhållsarbete m. m. För sådana

uppgifter avses således (99 + 4) 103 befattningshavare. Utredningens för-

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1966

Personal

Ost­

kustens

örlogs-

bas1

Syd­

kustens

örlogs-

bas

Väst­

kustens

örlogs-

bas1

Blekinge

kustart.

försvar

Göte­

borgs

kustart.

försvar

Got­

lands

kustart.

försvar

Summa

A.

Militär personal

Aktiva officerare.........

2

2

1

5

(fort.kåren)

Aktiva underofficerare

1

1

1

3

3

2

11

(fort.kåren)

Aktiva underofficerare

_

1

1

1

3

(kustartilleriet)

Arvodesanst. under­

officerare ...................

1

1

1

1

4

Summa

1

2

2

7

7

4

23

B.

Civil teknisk personal .

13

4

3

19

11

2

52

C.

Civil administrativ per­

sonal

...............................

7

1

1

2

2

1

14

1 Enligt statskontorets förslag.

slag omfattar 66 tjänster för motsvarande uppgifter. Härtill kommer fyra

tjänster för kontorsbiträden. Förslaget innebär därför en minskning med

(103 — 70) 33 tjänster.

Utredningen framhåller slutligen att nuvarande system för bestridande

43

av avlöningskostnader för den civila personalen skapar svårigheter, efter­

som kostnaderna bestrids från såväl flera avlöningsanslag som byggnads-

anslag och förskottsstat. Ett flertal tjänster är upptagna på fortifikations-

förvaltningens personalförteckning och andra på militärbefälsstabernas.

Ett stort antal befattningshavare är tillfälligt anställda för begränsad tid.

Utredningen finner — liksom tidigare 1956 års försvarsförvaltningssak-

kunniga (prop. 1964: 107) — att det är angeläget att samma principer

tillämpas för bestridande av avlöningskostnaderna på central, regional och

lokal nivå. Därför föreslås att tjänstemän, som i regional och lokal instans

avses för planläggning, drift och underhåll av byggnader och anlägg­

ningar, avlönas från avlöningsanslag och att personalen vid byggnadskon-

torens nybyggnadsdetaljer avlönas från byggnadsanslag.

Yttrandena

Remissinstanserna har i stort sett ställt sig positiva till fortifikationsut-

redningens förslag. Erinringar och avvikande förslag har dock framförts

på vissa punkter.

Förslaget rörande val av huvudalternativ för fortifika­

tions- och byggnadsförvaltningen tillstyrks av överbefälha­

varen och statskontoret. Även fortifikationsförvaltningen biträder förslaget

i dess huvudlinjer. Ämbetsverkets direkta ledning av byggnadskontorens

verksamhet bör dock inte nödvändigtvis avse endast större arbeten utan,

oberoende av storleken, tillämpas i de fall verket finner ett sådant förfa­

ringssätt ändamålsenligt, såvitt fråga är om själva utförandet av nybygg­

nads- eller iståndsättningsarbeten. Alltför hårt bundna rutiner anses kunna

motverka en nödvändig anpassning till utvecklingen. Byggnadsstyrelsen an­

ser att alternativet med fristående, direkt under fortifikationsförvaltningen

lydande byggnadskontor bör prövas ytterligare. Argumenten mot detta al­

ternativ bör därvid underkastas en förnyad granskning, varvid byggnads-

tekniska och byggnadsekonomiska synpunkter bör sättas i förgrunden. Då

emellertid den föreslagna organisationen anses vara en klar förbättring i

förhållande till den nuvarande, bör den kunna genomföras som en etapp

mot en slutlig, mera rationell lösning.

Beträffande arbets- och kompetensfördelning mellan

myndigheter m. m. har överbefälhavaren i stort sett ingenting att

erinra. Han förutsätter dock att den stabsinässiga planeringen av bygg-

nadsärendena på längre eller kortare sikt inom kasernbyggnaders och be­

fästningars delfonder skall ankomma på militärområdesstaben. Byggnads-

kontorets planläggning av arbeten inom kasernbyggnaders delfond bör där­

för bara bli av teknisk-ekonomisk art. Fortifikationsförvaltningen framhål­

ler att utredningen inte helt bar klarlagt hur fördelningen av de ärenden,

som inte handläggs under ämbetsverkets direkta ledning, bör göras mellan

chefen för sektion 8 och chefen för byggnadskontoret. Ämbetsverket anser

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1966

44

det vara värdefullt att byggnadskontoren förutsätts kunna utföra arbeteö

även inom angränsande militärområden. 1964 års försvarskostnadsutred-

ning finner att föreslagen kompetensfördelning och organisation i princip

är lämplig för utbyggnad av ett system för rationell ekonomisk planering

och kontroll.

I frågan om organisation på lägre regional nivå framhål­

ler överbefälhavaren att organisationen av fortifikations- och byggnadsför-

Valtningen vid försvarsområdesstaberna kommer att ses över i samband

med en av honom planerad översyn av den lägre regionala ledningsorgani­

sationen. Såsom utredningen föreslagit bör militärbefälhavare inte vara

lokalförvaltande myndighet. Vissa av militärbefälhavarna förvaltade an­

läggningar och fortifikationsförråd bör därför tas över av försvarsoinrådes-

befälhavarna. I avvaktan bl. a. på nämnda översyn bör viss personal redo­

visas vid militärområdesstaben. Fortifikationsförvaltningen finner en över­

syn av fortifikations- och byggnadsförvaltningen i lägre regional instans

av behovet påkallad. Ämbetsverket tillstyrker att ett byggnadskontor inrät­

tas på Gotland. Resultatet av pågående undersökning på Gotland bör dock

avvaktas, innan slutlig ställning tas till behovet av personal för fortifika­

tions- och byggnadsverksamhet på Gotland in. fl. frågor. Överbefälhavaren

och statskontoret har anslutit sig till denna mening. Överbefälhavaren till­

styrker att chefer för örlogsbaser och kustartilleriförsvar skall lyda under

militärbefälhavare även i fråga om fortifikations- och byggnadsförvaltning­

en samt att marinens byggnadsorgan i Karlskrona och i Göteborg förs sam­

man, varvid dock arbetsledare och arbetare bör tillhöra vederbörlig bygg-

nadsavdelning. Statskontoret anser att expeditionstjänsten vid Västkustens

örlogsbas bör koncentreras till en gemensam expedition. Även F 9 bör ut­

nyttja kustartilleriförsvarets fortifikationsavdelning. TCO-S finner skäl tala

för att den civila tekniska personal, som tjänstgör vid marina förband inom

Västra militärområdet, inryms i det regionala byggnadskontoret. I likhet

med vad som föreslås för sektion 8 vid militärområdesstab bör endast den

personal, som med säkerhet bedöms bli fullt sysselsatt med planeringsupp-

gifter, permanent placeras vid marina förband.

Överbefälhavaren och fortifikationsförvaltningen har i stort sett ingen­

ting att erinra mot den föreslagna personalorganisationen vid

militärområdesstab och byggnadskontor, vilken som helhet betraktad får

anses rätt dimensionerad för permanenta uppgifter. Det bör liksom f.n.

få ankomma på fortifikationsförvaltningen att efter behovsprövning kom­

plettera personalorganisationen med extra tjänstemän för nybyggnadsupp-

gifter, alltefter verksamhetens växlande omfattning. Förslaget att all civil

teknisk personal skall höra till byggnadskontoret men att viss del av den­

samma skall vara placerad till tjänstgöring vid sektion 8 tillstyrks. Mili­

tärbefälhavare förutsätts få befogenhet att i mån av behov ändra fördel­

ningen. I sådana fall vill fortifikationsförvaltningen vara tillförsäkrad visst

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1966

45

medinflytande. Tillgången på aktiva underofficerare anses enligt överbefäl­

havaren inte medge att samtliga föreslagna tjänster besätts redan den 1

oktober 1966. överbefälhavaren bedömer att framdeles en aktiv fortifika-

tionsofficer bör tillkomma som chef för mobiliserings- och krigsplanlägg-

ningsavdelningen inom Västra militärområdet samt Bergslagens och Nedre

Norrlands militärområden. Nytillkommande tjänster för underofficerare ur

fortifikationskåren bör tillsättas först efterhand som utbildad personal blir

tillgänglig. Fortifikationsförvaltningen föreslår att ytterligare en tjänst för

pensionerad officer och en för pensionerad underofficer inrättas vid varje

militärområdesstab. Dessa avses för krigsförberedelsearbete avseende bygg­

nads- och reparationsberedskapen (BRB). överbefälhavaren tillstyrker att

två av officerstjänsterna nu inrättas. Båda myndigheterna finner tilldel­

ningen av civil teknisk personal vara något knapp och föreslår att vid envar

av de tre mindre militärområdesstaberna tillkommer ytterligare en tjänst

för förste driftingenjör och vid övre Norrlands militärområdesstab en tjänst

för fältmästare. Härutöver föreslår fortifikationsförvaltningen dels att —

inom ramen för av utredningen föreslagna tjänster — fyra tjänster för förste

driftingenjör fördelas om mellan militärområdena, dels att alternativa tjäns­

ter inrättas för pensionerad underofficer/assistent i expeditionstjänst och

för förvaltare/driftassistent för domänärenden, dels att fyra tjänster för

förste verkmästare tillkommer vid byggnadskontoret i övre Norrlands mili­

tärområde. SR framhåller att arbetets omfattning vid sektion 8 är starkt

beroende av de lägre regionala stabernas tillgång till fortifikatoriskt utbildad

personal. Aktiv officer ur fortifikationskåren föreslås tillkomma i utbyte

mot pensionerad officer vid de tre mindre militärområdesstaberna. Härut­

över föreslås att viss teknisk personal tillkommer vid VVS- och eldetaljer.

TCO-S förutsätter att sedvanliga övergångsbestämmelser kommer att med­

delas för personal, som måste byta stationeringsort till följd av verksam­

hetens omlokalisering.

Beträffande avlöningskostnadernas bestridande föreslår

fortifikationsförvaltningen att den civila personalen vid byggnadskontoren

avlönas från ett särskilt riksstatsanslag, benämnt Försvarets regionala bygg-

nadskontor: Avlöningar. Om ett särskilt riksstatsanslag f.n. inte anses böra

inrättas för ändamålet bör avlöningskostnaderna bestridas från fortifika-

tionsförvaltningens avlöningsanslag. I båda fallen förutsätts att anslagen

administreras av förvaltningen. Även försvarets civilförvaltning och stats­

kontoret förordar att ett särskilt riksstatsanslag tillskapas för berörda

ändamål. 196i års försvarskostnadsutredning anser att avlöning över sak­

anslag i princip är ekonomiskt riktigare men tillstyrker att fortifikations-

utredningens förslag genomförs. Utredningen avser dock att i annat sam­

manhang återkomma till spörsmålet.

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1966

46

Kungi. Maj. ts proposition nr 110 år 1966

IX. Förslag till organisation m. m. av förvaltningsverksamheten vid örlogsbaserna

Riksdagen beslöt år 1960 (prop. 184, SU 206, rskr 402) bl. a. att marin­

verkstäderna i Karlskrona skulle organiseras som ett statligt aktiebolag. En­

ligt riksdagens beslut skulle arbetsuppgifterna för Stockholms och Göte­

borgs örlogsvarv anpassas efter de riktlinjer som angetts av 1953 års örlogs-

varvsutredning (SOU 1957:9). Beträffande Stockholms örlogsvarv har en

dylik inriktning förutsatts redan i samband med beslutet om varvets flytt­

ning till Muskö (prop. 1953:200, SU 168, rskr 402). Det har vidare förut­

satts att uppgifterna för det till Muskö utflyttade varvet, som byggs främst

som krigsreparationsbas, i fred skall begränsas till rutinmässig skötsel och

normalt årsunderhåll av flottans i området baserade fartyg. Verksamheten

vid varvet skall redan före flyttningen i görligaste mån inriktas med tanke

på förhållandena efter flyttningen till Muskö. I prop. 1960:184 framhölls

att verksamheten vid Göteborgs örlogsvarv är av begränsad omfattning och

i inte ringa utsträckning bygger på samarbete med civila varv. I varvet in­

gående icrkstäder kan varken i fråga om storlek eller uppgifter jämföras

med verkstäderna i Stockholm. Organisationen är i stort sett anpassad till

principerna i örlogsvarvsutredningens förslag. Det framhölls vidare att den

organisationsform, som beslutats för varvsorganisationen vid marinkom­

mando Syd, kunde visa sig vara ändamålsenlig också vid marinkommando

Ost och Väst.

Sedan chefen för marinen ingett förslag i ämnet meddelade Kungl. Maj :t

i juni 1961 och i juni 1962 provisoriska bestämmelser angående organisation

av förvaltningarna vid marinkommando Syd resp. Stockholms örlogsvarv.

Därvid uppdrogs åt statskontoret att verkställa organisationsundersökning-

ar som grundval för förslag till slutlig organisation av förvaltningsverk­

samheten vid marinkommando Syd och Stockholms örlogsvarv efter flytt­

ningen till Muskö. Med anledning av försvarsledningsutredningens pågående

arbete föreskrev Kungl. Maj :t i februari 1963 att uppdraget rörande Stock­

holms örlogsvarv skulle avse också organisationen av den verksamhet som

f. n. bedrivs av förvaltningsorganen vid marinkommando Ost.

Sedan statskontoret slutfört sina organisationsundersökningar vid marin­

kommando Syd förelädes riksdagen förslag till organisation av förvaltning­

arna vid marinkommandot (prop. 1964:111). Förslaget, som anpassats till

de av riksdagen godkända riktlinjerna för den regionala ledningsorganisa­

tionen, var utformat med tanke på att en örlogsbas, Sydkustens örlogsbas,

skulle vara organiserad i Karlskrona den 1 oktober 1966. Riksdagen beslöt

i enlighet med förslaget (SU 122, rskr 262). Förvaltningsenheterna vid ma­

rinkommandot består sedan den 1 juli 1964 av en teknisk förvaltning, en

intendentur-, en sjukvårds- och en byggnadsförvaltning samt ekonomikon­

tor, ekipagesektion, kassa och — övergångsvis — två förrådssektioner. För­

valtningsenheterna lyder direkt under marinkommandochefen som ensam

är förvaltningsmyndighet.

47

Efter organisationsundersökningar vid marinkommando Ost och Stock­

holms örlogsvarv samt vid marinkommando Väst och Goteborgs orlogsvarv

har statskontoret, som tidigare sagts, avgett rapporter i juni resp. november

1965. Chefen för marinen har med anledning härav inkommit med förslag

till Kungl. Maj :t angående förvaltningsorganisationen vid Ostkustens och

Västkustens örlogsbaser. Över dessa förslag har överbefälhavaren avgett

yttranden.

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1966

Nuvarande organisation av förvaltningarna "d

marinkommando Ost och Stockholms örlogsvarv

samt vid marinkommando Väst och Göteborgs or­

logsvarv

Marinkommandocheferna är regionala förvaltningsmyndigheter under

vederbörande centrala förvaltningsmyndigheter och utövar ledningen av oc

uppsikten över underställda förvaltningsorgan. Hit hör inte örlogsvarven.

Cheferna för förvaltningarna är såväl förvaltningsmyndigheter som förvalt-

ningsgrenschefer. De lyder i vissa fall direkt under central förvaltnings-

myndighet.

Vid marinkommando Ost består underställda förvaltningsorgan av in-

tendenturförvaltning, sjukvårdsförvaltning, byggnadsförvaltning och kamc-

ralkontor. Kameralkontoret betjänar i kassahänseende — förutom marin-

kommandochefen underställda förvaltningar — även sjökrigsskolan, cent­

rala värnpliktsbyrån, sjövärnskåren och första helikopter divisionen. Stock­

holms örlogsvarv ingår i marinkommandoorganisationen men chefen lyder

i egenskap av regional förvaltningsmyndighet direkt under de centrala för­

valtningsmyndigheterna. örlogsvarvschefen skall i frågor sammanhängande

med operativt krigsförberedelsearbete och mobiliseringsplanläggning stalla

sig till efterrättelse de föreskrifter m. m. som meddelas av marinkomman-

dochefen. I örlogsvarvet ingår följande förvaltningsorgan, nämligen central­

planering, vapenavdelning, skeppsteknisk avdelning, verkstadsavdelning,

ekipagesektion och ekonomisektion. Vissa förråd m. m. vid Hårsfjardens

örlogsdepå är underställda örlogsvarvschefen.

Vissa förband är i fredstid underställda marinkonnnandochefen, nämli­

gen Berga örlogsskolor, första helikopterdivisionen (Berga) samt — i huvud­

sak __även Hårsfjärdens örlogsdepå med Gålö motortorpedbåtslag. Cheferna

för dessa förband är lokala förvaltningsmyndigheter.

I Stockholm belägna förvaltningsorgan har sina expeditionslokaler kon­

centrerade till Galärvarvet och Skeppsholmen, dit även marinkomman-

dostaben är förlagd.

Vid marinkommando Väst består underställda förvaltningsorgan av m-

tendenturförvaltning, sjukvårdsförvaltning och marinens kassa i Göteborg,

som lokalt är ansluten till Göteborgs kustartilleriförsvar, örlogsvarvet in­

går i marinkommandoorganisationen men varvschcfen lyder — liksom

varvschefcn i Stockholm — i egenskap av regional förvaltningsmyndighet

48

direkt under de centrala förvaltningsmyndigheterna. Han skall i frågor

som sammanhänger med operativt krigsförberedelsearbete och mobilise-

ringsplanläggning ställa sig till efterrättelse de föreskrifter m. m. som med­

delas av marinkommandochefen. I örlogsvarvet ingår följande förvaltnings­

organ, nämligen vapenavdelning, fartygsavdelning, intendenturavdelning,

verkstadsavdelning samt byggnadsavdelning. Cheferna för dessa avdelning­

ar är också förvaltningsmyndigheter.

Vissa förband är i fredstid underställda marinkommandochefen, nämli­

gen andra helikopterdivisionen (Torslanda) och Gullmarns örlogsdepå. Ma­

rinens kassa i Göteborg betjänar — förutom stab och förvaltningar vid ma-

rinkommandot — även andra helikopterdivisionen. Vidare finns en kassa

V!d örlogsvarvets intendenturavdelning och en kassa vid Gullmarns örlogs­

depå. Sjätte minröjningsavdelningen, som är underställd chefen för kust­

flottan, har egen kassa för de i avdelningen ingående fartygen.

Förvaltningsorganen har sina expeditionslokaler koncentrerade till Nya

varvet i Göteborg, dit även marinkommandostaben är förlagd.

Statskontorets förslag rörande Ostkustens ör­

log s b a s

\id utformandet av förslaget i fråga om Ostkustens örlogsbas, vilket

föreslås tråda i full tillämpning tidigast den 1 juli 1968, har statskontoret

utgått från den nyligen fastställda organisationen av förvaltningarna vid

marinkommando Syd. Statskontorets arbete hade där karaktär av grund­

undersökning. Organisationen vid marinkommando Syd utformades så att

den i väsentlig utsträckning skulle kunna tillämpas också inom marin­

kommando Ost och Väst. Hänsyn har tagits till avsedd krigsorganisation.

Liksom vid marinkommando Syd har huvudvikten lagts vid organisationen

i stort. Organisationsenheternas verksamhet har renodlats och vissa fristå­

ende funktionella organ föreslås inrättas. Uppmärksamhet har riktats på

planerings- och samordningsfrågor. Vapen- och skeppstekniska avdelning­

arna slås samman till en teknisk förvaltning. Kontroll- och tillsynsverksam­

het har särskilt uppmärksammats. De verkstadsbetonade arbetsuppgifterna

och forrådsverksamheten inordnas var för sig under enhetlig ledning.

Statskontoret framhåller att flyttningen till Muskö kommer att medföra

förändringar av underhållsverksamhet vid de till örlogsbasen förlagda för-

banden, framför allt vid Hårsfjärdens örlogsdepå. Undersökningarna har

därför omfattat också depån. Behovet av denna bortfaller. Dess uppgifter

förs över till andra enheter, vilket för med sig vissa smärre organisatoriska

och personella förändringar främst vid Berga örlogsskolor. Även första heli­

kopterdivisionen påverkas, huvudsakligen i fråga om förrådsdriften. Den i

orlogsdepån ingående Gålöbasen har inte undersökts av statskontoret.

Statskontoret föreslår att Ostkustens örlogsbas under örlogsbaschefen,

som är lokal förvaltningsmyndighet, skall bestå av örlogsbasstab, teknisk

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 är 1966

49

förvaltning, intendenturförvaltning, sjukvårdsförvaltning, byggnadsavdel-

ning, verkstadsavdelning, kassa- och personalavdelning, ekipageavdelning

och förrådsavdelning. Cheferna för den tekniska förvaltningen, intendentur-

förvaltningen, sjukvårdsförvaltningen samt byggnads-, verkstads- samt

kassa- och personalavdelningarna är förvaltningsgrenschefer. I örlogsbas-

stabens underhållssektion, som bör ledas av stabschefen, bör cheferna för

örlogsbasens förvaltningar, verkstadsavdelning och förrådsavdelning ingå.

Behovet av samordning av stabens och förvaltningsorganens verksamhet gör

sig främst gällande i fråga om mobiliserings- och krigsförberedelsearbete,

bevaknings- och säkerhetstjänst, budgetarbete, utbildning samt expeditions-

tjänst m. m.

Liksom vid marinkommando Syd slås som nyss sagts vapen- och skepps-

tekniska avdelningarna samman till en teknisk förvaltning. Denna indelas

i sektioner. I förvaltningen, som är en enhet för samordnande av verksam­

hetsgrenar med starkt inbördes beroende avseende fartygsmateriel och an­

nan teknisk materiel, bör ingå en planeringssektion med uppgift att sam­

manhålla och styra verksamheten. Denna sektion behöver dock inte göras

så omfattande som dess motsvarighet i Karlskrona, där behovet av planering

och kontroll av verksamheten vid Karlskronavarvet AB är betydande. Efter­

som vid Ostkustens örlogsbas verkstadsavdelningen inlemmas i basorganisa­

tionen kan i vart fall kontrollverksamheten väsentligt begränsas. Å andra

sidan ankommer på planeringssektionen ett kvantitativt sett omfattande

mobiliserings- och krigsförberedelsearbete. Övriga skiljaktigheter i förhål­

lande till karlskronaorganisationen beror bl. a. på serviceverkstädernas in­

ordnande i organisationen och den större omfattning, i vilken rustade fartyg

baseras på ostkusten. Sektionerna, förutom planeringssektionen, bör vara

en artilleri- och robotsektion, en torpedsektion, en minsektion, en telesek-

tion, en maskin- och elsektion samt en skrovsektion. Statskontorets förslag

innebär vidare en väsentlig minskning av antalet detaljer inom sektionerna.

Befintliga s. k. serviceverkstäder förs med undantag för vissa servicegrupper

över till verkstadsavdelningen. Förrådsdriften avseende robot-, torped- och

minammunition föreslås med hänsyn till sin komplicitet alltjämt ankomma

på vederbörande saksektion. 1 fråga om övriga ammunitionsförråd bör drif­

ten föras över till förrådsavdelningen. För befattningen som chef för den tek­

niska förvaltningen föreslås en tjänst för alternativt militär eller civilmilitär

befattningshavare.

Statskontoret har utformat sitt förslag till ledning av verkstadsdriften

mot bakgrund av att denna skall utgöra kärnan i det i krig organiserade

underhållsförband, som har sin verksamhet förlagd till Muskö. En smidig

övergång från freds- till krigsorganisation bör säkerställas. Därför föreslås

att de producerande enheterna, dvs. verkstäderna, ställs direkt under chefen

för verkstadsavdelningen, som är civil eller civilmilitär verkstadsdirektör.

För utövande av ledande och samordnande funktioner bör ett driftlednings­

organ -—- en driftteknisk sektion — tillskapas genom sammanslagning av

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1966

50

vissa befintliga enheter inom avdelningen. Vidare bör till sektionen från den

nuvarande, direkt under varvschefen lydande ekonomisektionen föras över

organ för verkstadsbokföring och personaladministration. Sektionen skall

dessutom i samverkan med den tekniska förvaltningen sammanhålla den

på verkstadsavdelningen ankommande kontrollverksamheten. För sektions-

chefsbefattningen bör alternativt avses civil eller civilmilitär befattnings­

havare.

Intendentur förvaltningens storlek föreslås skola minskas väsentligt,

främst med anledning av att förrådshållningsuppgifter och betydande de­

lar av inköpsverksamheten förs över till förrådsavdelningen. Föreslagen

anslutning till örlogsbasstabens expedition och förläggning av vissa perso­

nalärenden till kassa- och personalavdelningen medför ytterligare begräns­

ningar av personalorganisation. Å andra sidan tillförs förvaltningen vissa

uppgifter i fråga om drivmedelsförsörjningen, varjämte driften på Muskö

anses bli mer omfattande än på Skeppsholmen. Chef för intendenturav-

delningen bör vara intendenturofficer. En planerings- och mobiliseringsde-

talj, en materiel- och drivmedelsdetalj samt en förplägnadsdetalj föreslås

ingå i förvaltningen.

Även sjukvårdsförvaltningens uppgifter blir i den nya organisationen i

hög grad begränsade. Sjukvårdsförrådet förs över till förrådsavdelningen.

Den på Skeppsholmen bedrivna slutna sjukvården liksom tandpolikliniken

förutsätts skola förläggas till Berga örlogsskolor. Expeditionstjänsten ansluts

till örlogsbasstabens expedition. Som chef räknar statskontoret med en ma­

rinläkare. I förvaltningen bör ingå en materieldetalj och en sjukvårdsdetalj.

Beträffande byggnadsavdelningen har statskontoret framlagt endast pre­

liminärt förslag. Statskontoret räknar bl. a. med en koncentration av expe­

ditionstjänsten samt inköps- och förrådsverksamheten till andra i organisa­

tionen ingående organ samt med en minskning av byggnadsunderhåll i egen

regi. Den fasta maskin tjänsten föreslås i sin helhet ankomma på byggnads­

avdelningen. Avdelningen indelas i en planeringssektion, en domändetalj,

fem arbetsgrupper, en för Muskö, en för Berga och en för marinens elverk

inom Musköbasen samt två för fasta maskinanläggningar, en för Muskö

och en för Berga. — 1964 års fortifikationsutredning har tillstyrkt försla­

get.

Nuvarande kassor vid kameralkontoret, örlogsvarvet och Berga örlogssko­

lor bör slås samman till ett för örlogsbasen gemensamt kassaorgan. Ansva­

ret för kassatjänsten vid sjökrigsskolan, centrala värnpliktsbyrån och sjö-

värnskåren in. fl. organisationsenheter i stockholmsområdet bör ankomma

på en nyorganiserad kassa vid marinstaben. Som chef för avdelningen före­

slås en kamrer. I utarbetandet av detta förslag har försvarets civilförvalt­

ning deltagit.

I örlogsbasen bör ingå två funktionella organ, nämligen en ekipageav­

delning och en förrådsavdelning. Ekipageavdelningen, avsedd huvudsakli­

gen för transporter samt bevaknings- och säkerhetstjänst, får väsentligt

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1966

51

ökade arbetsuppgifter när den vid utflyttningen till Muskö tar över huvud­

delen av de serviceuppgifter gentemot kustflottans fartyg, som nu ankom­

mer på Hårsfjärdens örlogsdepå. Avdelningen föreslås indelas i kasern­

sektion, ekipagesektion samt bevaknings- och säkerhetssektion. Chefen, som

är officer, ingår i örlogsbasstaben. — Förrådsavdelningen avses för förråds-

driften och materielredovisningen vid örlogsbasen med undantag t. v. för

robot-, torped- och minammunition. Förrådshållningen samordnas härige­

nom över förvaltningsgränserna. Till avdelningen centraliseras även inköps­

verksamheten vid örlogsbasen. Avdelningen föreslås under chefen — som

är officer indelas i driftsektion och två förrådsgrupper, en på Muskö

och en på Berga. Den i varvsorganisationen ingående ekonomisektionen

avvecklas.

I följande sammanställning redovisas personaluppsättningen vid förvalt-

ningarna vid marinkommando Ost och Stockholms örlogsvarv samt perso­

nalbehovet enligt den av statskontoret föreslagna organisationen vid Ost­

kustens örlogsbas. I sammanställningen upptas särskilt personal som före­

slås föras över till andra organisationsenheter. Personal för annan bygg-

nadsförvaltning än skötsel av fasta maskinanläggningar m. m. har inte

tagits med.

Kungl. Maj. ts proposition nr 110 år 1966

Personalkategori

Enligt

gällande

organisa­

tion

1.10.65

Avgår

(personal

som förs

över till

andra org.-

enheter)

Kvarstår

Stats­

kontorets

förslag

Ökning

eller

minskning

Aktiv militär personal

Officerare.......................................

30

2

28

19

—

9

Underofficerare............................

113

3

110

88

— 22

Underbefäl.....................................

77

3

74

52

— 22

Pensionerad personal i arvodes-

tjänster

Officerare.......................................

2

2

— 2

Underofficerare.............................

4

4

3

— i

Civilmilitär personal

Mariningenjörer............................

13

13

17

+

4

Marinläkare.................................

6

6

2

—

4

Varvspoliser...................................

19

19

19

Summa militär och civil-

militär personal....................

264

8

256

200

— 56

Alternativa tjänster

för militär, ci-

vilmilitär eller civil personal. .

1

1

5

+

4

Civil personal

lönegrad A 21 och högre..........

49

49

39

— 10

lönegrad A 20 och lägre...........

417

8

409

265

— 144

andra än tjänstemän.................

722

722

525

— 197

Summa civil personal...........

1 188

8

1 180

829

— 351

Värnpliktiga

.......................................

273

20

253

112

- 141

Summa totalt

1 726

36

1 690

1 146

— 544

52

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1966

Statskontorets förslag rörande Västkustens örlog s-

b a s

Statskontorets förslag i fråga om Västkustens örlogsbas har utformats

under förutsättning att örlogsbasen t. v. ligger kvar i Göteborg. Efter kon­

takt med Göteborgs örlogsvarvsutredning har statskontoret funnit att dess

förslag i princip är tillämpligt också efter en eventuell flyttning av örlogs­

basen till Gullmarn.

Även för Västkustens örlogsbas har organisationen vid marinkommando

Syd varit normgivande. Den väsentliga skillnaden är att i Göteborg — lik­

som på Muskö — en verkstadsavdelning ingår i basorganisationen.

Statskontoret föreslår att Västkustens örlogsbas under örlogsbaschefen

som lokal förvaltningsmyndighet skall bestå av örlogsbasstab, teknisk

förvaltning, intendenturförvaltning, sjukvårdsförvaltning, byggnadsavdel-

ning, kassa- och personalavdelning, verkstadsavdelning, ekipageavdelning

och förrådsavdelning. Cheferna för den tekniska förvaltningen, intendentur-

förvaltningen och sjukvårdsförvaltningen samt för byggnads- ävensom för

kassa- och personalavdelningarna är förvaltningsgrenschefer och ingår till­

sammans med cheferna för verkstads- och förrådsavdelningarna i örlogs-

stabens underhållssektion. Även chefen för ekipageavdelningen ingår i

staben.

Den tekniska förvaltningen inrättas genom sammanslagning av örlogs-

varvets vapenavdelning och fartygsavdelning m. m. Den i vapenavdelningen

ingående ekipage- och kasernsektionen har dock brutits ut. Förvaltningens

sektioner utgörs av planeringssektion, artilleri- och robotsektion, torped-

och minsektion, telesektion, maskin- och elsektion samt skrovsektion. Artil­

leriverkstaden som avses för reparation, underhåll och översyn — huvud­

sakligen av pjäsmateriel — förs över till verkstadsavdelningen. Reparatio­

ner av handvapen föreslås skola utföras vid Göteborgs kustartilleriförsvar.

För befattningarna som chef för tekniska förvaltningen och planeringssek-

tionen föreslås tjänster för alternativt militära eller civilmilitära befatt­

ningshavare.

I fråga om verkstadsavdelningen har statskontoret utgått från att avdel­

ningen — som blir betydligt mindre än verkstadsavdelningen vid Ostkus­

tens örlogsbas — i stort sett får samma uppgifter som motsvarande enheter

i nuvarande organisation. Försvarets televerkstad i Göteborg bör alltjämt

betjänas av verkstadsavdelningen i såväl kameralt som produktivt avseende.

Verkstadsavdelningen föreslås indelas — förutom i en driftteknisk sektion

— i varvsverkstäder samt pjäs- och eldledningsverkstad. Chefen bör vara

civil eller civilmilitär.

Intendenturförvaltningens och sjukvårdsförvaltningens uppgifter föreslås

skola minskas väsentligt. Organisationen blir i princip densamma som vid

Ostkustens örlogsbas (jfr redogörelse för Ostkustens örlogsbas).

I fråga om byggnadsavdelningen anknyter statskontoret i sitt förslag till

1964 års fortifikationsutrednings förslag, enligt vilket örlogsbaschefen skall

vara lokal förvaltningsmyndighet under militärbefälhavaren för Västra mili­

tärområdet. örlogsbasen bör få resurser huvudsakligen endast för förvaltning

av anläggningar och medel, krigsplanläggning, planering samt drift av fasta

maskinanläggningar och hänvisas i övrigt till fortifikationsavdelningen vid

Göteborgs kustartilleriförsvar.

Nuvarande kassor vid örlogsvarvet, Gullmarns örlogsdepå och sjätte min-

röjningsavdelningen m. m. förs samman till kassa- och personalavdelningen.

I utarbetandet av detta förslag har försvarets civilförvaltning deltagit.

Ekipageavdelningen bildas genom att ekipage- och kasernsektionen bryts

ut ur vapenavdelningen med i stort sett oförändrade uppgifter. Avdelningen

föreslås under chefen, som är officer, bestå av kasernsektion, ekipagesek­

tion samt bevaknings- och säkerhetssektion.

Förrådsavdelningen svarar för förrådsdriften och materielredovisningen

på samma sätt som vid Ostkustens örlogsbas. Avdelningen indelas under

chefen, som är officer, i planeringsdetalj, redovisningsdetalj, inköpsdetalj

och förrådsgrupp.

I följande sammanställning redovisas personaluppsättningen i nuvarande

organisation vid förvaltningarna vid marinkommando Väst och Göteborgs

örlogsvarv samt personalbehovet enligt den av statskontoret föreslagna

organisationen vid Västkustens örlogsbas. Personal för annan byggnadsför-

valtning än drift av fasta maskinanläggningar m. m. har inte tagits med.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1966

53

Personalkategori

Enligt gällande

organisation 1.7.65

Statskontorets

förslag

ökning eller

minskning

Aktiv militär personal

Officerare...............................

13

10

— 3

Underofficerare....................

55

48

— 7

Underbefäl............................

29

30

+ 1

Pensionerad personal i arvo­

destjänster

Officerare..............................

1

— 1

Underofficerare....................

4

1

— 3

Civilmilitär personal

Mariningenjörer...................

7

6

— 1

Marinläkare..........................

1

1

Varvspoliser..........................

13

13

Summa militär och civil-

militär personal.............

123

109

— 14

Alternativa tjänster

för militär,

civilmilitär eller civil per-

sonal.......................................

7

+ 7

Civil personal

8

lönegrad A 21 och högre ..

6

+ 2

lönegrad A 20 och lägre...

114

108

— 6

andra än tjänstemän.........

173

138

— 35

Summa civil personal..

293

254

— 39

Värnpliktiga

..............................

100

65

— 35

Summa totalt

516

435

— 81

54

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1966

Chefens för marinen förslag

Chefen för marinen ansluter sig i allt väsentligt till statskontorets förslag

men gör vissa erinringar och anför härvid i huvudsak följande.

Beträffande organisationen i stort finner han, i likhet med statskontoret,

att väsentliga fördelar är förknippade med en så långt möjligt likartad

fredsorganisation för de blivande örlogsbaserna. Strävan bör därför vara

att integrera verkstadsavdelningarna i basorganisationerna på sådant sätt att

de fastställda organisationsprinciperna för marinkommando Syd kan till-

lämpas på övriga baser med så små rubbningar som möjligt. Verkstadsav-

delningen bör därför vara fristående i förhållande till den tekniska förvalt­

ningen. Båda enheterna bör såsom statskontoret föreslagit lyda direkt under

örlogsbaschefen. Chefen för verkstadsavdelningen bör inte ingå i örlogsbas-

stabens underhållssektion. Han bör nämligen uteslutande inrikta sin verk­

samhet på driften vid Muskövarvet med tillhörande anläggningar. Marin­

chefen föreslår vidare att verkstadsavdelningarnas möjligheter till produk-

tionskontroll ökas genom viss utbyggnad av de drifttekniska sektionerna.

Marinchefen biträder i väsentliga delar statskontorets förslag att föra över

funktioner från befintliga ekonomiorgan till andra organ men anser att

ekonomisektionen vid Stockholms örlogsvarv inte helt kan utgå ur organi­

sationen. Statskontoret har utgått från att marinförvaltningen inrättar en

datacentral för förrådsredovisning och ekonomiska rutiner m. m. och att

anknytningen av denna ADB-verksamhet till örlogsbasen skall medföra så­

dana rationaliseringsvinster, att ett särskilt ekonomiorgan inte längre er­

fordras. Efter att ha hört marinförvaltningen finner marinchefen det ovisst

när marinförvaltningens datacentral kan medföra den åsyftade effekten.

Sådana uppgifter som medels- och dispositionsbokföring och viss personal­

administration m. m. bör t. v. handläggas centralt vid örlogsbasens kassa-

och personalavdelning. Viss personalförstärkning för dessa uppgifter är en­

ligt chefen för marinen nödvändig. Vidare bör viss ADB-expertis tillföras

örlogsbasstaben. Statskontoret vitsordar att det övergångsvis behövs viss

personal för manuell medels- och dispositionsbokföring samt förrådsredo­

visning m. m. Denna personal hör enligt statskontoret fördelas på fyra tjäns­

ter till kassa- och personalavdelningen, en tjänst till verkstadsavdelningens

\erkstadskontor samt fyra tjänster till förrådsavdelningens redovisnings-

detalj. Vidare bör för mera kvalificerade uppgifter som systemutveckling

m. m. enligt statskontorets mening ADB-expertis ställas till baschefens för­

fogande från marinförvaltningens systemkontor. Den förvaltare som f. n.

leder förrådsverksamheten vid första helikopterdivisionen bör enligt chefen

för marinen framdeles ingå i tekniska förvaltningen. Marinchefen framhåller

slutligen att en översyn av verksamhetsgrenen bör komma till stånd, när

erfarenheter har vunnits av de skilda system, som kommer att tillämpas

vid de tre örlogsbaserna. Statskontoret har anslutit sig till denna mening.

Marinchefen ansluter sig till statskontorets förslag rörande kassaverksam-

Kungl. Maj. ts proposition nr t JO år 1966

55

heten. För Västkustens örlogsbas och Göteborgs kustartilleriförsvar bör in­

rättas särskilda kassor.

I det följande redovisas marinchefens förslag endast i de delar förslagen

innebär av statskontoret tillstyrkta avvikelser från dess ursprungliga för­

slag.

Beträffande Ostkustens örlogsbas förutsätter marinchefen att intenden-

turförvaltningens förplägnadsdetalj skall — förutom för driften av matin­

rättning m. m. på Muskö -— svara även för vissa andra matinrättningar. I

intendenturförvaltningens planerings- och mobiliseringsdetalj bör för städ-

ledare inrättas en civil tjänst i stället för underbefälstjänst.

Vid sjukvårdsförvaltningen bör tillkomma en tjänst för aktiv underoffi­

cer. Statskontoret ifrågasätter om inte en kontorist är lämpligare för ända­

målet.

Marinchefen har som nyss sagts föreslagit att verkstadsavdelningens kon­

trollmöjligheter ökas. Statskontoret, som har omprövat sitt tidigare ställ­

ningstagande, tillstyrker att en tjänst för driftingenjör tillkommer vid drift­

tekniska sektionen.

Statskontoret har föreslagit att dagbefälstjänsten skall bedrivas turvis

genom kommendering. Marinchefen anser, att ett sådant system inte bör

realiseras med hänsyn till basens omfattning m. m. I stället bör tjänster för

dagbefäl inrättas vid ekipageavdelningen. Tre tjänster för aktiva underoffi­

cerare bör tillkomma för ändamålet. Statskontoret vill inte motsätta sig

förslaget men ifrågasätter om inte militära tjänstgöringsåldersutredningens

arbete bör avvaktas.

Statskontoret har funnit att örlogsvarvets bogserbåtar utnyttjas i förhål­

landevis ringa utsträckning och att bogserbåtar förhyrs i jämförelsevis stor

omfattning. Ämbetsverket har därför föreslagit att chefen för marinen un­

dersöker möjligheten av att efter flyttningen till Muskö föra över samtliga i

kustflottan ingående bogserbåtar till basorganisationen. Marinchefen anser

inte att utbildningsverksamheten inom kustflottan gör detta möjligt. Av

samma skäl bör inte heller ett torpedbärgningsfartyg föras över till bas­

organisationen. I övrigt biträder marinchefen vad statskontoret föreslagit i

fråga om trängfartygen. Basens behov av motorfordon finner marinchefen

vara för snävt beräknat. Viss utökning av fordonsparken bör göras bl. a. av

beredskapsskäl. En civilanställd och en värnpliktig bilförare bör därför

tillkomma. Statskontoret biträder detta förslag.

Marinchefens förslag innefattar till den del de tillstyrkts av statskon­

toret en ökning med fyra befattningshavare, vartill kommer nio som bör dis­

poneras övergångsvis intill dess ADB-systemet genomförts.

Marinchefen tar vidare upp vissa frågor angående personalens kårtillhörig­

het. lian anser att chefen för den tekniska förvaltningen vid Ostkustens ör­

logsbas med hänsyn till sin krigsplaccring skall vara officer samt alt chefen

för planeringssektionen i förvaltningen skall vara mariningenjör. Statskon­

56

toret tillstyrker förslagen såvitt avser chefen för tekniska förvaltningen.

Med hänsyn till pågående undersökning om möjligheterna att ersätta varvs-

polisen med i första hand underbefäl med viss specialutbildning anser sig

marinchefen f. n. inte kunna lägga fram förslag om ändring av bevaknings-

personalens ställning.

I fråga om Västkustens örlogsbas utgår marinchefen från att chefen för

sjukvårdsförvaltningen förenar denna tjänst med motsvarande befattning

vid Göteborgs kustartilleriförsvar. Läkare som erfordras för bestridande av

sjukvård vid örlogsbasen bör anställas enligt de principer, som har kom­

mit till uttryck i prop. 1965: 176.

Marinchefens förslag till personalorganisation vid örlogsbasens förvalt­

ningar omfattar 15 personer mer än statskontoret ursprungligen föreslagit.

Härvid har medräknats en arbetsledare och åtta arbetare för löpande under­

håll vid örlogsbasen. I fråga om kårtillhörighet för chefen för den tekniska

förvaltningen och chefen för samma avdelnings planeringssektion framförs

samma synpunkter som i fråga om motsvarande personal vid Ostkustens

örlogsbas.

Marinchefen föreslår att övergång till de nya organisationerna påbörjas

den 1 oktober 1966 och att övertalig personal m. fl. skall bilda avvecklings-

organisationer som behålls under budgetåret 1966/67. Marinchefen anser

slutligen att genomförandet av dels den nya organisationen, dels utflytt­

ningen till Musköområdet innebär så många svårbemästrade problem att en

samordningschef tillfälligt bör tillsättas. Dennes uppgift bör vara att under

chefen för marinen och i intim samverkan med berörda centrala, regionala

och lokala myndigheter förbereda och genomföra den nya organisationen.

Till samordningschefen bör knytas en mindre samordningsgrupp.

Yttrande

överbefälhavaren biträder chefens för marinen förslag i allt väsentligt

men ansluter sig till statskontorets bedömning av behovet av personal ut­

över statskontorets ursprungliga förslag. Han anser dock att dagbefälstjäns-

ten, med hänsyn till de krav som från både beredskaps- och inretjänstsyn-

punkter måste ställas, bör organiseras som chefen för marinen föreslagit.

I likhet med chefen för marinen finner han att cheferna för de tekniska

förvaltningarna bör vara officerare, överbefälhavaren understryker slutli­

gen vikten av att en samordningsofficer tillsätts för att genomföra omorga­

nisationen i Stockholm och att samordningsgruppen organiseras så snart

som möjligt.

Departementschefen

Vid 1964 års höstriksdag fattades beslut om en reform av totalförsvarets

regionala ledning m. m. (prop. 1964: 109, SU 189, rskr 362) i huvudsaklig

överensstämmelse med 1960 års försvarsledningsutrednings förslag (SOU

1963:65). Beslutet avsåg —- förutom ställningstaganden i fråga om rikets

Kungi. Maj.ts proposition nr 110 år 1966

57

regionala indelning, fördelning av ansvar och befogenheter mellan berörda

militära ledningsorgan och förläggningsorter för dessa -— även ett godkän­

nande av riktlinjerna för organisationen i fred av inilitärområdesstaber, ör-

logsbasstaber m. m. och militärkommandostaben på Gotland. Övergången till

den nya organisationen avses ske den 1 oktober 1966, men det har förutsatts

att organisationen under en övergångstid skall vara provisorisk och att de­

finitiva beslut i organisationsfrågan inte skall fattas förrän tillräckliga er­

farenheter av de nya verksamhetsformerna har vunnits.

Jag har vid anmälan av 1966 års statsverksproposition (bil. 6, s. 152) före­

slagit att i riksstaten för budgetåret 1966/67 medel för avlöningar och om­

kostnader för de nya militärområdesstaberna skall anvisas under särskilda

anslag, Militärområdesstaber: Avlöningar och Militärområdesstaber: Om­

kostnader, vilka anslag i avbidan på särskild proposition i ämnet har tagits

upp med beräknade belopp, 20 milj. kr. och 7,4 milj. kr.

Förslag om inrättande av tjänster för personal inom den nya stabsorga­

nisationen har — med undantag av tjänsterna för vissa chefsbefattningar

(jfrprop. 1965: 155, SU 182, rskr 432) —i avvaktan på vissa kompletterande

utredningar inte underställts riksdagen.

De kompletterande utredningarna har nu slutförts, överbefälhavaren har

sålunda i samråd med statskontoret utarbetat förslag rörande personalorga­

nisationen m. m. vid nyssnämnda staber. Arméförvaltningen, försvarets in­

tendenturverk och försvarets civilförvaltning har lagt fram förslag rörande

tyg-, intendentur- och kassatjänstens regionala ledning. Vidare har 1964

års fortifikationsutredning redovisat sina förslag rörande fortifikations- och

byggnadsförvaltningens ledning och organisation i regional instans m. m.

Slutligen har statskontoret och chefen för marinen på grundval av organi-

sationsundersökningar vid marinkommando Ost och Väst samt Stockholms

och Göteborgs örlogsvarv avgett förslag rörande förvaltningstjänsten vid

Ostkustens och Västkustens örlogsbaser. Förvaltningstjänsten vid marin­

kommando Syd har genom beslut vid 1964 års riksdag (prop. 1964: 111, SU

122, rskr 262) anpassats efter riktlinjerna för den nya regionala lednings­

organisationen. Förvaltningstjänsten vid Sydkustens örlogsbas har därför

inte nu behövt undersökas.

Totalt ökar antalet tjänster vid berörda organisationsenheter enligt myn­

digheternas förslag med närmare hundratalet. Från minskningen av antalet

arbetare och värnpliktiga vid förvaltningarna vid Ostkustens och Västkus­

tens örlogsbaser, 232 resp. 177, bortses i detta sammanhang.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1066

Militärområdesstaber

Organisation m. m.

Enligt föreliggande riksdagsbeslut skall inom vart och ett av de sex mili­

tärområdena krigsmaktens verksamhet ledas av cn militär chef — militär­

befälhavaren. Denne biträds av en allsidigt sammansatt militärområdesstab,

58

soin ersätter nuvarande militärbefäls- och flygeskaderstaber samt delvis

även marinkommandostaber. I militärområdesstaberna avses de ledande

befattningarna tillsättas oberoende av försvarsgrenstillhörighet. Staberna

skall vara förlagda i Kristianstad (Södra militärområdet), Strängnäs (Östra

militärområdet), Skövde1 (Västra militärområdet), Karlstad (Bergslagens

militärområde), Östersund (Nedre Norrlands militärområde) och Boden

(Övre Norrlands militärområde). Jag har i prop. 1964:109 förordat att

staberna under en prövotid i allt väsentligt organiseras på sätt som fram­

går av bilagorna 9—14. I detta sammanhang framhöll jag att organisatio­

nen i huvudsak måste byggas upp inom ramen för de personalstyrkor som

f. n. är avsedda för tjänstgöring i regionala staber och att den lämpligaste

lösningen av personalfrågan torde vara att genomföra en begränsad ökning

av antalet tjänster för pensionerade officerare. Jag förutsatte slutligen att

behovet av biträdespersonal — i vidsträckt mening — skulle komma att

visa sig mindre än den sammanlagda uppsättningen av sådan personal i

nuvarande högre regionala staber.

Överbefälhavarens förslag rörande militärområdesstaberna grundas i allt

väsentligt på 1964 års riksdagsbeslut. Den viktigaste avvikelsen berör an­

svarsfördelningen i luftoperativt hänseende mellan befälhavarna för Nedre

Norrlands och övre Norrlands militärområden. Befälhavaren för övre Norr­

lands militärområde får sålunda ansvar inte blott, som riksdagsbeslutet för­

utsatte, för förbandsproduktionen vid F 4 (Östersund) utan övergångsvis

även för jaktförsvar samt stridslednings- och bastjänst inom Nedre Norr­

lands militärområde. Militärbefälhavarens för Nedre Norrlands militärom­

råde ansvar för ledning av luftoperativ verksamhet och luftoperativt krigs­

förberedelsearbete begränsas i motsvarande mån. Enligt överbefälhavarens

förslag skall därför F 4 t. v. vara underställd befälhavaren för Övre Norr­

lands militärområde i stället för befälhavaren för Nedre Norrlands militär­

område.

överbefälhavaren uppger att bristen på flygofficerare inte medger att F 4

nu underställs befälhavaren för Nedre Norrlands militärområde, överbe­

fälhavaren avser att anmäla när personaltillgången medger att F 4 under­

ställs befälhavaren för Nedre Norrlands militärområde. För egen del anser

jag inte att skäl föreligger att gå ifrån den av riksdagen beslutade ansvars­

fördelningen. F 4 bör alltså redan fr. o. m. den 1 oktober 1966 underställas

befälhavaren för Nedre Norrlands militärområde men i fråga om utbildning

och övningar samt därmed sammanhängande personaltjänst lyda under be­

fälhavaren för Övre Norrlands militärområde. Befälhavaren för Nedre Norr­

lands militärområde bör dock ges ansvar för genomförande av större luft­

operativa övningar inom militärområdet. Härvid bör han vid behov kunna

få biträde av befälhavaren för övre Norrlands militärområde. På detta sätt

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1966

1

T. v.

bedömer jag det bli möjligt att begränsa behovet av flygofficerare vid Nedre

Norrlands militärområdesstab.

Jag ansluter mig i princip till överbefälhavarens förslag till lydnadslinjer

i fråga om intendenturförvaltningen för vissa flygflottiljer och till fortifika-

tionsförvaltningsutredningens förslag rörande lydnadslinjer i fråga om for­

tifikations- och byggnadsförvaltningen för vissa jaktflottiljer (F 3 och F 9)

och Norrlands kustartilleriförsvar. Flygflottilj, som är lokaliserad utanför

gransen till militärområde, vars chef flottiljen är underställd, eller som är

underställd attackeskaderchefen, skall alltså med avseende på intendentur­

förvaltningen lyda under den militärbefälhavare inom vars område flottiljen

är belägen. I fråga om fortifikationsförvaltningen bör gälla att den militär­

befälhavare som har det luftoperativa ansvaret skall vara regional förvalt­

ningsmyndighet för av flottilj förvaltad anläggning vare sig denna är belä­

gen inom eller utom eget militärområde, om anläggningen i krig underställs

honom. Chefen för Norrlands kustartilleriförsvar bör i fråga om sådana an­

läggningar som är belägna inom övre Norrlands militärområde och Östra

militärområdet lyda under befälhavarna för dessa militärområden. På in-

tendenturförvaltningens område synes nämligen enligt min mening de ope­

rativa kraven på förvaltningsverksamheten inte vara så uttalade, medan

kraven på samordning av krigsförberedelsearbetet m. m. inom ett visst geo­

grafiskt område väger förhållandevis tungt. Med hänsyn härtill och av prak­

tiska skäl är det på detta område — liksom även i fråga om viss byggnads­

verksamhet — befogat att låta lydnadslinjerna följa den territoriella linjen.

Därigenom kommer i regel den expertis att utnyttjas som finns vid när­

maste militärområdesstab. Vad slutligen beträffar sjukvårdsförvaltningen

bör 1962 års försvarssjukvårdsutrednings förslag i ämnet avvaktas innan

ställning tas till lydnadsförhållandena.

Överbefälhavaren synes ha förutsatt att på de förvaltningsområden, där

den territoriella lydnadslinjen följs, militärbefälhavare med operativt ansvar

skall ha anvisningsrätt gentemot militärbefälhavare med territoriellt ansvar.

Jag bedömer att den operativa chefens inflytande kan säkerställas utan an­

visningsrätt på grundval av sedvanligt samarbete och överbefälhavarens

operativa order. Central förvaltningsmyndighet bör emellertid kunna ålägga

militärbefälhavare att biträda annan militärbefälhavare med krigsförbere­

delsearbete m. m. inom förvaltningssektorn.

Knngl. Maj:ts proposition nr 110 år 1906

59

överbefälhavaren har föreslagit att militärområdesstaberna i Södra och

östra militärområdena samt övre Norrlands militärområde skall bestå av

sex sektioner samt en stabsavdelning. I det följande benämner jag sektioner­

na operativ sektion, underhållssektion, armésektion, flygsektion, transport­

sektion och befästningssektion. I Västra militärområdet samt i Nedre Norr­

lands och Bergslagens militärområden föreslås ingå fem sektioner__ flyg­

60

sektionen utgår — och en stabsavdelning. Jag har inte någon erinran mot

dessa förslag. Den av försvarsledningsutredningen föreslagna sektionen för

säkerhetsärenden bör alltså ordnas in i den operativa sektionen och chefs­

expeditionen ersättas av en stabsavdelning som — förutom för personalad­

ministrativa ärenden — sörjer för funktioner av servicekaraktär.

Mitt förslag till organisation av militärområdesstaberna framgår av föl­

jande tablå.

Kungl. Mnj.ts proposition nr 110 år 1966

Chef för militärområdesstab

- Souschef1

g.

^ ' n>

6» tf £

tf: • g.

5C c C.

« 5 <

3

“ C

l

vt

n 2 2*

r*- 2

Cfl 2 «"f

§S§

IS-

5*

era

3 2 o*

rt> 3 tf o

fj O- • 2.

gL « rf 3T

S. C » "

5 («

» » S «

gg_|g

3 o 3 O

TO 5* 3 3

3* era

2

vT

era

CO

tf:

CAl

rf

3

r> v> 'Zi

c

n

3 » r- tf

tf “ rj*

2 2 ? S

O T3 O

g.g.§-&

^P < 3

.

0 o' e«

3

3

3

2. era

3 - ö

x vi era

3 tf

0-2,0

tf er

3

3 « r

rf 3 o

c ai

1

» *

1

I Södra och Östra militärområdesstaberna samt Nedre Norrlands militärområdesstab.

2 I Södra och Östra militärområdesstaberna samt övre Norrlands militärområdesstab.

Den operativa sektionen föreslås av överbefälhavaren indelas

i sju avdelningar. Eftersom avdelningsindelningen bör göras till föremål föi

försök anser jag mig inte nu böra ta ställning till detta förslag. Försöken bör

bl. a. ge klarhet huruvida och i vad mån de operativa ärendena bör handläg­

gas inom en arbetsenhet eller av arbetsenheter som indelas efter funktio­

nella grunder eller försvarsgrensvis.

Jag anser inte den av överbefälhavaren föreslagna förstärkningen med

aktiva marinofficerare vid de sjöoperativa avdelningarna i Södra och östra

militärområdesstaberna samt Nedre Norrlands militärområdesstab nöd­

vändig. Vid Södra militärområdesstaben och Nedre Norrlands militärom­

rådesstab räknar jag i stället med en pensionerad officer. Vid Västra mili­

tärområdesstaben bör en tjänst för kapten avsedd för markoperativa av­

delningen bytas ut mot tjänst för arvodesanställd officer. I Nedre Norrlands

militärområdesstab bör med anledning av att F 4 underställs militärbefäl­

havaren två tjänster för kapten komma till i luftoperativa avdelningen.

Jag räknar vidare endast med en tjänst för kapten i underrättelse- och

säkerhetsavdelningen vid Södra och östra militärområdesstaberna. I sam-

bandsavdelningarna vid Södra och Östra militärområdesstaberna samt övre

Norrlands militärområdesstab bör en tjänst för kapten utgå. Vidare räknar

61

jag med att tjänsten för kapten i fältarbetsavdelningen vid Bergslagens mili-

tärområdesstab byts ut mot tjänst för arvodesanställd officer.

Såvitt gäller pensionerade officerare har jag i förhållande till överbefäl­

havarens förslag räknat med — förutom att enligt det föregående vissa

tjänster för aktiva officerare byts ut mot tjänster för pensionerade office­

rare — att en tjänst i underrättelse- och säkerhetsavdelningen vid Västra

militärområdesstaben samt Övre och Nedre Norrlands militärområdesstaber

inte behöver inrättas. Vidare räknar jag med att i Södra och östra militär-

områdesstaberna en tjänst för pensionerad officer i fältarbetsavdelningen

byts ut mot tjänst för pensionerad underofficer.

Vid Nedre Norrlands militärområdesstab bör med anledning av att F 4

underställts militärbefälhavaren en tjänst för aktiv underofficer tillkomma

i den operativa sektionen. Jag räknar vidare inte med att pensionerade

underofficerare skall ingå i fältarbetsavdelningarna vid Västra militärom­

rådesstaben samt Nedre Norrlands och Bergslagens militärområdesstaber.

För underbefäl räknar jag inte med några tjänster i operativa sektionen.

Vad beträffar den civilmilitära personalen räknar jag inte med att tjäns­

ter för stabsmeteorolog inrättas. Jag räknar däremot med en tjänst för

förste tygverkmästare i varje militärområdesstab, avsedd för föreståndaien

för stabens fasta teleanläggningar.

I fråga om civil personal är jag inte beredd att nu föreslå att tjänster för

driftingenjör inrättas vid fältarbetsavdelningarna i vissa av staberna.

Under li ållssektionens sammansättning påverkas av hur för­

valtningstjänsten organiseras på regional och lokal nivå. Till grund för

arméförvaltningens, försvarets intendenturverks och försvarets civilför­

valtnings förslag rörande förvaltningstjänstens regionala ledning ligger,

förutom 1964 års riksdagsbeslut, försök som utförts inom I. militärområ­

det. Ämbetsverkens förslag, som tillstyrkts av överbefälhavaren, förutsät­

ter bl. a. att vissa arbetsuppgifter decentraliseras från de centrala förvalt­

ningsmyndigheterna, att vissa funktioner som f. n. utförs vid ett stort an­

tal lokala myndigheter fors samman till särskilda lokala förvaltningsmyn­

digheter och att militärbefälhavarna får något ökade ledningsresurser. Led­

ningen av och uppsikten över tyg-, intendentur- och kassaförvaltningen

anses böra utövas av militärbefälhavaren som regional förvaltningsmyndig­

het med biträde av förvaltningsgrenschefer, vilka jämte erforderlig förvalt­

ningspersonal inordnas i militärområdesstaberna. För s. k. verkställighets­

uppgifter bör enligt förslagen organiseras fristående lokala förvaltningsmyn­

digheter __ tygförråd, tygverkstäder och intendenturförråd — vilka lyder

under militärbefälhavaren.

I prop. 1964: 109 anslöt jag mig till principen att militärbefälhavaren bor­

de utöva ledningen av och uppsikten över förvaltningen inom regionen. Jag

framhöll dock samtidigt atl militärbefälhavarens ledning borde begränsas

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1066

62

till att — inom ramen för centralt utfärdade föreskrifter — planlägga, regle­

ra och kontrollera samt utfärda order, direktiv och anvisningar för den

verkställande och utövande förvaltningsverksamheten inom militärområdet.

Den senare verksamheten borde fullgöras vid särskilda från staben friståen­

de förvaltningsorgan och av chefer för förband som är underställda militär­

befälhavaren. Jag vill ånyo understryka vad jag då anförde. Förvaltnings­

myndigheternas förslag ansluter sig till den angivna principen och ger där­

för ingen anledning till erinran i stort. Till organisationen m. m. av de lokala

förvaltningsmyndigheterna återkommer jag i det följande.

Beträffande sjukvårdsförvaltningen innebär överbefälhavarens förslag

att militärbefälhavarens ansvar i avvaktan på resultatet av 1962 års för-

svarssjukvårdsutrednings arbete t. v. begränsas. Lokala förvaltningsmyndig­

heter kommer alltså i enlighet med rådande praxis att lyda direkt under för­

svarets sjukvårdsstyrelse. Överbefälhavaren lämnar delvis utan avseende

en framställning från försvarssjukvårdsutredningen om en provisorisk

förstärkning av militärområdesstaberna, som skulle göra det möjligt att

redan från början ge militärbefälhavaren ansvar för förvaltningen av sjuk­

vår dsmateriel. Frågan om militärbefälhavarens ansvar och befogenheter

på ifrågavarande område torde komma att prövas när försvarssjukvårdsut­

redningen har slutfört sitt uppdrag. Enligt vad jag inhämtat från utredning­

en avser den att föreslå att militärbefälhavaren får ett enhetligt ansvar för

sjukvårdsförvaltningen inom militärområdet enligt samma grunder som

avses gälla för intendenturförvaltningen.

Underhållssektionen indelas enligt överbefälhavarens förslag i — för­

utom en centralavdelning — en tygavdelning, en intendenturavdelning,

en kameralavdelning och en hälso- och sjukvårdsavdelning. Jag ansluter

mig till detta förslag. Dock bör hälso- och sjukvårdsavdelningens inordnande

i staben slutligt fastställas först sedan ställning tagits till 1962 års försvars-

sjukvårdsutrednings förslag i ämnet.

Med anledning av att F 4 underställs befälhavaren för Nedre Norrlands

militärområde bör vid militärområdesstaben en tjänst för pensionerad offi­

cer tillkomma i underhållssektionen.

I olikhet med överbefälhavaren anser jag att som förberedelse för en kom­

mande reform avseende sjukvårdsförvaltningen en tjänst för förvaltare

bör tillföras staberna i Södra och Östra militärområdena samt övre Norr­

lands militärområde.

Nya tjänster för fältläkare, förste försvarstandläkare och fältveterinärer

bör inte inrättas i avvaktan på 1962 års försvarssjukvårdsutrednings förslag

i äinnet. Personalbehovet bör tillgodoses genom att den personal som nu

tjänstgör vid de sex militärbefälsstaberna på fastlandet flyttas över till resp.

militärområdesstaber. För armédirektör räknar jag med tre tjänster i varje

stab.

Tjänster för drivmedclsingenjör bör f. n. inrättas endast i Södra och Östra

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1966

63

militärområdesstaberna samt övre Norrlands militärområdesstab. För am-

munitionsingenjör räknar jag med sammanlagt fem tjänster — sådan tjänst

inrättas inte vid Västra militärområdesstaben. I olikhet med överbefälhava­

ren räknar jag t. v. endast med en tjänst för förste hälso vårdsassistent i

varje stab utom vid östra militärområdesstaben, där två tjänster bör in­

rättas. Arvoden bör t. v. beräknas även för veterinär vid östra och Västra

militärområdesstaberna men t. v. inte för apotekare.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1966

Till den föreslagna indelningen av armésektionen tar jag inte nu

ställning. Erfarenheter under prövotiden får avgöra om och i vad mån sek­

tionen behöver delas in i avdelningar. Jag har inte något att erinra mot att

i enlighet med överbefälhavarens förslag cheferna för armésektionerna be­

nämns arméinspektörer även i Nedre Norrlands militärområdesstab och i

Västra militärområdesstaben. Såsom arméinspektörer bör i enlighet med

statsutskottets uppfattning placeras officerare med erfarenhet som förbands-

chefer (jfr SU 1964: 189, s. 25). Jag delar inte överbefälhavarens uppfatt­

ning att tjänst för ställföreträdande arméinspektör bör inrättas i fyra av

militärområdesstaberna. Ansvaret för utbildning m. m. av grundläggande

art bör i enlighet med mitt uttalande i prop. 1964: 109 så långt möjligt de­

centraliseras till underställda förbandschefer. Jag tar i detta sammanhang

inte ställning till överbefälhavarens förslag att arméinspektörerna vid Södra

och östra militärområdesstaberna samt övre Norrlands militärområdesstab

skall ges generalmajors tjänstegrad. Kungl. Maj :t äger besluta i frågan.

Jag räknar inte med tjänster för pensionerad officer i utbildningsavdel­

ningen i Nedre Norrlands och Bergslagens militärområdesstaber. Jag räknar

inte heller med att tjänst för aktiv underofficer (personalregistrator) in­

rättas vid armésektionen i fyra av militärområdesstaberna. Dessa staber

bör i stället tillföras var sin tjänst för pensionerad underofficer.

Till flygsektionens indelning i avdelningar tar jag inte nu ställ­

ning. I befattningen som flyginspektör bör placeras officer med erfarenhet

som förbandschef. En tjänst för flygdirektör bör inrättas i varje flygsektion.

Jag räknar f. n. endast med en tjänst för pensionerad officer i varje

transportsektion.

Av betydelse för befäst ningsse k tion ens sammansättning är

fortifikationsutredningens förslag rörande fortifikations- och

byggnadsförvaltningens ledning m. m. Förslaget innebär

främst att de byggnadsavdelningar, som f. n. finns i militärbefälsstaberna,

bryts ut ur stabsorganisationen och ombildas till fristående byggnadskon-

64

tor, som underställs militärbefälhavarna men i visst hänseende lyder direkt

under fortifikationsförvaltningen. Till frågan om bvggnadskontorets upp­

gifter och organisation återkommer jag i det följande. Militärbefälhavaren

skall enligt fortifikationsutredningens förslag såsom regional förvaltnings­

myndighet leda förvaltningen vid underställda förhand, försvarsområden,

kustartilleriförsvar och örlogsbaser. Militärbefälhavarens eget ledningsorgan

inordnas som en särskild sektion i militärområdesstaben. Vid sektionen

handläggs främst ärenden rörande fortifikatorisk planläggning, militär be-

hovsprövning, planläggning och projektering av befästningar, förrådsan-

skaffning samt domän- och generalplanefrågor m. m. Förvaltningen av bygg­

nader och anläggningar utövas i princip av under militärbefälhavare lydande

förvaltningsmyndigheter. Utredningens förslag är i fråga om fördelningen

av ansvar och befogenheter väl anpassat till de huvudlinjer efter vilka den

regionala ledningen av förvaltningsverksamheten bör ordnas. Jag ansluter

mig därför i princip till fortifikationsutredningens förslag i ämnet.

Till den föreslagna indelningen av befästningssektionen i underavdel­

ningar tar jag inte nu ställning.

Jag räknar inte med att en föreslagen tjänst för pensionerad officer be­

höver inrättas vid Bergslagens militärområdesstab. Med anledning av forti-

fikationsförvaltningens framställning om inrättande av arvodestjänster för

officerare och underofficerare med uppgift att handha krigsförberedelse­

arbete för byggnads- och reparationsbcredskapen bör i enlighet med över­

befälhavarens tillstyrkan en tjänst för pensionerad officer inrättas vid var­

dera Södra och östra militärområdesstaben. Slutligen bör i varje befäst-

ningssektion en tjänst för underofficer på aktiv stat bytas ut mot tjänst för

pensionerad underofficer och en tjänst för underofficer på aktiv stat vid

Västra militärområdesstaben och Nedre Norrlands militärområdesstab t.v.

inte inrättas. I

I överbefälhavarens uppgift har ingått att utreda frågan om militär­

befälhavarens uppgifter på personalområdet. Som

resultat av denna utredning föreslår överbefälhavaren att en särskild organi­

sationsenhet för handläggning av bl. a. personaladministrativa ärenden —

stabsavdelningen — skall finnas i militärområdesstaberna. Militär­

befälhavaren måste enligt överbefälhavaren få större ansvar för underställd

personal än som åvilar de nuvarande regionala cheferna. Han bör sålunda

bl.a. åläggas att svara för samordning av rekryteringsverksamheten, att till­

sätta vissa tjänster, att leda och samordna personalvård samt att medverka

i personalplanering och han bör slutligen få inflytande på placering och

kommendering av militär och civilmilitär personal m. m. Vissa av ärendena

rörande personaltjänsten bör enligt överbefälhavaren handläggas försvars-

grensvis, dvs. hänföras till endera armésektionen, sjöoperativa avdelning­

en eller flygsektionen. Andra ärenden är av gemensam karaktär eller

Kungl. Maj.ts proposition nr ItO år 1966

65

rör stabens egen personal och bör handläggas vid stabsavdelningen, som

även bör sörja för vissa servicefunktioner.

Civilförvaltningen föreslår att i stabsavdelningen skall ingå ett redovis-

ningskontor, vilket — förutom att tillgodose stabens eget behov av bokfö­

rings- och kassaarbete — skall betjäna vissa militärbefälhavaren underly­

dande lokala förvaltningsmyndigheter. Tillkomsten av redovisningskonto-

ren beräknas medföra personalbesparingar vid dels de truppförbands kas­

saavdelningar som f. n. betjänar tyg- och intendenturanstalter in. m., dels

nyssnämnda lokala förvaltningsmyndigheter, dels civilförvaltningen.

I stabsavdelningen föreslås ingå -—• förutom redovisningskontoret — en

personaldetalj och en tjänstedetalj jämte kommendantur m. m. överbefäl­

havarens förslag innebär att den av försvarsledningsutredningen föreslagna

chefsexpeditionen ersätts av stabsavdelningen som får större uppgifter än

utredningen tänkt sig för expeditionen. Tjänstedetaljen förutsätts liksom

redovisningskontoret även skola betjäna vissa lokala förvaltningsorgan så­

som byggnadskontor och de av de nyorganiserade lokala tyg- och intenden-

turförvaltningsmyndigheterna, som lokaliseras i stabens närhet.

Jag har inte funnit anledning till erinran mot de förslag rörande upp­

gifter för militärbefälhavaren på personalområdet som har lagts fram av

överbefälhavaren. Att ett redovisningskontor ingår i stabsavdelningen fin­

ner jag ändamålsenligt. Uppgifterna för redovisningskontoret torde till viss

del bli beroende av resultat av 1964 års försvarskostnadsutrednings arbete.

Redovisningskontorets organisation förutsätts därför komma att prövas yt­

terligare. Det synes också vara av betydelse att under försöksperioden få

klarlagt i vad mån handläggningen inom staben av personalärenden kan

koncentreras till stabsavdelningen. Inom stabsavdelningen bör handlägg­

ningen av personalärendena föras samman till en arbetsenhet. Till avdel­

ningens indelning i arbetsenheter tar jag i övrigt inte ställning.

Som chef för stabsavdelning räknar jag med aktiv regementsofficer endast

i Södra och östra militärområdesstaberna samt övre Norrlands militärom-

rådesstab. I Västra militärområdesstaben och Nedre Norrlands militärom-

rådesstab bör för befattningen avses pensionerad officer. Beträffande Bergs­

lagens militärområdesstab bör den i personaldetaljen redovisade pensione­

rade officeren t. v. tillika vara avdelningschef.

I befattningen som chef för stabsexpeditionen räknar jag vidare med att

pensionerad underofficer placeras i stället för förvaltare vid samtliga mili-

tärområdesstaber. Vidare kan jag inte nu biträda förslaget att förvaltare

skall vara chef för redovisningskontoret vid Södra, Östra och Västra mili­

tärområdesstaberna. Chefskapet bör liksom vid övriga militärområdesstaber

utövas av chefen för kameralavdelningen. För underbefäl räknar jag med

sammanlagt 22 1 jänster. Fem av underbefälstjänsterna motsvaras i överbe­

fälhavarens förslag av lika många tjänster för vaktmästare och två av tjäns­

terna av tjänster för bilförare.

5-—Bihang till riksdagens protokoll 1966. 1 sand. Nr 110

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1966

66

Behovet av tjänster för stabskonsulenter bör t. v. tillgodoses inom ramen

för tillgängliga tjänster inom försvarets personalvård.

Jag finner det inte erforderligt att vid Södra och östra militärområdes-

staberna inrättas tjänst för förste expeditionsvakt och vid Bergslagens mili-

tärområdesstab tjänst för vaktmästare. Vid övriga staber har jag som förut

sagts räknat med att tjänsterna för vaktmästare byts ut mot tjänster för

underbefäl. För bilförare räknar jag endast med en tjänst i varje stab. Slut­

ligen räknar jag inte med tjänst för tryckeriförman vid övre Norrlands

militärområdesstab.

Jag biträder överbefälhavarens förslag att expedition stjänsten

i princip skall bedrivas sektionsvis och att därutöver en för staben gemen­

sam expedition skall finnas vid stabsavdelningen. Jag räknar emellertid med

dels att armé- och flygsektionerna i förekommande fall kan ha gemensam

expedition, dels att armésektionen vid staben i Bergslagens militärområde

kan anslutas till sektionsexpeditionen vid den operativa sektionen. Genom

den av mig förordade sammanslagningen av vissa sektionsexpeditioner kan

en pensionerad underofficer utgå i Södra och östra militärområdesstaberna

samt övre Norrlands och Bergslagens militärområdesstaber.

Eftersom erfarenhet saknas av behovet av kontorspersonal finner jag att

antalet tjänster för sådan personal t. v. bör beräknas med återhållsamhet.

Med hänsyn härtill och till de personalbesparingar som i övrigt föreslagits

bör antalet tjänster för kontorspersonal i förhållande till överbefälhavarens

förslag minskas med åtta tjänster vid vardera Södra, östra och Västra mili­

tärområdesstaberna samt Bergslagens militärområdesstab, tio tjänster i övre

Norrlands militärområdesstab samt sju tjänster i Nedre Norrlands militär­

områdesstab. I befästningssektionen bedömer jag att två tjänster för kon­

torspersonal erfordras i Södra och östra militärområdesstaberna samt övre

Norrlands militärområdesstab och en i de tre övriga, vilket stämmer över­

ens med överbefälhavarens beräkningar.

Personaluppsättning

Jag övergår så till att redovisa personaluppsättningen vid militärområdes­

staberna. I överbefälhavarens uppdrag ingick att undersöka förutsättning­

arna för att tillämpa grundsatsen om obundenhet till försvarsgren på ett

antal befattningar utöver dem för militärbefälhavare, stabschef, souschef

samt chefer för operativ sektion och underhållssektion. Överbefälhavarens

undersökningar har gett till resultat att ett inte obetydligt antal befattningar

ansetts kunna vara obundna till försvarsgren, överbefälhavaren räknar i sitt

förslag till personalorganisation för militärområdesstaberna med samman­

lagt 719 tjänster, varav 205 för officerare på aktiv stat och 73 för pensione­

rade officerare. Försvarsledningsutredningen räknade med 168 officerare på

aktiv stat och 49 officerare i arvodestjänst. I utredningens siffror ingick

inte behovet av officerare vid befästningssektionerna, som enligt överbefäl­

Kungl. Maj. ts proposition nr 110 år 1966

67

havaren uppgår till 16 officerare på aktiv stat och 11 arvodesanställda offi­

cerare, av vilka två för byggnads- och reparationsberedskapen.

För egen del anser jag såsom framgått av min tidigare redogörelse att

personalen vid militärområdesstaberna t. v. bör begränsas i förhållande till

överbefälhavarens förslag. Jag föreslår, att antalet befattningshavare ■— in­

klusive befästningssektionerna — blir sammanlagt 608. Inom denna ram

räknar jag med 190 tjänster för officer på aktiv stat, 66 tjänster för pensio­

nerad officer, 40 tjänster för underofficer på aktiv stat, 53 tjänster för pen­

sionerad underofficer, 22 tjänster för underbefäl, 43 tjänster för civilmili-

tär personal och 194 tjänster för civil personal. Prövningen av behovet av

vissa av de av överbefälhavaren i övrigt föreslagna tjänsterna bör anstå till

dess försöksperioden avslutas. Den beräknade fördelningen på olika orga­

nisationsenheter av de av mig förordade ordinarie tjänsterna och extra

ordinarie tjänsterna i A 23 och högre lönegrader framgår av en samman­

ställning, som torde få fogas till protokollet som bilaga 1. Sammanställ­

ningen tar även upp övriga tjänster som legat till grund för mina anslags­

beräkningar.

I fråga om tjänsterna för officerare på aktiv stat vill jag anföra följande.

Beslut om att tjänsterna för militärbefälhavare, stabschefer, souschefer samt

för cheferna för fem av armésektionerna och de tre flygsektionerna skall

ingå i organisationen har såsom nämnts fattats i annat sammanhang (prop.

1965: 155). I fråga om antalet officerare på aktiv stat för militärområdes­

staberna föreslår jag som tidigare sagts 190 tjänster, varav 18 för intenden-

turofficerare. Dessa tjänster bör redovisas på personalförteckning för mili­

tärområdesstaberna enligt följande fördelning

6 militärbefälhavare

6 stabschefer

3 souschefer

5 arméinspektörer

3 flyginspektörer

18 sektionschefer (varav 6 fortifikationsofficerare)

12 regementsofficerare (förvaltningsgrenschefer)

137 regementsofficerare och kaptener

De i det föregående angivna tjänsterna för sektionschefer, regements­

officerare och kaptener bör ges lönegradsbeteckning Br eller Ar med un­

dantag för tre tjänster för fortifikationsofficerare som bör ha lönegradsbe­

teckning Bo.

Vid bifall till mina förslag rörande tjänsterna för aktiva officerare vid

militärområdesstaberna bör följande ändringar ske i förhållande till gällan­

de personalstater. Inom armén dras vid generalitetet in de sex tjänsterna för

militärbefälhavare i Bo 6. Vidare dras vid generalstabskåren in 17 tjänster,

nämligen för en överste i Bo 1, tre överstelöjtnanter i Ao 27, en överstelöjt­

nant eller major i Ao 27/25, två majorer i Ao 25 och tio kaptener i Ao 23. På

Kiingl. Maj.ts proposition nr 110 år 1966

68

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1966

militärområdenas m. m. personalförteckning dras in 30 tjänster, nämligen

sex för ställföreträdande militärbefälhavare i Bo 4, sex för överstelöjtnant

eller major i Ao 27/25, sex för kapten i Ar 23 samt tolv för kapten eller löjt­

nant i Ar 23 eller Ar 17/15. Vid armén dras in ytterligare 60 tjänster, näm­

ligen för två kaptener i Ao 23 vid pansartrupperna, en major i Ao 25 vid

A 8, sju löjtnanter i Ao 19/17 vid artilleriförbanden, sex kaptener i Ao 23 vid

luftvärnet, sex kaptener i Ao 23 vid ingenjörtrupperna, två majorer i Ao 25

och sju kaptener i Ao 23 vid signaltrupperna, tre kaptener i Ao 23 vid träng-

trupperna, två överstelöjtnanter i Ao 27, fyra majorer i Ao 25 och fyra kap­

tener i Ao 23 vid fälttygkåren samt en överste i Bo 3, två överstar i Bo 1, tre

överstelöjtnanter i Ao 27, tre majorer i Ao 25 och sju kaptener i Ao 23 vid

fortifikationskåren. Inalles föreslås 113 tjänster dras in inom armén. Inom

marinen dras in 21 tjänster, nämligen för två marinkommandochefer i Bo 6,

en kommendörkapten i Ao 27, tre kommendörkaptener i Ao 25, 3 kaptener i

Ao 23 och sex löjtnanter i Ao 17/15 vid flottan samt tre kaptener i Ao 23

och tre löjtnanter i Ao 17/15 vid kustartilleriet. Inom flygvapnet dras in

32 tjänster, nämligen för tre eskaderchefer i Bo 4, sex överstelöjtnanter

eller majorer i Ao 27/25, tre majorer i Ao 25, tre majorer eller kaptener i

Ao 25/23, 15 kaptener i Ao 23 och två löjtnanter i Ao 17/15. I enlighet med

förslag i prop. 1966:1 (bil. 6 s. 148) bör två tjänster för kapten i Ar 23 dras

in vid försvarsstaben. Sammanlagt dras in 168 tjänster för officerare inom

krigsmakten med anledning av organisationen av militärområdesstaberna,

tjänsterna för intendenturofficerare inte inberäknade. För dessa officerare

behöver inte några nya tjänster inrättas (jfr prop. 1966: 109). Ökningen av

antalet tjänster för aktiva officerare begränsas härigenom till fyra.

Såvitt gäller pensionerade officerare inrättas som tidigare sagts 66 tjäns­

ter vid militärområdesstaberna. Vid bifall till mina förslag rörande pensio­

nerade officerare kan tre tjänster för ställföreträdande eskaderchef i B: 3,

en tjänst för officer i A: 30 och 31 tjänster för officer i A: 26 utgå ur perso­

nalförteckningarna för militärbefälsstaber och eskaderstaber. Härjämte kan

en tjänst i A: 26 vid marinkommando Väst samt tre tjänster i A: 26 vid för­

svarsstaben och nio arvodestjänster för officerare inrättade av fortifika-

tionsförvaltningen för fortifikatorisk krigsplanläggning utgå. Totalt kan

sålunda 48 tjänster för pensionerad officer dras in i samband med militär -

områdesstabernas organisation. Sammanlagt 18 tjänster för pensionerad

officer tillkommer alltså i organisationen.

Vid bifall till mina förslag rörande underofficerare på aktiv stat bör föl­

jande ändringar göras i förhållande till gällande personalstater. Inom armén

dras vid fälttygkåren in sex tjänster för fanjunkare i Ao 15 och vid forti­

fikationskåren två tjänster för förvaltare, en i Ao 19 och en i Ao 17, och fyra

tjänster för fanjunkare i Ao 15. Vid flottan dras in åtta tjänster för flagg­

underofficer i Ao 15 och lika många tjänster för underofficer av 2. graden i

Ao 13 (i annan tjänst än teknisk) och vid flygvapnet fyra tjänster för fan-

69

junkare i Ao 15. Inalles dras 32 tjänster för aktiva underofficerare in. Anta­

let nyinrättade tjänster för aktiva underofficerare uppgår således till åtta.

Följande tjänster för pensionerad underofficer kan dras in, nämligen 29 ar-

vodestjänster för expeditionsunderofficer och sex för signalunderofficer i

A: 18 vid militärbefälsstaberna och fortifikationsbefälhavarstaben i Boden

samt tre för expeditionsunderofficer i A: 18 vid eskaderstaberna. Totalt kan

således 38 arvodestjänster dras in. ökningen av antalet tjänster för pensio­

nerade underofficerare begränsas alltså till 15.

För underbefäl bör som nyss sagts vid militärområdesstaberna finnas

sammanlagt 22 tjänster. Nio tjänster för rustmästare i Ao 13 kan utgå vid

militärbefälsstaberna och åtta tjänster för förste högbåtsman (i annan tjänst

än teknisk) vid flottan, ökningen av antalet underbefälstjanster uppgår

alltså till fem.

Vid bifall till mina förslag rörande den civilmilitära personalen erfordras

inte någon annan ändring av antalet tjänster inom berörda personalkårer vid

armén än att 17 tjänster för förste tygverkmästare och förste tyghantver­

kare dras in. Inom flygvapnet bör tjänster för tre flygdirektörer av 2. graden

tillkomma. Antalet tjänster för civilmilitär personal minskar alltså med 14.

Tjänsterna för civilmilitär personal bör i vart fall t. v. redovisas i personal­

förteckningen för vederbörande personalkår.

Enligt mina förslag kommer militärområdesstaberna att tillföras 194 ci­

vila tjänster •— tjänsterna för stabskonsulenter inte inberäknade —- en

minskning med 76 tjänster i förhållande till överbefälhavarens förslag. Vid

bifall till mina förslag rörande den civila personalen kan följande tjänstei

dras in vid militärbefälsstaber m. m. och eskaderstaber. Vid militärhefals-

staberna och fortifikationsbefälhavarstaben i Boden dras in ordinarie tjäns­

ter för en förste skogvaktare i Ao 17 och en skogvaktare i Ao 15, sju kon­

torister i Ao 9 och åtta kanslibiträden i Ao 7. Arméns allmänna avlönings-

anslag kan vidare minskas med lönerna åt följande extra ordinarie per­

sonal, nämligen sex hälsovårdsassistenter, sex bokhållare, en förste radio­

assistent, en assistent, en tryckeriförman, åtta radioassistenter, en garage-

förman, fem bilförare, två vaktmän, fyra vaktmästare, fem kontorister,

19 kanslibiträden och 56 kontorsbiträden. Flygvapnets allmänna avlönmgs-

anslag kan minskas med lönerna åt följande extra ordinarie personal, näm­

ligen en assistent i Ae 15, tre kanslibiträden och sex kontorsbiträden. Arme­

förvaltningens personalorganisation kan vidare minska med fem tjänstei

för ingenjör i Ae 19. Kungl. Maj :t äger besluta att dessa tjänster inte får

utnyttjas fr. o. m. den 1 oktober 1966. Härtill kan 20 tjänster vid civilför­

valtningen och förbanden utgå med anledning av överflyttningen av redo­

visnings- och kassaärenden till militärområdesstaberna. Civilförvaltningens

personalorganisation kan sålunda minska med en byråsekreterare i högst

Ae 23, ett kanslibiträde och åtta kontorsbiträden. Vid förband minskar av-

löningskostnaderna med lönerna till en kontorist, två kanslibiträden och

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1906

70

sju kontorsbiträden. Civilförvaltningen bör dock övergångsvis få möjlighet

att anställa viss extra personal. Sammanlagt kan antalet ordinarie och

extra ordinarie tjänster minska med 167. ökningen av antalet tjänster för

civil personal uppgår således till 27.

Anledning torde inte föreligga att i övrigt närmare redogöra för mina be­

räkningar av militärområdesstabernas personalbehov. Befintliga tjänster för

maskinpersonal m. fl., som nu finns upptagna på personalförteckningarna

för militärområdena m. m., bör föras över till militärområdenas nya avlö-

ningsanslag men redovisas för sig tillsammans med personalen för bygg-

nadskontoren. Tjänsterna för viss förrådspersonal bör föras över till mili-

tarområdesstaberna. Dessa tjänster har inte räknats med vare sig i över­

befälhavarens eller mina personalförslag.

Den föreslagna organisationen är såsom tidigare framhållits provisorisk

och bör prövas under en övergångsperiod.

F. n. tjänstgör årligen ett 25-tal reservofficerare m. fl. och civila befatt­

ningshavare vid militärbefälsstaberna m. m. med ianspråktagande av s. k.

tjänstgöringsmånader resp. skrivmånader enligt härför gällande föreskrif­

ter. Eftersom det arbetskraftsbehov som härigenom tillgodoses till väsentlig

del tacks genom den av mig föreslagna personalorganisationen, förutsätts

att sådan personal framdeles i minskad utsträckning skall behöva anlitas

vid militärområdesstaberna.

Attackeskaderstaben

Försvarsledningsutredningen föreslog att attackförbanden alltjämt skall

hållas samman i ett högre förband — attackeskadern — vars chef under

överbefälhavaren har ansvar för att attackförbanden hålls insatsberedda. I

prop. 1964: 109 togs inte ställning till vare sig eskaderchefens uppgifter eller

eskaderstabens organisation. Det förutsattes dock att särskilda beklsförhål-

landen skulle gälla. Attackflottiljerna togs undan från militärbefälhavarnas

befälsområde och dessa får inte något ansvar för utbildningen m. m. vid

attackflottiljerna.

överbefälhavaren har ansett att frågan om eskaderchefens uppgifter m. m.

och eskaderstabens organisation bör prövas samtidigt med den regionala

ledningsorganisationen och har med anledning härav lågt fram förslag i

ämnet. I samband härmed har han föreslagit att chefen för F 11 (Nyköping)

underställs eskaderchefen. Eskadern blir härigenom i fred en kombinerad

attack- och spaningseskader, som föreslås benämnas första flygeskadern.

Av förslaget framgår att eskaderchefen får uppgifter i fråga om såväl opera­

tivt krigsförberedelsearbete som förbandsproduktion och att han med an­

ledning härav — i vad gäller vissa förband med attackbetjäningsuppgift__

ansetts behöva utrustas med anvisningsrätt gentemot militärbefälhavare på

båda dessa områden liksom i fråga om viss förvaltningsverksamhet. Eska­

derchefen skall vidare vara målsman för flygspaningstjänsten och därigenom

Kungl. Maj. ts proposition nr 110 år 1966

71

ha vissa befogenheter även gentemot chefen för F 21 (Kallax), som är un­

derställd befälhavaren för övre Norrlands militärområde.

Huvudansvaret för det operativa krigsförberedelsearbetet avseende attack-

och spaningsförbanden bör falla på militärbefälhavarna. Eskaderchefen

skall utföra sitt operativa krigsförberedelsearbete inom ramen for över­

befälhavarens och militärbefälhavarnas operativa beslut. Eskaderchetens

uppgift bör också vara att sörja för attackförbandens utbildning, taktik och

insatsberedskap samt därmed sammanhängande personaltjänst. Den expertis

som finns vid eskaderstaben bör dessutom enligt överbefälhavarens bestäm­

mande utnyttjas för att biträda militärbefälhavarna med operativt krigs­

förberedelsearbete och vissa mobiliseringsförberedelser. Större operativa

övningar med deltagande av attackförband bör enligt överbefälhavarens be­

stämmande ledas av militärbefälhavare med biträde av eskaderchefen.

Frågan om attackflottiljernas lvdnadsställning i förvaltningshänseende

har jag behandlat i det föregående. Mitt ställningstagande begränsar eskader­

chefens uppgift till förvaltning av övningsanslag. Honom understalida flot­

tiljer lyder i övrigt under militärbefälhavare eller central förvaltningsmyn­

dighet.

Eftersom eskaderchefens uppgifter och ställning främst i förhållande till

militärbefälhavarna ännu inte kan anses slutgiltigt klarlagda, finner jag att

erfarenheter av den nya regionala ledningsorganisationen bör avvaktas, in­

nan slutlig ställning tas till eskaderchefens ansvar och befogenheter och

eskaderstabens organisation. Den föreslagna omorganisationen av eskader-

staben bör därför inte nu komma till stånd. Av detta följer att slutlig ställ­

ning till lydnadsförhållandena för F 11 inte nu bör tas. Jag har emellertid

inte något att erinra mot att flottiljen försöksvis underställs eskaderchefen.

.lag vill i sammanhanget erinra om att flottiljstaben har förstärkts med två

tjänster för aktiva flygofficerare genom beslut vid 1963 års riksdag (prop.

110, SU 114, rskr 266). Den av mig föreslagna anordningen torde därför

kunna genomföras utan annan personalförstärkning än att personal vid

flottiljstaben vid behov kommenderas att tjänstgöra vid eskaderstaben.

I enlighet med vad jag nu anfört tar jag inte ställning till eskaderstabens

inre organisation eller de föreslagna personalförstärkningarna. En ny tjänst

för aktiv regementsofficer i Br 1 (stabschef) bör dock inrättas i utbyte mot

arvodestjänsten i B: 3 för ställföreträdande eskaderchef. Behovet av flyg­

direktör förutsätts t. v. få tillgodoses genom kommendering. Befintliga

tjänster för driftingenjör och fältmästare bör dras in.

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1966

örlogsbasstaberna m. m.

Den beslutade regionala ledningsreformen innebär bl. a. att för vissa av

de uppgifter, som nu åvilar marinkommandochef, inrättas s. k. örlogsbaser

med stabsorgan. Hit hänförs främst bas- och underhållstjänst för sjöstrids­

krafter samt mobiliseringsförberedelser och frivilligutbildning. Örlogsbaser

72

skall i fred finnas i Södra, östra och Västra militärområdena och benämnas

Sydkustens, Ostkustens och Västkustens örlogsbas. På örlogsbaschef an­

kommande uppgifter i Nedre Norrlands militärområde skall fullgöras av

cheten för Norrlands kustartilleriförsvar med biträde av ett mindre antal

sjöofficerare. De båda förstnämnda örlogsbasstaberna skall vara lokaliserade

till Karlskrona och Muskö. Den slutliga förläggningen av Västkustens örlogs-

basstab är beroende av den framtida dispositionen av de marina anläggning­

arna vid Nya varvet i Göteborg. Utredning rörande förutsättningar för en

utflyttning pågår. En mindre del av örlogsbasstaben vid Ostkustens örlogs-

basstab har förutsatts skola förläggas till annan ort. Ställning till stabernas

m. m. detaljorganisation har inte tagits. Jag har emellertid i prop. 1964: 109

förordat att principorganisationen i fred utformas enligt bilagorna 15__17.

överbefälhavarens personalförslag rörande örlogsbaserna grundas på

den beslutade uppgiftsfördelningen mellan militärbefälhavare och örlogs­

baschef och stämmer i allt väsentligt överens med försvarsledningsutred-

ningens principförslag, vilket innebär att staberna föreslås bestå av en sek­

tion för operativa ärenden, en sektion för underhålls- och mobiliserings-

ärenden m. in., en sektion för personalärenden och frivilligutbildning m. in.,

en sektion för bevaknings- och säkerhetstjänst samt en expedition. Till Ost­

kustens örlogsbas anknyts en örlogsbasavdelning, som lokaliseras i Uppsala

och ställs direkt under örlogsbaschefens befäl. Vid Norrlands kustartilleri-

försvar organiseras en örlogsbasavdelning som lyder direkt under chefen

för kustartilleriförsvaret. Jag har i huvudsak inte något att erinra mot dessa

förslag. Eftersom örlogsbasavdelningen i Uppsala utgör en del av Ostkustens

orlogsbasstab anser jag emellertid att basavdelningen i fred bör lyda under

stabschefen. Jag ifrågasätter vidare om inte i analogi med förslaget rörande

militärområdesstaberna sektionen för bevaknings- och säkerhetstjänst kan

gå upp i den operativa sektionen. Eftersom en sådan anordning torde sakna

betydelse i personalorganisatoriskt hänseende har jag dock inte anledning

att nu ta ställning till denna fråga. I avvaktan på resultatet av förestående

försök tar jag heller inte ställning till sektionernas indelning i avdelningar.

Enligt mitt förslag kommer örlogsbasstaberna under stabschefen att bestå

av en operativ sektion, en underhållssektion, en personal- och utbildnings­

sektion samt en expedition.

Antalet officerare i den av överbefälhavaren föreslagna organisationen hål­

ler sig inom den ram som föreslagits av försvarsledningsutredningen. över­

befälhavaren räknar med sammanlagt 30 tjänster för officerare på aktiv

stat och fem tjänster för pensionerade officerare. Sammanlagt föreslås 175

tjänster ingå i organisationen. För egen del anser jag att personalen vid

örlogsbasstaberna kan begränsas så, att antalet tjänster blir sammanlagt

157. Inom denna ram räknar jag med 28 tjänster för officer på aktiv stat

och fem tjänster för pensionerad officer. Den beräknade fördelningen på

olika organisationsenheter av de av mig förordade ordinarie tjänsterna och

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1066

73

extra ordinarie tjänsterna i A 23 och högre lönegrader framgår av en sam­

manställning, som torde få fogas till protokollet som bilaga 2. Sammanställ­

ningen tar även upp övriga tjänster som legat till grund för mina anslags­

beräkningar.

Vid beräkningen av antalet tjänster för officerare på aktiv stat har jag

i förhållande till överbefälhavarens förslag räknat med en minskning med

en tjänst vid vardera Västkustens örlogsbas och örlogsbasavdelningen vid

Norrlands kustartilleriförsvar. Jag anser att placeringen av intendent vid

sektionen för underhållsärenden m. m. bör komma i fråga endast som en

övergångsåtgärd i avvaktan på att underhållsutbildade sjöofficerare kan

placeras i befattningen.

Tjänsterna för aktiv officer m. m. bör fördelas enligt följande.

3 örlogsbaschefer

3 stabschefer

22 regementsofficerare och kaptener

Jag räknar med att samtliga förenämnda tjänster redovisas i personalför­

teckningen för flottan. Vid bifall till mina förslag rörande tjänster för aktiva

officerare med placering vid örlogsbasstaberna m. m. bör följande ändringar

ske i förhållande till gällande personalstater. Vid marinkommandona dras

tjänsten i Bo 4 för chefen för marinkommando Väst in. I utbyte häremot

inrättas en tjänst i Bo 3 för chef för Västkustens örlogsbas. Att tjänsterna

för cheferna för marinkommando Ost och Syd dras in har redovisats i det

föregående. Beslut om inrättande av tjänster för cheferna för Ostkustens

och Sydkustens örlogsbaser har såsom tidigare nämnts fattats i annat sam­

manhang (prop. 1965: 155). Med anledning härav skall tjänsten i Bo 4 för

chefen för Karlskrona örlogsvarv dras in (jfr prop. 1964: 111, s. 15). I utbyte

mot tjänsten för chefen för Ostkustens örlogsbas dras en tjänst för kom­

mendörkapten i Ao 27 in. I utbyte mot tjänsterna för stabschefer — en i

Br 1 och två i Ar 27 — dras två tjänster för kommendörkapten i Ao 27 och

en tjänst för kapten i Ao 23 in. En tjänst för kommendörkapten i Ao 27 och

en i Ao 25 byts ut mot tjänster för kommendörkapten i Ao 27/25. Slutligen

bör två kaptenstjänster bytas ut mot tjänster för kommendörkapten eller

kapten.

Beträffande pensionerade officerare räknar jag f. n. inte med någon änd­

ring i förhållande till överbefälhavarens förslag såvitt gäller antalet tjänster,

dvs. fem. Vid bifall till mitt förslag kan en arvodestjänst för expeditions-

officer vid marinkommando Ost och fyra arvodestjänster för officer pla­

cerade en vid vartdera marinkommando Syd, Ost, Väst och Nord utgå ur

marinens personalförteckningar. Ingå nya tjänster för pensionerad officer

behöver således inrättas.

I jämförelse med överbefälhavarens förslag föreslår jag att antalet tjänster

för aktiv underofficer minskas med sammanlagt 16. Jag räknar med att nio

,1* — Bihang till riksdagens protokoll 1966. 1 samt. Nr 110

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1966

74

tjänster för flaggunderofficer, varav fyra för expeditionsunderofficer inte

erfordras. Vidare räknar jag med att två tjänster för flaggunderofficer i

varje stab och en tjänst för flaggunderofficer vid örlogsbasavdelningen vid

Norrlands kustartilleriförsvar kan ersättas med tjänster för pensionerad

underofficer. Antalet tjänster för aktiv underofficer begränsas härigenom

till 18. Härtill kommer 13 tjänster för pensionerad underofficer, en ökning

med sex i förhållande till överbefälhavarens förslag. I motsats till överbefäl­

havaren räknar jag med att örlogsbasavdelningen vid Norrlands kustartilleri­

försvar expeditionelit anknyts till kustartilleriförsvarsstabens stabsexpedi-

tion. Härigenom behöver en tjänst för pensionerad underofficer inte komma

till. Behovet av tjänster för aktiv underofficer bör i sin helhet tillgodoses

inom ramen för tillgängliga tjänster för underofficer vid flottan. Vad be­

träffar de pensionerade underofficerarna kan med anledning av mina för­

slag två tjänster dras in vid marinkommando Ost, tre vid marinkommando

Väst samt en vid marinkommando Nord, dvs. inalles sex tjänster. Samman­

lagt behöver alltså sju nya tjänster inrättas.

För underbefäl räknar jag med sammanlagt 19 tjänster, en minskning med

tre i förhållande till överbefälhavarens förslag. Samtliga underbefälsbefatt­

ningar bör bestridas inom ramen för befintliga underbefälstjänster vid

flottan.

För den civila personalen räknar jag inte med några andra förändringar

i förhållande till överbefälhavarens förslag än att jag räknar med en tjänst

mindre för kontorspersonal vid varje stab. Örlogsbasstaberna m. m. kom­

mer därför att tillföras 74 tjänster för civil kontorspersonal m. fl. Vid bi­

fall till mina förslag rörande den civila personalen kan marinens allmänna

avlöningsanslag minskas med lönen till ett antal kontorister, kanslibiträden

och kontorsbiträden m. fl., som finns uppförda på personalförteckningen

för marinkommandona. Till denna fråga återkommer jag i det följande.

Anledning torde inte föreligga att i övrigt närmare redogöra för mina be­

räkningar av örlogsbasstabernas personalbehov. Tjänsterna för aktiva mili­

tära befattningshavare bör, som framgått av det föregående, t. v. redovisas

på personalförteckningen för flottan. Den föreslagna organisationen är pro­

visorisk och bör prövas under en övergångsperiod.

Gotlands militärkommando

Enligt 1964 års riksdagsbeslut skall den militära ledningsorganisationen

på Gotland hänföras till den lägre regionala nivån och Gotland ordnas in i

Östra militärområdet som ett särskilt militärkommando, vars chef skall be­

nämnas chefen för Gotlands militärkommando. Till dennes förfogande skall

stå en militärkommandostab. Militärkommandot kommer inte att vara helt

jämförbart med försvarsområde. Det har sålunda förutsatts att militärkom-

mandochefen i vissa hänseenden skall lyda direkt under centrala myndig­

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1966

75

heter och att arméförbanden på Gotland skall vara underställda honom.

Överbefälhavaren har anmält att han börjat en undersökning av möjlig­

heterna att genomföra en mer vittsyftande ledningsreform på Gotland än

som förutsattes vid 1964 års principbeslut. En sådan rationalisering krävei

emellertid ytterligare undersökningar, överbefälhavaren föreslår därför att

militärkommandochefens ansvar och befogenheter provisoriskt fastställs i

huvudsak enligt de riktlinjer som föreslogs av försvarsledningsutredningen.

I likhet med överbefälhavaren anser jag det angeläget att undersöka möj­

ligheterna till en mera vittsyftande rationalisering av ledningsorganisatio­

nen på Gotland. Resultatet av dessa undersökningar kan emellertid inte före­

ligga i sådan tid att de kan beaktas vid genomförandet av 1964 års riksdags­

beslut. Jag räknar därför inte med att en reform i den riktning överbefäl­

havaren har antytt kan genomföras under de närmaste åren. Jag anser mig

därför kunna godta den lösning som föreslagits av överbefälhavaren. Vid

bifall till mitt förslag kommer militärkommandochefen i vad avser icke

operativ utbildning och därmed sammanhängande personaltjänst m. m. att

lyda direkt under försvarsgrenschef samt arméförbanden på Gotland och

chefen för Gotlands kustartilleriförsvar att vara underställda militärkom­

mandochefen, dock att chefen för Gotlands kustartilleriförsvar i fråga om

icke operativ utbildning och därmed sammanhängande personaltjänst m. m.

på samma sätt som övriga kustartilleriförsvarschefer skall lyda direkt under

chefen för marinen. Militärkommandochefen bör i vart fall t. v. vara regional

förvaltningsmyndighet och i denna egenskap lyda direkt under vederböran­

de centrala förvaltningsmyndighet. Chefen för Gotlands kustartilleriförsvar

lyder dock inom marinförvaltningens ämbetsområde direkt under ämbets­

verket.

I avvaktan på resultatet av pågående undersökningar bör enligt över­

befälhavaren personaluppsättningen vid inilitärkommandostaben hållas

inom den ram, som f. n. finns tillgänglig vid VII. militärbefälsstaben. Jag

ansluter mig till denna mening. Tygförråds-, tygverkstads- och intendentui-

förrådsorganen bör organiseras på liknande sätt som på fastlandet. I likhet

med överbefälhavaren anser inte heller jag hinder föreligga att nu realisera

fortifikationsutredningens förslag att ett byggnadskontor skall organiseras

på Gotland. Mina ställningstaganden rörande personalorganisationen vid

militärkommandostabens förvaltningsavdelningar bygger på här nämnd an­

svarsfördelning. Antalet tjänster vid inilitärkommandostaben bör t. v. i

princip vara detsamma som vid VII. militärbefälsstaben och behovet av per­

sonalförstärkning tillgodoses genom kommendering av viss militär personal

enligt de riktlinjer som f. n. gäller för förstärkning av VII. militärbefäls­

staben.

I fråga om organisationen av militärko mm andost a-

b e n har jag i stort inte någon erinran mot överbefälhavarens förslag. Sta­

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1966

76

ben bör alltså under stabschefen bestå av en operativ sektion, en underhålls-

sektion, en utbildnings- och personalsektion, en befästningssektion och en

stabsavdelning. Till den av överbefälhavaren föreslagna indelningen av sek­

tionerna i avdelningar tar jag inte nu ställning i annan mån än att jag förut­

sätter att i underhållssektionen skall ingå en tyg- och en intendenturavdel-

ning. Ställning till hälso- och sjukvårdsavdelningens slutliga inordnande bör

tas först sedan försvarssjukvårdsutredningen redovisat sitt uppdrag.

Jag övergår så till att behandla frågan om personaluppsätt­

ningen vid militärkoinmandostaben. Försvarsledningsutredningen räk­

nade med att militärkoinmandostaben skulle bestå av nuvarande VII. mili-

tärbefälsstaben förstärkt med en regementsofficer ur armén och två kap­

tener ur marinen. I samband därmed borde en tjänst för officer ur flottan

som är placerad vid kustartilleriförsvarsstaben dras in. Kungl. Maj:t har

genom beslut i februari och i juni 1965 medgett att en regementsofficer och

två kaptener må kommenderas till tjänstgöring vid VII. militärbefälsstaben.

Vidare har inedgetts att fyra tjänster för kontorspersonal får finnas inrät­

tade t. v. vid VII. militärbefälsstaben. Slutligen har en regementsofficer vid

trängtrupperna kommenderats till staben, överbefälhavaren räknar i sitt

personalförslag med sammanlagt 55 tjänster, varav tio för officer på aktiv

stat och fem för pensionerad officer. Härjämte föreslås att en regements­

officer och tre kaptener skall kommenderas till tjänstgöring vid staben och

att viss militär personal tillhörande förbanden på Gotland skall tjänstgöra

vid staben på deltid.

För egen del anser jag att antalet tjänster för aktiv officer bör begränsas

till tio, varav en för intendenturofficer. Detta motsvarar det antal som var

i tjänst vid VII. militärbefälsstaben innan de i det föregående redovisade

personalförstärkningarna genomfördes. Jag anser nämligen såsom nyss

sagts att behovet av ytterligare officerare t. v. bör tillgodoses genom kom­

mendering. Jag räknar därför med att en regementsofficer ur armén, en

kapten vid flottan och en kapten ur armén eller kustartilleriet t. v. kom­

menderas till staben. Behovet av personal för frivillig befälsutbildning m. m.

förutsätts liksom hittills få tillgodoses genom kommendering av personal

tjänstgörande vid truppförbanden på Gotland.

I utbyte mot de nio tjänsterna för andra aktiva officerare än intendentur-

officeren bör följande tjänster i nuvarande organisation dras in, nämligen

en tjänst för militärbefälhavare i Bo 6, två tjänster vid generalstabskåren,

en i Ao 27/25 och en i Ao 23, en tjänst för kapten i Ar 23 vid VII. militär­

befälsstaben, en tjänst för kapten i Ao 23 vid signaltrupperna, en tjänst för

regementsofficer i Ao 27/25 vid fälttygkåren, två tjänster vid fortifikations­

kåren, en i Ao 25 och en i Ao 23, samt slutligen en tjänst för kapten i Ao 23

vid kustartilleriet. Antalet tjänster för officerare ändras inte.

Antalet pensionerade officerare bör i enlighet med överbefälhavarens för­

slag beräknas till fem — en ökning med en. En av fortifikationsförvalt-

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1966

77

ningen för fortifikatorisk krigsplanläggning inrättad arvodestjänst för offi­

cer kan emellertid dras in.

I fråga om underofficerarna räknar jag med att en underofficer vid fält-

tygkåren placeras till tjänstgöring vid militärkommandostaben. Ny tjänst

inrättas inte för ändamålet. Däremot bör en tjänst för fortifikationsunder-

officer inrättas vid militärkommandostaben. Antalet tjänster för pensione­

rad underofficer bör beräknas till sju. Jag räknar inte med arvodesanställd

underofficer i den operativa sektionen. Tjänst för sjukvårdsunderofficer

bör i avvaktan på försvarssjukvårdsutredningens förslag inte inrättas. I ut­

byte mot dessa sju tjänster kan sex tjänster för pensionerad underofficer

dras in vid nuvarande VII. militärbefälsstaben.

En tjänst för underbefäl bör inrättas vid militärkommandostaben.

I enlighet med överbefälhavarens förslag rörande den civilmilitåra per­

sonalen bör två armédirektörer och en förste tygverkmästare vid tygtekniska

kåren placeras till tjänstgöring vid staben. Den fältläkare och den förste

försvarstandläkare, vilka f. n. är placerade vid VII. militärbefälsstaben, bör

föras över till militärkommandostaben men tjänsterna bör oförändrat redo­

visas vid fältläkarkåren resp. försvarets tandvårdspersonal. Några ändringar

erfordras inte med anledning av dessa förslag i berörda personalförteck­

ningar.

För den civila personalen räknar jag med att de tjänster som f. n. redo­

visas i personalförteckningen för VII. militärbefälsstaben — med undantag

för viss personal, som förs över till byggnadskontoret och en tjänst för

garageförman, som ombildas till tjänst för underbefäl — förs över till

militärkommandostaben. Vidare förs till militärkommandostaben över tjäns­

ter för en ingenjör och två förrådsförmän som inrättats av fortifikations-

förvaltningen. Ny tjänst inrättas inte nu för förste hälsovårdsassistent.

En av de tjänster för stabskonsulent som redovisas i personalförteckningen

för försvarets personalvård bör bl. a. avses för militärkommandostaben.

Av de fyra tjänster för kontorspersonal som t. v. har ställts till förfogande

för VII. militärbefälsstaben tas två upp i personalförteckningen för militär­

kommandostaben. Vidare bör en tjänst för kansliskrivare föras över från

arméförvaltningens anstalter till militärkommandostaben.

Jag beräknar det totala behovet av tjänster vid militärkommandostaben

till 50. Den beräknade fördelningen av tjänsterna på olika organisations­

enheter framgår av bilagan 1 till protokollet.

Den föreslagna organisationen är såsom tidigare framhållits provisorisk

och bör prövas under en övergångstid.

Avlöningarna åt personalen vid militärkommandostaben och stabens om­

kostnader bör t. v. bestridas från samma anslag som militärområdesstabernas

avlöningar och omkostnader.

Tyg- o c h i n t e n d enturtjänsten

I det föregående har jag uttalat min principiella anslutning till armclör-

valtningens och intendenturverkets förslag rörande tyg- och intendentur-

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1966

78

tjänstens regionala ledning samt redovisat mina ställningstaganden i de

delar förslagen berör militärområdesstaberna. Jag behandlar i detta av­

snitt ämbetsverkens övriga förslag avseende dessa förvaltningsgrenar.

I fråga om organisationen tillstyrker jag —-i enlighet med vad

jag tidigare anfört — att de förråd, tygverkstäder och andra anläggningar,

som f. n. lyder direkt under arméförvaltningen och intendenturverket, inom

varje militärområde förs samman under militärbefälhavaren till en orga­

nisatorisk enhet för resp. tygförråd, tygverkstäder och intendenturförråd.

Dessa enheter bör benämnas militärområdets tygförvaltning, militärområ­

dets tygverkstadsförvaltning och militärområdets intendenturförvaltning.

Vid varje sådan enhet bör finnas en förråds- resp. verkstadsledning, vars

chef skall vara lokal förvaltningsmyndighet. Till behovet av en kasernav­

delning inom intendenturförrådsledningen tar jag inte nu ställning. Det

torde få prövas efter ytterligare försök. Jag tillstyrker också att tyg- och

intendenturtjänsten inom Gotlands militärkommando organiseras efter

nyssnämnda riktlinjer. Mitt förslag till organisation av tyg- och intenden-

turtjänstens regionala ledning framgår av följande tablå.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1966

Militärbefälhavare

Tygförvaltning

Militärområdesstab

(underhållssektionen)

Verkstadsförvaltning

I

Intendenturförvaltning

I I I I

n ^th >

3» 3 —

» o. » c

g- “ « 2.

i o a s

a o n o

*“ ^ 3 S,

!-t

n o:

S 3.5

^{S O.} 3

.

I I I

< > H

CD ^

5, er»

PC «

eo IL

ci* “

C £

a £

^?D*

2

»

a

CA

5C

O

3

t-j *-i

© C

1 II I I I

n 11

s r ^d 63

2 2= 2- < 3. g;

3

*1

15° 5

15 Q. O-

q

* V3 CD

r & 3

® « c

s. » 5

15

c-c

O

S <

1 ³

2 CD

D, Cl

2, CD

s. a g.

% ^p .

!< »i

g* 15c

O* ci

Vad gäller lydnadsförhållandena i förvaltningshänseende för vissa flyg­

flottiljer och chefen för Gotlands militärkommando torde jag få hänvisa

till vad jag anfört i det föregående.

Jag går härefter över till frågan om personaluppsättningen

vid förråds- och verkstadsförvaltningarna i militärområdena och Gotlands

militärkommando. Arméförvaltningen räknar i sitt förslag med sammanlagt

307 tjänster, varav 204 för tygförrådsorganisationen och 103 för tygverk-

stadsorganisationen. För intendenturförrådsorganisationen beräknar inten­

denturverket 61 tjänster. Knligt förslagen erfordras således totalt 368

tjänster.

79

För egen del anser jag att personalorganisationen vid förråds- och verk­

stadsförvaltningarna bör begränsas till 364 tjänster, varav 202 för tygför-

rådsorganisationen, 104 för tygverkstadsorganisationen och 58 för intenden-

turförrådsorganisationen. Inom denna ram räknar jag med 24 tjänster för

officerare på aktiv stat, 28 tjänster för civilmilitär personal med officers

tjänsteklass och tre tjänster för arvodesanställda officerare. Den beräknade

fördelningen på olika organisationsenheter av de av mig förordade ordinarie

tjänsterna och extra ordinarie tjänsterna i A 23 och högre lönegrader fram­

går av en sammanställning, som torde få fogas till protokollet som bilaga 3.

Sammanställningen tar även upp övriga tjänster som legat till grund för

mina anslagsberäkningar.

Vad gäller antalet officerare på aktiv stat vill jag erinra om att intenden­

turverket —- utöver tidigare nämnda 61 tjänster — har anmält behov av

ytterligare tre kaptenstjänster. Jag tar inte nu ställning till detta förslag

som bör prövas i annat sammanhang. Jag är inte heller beredd att tillstyrka

förslaget om att inrätta en särskild tjänst för chef för tygförvaltningen vid

Gotlands militärkommando. Denna befattning bör i vart fall t. v. förenas

med befattningen som tygofficer vid militärkommandostaben. Med be­

aktande av vad jag här anfört, föreslår jag att 24 tjänster för regements­

officerare och kaptener — tolv vid fälttygkaren och tolv vid intendentur-

kåren — avses för tyg- och intendenturförrådsförvaltningarna.

Vid bifall till mina förslag rörande officerstjänsterna bör på fälttygkårens

stat dels tillkomma fyra regementsofficerare i Bo 1, två regementsofficerare

i Bo 1/Ao 27 och fem kaptener i Ao 23, dels utgå tre överstelöjtnanter i Ao 27

och sju majorer i Ao 25. Därjämte bör vid fullt genomförd omorganisation

fyra officer stjänster vid fälttygkåren som f. n. är avsedda för arméförvalt­

ningen kunna dras in. Erforderliga statförändringar beträffande intendentur-

officerare har jag beaktat i det förslag till en för krigsmakten gemensam

intendenturkår som jag har anmält i prop. 1966: 109. Beträffande den regio­

nala intendenturtjänsten innebär detta förslag ökning med sex regements­

officerare — tre i Bo 1 och tre i Bo 1/Ao 27 — och tre regementsofficerare

eller kaptener i Ao 25/23 samt minskning med en övergångsvis kvarstående

kommendörkapten av 2. graden i Ao 25 och åtta kaptener i Ao 23, av vilka

fem övergångsvis utnyttjas vid försvarets intendenturverk och marinkom­

mando Syd.

I fråga om underofficerare på aktiv stat har jag i förhållande till intenden­

turverkets förslag räknat med att tre tjänster — en vid intendenturförvalt-

ningen i vartdera Södra och östra militärområdena samt Övre Norrlands

militärområde — t. v. inte behöver inrättas. Jag föreslår att 50 tjänster för

underofficer vid fälttygkåren och 21 tjänster för underofficer vid intenden-

lurkåren avses för tyg- och intendenturförrådsförvaltningarna.

Vid bifall härtill bör vid fälttygkåren inrättas nio förvaltartjänster i Ao 19

samt idgå tjänster för fyra förvaltare i Ao 17 och fem fanjunkare i Ao 15.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1966

80

.lag räknar vidare med att sju förvaltartjänster som f. n. avses för armé­

förvaltningen skall kunna dras in vid fullt genomförd omorganisation. Sex

tjänster för intendenlurförvaltare i Ao 19 hör vidare inrättas.

I fråga om aruodesanställd personal räknar jag med tre nya tjänster i

A: 28 för pensionerad officer, avsedda för assistent till verkstadsdirektören

i Södra och östra militärområdena samt övre Norrlands militärområde. Vi­

dare bör för tygförrådsförvaltningarna oförändrat avses sju tjänster i

A: 18 för expeditionsunderofficer. Här ifrågavarande tjänster bör t. v. redo­

visas under avlöningsanslaget för arméförvaltningens anstalter.

I fråga om behovet av civilmilitär personal har jag inte något att erinra

mot arméförvaltningens beräkningar. Jag föreslår således att sammanlagt

53 tjänster vid tygtekniska kåren avses för tygförråds- och tygverkstads-

förvaltningarna, nämligen 28 armédirektörer och arméingenjörer samt 25

förste tygverkmästare och förste tyghantverkare.

Vid bifall till mitt förslag rörande den civilmilitära personalen erfordras

— inklusive förändringarna vid militärområdesstaberna -— följande änd­

ringar i tygtekniska kårens personalförteckning, nämligen ökning med

tjänster för 13 armédirektörer av 1. graden — tre i Bo 1 och tio i Ao 27 —

tre armédirektörer av 2. graden i Ao 25, tre arméingenjörer i Ao 21 och 15

förste tygverkmästare i Ao 19 samt minskning med tjänster för tio armé­

ingenjörer av 1. graden i Ao 23, två arméingenjörer i Ao 19, 13 förste tyg-

verkmästare i Ao 17 och 19 förste tyghantverkare i Ao 15.

tyg- och 25 för intendenturförvaltningarna samt 60 för tygverkstadsförvalt-

ningarna beräknar jag till 206 befattningshavare, vilket i förhållande till

ämbetsverkens förslag innebär minskning med ett biträde vid tygförvalt­

ningen i Gotlands militärkommando. Tjänsterna — av vilka 121 avses för

tyg- och 25 för intendenturförvaltningarna samt 60 för tygverkstadsförvalt-

ningarna — bör t. v. avlönas från avlöningsanslagen för arméförvaltningens

och intendenturverkets anstalter resp. från underhållsanslag. Jag har i prin­

cip inte något att erinra mot att vissa tjänster, som nu avlönas från under­

hållsanslag, förs över till arméförvaltningens anstalter. Av budgettekniska

skäl bör emellertid denna åtgärd anstå t. v. Jag räknar dock med att föl­

jande av de tjänster som f. n. avlönas från underhållsanslag skall utnyttjas

för tygförrådsförvaltningarna, nämligen sex för assistent, fem för kansli­

biträde och 13 för kontor sbiträde.

Mina förslag rörande den civila personalen föranleder följande föränd­

ringar. Vid arméförvaltningens anstalter tillkommer tjänster för tre förste

byråintendenter i Ae 23. Medel bör vidare beräknas för fyra byråintendenter

i Ae 21, tre byråassistenter i Ae 19, en assistent i Ae 17 och sju kansliskrivare

i Ae 11. Samtidigt kan arméförvaltningens anstalters avlöningsanslag minska

med lönen till två kontorsskrivare i Ae 13 och tre kontorister i Ae 9 samt —

som jag anfört i det föregående — fem driftingenjörer i Ae 19. Under inten­

denturverkets anstalters avlöningsanslag bör vidare medel beräknas för tre

Kungl. Maj. ts proposition nr 110 år 1066

81

kansliskrivare i Ae 11 och tre kontorister i Ae t). Anslaget kan samtidigt

minskas med lönen för sex kanslibiträden i Ae 7 och två kontorsbiträden i

högst Ae 5. Under arméns underhållsanslag ökar avlöningskostnaderna å ena

sidan med lönen för två kansliskrivare i Ae 11 men minskar å andra sidan

med lönen för fem assistenter i Ae 15, nio kontorsskrivare i Ae 13, två konto­

rister i Ae 9, sju kanslibiträden i Ae 7 och ett kontorsbiträde i högst Ae 5.

Nettoförändringen i fråga om den civila personalen blir sålunda en minskning

med 16 tjänster. Jag räknar härutöver med att ett antal tjänster vid armé­

förvaltningen skall kunna dras in vid fullt genomförd omorganisation.

I likhet med vad jag tidigare anfört beträffande militärområdesstaberna

bör organisationen för tyg- och intendenturtjänstens ledning vara proviso­

risk och prövas under en övergångstid.

Jag återkommer i det följande till anslagsberäkningar m. m. rörande

avlöningsanslagen för arméförvaltningens och intendenturverkets anstalter.

Byggnadskontoren m. m.

Gällande uppgiftsfördelning mellan myndigheterna i fråga om fortifika­

tions- och byggnadsförvaltningen fastställdes vid 1956 års riksdag (prop.

110, SU 121, rskr 279). Beslutet innebar en betydande decentralisering av

arbetsuppgifter från fortifikationsförvaltningen till lägre nivåer. Decentra­

liseringen har av olika skäl inte kunnat genomföras i avsedd omfattning.

Det var bl. a. mot denna bakgrund som jag fann att en särskild utredning

borde göras om fortifikations- och byggnadsförvaltningens ledning under

central instans. 1964 års fortifikationsutredning, som med anledning härav

kom till stånd, har vitsordat att även om centraliseringen medför vissa för­

delar övervägande skäl talar för en successivt vidgad decentralisering främst

av den projekterande och verkställande verksamheten. Statsmakternas be­

slut angående krigsmaktens regionala ledning har enligt utredningen skapat

förutsättningar härför. Jag ansluter mig till denna uppfattning. Klara rikt­

linjer för kompetensfördelningen mellan fortifikationsförvaltningen och de

regionala myndigheterna bör härvid eftersträvas. De normer utredningen har

angett härför finner jag i stort sett lämpliga. Jag finner det också angeläget

att pågående standardiseringsarbete m. m. intensifieras. I fråga om nybygg­

nadsverksamheten har krav ställts på en hårdare central styrning och sam­

ordning av verksamheten vid såväl projektering som utförande av större

anläggningar. F. n. står militärbefälhavaren som byggherre även för sådana

arbeten. Det är en uppgift som han enligt utredningens mening bör befrias

ifrån. Jag ansluter mig även till denna uppfattning.

Utredningen har sökt finna en organisationsform, som på en gång ger det

centrala organet erforderligt inflytande och möjlighet till kontroll av bygg­

nadsverksamheten och militärbefälhavare möjlighet att — utan att betungas

med tekniskt-ekonomiskt ansvar för verkställande förvaltningsuppgifter -

planlägga, leda och kontrollera förvaltningsverksamheten. Efter att ha prö­

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1960

87

rinstaben och Göteborgs kustartilleriförsvar bör alltså organiseras, över­

gångsvis bör vid Ostkustens örlogsbas få disponeras personal för manuell

medels- och dispositionsbokföring samt förrådsredovisning m. m. till det an­

tal och med den fördelning, som statskontoret föreslagit i sitt yttrande över

chefens för marinen förslag. Jag finner emellertid att en översyn av ifråga­

varande verksamhet bör göras vid samtliga örlogsbaser, när tillräckliga erfa­

renheter vunnits av de skilda system, som avses tillämpas vid de olika ör-

logsbaserna.

Statskontoret har i sitt förslag räknat med att marinpoliser alltjämt till

oförändrat antal avses för bevakningsuppgifter vid örlogsbaserna. I avvak­

tan på resultatet av militära tjänstgöringsåldersutredningens arbete har jag

inte något att erinra häremot och inte heller mot vad ämbetsverket i övrigt

anfört om bevakningstjänstens ordnande. Dagbefälstjänsten bör alltjämt

bedrivas turvis av kommenderat befäl, som fullgör denna verksamhet vid

sidan av sitt ordinarie arbete.

Statskontoret har tillstyrkt vissa av chefen för marinen föreslagna smärre

ändringar av ämbetsverkets ursprungliga förslag avseende personalförstärk­

ning i ett fåtal fall och tjänsteutbyten m. m. Jag har inte något att erinra

häremot och hänvisar till vad som i det föregående anförts härom. Tjänster­

na för cheferna för de tekniska förvaltningarna och de i dessa förvaltningar

ingående planeringssektionerna bör avses för alternativt militär eller civil-

militär personal. Vidare anser jag att tjänsterna för cheferna för verkstads-

avdelningarna och de i dessa avdelningar ingående drifttekniska sektionerna

samt för telesektionerna t. v. bör avses för civil personal.

I fråga om aktiva officerare innebär mitt förslag att följande tjänster in­

rättas vid flottan, nämligen tre för regementsofficer och två för kapten. Sam­

tidigt dras vid flottan tjänster för en kommendör i Bo 1, en kommendörkap­

ten av 1. graden i Ao 27, en kommendörkapten av 2. graden i Ao 25, sex kap­

tener i Ao 23 och tre löjtnanter i Ao 17/15 in. Antalet officerstjänster vid

flottan minskas alltså med sju. I fråga om förändringarna beträffande inten-

denturofficerare torde få hänvisas till vad jag anfört i prop. 1966: 109 angå­

ende organisation av en för krigsmakten gemensam intendenturkår m. m.

Sammanlagt minskas antalet tjänster för intendenlurofficerare med fem.

För aktiva underofficerare inrättas vid flottan nio tjänster (varav fyra i

teknisk tjänst) och vid kustartilleriet två tjänster i annan än teknisk tjänst.

Samtidigt dras tjänster för 23 flaggunderofficerare i Ao 15 och tolv under­

officerare av 2. graden i Ao 13 (varav en i teknisk tjänst) in. Totalt minskas

antalet tjänster för aktiva underofficerare med 24.

Beträffande underbefäl dras 23 tjänster för högbåtsman i Ao 11, av vilka

två i teknisk tjänst, in.

För pensionerad personal inrättas fyra tjänster för underofficer. Samtidigt

dras tre tjänster för officer och nio tjänster för underofficer in. Totalt mins­

kas antalet tjänster för pensionerad personal med åtta.

Vid mariningenjörkåren inrättas fem tjänster och dras två tjänster för ma­

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1966

Kungi. Maj.ts proposition nr 110 år 1966

89

personal, avlönad från sakanslag, dras tjänster in för en verkstadsdirektör

i Bp 3, en verkstadsöveringenjör i ABp 27, en verkstadschef i Ae 25, en ar­

betschef i Ae 25 samt sex förste driftingenjörer i Ae 23. I övrigt kan veder­

börliga sakanslag minskas med löner för 156 extra tjänstemän och extra or­

dinarie tjänstemän i Ae21 och lägre lönegrader.

Sammanlagt dras 625 tjänster för ordinarie och icke ordinarie civil perso­

nal in. Dessa tjänster är f. n. redovisade under marinens allmänna avlönings-

anslag och sakanslag. Av de 625 tjänsterna är 54 placerade vid marinkom-

mandostaberna. Nettoändringen i fråga om antalet tjänster för civil personal

är en minskning med 155.

Tidpunkten för utflyttningen till Muskö kan f. n. inte exakt anges. Enligt

gjorda beräkningar avses flyttningen ske under budgetåret 1968/69. I orga­

nisatoriskt och personellt hänseende skall emellertid den nya organisationen

tillämpas redan fr. o. m. den 1 oktober 1966 i den omfattning så är möjligt

med hänsyn till bl. a. nuvarande lokaliteter m. ni. Jag avser att föreslå åtgär­

der för att omställningen av verksamheten enligt nyss angivna riktlinjer

skall kunna ske så snart som möjligt.

Frågan om den framtida dispositionen av Stockholms örlogsvarvs nuva­

rande anläggningar utreds f. n. av Skeppsholmsutredningen. Jag är därför

inte beredd att nu uttala mig härom. Från utredningen har emellertid in­

hämtats att den avser att framlägga förslag i ämnet under våren 1966.

Beträffande marinkommando Syd/Sydkustens örlogsbas föreslår jag med

anledning av i ämnet gjorda framställningar från marinchefen att fyra

tjänster för underbefäl i Ao 13/11 tillkommer fr. o. m. den 1 juli 1966 i ut­

byte mot fem civila tjänster för båtmaskinist i Ae 11, som f. n. ingår i eki­

pagesektionen. De nya tjänsterna bör dock inte få tillsättas förrän vid upp­

kommande ledighet på de nuvarande civila tjänsterna. — Däremot anser jag

mig, i avbidan på resultatet av militära tjänstgöringsåldersutredningens ar­

bete, inte kunna tillstyrka utbyte av fyra tjänster för civilt brandbefäl mot

samma antal tjänster för aktiva underofficerare. Jag räknar inte heller med

utbyte av värnpliktiga bilförare mot civila bilförare.

Sammanfattning och hemställan

Mina förslag rörande organisationen av militärområdesstaberna, Gotlands

militärkommandostab och örlogsbasstaberna grundas på de riktlinjer för

omorganisation av krigsmaktens regionala ledning, som godkänts av riks­

dagen (prop. 1964: 109). Förslagen rörande militärområdenas och militär­

kommandots tyg-, verkstads- och intendenturförvaltningar samt byggnads-

kontor bygger i huvudsak på den ansvarsfördelning mellan regionala och

lokala förvaltningsmyndigheter, som godkänts genom samma beslut och har

i vad gäller tyg- och intendenturförvaltningarna prövats genom försöksverk­

samhet inom ett militärområde. Förslagen rörande örlogsbasernas förvalt­

91

inånga tjänster vid örlogsbasstaber och byggnadskontor. Tas hänsyn till

nyssnämnda faktorer reduceras i realiteten personalökningen vid staber och

byggnadskontor väsentligt.

Totalt minskar antalet tjänster med 112. Härtill kommer en minskning

med 232 arbetare och 177 värnpliktiga inom örlogsbasorganisationen. Anta­

let värnpliktiga, som årligen fullgör grundutbildning vid flottan — f. n. 3 430

(prop. 1966: 1 bil. 6 s. 7) — beräknas med anledning härav kunna minskas.

Som jag tidigare framhållit är organisationen såvitt avser staberna och de

till militärområdena m. m. knutna förvaltningarna provisorisk och skall

prövas under en försöksperiod. Personalorganisationen har med hänsyn här­

till beräknats snävt. Detta gäller framförallt i fråga om biträdespersonalen.

Genomförandet av omorganisationen ställer krav på vissa övergångsåtgär-

der. Ordinarie personal kan i vissa fall komma att behöva föras på över­

gångsstat. Frågor kan vidare komma upp om att viss extra ordinarie perso­

nal övergångsvis kan behöva behållas i organisationen. Omställningen av

verksamheten vid Ostkustens och Västkustens örlogsbaser fordrar som tidi­

gare sagts att särskilda avvecklingsorganisationer bildas.

Avtal angående lönegradsplacering m. m. för tjänster vid regionala mili­

tära staber m. m. har, under förbehåll av Kungl. Maj :ts godkännande, den

9 mars 1966 träffats mellan statens avtalsverk och berörda huvudorganisa­

tioner. Riksdagens lönedelegation har den 11 mars 1966 på riksdagens väg­

nar godkänt innehållet i avtalet. Godkännandet har lämnats under förbehåll

att riksdagen godkänner de organisatoriska förutsättningar som ligger till

grund för avtalet.

Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t föreslår riksda­

gen att

1. godkänna de riktlinjer jag i det föregående angett för

organisation m. m. av

a) militärområdesstaber och vissa andra regionala staber,

b) tyg- och intendentur förvaltningens regionala ledning,

c) fortifikations- och byggnadsförvaltningens regionala

ledning m. m.,

d) förvaltningsverksamheten vid Ostkustens och Väst­

kustens örlogsbaser,

2. bemyndiga Kungl. Maj :t att vidta de övergångsåtgärder

som betingas av omorganisationen av berörda staber och

förvaltningar m. m.

Kimgl. Maj. ts proposition nr 110 år 1966

Kungl. Maj.ts proposition nr tlO år 1966

93

Kationaliseringgförsök

1964/65 ................

1965/66 ................

1966/67 (förslag)

Anslag

Nettoutgifl Behållning

600 000

174 227

627 744

1 000 000

2 000 000

Militära rationaliseringsutredningen har den 21 december 1965 avlämnat

betänkandet Rationaliseringsverksamheten i det militära försvaret (Stencil

Fö 1965: 7). Utredningen har föreslagit, att en särskild myndighet, försva­

rets rationaliseringsnämnd, skall organiseras fr. o. m. den 1 juli 1966. Ratio-

naliseringsnämnden, vars verksamhetsområde skulle omfatta det militära

försvaret, skulle förutom rationaliseringsverksamhet ha att ombesörja viss

utbildning och statistik samt ekonomiska utredningar och analyser av delvis

sakrevisionell karaktär. Antalet vid nämnden anställda befattningshavare

skulle vara 77 och kostnaderna för budgetåret 1966/67 beräknades till 4,7

milj. kr.

över militära rationaliseringsutredningens betänkande har yttranden av­

getts av överbefälhavaren, chefen för armén, chefen för marinen, chefen för

flygvapnet, försvarets civilförvaltning, försvarets sjukvårdsstyrelse, fortifi-

kationsförvaltningen, försvarets intendenturverk, arméförvaltningen, ma­

rinförvaltningen, flygförvaltningen, försvarets förvaltningsdirektion, försva­

rets forskningsanstalt, försvarets radioanstalt, försvarets fabriksstyrelse, ci-

vilförsvarsstyrelsen, överstyrelsen för ekonomisk försvarsberedskap, stats­

kontoret, riksrevisionsverket, statistiska centralbyrån, 1964 års försvars-

kostnadsutredning och 1964 års tygförvaltningsutredning samt Statstjänste-

männens Riksförbund, Sveriges Akademikers Centralorganisation och

Tjänstemännens Centralorganisations statstjänstemannasektion.

Remissinstanserna har i allmänhet anslutit sig till utredningens uppfatt­

ning att det behövs centralt sammanhållna resurser för rationaliseringsverk­

samhet i det militära försvaret. Det övervägande antalet remissinstanser an­

ser emellertid att dessa centrala resurser bör ingå i statskontoret liksom de

centrala resurserna för rationaliseringsverksamheten inom den civila stats­

förvaltningen. Flertalet remissinstanser har därför avstyrkt utredningens

förslag att inrätta en särskild rationaliseringsnämnd för försvaret. Åtskilliga

remissinstanser har också gjort invändningar mot det sätt på vilket rationa-

liseringsorganets arbetsuppgifter angetts och de befogenheter som tillagts

organet. Statskontoret anser att utredningens förslag inte i sitt nuvarande

skick kan läggas till grund för beslut att inrätta den föreslagna rationalise-

ringsnämnden. Ämbetsverket hävdar att ett beslut måste föregås av övervä­

ganden som innefattar konsekvenserna i kompetens-, resurs- m. fl. avseen­

den både för statskontoret, det ifrågasatta militära rationaliseringsorganet

och de enskilda militära myndigheterna.

94

Jag anser det klarlagt att det behövs särskilda centralt sammanhållna

resurser för rationaliseringsverksamhet inom det militära försvaret. Inrikt­

ning och prioritering av mer betydelsefulla insatser på rationaliseringsom-

rådet måste vara en uppgift för de politiskt ansvariga instanserna. Resur­

serna för rationaliseringsverksamhet inom det militära försvaret bör hållas

åtskilda från resurser som disponeras för rationaliseringsverksamhet inom

statsförvaltningen i övrigt. Jag kan emellertid ansluta mig till remissinstan­

sernas uppfattning att de centrala rationaliseringsresursernas organisato­

riska ställning i förhållande till statskontoret och till militära myndigheter

behöver undersökas ytterligare. Likaså är det nödvändigt att ytterligare

överväga det totala resursbehovet för den militära rationaliseringsverksam-

heten och hur resurserna bör fördelas mellan ett centralt organ och de

enskilda militära myndigheterna. Slutligen förtjänar det att ytterligare

prövas om inte det militära rationaliseringsorganet kan anslutas till befint­

lig myndighet inom försvarsdepartementets verksamhetsområde.

Av angivna skäl är jag inte nu beredd föreslå att försvarets rationalise-

ringsnämnd organiseras i enlighet med utredningens förslag. Jag avser att

låta göra vissa kompletterande utredningar med sikte på att förslag rörande

erforderliga organisatoriska förändringar skall kunna föreläggas 1967 års

riksdag.

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1966

I prop. 1966: 1 (bil. 6 s. 29) har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att, i

avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Rationaliseringsförsök för bud­

getåret 1966/67 beräkna ett reservationsanslag av 2 milj. kr.

Remissinstanserna har i sina yttranden över militära rationaliseringsut-

redningens nyssnämnda betänkande framhållit att resurserna för rationali­

seringsverksamhet inom försvaret behöver öka. För att skapa bättre resurser

föreslår jag att anslaget Rationaliseringsförsök för nästa budgetår tas upp

med (1 000 000 + 1 000 000) 2 000 000 kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t

föreslår riksdagen

att till Rationaliseringsförsök för budgetåret 1966/67 un­

der fjärde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av

2 000 000 kr.

Armén: Avlöningar till aktiv personal in. fl.

Anslag

328 000 000

368 000 000

333 000 000

1964/65 ................

1965/66 ................

1966/67 (förslag)

Nettoutgift

350 228 913

96

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1966

Ökning eller

minskning

Krigsskolan

7. 1 rustmästare Ao 13 (chef för handräckningspluton)............... -|-

22 488

8^{. 1 kontorsbiträde högst Ae 5 (skrivbiträde)................................} 4

-

14 148

9. 2 kaptener eller löjtnanter Ar 23/17/15 (lärare och avdel­

ningschefer) ...................................................................................... -f

63 972

Arméns gymnastik- och idrottsskola

10. 1 kapten eller löjtnant Ar 23/17/15 (lärare)............................... -}-

31 986

Arméns underofficersskola

11. 1 lärare i gymnastik Ae 18.......................................................... -f

28 104

Arméns fältarbetsskola

12. 1 förvaltare (i trupptjänst) Ao 17 (biträdande lärare)............. -f-

27 648

Arméns stabs- och sambandsskola

13. 1 major eller kapten Ar 25/23 (chef för stabstjänst- och tak­

tikavdelning) ................................................................................... 38 916

14. 1 kapten Ar 23 (lärare)................................................................. -|-

36 804

^{15. 1 kontorsbiträde högst Ae 5 (stabsavdelning)...........................} 4

-

13 344

Tygförvaltningsskolan

16. 1 major eller kapten Ar 25/23 (chef för arméingenjörkadett-

^{skolan)...............................................................................................} 4

-

39 ⁷²⁶

^{17. 1 förvaltare Ao 17 (lärare m. m.)...............................................} 4

-

27 648

Luf tvärnssk j utskolan

^{18. 1 kontorsbiträde högst Ae 5 (skolexpedition)............................} 4

-

12

⁵⁸⁸

4 .

C.

Vissa personalstater

^1. 6

officerare A: 26 (biträdande mobiliseringsofficer) vid P 2,

^{A 1, A 4, A} 6^{, Lv 3 och Ing 2..........................................................} 4

-

81036

^{2. 1 officer A: 26 (biträdande mobiliseringsofficer) vid P 18....} 4

-

13 310

3. 14 underofficerare A: 18 (expeditionsunderofficer vid kassa­

avdelning) vid 11,14, 15,119,120, P 4, P

6

, P10, A 7, A 9,

^Lv 6^{, Ing 1, S 1 och S 2...................................................................} 4

-

122 038

4. 1 underofficer A: 18 (skjutfältsunderofficer vid Villingsbergs

^{skjutfält) vid 13........................................................ ..................} 4

-

8 ⁴⁷⁸

^{5. 1 officer A: 26 (kasernofficer) vid 114.....................................} 4

-

13 310

6^{. 1 officer A: 26 (biträdande kasernofficer) vid P 7....................} 4

-

13 310

^{7. 1 officer A: 26 (chef för kasernbatteri) vid A 7........................} 4

-

13 310

8

. 1 officer A: 26 (chef för kasernkompani) vid Ing 2..................

4

-

13 310

9. 3 förvaltare (i trupptjänst) Ao 17 vid pansartrupperna........... -f

78 876

10. 1 kapten Ao 23 (centrala värnpliktsbyrån) vid generalstabs­

kåren utgår....................................................................................... —

37 ⁶⁸⁰

11. 1 underofficer A: 18 (verkstadsunderofficer) vid 14 utgår. .. —

8

478 j_

D.

Fälttygkåren

^{1. 1 förvaltare Ao 17 (tygmaterielförvaltare) vid Kl..................} 4

-

27 648

2. 1 förvaltare Ao 17 (biträdande tygförrådsförvaltare) vid

^{Lv 3................................................... ....................... .........................} 4

-

25 620

4.

E.

Tygtekniska kåren

^1. 6 ^{arméingenjörer Ae 17 (biträdande lärare m. m.)...................} 4

-

157 752

2. 1 armédirektör av 2. graden Ao 25 vid centrala flygverksta­

^{den i Arboga....................................................................................} 4

-

40 272

3. 1 arméingenjör av 1. graden Ao 23 (vapeningenjör) och 1 ar­

méingenjör av 1. graden Ao 23 (motoringenjör) vid arméför­

^{valtningens verkstadsavdelning..................................................} 4

-

75 ³⁶⁰

4. 1 förste tygverkmästare Ao 19 (vid detalj för radioanlägg­

^{ningar) vid arméförvaltningens elektroavdelning....................} 4

-

30 648

5. 4 förste tygverkmästare Ao 19 vid arméförvaltningens va­

penavdelning ^{..........................................................................} 4

-

122 592

4.

F.

Fältlåkarkåren

^{1 bataljonsläkare Ao 21 vid P 2........................................................} 4

-

^{32 148} 4

.

Summa

550 500

310 820

53 268

426 624

32 148

97

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1960

G.

Civila tjänster vid förband

1. 4 kanslibiträden Ae 7 tillkommer; 4 kanslibiträden Ae 7

(halvtid) utgår vid 113, 115, Lv 7 och T 4 (kassaavdelning)

2. 1 kontorsbiträde högst Ae 5 tillkommer; 1 kontorsbiträde

högst Ae 5 (halvtid) utgår vid Ing 3 (kassaavdelning).............

3. 2 kontorsbiträden högst Ae 5, halvtid (kassaavdelning) vid

I 11 och A 4.....................................................................................

4. 1 kontorsbiträde högst Ae 5 (kassaavdelning) vid 113...........

5. 1 kanslibiträde Ae 7, halvtid (kassaavdelning) vid I 20..........

6

. 17 kontorsbiträden högst Ae 5, halvtid (sjukvårdsavdelning)

^{vid I} 1

, I 2, I 4, I 11, I 13, I 17, I 19, I 21, K 1, P 7, P 18,

^A 1

, A 3, Lv 3, Ing 1, T 1 och T 3............................................

^7.

8 förrådsmän högst Ae 9 (sjukvårdsmaterielförråd) vid 11,

I

4

,

112

, 117, 119, I 20, P 10 och P 18

......................................................

8

. 1 kontorsbiträde högst Ae 5 (mobiliseringsavdelning) vid I 2

^{9. 1 förrådsförman Ae 10, 2 kokerskor Ae} 8^, 6

ekonomibiträden

högst Ae 5 (för artilleriskjutskolan), 1 kontorsbiträde högst

Ae 5, halvtid (kasernvårdsavdelning) vid 113..........................

10. 1 förrådsmän högst Ae 9 (kasernvårdsavdelning) vid 114...

11. 1 kontorsbiträde högst Ae 5 (stabsavdelning) och 1 kontors­

biträde högst Ae 5 (intendenturavdelning) vid 116.................

12. 1 kontorsbiträde högst Ae 5 (mobiliseringsavdelning) vid I

17.........................................................................................................

13. 1 kontorsbiträde högst Ae 5 (mobiliseringsavdelning), 1 kon­

torsbiträde högst Ae 5, halvtid (intendenturavdelning), 1

förrådsförman Ae 10 (tygavdelning), 1 förrådsmän högst Ae

9 ^{(tygavdelning) vid} 121

..............................................................

^14.

1 kontorsbiträde högst Ae 5 (stabsavdelning vid K 1)...........

15. 1 kokerska Ae 9 tillkommer, 1 ekonomibiträde högst Ae 5

utgår (intendenturavdelning) vid Kl.........................................

16. 1 kontorsbiträde högst Ae 5, halvtid (kasernvårdsavdel­

ning), 1 kontorsbiträde högst Ae 5 (mobiliseringsavdelning)

vid P 2...............................................................................................

17. 1 kontorsbiträde högst Ae 5 (pansartruppskolan) vid P 4-----

^{18. 1 vågmästare Ae 15 (kasernvårdsavdelning) vid P} 6

...............

19. 1 kontorsbiträde högst Ae 5, halvtid (kasernvårdsavdelning)

vid P 7...............................................................................................

20. 1 förrådsmän högst Ae 9 (tygavdelning), 1 förste förrådsför­

man Ae 11 (arméns motorskola) och 1 kontorsbiträde högst

Ae 5 (stabsavdelning) vid P 10.................................................

21. 1 kanslibiträde Ae 7 (mobiliseringsavdelning) vid Al............

22. 1 kontorsbiträde högst Ae 5 (mobiliseringsavdelning) vid

Lv 4....................................................................................................

23. 2 kontorsbiträden högst Ae 5 (mobiliseringsavdelning) vid

vid Lv 5............................................................................................

24. 1 kontorsbiträde högst Ae 5 (stabsavdelning) vid Ing 2.........

25. 1 förste radioassistent Ae 15 (instruktör) vid S 1......................

26. 1 kontorsbiträde högst Ae 5 (mobiliseringsavdelning) och 1

kontorsbiträde högst Ae 5 (arméns underhållsskola) vid T 2

27. 1 kontorsbiträde högst Ae 5 (mobiliseringsavdelning) vid T 4

28. 1 tvättföreståndare Ae 11 vid I 4 utgår......................................

^{29. 1 verkstadsförman Ae 13 vid P} 6

utgår...................................

H.

Sjukvårdsväsendet

1. 1 översköterska Ae 14 och 1 sjukvårdsbiträde högst Ae 5

(artilleriskjutskolan) vid 113......................................................

ökning eller

minskning

+

30 520

+

7 074

+

13 368

+

12 588

+

8 ²⁴⁴

+

111 ²⁸²

+

128 576

+

12 588

+

129 750

+

15 360

+

25 176

+

12 588

+

54 708

+

14 148

+

4 164

+

18 882

+

12 588

+

22 ⁸⁶⁰

+

6 ²⁹⁴

+

46 200

4*

14 652

4-

12 588

4*

²⁶ 688

+

12 588

+

23 892

+

25 176

+

12 588

—

18 252

—

20 412

+

34 212

111. Tjänsteförändringar

...........................................................................

4

— Bihang till riksdagen protokoll 1966. 1 saml. Sr 110

Summa

776 466

34 212

2 572 262

421 092

98

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1966

ökning eller

minskning

Summa

IV. Förändringar i övrigt

a) Representationsbidrag.........................................................................

+

115 000

b) Arvoden till tillsynsman för byggnader, övningsfält och förråd

+

222 300

c) Arvode för läkarvården vid arméns rid- och körskola....................

+

2 700

d) Arvode till stabsveterinären vid III. militärbefälsstaben.............

+

2

000

e) Veterinärväsendet.................................................................................

800

f)

Arvode till adjutant vid ingenjörtrupperna vid chefens för väg-

och vattenbyggnadskåren expedition...............................................

+

330

g) Utbildningsarvoden för heltidstjänstgörande lärare vid arméns

utbildningsanstalter..............................................................................

+

28 560

b) Arvoden till brandcheferna i Bodens fästning och i Karlsborg. . .

+

480

i)

Arvoden till bataljonsläkare vid fältläkarkåren och fältläkarsti-

pendiater..................................................................................................

+

34 000

i)

Arvode till bataljonsveterinär vid fältveterinärkåren...................

+

456

k) Avlöningsförmåner till reservsjuksköterskor..................................

+

22 240

1

)

Rekryteringsstipendier i Boden.......................................................

+

15 000

m) Lån till personal vid tygtekniska kåren.............................................

+

14 000

n) Personal för vissa byggnadsunderhållsuppgifter............................

+

50 000

o) Till frivillig tjänstgöring inkallad personal (höjda reservbefäls-

traktamenten)........................................................................................

+

1

000

000

p) Assistenter för frivilligfrågor..............................................................

+

31 042 + 1 537 308

V.

Löneomräkning

.......................................................................................

+

9 606 827

V

I. Särskilda uppbördsmedel

....................................................................

__

255 000

VII. Avrundning

......................................................................................... -f

18

— 9 047 000

Motiv

Av de av chefen för armén anförda motiven må följande återges.

I. g) Statskontoret har sett över stabs- och förvaltningstjänsten m. m. i

fred vid arméns helikopterskola. De förslag till personalförändringar m. m.

som chefen för armén i anslutning härtill lagt fram i skrivelse den 4 oktober

1965 motiveras på följande sätt.

Intill 1971/72 kommer flygkompaniet vid helikopterskolan enligt chefen

för armén att bestå av en flygskola, en flygplanpluton, en lätt och en medel-

tung helikopterpluton samt en arméflygpluton. Den senare plutonen avses

t. v. för att i södra Sverige svara för artilleriflygutbildning, flyguppdrag,

samövningar och allmän flygträning för arméflygförare, som inte tjänstgör

vid helikopterskolan. Chefen för flygkompaniet är tillika flygchef vid helikop­

terskolan. Utbildningsverksamheten vid flygkompaniet är av stor omfatt­

ning. Antalet fälttjänst-, fält- och samövningar med deltagande av del av

flygkompaniet är stort. Därför detacheras del av kompaniet ofta under kor­

tare tid för dylika övningar. Med anledning härav föreslås att en tjänst för

kapten eller löjtnant inrättas, avsedd för befattning som ställföreträdande

kompanichef vid flygkompaniet.

Baskompaniexpeditionen, som även betjänar flygkompaniet, bör anses

för sjukvårdsbiträde i högst Ae 5 tillkommer vid I 13 och avses för artilleri-

skjutskolan.

III. I det följande berörs närmare endast sådana av arméchefen framförda

förslag till tjänsteförändringar som är motiverade av organisatoriska skäl

eller eljest är av särskilt intresse.

De senaste åren har vid truppslag efter förslag av chefen för armén och

delförslag av 1960 års befälsstatsdelegation tillkommit bl. a. tjänster för

förvaltare i trupptjänst och fanjunkare i utbyte mot tjänster för sergeant.

Jämförelse mellan befordringsmöjligheterna vid olika truppslag visar att

dessa är något olika. Befordringsmöjligheterna anses därför böra förbättras

vid vissa truppslag, bl. a. trängtrupperna. Därför föreslås att två tjänster för

förvaltare i trupptjänst i Ao 17 tillkommer vid trängtrupperna i utbyte mot

två tjänster för sergeant i Ao 13 samt att åtta tjänster för fanjunkare i Ao 15

tillkommer vid trängtrupperna i utbyte mot lika många tjänster för sergeant

i Ao 13.

Enligt f. n. tillämpad praxis för befordringar bör rustmästartjänst erhållas

efter minst 16 års tjänst som furir och överfurir. Under budgetåret 1966/67

beräknas behovet av nya tjänster för rustmästare till 58. Dessa anses böra

tillkomma i utbyte mot samma antal tjänster för furir.

I övrigt föreslår chefen för armén att sex beställningar för försvarsområ­

de sbefälhavare i Bo 3 skall tillkomma i utbyte mot sex tjänster för försvars-

områdesbefälhavare i B: 3, att vid luftvärnet skall tillkomma sammanlagt 17

högre tjänster i utbyte mot samma antal lägre tjänster i syfte att förbättra

befordringsmöjligheterna vid nämnda truppslag samt att en fanjunkare eller

sergeant vid signaltrupperna och en civil tjänst vid Ing 1 skall flyttas upp i

lönegrad.

IV. a) Representationsbidrag för år räknat utgår f. n. till chefen för ar­

mén med högst 4 000 kr., till envar av militärbefälhavarna för I.—VII. mili­

tärområdena med högst 2 000 kr. samt till vardera av cheferna för infan­

teriets stridsskola och luftvärnsskjutskolan med högst 1 200 kr. Arméchefen

föreslår att ytterligare 5 000 kr. tilldelas honom för representation, att riks-

hemvärnschefen ges årligt representationsbidrag om 2 000 kr. samt att för-

svarsoinrådesbefälhavare och förbandschefer tilldelas sådana med 1 500 kr.

resp. 1 000 kr. För skolchefers representation föreslås 10 500 kr. och för

jubileer m. m. anses 20 000 kr. böra stå till chefens för armén förfogande att

fördelas enligt dennes bestämmande. Kostnaderna för föreslagna ytterligare

representationsmedel beräknas till 115 000 kr.

b) Medelsbehovet för arvoden till tillsynsmän för byggnader, övningsfält,

förråd m. m. inom militärområden beräknas preliminärt till 1 156 700 kr.

Detta innebär en ökning i förhållande till budgetåret 1965/66 med 114 200

kr. Chefen för armén föreslår, att semesterlön skall beräknas på nyssnämnda

belopp. Merkostnaderna för semesterlön hänförs till lönehöjning. Totalt

erfordras alltså för arvoden till tillsynsmän med semesterlön inräknad

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1966

101

103

vid dessa i ökad omfattning. Med anledning härav föreslås att antalet tjänst-

göringsmånader för assistenter för frivilligfrågor ökas med 22 till 278. Mer­

kostnaderna beräknas till 31 042 kr.

VI. Uppbördsposten Avlöningar till viss personal i verkstadsdrift bör en­

ligt arméförvaltningen ökas med 275 000 kr. till 3 675 000 kr. Uppbördspos­

ten Bidrag till täckande av vissa kostnader för arméns rid- och körskola bör

■enligt försvarets civilförvaltning minskas med 20 000 kr. till 100 000 kr.

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1966

Utbildning i allmänna läroämnen för krigsmaktens underbefäl

Försvarets s kolnämnds utredning

Försvarets skolnämnd har den 28 april 1965 överlämnat betänkandet Ut­

bildning i allmänna läroämnen för krigsmaktens underbefäl (Stencil Fö

1965:3). De förslag som därvid lämnas avser allt aktivt underbefäl utom

fältflygare. Utbildningen av arméns och flygvapnets civilmilitära tekniker

behandlas inte i betänkandet.

Efter remiss har yttranden över betänkandet avgetts av överbefälhavaren,

ehefen för armén, chefen för marinen, chefen för flygvapnet, statskontoret,

skolöverstyrelsen och Tjänstemännens Centralorganisations statstjänste-

mannasektion (TCO-S).

Av skolnämndens överväganden framgår att nämnden anser att utbildning

i allmänna läroämnen erfordras som ett led i utbildningen för att underbe­

fälet skall kunna utöva befäl och tjänstgöra som utbildare. I detta hän­

seende bör i princip samma krav kunna ställas på allt underbefäl. Utbild­

ningen i allmänna läroämnen bör därför enligt nämndens uppfattning i hu­

vudsak ha samma innehåll och vara anordnad efter samma grunder inom

hela krigsmakten.

Skolnämnden räknar med att fullgjord skolplikt även i fortsättningen

skall gälla som krav vid rekrytering till underbefälsyrket. Den vid krigs­

makten anordnade utbildningen i allmänna läroämnen skall enligt skol­

nämnden syfta till en allmän höjning av kunskapsnivån utöver den som de

■enskilda eleverna som regel besitter vid rekryteringen till yrket. Grundläg­

gande kunskaper i ifrågavarande ämnen har eleverna inhämtat inom det

allmänna skolväsendet. Hittills har denna grund utgjorts av obligatorisk

folkskola varifrån flertalet av det blivande underbefälet rekryterats. Rekryte­

ring har även förekommit av ungdomar med högre skolutbildning t. ex. fort-

sättningsskola, vissa klasser i realskola eller realexamen. Skolnämnden

konstaterar att den nya grundskolan enligt föreliggande planer genomförs

under en övergångsperiod som från läsåret 1962/63 sträcker sig fram t. o. m.

läsåret 1968/69. Helt genomförd i hela landet beräknas grundskolan vara

läsåret 1972/73. Under en övergångstid kommer således rekrytering alltjämt

att ske från äldre skolformer. Redan om ett par år kommer emellertid ge­

nomgången grundskola att vara den dominerande skolkompetensen bland de

104

Kungl. Maj:Is proposition nr HO år 1966

sökande. Skolnämnden har därför funnit det riktigt att anknyta den utbild­

ning som skall bedrivas inom krigsmakten till grundskolan. De av skolnämn­

den föreslagna läroplanerna har således uppgjorts med utgångspunkt i de

förutsättningar som skapats genom grundskolans införande. Förslaget kan

emellertid enligt nämndens uppfattning efter viss anpassning tillämpas även

för elever med annan skolunderbyggnad än grundskolan.

Av nämndens överväganden framgår att elever från grundskolan med hän­

syn till sina teoretiska kunskaper kan delas in i två grupper, nämligen de som

genomgått någon av de s. k. engelskspråkliga linjerna (9 g, h, t, m, s) och de

som genomgått mer praktiskt inriktade linjer (9 pr, tp, ha, ht). Mellan dessa

grupper föreligger relativt störa skillnader i fråga om den teoretiska utbild­

ning eleverna fått. Samtliga elever skall enligt skolnämndens förslag under

utbildningen till underbefäl bibringas sådana kunskaper i allmänna läro­

ämnen att de förs upp till en för allt underbefäl gemensam miniminivå. De

förslag till tim- och läroplaner som nämnden för fram är ett uttryck för

nämndens uppfattning om var denna miniminivå bör ligga.

För att elever som rekryteras från grundskolans praktiskt inriktade linjer

skall nå det uppställda gemensamma utbildningsmålet i allmänna läroämnen,

bör de enligt nämndens förslag först komplettera sina teoretiska grundskole-

kunskaper. Denna del av den föreslagna utbildningen, kompletteringsdelen,

är således avsedd endast för elever som inom det allmänna skolväsendet inte

inhämtat kunskaper motsvarande dem som inhämtas vid grundskolans

engelskspråkliga linjer. För alla underbefälselever tillkommer därutöver

den utbildning som skall leda till den gemensamma kunskapsnivån, den s. k.

påbyggnadsdelen. Den av skolnämnden föreslagna kompletteringsdelen om­

fattar 480 timmar. Den föreslagna påbyggnadsdelen omfattar 420 timmar.

Kompletteringsdelen skall enligt nämndens förslag innehålla ämnena

svenska, engelska, matematik, historia och fysik. Påbyggnadsdelen innehål­

ler ämnena svenska, engelska, matematik, samhällskunskap, fysik, ergonomi

och etik.

Skolnämndens förslag till timplan framgår av följande tabell.

Med hänsyn till att erfarenheter ännu inte vunnits av de resultat som upp-

Ämne

Kompl.

utbildning

Påbyggnad

Summa

9 pr, tp, ha, ht 9 g, h, t, m, s

Svenska...................................................

80

80

160

80

Engelska.................................................

110

50

160

50

Matematik..............................................

140

80

220

80

Samhällskunskap..................................

—

80

80

80

Historia...................................................

70

—

70

—

Fysik.......................................................

80

60

140

60

Ergonomi................................................

—

50

50

50

Etik..........................................................

—

20

20

20

Summa

480

420

900

420

107

allmänna läroämnen för allt underbefäl skapar nya och gynnsamma förut­

sättningar för en på gemensam grund byggd underofficersutbildning och att

det är angeläget att frågan om underofficerarnas utbildning behandlas på

motsvarande sätt som nu skett med underbefälet.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1966

Departementschefen

Jag behandlar i det följande yrkandena i arméehefens anslags­

framställning punktvis i den ordning de förut omnämnts. De förslag

till personal- och tjänsteförändringar m. m. som jag inte särskilt nämner

har jag ansett mig inte böra tillstyrka.

I. Avlöningskostnaderna och samtliga tjänster för arméstaben skall enligt

förslag i prop. 1966: 1 (bil. 6 s. 33) föras över från arméns anslag till avlö­

ningar till aktiv personal m. fl. till anslaget Arméstaben: Avlöningar. Detta

innebär en minskad belastning under förevarande anslag med ca 10 milj. kr.

De i det föregående framlagda förslagen rörande de regionala stabernas

organisation m. m. innebär såsom jag tidigare framhållit överföring av kost­

nader från försvarsgrenarnas avlöningsanslag till särskilt anslag för militär-

områdesstabernas avlöningar. Arméns avlöningsanslag kan härvid minskas

med ca 9,7 milj. kr. Förslagen i det föregående innebär vissa förändringar i

arméns personalförteckningar.

Av arméchefens förslag beträffande arméns helikopterskolas personalor­

ganisation tillstyrker jag följande förändringar. Såsom chef för basplutonen,

tillika chef för utbildningstroppen, bör kommenderas en sergeant. Denne bör

härvid få vikariatslön i lönegrad A 15. Fyra tjänster för fanjunkare eller ser­

geant i Ar 15/13 bör tillkomma och avses för flyglärare. Härvid kan tre tjäns­

ter för fanjunkare eller sergeant i Ao 15/13 utgå. Anslaget kan vidare mins­

kas med lönen till en civil flyglärare i Ag 13. Två tjänster för överfurir i

Ao 11 bör tillkomma, varav en för räddnings- och flygfältstropp och en för

transport- och fordonsgrupp. Slutligen beräknar jag medel för nya tjänster

för en förrådsman och ett kontorsbiträde med halvtidstjänstgöring. Vid sko­

lan bör även tillkomma en tjänst för trafikledare i reglerad befordringsgång.

Jag återkommer beträffande denna tjänst vid anmälan av flygvapnets anslag

till avlöningar till aktiv personal m. fl.

II. A. Jag tillstyrker att anslaget ökas med medel för en arvodestjänst för

underofficer i A: 18, tygunderofficer, vid fo 11.

B. Vid artilleriskjutskolan bör tillkomma en tjänst för överfurir i Ao 11.

Vidare bör medel beräknas för en kansliskrivare i Ae 11 vid samma skola.

Härvid kan anslaget minskas med lönen för ett kanslibiträde i Ae 7 vid A 9.

C. Jag tillstyrker att en arvodestjänst för kasernofficer i A: 26 tillkom­

mer vid I 14. Jag biträder även — efter hörande av 1960 års befälsstatsdele-

gation — arméchefens förslag att tre tjänster för förvaltare i trupptjänst i

Ao 17 tillkommer vid pansartrupperna. En tjänst för kapten i Ao 23 vid

109

chefens förslag beträffande ökning av medelsbehovet avseende arvodet för

läkarvården vid arméns rid- och körskola, utbildningsarvoden för heltids­

tjänstgörande lärare vid arméns utbildningsanstalter, arvoden till brand­

cheferna i Bodens fästning och i Karlsborg samt arvodet till en bataljons-

veterinär vid fältveterinärkåren. Jag kan även förorda en höjning av arvo­

det till stabsveterinären vid III. militärbefälsstaben. Medel för att bestrida

arvoden till veterinärer vid militärområdesstaber bör beräknas under mili-

tärområdesstabernas avlöningsanslag. De höjda avlöningsförmånerna till re­

servsjuksköterskor torde medföra en merkostnad i enlighet med arméche­

fens beräkning. Höjningen av reservbefälstraktamentena torde likaså med­

föra den av arméchefen beräknade ökningen av medelsbehovet för till fri­

villig tjänstgöring inkallad personal. Jag har inte något att erinra mot

arméchefens förslag att antalet rekryteringsstipendier i Boden och antalet

lån till tygtekniska personalen ökar.

I anslutning till riksdagens beslut angående organisationen av förbands-

sjukvården (prop. 1965: 176, SU 189, rskr 438) föreslår jag att det arvode

som f. n. utgår till ögonläkare vid den militära ögonpolikliniken vid karo­

linska sjukhuset dras in fr. o. m. nästa budgetår.

Vid anmälan av arméns övningsanslag för budgetåret 1966/67 (prop.

1966: 1 bil. 6 s. 50) har jag föreslagit att kostnaderna för övertidsersätt­

ningar och förbandsövningstillägg fr. o. m. nästa budgetår skall bestri­

das från övningsanslaget. Förevarande anslag kan därvid minskas med

10 225 000 kr.

VI. Jag har inte något att erinra mot chefens för armén beräkning av

uppbördsposternas storlek.

Genom beslut den 17 december 1965 har Kungl. Maj:t meddelat bestäm­

melser angående den fasta maskinanläggningen vid P 10. Med anledning av

beslutet föreslår jag att en tjänst för maskinchef i Ao 20 inrättas vid P 10 i

utbyte mot en maskinchefstjänst i Ao 18 vid samma regemente.

Jag föreslår vidare med anledning av förslag av försvarets civilförvaltning

att medel beräknas under anslaget för en tjänst för förste reparatör i Ae 12

vid vardera I 5 och P 2. Härvid bör en tjänst för förste reparatör i Ao 12 vid

vartdera regementet föras på övergångsstat.

Förevarande anslag bör räknas ned med 1,9 milj. kr. till följd av riksda­

gens nyssnämnda beslut angående omorganisation av förbandssjukvården

fr. o. m. den 1 juli 1966.

Förslagen i prop. 1966: 109 angående organisation av en gemensam inten-

denturkår m. m. medför vissa förändringar i arméns personalförteckningar.

Jag övergår till att behandla försvarets skolnämnds förslag angående

utbildningen i allmänna läroämnen för krigsmak­

tens underbefäl.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1966

110

Vid anmälan av prop. 1960:109 angående befälsordningen vid armén

m. m. underströk jag vikten av en tillräcklig allmänbildningsbredd hos ut-

bildningsbefälet och påpekade att behovet därav blir alltmer framträdande

med hänsyn till den fortgående höjningen av allmänbildningsnivån hos de

värnpliktiga. Likaså bedömde jag att förbättringen av personalens rent mili­

tära, taktiska och tekniska skolning krävde en motsvarande höjning av de

civila kunskaperna. Jag framhöll vidare som riktigt och väsentligt att den

praktiska utformningen av utbildningen av det aktiva befälet efter hand

anpassades till den fortskridande skolreformen. Särskilt gällde detta i fråga

om underbefälskategorien. Befälsutredningens förslag att bibehålla den då­

varande tidsmässiga omfattningen av utbildning i allmänna läroämnen vid

armén, ca 700 timmar, ansåg jag mig kunna biträda. Vidare förutsatte jag att

berörda myndigheter, allteftersom resultaten av skolväsendets omdaning

lät sig överblickas, effektivt skulle inrikta och utforma ifrågavarande under­

visning i syfte att utveckla och vidmakthålla en kvalitativt god underbefäls­

kår. Det på 1954 års befälsutredning grundade förslaget antogs av 1960 års

riksdag (SU 113, rskr 290).

I prop. 1964: 31 (SU 37, rskr 116) angående försvarsgrensstabernas orga­

nisation framhöll jag det angelägna i att utbildningen i allmänna läroämnen

inom försvaret samordnas och anpassas till förändringarna med avseende

på personalens uppgifter samt till pågående reformer inom det allmänna

skolväsendet. Ifrågavarande samordning skulle ankomma på försvarets

skolnämnd.

Försvarets skolnämnds förslag har utarbetats efter de riktlinjer som an-

getts i 1960 års beslut rörande befälsordningen vid armén. Förslaget anslu­

ter dessutom till beslutade reformer inom det allmänna skolväsendet, främst

grundskolereformen. Jag anser dessa utgångspunkter riktiga och föreslår

att utbildningen i allmänna läroämnen för krigsmaktens underbefäl utfor­

mas i huvudsaklig överensstämmelse med skolnämndens förslag, dock med

beaktande av vad jag i det följande anför.

I fråga om den gemensamma nivå, till vilken utbildningen i allmänna läro­

ämnen skall leda, anser jag det väsentligt att allt underbefäl har ett såvitt

möjligt likartat utgångsläge såväl för sin yrkesutbildning och yrkesutövning

som för eventuell övergång till annan befälskarriär och att skillnader i detta

hänseende, som inte är motiverade av speciella yrkeskrav, inte bör före­

komma. Den gemensamma nivå till vilken utbildningen skall leda är själv­

fallet svår att exakt bestämma. Utgångsläget bör vara det behov av kunska­

per i allmänna läroämnen som är gemensamt för alla yrkeskategorier bland

underbefälet. Även om vissa andra utgångspunkter legat till grund för skol­

nämndens förslag, har jag inte något att erinra i fråga om den gemensamma

nivå nämnden föreslagit. Jag anser det vidare riktigt att underbefälsutbild­

ningen redan nu ansluts till grundskolan, även om det — som påpekats både

av nämnden och remissmyndigheterna — medför att ändringar successivt får

göras i utbildningsplanerna.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1966

111

I och för sig vore det lämpligast om den kompletterande utbildningen

kunde genomföras med utnyttjande av det allmänna skolväsendets resur­

ser. Jag vill emellertid erinra om att rekryteringen av blivande underbefäl

i huvudsak sker bland de värnpliktiga och att underbefälsutbildningen be­

drivs i direkt anslutning till värnpliktsutbildningen. Av detta skäl anser

jag det f. n. mest ändamålsenligt med en kompletteringsutbildning anord­

nad vid krigsmakten.

Skolnämndens förslag innebär för arméns del en höjning av den nu­

varande utbildningsnivån. För övriga försvarsgrenar blir nivån i huvudsak

oförändrad. Jag bedömer att skolnämndens förslag, med hänsyn till ung­

domens linjeval inom grundskolan, på sikt kan medföra en minskning av

det totala timantal som erfordras för utbildning i allmänna läroämnen vid

krigsmakten.

I fråga om utbildningens lokalisering har för arméns del redovisats vissa

planer att genomföra en omfattande centralisering. För egen del anser jag

att stora fördelar inte minst från utbildningssynpunkt är att vinna därmed.

Inom marinen och flygvapnet är underbefälsutbildningen samlad till cen­

trala underbefälsskolor. Jag räknar t. v. inte med någon förändring där­

vidlag.

Den totala kostnadsökningen för en centraliserad utbildning vid armén

kan beräknas till omkring 275 000 kr. Utvecklingen i fråga om elevernas

linjeval i grundskolan pekar enligt min uppfattning mot att sedan grundsko­

lan genomförts flertalet elever vid försvarsgrenarna behöver genomgå endast

utbildningens päbyggnadsdel. Vissa kostnadsminskningar bör därför kunna

förutses vid alla försvarsgrenar. På sikt bör därför ett genomförande av skol­

nämndens förslag totalt sett inte bli mer kostnadskrävande än nuvarande

■ordning.

Innan grundskolan helt genomförs räknar skolnämnden med en över­

gångstid under vilken rekrytering till underbefälsyrket sker även med elever

från s. k. vikande skolformer. Även för sistnämnda elever anser jag i likhet

med skolnämnden att de av nämnden föreslagna utbildningsplanerna med

lämplig anpassning bör kunna följas. Helt genomförd bedömer jag att den

föreslagna utbildningen kan vara under läsåret 1970/71.

Mina förslag i det föregående rörande underbefälsutbildningen aktualise­

rar frågan om den framtida underofficersutbildningen. Denna fråga är f. n.

under utredning av försvarets skolnämnd.

Det ankommer på Kungl. Maj :t att utfärda erforderliga föreskrifter röran­

de utbildningens omfattning och organisation m. m.

Med hänsyn till vad jag i det föregående föreslagit i fråga om personal-,

tjänste- och andra förändringar inom armén samt med beaktande av kost­

naderna för erforderlig löneomräkning och anslagsbelastningen bör ansla­

get för nästa budgetår föras upp med (368 000 000 — 35 000 000) 333 000 000

kr.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1966