2. Riksdagen ] 973. ] saml. Nr 135

• Sida 18
•  Original

Prop. 19732135 18

Utredningen pekar på betydelsen av att militära och civila intressen även i andra hänseenden kan samordnas på lokaliseringsorten. Utredning- en bedömer att viss samordning är möjlig bl. a. i fråga om Utbildningslo- kaler samt hälso- och sjukvård. Kostnadsuppskattningar har gjorts för att belysa de ekonomiska konsekvenserna av en sådan samordning. Det har därvid visat sig att vissa besparingar sannolikt kommer att kunna göras.

Med hänsyn till utredningens förslag om att samordna olika objekt och utnyttja befintlig civil kapacitet i olika avseenden kan utredningens personalberäkningar för förbandet komma att ändras något. Detta gäller bl. a. sjuk- och tandvårdspersonal och viss verkstadspersonal. Utredningen påpekar emellertid i detta sammanhang att minskningen av antalet civilanställda vid förbandet sannolikt kommer att motsvaras av personal- ökning vid civila funktioner i orten.

Utredningens förslag Organisation av det nya förbandet m. m.

Ett nytt förband, förlagt till Arvidsjaur, bör enligt utredningen inrättas för en grundutbildningskontingent om ca 650 värnpliktiga.

Denna kontingent bör omfatta nuvarande grundutbildningskontingent för fältjägarförband vid I 5 i Östersund och jägarförband vid K 4 i Umeå. ] 5 och det återstående förbandet i Umeå, I 20, bör som ersättning tillföras vartdera minst 330—350 värnpliktiga som idag utbildas vid annat förband. Det nya förbandet bör enligt utredningen överta benämning och förbands- traditioner från K 4.

Del av utbildningen till fast anställd plutonsoffieer bör enligt utred- ningen pä försök börja genomföras redan innan förbandet sätts tipp. Rekryteringsätgärder bör planläggas och påbörjas sä snart beslut har fattats om det nya förbandet.

Utredningen föreslår att ett civilt flygfält anläggs i närheten av Arvids- jaur.

Utredningen föreslår också att kursverksamheten vid förbandet utreds ytterligare samt att samordningen av förbandsetablcring och utbyggnad av tätorten Arvidsjaur i övrigt säkerställs genom ett särskilt organ, t. ex. en samarbetsdelegation.

Kostnadsbera'kningar

Utredningen beräknar att de totala kostnaderna för att sätta upp förbandet överslagsmässigt kommer att uppgå till följande belopp (milj. kr., pris- och löneläge maj 1970).

• Sida 19
•  Original

Pmp. 1973:135 19

Investerings- och engångskostnader

Utbildningsmatcriel 8,0 Markförvärv och iordningsställande av övnings- och skjutfält 7,5 Byggnader, inventarier m. m. 88.8 Särskilda åtgärder för god arbets- och fritidsmiljö 7,0 Anslutningsvägar fran samhället till förbandet 2,0 Flygfält 14,0 Tillfartsväg till flygfältet 1.0 Summa 128,3 Härtill kan eventuellt komma befälshotell för 4 milj. kr.

Underhålls- och driftkostnader (utom kapitalkostnader)

. Förbandet 20,8 Flygfältet 0,8 Summa 21,6

Utredningen erinrar om att huvuddelen av de. redovisade driftkostna- derna för förbandet redan nu bestrids från arméns anslag och alltså inte är merutgifter.

Kostnaderna för att lokalt rekrytera och utbilda plutonsofficerare har inte beaktats vid beräkningarna.

lnvesterings- och övriga engångskostnader som har samband med att förbandet sätts upp bör enligt utredningen bestridas av medel utanför utgiftsramen för det militära försvaret.

Tidsplan

Utredningen finner det svårt att lämna ett detaljerat förslag till tidsplan för att bygga upp det nya förbandet. Utredningen har emellertid undersökt vilka minimitider som behövs för att genomföra de viktigaste åtgärderna. Dessa har passats in i ett exempel på tidsplan, som torde fä ngas till statsrädsprotokollet som bilaga. Exemplet förutsatte enligt utredningen beslut av 1971 års värriksdag. Om beslut fattas vid senare tidpunkt. mäste tidsplanen givetvis ändras.

Remissyttrandena Allmänna synpunkter

En stor del av remissinstanserna biträder eller lämnar utredningens förslag i huvudsak utan erinran. Länsstyrelsen [Norrbottens län hänvisar till den svåra arbetsmarknadssituationen och framhäller'särskilt att Arvidsjaur i länsprogram 70 har betecknats som regionalt tillväxtcen- trum. Länsstyrelsen betonar att ett fredsförband skulle skapa ett bety-

• Sida 20
•  Original

Prop. 1973:135 20

dande tillskott av arbetstillfällen i området också under uppbyggnads- skedet. Enligt länsstyrelsen mäste emellertid den av utredningen angivna tidsplanen kortas ned så att förbandet kan inrättas innan utflyttningen från kommunen gått för långt. Samma uppfattning har anförts av Arvidsjaurs kommun. Kommunen finner i övrigt att en satsning av denna storleksordning kommer att verka stimulerande på näringslivet i orten. Man kan således redan genom förhoppningarna om ett förband märka en mera progressiv attityd och en viss optimism inom näringslivet. Arbets- marknadsstyrelsen finner att liknande synpunkter kan anläggas på hela regionen. 1968 års lokaliseringsurredning pekar på att den indirekta syssel- sättningsökningen torde bli större än den direkta.

Umeå m. fl. kommuner är positiva till att det nya förbandet förläggs till Arvidsjaur men påpekar samtidigt att denna lokalisering inte får leda till näringspolitisk urholkning eller försämringar i servicen inom den egna kommunen. SF stöder ocksä utredningens förslag under förutsättning att detta leder till en ncttoökning av antalet arbetstillfällen i Norrland.

Militärbefälhavaren för Övre Norrlands militärområde framhåller att förbandets lokalisering till Arvidsjaur har både strategisk och beredskaps- mässig betydelse.

Överbefälhavaren och chefen för armén är starkt kritiska mot utred- ningens förslag. De anser visserligen att det även av militära skäl är nödvändigt att motverka utflyttning och att försvaret därför på ett rationellt och lönsamt sätt bör stödja näringslivet. Det finns dock enligt deras mening inga militära skäl för att förlägga ett nytt förband i Arvidsjaur eller på någon annan ort i Norrland. Tillsammans med försvarets rationaliseringsinstitut påpekar de att alternativa lokaliserings- politiska åtgärder, säväl militära som civila, inte är tillräckligt utredda. Om den militära verksamheten skall utökas bör detta ske genom att befintliga r,utbildningsförband byggs ut och förbättras. Detta bör ske efter hand och inom ramen för analyser av hela krigsmaktens fredsorganisalion och med hänsyn tagen till tänkbara följdverkningar. Om ett nytt fredsförband likväl skall inrättas. bör detta ligga öster om Lule älv. Skulle förbandet förläggas väster om älven, anser överbefälhavaren att Arvids- jaur är den minst olämpliga förläggningsorten. Chefen för armén anser att orationella lösningar får komma i fråga endast när det gäller nödvändiga mobiliserings- och beredskapsåtgärder. Han kan vidare inte finna några belägg i utredningen för att expansionstakten .i det aktuella området skulle stimuleras av ett nytt förband. Arméchefen anser det föga framsynt att inrätta ett förband i Arvidsjaur som till en kostnad av minst 1283 milj. kr. skapar 60 heltids- och "20 deltidst'jänster men som samtidigt medför behov av arbeten ät ca 80 medlemmar i de anställdas familjer.

Statens naturvårdsverk finner det från naturvårdssynpunkt mindre lämp- ligt att förlägga ett militärförband till Arvidsjaur. Svenska samernas riks- förbund anser att de berörda samebyarna inte under utredningens gång har fått lämna sina synpunkter på ett tillfredsställande sätt. Riksförbundet anför vidare att olägenheterna med etableringen av förbandet är så stora att hela företaget bör sättasi fråga.

• Sida 21
•  Original

Prop. 1973:135 21

Utredningens överväganden Val av förbandstyp

Såväl överbefälhavaren som chefen för armén anser att det av arméche- fen framlagda alternativet att flytta T 3 till Arvidsjaur är lämpligast frän organisationssynpunkt. Överbefälhavaren finner dock ilikhet med utred- ningen att detta skulle medföra stora olägenheter för personalen. Han förordar därför att K 4 i stället flyttas till Arvidsjaur. Enligt arméehefens mening är emellertid detta olämpligt från utbildnings-. mobiliserings- och beredskapssynpunkt. Han anser sig inte ha anledning att frångå sin uppfattning att trängförbandsalternativet är det minst ogynnsamma. De personalproblem som skulle uppstå vid T 3 i samband med flyttningen uppträder enligt arméchefen vid varje omlokaliserat förband. Han vidhåller också sin uppfattning att det näst bästa alternativet är att flytta Ing 3 i Boden till Arvidsjaur. lllililärbejälhavaren för Övre Norr- lands militärområde anser inte denna lösning möjlig utan föreslår i stället ett kombinerat K 4/trängförband. I 20 och T 3 skulle därvid som kompensation tillföras värnpliktiga från Mellansverige.

Militärbefälhavaren för Nedre Norrlands militärområde framhåller att en flyttning av fältjägarutbildningen från Östersund till Arvidsjaur är olämplig säväl ur utbildningssynvinkel som av operativa skäl. Samövning med infanteri och artilleri försvåras samtidigt som de i Arvidsjaur producerade enheterna inte tillsammans kan bilda krigsförband. Militär- befälhavaren framhåller vidare att de sociala problemen vid 1 5 kommer att öka, eftersom flera värnpliktiga än f.n. enligt utredningsförslaget kommer att rekryteras från andra militäromräden med långa hemresor som följd. Det är också enligt hans uppfattning psykologiskt olämpligt att flytta fältjägarutbildningen från I 5 då förbandet under mycket lång tid har varit inriktat på denna typ av utbildning. länsstyrelsen i Jämtlands län och Östersunds kommun befarar att en flyttning avjägarut- bildningen från Östersund kan få negativa följder för orten genom minskad befälsrckrytering.

Försvarets rationaliseringsinstitut förordar att K 4 flyttas till Arvids- jaur.

Chefen för armén, försvarets rationaliseringsinstitut och länsstyrelsen i Norrbottens län finner den föreslagna storleken på förbandet orationell. De två senare anser dock att denna f. n. kan godtas med hänsyn till att Arvidsjaur är en liten ort. Chefen för armc'n hävdar att krigsorganisatoris- ka skäl i framtiden kan medföra en ytterligare minskning av förbandet eller tvinga fram en flyttning av jägarskolan från Kiruna till Arvidsjaur, vilket han inte kan godta. På grund av utvecklingen mot större utbild- ningsenhetcr föreligger vidare enligt arméchefen risk för att ett litet förband kan komma att läggas ned redan om några är.

Varken che en för armén eller militärbefälhavaren för Övre Norrlands militärområde anser sig kunna ta ställning till hur många anställda som behövs vid förbandet. Detta beror på utbildningens slutliga inriktning och omfattning samt värnpliktskontingcntens storlek. TCO-S påpekar att den höjda pensionsåldern och det ringa antalet befattningar för äldre personal vid små förband kan medföra att de äldre får svårt att stanna kvar på

• Sida 22
•  Original

Prop. 1973:135 22 Föl/'dverkningar för fredsorganisationen

Chefen för armén, försvarets rationaliseringsinstitut, TCO-S och SR framhåller att de fredsorganisatoriska konsekvenserna av att ett förband förläggs till Arvidsjaur kan bedömas först sedan arméchefens plan för utveckling av arméns fredsorganisation föreligger och att denna långsik- tiga planering inte får föregripas. Arméehefen påpekar dessutom att förändringar i fredsorganisationen måste anpassas till krigsorganisationens personalkrav.

Personal och rekrytering

De av utredningen föreslagna rekryteringsåtgärdcrna biträds av flertalet remissinstanser. Överbefälhavaren och chefen för armén anser dock att vakanssituationen för befäl, som är särskilt besvärande i Norrland. kan förvärras ytterligare genom den föreslagna lokaliseringen. Arméehefen befarar också att de personal- och rekryteringsproblem som uppstår i samband med att förbandet sätts upp kommer att stå kvar under en lång period. Han framhåller att det därför är nödvändigt att rekryteringsåtgär- der sätts igång tidigt.

Överbefälhavaren påpekar med instämmande av bl. a. länsst_1-'relsen i Norrbottens län att goda arbets— och utbildningsbetingelser m. m. för de anställda och deras familjer är ytterst nödvändiga. Enligt SR:s mening kommer de anhörigas möjligheter till sysselsättning att starkt påverka de anställdas inställning till en flyttning till Arvidsjaur. SR efterlyser också statliga åtgärder för att främja sysselsättningen. en uppfattning som delas av 1 968 års lo kaliseringsu[redning.

Chefen för armén framhåller att en välvillig inställning från statens sida är nödvändig för att inte de anställda och deras familjer skall bli lidande. Liknande synpunkter framförs också av militärpsykologiska institutet, länsstyrelsen i Västerbottens län och personalorganisationerna.

Behovet av särskilda åtgärder för att kunna erbjuda sysselsättning för kvinnor stryks särskilt under av länsstyrelsen iNorrbottens län, militär- bejälhavaren för Övre Norrlands militärområde, statens planverk, Arvids— jaurs kommun samt SF och TCO-S.

Chefen för armén understryker vikten av att frågan om särskilda rcseförmäncr för de anställda och deras anhöriga utreds enligt utredning- ens förslag. lllilitärbefälhavaren för Övre Norrlands militärområde fram- håller att åtgärder för att sänka kostnader för persontransporter måste vara generella och kunna tillämpas även för andra garnisonsorter inom militärområdet.

Överbefälhavaren framhåller att personalorganisationerna måste ges möjligheter att uttala sin mening om de åtgärder som vidtas vid en eventuell etablering. Liknande synpunkter framförs av personalorganisa- tionerna själva.

Länsarbetsnämnden i Norrbottens län understryker att utvecklingen på arbetsmarknaden i länets södra inland har medfört att mycket stora arbetsmarknadspolitiska insatser har fått göras. Med detta som bakgrund

• Sida 23
•  Original

Prop. 1973:135 23

framhåller nämnden vikten av att i första hand undersöka förutsättning- arna för lokal rekrytering av civil personal. Nämnden finner att regional rekrytering behövs i mycket liten utsträckning och då enbart för vissa speciellt utbildade, t. ex. bokhållare och kvalificerade tjänster inom hälso- och sjukvården. Även LO betonar behovet av lokal rekrytering.

Utredningens förslag att på försök förlägga viss delav utbildningen till fast anställt plutonsbefäl i Arvidsjaur redan innan förbandet sätts upp tillstyrks av länsst_1-'rels'en i Norrbottens län, TCO-S och SR. Chefen för armén och militärbej'ällzavaren för Övre Norrlands militärområde är däremot negativa till förslaget. Arméchefen framhåller att frågan måste utredas och att i varje fall den praktiska utbildningen inte kan genomfö- ras i Arvidsjaur där övningstrupp saknas.

Vissa negativa värnpliktssociala effekter påpekas av chefen för armen, militärpsykologiska institutet, värnpliktsverket och SR. Arméchefenhäv- dar att de värnpliktiga redan i dag har stora sociala problem genom bl. a. tidig familjebildning och längre studier. Dessa svårigheter kommer enligt arméehefcn att öka genom att ett större antal värnpliktiga förläggs långt från hemorten. Institutet påpekar att kraven på en bra yttre fritidsmiljö svårligen kan tillgodoses i en ort av Arvidsjaurs storlek.

Militärpsykologiska institutet framhåller att kunskaperna är dåliga om hur berörd personal påverkas av omställningar som den föreslagna. Det skulle därför vara värdefullt om en sociologisk undersökning kunde genomföras i samband med att förbandet sätts upp. Institutet har skisserat en plan för en sådan undersökning men har f. n. inte resurser att genomföra den. Institutet och SR föreslår även individuella undersökningar av de anställdas problem.

Skolor och kurser

Utredningens förslag om att viss del av arméns vinterutbildning flyttas till Arvidsjaur finner länsstyrelsen i Norrbottens län lämpligt. Chefen för armén anser däremot att en ny vinterövningsplats inte behövs f. n.

.Försvarets rationaliseringsinstitut påpekar att åtgärden kommer att drab- ba en annan utflyttningsbygd.

Utbildningsmateriel

Samtliga militära remissinstanser vänder sig mot utredningens förslag om att utreda möjligheterna att låna viss utbildningsmateriel från mobili— seringsförräd. De anser att en sådan lösning leder till en sänkning av beredskapen som inte kan accepteras.

Kasern etablissement samt övnings- och skjutfält m. m.

Chefen för armén, militärbejälhavaren för Övre Norrlands militärom- råde och fortifikationsjörvaltningen delar utredningens uppfattning att kasernetablissemcntet bör anpassas till de särskilda förhållanden som

• Sida 24
•  Original

Prop. 1973:135 24

råder i Norrland och utformas för att kunna ge god arbetsmiljö för de anställda och lämplig utbildnings- och fritidsmiljö för de värnpliktiga. Chefen för armén och försvarets rationaliseringsinstitut biträder utred- ningens uppfattning att etablissementet av klimatskäl bör hållas väl samlat. Fortifikationsförvaltningen ansluter sig i huvudsak till utredning- ens förslag beträffande läge och utformning men påpekar att det är nödvändigt att begränsa investerings-, underhålls- och driftkostnaderna.

Utredningens förslag rörande övnings- och skjutfältet biträds av chefen för armén, militärbefa'lhavaren för Övre Norrlands militärområde och försvarets rationaliseringsinstitut. De båda senare betonar dock att förslaget inte får medföra att aktuell anskaffning av övningsfält i Boden försenas eller inte alls kommer till stånd. Statens planverk upplyser att markberedskapen i Arvidsjaur är god och att en översiktsplanering håller på att ställas upp. Detta ger möjligheter till en framsynt planering av hela området.

Statens naturvårdsverk önskar dokumentation över t'jällterräng för övningar utanför övnings- och skjutfältet i anslutning till kasernomradet. Verket framhåller att skyddsvärda fjällområden där naturreservat planeras ligger lätt åtkomliga från Arvidsjaur. övningar med terränggäende fordoni området skulle motverka reservatets syfte.

Svenska samernas riksförbund påpekar att det aktuella övningsomrädet är renbetesområde för en sameby och flyttområde för flera andra byar. Förbundet hävdar att stora olägenheter kommer att uppstå. Staten bör utreda detta och lämna förslag till kompensation och ersättning för uppkommande olägenheter.

Kommunikationer

Chefen för armén, länsstyrelsen i Norrbottens län, luftfartsverket och SR delar utredningens uppfattning att permittenttransporter till Stock- holm av värnpliktssociala skäl bör ske med flyg. Arméehefen påpekar i detta sammanhang att 5. k. matarbusstransportcr mellan Arvidsjaur och Skellefteå inte är godtagbara. Försvarets rationaliseringsinstitut anser att man måste räkna med flygtransporter även till andra platser. t. ex. i Jämtland och på Västkusten. eftersom ett stort antal värnpliktiga antagligen kommer att rekryteras därifrån.

Utredningens förslag att en flygplats skall anläggas i närheten av Arvidsjaur biträds av chefen för armén och luftfartsverket. Militärbeföl- havaren för Övre Norrlands militärområde framhåller att man med hänsyn till de höga kostnaderna för att anlägga en flygplats mäste granska hela landsdolens intresse av flygplatser. Sorsele kommun pekar i anslut- ning till detta på Vindelälvsområdet som en tänkbar plats för flygfält. Kommittén för planering av turistanläggningar och friluftsområden anser att även fjälltun'smen skulle kunna utnyttja ett flygfält som lades på ca en timmes resavstånd ivästlig riktning från Arvidsjaur.

Utredningens förslag till storlek och klass på flygfältet delas av

• Sida 25
•  Original

Prop. 1973:135 25

militärbefälhavaren för Övre Norrlands militärområde, jbrtifikationsför— valt/tingen och luft,/artsverket.

Utredningens synpunkter och förslag i fråga om vägkommunikationer- na biträds av militärbefälhavaren för Övre Norrlands militärområde. Statens vägverk och vägförvaltningen iNorrbottens [än lämnar presenta- tionen av vägförhällandcna utan erinran. Vägförvaltningen framhåller att väg— Och gatunätet inom tätorten Arvidsjaur är i godtagbart skick men att det f.n. saknar trafikdifferentiering. Förvaltningen bedömer att bl.a. riksväg 95 inom tätorten behöver byggas om. Norsjö kommun anser att en upprustning av vägar mellan Arvidsjaur och Umeå via Norsjö är nödvändig både för de aktuella förbandens och turismens skull.

Statens planverk önskar en allsidig diskussion av kommunikationsför- hållandena både nu och i framtiden. Utbyggnaden av kommunikationer- na inom regionen är enligt planverkets uppfattning lika angelägen som att anlägga flygfältet.

Samordning av militära och civila anordningar

Flertalet remissinstanser biträder helt eller delvis utredningens uppfatt- ning om att militära och civila anordningar bör samordnas. Militärbefäl— havaren för Övre Norrlands militärområde och fortifikationsförvaltningen anser att de aktuella frågorna mäste bedömas med hänsyn till hur samhällsutvecklingen kommer att påverka belastningen på olika service- funktioner. Länsarbetsnämnden [Norrbottens län framhåller att Arvids- jaur har goda förutsättningar att uppfylla de av utredningen ställda fordringarna. Kommunen förfogar redan över en tillfredsställande utveck- lingskapacitet. Statens planverk anser att stora besparingar i samhällsku- pital kan göras genom att man undviker dubblering av anläggningar. Länsstyrelsen i Norrbottens län betonar dessutom att samordning innebär en ökad kontakt mellan förband och samhälle som är till nytta för båda parter.

Med hänsyn till väntade svårigheter att rekrytera medicinalpcrsonal finner försvarets .sjukvärdsstyrelse att ett samgående med Arvidsjaurs sjukhus är tänkbart och delvis förmånligt. Läkarmottagning för den öppna värden måste dock finnas inom eller i anslutning till kasernom- rådet.

Utredningens förslag

Flera av remissinstanserna lämnar synpunkter på utredningens kost- nads- och personalberäkningar.

Statens planverk finner det anmärkningsvärt att någon uppskattning av den totala sysselsiittningseffekten inte har gjorts trots att förbandet sätts upp av lokaliseringspolitiska skäl. Planverket anser vidare att en ekono- misk analys av hela projektet är nödvändig. [ denna bör hänsyn tas till både statliga och kommunala investeringar. 1968 års Iokaliseringsutred- ning och LO har samma åsikt.

• Sida 26
•  Original

Prop. 1973:135 26

Länsstyrelsen i Norrbottens län anser att den uppskattade kostnaden för förbandets etablering är måttlig. om den kan leda till att utvecklingen i Norrlands södra inland vänder. Enligt LO bör ett flertal av de åtgärder som vidtas för att etablera förbandet i Arvidsjaur ses som regionalpolitis- ka insatser och kostnaderna bedömas från denna synpunkt.

Överbefälhavaren, chefen för armén och fortifikationsförvaltningen betonar att kostnaderna för grundinvesteringar och eventuella följdkost- nader på grund av att ett nytt förband sätts upp i Arvidsjaur måste bestridas utanför krigsmaktens utgiftsram. Även merkostnader för driften måste täckas med medel utanför ramen anser överbefälhavaren. Armé- chefen framhåller i detta sammanhang att upprättandet av denna typ av förband motverkar de besparingsåtgärder som vidtas för att genomföra en rationell fredsorganisation.

Fortifikationsförvaltningen anser att" den av utredningen framräknade kostnaden för ett flygfält är väl låg med tanke på de geografiska förhållandena. Till samma slutsats kommer försvarets rationaliseringsin- stitut och luftfartsverket. Beträffande driftkostnaderna för flygfältet anser luftfartsverket att dessa bör räknas in i krigsmaktens ram eftersom fältet på sikt inte kan väntas bli lönsamt.

Försvarets rationaliseringsinstitut påpekar att utredningen inte har specificerat sina kostnadsbcräkningar vilket har försvårat granskningen. institutet uppskattar de årliga utgifterna till ca 30 milj. kr. mot utredningens "21 milj. kr. Denna skillnad gäller vissa utelämnade kostna- der i lönekostnadspålägg, räntor och avskrivningar, utbildningsmateriel, utgifter i samband med personalens flyttning samt rabatterade resor för anställda med familjer. Dessutom blir kostnaderna per producerad enhet högre vid ett litet förband än vid ett stort. Förutsättningen för att utredningens beräkning av driftkostnaderna i övrigt skall hålla är enligt institutet att ett annat förband läggs ned. Rationaliseringsinstitutet anser Sig i likhet med domänverket inte heller kunna godta utredningens beräkning av kostnaderna för markanskaffning eftersom utredningen inte har räknat in värdet av marken som tillhör domänverket. Domänverket framhåller att Om dess resurser utnyttjas för ändamål som ligger utanför affärsdriften måste kostnaderna härför bestridas över statsbudgeten eller redovisas särskilt. Om man inte följer denna princip, minskar man på papperet kostnaderna för projektet vilket kan leda till att man låter mar-kvalet påverkas av ägarfs'irhållanderm. Uppoffringen blir i realiteten lika stor vems egendom som än tas i anspråk. Som ett alternativ föreslår domänverket att fortifikationsförvaltningen arrenderar marken.

Utredningens förslag att en samarbetsdelegation skall upprättas för förbandets etablering biträds av flertalet remissinstanser. Chefen för. armén anser dock att det inte behövs ett särskilt organ. Från militär synpunkt är enligt arméehefen de normala tjänste- och samrådsvägarna fullt tillräckliga. Fortifikationsjörvaltningen, län.rst)-'relserz i Norrbottens län. Arvidsjaurs kommun och SR framhåller att det är viktigt att delegationen inrättas så snart som möjligt efter beslut om att sätta upp förbandet.

• Sida 27
•  Original

Prop. 1973:135 27

TCO-S kräver medinflytande för personalorganisationerna på frågor rörande arbets- och fritidsmiljöns utveckling. Detta skulle enligt TCO-S kunna ske inom samarbetsdelegationen. Personalen bör också ges tillfälle att framföra synpunkter bl. a. på personaluppsättning och personalutbild- ning. Umeå kommun framhåller att det är lika önskvärt att en delegation med motsvarande uppgifter inrättas för en eventuell avveckling av K 4.

I fråga om utredningens tidsplan gör chefen för armén endast mindre kompletteringar. Militärbefälhavaren för Övre Norrlands militärområde betonar vikten av att tidsplanen hålls. Länsstyrelsen iNorrbortens län anser att planen kan krympas väsentligt. Länsstyrelsen anser det vidare naturligt att en gymnasieskola i Arvidsjaur bör inrättas och utvecklas under förbandets uppbyggnadsskede. Skolöverstyrelsen anser att skolan bör organiseras för glesbygdsundervisning. Statens planverk tror att en ut- sträckt utbyggnadstid skulle kunna ge jämnare och större sysselsättnings- effekt och förordar att detta närmare undersöks.

Andringar av fredsorganisationen för vissa arméförband

Inledning

Försvarets fredsorganisationsutredning har i en promemoria (Ds Fö l97lz8) i december 1971 över arbetsläget m. m. inom utredningen sammanfattat resultatet av utredningsarbetet dittills samt redovisat de riktlinjer utredningen har övervägt för arbetet och alternativa lösningar av problem rörande främst arméns fredsorganisation vid vissa garnisonsorter. Utredningen anmälde i detta sammanhang att dess arbete under är 1972 var planlagt att avse främst arméns fredsorganisation. Utredningen har därefter i december 1972 lämnat ett delbetänkande (Ds Fö 197218) med förslag till ändringar av fredsorganisationen för arme'förband l. Förslaget berör en rad förband och skolor inom armén. bl. a. i Göteborg, Malmö och Uppsala. Till Skövde föreslås en större skolenhet förläggas. [ detta sammanhang kommer jag att behandla utredningens förslag endast i de delar det berör Göta livgarde (P 1) med pansartruppernas kadetf- och aspirantskola (PKAS) och Södermanlands regemente (P 10) samt försva- rets gymnasieskola (FGS), arme'ns kompaniofficersskola (AKS). Upplands signalregemente (S 1) och kavalleriets kadett- och aspirantskola (KavKAS'). Innan ställning tas till utredningens övriga förslag mäste vissa ytterligare överväganden ske.

Efter remiss har yttranden över betänkandet avgetts av överbefälha- varen — efter hörande av cheferna för armén, marinen och flygvapnet — fortifikationsförvaltningen, försvarets materielverk. värnpliktsverket, för- svarets rationaliseringsinstitut, försvarets fastighetsnämnd, försvarets per- sonalnämnd, statens vägverk, byggnadsstyrelsen, statens pcrsonalnämnd. statens planverk, arbetsmarknadsstyrelsen, länsstyrelserna i Uppsala, Kristianstads. Malmöhus. Hallands, Göteborgs- och Bohus, Ska- raborgs och örebro län, expertgruppen för regional utredningsverksam-

• Sida 28
•  Original

Pr0p. 1973:135 28

het, landstingskommunerna i Uppsala, Kristianstads, Hallands, Skara- borgs oeh Örebro län, Enköpings, Norrtälje. Uppsala, llässleholms, Kristianstads. Malmö, Södra Sandby, Ystads. llalmstads, Göteborgs, Skövde och Örebro kommuner, Landsorganisationen .i Sverige (LO), Tjänstemännens centralorganisations statstjänstemannasektion (TCO-S). Statstjänstemännens riksförbund (_SR) och Sveriges akademikers central- organisation (SACO). Vidare har försvarets gymnasieskola (FGS) inkom- mit med yttrande i ärendet.

Nuvarande organisation

Göta livgarde (P 1) med pansartruppernas kadett- och aspirantskola (PKAS)

År 1945 flyttades förbandet till nybyggda kaserneri Enköping. PKAS fördes är 1946 över till P 1 från pansarregementet i Strängnäs. En ny kasern för skolan blev färdig år 1967.

Regementets etablissement är uppdelat på ett antal mindre byggnader. Övningsfältet omfattar omkring 990 ha vartill kommer ett kasernom- räde om ca "25 ha. Den totala markytan tillgodoser de behov som gäller för ett infanteriregcmente men är för liten för ett pansarregemente.

Ett skjutfält om 320 ha är beläget vid Veekholmen ca 25 km från En- köping och ett annat om ca 1 400 ha finns på Utö. Vid bäda skjutfälten ligger delar av riskområdena över vatten. Ett skjutfält vid Skogs-Tibble som är under anskaffning för Uppsala garnison kan också utnyttjas av P 1. ' Grundutbildningskontingenten vid regementet omfattar årligen ca 650 värnpliktiga.

PKAS utbildar elever vid aspirantskolor, kadettskola och reservoffi- ecrskurser. Antalet elever varierar från drygt 50 under vinterhalvåret till ca 170 under juni—augusti. Antalet elever kommer sannolikt att minska på sikt till följd av krigsorganisatoriska förändringar.

Antalet anställda vid P 1 och PKAS i september 1972 framgår av följande sammanställning.

P 1 PKAS Militära 147 19 Civilmilitära 21 ] Civila 156 l

Södermanlands regemente (P 10)

Regementet är förlagt till Strängnäs. Grundutbildningskontingenten omfattar årligen ca 750 värnpliktiga. ] september 1972 fanns vid P 10 168 militära. 21 eivilmilitära och "200 civila tjänstemän anställda.

• Sida 29
•  Original

Prop. 1973:135 29

Försvarets gymnasieskola (FGS)

FGS — tidigare försvarets läroverk — tillkom efter 1942 års försvars- beslut. Skolan är gemensam för armén, marinen och flygvapnet. Skolan ger utbildning i allmänna ämnen ät blivande kompani- eller regementsof— ficerare som saknar den civila utbildning som krävs för sådan anställning.

Dessutom förekommer i viss utsträckning kompletterings- och påbygg- nadskurser för blivande plutonsofficerare. Skolan har f. n. omkring 540 elever. 1 september 1972 fanns 56 civila tjänstemän vid FGS.

Arméns kompaniofficersskola (AKS)

Vid AKS utbildas fast anställda plutonsofficerare till kompaniofficera- re. l skolans uppgifter ingår också försvarsupplysning samt gymnastik- och idrottsutbildning till eleverna vid FGS. AKS svarar för förläggning m. fl. administrativa uppgifter för eleverna vid FGS.

AKS är sedan år 1928 förlagd till Uppsala 1 f. d. Upplands artillerire- gementes kaserner. Dessa byggdes är 1901. 1 avvaktan på beslut om skolans framtida lokalisering har förbättringar av lokalerna fält anstå. lnom skolans område har på 1950-talet uppförts drivmedelsanläggning, tvätt- och smörjhallar samt garage.

1 ett balanserat rekryteringssystem bör skolan ha ca 125 elever. Andelen elever ur infanteriet är störst, ca 40 % För att kunna fylla nuvarande vakanser behövs enligt chefen för armen ca 160 elever "per år under en tioårsperiod.

Personalen vid skolan bestod i september 1972 av 61 personer, varav 31 militära och 30 civila tjänstemän. Därtill kom ca 30 handräcknings— värnpliktiga. Personalen är avsedd även för FGS samt för skolornas gemensamma sjukvårds- och kassaavdelningar. Personalbehovet enbart för AKS beräknas vara 35—40 personer. De omkring 20 lärarna tjänstgör vid skolan mellan tre och fyra är.

Upplands signalregemente (S 1) med signaltruppernas kadett- och aspirantskola (SignKAS) och arméns stabs- och sambandsskola (StabSbS) jämte totalförsvarets signalskyddsskola (TSS)

S ] flyttades är 1957'ti11 Uppsala från. kaserner i Frösunda där regementet varit förlagt sedan är 1942. Det disponerar nu f. d. Upplands regementets kaserner. Till regementet är Sign KAS och StabSbS anslutna.

Huvuddelen av S lis byggnader uppfördes ären 1911—1916. Inom det kasernområde som nu disponeras av S 1 har inga nya byggnader tillkommit sedan år 1945. Vissa byggnader har ändrats till förräd, skollokaler och signalverkstad. Kasernerna renoverades i begränsad om- fattning är 1956 inför 5 l :s inflyttning.

Hela S I:s kasernområde med AKS och FGS samt närövningsfält omfattar ca 600 ha. Ett nytt skjutfält om ca 900 ha som är avsett för Uppsala garnison håller på att inköpas som ersättning för skjutfältet i Häga- dalen nära S 1 i Uppsala. '

• Sida 30
•  Original

Prop. 1973:135 30

StabSbS har till uppgift att undervisa fast anställd personal och värnpliktiga i sambandstjänst, stabstjänst, tolk- och fångförhörstjänst, underhåll och reparation av signalmatcriel samt signalskyddstjänst. I skolan ingår TSS. Antalet kurser liksom antalet elever vid TSS är mycket stort. Skolan utbildar årligen över 1 100 elever, fördelade på ca 130 kurser. Kurslängden varierar mellan en vecka och tio månader. Huvud- delen av eleverna genomgår korta kurser.

Vid SignKAS utbildas genomsnittligt 45 elever per år. Grundutbildningskontingenten vid S 1 omfattar årligen omkring 750 värnpliktiga, av vilka ca 120 avses för StabSbS.

Antalet anställda i september 1972 vid S 1, SignKAS och StabSbS framgår av följande sammanställning.

S 1 SignKAS StabSbS Militära 132 8 38 Civilmilitära 24 — 26

Civila 201 — 28

Kavalleriets kadett- och aspirantskola (KavKAS)

KavKAS är f. n. lokaliserad till Umeå. Antalet elever varierar från lägst 20 till omkring 75. Antalet militära lärare är under vinterhalvåret 7 och under sommarmånaderna ca 17. Skolan är administrativt knuten till K 4 och I 20.

Förslag av fredsorganisationsutredningen Utgångspunkter Allmänna faktorer

Utredningen redovisaripromemorian den 31 december 1 9 7 1 över arbetsläget m.m. inom försvarets fredsorganisationsutred- ning (Fl-"U), den s. k. nyårspromemorian, de faktorer som under utred- ningens dittillsvarande arbete har visat sig ha haft stor betydelse och som den bedömer skall få väsentligt inflytande på utredningens överväganden även i fortsättningen. Utredningen framhälleri detta sammanhang sam- hällsekonomin, däri inräknat anslagen till försvaret, som särskilt viktig. Den understryker vidare betydelsen av operativa faktorer, sambandet mellan krigsorganisation och fredsorganisation samt behovet av att rekrytera och behålla anställd personal och att utnyttja redan gjorda investeringar i mark och byggnader. Vidare berör utredningen vissa avvägningsproblem som t. ex. konkurrensen om mark mellan försvaret och andra delar av samhället samt möjligheterna att öka försvarets tillgångar på mark. Den tar också bl.a. upp hur lokaliserings- och regionalpolitik i allmänhet påverkar dess överväganden samt behandlar flygbulterproblemens betydelse vid lokalisering av flygflottiljer.

• Sida 31
•  Original

Prop. 1973:135 31

Utredningen konstaterar vidare i del b e t ä n k a n d e t med förslag till ändringar i fråga om arméförband: ] att den stora betydelsen av de faktorer som redovisas i nyärspromemorian har bestyrkts i det fortsatta arbetet. Utredningen tar i betänkandet bl. a. upp de värnpliktssociala problemen som en annan betydelsefull faktor för sina överväganden samt lämnar ytterligare synpunkter på personalfrågornas betydelse i samman- hanget. Vidare granskas avvägningsprocessen militärt — civilt och de sam- hällsekonomiska frågorna ytterligare.

Samhällsekonomin

Med hänsyn till att det i skilda sammanhang under senare år har uppmärksammats att fredsadministrationcn vid oförändrad organisation beräknas ta i anspråk allt större andel av försvarets budget, har utredning- en funnit det angeläget att lägga fram förslag som medför att besparingar kan göras så snart som möjligt. Utredningen har därvid eftersträvat större men till antalet färre fredsförband.

Utredningen anser emellertid att man i fråga om försvarets fredsorga- nisation måste ta hänsyn inte bara till de kostnader som redovisas under fjärde huvudtiteln utan även till samhällskostnaderna iövrigt. En ökad konkurrens mellan olika samhällssektorer om de finansiella resurserna, arbetskraften och de fysiska tillgångarna kräver enligt utredningen ratio- nella produktionscnheter inom försvaret. På sikt är därför även av den anledningen en strukturrationalisering av försvarets fredsorganisation angelägen enligt utredningens mening. En sådan rationalisering kommer att kräva investeringar i mark och byggnader. Även om rationaliseringen är samhällsekonomiskt angelägen, kan den från finansiella synpunkter vara svår att genomföra. Inom försvaret är behovet av investeringar enligt gällande. planer mycket stort. Utredningen anser det därför inte möjligt att inom den normala investeringsramen inrymma kostnader för sådana investeringar som föranleds enbart av att mark eller etablissement avstäs till andra samhällsändamål. För sådana ändamål mäste medel anvisas utanför den ordinarie medelstilldelningen för försvaret.

Operativa faktorer

Utredningen erinrar om att fredsorganisationens viktigaste uppgift är att producera tillräckligt antal krigsförband med erforderlig kvalitet för att lösa uppgifterna vid krig eller krigsfara. Dessa förband skall därefter genom mobilisering ställas till operativa chefers förfogande. Olika opera- tiva krav och principer mäste därför beaktas vid lokaliseringen av utbildningsorganisationen. Utbildningsbetingelserna måste vara goda. Ut- spridd mobilisering bör kunna genomföras snabbt och säkert. Vidare bör behovet av mobiliserings- och insatsbercdskap kunna tillgodoses och anpassas med hänsyn till förändringar .i det militärpolitiska läget. Därvid bör även behoven i storstadsregionerna beaktas.

För arméns del anser utredningen att följande principiella inriktning

• Sida 32
•  Original

Prop. 1973:135 32

bör vara vägledande. De fördelar i fråga om miljöutbildning och snabb och säker decentraliserad mobilisering som nuvarande fredsorganisation erbjuder bör tas till vara och om möjligt utvecklas. Utbildning i rätt terräng- och klimatmiljö måste tillmätas stor betydelse. Särskilda krav på miljöutbildning mäste ställas främst på förband som är avsedda för övre Norrland. Utbildningskapaciteten i Övre och Nedre Norrlands militärom- råden bör därför behållas i minst nuvarande omfattning. Vidare bör repetitionsutbildningen som regel avse uppgifter enligt krigsplanlägg— ningen. Det bör också finnas möjligheter att öva huvuddelen av en brigad vid samma tillfälle och att samöva brigader med andra förband. Med hänsyn till kraven på snabb styrketillväxt inom särskilt utsatta områden bör vissa fredsförband vara lokaliserade i eller nära de områden där krigsförbanden är avsedda att användas.

Därutöver bör, framhåller utredningen, vissa fredsförband och utbild- ningsanstaltcr lokaliseras så att de tillgodoser behovet av insatsberedda förband med bestämd geografisk fördelning. Sistnämnda krav skall kunna ändras i takt med förändringar i det militärpolitiska läget.

Sambandet krigsorganisation —- fredsorganisation

Utredningen begränsar sina synpunkter beträffande sambandet mellan krigsorganisationen och'fredsorganisationen till förhållandena vid armén. Den framhåller inledningsvis i sitt betänkande att riksdagens försvarsbe- slut är 1968 och är 1972 har påverkat utredningens arbete. Förändringar i krigsorganisationen, som blir en följd av besluten, kommer att medföra att utbildningens inriktning måste ändras vid ett antal fredsförband. Utgångsvärdena i nämnda hänseenden är i flera fall osäkra. Utredningen räknar dock med att en minskning av antalet pansarbrigader är ofrånkom— lig. Vissa fredsförband vid pansartrupperna kan därmed komma att läggas ned varvid deras kasernetablissement kan avses för andra uppgifter än de nuvarande.

Beträffande luftvärnsförbanden utgår utredningen från att olika alter- nativ till krigsorganisation kan komma att gälla inom såväl fördelnings- som brigadförbandcn. Utredningen anser att frågan i första hand gällcri vilken utsträckning robotförbanden skall ersätta eller komplettera eld- rörsluftvärn. Bl. a. är behovet av skjutfält och investeringar beroende av ställningstagandet i detta hänseende.

Personalfrågor

Möjligheterna att rekrytera personal och behålla anställda är enligt utredningens mening en av de viktigaste faktorerna att ta hänsyn till vid nedläggning eller omlokalisering av förband. Sådana åtgärder bör därför vidtas endast när de är nödvändiga med hänsyn till samhällsplanering och samhällsekonomi eller när betydande rationaliseringsvinster inom utbild— ningsorganisationen därigenom blir möjliga. Principbeslut om omlokalise- ringar och nedläggningar bör fattas så tidigt som möjligt för att underlät— ta omplacering av personalen.

• Sida 33
•  Original

Prop. 1973:135 33

Utredningen erinrar om att Kungl. Maj:t har uppdragit åt överbefälha- varen att i samråd med försvarets rationaliseringsinstitut lämna förslag till och vidta åtgärder för att minska antalet anställda inom krigsmakten under perioden 1972/73-—1976/77 med 2 500 och att genom erforderligt utredningsarbete m. m. förbereda ytterligare personalreduceringar under nästa femårsperiod. ] beslutet understryks bl.a. nödvändigheten av att väsentligt reducera personalkostnaderna, främst genom att minska antalet sysselsatta i lednings- och förvaltningsorganisationen och påskynda en övergång till mer ekonomiska produktionsenheter. Vidare bör personal i ökad utsträckning fördelas om till utbildningsverksamheten. Åtgärder enligt beslutet skall samordnas med utredningens verksamhet. Utredning- en påminner vidare om att överbefälhavaren i programplanen för det militära försvaret för åren 1973—1978 ställer ytterligare krav på personal- ' minskningar.

Utredningen uppger sig med hänsyn till dessa förhållanden ha strävat efter att finna lösningar som medför största möjliga personalminskningar och möjligheter att fördela om personal till utbildningssektorn utan att effektivitetskraven eftersätts.

Behov av att utnyttja redan gjorda investeringari mark och byggnader

Utredningen framhåller att de investeringar som görs i mark och byggnader är mycket långsiktiga och att försvarets nuvarande mark- och byggnadsinnehav representerar betydande värden. Den anser mot denna bakgrund att omlokaliseringar av förband bör göras endast när man därigenom kan nå stora rationaliseringsvinster eller en rationell utbygg- nad av samhället. Man bör vidare enligt utredningens mening vid utformningen av försvarets framtida fredsorganisation i första hand ta i anspråk de etablissement och övningsområden som har utvecklingsmöjlig- heter.

Avvägningen militärt — civilt

Utredningen tar i nyårspromemorian upp vissa synpunkter på begräns- ningari fråga om att utnyttja mark och möjligheterna att öka tillgången på mark. Den framhåller i-detta sammanhang att tätorternas expansion . och kommunikationernas utveckling kan leda till att nuvarande lokalise- ring av militära förband, utbildningsanstalter samt flyg-, övnings— och skjutfält i vissa fall framstår som mindre lämplig. I promemorian nämns Göteborg, Malmö och Uppsala som orter, vilka i första hand bedöms bli berörda av förändringar av arméns fredsorganisation. '

Utredningen tar i promemorian och betänkandet också upp lokalise- n'ngs- och regionalpolitikcns betydelse som utgångspunkt för utrednings- arbetet. Den erinrar därvid om att målen för regionalpolitiken angavs av statsmakterna första gången år 1964 samt att målen därefter successivt har konkretiserats. Den regionalpolitiska planeringen (länsplaneringen 1967 och länsprogram 1970), den fysiska riksplaneringen och regionala-'

• Sida 34
•  Original

Prop. 1973:135 34

trafikplaneringen är exempel på initiativ med central betydelse för samhällsplaneringen. Utredningen framhåller vidare att statens planverk och statens naturvårdsverk har tillkommit samtidigt som länsstyrelserna har organiserats om och departementcns planeringsresurser har förbätt- rats. Av avgörande betydelse för en förbättrad samhällsplanering är vidare enligt utredningens mening den kommunindelningsreform som i allt väsentligt kommer att vara genomförd vid årsskiftet 1973/74.

Utredningen erinrar också om att Kungl. Maj:t har anbefallt samtliga statsmyndigheter att vid beslut, som rör lokalisering av offentliga investe- ringar eller på annat sätt -har betydelse för den regionala utvecklingen, beakta det prognosmaterial som har utarbetats i länsplanering 1967. 1 länsprogram 1970 har nya moment tillkommit, bl. a. ett åtgärdsprogram och en prioritering mellan kommunerna när det gäller behovet av insatser. Detta underlag har, framhåller utredningen, självfallet använts under det utredningsarbete som har lett fram till det nu föreliggande delbetänkandet.

Utredningen tar även upp de förslag som lämnades till riksdagen i prop. 1972:111 om ett regionalpolitiskt handlingsprogram. Beslut i denna fråga har numera fattats av riksdagen (an 1972128, rskr 1972: 347, CU 1972:35, rskr 1972:348). Utredningen konstaterar att försvarets fredsanläggningar är lokaliserade till orter som tillhör alla de fyra ortstyper — storstadsområden, primära centra, regionala centra och kommuncentra — som beslutet anger. I det regionalpolitiska handlings- program som riksdagens beslut innebär tas även försvarets fredsanlägg- ningar upp som faktorer som påverkar den regionala utvecklingen. De förslag rörande sådana anläggningar som länsstyrelserna har fört fram i länsprogrammenl har av chefen för inrikesdepartementet överlämnats till utredningen för beaktande.

Utredningen redogör även för hur den gör sina avvägningar mellan militära och andra samhälleliga synpunkter. Utredningen understryker därvid att den i sitt arbete eftersträvar en allsidig belysning av problemen. Utredningen ser också som sin uppgift att opartiskt söka bedöma tyngden i de anspråk som från olika håll kan riktas mot mark i försvarets ägo. Däremot anser utredningen att det ligger utanför dess befogenhet att göra en övergripande avvägning mellan olika samhällsfunktioncr.

Som en utgångspunkt för sina överväganden anger utredningen också behovet att strukturrationalisera försvarets fredsorganisation. När en sådan rationalisering skall göras skulle det enligt utredningen vara orimligt att bland de faktorer som därvid bör övervägas utesluta de önskemål den civila delen av samhället har i fråga om mark. Syftet böri stället vara att undersöka möjligheterna att nå en lämplig avvägning av de olika markbehoven genom sådana förändringari fredsorganisationen som från andra synpunkter kan vara önskvärda eller försvarbara.

Utredningen säger sig vid sina avvägningar mellan militära och övriga samhälleliga intressen ha observerat hur den senaste konjunkturdämp- ningen i hög grad har påverkat kommuners och regionala myndigheters uppfattning om förbands och utbildningsanstalters betydelse för lokalise-

• Sida 35
•  Original

Prop. 1973:135 35

ringspolitiken och kommunernas ekonomi. Kommuner som tidigare har uttalat mycket starka önskemål om att för sin expansion få tillgång till försvarets mark har under den senaste tiden visat mindre intresse för detta. Utredningen anser emellertid att konjunkturförhållandena inte i avgörande grad bör få påverka en långsiktig planering för en rationell fredsorganisation. Utredningen har studerat förhållandena sådana som de kan tänkas bli på lång sikt under en normal konjunktursituation. Den har också beträffande flera orter sökt klarlägga i vilken utsträckning mot- stridiga militära och civila intressen på sikt kan förväntas bestå eller förstärkas i fråga om att utnyttja tillgänglig mark. Omlokaliseringar eller nedläggningar av fredsförband får, framhåller utredningen, givetvis konse- kvenser för bl. a. sysselsättning och ekonomin i berörda kommuner. vilket blir särskilt framträdande under en lågkonjunktur. Dessa förhål- landen har utredningen fått belysta av kommuner och länsstyrelser som - utredningen haft kontakt med. Enligt utredningens mening bör man i görligaste mån undvika att avveckla förband i kommuner som i avsevärd grad är beroende av de fördelar som förbandet ger i form av skatteintäk- tcr, sysselsättning och ökad allsidighet i näringsstrukturen. Vid en rationalisering av fredsorganisationen kan man inte heller underlåta att ta- hänsyn till att den ökande konkurrensen om marken framträder tydligast eller är att vänta främst i landets .expansiva regioner. Utredningen anser att det främst är i sådana områden som förband och utbildningsanstalter . bör avvecklas. De kommunalekonomiska nackdelarna av en förban dsned— läggning blir enligt utredningen också små för en större kommun.

Värnpliktssociala problem

En utveckling av fredsorganisationen, främst i fråga om armén, mot färre antal förband kommer enligt utredningen nödvändigtvis att inne- bära att avståndet från det förband där den värnpliktige tjänstgör till hans hemort i flera fall blir längre. Utbyggnaden av inrikesflyget och vägarna samt andra förbättringar av kommunikationerna har gjort att restiden mellan olika delar av landet successivt har minskat. Detta kan enligt utredningen delvis motverka olägenheterna med de ökade avstånden. Enligt utredningens mening motverkas dessa också bl. a. av längre sammanhängande ledigheter med fria hemresor för de värnpliktiga.

Utredningen tillmäter de värnpliktssociala problemen stor vikt och anser att åtgärder bör vidtas för att minska de sociala olägenheterna för de värnpliktiga vid deras tjänstgöring. Sådana åtgärder kan innebära att ' förband lokaliseras på lämpliga platser i förhållande till de värnpliktigas bostadsort. att de värnpliktiga placeras vid lämpligt belägna förband och att olika slag av förmåner införs. Utredningen anser det också viktigt att den militära miljön anpassas till utvecklingen så att den inte är mera skild från den civila miljön än som betingas av verksamhetens art.

• Sida 36
•  Original

Prop. 1973:135 36

Utredningen sammanfattar sin uppfattning av de grundläggande fakto- rerna för utredningsarbetet på följande sätt-.

De stora kostnaderna liksom konsekvenserna för personalen talar enligt utredningens mening för att en eventuell övergång till en ny och rationellare utbildningsorganisation måste ske under en" lång period. Förändringar bör i första hand genomföras när-omlokalisering eller nedläggning av förband blir ofrånkomlig på grund av det civila samhäl- lets utveckling, t.ex. genom tätorters expansion och utbyggnad av kommunikationsleder. Förändringar kan vidare behö'va genomföras som följd av omstruktureringar inom krigsorganisationen, eftersom dessa direkt påverkar utbildningens inriktning och därmed fredsorganisationens utformning. '

Förändringarna bör genomföras så att erforderlig utbildningseffekt uppnås på sikt samtidigt som driftkostnaderna hålls nere. Förändringarna måste passas in i ett långsiktigt mönster och utgöra etapper inom ramen för en samlad plan för att utveckla en mera rationell fredsorganisation än den nuvarande. ' '

Principer för ekonomiska kalkyler

Utredningen har sökt att på ett rättvisande men ändå överslagsmässigt sätt jämföra olika lösningar i fråga om investeringskostnader och årliga driftkostnader. Den har vidare eftersträvat att ge en uppfattning om kostnaderna och besparingarna under en längre period-. Efter att ha prövat flera modeller för de angivna beräkningarna har utredningen valt en metod som bygger på en prognosperiod om 20 år och en kalkylränta av 8 %."

Investeringar och större iståndsältningar

Planerade investeringar och större iståndsättningar för nuvarande förband har i kalkylerna förutsatts bli utförda. De har därvid betraktats som direkta nyinvesteringar. Utredningen understryker att kostnaderna för de större investerings- och iståndsättningso'bjekten i praktiken kom- mer att fördelas över flera budgetår men att detta inte har någon större betydelse för resultaten av de överslagsmässiga beräkningarna.

Byggnadskostnaderna, dvs. nyinvesteringar och större iståndsättningar inkl. löpande underhåll, beräknas öka med 4 % per år.

För att understryka kravet på rationaliseringseffekt och för att uppväga osäkerheten i fråga om inves'teringsobjektens livslängd och brukningstid har utredningen vid jämförelse mellan olika alternativ utgått från att investeringar och iståndsättningar skall'skrivas av på 20 år i stället för på 40 år som nu sker i fråga om investeringar enligt reglerna för försvarets fastighetsfond. '

Driftkostnader

[ driftkostnaderna har utredningen räknat in hyror och kostnader för bränsle, el, vatten, avlopp m. m. samt personalkostnader för civil perso- nal.

• Sida 37
•  Original

Prop. 1973:135 37

Hyrorna för befintligt fastighets- och byggnadsbestånd har beräknats med utgångspunkt i fortifikationsförvaltningens beräkningar för budget- året 1973/74.

Kostnaderna för bränsle, el m.m. beräknas bli fördubblade under ZO-årsperioden. Vid utredningens beräkningar har vidare antagits att dessa kostnader vid förband som utökas stiger med omkring 100 000 kr. per år för varje utökning med 100 värnpliktiga.

Utredningen har vid sina personalberäkningar utgått från överbefälha- varens rapport om personalläget i september 1972 och räknat med att planerad omorganisation av staber och förband i lägre regional och lokal instans skall vara genomförd när utredningens förslag förverkligas. Kungl. Maj:t har i prop. 1973275 lagt fram förslag om organisationsförändringar . beträffande vissa av arméns och marinens myndigheter på lägre, regional och lokal nivå. . . . . .

För att hålla mobiliseringsförråden vid makt i områden där förband avvecklas har utredningen räknat med det antal anställda som mobilise- ringsstyrka, krigsförbandens organisation och materiel kräver.

Vid de förband vars värnpliktskontingent måste utökas på grund av att andra (annat) förband läggs ned har utredningen räknat med att varje ökning av grundutbildningskontingenten med 250 man medför att omkring 10 civila behöver anställas. .

Personalkostnaderna beräknas bli' tredubblade under ZO-årsperioden. Utredningen räknar med hänsyn därtill överslagsmässigt med en lönekost- nad av 70 000 kr. per civil anställd och år under perioden.

Engångskostnader för personal

Utredningen har schablonmässigt räknat med flyttningskostnader för den personal, som enligt utredningsförslaget bör stanna kvar i organisa- tionen, till ca 20000 kr. per anställd. Den räknar vidare med att nödvändiga avgångar i praktiken kommer att genomföras under ca fem år. De kostnader som därvid uppstår beräknas uppgå till 100 000 kr. per avgången anställd. -

Nuvärdeskalkyl

För att kunna jämföra kostnaderna för olika alternativ har utredningen i . sina kalkyler räknat fram investerings- och andra engångskostnader samt driftkostnader till sitt nuvärde. Denna metod, nuv'ärde-metoden, bygger på att samtliga kostnader och intäkter som hänger samman med ett hand-' lingsalternativ hänförs till år 0 i kalkylen. Därigenom skapas en enhetlig bild vid bedömning av de ekonomiska konsekvenserna för skilda alternativ.

Mark och byggnader

Värdet av mark och byggnader som har alternativ användning eller kan försäljas har inte tagits upp i kalkylerna, eftersom värdet inte kan beräknas med säkerhet. Detta är nämligen beroende av möjliga alternativa

• Sida 38
•  Original

Prop. 1973:135 38

användningar, eventuella försäljningsvillkor, skyldighet att återställa viss mark till kommunen m.m

Värdet av friställd mark har inte heller tagits upp i kalkylen för de olika objekten. Utredningen har emellertid angett ett uppskattat totalbe- lopp för den mark som "genom omlokaliseringarna kan frigöras och användas på annat sätt. ' '

Utredningen framhåller sammanfattningsvis att den är väl medveten om att modellen ger endast överslagsmässiga värden. Kalkylmetoden anses dock ge tillräckligt säkra värden för att de skall kunna utgöra en del av det underlag som behövs för att fatta beslut. Det väsentliga har enligt ' utredningen varit att beräkna den ungefärliga storleken av besparingarna. Genomgående har utredningen strävat efter att redovisa minirnivärden för de besparingar som bedöms uppstå om utredningens förslag genomförs.

Överväganden

Visst underlag för utredningsarbetet har lämnats av chefen för armén och fortifikationsförvaltningen. Utredningen har också fortlöpande hållit sig orienterad om chefens för armén utredning om arméns utbildningsor- ganisation på sikt. Under utredningsarbetet har även mycket omfattande kontakter tagits med de militära myndigheterna i övrigt samt med kommuner, länsstyrelser och andra regionala organ.

Utredningen har utgått från att pansartruppernas kngsorganisation- kommer att minska. Den har också beaktat frågan om vilken utbildnings- organisation som på sikt skall behållas vid pansartrupperna. Den anser vidare att hänsyn måste tas främst till operativa, beredskaps— och utbildningsmässiga faktorer samt till kostnaderna.- Av. .betydelse är också enligt utredningens mening regionalpolitiska och arbetsmarknadspolitiska synpunkter.

Utredningen bedömer att 'en rationell utbildningsorganisation inom pansartrupperna kräver att minst tre pansarregementen utgår eller ges annan utbildningsinriktning. Pansarutbildningen vid Göta livgarde (P 1) och Södermanlands regemente (P 10) bör efter hand upphöra och av krigsorganisatoriska skäl ersättas med infanteriutbildning.

Utredningen kommer i sina överväganden in på frågor som berör Skaraborgs regemente (P 4) i Skövde till vilket förband pansartruppsko- lan (PS) är knuten. Utredningen finner det _därvid 1 och för sig möjligt och från flera synpunkter även lämpligt att samla all grund- och befälsutbildning inom pansartrupperna till pansarregeme'ntena i Skåne. Därigenom kommer enligt utredningen bl. a. utbildningsb'efäl, ford-ons- park, verkstäder, övnings- och skjutfält samt förläggningar att utnyttjas ' rationellt. Detta innebär emellertid att P 4 måste läggas ned och att ett för. pansarutbildningen särskilt lämpligt pansarövningsfält i Skövde och Kråks skjutfält inte längre kan utnyttjas. Mot en nedläggning- av P 4 kan enligt utredningen anföras även andraskäl. Bl. a. måste befäl vid. P 4 flytta till Skåne eller omskolas till annat truppslag. Vidare kommer krigsförband ur

• Sida 39
•  Original

Prop. 1973:135 39

pansartrupperna att rekryteras, utbildas och mobiliseras i Västergötland minst till början av 1980-talet av bl. a. operativa och utbildningstekniska skäl. Vid repetitionsutbildning i Västergötland måste då anställd krigs- placerat befäl tillföras från Skåne. övnings- och skjutfälten i Skåne skulle även bli hårt belagda, sannolikt mer än nu, bl. a. på grund av att även pansartruppernas skolor i sådant fall måste förläggas dit. Att lägga ned P4 och ersätta det med t. ex. ett infanteriregemente skulle slutligen även inne- bära att militärornrådesverkstaden i Skövde skulle behöva inskränka sin verksamhet väsentligt.

Utredningen erinrar i sammanhanget om att försvarets materielverk har en försöksstation (FÖS) i Skövde och provningscentral i Karlsborg (PC). PS — främst dess försöksavdelning — FÖS och PC genomför vissa- gemensamma tekniska försök. En förutsättning för denna samordning är att de tre enheterna ligger nära varandra. '

Utredningen anser att pansarutbildning bör bedrivas i Skövde även i framtiden av främst operativa skäl men också med hänsyn- till beredska— pen och utbildningens krav. Även regionalpolitiska skäl talar för en sådan lösning.

Eftersom pansarutbildningen vid P 1 bör upphöra anser utredningen vidare att PKAS snarast bör flytta från Enköping. Det bedöms naturligt att flytta skolan antingen till Skåne eller till Skövde. Helst bör PKAS och PS vara lokaliserade i anslutning till samma förband. Därigenom skulle bl. a. lärare och utbildningslokaler kunna utnyttjas rationellare än om skolorna är skilda åt. Utbildningen skulle också bättre än nu kunna samordnas mellan de skilda utbildningsnivåerna. Utredningen bedömer att tillgången på övnings- och skjutfält i Skåne inte motsvarar de behov som skulle uppstå, om fälten måste utnyttjas av både pansarutbildningsförbanden och pansartruppskolorna.

Om pansartruppskolorna lokaliseras till Skövde skulle befälet som utbildas där behöva genomföra bl. a. fältövningar och vissa truppförings- övningar i Skånc. För att utbildningen skall bli allsidig mäste emellertid sådana övningar bedrivas även i terräng och i områden som ligger långt från en eventuell skola i Skåne. Att lokalisera skolorna till samma plats kan också enligt utredningen medföra för stor belastning på övningstrup- pen.

Genom att inte flytta PS från Skövde sparas investeringskostnader och andra engångskostnader. Dessutom kan nuvarande samverkan med FÖS och PC fortsätta. Utredningen bedömer att merkostnader skulle uppstå om denna samverkan bröts.

Utredningen anser det fördelaktigare att lokalisera pansartruppskolor- na uppdelade på Skövde (PS) och Skåne (PKAS) än att samordna dem endera i Skövde eller Skåne. Handlingsfriheten i det" längre perspektivet tas därmed också till vara menar utredningen.

[ nyårspromemorian bedömer utredningen utvecklingen i Uppsala i fråga om markanvändning samt framför sina synpunkter och förslag rörande de förband och militära skolor som är lokaliserade till Uppsala. Utredningen finner därvid att en utbyggnad av akademiska sjukhuset på

• Sida 40
•  Original

Prop. 1973:135 40

AKS:s område är ofrånkomlig. Denna berör också indirekt FGS. Norra delen av området bör successivt överlåtas till kommunen under senare delen av 1970-talet. Återstående del av AKS:s område med bl. a. försvarsområdets stabsbyggnad kan komma att behöva överlåtas under perioden 1981—1985. Utredningen finner vidare att en rationell samhälls- utveckling innebär att så stora delar av S 1 :s mark behöver disponeras för andra ändamål att S 1 med anslutna skolor måste omlokaliseras.

l betänkandet anger utredningen bl. a. att det f. 11. inte är möjligt, att förutse hur befälsutbildningen kommer att vara utformad i framtiden och om en skola med AKS:s nuvarande elevantal och målsättning kommer att finnas kvar på sikt. Den lösning i fråga om förläggningsort och'lokaler som nu väljs för AKS:s lokalisering måste därför kunna passas in i ett nytt utbildningssystem för armén. En lösning som är helt avpassad för nuvarande förhållanden ger enligt utredningen ringa flexibilitet i framti- den. .

Utredningen har genomfört en omfattande studie rörande AKS:s framtida lokalisering. Eftersom inga andra utgångspunkter funnits än nuvarande organisation och befälsordning m. ni., har studien utgått från dessa. Utredningen har därvid undersökt åtta garnisonsorter och funnit att fyra av dessa tycks ha bättre förutsättningar än de övriga. nämligen Örebro, Karlstad, Linköping och Skövde.

Kostnaderna för de fyra lokaliseringsalternativen beräknas vid förlägg- ning i Örebro till 16 milj. kr., i Karlstad till 19 milj. kr., i Linköping till 17 milj. kr. och i Skövde till 19 milj. kr. Därjämte räknar utredningen med vissa kostnader vid förband i resp. förläggningsorter. Mot dessa kostnader har utredningen ställt kostnaderna för att genomföra nu gällande planer för investeringar och större iståndsättningar vid AKS. Dessa beräknas uppgå till omkring 17 milj. kr. (i nuvärde omkring 13 milj. kr.). Den faktiska kostnaden för att rusta upp nuvarande lokaler skulle således, framhåller utredningen, överslagsmässigt bli lika stor som en nybyggnad för AKS.

Enligt utredningens uppfattning. är det angeläget att man väljer en sådan lokalisering av AKS och övriga militära skolor att dessa kan bli kvar i de valda garnisonsorterna en längre tid. Detta befrämjar rekrytering av såväl elever som lärare och ger fasthet åt befälsutbildningen.

Utredningen anser vidare att man bör sträva efter att i högre grad än nu söka samla flera skolor till samma garnisonsort, om detta är möjligt med hänsyn till utbildningskraven och särskilt om kostnaderna för investeringar därigenom kan hållas nere. Utredningen har därför vidgat sina undersökningar att gälla även alternativ som innebär att AKS samlokaliseras med andra skolor. I samband med övervägandena om lokalisering av lanAS, KavKAS och pansartruppskolorna har utredning- en bl.a. granskat möjligheterna att förlägga även AKS till Skövde, ett förläggningsalternativ som utredningen såsom framgår av redogörelsen i det föregående har övervägt också i annat sammanhang.

Beträffande FGS framhåller utredningen att utbyggnaden av akademis- ka sjukhuset inte direkt berör gymnasieskolans mark men att skolans

• Sida 41
•  Original

Prop. 1973:135 41

verksamhet påverkas av de åtgärder som vidtas rörande AKS. FGS utnyttjar nämligen AKS:s matinrättning och elevmatsal. När AKS flyttar, uppstår också problem i fråga om ledning avpersonalvård, viss utbildning och andra uppgifter inom FGS som nu åvilar chefen för AKS.

Utredningen kan emellertid inte förorda att beslut nu fattas att flytta FGS från Uppsala. Den anser att tillräckligt underlag inte finns för att avgöra om skolan på sikt skall behållas eller läggas ned. Bedömningen påverkas främst av frågorna om den framtida befälsordningen och den civila vuxenutbildningens fortsatta utveckling. Utredningen anser vidare att kostnaderna för att flytta skolan kan bli betydande och att särskilda åtgärder behöver vidtas för att under ett begränsat antal år driva skolan med erforderlig effekt, även om AKS skulle omlokaliseras innan slutlig ställning har kunnat tas till FGS:s framtid.

Chefen för armén har för utredningen framhållit som angeläget att S 1 med StabSbS får stanna kvar i Uppsala till minst omkring år 1990. Utredningen konstaterar att regementet inte med säkerhet kan behållasi Uppsala längre än möjligen till slutet av 1980-talet, men att inga säkra prognoser kan ges för tiden därefter. Med anledning därav har utredningen undersökt det framtida behovet av investeringar och större iståndsättningar vid 5 1 med anslutna skolor. För den närmaste 5-årsperioden beräknas dessa uppgå till över 25 milj. kr. i faktiska kostnader. För 5-årsperioden 1977/78 —198 1/82 har de uppskattats till 31 milj. kr. Planerat och bedömt behov av investeringar och större iståndsättningar under 20 år uppgår till ca 95 milj. kr. i faktiskt värde, vilket i nuvärde motsvarar 55 milj. kr. Utredningen anser att det inte är försvarligt att genomföra så omfattande upprustnings- åtgärdcr för att behålla S 1 med anslutna skolor i Uppsala under en kortare tid.

Mot denna bakgrund har utredningen inhämtat uppgifter om möjlig- heterna att minska investerings- och iståndsättningskostnaderna vid S 1 för den närmaste 20-årsperioden och fördela om en del av kostnaderna till tiden efter 20-årsperiodens slut. Det har därvid visat sig att vissa byggnadsobjekt till ett sammanlagt belopp av 19,5 milj. kr. som ioch för sig är önskvärda men inte oundgängligen nödvändiga t.v. kan uteslutas från planerna. Till dessa objekt hör bl. a. kaserner, bibliotek, rnarketen- teri och en ny matinrättning. Enligt utredningens mening bör besparingar inte drabba objekt som har så stor betydelse för personalen som dessa. Det är därför enligt utredningens uppfattning nödvändigt att genomföra de angivna renoveringarna och nybyggnaderna, om S 1 behålls i Uppsala.

Utredningen har kommit till den uppfattningen att det skulle vara till fördel för sarnhällsplaneringen i Uppsalaregionen — således även för den militära delen av samhället — om osäkerheten i fråga om tidpunkten för 5 lzs omlokalisering undanröjdes. Endast härigenom kan planeringen bli tillräckligt fast och förutseende och därmed också ekonomiskt fördelak- tig. Utredningen anser därför att beslut bör fattas så snart som möjligt om att S 1 med anslutna skolor flyttas från nuvarande etablissement i Uppsala. De stora investeringarna kan i huvudsak undvikas om flytt-

• Sida 42
•  Original

Prop. 1973:135 42

ningen genomförs snart. En flyttning kan därför bli aktuell redan innan den framtvingas av anspråken på regementets mark. Tidpunkten för flyttningen kan behöva avvägas så att den anpassas till de förändringar av fredsorganisationen som kan aktualiseras av andra skäl.

Utredningen anser att det kan vara till nackdel främst för den anställda personalen men också för Uppsala kommun, om S 1. med anslutna skolor flyttas från Uppsala. Det bör dock observeras,- framhåller utredningen, att den utbyggnad av akademiska sjukhuset som förutsätts enligt generalplan för sjukhuset kommer att medföra att antalet anställda vid sjukhuset fram till år 1985 kommer att öka med 1 600 personer, vilket innebär ett betydande tillskott av arbetstillfällen i Uppsala kommun. Akademiska sjukhuset beräknas år 1985' ha ca 4 200 anställda, vartill kommer 1 000—1 500 studerande och elever i praktisk verksamhet vid sjukhuset.

Som framgår av redogörelsen i det föregående föreslår utredningen att utbildningen av pansarförband vid P 1 upphör, att utbildningen vid regementet får en annan inriktning och att PKAS i samband därmed flyttas. Enligt utredningens mening bör beslut fattas om att .inrikta verksamheten vid P 1 mot en lösning som innebär att S 1 med anslutna skolor tidigt omlokaliseras till F 115 etablissement i Enköping. Utredning- en bedömer att utbildningsbetingelserna i Enköping skulle bli mycket goda för S |. Denna omlokalisering förutsätter att P I:s grundutbildnings- kontingent istället utbildas vid andra förband. Utredningen har räknat med att kontingenten fördelas på Svea Livgarde ([ l)_och P 10.

Utredningen framhåller i detta sammanhang att en flyttning av S 1 från Uppsala till P lzs etablissement skulle vara fördelaktigare än en omlokalisering till ort på längre avstånd från Uppsala, främst med hänsyn till den anställda personalen. Avståndet mellan Uppsala och Enköping är endast ca 45 km och möjligheterna för de anställda att pendla mellan Uppsala och Enköping är stora.

Utiedningen har" även övervägt lokaliseringen av KavKAS. Den har därvid kommit till den slutsatsen att skolan bör flyttas till Skövdeloch ingå i den skolenhet utredningen föreslår skall inrättas där.

Utredningens förslag

Utredningen föreslår att de kasernetablissement till vilka S 1 och AKS i Uppsala är förlagda avvecklas. .

Enligt utredningens förslag bör vidare P 1 1 Fnkopmg avvecklas och S 1 flyttas till det därigenom lediga kasernetablissementet 1 Enkoping.

AKS föreslås bli omlokaliserad från Uppsala till Skövde. Vidare föreslår utredningen att PKAS flyttas från Enköping till Ystad eller Revinge. . .

För den ZO-årsperiod utredningens beräkningar tar sikte på blir driftkostnaderna per år 10 milj. kr. och de totala faktiska kostnaderna 225 milj. kr. (i nuvärde 70.milj. kr.) lägre än om organisationsändringen i den här berörda delen inte genomförs. .

Beträffande den personal som berörs av omorganisationerna framhåller

• Sida 43
•  Original

Prop. 1973:135 43

utredningen att särskilda åtgärder bör vidtas för att underlätta de omplaceringar som blir en följd av utredningens förslag. Utredningen erinrar i detta sammanhang om det principavtal om vissa frågor rörande arbetsmiljön och anställningstryggheten (trygghetsavtalet) som den 30 oktober 1972 har slutits mellan statens avtalsverk och personalorganisa- tionerna.

Åtgärder för att underlätta bostadsanskaffning och ge sysselsättning åt familjemedlemmar är också enligt utredningens uppfattning mycket angelägna.

Utredningen understryker att det är betydelsefullt att utrymme skapas för de investeringar som behövs för de förslagna omlokaliseringarna. Detta är en förutsättning för att på sikt kunna minska kostnaderna för fredsorganisationen.

Vid förband som skall dras in bör enligt utredningens uppfattning inga större investeringar eller iståndsättningar genomföras. Medel som har planerats för detta ändamål bör i första hand fördelas om till investering— ar som på sikt bedöms ge stora rationaliseringsvinster. Särskilt gäller detta medel som har beräknats för nuvarande programplaneperiod. Även mycket överslagsmässiga beräkningar visar emellertid att ytterligare me— del kommer att behövas.

Utredningen framhåller att värdet av fristållda tillgångar i mark och byggnader bör tillgodoräknas försvaret som finansiell tillgång vid nyinves— teringar. Utredningen erinrar om att gällande bestämmelser om bokföring av influtna köpeskillingar för fast egendom som staten säljer inte medger att köpeskillingen direkt används för nyinvesteringar. För att försvaret skall få tillgodoräkna sig dessa belopp föreslår utredningen följande. De influtna köpeskillingarna inlevereras och bokförs enligt gällande bestäm— melser. En rörlig kredit-anlitas för behövliga investeringar i den mån inte andra medel kan disponeras." Återbetalningsskyldigheten för försvaret beträffande den rörliga krediten minskas med belopp motsvarande vad som inflyter vid försäljningar. Krediten täcks alltså i denna del av medel utanför försvarets ram. Detta förfaringssätt stämmer i princip överens med det system som sedan länge har tillämpats när staten för att tillgodose annat samhälleligt behov säljer fast egendom som disponeras av försvaret. Behöver kompensationsmark förvärvas eller ny byggnad upp- föras i samband med sådana försäljningar brukar erforderliga medel anvisas utanför försvarets ram upp till ett belopp som motsvarar den influtna köpeskillingen. På motsvarande sätt bör försvaret få tillgodoräk- na sig värdet av fast egendom, som frigörs genom de nu föreslagna rationaliseringarna men behålls i statlig ägo för att användas för verk- samhet utanför försvaret.

Det är enligt utredningens mening inte nu möjligt att uppskatta de belopp som bör täckas av den rörliga krediten, eftersom beloppen blir beroende av omfördelning av normala investeringsmedel och tidpunkter för byggnadsverksamhet m. m. Utredningen vill emellertid peka på att de föreslagna organisationsförändringarna motiverar att den rörliga krediten får tas i anspråk så snart den behövs.

• Sida 44
•  Original

Prop. 1973:135 44

Utredningen erinrar i detta sammanhang också om att riksdagens försvarsutskott med instämmande av riksdagen (FöU l972:17, rskr 19721231) har uttalat, att särskilda åtgärder kan behöva vidtas för att underlätta den rationaliseringsverksamhet som pågår och planeras. [ första hand bör det enligt utskottets mening övervägas att tillhandahålla en rörlig kredit för sådana investeringar som är kapitalkrävande men ger god rationaliscringseffckt.

Rem issyttrandena Utredningens utgångspunkter Allmänna faktorer

De allmänna faktorer som utredningen har haft till utgångspunkt för sina överväganden har i varierande grad berörts av remissinstanserna.

Expertgruppen för regional utredningsverksamhet har bl. a. funnit det angeläget att både sam hällsekonomiska och sektor- e k 0 n o m is k a s y n p u n k t e r läggs till grund för beslut om lokali- sering av arméförband. Vid beslut om lokalisering av militära förband är det, anser expertgruppen, främst två förhållanden som bör diskuteras, nämligen vilken militär struktur som ger lägsta kostnader vid viss beredskapsnivå och vilka effekter lokaliseringen får på den regionala strukturen. Den första punkten gäller problemen att skapa en effektiv organisation inom försvaret. En sådan organisation anser expertgruppen byggs upp på sektorekonomiska bedömningar som ofta står i konflikt med sådana övervägningar som tar hänsyn till enskilda individers vinster och förluster. Den andra punkten avser samhällsekonomiska utvärde- ringar av förändringar i den militära sektorns lokalisering. Enligt expert- gruppens uppfattning är utredningens kalkyler av sektorekonomisk art. Dessa skulle med fördel, menar gruppen, kunna kombineras med infor- mation om bl. a. förbandens köp av varor och tjänster för att underlätta de samhällsekonomiska bedömningarna.

De 0 p e ra t iv a fa k t o r e r n a berörs av bl. a. överbefälhavaren, chefen för armén och värnpliktsverket. De konstaterar att snabb och säker mobilisering åstadkoms genom att mobilisering och utbildning sker där de värnpliktiga bor. Utredningen tillämpar enligt arméchefen av regionalpolitiska skäl principen att lägga ned förband ibefolkningsrika områden och tillföra befolkningssvagare områden en utökad utbildnings- kapacitet. Samtidigt förutsätter den att mobiliseringsgrupperingen står kvar opåverkad av förslaget. Genom att flytta utbildningsförband uppstår ett bristande samband mellan rekryteringsområden och utbildningsorter. Detta medför enligt arméchefen och värnpliktsverket att både mobilise- ringsberedskapen och de värnpliktssociala förhållandena försämras vilket medför risk för mindre rationell utbildningsverksamhet. Utredningen har enligt arméchefen i detta avseende helt bortsett från sambandet krigsor- ganisation—fredsorganisation och de konsekvenser som en tillämpning av principen innebär för ett antal värnpliktiga med angelägna skäl att

• Sida 45
•  Original

Prop. 1973:135 45

utbildas nära hemorten. Man har inte heller enligt arméchefen behandlat dcn oundvikliga effektsänkningen för arméns krigs- och fredsorganisa- tion.

Flera remissinstanser däribland överbefälhavaren, statens personal- nämnd, TCO-S och SR anser att p e r s 0 n a l frå g 0 r n a inte har blivit fullständigt belysta i utredningens förslag. Överbefälhavaren framhåller att mycket starka, effektivitetsskäl måste föreligga för att motivera de allvarliga påfrestningar som uppstår för de anställda när ett förband läggs ned eller flyttas. Enligt TCO-st uppfattning har utredningen behandlat konsekvenserna av utredningsförslaget för de anställda på ett sätt som är nära nog kränkande för dessa. Utredningen har inte lagt fram några konkreta förslag till åtgärder för att lösa dessa synnerligen viktiga frågor. Den har konsekvent undvikit att studera den verkliga innebörden i sitt förslag för den anställda'personalcn och endast uttryckt konsekvenserna för den enskilde i visst belopp per anställd. SR framför liknande synpunkter och framhåller att utredningen i stort har räknat personalen som man räknar kronor. De problem som kan uppstå för personalen skjuts enligt SR helt på framtiden. överbefälhavaren räknar med att värdefull personal kommer att söka sig annat arbete vilket vållar stora kostnader och effektförluster som det tar lång tid att övervinna. Denna risk anser överbefälhavaren vara särskilt framträdande beträffande specialtruppsla- gens personal. Även TCO-S framhåller att utredningen inte tillräckligt har beaktat problemet med personalavgångar och svårigheterna att rekrytera och behålla välutbildad personal vid de förband som föreslås läggas ned eller flyttas. Liknande synpunkter framförs av statens personalnämnd.

Överbefälhavaren, försvarets personalnämnd, arbetsmarknadsstyrelsen, statens personalnämnd, TCO-S, SR och LO understryker det stora behovet av personalvårdande och personaladministrativa insatser. l detta sammanhang påpekas att de ekonomiska villkor som kan komma att gälla för de anställda vid omorganisation måste fastställas i så god tid att personalen kan ta hänsyn till dessa när den skall bedöma sin fortsatta anställning inom försvaret.

Försvarets personalnämnd erinrar om att nämnden och överbefälhava- ren har anbefallt en serie åtgärder för att underlätta omplacering och personalminskningar inom försvaret. Principerna bör enligt nämndens uppfattning tillämpas även vid den nu föreslagna omorganisationen. [ samband med eventuell nedläggning eller omlokalisering av förband bör, framhåller TCO-S och SR, den personal som så önskar beviljas förmånliga avgångsvillkor genom årlig ersättning eller förtidspensionering. Eftersom syftet med förändringarna är att minska kostnaderna anser däremot statens personalnämnd att det är angeläget att genomföra personålminskningar utan att tillgripa förtidsavgångar med årlig ersättning annat än i alldeles speciella undantagsfall. Hitillsvarande ordning inom försvaret i detta avse- ende bör därför enligt nämnden inte ligga till grund för planeringen. LO säger sig kunna tillstyrka en flyttning endast om sådana åtgärder sätts in från samhällets sida att flyttningen kan ske utan negativa sociala eller ekonOmiska effekter för de anställda. Organisationen understryker

• Sida 46
•  Original

Prop. 1973:135 46

betydelsen av att personalen fortlöpande hålls orienterad om och bereds tillfälle att aktivt ta del i detaljplaneringen och genomförandet av eventuella flyttningar. Nuvarande förhållanden är, framhåller LO, inte helt tillfredsställande och förorsakar onödig irritation och misstro mot ansvariga myndigheter.

Det är enligt statens personalnämnd angeläget att en fullständig personaladministrativ planering görs i god tid innan organisationsföränd- ringar genomförs. Denna verksamhet bör enligt nämnden inte ses som enbart en angelägenhet för försvaret. Statsförvaltningens samlade perso— naladministrativa resurser bör utnyttjas redan från början. Detta innebär att statens personalnämnd bör delta redan i det förberedande planerings-- arbetet och i den personaladministrativa planeringen samt biträda berör- da myndigheter i personaladministrativa frågor.

Försvarets personalnämnd, statens personalnämnd, SR och arbets- marknadsstyrelsen framhåller att betydande sysselsättningsproblem.kom- mer att uppstå för de anställdas familjemedlemmar på den nya orten. Arbetsmarknadsstyrelsen dela-r utredningens uppfattning om betydelsen av att omställningsproblemen för berörda arbetstagare och deras familje- medlemmar kan lösas på ett tillfredsställande sätt. Styrelsen förutsätter därför att nära kontakter upprätthålls med arbetsmarknadsverket bl. a. för. att man skall kunna bedöma om särskilda arbetsmarknadspolitiska åtgärder måste tillgripas i detta syfte.

Bostadsproblemen i samband med omorganisationen understryks bl. a. av statens personalnämnd och SR som anser att utredningen inte tillräckligt har berört frågor som hänger samman med avveckling och anskaffning av bostäder. Enligt personalnämnden måste bostadsfrågorna beaktas tidigt och behandlas efter samma principer som tillämpas för den pågående omlokaliseringcn av viss statlig verksamhet. Detta innebär bl. a. att de anställda bör ges möjlighet till medinflytande.

Flera av remissinstanserna uppehåller sig vid a v v ä g rt i-n g e n m e l - lan militära och civila intressen.Överbefa"lhavaren erin— rar om att utredningen har utgått från förhållandena i orter där militära förband bedöms vara utsatta för ett tryck från andra-samhällssektorer. Han biträder tanken på att en avvägning i dessa fall måste ske mellan de olika samhällsintressena. Överbefälhavaren understryker vidare att det är viktigt att de militära förbanden ges goda förutsättningar för sin verksamhet så att denna blir effektiv. Bland de mest väsentliga nämner han tillgången på mark för verksamheten. Endast om det finns mycket starka och klart dokumenterade skäl bör enligt överbefälhavaren mark som nu utnyttjas för militär verksamhet föras över till annat ändamål.

Även chefen för armén anser att fredsorganisatoriska förändringar bör genomföras bl. a. när kraven från andra samhällssektorer på att få ta över kasernetablissement och försvarets mark i övrigt är särskilt stora. Beträf- fande de orter som utredningen berör finner han emellertid att sådana krav föreligger endast mot AKS i Uppsala.

Statens planverk framhåller att förändringar i försvarets fredsorganisa- tion måste samordnas inom ramen för en regional och kommunal fysisk

• Sida 47
•  Original

Prop. 1973:135 47

översiktsplanering. .

Expertgruppen för regional utredningsverksamlzet erinrar om att riks- dagen nyligen har fattat beslut om grunderna för uppbyggnaden av en robust regional struktur. [ detta beslut ges strävandena att bygga upp orter som kan tjäna som konkurrenskraftiga alternativ till storstäderna en central plats. Utlokalisering av statlig verksamhet skall enligt expertgrup- pen ses som ett led i dessa strävanden. Gruppen finner det naturligt att också militära förband utlokaliseras frän storstäderna. Även länsstyrelsen iSkaraborgs län finner det mot denna bakgrund-naturligt att utredning- ens förslag i så hög grad är präglat av regionalpolitiska bedömningar.

De relativt centralt belägna militära områdena och skolorna i storstads- områdena borde enligt statens planverk avvecklas vid en tidpunkt som är anpassad till kommunens utbyggnad i övrigt. Beträffande förband och utbildningsanstalter utanför storstäderna anser verket att de ekonomiska, miljömässiga och sociala konsekvenserna behöver studeras närmare av berörda kommuner inom ramen för en långsiktig översiktsplanering. Bl. a. gäller det enligt planverket att hitta en lämplig dimensionering och utformning av arméförbanden inom resp. ort så att störningar i miljön kan undvikas. Verket erinrar om att föreslagna förändringar endast berör armeförband men att flera av de berörda orterna kan bli aktuella också i försvarets fredsorganisationsutrednings kommande förslag.

Länsstyrelsen i Uppsala län anför att militära förband och utbildnings- anstalter har en mycket stor betydelse för arbetsmarknaden och ekono- min inom de orter där de är belägna. Verksamheterna ger enligt länsstyrelsen oftast sysselsättning åt ett stort antal människor —- såväl militär som civilanställd personal och arbetsplatserna kan också ge relativt differentierade arbeten. Från kommunalekonomisk synpunkt är skatteinkomsterna från den fast anställda personalen betydelsefulla men även köpkraften hos dem som utbildas anser länsstyrelsen kunna ge indirekta inkomster till värdkommunen. Chefen för armén anser däremot att fredsorganisationen inte får styras av arbetsmarknads- och lokalise— ringspolitiska faktorer, eftersom dessa är konjunkturberoende och rela- tivt snabbt kan förändras. Han framhåller att det måste vara möjligt att inom ramen för den totala samhällsplaneringen vidta lämpligare. och ekonomiskt mer lönsamma regionalpolitiska stödåtgärder än att avveckla eller omlokalisera militära förband. Försvarets rationaliseringsinstitut framhåller att det vid överväganden om förbands och skolors lokalisering är naturligt att främst beakta militära aspekter. Samhällsekonomiska avvägningar kan emellertid enligt institutet medföra att regionalpolitiska skäl ytterst måste tillåtas påverka ett val mellan olika lokaliseringsalter- nativ. Institutet framhåller dock att militära förband och skolor torde. - vara mindre lämpade som lokaliseringsobjekt därför att de ställer väsent- ligt högre krav på investeringar i byggnader m.m. än vad exempelvis ämbetsverk eller industrier gör. Utredningens regionalpolitiska bedöm- ning kan enligt institutet anses ha skett ur ett alltför snävt perspektiv. TCO-S anser att hänsynen till regionalpolitiska förhållanden nästan helt dominerar varje utrednings analys och förslag. Organisationen hävdar-att

• Sida 48
•  Original

Prop. 1973:135 48

den avvägning mellan civila och militära intressen som utredningen har avsett i stället har kommit att bli en avvägning mellan olika kommuners intressen och behov av militära förband eller utbildningsanstalter.

Chefen för armén, värnpliktsverket, TCO-S och SR granskar utredning- ens behandling avde värnpliktssociala problemen. Che- fen för armén saknar en närmare kartläggning av dessa problem. Värn- pliktsverket anser att utredningens förslag förstärker nuvarande olägen- heter med att åtskilliga tusen värnpliktiga får sin grundutbildning långt från bostadsorten. Detta berör enligt värnpliktsverket främst värnpliktiga från storstadsområdena — östra Mälardalen, Göteborgsområdet och i viss mån Malmöområdet. Enligt värnpliktsverkets uppfattning bör man i stället försöka begränsa denna omfördelning av värnpliktiga! under deras grundutbildning. Enligt TCO-S har den värnpliktssociala aspekten inte alls påverkat utredningens ställningstagande trots att utredningen anser att denna är av stor vikt.

Principer för ekonomiska kalkyler

Chefen för armén, fortifikationsförvaltningen, och försvarets rationa- liseringsinstitut har ingående granskat utredningens kalkyler. Anmärk- ningar har därvid riktats mot utredningens ingångsvärden. lnvändningar har också gjorts mot den kalkylmetod som utredningen har använt. Överbefälhavaren konstaterar att utredningens kalkyler inte har övertygat honom om lönsamheten i de framlagda förslagen. Han saknar också i utredningsförslaget underlag för att bedöma när medel behövs och om dessa kan sättas av vid önskad tidpunkt.

Utredningens överväganden och förslag

Överbefälhavaren, chefen för armén och försvarets rationaliseringsinsti- tut biträder en övergång efter hand till infanteriutbildning vid P 1 och P 10.

Försvarets rationaliseringsinstitut framhåller att en del av de värnplik- tiga därefter kan fördelas på andra infanteriförband så att exempelvis P lzs etablissement i Enköping friställs. Chefen för armén anser däremot att hänsynen till operativa krav, befolkningsutvecklingen i östra Mellan- sverige och de värnpliktssociala problemen talar för att nuvarande antal fredsförband i denna region behålls på sikt. För utbildning av hemvärn och personal ur frivilliga försvarsorganisationer krävs vidare enligt arméchefen stor tillgång på instruktörer, fordon, utbildningsmateriel av olika slag m. m. Dessa resurser bör till stor del hämtas från ett regemente. Såväl S 1 i Uppsala som P 1 i Enköping måste enligt chefen för armén behållas, det senare som infanteriförband om dessa uppgifter skall kunna" lösas i fortsättningen.

Överbefälhavaren framhåller att det vid övergång till infanteriutbild- ning vid P 1 är nödvändigt att flytta PKAS. Med tanke på hur pansartrupperna i huvudsak avses bli använda i krig är det enligt hans

• Sida 49
•  Original

Prop. 1973:135 49

uppfattning lämpligt att förlägga 'både PS och PKAS till Skåne." Utredningens påstående om förslitningsgraden på övnings- och skjutfält anser han liksom försvarets rationaliseringsinstitut vara Obestyrkta.

Chefen för armén anser att beslutet om lokaliseringsort för PKAS och PS bör anstå tills man har fått bättre underlag beträffande pansartrupper- nas krigsorganisation och därmed en helhetsbild av kraven på fredsorgani- sationen i övrigt. I avvaktan på detta anser chefen för armén att PS t.v. bör ligga kvar i Skövde och PKAS i Enköping.

Försvarets rationaliseringsinstitut förordar en lokalisering av PKAS till Södra skånska regementet (P 7).

Överbefälhavaren, chefen för armén, försvarets rationaliseringsinstitut och landstinget i Uppsala län samt TCO-S biträder att AKS flyttas från Uppsala. Flyttningen bör enligt överbefälhavaren, chefen för armén och försvarets rationaliseringsinstitut ske snarast. Vid val av lokaliseringsort för AKS har överbefälhavaren och arméchefen ansett Örebro vara lämpligast på grund av att flyttningen dit anses kunna genomföras snabbt, till de lägsta kostnaderna och oberoende av andra organisationsföränd- ringar. En flyttning av AKS till Örebro förordas även av länsstyrelsen och landstinget i Örebro län samt Örebro kommun. Dessa anför att Örebro län de två senaste åren har haft oväntad befolkningsminskning som till stor del har drabbat Örebro kommun. Utvecklingen på arbetsmarknaden är likartad. Örebros centrala läge framhålls liksom tillgången på disponi- bel mark och närbelägna övnings-- och skjutfält. Örebro kommun framhåller vidare att kommunen har gjort stora investeringar för att skapa en studievänlig miljö med bl. a. lämpliga studiebostäder.

Chefen för armén avstyrker en flyttning av AKS till Skövde dels på grund av att den skolenhet som utredningen föreslår skall .uppsättas där är alltför heterogen, dels för att behovet övningstrupp måste tillgodosesi konkurrens med andra skolor. Skövde saknar vidare framhåller arméche- fen betecndevetenskaplig utbildning på högskolenivå. En förläggning till Skövde försvårar vidare enligt arméchefen snabba förflyttningar till förband för samövningar samt elevernas hemresor under utbildningstiden, främst de med flyg till Norrland. Länsstyrelsen iSkaraborgs län och Skövde kommun finner det däremot angeläget att militär skolverksamhet lokali- seras till SkÖVde.

Försvarets rationaliseringsinstitut kan inte finna att den samlokalise- ring till Skövde av AKS och vissa andra skolor som utredningen föreslår innebär några avgörande fördelar. Institutet förordar därför att skolan i stället lokaliseras till örebro. Karlstad eller Linköping. Såvitt institutet kan finna bör Örebro i första hand komma i fråga som lokaliseringsort. Institutet understryker emellertid att man före ett sådant beslut måste ha möjlighet att ta ställning till utvecklingen på sikt för värdförbandet på den tänkta förläggningsorten. Underlag för en sådan bedömning finns enligt institutet inte i föreliggande betänkande. Institutet föreslår därför att en kompletterande "utredning om lokaliseringsort för skolan snarast utförs. Kravet på en sådan utredning stöds av- TCO—S som dock förordar. att AKS samlokaliseras med krigsskolan i Stockholm. '

4. Riksdagen ] 973. I saml. Nr 135

• Sida 50
•  Original

Prop. 1973:135 50

Försvarets fastighetsnämnd finner det angeläget att beslut nu fattas om att flytta AKS från Uppsala. Från marksynpunkt är både Skövde och Örebro godtagbara som nya förläggningsorter.

Länsstyrelsen och landstinget i Uppsala län bedömer att AKS inte kan bli kvar på sin nuvarande plats och föreslår att en flyttning av AKS från Uppsala till Enköping närmare undersöks.

FGS anför att om FGS skall vara kvar i Uppsala sedan AKS har flyttats därifrån måste den på annat sätt tillgodoses med de funktioner AKS fullgör f. n. Detta kan ske antingen genom att helt eller delvis tillgodose funktio- nerna inom FGS eller också genom att föra över dessa till annan militär enhet i Uppsala.

Överbefälhavaren och chefen för armén avstyrker att S 1 flyttas från Uppsala. Enligt deras uppfattning kan S lzs område även i framtiden disponeras för militära ändamål på grund av att de civila kraven på området har minskat-. Försvarets rationaliseringsinstitut anser inte att utredningen har visat att hänsynen till andra angelägna samhällsintressen i Uppsala motiverar ett omedelbart beslut om S 125 etablissement. Institu- tet anser inte heller att de driftekonomiska besparingarna är så stora att man inte kan avvakta en fördjupad bedömning av i varje fall signaltrup- pemas totala utveckling, innan beslut fattas om och vart'regementet eventuellt skall omlokaliseras.

Länsstyrelsen 1" Uppsala län och Uppsala kommun utgår från att befolkningstillväxten i Uppsala kommun blir mindre än den mycket snabba tillväxt som 1969 års generalplan grundar sig på. Kommunens markbehov blir därför enligt deras uppfattning mindre än vad som redovisas i generalplanen.

Försvarets fastighetsnämnd framhåller att fastighetsnämnden ännu inte har kunnat slutföra en påbörjad utredning av;vissa förhållanden som hänger samman med den s.k. Kungsängsledcns sträckning över försvaret tillhörig mark i Uppsala_ En för försvaret godtagbar lösning av denna fråga kan emellertid enligt nämndens mening inte undanskymma att trycket från andra samhällssektorer mot S 115 övningsområden kan förutses efter hand bli så starkt att förbandet inte längre kan ligga kvar. Under dessa förutsättningar anser nämnde-n det motiverat att beslut om att flytta S 1 med anslutna skolor från Uppsala fattas när annat lämpligt etablissement blir ledigt i samband med förändringar i arméns fredsorganisation.

Länsstyrelsen i Uppsala län framhåller att en flyttning av P1 och PKAS från Enköpings kommun skulle få större negativa återverkningar på sysselsättningen och kommunalekonomin i denna kommun än de som skulle drabba Uppsala kommun om S 1 med anslutna skolor och AKS skul- le flyttas från den kommunen. Länsstyrelsen framhåller att P 1 och PKAS svarar för över 2 % av den totala sysselsättningen i Enköpings kommun medan motsvarande procenttal för Uppsala kommun är knappt 1 %. Det är därför länsstyrelsens uppfattning att Enköping vid en nedläggning av P ] måste tillföras något annat trupputbildningsförband. Landstinget i Uppsala län delar denna uppfattning och förordar S 1 om detta förband inte kan stanna i Uppsala. Även överbefälhavaren, Enköpings kommun

• Sida 51
•  Original

Prop. 1973:135 51

och försvarets rationaliseringsinstitut anser att Enköping är ett godtag- bart alternativ om S 1 måste flytta från Uppsala. Enligt institutets mening är det emellertid inte lämpligt att fatta ett så långtgående beslut innan underlag finns för en mer långsiktig syn på de berörda truppslagens utveckling. .

Enköpings kommun förutsätter att de civilanställda vid P 1 och PKAS kan beredas sysselsättning i samband med att S 1 flyttas till Enköping. Kommunen finner det dessutom utomordentligt viktigt att den minsk- ning av personalen som har förutsatts ske under de närmaste åren enligt förslag av chefen för arme-n inte genomförs under sådana former att personalen tvingas flytta. Personalminskningen bör enligt kommunen ske genom naturliga avgångar så att den personal som önskar följa med förbandet vid S 123 omlokalisering från Uppsala kan beredas sysselsätt- ningi Enköping. .

Försvarets rationaliseringsinstitut finner tanken på att finansiera lönsamma rationaliseringsinvesteringar genom någon form av lån utanför den militära utgiftsramen mycket tilltalande. Enligt institutet är emellertid rörlig kredit nödvändig för att utredningens förslag skall kunna genom- föras.

Departementschefen

Försvarets fredsorganisationsutredning fick år 1969 i uppdrag att som ett led i lokaliserings- och arbetsmarknadspolitiken skyndsamt utreda. förutsättningarna för att förlägga ett nytt fredsförband till ort i övre Norrlands inland. Utredningen skulle bedrivas i två etapper. I den första etappen skulle de tekniskt-ekonomiska förutsättningarna klarläggas och lämpliga platser inventeras. [ den andra etappen skulle beräkningarna omsättas på en eller högst två alternativa platser.

! direktiven angavs att det nya förbandet borde inriktas på utbildning av jägar-. gränsjägar- och fältjägarförband samt spaningsförband. Förbandet borde dimensioneras för grundutbildning enligt tre alternativ, nämligen 500, 1 000 eller 1 500 värnpliktiga. Alla tre alternativen skulle belysas av utredningen.

Resultatet av den första etappens arbete har utredningen våren 1970 redovisat i delbetänkandet (Ds Fö l970:6) Förutsättningar för att förlägga ett nytt förband i norr, dell.

[ betänkandet konstaterar utredningen inledningsvis att undersök- ningen rörande förläggning av ett förband till det inre av övre Norrland inte ligger helt i linje med utredningens ursprungliga direktiv. Utred- ningsresultatet är nämligen avsett att utnyttjas som ett av utgångs- värdena vid lokaliserings- och arbctsmarknadspolitiska överväganden. Av den anledningen har utredningen utgått från att investeringskostnaderna för det nya förbandet kommer att bestridas utanför den militära utgiftsramen.

• Sida 52
•  Original

Prop. 1973:135 52

Utredningen anser vidare att direktiven innebär att endast förhållan- dena i Västerbottens och Norrbottens län bör studeras, varvid de orteri det inre av dessa län som redan nu är centralorter för större områden bör beaktas.

I den ort dit förbandet förläggs bör enligt utredningen bl. a. nuvarande serviceutbud utan omfattande kostnader kunna byggas ut och kommuni- kationerna vara goda. '

Mot denna bakgrund har utredningen närmare undersökt orterna Arvidsjaur, Storuman,'Vilhelmina, Lycksele, Jokkmokk och Sorsele.

Vid bedömningen av vilken av nämnda orter som bör föreslås som förläggningsort för det nya förbandet tillmäter utredningen de militära effektivitetskraven stor betydelse. Vidare bör kasernetablissement samt övnings- och skjutfält ge goda utbildningsbetingelser. Arbetsmiljöns utformning bedömer utredningen också vara mycket viktig. Förbandet bör enligt utredningen inriktas på att bli betraktat som ett elitförband och ges en förläggning och fritidsmiljö som är trivsam för anställda och värnpliktiga.

Utredningen bygger sina övervägande på visst underlag som har inhämtats från militära och civila myndigheter, bl.a. från chefen för armén. Enligt arméchefcns uppfattning kan endast alternativet med grundutbildning av 500 värnpliktiga komma i fråga, om det nya förbandet skall upprättas som ett förband av jägartyp. Arméchefen'har på anmodan av utredningen även undersökt förutsättningarna för att vid det nya förbandet grundutbilda 1000 resp. 1500 värnpliktiga med inriktning på skytteutbildning. Om förbandet inrättas med denna utbildningsinriktning, medför detta enligt arme'chefens uppfattning att minst ett resp. minst två infanteriregementen i Mellansverige måste dras in. Utredningen finner för sin del att starka skäl talar för att förbandet inrättas för grundutbildning av 500 värnpliktiga. För detta alternativ talar bl.a. de tänkbara lokaliseringsorternas invånarantal och möjligheter att erbjuda en från bl.a. värnpliktssocial synpunkt godtagbar service och fritidsmiljö. '

Enligt utredningens beräkningar behövs sammanlagt 195 fast anställda vid ett förband för grundutbildning av 500 värnpliktiga. I de båda andra alternativen med grundutbildning av 1 000 och 1 500 värnpliktiga behövs en fast personal av 290 resp. 362 anställda. Enligt utredningens uppfattning kan en fullgod rekrytering näs endast med det minsta alternativet. Utredningen anser att det vid ett sådant förband finns förutsättningar för att lokalt rekrytera civil personal och plutonsoffice- rare. Detta är enligt utredningen en av förutsättningarna för etableringen av förbandet.

Enligt utredningen bör stor omsorg läggas vid utformningen av kasern- etablissementet och miljön i övrigt. [ detta arbete bör personalorganisa- tionerna och kommunen medverka på ett tidigt stadium.

Utredningen har studerat tillgången på mark i de undersökta orterna. Av dessa anser utredningen Jokkmokk från övningssynpunkt vara

• Sida 53
•  Original

Prop. 1973:135 53

olämpligt som förläggningsort för det nya förbandet på grund av ogynnsamma mark— och terrängförhällanden. Även Storuman och Sorsele. har enligt utredningen olämplig övningsterräng. På dessa orter uppstår ock- så merkostnader för att anlägga vägar inom tänkbara övningsområden. Arvidsjaur, Vilhelmina och Lycksele är enligt utredningen lämpliga från övningssynpunkt. Markförhållandena i Arvidsjaur och Lycksele är mest gynnsamma och sinsemellan ungefär likvärdiga. Övningsområdet i Arvids- jaur har dock större utvecklingsmöjlighcter. Utredningen framhällervidare att domänverket anser att skogsvärdet i Lycksele är högre än i Arvidsjaur.

Vid sin bedömning av kommunikationerna i de undersökta orterna finner utredningen att samtliga har möjlighet till järnvägstransporter för materiel och personal. Däremot finns flygfält endast i anslutning till Lycksele. Detta har dock otillräcklig kapacitet för de persontransporter med flyg som enligt utredningens uppfattning är en förutsättning för att lokalisera ett förband till det inre av Norrland. Övriga orter saknar flygfält, varför en förläggning av förbandet till någon av dessa innebär att ett helt nytt flygfält måste anläggas. Från lokaliseringssynpunkt anser utredningen att Arvidsjaur, Storuman, Vilhelmina och Lycksele har bättre förutsättningar att inrymma det nya förbandet än Jokkmokk och Sorsele.

Utredningen konstaterar sammanfattningsvis att det är möjligt att i Arvidsjaur, Vilhelmina och Lycksele skapa gynnsamma utbildnings- betingelser för de förbandstyper som i första hand har studerats. Utredningen anser att det inte är nödvändigt att i första etappen ta ställning till typen för det nya förbandet. Utredningen anser dock att starka samhälls- och värnpliktssociala skäl talar för att förbandets storlek begränsas till en utbildningskapacitet av omkring 500 värnpliktiga under grundutbildning.

De militära myndigheterna ställer sig i sina remissyttranden i huvudsak negativa till att förlägga ett nytt fredsförband till övre Norrlands inland. Om ett nytt förband skall sättas upp i Norrland bör detta enligt överbefälhavarcns uppfattning förläggas inom Kalix försvarsområde. Han utgår också från att investeringskostnaderna för förbandet kommer att bestridas utanför den militära utgiftsramen. Flertalet civila myndigheter understryker att ett nytt förband kommer att inverka positivt på sysselsättningen i den berörda orten. Beträffande förbandets storlek anser flertalet remissinstanser att ett förband för grundutbildning av 500 värnpliktiga per år är det mest fördelaktiga alternativet. Länsstyrelsen i Västerbottens län bedömer dock att ett förband i Lycksele med hänsyn till ortens offentliga och enskilda service utan svårighet skulle kunna ta emot en utbildningskontingent på i 000 värnpliktiga per år.

Chefen för armén, domänverket och Försvarsverkens civila personals förbund (FCFP) anser att goda bostäder och skolor är en förutsättning för en god rekrytering. [ flera remissvar understryks vidare att det för en till- räcklig rekrytering är nödvändigt att skapa sysselsättningsmöjligheter också för de anställdas familjemedlemmar. Chefen för armen fra mhålleri detta sammanhang att utredningen inte har visat hur man skall uppnå de krav utredningen uppställt för en fullgod rekrytering.

• Sida 54
•  Original

Pl'Op. 1973.135 54

Inga erinringar har gjorts mot utredningens synpunkter på kasernetab- lissementets utformning.

De flesta remissinstanserna delar också utredningens uppfattning att Arvidsjaur, Lycksele och Vilhelmina är de orter som i första hand bör komma i fråga för lokalisering av det nya förbandet. Överbefälhavaren, chefen för armén, arbetsmarknadsstyrelsen och länsstyrelsen i Norrbot- tens län förordar Arvidsjaur av de tre orterna. Statens planverk, naturvårdsverket, länsstyrelsen och länsarkitekten i Västerbottens län och sammanläggningsdelegerade för Lycksele kommunblock anser att en loka- lisering till Lycksele är att föredra.

Sedan utredningen redovisat resultatet av första etappen av sin utredning 0111 förutsättningarna att förlägga ett nytt förband till övre Norrlands inland, fick den i uppdrag att inrikta utredningsarbetets andra etapp på en förläggning av det nya förbandet till Arvidsjaur. Särskild vikt skulle läggas vid att studera och kostnadsberäkna behovet av åtgärder för att skapa en god arbets- och fritidsmiljö för fast anställda och värnpliktiga. Resultatet av detta utredningsarbete har utredningen våren 1971 redovisat i delbetänkandet (Ds Fö 197111) Förutsättningar för att förlägga ett nytt förband i norr, del 2.

Utredningen har som utgångspunkt för denna etapp haft militära effektivitetskrav, återverkningarna av det nya förbandet på fredsorganisa- tionen, arbets- och fritidsmiljön för anställda och värnpliktiga, behovet av anställd personal samt samhällsstrukturen i Arvidsjaur.

Även i denna etapp har underlag inhämtats från militära och civila myndigheter. Utredningen har sålunda bl. a. anmodat chefen för armén att utreda om annan utbildning än för jägar— och skytteförband skulle vara lämplig för det nya förbandet. Arméchefen har med anledning därav redovisat studier om att alternativt förlägga ett trängförband eller ett ingenjörförband till Arvidsjaur. Det förstnämnda alternativet innebär att T 3 flyttas från Sollefteå till Arvidsjaur och att 1 3 i Örebro läggs ned. Det andra alternativet innefattar en flyttning av lng 3 i Boden till Arvidsjaur. Armechefen förordar trängförbandsalternativet. Enligt utredningens upp- fattning bör emellertid endast etablering av ett nytt jägarförband komma ifråga.

Redan under den första etappen av utredningsarbetet kom utredningen fram till att förbandet skulle byggas upp för en utbildningskapacitet av omkring 500 värnpliktiga under grundutbildning. Utredningen anser emellertid att även ett förband med 650 värnpliktiga kan godtas. Med en utbildningskontingent av denna storlek kommer det nya förbandet att omfatta de nuvarande grundutbildningskontingenterna för fältjägar- och jägarförband vid I 5 iöstersund och K 4 i Umeå.

Utredningen har beräknat att det vid ett förband av denna storlek behövs sammanlagt 196 anställda. Till dessa kommer behov av civil personal på deltid för lokalvård samt för marketenteri och fritidslokaler. Antalet arbetstillfällen för civil personal beräknas till sammanlagt ca 80. |

Om den utbildning som i dag bedrivs vid K 4 flyttas över till det nya

• Sida 55
•  Original

Prop. 1973:135 55

förbandet i Arvidsjaur, bör detta enligt utredningen behålla K 4:s nanm och förbandstraditioner.

Utredningen går också in på frågan om följdverkningarna för fredsorga- nisationen i övrigt, om ett nytt förband sätts upp i Arvidsjaur. Om förbandet får den utformning som utredningen har förordat, räknar den med att I 5 och 1 20 i Umeå skall tillföras minst 330—350 värnpliktiga från andra förband. Detta tillskott bör enligt utredningens uppfattning lämpligen ske genom att föra över utbildningskontingenten från ett för- band som därvid dras in. Utredningen har funnit det möjligt att studera endast begränsade fredsorganisatoriska följdverkningar. Den anser dock att det vid de fortsatta studierna av arméns framtida organisation går att på ett godtagbart sätt passa in upprättandet av det nya förbandet även om åtgärden inte ligger helt i linje med en rationell utbildningsorganisation. En viktig, kanske avgörande förutsättning för lokalisering av det nya förbandet är enligt utredningens uppfattning en fullgod rekrytering av fast anställd personal. Enligt utredningens mening bör det finnas goda förutsättningar att rekrytera civil personal inom regionen. Med hänsyn till den rådande bristen på plutonsofficerare inom armén har utredningen undersökt, om det finns andra rekryteringsvägar än de normala som kan ge ett extra tillskott till denna officerskategori. Flera alternativ för en sådan utbildning har undersökts. Utredningen föreslår inte nu hur en sådan utbildning bör genomföras. Den anser det emellertid motiverat att redan innan förbandet sätts upp på försök utbilda lokalt rekryterade instruktörsaspiranter i Arvidsjaur, även om detta inte medför några direkta kostnadsbesparingar. Förutsättningarna för att förlägga en militär utbildningskontingent till någon av internatskolorna i Arvidsjaur bedömer utredningen som goda.

Utredningen anser det viktigt att kostnaderna för resor till och från orten kan minskas väsentligt. För att stimulera rekryteringen och underlätta omplacering av anställda till Arvidsjaur bedömer utredningen att det också är nödvändigt med en omfattande information om arbets- och boendemiljön i Arvidsjaur.

Utredningen har ienlighet med direktiven undersökt förutsättningarna att till förbandet i Arvidsjaur tillfälligt förlägga vinterutbildning av skolor och kurser. Utredningen finner det lämpligt att genomföra sådan utbildning men anser att frågan bör utredas närmare sedan beslut har fattats om förbandstyp m. m.

Det nya förbandet behöver enligt utredningen tillföras viss utbildnings- materiel. Detaljerade undersökningar bör genomföras för att undersöka möjligheterna att låna sådan materiel från mobiliseringsförråd eller förråd av ersättningsmateriel.

Utredningen hävdar att det nya förbandets kasernområde bör ligga sydväst om Arvidsjaurs samhälle. [ omedelbar anslutning till detta bör övnings- och skjutfältet anläggas.

Kasemetablissementet måste enligt utredningen kunna bjuda de anställda en arbetsmiljö som är väl anpassad efter de särskilda Norrlands- förhållandena. Det bör samtidigt ge en god utbildnings- och fritidsmiljö

• Sida 56
•  Original

Prop. 1973:135 56

för de värnpliktiga. Övnings- och skjutfältet bör med hänsyn till behovet av att kunna bedriva samövningar med andra förband vara större än enligt gällande normer. Omkring 4 900 ha mark bör förvärvas för ändamålet.

Utbildningsanordningarna utomhus bör utformas så att utbildningen ger god effekt även under svåra väderlcksförhållanden. I anslutning till gymnastikhallen bör inrättas en simhall och en bastu. Fritidslokalerna bör, understryker utredningen vidare, ges en tilltalande inredning och utformas så att de kan utnyttjas även av ortens ungdom, kommunen och olika institutioner.

Utredningen framhåller att om ett nytt fredsförband förläggs till Arvidsjaur måste en flygplats anläggas i närheten av orten. Frågan om flygplatsens läge liksom vissa flygoperativa och andra därmed samman- hängande frågor måste emellertid utredas ytterligare. Utredningen räknar med att 300 värnpliktiga jämte visst befäl varannan helg kommer att utnyttja flygplatsen för resor till och från Mellansverige i chartrade jetplan av typ DC 9 eller motsvarande.

Utredningen pekar på betydelsen av att militära och civila intressen av olika slag samordnas på lokaliseringsorten. En sådan samordning bedömer utredningen i viss utsträckning vara möjlig i fråga om utbildningslokaler, hälso- och sjukvård samt vissa fritidsaktiviteter. Genom detta räknar utredningen med att vissa besparingar kan göras.

Utredningen föreslår sammanfattningsvis att ett nytt förband för en grundutbildaingskontingcnt om ca 650 värnpliktiga inrättas i Arvidsjaur. Vämpliktskontingenten bör omfatta nuvarande grundutbildningskontin- gent för fältjägarförband vid I 5 i Östersund och vid K 4 i Umeå. l 5 och I 20 bör som ersättning tillföras vardera minst 330—350 värnpliktiga som i dag utbildas vid annat förband. Det nya förbandet bör överta benämning och förban(lstraditioner från K 4.

En del av utbildningen till fast anställd plutonsofficer bör enligt utredningen på försök börja genomföras i Arvidsjaur redan innan förbandet sätts upp.

Utredningen föreslär också att ett civilt flygfält anläggs i närheten av Arvidsjaur.

Enligt utredningen bör kursverksamheten vid förbandet utredas ytterligare. Den nödvändiga samordningen av förbandsetableringen och utbyggnaden av tätorten Arvidsjaur i övrigt bör enligt utredningen säkerställas genom att ett särskilt organ. t. ex. en samarbetsdelcgation. in- rättas.

En stor del av remissinstanserna biträder eller lämnar utredningens förslag utan erinran. Berörd länsstyrelse och kommun understryker särskilt de nya arbetstillfällen som skapas i Arvidsjaur genom förbandets lokalisering dit.

Huvuddelen av de militära myndigheterna är starkt kritiska mot förslaget. Det finns enligt deras mening inga militära skäl att sätta upp ett nytt förband i Norrland. Militärbefälhavaren för Övre Norrlands militär— område anser dock att det nya förbandets lokalisering till Arvidsjaur har både strategisk och beredskapsmässig betydelse.

• Sida 57
•  Original

Prop. 1973:135 57

Flera remissinstanser berör valet av förbandstyp. Om ett förband skall etableras i Arvidsjaur bör detta enligt överbefälhavaren ske genom att K'4 i Umeå flyttas dit. Även försvarets rationali'seringsinstitut förordar en sådan lösning. Arme'chefen anser att en flyttning av T 3 till Arvidsjaur är att föredra. Militärbefälhavaren för Övre Norrlands militärområde före- slår ett kombinerat K 4/trängförband i Arvidsjaur.

Remissinstanserna har inga erinringar mot den föreslagna storleken av förbandet eller finner den i stort acceptabel.

Chefen för armén och försvarets rationaliseringsinstitut framhåller att följdverkningarna t'ör fredsorganisationen av det nya förbandet kan bedömas först sedan en långsiktig planering för fredsorganisationen föreligger. '

De av utredningen föreslagna åtgärderna för rekrytering av personal biträds av flertalet remissinstanser. I detta sammanhang framhålls från flera håll att det behövs särskilda åtgärder för att kunna bereda kvinnor anställning på den nya förbandsorten.

Förslaget att på försök förlägga viss del av utbildningen av fast anställt plutonsbefäl till Arvidsjaur redan innan förbandet sätts upp tillstyrks av flera instanser. Enligt chefen för armén måste emellertid frågan utredas närmare. Den praktiska utbildningen bör på grund av att övningstrupp saknas enligt hans mening inte förläggas till Arvidsjaur.

Flera remissinstanser tar upp de värnpliktssociala följderna av förslaget till behandling. Bl. a. framhåller militärpsykologiska institutet att kraven på den yttre fritidsmiljön knappast kan tillgodoses i en ort av Arvidsjaurs storlek.

Utredningens förslag att en viss del av arméns vinterutbildning flyttas till Arvidsjaur finner länsstyrelsen i Norrbottens län lämpligt. Arméchefen och försvarets rationaliseringsinstitut har däremot vissa invändningar mot detta.

Samtliga militära remissinstanser anser att utredningens förslag om att utreda möjligheterna att låna viss utbildningsmateriel frän mobiliserings- förråd kan leda till att beredskapen sänks på ett inte acceptabelt sätt.

Utredningens uppfattning att kasernetablissement samt övnings- och skjutfält bör anpassas till de förhållanden som råder i Norrland delas av de remissinstanser som har yttrat sig i frågan. [ sammanhanget påpekar Svenska samernas riksförbund att det aktuella övningsområdet är renbe- tesområde för en sameby och flyttomräde för flera andra byar. Enligt förbundet bör staten utreda de olägenheter som uppkommer genom den föreslagna lokaliseringen och lämna förslag till kompensation och ersätt- ning. ' '

Remissinstanserna har inte något att erinra mot utredningens förslag

1 om att anlägga ett flygfält i anslutning till Arvidsjaur och dess synpunkter på vägkommunikationerna.

Flertalet av remissinstanserna har också helt eller delvis biträtt utredningens syn punkter på att samordna militära och civila anordningar. Med hänsyn till väntade svårigheter att rekrytera medicinalpersonal framhåller försvarets sjukvårdsstyrelse att vissa fördelar kan vinnas genom

• Sida 58
•  Original

Prop. 1973:135 58

ett samgående med Arvidsjaurs sjukhus.

Flera remissinstanser har lämnat synpunkter på utredningens kostnads- beräkningar. Statens planverk anser liksom 1968 års lokaliseringsutred— ning och LO att en ekonomisk analys av hela projektet är nödvändig. Planverket efterlyser vidare en uppskattning av den totala effekt som förslagets genomförande "kommer att få för sysselsättningen.

Utredningens förslag om en samarbetsdelegation för förbandets etable- ring är enligt flertalet av remissinstanserna lämpligt.

Försvarets fredsorganisationsutredning redovisade i december 1971 i en promemoria (nyårspromemorian) arbetsläget m. m. inom utredningen. Den anmälde därvid att dess arbete under år 1972 var planlagt att avse främst arméns fredsorganisation. Utredningen lade därefter i december 1972 fram ett delbetänkande med förslag till omfattande organisations- ändringar av arméns fredsorganisation. Förslaget berör flera förband och skolor inom armén. 1 föreliggande proposition tas utredningens förslag rörande P 1 med pansartruppernas kadett- och aspirantskola (PKAS) och P 10 samt S 1, försvarets gymnasieskola (FGS), armé-ns kompaniofficersskola (AKS) och kavalleriets kadett- och aspirantskola (KavKAS) upp till be- handling. lnnan ställning tas till utredningens övriga förslag mäste vissa ytterligare överväganden ske.

I mitten av 1940-talet förlades P 1 till nybyggda lokaler i Enköping, dit även PKAS lokaliserades. En ny kasern för skolan byggdes i mitten av 1960-talet. Grundutbildningskontingenten vid regementet omfattar om- kring 650 värnpliktiga per år. Antalet anställda vid P 1 med PKAS var i september 1972 sammanlagt 335, varav knappt hälften civila och återstoden militära och civilmilitära tjänstemän. Av dessa tjänstgjorde 19 militära, en civilmilitär och en civil tjänsteman vid PKAS.

P 10 ligger i Strängnäs. Vid förbandet grundutbildas årligen ca 750 värnpliktiga. Antalet anställda var i september 1972 190 militära och civilmilitära tjänstemän medan antalet civila vid förbandet uppgick till 200.

S 1 med därtill knutna skolor flyttade i slutet av 1950-talet in i f.d. Upplands regementes kaserner i Uppsala. Huvuddelen av dessa byggnader uppfördes åren 1911—1916. Inom det område som disponeras av S 1 har inga nya byggnader tillkommit sedan år 1945. Grundutbildningskon- tingenten vid S 1 omfattar årligen omkring 750 värnpliktiga. Antalet anställda vid förbandet utgjorde i september 1972 ca 180 militära, ca 50 civilmilitära och ca 200 civila tjänstemän.

FGS tidigare försvarets läroverk tillkom efter 1942 års försvars- beslut för utbildning i allmänna ämnen av blivande kompani- och regementsofficerare. Skolan har vissa funktioner gemensamma med AKS.

Vid AKS utbildas fast anställda kompaniofficerare. Skolan är sedan år 1928 förlagd till f. d. Upplands artilleriregementes kaserner i Uppsala. Kasernerna byggdes år 1901. Personalen vid skolan består av omkring 60 anställda, varav hälften är militära och hälften civila tjänstemän.

KavKAS är f. n. lokaliserad till Umeå. Den är administrativt knuten till K

• Sida 59
•  Original

Prop. 1973:135 59

4 och 1 "20. Antalet militära lärare är under vinterhalvåret sju och under sommarmånaderna 17.

I nyårspromemorian och delbetänkandet redovisas vissa faktorer som utredningen har ansett sig böra ta hänsyn till. Dessa är samhällsekonomin inkl. anslagen till försvaret, operativa faktorer, sambandet krigsorganisa- tion — fredsorganisation. personalfrågor, gjorda investeringar i mark och byggnader, avvägningen militärt — civilt, värnpliktssociala problem och information.

Utredningen redogör också för de ekonomiska kalkyler som den har utgått från i sina överväganden. Utredningen framhåller därvid att den har eftersträvat att på ett rättvisande men ändå överslagsmässigt sätt jämföra olika lösningar i fråga om investeringskostnader och ärliga driftkostnader. Utredningen har vid sina beräkningar utgått från en prognosperiod om 20 år. För att få jämförbara belopp har utredningeni sina kalkyler räknat fram investerings- och andra engångskostnader samt driftkostnader till ett nuvärde.

Utredningen har i sitt arbete byggt på visst underlag som den inhämtat från chefen för armén och fortifikationsförvaltningen. Utredningen har också fortlöpande hållit sig orienterad om chefens för armén utredning om arméns utbildningsorganisation på sikt.

Utredningen har utgått från att pansartruppernas krigs- och fredsorga— nisation kommer att minska. Den har därvid kommit fram till att en rationell utbildningsorganisation inom pansartrupperna kräver att minst tre pansarregementen utgår eller ges annan utbildningsinriktning. Utred— ningen framhåller i detta sammanhang som sin uppfattning att pansarut— bildningen vid P 1 och P 10 efter hand bör upphöra.

Utredningen kommer i sina överväganden också in på frågor som berör Skaraborgs regemente ("P 4) i Skövde och den därtill knutna pansartrupp— skolan (PS). Den finner därvid att P 4 med hänsyn till bl. a. beredskapen och utbildningens krav även i framtiden bör finnas kvar i Skövde.

På grund av sitt förslag om att pansarutbildningen vid P 1 skall upphöra tar utredningen också upp frågan om PKAS lokalisering i framtiden. Den finner därvid att PKAS och PS helst bör vara lokaliserade i anslutning till samma förband. Utredningen konstaterar emellertid att om båda skolorna lokaliserades till Skövde, dit — som framgår av redogörel- sen i det föregående — PS är lokaliserad, mäste bl. a. vissa fältövningar och truppföringsövningar genomföras i Skåne. Skulle skolorna förläggas till Skåne måste emellertid vissa övningar bedrivas iterräng långt från en sådan skolenhet. Att lokalisera skolorna till samma plats kan också enligt utredningen medföra stor belastning på övningstruppen.

Utredningen kommer vid sina överväganden fram till att det är- fördelaktigare att ha en pansartruppskola i Skövde (PS) och en i Skåne (PKAS) än att samordna dem i ett av dessa omfåden. Därigenom tas också handlingsfriheten för framtiden till vara.

I sina överväganden om Uppsala konstaterar utredningen att en utbyggnad av akademiska sjukhuset på AKS:s område är ofrånkomlig. Utredningen finner vidare att en rationell samhällsutveckling innebär att

• Sida 60
•  Original

Prop. 1973:135 60

så stora delar av S [:S mark behöver disponeras för andra ändamål att S 1 med anslutna skolor måste flyttas.

Utredningen har med utgångspunkt i nuvarande organisation och befälsordning noggrant studerat AKS:s framtida lokalisering. Den har därvid funnit att Örebro, Karlstad, Linköping och Skövde har goda förutsättningar för att ta emot denna skola. Utredningen har också övervägt ett alternativ som innebär att AKS samlokaliseras med andra skolor varvid möjligheterna att förlägga AKS tillsammans med andra skolor till Skövde har granskats. Utredningen förordar också detta lokaliseringsalternativ.

Beträffande FGS konstaterar utredningen att utbyggnaden av akade- miska sjukhuset inte direkt berör gymnasieskolans mark men att skolans verksamhet påverkas av de åtgärder som vidtas rörande AKS. Utred— ningen vill dock inte förorda att beslut nu fattas om att flytta FGS från Uppsala.

Utredningen har undersökt vilka investeringar och större iståndsätt- ningar som behöver göras vid S ]. Utredningen har därvid funnit att investeringsbehovet under 20 år uppgår till ca 95 milj. kr. i faktiskt värde vilket motsvarar 55 milj. kr. i nuvärde. Enligt utredningen är det inte försvarligt att genomföra så omfattande upprustningsåtgärder för att behålla S 1 med anslutna skolor i Uppsala under en kortare tid. Utredningen har också kommit till den uppfattningen att det skulle vara till fördel för samhällsplaneringen i Uppsalaregionen om osäkerheten i fråga om tidpunkten för S lzs omlokalisering undanröjdes. Utredningen anser därför att det så snart som möjligt bör beslutas att Sl med anslutna skolor flyttas från nuvarande etablissement i Uppsala. Där- igenom kan bl.a. de stora investeringarna undvikas. Tidpunkten för flyttningen bör anpassas till de förändringar av fredsorganisationen som kan aktualiseras av andra skäl.

Utredningen erinrar om att den har föreslagit att utbildningen av pansarförband vid P 1 upphör och att PKAS i samband därmed omlokaliseras. Enligt utredningens uppfattning bör S 1 med tillhörande skolor omlokaliseras till P [25 etablissement i Enköping. Utbildningsbe- tingelserna för S 1 blir enligt utredningen mycket goda i Enköping. Den nuvarande grundutbildningskontingenten vid P1 måste vid en sådan lösning i stället utbildas vid andra förband.

Utredningen räknar med att driftkostnaderna minskar med 10 milj. kr. per år och att de totala faktiska kostnaderna blir 225 milj. kr. (i nuvärde 70 milj. kr.) lägre än om denna organisationsändring inte genomförs.

Utredningen föreslär slutligen att en rörlig kredit anlitas för de investeringar som behövs. Det är dock enligt utredningens mening inte möjligt att nu uppskatta den rörliga kreditens storlek.

Remissinstanserna har i huvudsak inga erinringar mot de allmänna faktorer som utredningen har haft som utgångspunkt för sina övervägan- den. Flera remissinstanser har emellertid invändningar mot utredningens tillämpning av de uppställda faktorerna iutredningsarbetct. Bl. a, anses utredningen på ett ofullständigt sätt ha belyst personalfrågorna och de

• Sida 61
•  Original

Prop. 1973:135 61

värnpliktssociala problemen. Vid utredningens avvägning mellan militära och civila faktorer har bl. a. enligt TCO-S de regionalpolitiska förhållan- dena varit alltför dominerande. Liknande synpunkter framförs av överbe- fälhavaren, chefen för armén och försvarets rationaliseringsinstitut. Anmärkningar har också riktats mot utredningens kalkyler, bl.a. av rationaliseringsinstitutet.

Vid granskning av utredningens överväganden har remissinstanserna biträtt förslaget om att utbildningen av pansarförband vid P 1 och P 10 skall upphöra. Chefen för armén framhåller i detta sammanhang att antalet fredsförband i Mellansverige inte bör minska och att både P 1 i Enköping och S 1 i Uppsala bör behållas.

Överbefälhavaren framhåller att PKAS måste flyttas när pansarutbild- ningen vid P 1 upphör. Han anser att både PS och PKAS bör lokaliseras till Skåne. Arméchefen anser att PS och PKAS — iavvaktan på bättre underlag beträffande pansartruppernas krigsorganisation och därmed en helhetsbild av kraven på fredsorganisationen i övrigt — bör ligga kvari Skövde resp. Enköping.

Samtliga remissinstanser som yttrat sig i frågan delar utredningens upp- fattning att AKS bör flyttas från Uppsala. Överbefälhavaren, chefen för armé-n, försvarets rationaliseringsinstitut, länsstyrelsen och landstinget i Örebro län samt Örebro kommun förordar Örebro som lokaliseringsort. Länsstyrelsen och landstinget i Uppsala län anser att skolan bör flyttas till Enköping. Länsstyrelsen i Skaraborgs län och Skövde kommun anser det angeläget att militär skolverksamhet lokaliseras till Skövde.

Enligt överfälhavaren och chefen för armén kan S 115 område även i framtiden disponeras för militära ändamål på grund av att de civila kraven på området har minskat. Samma uppfattning förs fram av länsstyrelsen i Uppsala län och Uppsala kommun som framhåller att befolkningstillväxten i Uppsala och därmed markbehovet blir mindre än man tidigare har räknat med. Försvarets rationaliseringsinstitut anser inte att utredningen har visat att andra angelägna samhällsintressen i Uppsala motiverar ett omedelbart beslut om S 1:s etablissement.

För egen del granskar jag först de förslag från försvarets fredsorganisa- tionsutredning rörande P 1, P 10, S 1 samt AKS och FGS som jag har redovisat i det föregående.

Förslaget att pansarutbildningen vid P 1 och P 10 efter hand bör upphöra har tillstyrkts av remissinstanserna. Även enligt min mening medför den framtida minskningen av pansartruppernas utbildningskon- tingent att denna organisationsändring bör genomföras. Om bäde P 1 och P 10 därvid ombildas till infanteriförband, skulle detta medföra att det inom området Strängnäs—Enköping—Kungsängen utöver det nuvarande infanteriregementet [ l i Kungsängen skulle finnas ytterligare två sådana förband. Detta är enligt min mening inte rationellt, särskilt som både P 10 och 1 1 har viss överkapacitet och goda utbildningsbetingelser. P 1 bör därför läggas ned, medan den framtida verksamheten vid P 10 inriktas på infanteriutbildning.

Jag delar utredningens uppfattning att P lzs etablissement bör utnytt-

• Sida 62
•  Original

Prop. 1973:135 62

jas för den verksamhet som idag bedrivs vid S 1 med anslutna skolor. De invändningar, som flera remissinstanser har haft mot detta förslag, bygger i huvudsak på uppfattningen att den mark som S 1 idag disponerar även i fortsättningen kan användas av förbandet. Jag bedömer emellertid att denna mark är så välbelägen i en expansiv region att den på sikt mäste avstås för andra ändamål än militära. Ett ytterligare skäl för mitt ställningstagande är att stora och dyra nybyggnads- och iståndsättnings- arbeten kan undvikas om förbandet flyttas. Fredsorganisationsutred- ningen har beräknat kostnaderna för dessa arbeten till 95 milj. kr. under den närmaste ZO-årsperioden. Hur S lzs nuvarande byggnader bör användas i fortsättningen bör dock utredas närmare.

Lokaliseras S 1 till Enköping kommer behovet att av operativa skäl ha ett signalförband i Mellansverige alltjämt att vara tillgodosett. Behovet av investeringar i Enköping för S ] beräknas uppgå till ca 35 milj. kr.

En mindre del av verksamheten vid den till S 1 anknutna arméns stabs- och sambandsskola (StabSbS) räknar jag med skall ingå iden blivande arméns tekniska skola (ATS), som enligt beslut av riksdagen (prop. 197129, InU 197115, rskr 19711196) vid inrättandet skall förläggas till Östersund. Lokaliseringen av övrig utbildningsverksamhet som är knuten till S 1 bör övervägas närmare.

I detta sammanhang vill jag erinra om att 1973 års värriksdag i samband med behandlingen av frågan om krigsmaktens organisation i lägre regional instans har beslutat att staben för Uppsala—Västerås försvarsornräden skall integreras med S 1 ("prop. 1973175, FöU 1973:14, rskr 1973:170). Med anledning av detta beslut förordar jag att hela det integrerade förbandet lokaliseras till Enköping.

Samtliga remissinstanser, som har yttrat sig ifrågan. förordar att AKS flyttas från Uppsala. När det gäller val av ny lokaliseringsort har utredningen föreslagit Skövde, medan bl. a. överbefälhavaren och chefen för armén har förordat Örebro. Det senare alternativet skulle ställa sig någor billigare ur försvarets synpunkt. Utredningen har emellertid vid sina överväganden vägt in även regionalpolitiska aspekter. Vidare har den ' diskuterat en samordning av AKS med andra skolor till en större skolenhet i Skövde. Jag tar i detta sammanhang inte ställning till denna skolenhet men finner att AKS bör flytta från Uppsala till Skövde oavsett om skolenhctcn kommer till stånd eller inte.

FGS bör enligt min mening i avvaktan på utredning om skolans framtid ligga kvar i Uppsala. Ett sådant ställningstagande gör det nödvändigt att närmare utreda hur de funktioner AKS f. n. fullgör för gymnasieskolans räkning skall utföras efter flyttningen av AKS.

Den avveckling av P 1, som jag har förordat i det föregående, aktualiserar frågan om den framtida lokaliseringen av PKAS som f. n. är knuten till P ]. Liksom överbefälhavaren och chefen för armén ansluter jag mig till utredningens förslag att PKAS skall lokaliseras till Ystad och anknytas till P 7.

Luftvärnsskjutskolan (LvSS). som har 14 anställda. lyder förvaltnings- mässigt under Roslagens luftvärnsregemente ('Lv 3) i Norrtälje. Den är

• Sida 63
•  Original

Prop. 1973:135 63

f.n. förlagd i Svea ingenjörregementes (lng 1) gamla etablissement i Frösunda, Solna. Fredsorganisationsutredningen har föreslagit att skolan skall flyttas till Norrtälje. Delegationen för lokalisering av statlig verksam- het har förordat samma lokaliseringsort. Föredragande departementsche- fen anförde vid anmälan av prop. 1973255 (an 1973222. rskr 1973c220) efter samråd med mig att bl. &. Norrtälje kommun skulle tillföras ytterligare militär verksamhet. Jag förordar att LvSS lokaliseras till Norrtälje.

Jag övergår nu till att behandla fredsförbandet i Arvidsjaur. Försvarets fredsorganisationsutredning har påvisat att det inte innebär nägra militära utbildningsproblem om ett fredsförband lokaliseras till Arvidsjaur. Över- befälhavaren som är ansvarig för krigsorganisationen och chefen för armén som ansvarar för arméns fredsorganisation har från sina utgångs- punkter varit kritiska till en sådan lokalisering. Etablerandet av ett fredsförband i Arvidsjaur skall emellertid främst ses som ett led i sysselsättnings- och regionalpolitiken.

Riksdagen antog hösten 1972 (prop. 19721111, [nU 197228, rskr 1972:347) ett regionalpolitiskt handlingsprogram för landet i sin helhet. Handlingsprogrammet anger att regionalpolitiken skall syfta till en sådan geografisk spridning av tillgängliga resurser att människorna i skilda regioner kan erbjudas likvärdiga sysselsättningsmöjligheter och likvärdig tillgång till service av social. kommersiell och kulturell karaktär. För att uppnå detta mål skall resurserna i nödvändig utsträckning koncentreras inom de olika regionerna i syfte att skapa differentierade arbetsmarkna- der och eftersträvad servicekvalitct.

Planen för utvecklingen av den regionala strukturen baseras på en beskrivning av vilka funktioner skilda kommuner eller områden bör fullgöra. Arvidsjaur har hänförts till kategorin regionala centra. Med regionala centra avses orter som har betydelse för sysselsättningen och serviceutbudet inte bara för den egna kommunen utan för en eller flera omgivande kommuner.

Riksdagen har i vår tagit ställning till regeringens förslag angående medlen i den fortsatta regionalpolitiska stödvcrksamheten där vidtagna och planerade åtgärder inom Vindelälvsomrädet särskilt behandlas (prop. 1973150, InU 197327, rskr 19731248). Området innefattar Arjeplog och Arvidsjaur i Norrbottens län samt Sorsele. Storuman. Malå-Norsjö, Lycksele, Vindeln och Vännäs i Västerbottens län. thässigt omfattar omrädet drygt 10 ”(| av Sverige. Folkmängden i området understiger l % av landets totalbefolkning. Området karaktäriseras av en successiv befolk- ningsrninskning från 1960-talets början och av att en omfattande för- skjutning i näringsstrukturen har skett. Sysselsättningen i jord— och skogsbruk har kraftigt minskat. År 1972 var i genomsnitt ca 1300 personer anmälda arbetslösa i omrädet.

Etablerandet av ett fredsförband i Arvidsjaur bör enligt min mening ses i det tidigare beskrivna perspektivet. dvs. dels med beaktande av Arvids- jaurs roll som stödjepunkt för Norrbottens inland, dels mot bakgrund av den regionalpolitiska målsättningen för Vindelälvsomrädet som helhet.

• Sida 64
•  Original

Prop. 1973:135 64

[nom försvarsdepartementet har en samhällsekonomisk analys av projektet genomförts. Den har syftat till att kartlägga den totala samhälleliga resursuppoffringen av att fredsförbandet sätts upp. En direkt jämförelse med andra tänkbara konkreta lokaliseringsobjekt har legat utanför ramen för studien. Däremot har antaganden gjorts om konse- kvenserna av sysselsättningspolitiska åtgärder som har bedömts bli nöd- vändiga om förbandsetahleringen inte blir av.

Enligt den samhällsekonomiska kalkylen beräknas att fredsförbandet inkl. kommunala följdinvesteringar direkt och indirekt under investe- ringsfasen skapar sysselsättning i Arvidsjaurregionen ät ca "250 personer i fem är. Häri ingår den direkta sysselsättningen vid byggnads- och anläggningsarbcte, iordningställande av markområde. vägbyggnationer etc. och den indirekta sysselsättningen genom att materiel och tjänster tillverkas och levereras lokalt eller regionalt. Under driftperioden beräk- nas vidare förbandsetableringen direkt och indirekt ge upphov till totalt mellan 450 och 500 arbetstillfällen. varav mellan 350 och 400 med regionalt rekryterad arbetskraft. I denna beräkning ingår direkt sysselsat- ta vid förbandet. indirekt sysselsatta genom förbandets köp av varor och tjänster samt effekten på sysselsättningen inom bl. a. servicesektorn genom olika spridningseffekter.

Enligt kalkylen skulle förbandets uppsättning och drift innebära en sammanvägd st a t s fi na n s i el l merkostnad över hela livslängden (nuvärde) på ca 150 milj. kr.. eller uttryckt som annuitet över en 40-ärig livslängd ca 13 milj. kr. Till detta beräknas komma en k 0 mm u n f i - na n si e 11 merkostnad för följdinvestcringar på ca 30 milj. kr., eller uttryckt som annuitet ca 2 milj. kr. [ kalkylen ingår inte kostnader för flygfält.

Den totala samhällsekonomiska resursuppoff— r i n g e n inkl. kommunala följdinvesteringar för att sätta upp och driva förbandet beräknas enligt kalkylen till mellan 40 och 75 milj. kr. eller uttryckt som annuitet ca 3—6 milj. kr. Studien tyder säledes pä att den samhällsekonomiska resursuppoffringen av att förlägga ctt fredsförband till Arvidsjaur torde ligga lägre än den stats- och konnnunfinansiella belastningen av projektet.

De bedömda sysselsättningseffekterna av att sätta upp fredsförtmndet utgör ett väsentligt bidrag när det gäller att uppfylla statsmakternas regionalpolitiska målsättning för Norrbottens inland och är ett viktigt led i insatsen för Vindelälvsomrädet som helhet. Genom de arbetstillfällen som kommer att erbjudas i samband med uppbyggnaden av etablissemen- tet i Arvidsjaur kan behovet av andra arbetsmarknadspolitiska insatser i regionen i form av beredskapsarheten beräknas bli i motsvarande man mindre.

Mot bakgrund av vad jag i det föregående har redovisat förordar jag att ett fredsförband upprättas i Arvidsjaur. Förbandet bör bära K 415 namn. Det bör dimensioneras för grundutbildning av ca 650 värnpliktiga. Inriktningen av utbildningen vid det nya förbandet ärjag inte beredd att nu ta ställning till. Denna fråga mäste närmare utredas. Upprättandet av det nya förbandet och nedläggningen av P 1 innebär att ytterligare ca 650

• Sida 65
•  Original

Prop. 1973:135 65

värnpliktiga kommer att grundutbildas i övre Norrland. Hur dessa bör fördelas på olika förband behöver ytterligare övervägas. Antalet värn— pliktiga som utbildas i nuvarande garnisonsorter i Norrland skall dock i huvudsak förbli oförändrat. Det kan i sammanhanget nämnas att ca 1 500 värnpliktiga som är krigsplacerade vid förband med krigsuppgifter i övre Norrland f. n. utbildas i Mellansverige.

Utredningens förslag att det bör tillkomma en särskild samarbetsdele- gation för att samordna militära och civila intressen i Arvidsjaur biträds av flera remissinstanser. Även jag anser att en samarbetsdelegation av det slag utredningen har föreslagit bör inrättas. Jag kommer i annat samman- hang att föreslå Kungl. Maj:t att en sådan delegation tillsätts. ] samband med att mark för övningsfältet i Arvidsjaur anskaffas bör vissa synpunk- ter som har framförts av Svenska samernas riksförbund närmare över- vägas.

Som framgår av redogörelsen i det föregående har fredsorganisations- utredningen föreslagit att den 'till K 4 knutna KavKAS flyttas till Skövde. Chefen för armen ltar tidigare uttalat att KavKAS under alla förhållanden bör flytta frän Umeå till Skövde. Han har dock senare anfört att han inte nu vill ta ställning till skolans framtida lokalisering. Inte heller jag är nu beredd att ta ställning i denna fråga.

De förordade organisationsförändringarna medför vissa problem för den berörda personalen. För att mildra dessa förutsätter jag att föränd- ringarna genomförs i nära samråd med den berörda personalens organisa- tioner pä säväl lokal som central nivä. Olika åtgärder bör vidtas för att underlätta omplaceringen av denna personal och för att erbjuda övertalig personal annan anställning.

Flera remissinstanser har framhållit de värnpliktigas problem i sam- band med att ett förband sätts upp i Arvidsjaur. Frågan om särskilda åtgärder för värnpliktiga som fullgör sin tjänstgöring långt från hemorten mäste ägnas stor uppmärksamhet i framtiden. Denna fråga. som berör inte bara förbandet i Arvidsjaur. mäste beaktas i det fortsatta arbetet. l detta sammanhang vill jag också anmäla att jag inte är beredd att ta ställning till frågan om ett flygfält i Arvidsjaur.

lnvesteringskostnaden för att sätta upp det nya förbandet beräknas till 150 milj. kr. Härav bör 100 milj. kr. anvisas utanför utgiftsramen för det militära försvaret. Äterstäende medelsbehov fär finansieras genom medel som kan komma att inflyta vid försäljning av S l:s och AKS:s mark och byggnader i Uppsala samt i övrigt av anslagsmedel inom utgiftsramen genom att de investeringar vid l 1 och P 10. som hade varit nödvändiga om P lzs värnpliktskontingent skulle ha fördelats på dessa förband, inte behöver genom föras.

Vad beträffar de medel som bör anvisas utanför utgiftsramen vill jag erinra om att medel för sysselsättningsstimulerande '.'itgärder under elfte huvudtiteln under en följd av är i vissa fall har ställts till förfogande för att betala byggnadsarbeten. materiel m. m. för det militära försvaret. För budgetåret 1973/74 fär enligt riksdagens beslut sådana medel disponeras utöver utgiftsramen till ett belopp av högst 20 milj. kr. Enligt min

• Sida 66
•  Original

Prop. 1973:135 66

mening bör motsvarande ordning tillämpas även i förevarande fall. De medel som ställs till försvarets förfogande frän elfte huvudtiteln bör således ökas med sammanlagt 100 milj. kr. under den tid om 4—5 är som byggnationen beräknas pågå i Arvidsjaur. Någon höjning av den för budgetåret 1973/74 bestämda ramen om 20 milj. kr. bedömer jag dock inte erforderlig.

Jag vill i detta sammanhang upplysningsvis nämna att de organisations- förändringar som jag har förordat i det föregående medför behov av detaljutredningar på olika nivåer. Några har jag berört i det föregående. Dessutom bör bl. a. möjligheterna att enligt utredningens förslag snarast förlägga viss del av utbildningen av fast anställt plutonsbefäl till Arvids- jaur närmare övervägas. Jag avser föreslå Kungl. Maj:t att vidta de åtgärder som behövs för att detta utredningsarbete skall komma till stånd.

De förordade omorganisationerna bör i sin helhet vara genomförda den 1 juli 1979 i enlighet med en av Kungl. Maj:t fastställd tidsplan. Om förutsättningarna skulle ändras i sådan män att skäl föreligger att skjuta på organisationsatgärdernas slutliga genomförande, bör Kungl. Maj:t äga att besluta härom.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att godkänna de organisationsändringar rörande armén som jag har förordat i det föregående.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande- av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar Hans Maj:t Konungen att till riksdagen skall avlätas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Britta Gyllensten

• Sida 67
•  Original

Prop. 1973:135

Kalenderär

1971

1972

1973

1974

975

67

Bilaga Fredsorganisarionsutredningens exempel på tidrplan

Proposition

Uppdrag till chefen för armén och forti- fikationsförvaltningen att förbereda pro- jektering av kasernetablissementet

Uppdrag till fortifikationsförvaltningen att förbereda inköp av mark

Riksdagsbeslut

[.

Uppdrag till överbefälhavaren och chefen för armen att föreslå ]. organisation av I 5, I 20 och K 4

2. rekryteringsätgärder

Projektering böljar av kasernetablisse- ment, vägbyggnad och flygfält. Inköp av mark börjar

”Samarbetsdelegation” utses

Överbefälhavaren och chefen för armén föreslär organisation av I 5, I 20 och K 4 samt rekryteringsåtgärder

Utbildning av instruktörer börjar

Vägbyggnad börjar

flygfält börjar byggas

Kasernetablissement börjar byggas

Vägar till kasernetablissementet färdiga

__.Å Gymnasieskola börjar |

-/j Kasernetablissement färdigt |

l-"lygfalt färdigt

K 4 sätts upp i Arvidsjaur

• Sida 68
•  Original

Prop. 1973:135 ' 68

Innehåll

Förläggning av ett nytt förband till övre Norrlands inland ....... "2 Inledning ..................................... 2 Fredsorganisationsutredningens principförslag ............. 3 Remissyttrandena ............................... 7 Fredsorganisationsutredningens förslag till fredsförband i Arvids- jaur ......................................... l ] Rernissyttrandena ............................... 19 Ändringar av fredsorganisationen för vissa arméförband ....... 27 lnledning ..................................... 27 Nuvarande organisation ............................ 28 Förslag av fredsorganisationsutrcdningen ................ 30 Remissyttrandena ............................... 44 Departementschefen .............................. 51

Bilaga

Fredsorganisationsutredningcns exempel på tidsplan .......... 67