Kungl. Maj:ts proposition angående finansiering av sjukförsäkring för studerande m.m.
Kungl. Maj:ts proposition nr 184 år 1974 Prop. 1974: 184
Nr 184
Kungl. Maj:ts proposition angående finansiering av sjukförsäkring
för studerande m. m.; given den 8 november 1974.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över utbildningsärenden, föreslå riksdagen att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredraganden hem-
ställt. |
CARL GUSTAF
LENA HJELM-WALLÉN
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås bl.a. att den särskilda sjukförsäkringen för studerande, som skall träda i kraft den 1 januari 1975, skall vara avgiftsfri för de studerande. Vidare föreslås att inkomstgränsen för det inkomstprövade tillägget inom studiehjälpssystemet höjs för bidragsåret 1975 från 23 000 kr. till 26 000 kr. i till statlig inkomstskatt taxerad inkomst. Reducering av tillägget vid inkomster därutöver bör ske med 15 2 av överskjutande inkomst upp till en inkomst på 54 000 kr. och vid inkomst därutöver med 24 2. En inkomstgräns på 26 000 kr. i taxerad inkomst bör även gälla för det behovsprövade tillägget och beträffande återbetalningspliktiga studiemedel för s. k. yngre elever.
1 Riksdagen 1974. I saml. Nr 184
Prop. 1974: 184 eo 2
1 Förslag till -
Lag om ändring i studiestödslagen (1973: 349)
Härigenom förordnas i fråga om studiestödslagen (1973:.349)1,
dels att i 1 kap. 4 och 5 88, 2 kap. 3 8, 3 kap. 1, 4, 5, 5 a, 8, 10, 11,
20—22, 29 och 30 §§, 4 kap. 1, 5, 10, 17, 19, 21, 22, 26, 27 och 36 §§,
5 kap. 15, 64, 65, 79 och 86—88 §§ samt 6 kap. 4 § orden ”Konungen” och ”Kungl. Maj:t” och böjningsformer av déssa ord skall bytas ut mot ”regeringen” i motsvarande form, dels att 3 kap. 24 och 27 88, 4 kap. 30 § och 5 kap. 1 och 60 88
samt punkt 6 övergångsbestämmelserna skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
3 kap.
24 §
Vid beräkning av studiehjälp för Vid beräkning av studiehjälp för
sådan del av läsår som överskjuter sådan del av läsår som överskjuter eller ej uppgår till hel månad, eller ej uppgår till hel månad, skall för vecka beräknas en fjärde- skall för vecka beräknas en fjärde-
del av månadsbeloppet, avrundat del av månadsbeloppet. Studie-
till helt krontal vid öretal under hjälp beräknas icke för dagar, som
50 nedåt och vid annat öretal ej utgör hel vecka.
uppåt. Studichjälp beräknas icke
för dagar, som ej utgör hel vecka.
Belopp som enligt första stycket
beräknas för vecka avrundas till
helt krontal vid öretal under 50
nedåt och vid annat öretal uppåt.
278 Vad i detta kapitel föreskrivs Vad i detta kapitel föreskrivs om föräldrar avser dels fader och om föräldrar avser dels fader och moder som har vårdnaden eller, i moder som har vårdnaden eller, i
fråga om studerande som fyllt 20 fråga om studerande som fyllt 18
år, senast haft vårdnaden om den år, senast haft vårdnaden om den studerande, dels fader eller moder studerande, dels fader eller moder som stadigvarande sammanbor som «stadigvarande sammanbor
med sådan vårdnadshavare. I frå- med sådan vårdnadshavare. I frå-
ga om fosterbarn gäller vad som ga om fosterbarn gäller vad som sägs om föräldrar i stället foster- sägs om föräldrar i stället fosterföräldrarna. föräldrarna.
i Tagen omtryckt 1974:483,
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
4 kap.
30 §
Studiemedel enligt 12—26 §8§ Studiemedel enligt 12—26 §8§
utgår även för sådan sjukperiod utgår även för sådan sjukperiod
som omfattar hela den studeran- som omfattar hela den studerandes studietid under en termin. des studietid under en termin.
Detta gäller dock endast om ter- Detta gäller dock endast om ter-
minen infaller närmast efter sådan minen infaller närmast efter sådan termin under vilken den studeran- termin under vilken den studeran-
de bedrivit studier för vilka stu- de bedrivit studier vid sådan läro-
diehjälp eller studiemedel utgått anstalt eller utbildningslinje som
eller kunnat utgå. avses i 3 kap. I $ och 4 kap. I $.
Villkoret i 29 § andra stycket skall även vara uppfyllt under föregående termin eller annan tidigare
termin.
5 kap.
18 Den som uppburit återbetalningspliktiga studiemedel skall återbetala dessa genom årliga avgifter. Återbetalningspliktiga studiemedel som belöper på sjukperiod
skall ej återbetalas enligt vad som
framgår av 77—80 §§.
60 §
Är den återbetalningsskyldiges Är den återbetalningsskyldiges betalningsförmåga på grund av betalningsförmåga på grund av
sjukdom eller annan jämförlig or- sjukdom eller annan jämförlig orsak varaktigt nedsatt, får han be- sak varaktigt nedsatt, får han befrias från kvarstående återbetal- frias från kvarstående återbetalningsskyldighet. ningsskyldighet. Föreligger eljest
synnerliga skäl får den återbetal-
ningsskyldige även i annat fall be-
frias från kvarstående återbetal-
ningsskyldighet eller del därav.
Den som uppburit återbetal- Den som uppburit återbetalningspliktiga — studiemedel = för ningspliktiga — studiemedel = för vuxenutbildning kan i vissa fall vuxenutbildning kan i vissa fall
befrias från del av återbetalnings- befrias från del av återbetalningsskyldigheten enligt de närmare skyldigheten enligt de niirmare
bestämmelser som meddelas av bestämmelser som meddelas av
Kungl. Maj:t eher, efter Kungl. regeringen eller, efter regeringens Maj:ts bemyndigande, av centrala bemyndigande, av centrala studiestudiestödsnämnden. stödsnämnden.
2 Riksdagen 1974. I saml. Nr 184
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
6. Bestämmelserna i 22 §, 23 3 andra och tredje styckena samt 24 § studiehjälpsreglementet (1964:402) äger fortfarande tillämpning med avseende på studielån som beviljats enligt studichjälpsreglementet, om ej låntagaren begär sådan förändring av återbetalningsvillkoren som avses i andra stycket.
Begär låntagare förändring av återbetalningsvillkoren för studielån enligt studiehjälpsreglementet (1964:402), skall lånet jämte ränta återbetalas som om fråga vore om återbetalningspliktiga studiemedel enligt denna Jag i dess lydelse enligt lagen. (1974:483) om ändring i studiestödslagen samt punkterna 6 a—6 e.
Föreligger synnerliga skäl får
låntagare befrias från honom åvi-
lande betalningsskyldighet även i
annat fall än som avses i 24 §
andra stycket studiehjälpsregle-
mentet (1964:402).
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1975.
2 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1962: 381) om allmän försäkring
Härigenom förordnas att 19 kap. 4 och 7 §§ lagen (1962: 381) om allmän försäkring! skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
19 kap. 482
Avgift till sjukförsäkringen en- Avgift till sjukförsäkringen enligt I $& eller sjukförsäkringsav- ligt I 8 eller sjukförsäkringsavgift gift enligt 2 § skall utgå med sju enligt 2 § skall utgå med sju proprocent av det belopp, varå avgif- cent av det belopp, varå avgiften ten skall beräknas. För försäkrad skall beräknas. För försäkrad som som på grund av undantagande på grund av undantagande enligt enligt 11 kap. 7 § ej omfattas av 11 kap. 7 § ej omfattas av sjuksjukpenningförsäkringen eller för penningförsäkringen eller för vilvilken försäkringen enligt 3 kap. ken försäkringen enligt 3 kap. 11 § 11 8 gäller med karenstid, beräk- gäller med karenstid, beräknas nas dock avgift enligt 2 8& efter dock avgift enligt 2 §& efter den den lägre procentsats som rege- lägre procentsats som regeringen ringen eller, efter regeringens be- eller, efter regeringens bemyndimyndigande, myndighet faststäl- gande, myndighet fastställer med
2 Lagen omtryckt 1973: 908.
2 Med nuvarande lydelse avses i prop. 1974: 132 föreslagen lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse ler med hänsyn till den inverkan hänsyn till den inverkan undantaundantagandet eller karenstiden gandet eller karenstiden bedömes bedömes få på försäkringens ut- få på försäkringens utgifter. Ingifter. Inftlutna avgifter fördelas flutna avgifter fördelas mellan de mellan de allmänna försäkrings- allmänna försäkringskassorna till kassorna till täckande av deras ut- täckande av deras utgifter under gifter under året för sjukförsäk- året för sjukförsäkringsförmåner, ringsförmåner, inberäknat de ut- inberäknat de utgifter för läkemegifter för läkemedel och kostna- del och kostnader enligt lagen der enligt lagen (1974: 525) om (1974: 525) om ersättning för viss ersättning för viss födelsekontrol- födelsekontrollerande verksamhet: lerande verksamhet m. m., som m. m., som åvila kassorna, samt åvila kassorna, samt för förvalt- för förvaltning, till den del utgifning, till den del utgifterna icke terna icke täckas av statsbidrag täckas av statsbidrag enligt 7 8. enligt 7 8. Influtna avgifter sko- För reglering av över- och under- la även täcka de kostnader som skott skall finnas en fond, be- under året uppkommit för centranämnd allmänna sjukför- la studiestödsnämnden i anledning säkringsfonden. Regering- av att återbetalningspliktiga stuen fastställer grunderna för över- diemedel, som belöpa på studeranförande av medel till och från des sjukperiod, enligt studiestödsfonden. lagen (1973: 349) icke skola återbetalas, till den del kostnaderna icke skola täckas med statliga medel enligt 7 § andra stycket. För reglering av över- och underskott skall finnas en fond, benämnd allmänna sjukförsäkringsfonden. Regeringen fastställer grunderna för överförande av medel till och från fonden. I fråga om sådan arbetstagare hos redare som avses i 1 § första stycket förordningen (1958: 295) om sjömansskatt beräknas avgiften till sjukförsäkringen enligt procentsats som regeringen fastställer. Procentsatsen skall för visst år utgöra bestämd andel av den i första stycket angivna procentsatsen. Nämnda andel skall svara mot förhållandet mellan antalet svenska sjömän och hela antalet sjömän på svenska handelsfartyg i medeltal för den 31 oktober under de tre år, som närmast föregått det år då procentsatsen fastställes. Hänsyn tages härvid ej till fartyg med en bruttodräktighet understigande trehundra registerton. Procentsatsen beräknas med två decimaler.
78? Statsbidrag utgår för varje år med en fjärdedel av allmän försäkringskassas utgifter för sjukförsäkringsförmåner, inberäknat de utgifter för läkemedel och kostnader enligt lagen (1974: 525) om ersättning för viss födelsekontrollerande verksamhet m. m., som åvila kassan, samt för förvaltning. 3 Med nuvarande lydelse avses i prop. 1974: 132 föreslagen lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Statliga medel utgår vidare för varje år med en fjärdedel av de. kostnader som under året uppkommit för centrala studiestödsnämnden i anledning av att återbetalningspliktiga studiemedel, som belöpa på studerandes sjukperiod, = enligt = studiestödslagen (1973: 349) icke skola återbetalas.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1975.
Utdrag av protokollet över utbildningsärenden hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet den 8 november 1974.
Närvarande: Statsministern PALME, ministern för utrikes ärendena ANDERSSON, statsråden STRÄNG, JOHANSSON, GEIJER, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, CARLSSON, GUSTAFSSON, LEIJON, HJELM-WALLÉN.
Statsrådet Hjelm-Wallén anmäler efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om finansiering av sjukförsäkring för studerande m. m. och anför.
Statsmakterna beslöt tidigare i år om en särskild sjukförsäkring för studerande (prop. 1974:14, SfU 1974:19, rskr 1974:265). I samband därmed uttalade departementschefen att han avsåg att senare för Kungl. Maj:t anmäla frågan om försäkringens finansiering (prop. 1974: 14 s. 111). Departementschefen förutskickade samtidigt att han skulle återkomma till frågan om en ev. förändring av inkomstgränserna för det inkomstprövade tillägget (prop. 1974: 14 s. 114). Jag vill nu ta upp dessa frågor samt några andra frågor som rör studiestödet.
I en tidigare i höst avlämnad proposition (prop. 1974: 132) föreslås att sjukförsäkringsavgiften för löntagare slopas fr. o. mi. den 1 januari 1975. Med hänsyn härtill bör enligt min mening den särskilda sjukförsäkringen för studerande inte heller finansieras genom en avgift för de studerande. Försäkringen bör i stället finansieras — liksom fallet föreslås bli vid sjukförsäkringen för löntagare (prop. 1974: 132 s. 83) — till 75 96 genom arbetsgivarnas socialförsäkringsavgift till sjukförsäkringen enligt lagen (1962: 381) om allmän försäkring och till 25 96 med statliga medel. På rekvisition av centrala studiestödsnämnden (CSN) bör riksförsäkringsverket årligen tillgodoföra studiemedelsfonden det belopp som således skall täckas genom socialförsäkringsavgiften och statliga medel. Några sådana statliga medel kommer inte att behöva tillskjutas under innevarande budgetår. Vad jag nu föreslagit föranleder ändringar i lagen om allmän försäkring. Efter samråd med chefen för socialdepartementet föreslår jag därför att 19 kap. 4 och 7 §§ denna lag ändras. Dessutom bör i förtydligande syfte 5 kap. 1 § studiestödslagen (1973: 349) kompletteras med en upplysning om att återbetalningspliktiga studiemedel som belöper på sjukperiod i vissa fall inte skall återbetalas.
CSN har i skrivelse den 13 september 1974 föreslagit vissa ändringar i de tidigare i år beslutade reglerna om studiestöd under sjukdom. Enligt CSN bör ändring göras i bl. a. 4 kap. 30 § studiestödslagen (1973:
349, omtryckt 1974: 483). Enligt denna paragraf har den som på grund av sjukdom inte kan bedriva studier under en termin dock rätt till studiemedel för terminen, om han under föregående termin bedrivit studier för vilka studiehjälp eller studiemedel utgått eller kunnat utgå. Enligt CSN förutsätter bestämmelserna i vissa fall att en prövning sker i efterhand av huruvida den studerande kunnat få studiehjälp celler studiemedel under föregående termin. En sådan prövning är enligt CSN svår att göra och kan i en del fall leda till olyckliga konsekvenser. Den kräver att man begär in uppgifter rörande förhållanden under den tidigare terminen. CSN anser att frågan om den studerandes rätt till fortsatt studiestöd under den förflutna terminen skall bascras bl.a. på den prognos som då kunde göras i fråga om studieframgång. Prövningen mot sökandens ekonomi skall vidare enligt CSN göras utifrån en beräknad situation vid det tänkta ansökningstillfället. Vid en prövning i efterhand torde, anför CSN, svåra bedömningsfall komma att: uppstå med hänsyn till att de faktiska förhållandena då också är kända.
Avsikten med bestämmelserna i 4 kap. 30 § har i det avseende som CSN tar upp emellertid endast varit att likställa olika studerande. Den studerande bör, om han är sjuk under hela terminen, kunna få studiemedel enligt vanliga regler oavsett om han fått studiemedel under föregående termin eller inte. Det enda som skall krävas är att han under föregående termin skall ha bedrivit studier vid läroanstalt eller utbildningslinje vid vilken studiehjälp eller studiemedel utgår enligt 3 kap. 1 8 och 4 kap. 1 8. Vidare måste kunna fastställas att han då eller under tidigare termin har bedrivit sådana studier om minst en månad för vilka studiemedel utgår (jfr 4 kap. 29 § andra stycket). Någon prövning av inkomstförhållanden och prognos såvitt avser förhållanden under den tidigare terminen skall däremot aldrig ske. För att undvika tvekan om innebörden av bestämmelserna i 4 kap. 30 § bör emellertid bestämmelserna förtydligas.
CSN har också föreslagit en ändring av 3 kap. 14 § och 4 kap. 31 § studiestödslagen, I dessa paragrafer anges att för sjukperiod som infaller efter studietidens början utgår återbetalningspliktiga studiemedel resp. studiemedel endast om den studerande ingett ansökan om studiestöd dessförinnan. Enligt CSN regleras däremot inte det fall att den studerande blir sjuk före terminens början. Det kan enligt CSN inte krävas att en studerande i sådant fall ingett ansökan om studiestöd innan han insjuknar. CSN föreslår därför att sådan bestämmelse tas in i 3 kap. 14 § och 4 kap. 31 §. Enligt min mening gäller dock vad CSN föreslår redan nu. Huvudbestämmelserna om rätt till studiestöd under sjukdom finns i 3 kap. 13 § och 14 § första stycket samt 4 kap. 28 §, 29 § första stycket och 30 §. Vissa inskräkningar i den rätt som följer av dessa bestämmelser anges i .andra bestämmelser i resp. kapitel. Något
krav på att den studerande skall ha ingett ansökan före studietidens början om hans sjukperiod börjat dessförinnan uppställs inte i dessa bestämmelser. För sådan studerande skall således återbetalningspliktiga studiemedel resp. studiemedel utgå för terminen om han i övrigt uppfyller vad som krävs för rätt till studiemedel. Därvid gäller bl.a. att han skall ansöka om studiemedel inom den tid som CSN bestämt (jfr 4 kap.
11 8 studiestödslagen). |
Studerande under 20 år i gymnasial utbildning erhåller studiehjälp enligt bestämmelserna i studiestödslagen i form av bl.a. inkomstprövat tillägg. Sådant tillägg utgår fr. o. m. kvartalet efter det under vilket den studerande fyllt 17 år. Tillägget utgår med högst 75 och lägst 20 kr. i månaden. Till grund för inkomstprövningen ligger den studerandes och hans föräldrars sammanlagda taxerade inkomst vid senaste taxering till statlig inkomstskatt. Är den studerande gift beaktas dock i stället för hans föräldrars taxerade inkomst hans makes taxerade inkomst. Den sammanlagda taxerade inkomsten får i regel inte överstiga 23 000 kr. för att fullt bidrag skall utgå och i regel inte 27 000 kr. för att bidrag överhuvudtaget skall utgå. Om den studerandes föräldrar har vårdnaden om annat barn än den studerande eller om föräldrarna är skyldiga att till fullgörandet av lagstadgad underhållsskyldighet utge underhållsbidrag till sådant annat barn, kan inkomstprövat tillägg utgå till studerande som inte är gift med fullt belopp även om inkomsten överstiger 23 000 kr. och med reducerat belopp även vid högre inkomst än 27000 kr. Med taxerad inkomst jämställs en femtedel av den studerandes och hans föräldrars — eller om den studerande är gift hans makes — sammanlagda förmögenhet över 50 000 kr.
Reglerna om inkomstprövning och reduktion av det inkomstprövade tillägget har sedan 1972 motsvarat de regler som gällt för det statliga bostadstillägget (prop. 1972: 27, SfU 1972:20, rskr 1972: 148). I en nyligen avlämnad proposition (prop. 1974: 150) angående riktlinjer för bostadspolitiken m. m. föreslås att gränsen för reducering av bostadstillägget för bidragsåret 1975 höjs från 23 000 till 26 000 kr. för barnfamiljer i statligt taxerad inkomst. Samtidigt föreslås att reducering av tillägget vid inkomster därutöver skall ske med 15 26 av överskjutande inkomst upp till 54 000 kr. och vid inkomst därutöver med 24 20. F.n. reduceras tillägget med 12, 18 resp. 24 Z beroende på i vilket inkomstskikt bidragstagaren befinner sig. Syftet med de föreslagna reglerna är att mildra de marginaleffekter som uppkommer vid nuvarande avtrappning av tilläggen. Jag finner det naturligt att det samband som hittills rått mellan reglerna om statligt bostadstillägg och inkomstprövat tillägg upprätthålls. Jag förordar därför att samma regler som föreslagits i prop. 1974:150 som inkomstgräns för och reducering av statligt bostadstillägg från den 1 januari 1975 bör gälla också för det inkomstprövade tillägget enligt studiestödslagen. Högsta belopp för inkomst-
prövat tillägg bör som hittills vara 75 kr. Vid beräkning av tilläggets storlek bör de regler gälla för vilka redogjordes i prop. 1972: 27 (s. 27—30). Om reduccring, som jag således har föreslagit, sker med 15 96. kan månadsbeloppet komma att utgå med belopp som slutar på 50 öre. Belopp i inkomstprövat tillägg som skall betalas ut till studerande bör av administrativa skäl alltid avrundas till helt krontal. Det bör ankomma på Kungl. Maj:t att i särskild ordning meddela bestämmelse om sådan avrundning. |
Även när det gäller studiehjälp i form av behovsprövat tillägg och återbetalningspliktiga studiemedel bör inkomstgränsen höjas till 26 000 kr. i statligt taxerad inkomst.
Befrielse från skyldighet att återbetala återbetalningspliktiga studiemedel kan meddelas i vissa fall enligt 5 kap. 60 § studiestödslagen. Dels kan den som fått studiemedel för vuxenutbildning befrias från viss del av sin återbetalningsskyldighet. Dels kan den vars betalningsförmåga är varaktigt nedsatt på grund av sjukdom eller annan jämförlig orsak befrias från återbetalningsskyldighet. Är den återbetalningsskyldiges betalningsförmåga visst år nedsatt, kan enligt andra bestämmelser i 5 kap. studiestödslagen på ansökan av honom beslutas att avgift för året inte skall utgå eller skall nedsättas. I sällsynta undantagsfall kan det hända att den återbetalningsskyldige främst anför andra skäl än ekonomiska för befrielse från återbetalningsskyldighet eller del därav. I sådant fall kan befrielse f. n. inte meddelas enligt studiestödslagen. Om i sådant fall synnerliga skäl för befrielse föreligger, bör befrielse emellertid kunna meddelas. Synnerliga skäl bör t.ex. anses föreligga om omyndig uppburit studiemedel som kommit annan än honom till nytta. En bestämmelse om befrielse då synnerliga skäl föreligger bör föras in i 5 kap. 60 § studiestödslagen. Motsvarande bestämmelse bör även gälla i fråga om studielån enligt det tidigare studiehjälpsreglementet (1964: 402). Den bör tas in i punkt 6 övergångsbestämmelserna till studiestödslagen. Fråga om befrielse i fall varom nu är fråga bör enligt min mening i vart fall till en början prövas av regeringen. Det ankommer emellertid på regeringen att avgöra vem som skall besluta i sådana ärenden.
I 3 kap. 24 § studiestödslagen finns en bestämmelse om avrundning i fall då studiehjälp skall utgå för mindre tid än en månad. Visst formellt förtydligande av bestämmelsen bör nu ske. Med hänsyn till att myndighetsåldern sänkts bör en formell ändring ske i 3 kap. 27 § studiestödslagen. Vidare bör med hänsyn till nya regeringsformen orden Kungl. Maj:t” och ”Konungen” i studiestödslagen bytas ut mot ordet ”regeringen”. Jag avser att senare återkomma till Kungl. Maj:t med de övriga förslag om ändringar i studiestödslagen som kan föranledas av den nya regeringsformen.
Under åberopande av det anförda hemställer jag att Kungl. Maj:t dels föreslår riksdagen att antaga inom utbildningsdepartementet upprättade förslag till 1. Jag om ändring i studiestödslagen (1973: 349), 2. lag om ändring i lagen (1962: 381) om allmän försäkring, dels föreslår riksdagen att medge att anslagen Studiebidrag m. m. och Studiemedelsfonden under åttonde huvudtiteln för budgetåret 1974/ 75 får belastas med de kostnader som föranleds av vad jag i det föregående har föreslagit i fråga om studiehjälp i form av inkomstprövat tillägg, behovsprövat tillägg och återbetalningspliktiga studiemedel.
Med bifall av vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar Hans Maj:t Konungen att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.
Ur protokollet: Britta Gyllensten
MARCUS BOKTR. STOCKHOLM 1974 740491