Prop. 1972:27

Kungl. Maj:ts proposition tiII riksdagen angående studiesocialt stöd

Kungl. Maj:ts proposition nr 27 år 1972 Prop. 1972: 27

Nr 27

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående studiesocialt stöd; given Stockholms slott den 3 mars 1972.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över utbildningsårenden föreslå riksdagen att bifalla de förslag om vars avlåtande till riksdagen föredraganden hemställt.

GUSTAF ADOLF

SVEN MOBERG

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen läggs fram flera förslag på det studiesociala området. Åtgärderna tar främst sikte på studerande i familjer med lägre inkoms- ter och på vuxna studerande.

Det inkomstprövade tillägget i studiehjälpcn föreslås bli samordnat med det statliga bostadstilläggct. Samma månadsbelopp bör utgå under läsåret, dvs. högst 75 kr. Dessutom föreslås samma reduktionsregler mot inkomst gälla som för bostadstilläggen, vilket innebär att det maximala bidraget börjar reduceras vid en taxerad föräldrainkomst på 21000 kr. per år i familj där eleven inte har syskon, vid 27 000, 32 000, 37 000 och 41000 kr. per år i familj där eleven har 1, 2, 3 resp. 4 syskon.

Det behovsprövade tillägget föreslås bli höjt från högst 75 kr. till högst 90 kr. i månaden.

Resetillägget föreslås bli höjt så att 65, 85, 110 och 130 kr. i månaden utgår till elever som bor minst 6, 15, 25 resp. 35 km från studieorten.

Samtliga dessa åtgärder föreslås bli genomförda den 1 juli 1972. För att åstadkomma större likformighet i studiesocialt avseende för vuxna oavsett på vilket stadium studierna bedrivs föreslås att äldre stu- derande vid studievägar som nu tillhör studiehjälpssystemet förs över till studiemedelssystemet. Detta gäller bl.a. s.k. äldre elever i gymnasie— skolan, kommunal vuxenutbildning och folkhögskola. Dessutom före- slås ctt enhetligt studickreditsystem, vilket innebär att yngre studerande inom studiehjälpssystemet erhåller sin studiekredit i form av återbetal—

Prop. 1972: 27 . 2

ningspliktiga studiemedel. Dessa sistnämnda reformer föreslås träda i kraft den 1 juli 1973.

För studiebidrag m.m. begärs ett förslagsanslag om 573 milj. kr. och för allmänna studielånefonden ett investeringsanslag av 113 milj. kr. Anslaget till studielånefonden har beräknats så. att studielån till yngre elever kan utgå vid en högre föräldrainkomst än hittills.

Kostnadsökningen för de föreslagna åtgärderna beräknas till ca 13 milj. kr. på driftbudgeten och ca 7 milj. kr. på kapitalbudgeten för budgetåret 1972/ 73.

Prop. 1972: 27

1) Förslag till

Lag om ändring i studiehjälpsreglementet (1964: 402)

Härigenom förordnas, att 2, 5, 12—16, 19, 32 och 33 55 studiehjälps- reglementet (1964: 402)1 skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

2?

Föreslagen lydelse

Studiehjälpen handhaves av centrala studiehjälpsnämnden, skolsty- relserna, läroanstalternas rektorer och de övriga organ som Konungen bestämmer.

55

Studiehjälp utgår från och med kvartalet efter det, under vilket den studerande fyllt sexton år.

Tillägg till studiebidrag må dock i enlighet med vad därom stadgas i 16 & utgå även före den i första stycket angivna tidpunkten.

Om rätt för annan kommunal nämnd än skolstyrelsen att beslu- ta om studiehjälp finns bestäm— melser i 32 &.

Studiehjälp utgår, om ej annat följer av andra stycket eller av 16 &, från och med kvartalet efter det, under vilket den studerande fyllt sexton år.

Inkomstprövat tillägg utgår från och med kvartalet efter det, under vilket den studerande fyllt sjutton ar.

125

Till studiebidrag utgår in- komstprövat tillägg, så- framt den studerandes och hans föräldrars sammanlagda beskatt- ningsbara inkomst vid senaste taxering till statlig inkomstskatt ej överstiger tjugotusen kronor.

1 Omtryckt 1970: 267.

Till studiebidrag utgår in- komstprövat tillägg, så— framt den studerandes och hans föräldrars sammanlagda taxerade inkomst vid senaste taxering till statlig inkomstskatt ej överstiger tjugosextusen kronor.

Ha föräldrarna vårdnaden om annat barn än den studerande el— ler äro föräldrarna pliktiga att till fullgörande av lagstadgad under- hållsskyldighet utgiva underhålls— bidrag till sådant annat barn, kan inkomstprövat tillägg utgå till stu— derande som ej är gift, även om den studerandes och hans föräld— rars sammanlagda taxerade in—

Prop. 1972: 27

Nuvarande lydelse

Överstiger den studerandes och hans föräldrars sammanlagda för- mögenhet femtiotuscn kronor, skall en femtedel av det överskju- tande beloppet, avrundat till när- maste lägre fulla hundratal kro— nor, jämställas med beskattnings- bar inkomst.

Är den studerande gift, skall vid tillämpningen av första och andra styckena makens inkomst och för- mögenhet beaktas i stället för för- äldrarnas.

13

Inkomstprövat tillägg utgår med föliande belopp.

Beskattningsbar Belopp i kronor inkomst, kronor per månad 0— 8 000 75 8 100—12 000 50 12 100—20 000 25

Ha den studerandes föräldrar vårdnaden om annat barn än den studerande och har detta barn icke fyllt sexton år, eller äro föräldrar- na pliktiga att till fullgörande av lagstadgad underhållsskyldighet ut— giva underhållsbidrag till sådant barn, utgår inkomstprövat tillägg med tjugofem kronor högre be- lopp i månaden än sotn anges i uppställningen. Detta gäller dock ej om den studerande är gift.

Föreslagen lydelse

komst överstiger tjugosextusen kronor. Detta gäller dock endast om det andra barnet ej uppnått så— dan ålder att jämlikt 5 5 andra stycket inkomstprövat tillägg kan utgå till barnet eller att barnet be- driver studier vid läroanstalt eller utbildningslinje som avses i ] å och är i sådan ålder att studiehjälp kan utgå enligt bestämmelserna för studerande som avses i 4 5 första stycket.

Överstiger den studerandes och hans föräldrars sammanlagda för- mögenhet femtiotusen kronor, skall en femtedel av det överskju- tande beloppet, avrundat till när— maste lägre fulla hundratal kro— nor, jämställas med taxerad in- komst.

Är den studerande gift, skall vid tillämpningen av första — tredje styckena makens inkomst och för— mögenhet beaktas i stället för för- äldrarnas.

&

För inkomstprövat tillägg gäller utöver 12 3? de bestämmelser som Konungen meddelar.

Prop. 1972: 27

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

145

Har den studerandes, hans ma- kes eller hans föräldrars inkomst väsentligt minskat i förhållande till vad som framgår av den senaste taxeringen, må rätten till inkomst- prövat tillägg bedömas med hän— syn till en beräknad beskattnings- bar inkomst för det år, under vil- ket Studiehjälpen skall utgå.

15

Är den studerande berättigad till inkomstprövat tillägg med högsta beloppet enligt uppställ- ningen i 13 5 första stycket och föreligger synnerligen stort behov av ytterligare studiehjälp, må han erhålla behovsprövat till— lägg med högst sjuttiofem kro- nor i månaden.

Har den studerandes, hans ma- kes eller hans föräldrars inkomst väsentligt minskat i förhållande till vad som framgår av den senaste taxeringen, må rätten till inkomst- prövat tillägg bedömas med hän- syn till en beräknad taxerad in— komst för det år, under vilket stu— diehjälpen skall utgå.

&

Till studiebidrag utgår be- hovsprövat tillägg under villkor dels att den studerandes och hans föräldrars sammanlagda taxerade inkomst vid senaste taxe— ring till statlig inkomstskatt ej överstiger tjuguettusen kronor, dels att den studerande har ett synnerligen stort behov av studie— hjälp utöver vad han erhållit i stu- diebidrag jämte annat tillägg. Överstiger den studerandes och hans föräldrars sammanlagda för— mögenhet femtiotusen kronor, skall en femtedel av det över- skjutande beloppet, avrundat till närmaste lägre fulla hundratal kronor, jämställas med taxerad inkomst.

Är den studerande gift, skall vid tillämpningen av första och andra styckena makens inkomst och förmögenhet beaktas i stället för föräldrarnas.

Bestämmelsen i 14 å äger mot- svarande tillämpning på behovs— prövat tillägg.

Behovsprövat tillägg utgår med högst nittio kronor i månaden.

16 &?

Studerande, som ej uppnått så- dan ålder att jämlikt 5 5 första stycket studiehjälp må utgå, äger likväl åtnjuta tilläggsförmåner en— ligt 10—15 åå.

” Senaste lydelse 1970: 1027.

Studerande, som ej uppnått så- dan åldcr att jämlikt 5 & första stycket studiehjälp må utgå, äger likväl åtnjuta tilläggsförmåner en- ligt 10, 1.1 och 15 %s.

Prop. 1972: 27

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 195

Till studerande vid statliga gym- nasiala skolor för vuxna utgår resekostnadsersättning för resa till och från studieorten efter grunder som fastställas av Konungen.

Till studerande vid skolenhet med statlig vuxenutbildning utgår resekostnadsersättning för resa till och från studieorten efter grunder som fastställas av Konungen.

32 553

Beslut om studiehjälp meddelas, där ej annat följer av andra, tredje eller fjärde stycket, av skolstyrel- sen, om läroanstalten står under dess förvaltning, och eljest av rektor.

Om ej annat följer av andra, tredje eller fjärde stycket eller av beslut enligt femte stycket, med- delas beslut om studiehjälp av skolstyrelsen i fråga om studeran- de vid läroanstalt under styrelsens förvaltning och av rektor i fråga om studerande vid annan läroan— stalt.

Beslut om behovsprövat tillägg till studiebidrag Så ock beslut om stu— dielån eller om studiehjälp för studier utom riket meddelas av centrala studiehjälpsnämnden.

Fråga om sökande som icke är svensk medborgare enligt 3 & äger rätt till studiehjälp prövas av centrala studiehjälpsnämnden. Har nämn- den tidigare funnit sökanden äga sådan rätt till studiehjälp eller rätt till studiemedel enligt 5 & studiemedelsförordningen (1964: 401), skall han, när han senare ånyo ansöker om studiehjälp, anses äga rätt till studie- hjälp enligt 3 5 utan ny prövning av nämnden, om han fortfarande är bosatt i riket. Om sist nämnda villkor är uppfyllt prövas i ärende om behovsprövat tillägg till studiebidrag eller studielån av centrala studie— hjälpsnämnden och i ärende om annan studiehjälp av skolstyrelsen eller rektor.

Fråga som avses i 29 & prövas av centrala studiehjälpsnämnden.

Kommunfullmäktige må före— skriva, att beslut om studiebidrag, inackorderingstillägg, resetillägg eller inkomstprövat tillägg till stu— derande vid läroanstalt under skol- styrelsens förvaltning skall medde- las av annan kommunal nämnd än skolstyrelsen.

' Senaste lydelse 1971: 267.

Prop. 1972: 27

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 335)

Talan mot beslut av skolstyrelse eller rektor i ärende enligt detta reglemente föres genom besvär hos centrala studiehjälpsnämndcn.

Skolstyrelses eller rektors beslut länder till omedelbar efterrättelse.

Talan mot beslut av skolstyrelse, annan kommunal nämnd eller rektor i ärende enligt detta regle- mente föres genom besvär hos centrala studiehjälpsnämndcn.

Skolstyrelses, annan kommunal nämnds eller rektors beslut länder till omedelbar efterrättelse.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1972.

2) Förslag till

Lag om ändring i förordningen (1964: 400) om förlängt barnbidrag

Härigenom förordnas, att 4 5 förordningen (1964:400) om förlängt barnbidrag skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

45

Förlängt barnbidrag utgår, utan föregående ansökan, efter beslut av skolstyrelsen, om skolan står under dess förvaltning, och eljest av rektor.

Talan mot beslut av skolstyrelse eller rektor föres genom besvär hos centrala studiehjälpsnämndcn.

Föreslagen lydelse

Förlängt barnbidrag utgår utan föregående ansökan.

Om ej annat följer av beslut enligt tredje stycket, meddelas be- slut om förlängt barnbidrag av skolstyrelsen i fråga om elev vid skola under styrelsens förvaltning och av rektor i fråga om elev vid annan skola.

Kommunfullmäktige må före- skriva, att beslut om förlängt barn- bidrag till elev vid skola under skolstyrelsens förvaltning skall meddelas av annan kommunal nämnd än skolstyrelsen.

Talan mot beslut av skolstyrelse, annan kommunal nämnd eller rektor föres genom besvär hos centrala studiehjälpsnämndcn.

Över nämndens beslut må klagan ej föras.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1972.

Prop. 1972: 27 &

Utdrag av protokollet över utbildningsårenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 3 mars 1972.

Närvarande: Statsministern PALME, ministern för utrikes ärendena WICKMAN, statsråden STRÄNG, ANDERSSON, JOHANSSON, HOLMQVIST, ASPLING, NILSSON, LUNDKVIST, ODHNOFP, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, CARLSSON, FELDT.

Statsrådet Moberg anmäler efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter vissa frågor om studiesocialt stöd och anför.

I prop. 1972: 1 (bil. 10 s. 448 och 481) har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, för budget— året 1972/ 73 beräkna

a) till Studiebidrag m.m. ett förslagsanslag av 596 000000 kr.

b) till Allmänna studielånefomlen ett investeringsanslag av 113 000 000 kr. '

Jag anhåller att nu få ta upp dessa frågor. I

Prop. 1972: 27 ' 9

1. Inledning

Vid 1964 års riksdag fattades beslut om en ändring av formerna för det statliga studiesociala stödet för utbildning efter grundskolan. På grundval av förslag från studiehjälpsutredningen (SOU 1963:48) och studiesociala utredningen (SOU 1963: 74) skapades genom statsmakter— nas beslut (prop. 1964: 138, SäU 1964: 1, rskr 1964: 290) två stödformer, studiehjälp vid studier på gymnasial nivå och studiemedel vid studier på i huvudsak eftergymnasial nivå.

1964 års beslut har kompletterats i vissa avseenden. Sålunda fattade 1965 års riksdag beslut om bl. a. höjning av det s.k. förlängda barn— bidraget ( prop. 1965: 109 , 2LU 1965: 50, rskr 1965: 283). Vid 1967 års riksdag fattades beslut om dels en förbättring av förmånerna inom vuxenutbildning, dels en ändring av grunderna och beloppen för rese— tillägg till studiebidrag ( prop. 1967: 85 , 2LU 1967: 45, rskr 1967: 290). Vid 1969 års riksdag aktualiserades i en särskild proposition (1969: 16, SU 1969: 51, 2LU 1969: 38, rskr 1969: 192 och 213) en rad förbättringar på det studiesociala området. Reformförslagen innebar bl. a. att det inkomstprövade tillägget höjdes och att maximibeloppet för lån från allmänna studielånefondcn höjdes från 5000 kr. till 6 500 kr. Reform— förslaget innebar vidare att en strikt gränsdragning gjordes mellan yngre och äldre elever. Gränsen fastställdes till 20 år. Förslaget tog också fas- ta på de vuxenstuderande. Åldersgränsen för erhållande av studiemedel höjdes från 40 till 45 år. De vuxenstuderande fick genom förslaget möj— lighet till partiell befrielse från skyldighet att betala tillbaka studielån från allmänna studielånefonden.

En särskild proposition (1970: 77, SU 1970: 116, 2LU 1970: 50, rskr 1970: 284 och 290) med förslag om förbättringar på det studiesociala området behandlades av 1970 års riksdag. Förslagen innebar bl. a. en höjning av studiebidraget och det förlängda barnbidraget inom studie- hjälpssystemet från 75 kr. till 100 kr. i månaden, en höjning av inackor- deringstillägget från 1.00 kr. till 125 kr. i månaden samt en höjning av resetilläggen med 10 kr. i varje avståndsklass. I propositionen behand- lades även frågan om studiemeritering för studiemedel.

Vid 1971 års riksdag fattades beslut om att studiemedel skall kunna utgå för deltidsstuderande samt om fria läromedel för elever vid stat- liga utbildningsanstalter inom studiehjälpens område ( prop. 1971: 37 , SfU 1971: 28, rskr 1971: 171). Dessutom fattades beslut om en höjning av resetilläggen med 10 kr. i varje avståndsklass. Vid samma riksdag fattades också beslut om nya regler om studiestöd för utländska stude- rande ( prop. 1971: 81 , SfU 1971: 29, rskr 1971: 185).

Förslag om förändringar i det studiesociala systemet har aktualise-

Prop. 1972: 27 10

rats under den senaste tiden. Centrala studiehjälpsnämnden (CSN) har i sin anslagsframställning för 1972/ 73 föreslagit vissa förbättringar fram— för allt för yngre elever inom studiehjälpens område. CSN föreslår en höjning av de inkomst- och behovsprövade tilläggen av inackorderings— tillägg, resetillägg samt en höjning av inkomstgränserna.

Centrala studiehjälpsnämnden har i skrivelse den 29 januari 1971 lagt fram förslag till reformer inom nuvarande studiesociala system. Skrivelsen innehåller förslag om att studielån ur statliga lånefonder och studielån med statlig kreditgaranti under vissa förhållanden skall kunna konverteras till återbetalningspliktiga studiemedel, att studiekredit en- ligt studiehjälpsreglementet vid beviljningstillfället skall omföras till återbetalningspliktiga studiemedel samt att s.k. äldre elever inom gym— nasieskolan och andra gymnasiala skolor överförs till studiemedelssyste- met. Efter remiss har yttranden avgetts av riksrevisionsverket (RRV), statskontoret, postverket, statistiska centralbyrån, skolöverstyrelsen (SÖ), universitetskanslersämbetet (UKÄ), fullmäktige i riksbanken, full— mäktige i riksgäldskontoret, Svenska kommunförbundet, Svenska bank- föreningen, Svenska sparbanksföreningen, Sveriges akademikers cen- tralorganisation (SACO), Tjänstemännens centralorganisation (TCO), Svenska arbetsgivareföreningen (SAF), Statstjänstemännens riksförbund (SR), Sveriges förenade studentkårer (SFS) och Sveriges folkhögskol- elevers förbund (SFEF).

2. Gällande bestämmelser om studiestöd

Till studerande i gymnasieskolan, folkhögskolan rn. fl. läroanstalter utgår studiehjälp enligt bestämmelserna i studiehjälpsreglementet (1964: 402, omtryckt 1970: 267, ändrat senast 1971: 903) i form av studie- bidrag jämte tillägg eller förhöjt studiebidrag samt studielån. Tillämp- ningsbestämmelser till studiehjälpsreglementet finns i studiehjälpskun- görelsen (1964: 502, omtryckt senast 1971: 336, ändrad senast 1971: 931). Förteckning över läroanstalter och utbildningslinjer vid vilka studie- hjälp utgår finns i kungörelsen (1971: 337) om läroanstalter och utbild— ningslinjer vid vilka studiehjälp utgår. För elever i grundskolan och motsvarande skolformer utgår förmåner enligt förordningen (1964: 400) om förlängt barnbidrag (ändrad senast 1970: 270) och kungörelsen (1964: 503) med tillämpningsbestämmelser till förordningen om förlängt barnbidrag (ändrad 1966: 227).

Studiehjälp enligt studiehjälpsreglementet utgår för läsår eller kurs— tid i princip fr.o.m. kvartalet efter det, under vilket den studerande fyllt 16 år.

Studiebidrag och förlängt barnbidrag utgår med 100 kr. i månaden. Härutöver kan inkomstprövat tillägg utgå fr. o. m. kvartalet efter det,

Prop. 1972: 27 11

under vilket den studerande fyllt 16 år med 25, 50 eller 75 kr. i måna- den. Till grund för inkomstprövningcn ligger den studerandes och hans föräldrars sammanlagda beskattningsbara inkomst vid senaste taxering till statlig inkomstskatt. Med beskattningsbar inkomst jämställs 1/5 av behållen förmögenhet över 50 000 kr. Är den studerande gift, skall ma- kens inkomst och förmögenhet beaktas i stället för föräldrarnas.

Tillägggets storlek vid olika beskattningsbar inkomst framgår av föl— jande uppställning.

Beskattningsbar inkomst, kr. Tillägg/mån., kr. —— 8 000 75 8 100——12 000 50 12 100——20 000 25

Genom beslut vid 1969 års riksdag utgår dessutom 25 kr. i månaden i förhöjt inkomstprövat tillägg till studerande som har hemmavarande syskon under 16 år.

Om den studerande är berättigad till inkomstprövat tillägg med högsta belopp och om synnerligen stort behov av ytterligare studie- hjälp föreligger, kan behovsprövat tillägg utgå med högst 75 kr. i må- naden. Vid behovsprövningen _ som görs av centrala studiehjälps— nämnden —— utgår man från årsinkomsten vid ansökningstillfället (räk- nat före skatt och innefattande även icke skattepliktiga inkomster så- som sjukpenning, bostadstillägg, arbetslöshetsbidrag etc.). Hänsyn tas till antalet syskon. Bidragsformen riktar sig främst till ensamstående vårdnadshavare.

Är den studerande i behov av inackordering, utgår inackorderings- tillägg med 125 kr. i månaden. Resetillägg med 60—120 kr. i månaden utgår för dagliga resor mellan hem och skola. Tillägg utgår endast om avståndet är minst 6 km.

Här beskrivna förmåner utgår till den som fyller högst 19 år (yngre elev) under det kalenderår då läsåret eller kursen börjar. För kurstid efter den 30 juni det kalenderår, då den studerande fyller 20 år, gäller detta endast om denna kurstid omfattar mindre än två månader. Till övriga (äldre) studerande utgår förhöjt studiebidrag om 175 kr. i må- naden. '

Studielån kan efter behovsprövning utgå med högst 6 500 kr. för ett läsår. Vid prövningen tas för yngre studerande hänsyn till den stude- randes och föräldrarnas inkomst och förmögenhet. Om synnerliga skäl föreligger kan studerande, som bedriver heltidsstudier och som har-för- sörjningsplikt mot barn, erhålla studielån med högre belopp.

De studerande vid eftergymnasiala läroanstalter erhåller studie- m edel enligt bestämmelserna i studiemedelsförordningen (1964: 401, omtryckt 1970: 266, ändrad senast 1971:266). Tillämpningsföreskrifter

Prop. 1972: 27 12

till studiemedelsförordningen finns i studiemedelskungörelsen (1964: 592, omtryckt 1971: 352). Förteckning över studiemedelsberättigade läro- anstalter finns i kungörelsen (1971: 338) om läroanstalter och utbild— ningslinjer vid vilka studiemedel utgår (ändrad 1971: 1260).

Studiemedel består av studiebidrag och återbetalningspliktiga studie- medel. Studiemedlen är indexreglerade och utgår per år med 140 % av basbeloppet inom den allmänna försäkringen, dvs. f.n. totalt 9 660 kr. Om en studerande har vårdnaden om barn, kan dessutom utgå barn— tillägg med 25 % av basbeloppet (f.n. 1725 kr.) för varje barn under 16 år. Extra studiemedel kan vidare utgå om synnerliga skäl föreligger. Av studiemedlen utgör 1750 kr. ctt studiebidrag, medan återstoden skall återbetalas under normalt 20-_25 år.

Studiemedel utgår med hänsyn till den studerandes studiemeriter samt de ekonomiska resurser över vilka den studerande förfogar. Under de två första terminerna erhålls dock studiemedel utan prövning av studie- meriterna.

Studiemedel beviljas av studiemedelsnämnderna.

Studiemedlen som består av en återbetalningsfri del — studiebidrag — och en återbetalningsdel återbetalas genom årliga avgifter.

Återbetalningen sker enligt studiemedelsförordningen, förordningen (1967: 882) om studiemedelsavgifter (ändrad senast 1971: 652) och kun- görelsen (1967: 883) om studiemedelsavgifter. Återbetalningen påbör— jas i regel tredje året efter det att studiemedel lyfts sista gången och pågår i regel tills den återbetalningsskyldige fyllt femtio år. Studiemed- len säväl som återbetalningsbeloppcn är indexreglerade genom anknyt- ning till basbeloppet i den allmänna försäkringen. Ränta utgår ej.

Studiemedel kan även utgå för deltidsstudier för dem som studerar på minst halvtid. Förutsättningen är att godtagbara skäl finns till att studierna bedrivs på deltid. Studiemedel till deltidsstuderande utgår med hälften av vad som utgår till heltidsstuderande, dvs. med 35 % av bas- beloppet per termin. Barntillägg utgår med samma belopp som till hel— tidsstuderande.

3. Förslag på studiestödets område

3.1. Centrala studiehjälpsnämndens förslag på studiehjälpens område

Centrala studiehjälpsnämnden framhåller i sin anslagsframställning för budgetåret 1972/ 73 att i motsats till vad som gäller för studiemed- len är Studiehjälpen inte värdesäkrad till någon del. Höjning av belop— pen för de olika stödformerna inom studiehjälpssystemet måste där- för ske genom särskilda beslut av statsmakterna. Så har också skett vid flera tillfällen under årens lopp efter 1964 års studiesociala reform.

Prop. 1972: 27 13

Under de senaste åren har särskild vikt lagts vid förbättring av stödet till vuxenstuderande inom den gymnasiala utbildningen.

När det gäller det inkomstprövade tillägget och det behovsprövade tillägget, som utgår till de yngre eleverna, har emellertid en avsevärd minskning av realvärdet uppstått. De båda tilläggen har inte höjts se- dan de infördes 1964. Eftersläpningcn för dessa är inte mindre än 44 % vid jämförelse med år 1964. Härtill kommer att beloppen högst 8000 resp. 12000 och 20000 kr. för beskattningsbar inkomst, avseende rät— ten till inkomstprövat tillägg i de tre tilläggsklasserna, 75, 50 och 25 kr. per månad, också kvarstår oförändrade sedan 1964. Samma procen— tuella minskning föreligger för det förhöjda studiebidraget, som utgår till de äldre eleverna, och som ej heller höjts sedan 1964. Maximibe— loppet för studielån är nu 6500 kr. per läsår. För att återställa lånets realvärde fordras en höjning med 11 % eller 700 kr. Vid oförändrat förhöjt studiebidrag fordras att lånebeloppet höjs med 23 % för att det totala studiestödets realvärde skall återställas för de äldre eleverna.

Studiehjälpsnämnden föreslog i sin anslagsframställning för 1971/ 72 bl. a. att det inkomstprövade tillägget skulle ökas till resp. 110, 70 och 35 kr. och att inkomstgränserna skulle höjas med 2 000 kr. i varje in— komstklass samt att det behovsprövade tillägget skulle ökas till 110 kr. Föredragande statsrådet var inte beredd att förorda de ändringar, som nämnden då föreslog, utan erinrade om den reformering av beskatt— ningen som trätt i kraft den 1 januari 1971. I annat sammanhang av— såg föredraganden att senare återkomma till Kungl. Maj:t med anled— ning av de effekter som det omlagda skattesystemet får för studiehjäl— pen.

Utöver att realvärdet för inkomstprövat och behovsprövat tillägg ned- gått med nära hälften, har utflödet i faktiskt antal kronor också mins- kat från budgetåret. 1969/70 till 1970/71 från 30,2 till 27,2 milj. kr. när det gäller inkomstprövat tillägg och från 6,0 till 5,2 milj. kr. för det behovsprövade tillägget.

Det minskade utflödet betingas endast till 10 % av minskningen av antalet yngre elever vid läroanstalter vid vilka studiehjälp utgår. Till 90 % är det således följden av ökade beskattningsbara inkomster hos föräldrarna. CSN utgår dock med hänsyn till ökningen av levnadskost- naderna ifrån, att förmågan för föräldrar i de inkomstlägen det här är fråga om inte ökat i så påtaglig grad att barnens studiekostnader till en större del än vad som tidigare varit fallet kan eller bör täckas av föräldrarna.

Vid 1967 och 1968 års taxeringar infördes stegvis generösare regler för lägre inkomsttagares rätt till avdrag på den sammanlagda nettoin- komsten vid taxering till statlig inkomstskatt. Även om dessa regler gi- vetvis påverkat utflödet av de inkomstprövade och behovsprövade till- läggen, så är det uppenbart att studiehjälpens rekryteringseffekt fort- sätter att minska i många hem med små eller måttliga inkomster.

Prop. 1972: 27 14

För att belysa minskningen av studiehjälpen redovisar centrala studie- hjälpsnämnden följande siffror.

Elever med inkomstprövat tillägg i procent av antalet yngre elever med studiebidrag

Skolform 1966/67 1967/68 1968/69 1969/70 1970/71 Gymnasium 28,7 26,9 23,3 22,2 19,6 Fackskola 38,6 35,0 31,3 32,5 29,5 Yrkesskola 55,3 51,0 49,8 47,1 43,0 Samtliga skolformer 38,3 35,8 32,9 31,5 28,4

Av tabellen framgår att antalet elever med inkomstprövat tillägg minskat avsevärt år från år samt att inkomstprövat tillägg är mer än dubbelt så vanligt i yrkesskolan som i gymnasiet. Fackskoleleverna in— tar en mellanställning. Siffrorna verifierar på ett slående sätt, att gym- nasiet fortfarande rekryterar sina elever företrädesvis från mera väl- situerade hem, medan låginkomsttagarnas barn främst går till kortare yrkesutbildning.

Centrala Studiehjälpsnämnden pekar på statsmakternas uttalande, att de resurser som de närmaste åren kan ställas till förfogande för studiesociala ändamål i betydande omfattning måste koncentreras på de vuxenstuderande. Nämnden framhåller att en sådan prioritering i och för sig är riktig, men att den får inte ske till priset av att stödet till ungdomsutbildningen tunnas ut. Studiestödet har alltid tillagts en starkt rekryteringsstimulerande effekt när det gäller elever från mindre välsituerade hem och det skulle därför vara utomordentligt olyckligt om inkomstprövat tillägg och behovsprövat tillägg tillåts fortsätta att minska. Ett flertal undersökningar visar liksom den redovisade tablån att den sneda rekryteringen till högre studier med ett förhållandevis mindre antal elever från hem i socialgrupperna 2 och 3 kvarstår även om en viss förbättring skett.

Studiehjälpsnämnden föreslår mot bakgrund av nämnda uppgifter följande förbättringar i fråga om inkomstprövat tillägg, behovsprövat tillägg, resetillägg och studielån.

Resetillågg utgår fr.o.m. den 1 juli 1971 enligt följande upp- ställning:

Avstånd i km minst 6 15 25 35 Resclillägg i kr. per månad 60 80 100 120

Statens järnvägar har i skrivelse den 18 juni 1971 till Kungl. Maj:t begärt att få höja biljettpriserna med ca 20%. En motsvarande höjning av beloppen i de olika avståndsklasserna skulle innebära att resetillägg utgår med 70, 90, 120 resp. 140 kr.

I prop, 1964: 138 framhävde departementschefen det önskvärda i att

Prop. 1972: 27 15

resetilläggen i händelse av en höjning av järnvägstaxan snabbt kunde anpassas efter höjningen. För att resetillägget skall bibehålla sin paritet gentemot priset på 5st månadsbiljetter vid en 20—procentig höjning, föreslår nämnden att resetillägget vid bifall till 8st förslag höjs enligt ovan angiven beräkning. Kostnadsökningen beräknas för budgetåret 1972/73 bli ca 6 milj. kr.

Genom beslut av 1970 års riksdag höjdes in a e k 0 r d e r i n g 5 ti l ]- lä g get från 100 till 125 kr. i månaden. I anslagsäskandena för bud- getåret 1971/72 fann nämnden att den nya eftersläpningen med 8 kr. (6 %) i förhållande till då gällande basbelopp 6400 kr. inte borde för- anleda ytterligare höjning av inackorderingstillägget. Skulle emellertid en ny höjning av den allmänna prisnivån medföra ytterligare kostnader för inackorderade elever, borde enligt nämndens dåvarande mening frågan om uppjustering av inackorderingstillägget tas upp till ny pröv- ning. Nämnden anser att den inträffade kostnadsstegringen bör kom- penseras genom en höjning av ifrågavarande tillägg, vilket noga räknat således skulle innebära en ökning från 125 till 144 kr. Ett ytterligare motiv för en uppjustering utgör enligt nämndens mening det förhållandet att resetillägget i avståndsklassen minst 35 km föreslås utgå med 140 kr. Detta kan" då få den inte önskvärda effekten att elever som är bosatta på ett relativt långt avstånd från skolan avstår från att låta inackordera sig och i stället reser dagligen mellan hemmet och skolan. Detta skulle vara ekonomiskt mer fördelaktigt men ur hälsosynpunkt otillfrcdsstäl- lande.

Nämnden föreslår att inackorderingstillägget höjs med ett avrundat belopp eller 15 kr., dvs. till 140 kr. i månaden. Kostnadsökningen be- räknas för budgetåret 1972 / 73 bli ca 5 milj. kr.

När det gäller inkomstprö vat tillägg konstaterar CSN att antalet inkomstprövade tillägg minskat med 10 % mellan 1969/ 70 och 1970/ 71. Huvudorsaken till detta var sänkningen av åldersgränsen mellan äldre och yngre elever från 21 till 20 år. Man hade emellertid också funnit att den relativa andelen elever med inkomstprövat tillägg under läsåret 1969/70 minskat med 1,4 %.

Socialförsäkringsutskottet uttalade i sitt betänkande 1971: 12 att »frågan om höjning av inkomstgränserna för erhållande av inkomst- oeh behovsprövat tillägg bör enligt utskottets mening prövas med sikte på att förslag härom skall kunna föreläggas nästa års vårriksdag. Ut- skottet förutsätter att Kungl. Maj:t i samband därmed tar upp frågan om uppräkning av dessa tillägg».

Utfallet för budgetåret 1970/ 71 visar att utflödet i jämförelse med budgetåret 1969/ 70 minskat med ca 3 milj. kr. Samtidigt har eftersläp- ningen i realvärdet för det inkomstprövade tillägget ytterligare ökat. Det skulle nu krävas att detta tillägg höjs med 44 % för att komma i nivå med värdet den 1 juli 1964. Nämnden framhåller att det är ytterst

Prop. 1972: 27 16

angeläget att såväl gränserna för beskattningsbar inkomst som tilläggs- beloppen blir föremål för en justering.

CSN föreslår beträffande det inkomstprövade tillägget att inkomst— gränserna höjs med 2 000 kr. i varje inkomstklass och att tillägget skall utgå enligt följande uppställning

Beskattningsbar ink., kr. 0—10 000 10 100—14 000 14 100—22 000 (+2 000) (+2 000) (+2 000) (+2 000) (+2 000) Belopp per mån. 110 70 35 (+35) (+20) (+ 10)

F.n. utgår ett tillägg på 25 kr. till det inkomstprövade tillägget för dem som har syskon under 16 år. Nämnden föreslår att detta syskon- tillägg höjs med 10 kr. till 35 kr. i månaden, vilket skulle innebära ett förbättrat stöd för flerbarnsfamiljerna.

Den totala kostnadsökningen beräknas medföra ett ökat medelsbehov av ca 17 milj. kr. varav 6,5 milj. kr. faller på uppjusteringen av in- komstgränserna, ca 8 milj. kr. på höjningen av tilläggsbeloppen samt ca 2,5 milj. kr. på höjningen av syskontillägget.

För att inhämta eftersläpningen i realvärdet för b c h 0 v 5 p r 6 v a t tillägg föreslog CSN i sina anslagsäskanden för budgetåret 1971/72 en höjning från 75 till 110 kr. Förslaget vann inte bifall.

Utflödct av behovsprövat tillägg har minskat med ca 0,8 milj. kr. i förhållande till budgetåret 1969/ 70. Detta beror i huvudsak på ned— gången av antalet elever med högsta inkomstprövat tillägg. Vidare har eftersläpningen i realvärdet för det behovsprövade tillägget ytterligare markerats, varför det skulle krävas att tillägget ökas med ca 44 % för att värdet skall bli återställt.

CSN föreslår för budgetåret 1972/ 73 att det behovsprövade tillägget ökas med 35 kr. till 110 kr. i månaden. Kostnadsökningen beräknas bli ca 3 milj. kr., varvid även hänsyn tagits till att ett ökat antal elever be- räknas bli berättigade till behovsprövat tillägg om inkomstgränserna för det högsta inkomstprövade tillägget höjs i enlighet med nämndens för- slag.

Maximibeloppet för studielån höjdes den 1 juli 1969 till 6500 kr. Därmed kunde i normalfallet de s.k. äldre eleverna, dvs. de som är 20 år eller däröver, få ett studiestöd som tillsammans med det för- höjda studiebidraget var lika stort som studiemedlen för eftergymna— siala studier.

För att komma i paritet med studiestödet till eftergymnasiala stude- rande måste maximibeloppet höjas till ca 8 000 kr. Centrala studiehjälps- nämnden vill med kraft hävda att de äldre studerandena på gymnasial studienivå måste ha möjlighet till samma totalstöd som studerande vid eftergymnasiala läroanstalter. Nämnden föreslår att maximibeloppet för studielån sätts till 8000 kr. från den 1 juli 1972. CSN erinrar om

Prop. 1972: 27 17

sitt förslag om bl. &. överflyttning av de 5. k. äldre eleverna från studie— hjälpssystemet till studiemedelssystcmet. CSN påpekar att om detta för- slag vinner bifall, bortfaller behovet av ett höjt maximibelopp.

Studiehjälpsnämnden framför även förslag om att högre lånebelopp än maximibeloppet får beviljas om synnerliga skäl föreligger.

CSN pekar på att inom studiemedelssystemet gäller att studiemedel kan utgå med högre belopp än normalbeloppet, s.k. extra studieme— del, om synnerliga skäl föreligger (16 & studiemedelsförordningen). Extra studiemedel beviljas för ränta på studielån, terminsavgifter om sådana förekommer, särskilt stora materialkostnader och liknande kost- nader om kostnaderna överstiger ett visst belopp. Vid nödvändig dub- belbosättning kan extra studiemedel utgå för de extra utgifterna. Extra studiemedel är helt återbetalningspliktiga.

För elever inom den gymnasiala utbildningen kan liknande kostna— der uppstå. Speciellt blir de extra studiekostnaderna betungande för föräldrar med flera studerande barn. Nämnden anser det nödvändigt att möjlighet skapas till »extra studielån» för sådana kostnader.

CSN beräknar kostnaderna för en höjning av studielånen till 8 000 kr. per år till 30 milj. kr. samt till 1 milj. kr. för beviljning av extra studielån.

För yngre ogifta elever skall enligt bestämmelserna i 20 & studie- hjälpsreglementet vid bedömande av behovet av studiekredit hänsyn tas jämväl till föräldrarnas ekonomiska förhållanden. I specialmotivering— en till 20 & reglementet (prop. 1964: 138) sägs att en viss restriktivitet skall iakttas i hithörande fall. För ifrågavarande elevkategori fastställde nämnden i maj 1969 en låneram av 4 000 kr. per läsår. För inackorde— rade elever fastställdes ramen till 4 900 kr.

CSN framhåller att det är ytterst angeläget att en justering kan ske av ifrågavarande beräkningsgrunder. Förstärkning av studiehjälpen kan därvid ske till elever, vars föräldrar har en beskattningsbar inkomst på 7 000—18 000 kr. eller något högre om eleven har syskon. Kostnaderna för dessa ändrade reduktionsregler beräknas uppgå till ca 6 milj. kr.

3.2. Konsekvenser av 1971 års familjepolitiska reformer

Genom beslut av 1968 års riksdag genomfördes ett system med stat— liga och kommunala bostadstillägg.

F.n. utgår bostadstillägg till familj med barn under 16 år som helt eller delvis försörjs inom familjen. Beträffande de kommunala bostads- tilläggen finns en kompletterande regel som innehåller att hänsyn skall tas även till barn över 16 år som åtnjuter förlängt barnbidrag enligt förordningen om förlängt barnbidrag eller studiebidrag enligt studie-

Prop. 1972: 27 18

hjälpsreglementet under förutsättning att familjen uppbar kommunalt bostadstillägg då barnet fyllde 16 år. Bostadstillägg kan utgå t.o.m. det kalenderår under vilket barnet fyller 19 år, oavsett om tillfälligt uppehåll skett i studierna. _

Genom beslut av 1971 års riksdag ( prop. 1971: 156 , SoU 1971:45, rskr 1971: 327) ersätts fr.o.m. den 1 april 1972 de hittills gällande grundbeloppen och tilläggsbeloppen i fråga om de statliga bostadstill- läggen av ett enhetligt inkomstprövat stöd med 75 kr. i månaden för varje barn oberoende av bostadsstandard. Dessutom sker en kraftig för- stärkning av de statsbidragsberättigande kommunala bostadstilläggen. Den andel av hyran över 400 kr. i månaden som kompenseras genom tilläggen höjs från 40 % till 80 %. En uppräkning av de övre hyres- gränserna görs till 650 kr./mån. för familjer med ett eller två barn, 800 kr./mån. för familjer med tre eller fyra barn och 925 kr./mån. för familjer med fem eller flera barn.

I propositionen uttalade föredragande statsrådet följande beträffande konsekvenserna för studiestödet.

Jag vill i detta sammanhang beröra den situation som i bidragshän- seende uppkommer när något av barnen fyller 16 år. Det allmänna barnbidraget för detta barn upphör då från det följande kvartalsskiftet och samtidigt upphör bostadstilläggets statliga del, vad avser detta barn. Om barnet studerar, börjar i stället att utgå ett allmänt studiebidrag med 100 kr. i månaden, dvs. samma belopp som barnbidraget räknat per månad. Vidare har barnet möjlighet att få del av de inkomst- och behovsprövade tilläggen inom studiehjälpen. De av mig förordade nya grunderna för bostadstillägg aktualiserar vissa justeringar i fråga om de inkomst- och behovsprövade tilläggen fr.o.m. nästa budgetår för att möjliggöra ökad samordning mellan de statliga bostadstilläggen och studiehjälpen. Överväganden härom pågår inom utbildningsdepartemen- tet. Förslag avses komma att redovisas vid nästa års vårriksdag.

Riksdagsbeslutet innebar vidare att åldersgränsen beträffande bo- stadstillägg skall höjas till 17 år. Socialutskottet framhöll i sitt utlåtande (1971: 45 s. 12) att de förändringar som måste ske av det studiesociala systemet för att åstadkomma en samordning med bostadstilläggen bör kunna träda i kraft den 1 juli 1972. Kungl. Maj:t bör för tiden därefter där så befinnes nödvändigt för vissa elevkategorier — i syfte att eleverna skall kunna erhålla förmåner motsvarande minst de som nu utgår —— förordna om behövliga undantag i reglerna för bostadstilläggen.

Prop. 1972: 27 19

3.3. Centrala studiehjälpsnämndens förslag till reformer inom nuva- rande studiesociala system

3.3.1. Centrala studiehjälpsnämndens skrivelse

Centrala Studiehjälpsnämnden (CSN) föreslår i en skrivelse den 29 januari 1971, efter förslag av en särskild arbetsgrupp inom nämnden, att studielån ur statliga lånefonder och studielån med statlig kredit- garanti under vissa förhållanden skall kunna konverterastill återbetal- ningspliktiga studiemedel, att studiekredit enligt studiehjälpsreglementet vid bevillningstillfället skall omföras till återbetalningspliktiga studie- medel samt att 5. k. äldre elever inom gymnasieskolan och andra gym- nasiala skolor överförs till studiemedelssystemet.

F. 11. finns ingen samordning mellan utbetalningen och förvaltningen av statliga studielån, statsgaranterade studielån och återbetalningsplik- tiga studiemedel. Detta medför stora nackdelar för den återbetalnings— skyldige genom att amorteringsplanerna för studielån inte harmoniserar med återbetalningsreglerna för studiemedel. Dessutom dubbleras kredit- administrationen för en och samma låntagare och detta kommer att gälla för allt fler personer vid oförändrade regler. Enligt CSN medför en konvertering av studielån till återbetalnings- p 1 i k ti g a st u die m e (1 el befogade förbättringar för de återbe- talningsskyldiga och ger också besparingar för statsverket i fråga om återbetalningsadministrationen. CSN föreslår att rätt till konvertering bör gälla fr.o.m. den 1 juli 1971 och att konverteringen bör erbjudas följande grupper

1. personer, som har lån från allmänna studielånefonden enligt nyare regler (efter den 30 juni 1964) och som har studiemedel,

2. personer, som har andra former av statlig studiekredit och som har studiemedel,

3. personer, som har lån från allmänna studielånefonden enligt nyare regler (efter den 30 juni 1964) och som inte har studiemedel.

Om konvertering medges för dessa grupper får reformen verkan för alla studerande som har både studiemedel och studielån oberoende av när lånet togs upp samt för dem som enbart har lån ur allmänna studie- lånefonden, upptaget efter den 30 juni 1964.

Förslaget innebär att överföring av lån till studiemedel bör ske vid ett årsskifte och att det är den verkliga skuld som utcstår den 31 de— cember ansökningsåret, som skall överföras till återbetalningspliktiga studiemedel och som skall omräknas till antal basbelopp. Omräkningen föreslås ske med det basbelopp som gäller den 1 januari året därpå..

Studiestödsformerna har ändrats främst genom införandet av studie- medelssystemet under budgetåret 1964 / 65. Dessutom har överflyttnin gen av olika utbildningsvägar från ett studiestödssystem till ett annat före-

Prop. 1972: 27 20

kommit. Följden har blivit att en studerande under sin studietid kan ha haft studiestöd enligt olika system. Vid återbetalning kan den stude- rande därför aviseras om amorteringar och räntor eller avgifter från flera olika instanser utan någon samordning.

Vid en övergång till ett enda system byggt på studiemedlens princip uppnås fördelar dels beträffande anståndsförfarandet, dels beträffande återbetalningens fördelning. Detta motiverar förslaget om konvertering av äldre studiekredit till studiemedel. Dessutom uppnås administrativa förenklingar. De olika äldre låneformerna administreras dels av post— banken, dels av de övriga kreditinstitut som lämnat ut lånen. Postban- ken har en särskild avdelning för studielån för de ca 160 000 låntagarna i allmänna studielånefonden och lånefonden för universitetsstudicr. Även postbankens datasektion och juridiska sektion är engagerade i verksamheten. Återbetalningen av avgifter i studiemedelssystemet hand- has av centrala studiehjälpsnämndcn med hjälp av ett datasystem hos DAFA (Datamaskincentralen för administrativ databehandling) som enligt CSN kan klara av ytterligare låntagare. Varje studiemedelstagare har ett eget konto, där för en viss merkostnad skuldkontot kan ökas med eventuella konverterade belopp. För nytillkommande konton upp- kommer en viss merkostnad. Konvertering av lån med äldre studie- kredit måste ske efter ansökan från låntagarens sida eftersom skuld- förbindelsen är ett privaträttsligt avtal och inte utan vidare kan sägas upp från långivarens sida. CSN framhåller att konverteringen bör göras frivillig.

Den stora gruppen när det gäller konvertering är de som har lån i allmänna studielånefonden enligt nyare bestämmelser. Många av dessa låntagare fortsätter med studier vid utbildningar där studiemedel utgår. Eftersom efterfrågan på studiemedelsberättigad utbildning ökar, kom- mer antalet kollisioner vid samtidig återbetalning att öka betydligt. Er— bjudande om konvertering bör utsträckas till samtliga som erhållit lån ur allmänna studielånefonden efter den 30 juni 1964 samtidigt med att denna låneform ersätts med återbetalningspliktiga studiemedel.

Förslaget kan genomföras i två etapper: dels konvertering av studie- lån till studiemedel, dels beviljande av all studiekredit i form av studie- medel. När det gäller kostnadsbedömning av dessa etapper har arbets- gruppen kommit fram till att kostnaden för konvertering för gruppen 1 torde uppgå till ca 50 milj. kr. Detta är inte någon nyinvestering utan en överflyttning av medel från en fond till en annan. För gruppen 2 kan man räkna med att konvertering kommer att begäras för omkring 40 milj. kr. samt för grupp 3, dvs. en flyttning från allmänna studie- lånefonden, uppskattas summan till 180 milj. kr. Nyinvestering för kon- vertering av statsgaranterade studielån uppskattas till mellan 40—80 milj. kr.

Beträffande administrativa kostnader bör samordningen medföra att

Prop. 1972: 27 21

statens kostnader för låneadministrationen hos postbanken minskar. Däremot kommer för CSN:s del att hos DAFA uppstå dels engångs- kostnader för programmering och uppdatering m. m. avseende konver- terade studielån, dels löpande kostnader för debitering och uppbörd av avgifter för dem som inte har återbetalningspliktiga studiemedel. Vid CSN:s kansli uppstår kostnader för handläggning av ansökningar om konvertering av studielån samt för ansökningsmaterial och information om konverteringsmöjligheten.

CSN föreslår en omföring vid bevillningstillfället av studiekredit för gymnasiala studier till åter- betalningspliktiga studiemedel. Arbetsgruppen har kom- mit till slutsatsen att ett enda studiekreditsystem grundat på studieme- delssystemets återbetalningsregler bör genomföras så att inte samma komplikationer i samband med återbetalningen uppstår som redovisats tidigare. Gruppen antar att de flesta låntagare kommer att begära kon- vertering med hänsyn till de mera förmånliga återbetalningsregler som studiemedelssystemet ger. Dessutom undviker man det administrativa merarbetet som ligger i att ett tidigare beviljat studielån omvandlas till studiemedel. En rationaliseringsvinst som uppnås om studiekrediten direkt integreras med studiemedelssystemet är att betalningsanstånd vid fortsatta högre studier regleras automatiskt vid bevillning av studieme- del. CSN anser liksom arbetsgruppen att ett enda återbetalningssystem för studiekredit bör inrättas. CSN påpekar därvid att reformen inte medför någon ändring av principerna för behovsprövningen av studie— kredit för gymnasiala studier. Rätten till avskrivning föreslås upphöra om studiekrediten beviljas med återbetalning enligt studiemedelssyste- mets regler. Övergången till ett enda studiekreditsystem bör enligt CSN ske den 1 juli 1972. CSN:s förslag innebär även en ö ve rfö rin g a v s.k. äldre elever inom gymnasieskolan och andra gymnasiala skolor från studiehjälpssystemet till s t u die m e d e l s s y ste m e t. I samband med de studiesociala refor- merna år 1964 gjordes gränsdragningen mellan studiehjälpssystemet och studiemedelssystemet så att till studiemedelssystemet fördes, förutom universitet och högskola, utbildningar som huvudsakligen rekryterar elever från grundskolan och där huvuddelen av eleverna var över 21 år. Åldern var alltså en gränsdragningsfaktor. Följden blev att en mängd elever över 21 år kom att hänföras till studiehjälpssystemet. Inom stu- diehjälpssystemet är eleverna uppdelade i två kategorier yngre elever och äldre elever. De äldre eleverna erhåller förhöjt studiebidrag. Sedan den 1 juli 1969 går gränsen för äldre elever vid 20 år. Det förhöjda stu— diebidraget beviljas och utbetalas av skolstyrelsen/rektor. Studielåne- ansökningarna handläggs av centrala studiehjälpsnämnden och låneut- betalningen sker genom postbanken. Detta medför i många fall en dubb— lering av både ansökningsförfarandct och handläggningen av ansökning-

Prop. 1972: 27 32

arna och utbetalningen av studiehjälpen vilket innebär merkostnader för samhället. Förmånerna för äldre elever inom gymnasial utbildning som saknar försörjningsplikt mot barn är inte lika stora som för elever inom eftergymnasial utbildning bl. a. eftersom lånebeloppet inte i likhet med studiemedlen är indexreglerat. Vidare är olikheten i fråga om den tid för vilken studiestöd utgår till nackdel för studiehjälpsta— garen trots att den faktiska studietidens längd under året i många fall motiverar ett omvänt förhållande. I fråga om återbetalningen av studie- kredit har studiemedelstagarna betydande förmåner som studiehjälps- tagarna f.n. saknar. Enligt CSN kan man inte längre åberopa admini- strativa och praktiska skäl för den nuvarande gränsdragningen efter skolform mellan studiehjälpssystemet och studiemedelssystemet. Tvärt- om medför den nuvarande ordningen en orationell behandlingsgång med dubblering av prövning och expediering av studiestöd i ett mycket stort antal fall. Administrativt skulle besparingen göras genom en över- flyttning av alla äldre elever i gymnasial utbildning till studiemedels- systemet eftersom handläggning av både bidrag och studiekredit skulle ske av ett enda organ. Enligt CSN bör det inte heller uppstå några svå- righeter hos skolstyrelserna vid en övergång till studiemedelssystemet eftersom eleverna redan nu byter stödform i 20-årsåldern inom studie- hjälpssystemet.

Åldern är ett enkelt kriterium för att avgöra om eleven är berättigad till studiehjälp eller studiemedel. CSN:s förslag innebär att alla elever som är 20 år eller däröver blir behandlade helt lika oavsett om utbild- ningen är gymnasial eller eftergymnasial. Enligt CSN kan man vinna betydande fördelar inte bara administrativt utan också reellt för de studerande genom de föreslagna förbättringarna. När det gäller studie- bidragsdelen av studiestödet medför reformen att prövning mot egen och makes inkomst och förmögenhet, liksom nu generellt gäller inom studiemedelssystemet, tillkommer även för äldre elever inom gymnasial utbildning. CSN föreslår att 5. k. äldre elever inom studiehjälpssystemet fr.o.m. den 1 juli 1972 överförs till studiemedelssystemet.

Enligt studiemedelsförordningen beräknas studiemedel för termin. Studiemedelsbeloppet är avsett att täcka studiekostnaderna under fem månader per termin eller sammanlagt under tio månader av ett år. Någon minskning av beloppet sker inte även om studietiden per år be— tydligt understiger tio månader.

Inom studiehjälpssystemet beräknas studiehjälpen för läsår eller kurs. Läsår omfattar nio månader, varav höstterminen fyra och vårterminen fem. Detta medför att den som erhåller studiestöd enligt studiehjälps- reglementet vid läsårsbunden utbildning får studiehjälp för nio måna- der, den som har kurstid om tio månader får studiehjälp för tio måna- der och den som har en kurstid på åtta månader får studiehjälp för denna tid.

Prop. 1972: 27 23

Inom studiemedelssystemet gäller med liknande variationer i studie- tiderna att studiemedel alltid beräknas med lika stort belopp för tio månader. Vissa studiesociala skillnader finns mellan elever i gymna- sial utbildning och eftergymnasial utbildning, t.ex. förekommer inom gymnasieskolan ofta fria Skolmåltider och ibland fria läromedel. Det finns emellertid en mängd elever inom den gymnasiala utbildningen som inte har dessa förmåner. CSN föreslår att studiemedelsbeloppet för gymnasiala studier utgår med samma belopp per termin som för eftergymnasiala studier.

En överföring av äldre studerande till studiemedelssystemet innebär att det förhöjda studiebidraget som dessa studerande nu erhåller utan behovsprövning inte längre kommer att utgå. Detta kommer att ersättas av bidragsdelen inom studiemedelssystemet. Denna bidragsdel prövas mot makes inkomst. Minskningen är lika för bidragsdelen som för de återbetalningspliktiga studiemedlen. CSN framhåller att överföringen kommer att medföra att många — särskilt kvinnliga vuxenstuderande — mister de bidrag de hittills erhållit. CSN förordar därför kraftigt att studiemedelssystemets regler rörande behovsprövningen mot makes in- komst prövas om i detta sammanhang. Behovsprövningsreglerna be- träffande makes inkomst i studiemedelssystemet bör enligt CSN väsent- ligt liberaliseras i avvaktan på förslag från 1968 års studiemedelsutred— ning. Enligt CSN:s förslag bör studiemedel kunna utgå även till dem som genomgår relativt korta kurser.

F.n. har elever vid statens skolor för vuxna i Norrköping och Här- nösand rätt till resekostnadsersättning. CSN föreslår att denna rätt be- hålls.

Rätten till avskrivning av studielån för gymnasial vuxenutbildning bör enligt CSN upphöra att gälla då de vuxenstuderande överförs till studiemedelssystemet eftersom den studerande inom studiemedelssyste- met får del av detta systems spärrcgel mot alltför hög betalningsbe- lastning.

CSN gör följande sammanfattning av de förändringar som sker vid en överföring av äldre elever inom gymnasial utbildning. Förbättringar för de studerande medför dels förändringen av den tid för vilken stu- diestöd utgår, dels utbyte av reduktionsregeln beträffande lärlingslön och motsvarande ersättning mot inkomstprövning. Behovsprövning mot egen och makes ekonomi när det gäller studiebidraget kan leda till att bidraget minskar. Behovsprövning av studielån enligt studiehjälpsregle— mentet sker för s. k. äldre elever enligt samma principer som för studie— medlen, vilket innebär att det inte blir någon ändring för de studerande. En förbättring inträffar också för de flesta när det gäller antalet må— nader på året för vilka studiekredit beräknas.

Merkostnaden för en överföring till studiemedelssystemet beräknar CSN totalt till 7 milj. kr. för budgetåret 1972/73.

Prop. 1972: 27 24

I CSN:s förslag behandlas även frågan om h a n d l ä g g nin g e 11 av studiemedelsansökningar i gymnasial utbild- ning —— särskild studiemedelsnämnd. Vid en överflytt- ning av äldre elever inom gymnasial utbildning till studiemedelssystemet uppstår endast ett ansöknings— och utbetalningsförfarande grundat på ' studiemedelsansökan. CSN räknar med att antalet ansökningsärenden under budgetåret 1972/73 sjunker med 30 %. Dubblcringen av utbetal— ningen av studiestöd som kan uppskattas till ca 37 000 ansökningar per termin bortfaller. Detta gör att rationaliseringsvinsten blir betydande.

CSN tar upp tre olika alternativ för handläggningen av studiemedels- ansökningar för ifrågavarande elever.

1. En särskild studiemedelsnämnd som handlägger ansökningar från »äldre elever» inom gymnasieskolan och andra gymnasiala skolor i hela landet.

2. Handläggning hos nuvarande sex studiemedelsnämnder med samma regionala indelning som redan finns.

3. Centraljsering av handläggningen till centrala studiehjälpsnämndcn.

CSN förordar att en särskild studiemedelsnämnd inrättas för hand- läggning av studiemedelsansökningar från »äldre elever» inom gymna- sieskolan och andra gymnasiala skolor och utbildningslinjer. CSN be- räknar att ca 30 befattningshavare behövs för denna nämnd samtidigt som man beräknar att kunna minska ca 15 tjänster hos CSN eftersom nämnden befrias från ca 70 % av antalet ansökningar om studiekredit. Den största personalbesparingen uppnås hos skolstyrelserna.

Enligt CSN bör denna särskilda nämnd inte lokaliseras till stockholms— området eller till någon universitetsort.

3.3.2. Remissyttranden

När det gäller frågan om konvertering av studielån till återbetalningspliktiga studiemedel tillstyrks denna möjlighet av de allra flesta remissinstanserna. RRV anser emellertid att ytterligare utredning bör göras eftersom i utredningen inte redo- visats några beräkningar för de kostnader som förslaget medför. Dess- utom framhåller RRV att det ställs stora krav på den information som lämnas till låntagare i samband med erbjudande om konvertering. Post- verket ifrågasätter om inte konverteringsmöjligheten bör inskränkas till de lån där låntagaren redan har eller kommer att beviljas studie— medel samt att tiden för konvertering bör flyttas fram från den 1 juli 1972, som CSN föreslagit, till den 1 juli 1973 bl. a. på grund av det mer- arbete som en konvertering innebär för postverket. SÖ och UKÄ fram— håller att konverteringen bör vara frivillig. Dessutom påpekar UKÄ att låntagaren ingående bör informeras om för— och nackdelar med kon—

Prop. 1972: 27 25

verteringsmöjligheten. Riksgäldskontoret hyser tveksamhet beträffande erbjudande om konvertering när kvarstående äldre kredit endast avser mindre belopp eller den återstående amorteringstiden är kort. Även SACO anser att möjligheten till konvertering bör vara frivillig och att god information om för- och nackdelar bör ges. Dessutom framhåller SACO, liksom TCO, att det kan finnas anledning att göra förbättringar när det gäller återbetalningen av studiemedel.

De flesta remissinstanserna ansluter sig i princip till CSN:s förslag angående omföring vid bevillningstillfället av stu— diekredit för gymnasiala studier till återbetal— ningspliktiga studiemedel. SÖ anser emellertid med hän- visning till förestående förslag om förändringar i studiemedelssystemet, som kan förväntas bli framlagda av 1968 års studiemedelsutredning, att man inte bör besluta om en generell omföring av studielån till åter- betalningspliktiga studiemedel. SÖ framhåller bl. a. att de yngre elever som under gymnasieskoltiden har studielån ofta lever under så pressan- de ekonomiska förhållanden att man borde överväga en annan form av ekonomisk hjälp för dem än den nuvarande eller den föreslagna enligt studiemedelssystemet. SA CO anser att omföringen inte bör göras gene- rell utan att det bör vara frivilligt, eftersom det enligt SACO kan uppstå ogynnsamma effekter vid återbetalningen av studiemedel. TCO fram- håller i sitt yttrande att man skulle anse det beklagligt om inte den före- slagna förändringen av studiekreditformen för de yngre studerande inom studiehjälpssystemet genomfördes. TCO påpekar också att omvand- lingen bör ske vid utbetalningstillfället så att inte räntekostnaden för de två år som är återbetalningsfria räknas in i de återbetalningsplik- tiga studiemedlen.

CSN:s förslag om överföring av s.k. äldre elever inom gymnasieskolan från studiehjälpssystemet till s t u d i e m e (1 e ls s y 5 t e m e t har bemötts positivt av remissorganen. Flera remissorgan har emellertid påpekat att i samband med detta för— slag reglerna för behovsprövning mot makes inkomst bör omprövas eller slopas. Statskontoret, som tillstyrker förslaget, framhåller att den styrande effekt som olika kreditsystem kan ha på valet av utbildning skulle försvinna i samband med att alla s.k. äldre elever oberoende av utbildningsväg får studiekredit på samma villkor. SÖ tillstyrker för- slaget under förutsättning att behovsprövningsreglerna mot makes in— komst omprövas. Till de remissinstanser som framhåller att behovs- prövningsreglerna mot makes inkomst bör omprövas hör även UKÄ, SACO, TCO, SFS, SAF och SR. Enligt SACO, SR och TCO är detta ett villkor för att förslaget skall genomföras.

SFS anser i övrigt att överföringen medför stora fördelar bl.a. ge- nom att totalbeloppet för den enskilde kommer att öka samt genom de sociala trygghetsförmåner som studiemedelssystemet ger. När det

Prop. 1972: 27 26

gäller förslaget om att inrätta en särskild studiemedels- nämnd för handläggning av studiemedelsansök— ningar från 5. k. äldre elever i gymnasial utbild- nin g har remissorganen haft olika uppfattningar. RRV anser att orga- nisationen för handläggning av dessa elevers ansökningar ytterligare bör prövas av CSN och statskontoret innan man tar slutlig ställning. Stars- kontoret avstyrker att man fattar beslut om en särskild studiemedels- nämnd för vuxenstuderande i gymnasiala skolor. Frågan bör enligt stats- kontoret behandlas i samband med den översyn om studiemedelssyste- mets administration där statskontoret kommer att medverka. Statskon— toret är inte övertygat att handläggningen av studiemedelsansökningar kräver denna koncentration till en särskild studiemedelsnämnd för att bli likartad. UKÄ är tveksamt till förslaget och anser att den enhetlig- het i bedömningen som CSN eftersträvar med en särskild studiemedels- nämnd kan tillgodoses genom anvisningar för verksamheten. UKÄ för— ordar att man ytterligare prövar möjligheten att låta studiemedels— nämnderna handlägga även de vuxenstuderandes ansökningar. TCO, SACO och SFEF delar CSN:s uppfattning att man bör ha en särskild studiemedelsnämnd för handläggning av studiestöd till vuxenstuderande.

4. Föredraganden

Under de senaste årtiondena har kraftiga satsningar gjorts över hela utbildningsområdet. Utbildningsmöjligheterna för såväl ungdom som vuxna har ökat i snabb takt. Lika viktigt som att bygga ut utbildnings— kapaeiteten är att sörja för ekonomiska stödåtgärder för den enskilde. Studiesociala åtgärder är ett av de medel som samhället har för att söka frigöra studievalet från beroende av elevernas ekonomiska förutsätt- ningar.

När det gäller yngre elever syftar studiestödet främst till att så långt möjligt ge ett bidrag till familjen för de merutgifter som studierna för— orsakar. Speciellt betydelsefullt är det stöd som ges elever i familjer med svag ekonomi, elever som har lång resväg och elever som måste inackorderas på annan ort. Det nuvarande studiestödet infördes genom 1964 års studiesociala reform som vid flera tillfällen därefter har kom- pletterats.

Studiehjälpen för yngre elever får även ses som ett led i familjepoli- tiken.

Genom beslut av 1968 års riksdag (prop. 1968: 42, SU 1968: 101, rskr 1968: 253) genomfördes en familjepolitisk reform som syftade till att bereda barnfamiljer med lägre inkomster och särskilt familjer med flera barn ett förstärkt ekonomiskt stöd. Detta utformades så att det också medverkar till att höja familjens bostadsstandard. Det ökade familje—

Prop. 1972: 27 27

stödet fick formen av dels ett statligt bostadstillägg, dels ett kommunalt bostadstillägg för familjer med särskilt höga hyror.

Vid 1971 års riksdag fattades beslut om en betydande utvidgning av familjestödet ( prop. 1971: 156 , SoU 1971: 45, rskr 1971: 327). Reformen innebär bl. a. att de statliga bostadstilläggen omkonstrueras till ett en- hetligt inkomstprövat stöd med 75 kr. i månaden för varje barn oberoen- de av familjens bostadsstandard. Vidare höjdes det statsbidragsberätti- gande kommunala bostadstillägget kraftigt. Den andel av hyran över 400 kr. i månaden som kompenseras genom tilläggen höjdes från 40 % till 80 %. Samtidigt höjdes de övre gränserna för de bidragsgrundande bostadskostnaderna. Slutligen höjdes åldersgränsen för bostadstilläggen från 16 till 17 år.

I prop. 1971: 156 förutskickades även en reformering av det inkomst— prövade tillägget inom studiehjälpen. Sådant tillägg utgår f.n. med 75 kr. i månaden om den studerande och hans föräldrar sammanlagt har en till statlig inkomstskatt beskattningsbar inkomst av högst 8000 kr. Detta belopp reduceras till 50 resp. 25 kr. vid en beskattningsbar in— komst om högst 12000 resp. högst 20000 kr. Om den studerande har syskon under 16 år utgår också ett syskontillägg om 25 kr. Enligt min mening bör det inkomstprövade tillägget till sin konstruktion knytas närmare till det statliga bostadstillägget för barnfamiljer.

Till följd av höjningen av åldersgränsen för bostadstillägg bör in- komstprövat tillägg utgå till studerande fr. o. m. kvartalet efter det då den studerande fyller ]7 år. Kungl. Maj:t har tidigare denna dag be- slutat lägga fram proposition med förslag om att inkomstprövningen för bostadstillägg till barnfamiljer fr.o.m. den 1 januari 1973 skall grundas på föräldrarnas till statlig inkomstskatt taxerade inkomst i stället för som nu till statlig inkomstskatt beskattningsbara inkomst. lN/Iotsvarande förändring bör göras för det inkomstprövade tillägget.

I övrigt bör reglerna om inkomstprövat tillägg ändras på sådant sätt att betydligt fler studerande än hittills kan få inkomstprövat tillägg. Till- lägget bör utgå med högst 75 kr. i månaden under läsåret/kurstiden. Detta belopp bör liksom hittills reduceras med hänsyn till den stude— randes och hans föräldrars eller, i fråga om gift studerande, hans makes inkomster och förmögenhet. Hittills gällande bestämmelser om att viss del av förmögenhet skall jämställas med inkomst bör gälla utan annan ändring än att vad som nu sägs om beskattningsbar inkomst ändras till att avse taxerad inkomst. Anknytningen till det statliga bostadstilläggs- systemet bör utformas så att familjernas disponibla inkomst inte redu- ceras då ett studerande barn fyller 17 år. Vidare bör reduktion i princip ske enligt samma regler som för det statliga bostadstillägget så att de inkomstprövade tilläggen minskas i långsammare takt än hittills. Detta leder även till ett förstärkt stöd för familjer med flera barn.

Mot denna bakgrund föreslår jag att följande skall gälla om det in-

Prop. 1972: 27 28

komstprövade tilläggets storlek för studerande som inte har syskon under 17 år. Det inkomstprövade tillägget bör utgå med maximibeloppet 75 kr. per månad t.o.m. en taxerad inkomst om 21 000 kr. Överstiger den taxerade inkomsten detta belopp reduceras tilläggets storlek. Reduk— tionen bör ske så att månadsbeloppet för det inkomstprövade tillägget så långt möjligt blir detsamma som det belopp som skulle ha utgått i statligt bostadstillägg till familjen om barnet varit under 17 år. Detta kan ske genom att man vid reduktionen utgår från det högsta beloppet i bostadstillägg för familjer med ett barn, nämligen 900 (75 XlZ) kr. per år. Man reducerar därefter detta belopp enligt samma regler som i prop. 1972: 34 föreslås gälla vid beräknande av bostadstillägget, dvs. med 12 ;% av den taxerade inkomsten mellan 21 000 och 26 000 kr. och med 18% av inkomsten mellan 26000 och 36000 kr. Vid reduktionen bör för enkelhetens skull den taxerade inkomsten alltid avrundas uppåt till närmaste ] OOO-tal kr. Det belopp som återstår efter reduktionen delas med 12, dvs. det antal månader för vilka bostadstillägg utgår per år. Det belopp som därvid erhålles motsvarar alltså månadsbeloppet för bostadstillägget. Samma månadsbelopp bör gälla för det inkomstprövade tillägget. Belopp under 20 kr. per månad bör ej utgå.

I fråga om studerande med syskon under 17 är bör som jag nyss har antytt anknytningen av det inkomstprövade tillägget till bostadstillägget bestämmas så att ett förstärkt stöd ges åt familjer med flera barn. Även i detta fall bör det inkomstprövade tillägget utgå med maximibeloppet 75 kr. per månad t.o.m. en taxerad inkomst om 21 000 kr. Överstiger den taxerade inkomsten detta belopp, bör tillägget bestämmas enligt följande. Man utgår från summan av det högsta belopp som skulle ha kunnat utgå i bostadstillägg till familjen om den studerande inte fyllt 17 år dvs., när den studerande har ett syskon under 17 år, 1800 kr. Denna summa reduceras därefter med förut angivna procenttal av den taxerade inkomsten mellan 21000 och 36000 kr. resp. med 24 % av överstigande taxerad inkomst. Även här bör den taxerade inkomsten avrundas uppåt till närmaste 1 OOO-tal kr. Det belopp som återstår efter reduktionen bör —— av samma skäl som jag nyss anförde i fråga om studerande utan syskon under 17 år —— delas med 12. Det belopp som därvid erhålles motsvarar månadsbeloppet för bostadstillägget. Samma månadsbelopp bör gälla för det inkomstprövade tillägget till den stude- rande. I intet fall bör dock som jag tidigare nämnt månadsbeloppet överstiga 75 kr. Belopp under 20 kr. i månaden bör ej heller här få utgå.

Vad jag nu förordat om inkomstprövat tillägg innebär att tillägget för studerande med syskon under 17 år beräknas efter fördelaktigare grunder än för studerande som ej har sådant syskon. Detta innebär också att möjligheterna att erhålla inkomstprövat tillägg minskas för den studerande, när hans syskon uppnår 17 års ålder. Det är angeläget att sådan minskning inte inträder om även syskonet studerar. Jag för-

Prop. 1972: 27 29

ordar därför att vad jag föreslagit om inkomstprövat tillägg till stude- rande med syskon under 17 år skall gälla också för studerande med sådant syskon över 17 år som har rätt till studiebidrag enligt studie- hjälpsreglementet.

Vad jag här har anfört om syskon bör gälla syskon som står under föräldrarnas vårdnad eller för vilka föräldrarna har att till fullgörande av lagstadgad underhållsskyldighet utge underhållsbidrag. Med föräldrar bör liksom hittills jämställas vissa andra personer (26 & studiehjälpsregle- mentet). Vad jag anfört om inkomstprövat tillägg för studerande med syskon under 17 år bör inte gälla för studerande som är gift. För sådan studerande bör gälla samma regler som för studerande utan syskon under 17 år. Den närmare innebörden i de regler om inkomstprövat tillägg som jag förordat framgår av följande tabell för de vanligaste fallen.

Belopp per månad för elev över 17 år

Taxerad inkomst 0 syskon l syskon 2 svskon 3 syskon 4 syskon

0—21 000 75 | | 21 100—22 000 65 | 22 100—23 000 55 23 100—24 000 45 75 | 24 100—25 000 35 25 100—26 000 25 | 75 26 100—27 000 27 100—23 000 70 | 28 100—29 000 55 29 100—30 000 40 | 30 100—31 000 25 31 100—32 000 32 100—33 000 70 33 100—34 000 55 34 100—35 000 40 35 100—36 000 25 36 100—37 000 37 100—38 000 60 38 100—39 000 40 39 100—40 000 20 40 100—41 000 41 wrp—42 000 55 42 100—43 000 35

75 75

Vad jag här föreslagit om storleken av inkomstprövat tillägg föran- leder ändringar i 12—14 55 studiehjälpsreglementet. Av praktiska skäl torde endast de grundläggande bestämmelserna härom böra tas in i reglementet. De närmare reglerna bör få meddelas av Kungl. Maj:t. I reglementet bör tas in en bestämmelse av innebörd att inkomstprövat tillägg utgår om den studerandes och hans föräldrars sammanlagda taxerade inkomst vid senaste taxering till statlig inkomstskatt inte över- stiger 26 000 kr. samt en bestämmelse av innebörd att sådant tillägg kan utgå även vid högre inkomst till ogift studerande som har syskon under 17 år eller som har syskon över 17 år som har rätt till studiebidrag en-

Prop. 1972: 27 30

ligt studiehjälpsreglementet. I reglementet bör ingå även nuvarande bestämmelser om jämställande av viss förmögenhet med inkomst (nuva- rande 12 ä andra stycket) och nuvarande bestämmelser för det fall att den studerandes, hans föräldrars eller makes inkomster eller förmögen- het ändrats (14 å). I fråga om båda bestämmelserna bör dock vad som nu gäller om beskattningsbar inkomst ändras till att avse taxerad in- komst. Även de särskilda reglerna om gift studerande i nuvarande 12 & tredje stycket bör finnas i reglementet.

Mina förslag om åldersgränsen för inkomstprövat tillägg föranleder ändringar i 5 och 16 åå studiehjälpsreglementet.

Även när det gäller behovsprövat tillägg vill jag förorda vissa för- ändringar. För att förbättra ekonomin för studerande i familjer med mycket låga inkomster föreslås att det behovsprövade tillägget ökas från högst 75 kr. till högst 90 kr. i månaden. Liksom nu bör alla yngre studerande inom studiehjälpssystemets skolformer kunna få del av be- hovsprövat tillägg. Som en följd av omkonstruktionen av det inkomst- prövade tillägget bör nuvarande regel om att behovsprövat tillägg en— bart kan utgå till studerande med högsta inkomstprövat tillägg ersättas av ett villkor om att behovsprövat tillägg skall kunna utgå till stude— rande vars föräldrar har en taxerad inkomst av högst 21 000 kr. Liksom enligt nu gällande bestämmelser (15 & studiehjälpsreglementet) bör för att behovsprövat tillägg skall kunna utgå krävas att det föreligger ett synnerligen stort behov av studiehjälp utöver de belopp som utgår i studiebidrag och andra tillägg. I centrala studiehjälpsnämndens hittills- varande praxis har vid bestämmande av behovsprövat tillägg hänsyn tagits till den studerandes, hans föräldrars eller makes ekonomi i huvud— sak enligt de grunder som hittills gällt för inkomstprövat tillägg enligt 12 & studiehjälpsreglementet. Bestämmelser av innebörd att sådan hän- syn skall tas bör nu inflyta i reglementet. Bestämmelserna bör utfor— mas på samma sätt som motsvarande bestämmelser om inkomst- prövat tillägg. De bör tas in i 15 & studiehjälpsrcglementet.

Den förordade reformen i fråga om inkomst— och behovsprövat tillägg bör träda i kraft fr. o. m. budgetåret 1972/73. De av mig förordade förändringarna kan beräknas innebära att utgifterna för de båda tilläg— gen ökas med ca 10 milj. kr.

Centrala Studiehjälpsnämnden har i sin anslagsframställning före- slagit en höjning av beloppen för resetillägg fr.o.m. nästa budgetår. Jag har kommit till slutsatsen att resetillägget den 1 juli 1972 bör höjas från 60, 80, 100 och 1.20 kr. i månaden till 65, 85, 110 och 130 kr. i må- naden för avstånd om 6, 15, 25 resp. 35 km. Jag beräknar att utgifterna för resetillägg ökar med ca 3 milj. kr. Det ankommer på Kungl. Maj:t att meddela bestämmelser i denna fråga.

Vad jag i det föregående har föreslagit om inkomstprövat tillägg innebär bl. a. en viss samordning mellan bostadstilläggen och studie-

Prop. 1972: 27 31

hjälpen. Denna samordning aktualiserar frågor om administrationen av studiehjälpen. Frågor om studiehjälp har hittills i fråga om skolor under skolstyrelsens förvaltning prövats av skolstyrelsen utom i vad avser behovsprövat tillägg, studielån och återkrav av för mycket utbe- talad studiehjälp. Med hänsyn till den föreslagna samordningen bör det vara möjligt för kommunen att överföra skolstyrelsens beslutanderätt i studiehjälpsfrågor helt eller delvis på annat kommunalt organ. Mot- svarande bör gälla även för administrationen av det förlängda barn- bidraget.

Vad jag nu föreslagit om administrationen av studiehjälpen och det förlängda barnbidraget föranleder ändringar i 2, 32 och 33 55 studie- hjälpsreglementet samt i 4 & förordningen (1.964: 400) om förlängt barn- bidrag.

I detta sammanhang bör ske en ändring av formell art i 19 & studie- hjälpsreglementet.

Centrala studiehjälpsnämnden föreslår beträffande studielån för s.k. yngre elever i sin anslagsframställning att investeringsanslaget till all- männa studielånefonden skall bestämmas så att nämnden kan justera grunderna för studielån till yngre clever. Nämnden föreslår att reduk- tionsfaktorn ändras från 30 till 20 % för att möjliggöra en förstärkning av studiestöd till elever vars föräldrar har en förhållandevis låg inkomst.

Ansökan om studielån prövas av centrala studiehjälpsnämndcn. Nämn- dens beslut i ärendet kan inte överklagas. De grunder som nämnden till- lämpar är f. n. i stort sett följande när det gäller studielån förs. k. yngre elever utan försörjningsplikt mot barn. Låneramen är maximalt 4000 kr. resp. 4900 kr. för inackorderade elever. Från nämnda belopp dras bl. a. summan av erhållna studiebidrag och inkomstprövat tillägg. Om föräldrarnas inkomst överstiger 6 000 kr. i beskattningsbar inkomst reduceras lånet med 30 % av den del av inkomsten som överstiger 6 000 kr. Om eleven har syskon under 20 år tillåts högre inkomst.

Jag kommer i det följande att beräkna medel till studielån på sådant sätt att det blir möjligt för centrala Studiehjälpsnämnden att justera de beräkningsgrunder som nämnden hittills tillämpat i fråga om studie- lån för yngre elever. Min medelsberäkning kommer att göra det lättare för de yngre eleverna att få studiekredit. Det kommer att bli möjligt för centrala studiehjälpsnämnden att höja det s.k. fribeloppet för för- äldrarnas årsinkomst till 21 000 kr. i taxerad inkomst och att höja läne- ramen för inackorderade elever med 500 kr. Med hänsyn till den kraf- tiga förstärkningen av stödet för flerbarnsfamiljerna enligt 1971 års familjepolitiska reform finns inte längre skäl att höja studielånen enbart på grund av att den studerande har syskon. Jag kommer därför inte att räkna medel för en sådan höjning. Medelsberäkningen har slutligen av- vägts så att vid den ekonomiska prövningen elever med syskon inte kommer i ett sämre läge än elever utan syskon.

Pl'op. 1972: 27 32

Vad jag här anfört om medelsberäkningen för studielån leder till en kostnadsökning om ca 7 milj. kr.

Centrala studiehjälpsnämnden har vidare lagt fram förslag om en ändring av nuvarande regler för studielån som bl. a. innebär att s.k. äldre elever inom gymnasieskolan och andra gymnasiala skolor överförs till studiemedelssystemet och att studiekredit enligt studiehjälpsreglemen- tet vid bevillningstillfället skall omvandlas till återbetalningspliktiga studiemedel. Remissinstanserna har i allmänhet uttalat sitt gillande av förslaget.

Nämndens förslag anknyter till de tankegångar som var aktuella i samband med den studiesociala reformen år 1964. De båda utredningar som förberedde reformen —— studiehjälpsutredningen och studiesociala utredningen —— uttalade t. ex. att det från många synpunkter var önsk— värt att skapa ett enhetligt studiesocialt system, omfattande samtliga elever vid de frivilliga skolformerna på olika nivåer. Även om det av praktiska skäl var ofrånkomligt med en viss differentiering var det enligt utredningarnas mening viktigt att man anlade en enhetlig syn på det studiesociala stödet. Detta var en synpunkt som starkt underströks av remissinstanserna liksom av chefen för dåvarande ecklesiastikdepar- tementet i prop. 1964: 138 .

Avgränsningen mellan å ena sidan studiehjälpS- och å andra sidan studiemedelssystemet utformades så att den följde gränsdragningen mel- lan olika skolformer. Departementschefen uttalade emellertid att det i framtiden kunde visa sig lämpligt att justera gränsen mellan de båda systemen. Studiehjälp erhålls — förutom av elever i gymnasieskolan _ även av heltidsstuderandc i kommunal vuxenutbildning och folkhög— skola. Särskilt under de senaste åren har denna senare grupp studerande vuxit kraftigt i antal som en följd av statsmakternas medvetna strävan att vidga studiemöjligheterna för de vuxna. Frågan om studiefinansie- ringen inom vuxenutbildningen utreds av kommittén för studiestöd åt vuxna. Denna har nyligen publicerat debattskriften (SOU 1971:80) Vuxna Utbildning Studiefinansiering. Det finns emellertid enligt min mening skäl att, i avvaktan på ställningstagandet till ett kommande kommittéförslag, söka åstadkomma större likformighet i studiesocialt avseende för vuxna oavsett på vilket stadium studierna bedrivs. Såsom studiehjälpsnämnden förordat nås detta enklast genom att äldre stude- rande vid studievägar som nu tillhör studiehjälpssystemet förs över till studiemedelssystemet. Härigenom vinner man också den fördelen att de vuxna som fortsätter att studera vid t. ex. någon högskola får sam— ordnade återbetalningar.

Studiehjälpsnämndens förslag innebär att också 5. k. yngre elever inom studiehjälpssystemet skall få sina uppburna studielån omvandlade till återbetalningspliktiga studiemedel. Förverkligas detta förslag —— som inte avses innebära några ändrade grunder för beviljande av studiekredi-

Prop. 1972: 27 33

ten — kommer återbetalning av studiekredit i framtiden alltid att ske enligt studiemedelssystemets regler. Det är som studiehjälpsnämnden framhållit fördelaktigt för den enskilde med en sådan samordning. Administrativt innebär det givetvis en förenkling med ett enda åter- betalningssystem; postverkets uppgifter i samband med återbetalning av studielånen från allmänna studielånefonden kommer då successivt att upphöra. Jag anser emellertid det vara en tekniskt smidigare lösning om de aktuella elevernas studiekredit ges direkt i form av återbetal— ningspliktiga studiemedel.

Jag förordar en sådan ändring i avgränsningen av de studiesociala systemen att studiemedel även skall utgå till s.k. äldre studerande vid studievägar som i dag omfattas av studiehjälpssystemet, dvs. bl. a. gym- nasieskolor, folkhögskolor samt kommunala och statliga skolor för vuxna. Yngre elever vid dessa skolor bör vidare få rätt till återbetal- ningspliktiga studiemedel enligt de grunder som jag i huvudsak förordat för studielån till dessa studerande för nästa budgetår.

Studiehjälpsnämnden har vidare fört fram ett förslag om att omföra olika former av tidigare beviljade lån för studier till studiemedel. Sådana län har i många fall beviljats för tid före år 1965. Med hänsyn till bl. a. förslagets ekonomiska konsekvenser för statsverket är jag inte beredd att biträda det.

Vad jag här förordat aktualiserar en förändring av de administrativa rutinerna för behandling av ansökningar om studiekredit för studerande vid de utbildningsvägar som tillhör studiehjälpssystemet. Sådana ansök- ningar behandlas nu av centrala studiehjälpsnämndcn. Nämnden har för- ordat att en särskild studiemedelsnämnd inrättas för att behandla ansök— ningar från de äldre studerande inom studiehjälpssystemet som förs över till studiemedelssystemet. I likhet med nämnden finner jag överty- gande skäl tala för att ansökningar från dessa studerandegrupper i varje fall under ett inledande skede behandlas av en enda instans. För att det under den första tiden skall bli en enhetlig bedömning av dessa elever förordar jag att prövning av frågor om studiemedel till äldre studerande t.v. behandlas av centrala Studiehjälpsnämnden.

De ändringar angående viss övergång till studiemedelssystemet som jag här förordat kräver ett inte obetydligt förberedelsearbete, bl. a. för 'att komma fram till regler för den studielämplighetsbedömning som blir behövlig. Det bör vidare övervägas om en överföring av vissa elever vid gymnasieskolan, folkhögskolan och den kommunala vuxenutbildningen till studiemedelssystemet i vissa fall bör medföra några förändringar i reglerna om den tid under vilken studiemedel skall utgå under terminen. I samband med överförandet av äldre elever till studiemedelssystemet bör även frågan om prövning med hänsyn till makes inkomst behandlas. Ändringarna bör därför genomföras först under budgetåret 1973/74.

Prop. 1972: 27 34

Jag avser att återkomma till Kungl. Maj:t angående erforderliga förslag till nya bestämmelser som bör föreläggas nästa års riksdag.

Vid beredningen av de i förevarande proposition aktualiserade frå— gorna har samråd skett med den särskilda interdepartementala arbets- gruppen för låginkomstfrågor.

5. Hemställan

Under åberopande av det anförda hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att antaga inom utbildningsdepartementet upprättade förslag till 1) lag om ändring i studielziälpsreglementet (1964: 402) 2) lag om ändring i förordningen ( 1964:400 ) om förlängt barn- bidrag.

6. Anslagsberäkningar för budgetåret 1972/ 73

H 2. Studiebidrag m. m.

1970/71 Utgift 521 502 547 1971/72 Anslag 596 000 000 1972/ 73 Förslag 573 000 000

Från anslaget bestrids utgifter för studiehjälp enligt studiehjälpsregle— mentet (19641402, omtryckt 1970: 267, ändrat senast 1971: 903) och för- ordningen (1964: 400) om förlängt barnbidrag (ändrad senast 1970: 270) samt studiebidrag enligt studiemedelsförordningen (1964: 401, omtryckt 1970: 266, ändrad senast 1971: 266). Vidare bestrids från detta anslag utgifter för brevskolestipendier enligt kungörelsen (1964: 480) om brev- skolestipendier (upphävd 1967: 305 men alltjämt tillämplig på brevskole— stipendier som avser tid före den 1 juli 1968). Av anslaget disponeras dessutom medel för särskilt studiestöd till utlandssvenska elever.

Centrala studiehjälpsnämnden

Nämnden föreslår en ökning av detta anslag med 22 milj. kr. för nästa budgetår.

]. Under budgetåret 1970/71 har i studiehjälp enligt studiehjälpsregle- mentct och förordningen om förlängt barnbidrag utbetalats 331,7 milj. kr. Härav hänför sig 31,6 milj. kr. till studiebidrag till studerande inom vuxenutbildning. Utbetalningen av brevskolestipendier uppgick till

Prop. 1972: 27 35

10175 kr. och utbetalningen av särskilt studiestöd till utlandssvenska elever till 50000 kr. För budgetåret 1971/72 har medelsbehovet beräk- nats till 369 milj. kr. Vid oförändrade regler och bidragsbelopp beräk- nar nämnden medelsbehovet för budgetåret 1972/73 till 386 milj. kr.

Studiehjälpsnämnden föreslår en förstärkning av studiehjälpen i olika avseenden. Beloppen för resetillägg bör enligt nämndens mening höjas med 10 kr. resp. 20 kr. i varje avståndsklass. Merutgiften härför beräk— nas till 6 milj. kr. Beloppet för inackorderingstillägg bör höjas från 125 till 140 kr. i månaden. Kostnadsökningen till följd av detta förslag be— räknas till 5 milj. kr. Vidare föreslås en ökning av beloppen för inkomst- prövat tillägg från 25, 50 och 75 kr. i månaden till resp. 35, 70 och 110 kr. samt av tilläggsbeloppet på grund av hemmavarande syskon under 16 år från 25 till 35 kr. i månaden. Dessutom förordas en höjning av inkomstgränserna för inkomstprövat tillägg med 2000 kr. i varje in- komstklass. Slutligen föreslås en förstärkning av beloppen för behovs- prövat tillägg från 75 till 110 kr. i månaden. Kostnaderna för dessa åtgärder avseende inkomst— och behovsprövat tillägg beräknas till 20 milj. kr. De sammanlagda reformkostnaderna uppgår sålunda till 31 milj. kr.

2. Under budgetåret 1970/71 har i studiebidrag enligt studiemedels- förordningen utbetalats 184,1 milj. kr. För budgetåret 1971/72 har an- visats 215 milj. kr. Med hänsyn till ändrade prognoser för studerande- tillströmningen till studiemedelsberättigade utbildningar, vilka utvisar en minskad ökning av antalet studerande i förhållande till tidigare år, beräknas kostnaden för studiebidrag minska med 14 milj. kr.

F öredraganden

Centrala studiehjälpsnämnden har fört fram flera förslag om för— stärkningar på studiehjälpens område. Som jag nämnt i det föregående bör resetilläggen höjas till 65, 85, 110 och 130 kr. i månaden för avstånd om 6, 1.5, 25 och 35 km. Detta kan beräknas medföra ett ökat medels— behov av 3 milj. kr. Den förändring beträffande inkomstprövat tillägg och behovsprövat tillägg som jag tidigare föreslagit beräknas inte på- verka medelsbehovet eftersom besparingen på 10 milj. kr. på grund av höjd åldersgräns för inkomstprövat tillägg motsvaras av en lika stor reformkostnad för inkomst- och behovsprövat tillägg. Jag är f.n. inte beredd att tillstyrka en höjning av inackorderingstillägget. (1)

Nämnden har med hänsyn till ändrade prognoser i studerandetill- strömningen till studiemedelsberättigade utbildningar räknat med en minskning av antalet studerande jämfört med föregående år. Jag be— räknar att de totala utgifterna för studiebidrag till dessa studerande som en följd härav kommer att sjunka med 19 milj. kr. (2)

Anslaget bör föras upp med (374—10+10—l-3+196=) 573 milj. kr.

Prop. 1972: 27 36

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att till Studiebidrag m.m. för budgetåret 1972/ 73 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 573 000 000 kr.

[V: 5. Allmänna studielånefonden

1970/ 71 Utgift 111 000 000 1971/72 Anslag 113 000 000 1972/ 73 Förslag 113 000 000

Ur fonden utgår studielån beviljade enligt studiehjälpsreglementet (1964: 402, omtryckt 1970: 267, ändrat senast 1971: 903).

Centrala studiehjälpsnämnden

Nämnden har under hösten 1971 inkommit med reviderade uppgifter. Nämnden föreslår att anslaget för nästa budgetår förs upp med 139 milj. kr.

Under budgetåret 1970/71 har nämnden beviljat 42 514 studielån till ett sammanlagt belopp av 155 milj. kr. För budgetåret 1971/72 beräknas den totala lånebevillningen enligt reviderad anslagsframställning till 142 milj. kr. Den beräknade medelsåtgången för budgetåret 1972/ 73 uppgår vid oförändrade bestämmelser i fråga om beräkningsgrunderna för erhållande av studielån till 155 milj. kr.

Nämnden föreslår en höjning av maximibeloppet för studielån från 6500 till 8 000 kr. Kostnadsökningen härför beräknas till 27 milj. kr. Vidare föreglår nämnden att högre lånebelopp än det föreslagna maximi- beloppet får beviljas när synnerliga skäl föreligger. Medelsbehovet här- för uppgår till 1 milj. kr. Nämnden föreslår också en justering av be— räkningsgrunderna för studielån till yngre elever. Kostnaderna för detta förslag beräknas till 5 milj. kr.

Det sammanlagda medelsbehovet beräknas av nämnden uppgå till 188 milj. kr., varav 12 milj. kr. täcks av medelsreservation och 37 milj. kr. av amorteringar under budgetåret. Det erforderliga investerings- anslaget kommer därför att uppgå till 139 milj. kr.

F öredraganden

Nämnden föreslår en höjning av maximibeloppet för studielån från 6500 kr. till 8000 kr. samt en justering av beräkningsgrunderna för yngre elever. Med hänsyn till vad jag förordat om överförande av äldre elever till studiemedelssystemet har jag inte beräknat medel för en höjning av maximibeloppet. Jag räknar medel för de ändringar i be- räkningsgrunderna för studielån till yngre elever i enlighet med vad jag anfört i det föregående.

Prop. 1972: 27 37

Anslaget beräknas enligt följande sammanställning.

Anslagsberäkning (1 OOO—tal kr.)

Medelstillgång Beräknad medelsförbrukning Reservation den 30.6 1971 9 000 1971/72 142 000 Anslag för 1971/72 riksstat 113 000 1972/73 162 000 Amortering under 1971/72 32 000 1972/ 73 37 000 Anslag för 1972/73 (förslag) 113 000

304 000 304 000

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att till Allmänna studielånefonden för budgetåret 1972/ 73 under åttonde huvudtiteln anvisa ett investeringsanslag av 113 000 000 kr.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande av stats- rådets övriga ledamöter hemställt förordnar Hans Maj:t Konung- en att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet: Britta Gyllensten

Prop. 1972: 27 38