Kungl. Maj:ts proposition angående skolledningen vid gymnasieskolenheter med utbildning för jordbruk, skogsbruk och trädgårdsnäring m.m.

Nr 82

Kungl. Maj:ts proposition angående skolledningen vid gymnasieskolen-

heter med utbildning för jordbruk, skogsbruk och trädgårdsnäring m. m.;

given den 29 mars 1974.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över utbildningsärenden, föreslå riksdagen att bifalla det förslag om vars avlåtande till riksdagen föredraganden hemställt.

CARL GUSTAF

LENA HJELM-WALLÉEN

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen behandlas frågan om skolledningen vid förutvarande lantbruksskolor, skogsbruksskolor, trädgårdsskolor och lanthushållsskolor på grundval av ett förslag av skolöverstyrelsen. Nämnda skolor är sedan den 1 juli 1971 skolenheter med gymnasieskola. Landstingskommunerna är huvudmän.

För att stimulera till sammanläggningar av närbelägna skolenheter med två eller flera utbildningsvägar för jordbruk, skogsbruk, trädgårdsnäring eller konsumtionsutbildning vid lanthushållsskola föreslås nya regler för skolledarorganisationen. Skolöverstyrelsen föreslås få bemyndigande att besluta om inrättande av studierektorstjänster under vissa förutsättningar.

I fråga om skolledningen vid skolenheter, som inte berörs av sammanläggning celler annan integration, föreslås ingen ändring i nu gällande bestämmelser om dimensioneringen av skolledningen.

I Riksdagen 1974. I saml. Nr 82

Prop 1974:82 [NA

Utdrag av protokollet över utbildningsärenden, hället inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet den 29 mars 1974.

Närvarande: Statsministern PALME, statsråden STRÄNG, JOHANSSON, ASPLING, LUNDKVIST, GEIJER, BENGTSSON, NORLING, LÖF-

BERG, LIDBOM, CARLSSON, GUSTAFSSON, ZACHRISSON,

LEIJON, HJELM-WALLÉN.

Statsrådet Hjelm-Wallén anmäler efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om skolledningen vid gvmnasieskolenheter med utbildning för jordbruk, skogsbruk och trädgårdsnäring m. m. och anför.

1 Inledning

Statsmakterna beslöt år 1968 (prop. 1968:140, SU 1968:195, rskr 1968:404) om riktlinjer för det frivilliga skolväsendet och år 1970 (prop. 1970:4, SU 1970:32, JoU 1970:4, rskr 1970:92, 99) om huvudmannaskapet för mellanskolan (sedermera benämnd gymnasieskolan).

De nämnda besluten innebär att en ny skolform, gymnasieskolan ersatte dels de tidigare kommunala skolformerna yrkesskola, facksskola och gymnasium, dels de landstingskommunala yrkesskolorna och dels de lantbruks-, trädgårds-, lanthushålls- och skogsbruksskolor som den 1 juli 1971 drevs av landstingskommunerna. Huvudman för gymnasieskolan kan vara kommun eller landstingskommun. Utbildningen i gymnasieskolan, för vilken landstingskommun är huvudman, kan bl. a. omfatta tvååriga jordbruks- och skogsbrukslinjer samt ett antal specialkurser på dessa områden.

Genom statsmakternas beslut år 1970 (prop. 1970:159, SU 1970:222, 2LU 1970:95, rskr 1970:437, 460) fastställdes bl. a. skolledarorganisationen för gymnasieskolan. Genom beslut den 23 april 1971 uifärdade Kungl. Maj:t ny skolstadga (1971:235), varvid bestämmelser om skolledare och biträdande skolledare i gymnasieskolan meddelades i stadgans 13 kap. .

Enligt bestämmelserna i 13 kap. 1 § skolstadgan är för ledningen av skolenheter med gymnasieskola anställda dels rektorer som skolledare, dels studierektorer och biträdande rektorer som biträdande skolledare. I fråga om ledningen av sådan skolenhet med gymnasieskola som omfattar endast studievägar avseende utbildning för jordbruk, skogsbruk eller trädgårdsnäring har Kungl. Maj:t meddelat särskilda bestämmelser. Detsamma gäller enligt övergångsbestämmelserna (p. 25) till skolstadgan i fråga om ledningen av sådan skolenhet med landstingskommuns gymnasieskola som omfattar endast studievägar med i huvudsak samma

Prop 1974:82 3

inriktning som tvåårig konsumtionslinje.

De nämnda särskilda bestämmelserna har meddelats genom beslut den 18 juni 1971 angående vissa övergångsbestämmelser om skolledare och lärare vid skolor inom jordbrukets och skogsbrukets område m. m. med anledning av gymnasieskolans genomförande. Enligt bestämmelserna skall i fråga om ledningen av skolenhet med detta slag av utbildning t. v. längst intill utgången av juni 1973 i tillämpliga delar gälla föreskrifterna i reglementet rörande skolledare och lärare vid skogsbrukets yrkesskolor resp. stadgan för lantbrukets yrkesskolor. Genom beslut den 29 juni 1973 har dessa bestämmelser förlängts att gälla intill utgången av juni månad 1974. I fråga om tillsättning av tjänst som rektor gäller bestämmelserna i 17 kap. skolstadgan.

Genom beslut den 29 juni 1973 har Kungl. Maj:t uppdragit åt skolöverstyrelsen (SÖ) att avge förslag till bestämmelser om ledningen av sådan skolenhet med gymnasieskola som omfattar endast studievägar avseende utbildning för jordbruk celler skogsbruk.

SÖ har inkommit med förslag i ämnet den 11 december 1973.

SÖ: förslag har remissbehandlats.

Yttranden har efter remiss avgetts av länsskolnämnderna i Stockholms

län, Östergötlands län, Jönköpings län, Malmöhus län, Örebro. län,

Västmanlands län, Kopparbergs län och Västerbottens län samt av Landstingsförbundet, utbildningsnämnderna hos Södermanlands, Kristianstads, Älvsborgs, Värmlands och Norrbottens läns landstingskommuner samt av Tjänstemännens centralorganisation (TCO) och Sveriges

akademikers centralorganisation (SACO).

2 Gällande bestämmelser

De landstingskommunala skolorna på lantbrukets och skogsbrukets områden (dvs. lantbruksskolor, trädgårdsskolor och lanthushållsskolor resp. skogsbruksskolor) är numera skolenheter av gymnasieskolan. Det är att hänföra till det slag av skolenheter som betecknas särskild skolenhet typ 1. I förevarande sammanhang kommer de ifrågavarande studievägarna i gymnasieskolan att av praktiska skäl benämnas lantbruksskola, trädgärdsskola, lanthushållsskola resp. skogsbruksskola. Som sammanfattande benämning för dessa studieväger användes i fråga om lantbruksskolor, trädgårdsskolor och lanthushållsskolor begreppet lantbrukets yrkesskolor och i fråga om skogsbruksskolorna begreppet skogsbrukets yrkesskolor.

För inrättande av tjänster som rektor, biträdande rektor eller studierektor vid särskild skolenhet typ 1 gäller de i 13 kap. 19—22 §§ skolstadgan angivna poänggränserna. Det krävs sålunda lägst 7,5 poäng för inrättande av heltidstjänst som rektor, lägst 70 poäng för att få ha biträdande rektor och lägst 30 poäng för inrätlande av tjänst som studierektor. Dessa bestämmelser gäller dock inte för lantbrukets och skogsbrukets yrkesskolor utan i stället gäller -- såsom redan berörts — särskilda bestämmelser, nämligen stadgan den 27 juni 1963 för lantbru-

Prop 1974:82 4

kets yrkesskolor och reglementet den 5 juni 1963 rörande skolledare och lärare vid skogsbrukets yrkesskolor. Enligt bestämmelserna i 28 § stadgan för lantbrukets yrkesskolor skall heltidstjänst som rektor finnas vid de skolenheter av Jantbrukets yrkesskolväsende som Kungl. Maj:t med stöd av riksdagens beslut bestämt. De skolor som hade heltidstjänst som rektor år 1963 har det fortfarande. Vid de skolor på lantbrukets område, som inte har heltidsanställd rektor skall finnas deltidsanställd rektor. Tjänsternas inrättande har aldrig satts i relation till skolenhetens storlek. För skogsbruksskolorna gäller motsvarande bestämmelser i fråga om inrättande av rektorstjänst. Studierektorstjänster finns inte vid lantbruksskolor, trädgårdsskolor, skogsbruksskolor eller lanthushållsskolor.

En särskild anordning har dock införts vid vissa lantbruksskolor, som även har avdelningar för annan utbildning än jordbruk. Det har vid dessa

skolor uppdragits åt en lärare att biträda med den pedagogiska ledningen

vid den andra utbildningen inom skolan. Dessa lärare, som ålnjuter uppdragstillägg enligt bestämmelserna i det allmänna avlöningsavtalet för statliga och vissa andra tjänstemän (AST), kan få nedsättning av undervisningsskyldigheten.

I fråga om poängberäkningen gäller enligt nämnda bestämmelser för lantbrukets och skogsbrukets yrkesskolor bl. a. följande.

Enligt 7 § stadgan för lantbrukets yrkesskolor gäller att för varje påbörjat 17-tal elever ges i kurs som omfattar helt läsär 1,5 poäng, i kurs som omfattar mindre än helt läsår men minst 21 veckor J poäng och i kurser omfattande mindre än 21 veckor 1 poäng för varje fullt 20-tal kursveckor samt att för varje påbörjat 500-tal lektioner av deltidskurser erhålles 1 poäng. Elevhem ger därutöver I poäng.

För skogsbruksskolorna gäller bestämmelserna om poängberäkning i 1 kap. 7 § skolstadgan. |

Poängberäkningen har betydelse för omfattningen av rektors undervisningsskyldighet. Denna fastställs enligt 37 § stadgan för lantbrukets yrkesskolor inom följande gränser.

Rektorsområdets Antal veckotimmar för heltidsanställd poängtal enligt 7 § rektor som undervisar vid

lantbruks- och lanthushällssk ola

trädgårdssk ola

Enligt 15 8 reglementet rörande skolledare och lärare vid skogsbrukets yrkesskolor gäller samma normer för undervisningsskyldigheten för heltidsanställd rektor som för sådan rektor vid lanthushållsskola. För deltidsanställd rektor som innehar lärartjänst med statligt reglerad lön

Prop 1974:82 5

fastställs undervisningsskyldigheten med hänsyn till skolans storlek enligt det poängtal som svarar mot den beräknade kursverksamheten under läsåret till lägst två tredjedelar av hans undervisningskyldighet som lärare.

Enligt 32 8 stadgan för lantbrukets yrkesskolor fordras för behörighet till ordinarie tjänst som rektor vid lantbruks- och trädgårdsskolor, agronom-, hortonom- eller civiljägmästarexamen. Vid lanthushållsskola fordras enligt nämnda stadga examen vid statsunderstött lanthushållsseminarium eller hushållslärar- eller textillärarexamen vid statligt seminarium för huslig utbildning. Förutom nämnda examina fordras att ha genomgått

15 veckors pedagogisk kurs och att ha fullgjort minst två års lärartjänst-

göring.

I fråga om skogsbruksskolor fordras enligt 11 § reglementet rörande skolledare och lärare vid skogsbrukets yrkesskolor för heltidstjänst som rektor att ha avlagt skogsmästarexamen eller civiljägmästarexamen samt att ha genomgått antingen skogsstyrelsens yrkeslärarkurs eller minst 15 veckors pedagogisk kurs samt att ha fullgjort minst två års lärartjänst-

göring.

3 Aktuella förhållanden i fråga om skolledningen

Antalet rektorstjänster läsåret 1973/74 vid lantbrukets och skogsbrukets yrkesskolor är totalt 96. Av dessa är 89 heltidstjänster och 7 deltidstjänster. Vid lantbruks- och trädgårdsskolorna finns 36 heltidstjänster som rektor. En tjänst vid en trädgårdsskola är deltidstjänst. Vid skogsbruksskolorna finns 22 heltidstjänster. Sex tjänster är deltidstjänster. Vid lanthushållsskolorna finns 31 heltidstjänster.

Sammanlagt finns 96 skolenheter för ifrågavarande utbildningar. Av dessa är 40 skolenheter förlagda till 19 orter enligt följande. På två orter finns lantbruks-, skogsbruks- och lanthushållsskolor, på tre orter lantbruks- och skogsbruksskolor, på elva orter lantbruks- och lanthushållsskolor och på tre orter skogsbruks- och lanthushållsskolor. Övriga 56 skolenheter är förlagda till andra orter och av dem är 20 lantbruksskolor, 20 skogsbruksskolor och 15 lanthushällsskolor.

Skolenheterna och utbildningens omfattning 1973/74 enligt skolstadgan 1 kap. 7 § framgår av följande tabell. Län/Skolor Lant- Skogs- Lant-

bruks- bruks- hushälls-

1" Riksdagen 1974. I saml. Nr 82

Prop 1974:82

Prop 1974:82 7

Län/Skolor Lant- Skogs- Lant-

4 Skolöverstyrelsens förslag

Som berörts i det föregående uppdrogs åt SÖ att avge förslag till bestämmelser om ledningen av skolenhet med gymnasieskola med utbildning för jordbruk och skogsbruk.

Med hänsyn till att bestämmelserna i 13 kap. 1 3 skolstadgan samt punkten 25 övergångsbestämmelserna till skolstadgan hänvisar till särskilda bestämmelser även i fråga om ledningen av skolenhet omfattande trädgårdsnäring samt studievägar med i huvudsak samma inriktning som tvåårig konsumtionslinje har SÖ funnit det ändamålsenligt att. låta även skolenheter med sådan utbildning ingå i förslaget.

I fråga om konsumtionsutbildningen vid lanthushållsskola har SÖ framhållit att utbildningen också förekommer vid skolenheter som i övrigt har utbildning för jordbruk och i ett fall även trädgårdsnäring.

SÖ har i sitt förslag särskilt behandlat den speciella utbildningssituationen och dess inverkan på skolledarnas arbetsuppgifter vid ifrågavarande skolor.

Planeringen av undervisningen vid skolor inom lantbruk och skogsbruk är beroende av flera omständigheter, som är specifika för yrkesområdena. Dessa omständigheter har i allmänhet direkt samband med naturliga förutsättningar i form av mark, klimat och landsdel eller, särskilt för Jordbrukets studievägar, produktionsinriktning. Härtill kommer att utbildningen vid många skolor omfattar ett stort antal specialkurser.

Vid läsårsplaneringen måste undervisningens innehåll främst anpassas till årstiderna. För årskurser innebär detta i allmänhet fyra å sex schemaperioder. Längden av dessa perioder och undervisningens inriktning under var och en av dem måste anpassas till övriga förutsättningar i den landsdel skolan är belägen.

Om undervisningen skall kunna bedrivas effektivt och därmed ge eleverna sådana kunskaper och färdigheter, som krävs för arbete inom här aktuella näringar, behöver skolledningen ägna relativt mycket arbete åt planeringen av verksamheten med de resurser skolan vid en given tidpunkt förfogar över. Det behövs emellertid betydande arbetsinsatser även för kontinuerligt förnyande av resurserna i många avseenden. Sålunda är ett ändamålsenligt utnyttjande av skoljordbruket från pedagogiska och ekonomiska synpunkter arbetskrävande. Ansvaret för

Prop 1974:82 8

anskaffning av externa övningsobjekt kan också medföra tidsödande besiktningar och förhandlingar. Många av dessa uppgifter bör lösas av skolledningen, eftersom skolans möjligheter att bedriva en god undervisning till väsentlig del bestäms av övningsobjekten samt hur dessa kan och får utnyttjas.

Det är framför allt förekomsten av skoljordbruk, skolträdgård och övningsskog och vad därmed sammanhänger med avseende på driften som sådan och skolarbetets anpassning härtill som skiljer rektorernas verksamhet från vad som gäller för deras kolleger vid andra skolenheter med gymnasieskola. Särskilt finns det enligt SÖ anledning att jämföra

arbetsuppgifterna med dem som rektorerna har vid övriga särskilda

skolenheter typ 1.

Vid dessa övriga särskilda skolenheter typ 1 kan förekomma institutioner av verkstadskaraktär med tillverknings- och reparationsuppdrag för utomstående beställare. Likaledes kan arbete i byggnads- och anläggningsfack förekomma utanför skolan. Vid de skolenheter, som är föremål för denna utredning, påverkas verksamheten ofta av yttre omständigheter såsom variationer i fråga om lokalklimat, mark, avsättningsläge samt väderlek och i viss mån konjunkturer, som helt eller delvis kan kullkasta en uppgjord planering. Rektor måste ofta ha beredskapsåtgärder förberedda. Den praktiska utbildningen skiljer sig från den som förekommer vid s.k. inbyggd utbildning, t.ex. vid vårdpraktik, som är förlagd till sjukhus och andra vårdinstitutioner, därigenom att den vid nu ifrågavarande skolenheter helt bestrids och administreras av skolornas personal.

Vidare framhålls att samtliga skolenheter för utbildning inom lantbruk, skogsbruk och lanthushåll har internat. Med hänsyn till de stora elevområdena och skolornas läge, i regel på relativt stora avstånd från tätorter, lär internaten komma att bestå under överskådlig framtid.

Olika poängsystem gäller för lantbrukets yrkesskolor resp. för skogsbrukets yrkesskolor. För skogsbrukets yrkesskolor anknöts poängsystemet till vad som gällde för kommunala yrkesskolor enligt skolstadgan (1962:439). Efter den 1 juli 1971 har de bestämmelser om poängberäkning som nu finns i skolstadgan (1971:235) tillämpats för skogsbrukets yrkesskolor. Dessa regler kan i vissa fall medföra att färre poäng ges för viss utbildning i jämförelse med den tidigare gällande skolstadgan. För lantbrukets yrkesskolor har andra poängregler gällt under redovisningsåren 1971-1974. En övergång till poängsystemet enligt den nya skolstadgan skulle för dessa skolor i vissa fall ge påtagligt negativa konsekvenser, särskilt gäller detta för lanthushållsskolorna.

Poängreglerna har hittills haft betydelse endast för beräkningen av undervisningsskyldigheten för rektorerna. Däremot har inrättandet av rektorstjänster inte relaterats till poängtal. Enligt bestämmelserna i skolstadgan krävs 7,5 poäng — och då räknas inte poäng för elevhem — för att ordinarie tjänst som rektor ska kunna inrättas vid särskild skolenhet typ 1. SÖ har bedömt ett poängsystem sådant som det i skolstadgan vara en sämre måttstock med avseende på rektors arbetsuppgifter vid dessa skolor än vid flertalet övriga skolor med motsvarande

Prop 1974:82 9

elev- eller klassantal. Genom att lägga till en grundpoäng, som i viss mån beror på elevantal och något mer av antalet utbildningsvägar, kan man

enligt SÖ skapa ett lämpligare system.

En annan möjlighet är att behålla skolstadgans nuvarande poängbestämmelser men sänka det poängmässiga minimikravet för inrättande av ordinarie tjänst. SÖ har stannat för det senare förfaringssättet och föreslår dels att stadgans regler om poängberäkning tillämpas på samtliga ifrågavarande skolor, dels att ordinarie tjänst som rektor får inrättas, om rektors arbetsområde enligt 1 kap. 7 § skolstadgan är minst 5,5 poäng, inkl. poäng för elevhem. Vid lägre poängtal skall deltidstjänst som rektor finnas. Om SÖ:s förslag genomförs, skulle två rektorstjänster vid lantbruksskolor övergå till deltidstjänster och 20 tjänster som heltidsanställd rektor vid lanthushållsskola till deltidstjänster. F. n. finns deltidstjänster endast vid en trädgårdsskola och sex skogsbruksskolor. Fyra av de sistnämnda tjänsterna skulle bli heltidstjänster.

Konsekvenserna av ett genomförande av förslaget framgår av följande tabell som åskådliggör poänggrupperingen av skolenheterna enligt organisationen 1973/74. ”Nu” betecknar hittills gällande bestämmelser och Ss är förkortning av skolstadgan.

Frågan om en större integration har aktualiserats genom framställningar till SÖ om sammanläggning av skolenheter, som är belägna i närheten av varandra. SÖ har i en bilaga till förslaget angett 19 sådana grupper av ”samförlagda” skolenheter. Bortser man från frågan om lokaler, nuvarande personalbestånd och liknande omständigheter

Prop 1974:82 10

finns det enligt SÖ:s uppfattning med avseende på förläggningsort möjlighet att bilda 19 administrativa enheter av ny typ genom att antingen lägga samman två, i något fall tre nuvarande skolenheter till en ny eller genom att medge att två eller flera skolenheter får en gemensam rektor. Vilkendera möjligheten man väljer beror på vad man inlägger i

begreppet ”näraliggande” i definitionen av skolenhet i skolstadgan. Om

alla ”samförlagda” skolenheter omorganiserades, skulle antalet skolenhe-

ter minskas från 96 till 75.

SÖ finner det angeläget att de nya bestämmelserna om skolledarorganisationen utformas så att de ökar möjligheterna att sammanföra skolenheterna. Antalet tjänster som rektor minskas vid sammanläggning, men ofta bör en av de två nuvarande rektorstjänsterna ersättas av en tjänst som studierektor. Enligt bestämmelserna i skolstadgan erfordras 30

poäng för att arvodesanställd studierektor skall få finnas vid särskild

skolenhet typ 1. SÖ anser inte, att någon uppmjukning erfordras i detta

fall, om nuvarande skolenheter bibehålls. |

Vid en sammanläggning av två skolenheter inträder emellertid enligt SÖ:s uppfattning ett annat förhållande. Om exempelvis två medelstora skolenheter för jordbruks- resp. skogsbruksutbildning läggs samman har vardera enheten för sig hittills ansetts kräva en heltidsanställd rektor. Vissa delar av det gemensamma arbetet torde bli nägot mindre än tidigare men för den administrativt-pedagogiska och den rent pedagogiska ledningen torde vinsten bli obetydlig. Sö anser att det vid den i exemplet angivna nybildade skolenheten vid sidan av rektor bör finnas en studierektor. Endast om en av de i skolenheten ingående utbildningsvägarna har mycket liten omfattning och har mindre än 4,5 poäng, anses skolenheten kunna undvara en sådan tjänst. SÖ anser också att, om två skolenheter får gemensam rektor i stället för att sammanläggas, en biträdande skolledare i regel bör finnas vid den skolenhet där rektor inte fullgör sin undervisningsskyldighet. Detsamma bör gälla även när två utbildningar förs samman i en skolenhet men har skilda, ej näraliggande förläggningar. De angivna riktlinjerna avser sammanläggning av skolenheter med utbildning inom jordbruk och skogsbruk. SÖ föreslår att tjänster som studierektor skall inrättas vid övriga ifrågavarande skolen-

heter, när SÖ finner särskilda skäl föreligga. SÖ föreslår att SÖ får

bemyndigande att besluta om inrättande av studierektorstjänster enligt de angivna riktlinjerna.

Med avseende på studierektorernas åligganden har SÖ ansett att olika möjligheter bör hållas öppna. För en studierektor vid särskild skolenhet typ 1 är arbetsuppgifterna knutna till en bestämd sektor eller vissa ämnen och omfattningen av hans arbetsområde kan härigenom uttryckas i poäng. För studierektorer vid allmänna skolenheter och särskilda skolenheter typ 2 kan däremot arbetsupppgifterna enklast beskrivas sä att studierektor biträder rektor över hela skolenheten genom att ansvara för vissa ärendegrupper. :

Om en stor skolenhet med jordbruksutbildning läggs samman med en annan enhet med skogsbruksutbildning, som är avsevärt mindre, och

Prop 1974:82 11

rektor företräder den förstnämnda utbildningen, skulle arbetsuppgifterna som skolledare bli jämförelsevis ojämnt fördelade, om studierektors

arbetsområde begränsades till den mindre delen. Balansen blir bättre, om

studierektor biträder även med t. ex. vissa för båda delarna gemensamma ärenden. Enligt SÖ:s förslag bör båda dessa modeller för arbetsfördelning mellan rektor och studierektor kunna användas.

Hittills har olika regler gällt i fråga om behörighet till tjänst som rektor

vid lantbrukets resp. vid skogsbrukets yrkesskolor. SÖ anser inte att det

för de ordinarie tjänsterna som rektor bör uppställas andra villkor för behörighet än de som gäller för övriga tjänster som rektor vid skolenhet med gymnasieskola. SÖ påpekar dock att bestämmelserna om rektors undervisningsskyldighet samt olika ämnens förekomst och deras veckotimtal kan medföra stora inskränkningar i möjligheten för en lärare, som inte har sådan utbildning i de för skolenheten i fråga karakteristiska ämnena, att vara rektor vid skolan. De speciella skolledaruppgifterna i fråga om förvaltning av skoljordbruk, övningsskog eller skolträdgård ställer dessutom krav på särskilda fackkunskaper.

I fråga om behörighet till arvodestjänst som studierektor föreslår SÖ att det ska vara möjligt men inte nödvändigt att uppställa vissa särskilda

behörighetskrav. Som skäl för förslaget framhåller SÖ att studierektors-

tjänster främst torde komma att finnas vid ”samförlagda” skolenheter med utbildning för både jordbruk och skogsbruk eller när en eller två skolenheter med samma rektor har skilda skolanläggningar, varav den ena med endast en studieväg. I regel har rektorn utbildning för att undervisa

på en av studievägarna. Det får då i allmänhet anses mindre lämpligt att

studierektor har sin lärarutbildning inom samma område.

SÖ har föreslagit att undervisningsskyvldigheten för en ordinarie rektor skall fastställas av länsskolnämnden för varje läsår inom de gränser som anges i följande tabell.

Poängtal enligt I kap. 7 § skolstadgan Antal veckotimmar för rektors arbetsområde 1. Vid skolenhet med jordbruks-, trädgårds- elter skogsbruksutbildning högst 10,5 88-14 lägst 11 6 -- 10 2. Vid skolenhet med konsumtionsutbildning

Vid fastställande av undervisningsskyldigheten skall beaktas om tjänst som studierektor finns. För deltidsanställd rektor skall bestämmelserna i skogstadgan gälla.

Det förutsätts att den tidigare nämnda förvaltningsskyldigheten för rektor inryms i de i skolstadgan 13 kap. 7: 9 §§ meddelade bestämmelserna om rektors äligganden.

I fråga om undervisningsskyldigheten för studierektor föreslås bestäm-

Prop 1974:82 12

melserna i 13 kap. 29 8, alternativt 35 § skolstadgan få motsvarande tillämpning.

SÖ har i förslaget också berört vissa övergångsfrågor. Om SÖ:s förslag genomförs, kommer ett antal ordinarie rektorstjänster att bli deltidstjänster. Så länge tjänsteinnehavarens förordnande gäller, sker ingen föränd-

ring. Om förordnandet utlöper före den 30 juni 1976 föreslår SÖ att det

får förlängas till nämnda datum. Om skäl för ytterligare förlängning anses föreligga, bör ärendet underställas Kungl. Maj:ts prövning.

Vid sammanläggning av skolenheter vid vilka finns innehavare av ordinarie rektorstjänster eller om flera skolenheter får gemensam rektor föreslås SÖ få bemyndigande att — med motsvarande tillämpning av övergångsbestämmelserna till Kungl. Maj:ts beslut den 14 januari 1971 angående provisoriska bestämmelser för gymnasieskolan -— tillämpa det

system med tillsättning av skolledartjänsterna efter anmälan vilket

använts vid gymnasieskolans införande.

SÖ har avgett förslag till de bestämmelser som erfordras om SÖ:

förslag genomförs. SÖ föreslår få bemyndigande att utfärda anvisningar

för tillämpningen av bestämmelserna.

5 Remissyttranden

SÖ:s förslag har i huvudsak tillstyrkts av samtliga remissinstanser.

I fråga om sammanläggning av nuvarande skolenheter till färre enheter med flera utbildningsvägar har förslaget emellertid mött vissa invändningar. Kristianstads läns landstings utbildningsnämnd anser det vara olyckligt med sammanläggningar och vill behälla en rektorstjänst vid varje skolenhet samt kompensera detta med en högre undervisningsskyldighet. I fall av samförläggning vill nämnden ha en studierektor för den utbildning som rektor ej företräder, oavsett avständ (till ”rektorsskolan”. Länsskolnämnden i Malmöhus län föredrar däremot samförläggning till ny skolenhet i stället för att flera enheter har gemensam rektor samt att studierektorstjänst inrättas vid den enhet som ligger på längre avstånd från huvudenheten. Målsättningen för sammanläggning av skolenheter skall enligt länsskolnämnden i Östergötlands län vara rationellare enheter ur elev- och administrationssynpunkt. Begreppet ”näraliggande” bör närmare bestämmas. Det är bättre med en deltidsanställd rektor än en studierektor underställd annan enhets rektor anser nämnden i likhet med länsskolnämnden i Stockholms län. Norrbottens läns landstings utbildningsnämnd kan inte se någon ckonomisk eller annan vinst med sammanläggningar. 7CO anser alt fördelarna med en samförläggning inte är så stora alt de får göra intrång på kravet på välanpassade övningsobjekt. TCO framhåller även kravet på att lokala hänsynstaganden och samråd mellan berörda parter skall ske i varje enskilt fall. SACO och Södermanlands läns landstings utbildnings- och kulturnämnd anser att en förutsättning för sammanläggning av skolenheter måste vara att det skapas inte endast en ur administrativ synvinkel rationell skolenhet utan också en skolenhet som uppfyller elevernas

Prop 1974:82 13

rättmätiga krav på god skolmiljö och rationell undervisning. Studievägarna jordbruk, trädgårdsnäring, skogsbruk och konsumtionsutbildning måste vid en sammanläggning värderas lika och ges samma förutsättningar till initiativ och utveckling.

Flera remissinstanser har uttalat sig i fråga om inrättande av tjänster som studierektor vid skolenheter med flera utbildningsvägar. Kopparbergs läns landstings utbildningsnämnd finner det angeläget att arvodestjänst som studierektor får inrättas även vid andra utbildningskombinationer än jord och skog. Länsskolnämnden i Örebro län anser att inrättande av studierektorstjänst skall bedömas av länsskolnämnden. TCO anser att möjlighet bör finnas att vid samförlagd skolenhet, där enligt bestämmelserna endast en rektorstjänst får inrättas, tillskapa en arvoderad tjänst som huvudlärare vid den enhet som saknar skolledning, men att man i första hand bör utforma bestämmelserna så att en studierektorstjänst alltid skall inrättas vid en sammanläggning av skolenheter med skilda studievägar. SACO förutsätter att studierektorstjänster får inrättas vid skolenheter, där konsumtionsutbildning ingår som en av två studievägar. Vid skolenhet med studievägarna lantbruk, skogsbruk och konsumtionsutbildning bör som följd härav mer än en studierektorstjänst kunna inrättas. Självfallet bör också möjligheter finnas att inrätta sådan tjänst för trädgårdsavdelning. Landstingsförbundet anser att bestämmelserna dessutom bör ge utrymme för att även i andra fall, om särskilda skäl föreligger, arvodestjänst som studierektor eller motsvarande får inrättas. Södermanlands läns landstings utbildnings-

och kulturnämnd anser i likhet med Älvsborgs läns landstings utbildningsnämnd att studierektorstjänst också skall få inrättas vid konsumtions-

utbildning vid lanthushållsskola som med sin speciella inriktning, ofta produktionsinriktad, kräver särskild skolledare. Kristianstads läns landstings utbildningsnämnd anser att vid sammanförande av så skilda utbildningar som lanthushåll och jordbruk eller skogsbruk måste studierektor alltid finnas för den utbildning som rektor ej företräder genom sin egen utbildning, oavsett skolenheternas storlek och avständ från varandra.

Länsskolnämnden i Örebro län anser att poänggränsen för inrättande av tjänst som studierektor vid skolenhet med en utbildningsväg skall sänkas från nuvarande 30 poäng till 23 poäng. Därigenom får de största sam förlagda skolenheterna med studievägar utöver jordbruk och skogsbruk en studierektor. Älvsborgs läns landstings utbildningsnämnd förordar en sänkning av poängtalet för rektors arbetsområde från 30 till 19,5 för inrättande "av tjänst som studierektor. TCO och Kopparbergs läns landstings utbildningsnämnd förordar också en justering nedåt av 30-poängsgränsen. SACO anser att poänggränsen för inrättande av studierektorstjänst vid skolor med endast en utbildningsväg bör sättas till 20. Södermanlands läns landstings utbildnings- och kulturnämnd anser att poänggränsen bör ändras till 27, eller om man ser på sänkningen i förhållande till poänggränsen för inrätlande av rektorstjänst, till 20.

Prop 1974:82 14

Kopparbergs läns landstings utbildningsnämnd finner det anmärkningsvärt att konsumtionsutbildningen vid lanthushållsskolorna inte fått en fullvärdig beskrivning i SÖ:s förslag. SACO har gett uttryck för samma uppfattning i fråga om nämnda utbildning.

Flertalet remissinstanser har inte funnit anledning till kritik mot SÖ:s förslag till bestämmelser om behörighet till tjänster som skolledare vid skolenheter med ifrågavarande utbildningsvägar.

I fråga om rektors förvaltningsskyldighet har vidare vissa särskilda uppfattningar redovisats. Sålunda anser Kopparbergs läns landstings utbildningshämnd att bestämmelserna i 13 kap. 7--9 §§ skolstadgan bör kompletteras med bestämmelser om rektors förvaltningsskyldighet för anläggningar o.d., dels för skoljordbruk i anslutning till: skolan, dels för annan anläggning och mark i anslutning till övningsobjekt inom skogsbruket. SACO anser att genom skoljordbrukens storlek förvaltarskapet bör ge poäng för skolenheten.

I fråga om undervisningsskyldigheten för rektor eller studierektor har redovisats en rad skilda uppfattningar. Älvsborgs läns landstings utbildningsnämnd finner att undervisningsskyldigheten för skolledare vid jordbrukets yrkesskolor bör reduceras i förhållande till nuvarande bestämmelser på grund av merarbetet med förvaltarskapet. Vikarierande rektors undervisningsskyldighet bör inte fastställas till högre antal timmar än vad som gäller för ordinarie innehavare av tjänsten. TCO anser att den undervisningsskyldighet som nu föreligger för en rektor vid en mindre skolenhet bör sättas i relation till undervisningsskyldigheten för studierektorn vid en framtida samförlagd skolenhet, då studierektorn enligt förslaget kan få högre undervisningsskyldighet och i stort sett samma arbetsuppgifter som tidigare. Ligger sedan enheterna långt ifrån varandra kan man enligt TCO ifrågasätta om dimensioneringen av skolledarresurserna är adekvat. SACO delar SÖ:s uppfattning att skolorna bör beredas möjlighet att organisera studierektors åligganden med hänsyn till skolenhetens utformning. Huruvida särskilda bestämmelser för nedsättning av undervisningsskyldigheten kan visa sig erforderliga, får bli föremål för prövning i samband med inrättandet av tjänsterna. Södermanlands. läns landstings utbildningsnämnd anser att det finns skäl för att rektorerna vid skolenheter med lanthushållsskola fär samma undervisningsskyldighet som övriga rektorer. Undervisningsskyldigheten för berörda studierektorer bör fastställas så att arbetsförhållandena blir rimliga.

I fråga om poängberäkningen för omfattningen av elevhem har olika uppfattningar framförts. Enligt länsskolnämnden i Västmanlands län bör hänsyn tas till antalet elever i elevhem. Utbildningsnämnderna hos Älvsborgs läns landsting och Kopparbergs läns landsting samt SACO föreslår följande poängberäkning för elevhem sverksamheten:

Antal platser Poäng

- 76 1p 77 149 2p

150 - 3p

Prop 1974:82 15

Utbildningsnämnden hos Norrbottens läns landsting framför ett förslag från Grans lantbruksskola i Öjebyn med poäng för internat baserat på antalet elever enligt följande:

Antal platser Poäng

—- 75 1p 76-125 2p 126—- 3p

Södermanlands läns landstings utbildnings- och kulturnämnd anser att ett poäng bör räknas för varje elevhem som tillhör viss skolenhet, eftersom elevhem som ligger på helt skilda platser kräver lika mycket

tillsyn som f. n. Någon vinst ur arbetssynpunkt uppstår inte om de två

elevhemmen kommer att tillhöra samma skolenhet. Enligt TCO står poängberäkningen för internat/elevhem på intet sätt i rimlig relation till det arbets-, ansvars- och engagemangskrav som ett internat av här aktuell typ och storlek ställer. De skolor som är föremål för förslaget har i det närmaste 100-procentiga internal. Dessa ligger ofta avskilda från gängse samhällsservice och kräver därmed markant ökade fritidsaktiviteter, vilket i sin tur ställer stora krav på skolornas egen service och på skolledning och personal i övrigt. En uppräkning av poängen för elevhem skulle därvid kunna medföra en större följsamhet till skolstadgan beträffande 7,5-poänggränsen.

Länsskolnämnderna i Östergötlands län och Stockholms län anser alt särskilda bestämmelser kan undvikas om berörda skolenheter får en poängsättning som är en bättre måttstock pä rektors arbetsuppgifter än nu gällande bestämmelser i skolstadgan.

I fråga om övergångsbestämmelser förordar Landstings-

förbundet och länsskolnämnden i Kopparbergs län en generöst tilltagen övergångsperiod. SACO och Södermanlands läns landstings utbildningsoch kulturnämnd berör i sitt yttrande frågan om s. k. bottentjänst för vissa rektorer, som har sådan tjänst i den statliga administrationen och utgår från att någon ändring inte vidtas i detta avseende. Länsskolnämnden i Örebro län ifrågasätter om inte en omorganisation av skolenheter av det genomgripande slag som här föreslås borde motivera att samtliga skolledartjänster för vilka förordnandeperioden utlöper den 30 juni 1974 ledigkungjordes.

6 Föredraganden

Statsmakternas beslut år 1968 (prop. 1968:140, SU 1968:195, rskr

1968:404) om riktlinjer för det frivilliga skolväsendet och år 1970 (prop.

1970:4, SU 1970:32, JoU 1970:4, rskr 1970:92, 99) om huvudmannaskapet för mellanskolan (sedermera benämnd gymnasieskolan) innebar bl. a. att den landstingskommunala yrkesutbildningen på lantbrukets och skogsbrukets områden fördes samman med övrig utbildning i gymnasieskolan. Gymnasieskolan infördes den 1 juli 1971.

Prop 1974:82 16

År 1970 (prop. 1970:159, SU 1970:222, 2LU 1970:95, rskr 1970:437, 460) fattade statsmakterna beslut om bl. a. dimensioneringen av skolledningen vid gymnasieskolan. Enligt beslutet förstärktes skolledningen vid de allmänna skolenheterna, dvs. de skolenheter som omfattar dels treårig eller fyrårig linje, dels minst en av följande linjer nämligen tvåårig ekonomisk linje, tvåårig social linje och tvåårig teknisk linje, dels ock två eller flera studievägar i gymnasieskolan av annat slag än de tidigare nämnda. Vid övriga gymnasiala skolenheter, särskild skolenhet typ 1 och typ 2, behölls samma skolledarorganisation som före gymnasieskolreformen. För ledningen av särskild skolenhet typ 1, som kan sägas svara mot de tidigare kommunala yrkesskolorna, gäller i huvudsak samma regler som de som fastställdes genom stalsmakternas beslut 1963 om statlig lönereglering för skolledare och lärare vid yrkesskolor (prop. 1963:170, SU 1963:147, rskr 1963:336).

År 1963 fattades också beslut om lönereglering för skolledare och lärare vid jordbrukets och skogsbrukets yrkesskolor (prop. 1963:167, SU 1963:149, rskr 1963:337). Genom beslut den 4 juni 1963 fastställde Kungl. Maj:t reglemente rörande skolledare och lärare vid skogsbrukets yrkesskolor. Bestämmelser om skolledningen vid lantbruksskolor, trädgårdsskolor och lanthushällsskolor meddelades i stadgan den 28 juni

1963 för lantbrukets yrkesskolor. Bestämmelserna om skolledningen i

reglementet och stadgan förordnades genom beslut den 18 juni 1971 skola gälla även sedan skolorna inordnats i gymnasieskolan, dock längst till den 30 juni 1973. Genom Kungl. Maj:ts beslut den 29 juni 1973 förlängdes giltigheten till utgången av juni 1974. För tillsättning av tjänst som skolledare liksom för utbildningen vid ifrågavarande skolenheter gäller beslämmelserna i skolstadgan (1971:235). Landstingskommunerna är huvudmän för utbildningen.

Frågan om dimensioneringen av skolledningen vid skolenheter med utbildning för jordbruk, skogsbruk eller trädgårdsnäring har aktualiserats genom ansökningar från huvudmän hos skolöverstyrelsen (SÖ) om sammanläggning av närbelägna skolenheter. Med hänsyn till hittills gällande bestämmelser har SÖ, som beslutar om skolenhet i vilken gymnasieskola skall ingå, dock inte ansett det möjligt att tillmötesgå dessa Önskemål. Beslut om sammanläggningar har nämligen bedömts medföra behov av tjänster som biträdande skolledare.

Sedan Kungl. Maj:t genom beslut den 29 juni 1973 uppdragit åt SÖ att avge förslag till bestämmelser om ledningen av skolenhet med gymnasieskola med utbildning för jordbruk eller skogsbruk, har SÖ inkommit med förslag i ärendet. I förslaget har SÖ även inbegripit skolor för utbildning inom trädgårdsnäring och konsumtionsutbildning vid lanthushällsskola. Förslaget har remissbehandlats.

SÖ föreslår att reglerna i skolstadgan om poängberäkning skall tillämpas vid ifrågavarande skolenheter också i fråga om skolledningen, att ordinarie tjänst som rektor skall få inrättas. om arbetsområdet för rektor omfattar minst 5,5 poäng samt att arvodestjänster som studierektor i vissa fall skall få inrättas efter medgivande av SÖ. Vid sammanläpg-

Prop 1974:82 17

ning av två eller flera skolenheter med utbildningsvägar för jordbruk, skogsbruk, trädgårdsnäring eller konsumtionsutbildning vid lanthushållsskola innebär förslaget en utökning av skolledarorganisationen med arvodestjänst som studierektor. Förslaget avser också att möjliggöra en gemensam skolledning för flera skolenheter, i fall när sammanläggning inte sker.

Möjligheterna att lägga samman närbelägna skolenheter bör enligt min mening tas till vara när en sammanläggning är lämplig och rationell från utbildningssynpunkt. Även ekonomiska skäl talar för att möjligheterna till integration tillvaratas. Jag anser således att regler bör ges som gör det möjligt att tillmötesgå önskemålen från huvudmännen. Jag delar SÖ:s uppfattning att skolledarorganisationen bör utökas vid en sa mmanläggning av skolenheter och kan också i övrigt i huvudsak ansluta mig till SÖ:s förslag i vad det avser skolledningen vid sammanläggning av skolenheter. De nya reglerna för skolledningen bör enligt min mening utformas så att de stimulerar till en integration. Om två eller flera skolenheter inte är så närbelägna att de kan sammanläggas, kan det i vissa fall finnas anledning att ha gemensam rektor, I fråga om skolenheter som läggs samman eller får gemensam rektor föreslår jag att bestämmelserna om poängberäkning i I kap. 7 § skolstadgan skall gälla för skolledningen liksom för utbildningen i övrigt.

I fråga om skolledningen vid skolenheter, som läggs samman eller får gemensam rektor, vill jag här ytterligare anföra följande.

Tjänster som rektor vid de skolenheter, som kan komma i fråga för sammanläggning eller sammanförande under gemensam skolledning, finns redan. Kungl. Maj:t har beslutat om inrättandet av sådana tjänster. Någon ändring härvidlag finner jag inte anledning förorda. En förändring av de pedagogiskt-administrativa arbetsuppgifterna för rektor sker vid en sammanläggning eller en utökning av rektors arbetsområde. Med hänsyn till dessa förändringar i arbetsuppgifterna anser jag att det finns skäl att meddela särskilda bestämmelser om undervisningsskyldigheten för de rektorer som har fler än en av ifrågavarande studievägar inom arbetsområdet. SÖ har inte föreslagit särskilda regler i detta hänseende. Det bör ankomma på Kungl. Maj:t att närmare bestämma storleken av denna undervisningsskyldighet. Jag avser att i annat sammanhang föreslå Kungl. Maj:t att undervisningsskyldigheten för rektor vid en efter sammanläggning nybildad skolenhet med två eller flera av ifrågavarande utbildningsvägar och för rektor med två eller flera skolenheter inom arbetsområdet skall fastställas inom de gränser som anges i följande sammanställning.

Poängtal enligt I kap. 7 § skolstadgan Veckotimmar för rektors arbetsområde högst 10,5 %—14 11 och däröver 6—-10

Prop 1974:82 = 18

Jag utgår i likhet med SÖ från att de speciella skolledaruppgitfter som avser förvaltning av skoljordbruk, övningsskog eller skolträdgård ingår i de åligganden som anges för rektor vid skolenhet med gymnasieskola i 13 kap. 7-9 §8 skolstadgan.

I fråga om tillsättningsförfarandet vid sammanläggning av skolenheter med innehavare av tjänst som ordinarie rektor eller då flera skolenheter får gemensam rektor ansluter jag mig till det av SÖ framförda förslaget att skoHledartjänsterna skall tillsättas av SÖ med tillämpning i förekommande fall av ett förenklat tillsättningsförfarande av det slag som tillämpades vid gymnaäsieskolreformen 1971. Det bör ankomma på Kungl. Maj:t att besluta om erforderliga övergångsbestämmelser.

SÖ har för skolenheter, som läggs samman eller får gemensam rektor, föreslagit att tjänster som arvodesanställd studierektor skall kunna inrättas. Enligt förslaget skall det ankomma på SÖ att besluta om inrättande av sådana tjänster enligt följande riktlinjer. Tjänst som studierektor skall kunna inrättas dels då den ”mindre” utbildningen av dem som förs samman har minst 4,5 poäng, dels då skolanläggningarna är belägna så långt från varandra att rektor inte kan utöva omedelbar tillsyn över dem. De av SÖ angivna riktlinjerna avser sammanläggning av skolenheter med utbildning inom jordbruk och skogsbruk. Vid sammanläggning av Övriga här ifrågavarande skolenheter föreslår SÖ att tjänster som studierektor skall inrättas, när SÖ finner särskilda skäl föreligga. Jag biträder förslaget om inrättande av arvodestjänster som studierektor och förordar att SÖ får besluta om inrättande av dessa tjänster. De av SÖ angivna riktlinjerna i fråga om inrättande av studierektorstjänst vid skolenheter med utbildning inom jordbruk och skogsbruk bör dock gälla för samtliga ifrågavarande skolenheter, dvs. också i fråga om skolenheter med utbildning för trädgårdsnäring och konsumtionsutbildning vid lanthushällsskola. Beträffande frägan om studierektors åligganden bilträder jag SÖ:s förslag att arbetsuppgifterna antingen bör vara knutna till en bestämd sektor eller kunna utgöras av vissa speciella ärendegrupper inom skolenheten eller rektors arbetsområde.

I fråga om studierektorernas undervisningsskyldighet ansluter jag mig till SÖ:s förslag att de nu gällande bestämmelserna i 13 kap. skolstadgan om undervisningsskyldighet för studierektor vid skolenhet typ 1, alternativt typ 2 skall äga motsvarande tillämpning. Jag avser att föreslå Kungl. Maj:t att SÖ vid beslut om inrättande av studierektorstjänst skall bestämma vilket alternativ som skall gälla för tjänsten. Vid bestämmandet av undervisningsskyldighetens omfattning får härvid beaktas, i fråga om alternativet typ 1, att poängtalet för studierektors arbetsområde kan vara lägre än 9 och i fråga om alternativet typ 2, att rektors undervisningsskyldighet bestäms inom de gränser som jag angett i det föregående.

För de rektorer, som i enlighet med de tidigare berörda övergångsbestämmelserna vid en sammanläggning förordnas på studierektorstjänst, bör den för rektor tidigare fastställda undervisningsskyldigheten över-

gångsvis gälla, om denna är lägre.

Prop 1974:82 19

I fråga om skolledningen vid skolenheter, som inte läggs samman eller fär gemensam rektor, fär jag anföra följande. De nya regler för inrättande av tjänster som rektor, som SÖ föreslagit, avser samtliga ifrågavarande skolenheter, dvs. också sådana som inte berörts i det föregående. Med hänsyn till den speciella utbildningssituationen är jug inte beredd att förorda SÖ:s förslag i fråga om villkor för inrättande av rektorstjänster vid här ifrågavarande skolenheter. Jag anser således att någon ändring av nu gällande bestämmelser om skolledarorganisationen inte bör ske. Det bör sålunda alltjämt ankomma på Kungl. Maj:t att besluta om inrättande av tjänster som rektor också vid dessa skolenheter. Vidare bör de nuvarande bestämmelserna om undervisningsskyldighet, arbetsuppgifter och poänpgberäkning äga fortsatt giltighet för här ifrågavarande skolenheter. Jag utgår härvid i likhet med vad jag i det föregående anfört från att i arbetsuppgifterna för rektor ingår de speciella skolledaruppgifter som avser förvaltning av skoljordbruk, övningsskog eller skolträdgård.

Beträffande behörighetsvillkor för samtliga här ifrågavarande skolledare får jag anföra följande. Sö har uttalat att samma krav på utbildning och tjänstgöring bör gälla för tjänster som rektor eller studierektor vid ifrågavarande skolenheter som för skoHledartjänsterna vid gymnasieskolan i övrigt. I fråga om speciella behörighetsvillkor för tjänst som studierektor föreslås SÖ i undantagsfall kunna besluta. Jag ansluter mig till förslaget och förordar att de i skolstadgan angivna behörighetsvillkoren för skolledare vid gymnasieskolan skall gälla också skolledarna vid samtliga här ifrågavarande skolenheter. För arvodestjänsterna som studierektor bör dock SÖ undantagsvis kunna föreskriva vissa villkor i fråga om utbildning eller tjänstgöring.

I likhet med vad som hittills gällt bör de rektorer vid förutvarande lantbruksskolor, som samtidigt innehar men inte utövar andra statliga tjänster än tjänster som lärare, även i fortsättningen erhålla medgivande till sådan tjänsteförening.

En speciell anordning finns vid vissa förutvarande lantbruksskolor med avdelningar för annan utbildning än jordbruk. Det har vid dessa skolor uppdragits åt en lärare att biträda med den pedagogiska ledningen vid den andra utbildningen inom skolan. Denna anordning bör finnas kvar. Om arvodestjänst som studierektor inrättas bör dock detta speciella arrangemang avvecklas.

Med hänsyn till de erinringar som tramförts i vissa remissyttranden får jag anföra följande i fråga om utbildningen vid de förutvarande

lanthushållsskolorna.

Utbildningen vid dessa skolor omfattar f. n. specialkurser på ett år eller en termin i konsumtionsutbildning, hemtekniska kurser på fyra veckor samt grundutbildning av ekonomibiträden på åtta veckor och yrkeskurser för hemvårdare om ett är resp. en termin. Frånsett utbildningen av hemvårdare och ekonomipersonal är lanthushållsskolornas kurser inte yrkesinriktade. Riksdagen beslöt år 1971 att statsbidrag skall utgå till konsumtionsutbildning vid landstingskommunal

Prop 1974:82 20

gymnasieskola eller lanthushållsskolor i den utsträckning som efterfrågan på utbildningen kräver (mot. 1971:850, UbU 1971:27, rskr 1971:275). Det finns alltjämt ett stort intresse för denna utbildning. Jag utgår därför från att denna utbildning kommer att finnas kvar och har beaktat detta i de förslag jag redovisat i det föregående.

7 Hemställan

Under åberopande av det anförda hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att godkänna de riktlinjer i fråga om skolledning vid skolenheter

med gymnasieskola med utbildning för jordbruk, skogsbruk

och trädgårdsnäring samt med konsumtionsutbildning av den

art som anordnas vid lanthushållsskola vilka jag här förordat.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instäm-

mande av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordar

Hans Maj:t Konungen att till riksdagen skall avlåtas proposi-

tion av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Agneta Heide

Innehåll

Sida Skolledningen vid gymnasieskolenheter med utbildning för jordbruk,

skogsbruk och trädgårdsnäring m. M. ..o.ssoss.osssc co. o es 1

1 Inledning soooseosserrsessereseesrsere sr rss rr ss ss 2 2 Gällande bestämmelser ooooomoreeee reses oe ss eten 3

4 Skolöverstyrelsens förslag oss osorsesess sr rss ss ee 7 5 Remissyttranden ooooossoormeererserssrs ss se oss oe sa 12 6 Föredragandef ocoooosooossssrrees ss rr rss sr rr rs nes 15 7 Hemställan sosooooeserseeseres ser rss ss ses rss 20