2

ning och därvid varit placerad i lägre lönegrad eller uppburit arvode efter oför-

månligare grunder skall vid bestämmande av avlönings- och pensionsförmåner

så anses som om tjänsten tillhört den nya högre lönegraden eller befattningen

varit avlönad enligt de nya grunderna från och med den 1 juli 1963.

Statsbidrag till lärarlönekostnaderna vid yrkesskolorna föreslås utgå enligt

väsentligen samma grunder som det nuvarande driftbidraget till högre kommu­

nala skolor. Statsbidrag till kostnader för lärare i yrkesämnen på grundskolans

högstadium föreslås utgå efter väsentligen samma grunder som beträffande andra

lärare vid grundskolan.

Beträffande de i propositionen framlagda förslagen har samråd ägt rum med

vederbörande kommunförbund.

Förslagen beräknas medföra ökade årliga kostnader för statsverket med

11500 000 kr. beträffande kommunala och landstingskommunala yrkesskolor,

med 1 000 000 kr. beträffande enskilda yrkesskolor och med 4 000 000 kr. beträf­

fande omskolningskurserna. Löneregleringen vid specialskolor m. m. beräknas

medföra en kostnadsökning för statsverket med ca 400 000 kr.

Kungl. Maj:ts proposition nr 170 år 1963

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 170 år 1963

skolor genom särskilda av Kungl. Maj :t utfärdade bestämmelser samt vid övriga

landstingskommunala och kommunala yrkesskolor genom kommunala avtal.

För lärare i yrkesämnen på grundskolans högstadium regleras löneförhållandena

likaledes genom kommunala avtal. Beträffande omskolningskurserna gäller olika

av Kungl. Maj:t och överstyrelsen för yrkesutbildning utfärdade bestämmelser.

Yrkeslärarberedningen har med skrivelse den 15 mars 1963 överlämnat en pro­

memoria angående vissa organisatoriska grunder för en tilltänkt statlig löne­

reglering för lärare vid vissa yrkesskolor, m. m. På grundval av promemorian har

under mars och april 1963 förhandlingar förts med berörda personalorganisatio­

ner, Sveriges akademikers centralorganisation och TCO:s statstjänstemannasek-

tion. Därvid har under förbehåll för Kungl. Maj:ts och riksdagens godkännande

överenskommelse träffats den 19 april 1963 om löne- och anställningsvillkoren för

dels rektorer, vissa biträdande skolledare, yrkeslärare och likartade kategorier

vid kommunala och landstingskommunala yrkesskolor, till vilka statsbidrag

utgår enligt kungörelsen den 31 maj 1957, nr 480, om statsbidrag till yrkesskolor,

dels lärare i yrkesämnen på grundskolans högstadium, dels skolledare, yrkes­

lärare och likartade kategorier vid yrkesutbildningskurser för arbetslösa enligt

kungörelsen den 29 juni 1945, nr 445, angående yrkesutbildningskurser för

arbetslösa (omskolningskurser), dels ock rektorer, yrkeslärare och likartade kate­

gorier vid vissa speciella skolor och utbildningsanstalter inom det statliga och

statsunderstödda utbildningsväsendet. En sammanställning av innehållet i över­

enskommelsen torde såsom bilaga få fogas till statsrådsprotokollet i detta ärende.

I samband med denna överenskommelse har särskilt avtal träffats beträffande

motsvarande frågor vid lantbrukets och skogsbrukets yrkesskolor. Detta avtal

redovisas av chefen för jordbruksdepartementet.1

II. Organisations- och lönefrågor

Kommunala och landstingskommunala yrkesskolor

Organisation

Redan 1946 års skolkommission hade att utreda inte bara den allmänbildande

skolan utan även frågor rörande yrkesutbildningen. Vid kommissionens upplös­

ning övertogs sistnämnda arbete av 1952 års yrkesutbildningssakkunniga som i

juni 1954 avlämnade ett betänkande angående yrkesutbildningen (SOU 1954:

11). Betänkandet låg till grund för den reform på yrkesutbildningens område,

som beslöts av 1955 års riksdag (prop. 139; SU 138; rskr 310). Den då beslutade

reformen gäller alltjämt i sina huvuddrag.

1 Prop. 167.

6

normalt 42 veckor (normalläsår). Överstyrelsen kan av särskilda skäl medgiva,

att normalläsåret minskas eller ökas med högst två veckor. Beträffande inbyggd

skola och företagsskola samt beträffande skolpliktiga elever kan överstyrelsen

också medgiva att läsåret får annan längd. Läsåret för deltidskurs omfattar

normalt 32 veckor (normalläsår) om inte överstyrelsen med hänsyn till särskilda

omständigheter annorlunda bestämmer.

Antalet lovdagar anges i reglementet för skolan. För elever i heltidskurs får

anordnas högst sex friluftsdagar varje läsår. För planering av skolarbetet och

fortbildning av lärare på studiedagar kan undervisningen inställas under en tid

motsvarande högst tre dagar varje läsår.

Antalet veckotimmar i heltidskurs skall normalt utgöra lägst 37 och högst 45.

För skolpliktig elev skall dock antalet anpassas efter vad som tillämpas inom

grundskolan. I kurs med huvudsakligen teoretisk undervisning kan överst yreisen

nedsätta antalet veckotimmar till lägst 33, om särskilda skäl föreligger.

Lektion i yrkesarbete och annat praktiskt arbete skall omfatta 60 minuter

samt i övriga ämnen 45 minuter. Överstyrelsen äger av särskilda skäl förkorta

lektion till lägst 40 minuter.

Kuvgl. Maj:ts proposition nr 170 år 1963

Befattningshavare

Bortsett från de centrala verkstadsskolorna är lönerna vid kommunala och

landstingskommunala yrkesskolor inte statligt reglerade. Till följd härav har

endast vissa centrala frågor rörande rektorers och lärares anställnings- och tjänst­

göringsförhållanden kunnat regleras av Kungl. Maj:t. Dessa bestämmelser finnes

nu i skolstadgan (23 och 25—29 kap.). De innebär i huvudsak följande.

Vid yrkesskola skall finnas rektor samt, i den omfattning som fordras för un­

dervisningen, lärare och annan personal. För alla befattningshavare vid yrkes­

skolorna skall bestämmelserna i 8 kap. 2—4 §§ skolstadgan om gott samarbete

med elevernas föräldrar, om skyldighet att tjänstgöra vid annan skola inom skol­

enheten och om skyldighet att underkasta sig läkarundersökning äga motsva­

rande tillämpning. Detsamma gäller i fråga om lärares rätt att erhålla tjänst­

göringsbetyg enligt 8 kap. 5 § skolstadgan. I 23 kap. 3 § meddelas förbud för

rektor och lärare att uppbära tantiem eller därmed jämförlig ersättning för arbe­

ten, som utförts vid skolan. Den som uppehåller befattning förenad med pen-

sionsrätt i statens pensionsanstalt får inte utan skolstyrelsens medgivande åtaga

sig annan befattning eller därmed jämförligt uppdrag eller uppdrag som ord­

förande eller ledamot i styrelse för vissa verk in. m. Rektor eller lärare, som inne­

har eller uppehåller pensionsreglerad befattning får inte heller åtaga sig under­

visning i annan läroanstalt utan skolstyrelsens tillstånd, något som endast får

medgivas efter riktlinjer som utfärdats av överstyrelsen.

För behörighet till rektorstjänst vid yrkesskola fordras enligt 23 kap. 4 § att

vara med hänsyn till insikter, praktisk erfarenhet och övriga egenskaper skicklig

och lämplig för tjänsten. Rektors allmänna åligganden är desamma som för rek­

8

ordinarie, eller ock tjänst såsom fast anställd ämneslärare eller yrkeslärare vid

central verkstadsskola (26 kap. 7 §).

Ordinarie lärartjänst tillsättes efter kungörande av ledigheten i Post- och In­

rikes tidningar. Tillsättningsmyndighet är länsskolnämnden beträffande kommu­

nal yrkesskola och skolans styrelse beträffande landstingskommunal yrkesskola.

Ieke-ordinarie lärartjänst tillsättes av skolstyrelsen respektive skolans styrelse.

De kommunala bestämmelserna om befattningshavarnas avlönings- och ar-

betstidsvillkor vid yrkesskolorna regleras i kommunala tjänstereglementen och

avlöningsreglementen, som utfärdats efter förhandlingar med personalorganisa­

tionerna. Särskilda avtal och reglementen gäller för Svenska landskommunernas

förbund, Svenska stadsförbundet, Svenska landstingsförbundet och Stockholms

stad. I viss utsträckning har de kompletterats med lokala överenskommelser.

Beträffande ordinarie anställning gäller en uppsägningstid av tre månader för

yrkeslärare med lön motsvarande högst lönegrad A 15 och sex månader för

befattningshavare i högre lönegrad. Den som varit ordinarie under minst 15 år

eller, om han fyllt 40 år, under minst 10 år, kan uppsägas endast om den inne­

havda befattningen indrages. I sådant fall skall befattningshavaren åtnjuta ett

års uppsägningstid. Han skall om möjligt beredas annan anställning hos huvud­

mannen. För lärare inom Stockholms stads yrkesskolstyrelses förvaltningsom­

råde gäller emellertid en ordinarie anställning, som i stort sett har samma fasthet

som statlig ordinarie anställning.

För centrala verkstadsskolor är, som inledningsvis antytts, lönevillkoren regle­

rade genom statliga bestämmelser, vilka intagits i kungörelsen den 28 juli 1958

(nr 419) med avlöningsbestämmelser för rektorer och lärare vid centrala verk­

stadsskolor. De avlöningsförmåner, som sålunda tillförsäkrats rektor eller lärare,

utgör ersättning för samtliga uppgifter som åligger befattningshavare enligt skol-

stadgan.

För dessa befattningshavare utgår lön enligt vissa löneklasser i statens löne-

förordning. Rektorerna fördelas på sex avlöningsgrupper och åtnjuter därvid lön

i någon av de löneklasser å löneplan A som omfattas av lönegraderna 21—26.

Rektors undervisningsskyldighet bestämmes årligen av överstyrelsen för Yrkes­

utbildning.

Med fast anställd ämneslärare eller yrkeslärare vid central verkstadsskola

förstås heltidsanställd sådan lärare, som innehar pensionsberättigande anställning

eller som eljest av överstyrelsen förklarats fast anställd.

Ämneslärare anses ha full tjänstgöring, om han undervisar 27 veckotimmar

under 39 veckor av läsåret. Fast anställd ämneslärare med full tjänstgöring skall

atnjuta årslön efter nagon av löneklasserna 19—22 å löneplan A och uppflyttas

inom dessa löneklasser efter i stort sett samma grunder som anges i statens all­

männa avlöningsreglemente. Vid deltidsanställning minskas lönen med 1/27 för

varje veckotimme varmed undervisningsskyldigheten understiger 27 veckotim­

mar.

Kungl. May.ts proposition nr 170 år 1963

10

I tjänst som lärare i yrkesämnen på högstadiet kan efter medgivande av läns-

skolnämnden som fyllnadstjänstgöring inräknas undervisning i dels yrkesämne

vid grundskolan i annan kommun och vid yrkesskola dels praktiskt betonat läro­

ämne vid statlig eller statsunderstödd läroanstalt. Undervisning i yrkesämne i

grundskolan kan efter medgivande av länsskolnämnden såsom fyllnadstjänst­

göring inräknas i tjänst såsom ordinarie yrkeslärare vid yrkesskola samt i tjänst

i läroämne eller övningsämne vid statlig eller statsunderstödd läroanstalt (10 kap.

63 § skolstadgan).

Vidare gäller för grundskolans yrkeslärare de allmänna bestämmelserna om

tillsättning, om ledighet, vikariat och avsked, om åtal och disciplinär bestraff­

ning och om besvär (25—29 kap. skolstadgan).

Även för lärarna i yrkesämnen på grundskolans högstadium gäller i fråga om

löneförmåner centrala överenskommelser mellan kommunförbunden och veder­

börande lärarorganisationer.

Kungl. Maj:ts ■proposition nr 170 år 1963

Omskolningskurser

Organisation

Vuxenutbildningen har under senare år kommit alltmera i förgrunden och

betraktas numera som ett viktigt arbetsmarknadspolitiskt medel såväl under

tider med brist på arbete som i tider med brist på arbetskraft. Den statligt orga­

niserade verksamheten för omskolning och fortbildning av vuxna startade 1940.

Bestämmelserna i ämnet finns i kungörelsen den 29 juni 1945 (nr 445) angående

yrkesutbildningskurser för arbetslösa. Enligt denna kungörelse bör kurser i regel

anordnas som nybörjarkurser, fortbildningskurser eller omskolningskurser. Kurs­

verksamheten kan avse alla yrkesområden utom skogsbruket.

Nybörjarkurs är avsedd att ge en grundläggande yrkesutbildning åt arbetslös

ungdom i åldern mellan 15 och 25 år, som tidigare inte fått sådan utbildning.

Samma läroplaner och i stort sett samma terminsindelning tillämpas som vid

motsvarande kurser inom det ordinarie yrkesskolväsendet.

Fortbildningskurs är avsedd att ge en kompletterande yrkesutbildning åt

arbetslösa, som är minst 18 år och har viss yrkeserfarenhet. Särskilda läro­

planer tillämpas. Intagningen sker i allmänhet samtidigt av alla kursdeltagare

och undervisningen kan även röra sig huvudsakligen på det teoretiska planet.

Deltagare i fortbildningskurs är skyldig avbryta utbildningen, om han genom

arbetsförmedlingen erbjudes plats inom utbildningsyrket redan innan kursen är

slut.

Omskolningskurs är avsedd att ge en grundläggande yrkesutbildning åt arbets­

lösa, som är minst 18 år och för vilka till följd av ändrade förhållanden bör

beredas möjlighet till försörjning inom annat yrke. Särskilda timplaner tilläm­

pas. Intagningen sker i regel successivt och undervisningen avser huvudsakligen

12

För annan lärare än yrkeslärare vid kurser i industri och hantverk av verk-

stadsskolkaraktär gäller i princip samma löne- och arbetsvillkor som för mot­

svarande lärare vid kommunala yrkesskolor. I fråga om ferier respektive semes­

ter tillämpas dock beträffande heltidsanställda lärare samma regler som för

extra ordinarie lärare vid omskolningskurserna.

Departementschefen

Kommunala och land sting skommunala yrkesskolor

Vissa grundläggande frågor

Det statliga lönesystemet gäller som regel för skolledare och lärare inom det

statsunderstödda kommunala skolväsendet med undantag av sådan personal

inom yrkesskolväsendet. Frågan om en statlig lönereglering även för denna

personal har under de senaste åren till följd av flera omständigheter blivit allt­

mer aktuell. Sålunda har de genom beslut av 1960 års riksdag (prop. 1960: 90)

genomförda åtgärderna i syfte bl. a. att kvalitativt förstärka lärarutbildningen

på yrkesutbildningens område medfört, att yrkeslärarna i fråga om lärarutbild­

ning får anses ha blivit i princip jämställda med andra lärare. Vid 1962 års riks­

dag har principbeslut fattats om inrättande av fackskolor (prop. 1962: 54) och

det har därvid förutsatts, att lärarna vid dessa skolor, inberäknat lärarna vid de

tekniska fackskolorna, skall inordnas under det statliga lönesystemet.

Frågan om en statlig lönereglering för lärarna inom yrkesundervisningen har

utretts av särskilt tillkallade sakkunniga, yrkeslärarberedningen. Med skrivelse

den 15 mars 1963 har beredningen överlämnat en promemoria angående vissa

organisatoriska grunder för en tilltänkt statlig lönereglering för lärare vid vissa

yrkesskolor in. m. På grundval av promemorian har därefter förts förhandlingar

med berörda lärarorganisationer, och en överenskommelse om statlig löneregle­

ring på förevarande område har träffats den 19 april 1963 under förbehåll av

Kungl. Maj:ts och riksdagens godkännande.

Enligt min mening är det av flera skäl önskvärt, att samtliga lärarkategorier

inom grundskolan och dess påbyggnadsskolor får såvitt möjligt enhetliga an­

ställningsförhållanden. Särskilt är det angeläget, att yrkesundervisningen i detta

hänseende jämställes med annan undervisning. Jag vill därför förorda, att ifråga­

varande personalgrupper inom yrkesundervisningen nu inordnas i det statliga

lönesystemet och att detta sker på grundval av de av beredningen i promemo­

rian angivna organisatoriska förutsättningarna. Innan jag redogör för förslagets

detaljer vill jag något behandla vissa för reformen grundläggande frågor.

Enligt min mening bör, såsom beredningen förordat, normalläsåret liksom hit­

tills vid yrkesskolorna vara 39 veckor vid övervägande teoretisk undervis­

ning och 42 veckor vid övervägande praktisk undervisning med de möjlig­

heter till jämkning som för närvarande finnes. Inte heller bör bestämmelserna

rörande lektionernas längd och antalet lektioner per vecka ändras. Jag vill doek

Kungl. Maj:ts -proposition nr 170 år 1963

14

för närvarande följande skolor: Hässleholms stads tekniska skola, Karlstads tek­

niska aftonskola, Katrineholms stads tekniska skola, Kristinehamns tekniska

skola, Luleå stads tekniska aftonskola, Norrbottens tekniska skola, Norrköpings

stads tekniska aftonskola, Stockholms stads tekniska aftonskola, Sundsvalls

stads tekniska skola, Växjö stads tekniska aftonskola, Örebro stads tekniska

aftonskola och Örnsköldsviks tekniska skola.

Vid yrkesskolorna förekommer vissa kurser av alldeles speciell karaktär, t. ex.

kurser för utbildning av personal för administrativ automatisk programmering

av databehandlingsmaskiner. Med hänsyn till den speciella karaktären av dylika

kurser göres inte de allmänna bestämmelserna i överenskommelsen tillämpliga

på dem utan torde för sådana kurser avlönings- och anställningsvillkor få be­

stämmas av Kungl. Maj:t. Av liknande skäl har från löneregleringen undantagits

yrkeslärare vid byggnadsskolorna i Stockholm. För dem skall alltså tillsvidare

beträffande avlöningsförhållanden och undervisningsskyldighet samt andra an­

ställningsvillkor tillämpas samma grunder som före löneregleringen gäller enligt

de kommunala bestämmelserna. Jag räknar med att efter närmare utredningar

frågan om anställnings- och avlöningsvillkoren beträffande denna yrkeslärar-

grupp vid ett inordnande i det statliga lönesystemet skall senare i år kunna

upptagas till avgörande efter förhandlingar med vederbörande personalorganisa­

tion. Även i andra fall kan specialreglering behöva komma till stånd beträffande

vissa lärarkategorier på yrkesskolväsendets område på grund av särskilda för­

hållanden inom olika yrkesområden. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t

att, efter förhandlingar och överenskommelser med vederbörande personalorga­

nisationer, fastställa dylika specialbestämmelser inom yrkesskolväsendet.

Den nu träffade överenskommelsen avser endast de mera centrala frågorna.

Den slutliga löneregleringen bör kompletteras med ett flertal bestämmelser mot­

svarande dem, som gäller för andra skolformer, varvid dock de speciella för­

hållandena vid yrkesskolorna måste beaktas. I det följande behandlas — vid

sidan av överenskommelsen — endast mera betydelsefulla frågor, som bör un­

derställas riksdagens prövning eller för sammanhangets skull behöver omnämnas

här.

Beträffande ikraftträdandet vill jag framhålla, att löneregleringen förutsätter

ett omfattande författningsarbete, som ej hinner genomföras före den 1 juli

1963. Det har därför vid förhandlingarna förutsatts, att löneregleringen jämte

erforderliga nya stadge-, löne- och pensionsbestämmelser skall träda i kraft den

1 januari 1964, dock att förslagen i fråga om undervisningsskyldighet för lärarna

skall genomföras fr. o. m. den 1 juli 1963. Vidare skall vid bestämmande av

avlönings- och pensionsförmåner under tiden den 1 juli—den 31 december 1963

beträffande skolledare och lärare, som fr. o. m. den 1 januari 1964 erhåller här

avsedd statligt reglerad tjänst eller befattning och som under nämnda tidsperiod

eller del av denna innehaft motsvarande tjänst eller befattning men därvid varit

placerad i lägre lönegrad eller uppburit arvode efter oförmånligare grunder, så

Kungl. Maj:ts proposition nr 170 år 1963

16

rektorerna vid de landstingskommimala yrkesskolorna. Enligt överenskommelsen

äger heltidsanställd rektor, därest detta är till fördel för honom, under löpande

förordnandeperiod, dock längst intill den 1 juli 1967, bibehålla sin lönegrads-

placering enligt kommunal central tjänsteförteckning och den löneklassplacering

som gäller för honom.

Avlöningsgrupp för rektorstjänst bör liksom vid grundskolan bestämmas för

hela förordnandeperioden med hänsyn till förhållandena redovisningsåret när­

mast före periodens början med motsvarande tillämpning av 3 kap. 4 § skol-

stadgan. För den period som utlöper den 30 juni 1967 bör avlöningsgrupp be­

stämmas med hänsyn till förhållandena redovisningsåret 1962/63. Jämkning un­

der löpande period bör i likhet med vad som gäller för rektorer vid grundskolan

få göras vid väsentligt ändrade förehållanden.

Undervisningsskyldigheten för heltidsanställd rektor skall enligt överenskom­

melsen vara lägst 4 och högst 20 veckotimmar enligt ett intervallsystem som

anknyter till avlöningsgrupperingen. För vikarie för rektor bör dock kunna fast­

ställas högre timtal än som framgår av intervallen. Dessa timtal motsvarar i

huvudsak de timtal som gäller för rektorer vid grundskolan m. fl. skolor. I jäm­

förelse med yrkesskolrektorernas nuvarande undervisningsskyldighet innebär

emellertid de föreslagna timtalen i vissa fall en höjning. I överenskommelsen har

även förutsatts, att heltidsanställd rektors undervisningsskyldighet skall kunna

nedsättas, då han förordnas till förste rektor eller skolchef. Därvid skall i fråga

om nedsättning liksom även i fråga om arvode gälla samma grunder som för

rektorer vid andra skolor.

Reglerna i 25 kap. 18 § 1 mom. skolstadgan om förande över stat av rektors

ordinarie lärartjänst bör gälla även för heltidsanställda rektorer vid yrkesskolor.

Om rektor ej har lärartjänst med pensionsrätt bör han förordnas som extra ordi­

narie lärare liksom grundskolans rektorer enligt 25 kap. 18 § 2 mom. skolstadgan.

Sistnämnda regel bör nu införas även för rektorer vid tekniska gymnasier.

Befattning som deltidsanställd rektor bör finnas vid yrkesskola, som har

mindre än fem heltidskurser med normalläsår. Sådan befattning bör tillsättas av

överstyrelsen tills vidare eller för viss tid. Med befattning är förenad arbets­

uppgifter, som även måste fullgöras å tid då skolorna har ferier och det bör

åvila rektor att fullgöra dessa uppgifter. Härav följer, att deltidsanställd rektor

skall ha semester. Jämfört med nuvarande förhållanden har i överenskommelsen

intagits den nyheten, att om deltidsanställd rektor är lärare med statligt reglerad

lön, skall undervisningsskyldigheten på lärartjänsten kunna av länsskolnämnden

nedsättas med högst en tredjedel. Därvid bör nedsättningens omfattning prövas

med hänsyn till skolans storlek och arbetsuppgifternas omfattning. För rektor,

som innehar och uppehåller lärartjänst med nedsatt undervisningsskyldighet,

utgår enligt överenskommelsen arvode med lägre belopp än för annan rektor.

Arvode och nedsättning av undervisningsskyldigheten för deltidsanställd rek­

tor skall årligen bestämmas med hänsyn till den beräknade kursverksamheten

under läsåret. Bestämmandet bör ske i god tid före läsårets början. Endast om

Kungl. Maj:ts proposition nr 170 år 1963

18

specifika ämnen bör anställningsvillkoren anpassas med ledning av de avtal som

nu föreligger mellan kommunerna och lärarorganisationerna.

I fråga om behörighetsvillkoren måste hänsyn tagas till yrkesskolornas spe­

ciella behov särskilt i fråga om gedigen yrkesutbildning. De av överstyrelsen i

cirkulär den 11 september 1962 fastställda behörighetsbestämmelserna bör i stort

sett accepteras som grund för löneregleringen. Som villkor för ordinarie anställ­

ning bör uppställas krav på minst två års full lärartjänstgöring (jfr 10 kap. 19 §

skolstadgan). Detta sammanhänger med den fastare anställning som ordinarie

anställning enligt löneregleringen skall innebära.

Anställning såsom lärare vid kommunal eller landstingskommunal yrkesskola

bör avse tjänstgöring vid yrkesskolan i kommunen respektive landstingsområdet,

ej enbart viss skolenhet av yrkesskolan. Samma form av anställning tillämpas nu

inom grundskolan (8 kap. 9 § skolstadgan).

Ordinarie och extra ordinarie lärare vid yrkesskolor bör vara skyldiga att —

utöver de i det föregående föreslagna fem studiedagarna — deltaga i den fort­

bildning överstyrelsen eller, efter överstyrelsens bemyndigande, annan skolmyn­

dighet kan komma att anordna. Här avsedd fortbildning skall kunna förläggas

under den tid, som läsåret för heltidskurs enligt 20 kap. 14 § skolstadgan kan

omfatta.

Vid kurser, där arbetsåret (motsvarande) omfattar helt kalenderår, bör lärarna

ha semester.

Såsom nu enligt 10 kap. 38 § skolstadgan gäller för lärare i läroämnen på

grundskolans högstadium bör lärare vid yrkesskola vara skyldig att, om rektor

efter samråd med läraren så prövar nödigt, meddela undervisning även i ämnen,

vilka ej ingår i tjänsten men i vilka läraren kan anses äga förutsättningar att

undervisa.

För att effektivt tillvarataga lärarkrafterna måste det vara möjligt att utan

större administrativ omgång anlita dem för undervisning vid andra skolor än

den där tjänsten är placerad. Detta är en förutsättning för den fasta ordinarie

anställningsform som föreslås i det följande. För lärare vid yrkesskolor och om­

skolningskursen samt yrkeslärare på grundskolans högstadium bör därför skyl­

digheter att fullgöra fyllnadstjänstgöring utformas väsentligen på samma sätt

som för övningslärare enligt 8 kap. 20—23 §§ och 10 kap. 50—52 §§ skolstadgan.

Skyldigheten att fullgöra fyllnadstjänstgöring bör avse kommunala eller lands-

tingskommunala yrkesskolor, omskolningskurser, grundskolans högstadium,

högre kommunala skolor, statliga realskolor, gymnasier och de blivande fack­

skolorna. Efter medgivande av läraren bör, efter prövning av länsskolnämnden,

i tjänsten kunna inräknas tjänstgöring även vid andra statliga eller statsunder­

stödda skolor.

Ordinarie lärartjänster bör få samma fasthet som vid andra kommunala sko­

lor under skolstyrelsen, där lärarna är statligt lönereglerade. En förutsättning

härför är att lärare under de i statens allmänna avlöningsreglemente angivna

Kungl. Maj:ts proposition nr 170 år 1963

20

med olika behörighetsvillkor kan komma i fråga för samma ämnesgrupp, bör det

i princip ankomma på skolans ledning att bestämma vilket slag av tjänst som

skall komma till användning.

a) Adjunkts- och ämneslärartjänster. Tjänsterna avses för

vissa teoretiska, tekniska och merkantila ämnen. I den mån ämnena motsvarar

dem som finns vid grundskolan eller realskolan bör samma behörighetskrav

gälla. Det förutsättes, att särskilda behörighetskrav kan komma att uppställas,

särskilt i fråga om ämnen som är mera speciella för yrkesskolorna. Beträffande

ämneslärartjänsterna skall det ankomma på överstyrelsen för yrkesutbildning att

pröva behörigheten, varvid i stort sett den praxis, som gäller beträffande mot­

svarande tjänster inom det allmänna skolväsendet bör följas. Yrkesskolans spe­

ciella krav på lärarkompetens bör dock beaktas.

b) Ämneslärartjänster för gymnasieingenjörer, gymna-

sieekonomer och folkskollärare med särskild ämnesut-

bildning. Tjänsterna avses för vissa teoretiska, tekniska och merkantila

ämnen. Behörighetsreglerna bör vara desamma som för motsvarande lärartjäns­

ter i grundskolan. I vissa ämnen bör dock krävas minst två års väl kvalificerad

praktik i näringslivet. Efter prövning av överstyrelsen bör även kunna godtagas

lärare med akademisk utbildning. Även här bör för vissa ämnen dessutom krävas

minst två års väl kvalificerad praktik i näringslivet.

c) Ämneslärartjänster i övrigt. Tjänsterna saknar motsvarighet

i andra skolor. De avses för vissa teoretiska, tekniska och merkantila ämnen.

Till innehavare av dessa tjänster bör ifrågakomma dels lärare som avses under

b) men som i något avseende brister i där föreskriven kompetens, dels lärare

med annan handels- eller teknisk utbildning än som avses under b), dels ock

lärare med folkskollärarexamen eller annan utbildning, som överstyrelsen för­

klarat behörig att undervisa vid yrkesskola. För tjänstgöring på handelslinjen

bör därjämte krävas tre års väl vitsordad praktik av väsentlig betydelse för

tjänstens ämnen jämte pedagogisk kurs.

d) Tjänster i stenograf i, maskinskrivning, maskinräk­

ning och kontor steknik samt tjänster i butiksarbete,

skyltning med textning och plakatmålning ävensom väl­

skrivning. För behörighet till dessa tjänster bör krävas minst tre års väl

vitsordad praktik av väsentlig betydelse för tjänstens ämnen samt genomgången

pedagogisk kurs om minst 15 veckor för utbildning av lärare i handelstekniska

eller detaljhandelstekniska ämnen.

e) Yrkeslärartjänster vid kurser i industri och hant­

verk (motsvarande). För behörighet till sådan tjänst bör krävas minst

sju års allsidigt praktiskt arbete i yrket jämte pedagogiska kurser, bestående av

Kungl. Maj:ts 'proposition nr 170 år 1963

21

ca 15 veckors pedagogisk utbildning, ca 15 veckors assistentlärartjänstgöring och

3 veckors repetitionskurs. För yrkeslärarinna i industri- och hantverkskurser

bör såsom pedagogisk utbildning godtagas examen från högre kurs för utbildning

av yrkeslärare i sömnad vid Fredrika-Bremerförbundets skola för kvinnlig yrkes­

utbildning eller Nordenfeltska skolan eller examen vid seminarium för huslig

utbildning.

f) Tjänster för lärare med examen från seminarium för

huslig utbildning (motsvarande) och tjänster för exami­

nerade yrkeslärarinnor vid kurser i husligt arbete och

vårdyrken. Behörighetsreglerna i överstyrelsens cirkulär den 11 september

1962 förutsättes alltjämt få gälla. Beträffande behörighet för lärare i vårdyrken,

där generella regler saknas, förutsättes att samma krav skall gälla som nu upp­

ställes av överstyrelsen i individuella fall.

g) Tjänster i övningsämnena gymnastik, teckning och

musik bör anordnas som tjänster i övningsämnen enligt skolstadgan.

Beträffande de förslag till lönegradsplacering, som innefattas i överenskom­

melsen, vill jag framhålla följande.

De av beredningen under de förut nämnda punkterna a) och b) föreslagna

tjänsterna i tekniska, merkantila och andra teoretiska ämnen får enligt överens­

kommelsen lönegrader, som jämställer dem med motsvarande tjänster vid andra

skolor. Därmed får yrkesskolorna större möjligheter att förvärva väl kvalifi­

cerade lärare till sin mera teoretiskt betonade undervisning. Detta är särskilt

betydelsefullt eftersom en tendens föreligger att koncentrera de mera teoretiskt

betonade avsnitten av yrkesutbildningen till yrkesskolorna och förlägga den

mera praktiskt betonade utbildningen till företagen i form av inbyggda skolor.

De under punkten a) upptagna adjunkts- och ämneslärartjänsterna avses få

samma konstruktion som motsvarande tjänster på grundskolans högstadium.

Det skall alltså bero på lärarens kompetens om tjänsten inrättas som adjunkts-

tjänst eller ämneslärartjänst. För adjunkter och ämneslärare som avses under

punkterna a) och b) bör de befordringsgångar, som gäller för motsvarande lärare

på grundskolans högstadium, bli tillämpliga.

De under punkten c) föreslagna tjänsterna för övriga ämneslärare skall enligt

avtalet placeras i lönegrad 17 som normallönegrad. Icke-ordinarie sådan lärare

med föreskriven pedagogisk utbildning placeras i Ag 15 och uppflyttas efter

11/2

år i Ae 17. Lärare utan sådan utbildning placeras i Ag 15. Enligt nu gällande

kommunala avtal tillämpas lönegrad 16 för motsvarande tjänster.

De av beredningen under punkten d) föreslagna tjänsterna i stenografi och

maskinskrivning med flera ämnen placeras enligt överenskommelsen i löne­

grad 15. Enligt nu gällande kommunala avtal tillämpas lönegrad 14.

De under punkten e) upptagna yrkeslärartjänsterna vid kurser i industri och

hantverk och dylikt placeras enligt överenskommelsen i lönegrad 17 som normal­

Kungl. Maj:ts proposition nr 170 år 1963

22

lönegrad. Vid centrala verkstadsskolor innebär detta en höjning från lönegrad

16, medan lönegrad 17 redan nu tillämpas vid andra yrkesskolor enligt gällande

kommunala avtal. Dessutom skall enligt överenskommelsen här finnas beford-

ringstjänster i lönegrad Ao 19 för yrkeslärare vid varaktiga heltidskurser av

verkstadsskolekaraktär. Dessa tjänster är en nyhet. Antalet sådana tjänster skall

beräknas på följande sätt. Av det sammanlagda antalet heltidstjänster för yrkes­

lärare, som erfordras vid varaktiga heltidskurser av verkstadsskolekaraktär, skall

20 % inrättas i Ao 19. Om t. ex. i en kommun erfordras 10 heltidstjänster för

yrkeslärare vid kurser av verkstadsskolekaraktär, 10 heltidstjänster vid andra

kurser inom industri och hantverk samt 10 heltidstjänster vid kurser av annat

slag än industri och hantverk, skall sammanlagt (0,6 X 30 ==) 18 ordinarie tjäns­

ter inrättas i kommunen. Av dessa 18 tjänster skall (0,2 X 10 =) 2 tjänster

inrättas i Ao 19 och placeras vid varaktiga heltidskurser av verkstadsskolekarak­

tär. Beträffande övriga 16 ordinarie tjänster äger skolstyrelsen rätt att placera

dem var styrelsen finner lämpligt.

De under punkten f) av beredningen föreslagna tjänsterna för lärare vid kurser

i husligt arbete och inom vårdyrken skall enligt överenskommelsen kunna pla­

ceras i två olika lönegradsserier, den ena med lönegrad 17 som högsta lönegrad

och den andra med lönegrad 15 som högsta lönegrad. Den högre serien tilläm­

pas vid kurser, där undervisningsskyldigheten är 36 veckotimmar, den lägre där

undervisningsskyldigheten är 30 veckotimmar. Däremot har vid lönegradsplace-

ringarna hänsyn ej tagits till läsårets omfattning.

De under punkten g) föreslagna tjänsterna för övningslärare skall enligt över­

enskommelsen få samma lönegradsplacering som motsvarande tjänster vid andra

skolor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 170 år 1963

Beträffande de förslag om undervisningsskyldighet, som innefattas i överens­

kommelsen, vill jag framhålla följande. För adjunkter och ämneslärare med

undervisning i tekniska, merkantila och andra teoretiska ämnen har undervis­

ningsskyldigheten fastställts till ett för varje lärare fixerat timtal, nämligen 24.

veckotimmar. Det har inte ansetts möjligt att beträffande yrkesskolorna tillämpa

ett medeltal, enligt vilket timtalet för vissa lärare kan sänkas, om motsvarande

ökning sker för andra lärare. För yrkeslärare vid kurser inom industri och hant­

verk har undervisningsskyldigheten fastställts till 36 veckotimmar. Detta timtal

skall gälla oavsett om och i vilken omfattning teoriundervisning ingår i tjänst­

göringen. Den nu tillämpade evalveringsregeln, enligt vilken en timme teori­

undervisning anses motsvara en och en halv timme praktisk undervisning, skall

alltså inte längre gälla.

Jämfört med nuvarande förhållanden innebär förslaget att undervisnings­

skyldigheten för ett stort antal lärare i teoretiskt betonade ämnen sänkes från

27 till 24. veckotimmar, medan den för vissa lärare på tekniska och liknande

linjer innebär en höjning från 21 till 24 veckotimmar. För yrkeslärama sänkes

23

undervisningsskyldigheten från 41 till 36 veckotimmar. Sänkningen beror delvis

på att evalveringsregeln bortfaller. Enligt inom departementet verkställda under­

sökningar skulle den verkliga sänkningen i medeltal motsvara två veckotimmar.

I fråga om arvoden till timlärare och pensionsa v gångna lärare

innebär överenskommelsen, att timlärarkungörelsen och kungörelsen om avlö­

ningsförmåner till vissa pensionsavgångna rektorer och lärare skall tillämpas

även vid yrkesskolorna med de jämkningar som betingas av skolornas speciella

förhållanden. För lektion, som till mera än hälften infaller på tid efter klockan

18.00 skall utgå tillägg med 10 % av det timarvode, som gäller för läraren; dock

att tillägget vid teknisk skola skall utgöra 25 %.

I fråga om övergångsbestämmelserna i överenskommelsen vill jag här endast

erinra om, att den för lärarna nu gällande kommunala ordinarie anställningen

kan upphöra efter uppsägning. Detta gäller dock ej för lärare inom Stockholms

stads yrkesskolstyrelses förvaltningsområde. Med hänsyn härtill har övergång till

den statliga fastare ordinarie anställningen endast garanterats de kategorier, som

på grund av långvarig anställning fått vissa garantier mot uppsägning, samt ordi­

narie lärare i Stockholms stad. Övriga ordinarie lärare eller — såvitt avser central

verkstadsskola fast anställda lärare — skall utan ansökan erhålla motsvarande

extra ordinarie statligt reglerade tjänster samt, om detta är till fördel för dem,

bibehålla sina lönegradsplaceringar enligt kommunal central tjänsteförteckning

så länge de innehar nämnda tjänster.

Grundskolans högstadium

På grundskolans högstadium skall enligt yrkeslärarberedningens förslag lärar­

tjänster i yrkesämnen kunna inrättas på de allmänpraktiska (9 pr), och de

teknisk-praktiska (9 tp) linjerna samt på handelslinjerna (9 ha). För lärare i

yrkesämnen på dessa linjer bör i allt väsentligt gälla vad som i föregående

avsnitt angivits beträffande yrkeslärare vid de kommunala yrkesskolorna. I

deras undervisningsskyldighet bör kunna inräknas undervisning i motsvarande

praktiskt betonade tillvalsämnen i årskurserna 7 och 8 av grundskolan. Vidare

bör det föreligga skyldighet att på grundskolans högstadium handha för yrkes­

orientering erforderligt kontaktarbete (jfr 10 kap. 62 § skolstadgan). Särskild

undervisning vid grundskolan av sjuka elever m. m., som avses i 5 kap. 47—50 §§

skolstadgan, bör kunna inräknas i tjänsten, om läraren medgiver det.

För undervisning i maskinskrivning och kontorsteknik m. m. bör finnas tjäns­

ter, som avses under punkten d) i föregående avsnitt. För övriga yrkesämnen bör

finnas tjänster som avses under punkterna b), c) och e) i föregående avsnitt.

Däremot torde det ej föreligga behov av att inrätta särskilda lärartjänster för

undervisningen i tillvalsämnen på den hushållstekniska linjen (9 ht). Denna

undervisning bör ingå i motsvarande övningslärartjänster.

Enligt överenskommelsen skall för grundskolans lärare i yrkesämnen gälla

Kungl. Maj:ts proposition nr 170 år 1963

24

samma lönegrader och undervisningsskyldighet som för motsvarande lärare vid

kommunala yrkesskolor utan hinder av att läsåret vid grundskolan endast om­

fattar 39 veckor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 170 år 1963

Omskolningskurser

Yrkeslärarberedningen har grundat sitt förslag på den utformning omskol­

ningskurserna för närvarande erhållit. I detta sammanhang vill jag erinra om att

jag i proposition till innevarande års riksdag angående riktlinjer för utformningen

av skolväsendets centrala ledning (prop. 144, s. 92) förordat, att till det nya skol-

ämbetsverkets uppgifter skall höra att med stöd av lokala och regionala skol­

myndigheter planera yrkesutbildning för all ungdom under 21 år. De nuvarande

nybörjarkurserna för arbetslös ungdom torde därför med tiden komma att ingå

i yrkesskolornas normala verksamhet.

Vad som förut föreslagits beträffande kommunala och landstingskommunal

yrkesskolor bör enligt yrkeslärarberedningen i tillämpliga delar även gälla för

omskolningskurserna. Kursföreståndare och lärare bör sålunda inordnas under

statens allmänna avlöningsreglemente och, om övningslärare i något fall skulle

anställas, under avlöningsreglementet för övningslärare. I fråga om omskolnings­

kursernas organisation erfordras emellertid en särskild kungörelse, i vilken dock

i ett stort antal frågor bör kunna hänvisas till motsvarande bestämmelser i skol-

stadgan.

I fråga om kursföreståndare för omskolningskurs bör bestämmelserna om rek­

tor vid yrkesskola kunna äga motsvarande tillämpning, dock att endast arvodes-

anställning bör komma i fråga. Förordnandeperiod och lönesättning bör bestäm­

mas från fall till fall av överstyrelsen för yrkesutbildning med hänsyn till kurs­

verksamhetens omfattning och beräknade varaktighet. Vidare bör från fall till

fall kunna prövas om kursföreståndarskap för omskolningskurs skall inräknas i

yrkesskolrektors arbetsområde. I dylika fall bör rektor enligt eljest gällande nor­

mer kunna få hjälp av en studierektor.

På grund av omskolningskursernas speciella syfte måste lärarorganisationen

vid dessa kurser vara mera flexibel än vid annan yrkesutbildning. Med hänsyn

härtill bör för lärarna inte förekomma ordinarie anställning och extra ordinarie

anställning endast i den omfattning Kungl. Maj:t beslutar.

För närvarande har överstyrelsen för yrkesutbildning bemyndigande att in­

rätta högst 50 extra ordinarie lärartjänster, därvid för dylik lärare skall tillämpas

de för fast anställda yrkeslärare vid centrala verkstadsskolor gällande bestäm­

melserna. Enligt min mening bör antalet extra ordinarie tjänster ökas avsevärt.

Innan närmare utredning verkställts vill jag dock endast förorda att ytterligare

50 extra ordinarie lärartjänster inrättas vid omskolningskurserna från och med

den 1 januari 1964. För dessa tjänster bör som nämnts bestämmelserna i statens

allmänna avlöningsreglemente äga tillämpning.

Övriga lärare vid omskolningskurserna har nu arvodesanställning. Beredningen

25

förordar, att dessa lärare nu, i den mån eljest gällande förutsättningar härför

föreligger, förordnas såsom extra lärare.

I fråga om lönegradsplacering och undervisningsskyldighet skall enligt överens­

kommelsen gälla samma bestämmelser som för yrkesskolornas lärare, dock att

lönegrad 19 inte skall förekomma för yrkeslärare. Vid omskolningskurs, där ar­

betsåret omfattar helt kalenderår, skall lärarna åtnjuta lön efter löneklassen

närmast över den, i vilken de är placerade. För lärare i kurser för synskadade

skall vidare gälla den lönegradsplacering och undervisningsskyldighet som gäller

för motsvarande lärare vid statens blindskolor. Vid kurser för utbildning av

byggnadsarbetare och vissa specialkurser bestämmes avlönings- och anställnings­

villkor av Kungl. Maj:t.

Kungl. Maj:ts proposition nr 170 år 1963

Specialskolor m. m.

Överenskommelsen innefattar jämväl följande förslag till förbättringar av

löne- och anställningsvillkoren för lärarpersonal vid specialskolor m. m. Försla­

gen innebär en anpassning till vad som skall gälla för lärare vid kommunala

yrkesskolor m. fl. läroanstalter. Jag vill erinra om att efter förslag av yrkeslärar-

beredningen i samband med de förhandlingar som ledde till överenskommelse

om statstjänstemännens löner under åren 1962 och 1963 in. m. (prop. 1962:169)

en översyn företogs av anställnings- och avlöningsvillkoren för lärarpersonal vid

specialskolorna.

Vid fångvårdsanstalterna, ungdomsvårdsskolorna och statens mentalsjukhus

skall tjänsterna såsom utbildningsassistent uppflyttas från lönegrad A 17 till

A 18. För placering i denna lönegrad förutsättes behörighet till yrkeslärartjänst

i A 17. Den som saknar dylik behörighet placeras i A 16. Normalarbetstiden

skall utgöra 45 timmar för vecka.

Vid försvaret skall ca 25 tjänster som yrkeslärare i Ae 15/16 ändras till ingen-

jörstjänster i Ae 19 och vissa ingenjörstjänster i A 17 vid försvarets skolor upp­

flyttas till A 19. Dessa tjänster har i tidigare sammanhang ändrats från yrkes-

lärartjänster till ingenjörstjänster. Vid centrala flygverkstäderna i Malmslätt,

Arboga och Västerås samt vid flygförvaltningens verkstadsskola i Västerås skall

9 yrkeslärartjänster i Ae 15/16 uppflyttas till Ae 15/17. Lön till innehavare av

sådan tjänst skall utgå efter den löneklass, vars nummer med en enhet över­

stiger numret för den löneklass i vilken läraren är placerad. För placering i löne­

grad 15 respektive 17 förutsättes gälla motsvarande villkor som för yrkeslärare

vid kommunala yrkesskolor. Lärarna åtnjuter semester och skall vara skyldiga

att undervisa 36 timmar per vecka. Förste tyghantverkare i Ao 15 med arbets­

uppgifter helt motsvarande yrkeslärares skall erhålla lönetillägg motsvarande

skillnaden mellan lönen i den löneklass, i vilken vederbörande skulle varit pla­

cerad i A 17 (nu A 16) och lönen i den löneklass i vilken han är placerad.

Vid särskolor och statens blind- och dövskolor m. m. skall yrkeslärartjänsterna

i Ao, Ae 15/16 uppflyttas till Ao, Ae 15/17 och tjänsterna som extra yrkeslärare

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 170 år 1963

vid särskolorna uppflyttas från Ag 12 till Ag 15. För placering i lönegrad 15

respektive 17 förutsattes gälla samma villkor som för yrkeslärare vid kommunala

yrkesskolor. Undervisningsskyldigheten skall vara 36 timmar per vecka. Läsåret

omfattar 39—41 veckor.

Vid vanföreanstalterna skall rektorstjänsten i Stockholm placeras i ABp 25 och

övriga rektorstjänster i ABp 24. Undervisningsskyldigheten för rektor i Stock­

holm skall vara 4—8 timmar per vecka och för övriga rektorer 6—10 timmar per

vecka. Vidare skall yrkeslärartjänsterna vid vanföreanstalterna i A 15/16 upp­

flyttas, 11 tjänster till A 19 och övriga tjänster (ca 45) till A 15/17. Det förut-

sättes att samma villkor skall gälla för placering i A 15 och A 17 som gäller för

motsvarande lärare vid kommunala yrkesskolor. Undervisningsskyldigheten

skall för yrkeslärare vara 36 timmar per vecka. Läsåret omfattar 42 veckor.

Beträffande den föreslagna lönesättningen för rektorer och yrkeslärare vid van­

föreanstalterna må erinras om att yrkesutbildningen vid dessa läroanstalter i

huvudsak överensstämmer med yrkesutbildningen vid centrala verkstadsskolor.

Den föreslagna löneregleringen vid specialskolor m. m. omfattar ca 200 tjänster.

Efter samråd med chefen för civildepartementet finner jag mig böra förorda,

att den träffade överenskommelsen angående lönesättning m. m. för skolledare

och lärare vid kommunala yrkesskolor m. fl. läroanstalter till alla delar godkänns

samt att den skyldighet att deltaga i fortbildning, som föreslagits beträffande

ordinarie och extra ordinarie lärare, genomföres.

I detta sammanhang må nämnas, att löneregleringen i avrundade tal omfattar

150 heltidsanställda rektorer, 3 500 heltidsanställda lärare och 9 000 deltids­

anställda lärare.

III. Statsbidragsfrågor

Nuvarande förhållanden m. m.

Kommunala och landsting skommunala yrkesskolor

Det nuvarande statsbidragssystemet beslöts av 1955 års riksdag i samband

med den reform som då genomfördes beträffande yrkesutbildningen. De nu gäl­

lande bestämmelserna har influtit i kungörelsen den 31 maj 1957 (nr 480) om

statsbidrag till yrkesskolor. Statsbidraget till den årliga undervisningen vid

kommuners och landstingskommuners yrkesskolor regleras i 32—46 §§ kungö­

relsen.

För budgetåret 1963/64 har i årets statsverksproposition (bil. 10 p. 141)

förslagsanslaget bidrag till driften av centrala yrkesskolor upptagits till

38 000 000 kr.

Vid centrala verkstadsskolor utgår statsbidrag med 100 % av de verkliga löne­

kostnaderna. Genom löneregleringen torde dessa stiga med ca 9 %. För budget­

27

året 1963/64 torde lönekostnaderna kunna uppskattas till i runt tal 20 000 000

kr. varav 1 600 000 kr. belöper på löneregleringen.

Till övriga centrala yrkesskolor utgår statsbidrag med 100 % av en beräk­

nad normallönekostnad för lärarlöner och i vissa fall även för rektorslöner. För

budgetåret 1963/64 torde bidraget enligt dessa regler uppgå till i runt tal

14 000 000 kr. Systemet med normallönekostnad medför emellertid numera, att

lönekostnaderna ej blir helt täckta av statsbidraget. Med nuvarande lönenivå

torde underskottet kunna uppskattas till 2 000 000 kr. Därtill kommer ett be­

lopp av ca 600 000 kr. för rektorslöner, till vilka statsbidrag enligt nuvarande

regler ej utgår från löneposten. Genom löneregleringen torde som nämnts löne­

kostnaderna stiga med ca 9 % eller med 1 500 000 kr. till sammanlagt i runt tal

18 000 000 kr.

För budgetåret 1963/64 har i årets statsverksproposition (bil. 10 p. 142) för­

slagsanslaget Bidrag till driften av lokala yrkesskolor upptagits till 95 000 000 kr.

Till heltidskurser vid lokala yrkesskolor utgår statsbidrag med 78 % av en

beräknad normallönekostnad för enbart lärarlöner. Bidrag till rektorslöner utgår

inte från löneposten. För budgetåret 1963/64 torde bidraget enligt dessa regler

uppgå till 43 000 000 kr., motsvarande en lönekostnad av 55 000 000 kr. Den

verkliga lönekostnaden enligt nuvarande lönenivå torde emellertid vara 2 800 000

kr. högre. Genom löneregleringen torde lönekostnaderna, som nämnts, stiga

med ca 9 % eller med 5 200 000 kr. till sammanlagt 63 000 000 kr.

Statsbidraget till deltidskurser vid lokala yrkesskolor utgår med visst belopp

per lektion. Beloppet har i årets statsverksproposition uppräknats med 10 %,

vilket motsvarar de arvodeshöjningar, som skett åren 1962 och 1963. För bud­

getåret 1963/64 torde bidraget enligt dessa regler uppgå till i runt tal 21 000 000

kr. De verkliga kostnaderna torde kunna uppskattas till 31 000 000 kr. Genom

löneregleringen torde arvodeskostnaderna stiga med ca 3 % eller med 1 000 000

kr. till sammanlagt 32 000 000 kr.

Låsningen av statsbidraget till normallönekostnader har alltså medfört, att en

del av de senaste årens löneökningar ej blir täckta av statsbidrag. Denna efter­

släpning kan uppskattas till följande belopp.

Kungl. Maj:ts proposition nr 170 år 1963

Centrala yrkesskolor .............................................................................. 2 000 000

Lokala yrkesskolor

heltidskurser 78 % av 2 800 000 kr...................................................... 2 200 000

deltidskurser uppskattat ..................................................................... 2 800 000

Summa kr. 7 000 000 I

I statsbidraget till lärarlöner vid lokala yrkesskolor ingår ej bidrag till löner

åt skolledare och biträdande skolledare. Säkra hållpunkter saknas för en beräk­

ning av dessa lönekostnader. Uppskattas de till ca 5 % av lärarlönekostnaderna

efter löneregleringens genomförande skulle de uppgå till 5 000 000 kr., varav ca

28

15 % eller 750 000 kr. torde hänföra sig till kostnadsökningar i anledning av

löneregleringen. Ett statsbidrag på 78 % skulle utgöra 3 900 000 kr.

Den nu föreslagna löneregleringen medför kostnadsökningar för staten och

kommunerna som kan uppskattas till följande belopp:

Kungl. Maj:ts 'proposition nr 170 år 1963

Centrala verkstadsskolor...................................................................... 1 600 000

Övriga centrala yrkesskolor ................................................................... 1 500 000

Lokala yrkesskolor

heltidskurser

.............................................................................. 5 200 000

deltidskurser

............................................................................. 1 000 000

pedagogisk ledning ............................................................................ 700 000

Summa kr. 10 000 000

Grundskolans högstadium

Till grundskolans lärare i yrkesämnen utgår statsbidrag enligt kungörelsen om

statsbidrag till driftskostnader för det allmänna skolväsendet (omtryckt 1962:

478) med visst belopp per veckotimme och redovisningsår, varvid avdrag för

kommunandelen sker med visst belopp för varje fullt 35-tal veckotimmar (10 §

2 mom. och 13 § b).

Lönereglering torde medföra ökade lönekostnader av ungefär motsvarande

storlek som inom kommunala yrkesskolor.

Omskolningskurser

Till kommunal arbetslöshetskurs och till arbetslöshetskurs vid central verk­

stadsskola utgår statsbidrag enligt kungörelsen 29 juni 1945 (nr 445) angående

yrkesutbildningskurser för arbetslösa, 4 §. Kostnaderna för central arbetslös­

hetskurs bestrides helt av statsmedel.

Departementschefen

Vid yrkesskolorna tillämpas nu två olika system i fråga om statsbidrag till

driften. Vid centrala verkstadsskolor täcker bidraget till löner de faktiska kost­

naderna för avlöning av rektorer och lärare. Vid övriga yrkesskolor med kom­

muner eller landsting som huvudmän utgår statsbidraget efter en beräknad nor­

mallönekostnad. Denna uppdelning på olika bidragsgrunder var naturlig år 1955

då lönerna vid centrala verkstadsskolor var statligt reglerade, medan lönerna

vid övriga ifrågavarande yrkesskolor bestämdes av kommunerna. När nu en

enhetlig statlig lönereglering genomföres för hela det kommunala och lands-

tingskommunala yrkesskoleområdet, bör även principerna för statsbidragsgiv-

ningen om möjligt bli enhetliga.

Systemet med statsbidrag efter normallönekostnad har medfört, att inträf­

fande höjningar av löneförmånerna utom rörligt tillägg helt drabbar kommu­

nerna. Den fastställda normallönekostnaden kan visserligen i sådana fall tid

efter annan höjas, men så har hittills skett endast i begränsad omfattning.

30

till bidraget till övriga kostnader. Dessutom avser 7 000 000 kr. av ökningen

kostnader vilka inte betingas av löneregleringen. Nämnda belopp bör till en del

kompenseras genom minskat bidrag till övriga kostnader.

I bidraget för lektion vid deltidskurser ingår ett belopp om 1 ä 2 kr. per lek­

tion, som är avsett att täcka vissa övriga kostnader och som sammanlagt uppgår

till 2 300 000 kr. Detta belopp bör ej längre utgå.

Beträffande heltidskurserna bör årsbeloppen till övriga kostnader kunna bort­

falla i vad gäller kurs för handel, kurs för industri och hantverk av övervägande

teoretisk karaktär samt kurs för husligt arbete. För motsvarande kurser vid

högre kommunala skolor och fackskolor utgår nämligen inte särskilt bidrag för

sådana kostnader. Vad angår kurs för industri och hantverk av verkstadsskol-

karaktär eller kurs som eljest bedömes vara av sådan art att den bör föras till

denna grupp, finns inte någon direkt motsvarighet vid högre kommunala skolor

eller fackskolor. Dessa kurser är särskilt kostnadskrävande i fråga om undervis­

ningsmateriel. Med hänsyn härtill bör statsbidrag alltjämt tills vidare utgå till

övriga kostnader vid dessa kurser, men bidraget bör minskas till 7 000 kr. för

kurs. Härigenom skulle statsbidraget till övriga kostnader för heltidskurser

minskas med följande belopp:

Kurser för industri och hantverk av verkstadsskolkaraktär

Kungl. Maj:ts 'proposition nr 170 år 1963

centrala yrkesskolor ............................................................................ 700 000

lokala yrkesskolor ................................................................................ 900 000

Övriga heltidskurser

centrala yrkesskolor ............................................................................ 500 000

lokala yrkesskolor ................................................................................

1

eoo 000

Summa kr. 3 700 000

I detta sammanhang vill jag även närmast i förenklingssyfte föreslå, att kost­

naderna för lärares sjukvårdskostnader ej längre skall bestridas av statsmedel.

För yrkesskolornas del torde det röra sig om ett årligt belopp av ca 90 000 kr.

Jag vill erinra om att jag i årets statsverksproposition (bil. 10 p. 103) föreslagit

att bidraget för detta ändamål vid grundskolan avlöses genom att kommun­

andelen minskas med 20 kr. i samtliga hyresgrupper. Beträffande yrkesskolorna

får avlösningen anses ha skett genom att staten nu åtager sig en hög andel av

kostnadsökningarna vid yrkesskolorna. I förenklingssyfte förordar jag även, att

det särskilda statsbidraget till skolor med ambulerande verksamhet för transport

av undervisningsmaterial nu borttages. Kostnaderna uppgår till 22 000 kr. för år

och verksamheten minskar i omfattning. Dessa omläggningar skulle alltså minska

statens kostnader med i runt tal 100 000 kr.

Den förut framräknade ökningen av statsbidraget eller 17 600 000 kr. skulle

alltså kompenseras genom de ovan föreslagna åtgärderna med sammanlagt

(2 300 000 -)- 3 700 000 -(- 100 000 =) 6 100 000 kr. På statsverket skulle falla en

ökning av 11 500 000 kr.

31

Beträffande statsbidragets utformning förordar jag, att det bidragsunderlag

på vilket statsbidraget uträknas bestämmes på i allt väsentligt samma sätt som

vid grundskolan och högre kommunala skolor. Statsbidraget bör vara

100

% vid

centrala yrkesskolor och 79 % vid lokala yrkesskolor.

Vid yrkesskolorna förekommer emellertid kurser av olika längd och en stor del

av undervisningen fullgöres av timlärare eller andra icke-ordinarie lärare, som

är anställda för kortare tid än helt läsår. För dem kan ej bidraget beräknas med

hänsyn till förhållandena vid vårterminens början, efter vilka årslönebeloppen

eljest beräknas. I den mån kurs ej varar helt normalläsår eller hel termin av

sådant läsår, bör vid yrkesskolorna bidraget beräknas såsom för timarvode efter

den löneklass läraren tillhörde då tjänstgöringen fullgjordes eller vid kursens

början.

Vid grundskolan och högre kommunala skolor beräknas årslönebeloppen för

andra deltjänster än halvtidstjänster alltid för varje veckotimme motsvara 1/30

av årslönebeloppet för hel tjänst, oavsett den faktiska omfattningen av under-

visningsskyldigheten. Vid yrkesskolorna bör för lärare med en undervisnings-

skyldighct av minst 36 veckotimmar tillämpas bråktalet V

36

och för övriga lärare

bråktalet V

30

-

Enligt överenskommelsen skall arvoden utgå till deltidsanställda rektorer och

biträdande skolledare samt vissa arvodestillägg utgå för kvällsundervisning.

Nämnda ersättningar bör inräknas i bidragsunderlaget.

Det särskilda statsbidraget till föreläsningar torde tillsvidare böra bibehållas.

Även i övrigt bör statsbidraget utformas efter väsentligen samma grunder som

statsbidraget vid högre kommunala skolor. Rekvisitionerna av statsbidrag bör

granskas av länsskolnämnderna och alltså ej, såsom nu är fallet, av länsstyrel­

serna.

Löneregleringen skall i full utsträckning träda i kraft den

1

januari 1964.

Bestämmelserna om undervisningsskyldighet skall emellertid gälla från och med

den 1 juli 1963. Även lönen efter de i löneregleringen bestämda lönegraderna samt

vissa arvoden skall vinna viss retroaktiv tillämpning. Med hänsyn härtill för­

ordar jag, att det nya statsbidragssystemet vinner tillämpning från och med den

1

juli 1963. Vissa övcrgångsanordningar erfordras emellertid. Under andra halv­

året 1963 bör provisoriskt nuvarande statsbidragsbestämmelser alltjämt tilläm­

pas, varigenom frågan om förskott under detta halvår finner sin lösning. Reg­

lerna om förskott medför, att de ökade kostnaderna till följd av löneregleringen

endast i begränsad omfattning kommer att belasta statsanslagen under budget­

året 1963/64.

I detta sammanhang vill jag upptaga ett par speciella statsbidragsfrågor rö­

rande yrkesskolorna.

Statsbidrag har enligt särskilda och gynnsammare villkor utgått till avlöning

åt lärare i sådan kurs (klassavdelning) vid lokal yrkesskola, som till mer än

hälften av det för avdelningen normala elevantalet består av elever, vilka i

Kungl. May.ts proposition nr 170 år 1963

32

skolpliktshänseende tillhör klass 9 y i försöksskola. Jag förutsätter, att detta

gynnsammare bidrag kan tillämpas även efter den 1 juli 1962, så länge timplaner

och huvudmoment vid försöksverksamhet med obligatorisk nioårig enhetsskola

övergångsvis äger fortsatt tillämpning enligt kungörelsen den 6 juni 1962, nr 480,

om läroplan för grundskolan m. m.

Från anslaget till bidrag till driften av lokala yrkesskolor utgår även stats­

bidrag till enskilda yrkesskolor. Skolorna är i statsbidragshänseende uppdelade

i s. k. A-skolor och B-skolor. Till A-skolorna utgår statsbidrag enligt i stort sett

samma grunder som för närvarande gäller för lokala kommunala yrkesskolor.

Vissa av de enskilda yrkesskolorna har redan nu en ansträngd ekonomi och den

föreslagna löneregleringen för de kommunala yrkesskolorna torde ytterligare för­

svåra deras situation. I avvaktan på en närmare utredning bör det öppnas möj­

lighet att tilldela de enskilda yrkesskolorna höjt statsbidrag genom särskilda

beslut av Kungl. Maj:t. Beträffande A-skolorna bör bidrag utgå i form av 10%

förhöjning på det statsbidragsbelopp, som enligt nu gällande regler för stats­

bidrag skall utgå till skolorna. Kostnaderna för ifrågavarande ändamål kan be­

räknas till 1 000 000 kr.

Beträffande grundskolans högstadium erfordras ej längre de nuvarande spe­

cialbestämmelserna om statsbidrag för yrkeslärare. Bestämmelserna för övriga

lärare vid grundskolan bör i allt väsentligt äga tillämpning.

Vid omskolningskurserna torde löneregleringen medföra, att lönekostnaderna

stiger med ca 12 % eller med 4 000 000 kr. Några ändringar i gällande stats-

bidragsbestämmelser torde inte erfordras.

IV. Hemställan m. m.

Jag föreslår, att den av mig förordade löneregleringen och de huvudsakliga

organisatoriska grunderna för denna underställes riksdagens prövning. Även de

av mig föreslagna grunderna för statsbidrag bör underställas riksdagen.

Av riksdagen bör även inhämtas bemyndigande för Kungl. Maj:t att vidtaga

av förslagen betingade ändringar i av Kungl. Maj:t med stöd av riksdagens

beslut utfärdade avlönings-, pensions- och statsbidragsförfattningar. I sam­

band med genomförande av förslagen torde det bli erforderligt att vidtaga vissa

övergångsanordningar samt att besluta om ändringar i fastställda personalför­

teckningar. Kungl. Maj:t synes böra erhålla riksdagens bemyndigande att vid­

taga dylika åtgärder.

Den föreslagna löneregleringen torde i vissa fall medföra ökade kostnader, som

belastar maximerade anslag och anslagsposter. Beträffande dessa anslag och

anslagsposter synes Kungl. Maj:t böra erhålla bemyndigande att medge erfor­

derliga överskridanden.

Med hänsyn till att den slutliga utformningen av ifrågavarande författningar

och övriga föreskrifter av organisatorisk karaktär på förevarande område ännu

Kungl. Maj:ts proposition nr 170 år 1963

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 170 år 1963

Bilaga

Överenskommelse den 19 april 1963 angående lönesättning m. m.

för skolledare och lärare vid kommunala yrkesskolor m. fl.

läroanstalter

A. På grundval av de organisatoriska förutsättningar, som angivits för en

statlig lönereglering för skolledare och lärare m. fl. vid statsunderstödda kommu­

nala yrkesskolor, utom fristående tekniska skolor samt vid statsunderstödda

landsting skommunala yrkesskolor, inberäknat centrala verkstadsskolor till vilka

statsbidrag utgår enligt kungörelsen 31 maj 1957, nr 480, ävensom för lärare i

yrkesämnen vid grundskolans högstadium samt för kursföreståndare och lärare

vid s. k. omskolningskurser skall i fråga om lönegradsplacering, arvode och under-

visningsskyldighet m. m. gälla följande.

Skolledare och biträdande skolledare

Det i skolstadgan 1 kap. 4 § angivna poängsystemet skall ligga till grund för

bestämmande av avlöningsgrupp och undervisningsskyldighet för heltidsanställd

yrkesskolrektor samt arvode och undervisningsskyldighet för deltidsanställd yr-

kesskolrektor och studierektor vid yrkesskola.

1. Lönegradsplacering och undervisningsskyldighet för heltidsanställd rektor

(vid skola med minst fem heltidskurser).

a) Kommunal och landstingskommunal yrkesskola utom fristående central

verkstadsskola:

Poängtal Lönegrad

Avlöningsgrupp

I .......................

n................

tu..................

IV ........................

V .......................

vi................

—15,5

ABp 22

16—24,5

23

25—33,5

24

34—43,5

25

44—54,5

26

55—

27

Undervisningsskyldig­

het (veckotimmar)

12—20

8—14

6—10

4— 8

4— 5

Vid skola omfattande lägst 71 poäng skall rektor placeras i lönegrad Bp 1.

Rektors undervisningsskyldighet skall därvid omfatta 4 vt.

b) Fristående central verkstadsskola:

Avlöningsgrupp

I ........................

II

III ..........................

IV ........................

v.................

VI ........................

Poängtal

Lönegrad

—10,5

ABp 22

11—19,5

23

20—28,5

24

29—38,5

25

39—49,5

26

50—

27

Undervisningsskyldig­

het (veckotimmar)

12—20

8—14

6—10

4— 8

4— 5

36

åtnjuta semester enligt de för tjänstemän i A 21 och högre lönegrader gällande

grunderna (Saar 29 §).

Vikarierar annan lärare än studierektor under ferietid för rektor skall till-

lämpas samma vikariatsersättning som i övriga skolformer (TB Saar 18 §). För

vikariat å annan tid skall gälla bestämmelse i Saar 31 §.

4. Arvode och under visning sskyldighet för biträdande rektor

För biträdande rektor — som efter medgivande av Kungl. Maj:t skall kunna

ifrågakomma vid rektorsområden om lägst 71 poäng — bestämmes arvode och

nedsättning av undervisningsskyldighet av Kungl. Maj :t i varje särskilt fall med

beaktande av skolans storlek och andra särskilda omständigheter, som kan på­

verka biträdande rektors arbetsuppgifter. I fråga om semester för biträdande

rektor skall gälla detsamma som för studierektor vid yrkesskola.

5. Arvode m.m. för kursföreståndare vid omskolningskurs

Arvode och övriga avlöningsförmåner till heltidsanställd kursföreståndare vid

omskolningskurs bestämmes av överstyrelsen för yrkesutbildning från fall till

fall. Lönesättningen skall därvid ske enligt de normer som gäller för yrkesskol-

rektor enligt punkt 1 a) ovan. Arvode in. m. till deltidsanställd kursföreståndare

vid omskolningskurs bestämmes av överstyrelsen som för deltidsanställd vrkes-

skolrcktor enligt punkt 2 ovan.

Kungl. Maj:ts proposition nr 170 år 1963

Lärare

6. Lönegradsplacering och undervisningsskyldighet m. m. för lärare vid stats­

understödda kommunala och landsting skommunala yrkesskolor

Undervis-

Tjänst

Ämne

Lönegrad

ningsskyl-

diahet

Anm.

(veckotimmar)

a) Adjunkt

Tekniska, merkantila och

Ao 23

24

andra teoretiska ämnen

Ae 21

rb A 17—A 19

Ämneslärare

Tekniska, merkantila och

Ao 21

24

andra teoretiska ämnen

Ae 19

rb A 15—A 17

b) Ämneslärare (gym-

Tekniska, merkantila och

Ao 19

24

nasieingenjör,

andra teoretiska ämnen

Ae 19

gymnasieekonom

och folkskollärare

rb A 15—A 17

med särskild äm-

nesutbildning)

c) Övriga ämneslära­

Tekniska, merkantila och

Ao, Ae 17

24

Icke-ordinarie lärare med

re (institutsingen­

andra teoretiska ämnen

Ag 15

föreskriven pedagogisk ut­

jörer in. fl.)

bildning placeras i Ag 15

och uppflyttas efter 1%

år i Ae 17. Lärare utan

sådan utbildning placeras

i Ag 15

38

Ordinarie anställning skall icke förekomma vid omskolningskurser och extra

ordinarie anställning endast i den omfattning Kungl. Maj:t beslutar. Lärare som

är behörig till ordinarie eller extra ordinarie tjänst skall placeras såsom extra

eller i förekommande fall extra ordinarie i motsvarande lönegrad.

Vid kurser för utbildning av byggnadsarbetare och vissa specialkurser bestäm­

mes avlönings- och anställningsvillkor av Kungl. Maj:t.

Lärare vid omskolningskurs där arbetsåret omfattar helt kalenderår skall åt­

njuta lön efter den löneklass, vars nummer med en enhet överstiger numret för

den löneklass i vilken läraren är placerad.

Kungl. Maj:ts proposition nr 170 år 1963

Timlärare in. fl.

9. Timarvoden till vissa timlärare vid yrkesskolor, grundskolor och omskol­

ningskurser

a) Timarvode skall vid yrkesskolor och omskolningskurser utgå endast för

undervisningstimme och vid grundskolor utgå för undervisningstimme eller

veckotimme. Timarvode utgår enligt följande beteckningar, vilka avser angivna

bråkdelar av årslönen.

Undervisning

Beteckning

Bråkdel av års­

lönen för un­

dervisningstimme

Teoretisk undervisning .............................................................................

BT

1/945

Övningsämne, ämne å huslig linje, stenografi, maskinskrivning, kon­

tors- och butikstekniska ämnen utom försäljnings- och reklamlära

samt varukännedom ävensom ämnen å handelslinje och hushålls­

tek ni sk linje i årskurs 9 å grundskolans högstadium m. m.............

CT

1/1050

Yrkesämne i kurser i industri och hantverk ........................................

DT

1/1368

Yrkesämne å allmänpraktiska och teknisk-praktiska linjerna i års­

kurs 9 å grundskolans högstadium ......................................................

DT

1/1260

b) Timarvode skall utgå enligt följande beteckningar och löneklasser:

Stadium

II

Teoretiskt

ämne

BT17

Ämne å huslig linje,

stenografi, maskin­

skrivning, skyltning

med textning m. m.

CT 14

Yrkesämne i Teckning, musik

kurser i industri

och gymnastik

och hantverk

(övningsämnen)

DT 15

CT 14

c) Vederbörande överstyrelse må, där särskilda skäl föreligger, medgiva att

timarvode efter högre löneklass å löneplan A än som följer av vad ovan sägs

skall utgå till sådan timlärare i teoretiskt läroämne, vilken prövas besitta fram­

stående kvalifikationer för den undervisning han skall meddela.

40

Övergångsbestämmelser

15. Heltidsanställd rektor äger, därest detta är till fördel för honom, under

löpande förordnandeperiod, dock längst intill den 1 juli 1967, bibehålla sin

lönegradsplacering enligt kommunal central tjänsteförteckning och den löne-

klassplacering som gäller för honom.

16. a) Ordinarie eller — såvitt avser central verkstadsskola fast anställd —

lärare med 15 års eller, om läraren uppnått 40 års ålder, med 10 års kommunal

anställning skall utan ansökan erhålla motsvarande ordinarie statligt reglerad

tjänst samt, därest detta är till fördel för honom, bibehålla sin lönegradsplace­

ring enligt kommunal central tjänsteförteckning så länge han innehar nämnda

tjänst. Fastställt antal ordinarie lärartjänster kan härvid överskridas.

b) Annan ordinarie eller — såvitt avser central verkstadsskola fast anställd —

lärare än som avses under a) skall utan ansökan erhålla motsvarande extra

ordinarie statligt reglerad tjänst samt, därest detta är till fördel för honom,

bibehålla sin lönegradsplacering enligt kommunal central tjänsteförteckning så

länge han innehar nämnda tjänst.

c) Ordinarie och extra ordinarie lärare inom Stockholms yrkesskolstyrelses

förvaltningsområde skall utan ansökan erhålla motsvarande ordinarie respek­

tive extra ordinarie statligt reglerad tjänst samt, därest detta är till fördel för

honom, bibehålla sin lönegradsplacering å vederbörlig tjänsteförteckning så

länge han innehar nämnda tjänst. Fastställt antal ordinarie lärartjänster kan

härvid överskridas.

d) Oavsett vad under a) och c) sägs skall ordinarie yrkeslärartjänst i A 19

ledigförklaras.

e) Löneklassplacering i här avsedd statligt reglerad lärartjänst skall ske med

utgångspunkt i den löneklassplacering som gäller för läraren i hans kommunalt

reglerade anställning.

För den som innehaft anställning som fast anställd lärare vid central verk­

stadsskola eller innehaft arvodesanställning vid statlig omskolningskurs och där­

vid ägt åtnjuta lön motsvarande viss löneklass sker löneklassplacering i motsva­

rande lärartjänst med utgångspunkt i nämnda löneklass.

17. Den som vid höstterminens slut 1963 är anställd som timlärare vid teknisk

aftonskola och som under minst två terminer i följd tjänstgjort som timlärare

vid skolan skall, därest detta är till fördel för honom, så länge han fullgör tim-

lärartjänstgöring vid samma skola, uppbära timarvode jämte i förekommande

fall särskild ersättning vid aftonundervisning efter den beteckning och löneklass

som enligt kommunala bestämmelser senast gällt för honom.

Kungl. Maj:ts proposition nr 170 år 1963

41

B. I anslutning till under A angivna grunder skall beträffande lärartjänster

m. fl. vid vissa specialskolor göras de lönegradsändringar m. m., som framgår av

följande sammanställning.

Kungl. Maj:ts proposition nr 170 år 1963

Nuvarande

lönegrad

tjänstebenämning

Antal

Föreslagen

lönegrad

Anmärkning ang.

tjänstebenämning,

placering etc.

Ao, Ae 17

A 15

II huvudtiteln

Fångvårdsamtaltema

Utbildningsassistent

8 Ao, Ael8 (behörig 45 timmars tjänstgö-

till yrkeslärartjänst ringsskyldighet för

i A17)

vecka. Semester

Ae, Agl6 (utan

dylik behörighet)

IV huvudtiteln

Försvaret

Ae, Ag 17

Ingenjör

5 Ae, Ag 19

RMS (2), TygS (3)

Ae 15/16

Yrkeslärare

25*

1 *

Ae 19

Ingenjör. TygS (9),

MS (5), KÖS (10),

F 14 (1). 45 timmars

tjänstgöringsskyldig­

het för vecka. Semes­

ter

Ae 15/16

Yrkeslärare

Ao 15 + lönetillägg

enl. gällande bestäm­

melser motsvarande

skillnaden mellan lö­

nen i den löneklass i

vilken vederbörande

skulle varit placerad i

A 16 och lönen i den

löneklass i vilken han

är placerad

Förste tyghantverkare

med arbetsuppgifter

helt motsvarande yr-

keslärares

9 Ae 15/173

C VM (1), CVA (1),

CVV (1), FFV (6). 36

vt:s undervisnings-

skyldighet. Semester

Ao 15 -f- lönetillägg

motsvarande skill­

naden mellan lönen

i den löneklass i vil­

ken vederbörande

skulle varit placerad

i A 17 och lönen i

den löneklass i vil­

ken han är placerad

Ao, Ae 17

A 15

V huvudtiteln

Ungdomsvårds­

skolorna

Utbildningsassistent 38 Ao, Ae 18 (behörig 45 timmars tjänst­

till yrkeslärartjänst göringsskyldighet för

i A 17)

vecka. Semester

Ae, Ag 16 (utan

dylik behörighet)

1 Ungefärligt antal.

3 Lön utgår efter den löneklass, vars nummer med en enhet överstiger numret för den löneklass

i vilken läraren är placerad.

42

Kungl. Maj:ts proposition nr 170 år 1963

Nuvarande

lönegrad

tjänstebenämning

Antal

Föreslagen

lönegrad

Statens

mentalsjukhus

Ae 17

Utbildningsassistent

Ae 15

Särskolor för

■psykiskt efterblivna

Ao, Ae 15/16, Ag 12 Yrkeslärare

2 Ae 18 (bebörig till

yrkeslärartjänst

i A 17)

Ae 16 (utan dylik

behörighet)

41 Ao, Ae, Ag 17

Ae, Ag 15

VIII huvudtiteln

Statens

blindskolor m. m.

Ao, Ae 15/16

Yrkeslärare

Statens dövskolor

12

Ao, Ae 15/17

Ao, Ae 15/16

Yrkeslärare

10

Ao, Ae 15/17

XI huvudtiteln

Vanföreanstaltema

A 23

Rektor

1

ABp 25

A 23

Rektor

1

ABp 24

A 22

Rektor

2

ABp 24

A 15/16

Yrkeslärare

11

A 19

A 15/16

Yrkeslärare

451

A 15/17

Anmärkning ang.

tjänstebenämning,

placering etc.

45 timmars tjänst­

göringsskyldighet för

vecka. Semester

36 vt:s undervisnings-

skyldighet under 39—

41 veckor

36 vt:s undervisnings-

skyldighet under 39—

41 veckor

36 vt:s undervisnings-

skyldighet under 39—

41 veckor

Stockholm. 4—S vt:s

undervisnings-

skyldighet

Hälsingborg. 6—10

vt:s undervisnings-

skyldighet

Göteborg, Härnösand.

6—10 vt:s undervis-

ningsskyldighet

36 vt:s undervisnings-

skyldighet under 42

veckor

Ungefärligt antal.

Innehållsförteckning

I. Inledning .....................................................................................................

3

II. Organisations- och lönefrågor .................................................................. 4

Kommunala och landstingskommunala yrkesskolor................................ 4

Grundskolans högstadium.......................................................................... 9

Omskolningskurser ...................................................................................... 10

Departementschefen .................................................................................. 12

Kommunala och landstingskommunala yrkesskolor ......................... 12

Grundskolans högstadium ..................................................................... 23

Omskolningskurser ................................................................................ 23

Specialskolor m. m................................................................................... 25

III. Statsbidragsfrågor ...................................................................................... 26

Nuvarande förhållanden m. m..................................................................... 26

Kommunala och landstingskommunala yrkesskolor............................ 26

Grundskolans högstadium ..................................................................... 28

Omskolningskurser ................................................................................ 28

Departementschefen .................................................................................. 28

IV. Hemställan m. m........................................................................................... 32

Bilaga. Överenskommelse den 19 april 1963 angående lönesättning m. m. för

skolledare och lärare vid kommunala yrkesskolor m. fl. läroanstalter............ 34

Kungl. Maj:ts proposition nr 170 år 1963

43