om omdisponering av allmänna barnhusets tillgångar
Regeringens proposition
1975/76:137
om omdisponering av allmänna barnhusets tillgångar;
beslutad den 5 februari 1976.
Regeringen föreslår riksdagen att antaga de förslag som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.
På regeringens vägnar
OLOF PALME SVEN ASPLING
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås att allmänna barnhuset skall upphöra som institution och att dess tillgångar skall överföras till en särskild fond, benämnd Allmänna barnhusets fond, under förvaltning av kammarkollegiet. Avkast-
ningen av fonden föreslås bli använd till forskning och försöksverksamhet
rörande barn och ungdom, företrädesvis inom det sociala området, efter beredning i socialdepartementets delegation för social forskning. Allmänna barnhusets Stockholmsfond föreslås kvarstå som en särskild fond under förvaltning av kammarkollegiet med ändamål av stödja forskning och för-
söksverksamhet beträffande barn och ungdom, företrädesvis inom det sociala
området, i Stockholms kommun.
1 Riksdagen 1976. I saml. Nr 137.
Utdrag SOCIALDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid regeringssammanträde
1976-02-05
Närvarande: statsministern Palme, ordförande, och statsråden Sträng, Andersson, Johansson, Holmqvist, Aspling, Lundkvist, Geijer, Bengtsson, Norling. Lidbom, Carlsson, Feldt, Sigurdsen, Gustafsson, Zachrisson, Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson
Föredragande: statsrådet Aspling
Proposition om omdisponering av allmänna barnhusets tillgångar
1¶Inledning
Fosterbarnsutredningen! har i betänkandet (SOU 1974:7) Barn- och ungdomsvård lagt fram förslag om bl. a. inordnande av allmänna barnhuset
1 samhällets sociala barna- och ungdomsvård.
Efter remiss har yttranden över betänkandet i denna del avgetts av jus-
titiekanslern, socialstyrelsen, kammarkollegiet, riksrevisionsverket, skolöverstyrelsen, riksarkivet, länsstyrelserna i Stockholms och Skaraborgs län, allmänna barnhuset, sociala barna- och ungdomsvårdsseminariet, Svenska kommunförbundet, Landstingsförbundet, Karlsborgs, Malmö och Örebro kommuner, landstingen i Malmöhus, Blekinge och Göteborgs och Bohus län. riksförbundet Hem och Skola och riksförbundet för hjälp åt läkemedelsmissbrukare. Vissa remissinstanser har bifogat yttranden som de har inhämtat.
Efter remissbehandlingen har frågan beretts inom socialdepartementet av en särskild arbetsgrupp. Arbetsgruppen har bl. a. samrått med personalen vid Sätra Bruk i Karlsborgs kommun, Skaraborgs län, vilket ingår bland barnhusets tillgångar. Kammarkollegiet har samtidigt medverkat med utredning av vissa ekonomiska frågor och problem rörande permutation av barnhusets donationer m. m. Kollegiets utredningar bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga.
2¶Allmänna barnhusets ändamål och verksamhet
Allmänna barnhuset leder sitt ursprung från 1600-talet. Drottning Kris-
tinas förmyndarregering utfärdade sålunda den 30 oktober 1633 privilegium
I Utredningsman riksdagsledamoten Gördis Hörnlund.
för att i Stockholm inrätta ett ”Orphanotropium” för ”fattige och Faderlöse
Barns Lärdom och uptuchtelse”. Genom stiftelsebrevet ställdes egendom
till förfogande för barnhuscets drift. Staten har därefter vid olika tillfällen och på skilda sätt tillfört barnhuset ytterligare medel. Från enskilda har
barnhuset mottagit donationer, framförallt under 1800-talets senare hälft.
Förvaltningen av barnhusets angelägenheter har skett enligt instruktioner
och reglementen som har utfärdats av Kungl. Maja vd efter annan. Det nuvarande reglementet utfärdades den 20 december 1957. Enligt reglementet
är allmänna barnhuset ett institut för social barnavård, som har till ändamål
att såsom särskild stiftelse verka för god vård och uppfostran av värnlösa
och eljest vårdbehövande barn och en i övrigt förbättrad social barnavård.
Barnhuset skall i detta syfte bl. a. bedriva, understödja eller eljest främja
upplysning och forskning samt pröva nya åtgärder.
Särskilda bestämmelser som har fastställts av Kungl. Maj:t gäller beträffande en i barnhusets räkenskaper avskild fond, kallad "Allmänna barnhusets Stockholmsfond” (Stockholmsfonden) vars avkastning används till
bidrag för viss barnavårdande verksamhet inom Stockholms kommun.
Barnhuset förvaltas av en direktion som består av högst sju ledamöter som regeringen förordnar för fvra år i sänder. Regeringen utser en av le-
damöterna att vara ordförande i direktionen. Under senare år har direktionen
tillsatts för ett år i taget.
Med nya bestämmelser i 1957 års reglemente skedde en förskjutning av barnhusets verksamhet från ett tidigare direkt praktiskt vårdarbete till en
verksamhet mera inriktad på upplysning och forskning m. m. I reglementet föreskrivs att barnhusets verksamhet skall ske i samarbete med socialstyrelsen, länsstyrelserna och statens socialvårdskonsulenter. Barnhusets verksamhet omfattar enligt årsberättelsen för räkenskapsåret 1 juli 1974-30 juni 1975, upplysning och information allmänt, upplysning genom länsförbund och skrifter m. m.. kontaktkonferenser, forsknings- och försöksverksamhet, bidrag till fosterbarn och föräldralösa barn samt till handikappade barn och ungdomar. För dessa ändamål hade under räkenskaps-
året anslagits ca 350 000 kr. Det kan nämnas att den fosterhemsförmedling
genom barnavårdsombud som barnhuset lämnat stöd till tidigare upphörde
år 1973.
Allmänna barnhuset har förhållandevis stora tillgångar i form av bl. a. fastigheter i Stockholm och virdepapper. Tillgångarnas bokförda värde uppgick år 1974 till ca 20 milj. kr. och det reella värdet enligt försiktigt gjorda beräkningar till drygt 50 milj. kr. Bland tillgångarna kan särskilt nämnas Sätra Bruk AB inom Karlsborgs kommun i Skaraborgs län vars aktier helt ägs av barnhuset. Bruket drivs som skogsbruk och har ett fyrtiotal anställda. Barnhuset är också huvudman för sociala barna- och ungdomsvårdssemi-
nariet i Stockholm, som utbildar socialpedagoger för tjänster vid barnhem m. fl. institutioner för barn och ungdom.
1+ Riksdagen 1976. I saml. Nr 137.
3¶Fosterbarnsutredningen
Fosterbarnsutredningen erinrar om att allmänna barnhuset vid sin tillkomst för över 300 år sedan tillgodosåg behov som dittills inte hade varit
föremål för samhällets uppmärksamhet i nämnvärd omfattning. Utredningen
framhåller att barnhuset under en lång fölid av år har utfört ett värdefullt arbete för att i olika hänseenden främja den sociala barnavården. Samtidigt konstaterar utredningen emellertid att förutsättningarna för barnhusets verksamhet i dag är väsentligt annorlunda än tidigare. Numera är den sociala barna- och ungdomsvården en samhällsuppgift av väsentlig betydelse och verksamheten har reglerats genom lagstiftning.
Ansvaret för barna- och ungdomsvården vilar i dag på kommunerna. Staten har genom socialstyrelsen och länsstyrelserna samordnande, rådgi-
vande och övervakande uppgifter. Staten driver också bl. a. ungdomsvårds-
skolor liksom vissa institutioner för utbildning av personal inom barnaoch ungdomsvården. F. n. medverkar även landstingen som huvudmän för barnhem. För att fullgöra samhällets åtaganden inom den sociala barna-
och ungdomsvården anvisas de medel som med hänsyn också till övriga behov bedöms böra ställas till förfogande för ändamålet. Utredningen understryker att allmänna barnhusets uppgifter i huvudsak
är desamma som de vilka enligt gällande bestämmelser vilar på samhället. Det framstår med hänsyn härtill enligt utredningen som naturligt att allmänna barnhusets verksamhet inte längre bedrivs självständigt utan inordnas i samhällets verksamhet i detta hänseende. Barnhusets tillgångar bör därför enligt utredningens uppfattning överföras till det allmänna.
Fosterbarnsutredningen påpekar att frågan om allmänna barnhusets rätts-
liga ställning har diskuterats vid flera tillfällen. Eftersom det råder olika meningar om huruvida barnhuset är en enskild eller statlig institution, bör
överförandet enligt utredningens uppfattning ske genom samfällt beslut av regeringen och riksdagen.
De tillgångar barnhuset disponerar har ursprungligen ställts till dess för-
fogande för att främja barna- och ungdomsvården. Ett överförande till det allmänna bör därför enligt utredningens mening ske på ett sådant sätt att
tillgångarna och deras avkastning även i fortsättningen kan användas för detta ändamål. Enligt utredningen torde också en sådan lösning stå i över-
ensstämmelse med syftet med de privata donationer som gjorts till barnhuset under årens lopp.
Olika lösningar är enligt utredningen tänkbara när det gäller att överföra
barnhusets tillgångar till det allmänna. Utredningen har funnit ett överförande till allmänna arvsfonden som det från olika synpunkter lämpligaste.
Utredningen behandlar härefter barnhusets olika verksamhetsgrenar. Beträffande den upplysningsverksamhet genom länens barnavårds- och social-
vårdsförbund som barnhuset i viss utsträckning har lämnat stöd till anför
utredningen att upplysnings- och kursverksamhet av motsvarande slag numera bedrivs i allt större utsträckning av Svenska kommunförbundets länsavdelningar. Enligt utredningens uppfattning bör denna verksamhet
kunna täcka det föreliggande behovet. Även kontaktkonferenser bör enligt
utredningen i erforderlig omfattning kunna anordnas inom ramen för förbundets, länsavdelningarnas och kommunernas verksamhet. När det gäller
utgivande av lämpliga publikationer bör socialstyrelsen medverka även i fortsättningen.
Inom det nordiska samarbetet utgör allmänna barnhuset bl. a. en sektion av den nordiska sammanslutningen för barnavård och ungdomsskydd. Ut-
redningen framhåller att erforderliga internationella kontakter kan ske inom
ramen för de förbindelser som socialstyrelsen och andra organ, 1. ex. kommunförbundet, har etablerade med de nordiska länderna och andra länder.
I fråga om /forskningsverksamher gäller att sådan ingår i den verksamhet socialstyrelsen bedriver. Vidare finns i soctaldepartementets budget ett sär-
skilt anslag för forskning, utvecklingsarbete och försöksverksamhet bl. a.
inom barna- och ungdomsvården. Från detta anslag utgår bidrag till offentliga och enskilda institutioner. Även från allmänna arvsfonden kan medel beviljas för forskning och försöksverksamhet. Forskning på hithörande område bedrivs också vid vissa universitet och högskolor. Utredningen framhåller
angelägenheten av att medel som enligt utredningsförslaget tillförs allmänna
arvsfonden i viss utsträckning används till forskning och försöksverksamhet
rörande barna- och ungdomsvården.
I samband med omdiponeringen av barnhusets tillgångar bör prövas i vilken mån kostnadsansvaret för då inte färdiga undersökningar, som bedrivits med barnhusets stöd, bör övertas av det allmänna.
Sociala barna- och ungdomsvårdsseminariet bör enligt utredningen inordnas
i det allmänna skolväsendet. Man bör härvid kunna vinna betydande fördelar om seminariet 1. ex. förenas på lämpligt sätt med ett förskoleseminarium.
Dispositionen av Srockholmsfonden är en särskild fråga. Denna fond utgörs
av en barnhusets fordran på Stockholms kommun till ett belopp av 4 milj. kr.. Avkastningen av fonden tillgodoförs kommunens barnavård vid sidan av de ordinarie anslagsmedlen. Utredningen anser att fonden bör avvecklas genom att fordringen på Stockholms kommun efterges samtidigt som de utbetalningar som svarar mot avkastningen upphör.
Allmänna barnhusets arkiv är enligt utredningen av stort intresse från kul-
turhistorisk synpunkt och för forskningsändamål och bör enligt utredningen bevaras som cn enhet. Barnhuset har också åtskilliga värdefulla inventarier. Av inventarierna har barnhusets nattvardssilver deponerats hos Stockholms
stadsmuseum. Övriga inventarier förvaras f. n. i anslutning till barnhusets
expedition. I samband med att barnhusets tillgångar övertas av det allmänna bör arkivet enligt utredningens uppfattning överföras till riksarkivet. Härvid
blir sekretesslagen (1937:249) ullämplig på handlingarna i arkivet. Det innebär normalt att handlingarna i vad de angår enskild persons förhållanden inte utan hans samtycke får utlämnas till annan tidigare än sjuttio år efter handlingens datum. Genom bestimmelsen torde skälig hänsyn tas till enskilds intresse att få personhga förhållanden skyddade från insyn. Härtill kommer att arkivmyndigheten vid utlimnande har möjlighet att göra erforderliga förbehåll. Övriga inventarier med ekonomiskt eller kulturhistoriskt värde bör enligt utredningens mening övertas av socialstyrelsen som bör förfoga över dessa för egen räkning celler genom deposition.
Utredningen framhåller att personalens och den förutvarande personalens intressen givetvis bör tillvaratas vid ett överförande av barnhusets tillgångar ull det allmänna. Enligt utredningens uppfattning bör det således vara möj-
ligt att bereda barnhusets samt sociala barna- och ungdomsvårdsseminariets
anställda i aktiv ålder likartad sysselsättning, om de så önskar. För dem som inträtt I pensionsåldern bör statens personalpensionsverk svara för de pensionsförpliktelser som nu vilar på barnhuset. Regeringen bör enligt utredningens förslag bemyndigas utt vidta de övergångsåtgärder som kan behövas.
4¶Remissyttrandena
Av de remissinstanser som har anmodats eller beretts tillfälle att yttra sig över fosterbarnsutredningens betänkande har eu tjugotal behandlat frågån om att överföra allmänna barnhusets tillgångar till det allmänna och därmed sammanhängande frågor.
Fosterbarnsutredningens förslag att allmänna barnhusets verksamhet skall inordnas i samhällets verksamhet tillstyrks eller lämnas utan erinran av bl. a. justitiekanslern. kammarkollegiet, riksrevisionsverket, Svenska kommun- Jörhundet och Malmö kommun.
En del remissinstanser är kriiska till utredningens förslag. Länsstyrelsen i Stockholms län, allmänna barnhuset, riksförbundet Hem och Skola och riksförbundet för hjälp åt läkemedelsmissbrukare avstyrker utredningens förslag. Landstingsförbundet anser att utredningsförslaget inte är tullräckligt underbyggt, eftersom det inte finns några garantier för att medlen även i fortsättningen kommer att användas till understödjande verksamhet för barn
och ungdom om de förs över till allmänna arvsfonden. Liknande syn-
punkter framförs av bl. a. landstingen i Blekinge, Göteborgs och Bohus samt Malmöhus län.
Socialstyrelsen anser att frågan om allmänna barnhusets fortsatta verk-
samhet i ett större vårdsammanhang är en fråga av marginell betydelse och avstår därför från att ta ställning till fosterbarnsutredningens förslag. Styrelsen framhåller dock att den verksamhet som bedrivits under årens
lopp varit ett värdefullt komplement till den samhälleliga barnavården. Oav-
sett hur den framtida organisationen utformas bör dess resurser tillhan-
dahållas på liknande sätt.
Kammarkollegiet konstaterar att förslaget innebär att allmänna barnhuset som institution bringas att upphöra och att dess egendom förs över till
en av staten förvaltad fond. Kollegiet har ingen erinran mot detta och ställer
sig positivt till förslaget att barnhusets förmögenhet förs över till den förvaltning som ombesörjs av kollegiets fondbyrå.
Vid en omdisponering av barnhusets tillgångar måste de enskilda donationsfonderna bli föremål för permutation i därför stadgad ordning. Kammarkollegiet anser det önskvärt att nå en lösning som innebär att egendomen kan komma till användning på ett sätt som så nära som möjligt motsvarar barnhusets ändamål. Enligt lagen (1928:281) om allmänna arvsfonden är dess ändamål att främja barns och ungdoms vård och fostran
samt omsorg om handikappade. Enligt kollegiets mening måste det anses
strida mot barnhusets ändamål, både det nuvarande och det ursprungliga, att dess medel skulle komma till användning även till åtgärder för vuxna personer.
Kammarkollegiet finner den lämpligaste lösningen vara att allmänna barnhusets tillgångar bildar en egen fond under fondbyråns förvaltning. För
fonden bör därvid fastställas särskilda regler rörande ändamål, utdelning och placering av tillgångar. Ändamålsbestämmelserna bör utformas så att
största möjliga överensstämmelse med barnhusets nuvarande verksamhet
inom den sociala barnavården och fosterbarnsvården uppnås. Beslutande-
rätten i frågor om användning av avkastningen bör tillkomma regeringen eller organ som regeringen utser.
Vad gäller frågan om placering av en sådan fonds tillgångar är kollegiet inte främmande för tanken att dess fondförvaltning vidgas som konsekvens av ett övertagande av allmänna barnhusets fastigheter i Stockholm. Beträffande en vidgning av fondbyråns förvaltning till rörelse av det slag som
den vilken bedrivs vid Sätra Bruk AB uttalar kollegiet vid remissbehandlingen dock viss tvekan.
Länsstyrelsen i Skaraborgs län framhåller att det i den bygd där Sätra Bruk
är beläget är ont om arbetstillfällen för den fasta befolkningen, och att det följaktligen för bygden är mycket betydelsefullt om sysselsättningen i Sätra kan upprätthållas vid nuvarande nivå. Länsstyrelsen understryker därför vikten av att den arbetsmarknadsmässiga situationen, som är av speciell
art, noga beaktas i samband med en eventuell avveckling av allmänna barn-
husets verksamhet.
Allmänna barnhuset anför bl.a. följande. Det finns f. n. stort utrymme för nya och varierande insatser inom barna- och ungdomsvården. Försöksverksamheter behövs i ökad omfattning för att finna och pröva nya vägar
att möta och bemästra problemen. Åtgärder krävs för en ökad samverkan mellan olika organ. Forsknings- och utvecklingsarbete — enskilt och inom samhällsinstanser — behöver stödjas och stimuleras, föräldrautbildning i olika former prövas och utvecklas, stöd och utbildning ges fosterföräldrar — något
2" Riksdagen 1976. I saml. Nr 137.
som barnhuset med sitt långa engagemang i fosterbarnsfrågorna känner starkt för. I denna situation bör en institution som allmänna barnhuset ha en plats att verka. Den relativa frihet barnhuset har i sitt arbete — inom ramen för av Kungl. Maj:t givna regler och direktiv — måste i sammanhanget bedömas som en tillgång. Från ekonomisk synpunkt bör dess verksamhet ses som fördelaktig genom den självfinansiering som sker via avkastningen
av fondmedel. Riksarkivet förordar dels att allmänna barnhusets arkiv överförs i statlig
ägo i samband med det allmännas övertagande av barnhusets övriga till-
gångar, dels att arkivet överlämnas åt stadsarkivet i Stockholm för förvaring
eller att åt riksarkivet uppdras att besluta om arkivets framtida förvaring
och om grunderna för utlämnande av handlingar, tillhörande arkivet. Utredningens förslag att sociala barna- och ungdomsvårdsseminariet in-
ordnas i det allmänna skolväsendet tillstyrks uttryckligen av Blekinge läns landsting, Göteborgs och Bohus läns landsting, Svenska kommunförbundet och socialstyrelsen.
5¶Kammarkollegiets utredning
Kammarkollegiet har under ärendets fortsatta beredning utrett dels vissa frågor rörande allmänna barnhusets ekonomi, fondbildning och förvaltning,
dels frågor om permutation av barnhusets donationer m. m. Barnhusets tillgångar består främst av fem fastigheter i Stockholm, aktier
i ett antal börsnoterade företag, obligationer och förlagsbevis samt samtliga aktier i Sätra Bruk AB i Karlsborgs kommun i Skaraborgs län.
Sätra Bruk AB bedriver skogsskötsel och jordbruk. På bruket finns också
ett sågverk. Bolaget som har ett 40-tal anställda förvaltas av Skogssällskapets Förvaltning AB som är ett helägt dotterbolag til! stiftelsen Skogssällskapet
i Göteborg. |
Allmänna barnhusets tillgångar var enligt bokslutet för räkenskapsåret
1974/75 bokförda till närmare 20 milj. kr. Enligt kammarkollegiet kan till-
gångarnas reella värde vid en försiktig beräkning uppskattas till drygt 50 milj. kr. när hänsyn tas till de övervärden som finns.
Kammarkollegiet anger två huvudskäl för att föra över barnhusets till-
gångar till en särskild fond hos kollegiet i stället för till allmänna arvsfonden. Egendomen kommer uteslutande till användning för sådana ändamål som
barnhuset har haft till uppgift att främja, och tillgångarna kan behållas utan
att behöva skingras. Kollegiet föreslår att den nya fonden, förslagsvis kallad Allmänna barnhusets fond, får till ändamål att främja forskning och försöksverksamhet rörande barn och ungdom, företrädesvis inom det sociala området, och att den får sådana placeringsregler att en direkt överflyttning av tillgångarna från barnhuset kan ske. Fonden bör i möjligaste mån förvaltas i samma former som kollegiets övriga fonder. Eftersom den genom överföringen bil-
dade fonden varaktigt skall tjäna sitt ändamål bör den civil- och skatterättsligt uppfattas som ett särskilt subjekt.
Avkastningen av fondmedlen disponeras enligt kollegiets mening lämpligen för utdelning — sedan minst 10 "» avsatts till kapitalet — av regeringen efter beredning i socialdepartementets delegation för social forsk-
ning eller annat statligt organ som regeringen bestämmer. I överensstämmelse med vad som gäller beträffande allmänna arvsfonden och gällande permutationspraxis bör i stadgarna finnas en regel som föreskriver att barn-
husfondens medel inte får lämnas till åtgärd som det åligger stat eller kommun att bekosta. I fråga om förvaltningen av egendomen hos kollegiet framhålls att det ingår som ett led i kollegiets ordinarie fondförvaltande uppgifter att ta över donationsmedel och liknande i form av banktillgodohavanden och värdepapper m. m. Kammarkollegiet anser att vissa rationaliseringseffekter kan
vinnas genom samförvaltning av barnhusets likvida medel och värdepapper med de tillgångar av samma slag som kollegiet redan förvaltar. När det
gäller barnhusets fastighetsinnehav förklarar kollegiet att det, mot bakgrund
av det positiva intryck som kollegiet har fått av fastigheterna i Stockholm, är villigt att ta över ansvaret för deras förvaltning.
I fråga om Sätra Bruk har kammarkollegiet låtit en särskild sakkunnig
göra en utredning om framför allt den hittillsvarande skötseln av företagets skogar och sågverksrörelse. Den sakkunnige har inte funnit skäl till en för-
ändring av gällande drift- och förvaltningsformer vid företaget utan har
i stället ansett att det skulle vara vissa fördelar med att överföra bruket
till en i kollegiet förvaltad fond. Skogssällskapet har förklarat sig villigt
att fortsätta sitt engagemang i företagets förvaltning, om kollegiet övertar huvudmannaskapet för bruket. Kollegiet anför vidare att man från de anställdas sida har deklarerat sin anslutning till tanken att fortsätta rörelsen utan annan förändring än att kollegiet efterträder barnhuset som huvudman. På grundval av vad som har framkommit ställer sig kammarkollegiet positivt till att även ta över huvudmannaskapet för Sätra Bruk och låta det ingå
i fondförvaltningen.
Om allmänna barnhusets tillgångar förs över till den föreslagna Allmänna barnhusets fond, måste bestämmelserna för donationsfonderna ändras (permuteras) i härför stadgad ordning. Kammarkollegiet har närmare övervägt förutsättningarna härför. I fråga om Stockholmsfonden har kollegiet funnit
att den bör behållas och tillsammans med några andra fonder läggas ihop
till en samfond. Avkastningen från samfonden föreslås bli använd för bidrag till forskning och försöksverksamhet beträffande barn och ungdom, före-
trädesvis inom det sociala området, i Stockholms kommun. Kollegiet anser att nästa budgetårsskifte kan vara en lämplig tidpunkt för att föra över barnhusets tillgångar till den nybildade fonden.
6 Föredraganden
Allmänna barnhuset leder sitt ursprung från 1600-talet. Verksamheten finansieras genom avkastningen av medel som vid skilda tillfällen har tillförts barnhuset från staten eller donerats av enskilda personer. Enligt det reglemente som gäller sedan 1958 är allmänna barnhuset ett institut för social barnavård, som har till ändamål att som särskild stiftelse verka för ”god vård och uppfostran av värnlösa eller eljest vårdbehövande barn och en i övrigt förbättrad social barnavård”. Barnhuset skall i detta syfte bl. a. bedriva, understödja eller på annat sätt främja upplysning och forskning samt pröva nya åtgärder. För understödjande av barnavård i Stockhom finns en i barnhusets räkenskaper avskild fond kallad ”Allmänna barnhusets Stockholmsfond”.
Allmänna barnhusets tillgångar utgörs främst av fastigheter i Stockholm och värdepapper. Tillgångarnas reella värde har kammarkollegiet försiktigt uppskattat till drygt 50 milj. kr. Bland allmänna barnhusets tillgångar kan särskilt nämnas Sätra Bruk AB vars aktier helt ägs av barnhuset. Bruket drivs som skogsbruk och har ett fyrtiotal anställda.
Allmänna barnhuset förvaltas av en direktion som består av högst sju ledamöter som regeringen förordnar. Bland dessa utser regeringen en att vara ordförande i direktionen.
Med det nu gällande reglementet skedde en förskjutning av barnhusets verksamhet från tidigare direkt praktiskt vårdarbete till verksamhet mera inriktad på upplysningsarbete m. m. I reglementet föreskrivs att barnhusets verksamhet skall ske i samarbete med socialstyrelsen, länsstyrelserna och statens socialvårdskonsulenter.
Numera omfattar barnhusets verksamhet enligt direktionens årsberättelse för 1974/75 upplysning och information allmänt, upplysning genom länsförbund och skrifter m. m., kontaktkonferenser, forsknings- och försöksverksamhet, bidrag till fosterbarn och föräldralösa barn samt till handikappade barn och ungdomar. För dessa ändamål disponerades räkenskapsåret 1974/75 ca 550 000 kr. Barnhuset är vidare huvudman för sociala barnaoch ungdomsvårdsseminariet i Stockholm som utbildar socialpedagoger för tjänster vid barnhem m. fl. institutioner för barn och ungdom.
Fosterbarnsutredningen har i betänkandet (SOU 1974:7) Barn- och ungdomsvård föreslagit att allmänna barnhuset inordnas i samhällets sociala barna- och ungdomsvård och att dess tillgångar därvid överförs till allmänna arvsfonden.
Vid remissbehandlingen av fosterbarnsutredningens betänkande har bl. a. justitiekanslern, kammarkollegiet, riksrevisionsverket, Svenska kommunförbundet och Malmö kommun tillstyrkt utredningens förslag angående alimänna barnhuset eller lämnat detta utan erinran. En det remissinstanser, bl. a. länsstyrelsen i Stockholm, allmänna barnhuset, Landstingsförbundet
och några enskilda landsting, har avstyrkt utredningens förslag. I remiss-
yttrandena från bl. a. Landstingsförbundet framfördes invändningar mot ut-
redningens förslag vad gäller överförandet av tillgångarna till allmänna arvs-
fonden. Med anledning av bl. a. de vid remissbehandlingen framförda syn-
punkterna har en kompletterande utredning gjorts av kammarkollegiet.
Jag vill liksom fosterbarnsutredningen understryka att allmänna barnhuset
under en lång tid har utfört ett värdefullt arbete för barn och ungdom. Samtidigt har den sociala barna- och ungdomsvården numera utvecklats
till en väsentlig samhällsuppgift som är reglerad genom lagstiftning. All-
männa barnhusets uppgifter har därigenom i huvudsak kommit att sammanfalla med de uppgifter som enligt gällande bestämmelser vilar på sam-
hället. Det framstår då som naturligt att allmänna barnhuset upphör som institution och att barnhusets tillgångar omdisponeras.
När det gäller den framtida förvaltningen av allmänna barnhusets tillgångar är det enligt min mening angeläget att finna former som garanterar att avkastningen går till ändamål som svarar mot de ursprungliga syftena. Detta har också betonats vid remissbehandlingen, bl. a. av Landstingsförbundet. Kammarkollegiet har i sitt remissyttrande uttalat sig för att allmänna
barnhusets tillgångar därvid får bilda en egen fond, ställd under kammarkollegiets förvaltning.
Som jag har nämnt har kammarkollegiet efter remissbehandlingen medverkat i en närmare utredning om de ekonomiska, fondtekniska och per-
mutationsrättsliga frågor som uppkommer om barnhusets tillgångar förs över till en särskild fond. Kollegiet har därvid funnit att en sådan fond, kallad
Allmänna barnhusets fond, bör få till ändamål att främja forskning och försöksverksamhet rörande barn och ungdom, företrädesvis inom det sociala
området. Kollegiet har föreslagit att avkastningen — sedan minst 10 96 avsatts
till kapitalet — skall disponeras av regeringen efter beredning i socialdepartementets delegation för social forskning eller annat statligt organ som regeringen bestämmer. Som jag tidigare har anfört bör kammarkollegiets utredningar fogas till protokollet i detta ärende som bilaga.
Jag föreslår att omdisponeringen av allmänna barnhusets tillgångar sker i de former som har föreslagits i kammarkollegiets utredning. Därigenom tillgodoses bl.a. de vid remissbehandlingen framförda synpunkterna om ändamålsbestämningen. Genom kammarkollegiets förvaltning av fonden
kommer det också att finnas förutsättningar för att tillgångarna skall ge
en marknadsmässig avkastning. Det blir genom den av mig förordade lös-
ningen vidare möjligt att genom delegationen för social forskning få till
stånd en samordning med övriga resurser för forskning och försöksverksamhet rörande barn och ungdom. I delegationen finns bl. a. företrädare
för forskningen, för Svenska kommunförbundet och Landstingsförbundet, för socialvården på fältet liksom för socialstyrelsen och riksförsäkringsverket. Inom ramen för de ändamål som har förordats för Allmänna barnhusets
fond bör det också finnas möjlighet att i samma ordning i begränsad omfattning bevilja bidrag till vissa angelägna konferenser i frågor som rör barn och ungdom.
Under frågans beredning har samråd skett med personalen vid Sätra Bruk. Från personalens sida har man därvid understrukit det angelägna i att driften av bruket får fortsätta i nuvarande former. Kammarkollegiet har efter särskild utredning av brukets skötsel, ekonomi m. m. ställt sig positivt till att ta över huvudmannaskapet för Sätra Bruk med bibehållande av nuvarande
förvaltningsformer. Jag föreslår därför att driften får skötas som tidigare
genom Skogssällskapets försorg och att aktierna i bruket skall ingå bland den nya fondens tillgångar.
Kammarkollegiet har vid sin utredning av frågorna om permutation funnit att Stockholmsfonden bör läggas samman med vissa av barnhusets dona-
tionsfonder till en samfond. Denna föreslås bli ställd under förvaltning av
kollegiet och användas till forskning och försöksverksamhet rörande barn och ungdom, företrädesvis inom det sociala området, i Stockholms kommun. Jag ansluter mig till kollegiets förslag även i denna fråga.
Vid den nu föreslagna omdisponeringen av allmänna barnhusets tillgångar
måste givetvis personalens och den förutvarande personalens intressen tillvaratas. Det bör ankomma på regeringen att vidta de övergångsåtgärder
som behövs. De kostnader som är förenade med dessa åtgärder bör betalas av fonden. Beträffande sociala barna- och ungdomsvårdsseminariet har fosterbarns-
utredningen föreslagit att det skall inordnas i det allmänna skolväsendet.
Enligt riksdagens beslut (prop. 1975:9, UbU 1975:17, rskr 1975:179) tillhör
emellertid utbildning till socialpedagog de utbildningsvägar som fr. o. m. den 1 juli 1977 förs till högskolan. Vidare föreligger numera vissa förslag rörande utbildningar inom barna- och ungdomsvårdsområdet vilka kan komma att beröra såväl innehållet i som organisationen av utbildningen av socialpedagoger. I avvaktan på ställningstagandena till dessa förslag kan särskilda övergångsåtgärder komma att erfordras för den vid sociala barna-
och ungdomsvårdsseminariet bedrivna utbildningen efter den 1 januari 1977.
Enligt vad jag har inhämtat avser statsrådet Lena Hjelm-Wallén att föreslå
regeringen att vidta sådana särskilda åtgärder. Till allmänna barnhusets verksamheter hör att barnhuset deltar som en
svensk sektion av den nordiska sammanslutningen för barnavård och sam-
hällsskydd. Jag finner det naturligt att barnhusets uppgifter i detta och andra
avseenden som rör det nordiska samarbetet övertas av socialstyrelsen.
I samband med att allmänna barnhusets verksamhet upphör bör dess arkiv föras över till det allmänna. Det bör uppdras åt riksarkivet att besluta
om arkivets framtida förvaring och om grunderna för utlämnande av handlingar tillhörande arkivet. Sekretesslagen (1937:249) blir då tillämplig på handlingarna och de kommer rär det gäller enskild person inte att kunna
utlämnas till annan utan hans samtycke tidigare än sjuttio år efter handlingens datum.
Övriga inventarier med ekonomiskt eller kulturhistoriskt värde bör övertas eller deponeras av kammarkollegiet efter samråd med socialstyrelsen.
Jag föreslår att allmänna barnhusets tillgångar förs över till den nybildade fonden den 1 januari 1977. Även övriga åtgärder som föranleds av omdisponeringen av allmänna barnhusets tillgångar bör ske från nämnda tidpunkt. Övergångsåtgärder för den utbildning som bedrivs vid seminariet kan, som jag i det föregående har anfört, dock visa sig erforderliga. Kostnader för att slutföra undersökningar som bedrivs med bidrag från allmänna barnhuset när omdisponeringen äger rum bör bekostas av den nybildade fonden.
7 Hemställan
Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att
1. godkänna de av mig förordade riktlinjerna för att föra över allmänna barnhusets tillgångar till en särskild fond, benämnd Allmänna barnhusets fond, under förvaltning av kammarkollegiet,
2. godkänna den av mig förordade användningen av fonden,
3. godkänna de riktlinjer jag i övrigt har förordat för en omdisponering av allmänna barnhusets tillgångar,
4. bemyndiga regeringen att vidta de åtgärder som behövs för att omdisponeringen skall kunna genomföras.
8 Beslut
Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att antaga de förslag som föredraganden har lagt fram.
KAMMARKOLLEGIET Bilaga Fondbyrån PM Kammarrådet C.-E. Nordling 1975-12-15 Dnr Ö 21/31 1975
Allmänna barnhuset (ekonomi, fondbildning, förvaltning) Inledning
I sitt betänkande Barn- och ungdomsvård (SOU 1974:7) har fosterbarnsutredningen bl. a. föreslagit att allmänna barnhusets olika verksamhetsgrenar skall inordnas i den av samhället bedrivna barna- och ungdomsvården. Som en konsekvens härav har föreslagits ett överförande av barnhusets tillgångar till det allmänna, varvid den lämpligaste lösningen enligt utredningen skulle vara att egendomen lämnades över till den av kammarkollegiet förvaltade allmänna arvsfonden.
Kollegiet har i yttrande över betänkandet 1974-09-10 funnit hinder inte föreligga mot att barnhusets egendom överflyttas till ämbetsverkets förvaltning. Härvid har förutsatts att de kända enskilda donationsfonderna blir föremål för permutation i därför stadgad ordning. Mot förslaget att barnhusets tillgångar skulle läggas samman med arvsfonden har kollegiet rest vissa invändningar av både permutationsrättslig och förvaltningsteknisk art. Ämbetsverket har i stället föreslagit att egendomen bildar en egen fond med för denna särskilt gällande regler och förvaltad av kollegiets fondbyrå.
För att närmare analysera de frågeställningar angående barnhuset vilka tagits upp i betänkandet har tillsatts en särskild arbetsgrupp inom socialdepartementet. Efter överläggningar med gruppen har kollegiet utlovat sin medverkan i det fortsatta arbetet vad gäller kartläggning av barnhusets ekonomiska situation, förberedelser för bildande av en fond under ämbetsverkets förvaltning, till vilken egendomen kan föras över, m. m. Till fullgörande av detta uppdrag får kollegiet anföra följande.
Barnhusets ekonomiska ställning
Av senaste bokslut för barnhuset avseende budgetåret 1974/75, bilaga 1,! framgår att tillgångarna per bokslutsdagen uppgick till ett bokfört värde av inemot 20 mkr. Härav utgjordes 1,3 mkr av bankmedel och motsvarande, 9,1 mkr av aktier, obligationer och andra värdepapper (däribland 1,9 mkr i inteckningslån), 5,5 mkr av fem fastigheter i Stockholm samt återstoden av diverse fordringar, varav 4 mkr i revers, tillhörig barnhusets Stockholmsfond, med Stockholms kommun som gäldenär.
Aktieinnehavet bestod av dels aktier i 23 börsnoterade företag med ett bokvärde av 1.8 mkr, dels samtliga aktier i Sätra Bruk AB, Karlsborg, bokförda till barnhusets anskaffningskostnad år 1935 av drygt 1,6 mkr. Bokfört värde på obligationer och förlagsbevis, utfärdade av svenska staten, stads- I Bilagan är utesluten här.
hypotekskassan, SPINTAB, SIGAB, Norrbottens läns landsting och ett ar:tal börsnoterade företag, uppgick till 3,8 mkr. Marknadsvärdet på aktieportföljen
— exklusive aktierna i Sätra Bruk — var per bokslutsdagen 2,0 mkr, överstigande bokvärdet med 0,2 mkr. Obligations- och förlagsbevisinnehavets bokförda värde understeg däremot marknadsvärdet med ett inte obetydligt belopp. Hur mycket detta undervärde uppgick till kan vara något vanskligt att närmare precisera, eftersom börskurserna för dessa slag av värdepapper inte på samma sätt som för aktier är vägledande vid köp och försäljningar,
i varje fall inte vid större affärer. Om börskurserna emellertid tas till utgångspunkt för en marknadsvärdering av obligationerna och förlagsbevisen blir undervärdet 0,8 mkr vid bokslutstillfället. Enligt bolagsordningen för Sätra Bruk skall bolaget ha till föremål för
sin verksamhet att driva bruksrörelse och i samband därmed stående skogsskötsel och jordbruk. Bolaget äger skogs- och jordbruksegendomar i Karls-
borg och Töreboda kommuner med en sammanlagd areal av drygt 4900 ha, varav över 4 200 ha produktiv skogsmark. Delar av den egna skogsavverkningen används vid ett på bruket befintligt sågverk med två ramar
och en kapacitet av 2000 stds per säsong, omfattande ca tre månader varje
vår och sommar. Vid bruket finns vidare två mindre kraftverk, uppförda
i början av 1940-talet, vilka ger en produktion av mellan 2,5 och 3 miljoner kWh per år. I övrigt må hänvisas till bifogade analys avseende bolagets
räkenskaper för perioden 1969/70-1973/74, bilaga 2.2 Av analysen framgår bl. a. att det sammanlagda egna kapitalet i bolaget per 1974-09-30 - beräknat
på i bilagan närmare angivet sätt — kunde uppskattas till drygt 14,5 mkr.
Därvid bör emellertid beaktas att denna beräkning av eget kapital bygger på 1970 års taxeringar av bolagets fastigheter m. m., vilket i förhållande
till dagens marknadsvärden på skog torde innebära en underskattning av det egna kapitalet på i varje fall 20-25 mkr. Även om analysen alltså inte ger någon ledning för en aktuell substansvärdering av aktierna i Sätra Bruk, framkommer ändock genom densamma en klar bild av ett synnerligen välkonsoliderat företag med mycket god likviditet och — under slutet av perioden —- hygglig lönsamhet.
Fastigheterna i Stockholm har liksom övriga tillgångar bokförts till sina
respektive anskaffningskostnader. Sammanlagda taxeringsvärdet efter 1975 års allmänna fastighetstaxering är 6,4 mkr och brandförsäkringsvärdet 25,9 mkr. Fastigheten Danderydsgatan 11 inrymmer lokaler för sociala barna-
och ungdomsvårdsseminariet. Övriga fyra fastigheter har förvärvats i kapitalplaceringssyfte och innehåller till alldeles övervägande del bostäder av
olika storlek men också i viss utsträckning kontor, butiker, lagerlokaler m. m.
Totalhyran för hela fastighetsinnehavet uppgick budgetåret 1974/75 till 1,3 mkr. Under den senaste tioårsperioden har barnhusets genomsnittliga behållning av fastigheterna efter avdrag för förbättringar, underhåll, repara-
2 Bilagan är utesluten här.
tioner och övriga kostnader inklusive låneräntor legat mellan drygt 40 och
50 96 av totalhyran. Fastigheterna är mycket välbelägna och i synnerligen gott skick varför ett betydande övervärde — sannolikt uppgående till lägst 5 mkr -— här torde finnas. Beträffande de individuella fastigheternas byggnadsår, anskaffningsvärde etc. må hänvisas till sammanställning i bilaga 3.3
På skuldsidan av balansräkningen redovisade barnhuset per senaste budgetårsskifte — förutom en del mindre belopp avseende diverse skulder — ett inteckningslån i fastigheten Pelargatan 19 å 0,6 mkr, likaledes 0,6 mkr
i skulder till sammanlagt 30 donations- och liknande fonder samt eget kapital
å tillsammans 14,5 mkr, varav bortemot 0,6 mkr i pensionsfonder för barnavårdsombud och befattningshavare vid barnhuset. Härtill kommer 4 mkr
vilka redovisades som Stockholmsfondens kapital. Pelargatan 19 är den enda
av barnhusets fastigheter som är belånad, vilket delvis förklarar att genomsnittsbehållningen av totalhyran blivit så hög som tidigare angivits, trots
de förhållandevis stora kostnader som varje år nedlagts på förbättrings- och underhållsarbeten.
Om hänsyn tas till de betydande övervärden som enligt vad förut sagts
torde finnas i framför allt aktierna i Sätra Bruk och fastighetsinnehavet i Stockholm, uppgår barnhusets eget kapital till ett belopp som försiktigt
beräknat kan uppskattas till drygt 50 mkr.
Den planerade fondbildningen hos kollegiet
Såsom kollegiet påvisat i sitt yttrande över fosterbarnsutredningens be-
tänkande är det förenat med vissa fördelar att föra över barnhusets tillgångar till en särskild fond hos ämbetsverket i stället för att, som utredningen föreslagit, överförandet sker till arvsfonden. Fördelarna är främst två: egendomen kommer uteslutande till användning för sådana ändamål som barn-
huset haft till uppgift att främja; tillgångarna kan behållas som en enhet utan att behöva skingras.
Med dessa utgångspunkter framstår det som naturligt att den särskilda fonden, förslagsvis kallad ” Allmänna barnhusets fond”, dels får till ändamål att främja forskning och försöksverksamhet rörande barn och ungdom, fö-
reträdesvis inom det sociala området, dels erhåller sådana placeringsregler att en direkt överflyttning av tillgångarna från barnhuset kan ske. (Jfr för barnhuset gällande reglemente, utfärdat av Kungl. Maj:t 1957-12-20, I och
14 §8). Barnhusfonden bör i möjligaste mån förvaltas i samma former som
kollegiets övriga fonder, innebärande bl. a. att någon separat styrelse eller
motsvarande för handhavande av fondförvaltningen inte är motiverad. Likväl bör fonden både civil- och skatterättsligt enligt kollegiets mening uppfattas som ett särskilt subjekt. Den genom överföringen bildade fonden skall nämligen varaktigt tjäna det förut angivna ändamålet. Egendomen
3 Bilagan är utesluten här.
kommer vidare att förvaltas utan sammanblandning med andra av kollegiet omhänderhavda fonders medel och i den statliga redovisningen bör till-
gångarna — med hänsyn till att det här i relativt stor omfattning rör ur-
sprungligen av enskilda personer tillskjutna donationer — inte bokföras såsom en del av statskapitalet.
Avkastningen av fondmedlen disponeras lämpligen för utdelning — sedan
minst tio procent avsatts till kapitalet — av regeringen efter beredning i socialdepartementets delegation för social forskning eller av statligt organ
som regeringen bestämmer. Om den för utdelning disponibla avkastningen
ett visst år helt eller delvis inte används för fondändamålet, bör i första hand beloppet reserveras för utdelning kommande år. Möjlighet bör dock finnas att om ett alltför stort belopp härigenom kommer att ackumuleras för utdelning, hela eller delar av denna summa får överföras till fondkapitalet.
Besiut i sådana frågor liksom beträffande en högre kapitaliseringsprocent än tio fattas av den som disponerar över fondens avkastning för utdelning. Fondering överstigande tjugo procent av fondavkastningen synes inte böra
ifrågakomma, eftersom därmed fondens privilegierade ställning enligt 53 § I mom e) kommunalskattelagen torde kunna äventyras; jfr anvisningarna
till samma $ punkt 8.
I överensstämmelse med lagen (1928:281) om allmänna arvsfonden och gällande permutationspraxis bör vidare i stadgarna finnas en regel som föreskriver att barnhusfondens utdelning inte får lämnas till åtgärd, vars bekostande åligger stat eller kommun. Utbetalning av beslutad utdelning om-
besörjes av kollegiet efter skriftligt besked från beslutsorganet; redovisningen och förvaltningen i övrigt handlägges självständigt av kollegiet. Slutligen bör fondbestämmelserna innehålla ett stadgande om rätt för barnhusfonden
att upptaga lån och teckna borgen. En dylik rätt är väl motiverad framför allt med hänsyn till att det måhända kan visa sig lämpligt att fondens direktägda fastigheter i samband med ombyggnader eller större reparations-
arbeten belånas för att täcka kostnaderna. Även i andra situationer kan
en upplåning eller borgensteckning vara fördelaktig, t. ex. i samband med köp eller försäljning av fastighet.
På grundval av ovanstående synpunkter har kollegiet utarbetat ett förslag till stadgar för barnhusfonden att fastställas av regeringen sedan riksdagen
beslutat om överförandet, bilaga 4.
Förvaltningen av barnhusfonden hos kollegiet
Lämplig tidpunkt att föra över barnhusets tillgångar till den nybildade fonden är nästkommande budgetårsskifte under förutsättning att riksdags-
beslut på förslag av regeringen dessförinnan hunnit fattas i ärendet. Något
särskilt bokslut i samband med överförandet blir då inte erforderligt för barnhuset utan tillgångarna kan invärderas på fonden enligt de värden egendomen upptagits till i det ordinarie bokslutets utgående balans.
Vad härefter beträffar själva förvaltningen av egendomen hos kollegiet vill ämbetsverket anföra följande. Övertagande av donations- och liknande medel i form av banktillgodohavanden och motsvarande samt värdepapper ingår som ett led i kollegiets ordinarie fondförvaltande uppgifter. Sålunda har under den tid av nästan tre år som fondbyrån tillhört kollegiet från ett 40-tal offentliga organ övertagits fonder till ett sammanlagt bokfört värde av över 27 mkr. Även under den föregående statskontorstiden har under denna verksamhet utgjort ett mycket betydelsefullt inslag i fondhanteringen; jfr statskontorets cirkulär om överlämnande av donations- och liknande medel till förvaltning hos statskontorets fondbyrå, intagen i SFS 1968:773. Några problem i samband med överförandet av barnhusets likvida medel och värdepapper bör därför inte uppstå. I stället kan vissa rationaliseringseffekter vinnas genom samförvaltning av dessa tillgångar med den stora förmögenhetsmassa av samma slag som kollegiet redan förvaltar.
För övertagande av barnhusets fastigheter i Stockholm finns i dagsläget inte — såsom framgår av kollegiets yttrande över fosterbarnsutredningens betänkande — någon organisation inom ämbetsverket. Placering av medel i fastighet, framför allt i stadsfastigheter innehållande bostäder, kontor och
butiker, torde emellertid vara en tämligen vanlig form av investering för
såväl större som mindre fonder och stiftelser. Under de senaste årtiondenas i allt snabbare takt fortskridande inflation har dessa investeringar i många fall visat sig utgöra ett av de bättre sätten att skydda fondkapitalens realvärde. Det har därför varit naturligt att man internt diskuterat om inte i varje fall en mindre del av det kapital som fondbyrån placerar borde investeras i fastighet för att erhålla ett visst skydd mot penningvärdeförändringen. Mot bakgrund härav och det positiva intryck som kollegiet fått av barnhusets fastighetsinnehav är ämbetsverket villigt att övertaga ansvaret för dessa fastigheters förvaltning. Det dagliga bestyret härmed kan liksom f. n. ombesörjas av någon i dessa frågor sakkunnig person med biträde av fastighetsskötare. Skulle av någon anledning den nuvarande organisationen inte kunna bibehållas, finns andra goda alternativ för skötseln av fastigheterna, exempelvis genom ett välrenommerat fastighetsförvaltande bolag eller liknande. Ett överförande av fastigheterna från barnhuset bör därför inte rimligen vålla några större problem för kollegiet. Eftersom den aktuella fonden blir att anse som en särskild juridisk person synes fastigheterna böra lagfaras av ämbetsverket för fondens räkning. (Jfr NIA 1972 sid 573.) Spörsmålet om fonden skall ha kvar fastigheten Danderydsgatan 11, där sociala barnaoch ungdomsvårdsseminariet är inrymt, kan lämpligen avgöras i samband med lösningen av frågan om seminariets inordnande i det allmänna skolväsendet.
Inför spörsmålet om ett övertagande av Sätra Bruk har kollegiet i sitt yttrande över fosterbarnsutredningens betänkande uttryckt viss tveksamhet. KolNegiet har därför i detta sammanhang försökt att bilda sig en närmare uppfattning om vad ett till ämbetsverket överfört huvudmannaskap för bru-
Prop. 1975/75:137 19
ket skulle komma att innebära. Utgångspunkten har därvid varit att brukets förvaltning skulle bedrivas efter samma principer och i samma former som
i nuläget då barnhuset är huvudman.
Såsom förut nämnts förvärvade barnhuset Sätra Bruk år 1935 för en köpeskilling av drygt 1,6 mkr. Förvärvet skedde i kapitalplaceringssyfte och
affären genomfördes med biträde av det år 1912 i Göteborg grundade skogs-
sällskapet. Under barnhusets sammanlagt 40-åriga innehavstid har sällskapet
— numera dess helägda dotterbolag Skogssällskapets Förvaltning AB — haft
hand om brukets förvaltning. Skogssällskapet är enligt sina stadgar en ideell
stiftelse med ändamål att främja skogshushållningen och naturvården. Stiftelsens styrelse utses av Skogs- och Lantbruksakademien, Stiftelsen Norrländska Skogsfonden, Svenska naturskyddsföreningen, Göteborgs kommun, Landstingsförbundet och Svenska kommunförbundet. Skogssällskapets Förvaltning AB med ett aktiekapital av 2 mkr bedriver skogsbruk och naturvård dels på sällskapets egna fastigheter, dels på skogsegendomar tillhöriga uppdragsgivare. År 1974 hade bolaget slutit förvaltningsavtal med ett drygt 500-tal skogsägare av skilda slag — enskilda personer och bolag, kommuner
och hushållningssällskap, stiftelser samt församlingar och stiftsnämnder —-
avseende ett sammanlagt markinnehav inom olika delar av landet om ca
360 tha, varav 260 tha skogsmark. Förvaltningsuppdragen kan vara mer eller mindre omfattande, men ersättningen skall alltid i princip motsvara självkostnaderna.
För Sätra Bruk gäller att förvaltningsbolagets regionchef i Skövde under brukets styrelse ansvarar för den löpande driften av rörelsen, inkluderande
främst skogsbruket och sågverket. Regionchefen är anställd vid förvaltnings-
bolaget medan övriga tjänstemän och arbetare avlönas av bruket. Försäljning av produkterna från rörelsen ombesörjes till vissa delar (sågat virke) direkt från bruket och till andra delar (massaved och specialsortiment) via förvaltningsbolaget. Anskaffning av erforderliga maskiner och annan materiel sker i brukets namn på förslag från förvaltningsbolaget. Till egendomen
hörande jordbruk är numera utarrenderat. Såsom riktmärke för verksamheten vid bruket tjänar en av dess styrelse för ett år i sänder fastställd
budget, grundad på en långsiktig skogsbruksplan. Förslag till budgetarna
utarbetas av regionchefen som i dessa liksom övriga frågor är föredragande i styrelsen. Innan större avsteg får ske från den fastställda budgeten liksom
i spörsmål av principiell natur eller av större vikt inhämtas styrelsens beslut.
Över verksamheten vid bruket lämnar förvaltningsbolaget en fortlöpande
redovisning. Förvaltningsbolaget upprättar också varje år förslag till års-
redovisning och till inkomstdeklaration för bruket. Nuvarande förvaltningsavtal avseende Sätra Bruk närslutes såsom bilaga 4.4
Enligt samstämmiga uppgifter från ledande representanter för såväl barn-
huset som skogssällskapet har samarbetet om Sätra Bruk fungerat mycket
4 Bilagan är utesluten här.
väl. Skogssällskapet har uttryckligen förklarat sig villigt att — om kollegiet övertager huvudmannaskapet för bruket — fortsätta sitt mångåriga engagemang i företagets förvaltning. De anställda vid bruket har vid upprepade
tillfällen både muntligen och skriftligen uttalat sin stora oro för vad ett
genomförande av fosterbarnsutredningens förslag skulle kunna medföra för deras eget och bygdens vidkommande. Bland de anställda finns ett starkt önskemål att verksamheten vid bruket kommer att drivas efter samma riktlinjer som hittills och under skogssällskapets omedelbara ledning. Från de anställdas sida har man därför deklarerat sin anslutning till tanken att fort-
sätta rörelsen utan annan förändring än att kollegiet efterträder barnhuset
såsom brukets huvudman.
Mot denna bakgrund har kollegiet givit professorn i skogstaxering vid
skogshögskolan, Nils-Erik Nilsson, i uppdrag att göra en närmare utredning om Sätra Bruk, framför allt den hittillsvarande skötseln av företagets skogar och sågverksrörelse. Utredningsuppdraget har särskilt avsett att belysa om det från den tilltänkta fondens synpunkt vore anledning att i väsentligt hänseende ändra inriktningen av brukets nuvarande verksamhet eller det sätt på vilket denna f.n. bedrives. I pm 1975-12-08, bilaga 6,” anför ut-
redningsmannen sammanfattningsvis bl. a. att han inte kunnat finna något bärande skäl till en förändring av gällande drift- eller förvaltningsformer
vid företaget. Fastmer har utredningsmannen funnit att ett överförande
av bruket till en av kollegiet förvaltad fond är förenat med vissa i pro-
memorian närmare utvecklade fördelar.
På grundval av vad sålunda framkommit ställer sig ämbetsverket positivt till ett övertagande av huvudmannaskapet för Sätra Bruk. Ett dylikt över-
tagande skulle på sikt tillföra kollegiet värdefulla kunskaper och kontakter
av intresse för de mångahanda fastighetsfrågor som handläggs inom ämbetsverket. Även för bruket borde det inte vara ofördelaktigt att till hu-
vudman få ett organ som kollegiet, vilket genom sin fondförvaltning har både finansiella resurser och ekonomiskt kunnande.
Såsom förvaltare av barnhusforiden och därmed ensam legitimerad att företräda samtliga aktier i bruket skulle kollegiet bl. a. ha att utse styrelse
i företaget. Med ämbetsverket som huvudman skulle styrelsen komma att
bestå av generaldirektören och chefen för kollegiet såsom ordförande, verk-
ställande direktören i skogssällskapet, eventuellt ytterligare någon skogssakkunnig person samt en representant för de anställda — om dessa har
intresse härför — såsom ledamöter. Verkställande direktör, tillika styrelseledamot, skulle vara kammarrådet och chefen för kollegiets fondbyrå. Liksom hittills skulle skogssällskapers regionchef tjänstgöra som föredragande
i styrelsen. Någon kursverksamhet motsvarande den barnhuset f. n. bedriver
på Sätra skulle i varje fall inte fortsättas i kollegiets regi utan frågan om
uthyrning av brukets huvudbyggnad och övriga gästutrymmen för sådan
5 Bilagan är utesluten här.
verksamhet eller annat lämpligt ändamål fick upptagas till närmare övervägande. I övrigt skulle bruket bli i allt väsentligt oförändrat under kollegiets huvudmannaskap.
Sammanfattningsvis anser kollegiet att ett överförande av barnhusets tillgångar till en särskild för ändamålet bildad fond hos ämbetsverket utgör det från olika synpunkter bästa alternativet att förvalta egendomen i samband med en integrering av barnhusets verksamhet i samhällets barn- och ungdomsvård. Önskvärd resursförstärkning hos kollegiet för att klara den merbelastning som blir följden har ämbetsverket bedömt inskränka sig till en assistenttjänst för kvalificerade kamerala arbetsuppgifter. Till en dylik tjänst bör lämplig befattningshavare hos barnhuset i första hand komma i fråga. Härigenom underlättar man dels en positiv lösning av sysselsättningsfrågan för barnhusets anställda i aktiv ålder, dels ett bevarande av kontinuiteten i tillgångarnas förvaltning. De direkta kostnaderna för förvaltningen av fastigheterna i Stockholm och av Sätra Bruk, såsom kommunalskatt och förvaltningsarvoden, bör däremot inte belasta kollegiets anslag utan får påföras den aktuella fonden.
Bilaga 4
till PM 1975-12-15 Dnr Ö 21/31 1975
Allmänna barnhusets fond 1§ Fonden har bildats genom regeringsbeslut 1976-00-00 av egendom tillhörig allmänna barnhuset. Fondens avkastning skall, sedan minst tio procent därav varje år lagts till
kapitalet, användas att främja forskning och försöksverksamhet rörande barn och ungdom, företrädesvis inom det sociala området.
3§ Beslut om användning av den för utdelning disponibla avkastningen och om eventuell kapitalisering av merän tio procent av avkastningen fattas av regeringen eller av statligt organ som regeringen utser.
| Utdelning från fonden får inte lämnas till åtgärd, vars bekostande åligger stat eller kommun. För utdelning disponibel avkastning som inte används visst år reserveras
föranvändning kommande år; dock äger den som fattar beslut enligt 3 § be-
stämma att sådan avkastning helt eller delvis skall läggas till kapitalet. 6§ Förvaltning och redovisning av fondens medel —- inklusive utbetalning av
beslutad utdelning — handhas av kammarkollegiets fondbyrå. Fondens tillgångar skall vara placerade i a) sådan egendom som överförts till fonden från allmänna barnhuset i
samband med dettas avveckling,
b) ersättning för sådan egendom som under a) sägs och som till sin art och
till den säkerhet egendomen erbjuder kan anses därmed jämförlig. I den mån så prövas lämpligt äger kammarkoliegiet för fondens räkning upptaga lån eller teckna borgen.
KAMMARKOLLEGIET PROMEMORIA Dnr 1917/75
Allmänna avdelningen 1975-12-15
Byrådirektören M. Cedermark
Allmänna barnhuset (donationsfonder m. m.) Inledning
Direktionen för allmänna barnhuset förvaltar 30 st enskilda donations-
fonder. Deras sammanlagda kapital uppgick enligt balansräkning 1975-06-30
till 616.545 kr.
För dessa donationsfonder gäller permutationsrättens regler i fråga om förändring av de bestämmelser som reglerar deras ändamål, förvaltning o. d.
En avveckling av allmänna barnhusets verksamhet och överföring av dess egendom till en särskild, därigenom bildad fond, Allmänna barnhusets fond, under kammarkollegiets förvaltning får således till följd att bestämmelserna för dessa donationsfonder måste ändras (permuteras) i därför lagstadgad
ordning.
Enligt permutationslagen (1972:205) åligger det kammarkollegiet att pröva
fråga om permutation utom i sådana ärenden som rör avveckling av fi-
deikommiss.
Inom kollegiet har verkställts en utredning rörande barnhusets donationsfonder samt Allmänna barnhusets Stockholmsfond. Därvid har utretts hur dessa fonder kommit till, deras ursprungliga ändamål, tidigare meddelade beslut om permutation, nuvarande användning, storlek m. m. Vidare har undersökts förutsättningarna för permutation av fonderna för den händelse riksdagen beslutar, på förslag av regeringen, om avveckling av allmänna barnhuset och bildandet av en särskild fond av dess tillgångar. Resultatet av den sålunda gjorda utredningen redovisas i det följande.
Vidare redovisas kollegiets överväganden såvitt rör riktlinjerna för en permu-
tation av donationsfonderna samt för ändring av bestämmelserna för Stock-
holmsfonden under angivna förutsättningar. Sedan riksdagens beslut i ären-
det föreligger, torde kammarkollegiet såtunda kunna besluta om permutation m.m. enligt de nedan redovisade riktlinjerna.
Allmänna barnhusets donationsfonder I det följande lämnas en översiktlig redogörelse för barnhusets donations-
fonder, deras ändamål samt nuvarande användning. Det hänvisas även till en över fonderna upprättad tablå, bilaga 19. För varje fond lämnas dessutom närmare upplysningar om tillkomst, donator, ursprungliga ändamålsbestäm-
melser, beslutade ändringar m. m. i särskild redogörelse härför, bilaga 2”.
6¶Bilagan är utesluten här.
7 Bilagan är utesluten här.
Den äldsta fonden grundades år 1732 medan den scnast tillkomna är från 1962. De flesta fonderna har donerats till allmänna barnhuset under 1800-talets senare hälft.
Huvudparten av fonderna har ursprungligen givits till barnhuset för att avkastningen skulle utgöra bidrag till verksamheten eller delas ut som understöd i olika former till barnhusbarn. Många fonder saknar närmare föreskrifter om användningen. Ett fåtal av dem har destinerats till speciella ändamål.
Under senare decennier har flertalet av fonderna blivit föremål för permutation. Kungl. Maj:t har sålunda vid olika tillfällen meddelat beslut om ändrad ändamålsbestämning beträffande dessa.
Med hänsyn till den nuvarande faktiska användningen av fonderna på grund av permutation eller direktionens egna beslut härom — kan de indelas enligt följande.
Grupp I (fonderna n:ris 1.1-1.14) består av 14 fonder vars avkastning utdelas som bidrag till yrkesutbildning åt ungdomar. Det föreskrivs i allmänhet att mottagarna skall vara fosterbarn eller f.d. fosterbarn. Dessa fonders sammanlagda kapital uppgick enligt balansräkning 1975-06-30 till 252.001 kr. Den sammanlagda räntan för budgetåret 1974/75 var 13.143 kr, vartill kom kvarstående räntemedel från tidigare år på 20.683 kr. För budgetåret 1975/76 beräknas ränteavkastningen till 14.128 kr. Direktionen har beslutat om utdelning av bidrag detta budgetår till ett sammanlagt belopp av 20.358 kr.
Grupp 2 utgörs av fyra fonder (n:ris 2.1—-2.4) vars avkastning utdelas enligt Kungl. Maj:ts beslut 1933-05-19 som understöd till f. d. barnhusbarn. Fondernas sammanlagda kapital uppgår till 33.900 kr och ränteavkastning innevarande budgetår till 1.356 kr. Denna utdelas genom direktionens beslut till sex personer, till var och en med belopp på 200 eller 250 kr. Bidragen brukar utdelas till jul. Nuvarande mottagare har fått dessa bidrag under en följd av år.
Till grupp 3 har förts fem fonder (3.1-3.5) vars avkastning utbetalas till Stockholms sociala centralnämnd (tidigare barnavårdsnämnd). För den första fonden, 3.1 M. Wincklers fond, gäller enligt Kungl. Maj:ts beslut 1933-05-19 att avkastningen skall utgå som understöd för utbildning åt fosterbarn från Stockholm. För de fyra övriga, 3.2-3.5, gäller enligt Kungl. Maj:ts beslut samma dag att avkastningen skall användas på sätt som föreskrivits beträffande barnhusets Stockholmsfond. De fem fondernas sammanlagda kapital uppgår till 58.420 kr och ränta för 1974/75 till 3.047 kr. Räntan används av kommunen, tillsammans med den disponibla avkastningen av Stockholmsfonden, som bidrag till forskning inom social barn- och ungdomsvård.
Under grupp 4 har samlats fonder som är destinerade till eller eljest används för speciella ändamål. Avkastningen från fyra av dem (4.2—4.5) används till inköp av julgåvor eller till andra trivselbefrämjande åtgärder för vissa barn, m. m. Deras sammanlagda kaptial uppgår till 20.551 kr och ränte-
avkastningen var föregående budgetår 1.252 kr. Avkastningen av 4.1, Gåvomedel, som är en samlingsfond för diverse
gåvor, bidrag m. m. och som uppgår till 6.655 kr, används till smärre utgifter
inom direktionens kansli.
Fond 4.6, Wennerqvistska fonden, skall användas för bidrag till han-
dikappade barn och ungdomar under 21 år, vilka inte får socialhjälp eller är omhändertagna av barnavårdsmyndighet. Fondkapitalet uppgår till
234.364 kr och ränteavkastningen var 1974/75 18.375 kr. Vid budgetårets slut fanns dessutom ackumulerad ränta från tidigare år till ett belopp av
173.364 kr. Fond nr 4.7, Karl J. Höjers fond. på 10 650 kr och med en årlig avkastning av 650 kr, har under senare år använts som bidrag till studieresor för elever
vid Sociala barna- och ungdomsvårdsseminariet.
Allmänna barnhusets Stockholmsfond
Stockholmsfonden utgörs av en barnhusets fordran på Stockholms kom-
mun till ett belopp av 4 milj. kr. Fonden har uppkommit på följande sätt. Fram till år 1930 disponerade barnhuset egendomen Rålambshov på Kungsholmen i Stockholm. Området, som ursprungligen bl.a. användes till tegelbruk, hade genom Kungl. Maj:ts brev 1647-03-27 donerats till Stock-
holms stad. I skrivelse 1647-05-24 hade Kungl. Maj:t förklarat i huvudsak
att ehuruväl tegelbruket till stadens nytta är förbundt och donerat Kungl.
Maj:t likväl därmed icke staden allena velat förstå utan ock jämväl barnhuset.
I samband med att Kungl. Maj:t fastställde nytt reglemente för barnhuset 1930-11-21 bemyndigades barnhusets direktion att träffa avtal med Stock-
holms stad angående egendomen Rålambshov. Avtalet innebar bl. a. att
Stockholms stad överlämnade reverser på sammanlagt 5 milj. kr till barnhuset mot att barnhuset avstod all rätt till egendomen. Barnhuset förband
sig att i sina räkenskaper avsätta detta belopp till en särskild fond, Allmänna barnhusets Stockholmsfond, vars avkastning skulle komma Stockholms stad till godo. 1 milj. kr av fondmedlen användes sedermera enligt de närmare bestämmelser, som Kungl. Maj:t meddelade i samband med förenämnda beslut, som bidrag till kostnaderna för inrättandet av den pediatriska kliniken vid Karolinska sjukhuset.
Avkastningen av Stockholmsfonden skall enligt nämnda bestämmelser,
som alltjämt gäller, komma Stockholms kommun til! godo för bidrag till
viss barnavårdande verksamhet. Sedan år 1967 har avkastningen efter samråd
mellan barnavårdsnämnden och barnhusets direktion använts som bidrag
till forskningsverksamhet och vissa undersökningsprojekt inom barnavår-
den. Enligt en överenskommelse, som år 1955 träffats mellan Stockholms stads kammarkontor och barnhusets direktion, löper den ifrågavarande reversen
på 4 milj. kr med 3 1/2 26 ränta. Den årliga avkastningen uppgår följaktligen
till 140.000 kr. Av denna äger barnhuset tillgodogöra sig ersättning för depositionsavgift och vissa pensionskostnader. Det under budgetåret 1974/75 till Stockholms barnavårdsnämnd utbetalade beloppet uppgick sålunda till
133.663 kr.
Överväganden om permutation av donationsfonderna
Kammarkollegiet har övervägt frågan om permutation av barnhusets donationsfonder vid ett upphörande av barnhuset som institution och överförande av dess tillgångar till den planerade tonden. Därvid har kollegiet
anseft att åtgärder kan vidtagas beträffande fonderna enligt följande rikt-
linjer.
De 14 fonder som enligt föregående redogörelse förts till grupp I och
vilkas nuvarande ändamål är ati användas som bidrag till yrkesutbildning, bör kunna läggas samman med Allmänna barnhusets fond. Därmed kommer fondernas kapital att föras över till barnhusfonden och användas för det
ändamål som föreskrivs beträffande denna, nämligen att främja forskning
och försöksverksamhet rörande barn och ungdom, företrädesvis inom det sociala området.
Ändamålet med de under grupp 2 upptagna fyra fonderna, nämligen att
användas för understöd till f. d. barnhusbarn, bör inte ändras med hänsyn till nuvarande bidragstagare. I stället kan dessa fyra fonder läggas samman
till en särskild samfond som ställs under kammarkollegiets förvaltning. Avkastningen av samfonden bör i fortsättningen delas ut som understöd till de nuvarande mottagarna, så länge dessa lever. Föreskrift kan meddelas om maximering av de utdelade beloppens storlek.
De fem fonderna under grupp 3 äger samband med Stockholmsfonden. Som ovan redovisats skall avkastningen av dem användas på samma sätt
som gäller beträffande Stockholmsfondens avkastning. Såsom närmare ut-
vecklas nedan anser kollegiet att Stockholmsfonden bör bibehållas. Därvid
bör de här aktuella fem donationsfonderna kunna läggas samman med Stock-
holmsfonden och ställas under kollegiets förvaltning. Den sålunda bildade samfondens avkastning bör tillställas Stockholms centrala socialnämnd för att användas som bidrag till forskning och försöksverksamhet rörande barn
och ungdom, företrädesvis inom det sociala området, inom Stockholms kommun.
Fonderna i grupp 4 kan ges följande utformning.
Fonderna 4.1, Gåvomedel, och 4.7, Karl J. Höjers fond, kan föras över till barnhusfonden. De avkastningsbelopp som årligen betalas ut till allmänna
barnhuset från två särskilda fonder under annan förvaltning och som bokförs på Gåvomedel bör inte längre utgå. Dessa belopp kan i stället, efter vederbörliga permutationsbeslut, användas för andra ändamål. Fyra fonder (4.2-4.5) som nu används till julgåvor, förplägnad m. m. bör utgöra en egen samfond under kollegiets förvaltning. Avkastningen av denna
samfond bör utbetalas till en institution, lämpligen Karolinska sjukhusets pediatriska klinik, för att användas till trivselbefrämjande åtgärder där. Gi-
vetvis måste klinikens inställning till detta förslag först inhämtas. Nr 4.6, Wennerqvistska fonden för handikappade barn och ungdomar
bör även i fortsättningen förbehållas dessa grupper. Den bör läggas samman med Norrbacka-Eugeniastiftelsen som bl. a. bedriver understödsverksamhet
för handikappade barn och ungdomar. Ändamålet för Wennerqvistska fonden bör då ändras så att det överensstämmer med vad som i detta hänseende gäller för nämnda stiftelse. Detta förslag förutsätter givetvis att stiftelsens styrelse förklarar sig villig att ta emot fonden för förvaltning på angivna villkor. Alternativt kan fonden föras över till kollegiets förvaltning medan avkastningen utbetalas till sådan institution som nu nämnts för beslut om
utdelning.
Överväganden i fråga om Stockholmsfonden
Fosterbarnsutredningen har förestagit att Stockholmsfonden bör avvecklas vid barnhusets upphörande genom att fordringen på Stockholms kommun
efterges samtidigt som de mot avkastningen svarande utbetalningarna upphör. I yttrande 1974-06-10 över fosterbarnsutredningens betänkande har bar-
navårdsnämnden i Stockholm gjort invändningar mot detta förslag. Barnavårdsnämnden uttalar därvid att det varit en uppenbar fördel för nämnden att årligen ha tillgång till en betydande penningsumma att kunna fördeta på forsknings- och undersökningsprojekt som synts angelägna. Nämnden
anser därför att Stockholmsfonden bör kvarstå som en särskild fond vars
avkastning kan disponeras för samma uppgifter som tidigare.
Avsikten med det avtal, som år 1930 träffades mellan Stockholms stad
och barnhusets direktion, varigenom Stockholmsfonden grundades, var att
slutligt reglera barnhusetis förhållande till staden. Fonden synes ha tillkom-
mit såsom ersättning för den då mistade dispositionsrätten till egendomen
Rålambshov, som barnhuset innehaft alltsedan 1600-talet.
Med hänvisning till nu angivna förhållanden och till de av Stockholms barnavårdsnämnd uttryckta önskemålen beträffande Stockholmsfonden fö-
religger starka skäl att denna får bibehållas vid barnhusets upphörande. Som
tidigare påvisats bör Stockholmsfonden läggas samman med de till grupp 3 förda donationsfonderna till en samfond. Den av kommunen utställda reversen på 4 milj. kr bör sålunda invärderas på en sådan samfond. Ränta på reversen skall därvid även i fortsättningen betalas av Stockholms kommun. De kostnader för vissa smärre pensionsbelopp som nu belastar Stockholmsfonden bör övertas av den nybildade samfonden.
Disponibelt avkastning av samfonden bör, som tidigare nämnts, tillställas Stockholms sociala centralnämnd för att användas som bidrag till forskning
och försöksverksamhet rörande barn och ungdom, företrädesvis inom det sociala området, inom Stockholms kommun.
Sammanfattning
Under förutsättning att riksdagen beslutar, på förslag av regeringen, att allmänna barnhuset skall upphöra som institution och att dess tillgångar
skall föras över till en särskild, därigenom bildad fond, Allmänna barnhusets fond, ställd under kammarkollegiets förvaltning och med ändamål att främja forskning och försöksverksamhet rörande barn och ungdom, företrädesvis inom det sociala området, torde kollegiet komma att besluta — huvudsakligen
enligt ovan redovisade riktlinjer - om permutation av barnhusels donationsfonder samt om ändrade bestämmelser för Stockholmsfonden.
Gotab, Stockholm 1976 50.181