Regeringens proposition med förslag till åtgärder för försörjningsberedskapen på beklädnadsområdet m.m.

Nr 57

Regeringens proposition med förslag till åtgärder för försörjningsberedskapen på beklädnadsområdet m. m.

beslutad den 16 oktober 1975.

Regeringen föreslår riksdagen att antaga de förslag som har upptagits

i bifogade utdrag av regeringsprotokoll. På regeringens vägnar

OLOF PALME

KJELL-OLOF FELDT

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås au omedelbara åtgärder vidtas för försöriningsberedskapen på beklädnadsområdet. Bl. a. föreslås tidigareläggning av statliga industribeställningar. ökad statlig lagerhållning samt ökad medelsram

för statligt kreditstöd. Vidare föreslås förstärkta åtgärder för att främja teko-

och skoindustriernas strukturomvandling. För att täcka de i propositionen angivna utgiftsbehoven begärs medel på tilläggsbudgcet till statsbudgeten

för innebarande budgetår. Därutöver anmäls vissa handelspolitiska åtgärder.

1 Riksdagen 1975/76. I saml. Nr 57 N

Utdrag

HANDELSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde

1975-10-16

Närvarande: statsministern Palme, ordförande, och statsråden Sträng, An-

dersson, Johansson, Aspling, Lundkvist, Geijer, Bengtsson. Norling, Lid-

bom, Carlsson, Feldt, Sigurdsen, Gustafsson, Zachrisson, Leijon. Hjelm- Wallén.

Föredragande: statsråden Johansson, Geijer, Feldt.

Proposition med förslag till åtgärder för försörjningsberedskapen på beklädnadsområdet m. m.

Statsråden föredrar förslag till riksdagen om åtgärder för försörjningsberedskapen på beklädnadsområdet m. m. Anförandena redovisas i underprotokollen för de berörda departementen.

Statsrådet Feldt anför: En tillfredsställande försörjningsberedskap på beklädnadsområdet är en av förutsättningarna för att våra säkerhetspolitiska

mål skall kunna uppnås. En allvarlig försämring av den svenska beklädnadsindustrins situation har inträffat. Får denna utveckling fortsätta utan ingripande från samhället kan vi förlora produktionskapaciet i en sådan utsträckning att vi riskerar att i en eventuell framtida krissituation inte kunna uppfylla de försörjningsmål som uppställts. Omedelbara åtgärder bör mot denna bakgrund vidtas för försörjningsberedskapen på beklädnadsområdet.

I detta sammanhang aktualiseras även strukturella åtgärder. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att antaga de förslag som föredragandena har tagt fram.

Regeringen ansluter sig till föredragandenas överväganden och beslutar

att genom proposition föreslå riksdagen att antaga de förslag som föredra-

gandena har lagt fram.

Regeringen förordnar att de anföranden som redovisas i underprotokollen skall bifogas propositionen som bilagor 1-3.

Bilaga 1 till regeringens proposition nr 57 år 1975/76

Bilaga 1

Utdrag

HANDELSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde

1975-10-16

Föredragande: statsrådet Feldt.

Anmälan till proposition med förslag till åtgärder för försörjnings-

beredskapen på beklädnadsområdet m. m.

Inledning

Det ekonomiska försvarets omfattning bestäms väsentligen av vår säkerhetspolitik samt vårt näringslivs struktur i dag och i framtiden. Planeringen och beredskapsåtgärderna i fred är inriktade på att göra det möjligt för vårt samhälle att vid krig, avspärrning eller annan kris erhålla en sådan försörjning med varor och tjänster att de mest oundgängliga behoven kan täckas. I de fall då varubrister beräknas föreligga, täcks dessa i största möjliga utsträckning genom produktionsplanläggning eller beredskapslagring.

En kraftig ökning av konsumtionsstandarden med ctt vidgat varusortiment, en accelererande teknisk utveckling och införande av nya material har medverkat till att förutsättningarna för det ekonomiska försvaret att verka i krisligen har förändrats och i vissa fall försvårats.

På samma sätt har frigörandet av utrikeshandeln efter det andra världskriget, liberaliseringen av betalningarna och tillkomsten av det allmänna tull- och handelsavtalet (GATT), den europeiska frihandelssammanslutning-

en (EFTA) och de europeiska gemenskaperna (EG) bidragit till en ökning av den internationella arbetsfördelningen vilket efter hand medfört en struk-

turomvandling av både industri och handel.

Mot denna bakgrund tillkallade jag den 4 maj 1971 särskilda sakkunniga för att utreda olika metoder för att upprätthålla en tillfredsställande beredskap inom varuområden som har väsentlig betydelse för försörjningen. Utredningen hade till uppgift att i första hand se över beklädnadssektorn, eftersom

driftsinskränkningar och företagsnedläggningar fått allvarliga återverkningar

på försörjningsberedskapen i fråga om kläder och skor.

Utredningen lade i augusti 1972 fram ett delbetänkande med förslag till

åtgärder för att förbättra försörjningsberedskapen på beklädnadsområdet.

Förslagen lades till grund för en proposition som i sin tur godtogs av riksdagen (prop. 1972:127, FöU 1972:25. rskr 1972:325). Åtgärderna kan bedömas ha medfört gynnsamma återverkningar på lönsamheten inom berörda industrier och medverkat till att en viisentlig produktionskapacitet kunnat

bibehållas inom landet.

Utvecklingen inom teko- och skoområdet

Teko- och skoindustriernas andel av den totala svenska industriproduktionen har under lång tid varit sjunkande. I följande tabell redovisas utvecklingen av den värdemissiga produktionen i fasta priser för de nämnda

industriernas delbranscher åren 1968-1974 i indexform (1968-= 100):

Bransch 1968 1969 1970 1971 1972 1973 1974

Textilindustrin inkl. 100 107 110 107 109 116 114 trikåindustrin Konfektionsindustrin 100 100 97 86 84 88 87 Skoindustrin 100 97 92 78 80 84 84 Hela industrin 100 107 114 115 118 127 134 Killa: SCB SM Industriproduktionsindex

Som en följd av det starka importtrycket från länder med ett lägre kostnadsläge än det svenska, har teko- och skoindustrierna inom landet i stor utsträckning övergått från att framställa ett brett produktionssortiment till ett smalare, mer specialiserat sortiment i högre kvalitets- och prisklasser. inom vilka svensk industri visat sig ha större konkurrenskraft. Den grundtextila industrin har samtidigt i stor utsträckning övergått till att förädla importerade halvfabrikat (garn och väv). Medan produktionen uttryckt i virde således har kunnat hållas relativt väl uppe har produktionen uttryckt i kvantiteter (ton. m” etc.), minskat betydligt. Parallellt härmed har. bl. a. som följd av en betydande höjning av produktiviteten, antalet sysselsatta inom branschen kraftigt gått ned. År 1960 var således antalet sysselsatta inom tekoindustrin 95 000 och i juli 1975 mindre än 45 000. Motsvarande

siffror för skoindustrin är 9 500 resp. 2900. Den kvantitativa utvecklingen av produktionen och tillförseln (produktion

plus import minus export) för garner och beklädnadsväv framgår av följande sammanställningar:

Första

| halvåret Varuslag 1960 1970 1971 1972 1973 1974 1975

Garner, totalt (ton) Produktion 48 400 28 200 24 600 23 600 22 900 22 200 10 800 Tillförscet 62 800 59 200 54 300 53 400 52 700 54 800 28 000

Produktion i förhållande till vitl-

försel ("4) 77 48 45 44 43 41 39

Beklädnadsväv totalt exkl. trikåväv

(ton)

Produktion! 23 900 14 000 12 800 11 500 12 800 10 500 4 700

Tillförsel” 39 000 25 500 26 200 31 200 32 100 28.000 13 400 Produktion i förhållande till till-

försel (5) 61 55 49 37 40 38 35

"Delvis enbart beredning av importerad råväv, delvis råvävsproduktion för annat än beklädnadsändamål. ”Delvis råväv för annat än beklädnadsändamål.

Som framgår av tabellen minskade garnproduktionen med mer än 50 24

mellan åren 1960 och 1974 medan nedgången av tillförseln var avsevirt

mindre. Produktionen har under senare år i stor utsträckning inriktats mot

grova garner för heminredningsändamål. I ett krisläge blir därför den faktiska

garnproduktionen lägre då tillverkningen inriktas mot fina beklädnadsgarner. Som framgår av det följande förutsätts dock att skiftgången i ett krisläge

kan ökas. En produktionsökning bedöms därigenom kunna åstadkommas.

, Som en följd av nedgången i konfektionsindustrins kvantitativa produk-

tion har tillförseln av beklädnadsväv minskat betydligt sedan år 1960. Liksom

i fråga om garner har produktionens andel av den krympande tillförseln

minskat. Eftersom tillförseln av konfektionerade varor totalt sett ökar något

över tiden, liksom importandelen i denna är det faktiska innehållet av

svensktillverkade grundtextila varor i den nutida svenska klädkonsumtionen

avscevärl lägre än vad här angivna värden ger intryck av. Produktions- och tillförselutvecklingen i fråga om konfektionerade varor

exemplifieras med följande varustag (antal plagg i 1 000 st):

Första

halvåret

Varuslag 1960 1970 1971 1972 1973 1974 1975

Överrockar Produktion 738 586 283 289 281 303 134 Tillförsel 751 9290 655 742 651 642 283 Produktion i förhållande till tillförsel (4) 98 59 43 39 43 47 47

Kaäppor, jackor och kavaier för kvinnor och flickor Produktion 2280 1589 14353 1541 1373 1242 366 Tillförsel 2434 3 169 3.093 3782 3733 3253 1737

Produktion i förhållande will till-

försel (a) 94 50 47 41 37 38 33

Första

halvåret

Varuslag : 1960 1970 1971 1972 1973 1974. 1975

Kostymer Produktion 1017 847 561 617 641 725 404 Tillförsel 1010 911 523 604 711 879 560

Produktion i förhållande till till-

försel ("6) 101 93 107 102 90 82 72

Läångbyxor :

Produktion 6 505 7419 8 916 10 058 10 332 10 136 4943

Tillförsel 7083 14 039 15058 18 593 20 671 18 638 10 120 Produktion i förhållande till tillförset (5) 92 53 59 54 50 54 49

Dräkter och klänningar av trikå Produktion 5249 4610 3971 2628 2855 1 287 Tillförsel 7568 5942 5 616 3845 3 283 1495

Produktion i förhållande till till-

försel ("4) 69 78 71 68 87 86

Kjolar Produktion 1624 881 641 976 1122 1328 885 Tillförsel 1 711 1550 1233 2090 2312 2746 2032

Produktion i förhållande till till-

försel ("6) 95 57 52 47 49 48 44

Blusar Produktion 1380 700 613 875 755 956 534 Tillförsel 2010 2008 1 842 4 890 5 518 4814 3 530 Produktion i förhållande till till-

Som framgår av tabellen är självförsörjningsgraden särskilt låg ifråga om

s. k. lätt konfektion, i tabellen representerad av blusar och skjortor.

Utvecklingen på skoområdet har varit följande (antal skodon i 1 000 par)

Första

halvåret

Varuslag 1960 1970 1971 1972 1973 — 1974 — 1975

Skodon totalt Produktion 17670 14200 12830 14360 13490 13300 6850 Tillförsel 23640 29670 27880 30930 29110 27100 14770 Produktion i

förhållande till

tillförsel (25) 75 48 46 46 46 49 36

Första

halvåret Varuslag 1960 1970 1971 1972 1973 1974 1975

därav Läderskor (exkl. tofHlor och idrottsskor) Produktion 10 780 5 780 4570 5 040 4 130 3830 2060 Tillförsel 14 510 16 N10 13 600 15 090 11 500 11 200 6 780 Produktion i förhållande till | tillförsel (96) 74 36 34 33 36 34 30

Stövlar och kängor uv gummi Produktion 1 680 2350 2170 1870 1 250 1 060 600 Tillförsel 1 830 2 700 2 720 2710 2450 2 360 1 440 Produktion i förhållande till tillförsel (96) 92 87 80 - 69 51 45 42

Träskor Produktion 2 4 120 4 080 4 880 5 600 1910 2770 Tillförsel ne 1 460 1530 1080 2400 3 220 780 Produktion i förhållande till tillförsel (25) : 282 267 452 233 184 355

För de från försörjningsberedskapssynpunkt intressantaste skotyperna — läderskor samt stövlar och kängor av gummi — har sänkningen av sjilv-

försörjningsgraden varit större än för det totala antalet skor. I fråga om

träskor är produktionen med anledning av den betydande exporten flera gånger större än tillförseln.

Importens utveckling

Den sjunkande svenska produktionens andel av tillförseln inom bekläd-

nadsområdet sammanhänger med en sedan lång tid kraftigt stigande import. inte minst från länder med ett lägre kostnadsläge än det svenska.

Importens utveckling och ursprung framgår av följande:

Tekovaror (milj. kr.)

Första Första Genomsniulig årig

halvåret — halvåret — förändring

Land/landområde 1960 1970 1972 1973 1974 1974 1975 1960-1974 (0)

EG 866 1539 1518 1612 2056 992 1 066 6.4 EFTA 169 883 1192 1353 1666 807 360 18.2

Statshandels-

Skodon, alla slag (milj. kr.)

Första Första Genomsnittlig årlig

halvåret — halvåret — förändring Land/landområde 1960 1970 1972 1973 1974 1974 1975 1960-1974 (6)

EG 70 188 189 170 217 96 137 84 EFTA 4 79 97 98 115 42 48 26.0 Statshandels-

Importen till Sverige inom beklädnadsområdet är som huvudregel helt frilistad och utan begränsningar. Detta gäller t. ex. från EFTA- och EGländerna, churu importen av vissa textilvaror från Portugal är föremål för licensförfarande.

I fråga om statshandelsländerna, varifrån större delen av importen av olika varor är frilistad. gäller importbegränsning för ett flertal tekovaror och skor. Överenskommelse om storleken av importkontingenterna för tekooch skoprodukter från dessa länder sker varje år inom ramen för förhandlingar enligt gällande bilaterala långstidsavtal. Även gentemot Japan gäller att importen inom teko- och skoområdena är begränsad inom särskilt fastställda licensramar.

Inom tekoområdet har Sverige sedan slutet av 1960-talet ingått bilaterala begränsningsavtal med ett stigande antal lågprisländer, främst i Asien. Dessa avtal baserades tidigare på GATT:s bomullstextilavtal, vilket från den 1 januari 1974 ersatts av det internationella textilhandelsavtalet, det s. k. multifiberavtalet. Enligt detta kan överenskommelser om begränsningar av importen ingås bilateralt. om marknadsstörning eller risk för marknadsstörning kan anses föreligga. Sverige har f. n. sådana, i allmänhet ettåriga avtal med ett tiotal länder.

Vad gäller skoimporten har Sverige, förutom de ovan nämnda reglering-

arna i förhållande till statshandelsländerna och Japan, infört begränsning av importen av gummistövlar från Republiken Korea, Taiwan och Malaysia.

Utvecklingen under år 1975

Under första halvåret 1975 skedde en betydande försämring av beklädnadsindustrins marknadsläge. Således noterade bomullsindustrin en minskning av den totala orderingången på ca 20 96 jämfört med första halvåret 1974. Exportorderna gick ned med ca 35 'X.

Enligt en enkät som statens industriverk (SIND) lät utföra i september 1975 hos tekoindustrin rörande bl.a. den förväntade orderingången, bedömde 3/4 av textilföretagen, 2/3 av trikåföretagen och hälften av konfektionsföretagen att orderingången avseende höstleveranser skulle komma

att minska jämfört med föregående år. För leveranser under våren 1976 förväntades likaledes en minskning av orderingången.

Under första halvåret 1975 ökade importen snabbt. Importvärdet av kläder

steg med nära 30 946 i fasta priser medan exporten samtidigt gick ned med

2 Nn. Antalet importerade läderskor (exkl. tofflor och idrottsskor) ökade under

första halvåret 1975 med 33 24 jämfört med samma tid år 1974 medan

exporlen minskade med 29 94.

Vidtagna åtgärder under år 1975

Jag gav den 10 mars 1975 kommerskollegium (KK) i uppdrag att utreda

de former som kunde finnas att genom kvantitativ begränsning och övervakning av tekoimporten — eller delar därav — tillgodose vår försörjningsberedskap på detta område. Dessa former skulle innebära alternativ till det nu tillämpade förfaringssättet med dess risker för ett alltmer omfattande och svårhanterligt system av bilaterala förhandlingar. I uppdraget hänvisades bl. a. till att lågprisimporten till Sverige av vissa tekovaror hade ökat avsevärt och att antalet stater med vilka Sverige har begränsnings- eller övervakningsöverenskommelser hade stigit.

Mot bakgrund av uppgifter om det snabbt försämrade läget för beklädnadsindustrin anmodades KK den 20 augusti 1975 under hand att vidga ramen för den pågående utredningen till att gälla en förutsättningslös genom-

gång av olika alternativa handelspolitiska stödåtgärder på hela beklädnadsområdet. Samtidigt fick överstyrelsen för ekonomiskt försvar (ÖEF) i upp-

drag att aktualisera sin planläggning vad gäller försörjningsmål inom beklädnadsområdet vid avspärrning och krig samt att anmäla möjligheterna alt med befintlig produktionskapacitet uppfylla dessa mål.

2 Riksdagen 1975/76. I saml. Nr 57

KK har i skrivelse den 24 september 1975 lämnat synpunkter på han-

delspolitiska stödåtgärder för beklädnadsindustrin.

ÖEF har i en promemoria den 24 september 1975 anmält styrelsens be-

dömning av försörjningsmål på beklädnadsområdet vid avspärrning och möj-

ligheterna att med befintlig produktionskapacitet uppfylla dessa mål.

ÖEF hade tidigare i skrivelse den 26 augusti 1975 lämnat förslag till åtgärder för främjande av försörjningsberedskapen på beklädnadsområdet. Skrivelsen har remissbehandlats.

Vid beredningen inom regeringskansliet av ärendet har synpunkter under hand inhämtats från Konfektionsindustriföreningen, Beklädnadsarbetarnas förbund, Textilrådet, Svenska skofabrikantföreningen, Svenska industritjän-

stemannaförbundet m. fl.

KK:s skrivelse

KK anför bl.a. följande. Teko- och skoindustriernas aktuella läge är enligt KK:s uppfattning på-

verkat av såväl konjunkturella som strukturella faktorer. Konjunkturellt har nuvarande lågkonjunktur, särskilt utpräglad på kontinenten. starkt sänkt

efterfrågan såväl på exportmarknaderna som på hemmamarknaden. Avmätt-

ningen inom beklädnadsindustrin är påtaglig inte enbart i Sverige utan även i andra industriländer. De strukturella faktorerna sammanhänger med en

fortgående stark importkonkurrens i synnerhet från s. k. lågprisländer och

ett för den svenska beklädnadsindustrin, relativt sett, ofördelaktigt högt kostnadsläge. Dessa faktorer kommer av allt att döma att år framöver utöva ett avgörande inflytande på industrins konkurrensmöjlighet. Utvecklingen på marknaden kommer enligt KK:s uppfattning sannolikt att för den svenska industrins del leda till en fortsatt produktionsminskning med följder för såväl sysselsättning som försörjningsberedskap. Strukturomvandlingen inom beklädnadsindustrin har pågått under en lång följd av år och lett till avsevärda förändringar i produktionskapacitet och sysselsättning. I den starkt nedbantade industrin spelar i dag också exporten en mer framträdande roll än tidigare. Under denna utveckling har stödåtgärder i olika former från samhällets sida vidtagits i syfte att dämpa takten i nedgången och för att minska omställningssvårigheter. Arbetsmarknadsåtgärder, omställningsstöd, utbildnings- och exportstöd är exempel härpå. För övervakning och kontroll av lågprissmporten har licenstvång och kvantitativa begränsningar

utövade såväl i Sverige som, efter överenskommelse, i de exporterande län-

derna kommit till användning.

För att finna långsiktiga lösningar på beklädnadsindustrins svårigheter

under hänsynstagande till såväl internationella förpliktelser som det krav

på upprätthållande av en minimikapacitet för produktion av vissa varor som vår beredskapspolitik ställer, krävs enligt KK:s uppfattning ytterligare undersökningar och överväganden. I en situation som förvärrats av rådande

konjunkturläge med minskad efterfrågan från såväl hemmamarknad som från exportmarknaderna kan dock temporära åtgärder vara påkallade för att skapa rådrum för mer långsiktiga lösningar.

Sett mot bakgrund av våra handelspolitiska åtaganden och vårt beroende

av den särskilt i dagens läge högprioriterade exporten bedömer KK det an-

geläget att sådana temporära åtgärder i största möjliga utsträckning kan inriktas på interna marknads- och produktionsstödjande åtgärder i stället för på drastiska handelspolitiska ingrepp. En allmän importreglering för produkter inom beklädnadsområdet skulle enligt KK:s mening te sig svår att försvara mot bakgrund av våra internationella åtaganden. KK avstyrker bestämt en sådan åtgärd bl. a. med hänsyn till följdverkningarna härav från handelspolitisk synpunkt.

ÖEF:s promemoria

I en promemoria den 24 september 1975 anmälde ÖEF sina bedömningar rörande försörjningsmål inom beklädnadsområdet vid avspärrning och möj-

ligheterna att med befintlig produktionskapacitet uppfylla dessa mål.

ÖEF framhåller att det, för att täcka nödvändiga behov under avspärrning

och uppnå de försörjningsmål som fastställts av regering och riksdag, krävs en viss minimikapacitet inom olika delar av teko-, sko- och garveriindustrierna. En beredskapslagring av färdigprodukter för att täcka behoven skulle enligt ÖEF:s uppfattning bli mycket dyr och i praktiken omöjlig att genomföra.

Inom det grundtextila området (spinnerier och väverier) räcker den befintliga produktionskapaciteten inte till för att täcka de i förhållande till fredsnivån starkt reducerade avspärrningsbehoven. En kompletterande beredskapslagring är här nödvändig. De av ÖEF administrerade avskrivningslånen har emellertid verksamt bidragit till att hejda kapacitetsnedgången. Den starka nedgången i konjunkturen, som medfört minskad orderingång, kan emellertid äventyra den hittills uppnådda stabiliseringen.

Inom trikåområdet är kapaciteten med undantag för vissa produktområden f.n. tillräcklig för att täcka behoven i ett beredskapsläge under förutsättning att trikågarner finns tillgängliga. Dessa måste med hänsyn till den bristande produktionskapaciteten hos spinnerierna i viss utsträckning beredskapslag-

ras.

Inom konfektionsindustrin anser ÖEF att kapaciteten ännu i huvudsak är tillräcklig för att täcka behoven i ett beredskapsläge, men en fortsatt

krympning inom branschen kan snabbt leda till ett från beredskapssynpunkt kritiskt läge inom delar av denna industri. En ytterligare minskning av

konfektionsindustrin skulle dessutom kunna äventyra den grundtextila produktionens avsättningsmöjligheter.

För skoindustrin är läget f. n. sådant, att de beräknade beredskapsbehoven på längre sikt inte kan täckas sedan garderobstillgångar och delar av handelns

lager förbrukats. En fortsatt krympning inom denna bransch skulle därför enligt ÖEF:s uppfattning vara kritisk från beredskapssynpunkt, i synnerhet som en beredskapslagring här inte är ett realistiskt alternativ.

ÖEF:s skrivelse

ÖEF framhåller i sin skrivelse den 26 augusti 1975 att det nuvarande läget inom den svenska beklädnadsindustrin kännetecknas av försämrad

orderingång och därav föranledd produktionsminskning i en utsträckning

som inger stark oro från bl.a: försörjningsberedskapssynpunkt.

Vid en fortsatt nedgång i sysselsättningen uppstår svårigheter för tekoindustrin att behålla den mest kvalificerade arbetskraften. ÖEF framhåller

alt det är av särskilt stor betydelse för genomförande av de beredskapsåtgärder, för vilka statsmakterna satsat resurser, att denna arbetskraft inte

försvinner från företagen. Staten har bl. a. lämnat stöd i form av avskrivningslån för investeringar i maskiner och byggnader. Svårigheter att fullgöra de produktionsåtaganden som ställts som villkor för sådana lån har redan anmälts till ÖEF. Statliga åtgärder i form av stödbeställningar är således

enligt ÖEF:s bedömning av stor betydelse för fullföljande av de avsedda rationaliseringssträvandena.

Vad som nu sagts beträffande tekoindustrin gäller i princip även sko-

industrin, som emellertid enligt ÖEF:s bedömning måste stödjas på annat sätt än genom stödbeställningar.

ÖEF hemställer att sammanlagt 82,3 milj. kr. ställs till styrelsens förfogande för stödköp av textilvaror m. m., att särskilda åtgärder övervägs till stöd för konfektions- och hemtextilindustrierna, att textilindustrin får statliga, räntefria lån för lageruppbyggnad uppgående till högst 70 milj. kr. samt att ett särskilt produktionsbidrag utgår till skoindustrin med förslagsvis 10 kronor per producerat par skor. För skoindustrin föreslår ÖEF dessutom

en generell beredskapsavgift på 15 96 på importerade skor.

Yttrande över skrivelsen har avgivits av överbefälhavaren, försvarets materielverk (FMV), KK, arbetsmarknadsstyrelsen (AMS). SIND, Lands-

tingsförbundet, Textilrådet, Konfektionsindustriföreningen, Beklädnadsar-

betarnas förbund och Svenska industritjänstemannaförbundet.

Samtliga remissinstanser ställer sig i princip positiva till åtgärder för att vidmakthålla försörjningsberedskapen på beklädnadsområdet. SIND anser

dock att situationen för skoindustrin är ännu allvarligare än vad som framgår

av ÖEF:s framställning. SIND rekommenderar att andra, särskilda åtgärder

vidtas för alt de försörjningspolitiska målen skall kunna tryggas.

SIND anser vidare att importavgifter inte innebär någon lösning på sikt.

KK avstyrker helt detta förslag.

Län till lageruppbyggnad tillstyrks av Textilrådet och SIND. AMS är inte beredd att nu tillstyrka förslaget utan hänvisar till lagerstödsutredningen

som f.n. behandlar vissa frågor om lagerstödets utformning.

Föredraganden

Tilltron till Sveriges alliansfria politik syftande till neutralitet vid krig i vår omvärld förutsätter att Sverige i händelse av konflikt är berett och

har förmåga att fullfölja den deklarerade politiken. Totalförsvaret måste därför utformas så att det ter sig trovärdigt för den som överväger angrepp

mot landet. Om Sverige angrips skall det ekonomiska försvaret verka för att folkförsörjningen i vidaste bemärkelse tryggas. Vidare måste försörjningsberedskapen vara så utformad att Sveriges möjligheter att bevara och

fullfölja sin neutralitet under krig i vårt närområde ter sig trovärdiga. En

tillfredsställande försörjningsberedskap är således en av förutsättningarna för att våra säkerhetspolitiska mål skall kunna uppnås.

Tre försörjningsområden kan bedömas vara av särskild betydelse, nämligen energi-, livsmedels- och beklädnadsområdena.

Inom energiområdet har olika åtgärder vidtagits för att säkerställa en tillräcklig försörjningsberedskap, bl. a. genom en omfattande beredskapslagring av olja.

På livsmedelsområdet har fastlagts att en god livsmedelsberedskap är en

oundgänpglig del av vårt totalförsvar och en förutsättning för vår traditionella

neutralitetspolitik. Det är av grundläggande betydelse för vår beredskap att det i fredstid finns produktionsresurser samt lager av livsmedel, som vid en avspärrning tryggar folkförsörjningen.

På beklädnadsområdet har olika åtgärder vidtagits för en förstärkning av

försörjningsberedskapen. Från år 1972 sker detta främst genom ökad lagring av garner och vävnader samt genom ett program för stimulansåtgärder inom tcko-, sko- och garveriindustrierna i form av avskrivningslån m. m. Dessutom gäller från samma år att en rad myndigheter med stora årliga anskaffningar av textilvaror för upphandling är skyldiga att samråda med ÖEF. Jag kommer inom kort att föreslå regeringen att även bl. a. produkter från garvertiindustrin tas med i detta system.

Försörjningen med beklädnadsvaror har hittills bedömts kunna tillgodoses med hjälp av bl. a. de stödåtgärder som har vidtagits. I sin placering utgår

ÖEF från en treårig avspärrning vid beräkning av behoven av produktions-

kapacitet och en tvåårig avspärrning vid beräkning av beredskapslagringsbehoven. ÖEF:s beredskapslager av beklädnadsvaror (fibrer, garner, väv m. m.) hade den 1 juli 1975 ett värde av ca 225 milj. kr.

En allvarlig försämring av den svenska beklädnadsindustrins situation

har som tidigare redovisats nu inträffat. Får denna utveckling fortsätta utan

ingripande från samhället kan vi förlora produktionskapacitet i en sådan utsträckning att vi riskerar att i en eventuell framtida krissituation inte kunna uppfylla de försörjningsmål som uppställts. De mål beträffande till-

försel av tekoprodukter och skor, som f. n. gäller, innebär att befolkningen

i en krissituation skulle få en tilldelning av läderskor och kläder som väsentligt understiger den tilldelning som erhölls under andra världskriget.

Garderobstillgångarna har emellertid sedan dess ökat. Av detta skäl har en lägre tilldelning än under andra världskriget bedömts vara tillräcklig.

Jag delar ÖEF:s uppfattning att läget är särskilt kritiskt inom det grundtextila området och skoområdet. Försörjningsberedskapen uttryckt Som produktionskapacitet i förhållande till produktionsbehov är för dessa områden följande för en treårig krisperiod:

Den otillräckliga produktionskapaciteten i fråga om läderskor har medfört

att man i planeringen förutsätter att användningen av träskor ökas kraftigt i ett krisläge. Trots detta föreligger således en brist på detta område.

Det bör framhållas att vid beräkning av nödvändig produktionskapacitet i fråga om tekovaror och skor har förutsatts att skiftgången skall kunna

ökas i krislägen — för tekoindustrin till tre skift och för skoindustnn till vå skift.

Inom trikå- och konfektionsområdena är kapaciteten med undantag för

vissa produktområden f.n. i huvudsak tillräcklig för att täcka behoven i ett krisläge. Jag bedömer dock att en fortsatt krympning kan medföra svå-

righeter att upprätthålla en tillräcklig produktionskapacitet. Redan nu är

vissa delområden i fara.

Det har i olika sammanhang hävdats att industrier i s. k. malpåse, lagring av färdigvaror m. m. skulle utgöra realistiska alternativ till nuvarande stöd åt befintlig industri. Vid min anmälan år 1972 i fråga om försörjningsberedskapen på beklädnadsområdet m. m. framhöll jag (prop. 1972:127 s. 40) att behoven inte kunde täckas med enbart lagring eller genom att man i en kristid återupptog nedlagd produktion. En kombination av åtgärder

måste i stället tillgripas. Motivet till detta ställningstagande var främst att lagring skulle vara ekonomiskt, tekniskt och kommersiellt ofördelaktig. För att belysa kostnaderna för detta alternativ kan jag nämna att i det fall

tillverkning av gummistövlar upphör inom landet skulle det behövas ett beredskapslager som för behoven under två års total avspärrning i 1975 års penningvärde skulle kosta ca 220 milj. kr. Därutöver skulle tillkomma kostnader för lagerlokaler beräknade till ca 15 milj. kr. Omsättnings-, han-

terings- och räntekostnader för ett sådant färdigvarulager är svåra att upp-

skatta men torde uppgå till nära 50 milj. kr per år. Att endast utnyttja malpåsealternativet skulle likaledes ställa sig dyrbart. Maskinparken skulle kräva stora ekonomiska insatser. TIII detta skulle komma svårigheten att finna lämpliga lokaler och yrkesutbildad arbetskraft då maskinparken skall

sättas i drift. Jag ansåg år 1972 att en i fred producerande beklädnadsindustri

mäste utgöra basen för vår försörjningsberedskap på detta område. Jag har inte funnit anledning att ändra denna uppfattning.

Som jag tidigare har framhållit måste vår försörjningsberedskap vara så utformad att Sveriges möjligheter att bevara och fullfölja sin neutralitet

under krig i vårt närområde ter sig trovärdiga. En tillfredsställande försörjningsberedskap är en av förutsättningarna för att våra säkerhetspolitiska mål skall kunna uppnås. Hiulls vidtagna åtgärder i detta syfte har nu på

beklädnadsområdet visat sig vara otillräckliga. Tekoindustrins tillbakagång

sker nu under trycket av en internationell lågkonjunktur i ett snabbt tempo.

Inom huvuddelen av skoindustrin är konkurrenskraften och förmågan att

hävda sig mot importen svag.

KK:s bedömning, att en situation som förvärrats av rådande konjunk-

turläge med minskad efterfrågan på såväl hemmamarknad som på exportmarknaderna kan påkalla åtgärder för att skapa rådrum för mer långsiktiga lösningar, anser jag riktig.

Jag delar också KK:s uppfattning att sådana åtgärder i största möjliga utsträckning bör inriktas på interna marknads- och produktionsstödjande åtgärder, i stället för på drastiska handelspolitiska ingrepp.

ÖEF föreslår olika stödåtgärder för den svenska beklädnadsindustrin. Jag

delar i huvudsak ÖEF:s bedömning vad gäller val av medel för att stödja denna industri. Tidigareläggning av statliga beställningar, ökad statlig la-

gerhållning m. m. bör därför ske. ÖEF:s förslag om statliga, räntefria lån för lugeruppbyggnad, produktionsbidrag till skoindustrin och en generell beredskapsavgift på 15 26 på importerade skor kan jag däremot inte tillstyrka.

Produktionsbidrag skulle för att ge effekt behöva utgå med väsentligt högre

belopp än ÖEF föreslår. Liksom SIND anser jag att importavgifter inte in-

nebär någon lösning på sikt. Andra åtgärder är nödvändiga. Jag vill i detta sammanhang hänvisa till de förslag rörande skoindustrin som chefen för industridepartementet senare kommer att redovisa.

Handelspolitiska åtgärder

Jag vill erinra om att redan nu vissa handelspolitiska åtgärder vidtagits för att begränsa den svenska importen av tcko- och skovaror från en del

länder, framför allt då det gäller importen från lågprisländer.

Inom den svenska skoindustrin är, som jag tidigare har framhållit, läget

mycket bekymmersamt. Tillbakagången för industrin började redan på 1960-

talet och denna utveckling har fortsatt i ökad takt under 1970-talet. Nedgången beror främst på den fortgående relativa höjningen av kostnadsnivån för industrin i förening med Sveriges traditionellt mycket liberala importpolitik.

En fortsatt nedgång i den svenska produktionskapaciteten kan inte accepteras från försörjningsberedskapssynpunkt. Med anledning härav har re-

geringen funnit det nödvändigt att besluta om en begränsning av importen i fråga om skor av läder och plast samt gummistövlar. Begränsningen kom-

mer att avse importen från alla länder, gentemot vilka en begränsning inte

redan föreligger, och gälla från början av november i år. Begränsningsnivåer

och övriga villkor kommer att fastställas av KK.

Genom en sådan begränsning av importen av skor och stövlar till en fastställd högsta nivå kommer bättre underlag att skapas för skoindustrins långsiktiga planering och för statsmakternas åtgärder för att upprätthålla en tillfredsställande svensk försörjningsberedskap på detta område.

I enlighet med Sveriges avtal med EFTA och EG kommer regeringen snarast att underrätta dessa organisationer om den förestående åtgärden.

På motsvarande sätt kommer också GATT och OECD att informeras.

I fråga om vissa delar av tekoindustrin bedömer jag läget sådant att omfattande importbegränsningar i och för sig skulle kunna motiveras. Med hänsyn till önskemålet att i största möjliga utsträckning undvika handelspolitiska ingrepp bör åtgärderna emellertid inriktas på interna marknadsoch produktionsstödjande åtgärder. För att på ett effektivare sätt än hittills kunna övervaka utvecklingen av tekoimporten införs från årsskiftet licenstvång utan kvantitativa begränsningar för import av vissa varor. Härigenom

höjs också beredskapen för att, om så blir nödvändigt, i ett senare skede

kunna utvidga begränsningen av tekoimponen. Förteckning över de varor

som omfattas av licensieringen kommer att fastställas scnare. De begräns-

ningar av importen främst genom bilaterala avtal, som redan föreligger, kommer inte att ändras genom denna övervakning.

Åtgärder inom landet

Efter samråd med cheferna för arbetsmark nads- och industridepartementen föreslår jag, att för skoindustrin vidtas åtgärder som syftar till att den produktionskapacitet vidmakthålls som är oundgängligen nödvändig för tförsörjningsberedskapen.

För tekoindustrin föreslår jag, likaså efter samråd med cheferna för arbetsmarknads- och industridepartementen, att åtgärder vidtas som syftar

till att stödja försörjningsviktiga produktionsområden, främja utvecklingsbara

delar av dessa och få tillbakagången av övriga delar av tekoindustrin att ske i socialt acceptabla former.

Mot bakgrund av denna övergripande grundsyn på dels sko-, dels 1ckoindustrins område föreslås vissa åtgärder med effekt på både kort och lång sikt.

Branschfrämjande åtgärder

Chefen för industridepartementet kommer senare denna dag att närmare redogöra för innebörden av de åtgärder som föreslås.

Tidigareläggning av statliga beställningar

Efter samråd med cheferna för justitie-, kommunikations- och arbetsmarknadsdepartementen får jag anmäla följande. Regeringen kommer all underställas förslag om att AMS — med stöd av riksdagens bemyndigande

(prop. 1975:1 bil. I sid 55, FiU 1975:1, rskr. 1975:30) — skall bemyndigas

alt efter samråd med ÖFEF och berörda verk och myndigheter tidigarelägga statliga industribeställningar inom beklidnadsområdet närmast för rikspolisstyrelsens, postverkets, vägverkets och statens järnvägars behov till ett sammanlagt belopp av ca 10 milj. kr. Vid tidigareläggning av beställningar bör berörda affärsverk och vissa myndigheter erhålla sedvanlig kompensation.

Efter samråd med chefen för försvarsdepartementet föreslår jag också tidigareläggning av industribeställningar avsedda för försvarsmakten och civilförsvaret till ett sammanlagt belopp av 66 milj. kr. Chefen för försvarsdepartementet kommer senare denna dag att lämna en redogörelse för dessa inköp av beklädnadsvaror.

Övriga stödåtvärder

Utöver de i det föregående anmälda åtgärderna förordar jag efter samråd

med cheferna för justitie-, försvars-, kommunikations-, finans-, arbetsmark-

nads-, industri- och kommundepartementen att följande åtgärder vidtas, nämligen —- ökade statliga, kommunala och landstingskommunala inköp av svensk-

tillverkade beklädnadsvaror, —- ökad statlig lagerhållning av filtar, uniformsväv m. m., —- uppbyggnad av ett statligt lager av sjukvårdstextilier, = ökad medelsram för statligt kreditstöd till beklädnadsindustrin, - vidgat stöd för exportfrämjande åtgärder, samt —- inrättande av en samarbetsgrupp.

Ökade statliga, kommunala och landstingskommunala inköp av svensktillverkade beklädnadsvaror

Före upphandling av tekovaror och skor, exkl. beklädnadsväv, är vissa statliga myndigheter (rikspolisstyrelsen, kriminalvårdsstyrelsen, styrelsen för internationell utveckling, försvarets materielverk, civilförsvarsstyrelsen, socialstyrelsen, postverket, televerket. statens järnvägar. generaltullstyrelsen och arbetsmarknadsstyrelsen) skyldiga att samråda med ÖEF.

För det fall att evt ärende är av väsentlig betydelse för försörjningsberedskapen föreslår jag att, om möjligheter därtill finns, upphandlingen sker inom landet. Beslut i sådant ärende bör fattas av regeringen eller efter regeringens bestämmande av ÖEF. Jag anser att särskilt stöd bör kunna utgå till sådan upphandling. Kostnader för detta bör täckas med medel som ställs

till ÖEF:s förfogande. Före beslut om utbetalning av sådana medet bör ÖEF samråda med övriga berörda myndigheter. Jag föreslår vidare att mot-

svarande stöd bör kunna utgå även vid andra statliga myndigheters upphandling av iekovaror och skor. Beslutsförfarandet bör vara detsamma som

för de myndigheter som är samrådsskyldiga.

De kommunala och landstingskommunala sjukvårdshuvudmännens upp-

handling av bekliädnadsvaror sker i dag i stor utsträckning utomlands. För-

sörjningsberedskapen skulle främjas av att denna upphandling i ökad ut-

sträckning skedde inom landet. Statligt stöd bör kunna utgå för kommunal

och landstingskommunal upphandling av beklädnadsvaror. Beslut I dessa frågor bör fattas av regeringen eller efter regeringens bestiimmande av ÖEF. Samråd bör före beslut ske med övriga berörda myndigheter.

Kostnaderna för det av mig i det föregående föreslagna försörjningsberedskapsstödet beräknar jug till högst 10 milj. kr. under innevarande budgetår. Jag återkommer till detta i det följande vid anmälan av anslagsfrågor.

Ökad statlig lagerhållning av filtar, uniformsväv m. m.

ÖFEF har till uppgift att svara för viss statlig lagerhållning av textilfibrer,

garner, beklädnadsväv, filtar m. m. Vissa delar av lagren omsätts genom försäljning till statliga verk och myndigheter och omfattar idag knappt vad de statliga myndigheterna upphandlar under ett år. I syfte att stödja den svenska beklädnadsindustrin föreslår jag att lagren utökas med tekovaror till ett värde av 72 milj. kr. Jag återkommer i det följande till detta vid hemställan om anslag.

Uppbyggnad av ett statligt lager av sjukvårdstextilier

I syfte att få till stånd en försörjningsberedskap i fråga om sjukvårdsväv

föreslår jag att ÖEF får i uppdrag att bygga upp ett särskilt lager. Omsättningen av detta lager bör kunna ske i anslutning till landstingens inköp. Lagret hos ÖEF föreslås byggas upp under en treårsperiod till ett värde av totalt 30 milj. kr. Jag återkommer i det följande till detta vid hemställan om anslag.

Ökad medelsram för statligt kreditstöd till beklädnadsindustrin

Enligt riksdagsbeslut (prop. 1975:1 bil. 12, FöU 1975.8, rskr. 1975:68) har regeringen möjlighet att bemyndiga ÖFF att dels intill 120 milj. kr. teckna

avtal med teko-, sko- och garveriindustrier om statliga ränte- och amorteringsfria lån för viss del av investeringar i byggnader och maskiner, dels lämna kreditgarantier intill sammanlagt 60 milj. kr. I gengäld åtar sig företagen att hålla i beredskap en viss produktionskapacitet. Jag förordar alt ramen för avskrivningslån utökas med 40 milj. kr till sammanlagt 160 milj. kr. Som en följd härav bör ytterligare 15 milj. kr. anvisas på kapitalbudgeten

med hänsyn till beräknat betalningsutfall innevarande budgetår. Ramen för

statlig kreditgaranti bör utvidgas till 50 96 av rambeloppet, dvs. med 20 milj. kr.till sammanlagt 80 milj. kr. Jag återkommer i det följande till dessa frågor vid hemställan om anslag.

Vidgat stöd för exportfrämjande åtgärder

F. n. utgår stöd till bl. a. teko-, sko- och garveriindustrierna inom ramen för fleråriga stimulansprogram. Stödet syftar bl. a. till att åstadkomma en

exportsamverkan mellan progressiva företag som kan leda till ett mer lång-

siktigt samgående och bidra till en förbättrad struktur för berörda branscher.

En möjlighet att förbättra situationen för beklädnadsindustrin bör vara att intensifiera exportansträngningarna. Den försämring av läget från försörjningsberedskapssynpunkt som inträffat motiverar enligt min mening en utvidgning av exportstödet till beklädnadsindustrin. Ytterligare medel för exportfrämjande åtgärder bör därför ställas till förfogande redan under innevarande budgetår samt under de återstående åren av programmen. Stimulansprogrammet för skoindustrin m. fl. bör dessutom utsträckas med ett

år 1. 0. m. budgetåret 1977/78, vilket är slutåret i tekoprogrammet. Som

närmare framgår av min redogörelse i det följande vid hemställan om anslag, innebär mitt förslag att ramarna ökar för tekoprogrammet med sammanlagt 8 milj. kr och för skoprogrammet med 1,6 milj.kr.

Samarbetsgrupp

I prop. 1972:127 (FöU 1972:25, rskr. 1972:127) förordade jag bl. a. att on särskild samarbetsgrupp skulle inrättas för att behandla försörjningen med tekovaror och skor. Gruppen borde ledas av en representant för ÖEF och

I övrigt bestå av företrädare för berörda branschföreningar, arbetstagareorganisationer samt statliga myndigheter. ÖEF bör snarast tillsätta nämnda

samarbetsgrupp varvid även kommuner och landstingskommuner bör vara representerade.

Tidigareläggning av statlig upphandling av bekläidnadsvaror i förening med utökade statliga lager innebär att statliga beställningar om sammanlagt ca 175 milj. kr. kan placeras hos den svenska industrin. Därtill kommer de kommunala och landstingskommunala inköpen av beklädnadsvaror. Närmarc 200 milj. kr. bör på detta sätt totalt komma den svenska beklädnadsindustrin till godo. Därutöver beräknas för förstärkta strukturåtgärder ca 19 milj. kr.

Med nu föreslagna åtgärder anser jag att rådrum bör kunna skapas för en från försörjningsberedskapssynpunkt erforderlig förbättring av beklädnadsindustrins läge, i första hand av textil- och skoindustrierna.

De föreslagna åtgärderna bör därutöver på sikt möjliggöra att en struk-

turrationalisering av den svenska beklädnadsindustrin kommer till stånd.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag. att regeringen

föreslår riksdagen

att godkänna de åtgärder för försörjningsberedskapen på bekläd-

nadsområdet m. m. som jag har förordat.

Anslagsfrågor för budgetåret 1975/76

DRIFTBUDGETEN

TIONDE HUVUDTITELN

B. Främjande av utrikeshandeln m. m.

B. 3. Exportfrämjande åtgärder. I statsbudgeten för budgetåret 1975/76

är under denna anslagsrubrik uppfört ett reservationsanslag av 19 830 000 kr.

Från detta anslag bestrids kostnaderna för bl. a. exportfrämjande åtgärder

för tcko-, sko- och garveriindustrierna.

För exportfrämjande åtgärder för tekoindustrin har beräknats 5 000 000

kr. Medien disponeras av KK. För exportfrämjande åtgärder för sko- och

garvceriindustrierna har beräknats 700 000 kr. Medlen disponeras av Sveriges

exportråd.

Sedan budgetåret 1970/71 har bidrag för exportfrämjande åtgärder utgått

till bl. a. tekoindustrin. Bidraget utgör tillsammans med lånegarantier till

industrin ett särskilt exportstöd till denna industri inom ramen för ett sti-

mulansprogram som även omfattar utbildningsstöd och stöd till struktur-

omvandling. Exportstödet skulle verka i fyra år, men har förlängts-att verka t. 0. m. budgetåret 1977/78 (prop. 1974:1 bil. 12 s. 34, NU 1974:6 s. 7, rskr.

1974:62 och prop. 1975:1 bil. 12.s. 31, NU 1975:9, rskr. 1975:72). Stöd lämnas

bl. a. i form av bidrag till kollektiva exportprojekt. Särskilt exportstöd utgår f. n. också till sko- och garveriindustrierna inom

ramen för eu femårigt stimulansprogram som löper t. o. m. budgetåret

1976/77 (prop. 1972:127, FöU 1972:25, rskr. 1972:325). Med hänvisning till vad jag anfört i det föregående förordar jag att en

förstärkning av programmen sker.

Till ökade insatser inom tekoindustrin beräknar jag sammanlagt 8

milj. kr. Efter samråd med chefen för industridepartementet föreslår jag

att ramen höjs med 2 milj. kr. för innevarande budgetår samt med 3 milj. kr. under vart och ett av budgetåren 1976/77 och 1977/78.

Efter samråd med chefen för industridepartementet föreslår jag vidare att en förstärkning av det särskilda exportstödet till sko- och garveriindustrierna sker med sammanlagt 1,6 milj. kr. Medlen bör fördelas så att stödet

utgår med I milj. kr. fr. o. m. innevarande budgetår och att programmet förlängs med ett år t. 0. m. budpetårer 1977/78.

Med hänvisning till vad jag anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Exportfrämjande digärder på tilläggsbudget till statsbudgeten

för budgetåret 1975/76 anvisa ett reservationsanslag av

2 300 000 kr.

F. Ekonomiskt försvar

F 1. Överstyrelsen för ekonomiskt försvar. Under denna anslagsrubrik

har på statsbudgeten för innevarande budgetår anvisats ctt förslagsanslag av 104044 000 kr. Medel har bl. a. beräknats för programmet Beklädnad m. m. Verksam-

heten inom detta program skall bedrivas med beaktande av vad jag anfört

i prop. 1972:127 (FöU 1972:25, rskr. 1972:325). Försörjningen med bekläd-

nadsvaror skall således kunna upprätthållas under en så lång avspärrningstid

att en inte obetydlig produktion inom landet är nödvändig för en tillfreds-

ställande beredskap.

Under anslaget får ÖEF under innevarande budgetår för programmet Beklädnad m. m. på driftbudgeten disponera högst 14 563 000 kr. Ytwerligare

medel har på kapitalbudgeten anvisats under investeringsanslaget V:7 Lån

till teko-, sko- och garveriindustrier.

Mot bakgrund av vad jag inledningsvis anfört angående det kritiska läget

inom beklädnadsindustrin behövs omedelbara åtgärder för försörjningsbe-

redskapen.

Jag har i det föregående föreslagit att kostnader för utbetalning av för-

sörjningsberedskapsstödet vid upphandling av vissa beklädnadsvaror skall

bestridas av medel som ställs till ÖEF:s förfogande. Jag har beräknat mer-

kostnaderna till 10 milj. kr. för innevarande budgetår. Jag förordar att förevarande anslag får belastas med dessa kostnader.

Under investeringsanslagen V:7 Lån till teko-, sko- och garveriindustrier

och VIII:1 Lagring för beredskapsändamål kommer jag, som jag har angivit

1 det föregående, att föreslå att ytterligare medel anvisas under innevarande budgetår. I anslutning till detta föreslår jag här att ramen för avtal om statlig kreditgaranti för lån till teko-, sko- och garveriindustrier ökas till 80 milj. kr. För att bestrida administrativa kostnader och uppkommande transport-, hanterings- och lagringskostnader i anslutning till den ökade

statliga lagringen av textilvaror behövs medelsförstärkning till ÖEF redan

under innevarande budgetår. Detta bör ske genom att ÖEF medges över-

skrida förslagsanslaget F 1. Överstyrelsen för ekonomiskt försvar med medel

för en sakkunnig samt medel för att täcka av dessa förslag föranledda upp-

kommande underskott på driftstaten för fonden för beredskapslagring, överstyrelsens för ckonomiskt försvar delfond.

Med hänvisning till vad jag anfört i det föregående hemställer jag att

regeringen föreslår riksdagen att

1. medge att förslagsanslaget F 1. Överstyrelsen för ekonomiskt

försvar får tas i anspråk för att täcka kostnaderna för försörj-

ningsberedskapsstödet 2. medege att avtal om statlig kreditgaranti för lån till teko-. skooch garveriindustrier får ingås inom en ram av sammanlagt

80 000 000 kr.

KAPITALBUDGETEN

V. FONDEN FÖR LÅNEUNDERSTÖD

7. Lån till teko-, sko- och garveriindustrier. Med hänvisning till vad jag anfört i det föregående hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att

1. till Län till teko-, sko- och garveriindustrier på tilläggsbudget till

statsbudgeten för budgetåret 1975/76 anvisa ett Investerings-

anslag av 15 000 000 kr.,

2. medge att avtal om avskrivningslån till teko-, sko- och garveriindustrier får ingås inom en sammanlagd investeringsram av 160 000 000 kr.

VIII. FONDEN FÖR BEREDSKAPSLAGRING

Överstyrelsens för ekonomiskt försvar delfond

1. Lagring för beredskapsändamål. Med hänvisning till vad jag anfört i det föregående förordar jag, att ÖEF utökar sin lagerhållning av vissa textilvaror nämligen med filtar (4), uniformsväv av ylle och bomull (47), tältväv av lin (4,5), trikåväv av bomull (11) och trikågarn av bomull (5,5), till ett sammanlagt värde av 72 milj. kr. Därutöver förordar jag uppbyggnad

under en treårsperiod av ett lager av sjukvårdsväv till ett sammanlagt värde

av 30 milj. kr. Medelsbehovet under innevarande budgetår för sjukvårdsväv beräknar jag till 10 milj. kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. till Lagring för beredskapsändamadt på ulläggsbudget till stats-

budgeten för budgetåret 1975/76 anvisa ett investeringsanslag

av 82 000 000 kr.,

2. medpge att beställningar av sjukvårdsväv får läggas ut inom

en sammanlagd ram av 30 000 000 kr.

Bilaga 2 till regeringens proposition nr 57 år 1975/76

Bilaga 2

Utdrag

FÖRSVARSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1975-10-16

Föredragande: statsrådet Geijer.

Anmälan till proposition med förslag till åtgärder för försörjnings-

beredskapen på beklädnadsområdet m. m.

DRIFTBUDGETEN

FJÄRDE HUVUDTITELN

Chefen för handelsdepartementet har föreslagit att tidigareläggning av statliga industribeställningar sker för att bibehålla försörjningsberedskapen

på beklädnadsområdet. Dessa beställningar uppgår för försvarsmaktens del till ett belopp av 61 000 000 kr. och för civilförsvarets del till ett belopp av 5000 000 kr. med den fördelning på anslag som framgår av det följande. B2. Arméförband: Matcrielanskaffning Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att bemyndiga regeringen att medge att tidigareläggning av be-

ställningar inom beklädnadsområdet för arméförband får läggas ut inom en kostnadsram av 39 000 000 kr.

C 2. Marinförband: Materielanskaffning Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att bemyndiga regeringen att medge att tidigareläggning av be-

ställningar inom beklädnadsområdet för marinförband får läg-

gas ut inom en kostnadsram av 8 000 000 kr.

D 2. Flygvapenförband: Materielanskaffning Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att bemyndiga regeringen att medge att tidigareläggning av be-

ställningar inom beklädnadsområdet för flygvapenförband får läggas ut inom en kostnadsram av 14 000 000 kr.

G 1. Civilförsvar

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att bemyndiga regeringen att medge att tidigareläggning av be-

ställningar inom beklädnadsområdet för civilförsvaret får läggas

ut inom en kostnadsram av 5 000 000 kr.

Bilaga 3 till regeringens proposition nr 57 år 1975/76

Bilaga 3

Utdrag

INDUSTRIDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde

1975-10-16

Föredragande: statsrådet Johansson.

Anmälan till proposition med förslag till åtgärder för försörjnings-

beredskapen på beklädnadsområdet m. m.

DRIFTBUDGETEN

TRETTONDE HUVUDTITELN

B 7. Företags- och branschfrämjande åtgärder. I statsbudgeten för inne-

varande budgetår är under denna anslagrubrik uppfört ett reservationsanslag av 18-160 000 kr.

Från detta anslag, som disponeras av statens industriverk (SIND). bestrids kostnaderna för dels branschfrämjande åtgärder för vissa särskilda branscher, dels åtgärder för främjande av företugsservice och regional utbildningsservice åt mindre och medelstora företag.

Av anslaget har för omställningsfrämjande åtgärder med statliga bidrag till konsultundersökningar beräknats 4 010 000 kr. Omställningsprogrammet omfattar f.n. tekoindustrin, skomdustrin, den manuella glasindustrin, möbelindustrin. gjuteriindustrin, piälsindustrin och delar av metallmanufakturindustrin.

Chefen för handelsdepartementet har tidigare denna dag redogjon för

utvecklingen inom beklädnadsindustrin och konsekvenserna från försörj-

ningsberedskapssynpunkt av denna utveckling. För egen del vill jag därtill anföra följande.

För tekoindustrin har i samband med branschernas försämrade kon-

kurrensläge de omställningsfrämjande åtgärderna vid SIND intensifierats.

De omställningsfrämjande åtgärderna syftar ull att genom bidrag till konsultundersökningar underlätta bildande av livskraftiga och expansiva företag antingen det sker i form av företagsinterna omställningar. 1. ex. speciali-

sering, eller genom samverkan eller samgående mellan flera företag. Intresset för omställningsåtgärder är nu så stort utt SIND beräknar att för tekoindustrin avsatta ramar är fullt utnyttjade redan i början av år 1976.

I fråga om skoindustrin har SIND anfört att omställningsåtgärderna visat

sig föga användbara och helt otillräckliga för att förändra branschens si-

tuation. SIND har därför föreslagit att åtgärderna upphör och att i stället

andra åtgärder vidtas för att uppnå de försörjningspolitiska målen.

I årets budgetproposition (prop. 1975:1 bil. 15 s. 75) anförde jag, att åtgärdsprogrammen för tekoindustrin borde fortsätta att.löpa ytterligare

någon tid, dock på en lägre nivå, för att avslutas med utgången av budgetåret 1976/77. Med hänsyn till utvecklingen inom tekoindustrin under senare

tid anser jag att en förstärkning och förlängning av programmet måste övervägas.

Efter samråd med cheferna för handels- och arbetsmarknadsdepartemen-

ten föreslår jag att för tekoindustrin vidtas åtgärder som syftar till att

stödja försörjningsviktiga produktionsområden, främja utvecklingsbara delar av dessa och få tillbakagången av övriga delar av tekoindustrin att ske i

socialt acceptabla former.

I detta syfte förordar jag att inom ramen för en kraftig ökning av struk-

turstödet ökade insatser görs med inriktning på i första hand s. k. delbranschprojekt. Dessa går ut på att engagera grupper av företag med gemensamt produktsortiment i ett långsiktigt planerings- och omstruktureringsarbete,

som syftar till att i så stor utsträckning som möjligt leda fram till konkreta

handlingsprogram för berörda företag. Utbildningsinsatser bör därvid ingå

som en integrerad del.

För att mildra verkningarna av branschernas tillbakagång bör ökade in-

Satser — som ett nytt inslag i strukturstödet — kunna avse även ett planmässigt överförande av resurser från tekoproduktion till andra produktområden. En sådan inriktning av verksamheten bör ses som ett komplement till arbetsmarknadspolitiska insatser och innebära att konsultinsatser för tekoföretag skall kunna innefatta även att undersöka företagens förutsättningar att helt eller delvis övergå till produktion inom andra branscher och marknader. I sådana fall är det 'särskilt viktigt att SIND nära samarbetar med arbetsmarknadsmyndigheterna. |

De ökade insatserna, främst delbranschprojekt, har'jag kostnadsberäknat till totalt 7,5 milj. kr. under en treårsperiod. Jag förordar att ramen höjs med 2,5 milj. kr. per år fr. o. m. innevarande budgetår och att insatserna inriktas på omställningsfrämjande åtgärder. Härvid har jag inräknat även

ökade administrationskostnader till följd av ökningen av insatserna. Utbildningsprogrammet för tekoindustrin bör integreras i verksamhe-

ten. Därvid bör utbildningsinsatserna inriktas på i delbranschprojekt ingående företag och ges en för detta ändamål anpassad inriktning på främst långsiktig planering. De ökade insatserna bör därigenom kunna genomföras med oförändrad anslagsnivå för utbildningsprogrammet.

Jag räknar med att nuvarande utbildnings- och omställningsåtgärder behöver fortsätta under ytterligare två budgetår. Jämfört med tidigare beslut utsträcks programtiden därmed till att omfatta även budgetåret 1977/78.

Den behövliga anslagsramen härför har jag beräknat till 4,5 milj. kr. per år, för två år således 9 milj. kr. Tillsammans med de ökade insatserna om 7,5 milj. kr. för i första hand delbranschprojekt räknar jag således med

totalt 16,5 milj. kr. i strukturinsatser för tekoindustrin utöver innevarande

års program.

SIND:s omställningsprogram för vissa industribranscher består förutom av omställningsbidrag även av strukturgarantier. För innevarande budgetår är strukturgarantiramen 100 milj. kr. Vid utgången av budgetåret 1974/75 uppgick beviljade strukturgarantier till 55 milj. kr. Enligt min mening bör

nu gällande strukturgarantiram kunna vara tillräcklig för innevarande bud-

getår.

En efter den svenska tekoindustrins behov anpassad forsknings- och

utvecklingsverksamhet är av största betydelse för att stärka branschernas

internationella konkurrenskraft. Statens stöd till teknisk utveckling avser till större delen textilindustrins behov. Konfektionsindustrins egen satsning på forskning och utveckling är låg. Det är enligt min mening angeläget

att insatser görs för att utveckla forsknings- och utvecklingsverksamheten inom denna industribransch. Enligt vad jag inhämtat undersöker styrelsen för teknisk utveckling bl.a. förutsättningarna för ett med branschen gemensamt finansierat forskningsprogram. Jag finner det angeläget att ett sådant program främst inriktas på branschens omedelbara problem och först sedan erfarenhet har vunnits av verksamheten ges en inriktning mot branschens mer långsiktiga problem.

I fråga om skoindustrin delar jag SIND:s bedömning att omställningsträmjande åtgärder ensamma inte förmår att åstadkomma nödvändiga förändringar inom branschen. Förutsatt att försörjningsberedskapsstöd av tillräcklig styrka sätts in anser jag det dock vara möjligt för SIND med dess kunnande i fråga om både skoindustrins problem och omstruktureringsproblematik i allmänhet att genomföra en i tiden kon-

centrerad insats för skoindustrins strukturella omdaning. Målsättningen bör

härvid vara att på förhållandevis kort sikt åstadkomma en förändrad och mer rationell företags- och arbetsställestruktur som är anpassad till försörjningsberedskapens krav på produktionskapacitet. Med hänsyn till att

företagsekonomisk lönsamhet inte utan vidare kan förutsättas även för en omstrukturerad skoindustri bör enligt min mening SIND:s insatser för sko-

industrin betraktas som en från branschfrämjande åtgärder i övrigt avskild verksamhet.

Jag förordar att ett särskilt strukturprogram för skoindustrin genomförs

vid SIND med början under innevarande budgetår och fullföljs

under budgetåren 1976/77 och 1977/78. Programmet bör liksom övriga strukturprogram inriktas på bidrag till konsuhtundersökningar. Jag be-

räknar kostnaden för programmet ull I milj. kr. per budgetiår. Med tanke på att anslaägsramen för innevarande års omställningsfrämjande åtgärder innefattar skoindustrin förestår jag att medelsförstärkningen för innevarande budgetår begränsas till 700 000 kr. Totalt för programperioden beräknar jag kostnaderna för de ökade insatserna tull 2,7 milj. kr.

Sammanlagt beräknar tag alltså (2,5 + 0,7) 3,2 milj. kr. under detta anslag

på tilläggsbudget till statsbudgeten för innevarande budgetår.

Med hänvisning till vad jag nu anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att |

1. godkänna de av mig förordade riktlinjerna för branschfräm-

jande åtgärder för teko- och skoindustrierna,

(AE till Företags- och branschträmjande åtgärder på ulläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1975/76 anvisa ott reservationsanslag av 3 200 000 kr.

Prop 1975/76:57 30

Innehåll

PrOpPOSItIONCN moss erserreee rer rer rer r rer rr rer rr ere ers e ers l Propositionens huvudsakliga innehåll. .ssossoossses res s reser res | Utdrag av protokoll den 16 oktober 1975 sissossosss ess sir ess 2 Bilaga 1: Handelsdepartementel. ssssssssoresererere ss sees eta 3

INlednNiNg. sosse serereereereereers er sees ss rese res reses sas ess 3

Importens utveckling oossossrsressress see rr rer ert ett 7

Utvecklingen under år 19758. ssoosssssssssssss esse rss ess sne 9

Vidtagna åtgärder under år 1975 sisssossssssssesersess reses 9

KK:s skrivelse. ..osssssors ser rs reser r reser rr reser ss es ers res 10

ÖEF:s PproMeMOFrid,...ssooserrerererrrrererserre ess sr rs ena 11 ÖEF:S SKrivVelSe s.osossooererrrr rare rre rss r ss reses ss ser sea 12

Föredragantle sssosssseeeererererreer ere rr rer era rss ser ratta 13

Handelspolitiska åtgärder soooooososssrssese ser r rr sr reser rs 15

Åtgärder inom landet sosssossessesssersssrerer rer aret ta 16

GF ETEET: VR 20

Anslagsfrågor för budgetåret 1975/76 sososossssessssrserr rr r ss 21 Bilaga 2: Försvarsdepartementet s.sssssssosessssrrir ss s rss ere 23 Bilaga 3: Industridepartementet...ssosssosersersessr ers ere resa 26