Prop. 1975/76:57

Regeringens proposition med förslag till åtgärder för försörjningsberedskapen på beklädnadsområdet m.m.

Regeringens proposition nr 57 år 1975/76 PTOP- 1975/ 76257

Nr 57

Regeringens proposition med förslag till åtgärder för försörjnings- beredskapen på beklädnadsområdet m. m.

beslutad den l6 oktober 1975.

Regeringen föreslår riksdagen att antaga de förslag som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.

På regeringens vägnar OLOF PALME

KJELL-OLOF FELDT

Utdrag llANDELSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1975-10-16

Föredragande: statsrådet Feldt.

Anmälan till proposition med förslag till åtgärder för försörjnings- beredskapen på beklädnadsområdet m. m.

Inledning

Det ekonomiska försvarets omfattning bestäms väsentligen av vår sä- kerhetspolitik samt vårt näringslivs struktur i dag och i framtiden. Pla- neringen och beredskapsåtgärderna i fred är inriktade på att göra det möjligt för vårt samhälle att vid krig. avspärrning eller annan kris erhålla en sådan försörjning med varor och tjänster att de mest oundgängligalbehoven kan täckas. [ de fall då varubrister beräknas föreligga. täcks dessa i största möjliga utsträckning genom produktionsplanläggning eller beredskapslagring.

En kraftig ökning av konsumtionsstandarden med ett vidgat varusor- timent. en accelererande teknisk utveckling och införande av nya material har medverkat till att förutsättningarna för det ekonomiska försvaret att verka i krislägen har förändrats och i vissa fall försvårats.

På samma sätt har frigörandet av utrikeshandeln efter det andravärlds- kriget. liberaliseringen av betalningarna och tillkomsten av det allmänna tull- och handelsavtalct (GATT). den europeiska frihandelssammanslutning- en (EFTA) och de europeiska gemenskaperna (EG) bidragit till en ökning av den internationella arbetsfördelningen vilket efter hand medfört en struk— turomvandling av både industri och handel.

Mot denna bakgrund tillkallade jag den 4 maj 1971 särskilda sakkunniga föratt utreda olika metoder för att upprätthålla en tillfredsställande beredskap inom varuområden som har väsentlig betydelse för försörjningen. Utred- ningen hade till uppgift att i första hand se över beklädnadssektorn. eftersom driftsinskränkningar och företagsnedläggningar fått allvarliga återverkningar på försörjningsberedskapen i fråga om kläder och skor.

Utredningen lade i augusti 1972 fram ett delbetänkande med förslag till

• Sida 4
•  Original

Prop. 1975/76z57 4

åtgärder för att förbättra försörjningsberedskapen på beklädnadsområdet. Förslagen lades till grund för en proposition som i sin tur godtogs av riks- dagenlprop. 19721127. FöU 1972z25. rskr 1972z325). Åtgärderna kan bedömas ha medfört gynnsamma återverkningar på lönsamheten inom berörda in- dustrier och medverkat till att en väsentlig produktionskapacitet kunnat bibehållas inom landet.

Utvecklingen inom teko- och skoområdet

'feko- och skoindustriernas andel av den totala svenska industriproduk- tionen har under lång tid varit sjunkande. I följande tabell redovisas ut- vecklingen av den värdemässiga produktionen i fasta priser för de nämnda industriernas delbranscher åren 1968—1974 i indexform (1968-=_100):

Bransch 1968 1969 1970 1971 1972 1973 1974

Textilindustrin inkl. 100 107 110 107 109 116 114 trikåindustrin Konfektionsindustrin 100 100 97 86 84 88 87 Skoindustrin 100 97 92 78 80 84 84 Hela industrin 100 107 114 115 118 127 134

Källa: SCB SM 1ndustriproduktionsindex

Som en följd av det starka importtrycket från länder med ett lägre kost- nadsläge än det svenska. har teko- och skoindustrierna inom landet i stor utsträckning övergått från att framställa ett brett produktionssortiment till ett smalare. mer specialiserat sortiment i högre kvalitets- och prisklasser. inom vilka svensk industri visat sig ha större konkurrenskraft. Den grund- textila industrin har samtidigt i stor utsträckning övergått till att förädla importerade halvfabrikat (garn och väv). Medan produktionen uttryckt i värde således har kunnat hållas relativt väl uppe har produktionen uttryckt i kvantiteter (ton. m7 etc.). minskat betydligt. Parallellt härmed har. bl. a. som följd av en betydande höjning av produktiviteten. antalet sysselsatta inom branschen kraftigt gått ned. År 1960 var således antalet sysselsatta inom tekoindustrin 95000 och i juli 1975 mindre än 45 000. Motsvarande siffror för skoindustrin är 9500 resp. 2900.

Den kvantitativa utvecklingen av produktionen och tillförseln (produktion plus import minus export) för garner (n'/1 th/ifl/IIUl/Sl'äl' framgår av följande sammanställningar:

• Sida 5
•  Original

Prop. 1975/76:57 5 Första . halvåret Varuslag 1960 1970 1971 1972 1973 1974 1975 Garner, lala/l ("km) Produktion 48 400 28 200 24 600 23 600 22 900 22 200 10 800 Tillförsel 62 800 59 200 54 300 53 400 52 700 54 800 28 000 Produktion i förhållande till till- lörscl (.b) 77 48 45 44 43 41 39 Bak/ätlnmfsväv luta/l exkl. lrikäväv (mn) Produktion' 23 900 14 000 12 800 11 500 12 800 10 500 4 700 Tillförsel2 39 000 25 500 26 200 31 200 32 100 28 000 13 400 Produktion i förhållande till till- försel ”i".) 61 55 49 37 40 38 35 'Delvis enbart beredning av importerad råväv. delvis råvävsproduktion för annat än beklädnadsändamål. 2Delvis råväv för annat än beklädnadsändamål. Som framgår av tabellen minskade garnproduktionen med mer än 50 % mellan åren 1960 och 1974 medan nedgången av tillförseln var avsevärt mindre. Produktionen har under senare år i stor utsträckning inriktats mot grova garner för heminredningsändamål. 1 ett krisläge blir därför den faktiska garnproduktionen lägre då tillverkningen inriktas mot fina beklädnadsgarner. Som framgår av det följande förutsätts dock att skiftgången i ett krisläge kan ökas. En produktionsökning bedöms därigenom kunna åstadkommas. ”Som en följd av nedgången i konfektionsindustrins kvantitativa produk- tion har tillförseln av beklädnadsväv minskat betydligt sedan år 1960. Liksom i fråga om garner har produktionens andel av den krympande tillförseln minskat. Eftersom tillförseln av konfektionerade varor totalt sett ökar något över tiden. liksom importandelen i denna är det faktiska innehållet av svensktillverkade grundtextila varor i den nutida svenska klädkonsumtionen avsevärt lägre än vad här angivna värden ger intryck av. Produktions- och tillförselutvecklingen i fråga om konfektionerade varor exemplifieras med följande varuslag (antal plagg i 1000 st.): Första halvåret varuslag 1960 1970 1971 1972 1973 1974 1975 Öl'('l'l'0('k(ll' Produktion 738 586 283 289 . 281 303 , 134 Tillförsel 751 990 655 742 651 642 283 Produktion i förhållande till till- försel (Vi,) 98 59 43 39 43 47 47 Kappor. jackor och kuva/"cr för kvinnor (.lL'l'l flickr/r Produktion 2 280 1 589 1 453 1 541 1 373 1 242 566 Tillförsel 2434 3 16.9 3093 3782 3 733 3 253 1 737

Produktion i förhållande till till- försel ('.'i.) 94 50 47 41 37 38 33

• Sida 6
•  Original

Prop. 1975/76:57 6

första halvåret Varuslag " 1960 1970 1971 1972 1973 1974 1975 Kostymer Produktion 1 017 847 561 617 641 725 404 Tillförsel 1 010 911 523 604 711 879 560 Produktion i förhållande till till- försel (Tlf.) 101 93 107 102 90 82 72 Långbyxor ' Produktion 6505 7 419 8 916 10 058 10 332 10 136 4 943 Tillförsel 7083 14 039 15 058 18 593 20 671 18 638 10120 Produktion i förhållande till till- försel (96) 92 53 59 54 50 54 49 Dräkter och klänningar av lrikä Produktion .. 5 249 4 610 3 971 2 628 2855 1 287 Tillförsel .. 7 568 5 942 5616 3 845 3 283 1 495 Produktion i förhållande till till- försel ('.'—1.) . 69 78 71 ' 68 87 86 Kin/ar Produktion ] 624 881 641 976 1 122 1 328 885 Tillförsel 1 711 1 550 1 233 2 090 2312 2 746 2032 Produktion i förhållande till till- försel (');-.) 95 57 52 47 49 48 44 Blusar Produktion 1 380 700 613 875 755 956 534 Tillförsel 2 010 2 008 1 842 4 890 5 518 4 814 3 530' Produktion i förhållande till till- försel (V..) 69 35 33 18 14 20 15 Skin/"tor . Produktion 7 349 3 563 2 847 3 342- 3 044 3 194 1 691 Tillförsel .. 11 094 8419 . 12 536 12 538 11 569 6 794 Produktion i förhållande till till- förselt'P-ti) . 32 34 27 24 . 23 25

Som framgår av tabellen är självförsörjningsgraden särskilt låg ifråga om s.k. lätt konfektion. i tabellen representerad av blusar och skjortor. Utvecklingen på slenmnrårlel har varit följande (antal skodon i 1 000 par):

Första halvåret Varuslag 1960 1970 1971 1972 1973 1974 1975 Skor/on rota/I Produktion 17 670 14200 12 830 14 360 13 490 13 300 6 850 Tillförsel 23 640 29 670 27 880 30 930 29 110 27 100 14 770 Produktion i förhållande till - tillförsel %) 75 48 46 46 46 49 46

• Sida 7
•  Original

Prop. 1975/76:57

Första halvåret Varuslag 1960 1970 1971 1972 1973 1974 1975 därav Lät/viskar (exkl. ro/flor och itlronsskor) Produktion 10 780 5 780 4 570 5040 4 130 3 830 2 060 Tillförsel 14 510 16 010 13 600 15090 11 500 11 200 6 780 Produktion i förhållande till tillförsel (%) 74 36 34 33 36 34 30 Slövlt'lr och kängor av gummi Produktion 1 680 2 350 2 170 1 870 1 250 1 060 600 Tillförsel ] 830 2 700 2 720 2 710 2 450 2360 1 440 Produktion i förhållande till tillförsel (%) 92 87 80 - 69 51 45 42 Träskor Produktion 4 120 4 080 4 880 5 600 5910 2 770 Tillförsel 1 460 1 530 1 080 2 400 3 220 780 Produktion i förhållande till tillförsel (%) 282 267 452 233 184 355

För de från försörjningsberedskapssynpunkt intressantaste skotyperna — läderskor samt stövlar och kängor av gummi — har sänkningen av själv- försörjningsgraden varit större än för det totala antalet skor. I fråga om träskor är produktionen med anledning av den betydande exporten flera gånger större än tillförseln.

Importens utveckling

Den sjunkande svenska produktionens andel av tillförseln inom bekläd- nadsområdet sammanhänger med en sedan lång tid kraftigt stigande import. inte minst från länder med ett lägre kostnadsläge än det svenska. Importens utveckling och ursprung framgår av följande:

• Sida 8
•  Original

Prop. 1975/76:57 8

Tekovaror (milj. kr.)

Första Första Genomsnittlig årlig halvåret halvåret förändring Land/landområde 1960 1970 1972 1973 1974 1974 1975 1960—197408)

EG 866 1 539 1 518 1 612 2056 992 1 066 . EFTA 169 883 1 192 1 353 1 666 807 860 18.2 Statshandels—

länder 51 88 126 132 190 94 104 . U-ländcr 93 358 424 557 668 289 399 15.7 Övriga 1 16 248 269 294 412 192 240 Totalt 1 395 3 116 3 529 3 948 4 992 2 374 2669

Skodon. alla slag (milj. kr.)

Första Första Genomsnittlig årlig halvåret halvåret förändring Land/landområde 1960 1970 1972 1973 1974 1974 1975 1960—1974 (”ti")

EG 70 188 189 170 217 96 137 EFTA 4 79 97 98 1 15 42 48 26.0 Statshandels-

länder 6 12 10 12 13 7 9 U—länder 1 14 26 36 43 21 30 34.3 Övriga 4 16 33 34 42 16 22 18.7 Totalt 85 309 355 350 430 182 246 12.2

Importen till Sverige inom beklädnadsområdet är som huvudregel helt frilistad och utan begränsningar. Detta gäller t.ex. från EFTA- och EG- länderna. churtt importen av vissa textilvaror från Portugal är föremål för licensförfarande.

1 fråga om statshandelsländcrna. varifrån större delen av importen av olika varor är frilistad. gäller importbegränsning för ett flertal tekovaror och skor. Överenskommelse om storleken av imponkontingenterna för teko- och skoprodukter från dessa länder sker varje år inom ramen för förhand- lingar enligt gällande bilaterala långstidsavtal. Även gentemot Japan gäller att importen inom teko- och skoområdena är begränsad inom särskilt fast- ställda Iieensramar.

lnom tekoområdet har Sverige sedan slutet av 1960-talet ingått bilaterala begränsningsavtal med ett stigande antal lågprisländer. främst i Asien. Dessa avtal baserades tidigare på GATT:s bomullstextilavtal. vilket från den 1 januari 1974 ersatts av det internationella textilhandelsavtalct. tlet s. k. mul- tiflberavtalet. Enligt detta kan överenskommelser om begränsningar av im- porten ingås bilateralt. om marknadsstörning eller risk för marknadsstörning kan anses föreligga. Sverige har f. n. sådana. i allmänhet ettåriga avtal med ett tiotal länder.

• Sida 9
•  Original

Prop. 1975/76:57 9

Vad gäller skoimporten har Sverige. förutom de ovan nämnda reglering- arna i förhållande till statshandelsländerna och Japan. infört begränsning av importen av gummistövlar från Republiken Korea, Taiwan och Malaysia.

Utvecklingen under år 1975

Under första halvåret 1975 skedde en betydande försämring av bekläd- nadsindustrins marknadsläge. Således noterade bomullsindustrin en minsk- ning av den totala orderingången på ca 20 % jämfört med första halvåret 1974. Exportorderna gick ned med ca 35 %.

Enligt en enkät som statens industriverk (SlND) lät utföra i september 1975 hos tekoindustrin rörande bl.a. den förväntade orderingången, be- dömde 3/4 av textillöretagen, 2/3 av trikåföretagen och hälften av kon- fektionsföretagen att orderingången avseende höstleveranser skulle komma att minska jämfört med föregående år. För leveranser under våren 1976 förväntades likaledes en minskning av orderingången.

Under första halvåret 1975 ökade importen snabbt. Importvärdet av kläder steg med nära 30 % i fasta priser medan exporten samtidigt gick ned med 2 %.

Antalet importerade läderskor (exkl. tofflor och idrottsskor) ökade under första halvåret 1975 med 33 % jämfört med samma tid år 1974 medan eXporten minskade med 29 %.

Vidtagna åtgärder under år 1975

Jag gav den 10 mars 1975 kommerskollegium (KK) i uppdrag att utreda de former som kunde finnas att genom kvantitativ begränsning och över- vakning av tekoimporten — eller delar därav — tillgodose vår försörjnings- beredskap på detta område. Dessa former skulle innebära alternativ till det nu tillämpade förfaringssättet med dess risker för ett alltmer omfattande och svårhantcrligt system av bilaterala förhandlingar. 1 uppdraget hänvisades bl. a. till att lågprisimporten till Sverige av vissa tekovaror hade ökat avsevärt och att antalet stater med vilka Sverige har begränsnings- eller övervak- ningsöverenskommelscr hade stigit.

Mot bakgrund av uppgifter om det snabbt försämradelläget för bekläd- nadsindustrin anmodades KK den 20 augusti 1975 under hand att vidga ramen för den pågående utredningen till att gälla en förutsättningslös genom- gång av olika alternativa handelspolitiska stödåtgärder på hela beklädnads- området. Samtidigt ftck överstyrelsen för ekonomiskt försvar (ÖEF) i upp- drag att aktualisera sin planläggning vad gäller försörjningsmål inom be- klädnadsområdet vid avspärrning och krig samt att anmäla möjligheterna att med befmtlig produktionskapacitet uppfylla dessa mål.

2 Riksdagen [975/ 76. I som/. Nr 57

• Sida 10
•  Original

Prop. 1975/76:57 10

KK har i skrivelse den 24 september 1975 lämnat synpunkter på han- delspolitiska stödåtgärder för beklädnadsindustrin.

ÖEF har i en promemoria den 24 september 1975 anmält styrelsens be- dömning av försörjningsmål på beklädnadsområdet vid avspärrning och möj- ligheterna att med befintlig produktionskapacitet uppfylla dessa mål.

ÖEF hade tidigare i skrivelse den 26 augusti 1975 lämnat förslag till åtgärder för främjande av försörjningsberedskapen på beklädnadsområdet. Skrivelsen har remissbehandlats.

Vid beredningen inom regeringskansliet av ärendet har synpunkter under hand inhämtats från Konfektionsindustriföreningen. Beklädnadsarbetarnas förbund, Textilrådet. Svenska skofabrikantföreningen. Svenska industritjän- stemannaförbundet m.fl.

KK:s skrivelse

KK anför bl.a. följande. Teko- och skoindustriernas aktuella läge är enligt KK:s uppfattning på- verkat av såväl konjunkturella som strukturella faktorer. Konjunkturellt har nuvarande lågkonjunktur. särskilt utpräglad på kontinenten. starkt sänkt efterfrågan såväl på exportmarknaderna som på hemmamarknaden. Avmatt- ningen inom beklädnadsindustrin är påtaglig inte enbart i Sverige utan även i andra industriländer. De strukturella faktorerna sammanhänger med en fortgående stark importkonkurrens i synnerhet från 5. k. lågprisländer och ett för den svenska beklädnadsindustrin. relativt sett. ofördelaktigt högt kostnadsläge. Dessa faktorer kommer av allt att döma att år framöver utöva ett avgörande inflytande på industrins konkurrensmöjlighet. Utvecklingen på marknaden kommer enligt KK:s uppfattning sannolikt att för den svenska industrins del leda till en fortsatt produktionsminskning med följder för såväl sysselsättning som försörjningsberedskap. Strukturomvandlingen inom beklädnadsindustrin har pågått under en lång följd av år och lett till avsevärda förändringar i produktionskapacitet och sysselsättning. Iden starkt nedbantade industrin spelar i dag också exporten en mer framträdande roll än tidigare. Under denna utveckling har stödåtgärder i olika former från samhällets sida vidtagits i syfte att dämpa takten i nedgången och för att minska omställningssvårigheter. Arbetsmarknadsåtgärder. omställnings- stöd, utbildnings- och exportstöd är exempel härpå. För övervakning och kontroll av lågprisimporten har licenstvång och kvantitativa begränsningar utövade såväl i Sverige som. efter överenskommelse. i de exporterande län- derna kommit till användning.

För att finna långsiktiga lösningar på beklädnadsindustrins svårigheter under hänsynstagande till såväl internationella förpliktelser som det krav på upprätthållande av en minimikapacitet för produktion av vissa varor som vår beredskapspolitik ställer. krävs enligt KK:s uppfattning ytterligare undersökningar och överväganden. 1 en situation som förvärrats av rådande

• Sida 11
•  Original

Prop. 1975/76:57 11

konjunkturläge med minskad efterfrågan från såväl hemmamarknad som från exportmarknaderna kan dock temporära åtgärder vara påkallade för att skapa rådrum för mer långsiktiga lösningar.

Sett mot bakgrund av våra handelspolitiska åtaganden och vårt beroende av den särskilt i dagens läge högprioriterade exporten bedömer KK det an- geläget att sådana temporära åtgärder i största möjliga utsträckning kan inriktas på interna marknads- och produktionsstödjande åtgärder i stället för på drastiska handelspolitiska ingrepp. En allmän importreglering för pro- dukter inom beklädnadsområdet skulle enligt KK:s mening te sig svår att försvara mot bakgrund av våra internationella åtaganden. KK avstyrker be- stämt en sådan åtgärd bl. a. med hänsyn till följdverkningarna härav från handelspolitisk synpunkt.

ÖEF:s promemoria

1 en promemoria den 24 september 1975 anmälde ÖEF sina bedömningar rörande försörjningsmål inom beklädnadsområdet vid avspärrning och möj- ligheterna att med befintlig produktionskapacitet uppfylla dessa mål.

ÖEF framhåller att det. för att täcka nödvändiga behov under avspärrning och uppnå de försörjningsmål som fastställts av regering och riksdag. krävs en viss minimikapacitet inom olika delar av teko-. sko- och garveriindu- strierna. En beredskapslagring av färdigprodukter för att täcka behoven skul- le enligt ÖEFzs uppfattning bli mycket dyr och i praktiken omöjlig att genom- föra.

lnom det grundtextila området (spinnerier och väverier) räcker den be- fintliga produktionskapaciteten inte till för att täcka de i förhållande till fredsnivån starkt reducerade avspärrningsbehoven. En kompletterande be- redskapslagring är här nödvändig. De av ÖEF administrerade avskrivnings- lånen har emellertid verksamt bidragit till att hejda kapacitetsnedgången. Den starka nedgången i konjunkturen. som medfört minskad orderingång. kan emellertid äventyra den hittills uppnådda stabiliseringen.

lnom trikåområdet är kapaciteten med undantag för vissa produktområden f. n. tillräcklig för att täcka behoven i ett beredskapsläge under förutsättning att trikågarner finns tillgängliga. Dessa måste med hänsyn till den bristande produktionskapaciteten hos spinnerierna i viss utsträckning beredskapsläg- ras.

lnom konfektionsindustrin anser ÖEF att kapaciteten ännu i huvudsak är tillräcklig för att täcka behoven i ett beredskapsläge. men en fortsatt krympning inom branschen kan snabbt leda till ett från beredskapssynpunkt kritiskt läge inom delar av denna industri. En ytterligare minskning av konfektionsindustrin skulle. dessutom kunna äventyra den grundtextila pro- duktionens avsättningsmöjligheter.

För skoindustrin är läget f. n. sådant. att de beräknade beredskapsbehoven på längre sikt inte kan täckas sedan garderobstillgångar och delar av handelns

• Sida 12
•  Original

Prop. 1975/ 76 :57 12

lager förbrukats. En fortsatt krympning inom denna bransch skulle därför enligt ÖEF:s uppfattning vara kritisk från beredskapssynpunkt. i synnerhet som en beredskapslagring här inte är ett realistiskt alternativ.

ÖEF:s skrivelse

ÖEF framhåller i sin skrivelse den 26 augusti 1975 att det nuvarande läget inom den svenska beklädnadsindustrin kännetecknas av försämrad orderingång och därav föranledd produktionsminskning i en utsträckning som inger stark oro från bl.a; försörjningsberedskapssynpunkt.

Vid en fortsatt nedgång i sysselsättningen uppstår svårigheter för teko- industrin att behålla den mest kvalificerade arbetskraften. ÖEF framhåller att det är av särskilt stor betydelse för genomförande av de beredskaps- åtgärder. för vilka statsmakterna satsat resurser, att denna arbetskraft inte försvinner från företagen. Staten har bl.a. lämnat stöd i form av avskriv- ningslån för investeringari maskiner och byggnader. Svårigheter att fullgöra de produktionsåtaganden som ställts som villkor för sådana län har redan anmälts till ÖEF. Statliga åtgärder i form av stödbeställningar är således enligt ÖEF:s bedömning av stor betydelse för fullföljande av de avsedda rationaliseringssträvandena.

Vad som nu sagts beträffande tekoindustrin gäller i princip även sko- industrin, som emellertid enligt ÖEF:s bedömning måste stödjas på annat sätt än genom stödbeställningar.

ÖEF hemställer att sammanlagt 82,3 milj. kr. ställs till styrelsens för- fogande för Stödköp av textilvaror m. m., att särskilda åtgärder övervägs till stöd för konfektions- och hemtextilindustrierna. att textilindustrin får statliga. räntefria lån för lageruppbyggnad uppgående till högst 70 milj. kr. samt att ett särskilt produktionsbidrag utgår till skoindustrin med förslagsvis 10 kronor per producerat par skor. För skoindustrin föreslår ÖEF dessutom en generell beredskapsavgift på 15 % på importerade skor.

Yttrande över skrivelsen har avgivits av överbefälhavaren, försvarets materielverk (FMV). KK. arbetsmarknadsstyrelsen (AMS). SlND. Lands— tingsförbundet, Textilrådet. Konfektionsindustriföreningcn. Beklädnadsar- betarnas förbund och Svenska industritjänstemannaförbundet.

Samtliga remissinstanser ställer sig i princip positiva till åtgärder för att vidmakthålla försörjningsberedskapen på beklädnadsområdet. SlND anser dock att situationen för skoindustrin är ännu allvarligare än vad som framgår av ÖEF:s framställning. SlND rekommenderar att andra. särskilda åtgärder vidtas för att de försörjningspolitiska målen skall kunna tryggas.

SlND anser vidare att importavgifter inte innebär någon lösning på sikt. KK avstyrker helt detta förslag.

Lån till lageruppbyggnad tillstyrks av Textilrådet och SlND. AMS är inte beredd att nu tillstyrka förslaget utan hänvisar till Iagerstödsutrcdningen som f.n. behandlar vissa frågor om lagerstödets utformning.

• Sida 13
•  Original

Prop. 1975/76:57 13

Föredraganden

Tilltron till Sveriges alliansfria politik syftande till neutralitet vid krlg i vår omvärld förutsätter att Sverige i händelse av konllikt är berett och har förmåga att f ulllölja den deklarerade politiken. Totalförsvaret måste där- för utformas så att det ter sig trovärdigt för den som överväger angrepp mot landet. Om Sverige angrips skall det ekonomiska försvaret verka för att folkförsörjningen i vidaste bemärkelse tryggas. Vidare måste försörj- ningsberedskapen vara så utformad att Sveriges möjligheter att bevara och fullfölja sin neutralitet under krig i vårt närområde ter sig trovärdiga. En tillfredsställande försörjningsberedskap är således en av lörutsättningarna för att våra säkerhetspolitiska mål skall kunna uppnås.

Tre försörjningsområden kan bedömas vara av särskild betydelse, näm- ligen energi-. livsmedels- och bekli'idnadsområdena.

lnom cliengiomrädet har olika åtgärder vidtagits för att säkerställa en till- räcklig försörjningsberedskap. bl. a. genom en om fattande beredskapslagring av olja.

På Iivsmalv/.mmråde! har fastlagts att en god livsmedelsberedskap är en oundgänglig del av vårt totalförsvar och en förutsättning för vår traditionella neutralitetspolitik. Det är av grundläggande betydelse för vår beredskap att det i fredstid finns produktionsrcsurser samt lager av livsmedel. som vid en avspärrning tryggar folkförsörjningen.

På bvklärln(:(/samrådet har olika åtgärder vidtagits för en förstärkning av försörjningsberedskapen. Från år 1972 sker detta främst genom ökad lagring av garner och vävnader samt genom ett program för stimulansåtgärder inom teko-. sko- och garveriindustrierna i form av avskrivningslån m.m. Dess- utom gäller från samma år att en rad myndigheter med stora årliga an- skaffningar av textilvaror för upphandling är skyldiga att samråda med ÖEF. Jag kommer inom kort att föreslå regeringen att även bl. a. produkter från garveriindustrin tas med i detta system.

Försörjningen med bcklädnadsvaror har hittills bedömts kunna tillgodoses med hjälp av bl. at. de stödåtgärder som har vidtagits. I sin placering utgår ÖEF från en treårig avspärrning vid beräkning av behoven av produktions- kapacitet och en tvåårig avspärrning vid beräkning av beredskapslagrings- behoven. ÖEF:s beredskapslager av beklädnadsvaror (fibrer. garner. väv m. m.) hade den 1 juli 1975 ett värde av ca 225 milj. kr.

En allvarlig försämring av den svenska beklädnadsindustrins situation har som tidigare redovisats nu inträffat. Får denna utveckling fortsätta utan ingripande från samhället kan vi lörlora produktionskapacitet i en sådan utsträckning att vi riskerar att i en eventuell framtida krissituation inte kunna uppfylla de försöriningsmål som uppställts. De mål beträffande till- försel av tekoprodukter och skor. som f. n. gäller. innebär att befolkningen i en krissituation skulle lå en tilldelning av läderskor och kläder som vä- sentligt understiger den tilldelning som erhölls under andra världskriget.

• Sida 14
•  Original

Prop. 1975/76:57 14

Garderobstillgångarna har emellertid sedan dess ökat. Av detta skäl har en lägre tilldelning än under andra världskriget bedömts vara tillräcklig.

Jag delar ÖEF:s uppfattning att läget är särskilt kritiskt inom det grund- textila området och skoområdet. Försörjningsberedskapen uttryckt som pro- duktionskapacitet i förhållande till produktionsbehov är för dessa områden följande för en treårig krisperiod:

Varuslag Produktionskapacitet i förhållande till pro- duktionsbehov (%) År 1 År 2 År 3

garner 74 78 78 vävnader 77 90 76

skor (exkl. träskor) 96 87 82

Den otillräckliga produktionskapaciteten i fråga om läderskor har medfört att man i planeringen förutsätter att användningen av träskor ökas kraftigt i ett krisläge. Trots detta föreligger således en brist på detta område.

Det bör framhållas att vid beräkning av nödvändig produktionskapacitet i fråga om tekovaror och skor har förutsatts att skiftgången skall kunna ökas i krislägen — för tekoindustrin till tre skift och för skoindustn'n till två skift.

lnom trikå- och konfektionsområdena är kapaciteten med undantag för vissa produktområden f.n. i huvudsak tillräcklig för att täcka behoven i ett krisläge. Jag bedömer dock att en fortsatt krympning kan medföra svå- righeter att upprätthålla en tillräcklig produktionskapacitet. Redan nu är vissa delområden i fara.

Det har i olika sammanhang hävdats att industrier i s. k. malpåse. lagring av fzirdigvaror m. m. skulle utgöra realistiska alternativ till nuvarande stöd åt befintlig industri. Vid min anmälan år 1972 i fråga om försörjningsbe- redskapen på beklädnadsområdet m. m. framhöll jag (prop. 1972:127 5. 40) att behoven inte kunde täckas med enbart lagring eller genom att man i en kristid återupptog nedlagd produktion. En kombination av åtgärder måste i stället tillgripas. Motivet till detta ställningstagande var främst att lagring Skulle vara ekonomiskt, tekniskt och kommersiellt ofördelaktig. För att belysa kostnaderna för detta alternativ kan jag nämna att i det fall tillverkning av gummistövlar upphör inom landet skulle det behövas ett beredskapslager som för behoven under två års total avspärrning i 1975 års penningvärde skulle kosta ca 220 milj. kr. Därutöver skulle tillkomma kostnader för lagerlokaler beräknade till ca 15 milj. kr. Omsättnings-. han- terings- och räntekostnader för ett sådant färdigvarulager är svåra att upp- skatta men torde uppgå till nära 50 milj. kr per år. Att endast utnyttja malpåsealternativet skulle likaledes ställa sig dyrbart. Maskinparken skulle kräva stora ekonomiska insatser. Tlll detta skulle komma svårigheten att flnna lämpliga lokaler och yrkesutbildad arbetskraft då maskinparken skall

• Sida 15
•  Original

Prop. 1975/76:57 . 15

sättas i drift. Jag ansåg år 1972 att en i fred producerande beklädnadsindustri mäste utgöra basen för vår försörjningsberedskap på detta område. Jag har inte funnit anledning att ändra denna uppfattning.

Som jag tidigare har framhållit måste vår försörjningsberetlskap vara så utformad att Sveriges möjligheter att bevara och fullfölja sin neutralitet under krig i vårt närområde ter sig trovärdiga. En tillfredsställande för- sörjningsberedskap är en av förutsättningarna för att våra säkerhetspolitiska mål skall kunna uppnås. llittills vidtagna åtgärder i detta syfte har nu på beklädnadsområdet visat sig vara otillräckliga. Tekoindustrins tillbakagång sker nu under trycket av en internationell lågkonjunktur i ett snabbt tempo. lnom huvuddelen av skoindustrin är konkurrenskraften och förmågan att hävda sig mot importen svag.

KK:s bedömning. att en situation som förvärrats av rådande konjunk- turläge med minskad efterfrågan på såväl hemmamarknad som på export- marknaderna kan påkalla åtgärder för att skapa rådrum för mer långsiktiga lösningar. anser jag riktig.

Jag delar också KK:s uppfattning att sådana åtgärder i största möjliga utsträckning bör inriktas på interna marknads- och produktionsstödjande åtgärder. i stället för på drastiska handelspolitiska ingrepp.

ÖEF föreslår olika stödåtgärder för den svenska beklädnadsindustrin. Jag delar i huvudsak ÖEF:s bedömning _vad gäller val av medel för att stödja denna industri. Tidigareläggning av statliga beställningar, ökad statlig Ia- gerhållning m.m. bör därför ske. ÖEF:s förslag om statliga. räntefria lån för lageruppbyggnad. produktionsbidrag till skoindustrin och en generell beredskapsavgift på 15 % på importerade skor kanjag däremot inte tillstyrka. Produktionsbidrag skulle för att ge effekt behöva utgå med väsentligt högre belopp än ÖEF föreslår. Liksom SlND anser jag att importavgifter inte in- nebär någon lösning på sikt. Andra åtgärder är nödvändiga. Jag vill i detta sammanhang hänvisa till de förslag rörande skoindustrin som chefen för industridepartementet senare kommer att redovisa.

Handelspolitiska åtgärder

Jag vill erinra om att redan nu vissa handelspolitiska åtgärder vidtagits för att begränsa den svenska importen av teko- och skovaror från en del länder. framför allt då det gäller importen från lågprisländer.

Inom den svenska skoindustrin är. som jag tidigare har framhållit. läget mycket bekymmersamt. Tillbakagången för industrin började redan på 1960- talet och denna utveckling har fortsatt i ökad takt under 1970-talet. Ned- gången beror främst på den fortgående relativa höjningen av kostnadsnivån för industrin i förening med Sveriges traditionellt mycket liberala import- politik.

• Sida 16
•  Original

Prop. 1975/ 76:57 16

En fortsatt nedgång i den svenska produktionskapaciteten kan inte ac- cepteras från försörjningsberedskapssynpunkt. Med anledning härav har re- geringen funnit det nödvändigt att besluta om en begränsning av importen i fråga om skor av läder och plast samt gummistövlar. Begränsningen kom- mer att avse importen från alla länder. gentemot vilka en begränsning inte redan föreligger. och gälla från början av november i år. Begränsningsnivåer och övriga villkor kommer att fastställas av KK.

Genom en sådan begränsning av importen av skor och stövlar till en fastställd högsta nivå kommer bättre underlag att skapas för skoindustrins långsiktiga planering och för statsmakternas åtgärder för att upprätthålla en tillfredsställande svensk försörjningsberedskap på detta område.

I enlighet med Sveriges avtal med EFTA och EG kommer regeringen snarast att underrätta dessa organisationer om den förestående åtgärden. På motsvarande sätt kommer också GATT och OECD att informeras.

I fråga om vissa delar av Iekoimlusrrin bedömer jag läget sådant att om- fattande importbegränsningar i och för sig skulle kunna motiveras. Med hänsyn till önskemålet att i största möjliga utsträckning undvika handels- politiska ingrepp bör åtgärderna emellertid inriktas på interna marknads- och produktionsstödjande åtgärder. För att på ett effektivare sätt än hittills kunna övervaka utvecklingen av tekoimporten införs från årsskiftet licens- tvång utan kvantitativa begränsningar för import av vissa varor. Härigenom höjs också beredskapen för att. om så blir nödvändigt. i ett senare skede kunna utvidga begränsningen av tekoimporten. Förteckning över de varor som omfattas av licensieringen kommer att fastställas senare. l)e begräns- ningar av importen främst genom bilaterala avtal. som redan föreligger. kommer inte att ändras genom denna övervakning.

Åtgärder inom landet

Efter sam råd med cheferna för arbetsmarknads- och industridepartementen föreslår jag. att för sku/mlnslrin vidtas åtgärder som syftar till att den pro- duktionskapacitet vidmakthålls som är oundgängligen nödvändig för lör- sörjningsberedskapen.

För tekoindustrin föreslår jag. likaså efter samråd med cheferna lör arbetsmarknads- och industridepartementen. att åtgärder vidtas som syftar till att stödja lörsörjningsviktiga produktionsområden. främja utvecklingsbara delar av dessa och få tillbakagången av övriga delar av tekoindustrin att ske i socialt acceptabla former.

Mot bakgrund av denna övergripande grundsyn på dels sko—. dels tc- koindustrins område föreslås vissa åtgärder med effekt på både kort och lång sikt,

• Sida 17
•  Original

Prop. 1975/76:57 ' 17

Bra/ist'lili'iiny'amlc åtgärder

Chefen för industridepartementet kommer senare denna dag att närmare redogöra för innebörden av de åtgärder som föreslås.

'lidigareläggrting av statliga beställningar

Efter samråd med cheferna lör justitie-_ kommunikations- och arbets- marknadsdepartementen får jag anmäla följande. Regeringen kommer att underställas förslag om att AMS — med stöd av riksdagens bemyndigande (prop. 1975:l bil. 1 sid 55. FiU 197521. rskr. l975:30) — skall bemyndigas att efter samråd med ÖEF och berörda verk och myndigheter tidigarelägga statliga industribeställningar inom beklädnadsområdet närmast för rikspo- lisstyrelsens. postverkets. vägverkets och statens järnvägars behov till ett sammanlagt belopp av ca 10 milj. kr. Vid tidigareläggning av beställningar bör berörda affärsverk och vissa myndigheter erhålla sedvanlig kompensation.

Efter samråd med chefen för försvarsdepartementet föreslår jag också tidigareläggning av industribeställningar avsedda för försvarsmakten och civilförsvaret till ett sammanlagt belopp av 66 milj. kr. Chefen för försvars- departementet kommer senare denna dag att lämna en redogörelse för dessa inköp av beklädnadsvaror.

Övriga slöt/åtgärder

Utöver de i det föregående anmälda åtgärderna förordar jag efter samråd med cheferna för justitie-. försvars-. kommunikations-. finans-. arbetsmark— nads-. industri- och kommundcpartementen att följande åtgärder vidtas. nämligen

— ökade statliga. kommunala och lantlstingskommunala inköp av svensk-

tillverkade beklädnadsvaror. — ökad statlig lagerhållning av filtar. uniformsväv m.m.. — uppbyggnad av ett statligt lager av sjukvårdstextilier.

— ökad medelsram för statligt kreditstöd till beklädnadsindustrin. — vidgat stöd för exportfrämjande åtgärder. samt

— inrättande av en samarbetsgrupp.

Ökade statliga. kommunala och landstingskommunala inköp av svensk- tillverkade beklädnadsvaror

lföre upphandling av tekovaror och skor. exkl. beklätlnadsväv. är vissa statliga myndigheter(rikspolisstyrelsen. kriminalvårdsstyrclsen. styrelsen för internationell utveckling. försvarets materielverk. civilförsvarsstyrelsen. so- cialstyrelsen. postverket. televerket. statens järnvägar. generaltullstyrelsen och arbetsmarknadsstyrclsen) skyldiga att samråda med ÖEF.

• Sida 18
•  Original

Prop. 1975/76:57 18

För det fall att ett ärende är av väsentlig betydelse för försörjningsbe- redskapen föreslårjag att. om möjligheter därtill finns. upphandlingen sker inom landet. Beslut i sådant ärende bör fattas av regeringen eller efter re- geringens bestämmande av ÖEF. Jag anser att särskilt stöd bör kunna utgå till sådan upphandling. Kostnader för detta bör täckas med medel som ställs till ÖEF:s förfogande. Före beslut om utbetalning av sådana medel bör ÖEF samråda med övriga berörda myndigheter. Jag föreslår vidare att mot- svarande stöd bör kunna utgå även vid andra statliga myndigheters upp- handling av tekovaror och skor. Beslutsförfarandet bör vara detsamma som för de myndigheter som är samrådsskyldiga.

De kommunala och landstingskommunala sjukvårdshuvudmännens tipp- handling av beklädnadsvaror sker i dag i stor utsträckning utomlands. För- sörjningsberedskapen skulle främjas av att denna upphandling i ökad ut- sträckning skcddc inom landet. Statligt stöd bör kunna utgå för kommunal och landstingskommunal upphandling av beklädnadsvaror. Beslut i dessa frågor bör fattas av regeringen eller efter regeringens bestämmande av ÖEF. Samråd bör före beslut ske med övriga berörda myndigheter.

Kostnaderna för det av mig i det föregående föreslagna försörjningsbe- redskapsstöt'let beräknar jag till högst 10 milj. kr. under innevarande bud- getår. Jag återkommer till detta i det följande vid anmälan av anslagsfrågor.

Ökad statlig lagerhållning av filtar. uniformsväv m.m.

ÖEF har till uppgift att svara för viss statlig lagerhållning av textilfibrer. garner. beklädnadsväv. filtar m.m. Vissa delar av lagren omsätts genom försäljning till statliga verk och myndigheter och omfattar idag knappt vad de statliga myndigheterna upphandlar under ett år. I syfte att stödja den svenska beklädnadsindustrin föreslår jag att lagren utökas med tekovaror till ett värde av 72 milj. kr. Jag återkommer i det följande till detta vid hemställan om anslag.

Uppbyggnad av ett statligt lager av sjukvårdstestilier

[ syfte att få till stånd en försörjningsberedskap i fråga om sjukvårdsväv föreslår jag att ÖEF får i uppdrag att bygga upp ett särskilt lager. Om- sättningen av detta lager bör kunna ske i anslutning till landstingens inköp. Lagret hos ÖEF föreslås byggas upp under en treårsperiod till ett värde av totalt 30 milj. kr. Jag återkommer i det följande till detta vid hemställan om anslag.

Ökad medelsram för statligt kreditstöd till beklädnadsindustrin

Enligt riksdagsbeslut (prop. 1975zl bil. 12. FöU 19758. rskr.1975:68) har regeringen möjlighet att bemyndiga ÖEF att dels intill 120 milj. kr. teckna

• Sida 19
•  Original

Prop. 1975/76:57 19

avtal med teko-. sko- och garveriindustrier om statliga ränte- och amor- teringsfria lån för viss del av investeringar i byggnader och maskiner. dels lämna kreditgarantier intill sammanlagt 60 milj. kr. I gengäld åtar sig fö- retagen att hålla i beredskap en viss produktionskapacitet. Jag förordar att ramen för avskrivningslån utökas med 40 milj. kr till sammanlagt 160 milj. kr. Som en följd härav bör ytterligare 15 milj. kr. anvisas på kapitalbudgeten med hänsyn till beräknat betalningsutfall innevarande budgetår. Ramen för Statlig kreditgaranti bör utvidgas till 50% av rambeloppet. dvs. med 20 milj. kr.till sammanlagt 80 milj. kr. Jag återkommer i det följande till dessa frågor vid hemställan om anslag.

Vidgat stöd för exportfrämjande åtgärder

F. n. utgår stöd till bl. a. teko-. sko- och garveriindustrier-na inom ramen för fleråriga stimulansprogram. Stödet syftar bl. a. till att åstadkomma en exportsamverkan mellan progressiva företag som kan'lcda till ett mer lång- siktigt samgående och bidra till en förbättrad struktur för berörda branscher. En möjlighet att förbättra situationen för beklädnadsindustrin bör vara att intensifiera exportansträngningarna. Den försämring av läget från försörj- ningsberedskapssynpunkt som inträffat motiverar enligt min mening en ut- vidgning av exportstödet till beklädnadsindustrin. Ytterligare medel för ex- portfrämjande åtgärder bör därför ställas till förfogande redan under in- nevarande budgetår samt under de återstående åren av programmen. Sti- mulansprogrammet för skoindustrin m. fl. bördessutom utsträckas med ett år t.o.m. budgetåret 1977/78. vilket är slutåret i tekoprogrammet. Som närmare framgår av min redogörelse i det följande vid hemställan om anslag. innebär mitt förslag att ramarna ökar för tekoprogrammet med sammanlagt 8 milj. kr och för skoprogrammet med 1.6 milj.kr.

Samarbetsgrupp

] prop. 19722127 (FöU 1972:25. rskr. 19721127) förordade jag bl. a. att en särskild samarbetsgrupp skulle inrättas för att behandla försörjningen med tekovaror och skor. Gruppen borde ledas av en representant för ÖEF och i övrigt bestå av företrädare för berörda branschföreningar. arbetstagareor- ganisationer samt statliga myndigheter. ÖEF bör snarast tillsätta nämnda samarbetsgrupp varvid även kommuner och Iandstingskommuner bör vara representerade.

• Sida 20
•  Original

Prop. 1975/76:57 20

Tidigareläggning av statlig upphandling av beklädnadsvaror i förening med utökade statliga lager innebär att statliga beställningar om sammanlagt ca 175 milj. kr. kan placeras hos den svenska industrin. Därtill kommer de kommunala och landstingskommunala inköpen av beklädnadsvaror. När- mare 200 milj. kr. bör på detta sätt totalt komma den svenska bekläd- nadsindustrin till godo. Därutöver beräknas lör förstärkta strukturåtgärder ca 19 milj. kr.

Med nu föreslagna åtgärder anser jag att rådrum bör kunna skapas för en från försörjningsberedskapssynpunkt erforderlig förbättring av bekläd- nadsindustrins läge. i första hand av textil- och skoindustrierna.

De föreslagna åtgärderna bör därutöver på sikt möjliggöra att en struk- turratitmalisering av den svenska beklädmidsindustrin kommer till stånd.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jagatt regeringen föreslår riksdagen att godkänna de åtgärder för försörjningsberedskapen på bekläd- nadsområdet m.m. som jag har förordat.

• Sida 21
•  Original

Prop. 1975/76:57 21

Anslagsfrågor för budgetåret 1975/76

DRIFTBUDGETEN TION DE H UVUDTlTELN

B. Främjande av utrikeshandeln m. m.

B. 3. Exportfrämjande åtgärder. 1 statsbudgeten för budgetåret 1975/76 är under denna anslagsrubrik uppfört ett reservationsanslag av 19 830000 kr.

Från detta anslag bestrids kostnaderna för bl. a. exportfrämjande åtgärder för (eko-. sko- och garveriindustrierna.

För exportfrämjande åtgärder för tekoindustrin har beräknats 5 000000 kr. Medlen disponeras av KK. För exportfrämjande åtgärder för sko- och garveriindustrierna har beräknats 700 000 kr. Medlen disponeras av Sveriges exportråd.

Sedan budgetåret 1970/71 har bidrag för exportfrämjande åtgärder utgått till bl.a. tekoindustrin. Bidraget utgör tillsammans med lånegarantier till industrin ett särskilt exportstöd till denna industri inom ramen för ett sti- mulansprogram som även omfattar utbildningsstöd och stöd till struktur- omvandling. Exportstödet skulle verka i fyra år, men har förlängts-att verka t. o. m. budgetåret 1977/78 (prop. 1974:1 bil. 12 s. 34. NU 197416 5. 7. rskr. l974:62 och prop. 197521 bil. 12 s. 31 , NU 1975:9. rskr. l975z72). Stöd lämnas bl.a. i form av bidrag till kollektiva exportprojekt.

Särskilt exportstöd utgår f. n. också till sko- och garveriindustrierna inom ramen för ett femårigt stimulansprogram som löper t.o.m. budgetåret 1976/77 (prop. 1972:127. FöU 1972z25. rskr. 1972z325).

Med hänvisning till vad jag anfört i det föregående förordar jag att en förstärkning av programmen sker.

Till ökade insatser inom tekoindustrin beräknar jag sammanlagt 8 milj. kr. Efter samråd med chefen för industridepartementet föreslår jag att ramen höjs med 2 milj. kr. för innevarande budgetår samt med 3 milj. kr. under vart och ett av budgetåren 1976/77 och 1977/78.

Efter samråd med chefen för industridepartementet föreslår jag vidare att en förstärkning av det särskilda exportstödet till sko- och garveriindu- strierna sker med sammanlagt 1.6 milj. kr. Medlen bör fördelas så att stödet utgår med 1 milj. kr. fr.o.m. innevarande budgetår och att programmet förlängs med ett år t.o.m. budgetåret 1977/78.

Med hänvisning till vad jag anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till E,t'/)()rt/i'älttja/Ill? åtgärder på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1975/76 anvisa ett reservationsanslag av 2 300000 kr.

• Sida 22
•  Original

Prop. 1975/76:57 22

F. Ekonomiskt försvar

F 1. Överstyrelsen för ekonomiskt försvar. Under denna anslagsrubrik har på statsbudgeten för innevarande budgetår anvisats ett förslagsanslag av 104044 000 kr.

Medel har bl.a. beräknats för programmet Beklädnad m.m. Verksam- heten inom detta program skall bedrivas med beaktande av vad jag anfört i prop. 1972:127 (FöU 1972125. rskr. 19721325). Försörjningen med bekläd- nadsvaror skall således kunna upprätthållas under en så lång avspärrningstid att en inte obetydlig produktion inom landet är nödvändig för en tillfreds- ställande beredskap.

Under anslaget får ÖEF under innevarande budgetår för programmet Be- klädnad m. m. på driftbudgeten disponera högst 14 563 000 kr. Ytterligare medel har på kapitalbudgeten anvisats under investeringsanslaget V:7 Lån till teko-. sko- och garveriindustrier.

Mot bakgrund av vad jag inledningsvis anfört angående det kritiska läget inom beklädnadsindustrin behövs omedelbara åtgärder för försörjningsbe- redskapen.

Jag har i det föregående föreslagit att kostnader för utbetalning av för- sörjningsberedskapsstödet vid upphandling av vissa beklädnadsvaror skall bestridas av medel som ställs—till ÖEF:s förfogande. Jag har beräknat mer- kostnaderna till 10 milj. kr. för innevarande budgetår. Jag förordar att fö- revarande anslag får belastas med dessa kostnader.

Under investeringsanslagen V:7 Lån till (eko-. sko- och garveriindustrier och V111:1 Lagring för beredskapsåindamål kommerjag. som jag har angivit i det föregående. att föreslå att ytterligare medel anvisas under innevarande budgetår. I anslutning till detta föreslår jag här att ramen för avtal om statlig kreditgaranti för lån till [eko-. sko- och garveriindustrier ökas till 80 milj. kr. För att bestrida administrativa kostnader och uppkommande transport-. hanterings- och lagringskostnader i anslutning till den ökade statliga lagringen av textilvaror behövs medelsförstärkning till ÖEF redan under innevarande budgetår. Detta bör ske genom att ÖEF medges över- skrida förslagsanslaget F 1. Överstyrelsen för ekonomiskt försvar med medel för en sakkunnig samt medel för att täcka av dessa förslag föranledda upp- kommande underskott på driftstaten för fonden för beredskapslagring. över- styrelsens för ekonomiskt försvar delfond.

Med hänvisning till vad jag anfört i det föregående hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att

1. medge att förslagsanslaget F 1. Överstyrelsen för ekonomiskt försvar får tas i anspråk för att täcka kostnaderna för försörj- ningsberedskapsstödet

2. medge att avtal om statlig kreditgaranti för lån till teko-. sko- och garveriindustrier får ingås inom en ram av sammanlagt 80 000 000 kr.

• Sida 23
•  Original

Prop. 1975/76:57 23

KAPITALBUDGETEN V. FONDEN FÖR LÅNEUNDERSTÖD

7. Lån till teko-. sko- och garveriindustrier. Med hänvisning till vad jag anfört i det föregående hemställer jag att regen'ngen föreslår riksdagen att 1. till Län till icke-. ska- och gan'ei'iim/tistrit'r på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1975/76 anvisa ett investerings- anslag av 15 000000 kr.. 2. medge att avtal om avskrivningslån till (eko-. sko- och gar- veriindustrier får ingås inom en sammanlagd investeringsram av 160000 000 kr.

Vlll. FONDEN FÖR BEREDSKAPSLAGRJNG

Överstyrelsens för ekonomiskt försvar delfond

1. Lagring för beredskapsändamål. Med hänvisning till vad jag anfört i det föregående förordar jag. att ÖEF utökar sin lagerhållning av vissa textilvaror nämligen med filtar (4). uniformsväv av ylle och bomull (47). tältväv av lin (4.5). trikåväv av bomull (11) och trikågarn av bomull (5.5). till ett sammanlagt värde av 72 milj. kr. Därutöver förordarjag uppbyggnad under en treårsperiod av ett lager av sjukvårdsväv till ett sammanlagt värde av 30 milj. kr. Medelsbchovet under innevarande budgetår för sjukvårdsväv beräknar jag till 10 milj. kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. till Lagring/ör beredskapsäridamål på tilläggsbudget till stats-

budgeten för budgetåret 1975/76 anvisa ett investeringsanslag av 82 000000 kr.. medge att beställningar av sjukvårdsväv får läggas ut inom en sammanlagd ram av 30000 000 kr.

tv

• Sida 24
•  Original

Prop. 1975/76:57 24

Utdrag FÖRSVARSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1975-10-16

Föredragande: statsrådet Geijer.

Anmälan till proposition med förslag till åtgärder för försörjnings- beredskapen på beklädnadsområdet m. m.

DRIFTBUDGETEN FJÄRDE HUVUDTlTELN

Chefen för handelsdepartementet har föreslagit att tidigareläggning av statliga industribeställningar sker för att bibehålla försörjningsberedskapen på beklädnadsområdet. Dessa beställningar uppgår for försvarsmaktens del till ett belopp av 61 000000 kr. och för civilförsvarets del till ett belopp av 5 000000 kr. med den fördelning på anslag som framgår av det följande.

B 2. Arméförband: Materielanskaffning Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att bemyndiga regeringen att medge att tidigareläggning av be- ställningar inom beklädnadsområdet för arméförband får läggas ut inom en kostnadsram av 39 000 000 kr.

C 2. Marinförband: Materielanskaffning Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att bemyndiga regeringen att medge att tidigareläggning av be- ställningar inom beklädnadsområdet för marinförband får läg- gas ut inom en kostnadsram av 8000 000 kr.

D 2. Flygvapcnförhand: Materielanskaffning . Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att bemyndiga regeringen att medge att tidigareläggning av be- ställningar inom beklädnadsområdet för flygvapenförband får läggas ut inom en kostnadsram av 14 000000 kr.

• Sida 25
•  Original

'Ji

Prop. 1975/76:57 2

G ]. Civilförsvar Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att bemyndiga regeringen att medge att tidigareläggning av be- ställningar inom beklädnadsområdet för civilförsvaret får läggas ut inom en kostnadsram av 5000 000 kr.

• Sida 26
•  Original

Prop. 1975/76:57 26

Utdrag INDUSTRIDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1975-10-16

Föredragande: statsrådet Johansson.

Anmälan till proposition med förslag till åtgärder för försörjnings- beredskapen på beklädnadsområdet m. m.

DRIFTBUDGETEN

TRETTON1)F. iiUVLJDTlTlil-N

B 7. Företags- och bransclifrämjande åtgärder. 1 statsbudgeten för inne- varande budgetår är under denna anslagrubrik uppfört ett reservationsanslag av 18 160000 kr.

Från detta anslag. som disponeras av statens industriverk (SlND). bestrids kostnaderna för dels branschfrämjande åtgärder för vissa särskilda branscher. dels åtgärder för främjande av företagsservice och regional utbildningsservicc åt mindre och medelstora företag.

Av anslaget har för omställningsfrämjande åtgärder med statliga bidrag till konsultundersökningar beräknats 4 010 000 kr. Omställningsprogrammet omfattar f.n. tekoindustrin. skoindustrin. den manuella glasindustrin. möbelindustrin. gjuteriindustrin. pälsindustrin och delar av metallmanu- fakturindustrin.

Chefen för 11andelsdepartementet har tidigare denna dag redogjort för utvecklingen inom beklädnadsindustrin och konsekvenserna från lörsörj- ningsberedskapssynpunkt av denna utveckling. För egen del vill jag därtill anföra följande.

För tekoindustrin har i samband med branscltcrnas försämrade kon- kurrensläge de omställningsfrämjande åtgärderna vid SlNl) intensifierats. De omställningsl'riimjande åtgärderna syftar till att genom bidrag till kon- sultundersökningar underlätta bildande av livskraftiga och expansiva företag antingen det sker i form av företagsinterna omställningar. t.ex. speciali—

• Sida 27
•  Original

Prop. 1975/76:57 27

sering. eller genom samverkan eller samgående mellan flera föfetag. Intresset för omställningsåtgärder är nu så stort att SlND beräknar att för tekoin- dustrin avsatta ramar är fullt utnyttjade redan i början av år 1976.

I fråga om skoindustrin har SlND anfört att omställningsåtgärderna visat sig föga användbara och helt otillräckliga för att förändra branschens si- tuation. SlND har därför föreslagit att åtgärderna upphör och att i stället andra åtgärder vidtas för att uppnå de försörjningspolitiska målen.

1 årets budgetproposition (prop. 197511 bil. 15 s. 75) anförde jag. att åt- gärdsprogrammen för tekoindustrin borde fortsätta att. löpa ytterligare någon tid. dock på en lägre nivå. för att avslutas med utgången av budgetåret 1976/77. Med hänsyn till utvecklingen inom tekoindustrin under senare tid anserjag att en förstärkning och förlängning av programmet måste över- Vägas.

Efter samråd med cheferna för handels- och arbetsmarknadsdepartemen- ten föreslår jag att för tekoindustrin vidtas åtgärder som syftar till att Stödja försörjningsviktiga produktionsområden. främja utvecklingsbara delar av dessa och få tillbakagången av övriga delar av tekoindustrin att ske i Socialt acceptabla former.

1 detta syfte förordar jag att inom ramen för en kraftig ökning av struk- turstödet ökade insatser görs med inriktning på 1 första hand 5. k. delbransch- projekt. Dessa går ut på att engagera grupper av företag med gemensamt produktsortiment i ett långsiktigt planerings- och"omstruktureringsarbetc. som syftar till att i så stor utsträckning som möjligt leda fram till konkreta handlingsprogram för berörda företag. Utbildningsinsatser bör därvid ingå som en integrerad del.

För att mildra verkningarna av branschernas tillbakagång bör ökade in- satser— som ett nytt inslag i strukturstödet — kunna avse även ett planmässigt överförande av resurser från tekoproduktion till andra produktområden. En sådan inriktning av verksamheten bör ses som ett komplement till ar- betsmarknadspolitiska insatser och innebära'att konsultinsatser för teko- företag skall kunna innefatta" även att undersöka företagens förutsättningar att helt eller delvis övergå till produktion inom andra branscher och mark- nader. l sådana fall är det särskilt viktigt att SlND nära samarbetar med arbetsmarknadsmyndigheterna.

De ökade insatserna. främst delbranschprojekt. har'jag kostnadsberäknat till totalt 7.5 milj. kr. under en treårsperiod. Jag förordar att ramen höjs med 2.5 milj. kr. per år fr.o.m. innevarande budgetår och att insatserna inriktas på omställningsfrämjande åtgärder. Härvid har jag inräknat även ökade administrationskostnader till följd av ökningen av insatserna.

Utbildningsprogrammet för tekoindustrin bör integreras i verksamhe- ten. Därvid bör utbildningsinsatserna inriktas på i delbranschprojekt ingåen- de företag och ges en för detta ändamål anpassad inriktning på främst lång- siktig planering. De ökadc insatserna bör därigenom kunna genomföras med oförändrad anslagsnivå för utbildningsprogrammet.

• Sida 28
•  Original

Prop. 1975/76z57 28

Jag räknar med att nuvarande utbildnings- och omställningsåtgärder be- höver fortsätta under ytterligare två'budgetår. Jämfört med tidigare beslut utsträcks programtiden därmed till att omfatta även budgetåret 1977/78. Den behövliga anslagsramen härför har jag beräknat till 4.5 milj. kr. per år. för två år således 9 milj. kr. Tillsammans med de ökade insatserna om 7.5 milj. kr. för i första hand delbranschprojekt räknar jag således med totalt 16.5 milj. kr. i strukturinsatser för tekoindustrin utöver innevarande ars program.

SlNl):s omställningsprogram för vissa industribranscher består förutom av omställningsbidrag även av strukturgarantier. För innevarande budgetår är strukturgarantiramen 100 milj. kr. Vid utgången av budgetåret 1974/75 uppgick beviljade strukturgarantier. till 55 milj. kr. Enligt min mening bör nu gällande strukturgarantiram kunna vara tillräcklig för innevarande bud- getår.

En efter den svenska tekoindustrins behov anpassad forsknings- och utvecklingsverksamhet är av största betydelse för att stärka branschernas internationella konkurrenskraft. Statens stöd till teknisk utveckling avser till större delen textilindustrins behov. Konfektionsindustrins egen satsning på forskning och utveckling är låg. Det är enligt min mening angeläget att insatser görs för att utveckla forsknings- och utvecklingsverksamheten inom denna indtistribransch. Enligt vad jag inhämtat undersöker styrelsen för teknisk utveckling bl.a. förutsättningarna för ett med branschen ge- mensamt finansierat forskningsprogram. Jag finner det angeläget att ett så- dant program främst inriktas på branschens omedelbara problem och först sedan erfarenhet har vunnits av verksamheten ges en inriktning mot bran- schens mer långsiktiga problem.

I fråga om skoindustrin delar jag SlND:s bedömning att omställ- ningsfrämjande åtgärder ensamma inte förmår att åstadkomma nöd; Vändiga förändringar inom branschen. Förutsatt att försörjningsberedskaps- stöd av tillräcklig styrka sätts in anser jag-det dock vara möjligt för SlND med dess kunnande i fråga om både skoindustrins problem och omstruktureringsproblematik i allmänhet att genomföra en i tiden kon- centrerad insats för skoindustrins strukturella omdaning. Målsättningen bör härvid vara att på förhållandevis kort sikt åstadkomma en förändrad och mer rationell företags- och arbetsställestruktur som är anpassad till försörj- ningsberedskapcns krav på produktionskapacitet. Med hänsyn till att företagsekonomisk lönsamhet inte utan vidare kan förutsättas även för en omstrukturerad skoindustri bör enligt min mening SlND:s insatser för sko- industrin betraktas som en från branschfrämjande åtgärder i övrigt avskild verksamhet.

Jag förordar att ett särskilt strukturprogram för skoindustrin genomförs vid SlND med början under innevarande budgetår och fullföljs under budgetåren 1976/77 och 1977/78. Programmet bör liksom övriga strukturprogram inriktas på bidrag till konsultundersökningar. Jag be-

• Sida 29
•  Original

Prop. 1975/76:57 29

räknar kostnaden för programmet till 1 milj. kr. per budgetår. Med tanke på att anslagsramen för innevarande års omställningsfrämjande åtgärder in- nefattar skoindustrin föreslår jag att medelsförstärkningen för innevarande . budgetår begränsas till 700 000 kr. Totalt för programperioden beräknarjag kostnaderna för de ökade insatserna till 2.7 milj. kr.

Sammanlagt beräknar jag alltså (2.5 + 0.7) 3.2 milj. kr. under detta anslag på tilläggsbudget till statsbudgeten för innevarande budgetår.

Med hänvisning till vad jag nu anfört hemställerjag att regeringen föreslår riksdagen att .

l. godkänna de av mig förordade riktlinjerna för branschfräm—

jande åtgärder för teko- och skoindustrierna. till I'iörelags- och bra/rst*lz/i'iim/(rm'lc' åtgärder på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1975/76 anvisa ett reservations- anslag av 3200 000 kr. ru

• Sida 30
•  Original

Prop 1975/76:57 30

Innehåll Propositionen ............................................... l Propositionens huvudsakliga innehåll .......................... ] Utdrag av protokoll den 16 oktober l975 ..................... 2 Bilaga ]: llandelsdepartementet ............................... 3 lnledning ................................................. 3 Utvecklingen inom teko- och skoområdet .................. 4 lmportens utveckling ..................................... 7 Utvecklingen under år 1975 ................................ 9 Vidtagna åtgärder under år 1975 ........................... 9 KK:s skrivelse ................. - ........................... 10 ÖEF:s promemoria ........................................ ll ÖEF:s skrivelse ........................................... 12 Föredragande ............................................. 13 Handelspolitiska åtgärder ................................ 15 Åtgärder inom landet .................................. 16 l-lemställan ............................................... 20 Anslagsfrågor för budgetåret 1975/76 ....................... 21 Bilaga 2: Försvarsdepartementet .............................. 23 Bilaga 3: lndustridepartementet ............................... 26