Prop. 1975:85

Regeringens proposition med försIag om tilläggsstat III till riksstaten för budgetåret 1974/75

Regeringens proposition nr 85 år 1975 PrOp. 1975 : 85

Nr 85

Regeringens proposition med förslag om tilläggsstat III till riksstaten för budgetåret 1974/75;

beslutad den 6 mars 1975.

Regeringen föreslår riksdagen att antaga de förslag som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.

På regeringens vägnar

Olof Palme G. E. Sträng

Utdrag KOMMUNIKATIONSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1975-03-06

Föredragande: statsrådet Norling

Anmälan till tilläggsstat 111 till riksstaten för budgetåret 1974/75 såvitt avser kommunikationsdepartemcntets verksamhetsområde

DRIFTBUDGETEN SJ ÄTTE HUVUDTITELN

F. Diverse

[1] F 9. Kostnader för stämpelavgift å aktier i Aktiebolaget Aero- transport och Svensk Interkontinental Lufttrafik Aktiebolag. I skrivel- se den 14 maj 1974 har Aktiebolaget Aerotransport (ABA) —- det svens- ka moderbolaget i det skandinaviska konsortiet Scandinavian Airlines System (SAS) — redogjort för beslut den 3 april 1974 att genom fond- emission öka bolagets aktiekapital med 117,5 milj. kr. till sammanlagt 235 milj. kr. genom uppskrivning av byggnadernas bokförda värden med motsvarande belopp. Beslutade åtgärder har motiverats av behovet av att ernå en bättre balans mellan det verkliga värdet för bolagets anläggningstillgångar och det egna kapitalet, vilket ansetts mycket be- tydelsefullt för SAS' framtida förhandlingar om upptagande av krediter utomlands.

Före fondemissionen bestod aktierna i ABA av dels 587 500 A-aktier å nominellt värde av 100 kr. per aktie eller sammanlagt 58 750 000 kr., dels B-aktier till lika antal och värden. A-aktierna innehas av svenska staten medan B-aktierna 587 492 äges av Svensk Interkontinental Luft- trafik Aktiebolag (SILA) och resterande aktier av privatpersoner. Ge- nom fondemissionen korn svenska staten att tillföras 587 500 nya A-aktier till ett sammanlagt nominellt värde av 58 750000 kr. och SILA samt övriga innehavare av B-aktier sammanlagt motsvarande antal och värde.

Prop. 1975: 85 16

I skrivelsen erinrar ABA om att bolaget vid tidigare tillfällen inte belastats med kostnader för aktiestämpel. Sålunda förordades i prop. 1948: 176 angående organisation och finansiering av svensk luftfart att de kostnader för aktiestämpel, vilka kunde uppkomma i samband med sammanslagningen av dåvarande ABA och SILA inte skulle falla på de enskilda intressenterna utan gäldas av statsverket (SU 1948: 94, rskr 1948: 188). I enlighet härmed föreslogs i prop. 1949: 126 angående anslag till teckning av aktier i ABA att riksdagen skulle anvisa ett reservationsanslag till stämpelavgift å aktierna i det nya ABA. Riks— dagen biföll propositionens förslag (SU 1949: 153, rskr 1949: 268). I samband med den ekonomiska rekonstruktionen av SAS år 1961 beslöts på liknande sätt med anledning av prop. 1961: 159 angående kapitaltill- skott till SAS att de stämpelkostnader som då uppkom i samband med teckning av nya aktier i ABA och SILA skulle bestridas av staten (SU 1961: 133, rskr 1961: 330).

Bolaget hemställer med hänvisning till det anförda att bolaget —— på sätt som skett vid liknande tillfällen tidigare — inte måtte belastas med stämpelkostnader å de 1 175 000 aktier som utges i anledning av den beslutade fondemissionen.

I skrivelse den 14 maj 1974 har SILA redovisat de åtgärder bolaget vidtagit i anslutning till den fondemission ABA genomfört. Sålunda har SILA beslutat att genom fondemission öka bolagets aktiekapital med 58 750000 kr. till sammanlagt 117,5 milj. kr. genom uppskrivning av det bokförda värdet av bolagets innehav av ABA—aktier med motsva- rande belopp. SILA framhåller att bolaget, i likhet med ABA inte belastats med stämpelskatt för vid tidigare tillfällen emitterade aktier. SILA hemställer därför att bolaget inte måtte belastas med stämpel- kostnader å de 587 500 aktier som utges i anledning av den beslutade fondemissionen.

F öredraganden

Med hänsyn till att vid ABAzs bildande år 1948, liksom vid senare rekonstruktion av SAS, kostnaderna för gäldande av aktiestämpel be- streds av statsmedel bör enligt min uppfattning ABA och SILA inte belastas med de kostnader för aktiestämpel som nu uppkommer i sam— band med de aktier som utges i anledning av den beslutade fondemis- sionen i de båda bolagen. Stämpelkostnadema för de nyemitterade aktierna uppgår till sammanlagt 1 762 500 kr., vilket belopp sålunda tor- de böra bestridas av staten.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Kostnader för stämpelavgift & aktier i Aktiebolaget Aero- transport och Svensk Interkontinental Lufttrafik Aktiebolag på tilläggsstat III till riksstaten för budgetåret 1974/75 anvisa ett reservationsanslag av 1 762 500 kr.

• Sida 17
•  Original

Prop. 1975: 85 17

Bilaga 6 Utdrag FIN ANSDEPARTEMEN TET PROTOKOLL vid regeringssammanträde 1975-03-06

Föredragande: statsrådet Sträng

Anmälan till tilläggsstat 111 till riksstaten för budgetåret 1974/75 såvitt avser finansdepartementets verksamhetsområde

DRIFTBUDGETEN SJ UNDE HUVUDTITELN

B. Allmänna centrala ämbetsverk m. m.

[1] B 14. Inredning av byggnader för statlig förvaltning. I riksstaten för innevarande budgetår har under denna anslagsrubrik anvisats ett reser- vationsanslag av 41 milj. kr. Medelsreservationen vid budgetårets början uppgick till ca 8,4 milj. kr. Från anslaget bestrids utgifter bl. a. för in- redning och viss utrustning som behöver anskaffas i samband med om- lokaliseringen av statlig verksamhet. Någon medelsanvisning på till- läggsstat beräknas inte bli erforderlig. Däremot bör följande objekt re- dovisas i detta sammanhang.

Gävle

Inredning av nybyggnad i kv:en Låsman och Vulcanus samt Statens institut för byggnadsforskning: Övrig utrustning. Redogörelse för den ny- och ombyggnad som f.n. utförs för statens institut för byggnads- forskning har lämnats bl. a. i prop. 1974: 85 (bil. 6 s. 20). Ny— och om- byggnaden berör en sammanlagd rumsyta av nära 6 400 m2, varav 6 000 m2 i nybyggnaden. Härav utgörs ca 2000 rn2 av laboratorier och ca 500 m'—' av lokaler för informationsverksamhet. Byggnadsarbetena på- börjades i oktober 1974 och beräknas vara avslutade i april 1976. Kost- naderna för inredning av lokalerna har av byggnadsstyrclsen beräknats till 2 350 000 kr.

Vid min anmälan till 1975 års budgetproposition av detta anslag för-

• Sida 18
•  Original

Prop. 1975: 85 18 ordade jag att en delram av 860 000 kr. för övrig utrustning för statens institut för byggnadsforskning skulle föras upp i utrustningsplanen (prop. 1975: 1 bil. 9 s. 74). Jag redovisade därvid att Kungl. Maj:t den 20 december 1974 uppdragit åt institutet att redovisa ytterligare under- lag i fråga om planeringen av bl. a. utrustning för den'föreslagna verk- samheten vid det luftströmningstekniska laboratoriet, humanlaboratoriet och laboratoriet för byggnadsmätning, inkl. vindtunnel och verkstäder, samt att jag räknade med att senare återkomma med förslag som för- anleddes därav. Institutet har nu lämnat en sådan redovisning.

Institutet föreslår att utrustning för 1 063000 kr. anskaffas till de nya lokalerna för institutets luftströmningstekniska laboratorium, inom vilket institutet arbetar bl. a. med att utveckla metoder för planering och uppföljning av tekniska installationer som rör inomhusklimatet.

Forskning inom området klimat och bebyggelse förutsätter enligt insti- tutet bl. a. modellstudier främst av vindklimatet kring byggnader, grup- per av hus och större delar av bebyggelser. För detta krävs fortsatt till- gång till en vindtunnel. Utbyggnaden av en kvalificerad vindtunnel för detta ändamål kan ske i flera etapper. Institutet uppskattar investerings- kostnaderna för en första etapp till 500 000 kr.

Institutet föreslår vidare att institutet i samband med flyttningen till Gävle får resurser för att inom ett särskilt humanlaboratorium ta upp studier i större skala av människans beteende och funktion i relation till temperatur, ljus, ljud osv. Kostnaderna för utrustning beräknas av institutet till 1004 000 kr. Samtidigt föreslås utrustning om samman- lagt 306000 kr. för att institutet skall kunna ta upp verksamhet inom byggnadsmätningsområdet. Institutet begär vidare 215 000 kr. för komplettering av vcrkstadsutrustning, m. m.

Huvuddelen av verksamheten vid institutet finansieras av medel som statens råd för byggnadsforskning ställer till förfogande. Vid anmälan av propositionen (1975 : 30) om energihushållningen m.m. har cheferna för bostads- och industridepartementen förordat bl.a. att rådet ges kraftigt ökade resurser för stöd till forsknings-, utvecklings- och in- formationsarbcte inom energiområdet. Rådet har därvid föreslagits få huvudansvaret för delprogrammet Energianvändning för lokalkom- fort inom det i propositionen redovisade huvudprogrammet Energi- forskning. Chefen för bostadsdepartementet har samtidigt framhållit att rådet bör eftersträva en omfördelning av för rådet redan tillgängliga medel till förmån för insatser inom energiområdet. Mot denna bak- grund finner jag det angeläget för den fortsatta planeringen inom rådet och institutet att statsmakterna redan nu tar ställning till omfattningen av de resurser som tillförs institutet i samband med omlokaliseringen till Gävle.

Institutet har föreslagit att institutet ges utrustning för att i Gävle vidareutveckla det arbete inom området klimat och installationer som

• Sida 19
•  Original

Prop. 1975: 85 19

institutet har inlett med anlitande av befintliga anläggningar inoma Stockholmsområdet. Jag biträder institutets förslag i denna del. Insti- tutet bör därvid ges möjlighet att anskaffa en vindtunnel specith upp-- byggd för bebyggelseklimatologiska studier. Jag har beräknat 500 000 kr. som bidrag till basutrustning för sistnämnda ändamål. Det bör ankom-- ma på institutet att svara för de senare kompletteringar av vindtunneln. som motiveras av de nya forskningsprojekt som institutet kan komma att ta upp inom området. Vidare har jag beräknat 1140 000 kr. för institutets luftströmningstekniska laboratorium och viss verkstadsutrust- ning m. in.

Jag är inte beredd att tillstyrka att särskilda medel avdelas för de av institutet föreslagna nya forskningsuppgiftema. Jag har därför inte be— räknat medel för utrustning för humanlaboratorium och laboratorium för byggnadsmätning.

Sammanlagt -—- inkl. bidraget till vindtunneln och den av mig tidigare- föreslagna delramen av 860000 kr. — bör därmed en definitiv kost- nadsram av 2,5 milj. kr. föras upp i utrustningsplanen för anskaffning av övrig utrustning för institutet. För anskaffning av motsvarande in- redning bör samtidigt i inredningsplanen föras upp en definitiv kost-- nadsram av 2 150 000 kr.

Jag förordar att de utgifter som hänger samman med de redovisade inrednings- och utrustningsobjekten får bestridas av tillgängliga medel! under förevarande reservationsanslag.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. bemyndiga regeringen att besluta om anskaffning av viss inred— ning och utrustning av byggnader för statlig förvaltning inom de kostnadsramar som har förordats i det föregående,

2. godkänna vad jag har förordat i det föregående angående be- stridande av utgifterna för viss inredning och utrustning aV' byggnader för statlig förvaltning.

C. Skatte- och kontrollväsen

[2] C 4. Myntverket: Nyanskaffning av vissa maskiner m.m. För bud— getåret 1974/75 har på riksstaten under denna rubrik anvisats ett reser- vationsanslag av 150 000 kr.

På tilläggsstat II till riksstaten för innevarande budgetår har rege- ringen föreslagit ett reservationsanslag av 817000 kr. (prop. 1975: 2' bil. 4). Förslaget hade till bakgrund den under det senaste året ökade- efterfrågan på växelmynt inom handeln och de möjligheter till ökad myntproduktion som har tillkommit efter myntverkets förläggning till nya lokaler i Eskilstuna. Av anslaget avsågs ca 680000 kr. skola an- vändas för inköp av tre myntpräglingspressar och återstoden för mate- rialhanteringsutrustning och mynträkningsmaskiner. Dessa nyanskaff—

• Sida 20
•  Original

Prop. 1975: 85 20

ningar ger en ökninglav myntverkets kapacitet, som under budgetåret 1974/75 beräknas uppgå till ca 220 milj. stycken mynt, med 50 a 60 milj. stycken mynt per år. . '

Till grund för det yrkade beloppet för inköp av myntpräglingspres- sar låg den senaste leveransen av motsvarande pressar under augusti 1974. Priset utgjorde därvid ca 187 000 kr. för varje maskin, inkl. till- hörande utrustning och mervärdeskatt. Av offerter som myntverket nu har infordrat framgår att priserna på myntpräglingsmaskiner och till- hörande utrustning har ökat kraftigt sedan föregående beställning. Inköp av tre stycken för myntverket lämpliga präglingspressar kommer att, oberoende av fabrikat, uppgå till ca 875 000 kr. eller 225 000 kr. ut? ver vad myntverket tidigare beräknade.

Som jag anförde vid min tidigare anmälan av den ånyo aktualiserade inslagsfrågan är det angeläget att nyproduktionen av mynt kan ökas och att detta kan ske utan onödig tidsutdräkt. För att den avsedda produktionseffekten skall kunna uppnås bör antalet nya myntpräglings- pressar inte begränsas. Jag finner således att de ytterligare anslags- medel som mot bakgrund av den senaste tidens prisutveckling på ifrå- gavarande maskiner behövs för att de avsedda inköpen skall kunna komma till stånd bör begäras på tilläggsstat III till innevarande bud- getår.

Jag förordar att så sker och hemställer att regeringen föreslår riks- dagen

att till Myntverket: Nyanskaffning av vissa maskiner m.m. på

tilläggsstat III till riksstaten för budgetåret 1974/75 anvisa ett reservationsanslag av 225 000 kr.

KAPITALBUDGETEN II. STATENS ALLMÄNNA FASTIGHETSFOND

[3] 11. Byggnadsarbeten för statlig förvaltning. Under denna rubrik har i riksstaten för innevarande budgetår anvisats ett investeringsanslag av 150 milj. kr. Behållningen under anslaget var vid ingången av budget- året en 86 milj. kr. Från anslaget bestrids utgifter för investeringar i byggnader för statlig förvaltning eller annan statlig verksamhet för vilka medel inte har anvisats under annat anslag. Någon medelsanvisning på tilläggsstat beräknas inte bli erforderlig. Däremot bör följande objekt redovisas i detta sammanhang.

Örebro. Nybyggnad i kv. Tullen. Som jag redovisade i prop. 1975: 1 (bil. 9 s. 144) uppdrog Kungl. Maj:t den 20 december 1974 åt byggnads- styrelsen att projektera en nybyggnad för statistiska centralbyråns pro- duktionsfilial i Örebro t.o.m. bygghandlingar. Regeringen har den 30

• Sida 21
•  Original

l'rop. 1975: 85 21

januari 1975 godkänt ett avtal om förvärv av mark för nybyggnaden till en kostnad av ca 9,6 milj. kr. Projekteringsuppdraget avser en första etapp som kommer att rymma 400 arbetsplatser och en dataavdelning med en rumsyta av 450 mg. Totalytan beräknas till ca 16000 mg. På grundval av inhämtade anbud för i huvudsak hela etappen beräknar byggnadsstyrclsen byggkostnaden inkl. anslutningsavgifter m. rn. till 28,8 milj. kr. i prisläget den 1 april 1974. Därav avser 27,5 milj. kr. kostnader som direkt hänför sig till den nu aktuella etappen.

Arbetet forceras f.n. med sikte på att nybyggnaden skall kunna tas i bruk i februari 1976, bl. a. av hänsyn till centralbyråns arbete med 1975 års folk- och bostadsräkning, vilken nyligen har beslutats av riks- dagen (prop. 1975: 5, CU 1975: 1, rskr 1975: 13). Regeringen har den 27 februari 1975 uppdragit åt byggnadsstyrclsen att utföra förberedande arbeten för nybyggnaden inom en kostnadsram av 6 milj. kr. i prislä- get den 1 april 1974.

Med hänvisning till vad jag har redovisat i det föregående bör föl- jande nya kostnadsram i l OOO-tal kr. föras upp i investeringsplanen.

Byggnadsobjckt Kostnadsram Medelsförbrukning Byggstart Färdig- 1974-04-01 Beräknad för år-mån. ställande

år-mån. 1974/75 1975/76

Örebro Nybyggnad i kv. Tullen 28 800 13 000 15 000 75-02 76-02

Jag förordar att de utgifter som hänger samman med det nu redo- visade byggnadsobjektet får bestridas av tillgängliga medel under före- varande investeringsanslag.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att 1. bemyndiga regeringen att besluta om vissa byggnadsarbeten

för statlig förvaltning inom den kostnadsram som har föror- dats i det föregående,

2. godkänna vad jag har förordat i det föregående angående be-

stridande av utgifterna för vissa byggnadsarbeten för statlig förvaltning.

• Sida 22
•  Original

• Sida 23
•  Original

Prop. 1975: 85 23

Bilaga 7 Utdrag UTBILDNINGSDEPARTEMENTET PROTOKOLL vid regeringssammanträde 1975-03-06

Föredragande: statsrådet Zachrisson

Anmälan till tilläggsstat 111 till riksstaten för budgetåret 1974/75 såvitt avser utbildningsdepartementets verksamhetsområde

DRIFTBUDGETEN ÅTTONDE HUVUDTITELN

G. Vuxenutbildning

[1] G 12. Bidrag till särskilda vuxenutbildningsåtgärder. I riksstaten för innevarande budgetår har under denna anslagsrubrik anvisats ett reservationsanslag av 701 000 kr. Av dessa medel avser 555 000 kr. försöksverksamhet med tolkutbildning.

Den 1 juli 1974 övertog skolöverstyrelsen (SÖ) de uppgifter inom tolkutbildningen som sedan år 1969 åvilat statens invandrarverk (SIV). Verksamheten bedrivs dels i studiecirklar, dels såsom ämneskurser vid folkhögskolor. Inom verksamheten utbildas bl. a. rättstolkar. Budget- året 1970/71 inledde SIV en försöksverksamhet med examination av rättstolkar. Jag har för budgetåret 1974/75 tidigare inte beräknat medel för sådan examination. Enligt vad jag erfarit kan kostnaderna för exa- minationer av rättstolkar under budgetåret 1974/75 beräknas till ca 100 000 kr.

Statsrådet Leijon har i proposition (1975: 26) om riktlinjer för in- vandrar- och minoritetspolitik rn. m. föreslagit att ett statligt auktorisa- tionsförfarande för tolkar och översättare införs vilket kommer att om- fatta även rättstolkama. I avvaktan härpå bör Sö enligt min mening övergångsvis, under verksamhetsåret 1974/75, handha examinationen av rättstolkar.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till särskilda vuxenutbildningsåtgärder på tilläggs- stat III till riksstaten för budgetåret 1974/75 anvisa ett reserva- tionsanslag av 100 000 kr.

• Sida 24
•  Original

Prop. 1975: 85 24

KAPITALBUDGETEN II. STATENS ALLMÄNNA FASTIGHETSFOND

[2] 15. Byggnadsarbeten inom utbildningsdepartementets verksamhets- område. Innevarande budgetår har under denna anslagsrubrik anvisats ett investeringsanslag av 210 milj. kr. (prop. 1974: 34, KrU 1974:11, rskr 1974: 251). Under anslaget är uppförda två investeringsplaner, näm— ligen en plan för utbildning och forskning och en plan för kulturända— mfd m. m. Medelsreservationen vid budgetårets början uppgick till drygt 31 milj. kr. Någon medelsanvisning på tilläggsstat beräknas f. n. inte bli erforderlig. För att byggnadsarbetena för nybyggnader för hög— skolan i Luleå, etapperna VIII och IX, skall kunna påbörjas redan inne- varande budgetår bör följande kostnadsramar i 1000-tal kr. föras upp i investeringsplanen för utbildning och forskning. För dessa objekt har jag lämnat utförlig redogörelse vid min anmälan i prop. 1975: 33 av frågan om anslag för budgetåret 1975/76 till byggnadsarbeten m.m. inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde.

Byggnadsobjekt Kost- Medelsförbrukning Bygg- Färdig- nadsram Faktisk Beräknad för start ställande 1974—04—01 t. o. m. _— år—mån. år-mån 1974— 1974/75 1975/76 06—30 Utbildning och forskning Luleå Försörjnings- åtgärder: Anslutnings- avgifter 14 200 111 5 000 2 000 successivt Övriga åtgärder ] 3 283] ] Nybyggnader för högskolan 110 400 44 837 28 000 25 000 72—08 76—12

Jag förordar att de ökade kostnader som hänger samman med nämn- da objekt får bestridas av tillgängliga medel under förevarande anslag. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att godkänna vad jag förordat angående bestridande av utgifterna

för B 'ggnadsarbeten inom utbildningsdepartementets verksam— hetsområde.

• Sida 25
•  Original

Prop. 1975: 85 25

Bilaga 8 Utdrag J ORDBRUKSDEPARTEMENTET PROTOKOLL vid regeringssammanträde 1975-03-06

Föredragande: statsrådet Lundkvist

Anmälan till tilläggsstat III till riksstaten för budgetåret 1974/75 såvitt avser jordbruksdcpartementets verksamhetsområde

DRIFTBUDGETEN NIONDE HU VUDTITELN

G. Utbildning och forskning

[1] G 14. Inredning och utrustning av lokaler vid jordbrukets högskolor m. m. För innevarande budgetår har under denna anslagsrubrik anvisats ett reservationsanslag av 25 milj. kr., varav 7 milj. kr. på tilläggsstat I (prop. 1974: 170, JoU 1974: 49, rskr 1974: 340). Av beloppet disponerar byggnadsstyrclsen 12 milj. kr. enligt en särskild inredningsplan och utrustningsnämnden för universitet och högskolor 13 milj. kr. enligt en särskild utrustningsplan.

Inredning

Byggnadsstyrelsen föreslår att följande objekt förs upp i gällande in- redningsplan.

Lantbrukshögskolan och veterinärhögskolan

Ultuna

Stora institutionsbyggnaden, ombyggnad. Regeringen uppdrog den 30 januari 1975 åt byggnadsstyrelsen att projektera ombyggnad av stora institutionsbyggnaden på Ultunaområdet t. o. m. bygghandlingar. Insti- tutionsbyggnaden har en rumsyta av ca 3 500 m2. Inredningskostnadema uppskattas till 1,2 milj. kr. Detta belopp bör föras upp som definitiv ram.

• Sida 26
•  Original

Prop. 1975: 85 26

Distriktsförsöksstation, nybyggnad. Regeringen uppdrog den 30 janu- ari 1975 at byggnadsstyrclsen att projektera anläggningar för en di- striktsförsöksstation på Ultunaområdet t. o. m. bygghandlingar. Pro- gramytan för institutionslokaler uppgår till 242 m2. Byggnadsstyrelsen uppskattar inredningskostnaderna till 375 000 kr.

Central förvaltning, ombyggnad. Byggnadsstyrelsen har den 20 januari 1975 hemställt om uppdrag att utföra ombyggnadsarbeten på Ultunaområdet för den för jordbrukets högskolor och statens veterinär- medicinska anstalt gemensamma centrala förvaltningen. Lokalprogram- met omfattar kontorslokaler m. m. om sammanlagt 1 760 rn2 primär pro- gramyta. För nyanskaffning av inredning föreslår styrelsen att ett be- lopp av 400 000 kr. förs upp i inredningsplanen.

Skara

Fältstation. I inredningsplanen har för detta objekt förts upp en delram på 400 000 kr. Byggnadsstyrelsen har den 14 januari 1975 redo- visat förslagshandlingar för ny- och ombyggnad för fältstationen. Styrel- sen föreslår att ett belopp av 1 600 000 kr. förs upp i inredningsplanen som definitiv ram.

Skogshögskolan U 1 t u n a

Ny- och ombyggnader. I gällande investeringsplan för byggnadsar- beten vid jordbrukets högskolor m.m. har för ny- och ombyggnader för skogshögskolan på Ultunaområdet förts upp en kostnadsram av 39 milj. kr. i prisläget den 1 april 1974. Styrelsen beräknar inredningskost- naderna för objektet till 4,3 milj. kr. Objektet bör nu med detta belopp föras upp i inredningsplanen för att föreskrivna tidplaner skall kunna hållas.

Skoglig mykologi med mikrobiologi m. fl., om- och nybyggnader. Byggnadsstyrelsen har den 20 januari 1975 redovisat byggnadsprogram för om- och nybyggnader på Ultunaområdet för skoglig mykologi med mikrobiologi m. fl. Ombyggnadsarbetena avser lokaler om totalt ca 1 100 m2 rumsyta. För nyanskaffning av inredning föreslår styrelsen att ett belopp av 825 000 kr. förs upp i inredningsplanen.

Utrustning

Utrustningsnämnden för universitet och högskolor har i skrivelse den 13 februari 1975 redovisat att medelsförbrukningen innevarande budgetår beräknas uppgå till 20 milj. kr. och hemställt att ett belopp av 7 milj. kr. anvisas på tillåggsstat för bestridande av kostnaderna för an- skaffning av utrustning. Nämnden föreslår .vidare att följande objekt förs upp i utrustningsplanen.

• Sida 27
•  Original

Prop. 1975: 85 . 27

Lantbrukshögskolan och veterinärhögskolan U 1 t u n a

Lantbrukets byggnadsteknik. Institutionen har sin verksamhet för- lagd dels till Lund-Alnarp, dels till Ultuna. Ultunaavdelningen dispo- nerar f.n. ca 70 m2 kontorslokaler. Organisationskommittén för om- lokalisering av veterinärhögskolan och statens veterinärmedicinska an- stalt (OKV) har upprättat lokalprogram för avdelningen. Programmet omfattar 397 in2 programyta. Lokalbehovet föreslås bli tillgodosett i befintliga friställda lokaler. För utrustning bör i utrustningsplanen föras upp en definitiv kostnadsram på 300 000 kr.

Central förvaltning, ombyggnad. Utrustningsplaneringen för den för jordbrukets högskolor och statens veterinärmedicinska anstalt gemen- samma centrala förvaltningen är ännu inte slutförd. I avvaktan härpå föreslås att en delram på 150 000 kr. förs upp i utrustningsplanen.

Centrala servicefunktioner m.m. OKV har upprättat lokalprogram för centrala servicefunktioner på Ultuna. Programmet omfattar totalt 13 696 m2 programyta. Kommittén har vidare upprättat lokalprogram för lagring av gödsel och urin från djuranläggningarna på Ultuna, Kungsängen och Lövsta. Utrustningsplaneringen är ännu inte avslutad. I awaktan härpå bör en delram på 1 milj. kr. föras upp i utrustnings- planen.

Föredraganden

För att beställnings- och upphandlingsarbetena i fråga om inredning och utrustning skall kunna ske fortlöpande och för att resp. lokaler skall kunna tas i anspråk utan dröjsmål bör vissa nya kostnadsramar tas upp.

I inredningsplanen bör följande kostnadsramar föras upp i 1 OOO-tal kr.

Inredningsobjekt Förordad ram Kostnadsram eller ändring av tidigare ram Definitiv ram

Lantbrukshögskolan och veterinärhögskolan

Ultuna Stora institutionsbyggnaden, ombyggnad + 1 200 1 200 Distriktsförsöksstation, nybyggnad + 375 375 Central förvaltning, ombyggnad + 400 400 Skara Fältstation + 1 200 1 600 Skogshögskolan Ultuna Ny- och ombyggnader + 4 300 4 300 Skoglig mykologi med mikro- biologi m. fl., om- och nybyggnader + 750 750

• Sida 28
•  Original

Prop. 1975: 85 28

Jag förordar att de ökade utgifter som hänger samman med här be- handlade inredningsobjekt får bestridas av tillgängliga medel.

I utrustningspianen bör föras upp följande kostnadsramar i 1 (100- tal kr.

Utrustningsobjekt Förordad ram Kostnadsram eller ändring av ___—__— tidigare ram Dehnitiv ram Delram

Lantbrukshögskolan och veterinärhögskolan

Ultuna Lantbrukets byggnadsteknik + 200 200 Central förvaltning, ombyggnad + 150 150

Ersättningsanskatfningar m. m. Budgetåret 1974 175 + 200 1 200

Vad gäller objektet Centrala servicefunktioner m.m. är jag inte nu beredd att förorda att en delram förs upp i utrustningsplanen för detta ändamål. De under objektet upptagna utrustningskostnader som hänger samman med en anläggning för lagring av gödsel och urin från djur— anläggningarna på Ultuna, Kungsängen och Lövsta bör belasta kosi- nadsramen Ersättningsanskaffningar m. m. En viss uppräkning av den- na ram erfordras därför.

Med hänsyn till den beräknade anslagsbelastningen budgetåret 1974/75 bör 7 milj. kr. anvisas på tilläggsstat.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. bemyndiga regeringen att besluta om anskaffning av inredning och utrustning för lokaler vid jordbrukets högskolor rn. m. inom i inrednings- och Utrustningsplanerna uppförda kostnads- ramar i enlighet med vad jag förordat i det föregående,

2. till Inredning och utrustning av lokaler vid jordbrukets hög- skolor m.m. på tilläggsstat 111 till riksstaten för budgetåret 1974/75 anvisa ett reservationsanslag av 7 000 000 kr.

1. Diverse

[2] I 2. Bidrag vid förlust på grund av naturkatastrof nr. 111. På riksstaten för innevarande budgetår har under denna anslagsrubrik anvisats ett re— servationsanslag av 1 milj. kr. Medlen står till regeringens disposition för bidrag till följd av naturkatastrof.

De medel som står till regeringens förfogande kommer med hänsyn till beslutade utbetalningar och förväntat medelsbehov inte att räcka till. Eftersom enligt min mening medel ständigt bör finnas i beredskap för med anslaget avsett ändamål bör 1 milj. kr. anvisas på tilläggsstat.

• Sida 29
•  Original

Prop. 1975: 85 29

Jag hemställer därför att regeringen föreslår riksdagen att till Bidrag vid förlust på grund av naturkatastrof m.m. på

tilläggsstat 111 till riksstaten för budgetåret 1974/75 anvisa ett reservationsanslag av 1 000 000 kr.

KAPITALBUDGETEN II. STATENS ALLMÄNNA FASTIGHETSFOND

[3] 16. Byggnadsarbeten vid jordbrukets högskolor m.m. På rikssta- ten för innevarande budgetår har under denna anslagsrubrik anvisats ett investeringsanslag av 85 milj. kr., varav 35 milj. kr. på tilläggsstat I (prop. 1974: 170, JoU 1974: 49, rskr 1974: 340). Anslaget disponeras i enlighet med en investeringsplan, som upptar av riksdagen godkända kostnadsramar för de i planen ingående objekten.

Byggnadsstyrelsen hemställer att följande byggnadsobjekt tas upp i investeringsplanen.

Lantbrukshögskolan och veterinärhögskolan

Ultuna

Stora institutionsbyggnaden, ombyggnad. Regeringen har genom beslut den 30 januari 1975 uppdragit åt byggnadsstyrclsen att projektera ombyggnad av den stora institutionsbyggnaden på Ultunaområdet t. o. m. bygghandlingar. Byggnaden disponeras av institutionen för kemi vid lantbrukshögskolan och avdelningen för skoglig marklära vid skogs- högskolan. Planeringen skall enligt regeringens beslut inriktas mot en kostnadsram för ombyggnadsarbetena av högst 5,5 milj. kr. Arbetena beräknas vara avslutade till våren 1977. En kostnadsram av 5,5 milj. kr. i prisläget den 1 april 1974 bör för ändamålet föras upp i gällande investeringsplan.

Distriktsförsöksstation, nybyggnad. Regeringen uppdrog den 30 ja- nuari 1975 åt byggnadsstyrclsen att projektera anläggningar på Ultuna- omrädct för en distriktsförsöksstation i mellersta trädgårdsförsöksdist- riktet t.o.m. bygghandlingar. Distriktsförsöksstationen omfattar insti- tutionslokaler om 242 m2 programyta samt växthus m. m. om 1 280 m2 programyta. Byggnadskostnaderna beräknas till 4,3 milj. kr. i prisläget den 1 april 1974. En kostnadsram bör med detta belopp föras upp i investeringsplanen.

Central förvaltning, ombyggnad. Byggnadsstyrelsen har den 20 janu- ari 1975 hemställt om uppdrag att utföra ombyggnadsarbeten på Ultuna- området för den för jordbrukets högskolor och statens veterinärmedi- cinska anstalt gemensamma centrala förvaltningen. Lokalprogrammet för förvaltningen omfattar kontorslokaler m.m. om sammanlagt 1 760

• Sida 30
•  Original

Prop. 1975: 85 30

m'-' primär programyta. Ombyggnadsarbetena avser den nuvarande bib- lioteksbyggnaden samt östra flygeln till administrationsbyggnaden. Lo- kalerna i dessa byggnader omfattar ca 790 1112 primär programyta. Bib- lioteksbyggnaden friställs hösten 1975. Ombyggnadsarbetena beräknas starta i september 1975. För ombyggnadsarbetena bör en kostnadsram föras upp i investeringsplanen med ett belopp av 1,6 milj. kr. i pris- läget den 1 april 1974.

Skara

Fältstation. Kungl. Maj:t uppdrog den 26 april 1974 åt byggnads- styrelsen att projektera ny- och ombyggnader för veterinärinrättningen i Skara, fältstation för veterinärhögskolan och lantbrukshögskolan. Byggnadsstyrelen har den 14 januari 1975 redovisat förslagshandlingar omfattande ombyggnadsåtgärder samt nybyggnad för djursjukhus. An- läggningen skall tas i bruk hösten 1976. Kostnaderna beräknas till 9250 000 kr. i prisläget den 1 april 1974. En kostnadsram bör med detta belopp föras upp i investeringsplanen.

Skogshögskolan U 1 t u n a

Skoglig mykologi med mikrobiologi m.fl., om- och nybyggnader. Genom beslut den 22 november 1974 har Kungl. Maj:t föreskrivit att planeringen av lokaler för skoglig mykologi med mikrobiologi vid skogs- högskolan skall inriktas mot en primär programyta av högst 500 m2. Byggnadsstyrelsen har den 20 januari 1975 redovisat byggnadsprogram för ombyggnad av de lokaler som tidigare disponerats av institutionen för husdjurens utfodring och vård. Lokalerna omfattar en rumsyta av totalt 1 086 m2. Skoglig mykologi med mikrobiologi föreslås disponera 532 m2 rumsyta. Vidare beräknas utrymmen för bl.a. institutionen för lantbrukets byggnadsteknik vid lantbrukshögskolan. Skoglig mykologi med mikrobiologi skall flytta till Ultunaområdet sommaren 1975. Kost- naderna för ombyggnadsarbetena uppskattas till 1,9 milj. kr. i prisläget den 1 april 1974. För nybyggnad av intilliggande växthus beräknas en kostnad av 425 000 kr. En kostnadsram bör för ifrågavarande ändamål föras upp i gällande investeringsplan.

F öredraganden

Med hänsyn till gällande tidplaner för omlokalisering av veterinär- högsk-olan och skogshögskolan bör följande nya kostnadsramar i 1000— tal kr. föras upp i investeringsplanen för innevarande budgetår.

• Sida 31
•  Original

Prop. 1975: 85 31

Byggnadsobjekt Kostnads- Beräknad Bygg- Färdig- ram medelsför— start ställande 1974—04—01 brukning år—mån år—mån för 1974/ 75

Lantbrukshögskolan och veterinärhögskolan Ultuna Stora institutionsbyggnaden, ombyggnad 5 500 — 75—11 77—01 Distriktsförsöksstation, nybyggnad 4 300 _ 75-06 76—03 Central förvaltning,

ombyggnad 1 600 -— 75—09 76—05 Skara Fältstation 9 250 — 75—08 76—06 Skogshögskolan

Ultuna Skoglig mykologi med mikro- biologi m. S., om- och nybyggnader 2 325 500 75—05 75—09

Utgifterna under innevarande budgetar för ovan nämnda byggnads- objekt bör kunna rymmas inom det till byggnadsarbeten vid jordbrukets högskolor m.m. anvisade investeringsanslaget. Jag förordar därför att utgifterna får bestridas av tillgängliga medel under anslaget.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att bemyndiga regeringen att besluta om byggnadsarbeten vid jordbrukets högskolor m.m. inom i investeringsplanen upp- förda kostnadsramar i enlighet med vad jag förordat i det föregående.

V. FONDEN FÖR LÅNEUNDERSTÖD

[4] 5 a. Lån till trädgårdsnäringen. Något anslag för detta ändamål finns inte upptaget i riksstaten för innevarande budgetår.

Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande tillkallade jag den 13 september 1974 fem sakkunniga1 med uppdrag att utreda trädgårds- näringen. De sakkunniga har antagit benämningen 1974 års trädgårds- näringsutredning.

Genom beslut av Kungl. Maj:t den 18 oktober 1974 överlämnades vissa skrivelser från Sveriges handelsträdgårdsmästareförbund m. fl. med tillhörande handlingar till utredningen. I skrivelsema hemställdes om oli- ka åtgärder för trädgårdsnäringen till följd av inträffade oljeprisstegring- ar m.m. Med utgångspunkt i de nämnda skrivelsema har inom utred- ningen upprättats en promemoria om växthusföretagens likviditetspro-

1 Kanslirådet Rune Henriksson, ordförande, riksdagsledamoten Jan Bergqvist, kommunalrådet Villiam Björk samt riksdagsledamötema Valdo Carlström och Anna-Lisa Nilsson.

• Sida 32
•  Original

Prop. 1975: 85 32

blem. Med överlämnande av promemorian har utredningen i framställ— ning den 28 januari 1975 föreslagit vissa åtgärder till stöd för trädgårds- näringen.

Efter remiss har yttranden över utredningens förslag avgetts av kammarkollegiet, riksrevisionsverket (RRV), lantbruksstyrelsen, som bifogat yttranden från lantbruksnämnderna i Stockholms och Malmö- hus län, utredningen (A 1974: 10) om arbetskraftsförhållandena inom jordbruks- och trädgårdsnäringen, Sveriges handelsträdgårdsmästareför- bund (SHTF), Svenska lantarbetareförbundet samt Sveriges grossist- förbund.

I 974 års trädgårdsnäringsutredning

Principerna för det statliga stödet till trädgårdsnäringens rationali- sering fastlades av riksdagen år 1968 (prop. 1968: 1 bil. 11, JoU 1968: ], rskr 1968: 9). Vägledande för stödets utformning var de av 1967 års riksdag "fastställda riktlinjerna för det statliga finansiella stödet till jordbrukets rationalisering.

Statligt stöd för att underlätta finansieringen av rationaliseringsåt- gärder inom trädgårdsnäringens område lämnas enligt kungörelsen (1968: 377) om statligt stöd till trädgårdsnäringens rationalisering (änd- rad senast 1974: 269). Stöd lämnas också till förvärv av trädgårdsföretag och inventarier till sådant företag samt till tillskottsförvärv av mark. Statligt stöd meddelas i form av statlig garanti för lån (lånegaranti) samt i form av statsbidrag.

Enligt beslut av 1972 års riksdag (prop. 1972: 79, JoU 1972: 34, rskr 1972: 219) utgår statsbidrag med högst 25 % av kostnaderna för miljö- vårdande åtgärder som befunnits nödvändiga för befintliga jordbruks- och trädgårdsföretag.

1974 års riksdag beslutade om stöd till energibesparande åtgärder inom bl. a. trädgårdsnäringen (prop. 1974: 69, JoU 1974: 19, rskr 1974: 196). Enligt kungörelsen (1974:250) om statsbidrag till energibespa- rande åtgärder inom trädgårdsföretag utgår bidrag till kostnad för åtgärd som möjliggör användning av andra bränslen än olja eller har bränslebesparande effekt inom trädgårdsföretag. Bidraget utgår med ett belopp som motsvarar högst 35 % av den kostnad för åtgärden som lantbruksstyrelsen eller, efter styrelsens bemyndigande, lantbruksnämnd- en godkänner. Bidrag får ej överstiga 50 000 kr. per projekt.

Utredningen redovisar sammanfattningsvis även det stöd som i andra länder utgår till trädgårdsföretag.

Utredningen anför att en genomgripande rationaliseringsverksamhet pågår sedan flera år inom den svenska trädgårdsnäringen. En omfat- tande effektivisering av produktionsförhållandena har framstått som nödvändig för att näringen skall kunna möta ökad utländsk konkurrens. I samband med denna rationaliseringsverksamhet —— med eller utan

• Sida 33
•  Original

Prop. 1975: 85 33

statligt stöd — har de svenska trädgårdsföretagen ådragit sig en bety- dande skuldbörda. Den för näringens stabilitet på längre sikt nödvän- diga rationaliseringen har sålunda enligt utredningen medfört den nack- delen att en betydande del av de svenska trädgårdsföretagen under åt- skillig tid framåt kommer att vara mycket känslig för starka och plöts- ligt uppkommande förändringar i marknadsförhållandena.

Från slutet av år 1973 har trädgårdsnäringen fått vidkännas kraftiga kostnadsökningar på grund av höjda bränslekostnader. Dessa prissteg- ringar kulminerade under första halvåret 1974, då priserna var fyra gånger högre än två år tidigare. Med utgångspunkt i bl. a. de uppgifter om oljeförbrukningen som redovisas i 1972 års trädgårdsräkning upp- skattar utredningen näringens oljekostnader under år 1972 —— före oljekrisen — till närmare 30 milj. kr. För år 1974 beräknas dessa kost- nader ha stigit till ca 105 milj. kr. vilket innebär mer än en tredubbling. Oljekostnadernas andel i omsättningen beräknas totalt ha ökat från mindre än 10 % år 1972 till 25—30 % år 1974.

Mot bakgrund av en räntabilitets- och likviditetsundersökning av vissa trädgårdsföretag per den 31 december 1973 som visar att företagen hade en otillfredsställande likviditet har utredningen analyserat i vil- ken utsträckning de höjda oljekostnaderna senare kunnat kompen- seras genom ökade produktpriser. Ökningen av oljekostnaderna för olika produkter har jämförts med uppnådda priser under hösten 1974. Enligt utredningens beräkningar skiljer sig kompensationsgraden avse- värt mellan produkterna. Sålunda är för resor, nejlikor och krysante- mum priskompensationen låg. Högre kompensation har erhållits för tomater och vissa krukväxter. Genomsnittligt har en priskompensation på 60 % kunnat erhållas. Enligt utredningens beräkningar kan den okompenscrade energikostnadsökningen uppskattas till storleksordning— en 30 milj. kr.

Utredningen understryker att oljeprishöjningarna kommit att drabba växthusodlarna särskilt hårt. Höjningarna inträffade vid den tidpunkt då växthusen utnyttjades mest intensivt. Odlingen av de ettåriga kultu- rerna, t. ex. tomat och gurka, var redan påbörjad liksom också odlingen av prydnadsväxter såsom krysantemum och ett stort antal ekonomiskt viktiga krukväxter. En omläggning av produktionen var därför omöjlig att genomföra. Från trädgårdsnäringens sida har framhållits att ett fler- tal växthusföretag mycket snart kan komma att råka i allvarliga svårig- heter till följd av den dåliga likviditeten. Utredningen delar denna upp— fattning.

Statliga lånegarantier kan f. n. utgå till trädgårdsföretag vid likvidi- tetskris om krisen uppstått till följd av faktorer över vilka företagaren inte kunnat råda. Utredningen framhåller emellertid att företagarna — även med statlig garanti för lån — kan ha svårigheter att erhålla lån i kreditinstitut i en situation med kreditrestriktioner. En sådan situation

3 Riksdagen 1975. ] saml. Nr 85

• Sida 34
•  Original

Prop. 1975: 85 34

råder f.n. Det är synnerligen väsentligt att i förevarande fall län kan erhållas snabbt och utan väntan i kreditinrättningarna. Lånegaranti- systemet är enligt utredningens mening därför inte tillfredsställande.

] den krissituation som vissa växthusföretag f.n. befinner sig i och i avvaktan på utredningens kommande, mera långsiktiga överväganden bör enligt utredningens mening temporära stödåtgärder sättas in.

Utredningen föreslår att en statlig 'lånefond inrättas för driftslån till växthusföretag och företag med champinjonodling. Utredningen räknar med att fonden till en början bör föras upp med ett belopp av 20 milj. kr. Den nya driftslånemöjligheten bör omfatta samtliga driftslån till växthusföretag med uppvärmning och sålunda för dessa företag ersätta statlig garanti för driftslån.

Stödet som förutsätts vara ett rent krisstöd bör göras temporärt och tidsbegränsas till utgången av år 1976.

Fonden bör förvaltas av kammarkollegiet. Lantbruksstyrelsen eller —— efter styrelsens bemyndigande — lantbruksnämnderna föreslås svara för låneverksamheten. Lantbruksnämnderna bör bli låneförvaltande organ.

Endast företag som fyller de allmänna förutsättningarna för statligt stöd enligt kungörelsen (1968: 377) om statligt stöd till trädgårds- näringens rationalisering föreslås låneberättigade.

Som villkor för lån föreslås vidare gälla att om tillfredsställande sä- kerhet inte kan lämnas, lån ändå får beviljas om det med hänsyn till län— tagarens personliga förhållanden bedöms kunna ske utan oskälig risk.

Lånebeloppen bör fastställas efter utredning av behovet. De bör ej få vara större än att företagen bedöms på sikt kunna förränta och amortera dem. De bör dock ej heller vara mindre än 5 000 kr.

Ränta på lånen bör fastställas till bottenlåneränta för bunden fastig- hetskredit. Lånen bör amorteras under tio år.

Utredningen befarar att enbart lånestöd inte innebär en tillräcklig stimulans för näringen med hänsyn till den bristande priskompensatio- nen för ett stort antal produkter och de förluster som företagen med hänsyn härtill fått vidkännas. För att växthusföretag och företag med champinjonodling skall kunna komma till rätta med sina likviditets- svårigheter bör enligt utredningens mening företagen under två år befrias från utlägg för ränta och amortering. Utredningen föreslår därför att lånen blir räntefria de två första åren och att ränta alltså utgår först från tredje året. Kostnaderna härför beräknas till 3,6 milj. kr. De båda första åren bör likaså bli amorteringsfria. Amortering bör därefter göras under tio år.

Utredningen föreslår dessutom att lånestödet kombineras med ett be- gränsat bidragssystem. Detta bör administrativt fungera så, att odlarna snabbt — och kanske i väntan på att en låneansökan hinner behandlas — får ett mindre belopp för begränsade men för odlingen nödvändiga

• Sida 35
•  Original

Prop. 1975: 85 . . 35

utgifter. Genom denna form av bidrag vinner man också fördelen av att antalet låncärenden minskar.

Målsättningen att snabbt kunna ge en del av odlarna en viss korn- pensation för ökade kostnader skulle delvis uppnås, om belopp upp till 20000 kr. skulle utan-ordnas som bidrag. För de företag, som fått lik- viditetsproblem genom mycket stora förluster —— kanske på grund av att priskompensationen för de odlade produkterna varit extremt läg —— är däremot lånesystemet lämpligare. I detta sammanhang erinras om att avskrivningslån som utgår i samband med jordbrukets och träd- gårdsnäringens rationalisering kan utlämnas _i form av direkt bidrag, om detta inte överstiger 20 000 kr.

Utredningen föreslår sålunda ett bidragssystem. Bidrag föreslås kun- na utgå med högst 20 000 kr. Det bör dock inte i något fall få över- stiga 2 kr.,/m2 uppvärmd växthusyta eller 2 kr./m2 odlingsyta vid cham- pinjonodling. Lägsta bidragsbeloppet föreslås vara 500 kr. Då inget växthusföretag bör få bidrag om det inte alls eller i mycket liten ut- sträckning används i produktionen under eldningssäsongen bör bidrag endast utgå om företaget i fråga under år 1974 köpt in minst 15 mil eldningsolja. Denna kvantitet skall utgöras av sådan olja som uppfyller bestämmelserna för energiskattenedsättning för växthusuppvärmning. Genom denna minimibestämmelse beräknas antalet bidragsberättigade växthusföretag minska från 2 800 till ca 2 100.

Bidragssystemet är avsett att ge viss kompensation för ökade och ok-ompenserade kostnader under föregående år. Bidrag bör endast utgå till företag, som är verksamma under år 1975. Kostnaderna, som be- räknas till 5 milj. kr., synes helt eller delvis kunna finansieras av fon- derade clearingavgiftsmedel.

RemissytHandeln"!

Remissinstanserna delar utredningens uppfattning att statligt stöd behövs för att trädgårdsföretag inte skall tvingas upphöra eller skära ned sin verksamhet. Remissinstanserna är också eniga med utredningen om att åtgärder bör kunna sättas in snabbt. Även om vissa remissin- stanser har delade meningar om i vilken utsträckning trädgårdsnäringen genom prisökningar eller på annat sätt under år 1974 kunnat anpassa sig till en situation med ökade produktionskostnader delar de utred- ningens allmänna bedömning rörande näringens ekonomiska problem.

Vad gäller formerna för det statliga stödet tillstyrker lantbruks- nämnden i Malmöhus län, SHTF, Svenska lantarbetarefärbundet och Sveriges grossistförbund utredningens förslag både vad avser inrättan- det av en lånefond och bidragssystemet. Enligt SHTF, Svenska lant- arbetareförbundet och Sveriges grossistförbund bör dock maximigrän- sen för bidragsbeloppet vara 40000 kr. Lantarbetareförbundet anför vidare att vid prövningen av lån bör för företag med såväl produktion

• Sida 36
•  Original

Prop. 1975: 85 36

som försäljningsorganisation varje produktionsgrens ekonomiska resul- tat bedömas var för sig. Risk finns annars för att odlingsdelen läggs ned och företaget skaffar in produkterna från annat håll. Lantbruks- nämnden i Stockholms län, som avstyrker utredningsmajoritetens för- slag om stöd i form av bidrag, förordar att brukarnas behov av kontant stöd i stället tillgodoses genom att erlagda clearingavgifter betalas åter.

RRV och lantbruksstyrelsen tillstyrker den föreslagna lånefonden men kan på föreliggande material inte biträda förslaget om ett bidrags- system. Lantbruksstyrelsen befarar att ett genomförande av utrednings- majoritetens förslag i denna del — utan att hänsyn tas till i vad mån företagaren kunnat kompensera kostnadsökningarna genom förbättrade ariser eller kostnadssiinkande åtgärder som bränslebesparing o.d. — skulle leda till konsekvenser som i enskilda fall framstår som oacceptab- la från allmän synpunkt. Styrelsen föreslår att den lånebeviljande m).-'n— dighcten skall ha möjlighet att besluta om förskottsutbetalning av viss del av länet — förslagsvis högst 20 000 kr. — efter preliminär prövning av låneansökan.

F öredraganden

Den svenska trädgårdsnäringen omfattar enligt statistiska central- byråns räkning är 1973 totalt 8 700 företag, varav 2 800 med odlingar i växthus. Odlingen under glas omfattar 425 ha växthus och 55 ha bänkgårdar. Totala produktionsvärdet i näringen beräknas till ca 750 milj. kr., varav 450 milj. kr. avser växthusodlingen.

Kostnadsutvecklingen inom den svenska trädgårdsnäringen har tidi- gare varit relativt gynnsam. Trädgårdsnäringen har dock i likhet med andra näringar under senare tid fått vidkännas kostnadsökningar på grund av bl. a. höjda bränslekostnader.

Med utgångspunkt i en räntabilitets- och likviditetsundersökning. en- ligt vilken trädgårdsföretagen hade en notillfredsställande likviditet i början av år 1974, har 1974 års trädgårdsnäringsutredning analyserat hur näringens kostnader och intäkter utvecklats under senare tid. En— ligt utredningens beräkningar har växthusodlingens oljekostnadsök- ningar överstigit intäktsökningarna med ca 30 milj. kr. Någon större för- ändring av produktionen i syfte att anpassa denna till den uppkomna situationen har under denna tid inte varit möjlig att genomföra. Enligt utredningens mening befinner sig vissa växthusföretag därför nu i en besvärlig situation. Utredningen föreslår temporära statliga stödåtgärder dels i form av lån, dels i form av bidrag. Remissinstanserna är positiva till utredningens förslag vad avser inrättandet av en statlig låncfond. I fråga om utredningens förslag om bidrag har dock remissinstanserna delade meningar.

Jag delar utredningens uppfattning att trädgårdsnäringen befinner sig i en situation där vissa temporära åtgärder behöver vidtas i avvaktan

• Sida 37
•  Original

Prop. 1975: 85 = 37

på de förslag till långsiktiga åtgärder som utredningen kan komma att föreslå. Av största vikt är emellertid att produktionen inom näringen snabbt anpassas till rådande förhållanden i fråga om energikostnadcr och produktpriscr. Jag anser därför att ett statligt stöd snabbt bör kunna utgå till de växthusföretag med uppvärmning som har likviditetspro- blem. Jag vill i detta sammanhang också erinra om att regeringen i prop. 1975: 30 om energihushållning m.m. beräknat ytterligare medel till finansieringen av vissa energibesparande åtgärder inom trädgårds- företag.

Liksom remissinstanserna finner jag utredningens förslag om statliga lån vara väl motiverade. Jag förordar att ett anslag av 20 milj. kr. an- visas under fonden för låneunderstöd för lån till trädgårdsnäringen. Län bör kunna beviljas intill utgången av år 1976 i form av driftslån till växthusförctag och företag med champinjonodling, vilka har upp- värmning. Lantbruksstyrelsen eller, efter styrelsens bemyndigande, lant- bruksnämnderna bör svara för läneverksamheten. Lantbruksnämnderna bör bli låneförvaltande organ. Länen bör redovisas på lantbruksstyrel- sens delfond under fonden för låneunderstöd. Med stöd av tidigare be- myndigande av riksdagen (prop. 1940: 281, JU 1940: 210. rskr 1940: 237) bör lantbruksstyrelsen bemyndigas att besluta om eftergift av statens rätt i samband med eventuella förluster i länevcrksamheten.

Endast företag som fyller de allmänna förutsättningarna för statligt stöd enligt kungörelsen (1968: 377) om statligt stöd till trädgårdsnäring- ens rationalisering bör vara låneberättigade. Som villkor för lån bör vidare gälla att om tillfredsställande säkerhet inte kan lämnas, lån ändå får beviljas om det med hänsyn till låntagarens personliga för- hållanden bedöms kunna ske utan oskälig risk. Lånebeloppen bör fast- ställas efter utredning av behovet. De bör ej få vara större än att före— tagen bedöms på sikt kunna förränta och amortera dem. De bör dock ej heller vara mindre än 5000 kr. Jag delar lantbruksstyrelsens upp- fattning att den länebeviljande myndigheten bör ha möjlighet att efter preliminär prövning av låneansökan besluta om förskottsutbetalning av viss del av länet.

Jag har ingen erinran mot utredningens förslag att lånen blir ränte- och amorteringsfria under de två första åren. Amortering bör därefter ske under tio år. Vidare bör ränta utgä efter bottenlåneräntan för bun- den fastighetskredit.

Utöver det likviditetsstöd som trädgårdsnäringen får genom de nu nämnda lånemöjligheterna erhåller den en betydande stimulans genom räntefriheten under två år. Värdet av denna räntebefrielse kan uppskat- tas tiii ca 3.6 milj. kr. De förordade åtgärderna är enligt min mening tillräckliga för att lösa de omedelbara ekonomiska problemen i näring- en. Av bl.a. den anledningen kan jag inte biträda utredningens förslag i fråga om bidrag.

• Sida 38
•  Original

Prop. 1975: 85 33

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att 1. godkänna de av mig förordade riktlinjerna för lån till träd- gårdsnäringen, 2. till Lån till trädgårdsnäringen på tilläggsstat III till riksstaten för budgetåret 1974/75 anvisa ett investeringsanslag av 20 000 000 kr.

• Sida 39
•  Original

Prop. 1975: 85 39

Utdrag HANDELSDEPARTEMENT ET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1975-03-06

Föredragande: statsrådet Hjelm-Wallén

Anmälan till tilläggsstat 111 till riksstaten för budgetåret 1974/75 såvitt avser handelsdepartementets verksamhetsområde

DRIFTBUDGETEN TIONDE HUVUDTITELN

A. Handelsdepartementet m. m.

[1] A 3. Extra utgifter. Till ändamålet har för budgetåret 1974/75 anvisats ett reservationsanslag av 100000 kr. (prop. 1974: 1 bil. 12, NU 1974: 6, rskr 1974: 62). Reservationen för föregående budgetar uppgick till 34 017 kr.

För budgetåret 1974/'75 beräknas gå åt ca 160 000 kr. bl.a. för oför- utsedda utgifter för utmärkelsen För nit och redlighet i rikets tjänst. Ett ytterligare medelsbehov föreligger således om 30 000 kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Extra utgifter på tilläggsstat III till riksstaten för budget- året 1974/75 anvisa ett reservationsanslag av 30000 kr.

• Sida 40
•  Original

• Sida 41
•  Original

Prop. 1975: 85 41'

Utdrag ARBETSMARKNADSDEPARTEMENTET PROTOKOLL vid regeringssammanträde 1975-03-06

Föredragande: statsrådet Bengtsson

Anmälan till tilläggsstat 111 till riksstaten för budgetåret 1974/75 såvitt avser arbetsmarknadsdepartementets verksamhetsområde

DRIFTBUDGETEN ELFTE HUVUDTITELN

B. Arbetsmarknad m. m.

[1] B 1. Arbetsmarknadservice. För budgetåret 1974/75 har riksdagen under detta anslag bemyndigat Kungl. Maj:t att påbörja en försöks- verksamhet med utbildning i företag av redan anställda personer som på grund av nödvändig omstrukturering av företagets verksamhet eller av andra skäl hotas av arbetslöshet. För försöksverksamheten har fast- ställts en bidragsram av 5 milj. kr. Inom denna ram skall bidrag kunna utgå till företag med 6 kr. per undervisningstimme och anställd. De nuvarande förhållandena inom vissa branscher, främst sågverks— och bil— industrin kan medföra att nuvarande bidragsram blir otillräcklig. Rege— ringen bör därför inhämta riksdagens bemyndigande att om så visar sig erforderligt vidga ramen. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att bemyndiga regeringen att vid behov vidga bidragsramen för försöksverksamheten med företagsutbildning.

[2] B 2. Sysselsättningsskapande åtgärder. Under denna rubrik har på riksstaten för innevarande budgetår förts upp ett reservationsanslag av 739 431000 kr., varav 320 milj. kr. avser delprogrammet Allmänna beredskapsarbeten.

• Sida 42
•  Original

Prop. 1975: 85 42

A rbetsm arknarlsstyrelsen (A MS)

I skrivelse den 25 oktober 1974 har AMS hemställt om bl. a. ytter- ligare medel för beredskapsarbeten. Enligt styrelsens bedömning kom- mer inemot 30000 personer att behöva beredas sysselsättning i bered— skapsarbete under perioden februari—april 1975. Detta är en något lägre volym än föregående budgetår. Behovet av beredskapsarbete avser i första hand personer med nedsatt arbetsförmåga, äldre arbetssökande, lokalt bunden arbetskraft samt ungdomar och kvinnor. AMS bedömer att den beräknade sysselsättningsvolymen i beredskapsarbeten skall kunna uppnås, därest styrelsen utöver de i riksstaten upptagna medlen jämte reservationer, får disponera ytterligare 150 milj. kr. för bered- skapsarbeten.

Styrelsen hemställer om tilläggsanslag med detta belopp, varav 50 milj. kr. för vägar.

F Öredraganden

Behovet av beredskapsarbeten i främst skogslänen synes i enlighet med AMS' bedömning komma att bli större under vintern och våren 1975 än vad som kunde förutses vid den ursprungliga medelsberäkning— en för budgetåret 1974/75. I prop. 1974: 1 har anvisats 739 431 000 kr. för sysselsättningsskapande åtgärder i form av beredskapsarbete, indu- stribeställningar och detaljplaneringsbidrag. Vid budgetåret ingående re- servation uppgick till 635 407 749 kr., varav 352 542 000 kr. avsåg redan beslutade åtaganden och 282 865 000 kr. återstod för nya beslut. Behovet av beredskapsarbeten under budgetåret bedömdes till 1,1 milj. dags- verken i allmänna —— och 2,2 milj. dagsverken i särskilda beredskaps- arbeten. Denna beräkning medgav att ca 14000 arbetstagare i genom- snitt skulle kunna sysselsättas i beredskapsarbeten. Samtidigt framhöll jag. att behovet av beredskapsarbeten under det kommande året inte kunde bedömas med någon större säkerhet. Enligt den bedömning som nu kan göras kan det genomsnittliga antalet sysselsatta i beredskaps- arbeten under innevarande budgetår beräknas till 16 500 personer eller ca 4.3 milj. dagsverken totalt. Som en jämförelse kan nämnas, att under budgetåret 1973/74 uppgick det genomsnittliga antalet sysselsatta till 28100. Med hänsyn till denna bedömning kan det sammanlagda me- delsbehovet nu beräknas till ett belopp som med 100 milj. kr. överstiger det anvisade anslaget och befintlig reservation.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Sysselsätmingsskapande åtgärder på tilläggsstat III till riksstaten för budgetåret 1974/75 anvisa ett reservationsanslag av 1.00 000000 kr., varav 35 000 000 kr. för allmänna bered- skapsarbeten och 65 000 000 kr. för särskilda beredskapsarbe- ten. Av anslaget bör högst 50 000 000 kr. få användas för ar- beten på vägar vilket belopp skall avräknas mot automobil- skattemedlen.

• Sida 43
•  Original

Prop. 1975: 85 . 43

[3] B 6. Arbetsmarknadsverket: Anskaffning av utrustning. Under den- na rubrik har på riksstaten för innevarande budgetår förts upp ett reservationsanslag av 1 milj. kr.

A rbctsnmrknudsstyrelsen

AMS har i skrivelse den 29 januari 1975 begärt medel under ifråga- varande anslag för uppförande av ny mottagningsförläggning för flyk- tingar i Alvesta. Nuvarande förläggningsbyggnader, som består av ett antal monteringsbara baracker, är illa medfarna och så undermåliga vad avser de sanitära förhållandena att länsläkaren utfärdat föreskrifter om omfattande ändringsarbeten. Kostnaderna härför bedöms bli alltför stora. En ny anläggning behöver därför skyndsamt uppföras och Al- vesta kommun har förklarat sig beredd att upplåta mark för detta ändamål. AMS utgår från att 30 familjebostäder som ägs av AMS och som f. 11. finns på andra orter i landet kan överflyttas och användas för den nya förläggningen. Det sammanlagda medelsbehovet för denna ny- etablering beräknar AMS till 4 350 000 kr.

F örcdraganden

Enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande i regleringsbrev 1967i68 får AMS anordna och driva mottagningsförläggningar för det första omhänder- tagandet av kollektivt överförda flyktingar. AMS förfogar idag över tre permanenta sådana förläggningar, nämligen i Alvesta. Moheda och Flen. Förläggningen i Alvesta uppfördes år 1966. Det antal personer som samtidigt kan inkvarteras där uppgår till mellan 150 och 230 be- roende på familjesammansättning m.m. Förläggningen består av ett antal monteringsbara baracker av äldre typ. Byggnaderna är hårt ned- slitna och har brister, särskilt i fråga om hygienisk ultrustning m.m. Mot denna bakgrund har AMS föreslagit att nuvarande förläggning ersätts med en ny sådan med plats för 150 personer.

Jag bedömer i samråd med statsrådet Leijon att överföringen av flyk- tingar till Sverige i fortsättningen kommer att bli av i stort sett samma omfattning som under senare år. Frågor om formerna för uttagning, överföring och omhändertagande av flyktingar övervägs f.n. inom ar- betsmarknadsdepartementet. I arbetet ingår att bedöma om också andra former för det första omhändertagandet kan komma i fråga. 1 avvaktan på att ställning tas härtill anser jag i likhet med AMS att en ny mottag— ningsförläggning med plats för 150 personer bör uppföras i Alvesta kommun. Jag beräknar kostnaderna härför till 4,1 milj. kr. Byggnads- arbetena bör med hänsyn till bl. a. de hygieniska bristerna i nuvarande förläggning påbörjas redan under innevarande budgetår.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Arbetsmarknadsverket: Anskaffning av utrustning på till- läggsstat 111 till riksstaten för budgetåret 1974i75 anvisa ett reservationsanslag av 4 100 000 kr.

• Sida 44
•  Original

Prop. 1975: 85 44

C. Arbetsmiljö m. m.

[4] C 4. Särskilda åtgärder för arbetsaupassning. Under denna rubrik har på riksstaten för innevarande budgetår förts upp ett reservations- anslag av 676 milj. kr. Härav har för delprogrammet Arkivarbete beräk— nats 344 677 000 kr.

Arlwzsnmrknudssryrc/sen

AMS har i skrivelse den 29 januari 1975 begärt ytterligare medel på anslagsposten Arkivarbete under ifrågavarande anslag för att kunna tillgodose de kostnadsökningar som följt av 1974 års avtalsförhandling- ar. Behovet av ytterligare medel uppgår till 40,3 milj. kr.

Föredragandcn

Utgifterna för arkivarbetarlöner för budgetåret 1974/75 är beräknade i 1973 års löneläge. Till följd av avtalsförhandlingarna år 1974 beräknas utbetalningarna under budgetåret komma att överstiga för arkivarbete beräknade medel med 40,3 milj. kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att till Särskilda åtgärder för arbetsanpassning på tilläggsstat 111 till riksstaten för budgetåret 1974-"75 anvisa ett reservations- anslag av 40 300 000 kr.

E. Regional utveckling

[5] E ]. Regionalpolitiskt stöd: Bidragsverksamhet. Riksdagen beslöt (prop. 1972: 111 bil. 1, InU 1972128, rskr 1972: 347) hösten 1972 att en f örsöksvcrksamhet med industricentra skulle påbörjas i regionala centra i det inre stödområdet. I en första etapp skulle industricenteranlägg- ningar uppföras i Lycksele och Strömsund. Riksdagen beslöt vidare (prop. 1973: 50 InU 1973: 7, rskr 1973: 248) våren 1973 att bemyndiga Kungl. Maj:t att från anslaget Regionalpolitiskt stöd: Bidragsverksam- het för budgetåret 19735'74 avsätta 3 milj. kr till en stiftelse med ända- mål att äga och förvalta industricenteranläggningar. Genom beslut av Kungl. Maj:t bildades Stiftelsen Industricentra.

Byggnadskostnaderna för industrieenteranläggningarna i Lycksele och Strömsund beräknades till sammanlagt 11,5 milj. kr. i 1972 års prisnivå. Dåvarande inrikesministern förordade vid anmälan av prop. 1973: 50 att de beräknade byggnadskostnaderna skulle täckas genom dels ett statligt lokaliseringsbidrag på 7,5 milj. kr., och dels ett statligt annuitetslån på 1,5 milj. kr. Resterande belopp, 2,5 milj. kr., skulle täckas ur stiftelseförmögenhcten. Annuitetsiånet på 1.5 milj. kr. bc— myndigade riksdagen Kungl. Maj:t att ta i anspråk från ansiaget Re- gionalpolitiskt stöd: Lokaliseringslån. Förslaget till finansiering av a_n—

• Sida 45
•  Original

Prop. 1975 : 85 45

läggningarna baserades på att hyran ] industrieentra borde ligga på en konlturrcnskrartig nivå i förhållande till de kostnader som företagen kan räkna med vid uppförande av egna lokaler med statligt lokaliseringsstöd.

lndustricenteranläggningarna är nu färdigställda. Drygt hälften av lokalerna är uthyrda. Förhandlingar pågår med ytterligare ett antal företag som har visat intresse av att etablera verksamhet i anläggning- arna. Stiftelsen Industricentra har i skrivelse till arbetsmarknadsdepar- tementet angivit de slutliga byggnadskostnadcrna till 14 117 000 kr. och hemställt om ytterligare medel för att täcka kostnaderna.

Anledning till fördyringarna är bl. a. de allmänna prisstegringarna. Vidare har vissa tilläggsinvesteringar utförts. Sålunda har t. ex. i Ström- sund ytterligare förråds- och lagerutrymmen färdigställts.

Enligt min mening är de redovisade fördyringarna inte anmärknings— värt stora. Jag vill betona att kostnadsberäkningarna baserades på 1972 års prisnivå. De tillkommande byggnadskostnaderna bör finansieras på samma sätt som de ursprungligt beräknade kostnaderna. Det innebär att jag räknar med ytterligare lokaliseringsbidrag till stiftelsen på 1,7 milj. kr. Vidare bör det beslutade annuitetslånet utökas med 340000 kr. till totalt 1 840 000 kr. Resterande belopp bör täckas ur stiftelseförmö- genheten. Mot denna bakgrund beräknar jag att stiftelsen behöver till- föras ytterligare 600000 kr. att läggas till stiftelsens förmögenhet.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. bemyndiga regeringen att från anslaget Regionalpolitiskt stöd: Bidragsverksamhet för budgetåret 1974/75 avsätta 600000 kr. som kapitaltillskott till Stiftelsen Industricentra.

2. godkänna de grunder för finansiering av industricenteranlägg- ningar som jag har förordat.

KAPITALBUDGETEN V. FONDEN FÖR LÅNEUNDERSTÖD

[6] 9. Regionalpolitiskt stöd: Lokaliseringslån. Med hänvisning till vad jag har anfört under driftbudgeten, anslaget Regionalpolitiskt stöd: Bidragsverksamhet hemställer jag att regeringen förelår riksdagen att bemyndiga regeringen att från anslaget Regionalpolitiskt stöd: Lokaliseringslån för budgetåret 19745'75 ta i anspråk 340 000 kr. för lån till Stiftelsen Industricentra.

• Sida 46
•  Original

• Sida 47
•  Original

Prop. 1975: 85 47

B ilagn ] ]

Utdrag BOSTADSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde l 975-03-06

Föredragande: statsrådet Lidbom

Anmälan till tilläggsstat 111 till riksstaten för budgetåret 1974/75 såvitt avser bostadsdepartementets verksamhetsområde

DRIFTBUDGETEN TOLFTE HUVUDTITELN

B. Bostadsbyggande m. m.

[1] B 10. Vissa energibesparande åtgärder. Riksdagen har (prop. 1974: 69, CU 1974: 21, FiU 1974: 29, rskr 1974: 180 och 286) på tilläggsstat III till riksstaten för budgetåret 1973/74 under elfte huvudtiteln till Vissa energibesparande åtgärder anvisat ett reservationsanslag av 248 milj. kr. Riksdagen har (prop. 1974: 170, CU 1974: 37, rskr 1974: 373) vidare på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1974/75 under tolfte huvudtiteln anvisat ytterligare 120 milj. kr. för ändamålet.

F öredragand en

Under åberopande av vad som anförs i prop. 1975: 30 (bil. 2 s. 30) beträffande energibesparande åtgärder inom bostadsbeståndet m.m. hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att

1.medge att beslut om särskilda lån och bostadslån, särskilda bidrag samt förbättringslån till energibesparande åtgärder inom bostadsbeståndet får meddelas inom en ram av 308 700 000 kr.,

2. till Vissa energibesparande åtgärder på tilläggstat III till riks- staten för budgetåret 1974/75 anvisa ett reservationsanslag av 50 000 000 kr.

• Sida 48
•  Original

• Sida 49
•  Original

Prop. 1975: 85 49

DRIFTBUDGETEN TRETTONDE H UVUDTITELN

Utdrag INDUSTRIDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1975-03-06

Föredragande: statsrådet Johansson

Anmälan till tilläggsstat III till riksstaten för budgetåret 1974/75 såvitt avser industridepartementets verksamhetsområde

A. Industridepartementet m. m.

[1] A3. Kommittéer m.m. På riksstaten för budgetåret 1974/75 har under denna rubrik anvisats ett reservationsanslag av 4 450 000 kronor. Vid ingången av budgetåret fanns på anslaget en reservation av 2 863 014 kr. På tilläggsstat I till riksstaten för "budgetåret 1974/75 har anvisats ytterligare 6 milj. kr. för energisparkommitténs (I 1974: 05) verksamhet. Sammanlagt finns alltså 13,3 milj. kr. disponibelt under anslaget för bud- getåret 1974/75.

Statens vattenfallsverk har, i enlighet med riksdagens beslut (prop. 1973: 205, FöU 1973: 29, rskr 1973: 368) och- ämbetsskrivelse den 14 december 1973, med särskild redovisning förskottsvis av verkets drift- medel bestridit utgifterna för statens elransoneringsnämnds verksam— het.

Enligt en av statens vattenfallsverk lämnad redovisning har kostna- derna för nämndens verksamhet under december 1973 och år 1974 uppgått till sammanlagt 5 432 669 kr., varav 1 066 130 kr. för löner och arvoden till personal vid nämndens kansli, 3 118749 kr. för annonse- ring och sparpropaganda samt 1 223 280 kr. för trycknings- och repro- duktionskostnader, datorbearbetningar, lokalhyror m.m. Vidare ingår bland kostnaderna ersättning till nämndens ledamöter med 24 510 kr., vilken redan har utbetalats från förevarande anslag. Vattenfallsverkcts utlägg för elransoneringsnämndcns verksamhet uppgår således till 5 408 159 kr.

• Sida 50
•  Original

Prop. 1975: 85 50

Jag förordar att kostnaderna för elransoneringsnämndens verksamhet, i likhet med vad som skedde beträffande kostnaderna för nämndens verksamhet under budgetåren 1969/70 och 1970/71 (jfr prop. 1972: 130 bil. 10, NU 1972: 67, rskr 1972: 320), helt bestrids från trettonde hu- vudtitelns kommittéanslag. _ - .

I prop. 1975: 30 (bil. 1 s. 352) har jag berört frågan om information rörande de beslut som skall fattas om energihushållningen. Avsikten är att ge ut en informationsbroschyr, som kortfattat redogör för de energipo- litiska besluten. Kostnaderna för framställning och spridning av den- na broschyr har jag beräknat till 700000 kr., vilka såsom anförts i nyssnämnda proposition bör utgå från detta anslag.

I början av år 1974 inledde Statsföretag AB en förstudie beträffande utökad statlig verksamhet på, petroindustrins område. I studien har in- gått bl. a. en inledande förprojektcring av ett nytt raffinaderi vid Bro- fjorden. En redogörelse härför har lämnats i prop. 1975z30 (bil. 1 s. 384 och 386). Kostnaderna för det hittillsvarande arbetet uppgår till ca 4 milj. kr., vilka såsom anges i propositionen skall bestridas dels av Statsföretag, dels från detta anslag. Vissa kostnader för undersökningar" rörande landets oljeförsörjning har tidigare beräknats under detta an- slag (prop. 1974: 85 bil. 11, NU 1974:19, rskr 1974: 147). Det ytter- ligare medelsbehovet för ändamålet uppgår till ca 1 milj.-"kr. Dessa medel bör nu anvisas. -

Under tiden den 1 juli 1974—den 6 mars 1975 har utbetalats 8 252 400 kr. från detta anslag. Det belopp som återstår när kostnader- na för energisparkommittén och de medel som tidigare har beräknats för raffinaderistudien har dragits från uppgår _till 1,2 milj. kr. och be- döms inte föreslå för att täcka kostnaderna för den övrigautrednings- verksamheten under innevarande budgetår. För återstoden av budget— året har belastningen härför beräknats till' 4,7 milj. kr. Kostnadsök— ningarna i förhållande till .vad som beräknades för anslaget i prop. 1974:1 (bil. 15 s. 21) beror till stor del på den utredningsverksamhet som har bedrivits rörande den framtida energiförsörjningen. Vidare har ett antal utredningar tillkommit bl. a. mineralpolitiska utredningen (J 1974: 02), forskningsavgiftskommittén (J 1974:01') 'och STU-utred- ningen (J 1974: 06), för vilka medel inte har kunnat budgeteras. Från anslaget bör vidare kostnaderna för den nyligen tillkallades 1975 års varvskommission bestridas. Det ökade medelsbehovet uppgår alltså till (4,7—1,2) 3,5 milj. kr. _ ,

Med hänvisning till vad jag har anfört bör anslaget räknas upp med (5,4+O,7+ 1,0+3,5) 10,6 milj. kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Kommittéer m.m. på tilläggsstat 111 till riksstaten för

budgetåret 1974/75 anvisa ett reservationsanslag av 10 600 000 kr.

• Sida 51
•  Original

Prop. 1975: 85 51

KAPITALBUDGETEN I. STATENS AFF ÄRSVERKSFON DER

F. Statens vattenfallsverk [2] 1. Kraftstationer m. m. Riksdagen har bemyndigat Kungl. Maj:t att medge statens vattenfallsverk att teckna borgen för lån till bolag, i vilka verket förvaltar statens aktier, intill ett belopp av sammanlagt 2558 milj. kr., varav högst 60 milj. kr. för lån till distributionsbolag (prop. 1974: 1 bil. 15 s. 211, NU 1974: 26, rskr 1974: 198).

I prop. 1971: 1 (bil. 15 s. 155) lämnades en redogörelse för vissa vat- tenkraftprojekt som vattenfallsverket -— enligt Kungl. Maj:ts uppdrag i april 1970 — hade tagit fram för att skapa sysselsättningstillfällen i övre Norrland och samtidigt ersätta en del av den energiproduktion som en utbyggnad av Vindelälven skulle ha inneburit. Utöver aktuella ut- byggnadsplaner hade verket redovisat ett antal tänkbara utbyggnads- projekt, bl. a. kraftstationerna Vittjärv och Rebnisluspen. Inget av pro- jekten beräknades ge normal förräntning.

Förslag om utbyggnad av Vittjärvs kraftstation i Lule älv lämnades iprop. 1971: 1 (bil. 15 s. 146). '

Chefen för industridepartementet förordade (s. 158) — "med hänvis- ' ning till att kraftstationen inte kunde väntas ge den förräntning som normalt krävs för verkets investeringar — att verket skulle medges avskrivningsanslag för utbyggnaden. Behovet av avskrivningsanslag vid tidpunkten för idrifttagning beräknades till högst 10 milj. kr. Det slut- liga beloppet borde fastställas senare och utgå vid idrifttagningen av stationen.

Förslag om utbyggnad av Rebnisluspens kraftstation i Skellefteälven lämnades i prop. 1971: 1 (bil. 15 s. 147). Vattenfallsverket underställde senare Kungl. Maj:t fråga om godkännande av ett konsortialavtal an- gående utbyggnad av kraftstationen —— Rebnis kraftstation —— gemen- samt med Skellefteå kommun och Boliden AB. Redogörelse härför läm- nades i prop. 1971: 145 (s. 49). För att uppnå normal förräntning av det kapital som skulle investeras i bolaget krävdes enligt verket att den kraft som producerades i stationen kunde överföras från anläggningen på gynnsammare villkor än vad som betingades av kravet på normal förräntning av investeringen i erforderlig anslutningsledning. Parterna utgick därför från att vattenfallsverket, som skulle bygga och äga led- ningen, skulle medges avskrivningsanslag med 7,5 milj. kr. för investe— ringen i ledningen och att ersättningen till verket för delägarnas kraft- transitering på ledningen skulle bestämmas med hänsyn härtill. Chefen för industridepartementet tillstyrkte verkets framställning om avskriv- ningsanslag för utbyggnad av anslutningsledningen till kraftstationen.

• Sida 52
•  Original

Prop. 1975: 85 52

Anslaget beräknades till högst 7,5 milj. kr. Det slutliga beloppet borde fastställas senare och anvisas vid idrifttagningen av stationen.

Riksdagen hade ingen erinran mot dessa förslag (NU 1971: 15, rskr 1971: 226, NU 1971: 55, rskr 1971: 358).

Statens vattenfallsverk

I sin anslagsframställning för budgetåret 1975/76 framhåller statens vattenfallsverk att sammanlagt 49 285 000 kr. av gällande borgensram på 60 milj. kr. för lån till distributionsföretag var utnyttjade den 30 juni 1974. Enligt tillgängliga prognoser över distributionsföretagens behov av nytt kapital kommer den givna ramen för verkets borgens- åtaganden för lån till sådana företag snart att bli otillräcklig.

Distributionsföretagen skall så långt förhållandena på kapitalmark- naden medger det finansiera sin verksamhet med lån på den allmänna kapitalmarknaden. Om län kan erhållas på rimliga villkor på denna marknad kan sadana lån komma att tas för att ersätta till företagen tidigare lämnade delägarlan. Finansieringen med lån på allmänna kapitalmarknaden kan då bli större än vad de aktuella prognoserna utvisar. Prognoserna gäller dessutom endast befintliga företag. För- handlingar pågår emellertid på skilda håll om bildande av nya distri- butionsföretag, vilket kan leda till ytterligare borgensåtaganden.

Det är således svårt att på förhand fastställa en exakt ram för vatten- fallsverkets framtida borgensåtaganden för distributionsföretagens ex- terna upplåning. Ramen bör därför inte sättas alltför snävt utan inriktas på det långsiktiga upplåningsbehovet. I enlighet härmed föreslår vatten— fallsverket att ramen för verkets borgensåtaganden vad gäller lån som tas upp av distributionsföretagen på den allmänna kapitalmarknaden höjs till 100 milj. kr. och att denna högre ram får gälla redan inne- varande budgetår.

I skrivelse den 28 januari 1975 hemställer vattenfallsverket om av- skrivningsanslag med 10,rnilj. kr. för Vittjärvs kraftstation och 7,5 milj. kr. för anslutningsledningen till Rebnis kraftstation. De två stationerna har tagits i drift under senare delen av år 1974.

Investeringskostnaden för Vittjärvs kraftstation beräknas i prisläge juli 1974 till 137 milj. kr. efter avdrag för den minskning av kostnaderna för reglering i älven som kraftverksbygget medfört. Investeringskost— naden för Rebnis kraftstation beräknas i prisläge juli 1974 till 74,5 milj. kr.

Verket redovisar kostnader för och värdet på den i stationerna produ- cerade elkraften. Kraftens värde har beräknats utifrån alternativa möjligheter att öka kraftsystemets produktionsförmåga pa billigaste sätt. Med utgångspunkt från dessa uppgifter beräknar verket den del av investeringarna som inte förräntas med för verket gällande för- räntningskrav till 16,1 milj. kr. för Vittjärvs kraftstation och 7,7 milj. kr. för Rebnis kraftstation.

• Sida 53
•  Original

Prop. 1975: 85 53

Föredraganden

Regeringen har bemyndigande att medge statens vattenfallsverk att teckna borgen för lån till bolag, ivilka verket förvaltar statens aktier, intill ett belopp av 2 558 milj. kr., varav högst 60 milj. kr. för lån till distributionsbolag.

Den 20 februari 1975 var 53 485 000 kr. av den senare ramen ut— nyttjade.

Vattenfallsverket har anmält att den nuvarande borgensramen för lån till distributionsbolag snart kommer att bli otillräcklig. Verket föreslår därför att ramen höjs redan innevarande budgetår.

Enligt gällande ordning (prop. l972:1 bil. 15 s. 126, NU 1972:15, rskr 1972: 90) skall erforderliga borgensengagemang för lån till verkets distributionsbolag räknas av mot en för vattenfallsverkets samtliga distributionsbolag gemensam borgensram. En sådan ram bör fastställas med viss marginal för framtida borgensbehov.

Jag förordar att borgensramen för lån till distributionsbolag räknas upp med 10 milj. kr. till 70 milj. kr.

Regeringen bör således inhämta riksdagens bemyndigande att medge vattenfallsverket att teckna borgen för lån intill sammanlagt 2 568 milj. kr., varav högst 70 milj. kr. för lån till distributionsbolag.

Riksdagen har år 1971 tagit ställning till statens vattenfallsverks ut- byggnad av Vittjärvs kraftstation i Lule älv och till den utbyggnad av Rebnis kraftstation som verket har genomfört tillsammans med Skel- lefteå kommun och Boliden AB genom Rebnis kraft AB.

Kraftstationerna tillhör de vattenkraftobjekt som verket _ i syfte att bl. a. skapa sysselsättning i övre Norrland — har tagit fram som ersättning för tidigare planerade utbyggnader i Vindelälven.

Med hänsyn till att kraftstationerna inte väntades ge den förräntning som normalt krävs för verkets investeringar förordade chefen för indu- stridepartementet år 1971 att vattenfallsverket skulle medges avskriv- ningsanslag för utbyggnad av Vittjärvs kraftstation och för utbyggnad av anslutningsledningen till Rebnis kraftstation. Behovet av avskriv- ningsanslag beräknades till högst 10 milj. kr. för Vittjärvs kraftstation och till högst 7,5 milj. kr. för ledningen till Rebnis kraftstation. De slut- liga beloppen skulle fastställas senare och anvisas vid idrifttagningen av stationerna.

Vattenfallsverket har anmält att de två kraftstationerna har tagits i drift under senare delen av år 1974. Kalkylema visar att behov av av- skrivningsanslag fortfarande föreligger. Sålunda bör frågan om avskriv- ningsanslag tas upp under innevarande budgetår. Jag tillstyrker att vattenfallsverket anvisas avskrivningsanslag för de aktuella objekten och beräknar medelsbehovet till 10 milj. kr. för Vittjärvs kraftstation och 7,5 milj. kr. för anslutningsledningen till Rebnis kraftstation.

• Sida 54
•  Original

Prop. 1975: 85 54

Chefen för finansdepartementet kommer senare i dag att ta upp frå- gan om avskrivningsanslag för ändamålet. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att bemyndigairegeringen att medge statens vattenfallsverk att teckna borgen för "lån intill sammanlagt 2 568 000000 kr., varav högst 70 000'000.kr. för lån till distributionsbolag.

• Sida 55
•  Original

Prop. 1975: 85 55

Bilaga ]3

Utdrag KOMMUN DEPARTEMENTET PROTOKOLL vid regeringssammanträde 1975-03-06

Föredragande: statsrådet Gustafsson

Anmälan till tilläggsstat III till riksstaten för budgetåret 1974/75 såvitt avser kommundepartementets verksamhetsområde

DRIFTBUDGETEN FJ ORTONDE HUVUDTITELN

A. Kommundepartementet m. m.

[1] A 3. Extra utgifter. På riksstaten för innevarande budgetår har under denna anslagsrubrik anvisats ett reservationsanslag av 100 000 kr. Med beaktande av en reservation på anslaget vid ingången av budget— året om 22 568 kr. fanns vid budgetårets början totalt 122 568 kr. dis- ponibelt.

Behov av medel under anslaget efter departementets nybildning den 1 januari 1974 har först efter hand kunnat preciseras närmare. Enligt de kostnadsberäkningar som nu föreligger är det anvisade beloppet otill- räckligt. Belastningen på anslaget kan för hela budgetåret förväntas uppgå till 155000 kr. Ett ytterligare medelsbehov föreligger således om 33 000 kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Extra utgifter på tilläggsstat III till riksstaten för budget- året 1974/75 anvisa ett reservationsanslag om 33 000 kr.

• Sida 56
•  Original

• Sida 57
•  Original

Prop. 1975: 85 ' _ " 57

Utdrag FINANSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde

197 5-03-06

Föredragande: statsrådet Sträng

Anmälan till tilläggsstat 111 till riksstaten för budgetåret 1974/75 såvitt avser avskrivning av nya kapitalinvesteringar

Under innevarande budgetår har begärts investeringsanslag dels på tilläggsstat I till gällande riksstat, dels på tilläggsstat II, dels på till- läggsstat III. I enlighet med de principer som hittills tillämpats bör nu, när avskrivningsbehovet för de olika investeringarna kan överblickas, förslag om erforderliga avskrivningsanslag föreläggas riksdagen. Skulle nya avskrivningsbehov uppkomma eller ändring ske i de till grund för här beräknade avskrivningar liggande förhållandena förutsätter jag, att vederbörliga tillägg och jämkningar vidtas av riksdagen.

Statens affärsverksfonder. I överensstämmelse med vad chefen för industridepartementet förordar bör avskrivning ske med sammanlagt 17,5 milj. kr. under statens vattenfallsverks fond avseende utbyggnad av Vittjärvs kraftstation och anslutningsledning till Rebnis kraftstation. Några medel för detta behöver dock ej anvisas då riksdagen för inne- varande budgetår redan anvisat ett förslagsvis beräknat avskrivnings— anslag till Kraftstationer m. m.

Statens allmänna fastighetsfond. Enligt gällande regler för avskriv- ning av investeringar i allmänna fastighetsfonden utgör grundavskriv— ning för förvaltningsbyggnader 25 % av anläggningskostnaden och för byggnader för kriminalvården, sjukhus, forskningsinstitut och skolor 50 %. Investeringar i mark avskrivs inte.

Med tillämpning av dessa grunder bör avskrivningsanslag på tilläggs— stat uppföras i enlighet med följande sammanställning.

• Sida 58
•  Original

Prop. 1975: 85 58

Anslag Investering Avskrivning kr. kr. Justitiedepartementct: Polishus rn. m. 4 000 000 1 000 000 Socialdepartementet: Vissa byggnadsarbeten m.m. inom so- cialdepartementets verksamhetsområde 2 000 000 500 000 Jordbruksdepartementet: Byggnadsarbeten vid jordbrukets hög- skolor m. m. 35 '000 000 17 500 000

Fonden för statens aktier. På tilläggsstat I har anvisats ett anslag av 104000 kr. för teckning av aktier i Aktiebolaget Svensk laboratorie— tjänst. Aktier nytecknas för sammanlagt 624 000 kr., varav 104 000 kr. utgör överkurs. Resterande 520 000 kr. finansieras genom att ett tidi- gare aktieägartillskott i form av lån används till förvärv av aktier.

Det i förhållande till aktiernas nominella värde överskjutande belop- pet bör skrivas av, varför jag tar upp 'ett avskrivningsanslag av 104 000 kr.

På tilläggsstat I har vidare anvisats ett anslag av 17 800 000 kr. för förvärv av aktier i Eiser Invest AB. Av anslaget avser 2 800 000 kr. viss räntekostnad. Jag tar upp ett avskrivningsanslag av 2 800 000 kr.

På tilläggsstat II har anvisats ett anslag av 2 220 000 kr. för teckning av aktier i Crownair AB. Av anslaget avser 370 000 kr. ett i förhållan- de till aktiernas nominella värde överskjutande belopp. 'Jag tar upp ett avskrivningsanslag av 370 000 kr.

Under åberopande av det anförda hemställer jag att regeringen före- slår riksdagen "

att till Avskrivning av nya kapitalinvesleringar i härefter angivna fonder på tilläggsstat 111 till riksstaten för budgetåret 1974/75 anvisa följande reservationsanslag, nämligen

Statens allmänna fastighetsfond

Justitiedepartementet: Polishus m.m. 1000 000

Socialdepartementet:

Vissa byggnadsarbeten m.m. inom socialde- partementets verksamhetsområde 500 000

Jordbruksdepartementet:

Byggnadsarbeten vid jordbrukets högskolor m. m. 17 500 000

• Sida 59
•  Original

Prop. 1975: 85 59

Fonden för statens aktier

Försvarsdepartementet: Teckning av aktier i Crownair AB 370 000

Jordbruksdepartementet:

Teckning av aktier i Aktiebolaget Svensk la- borat-orietjänst 104 000

Industridepartementet: Förvärv av aktier i Eiser Invest AB 2 800 000

• Sida 60
•  Original

• Sida 61
•  Original

Prop. 1975: 85

Förteckning över av regeringen hos riksdagen i prop. 1975: 85 begärda anslag på tilläggsstat III till riksstaten för budgetåret 1974/ 75.

DRIFTBUDGETEN

A. Egentliga statsutgifter

A4

H 10

m U> Nr.:

G12

G14

I 2

II. Justitiedepartementet Extra utgifter, reservationsanslag

III. Utrikesdeparzementet Gåva till republiken Maltas parlament, reserva—

tionsanslag

I V. F örsvarsdepartememet FN-styrkors verksamhet utomlands, reserva- tionsanslag

V. Socialdepartementet Kommittéer m. m., reservationsanslag Bidrag till anordnande av förskolor och fritids- hem, reservationsanslag Statens bakteriologiska laboratorium: Driftbi- drag, reservationsanslag

VI. Kommunikationsdepartementet

Kostnader för stämpelavgift å aktier i Aktiebola- get Aerotransport och Svensk Interkontinental Lufttrafik Aktiebolag, reservationsanslag

VII. Finansdepartementet Myntverket: Nyanskaffning av vissa maskiner m. m., reservationsanslag

VIII. Utbildningsdepartementet Bidrag till särskilda vuxenutbildningsåtgärdcr, reservationsanslag

IX. Jordbruksdepartementet Inredning och utrustning av lokaler vid jord— brukets högskolor m. m., reservationsanslag Bidrag vid förlust på grund av naturkatastrof m. m., reservationsanslag

61

400 000

700 000

44 000 000

1 500 000 40 000 000

1 200 000

1 762 500

225 000

100 000

7 000 000

1 000 000

Prop. 1975: 85

AS

BIO

A3

X. Handelsdepartementet Extra utgifter,. reservationsanslag

X I . Arbetsmarknadsdepartementet

Sysselsättningsskapande åtgärder, reservations- anslag Arbetsmarknadsverket: Anskaffning av utrust- ning, reservationsanslag - Särskilda åtgärder för arbetsanpassning, ”reser- vationsanslag

XII. Bortadsdepartementet Vissa energibesparande åtgärder, reservations- anslag

XIII. Industridepartementet Kommittéer rn. m., reservationsanslag

XIV. Kommundepartementet Extra utgifter, reservationsanslag

Summa egentliga statsutgifter

B. Utgifter för statens kapitalfonder

II. Avskrivning av nya kapitalinvesteringar

10

16

2.3.

B. Statens allmänna fastighetsfond

Justitiedepartementet: Polishus m.m. '

Socialdepartementet: Vissa byggnadsarbeten m.m. inom socialdepar- tementets verksamhetsområde

Jordbruksdepartementet:

Byggnadsarbeten vid jordbrukets högskolor m.m.

F. Fonden för statens aktier

Försvarsdepartementet: Teckning av aktier i Crownair AB

Jordbruksdepartementet:

Teckning av aktier i Aktiebolaget Svensk labo— ratorietjänst

Industridepartementet: Förvärv av aktier i Eiser Invest AB Summa utgifter för statens kapitalfonder

Summa för driftbudgeten

30 000

100 000 000

4 100 000

40 300 000

50 000 000

10 600 000

33 000 302 950 500

1 000 000

500 000

17 500 000

370 000

104 000

2 800 000 22 274 000 325 224 500

• Sida 63
•  Original

Prop. 1975: 85 63

KAPITALBUDGETEN

Kapitalinvestering

II. Statens allmänna fastighetsfond

Socialdepartementet: 10 Vissa byggnadsarbeten m.m. inom socialdepar-

tementets verksamhetsområde 2 000 000

V. Fonden för låneunderstöd

Jordbruksdepartementet: Sa Lån till trädgårdsnäringen 20 000 000

Summa för kapitalbudgeten 22 000 000

MARCUS BOKTR. STOCKHOLM 1915 750167

• Sida 64
•  Original