Prop. 1976/77:47

om sparstimulerande åtgärder

Prop. 1976/77: 47 Regeringens proposition

1976/77: 47

om sparstimulerande åtgärder;

beslutad den 18 november 1976.

Regeringen föreslår riksdagen att antaga de förslag som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.

På regeringens vägnar

THORBJÖRN FÄLLDIN GÖSTA BOHMAN

Propositionens huvudsakliga innehåll

I syfte att stimulera till ökat sparande föreslås i propositionen änd- rade villkor för det nya lönsparandet och väsentligt större vinstmöjlig- heter för lönsparande under åren 1977 och 1978.

Maximibeloppet för insättning på lönsparkonto föreslås höjt från 300 kr. till 500 kr. i månaden. Rätten för lönsparare att delta i den årliga vinstutlottningen, som bekostas av statsmedel, föreslås öka så att spara- ren får delta med högst 100 lotteriandelar mot f.n. högst 50 andelar för varje delbelopp på 100 kr. av sparandet.

För lönsparande under åren 1977 och 1978 föreslås att vinstsumman vid utlottningarna åren 1978 och 1979 höjs från 2 % till 4 % av saldo- ökningen inkl. ränta under sparåret på lönsparkontona. Vinstplanen för dessa år kan därigenom bli utökad med både hög- och lågvinster. Dess- utom föreslås att sparmedel från åren 1972 och 1973 jämte sparprcmier för dessa år, som helt eller delvis står kvar på sparkontot, skall ge rätt till deltagande i vinstutlottning som nytt sparande under år 1977 resp. år 1978.

En informationskampanj för ökat lönsparande planeras ske genom bankerna och riksgäldskontoret. Kostnaderna för statsverket beräknas till ca 2 milj. kr.

Prop. 1976/77: 47

2. Utdrag FINANSDEPARTEM ENTET PROTOKOLL vid regeringssammanträdc 1976-1 1-18

Närvarande: statsministern Fälldin, ordförande, och statsråden Bohman, Ahlmark, Romanus, Turesson, Gustavsson, Mogård, Olsson, Dahlgren, Åsling, Söder, Troedsson, Mundebo, Krönmark, Ullsten, Burenstam Linder, Wikström, Johansson, Friggebo

Föredragande: statsrådet Bohman

Proposition om spurstimulerande åtgärder

Sparandet är en viktig del av den enskildes ekonomi och har sam- tidigt stor betydelse för samhällsekonomin och investeringsutvecklingen i vårt land. På lång sikt utgör sparandet en av förutsättningarna för ökat välstånd och för vårt lands förmåga att hävda sig i den internatio- nella konkurrensen. Oavsett konjunkturernas växlingar är det därför angeläget att genom generella ekonomisk-politiska åtgärder försöka skapa ett gynnsamt sparklimat i vårt land och att genom direkta spar- främjande åtgärder försöka åstadkomma ett ökat regelbundet och lång- siktigt sparande. Detta hindrar givetvis inte att det också på kort sikt kan vara angeläget att det enskilda sparandet i ett visst konjunkturläge stimuleras genom särskilda åtgärder som ett led i strävandena att upp- rätthålla den samhällsekonomiska balansen.

Riksdagen beslutade i april 1972 att ersätta de dåvarande lönspar- formerna, ungdomens lönsparande och allmänna lönsparandet, med en ny enhetlig form av lönsparkaraktär, det s.k. nya lönsparandet (prop. 1972: 22, FiU 1972: 15, SkU 1972: 16, rskr 1972: 109, 110). Samtidigt antog riksdagen lagen (1972: 128) om skattefrihet vid premiering av sparande. Det nya lönsparandel: startade den 1 september 1972. Målet för sparsystemet angavs i prop. (s. 7) vara att stimulera till ett lång- siktigt och regelbundet sparande och att åstadkomma ett nysparande, dvs. ett sparande som annars inte skulle ha kommit till stånd. Spar- formen tar i första hand sikte på löntagare och därmed jämställda grup- per fysiska personer. Sparandet skall vara regelbundet och företrädesvis ske vid källan, dvs. i samband med utbetalning av lön eller annan periodisk ersättning. Den vanligaste formen är att löntagaren genom en särskild anmälan lämnar fullmakt till arbetsgivaren eller den bank som sköter löneutbetalningen att dra av visst belopp från lönen varje

Prop. 1976/77 : 47 3

månad och att sätta in beloppet på ett lönsparkonto för hans räkning. Det förekommer också att löntagare enligt överenskommelse med bank eller sparkassa förbinder sig att själv göra regelbundna insättningar på lönsparkonto. För att stimulera till en bred anslutning och ett lång- siktigt sparande utlottas skattefria vinster och tillförsäkras spararna en skattefri premie på sparmedel som har stått inne under fyra år utöver sparåret. De huvudsakliga reglerna för det nya lönsparandet är i övrigt följande.

Sparbeloppen skall sättas in på särskilt konto hos något av bankinstitu- ten, dvs. affärsbank, sparbank eller föreningsbank, eller på konto i KF:s eller HSB:s sparkassor. Ingen sparare får tillgodoräkna sig mer än ett sådant konto. Om en person sparar på flera lönsparkonton, har han inte rätt att delta i vinstutlottningen och sparpremieringen.

Insättning på lönsparkonto skall ske med minst 75 kr. och högst 300 kr. per månad. Undantagsvis kan insättning också ske per kvartal, om det är fråga om regelbundet sparande av avräkningslikvid eller annan motsvarande ersättning som utbetalas kvartalsvis. På sparat belopp utgår bankränta motsvarande högsta inlåningsränta enligt villkoren för kapital- räkning med tolv månaders uppsägning. Räntan tillgodoförs kontot som insättning per den 31 december oberoende av maximiregeln för månads- insättning. De på sparkontot innestående medlen är inte spärrade utan kan disponeras när som helst av spararen. Vid uttag från lönsparkonto gäller de regler som bankerna tillämpar för kapitalräkning med 12 må- naders uppsägning. Uttag av ränta och sparprcmie kan ske provisionsfritt utan uppsägning inom 12 månader, dvs. under loppet av det påföljande året. Premierat sparbelopp och sparpremie kan uttas inom 12 månader utan att därmed rätten till deltagande i vinstutlottning och till fortsatt premiering går förlorad.

Den som uppfyller villkoren för lönsparandet deltar i en årlig vinst- utlottning med skattefria vinster som bekostas av staten. Utlottningen sker i september närmast efter sparåret, varmed avses kalenderår. Som villkor för deltagande i lotteriet gäller att spararen under sparåret ökat sin kontobehållning med minst 100 kr. inkl. ränta och att saldot vid slutet av sparåret inte har underskridits vid något tillfälle under tiden fram t.o.m. den 30 juni året efter sparåret. Varje delbelopp av 100 kr. berättigar till en lotteriandel i vinstutlottningen. Det högsta antal 100- kronorsandelar med vilka man kan delta i utlottningen är 50, dvs. mot- svarande 5 000 kr.

Den sammanlagda vinstsumman är 2 % av den på visst sätt beräk- nade saldoökningen inkl. ränta under sparåret, dock minst 2 milj. kr. Vid senaste vinstutlottningen i september 1976 var vinstsumman 16,4 milj. kr. Vinstplanen bestäms av riksgäldskontoret. Högsta vinsterna är på 100 000 kr. Vid 1976 års dragning utlottades tio sådana högvinster. Övriga vinster är på 25 000, 10 000, 5 000 och 1 000 kr. Dessutom ut-

Prop. 1976/77: 47 4

lottas s. k. födelsedagsvinster som vid 1976 års dragning var på 100 kr. Alla vinster är fria från lotterivinstskatt.

På belopp som har stått inne på lönsparkontot fyra år utöver spar- året utgår en skattefri sparpremie om 5 %, dock högst 300 kr. Premien bekostas till hälften av staten och till hälften av banken eller sparkassan i fråga. Premie som är mindre än 25 kr. utgår inte. Sparpremien läggs till kapitalet per den 31 december och medräknas vid fastställandet av antalet 100-kronorsandclar i lotteriet.

På det sparande som skedde under första sparåret 1972 (inkl. ränta för år 1972) får lönspararna alltså den 31 december 1976 tillgodoräkna sig en sparprcmie om 5 % av den del av sparbeloppet som fortfarande stod inne på kontot vid utgången av ettvart av åren "1973—1976. Prc- miering sker på samma sätt av det sparande som skedde 1973, 1974 och följande år i den mån resp. sparbelopp fortfarande stod inne på kontot vid utgången av åren 1974—1977, resp. 1975—1978 etc.

Riksgäldskontoret har hand om administrationen av det nya lön- sparandet och anordnar bl.a. den årliga vinstutlottningen. Sparinstitut som medverkar i sparsystemet har att lämna riksgäldskontoret de upp- gifter om lönspararna och sparkontona som riksgäldskontoret behöver för vinstutlottning m.m. Planläggning och genomförande av propa- gandakampanjer sker genom den s. k. lönsparkommittén, som är under- ställd riksgäldsfullmäktige.

Utvecklingen av det nya lönsparandet efter starten den 1 september 1972 framgår av följande tabell.

Tidpunkt Antal konton Kontobehållning Medeltal behåll- (milj. kr.) ning per konto

31/12 1972 347 700 127 360 31/12 1973 482100 994 2 060 31/121974 568 900 1559 2 610 31/12 1975 663 500 2 240 3 380 30/9 1976 716 300 2 694 3 760

Tabellen visar att det nya lönsparandet har stadigt ökande siffror i fråga om både antalet deltagande och den sammanlagda innestående behållningen. Huvuddelen av löntagarna står dock fortfarande utanför detta lönsparande. De ca 700000 sparare som f.n. är anslutna till lönsparandet utgör mindre än en femtedel av de teoretiskt sett anslut- ningsberättigade, vilka är i runt tal över 4 miljoner. I detta sammanhang kan nämnas att de tidigare lönsparformerna, ungdomens lönsparande och allmänna lönsparandet, vid utgången av år 1970 hade ca 131000 resp. 903 000 konton anslutna, dvs. sammanlagt över 1 miljon konton.- Det kan också noteras att av de vid utgången av år 1975 till nya lön- sparandet anslutna kontona, ca 663 000, endast ca 488000 var kvali- ficerade att delta i vinstutlottningen september 1976.

Svenska sparbanksföreningen har i skrivelse till regeringen den 1 no-

Prop. 1976/77: 47 5

vember 1976 framfört vissa förslag till offentliga åtgärder för att sti- mulera hushållens finansiella sparande. Föreningen förordar främst två förslag som snabbt kan omsättas i praktiken och är väl samstämda mcd rådande konjunktursituation samtidigt som de ger bestående verk- ningar. Förslagcn avser förbättrade villkor i det nya lönsparandet och sparstimulans genom avdragsgillt banksparandc. Det senare förslaget kommer inte att behandlas i detta sammanhang. I fråga om det nya lönsparandet framhåller föreningen bl. a. att det första årets sparande, som skedde år 1972, frisläpps vid årsskiftet 1976/77. Beloppet utgör statistiskt sett en 126 milj. kr. och torde i praktiken vara 75 åt 100 milj. kr. Under år 1978 frigörs på motsvarande sätt ca 778 milj. kr. Det är enligt sparbanksföreningen angeläget att söka återföra dessa medel till nytt sparande.

Den generella stimulansmetod sparbanksföreningen förordar är i första hand en förbättring av vinstmöjligheterna i nya lönsparandet. Staten tillskjuter f.n. 2 % av sparandets nettoökning under det år som ligger till grund för det följande årets vinstutlottning. Föreningen före- slår att denna insats ökas till 4% med spridning av vinstbeloppen enligt i huvudsak oförändrade principer. Det lägsta vinstbeloppet, fö- delsedagsvinst, bör dock ökas från nuvarande 100 kr. till förslagsvis 250 kr. För de sparmedel som under år 1977 går ur lönsparsystemet föreslår föreningen möjlighet att kvarstå till fullt belopp under år 1977 med rätt att delta i en extra vinstutlottning under år 1978.

Sparbanksföreningen anser att de föreslagna åtgärderna bör kombi- neras med anslag för en massiv offentlig informations- och reklam- kampanj om nya lönsparandet under början av år 1977. Kampanjen bör stödja en aktiv marknadsföring från de medverkande bankinstitu- tens sida. Föreningen anser vidare att de allmänna bestämmelserna för nya lönsparandet på längre sikt bör ses över i syfte att ytterligare för- bättra systemet. Dess principiella inriktning på stimulans av de breda hushållsgruppernas sparande bör bibehållas även om vissa justeringar av nuvarande beloppsregler kan övervägas redan nu eller i samband med en senare allmän översyn.

För egen del vill jag anföra följande. [ regeringsförklaringen framhålls att åtgärder måste vidtas för att stödja det enskilda sparandet och att förslag till sparstimulerande åt- gärder kommer att läggas fram. Som jag har anfört i det föregående är det angeläget att genom generella åtgärder av ekonomisk-politisk art skapa ett gynnsamt sparklimat och främja ett ökat långsiktigt sparande. Detta fordrar ingående överväganden och får ses som ett led i den eko- nomiska politiken på längre sikt. Jag anser vidare att man redan nu bör vidta vissa åtgärder till förmån för hushållssparandet. En lämplig åt— gärd är enligt min mening att göra det nya lönsparandet mera attrak- tivt genom att förbättra villkoren och vinstmöjligheterna i detta spar-

Prop. 1976/77: 47 6

system. En sparstimulans inom ramen för det nya lönsparandet kan genomföras snabbt och har goda möjligheter att få omedelbar effekt. Sparformen är utformad med bred inriktning på löntagare, lantbru- kare, pensionärer m.fl. och är väl inarbetad genom organisationerna på arbetsmarknaden. Det finns redan en väl fungerande administration av lönsparandet genom riksgäldskontoret med bistånd av bankerna och andra sparinstitut. Jag förordar därför att sparstimulerande åtgärder vidtas genom ändringar i de nuvarande villkoren och vinstmöjligheterna i det nya lönsparandet. Under ärendets beredning i finansdepartemen- tet har överläggningar och samråd skett med företrädare för riksgälds- kontoret, affärsbankerna, sparbanker-na och föreningsbankerna. Med beaktande av vad som därvid har framkommit förordar jag att änd- ringarna i det nya lönsparandet i huvudsak utformas på följande sätt.

I fråga om villkoren för lönsparandet bör högsta beloppet för insätt- ning på lönsparkonto höjas från f.n. 300 kr. i månaden till 500 kr. i månaden eller, om kvartalsvisa insättningar får göras, högst 1 500 kr. per kvartal. För sparande under år 1977 och 1978 bör vinstsumman, som bekostas av staten, ökas från f.n. 2 % av den beräknade saldo- ökningen inkl. ränta under sparåret på lönsparkontona till 4 % av nämn- da belopp. Vinstplanen, som bestäms av riksgäldskontoret, bör därvid enligt min mening utökas så att "vid varje vinstutlottning utgår en högsta vinst på förslagsvis 250 000 kr. och flera högvinster än f.n. på förslags- vis 100 000 kr. Det bör samtidigt vara möjligt att väsentligt öka antalet s.k. födelsedagsvinster, som f.n. är på 100 kr., och eventuellt också höja detta vinstbelopp. Alla vinster är liksom f. n. skattefria enligt lagen (1972:128) om skattefrihet vid premiering av sparande. I fråga om rätten att delta i vinstutlottningen bör liksom hittills gälla att varje del- belopp på 100 kr. berättigar till en lotteriandel i vinstutlottningen. Det högsta antalet lotteriandelar som en lönsparare får tillgodoräkna sig bör ökas från f. n. 50 till 100 andelar, dvs. vad som motsvarar ett sparbelopp på 10 000 kr. Detta bör alltså gälla för sparande fr.o.m. år 1977 och tillämpas första gången vid vinstutlottningen i september 1978.

En särskild stimulans bör erbjudas dem som har lönsparat sedan år 1972 resp. 1973 och som blir berättigade till sparpremier vid utgången av år 1976 resp. 1977. Dessa Iönsparare kan ta ut sparprcmien och det premierade beloppet utan att det inverkar på deras rätt att i övrigt delta i senare vinstutlottningar och premieringar. Det är önskvärt att dessa sparare låter medlen stå kvar i lönsparandet. Sådana kvarstående belopp bör därför likställas med nya insättningar under år 1977 resp. 1.978 vilka bl.a. ger rätt att delta i vinstutlottning år 1978 resp. 1979. Denna rätt bör alltså gälla utöver den rätt att delta i vinstutlottning som spararen kan ha på grund av övriga insättningar på kontot och oavsett om annars gällande maximibelopp för insättning överskrids.

De nu förordade ändringarna i nya lönsparandet bör träda i kraft

Prop. 1976/77: 47 7

fr.o.m. den 1 januari 1977. För att informera allmänheten om de ändrade reglerna och de väsentligt ökade vinstmöjligheterna och sti- mulera till ökat deltagande och sparande bör en lönsparkampanj igångsättas snarast. För statens del handhas sådana frågor av lönspar- kommittén under riksgäldsfullmäktige. Vid överläggningar har samtliga företrädare för de olika bankinstituten förklarat sig villiga att deltaga i en informationskampanj för lönsparandet. Vissa återstående frågor om ändrade regler som har tagits upp av bankerna bör kunna prövas av riksgäldskontoret, som utformar de närmare reglerna i det nya lönsparandet och tillser att reglerna följs.

För kostnader för vinstutlottning i lönsparandet m.m. finns under sjunde huvudtiteln uppfört ett förslagsanslag som under budgetåret 1976/77 uppgår till 17,4 milj. kr. Av anslaget är 900 000 kr. avsedda att användas för en lönsparkampanj. För den utökade lönsparkampanj som jag har förordat föreslår jag att till riksgäldskontorets förfogande ställs ett belopp av 2 milj. kr. redan under innevarande budgetår. Jag för- ordar att dessa medel får bestridas genom merbelastning av sjunde huvudtitelns förslagsanslag Vinstutlottning i lönsparandet m.m. Me- delsbehovet för tiden efter budgetåret 1976/77 får tas upp i annat sam- manhang.

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att rege- ringen föreslår riksdagen att

1. uppdraga åt fullmäktige i riksgäldskontoret att utforma reglerna m.m. för det nya lönsparandet i huvudsak enligt de nya riktlinjer jag har förordat i det föregående,

2. godkänna vad_jag har förordat om bestridande av kostnaderna under budgetåret 1976/77 för en ökad lönsparkampanj.

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och be— slutar att genom proposition föreslå riksdagen att antaga de förslag som föredraganden har lagt fram.

NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM I976 760637