om omfördelning av den årliga fordonsskatten, m.m.

Regeringens proposition

1978/79:154

om omfördelning av den årliga fordonsskatten, m. m.; beslutad den 8 mars 1979.

Regeringen föreslår riksdagen att antaga de förslag som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.

På regeringens vägnar

OLA ULLSTEN

INGEMAR MUNDEBO

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att den femte och sista etappen genomförs av den omläggning av den årliga fordonsskatten som påbörjades genom beslut av 1970 års riksdag. Omläggningen innebär en omfördelning av fordonsskatten för fordon med en totalvikt över 3 ton. Reformarbetet som sådant leder till oförändrad eller sänkt skatt för bensindrivna bussar och lastbilar, sänkt skatt för flertalet lastbilar utan anordning för påhängsvagn, höjd skatt för andra lastbilar samt höjd skatt för flertalet släpvagnar. I samband med att femte etappen genomförs föreslås att skatten på de allra lättaste bussarna och lastbilarna höjs så att den kommer i nivå med motsvarande personbilar.

I propositionen föreslås också en höjning av kilometerskatten på släpvagnar med ca 15 95. Förslaget hänger samman med den höjning av bensinskatten och kilometerskatten som genomfördes våren 1978 och som innebar mindre höjning av kilometerskatten för släpvagnar än för övriga fordon. '

Kompensation för bensinskatt vid yrkesmässig användning av motorsåg skall enligt förslag i propositionen utgå med 10 26 av den kompensationsgrundande kostnaden i stället för 15 96 som nu gäller. Överstiger denna kostnad 4 000 kr. bör kompensation utgå med 50 96 av skatten på bensin i stället för 60 ?4. Vidare föreslås att den minsta kompensationsgrundande kostnaden höjs från 200 kr. till 600 kr.

Slutligen föreslås i propositionen förenklad redovisning av bensinskatt i vissa fall.

I Riksdagen 1978179. I saml. Nr 154

1¶Förslag till Lag om ändring i vägtrafikskattelagen (1973:601)

Härigenom föreskrivs i fråga om vägtrafikskattelagen (1973:601)!

dels att bilagorna I och 2 skall ha nedan angivna lydelse, dels att i lagen skall införas en ny paragraf, 4a§, av nedan angivna lydelse.

Nuvarande lIvdelse Föreslagen lydelse

4aV Vid riksskatteverkets sida skall finnas en särskild rådgivande nämnd (kilometerskattenämnden) med uppgift att till verket avge yttrande och förslag i ärenden som avses i 17§. Innan riksskatteverket fattar beslut i

sådana ärenden av principiell bety-

delse eller annars av större vikt skall verket höra nämnden. Om sammansättningen av nämnden förordnar regeringen.

Bilaga 1 till vägtrafikskattelagen (1973:601)

Nuvarande lydelse

Fordonsskatt Fordonsslag Skattevikt, Skatt, kronor kilogram grund- tilläggsbelopp belopp för varje helt hundratal kilogram över den lägsta vikten i klassen

A Motorcyklar

I Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:869. 2 Senaste lydelse 1978:118

Fordonsslag Skattevikt, Skatt, kronor kilogram grund- tilläggsbelopp belopp för varje helt

hundratal

kilogram

över den

lägsta vikten

i klassen

C Bussar

D Lastbilar

2 Annan lastbil 2.1 med anordning för påhängsvagn

2.2 utan anordning för påhängsvagn

1 Riksdagen 1978/79. I saml. Nr 154

Fordonsslag Skattevikt, Skatt, kronor kilogram grund- tilläggsbelopp belopp för varje helt

hundratal

kilogram

över den

lägsta vikten

i klassen

E Traktorer och

motorredskap

än brännolja

F Släpvagnar 1 Släpvagnar med skattevikt högst 3 000 kilogram

2 Släpvagnar med skattevikt över 3 000 kilogram, som drages uteslutande av bensin- eller gasoldrivet motorfordon! 2.1 påhängsvagnar

2.2 andra släpvagnar

med en hjulaxel 3 001- 469 9

I Drages släpvagn även av kilometerskattepliktigt fordon utgår skatt enligt 3. Drages

släpvagn även av trafiktraktor eller registrerat motorredskap utgår skatt enligt 4.

Fordonsslag Skattevikt, Skatt, kronor kilogram grund- tilläggsbelopp

belopp för varje helt

hundratal kilogram över den lägsta vikten i klassen

3 Kilometerskatte-

pliktiga släpvagnar 3.1 påhängsvagnar

3.2 andra släpvagnar

Fordonsslag Skattevikt, Skatt, kronor

kilogram

grund- uilläggsbelopp belopp för varje helt

hundratal

kilogram

över den

lägsta vikten

i klassen

4 Släpvagnar med skatte-

vikt över 3 000 kilogram, som drages av trafik-

traktor eller registrerat

motorredskap?

4.1 påhängsvagnar

4.2 andra släpvagnar

2 Drages släpvagn även av kilometerskattepliktigt fordon utgår skatt enligt 3.

Föreslagen Ivdelse

Fordonsskatt

Foöordonsslag Skattevikt, Skatt, kronor

kilogram

grund- tilläggsbelopp

belopp för varje helt

hundratal

kilogram

över den

lägsta vikten

i klassen

A Motorcyklar

C Bussar

D Lastbilar

2 Annan lastbil 2.1 med anordning för påhängsvagn

1" Riksdagen 1978179. I saml. Nr 154

Fordonsslag Skattevikt, Skauvt, kronor

kilogram

grund- tilläggsbelopp

belopp för varje helt

hundratal

kilogram

över den

lägsta vikten

I klassen

2.2 utan anordning för påhängsvagn

E Traktorer och

motorredskap

än brännolja

F Släpvagnar I Släpvagnar med skatte-

vikt högst 3 000 kilogram

Fordonsslag Skattevikt, Skatt, kronor

kilogram

grund- tvilläggsbelopp

belopp för varje helt

hundratal

kilogrum

över den

lägsta vikten

1 klassen

2 Släpvagnar med skatte-

vikt över 3 000 kilogram.

som drages uteslutande av bensin- elter gasoldrivet

motorfordon!

2.1 påhängsvagnaur

2.2 andra släpvagnar

3 Kilometerskattepliktiga släpvagnar 3.1 påhängsvagnar

3.2 andra släpvagnar

I Drages släpvagn även av kilometerskattepliktigt fordon utgår skatt enligt 3. Drages

släpvagn även av trafiktraktor eller registrerat motorredskap utgår skatt enligt 4.

Foördonsslag Skattevikt, Skatt, kronor

kilogram

erund- tilläggsbelopp

belopp för varje helt

hundratal

kilogram

över den

lägsta vikten

i klassen

4 Skipvagnar med skatte-

vikt över 3 000 kilogram,

som drages av trafiktraktor eller registrerat

motorredskap? +.1 påhängsvagnar

4.2 andra släpvagnar

2 Drages släpvagn även av kilometerskattepliktigt fordon utgår skatt enligt 3.

Bilaga 2 till vägtrafikskattelagen (1973:6017

Nuvarande Iydelse

Kilometerskatt

Fordonsslag Skattevikt, Skatt, öre för 10 kilometer

kilogram

grund- tilläggsbelopp

belopp för varje helt

hundratal

kilogram

över den

lägsta vikten

i klassen

4 Släpvagnar med skatte-

vikt över 3000 kilogram, som drages av kilometerskautepliktigt fordon

med en hjulasel 3 001- 38 (),.30

med 1vå hjulaxlar 3001-11 000 37 0,20)

Är kilometerskattepliktig bil inrättad för drift med annat drivmedet än brännolja utgår skatt med 80 procent av angivna belopp. 2 Senaste lydelse 1978:118.

P

Föreslagen lydelse

Kilometerskatt

Fordonsslag Skattevikt, Skatt, öre för 10 kilometer

kilogram grund- tilläggsbelopp belopp för varje helt hundratal kilogram över den lägsta vikten i klassen

4 Släpvagnar med skattevikt över 3 000 kilogram.

som drages av kilometerskattepliktigt fordon

Är kilometerskattepliktig bil inrättad för drift med annat drivmedel än brännolja utgår skatt med 80 procent av angivna belopp.

Denna lag träder i kraft den 1 september 1979 såvitt avser bilaga I och i övrigt den 1 juli 1979.

2¶Förslag till Lag om ändring i lagen (1976:338) om vägtrafikskatt på vissa fordon, som icke är registrerade i riket

Härigenom föreskrivs att bilaga 2 till lagen (1976:338) om vägtrafikskatt på vissa fordon, som icke är registrerade i riket skall ha nedan angivna lydelse.

Bilaga 2 till lagen (1976:338) om vägtrafikskatt på vissa fordon, som icke är registrerade i riket! Nuvarande lydelse Kilometerskatt

oljedriven buss

Föreslagen Ivdelse

Kilometerskatt

oljedriven buss ! Senaste lydelse 1978:119.

cv 14

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1979. De äldre bestämmelserna tillämpas dock fortfarande vid beskattning av fordon, som har införts till landet före ikraftträdandet.

3¶Förslag till

Lag om ändring i lagen (1961:372) om bensinskatt

Härigenom föreskrivs att 6 § lagen (1961:372) om bensinskatt! skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Deklaration till riksskatteverket Deklaration till riksskatteverket skall avlämnas för varje kalender- skall /ämnas för varje kalenderkvarkvartal eller, där verket så föreskri- tal eller, när verket föreskriver der, ver, för varje kalendermånad, varun- för varje kalendermånad, varunder der skattskyldighet inträtt. skattskyldighet har inträtt. Riksskat-

teverket får, när särskilda skäl förelig-

ger, medge att deklaration lämnas för

helt kalenderår.

Deklaration skall insändas inom Deklaration skall ha inkommit till en månad efier varje beskattningspe- riksskatteverket inom en månad från riods utgång. Riksskatteverket äger utgången av beskattningsperioden. medeiva, att deklaration må insändas Riksskatteverket får medge att desenare än nu sagts, dock inom tre klaration skall ha kommit in Senare än månader efter utgången av den som nu har sagts, dock senast inom beskattningsperiod deklarationen av- tre månader från utgången av ser. beskattningsperioden.

I deklarationen skall lämnas uppgift om den myckenhet bensin, för vilken skattskyldighet inträtt under beskattningsperioden.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1980.

I Lagen omtryckt 1975:274. Senaste lydelse av lagens rubrik 1975:274.

Utdrag

BUDGETDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde

1979-03-08

Närvarande: statsministern Ullsten, ordförande, och statsråden Sven Romanus, Mundebo, Wikström, Wirtén, Huss, Rohde, Wahlberg, Hansson, Enlund, Lindahl, Winther, Cars, Gabriel Romanus, Tham

Föredragande: statsrådet Mundebo

Proposition om omfördelning av den årliga fordonsskatten, m. m.

I Inledning

I propositionen behandlas genomförandet av den femte och sista etappen

av den omfördelning av den årliga fordonsskatten som inleddes genom beslut av riksdagen år 1970. Vidare tas upp frågan om en höjning av kilometerskaten för släpvagnar i

anledning av den bensinskattehöjning som genomfördes våren 1978.

En beslutad ändring av bestämmelserna om högsta tillåtna bruttovikt för vissa fordon medför vissa beskattningseftekter och kräver särskilda uppbördsåtgärder.

Slutligen behandlas frågar: om en ändring av bestämmelserna om kompensation för bensinskatt vid yrkesmässig användning av motorsåg samt en administrativ förenkling av bestämmelserna om redovisning av bensinskatt i vissa fall.

2¶Genomförandet av femte etappen

2.1 Gällande ordning m. m.

Bestiimmelser om vägtrafikbeskatiningen finns i första hand i vägtrafik-

skattelagen (1973:601, ändrad senast 1978:199), VSL. Den tidigare gällande

lagen (1973:602) om särskild vägtrafikskatt upphävdes den I maj 1978 varvid skattebeloppen arbetades in i VSL. Vägtrafikskatten enligt VSL består av en fast del, fordonsskatt, och en rörlig dél, kilometerskatt. Kilometerskatt utgår för personbil, lastbil eller buss som är inrättad för att drivas med annat drivmedel än bensin eller gasol och för släpvagnar med skattevikt över 3 000

kg, som dras av sådant fordon.

Genom beslut av 1970 års riksdag inleddes en reform i fem etapper av den årliga fordonsskatten. De fyra första etapperna genomfördes med verkan från ingången av år 1971, 1973, 1975 och 1977. Omläggningen berör endast lastbilar, bussar och släpvagnar med en totalvikt över tre ton. Den innebär

sänkt skatt för flertalet bussar, bensindrivna lastbilar och brännoljedrivna

lastbilar utan anordning för påhängsvagn. Den innebär vidare höjd skatt för flertalet andra fordon, dvs. brännoljedrivna lastbilar med anordning för påhängsvagn, kilometerskauepliktiga släpvagnar och släpvagnar som dras av wrafiktraktorer eller registrerade motorredskap.

Den beslutade omfördelningen i etapper av fordonsskatten syftade till att bättre anpassa beskattningen till kostnadsansvaret enligt då gällande trafikpolitiska riktlinjer. Omfördelningen skulle ske inom ramen för eu oförändrat

totalt skatteuttag för de fordon som berörs av reformen. Omfördelningen

skulle genomföras enligt följande plan:

Etapp I 1/1 1971 10 "5 av hela omläggningen

Mn 1/1 1973 156 ”

O an an

+ II 1/1 1975 2 få

Oo as an sa

IV 1/1 1977 2 "oV 1/1 1979 2

Etapperna 1-IV har genomförs planenligt. Beträffande närmast föregå-

ende ctuapp hänvisar jag till prop. 1975/76:181, SkU 1975/76:61, rskr 1975/

76:346. SFS 1976:337.

E prop. 1978/79:99 om en ny trafikpolitik har regeringen redovisat sin syn bl. a. på vägtrafikens kostnadsansvar och trafikavgifterna. Av vad som däri

uttalas framgår att den kostnadsansvarigheteprincip som fastslogs genom

1963 års trafikpolitiska beslut bör avlösas av en ny prissättningsprincip. Denna skall enligt förslaget bygga på de samhällsekonomiska marginalkostnaderna för olika slag av fordon. Vidare uttalas att den nya principen inte utgör något hinder mot att den sista etappen i omstruktureringen av vägtrafikbeskattningen för lastbilar och släpvagnar genomförs. |

Regeringen har genom beslut den 1 mars 1979 gett vägtrafikskatteutredningen (B 1977:05) tilläggsdirektiv (Dir 1979:9). Utredningens uppdrag har därigenom utvidgats så att det omfattar också en utvärdering av kilometerskattesystemet och en bedömning av alternativa beskattningsformer. Vidare har kilometerskattenämnden genom beslut samma dag fått i uppdrag att ta initiativ till och leda arbetet med utveckling av en ny typ av kilometerräk-

nare.

2.2 Föredragandens överväganden

Som framgår av vad jag tidigare har anfört utgör inte de i prop. 1978/79:99 redovisade principerna för vägtrafikens kostnadsansvar m, m. något hinder

mot genomförandet av den femte och sista etappen av omfördelningen av vägtrafikbeskattningen. Jag anser för egen del att det uppgjorda programmet bör slutföras. Den femte etappen, som innebär att resterande 25 926 av hela omläggningen görs, bör därför genomföras.

Med hänsyn bl.a. till det utredningsarbete som har inletts i fråga om kilometerskatten bör omfördelningen i likhet med föregående etapper åstadkommas genom ändringar av fordonsskatten.

Den årliga fordonsskatten för personbilar höjdes våren 1977 med ca 75 96. Någon anpassning av fordonsskatten för de minsta lastbilarna och bussarna gjordes inte då. Detta bör enligt min mening göras i samband med genomförandet av den femte etappen. Grundbeloppet för de lättaste bussarna och lastbilarna bör vara detsamma som grundbeloppet för de lättaste personbilarna, 280 kr. per år. Skatten för bussarna och lastbilarna bör stiga med vikten i sådan takt att fordon med skattevikten 3 001 kg får ungefär den skatt som föranleds av genomförandet av femte etappen.

Resultatet av skattesatsförändringarna blir skattehöjningar om drygt 100 kr. per år för de lättaste bussarna och lastbilarna. Skatten för bensin- eller gasoldrivna bussar eller lastbilar kommer att vara i stort sett oförändrad medan skatten för övriga bussar sänks med upp till några hundratal kronor. I det följande lämnas några exempel på skatteändringarna för vissa fordon. Excmplen har valts för att ge en uppfattning om den skatteförändring som inträffar för ett stort antal fordon.

För fertalet kilometerskattepliktiga lastbilar med anordning för påhängsvagn (2.1:i bilaga 1 till VSL) höjs fordonsskatten. Höjningen uppgår till ca 650 kr. när fordonet har två axlar och skattevikt omkring 15 ton och till ca 770 kr. när fordonet har tre eller flera axlar och skattevikt omkring 21,5 ton.

För flertalet kilometerskattepliktiga lastbilar utan anordning för påhängsvagn (2.21 bilaga I till VSL) sänks skatten, för två-axliga bilar med 300-400 kr. Vissa bilar med tre celler fler axlar får små skattehöjningar, medan de flesta får små skattesänkningar.

Skatten på släpvagnarna höjs genomgående. Kilometerskattepliktiga påhängsvagnar (3.1 i bilaga 1 till VSL) får skattehöjningar med t. ex. 670 kr. (en-axlig, skattevikt 9 901-10 000 kg) eller 1080 kr. (två- eller fleraxlig, skattevikt 15 901-16 000 kg). Kilometerskattepliktiga vanliga släpvagnar (3.2 i bilaga I till VSL) får skattehöjningar med t. ex. 490 kr. (en-axlig, skattevikt 9 901-10 000 kg), 1 235 kr. (två-axlig, skattevikt 19 901-20 000 kg) eller ca 680 kr. (tre- eller fleraxlig, skattevikt omkring 26 ton).

Påhängsvagnar, som dras av trafiktraktor eller registrerat motorredskap (4.1 i bilaga 1 tull VSL) får skattehöjningar med t. ex. 660 kr. (en-axlig, skattevikt 9 901-10 000 kg) eller 1135 kr. (två- eller fleraxliga, skattevikt 15 901-16 000 kg). Skatten för flertalet övriga släpvagnar till trafiktraktor eller registrerat motorredskap höjs med några hundratal kronor.

Genomförandet av tredje och fjärde etapperna har skett samtidigt för samtliga berörda fordon. Så långt det är möjligt bör de nya skattebeloppen

beaktas vid ordinarie uppbörd av fordonsskatt. Jag förordar därför att de nya

skattesatserna skall tillämpas fr. o. m. den 1 september 1979. Uppbörd för

skatteperiod, vilket är aktuellt för fordon med högre årlig skatt än 1 500 kr., bör dock kunna ske med början den I juni 1979 med tillämpning av de nya skattesatserna för tiden efter utgången av augusti 1979.

I de fall uppbörd har skett för skatteår som omfattar tid efter utgången av augusti 1979 är det ofrånkomligt att i vissa fall för hög eller för låg skatt har

betalats. Av praktiska skäl bör detta förhållande rättas genom debitering eller återbetalning av skillnadsbeloppet. För att genomföra detta förfarande på ett

enkelt sätt bör den som den 1 juni 1979 är ägare till fordonet återfå eter

avkrävas skillnadsbeloppet.

Det ankommer på regeringen att utfärda närmare föreskrifter om uppbörd

m. m. av skatt i samband med övergången till nya skattesatser. .

3¶Höjning av kilometerskatten för släpvagnar, m. m.

3.1¶Gällande ordning m. m.

I samband med att bensinskatten höjdes våren 1978 (prop. 1977/78:94, SKU

1977/78:39, rskr 1977/78:192, SFS 1978:117) höjdes också kilometerskatten för personbilar, lastbilar, bussar och släpvagnar (SFS 1978:118). I propositionen uttalades bl. a. att kilometerskatten för de kilometerskattepliktiga

släpvagnarna borde höjas i ungefär samma mån som skatten på de

kilometerskattepliktiga lastbilarna. Med hänsyn till att kilometerskatten för släpvagnar innefattar också omkring hälften av den fordonsskatt som togs ut

före den 1 juni 1976 angavs att den procentuella höjningen av kilometerskatten blev väsentligt lägre för släpvagnarna än för lastbilarna. Detta angavs

innebära att den totala skattehöjningen för en fordonskombination också blev

lägre. Frågan skulle enligt vad som uttalades i propositionen tas upp i samband med förslaget om den femte etappen av den pågående omfördelningen av fordonens skattebelastning.

Skogsindustriernas samarbetsutskott har begärt att någon ytterligare höjning av kilometerskatten på släpvagnar tills vidare ej skall göras. Som skäl

härför har skogsindustriernas samarbetsutskott anfört att de totala transport-

kostnaderna för skogsnäringens virkesråvaror skulle öka med 0,7 ?å, exkl.

flistransporter, om kilometerskatten för släpvagnarna höjs så att den sammanlagda höjningen av kilometerskatten på dessa fordon blir densamma som höjningen av kilometerskatten för lastbilar.

3.2¶Föredragandens överväganden

Jag har tidigare anfört att den procentuella höjningen av kilometerskatten

för släpvagnar våren 1978 var mindre än höjningen av kilometerskatten för bl. a. lastbilar. Detta förhållande hänger samman med att kilometerskatten

för släpvagnar innefattar också ca hälften av den fordonsskatt som togs ut för släpvagnarna innan ktlometerskatt infördes.

Även om skattehöjningen våren 1978 sätts i relation till den sammanlagda

fordonsskatt och kilometerskatt som utgick före höjningen kan konstateras att höjningen var större för lastbilar än för släpvagnar. Härigenom har det, seu från företagsekonomisk synpunkt, blivit billigare att transportera viss mängd gods på släpvagn än på lastbil. På sikt kan detta leda till ökad användning av fordonskombinationer, vilka enligt vad som uttalas i den trafikpolitiska propositionen, har större olycksfrekvens än lastbilar utan släp. Det bör också beaktas att i princip samma kostnadsansvar bör gälla för lastbilar och

släpvagnar. Av dessa skäl anser jag det befogat med en höjning av

kilometerskatuen för släpvagnar. Denna bör lämpligen bestämmas till ca 15 "a av den nuvarande skatten. Samtidigt bör vissa mindre förenklingar av skatteskalorna göras.

Någon praktisk möjlighet att ta hänsyn till fordons olika användningsområde och tillämpa olika skattesatser för släpvagnar av samma slag torde inte

föreligga. Detta innebär att höjningen bör vara generell och omfatta samtliga

släpvagnar.

De nya skattesatserna bör av praktiska skäl tillämpas fr. o. m. den 1 juli 1979. Därigenom kan höjningen kombineras med ordinarie avstämpling som

görs i fråga om 70 "a av de kilometerskauepliktiga fordonen. I fråga om övriga fordon får en särskild avstämpling göras i juni 1979. Föreskrifter härom får utfärdas av regeringen. För släpvagn som inte är registrerad i Sverige utgår kilometerskatt om

släpvagnen dras eller avses att dras av brännoljedriven lastbil eller buss och

om totalvikten överstiger 10 000 kg.

I överensstämmelse med vad jag har förordat i fråga om släpvagnar registrerade i Sverige bör kilometerskatten för utländska släpvagnar som ullfälligt används i Sverige höjas med ca 15 "a.

Jag vill i detta sammanhang ta upp ytterligare en fråga som gäller kilometerskatten. Kilometerskattenämnden upphör vid halvårsskiftet 1979. Dess arbetsuppgifter förs då över till riksskatteverket. Nämnden skall dock finnas kvar i form av en rådgivande nämnd, som knyts till verket. En

författningsmässig reglering härav föreslås genom införande av en ny

paragraf i VSL, 4 a 5.

4¶Höjning av bruttovikten i vissa fall

4.1 Gällande ordning m. m.

Regeringen har genom förordningen (1978:1000) om ändring i vägtrafik-

kungörelsen (1972:603) bl. a. höjt vissa av de i bilaga I till kungörelsen intagna bruttovikterna. Denna ändring medför dels vissa förenklingar i fråga om den gränsöverskridande trafiken, dels att fordonsägarna får möjlighet att utnyttja

fordonens lastförmåga i högre grad än som nu är fallet. Regeringens beslut har redovisats i prop. 1978/79:111 om åtgärder mot krångel och onödig byråkrati m.m.

Bruttovikten har vanligen ingen självständig betydelse för beskattningen.

Denna grundas på skattevikten, som för lastbil, buss eller släpvagn är

totalvikten. I de fall totalvikten överstiger den bruttovikt med vilken fordonet

får föras på väg som är upplåten för högst 10 tons axeltryck eller 16 tons

borgitrvck begränsas dock skattevikten så att den motsvarar bruttovikten.

Den höjning av bruttovikten i vissa fall som regeringen har beslutat

innebär att skattevikten ökar för de fordon för vilka den särskilda begränsningsregeln är tillämplig. Skatteviktsökningen innebär att både fordonsskatten och i förekommande fall kilometerskatten ökar. Ändringen av bruttoviktsbestämmelserna träder i kraft den 1 april 1979.

4.2 Föredragandens överväganden

Den beslutade ändringen av bruttoviktsbestämmelserna innebär att högre fordonsskatt och kilometerskatt skall utgå för ca 3 000 fordon. Det är inte möjligt att göra en särskild uppbörd av fordonsskatt och särskild avstämpling i kilometerskauepliktiga fordon i anslutning till den I april 1979. då de ändrade bruttoviktsbestämmelserna träder i kraft. Jag avser att senare föreslå

att regeringen utfärdar bestämmelser om tillfällig nedsättning av vägtrafikskatt under en kortare tid för de fordon som berörs av de ändrade bruttoviktsbestämmelserna. Skatten bör därvid beräknas så att den

motsvarar den skatt som utgår med tillämpning av nu gällande viktbestämmelser.

Som framgår av prop. 1978/79:111 (bil. 5, s. 26) undersöker statens vägverk möjligheterna att göra ytterligare justeringar av bruttovikterna. Resultatet av dessa överväganden kan på grund av den särskilda begränsningsregeln påverka skattevikten och därmed såväl fordonsskatten som kilometerskatten. Jag torde därför i det sammanhanget få anledning återkomma till regeringen med förslag till föreskrifter om uppbörd m. m. av vägtrafikskatt.

5¶Kompensation för bensinskatt vid yrkesmässig användning av motorsåg

5.1¶Gällande ordning m. m.

Enligt kungörelsen (1968:440) om kompensation för bensinskatt vid

yrkesmissig användning av motorsåg (ändrad senast 1975:779) utgår sådan kompensation till den som yrkesmässigt har använt motorsåg och därvid haft kostnader för förbrukning av bensin och smörjolja (kompensationsgrun-

dande kostnader). Kompensationen fastställs och utbetalas av länsstyrelsen

efter ansökan, som bör bifogas den allmänna självdeklaration i vilken avdrag

yrkas för kompensationsgrundande kostnad. I vart fall skall, för att ansök-

ningen skall prövas, ansökningshandlingen vara inkommen till vederbörande taxeringsnämndsordförande senast den 30 juni under taxeringsåret.

Den som inte är skyldig att avge allmän självdeklaration skall i stället ge in ansökningen inom samma tid till länsstyrelsen. Om ansökningen getts in till

taxeringsnämndens ordförande skall denne vidarebefordra handlingen till

länsstyrelsen senast den 15 juli under taxeringsåret med angivande av hur yrkandet om avdrag för kompensationsgrundande kostnad bedömts vid

taxceringen till statlig inkomstskatt. Kompensation utgår med 15 76 av den av taxeringsnämnden eller i förekommande fall länsstyrelsen godtagna kompensationsgrundande kost-

naden, om denna inte överstiger 4 000 kr., och med 60 ?6 av skatten enligt lagen (1961:372) om bensinskatt på varje liter förbrukad bensin, om den

kompensationsgrundande kostnaden överstiger 4000 kr. Kompensation

utgår dock endast om den kompensationsgrundande kostnaden uppgått till lägst 200 kr. för beskattningsår.

16 § sista stycket föreskrivs att Kungl. Maj:t meddelar särskilda bestäm-

melser om hur kompensationen skall beräknas om sökanden taxeras till kommunal men ej till statlig inkomstskatt. Med stöd av denna bestämmelse har Kungl. Maj:t genom beslut den 21 januari 1972 förordnat att kompen-

sation i sådana fall skall utgå med 20 26 av den kompensationsgrundande kostnaden, om denna inte överstiger 4 000 kr., och med 80 "6 av bensinskutten på varje liter förbrukad bensin, om kostnaden överstiger 4 000 kr.

Enligt 19 § kommunalskattelagen (1928:370) utgör kompensation av nu

avsett slag inte skattepliktig inkomst.

Som skäl för av. införa kompensation för bensinskatt åberopades (prop.

1968:57, BU 36, rskr 181) att bensinskatten var specialdestinerad till vägväsendet, vilket ansågs böra leda till att sådan skatt på bensin som används för andra ändamål än för drift av motorfordon i vägtrafik i viss

utsträckning återbars till förbrukarna. I angivna proposition framhölls att kompensation även utgick för bensinskatt inom jordbruket, trädgårdsnäringen. fiskerinäringen och den mindre sjöfarten.

Vid beräknande av kompensationens storlek utgick man från att skatten på

bensin uppgick till ca 25 fö av heta kostnaden för bensin och smörjolja och att marginalskatten utgjorde 40 "4. Kompensationen beräknades därför till 15 6

av den kompensationsgrundande kostnaden under förutsättning att det utbetalade beloppet sedermera inte togs upp till beskattning. Departements-

chefen framhöll att det föreslagna procenttalet självfallet kunde behöva ändras till följd av ändringar i bl.a. beskattningen samt bensin- och smörjoljepriserna. Det borde därför ankomma på kontrollstyrelsen (numera

riksskatteverket) att varje år föreslå det procenttal som skulle läggas till grund för bestämmande av kompensation.

5.2 Skrivelse från riksskatteverket m. m.

Riksskatteverket (RSV) har. efter hörande av samtliga länsstyrelser i landet, inkommit till budgetdepartementet med en skrivelse varav bl. a.

följande framgår. Bensinskatten, som varit oförändrad sedan den 1 juli 1965, höjdes fr. o. m. 27 april 1978 från 43 till 68 öre per liter. I september 1978 var priset för kedjesmörjolja ca 5 kr. 30 öre per liter. Priset för oljeblandad bensin per 3 liter var 6 kr. 45 öre. Tillhopa utgör detta. vid en antagen förbrukning av

en liter smörjolja per 3 liter bensin, 11 kr. 75 öre. Bensinskatten på denna volym bensin uppgår till 2 kr. 04 öre. Av den totala kostnaden för en del

smörjolja och tre delar bensin utgjorde bensinskatten 17,36 0.

RSV har vidare anfört bl. a. följande. Under år 1977 inkom till länsstyrel-

serna sammanlagt 6 798 ansökningar om kompensation, varav 6 752 föranledde utbetalningar. Total utbetalades under år 1977 3219 355 kr. 6 351

utbetalningar avsåg högst 600 kr.

I skrivelsen har RSV förklarat att verket inte har något att erinra mot att

systemet med kompensation för bensinskatt antingen avvecklas eller i van

fall förenklas. RSV har framhållit att utbetalningarna i de flesta fall rör sig om

mycket små belopp och att de administrativa rutinerna för fastställande av

kompensation är kostsamma. Om systemet inte avvecklas bör, anser RSV,

övervägas att sätta andra gränsvärden än de som gäller f. n. för att på så sätt eliminera småutbetalningar.

RSV har dessutom erinrat om att taxeringsnämndernas arbete numera inte

avslutas förrän den 31 oktober taxeringsåret. En ändring bör därför enligt RSV eventuellt ske beträffande den dag ansökningen om kompensation senast skall vara inkommen till taxeringsnämnden.

Av de till RSV:s skrivelse bifogade yttrandena från länsstyrelserna framgår

alt dessa med något undantag godtagit eller lämnat utan erinran att

ifrågavarande rätt till kompensation slopas. Skall rätten bibehållas anses allmänt att regelsystemet bör förenklas. Flera länsstyrelser uttalar att

konsekvenserna av ett avskaffande kan antas bli marginella för de skattskyl-

diga, då det oftast rör sig om små belopp. Någon länsstyrelse påtalar att ersättningen numera utgår till ett fåtal stora arbetsgivare samt till ett stort

antal enskilda jordbrukare. För de sistnämnda anges den berörda bränsle-

kostnaden ofta utgöra en mindre del av de totala drivmedelskostnaderna. Länsstyrelsen i Västerbottens län menar dock att individuell återbäring av

bensinskatt bör göras även i fortsättningen.

Flera länsstyrelser har förordat en höjning av den lägsta kompensationsgrundande kostnad som berättigar till kompensation.

Länsstyrelsen i Kronobergs län har framhållit att motorsågskostnaderna

normalt inte särredovisas i självdeklarationen av de skattskyldiga, varför det

kan befaras att taxeringsnämnderna endast tar ställning till avdraget för

bränn- och smörjoljor i dess helhet. Under sådana omständigheter blir det länsstyrelsen som i så gott som samtliga fall har att bestämma storleken av

den kompensationsgrundande motorsågskostnaden. Då erfarenheten givit

vid handen, att sökandens uppgifter på ansökningsblanketten inte utan vidare kan godtas, måste deklarationerna inhämtas och eventuellt viss utredning göras.

Efter remiss har yttranden över RSV:s skrivelse avgetts av Landsorganisationen i Sverige (LO), Svenska Arbetsgivareföreningen, Sveriges Skogsägareföreningars riksförbund och Lantbrukarnas riksförbund (LRF). LO har hänvisat till ett yttrande av Svenska Skogsarbetareförbundet. Svenska Arbetsgivareföreningen har åberopat ett yttrande av Skogs- och lantarbetsgivareförbundet.

Samtliga remissinstanser motsätter sig att rätten till kompensation avskaffas.

Däremot föreligger enighet om att den minsta kompensationsgrundande kostnad som bör berättiga till kompensation bör justeras uppåt. LRF föreslår 500 kr. Dessutom föreslår LRF att ett schablonmässigt kompensationsbelopp om 100 kr. skall utgå om kostnadsunderlaget ligger mellan 500 och 1 000 kr. Skogsarbetareförbundet anser att en förändring av återbäringsprocenten är naturlig.

5.3 Föredragandens överväganden

Den nu ifrågavarande rätten till kompensation infördes främst av det skälet att den specialdestinerade bensinskatten inte borde belasta skogsbruket i den mån bensinen användes för andra ändamål än för drift av motorfordon i trafik samt med hänsyn till att liknande kompensation utgick inom vissa andra näringsområden. Eftersom bensinskattens specialdestinering enligt riksdagens beslut (prop. 1976/77:130, FiU 1977/78:1, rskr 1977/78:19) skall upphöra budgetåret 1980/81 bortfaller strängt taget denna grund att bibehålla rätten till kompensation. Det kan dock ifrågasättas om det är lämpligt att nu slopa denna rätt enbart för skogsnäringen. Frågan bör i stället bedömas i ett större sammanhang. Jag är bl.a. på denna grund inte beredd att nu föreslå en avveckling av denna förmån.

Av föreliggande material framgår emellertid att förhållandena beträffande priser, skatter m. m. sedan år 1968 ändrats i avsevärd utsträckning. Schablonen för beräkning av kompensationsbelopp bör därför också ändras. Av den sammanlagda kostnaden för en del smörjolja och 3 delar bensin utgör bensinskatten numera knappt 18 26.

Därtill kommer att marginalskatten för de sökande med en viss schablonisering kan beräknas till 50 ?ö. Med tillämpning av samma beräkningsmetoder som tidigare borde sålunda kompensationsbeloppet beräknas till 9 26 av den kompensationsgrundande kostnaden. Med någon höjning härav förordar jag att, om den kompensationsgrundande kostnaden inte överstiger 4 000 kr., utbetalning skall ske med 10 ?å av den kompensationsgrundande kostnaden. Om denna kostnad överstiger 4 000 kr., bör kompensation utgå med 50 ?å av skatten på varje liter förbrukad bensin. Liksom hittills bör regeringen

meddela särskilda bestämmelser om hur kompensationen skall beräknas i fråga om den som taxeras till kommunal men inte till statlig inkomstskatt. Det får även i fortsättningen anses ankomma på RSV att varje år föreslå det procenttal som skall läggas till grund för bestämmelserna om kompensation.

För att kompensation med alltför obetydliga belopp inte skall komma i fråga bör den nedre kostnadsgräns under vilken rätt till kompensation ej skall föreligga höjas till 600 kr.

Av länsstyrelsernas yttranden framgår att det är tveksamt om ansökningsförfarandet hos taxeringsnämnden fyller avsedd funktion. Någon länsstyrelse har framhållit att det även sedan taxeringsnämnden granskat ansökningen likväl ofta krävs au länsstyrelsen införskaffar deklarationen för en bedömning av de kompensationsgrundande kostnaderna. Därtill kommer att taxceringsnämnderna numera inte avslutar sitt arbete förrän den 31 oktober taxeringsåret. Bestämmelsen att taxeringsnämndsordföranden senast den 15 juli taxeringsåret skall översända ansökningen med angivande av hur avdraget för den kompensationsgrundande kostnaden bedömts vid taxeringen kommer därför inte alltid att kunna tillämpas.

Mot bakgrund av vad jag nu har anfört anser jag att ansökan om kompensation i fortsättningen skall ges in direkt till länsstyrelsen, som det skall åligga att göra en självständig utredning och prövning av ärendet. Ingenting hindrar att länsstyrelsen därvid jämför med sökandens uppgifter i den allmänna självdeklarationen.

I fortsättningen får således ett beslut i ett kompensationsärende ses som ett från taxeringen helt åtskilt avgörande. Skäl att bibehålla den extra möjligheten att vid en ändring av taxeringen få till stånd en omprövning av ett beslut i fråga om kompensation, även om detta vunnit laga kraft, föreligger enligt min mening inte.

6 Redovisning av bensinskatt i vissa fall 6.1 Gällande ordning m. m.

Enligt 5 § lagen (1961:372) om bensinskatt (omtryckt 1975:274, ändrad senast 1978:117) får bl.a. den som i större omfattning återförsäljer eller förbrukar bensin eller håller bensin i lager efter ansökan registreras hos riksskatteverket som skattskyldig. Den som är registrerad som skattskyldig kan förvärva bensin utan skatt men är skyldig att redovisa skatt på bensin som säljs eller förbrukas av honom. Om särskilda skäl föreligger får också den som förbrukar bensin för vissa ändamål i mindre omfattning registreras som skattskyldig.

Redovisning av skatt sker i deklaration som skall lämnas för varje kalenderkvartal eller, där riksskatteverket föreskriver det, för varje kalendermånad.

I deklaration får avdrag göras bl. a. för bensin som har förbrukats celler

tförsålts för förbrukning för drift av flygplan eller i samband med avprovning

av motorer i vissa fall eller för annat tekniskt ändamål än motordrift.

Bestämmelser härom återfinns i 7 § I mom. c)-f) lagen om bensinskatt. Den

som är registrerad som förbrukare av bensin och som förbrukar all inköpt

bensin för ändamål som nu har sagts har att lämna deklaration i vilken den mängd bensin för vilken skattskyldighet har inträtt överensstämmer med den mängd bensin för vilken avdrag medges. Någon skatt att betala uppkommer

alltså inte.

De förbrukare som nu avses skall lämna deklaration en gång per kalenderkvartal. Antalet registrerade skattskyldiga uppgår till ca 800.

Enligt 1 § första stycket bensinskattekungörelsen (1961:373) får registrering som skattskyldig inte vägras förbrukare som använder bensin för ovan

angivna ändamål, om förbrukningen uppgår till lägst 500 liter per kvartal.

6.2 Föredragandens överväganden

Skyldigheten att lämna deklaration är en väsentlig beståndsdel i skattesystemet. Den skyldigheten bör finnas kvar. I likhet med vad som gäller t. ex. i

mervärdeskatten kan dock skyldigheten att lämna deklaration differentieras

så att antalet deklarationer per år inte är detsamma för samtliga skattskyldiga. Jag anser att bestämmelser härom bör finnas även när det gäller bensin-

skatt.

Enligt min mening bör det vara tillräckligt att deklaration lämnas en gång

om året i de fall avdrag enligt 7§ I mom. c)-f) lagen om bensinskatt medges för hela den mängd bensin för vilken skattskyldighet har inträtt under året. Även om viss cj avdragsgill förbrukning förekommer bör årsredovisning kunna medges. Gränsen bör enligt min mening kunna dras vid en ej

avdragsgill förbrukning om högst 500 liter per kvartal.

Vad jag nu har förordat kräver ändring i6 § lagen om bensinskatt. Genom ett tillägg till första stycket bör riksskatteverket få möjlighet att medge

redovisning för helt år när särskilda skäl föreligger. Vid bedömning av frågan

om särskilda skäl föreligger bör beaktas vad jag nyss har uttalat.

7¶Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen

föreslår riksdagen att

dels antaga inom budgetdepartementet upprättade förslag till

1. lag om ändring i vägtrafikskattelagen (1973:601),

2. lag om ändring i lagen (1976:338) om vägtrafikskatt på vissa fordon, som

icke är registrerade i riket,

3. lag om ändring i lagen (1961:372) om bensinskatt,

dels godkänna de av mig förordade grunderna i fråga om kompensation för

bensinskatt vid yrkesmässig användning av motorsåg.

8 Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att antaga de förslag som föredraganden har lagt fram.

GOTAB 61674 Stockholm 1979