Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att Sveriges territorialhav utvidgas från fyra till tolv nautiska mil. Detta föranleder ändringar bl. a. i lagen om Sve- riges sjöterritorium. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 1979.

1 Rikrdagen 1978/79. 1 saml. Nr 27

• Sida 2
•  Original

Prop. 1978/79: 27

1. Förslag till Lag om ändring i lagen (1966: 374) om Sveriges sjöterritorium

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1966: 374) om Sveriges sjö- territorium

dels att i 2 och 5 åå ordet ”Konungen” skall bytas ut mot ”rege- ringen” ,

dels att 3 och 4 åå skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

& 3

Till territorialhavet räknas det utanför Sveriges landområden och inre vatten belägna vattenområdet med en bredd av fyra nautiska mil eller 7 408 meter.

Territorialhavct sträcker sig dock

a) i området närmast gränsen mot Norge intill en. linje på ett avstånd av fyra nautiska mil från och parallell med den räta linjen genom de! nordligaste bland de med namnet Stora Drammen be- tecknade skären och den sydost om ön Heja belägna övervattens- stenen H ejeknabb;

Föreslagen lydelse

%

Till territorialhavet räknas det utanför Sveriges landområden och inre vatten belägna vattenområdet med en bredd av tolv nautiska mil eller. 22 224 meter från de baslin- jer som anges i 4 5 .

Territorialhavet dock

a) i Skagerack ej utöver den. fastställda gränsen mot Norge och ej heller utöver en rät linje (kom- passlinje) mellan punkten 5853” 34,0" N, 10038'25,0” O och punk- ten 58045'413” N, 10035'40,0” 0;

sträcker sig

b) i Öresund ej utöver den linje i sundets längdriktning som anges i deklarationen med Danmark den 30 januari 1932 angående vissa gränsförhållanden i Öresund;

c) i Ålands hav ej utöver grän- sen mot Finland; samt

(1) i området närmast gränsen mot Finland i Bottenviken intill en linje på ett avstånd av fyra nautiska mil från och parallell med den räta linjen från det syd- ligaste skäret vid ön Letto till det sydligaste skäret vid ön Selkä- sarvi.

e) i Bottenviken, Bottenhavet, Ålands hav och nordligaste delen av Östersjön ej utöver den fast- ställda gränsen mot Finland och, i de områden där sådan gräns sak- nas, ej utöver någon av de gräns— linjer för kontinentalsockeln och den. svenska fiskezonen som över- enskommits med Finland och ej heller utöver mittlinjen mellan de svenska och finska baslinjerna;

d) i andra områden där avstån- det mellan de svenska baslinjerna och annan stats baslinjer understi- ger tjugofyra nautiska mil ej ut— över mittlinjen mellan de båda staternas baslinjer.

• Sida 3
•  Original

Prop. 1978/79: 27

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

45

Vid landområden beräknas ter- ritorialhavet från strandlinjen vid lågt vattenstånd. Från skär som vid lågt vattenstånd men ej vid medelvattenstånd höjer sig över vattenytan, beräknas dock territo- rialhav endast om skäret ligger på ' ett avstånd av högst fyra nautiska mil från närmaste till Sverige hö- rande landområde som höjer sig över vattenytan vid medelvatten- stånd.

Vid landområden utgörs bas- linjen för beräkning av territorial- havet av strandlinjen vid lågt vat- tenstånd. Från skär som vid lågt vattenstånd men ej vid medelvat- . tenstånd höjer sig över vattenytan, beräknas dock territorialhav en- dast om skäret ligger på ett av- .stånd av högst tolv nautiska mil- från närmaste till Sverige hörande landområde som höjer sig över vattenytan vid medelvattenstånd.

Vid inre vatten utmed kusterna beräknas territorialhavet från dessa vattenområdens yttergränser (räta baslinjer).

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1979.

2. Förslag till Lag om ändring i lagen (1960: 419) om förbud i'vissa fall mot in-l förse! av spritdrycker

Härigenom föreskrivs att 4 & lagen (1960: 419) om förbud i vissa fall mot införsel av spritdrycker skall upphöra att gälla vid utgången av

juni 1979.

11” Riksdagen 1978/79. 1 saml. Nr 27

• Sida 4
•  Original

Prop. 1978/79: 27 4

Utdrag

J USTITIEDEPARTEM ENTET PROTOKOLL vid regeringssammanträde 1 97 8- 1 1-02

Närvarande: statsministern Ullsten, ordförande, och statsråden Sven Ro- manus, Mundebo, Wikström, Friggebo, Wirtén, Huss, Rodhe, Wahlberg, Hansson, Enlund, Lindahl, Winther, De Geer, Blix, Cars, Gabriel Roma- nus, Tham, Bondestam

Föredragande: statsrådet Sven Romanus

Proposition om utvidgning av Sveriges sjöterritorium

3. Allmän motivering

Ett stort antal länder har redan nu ett territorialhav med en bredd av tolv nautiska mil. I .vår närhet tillämpar Sovjetunionen och Polen denna territorialhavsbredd. Iarbetet vid FN:s tredje.havsrättskonferensI utgår man också från att den högsta tillåtna territorialhavsbredden skall vara tolv nautiska mil.

• Sida 7
•  Original

Prop. 1978/79: 27 7

Riksdagen har tidigare gett uttryck åt uppfattningen att man borde skapa beredskap för att utvidga Sveriges territorialhav till tolv nautiska mil så snart överenskommelse kunde uppnås om en ny havsrättskon— vcntion eller eventuellt redan dessförinnan. Skulle arbetet på en kon- vention bli fördröjt eller resultatlöst, borde det enligt riksdagen över— vägas att ändå utvidga territorialhavet.

Sedan dessa uttalanden gjordes, har nästan två år förflutit utan att enighet kunnat nås om en havsrättskonvention. Det synas i detta läge . inte nödvändigt att invänta resultatet av havsrättskonferensen, om till- räckligt starka sakskäl talar för en utvidgning redan nu .av Sveriges territorialhav.

Utvidgningsfrågan har noggrant övervägts inom regeringskansliet i samråd med berörda myndigheter. Det har därvid konstaterats att en utvidgning av territorialhavet till tolv sjömil medför beaktansvärda för- delar från både civil och militär synpunkt.

En utvidgning av territorialhavet medför att sjöfarten i ökad utsträck- ning kan kanaliseras på ett från sjösäkerhetssynpunkt lämpligt sätt sam- tidigt som det område inom vilket svenska lotsar har företräde ökar. Svenskt medgivande kommer att kunna krävas för att främmande stat eller företag skall kunna-lägga undervattensledningar- eller pipelines inom det utvidgade svenska territorialhavet.

Viktigt är också att svenska myndigheter genom territorialhavets ut- vidgning får ökade möjligheter att vidta miljöskyddande åtgärder av olika slag. Genom att den svenska lagstiftningen mot vattenförorening från fartyg blir tillämplig väsentligt längre ut från kusten förbättras förutsättningarna för att genom kontroll och ingripanden skydda den marina kustmiljön mot förorenande utsläpp. Utvidgningen av det om— råde inom vilket fartygsbefälhavarc är skyldiga att rapportera händelser. som kan medföra större oljeföroreningar är av särskild. betydelse inför risken för haverier med tankfartyg. Till-detta kommer fördelarna med att lagen (1973: 1198) om ansvarighet för-oljeskada till sjöss blir till- lämplig avsevärt längre ut än f.n. _

En utvidgning av vårt territorium innebär också avsevärda fördelar för landets försvar. Sålunda minskar främmande staters möjligheter att, bedriva underrättelsetjänst riktad mot Sverige samtidigt som det svenska försvarets möjligheteratt ostört bedriva övningar på svenskt territorium förbättras. Vidare förbättras förutsättningarna för att vidta -försvars-. åtgärder som kan vara av betydelse för-landets säkerhet och försörjning.-

En utvidgning medför rättsliga konsekvenser iolikaliänseenden. Den . jurisdiktion som Sverige nu utövar i området ut. till fyra nautiska mil från de svenska baslinjerna kommer. att gälla även området mellan fyra. och tolv nautiska mil. Det innebär att Sverige får kontroll inte bara '. -- ' över själva vattenområdet utan också över havsbottnen under vattnet, bottnens underliggande lager och luftrummet ovanför vattnet. .

• Sida 8
•  Original

Prop. 1978/79: 27 3

För sjöfartens del medför en utsträckning av territorialhavet bl. a. att vissa sjökort behöver revideras.

Vid en utvidgning av territorialhavet till tolv nautiska mil blir det inte längre nödvändigt att bibehålla den speciella jurisdiktion med avseende på spritsmuggling som föreskrivs i 4 5 lagen om förbud i vissa fall mot införsel av spritdrycker.

Utvidgningen av territorialhavet medför vidare att den del av den svenska fiskezonen som är belägen i området mellan fyra och tolv nau- tiska mil från kusten eller baslinjerna inkorporeras i territorialhavet.

I fråga om havsbottnen och dess underlag i området mellan den nu- varande och den nya territorialgränsen medför utvidgningen av territo- rialhavet inte någon ändrad tillämpning av lagen (1966: 314) om konti— nentalsoekeln, eftersom denna lag gäller för havsbottnen och dess un- derlag både innanför och utanför territorialgränsen.

Även Sveriges internationella förpliktelser med avseende på territorial- havet kommer givetvis att utsträckas till den nya delen av territorialhavet. Bl.a. bör främmande stats fartyg medges rätt till oskadlig genomfart även genom det nya området. Hinder torde dock inte föreligga att lik- som hittills kräva föranmälan av utländska statsfartyg som önskar fär- das genom det svenska territorialhavet. Närmare regler om passage ge- nom svenskt territorialhav och luftrummet däröver bör fastställas av regeringen på grundval av gällande folkrättsliga principer.

Med hänsyn till de fördelar som en utvidgning av territorialhavet medför och då några egentliga nackdelar med en sådan utvidgning inte har kunnat påvisas, vill jag förorda att beslut nu fattas om en utvidg- ning.

En ny havsrättskonvention kommer sannolikt att innehålla särregler ' för genomfarten i internationella sund, dvs. sådana sund som används för internationell sjöfart mellan ett område av det fria havet eller en ekonomisk zon och ett annat område av det fria havet eller en ekono- misk zon. Dessa särregler kan komma att ge främmande stater en rätt till fri passage genom sunden, dvs. en ännu mer ohindrad passage än som följer av reglerna om oskadlig genomfart. Detta kan bli fallet också i sund som redan idag utgör territorialhav.

En följd av sådana bestämmelser skulle bli att undervattensbåtar fick passera i undervattensläge, vilket inte är tillåtet enligt reglerna om oskad- lig genomfart. Vidare skulle inte kuststaten kunna kräva föranmälan av främmande örlogsfartyg som önskade passera genom internationella sund. Rätten till fri passage skulle sannolikt också gälla flygtrafiken över sunden. De nya reglerna om passagen i internationella sund väntas dock inte bli tillämpliga på t. ex. Öresund och Ålands hav, där genom- fart redan är reglerad genom äldre avtal.

Beroende på utvecklingen av de havsrättsliga reglerna kan det således bli aktuellt att i framtiden ändra de nuvarande bestämmelserna för ge-

• Sida 9
•  Original

Prop. 1978/79: 27 9

nomfarten i vissa sund utanför våra kuster och för överflygning- av dessa sund.

I samband med utvidgningen av territorialhavet uppkommer vissa gränsproblem i de områden där avståndet till motstående eller angrän- sande stats baslinjer understiger tjugofyra nautiska mil. I princip bör i dessa områden gränsen utgöras av en mittlinje, men möjlighet finns att genom avtal med vederbörande stat komma överens om en annan gräns- linje. Vidare bör territorialhavet inte sträcka sig in i annan stats fiskezon eller över annan stats kontinentalsockel. -

4. Upprättade lagförslag

I enlighet med det anförda har inom justitiedepartementet upprättats förslag till

1. lag om ändring i lagen (1966: 374) om Sveriges sjöterritorium, '

2. lag om ändring i lagen (1960:'419) om förbud i vissa fall mot in- försel av spritdrycker. ' ' '

Förslaget under 2 har upprättats i samråd med chefen för handels- departementet. '

5. Specialmotivering

5.1. Förslaget till lag- om ändring i lagen om Sveriges sjöterritorium _

35

I andra stycket föreskrivs liksom f. n. fyra undantag från huvudregeln. Det första undantaget avser det område av Skagerack som ligger—när- mast Norge. F. 11. anges inte uttryckligen att territorialhavet inte sträcker sig över den fastställda gränsen mot Norge. 1 punkt a föreskrivs endast hur territorialhavets bredd beräknas i området närmast gränsen. Enligt den nuvarande bestämmelsen sker beräkningen i förhållande till en viss rät linje, som finns angiven i 1909 års skiljedom i den s.k. Grisbåda- tvisten mellan Sverige och Norge, varigenom en del av sjögränsen mel- lan de båda länderna fastställdes. ' _

I det föreliggande förslaget anges uttryckligen att territorialhavet inte sträcker sig över den gränslinje som har fastställts i förhållande till Norge. Vidare föreskrivs att territorialhavet inte sträcker sig utöver en rät linje mellan två angivna punkter. Anledningen till" denna_begräns-

• Sida 10
•  Original

Prop. 1978/79: 27 ]0

ning är att Sverige i en- svensk—norsk deklaration den 5 april 1967 an— gående Sveriges och Norges sjötcrritorier i nordöstra Skagerack (SÖ 1967: 14) har förpliktat sig att inte utvidga sitt sjöterritorium utöver den angivna linjen. Begränsningen innebär i praktiken att territorialhavets bredd i området närmast gränsen mot Norge blir något mindre än tolv nautiska mil.

Det andra undantaget gäller Öresund, där territorialhavet enligt den nuvarande bestämmelsen i punkt b inte sträcker sig utöver en viss linje i sundets längdriktning som anges i en överenskommelse med Danmark från 1932. Någon ändring härav föreslås inte.

Det tredje undantaget enligt den föreslagna lydelsen av andra stycket punkt c avser Bottenviken, Bottenhavet, Ålands hav och nordligaste delen av Östersjön, dvs. farvattnen mellan Sverige och Finland. Detta undantag ersätter de nuvarande undantagen i punkterna c och (1. Enligt den nya lydelsen föreskrivs till en början att territorialhavet inte sträcker sig över den fastställda gränsen mot Finland. Härmed åsyftas de gräns- linjer som grundar sig på gamla överenskommelser och som sedan länge tillämpas i Ålands hav och längst upp i Bottenviken. Beträffande Ålands hav föreskrivs redan nu att territorialhavet inte får överskrida gränsen ' mot Finland. I övrigt finns det inte någon uttrycklig bestämmelse här- om. I punkt d finns emellertid en bestämmelse om hur territorialhavet beräknas i området närmast gränsen mot Finland i Bottenviken. Någon motsvarighet till den bestämmelsen föreslås inte nu, eftersom bestäm- melserna om räta baslinjer i kungörelsen (1966: 375) med närmare be- stämmelser om beräkningen av Sveriges sjöterritorium ger tillräckligt underlag för att bestämma territorialhavets yttergräns i det angivna området.

Kontinentalsockelgränsen har fastställts genom en överenskommelse med Finland den 29 september 1972 om avgränsning av kontinental- sockeln i Bottenviken, Bottenhavet, Ålands hav och nordligaste delen av Östersjön (SÖ 1973z1). Fiskezonsgränsen har fastställts genom en överenskommelse med Finland den 2 december 1977 (SÖ 1978: 15, se även prop. 1977/78: 107 ). Både kontinentalsockelgränsen och fiskezons— gränsen följer i princip mittlinjen mellan de båda ländernas baslinjer. I vissa områden sammanfaller emellertid inte kontinentalsockelgränsen och fiskezonsgränscn. Dessutom har i fråga om fiskezonsgränsen över— enskommits att t.v. lämna ett visst område i norra delen av Östersjön helt utanför båda ländernas fiskezoner.

Avståndet mellan de svenska baslinjerna och den finska kontinental-

• Sida 11
•  Original

Prop. 1978/79: 27 11

sockeln eller den finska fiskezonen är på vissa ställen mindre än tolv nautiska mil. Eftersom det svenska territorialhavet inte bör inkräkta på vare sig den finska kontinentalsockeln eller den finska fiskezonen, före- - skrivs i punkt e att territorialhavet i sådana områden där det saknas en tidigare fastställd gräns inte sträcker sig utöver någon av de gräns— linjer för kontinentalsockeln och den svenska fiskezonen som har över- enskommits med Finland. Om kontinentalsockelgränsen och fiskezons— gränsen ligger utanför mittlinjen mellan de svenska och finska baslin- jerna, bör det svenska territorialhavet ändå inte utan avtal med Finland utsträckas utöver mittlinjen. Därför föreslås som komplement en be- stämmelse om att territorialhavet inte sträcker sig utöver mittlinjen mel- lan baslinjerna.

Även i vissa andra områden än farvattnen mellan Sverige och Finland är avståndet mellan de svenska baslinjerna och annan stats baslinjer mindre än 24 nautiska mil. Så är fallet t. ex. i området mellan södra Sverige och Bornholm samt i vissa delar av Kattegatt. 1 punkt d föreslås därför som ett fjärde undantag från huvudregeln att territorialgränsen i sådana områden inte sträcker sig utöver mittlinjen mellan de båda staternas baslinjer.

Vid tillämpning av bestämmelserna i punkterna c och d om att gräns- linjen inte får sträcka sig utöver mittlinjen mellan de svenska baslin- jerna och annan stats baslinjer kan självfallet hänsyn tas endast till så— dana baslinjer som har dragits i överensstämmelse med internationell- rättsliga principer och som därför kan godtas av Sverige.

4 &

Vidare anges i första stycket i vad mån territorialhav skall räknas från sådana skär som höjer sig över vattenytan vid lågt vattenstånd men inte vid medelvattenstånd. Enligt den nuvarande lydelsen kan ett sådant skär bilda utgångspunkt för beräkning av territorialhavet endast om det ligger på ett avstånd av högst fyra nautiska mil från närmaste landområde som höjer sig över vattenytan vid medelvattenstånd. I anslutning till den all- männa utvidgningen av territorialhavsbredden föreslås att det nämnda avståndet mellan ett skär och närmaste landområde utökas till tolv nau- tiska mil.

• Sida 12
•  Original

Prop. 1978/79: 27 12

lkraftträdandebestämmelsen

5.2. Förslaget till lag om ändring i lagen om förbud i vissa fall mot införsel av spritdrycker

6. Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regering- en föreslår riksdagen att antaga förslagen till

1. lag om ändring i lagen (1966: 374) om Sveriges sjöterritorium,

2. lag om ändring i lagen (1960: 419) om förbud i vissa fall mot in- försel av spritdrycker.

7. Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att antaga de förslag som före- draganden har lagt fram.

NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM |”! 780574