lagen.nu
Prop. 1979/80:139

om höjning av Sveriges kapitalinsats i Världsbanken (IBRD)

Typ
Proposition
Datum
1979-12-31
Källa
data.riksdagen.se

Prop. 1979/80: 139

Regeringens proposition

1979/80: 139

om höjning av Sveriges kapitalinsats i Världsbanken (IBRD);

beslutad den 13 mars 1980

Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har upptagits i

bifogade utdrag av regeringsprotokoll.

På regeringens vägnar

THORBJÖRN FÄLLDIN

STAFFAN BURENSTAM LINDER

Propositionens huvudsakliga innehåll

1 propositionen föreslås riksdagen bemyndiga regeringen att höja Sveriges kapitalinsats i Världsbanken i samband med en höjning av bankens auktoriserade kapital. Höjningen sker genom att medlemsländerna tecknar nya andelar i Världsbanken. Sverige har inom ramen för en allmän kapital-

höjning erbjudits teckna andelar för maximalt 344,1 milj. dollar, vilket f. n.

motsvarar ca 1720 milj. kr. t Andelarna är uttryckta i 1944 års dollar).

Sveriges nuvarande kapitalinsats är 367,6 milj. dollar eller ca 1840 milj.

kr. Av detta belopp har 10 22 betalats in till Världsbanken. Resten utgör ett garantiåtagande. Enligt det aktuella förslaget skall av det tecknade beloppet 7,5 90 betalas in. Utnyttjas erbjudandet till fullo, motsvarar den svenska inbetalningen ca 130 milj. kr. Återstoden skall utgöra garantikapital. Sverige erbjuds vidare teckna andelar i en tilläggshöjning av Världsban-

kens kapital. Denna skall motverka att de mindre ländernas röststyrka

försvagas genom den allmänna kapitalhöjningen. Ingen del av tilläggsandelarna skall dock betalas in.

Sveriges riksbank har förklarat sig villig att, liksom vid tidigare kapitalhöjningar, svara för det svenska kapitaltillskottet.

I Riksdagen 1979/80. I saml. Nr 139

Prop. 1979/80: 139 [Se

Utdrag EKONOMIDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde

1980-03-13

Närvarande: statsministern Fälldin, ordförande, och statsråden Ullsten, Mundebo, Wikström, Friggebo. Dahlgren, Åsling, Söder, Krönmark, Burenstam Linder, Johansson, Wirtén, Holm. Andersson. Boo, Winberg, Adelsohn, Danell och Petri.

Föredragande: statsrådet Burenstam Linder

Proposition om höjning av Sveriges kapitalinsats i Världsbanken, IBRD

1 Inledning

Världsbanken (International Bank for Reconstruction and Development, IBRD) inledde sin verksamhet år 1946. Den är ett självständigt FN-

anknutet organ med egen styrelse. Banken skall bidra till återuppbyggnad

och ekonomisk utveckling i medlemsländerna. F.n. är 134 stater medlemmar i banken.

Bankens utlåning finansieras huvudsakligen genom upplåning som garanteras genom det kapital medlemsländerna har satsat i banken. Den

utestående upplåningen var den 30 november 1979 drygt 28 000 milj. dollar,

eller ca 116000 milj. kr. Den årliga vinsten överförs dels till bankens reservfond, som kan användas för ny utlåning, dels till Internationella utvecklingsfonden (IDA), som använder sin del för utlåning.

Bankens utestående lån uppgick den 30 november 1979 till drygt 45 000 milj. dollar eller ca 187 000 milj. kr. Under verksamhetsåret 1978/79 beviljades nya lån för ca 7 000 milj. dollar, eller ca 29000 milj. kr. Utlåningen avser huvudsakligen u-länderna. Traditionellt har Världsbanken i första hand främjat projekt inom transport- och kraftförsörjningssektorerna. Un-

der 1970-talet har utlåningen successivt breddats. Jordbruks- och landsbygdsutvecklingen är numera den största sektorn och vidare stöds industriutvecklingsprojekt och i ökande utsträckning s.k. sociala projekt (ut-

bildnings-, stadsutvecklings-, vattenförsörjnings- och befolkningsprojekt).

Prop. 1979/80: 139 3

2 Världbanksdirektionens rapport

2.1 Allmänt

I en rapport till Världsbankens styrelse den 28 juni 1979 har Världsban-

kens direktion föreslagit en höjning av bankens auktoriserade kapital (det

maximala belopp Världsbankens kapital bemyndigats uppgå till) med totalt ca 44 000 milj. löpande dollar. I detta belopp ingår dels en allmän kapital-

höjning, dels en tilläggshöjning. Den föreslagna höjningen är en ungefärlig fördubbling av bankens kapital. Med en kapitalhöjning av denna storlek

anses Världsbanken få möjlighet att bibehålla en real utlåningsökning under de närmaste åren. Världsbankens grundkapital uppgick till 34 000

milj. dollar i 1944 års värde vid halvårsskiftet 1979. Beloppet är uppdelat

på 340000 andelar, vardera på ett nominellt värde av 100000 i 1944 års dollar. 289902 av de 340 000 andelarna (ca 85 20) hade tecknats vid halvårs-

skiftet 1979. 10 Ze av det totalt tecknade beloppet har inbetalats. Resten, dvs. 90 26, utgör garantiåtaganden, som kan infordras endast om det skulle bli nödvändigt för att möta Världsbankens förpliktelser för upplånade

medel eller för av banken garanterade lån. Garantibeloppen får sålunda

inte av Världsbanken utnyttjas för utlåning eller för att täcka förvaltningskostnader.

Det av Världsbanksdirektionen presenterade förslaget har föregåtts av

flera års överläggningar. Dessa har varit inriktade på kapitalhöjningens

storlek, proportionen mellan inbetalt kapital och garantibelopp, effekterna på medlemsländernas röststyrka och styrelserepresentation samt på frågan när nyteckningen skulle ske. Allmän enighet råder bland medlemsländerna om behovet att höja Världsbankens grundkapital i nu föreslagen omfattning. Sverige och de övriga nordiska länderna har uttalat sitt stöd för den aktuella kapitalhöjningen.

Till Världsbanksdirektionens rapport hör två resolutionsförslag, ett om den allmänna kapitalhöjningen, ett om tilläggshöjningen. Syftet med tillläggshöjningen är att korrigera vissa oönskade effekter på medlemsländernas röststyrka, vilka uppkommer genom den allmänna kapitalhöjningen. Resolutionsförslagen har tillställts Världsbankens styrelse för omröstning. Denna kan göras fram till den 1 juli 1980. Kraven för att resolutionerna skall antas har emellertid redan uppfyllts. Världsbanken har därmed fått

bemyndigande att ta emot de nya kapitalinsatserna.

I enlighet med resolutionen om 1979 års allmänna kapitalhöjning” höjs Världsbankens grundkapital med 40.000 milj. löpande dollar. Beloppet har provisoriskt uppdelats på 331 500 andelar å 100000 1944 års dollar, som

härvid åsatts en fast kurs i förhållande till löpande dollar, nämligen

1,20635. Denna provisoriska lösning vad gäller uppdelning i andelar hänger

samman med att frågan om värdeenhet för Världsbankens kapital är olöst. Diskussioner pågår om att Världsbanken skall övergå till samma värdeen-

Prop. 1979/80: 139 4

het som Internationella valutafonden, dvs. särskilda dragningsrätter (SDR). Antalet andelar kan därför komma att justeras; det avgörande är att

den allmänna kapitalhöjningen totalt skall uppgå till 40 000 milj. löpande

dollar. Enligt förslaget kommer den allmänna kapitalhöjningen att bestå av två komponenter. Omkring 25 000 andelar reserveras för selektiva andelsteck-

ningar. vilka kommer att fördelas genom särskilda beslut. Syftet är att

något justera proportionerna mellan medlemsländernas andelar. Merparten, ungefär 306 500 andelar, fördelas enligt de erbjudanden om teckning

som preciseras i resolutionen. Det i resolutionen angivna erbjudandet är

det maximala antal andelar landet i fråga får teckna. Medlemsländerna kan sålunda teckna sig för färre andelar. Teckningen av andelar i

kapitalhöjningen kan göras fr. o. m. den 30 september 1981 t. o. m. den 30

juni 1986. Begynnelsedatum är fastställt så att kontinuiteten säkras för Världsbankens utlåningsprogram. Bankens bemyndigande att ikläda sig nya åtaganden beräknas f. n. vara utnyttjat med utgången av mars 1982.

Av det belopp ett medlemsland tecknar skall 7,5 72 inbetalas till Världs-

banken (3/4 Zz i guld eller dollar: 6 3/4 26 i den egna valutan). Resten, eller 92,5 26 av det tecknade beloppet, skall utgöra garantikapital.

Enligt resolutionen om 1979 års tilläggshöjning av det auktoriserade

kapitalet och teckning av andelar i denna” kompletteras den allmänna

höjningen med 33500 andelar å 100000 dollar i 1944 års värde. Dessa

andelar skall fördelas lika mellan medlemsländerna, 250 andelar per med-

lemsland. Men till skillnad från vad som gäller för den allmänna kapitalhöj-

ningen behöver ingen del av tilläggshöjningen inbetalas till Världsbanken. Vidare skall de i tilläggshöjningen tecknade andelarna inte räknas in i den formella basen för Världsbankens utlåningskapacitet. Syftet med tilläggshöjningen är att motverka den försvagning av de mindre ländernas relativa röststyrka, vilken blir följden av den allmänna kapitalhöjningen. Då den övervägande delen av de små medlemsländerna är utvecklingsländer skulle, utan den föreslagna tilläggshöjningen, denna ländergrupps samlade röststyrka försvagas. Det är också med tanke på utvecklingsländerna som

ingen del av de i tilläggshöjningen tecknade andelarna skall betalas in.

2.2 Sveriges del i kapitalhöjningen Sveriges inträde i Världsbanken godkändes av riksdagen 1950, då Kungl. Maj:ts proposition 1950:89 bifölls (BaU 1950:8, rskr 1950: 152).

Vid inträdet i Världsbanken 1951 tecknades andelar till ett belopp av 100 milj. dollar i 1944 års värde i Världsbankens auktoriserade kapital. Sverige har därefter tecknat andelar i samband med en rad kapitalhöjningar i

Världsbanken. Riksdagen godkände 1959 en höjning av den svenska insatsen med 100 milj. dollar i 1944 års värde (prop. 1959: 126, BaU 1959: 30, rskr 1959: 275); 1965 med 40 milj. dollar (prop. 1965: 122, BaU 1965: 42,

Prop. 1979/80: 139 5

rskr 1965: 335): 1970 med 37,3 milj. dollar (prop. 1970: 174, Bau 1970: 74, rskr 1970:467) samt 1977 med 90,3 milj. dollar (prop. 1976/77:86, FiU 1976/77:18, rskr 1976/77: 198). Efter den senaste höjningen uppgår den svenska kapitalinsatsen i Världsbanken till 367,6 milj. dollar (i 1944 års värde) fördelad på 3676 lika stora andelar. Motvärdet i svenska kronor utgjorde vid utgången av 1979 ca 1840 milj. Av beloppet. som f.n. utgör 1,27 26 av Världsbankens tecknade kapital, har en tiondel inbetalats till banken. Resten är garantidel.

Sveriges riksbank har med riksdagens bemyndigande tillskjutit den

svenska insatsen i Världsbanken. Vid tidigare kapitalhöjningar har Sverige

utnyttjat erbjuden andelsteckning fullt ut. Riksbanken har av Kungl. Maj:t

resp. av regeringen garanterats täckning av sådana förluster, som kan uppkomma till följd av Sveriges medlemskap i Världsbanken.

I resolutionen ''1979 års allmänna kapitalhöjning” erbuds Sverige öka sin insats med maximalt 3 441 andelar å 100000 dollar (i 1944 års värde). Motvärdet till en sådan ökning i svenska kronor uppgick enligt växelkursen vid årsskiftet 1979/1980 till ca 1720 milj.

7,5 AZ av det tecknade beloppet i den allmänna kapitalhöjningen skall betalas in till Världsbanken, 3/4 Z i guld eller dollar, 6 3/4 26 i svenska kronor. Vid samtliga tidigare kapitalhöjningar har guld/dollardelen av de inbetalade medlen erlagts i dollar. Utnyttjar Sverige erbjudandet till fullo krävs efter samma omräkning som tidigare en inbetalning på motvärdet till ca 130 milj. kr. Resten, eller 92,5 20 av värdet på de tecknade andelarna

skall vara garantikapital.

I enlighet med resolutionen "1979 års tilläggshöjning av det auktoriserade kapitalet och teckning av andelar i denna” kan Sverige teckna ytterligare 250 andelar å 100 000 dollar i 1944 års värde. Motvärdet till dessa andelar

uppgick till ca 125 milj. kr. vid årsskiftet 1979/1980. Som jag tidigare angett

skall ingen del av detta belopp betalas in till Världsbanken utan skall i sin helhet utgöra garantikapital.

3 Riksbanksfullmäktiges skrivelse

1 skrivelse den 31 januari 1980 har fullmäktige i Sveriges riksbank hemställt att regeringen utverkar riksdagens godkännande att för Sveriges

del teckna maximalt antal erbjudna andelar i Världsbankens kapitalhöjning. Detta skulle innebära att det för Sveriges räkning inom ramen för den

allmänna kapitalhöjningen tecknas 3441 andelar om 100 000 dollar (i 1944

års värde). Enligt den växelkurs som gällde vid utgången av 1979, skulle summan av de teckningsbara andelarna motsvara ca 1720 milj. kr. För

teckningserbjudandet gäller att 7,5 0 av beloppet skall betalas in till Världsbanken. Fullmäktige förordar att 3/4 30 av det tecknade beloppet, den del som skall inbetalas i guld eller i dollar, erläggs i dollar. Resten,

Prop. 1979/80: 139 6

63/4. erläggs i svenska kronor. Vid fullt utnyttjande av erbjudandet att teckna andelar, kommer den svenska inbetalningen att motsvara ca 130

milj. kr. enligt den växelkurs som gällde vid utgången av 1979. Vidare skulle för Sveriges del erbjudandet att teckna 250 andelar om 100 000 dollar

(i 1944 års värde) i tilläggshöjningen accepteras. Ingen del härav skall dock inbetalas. Riksbanken har, liksom i samband med tidigare kapitalhöjningar i Världsbanken. förklarat sig beredd att tillskjuta de medel som krävs för Sveriges deltagande i den allmänna kapitalhöjningen.

Fullmäktige har hemställt om erforderliga bemyndiganden vad gäller teckningen av ifrågavarande andelar samt verkställandet av de utbetalningar. som föranleds härav. Fullmäktige har vidare hemställt att regeringen hos riksdagen inhämtar bemyndigande att lämna riksbanken garanti för täckning av ev. förluster inom ramen för de nya åtagandena.

Fullmäktiges skrivelse bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga. Till denna bör såsom underbilagor I resp. 2 fogas översättningar av resolutionsförslagen. |

4 Föredragandens överväganden

Sverige har sedan inträdet i Världsbanken 1951 stött bankens ansträng-

ningar att ge lån till utveckling och äteruppbyggnad. Sverige har deltagit i

en rad kapitalhöjningar, som under de gångna åren skett för att tillföra

Världsbanken medel. Jag anser det väsentligt att bankens utlåningskapaci-

tet hålls på en hög nivå även i framtiden. Med den höjning som nu förslås

skapas förutsättningar att väsentligt öka Världsbankens låneverksamhet under de närmaste åren. "Teckningen av nya andelar skall ske mellan den

30 september 1981 och fram t.o.m. den 30 juni 1986. På så sätt kan

Världsbankens utlåningsprogram garanteras kontinuitet.

Jag förordar att Sverige höjer sin kapitalinsats i Världsbanken och tecknar dels de maximalt erbjudna 3441 andelarna å 100000 1944 års dollar inom ramen för den allmänna kapitalhöjningen, dels 250 andelar ä 100 000 1944 års dollar inom ramen för tilläggshöjningen. Av nyteckningen skall 7,5 20 av den allmänna kapitalhöjningen betalas in, vilket vid utgången av 1979 motsvarade ca 130 milj. kr. Valutareserven kommer att vid

betalningstillfället belastas med hela det till Världsbanken inbetalda beloppet. Resterande belopp av den allmänna kapitalhöjningen liksom hela

andelsteckningen i tilläggshöjningen är garantiåtaganden. Sveriges riksbank har hittills finansierat de svenska kapitalinsatserna i Världsbanken.

Riksbanken har förklarat sig beredd att också nu tillskjuta de medel som erfordras för Sveriges deltagande i den förestående kapitalhöjningen. Riksdagens bemyndigande bör sålunda utverkas så att den föreslagna höjningen av Sveriges kapitalinsats i Världsbanken kan godkännas dels

vad avser den allmänna höjningen, dels vad avser tilläggshöjningen. Vidare bör hos riksdagen utverkas bemyndigande för Sveriges riksbank att

Prop. 1979/80: 139 7

verkställa de utbetalningar som föranleds härav. I överensstämmelse med vad som gällt vid tidigare kapitalhöjningar bör vidare regeringen av riksdagen bemyndigas att lämna Sveriges riksbank garanti för täckning av ev.

förluster, som ligger inom ramen för den ökade kapitalinsatsen, Jag har i frågan om kapitalhöjningen i Världsbanken samrått med utrikesministern.

5 Hemställan

Med hänvisning till vad jag har anfört i det föregående hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att

1. bemyndiga regeringen att, i enlighet med föreliggande

resolutionstexter, öka Sveriges kapitalinsats inom ramen för en

allmän kapitalhöjning i Världsbanken med 344.1 milj. dollar till

711.7 milj. dollar (1944 års värde) samt teckna 250 andelar å

100 000 dollar (1944 års värde) i en tilläggshöjning i Världsban-

ken,

to bemyndiga Sveriges riksbank att erlägga det erforderliga belop-

pet inom ramen för den allmänna kapitalhöjningen,

bemyndiga regeringen att lämna Sveriges riksbank garanti för

täckning av förluster, som kan uppkomma på den ökade kapital-

insatsen och som fullmäktige i riksbanken inte anser bör belasta

riksbanken.

6 Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredraganden har lagt fram.

Prop. 1979/80: 139 8

Bilaga

Till Ekonomidepartementet

Sveriges inträde i Världsbanken (Internationella återuppbyggnadsban-

ken, IBRD) godkändes av riksdagen år 1950 genom bifall till Kungl. Maj:ts proposition 1950: 89. Inträdet ägde rum år 1951, varvid Sverige tecknade andelar (shares) i Världsbanken till ett belopp av 100 milj. dollar. Sverige har bidragit till ett flertal senare höjningar av bankens kapital. Höjning av den svenska kapitalinsatsen godkändes av riksdagen är 1959

med 100 milj. dollar tprop. 1959: 126), år 1965 med 40 milj. dollar (prop.

1965: 122), är 1970 med 37,3 milj. dollar (prop. 1970: 174) samt år 1977 med 90.3 milj. dollar (prop. 1976/77: 86). I och med sistnämnda höjning blev den sammanlagda svenska insatsen i Världsbanken 367,6 milj. dollar fördelad på 3 676 lika stora tecknade ande-

lar. Av denna summa — f.n. 1.27 26 av bankens tecknade kapital — har en

tiondel inbetalats, medan resten utgör en garantidel. som kan infordras endast i den mån detta skulle behövas för att möta Världsbankens förpliktelser. Med ”dollar” menas i det föregående US-dollar av 1944 års värde. Riksbanken har hittills med riksdagens bemyndigande tillskjutit den svenska insatsen I Världsbanken. Av Kungl. Maj:t respektive regeringen har riksbanken garanterats täckning av eventuella förluster till följd av

Sveriges medlemskap i banken.

Världsbankens auktoriserade kapital, dvs. det maximala belopp bankens

kapital bemyndigats uppgå till, var den 30 juni 1979 34 miljarder dollar av

1944 års värde. Beloppet är fördelat på 340 000 andelar om 100 000 sådana

doltar. Härav hade 289 902 andelar eller ca 85 22 tecknats t. o. m. juni 1979. Av det tecknade beloppet har 1072 inbetalats. resten utgör garantiåtaganden.

Bankdirektionens förslag den 28 juni 1979 rörande kapitalhöjning I en rapport till Världsbankens styrelse den 28 juni 1979 har bankens direktion föreslagit en sammanlagd höjning av bankens auktoriserade kapital med ca 44 miljarder dollar, vilket i stort innebär en fördubbling av detta kapital. Syftet härmed är att ge banken möjlighet att vidmakthålla en

avsevärd reell ökning av utlåningen under de närmaste åren. Direktionens

förslag har föregåtts av flera års överläggningar mellan Världsbankens

medlemsländer. Allmän enighet råder om behovet att öka kapitalet i föreslagen omfattning. Sverige och övriga nordiska länder har uttalat sitt stöd för den aktuella kapitalhöjningen. Till direktionens rapport hör förslag till två resolutioner, vilka under-

ställts bankens styrelse för antagande genom omröstning. Den ena behand-

lar huvuddelen av kapitalhöjningen, den andra gäller en tilläggshöjning

med syfte att motverka icke önskvärda effekter på vissa medlemmars röststyrka när huvudresolutionen genomförs. Styrelsen har godkänt resolutionerna. vilket innebär att banken för sin del bemyndigas motta de nya

kapitalinsatserna. Resolutionstexterna bifogas i översättning som bilaga 1

och 2. Enligt förslaget till huvudresolution med rubriken "1979 års allmänna kapitalhöjning”” (bil. 1) höjs Världsbankens auktoriserade kapital med 40

Prop. 1979/80: 139 9

miljarder dollar. Detta belopps uppdelning på teckningsbara andelar byg-

ger tills vidare på 1944 års dollar, som i detta sammanhang äsätts en fast

kurs i förhållande till dagens dollar. nämligen 1,20635. Under denna förutsättning fördelas den allmänna höjningen av det auktoriserade kapitalet på 331500 andelar å 100000 1944 års dollar. Denna lösning vad gäller den enhet, vari andelarna skall uttryckas, är provisorisk i väntan på att enighet

kan nås om en ny värdeenhet för bankers kapital, Sedan en tid pågår nämligen i Världsbanken en diskussion om att övergå till Internationella

valutafondens särskilda dragningsrätt (SDR) som värdeenhet för bankens kapital.

1979 ärs allmänna kapitalhöjning föreslås bli uppdelad på två komponen-

ter. Omkring 25 000 andelar reserveras för selektiva ökningar av medlems-

ländernas andelsteckningar. Dessa ökningar, som är avsedda främst för att tillmötesgå önskemål om mindre justeringar, kommer att fördetas genom särskilda beslut. Resten — ca 306 500 andelar — fördelas i resolutionen på preciserade teckningserbjudanden till medlemsländerna i proportion till ländernas tidigare del i kapitalet. Dessa erbjudanden anger det högsta antal andelar. som får tecknas. Det står medlemmarna fritt att teckna färre andelar. Teckningen skall verkställas fr.o.m. den 30 september 1981 t.o.m. den 30 juni 1986. Av sålunda tecknat belopp skall 7,5 26 inbetalas till banken (0.757 i guld eller dollar och 6.75 96 i medlemmens egen valuta), medan resten skall utgöra garantiåtagande.

Resolutionsförslaget med rubriken ”'1979 års tilläggshöjning av det auktoriserade kapitalet och teckning av andelar i denna” (bil. 2) avser att motverka den oavsiktliga försvagning av de mindre medlemsländernas relativa röststyrka, som kapitalhöjningen enligt huvudresolutionen med-

för. Frånsett ett obetydligt antal fasta röster bestäms nämligen röststyrkan i Världsbanken av en medlems del i kapitalet. Den allmänna höjningen av

det auktoriserade kapitalet föreslås kompletterad med ytterligare 33 500 andelar. Dessa kompletterande andelar skall emellertid fördelas lika mellan medlemsländerna; vart och ett erbjuds teckna 250 st. Till skillnad från vad som gäller för den allmänna höjningen behöver ingen del av tecknat belopp inbetalas till banken. Ej heller skall tecknade andelar av detta slag

inräknas i den formella basen för bankens utlåningskapacitet.

Sveriges deltagande i kapitalökningen

Sverige erbjuds teckna 3441 andelar å 100000 1944 års dollar eller

1.04 56 av den allmänna höjningen av det auktoriserade kapitalet. Omräknat till svenska kronor enligt växelkursen vid utgången av 1979 motsvarar summan av Sveriges teckningsbara andelar ca 1720 milj. kronor. Motvärdet i svenska kronor av Sveriges tidigare tecknade 3676 andelar uppgår

f.n. till ca 1840 milj. kronor: därav har 1076 inbetalats till banken. För det aktuella teckningserbjudandet gäller att 7,596 av tecknat belopp skall

inbetalas på ovan angivet sätt. Om erbjudandet utnyttjas till fullo, kommer den svenska inbetalningen med nyssnämnda växelkurs att motsvara ca 130 milj. kronor. Återstående 92,5 26 av tecknade andelar skall utgöra garantikapital.

Enligt resolutionen om tilläggshöjningen av bankens auktoriserade kapital erbjuds Sverige teckna ytterligare 250 andelar. Summan av dessa andelar i svenska kronor blir efter omräkning på samma sätt som i föregående

stycke ca 125 milj. kronor. Ingen del av detta belopp behöver inbetalas:

tecknade andelar skall i sin helhet utgöra garantikapital.

Prop. 1979/80: 139 10

Vid tidigare höjningar av Världsbankens kapital har Sverige till fullo utnyttjat erbjuden andelsteckning. Fullmäktige utgår ifrån att så skall ske även när det gäller de båda nu aktuella höjningarna.

Hittills har riksbanken finansierat de svenska kapitaltillskotten till

Världsbanken. Riksbanken är beredd att även denna gång tillskjuta medel för Sveriges deltagande i den förestående ökningen av bankens kapital.

Som ovan angivits skall 0,75 Z: av tecknat belopp för den allmänna höjningen inbetalas till Världsbanken i guld eller dollar. Fullmäktige förordar, att denna del erläggs i dollar liksom vid tidigare kapitalhöjningar. Vidare skall 6.75 % av ifrågavarande andelsteckning inbetalas i svenska kronor. Den svenska valutareserven belastas vid betalningstillfället med hela det inbetalda beloppet, dvs. med 7,5 76 av denna andelsteckning eller ca 130 milj. kronor enligt växelkursen vid utgången av 1979.

Fullmäktige förutsätter, att regeringen efter bemyndigande av riksdagen lämnar riksbanken sedvanlig garanti mot eventuella förluster.

Åberopande vad ovan anförts får fullmäktige i riksbanken hemställa, att regeringen måtte hos riksdagen utverka dels godkännande av Sveriges fulla utnyttjande av erbjudandena att teckna andelar i Världsbankens kapital enligt de båda härtill fogade resolutionsförslagen rörande allmän höjning respektive tilläggshöjning av bankens auktoriserade kapital, dels bemyndigande för riksbanken att å Sveriges vägnar teckna ifrågavarande andelar samt att verkställa de utbetalningar som därav föranleds, dels ock bemyndigande att lämna riksbanken garanti för täckning av eventuella förluster som ligger inom ramen för den ökade kapitalinsatsen.

Stockholm som ovan

Ä Fullmäktiges vägnar:

Torsten Bengtson

T af Jochnick

Prop. 1979/80: 139 u

Underbilaga I

ÖVERSÄTTNING

Internationella återuppbyggnadsbanken Resolution nr I

1979 ärs allmänna kapitalhöjning

Då bankens ursprungliga kapital uppgick till 10 miljarder US-dollar av den vikt och finhet, som gällde den I juli 1944 (härefter benämnda 1944 års dollar):

då styrelsen genom resolutionerna nr 128, 131, 194, 222, 264 och 315 höjt

det auktoriserade kapitalet till 34 miljarder dollar uppdelat på 340 000 andelar med vardera ett nominellt värde om 100 000 1944 års dollar:

då bankens direktion, som i vederbörlig ordning behandlat frågan om en utökning av bankens resurser genom en höjning av dess auktoriserade

kapital, kommit till slutsatsen att åtgärder för att höja bankens kapital är

önskvärda och framlagt ett förslag med detta syfte för styrelsen:

då direktionen har funnit att det skulle vara önskvärt att reservera en del av höjningen av det auktoriserade kapitalet för selektiva ökningar av de nuvarande medlemmarnas andelsteckningar:

då styrelsen förutser att medlemmarna under rådande omständigheter

inte önskar utnyttja förstahandsrätten enligt artikel II, paragraf 3 (0. I bankens stadga;

beslutar styrelsen härmed följande:

1. Bankens auktoriserade kapital skall ökas med 331 500 kapitalandelar. vilka vardera har ett nominellt värde om 100 000 1944 års dollar; dock att —

om till följd av beslut om värdeenhet för bankens kapital höjningen av det auktoriserade kapitalet skulle överstiga 40 000 000 000 dollar, beräknat vid

tidpunkten för dylika beslut och på grundval av detta värde — antalet andelar, som auktoriseras genom denna resolution, skall minskas tills totalvärdet motsvarar 40 000 000 000 dollar (till närmaste antal andelar).

2. Envar av bankens nedan uppräknade medlemmar äger, med förbehåll för justering enligt denna resolutions punkt 3, teckna högst det antal andelar i banken vilket angivits vid medlemmens namn:

Högsta antal Högsta antal Medlem andelar Medlem andelar Afghanistan 327 . Burundi 163 Algeriet 2178 Canada 10410

Argentina 4400 Centralafrikanska Republiken 110

Australien 6037 Chile 1161 Bahamas 253 Colombia 1100 Bahrain 153 Costa Rica 123 Bangladesh 1163 Cypern 260 Barbados 130 Danmark 2362

Belgien 6803 Dominikanska Republiken 164

Benin 110 Ecuador 344 Bolivia 247 Egypten 1544 Botswana 69 Ekvatorialguinea 72 Brasilien 5055 Elfenbenskusten 478 Burma 553 El Salvador 132

Prop. 1979/80: 139

Högsta antal Högsta antal Medlem andelar Medlem andelar Etiopien 137 Mexico 2954 Fiji 138 Nederländerna 7188 Filippinerna 1605 Nepal 137 Finland 2003 Nicaragua 103 Frankrike 16443 Niger 110 Förenade Arabemiraten 1032 Nigeria 2753 Förenta Staterna 72 760 Norge 2256 Gabon 215 Nya Zeeland 1766 Gambia 61 Oman 180 Ghana 801 Pakistan 2358 Grekland 885 Panama 202 Grenada 22 Papua Nya Guinea 230 Guatemala 156 Paraguay 66 Guinea 224 Peru 878 Guinea-Bissau 25 Portugal 1239 Guyana 192 Qatar 338 Haiti 163 Rumänien 1873 Honduras 102 Rwanda 163 Indien 10 608 Salomonöarna 16 Indonesien 3639 Sao Tomé och Principe 13 Irak 895 Saudiarabien 5300 Iran 5284 Senegal 419 Irland 1185 Sierra Leone 167 Island 208 Singapore 376 Israel 1566 Somalia 177 Italien 9472 Spanien 4260 558 Sri Lanka 899 Jamaica Japan 16417 Storbritannien 24 336

218 Sudan 657

Jordanien Jugoslavien 2118 Surinam 152 Kamerun 230 Swaziland 92 Kampuchea 238 Sverige 3441 Kap Verde 15 Sydafrika 3241 515 Syrien 475 Kenya 15 Tanzania 411 Komorerna Kongo 117 Tchad 110 Republiken Korea 1304 Thailand 1383 Kuwait 2998 Togo 170 Laos Trinidad och Tobago 624

110 Lesotho S4 Tunisien 439 Libanon 167 Turkiet 1527

Liberia 243 Förbundsrepubliken Tyskland 16485

Libyen 1485 Uganda 373 Luxemburg 278 Uruguay 485 Madagaskar 256 Venezuela 3534 170 Vietnam 707 Malawi Malaysia 1934 Västra Samoa 22 Maldiverna 6 Arabrepubliken Yemen 99 Mali 190 Demokratiska Folkrepubliken Yemen = 314 Marocko 1142 Zaire 1157 Mauretanien 118 Zambia 1077 Mauritius 207 Österrike 2523 Övre Volta 110

Prop. 1979/80: 139 13

3. För den händelse att antalet andelar, som auktoriseras genom denna resolution, skall minskas enligt förbehället i punkt I ovan, skall varje medlems antal auktoriserade andelar minskas motsvarande (till närmaste antal andelar).

4. Varje andelsteckning, som auktoriseras enligt punkt 2 ovan, skall ske

på följande villkor: (a) priset per tecknad andel skall vara det nominella:

(b) medlem må teckna andelar i omgångar före den I juli 1986. eller det senare datum, som direktionen må bestämma: dock att banken icke må mottaga någon andelsteckning före den 30 september 1981;

(c) den tecknande medlemmen skall inbetala till banken dels guld eller US-dollar utgörande 3/4 av tecknade andelars pris vid tecknandet, dels ett belopp i medlemmens egen valuta utgörande 6 3/4 Ye av samma pris:

(d) banken skall infordra de belopp av andelsteckningarnas 296- och

18 Z-delar, vilka ej behöver inbetalas enligt punkt 4 (c) ovan, endast då

detta är nödvändigt för att möta bankens förpliktelser för upplånade medel eller för av banken garanterade lån: beloppen ifråga får ej användas av banken för utlåning eller för förvaltningskostnader:

(ce) innan någon andelsteckning accepteras av banken, skall följande

ätgärder ha vidtagits:

(i) medlemmen skall ha vidtagit alla åtgärder, som erfordras för

andelsteckningens bemyndigande, och skall tillställa banken de upplysningar därom, som banken må begära:

(ii) medlemmen skall ha verkställt betalningarna enligt punkt 4 (c)

ovan;

(f) det högsta antalet andelar, som auktoriseras för tecknande av en medlem vid något tillfälle enligt denna resolution, skall minskas med det

antal andelar ifrågavarande medlem är auktoriserad att teckna men ännu inte tecknat enligt resolutionerna nr 313 och 314 — av styrelsen antagna

den 3 januari 1977 respektive den 9 februari 1977 — samt enligt resolu-

tioner, vilka underställts styrelsen för omröstning efter sistnämnda datum och före den 22 mars 1979: dock att ingen sådan minskning skall göras beträffande andelar, vilka auktoriseras enligt resolutionerna nr 313 och 314, och vilka medlemmen enhgt formellt meddelande till banken före den 22 mars 1979 avstått från att teckna.

5. Om inga avgöranden fattats beträffande värdeenhet för bankens kapital före den 30 september 1981, och om någon medlem därefter tecknat ett antal! andelar överskridande det antal andelar. vilket medlemmen auktoriseras att teckna efter minskning enligt punkt 3 ovan, skall sådant överskridande annulleras och härför inbetalade belopp skall gottgöras medlemmen för andra tecknade andelar i den mån belopp enligt punkt 4 (c) ovan ej inbetalats: eventuellt överskott skall återbetalas till medlemmen.

6. Om medlem ej meddelat banken senast den 19 juli 1979, att den ämnar utöva sin rätt att teckna sin proportionella del av kapitalhöjningen enligt

denna resolution, kommer medlemmen att anses ha avstått från denna rätt: dock att. om banken erhåller sådant meddelande från någon medlem,

bankens sekreterare skall ofördröjligen efter nämnda datum meddela alla

övriga medlemmar därom, varefter dessa skall ha ytterligare 30 dagar på sig efter nämnda datum för att lämna meddelande av ifrågavarande slag.

Prop. 1979/80: 139 14

Underbilaga 2

ÖVERSÄTTNING

Internationella återuppbyggnadsbanken

Resolution nr I]

1979 års tilläggshöjning av det auktoriserade kapitalet och teckning av undelar i denna Då resolutionen med rubriken 1979 års allmänna kapitalhöjning” (härefter benämnd huvudresolutionen) stipulerar en höjning med 331 500 andelar av bankens auktoriserade kapital (med förbehåll för justering): då det är önskvärt med en tilläggshöjning av bankens kapital för att ge varje medlem möjlighet att teckna ytterligare 250 kapitalandelar i syfte att undvika en försvagning av vissa medlemmars röststyrka till följd av den allmänna höjningen av kapitalet; då medlemmarna är ense om att ifrågavarande andelsteckningars 2Sz-

och 18 Ze-detar, vilka enligt bankens stadga skall inbetalas i guld respektive

US-dollar, ej må infordras för att användas av banken till utlåning eter till förvaltningskostnader;

då medlemmarna också är ense om att andelsteckningar enligt denna

resolution inte skall räknas när det gäller att bestämma begränsningen av

bankens upplåning och garantiåtaganden enligt artikel HI, paragraf 3, i

bankens stadga; då, för att nå syftet med tilläggsteckningen av andelar. det är nödvändigt, att medlemmarna avstår från sin rätt enligt artikel HH. paragraf 3 (0), i bankens stadga att teckna sin proportionella del av ökningen av det auktoriserade kapitalet enligt denna resolution;

beslutar styrelsen härmed följande:

I. Bankens auktoriserade kapital skall ökas med 33 500 andelar, vilka vardera har ett nominellt värde om 100 000 US-dollar av den vikt och finhet som gällde den 1 juli 1944. 2. Varje medlem äger teckna 250 andelar på följande villkor:

(a) priset per tecknad andel skall vara det nominella;

(b) varje medlems andelsteckning skall vara banken tillhanda senast den I juli 1986 eller det senare datum, som direktionen må bestämma; dock att

banken icke må mottaga någon andelsteckning före den 30 september 1981;

(c) varje medlem skall meddela banken, att den vidtagit alla åtgärder, som erfordras för andelsteckningens bemyndigande, och skall tillställa

banken de upplysningar därom, som banken må begära. 3. Banken skall infordra 2 9c- och 18 96-delarna av andelsteckningarna enligt denna resolution endast när detta är nödvändigt för att möta bankens förpliktelser för upplånade medel eller för av banken garanterade lån: ifrågavarande delar av andelsteckningarna får ej användas av banken till utlåning eller till förvaltningskostnader. 4. Medlem skall anses ha avstått från sin rätt att teckna sin proportio-

nella del av kapitalhöjningen enligt denna resolution, om ej banken erhållit meddelande av motsatt innebörd från medlemmen scnast den 19 juli 1979. 5. Teckningar av andelar i kapitalet enligt denna resolution skall icke tagas med i beräkningen när det gäller att bestämma omfattningen av bankens outnyttjade tecknade kapital. reserver och överskott för ändamäl varom förordnas i bankstadgans artikel HI, paragraf 3.

Prop. 1979/80: 139 15

6. Denna resolution skall ej träda i kraft såframt icke: (a) alla medlemmar har avstått från sin rätt att teckna sin proportionella del av ifrågavarande kapitalhöjning; (b) huvudresolutionen har trätt i kraft.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1980