Prop. 1978/79:87

om finnansiellt stöd till Luossavaara-Kiirunavaara AB

Regeringens proposition 1978/79: 87

om finansiellt stöd till Luossavaara-Kiirunavaara AB

beslutad den 11januari 1979.

Regeringen föreslår riksdagen att antaga de förslag som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.

På regeringens vägnar OLA ULLSTEN ERIK HUSS

Propositionens huvudsakliga innehåll

1 propositionen föreslås att Statsföretag AB får ett tillskott av 700 milj. kr. för att genomföra en finansiell rekonstruktion av Luossavaara-Kiiruna- vaara AB (LKAB). Medlen är avsedda att täcka 1978 års förlust i LKAB och möta finansiella påfrestningar som kan uppstå under år 1979. Vidare före- slås ett anslag av 135 milj. kr. för investeringar och andra sysselsättnings- främjande åtgärder för att upprätthålla sysselsättningen vid LKAB. Genom dessa åtgärder avses ca 530 personer av den personal som bedöms bli övertalig vid bolaget att få sysselsättning under ca ett års tid.

] Riksdngcn 1978/79. ! saml. Nr 87

Prop. 1978/79: 87

Prop. 1978/79: 872 Utdrag lNDUS'l'RlDEPARTEMENTET PROTOKOLL vid regeringssammanträde 1979-01-1 1

Närvarande: statsministern Ullsten. ordförande. och statsråden Sven Ro— manus. Mundebo. Wikström, Friggebo, Wirtén. Huss, Rodhe, Wahlberg. Hansson. Enlund, Lindahl. Winther, De Geer, Blix. Cars, Gabriel Ro- manus. Tham, Bondestam.

Föredragande: statsrådet Huss.

Proposition om finansiellt stöd till Luossavaara-Kiirunavaara AB

1. Inledning

1_.uosstn-'aara-Kiirunavaara AB (LKAB) bildades år 1890. Riksdagen god- kände år 1907 ett avtal mellan Trafik AB Grängesberg-Oxelösund, som ägde samtliga aktier i LKAB, och staten, enligt vilket staten skulle överta hälften av aktierna i LKAB och ha inlösenrätt till resten. Efter inlösen år 1957 innehade staten 95,7% av aktiekapitalet. Trafik AB Grängesberg- Oxelösund behöll 4,3 %. Statens aktier i LKAB överfördes den ljanuari 1970 till Statsföretag AB vid dess tillkomst. År 1976 inlöste Statsföretag resterande aktier i LKAB.

LKAB:s verksamhet består i huvudsak av produktion och förädling av järnmalm. Av försäljningsintäkterna hänför sig över 90% till denna verk- samhet.

Utvecklingen under lågkonjunkturåren 1975— 1978 inom stålindustrin har medfört bl.a. att LKAB drabbats av svårigheter att avsätta sin malm- produktion. Företaget kunde emellertid trots stålkrisen åren 1975—1976 redovisa vinster. Detta har sin förklaring i att företaget under tidigare är kunnat bygga upp betydande finansiella och tekniska resurser. Åren 1977 och 1978 uppstod emellertid betydande förluster och förluster kan förutses också Linder de närmaste åren.

LKAB:s förutsättningar för företagsekonomiskt lönsam brytning och försäljning av järnmalm under perioden fram till är 1983 har utretts av en arbetsgrupp bestående av företrädare för Statsföretag. LKAB och berörda personalorganisationer. Arbetsgruppen, som antog namnet Strukturut- redning LKAB 1978, redovisade i augusti 1978 resultatet av sitt utrednings- uppdrag i en rapport. Ett sammandrag av rapporten bör fogas till protokol- let i detta ärende som bilaga I.

Prop. 1978/79: 87 3

Statsföretag hari skrivelse den 21 december 1978 Iälnnat en redogö- relse för utvecklingen inom LKAB och begärt att staten skall medverka i en finansiell rekonstruktion av LKAB. Statsföretag har vidare begärt statlig finansiell medverkan i investeringar och andra sysselsättningsskapande åtgärder för att upprätthålla sysselsättningen vid LKAB.

2. Föredragandens överväganden

2.1 Världsmarknaden för järnmalm

Efter en period av knapphet på malm i mitten av 1950-talet expanderade kapaciteten ijärnmalmsgruvorna inom Atlantområdet genom nya gruv- etableringar under 1960-talets början och därefter. Detta skedde genom att dessa nya gruvor och även äldre gruvor byggdes ut. Under senare hälften av 1960-talet ökade gruvinvesteringarna i Västaustralien kraftigt. Högkon- junkturåren 1973 och 1974 ingav malmförbrukarna farhågor om en framtida knapphet på malm. Mot denna bakgrund gjordes nya gruvinvesteringar runtom i världen.

Järngruvenäringen är nu etablerad på alla kontinenter. För exportända- mål har först de kustnära reserverna utnyttjats men efter hand har även stora, rika fyndigheter längre in på kontinenterna tagits i anspråk.

Världens totala exportkapacitet för järnmalm bedöms uppgå till ca 500 milj. ton några år in på 1980-talet jämfört med 430 milj. ton år 1977. Överskottskapaciteten inom gruvnäringen beräknas i dag till ca 80 milj. ton exportmalm. Konkurrenssituationen för järnmalm har skärpts av att ny exportkapacitet i storleksordningcn 50—60 milj. årston malm har tillkom- mit på världsmarknaden under de senaste åren. Överutbudet på malm— marknaden väntas bestå ytterligare ett antal år. Bättre balans väntas först i mitten av 1980-talet. Nu aktuella marknadsbedömningar för 1980-talet anger världens exportkapacitet för järnmalm till ca 600 51 650 milj. ton i slutet av nämnda årtionde.

Överutbudet pä malmmarknaden har lett till att priserna sjunkit under de tre senaste åren.

Efterfrågan påjärnmalm är helt beroende av utvecklingen inomjärn- och stålindustrin. Lågkonjunkturen sedan år 1975 har drabbat den europeiska stålindustrin mycket hårt. Råstålsproduktionen inom Europeiska Gemen- skaperna (EG), som år 1974 nådde 155 milj. ton. har under de därefter följande åren sjunkit till en nivå omkring 130 milj. ton. Den hårdnande konkurrensen från länder utanför Europa, framför allt Japan. har pressat ned stålpriserna, i många fall under de löpande driftkostnaderna. Lågt kapacitetsutnyttjande och stegrade produktionskostnader medför att stål- företagen redovisar mycket stora förluster. Förhållandena är likartade även för stålindustrin i bl. a. Japan. 1 EG. Förenta staterna och Japan står nu sammanlagt inemot 150 milj. ton råstålkapacitet outnyttjad av en total

Prop. 1978/79: 87 4

kapacitet om ca 500 milj. ton. År 1977 redovisades en världsproduktion för stål av 673 milj. ton attjämföras med 710 milj. ton år 1974.

Den exporterande järngruveindustrin har utsatts för stora ekonomiska påfrestningar på grund av minskad efterfrågan på malm. Den internationel- la handeln med järnmalm sjönk från knappt 400 milj. ton år 1974 till ca 340 milj. ton år 1977. År 1974 svarade Europa, Förenta staterna och Japan för 98% av världens totala efterfrågan på importmalm och dessa regioner beräknas även under 1980-talet dominera marknaden med en marknadsan- del av ungefär 90%. En låg produktionstakt inom ståltillverkningen slår oproportionellt hårt på konsumtionen av pellets. d.v.s. brända kulor, som tillverkas av nedmald malm. Detta beror på att stålverken i första hand utnyttjar sin egen sintringskapacitet, d.v.s. möjlighet att genom upphett- ning binda samman malmpulver till större stycken. Samtidigt har. särskilt inom pelletssektorn, gjorts betydande utbyggnader under de senaste åren. Resultatet härav är att pelletsverken är starkt undersysselsatta och i några fall har produktionen helt upphört.

Olika internationella prognoser pekar på att världens stålbehov kommer att öka om än i långsammare takt än under 1960-talet och början på 1970- talet. En stor del av produktionsökningen kommer att ske i länder som i dag har en liten stålkapacitet men som är stadda i kraftig utbyggnad. Områden som EG, Förenta staterna och Japan väntas komma upp till 1974 års stålproduktionsnivå först ett stycke in på 1980-talet. lnom Östersjöom- rådet räknar man med en fortsatt ökning av stålproduktionen och därmed ett ökat malmbehov.

2.2. LKAB:s verksamhet

LKAB:s uppgift är att "efterforska, utvinna och förädla mineraliska

- tillgångar och driva därmed förenlig rörelse". LKAB är statens mineral-

företag med tyngdpunkt på produktion och förädling av järnmalm i Norr-

botten. Företaget är en av världens större järnmalmsexportörer. Viktiga kundländer härför är Belgien/Luxemburg. Frankrike. Polen och Förbunds- republiken Tyskland. Största inhemska kund är SSAB Svenskt Stål AB i Luleå.

Utöverjärnmalm produceras inom LKAB-gruppen bl. a. bly-. Zink- och volframsliger, industrimineral och sprängämnen. Vidare bedrivs malm- och mineralprospektering och internationell konsultverksamhet.

LKAB:s leveranser och produktion har successivt ökat från ca 10 milj. ton per år i början av 1950-talet till som mest kring 30 milj. ton år 1974. Utvecklingen har utmärkts av en fortlöpande tillväxt påverkad av perio- dens regelbundna konjunkturrörelser.

Leveransvärdct för järnmalm ökade från ca 440 milj. kr. år 1950/51 till drygt 1940 milj. kr. år 1974. Även om kvantiteterna successivt har ökat under denna period har detta inte gällt malmpriserna. Under långa perioder

Prop. 1978/79: 87 Å 5

har dessa i löpande penningvärde varit konstanta eller sjunkande. Under de två senaste åren har genomsnittspriset sjunkit med närmare 25 %.

Trots ofördelaktig prisutveckling var det genom teknisk utveckling. rationaliseringar och ökad volym möjligt att under 1950- och 1960-talen upprätthålla vinstnivån. Nettovinsten efter skatt låg under 1950-talet på i genomsnitt 185 milj. kr. per år. Under samma period uppgick skatten till i genomsnitt 190 milj. kr. per år. Under 1960-talet uppgick nettovinsten efter skatt till i genomsnitt 130 milj. kr. per år och den årliga skatten till i genomsnitt 130 milj. kr. per år. Under 1970-talet fram till år 1976 uppgick nettovinsten efter skatt till ca 35 milj. kr. per år och skatten till knappt 60 milj. kr. per år. Under denna period påverkades nettovinsten genom att LKAB lämnade koncernbidrag till Statsföretag och dess dotterbolag med i genomsnitt ca 75 milj. kr. per år.

Från förstatligandet år 1957 har LKAB lämnat utdelning och koncernbi- drag på totalt drygt 1 700 milj. kr. Utdelning lämnades senast för år 1976.

LKAB investerade under 1950-talet totalt ca 830 milj. kr.. under 1960— talct totalt ca 1660 milj. kr. och under 1970-talet t.o.m. år 1977 totalt ca 2 660 milj. kr.

JärnlH(1lmsrärulxt'n

l Kirunaområdct bryts f. n. Kiirunavaara och Leveäniemi (Svappa— vaara). 1 Kiirunavaara bryts malmen på ca 450 meters djup. Produktions— kapaciteten ligger med nu tillämpad skiftgång inom den närmaste 15— årsperioden på drygt 20 milj. ton per år. Malmen är en blandning av låg- och högfosformalmcr. Fosforn kan avlägsnas ur vissa typer av högfosfor— malm genom anrikning vilken ger en finkornig slig som medelst hoprullning och bränning omvandlas till hårda kulor, pellets. Pelletskapaciteten är 2 milj. ton. l Svappavaara bryts malmen i dagbrott. Årskapaciteten för färdiga produkter är 3,5 milj. ton, varav 3 milj. ton pellets. Transporten av Kirunaprodukter sker mot Narvik med järnväg. som är byggd för 25 tons axeltryck och kan ta högst 4000 ton i varje låg.

1 Malmberget bryts malmen underjord på 450 meters djup. Samtliga malmer är av mellanfosfortyp och hela produktionen anrikas till lågfosfor- produkter. Kapaciteten är totalt 8—9 milj. ton per är, inkl. en pelletskapa- citet av drygt 4 milj. ton per år. Malmbergsprodukter transporteras både mot Luleå och Narvik. Järnvägen mot Luleå är byggd för 18 tons axel- tryck. Största Iastvikt är 2 500 ton. Med nuvarande anläggningar är LKAB:s gruvkapacitet totalt ca 33 milj. ton per år färdiga produkter inkl. pelletskapacitet på ca 9 milj. ton. Försälj- ningen sker genom Malmexport AB, som till lika delar ägs av LKAB och Gränges AB. Leveransvolymen uppgick år 1977 till 19,3 milj. ton vilket var en onor- malt låg nivå. År 1978 steg leveranserna till 24,5 milj. ton. Denna ökning berodde bl.a. på att järnmalmsproducenter i andra länder hade leverans-

Prop. 1978/79: 87 6

svårigheter. förbättrade marknadsandelar för LKAB och tillkomst av nya kunder. Priserna låg i genomsnitt 15%..— lägre än år 1977. För att utjämna korijunktursvängningarna har LKAB i betydande utsträckning, upprätthållit produktionen och byggt upp lagren, varigenom ett jämnare sysselsätt- ningsläge kunnat uppnås. Produktionen fick dock främst under år 1978 kraftigt begränsas eftersom lagernivån hade nått den övre gränsen för vad LKAB kan lagra. Järnmalmsproduktionen uppgick år 1978 till 18,5 milj. ton mot 21,3 milj. ton är 1977. Malmlagren minskades under år 1978 från 15 milj. ton till 8 milj. ton vid årets slut.

Arsiittningxmäjlighatarför LKAB:s-järnmalm

Av en leveransvolym är 1977 på 19,3 milj. ton exporterades 18.1 milj. ton. Ca 80572.- av exporten, eller 14,3 milj. ton, gick det året till EG—området. vilket motsvarade 14 % av EG-ländernas import av järnmalm. Motsvaran- de andel för LKAB var år 1974 19,2 % då den totala leveransvolymen uppgick till 32.2 milj. ton. LKAB:s leveranser har sjunkit proportionellt mer än minskningen av importen bl.a. på grund av att den fosformalmba- serade stålproduktionen i Europa har haft särskilt svårt att hävda sig. Fram till 1970-talets stålkris låg tyngdpunkten av leveranserna på fosforrika malmer inom vilken sektor LKAB mötte föga konkurrens. 1 och med att tidigare förbrukare av fosforrik malm övergick till fosforlåga produkter möttes emellertid LKAB av hela världsmarknadens rrtbud. som i kvalitets— hänseende ofta var lika bra som LKAB:s fosforlåga malm.

LKAB arbetar för att behålla och vidga sin marknad. Marknadsföringen byggs ut. Företaget konkurrerar med kvalitet och nya produkter och försöker finna nya marknader för järnmalmen. l målsättningen för mark— nadsansträngningarna ingår att leveranserna skall hållas på en hög och jämn nivå. Kapaciteten utnyttjas därmed bättre.

Det totala rnarknadsutrym met för LKAB-malmen begränsas av produkt- sammansättningen. Marknadsutrymmet för högfosformalm och pellets är begränsat. Företaget har gjort bedömningen att marknaden för högfosfor- malm kommer att krympa ytterligare. För pellets ökar däremot marknaden och bör vid mitten av 1980-talet ha lett till balans mellan tillgång och efterfrågan. LKAB anser att möjligheterna att sälja lågfosformalm är goda. och målet är att producera så stor kvantitet därav som möjligt.

LKAB:s möjligheter att konkurrera effektivt på malmmarknaden häm- mas av att kostnadsläget jämfört med konkurrenterna är ogynnsamt. Pro— duktionskostnaden per ton järnmalm i Brasilien och Australien ligger be- tydligt lägre än i Sverige.

Den huvudprognos som LKAB har gjort om leveransutvecklingen och som återfinns i utredningsrapporten innebären viss kvantitetsökning till en total leverans av ca 26 milj. ton järnmalmsprodukter år 1983. Bedömningen grundar sig på antagandet att råstälsproduktionen i,Europa kommer att öka till 1974 års nivå under den kommande femårsperioden. LKAB:s prognos i

Prop. 1978/79: 87 7

detta avseende stämmer väl överens med andra internationella prognoser. bl.a. den som EG publicerat.

Övrig r'm'ksanr/rar

Vid sidan av järnmalmsrörelsen är koncernen organiserad i följande verksamhetsgrenar. AB Statsgruvor som bryter sulfidmalm och volfram i Bergslagen. AB Forshammars Bergverk som bryter industrimineral i Bergs- lagen och Dalsland och Kimit AB som tillverkar sprängämnen i Kiruna. År 1977 bildades LKAB Prospektering AB som bedriver prospekteringsverk- samhet och LKAB lnternational AB som bedriver internationell konsult- verksamhet.

LKAB och Boliden AB samverkar beträffande prospektering. forskning och utveckling kring de svenska alunskiffrarna. Samarbetet sker genom ett till lika delar ägt bolag. AB Svensk Alunskifferutveckling. De senaste åren har stora satsningar gjorts för att finna vägar för ett kommersiellt utnyttjan- de av landets stora tillgångar på alunskiffer. Former härför har sökts som tillfredsställer såväl företagsekonomiska som miljömässiga krav. lntresset har varit speciellt inriktat på Billingenområdet med Ranstad, för vars utveckling ett särskilt bolag har bildats Ranstad Skiffer AB. vari även Studsvik Energiteknik AB medverkar. För forsknings- och utvecklingsar- betet har fastställts ett treårigt program.

2.3. Ekonomisk utveckling

LKAB:s försäljningsintäkter för ji'trnmalmsprodukter beräknas för år 1978 till 1700 milj. kr. Den långvariga lågkonjunkturen och den allvarliga krisen inomjärn- och stålindustrin har successivt försämrat LKAB:s resul- tat och finansiella ställning.

Fram t.o. m:— är 1976 har förluster kunnat undvikas men för åren 1977 och 1978 redovisas förluster före bokslutsdispositioner och skatt på 630 milj. kr. resp. prel. 860 milj. kr. Bakgrunden är i första hand utvecklingen på malmmarknaden. som lett till lägre priser och minskade leverans- och produktionsvolymer. vilket i sin tur betytt högre kostnader per ton produ— cerad malm. En annan bidragande orsak är kostnaderna för järnvägsfrak- terna. som trots minskad fraktvolym ökat starkt på senare år.

1 rörelseförlusten för år 1978 ingår en extra nedskrivning av anläggnings— tillgångar. Denna nedskrivning, som uppgår till 214 milj. kr., avser anlägg— ningar som inte bedöms komma att utnyttjas under överskådlig framtid. Förlusten för år 1978 kan till en del täckas av disponibla reserver. Den beräknade nettoförlusten efter skatt uppgår till 617 milj. kr. Upplåningen har ökat snabbt och sammanhänger bl.a. med senare års rörelseförluster och omfattande investeringar i såväl lager som anläggningar. Upplåningcn har under år 1978 kunnat hållas tillbaka till följd av stor lager—reduktion. Den ökade upplåningen har i sin tur resulterat i att soliditeten urholkats. Sedan år 1974 har soliditeten sjunkit från ca 60 % till beräknat 27 % år 1978.

Prop. 1978/79: 87 8

Som villkor för tidigare upplåning på den svenska obligationsmarknaden gäller att summan av LKAB:s upplåning och vissa ansvarsförbindelser men exkl. förlagslån från Statsföretag och kortfristig upplåning. icke får över- stiga företagets egna kapital. Om så sker äger emissionsbankerna rätt att förklara resp. lån förfallet till betalning. Utan finansiell rekonstruktion av LKAB kan sådan uppsägning förväntas i anslutning till bokslutet för år 1978. Vissa uppgifter om LKAB—koncernen redovisas i en särskild tabell. Tabellen bör fogas till protokollet i detta regeringsår—ende som bilaga 2.

l'i'irln'itrring av Å"onkurranskrrrfian och dirarsijicring

För att minska förlusterna har LKAB vidtagit en rad åtgärder. Produk- tionsvolymen har begränsats. Detta har inneburit bl.a. att tillverkningen av den högst förädlade produkten, pellets. reducerats starkt. Pelletsverket i Kiruna har varit stängt sedan i början av år 1978, medan verket i Svappa- vaara körts med starkt beskuren produktion under hela år 1978. Samma gäller det största pelletsverkct i Malmberget samtidigt som de mindre. äldre verken där varit helt avstängda. Högfosformalmens andel av bryt- ningen har minskat. Produktionsinskränkningarna har kombinerats med åtgärder för att sänka den allmänna kostnadsnivån. De totala investering- arna har under år 1978 begränsats till ca 300 milj. kr., vilket innebäri det närmaste en halvering jämfört med åren 1976 och 1977.

Produktiviteten igruvorna, som steg under 1960-talet. har haft en ogynn- sam utveckling under senare år, påverkad av den låga avsättningen. Olika åtgärder har sedan hösten 1976 satts in för att sänka kostnaderna och höja företagets effektivitet. Dessa åtgärder har haft positiva effekter på kostna- derna. Under åren 1977 och 1978 har LKAB kunnat kompensera kostnads- höjningen till följd av inflationen och dessutom kunnat göra vissa ytterliga- re kostnadssänkningar. De olika insatserna i kostnadssänkande syfte vän- tas medföra successiva förbättringar i kostnadsläget under planerings- perioden.

LKAst kostnadsläge och därmed konkurrenskraft är ijämförelse med konkurrenterna f.n. otillfredsställande. Det är därför nödvändigt att före- taget med kraft fullföljer det pågående effektiviseringsprogrammet.

LKAB har också för avsikt att utveckla nya verksamhetsgrenar som på sikt kan ge företaget en ny ekonomisk bas för sin verksamhet. Järnmalms- rörelsen befinner sig i ett skede där det finns risk för stagnation. LKAB har ett värdefullt kunnande inom gruvhantering och därtill gränsande aktivi- teter. En förstärkning av företaget sker därför naturligast utifrån dessa kompetensområden. För gruvrörelsen är bl.a. prospekteringsverksamhe- ten en viktig bas. Bolaget samverkar även med Statsföretag samt kommu— nala. statliga och fackliga organ för att bredda verksamheten framförallt i gruvorterna.

LKAB:s olika åtgärder att utveckla nya verksamhetsgrenar har redan medfört att vissa nya rörelsegrenar har tillkommit. Bland LKAB:s på-

Prop. l978/79: 87 ' 9

gående projekt finns t.ex. investeringarna i ett apatitverk i Kiruna och förberedelse för kopparmalmsbrytning i Viscaria. Som exempel kan även nämnas LKAB:s olika projekt inom energiområdet med inriktning på pro- duktion och utnyttjande av fasta energiråvaror.

2.4. Finansiell rekonstruktion

Marknadsutsikterna för år l979 är enligt LKAB:s bedömning osäkra. Några tecken på en snar förbättring av konjunkturläget för den europeiska stålindustrin finns inte. LKAB räknar därför inte med någon höjning av leveranserna utöver 1978 års nivå. Under förutsättning att uppnådda mark- nadsandelar kan bibehållas räknar LKAB med en leveransnivä på 24 milj. ton för år l979.

Det är ännu så länge svårt att göra en säker prognos över resultatutveck- lingen för år l979. Osäkra faktorer som tillsammans med marknadsutveckv lingen påverkar resultatet är bl.a. prisutvecklingen och valutakurserna. LKAB räknar med stora förluster även för år 1979. De stora underskotten leder till att företaget utan finansiella stödåtgärder mot slutet av år l979 kan komma att närma sig gränsen för upprättande av likvidationsbalans- räkning.

Kostnaden för järnvägsfrakter hör till de poster som har ökat snabbast under de senaste åren. Den är nu en av de största kostnadsposterna för företaget. LKAB och Statens järnvägar (SJ) har träffat ett nytt fraktavtal för perioden l979—l985. Det nya avtalet ger möjlighet till anpassning av transportkapaciteten till variationer i LKAB:s transportbehov. Avtalet in- nebär även en sänkning av fraktkostnaden. Uppgörelsen mellan LKAB och SJ omfattar dessutom ett rationaliseringsavtal. Genom kostnadssänkande investeringar och effektivisering i driften av malmbanan skall fraktkostna- den successivt sänkas under avtalsperioden.

I utredningen om LKAB:s framtida verksamhet har utifrån ett antal alternativa händelseförlopp gjorts en bedömning av resultatutfallet för järnmalmsrörelsen under den närmaste femårsperioden. Med de förutsätt- ningar som LKAB räknar med i huvudalternativet beträffande leveranser. kostnader och priser redovisas ett positivt rörelseresultat före avskrivning- ar fr.o.m. år 1979. De successivt stigande planenliga avskrivningarna medför att rörelseresultatet efter avskrivningar blir positivt först år l981. Den stora räntebördan, som till sin huvuddel härrör från den betydande upplåningen före år 1979. medför att resultatet efter avskrivningar samt finansiella och extraordinära intäkter och kostnader blir positivt först mot femårsperiodens slut.

Osäkerheten i de faktorer som påverkar framtidsutvecklingen är bety— dande. LKAB har i olika utredningsalternativ försökt täcka in en rimlig del av Osäkerheten beträffande avsättningens storlek. Den ekonomiska ut— vecklingen påverkas dock i lika hög grad av den framtida pris- och dollar- Il' Riksdagen 1978/79. ] saml. Nr 87

Prop. 1978/79: 87 IO

kursnivån. Spännvidden i resultat mellan en alternativ prisutveckling på 10'7: högre eller 10 Ct- lägre prisnivå kan uppgå till ca 800 milj. kr. under femårsperioden. Av samma storleksordning är skillnaden i resultatpåver- kan av alternativa avsättningsvolymer. Skulle leveranserna stagnera på 1977 års nivå. leder detta till betydande underskott i rörelseflödet. åtmins- tone under de närmaste tre åren. Även om den största osäkerheten är koncentrerad till marknadssidan finns även inom LKAB osäkerhetsfak- torer. Detta gäller framför allt det egna effektiviseringsprogrammet. En utebliven effektivisering leder till en kraftig försämring under hela peri- oden.

Osäkerheten i prognoserna för den angivna femårsperioden försvårar självfallet bedömningen av järnmalmsrörelsens utveckling under de när- maste årcn. En sammanvägning av positiva och negativa faktorer visar dock enligt utredningen att det sannolika utfallet innebär en successiv resultatförbättring.

Moderbolagets verksamhet omfattar till övervägande del järnmalmsrö- relsen. Moderbolaget uppvisar därför under hela femårsperioden i allt väsentligt samma resultatutveckling som denna. Möjligheten att genom användande av Obeskattade reserver minska förlusterna efter skatt är begränsad och spelar någon roll endast för år 1978. Detta innebär att LKAB de närmaste åren kommer att redovisa förluster som måste balanseras.

Den negativa resultatutvecklingen får självfallet kraftiga inverkningar på balansräkningen. Genom de stora förlusterna förbrukas snabbt det egna kapitalet.

Koncernens resultatutveckling under den närmaste femårsperioden är i huvudsak densamma som moderbolagets. På motsvarande sätt överens- stämmer koncernens skulder och egna kapital väl med moderbolagets. Genom att koncernen finansiellt inte skiljer sig väsentligt från moderbola- get bör det senare vara utgångspunkten för en finansiell rekonstruktion av verksamheten.

Som redan har anförts redovisas för år 1978 preliminärt en förlust före dispositioner och skatt på 860 milj. kr. Förlusten efter skatt uppgår till 617 milj. kr. Det egna kapitalet beräknas därmed utan rekonstruktion uppgå till ca 595 milj. kr. och om hänsyn tas till Obeskattade reserver till ca 915 milj. kr. _

Sedan utredningen om LKAB:s framtida verksamhet genomfördes har prognoserna i dennajusterats med hänsyn till leveransutvecklingen, aktua- liserade antaganden om valutakurser och det nya fraktavtalet med SJ. Den aktuella bedömningen omfattar åren 1979—1981 då utvecklingen under åren därefter får anses vara alltför oviss. Den väntade resultatutvecklingen för LKAB innebär att företaget utan en finansiell rekonstruktion kommer att redovisa förluster efter skatt som uppgår till ca 480 milj. kr. för år 1979, ca 600 milj. kr. för år 1980 och ca 455 milj. kr. för år 1981, totalt ca 1535 milj. kr. LKAB anser att företaget inte kommer att ha möjligheter att själv

Prop. 1978/79:87 u

täcka dessa förluster. En tabell med moderbolagets preliminära resultat titan rekonstruktion år 1978 och budget för år 1979 bör fogas till protokollet i detta regeringsåreude som bilaga 3.

Statsföretagsgruppens resultatutveckling bedöms bli sådan att inte heller mOJCTbOJEigCt anser sig ha några möjligheter att täcka LKAB:s väntade förluster eller i övrigt bistå LKAB i finansiellt avseende. Statsföretag har hemställt att staten skall medverka till en finansiell rekonstruktion av LKAB. Statsföretag framhåller bl. a. att den finansiella rekonstruktionen bör utformas så. att åtskillnad kan göras mellan de redan konstaterade förlusterna för år 1978 och den mer osäkra utvecklingen åren därefter. Statsföretag anser att den önskvärda skillnaden uppnås bäst genom dels ett medelstillskott för att täcka 1978 års underskott. dels ett lån med villkorlig återbetalningskyldighet för att täcka de väntade underskotten åren 1979— 1981.

Med anledning härav begär Statsföretag ett tillskott på 700 milj. kr. för förlusttäckning för år 1978. Statsföretag begär vidare ett lån till LKAB på 1 100 milj. kr. med villkorlig återbetalningsskyldighet. Lånet skulle lyftas under åren 1979— 1981 och förutsätts vara räntefritt under tre år.

Statsföretag har i sin framställning även tagit upp frågan om värderingen av aktierna i LKAB i Statsföretags balansräkning. Det bokförda värdet av dessa aktier uppgår till 1 330 milj. kr. eller till ca en tredjedel av Statsföre- tags tillgångar. Enligt Statsföretags bedömning kommer inte aktierna un- der överskådlig tid att ge någon utdelning. En planmässig avskrivning av dessa aktiers bokförda värde är därför motiverad. Som en nedre gräns för aktiernas värde anger Statsföretag det nominella beloppet på aktierna. dvs. 500 milj. kr. Avskrivningsperioden bör sättas till fem år. Enligt Statsföre- tags uppfattning kan man inte balansera en sådan avskrivning i resultaträk- ningen med andra intäkter. En avskrivning av aktierna innebär således en ökning av moderbolagets förlust och får dessutom svåra återverkningar på finansieringen av Statsföretagsgruppens övriga verksamhet.

Statsföretag framhåller vidare att om en statlig medverkan vid en finan- siell rekonstruktion av LKAB skulle innebära en mer kortsiktig lösning på LKAB:s problem aktualiseras en nedskrivning av LKAB-aktiernas bok- förda värde redan i 1978 års bokslut. 1 sådant fall hemställer Statsföretag om ett tillskott på 150 milj. kr.

Jag delar Statsföretags uppfattning att en finansiell rekonstruktion av LKAB är nödvändig. Denna bör utformas så att LKAB inte finansiellt belastar Statsföretag så att det hämmar utvecklingen för övriga företag i gruppen.

LKAB har en väl utbyggd modern produktionsapparat och beslut om ytterligare stora inveSteringar blir. under förutsättning att marknadsut— vecklingen blir den förutsedda, aktuella tidigast några år in på 1980—talet. Företaget genomför ett program för att effektivisera verksamheten och därmed förbättra resultaten. De närmaste årens utveckling blir av stor

Prop. 1978/79: 87 12 betydelse för beslut om företagets verksamhet inför 1990—talet. Dessa omständigheter gör att staten bör medverka i en finansiell rekonstruktion av LKAB och därigenom ge företaget möjlighet att fortsätta verksamheten i nuvarande omfattning.

För att möjliggöra sådan rekonstruktion anserjag att staten bör i huvud- sak täcka förlusten för år 1978. Med hänsyn till att LKAB har disponibla reserver att täcka en del av 1978 års förlust bedömer jag att 500 milj. kr. bör räcka för detta ändamål. Jag finner vidare att LKA B bör ges ett belopp för att möta finansiella påfrestningar som kan uppstå under år 1979. För detta ändamål bör 200 milj. kr. vara tillfyllest. Jag förordar sålunda att ett anslag av 700 milj. kr. för ändamålet tas upp på tilläggsbudget 11 till statsbudgeten för innevarande budgetår. Medlen bör utbetalas till Statsföretag som har att genomföra den finansiella rekonstruktionen av LKAB.

Jag är inte nu beredd att förorda att staten skall tillskjuta medel för att täcka LKAB:s beräknade finansieringsbehov för åren 1979— 1981. Osäker- heten i prognoserna är alltför stor för att ställning nu skall kunna tas till behovet av medel. Företagets egna resultatprognoser för den aktuella perioden tyder dock på fortsatt behov av statliga medel. Jag vill därvid erinra om den betydelse för resultatutvecklingen som företagets effektivi- seringsprogram har, och det angelägna i att detta fullföljs. Frågan om ytterligare finansiellt stöd får tas upp i slutet av år 1979 när resultatutfallet närmare kan bedömas.

Jag är inte heller beredd att nu ta upp frågan om tillskott till Statsföretag för nedskrivning av det bokförda värdet av LKAB-aktierna.

2.5. Sysselsättning vid LKAB

Antalet anställda i moderbolaget har genom rekryteringsstopp. förtids— pensioneringar och annan s. k. naturlig avgång minskat med ca 760 perso- ner under de senaste två åren. Antalet anställda i moderbolaget var vid utgången av år 1978 ca 7400. Samtidigt har antalet anlitade entreprenörer minskat kraftigt. Det starkt reducerade produktions— och investeringspro- grammet har medfört att LKAB trots detta har betydande personalöver- skott.

Av LKAB:s anställda var därför under år 1978 ca 750 personer sysselsat- tai särskilda arbeten finansierade av staten och Statsföretag. Detta innebär att antalet sysselsatta inom den ordinarie verksamheten under två år minskat med drygt 1 500 personer.

Riksdagen beslöt våren 1978 (prop. 1977/78: 96. NU 1977/78:50, rskr 1977/78: 225) att staten skulle lämna LKAB ett medelstillskott på 200 milj. kr. för att upprätthålla sysselsättningen vid företaget under år 1978. Med- len används till tidigareläggning av investeringar och andra sysselsätt- ningsstödjande åtgärder. Dessa omfattar bl.a. miljöinvesteringari Kiruna

Prop. 1978/79: 87 13

och Malmberget, undersökningsarbeten. tillfartsorter och andra investe— ringar för kommandc huvudtransportsnivåer i Kiruna och Malmberget samt fortsatt gråbergsbrytning i Svappavaara för friläggning av malmkrop- pen. Dessa arbeten har givit sysselsättning åt ca 650 personer under ett års tid.

Vidare beslöt Statsföretag i början av år 1978 att bevilja LKAB 181 milj. kr. dels som ägartillskott. dels som ett t.v. ränte- och amorteringsfritt lån för investeringar i bl.a. ett apatitverk i Kiruna. förberedelser för koppar- malmsbrytning i Viscaria och en anläggning för fosforrening i Kiruna. I dessa investeringsarbeten har ca 100 personer sysselsatts under år 1978.

LKAB har studerat personalbehovet för de närmaste åren. Trots den snabba lageravvecklingcn under år 1978 och en högre produktionsnivå år 1979 kommer ett personalöverskott att finnas under de närmaste åren. Enligt LKAB:s bedömning skulle personalöverskottet komma att uppgå till ca 650 personer under år 1979 och skulle med enbart naturlig avgång ha eliminerats under en femårsperiod. Av den övertaliga personalen kan ca 120 personer sysselsättas i projekt som påbörjats under år 1978 och som finansieras av Statsföretag. Den personal som därutöver beräknas vara övertalig uppgår således till ca 530 personer. Mot bakgrund av erfarenhe- terna från år 1978 är det min uppfattning att sysselsättningen för den övertaliga personalen bäst löses genom ett sysselsättningsprogram för år 1979 av samma karaktär som för år 1978.

LKAB har inför år 1979 inventerat de möjligheter som kan finnas att inom företaget finna meningsfulla arbetsuppgifter för den övertaliga perso- -nalen. Det har visat sig möjligt att genom främst tidigareläggning av arbe- ten av samma karaktär som för år 1978 skapa erforderlig sysselsättning.

De för år 1979 tillkommande objekten utgörs i första hand av — miljö- och skyddsinvesteringar — tidigareläggningar, bl. a. av undersökningsarbcten. arbeten på kom—

mande huvudtransportnivåer i Kiruna och Malmberget samt verksom- byggnaderi Kiruna — vissa nya investeringar som ökar effektiviteten och bidrar till lönsamhet även på kort sikt.

Det belopp som erfordras för de i sysselsättningsprogrammet upptagna arbetena har av LKAB beräknats till 170 milj. kr. Det bör här nämnas att av 1978 års sysselsättningstödjande åtgärder hos LKAB återstod investeringar för ca 35 milj. kr. vid årets utgång. Genom beslut den 7 december 1978 har arbetsmarknadsstyrelsen bemyndigats att göra utbetalningar till LKAB för ifrågavarande investeringar även under år 1979 av anslagna 200 milj. kr. för ändamålet. För att kunna genomföra det planerade sysselsättningspro- grammet för år 1979 anserjag att det behövs ytterligare 135 milj. kr. Jag förordar att dessa medel ställs till LKAB:s förfogande under förutsättning att ca 530 personer. som annars skulle ha varslats om uppsägning. garante— ras sysselsättning under år 1979. Tillskottet bör lämnas i form av ett

Prop. 1978/79: 87 14

särskilt bidrag för sysselsättningsstödjande åtgärder till LKAB och anvisas på tilläggsbudget 11 till statsbudgeten för budgetåret 1978/79. Det bör utbetalas successivt i takt med att investeringarna fullföljs.

De ca 530 personer som skall utföra dessa arbeten som finansieras med det särskilda bidraget bör ingå i en särskild arbetsstyrka. skild från ordina— rie produktion. Jag har vidare räknat med att berörd personal. liksom är fallet när det gäller tillfälligt sysselsättningsbidrag till större företag, kan få del av tillgängligt arbetsmarknadsstöd. såsom utbildningsbidrag och flytt- ningsbidrag.

Det nu föreslagna särskilda stödet för sysselsättningsskapande åtgärder innebär att varselhotet för berörd personal kan undvikas för år 1979. En fortsatt utveckling enligt de verksamhets- och resultatprognoser som före— taget nu har lagt fram innebär emellertid att personalinskränkningar kan bli nödvändiga under år 1980.

Även om sysselsättningen för den övertaliga personalen till en tid kan tryggas genom ett sysselsättningsprogram inom LKAB och personalöver- skottet till övervägande del elimineras genom naturlig avgång. medför en sysselsättningsreducering vid LKAB att arbetsmarknaden väsentligt för- sämras för malmlältskommunerna. Denna sysselsättningsreducering med- för sålunda inte bara minskad efterfrågan på gruvarbetskraft utan även minskad arbetskraftsefterfrågan inom underleverantörsföretag och servi- cenäringarna. Jag vill därför efter samråd med chefen för arbetsmarknads- departementet anmäla att arbete f. n. pågår inom regeringskansliet i syfte att senare i vår lägga fram ett regeringsförslag till riksdagen om regional— och sysselsättningspolitiska åtgärder i Norrbotten.

2.6. Sammanfattning

Sammanfattningsvis bör alltså Statsföretag ges ett tillskott av medel av 700 milj. kr. för att finansiellt rekonstruera LKAB. Tillskottet skall använ— das för att täcka 1978 års förlust i LKAB och för att möta finansiella påfrestningar under år 1979.

För sysselsättningsstödjande åtgärder vid LKAB bör 135 milj. kr. anvi- sas. Medlen är avsedda för att finansiera investeringar och andra åtgärderi sysselsättningsfrämjande syfte i malmfältskommunerna. Härigenom be- räknas ea 530 personer få sysselsättning under ca ett år.

3. Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att 1. godkänna vadjag anfört i fråga om riktlinjer för sysselsättnings- främjande åtgärder vid LKAB.

Prop. 1978/79: 87 15

2. till Til/skatt av medel till Statsföretag AB på tilläggsbudget 11 till statsbudgeten för budgetåret 1978/79 under fjortonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 7000th 000 kr.

3. till Sysselsä!mingsfriimjande åtgärder vid LKAB på tilläggsbud— get 11 till statsbudgeten för budgetåret 1978/79 under fjortonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 135 000000 kr.

4. Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att antaga de förslag föredragan- den har lagt fram.

Prop. 1978/79: 87 16

Bi/agu !

LKAB:s framtida verksamhet

Strukturutredning LKAB 1978

SAMMANFATTNING

Bakgrund och huvudslutsats

Statsföretag AB initierade med anledning av den finansiella krissitua- tionen, som LKAB och därigenom Också ägareföretaget ställts inför. en utredning om LKAB: s framtida verksamhet. Den genomfördes av LKAB och Statsföretag gemensamt i samarbete med representanter för LKAB: s personalorganisationer. Utredningsarbetet. som pågick från årsskiftet 1977/78 till augusti 1978. har resulterat i en rapport om LKAB: s framtida verksamhet.

Utredningszu'betet har bedrivits mot bakgrund av bl.a. följande förhål- landen.

LKAB:s verksamhet i de norrbottniska malmfälten spänner över en mycket lång tidsrymd. Stora. permanenta samhällsbildningar har uppstått kring de lappländska gruvorna. Möjligheten att tillgodogöra sig gruvorna under lång tid har varit betingad av malmfyndigheternas storlek och närhe- ten till den europeiska stålindustrin. Anknytningen till denna har medfört. att gruvdriften kommit att följa den europeiska stålindustrins utvecklings- och konjunkturmönster. Tider med lysande ekonomiska resultat har sålun- da växlat med depressionstider. som fordrat samhälleliga stödåtgärder.

LKAB har under de tre in fyra krisår. som stålindustrin under åren 1975-— 1978 genomgått. drabbats mycket hårt. Företaget kunde dock under åren 1975 och 1976 trots stålkrisen redovisa vinster. För år 1977 uppstod emel- lertid en betydande förlust och förluster kan förutses också för de när- maste åren.

Utredningens huvudslutsats är att LKAB: s möjligheter att kvarleva som ett betydande järnmalmsföretag under lång tid framåt är goda. Det vikti- gaste målet är att göra företaget lönsamt. En förutsättning för detta är att LKAB rekonstrueras finansiellt.

I utredningen fastslås också. att en utveckling av LKAB som ett lönsamt järnmalmsföretag ställer mycket stora krav på att de åtgärder. som igång- satts för att åstadkomma resultatförbättring. med kraft fullföljs. l utred- ningen förutsätts också. att järnvägsfrakterna minskar. och att samhället gör vissa åtaganden.

Prop. 1978/79: 87 17

LKAB-koncernens struktur

Järntnalmsrörelsen är LKAB:s dominerande verksamhet. Omsättningen var år 1977 1573 milj. kr. (moderbolaget). Operativ verksamhet bedrivs dessutom genom följande dotterbolag:

Omsättning 1977 milj. kr. AB Forshammars Bcrgverk industrimineral 44 AB Statsgruvor sulfidmalm och volfram 33 Kimit AB sprängämnen 25 LKAB International AB konsultvcrksamhet 3 LKAB Prospektering AB prospektering (nybildat)

Utredningen behandlar i huvudsak järnmalmsrörelsen. eftersom den är LKAB:s väsentligaste rörelsegren och också är den verksamhet, som med sitt beroende av stålindustrin gett de stora förlusterna. Genom sin anknyt— ning till en region. där gruvdriften utgör den dominerande näringsgrenen. har den också en avsevärd samhällelig betydelse. Utredningen belyser emellertid också andra rörelsegrenar. som är eller kommer att vara bety- delsefulla för LKAB-koncernens utveckling. Möjligheten att utveckla före- taget vid sidan av järnmalmsrörelsen ses som ett stöd förjärnmalmsrörel— sens fortlevnad.

De faktorer. sotn främst utgör förutsättningar för företagets framtid. och som studeras. hör samman med marknaden. varifrån intäkterna kommer. dvs. leveransnivåer för olika slag av produkter. produktutveckling, priser, metallurgiens utveckling etc.. samt med transporterna och produktionen. där de största kostnadsposterna finns.

Utredningen ägnar ett omfattande studium åt strategier och åtgärder. som kan förbättra järnmalmsrörelscns lönsamhet och konkurrenskraft, liksom åt personell utvärdering och en beskrivning av samhällseffekter.

Utredningen preciserar slutligen en ekonomisk och finansiell utvärde- ring förjärnmalmsrörelsen och för koncernen.

Järnmalmsmarknaden

Mulmlwlmr. Internationell handel

Järnmalmsmarknadcn utmärks f.n. av ett utbud som vida överstiger efterfrågan. Detta överutbud är betingat av att stålkonsumtioncn ligger betydligt lägre än vad som antagits i tidigare internationella prognoser och av att betydande gruvkapacitet kommit fram i länder som Brasilien och Australien. Man kan utgå från att stålindustrins behov av järnmalm kom— mer att kunna täckas ett stycke in på 1980-talet av den kapacitet. som finns tillgänglig eller sådan som tillkommer under de närmaste åren. Stora mängder malm. som finns lagrade hos gruvföretagen eller av stålindustrin. är också tillgängliga.

Prop. 1978/79: 87 18

Det är sålunda ovisst om stålproduktionen i världen under de åter- stående åren av 1970-talet kan komma upp i nivå med 1974 års rekordhöga produktion. 710 milj. ton. År 1977 producerades 673 milj. ton. Den svåra stålkrisen ttnder åren 1975— 1978 hari synnerhet drabbat den västeuropeis— ka och den japanska stålindustrin. Dessa är de största importörerna av järnmalm och den exporterande järngruveindustrin har därför utsatts för stora ekonomiska påfrestningar på grund av minskad efterfrågan på malm. Den internationella handeln med järnmalm sjönk från knappt 400 milj. ton år 1974 till ca 340 milj. ton år 1977 (tabell 1).

Tabell 1. Internationell handel medjärnmalm i milj. ton (År 1977 preliminärt)

Exp/lmp EG Japan USA Tot exp 1974 1977 1974 1977 1974 1977 1974 1977 LKAB 25.6 14.3 — — 0.3 0.2 29.7 18.1 Australien 11.8 12.5 67.9 63.1 0.6 0.3 83.5 80.0 Brasilien 25.5 21.8 19.5 23.7 6.7 2.3 73.0 57.0 Canada 11.9 12.9 4.5 4.6 20,0 26.6 37.4 45.0 Indien 0.8 0.3 17.3 17.9 , — 21.0 22.0 Liberia 19.8 14.2 1.3 0.4 2.8 1.8 25.5 18.0 Sovjet 3.8 2,3 1.0 1.0 0.1 — 43.3 45.0 Venezuela 7.9 4.3 — —- 15.6 6.3 24.3 12.2 Ovriga 26.3 19.6 30.3 21.9 2,7 1.0 59.3 42.5 Totalt 133.4 102.2 141.8 132.6 48.8 38.5. LKAB:s marknads- andel 19.296 14.0 % — —- 0.6 % 0.5 %-

LKAB avsätter ca 75% av sina leveranser inom EG-området. Utveck— lingen inom denna marknad betyder därför mycket för bolagets framtida avsättning. Tidigare prognoser om stålindustrins utveckling har visat sig alltför optimistiska. Det synes emellertid inte finnas skäl att antaga att stålindustrin inom EG helt kommer att stagnera. Utredningsgruppen har ställt upp ett antal alternativ med som mest realistisk bedömning en pro- duktion av 155 milj. ton resp. 165 milj. ton råstål för åren 1983 och 1990. Produktionen är f. n. 125—130 milj. ton. Sedan denna prognos gjorts har EG publicerat "Evarognos 1978". Den anger som trolig produktion för år 1985 152— 158 milj. ton (Se figur 1).

[ utredningens rapport förutsätts alltså en produktionsökning inom EG:s stålindustri. (_)ckså inom övriga kundländer förutses ökningar.

LK A B :.s' le vera/mer

LKAB:s leveranser (tabell 2) har sjunkit mer än proportionellt bl. a. på grund av att den fosformalmbaserade. stålproduktionen i Europa haft sär- skilt svårt att hävda sig. Detta gäller i synnerhet den belgiska stålindustrin. som i stor utsträckning arbetar på export och med produkter som drabbats särskilt starkt av ökande konkurrens från nya stålländer.

LKAB marknadsför tre malmtyper: högfosformalm. lågfosformalm och i

Prop. 1978/79: 87 1.9

Figur I. EG:s rå.rtälxproduktion

Mil]. ton

EG-prognos ----- 1975—76

160. EG—prognos

våren 1978 140

120 LKAB:s

bedömning

100 våren 1978

80

60

IIIIIIEIII lllllllgll llllllElIl IIIIIINIMI linning-nn llllllluna lill-lla

år 1970-72 -74 -76 -78 -80 -82 -B4—85

pellets. Dessa malmtyper indelas i olika produkter med specifika metallur- giska egenskaper. Den metallurgiska utvecklingen har. delvis som en följd av nedläggning av gruvor på den europeiska kontinenten. allvarligt påver- kat framtiden för 1.KAB:s högfosformalm. Thomasverken, som utnyttjat högfosformalm. har avvecklats. delvis av miljöskäl. Nya processer för stålframställning med användning av lågfosformalm har ersatt thomas- processen.

Högfosformalmen kan renas från fosfor genom en höggradig anrikning. Fosforn kan i form av apatit användas som råvara i gödselmedelsindustrin. Den järnmalm som erhålls efter anrikningen är finmald och måste därför pelletiseras. Pellets är emellertid nu och för ett antal år framåt en produkt som finns i överskott på marknaden.

Tabell 2: LKAB:s leveranser

Högfosfor- Lågfosfor- 1000t malm malm Pellets Totalt

EG Övr EG Övr EG ÖVr EG Övr

1974 15 151 87 6 307 2 611 4 837 3 088 26 295 5 786 1977 7 753 104 4 370 2 769 2 202 2071 14 325 4944 Förändr —7398 +17 ——1937 +158 —2635 —1017 —11970 —842 doi% —49% +19% —31% +6% —-54% —33% —46% —15%

Prop. 1978/79: 87 20

Pellets används i Europa främst vid högt kapacitetsutnyttjande som komplement till den sinter stålverken själva tillverkar. Vid låg stålproduk- tionsnivå sjunker därför pelletseftetfrågan både snabbare och kraftigare än efterfrågan på t. ex. lines. dvs. finkornig malm.

LKAB har sina naturliga avnämarområden inom EG och runt Östersjön. Fram till 1970-talets stålkris låg tyngdpunkten för LKAB:s leveranser på fosforrika malmer (år 1977: 49 %. år 1967: 79 %. år 1957: 92 %). där LKAB hos kunderna i BRD och Belgien. tidigare även i Storbritannien. inomjust denna sektor mötte föga konkurrens. När emellertid tidigare förbrukare av fosforrik malm övergår till fosforlåga produkter möter LKAB hela världs- marknadens utbud.

LKAB var den största malmleverantören till den europeiska stålindu- strin och därför också prisledarc från tidigt 1900-tal t, 0. m. förhandlingar- na för leveransåret 1975. Denna roll har nu övertagits av den brasilianska statliga Rio Doce-koncernen, CVRD. vars starka expansion som järn— malmsexportör ännu är långt ifrån avslutad.

Den framtida malmavsåttningen är SVårbedömbar, särskilt på längre sikt. [ rapporten har därför ett antal alternativ studerats. Här skall endast visas det som av utredningsgruppen valts som ett huvudalternativ (tabell 3). Osäkerheten i bedömningarna illustreras av hur siffran för år 1978 förändrats.

Tabell 3: Leveransantaganden LKAB totalt. Milj. ton järnmalmsprodukter

1974 1977 1978 1979 1980 1981 1982 1983 Högfosformalm 15.2 7.9 10.3] 10.7-' 9.4 9.7 7.4 6.7 6.8 Lågfosformalm 9 .0 7 ,1 8.6 8.8 9.1 10,4 10.7 10,5 10.7 Pellets 8.0 4.3 3.5 5.5 2.9 3.8 5.6 8.0 8.4 32.2 19.3 22.4 25.0 21.4 23.9 23.7 25.2 25.9

Mulmpriser

Malmmarknaden har i princip utvisat ett överutbud alltsedan slutet av 1950-talet. Endast för några få år under 1970-talets första hälft kan man tala om en bättre balans mellan utbud och efterfrågan. Överutbudet har av- speglats i en fallande priskurva, som efter några få år av upphämtning på grund av stål— och malmkrisen åter vänt nedåt under de tre senaste åren. Prissänkningarna cif Rotterdam beräknas till 35 % i realpriser. Samtidigt har det låga kapacitetsutnyttjandet i malmproduktionen verkat höjande på produktionskostnaderna per ton.

' Skeppningsplan 1978-06-01 ? Skeppningsplan 1978-11-01

Prop. 1978/79: 87 21

LKAB:s fob-priser bestäms numera i princip av cif—priserna i Rotterdam varifrån får dras kostnaderna för sjöfrakterna från LKAB:s exporthamnar. Skillnaden i kostnad mellan LKAB:s och konkurrenternas sjöfraktcr till Rotterdam är en viktig faktor för LKAB:s konkurrenskraft. Sjöfraktskost— naden har nu nått ett minimum. Genom LKAB:s närhet till Europamarkna— den kommer varje höjning av sjöfrakterna att bli till Narvikstradernas favör. Inte heller kan man räkna med att någon mer betydande ökning av det malmförande tonnagets genomsnittsstorlek kommer att ge de långväga malmcrna fraktkostnadssänkningar. Konkurrensläget för LKAB. som på- verkats negativt av de låga sjöfrakterna. borde därigenom inte komma att försämras ytterligare. Effektivare lossningsanordningar i de stora loss- ningshamnarna gynnar i första hand korta trader och blir sålunda. när de på sikt installeras. en positiv faktor för LKAB—malmen. En återgång till sjöfrakter. som ger rederierna kostnadstäckning torde däremot komma att dröja.

Fob-prisernas utveckling sedan år 1956 på en representativ hög- resp. lågfosformalm samt för de senaste åren även på pellets exemplifieras i figur 2. Priserna för pellets har utvecklats likartat. Under de senaste åren har pelletspriserna sjunkit från ett genomsnitt år 1976 av ca 136 kr. per ton till ca 131 kr. per ton år 1977 och 110 kr. per ton år 1978.

Figur 2. Faktiskt! job—priser på en hög- resp en lågfosformalm jämförda med [962 års priser uppräknade med hänsyn till kronans värdeminskning

Kriton :

I

'llliilä' .

= '=':

llI

& I I

IH

% IIIUMIIN

...”-H II." II."

&

mi INN-

”Hill

11 1 ...nu.-

III-l

1962 1964 1966 1968 1970 1972 1974

1958 1960

I

II. Illllli IIIHIIIV

Lägfosformalm- priset 1962 uppräknat med hänsyn till kronans värde- minskning

Fosformalms- priset 1962 uppräknat som ovan

Faktiskt lågfos- formalmspris

Faktiskt fosfor- malmspris

1976 1978

Prop. 1978/79: 87 22

För framtiden förutses en prisutveckling. som åtminstone över en längre period innebär minst kompensation för inflationen. dvs. minst oförändrade realpriser på malm. räknat från 1978 års nivå.

Markrtrtc/sfi'iring

LKAB arbetar för att behålla och vidga sin marknad. Marknadsföringen byggs ut. En särskild marknadsorganisation har skapats inom LKAB med uppgift bl. a. att samordna Malmexports och LKAB:s marknadsaktiviteter och produktutvecklingen.

En väsentlig affärsidé är att konkurrera med kvalitet och nya produkter och att finna nya marknader för LKAB:s produkter.

Resultat härav har redan visat sig. lnom företaget finns hög teknisk kompetens. välutrustade laboratorier och nya produktidéer. Den intensiva forskningen i förening med teknisk marknadsföring sker sedan länge i samarbete med kunder. Sådant samar- bete med tongivande verk kommer att utvidgas ytterligare.

1 målsättningen för marknadsansträngningarna ingår att leveranserna skall hållas inte bara på en hög utan också på en så jämn nivå som möjligt. Den utbyggda kapaciteten utnyttjas därmed bättre och lönsamheten ökar. Sysselsättningen gagnas. Vissa av LKAB:s kunder har på senare år funnit det förenligt med sina intressen att bygga egna pelletsverk i hemlandet eller att som delägare engagera sig i pelletsverk i malmproducenternas ut- skeppningshamnar. Detta har kommit att inskränka LKAB:s leveransmöj- ligheter, då kunderna i första hand utnyttjar egna hel- eller delägda verk.

För att kunna öka leveranserna och hålla en jämn sysselsättning är företaget icke främmande för att erbjuda kunderna att bli delägare i verk i Kiruna och Malmberget eller att själva bli delägare i pelletsverk. som kan komma att byggas av kunderna.

Detta kan öka leveranserna och bidra till sysselsättningen i malmfälten. Marknadsutrymmet för högfosformalm och pellets är begränsat. Man kan befara att marknaden för högfosformalm kommer att krympa ytterliga- re. För pellets ökar däremot marknaden och bör vid mitten av 1980-talet ha lett till balans mellan tillgång och efterfrågan. LKAB:s möjligheter att sälja lågfosformalm är goda.

Järnmalmsproduktion

Kiruntmmråclet och Narvik Basen för LKAB:s järnmalmsproduktion är gruvorna i malmfälten. l Kirunaområdet bryts f.n. Kiirunavaara och cheäniemi (Svappavaara). Dessutom finns i området ett antal mindre högfosformalmer samt Mer- tainen och Gruvberget.

Kiirunavaara är en underjordsgruva. Brytningen befinner sig i dag på ca 450 m djup. Malmen torde ha ett djupgående till minst 1500 m med ett

Prop. 1978/79: 87 23 förmodat malminnehäll av 1 800 milj. ton. Hur stor del därav som är brytvärd är en ekonomisk fråga, som bl.a. avgörs av marknadsförutsätt- ningarna och produktionens effektivitet. Produktionskapaciteten vid dis- kontinuerlig skiftgång ligger inom den närmaste femtonårsgränsen på drygt 20 milj. ton per är färdiga produkter men kan eventuellt ökas. Sannolikt ligger övre gränsen härvidlag vid 23 milj. ton per år.

Kiirunavaaramalmen är en blandning av låg- och högfosformalmer. Ca 25 % av de färdiga produkterna utgörs f. n. av lågfosformalm.

Ca 90 ';??- av produktionen från Kiirunavaara utgörs av styckemalmer och lines. Dessutom kan årligen drygt 2 milj. ton pellets tillverkas. Genom anrikning före pelletiseringcn kan fosforn avlägsnas ur vissa typer av högfosformalm.

l Svappavaara finns i l..eveäniemigruvan en malmreserv av uppskatt- ningsvis 200 milj. ton i dagbrottsbrytning. Dessutom finns 50 milj. ton för eventuell underjordsbrytning. Årskapaciteten i färdiga produkter är 3.5 milj. ton. varav 3 milj. ton pellets.

Leveäniemigruvan bryts som dagbrott och med tilltagande djup minskar produktionskapaciteten. De långsiktiga planerna förutsätter därför att kompletterande brytning startas i slutet av 1980-talet och början på 1990- talet i de närliggande malmerna Gruvberget och Mertainen.

Malmprodukterna från Kirunaområdet är:

styckemalm, högfosfor fines, högfosfor styckemalm, lågfosfor fines. lågfosfor pellets

Samtliga stycketnalms— och linesprodukter är magnetiter. dvs. magne— tisk järnmalm.

Transporten av kirunaprodukter sker mot Narvik med järnväg. Kapaci— teten på järnvägen torde f.n. ligga omkring 26 milj. ton per år. Med vissa investeringar i vagnpark m.m. kanjärnvägens kapacitet bli ca 30 milj. ton per år. Vissa kvantiteter transporteras i dag och i framtiden från Malm- ' berget till Narvik. För att järnvägens kapacitet mot Narvik på 30 milj. ton helt skall kunna utnyttjas fordras då förutom vagnsanskaffning även om- byggnad av bansträckan Malmberget—Kiruna.

Hamnen i Narvik moderniserades i mitten av 1970-talet dels med en ny mottagningsstation för tåg med en kapacitet avpassad till ovanstående järnvägskapacitet. dels med en ny kaj med tillhörande lager. Den nya kajen kan ta de största nu förekommande fartyg, 350 000 ton. Utskeppningskapa- citeten bedöms ligga på ca 32 milj. ton per år men reduceras något. om en större andel pellets kommer att skeppas. Den sammanlagda lagervolymen är ca 4,5 milj. ton och är i första hand avsedd att ta upp variationer mellan tågtrafik och skeppning. Den kan endast i mindre omfattning tas i anspråk för konjunkturlagring.

Prop. 1978/79: 87 24

a'l-Iulm/n'rgsunmit/t'! och Lue/ti

! Malmberget bryts malmen under jord i flera från varandra skilda malmkroppar. Ca 8094- av järnmalmsinnehållet är magnetit. resten hematit eller s. k. blodstensmalm. Brytningen befinner sig på omkring 450 m djup. Malmdjupet är okänt. men gjorda mätningar indikerar att djupet är större än vad man kan klara av med nuvarande tekniska metoder. Malminnehål— let ner till 1000 m djup uppskattas till 450 milj. ton. En utflackning av malmen på större djup kan komma att kräva nya brytningsmetoder.

I Malmberget är samtliga malmer av mellanfosfortyp. men eftersom hela produktionen anrikas minskas fosforhalten så att samtliga produkter blir lågfosforprodukter. Kapaciteten är totalt 8—9 milj. ton per år. inkl. en pelletskapacitet av drygt 4 milj. ton per år. Utom pellets produceras fines. ingen hematit brytsjttst nu. men ett anrikningsverk finns, som kan ta hand om hematitmalmen.

Produkterna från Malmberget är således:

lågfosforftnes. magnetit (inkl. höganrikade specialsligcr) lågfosforftnes. hematit (ej f.n.) pellets.

En betydande flexibilitet finns mellan lines och pellets. Malmbergsgruvornas kapacitet ligger f.n. och beräknas under hela 1980- talet ligga vid ca 9 milj. ton färdiga produkter under förutsättning av full brytning av hematiter. Med brytning av enbart magnetit ligger produk- tionstaket vid ca 8 milj. ton per år.

Malmbergsprodukter transporteras efter kundernas fria val mot Luleå eller Narvik. Järnvägens kapacitet mot Luleå är ca t0 milj. ton men kan höjas.

Mottagnings- och skeppningskapaciteten i Luleå är i storleksordningcn 9 milj. ton. Skeppning sker normalt ej med större fartyg än 40 000-tonnare. Hamnen kan dock ta emot speciellt grundgående fartyg som tillåter större laster. På grund av isförhållandena ligger malmskeppningen nere i ungefär fem månader om året. eftersom järnmalm normalt ej kan bära merkostna- den för vintersjöfrakt. Lagervolymen i Luleå är 4 milj. ton. Storleken är motiverad av nödvändigheten att klara vinterlagring.

Kapacitctssuminering

Konjunkturlagringsmöjligheterfinns f. n. vid gruvorna i Kiruna. Svappa- vaara och Malmberget. ] Kiruna kan ca 10 milj. ton lagras upp. i Svappa- vaara ca 1 milj. ton och i Malmberget 2—3 milj. ton. Möjligheter finns normalt också att som f.n. konjunkturlagra på kontinenten.

Med nuvarande anläggningar och anordningar är LKAB:s gruvkapacitet ca 33 milj. ton per är (färdiga produkter).järnvägskapacitet 35 milj. ton per år och skeppningskapacitet drygt 40 milj. ton per år.

Samtliga dessa värden kan med vissa investeringar höjas. Gruvkapacite- ten kan höjas om marknad skulle finnas för mer högfosforprodukter.

Prop. 1978/79: 87 :s

Prmlltktimu'lu ujft'klit'iscrinlt:

] Kiirunavaara förekommer som nämnts både låg- och högfosformalm. Malmerna ligger skiktade intill varandra inom stora delar av gruvan med geometriskt oregelbundna men i övrigt skarpa gränser. De med hänsyn till kostnaderna användbara brytningsmetoderna medger inte att de två malm- typerna helt hålls isär. ] gränsskikten sker blandningar och blandmalmen innehåller för hög halt av fosfor för att kunna säljas som lågfosformalm. Den lämpar sig däremot efter avfosforisering för pelletsframställning.

Det pågår sedan länge ett tekniskt utvecklingsarbete inom många omrt' - den av gruvhanteringen. Utredningen visar med särskilt eftertryck den ekonomiska betydelsen av att forskning och utveckling för åstadkom- mande av en bättre särskiljning (selektivitet) av malmerna i Kiirunavaara fullföljs med kraft och att förståelse för dess betydelse sprids hos den i brytningsarbetet sysselsatta personalen. Därigenom frigörs ökade mäng- der lågtosformalm. Resurser har satts in för detta arbete.

Kostnadssidan bearbetas nu intensivt. Produktiviteten i gruvorna steg under 1960-talet mycket snabbt. delvis som ett resultat av den ökande produktionen. Den har därefter haft en ogynnsam utveckling. under senare år påverkad av den låga avsättningen. Olika åtgärder har sedan hösten 1976 sätts in för att sänka kostnaderna och höja företagets effektivitet. Dessa åtgärder har haft en betydande effekt på kostnaderna.

Företagets effektivisering skall fortsätta. De befintliga resurserna i per- sonal och utrustning är avsevärda. De gångna årens stora investeringar har medfört att en tekniskt väl utbyggd och modern produktionsapparat nu står till förfogande.

Vid rörelseenheterna har utarbetats omfattande program. som visar på möjligheten till stora effektiviserings— och besparingsåtgärder i fråga om drift och investeringar. Effektiviseringen i form av ett bättre utnyttjande av de fasta produktionsanläggningarna är till en del beroende av hur produk- tionen kan höjas. Medan kostnadsbesparingar snabbt och kontinuerligt genomförs i fråga om material- och energikonsumtion etc.. kräver åtgär- der. sont innebär inskränkningar av egen och entreprenörers personal mer omfattande förberedelser.

Att förutsatta effektivitctsförbättringar kommer till stånd är en av ett antal faktorer. som är av avgörande betydelse för utredningens slutsats att LKAB har möjligheter att fortsätta som självbärande företag.

LKAB:s kostnadsläge och därmed företagets konkurrenskraft ijämförel- se med de stora översjöiskajärnmalmsgruvorna är f.n. otillfredsställande. Detta innebär ett allvarligt hot mot företaget och gruvsamhällena. Det är därför nödvändigt att det sker en kraftsamling för fortsatta förbättringar av produktion och effektivitet.

Utredningsgruppen. som tvingats arbeta snabbt. har inte haft möjlighet att i samarbete med personalen genomföra den analys av effektiviserings- programmen. som torde vara en förutsättning för genomförandet. Arbete i detta syfte har igångsatts och organiserats i särskild projektform.

Prop. 1978/79: 87 26

Personalstyrkans utveckling

Antalet anställda har under de senaste åren genom rekryteringsrestrik- tioner. förtida pensioneringar och naturlig avgång minskat men är fortfa- rande större än som f. n. erfordras. Även med den ökande produktion som förutses i utredningen kommer bl.a. som en följd av effektiviseringspro- gramtnens genomförande ett personalöverskott att finnas under de när- maste åren. Enligt utredningens bedömningar våren 1978 skulle personal- överskottet år l978 ha varit omkring 1000 personer vilket överskott med enbart naturlig avgång i det närmaste skulle kunna avvecklas under en femårsperiod.

Personalutvecklingen redovisas såsom beräknad personalutveckling. bedömt personalbehov samt över- eller underskott av personal. Den be- räknade personalutvecklingen avser det faktiska genomsnittliga antalet anställda åren l976—77 samt den beräknade utvecklingen åren 1978—83 under förutsättning av naturlig avgång. [ sifferuppgifterna ingår anställda långtidsfrånvarande. Den naturliga avgången består av pensionsavgång. vilken generellt beräknas ske vid uppnådda 60 år. och övrig naturlig avgång. som med hänsyn till den låga omsättningen av personal beräknas till 294. vid var och en av de båda järnmalmsrörelserna och till 392.- vid Regionkontoret i Kiruna (netto efter hänsyn till viss nödvändig återrekry— tering).

Det bedömda personalbchovet avser behovet av personal för den pro— duktion. som är planerad under perioden. ] uppgifterna ingår personal sysselsatt med investeringar. som är nödvändiga för fortsatt drift. Siffrorna inkluderar normal korttidsfrånvaro men däremot inte långtidsfrånvarande personal. Vid bedömning av personalbchovet har hänsyn tagits till förelig- gande förslag till effektiviseringsprogram.

Över- resp. underskottet av personal utgör skillnaden mellan beräknad personalutveckling och bedömt personalbchov. Skillnaden inkluderar såle- des långtidsfrånvarande. vilka dock även redovisas separat för utvisande av det egentliga över- eller underskottet av personal.

Exemplet i figur 3 visar hur den totala personalstyrkan genom naturlig avgång skulle minska under åren 1976—83 med ca 1900 personer eller drygt 23 %. Behovet av personal är redan år 1978 ] l00 personer mindre än den tillgängliga personalen om man undantar långtidsfrånvarande. Under perioden minskar behovet med ytterligare ca 225 personer.

Personalöverskottet utgörs av skillnaden mellan kurvorna 3 och 4 i figur 3 (avser bedömningarna från utredningsperioden våren l978. ej det dagsak- tuella läget som innebär att personalöverskottet år 1979 blir lägre än vad som förutsatts i utredningen).

Om man i samma exempel studerar personalutvecklingen inom Kiruna- resp. Malmbergsområdet och inkluderar all där pågående verksamhet men utesluter hamnarna i Narvik och Luleå fördelar sig personalöverskottet, exkl. långtidsfrånvarande. enligt figur 4.

Prop. 1978/79: 87 27

Figur 3 . Persona/un'a'/(ling och persorralhehm'

Tata/t Kiruna och Malmbergsområdet samt hamnarna

© Beräknat medeltal anställda resp. år efter reducering med faktiska pensionsavgångar och 2'1'2, övrig avgång. Q) Bedömt personalbehov enligt budget 1978 och 5-årsplan 1979—83. (Bedömn. våren 1978).

antal © Differens. © — © anställda © Långtidsfrånvaro.

8 500

8 000

%

läälull lulllål lälnlll

7 500

7 000

6 500 6 000

5 500

IIIII lllll

5 000

I HIIIII

4 500 4 000 3 500 3 000

2 500 2 000

1 500 1 000

500

liålllllll |

1976 -77 -78

Utredningsgruppen finner det nödvändigt att kostnaden för den överta- liga personalen betraktas som en samhällelig kostnad som inte skall belasta LKAB:s resultat.

Transporter

Malmutvinningen innebär i sin tekniska del ett omfattande transportar- bete. som från gruvan fram till Stålverket med transporter inom gruvområ- det, på järnväg och till sjöss ingår i ett stort system.

är

Prop. 1978/79: 87 28 Figur 4. Persona/öi'r'rs'kutl Kirunu- och Mu/mhr*rg.t'umrådet

antal personer

1100

1 000

900

l

Sjötransporterna sker beträffande LKAB:s malm på fartyg tillhörande andra företag. Vissa konkurrerande järnmalmsföretag har skaffat egna fartyg. Frågan om LKAB:s framtida politik på detta område utreds.

Malmtransporten till hamnarna i Luleå och Narvik sker på malmbanan. som på svenska sidan tillhör statensjärnvägar och på norska NSB (Norges Stalsbaner).

Järnvägskostnaderna är enligt LKAB:s uppfattning orimligt höga. De konkurrentanalyscr, som utredningen låtit genomföra, omfattar även kost- nader för järnvägstransporter. Jämförelserna är visserligen vanskliga att göra med hänsyn till de skilda lokala förhållandena men ger ändå en uppfattning om storleken av konkurrenternas järnvägskostnader, Den be- kräftar den höga fraktkostnadsnivån för LKAB-malm.

Utredningsgruppen utgår från attjärnvägsl'rakterna radikalt sänks så att LKAB:s allvarliga konkurrensnackdel i detta avseende elimineras.

Prop. 1978/79: 87 29

N ya verksamheter

Järnmalmsrörelsen befinner sig i ett skede. där risk finns för stagnation och tillbakagång. Nya vcrksamhetsgrenar skall därför utvecklas som på sikt kan ge företaget en ny ekonomisk bas för sin verksamhet. LKAB har ett värdefullt kunnande inom gruvhantering och därtill gränsande aktivi- teter. En förstärkning av företaget sker därför naturligast utifrån dessa kompetensområden.

LKAB avser att i första hand inrikta utvecklingen av nya rörelsegrenar pä prospektering efter och utvinning av andra malmer och mineral än järnmalm med särskild inriktning på Norrbotten. Även utveckling av inter- nationell konsultverksamhet är av vikt.

Bolaget samverkar med Statsföretag samt kommunala. statliga och fack- liga organ för att bredda verksamheten i framförallt gruvorterna.

.lärnmalmsrörclsen förblir dock LKAB:s huvudverksamhet.

Resultat och finansiering

Bedömningen av LKAB:s framtida förutsättningar. ekonomi och finan— siella behov är naturligtvis behäftad med viss osäkerhet. En utveckling, som är mer gynnsam beträffande leveranserna eller priserna. kan medföra att ekonomin blir mycket god. Ett kvarstannande vid 1977—78 års låga leveransnivä får däremot allvarliga konsekvenser.

Om sänkningen av järnvägsfrakten skulle utebli försämras LKAB:s för— utsättningar drastiskt. Detsamma gäller om genomförande av effektivise- ringsprogrammen ej lyckas.

Resultaten för åren 1977 och 1978 visar betydande underskott. Under den långvariga stålkrisen har malmlagren byggts upp till ca 15 milj. ton vid årsskiftet 1977/78. Ett omfattande investeringsprogram har fullföljts. Detta har gjort en avsevärd upplåning nödvändig. Den finansiella belastningen har stigit och soliditeten försämrats. .

Investeringarna har. som tidigare nämnts. lett till att företaget genomgå- ende har moderna anläggningar. Förutsatt att marknadsutvecklingen blir den förutsedda gäller att beslut om ytterligare stora investeringar blir aktuella tidigast några år in på 1980-talet.

Resultaturvecklingen under den närmaste femårsperioden har analyse- rats för olika leveransalternativ. Utvecklingen på längre sikt har studerats mer översiktligt.

Med vissa förutsättningar beträffande leveranskvantiteter, priser. järn- vägskostnader och sociala kostnader uppkommer i huvudalternativet ett rörelseresultat omkring noll före avskrivningar och finansiella poster redan från är 1979.

Prop. 1978/79: 87 30

I utredningen har analyserats linansicringsalternativ med utgångspunkt i resultat- och balansräkningar och olika former för en rekonstruktion har studerats.

Utredningsgruppen anser på grundval härav att en finansiell rekonstruk- tion är nödvändig. Denna bör utformas så att förutsättningar skapas för företaget att i fortsättningen uppfylla rimliga krav på lönsamhet.

Bilaga 2

Upp gifter om LKAB. åren I 974 -— 1978

Prel. utfall

1974 1975 1976 1977 1978 (icnomsnittspris. kr./ton levererad malm 62:24 86:99 90:34 79:92 69:90 .lärnmalmsproduktion. milj. ton 31.0 26.3 25.5 21.3 18.4 Järnmalmsleveranser. milj. ton 32.2 20.8 22.1 19.3 24.5 Malmlager per 31/12 milj. ton 3.9 9.4 12.1 15.0 8.2 Omsättning. koncernen. milj. kr. 20113 18455 20613 16533 ca 1940 Resultat efter plan— enl. avskrivn. före disp. o skatt. kon- cernen. milj. kr. 362,15 3119 26.5 —642.8 ca —860 Balansomslutning. koncernen. milj. kr. 2 752.1 3 215.1 4026,4 43262 ca 4040 Soliditet. koncer- nen. % 63.9 57.4 48.4 35.8 ca 27 Investeringar. kon- cernen. milj. kr. 296.5 388.0 586.9 589.5 ca 300 Antal anställda per 31/12. koncernen 8 182 8 681 8 863 8 293 ca 7 920

Bilaga 3

LKAB:s resultat (moderbolaget) 1978—1979 utan rekonstruktion

prel. utfall budget

milj. kr. 1978 1979

Rörelsens intäkter 1 820 1 780 Rörelsens kostnader 2 040 1 775 Rörelseresultat före avskrivningar —220 5 Planenliga avskrivningar —225 —230 Extra avskrivning _314 __ Rörelseresultat efter avskrivningar —659 —225 Finansiella och extraordinära intäkter och kostnader —197 —230 Resultat före bokslutsdispositioner och skatt —856 —455 Bokslutsdispositioner och skatt +239 — 25 Resultat efter skatt -—617 —480

Norstedts Tryckeri. Stockholm 1979