om finnansiellt stöd till Luossavaara-Kiirunavaara AB
Prop. 1978/79: 87
Regeringens proposition
1978/79: 87
om finansiellt stöd till Luossavaara-Kiirunavaara AB
beslutad den 11 januari 1979.
Regeringen föreslår riksdagen att antaga de förslag som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll. På regeringens vägnar OLA ULLSTEN
ERIK HUSS
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås att Statsföretag AB får ett tillskott av 700 milj.
kr. för att genomföra en finansiell rekonstruktion av Luossavaara-Kltiruna-
vaara AB (LKAB). Medlen är avsedda att täcka 1978 års förlust i LKAB och möta finansiella påfrestningar som kan uppstå under år 1979. Vidare före-
slås ett anslag av 135 milj. kr. för investeringar och andra sysselsättnings-
främjande åtgärder för att upprätthålla sysselsättningen vid LKAB. Genom dessa åtgärder avses ca 530 personer av den personal som bedöms bli övertalig vid bolaget att få sysselsättning under ca ett års tid.
I Riksdagen 1978179. I saml. Nr 87
Utdrag
INDUSTRIDEPARTEMENTET PROTOKOLL vid regeringssammanträde 1979-01-11
Närvarande: statsministern Ullsten, ordförande, och statsråden Sven Romanus, Mundebo, Wikström, Friggebo, Wirén, Huss, Rodhe, Wahlberg, Hansson, Enlund, Lindahl, Winther, De Geer, Blix, Cars, Gabriel Romanus, Tham, Bondestam.
Föredragande: statsrådet Huss.
Proposition om finansiellt stöd till Luossavaara-Kiirunavaara AB
1 Inledning
Luossavaara-Kiirunavaara AB (LKAB) bildades år 1890. Riksdagen god-
kände år 1907 ett avtal mellan Trafik AB Grängesberg-Oxelösund, som ägde samtliga aktier i LKAB, och staten, enligt vilket staten skulle överta hälften av aktierna i LKAB och ha inlösenrätt till resten. Efter inlösen år 1957 innehade staten 95,7 76 av aktiekapitalet. Trafik AB Grängesberg- Oxelösund behöll 4,3 Zz. Statens aktier i LKAB överfördes den I januari
1970 till Statsföretag AB vid dess tillkomst. År 1976 inlöste Statsföretag
resterande aktier i LKAB.
LKAB:s verksumhet består i huvudsak av produktion och förädling av järnmalm. Av försäljningsintäkterna hänför sig över 902 till denna verksamhet.
Utvecklingen under lågkonjunkturåren 1975-1978 inom stålindustrin har medfört bl.a. att LKAB drabbats av svårigheter att avsätta sin malm-
produktion. Företaget kunde emellertid trots stålkrisen åren 1975-1976
redovisa vinster. Detta har sin förklaring i att företaget under tidigare år kunnat bygga upp betydande finansiella och tekniska resurser. Åren 1977
och 1978 uppstod emellertid betydande förluster och förluster kan förutses
också under de närmaste åren.
EKAB:s förutsättningar för företagsekonomiskt lönsam brytning och försäljning av järnmalm under perioden fram till år 1983 har utretts av en arbetsgrupp bestående av företrädare för Statsföretag, LKAB och berörda personalorganisationer. Arbetsgruppen, som antog namnet Strukturutredning LKAB 1978, redovisade i augusti 1978 resultatet av sitt utredningsuppdrag i en rapport. Ett sammandrag av rapporten bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga I.
Statsföretag hari skrivelse den 21 december 1978 lämnat en redogörelse för utvecklingen inom LKAB och begärt att staten skall medverka i en finansiell rekonstruktion av LKAB. Statsföretag har vidare begärt statlig finansiell medverkan i investeringar och andra sysselsättningsskapande åtgärder för att upprätthålla sysselsättningen vid LKAB.
2 Föredragandens överväganden
2.1 Världsmarknaden för järnmalm
Efter en period av knapphet på malm i mitten av 1950-talet expanderade kapaciteten i järnmalmsgruvorna inom Atlantområdet genom nya gruvetableringar under 1960-talets början och därefter. Detta skedde genom att dessa nya gruvor och även äldre gruvor byggdes ut. Under senare hälften av 1960-talet ökade gruvinvesteringarna i Västaustralien krafugt. Högkonjunkturåren 1973 och 1974 ingav malmförbrukarna farhågor om en framtida knapphet på malm. Mot denna bakgrund gjordes nya gruvinvesteringar runt om i världen.
Järngruvenäringen är nu etablerad på alla kontinenter. För exportändamål har först de kustnära reserverna utnyttjats men efter hand har även stora, rika fyndigheter längre in på kontinenterna tagits i anspråk.
Världens totala exportkapacitet för järnmalm bedöms uppgå till ca 500 milj. ton några är in på 1980-talet jämfört med 430 milj. ton år 1977. Överskottskapaciteten inom gruvnäringen beräknas i dag till ca 80 milj. ton exportmalm. Konkurrenssituationen för järnmalm har skärpts av att ny exportkapacitet i storleksordningen 50-60 milj. årston malm har tillkommit på världsmarknaden under de senaste åren. Överutbudet på malmmarknaden väntas bestå ytterligare ett antal år. Bättre balans väntas först t mitten av 1980-talet. Nu aktuella marknadsbedömningar för 1980-talet anger världens exportkapacitet för järnmalm till ca 600 äå 650 milj. ton i slutet av nämnda årtionde.
Överutbudet på malmmarknaden har lett till att priserna sjunkit under de tre senaste åren.
Efterfrågan på järnmalm är helt beroende av utvecklingen inom järn- och stålindustrin. Lågkonjunkturen sedan år 1975 har drabbat den europeiska stålindustrin mycket hårt. Råstålsproduktionen inom Europeiska Gemenskaperna (EG), som är 1974 nådde 155 milj. ton, har under de därefter
följande åren sjunkit till en nivå omkring 130 milj. ton. Den hårdnande
konkurrensen från länder utanför Europa, framför allt Japan, har pressat ned stålpriserna, i många fall under de löpande driftkostnaderna. Lågt kapacitetsutnyttjande och stegrade produktionskostnader medför att stålföretagen redovisar mycket stora förluster. Förhållandena är likartade även för stålindustrin i bt. a. Japan. I EG, Förenta staterna och Japan står nu sammanlagt inemot 150 milj. ton råstålkapacitet outnyttjad av en total
kapacitet om ca 500 milj. ton. Är 1977 redovisades en världsproduktion för stål av 673 milj. ton att jämföras med 710 milj. ton år 1974.
Den exporterande järngruveindustrin har utsatts för stora ekonomiska
påfrestningar på grund av minskad efterfrågan på malm. Den internationella handeln med järnmalm sjönk från knappt 400 milj. ton år 1974 till ca 340
milj. ton år 1977. År 1974 svarade Europa, Förenta staterna och Japan för
987: av världens totala efterfrågan på importmalm och dessa regioner beräknas även under 1980-talet dominera marknaden med en marknadsandet av ungefär 90 Z-. En låg produktionstakt inom ståltillverkningen slår oproportionellt hårt på konsumtionen av pellets, d.v.s. brända kulor, som tillverkas av nedmald malm. Detta beror på att stålverken i första hand utnyttjar sin egen sintringskapacitet, d.v.s. möjlighet att genom upphettning binda samman malmpulver till större stycken. Samtidigt har, särskilt inom pelletssektorn, gjorts betydande utbyggnader under de senaste åren. Resultatet härav är att pelletsverken är starkt undersysselsatta och i några fall har produktionen helt upphört.
Olika internationella prognoser pekar på att världens stålbehov kommer att öka om än i långsammare takt än under 1960-talet och början på 1970-
talet. En stor del av produktionsökningen kommer att ske i länder som i
dag har en liten stålkapacitet men som är stadda i kraftig utbyggnad. Områden som EG, Förenta staterna och Japan väntas komma upp till 1974 års stälproduktionsnivå först ett stycke in på 1980-talet. Inom Östersjöom-
rådet räknar man med en fortsatt ökning av stålproduktionen och därmed
ett ökat malmbehov.
2.2 LKAB:s verksamhet
LKAB:s uppgift är att ”efterforska, utvinna och förädla mineraliska : tillgångar och driva därmed förenlig rörelse”. LKAB är statens mineralföretag med tyngdpunkt på produktion och förädling av järnmalm i Norrbotten. Företaget är en av världens större järnmalmsexportörer. Viktiga kundländer härför är Belgien/Luxemburg, Frankrike, Polen och Förbundsrepubliken Tyskland. Största inhemska kund är SSAB Svenskt Stål AB i
Luleå. Utöver järnmalm produceras inom LKAB-gruppen bl. a. bly-, zink- och
volframsliger, industrimineral och sprängämnen. Vidare bedrivs malmoch mineralprospektering och internationell konsultverksamhet.
LKAB:s leveranser och produktion har successivt ökat från ca 10 milj.
ton per år i början av 1950-talet till som mest kring 30 milj. ton år 1974. Utvecklingen har utmärkts av en fortlöpande tillväxt påverkad av periodens regelbundna konjunkturrörelser.
Leveransvärdet för järnmalm ökade från ca 440 milj. kr. år 1950/51 till
drygt 1940 milj. kr. år 1974. Även om kvantiteterna successivt har ökat
under denna period har detta inte gällt malmpriserna. Under långa perioder
Prop. 1978/79: 87 na 5
har dessa t löpande penningvärde varit konstanta eller sjunkande. Under de två senaste åren har genomsnittspriset sjunkit med närmare 259.
Trots ofördelaktig prisutveckling var det genom teknisk utveckling, rationaliseringar och ökad volym möjligt att under 1950- och 1960-talen upprätthälla vinstnivån. Nettovinsten efter skatt låg under 1950-talet på i genomsnitt 185 milj. kr. per år. Under samma period uppgick skatten till i genomsnitt 190 milj. kr. per år. Under 1960-talet uppgick nettovinsten efter skatt till i genomsnitt 130 milj. kr. per år och den årliga skatten till i genomsnitt 130 milj. kr. per år. Under 1970-talet fram till är 1976 uppgick nettovinsten efter skatt till ca 35 milj. kr. per år och skatten till knappt 60 milj. kr. per år. Under denna period påverkades nettovinsten genom utt
LKAB lämnade koncernbidrag till Statsföretag och dess dotterbolag med i
genomsnitt ca 75 milj. kr. per år.
Från förstatligandet år 1957 har LKAB lämnat utdelning och koncernbidrag på totalt drygt 1700 milj. kr. Utdelning lämnades senast för år 1976.
LKAB investerade under 1950-talet totalt ca 830 milj. kr., under 1960talet totalt ca 1660 milj. kr. och under 1970-talet t.o.m. år 1977 totalt ca
2660 milj. kr.
Järnmalmsrörelsen
I Kirunaområdet bryts f.n. Kirunavaara och Leveäniemi (Svappavaara). I Kiirunavaara bryts malmen på ca 450 meters djup. Produktionskapaciteten ligger med nu tillämpad skiftgång inom den närmaste 15årsperioden på drygt 20 milj. ton per år. Malmen är en blandning av lågoch högfosformalmer. Fosforn kan avlägsnas ur vissa typer av högfosformalm genom anrikning vilken ger en finkornig slig som medelst hoprullning och bränning omvandlas till hårda kulor, pellets. Pelletskapaciteten är 2 milj. ton. I Svappavaara bryts malmen i dagbrott. Årskapaciteten för färdiga produkter är 3,5 milj. ton, varav 3 milj. ton pellets. Transporten av Kirunaprodukter sker mot Narvik med järnväg, som är byggd för 25 tons axeltryck och kan ta högst 4 000 ton i varje tåg.
I Malmberget bryts malmen under jord på 450 meters djup. Samtliga malmer är av mellanfosfortyp och hela produktionen anrikas till lågfosforprodukter. Kapaciteten är totalt 8—9 milj. ton per år, inkl. en pelletskapacitet av drygt 4 milj. ton per år. Malmbergsprodukter transporteras både mot Luleå och Narvik. Järnvägen mot Luleå är byggd för 18 tons axeltryck. Största lastvikt är 2 500 ton.
Med nuvarande anläggningar är LKAB:s gruvkapacitet totalt ca 33 milj. ton per år färdiga produkter inkl. pelletskapacitet på ca 9 milj. ton. Försäljningen sker genom Malmexport AB, som till lika delar ägs av LKAB och Gränges AB.
Leveransvolymen uppgick år 1977 till 19,3 milj. ton vilket var en onormalt låg nivå. År 1978 steg leveranserna till 24,5 milj. ton. Denna ökning berodde bl.a. på att järnmalmsproducenter i andra länder hade leverans-
svärigheter, förbättrade marknadsandelar för LKAB och tillkomst av nya kunder. Priserna låg I genomsnitt 152 lägre än år 1977. För att utjämna konjunktursvängningarna har LKAB i betydande utsträckning upprätthällit produktionen och byggt upp lagren, varigenom ett jämnare sysselsättningsläge kunnat uppnås. Produktionen fick dock främst under år 1978 kraftigt begränsas eftersom lagernivån hade nått den övre gränsen för vad LKAB kan lagra. Järnmalmsproduktionen uppgick år 1978 till 18,5 milj. ton mot 21,3 milj. ton är 1977. Malmlagren minskades under år 1978 trån 15 milj. ton till 8 milj. ton vid årets slut.
Avsättningsmöjligheter för LKAB:s järnmalm
Av en leveransvolym är 1977 på 19,3 milj. ton exporterades 18,1 milj. ton. Ca 8056 av exporten, eller 14,3 milj. ton, gick det året till EG-området, vilket motsvarade 1424 av EG-ländernas import av järnmalm. Motsvarande andel för LKAB var år 1974 19,22, då den totala leveransvolymen uppgick till 32,2 milj. ton. LKAB:s leveranser har sjunkit proportionellt mer än minskningen av importen bl. a. på grund av att den fosformalmba-
serade stålproduktionen i Europa har haft särskilt svårt att hävda sig. Fram
till 1970-talets stålkris låg tyngdpunkten av leveranserna på fosforrika malmer inom vilken sektor LKAB mötte föga konkurrens. I och med att tidigare förbrukare av fosforrik malm övergick till fosforlåga produkter möttes emellertid LKAB av hela världsmarknadens utbud. som i kvalitetshänseende ofta var lika bru som LKAB:s fosforlåga malm.
LKAB arbetar för att behålla och vidga sin marknad. Marknadsföringen byggs ut. Företaget konkurrerar med kvalitet och nya produkter och
försöker finna nya marknader för järnmalmen. I målsättningen för mark-
nadsansträngningarna ingår att leveranserna skall hållas på en hög och Jämn nivå. Kapaciteten utnyttjas därmed bättre.
Det totala marknadsutrymmet för I.KAB-malmen begränsas av produkt-
sammansättningen. Marknadsutrymmet för högfosformalm och pellets är begränsat. Företaget har gjort bedömningen att marknaden för högfosformalm kommer att krympa ytterligare. För pellets ökar däremot marknaden och bör vid mitten av 1980-talet ha lett till balans mellan tillgång och
efterfrågan. LKAB anser att möjligheterna att sälja lågfosformalm är goda, och målet är att producera så stor kvantitet därav som möjligt.
LKAB:s möjligheter att konkurrera effektivt på malmmarknaden hämmas av att kostnadsläget jämfört med konkurrenterna är ogynnsamt. Produktionskostnaden per ton järnmalm i Brasilien och Australien ligger betydligt lägre än i Sverige.
Den huvudprognos som LKAB har gjort om leveransutvecklingen och som återfinns I utredningsrapporten innebär en viss kvantitetsökning till en total leverans av ca 26 milj. ton järnmalmsprodukter år 1983. Bedömningen
grundar sig på antagandet att råstålsproduktionen i, Europa kommer att öka till 1974 års nivå under den kommande femårsperioden. LKAB:s prognos i
detta avseende stämmer väl överens med andra internationella prognoser, bl. a. den som EG publicerat.
Övrig verksumhet
Vid sidan av järnmalmsrörelsen är koncernen organiserad i följunde verksamhetsgrenar. AB Statsgruvor som bryter sulfidmalm och volfram i Bergslagen, AB Forshammars Bergverk som bryter industrimineral i Bergslagen och Dalsland och Kimit AB som tillverkar sprängämnen i Kiruna. År 1977 bildades LKAB Prospektering AB som bedriver prospekteringsverksamhet och LKAB International AB som bedriver tnternationell konsultverksamhet.
LKAB och Boliden AB samverkar beträffande prospektering, forskning och utveckling kring de svenska alunskiffrarna. Samarbetet sker genom ett till lika deltar ägt bolag, AB Svensk Alunskifferutveckling. De senaste åren har stora satsningar gjorts för att finna vägar för ett Kommersiellt utnyttjan-
tillfredsställer såväl företagsekonomiska som miljömässiga krav. Intresset har varit speciellt inriktat på Billingenområdet med Ranstad, för vars
utveckling ett särskilt bolag har bildats Ranstad Skiffer AB, vari även
Studsvik Energiteknik AB medverkar. För forsknings- och utvecklingsarbetet har fastställts ett treårigt program.
2.3 Ekonomisk utveckling
LKAB:s försäljningsintäkter för järnmalmsprodukter beräknas för är 1978 ull 1700 milj. kr. Den långvariga lågkonjunkturen och den allvarliga krisen inom järn- och stålindustrin har successivt försämrat LKAB:s resultat och finansiella ställning.
Fram t.o.m? år 1976 har förluster kunnat undvikas men för åren 1977
och 1978 redovisas förluster före bokslutsdispositioner och skatt på 630 milj. kr. resp. prel. 860 milj. kr. Bakgrunden är i första hand utvecklingen på malmmarknaden, som lett till lägre priser och minskade leverans- och produktionsvolymer, vilket i sin tur betytt högre kostnader per ton producerad malm. En annan bidragande orsak är kostnaderna för järnväpsfrakterna, som trots minskad fraktvolym ökat starkt på senare är.
I rörelseförlusten för år 1978 ingår en extra nedskrivning av anläggningstillgångar. Denna nedskrivning, som uppgår till 214 milj. kr., avser anläggningar som inte bedöms komma att utnyttjas under överskådlig framtid. Förlusten för år 1978 kan till en del täckas av disponibla reserver. Den beräknade nettoförlusten efter skatt uppgår till 617 milj. kr. Upplåningen har ökat snabbt och sammanhänger bl. a. med senare års rörelseförluster och omfattande investeringar i såväl lager som anläggningar. Upplåningen har under år 1978 kunnat hållas tillbaka till följd av stor lagerreduktion.
Den ökade upplåningen har I sin tur resulterat i att soliditeten urholkats.
Sedan år 1974 har soliditeten sjunkit från ca 60 26 till beräknat 27 26 år 1978.
Som villkor för tidigare upplåning på den svenska obligationsmarknaden gäller att summan av LKAB:s upplåning och vissa ansvarsförbindelser men
exkl. förlagslån från Statsföretag och kortfristig upplåning, icke får över-
stiga företagets egna kapital. Om så sker äger emissionsbankerna rätt att förklara resp. län förfallet till betalning. Utan finansiell rekonstruktion av LKAB kan sådan uppsägning förväntas i anslutning till bokslutet för år 1978. Vissa uppgifter om LKAB-koncernen redovisas i en särskild tabell. Tabellen bör fogas till protokollet i detta regeringsärende som bilaga 2.
Förbättring av konkurrenskraften och diversifiering
För att minska förlusterna har LKAB vidtagit en rad åtgärder. Produktionsvolymen har begränsats. Detta har inneburit bl. a. att tillverkningen
av den högst förädlade produkten, pellets, reducerats starkt. Pelletsverket t Kiruna har varit stängt sedan i början av är 1978, medan verket i Svappavaara körts med starkt beskuren produktion under hela år 1978. Samma gäller det största pelletsverket I Malmberget samtidigt som de mindre, äldre verken där varit helt avstängda. Högfosformalmens andel av bryt-
ningen har minskat. Produktionsinskränkningarna har kombinerats med
åtgärder för att sänka den allmänna kostnadsnivån. De totala investeringarna har under år 1978 begränsats till ca 300 milj. kr., vilket innebär i det närmaste en halvering jämfört med åren 1976 och 1977.
Produktiviteten i gruvorna, som steg under 1960-talet, har haft en ogynnsam utveckling under senare år, påverkad av den låga avsättningen. Olika åtgärder har sedan hösten 1976 satts in för att sänka kostnaderna och höja företagets effektivitet. Dessa åtgärder har haft positiva effekter på kostnaderna. Under åren 1977 och 1978 har LKAB kunnat kompensera kostnadshöjningen till följd av inflationen och dessutom kunnat göra vissa ytterligare kostnadssänkningar. De olika insatserna i Kostnadssänkande syfte väntas medföra successiva förbättringar i kostnadsläget under planeringsperioden.
LKAB:s kostnadsläge och därmed konkurrenskraft är i jämförelse med konkurrenterna f.n. otillfredsställande. Det är därför nödvändigt att företaget med kraft fullföljer det pågående effektiviseringsprogrammet.
LKAB har också för avsikt att utveckla nya verksamhetsgrenar som på sikt kan ge företaget en ny ekonomisk bas för sin verksamhet. Järnmalmsrörelsen befinner sig i ett skede där det finns risk för stagnation. LKAB har ett värdefullt kunnande inom gruvhantering och därtill gränsande aktiviteter. En förstärkning av företaget sker därför naturligast utifrån dessa kompetensområden. För gruvrörelsen är bl. a. prospekteringsverksamheten en viktig bas. Bolaget samverkar även med Statsföretag samt kommunala, statliga och fackliga organ för att bredda verksamheten framförallt i gruvorterna.
LKAB:s olika åtgärder att utveckla nya verksamhetsgrenar har redan medfört att vissa nya rörelsegrenar har tillkommit. Bland LKAB:s på-
gående projekt finns t.ex. investeringarna I ett apatitverk i Kiruna och förberedelse för kopparmalmsbrytning i Viscaria. Som exempel kan även nämnas LKAB:s olika projekt inom energiområdet med inriktning på produktion och utnyttjande av fasta energiräåvaror.
2.4 Finansiell rekonstruktion
Marknadsutsikterna för är 1979 är enligt LKAB:s bedömning osäkra. Några tecken på en snar förbättring av konjunkturläget för den curopeiska stålindustrin finns inte. LKAB räknar därför inte med någon höjning av leveranserna utöver 1978 ärs nivå. Under förutsättning att uppnädda marknadsandelar kan bibehållas räknar LKAB med en leveransnivä på 24 milj. ton för är 1979.
Det är ännu så länge svårt att göra en säker prognos över resultatutvecklingen för år 1979. Osäkra faktorer som tillsammans med marknadsutvecklingen påverkar resultatet är bl.a. prisutvecklingen och valutakurserna. LKAB räknar med stora förluster även för är 1979. De stora underskotten leder till att företaget utan finansiella stödåtgärder mot slutet av år 1979 kan komma att närma sig gränsen för upprättande av likvidationsbalansräkning.
Kostnaden för järnvägsfrakter hör till de poster som har ökat snabbast under de senaste åren. Den är nu en av de största kostnadsposterna för företaget. LKAB och Statens järnvägar (SJ) har träffat ett nytt fraktavtal för perioden 1979—1985. Det nya avtalet ger möjlighet till anpassning av transportkapaciteten till variationer i LKAB:s transportbehov. Avtalet innebär även en sänkning av fraktkostnaden. Uppgörelsen mellan LKAB och SJ omfattar dessutom ett rationaliseringsavtal. Genom kostnadssänkande investeringar och effektivisering i driften av malmbanan skall fraktkostnaden successivt sänkas under avtalsperioden.
I utredningen om LKAB:s framtida verksamhet har utifrån ett antal alternativa händelseförlopp gjorts en bedömning av resultatutfallet för järnmalmsrörelsen under den närmaste femårsperioden. Med de förutsättningar som LKAB räknar med i huvudalternativet beträffande leveranser, kostnader och priser redovisas ett positivt rörelseresultat före avskrivningar fr.o.m. är 1979. De successivt stigande planenliga avskrivningarna
medför att rörelseresultatet efter avskrivningar blir positivt först år 1981.
Den stora räntebördan, som till stin huvuddel härrör från den betydande
upplåningen före år 1979, medför att resultatet efter avskrivningar samt finansiella och extraordinära intäkter och kostnader blir positivt först mot
femärsperiodens slut.
Osäkerheten i de faktorer som påverkar framtidsutvecklingen är betydande. LKAB har i olika utredningsalternativ försökt täcka in en rimlig del av osäkerheten beträffande avsättningens storlek. Den ekonomiska utvecklingen påverkas dock i lika hög grad av den framtida pris- och dollar- It Riksdagen 1978179. I saml. Nr 87
kursnivån. Spännvidden i resultat mellan en alternativ prisutveckling på 1056 högre eller 1074. lägre prisnivå kan uppgå till ca 800 milj. kr. under femärsperioden. Av samma storleksordning är skillnaden i resultatpåverkan av alternativa avsättningsvolymer. Skulle leveranserna stagnera på
1977 års nivå, leder detta till betydande underskott i rörelseflödet, åtmins-
tone under de närmaste tre åren. Även om den största osäkerheten är koncentrerad till marknadssidan finns även mom LKAB osäkerhetsfaktorer. Detta gäller framför allt det egna effektiviseringsprogrammet. En utebliven effektivisering leder till en kraftig försämring under hela perioden.
Osäkerheten i prognoserna för den angivna femårsperioden försvårar självfallet bedömningen av järnmalmsrörelsens utveckling under de närmaste åren. En sammanvägning av positiva och negativa faktorer visar
dock enligt utredningen att det sannolika utfallet innebär en successiv
resultatförbättring.
Moderbolagets verksamhet omfattar till övervägande del järnmalmsrö-
relsen. Moderbolaget uppvisar därför under hela femårsperioden i allt väsentligt samma resultatutveckling som denna. Möjligheten att genom användande av obeskattade reserver minska förlusterna efter skatt är begränsad och spelar någon roll endast för år 1978. Detta innebär att LKAB de närmaste åren kommer att redovisa förluster som måste balanseras.
Den negativa resultatutvecklingen får självfallet kraftiga inverkningar på balansräkningen. Genom de stora förlusterna förbrukas snabbt det egna kapitalet.
Koncernens resultatutveckling under den närmaste femårsperioden är i huvudsak densamma som moderbolagets. På motsvarande sätt överensstämmer koncernens skulder och egna kapital väl med moderbolagets. Genom att koncernen finansiellt inte skiljer sig väsentligt fftån moderbolaget bör det senare vara utgångspunkten för en finansiell rekonstruktion av verksamheten.
Som redan har anförts redovisas för år 1978 preliminärt en förlust före dispositioner och skatt på 860 milj. kr. Förlusten efter skatt uppgår till 617
milj. kr. Det egna kapitalet beräknas därmed utan rekonstruktion uppgå till ca 595 milj. kr. och om hänsyn tas till obeskattade reserver till ca 915 milj.
kr.
Sedan utredningen om LKAB:s framtida verksamhet genomfördes har
prognoserna i denna justerats med hänsyn till leveransutvecklingen, aktua-
liserade antaganden om valutakurser och det nya fraktavtalet med SJ. Den
aktuella bedömningen omfattar åren 1979-1981 då utvecklingen under åren därefter får anses vara alltför oviss. Den väntade resultatutvecklingen
för LKAB innebär att företaget utan en finansiell rekonstruktion kommer
att redovisa förluster efter skatt som uppgår till ca 480 milj. kr. för år 1979, ca 600 milj. kr. för år 1980 och ca 455 milj. kr. för år 1981, totalt ca 1535
milj. kr. LKAB anser att företaget inte kommer att ha möjligheter att själv
täcka dessa förluster. En tabell med moderbolagets preliminära resultat utan rekonstruktion år 1978 och budget för är 1979 bör fogas till protokollet I detta regeringsärende som bilaga 3.
Statsföretagsgruppens resultatutveckling bedöms bli sädan att inte heller
moderbolaget anser sig ha nägra möjligheter att täcka LKAB:s väntade
förluster eller i övrigt bistå LKAB i finansiellt avseende. Statsföretag har hemställt att staten skall medverka till en finansiell rekonstruktion av LKAB. Statsföretag framhäller bl. a. att den finansiella rekonstruktionen bör utformas så, att åtskillnad kan göras mellan de redan konstaterade förlusterna för år 1978 och den mer osäkra utvecklingen åren därefter. Statsföretag anser att den önskvärda skillnaden uppnäs bäst genom dels ett medelsullskott för att täcka 1978 års underskott, dels ett lån med villkorlig återbetalningskyldighet för att täcka de väntade underskouen åren 1979-
1981.
Med anledning härav begär Statsföretag ett tillskott på 700 milj. kr. för förlusttäckning för är 1978. Statsföretag begär vidare ett lån till LKAB på 1 100 milj. kr. med villkorlig återbetalningsskyldighet. Lånet skulle lyftas under åren 1979-1981 och förutsätts vara räntefritt under tre är.
Statsföretag har i sin framställning även tagit upp frågan om värderingen av aktierna i LKAB i Statsföretags balansräkning. Det bokförda värdet av dessa aktier uppgår till 1330 milj. kr. eller till ca en tredjedel av Statsföretags tillgångar. Enligt Statsföretags bedömning kommer inte aktierna under överskädlig tid att ge någon utdelning. En planmässig avskrivning av dessa aktiers bokförda värde är därför motiverad. Som en nedre gräns för aktiernas värde anger Statsföretag det nominella beloppet på aktierna, dvs.
500 milj. kr. Avskrivningsperioden bör sättas till fem år. Enligt Statsföre-
tags uppfattning kan man inte balansera en sådan avskrivning i resultaträkningen med andra intäkter. En avskrivning av aktierna innebär således en ökning av moderbolagets förlust och får dessutom svåra återverkningar på finansieringen av Statsföretagsgruppens övriga verksamhet.
Statsföretag framhåller vidare att om en statlig medverkan vid en finansielt rekonstruktion av LKAB skulle innebära en mer kortsiktig lösning på I.KAB:s problem aktualiseras en nedskrivning av LKAB-aktiernas bokförda värde redan i 1978 års bokslut. I sådant fall hemställer Statsföretag
om ett tillskott på 150 milj. kr.
Jag delar Statsföretags uppfattning att en finansiell rekonstruktion av LKAB är nödvändig. Denna bör utformas så att LKAB inte finansiellt belastar Statsföretag så att det hämmar utvecklingen för övriga företag i
gruppen. LKAB har en väl utbyggd modern produktionsapparat och beslut om
ytterligare stora investeringar blir, under förutsättning att marknadsutvecklingen blir den förutsedda, aktuella tidigast några år in på 1980-talet. Företaget genomför ett program för att effektivisera verksamheten och därmed förbättra resultaten. De närmaste årens utveckling blir av stor
betydelse för beslut om företagets verksamhet inför 1990-talet. Dessa omständigheter gör att staten bör medverka i en finansiell rekonstruktion av LKAB och därigenom ge företaget möjlighet att fortsätta verksamheten i nuvarande omfattning.
För att möjliggöra sädan rekonstruktion anser jag att staten bör i huvudsak täcka förlusten för är 1978. Med hänsyn till att LKAB har disponibla reserver att täcka en del av 1978 års förlust bedömer jag att 500 milj. kr.
bör räcka för detta ändamål. Jag finner vidare att LKAB bör ges ett belopp
för att möta finansiella påfrestningar som kan uppstå under år 1979. För detta ändamål bör 200 milj. kr. vara tillfyllest. Jag förordar sälunda att ett
anslag av 700 milj. kr. för ändamålet tas upp på tilläggsbudget IF till
statsbudgeten för innevarande budgetår. Medlen bör utbetalas till
Statsföretag som har att genomföra den finansiella rekonstruktionen av LKAB. Jag är inte nu beredd att förorda att staten skall tillskjuta medel för att
täcka LKAB:s beräknade finansieringsbehov för åren 1979-1981. Osäkerheten i prognoserna är alltför stor för att ställning nu skall kunna tas till behovet av medel. Företagets egna resultatprognoser för den aktuella perioden tyder dock på fortsatt behov av statliga medel. Jag vill därvid
erinra om den betydelse för resultatutvecklingen som företagets effektiviseringsprogram har, och det angelägna i att detta fullföljs. Frågan om
ytterligare finansiellt stöd får tas upp i slutet av år 1979 när resultatutfallet närmare kan bedömas.
Jag är inte heller beredd att nu ta upp frågan om tillskott till Statsföretag för nedskrivning av det bokförda värdet av LKAB-aktierna.
2.5 Sysselsättning vid LKAB
Antalet anställda i moderbolaget har genom rekryteringsstopp, förtidspensioneringar och annan s. k. naturlig avgång minskat med ca 760 perso-
ner under de senaste två åren. Antalet anställda i moderbolaget var vid
utgången av år 1978 ca 7400. Samtidigt har antalet anlitade entreprenörer
minskat kraftigt. Det starkt reducerade produktions- och investeringspro-
grammet har medfört att LKAB trots detta har betydande personalöverskott.
Av LKAB:s anställda var därför under år 1978 ca 750 personer sysselsatta I särskilda arbeten finansierade av staten och Statsföretag. Detta innebär
att antalet sysselsatta inom den ordinarie verksamheten under två år minskat med drygt 1500 personer.
Riksdagen beslöt våren 1978 (prop. 1977/78:96, NU 1977/78:50, rskr 1977/78: 225) att staten skulle lämna LKAB ett medelstillskott på 200 milj. kr. för att upprätthålla sysselsättningen vid företaget under är 1978. Med-
len används till tidigareläggning av investeringar och andra sysselsättningsstödjande åtgärder. Dessa omfattar bl. a. miljöinvesteringar i Kiruna
och Malmberget, undersökningsarbeten, tillfartsorter och andra investeringar för kommande huvudtransportsnivåer i Kiruna och Malmberget samt fortsatt gråbergsbrytning i Svappavaara för friläggning av malmkroppen. Dessa arbeten har givit sysselsättning ät ca 650 personer under ett års
tid.
Vidare beslöt Statsföretag i början av år 1978 att bevilja LKAB 181 milj.
kr. dels som ägartillskott, dels som ett t. v. ränte- och amorteringsfritt lån för investeringar I bl.a. ett apatitverk i Kiruna, förberedelser för kopparmalmsbrytning i Viscaria och en anläggning för fosforrening i Kiruna. I
dessa investeringsarbeten har ca 100 personer sysselsatts under är 1978.
LKAB har studerat personalbehovet för de närmaste ären. Trots den snabba lageravvecklingen under år 1978 och en högre produktionsnivå är 1979 kommer ett personalöverskott att finnas under de närmaste ären. Enligt LKAB:s bedömning skulle personalöverskottet komma att uppgå till ca 650 personer under år 1979 och skulle med enbart naturlig avgång ha eliminerats under en femårsperiod. Av den övertaliga personalen kan ca 120 personer sysselsättas i projekt som påbörjats under är 1978 och som finansieras av Statsföretag. Den personal som därutöver beräknas vara
övertalig uppgår således till ca 530 personer. Mot bakgrund av erfarenhe-
terna från år 1978 är det min uppfattning att sysselsättningen för den övertaliga personalen bäst löses genom ett sysselsättningsprogram för år 1979 av samma karaktär som för år 1978.
LKAB har inför år 1979 inventerat de möjligheter som kan finnas att
inom företaget finna meningsfulla arbetsuppgifter för den övertaliga perso-
-nalen. Det har visat sig möjligt att genom främst tidigareläggning av arbeten av samma karaktär som för år 1978 skapa erforderlig sysselsättning.
De för år 1979 tillkommande objekten utgörs i första hand av
- miljö- och skyddsinvesteringar = tidigareläggningar, bl.a. av undersökningsarbeten, arbeten på kom-
mande huvudtransportnivåer i Kiruna och Malmberget samt verksom-
byggnader i Kiruna
— vissa nya investeringar som ökar effektiviteten och bidrar tll lönsamhet
även på kort sikt.
Det belopp som erfordras för de i sysselsättningsprogrammet upptagna arbetena har av LKAB beräknats till 170 milj. kr. Det bör här nämnas att av 1978 års sysselsättningstödjande åtgärder hos LKAB återstod investeringar
för ca 35 milj. kr. vid årets utgång. Genom beslut den 7 december 1978 har
arbetsmarknadsstyrelsen bemyndigats att göra utbetalningar ull LKAB för ifrågavarande investeringar även under år 1979 av anslagna 200 milj. kr. för ändamålet. För att kunna genomföra det planerade sysselsättningsprogrammet för år 1979 anser jag att det behövs ytterligare 135 milj. kr. Jag
förordar att dessa medel ställs till LKAB:s förfogande under förutsättning
att ca 530 personer, som annars skulle ha varslats om uppsägning, garanteras sysselsättning under år 1979. Tillskottet bör lämnas i form av ett
särskilt bidrag för sysselsättningsstödjande åtgärder ull LKAB och anvisas på tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1978/79. Det bör
utbetalas successivt i takt med att investeringarna fullföljs.
De ca 530 personer som skall utföra dessa arbeten som finansieras med
det särskilda bidraget bör ingå i en särskild arbetsstyrka, skild från ordina-
rie produktion. Jag har vidare räknat med att berörd personal, liksom är fallet när det gäller tillfälligt sysselsättningsbidrag till större företag, kan få del av tillgängligt arbetsmarknadsstöd. såsom utbildningsbidrag och flytt-
ningsbidrag. Det nu föreslagna särskilda stödet för sysselsättningsskapande åtgärder
innebär att varselhotet för berörd personal kan undvikas för är 1979. En fortsatt utveckling enligt de verksamhets- och resultatprognoser som företaget nu har lagt fram innebär emellertid att personalinskränkningar kan bli nödvändiga under år 1980.
Även om sysselsättningen för den övertaliga personalen till en tid kan tryggas genom ett sysselsättningsprogram inom LKAB och personalöver-
skottet till övervägande del elimineras genom naturlig avgång, medför en
sysselsättningsreducering vid LKAB att arbetsmarknaden väsentligt försämras för malmfältskommunerna. Denna sysselsättningsreducering medför sälunda inte bara minskad efterfrågan på gruvarbetskraft utan även
minskad arbetskraftsefterfrågun inom underleveruntörsföretug och servi-
cenäringarna. Jag vill därför efter samråd med chefen för arbetsmarknads-
departementet anmäla att arbete f.n. pågår Inom regeringskansliet i syfte
att senare i vår lägga fram ett regeringsförslag till riksdagen om regional-
och sysselsättningspolitiska åtgärder i Norrbotten.
2.6. Sammanfattning
Sammanfattningsvis bör alltså Statsföretag ges ett tillskott av medel av 700 milj. kr. för att finansiellt rekonstruera LKAB. Tillskottet skall användas för att täcka 1978 års förlust i LKAB och för att möta finansiella
påfrestningar under år 1979. För sysselsättningsstödjande åtgärder vid LKAB bör 135 milj. kr. anvisas. Medlen är avsedda för att finansiera investeringar och andra åtgärder i sysselsättningsfrämjande syfte i malmfältskommunerna. Härigenom be-
räknas ca 530 personer få sysselsättning under ca ett år.
3 Hemställan
Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslär riksdagen att
I. godkänna vad jag anfört i fråga om riktlinjer för sysselsättnings-
främjande åtgärder vid LKAB.
2. till Tillskott av medel till Statsföretag AB på tilläggsbudget II till
statsbudgeten för budgetåret 1978/79 under fjortonde huvudtiteln
anvisa ett reservationsanslag av 700 000 000 kr.
3. till Sysselsättningsfrämjande åtgärder vid LKAB på ulläggsbud-
get II till statsbudgeten för budgetåret 1978/79 under fjortonde
huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 135 000 000 kr.
4 Beslut
Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar
att genom proposition föreslå riksdagen att antaga de förslag föredragan-
den har lagt fram.
Bilaga I
LKAB:s framtida verksamhet
Strukturutredning EKAB 1978
SAMMANFATTNING
Bakgrund och huvudslutsats
Statsföretag AB initierade med anledning av den finansiella krissitva-
tionen, som LKAB och därigenom också ägareföretaget ställts inför. en
utredning om LKAB:s framtida verksamhet. Den genomfördes av LKAB och Statsföretag gemensamt I samarbete med representanter för LKAB: s personalorganisationer. Utredningsurbetet, som pågick från årsskiftet 1977/78 till avgusti 1978, har resulterat i en rapport om LKAB: s framtida
verksamhet.
Utredningsarbetet har bedrivits mot bakgrund av bl. a. följande förhållanden.
LKAB:s verksamhet i de norrbottniska malmfälten spänner över en
mycket lång tidsrymd. Stora, permanenta samhällsbildningar har uppstått kring de lappländska gruvorna. Möjligheten att tillgodogöra sig gruvorna
under lång tid har varit betingad av malmfyndigheternas storlek och närheten till den europeiska stålindustrin. Anknytningen till denna har medfört, att gruvdriften kommit att följa den europeiska stålindustrins utvecklings-
och konjunkturmönster. Tider med lysande ekonomiska resultat har sålun-
da växlat med depressionstider, som fordrat samhälleliga stödåtgärder.
LKAB har under de tre å fyra krisår. som stålindustrin under åren 1975 — 1978 genomgått, drabbats mycket hårt. Företaget kunde dock under åren 1975 och 1976 trots stälkrisen redovisa vinster. För år 1977 uppstod emel-
lertid en betydande förlust och förluster kan förutses också för de nir-
maste åren.
Utredningens huvudslutsats är att LKAB: s möjligheter att kvarleva som ett betydande järnmalmsföretag under lång tid framåt är goda. Det vikti-
gaste målet är att göra företaget lönsamt. En förutsättning för detta är att LKAB rekonstrueras finansiellt. I utredningen fastsläs också, att en utveckling av LKAB som ett lönsamt
Järnmalmsföretag ställer mycket stora krav på att de åtgärder, som igång-
satts för att åstadkomma resultatförbättring, med kraft fuliföljs. I utred-
ningen förutsätts också, att järnvägsfrakterna minskar, och att samhället
gör vissa åtaganden.
EKAB-koncernens struktur
Järnmalmsrörelsen är LKAB:s dominerande verksamhet. Omsättningen var år 1977 1573 milj. kr. (moderbolaget). Operativ verksamhet bedrivs dessutom genom följande dotterbolag:
Omsättning
milj. kr.
AB Forshammars Bergverk industrimineral 44 AB Statsgruvor sulfidmalm och volfram 33 Kimit AB sprängämnen 25 LKAB International AB konsultverksamhet 3 LKAB Prospektering AB prospektering (nybildat)
Utredningen behandlar i huvudsak järnmalmsrörelsen, eftersom den är
LKAB:s väsentligaste rörelsegren och också är den verksamhet, som med sitt beroende av stålindustrin gett de stora förlusterna. Genom sin anknytning till en region, där gruvdriften utgör den dominerande näringsgrenen, har den också en avsevärd samhällelig betydelse. Utredningen belyser emellertid också andra rörelsegrenar, som är eller kommer att vara betydelsefulla för LKAB-koncernens utveckling. Möjligheten att utveckla företaget vid sidan av järnmalmsrörelsen ses som ett stöd för järnmalmsrörelsens fortlevnad.
De faktorer, som främst utgör förutsättningar för företagets framtid, och som studeras, hör samman med marknaden, varifrån intäkterna kommer, dvs. leveransnivåer för olika slag av produkter, produktutveckling, priser, metallurgiens utveckling etc., samt med transporterna och produktionen, där de största kostnadsposterna finns.
Utredningen ägnar ett omfattande studium åt strategier och åtgärder, som kan förbättra järnmalmsrörelsens lönsamhet och konkurrenskraft, liksom åt personell utvärdering och en beskrivning av samhällseffekter.
Utredningen preciserar slutligen en ekonomisk och finansiell utvärdering för järnmalmsrörelsen och för koncernen.
Järnmalmsmarknaden Mualmbehov. Internationell handel
Järnmalmsmarknaden utmärks f.n. av ett utbud som vida överstiger efterfrågan. Detta överutbud är betingat av att stålkonsumtionen ligger betydligt lägre än vad som antagits i tidigare internationella prognoser och av att betydande gruvkapacitet kommit fram i länder som Brasilien och Australien. Man kan utgå från att stälindustrins behov av järnmalm kommer att kunna täckas ett stycke in på 1980-talet av den kapacitet, som finns tillgänglig eller sädan som tillkommer under de närmaste åren. Stora mängder malm. som finns lagrade hos gruvföretagen eller av stålindustrin, är också tillgängliga.
Det är sålunda ovisst om stälproduktionen i världen under de äterstående åren av 1970-talet kan komma upp i nivå med 1974 ärs rekordhöga produktion, 710 milj. ton. År 1977 producerades 673 milj. ton. Den svåra stälkrisen under åren 1975— 1978 har i synnerhet drabbat den västeuropeiska och den japanska stålindustrin. Dessa är de största importörerna av järnmalm och den exporterande järngruveindustrin har därför utsatts för stora ekonomiska påfrestningar på grund av minskad efterfrågan på malm. Den internationella handeln med järnmalm sjönk från knappt 400 milj. ton
är 1974 till ca 340 milj. ton år 1977 (tabell 1).
Tabell 1. Internationell handel med järnmalm i milj. ton (År 1977 preliminärt) Exp/Imp EG Japan USA Tot exp
1974 1977 1974 1977 1974 1977 1974 = 1977 LKAB 25.6 14,3 = - 0,3 02 29,7 18.1 Australien 11.8 12,5 67,9 63,1 0,6 0,3 83,5 80,0 Brasilien 25,5 21.8 19,5 23,7 6.7 2,3 73,0 570 Canada 11,9 12.9 4,5 4,6 20,0 26.6 37,4 45,0 Indien 08 0.3 17,3 17,9 - = 21,0 22.0 Liberia 19,8 14.2 1,3 0,4 2,8 1,8 25,5 18,0 Sovjet 3.8 2,3 1,0 1,0 0,1 - 43,3 45,0 Venezuela 7,9 4,3 = = 15,6 6,3 24,3 12.2 Övriga 26,3 19,6 30,3 21.9 2,7 LÖ 59,3 42,5 Totalt 133,4 = 1022 141,8 132,6 48.8 38.5 LKAB:s marknadsandel 19,25a 14,02 - - 0,66 0,52
LKAB avsätter ca 75 2 av sina leveranser inom EG-omrädet. Utvecklingen inom denna marknad betyder därför mycket för bolagets framtida avsättning. Tidigare prognoser om stålindustrins utveckling har visat sig alltför optimistiska. Det synes emellertid inte finnas skäl att antaga att stålindustrin inom EG helt kommer att stagnera. Utredningsgruppen har ställt upp ett antal alternattv med som mest realistisk bedömning en produktion av 155 milj. ton resp. 165 milj. ton råstål för åren 1983 och 1990. Produktionen är f.n. 125-130 milj. ton. Sedan denna prognos gjorts har
EG publicerat ”EG-prognos 1978”. Den anger som trolig produktion för är
1985 152-158 milj. ton (Se figur 1).
I utredningens rapport förutsätts alltså en produktionsökning inom EG:s
stålindustri. Också inom övriga kundländer förutses ökningar.
LKAB:s leveranser
LKAB:s leveranser (tabell 2) har sjunkit mer än proportionellt bl. a. på
grund av att den fosformalmbaserade stålproduktionen i Europa haft särskilt svårt att hävda sig. Detta gäller i synnerhet den belgiska stålindustrin,
som I stor utsträckning arbetar på export och med produkter som drabbats särskilt starkt av ökande konkurrens från nya stålländer.
LKAB marknadsför tre malmtyper: högfosformalm. lågfosformalm och
Figur I. EG:s råstålsproduktion
Mitj. ton A 200 P a X EG-prognos ad” ; 1975—76
ge] et? 180
dd KE nd
160 AA ra EG-prognos
0 Le rr våren 1978
14 ae
120 Vv — LKAB:s
bedömning
100 våren 1978 80 60
40 20 [0] Y år
1970-72 -74 -76 -78 -80 -82 -84-85”
pellets. Dessa malmtyper indelas i olika produkter med specifika metallur-
giska egenskaper. Den metallurgiska utvecklingen har, delvis som en följd av nedläggning av gruvor på den europeiska kontinenten, allvarligt påverkat framtiden för LKAB:s högfosformalm. Thomasverken, som utnyttjat högfosformalm, har avvecklats, delvis av miljöskäl. Nya processer för stålframställning med användning av lågfosformalm har ersatt thomas-
processen.
Högfosformalmen kan renas från fosfor genom en höggradig anrikning.
Fosforn kan i form av apatit användas som råvara i gödselmedelsindustrin. Den järnmalm som erhålls efter anrikningen är finmald och måste därför
pelletiseras. Pellets är emellertid nu och för ett antal år framåt en produkt som finns i överskott på marknaden.
Tabell 2: LKAB:s leveranser
Högfosfor- Lågfosfor- 1000 t malm malm Pellets Totalt EG Övr EG Övr EG Övr EG Övr 1974 15151 87 6307 — 2611 4837 3088 26295 = 5786 1977 1753 104 4370 2769 2202 = 2071 14325 4944 Förändr —-7398 +17 —-1937 = +158 —2635 —-1017 —-11970 = —-842 doi -4990 +19970 -3170 = +6H —-540 —-337 4696 1540
Pellets används i Europa främst vid högt kapacitetsutnyttjande som komplement till den sinter stålverken själva tillverkar. Vid låg stålproduk-
efterfrågan på t. ex. fines, dvs. finkornig malm. LKAB har sina naturliga avnämarområden inom EG och runt Östersjön.
Fram till 1970-talets stålkris låg tyngdpunkten för LKAB:s leveranser på
fosforrika malmer (år 1977: 49 2£., år 1967: 79 Ze, är 1957: 92 70), där LKAB hos kunderna i BRD och Belgien, tidigare även i Storbritannien, inom just denna sektor mötte föga konkurrens. När emellertid tidigare förbrukare av
fosforrik malm övergår till fosforlåga produkter möter LKAB hela världs-
marknadens utbud.
LKAB var den största malmleverantören till den europeiska stålindu-
strin och därför också prisledare från tidigt 1900-tal t. o. m. förhandlingar-
na för leveransåret 1975. Denna roll har nu övertagits av den brasilianska statliga Rio Doce-koncernen, CVRD, vars starka expansion som järnmalmsexportör ännu är långt ifrån avslutad.
Den framtida malmavsättningen är svårbedömbar, särskilt på längre
sikt. I rapporten har därför ett antal alternativ studerats. Här skall endast
visas det som av utredningsgruppen valts som ett huvudalternativ (tabell 3). Osäkerheten i bedömningarna illustreras av hur siffran för år 1978 förändrats.
Tabell 3: Leveransantaganden LKAB totalt.
Milj. ton järnmalmsprodukter
1974 1977 1978 1979 1980 1981 1982 1983 Högfosformalm 15,2 7,9 10.3 10.7 94 9,7 7.4 6,7 6,8 Lågfosformalm 90 TÅ 8.6 8.8 9,1 10,4 10,7 10,5 10,7 Pellets 8,0 4,3 3,5 5,5 2,9 3,8 5,6 8,0 84
32,2 19,3 22,4 250 21,4 23,9 23,7 25,2 25,9
Mulmpriser
Malmmarknaden har i princip utvisat ett överutbud alltsedan slutet av 1950-talet. Endast för några få år under 1970-talets första hälft kan man tala om en bättre balans mellan utbud och efterfrågan. Överutbudet har avspeglats i en fallande priskurva, som efter några få år av upphämtning på
grund av stål- och malmkrisen åter vänt nedåt under de tre senaste åren. Prissänkningarna cif Rotterdam beräknas till 35 X i realpriser. Samtidigt
har det låga kapacitetsutnyttjandet i malmproduktionen verkat höjande på produktionskostnaderna per ton.
! Skeppningsplan 1978-06-01 2? Skeppningsplan 1978-11-01
LKAB:s fob-priser bestäms numera i princip av cif-priserna i Rotterdam
varifrån får dras kostnaderna för sjöfrakterna från LKAB:s exporthamnar.
Skillnaden i kostnad mellan LKAB:s och konkurrenternas sjöfrakter till
Rotterdam är en viktig faktor för I. KAB:s konkurrenskraft. Sjöfraktskost-
naden har nu nått ett minimum. Genom LKAB:s närhet till Europamarkna-
den kommer varje höjning av sjöfrakterna att bli till Narvikstradernas
favör. Inte heller kan man räkna med att någon mer betydande ökning av
det malmförande tonnagets genomsnittsstorlek kommer att ge de långväga
malmerna fraktkostnadssänkningar. Konkurrensläget för LKAB, som på-
verkats negativt av de låga sjöfrakterna, borde därigenom inte komma att
försämras ytterligare. Effektivare lossningsanordningar i de stora loss-
ningshamnarna gynnar I första hand korta trader och blir sålunda, när de
på sikt installeras, en positiv faktor för LKAB-malmen. En återgång till
sjöfrakter, som ger rederierna kostnadstäckning torde däremot komma att
dröja.
Fob-prisernas utveckling sedan år 1956 på en representativ hög- resp.
lågfosformalm samt för de senaste åren även på pellets exemplifieras i figur
2. Priserna för pellets har utvecklats likartat. Under de senaste åren har
pelletspriserna sjunkit från ett genomsnitt år 1976 av ca 136 kr. per ton till
ca 131 kr. per ton år 1977 och 110 kr. per ton år 1978.
Figur 2. Faktiska fob-priser på en hög- resp en lågfosformalm jämförda
med 1962 års priser uppräknade med hänsyn till kronans värdeminskning
Lågfosformalm-
: priset 1962 Kriton FÅ uppräknat med 0 ; hänsyn tif a Få kronans värde- 30 , minskning - , 30 +
10 /
é Fosformalms-
30 a priset 1962
, uppräknat som 20 ; ovan
10 Sd
0 4 Cd Fk”
30 se + Fd Z
SN -- da FN ==" . 30 Nu so” Fu Faktiskt lågfos- 70 = PaladeT 5 Kd formalmspris 50 Vv DÅ Ä AN,
4 Jo <
2 Mt - — Ye 2” Y VA Faktiskt fosfor-
malmspris 40 DY 30 20 10 [0]
1955 1958 1960 1962 1964 1966 1968 1970 1972 1974 1976 1978
För framtiden förutses en prisutveckling, som ätminstone över en längre period innebär minst kompensation för inflationen, dvs. minst oförändrade realpriser på malm, räknat från 1978 års nivå.
Marknadsföring
LKAB arbetar för att behålla och vidga sin marknad. Marknadsföringen byggs ut. En särskild marknadsorganisation har skapats inom LKAB med
uppgift bl. a. att samordna Malmexports och LKAB:s marknadsaktiviteter och produktutvecklingen.
En väsentlig affärsidé är att konkurrera med kvalitet och nya produkter och att finna nya marknader för EKAB:s produkter.
Resultat härav har redan visat sig.
Inom företaget finns hög teknisk kompetens, välutrustade laboratorier
och nya produktidéer. Den imensiva forskningen i förening med teknisk marknadsföring sker sedan länge i samarbete med kunder. Sådant samar-
bete med tongivande verk kommer att utvidgas ytterligare.
I mälsättningen för marknadsansträngningarna ingår att leveranserna
skall hållas inte bara på en hög utan också på en så jämn nivå som möjligt. Den utbyggda kapaciteten utnyttjas därmed bättre och lönsamheten ökar. Sysselsättningen gagnas. Vissa av LKAB:s kunder har på senare år funnit det förenligt med sina intressen att bygga cgna pelletsverk i hemlandet eller att som delägare engagera sig i pelletsverk i malmproducenternas utskeppningshamnar. Detta har kommit att inskränka LKAB:s leveransmöjligheter, då kunderna I första hand utnyttjar egna hel- eller delägda verk.
För att kunna öka leveranserna och hålla en jämn sysselsättning är företaget icke främmande för att erbjuda kunderna att bli delägare i verk i Kiruna och Malmberget celler att själva bli delägare i pelletsverk, som kan komma att byggas av kunderna.
Detta kan öka leveranserna och bidra till sysselsättningen i malmfälten.
Marknadsutrymmet för högfosformalm och pellets är begränsat. Man kan befara att marknaden för högfosformalm kommer att krympa ytterliga-
re. För pellets ökar däremot marknaden och bör vid mitten av 1980-talet ha
lett till balans mellan tillgång och efterfrågan. LKAB:s möjligheter att sälja lågfosformalm är goda.
Järnmalmsproduktion Kirunaområdet och Narvik
Basen för LKAB:s järnmalmsproduktion är gruvorna i malmfälten. I Kirunaområdet bryts f.n. Kiirunavaara och Leveäniemi (Svappavaara). Dessutom finns I området ett antal mindre högfosformalmer samt Mer-
tainen och Gruvberget.
Kiirunavaara är en underjordsgruva. Brytningen befinner sig i dag på ca
450 m djup. Malmen torde ha ett djupgående till minst 1500 m med ett
förmodat. malminnehäll av 1800 milj. ton. Hur stor del därav som är brytvärd är en ekonomisk fråga, som bl.a. avgörs av marknadsförutsättningarna och produktionens effektivitet. Produktionskapaciteten vid diskontinuerlig skiftgång ligger inom den närmaste femtonårsgränsen på drypt 20 milj. ton per år färdiga produkter men kan eventuellt ökas. Sannolikt
ligger Övre gränsen härvidlag vid 23 milj. ton per år.
Kirunavaaramalmen är en blandning av låg- och högfosformalmer. Ca 25 §c av de färdiga produkterna utgörs f.n. av lägfosformalm.
Ca 9057 av produktionen från Kirunavaara utgörs av styckemalmer och fines. Dessutom kan årligen drygt 2 milj. ton pellets tillverkas. Genom anrikning, före pelletiseringen kan fosforn avlägsnas ur vissa typer av högfosformalm.
I Svappavaara finns 1 Leveäniemigruvan en malmreserv av uppskattningsvis 200 milj. ton i dagbrottsbrytning. Dessutom finns 50 milj. ton för eventuell underjordsbrytning. Årskapaciteten i färdiga produkter är 3.5 milj. ton, varav 3 milj. ton pellets.
Leveäniemigruvan bryts som dagbrott och med tilltagande djup minskar produktionskapaciteten. De långsiktiga planerna förutsätter därför att kompletterande brytning startas i slutet av 1980-talet och början på 1990talet i de närliggande malmerna Gruvberget och Mertainen.
Malmprodukterna från Kirunaområdet är:
styckemalm, högfosfor
fines, högfosfor
styckemalm, lågfosfor
fines, lågfosfor
pellets
Samtliga styckemalms- och finesprodukter är magnetiter, dvs. magnetisk järnmalm.
Transporten av kirunaprodukter sker mot Narvik med järnväg. Kapaciteten på järnvägen torde f.n. ligga omkring 26 milj. ton per är. Med vissa investeringar i vagnpark m.m. kan järnvägens kapacitet bli ca 30 milj. ton per år. Vissa kvantiteter transporteras i dag och i framtiden från Malm- " berget till Narvik. För att järnvägens kapacitet mot Narvik på 30 milj. ton
helt skall kunna utnyttjas fordras då förutom vagnsanskaffning även om-
byggnad av bansträckan Malmberget — Kiruna.
Hamnen i Narvik moderniserades i mitten av 1970-talet dels med en ny
mottagningsstation för tåg med en kapacitet avpassad till ovanstående järnvägskapacitet, dels med en ny kaj med tillhörande lager. Den nya kajen kan ta de största nu förekommande fartyg, 350 000 ton. Utskeppningskapaciteten bedöms ligga på ca 32 milj. ton per år men reduceras något, om en större andet pellets kommer att skeppas. Den sammanlagda lagervolymen är ca 4,5 milj. ton och är i första hand avsedd att ta upp variationer mellan tågtrafik och skeppning. Den kan endast i mindre omfattning tas j anspråk för konjunkturlagring.
Malmbergsområdet och Luelå
I Malmberget bryts malmen under jord i flera från varandra skilda malmkroppar. Ca 80: av järnmalmsinnehållet är magnetit, resten hematit eller s.k. blodstensmalm. Brytningen befinner sig på omkring 450 m djup.
Malmdjupet är okänt, men gjorda mätningar indikerar att djupet är större
än vad man kan klara av med nuvarande tekniska metoder. Malminnehället ner till 1000 m djup uppskattas till 450 milj. ton. En utflackning av malmen på större djup kan komma att kräva nya brytningsmetoder.
I Malmberget är samtliga malmer av mellanfosfortyp, men eftersom hela produktionen anrikas minskas fosforhalten så att samtliga produkter blir lågfosforprodukter. Kapaciteten är totalt 8-9 milj. ton per år, inkl. en pelletskapacitet av drygt 4 milj. ton per år. Utom pellets produceras fines. Ingen hematit bryts just nu, men ett anrikningsverk finns, som kan ta hand om hematitmalmen.
Produkterna från Malmberget är således: lägfosforfines, magnetit (inkl. höganrikade specialsliger) lågfosforfines, hematit (ej f.n.) pellets. En betydande flexibilitet finns mellan fines och pellets.
Malmbergsgruvornas kapacitet ligger f.n. och beräknas under hela 1980-
talet ligga vid ca 9 milj. ton färdiga produkter under förutsättning av full
brytning av hematiter. Med brytning av enbart magneltit ligger produk-
tionstaket vid ca 8 milj. ton per år. Malmbergsprodukter transporteras efter kundernas fria val mot Luleå
eller Narvik. lärnvägens kapacitet mot Luleå är ca 10 milj. ton men kan höjas.
Mottagnings- och skeppningskapaciteten i Luleå är i storleksordningen 9 milj. ton. Skeppning sker normalt ej med större fartyg än 40 000-tonnare. Hamnen kan dock ta emot speciellt grundgående fartyg som tillåter större laster. På grund av isförhållandena ligger malmskeppningen nere i ungefär fem månader om året. eftersom järnmalm normalt ej kan bära merkostnaden för vintersjöfrakt. Lagervolymen i Luleå är 4 milj. ton. Storleken är motiverad av nödvändigheten att klara vinterlagring.
Kapacitetssummering
Konjunkturlagringsmöjligheter finns f. n. vid gruvorna i Kiruna. Svappa-
vaara och Malmberget. I Kiruna kan ca 10 milj. ton lagras upp, i Svappa-
vaara ca I milj. ton och i Malmberget 2—3 milj. ton. Möjligheter finns
normalt också att som f. n. konjunkturlagra på kontinenten.
Med nuvarande anläggningar och anordningar är LKAB:s gruvkapacitet
ca 33 milj. ton per år (färdiga produkter), järnvägskapacitet 35 milj. ton per
år och skeppningskapacitet drygt 40 milj. ton per är.
Samtliga dessa värden kan med vissa investeringar höjas. Gruvkapacite-
ten kan höjas om marknad skulle finnas för mer högfosforprodukter.
Produktionens effektivisering
I Kiirunavaara förekommer som nämnts bäde läg- och högfosformalm.
Malmerna ligger skiktade intill varandra inom stora delar av gruvan med geometriskt oregelbundna men i övrigt skarpa gränser. De med hänsyn till kostnaderna användbara brytningsmetoderna medger inte att de två malmtyperna helt hålls isär. I gränsskikten sker blandningar och blandmalmen
innehåller för hög halt av fosfor för att kunna säljas som lägfosformalm.
Den lämpar sig däremot efter avfosforisering för pelletsframställning.
Det pägår sedan länge ett tekniskt utvecklingsarbete inom många omräåden av gruvhanteringen. Utredningen visar med särskilt eftertryck den ckonomiska betydelsen av att forskning och utveckling för åstadkom-
mande av en bättre särskiljning (selektivitet) av malmerna i Kiirunavaara
fullföljs med kraft och att förståelse för dess betydelse sprids hos den i brytningsarbetet sysselsatta personalen. Därigenom frigörs ökade mängder lågfosformalm. Resurser har satts in för detta arbete.
Kostnadssidan bearbetas nu intensivt. Produktiviteten i gruvorna steg under 1960-talet mycket snabbt, delvis som ett resultat av den ökande
produktionen. Den har därefter haft en ogynnsam utveckling, under senare är påverkad av den låga avsättningen. Olika åtgärder har sedan hösten 1976 satts in för att sänka kostnaderna och höja företagets effektivitet. Dessa åtgärder har haft en betydande effekt på kostnaderna.
Företagets effektivisering skall fortsätta. De befintliga resurserna i per-
sonal och utrustning är avsevärda, De gångna årens stora investeringar har
medfört att en tekniskt väl utbyggd och modern produktionsapparat nu står till förfogande.
Vid rörelseenheterna har utarbetats omfattande program, som visar på möjligheten till stora effektiviserings- och besparingsåtgärder i fråga om drift och investeringar. Effektiviseringen i form av ett bättre utnyttjande av de fasta produktionsanläggningarna är till en del beroende av hur produktionen kan höjas. Medan kostnadsbesparingar snabbt och kontinuerligt genomförs I fråga om material- och energikonsumtion etc., kräver åtgärder, som innebär inskränkningar av egen och entreprenörers personal mer
omfattande förberedelser. Att förutsatta effektivitetsförbätltringar kommer till stånd är en av ett antal faktorer, som är av avgörande betydelse för utredningens slutsats att LKAB har möjligheter att fortsätta som självbärande företag.
LKAB:s kostnadsläge och därmed företagets konkurrenskraft i jämförelse med de stora översjöiska järnmalmsgruvorna är f.n. otillfredsställande. Detta innebär ett allvarligt hot mot företaget och gruvsamhällena. Det är därför nödvändigt att det sker en kraftsamling för fortsatta förbättringar av
produktion och effektivitet.
Utredningsgruppen, som tvingats arbeta snabbt, har inte haft möjlighet
att i samarbete med personalen genomföra den analys av effektiviserings-
programmen, som torde vara en förutsättning för genomförandet. Arbete i detta syfte har igångsatts och organiserats 1 särskild projektform.
Personalstyrkans utveckling
Antalet anställda har under de senaste åren genom rekryteringsrestriktioner, förtida pensioneringar och naturlig avgång minskat men är fortfarande större än som f.n. erfordras. Även med den ökande produktion som förutses I utredningen kommer bl. a. som en följd av effektiviseringsprogrammens genomförande ett personalöverskott att finnas under de närmaste åren. Enligt utredningens bedömningar vären 1978 skulle personal-
överskottet är 1978 ha varit omkring 1000 personer vilket överskott med
enbart naturlig avgång i det närmaste skulle kunna avvecklas under en femårsperiod.
Personalutvecklingen redovisas säsom beräknad personalutveckling, bedömt personalbehov samt över- eller underskott av personal. Den beräknade personalutvecklingen avser det faktiska genomsnmithga antalet anställda åren 1976-77 samt den beräknade utvecklingen ären 1978—83 under förutsättning av naturlig avgång. I sifferuppgifterna ingår anställda långtidsfrånvarande. Den naturliga avgången består av pensionsavgång, vilken generellt beräknas ske vid uppnådda 60 år, och övrig naturlig avgång. som med hänsyn till den låga omsättningen av personal beräknas
till 252 vid var och en av de båda järnmalmsröreltserna och till 396 vid
Regionkontoret i Kiruna (netto efter hänsyn till viss nödvändig återrekrytering).
Det bedömda personalbehovet avser behovet av personal för den produktion, som är planerad under perioden. 1 uppgifterna ingår personal
sysselsatt med investeringar, som är nödvändiga för fortsatt drift. Siffrorna
inkluderar normal korttidsfrånvaro men däremot inte långtidsfrånvarande personal. Vid bedömning av personalbehovet har hänsyn tagits till föreliggande förslag till effektiviseringsprogram.
Över- resp. underskottet av personal utgör skillnaden mellan beräknad
personalutveckling och bedömt personalbehov. Skillnaden inkluderar således längtidsfrånvarande, vilka dock även redovisas separat för utvisande av det egentliga över- eller underskottet av personal.
Exemplet i figur 3 visar hur den totala personalstyrkan genom naturlig avgäng skulle minska under åren 1976-83 med ca 1900 personer eller
drygt 234. Behovet av personal är redan år 1978 1100 personer mindre än
den tillgängliga personalen om man undantar långtidsfrånvarande. Under perioden minskar behovet med ytterligare ca 225 personer.
Personalöverskottet utgörs av skillnaden mellan kurvorna 3 och 4 i figur
3 (avser bedömningarna från utredningsperioden våren 1978, ej det dagsaktuella läget som innebär att personalöverskottet år 1979 blir lägre än vad
som förutsatts i utredningen).
Om man i samma exempel studerar personalutvecklingen inom Kirunaresp. Malmbergsområdet och inkluderar all där pågående verksamhet men utesluter hamnarna i Narvik och Luleå fördelar sig personalöverskottet,
exkl. långtidsfrån varande, enligt figur 4.
Figur 3. Personalutveckling och personalbehov
Totalt Kiruna och Malmbergsområdet samt hamnarna
O Beräknat medeltal anställda resp. år efter reducering
med faktiska pensionsavgångar och 2": övrig avgång.
Q) Bedömt personalbehov enligt budget 1978 och
5-årsplan 1979—83. (Bedömn. våren 19798).
antal Q Differens. OD -D)
anställda O Långtidsfrånvaro.
N 8 500
8149 8 000 7651 O 7 500 4 SS 7 7 000 TR
6 500 —N
6 000 SESSSE
P TS
5 500 = =
5 000 4 520 4 000
3 500 1400] seesls ?
eo. Proc 3 000 1200 a,
d
.
2 500 1000 Se,
.
800 NG
2 000 "eo,
1500 500 Pe
4 >”.
1000 400 ? :
500 200 4 7 Rön, Ära ARS Ur Ur
-— år
1976 -77 -78 -79 -80 -81 -82 -83
Utredningsgruppen finner det nödvändigt att kostnaden för den överta-
liga personalen betraktas som en samhällelig kostnad som inte skall belasta
LKAB:s resultat.
Transporter
Malmutvinningen innebär i sin tekniska del ett omfattande transportar-
bete, som från gruvan fram till stålverket med transporter inom gruvområ-
det, på järnväg och till sjöss ingår i ett stort system.
Figur 4. Personalöverskott Kiruna- och Malmbergsområdet
antal personer AN 1100 s. ”e 1000 ar m-—— te
300 N
+
800 y
ON N
700 NY
600 NOA NN
N L
500 3
N- 400 + NN
” NM Totalt 200 a tt. Kirunaområdet 200 foseodet tea
100 ter,
"ot, Malmbergsområdet I + år 1978 -79 -80 -81 -82 -83
Sjötransporterna sker beträffande LKAB:s malm på fartyg tillhörande andra företag. Vissa konkurrerande järnmalmsföretag har skaffat egna fartyg. Frågan om LKAB:s framtida politik på detta område utreds.
Malmtransporten till hamnarna i Luleå och Narvik sker på malmbanan,
som på svenska sidan tillhör statens järnvägar och på norska NSB (Norges
Statsbaner).
Järnvägskostnaderna är enligt LKAB:s uppfattning orimligt höga. De konkurrentanalyser, som utredningen låtit genomföra, omfattar även kost-
nader för järnvägstransporter. Jämförelserna är visserligen vanskliga att göra med hänsyn till de skilda lokala förhållandena men ger ändå en
uppfattning om storleken av konkurrenternas järnvägskostnader. Den be-
kräftar den höga fraktkostnadsnivån för LKAB-malm.
Utredningsgruppen utgår från att järnvägsfrakterna radikalt sänks så att
LKAB:s allvarliga konkurrensnackdel i detta avseende elimineras.
Nya verksamheter
Järnmalmsrörelsen befinner sig i ett skede, där risk finns för stagnation och tillbakagång. Nya verksamhetsgrenar skall därför utvecklas som på sikt kan ge företaget en ny ekonomisk bas för sin verksamhet. LKAB har ett värdefullt kunnande inom gruvhantering och därtill gränsande aktivi-
teter. En förstärkning av företaget sker därför naturligast utifrån dessa
kompetensområden.
LKAB avser att i första hand inrikta utvecklingen av nya rörelsegrenar på prospektering efter och utvinning av andra malmer och mineral än järnmalm med särskild inriktning på Norrbotten. Även utveckling av internationell konsultverksamhet är av vikt.
Bolaget samverkar med Statsföretag samt kommunala, statliga och fackliga organ för att bredda verksamheten i framförallt gruvorterna.
Järnmalmsrörelsen förblir dock LKAB:s huvudverksamhet.
Resultat och finansiering
Bedömningen av LKAB:s framtida förutsättningar, ekonomi och finansiella behov är naturligtvis behäftad med viss osäkerhet. En utveckling,
som är mer gynnsam beträffande leveranserna eller priserna, kan medföra
att ckonomin blir mycket god. Ett kvarstannande vid 1977-78 års låga leveransnivå får däremot allvarliga konsekvenser.
Om sänkningen av järnvägsfrakten skulle utebli försämras LKAB:s för-
utsättningar drastiskt. Detsamma gäller om genomförande av effektivise-
ringsprogrammen ej lyckas.
Resultaten för åren 1977 och 1978 visar betydande underskott. Under
den långvariga stålkrisen har malmlagren byggts upp till ca 15 milj. ton vid årsskiftet 1977/78. Ett omfattande investeringsprogram har fullföljts. Detta har gjort en avsevärd upplåning nödvändig. Den finansiella belastningen har stigit och soliditeten försämrats. |
Investeringarna har, som tidigare nämnts, lett till att företaget genomgående har moderna anläggningar. Förutsatt att marknadsutvecklingen blir den förutsedda gäller att beslut om ytterligare stora investeringar blir aktuella tidigast några år in på [980-talet.
Resultaturvecklingen under den närmaste femårsperioden har analyserats för olika leveransalternativ. Utvecklingen på längre sikt har studerats
mer översiktligt. Med vissa förutsättningar beträffande leveranskvantiteter, priser, järn-
vägskostnader och sociala kostnader uppkommer i huvudalternativet ett rörelseresultat omkring noll före avskrivningar och finansiella poster redan från år 1979.
I utredningen har analyserats finansieringsalternativ med utgångspunkt i resultat- och balansräkningar och olika former för en rekonstruktion har studerats.
Utredningsgruppen anser på grundval härav att en finansiell rekonstruktion är nödvändig. Denna bör utformas så att förutsättningar skapas för
företaget att i fortsättningen uppfylla rimliga krav på lönsamhet.
Bilaga 2
Uppgifter om LKAB, åren 1974-1978
Prel. utfall
1974 1975 1976 1977 1978
Genomsnittspris,
kr./ton levererad malm 62:24 86:99 90:34 79:92 69:90 Järnmalmsproduktion,
milj. ton 31,0 26,3 25,5 21,3 18,4
Järnmalmsleveranser,
milj. ton 32,2 20,8 22,1 19,3 24,5
Malmlager per 31/12
milj. ton 3,9 9,4 12.1 15,0 8,2
Omsättning, koncernen,
milj. kr. 2013,3 1845,5 2061,3 1653,2 ca 1940
Resultat efter planenl. avskrivn. före
disp. o skatt, kon-
cernen, milj. kr. 362,8 313,9 26,5 —-642,8 ca —-860 Balansomslutning, koncernen, milj. kr. 2752,1 3215,1 4026,4 4326,2 ca4040 Soliditet, koncernen, ”& 63,9 57,4 48,4 35,8 ca 27 Investeringar, koncernen, milj. kr. 296,5 388,0 586,9 589,5 ca 300 Antal anställda per
31/12, koncernen 8182 8681 8863 8293 ca 7920
Bilaga 3
LKAB:s resultat (moderbolaget) 1978-1979 utan rekonstruktion
prel. utfall budget
| milj. kr. | 1978 | 1979 |
| Rörelsens intäkter | 1820 | 1780 |
| Rörelsens kostnader | 2040 | 1775 |
| Rörelseresultat före avskrivningar | —-220 | 5 |
| Planenliga avskrivningar | —225 | -230 |
| Extra avskrivning | -214 | > |
| Rörelseresultat efter avskrivningar | -659 | —225 |
| Finansiella och extraordinära intäkter och kostnader | -197 | -230 |
| Resultat före bokslutsdispositioner och skatt | -856 | —455 |
| Bokslutsdispositioner och skatt | +239 | — 25 |
| Resultat efter skatt | -—617 | —-480 |
Norstedts Tryckeri, Stockholm 1979