Prop. 1980/81:141
om ökade exportfrämjande åtgärder
Prop."
Regeringens proposition 1980/81: 141
om ökade exportfrämjande åtgärder;
beslutad den 3 mars l981.
Regeringen föreslår riksdagen att antaga det förslag som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.
På regeringens vägnar
THORBJÖRN FÄLLDIN STAFFAN BLJRENSTAM UNDER.
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen redovisas åtgärder för att frätnja ökad export av varor och tjänster liksom ökad turism inom landet. De föreslagna åtgärderna är särskilt inriktade på stöd ät de mindre och medelstora företagen. Ytterligare 30 milj. kr. föreslas för budgetåret NSI/"83 för dessa åtgärder.
l Riksdagen [US./JJK]. I som]. Nr 1—1]
Prop. l980/8lzl4l -
|.)
. Utdrag . llANDELSDEPAR'l'EMENTET - PROTOKOLL vid regeringssammanträdeI [98 ] -(l3-05__
Närvarande: Statsminister Fälldin. ordförande. och statsråden Ullsten. Bohman. Wikström. Mogärd. Dahlgren. Åsling. Krönmark. Burcnstam Linder. Wirtén. llolml. Boo. Danell. Petri. Eliasson.
Föredragande: Statsrädet Burcnstam Linder
Proposition om ökände exportf 'ämjande ätgärder.
!. Inledning
Den svenska exporten är av avgörande betydelse för utvecklingen av samhällsekonomin. Det är därför angeläget att olika ätgärder vidtas för att främja svenska företags konkurrenskraft på den internationella marknaden. Helt naturligt ligger ansvaret för exportansträngningarna främst pä företagen . själva. Sveriges ekonomiska läge gör- det emellertid angeläget att stödja näringslivets ansträngningar. l syfte att uppnä sadana positiva effekter som bidrar till en successiv minskning av det rådande underskottet i bytesbalan- sen föresläs i det följande en ökning av det samlade statliga stödet till olika exportfrämjande ätgärder trots att utrymmet för ytterligare belastningar på statsbudgeten är begränsat. De föreslagna åtgärderna är särskilt inriktade pä stöd ät mindre och medelstora företag.
2. Bakgrund
Regeringen har under senare tid löreslagit en rad olika ätgärder för att komma till rätta med den rådande obalansen i den svenska ekonomin. Sädana förslag har lämnats i bl.a. propositionen om besparingar i statsverksamhcten ("prop. l&lStlfSlzltl) och i l981 ärs budgetproposititm. Ytterligare förslag kommer att föreläggas riksdagen ttnder våren 1981. Hittills föreslagna ätgärder liksom kommande förslag syftar säväl till att ästadkomma utgiftminskningar i den offentliga verksamheten som att stimulera tillväxten i den svenska samhällsekonomin.
Regeringen har nyligen (prop. [kW.-581 : llltl bil. 14) föreslagit riksdagen att till Exportfrämjande verksamhet för budgctäret IUHHRZ anvisa ett reserva-
Prop. [980/81zl4l
'JJ
tionsanslag av 138 350000 kr. Medlen avses hin-'urlsakligen användas för den expm'tfrämjande verksamhet som Sveriges exportråd. handelssckretcrare och beskickningar bedriver. Medlen kommer i viss utsträckning att stå till regeringens disposition för särskilda insatser av olika slag vars omfattning inte kunnat beräknas i detalj. eller som av andra skäl bör föranleda regeringens särskilda ställningstagande.
Utöver de förslag till ökade exportfrämjande åtgärder som lämnas i det följande kommer jag inom kort att lämna förslag till proposition om export av tjänster från statliga myndigheter och bolag. ! ptopositionen kommer att redovisas en rad åtgärder för att främja sädan export. De områden som därvid tas upp är inriktningen av den statliga tjänsteexporten. verksamhetens ('a'gattisatiott och arbetsformer samt former för samverkan vid statlig tjänstcexport. Vidare kommer att föreslås att vissa medel ställs till förfogande för utveckling av tjänstcexport vid statliga myndigheter. Kost- . naderna för de förslag som kommer att lämnas har för budgetåret l98l/82 ' beräknats under elfte huvudtitelns anslag till fixportfrämjandc verksam- het.
Inom ramen för det samlade stöd till svensk export som staten länmar har under fjortonde huvudtitelns anslag till Branschfrt'imjand" ätgärder beräk- nats medel för exportfrt'inijande åtgärder för tekoindustrin. den träbearbe- tande industrin och den manuella glasindustrin. Jag vill erinra om att chefen för industridepartementet nyligen i proposition (1980/81189) om vissa frågor rörande glasindustrin har lämnat förslag till ökade exportfrämjande åtgärder för den manuella glasindustrin."
Chefen för industridepartementet har nyligen lämnat förslag till proposi- tion om riktlinjer för industripolitiken. Förslagen innebär bl. a. att nuvarande exportkreditsystem förlängs pä tvä är samtidigt som ändringar görs i syfte att öka de- svenska företagens konkurrensförmäga. Dessa ändringar av cxportkreditsystemet kommer att främja säväl stora som små företags exportansträngningar. de senare främst som underleverantörer. De åtgärder som nu föresläs avses komma huvudsakligen de mindre och medelstora företagen tillgodo. -
I den nyss lämnade industripolitiska propositionen har dessutom tagits upp den av mig tidigare (prop. 1980/811100 bil. 14 s. 27) berörda frågan om stöd för införsäljningsaktiviteter. Chefen för industridepartementet anför att det statliga kreditstödet genom regional utvecklingsfond kan utnyttjas även för stöd för att finansiera riskfyllda exportprojekt eller andra marknadsförings— åtgärder.
Jag vill i anledning av de nu nämnda åtgärderna för att öka möjligheterna till export av svenska varor och tjänster erinra om det den I januari 198] införda systemet för förmånlig kreditgivning vid export till u-länder (prop. l981lf$lz4l och prop. 19801'811100 bil. o).
Turismens betydelse för Sveriges ekonomi och sysselsättning har ökat under senare år. Utgifterna för turism utomlands svarar samtidigt för en
Prop. HSO/81:14] 4
betydande del av underskottet i betalningsbalansen. Nettoutflödet av turistvaluta uppgick till ca 5.2 miljarder kr. år 1980. Ökade åtgärder har bl. a. av dessa skäl vidtagits för att främja resandet i-och till Sverige. Information och bearbetning av utlandsmarknadcn är viktiga åtgärder för att marknads- föra Sverige som turistland. Detta gör att situationen för företagen inom turistbranschen har många likheter med de varuexporterande företagens. Den internationella konkurrenskraften är betydelsefull. Dessa förhållanden gör att det finns ett samband mcllanstatens turismfrt'imjande-och export- främjande ätgärder. De förslag till ökade exportfrämjande åtgärder som lämnas i det följande tar i viss utsträckning fasta på detta förhållande.
3. Ökade exportfrämjande åtgärder
Alltsedan riksdagens beslut är 1977 (prop. 1977/78240. NU 1977/78134. rskr 1977/78zl 10.) om åtgärder för att främja de mindre och medelstora företagens utveckling har vissa exportfrämjande _ätgärder riktats särskilt till dessa. företag. Det stimulanspakct som därigenom kom till stånd för dessa företag har av Sveriges exportråd i samarbete med regionala utvecklingsfonder, handelskamrar. expo-organisationer och banker successivt byggts ut och fördjupats. ' .
Det finns enligt min mening möjligheter att ytterligare öka de mindre och medelstora företagens export. Det är därför angeläget attbefästa, fördjupa. och vidareutveckla det nuvarande programmet samtidigt som åtgärderna bör komma fler företag till del. Ytterligare medel bör anslås för denna verksamhet. -
Under senare år har det framstått som alltmer nödvändigt att ökade insatser ägnas åt initiativtagande och uppsökande verksamhet på-utlands— marknaderna i syfte att finna och förmedla för svenska företag intressanta exportprojekt. Som exempel härpå kan nämnas multilateralt finansierade projekt. t. ex. vid FN:s olika organ. Världsbanken och de regionala utvecklingsbankcrna. Det är viktigt att svenska företag tidigt får kunskap om sådana projekt och att tänkbara köpare i större utsträckning än f._n. uppmärksammas på svenska företags Ieveransmöjligheter.Ytterligare resur- - ser bör sättas in för sådana ändamål. De kommer såväl stora som små företag. tillgodo. de senare främst som underleverantörer. . .
Det är också angeläget att den uppsökande verksamhet som Sveriges exportråd. handelssekreterare och beskickningar bedriver i Sverige utveck- las ytterligare. En förbättrad samordning av den nuvarande verksamheten samt ett aktivare uppträdande gentemot företagen torde förbättra dessas möjligheter att få kunskap om olika exportmöjligheter. Samordningen av den marknadsbevakning som sker utomlands med aktiva företagskontakterli Sverige är härvid särskilt betydelsefull. En inventering och utvärdering av olika åtgärder som andra länder gör för att främja sin export utgör en-naturlig del av den initiativtagande och uppsökande verksamhet som jag nu har
'.!]
Prop. 1980/8lzl4l
berört. I detta sammanhang bör nämnas behovet av att vidta åtgärder föratt öka möjligheterna att svenska företags varor och tjänster utnyttjas .i olika bistänclsprogram (prop. 1980/81 : 100 bil. 6 s. 64). Detta bör enligt min mening kunna ske utan att biståndets kvalitet och mottagarlandets intressen - påverkas negativt.
Enligt min mening borde även företagen själva kunna hjälpa varandra till exportmöjligheter på ett aktivare sätt än f. n. Det kan t. ex. vara fråga om förmedling av förfrågningar". order m. m.- som ett företag fått del av men inte själv utnyttjar. Exportrådet och "den exportfrämjande utlandsorganisatio- nen, handelssekreterare och beskickningar.- skulle härvid kunna utföra förmedlingsfunktioner. Det är nämligen troligt att vissa ytterligare åtgärder - erfordras för att stimulera företagen till en sådan delgivning av information. Detta bör undersökas närmare.
Jag har tidigare (prop. 1977/78z40 bil. 4) tagit uppidén att företag som redan har etablerade dotterbolag pä utlandsmarknader skulle. låta dessa ta sig att försäljningen av varor som tillverkats i småföretag inom samma bransch. Vidare skulle dotterbolag med viss outnyttjad kapacitet i personal- eller lokalhänseende kunna ställa denna till förfogande för mindre företag som står i begrepp att etablera sig på marknaden i fråga. Jag har under senare-tid uppmärksammat ett ökat intresse från svenska företag .utomlands att stödja mindre företag i deras exportansträngningar. Enligt min mening bör visst statligt stöd kunna lämnas för-att stimulera en sådan'utveckling.
Samverkan mellan företag inom en eller flera branscher är ofta en förutsättning för att företagen skall kunna konkurrera på utlandsmarknaden. Sveriges exportråd leder ett antal samverkansgrupper inorn exempelvis 1ivsmedels-,fiskeri-. vattenkraft—, hamn-.o'ch gruvområdena. Jag ser det som angeläget att sådansamverkan mellan olika företag utvecklas ytterligare. Exempel på områden som skulle kunna vara lämpliga för samverkan är oljebekämpningsområdet, järnvägsutrustningsscktorn,.den mindre elektro- nikindustrin och sportindustrin. Det kan vidare finnas behov av att få en ökad samverkan till stånd mellan branscher som redan har branschbundet stöd eller mellan sådana branscher och andra branscher. En förutsättning för en statlig stimulans av en samverkan av nu nämnt slag är naturligtvis en vilja hos företagen själva att samordna sina exportansträngningar.
Exporten av tjänster har fått en ökande betydelse under senare år. både som ren tjänsteförsäljning och som en ingående del vid systemlcveranser. Tjänsteexporten kan ofta underlätta marknadsföringen för varuexporteran- de svenska företag. Statligt stöd lämnas redan nu till konsultexport avseende förinvesterings- och förprojekteringsstudier till u-länder. Det är angeläget att ytterligare åtgärder vidtas för att stimulera en ökad tjänsteexport även till andra marknader än u-länder. Jag erinrar om vad jag tidigare har sagt om . export av statliga tjänster. Sådana tjänster kan mycket väl ingå som en del i en systemleverans eller i ett samarbete till nytta för den totala exporten.
Ett ökat nordiskt samarbete mellan företagen och de exportfrämjande
Prop. l980/8l:l4l 6
organisationerna är angeläget för att stärka den nordiska och därmed även den svenska konkurrenskraften. Sådant samarbete pågår i viss utsträckning redan nu. Bl. a. har förslag till åtgärder för att främja gemensam nordisk projektexport nyligen förelagts Nordiska rådet. Enligt min mening finns-det dessutom förutsättningar för ett ökat bilateralt nordiskt samarbete. Det kan gälla såväl ett ökat marknadssama'rbete som ett närmare organisatoriskt samarbete de exportfrämjande organisationerna emellan.
Det finns behov av en ökad forskning och utveckling inom områden som syftar till att främja svensk export. Fr.o.m. budgetåret 1976/77 anslås medel- för vidareutbildning i internationell nutrknadsföring (prop. 1975/76: 100 bil. 12. NU 1975/7oz3o. rskr 1975/7oz99). Medlen utgör bidrag för utveckling. regionalisering och modernisering m. m. av kurser inom detta område. En särskild delegation för vidareutbildning i internationell nmrkmtdsföring har tillsatts av Sveriges exportråd med uppgift att bl. a. planera och samordna verksamheten liksom besluta om bidrag. Det är angeläget att forsknings- och utvecklingsverksalnhet rörande bl. a. internationell marknadsföring stimu- leras.
Det finns också ett behov av att knyta samman teknisk forskning och utveckling med marknadsundersökningar. Efterfrågan på varor och tjänster från exportmarknaderml är ofta en naturlig utgångspunkt för att inrikta vår egen forskning och utveckling. Jag vill i detta sammanhang peka på vikten av samverkan mellan styrelsen för teknisk utveckling och de teknisk- vetenskapliga attacheerna samt exportrådet och den exportfrämjande utlandsorganisationen. - '
Frågan om handel med teknik är föremål för särskild utredning (ll 197911?) som beräknas vara slutförd under år 1981; Medel för förslag som utredningen kan komma att lägga i syfte att främja sådan handel kan ställas till förfogande från det nu föreslagna anslagsbeloppet.
En intensifierad kommersiell information om svensk export och turism. exempelvis om Sverige som internationell marknad. är enligt min mening en angelägen åtgärd. Utredningen om kommersiell information till utlandet har i sitt betänkande (Ds H 198024) Handelsfrämjande information lämnat vissa förslag inom detta område. Utredningen har remissbehandlats och bereds f.n. inom regeringskansliet. Som jag har nämnt tidigare (prop. NSU/81100 bil. 14 s. 28) ankommer det på regeringen att fatta de närmare beslut som utredningen kan f("iranleda.
Sveriges exportråd disponerar f. n. medel för stöd till olika exportaktio- ner. Det kan gälla deltagande i olika mässor. delegationsresor m. m. De nu föreslagna medlen bör till viss del kunna utnyttjas även för sådana utökade expmtaktioner.
Turismen har fått en alltmer ökande betydelse för Sveriges ekonomi och sysselsättning inte minst i de regiomtlpolitiska stt'idmnrädena. 1 1981 års budgetproposition föreslås att 38 milj. kr. anvisas till Sveriges turistråd för turismfrämjande åtgärder för budgetåret 1981/82. Som jag har nämnt
Prop. l980/8lzl4l ' 7
tidigare finns det ett nära samband mellan turismfrämjande och exportfräm— jande åtgärder. En samm'dning av marknadsinsatsermr kan ofta vara betydelsfull. Ytterligare medel bör ställas till förfogande för att främja turismen till och i Sverige. bl. a. för att kunna göra selektiva markmtdsin— satser.
Kostnaderna för de olika förslagen som jag här har redtwisatgär inte att precisera nu. Den närmare omfattningen och inriktningen av de föreslagna i'ttgärderna får utgöra grund för regeringens senare ställningstaganden när underlag härför har tagits fram. Det är därvid angeläget att förutsättningar finns för ett flexibelt utnyttjande av den nu föreslagna medelsförstärkning— en. '
Jag har beräknat de samladekostnaderna för de redovisade åtgärderna till 31) milj. kr. för budgetåret l981/82. Dessa medel bör föras upp under elfte huvudtitelns anslag till Exportfrämjande verksamhet.
4. Hemställan
Med hänvisning till vad jag har anfört hemställerjag att regeringen föreslår riksdagen att
till Erpor/frä/”jamie l'GI'kSä/H/IFI för budgetåret 1981/82 anvisa ett reser- vationsanslag av ytterligare 30 ()()U (100 kr.