Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att det s. k. markvillkoret för bostadslån slopas i fråga om lån för ny- eller ombyggnad i saneringsområden och att det upphävs temporärt beträffande lån för nybyggnad av s.k. styckebyggda småhus i exploateringsområden. ] anslutning härtill föreslås också en viss ändring i grunderna för markprisprövningen i ärenden om bostadslån samt en förlängning av övergångstiden för undantag från markvillkoret i fråga om sådan mark i exploateringsområde som innehas sedan den I november 1974.

I propositionen föreslås vidare att det 5. k. konkurrensvillkoret för bo- stadslån upphävs temporärt och att möjligheterna till produktionskost- nadsanpassad belåning vidgas under den tid som villkoret inte gäller. Ändringarna föreslås träda i kraft den l juli 1981 och gälla i låneärenden i vilka preliminärt lånebeslut meddelas under tiden den 23 april l98l—30 juni l982. dock endast om byggnadsarbetena har påbörjats före utgången av september l982.

[ Riksdagen 1980/81. I saml. Nr 194

• Sida 2
•  Original

Prop. l980/8l: l94

Fx)

Utdrag BOSTADSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 198 I -04-23

Närvarande: Statsminister Fälldin. statsråden Ullsten. Bohman. Wik- ström. Friggebo. Mogård. Dahlgren. Åsling, Söder. Krönmark, Burenstam Linder, Johansson. Wirtén. Holm. Andersson. Boo. Winberg, Adelsohn, Danell. Petri

Föredragande: statsrådet Friggebo

Proposition om vissa ändringar i fråga om mark- och konkurrensvillkoren för statliga bostadslån m. m.

lnledning

Mark- och konkurrensvillkoren infördes år 1975 efter beslut av riksda- gen tprop. 1974: ISO. CU l974136. rskr l974: 372). Syftet med villkoren är dels att förbättra kommunernas möjligheter att utöva inflytande över markanvändningen och dels att öka konkurrensen i bostadsbyggandet.

Markvillkoret innebär att bostadslån beviljas endast om kommunen har förmedlat marken på vilken bostadsbyggande skall ske. Villkoret gäller i princip oavsett Iåneändamål och hustyp. Vissa övergångs- och undantags- bestämmelser finns dock.

Konkurrensvillkoret innebär krav på att byggnadsarbetena skall ha upp- handlats genom infordrande av anbud och genom prövning och antagande av anbud utan föregående förhandling med anbudsgivare. Konkurrensvill- koret gäller för nybyggnad av hyres- och bostadsrättshus samt grupp- byggda småhus. dvs. småhus som Iånesökanden uppför för försäljning.

Regeringen beslöt den 14 december l978 att ge bostadsstyrelsen i upp- drag att belysa effekterna av mark- och konkurrensvillkorcn. l uppdraget ingick att kartlägga markvillkorets effekter för ny- och ombyggnadsverk- samheten med avseende på konkurrensförhållandena. bostadsbyggandets omfattning och kommunernas markpolitik. Styrelsen skulle även redovisa de förslag till åtgärder som kunde komma fram från bl. a. kommuner och byggherrar. l uppdraget ingick vidare att redogöra för konkurrensvillko- rets tillämpning och effekter samt att redovisa de förslag som därvid skulle

• Sida 3
•  Original

Prop. 1980/81: [94 3

komma att aktualiseras. Även effekterna av bestämmelserna om särskilda förutsättningar för egenregibyggande borde redovisas.

Bostadsstyrelsen har i skrivelse den Zjanuari I98| redovisat uppdraget. En sammanfattning av styrelsens redovisning bör fogas som bilaga till protokollet i detta ärende.

Gällande bestämmelser

Bestämmelserna om mark- och konkurrensvillkoren finns i 6 resp. ll— l4 åå bostadsiinansieringsförordningen (1974: 946). Ytterligare bestäm- melser om konkurrensvillkoret finns i 48å andra stycket samt 5l och 67 5.5 samma förordning. Vidare finns bestämmelser om mark- och konkurrens- villkoren i bostadsstyrelsens tillämpningsföreskrifter till nämnda paragra- fer.

Markvillkwet innebär att bostadslån för ny- eller ombyggnad endast beviljas om kommunen eller ett aktiebolag. som helt ägs av kommunen och vars verksamhet uteslutande består i att förvärva eller förvalta mark. har till lånesökanden för genomförande av byggnadsföretaget överlåtit mar- ken. upplåtit den med tomträtt eller överlåtit tomträtt till marken. Med kommun och kommunalt aktiebolag jämställs landstingskommun och landstingskommunalt aktiebolag.

Från markvillkoret har gjorts vissa undantag. Det gäller sålunda inte i fråga om lån till sk. styckebyggda småhus. om sökandens förvärv av marken inte är förenat med sådana villkor som binder sökandens upphand- ling av material och byggnadsarbeten till en viss byggintressent. Med styckebyggda småhus avses i detta sammanhang småhus som skall bebos av den som söker lånet. Vidare gäller inte markvillkoret om Iänesökanden har ägt marken eller innehaft den med tomträtt sedan den I november 1974. Om marken är belägen inom ett område utan samlad äldre bebyggel- se. s. k. exploateringsomrädc. krävs dock att ansökan om bostadslån ges in före den 1 juli 1984. Markvillkoret gäller inte heller när länet i huvudsak avser vissa särskilda ombyggnadsåtgärder såsom boendemiljöåtgärder. encrgisparåtgärder. åtgärder mot radon m.m.

Från markvillkorets tillämpning har vidare generellt undantagits vissa förvärv. Det gäller bl.a. förvärv på exekutiv auktion. förvärv genom arv, gåva. testamente m.m. eller genom fusion samt förvärv som görs av vissa bostadsrättsföreningar. i fråga om förvärv genom arv. gåva, testamente m.m. gäller undantaget dock endast under förutsättning att markvillkoret inte hade utgjort hinder för lån till förre ägaren.

Förutom de generella undantagen från markvillkoret kan länemyndighe- terna medge undantag (dispens) i det särskilda fallet. l fråga om hus i områden med samlad äldre bebyggelse. s.k. saneringsområden. kan läns- bostadsnämnden medge dispens om det finns särskilda skäl. Beträffande Tl Riksdagen 1980/81. I saml. Nr [94

• Sida 4
•  Original

Prop. 1980/81: l94 4

hus i exploateringsomräden krävs ett särskilt medgivande om undantag av bostadsstyrelsen. Ett sådant medgivande får lämnas endast efter ansökan av kommunen och om starka skäl föreligger.

Som har framgått av det föregående innebär konkurrc'nsrillkorez att bostadslån får lämnas endast om byggnadsarbetena upphandlas genom infordrande av anbud och genom prövning och antagande av anbud titan föregående förhandling med anbudsgivare. Som ytterligare förutsättning gäller att lånesökanden inte får ha antagit ett anbud som är påtagligt sämre än andra anbud och detta innebär att anbudsgivaren gynnas på ett otillbör- ligt sätt.

Prövningen av konkurrensvillkoret ankommer i första hand på kom- munen. Länsbostadsnämnden får frångå förmedlingsorganets yttrande en- dast om det finns särskilda skäl. ()m förmedlingsorganet har tillstyrkt län skall dock nämnden göra en särskild prövning av upphandlingen om sådan prövning har begärts av anbudsgivare eller när det annars finns anledning till det.

Kravet på viss upphandlingsform som förutsättning för bostadslån gäller endast i fråga om nybyggnad av hyres- och bostadsrättshus samt grupp— byggda småhus. Kravet är inte absolut. Lån kan beviljas även om upp- handlingen har skett på annat sätt. t.ex. efter förhandling. För att detta skall ske krävs dock att upphandlingen kan antas vara minst lika fördelak- tig som anbudsupphandling och även i övrigt lämplig. Även prövningen enligt dessa grunder ankommer i första hand på kommunen. Länsbostads- nämnden får frångå förmedlingsorganets yttrande endast om det finns särskilda skäl för det.

Motsvarande gäller i fråga om s. k. egenregibyggen. dvs. en nybyggnad som utförs av ägaren till marken eller av tomträttshavaren. Även till sådana projekt får bostadslån lämnas. men endast om kostnaden för bygget bedöms inte överstiga kostnadsnivån vid anbudsttpphandling och om egen- regibyggc med hänsyn till omständigheterna i det särskilda fallet kan anses vara en lämplig prodttktionsform.

Föredragandens överväganden

Jag tar först upp frågan om ändring av murkriilquet. Markvillkoret infördes år l975. ] proposition l974: l50(s. 379) angavs att ett markvillkor skulle vara ett verksamt medel när det gäller att genom en kommunal markfördelning tillse att bostadsbyggandet anförtros byggher- rar som har bästa förutsättningar och vilja att bygga goda och billiga bostäder. Föredragande statsrådet'anförde som ett grundläggande motiv för markvillkoret att det skttlle medföra minskad konkurrens om marken och därmed dämpa prisnivån. Riksdagen hade ingen erinran mot det an- förda (CU 1974136. rskr 1974: 372).

• Sida 5
•  Original

Prop. 1980/81: 194

'I!

Vad först gäller saneringm'mn'ådm; anför bostadsstyrelsen i den tidigare nämnda skrivelsen att det är svårt att uttala sig om markvillkorets effekter på främst konkurrensen om mark i sådana områden eftersom utsikten att fä bygga och därmed benägenheten att förvärva mark i hög grad är beroende på kommunens inställning. Den ändring i byggföretagens markförvärvspo- litik som här tycks ha skett hänger enligt styrelsen samman med att det kan upplevas som osäkert att bedriva en byggnadsverksamhet som är beroende av kommunens tillstyrkan. Enligt vad jag har erfarit har kommunerna när det gäller saneringsområden i viss utsträckning använt markvillkoret för att ställa krav i fråga om överlåtelsepriser. lägenhetsfördelning vid om- byggnad. gårdssanering m.m. Sin främsta betydelse tycks markvillkoret därvid ha haft för överlätelsepriserna.

Bostadsstyrelsen har för sin del tolkat resultatet av utvärderingen som att kommunerna anser att villkoret allmänt sett har haft positiva effekter för bostadsbyggandet. Markvillkoret utgör enligt styrelsen en betydelsefull grund för kommunens mark- och bostadspolitik. Styrelsen har för egen del inte funnit några bärande skäl för att markvillkoret bör slopas.

Även jag anser att markvillkoret i princrp har haft positiva effekter med hänsyn till syftena bakom villkoret och är. som jag strax skall återkomma till, för exploateringsomrädenas del i princip beredd att dela styrelsens uppfattning. l fråga om saneringsområden beror emellertid effekterna san- nolikt mindre på att kommunerna har ökat sina markförvärv. Det är oklart huruvida kommunerna över huvud taget har ökat sina direkta markförvärv i sådana områden som en följd av markvillkoret. Effekterna i saneringsom- råden torde i första hand ha uppnåtts genom det inflytande vid beslut om dispens från markvillkoret som kommunerna har givits i tillämpningen. Därvid har det som jag nämnde varit möjligt för kommunen att ställa krav i fråga om överlåtelsepriser. lägenhetsfördelning. gårdssanering m.m. Jag anser det angeläget att slå vakt om kommunernas inflytande i hithörande frågor. Behovet av ett sådant inflytande kan emellertid tillgodoses även på annat sätt än genom att man ställer ett krav på kommunal markupplåtelse från vilket kommun sedan har möjlighet att ge dispens.

Jag vill här erinra om den allmänna utvidgning av det kommunala inlly- tande i länefrägor som genomfördes år l978 (prop. 1977/78193. CU l977/ 78:28, rskr l977/78:265) och som innebär att kommunens (förmedlings- organcts) yttrande i läneärenden. i vilka kommunen inte är sökande. får frångäs endast om det finns särskilda skäl. Som exempel på fall då särskil- da skäl föreligger. dvs. när länsbostadsnämndens bedömning bör ha före- träde. nämns i prop. l977/78: 93 ts. l7(l) tolkningsfrägor som gäller tillämpningsområdet för statliga stödformer. Vidare nämns produktions- kostnadsprövningen och att avsteg från kommunens bedömning bör göras i de fall denna strider mot reglerna för län- och bidragsgivningen.

Kommunerna har således numera ett i princip avgörande inflytande i alla lånefrågor utom sådana som har att göra med tillämpningsomrädet för

• Sida 6
•  Original

Prop. 1980/81: 194 (»

långivningen samt kostnads- och regelfrågor. Vad särskilt gäller småhus vill jag också erinra om det inflytande i hithörande frågor som kommunen kan utöva med anledning av kravet på visst kommunalt ansvar för förlust på statslånet.

Jag anser att det utökade kommunala inflytandet i låneärenden som infördes år 1978 är tillräckligt när det gäller att tillgodose behovet av ett kommunalt inflytande över överlåtelsepriser. lägenhetsfördelning. gärds- sanen'ng och liknande frågor i saneringsområden. Jag förordar därför att sådana frågor som hittills har kunnat prövas inom ramen för dispenser från markvillkoret i saneringsomräden får omfattas av det kommunala intlytan— det i Iämplighetsfrågor och att markvillkoret slopas i saneringsområden.

Vad jag nu har förordat gäller även s.k. styckebyggda småhus i sane- ringsområden. Med styckebyggda småhus avses småhus som skall bebos av lånesökanden själv. För sådana hus gäller markvillkoret generellt bara om sökandens förvärv av marken är förenat med villkor. varigenom sökan- dens upphandling av material och byggnadsarbeten binds till viss bygg- intressent. Bestämmelsen har till syfte att motverka att byggföretag genom förvärv och överlåtelse av mark skaffar sig ensamrätt till byggandet på sådan mark. Följden av att markvillkoret i saneringsområden slopas blir att dessa frågor får prövas inom ramen för det kommunala inflytandet i lämp- lighetsfrågor.

[ sammanhanget vill jag också beröra den särskilda markprisprövning som skall ske i ärenden om bostadslån för ny- eller ombyggnad av småhus i saneringsområdcn. Bl. a. i dessa fall gäller att bostadslån får beviljas en- dast om det pris till vilket marken har förvärvats inte överstiger vad som är skäligt. Bestämmelserna om detta finns i lös bostadstinansieringsförord- ningen. Enligt dessa skall man vid bedömningen inte ta hänsyn till i priset ingående kostnad för att ställa i ordning marken för bebyggelse. I övrigt sker bedömningen med ledning av de värdcringsgrttnder som gäller vid expropriation. Jag anser det vara tillräckligt med den prövning av överlå- telsepriser i saneringsområden som kan ske inom ramen för det kommuna- la intlytandet i lämplighetsfrågor. Att dessutom göra en prövning enligt bestämmelserna i 165 torde inte behövas. Jag förordar därför att den särskilda markprisprövningen enligt I6 & bostadslinansieringsförordningen inte skall omfatta ärenden om bostadslån för ny- eller ombyggnad i sane- ringsområden.

Jag övergår nu till markvillkoret i exp/oatcringsomräden. Av bostadsstyrelsens utvärdering framgår att enskilda intressenter har mins- kat sitt markinnehav i cxploateringsområden. Åtskilliga länsbostads- nämnder och kommuner anser att prisutvecklingen har dämpats och att denna tendens är starkare i exploateringsområden än i saneringsområden. Detta talar enligt min mening för att markvillkoret i exploateringsområdcn

• Sida 7
•  Original

Prop. 1980/81: 194 7

i huvudsak har tillgodosett de syften som låg bakom införandet av det. dvs. att ge kommunerna rådighet över marken för att därigenom både kunna påverka hur marken fördelas mellan olika byggherrar och eliminera kon- kurrensen om exploateringsmark. Dessa syften är enligt min mening lika aktuella i dag som när markvillkoret infördes. Att bostadsbyggandet nu är lägre än i början av l97tl-talet ändrar enligt min mening inte detta förhållan- de. Jag delar därför bostadsstyrelsens uppfattning att markvillkoret bör bibehållas i exploateringsområden enligt i huvudsak nuvarande regler.

Jag vill dock ta upp frågan om en förlängning av undantaget från mark- villkoret för sådan ntark i exploateringsområden som lånesökanden har ägt sedan den I november 1974. Sådan mark är f. n. undantagen från markvill- koret till utgången av juni l984. Bostadsstyrelscn framhåller bl.a. att byggföretag m. ll. fortfarande äger betydande markområden som inte kom- mer att tas i anspråk före den ljuli 1984. Om kommunerna inte förvärvar denna mark i god tid före detta datum finns enligt styrelsen stor risk för att markvillkoret då blir ett hinder för bostadsbyggandet inom exploaterings- områden. Styrelsen erinrar om den av riksdagen beslutade avvecklingen av den statliga långivningen till kommunala markförvärv och anser att kommunernas möjligheter att finansiera erforderliga markförvärv måste tillgodoses genom att en tillräcklig kreditvolym ställs till kommunernas förfogande.

För egen del anser jag att det med hänsyn till det ekonomiska läget för kommunerna inte är möjligt att kräva att dessa på den tid som återstår fram till den 1 juli l984 skall förvärva den mark som behövs för att trygga ett kontinuerligt bostadsbyggande. Jag kan därför inte biträda bostadsstyrel— sens förslag. Det är dock angeläget att undvika störningar i bostadsbyggan- det på grund av att det övergångsvis saknas mark för bostadsbebyggelse som utförs med stöd av bostadslån. Den övergångstid under vilken mark- villkoret inte gäller för mark som har innehafts sedan den I november l974 bör kunna utsträckas något. Jag förordar att övergångstiden förlängs med tre år, dvs. det nuvarande undantaget i fråga om äldre markförvärv i exploateringsområden bör gälla till utgången avjuni l987. Jag vill samtidigt understryka att den av mig nu föreslagna förlängningen bör ses som en extraordinär åtgärd för att underlätta bostadsbyggandet under de närmaste åren. Den föreslagna förlängningen ger kommuner och markägare ett visst rådrum. Det får nu ankomma på dessa att vidta de nödvändiga dispositio- nerna beträffande den mark som berörs. Någon ytterligare förlängning av övergångstiden bör inte komma ifråga.

Bostadsstyrelsen har också föreslagit att beslutanderätten angående dis- pens från markvillkoret i exploateringsområden skall decentraliseras från bostadsstyrelsen till länsbostadsnämnderna. Det ankommer på regeringen att besluta i sådana frågor. Jag avser att i ett annat sammanhang föreslå regeringen att besluta i enlighet med styrelsens förslag.

Vad jag nyss har sagt innebär att markvillkoret bibehålls för

• Sida 8
•  Original

Prop. 1980/81: 194 s

exploateringsområden. Ett undantag bör dock enligt min mening göras såvitt gäller sådana småhus som skall bebos av lånesökanden. s. k. styr-ku- hyggdu småhus. Som jag har redovisat i det föregående gäller markvill- koret i dessa fall endast om förvärvet av mark är förenat med villkor varigenom sökandens upphandling av material och byggnadsarbeten binds till en viss byggintressent.

Bostadsstyrelsens utvärdering innehåller inte några överväganden eller förslag beträffande frågan om markvillkoret för styckebyggda småhus. Av utvärderingen framgår dock att en allmän översyn av lånereglerna för styckebyggda småhus har påbörjats inom styrelsen. Denna översyn kom- mer även att beröra markvillkoret för sådana hus.

Som jag återkommer till i det följande vid min behandling av konkur- rensvillkoret är det nödvändigt att öka bostadsbyggandet i landet. i vart fall temporärt. En av de åtgärder som därvid bör vidtas är att med beaktande av de grundläggande syftena bakom lånereglerna undanröja sådant som kan anses utgöra ett hinder för ett ökat bostadsbyggande. Reglerna om markvillkoret för styckebyggda småhus anser jag kan utgöra ett sådant hinder. I syfte att öka bostadsbyggandet förordar jag därför ett temporärt slopande av markvillkoret såvitt gäller bostadslån för styckebyggda små- hus i exploateringsomrädcn. Den allmänna dämpningen av efterfrågan på småhus under senare tid. talar enligt min mening för att regeln kan slopas tillfälligt utan att det leder till prisökningar. Jag vill också erinra om vadjag i det föregående har anfört om kommunernas inflytande i låneärenden.

Det av mig förordade undantaget för styckebyggda småhus bör gälla i fråga om lån som beviljas under tiden den I juli l98l —den 30juni l982.

Jag övergår nu till frågan om ändring i konkurrensvil/kurer. Konkurrensvillkoret innebär att bostadslån för nybyggnad får beviljas endast om byggnadsarbetena har upphandlats i konkurrens. Egenregi och förhandlingscntreprenad kan också godtas under förutsättning att kost- nadsnivån inte är högre än om byggnadsarbetena hade upphandlats i kon- kurrens. Dessutom prövas att egenregi eller förhandlingsentreprenad är en lämplig produktionsform i det enskilda fallet. Kommunen har ett avgöran- de inflytande vid sistnämnda bedömning. Konkurrensvillkoret gäller inte i fråga om styckebyggda småhus.

Enligt gällande regler får s.k. produktionskostnadsbelåning tillämpas vid nybyggnad av hyres- och bostadsrättshus under förutsättning att pro- jektet är upphandlat i konkurrens. Övergångsvis får produktionkostnads- belåning ges även i fråga om förhandlingsupphandlade projekt och egenre- giprojekt (CU HSO/81:14. rskr l98tl/8l: l3).

Från skilda håll har framförts att konkurrensvillkoret är ett hinder för bostadsbyggandet. Bostadsstyrelsens utvärdering ger visserligen inte nå- got belägg för denna uppfattning men styrelsen framhåller att man inte har funnit någon metod att avläsa de verkliga effekterna av villkoret.

l årets budgetproposition (prop. l980/8l: ltltl bil. löt framhöll jag beho-

• Sida 9
•  Original

Prop. [980/81: 194 9

vet av att bostadsbyggandet ökar. Nu tillgängliga uppgifter om bostadsin- vesteringarna under innevarande år tyder dock på att dessa inte kommer att bli av den omfattning som jag förutsatte i början av detta år och som är önskvärda från bostadspolitisk synpunkt. Enligt vad jag har erfarit skulle ett slopande av konkurrensvillkoret i förening med produktionskostnads- belåning även för hyres- och bostadsrättshus som byggs i egen regi eller är upphandlade efter förhandling ha en betydande stimulanscffekt på bo— stadsbyggandet. Med hänsyn till behovet av att bostadsbyggandet ökar förordar jag som en stimulansåtgärd att konkurrensvillkoret slopas tillfäl- ligt och att de nuvarande möjligheterna till produktionskostnadsbeläning för hyres- och bostadsrättshus vidgas till förhand]ingsentreprenader och egenregiprojekt under den tid som villkoret inte gäller. Jag återkommer i det följande till den period under vilken villkoret inte skall gälla.

Mitt förslag om produktionskostnadsbelåning innebär att. om byggnads- arbetena har upphandlats efter förhandling. låneunderlaget fär bestämmas till det belopp som motsvarar kostnaden enligt det antagna anbudet med skäligt tillägg för sådana kostnader som inte omfattas av anbudet. För lån till en sådan nybyggnad som skall utföras av ägaren till marken får låneun- derlaget motsvara den i ärendet uppgivna kostnaden. [ likhet med vad som gäller i fråga om produktionskostnadsanpassad belåning av konkurrens— upphandlade projekt bör dock kostnaderna för det förhandlingsupphand- lade projektet eller egenregiprojcktct jämföras med ett på sedvanligt sätt framräknat pantvärde. Om dessa kostnader väsentligen överstiger pant- värdet bör bostadslån inte lämnas. Vidare bör inte högre låneunderlag kunna fastställas för egenregiprojekt och förhandlingsupphandlade projekt än för ett motsvarande projekt som är upphandlat i konkurrens.

Jag kommer inte att i detta sammanhang ta ställning till de av bostads- styrelsen föreslagna ändringarna av konkurrensvillkoret. Detta bör i stället ske när även effekten av de av mig föreslagna ändringarna beträffande produktionskostnadsbelåningen kan bedömas.

Det av mig förordade temporära slopandet av konkurrensvillkoret och de ändrade förutsättningarna för s.k. produktionskostnadsbelåning bör gälla för ärenden i vilka preliminärt beslut meddelas under tiden den 23 april l98l t. o. rn. den 30juni 1982 under förutsättning att byggnadsarbete- na påbörjas senast den 30 september l982. Som ytterligare förutsättning bör gälla att låneansökan skall ha inkommit till kommunen (förmedlingsor- ganet) före utgången av februari 1982. Med denna avgränsning av tilläntp- ningsomrädet för stimulansåtgärderna kommer dock ett antal icke anbuds- upphandlade projekt. för vilka preliminärt beslut har meddelats före den 23 april 1981 och för vilka låneunderlaget har fastställts enligt den s. k. scha- blonmetoden. att erhålla högre kapitalkostnader än de som omfattas av de nya reglerna. Det förhållandet att byggherren har funnit det förenligt med sina intressen att genomföra ett sådant byggnadsföretag talar enligt min

• Sida 10
•  Original

Prop. 1980/81: 194 l()

bedömning för att denne har funnit företaget kostnadsmässigt konkurrens- kraftigt vid jämförelse med projekt som har upphandlats i konkurrens och som har medgetts produktionskostnadsbcläning. Av detta skäl och med hänsyn till att syftet med mitt förslag är att stimulera bostadsbyggandet finner jag inte skäl att ge förslaget någon retroaktiv tillämpning. Även statsfinansiella skäl talar mot detta.

Det föreslagna temporära slopandet av konkurrensvillkoret och de änd- rade fönttsättningarna för s.k. produktionskostnadsbeläning beräknas medföra en ökning av bostadslån med 37 milj. kr. och en ökning av räntebidraget det första året med 4 milj. kr. Förslaget medför inte någon kostnadseffekt för statsverket under budgetåret l98l/82.

Effekterna av att markvillkoret för styckebyggda småhus i exploate- ringsområden och konkurrensvillkoret slopas temporärt samt effekterna av de ändrade förutsättningarna för s.k. produktionskostnadsanpassad belåning bör enligt min mening utvärderas. Jag avser att i annat samman- hang föreslå regeringen att en sådan utvärdering kommer till stånd.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslär riksdagen att

[. godkänna de ändringar i grunderna för markvillkoret och mark- prisprövningen som jag har förordat.

2. godkänna vad jag har förordat i fråga om att temporärt slopa konkurrensvillkoret och att under den tid konkurrensvillkoret inte gäller införa produktionskostnadsbeläning för hyres- och bo- stadsrättshus som inte upphandlas i konkurrens.

Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att antaga de förslag som föredra- ganden har lagt fram.

• Sida 11
•  Original