om olympiska vinterspel i Sverige år 1988
Regeringens proposition
1980/81: 200
om olympiska vinterspel i Sverige år 1988; beslutad den 7 maj 1981.
Regeringen föreslår riksdagen att antaga de förslag som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll. På regeringens vägnar
THORBJÖRN FÄLLDIN
ANDERS DAHLGREN
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen redovisas vissa riktlinjer beträffande genomförande, organisation och ekonomiskt ansvarstagande för de olympiska vinterspelen år 1988, om dessa förläggs till Sverige.
I Riksdagen 1980/81. 1 saml. Nr 200
Utdrag
JORDBRUKSDEPARTEMENTET PROTOKOLL vid regeringssammanträde 1981-05-07
Närvarande: statsministern Fälldin, ordförande, och statsråden Ullsten. Wikström, Friggebo. Dahlgren. Åsling, Söder, Johansson, Wirtén. Boo, Petri, Eliasson
Föredragande: statsrådet Dahlgren
Proposition om olympiska vinterspel i Sverige år 1988
1¶Inledning
I skrivelse till regeringen den 26 november 1980 överlämnade Falu kommun en utredning om förutsättningarna för olympiska vinterspel i
Falun och Åre år 1988. Utredningen hade gjorts av representanter för stiftelsen Svenska Skidspelen, Sveriges Olympiska Kommitté (SOK), Åre slalomklubb samt stiftelsen Jämtfjäll. Falu kommun hemställde i sin skrivelse att utredningen skulle analyseras av regeringen tillsammans med de berörda kommunerna och att regeringen skulle ställa för ändamålet lämplig expertis till förfogande.
SOK har enligt Internationella Olympiska Kommitténs (IOK) regler lämnat en preliminär ansökan att i Sverige få arrangera 1988 ärs olympiska vinterspel och i samband därmed deponcerat erforderligt belopp hos IOK. Från Falu och Äre kommuner har till IOK därefter överlämnats de uppgifter om spelens tänkta arrangemang m. m. som krävs. SOK har ställt sig bakom Falu kommuns ansökan. Riksidrottsförbundet har uttalat sig för ett svenskt arrangemang av OS är 1988.
Genom beslut den 2 april 1981 bemyndigade regeringen chefen för jordbruksdepartementet att tillkalla en särskild utredare! för att överväga
förutsättningarna för olympiska vinterspel i Falun och Åre är 1988. Utre-
daren avlämnade den 7 maj 1981 betänkandet (Ds Jo 1981:4) Vinter-OS i Falun/Äre 1988. Betänkandet bör fogas till regeringsprotokollet i detta ärende som bilaga.
! F.d. landshövding Carl Persson
2¶Utredningen
Med hänsyn till att betänkandet fogats till detta protokoll som bilaga lämnas i det följande endast en kort redogörelse för huvuddragen i utredarens förslag.
Falun och Åre har enligt utredaren goda förutsättningar att arrangera
1988 års olympiska vinterspel. I kommunerna finns kunnande och en väl intrimmad organisationsapparat för stora internationella tävlingar. Genom
att utnyttja befintliga anläggningar i kombination med de investeringar i
nya anläggningar och provisoriska lösningar som föreslagits får de två orterna fullgoda olympiska tävlingsarenor.
Falu och Åre kommuner har till utredaren uttalat det bestämda kravet
att olympiska spel på dessa båda orter inte får leda till någon ekonomisk
belastning för kommunerna. Utredaren har mot denna bakgrund sett det
som sin främsta uppgift att bedöma de ekonomiska risker som kan vara förknippade med en så omfattande statlig garanti i samband med olympiska vinterspel år 1988 i Falun och Äre. Inkvartering av aktiva och ledare förutsätts både i Falun och Åre ske i
s.k. olympiska byar. För massmediapersonal. särskilt inbjudna, företrädare för specialförbund m. fl. krävs goda logimöjligheter i nära anslutning till tävlingsarenorna. I Åre innebär detta inget problem eftersom området har
god tillgång på hotellbäddar. I Faluområdet bedömer utredaren däremot
att risk finns för att hotelltillgången är otillräcklig och anser att frågan bör utredas ytterligare.
Utredaren har granskat de förslag om investeringar i Falun och Åre som förts fram. Utredarens ställningstagande till de enskilda projekten skall
dock inte ses som ett godkännande av cen viss kostnadsnivå eller en
föreslagen programlösning. Stora ansträngningar bör enligt utredaren framdeles göras för att förbilliga spelen genom att utnyttja befintliga anläggningar och lokaler samt söka provisoriska lösningar. Vissa investeringar måste dock göras. I Äre krävs bl. a. investeringar för en störtloppsbana med en överbyggnad över europavägen E 75 samt lokaler för massmedia och administration. I Falun krävs bl. a. investeringar för en OS-by samt en bob- och rodelbana. Utredaren har inte funnit någon intressent som är beredd att ta ansvaret för bob- och rodelbanans drift och underhåll efter
sluta att banan senare måste rivas och marken åter ställas.
Utredaren bedömer det sammanlagda investeringsbehovet i Falun och Åre till ca 180 milj. kr. i 1980 års prisnivå. Härtill har lagts en reserv om
30 milj. kr. för oförutsedda behov. Totalt har utredaren i sin ekonomiska beräkning för de olympiska spelen fört upp ca 210 milj. kr. för investering-
ar i anläggningar.
Utredaren har på den korta tid som stått till buds inte funnit underlag för
att revidera de kalkyler beträffande kostnaderna för massmediuaarrange-
mang som Sveriges Television AB, Sveriges Riksradio AB och televerket
har lagt fram. Den sammanlagda nettokostnaden för detta ändamål är
uppförd till ca 175 milj. kr.
De löpande driftkostnaderna före och under de olympiska spelen bedömer utredaren till ca 130 milj. kr.
De totala kostnaderna för spelen uppskattas sålunda av den särskilde utredaren till ca 515 milj. kr.
Intäkterna, främst intäkter av TV-rättigheter, beräknas till ca 445 milj.
kr.
Att anordna 1988 års olympiska vinterspel i Sverige skulle därmed för statens vidkommande kunna innebära ett ekonomiskt risktagande i stor-
Ieksordningen 70 milj. kr. Utredaren understryker dock den stora osäkerhet som kalkylen är behäftad med.
3¶Föredragandens överväganden
Göteborgs kommun ansökte år 1978 om värdskapet för de olympiska vinterspelen år 1984. Förutom i Göteborg skulle enligt planerna tävlingar
arrangeras i Falun, Äre och Hammarstrand. Genom att på detta sätt sprida
tävlingarna till flera orter skulle behovet av investeringar i anläggningar minska och kostnaderna för spelen begränsas. Efter överläggningar mellan
staten och de berörda kommunerna lämnade statsmakterna nödvändiga
garantier för spelens genomförande (prop. 1977/78: 146, KrU 1977/78:23, rskr 1977/78: 275). Sveriges ansökan vann dock inte bifall hos IOK. De olympiska vinterspelen år 1984 kommer i stället att förläggas till Sarajevo i Jugoslavien.
Frågan om olympiska vinterspel i Sverige har nu väckts på nytt hos IOK genom ansökan att få arrangera 1988 års spel i Falun och Åre. Tävlingarna i de alpina grenarna skall förläggas till Åre. Den utredning om investeringar och övriga kostnader för spelens genomförande, intäkter av spelen, organisatoriska lösningar m. m. som legat till grund för ansökan till IOK baserar sig i stora delar på de kalkyler som gjordes år 1978. Utredningsmaterialet har nu granskats av en särskild utredare, som också haft överläggningar med företrädare för bl. a. de berörda kommunerna, Falun och Åre.
En bidragande orsak till att Sverige inte fick arrangera de olympiska vinterspelen år 1984 kan ha varit det förhållandet att tävlingarna skulle anordnas på fyra orter. I den nu föreliggande ansökan står Falu kommun som huvudarrangör med de alpina grenarna förlagda till Åre. Falun och Åre har ett gott anseende inom internationella idrottskretsar för förmågan att organisera och genomföra förstklassiga internationella tävlingar.
Utredaren redovisar de investeringar som blir aktuella om 1988 års
vinterspel förläggs till Falun och Åre. I Falun behöver en bob- och rodelbana byggas. Eftersom ingen nu är beredd att överta banan efter spelens
avslutning menar utredaren att banan senare kan behöva rivas. Rivningskostnaderna ingår sålunda i kalkylen. Jag delar utredarens uppfattning att
man i en kostnadsberäkning av detta slag måste lägga in rivnings- och återställandekostnader för anläggningar som inte behövs celler blir för dyra
att ha kvar efter spelens avslutning. Jag utgår dock från att idrottsrörelsen
eller annan intressent senare kommer att pröva alla möjligheter för att
behålla banan.
Bland övriga investeringar kan nämnas störtloppsbanan i Äre och OS-
byn i Falun. Störtloppsbanan blir av bestående karaktär medan OS-byn fär
bli ett provisorium. Alternativa lösningar för OS-byn — vilket t.ex. kan vara utnyttjande av nyproducerade lägenheter i den ordinarie bostadsproduktionen — bör enligt utredaren övervägas senare om sädana förutsättningar föreligger vid tidpunkten för OS. En strävan bör självfallet vara att
finna den lösning som år 1988 kan antas vara ekonomiskt mest fördelaktig.
Jag vill stryka under att den organisationskommitté som måste bildas om
Sverige får spelen och som får ansvaret för det fortsatta planeringsarbetet och för genomförandet noga måste överväga de olika investeringsobjek-
tens omfattning och därvid också undersöka alla möjligheter till provisoriska och billiga lösningar.
Den koncentration av tävlingarna till Falun och Åre som nu föreslås ske innebär att kostnaderna för spelen blir högre än de kostnader som förutsattes vid 1978 års ansökan. Samtidigt har det dock under senare är visat
sig att inkomster av TV-rättigheter vid liknande arrangemang blivit bety-
dande och att dessa ökat kraftigt för varje OS. De beräkningar som nu
föreligger ger därför anledning att anta att de samlade kostnaderna för spelen i stort sett kan motsvaras av inkomsterna.
Att arrangera olympiska spel innebär dock ändå ett ckonomiskt risktagande. Falu och Åre kommuner har uttalat det bestämda kravet att olympiska spel på dessa båda orter inte får leda till någon ekonomisk belastning för kommunerna. Kommunerna begär att de skall hållas ekonomiskt skadeslösa i samband med spelen. Enligt kommunerna är denna princip en
ofrånkomlig förutsättning för att de skall stä kvar som tilltänkta arrangörer av 1988 års vinterspel. Jag hyser förståelse för kommunernas uppfattning i
detta avseende. Den grova kostnads- och intäktsuppskattning för spelens genomförande som nu upprättats måste omgärdas med stora reservationer. Om spelen förläggs till Sverige kommer krav att ställas på kommunernas
planeringsresurser och serviccapparat. Enligt min mening är det därför nödvändigt att staten till fullo tar det ekonomiska ansvaret för spelen, i den del dessa kostnader inte täcks av kommunernas andel av de biljettintäkter
spelen ger. De förutsättningar utredningen angett i dessa avseenden förefaller riktiga.
För den händelse de olympiska spelen skulle gå med förlust skulle det ckonomiska ansvaret alltså falla på staten. Utredarens beräkningar visar
att som nämnts ett eventuellt underskott skulle kunna uppgå till storleks-
ordningen ca 70 milj. kr. Enligt min mening bör staten. trots den osäkerhet som vidlåder denna beräkning, ta detta ekonomiska ansvar samt svara för
finansieringen av investeringarna m. m. fram till dess inkomster av spelen
inflyter.
Det likviditetsbehov som staten måste svara för uppstår i huvudsak
under åren 1986-1988. Omfattningen av detta behov är avhängigt de utbetalningsplaner och övriga avtalsvillkor som kan träffas i fråga om försäljningen av TV-rättigheterna. Utredaren har i avvaktan på förhandlingar om sådana rättigheter. som sannolikt förs under perioden 1984—- 1985, inte kunnat bedöma det behov av utläning från staten som de olympiska spelen kan föranleda. Däremot har utredaren i sin kalkyl beräknat räntor och räntereserver som täcker också en betydande upplåning. Under ogynnsamma omständigheter — dvs. att OS-budgeten sent eller först i samband med tävlingsåret 1988 får sina huvudsakliga inkomster — kan
upplåningsbehovet under en kort period överstiga 300 milj. kr. i 1980 års
penningvärde.
Förutsättningar finns som nämnts att de samlade kostnaderna för spelen
i stort sett kan motsvaras av inkomsterna. Även om spelen i sig skulle ge ett underskott i den storleksordning utredningens riskbedömning anger kommer de emellertid att rikta intresset mot landet. ge valutainkomster
och öka aktiviteten, främst i Falun och Åre. Den svenska exportindustrin
har uttalat stort intresse för Sveriges kandidatur och för den svenska idrotten skulle spelen komma att ge en betydande stimulans. Skäl finns också för att Sverige — vars idrottsutövare i stor utsträckning deltagit i olympiska spel i andra länder under årens lopp — nu. som det uttrycks. bjuder igen och svarar för spelen. Dessa förhållanden motiverar, trots den stramhet som i nuvarande statsfinansiella läge bör prägla statens ekonomiska engagemang, eu positivt ställningstagande från statsmakternas sida.
Sammanfattningsvis innebär vad jag här redovisat att staten — bl.a. genom att ta på sig den ekonomiska risk som är förknippad med spelen — bör stödja den ansökan som inlämnats om att i Sverige få arrangera 1988
års olympiska vinterspel. Om spelen förläggs ull Sverige bör en organisa-
tionskommitté tillsättas för den fortsatta planeringen liksom för genomfö-
randet. En utgångspunkt för denna planering bör vara det utredningsma-
terial som nu finns tillgängligt. I kommittén bör ingå företrädare för staten, kommunerna och idrottens organisationer. Staten bör med hänsyn till den ekonomiska garantin ha ett avgörande inflytande i kommittén.
Som framhållits av utredaren finns dock fortfarande oklarheter beträffande Falu kommuns förutsättningar att stå som värd för olympiska spel. Detta gäller bl. a. hotellkapaciteten i Falun är 1988. Vidare behöver vissa
mer detaljerade överläggningar föras mellan staten. berörda kommuner
och idrottens organisationer — bl.a. SOK — beträffande organisation och ansvarsfördelning inför och under eventuella olympiska vinterspel i Sverige. Detta fortsatta utrednings- och förhandlingsarbete bör slutföras före
IOK:s session i Baden-Baden den 20-29 september i år, vid vilken frägan om värdskapet för 1988 års olympiska vinterspel slutgiltigt skall avgöras.
Riksdagens ställningstagande bör göras beroende av att enighet näs mellan
parterna i de fortsatta förhandlingarna och av att kvarstående prövning av
Faluns och Åres allmänna förutsättningar att arrangera spelen inte visar på
några avgörande svårigheter.
4¶Hemställan
Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen
föreslår riksdagen att 1. bemyndiga regeringen att ikläda staten de ekonomiska förpliktel-
ser som kan följa av att olympiska vinterspel anordnas i Sverige
år 1988,
[AS - godkänna de riktlinjer i övrigt för frågans fortsatta handläggning
som jag har förordat.
Ärendet bör behandlas under innevarande riksmöte.
5 Beslut
Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar
att genom proposition föreslå riksdagen att antaga de förslag som föredra-
ganden har lagt fram.
JORDBRUKS-
DEPARTEMENTET
VINTER-OS I FALUN/ÅRE 1988
3etänkande avgivet av 1981 års OS-utredning
Ds Jo 1981:4
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Sid
1 BAKGRUND
1.1¶Utredningens direktiv och sammansättning
1.2¶Utredningens arbete
2 OS-FRÅGANS BEHANDLING 1977
3¶PALU/ÅRE-KOMMITTENS BETÄNKANDE
4¶UTREDNINGENS ÖVERLÄCGCNINGAR
5¶UTREDNINGENS ÖVERVÄGANDEN OCE FÖRSLAG
2.1¶Några utgångspunkier
5.2 Beräknade investeringskostnader 5.3 3eräknade xostnader för massnediearrangenang Beräknade driftkostnader Beräknade intäkter Likviditetsfråigor Ansvarsfördelning och organisation 5.3 Sammanfattande slutsatser
Till statzrådet och chefen för jord-
bruksdeparterentet
Genom beslut den 2 april 1981 bemyndigade regeringen chefen för jordbruksdepartementet att tillkalla en särskild utredare för att behandla frågan om olympiska vinterspel i Falun och Åre
1988.
Som utredare tillkallades förre landshövdingen Carl Persson,
Till sakkunniga utsågs kanslirådet Håkan Boberg, budgetdeparte-
mentet och departementsrådet Sören äKxström, jordbruksdeparte-
mentet, Till experter utsågs direktör Yngve Feuk, oostverket,
departementssekreterare Kjell Nyman, jordbruksdepartementet, hovrättsessessor dans Petterson, jordbruksdepartementet, direktör Gunnar Pihlgren, postverket och denartementasekreterare Xjell Sundberg, kommunikationsdepartementet. Utredningen antog
namnet 1981 års OS-utredning.
Utredningen överlämnar härmed betänkandet Vinter-OS i ralun/Åre
1988.
Stockholm i april 1981
Carl Persson
1 BAKGRUND
1.1 Utredningens direktiv och sammansättning
Regeringen bemyndigade den 2 april 1981 jordbruksministern att
tillkalla en särskild utredare med uppdrag att pröva förutsätt-
ningarna för olympiska vinterspel i Falun/Åre 1988. I direk-
tiven till utredningen ger regeringen följande bakgrund till ut-
redningsuppdraget:
"T oktober 1977 överlämnade 1977 års OS-utredning betänkan-
det (Ds Jo 1977:8) Förutsättningarna för vinter-OS i Sverige
år 1984. Efter förhandlingar med berörda parter —- bl.a. de
då aktuella arrangörskommunerna - föreslog regeringen i en
proposition (19TT/78:146) riksdagen att lämna nödvändiga
statsgarantier för spelens anordnande. Riksdagen biföll propositionen (KrU 1977/78:23, rskr 1977/78:275). Den svenska
ansökan om att år 1984 få arrangera de olympiska vinterspelen i Göteborg, Falun, Åre och Hammarstrand vann emellertid inte bifall vid Internationella Olympiska Kommitténa (IOK) sam-
manträde i maj 1978.
I en skrivelse den 26 november 1980 har Falu kommun till re-
geringen överlämnat utredningen Förutsättningar för olympiska
vinterspel i Falun/Åre år 1988 och hemställt bl.a. att ut-
redningen analyseras av regeringen och berörda kommuner till-
sammans samt att regeringen ställer för ändamålet lämplig
expertis till förfogande. I en skrivelse den 18 mars 1981
till regeringen har Falu kommun vidare anmält att kommunen, efter beslut av kommunfullmäktige den 12 mars i år, nu är beredd att med vissa villkor förhandla med regeringen om eventuella ekonomiska garantier från statens sida gentemot
bl.a. Falu kommun i samband med olympiska vinterspel.
Den av Falu kommun överlämnade utredningen har gjorts av
kommittén för vinter-OS i Falun år 1988. Denna kommitté är
sammansatt av representanter för stiftelsen Svenska Skidspe-
len, Sveriges Olympiska kommitté (SOK), Åre slalomklubdb samt
stiftelsen Jämtfjäll. Kommitténs syfte har varit att med utgångspunkt i det av 1977 års OS-utredning framlagda betänkan-
det beskriva de praktiska förutsättningarna för ett arrange-
mang av vinter-OS år 1983. Kommittén har därvid sökt analy-
sera de åtgärder som behöver vidtas samt utarbetat kostnadskalkyler för dessa.
Beslutet i Falu kommunfullmäktige innebär att kommunen ansöker om vinterspelen år 1988 med förbehåll dels för utform-
Prop. 1980/81: 200 | 13
ningen av de statliga garantier kommunen önskar, dels för att frågan ånyo skall prövas av kommunen efter det att för-
handlingar med staten, Åre kommun m.fl. har genomförts. Falu kommun kommer för sin del enligt det beslut som fattats att vid överläggningarna om ekonomiska garantier hävda att
staten skall garantera att kommunen inte får några kostnader för de åtgärder som fordras för att genomföra de olym-
piska vinterspelen. Falu kommun har formellt ansökt om spe-
len hos IOK. SOK har hos IOK deponerat erforderligt belopp för att ansökan skall gälla samt till IOK översänt de upp-
gifter om spelens tänkta arrangenang m.m. som formellt kräva. SOK har ställt sig bakom kommunens ansökan. Riksidrottsför-
- bundet (RF) har nyligen uttalat sig för ett svenskt arrange-
” mang av OS år 1988,
Vid IOK:s session i Baden Baden i Västtyskland den 29 septen-
ber 1981 avgöras frågan om vilken ort som skall erbjudas arrangera 1988 års OS.
Falu kommuns ansökan har gjorts avhängig av att staten lämnar ekonomisk garanti för genomförandet av spelen. Regeringen har
mot den bakgrunden förklarat sig beredd att medverka till
att klarlägga förutsättningarna för att den svenska ansökan
skall kunna kvarstå."
Utredarens uppdrag förmuleras i direktiven på följande sätt:
"För att ge underlag för den fortsatta prövningen av förslaget om vinter-OS i Falun/Åre år 1988 bör en särskild
utredare tillkallas.
Utredarens huvuduppgift bör vara att klarlägga förutsättningarna för att den av Falu kommun inlännade ansökan skall kvarstå. Det slutgiltiga ställningstagandet från berörda parters sida måste ske i god tid före det sammanträde vid
vilket IOK tar ställning till frågan om arrangör för 1988
års olympiska vinterspel. Med hänsyn härtill bör utredaren senast under april 1981 redovisa sitt uppdrag till regeringen.
I detta arbete krävs bl.a. en vidare analys av de ekonomiska kalkyler som presenterats och en granskning av de organisatoriska lösningar som kan bli aktuella. Vidare krävs - vad gäller de delar av arrangemangen där staten kan bli ansvarig för investeringar, drift eller produktion - att finansieringsvillkor, ekonomiska konsekvenser m.m. klarläggs. Utredaren skall mot den bakgrunden bedöma behovet av en eventuell statsgaranti och i förekommande fall presentera en modell för en sådan, Den hittills genomförda granskningen i jordbruksdepartementet har slutligen också gett vid handen ait vissa kalkylposter och praktiska förutsättningar för arrangerandet av
spelen måste prövas ytterligare. Utredaren bör om så visar
sig erforderligt ockoå utforma förslag till avtal mnelian staten och övriga intressenter. För statens del bör eventuella avtal göras beroende av regeringens och riksdagens godkännande.;
Jordbruksministern tillkallade med anledning av regerin,sens
beslut förre landshövdingen Carl Persson som utredare, Son
sakkunniga tillkallades kanslirådet Håkan Boberg, budgetdepartementet och denartementsrådet Sören Ekström, jordbruks-
departementet. Som experter tillkallades direktör Ynsve
Feuk, postverket, departementssekreterare Kjell Nynan, joråibruksdepartementet, hovrättsassessor Hans Petterson, joribruksdepartementet, direktör Gunnar Pihlgren, 2sostverket och
departementssekreterare Kjell Sundberg, kommunikationsdevarte-
mentet.
1.2 Utredningens arbete
Under utredningsarbetets gång har överläggningar genomiörte med Falu och Åre kommuner. Utredningen har också besökt dessa
orter och överlagt med olika berörda lokala intressen, Vidare
har utredningen överlagt med de statliga myndigheter som be-
rörs i särskilt hög grad liksom med företrädare för Sveriges
Radio, Sveriges Olympiska Kommitté (SOK), Riksidrottsförbundet (RF) och berörda specialidrottsförbund. Utredningen nar
också hållit kontakt med justitie- och försvarsdepartementen.
Dan tid som stått till utredningens förfosande har varit mycket knapp. Det egentliga utredningsarbetet har genomförts på cirka tre veckor. Detta har självfallet inneburit att
många bedömningar med nödvändighet blivit översiktliga
och att utredningen inte kunnat göra detaljberäkningar annat än i undantagsfall.
Som särskild konsult på det byggnadstekniska området har ut-
redningen anlitat arkitekt Karl Ola Warnhammar, Göteborg.
Prop. 1980/81: 200 I "än
2 OS-FRÅGANS BEHANDLING 1977
1977 års OS-utredning? lade i october 1977 fram sitt betänkande
(Ds Jo 1977:3) Förutsättningarna för vinter-OS i Sverige 1984.
Aegeringen uttalade den 27 oktober 1977 sitt stöd för Göteborgs kandidatur till värdskaret för 1984 års olympiska vinterspel och dagen därpå ansökte Göteborg hos Internationella Olympiska Kommittén om spelen.
IJärefter fick 1977 års OS-uiredning genom tilläggsdirektiv uppdraget att ytterligare klarlägga förutsättningarna för olynpiska vinterspel i Sverige. I en ravport till regeringen i februari 1978 redovisade utredningen bl.a. förslag till avtal mellan staten och berörda kommuner.
Utredningen bedömde relativt utförligt de praktiska förutsättningarna för att arrangera 1984 års olympiska vinterspel i Sverige.
2eträffande transportfrågorna konstaterade utredningen att ar utökning av den ordinarie tågtrafiken kunde bli nödvändig. Visca
för en sådan utölming. Tilli-
klara flygtrafiken rejiovisades
xommentaren att Frösö flygnlats [E Östersund kunde behöva vissa tensorära eller vermanenta för- Ur särkningar. Några ner betydande sroblem i samband med bussoch biltrafiken redovisades inte i utredningen.
tonstaierade vidare ett behov av utökade >Slisiära insatser, liksom av an icke obetydlig militär nedverkan. 7illfredsstlällande rnöjligheter fanns enligt 1977 års utredning att tillgodose i233a behov.
3eiräffande telekommunikationer - ivs. taeleförtindelser och
l - Utredare var riksdagsman 3olf 2ämgård.
radio/TV-teknik - konstaterade utredningen ett betydande behov av temporära insatser under spelen. De grundläggande tekniska
förutsättningarna för en sådan temporär satsning bedömdes av
utredningen som tillfredsställande.
Vid bedömningen av de olika orternas förutsättningar utgick utredningen från en fördelning av spelen på fyra platser. Med
denna bakgrund redovisades goda förutsättningar för Falun att
svara för sin del av arrangemangen. Utredningens redovisning
omfattade bl.a. transportmöjligheter, förläggning och utspisning, samhällelig och kommersiell service. Samma frågeställningar behandlades beträffande Åre. Också för denna ort redovisades i utredningen goda förutsättningar att stå som arrangör för delar av de olymoiska vintersvelen.
I korthet innehöll utredningens förslag följande.
Utredningen betonade att dess förslag siktade på ett OS-arrange-
mang som i största möjliga utsträckning utnyttjar befintliga
idrottsanläggningar och som genom en rimlig ambitionsnivå be-
gränsar de kostnader ett olympiskt arrangemang i Sverige skulle
medföra.
Utredningens förslag innebar att de olympiska vinterspelen skulle förläggas till fyra orter, nämligen Göteborg, Falun, Åre och Hammarstrand. Såsom huvudort för spelen föreslogs Göteborg. Detta innebar att invigning och avslutning skulle förläggas dit,
liksom hastighetsåkning på skridsko, ishockey och konståkning.
Till Falun förlades enligt förslaget längdåkning på skidor och
backhoppning samt skidskytte och, i den händelse grenen skulle
bli aktuell, skidorientering. De alpina grenarna slalom, stor-
slalom och störtlopp föreslogs förlagda till Åre och rodel till
Hammarstrand.
Utredningen konstaterade att anläggningar redan finns för samt-
liga grenar utom för störtlopp. En störtloppsbana måste därför anläggas i Åre. I övrigt fordras endast begränsade insatser för upprustning och komplettering av befintliga anläggningar.
Vad gäller organisationen för de olympiska spelen måste enligt utredningen en klar gränsdragning göras mellan centralt och 10okalt ansvar. Utredningen föreslog sålunda att lokala organisationskonmittéer på tävlingsorterna skulle ges en betydande självständighet inom givna ekonomiska förutsättningar.
Utredningens ekonomiska beräkningar visade att investeringar
och kostnader för spelens genomförande torde uppgå till drygt
200 milj. kr. De beräkningar som gjorts av intäkterna slutade
på ca 125 milj. kr. Underskottet skulle således bli ca 75 milj.
kr.
Det samlade underskottet för OS-arrangemanget är, framhöll utredningsmannen, vad Sverige får betala för att bjuda igen för
att vi tidigare deltagit i olympiska spel i andra länder. I
utredningen betonades dock att de olympiska arrangenangen kan ge fördelaktiga effekter i flera olika avseenden. Tillströmning av publik och deltagare kan enligt utredningen synnsamt påverka turismen och ge ökade skatteintäkter för såväl stat som kommuner och landsting. Ett ökat antal utländska besökare till-
för också landet utländsk valuta.
Utredningsmannen framhöll att olymviska arrangemang är motiverade
inte minst genom sitt idrottsliga värde. förutsättning är
dock att man framgent väljer former som möjliggör genomförande till rimliga kostnader. Vidare påpekade utredningsmannen att de olympiska arrangemangen och reglerna, även om de bör modifieras och moderniseras, utgör en motvikt till de kommersiella iniressenas frammarsch inom idrotten. Även detta gör fortsatta olympiska tävlingar önskvärda.
Mot bakgrund av vad som redovisats rekommenderade utredningsmannen att man ställer sig positiv till att Göteborgs kommun ansöker om de olympiska vinterspelen år 1984.
2¶Riksdagen 1980/81. 1 saml. Nr 200
I utredringsmannens senare framlagda rapport redovisades förslag till avtal meilan staten och berörda xommuner. Vidare redogjordes för de ytterligare kontakter som tagits med berörda verk och myndigheter. Avtalet mellan staten och berörda kommuner innebär i korthet följande.
Lokala organisationzskommittéer svarar för tävlingsarrangenargen
och övriga lokala arrangemang. Im central organisationskornitié svarar för samordnande och för spelen gemensamma funktioner. rör att de lokala kommittéerna skall kunna finansiera sina åtaganden garanterar staten de budgeterade biljettintäkterna. Je investeringar i tävlingsanläggningar som erfordras skall utföras av kommunerna. mmligi berätmingar utgör kostnaden för dessa anläggningar 10 milj. kr. Staten åtar sig att vid eventuella fördyringar tillskjuta upp till 5 milj. kr. Eftersom vissa utgifter uppstår innan intäkter flyter in ges de lokala organisationskommittågerna kreditgarantier om totalt 135 milj. kr.
Regeringens proposition beträffande olympiska vintersnel i
Sverige 1984 (prop. 1977/78:146) lades fram för riksdagen i
mars 1973. I propositionen godtog regeringen i allt väsentligt de förslag som utredningen framlagt. Det föredragande statsrådet, jordbruksminister Anders Dahlgren, drog också uvp vissa riktlinjer för hur det fortsatta förhandling- och förberedelsearbetet borde bedrivas. Regeringen begärde dels riksdagens be-
nyndigande att godkänna det i propositionen redovisade avtalet
mellan ataten och berörda kommuner, dels riksdagens godkännande av riktlinjerna för det fortsatta arbetet.
Två notioner väcktes i riksdagen med anledning av motionen.
Lars Werner m.fl. (vpk) yrkade att riksdagen som en förutsättning för godkännande av sropositionen skulle besluta att a) från
och med nästkommande budgetår ökade satsningar sker på idrotts-
verksamheten, så att den klart uttalade målsättningen "idrott åt alla" kan uppfyllas inom de närmaste åren, och b) de berörda xommunerna skall hållas ekonomiskt skadelösa i vad gäller genomförandet av olympiska vinterspelen 19324, samt att riksdagen om dessa villkor ej accepteras - skulle avslå sropositionen
(motion 1977/72:1330). Lena Öhrsvik m.fl. (s) yrkade främst
av ekonomiska skäl avslag på regeringens proposition (motion 1977/78:19206). Kulturutskottet konstaterade i sitt betänkande
(KrU 1977/78:23) följande:
"Det material som läggs fram i propositionen belyser väl Sveriges förutsättningar att arrangera 1984 års olympiska vinterspel. Kostnadsaspekterna och ansvarsfördelningen mellan berörda parter har studerats ingående, Utskottet kan ställa sig bakom de grundläggande riktlinjer som avses
gälla för det fortsatta arbetet, om Sverige får erbjudande
att vara värd för vinterspelen.
Föredragande statsrådet uttalar i propositionen att nan delar idrottsrörelsens uppfattning ait ett svenskt åtagande att arrangera vinterspelen inte får tas till intäkt för att inskränka anslagen till idrotten. Med anledning av detta ut-
talande och de farhågor som yppas i motionerna 1977/73:1890 och 1906 att satsningen på olympiska spel skulle inkräkta på
idrottsanslagen vill utskottet understryka att en sådan sats-
ning inte får inverka menligt på utvecklingen av det statlira idrottsstödet under «kommande år.
I förstnämnda notion yrkas att ett bifall till pronositionen skall förknippas med formliga villkor dels om fortsatt stöd åt idrotten så att målsättningen idrott åt alla kan förverkligas inom de närmaste åren, dels om ekonomiska garantier åt de berörda Zzommunerna.
Utskottet som redan klart angett sin uppfattning om vikten av en fortsatt utveckling av det statliga idrottsstödet avstyrker det förstnämnåa villkoret. Vad beträffar villkoret om ekonomiska garantier för de berörda kommunerna får utskottet nämna att det avtal som staten avses skola ingå ned komnunerna innefattar klara principer för värdkommunernas
ekonomiska åtaganden."
Mot denna bakgrund förordade utskottet ett bifall till regeringens förslag och avslag på de båda motionerna. Riksdagen följde utskottete förslag.
3 — FALU/ÅRE-KOMMITTENS BETÄNKANDE!
En kommitté sammansatt av representanter för svensk vintersport” utredde under senare delen av 1980 förutsättningarna
för att arrangera vinter-OS i Falun och Åre. Denna kommittés
förslag sammanfattas i detta kapitel.
Förslaget från kommittén för vinter-OS i Falun 1988, Falu/åre-
kommittén, innebär att spelen förläggs till Falun och Åre zned Falun som huvudort. Där förläggs följaktligen huvuddelen av grenarna liksom invignings- och avslutningscermoni. Till Åre förläggs de alpina tävlingarna.
Begränsningen till endast två orter, vilken i hög grad styrts
av det faktum att internationella kontakter klart pekar på
att spridningen av spelen var en avgörande orsak till att Sverige inte fick spelen 1984, medför i förhållande till 1977 års OS-utredning mer omfattande behov av nya anläggningar.
Detta kompenseras dock i hög grad av att man slipper dyrbara
provisorier på ytterligare två orter för TV, radio, televerket
och övrig service till massmedia.
Hmligt kommittén ger sannolikt en koncentration av spelen totalt högre kostnader men dessa uppstår i anläggningar som
har ett bestående värde.
Det är enligt kommittén viktigt att komma ihåg att alla an-
läggningar finansieras helt av inkomster som uppkommer på grund av 0S —- således av pengar som annars inte skulle vara
tillgängliga.
teferatet fsrundar sig i huvudsak på kommitténs egen text. Lars iggertz, Stiftelsen Svenska Sökidspelen, ordförande Bo 3engtsson, Sveriges olympiska kommitté, vice ordförande Stig Jedlund, Stiftelsen Svenska Skidspelen Lars Herbertsson, Stiftelsen Svenska Skidspeien
Hasse Strandberg, Åre Slalomklubb
Olle 3olén, Åre Slalomklubb
Karl-Bertil Torkelsson, Stiftelsen Jämtfjäll Jan Åke Widell, sekreterare
Det är enligt xomnittén egentligen bara två anläggningar vilkas värde efter spelen kan ifrågasättas, nämligen en ny bov- och rodelbana och en för framtida behov alltför stor ishall. Litet cyniskt skulle man, zonstaterar kommittén, kunna påstå att dessa utgifter får ses som "utgifter för inkomsternas förvärvande", En absolut förutsättning för att få arrangera svelan är att man kan erbjuda goda tävlingsbanor för alla olympiska grenar och dit hör än så länge även bob.
Genom att bygga en kombinerad bob- och rodelbana får banan ändå enligt kommittén ett värde efter spelen, då rodel redan är en stor sport i Europa och dessutom är i tillväxt. På grund av bobens krav blir anläggningskostnaden stor, men eftersom denna helt finansieras med 0OS-inkomster är det den framtida driftkostnaden som blir intressant. I driftkostnaden för idrottsanläggningar är den årlizxsa kapitalkostnaden, räntor och avskrivningar, en mycket tung delpost. Den framtida huvudmannen för banan kan dock helt bortse från kapitalkostnaden, eftersom man utan kostnad kan överta en redan finansierad anläggning. De driftkostnader som återstår täcks dessuton delvis av inte obetydliga intäkter från avgifter för träningsåkning i banan.
Sedan kommittén lämnat sin rapport har förutsättningarna för det föreslagna ishallsbygget i Borlänge förändrats. Inom Lugnetområdet i Falun finns en för olympiska tävlingar i ishockey och koståkning för liten ishall som enligt de ändrade planerna nu föreslås utbyggd. I det nya alternativet nås dels en större koncentration av tävlingsplatser, dels en lägre kostnad.
Kommittén föreslår sammanlagt investeringar i nya och befintliga anläggningar i Falun för ca 115 milj. kr. i 1980 års prisläge, varav ca 42 milj. xr. avser ny bob- och rodelbana, ca 34 milj. kr. en utökad ishall samt upprustning av 3-hall i Leksand, ca 8 milj. kr. skridskobana för hastighetsåkning, 22
10 milj. kr. kanslibyggnad vid huvadentrén i Lugnet sant i övrigt ca 20 milj. kr. för åtgärder i skidstadion, hoppbtackarna
m.m.
I Åre måste en störtloppsbana byggas för att klara tävlingarna. Detta är ett krav son inte enbart gäller för ett eventuellt
OS. Skall ire arrangera fullständiga World Fupctävioagar eller världsnästerskap, såste en internationellt godkänd störtlepsebana iordningställas. Störtlioppsbanan, son måste dras ned en viaduktöverbyggnad över väg B 79 sant utrustas med stoliinbana,
har kostnadsberäknats till ca 18 milj. kr. av kommittén. I Åre
saknas fullgoda nöjligheter för att tillgodose 5assnedlas ickalbehov varför i kalkylerna upptagits 13 milj. kr. för att provisoriskt tillgodose behoven. För investeringar i övrigt i slalombackarna 2.1. har beräknats ca 10 milj. kr. De sammanlagda investeringsbehoven i Åre uppgår enligt kommittén till drygt 40 milj. kr.
DS - > ” . Få för ett genomförande av olympiska vinterspel i Falun och åre år 1988 krävs således enligt konmittén sammanlagt investeringar om ca 155 milj. kr. i tävlingsarenor m.n.
Som tidigare arrangemang av olympiska vinterspel visat utgör kostnaderna för sassmedliaservice en zycket stor cost i budgeten. Detta är också belyst för svenska förhållarden i 1977 års
OS-utrednings Setänkande om förutsättningarna för 08 1984. Iär-
nn i 2 - . + a .” LI EN rv för har iven i Fal ireckommitténs betänkande särskili vikt l28ts vid att få kostnader och problem förkminnade 2ed denna service noggrent kartlagda.
Som allmän målsättning för radio och TV har satts att se minst samma möjligheter som gavs i Lake Placid. för såväl radio- och TV-komnentatorer som skrivande journalister nar räknats med ett centralt massmediacenter i vardera Åre och Falun. Dessutom har förutsatts att viss aervice skall ses så några hotell som huvudsakligen avses nyttjas av journalister, Vidare ingår viss service vid de olika tävlingsarenorna.
För TV innebär bevakning av vinter-OS ett stort behov av teknisk utrustning. Jenna kan endast till en mindre dei tillhandahållas från TV:s ordinarie verksamhet, Resterande Sekov nåste lösas ned dels inlåning, dels inköp av materiel. Zen inzörta materielen zan antingen försäljas efter svelen, troligen Sill starkt reducerade oriser, eller efter spelen åtnainstone vill vias del ingå i TV:s normala nyanskaffning. En viss forisati upprustning av TV:s utrustning är också tänkbar.
TV har i sin kalkyl beräknat nettokostnaderna som föra
av OS till va 05 milj. kr., varav 29 milj.
Likviditetzsbehoven är dock större, eftersom enbart ae tytala 0
investeringarna för TV omfattar ca 127 nilj. kr.
För radion gäller i stort sett samma förutsättningar son för
TV. Två olika alternativ har redovisats avseende dels uthyrning
av studios inkl. teknisk utrustning, dels enbart studiolokaler,
varvid gästande bolag får medföra sin egen utrustning. Sveriges
radios beräkningar för OS-arrangemanz uppgår till drygt 12 nilj.
kr. enligt det dyrare alternativet.
Televerket har bedömt att ett eventuellt OS-arrangemang i nög grad berör verkets flerårsplan. Vissa nöjligheter finns att täcka en del 2v AS-behoven E genom omdizsponeringar i denna. än - S stor del av utrustningen måste anskaffas speciellt för SS, mer kan senare komma till användning i den ordinarie verksarheten.
Kostnader uvostår då för flyttning av material sant för räntor
på grund av för tidiga investeringar. ”Zeleverkets nettokostnadeberäkning 3 för telekommunikationer omsluter 45 nilj. kr. och J för TV och 1judradiokommunikation drygt 30 milj. xr. Efter kor-
rigering för vissa inkomster beräknar veleverket kostnaderna
till ca 73 mili. kr. Av beloppet uigör ca 35 milj. kr. investeringar kalkylerade netto, nedan det totala invesieringsbehovet utgör knaopt 100 milj. kr.
De av kommittén beräxmnade kostnaderna för nassnediabevaning exkl. vissa lokalbehov och annan service uppgår till netto ca
171 milj. kr.
o a £ + > - . nea - - men
Falu/Åre-kommittén bedömer de praktiska förutsättninsarna för . s s H
att arrangera de olympiska vinterspelen i Falun och åre som mycket goda. Delvis refererar Kommittén till 1977 års OS-utredning, men några ytterligare kommentarer görs.
Beträffande förläggningsmöjligheterna i Falun konstaterar
kommittén att hela regionen måste tas i anspråk. Som ett kom-
plement kan tillfällig uthyrning av nyproducerade lägenheter
bli nödvändig. Kommittén konstaterar att inom en radie på
20 ka från tävlingsplatsen Lugnet finns drygt 4 650 bäddar.
På ett maximalt avstånd av 50 km finns 10 750 bäddar och på
ett maximalt avstånd av 100 km finns 19 550 bäddar. På närav-
stånd, dvs. under 10 km från Lugnet, finns drygt 900 bäddar.
Detta antal kan utökas med ytterligare 200 om skolor och student-
bostäder kan utnyttjas. För IOK:s ledamöter, prominenta gäster samt jounalister finns Grand Hotell i Falun och Hotell Brage i Borlänge med sammantaget 273 rum och 417 bäddar. Fasta planer
föreligger på minst ett hotellbygge i regionen fram till 21988.
Kommittén förutsätter att ytterligare ett antal rum tillfälligt
måste användas som hotell och har beräknat vissa kostnader för
en sådan lösning.
Förläggningsmöjligheterna i Åre betraktas som goda. Några
speciella arrangemang bedömer kommittén inte behöver vidtas i denna region.
I såväl Falun som Åre redovisas i övrigt goda förutsättningar,
bl.a. vad gäller trafikförsörjning och service till tävlande,
gäster, massmedia och publik.
För den organisation som skall svara för genomförandet av spelen upprättas ett centralt generalsekretariat under en generalsekreterare, Till detta sekretariat knyts heltidsanställd personal, bl.a. en presschef och en ekonomichef. I ett senare
skede är det nödvändigt att personal anställs också för andra
funktioner, t.ex. transvorter, medicinska frågor, ackrediteringar, tekniskt genomförande, inkvartering etc. mnligt IOK:s regler ligger ansvaret för genomförandet av vinterspelen på en organisationskommitté som har att samarbeta med IOK i allt
väsentligt och som måste ha legal status.
Avgränsningen av ansvar mellan organisationskommittén, staten
Prop. 1980/81: 200 [AN An
och berörda kommuner torde enligt kommittén inte bli svårare
med både Falun och Åre som värdorter än om det gällt endast
en kommun. Utgångspunkten måste vara att söka en ansvarsfördelning som ger största möjliga kostnadsmedvetande.
Kommittén bedömer att bl.a. begränsningen av antalet tävlings-
orter minskar behovet av lokala kommittéer med ett totalt ansvar.
Inom en sådan lokal kommitté kvarstår ett stort behov att ge-
nom avtal reglera de olika ingående intressenternas ekonomiska
anevar. Det medför dock inte ökade problem att sådana av-
tal i stället tecknas direkt med er central organisatiosnskonmitté, varvid varje intressents ansvar dmedelbart blir eniydist reglerat.
Palu/Åre-kommittén föreslår alltså att en central organisations-
kommitté ges totalansvaret för spelens genomförande. Genom se-
Dparata avtal med kommuner och andra intressenter kan ansvaret delegeras för vissa åtgärder, t.ex. byggande av vissa anläggningar. Kommittén förutsätter att huvuddelen av de nya anläggningar som uppförs överlämnas Zostnadsfritt till kommunerna
eller annan huvudman efter spelen.
Även inför ett eventuellt OS-arrangemang 1988 bör enligt kom-
mittén gälla att staten genom någon form av garanti ansvarar för finansieringen av den budget som snarast måste fastställas för den centrala orgenisationskommittén.
För övriga intressenter måste gälla att de i avtal förbinder sig att mot överenskommen ersättning genomföra specificerade åtaganden.
Den kalkylerade driftbudgeten för organisationskommittén omsluter enligt Falu/Åre-kommitténs beräkningar ca 121 milj. kr. i 1980 års penningvärde. Kostnadsberäkningarna innefattar kommitténs egna administrativa zostnader, tävlingsarrangemang, ceremoniella arrangemang och andra specifika OS-kostnader av
driftkaraktär. Vidare ingår ersättningar för nyttjande av 05symbolen, drift av anläggningar inför spelen, anpassning och
inredning av lokaler för massmedia och tävlande, hyresersätt-
ningar för lokaler, arenor, OS-förläggningar m.n., övriga 2S-
bykostnader, förnyrning av lägenhetshotell, ersättningar för säkerhetstjänst, samhällsservice etc., marknadsföring och xonsultmedverkan. I slutsumman om 121 nilj. kr. ingår även låneräntor och reserver om sammanlagt 40 milj. kr.
Sammantaget kalkyleras således OS-budgetens utgiftssida ti H 2 knappt 450 milj. kr. efter korrigeringar för de ändrade Fe 0 å i sättningarna betr. ishallen.
Ett vinter-OS 1988 i Sverige skulle enligt Falu/Åre-kommistén
kunna finansiera sig självt och möjligen se ett direkt överskott.
Det är enligt kommittén ställt utom allt tvivel att de olynviska arrangemangen skulle ge många fördelaktiga effekter i flera 2vseenden. Sålunda skulle tillströmningen till landet av turister
före, under och efter sovelen ge ökade skattein
landsting och kommuner. mm ökning av antalet utländska besökare förbättrar också valutareserven.
De sammanlagda direkta intäkterna har kalkylerats till milj. kr. Den helt dominerande intäktsposten utgörs av ningen av TV-rättigneterna och då främst till det amerikansk TV-företag son förvärvar sändningsrätten till ISA, rörhandlingar om TV-rättigheterna upptas omedelbart efter 1924 års olynpiska spel varför kalkylnässist angetts de ungefärliga inkomster Sarajevo förväntas erhålla i samband med 13 Dessa intäkter har efter avirag rör IUX:s del
Övriga intäkter utgirs av biljettinkenster om 33 milj. kr. jet
och diverse förgsäljningeintäkter av OS-symbdolen, ninnesaynt, lotter E.m. Om 77 milj. xr.
Den av kommittén redovisade kalkylen innebär således ett
överskott om ca 30 milj. kr. utöver reserver om ca 20 milj. kr.
För Sverige skulle ett OS 1988 enligt kommittén erbjuda ett
fullständigt unikt tillfälle att nå ut i världen. Vad detta på sikt skulle kunna få för effekt på t.ex. handelsutbyte, valutareserv och sysselsättning är i dag omöjligt att kvanti-
fiera. Utredningsgruppen vill emellertid peka på
att svensk idrott genom ett sådant här arrangemang skulle till-
föras ekonomiska och personella resurser; dessutom good-
will, som knappast skulle kunna tillskapas på annat sätt,
att Sverige som nation genom den oerhörda genomslagskraft son
massmedia har skulle kunna visa upp sig inför hundratals
miljoner människor i hela världen med allt vad det inne-
bär,
att svenskt näringsliv skulle erbjudas rika och enastående
möjligheter att, ned ett vinter-OS 1933 som grund, knyta
för folkrushållet värdefulla kontakter över hela världen,
att kommunerna Falun och Åre under några år och framför 21l1t
veckor tillsannans med Sverige skulle placeras på världskartan, viiket skulle kunna ge en rad positiva effexter
på sysselsättning, samhällsservice, valuta- och handelsin-
komster osv.,
att berörda xommuner skulle få ett ökat utnyttjande av befint-
liga anläggningar, vilka delvis tillkommit med statligt
stöd. De skulle utan kommunala kostnader dessuton få en upp-
rustning av dessa samt i vissa fall nyinvesteringar,
att kommunerna av OS-intäkter skulle få ersättning för de
tjänster son ställs till organisationskommitténs förfogande.
4¶UTREDNINGENS ÖVERLÄGGNINGAR
Utredningen har utgått från det material som presenterats
av 1977 års OS-utredning och av kommittén för vinter-OS i Falun 1983. Med detta material som grund har överläggningar genonförts med bl.a. berörda kommuner, Sveriges Olympiska Kommitté, Riksidrottsförbundet och berörda specialförbund, rikspolisstyrelsen, vägverket, televerket, luftfartsverket, Linjeflyg, 3AS, 5J och Sveriges Radio A2. Vidare har utred-
oningen haft kontakt med statens vattenfallsverk i frågan om
byggande av en temporär OS-by och med Sveriges Turistråd beträffande förläggningsmöjligheterna i Falun och Åre.
Falu och Åre kommuner har granskat det material som lagts fram av kommittén för vinter-OS i Falun och Åre 1988, I särskilda framställningar till utredningen har kommunerna
framhållit vissa enligt dem nödvändiga åtgärder utöver de
som kommittén redovisat.
Ffalu kommun har utgått från att det ursorungligen föreslarna
ishallsbygget i B3orlänge inte kommer till stånd, utan att en
tillbyggnad i stället sker i ishallen i Falun, Som en följd
av att hallen då blir större än kommunen normalt har behov av har man begärt att få en ekonomisk uppgörelse som xompenserar kommunen för de framtida ökade driftkostnaderna.
Vidare har kommunen efter kontakt med vägmyndigheterna framhållit
att den s.k. Östra förbifarten måste byggas ut för att Falun på
ett tillfredsställande sätt skall kunna klara trafikförsörjningen under de olympiska spelen. Vägförbindelsen har bedömts kosta
18,3 milj. kr. och statsbidraget beräknas till 11 milj. kr. Det
önskemål Falu kommun framfört är en tidigareläggning av statsbidraget för att vägbygget skall bli genomfört i tid för spelen.
Falu komrun har också tagit upp kostnaderna för den olymviska byn till liskussion. Om tillfällig förhyrning av nyproducerade lägenheter blir det alternativ som genomförs begär kommunen att
organisationskommittén/staten skall lämna en garanti omfattande
samtliga eventuella kostnader för outhyrda lägenheter i OS-byn
efter spelen.
På liknande sätt begär kommunen en garanti som omfattar samtliga driftkostnader efter spelen för bob- och rodelbanan.
Åre kommun har till utredningen framfört önskemål om kompletteringar i ett par hänseenden till Palu/Åre-kommitténe redovis-
ning. Kommunen anser att den s.k. Centrumvägen i Åre är
nödvändig för att kommunen skall kunna klara trafikförsörj-
ningen under spelen. Utöver de av kommittén kallkylerade kost-
naderna fordrar detta ett tillskott om 3,4 milj.kr. På motsvarande sätt begär kommunen ersättning för den s.k. Lienvägen. för att kommunen skall kunna genomföra en heltäckande stadsplan,
omfattande bl.a. de delar av Åre samhälle som berörs av åe
olympiska spelen, begär kommunen 700 000 kr.
Sammantaget kan sägas att kommunernas krav är att de skall hållas ekonomiskt skadeslösa i samband med genomförande av de olympiska vinterspelen.
Utredningens överläggningar med de berörda statliga myrdigheterna liksom med bl.a. Sveriges Radio, SAS, Linjeflyg och SJ
kommenteras vid behov i samband med att de olika specialfrågor
dessa myndigheter och företag ansvarar för behandlas senare i betänkandet. Generellt kan sägas att de informationer som lämnats till stora delar överensstämmer med de uppgifter som läm-
nas i 1977 års OS-utrednings betänkande.
3¶UTREDNINGENS ÖVERVÄGANDIN OCH FÖRSLAG
5.1¶Några utgångspunkter
Den enda gång Sverige arrangerat olympiska spel var —- bortsett från ryttarspelen 1956- de olympiska sommarspelen i Stockholm 1912. Vid en rad tillfällen har frågan om ett nytt OS-arrangemang - såvitt gäller vinterspelen - kommit upon till
diskussion. 1977 sökte sålunda Göteborg - tillsammans med Falun,
Åre och Hammarstrand - spelen för år 1984, dock utan framgång.
Nu har Falun, i samförstånd med Åre, sökt spelen 1938. 3akom
försöken att i Sverige arrangera olympiska vinterspel ligger
flera motiv: att ett sådant arrangemang skulle skapa god PR för Sverige, att det skulle vara på sin plats att Sverige - vars idrottsmän under alla år deltagit i de olympiska tävlingarna bjuder igen genom att arrangera spelen någon gång samt att spelen skulle innebära en stor stimulans för den svenska idrotten.
Ett vinter-OS omfattar idrottstävlingar under en tvåveckors-
period i ishockey, konståkning, rodel- och bob, längdskidåkning,
backhoppning, skidskytte, alpin utförsskidåkning och skridsko. OS-tävlingarna förväntas bli besökta av uppskattningsvis ca 100 000 personer under hela eller delar av OS-arrangemanget.
Antalet aktiva deltagare i olympiska vinterspel kan förväntas
uppgå till ca 1 300 vartill kommer ca 890 ledare. Ackrediteringar till spelen sker i övrigt av pressrepresentanter, TV- och 1ljudradiopersonal samt särskilt inbjudna gäster. Tillsammans kan dessa kategorier uppskattas till minst 4 000 personer.
Med dessa förutsättningar ställs stora krav på arrangörsorter-
na i fråga om övernattningsmöjligheter, transportnöjlisheter,
förplägnad och allmän samhällsservice utöver de för tävlingarnas
genomförande nödvändiga faciliteterna.
Till grund för den nu ingivna ansökan om att få anordna
olympiska vinterspelen 1988 i Falun och Åre ligger bl.a.
en utredning som gjorts av en kommitté med representanter
för lokala idrottsstiftelser och klubbar i Falun och Åre samt
för Svenska Olynpiska Kommittén.
För att Falun och Åre skall kunna åta sig värdskapet för spe-
len har kommunerna krävt fullständiga ekonomiska garantier från OS-arrangörernas eller statens sida. 1981 års OS-utredning har
sett det som sin uppgift att bedöma de ekonomiska risker son
kan vara förknippade med en statlig garanti i samband med olym-
viska vinterspel i Falun/Ååre 1988. Den riskbedömning utredningen
gjort syftar till att ange de kostnader som kan komma att upp-
stå och de intäkter som kan förväntas under relativt ogynnsamma
omständigheter. Med nödvändighet blir en sådan bedömning betyd-
ligt stramare än vad ett försök att bedöma de troliga intäkterna
och kostnaderna skulle bli. De beräkningar utredningen gjort är,
liksom Falu/Åre-kommitténs bedömningar, i 1980 års prisläge.
Utredningen är av den uppfattningen att det finns möjligheter att förstärka intäkterna, liksom det bör finnas förutsättningar att i det fortsatta arbetet minska kostnaderna. Så kan t.ex. sannolikt TV-intäkterna komma att öka utöver vad utredningen
räknat med. De ekonomiska beräkningar utredningen gjort i sin
riskbedömning får inte heller ses som ett accepterande av kost-
nadsnivån för de anläggningar eller tjänster som återfinns i investerings- och driftkalkylerna. Tvärtom bör en strävan vara
att finna ekonomiskt fördelaktigare lösningar. Dessa möjligheter
kommenteras, i den mån de redan nu kan förutses, i anslutning
till de enskilda posterna i den senare redovisningen.
Till detta kommer att det i vissa fall kan vara svårt att avgöra vad som bör betraktas som kostnader för genomförande av
de olympiska spelen. I några fall har kostnader tagits upp
som egentligen bör betraktas som tidigareläggningar av åtgär-
der som skall genomföras även i det fall vinter-OS 1922 inte
tillfaller Sverige. Detta gäller t.ex. vissa vägförbältringar
o i Falun och åre.
Falu och Åre Kommuner har som nämnts vid förhandlingar uttalat det bestämda kravet att olympiska spel på dessa båda orter inte får leda till någon nämnvärd ekonomisk belastning för kommunerna. Enligt kommunerna är denna princip en ofrånkomlig förutsättning för spelens genomförande, Utredningen har utformat sina försiag med härsyn härtill. Rimligheten i kommunernas ställningstagande har utredningen däremot inte ansett sig ha skäl att pröva. Denna
bedömning får ankomma på regering och riksdag att göra.
De allmänna förutsättningarna för Falun/Åre att arrangera 1988
års olympiska spel är enligt utredningen i stort sett goda.
Genom att utnyttja befintliga tävlingsanläggningar i kombina-
tion med de investeringar i nya anläggningar och provisoriska
lösningar som redovisats av Falu/Åre-kommittén får de två orter-
na fullgoda olympiska tävlingsarenor. Både i Falun och Åre har
man vidare stor erfarenhet från tidigare internationella evene-
mang och en väl intrinmad organisationsapparat. Servicen för massmedierna kan lösas på ett tillfredsställande sätt liksom
transporter och annan allmän service.
Inkvarteringen av aktiva och ledare kommer i både Falun och Åre
att ske i s.k. olympiska byar. För ett stort antal personer —massmediepersonal, särskilt inbjudna, företrädare för specialförbund m.fl. - krävs goda logimöjligheter i nära anslutning till tävlingsarenorna,. I Åre-området som är ett etablerat tu-
ristmål finns god tillgång på hotellbäddar, Situationen för
Faluns vidkommande har förändrats sedan frågan om olympiska spel i Sverige senast var aktuell år 1977. Då var Göteborg med
sin stora hotelltillgång huvudort för OS. Nu avses Falun få
samma roll. Mot denna bakgrund kommer stora krav att ställas på välbelägna hotellrum med god standard. Den redovisade till-
gången på hotellrum i Falun synes med hänsyn härtill otillräck-
lig, särskilt såvitt avser enkelrum. Frågan om hur efterfrågan på hotellrum och andra förläggningsmöjligheter i Falun skall kunna tillgodoses måste därför bli föremål för ytterligare utredning.
5.2 Beräknade investeringskostnader
Utredningen har vid sin bedömning av investeringskostnaderna utgått från Falu/Ååre-kommitténs material. Detta har granskats från såväl teknisk synpunkt som vrogramsynpunkt. Överläggningar har skett med representanter för kommunerna och med de kon-
sultföretag som tagit fram grundmaterialet till Falu/Åre-
kommitténs betänkande.
Några av de objekt som ligger i Falu/Åre-kommitténs investeringsbudget bör kommenteras särskilt.
Förslaget om en kanslibyggnad för spelens administration, belägen vid entrén till riksskidstadion, bör i det fortsatta arbetet granskas ytterligare, såväl vad gäller lokalbenov som byggkostnader. Förutsättningarna för att i stället för en speciell kanslibyggnad ytterligare bygga ut den nuvarande adninistrativa byggnaden i riksskidstadion bör prövas, Tills vidare har utredningen utgått från att vissa besparingar kan göras.
Utredningen har tills vidare accepterat Falu/Åre-kommitténs bedömningar vad gäller kostnader för utbyggnad av ishall i Falun, Vidare har utredningen utgått från att kraven från Falu kommun om ersättning för de ökade driftkostnader som upp> står efter svelens genomförande måste tillgodoses. Detta bör dock inte ske genom en fortlöpande garanti för de ökade driftkostnaderna, utan genom en engångsersättning som motsvarar de framtida ökade driftkostnadernas kapitaliserade värde. Detta värde har tills vidare beräknats till 2,5 milj. kr. ned den utbyggnad som kommittén och kommunen föreslagit. Utredningen vill emellertid peka på den betydande osäkerhet som är förknippad med ishallens ombyggnad. Den tekniska lösning för hallens utbyggnad som nu föreligger innebär att en stor del av åskådarna på de nytillkommande läktarna inte kan se olanen i deas helhet. Gör nan senare den bedömningen att samtliga åskådare bör se hela planen innebär detta förmodligen avsevärt ökade byggkostnader. Å andra sidan förefaller det som redan antytts inte troligt ait Falun inom överskådlig tid kommer att ha behov av en ishall z2ed så nånga åskådarplatser som nu föreslagits. Mycket talar därför för att nan undersöker möjligheterna att 3 Riksdagen 1980/81. I saml. Nr 200
genom en mer begränsad utbyggnad tillgodose-behovet av den ök-
ning av publikkapaciteten som kan anses befogad för OS.
Bob- och rodelbanan medför investeringar i storleksordningen
42 milj. kr. Om inga förändringar sker i OS-programnet är
investeringen nödvändig om Falun skall ha möjlignet att ar-
rangera olympiska vinterspel. En diskussion sågår
f.n. huruvida bob skall vara en obligatorisk gren vid vinter-
spelen. Skulle derna diskussion leda till att man kan avstå
från grenen innebär det vissa besparingar, dock relativt be-
gränsade sådana, Tills vidare bör dock kostnader för en full-
ständig bob- och rodelbana tas med i kalkylen. Det finns emel-
lertid i dag inte någon intressent som är beredd att utan er-
sättning svara för driften av banan efter spelen. Skulle denna fråga inte kunna lösas innan banan skall byggas måste san också kalkylera med rivningskostnader. Å andra sidan ken banan om den endast skall bli temporär sannolikt byggas något billigare, varigenom rivningskostnaderna väl ryrs inom den budgeterade kostnaden.
Olika lösningar har diskuterats för OS-byn i Falun. Zn sådan ” lösning, som Falu/åre-kommittén räknat med, är avt uinyttja nybyggda, ännu icke uthyrda bostadslägenheter, Falu kommun har emellertid begärt att i så fall få kostnaderna för dessa bostäder täckta i den händelse de inte kan hyras ut omedelcart efter spelen. Dessa garantier skulle omfatta hela tiden fran
till dess uthyrning xan ske. Utredningen har inte bedömt denna
lösning vara acceptabel från statens synpunkt, fränst zed hänsyn
till den osäkerhet som råder beträffande Sostadsmarimaden i
Falun i slutet av 1980-talet och de betydande kostnader 30n en garanti av det här skisserade slaget kan leda till. Utred-
ningen förordar i stället att den kalkyl 3cm nu sörs tygger nå
förutsättningen att an temporär OS-by byggs i ralun sch avvecklas omedelsart after spelen. De olika nöjligheter Sill en sålan tillfällig lösning som utredningen prövat —- utöver de förslag
2 s + a AL s > som Falu/ire kommittén redovisat —- ger vid handen ati ie totala
nettokostnaderna skulle uppgå till ca 35 milj. kr. Självfallet är det emellertid möjligt att senare, då riskerna med den begärda garantin bättre kan överblickas, åter ta upp Falu/Årekommitténs alternativ till diskussion.
Utredningen delar Falu kommuns bedömning att den s.k. Östra förbifarten måste byggas före spelen. Detta bör enligt utredningen kunna ske genom en tidigareläggning av vägen inom ramen för den statliga vägplaneringen. Mer definitivt får emellertid denna fråga prövas i samband med upprättandet av ny fördelnings-
plan för byggande av statskommunvägar åren 1984-1993.
För störtloppsbanan i Åre behöver en överfart över väg E 75 byggas. Det är utredningens mening att Falu/Åre-kommittén avse- "värt underskattat kostnaderna för en sådan överfart. Merkostnaden kan troligen beräknas till närmare 3 milj. kr.
Falu/Åre-kommittén har enligt utredningens bedömnirg överskattat behoven av provisoriska lokaler för massmedia i Åre. Med hänsyn härtill har utredningen reducerat kostnaderna för dessa lokaler. Åre kommun har begärt att om så tefinns lämpligt få motsvarande medel som bidrag i samband med bygge av den s.k. Centrumbyggna-
den i Åre samhälle. Om så sker svarar kommunen för att lokal-
behovet täcks inom denna byggnad. Utredningen har för sin del
inget att erinra mot en sådan lösning.
Åre kommun har begärt att inför OS få bygga den s.k. Centrum-
vägen i Åre samhälle. Utredningen anser sig inte kunna godta
detta krav. Sannolikt är det en bättre lösning att drastiskt
begränsa trafiken i samhället under de veckor spelen pågår.
För mer begränsade åtgärder, t.ex. förbättring av förhållandena för gångtrafikanter längs E 75, har utredningen räknat med vissa kostnader. Skulle det emellertid senare visa sig att Centrumvägen är ofrånkomlig av hänsyn till de olympiska spelen bör denna kostnad täckas över O9S-budgaten.
De temporära eller permanenta investeringar som blir aktuella i Åre fordrar ett visst planarbete. Bidrag till plankostnaderna bör kunna övervägas inom ramen för OS-budgeten.
Slutligen konstaterar utredningen att ett så stort arrangenang som de olympiska vinterspelen medför icke obetydliga investeringar som i dag, sju år före spelens genomförande, kan vara svåra att förutse, Den detaljplanering som kommer att ske under åren fram till 1988 kan också noeka på behov av investeringar som nu inte finns i kalkylerna. Samtliga dessa förhållanden talar för att en relativt stor post för oförutsedda investeringar bör tas upp. Denna post har utredningen tagit upp till 30 milj. kr., det vill säga drygt 15 4 av nu upptagna investeringskostnader.
De samlade investeringskostnaderna framgår av följande tablå:
Åre Falu/Åre-komnitténs Utredningen
reviderade beräkning
Tävlingsarena I 5 200 000
Ai
Tävlingsarena II 22 200 000 i 30000 000
tillägg överfart E 75
tillbyggna. utvidgn. snökanon Träningsbackar, avsvpärrningar 600 000 2 000 000 D.n.
| Centrunväg | 3 400 000 | 1 000 CCO |
| Administrationsbyggnad | 2 700 000 | |
| Lokaler för massmedia | 13 000 000 Summa Åre: 48 100 000 | & 006 000 20 000 000 |
hj alun Falu/Åre-kommitténa Utredningen
reviderade beräkning Kanslibyggnad 10.000 000 nybyggnad
25 000 000 Riksskidstadion 7 800 000
LD
ombyggnad nybyggnad för adm. och service åskådarplatser Hoppbacke 5 700 000 000 000 åskådarplatser kommentatorshytter, z.n. nybyggnad för aktiva Skridskobana 7 300 000 —L 300 000 utbyggnad kurvor åskådarplatser nybyggnad för adm. och service Ishall 30 900 000 ombyggnad 30 200 C00 övertag av vissa lån Ishall Leksand 3 000 C0O / ombyggnad
Ir rn 30b- och rodelbana 42 200 000 nybyggnad |
OM ; 009
Vägar, VA, belysning och 6 000 000 |
avgifter OS-by 35 ; 200 investeringar minus restvärde | alt. leasing
Summa falun: 123 900 000 142 0CO [01010
Oföratsedda investeringar 200 C00
Summa 'Åre, Falun samt oförutsett) 212 OCO (01010)
Det bör anmärkas att den investeringskalkyl som redovisats ovan inte z2kall 23ses som ett slutgiltigt accepterande av enskilda poster. Den fortsatta prövningen och planeringen bör lada till mer definitiva beräkmingar än vad utredningen nå den korta tid som stått till förfogande kunnat göra. Utredningens kalkyl syftar som tidigare framhållits till en bedönning av vilka risker som är förknippade med en statlig garanti i samband 2ed spelen. Detta motiverar den försiktighet som präglar kalkylen.
5.3 Beräknade kostnader för massanediearrangemanz
Som framgår av Falu/Åre-komitténs utredning och erfarenheterna från tidigare olympiska spel står kostnaderna för massmedieservice för en betydande utgiftspost i budgeten.
Kommittén har räknat med ett centralt massmediecenter i både Falun och Åre jämte viss service på några hotell reserverade för massnediaföreträdare,. Därjämte förutses viss service vid de olika tävlingsbanorna.
Sveriges Television ARB (3VT) och Sveriges Aiksradio AB (SR) har >resenterat underlag av vilket framgår att aärskilt TV:s Xostnå ader för sevakning av vinter-CS olir mycket nöga. SVT:s kalxylerade nettokosineder avpgår ti ill 355 ST milj. x<r. och Sveriges Raiios till ärygt 12 nilj. kr. Kostnaderna beror fränst på ett stort behov av teknisk utrustning, vilken blott till en nindre del <zan tillhandahållas från TV:s ordinarie verksanhet. 3esterande behov nåste lösas aed hjälp av inlånad eller köpt materiel. Den inköpta materielen kan antingen försäljas efter spelen, enligt SVT troligen till starkt reducerade oriser, eller till an viss del ingå i TV:s normala utrustning. SVT:s likviditetsbehov blir därför större än den kalkyleradae nettokostnaden, 21ler enligt SVT:s beräkningar 122 milj. kr. SVT framhåller att de medel som krävs för att genomföra sändningar från 05 tara till en ringa del bör belasta rundradiofonden, dvs. den ordinarie programverksamheten. Kalkylen från SVT inkluderar arrangemang för bevakning av spelen för Eurovisionen och Intervisionen.
I sitt underlagsmaterial till Falu/Åre-kommittén understryker
- eo a .” televerket att ett OS-arrangemang i Falun/ire i hög grad påverkar verkets flerårsplan, även om vissa nöjligheter till omdisponeringar föreligger. En stor del av utrustningen nåste anskaffas speciellt för OS, nen kan senare komma till använd- bo ning i den ordinaria verksecheten., Televerkets kalilerade nettokosinader uppgår vill 73,5 milj. x.
Mtredningen har under den korta tid som stått till förrogande inte funnit anleining att revidera de underlagskalkyler som SVT, SR och televerket lagt fram, även om utredningen betraktar det redovisade reatvärdet på den av SVT inköpta materielen son
anmärkningsvärt lågt. Denna fråga tör närnare undersökas om
spelen kommer till stånd.
När det gäller lokalbehoven i Falun för massmedierna är det utredningens uppfattning att de anvisade utrymmena i zsymnasieskolan på Lugnet väl täcker de av SVT och SR angivna ytbeksver. De tillgodoser också de behov som Eurovisionen och Intervisionen kommer att ha.
De olympiska spelens huvudpresscentrum kan inrymmas i den betint-
liga sporthallen på Lugnet-området och där kan även de krav på
lokalutrymmen som T/-bolag från USA och Japan väntas ställa tillgodoses. Möjligheter till provisoriska massmediaanordningar
i omedelbar närhet till sporthallen föreligger också.
För Faluns vidkommande synes sålunda inga större probtlen föreligga att till rimliga kostnader lösa lokalproblemen för massmedierna.
När det gäller Åre synes behovet av lokaler för massmedierna ha
överskattats och därmed också behovet av investeringar i nybyggnader. En permanent administrationsbyggnad vid tävlingsplatsen med en atörre samlingslokal för presskonferenser och andra awnmankomster måste uppföras, liksom en större provisgorisk lokal för etermedierna. De skrivande journalisterna och fotograferna bör utan särskilt omfattande investeringar kunna utnyttja LM-skolan som högkvarter,
I televerkets kalkyler utgår man från att det olynbiska rress-
centret kommer att vara i Falun med direkt TV-lärtförbindelse
till Åre.
: : + Dj : ao sa Hur stor massmediereoresentationen blir i Falun/ire är svårt att bedöma i dagsläget. Av erfarenheter från tidizare lhlympiesxa
spel framgår emellertid att TV, radio och press visat ett ständigt stegrat intresse för olympiska spel. Med nu gällande bestämmelser - fastlagda av Internationella Olympiska Kommittén - kan högst 4 500 företrädare för massmedierna erhålla ackredåitering. Mer än hälften därav utgörs av administratörer, tekniker och annan personal. En rimlig gissning för ev. OS i Falun/Åre år 1988 är mellan 3 N00 och 4 000 företrädare för massmedierna.
Det finns ingen anledning förnoda att Falu/Åre-kommitténs trräkningar för massmedieservicen kommer att visa sig för låga. Lokalförsörjningen för massmedierna kan dock möjligen som nämnts, lösas på ett billigare sätt än kommittén räknat med.
Utredningen har alltså utgått från de kalkyler som återfinns i kommittåns betänkande och som gjorts av televerket, 3VT och SR:
Televerket 174 milj. kr. SVT 85 milj. kr. SR 12 milj. kr. Inredning av loka- 5 milj. kr. ler
176 milj. kr.
SVT behöver dessutom likvida medel om 122 milj. kr. för anskaffning av utrustning före spelens början. Denna materiel säljs efter spelens slut. Värdeminskningen och SVT:s ersättningskrav utgör tillsammans de 83 milj. kr. som är angivna i tabellen ovan.
5.4 Beräknade driftkostnader
I detta avsnitt behandlas den centrala organisationskommittérs egentliga driftkostnader. Investeringskostnader och kostnader
orsakade av massmedias behov har tidigare redovisats, trots
att även dessa kan betraktas som "driftkostnader" med tanke
på att investeringarna skrivs av omedelbart.
Utredningen har gjort följande översiktliga bedömning av drift-
kostnaderna:
Milj.kr.
Centrala organisationskommittén
- löner, lönebikostnader, resor m.n. 40
- köpta tjänster (dataservice, dokumentation,
marknadsföring, representation m.n.) 25
Officiella arrangemang (invigning, SOK-
| sessioner, medaljer) | 1 |
| Kostnader för säkerhetstjänst | 10 |
| Kostnader för tillfälliga lägenhetshotell | 2 |
| Räntor | | 25 |
| Reserv | — 20 |
Budgeten är baserad både på nytt och gammalt utredningsmaterial och på översiktliga analyser av driftkostnaderna för genomförda vinterolympiader. Bristen på direkt jämförbara erfarenheter för svenska förhållanden och svårigheten att bl.a. bedöma den säkerhetspolitiska situationen och tillgången på frivilliga arbetsinsatser om sju år gör uppskattningarna osäkra, Detta avspeglas i den relativt stora reservoosten på 20 milj.kr.
Lika litet som bedömningarna av investeringskostnaderna och av massmediakostnaderna innebär driftbudgetförslaget ett »förhandsgodkännande av de belopp som anges. Kalkylerna tjänar
4 Riksdagen 1980/81. 1 saml. Nr 200
samrantagna syftet att möjliggöra en helhetsbedömnins av omfattningen av de risker som kan vara förknippade ned stats-
garantier i samband med ett vinter-0S i Falun och Åre år 1988;
varje enskild post måste bli föremål för en ny och noggrannare granskning vid ett eventuellt senomförande. av spelen.
Utredningen har inte tagit ställning till lämplig kostnadsfördelning mellan centrala aktiviteter och sådana son är direkt nänförbara till en enskild tävlingsort.
5.5 Beriknade intäkter
I kommitténs kalkyl har beräknata 592 milj.kr. som intäkter av
förköpsbiljetter, företrädesvis avsedda att förvärvas av näringslivet. Motsvarande intäktspost fanns inte med i kalkykerna in-
för 1984 års olympiad. Av försiktighetsskäl kan det nu - sju år
före spelen och i en kalkyl som syftar till att bedöma riskerna med en statsgaranti för spelens ekonomi - finnas anledning att Sezxränsa den ootimisn beträffande näringslivets intresse som kalkylen anger, Olika företag finns regelmässigt med vid olynpiska spel som sponsorer vid arrangemangen. Fn traditionell sponsorinsats jänte förköp av biljetter av kalkylerad storleksordning kan vara alltför optimistisk.
Utredningen har valt att reducera de av Falu/Åre-kommittén vderäknade intäkterna av förköpsbiljetter, men gör samma bedömning som kemmittén beträffande det totala antalet försålda biljetter. Jen sammanlagda biljettförsäljningen beräknas medföra intikter
om 55 milj. kr.
Övriga försäljningsintäkter såsom firsäl tt
att nyttja spelens symbol), orogram, souvenirer, minnesmedaljer, lotterier m.m. med beaxtande av ersättning för OS-arrangörens nyttjanderätt till AS-symbolen har utredningen bedönt något försiktigare än kommittån eller till netto 60 milj.xr.
åv neit avgörande vetydelse för budgeten för de spelen är intäkterna för TV-rättigheterna. Utredningen,
som haft direktkontakter med de tre stora amerikanska TV-bola-
gen liksom med företrädare för European Broadcasting Union (EBU)
och Sveriges Televsion AB,har i denna del kommit fram till samma bedömning som kommittén.
Som motivering härför vill utredningen ytterligare framhålla följande. Intäkterna från försäljning av TV-rättigheter vid
olympiska spel har stigit i allt snabbare takt under senare år.
Det är främst priset för exklusivrätten till USA som ökat och som således gett stora intäkter. Följande siffror belyser utvecklingen: sändningsrätten vid vinterspelen i Innsbruck 1964
kostade 200 000 dollar medan samma rätt 1976 gick på 10 miljoner
dollar. American 3roadcasting Corporation betalade för rättigheterna i Lake Placid 1980 15,5 miljoner dollar, Centralt placerade personer inom TV-industrin hävdar att arrangörerna träffa-
de ett dåligt avtal med ABC om TV-rättigheterna.
För vinterspelen i Sarajevo har ABC skrivit kontrakt på 91,5 miljoner dollar och för sommarspelen i Los Angeles 225 miljoner dollar.
Orsaken till de ständigt stegrade kontraktssunmorna är i första hand den hårda konkurrensen mellan de tre stora kommersiella TV-bolagen i USA: ABC, CBS och NBC.
Värt att notera är, att förutom de tre stora TV-bolagen var
också ett mindre, fristående produktionsbolag, Tandem Produc-
tions Inc., med och bjöd på TV-rättigheterna för OS 1984 i
Los Angeles.
En intressant fråga är huruvida andra konkurrenter, t.ex. kabel-
TV dyker upp på den amerikanska marknaden när det gäller framtida internationella arrangemang av OS-typ. Särskilda TV-produktionsbolag som specialiserar sig på sport och liknande evenemang existerar redan i dag.
Inte endast kabel-TV bör ses som en möjlig framtida konkurrent
till de etablerade TV-näten. Satellitsystem byggs snabbt ut
över den amerikanska kontinenten och redan om ett nar år Kommer
miljontals amerikanska hem att ta emot satellitsändingar med relativt enkla och billiga antenner. Konkurrensen från bl.a. kabel-TV och satellit-TV torde ytterligare kunna öka möjligheterna till ökade TV-rättsintäkter.
Ingen tror att TV-intäkterna blir mindre för framtida 0OSarrangörer. Detta är en allmän uppfattning hos ledarde TV-folk i både Europa och USA. Däremot är det inte självklart att intäkterna kommer att få samma branta uppgång som hittills. Den höga inflationstakten har spelat en stor roll i utvecklingen men ännu mer den växande konkurrensen mellan de amerikanska TV-bolagen.
Det är rimligt att räkna med att den stora delen av TV-intäikterna kommer från USA även i framtiden, men de europeiska radio- och TV-bolagens samorganisation EBU är med och betalar avsevärda belopp, liksom Japan. Kina och en del latinamerikanska länder kan väntas visa intresse framdeles.
Inget tyder i dag på att kostnaderna för TV-rättignheter kommer att avskräcka TV-bolagen. Däremot är man bekymrad över kostnadsutvecklingen när det gäller själva produktionsapparaten: resor, hotell, traktamenten, utrustning och översändningskostnader stiger och gör stora hål i alla TV-företags budgetar under olympiska år, Utvecklingen på den tekniska sidan kan dock väntas medföra billigare utrustning och bättre sändningsteknik.
Det finns ingen grundad anledning tro att intäkterna för TVrättigheter i samband med ett eventuellt vinter-OS i Falun 1988 skulle bli lägre än de av kommittén beräknade, snarare motsatsen. Härför talar främst
a) den hårda konkurrensen mellan de tre stora kommersiella
TV-bolagen i USA, en konkurrens som närmast förstärkts av ARC:s publikframgångar med OS-sändningar,
b) väntad konkurrens från fristående TV-produktionsbolag som
specialiserar sig på sport och annan underhållning, samt
c) ett växande intresse för olympiska spel i länder som
hitintills inte TV-bevakat sådana evenemang.
Den intäkt av TV-rättigheter som här beräknats motsvarar i nominella tal vad som Sarajevo får för 1984 års spel. Det bör dock observeras att Sarajevo lyfter huvuddelen av dessa intäkter år 1984. I den här föreliggande kalkylen har dock hela intäkten, 330 milj.kr., lagts in bland övriga intäkter och kostnader vilka beräknats i 1980 års prisnivå. Om Sverige får 1988 års vinterspel upptas förhandlingar om TV-rättigheterna omedelbart efter spelens avslutning i Sarajevo år 1984. En betydande del av TV-intäkterna torde dock inte kunna lyftas före år 1988, Kalkylen förutsätter sålunda att Sverige i dessa förhandlingar får antingen ett belopp som motsvarar vad som utgår för 1984 års spel plus indexuppräkning av detta belorp för perioden 1980-1988 eller att beloppen till sin huvuddel betalas ut tidigt under perioden 1984-1988.
Med en kalkylerad intäkt av försålda TV-rättigheter på 330 milj.kr. jämte biljettintäkter på 56 milj.kr. och övriga försäljningsintäkter på 60 milj.kr. blir de sammanlagda intäkterna
446 milj. kr.
5.6¶Lixviditetsfrågor
Den här redovisade kalkylen för de olymviska spelen nåvisar en relativt omfattande ekonomisk verksamhet som ställer krav
på likviditetsförstärkning och därmed räntekostnader för 0OS-
budgeten. OS-buizeten kommer sannolikt att ha inkomster redan från och med år 19354. Decsa blir dock i första hand beroende av TY-rättsevtalens konstruktion. Utredningen har i sina likviditetsbedömningar lämnat frågan om dessa intäkters tids-
mässiga fördelning öppen inför sådana avtalsförhandlingar. Sena
TV-intäkter medför större likviditetsbehov och därmed högre ränteutgifter. Biljett- och övriga försäljningsintäkter inflyter sannolikt succesivt åren närmast före spelen.
Kalkylens kostnader uppstår i accelererad takt från och med
den tidpunkt då investeringar påbörjas, i huvudsak under åren
1986 och 1987. Större delen av massmedia- och driftkostnaderna
uppstår sent under perioden eller under åren 1987 och 1988.
Det finns anledning att räkna med att OS-budgeten har god
likviditet - utan behov av andra medel än de OS-arrangemanget
självt ger —- fram till den tidpunkten då investeringarna på-
börjas i större omfattning, dvs. under år 1986. För perioden
före år 19684 uppstår vissa kostnader för förberedelser och
administration. för dessa kostnader saknar O5S-budgeten likviditet, vilken säledes staten måste svara för.
Under åren 1986-1988 uppstår sannolikt tänligen stora iixvi-
ditetsbehov intill dess OS-kalkylen slutfinansieras efter gpelen. En beräkning av likviditetsbekoven och därmed ränte-
kostnadernas storlek är känslig för olika förändringar i för-
utsättningarna. Varje förändring påverkar i hög grad beräk-
ningsresultatet. mn förskjutning av tidpunkterna för de största investeringarna —- t.ex. åtgärder för massmedia, försäljning av TV-utrustning, uppbyggnad och försäljning av en temporär OS-by
och uppbyggnaden äv de idrottsanläggningar av större format son
behövs — kan leda till avsevärda ränteförluster. å andra sidan
kan en tidisareläggning av investeringar göra den bi Dåge av inrlationsskäl och genom att en tillfällig nedgång i vrisel för anläggningsarbeten eller utrustning kan utnytijas.
Mot bakgrund av den stora osäkerhet son en likviditetsberäkning nödvändigtvis måste få har utredningen kalkylerat med
ett belovp för räntor inkl. reserver om ca 25 milj.kr.
Prågan om att väga ränteförluster mot en hög handlinssbered-
skap diskuteras vidare i organisationsavsnittet 5.7.2.
5.717 Ansvarsfördelning och organisation
5.7.1¶Ansvarsfördelning
I överläggningarna med staten har Falu och Åre kommuner som nämnts intagit den ståndpunkten att det huvudsakliga finansiella ansvaret för spelen bör bäras av staten,
Omfattningen av ett sådant åtagande från statens sida blir
beroende av vilka investeringar som krävs för spelen och vilka personella insatser som fordras för förberedelser och genomförande. Mot den bakgrunden synes det angeläget att i ett avtal mellan staten, kommunerna och berörda idrottsorganisationer eller på annat lämpligt sätt precisera och lägga fast vilken omfattning och standard anläggningar och verksamhet skall ha. Sådana överenskommelser bör träffas redan innan den ingivna ansökan behandlas av Internationella Olvmoiska kommittén : IOK). Det måste förutsättas att parterna därefter medverkar till att uppfylla de i överenskommelsen fastlagia Kraven till lägsta möjlisa kostnad.
Omfattningen av statens ansvar för den Sudget som upprättas för genomförandet av spelen kan komma att påverkas av att viss investeringsverksamnhet eventuellt genomförs med andra över statsbudgeten anslagna medel. T.ex. kan lokaliserings-
stöd inom ramen för regionalpolitiken bli aktuellt för delar
av de föreslagna investeringarna i Åre. Det kan gälla oxempelvis liftar eller snökanoner. årbetsmarknads- och regionalpoli-
tiska nedel zan bli aktuella för vissa byggnadsobjekt om
sysselsättningsläget så våfordrar.
För nägra av de i den tidigare framställningen nämnda investe-
ringarna gäller att investeringen i fråga avses bli genomförd
oberoende av spelen nen i nuvarande planer ligger senare än
1938. En tidigareläggning av sådana investeringar —- t.ex. tele-
verkets materiel och den s.k. Östra förbifarten i Falun - bör inte belasta OS-budgeten, men väl betraktas som statligt finansieringsansvar via televerket resp, vägverket. OS-budgeten bör i dessa fall enbart belastas med de räntekostnader som
blir följden av tidigarelagda utgifter. Andra tänkbara kost-
nader för statsverket - som utredningen nu inte låtit belasta O5-budgeten, men svm i och för sig i ett senare skede kan visa
sig böra göra det —- är t.ex. om luftfartsverket måste göra
investeringar för att öka kapaciteten vid Frösö flygplats.
I några hänseenden her kommunerna förklarat sig villiga att
söra avsteg från principen att staten skall bära det totala
ekonomiska ansvaret.
Mot en för de båda kommunerna gemensam ersättning motsvarande 20 4 av biljettintäkterna åtar sig kommunerna att ställa täv-
lingsarenorna till förfogande för spelen och tillhandahålla
kommunal service i den omfattning som tävlingsarrangemang av det här formatet kan kräva. Det innebär att kommunerna svarar för att det finns tillgång till parkeringsplatser och sanitära anläggningar och att de sörjer för bl.a. brandförsvar, sophämtning och annan renhållning. Kommunerna avser att sinsemellan
avtala om fördelningen av den gemensamma ersättningen.
Kommunerna har vidare åtagit sig att kostnadsfritt ställa mark
till förfogande för de anläggningar som behövs för genonföran-
det av spelen. Vidare faller ett visst planeringsarbete likson
ett samordnande ansvar för de lokala aktiviteterna på kommunerna. Detsamma gäller viss representation och den lokala marknadsföringen av spelen.
Kommunernas medverkan i övrigt, som med nödvändighet måste bli av betydande omfattning, kommer däremot att ske inom ramen för en av staten garanterad budget.
Som redan nämnts bör IOK:s behandling av den ingivna ansökan föregås av en överenskommelse mellan staten, kommunerna och berörda idrottsorganisationer. En sådan överenskommelse bör bl.a. omfatta kommunernas nu redovisade åtaganden beträffande förberedelse och genomförande av spelen och i fråga om mark för anläggningarna.
Genomförandet av olympiska vintertävlingar i Sverige är en
uppgift som i hög grad engagerar inte bara Sveriges Olympiska
Kommitté (SOK) och de berörda olympiska specialförbunden utan
också idrottsrörelsen i övrigt, Det måste förutsättas att idrottsorganisationerna redan under planläggningen av spelen
ställer sin kunskap till förfogande och i viss utsträckning
också bidrar ned sina administrativa resurser. När det sedan
gäller ajälva tävlingarna får det förutsättas att organisationerna utan ersättningskrav genom frivilliga insatser svarar för erforderliga funktionärer och annan personal son behövs för den rena tävlingsverksanmheten.
Inte minst idrottsorganisationernas medverkan blir av stor betydelse för vilket utfall som kan förväntas i förhållande till de beräknade kostnaderna. Kan spelen genomföras till lägre
kostnad än vad som budgeterats kan det vara rimligt att i viss
utsträckning kompensera organisationerna för deras insatser i
den mån det totala ekonomiska utfallet av spelen ger utrymme
för sådant bidrag.
Den tidigare nämnda överenskommelsen bör för idrottsorganisationernas del innebära ett åtagande i huvudsaklig överensstämmelse med vad ovan sagts om genomförandet av tävlingarna. Till de frågor som bör regleras i det sammanhanget hör också specialförbundens godkännande av dels befintliga och plane-
rade anläggningar för spelens genomförande, dels standard och
omfattning av den tävlingaverksamhet som planeras. Åtagandena
bör dokumenteras i avtal eller i annan lämplig form.
5.1.2¶Organisation
Ansvaret för planering och genomförande av spelen bör, som förutsätts i IOK:s regler, anförtros en organisationskommitté.
Det kan diskuteras vilken verksamhetsform som är lämpligast
för en sådan kommitté. De alternativ som ligger närmast till hands förefaller vara antingen en statlig stiftelse eller en
i vanlig ordning utsedd statlig kommitté. Det förhållandet att
verksamheten under ett ganska långt inledningsskede helt måste finansieraa med statliga anslag och överhuvudtaget statens
dominerande ekonomiska ansvar talar för den sistnämnda verk-
samhetsformen. Ett ställningstagande i denna fråga kan emeller-
tid anstå tills vidare.
Oavsett vilken verksamhetsform som väljs måste kommittén ges
en sammansättning som garanterar staten ett avgörande inflytande
över verksamheten. Det är en given följd av statens ekonomiska
åtaganden. Enligt IOK:s regler skall i kommittén ingå IOK:s
avenska ledamöter och den svenska olympiska kommitténs ordförande och sekreterare. 3eträffande sammansättningen i övrigt bör sälla att företrädare för myndigheter eller bolaf som i alldeles särskilt hög grad blir engagerade i planering och genomförande bör vara representerade i kommittén. Dit hör i första hand televerket och Sveriges Television AB. Beträffande
kommunernas medverkan i kommittén hänvisas till vad som nedan
sägs om inrättande av tävlingskommittéer.
Em strävan bör vara att så långt möjligt begränsa organisationskommitténs arbetsuppgifter vad gäller det praktiska arbetet inför och under svelen. Det kan visa sig lämpligt att
vissa delar av statens åtaganden i samband med spelen fullgörs
vid sidan av organisationskommittén. Vissa åtaganden kan verk-
ställas direkt av det statliga verk eller företag inom vars
ansvarsområde verksamheten faller. Exempel på detta är tele-
verket vad beträffar telekommunizxatiorer, TV- och radiodistri-
bution. Detsamma kan gälla post- och myntverken, statens järn-
vägar och luftfartsverket,
Det kan vidare som redan antytts förutsättas att en betydande
del av planerings- och förberedelsearbetet kan klaras av med hjälp av åen administration som kommunerna och idrottsorganisationerna förfogar över. Även när det gäller själva genomförandet av spelen bör det vara möjligt att avlasta organisationskommittén en rad praktiska uppgifter. I kommunernas och idrottsorganisationernas tidigare redovisade åtaganden ingår inte att sörja för de särskilda arrangemang som krävs till
följd av att det är fråga om olympiska spel, såsom vissa cere-
monier m.m. Vidare brukar traditionellt information och annan liknande service lämnas av särskilda värdinnor eller värdar.
I åtagandena ingår inte heller sådana uppgifter som bevaknings,
sjukvård och dopingkontroll. En stor del av dessa uppgifter kan
dock säkert med fördel administreras lokalt på de två tävlings-
orterna.
Vad nu sagts om förberedelserna för spelen och spelens senomförande leder till att det kan vara lämopligt att resv. kommun tillsammans med representanter för idrottaorganisationerna bildar en tävlingskommitté för vardera tävlingsorten. Tävlinsskommittéerna bör i sin tur vara representerade i organisations-
kommittén och omvänt.
mn sådan organiseationsmodell innebär att organisationskommittån
får kontraktera tävlingskommittéerna för vissa specificerade
uppgifter som skall fullgöras mot en Avtalad ersättnin>r.
Som framgått av den tidigare redogörelsen kommer zveler att
kräva vissa nyanläggningar och utbyggnader på de båda täv-
lingsorterna. Genomförandet av den dyggnadsverksamheten kräver att kommunerna medverkar även vid sidan av de uppgifter de
får inom reson. tävlingskommitté. Redan nu har kommunerna i
viss utsträckning åtagit sig en sådan medverkan. En lämplig ordning kan visa sig vara att kommunerna åtar sig alt inom sivna ekonomiska ramar ansvara för den tillbyggnad och nybygenation som behövs.
Prop. 1980/81: 200 tA PJ
En viktizs ekonomisk och organisatorisk fråga är hur OS-intäkterna och eventuella upplånade - av staten garanterade — medel disponeras. Som tidigare nämnts kan det vara en fördel att göra vissa investeringar tidigare än beräknat både med hänsyn till inflation och med tanke på tillfälliga prisförändringar inom exempelvis byggnadsbranschen., En annan fördel med en tidigareläggning av investeringarna är att investeringskost-
naderna då lättare kan jämföras med TV-intäkterna. En svårig-
het vid ett eventuellt kontraktsskrivande med TV-bolag 1984 är ju att bedöma Kkontraktsbeloppets värde vid slutbetalningen
fyra år senare, Tidigt kontraktsskrivande parat med tidigare
investeringar ger därför en bättre kontroll av O5-spelens bok-
slut. Mot dessa fördelar skall alltså vägas ränteförlusterna,
som kan bli betydande. En handlingsberedskap i forma av god likviditet har ett avsevärt ekonomiskt värde. Utredningen föreslår därför att den centrala organisationskommittén får en garanterad likviditet som möjliggör att redovisade fördelar
kan nås.
5.5¶Sammanfattand« slutsat:cer
Som redan inledningsvis framhållits har den korta utrednings-
tiden inte möjliggjort några mer detaljerade beräkningar vad gäller intäkter och kostnader förkniopade med olympiska vinter-
spel i Sverige. Å andra sidan har ett relativt gott underlag
funnits för utredningens arbete, främst 1977 års OS-utredning och den av ralu/Åre-kommittåén genomförda utredningen. Vidare har överläggningar med berörda kommuner, organisationer och experter inom flera av de aktuella områdena bidragit till att fördjupa underlaget för utredningens bedömningar. Sammantaget kan det utredningsmaterial som stått till förfogande sägas
vara tillräckligt för de relativt översiktliga bedömningar som
utredningen har haft till uppgift att söra.
Avgörande för det ekonomiska utfallet av spelen är vilket internationellt intresse som finns för tävlingarna. Det finns goda skäl att anta att detta intresse även frangent kommer att vara stort.
Falun och Åre har soda allmänna förutsättningar för att
arrangera de tävlingar som ingår i olytpiska vinterspelen. På je båda orterna finns redan huvuddelen av erforderliga tävlingsarenor och de yttre förutsättningarna för att anordna
epelen är i huvudsak soda. ?å båda orterna finns vidare en
omfattande erfarenhet av stora tävlingsarrangemnang, liksom
ett stort antal kunniga frivilliga medarbetare. Detta bör
vara en god garanti för att denna del av arrangenangen kommer att fungera ora,
Vad säller de allmänna förutsättningarna för olympiska vinter-
spel i Falun och Åre 1988 finns egentligen bara ett mer be-
tydande oroblem, nämligen notellkanaciteten i ralun. Inte minst från massmediae sida kommer betydande krav att ställas på soda förläggningsmöjligheter. En visas tvekan finns vad
säller Faluns möjligheter att tillhandahålla tillräckligt många
hotellrum av g2d klass. Denna fråga bör, om regering och riksdaz porincirciellt ställer spel i Sverige, granskas av befintliga hotellran i dömning av vilka nybyggen som kan bl aktuella.
Itredningen har iakttagit stor försiktighet vid granskningen
av Palu/Åre-kommitténs bedönrningar av nödvändiga investeringar, massmediaarrarsemang, driftkostnader och intäkter. Som framgår av särskild tabell vekar de bedömningar utredningen gjort på att möjlist underskott i storleksordningen 70 milj.kr. Det
för förluster. I det fortsatia förberasdelseardetet bör det
angivna sumnan. Dele bör vissa av i2 Kos kunna begrän: dels bör möjiigheter
intäkterna. ötredningen nar också vad
och driftrestnader i kalkylen arbeta in tämligen stora sunmor ct
för oförutsedda utgifter.
Clymsiska arrangenans har under senare år råkat ut för exko-
nomiska bakslag. I Lake ?lacid dratsadea man sålunda av under-
till transcortkaos som skrämde tort fusentals turister, Vidare hävdas ati arrangörerna träffade ett dåligt avtal beträffande TV-rättigneterna., Inför de olympiska vinterspelen i Sarajevo 2r 1954 har redan visats ett stort internationellt intresse och avtal har redan träffats om TV-intäkter av betydanda storleksordning, Med den organisationskunnighet som finns i Falun och åre, liksom inom hela ier svenska idrottsrörelsen, och [CN on långa Dlaneringstid som står till förfogande inför 1988 [90 ör jet Knappast finnas risker för bakslag förorsakade av en 1ålisg organisaticn.
IKoromisk översikt (milj.kr.)
| - Falun | it |
| - Åre | 33 |
| - Oföritsett | 3) 212 |
Tassnedia
| = Sveriges Telavisica A3 | 35 |
| - Sveriges 2iksradias AP | i2 |
| - Televerket | 74 |
| - 1o0kalkostnader | 3 176 |
Centrala Irganisaticnskomnittén
| - | 24 | |
| = | 29 | |
| - 22serv | 2C Sucma <costnader | 236 217 |
- 30 20 330 ra 20å -
— vas
i 1320 års soenniggvärda, Ia igjok korrensaer TI-inläkterna.
Prop. 1980/81: 200 'n "An
Det Sör starkt betonas att det ekonomiska utfallet av dly viska vinterspel i aycket hög grad är avhänsigt de intixter
nan kan få genom försäljning av TV-rättigheterna. Falu/Åre-
kommitténs bedömning, vilken acceyterats av utredningen, Kan sägas vara försiktig. I kalkylen har antagits samma intäkter gom 3araievo beräknas få. Ingenting i de undersökningar utredningen gjort tyder på att man bör räkma sed en lägre sucnma, nen självfallet finns risker förknippade ned hänsyn till den långa tidsrymd soma ligger mellan je bedömningar som nu görs
och 1988, Å andra sidan akall avtal om TV-rättigheterna träffas
1984, dvs. cm tre år.
Vad gäller TV-intäkterna bör noteras att den uppskattning som gjorts i nominella tal motsvarar vad Sarajevo får för
1954 års spel. Ca hälften av dessa intäkter lyfts dock av Sarajevo först 1984. I den här föreliggande kalxylen har hela
intäkten, 330 milj.kr., lagts in bland övriga intäkter och kostnader vilka beräknats i 1980 års srisnivå.
Det 2konomiska ansvaret i den händelse de slynviska sselen
nomiska risker. Ivar som ytterst ansvarig står således staten. Om staten bör ta denna risk, som alltså enlist utredningens
a . tedömning bör lisga Lögst il storleksordningen 70 ni id DILIk£T eo, IAT bedömas not baksrund av svaret så bl.a. följande irågor:
= Sxulle slympiska vintersvel i 3vecvi
2 ali den angivna risken är värd att ta?
= Tillför de slyaniska spelen 3verige ett så betydande valuta-
inflöde genom turistströmnen att detta 20 t
o = Skulle olympiska vintersvel i Sver se den svenska iirotts-
rörelsen en sådan stinulans att de synnsamna effekterna för
elit- och breddidrotten motiverar att staten tar den angivna
risken?
Utredningen har inte ansett det ligga inom dess uppdrag att besvara dessa frågor, De - liksom det sammantagna värdet av svaren på dem - bör i stället bedömas av regering och riksdag.
Det utredningsförslag son nu lagts fram bör - om regeringen ställer sig poeitiv till olympiska vinterspel i Falun/Åre
1988 — göra det möjligt för regeringen att i propositio
till riksdagen dela ange orincinerna för en statlig ekonomisk
garanti i samband med spelen, dels söra en bedömning av omfattningen av de ekonomiska risker som är förknippade med en sådan garanti. Regeringen kan också i oropositionen begära riksjagens bemyndigande att, inorn ramen för de orincivper som angetts i propositionen, senare för statens räkning ingå avtal med berörda kommuner och organisationer.
Godkärner riksdagen regeringens förslag och ställer sig iär-
jämte kommunerna genom beslut i reso, kommunfullmäktige 2ositiva till förslagen bör det fortsatta arbetet enligt utredningens mening utformas så att ytterligare förhandlingar sker mellan staten, berörda kommuner och berörda organisationer under sommaren 1981. Kan alutlig enighet då nås mellan parterna kan den ingivna ansökan kvarstå inför Internationella Olympiska Kommitténs session i Baden Baden den 29 september
1981. I samband med de fortsatta förhandlirgarna bör också
vissa ännu oklara probiem (främst hotellkapaciteten i Falun
år 1988) ytterligare studeras, Vissa poster i investeringe-
och driftkalkylerna bör också bli föremål för mer äetaljierade studier än vad som har varit möjligt att nu genomföra.
Norstedts Tryckeri, Stockholm 1981