Prop. 1980/81:200

om olympiska vinterspel i Sverige år 1988

Prop. 1980/81: 200

Regeringens proposition 1980/81: 200

om olympiska vinterspel i Sverige år 1988;

beslutad den 7 maj l98l.

Regeringen föreslår riksdagen att antaga de förslag som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll. På regeringens vägnar THORBJÖRN FÄLLDIN ANDERS DAHLGREN

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen redovisas vissa riktlinjer beträffande genomförande, organisation och ekonomiskt ansvarstagande för de olympiska vinterspe- len år 1988. Om dessa förläggs till Sverige.

! Riksdagen [980/8I. I mm!. Nr 200

Prop. 1980/81 : 200

IJ

Utdrag

JORDBRU KSI)EPARTEMEN'l"l.-l'l" PRO'I'OKOLL vid,regeringssammanträde l98 l -()5-()7

Närvarande: statsministern Fälldin. ordförande. och statsråden Ullsten. Wikström. Friggebo. Dahlgren. Åsling. Söder. Johansson. Wirtén. Boo, Petri. Eliasson

Föredragande: statsrådet Dahlgren

Proposition om olympiska vinterspel i Sverige år [988

1. Inledning

I skrivelse till regeringen den 26 november l980 överlämnade Falu kommun en utredning om förutsättningarna för olympiska vinterspel i Falun och Åre år l988. Utredningen hade gjorts av representanter för stiftelsen Svenska Skidspelen. Sveriges Olympiska Kommitté (SOK). Äre Slalomklubb samt stiftelsen Jämtljäll. Falu kommun hemställde i sin skri- velse att utredningen skulle analyseras av regeringen tillsammans med de berörda kommunerna och att regeringen skulle ställa för ändamålet lämplig expertis till förfogande.

SOK har enligt Internationella Olympiska Kommitténs (IOK) regler lämnat en preliminär ansökan att i Sverige få arrangera l988 års olympiska vinterspel och i samband därmed deponerat erforderligt belopp hos IOK. Från Falu och Åre kommuner har till IOK därefter överlämnats de upp- gifter om spelens tänkta arrangemang m.m. som krävs. SOK har ställt sig bakom Falu kommuns ansökan. Riksidrottsförbundet har uttalat sig för ett svenskt arrangemang av 05 är l988.

Genom beslut den 2 april 198] bemyndigade regeringen chefen förjord- bruksdepartementet att tillkalla en särskild utredare' för att överväga förutsättningarna för olympiska vinterspel i Falun och Åre är I988. Utre- daren avlämnade den 7 maj l98l betänkandet (Ds .lo l98| : 4) Vinter-OS i Falun/Åre l988. Betänkandet bör fogas till regeringsprotokollet i detta ärende som bilaga.

' F.d. landshövding Carl Persson

Prop. 1980/81: 200 3 2 Utredningen

Med hänsyn till att betänkandet fogats till detta protokoll som bilaga lämnas i det följande endast en kort redogörelse för huvuddragen i utreda- rens förslag.

Falun och Åre har enligt utredaren goda förutsättningar att arrangera 1988 års olympiska vinterspel. l kommunerna finns kunnande och en väl intrimmad organisationsapparat för stora internationella tävlingar. Genom att utnyttja befintliga anläggningar i kombination med de investeringar i nya anläggningar och provisoriska lösningar som föreslagits får de två orterna fullgoda olympiska tävlingsarenor.

Falu och Åre kommuner har till utredaren uttalat det bestämda kravet att olympiska spel på dessa båda orter inte får leda till någon ekonomisk belastning för kommunerna. Utredaren har mot denna bakgrund sett det som sin främsta uppgift att bedöma de ekonomiska risker som kan vara förknippade med en så omfattande statlig garanti i samband med olym- piska vinterspel är 1988 i Falun och Åre.

Inkvartering av aktiva och ledare förutsätts både i Falun och Åre ske i s. k. olympiska byar. För massmediapersonal. särskilt inbjudna. företräda- re för specialförbund m.fl. krävs goda logimöjligheter i nära anslutning till tävlingsarenorna. 1 Åre innebär detta inget problem eftersom omrädet har god tillgång på hotellbäddar. ] Faluomrädet bedömer utredaren däremot att risk finns för att hotelltillgängen är otillräcklig och anser att frågan bör utredas ytterligare.

Utredaren har granskat de förslag om investeringar i Falun och Åre som förts fram. Utredarens ställningstagande till de enskilda projekten skall dock inte ses som ett godkännande av en viss kostnadsnivä eller en föreslagen programlösning. Stora ansträngningar bör enligt utredaren framdeles göras för att förbilliga spelen genom att utnyttja befintliga an- läggningar och lokalcr samt söka provisoriska lösningar. Vissa investering- ar mäste dock göras, 1 Åre krävs bl. a. investeringar för en störtloppsbana med en överbyggnad över europavägen E 75 samt lokaler för massmedia och administration. 1 Falun krävs bl.a. investeringar för en OS-by samt en bob- och rodelbana. Utredaren har inte funnit någon intressent som är beredd att ta ansvaret för bob- och rodelbanans drift och underhåll efter spelens genomförande. Man kan därför enligt utredarens mening inte ute- sluta att banan senare mäste rivas och marken återställas.

Utredaren bedömer det sammanlagda investeringsbehovet i Falun och Åre till ca 180 milj. kr. i 1980 års prisnivå. Härtill har lagts en reserv om 30 milj. kr. för oförutsedda behov. Totalt har utredaren i sin ekonomiska beräkning för de olympiska spelen fört upp ca 210 milj. kr. för investering- ar i anläggningar.

Utredaren har på den korta tid som stått till buds inte funnit underlag för att revidera de kalkyler beträffande kostnaderna för massmediaarrange—

Prop. 1980/81: 200 4

mang som Sveriges Television AB. Sveriges Riksradio AB och televerket har lagt fram. Den sammanlagda nettokostnaden för detta ändamål är uppförd till ca 175 milj. kr.

De löpande driftkostnadcrna före och under de olympiska spelen be- dömer utredaren till ca 130 milj. kr.

De totala kostnaderna för spelen uppskattas sålunda av den särskilde utredaren till ca 515 milj. kr.

Intäkterna. främst intäkter av TV-rättighetcr. beräknas till ca 445 milj. kr.

Att anordna 1988 års olympiska vinterspel i Sverige skulle därmed för statens vidkommande kunna innebära ett ekonomiskt risktagande i stor- leksordningcn 70 milj. kr. Utredaren understryker dock den stora osäker- het som kalkylen är behäftad med.

3. F öredragandens överväganden

Göteborgs kommun ansökte är 1978 om värdskapet för de olympiska vinterspelen år 1984. Förutom i Göteborg skulle enligt planerna tävlingar arrangeras i Falun. Åre och Hammarstrand. Genom att på detta sätt sprida tävlingarna till flera orter skulle behovet av investeringar i an1äggningar minska och kostnaderna för spelen begränsas. Efter överläggningar mellan staten och de berörda kommunerna lämnade statsmakterna nödvändiga garantier för spelens genomförande (prop. 1977/78: 146. KrU 1977/78: 23. rskr 1977/781275). Sveriges ansökan vann dock inte bifall hos IOK. De olympiska vinterspelen år 1984 kommer i stället att förläggas till Sarajevo i Jugoslavien.

Frågan om olympiska vinterspel i Sverige har nu väckts på nytt hos IOK genom ansökan att få arrangera 1988 års spel i Falun och Åre. Tävlingarna ide alpina grenarna skall förläggas till Åre. Den utredning om investeringar och övriga kostnader för spelens genomförande. intäkter av spelen. organi- satoriska lösningar m.m. som legat till grund för ansökan till IOK baserar sig i stora delar på de kalkyler som gjordes år 1978. Utredningsmaterialet har nu granskats av en särskild utredare. som också haft överläggningar med företrädare för bl.a. de berörda kommunerna. Falun och Åre.

En bidragande orsak till att Sverige inte fick arrangera de olympiska vinterspelen år 1984 kan ha varit det förhållandet att tävlingarna skulle anordnas på fyra orter. 1 den nu föreliggande ansökan står Falu kommun som huvudarrangör med de alpina grenarna förlagda till Åre. Falun och Åre har ett gott anseende inom internationella idrottskrctsar för förmågan att organisera och genomföra förstklassiga internationella tävlingar.

Utredaren redovisar de investeringar som blir aktuella om 1988 års vinterspel förläggs till Falun och Åre. 1 Falun behöver en bob- och rodel- bana byggas. Eftersom ingen nu är beredd att överta banan efter spelens

Prop. 1980/81: 200

'.!]

avslutning menar utredaren att banan senare kan behöva rivas. Rivnings- kostnaderna ingår sålunda i kalkylen. Jag delar utredarens uppfattning att man i en kostnadsberäkning av detta slag måste lägga in rivnings- och återställandekostnader för anläggningar som inte behövs eller blir för dyra att ha kvar efter spelens avslutning. Jag utgår dock från att idrottsrörelsen eller annan intressent senare kommer att pröva alla möjligheter för att behålla banan.

Bland övriga investeringar kan nämnas störtloppsbanan i Åre och OS- byn i Falun. Störtloppsbanan blir av bestående karaktär medan OS-byn får bli ett provisorium. Alternativa lösningar för OS-byn — vilket t.ex. kan vara utnyttjande av nyproducerade lägenheter i den ordinarie bostadspro- duktionen bör enligt utredaren övervägas senare om sådana förutsätt- ningar föreligger vid tidpunkten för OS. En strävan bör självfallet vara att finna den lösning som är 1988 kan antas vara ekonomiskt mest fördelaktig.

Jag vill stryka under att den organisationskommitte som måste bildas om Sverige får spelen och som får ansvaret för det fortsatta planeringsarbetet och för genomförandet noga måste överväga de olika investeringsobjek- tens omfattning och därvid ocksä undersöka alla möjligheter till provisoris- ka och billiga lösningar.

Den koncentration av tävlingarna till Falun och Åre som nu föreslås ske innebär att kostnaderna för spelen blir högre än de kostnader som förut- sattes vid 1978 års ansökan. Samtidigt har det dock under senare år visat sig att inkomster av TV-rättigheter vid liknande arrangemang blivit bety- dande och att dessa ökat kraftigt för varje OS. De beräkningar som nu föreligger ger därför anledning att anta att de samlade kostnaderna för spelen i stort sett kan motsvaras av inkomsterna.

Att arrangera olympiska spel innebär dock ändå ett ekonomiskt riskta- gande. Falu och Äre kommuner har uttalat det bestämda kravet att olym- piska spel på dessa båda orter inte får leda till någon ekonomisk belastning för kommunerna. Kommunerna begär att de skall hållas ekonomiskt ska- deslösa i samband med spelen. Enligt kommunerna är denna princip en ofrånkomlig förutsättning för att de skall stå kvar som tilltänkta arrangörer av 1988 års vinterspel. Jag hyser förståelse för kommunernas uppfattning i detta avseende. Den grova kostnads- och intäktsuppskattning för spelens genomförande som nu upprättats måste omgärdas med stora reservationer. Om spelen förläggs till Sverige kommer krav att ställas på kommunernas planeringsresurser och serviceapparat. Enligt min mening är det därför nödvändigt att staten till fullo tar det ekonomiska ansvaret för spelen. i den del dessa kostnader inte täcks av kommunernas andel av de biljettintäkter spelen ger. De förutsättningar utredningen angett i dessa avseenden före- faller riktiga.

För den händelse de olympiska spelen skulle gå med förlust skulle det ekonomiska ansvaret alltså falla på staten. Utredarens beräkningar visar att som nämnts ett eventuellt underskott skulle kunna uppgå till storleks-

Prop. 1980/81: 200 6

ordningen ca 70 milj. kr. Enligt min mening bör staten. trots den osäkerhet som vidläder denna beräkning. ta detta ekonomiska ansvar samt svara för finansieringen av investeringarna m. m. fram till dess inkomster av spelen inflyter.

Det likviditetsbehov som staten måste svara för uppstår i huvudsak under åren 1986—1988. Omfattningen av detta behov är avhängigt de utbetalningsplaner och övriga avtalsvillkor som kan träffas i fråga om försäljningen av TV-rättigheterna. Utredaren har i avvaktan på förhand- lingar om sådana rättigheter. som sannolikt förs under perioden 1984— 1985. inte kunnat bedöma det behov av utlåning från staten som de olym- piska spelen kan föranleda. Däremot har utredaren i sin kalkyl beräknat räntor och räntereserver som täcker också en betydande upplåning. Under ogynnsamma omständigheter dvs. att ()S-budgeten sent eller först i samband med tävlingsåret 1988 får sina huvudsakliga inkomster kan upplåningsbehovet under en kort period överstiga 300 milj. kr. i 1980 års penningvärde.

Förutsättningar finns som nämnts att de samlade kostnaderna för spelen i stort sett kan motsvaras av inkomsterna. Även om spelen i sig skulle ge ett underskott i den storleksordning utredningens riskbedömning anger kommer de emellertid att rikta intresset mot landet. ge valutainkomster och öka aktiviteten. främst i Fal'un och Åre. Den svenska exportindustrin har uttalat stort intresse för Sveriges kandidatur och för den svenska idrotten skulle spelen komma att ge en betydande stimulans. Skäl finns också för att Sverige - vars idrottsutövare i stor utsträckning deltagit i olympiska spel i andra länder under årens lopp nu. som det uttrycks. bjuder igen och svarar för spelen. Dessa förhållanden motiverar. trots den stramhet som i nuvarande statsfinansiella läge bör prägla statens ekono- miska engagemang. ctt positivt ställningstagande från statsmakternas sida.

Sammanfattningsvis innebär vad jag här redovisat att staten — bl.a. genom att ta på sig den ekonomiska risk som är förknippad med spelen bör stödja den ansökan som inlämnats om att i Sverige få arrangera 1988 års olympiska vinterspel. Om spelen förläggs till Sverige bör en organisa- tionskommitte tillsättas för den fortsatta planeringen liksom för genomfö- randet. En utgångspunkt för denna planering bör vara det utredningsma- terial som nu finns tillgängligt. l kommitten bör ingå företrädare för staten. kommunerna och idrottens organisationer. Staten bör med hänsyn till den ekonomiska garantin ha ett avgörande inflytande i kommittén.

Som framhållits av utredaren finns dock fortfarande oklarheter beträf— fande Falu kommuns förutsättningar att stå som värd för olympiska spel. Detta gäller bl.a. hotellkapaciteten i Falun är 1988. Vidare behöver vissa mer detaljerade överläggningar föras mellan staten. berörda kommuner och idrottens organisationer bl.a. SOK beträffande organisation och ansvarsfördclning inför och under eventuella olympiska vinterspel i Sveri- ge. Detta fortsatta utrednings- och förhandlingsarbete bör slutföras före

Prop. 1980/81: 200 7

IOK:s session i Baden-Baden den 20—29 septemberi år. vid vilken frågan om värdskapet för 1988 års olympiska vinterspel slutgiltigt skall avgöras. Riksdagens ställningstagande bör göras beroende av att enighet nås mellan parterna i de fortsatta förhandlingarna och av att kvarstående prövning av Faluns och Äres allmänna förutsättningar att arrangera spelen inte visar på några avgörande svårigheter.

4. Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att 1. bemyndiga regeringen att ikläda staten de ekonomiska förpliktel- ser som kan följa av att olympiska vinterspel anordnas i Sverige år 1988. 2. godkänna de riktlinjer i övrigt för frågans fortsatta handläggning som jag har förordat. Ärendet bör behandlas under innevarande riksmöte.

5. Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att antaga de förslag som föredra- ganden har lagt fram.

Prop. 1980/81: 200

J ORDBRUKS - DEIPARTMTET

VINTER—OS I FALUN/ÅRE 1988 Betänkande avgivet av 1981 års OS—utredning

Ds Jo 1981:4

Prop.]980/SIz200

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1 BAKGRUND 1.1 Utredningens direktiv och sammansättning 1.2 Utredningens arbete

2. OS-"RÄGANS BEHANDLING 1977 5 FALU/ÄRE—KOMMITTEHS BETÄNKANDE '4 UTREDNINGENS ÖVERLÄGGNINGAR

5 UTREDNINGENS ÖVERVÄGANDEN'OCE FÖRSLAG 5.1 Några utgångspun.ter 5.2 Beräknade investeringskostnader

5.5. Beräknade kostnader för massmedie— arrangemang

.4 Beräknade driftkostnader -5 Beräknade intäkter

'IUIKJ'I

3.6. Likviditetsfrågor 5.7 Ansvarsfördelning och organisation

5.8. Sammanfattande slutsatser

10

Sid

Prop. 1980/81: 200 1 1

Till statsrådet och chefen för jord—

bruksdepartementet

Genom beslut den 2 april 1981 bemyndigade regeringen chefen för jordbruksdepartementet att tillkalla en särskild utredare

för att behandla frågan om olympiska vinterspel i Falun och Åre

1988.

Som utredare tillkallades förre landshövdingen Carl Persson.

Till sakkunniga utsågs kanslirådet nåkan Boberg, budgetdeparte- mentet och departementsrådet Sören Ekström, jordbruksdeparte- mentet. Till experter utsågs direktör Yngve Feuk, postverket, departementssekreterare Kjell Nyman, jordbruksdepartementet, hovrättsassessor Hans Petterson, jordbruksdepartementet, direk— tör Gunnar Pihlgren. postverket och departementssekreterare Kjell Sundberg, kommunikationsdepartementet. Utredningen antog

namnet 1981 års OS-utredning.

Utredningen överlämnar härmed betänkandet Vinter—OS i FalunfÄre 1288.

Stockholm i april 1981

Carl Persson

Prop. 1980/81: 200 [2

1 BAKGRUND

1.1. Utredningens direktiv och sammansättning

Regeringen bemyndigade den 2 april 1981 jordbruksministern att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att pröva förutsätt- ningarna för olympiska vinterspel i Falun/Åre 1988. I direk— tiven till utredningen gerregeringenföljande bakgrund till ut— redningsuppdraget:

"I oktober 1977 överlämnade 1977 års OS—utredning betänkan— det (Ds Jo 1977:8) Förutsättningarna för vinter—OS i Sverige år 1984. Efter förhandlingar med berörda parter - bl.a. de då aktuella arrangörskommunerna - föreslog regeringen i en proposition (1977/78zl46) riksdagen att lämna nödvändiga statsgarantier för spelens anordnande. Riksdagen biföll pro- positionen (KrU 1977/7öz23, rskr 1977/78:275). Den svenska ansökan om att år 1984 få arrangera de olympiska vinterspelen i Göteborg, Falun, Åre och Hammarstrand vann emellertid inte bifall vid Internationella Olympiska Kommitténs (IOK) sam- manträde i maj 1978.

I en skrivelse den 26 november 1980 har Falu kommun till re- geringen överlämnat utredningen Förutsättningar för olympiska vinterspel i Falun/Åre år 1988 och hemställt bl.a. att ut- redningen analyseras av regeringen och berörda kommuner till— sammans samt att regeringen ställer för ändamålet lämplig expertis till förfogande. I en skrivelse den 18 mars 1981 till regeringen har Falu kommun vidare anmält att kommunen, efter beslut av kommunfullmäktige den 12 mars i år, nu är beredd att med vissa villkor förhandla med regeringen om eventuella ekonomiska garantier från statens sida gentemot bl.a. Falu kommun i samband med olympiska vinterspel.

Den av Falu kommun överlämnade utredningen har gjorts av kommittén för vinter-OS i Falun år 1988. Denna kommitté är sammansatt av representanter för stiftelsen Svenska Skidspe— len, Sveriges Olympiska kommitté (SOK), Åre Slalomklubb samt stiftelsen Jämtfjäll. Kommitténs syfte har varit att med ut— gångspunkt i det av 1977 års OS—utredning framlagda betänkan— det beskriva de praktiska förutsättningarna för ett arrange- mang av vinter—OS år 1988. Kommittén har därvid sökt analy— sera de åtgärder som behöver vidtas samt utarbetat kostnads- kalkyler för dessa.

Beslutet i Falu kommunfullmäktige innebär att kommunen ansö- ker om vinterspelen år 1988 med förbehåll dels för utform—

Prop. 1980/81: 200 ' n

ningen av de statliga garantier kommunen önskar, dels för att frågan ånyo skall prövas av kommunen efter det att för- handlingar med staten, Åre kommun m.fl. har genomförts. Falu kommun kommer för sin del enligt det beslut som fattats att vid överläggningarna om ekonomiska garantier hävda att staten skall garantera att kommunen inte får några kostna- der för de åtgärder som fordras för att genomföra de olym— piska vinterspelen. Falu kommun har formellt ansökt om spe— len hos IOK. SOK har hos IOK deponerat erforderligt belopp för att ansökan skall gälla samt till IOK översänt de upp- gifter om spelens tänkta arrangemang m.m. som formellt krävs. SOK har ställt sig bakom kommunens ansökan. Riksidrottsför— - bundet (RF) har nyligen uttalat sig för ett svenskt arrange— " mang av OS år 1988.

Vid IOK:s session i Baden Baden i Västtyskland den 29 septem- ber 1981 avgörs frågan om vilken ort som skall erbjudas arrangera 1988 års OS.

Falu kommuns ansökan har gjorts avhängig av att staten lämnar ekonomisk garanti för genomförandet av spelen. Regeringen har mot den bakgrunden förklarat sig beredd att medverka till att klarlägga förutsättningarna för att den svenska ansökan skall kunna kvarstå."

Utredarens uppdrag förmuleras i direktiven på följande sätt:

"För att ge underlag för den fortsatta prövningen av för- slaget om vinter—OS i Falun/Åre är 1988 bör en särskild utredare tillkallas.

Utredarens huvuduppgift bör vara att klarlägga f örut sätt— ningarna för att den av Falu kommun inlämnade ansökan skall kvarstå. Det slutgiltiga ställningstagandet från berörda parters sida måste ske i god tid före det sammanträde vid vilket IOK tar ställning till frågan om arrangör för 1988 års olympiska vinterspel. Med hänsyn härtill bör utredaren senast under april 1981 redovisa sitt uppdrag till regeringen.

I detta arbete krävs bl.a. en vidare analys av de ekonomiska kalkyler som presenterats och en granskning av de organisato- riska lösningar som kan bli aktuella. Vidare krävs — vad gäl— ler de delar av arrangemangen där staten kan bli ansvarig för investeringar, drift eller produktion - att finansierings— villkor, ekonomiska konsekvenser m.m. klarlägga. Utredaren skall mot den bakgrunden bedöma behovet av en eventuell statsgaranti och i förekommande fall presentera en modell för en sådan. Den hittills genomförda granskningen i jordbruksde- partementet har slutligen också gett vid handen att vissa kal- kylposter och praktiska förutsättningar för arrangerandet av spelen måste prövas ytterligare. Utredaren bör om så visar sig erforderligt också utforma förslag till avtal mellan staten och övriga intressenter. För statens del bör eventuel— la avtal göras beroende av regeringens och riksdagens god— kännande!

Prop. 1980/81: 200 M

Jordbruksministern tillkallade med anledning av regeringens beslut förre landshövdingen Carl Persson som utredare. Som sakkunniga tillkallades kanslirådet Håkan Boberg, budgetde— partementet och departementsrådet Sören Ekström, jordbruks— departementet. Som experter tillkallades direktör Yngve

Feuk, postverket, departementssekreterare Kjell Nyman, jord— bruksdepartementet, hovrättsassessor Hans Petterson, jord— bruksdepartementet, direktör Gunnar Pihlgren, postverket och departementssekreterare Kjell Sundberg, kommunikationsdeparte—

mentet.

1.2. Utredningens arbete

Under utredningsarbetets gång har överläggningar genomförts med Falu och Åre kommuner. Utredningen har också besökt dessa orter och överlagt med olika berörda lokala intressen. Vidare har utredningen överlagt med de statliga myndigheter som be— rörs i. särskilt hög grad liksom med företrädare för Sveriges Radio, Sveriges Olympiska Kommitté (SOK), Riksidrottsförbun— det (RF) och berörda specialidrottsförbund. Utredningen har också hållit kontakt med justitie- och försvarsdepartementen. Den tid som stått till utredningens förfogande har varit mycket knapp. Det egentliga utredningsarbetet har genomförts

på cirka tre veckor. Detta har självfallet inneburit att

många bedömningar med nödvändighet blivit översiktliga och att utredningen inte kunnat göra detaljberäkningar

annat än i undantagsfall.

Som särskild konsult på det byggnadstekniska området har ut—

redningen anlitat arkitekt Karl Ola Warnhammar, Göteborg.

Prop. l980/8l : 200 1 'Jl

2 OS—FHÄGANS BEHANDLING 1977

1977 års OS—utredningl lade i oktober 1977 fram sitt betänkande

(Ds Jo l977:8) Förutsättningarna för vinter—OS i Sverige 1984.

Regeringen uttalade den 27 oktober 1977 sitt stöd för Göteborgs kandidatur till värdskapet för 1984 års olympiska vinterspel och dagen därpå ansökte Göteborg hos Internationella Olympiska

Kommittén om spelen.

Därefter fick 1977 års OS—utredni.g genom tilläggsdirektiv upp- draget att ytterligare klarlägga förutsättningarna för olym— piska vinterspel i Sverige. I en rapport till regeringen i

februari 1978 redovisade utredningen bl.a. förslag till avtal

mellan staten och berörda kommuner. Utredningen bedömde relativt utförligt de praktiska förutsätt- ningarna för att arrangera 1984 års olympiska vinterspel i

Sverige.

Betr"ffande transpor d n, n se» 'i? Li (» konstaterade utredningen att

utökning av den ordinarie tågtrafiken kunde bli nödvänd' ig.

förutsättningar bedömdes fin.as för en sådan utökning. Ti_i—

att klara flygtrafiken redovisades

i Östersund kunde behöva vissa temporära eller nermanen+a för—

stärkningar. Några ner betydande problem i samband med buss—

och biltrafiken redovisades inte i utredningen. eredningen konstaterade fidare ett behov av utökade slisiära

(I) insatser, lik om av en icke obetydlig militär medverkan. Till— i

'_') |"! (D ;) U) UI u- in: |... ._. [u J ;) (D möjligheter fanns enl gt 1977 års utredning

u) ri- co- &I- |.. ..: |";

U'! () 0. (J (D (D ); lb U) (1 S'.) 0 m 13" 9 ?

Beträffande telekorrunikationer - dvs. teleförbindel ||. |D "( O () .”.)

Utredare var riksdagsman Rolf Samgåri.

Prop. 1980/81: 200 16

radio/TV-teknik konstaterade utredningen ett betydande behov av temporära insatser under spelen. De grundläggande tekniska förutsättningarna för en sådan temporär satsning bedömdes av

utredningen som tillfredsställande.

Vid bedömningen av de olika arternas förutsättningar utgick utredningen från en fördelning av spelen på fyra platser. Med denna bakgrund redovisades goda förutsättningar för Falun att svara för sin del av arrangemangen. Utredningens redovisning omfattade bl.a. transportmöjligheter, förläggning och utspis- ning, samhällelig och kommersiell service. Samma frågeställ- ningar behandlades beträffande Äre. Också för denna ort redo— visades i utredningen goda förutsättningar att stå som arrangör

för delar av de olympiska vinterspelen. I korthet innehöll utredningens förslag följande.

Utredningen betonade att dess förslag siktade på ett OS—arrange— mang som i största möjliga utsträckning utnyttjar befintliga idrottsanläggningar och som genom en rimlig ambitionsnivå be— gränsar de kostnader ett olympiskt arrangemang i Sverige skulle

medföra.

Utredningens förslag innebar att de olympiska vinterspelen skulle förläggas till fyra orter, nämligen Göteborg, Falun, Åre och Hammarstrand. Såsom huvudort för spelen föreslogs Göteborg.

Detta innebar att invigning och avslutning skulle förläggas dit, liksom hastighetsåkning på skridsko, ishockey och konståkning. Till Falun förlades enligt förslaget längdåkning på skidor och backhoppning samt skidskytte och, i den händelse grenen skulle bli aktuell, skidorientering. De alpina grenarna slalom, stor— slalom och störtlopp föreslogs förlagda till Åre och rodel till

Hammarstrand.

Utredningen konstaterade att anläggningar redan finns för samt— liga grenar utom för störtlopp. En störtloppsbana måste därför anläggas i Åre. I övrigt fordras endast begränsade insatser för

upprustning och komplettering av befintliga anläggningar.

Prop. 1980/81: 200 W

Vad gäller organisationen för de olympiska spelen måste enligt utredningen en klar gränsdragning göras mellan centralt och 10- kalt ansvar. Utredningen föreslog sålunda att lokala organisa- tionskommittéer på tävlingsorterna skulle ges en betydande själv—

ständighet inom givna ekonomiska förutsättningar.

Utredningens ekonomiska beräkningar visade att investeringar och kostnader för spelens genomförande torde uppgå till drygt 200 milj. kr. De beräkningar som gjorts av intäkterna slutade på ca 125 milj. kr.Underskottet skulle således bli ca 75 milj. kr.

Det samlade underskottet för OS—arrangemanget är, framhöll ut— redningsmannen, vad Sverige får betala för att bjuda igen för att vi tidigare deltagit i olympiska spel i andra länder. I utredningen betonades dock att de olympiska arrangemangen kan

ge fördelaktiga effekter i flera olika avseenden. Tillström— ning av publik och deltagare kan enligt utredningen gynnsamt på— verka turismen och ge ökade skatteintäkter för såväl stat som kommuner och landsting. Ett ökat antal utländska besökare till—

för också landet utländsk valuta.

Utredningsmannen framhöll att olympiska arrangemang är motiverade inte minst genom sitt idrottsliga värde. förutsättning är dock att man framgent väljer former som möjliggör genomförande till rimliga kostnader. Vidare påpekade utredningsmannen att de olympiska arrangemangen och reglerna, även om de bör modifieras och moderniseras, utgör en motvikt till de kommersiella intres- senas frammarsch inom idrotten. Även detta gör fortsatta olym—

piska tävlingar önskvärda. Mot bakgrund av vad som redovisats rekommenderade utredningsman-

nen att man ställer sig positiv till att Göteborgs kommun an-

söker om de olympiska vinterspelen år 1984.

2 Riksdagen 1980/81. ] mm!. Nr 200

Prop. 1980/811200 18

I utredningsmannens senare framlagda rapport redovisades lör— slag .ill avtal mellan staten och berörda kommuner. Vidare redogjordes för de ytterligare kontakter som tagits med be— rörda verk och myndigheter. Avtalet mellan staten och berörda

kommuner innebär i korthet följande.

Lokala organisationskommittéer svarar för tävlingsarrangemangen och övriga lokala arrangemang. En central organisationskommitté svarar för samordnande och för spelen gemensamma funktioner. För att de lokala kommittéerna skall kunna finansiera sina åtaganden garanterar staten de budgeterade biljettintäkterna. De investe— ringar i tävlingsanläggningar som erfordras skall utföras av kommunerna. Enligt beräkningar utgör kostnaden för dessa anlägg— ningar 10 milj. kr. Staten åtar sig att vid eventuella fördya ringar tillskjuta upp till 5 milj. kr. Eftersom vissa utgifter uppstår innan intäkter flyter in ges de lokala organisations—

kommittéerna kreditgarantier om totalt 15 milj. kr.

Regeringens proposition beträffande olympiska vinter pel i Sverige 1984 (prop. l977/78:l46) lades fram för riksdagen i mars 1978. I propositionen godtog regeringen i allt väsentligt de förslag som utredningen framlagt. Det föredragande stats— rådet, jordbruksminister Anders Dahlgren, drog också upp vissa riktlinjer för hur det fortsatta förhandling- och förberedelse— arbetet borde bedrivas. Regeringen begärde dels riksdagens be— myndigande att godkänna det i propositionen redovisade avtalet mellan staten och berörda kommuner, dels riksdagens godkännande

av riktlinjerna för det fortsatta arbetet.

Två motioner väcktes i riksdagen med anledning av motionen.

Lars Werner m.fl. (vpk) yrkade at riksdagen som en förutsätt- ning för godkännande av propositionen skullebesluta att a) från och med nästkommande budgetår ökade satsningar sker på idrotts- verksamheten, så att den klart uttalade målsättningen "idrott

åt alla” kan uppfyllas inom de närmaste åren, och b) de berörda kommunerna skall hållas ekonomiskt skadelösa i vad gäller genom— förandet av olympiska vinterspelen 1934, samt att riksdagen —

om dessa villkor ej accepteras - skulle avslå propositionen

(motion 1977/78:13?O). lena Öhrsvik m.fl. (s) yrkade främst

Prop. 1980/81: 200 19

av ekonomiska skäl avslag på regeringens proposition (motion 1977/78:1906). Kulturutskottet konstaterade i sitt betänkande (KrU 1977/78:23) följande:

"Det material som läggs fram i propositionen belyser väl Sveriges förutsättningar att arrangera 1984 års olympiska vinterspel. Kostnadsaspekterna och ansvarsfördelningen mel— lan berörda parter har studerats ingående. Utskottet kan ställa sig bakom de grundläggande riktlinjer som avses gälla för det fortsatta arbetet, om Sverige får erbjudande att vara värd för vinterspelen.

Föredragande statsrådet uttalar i propositionen att han delar idrottsrörelsens uppfattning att ett svenskt åtagande att arrangera vinterspelen inte får tas till intäkt för att in— skränka anslagen till idrotten. Med anledning av detta ut- talande och de farhågor som yppas i motionerna 1977/7özlö90 och 1906 att satsningen på olympiska spel skulle inkräkta på idrottsanslagen vill utskottet understryka att en sådan sats— ning inte fär inverka menligt på utvecklingen av det statliga idrottsstödet under kommande år.

I förstnämnda motion yrkas att ett bifall till propositionen skall förknippas med formliga villkor dels om fortsatt stöd åt idrotten så att målsättningen idrott åt alla kan förverk— ligas inom de närmaste åren, dels om ekonomiska garantier åt de berörda kommunerna.

Utskottet som redan klart angett sin uppfattning om vikten av en fortsatt utveckling av det statliga idrottsstödet av— styrker det förstnämnda villkoret. Vad beträffar villkoret om ekonomiska garantier för de berörda kommunerna får ut- skottet nämna att det avtal som staten avses skola ingå med kommunerna innefattar klara principer för värdkommunernas ekonomiska åtaganden."

Mot denna bakgrund förordade utskottet ett bifall till rege- ringens förslag och avslag på de båda motionerna. Riksdagen

följde utskottets förslag.

Prop. 1980/81: 200 20

3 FALU/ÄRE—KOMMITTENS BETÄNKANDEI

En kommitté sammansatt av representanter för svensk vinter— sportZ utredde under senare delen av 1980 förutsättningarna för att arrangera vinter-OS i Falun och Åre. Denna kommittés

förslag sammanfattas i detta kapitel.

Förslaget från kommittén för vinter—OS i Falun 1988, Falu/Äre- kommittén, innebär att spelen förläggs till Falun och Åre med Falun som huvudort. Där förläggs följaktligen huvuddelen av grenarna liksom invignings— och avslutningscermoni. Till Åre

förläggs de alpina tävlingarna.

Begränsningen till endast två orter, vilken i hög grad styrts av det faktum att internationella kontakter klart pekar på

att spridningen av spelen var en avgörande orsak till att Sverige inte fick spelen 1984, medför i förhållande till 1977 års OS-utredning mer omfattande behov av nya anläggningar. Detta kompenseras dock i hög grad av att man slipper dyrbara provisorier på ytterligare två orter för TV, radio, televerket

och övrig service till massmedia.

Enligt kommittén ger sannolikt en koncentration av spelen totalt högre kostnader men dessa uppstår i anläggningar som har ett bestående värde.

Det är enligt kommittén viktigt att komma ihåg att alla an— läggningar finansieras helt av inkomster som uppkommer på grund av OS — således av pengar som annars inte skulle vara

tillgängliga.

Referatet grundar sig i huvudsak på kommitténs egen text. Lars Eggertz. Stiftelsen Svenska Skidspelen, ordförande Bo Bengtsson, Sveriges olympiska kommitté, vice ordförande Stig Hedlund, Stiftelsen Svenska Skidspelen Lars Herbertsson, Stiftelsen Svenska Skidspelen Hasse Strandberg, Åre Slalomklubb Olle Rolen, Åre Slalomklubb Karl—Bertil Torkelsson, Stiftelsen Jämtfjäll

Jan Åke Widell, sekreterare

Prop. 1980/81: 200 Zl

Det är enligt kommittén egentligen bara två anläggningar vilkas värde efter spelen kan ifrågasättas, nämligen en ny bob- och rodelbana och en för framtida behov alltför stor ishall. Litet

cyniskt skulle man, konstaterar kommittén, kunna påstå att

dessa utgifter får ses som "utgifter för inkomsternas förvär- vande". En absolut förutsättning för att få arrangera spelan är att man kan erbjuda goda tävlingsbanor för alla olympiska gre—

nar och dit hör än så länge även bob.

Genom att bygga en kombinerad bob- och rodelbana får banan ändå enligt kommittén ett värde efter spelen, då rodel redan är en stor sport i Europa och dessutom är i tillväxt. På grund av bobens krav blir anläggningskostnaden stor, men

eftersom denna helt finansieras med OS—inkomster är det den framtida driftkostnaden som blir intressant. I driftkostnaden för idrottsanläggningar är den årliga kapitalkostnaden,

räntor och avskrivningar, en mycket tung delpost. Den framtida huvudmannen för banan kan dock helt bortse från kapitalkost- naden, eftersom man utan kostnad kan överta en redan finansie- rad anläggning. De driftkostnader som återstår täcks dessutom delvis av inte obetydliga intäkter från avgifter för tränings—

åkning i banan.

Sedan kommittén lämnat sin rapport har förutsättningarna för

det föreslagna ishallsbygget i Borlänge förändrats. Inom Lugnet— området i Falun finns en för olympiska tävlingar i ishockey

och koståkning för liten ishall som enligt de ändrade planerna nu föreslås utbyggd. I det nya alternativet nås dels en större

koncentration av tävlingsplatser, dels en lägre kostnad.

Kommittén föreslår sammanlagt investeringar i nya och befint— liga anläggningar i Falun för ca 115 milj. kr. i 1980 års pris— läge, varav ca 42 milj. kr. avser ny bob— och rodelbana, ca

34 milj. kr. en utökad ishall samt upprustning av B-hall i Leksand, ca 8 milj. kr. skridskobana för hastighetsåkning, :a 10 milj. kr. kanslibygg ad vid huvudentrén i Lugnet samt i övrigt ca 20 milj. kr. för åtgärden—iskidstadion,hoppbackama

m.m.

I Åre måste en störtloppsbana byggas för att klara tävlingarna.

Detta är ett krav som inte enbart gäller för ett eventuellt

Prop. 1980/81: 200 22

'I .. (|)

|.)

era Hui ständi

OS. ok kall Åre arran '15 världsmästerskap, må te en internationellt godkänd störtlopp

?.

- World Cup—tävlingar e ()l

(0

bana iordningställas. Störtloppsbanan, som måste dras med en viaduktöverbyggnad över vägE 75 samt utrustas med st oi linbana,

har kostnadsberäknats till ca 18 milj. kr. av kommit Me I Are saknas fullgoda möjligheter för att tillgodose massmedias lokal- behov varför i kalkylerna upptagits 15 milj. kr. för att provi— soriskt tillgodose behoven. För investeringar i övrigt i slalom— backarna m. m. har beräknats ca 10 milj. kr. De sammanlagda in- vesteringsbehoven i Åre uppgår enligt kommittén till drygt 40 milj. kr.

.. .. . . . _ , For ett genomförande av olympiska vinterspel i Falun ocn Are år 1988 krävs således enligt kommittén sammanlagt investeringar

om ca 155 milj. kr. i tävlingsarenor m.m.

H

Som tidigare arrangemang av olympiska vinterspel visat utgö kostnaderna för nassmediaservice en mycket stor post i bud— geten. De tta är också belyst för svenska förhålla .den i 1977 ars OS—utr ednings betänkande om föruts ättningarna för OS 1984. Där— för hard-ven iFam/he- -kcm....l Limitténs betänk de särskild vikt lagts vid att få kostnader och problem förknippade med denna service nog—rent kartlagda.

Som allmän målsättning lör radio och TV har satts att Uq e minst samma möjli—heter somgavs i Lake Placid. För såväl radio- och TV—kommentatorer som skrivande journalister har räknats med ett centralt massmediacenter i vardera Åre och Falun. Dessutom har förutsatts att viss service skall ges på några hotell som huvudsakli—en avses nyttjas av journalister.

Vidare ingår viss service vid de olika tävlingsarer orna.

För TV innebär bevakning av vinter—OS ett stort behov av tek- nisk utrustning. Denna kan endast till en mindre del tillhanda— hållas från TV:s ordinarie verksamhet. Resterande behov måste lösas med dels inlåning, dels inköp av materiel. Zen i.köpta materielen kan antingen försälj -as efte spelen, troligen ti_l starkt reducerade priser, eller efter spelen å minst one till viss del ingå i TV:s normala nyanskaffning. En viss fortsatt

upprustning av TV:s utrustning är också tänkbar.

Prop. 1980/81: 200 23

TV har i sin kalkyl beräknat nettokostnaderna som fö

av OS till en då milj. kr.,varav 29 milj.

Likviditetsbehoven är dock större, efters m enbart de tqtgla o investeringarna för TV omfattar ca 127 milj. kr.

För radion gäller i stort sett samma förutsättningar som för TV. Två olika alternativ har redovisats avseende dels uthyrning

av studios inkl. teknisk utrustning, dels enbart studiolokaler,

g varvid gästande bolag får me föra sin egen utrustning. Sveriges radios beräkning : för OS—arrangemang uppgår till drygt 12 milj.

kr. enligt det dyrare alternativet.

Televerket har bedömt att ett eventuellt OS—arrangemang i hög grad berör verkets flerårsplan. Vissa möjligheter finns att täcka en del av GS—behoven genom omdisponeringar i denna. in stor del av utrustningen måste anskaffas speciellt för 05, men kan senare komma till användning i den ordinarie verksamheten. Kostnader uppstår då för flyttning av material samt för räntor på grund av för tidiga investeringar. Televerkets nettokostnade— beräkning för telekommunikationer omsluter 46 milj. kr. och

för TV och ljudradiokommunikaticn drygt 30 milj. kr. Efter kor— rigering f”r vissa inkomster beräknar televerket kortnaderna till ca 73 milj. kr. Av beloppet utgör ca 55 milj. kr. investe- ringar kalkylerade netto, medan det totala investeringsbehovet utgör knappt 100 milj. kr.

De av kommittén beräknade kostnaderna för massmediabevakning exkl. vissa lokalbehov och annan service uppgår till netto

171 milj. kr.

o . I . —-- . . p... .. . __. Falu/Are-kommltten bedömer de praktiska lorutsattningarna ;or

ID

att arrangera d olympiska vinterspelen i Falun och åre som mycket goda. Delvis refererar kommittén till 1977 års CS-ut-

redning, men några ytterligare kommentarer görs.

Prop. 1980/81: 200 24

Beträffande förläggningsmöjligheterna i Falun konstaterar kommittén att hela regionen måste tas i anspråk. Som ett kom- plement kan tillfällig uthyrning av nyproducerade lägenheter bli nödvändig. Kommittén konstaterar att inom en radie på

20 km från tävlingsplatsen Lugnet finns drygt 4 650 bäddar.

På ett maximalt avstånd av 50 km finns 10 750 bäddar och på

ett maximalt avstånd av 100 km finns 19 550 bäddar. På härav— stånd, dvs. under 10 km från Lugnet, finns drygt 900 bäddar. Detta antal kan utökas med ytterligare 200 om skolor och student— bostäder kan utnyttjas. För IOK:s ledamöter, prominenta gäster samt jounalister finns Grand Hotell i Falun och Hotell Brage i Borlänge med sammantaget 275 rum och 417 bäddar. Fasta planer föreligger på minst ett hotellbygge i regionen fram till 1988. Kommittén förutsätter att ytterligare ett antal rum tillfälligt måste användas som hotell och har beräknat vissa kostnader för

en sådan lösning.

Förläggningsmöjligheterna i Åre betraktas som goda. Några speciella arrangemang bedömer kommittén inte behöver vidtas

i denna region.

I såväl Falun som Äre redovisas i övrigt goda förutsättningar, bl.a. vad gäller trafikförsörjning och service till tävlande,

gäster, massmedia och publik.

För den organisation som skall svara för genomförandet av spe- len upprättas ett centralt generalsekretariat under en general— sekreterare. Till detta sekretariat knyts heltidsanställd per- sonal, bl.a. en presschef och en ekonomichef. I ett senare skede är det nödvändigt att personal anställs också för andra funktioner, t.ex. transporter, medicinska frågor, ackredite— ringar, tekniskt genomförande, inkvartering etc. Enligt IOK:s regler ligger ansvaret för genomförandet av vinterspelen på

en orgenisationskommitté som har att samarbeta med IOK i allt

väsentligt och som måste ha legal status.

Avgränsningen av ansvar mellan organisationskommittén, staten

I») [J!

Prop. 1980/81: 200

och berörda kommuner torde enligt kommittén inte bli svårare med både Falun och Åre som värdorter än om det gällt endast en kommun. Utgångspunkten måste vara att söka en ansvarsför—

delning som ger största möjliga kostnadsmedvetande.

Kommittén bedömer att bl.a. begränsningen av antalet tävlings—

orter minskar behovet av lokala kommittéer med ett totalt ansvar. Inom en sådan lokal kommitté kvarstår ett stort behov att ge-

nom avtal reglera de olika ingående intressenternas ekonomiska ansvar. Det medför dock inte ökade problem att sådana av—

tal i stället tecknas direkt med en central organisationskom— mitté, varvid varje intressents ansvar omedelbart blir entydigt

reglerat.

Falu/Äre—kommittén föreslår alltså att en central organisations— kommitté ges totalansvaret för spelens genomförande. Genom se- parata avtal med kommuner och andra intressenter kan ansvaret delegeras för vissa åtgärder, t.ex. byggande av vissa anlägg— ningar. Kommittén förutsätter att huvuddelen av de nya an1ägg- ningar som uppförs överlämnas kostnadsfritt till kommunerna

eller annan huvudman efter spelen.

Även inför ett eventuellt OS—arrangemang 1988 bör enligt kom- mittén gälla att staten genom någon form av garanti ansvarar för finansieringen av den budget som snarast måste fastställas

för den centrala organisationskommittén.

För övriga intressenter måste gälla att de i avtal förbinder sig att mot överenskommen ersättning genomföra specificerade

åtaganden.

Den kalkylerade driftbudgeten för organisationskommittén om— sluter enligt Falu/Åre-kommitténs beräkningar ca 121 milj. "r. i 1980 års penningvärde. Kostnadsberäkningarna innefattar kommitténs egna administrativa kostnader, tävlingsarrangemang,

ceremoniella arrangemang och andra specifika OS—kostnader av

Prop. 1980/81: 200 26

driftkara.tär. Vidare ingår ersättningar för nyttjande av ;— symbolen, drift av anläggningar inför spelen, anpassning och inredning av lokaler för massmedia och tävlande, hyresersätt- ningar för lokaler, arenor. OS—förläggningar m.m., övriga OS- bvkostnader, förhyrning av lägenhets %tell, ersät ningar för säkerhetstjänst, samhällsservice etc., marknadsföring och kon— sultmedverkan. I slutsumman om 121 milj. kr. ingår även råne—

räntor och reserver om sammanlagt 40 milj. kr.

Sammantaget kalkyleras således OS—budgetens utgiftssid" till knappt 450 milj. kr. efter korrigeringar för de ändrade förut-

sättningarna betr. ishallen.

Ett vinter-OS 1988 i Sverige skulle enligt Falu/Äre-kommiz'trn kunna finansiera sig självt och möjligen ge ett direkt över—

skott.

Det är enligt kommittén st tällt utom allt tvivel att de Olympisla

arrangema .gen skulle gem nån ga öhdelakti :a efä kter i flera av-

+

seenden. Sålunda skulle tillströmningen till lande. av turister

före, under och efter spelen ge ökade skattein landsting och kommuner. En ökning av antalet utländska besökam

förbättrar också valutareserven.

milj. kr. Den helt dominerande intäktsposten utgörs av ningen av TV—rättigheterna och då främst till det amerikanska TV—företag som förvärvar sändningsrätten till USA Förhand- lingar om TV-rättigheterna upptas omedelbart efter 1 olympiska spel varför kalkylmässigt angetts de ungä

kometer Sarajevo förväntas erhålla i aa_band med 195-

Dessa intäkter har efter avdrag Lör IOK:s dei beräkr

530 milj. kr

31

av bi ljzttinkcmster om ., milj. kr.

sintäkter av OS- -symbole n, minnesmynt,

Den av kommittén redovisade kalkylen innebär åledes ett

Prop. 1980/81: 200 27

överskott om ca 30 milj. kr. utöver reserver om ca 20 milj. kr.

För Sverige skulle ett OS 1988 enligt kommittén erbjuda ett fullständigt unikt tillfälle att nå ut i världen. Vad detta på sikt skulle kunna få för effekt på t.ex. handelsutbyte, valutareserv och sysselsättning är i dag omöjligt att kvanti—

fiera. Utredningsgruppen vill emellertid peka på

att svensk idrott genom ett sådant här arrangemang skulle till— föras ekonomiska och personella resurser; dessutom good—

will, som knappast skulle kunna tillskapas på annat sätt,

att Sverige som nation genom den oerhörda genomslagskraft som massmedia har skulle kunna visa upp sig inför hundratals

miljoner människor 1 hela världen med allt vad det inne-

bär,

att svenskt näringsliv skulle erbjudas rika och enastående möjligheter att, med ett vinter-OS 1988 som grund, knyta

för folkhushållet värdefulla kontakter över hela världen,

att kommunerna Falun och Åre under några år och framför allt veckor tillsammans med Sverige skulle placeras på världs— kartan, vilket skulle kunna ge en rad positiva effekter på sysselsättning, samhällsservice, valuta- och handelsin-

komster osv.,

att berörda kommuner skulle få ett ökat utnyttjande av befint— liga anläggningar, vilka delvis tillkommit med statligt stöd. De skulle utan kommunala kostnader dessutom få en upp—

rustning av dessa samt i vissa fall nyinvesteringar,

att kommunerna av OS—intäkter skulle få ersättning för de tjänster som ställs till organisationskommitténs förfo—

gande.

Prop. l980/8l: 200 28

4 UTREDNINGm—Is öVEHLiGan-mm

Utredningen har utgått från det material som presenterats av 1977 års OS-utredning och av kommittén för vinter-OS i Falun 1980. Med detta material som grund har överläggningar genomförts med bl.a. berörda kommuner, Sveriges Olympiska Kommitté, Riksidrottsförbundet och berörda specialförbund, rikspolisstyrelsen, vägverket, televerket. luftfartsverket. Linjeflyg, SAS, SJ och Sveriges Radio AB. Vidare har utred— .ningen haft kontakt med statens vattenfallsverk i frågan om byggande av en temporär OS—by och med Sveriges Turistråd be-

träffande förläggningsmöjligheterna i Falun och Åre.

Falu och Åre kommuner har granskat det material som lagts fram av kommittén för vinter—OS i Falun och Åre 1988. I särskilda framställningar till utredningen har kommunerna framhållit vissa enligt dem nödvändiga åtgärder utöver de

som kommittén redovisat.

Falu kommun har utgått från att det ursprungligen föreslagna ishallsbygget i öorlänge inte kommer till stånd, utan att en tillbyggnad i stället sker i ishallen i Falun. Som en följd

av att hallen då blir större än kommunen normalt har behov av har man begärt att få en ekonomisk uppgörelse som kompenserar

kommunen för de framtida ökade driftkostnaderna.

Vidare har kommunen efter kontakt med vägmyndigheterna framhållit att den s.k. östra förbifarten måste byggas ut för att Falun på ett tillfredsställande sätt skall kunna klara trafikförsörjningen under de olympiska spelen. Vägförbindelsen har bedömts kosta

18,5 milj. kr. och statsbidraget beräknas till 11 milj. kr. Det önskemål Falu kommun framfört är en tidigareläggning av stats—

bidraget för att vägbygget skall bli genomfört i tid för spelen.

Falu kommun har också tagit upp kostnaderna för den olympiska byn till diskussion. Om tillfällig förhyrning av nyproducerade

lägenheter blir det alternativ som genomförs begär kommunen att

Prop. 1980/81: 200 39

organisationskommittén/staten skall lämna en garanti omfattande samtliga eventuella kostnader för outhyrda lägenheter i OS—byn

efter spelen.

På liknande sätt begär kommunen en garanti som omfattar

samtliga driftkostnader efter spelen för bob- och rodelbanan.

Åre kommun har till utredningen framfört önskemål om komplette— ringar i ett par hänseenden till Falu/Äre—kommitténs redovis- ning. Kommunen anser att den s.k. Centrumvägen i Åre är

nödvändig för att konmunen skall kunna klara trafikförsörj—

ningen under spelen. Utöver de av kommittén kalkylerade kost— naderna fordrar detta ett tillskott om 5,4 milj.kr. På motsvarande sätt begär kommunen ersättning för den s.k. Lienvägen. För

att kommunen skall kunna genomföra en heltäckande stadsplan, omfattande bl.a. de delar av Åre samhälle som berörs av de

olympiska spelen, begär kommunen 700 000 kr.

Sammantaget kan sägas att kommunernas krav är att de skall hållas ekonomiskt skadeslösa i samband med genomförande av de

Olympiska vinterspelen.

Utredningens överläggningar med de berörda statliga myndig— heterna liksom med bl.a. Sveriges Radio, SAS, Linjeflyg och SJ

kommenteras vid behov i samband med att de olika specialfrågor dessa myndigheter och företag ansvarar för behandlas senare i

betänkandet. Generellt kan sägas att de informationer som läm- nats till stora delar överensstämmer med de uppgifter som läm—

nas i 1977 års OS-utrednings betänkande.

Prop. 1980/81: 200 30

5 UTREDNINGEIS ovan:-Mmmm! OCH FÖRSLAG

5.1. Några utgångspunkter

Den enda gång Sverige arrangerat olympiska spel var — bort— sett från ryttarspelen 1956- de olympiska sommarspelen i Stockholm 1912. Vid en rad tillfällen har frågan om ett nytt OS-arrangemang — såvitt gäller vinterspelen - kommit upp till diskussion. 1977 sökte sålunda Göteborg — tillsammans med :a un, Åre och Hammarstrand spelen för år 1984, dock utan framgång. Nu har Falun, i samförstånd med Åre, sökt spelen 1958. Bakom försöken att i Sverige arrangera olympiska vinterspel ligger flera motiv: att ett sådant arrangemang skulle skapa god PR

för Sverige. att det skulle vara på sin plats att Sverige — vars idrottsmän under alla år deltagit i de olympiska tävlingarna bjuder igen genom att arrangera spelen någon gång samt att

spelen skulle innebära en stor stimulans för den svenska idrotten.

Ett vinter-OS omfattar idrottstävlingar under en tvåveckors— period i ishockey, konståkning, rodel— och bob, längdskidåkning, backhoppning, skidskytte, alpin utförsskidåkning och skridsko. OS—tävlingarna förväntas bli besökta av uppskattningsvis ca

100 000 personer under hela eller delar av OS—arrangemanget. Antalet aktiva deltagare i olympiska vinterspel kan förväntas uppgå till ca 1 300 vartill kommer ca 800 ledare. Ackrediteringar till spelen sker i övrigt av pressrepresentanter, TV— och ljud— radiopersonal samt särskilt inbjudna gäster. Tillsammans kan

dessa kategorier uppskattas till minst 4 000 personer.

Med dessa förutsättningar ställs stora krav på arrangörsorter— na i fråga om övernattningsmöjligheter, transportmöjligheter, förplägnad och allmän samhällsservice utöver de för tävlingarnas

genomförande nödvändiga faciliteterna.

Prop. 1980/81: 200 31

Till grund för den nu ingivna ansökan om att få anordna olympiska vinterspelen 1988 i Falun och Åre ligger bl.a.

en utredning som gjorts av en kommitté med representanter för lokala idrottsstiftelser och klubbar i Falun och Åre samt

för Svenska Olympiska Kommittén.

För att Falun och Åre skall kunna åta sig värdskapet för spe— len har kommunerna krävt fullständiga ekonomiska garantier från OS—arrangörernas eller statens sida. 1981 års OS-utredning har sett det som sin uppgift att bedöma de ekonomiska risker som

kan vara förknippade med en statlig garanti i samband med olym— piska vinterspel i Falun/Äre 1988. Den riskbedömning utredningen gjort syftar till att ange de kostnader som kan komma att upp— stå och de intäkter som kan förväntas under relativt ogynnsamma omständigheter. Med nödvändighet blir en sådan bedömning betyd- ligt stramare än vad ett försök att bedöma de troliga intäkterna

och kostnaderna skulle bli. De beräkningar utredningen gjort är,

liksom Falu/Äre—kommitténs bedömningar, i 1980 års prisläge.

Utredningen är av den uppfattningen att det finns möjligheter att förstärka intäkterna. liksom det bör finnas förutsättningar att i det fortsatta arbetet minska kostnaderna. Så kan t.ex. sannolikt TV—intäkterna komma att öka utöver vad utredningen räknat med. De ekonomiska beräkningar utredningen gjort i sin riskbedömning får inte heller ses som ett accepterande av kost— nadsnivån för de anläggningar eller tjänster som återfinns i investerings— och driftkalkylerna. Tvärtom bör en strävan vara att finna ekonomiskt fördelaktigare lösningar. Dessa möjligheter kommenteras, i den mån de redan nu kan förutses, i anslutning

till de enskilda posterna i den senare redovisningen.

Till detta kommer att det i vissa fall kan vara svårt att av— göra vad som bör betraktas som kostnader för genomförande av de olympiska spelen. I några fall har kostnader tagits upp som egentligen bör betraktas som tidigareläggningar av åtgär— der som skall genomföras även i det fall vinter—OS 1988 inte tillfaller Sverige. Detta gäller t.ex. vissa vägförbättringar

. i Falun och Are.

Prop. 1980/81: 200

'# |»)

Falu och Åre kommuner har som nämnts vid förhandlingar uttalat det bestämda kravet att olympiska spel på dessa båda orter inte fårledatill någon nämnvärd ekonomisk belastning för kommunerna. Enligt kommunerna är denna princip en ofrånkomlig förutsättning för spelens genomförande. Utredningen har utformat sina förslag med hänsyn härtill. Rimligheten i kommunernas ställningstagande har utredningen däremot inte ansett sig ha skäl att pröva. Denna

bedömning får ankomma på regering och riksdag att göra.

De allmänna förutsättningarna för Falun/Åre att arrangera 1988 års olympiska spel är enligt utredningen i stort sett goda. Genom att utnyttja befintliga tävlingsanläggningar i kombina- tion med de investeringar i nya anläggningar och provisoriska lösningar som redovisats av Falu/Äre-kommittén får de två orter— na fullgoda olympiska tävlingsarenor. Både i Falun och fre har man vidare stor erfarenhet från tidigare internationella evene— mang och en väl intrimmad organisationsapparat. Servicen för massmedierna kan lösas på ett tillfredsställande sätt liksom

transporter och annan allmän service.

Inkvarteringen av aktiva och ledare kommer i både Falun och Åre att ske i s.k. olympiska byar. För ett stort antal personer - massmediepersonal, särskilt inbjudna, företrädare för special- förbund m.fl. - krävs goda logimöjligheter i nära anslutning till tävlingsarenorna. I Åre—området som är ett etablerat tu- ristmål finns god tillgång på hotellbäddar. Situationen för Faluns vidkommande har förändrats sedan frågan om olympiska spel i Sverige senast var aktuell år 1977. Då var Göteborg med sin stora hotelltillgång huvudort för 05. Nu avses Falun få samma roll. Mot denna bakgrund kommer stora krav att ställas

på välbelägna hotellrum med god standard. Den redovisade till— gången på hotellrum i Falun synes med hänsyn härtill otillräck— lig, särskilt såvitt avser enkelrum. Frågan om hur efterfrågan på hotellrum och andra förläggningsmöjligheter i Falun skall kunna tillgodoses måste därför bli föremål för ytterligare ut— redning.

Prop. 1980/81: 200 33

5.2. Beräknade investerinaskostnader

Utredningen har vid sin bedömning av investeringskostnaderna utgått från Falu/Äre—kommitténs material. Detta har granskats från såväl teknisk synpunkt som programsynpunkt. Överläggningar har skett med representanter för kommunerna och med de kon- sultföretag som tagit fram grundmaterialet till Falu/Äre— kommitténs betänkande.

Några av de objekt som ligger i Falu/Äre-kommitténs investe—

ringsbudget bör kommenteras särskilt.

Förslaget om en kanslibyggnad för spelens administration, be- lägen vid entrén till riksskidstadion, bör i det fortsatta ar- betet granskas ytterligare, såväl vad gäller lokalbehov som byggkostnader. Förutsättningarna för att i stället för en spe— ciell kanslibyggnad ytterligare bygga ut den nuvarande admini— strativa byggnaden i riksskidstadion bör prövas. Tills vidare

har utredningen utgått från att vissa besparingar kan göras.

Utredningen har tills vidare accepterat Falu/Äre-kommitténs be- dömningar vad gäller kostnader för utbyggnad av ishall i

Falun. Vidare har utredningen utgått från att kraven från

Falu kommun om ersättning för de ökade driftkostnader som upp; står efter spelens genomförande måste tillgodoses. Detta bör dock inte ske genom en fortlöpande garanti för de ökade drift— kostnaderna, utan genom en engångsersättning som motsvarar de framtida ökade driftkostnadernas kapitaliserade värde. Detta värde har tills vidare beräknats till 2,5 milj. kr. med den utbyggnad som kommittén och kommunen föreslagit. Utredningen vill emellertid peka på den betydande osäkerhet som är för— knippad med ishallens ombyggnad. Den tekniska lösning för hal— lens utbyggnad som nu föreligger innebär att en stor del av åskådarna på de nytillkommande läktarna inte kan se planen i dess helhet. Gör man senare den bedömningen att samtliga åskå— dare bör se hela planen innebär detta förmodligen avaevärt ökade byggkostnader. Å andra sidan förefaller det som redan antytts inte troligt att Falun inom överskådlig tid kommer att ha be— hov av en ishall med så många åskådarplatser som nu föreslagits. Mycket talar därför för att man undersöker möjligheterna att

3 Rikxdagen 1980/81. I saml. Nr 200

Prop. 1980/81: 200 34

genom en mer begränsad utbyggnad tillgodose-behovet av den ök—

ning av publikkapaciteten som kan anses befogad för OS.

Bob- och rodelbanan medför investeringar i storleksordningen

42 milj. kr. Om inga förändringar sker i OS—programmet är investeringen nödvändig om Falun skall ha möjlighet att ar— rangera olympiska vinterspel. En diskussion pågår

f.n. huruvida bob skall vara en obligatorisk gren vid vinter- spelen. Skulle denna diskussion leda till att man kan avstå från grenen innebär det vissa besparingar, dock relativt be— gränsade sådana. Tills vidare bör dock kostnader för en full- ständig bob— och rodelbana tas med i kalkylen. Det finns emel- lertid i dag inte någon intressent som är beredd att utan er— sättning svara för driften av banan efter spelen. Skulle denna fråga inte kunna lösas innan banan skall byggas måste man också kalkylera med rivningskostnader. Å andra sidan kan banan om den endast skall bli temporär sannolikt byggas något billigare, varigenom rivningskostnaderna väl ryms inom den budgeterade

kostnaden.

Olika lösningar har diskuterats för OS-byn i Falun. En sådan ' lösning, som Falu/Äre—kommittén räknat med, är att 'tnyttja ny— byggda. ännu icke uthyrda bcstadslägenheter. Falu kommun har emellertid begärt att i så fall få kostnaderna för dessa bc— städer täckta i den händelse de inte kan hyras ut omedelbart efter spelen. Dessa garantier skulle omfatta hela tiden fram till dess uthyrning kan ske. Utredningen har inte bedömt denna

lösning vara acceptabelfrån statens synpunkt, främst med n— syn B

till den osäkerhet som råder beträffande bostadsmarknaden i Falun i slutet av 1980—talet och de betydande kostnader som

en garanti av det här skisserade slaget kan leda till. Utred— ningen förordar i stället att den kalkyl som nu görs bygger på förutsättningen att en temporär OS—by byggs i Falun och avveck— las omedelbart efter spelen. De olika möjligheter :i 1 en sådan tillfällig lösning som utredningen prövat - utöver de :örslag

.. . . . . som Falu/Are kommittén redovisat — ger vid nanden at

rl H. m .. O co px |_. (U

Prop. 1980/81: 200 35

nettokostnaderna skulle uppgå till ca 35 milj. kr. Självfallet är det emellertid möjligt att senare, då riskerna med den be- gärda garantin bättre kan överblickas, åter ta upp Falu/Åre—

kommitténs alternativ till diskussion.

Utredningen delar Falu kommuns bedömning att den s.k. Östra förbifarten måste byggas före spelen. Detta bör enligt utred— ningen kunna ske genom en tidigareläggning av vägen inom ramen för den statliga vägplaneringen. Mer definitivt får emellertid denna fråga prövas i samband med upprättandet av ny fördelnings—

plan för byggande av statskommunvägar åren 1984—1995.

För störtloppsbanan i Åre behöver en överfart över väg E 75 byggas. Det är utredningens mening att Falu/Äre—kommittén avse- ' värt underskattat kostnaderna för en sådan överfart. Merkost—

naden kan troligen beräknas till närmare 5 milj. kr.

Falu/Äre-kommittén har enligt utredningens bedömning överskattat behoven av provisoriska lokaler för massmedia i Åre. Med hänsyn härtill har utredningen reducerat kostnaderna för dessa lokaler. Åre kommun har begärt att om så befinns lämpligt få motsvarande medel som bidrag i samband med bygge av den s.k. Centrumbyggna— den i Åre samhälle. Om så sker svarar kommunen för att lokal—

behovet täcks inom denna byggnad. Utredningen har för sin del

inget att erinra mot en sådan lösning.

Åre kommun har begärt att inför OS få bygga den s.k. Centrum- vägen i Åre samhälle. Utredningen anser sig inte kunna godta detta krav. Sannolikt är det en bättre lösning att drastiskt begränsa trafiken i samhället under de veckor spelen pågår. För mer begränsade åtgärder, t.ex. förbättring av förhållandena för gångtrafikanter längs E 75, har utredningen räknat med vissa kostnader. Skulle det emellertid senare visa sig att Centrumvägen är ofrånkomlig av hänsyn till de olympiska spe-

len bör denna kostnad täckas över OS-budgeten.

Prop. 1980/81: 200

36

De temporära eller permanenta investeringar som blir aktuella i Åre fordrar ett visst planarbete. Bidrag till plankostnaderna

bör kunna övervägas inom ramen för OS—budgeten.

Slutligen konstaterar utredningen att ett så stort arrangemang

som de olympiska vinterspelen medför icke obetydliga investe-

ringar som i dag, sju år före spelens genomförande, kan vara

svåra att förutse. Den detaljplanering som kommer att ske under

åren fram till 1988 kan också peka på behov av investeringar

som nu inte finns i kalkylerna. Samtliga dessa förhållanden

talar för att en relativt stor post för oförutsedda investe—

ringar bör tas upp. Denna post har utredningen tagit upp till 50 milj. kr., det vill säga drygt 15 % av nu upptagna investe-

ringskostnader.

De samlade investeringskostnaderna framgår av följande tablå:

;pu H (D

Tävlingsarena I

Tävlingsarena II tillägg överfart E 75 tillbyggn. utvidgn. snökanon Träningsbackar, avspärrningar m.m.

Centrumväg Administrationsbyggnad Lokaler för massmedia

Summa Åre:

Falu/Are-kommitténs reviderade beräkning

6 200 000 22 200 000

600 000

5 400 000 2 700 000

1 000 000 48 100 000

3 50 000 000

1 000 000 1 000 000

5 000 000

Prop. 1980/81: 200 37

'IJ

alun FaluZÅre-kommitténs Utredningen

reviderade beräkning

Kansli byggnad. lO . 000 000 nybyggnad

Riksskidstadion 7 800 000 ombyggnad nybyggnad för adm. och service åskådarplatser

lo. i I 15 000 ooo I.)

åskådarplatser kommentatorshytter, m.m.

I

i

. i hoppbaoke 6 700 000 ; 7 000 OOO

?

nybyggnad för aktiva :

i

Skridskobana 7 300 000 utbyggnad kurvor 3 åskådarplatser I | . 7 000 ooo

nybyggnad för adm. och service

Ishall 30 900 000 ombyggnad övertag av vissa lån

I , . rl 50 ooo ooo IF Ishall Leksand 5 000 000 IJ

ombyggnad

| ; ro (_ ) C) ( i) I

O O

Bob- och redelbana 42 200 000 nybyggnad

(lx Vägar, VA., belysning och 6 000 000 300 000 avgifter

| ! OS-by i 35 ooo ooo investeringar minus restvärde ! alt. leasing

Summa Falun: 113 900 000 i 142 000 000

Oförutsedda investeringar ! 50 000 000

Summa (Åre, Falun samt oförutsett) 212 000 000

Det bör anmärkas att den investeringskalkyl som redovisats ovan inte skall ses som ett slutgiltigt accepterande av enskilda poster. Den fortsatta prövningen och planeringen bör leda till mer definitiva beräkningar än vad utredningen på den korta tid som stått till förfogande kunnat göra. Utredningens kalkyl syftar som tidigare framhållits till en bedömnin av vilka risker som är förknippade med en statlig garanti i samband med

spelen. Detta motiverar den försiktighet som präglar kalkylen.

Prop. 1980/81 : 200 38

5.3 Beräknade kostnad för massamediearran eman

Som framgår av Falu/Äre-kommitténs utredning och erfarenheterna från tidigare olympiska spel står kostnaderna för massmedie-

service för en betydande utgiftspost i budgeten.

Kommittén har räknat med ett centralt massmediecenter i både Falun och Åre jämte viss service på några hotell reserverade för massmediaföreträdare. Därjämte förutses viss service vid

de olika tävlingsbanorna.

Sveriges Television AE (SVT) och Sveriges Riksradio AB (SR) har

& (D

senterat underlag av vilket framgår att särskilt TV: kost—

: ") 0. m

r för bevakning av vinter—GS blir mycket höga. SVT:s kal—

5 :. kylerade nettokostnader uppgår milj. kr. och Sveriges &” ti Raiios till drygt 12 milj. kr. Kostnaderna beror främst på ett stort behov av teknisk utrustning, vilken blott till en mindre

del kan tillhandahål le as från TV:s ordinarie verksamhet. Resterande behov måste lösas med hjälp av inlånad eller köpt. nateriel. Den inköpta materielen kan antingen försäljas efter spelen, enligt

of? troligen ti-l starkt reducerade pri He eller til- viss del ingå i TV:s normala utrustning. SVT:s likviditetsbehov blir därför större än da kalkylerade nettokostnaden, eller en-

ligt SVTzs beräkningar 122 milj. kr. SVT framhåller att de medel

en

..: som krävs för att genomföra sändningar från 05 bara til ringa del bör belasta rundradiofonden, dvs. den ordinarie pro- gramverksamheten. &alkylen från SVT inkluderar ar mgemang för

bevakning av spelen för Eurovisionen och Intervisionen.

I sitt underlagsmaterial till Falu/Äre—kommittén understryker . o . .. televerket att ett OS-arrangemang l Falun/Are l hog grad på-

verkar verkets flerårsplan, även om vissa möjligheter till om—

disponer l*ngar 10 H eligger. En stor del av utrustningen måste anskaffas speciellt för 05, men kan senare komma till mvänd—

ning i den ordinarie verksamheten. Televerkets kalkylerade

nettokostnaderi upp * till 73,5 milj. kr.

Prop. 1980/81: 200 39

Utredningen har under den korta tid som stått till förfogande inte funnit anledning att revidera de underlagskalkyler som SVT, SR och televerket lagt fram, även om utredningen betraktar det redovisade restvärdet på den av SVT inköpta materielen som anmärkningsvärt lågt. Denna fråga bör närmare undersökas om

spelen kommer till stånd.

När det gäller lokalbehoven i Falun för massmedierna är det utredningens uppfattning att de anvisade utrymmena i gymnasie— skolan på Lugnet väl täcker de av SVT och SR angivna ytbehoven. De tillgodoser också de behov som Eurovisionen och [ntervisionen

kommer att ha.

De olympiska spelens huvudpresscentrum kan inrymmas i den befint- liga sporthallen på Lugnet-området och där kan även de krav på lokalutrymmen som TV-bolag från USA och Japan väntas ställa tillgodoses. Möjligheter till provisoriska massmediaanordningar

i omedelbar närhet till sporthallen föreligger också.

För Faluns vidkommande synes sålunda inga större problem före— ligga att till rimliga kostnader lösa lokalproblemen för mass-

medierna.

När det gäller Åre synes behovet av lokaler för massmedierna ha överskattats och därmed också behovet av investeringar i ny— byggnader. En permanent administrationsbyggnad vid tävlings- platsen med en större samlingslokal för presskonferenser och andra sammankomster måste uppföras, liksom en större provisorisk lokal för etermedierna. De skrivande journalisterna och foto— graferna bör utan särskilt omfattande investeringar kunna ut-

nyttja LM—skolan som högkvarter.

.

I televerkets kalkyler utgår man från att det olyupiSka press- centret kommer att vara i Falun med direkt TV—länkförbindelse

till Åre.

. . n . . u .. Hur stor massmedierepresentationen olir i Falun/Are ar svårt

att bedöma i dagsläget. Av erfarenheter från tidigare -lympieka

Prop. 1980/81: 200 40

spel framgår emellertid att TV, radio och press visat ett ständigt stegrat intresse för olympiska spel. Med nu gällande bestämmelser - fastlagda av Internationella Olympiska Kommittén - kan högst 4 500 företrädare för massmedierna erhålla ackredi- tering. Mer än hälften därav utgörs av administratörer, tekniker och annan personal. En rimlig gissning för ev. OS i Falun/Åre år

1988 är mellan 5 000 och 4 000 företrädare för massmedierna.

Det finns ingen anledning förmoda att Falu/Äre-kommitténs tc- räkningar för massmedieservicen kommer att visa sig för låga. Lokalförsörjningen för massmedierna kan dock möjligen som nämnts,

lösas på ett billigare sätt än kommittén räknat med.

Utredningen har alltså utgått från de kalkyler som återfinns

i kommitténs betänkande och som gjorts av televerket, SVT och SR:

Televerket 74 milj. kr. SVT 85 milj. kr. SR 12 milj. kr. Inredning av loka- 5 milj. kr. ler

176 milj. kr.

SVT behöver dessutom likvida medel om 122 milj. kr. för anskaff—

ning av utrustning före spelens början. Denna materiel säljs

efter spelens slut. Värdeminskningen och SVT:s ersättningskrav

utgör tillsammans de 85 milj. kr. som är angivna i tabellen ovan?

Prop. 1980/81: 200 41

5.4 Beräknade driftkOStnader

I detta avsnitt behandlas den centrala organisationskommitténs egentliga driftkostnader. Investeringskostnader och kostnader orsakade av massmedias behov har tidigare redovisats, trots att även dessa kan betraktas som "driftkostnader" med tanke

på att investeringarna skrivs av omedelbart.

Utredningen har gjort följande översiktliga bedömning av drift—

kostnaderna:

Milj.kr. Centrala organisationskommittén - löner, lönebikostnader, resor m.m. 40 - köpta tjänster (dataservice, dokumentation, marknadsföring, representation m.m.) 25 Officiella arrangemang (invigning, SOK- sessioner, medaljer) 7 Kostnader för säkerhetstjänst 10 Kostnader för tillfälliga lägenhetshotell 2 Räntor . 25 Reserv _20 129

Budgeten är baserad både på nytt och gammalt utredningsmaterial och på översiktliga analyser av driftkostnaderna för genom— förda vinterolympiader. Bristen på direkt jämförbara erfaren- heter för svenska förhållanden och svårigheten att bl.a. bedöma den säkerhetspolitiska situationen och tillgången på frivilliga arbetsinsatser om sju år gör uppskattningarna osäkra. Detta

avspeglas i den relativt stora reservposten på 20 milj.kr. Lika litet som bedömningarna av investeringskostnaderna

och av massmediakostnaderna innebär driftbudgetförslaget ett

—förhandsgodkännande av de belopp som anges. Kalkylerna tjänar

Prop. 1980/81: 200 42

sammantagna syftet att möjliggöra en helhetsbedömning av om- fattningen av de risker som kan vara förknippade med stats— garantier i samband med ett vinter-OS i Falun och Åre år 1988; varje enskild post måste bli föremål för en ny och noggrannare

granskning vid ett eventuellt genomförande.av spelen. Utredningen har inte tagit ställning till lämplig kostnadsför—

delning mellan centrala aktiviteter och sådana som är direkt

hänförbara till en enskild tävlingsort.

5.5 Beräknade intäkter

I kommitténs kalkyl har beräknats 50 milj.kr. som intäkter av förköpsbiljetter, företrädesvis avsedda att förvärvas av närings- livet. Motsvarande intäktspost fanns inte med i kalkylerna in— för 1984 års olympiad. Av försiktighetsskäl kan det nu sju år före spelen och i en kalkyl som syftar till att bedöma riskerna med en statsgaranti för Spelens ekonomi — finnas anledning

att begränsa den optimism beträffande näringslivets intresse som kalkylen anger. Olika företag finns regelmässigt med vid olympiska spel som sponsorer vid arrangemangen. En traditionell sponsorin— sats jämte förköp av biljette- av kalkylerad storleksordning kan

vara alltför optimistisk.

Utredningen har valt att reducera de av Falu/Äre—kommittén beräk- nade intäkterna av förköpsbiljetter, men gör samma bedömning som kommittén beträffande det totala antalet försålda biljetter.

Den sammanlagda biljettförsäljningen beräknas medföra intäkter

om 55 milj. kr.

Övriga försäljningsintäkter såsom försäljningsrätter (rätten

att nyttja spelens symbol), program, souvenirer, minnesmedaljer, lotterier m.m. med beaktande av ersättning för OS—arrangörens nyttjanderätt til OS—symbolen har utredningen bedömt nagot

försiktigare än kommittén eller till netto 60 milj.kr.

Av nelt avgörande betydelse för budgeten för de

spelen är intäkterna för lJ—rättigheterna. Utr

"% F. n 01." m n

Prop. 1980/81: 200 43

som haft direktkontakter med de tre stora amerikanska TV—bola— gen liksom med företrädare för European Broadcasting Union (EBU) och Sveriges Televsion AB,har i denna del kommit fram till

samma bedömning som kommittén.

Som motivering härför vill utredningen ytterligare framhålla följande. Intäkterna från försäljning av TV-rättigheter vid olympiska spel har stigit i allt snabbare takt under senare år. Det är främst priset för exklusivrätten till USA som ökat och som således gett stora intäkter. Följande siffror belyser ut— vecklingen: sändningsrätten vid vinterspelen i Innsbruck 1964 kostade 200 000 dollar medan samma rätt 1976 gick på 10 miljoner dollar. American Broadcasting Corporation betalade för rättig— heterna i Lake Placid 1980 15,5 miljoner dollar. Centralt pla— cerade personer inom TV—industrin hävdar att arrangörerna träffa- de ett dåligt avtal med ABC om TV—rättigheterna.

För vinterspelen i Sarajevo har ABC skrivit kontrakt på 91,5 miljoner dollar och för sommarspelen i Los Angeles 225 miljoner dollar.

Orsaken till de ständigt stegrade kontraktssummorna är i första hand den hårda konkurrensen mellan de tre stora kommer—

siella TV—bolagen i USA: ABC, CBS och NBC.

Värt att notera är, att förutom de tre stora TV—bolagen var också ett mindre, fristående produktionsbolag, Tandem Produc— tions Inc., med och bjöd på TV-rättigheterna för OS 1984 i Los Angeles.

En intressant fråga är huruvida andra konkurrenter, t.ex. kabel- TV dyker upp på den amerikanska marknaden när det gäller fram— tida internationella arrangemang av OS—typ. Särskilda TV—pro— duktionsbolag som specialiserar sig på sport och liknande

evenemang existerar redan i dag.

Inte endast kabel—TV bör ses som en möjlig framtida konkurrent till de etablerade TV-näten. Satellitsystem byggs snabbt ut

över den amerikanska kontinenten och redan om ett par år kommer

Prop. 1980/81: 200 44

miljontals amerikanska hem att ta emot satellitsändingar med relativt enkla och billiga antenner. Konkurrensen från bl.a.

kabel—TV och satellit—TV torde ytterligare kunna öka möjligheter-

na till ökade TV—rättsintäkter.

Ingen tror att TV—intäkterna blir mindre för framtida OS- arrangörer. Detta är en allmän uppfattning hos ledande TV—folk i både EurOpa och USA. Däremot är det inte självklart att in— täkterna kommer att få samma branta uppgång som hittills.

Den höga inflationstakten har spelat en stor roll i utveck— lingen men ännu mer den växande konkurrensen mellan de ame—

rikanska TV—bolagen.

Det är rimligt att räkna med att den stora delen av TV—intäkterna kommer från USA även i framtiden, men de eurOpeiska radio— och TV-bolagens samorganisation EBU är med och betalar aveevärda belopp, liksom Japan. Kina och en del latinamerikanska länder

kan väntas visa intresse framdeles.

Inget tyder i dag på att kostnaderna för TV-rättigheter kommer att avskräcka TV-bolagen. Däremot är man bekymrad över kost— nadsutvecklingen när det gäller själva produktionsapparaten: resor, hotell, traktamenten, utrustning och översändningskost— nader stiger och gör stora hål i alla TV—företags budgetar under olympiska år. Utvecklingen på den tekniska sidan kan dock väntas medföra billigare utrustning och bättre sändnings— teknik.

Det finns ingen grundad anledning tro att intäkterna för TV- rättigheter i samband med ett eventuellt vinter—OS i Falun 1988 skulle bli lägre än de av kommittén beräknade, snarare

motsatsen. Härför talar främst

a) den hårda konkurrensen mellan de tre stora kommersiella

TV—bolagen 1 USA en konkurrens som närmast förstärkts av . !

ABC:s publikframgångar med OS-sändningar,

b) väntad konkurrens från fristående TV—produktionsbolag som

specialiserar sig på sport och annan underhållning, samt

Prop. 1980/81: 200 45

0) ett växande intresse för olympiska spel i länder som

hitintills inte TV—bevakat sådana evenemang.

Den intäkt av TV—rättigheter som här beräknats motsvarar i nominella tal vad som Sarajevo får för 1984 års spel. Det bör dock observeras att Sarajevo lyfter huvuddelen av dessa in— täkter år 1984. I den här föreliggande kalkylen har dock hela intäkten, 550 milj.kr., lagts in bland övriga intäkter och kostnader vilka beräknats i 1980 års prisnivå. Om Sverige får 1988 års vinterspel upptas förhandlingar om TV-rättigheterna omedelbart efter spelens avslutning i Sarajevo år 1984.

En betydande del av TV—intäkterna torde dock inte kunna lyftas före år 1988. Kalkylen förutsätter sålunda att Sverige i dessa förhandlingar får antingen ett belopp som motsvarar vad som utgår för 1984 års spel plus indexuppräkning av detta belopp för perioden 1980-1988 eller att beloppen till sin huvuddel betalas ut tidigt under perioden 1984-1988.

Med en kalkylerad intäkt av försålda TV—rättigheter på 550 milj.kr. jämte biljettintäkter på 56 milj.kr. och övriga för— säljningsintäkter på 60 milj.kr. blir de sammanlagda intäkterna 446 milj. kr.

Prop. 1980/81: 200 46 5.6 Likviditetsfrdgor

Den här redovisade kalkylen för de olympiska spelen påvisar

en relativt omfattande ekonomisk verksamhet som ställer krav

på likviditetsförstärkning och därmed räntekostnader för OS— budgeten. OS—budgeten kommer sannolikt att ha inkomster redan från ooh med år 1984. Dessa blir dock i första hand beroende

av TV—rättsavtalens konstruktion. Utredningen har i sina lik- viditetsbedömningar lämnat frågan om dessa intäkters tids— mässiga fördelning öppen inför sådana avtalsförhandlingar. Sena TV—intäkter medför större likviditetsbehov och därmed högre ränteutgifter. Biljett— och övriga försäljningsintäkter in-

flyter sannolikt succesivt åren närmast före spelen.

Kalkylens kostnader uppstår i accelerernd takt från och med den tidpunkt då investeringar påbörjas, i huvudsak under åren 1986 en 1987. Större delen av massmedia— och driftkostnaderna o uppstår sent under perioden eller under åren 1987 OCh 1988-

Det finns anledning att räkna med att OS-budgeten har god likviditet - utan behov av andra medel än de OS—arrangemanget självt ger — fram till den tidpunkten då investeringarna på— börjas i större omfattning, dvs. under år 1986. För perioden före år 1984 uppstår vissa kostnader för förberedelser och administration. För dessa kostnader saknar OS—budgeten lik—

viditet, vilken således staten måste svara för.

Under åren 1986—1988 uppstår sannolikt tämligen stora likvi- ditetsbehov intill dess OS—kalkylen slutfinansieras efter spelen. En beräkning av likviditetsbehoven och därmed ränte- kostnadernas storlek är känslig för olika förändringar i för- utsättningarna. Varje förändring påverkar i-hög grad beräk- ningsresultatet. En förskjutning av tidpunkterna för de största investeringarna — t.ex. åtgärder för massmedia, försäljning av TV—utrustning, uppbyggnad och försäljning av en temporär OS—by och uppbyggnaden av de idrottsanläggningar av större format som

behövs kan leda till avsevärda ränteförluster. Å andra sidan

Prop. 1980/81: 200 47

sng ;

priseL för anläggningsarbeten eller utrustning kan utnyttjas. Mot bakgrund av den stora osäkerhet som en likviditetsberäk— ning nödvändigtvis måste få har utredningen kalkylerat med

ett belopp för räntor inkl. reserver om ca 25 milj.kr.

Frågan om att väga ränteförluster mot en hög handlingsbered—

skap diskuteras vidare i organisationsavsnittet 5.7.2.

5.7 Ansvarsfördelning och organisation 5.7.1 Ansvarsfördelning

l överläggningarna med staten har Fa u och Åre kommuner som

nämnts intagit den ståndpunkten att det huvudsakliga finan-

siella ansvaret för spelen bör bäras av staten.

Omfattningen av ett sådant åtagande från statens sida blir beroende av vilka investeringar som krävs för spelen och vilka personella insatser som fordras för förberedelser och genomförande. Mot den bakgrunden synes det angeläget att i ett avtal mellan staten, kommunerna och berörda idrottsorga- nisationer eller på annat lämpligt sätt precisera och lägga fast vilken omfattning och standard anläggningar och verksam—

het skall ha. Sådana överenskommelser bör träffas redan innan

den ingivna ansökan behandlas av Internationella 01 piska kommittén (IOK). Det måste förutsättas att parterna därefter medverkar till att uppfylla de i överenskommelsen fastlagda

kraven till lägsta möjliga kostnad.

Omfattningen av statens ansvar för den budget som upprättas för genomförandet av spelen kan komma att påverkas av att

visa investeringsverksamhet eventuellt genomförs med andra över statsbudgeten anslagna medel. T.ex. kan lokaliseringe— stöd inom ramen för regionalpolitiken bli aktuellt för delar av de föreslagna investeringarna i Åre. Det kan gälla exempel—

vis liftar eller snökanoner. Arbetsmarknads— och regionalpoli-

Prop. 1980/81: 200 48

tiska medel kan bli aktuella för vissa byggnadsobjekt om sysselsättningsläget så påfcrdrar.

För några av de i den tidigare framställningen nämnda investe— ringarna gäller att investeringen i fråga avses bli genomförd oberoende av spelen men i nuvarande planer ligger senare än 1988. En tidigareläggning av sådana investeringar — t.ex. tele- verkets materiel och den s.k. Östra förbifarten i Falun - bör inte belasta OS—budgeten, men väl betraktas som statligt finan- sieringsansvar via televerket resp. vägverket. OS-budgeten

bör i dessa fall enbart belastas med de räntekostnader som blir följden av tidigarelagda utgifter. Andra tänkbara kost— nader för statsverket - som utredningen nu inte låtit belasta OS—budgeten, men som i och för sig i ett senare skede kan visa sig böra göra det är t.ex. om luftfartsverket måste göra investeringar för att öka kapaciteten vid Frösö flygplats.

I några hänseenden har kommunerna förklarat sig villiga att göra avsteg från principen att staten skall bära det totala

ekonomiska ansvaret.

Mot en för de båda kommunerna gemensam ersättning motsvarande 20 % av biljettintäkterna åtar sig kommunerna att ställa täv- lingsarenorna till förfogande för spelen och tillhandahålla kommunal service i den omfattning som tävlingsarrangemang av det här formatet kan kräva. Det innebär att kommunerna svarar för att det finns tillgång till parkeringsplatser och sanitära anläggningar och att de sörjer för bl.a. brandförsvar, sophämt— ning och annan renhållning. Kommunerna aVSer att sinsemellan

avtala om fördelningen av den gemensamma ersättningen.

Kommunerna har vidare åtagit sig att kostnadsfritt ställa mark till förfogande för de anläggningar som behövs för genomföran- det av spelen. Vidare faller ett visst planeringsarbete liksom ett samordnande ansvar för de lokala aktiviteterna på kommu— nerna. Detsamma gäller viss representation och den lokala

marknadsföringen av spelen.

Kommunernas medverkan i övrigt, som med nödvändighet måste bli

av betydande omfattning, kommer däremot att ske inom ramen för en av staten garanterad budget.

Prop. 1980/81: 200 49

Som redan nämnts bör IOK:s behandling av den ingivna ansökan föregas av en överenskommelse mellan staten, kommunerna och berörda idrottsorganisationer. En sådan överenskommelse bör bl.a. omfatta kommunernas nu redovisade åtaganden beträffande förberedelse och genomförande av spelen och i fråga om mark

för anläggningarna.

Genomförandet av olympiska vintertävlingar i Sverige är en uppgift som i hög grad engagerar inte bara Sveriges Olympiska Kommitté (SOK) och de berörda olympiska specialförbunden utan också idrottsrörelsen i övrigt. Det måste förutsättas att idrottsorganisationerna redan under planläggningen av spelen ställer sin kunskap till förfogande och i viss utsträckning också bidrar med sina administrativa resurser. När det sedan gäller själva tävlingarna får det förutsättas att organisa- tionerna utan ersättningskrav genom frivilliga insatser svarar för erforderliga funktionärer och annan personal som behövs för

den rena tävlingsverksamheten.

Inte minst idrottsorganisationernas medverkan blir av stor be- tydelse för vilket utfall som kan förväntas i förhållande till de beräknade kostnaderna. Kan spelen genomföras till lägre kostnad än vad som budgeterats kan det vara rimligt att i viss utsträckning kompensera organisationerna för deras insatser i

den mån det totala ekonomiska utfallet av spelen ger utrymme

för sådant bidrag.

Den tidigare nämnda överenskommelsen bör för idrottsorganisa— tionernas del innebära ett åtagande i huvudsaklig överens— stämmelse med vad ovan sagts om genomförandet av tävlingarna. Till de frågor som bör regleras i det sammanhanget hör också specialförbundens godkännande av dels befintliga och plane— rade anläggningar för spelens genomförande, dels standard och omfattning av den tävlingsverksamhet som planeras. Ätagandena

bör dokumenteras i avtal eller i annan lämplig form.

Prop. 1980/81: 200 50

5.7.2 Organisation

Ansvaret för planering och genomförande av spelen bör, som förutsätts i IOK:s regler, anförtros en organisationskommitté. Det kan diskuteras vilken verksamhetsform som är lämpligast

för en sådan kommitté. De alternativ som ligger närmast till hands förefaller vara antingen en statlig stiftelse eller en

i vanlig ordning utsedd statlig kommitté. Det förhållandet att verksamheten under ett ganska långt inledningsskede helt måste finansieras med statliga anslag och överhuvudtaget statens dominerande ekonomiska ansvar talar för den sistnämnda verk- samhetsformen. Ett ställningstagande i denna fråga kan emeller-

tid anstå tills vidare.

Oavsett vilken verksamhetsform som väljs måste kommittén ges

en sammansättning som garanterar staten ett avgörande inflytande över verksamheten. Det är en given följd av statens ekonomiska åtaganden. Enligt IOK:s regler skall i kommittén ingå IOK:s svenska ledamöter och den svenska olympiska kommitténs ord—

förande och sekreterare. Beträffande sammansättningen i övrigt bör gälla att företrädare för myndigheter eller bolag som

i alldeles särskilt hög grad blir engagerade i planering och genomförande bör vara representerade i kommittén. Dit hör i första hand televerket och Sveriges Television AB. Beträffande kommunernas medverkan i kommittén hänvisas till vad som nedan

sägs om inrättande av tävlingskommittéer.

En strävan bör vara att så långt möjligt begränsa organisa- tionskommitténs arbetsuppgifter vad gäller det praktiska ar- betet inför och under spelen. Det kan visa sig lämpligt att vissa delar av statens åtaganden i samband med spelen fullgörs vid sidan av organisationskommittén. Vissa åtaganden kan verk— ställas direkt av det statliga verk eller företag inom vars ansvarsområde verksamheten faller. Exempel på detta är tele— verket vad beträffar telekommunikationer, TV— och radiodistri- bution. Detsamma kan gälla post— och myntverken, statens järn-

vägar och luftfartsverket.

Prop. 1980/81: 200 51

Det kan vidare som redan antytts förutsättas att en betydande del av planerings— och förberedelsearbetet kan klaras av med hjälp av den administration som kommunerna och idrottsorga— nisationerna förfogar över. Även när det gäller själva genom— förandet av spelen bör det vara möjligt att avlasta organisa— tionskommittén en rad praktiska uppgifter. I kommunernas och idrottsorganisationernas tidigare redovisade åtaganden ingår inte att sörja för de särskilda arrangemang som krävs till följd av att det är fråga om olympiska spel, såsom Vissa cere- monier m.m. Vidare brukar traditionellt information och annan liknande service lämnas av särskilda värdinnor eller värdar.

I åtagandena ingår inte heller sådana uppgifter som bevakning. sjukvård och dopingkontroll. En stor del av dessa uppgifter kan dgdgsäkert med fördel administreras lokalt på de två tävlings—

orterna.

Vad nu sagts om förberedelserna för spelen och spelens genom— förande leder till att det kan vara lämpligt att resp. kommun tillse mans med representanter för idrottsorganisationerna bildar en tävlingskommitté för vardera tävlingsorten. Tävlings— kommittéerna bör i sin tur vara representerade i organisations—

kommittén och omvänt.

En sådan org P nisationsmodell innebär att organisationskommittén

...) m "! FT u 13 (Q- H B U rr (D |"! a tävlingskommittéerna för vissa specificerade

uppgifter som skall fullgöras mot en avtalad ersättning.

Som framgått av den tidigare redogörelsen kommer spelen att kräva vissa nyanläggningar och utbyggnader på de båda täv— lingsorterna. Genomförandet av den byggnadsverksamheten kräver att kommunerna medverkar även vid sidan av de uppgifter de

får inom resp. tävlingskommitté. Redan nu har kommunerna i viss utsträckning åtagit sig en sådan medverkan. En lämplig ordning kan Visa sig vara att kommunerna åtar sig att inom

.J

givna ekonomiska ramar ansvara för den tillbyggnad och ny—

oyggnition som behövs.

Prop. 1980/81: 200

(Ja N

En viktig ekonomisk och organisatorisk fråga är hur OS—intäk- terna och eventuella upplånade av staten garanterade medel disponeras. Som tidigare nämnts kan det vara en fördel att göra vissa investeringar tidigare än beräknat både med hänsyn till inflation och med tanke på tillfälliga prisförändringar inom exempelvis byggnadsbranschen. En annan fördel med en tidigareläggning av investeringarna är att investeringskost— naderna då lättare kan jämföras med TV—intäkterna. En svårig— het vid ett eventuellt kontraktsskrivande med TV-bolag 1984

är ju att bedöma kontraktsbeloppets värde vid slutbetalningen fyra år senare. Tidigt kontraktsskrivande parat med tidigare investeringar ger därför en bättre kontroll av OS—spelens bok— slut. Mot dessa fördelar skall alltså vägas ränteförlusterna, som kan bli betydande. En handlingsberedskap i form av god likviditet har ett avsevärt ekonomiskt värde. Utredningen före- slår därför att den centrala organisationskommittén får en garanterad likviditet som möjliggör att redovisade fördelar

kan nås.

5.5 Sammanfattande slutsatser

Som redan inledningsvis framhållits har den korta utrednings— tiden inte möjliggjort några mer detaljerade beräkningar vad gäller intäkter och kostnader förknippade med olympiska vinter— spel i Sverige. Å andra sidan har ett relativt gott underlag funnits för utredningens arbete, främst 1977 års OS—utredning och den av Falu/Äre-kommittén genomförda utredningen. Vidare har överläggningar med berörda kommuner, organisationer och experter inom flera av de aktuella områdena bidragit till att fördjupa underlaget för utredningens bedömningar. Sammantaget kan det utredningsmaterial som stått till förfogande sägas vara tillräckligt för de relativt översiktliga bedömningar som

utredningen har haft till uppgift att göra.

Avgörande för det ekonomiska utfallet av spelen är vilket inter- nationellt intresse som finns för tävlingarna. Det finns goda

skäl att anta att detta intresse även framgent kommer att vara

stort.

Prop. 1980/81: 200 53

Falun och Åre har goda allmänna förutsättningar för att arrangera de tävlingar som ingår i olympiska vinterspelen.

På de båda orterna finns redan huvuddelen av erforderliga tävlingsarenor och de yttre förutsättningarna för att anordna spelen är i huvudsak goda. På båda orterna finns vidare en omfattande erfarenhet av stora tävlingsarrangemang, liksom ett stort antal kunniga fri'illiga medarbetare. Detta bör vara en god garanti för att denna del av arrangemangen kommer

att fungera bra.

Vad gäller de allmänna förutsättningarna för olvm iska vinter— J _: J . _ . D . . . . . spel 1 Falun ocn Are 1988 finns egentligen sara ett mer be- t'dande problem nämlizen hotellkapaciteten i Falun. Inte _ 1 E: . minst från massmedias sida kommer betydande krav att ställas på goda förläggningsmöjligneter. En viss tvekan finns vad gäller Faluns möjligheter att tillhandahålla tillräckligt många

hotellrum av god klass. Denna fråga bör, om regering och riks—

spel i Sverige. granskas

av befintliga hotellrru i

dömning av vilka nybyggen som kan bli aktuella.

! ,.

Utredningen har iakttagit stor försiktighet vid gransminge- av Falu/Åre—kommitténs bedömningar av nödvändiga investeringar, massmediaarrangemang, driftkostnader och intäkter. Som framgår av särskild tabell pekar de bedömningar utredningen gjort på ett möjligt underskott i storleksordningen 70 milj.kr. Det

bör då betonas att detta är den av utredningen bedömda risk_n

för för uster. I det fortsatta förberedelsearbetet bör det

kunna begrän- dels bör möjligheter finn -

intä.terna. ötredningen har också vad gä och driftkostnader i kalkylen arbetat in tämligen stora summor

för oförutsedda utgifter.

Olympiska arrangemang har under senare år råkat ut för eko-

nomiska bakslag. I Lake Placid drabbades man sålunda av under—

..mH-nm PV.: P...-HIFI.”—

mzlol. ., ).

” .mvnw.|x_x:uc mum ;nm

l() 0 rn N'x

Inu nwvmnvmoM mendm

u n .

e m I. L w (TI 01

ni

|

=? m m rn

KO (_ ri ll'N

uwvmnpmoMmeou | pmmnw>mamm |

N .-|

(I) | ma anamnmxum mmmHuwb ma .

.1 (

) .4 "1 ha

lfx ln

. u>mnmm mm > H qv

rn |

(

(N] |"! (U 0 n') Nx NN d' 2. J:! |

.. r .L:

_

&.HM.nHan .Hmumbm meaouoxm

.nnnvmmudmmno mqqmr

&!

bm mumndmnonmm muamMMD hmm Haxmwn mannwm mmmmmnM vad Hmm

mwma Hmmm” muumwomnmm MHHu navn som vwnmmnunmumam mmnwa

[! (ll 'Yf

nun .ummcmnmhmppongu mxmnwbm umw namn sona sumMuH .mnd

. 2 0

0.

.m som vwåuVååovamdÄbno är Han .wåhn

| 0 #. H 0 F m m WJ && ":i ts

pop bm umpxwunnlbp ao mpmmmmnu mavan Han Hapbm nuo mmmmnvnn paamnowumnnwvna vuopm vvm mpdmwb mavan Han vmmH Hm o>mnmhmm ” nmdwmmnmvnwb mxmuanhao mv urnan .mnnmpmnwwvumulbh munmmmnnpmm Hmvbm pmuamv ppm nummumnu mnuwnmwnmnnn ppm mdvbwn mumvwb .nmvmundp mauvnmmnu shop mesmnum nom namnvnommumnu Han» amuävändn mä? då”. 033 23 må 53335,» H 'no mm>m mmmum Menno som .nR.nHHn om nmmnwnvuumnmanovm vvoM

U')

3. som "532 ae.—

Prop. 1980/81: 200 55

|D

'221

t bör starkt betonas att det ekonomiska utfallet av el

niska vinterspel i mycket. dög grad är avhängig %de intäkter

[

man kan få genom försäljning av TV—rättigheterna. Falu/Äre— kommitténs bedömning, vilken accepterats av utredningen, kan sägas vara försiktig. I kalkylen har antagits samma intäkter som Sarajevo beräknas få. Ingent ting i de un ersökninger utr ed- ningen gjort tyder på att man bör räkna ned en lägre summa, men självfallet fin. risker f'" rknipp nade med hänsyn till den långa tidsrymd som ligger mellan de bedömningar som nu görs och 1988. Å andra sidan skall avtal o- Tlf—rätt ig..eterna träffas

1984, dvs. om tre år.

Vad gäller TV—intäkterna bör noteras att den uppskattning

..

som gjorts i nominella tal motsvarar vad :arajevo får för 1954 års spel. Ca hälften av dessa intäkter lyfts dock av

Sarajevo först 1984. I den .är löreliggande kalkvlen har hela .].

intäkten. 330 milj.kr., lagts in bland övriga intäkter och

kostnader vilka beräknats i 1980 års prisnivå.

Det ekonomiska ansvaret i den händelse de oi"noiska s:elen skulle gå med zörlust faller på staten. farken kommunerna eller idrottsrörelsen är beredda att .- * fre eko—

nomiska risker. Kvar som ytterst ansvari

(u; U) (Du

|..- ('D (D (I) cf &" ('D 33 .

Om staten bör ta denna risk, som alltså enligt utredningens bedömning bör lig—a högst i sterleksordningen 70 milj .k-., tår

U' $.). &

U'

ömas mot bak—r'nd av svaret på bl.a. följande frågor:

S*ulle- olympi ska vinterspel i Sverige ge vårt land så 5:

P. att den ngivna risken är värd att ta?

inf.-ide genom t" istströmmen att detta no

det? _ Ar det ;å plats att Ever Mg - som allti: deltagit i ol"moiska stel i ”ndra länder "bjuder igen” genom att

nu ta ansvaret för OS—arrangemangen?

Prop. 1980/81: 200 56

Skulle olympiska vinterspel i bverige ge den svenska idrotts- rörelsen en sådan stimulans att de gynnsamma effekterna för elit— och breddidrotten motiverar att staten tar den angivna

risken?

Utredningen har inte ansett det ligga inom dess uppdrag att besvara dessa frågor. De liksom det sammantagna värdet av svaren på dem — bör i stället bedömas av regering och riksdag. Det utredningsförslag som nu lagts fram bör om regeringen ställer sig positiv till olympiska vinterspel i Falun/Åre

1988 - göra det möjligt för regeringen att i propositio

till riksdagen dels ange principerna för en statlig ekonomisk garanti i samband med spelen, dels göra en bedömning av omfatt— ningen av de ekonomiska risker som är förknippade med en sådan garanti. Regeringen kan också i propositionen begära riks- dagens bemyndigande att, inom ramen för de principer som en— getts i propositionen, senare för statens räkning ingå avtal

med berörda kommuner och organisationer.

Godkänner riksdagen regeringens förslag och ställer sig där— jämte kommunerna genom beslut i resp. kommunfullmäktige po— sitiva till förslagen bör det fortsatta arbetet enligt utred— ningens mening utformas så att ytterligare förhandlingar sker mellan staten, berörda kommuner och berörda organisationer under sommaren 1981. Kan slutlig enighet då nås mellan parter- na kan den ingivna ansökan kvarstå inför Internationella Olympiska Kommitténs session i Baden Baden den 29 september 1981. I samband med de fortsatta förhandlingarna bör också vissa ännu oklara problem (främst hotellkapaciteten i Falun är 1988) ytterligare studeras. Vissa poster i investerings- och driftkalkylerna bör också bli föremål för mer detaljerade

studier än vad som har varit möjligt att nu genomföra.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1981