om garantier för nordiska projektinvesteringslån
Regeringens proposition
1981/82: 176
om garantier för nordiska projektinvesteringslån
beslutad den 25 mars 1982.
Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har upptagits i
bifogade utdrag av regeringsprotokoll.
På regeringens vägnar
THORBJÖRN FÄLLDIN
ROLF WIRTÉN
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås riksdagen godkänna att svenska staten får ikläda
sig garantiansvaret för Sveriges andel gentemot Nordiska investeringsbanken för projektinvesteringslån och -garantier. Dessutom föreslås att fullmäktige i riksgäldskontoret bemyndigas teckna avtal om sådant garantiansvar.
Med projektinvesteringslån menas lån till regeringar, myndigheter och
företag främst i u-länder, men även i bl. a. statshandelsländer, för finansiering av investeringsprojekt med nordiskt intresse.
I Riksdagen 1981/82. I saml. Nr 176
Utdrag
EKONOMIDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid regeringssammanträde
1982-03-25
Närvarande: statsminister Fälldin, ordförande, och statsråden Wikström.
Friggebo, Dahlgren, Åsling, Söder, Johansson, Wirtén, Andersson, Boo,
Petri, Eliasson, Gustafsson, Elmstedt, Ahrland, Molin
Föredragande: statsrådet Wirtén
Proposition om garantier för nordiska projektinvesteringslån
1 Inledning
Nordiska ministerrådet antog den 4 december 1975 en överenskommelse
om upprättande av en nordisk investeringsbank. I proposition 1975/76: 108 hemställde regeringen om riksdagens ratifikation. Såväl riksdagen som de : övriga nordiska parlamenten godkände överenskommelsen och Nordiska
investeringsbanken bildades den 1 juni 1976.
Nordiska investeringsbankens uppgift är att ge tån och ställa garantier på bankmässiga villkor och i överensstämmelse med samhällsekonomiska hänsyn för genomförande av investeringsprojekt och export av nordiskt intresse.
Enligt sina stadgar kan Nordiska investeringsbanken lämna lån och ställa garantier på upp till 250 Zz av sitt grundkapital, vilket för närvarande är 400 miljoner SDR (särskilda dragningsrätter som utges av Internationella valutafonden) vilket motsvarar ca 2,6 miljarder svenska kronor (enligt
kursen den 3 mars 1982, I SDR =6,53123 kr). Detta innebär en totalram
för bankens verksamhet på 1000 miljoner SDR eller ca 6,5 miljarder svenska kronor.
Under Nordiska investeringsbankens fjärde verksamhetsår 1981 visade
rörelsen fortsatt ökning. Sedan verksamhetens början år 1976 har banken
totalt beviljat 121 lån till ett värde av 592 miljoner SDR, motsvarande 56 4
av bankens låneram efter avdrag för låneamorteringar på 27,6 miljoner SDR. Under 1981 beviljades 37 lån motsvarande 175 miljoner SDR. Av bankens totala utlåning 1981 gick 84946 till investeringsprojekt i Norden. Den geografiska spridningen vad gäller investeringsprojekten i Norden speglar i stort fördelningen av de nordiska ländernas kapitalinsatser i
banken. Väsentliga motiv till många av de nordiska investeringsprojekt som banken finansierat har varit behovet av strukturanpassning över landgränserna i Norden och önskemålet att stärka den internationella konkurrensförmågan hos nordiska företag.
Bankens nettoöverskott uppgick 1981 till 13,2 miljoner SDR, en ökning med 107: från året innan och en förräntning av det egna kapitalet på ca 1096.
2 Nordisk projektexport
2.1 Bakgrund
Nordiska ministerrådet föreslog i en skrivelse till Nordiska rådet i januari 1981 åtgärder för ett utökat nordiskt samarbete om projektexport (ministerrådsförslaget B 33/e till Nordiska rådets 29:e session). Med anledning därav beslutade Nordiska rådet den 4 mars 1981 att rekommendera ministerrådet att besluta om sådana åtgärder (rekommendation 1/1981).
Nordiska ministerrådet (samarbetsministrarna) beslutade därefter vid sitt möte den 15 och 16 september 1981 att inleda ett nordiskt samarbete om projektexport. Syftet med ett sådant samarbete skall vara att öka de nordiska företagens konkurrenskraft vid affärer som rör s.k. systemleveranser till utvecklings- och statshandelsländer. Utdrag ur ministerrådets beslutsprotokoll bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga I. Vid ministerrådets (samarbetsministrarna) sammanträde den 28 februari 1982 gjordes vissa ändringar i den tidigare överenskommelsen. Utdrag ur protokollet från detta sammanträde bör fogas till protokollet i detta ärende som: bilaga 2.
Ett första avsnitt i beslutet avser åtgärder på informationsområdet. BI. a. rekommenderas de nordiska ländernas exportfrämjande organisationer dels att förstärka sitt traditionella samarbete, dels att överväga gemensamma exportfrämjande aktioner i utvecklings- och statshandelsländer samt vid internationella utvecklingsorganisationer och banker. Vidare uppdras åt de nordiska ländernas utrikesförvaltningar att beakta möjligheterna till nordiskt samarbete och nordisk arbetsfördelning vid projektbevakning i tredje land och vid internationella organisationer. |
Ett andra avsnitt i beslutet avser åtgärder för att främja nordisk projektexport vad avser existerande arrangemang för statsunderstödda exportgaranti- och exportkreditanordningar. Det uppdras åt de nordiska ländernas garantiinstitut att, så långt möjligt, öka täckningsgraden avseende underleveranser från andra nordiska länder och samordna garantisystemen. Vidare anmodas de nordiska ländernas exportkreditinstitut att inleda överläggningar om en harmonisering av villkoren för statsstödda exportkrediter i de nordiska länderna samt att med Nordiska investeringsbanken utreda möjligheterna att skapa nordiska exportkreditramar. Avsikten är att
genom en sådan samordning skapa en gemensam upphandlingsregion i Norden vid leveranser till stora projekt framför allt i utvecklingsländer men även i statshandelsländer.
Ett tredje avsnitt i beslutet innebär att en nordisk projektexportfond inrättas på försök i tre år i anslutning till Nordiska investeringsbanken. Fonden skall framför allt kunna ge stöd till s.k. förinvesteringsstudier. Frågan om projektexportfonden har behandlats i regeringens proposition 1980/81: 182 om Nordiska ministerrådets allmänna budget för år 1982 m. m.
En sista del av ministerrådets beslut avser inrättandet av ett för de nordiska länderna gemensamt finansieringssystem, nordiska projektinvesteringslån, vilket skall administreras av Nordiska investeringsbanken. Jag avser nu att behandla denna fråga.
2.2 Nordiska projektinvesteringslån
Eftersom det har bedömts föreligga ett behov av ett nordiskt, kompletterande finansieringssystem för att tillgodose efterfrågan på en ändamålsenlig totalfinansiering av projekt i främst u-länder men också bl. a. i statshandelsländer, har Nordiska ministerrådet beslutat att genomföra ett sådant gemensamt finansieringssystem från 1 juli 1982. Projektinvesteringslånen anses kunna stärka nordiska företags möjligheter att konkurrera med de större industriländerna på projektexportmarknaden vad gäller finansieringsvillkor.
Ministerrådets beslut om projektinvesteringslån innebär i huvudsak följande.
Med nordiska projektinvesteringslån avses lån till regeringar, myndigheter och företag främst i u-länder, men även i bl. a. statshandelsländer, för finansiering av investeringsprojekt med nordiskt intresse. Lånen skall vara komplement till existerande nordiska och andra internationella finansieringsmöjligheter.
De nordiska projektinvesteringslånen skall tillsammans med annan finansiering medverka till totalfinansieringen av investeringsprojekt. Lånen avses bidra till finansieringen av bl.a. infrastrukturinvesteringar, fast rörelsekapital, räntor under byggnadstiden och utbildningskostnader. Lånen skall däremot inte lämnas för finansiering av sådana exportleveranser från Norden, vilka normalt finansieras genom exportkrediter. De skall inte heller knytas till finansiering av den s.k. kontantandelen vid exportkontrakt.
Lånen skall lämnas till projekt utanför Norden där det föreligger ett intresse från minst två nordiska länder. Det kan härvid vara fråga om ett samarbete mellan leverantörer i två eller flera nordiska länder eller att leverantörer från olika nordiska länder är intresserade av olika komponenter i ett visst projekt eller av olika faser av projektet. Lån kan även lämnas till projekt där det vid tidpunkten för lånebeslutet föreligger leveransintres-
sen från minst två nordiska länder, även om beställning slutligen sker från enbart ett nordiskt land, t.ex. efter nordisk anbudstävlan. Ytterligare
exempel på nordiskt intresse är långsiktigt samarbete mellan företag i
låntagarlandet och företag i Norden. Även här skall det föreligga ett
kommersiellt intresse för projektet från minst två nordiska länder. Lånen skall lämnas selektivt och inriktas på projekt där nordiska företag
är internationellt konkurrenskraftiga samt, i likhet med motsvarande lån
från Världsbanken och de regionala utvecklingsbankerna lämnas på bank-
mässiga villkor och utan räntesubventioner. De bör i regel täcka endast en del av de totala investeringskostnaderna i enlighet med praxis hos investe-
rings- och utvecklingsbanker. Med hänsyn till kravet på bankmässiga villkor torde lån komma att bli
beviljade företrädesvis för finansiering av projekt i s.k. medelinkomst-
länder och statshandelsländer med relativt god kreditvärdighet. Projektinvesteringslån till högriskländer bör ges endast då särskilda skäl föreligger.
För att sprida risktagandet, bör projektinvesteringslånen lämnas till pro-
jekt i flera olika länder.
Lånen skall beviljas av Nordiska investeringsbanken samt av andra
banker och kommersiellt arbetande kreditinstitut i Norden. Projektinves-
teringslånen innebär ett risktagande som instituten och bankerna inte kan
påta sig utan att försvaga sin kreditvärdighet. Detta gäller speciellt länderriskerna. För att projektinvesteringslånen skall kunna rymmas inom ban-
kernas resp. institutens normala verksamhet, bör kreditriskerna avlyftas genom ett särskilt system med garantier utställda av de nordiska länderna.
Nordiska investeringsbanken skall administrera riskavlyftningssyste-
met. Medlemsländernas garantier till investeringsbanken kan ges i garan-
tiavtal mellan banken och vart och ett av medlemsländerna, innehållande
regler för betalningsprocedurerna m. m. Garantierna lämnas av de nordiska länderna såsom ett pro rata åtagande
i relation till det totala garantiansvaret. Härigenom garanterar de enskilda länderna Nordiska investeringsbanken mot eventuella kreditförluster vid projektinvesteringslån. Garantiåtagandena görs i enlighet med den nordiska fördelningsnyckeln, dvs. i praktiken i förhållande till ländernas bruttonationalprodukt. Den svenska andelen utgör för närvarande 41,4 96. Villkoren för dessa garantier, såsom garantiavgiftens storlek och självriskandelen för garantitagaren, fastställes av Nordiska investeringsbanken från
fall till fall. Banken skall göra särskilda avsättningar, att utgöra buffert för att ländernas garantiåtagande inte i ett enskilt fall skall behöva tas i anspråk. Nordiska investeringsbanken kan även utnyttja den allmänna
reserveringen för kreditrisker, till dess de särskilda avsättningarna för projektinvesteringslånen bedöms vara tillräckligt stora. Garantitagarens
självrisk skall vara lägst 1092. Inbetalning av medlemsländernas garanti-
åtaganden skall ske på anmodan av Nordiska investeringsbankens styrelse
när täckning av sådana kreditförluster inte bedöms kunna ske genom de
särskilda avsättningarna för projektinvesteringslån. 11 Riksdagen 1981182. I saml. Nr 176
Som nämnts skall, förutom Nordiska investeringsbanken även andra banker och kreditinstitut i Norden kunna lämna projektinvesteringslån. I sådana fall, och förutsatt att lånen svarar mot de uppställda kraven och syftena, påtar sig Nordiska investeringsbanken garantiutfästelsen inom beloppsramen för projektinvesteringslån.
Av Nordiska investeringsbanken lämnade projektinvesteringslån och projektinvesteringsgarantier skall ingå i Nordiska investeringsbankens balansräkning.
En beloppsram för utestående projektinvesteringslån och -garantier har fastställts. Denna begränsar volymen för sådana lån och garantier till en nivå som har bedömts vara rimlig i förhållande till Nordiska investeringsbankens totala låneverksamhet och upplåningsförutsättningar i övrigt. Beloppsramen för projektinvesteringslån och -garantier avräknas inte mot Nordiska investeringsbankens totala ram på 1000 miljoner SDR, utan innebär att banken får utökade lånemöjligheter i och med den nya verksamheten.
Beloppsramen för utestående projektinvesteringslån och -garantier är 350 miljoner SDR. Detta innebär att ca 25 Ze av Nordiska investeringsbankens samlade utlåningskapacitet, inklusive den nya beloppsramen, är avsatt för projektinvesteringslån.
Kredit- och garantilöften vid projektinvesteringslån kan eventuellt komma att resultera i att lånetaket snabbt uppnås. Sådana löften kommer sannolikt endast delvis att resultera i lån eller garantier. Baserat på de erfarenheter, som kommer att göras vad avser utfallet av utställda löften, skall Nordiska ministerrådet, efter framställning från Nordiska investeringsbanken, kunna medge att banken lämnar kredit- och garantilöften utöver ramen på 350 miljoner SDR. Medlemsländernas garantiansvar är dock maximerat till 90 Zz av ramen, dvs. 315 miljoner SDR.
Att inrätta ett system med nordiska projektinvesteringslån förutsätter dels att frågan om garantier till Nordiska investeringsbanken föreläggs parlamenten i de nordiska länderna, dels att Nordiska investeringsbankens stadgar ändras. Ministerrådet har redan beslutat om sådana stadgeändringar. Dessa träder i kraft den 1 juli 1982 under förutsättning att länderna dessförinnan har lämnat garantierna till banken. Beslutet om stadgeändringar behöver inte föreläggas de nordiska parlamenten för ratificering enligt den nordiska överenskommelsen från den 4 december 1975.
3 Föredragandens överväganden
Ministerrådet framhöll i sin skrivelse till Nordiska rådet att det under den senare hälften av 1970-talet skedde en märkbar stegring av investeringsverksamheten främst i de oljeexporterande och nyligen industrialiserade u-länderna, men även i viss mån i andra u-länder och i statshandels-
länderna. Dessa investeringar baseras till en betydande del på systemleveranser från industriländerna, bl. a. i form av s. k. nyckelfärdiga anläggning-
ar. Investeringsbehoven i u-länderna är omfattande. Fortsatta leveranser från industriländerna behövs sannolikt för att dessa behov skall kunna
tillgodoses.
Ministerrådet menar att flera omständigheter talar för att mycket står att
vinna med ett ökat nordiskt samarbete vid projektexport. Industrierna i de
nordiska länderna håller en hög teknologisk nivå. Inom många områden kompletterar företag i de nordiska länderna varandra. Dessutom underlät-
tas ett samarbete av ländernas geografiska och språkliga närhet. Minister-
rådet anger att de nordiska länderna lämnar förhållandevis stora bidrag till internationella organisationer och utvecklingsbanker, som t.ex. UNDP,
Världsbanken och de regionala utvecklingsbankerna samtidigt som Norden har en låg andel av upphandlingen till projekt som finansieras av dessa.
Som framgått av den tidigare lämnade redogörelsen har ministerrådet, efter rekommendation av Nordiska rådet beslutat om olika åtgärder rörande nordiskt samarbete om projektexport. Ett viktigt inslag i detta samarbe-
te är att införa finansieringssystemet för nordiska projektinvesteringslån.
Jag delar ministerrådets uppfattning om betydelsen av att förstärka det nordiska samarbetet i fråga om projektexport. Jag förordar därför att det
nämnda systemet införs för finansiering av investeringsprojekt i tredje land, där nordiskt intresse föreligger. Projektinvesteringslånen torde kunna förstärka de nordiska ländernas konkurrenskraft när det gäller att
erbjuda finansieringsmöjligheter. Dessutom ges projektinvesteringslånen
till sektorer, där bl.a. u-ländernas behov av kompletta anläggningar är
påtagligt.
Jag anser att Nordiska investeringsbanken, i sin egenskap av samnordisk bank, är en naturlig långivare och administratör vid projektinvesteringslånen. Men även andra nordiska affärsbanker och kreditinstitut bör kunna lämna projektinvesteringslån. Vare sig Nordiska investeringsbanken eller någon av de andra långivarna torde, inom ramen för sin normala verksamhet, kunna lämna projektinvesteringslån om inte kreditriskerna avlyfts. Så bör ske genom ett särskilt riskavlyftningssystem med garantier från de nordiska länderna på upp till 90 26 av eventuella kreditförluster när det gäller investeringsbanken, resp. från investeringsbanken inom be-
loppsramen när det gäller övriga långivare. Ett sådant system har föreslagits av ministerrådet.
Jag förordar att Sverige ikläder sig det angivna garantiansvaret för
projektinvesteringslån och garantiutfästelser uppgående till 130415 000
SDR, motsvarande ca 851,8 miljoner kronor enligt kursen den 3 mars 1982, gentemot Nordiska investeringsbanken. Riksdagen bör därför föreslås att dels godkänna att svenska staten ikläder sig sådant garantiansvar, dels bemyndiga fullmäktige i riksgäldskontoret att teckna avtal härför med Nordiska investeringsbanken. En förutsättning är att motsvarande förslag godkänns av parlamenten i de övriga nordiska länderna.
4 Hemställan
Med hänvisning till vad jag anfört i det föregående hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att 1. godkänna att svenska staten ikläder sig garantiansvaret för Sve-
riges andel, uppgående till 130415 000 SDR, gentemot Nordiska investeringsbanken för projektinvesteringslån och projektinves-
teringsgarantier,
tv . bemyndiga fullmäktige i riksgäldskontoret att teckna avtal med Nordiska investeringsbanken rörande svenska statens garantiansvar för projektinvesteringslån och projektinvesteringsgaran-
tier.
5 Beslut
Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar
att genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredragan-
den har lagt fram.
Bilaga I
Utdrag NORDISK MINISTERRÅD BESLUTNINGS- Sekretariatet PROTOKOLL
Ministerrådets (samarbeidsministrenes) mete
15.--16. september 1981 ved Sunne i Sverige
Gjennomfgring av ministerrådsforslag om nordisk samarbeid om prosjekteksport. a) Ministerrådsbeslutning angående nordisk samarbeid om prosjektek-
sport.
Ministerrådet (samarbeidsministrene) godkjente beslutningsforslaget,
inntatt som vedlegg 1. b) Ministerrådsdirektiv til Nordisk Investeringsbank angående nordiska
prosjektinvesteringslån.
Ministerrådet (samarbeidsministrene) godkjente forslag til direktiv,
inntatt som vedlegg 2. ce) Ikrafttreden.
Ministerrådet (samarbeidsministrene) besluttet att a) og b) skal tre i
kraft den 1. juli 1982 under forutsetning av at de nasjonale garantier til
Nordisk Investeringsbank foreligger på dette tidspunkt.
NORDISK MINISTERRÅD Underbilaga 1.1
Sekretariatet (vedlegg ”N
Ministerrådets (samarbeidsministrenes) mgte 15.—16. september 1981 ved Sunne i Sverige
Förslag till ministerrådsbeslutet angående nordiskt samarbete om projektexport |
Nordiska ministerrådet (samarbetsministrarna) beslutar förverkliga ett nordiskt samarbete om projektexport i linje med ministerrådsförslaget
B 33/e till Nordiska rådets 29:e session genom följande åtgärder:
A. Åtgärder på informationsområdet
-—- . Nordiska ministerrådet rekommenderar att de exportfrämjande organisationerna i de nordiska länderna undersöker möjligheterna att förstär-
ka sitt traditionella samarbete såväl mellan hemmaorganisationerna
som representationerna i utlandet. Organisationerna bör därvid dryfta
vilka nya former som kan behövas för att på ett mer effektivt sätt — också med tanke på möjliga kostnadsbesparingar — tillvarata de nordis-.
ka ländernas resurser för projektbevakning. 2. Nordiska ministerrådet rekommenderar att de exportfrämjande organisationerna i de nordiska länderna undersöker möjligheterna att i sam-
verkan utveckla samordnade informationsförmedlingssystem, öppna
för alla nordiska företag. De exportfrämjande organisationerna bör tillsammans med näringslivets branschorganisationer ta initiativ till seminarier och symposier på konkreta områden, bland annat för att bygga
upp personliga kontakter mellan företrädare för företag som är engage-
rade i projektexport. 3. Nordiska ministerrådet rekommenderar att de exportfrämjande organisationerna överväger gemensamma projektexportframstötar till exempel i form av presentation av nordiska kompetensområden i mottagar/ köparländer samt i form av speciella missioner till internationella utvecklingsorganisationer och -banker. På motsvarande sätt bör de nordiska ländernas representation vid internationella utvecklingsorganisationer utnyttjas för att gemensamt på hög nivå informera om de leverans- och samarbetsmöjligheter, som Norden kan erbjuda.
4. Nordiska ministerrådet uppdrar åt den nordiska ämbetsmannakommittén för handelspolitiska frågor att följa att erforderligt informationsutbyte och erforderlig konsultation anordnas i de frågor som nämns i 1—3
och att årligen rapportera till ministerrådet om verksamheten.
5. Nordiska ministerrådet uppdrar åt de ansvariga myndighetrna att, när
förändringar övervägs i representationen såväl vid internationella organisationer som i tredje land, beakta möjligheterna till nordiskt samarbete eller nordisk arbetsfördelning när det gäller projektexportbevakning.
Ämbetsmannakommittén för handelspolitiska frågor bör utveckla en för detta ändamål behövlig konsultationsprocedur samt rapportera årligen
till Nordiska ministerrådet om resultatet av dessa överväganden.
6. Nordiska ministerrådet uppdrar åt nordiska ämbetsmannakommittén för biståndsfrågor att verka för att de nordiska länderna får en rimlig representation på tjänster i de internationella utvecklingsorganisationerna.
7. Nordiska ministerrådet uppdrar åt nordiska ämbetsmannakommittén för biståndsfrågor att överväga hur nordiska tjänstemän i internationella utvecklingsorganisationer kan, i samarbete med exportfrämjande organisationer, erbjudas möjligheter att göra sig bekanta med den nordiska industrins prestationsförmåga. Nordiska ministerrådet har uppmärksammat de problem som utred-
ningen påvisat för personal som tjänstgjort vid internationella -utvecklingsorganisationer att återvända till yrkeslivet i hemlandet och uppma-
nar de ansvariga nationella myndigheterna att överväga åtgärder för att
underlätta detta.
Få . | . . B. Åtgärder avseende existerande finansieringsordningar
Nordiska ministerrådet beslutar om följande åtgärder för att främja
nordisk projektexport vad avser existerande statsstödda exportgaranti-
och exportkreditordningar. Samtidigt vill Nordiska ministerrådet understryka betydelsen av en ökad harmonisering av de nationella finansierings-
ordningarna i detta syfte. En ökad harmonisering skulle även minska på
risken för eventuell konkurrensförvrängning. Exportgarantiordningarna Nordiska ministerrådet ger de nordiska ländernas exportgarantiinstitut i uppdrag att uppta en diskussion med målsättning att ingå avtal om — en så hög garantitäckning som möjligt från huvudleverantörlandets
garantiinstitut avseende underleveranser från andra nordiska länder
vid såväl köpar- som leverantörkrediter,
— samordnade garantier vid köpar- och leverantörkrediter där ett garantilinstitut inte täcker under- eller sidoleveranser från andra nordis-
ka länder enligt punkten ovan, samt
— på nordiskt plan samordnade säkerhetsgarantier (bonds) som vid exportleveranser lämnas som säkerhet till beställaren i form av ga-
rantier för anbud, förskott, leveranstid och andra leverantörers pres-
tationer. Som ett alternativ till samordnade garantier bör instituten även diskute-
ra möjligheten till ett återförsäkringssystem.
Därtill bör garantiinstituten eftersträva att de praktiska problemen vid enskilda nordiska exportsamarbetsprojekt blir lösta på ett så ända-
målsenligt sätt som möjligt. Vid ändringar av de nationella exportgaran-
tivilikoren bör även beaktas behovet av en utökad nordisk harmonisering.
Exportkreditordningarna
I syfte att underlätta nordiskt exportsamarbete anser Nordiska minis-
terrådet att det är angeläget att de berörda finansieringsinstituten på det
praktiska planet vid projekt, där behov för samordning av exportfinan-
siering föreligger, i så stor utsträckning som möjligt försöker tillgodose leverantörernas intressen i detta avseende.
Önskemålen om en ökad nordisk harmonisering av exportkreditvill-
koren bör beaktas när ändringar av de nationella exportkreditvillkoren
övervägs. De nationella exportfinansieringsinstituten anmodas att gemensamt diskutera möjligheter till harmonisering och komma med öns-
kemål och förslag härom.
3. Nordiska exportkreditramar Nordiska ministerrådet konstaterar att nordiska exportkreditramar i vissa situationer kan utgöra ett intressant instrument att befrämja nor-
disk export, men att problem även kan uppkomma vid dylika kreditra-
mar. Nordiska investeringsbanken anmodas att i samarbete med de
berörda nationella instituten utarbeta en rapport om den pågående försöksverksamheten avseende exportkreditramar med synpunkter på för- och nackdelar samt på möjligheterna att kunna etablera kreditramar bl.a. i samband med projekt som finansieras av internationella utveck-
lingsbanker. En rapport över detta skall inlämnas till Nordiska minister-
rådet före utgången av oktober 1982.
C. Upprättande av en nordisk projektexportfond
Nordiska ministerrådet beslutar upprätta Nordiska projektexportfonden för en treårig försöksperiod. Fondens verksamhet finansieras över Nordis-
ka ministerrådets allmänna budget. Fondens verksamhet skall syfta till att stärka de nordiska företagens internationella konkurrenskraft: vid export till framför allt utvecklingsländer men även statshandelsländer. Stödverksamheten skall utformas så att den främjar det industriella samarbetet i Norden.
Den nordiska projektexportfonden skall ge stöd till förutsättnings- och
lönsamhetsstudier (s.k. prefeasibility- och feasibility studier) av investe-
ringsprojekt som är i nordiskt intresse. En studie, som erhållit stöd av fonden, bör utföras av ett eller flera nordiska företag varvid huvudregeln
bör vara att flera nordiska företag deltar. Dessutom bör företag i minst två
nordiska länder ha betydande leveransintressen eller andra kommersiella intressen i projektet såsom genom försäljning av tjänster eller i form av långsiktigt samarbete mellan företag i Norden och företag utanför Norden. I övrigt bör vid tolkningen av begreppet nordiskt intresse den erfarenhet utnyttjas som vunnits av Nordiska investeringsbanken i dess verksamhet. Stöd bör företrädesvis ges i samband med projekt som är ägnade att främja
ett samarbete mellan konsult- och/eller leverantörföretag i två eller flera
nordiska länder. Fonden kan bevilja bidrag som täcker högst 50 procent av kostnaderna för uppgörande av förutsättnings- och lönsamhetsstudier i samband med projektexport. Huvudregeln bör vara att det beviljade bidra-
get återbetalas om ett anbud vars förarbeten stötts av fonden leder till
affär. Styrelsen bör dock kunna medge undantag från återbetalningsskyldigheten om särskilda skäl föreligger.
Som allmänna riktlinjer för verksamheten bör dessutom gälla följande. Stödet bör ges en sådan utformning att det någorlunda svarar mot utformningen av de enskilda nordiska ländernas motsvarande stödsystem. Fon-
den bör med andra ord i det stora hela icke ställa en gruppering med
deltagande av företag från mer än ett nordiskt land i en gynnsammare situation än en rent nationell gruppering. Ytterligare bör gälla att stödet
fördelas så att en rimlig balans över tiden i fördelningen länderna emellan uppstår. Stödet i samband med uppgörande av förutsättnings- och lönsamhetsstudier skall vara fondens huvuduppgift. Fonden skall emellertid härutöver
även kunna ge stöd med högst 50 procent av kostnaderna till genomföran-
det av — nordiska och internationella seminarier och konferenser inom områden
och branscher, där nordiska företag internationellt sett är konkurrens-
kraftiga; — grundläggande marknadsundersökningar och studier av efterfrågesitua-
tionen i målområden, där ett nordiskt intresse för leveranser kan förelig-
ga och där studierna inte kan genomföras nationellt: — identifiering av nordiska kompetensområden genom analyser av indu-
strisektorer, konsulttjänster osv. i Norden.
Hur stor del av fondens medel som skall kunna avsättas för stöd till detta slags aktiviteter fastställes vid budgetbehandlingen.
Det är av vikt att fonden i sin verksamhet nära samarbetar med de nordiska ländernas exportfrämjande organisationer. Dessa bör vara företrädda i fondens styrelse. Denna föreslås bestå av två representanter för varje nordiskt land, utsedda för samma tid som försöksperioden, dvs. tre
år.
Administrationen bör vara liten. Administrationens storlek fastställes
vid budgetbehandlingen. Fonden föreslås placerad i Helsingfors, vilket bör möjliggöra samverkan med Nordiska investeringsbanken, också på ett
administrativt plan. För att ytterligare underlätta en önskvärd koordine-
ring med verksamheten i banken, bör denna vara företrädd med en obser-
vatör vid sammanträden med projektexportfondens styrelse.
Nordiska ministerrådet fastställer stadgar för fonden enligt bilaga.
Nordiska ministerrådet beslutar att överenskommelsen den 31 januari
1974 om de anställdas rättsställning vid nordiska institutioner skall gälla för Nordiska projektexportfonden.
D. Nordiska projektinvesteringslån Nordiska ministerrådet beslutar införa ett för de nordiska länderna ge-
mensamt finansieringssystem, ”nordiska projektinvesteringslån”. Härmed avses lån till stater, myndigheter och företag främst i utvecklings-
länder, men även i bland annat statshandelsländer, för finansiering av investeringsprojekt med nordiskt intresse. Införandet av nordiska projektinvesteringslån förutsätter dels att frågan
om garantier till Nordiska investeringsbanken förelägges parlamenten i de nordiska länderna och dels att Nordiska investeringsbankens stadgar änd-
ras.
Enligt artikel 2 i överenskommelsen om upprättande av Nordiska investeringsbanken kan bankens stadgar ändras genom beslut av Nordiska ministerrådet, dock icke så att förekommande borgenärers säkerhet mins-
kas. Nordiska rådet skall beredas tillfälle att yttra sig över förslag till stadgeändringar av principiell betydelse för bankens ändamål, verksamhet
och drift. Så har skett vid Nordiska rådets 29:e session år 1981 i Köpenhamn ävensom vid möte i rådets ekonomiska utskott i Island den 29 och 31
juli 1981.
]. Definition
Med nordiska projektinvesteringslån avses lån till stater, myndigheter
och företag främst i u-länder, men även i bl.a. statshandelsländer, för finansiering av investeringsprojekt med nordiskt intresse. Lånen skall vara
komplement till existerande internationella och nordiska finansieringsmöj-
ligheter.
De nordiska projektinvesteringslånen skall tillsammans med annan finansiering kunna medverka till totalfinansieringen av investeringsprojekt.
Lånen avses bidra till finansieringen av bl.a. infrastrukturinvesteringar, fast rörelselkapital, räntor under byggnadstiden och utbildningskostnader. Lånen skall däremot inte lämnas för finansiering av exportleveranser från Norden, vilka normalt finansieras genom exportkrediter. De skall inte heller knytas till finansiering av den s.k. kontantandelen eller lokala kostnader vid exportkontrakt.
Lånen skall lämnas till projekt utanför Norden där det föreligger ett
intresse från minst två nordiska länder. Det kan härvid vara fråga om ett
samarbete mellan leverantörer i två eller flera nordiska länder eller att leverantörer från olika nordiska länder är intresserade av olika komponenter i ett visst projekt eller av olika faser av projektet.
Lån kan även lämnas till projekt där det vid tidpunkten för lånebeslutet föreligger leveransintressen från minst två nordiska länder, även om beställning slutligen sker från enbart ett nordiskt land t.ex. efter nordisk anbudskonkurrens.
Ytterligare exempel på nordiskt intresse är långsiktigt samarbete mellan företag i låntagarlandet och företag i Norden. Det kan härvid vara fråga om samarbete avseende råvaruutvinning, produktion, utveckling och tillämpning av teknologi och/eller fortgående leveranser av komponenter. Även här skall det dock föreligga ett kommersiellt intresse ifråga om projektet från minst två nordiska länder. Också nordiska ägarintressen skall kunna beaktas vid bedömningen av det nordiska intresset.
Vid tolkningen av det nordiska intresset bör dessutom beaktas de principer som fastställts för och utvecklas inom Nordiska investeringsbankens verksamhet.
Lånen skall lämnas selektivt och inriktas på projekt där Norden är internationellt konkurrenskraftig. Därtill bör man sträva till att uppnå en rimlig balans över en längre tidsperiod mellan de enskilda ländernas insats i form av statliga garantier och ”nytta” i form av export, samarbetsavtal el. dyl. avseende projekt för vilka lån lämnas.
2. Lånevillkoren
Investeringsprojekt som finansieras med nordiska projektinvesteringslån bör kunna bedömas bli ekonomiskt lönsamma.
De nordiska projektinvesteringslånen skall i likhet med Världsbankens och de regionala utvecklingsbankernas motsvarande lån lämnas på bankmässiga villkor och utan räntesubventioner. Avsikten är att lånen i regel lämnas till fast räntesats under hela lånetiden, eventuellt med en ränteomförhandlingsklausul vid långa lånetider för att underlätta refinansieringen. Lån bör dock även heit eller delvis kunna lämnas till rörlig ränta om låntagaren önskar detta. Räntan och den premie som uttas för risktäckning bör möjliggöra en avsättning för att i första hand täcka mindre kreditförluster vid projektinvesteringslån. Låntagaren förutsätts stå för kursriskerna vid lånen. Om möjligt bör låntagarens valutaönskemål beaktas.
Lånetiden, liksom perioden för amorteringsfrihet, skall anpassas till ifrågavarande projekts penningflöde utgående från projektets totala finansiering samt investeringens ekonomiska och tekniska livslängd.
I projekt där kortfristig finansiering under byggnadstiden är svår att uppbringa skall lånen kunna utbetalas redan under byggnadstiden i likhet med Världsbankens praxis. Dylika byggnadskreditiv inom systemet med nordiska projektinvesteringslån bör kunna lämnas av t. ex. nordiska affärsbanker.
Lånen bör i regel täcka endast en del av de totala investeringskostnaderna i enlighet med praxis hos investerings- och utvecklingsbanker.
3. Riskspridning
De nordiska projektinvesteringslånen skall lämnas i enlighet med en bankmässig värdering av låntagarens förmåga att återbetala lånet. Av denna anledning torde lån företrädesvis bli lämnade för finansiering av projekt i s. k. medelinkomstländer och statshandelsländer med relativt god kreditvärdighet. Även inom denna grupp finns ett stort antal länder för vilka projektinvesteringslånen medför förmånligare lånevillkor än om des-
sa gjorde en motsvarande upplåning på t.ex. euromarknaden. Projektinvesteringslån till högriskländer bör lämnas endast ifall särskilda skäl föreligger.
För att sprida risktagandet i fråga om projektinvesteringslån bör lånen lämnas till ett flertal länder.
4. Riskavlyftning
För att kommersiellt arbetande finansieringsinstitut och banker i Norden inom sin normala verksamhet skall kunna lämna här åsyftade projektinves-
teringslån kommer kreditriskerna att avlyftas från dessa banker och institut genom att ett särskilt riskavlyftningssystem med garantier av de nordis-
ka ländernas inrättas. Projektinvesteringslånen innebär ett risktagande som instituten och bankerna inte kan påta sig utan att försvaga sin kreditvärdighet. Detta gäller speciellt länderriskerna.
Nordiska investeringsbanken skall administrera riskavlyftningssystemet. Medlemsländernas garantier till investeringsbanken kan ges i garan-
tiavtal mellan banken och vart och ett av medlemsländerna, innehållande
procedurregler för betalningen m. m.
Garantierna lämnas av de nordiska länderna såsom ett pro rata åtagande i relation till det totala garantiansvaret. Härigenom svarar de enskilda länderna för Nordiska investeringsbankens eventuella kreditförluster vid projektinvesteringslån i enlighet med den nordiska fördelningsnyckeln, dvs. i praktiken i förhållande till ländernas bruttonationalprodukt. Inbetalning av medlemsländernas garantiåtagande sker på anmodan av Nordiska
investeringsbankens styrelse i anledning av kreditförluster som inte be-
döms kunna täckas av de reserver som upprättas genom särskilda avsättningar för projektinvesteringslån. Dessa kan åtminstone i början endast täcka begränsade kreditförluster, men utgör dock en viss buffert för att ländernas garantiåtagande gentemot Nordiska investeringsbanken inte i ett
enskilt fall behövs tas i anspråk.
Medlemsländernas garantier täcker högst 95 96 av eventuella kreditförluster vid enskilda projektinvesteringslån. Vid projektinvesteringsgarantier enligt nästföljande avsnitt kommer Nordiska investeringsbanken emellertid inte att bära en självrisk utan självrisken bärs härvid av det långivande finansieringsinstitutet.
Det är naturligt att Nordiska investeringsbanken, med de särskilda reclationer som banken har till Världsbanken, de regionala utvecklingsbankerna och Internationella Valutafonden, vid beredningen av låneärenden
införskaffar dessa instituts syn på länderriskfrågan samt i förekommande
fall av finansieringsprojekt. Vidare förutsätts att ett samarbete avseende informations- och erfarenhetsutbyte även etableras med de nordiska exportgarantiinstituten och andra berörda organ.
5. Långivare vid projektinvesteringslån och projektinvesteringsgarantier Olika finansieringsinstituts särskilda förutsättningar vid projektfinan-
siering bör utnyttjas inom systemet med nordiska projektinvesteringslån.
I sin egenskap av existerande samnordisk bank med uppgift att bl. a. lämna långfristiga investeringslån för projekt med nordiskt intresse är Nordiska investeringsbanken en naturlig långivare vid projektinvesteringslånen. Nordiska investeringsbanken har en liknande juridisk uppbyggnad som Europeiska investeringsbanken och andra ledande utvecklingsbanker. Nordiska investeringsbanken har genom sin exportkreditverksamhet re-
dan i viss utsträckning engagerat sig i långivning till u-länder. Vidare har
Nordiska investeringsbanken etablerad tillgång till de internationella kapi-
talmarknaderna.
Nordiska affärsbanker och andra finansieringsinstitut bör även kunna
lämna projektinvesteringslån. Ett exempel är affärsbankers byggnadskre-
ditiv och rörelsekrediter som en del av projektfinansiering.
Vid projektinvesteringslån från andra banker och finansieringsinstitut än Nordiska investeringsbanken beviljar Nordiska investeringsbanken inom beloppsramen för projektinvesteringslån garantier (projektinvesteringsga-
rantier), förutsatt att lånen uppfyller de krav och syften som uppställs för nordiska projektinvesteringslån, bl. a. att projektet är av nordiskt intresse.
Villkoren för Nordiska investeringsbankens projektinvesteringsgaran-
tier såsom garantiavgiftens storlek och självriskandelen för garantitagaren
fastställes av Nordiska investeringsbanken från fall till fall. Garantiavgiften förutsätts täcka Nordiska investeringsbankens administrationskostnader samt möjliggöra att en avsättning till den nämnda reserven för kreditförluster även sker avseende projektinvesteringsgarantier. Garantitagaren skall ha en självrisk vid projektinvesteringsgarantier på lägst 5 4.
6. Beloppsram för projektinvesteringslån Enligt sina stadgar kan Nordiska investeringsbanken lämna lån och ställa garantier på upp till 250 2 av sitt grundkapital, vilket för närvarande
är 400 milj. SDR. Detta innebär en totalram för Nordiska investeringsban-
kens verksamhet på 1000 milj. SDR.
Av Nordiska investeringsbanken lämnade projektinvesteringslån och
projektinvesteringsgarantier skall ingå i Nordiska investeringsbankens ba-
lansräkning.
En beloppsram för utestående projektinvesteringslån och -garantier har
fastställts, vilken begränsar volymen för dessa lån och garantier till en
rimlig nivå i förhållande till Nordiska investeringsbankens-totala låneverk-
samhet och upplåningsförutsättningar. Beloppsramen för projektinveste-
ringslån och -garantier avräknas inte mot nämnda ram på 1000 milj. SDR,
utan Nordiska investeringsbankens lånemöjligheter utökas med beloppsramen för den nya verksamheten.
Beloppsramen för utestående projektinvesteringslån och -garantier är
350 milj. SDR. Detta innebär att ca 25 20 av Nordiska investeringsbankens
totala utlåningsram inklusive den nya beloppsramen är avsatt för projekt-
investeringslån. Ramen täcker behovet under en viss tid varefter ett nytt
ställningstagande till systemet kan göras.
Kredit- och garantilöften vid projektinvesteringslån kan eventuellt medföra problemet att en given ram relativt snabbt tas i anspråk av löften vilka med all sannolikhet endast delvis kommer att resultera i län eller garantier. På basen av erfarenheter av utfallet för lämnade löften skall Nordiska ministerrådet, efter framställning från Nordiska investeringsbanken. kunna medge att Nordiska investeringsbanken lämnar kredit- och garantilöften
även utöver 350 milj. SDR. Mcdlemsländernas garantiansvar är dock maximerat till 332,5 milj. SDR.
7. Stadgeändring
Nordiska ministerrådet fastställer följande tillägg till Nordiska investeringsbankens stadgar: a. Ett nytt andra stycke i $ 6:
Därutöver kan banken ge projektinvesteringslån och ställa garantier
för projektinvesteringslån (projektinvesteringsgarantier) enligt $ 6A,
upp till ett sammanlagt belopp motsvarande 350 miljoner SDR.
b. En ny $ 6A: Lån och garantier som beviljas för investeringar utanför de nordiska länderna kan, i enlighet med beslut härom av styrelsen, ges som projektinvesteringslån och projektinvesteringsgarantier. Medlemsstaterna täcker bankens förluster i anledning av sådana lån och garantier upp till följande belopp: Danmark 78,80 miljoner SDR, Finland 53,20 miljoner SDR, Island 2,99 miljoner SDR, Norge 59,85 miljoner SDR och Sverige 137,66 miljoner SDR. Medlemsländernas garanti täcker
härvid högst 95 Z av kreditförluster vid enskilt projektinvesterings-
lån. Inbetalning sker på anmodan av styrelsen i enlighet med avtal som ingås mellan banken och vart och ett av medlemsländerna.
Avsättningar skall göras för lämnade projektinvesteringslån och projektinvesteringsgarantier i en särskild kreditriskfond för att i första hand täcka förluster vid projektinvesteringslån och projektinvesteringsgarantier. ”
Stadgeändringarna träder i kraft den 1 juli 1982 under förutsättning av att
länderna dessförinnan lämnat de förutsedda garantierna till banken.
Bilaga ti!l
Förslag till ministerråds-
beslutet angående nordiskt
samarbete om projektexport
Stadgar för Nordiska projektexportfonden
1 3 Fondens syfte
Fondens syfte är att stärka de nordiska företagens internationella kon-
kurrenskraft genom att ge stöd till projekt där ett nordiskt intresse föreligger.
28 Fondens verksamhetsområde
Fonden har till uppgift att stödja nordiska företag och organisationer i uppgörandet av förutsättnings- och lönsamhetsstudier i samband med in-
ternationella projekt (s.k. prefeasibility- och feasibility studier).
Fonden kan även stödja genomförandet av
1. nordiska och internationella seminarier inom områden och branscher, där nordiska företag är internationellt sett konkurrenskraftiga:
2. grundläggande marknadsundersökningar och studier av efterfrågesi-
tuationen i målområden, där ett nordiskt intresse för leveranser kan före-
ligga;
3. identifiering av nordiska kompetensområden såsom genom analyser av industrisektorer och konsulttjänster i Norden.
3 & Fondens befogenheter att lämna stöd
Fonden beslutar inom ramen för de medel, som är ställda till fondens förfogande, efter ansökan om stöd till projekt och program i enlighet med
$$ I och 2 i dessa stadgar samt i enlighet med av Nordiska ministerrådet
givna direktiv för fondens verksamhet.
Stöd beviljas inte till projekt inom Norden.
Stödet bör fördelas så, att en rimlig balans över tiden uppstår i fördelningen länderna emellan.
Stöd enligt 82 i dessa stadgar kan ges för täckande av högst 50 procent
av kostnaderna.
Stöd till förutsättnings- och lönsamhetsstudier i samband med internationella projekt enligt $2 mom. 1:i dessa stadgar förutsätter att studierna är
knutna till realiserandet av ett konkret projekt med sikte på en senare
anbudsgivning i samband med projektet. Om anbud, som baseras på av fonden stödd studie, leder till att projektaffären realiseras, skall bidraget
återbetalas. Fonden kan, om särskilda skäl föreligger, bevilja undantag
från återbetalningsskyldigheten eller del därav. Återbetalade medel till-
föres fonden. |
4 & Fondens administration
Fondens styrelse består av två representanter för vardera Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige. Representanterna utses av vederbö-
rande regering för en tid av tre år. Styrelsen är beslutsför när minst sex
ledamöter, som företräder minst fyra länder, är närvarande. Om närvarande representanter för två länder motsätter sig ett beslut, kan detta inte fattas. Vid styrelsens sammanträden äger Nordiska investeringsbanken vara företrädd genom en observatör.
Styrelsen utser inom sig ordförande och vice ordförande. Över styrel-
sens sammanträden skall protokoll föras.
Styrelsen anställer fondens sekretariat och utfärdar dess arbetsordning. Ansökan om bidrag från fonden ställes till dess sekretariat.
För fonden gäller i fråga om budget, räkenskaper och revision m. m.
I. budgetreglemente för Nordiska ministerrådets budget
2. särskild instruktion för ekonomiförvaltningen vid Nordiska projekt-
exportfonden fastställd av Nordiska ministerrådet.
Berättelse över verksamheten insänds årligen till Nordiska ministerrå-
det.
5 § Övrigt
Fonden skall ha sitt säte i Helsingfors.
Nordiska ministerrådet beslutar om ändringar, tillägg eller upphävande
av dess stadgar.
Dessa stadgar träder i kraft [den I juli 19821.
Underbilaga 1.2
(vedlegg 2)
NORDISK MINISTERRÅD Sekretariat
Ministerrådets (Samarbeidsministrenes) mete 15.—16. september 1981 ved Sunne i Sverige
Direktiv till Nordiska investeringsbanken avseende nordiska projektinvesteringstån
I syfte att begränsa risktagningen vid nordiska projektinvesteringslån samt minska risken för konkurrensförvrängningar fastställer Nordiska minister-
rådet följande direktiv till Nordiska investeringsbanken. Direktiven är
avsedda att gälla i inledningsskedet av den nya verksamheten och kan, när Nordiska investeringsbanken erhållit erfarenhet av verksamheten, ändras
av ministerrådet på framställan av banken. 1. Nordiska investeringsbanken skall, i fall där det är möjligt och ända-
målsenligt, eftersträva att projektinvesteringslån lämnas till eller garan-
teras av mottagarstat eller motsvarande (t. ex. centralbank).
ta.« Nordiska investeringsbanken skall särskilt uppmärksamma sådana pro-
jekt där samfinansiering kan komma til! stånd med Världsbanken och
andra internationella finansieringsorganisationer. 3. Utfästelser att lämna projektinvesteringslån eller -garantier skall i sin
helhet avräknas mot beloppsramen för projektinvesteringslån. 4. Nordiska investeringsbanken skall inte lämna projektinvesteringsgaran-
tier till andra banker eller finansieringsinstitut på bättre villkor än de som gäller avseende medlemsstaternas garantier ti!l Nordiska investe-
ringsbanken. 5. Nordiska investeringsbanken skall söka ett nära samarbete avseende
informations- och erfarenhetsutbyte förutom med de nationella garan-
tiinstituten även med berörda exportkreditinstitut, institut för riskkapi-
talinvesteringar i u-länder, biståndsmyndigheter och nationella export-
främjande organisationer. Ändamålet härmed är bl. a. att minska risken
för konkurrensförvrängning mellan företag i de nordiska länderna vid
enskilda projektinvesteringslån. Särskild uppmärksamhet bör härvid
fästas vid risken för konkurrensförvrängning i projekt där biståndsme-
del kan komma till användning i samfinansiering med projektinveste-
ringslån.
Bilaga 2
Utdrag NORDISK MINISTERRÅD BESLUTNINGS- Sekretariatet PROTOKOLL
Ministerrådets (Samarbeidsministrenes)
mygte 28.februar 1982 i Helsingfors
2 Nordisk samarbeid om prosjekteksport Gjennomfgring av ministerrådsforslag om nordisk samarbeid om prosjektsport. Ministerrådet (SAM) besluttet fölgende endringer i ministerrådsbeslutningene av 15—16. september 1981: a) Ministerrådsbeslutning angående nordisk samarbeid om prosjekteksport.
Punkt D. Nordiska projektinvesteringslån, avsnitt 4, Riskavlyftning 1) Nest siste avsnitt på s. 7 gis fölgende tillegg:
"Banken kan även utnyttja den redan gjorda reserveringen för kreditrisker (per 31.12.1981 8,0 miljoner SDR) till dess de särskilda avsättningarna för projektinvesteringslån bedöms vara tillräckligt stora. Eftersom projektinvesteringslåneverksamheten bör vara självfinansierande bör banken eftersträva att de medel som tagits i anspråk för eventuella förluster på projektinvesteringslån från den allmänna reserveringen för kreditrisker återföras genom att banken avsätter motsvarande medel från framtida överskott på projektinvesteringslåneverksamheten.”
2) Setningen som avslutter s. 7 og fortsetter på s. 8 gis fslgende ordlyd: ”Medlemsländernas garantier täcker högst 9096 av eventuella kreditförluster vid enskilda projektinvesteringslån.”
Avsnitt 5, Långivare vid projektinvesteringslån och projektinvesteringsgarantier 3) Siste setning på s. 8 gis fölgende ordlyd:
”Garantitagaren skall ha en självrisk vid projektinvesteringsgarantier på lägst 1096”.
Avsnitt 6, Beloppsrum för projektinvesteringslån 4) Siste setning i 5. avsnitt på s. 9 gis fölgende ordlyd:
”Medlemsländernas garantiansvar är dock maximerat till 315 milj. SDR.”
[Ne tr
Avsnitt 7, stadgeändring: 5) I den vedtatte $6A i stadger for Nordisk Investeringsbank erstattes 2. og 3. punktum med fglgende ordlyd:
"Medlemsstaterna täcker bankens förluster i anledning av sådana lån och garantier upp till följande belopp: Danmark: 74655 miljoner SDR, Finland 50400 miljoner SDR, Island 2830 miljoner SDR, Norge 56 700 miljoner SDR och Sverige 130415 miljoner SDR.
Medlemsländernas garanti täcker härvid högst 90 Z av kreditförluster vid enskilt projektinvesteringslån."”
Norstedts Tryckeri, Stockholm 1982