Prop. 1981/82:176

om garantier för nordiska projektinvesteringslån

Prop. 1981/82: 176

Regeringens proposition 1981/82: 176

om garantier för nordiska projektinvesteringslån

beslutad den 25 mars 1982.

Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.

På regeringens vägnar THORBJÖRN FÄLLDIN ROLF WIRTEN

Ministerrådets (samarbeidsministrenes) mate IS.—16. september 1981 ved Sunne i Sverige

Gjennomforing av ministerrådsforslag om nordisk samarbeid om prosjekt- eksport.

a)

b)

Ministerrådsbeslutning angående nordisk samarbeid om prosjektek- sport.

Ministerrådet (samarbeidsministrene) godkjente beslutningsforslaget. inntatt som vedlegg 1. Ministerrådsdirektiv til Nordisk lnvesteringsbank angående nordiska prosjektinvesteringslån.

Ministerrådet (samarbeidsministrene) godkjente forslag til direktiv, inntatt som vedlegg 2. Ikrafttreden.

Ministerrådet (samarbeidsministrene) besluttet att a) og b) skal tre i kraft den 1. juli 1982 under forutsetning av at de nasjonale garantier til Nordisk lnvesteringsbank foreligger på dette tidspunkt.

• Sida 10
•  Original

Prop. 1981/82: 176 10

NORDISK MINISTERRÅD Underbilagn I,] Sekretariatet (t'edlt'gg ])

Ministerrådets (samarbeidsministrenes) mate IS.—16. september 1981 ved Sunne i Sverige

Förslag till ministerrådsbeslutet angående nordiskt samarbete om projektex- port '

Nordiska ministerrådet (samarbetsministrarna) beslutar förverkliga ett nordiskt samarbete om projektexport i linje med ministerrådsförslaget B 33/e till Nordiska rådets 29:e session genom följande åtgärder:

A. Åtgärder på informationsområdet

1. Nordiska ministerrådet rekommenderar att de exportfrämjande organi- sationerna i de nordiska länderna undersöker möjligheterna att förstär- ka sitt traditionella samarbete såväl mellan hemmaorganisationerna som representationerna i utlandet. Organisationerna bör därvid dryfta vilka nya former som kan behövas för att på ett mer effektivt sätt — också med tanke på möjliga kostnadsbesparingar -— tillvarata de nordis- . ka ländernas resurser för projektbevakning.

2. Nordiska ministerrådet rekommenderar att de exportfrämjande organi- sationerna i de nordiska länderna undersöker möjligheterna att i sam- verkan utveckla samordnade informationsförmedlingssystem, öppna för alla nordiska företag. De exportfrämjande organisationerna bör tillsammans med näringslivets branschorganisationer ta initiativ till se- minarier och symposier på konkreta områden, bland annat för att bygga upp personliga kontakter mellan företrädare för företag som är engage- rade i projektexport.

3. Nordiska ministerrådet rekommenderar att de exportfrämjande organi- sationerna överväger gemensamma projektexportframstötar till exem- pel i form av presentation av nordiska kompetensområden i mottagar/ köparländer samt i form av speciella missioner till internationella ut- vecklingsorganisationer och -banker. På motsvarande sätt bör de nor- diska ländernas representation vid internationella utvecklingsorganisa- tioner utnyttjas för att gemensamt på hög nivå informera om de leve- rans- och samarbetsmöjligheter, som Norden kan erbjuda.

4. Nordiska ministerrådet uppdrar åt den nordiska ämbetsmannakommit- tén för handelspolitiska frågor att följa att erforderligt informationsut- byte och erforderlig konsultation anordnas ide frågor som nämns i 1—3 och att årligen rapportera till ministerrådet om verksamheten.

5. Nordiska ministerrådet uppdrar åt de ansvariga myndighetrna att. när förändringar övervägs i representationen såväl vid internationella orga- nisationer som i tredje land. beakta möjligheterna till nordiskt samarbe- te eller nordisk arbetsfördelning när det gäller projektexportbevakning. Ämbetsmannakommittén för handelspolitiska frågor bör utveckla en för detta ändamål behövlig konsultationsprocedur samt rapportera årligen till Nordiska ministerrådet om resultatet av dessa överväganden.

6. Nordiska ministerrådet uppdrar åt nordiska ämbetsmannakommittén för biståndsfrågor att verka för att de nordiska länderna får en rimlig representation på tjänster i de internationella utvecklingsorganisatio- nema.

• Sida 11
•  Original

Prop. 1981/82:176 11

7. Nordiska ministerrådet uppdrar åt nordiska ämbetsmannakommittén för biståndsfrågor att överväga hur nordiska tjänstemän i internationella utvecklingsorganisationer kan. i samarbete med exportfrämjande orga- nisationer. erbjudas möjligheter att göra sig bekanta med den nordiska industrins prestationsförmåga.

8. Nordiska ministerrådet har uppmärksammat de problem som utred- ningen påvisat för personal som tjänstgjort vid internationella-utveck- lingsorganisationer att återvända till yrkeslivet i hemlandet och uppma- nar de ansvariga nationella myndigheterna att överväga åtgärder för att underlätta detta.

0 . I . u . B. Åtgärder avseende existerande finansrerrngsordnmgar

Nordiska ministerrådet beslutar om följande åtgärder för att främja nordisk projektexport vad avser existerande statsstödda exportgaranti- och exportkreditordningar. Samtidigt vill Nordiska ministerrådet under- stryka betydelsen av en ökad harmonisering av de nationella finansierings- ordningarna i detta syfte. En ökad harmonisering skulle även minska på risken för eventuell konkurrensförvrängning. l. Exportgarantiordningarna

Nordiska ministerrådet ger de nordiska ländernas exportgarantiinstitut i uppdrag att uppta en diskussion med målsättning att ingå avtal om

— en så hög garantitäckning som möjligt från huvudleverantörlandets garantiinstitut avseende underleveranser från andra nordiska länder vid såväl köpar- som leverantörkrediter, — samordnade garantier vid köpar- och leverantörkrediter där ett ga- rantiinstitut inte täcker under- eller sidoleveranser från andra nordis- ka länder enligt punkten ovan. samt — på nordiskt plan samordnade säkerhetsgarantier (bonds) som vid exportleveranser lämnas som säkerhet till beställaren i form av ga- rantier för anbud, förskott. leveranstid och andra leverantörers pres- tationer. Som ett alternativ till samordnade garantier bör instituten även diskute- ra möjligheten till ett återförsäkringssystem.

Därtill bör garantiinstituten eftersträva att de praktiska problemen vid enskilda nordiska exportsamarbetsprojekt blir lösta på ett så ända- målsenligt sätt som möjligt. Vid ändringar av de nationella exportgaran- tivillkoren bör även beaktas behovet av en utökad nordisk harmonise- ring.

2. Exportkreditordningarna I syfte att underlätta nordiskt exportsamarbete anser Nordiska minis- terrådet att det är angeläget att de berörda finansieringsinstituten på det praktiska planet vid projekt, där behov för samordning av exportfinan— siering föreligger, i så stor utsträckning som möjligt försöker tillgodose leverantörernas intressen i detta avseende. Önskemålen om en ökad nordisk harmonisering av exportkreditvill- koren bör beaktas när ändringar av de nationella exportkreditvillkoren övervägs. De nationella exportfinansieringsinstituten anmodas att ge- mensamt diskutera möjligheter till harmonisering och komma med öns- kemål och förslag härom.

3. Nordiska exportkreditramar Nordiska ministerrådet konstaterar att nordiska exportkreditramar i vissa situationer kan utgöra ett intressant instrument att befrämja nor- disk export. men att problem även kan uppkomma vid dylika kreditra-

• Sida 12
•  Original

Prop. 1981/82:176 12

mar. Nordiska investeringsbanken anmodas att i samarbete med de berörda nationella instituten utarbeta en rapport om den pågående försöksverksamheten avseende exportkreditramar med synpunkter på för— och nackdelar sanrt på möjligheterna att kunna etablera kreditramar bl. a. i samband med projekt som finansieras av internationella utveck- lingsbanker. En rapport över detta skall inlämnas till Nordiska minister- rådet före utgången av oktober 1982.

C . Upprättande av en nordisk projektexportfond

Nordiska ministerrådet beslutar upprätta Nordiska projektexportfonden för en treårig försöksperiod. Fondens verksamhet finansieras över Nordis- ka ministerrådets allmänna budget. ' '

Fondens verksamhet skall syfta till att stärka de nordiska företagens internationella konkurrenskraft- vid export till framför allt utvecklings- länder men även statshandelsländer. Stödverksamhcten skall utformas så att den främjar det industriella samarbetet i Norden.

Den nordiska projektexportfonden skall ge stöd till förutsättnings- och lönsamhetsstudier (s.k. prefeasibility- och feasibility studier) av investe- ringsprojekt som är i nordiskt intresse. En studie, som erhållit stöd av fonden. bör utföras av ett eller flera nordiska företag varvid huvudregeln bör vara att flera nordiska företag deltar. Dessutom bör företag i minst två nordiska länder ha betydande leveransintressen eller andra kommersiella intressen i projektet såsom genom försäljning av tjänster eller i form av långsiktigt samarbete mellan företag i Norden och företag utanför Norden. 1 övrigt bör vid tolkningen av begreppet nordiskt intresse den erfarenhet utnyttjas som vunnits av Nordiska investeringsbanken i dess verksamhet. Stöd bör företrädesvis ges i samband med projekt som är ägnade att främja ett samarbete mellan konsult- och/eller leverantörförctag i två eller flera nordiska länder. Fonden kan bevilja bidrag som täcker högst 50 procent av kostnaderna för uppgörande av förutsättnings- och lönsamhetsstudier i samband med projektexport. Huvudregeln bör vara att det beviljade bidra- get återbetalas om ett anbud vars förarbeten stötts av fonden leder till affär. Styrelsen bör dock kunna medge undantag från återbetalningsskyl- digheten om särskilda skäl föreligger.

Som allmänna riktlinjer för verksamheten bör dessutom gälla följande. Stödet bör ges en sådan utformning att det någorlunda svarar mot utform- ningen av de enskilda nordiska ländernas motsvarande stödsystem. Fon- den bör med andra ord i det stora hela icke ställa en gruppering med deltagande av företag från mer än ett nordiskt land i en gynnsammare situation än en rent nationell gruppering. Ytterligare bör gälla att stödet fördelas så att en rimlig balansöver tiden i fördelningen länderna emellan uppstår.

Stödet i samband med uppgörande av förutsättnings- och lönsamhetsstu- dier skall vara fondens huvuduppgift. Fonden skall emellertid härutöver även kunna ge stöd med högst 50 procent av kostnaderna till genomföran- det av — nordiska och internationella seminarier och konferenser inom områden

och branscher, där nordiska företag internationellt sett är konkurrens- kraftiga; — grundläggande marknadsundersökningar och studier av efterfrågesitua- tionen i målområden. där ett nordiskt intresse för leveranser kan förelig- ga och där studierna inte kan genomföras nationellt: — identifiering av nordiska kompetensområden genom analyser av indu- strisektorer, konsulttjänster osv. i Norden.

• Sida 13
•  Original

Prop. 1981/82: 176 13

Hur stor del av fondens medel som skall kunna avsättas för stöd till detta slags aktiviteter fastställes vid budgetbehandlingen.

Det är av vikt att fonden i sin verksamhet nära samarbetar med de nordiska ländernas exportfrämjande organisationer. Dessa bör vara före- trädda i fondens styrelse. Denna föreslås bestå av två representanter för varje nordiskt land, utsedda för samma tid som försöksperioden, dvs. tre ar.

Administrationen bör vara liten. Administrationens storlek fastställes vid budgetbehandlingen. Fonden föreslås placerad i Helsingfors. vilket bör möjliggöra samverkan med Nordiska investeringsbanken. också på ett administrativt plan. För att ytterligare underlätta en önskvärd koordine- ring med verksamheten i banken. bör denna vara företrädd med en obser- vatör vid sammanträden med projektexportfondens styrelse.

Nordiska ministerrådet fastställer stadgar för fonden enligt bilaga. Nordiska ministerrådet beslutar att överenskommelsen den 31 januari 1974 om de anställdas rättsställning vid nordiska institutioner skall gälla för Nordiska projektexportfonden.

D. Nordiska projektinvesteringslån

Nordiska ministerrådet beslutar införa ett för de nordiska länderna ge- mensamt finansieringssystem. ”nordiska projektinvesteringslån". Här- med avses lån till stater. myndigheter och företag främst i utvecklings- Iänder, men även i bland annat statshandelsländer. för finansiering av investeringsprojekt med nordiskt intresse.

Införandet av nordiska projektinvesteringslån förutsätter dels att frågan om garantier till Nordiska investeringsbanken förelägges parlamenten i de nordiska länderna och dels att Nordiska investeringsbankens stadgar änd- ras.

Enligt artikel 2 i överenskommelsen om upprättande av Nordiska inves- teringsbanken kan bankens stadgar ändras genom beslut av Nordiska ministerrådet. dock icke så att förekommande borgenärers säkerhet mins- kas. Nordiska rådet skall beredas tillfälle att yttra sig över förslag till stadgeändringar av principiell betydelse för bankens ändamål, verksamhet och drift. Så har skett vid Nordiska rådets 29:e session år 1981 i Köpen- hamn ävensom vid möte i rådets ekonomiska utskott i Island den 29 och 31 juli 1981.

]. Definition

Med nordiska projektinvesteringslån avses lån till stater, myndigheter och företag främst i u-länder. men även i bl.a. statshandelsländer, för finansiering av investeringsprojekt med nordiskt intresse. Lånen skall vara komplement till existerande internationella och nordiska finansieringsmöj- ligheter.

De nordiska projektinvesteringslånen skall tillsammans med annan ti- nansiering kunna medverka till totalfrnansieringen av investeringsprojekt. Lånen avses bidra till finansieringen av bl.a. infrastrukturinvesteringar, fast rörelselkapital, räntor under byggnadstiden och utbildningskostnader. Lånen skall däremot inte lämnas för finansiering av exportleveranser från Norden, vilka normalt finansieras genom exportkrediter. De skall inte heller knytas till finansiering av den s.k. kontantandelen eller lokala kost- nader vid exportkontrakt.

Lånen skall lämnas till projekt utanför Norden där det föreligger ett intresse från minst två nordiska länder. Det kan härvid vara fråga om ett

• Sida 14
•  Original

Prop. 1981/82: 176 14

samarbete mellan leverantörer i två eller flera nordiska länder eller att leverantörer från olika nordiska länder är intresserade av olika komponen- ter i ett visst projekt eller av olika faser av projektet.

Lån kan även lämnas till projekt där det vid tidpunkten för lånebeslutet föreligger leveransintressen från minst två nordiska länder. även om be- ställning slutligen sker från enbart ett nordiskt land t.ex. efter nordisk anbudskonkurrens.

Ytterligare exempel på nordiskt intresse är långsiktigt samarbete mellan företag i låntagarlandet och företag i Norden. Det kan härvid vara fråga om samarbete avseende råvaruutvinning. produktion. utveckling och tillämp- ning av teknologi och/eller fortgående leveranser av komponenter. Även här skall det dock föreligga ett kommersiellt intresse ifråga om projektet från minst två nordiska länder. Också nordiska ägarintressen skall kunna beaktas vid bedömningen av det nordiska intresset.

Vid tolkningen av det nordiska intresset bör dessutom beaktas de prin- ciper som fastställts för och utvecklas inom Nordiska investeringsbankens verksamhet.

Lånen skall lämnas selektivt och inriktas på projekt där Norden är internationellt konkurrenskraftig. Därtill bör man sträva till att uppnå en rimlig balans över en längre tidsperiod mellan de enskilda ländernas insats i form av statliga garantier och ”nytta" i form av export, samarbetsavtal el. dyl. avseende projekt för vilka lån lämnas.

2. Lånevillkoren

Investeringsprojekt som finansieras med nordiska projektinvesterings- lån bör kunna bedömas bli ekonomiskt lönsamma.

De nordiska projektinvesteringslånen skall i likhet med Världsbankens och de regionala utvecklingsbankernas motsvarande lån lämnas på bank- mässiga villkor och utan räntesubventioner. Avsikten är att lånen i regel lämnas till fast räntesats under hela lånetiden. eventuellt med en ränteom- förhandlingsklausul vid långa lånetider för att underlätta refinansieringen. Lån bör dock även helt eller delvis kunna lämnas till rörlig ränta om låntagaren önskar detta. Räntan och den premie som uttas för risktäckning bör möjliggöra en avsättning för att i första hand täcka mindre kreditförlus- ter vid projektinvesteringslån. Låntagaren förutsätts stå för kursriskerna vid lånen. Om möjligt bör låntagarens valutaönskemål beaktas.

Lånetiden, liksom perioden för amorteringsfrihet, skall anpassas till ifrågavarande projekts penningfiöde utgående från projektets totala finan- siering samt investeringens ekonomiska och tekniska livslängd.

1 projekt där kortfristig finansiering under byggnadstiden är svår att uppbringa skall lånen kunna utbetalas redan under byggnadstiden i likhet med Världsbankens praxis. Dylika byggnadskreditiv inom systemet med nordiska projektinvesteringslån bör kunna lämnas av t. ex. nordiska affärs- banker.

Lånen bör i regel täcka endast en del av de totala investeringskostnader- na i enlighet med praxis hos investerings- och utvecklingsbanker.

3. Riskspridning

De nordiska projektinvesteringslånen skall lämnas i enlighet med en bankmässig värdering av låntagarens förmåga att återbetala lånet. Av denna anledning torde lån företrädesvis bli lämnade för finansiering av projekt i s. k. medelinkomstländer och statshandelsländer med relativt god kreditvärdighet. Även inom denna grupp finns ett stort antal länder för vilka projektinvesteringslånen medför förmånligare lånevillkor än om des-

• Sida 15
•  Original

Prop. 1981/82: 176 15

sa gjorde en motsvarande upplåning på t. ex. euromarknaden. Projektin- vesteringslån till högriskländer bör lämnas endast ifall särskilda skäl före- ligger.

För att sprida risktagandet i fråga om projektinvesteringslån bör lånen lämnas till ett flertal länder.

4. Riskavlyftning För att kommersiellt arbetande finansieringsinstitut och banker i Norden inom sin normala verksamhet skall kunna lämna här åsyftade projektinves- teringslån kommer kreditriskerna att avlyftas från dessa banker och insti- tut genom att ett särskilt riskavlyftningssystem med garantier av de nordis- ka ländernas inrättas. Projektinvesteringslånen innebär ett risktagande som instituten och bankerna inte kan påta sig utan att försvaga sin kredit- värdighet. Detta gäller speciellt länderriskerna. Nordiska investeringsbanken skall administrera riskavlyftningssyste- mct. Medlemsländernas garantier till investeringsbanken kan ges i garan- tiavtal mellan banken och vart och ett av medlemsländerna, innehållande procedurregler för betalningen m.m. Garantierna lämnas av de nordiska länderna såsom ett pro rata åtagande i relation till det totala garantiansvaret. Härigenom svarar de enskilda länderna för Nordiska investeringsbankens eventuella kreditförluster vid projektinvesteringslån i enlighet med den nordiska fördelningsnyckeln, dvs. i praktiken i förhållande till ländernas bruttonationalprodukt. Inbetal- ning av medlemsländernas garantiåtagande sker på anmodan av Nordiska investeringsbankens styrelse i anledning av kreditförluster som inte be- döms kunna täckas av de reserver som upprättas genom särskilda avsätt- ningar för projektinvesteringslån. Dessa kan åtminstone i början endast täcka begränsade kreditförluster. men utgör dock en viss buffert för att ländernas garantiåtagande gentemot Nordiska investeringsbanken inte i ett enskilt fall behövs tas i anspråk. Medlemsländernas garantier täcker högst 95 % av eventuella kreditför- luster vid enskilda projektinvesteringslån. Vid projektinvesteringsgaran- tier enligt nästföljande avsnitt kommer Nordiska investeringsbanken emel- lertid inte att bära en självrisk utan självrisken bärs härvid av det långi- vande finansieringsinstitutet. Det är naturligt att Nordiska investeringsbanken. med de särskilda rela- tioner som banken har till Världsbanken. de regionala utvecklingsban- kerna och Internationella Valutafonden, vid beredningen av låneärenden införskaffar dessa instituts syn på länderriskfrågan samt i förekommande fall av finansieringsprojekt. Vidare förutsätts att ett samarbete avseende informations— och erfarenhetsutbyte även etableras med de nordiska ex- portgarantiinstituten och andra berörda organ.

5. Långivare vid projektinvesteringslån och projektinvesteringsgarantier Olika finansieringsinstituts särskilda förutsättningar vid projekttinan- siering bör utnyttjas inom systemet med nordiska projektinvesteringslån. I sin egenskap av existerande samnordisk bank med uppgift att bl.a. lämna långfristiga investeringslån för projekt med nordiskt intresse är Nordiska investeringsbanken en naturlig långivare vid projektinvesterings- lånen. Nordiska investeringsbanken har en liknande juridisk uppbyggnad som Europeiska investeringsbanken och andra ledande utvecklingsbanker. Nordiska investeringsbanken har genom sin exportkreditverksamhet re- dan i viss utsträckning engagerat sig i långivning till u-länder. Vidare har

• Sida 16
•  Original

Prop. 1981/82:176 16

Nordiska investeringsbanken etablerad tillgång till de internationella kapi- talmarknaderna.

Nordiska affärsbanker och andra finansieringsinstitut bör även kunna lämna projektinvesteringslån. Ett exempel är affärsbankers byggnadskre- ditiv och rörelsekreditcr som en del av projektfinansiering.

Vid projektinvesteringslån från andra banker och finansieringsinstitut än Nordiska investeringsbanken beviljar Nordiska investeringsbanken inom beloppsramen för projektinvesteringslån garantier (projektinvesteringsga- rantier). förutsatt att lånen uppfyller de krav och syften som uppställs för nordiska projektinvesteringslån. bl. a. att projektet är av nordiskt intresse.

Villkoren för Nordiska investeringsbankens projektinvesteringsgaran- tier såsom garantiavgiftens storlek och självriskandelen för garantitagaren fastställes av Nordiska investeringsbanken från fall till fall. Garantiavgif- ten förutsätts täcka Nordiska investeringsbankens administrationskost- nader samt möjliggöra att en avsättning till den nämnda reserven för kreditförluster även sker avseende projektinvesteringsgarantier. Garanti- tagaren skall ha en självrisk vid projektinvesteringsgarantier på lägst 5 %.

6. Be10ppsram för projektinvesteringslån Enligt sina stadgar kan Nordiska investeringsbanken lämna lån och ställa garantier på upp till 250 % av sitt grundkapital, vilket för närvarande är 400 milj. SDR. Detta innebär en totalram för Nordiska investeringsban- kens verksamhet på 1000 milj. SDR. Av Nordiska investeringsbanken lämnade projektinvesteringslån och projektinvesteringsgarantier skall ingå i Nordiska investeringsbankens ba- lansräkning. En beloppsram för utestående projektinvesteringslån och garantier har fastställts. vilken begränsar volymen för dessa län och garantier till en rimlig nivå i förhållande till Nordiska investeringsbankens:totala låneverk- samhet och upplåningsförutsättningar. Beloppsramen för projektinveste- ringslån och garantier avräknas inte mot nämnda ram på I 000 milj. SDR. utan Nordiska investeringsbankens lånemöjligheter utökas med beloppsra- men för den nya verksamheten. Beloppsramen för utestående projektinvesteringslån och -garantier är 350 milj. SDR. Detta innebär att ca 25 % av Nordiska investeringsbankens totala utlåningsram inklusive den nya beloppsramen är avsatt för projekt- investeringslån. Ramen täcker behovet under en viss tid varefter ett nytt ställningstagande till systemet kan göras. Kredit- och garantilöften vid projektinvesteringslån kan eventuellt med- föra problemet att en given ram relativt snabbt tas i anspråk av löften vilka med all sannolikhet endast delvis kommer att resultera i län eller garantier. På basen av erfarenheter av utfallet för lämnade löften skall Nordiska ministerrådet. efter framställning från Nordiska investeringsbanken. kun- na medge att Nordiska investeringsbanken lämnar kredit- och garantilöften även utöver 350 milj. SDR. Medlemsländernas garantiansvar är dock maximerat till 332.5 milj. SDR.

7. Stadgeändring Nordiska ministerrådet fastställer följande tillägg till Nordiska investe- ringsbankens stadgar: a. Ett nytt andra stycke i % 6: Därutöver kan banken ge projektinvesteringslån och ställa garantier för projektinvesteringslån (projektinvesteringsgarantier) enligt & 6A. upp till ett sammanlagt belopp motsvarande 350 miljoner SDR.

• Sida 17
•  Original

Prop. 1981/82: 176 17

b. En ny & 6A: Län och garantier som beviljas för investeringar utanför de nordiska länderna kan, i enlighet med beslut härom av styrelsen. ges som projektinvesteringslån och projektinvesteringsgarantier. Medlemssta- terna täcker bankens förluster i anledning av sådana lån och garantier upp till följande belopp: Danmark 78.80 miljoner SDR, Finland 53.20 miljoner SDR. Island 2,99 miljoner SDR, Norge 59.85 miljoner SDR och Sverige 137,66 miljoner SDR. Medlemsländernas garanti täcker härvid högst 95 % av kreditförluster vid enskilt projektinvesterings- lån. Inbetalning sker på anmodan av styrelsen i enlighet med avtal som ingås mellan banken och vart och ett av medlemsländerna. Avsättningar skall göras för lämnade projektinvesteringslån och projektinvesteringsgarantier i en särskild kreditriskfond för att i första hand täcka förluster vid projektinvesteringslån och projektinveste- ringsgarantier. " Stadgeändringarna träder i kraft den 1 juli 1982 under förutsättning av att länderna dessförinnan lämnat de förutsedda garantierna till banken.

• Sida 18
•  Original

Prop. 1981/82:176 18

Bilaga till Förslag till ministerråds- beslutet angående nordiskt samarbete om projektexport

Stadgar för Nordiska projektexportfonden

1 & Fondens syfte

Fondens syfte är att stärka de nordiska företagens internationella kon- kurrenskraft genom att ge stöd till projekt där ett nordiskt intresse förelig- ger.

2 & Fondens verksamhetsområde

Fonden har till uppgift att stödja nordiska företag och organisationer i uppgörandet av förutsättnings- och lönsamhetsstudier i samband med in- ternationella projekt (s.k. prefeasibility- och feasibility studier).

Fonden kan även stödja genomförandet av

1. nordiska och internationella seminarier inom områden och bran- scher, där nordiska företag är internationellt sett konkurrenskraftiga:

2. grundläggande marknadsundersökningar och studier av efterfrågesi- tuationen i målområden. där ett nordiskt intresse för leveranser kan före- ligga;

3. identifiering av nordiska kompetensområden såsom genom analyser av industrisektorer och konsulttjänsteri Norden.

3 & Fondens befogenheter att lämna stöd

Fonden beslutar inom ramen för de medel. som är ställda till fondens förfogande. efter ansökan om stöd till projekt och program i enlighet med 55 1 och 2 i dessa stadgar samt i enlighet med av Nordiska ministerrådet givna direktiv för fondens verksamhet.

Stöd beviljas inte till projekt inom Norden.

Stödet bör fördelas så. att en rimlig balans över tiden uppstår i fördel- ningen länderna emellan.

Stöd enligt .82 i dessa stadgar kan ges för täckande av högst 50 procent av kostnaderna.

Stöd till förutsättnings- och lönsamhetsstudier i samband med interna- tionella projekt enligt ä2 mom. 1 i dessa stadgar förutsätter att studierna är knutna till realiserandet av ett konkret projekt med sikte på en senare anbudsgivning i samband med projektet. Om anbud. som baseras på av fonden stödd studie, leder till att projektaffären realiseras, skall bidraget återbetalas. Fonden kan, om särskilda skäl föreligger, bevilja undantag från återbetalningSSkyldigheten eller del därav. Återbetalade medel till- föres fonden. '

4 & Fondens administration

Fondens styrelse består av två representanter för vardera Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige. Representanterna utses av vederbö- rande regering för en tid av tre år. Styrelsen är beslutsför när minst sex

• Sida 19
•  Original

Prop. 1981/82: 176 1.9

ledamöter. som företräder minst fyra länder, är närvarande. Om närvaran- de representanter för två länder motsätter sig ett beslut. kan detta inte fattas. Vid styrelsens sammanträden äger Nordiska investeringsbanken vara företrädd genom en observatör.

Styrelsen utser inom sig ordförande och vice ordförande. Över styrel- sens sammanträden skall protokoll föras.

Styrelsen anställer fondens sekretariat och utfärdar dess arbetsordning. Ansökan om bidrag från fonden ställes till dess sekretariat. För fonden gäller i fråga om budget, räkenskaper och revision m.m. l. budgetreglemente för Nordiska ministerrådets budget

2. särskild instruktion för ekonomiförvaltningen vid Nordiska projekt- exportfonden fastställd av Nordiska ministerrådet. Berättelse över verksamheten insänds årligen till Nordiska rninisterrå- det.

5 5 Övrigt

Fonden skall ha sitt säte i Helsingfors. Nordiska ministerrådet beslutar om ändringar. tillägg eller upphävande av dess stadgar.

Dessa stadgar träderi kraft [den ljuli 1982].

• Sida 20
•  Original

Prop. 1981/82:176 20

Underhilaga 1.2 (vedlegg 2)

NORDISK MIN ISTERRÄD Sekretariat

Ministerrådets (Samarbeidsministrenes) mate IS.—16. september 1981 ved Sunne i Sverige

Direktiv till Nordiska investeringsbanken avseende nordiska projektinvesteringslån

] syfte att begränsa risktagningen vid nordiska projektinvesteringslån samt minska risken för konkurrensförvrängningar fastställer Nordiska minister- rådet följande direktiv till Nordiska investeringsbanken. Direktiven är avsedda att gälla i inledningsskedet av den nya verksamheten och kan. när Nordiska investeringsbanken erhållit erfarenhet av verksamheten. ändras av ministerrådet på framställan av banken. 1.

IJ

'.')

'_'!

Nordiska investeringsbanken skall. i fall där det är möjligt och ända- målsenligt, eftersträva att projektinvesteringslån lämnas till eller garan- teras av mottagarstat eller motsvarande (t.ex. centralbank). . Nordiska investeringsbanken skall särskilt uppmärksamma sådana pro-

jekt där samfinansiering kan komma till stånd med Världsbanken och andra internationella finansieringsorganisationer. . Utfästelser att lämna projektinvesteringslån eller garantier skall i sin

helhet avräknas mot beloppsramen för projektinvesteringslån. . Nordiska investcringsbanken skall inte lämna projektinvesteringsgaran-

tier till andra banker eller finansieringsinstitut på bättre villkor än de som gäller avseende medlemsstaternas garantier till Nordiska investe- ringsbanken. . Nordiska investeringsbanken skall söka ett nära samarbete avseende

informations- och erfarenhetsutbyte förutom med de nationella garan- tiinstituten även med berörda exportkreditinstitut, institut för riskkapi- talinvesteringar i u-länder. biståndsmyndigheter och nationella export- främjande organisationer. Ändamålet härmed är bl.a. att minska risken för konkurrensförvrängning mellan företag i de nordiska länderna vid enskilda projektinvesteringslån. Särskild uppmärksamhet bör härvid fästas vid risken för konkurrensförvrängning ] projekt där biståndsme- del kan komma till användning i samfinansiering med projektinveste- ringslån.

• Sida 21
•  Original

Prop. "1981/82: 176 21

Ministerrådets (Samarbeidsministrenes) mate 28.februar 1982 i Helsingfors

2 Nordisk samarbeid om prosjekteksport

Gjennomföring av ministerrådsforslag om nordisk samarbeid om pros- jektsport.

Ministerrådet (SAM) besluttet folgende endringer i ministerrådsbeslut- ningene av 15— 16. september 1981:

a) Ministerrådsbeslutning angående nordisk samarbeid om pr0sjekteks- port.

Punkt D. Nordiska projektil:vesteringslån. nvsnirt4 , Riskavlyftning 1) Nest siste avsnitt på s. 7 gis fälgende tillegg:

”Banken kan även utnyttja den redan gjorda reserveringen för kredit- risker (per 31.12.1981 8.0 miljoner SDR) till dess de särskilda avsätt- ningarna för projektinvesteringslån bedöms vara tillräckligt stora. Ef- tersom projektinvesteringslåneverksamheten bör vara självfinansie- rande bör banken eftersträva att de medel som tagits i anspråk för eventuella förluster på projektinvesteringslån från den allmänna reser- veringen för kreditrisker återföras genom att banken avsätter motsva- rande medel från framtida överskott på projektinvesteringslåneverk- samheten."

2) Setningen som avslutter s. 7 og fortsetter på s. 8 gis fälgende ordlyd: "Medlemsländernas garantier täcker högst 90% av eventuella kredit- förluster vid enskilda projektinvesteringslån."

Avsnitt 5, Långivare vid projektinvesteringslån och projektil:vesterings- garantier 3) Siste setning på s. 8 gis folgende ordlyd: "Garantitagaren skall ha en självrisk vid projektinvesteringsgarantier på lägst 10%".

Avsnitt 6, Beloppsram för projektinvesteringslån

4) Siste setning i 5. avsnitt på s. 9 gis folgende ordlyd: ”Medlemsländemas garantiansvar är dock maximerat till 315 milj. SDR_,'

• Sida 22
•  Original

Prop. 1981/82:176

IQ I»)

Avsnitt 7, stadgeändring: 5) I den vedtatte ä6A i stadger for Nordisk lnvesteringsbank crstattes 2. og 3. punktum med fszslgende ordlyd:

"Medlemsstaterna täcker bankens förluster i anledning av sådana lån och garantier upp till följande belopp: Danmark: 74 655 miljoner SDR. Finland 50400 miljoner SDR. Island 2830 miljoner SDR, Norge 56700 miljoner SDR och Sverige 130415 miljoner SDR.

Medlemsländernas garanti täcker härvid högst 90 % av kreditförluster vid enskilt projektinvesteringslån."

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1982