om ändring i lagen (1941:251) om särskild varuskatt
Regeringens proposition
1981/82: 62
om ändring i lagen (1941: 251) om särskild varuskatt; beslutad den 22 oktober 1981.
Regeringen föreslår riksdagen att antaga det förslag som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.
På regeringens vägnar
BIRGIT FRIGGEBO
ROLF WIRTÉN
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås att beskattningsvikten för varuskattepliktiga sötsaker skall utgöras av varans nettovikt. Vidaré föreslås vissa ändringar i
förteckningen över skattepliktiga kemisk-tekniska preparat. Ändringarna
föreslås träda i kraft den I januari 1982.
FE Riksdagen 19811/82. I saml. Nr 62
Förslag till
Lag om ändring i lagen (1941: 251) om särskild varuskatt
Härigenom föreskrivs att 3 och 7 §§ samt bilagan till lagen (1941:251) om
särskild varuskatt! skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen Iydelse
3 § I. För vara, hänförlig till tull- För vara. hänförlig till tulltaxe-
taxenummer 17.04, 18.06, 19.08 el- nummer 17.04, 18.06, 19.08 eller
ler 21.07. utgår skatten med fem 21.07, utgår skatten med fem kro-
kronor för kilogram av varans vikt nor per kilogram av varans netto- (beskattningsvikt) och för vara, vikt (beskattningsvikt) och för vara,
hänförlig till tulltaxenummer 33.06, hänförlig till tulltaxenummer 33.06, med femtio procent av varans be- med femtio procent av varans be-
skattningsvärde. skattningsvärde.
2.1 beskattningsvikt inräknas sådant förefintligt emballage med vilket varor av ifrägavarande slag
försäljas i detaljhandeln.
Beskattningsvärde är lika med det pris, som den skattskyldige i allmän-
het betingar sig för varan vid försäljning till detaljhandlare eller, om försälj-' ning till detaljhandlare icke bedrives, det pris den skattskyldige kan anta-
gas hava betingat sig vid sådan försäljning. Skattens belopp skall ej inräknas i priset. Såsom beskattningsvärde må icke angivas pris, som gäller allenast för en mindre betydande del av den skattepliktiga försäljningen.
För vara, som av annan än regi- För varor, som av annan än re-
strerad importör införes till riket för gistrerad importör införs ull landet
att saluhållas efter omformning el- för att försäljas efter omformning ler omarbetning eller efter anbring- eller omarbetning eller efter an-
ande i särskild förpackning eller el- bringande i särskild förpackning el-
jest för att användas vid tillverk- ler annars för att användas vid tillning i förvärvssyfte av annan vara, verkning i förvärvssyfte av andra är dock beskattningsvärdet lika varor, skall dock beskattningsvärmed varuns värde, beräknat enligt det beräknas enligt förordningen 6§ tullförordningen (1973:979), (1980:749) om tullvärde, med tillmed tillägg av den å varan belö- lägg av den på varorna belöpande pande tullen. Enligt samma grund tullen. Enligt samma grund beräk-
beräknas beskattningsvärdet för nas beskattningsvärdet för varor, vara, som införes till riket för annat som införs till landet för annat änändamål än försäljning eller an- damål än försäljning eller använd-
vändning i förvärvssyfte. ning i förvärvssyfte.
Det ankommer på riksskattever- Anvisningar om införsel till lanket samt, beträffande vara som in- det av skattepliktig vara meddelas
! Lagen omtryckt 1960: 612,
Senaste lydelse av lagens rubrik 1975: 1406. ? Senaste lydelse 1980: 682.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
föres till riket, generaltullstyrelsen av generaltullstyrelsen efter samoch riksskatteverket gemensamt råd med riksskatteverket. att meddela närmare anvisningar
rörande tillämpningen av i detta moment givna stadganden.
78 När icke skattepliktig vara enligt Den som har tillverkat en vara
bevis uv tullmyndighet utförts ur ri- som inte är skattepliktig och fört ket medges tillverkaren kompensa- varan ur landet har rätt till kom-
tion för särskild varuskatt som be- pensation för den särskilda varulastar varan. Sådan kompensation skatt som belastar varan. Sådan medges dock ej för skattebelopp kompensation medges dock inte för som understiger 10 kronor för ka- skattebelopp som understiger 500
lenderkvartal. kronor för ett kalenderkvartal.
Nuvarande Iydelse
Bilaga”
Förteckning över varor, för vilka särskild varuskatt skall erläggas Tulltaxenr Varuslag
ur 17.04 Sockerkonfektyrer, ej innehållande kakao, med undan-
tag av fondantmassor. mandelmassor, pastor och andra
liknande halvfabrikat i bulk.
ur 18.06 Choklad och andra livsmedelsberedningar innehållande
kakao, med undantag av glass, glasspulver, glass-
pasta (glassmassa), puddingpulver och puddingar samt
pulver, flingor, pastor och flytande beredningar för fram-
ställning av dryck. ur 19.08 Biscuits och wafers med mellanlägg av kräm e. d. till över-
vägande delen överdragna med choklad. ur 21.07 Konfektyrer, ej hänförliga till annat nummer, med un-
dantag av massor, pastor och andra liknande halvfabri-
kat i bulk. ur 33.06 För personligt bruk avsedda preparat av följande'slag:
parfym, parfymkräm, toalettvatten, rakbalsam och liknan-
de preparat, med undantag av badtillsatsmedel, pre-
paratet sprit, glycerin och rosenvatten samt preparat som
är avsett speciellt för behandling av finnar eller likhande
hudåkomma eller för döljande av ärr, födelsemärke eller
liknande huddefekt,
puder, puderkräm, ansiktslera, ansiktsskum, ansiktsmask, smink och läppstift, med undantag av vitt ströpuder,
Senaste lydelse 1974: 444. + Senaste lydelse 1971: 1230.
puderkräm med pudersubstans om högst 5 Z, ofärgat
cerat och preparat som är avsett speciellt för behandling
av finnar eller liknande hudåkomma eller för döljande av
ärr, födelsemärke eller liknande huddefekt,
preparat för behandling av naglar, med undantag av
nagellackborttagningsmedel och nagelvittpennor,
hårvårdspreparat, med undantag av medel för enbart schamponering, preparat för behandling av ögonhår och ögonbryn, hårborttagningsmedel,
medel mot transpiration, med undantag av ättiketer-
preparat och fotvårdsmedel.
Föreslagen lydelse
Bilaga till lagen (1941: 251) om särskild varuskatt
Förteckning över varor, för vilka särskild varuskatt skall erläggas
Tulltaxenr Varuslag
ur 17.04 Sockerkonfektyrer, ej innehållande kakao, med undan-
tag av fondantmassor, mandelmassor, pastor och andra liknande halvfabrikat i bulk. ur 18.06 Choklad och andra livsmedelsberedningar innehållande
kakao, med undantag av giass, glasspulver, glass-
pasta (glassmassa), puddingpulver och puddingar samt
pulver, flingor, pastor och flytande beredningar för fram-
ställning av dryck. ur 19.08 Biscuits och wafers med mellanlägg av kräm e. d. till över-
vägande delen överdragna med choklad.
ur 21.07 Konfektyrer, ej hänförliga till annat nummer, med un-
dantag av massor, pastor och andra liknande halvfabri-
kat i bulk.
ur 33.06 För personligt bruk avsedda preparat av följande slag:
parfym i flytande eller fast form, toalettvatten, rakvatten och rakbalsam, med undantag av preparatet glycerol,
sprit och rosenvatten,
puder, puderkräm, ansiktslera, ansiktsskum, ansiktsmask
och smink, med undantag av puderkräm och smink
med pudersubstans om högst 5 viktprocent, vitt ströpuder samt preparat som är avsett speciellt för döljande av ärr,
födelsemärke eller liknande huddefekt,
läppstift, läppglans och andra preparat för behandling av läppar, med undantag av ofärgat cerat, preparat för behandling av naglar eller nagelband, med
undantag av nagellackborttagningsmedel och nagel-
vittpennor,
hårvårdspreparat, med undantag av hårtvättmedel
som inte samtidigt är färgande, tonande eller blekande,
preparat för behandling av ögonhår och ögonbryn, med
undantag av avsminkningsmedel som inte utgör toa-
lettvatten,
hårborttagningsmedel,
medel mot transpiration, med undantag av ättiketer-
preparat och fotvårdsmedel.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1982. Äldre bestämmelser gäller dock fortfarande i fråga om förhållande som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.
- Utdrag |
BUDGETDEPARTEMENTET PROTOKOLL vid regeringssammanträde 1981-10-22
Närvarande: statsrådet Friggebo, ordförande, och statsråden Dahlgren, Johansson, Wirtén, Andersson. Boo, Petri, Eliasson, Elmstedt, Ahrland, Molin |
Föredragande: statsrådet Wirtén
Proposition om ändring i lagen (1941: 251) om särskild varuskatt
1 Sötsaker m. m.
1.2 Gällande ordning
Enligt lagen (1941:251) om särskild varuskatt, LSV, (omtryckt
1960:612, ändrad senast 1980:682), utgår skatt på vissa sötsaker. Be-
skattningsområdet är i detalj angivet i en vid lagen fogad förteckning.
Skattskyldig är den som inom landet yrkesmässigt tillverkar skattepliktiga varor för försäljning eller för vidare bearbetning och den som inför skattepliktiga varor till landet. För tillverkare föreligger obligatorisk registreringsplikt hos riksskatteverket, RSV, som är beskattningsmyndighet. Även en importör kan i särskild ordning bli registrerad som skattskyldig. För en registrerad skattskyldig inträder skattskyldigheten när skattepliktiga varor levereras till köpare här i landet eller tas i anspråk för vidare bearbetning. Skatten redovisas och erläggs enligt ett särskilt deklarations-
förfarande. När någon annan än en registrerad importör för in skattepliktiga varor till landet betalas skatten till tullverket i den ordning som gäller för tull. Skatten på sötsaker beräknas efter varans vikt. I beskattningsvikten
skall inräknas ”sådant förefintligt emballage med vilket varor av ifrågava-
rande slag försäljas i detaljhandeln” (3 § 2 första stycket LSV). Under perioden 1971—september 1980 utgick skatten med 2 kr. 20 öre per kg. Den I oktober 1980 höjdes skatten till 5 kr. per kg (prop. 1980 U:1, SkU 1980 U:2, rskr 1980 U:2, SFS 1980: 682). Tidigare utgick jämte varuskatten även skatt enligt lagen (1960: 258) om utjämningsskatt på vissa varor på bl. a. varuskattepliktiga sötsaker. Utjäm-
ningsskatten på sådana sötsaker beräknades på samma beskattningsvikt
som varuskatten. Utjämningsskatten utgick med varierande belopp under 1970-talet. Den I januari 1979 bestämdes den till 1 kr. 10 öre per kg.
Utjämningsskatten ersattes fr. o. m. den 1 juli 1981 av en utjämningsav-
gift som tas ut med stöd av lagen (1967: 340) om prisreglering på jordbru-
kets område (prop. 1980/81:190, JoU 1980/81:36, rskr 1980/81:419, SFS 1981: 636 och 637). Avgift utgår också för andra varor än sötsaker. Statens
jordbruksnämnd (JN) har 'bemyndigats att utfärda föreskrifter om utjäm-
ningsavgiften. I denna uppgift ingår bl.a. att bestämma avgiftens höjd.
Avgiften för vissa varor, i huvudsak sådan som också är skattepliktiga
enligt LSV, administreras däremot av RSV. JN har föreskrivit att utjämningsavgiften på sådana sötsaker som omfat-
tas av den särskilda varuskatten liksom tidigare skall beräknas på varans vikt inkl. emballage. På andra varor beräknas däremot avgiften på nettovikten, dvs. vikten exkl. emballage.
1.2 Framställningar om skatt på nettovikt m. m.
Sveriges Sötvaruindustriers förening har hemställt att varuskatten på sötsaker i fortsättningen skall beräknas på enbart varans nettovikt utan att
den nuvarande skattesatsen ändras.
Efter remiss har RSV, generaltullstyrelsen (GTS). Svenska Choklad-, Konfektyr- och Kexfabrikantföreningen samt Konfektyrimportörernas riksförbund yttrat sig över framställningen.
RSV och GTS har tillstyrkt att varans vikt exkl. emballage skall anses
som beskattningsvikt men förutsatt att JN ändrar sina föreskrifter så att
också utjämningsavgiften på sötsaker beräknas på samma vikt. En sådan
ändring skulle underlätta tulltaxeringsarbetet, RSV:s revisionsverksamhet och de skattskyldigas bestyr med skatten. RSV har uppgivit att verket under hand har inhämtat att JN anser det synnerligen önskvärt att all utiämningsavgift beräknas på nettovikten. GTS har uttalat att med nettovikt avses vikten av varorna utan emballage men med t.ex. skaft på
klubber. |
Om skattesatsen inte ändras skulle skattebortfallet enligt RSV uppskatt-
ningsvis uppgå till drygt 5 22. | Svenska Choklad-, Konfektyr- och Kexfabrikantföreningen samt Konfektyrimportörernas riksförbund har tillstyrkt förslaget under förutsättning
att skattesatsen inte ändras. I första hand har dock föreningen yrkat att den
särskilda varuskatten omedelbart återgår till den före den 1 oktober 1980 gällande nivån. Som skäl härför har framförts en minskad efterfrågan på sötsaker. Volymen har minskat med 15 92 från det första halvåret 1980 till det första halvåret 1981. Nedgången har tillskrivits skattehöjningen.
1.3 Föredragandens överväganden
Enighet råder om att en beskattning efter varans nettovikt, dvs. vikt exkl. emballage, är att föredra framför den beräkningsmetod som nu gäller. RSV och GTS har vitsordat att en sådan ordning skulle vara till fördel för såväl myndigheterna som de skattskyldiga. - Jag instämmer i denna bedömning. Jag anser det från bl.a. praktiska
utgångspunkter lämpligast att skatten beräknas efter nettovikten i gängse
mening, dvs. utan emballage men inkl. t. ex. skaft till klubbor, pappbottnar, etc. . | Om övergången till beskattning efter nettovikt görs med oförändrad skattesats uppkommer ett visst skattebortfall. Vid oförändrad konsum-
tionsvolym, ca 65 milj. kg per år, skulle skattebortfallet för helt år räknat exkl. mervärdeskatt uppgå till ca 16 milj. kr. (från utjämningsavgiften och mervärdeskatten på utjämningsavgiften bortses). Om skatteinkomsterna
skall vara oförändrade torde skatten behöva höjas med ca 25 öre per kg.
Kritiken från branschhåll mot höjningen av skatten den 1 oktober 1980
är mycket bestämd. Trots att höjningen endast kompenserade eftersläpningen i förhållande till konsumentprisernas utveckling och att den kon-
sumtionsminskning som nu har skett rimligtvis har samband med konsumtionsminskningen på nästan alla områden, kan det enligt min mening ändå
försvaras att inte höja skattesatsen. Jag föreslår därför en övergång till
nettoviktsbeskattning med oförändrad skattesats, 5 kr. per kg.
De åsyftade ändringarna bör enligt min mening åstadkommas genom att
det i nuvarande 3 § I LSV föreskrivs att skatten skall utgå efter varans
nettovikt. Vidare bör nuvarande 3 § 2 första stycket LSV slopas. Av systematiska skäl bör dessutom momentindelningen av paragrafen slopas.
I detta sammanhang bör ytterligare två ändringar göras i 3 § LSV.
I nuvarande 3 § 2 tredje stycket LSV — som alltså i fortsättningen bör utgöra paragrafens tredje stycke — hänvisas, när det gäller en varas värde i vissa fall av införsel till landet, till 6 § tullförordningen (1973: 979). Eftersom värdet av en vara i de fall tull enligt tulltaxan skall beräknas efter viss procent av en varas värde, numera regleras i förordningen (1980: 749) om tullvärde bör hänvisningen ändras till att avse denna förordning.
Enligt nuvarande 3 § 2 fjärde stycket LSV — som i fortsättningen bör utgöra fjärde stycket i paragrafen — ankommer det på RSV samt, beträf-
fande vara som införs till riket, GTS och RSV gemensamt att meddela
närmare anvisningar om tillämpningen av stadgandena i momentet. Upp-
giften för RSV att meddela anvisningar rörande tillämpningen av gällande föreskrifter inom verkets verksamhetsområde framgår av förordningen
(1970:752) med instruktion för RSV. Denna uppgift behöver alltså inte anges särskilt i lagen. Vidare bör den ändringen göras att, när det gäller införsel till landet av skattepliktiga varor, GTS meddelar anvisningar efter
samråd med RSV.
2 Kemisk-tekniska preparat
2.1 Gällande ordning
Enligt LSV utgår skatt på vissa kemisk-tekniska preparat, i huvudsak sådana kosmetiska produkter som populärt kallas skönhetsmedel. Skatten utgår med 50 26 av beskattningsvärdet, vilket utgörs av varans pris vid försäljning till detaljist exkl. varuskatt och annan indirekt skatt.
Inkomsten av skatten har för budgetåret 1981/82 beräknats till 178 milj. kr.
Reglerna om skattskyldighet, registrering, beskattningsmyndighet och erläggande av skatt är desamma som för sötsaker.
Beskattningsområdet anges i den förut omnämnda förteckningen som utgör en bilaga till lagen. Som en allmän ram gäller att skatteplikten omfattar sådana preparat som är hänförliga till tulltaxenummer 33.06 enligt tulltaxan och som är avsedda för personligt bruk. Härefter följer en specificering av de skattepliktiga preparaten. Närbesläktade varuslag har sammanförts i sex olika grupper med angivande av de undantag som gäller inom varje grupp.
Den första gruppen omfattar parfym, parfymkräm, toalettvatten, rakbalsam och liknande preparat, med undantag av badtillsatsmedel, preparatet sprit, glycerin och rosenvatten samt preparat som är avsett speciellt för behandling av finnar eller liknande hudåkommor eller för döljande av ärr, födelsemärke eller liknande huddefekt.
Den andra gruppen omfattar puder, puderkräm, ansiktslera, ansiktsskum, ansiktsmask, smink och läppstift, med undantag av vitt ströpuder, puderkräm med pudersubstans om högst 5 2, ofärgat cerat och preparat som är avsett speciellt för behandling av sådana hudåkommor eller för döljande av sådana huddefekter som har nämnts i den föregående gruppen.
Den tredje gruppen omfattar preparat för behandling av naglar, med undantag av nagellackborttagningsmedel och nagelvittpennor.
Den fjärde gruppen omfattar hårvårdspreparat, med undantag av medel för enbart schamponering. | i
Den femte gruppen omfattar preparat för behandling av ögonhår och
'ögonbryn samt hårborttagningsmedel. |
Den sjätte gruppen slutligen omfattar medel mot transpiration, med undantag av ättiketerpreparat och fotvårdsmedel.
2.2 Generaltullstyrelsens skrivelse
GTS har, efter samråd med RSV, i en skrivelse pekat på att en och samma vara i vissa fall kommit att beskattas olika beroende på hur varan har beskrivits t. ex. på förpackningen eller i reklam. Enligt GTS bör eftersträvas att varans kemiska sammansättning, karaktär eller egenskaper blir
bestämmande för beskattningen och att avgränsningen mot skattefria varor görs så enkel! som möjligt. GTS menar att detta bör gälla även om det leder
till att vissa varor som uppfattas som lyxvaror inte blir beskattade och
tvärtom. Mot denna bakgrund har GTS föreslagit vissa ändringar i förteck-
ningen över skattepliktiga varor.
Den första varugruppen har föreslagits omfatta parfym och toalettvat-
ten, i flytande eller fast form, rakvatten och rakbalsam, med undantag av preparatet sprit, glycerin och rosenvatten. Genom ändringen skulle enligt GTS bl. a. alla kroppslotioner göras skattefria. Kroppslotioner utgör fetthaltiga och ibland alkoholhaltiga flytande
krämer, ofta med stark lukt, avsedda att anbringas på kroppen. Enligt praxis har alla alkoholhaltiga kroppslotioner belagts med skatt, medan
övriga lotioner skattebelagts i sådana fall då de varit avsedda att tjänstgöra
förutom som hudvårdsmedel även som luktgivare. Den avsedda använd-
ningen har bedömts med utgångspunkt från reklamen. Skattebortfallet torde enligt GTS bli litet på grund av att antalet alkoholhaltiga kroppslotioner torde vara obetydligt och att man i många fall utformat reklamen för övriga kroppslotioner så att skatt undviks.
Förslaget innebär vidare att det särskilda undantaget för badtillsatsmedel blir onödigt. Däremot bör i förtydligande syfte rakvatten nämnas särskilt som skattepliktigt preparat.
Dessutom innebär förslaget att undantaget från skatteplikt för preparat som är avsett speciellt för behandling av finnar eller liknande hudåkommor (s.k. aknepreparat) avskaffas. Enligt GTS skall sådana aknepreparat som
innehåller vissa beståndsdelar som anses verksamma mot finnar o.d. i
fortsättningen klassiftceras som medikamenter och hänföras till ett annat
tulltaxenummer än 33.06, vilket medför att de ändå blir skattefria. I den
mån s.k. aknepreparat inte innehåller mot akne erkänt verksamma ämnen och därför inte anses utgöra medikamenter bör de enligt GTS skattebeläg-
gas.
Bestämmelsen om skattefrihet för preparat för döljande av ärr m. m. bör enligt förslaget slopas i den första gruppen men stå kvar i den andra.
I den andra gruppen ingår bl. a. smink. GTS har föreslagit att smink skall
vara skattepliktigt om det innehåller mer än fem viktprocent pudersubstans (pigment). Varor som är färgande utan att innehålla pigment kommer alltså inte att betraktas som smink och blir därför skattefria. Även när det gäller undantaget för puderkrämer med pudersubstans om högst 5960 bör
enligt förslaget procenttalet avse viktprocent.
GTS har vidare föreslagit att undantaget för aknepreparat skall utgå även ur denna grupp.
Vidare har GTS föreslagit att läppstift jämte andra preparat för behandling av läppar skall brytas ut ur den andra gruppen och bilda en ny tredje
grupp. Därtill har föreslagits att det skattepliktiga varuområdet skall utvidgas till att omfatta även läppglans, som nu är skattefritt men som i vissa fall
är svårt att skilja från smink som är skattebelagt. Det finns enligt GTS
uppfattning ingen anledning att skilja mellan preparat som ger färg och
preparat som ger glans åt läpparna.
I den nuvarande tredje gruppen, som alltså har föreslagits bli den fjärde, har även föreslagits att preparat för behandling av nagelband, som nu
betraktas som hudvårdspreparat och i regel är skattefria, görs skattepliktiga. Dessa preparat ligger enligt GTS uppfattning närmare preparat för behandling av naglar och bör därför behandlas på samma sätt som dessa.
I den nuvarande fjärde gruppen, som har föreslagits bli den femte, bör enligt GTS gränsdragningen mellan skattefria och skattebelagda scham-
poneringsmedel ändras, så att skatt utgår endast för sådana medel som har
färgande, tonande eller blekande effekt. Vidare har föreslagits att beteckningen schamponeringsmedel ändras till hårtvättmedel för att markera att medel som används efter tvättning (efterschamponeringsmedel) för att åstadkomma vissa effekter på håret skall vara skattepliktiga.
I den nuvarande femte gruppen, som har föreslagits i fortsättningen utgöra den sjätte, bör enligt förslaget införas ett undantag för avsminkningsmedel i den mån de inte kan betraktas som toalettvatten. Redan nu
betraktas enligt GTS feta krämer och oljor som används för att ta bort smink på huden som skattefria hudkrämer, medan däremot medel för borttagning av t.ex. mascara från ögonhår räknas som skattebelagda preparat för behandling av ögonhår och ögonbryn.
Hårborttagningsmedel har föreslagits utgöra en särskild varugrupp, den
sjunde.
I den nuvarande sjätte gruppen, som har föreslagits utgöra den åttonde,
har ingen ändring föreslagits.
2.3 Kemisk-tekniska leverantörsförbundets yttrande
Kemisk-tekniska leverantörsförbundet (KTF) har yttrat sig över GTS
skrivelse. Enligt yttrandet sammanfaller GTS förslag till stora delar med
KTF:s uppfattning. 1 följande hänseenden har dock KTF gett förslag till justeringar.
KTF har ansett att uttrycket parfym i fast form bör preciseras. Vidare har KTF tillstyrkt att avsminkningsmedel görs skattefria men förutsatt att
man till denna grupp skall hänföra även s.k. eye make-up remover, ansiktsmask, ansiktslera och ansiktsskum, vilka har uppgivits ha huvudsakli-
gen samma funktion som rengöringskräm.
När det gäller schamponeringsmedel har KTF ansett att ett förtydli-
gande behövs, så att det framgår att ett schampo kan ha doftgivande,
konditionerande m. fl. effekter utan att bli skattebelagda. Dessutom bör
enligt KTF inte det inarbetade uttrycket ”schampo"” bytas ut mot ”hår-
tvättmedel”, eftersom de konditioneringsmedel som används efter det att
håret tvättats inte utgör schampo i teknisk mening.
Slutligen bör enligt KTF varan hårborttagningsmedel bli skattefritt, eftersom detta medel konkurrerar med rakapparater som inte är skattebelagda.
2.4 Föredragandens överväganden
Förteckningen över skattepliktiga kemisk-tekniska preparat fick buvudsakligen sin nuvarande utformning genom förordningen (1971:248) om ändring i förordningen (1941: 251) om särskild varuskatt, som trädde i kraft den 1 juli 1971 (prop. 1971:73, SkU 1971: 34, rskr 1971: 198). Syftet med de ändringar i beskattningsområdet som då gjordes var bl.a. att uppnå en klarare avgränsning mellan skattefria och skattepliktiga varor. Beskattningsområdet gavs en primär avgränsning till parfymer, toalettmedel och kosmetiska preparat för personligt bruk. Inom denna ram preciserades närmare de varuslag som skulle omfattas av skatteplikten.
GTS skrivelse visar att det alltjämt föreligger svårigheter i fråga om avgränsningen mellan en del skattepliktiga och en del skattefria varor. Dessa svårigheter bör man eliminera så långt det är möjligt med beaktande av att beskattningsområdet i huvudsak bör bibehållas.
GTS ändringsförslag har upprättats efter samråd med RSV. Förslagen har i allt väsentligt tillstyrkts eller lämnats utan erinran av KTF, som dock i några hänseenden gett förslag till justeringar. På dessa punkter vill jag för egen del anföra följande.
Enligt vad som inhämtats från GTS förekommer i handeln i dag vissa parfymer i fast form. Det bör enligt min mening klart framgå av författningstexten att sådan parfym, liksom annan parfym, är skattepliktig.
Preparat för behandling av ögonhår och ögonbryn bör enligt GTS förslag även i fortsättningen i princip beskattas. Ett undantag bör dock göras för avsminkningsmedel som inte utgör toalettvatten. Jag delar denna uppfattning. Frågan om beskattning av visst preparat för avlägsnande av ögonmake-up får avgöras av de rättstillämpande myndigheterna efter dessa riktlinjer.
Något skäl att upphäva skatteplikten för preparaten ansiktslera, ansiktsskum och ansiktsmask anser jag inte föreligga. Inte heller bör enligt min mening skatteplikten för hårborttagningsmedel slopas.
När det gäller skatteplikten för hårvårdspreparat anser jag liksom GTS att det nu gällande undantaget för medel för enbart schamponering bör förtydligas. Utgångspunkten bör vara att ett medel som utöver tvättningen ger håret ett förändrat utseende genom färgning, toning eller blekning bör vara skattepliktigt. Däremot bör inte enbart den omständigheten att medlet utöver rengöringen tillför håret en viss doft eller glans göra medlet skattepliktigt.
Om emellertid ett medel är avsett att användas efter tvättningen av håret för att åstadkomma vissa effekter på håret bör det beskattas. Sådana medel
benämns ibland i reklamen ”efterscehamponeringsmedel”. Dessa medel
utgör inte schamponeringsmedel i teknisk mening. Beteckningen scham-
poneringsmedel är därför inte helt entydig. Som GTS föreslagit bör den
ersättas av beteckningen hårtvättmedel.
Även i övriga delar anser jag att GTS ändringsförslag är väl motiverade och ägnade att underlätta tillämpningen av skattepliktsbestämmelserna.
De inskränkningar och utvidgningar av beskattningsområdet som förslaget innebär är av så marginell art att de bör kunna accepteras. Jag förordar att GTS förslag bör genomföras med vissa smärre modifie-
ringar. Tilläggas bör att preparatet sprit, glycerin och rosenvatten numera kallas glycerol, sprit och rosenvatten. Förteckningen bör ändras i enlighet härmed.
3 Kompensation i vissa fall av export
3.1 Gällande ordning
Om en vara som i och för sig inte är skattepliktig exporteras, kan tillverkaren enligt 7 § LSV medges kompensation för den skatt som belastar varan genom att en viss beståndsdel har blivit beskattad. Som en förutättning för kompensation gäller att varan enligt bevis av tullmyndighet har utförts ur riket. Kompensation medges inte för skattebelopp som understiger 10 kr. för kalenderkvartal.
Enligt 1 § kungörelsen (1970:944) om kompensation i vissa fall för
särskild varuskatt och utjämningsskatt prövar RSV fråga om kompensa-
tion för skatt.
3.2 Föredragandens överväganden
Genom lagen (1978:123) om ändring i LSV ändrades bl.a. 6 § 2 första stycket b) LSV om rätt till avdrag i deklarationen för exporterade varor, så att kravet för den skattskyldige att förete bevis av tullmyndighet om utförseln bortföll (prop. 1977/78:94, SkU 1977/78: 39, rskr 1977/78: 192).
Skälet till ändringen var bl.a. att en föreskrift om tullmyndighetsbevis inte ansågs nödvändig. Föredragande statsrådet betonade dock i propositionen att en skattskyldig som begagnade sig av avdragsmöjligheten givet-
vis skulle kunna dokumentera att han var berättigad till visst avdrag och att
det ändå alltid skulle krävas att den skattskyldige hade ett av beskattningsmyndigheten accepterat underlag som visade riktigheten av gjorda avdrag.
Jag anser att det som sagts om tullmyndighetsbevis då det gäller avdrag för exporterade varor också gäller då fråga är om kompensation för skatten
enligt 7 § LSV. Bestämmelsen att den som ansöker om sådan kompensa-
tion skall förete bevis av tullmyndighet bör därför utgå ur paragrafen.
Av RSV har inhämtats att ansökningar om kompensation oftast kommer
Prop. 1981/82: 62 . 14
in årsvis och avser något eller några 1 000-tal kr. För att kompensation med alltför obetydliga belopp inte skall komma i fråga bör den beloppsgräns under vilken rätt till kompensation inte skall föreligga, höjas till 500 kr. för kalenderkvartal.
4 Ikraftträdande
De ändringar i LSV som jag nu har gått igenom bör träda i kraft den I januari 1982.
5 Lagrådets hörande
Med hänsyn till de nu genomgångna lagstiftningsfrågornas enkla beskaffenhet är det enligt min mening inte motiverat att inhämta lagrådets yttran-
de över lagförslaget.
6 Hemställan
Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att antaga inom budgetdepartementet upprättat förslag
till
lag om ändring i lagen (1941:251) om särskild varuskatt.
7 Beslut
Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att antaga det förslag som föredraganden har lagt fram.
Norstedts Tryckeri, Stockholm 1981