Prop. 1981/82:86

om godkännande av en nordisk överenskommelse om godkännande av vissa yrkesgrupper för verksamhet inom hälso- och sjukvården och veterinärväsendet

Prop.

Regeringens proposition 1981/82: 86

om godkännande av en nordisk överenskommelse om godkännande av vissa yrkesgrupper för verksamhet inom hälso- och sjuk färden och veterinärväsendet. m.m.:

beslutad den 3 december 1981.

Regeringen föreslär riksdagen att antaga de förslag som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll. Pa regeringens vägnar

TllORBJÖRN FÄLLDIN KARIN AllRLAND

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att riksdagen godkänner en den 25 augusti 1081 undertecknad överenskommelse mellan Sverige. Danmark. Finland och Norge om godkännande av vissa yrkesgrupper för verksamhet inom hälso- OCh S_illkX-arden och vcterinärx'äsendet. Genom örerenskommelsen regleras Villkoren för en fri nordisk arbetsmarknad för 17 yrkesgrupper tillhörande hälso- och sjukrärdsperstmalen samt för veterinärer.

] anslutning härtill föreslås att samtliga bestämmelser som gäller rätten för hälso- och sjukvärdspersonal med utländsk utbildning att här i landet utöva sadana yrken inom hälso— och sjukvz'irden för vilka det gäller särskilda behörighetsregler förs samman i en särskild författning.

[ Riksdagen IVH/:S]. I sum/. Nr No

NSI/82:86

IJ

Prop. 1981/82z86

[ Förslag till Lag med bemyndigande för regeringen att meddela föreskrifter om legitimation eller annan behörighet för hälso- och sjukvårds- personal med utländsk utbildning

Härigenom föreskrivs följande.

Regeringen bemyndigas att meddela l't'ireskrifter om kraven för att den som utomlands genomgätt utbildning skall fa legitimation eller annan behörighet här i landet för _vrke inom hälso- och sjukvärden.

Denna lag träderi kraft tva veckor efter den dag. dä lagen enligt uppgift pä den utkommit frän trycket i Svensk författningssamling.

Prop. wat/32:86

2. Förslag till

.J)

Lag om ändring i lagen (l96t):408) om behörighet att utöva

läkaryrket

Härigenom föreskrivs att 2.5 lagen (MWh-108) om behörighet att utöva

läkaryrket skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

tu :l]:

2 å andra stycket

Den som inom riket avlagt läkar- examen och fullgjort av regeringen föreskriven praktisk utbildning (allmänt-jänstgöring). sti oek den som atom riket avlagt lt'ikares'amen oelt Itt'irs/t'itles genontgatt av regering— en _l't'h'eskriven ej'tertttlvildnittg skall pa ansökan er/taI/a legitimation såsom läkare. om ej sadana omstän- digheter föreligga som enligt vad i denna lag sägs ktatna I/i'iranleda att legitimation titerka/las.

2 s första stycket Legitima/ion såsom lt'ikare medde— las av soeialstyrelsen.

Äger utomlands e.taminerad läka- re _/ramsttietale skicklighet och siir- skild klinisk erfaren/tet. att? regering- en medgiva. att legitimation stisam lt'ikta'e meddelas honom tttatt att lnat genomgatt ej'terttt/rildning som avses i tindra stycket.

Föreslagen lydelse

Den som har avlagt läkarexamen och fullgjort av regeringen föreskri— ven praktisk utbildning (allmän- tji'tnstgöring) skall pit ansökan _l'd legitimation som läkare. om inte sadana omständigheter _/'t't're/igger att legitimationen 15 _a (19:90:11) om tillsyn över Itt'ilso— oelt sjaki'tirdspersottalett m. fl. skal/e lta

enligt lagen

återkallats om sökanden varit legiti- nterad.

.zlnso'kan om legitimation görs Itos st)eia[styrelsen. som i varje enskilt./all provar ont sökanden tip/tjyller kra- l'('/l for legitimation. Bilal/er social- styrelsen ansökan. skall styrelsen tttl't'irda bevis om legitimation för sökanden.

(.)nt legitimation som läkare av den som ltar tttlt'indsk utbildning finns .s't'itiskiltla hes/tiatmelser.

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

' Senaste lydelse lU7i:tx.x'3.

Prop. NSI/82:86

3. Förslag till Lag om ändring i lagen (l963:25ll om behörighet att utöva

tandläkaryrket

Härigenom föreskrivs att 3; lagen (1963251) om behörighet att utöva tandläkaryrket skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

3 å andra stycket

Den som ittont riket avlagt tandlä- karexamen. sä ot'k den sattt atom riket avlagt tandläkare.vamen oelt ltt'itzstt'ides genomgält av regeringen _löreskriven eftertttltildning skall pä ansökan erlta'lla legitimation såsom tandläkare. om ej sadana omständig- heterft'ireligga som enligt vad i dentta lag sägs klanta_l't't'ranleda att legitima- tion återkallas.

3 & första stycket

Legitimation såsom tandläkare meddelas av sot'ittlstyrelsen.

.--'lger tttomlands e.vaminerad tand— läkare 'lrt'anstt'iettde skit'kligltet och särskild erlitren/tet inom tandläka- ryrket. mä regeringen ntedgiva. att legitimation säsom tandläkare med- delas ltonom tttan att ltan genomgått ejh'rtttlrildnittg. som avses i andra styt'ket.

Denna lag träder i kraft den dag re

.,

*- Scnaste lydelse lll751t'sh'3.

gi

Hireslagen lydelse

Den som har avlagt tandläkarexa- men skall pa ansökan/ä legitimation som tandläkare. om inte sådana omständigheter jöreligger att legiti— mationen enligt 15 s lagen (Mått:/ll om tillsyn över ltälso- oelt sjukvårds- personalen m. .ll- skulle lta återkallats om sökanden varit legitimerad.

Ansökan om legitimatimt görs ltos sot'ialstyrelst'n, som i varje enskiltfall prövar om sökanden apply-ller kra- ven _l'ör legitimation. iii/"aller soeial- styrelsen ansökan. skall styrelsen utfärda bevis ont legitimation för sökanden.

Om legitimation som tandläkare av den som ltar utländsk utbildning

finns särskilda beställtine/ser.

geringen bestämmer.

Prop. 1981/82186

4. Förslag till

'Jl

Lag om ändring i lagen (l965:6l) om behörighet att utöva

veterinäryrket m. m.

Härigenom föreskrivs att 45 lagen (1965261) om behörighet att utöva veterinäryrket m. m. skall ha nedan angiven lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4.5'

Har legitimerad veterinär visat grov oskicklighet vid utövning av veterinäryrket eller eljest visat sig uppenbart olämplig som veterinär utan att det föreligger sådant fall som avses i 3 &. äger lantbruksstyrel- sen äterkalla hans legitimation.

Har en legitimerad veterinär visat grov oskicklighet vid utövning av veterinäryrket eller eljest visat sig uppenbart olämplig som veterinär titan att det föreligger sädant fall som avses i 3 5. får Iantbruksstyrcl- sen återkalla hans legitimation.

Ont en veterinär. som ltar fått legitimation här i landet på grtatd av auktorisation i ett matat nordiskt land förlorar denna auktorisation. skall lantbruksstyrelsen återkalla legitima- tionen.

Denna lag träder i kraft tvä veckor efter den dag. då lagen enligt uppgift på den utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

1 Senaste lydelse lQ7lzlllo.

l* Riksdagen 198132. ] saml. Nr so

Prop. l98l/82z86 . (»

Utdrag SOCIALDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 198! 42-113

Närvarande: statsministern Fälldin. ordförande. och statsråden Ullsten. Wikström. Friggebo. Dahlgren. Söder. Johansson. Wirtén. Andersson. Boo. Petri. Eliasson. Gustafsson. Ahrland. Molin

Föredragande: statsrådet Ahrland

Proposition om godkännande av en nordisk överenskommelse om godkännande av vissa yrkesgrupper för verksamhet inom hälso- och sjukvården och veterinärväsendet. m.m.

1. Bakgrund

År 1954 träffade Danmark. Finland. Norge och Sverige en överenskom- melse om gemensam arbetsmarknad som bl.a. innebär att arbetstillstånd inte krävs av medborgare i någon av staterna för att arbeta i annat nordiskt land. Överenskommelsen avlägsnar dock inte de hinder för rörligheten som följer av att det för vissa yrkesgrupper finns bestämmelser om auktorisation eller andra behörighetskrav i de olika länderna. Föreskrifter om auktorisatitm förekommer i särskilt stor utsträckning beträffande yrken inom hälso- och sjukvården och inte alltid för samma yrkesgrupp i alla länderna. Åtskilliga yrkesgrupper inom hälso- och sjukvården har därför inte kunnat utnyttja de förmåner som 1954 års överenskommelse erbjuder.

Under 1960- och 1970-talen har särskilda överenskommelser om fri arbetsmarknad träffats för fem yrkesgrupper inom hälso- och sjukvz'irden med rättslig reglering av yrket. nämligen läkare. tandläkare. sjuksköterskor. sjukgymnaster och apotekare.

För övriga yrkesgrupper med rättslig reglering av yrket har hittills saknats sadana överenskommelser.

Vid överläggningar mellan social- och hälsovärdsministrarna och Nordiska rådets social- och mil jöutskott är 1976 radde enighet om att arbetsmarknads— frägorna hörde till de sakmnräden som borde prioriteras och att en allsidig utredning borde företas i dessa frågor.

Prop. l98l/82z86 7

Nordiska socialpolitiska kommittén tillsatte i maj 1976 en arbetsgrupp för att göra en granskning av gällande och planerade arbetsmarknadsöverens- kommclser för grupper inom hälso— och sjuk 'ärdcn och för att gä igenom de problem som gällde för yrkesgrupper inom denna sektor. för vilka överenskommelser ännu inte hade kommit till stånd. De praktiska möjlig- heterna att införa fri arbetsmarknad även för grupper där legitimation endast krävdes i några av länderna borde också prövas.

Arbetsgruppen lade våren 1980 fram förslag till en överenskommelse om gemensam nordisk arbetsmarknad för viss personal inom hälso— och sjukvården och veterinärväsendet. Förslaget har under är 1980 remissbe- handlats i de berörda länderna.

1 Sverige har remissyttranden avgivits av socialstyrelsen. nämnden för läkares vidareutbildning. universitets- och högskoleämbctet. skolöverstyrel- sen. arbetsmarknadsstyrelsen. statens invandrarverk. lantbruksstyrelsen. Sveriges lantbruksuniversitet. landstingsförbundet. Svenska kommunför- bundet. landstingsktnnmunerna i Stockholms. Örebro. Malmöhus och Västerbottens län. Göteborgs och Malmö kommuner. Apoteksbolaget AB. Svenska hälso- och sjukvårdens tjänstemannaförbund. Sveriges läkarför- bund. Svcriges farmacevtförbund. Sveriges veterinärförbund. Sveriges legitimerade sjukgymnasters riksförbund. Svensk sjuksköterskeförening. SVenska barnmorskeförbundet. Svenska laboratorieassistentföreningen. Medicinsk tekniska assistentföreningen. Sveriges tandhygienistförening och SVeriges fotterapevtcrs riksförbund. Förslaget har därefter. med den överarhetning som bl.a. föranletts av remissbehandlingen. lagts till grund för ett ministerrådsförslag till Nordiska rådets 29:e session i Köpenhamn om en överenskommelse mellan Danmark. Finland. Norge och Sverige om godkännande av vissa yrkesgrupper för verksamhet inom hälso- och sjukvården och veterinärväsendet m.m. Nordiska rådets social- och miljöutskott tillstyrktc enhälligt förslaget. Nordiska rädet har därefter. den 5 mars 1981. rekommenderat regeringarna att, med beaktande av de synpunkter som framförts av rådet. snarast ingå en överenskommelse i enlighet med det framlagda ministerrädsförslaget. Överenskommelsen har undertecknats av social- och hälsovärdsministrarna på de olika regeringarnas vägnar den 25 augusti 1981. Islands hälsovärdsminister har vid samma tillfälle undertecknat en förklaring om att överenskommelsen för Islands del skall ersätta tidigare överenskommelser gällande läkare och apotekare så snart den trätt i kraft och blivit tillämplig beträffande dessa båda yrkesgrupper. Överenskommelsen skall ratificeras och träder i kraft när samtliga stater har deponerat sina ratifikationsinstrument hos det svenska utrikesdeparte- mentet.

2 Överenskommelsens utformning och innehåll

Jag vill' här lämna en översiktlig beskrivning av överenskommelsens innehåll. Överenskommelsen bör fogas till protokollet till detta ärende som bilaga 1. Jag hänvisar till arbetsgruppens förslag i Nordisk utrcdningsserie A 197924 och ministerrådets förslag till Nordiska rådet (B 35/5) när det gäller en närmare redogörelse för överenskommelsens innehåll.

Överenskommelsen har träffats mellan Sverige. Danmark. Finland och Norge. lsland omfattas inte men kan ansluta sig till den beträffande en eller flera yrkesgrupper. Överenkommelscn avser 18 grupper av yrkesutiiivare inom hälso- och sjukvården och veterinärväsendet. Bland hälso— och sjukvårdspersonalen omfattas följande grupper: läkare. tandläkare. sjuk- sköterskor. apotekare. sjukgymnaster. arbetsterapevter. barnmorskor. distriktssköterskor. optiker. psykologer. receptarier. röntgenassistenter. skötare i psykiatrisk vård. tandhygienister. tandsköterskor. tandtekniker och undersköterskor. Inom veterinärväsendet omfattas veterinärerna av överen- skommelsen. För samtliga dessa _x-'rkesgrupper finns bestämmelser om legitimation eller annan rättslig reglering av yrket i minst tva av länder- na.

Överenskommelsen avses ersätta nu gällande särskilda överenskommelser för läkare. tandläkare. apotekare. sjuksköterskor och sjukgymnaster. Den är tillämplig på yrkesutövare som tillhör någon av de 18 yrkesgrupperna och som är medborgare i något av de fördragsslutande länderna eller lsland. Den innebär att den som har legitimation eller annan behörighet att utöva yrket i ett land har rätt att få behörighet även i de ("ivriga länder som har rättslig reglering för samma yrke. För yrkesutövare från ett land som saknar rättslig reglering av yrket anges i överenskommelsen vilken utbildning som godtas att ligga till grund för legitimation eller annan behörighet i de andra länderna. Överenskommelsen är utformad så. att den inte behöver ändras om något av länderna efter ikraftträdandet inför bestämmelser om legitimatitm för en yrkesgrupp som omfattas av denna. Konstruktionen är vidare sådan. att den kan träda i kraft för varje enskild yrkesgrupp så snart som de länder som har rättslig reglering av yrkesgruppen anmält att de önskar tillämpa överenskom— melsen på yrkesgruppen. För samtliga yrkesgrupper gäller att länderna far kräva nödvändiga kunskaper i lagar och administrativa föreskrifter av betydelse för yrkesutövningen i landet. Danmark. Norge och Sverige får kräva tillfredsställande kunskaper i danska. norska eller svenska språket. Finland och Island ges rätt att kräva motsvarande kunskaper i finska resp. isländska. För vissa yrkesgrupper ges länderna rätt att för godkännamle ställa särskilda krav bl.a. på praktisk tjänstgöring. Överenskommelsen innehåller bestämmelser av allmän natur om l'i'irfarandet vid sökande av legitimation och om återkallande av sådan. Den innehåller vidare vissa rektmtmendatio- ner om likställdhet i fråga om rätt att söka och få anställning och att komma i åtnjutande av lön och pension. m.m.

Prop. 1981/82z86 9

3 Föredragandens överväganden

Innan jag tar upp själva överenskommelsen. vill jag helt kort nämna något om de regler som i vårt land finns beträffande legitimation och annan behörighet för att utöva yrke inom hälso- och sjukvården.

l högskolelagstiftningen och även annan skollagstiftning finns föreskrifter om utbildningen för olika yrkesgrupper av hälso- och sjukvårdspersonal. t.ex. läkare. tandläkare. sjuksköterskor. sjukgymnaster. arbetsterapevter och optiker. Härutöver finns författningar med föreskrifter om behörighet för att utöva v sa yrken. Bland sådana författningar kan nämnas lagen (19ötlz4f18) om behörighet att utöva läkaryrket. lagen (1963251 ') om behörighet att utöva tandläkaryrket. reglementet ( l957:(156) för sjuksköter- skor. kungörelsen (1937zl'äö4) om legitimation av sjukgymnaster. reglemen- tet (1955:592) för barnmorskor. kungörelsen (1963z456) om legitimation av glasögonoptiker och fi'irordningen ( 1978341 ) om legitimation av psykologer. För veterinärer finns bestämmelser om behörighet i lagen (1965:61) om behörighet att utöva veterinäryrket m.m. [ vissa av de nämnda författning- arna finns särskilda bestämmelser om vad som gäller för personal med utländsk utbildning. 1 andra fall finns särskilda regler för saväl personal med nordisk utbildning som för personal med annan utländsk utbildning.

Sedan hösten 1980 pågår arbete inom 1981 års behörighetskommitté (5 19811211) med att göra en allmän översyn av bestämmelserna om legitimation och annan behörighet på hälso— och sjukvårdens område.

1 kommitténs uppdrag ligger att pröva både vilket behov som finns av sådana bestämmelser och för vilka grupper bestämmelser i såfall skall gälla. Kommittén bör också överväga formerna för meddelande av legitimation. Utredningen syftar till att åstadkomma administrativa förenklingar av systemet utan att kraven på säkerhet och information till allmänheten åsidosätts. .

1954 års överenskommelse om gemensam nordisk arbetsmarknad är en av hörnpelarna i det nordiska samarbetet. Som jag tidigare framhållit har den gemensamma arbetsmarknaden inte kunnat utnyttjas av den hälso- och s_iukvårdspersonal som i sitt yrke är underkastad formella kvalifikationskrav. För att undanröja sådana hinder för en fri arbetsmarknad har under 1961)- och 1970-talet] särskilda avtal träffats för fem yrkesgrupper. nämligen läkare. tandläkare. sjuksköterskor. sjukgymnaster och apotekare. Den nu under- tecknade övcrenskommelsen om godkännande av vissa yrkesgrupper för verksamhet intim hälso- och sjukvården och veterinärväsendet avses ersätta nämnda särskilda avtal. Överenskommelsen omfattar ytterligare 13 yrkes- grupper med rättslig reglering av yrket. för vilka utbildningen bedöms vara så likvärdig i de nordiska länderna att förutsättningar för ett ömsesidigt godkännamle föreligger. De ytterligare 13 _vrkesgrupperna är arbetsterapev- ter. barnmorskm'. distriktsski'iterskor. optiker. psykolt'tger. receptarier.

röntgenassistenter. skötare i psykiatrisk vård. tandhygienister. tandsköter-

Prop. 1981/82z86 lt)

skor. tandtekniker och undersköterskor samt en yrkesgrupp utanför hälso- och sjukvården. nämligen veterinärer.

Genom överenskommelsen skapas ett enhetligt regelsystem för samtliga de berörda 18 yrkesgrupperna. Det centrala i överenskommelsen är att den som tillhör någon av de nämnda yrkesgrupperna och som godkänts för yrkesutövningi ett nordiskt land i princip skall vara berättigad att utöva sitt yrke resp. söka och erhålla anställning i de andra fördragsslutande staterna och där få likvärdiga anställningsförmäner.

En grundläggande förutsättning för en gemensam arbetsmarknad för hälso- och sjukvärdspersonalen med de särskilda krav på utbildning som ställs på denna är. att utbildningens innehåll bedöms som likvärdig i länderna. Även utbildningens kapacitet är emellertid viktig för att det inte skall uppstå obalans vid tillämpningen av överenskommelsen. I dess ingress slås därför fast vikten av att länderna har tillräcklig utbildningskapacitet samt så enhetlig utbildning och lagstiftning som möjligt för de personalgrupper som omfattas av överenskommelsen.

Överenskommelsen är ett viktigt ledi strävandena att ge alla medborgare i Norden möjlighet att fritt välja bostads- och sysselsättningsort. Den bör kunna leda till lättnader inte bara för den enskilde yrkesutövaren utan också kunna möjliggöra en administrativ förenkling för berörda myndigheter.

Nordiska rådets social- och miljöutskott har i sitt av Nordiska rådet godkända yttrande över ministerrädsförslaget bl.a. uttalat. att det är angeläget att överenskommelsen snarast ratificeras och att en nordisk samrådsgrupp får följa dess tillämpning och ge råd om eventuella ändringar och tillägg som kan visa sig påkallade. Mandat för en sådan uppföljnings- grupp har enligt vad jag erfarit nyligen utarbetats av nordiska socialpolitiska kommittén.

För att genomföra en svensk anslutning till den nordiska överenskommel- sen krävs ändringar i bestämmelserna om legitimation och annan behörighet för den som utomlands genomgått utbildning. Dessa bestämmelser är för närvarande uppsplittrade på ett dussintal författningar. Bestämmelserna har dessutom i åtskilliga fall inte. som den nya regeringsformen förutsätter. meddelatsi lag eller med stöd av bemyndigande i lag. utan gäller med stöd av övergångsbestämmelserna till regeringsformen.

Jag har därför funnit det ätit'lantålsenligt att nu föra samman alla bestämmelser som reglerar behörigheten i Sverige för hälso- och sjukvårds- personal med utländsk utbildning i en särskild författning. Det är lämpligt och praktiskt att regeringen meddelar dessa bestämmelser i en förordning. För detta krävs riksdagens bemyndigande i lag. Jag lägger fram förslag till en sådan lag. Vidare läggerjag fram förslag till följdändringar i lagen ( 1()o('):4('18) om behörighet att utöva läkaryrket och lagen (1903351) om behörighet att utöva tandläkaryrket. som innebär att de nuvarande bestämmelserim i dessa lagar om legitimation av personal med utländsk utbildning utmönstras.

Prop. 1981/82:86 u

Eftersom veterinärer inte hänförs till hälso- och sjukvårdspersonal. bör motsvarande bestämmelser för denna yrkesgrupp. liksom hittills. finnas i den särskilda lagstiftningen för veterinärer. Jag föreslår emellertid ett tillägg i lagen (19652611 om behörighet att utöva veterinäryrket m.m. för att möjliggöra återkallelse av den svenska legitimationen i fall då den behörighet i annat nordiskt land som legat till grund för den svenska legitimationen återkallas.

Den nu undertecknade överenskommelsen träder i kraft när alla de föredragsslutande staterna deporterat sina ratifikationsinstrument hos det svenska utrikesdepartemcntet. Denna tidpunkt kan f. n. inte anges. Jag föreslår därför. att regeringen får bestämma vid vilken tidpunkt de framlagda förslagen till lag om ändring i lagen (196014118) om behörighet att utöva läkaryrket och till lag om ändring i lagen (1963:2511 om behörighet att utöva tandläkaryrket skall träda i kraft.

De föreslagna bestämmelserna är av enkel beskaffenhet. Jag anser därför att lagrådets yttrande inte skall inhämtas.

4 Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att

dels godkänna den undertecknade nordiska överenskommelsen om godkännande av vissa yrkesgrupper för verksamhet inom hälso- och sjukvården och veterinärvi-isendet.

dels anta förslagen till

1. lag med bemyndigande för regeringen att meddela föreskrifter om legitimation eller annan behörighet för hälso- och sjukvi'irdspersonal med utländsk utbildning.

2. lag om ändring i lagen (ll9otlz4t18) om behörighet att utöva läkaryr- ket.

3. lagom ändring i lagen (1963251) om bcht'irighet att utöva tandläkaryr- ket.

4. lag om ändring i lagen (1965:61 ) om behörighet att utöva veterinäryrket m.m.

Det under 4 angivna förslaget har upprättats i samråd med chefen för jordbruksdepartementet.

5. Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen anta de förslag som föredrz'tganden lagt fram.

Prop. l981/82:86 12

[ii/aga ]

Överenskommelse mellan Sverige, Danmark. Finland och Norge om godkännande av vissa yrkesgrupper för verksamhet inom hälso- och sjukvården och veterinärväsendet

Sverige. Danmark. Finland och Norge. nedan benämnda de fördragsslu- tande staterna.

a'om den 23 maj 1954 träffat ('iverenskmnmelse om en gemensam nordisk arbetsmarknad.

som anser. att möjligheter till fri rörlighet mellan de nordiska staterna även för de personalgrupper inom hälso- och sjuk !ården och veterinärväsemlet för vilka gäller särskilda nationella krav om godkännande. skulle vara till gagn för den medicinska och sociala utvecklingen i dessa stater.

som anser. att de olika staternas offentligt reglerade utbildning av dessa personalgrupper i de flesta fall är likvärdig. och

som vill eftersträva en tillräcklig utbildningskapacitet för nu nämnda personalgrupper i varje fördragsslutande stat samt en så enhetlig utbildning och lagstiftning som möjligt för dessa grupper.

har överenskommit om följande.

Tillämpningsområde Artikel I

Denna överenskommelse är tillämplig på yrkesutt'fivare som dels är medborgare i fört'lragsslutande stat eller i Island och dels tillhör någon av nedannämnda yrkesgrupper:

Yrkesgruppens benämning

i Danmark i Finland

i Norge

1. läkare lzeger Iääkäriti 'ikare Z. tandläkare tandla'ger hammaslääkäritftand- läkare

3. sjuksköterskor sygeplejerskcr sairaanhoitajatfsjuk- skötare

4. apotekare provisorer proviisoritfprrwisorer S. sjukgymnaster fysioterapcuter lääkintävoimistelijatf'

l'ysioterapeuter

(). arbetsterapeuter crgoterapeutcr toimintaterapeutit! verksa m hetsterapeutcr 7. barmnorskor jordemödre kätilötfbarnmorskor 8. distriktssköterskor sundhedsplejcrsker terveydenhoitajatf" hälsovårdare 1). optiker optikere (JpllkOUOPllkCY lt). psykologer psykologer psykologitfpsykologer

leger tannleger

sykcpleierc

provisorer fysioterapeuter

crgotcrapeutcr

jordmödre helsesöstre

optikere psykologer

Prop. NSI/82:86

Yrkesgruppens benämning

i Danmark

iFunand

l l . receptarier — farmaseutitä'armaceu— ter

12. röntgenassistenter radiograt'er röntgenhoitajaurönt- genskötare l3. skötare i psykiatrisk plejere mielisairaauhoitajat.-"

vard sinnessjukvardare

l-l. tandhygienister tandplejere eriki)ishammashoitajat:" specialtandskötare lS. tandskt'äterskor klinikassistenter hammaslu'ntajalftand- skötare

l6. tandtekniker laboratorietandtekni- hammasteknikot!

kere tandtekniker

l7. undersköterskor sygehjaclpere apuhoitaj:ttfhjälpskö— tare lS. veterinärer d_vrla'ger eläinlääkäritfveterinä-

l'L'l'

i Norge

reseptarer radiografer hjelpepleiere i psykia- trisk s_vkeplcie tannpleiere tannlegeassistenter tannteknikere

hjelpepleiere i s_vkepleie

veterina-re r

Allmän regel om _vrkesutövares godkännande i annan fördrags- slutande stat

flrlikt'l .?

Den som i någon av de fördragsslutande staterna vunnit och fortfarande har legitimation. auktorisation eller annan jämförlig form av rättsligt godkännande såsom yrkesutövare som angesi artikel 1 skall under de i denna överenskommelse stadgade förutsättningarna ha rätt att vinna sådant godkännande även i övriga stater där bestämmelser om godkännande gäller.

Vad i föregaende stycke sägs om godkännande har motsvarande tillämp- ning pä dels den som har eller är berättigad att fä anställning som apotekare i nagon av staterna. dels ock den som utan att vara apotekare har rätt att espediera recept pa apotek (farmaceut i Finland. reseptar i Norge och receptarie i Sverige).

Även yrkesutövare. som utbildats i fördragsslutande stat där bestämmel- ser om godkännande av _vrkesutt'ivarna icke gäller. skall i de fall som anges i artiklarna ltt-19 ha rätt att vinna gmlkännande i f("irdragsslutande stat som har bestämmelser om sadant godkännande.

l särskild bilaga redovisas i vilka stater och för vilka yrkesgrupper bestämmelser om godkännande gäller vid ("iverettskonttnelsens ikraftträt'lan- de.

Prop. NSI/82:86 l—t

Särskilda krav som kan ställas för godkännande Krav avseende samtliga yrkesgrupper

Artikel 3

Fördragsstutande stat kan kräva att den som söker godkännande under åberopande av denna överenskommelse har inhämtat tillfredsställande kunskap om lagar och administrativa föreskrifter av betydelse för hans yrkesutövning i staten.

Artikel 4

Danmark, Norge och Sverige kan för godkännande av yrkesutövare kräva att denne har tillfredsställande kunskaper i något av de danska. norska eller svenska språken.

Finland kan för godkännande kräva att sökanden har tillfredsställzmde kunskaper i det finska språket.

Krav (utseende vissa särskilda yrkesgrupper Artikel 5

För godkännande såsom läkare kan fördragsslutande stat kräva. att sökanden fullgjort praktisk tjänstgöring som läkare under så lång tid som krävs för godkännande av läkare i staten.

Artikel 6

För godkännande såsom apotekare eller receptarie kan fördragsslutande stat kräva. att sökanden under högst tre månader tjänstgjort på apotek i staten.

Artikel 7

För godkännande såsom barnmorska kan fördragsslutande stat kräva, att sökanden under högst sex månader fullgjort praktisk barnmorskctjänstgö- ring i staten under ledning av där godkänd barnmorska.

A rtikcl 8

För godkännande såsom distriktssköterska kan fördragsslutande stat kräva. att sökanden under högst en mättad fullgjort praktisk distriktssköter- sketjänstgöring i staten.

l'rop. NSI/82:86 15

Artikel 9 '

För godkännande såsom tandplcjer kan Danmark kräva. att sökande. som saknar erforderlig utbildning i uppgiften att biträda med insättning och borttagning av tandregleringsapparatur. går igenom sådan utbildning.

Bestämmelser rörande yrkesgrupper. för vilka regler om god- kännande inte gäller i alla fördragsslutande stater

Kompetenskrav för godkännande i annan stat

Artikel 1 0

Rätt att vinna godkännande såsom ergoterapeuti Danmark och Norge och verksamhctstcrapcut i Finland skall tillkomma den som i Sverige genomgått av skolöverstyrelsen godkänd utbildning till arbetsterapeut om tre eller två år eller äldre av styrelsen godkänd utbildning om ett år med kompletterande utbildning under en termin.

Artikel 1]

Rätt att vinna godkännande såsom sundhadsplejcmke i Danmark. helsa- söstcr i Norge och distriktsskötersku i Sverige skall tillkomma den som i Finland genomgått sjukskötarutbildning jämte specialutbildning i hälso- vård.

Artikel 12

Rätt att vinna godkännande såsom optiker i Finland och Sverige skall tillkomma

a) den som i Danmark genomgått femårig grundutbildning för optiker vid yrkesskola eller. innan överenskommelsen trätt i kraft och blivit tillämpligi fråga om optiker. genomgått lärlingsutbildning för yrket och

b) den som i Norge antingen genomgått grundläggande verkstadsutbildning vid ingenjörshög— skola med tillägg av linje för optometri.

eller genomgått linje för optometri vid ingenjörshögskola och därefter praktiserat i yrket minst tre år.

eller erhållit svennebrev i optikerfaeket och därefter praktiserat i yrket minst tre år eller genomgått tilläggsutbildning i refraktionering vid ingen- jörshögskola.

Prop. NSI/82:86 m

."ll'fllxt'l 1.3

Rätt att vinna godkännande såsom psykolog i Norge och Sverige skall tillkomma

a) den som i Danmark avlagt psykologie kandidatexamen (cand.psych.) eller psykologisk ämbetsexamen och

b) den som i Finland avlagt psykologie kandidatexamen.

..-'l r/ikcl 1—1

Rätt att vinna godkännande såsom röntgensk(åtar-c i Finland och radiograj'i Norge skall tillkomma

a) den som i Danmark förvärvat bevis som radiograf enligt sundhedssty- relsens riktlinjer och

b) den som i Sverige genomgått av universitets- och högskoleämbetet samt skolöverstyrelsen godkänd utbildning om två och ett halvt år till röntgenassistcnt eller motsvarande äldre tvååriga utbildning.

Artikel 15

Rätt att vinna g(xlkännande såsom sinnessjukvårdare i Finland och hjul/wplt'iar inom området psykiatrisk sykepleie i Norge skall tillkomma

a) den som i Danmark förvärvat bevis som plejer enligt sundhedsstyrel- sens riktlinjer av 1077 eller senare och

b) den som i Sverige fullgjort för skötare i psykiatrisk vård gällande krav pa utbildning och praktisk tjänstgöring eller motsvarande äldre tvååriga utbildning.

Artikel tr)

Rätt att vittna godkännande såsom tamlplaiar i Danmark. tannplciar i Norge och taml/tygicnist i Sverige skall tillkomma den som i Finland genomgått utbildning till speeialtandskötare. För godkännande i Danmark kan dock enligt artikel *) krävas viss kompletterande utbildning.

Artikel 17

Rätt att vinna godkännande såsom tandskötarc i Finland och lamlsktiitarska i Sverige skall tillkomma den som i Danmark eller Norge genomgatt fastställd utbildning till klinikassistent respektive tannlegeassistent.

Prop. 1981/82z86 17

fl rti kr*! I 8

Rätt att vinna godkännande såsom trim/tekniken Finland och Sverige skall tillkomma

a) den som i Danmark genomgått fyraårig laboratttrietamlteknikerutbild— lting vid _vrkesskola eller äldre lärlingsutbildning till laboratorictamltckniker och

b) den sotn i Norge erhållit svennebrev i tandteknikerfacket.

."l rlikc/ ] ()

Rätt att vinna godkännande såsom hjt'ilprkötttrt' i Finland och lijelpt'plt'icr inom området sykepleie iNorge skall tillkomma

a) den som i Danmark förvärvat bevis som s_vgehjzelper enligt sundhcds- styrelsens riktlinjer av 1973 eller senare och

b) den som i Sverige fullgjort för undersköterska gällande krav på utbildning och praktisk tjänstgöring eller motsvarande äldre utbildning om 32 veckor.

Bestämmelser vid godkännande av ny yrkesgrupp Artikel 20

Innan fördragsslutande stat inför bestämmelser om godkännande för viss i artikel 1 angiven yrkesgrupp som tidigare ej varit föremål för sådan reglering i staten. skall denna uppta överläggningar om förutsättningarna för godkännande med övriga stater för vilka överenskommelsen enligt artikel 31 är tillämplig i fråga om yrkesgruppen.

Artikel 21

Om regler om godkännande för viss i artikel '] angiven yrkesgrupp införs i stat. där sådana regler icke gäller vid överenskommelsens ikraftträdande. och överenskommelsen enligt bestämmelserna i artikel 31 blivit tillämplig i fråga om yrkesgruppen. upphör bestämmelsen för yrkesgruppen i artiklarna lll-19 att gälla.

Meddelande om de beslutade reglerna skall i god tid före deras ikraftträdande tillställas det svenska utrikesdepartementet.

Godkännande av specialistkompetens Artikel 22

Har en läkare eller tandläkare förvärvat speeialistkompetens i någon av de f("irdragsslutande staterna erhåller han bevis om samma kompetens i annan

Prop. 198l/82z86 18

fördragsslutande stat under förutsättning

dels att han vunnit obegränsat godkännande såsom läkare respektive tandläkare i denna stat och alltjämt har sådant godkännande. och

dels att ifrågavarande yrkesgren där är erkänd som specialitet enligt de bestämmelser som reglerar läkares respektive tandläkares rätt att beteckna sig som specialist.

Ansökning om godkännande och beslut Artikel 23

Den som söker godkännande under åberopande av denna överenskom- melse skall inför den centrala myndigheten för hälso- och sjukvården respektive vcterinärväsendet i staten styrka att han uppfyller villkoren i överenskommelsen.

Godkännande skall meddelas sökande som uppfyller nyssnämnda villkor. om det inte föreligger omständigheter som kan medföra äterkallande av godkännandet.

De berörda centralmyndigheterna skall lämna varandra alla de upplys- ningar som behövs i anledning av gjorda ansökningar om godkännande. De skall även underrätta varandra om godkännanden som meddelas med stöd av denna överenskommelse.

Återkallande av godkännande m.m. Artikel 24

Har godkännande återkallats av den stat. som ursprungligen meddelade detsamma. skall godkännande som senare meddelats i annan stat återkallas. 1 övrigt får ett senare meddelat godkännande endast återkallas ienlighet med bestämmelserna i den stat som meddelat detsamma. dock att hänsyn därvid får tas till i annan stat begånget brott eller ädagalagd oskicklighet eller uppenbar olämplighet.

Blir yrkesutövare. som vunnit godkännande i flera ft.")rdragsslutandc stater. i någon av dessa föremål för judiciell eller disciplinär åtgärd i anledning av sin yrkesverksamhet därstädes eller återkallas för honom utfärdat godkännan- de. skall den berörda centralmyndigheten i den eller de andra fördragsslu- tande staterna underrättas om åtgärden eller återkallelsen samt om skälen därför. Sådan underrättelse skall även ske. om yrkesutövaren fått vidkännas inskränkning i rätt att från apotek förskriva läkemedel eller alkohol eller om han frivilligt gett avkall härpå eller på rätten att utöva sin verksamhet.

Prop. 1981/82z86 11)

Allmänna principer Artikel 25

Den som i enlighet med bestämmelserna i denna överenskommelse vunnit godkännande i någon fördragsslutande stat bör i princip vara berättigad att söka och erhålla anställning i yrket i denna stat utan hinder av att han inte är medborgare i staten.

Artikel 26

Vid anställning inom yrke som avses i denna överenskommelse bör — med de undantag som följer av artiklarna o, 7 och 8 — tjänstgöring inom yrket tillmätas samma värde oavsett i vilken av de fördragsslutande staterna den fullgjorts.

Artikel 27

Den som erhållit anställning i annan fördragsslutande stat än den där han ursprungligen godkänts bör i princip vara likställd med motsvarande yrkesutövare i förstnämnda stat såvitt angår rätt till lön och pension samt övriga med anställningen förenade förmåner.

Artikel 28

Envar av de fördragsslutande staterna skall i den mån så befinnes möjligt genomföra ändringar i gällande interna bestämmelser i överensstämmelse med de i artiklarna 25-27 angivna principerna såvitt angår statliga civila tjänster ävensom medverka till att dessa principer vinner tillämpning även på icke statliga tjänster.

Artikel 29

När det gäller anställning av personal som omfattas av denna överenskom- melse skall man följa stadgarna i ('_'werenskommelscn den 22 maj 1954 om gemensam nordisk arbetsmarknad samt de riktlinjer för nordiskt arbetsför- medlingsarbete som fastställts för dess tillämpning.

De berörda centralmyndigheterna i staterna bör följa utvecklingen på arbetsmarknaden för de i denna överenskommelse avsedda yrkesgrupperna och då särskilda åtgärder finns påkallade göra anmälan därom till den enligt artikel 5 i nyssnämnda överenskommelse tillsatta kommissionen.

Centralmyndigheterna bör vidare fortlöpande lämna varandra uppgifter och upplysningar. som är av betydelse för bedömningen av utvecklingen på arbetsmarknaden för berörda yrkesgrupper.

Prop. 1981/82z86 :()

A rtikel 30

De fördragsslutande staterna skall i samverkan följa tillämpningen av överenskommelsen och vidta de ändringar och göra de tilläggi denna vartill utvecklingen kan ge anledning.

Ikraftträdande Artikel 31

Denna överenskommelse skall ratificeras och träder i kraft när alla staterna deponerat sina ratifikationsinstrument hos det svenska utrikesde- partementet.

Är en stat ej beredd att tillämpa överenskommelsen på alla de yrkesgrupper som anges i artikel 1 och för vilka bestämmelser om godkännande gäller i staten. skall staten göra skriftlig anmälan till det svenska utrikesdepartementet vid deponeringen av sitt ratifikationsinstru- ment. l anmälan skall anges de av ifrågavarande yrkesgrupper. på vilka staten är beredd att tillämpa överenskommelsen. Staten kan därefter när som helst på samma sätt meddela att den är beredd att tillämpa överenskommel- sen på en eller flera av de övriga yrkesgrupper som anges i artikel 1.

Överenskommelsen blir tillämplig i fråga om varje särskild yrkesgrupp. när alla stater. inom vilka bestämmelser om godkännande för yrkesgruppen gäller. anmält att de är beredda att tillämpa överenskommelsen på den yrkesgruppen. l-lar överenskommelsen blivit tillämplig i fråga om viss yrkesgrupp som inte är föremål för rättslig reglering i alla fört'lragsslutande stater. bibehåller den sin tillämplighet utan hinder av att sådan reglering för yrkesgruppen införs i ytterligare stat och att denna inte gör anmälan som nyss sagts.

Artikel 32

När denna överenskommelse blivit tillämplig i fråga om någon av _vrkesgrupperna läkare. tandläkare. sjuksköterskor eller fysioterapeuter. upphör den överenskommelse om gemensam nordisk arbetsmarknad för yrkesgruppen som tidigare träffats mellan de fördragsslutande staterna att gälla.

nämligen överenskommelsen den 18 juni 1965 avseende läkare med ändring enligt överenskommelse den 19 augusti 1976.

överenskommelsen den 16 december 1966 avseende tandläkare].

överenskmnmelsen den 5 december 1968 avseende sjuksköterskor med ändring enligt överenskommelse den 14 juni 19792 och

överenskommelsen den 17 december 1976 avseende fysioterapeuterl.

' Ratifikationshandlingarna är deponerade hos det svenska utrikesdepartementet 3 Ratifikatit.)nshandlingarna är deponerade hos det norska utrikesdcpartementet

Prop. NSI/82:86 21

Anslutningsrätt för Island Artikel 33

lifter förhamllingar skall lsland kunna ansluta sig till denna överenskom- melse. såvitt avser en eller flera av .de yrkesgrupper som anges i artikel 1. (_)m island ansluter sig till överenskommelsen beträffande viss yrkesgrupp far island kräva att den som söker gmlkännande har tilll'redsställamle kunskaper i det isländska språket.

Uppsägning m.m. A rrikel 34

Envar av de fördragsslutande staterna kan uppsäga denna överenskom- melse genom skriftligt meddelande till det svenska utrikesdeparte'mentet. Har överenskommelsen uppsagts av någon av staterna. upphör den att gälla efter den frist som sägs i sista stycket.

Sedan överenskommelsen blivit tillämplig i fråga om en viss yrkesgrupp. kan envar av de fördragsslutande staterna anmäla att den inte längre önskar tillämpa ("överenskommelsen på denna yrkesgrupp. Sådan anmälan skall ställas till det svenska utrikesdepartementet. Har någon av staterna gjort anmälan som nu sagts. upphör överenskommelsen efter den frist som nedan sägs att vara tillämplig på ifrågavarande yrkesgrupp.

Om lsland i enlighet med artikel 33 ansluter sig till överenskommelsen beträffande viss yrkesgrupp. skall lsland genom skriftlig anmälan till det svenska utrikesdepartementet kunna efter den frist som nedan sägs frånträda överenskommelsen såvitt angår denna yrkesgrupp.

Uppsägning och anmälan som avses i denna artikel får verkan vid det års- eller halvårsskifte som infaller närmast efter det sex månader förflutit från det uppsägningen eller anmälan kommit det svenska utrikesdepartementet till handa.

A rti/(el 35

Envar av de fördragsslutande staterna kan med omedelbar verkan sätta överenskommelsen ur kraft i förhållande till en eller flera av de övriga staterna i händelse av krig eller krigsfara eller om andra särskilda nationella eller internationella förhållanden gör det nödvändigt. Övriga staters regeringar skall omedelbart underrättas om beslutet.

Prop. l981/82:86 22

Artikel 36

Det svenska utrikesdepartementet skall underrätta de övriga fördragsslu- tande staterna om

a) deponering av ratifikationsinstrument:

b) dagen för denna överenskommelscs ikraftträdande enligt artikel 31:

c) andra i artikel 31 omnamnda törnz'illander:

(1) beslut som avses i artikel 21 andra stycket:

e) uppsägning enligt artikel 34 eller 35 samt den dag da uppsägningen får verkan:

f) andra i artikel 34 omnämnda förhållanden. Till bekräftelse härav har de befullmäktigade ombuden för respektive stater undertecknat denna överenskommelse.

Som skedde i Svendborg den 25 augusti 1981 i ett exemplar på svenska. danska. finska och norska språken av vilket det svenska utrikesdepartemen- tet skall överlämna bestyrkta avskrifter till de övriga fördragsslutamle

staterna.

För Danmark: För Finland: Henning Rasmussen ' Sinikka Luja-Penttilä För Norge: För Sverige:

Arne Nilsen Karin Ahrland

Prop. 1981/82z86 23

BILAGA

Stater i vilka bestämmelser om godkännande av yrkesutövare som avses i artikel ] gäller vid överenskommelsens ikraftträdande

Yrkesgrupp Stat Danmark Finland Norge Sverige 1. Läkare X X X X 2. tandläkare X X X X 3. sjuksköterskor X X X X 4. apotekare X X X X 5. sjukgymnaster X X X X 6. arbetsterapeuter X X X — 7. barnmorskor X X X X 8. distriktssköterskor X —1 X X 9. optiker — X — X 10. psykologer — — X X 11. receptaricr — X X X 12. röntgenassistenter — X X — 13. skötare i psykiatrisk vård — X X — 14. tandhygienister X —1 X X 15. tandsköterskor — X — (X)2 16. tandtekniker — X (X]: (XP 17. undersköterskor — X X — 18. veterinärer X X X X

' Rättslig reglering gäller för grundutbildningen av sjukskötare och tandskötare. 3 Gällande bestämmelser avser anställning inom folktandvården.

Prop. NSI/82:86 24