om vissa studiesociala frågor (hälsovård för högskolestuderande, gymnasieelevers resor och återbetalning av studiemedel)

Prop. 1982/83: 129

Regeringens proposition

1982/83: 129

om vissa studiesociala frågor (hälsovård för högskolestuderande, gymnasieelevers resor och återbetalning av studiemedel):

beslutad den 17 mars 1983.

Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokoll ovannämnda dag.

På regeringens vägnar OLOF PALME

LENA HJELM-WALLÉN

Propositionens huvudsakliga innehåll

Propositionen innehåller förslag om den framtida utformningen av hälso-

vård för högskolestuderande.

Tyngdpunkten inom studerandehälsovården föreslås ligga på förebyg-

gande, sociala och kurativa insatser. Motionsidrotten ingår som en del av

den förebyggande hälsovården. De studerandes behov av somatisk och psykiatrisk sjukvård får däremot huvudsakligen tillgodoses inom ramen för

den offentliga hälso- och sjukvården.

De studerande föreslås behålla ansvar och huvudmannaskap för hälsovården för högskolestuderande vid statliga högskoleenheter. Högskoleenheterna ges ett större inflytande över verksamheten. Dessa skall sluta avtal med studerandesammanslutningar som genom avtalen blir berättigade till statsbidrag på vissa villkor.

Medlen till studerandehälsovården samlas under ett anslag under utbildningsdepartementets huvudtiel.

Skolhälsovården inom den kommunala delen av högskolan föreslås bibe-

hållas i oförändrat skick. .

Universitets- och högskoleämbetet blir central myndighet för all studerandehälsovärd fr.o.m den 1 juli 1984. Den nya statsbidragsförordningen

föreslås träda i kraft fr. o. m. budgetåret 1985/86. I propositionen läggs vidare fram förslag som rör resetilläggen inom

studiehjälpen. De medel som i 1983 års budgetproposition beräknats för

sådana resetillägg omvandlas till ett riktat statsbidrag till länshuvudmän-

nen. Länshuvudmännen skall. för att få tillgång till statsbidraget, ansvara

I Riksdagen 1982183. I saml. Nr 129

Prop. 1982/83: 129 ra

för de dagliga resorna till och från skolan för de studiehjälpsberättigade eleverna inom resp. ansvarsområde.

Centrala studiestödsnämnden skall även i fortsättningen svara för ersättningen till svenska elever som är bosatta och studerar utomlands. Det nya statsbidraget föreslås utgå fr. o. m. den 1 juli 1983.

Slutligen innehåller propositionen förslag om att studiestödslagen skall förses med ett tillägg, vari regeringen bemyndigas att för viss angiven tidsperiod bevilja en högre premie än nu vid förtida frivillig återbetalning av studiemedel.

Prop. 1982/83: 129

Förslag till

Lag om ändring i studiestödslagen (1973: 349)

Härigenom föreskrivs i fråga om studiestödslagen (1973: 349)! dels att 3 kap. 8 § skall upphöra att gälla, dels att I kap. 2 §, 3 kap. 3 och 9 §§ samt 8 kap. 57, 69 och 85 §§ skall ha

nedan angivna lydelse.

Nuvarande Iydelse Föreslagen Ivdelse

1 kap.

Studiehjälp består av studiebidrag jämte tillägg, återbetalningspliktiga studiemedel och resekostnadsersättning.

Tillägg till studiebidraget utgår i Tillägg till studiebidraget utgår i form av inackorderingstillägg, rese- form av inackorderingstillägg, intillägg, inkomstprövat tillägg och komstprövat tillägg och behovspröbehovsprövat tillägg. - vat tillägg:

3 kap.

Studiehjälp utgår från och med kvartalet efter det under vilket den studerande fyllt 16 år. om ej annat följer av andra eller tredje stycket.

Inkomstprövat tillägg utgår från och med månaden efter den under vilken den studerande fyllt 17 år.

Inackorderingstillägg. resetillägg Inackorderingstillägg och beoch behovsprövat tillägg utgår även hovsprövat tillägg utgår även till till studerande som ej uppnått så- studerande som ej uppnått sådan åldan ålder som anges i första der som anges i första stycket. stycket.

Vid prövning av fråga om inack- Vid prövning av fråga om inack-

orderingstillägg eller resetillägg på orderingstillägg på grund av ändragrund av ändrade förhållanden får de förhållanden får hänsyn ej tagas hänsyn cj tagas till sådan ändring till sådan ändring som skett mindre som skett mindre än en månad före än en månad före slutet av läsåret slutet av läsåret eller sådan del av eller sädan del av läsåret för vilken läsåret för vilken studiebidrag be- studiebidrag beviljats. viljats.

8 kap.

57 §

Frivillig återbetalning under avgiftsår tillgodoräknas den återbetalningsskyldige på samma sätt som slutlig avgift för året. Betalningen förhöjes med en tiondels procent för varje helt år som vid inbetalningstillfället ' återstår till utgången av det år. under vilket den återbetalningsskyldige fyller 65 år. Förhöjningen får dock ej ske med högre belopp än som motsvarar tre och en halv procent.

! Lagen omtryckt 1981: 579.

Prop. 1982/83: 129

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Regeringen kan bestämma att

frivillig återbetalning, som sker un-

der viss angiven tidsperiod, skall

förhöjas utöver vad som följer av

första stycket.

Har beslut om att debitera den Har beslut om att debitera den återbetalningsskyldige — preliminär återbetalningsskyldige preliminär avgift eller kvarstående avgift helt avgift eller kvarstående avgift helt eller delvis förfallit enligt 66 8 på eller delvis förfallit enligt 66 § på grund äv att den återbetalningsskyl- grund av att den återbetalningsskyldige ej erlagt det debiterade belop- dige ej erlagt det debiterade beloppet eller del därav. avräknås dock pet eller del därav. avräknas dock frivillig betalning i första hand på frivillig betalning i första hand på det obetalda beloppet, sedan detta det obetalda beloppet, sedan detta omräknats enligt tredje stycket. omräknats enligt fjärde stycket. Vid denna avräkning tillgodoräknas Vid denna avräkning tillgodoräknas ej någon förhöjning enligt första ej någon förhöjning enligt första stycket. stycket eller enligt bestämmelser

som avses i andra stycket.

Det obetalda beloppet multipliceras med det regleringstal som fastställts i slutet av det avgiftsår för vilket det obetalda beloppet påförts den återbetalningsskyldige. Det belopp som därvid erhålles multipliceras i sin tur med det regleringstal som fastställts: under närmast följande avgiftsår. Motsvarande sker för varje påföljande avgiftsår till och med avgiftsäret närmast före det under vilket den frivilliga återbetalningen sker.

69 §

Extra avgift beräknas på följande sätt. Det obetalda belopp i fråga om vilket beslut om debitering förfallit enligt 66 § multipliceras först med det regleringstal som fastställts i slutet av det avgiftsår för vilket beloppet debiterats den återbetalningsskyldige. Det belopp som därvid erhålles multipliceras 1 sin tur med det regleringstal som fastställts under närmast följande avgiftsår. Motsvarande sker för varje följande avgiftsår till och med året närmast före det under vilket den återbetalningsskyldige fyller 65 år eller. i fråga om återbetalningsskyldig som avlidit före det år när han skulle ha fyllt 65 år. avgiftsåret två år före det under vilket han avlidit.

Vid multiplikation enligt första Vid multiplikation enligt första stycket för visst avgiftsår medräk- stycket för visst avgiftsår medräknas ej sådant belopp som på grund nas 'ej sådant belopp som på grund av frivillig återbetalning under tidi- av frivillig återbetalning under tidigare avgiftsår avräknats enligt 57 § gare avgiftsår avräknats enligt 57 § andra och tredje styckena. tredje och fjärde styckena.

Extra avgift får icke i nägot fall överstiga äterbetalningsbeloppet vid närmast föregående års utgång.

85 §

Belopp som någon är berättigad att återfå enligt 74 eller 75 §§ men som enligt 76 § ej återbäres på grund av att viss avgift ej erlagts räknas som avbetalning på den obetalda avgiften.

Prop. 1982/83: 129 'n

Nuvarande lydelse Föreslagen Iydelse

Sådant överskjutande belopp Sådant överskjutande belopp

som avses i 74 § första stycket och som avses i 74 § första stycket och

som ej återbäres på grund av att som ej återbäres på grund av att

den återbetalningsskyldige ej begär den återbetalningsskyldige ej begär det jämställes med slutlig. avgift för det jämställes med slutlig avgift för

året. Bestämmelserna i 57 § första året. Bestämmelserna i 57 § första

stycket äger därvid ej tillämpning. stycket eller de bestämmelser som.

avses i 57 § andra stycket skall där-

vid ej tillämpas. | S

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1983.

I Riksdagen 19821/83.1 saml. Nr 129

Prop. 1982/83: 129 | 6

Utdrag UTBILDNINGSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1983-03-17

Närvarande: statsministern Palme. ordförande, och statsråden I. Carlsson, Lundkvist, Feldt, Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson, Andersson, Rainer, Boström, Bodström, Göransson. Gradin, Dahl,

R. Carlsson, Holmberg, Hellström

Föredragande: statsrådet Hjelm-Wallén

Proposition om vissa studiesociala frågor (hälsovård för högskolestuderande, gymnasieelevers resor och återbetalning av studiemedel).

1. Inledning

Hälso- och sjukvård samt motionsidrott för de studerande inom statlig

högskoleutbildning anordnas i dag med utgångspunkt i riksdagens beslut år

1967 (prop. 1967:48, SU 1967: 96, rskr 1967: 220). Under de femton år som förflutit sedan studerandehälsovården och motionsidrotten fick sin nuvarande utformning har förutsättningarna för verksamheten förändrats: bl. a. har nya studievägar och studerandegrupper tillkommit. Under samma period har flera olika utredningar om studerandehälsovård och motionsidrott för studerande gjorts. Dessa har dock inte lett till några beslut om mer betydande förändringar av verksamheten.

Med stöd av regeringens bemyndigande den 20 december 1979 tillkallade min företrädare den 30 april 1980 en särskild utredare! (U 1980:03) med uppgift att lägga fram förslag om den framtida utformningen av hälso- och sjukvården och motionsidrotten för de studerande med utgångspunkt i

tidigare framlagda förslag i frågan. Utredningens betänkande (Ds U

1982: 12) Hälsovård för högskolestuderande avlämnades i augusti 1982. Efter remiss har yttranden över betänkandet avgetts av socialstyrelsen. riksförsäkringsverket (RFV), universitets- och högskoleämbetet (UHÄ), Landstingsförbundet och Stiftelsen Statshälsan. Sveriges Förenade Stu-

dentkärer (SFS) har inkommit med en särskild skrivelse.

Till protokollet i detta ärende bör fogas dels ett utdrag ur utredningens betänkande som bilaga I. dels en förteckning över remissinstanserna och en sammanställning av remissyttrandena som bilaga 2. Beträffande bak-

! Departementsrådet Lars Ekholm.

Prop. 1982/83: 129 7

grund, nuvarande förhållanden samt utredningens närmare överväganden hänvisas till betänkandet. |

I prop. 1982/83: 100 (bil. 10 s. 624) har regeringen föreslagit riksdagen

att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet. till Bidrag till hälso- och

sjukvård för studerande för budgetåret 1983/84 beräkna ett förslagsanslag

av 5720 000 kr. Jag anhåller att nu få ta upp dessa frågor. I de frågor som

rör dels Sveriges lantbruksuniversitet, dels motionsidrott för studerande har jag samrätt med chefen för jordbruksdepartementet. När det gäller vissa anslagsfrågor har jag också samrått med chefen för socialdepartementet.

I detta sammanhang tar jag också upp två frågor som rör studiehjälp och studiemedel. Beträffande studiehjälpen har utbildningsdepartementet utarbetat ett förslag till ändrade bestämmelser för ersättning för gymnasic-

elevernas resor. Förslaget har utarbetats i nära samråd med Svenska

kommunförbundet och Landstingsförbundet.

I 1983 års budgetproposition aviserades ett förslag om rabatt för studiemedelstagare som gör högre inbetalningar av återbetalningspliktiga studiemedel än de fastställda. Ett sådant förslag har nu också utarbetats inom

utbildningsdepartementet. |

2. Föredragandens överväganden

2.1¶Studerandehälsovården

2.1.1. Bakgrund och allmän motivering

Vid flertalet statliga högskoleenheter finns i dag en mer eller mindre välutbyggd studerandehälsovård. På de större högskoöleorterna finns också en organiserad motionsidrott för studerande. Verksamheten drivs-i de studerandes egen regi. Statsbidrag täcker ca hälften av kostnaderna, me- : dan resten finansieras genom bidrag från studerandeorganisationerna och genom avgifter. Landstingskommuner och kommuner bidrar med en mindre del. : | |

Praktiskt tagit alla studerande inom den kommunala delen av högskolan omfattas av skolhälsovården. Huvudmannaskapet för skolhälsovården är

knutet till huvudmannaskapet för utbildningen och den finansieras i sin helhet av huvudmannen. Verksamheten har på senare år alltmer inriktats mot psykisk hälsovård, rådgivning och kurativ verksamhet. Skolhälsovården behandlades senast i prop. 1981/82:97 om hälso- och sjukvårdslag

m. m.. där inga mera väsentliga förändringar i verksamheten föreslogs.

Studerandehälsovården inom den statliga delen av högskolan liksom motionsidrotten för studerande fick sin nuvarande principiella utformning

genom ett riksdagsbeslut år 1967 (prop. 1967:48, SU 1967:96. rskr

1967: 220). En viktig utgängspunkt för riksdagsbeslutet var att de studeran-

Prop. 1982/83: 129 8

de skulle tillförsäkras samma möjligheter till hälso- och sjukvård som

övriga medborgare. I första hand skulle verksamheten inriktas på psykiska och psykosomatiska åkommor, som kunde ha samband med den speciella miljö de studerande vistas i. Motionsidrotten betraktades som cn viktig del av den förebyggande hälsovården. | I början av 1970-talet utreddes studerandehälsovården av studerandehälsovårdsutredningen. Denna hävdade i sitt betänkande (SOU 1975: 7) Framtida studerandehälsovård att hälsovården i alltför hög utsträckning var inriktad mot somatisk sjukvård. Utredningen föreslog att den offentliga : hälso- och sjukvården i ett längre tidsperspektiv skulle ta över ansvaret för de studerandes behov av såväl akut som icke-akut somatisk och psykiatrisk sjukvård. Studerandehälsovården borde enligt utredningen finnas kvar

men inriktas mot att främja de studerandes psykiska hälsa och arbeta med förebyggande hälsovård. Utredningen föreslog ett statligt huvudmanna-

skap för verksamheten och inrättande av en studiesocial nämnd på varje

högskoleort. .

Studerandehälsovårdsutredningens betänkande ledde inte till någon pro- .

position till riksdagen. Orsakerna var flera: högskolereformen var under genomförande, frågan om obligatoriskt medlemskap i studerandesam-

manslutning låg under utredning, skolhälsovårdsfrågorna var också föremål för utredning. Vid slutet av 1970-talet var högskolereformen helt genomförd och obligatoriefrågan på väg att få en mer permanent lösning. Eftersom studeran-

dehälsovårdsutredningen. mot bakgrund av de senaste årens snabba ut-

veckling, nu var delvis inaktuell, tillkallade min företrädare, efter regering-

ens bemyndigande, i april 1980 en särskild utredare med uppgift att med utgångspunkt i tidigare utredningsförslag och remissynpunkter se Över studerandehälsovården och motionsidrotten.

Det är detta utredningsarbete som resulterät i betänkandet Hälsovård för högskolestuderande, Förslag om hälsovård och motionsidrott. och som nu ligger till grund för mitt förslag till proposition.

Utredningen har arbetat i nära kontakt med de olika intressenterna, framför allt Sveriges Förenade Studentkårer (SFS), som i väsentliga frågor står bakom de framlagda förslagen. Under hand har utredningen berett berörda personalorganisationer och samtliga högskoleenheter tillfälle att ta del av förslagen och avge yttranden. Dessa yttranden redovisas i betänkandet (se betänkandet bil. 2 och bil. 3). Betänkandet har remissbehandlats.

Yttranden har därvid avgivits av berörda statliga myndigheter och av

Landstingsförbundet. Deras synpunkter framgår av den bilagda remissam-

manställningen. SFS har inkommit med en särskild skrivelse. -

En stor majoritet av de instanser som har lämnat synpunkter är 1 allt väsentligt positiva till och tillstyrker utredningens förslag.

Flera skäl gör det angeläget att nu fatta beslut i frågan om hur hälsovården för de studerande inom högskolan bör utformas. Den nuvarande :

Prop. 1982/83: 129 . 9

studerandehälsovården har, trots uttalandena i 1967 års riksdagsbeslut, i

alltför hög grad inriktats mot somatisk och psykiatrisk sjukvärd. Samtidigt '

har behovet av sådan vård speciellt för studerandegrupperna minskat i takt med den offentliga hälso- och sjukvårdens utveckling och det förbättrade utomlänsavtalet. :

Utbyggnaden av högskoleutbildningen utanför universitetsorterna har

medfört att en relativt stor grupp studerande saknar tillgång till en särskild studerandehälsovård. Nuvarande statsbidragssystem är inte avpassat till den nya situationen inom högskolan. Stor enighet råder också kring de förslag till ändrad inriktning av studerandehälsovården som lagts fram.

Jag behandlar i det följande utredningens olika förslag under huvudrubrikerna inriktning, organisation, finansiering och genomförande.

2.1.2 Inriktning

DEPARTEMENTSFÖRSLAGET Tyngdpunkten inom studerandehälsovården bör ligga på förebyggande,

sociala och kurativa insatser. De studerandes behov av somatisk och psykiatrisk sjukvård bör huvudsakligen tillgodoses inom ramen för den"

offentliga hälso- och sjukvården.

Motionsidrotten är en viktig del av den förebyggande hälsovården.

Utredningens förslag

Överensstämmer med departementsförslaget (se betänkandet s. 64—72).

Remissinstanserna

Samtliga remissinstanser tillstyrker utredningens förslag (se bil. 2, s. 35).

Skäl för departementsförslaget och vissa kommentarer till detta : Hälso- och sjukvård

Redan i dag svarar berörda landstingskommuner och kommuner för merparten av de högskolestuderandes sjukvård. Utbyggnaden av primärvården har förbättrat möjligheterna för hälso- och sjukvårdshuvudmännen att ta ett ansvar också för de studerande. Jag vill också erinra om att 1982 års utomlänsavtal särskilt uppmärksammar de studerandes situation.

Utomlänsavtalet är tillämpligt i de fall den studerande bereds vård på:

studieorten utan att vara mantalsskriven där. Avtalet omfattar såväl öppen

som sluten vård. Sjukvårdshuvudmännen är också införstådda med en

utveckling som innebär att den offentliga sjukvården successivt övertar ansvaret för huvuddelen av den sjukvård som i dag ges i studerandehälsovårdens regi. Däremot visar utredningen att det, utöver den hälso- och sjukvård som samhället kan erbjuda, finns behov av en särskild studeran-

Prop. 1982/83: 129 | 10.

dehälsovård, inriktad på att främja de studerandes hälsa i den speciella miljö som högskolan utgör.

Jag delar utredningens uppfattning att en särskild studerandehälsovård behövs och i första hand bör inriktas mot förebyggande hälsovård och mot sociala och kurativa insatser. Den bör således inte vara en ersättning för,

utan ett komplement till. den offentliga hälso- och sjukvården. I enlighet med utredningens förslag bör verksamheten bygga på — för-

utom läkare — i första hand kuratorer och sjuksköterskor. Det kan också vara lämpligt att i ökad utsträckning knyta andra personalkategorier. t. ex.

psykologer och sjukgymnaster. till verksamheten. Jag anser emellertid i likhet med utredningen att lokala förutsättningar och skiftande behov bör

få bestämma personalsammansättningen på den enskilda högskoleorten.

Utredningen framhåller vikten av en bättre samordning mellan olika

insatser inom det studiesociala området, t.ex. studievägledning, studiestöd och företagshälsovård. Vidare menar utredningen att en mer ändamålsenlig gränsdragning mellan studerandehälsovården och den offentliga .

sjukvården ställer ökade krav på samverkan mellan de båda områdena. I dessa avseenden delar jag helt utredningens synpunkter. Det ökade enga-

gemang i verksamheten från högskoleenheternas sida. som jag nu föreslår.

bör kunna bidra till en önskvärd utveckling. .

Jag delar utredningens uppfattning att motionsidrotten utgör en viktig

del av den förebyggande hälsovården. Det bör vara en lokal angelägenhet

att avgöra på vilket sätt motionsidrotten lämpligen samordnas med övrig

hälsovård. |

2.1.3. Studerandehälsovårdens organisation

DEPARTEMENTSFÖRSLAGET . |

De studerande behäller ansvar och huvudmannaskap för studerandehälsovård och motionsidrott. Statsbidrag för studerandehälsovård utgår un-

der vissa förutsättningar. Bidraget beslutas av den statliga högskoleenhe- ” ten på högskoleorten. På de orter där det finns mer än en högskoleenhet,

beslutas bidragen av den enhet regeringen bestämmer. För att statsbidrag

skall utgå krävs att berörd högskoleenhet sluter ett avtal med en studerandekår eller en sammanslutning av studerandekårer om hälsovärdens när-

mare inriktning och omfattning. De studerande, som tillhör en studerandekår som omfattas av ett sådant avtal, blir berättigade att få del av hälsovår- : den på de villkor som anges i avtalet.

Den studerandehälsovård som i dag bedrivs i statlig regi vid vissa hög-

skolor bör avvecklas i den takt som motsvarande vård kan erbjudas genom

studerandekårerna.

Skolhälsovården inom den kommunala delen av högskolan bibehålls oförändrad. - | |

De studerande vid vissa enskilda läroanstalter som i dag har tillgång till

Prop. 1982/83: 129 11

studerandehälsovård bör även i fortsättningen kunna få statsbidrag till

sådan verksamhet.

Universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) blir central my ndighet för all studerandehälsovård.

Utredningens förslag

Utredningen föreslår — vad gäller den statliga delen av högskolan — ett statligt huvudmannaskap för de studerandes hälsovård inkl. motionsidrott. En studiesocial nämnd föreslås inrättas på varje ort där det finns en eller

flera statliga högskoleenheter. De studerande föreslås få majoritet i nämn-

den. Den studiesociala nämnden skall antingen själv kunna driva verksam-

heten eller överlåta driften på annan. Nämnden skall även vara rådgivande

organ till högskolestyrelserna i studiesociala frågor. I övriga delar överensstämmer utredningens förslag med departementsförslaget (se betänkandet

s. 73—100).

Remissinstanserna

Remissinstanserna tillstyrker utredningens förslag om ett statligt huvudmannaskap och inrättande av studiesociala nämnder.

SFS förordar emellertid en lösning med bibehållet studerandehuvudmannaskap på de större högskoleorterna och ett statligt huvudmannaskap

på de mindre.

När det gäller motionsidrotten har Riksidrottsförbundet genom sin ex-

pert i utredningen i ett särskilt yttrande tagit avstånd från utredningens

förslag om ett organisatoriskt inlemmande i hälsovården.

Skäl för departementsförslaget och vissa kommentarer till detta Ansvarsfrågor .

Redan den tidigare studerandehälsovårdsutredningen föreslog i sitt betänkande Framtida studerandehälsovård, att huvudmannaskapet för studerandehälsovården skulle föras över till läroanstalterna. Den nu aktuella:

utredningen har kommit fram till samma lösning och föreslår således att

det övergripande ansvaret för studerandehälsovärden och motionsidrotten

förs över till högskoleenheterna. Trots detta föreslår jag nu av flera skäl att de. studerande genom sina

sammanslutningar får behålla ansvaret för organisation och drift av stude- .

randehälsovård och motionsidrott. Det finns anledning att, i det mycket kärva ekonomiska läge som f.n.

råder, vara mycket restriktiv när det gäller nya statliga åtaganden. Stude-

randehälsovården är dessutom en verksamhet som de studerande själva har byggt upp och i en rad av år skött på ett utmärkt sätt. När det nu aktuella förslaget om hälsovårdens framtida organisation

Prop. 1982/83: 129 12

lades fram hade inte heller obligatoriefrågan fått någon mer permanent lösning. Efter riksdagens beslut med anledning av proposition (1982/83: 27) om obligatoriskt medlemsskap i studerandesammanslutningar (UbU 1982/83:9. rskr 1982/83: 62) skall alla studerande vid samtliga högskoleenheter ha obligatoriskt medlemskap i studerandesammanslutning. Den bas detta ger studerandekårernas verksamhet är en viktig förutsättning för mitt förslag att kårerna skall ges fortsatt förtroende att organisera hälsovård för sina medlemmar. | - | |

Samtidigt visar utredningen att det kan finnas anledning för staten att | spela en mer aktiv roll när det gäller att tillse att verksamheten får den inriktning som motiverar att statsbidrag skall utgå. Jag föreslår mot den bakgrunden att högskoleenheterna. utan att överta huvudmannaskap eller driftsansvar, skall få uppgiften att besluta om statsbidrag till verksamheten. i | | oo

Én förutsättning för stätsbidrag till en studerandekår bör vara att kåren

har slutit ett avtal med en högskoleenhet om vissa förutsättningar beträffande t.ex. hälsovårdens inriktning och omfattning och de studerandes tillgång till vården. I samband med ingåendet av avtal får då staten genom högskoleenheterna en betydelsefull möjlighet att påverka verksamheten i enlighet med statsmakternas intentioner. i

I sina motiveringar för ett statligt huvudmannaskap har utredningen framhållit att ett sammanhållet ansvar för högskolemyndigheterna bör leda' till en bättre samverkan med företagshälsovården vid högskoleenheterna och en bättre samordning med pedagogiska, studie- och yrkesvägledande och andra studiesociala frågor för vilka högskolan har ett direkt ansvar. . Genom mina förslag rörande högskoleenheternas befattning med studeran- : dehälsovårdsfrågorna kan enligt min mening sådana fördelar uppnås utan att staten övertar det direkta huvudmannaskapet. oe

Ett problem som utredningen aktualiserar är att många mindre högskoleorter i dag helt saknar studerandehälsovård. På sådana orter skulle ett statligt huvudmannaskap enligt utredningens förmenande garantera att verksamhet kommer till stånd och får en större stabilitet. Jag delar utredningens uppfattning att studerande på alla högskoleorter i landet bör få tillgång till studerandehälsovård. Statsbidrag kommer också. enligt mina förslag att kunna utgå till studerandekårer på samtliga högskoleorter: Jag återkommer senare till denna fråga. På de orter där studerandekårerna åtminstone i ett övergångsskede kan vara små och svaga förutsätter jag att resp. högskoleenhet genom sin möjlighet att sluta"avtal i.studerandehälsovårdsfrågor medverkar till att verksamhet kommer till stånd. Det bör också vara möjligt för studerandekårerna på de stora högskoleorterna med en väl utbyggd verksamhet att bistå de mindre kårerna när det gäller att få igång verksamhet. a . |

I Stockholm och Göteborg finns mer än en högskoleenhet. I Uppsala och Umeå finns, utöver resp. universitet, en del av Sveriges lantbruksuniversi-

Prop. 1982/83: 129 13

tet. Lantbruksuniversitetet har permanent verksamhet också på andra orter. Jag anser det lämpligt att en högskoleenhet på varje ort beslutar om

statsbidrag och därmed också blir den myndighet som sluter avtal med berörda studerandekårer. Det bör ankomma på regeringen att utse dessa högskoleenheter liksom att meddela närmare föreskrifter om till vilken högskoleenhets ansvarsområde studerande utanför högskoleorterna skall hänföras. Jag förutsätter att den enhet som utses vid behov samråder med övriga berörda högskoleenheter. Jag anser det inte nödvändigt att närmare

reglera formerna för ett sådant samråd.

Vid vissa statliga utbildningar, t.ex. lärarutbildningar och sjöbefälsut-

bildningar. finns i dag en studerandehälsovård i statlig regi som bekostas från berörda sektorsanslag. Denna verksamhet bör avvecklas när stude-

randesammanslutningarna kan erbjuda samma vård. Jag avser att i annat sammanhang föreslå regeringen att uppdra åt UHÄ att vidta de åtgärder som behövs.

Omfattning

Förslagen om studerandehälsovårdens framtid förutsätter att staten inte bidrär med större anslag än vad som är fallet i dag. De studerande själva måste således, för att ambitionsnivån i verksamheten skall bibehållas,

bidra i minst samma utsträckning som nu.

Utredningen har föreslagit att studerandehälsovården skall omfatta

samtliga studerande inom den statliga delen av högskolan, oberoende av

utbildning och studiecort. Jag har nyss berört denna fråga och. vill här ytterligare belysa den. Jag är tveksam om studerandehälsovården måste

omfatta samtliga studerande. SFS hari ett särskilt yttrande över utredning-

ens förslag påpekat vissa problem i sammanhanget. SFS har också i en

särskild skrivelse till regeringen ytterligare understrukit dessa problem.

På en ort kan den situationen uppstå att en majoritet av studerandekarerna beslutar om en uttaxering till studerandehälsovården via kåravgifter.

medan någon eller några kärer ställer sig utariför. Studerande inom samtli- :

ga kårer skulle emellertid enligt utredningens förslag ändå ha samma tillgång till hälsovård. Vidare förutsätter riksdagens beslut med anledning av propositionen om obligatoriskt medlemskap i studerandesammanslutningar att vissa studerande, som inte kan. förväntas utnyttja olika typer av service, skall ha partiellt medlemskap i studerandekår och betala en nedsatt avgift. Det gäller t. ex. studerande i distansundervisning. Hälsovärden är ett exempel på just den typ av service som avses i detta sammanhang.

Mot bakgrund av dessa förhållanden anser jag att den bästa lösningen är

att i de avtal som skall slutas mellan högskoleenheterna och berörda

studerandekårer bestäms vilka studerande som skall ha tillgång till hälso-

värden. Eftersom avtalet dessutom anger hälsovårdens inriktning och om-

fattning åtar sig en studerandekår att själv bidra till verksamheten i sådan omfattning att denna får den kvalitet som förutsätts i avtalet.

2 Riksdagen 1982183. I saml. Nr 129

Prop. 1982/83: 129 14

Drift

Eftersom ansvaret för studerandehälsovården och motionsidrotten kommer att ligga kvar hos de studerande, ankommer det på studerandekårerna att själva, inom ramen för de villkor som uppställs för statsbidraget,

bestämma i vilken form de' vill driva verksamheten. Hit hör att pröva

formerna för samverkan mellan motionsidrotten och hälsovårdsverksamheten i övrigt.

Den kommunala delen av högskolan

Sammanlagt ca 15000 studerande inom den kommunala högskoleutbild-

ningen får i dag sin hälsovård tillgodosedd genom skolhälsovårdens försorg. I likhet med utredningen finner jag att denna verksamhet fungerar väl och ser inga skäl att föreslå någon ändring beträffande dess organisation.

Däremot anser jag att det finns anledning att ta fasta på utredningens förslag om en förbättrad samverkan 1- hälsovården mellan de statliga och

kommunala delarna av högskolan. Jag ser det också som angeläget att motionsidrott för berörda studerande successivt utvecklas. I båda de nu nämnda avseendena förutsätter jag att berörda myndigheter tar de initiativ som behövs.

Tillsvnsmyndighet |

Det centrala myndighetsansvaret för skolhälsovården. studerandehälso-

vården och motionsidrotten är i dag splittrat på skolöverstyrelsen (SÖ) och

socialstyrelsen. Riksidrottsförbundet har petitaansvar för motionsidrotten.

Jag föreslär nu i enlighet med utredningens förslag att UHÄ blir central myndighet för den samlade hälsovårdande verksamheten och således tar

över de uppgifter som i dag ligger på socialstyrelsen och SÖ. Mot bakgrund

av socialstyrelsens övergripande ansvar för all hälso- och sjukvård bör :styrelsen även i fortsättningen ha en möjlighet att påverka innehållet i och

utformningen av hälsovården för de studerande. UHÄ bör därför samråda

med socialstyrelsen när det gäller planering m. m. Jag utgår också ifrån att SÖ ställer sin kompetens till förfogande och i mån av behöv biträder UHÄ

i frågor som rör studerandehälsovården inom den kommunala delen av

högskolan.

Riksidrottsförbundet har ett övergripande ansvar för all inom förbundet

organiserad idrott, bl. a. studerandeidrotten.: Förbundet bör också i fortsättningen kunna påverka omfattningen och inriktningen av motionsidrot-

ten för de studérande. Jag föreslår därför ingen ändring av nuvarande ordning.

2.1.4. Finansiering

DEPARTEMENTSFÖRSLAGET Ett nytt reservationsanslag för studerandehälsovård bör inrättas under utbildningsdepartementets huvudtitel, littera G.Studiestöd m. m. Anslaget

Prop. 1982/83: 129 15

ersätter det nuvarande anslaget Bidrag till hälso- och sjukvård för studerande. Till anslaget förs även medel från anslaget Bidrag till sjukförsäk-

ringen under socialdepartementets huvudtitel.

Ur anslaget skall medel utgå för studerandehälsovård på samtliga berörda orter. Medlen fördelas på berörda högskoleenheter i huvudsak med hänsyn till antalet studerande på resp. ort. Anslag till motionsidrott för studerande utgår liksom i dag ur anslaget Stöd till idrotten under jord-

bruksdepartementets huvudtitel.

Utredningens förslag

Överenstämmer med departementsförslaget i de delar som rör hälso-

vård. Utredningen har härutöver föreslagit att anslaget skall omfatta även

medel för motionsidrott.

Remissinstanserna

Remissinstanserna har inga invändningar mot-utredningens förslag.

Skäl för departementsförslaget och vissa kommentarer till detta

De statliga bidragen till studerandehälsovården och motionsidrotten är i

dag splittrade på flera anslag och huvudtitlar. Ersättning för läkarvård

utgår ur anslaget Bidrag till sjukförsäkringen under socialdepartementets

huvudtitel. Vidare utgår medel ur anslaget Bidrag till hälso- och sjukvård för studerande och ur vissa högskoleanslag under utbildningsdepartemen-

tets huvudtitel. Slutligen utgår medel till motionsidrotten ur anslaget Stöd

till idrotten under jordbruksdepartementets huvudtitel.

Sammanlagt utgick budgetåret 1980/81 ca 8.5 milj. kr. i statliga anslag till studerandehälsovärden och motionsidrotten. Härtill kom de studerandes egna bidrag som uppgick till ca 6 milj. kr. och bidrag från kommuner och

landstingskommuner på ca 1,1 milj. kr.

Anslagens fördelning på de olika berörda orterna finns redovisade i utredningens betänkande (se bil. 1 s. 32).

Verksamheten har olika omfattning på olika orter. På några orter saknas studerandchälsovård helt. Utredningen räknar med att ca 16000 studerande inom den statliga delen av högskolan står utanför hälsovårdsorganisationen. Enligt mina förslag bör flertalet av dessa studerande nu via sina studerandekårer få del av verksamheten. :

I likhet med utredningen förutsätter jag att de studerande även i fortsättningen skall bidra till verksamheten och vill här erinra om vad jag nyss har

anfört om studerandehälsovårdens omfattning. Vidare utgår jag ifrån att

landstingskommunerna och kommunerna skall ha samma intresse som

hittills av att bidra till verksamheten.

Prop. 1982/83: 129 16

När jag nu föreslår en ändrad inriktning för studerandehälsovården är det naturligt att också föreslå att bidragen till verksamheten samlas under ett anslag. Formerna för att finansiera verksamheten bör bidra till att

utveckla hälsovården i överenstämmelse med de uppställda mälen. Sä är i dag inte fallet med ersättningen från försäkringskassan. Ersättningen stär

nämligen i direkt proportion till omfattningen av de sjukvårdande insatser-

nä. . Det nya anslaget för studerandehälsovård bör inte inrättas förrän de föreslagna förändringarna beträffande inriktning och organisation är genomförda. Jag återkommer till den frågan i samband med att jag behandlar

genomförandet av mina förslag.

I samband med överförandet av medel från Bidrag till sjukförsäkringen

bör möjligheterna för de av studerandeorganisationerna drivna läkarmottagningarna att erhålla ersättning från försäkringskassan enligt bestämmelserna om annan läkarvård i läkarvårdstaxan (1974:699) upphöra. Det nya anslaget bör disponeras av UHÄ och fördelas på de berörda

högskoleenheterna. Fördelningen bör göras med huvudsaklig hänsyn till antalet studerande på varje ort. I ett inledningsskede är det emellertid nödvändigt att också ta hänsyn till nuvarande utbyggnadsgrad och olika förhällanden i övrigt.

2.1.5. Genomförande

DEPARTEMENTSFÖRSLAGET

Statsbidrag enligt den nya ordningen bör första gången utgå budgetåret 1985/86. UHÄ skall vara central myndighet för studerandehälsovården fr.o.m den I juli 1984.

Utredningens förslag

Utredningen har föreslagit att de studiesociala nämnderna inrättas den I juli 1983 och att UHÄ blir tillsynsmyndighet vid samma tidpunkt.

Remissinstanserna

Inga invändningar anförs mot utredningens förslag.

Skäl för departementsförslaget och vissa kommentarer till detta

Mina här framlagda förslag om nytt statsbidragssystem för studerandehälsovärden bör kunna genomföras så att den nya ordningen fungerar från

budgetåret 1985/86. När det gäller den ändrade inriktningen på verksamhe-

ten kan det bli nödvändigt med en något längre övergångstid. Det kommer

säkert också att ta en viss tid att få till stånd verksamhet på de orter där

sådan saknas i dag. Jag räknar emellertid med att de övergångsproblem

Prop. 1982/83:129 : 17

som kan komma att uppstå skall gå att lösa inom ramen för de närmare bestämmelser för verksamheten, som jag senare avser att föreslå regering-

en att utfärda.

2.2¶Gymnasieelevernas resor

Bakgrund och allmän motivering

Studiehjälpssystemet infördes efter riksdagsbeslut är 1964. Inom ramen

för systemet utgår bl. a. kostnadsersättning i form av resctillägg till clever i

gymnasial utbildning som gör dagliga resor mellan hemmet och skolan. Ersättningen har formen av ett tillägg till studiebidraget och utgår enligt särskilda regler som bl. a. innehåller krav på resväg av viss längd. Bidraget

motiverades i betänkandet (SOU 1963:48) Bättre studiehjälp bl.a. med

behovet av att främja mer likvärdiga utbildningsmöjligheter för ungdom i

glesbygd och mindre tätorter. Resetilläggen är maximerade och admini-

streras av sKolförvaltningarna, som rekvirerar ersättning för utgivna be-

lopp från centrala studiestödsnämnden (CSN). CSN utfärdar också före-

skrifter om hur bestämmelserna om resetillägg i studiestödslagen (1973:349) och studiestödsförordningen (1973:418) bör tillämpas. Tillägg betalas ut till eleven (eller målsman) som själv planerar sitt resande, löser biljett osv. Trafikplanering speciellt inriktad på att tillgodose elevernas behov av resemöjligheter förutsätts inte i systemet. Detta torde vara en

bidragande orsak till att den kollektivtrafikservice eleverna kan utnyttja

varierar högst avsevärt.

Andelen elever med resetillägg är ca hälften av samtliga studiehjälpsbe-

rättigade elever. Detta innebär att omkring 146 000 elever kan beräknas få

resetillägg under läsåret 1983/84.

Genom tillkomsten av länshuvudmän enligt lagen (1978: 438) om huvud-

mannaskap för viss kollektivtrafik har förutsättningarna för planering av elevernas resor till och från skolan förändrats. I några län har detta med-

fört att huvudmän och skolförvaltningar har tagit på sig ett ansvar för att planera och anordna reseservice. De bestämmelser som i dag reglerar

resetilläggen är emellertid inte anpassade till ett sådant system. I dessa län har därför ett byråkratiskt system byggts upp bl. a. för att via fullmakt från bidragsmottagarna föra över resetilläggen till länshuvudmannen. Från ele-

vernas synpunkt har fördelarna varit betydande: de slipper göra kontantut-

lägg för biljettinköp, får färdbevis som är giltiga under hela skolåret, osv.

"Förslag om förändring av den ekonomiska ersättningen för elevernas

resekostnader har framförts i en rad olika sammanhang. Studiestödsutred-

ningen skisserade i betänkandet (SOU 1977:31) Studiestöd Alternativa

utvecklingslinjer ett förslag om överförande av ansvaret för elevresorna till

kommunerna. Flertalet remissinstanser uttalade sig positivt om detta förslag, men bl.a. Svenska kommunförbundet framhöll att kommunerna vid ett överförande måste kompenseras för de ökade kostnaderna. Utredning-

Prop. 1982/83: 129 | 48:

en utvecklade sitt förslag i promemorian (Ds U 1978:15) Gymnasieskoleelvernas resor och inackordering.

CSN framförde förslag om förändringar av resetilläggen bl.a. i sin an-

slagsframställning för budgetåret 1979/80. Nämnden föreslog då bl.a. att eleverna i stället för schabloniserad ersättning, skulle få ersättning för sina faktiska resekostnader.

Kommun- och landstingsförbunden framlade den 27 maj 1982 i en gemensam skrivelse till utbildningsdepartementet förslag om förändringar av

stadganden i studiestödsförordningen (1973:418). som reglerar resetilläggen.

Utgångspunkten för de förslag till förändringar som framförts från olika håll har varit att de nu gällande reglerna skapat administrativa problem och

varit svåra att tillämpa. : |

Mot denna bakgrund är jag nu beredd att föreslå ett förändrat system för.

ekonomisk ersättning för gymnasieskoleelevernas resor. En utgångspunkt

för förslaget är att kostnadsfördelningen mellan staten och kommunsektorn skall förbli oförändrad. En annan utgångspunkt är att elevernas resemöjligheter inte får försämras.

DEPARTEMENTSFÖRSLAGET

De medel som i 1983 års budgetproposition beräknats för resetillägg under anslaget Studiehjälp m.m. omvandlas till ett riktat statsbidrag till länshuvudmännen. | |

CSN fördelar dessa medel — med undantag av vad som beräknas ätgå i - » ersättning för resekostnader till svenska elever som studerar i utlandet — till länshuvudmännen, som lämnar nämnden nödvändigt underlag för denna fördelning. Framställning om medel för kommande budgetårs statsbidrag görs av CSN. En årlig kostnadsprövning bör liksom hittills ske.

För att få tillgång till statsbidraget åtar sig länshuvudmännen att ansvara för de dagliga resorna till och från skolan för de studichjälpsberättigade

elever som har sin skolgång förlagd till resp. huvudmans område.

Ersättning för resekostnader till gymnasieelever som är svenska med-

borgare och studerar utomlands skall även fortsättningsvis kunna utgå

enligt särskilda regler som fastställs av regeringen eller den myndighet som

regeringen bestämmer. Dessa ärenden bör även fortsättningsvis handläggas hos CSN. Medel för denna verksamhet ingår för budgetåret 1983/84 i

den summa som beräknats för resetillägg i 1983 års budgetproposition.

Skäl för departementsförslaget och vissa kommentarer till detta

Fr.o.m. den 1 juli 1983 kommer länshuvudmän för den lokala och

regionala kollektivtrafiken att finnas i samtliga län. Kommunerna och

landstingskommunen i resp. län svarar för länshuvudmännens verksamhet som kan drivas som kommunalförbund eller i form av aktiebolag där

Prop. 1982/83: 129 . | 19

samtliga aktier ägs av landstingskommunen och kommunerna. Länsbolagens tillkomst förbättrar förutsättningarna för att planera och genomföra kollektivtrafik så att den tillgodoser elevernas behov av goda kollektivtrafikförbindelser mellan hemmet och skolan. Vidare kommer ett överförande att innebära betydande administrativa vinster för såväl CSN som för länsbolagen. Utformningen av detaljregler kan genom förslaget föras ned

på regional nivå och alltså ske utifrån god kännedom om lokala förhällan-

den. För elevernas del kommer den föreslagna ordningen bl. a. att innebära att de i de allra flesta fall slipper göra kontantutlägg vid biljettinköp.

Genom att trafiken i större utsträckning kan planeras utifrån elevernas

resebehov kan t. ex. kortare restider uppnås. Det kan också förutsättas att färre elever kommer att tvingas bo inackorderade på skolorten.

Fördelningen av det riktade statsbidraget bör göras med utgångspunkt i

vad som utgått i resetillägg inom resp. huvudmans område under budget-

året 1981/82. Jag förutsätter att fördelningen för budgetåret 1983/84 görs på '

ett sådant sätt, att det inte inom någon huvudmans område utgår mindre

statligt stöd till gymnasieelevernas resor än vad som skulle ha varit fallet vid ett bibehållande av det nuvarande systemet. CSN kan vid fördelningen ta hänsyn till t.ex. de senaste ärens taxe- och elevutveckling och efter inhämtande av synpunkter från landstings- och kommunförbunden göra önskvärda justeringar. Fördelningen av medel för kommande budgetår kan

göras på grundval av erfarenheter från budgetåret 1983/84. Enligt vad jag erfarit är länshuvudmännen .beredda att åta sig de uppgifter ett ansvar för elevresorna innebär. Under beredningen av detta

ärende har överläggningar med företrädare för Landstingsförbundet och Svenska kommunförbundet ägt rum. Jag har också övervägt frågan i samråd med chefen för civildepartementet. I den förordning jag avser att föreslå regeringen att utfärda kommer de närmare villkoren för statsbidraget att regleras.

Jag är medveten om att det inte kommer att vara möjligt för länshuvudmännen att erbjuda samtliga elever kollektivtrafikservice. Huvudmannen bör därför få avgöra om en elevs resor skall göras med kollektivtrafik som huvudmannen svarar för, med annan kollektivtrafik eller. om möjligheter

att resa kollektivt saknas, på annat sätt. Elever som åsamkas kostnader för

sina resor till och från skolan, skall ersättas för detta av huvudmannen. En

riktpunkt för ersättningens storlek kan vara kostnaden för resa av motsva-

rande längd enligt statens järnvägars månadskortstaxa för andra klass. Länshuvudmannens beslut skall inte kunna överklagas.

Länshuvudmännens ansvar för elevresorna skall omfatta samtliga stu-

diehjälpsberättigade elever som studerar vid läroanstalter i länet och som har en färdväg till skolan som uppgår till minst sex kilometer. I den mån

resor till och från skolan går över länsgräns bör huvudmännen sins emellan lösa eventuella problem.:Den länshuvudman inom vars område skolan är belägen är ansvarig för att resebehovet tillgodoses.

Prop. 1982/83: 129 . 20

Studiehjälpsberättigade elever som bor och studerar utomlands är ofta inte folkbokförda och saknar alltså hemortskommun i Sverige. Det är :

därför lämpligt att handläggningen av ärenden som rör dessa elever även

fortsättningsvis sköts centralt av CSN.

2.3¶Tillfälligt förhöjd premie vid förtida återbetalning av studiemedel

Bakgrund och allmän motivering

I årets budgetproposition har jag anmält att jag övervägde alt senare framlägga förslag om en ullfälligt förhöjd rabatt till dem som i förtid"

återbetalar studiemedel. Jag är nu beredd att framlägga förslag i denna

fråga.

Reglerna för återbetalning av studiemedel har alltsedan systemets införande i mitten av 1960-talet haft en utformning som avviker från vad som gäller för andra kreditsystem. Vissa tekniska förändringar har gjorts under: årens lopp, men huvuddragen har behållits: — återbetalningsskyldigheten är villkorlig och beroende av individens eko-

nomiska situation under vart och ett av de kalenderår som återbetal-

ningstiden omfattar. : — kvarvarande återbetalningsskyldighet upphör i princip om den återbetal-

ningsskyldige avlider eller när han/hon har fyllt 65 år, — det belopp som skall återbetalas är räntefritt, men i gengäld förhöjs

beloppet varje år enligt särskilda regler: dessa regler innebär numera att

konsumentprisindex men som inte får överstiga e ett garantital som f. n. är 1.042, -

— de ärliga återbetalningarna (benämnda avgifter) ökar i takt med regle-

ringstalet och är därför relativt jämnt fördelade över hela återbetalningstiden.

Studiemedelssystemet är utformat på sitt speciella sätt för att det skall samverka med de mål som gäller utbildningspolitiken i stort. Studiemedlen skall dels göra det möjligt för alla att, oavsett föräldrarnas ekonomiska

situation, bedriva studier, dels erbjuda trygga villkor för återbetalningen.

Återbetalningsreglerna medför — utöver-de försäkringsliknande villkoren för när återbetalningsskyldighet föreligger under ett enskilt år — att bördan

relativt sett och i förhållande till ett konventionellt banklån blir liten i början av återbetalningsperioden för att successivt öka i.löpande penning-

värde. Denna profil överensstämmer i normålfallet med individens inkomstutveckling efter studiernas slut.

Även om man bortser från den viktiga förmån som det innebär att ha en

fastställd rätt till uppskov med och avskrivning av återbetalningsskyldigheten, så är återbetalningsvillkoren för studiemedel även i övrigt gynnsamma. Detta hänger samman dels med hur återbetalningarna är periodiserade

Prop. 1982/83: 129 21

över tiden. dels med sättet att beräkna det regleringstal varmed återbetalningsbeloppet och de ärliga äterbetalningarna förhöjs.

Äterbetalningstiden för studiemedel är lång. I normalfallet avslutas den då den äterbetalningsskyldige fyller 50 år. men den kan komma att utsträckas till dess han/hon fyller 65 år. Den kan alltså omfatta 20—30 är eller

ibland i praktiken ännu längre tid.

I samma mån som återbetalningsreglerna är gvnnsamma för de återbetalningsskyldiga. är de oförmånliga för staten, söm tillhandahåller krediten. Det är därför av intresse för staten att äterbetalningarna kan göras i snabbare takt än vad reglerna kräver. Redan nu finns i reglerna bestämmelser som innebär att man får en viss premie om man gör frivilliga återbetal-

ningar I förtid. Premien innebär i korthet, att det i förtid inbetalda beloppet förhöjs med en tiondels procent för vart och ett av de år som äterstår till och med det år då den återbetalningsskyldige fyller 65 år. dock högst med

tre och en halv procent.

DEPARTEMENTSFÖRSLAGET

Studiestödslagen (1973: 349) förses med ett tillägg, vari regeringen bemyndigas att för viss angiven tidsperiod tillämpa förmånligare regler vid

förtida återbetalning av studiemedel än vad som nu gäller enligt 8 kap. 57 3.

Skäl för departementsförslaget och vissa kommentarer till detta

Från statens sida finns ett intresse — inte minst i rådande statsfinansiella läge — av att tillfälligt ytterligare stimulera en tidigareläggning av återbetal-

ningarna av studiemedel. Under förutsättning av att studiestödslagen ändras på nyss angivet sätt avser jag därför att föreslå regeringen att utfärda bestämmelser som innebär. att den som under perioden den I juli — den 31 december 1983 frivilligt och i förtid återbetalar studiemedel får en förmånligare premie än f.n. Bestämmelserna bör gälla endast den för vilken studiemedelsavgift har fastställts och som fr. o. m. år 1984 har minst fem år kvar av återbetalningstiden. Den förmänligaste premien bör självfallet utgå vid inbetalningar som avser såväl hela som del av den kvarstående återbetalningsskyldigheten.

Innebörden i bestämmelserna bör vara, att de berörda återbetalningsskyldiga erhåller en högre premie vid frivillig — förtida återbetalning än vad som följer av bestämmelserna i 8 kap. 57 §, studiestödslagen. Premien bör vara följande.

Prop. 1982/83: 129 | 22

För den som 1984-01-01 har blir premien vid frivillig

återbetalning av studie-

medel

5 återbetalningsår Sö 6 - ” 67 7 17 8 8 9 : gt 10 ” | 102 ti ” 117 12 ” [2 Ce 13 ” 13

J4 ” 14

15 - 15 zz 16 ” 167

Med äterbetalningsär förstås i detta sammanhang varje år som studiemedelsavgift kan beräknas bli debiterad med utgångspunkt dels i den vid ingången av år 1983 kvarvarande återbetalningsskyldigheten. dels i årsbeloppet för 1983 enligt 8 kap. 22 § studiestödslagen. -

Som framgår av vad jag nyss har anfört innebär mitt förslag att en ganska betydande premie kommer att utgå i många situationer, och med inte mindre än 2072 för den som har minst 20 återbetalningsår kvar. Detta kan förefalla stötande eftersom det endast är de, som kan skaffa fram ett visst kapital, som kan tillgodogöra sig premien och eftersom premien i kronor räknat blir störst för dem som kan göra de största frivilliga återbetalningarna. | i

Jag vill emellertid i detta sammanhang återigen framhålla, att reglerna . för återbetalning av studiemedel är sådana att de normalt medför stora subventioner för dem som utnyttjar hela den länga återbetalningstid som reglerna medger. Det är givetvis omöjligt att för de långa perioder det här gäller göra några säkra bedömningar av hur alla i sammanhanget relevanta faktorer kommer att utvecklas. Men om penningvärdet förändras på samma sätt som under de senaste åren och om regleringstalet för beräkningen av den årliga återbetalningsskyldigheten fortfar att innebära en uppräkning med 4,22, så blir vinsten stor för dem som har lång återstående äterbe- " talningstid. Mitt förslag om tillfälligt höjda premier vid frivillig återbetalning innebär i det perspektivet endast ett erbjudande om att tillgodogöra sig denna vinst omedelbart. |

Jag har i denna fråga samrått med chefen för finansdepartementet.

3¶Upprättat lagförslag

I enlighet med det anförda har inom utbildningsdepartementet upprättats ett förslag till ändringar i I kap. 2 §, 3 kap. 3 och 9 §§ samt 8 kap. 57, 69 och 85 §§ studiestödslagen (1973:349).

Prop. 1982/83: 129 . 23

4¶Anslagsfrågor

Jag övergår nu till att ta upp vissa anslagsfrågor för budgetåret 1983/84..

Anslaget Bidrag till hälso- och sjukvård för studerande togs. i avvaktan på särskild proposition, i 1983 års budgetproposition upp med ett preliminärt beräknat belopp om 5 720 000 kr. Denna summa inkluderade en.över-

föring från socialdepartementets huvudtitel anslaget Bidrag till sjukförsäk-

ringen om 2 500 000 kr.

De förslag jag nu har lagt fram förutsätter ingen anslagsomläggning

förrän budgetåret 1985/86. I avvaktan härpå föreslår jag att stödet till de studerandes hälso- och sjukvård för budgetåret 1983/84 utgår efter samma

principer som hittills. .

Socialstyrelsen har i sin anslagsframställning för budgetåret 1983/84 föreslagit en uppräkning av bidraget till 25 kr. per studerande upp till ett antal av 10.000 och med 17 kr. per studerande därutöver. Det statsbidragsgrundande antalet studerande beräknas uppgå till ca 155 000. Jag tillstyrker socialstyrelsens förslag till bidragsbelopp och har beräknat de ökade kost-

naderna till 220000 kr.

5 Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

dels att :

I. anta förslag till lag om ändring i studiestödslagen (1973: 349),

2. besluta att till Bidrag till hälso- och sjukvård för studerande för

budgetåret 1983/84 anvisa ett förslagsanslag av 3 220000 kr..

dels att godkänna vad jag har föreslagit

3. beträffande studerandehälsovårdens inriktning och organisation,

4, om resetillägg för gymnasieelever. oo

5. om tillfällig premie vid förtida återbetalning av studiemedel.

6 Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredragan-

den har lagt fram.

Prop. 1982/83: 129 24

Bilaga I

UTDRAG UR BETÄNKANDET (Ds U 1982: 12) HÄLSOVÅRD FÖR HÖGSKOLESTUDERANDE

Utredningen inleder med en kort punktvis sammanfattning av sina över- | : väganden och förslag:

e Vi har vid utforniningen av våra överväganden och förslag betraktat

motionsidrott för studerande som én del av deras hälsovård.

e Vi menar att det även i framtiden finns skäl att anordna hälsovård

inklusive motiönsidrott för studerande i särskilda former.

e Vi föreslår att verksamheten byggs ut till att omfatta alla högskolestude-

rande på samtliga studieorter. | e Vi föreslår en hälsovård för de studerande, som tar sin utgångspunkt i ett

offensivt synsätt och som inriktas på i första hand förebyggande åtgär-

der. : : e Vi betonar i våra förslag verksamhetens behov av samverkan med övrigt

hälsovårdsarbete. Även behovet att bättre samordna olika insatser inom

studerandehälsovårdens egen ram tillgodoses genom våra förslag. e Vi föreslår en organisation av verksamheten som tar hänsyn till skiftande

lokala förutsättningar.

e Vi föreslår att frågor om basorganisätion, personalsammansättning

m. m. avgörs lokalt. e Vi föreslår att de studerande tillförsäkras ett avgörande inflytande över

verksamheten. : e Vi föreslår — vad gäller statlig högskoleutbildning — ett statligt huvud-

mannaskap för de studerandes hälsovård inklusive motionsidrott. Vi

det finns en eller flera statliga högskoleenheter.

e Vi föreslår att den studiesociala nämnden får möjlighet att överlåta på annan att ansvara för driften av verksamheten, vad gäller både hälsovård

och motionsidrott. Huvudmannaskap och driftansvar behöver således

inte sammanfalla.

vården för de studerande inom kommunal högskoleutbildning.

e Vi föreslår att formerna för statens bidrag till finansiering av den samlade

verksamheten inom den statliga delen av högskolan reformeras. e Vi föreslår att UHÄ får det samlade myndighetsansvaret för all hälso-

vård inklusive motionsidrott inom högskolan. dvs. såväl statlig som

kommunal högskoleutbildning.

Prop. 1982/83: 129 25

I det följande återges utdrag ur utredningens sammanfattning:

Studerandehälsovårdens framtida organisation

Utvecklingen under de senaste femton åren har medfört förändrade och nya förutsättningar för studerandehälsovårdens organisation. Då nuvarande studerandehälsovärdsorganisation tog form var det eftergymnasiala utbildningssystemet annorlunda organiserat jämfört med i dag. Antalet deltidsstuderande, antalet studerande på enbart kvällstid och åldersfördel-

ningen bland de studerande har under sjuttiotalet förändrats på ett märk-

bart sätt. Samtidigt har samhället utanför högskolan på skilda vägar fått större insyn i och inflytande över planeringen och ledningen av högskolans samlade verksamhet.

Vi har starkt betonat behovet av olika praktiska organisatoriska lösning-

ar med hänsyn till de från studieort till studieort skiftande förutsättningarna. Parallellt härmed har vi emellertid också strukit under det angelägna i

en viss enhetlighet vad gäller i första hand verksamhetens inriktning och ' omfattning. Det gäller alltså att mot den bakgrunden finna en lösning som kan främja båda dessa önskemål. Rent principiellt kan vi tänka oss en

lösning med olika huvudmän på olika orter. På så sätt skulle ansvaret för

de studerandes hälsovård delas upp. Vi tror emellertid inte att en sådan lösning på sikt främjar utvecklingen av en för de studerande .— oavsett studieort och val av utbildning — likvärdig studerandehälsovård. Det ytter:

sta ansvaret för utvecklingen av studerandehälsovården bör enligt vår

mening hållas samman och inte delas mellan flera olika huvudmän. |

studerandehälsovården parat med.en organisation som främjar samverkan

med övrigt hälsovårdsarbete och som dessutom underlättar samordningen med övriga studiesociala insatser. Ett sådant synsätt får emellertid inte lägga hinder i vägen för skilda organisatoriska lösningar. Vi vill mot den bakgrunden föreslå att huvudmannen för den framtida studerandehälso-

vården ges reella möjligheter att själv, utifrån lokala förutsättningar, avgö-

ra vem som skall vara den som driver verksamheten. Huvudmannaskap

och vårdgivaransvar behöver på så sätt inte sammanfalla. Om huvudman-

nen inte själv väljer att driva verksamheten ankommer det på huvudmannen att träffa avtal härom med lämplig vårdgivare.

I stället för att föreslå en särorganisation bedriven i privaträttsliga former vill vi alltså knyta huvudmannaskapet antingen till högskolan eller till de studerande själva. Enligt vår uppfåttning finns skäl som talar för båda lösningarna. I våra överväganden har vi kommit fram till att den bästa lösningen är att låta de studerande få ett avgörande inflytande över verk-

samheten inom ramen för ett statligt huvudmannaskap. Våra skäl härför är

följande.

Prop. 1982/83: 129 | 26

På samma sätt som inom skolhälsovården bör utbildningshuvudmannen

ha ett yttersta ansvar för även detta slag av studiesociala frågor. Hälsovården för studerande inom kommunal högskoleutbildning samt för studeran-"

de inom den statliga högskolan på vissa lärarutbildningar och sjöbefälsut-

bildningar fungerar redan enligt denna modell. En framtida intensifierad samverkan med företagshälsovården vid högskoleenheterna underlättas av att dessa får ett ansvar för såväl företagshälsovård som studerandehälsovård. Även samordningen med andra pedagogiska, studie- och yrkesvägledande samt övriga av högskolan redan handhavda studiesociala frågor underlättas om högskolan på det sätt vi föreslår får ett utökat ansvar.

I valet att lägga det föreslagna statliga huvudmannaskapet på regional

eller på lokal nivå förordar vi det senare alternativet. Det är i första hand på enhetsnivån som kunskaperna om de studerandes hälsoförhållanden m. m, står att finna och bäst kan tas tillvara i det vardagliga arbetet.

Högskolestyrelsens mångsidiga sammansättning gör det naturligt att den

får bära det yttersta ansvaret också för studerandehälsovården. Synen på

studerandehälsovården — som ett slags företagshälsovård för de studeran-

de — måste emellertid enligt vår mening komma till uttryck i fråga om den

direkta ledningen och planeringen av verksamheten. 1 analogi med vad

som gäller inom företagshälsovården bör de studerande ges ett avgörande inflytande över verksamheten. Med hänsyn till den utveckling vi föresprå-

kar för studerandehälsovården måste samtidigt också andra intressenter

ges ett inflytande. . : Vi föreslår att en särskild studiesocial nämnd inrättas på varje ort där det

finns en eller flera statliga högskoleenheter. Nämndens uppgift blir att vara ledningsorgan för studerandehälsovård och motionsidrott för de studerande inom nämndens verksamhetsområde. Vi är medvetna om att förslaget

ytligt sett skulle kunna kritiseras för att vi därmed skulle skapa ytterligare

ett organ inom högskolan. Inrättandet av de nya studiesociala nämnderna behöver emellertid i sig inte innebära att något ytterligare organ skapas. eftersom möjlighet härigenom ges att samtidigt avskaffa de i dag förekom-

mande privaträttsligt reglerade kårortsnämnderna. Vi föreslår att de studerande ges majoritet i denna särskilda statliga

nämnd. I nämnden bör vidare finnas företrädare för verksamheten inom : högskolan, landstingskommun, primärkommun, stiftelsen Statshälsan,

studiemedelsnämnden, hälsovården för studerande inom kommunal hög-

skoleutbildning, Riksidrottsförbundet och för de anställda hos nämnden. Nämndens sammanfattning bör avgöras lokalt och anpassas till de rådande

förhållandena på respektive studieort. Vi föreslår att i 16 kap. högskoleförordningen tas in bestämmelser om studiesociala nämnder.

Våra förslag bygger på den grundläggande tanken att varje studiesocial nämnds verksamhetsområde i princip skall omfatta en högskoleenhet. I

Stockholm och i Göteborg finns emellertid mer än en högskoleenhet.

Prop. 1982/83: 129 | 27

Samtidigt bör emellertid enligt vår uppfattning den studiesociala verksam-

heten hållas ihop på respektive ort. Det blir därför nödvändigt att där knyta

nämnden till en äv högskolcenheterna.

I främst Uppsala och Umeå finns — utöver studerande vid respektive universitet — även studerande vid Sveriges lantbruksuniversitet. Detta

universitet hör till jordbruksdepartementets verksamhetsomräde. De studerande där jämte de studerande vid lantbruksuniversitetets institutioner i Alnarp omfattas i dag av bestämmelserna om studerandehälsovärd. Vi: utgår ifrån att studerande vid lantbruksuniversitetet även i framtiden skall omfattas av såväl studerandehälsovård som motionsidrott. Det bör enligt

vår mening därför ankomma på universiteten i Uppsala och Umeå att när

de utser ledamöterna i respektive studiesociala nämnd ta tillräcklig hänsyn till de studerandes vid lantbruksuniversitetet intressen. |

För att ytterligare stärka de studerandes inflytande över hälsovårdsarbe-. tet vid högskolan samt för att främja samverkan mellan studerandehälso-

vård och företagshälsovård föreslår vi också att man nu förverkligar UHÄ:s förslag att regeringen vidtar erforderliga åtgärder för en förändring

av arbetsmiljölagen så att de studerande bl. a. ges fullvärdig representation

i berörda skyddskommittéer. . Vi har föreslagit att studerandehälsovården. befrias från merparten av

sina i dag förekommande direkt sjukvårdande uppgifter, och att högskolan blir huvudman för verksamheten. Detta talar enligt vär mening sammantaget för att det centrala myndighetsansvaret för den i särskilda former

anordnade hälsovården för de studerande inom den statliga högskoleutbildningen överförs från socialstyrelsen till UHÄ. Den direkta tillsynen

över personalen inom hälso- och sjukvårdande verksamhet enligt tillsyns-

lagen (1980: 11) ligger av naturliga skäl kvar hos socialstyrelsen. Sammanlagt ungefär 15 000 studerande inom den kommunala högskole-

utbildningen får i dag sin hälsovård tillgodosedd genom skolhälsovårdens försorg. Vi ser inga skäl att föreslå någon ändring beträffande organisationen av hälsovården för de studerande inom denna del av högskolan. Däremot menar vi att möjligheter till samverkan mellan denna hälsovård och den för de studerande inom statlig högskoleutbildning bör tas tillvara bättre än f.n. En sådan samverkan kan i hög grad gälla frågor i anslutning till epidemiologiska och socialmedicinska studier inom respektive stude-

randepopulation. Utbildningshuvudmännen bör vidare på olika sätt för-.

söka medverka till att de studerande ökar sitt inflytande över denna del av

skolhälsovårdens utformning.

Skolöverstyrelsen är i dag tillsynsmyndighet för hälsovården bland de

studerande inom den kommunala högskoleutbildningen. Regeringen har i -

proposition 1981/82:89 om kommunal högskoleutbildning m. m. föreslagit

att det centrala myndighetsansvaret för all högskoleutbildning skall — med

undantag för vissa speciella frågor under en övergångsperiod — åvila UHÄ

oavsett huvudmannaskap. Riksdagen har beslutat i överensstämmelse med

Prop. 1982/83: 129 28

regeringens förslag. Vi menar att UHÄ bör ha det centrala myndighetsan-

svaret också för hälsovården för de studerande inom kommunal högskoleutbildning.

Motionsidrott för studerande i framtiden -

Vi föreslår ett särskilt statligt stöd till motionsidrotten för de studerande. Detta skall emellertid inte uppfattas som om vi avvisar tanken på att stora delar av de studerandes motionsbehov skulle kunna tillgodoses inom ramen för den verksamhet som olika organisationer och föreningar bedriver . på studieorterna. Det är på allmänna grunder givetvis viktigt att motionsidrotten för de studerande inte isoleras från motsvarande verksamhet bland befolkningen i övrigt. En stor koncentration av studerande till ett begränsat antal orter kan emellertid skapa problem när man skall förverkliga en sådan grundsyn. Särskilda insatser för de studerande är därför motiverade. Vidare lever många studerande i en så speciell situation att det motiverar särskilda lösningar. Detta är — sedan riksdagens beslut är 1967 — den principiella grund som nuvarande ordning vilar på. Vi har alltså inte funnit anledning att inta någon annan ståndpunkt. Vi vill emellertid betona. att det är viktigt att särskilda insatser för de studerande inom motionsområdet utformas så att de utgör ett komplement till övrig motionsverksamhet på studieorten, |

Behovet av ett ävergripande och gemensamt synsätt i fråga om hälso-

ning också ta sig uttryck i en samlad organisation på varje ort. I princip är det fråga om att i praktiken nu förverkliga riksdagens beslut från är 1967 vad gäller verksamhetens organisation. Den av oss föreslagna studiesociala nämnden bör därför svara för såväl de studerandes hälsovård som: deras motionsidrott. Idrottsföreningarna bör emellertid som hittills kunna spela en stor roll när motionsidrotten utformas. På motsvarande sätt som vi föreslagit att nämnden kan överlåta driftansvaret för hälsovården på annan vårdgivare, menar vi därför att den skall kunna teckna avtal med lämplig idrottsförening, i praktiken främst studerandeidrottsförening. om att genomföra motionsverksamheten. Vi utesluter härmed inte möjligheten av att nämnden själv väljer att ock å svara för driften av verksamheten.

Det statliga stödet till motionsidrotten för studerande kommer i dag inte alla studieorter till del. Enligt vår mening bör en första åtgärd bli — liksom vad gäller motsvarande stöd till studerandehälsovården — att statens ekonomiska bidrag till verksamheten byggs ut till att omfatta samtliga studieorter med statlig högskoleutbildning.

Vi menar att statens bidrag till de verksamhetsgrenar som värt -utredningsområde omfattar — hälso- och sjukvård samt motionsidrott — nu måste ses i ett sammanhang. Vi vill erinra om att bidraget till motionsverksamheten tidigare inom regeringskansliet låg inom utbildningsdepartemen-

Prop. 1982/83: 129 . 29

tets område. En gemensam planerings- och ledningsorganisation för de olika verksamhetsgrenarna lägger enligt vår mening grunden för en sådan

samlad syn också i fråga om formerna för att finansiera verksamheten. Det kar inte vara rimligt att i framtiden de studiesociala nämnderna försörjs via

åtminstone fem statliga anslag för vilka tre olika statsdepartement svarar. Vi föreslår att statens bidrag för såväl motionsidrotten som studerandehälsovården i övrigt ställs till förfogande för var och en av de studiesociala nämnderna via ett gemensamt anslag. Vär avsikt härmed är inte att åstad-

komma någon omfördelning av medel mellan motionsidrott och hälsovård

utan endast att skapa anslagstekniska förutsättningar för en mer ändamålsenlig hantering av de statliga medlen. För att markera den här aktuella motionsidrottens samhörighet med idrotten i allmänhet menar vi att UHÄ

skall avge anslagsframställning, i berörda delar dock efter hörande av Riksidrottsförbundet. Det blir med vårt förslag en uppgift för var och en av

de studiesociala nämnderna att fördela resurser till motionsidrotten. Med

hänsyn till motionsidrottens stora betydelse för den samlade verksamheten -

måste nämnderna få en sammansättning som motsvarar också motionsidrottens krav på inflytande över verksamheten. Detta är också viktigt för

att verksamheten inte isoleras från motionsidrotten bland befolkningen i

övrigt. Vi föreslår därför att det i varje nämnd — vid sidan av de studerande själva — bör finnas ytterligare en företrädare för idrotten. Riksidrottsförbundets distriktsorganisation utgör enligt vår uppfattning den mest

lämpliga organisationen för att nominera idrottens företrädare i nämnden. Vad gäller hälso- och sjukvård för studerande inom kommunal högskole-

utbildning har vi inte föreslagit någon ändring av huvudmannaskapet. Utbildningshuvudmannen blir även 1 fortsättningen huvudman för denna verksamhet. I flera av de utbildningar som i dag utgör den kommunala högskoleutbildningen fanns tidigare — innan de blev högskoleutbildningar — inslag av motionsverksamhet. Det finns enligt vår mening inga skäl till att de studerande inom den kommunala högskoleutbildningen i framtiden skall ha sämre möjligheter till motionsidrott än sina kamrater i statliga utbildningar. Detta är i första hand en fråga för de nuvarande och framtida buvudmännen, landstingen och de berörda primärkommunerna. Liksom för de studerande inom statlig högskoleutbildning bör strävan här vara att i ökad utsträckning försöka lägga ett samlat synsätt på motionsidrotten och hälsovården. Enligt vår mening bör man lokalt försöka finna lösningar som gör det möjligt för berörda delar av skolhälsovården att tillsammans med de studerandes egna organisationer utveckla motionsidrotten. På de orter där kommunal och statlig högskoleutbildning förekommer sida vid sida bör möjligheterna till samverkan undersökas. Även möjligheterna att tillgodose de studerandes behov av motion inom ramen för den verksamhet som

olika organisationer och föreningar bedriver på studieorten i övrigt bör

självfallet tas tillvara.

Prop. 1982/83: 129 : 30

Finansiering | . I det följande återges oavkortat utredningens finansicringsavsnitt:

Formerna för att finansiera den samlade verksamheten måste enligt vår uppfattning på ett mer aktivt sätt än f.n. bidra till att utveckla säväl hälsovården som motionsidrotten i överensstämmelse med målen för respektive verksamhet. Så är i dag inte fallet med ersättningen från försäkringskassan. Ersättningen står nämligen i direkt proportion till omfattningen av de sjukvårdande insatserna. Här måste målet vara att göra statens anslag till verksamheten åtminstone neutralt vad gäller val av olika åtgärder när medlen används.

För vårt arbete gäller — liksom för övriga kommittéer och särskilda

rade resurser inom det område som förslagen avser. SFS har i skrivelse till regeringen anhållit om att regeringen beslutar undanta vår utredning från "dessa direktiv. Regeringen har genom beslut i juni 1981 emellertid lämnat skrivelsen utan åtgärd. :

Vi är således förhindrade att lägga fram förslag som ställer krav på ökade resurser inom det område som förslagen avser. Vi avstär därför från att föreslå åtgärder som medför krav på ökade resurser inom motsvarigheten till dagens hälsovård och motionsidrott för studerande. Till regeringens beslut om tillkallande av särskild utredare fogades en inom utbildningsdepartementet upprättad promemoria. I promemorian förutsätts att våra förslag skall komma att gälla samtliga studerande. Ungefär 16 000 studerande inom statlig högskoleutbildning omfattas inre av reglerna om särskild studerandehälsovärd. Vi har i det föregående föreslagit, att den framtida verksamheten skall omfatta även dessa studerande. För den i promemorian förutsatta och av oss föreslagna utökningen har vi beräknat att statens kostnader ökar med sammanlagt 400 000 kronor (1980/81 års kostnadsläge). Statens kostnader ökar vidare i någon mån p. g. a. inrättandet av de studiesociala nämnderna. Detta beror på kostnader för sammanträdesarvoden åt ledamöterna i nämnderna.

Med utgångspunkt i situationen budgetäret 1980/81 låter vi vår diskussion om finansiering av verksamheten — sävitl avser statliga medel — omfatta följande anslag och belopp.

FEMTE HUVUDTITELN

B 8. Bidrag till sjukförsäkringen 2145 000!

115 Z av dessa medel utgörs av direkta statliga kostnader. 85 av kostnaderna bestrids genom arbetsgivaravgifter.

Prop. 1982/83: 129

NIONDE HUVUDTITELN

F 8. Bidrag till hälso-och sjukvård

för studerande 2799 000

Övriga anslag (utbildning för tek- .

niska yrken, Utbildnig för under-

visningsyrken och avsättningar till

gemensamma ändamål) 520000

TIONDE HUVUDTITELN

11. Stöd till idrotten 3078 000

8522000 Den samlade verksamhet som vårt utredningsuppdrag omfattar dispone-

rade budgetåret 1980/81 säledes drygt åtta och en halv miljoner kronor av

statliga medel. Till detta skall läggas de resurser som de studerande själva

skjuter till samt vissa bidrag från kommuner och landsting m. m. (se avsnitt

4).

De statliga medlen fördelade sig på anslag och studieorter 1980/81 enligt

tabell I 1:1.

Tabell 11: 1 Statliga bidrag till verksamheten budgetåret 1980/8i Studieort Anslag

Bidrag till hälso- = Stöd tll Bidrag till Övriga anslag Totalt

och sjukvård för — idrotten sjukförsäk- under nionde

Prop. 1982/83: 129 Lr ra

Vi har tidigare i avsnitt 10 föreslagit, att samtliga dessa statliga medel nu

bör behandlas i ett sammanhang. Vår avsikt härmed är inte att åstadkom-

ma någon omfördelning av medel mellan hälsovård och motionsidrott. utan att lägga den anslagstekniska grunden för en mer ändamålsenlig hantering

av de statliga medlen. I och med att det yttersta ansvaret för såväl hälso-

vården som motionsidrotten enligt vårt förslag kommer att läggas på de : lokala studiesociala nämnderna skapas förutsättningar för en anslagsom-: | läggning enligt följande.

Ett nytt anslag skapas genom att anslaget F 8. Bidrag till hälso- och sjukvård för studerande läggs samman med de delar av de ovan berörda

övriga anslagen som gäller den nu aktuella verksamheten. Dessa anslag minskar i motsvarande mån. Samtidigt upphör möjligheterna för de av studentkårsorganisationerna drivna läkarmottagningarna att — inom ra-

men för de föreslagna studiesociala nämndernas verksamhet — erhålla

ersättning från försäkringskassan enligt bestämmelserna om annan läkar-

värd i läkarvårdstaxan (1974: 699). Det nya anslaget bör förslagsvis benäm-

nas Hälsovård (inkl. motionsidrott) för högskolestuderande och utformas som ett reservationsanslag.

En viktig fråga i sammanhanget är hur det nya anslaget fördelas mellan de olika studieorterna. En avgörande roll för denna fördelning spelar naturligtvis antalet studerande på respektive studieort. Fördelningen av

anslaget kan emellertid inte utan vidare sättas i direkt förhållande till antalet studerande. Även andra faktorer måste enligt vår uppfattning tillå-

tas att påverka fördelningen. En viktig faktor är vilken organisation som respektive studiesocial nämnd beslutar om. Andra faktorer att räkna med är antalet högskoleenheter på respektive ort, utbudet av skilda studievägar, antalet deltidsstuderande jämfört med antalet heltidsstuderande, geo-

grafiska avstånd. de studerandes ålderssammansättning, berörd primärkommuns och hälso- och sjukvårdshuvudmannens förmåga och vilja att ge

de studerande service samt möjligheter till samverkan med företagshälso-

vården och/eller med skolhälsovården. Också andra faktorer kan spela in.

Det är mot den bakgrunden ingen lätt uppgift att mer exakt ange kriterier för hur anslaget bör fördelas mellan de olika orterna. En given utgångspunkt för denna fördelning är emellertid antalet studerande på respektive studieort. Utifrån antalet studerande får sedan vissa modifieringar göras.

I våra överväganden har vi i enlighet med detta tagit hänsyn till bl. a.

utformningen av redan befintlig verksamhet, de studerandes samlade erfarenheter av verksamheten samt slutligen olika studieorters skiftande förutsättningar i fråga om studerandesammansättning m. m. Frågan om fördelningen av anslaget på olika orter har noga diskuterats med de experter i

utredningen som företräder de studerande och de nuvarande kärortsnämn-

derna. Med hänvisning härtill och till våra tidigare redovisade övervägan-

den och förslag beträffande verksamhetens mål vill vi”föreslå att nedan i

tabell 11:2 angivna belopp läggs till grund för fördelningen av anslaget. De

Prop. 1982/83: 129 33

av oss föreslagna beloppen innebär inte några ökade kostnader för staten . inom nuvarande område. Beloppen innefattar emellertid utökade resurser motsvarande 400 000 kronor för en utbyggnad av verksamheten till samtliga studerande i enlighet med vårt uppdrag. Beloppen är uttryckta i 1980/81

års kostnadsläge.

Tabell 11: 2 Förslag till statsbidrag fördelat på studieorter (1980/81 års kostnadsläge)

Karlstad Växjö | 200 000 600 000 Luleå : . . Eskilstuna/Västerås . 100 000 . 100 000 Gävle/Sandviken Jönköping Kalmar Borås 85 000 - 510 000 Sundsvall/Härnösand Östersund Falun/Borlänge Kristianstad Halmstad | 65 000 260 000 Skövde |

Totalt 8920 000

Beloppens storlek och fördelning mellan de olika orterna bör naturligtvis prövas i det ärliga budgetarbetet. Vi utgår från att sedvanlig pris- och

ningen anser vi bör ligga till grund för de årliga omräkningarna och budgetprövningarna. Vi vill i det sammanhanget erinra om att det av oss föreslag-

nå nya anslaget för Hälsovård (inkl. motionsidrott) för högskolestuderande

kommer att utgöras av anslag och delar av anslag som hittills haft delvis

olika utveckling. Således har t.ex. anslaget Bidrag till sjukförsäkringen

Bidrag till hälso- och sjukvård för studerande. Även anslaget Stöd till.

idrotten har vad gäller bidrag till motionsidrotten för studerande ökat mer än motsvarande anslag för hälso- och sjukvård. Det är mot den bakgrunden

rimligt att för det nya anslaget räkna med en bättre anslagsutveckling än vad som hittills gällt för anslaget Bidrag till hälso- och sjukvård för stude-

rande. | .

Anslagets fördelning på skilda studieorter enligt vårt förslag jämföres i -

tabell 11:3 med motsvarande statsbidrag budgetåret 1980/81.

Prop. 1982/83: 129 34

Tabell 11: 3 Föreslaget statsbidrag i jämförelse med förhållandena 1980/81

Vi vill betona att den anslagsmodell vi nu föreslår ger de för verksamheten ansvariga ökade möjligheter att mer flexibelt använda olika slag av resurser jämfört med vad som gäller i dag. På sikt menar vi att den också

bidrar till att skapa ökade förutsättningar för en samlad syn på de båda

verksamhetsområdena. Den fördelning av anslaget som vi föreslår skapar vidare en — enligt vår mening — rimligare fördelning av statens kostnadsätaganden mellan de olika studicorterna än vad som i dag är fallet; vissa orter stär nu t. o. m. helt utan statligt stöd i dessa avseenden.

Vi har hittills berört endast frågan om statens bidrag till verksamheten.

Det är enligt vår uppfattning i och för sig fullt möjligt att med endast dessa medel driva en meningsfull verksamhet, om än på låg nivå. En verksamhet

grundad på enbart statliga medel skulle emellertid drastiskt sänka nuvarande ambitionsnivå. De studerandes egna bidrag till verksamheten är av. avgörande betydelse för att dagens ambitionsnivå skall kunna vidmakthål-

las. Våra överväganden och förslag i fråga om verksamhetens inriktning

och organisation har därför hela tiden byggt på bl. a. den förutsättningen,

alt de studerande själva även fortsättningsvis tar sin del av också det

ekonomiska ansvaret för verksamheten. Det är enligt vårt sätt att se naturligt att de studerande önskar utveckla verksamheten såväl till sitt omfång som till sitt innehåll. Det är mot bl.a. den bakgrunden som vi föreslagit aut de studerande skall ges ett avgörande inflytande över verksamheten genom att de får majoritet i de föreslagna nya studiesociala

a 'n

Prop. 1982/83: 129

nämnderna, som skall leda och planera verksamheten. Värt förslag befäster på den punkten de studerandes eget inflytande över verksamheten, och

vi utgår från att detta lägger grunden för ett fortsatt ekonomiskt åtagande från de studerandes sida. |

Vi har också utgått från att omfattningen av detta ekonomiska åtagande i utgångsläget inte förändrar den nu gällande kostnadsfördelningen mellan

staten och de studerande. Våra förslag skall på den punkten alltså betrak-

tas som kostnadsneutrala. En fortsatt kollektiv uttaxering är enligt vår uppfattning den bästa möjligheten att tillförsäkra verksamheten de resurser som behövs för att driva den med oförändrad ambitionsnivå. Staten kommer om vårt förslag förverkligas att bidra med ungefär nio miljoner

kronor till en verksamhet som ytterst är ägnad att förbättra de studerandes

egen situation och över vilken de även fortsättningsvis föreslås få ett avgörande inflytande. Det är naturligt om vi mot den bakgrunden inte

räknar med några förändringar i fråga om omfattningen av de studerandes

egna bidrag till verksamheten. Ett genomförande av UHÄ:s förslag om att samtliga studerande vid statlig högskoleenhet skall omfattas av obligatoriskt medlemskap i studerandesammanslutning ökar enligt värt sätt att se de studerandes möjligheter att bära sin del av kostnaderna för verksamhe-

ten.

Genomförande

Utredningen anför följande:

Våra överväganden och förslag skall uppfattas som ett försök att finna :

en helhetslösning på de frågor vi har haft att utreda. Detta hindrar emellertid inte att verksamheten enligt våra förslag kan reformeras etappvis.

Vi räknar med att det finns möjlighet att genomföra våra förslag med start budgetåret 1983/84. Vid en övergångsperiod omfattande tre år kan

förslagen i sin helhet vara genomförda senast budgetåret 1986/87.

De studiesociala nämnderna bör enligt vår uppfattning inrättas samtliga

fr.o.m. budgetåret 1983/84. Vid den tidpunkten bör också UHÄ ha det

centrala ansvaret för den samlade verksamheten. Nämnderna bör under

detta första budgetår bestämma sig för i vilka former verksamheten skall

drivas samt i förekommande fall avtala om verksamhetens närmare utformning och drift. Den av oss föreslagna anslagsomläggningen kan — om så bedöms nödvändigt — genomföras etappvis men bör vara avslutad och

fullt genomförd senast inför budgetåret 1986/87. En sådan lösning bidrar

till att skapa en rimlig övergångsperiod samtidigt som målen för reformen

inte skjuts allt för långt på framtiden.

Prop. 1982/83: 129 | | 36

Bilaga 2

SAMMANSTÄLLNING AV REMISSYTTRANDENA ÖVER BFE- TÄNKANDET (Ds U 1982: 12) HÄLSOVÅRD FÖR HÖGSKOLE- STUDERANDE

Remissinstanserna

Efter remiss har yttranden över betänkandet avgetts av socialstyrelsen. riksförsäkringsverket (RFV), universitets- och högskoleämbetet (UHÄ),

Landstingsförbundet och Stiftelsen Statshälsan.

I det följande återges remissinstansernas uppfattningar och synpunkter i

sammandrag.

Studerandehälsovårdens ändrade inriktning

Utredningen föreslår att tyngdpunkten inom studerandehälsovården

skall ligga på förebyggande, sociala och kurativa insatser.

Samtliga remissinstanser delar utredningens uppfattning om verksam-

hetens inriktning. |

Socialstyrelsen tillägger att som ett komplement till de förslag som lagts på förbättrad förebyggande, psykisk och social stödverksamhet bland de

studerande borde, enligt socialstyrelsens mening, förslaget tillfogas klara

markeringar av möjligheterna till samverkan med den sektoriserade psykiatrins resurser.

Ändrad organisation

Utredningen föreslår att staten blir huvudman för verksamheten genom hbögskolestyrelserna. En särskild studiesocial nämnd inrättas med representanter för olika intressenter. De studerande får majoritet i nämnden. Driften kan överlåtas på annan. .

Samtliga remissinstanser tillstyrker det statliga huvudmannaskapet och den studiesociala nämnden. .

Socialstyrelsen tillstyrker också att UHÄ får det samlade my ndighets-

ansvaret för all hälsovård inkl, motionsidrott inom såväl statlig som kom-

munal högskoleutbildning.

UHÅ menar att en anpassning bör ske till lokala förutsättningar. Därför bör man kunna skilja på huvudmannaskap och ansvaret för själva driften. Beträffande den studiesogciala nämnden bör berörd högskolestyrelse besluta om nämndens närmare sammansättning och utse ledamöter. De studerande bör i enlighet med förslaget erbjudas majoritet i nämnden.

På orter där det finns flera statliga högskoleenheter bör den studiesociala

nämnden kunna knytas till den högskoleenhet som har det största antalet studerande.

Prop. 1982/83: 129 37

Landstingsförbundet framhåller att de nya huvudmännen redan från början bör ha samplanering med landstingen som en utgångspunkt för sitt arbete. De nya huvudmännen bör genom avtal kunna överlåta på lands-

tingen att ansvara för driften av verksamheten. Förbundet ställer sig tvek-

samt till förslaget att företrädare för landstingskommun och för studerande

m. fl. skall kunna ingå i nämnderna. Överenskommelsen om samarbete kan enligt förbundet enklast åstadkommas genom diskussion och förhandlingar

mellan parterna och inte genom enstaka representanter i olika organ.

Frågan om motionsidrotten och de studerandes inflytande bör bli föremål för fortsatta överväganden hos huvudmännen för den kommunala

högskolan. |

Statshälsan anser inte att Statshälsans anknytning till studerandehälsovården är så stark att det motiverar att statshälsan är företrädd i nämnden.

l övrigt har Statshälsan inga synpunkter på utredningens förslag.

Finansiering

Utredningen har föreslagit att ett nytt samlat anslag skapas inom nionde huvudtiteln. Fördelningen av medel bör göras med utgångspunkt i antalet studerande på orten. De studerande bör även i fortsättningen själva bidra

till driften.

RFV framhåller att genom beslut av regeringen för ett år i sänder ersätts den meddelade läkarvården enligt bestämmelserna om privat läkarvård i

läkarvårdstaxan. Vidare ersätts rådgivning i födelsekontrollerande syfte

enligt reglerna om offentlig läkarvård i taxan. Den sammanlagda ersättningen uppgick budgetåret 1980/81 till 2 145 000 kr.

RFV utgår ifrån att någon ersättning från sjukförsäkringen till de studie-

sociala nämndernas verksamhet i framtiden inte skall utgä. Statens kostna-

der för de studerandes hälsovård inkl. sjukvård kommer enligt RFV i

"realiteten dock att bli högre om utredningens förslag genomförs och de studerande i högre utsträckning än i dag kommer att utnyttja den offentliga

sjukvården. |

Socialstyrelsen förutsätter att verksamheten i stort sett ryms inom nuvarande personalresurser. En viss utökning av psykolog- och sjukgymnastverksamheten torde behövas. vilket ligger i förslagen.

UHÅ anser att statens bidrag i enlighet med utredningens förslag bör ges

i form av ett samlat anslag för varje högskoleenhet. De studerande bör själva bidra ekonomiskt till verksamheten och UHÄ anser att till utbetal-

ningen av anslagen bör knytas ett villkor som anger ett minsta belopp. som

de studerande själva skall bidra med.

Prop. 1982/83: 129 38

Motionsidrotten

Utredningen föreslår att motionsidrotten skall ingå i den studiesociala nämndens verksamhet. men att den mycket väl kan drivas i idrottsföreningarnas regi.

Socialstyrelsen menar att studerandeidrotten i första hand bör inriktas

på att erbjuda organiserad och varierad men regelbunden fysisk aktivitet,

och inte som nu organiseras i olika idrottsföreningar med en verksamhet som redan erbjuds av andra föreningar på studieorten.

UHÅ ansluter sig i princip till utredningens överväganden men anser trots detta att de studerandes motionsidrott inte med nödvändighet måste organiseras under den studiesociala nämnden.

Prop. 1982/83: 129 39

Innehåll Innehåll Sida Propositionens huvudsakliga innehåll ..sosossoesee ser rss ers ere rea I

Utdrag ur regeringsprotokoll den 17 mars 1983 sosoosssosssss soi osa 6 I Inledning sososseeeeerrererrerererreer rr reser rer reser ess s es 6 2 Föredragandens Övervägande ..sssosssserseserersessrrs sr er ar 7

2.1¶Studerandehälsovården —.oosososesssreerrerrrererr rer rss 7

2.1.1 Bakgrund och allmän motivering ...sssssssossserse rs 7

2.1.2¶Inriktning sooooososesererserrerrererrsre rss rer ere r ta 9

2.1.4¶FinanSieriNng ssssosesessrsrserrerrr rss er reser rr rss 14

2.1.5¶Genomförande ..ssssserererererrrrrs ser rss resans 16

2.2 Gymnasieelevernas reSOr sososososeeserrrrsrser rer rs sens 17

2.3 Tillfälligt förhöjd premie vid förtida återbetalning av studieme-

(«1 UR 20 3 Upprättat lagförslag s.ssosssssersserererererrer rr se rr se rasera 22 4 ANSlagsfrågOr oooossssssrereerrrerererr reser r reser r ir ere rat 23 5 Hemställan oosooosossrsrerereerrerereerere rr reser ere sees rst 23 (NR > TE] LT) 23

Bilaga I Utdrag ur betänkandet (Ds U 1982: 12)

Bilaga 2 Sammanställning av remissyttrandena över betänkandet

Norstedts Tryckeri, Stockholrn 1983