1983/84:11
Skr. 1983/84:11
Regeringens skrivelse
1983/84:11
om forsknings- och försöksverksamhet på barnomsorgsområdet
m.m.;
beslutad den 22 september 1983.
Regeringen bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll. På regeringens vägnar OLOF PALME
STEN ANDERSSON
Skrivelsens huvudsakliga innehåll
I skrivelsen redovisas på riksdagens begäran forsknings- och försöksverksamhet på barnomsorgsområdet som bedrivs av socialstyrelsen och inom högskolan bl.a. med stöd av socialdepartementets delegation för social forskning. Även informationen till kommunerna om sådan forskning behandlas. Vidare redovisas en av socialstyrelsen utarbetad översiktlig plan för den fortsatta forsknings- och försöksverksamheten på barnomsorgsområdet.
1 Riksdagen 1983/84 1 saml. Nr 11
Skr. 1983/84:11 [NA
Utdrag
PROTOKOLL
vid regeringssammanträde
1983-09-22
Närvarande: statsministern Palme, ordförande, och statsråden I. Carlsson, Lundkvist, Feldt, Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson, Andersson, Rainer, Boström, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson, Holmberg, Hellström, Thunborg
Föredragande: statsrådet Andersson
Skrivelse om forsknings- och försöksverksamhet på barnomsorgsom-
rådet m.m.
I Inledning
När riksdagen hösten 1981 tog ställning till den dåvarande regeringens förslag om ändrade statliga regler inom barnomsorgen (prop. 1980/81:205) behandlades också motioner som gällde forskningen på barnomsorgsområdet. Riksdagen begärde därvid att regeringen skulle ge en översiktlig redovisning av den forsknings- och försöksverksamhet som i första hand socialstyrelsen bedrivit på barnomsorgsområdet och av de resultat som därvid kommit fram och som är av betydelse för att uppnå de i lagstiftningen angivna målen (SoU 1981/82:1). Redovisningen borde om möjligt också avse forskningen inom högskolans ram. Särskild vikt borde läggas vid att ange hur resultatet av forsknings- och försöksverksamheten kommer huvudmännen till godo och —om så erfordras — vilka åtgärder som planeras för att förbättra informationen om resultaten. Slutligen ville riksdagen ha en översiktlig plan för den fortsatta forsknings- och försöksverksamheten.
Med anledning av riksdagens beslut gav regeringen den 17 december 1981 socialstyrelsen i uppdrag att bl.a.
översiktligt redovisa den forsknings- och försöksverksamhet som socialstyrelsen bedrivit på barnomsorgsområdet. Redovisningen skall även innehålla en plan för fortsatt forsknings- och försöksverksamhet (SoU 1981/82:1 sid. 16).
Socialstyrelsen har redovisat sitt uppdrag i skrivelser till regeringen den 13 april resp. den 6 juni 1983.
Inom socialdepartementet har genomförts en kartläggning av det forsknings- och utvecklingsarbete som bedrivs inom högskolans ram. Kartläggningen har utförts bl.a. genom en enkätundersökning till de olika högskolorna och redovisas i form av en projektkatalog. En rad möten med de kommu-
Skr. 1983/84:11 3
nala huvudmännen för barnomsorgen har vidare anordnats för att få kännedom om kunskapsbehov och forskningsbehov samt om hur information om barnomsorgsforskning kommer huvudmännen till godo.
Socialstyrelsens redovisningar av uppdraget, resultatet av mötena med huvudmännen och projektkatalogen bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga A. Uppdraget är därigenom slutfört.
I det följande sammanfattas redovisningarna och departementets kartläggning m.m. Kommentarer ges till frågor med anknytning till dagens forsknings- och försöksverksamhet på barnomsorgsområdet samt till den fortsatta verksamheten.
2 Föredragandens överväganden
Behovet av forsknings- och utvecklingsarbete om barnomsorgen har framhållits under en följd av år. Barnstugecutredningen var på sin tid banbrytande när det gällde att få igäng ett utvecklingsarbete kring barnomsorgen.
Delegationen för social forskning (DSF) har i yttrande såväl till regeringen som till riksdagens socialutskott understrukit att forskning på det barn- och familjepolitiska området, inkl. innehållet i barnomsorgen, måste ges högsta angelägenhetsgrad.
Ett flertal i tiden näraliggande utredningar som behandlat övergripande frågor eller delproblem med anknytning till barnomsorgen har pekat på behovet av forskning. Bl.a. har familjestödsutredningen i sitt betänkande Bra daghem för små barn (SOU 1981:25) föreslagit att det inrättas ett särskilt forskningsråd för barnomsorgsforskning liksom en särskild universitetsinstitution eller ett institut för tvärvetenskaplig barnomsorgsforskning. Utredningen om språkminoriteter i förskoleåldern — Språk och kulturstöd (SOU 1982:43) — har föreslagit att hög prioritet ges forskning om barns språkutveckling och flerspråkighet. Familjeekonomiska kommittén anser i sitt betänkande Barn kostar ... (SOU 1983:14) att bl.a. de fördelningsmässiga effekterna av olika sätt att förbättra omsorgen om de små barnen behöver belysas utförligare.
Även andra utredningar har forskningsfrågorna på sin dagordning. Sålunda skall den tidigare i år tillsatta barn- och ungdomsdelegationen (Ju 1983:01) enligt sina direktiv uppmärksamma, analysera och redovisa det forskningsbehov kring barns och ungdomars levnadsvillkor och välfärd som delegationen finner föreligga. Delegationen för social forskning har i samarbete med barn- och ungdomsdelegationen tillsatt en initiativgrupp för barnforskning. Förskola-skolakommittén (U 1981:01) skall enligt sina direktiv kartlägga den samverkan och det utvecklingsarbete som bedrivs för att åtstadkomma en smidig övergång från förskola till skola. Fritidshemskommittén (S 1982:08) har bl.a. i uppdrag att redovisa väsentliga problemområden där det krävs fortsatt forskning om fritidshemsverksamheten.
Genom 1982 års forskningspolitiska beslut fastställdes att barn- och
Skr, 1983/84:11 4
familjepolitisk forskning bör ingå i de högst prioriterade forskningsområdena på det social- och hälsovårdspolitiska fältet (prop. 1981/82:106, UbU 1981/82:37, rskr 1981/82:397). Jag vill också understryka att den kraftiga utbyggnaden av barnomsorgen som nu pågått i drygt tio år, och som fick en väsentlig stimulans genom den överenskommelse som år 1975 träffades mellan regeringen och Svenska kommunförbundet, har lett till att det idag i kommunerna finns en praktisk erfarenhet av barnomsorgen som kan ge viktig vägledning om kunskapsbehov på området och informationsbehov om forskning och därigenom stimulera fortsatt forsknings- och utvecklingsarbete. Någon samlad bild av läget när det gäller forsknings- och utvecklingsarbete inom barnomsorgen finns emellertid inte, varken när det gäller omfattningen eller inriktningen. Det är en svår uppgift att i en redovisning fånga hela den mångskiftande verksamhet som går under beteckningen forsknings- och utvecklingsarbete på barnomsorgsområdet. Exempel finns emellertid på sammanställningar av sådant arbete. En rapport om nordisk forskning om barns miljö gjordes år 1975 av Inger William-Olsson. Universiteten gjorde i samband med barnåret 1979 en sammanställning över forskning om barn. Socialstyrelsens roll när det gäller forsknings- och utvecklingsarbete lades fast i prop. 1979/80:6 om socialstyrelsens uppgifter och organisation m.m. (SoU 1979/80:45, rskr 386). Den innebär att styrelsen skall bedöma utvecklingen på det sociala området samt analysera och föra fram problem som kräver uppmärksamhet och åtgärder. Något eget forsknings- och utvecklingsarbete bör styrelsen i princip inte bedriva. Framför allt skall styrelsen ha ett ansvar för att arbetet med en samlad eller samordnad informations- och dokumentationsverksamhet förs vidare. Ett särskilt ansvar har styrelsen för att forsknings- och utvecklingsresultat av direkt intresse för socialtjänsten förs ut till berörda organ och till olika personalgrupper. Socialstyrelsen har som ett led i detta arbete påbörjat uppbyggnaden av ett bibliografiskt register över olika slag av rapporter över forsknings- och utvecklingsarbeten. Socialdepartementets delegation för social forskning har bl.a. till uppgift att svara för bedömning och samordning av pågående och planerade projekt inom den sociala sektorn, att initiera projekt av betydelse för socialpolitiken samt att biträda socialdepartementet i principiella frågor rörande forskning, utvecklingsarbete och försöksverksamhet. 1982 års tidigare nämnda forskningspolitiska beslut innebär att delegationen har ett huvudansvar för forskning som avser viktiga problem inom social- och hälsovårdsområdet bland vilka barn- och familjepolitiska frågor ges högsta prioritet. Den redovisning som riksdagen begärt och som jag nu skall redogöra för ser jag som ett väsentligt bidrag i arbetet på att ge en bild av läget beträffande forsknings- och utvecklingsarbetet inom barnomsorgen. Det framgår med all tydlighet att behovet av utvecklingsarbete är stort. Detta konstateras också i regeringens prop. 1983/84:9 om statsbidrag till barnomsorg och social hemhjälp. Regeringen föreslår där att 30 milj.kr. avsätts för lokalt utveck-
Skr. 1983/84:11 nös 5
lings- och förnyelsearbete. Detta medelstillskott kan också användas för att belysa åtskilliga av de frågor som tas upp i redovisningen. Jag kommer i det följande att ge min syn på olika delfrågor inom uppdraget.
2.1 Forsknings- och försöksverksamhet inom barnomsorgsområdet
Socialstyrelsens redovisning
Socialstyrelsens redovisning avser forsknings- och försöksverksamhet omkring barnomsorgen vad gäller den renodlade förskole- och fritidshemsverksamheten som styrelsen haft ett direkt ansvar för. Styrelsen poängterar att eget forskningsarbete bedrivits i mycket begränsad utsträckning. Även försöksverksamhet inom området har styrelsen bedrivit i begränsad omfattning. Som nämnts i det föregående bör styrelsen i princip inte bedriva eget forsknings- och utvecklingsarbete.
Av den verksamhet styrelsen redovisar har en väsentlig del haft som utgångspunkt 1968 års barnstugeutredning och baserar sig på ett regeringsuppdrag som styrelsen fick vid årsskiftet 1971/72. Verksamheten pågick ca 3 år och omfattade följande huvudområden
pedagogiskt organisatoriska försök i fem kommunala projekt för att
pröva arbetssätt, organisation och lokaler, syskon- och småbarnsgrupper,
arbetslag, föräldrasamverkan, lekhall, hemvist m.m.; projekt avseende försök med förskola i glesbygd;
projekt avseende försök med förskola för invandrarbarn med syfte att
finna organisatoriska och pedagogiska lösningar som kunde tillgodose
invandrarbarnens behov inom förskolans ram.
Ett annat inslag i verksamheten syftade till att pröva barnstugeutredningens förslag om det utvidgade fritidshemmet. Följande frågeställningar belystes
huvudmannaskapet;
samarbetet fritidshem — skola;
gemensamt resursutnyttjande;
verksamheten;
föreningslivets anknytning.
Socialstyrelsens största projekt på barnomsorgsområdet har benämningen Mångsidigt Användbara Förskolor och Fritidshem —- i dagligt tal katnlat MAFF-projektet. Det har pågått sedan år 1975 och befinner sig nu i slutskedet. MAFF-projektet rör främst barnomsorgens fysiska miljö kopplat till pedagogiska och sociologiska aspekter.
Styrelsen har också inom ramen för sitt anslag för olika fortbildningsinsatser för barnomsorgens personal bedrivit två projekt med inriktning på forskning och utveckling. Det ena har resulterat i en bok ”Utveckla barnomsorg — information och idéer om lokalt FoU-arbete” som vänder sig till personal som är verksam inom barnomsorgen, kommunal ledningspersonal samt lärare och lärarkandidater inom grundutbildningarna för barnom-
Skr. 1983/84:11 6
sorgen. Det andra är en utvärdering av en universitetskurs på 10 poäng om lokalt utvecklingsarbete inom barnomsorgen. Kursen startade år 1982 vid barnpedagogiska institutionen vid universitetet i Uppsala och vänder sig främst till förskollärare och fritidspedagoger. Utvärderingen har nyligen avslutats. Socialstyrelsen har haft ett direktansvar för de nämnda verksamheterna. Under åren 1977-1980 tog styrelsen också cmot ansökningar om bidrag till forsknings- och försöksverksamhet och sökte i sin tur medel härför hos delegationen för social forskning. Denna verksamhet var huvudsakligen förlagd till högskolan. Merparten redovisas i projektkatalogen. Projekten — sammanlagt 12 stycken — rör främst barnomsorgens innehåll och pedagogiska verksamhet. Enstaka projekt rör hemspråkslärarens roll, barn med behov av särskilt stöd, förskolebarnens trafikmiljö samt fritidshemmen. Socialstyrelsen redovisar också fem andra projekt med forskningskaraktär som emellertid inte bedrivits inom eller i nära samarbete med någon forskningsinstitution. Projekten har följande titlar. Barnomsorgsprojektet i Luleå — utvärdering av försöksverksamhet med barnomsorg på obekväm arbetstid. Utvärdering av socialstyrelsens projekt ”Särskild information till förskolans personal” och ”Arbetsplan för förskolan”. Delprojekt 1 inom familjestödsutredningens FoU-verksamhet: Vad lär sig späda och små barn på daghem och i familjedaghem? Delprojekt 2 inom familjestödsutredningens FoU-verksamhet: Försöksverksamhet på småbarnsavdelningar — åldersintegration. Delprojekt 3 inom familjestödsutredningens FoU-verksamhet: Försöksverksamhet för att förbättra samarbetet mellan föräldrar och personal på daghemmens småbarnsavdelningar.
Socialdepartementets kartläggning av högskoleforskningen
Socialdepartementets redovisning av högskoleforskningen har begränsats till att gälla forskning med anknytning till den kommunala barnomsorgen som avslutats eller påbörjats perioden 1977 — 1982, dvs. från det år barnomsorgslagen trädde i kraft. Genom departementets enkät till universiteten redovisas närmare hundratalet projekt. Redovisningen ger en översiktlig bild av den forskning som utförts eller påbörjats vid landets högskolor under perioden. Erfarenhetsmässigt är denna typ av enkäter förenade med stora bortfallsproblem. Därför kan det inte uteslutas, trots de ansträngningar som gjorts av universiteten och departementet, att det utöver den redovisade forskningen förekommer projekt som ej fångats upp i enkäten. De redovisade projekten fördelar sig över nio ämnesområden inom barnomsorgen, nämligen
Skr. 1983/84:11 an 2
pedagogik och arbetsmetoder 22 projekt barn med behov av särskilt stöd inom barnomsorgen 14” barn på sjukhus 1” språkutveckling 12” planeringsfrågor 15” förskoleverksamhet - allmänt 2 177 förskolebarn — levnadsförhållanden 9” föräldraverksamhet 1” fritidshem 7”
Vissa av projekten kan hänföras till flera områden, vilket framgår av den bifogade projektkatalogen och de register som finns där.
En sammanräkning av uppgifterna om anslag till projekten ger en summa av omkring 30 milj. kr. under huvudsakligen perioden 1977-1982. Flera av projekten har emellertid påbörjats före år 1977 och uppgifterna om medelstilldelning omfattar därför också viss tid före detta år. Drygt en tredjedel har finansierats via delegationen för social forskning. Det bör emellertid påpekas att det är fråga om en ganska grov uppskattning av det totala belopp som gott till barnomsorgsforskning. Dels finns det, som jag redan påpekat, sannolikt forskning som inte fångats upp av socialdepartementets enkät, dels är kostnaderna för de enskilda projekten många gånger svåra att uppskatta då de bedrivs inom ramen för högskolans egna resurser. En fördjupad analys av kostnadssidan har emellertid — med hänsyn till den tid och de resurser en sådan skulle ta i anspråk — inte bedömts vara meningsfull inom ramen för uppdraget.
2.2 Möten med huvudmännen
Mötena med de kommunala huvudmännen omfattade 20 kommuner med tillsammans ca 100 deltagare. Urvalet av kommuner gjordes efter samråd med Svenska kommunförbundet. Hälften av deltagarna representerade kommunernas centrala förvaltning och hälften den personal som arbetar i daghem och andra former av barnomsorg. Genom mötena formades en innehållsrik och upplysande bild av det kunskapsbehov som finns i kommunerna på barnomsorgsområdet. Mötena visade också att informationen om den forskning och de utvecklingsarbeten som pågår eller utförts har svårt att nå ut till intressenterna och att det många gånger kan vara svårt att tillvarata forskningsresultaten i det praktiska arbetet.
Av mötena har också framgått att huvudmännen anser att mycket av det forsknings- och utvecklingsarbete som hittills redovisats inte svarar mot de behov av konkret kunskap.som finns och som uppstår inom barnomsorgen bl.a. som en följd av utvecklingen i samhället, Det största kunskapsbehovet i kommunerna finns — enligt vad som kom fram vid mötena - inom den övergripande frågeställningen integration — segregation och särskilt då vad
Skr. 1983/84:11 8
som händer i barngruppen med de underprivilegierade barnen såsom invandrarbarn, handikappade barn, barn med allergier och barn som av andra skäl har behov av särskilt stöd. Vid mötena gavs åtskilliga exempel på konkreta problem som behöver belysas och undersökas inom detta område. Stora kunskapsbehov finns också beträffande verksamhetens pedagogiska innehåll, ålderssammansättningar och storleken av barngruppen, samverkan förskola-skola samt föräldramedverkan liksom om fritidshemmen och deras roll. Förskolepersonalens yrkesroll, deras arbetsmetoder, effekterna av olika utbildningar samt fortbildningen är andra områden där kunskaperna uppges vara otillräckliga.
2.3 Några slutsatser
Vid en jämförelse mellan kommunernas kunskapsbehov och det utvecklings- och forskningsarbete som utförts och utförs hos socialstyrelsen och vid universiteten finner man att flera av för kommunerna viktiga områden behandlats. Likväl har kunskaperna inte trängt ut eller gått att tillämpa på befintliga problem. Detta torde sammanhänga dels med att formerna för forskningssamverkan på området ännu är outvecklade, dels med de brister som finns i fråga om dokumentation och information.
Mötena har visat att det i kommunerna finns en positiv inställning till forskning — en övertygelse om att verksamheten behöver forskarnas medverkan när det gäller att strukturera och systematisera utvecklingsarbetet. Lika angeläget är att forskarna får ta del av kommunernas erfarenheter.
Kommunerna har uttryckt ett klart intresse för en ökad forskningssamverkan och även lämnat förslag till modeller för sådan samverkan. Kommunerna har också lyft fram en rad frågor där vi idag saknar tillfredsställande kunskapsunderlag och som bör kunna belysas bl. a. med hjälp av lokala projekt. Detta gäller t. ex. verksamheterna för barn med behov av särskilt stöd - bland dem invandrarbarn - och frågor om samverkan mellan förskola-skola. Som jag framhållit i den tidigare nämnda propositionen 1983/84:9 om statsbidrag till barnomsorg och social hemhjälp anser jag det mycket viktigt att olika utvecklingsprojekt startas och dokumenteras, så att erfarenheterna kan tas till vara och föras vidare. Regeringens förslag att avsätta 30 milj.kr. för i huvudsak kommunala projekt gällande utveckling och förnyelse gör det möjligt för kommunerna att få stöd för ett sådant arbete.
Jag anser att de samlade redovisningarna bör kunna bilda ett värdefullt underlag för forskningsplanering både vid universiteten och inom anslagsbeviljande organ. När det gäller de problem som finns i fråga om dokumentation och information förutsätter jag att dessa kommer att uppmärksammas av den initiativgrupp som tillsatts av delegationen för social forskning för att se över informations- och dokumentationsfrågorna över hela det socialpolitiska fältet.
Skr. 1983/84:11 a 9
Den forskning och det utvecklingsarbete som tapits fram kan altmänt sett sägas ha betydelse för socialtjänstlägens mål.
Redovisningarna och de sammanfattningar jag gjort gäller i stor utsträckning dagens situation. De bör emellertid också kunna tjäna som underlag för djupare analyser vad gäller t.ex. tyngdpunkten i forskningen, dess innehåll och dess förläggning. Därigenom bör redovisningarna kunna medverka till utvecklingen av det programarbete på det barn- och familjepolitiska området som delegationen för social forskning påbörjat genom den initiativgrupp för barnforskning som tillsatts av delegationen i samarbete med barn- och ungdomsdelegationen. Detsamma gäller för fritidshemskommittén som bl.a. har i uppdrag att redovisa väsentliga problemområden där det krävs fortsatt forskning, om fritidshemsverksamhet samt förskola-skolakommittén.
2.4 Socialstyrelsens förslag till plan för forsknings- och försöksverksamhet inom barnomsorgsområdet
I enlighet med sitt uppdrag har socialstyrelsen lagt fram förslag till plan för den långsiktiga utvecklingen av forsknings- och försöksverksamheten inom barnomsorgsområdet. Planen omfattar program för forsknings- och utvecklingsarbete. Vidare ger styrelsen förslag till dokumentation av programmen samt förslag angående grundutbildningarnas forskningsanknytning. Styrelsen lägger också fram sina överväganden beträffande behovet av fasta forskningsresurser med barnomsorgsinriktning inom högskolan.
Enligt socialstyrelsens mening är barnomsorgen inte väl tillgodosedd när det gäller forsknings- och försöksverksamhet. Anslagsmässigt har det skett en minskning under de senare åren. En väsentligt ökad satsning på området anser styrelsen mycket angelägen. Den volymmässiga ökningen mäste — framhåller styrelsen — kompletteras med förbättrade organisatoriska former som möjliggör överblick och en mera långsiktig planering. Någon samlad översikt av samhällets behov av forsknings- och utvecklingsarbete inom området som skulle kunna underlätta planering och prioritering finns inte f. n. Socialstyrelsen anser också att de anslag som finns inte är särskilt väl anpassade till befintliga behov.
Det är mot denna bakgrund som styrelsen lägger fram förslag till forsknings- och utvecklingsprogram. Syftet är, framhåller styrelsen, att få till stånd en bred och långsiktig satsning på forskning, försöks- och utvecklingsarbete inom området samt att ange en inriktning av den forsknings- och utvecklingsverksamhet som är mest angelägen. Avsikten är däremot inte att all sådan verksamhet med inriktning på eller av betydelse för barnomsorgen skall ske inom ramen för programmet. Enligt styrelsen bör programmet ges en mera definitiv utformning efter samråd med bl. a. kommuner och forskningsinstitutioner. Programmet har en direkt inriktning på barnomsorg. Konkret består det av två delprogram — ett program för forskning om barnomsorgen och ett program för lokalt utvecklingsarbete inom barnomsorgen.
Skr. 1983/84:11 10
Programmet för forskning syftar till att via finansiellt stöd till enskilda forskningsprojekt få till stånd en kvalificerad forskning och en långsiktig kunskapsuppbyggnad omkring viktiga aspekter av barnomsorgen. Det har i huvudsak en beskrivande och analytisk forskningsinriktning. Följande fyra områden (ej rangordnade) bedömer socialstyrelsen som mest angelägna:
Forskning om svensk förskole- och fritidshemspedagogik. Området avser en konkretisering av hur förskole- och fritidshemspedagogiken i dag gestaltar sig, dess förutsättningar, problem och villkor i den praktiska verksamheten.
Läroplansteoretisk forskning om barnomsorgen. Området avser forskning om barnomsorgens styrsystem — såväl det formella som informella.
Forskning om barnomsorgens socialpolitiska betydelse för barn, föräldrar och samhälle.
Ämnesmetodisk forskning inom för barnomsorgen relevanta ämnesområden.
Delegationen för social forskning bör — anscr styrelsen — avsätta en särskild medelsram för programmet. Som riktmärke för denna medelsram föreslås ca 5 milj. kr. per år.
Programmet ”Lokalt utvecklingsarbete inom barnomsorgen” föreslås utformas som ett anslag där kommunerna men även anordnarna av grundutbildning har möjlighet att ansöka om medel för lokalt utvecklingsarbete i projektform. Vägledande för det slag av verksamhet som skall kunna stödjas bör enligt styrelsen vara de synpunkter som socialstyrelsen framlagt i bl.a. ”Utvecklingsplan för barnomsorgen — maj 1982”! och det pedagogiska program för förskolan sorn kommer att presenteras under hösten 1983.
Socialstyrelsen föreslår att den medelsram som bör stå till förfogande för programmet ”Lokalt utvecklingsarbete ...” skall uppgå till 10 milj. kr. per år under en femårsperiod. Medlen bör kunna utgå ur allmänna arvsfonden. Styrelsen förklarar sig beredd att inom ramen för sin nuvarande organisation åta sig administrationen av anslaget.
Socialstyrelsen ser som en förutsättning för satsningen på forsknings- och utvecklingsverksamheten att det inom högskolan finns utrymme och intresse för att på sikt bygga upp, utveckla och bevara en kompetens och en kunskapstradition med inriktning på området barnomsorg. Med ”högskolan” avser styrelsen både grundutbildningarna för förskollärare och fritidspedagoger och de disciplinorienterade forskningsinstitutionerna med relevans för området.
Högskolereformen år 1977 innebar för förskollärar- och fritidspedagogutbildningarna att ett antal fristående yrkesinriktade utbildningar organisatoriskt sammanfördes med den traditione!la universitets- och högskoleutbildningen. Förskollärar- och fritidspedagogutbildningarna tillfördes dock inte automatiskt några fasta forskningsresurser i och med att de infördes i ! Socialstyrelsen anför där bl.a.: I första hand bör anslaget användas för att kommunerna skall kunna friställa egen personal för projektarbete med uppföljning och dokumentering. Kommunerna skall även kunna köpa utvärderingstjänster av högskolan.
Skr. 1983/84:11 | 11
högskolan. Andra medel (rörliga) anvisades istället för att högskolelagen skulle uppfyllas. Begreppet ”forskningsanknytning” kom att användas som en samlande beteckning för detta.
Enligt socialstyrelsens mening måste de nuvarande resurserna för forskningsanknytning inom förskollärar- och fritidspedagogutbildningarna betecknas som ett provisorium och socialstyrelsen menar att det är oavvisligen nödvändigt att förskollärar- och fritidspedagogutbildningarna jämställs med övrig högskoleutbildning och tillförs lärartjänster som inrymmer skyldighet att även bedriva och följa forsknings- och utvecklingsverksamhet. Viss andel av dessa tjänster bör som behörighetskrav ha genomgången forskarutbildning.
Socialstyrelsen föreslår — liksom tidigare i anslagsframställning — att det inrättas fasta resurser inom högskolan för forskning med inriktning på barnomsorg. Närmast bör två professurer inom ämnet pedagogik inrättas med inriktning på den i vid mening pedagogiska verksamhet som den samhälleliga barnomsorgen utgör. Då en samlad kunskapsbas och kompetens omkring barnomsorgen ännu i stor utsträckning saknas inom högskolan är det svårt att snabbt bygga upp en forskningsresurs, Det är därför av stor vikt att planeringen av en sådan uppbyggnad inleds snarast möjligt. Ansvariga för denna planering är närmast universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) men även enskilda universitet och högskolor.
Socialstyrelsen har enligt min mening lagt fram ett intressant förslag till plan för fortsatt forsknings- och försöksverksamhet. Som styrelsen själv framhåller behöver de i planen ingående programmen ytterligare bearbetas. Jag ser det därför som naturligt att materialet ingår i underlaget för planeringsarbetet i bl.a. delegationen för social forskning. I delegationen ingår företrädare för såväl socialstyrelsen och kommunerna som för högskolan m.fl. De ämnesområden socialstyrelsen vill prioritera när det gäller forskningen stämmer väl överens med de kunskaps- och forskningsbehov som kommit fram vid mötena med huvudmännen. Delegationen har här fått en viktig vägledning för sina förslag till prioriteringar av bidrag till forskningsprojekt. Jag anser själv inte att det är lämpligt att precisera hur mycket av delegationens medel som bör anslås till barnomsorgsforskning. Det finns många angelägna konkurrerande anspråk härpå och departementets anslag för forskning avser ett vidsträckt ansvarsområde. Det material som nu föreligger torde emellertid både på kort och lång sikt bidra till en starkare prioritering av forskningen på området. I arbetet på att få fram projekt av hög kvalitet kan sålunda de samlade redovisningarna tjäna som stimulans både vid de forskarkonferenser som arrangeras av delegationen och vid diskussioner med institutioner och enskilda forskare. På samma sätt bör materialet kunna utgöra ett hållfast underlag för uppslag till barn- och ungdomsdelegationen och särskilt till den i det föregående nämnda initiativgrupp som delegationen för social forskning tillkallat för att analysera och redovisa det forskningsbehov kring barns och ungdomars levnadsvillkor och
Skr. 1983/84:11 12
välfärd som föreligger. Socialstyrelsen har framhållit att det behövs fasta forskningsresurser inom högskolan för att bygga upp en forskningskompetens på barnomsorgsområdet. Barnomsorgen omfattar ca 400-500 000 barn i åldrarna 0-12 år med omkring 100 000 personer som arbetar inom verksamheten. Utbildningen av förskollärare och fritidspedagoger utgör landets största lärarutbildning. Detta samhällets resursengagemang i barnomsorgen klargjordes i den senaste forskningspropositionen och torde ha medverkat till att den barnoch familjepolitiska forskningen gavs högsta prioritet. Jag vill också erinra om att riksdagen tidigare i år bifallit regeringens förslag att anslå 1,2 milj.kr. för förstärkningsåtgärder till den sociala sektorsforskningen under innevarande budgetår. Förstärkningsåtgärderna bör företrädesvis ägnas forskarrekrytering och kompetensuppbyggnad. Avsikten är att en del av medlen skall avsättas för kompetensuppbyggnad med inriktning på den pedagogiska verksamheten i barnomsorgen. Fasta forskningsresurser är emellertid en fråga för den proposition om forskning som regeringen avser att lägga fram under våren 1984. När det gäller socialstyrelsens förslag om ett program för lokalt utvecklingsarbete vill jag hänvisa till den i det föregående nämnda propositionen 1983/84:9 om statsbidrag till barnomsorg och social hemhjälp vari regeringen föreslår att 30 milj. kr. avsätts för lokalt utvecklings- och förnyelsearbete. Dessa medel skall i huvudsak gå till kommunala utvecklingsprojekt och bör fördelas av regeringen.
2.5 Information till huvudmännen Vid mötena med huvudmännen framfördes att informationen till huvudmännen om barnomsorgsforskning liksom hanteringen av informationen ofta är bristfällig. En ändamålsenlig spridning av information om forskning till externa användare på ett ändamålsenligt sätt är en svår uppgift där praktiskt fungerande lösningar är svåra att finna. Flera offentliga utredningar har ingående behandlat problemen. Senast har forskningsrådsnämnden (FRN) och universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) genomfört en utredning Från forskning till tillämpning (rapport 83:9). I utredningen undersöks vilka behov av nyttjarinformation — dvs. information riktad till externa användare av kunskap - om forskning som inte är tillfredsställande tillgodosedda samt föreslås lösningar på hur de problem som eventuellt kan vara förknippade med nyttjarinformation skall lösas. Behandlingen av rapporten pågår. Delegationen för social forskning har som tidigare nämnts tillsatt en särskild initiativgrupp för informations- och dokumentationsfrågor inom den sociala sektorsforskningen. Gruppen kommer att avsluta sitt arbete under första halvåret 1984. Vid mötena med huvudmännen belystes bl.a. vilka olika slag av informa-
Skr. 1983/84:11 13
tion som behövs beroende på situationen och syftet. Flera förslag om förbättringar lades fram. Vissa av förslagen gällde kommunens egen struktur för mottagande och spridning av information, andra gällde utformningen av önskad information. Sålunda föreslogs en bank med uppgifter om forskning t.ex. ett datoriserat informationssystem. Delegationen för social forskning föreslogs öka sina insatser för forskningsinformation bl.a. i form av regionala seminarier och konferenser.
Först vill jag erinra om att de samhällsorgan som arbetar med forskning har ett generellt åliggande att inom ramen för nuvarande resurser sprida kännedom om forsknings- och utvecklingsarbete. Det gäller såväl högskolan. forskningsråden och övriga sektorsorgan som forskningsrådsnämnden. Delegationen för social forskning har en informationsinriktad och dokumenterande verksamhet som bl.a. omfattar årliga verksamhetsberättelser. En rapportserie redovisar särskilda projekt och en skriftserie redovisar symposier, rapporter från initiativgrupper m.m. Som jag nämnt i det föregående har socialstyrelsen redan nu ett särskilt ansvar för att resultat från forskningsoch utvecklingsarbete av direkt intresse för socialtjänsten förs ut till berörda organ och till olika personalgrupper. Det bibliografiska register över sådana resultat som är under uppbyggnad vid socialstyrelsen bör kunna vara till god nytta för de kommunala huvudmännen. Andra insatser förutser jag bör kunna komma till stånd förhållandevis snart inom de resursramar som redan finns t.ex. genom ökade insatser från delegationen för social forskning. Försök med utveckling av strukturer för mottagande och spridning av information till och inom kommunerna borde kunna utvecklas inom ramen för det i det föregående nämnda utvecklings och förnyelsearbete som föreslås i prop. 1983/84:9 om statsbidrag till barnomsorg och social hemhjälp. Idéer att pröva bör kunna hämtas från olika håll. Jag syftar bl.a. på försöksverksamheten vid högskolorna i Linköping och Lund med ett datoriserat system för löpande information om forskning m.m. till externa kunskapsanvändare. Verksamheten är ett delprojekt inom forskningsrådsnämndens och universitets- och högskoleämbetets tidigare nämnda utredning. Syftet med försöksverksamheten är att utröna om det är meningsfullt att erbjuda företag, myndigheter m.fl. abonnemang på information från högskolorna avseende pågående forskningsprojekt, färdiga forskningsresultat, kurser och tjänster av olika slag. Det finns exempel på ett väl fungerande datoriserat informationssystem inom den socialpolitiska sektorn nämligen dokumentationscentralen vid Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN). Erfarenheterna därifrån bör kunna vara till nytta för barnomsorgsområdet. Den initiativgrupp om informations- och dokumentationsfrågor som tillsatts av delegationen för social forskning bör ta del av och bearbeta de förslag som framförts från huvudmännen och från socialstyrelsen.
Skr. 1983/84:11 14 3 Hemställan
Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag har anfört i det föregående.
4 Beslut
Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar i enlighet med hans hemställan.
Skr. 1983/84:11 15
BILAGA A
Forsknings- och försöksverksamhet på barnomsorgsområdet m.m.
INNEHÅLL Sid.
1 UPPDRAGET sossossrossererersrrrrrr ere resta rt rr resta 16
2 GENOMFÖRANDET AV UPPDRAGET s.ssooss isso resas 16
2.1 Inledning sosoooosesererrserrrr erat ser arr rr srt ere as 16 2.1.1 - AÅVgränsningår sosossossssesserer rss reor sera 17 2.2 — Socialstyrelsens redovisning av sin forsknings- och försöksverksamhet sososesessereeerssrrerr rr r sr r reses es 17 2.3 — Enkäten om barnomsorgsforskning inom högskolans ram —-projektkatalog sssoososessssersre rss res ss anse sana 23 2.3.1 — Översikt av redovisningen i projektkatalogen ... 23
2.5 — Socialstyrelsens förslag till plan för forsknings- och för-
2.5.1 — Forsknings- och utvecklingsvillkor för barnomsor-
CM moseeereereereresrr rat rer rr rer rett st ena 29 2.5.2 — Forsknings- och utvecklingsprogram (FoU-pro-
gram) för barnomsorgen ...ssscssossssr rer era 31 2.5.3 — Delprogrammet Forskning om barnomsorgen ... 34 2.5.4 - Delprogrammet Lokalt utvecklingsarbete inom
barnOmMSOIgeN sosesoeeeeseserssss esse es ess rea 36
2.5.6 - Forskningsanknytning och fasta forskningsresur-
ser inom högskolan s.ssssosesesssssrer rer r aa 41 2.5.7 Sammanfattning .sssossssessrssssrsss sr r es 45 3 -PROJEKTKATALOG sösorosresererarsrrae sees es esse sea 48
Skr. 1983/84:11 16
Forsknings- och försöksverksamhet på barnomsorgsom-
rådet m.m.
1 Uppdraget
I föreliggande promemoria redovisas i enlighet med riksdagens uppdrag socialstyrelsens och högskolans forsknings- och försöksverksamhet på barnomsorgsområdet. Informationen till huvudmännen om sådan forskning behandlas och synpunkter på behövliga förbättringar läggs fram. Promemorian omfattar också en av socialstyrelsen utarbetad översiktlig plan för den fortsatta forsknings- och försöksverksamheten.
2 Genomförandet av uppdraget
2.1 Inledning
Barnomsorgsforskning bedrivs i huvudsak inom högskolans ram och är knuten till institutioner inom de olika högskoleregionerna. Socialstyrelsen bedriver ingen forskning i egen regi och det gör inte heller kommunerna även om det finns kommuner som inlett forskningssamverkan med högskolan och andra som har planer på sådan samverkan. Socialstyrelsen och kommunerna har i stället koncentrerat sig på utvecklingsarbete och försöksverksamhet som kan stå i ett mera konkret samband med akuta behov i verksamheten och fordrar en snabbare belysning än vad forskningen vanligen förmår ge.
Barnomsorgsforskningen utförs praktiskt taget uteslutande som tillämpad forskning. Tillämpad forskning kan beskrivas som ett systematiskt och metodiskt sökande efter ny kunskap och nya ideér med en bestämd tillämpning i sikte i motsats till grundforskning som arbetar utan någon bestämd tillämpning i sikte.
Barnomsorgsforskningen utgörs också i stor utsträckning av s.k. sektorsforskning. Med scktorsforskning avses vanligen forskning vars kostnader bestrids från särskilda anslag eller anslagsposter, fonder, m.m. knutna till en viss samhällssektor och med ändamål att bekosta forskning och utvecklingsaspekter som främjar utvecklingen inom sektorn. Ett sådant anslag är socialdepartementets anslag Forsknings- och utvecklingsarbete samt försöksverksamhet som till största delen går till forskningsprojekt på förslag av delegationen för social forskning. Sektorsforskning eller sektoriell forsknings- och utvecklingsverksamhet kan omfatta allt från kunskapsuppbyggande till ett konkret utvecklingsarbete.
Socialstyrelsen har fått i uppdrag att till regeringen översiktligt redovisa den forsknings- och försöksverksamhet som socialstyrelsen bedrivit på barnomsorgsområdet. Uppdraget innefattade också utarbetandet av en plan för fortsatt forsknings- och försöksverksamhet (regeringsbeslut 1981-12-17). Uppdraget vad avser forsknings- och försöksverksamhet inom högskolan och frågor om information till huvudmännen har utförts av en arbetsgrupp i socialdepartementet.
Skr. 1983/84:11
Socialstyrelsen har till departementet överlämnat en rapport med en översiktlig redovisning av den forsknings- och försöksverksamhet som socialstyrelsen bedrivit samt ett förslag till plan för den fortsatta forsknings-och försöksverksamheten inom området. Översikten och planen återges i det följande.
Socialdepartementets arbetsgrupp har utarbetat och genomfört en enkät för uppgifter om forskningen inom högskolans ram vars resultat läggs fram i en projektkatalog sist i denna bilaga. Arbetsgruppen har också arrangerat möten med de kommunala huvudmännen för barnomsorgen för att få kännedom om kunskapsbehov och forskningsbehov samt synpunkter på information och informationsbehov. En sammanfattning av resultaten ingår också i bilagan.
2.1.1 Avgränsningar
Socialstyrelsen har för sin del begränsat redovisningen till forsknings- och försöksverksamhet om barnomsorg i betydelsen ”förskole- och fritidshemsverksamheten” som socialstyrelsen har haft ett direkt ansvar för. Detta innebär enligt vad som anförs i redovisningen att de mycket omfattande försöksverksamheterna med nya former för fritidsaktiviteter och sommarverksamheter för barn lämnas utanför liksom en rad projekt omkring föräldrautbildning och uppsökande verksamhet.
Redovisningen när det gäller högskoleforskningen har begränsats till att gälla forsknings- och försöksverksamhet med anknytning till den kommunala barnomsorgen - dvs. i huvudsak förskole- och fritidshemsverksamhet. I tiden avgränsas redovisningen bakåt till verksamheter som avslutats år 1977 (det år barnomsorgslagen trädde i kraft) eller senare och framåt till planerade verksamheter som beviljats anslag före årsskiftet 1982/83.
2.2 Socialstyrelsens redovisning av sin forsknings- och försöksverksamhet
Socialstyrelsen understryker att styrelsen i mycket begränsad utsträckning bedrivit eget forskningsarbete inom barnomsorgsområdet. Även försöksverksamhet inom området har styrelsen bedrivit i begränsad omfattning.!
Följande verksamheter ingår i styrelsens redovisning:
Försöksverksamheterna i anslutning till barnstugeutredningens förslag,
Mångsidigt Användbara Förskolor och Fritidshem - MAFF-projektet.
Projekt som socialstyrelsen beviljat medel åren 1977 - 1980 (finansierade via delegationen för social forskning /allmänna arvsfonden),
Fortbildningsprojekt med FoU-inriktning,
Projekt som redovisas på enkätblankett (återfinns i projektkatalogen).
'Forsknings- och försöksverksamhet ingår i princip inte i styrelsens uppgifter.
2 Riksdagen 1983/84 I saml. Nr 11
Skr. 1983/84:11 18
Försöksverksamheterna i anslutning till barnstugeutredningens förslag Försöken har utförligt redovisats i en rad rapporter och sammanfattas i skriften "Försök i förskolan” (Liber 1979). Försöksverksamheten baserade sig på ett regeringsuppdrag som socialstyrelsen fick vid ärsskiftet 1971/72. Avsikten var att pröva en verksamhet enligt de riktlinjer och ideér som 1968 års barnstugeutredning hade tagit fram. Verksamheten kom att omfatta en rad olika delar och projekt under en period av ca tre år (t.o.m. 1975). Följande områden kan betecknas som huvudområden: De pedagogiskt-organisatoriska försöken i fem kommunala projekt där syftet var att pröva arbetssätt, organisation och lokaler, syskon- och småbarnsgrupper, arbetslag, föräldrasamverkan, Iekhall - hemvist m.m. Försök med förskola i glesbygd. (Startade nägra år tidigare i syfte att pröva olika organisatoriska lösningar för att få till stånd förskola i glesbygd.) Försöken kom senare att utvidgas. Försök med förskola för invandrarbarn med syfte att finna organisatoriska och pedagogiska lösningar som kunde tillgodose invandrarbarnens behov inom förskolans ram. Utvärderingar av försöken finns bl.a. i rapporterna: ”Försöka duger” av Söderlund. A., William-Olsson, I. Rapport 1/1977, Högskolan för lärarutbildning i Stockholm. ”Dialogpedagogik på småbarnsavdelningar. Utvärdering av socialstyrelsens pedagogiskt-organisatoriska försöksverksamhet.” av Michésen, E. Rapport nr 5 1977, Familjestödsutredningen. ”Central intention och lokal verklighet” av Schyl-Bjurman, G. Liber Förlag, Lund. 1982. Försöksverksamheten inom barnstugeområdet kan även sägas omfatta försöken med utvidgade fritidshem. År 1974 lade barnstugcutredningen fram sitt betänkande ”Barns fritid” (SOU 1974:42). Där presenterades en modell kallad "utvidgat fritidshem” som utredningens huvudförslag för den framtida fritidshemsutbyggnaden. Något ställningstagande till modellen som sådan gjordes aldrig. I stället fick socialstyrelsen i uppdrag att leda en femärig försöksverksamhet för att utförligt pröva förslagen om det utvidgade fritidshemmet. Följande frågeställningar avsågs att belysas i försöken:
”Huvudmannaskapet” - Enligt förslagen i barnstugeutredningen skulle den kommunala ledningen för det utvidgade fritidshemmet överflyttas till en ”programgrupp för barn och ungdom” där berörda nämnder skulle representeras. En sådan organisation prövades i ett försök. Samarbete fritidshem - skola. Gemensamt resursutnyttjande. Verksamheten - förhållanden mellan den inskrivna barngruppen och den öppna verksamheten. Föreningslivets anknytning - en av grundtankarna för den öppna verksamheten var att man där ville se föreningslivets medverkan. I de flesta försök
Skr. 1983/84:11 19
ville man främst ha kontakt med föreningar som inte redan hade breda kontaktytor.
Försöken finns dokumenterade och utvärderade i ett flertal rapporter, bl.a.:
”Utvidpat fritidshem i Bäckagård, Halmstad” av Flising, B., & Johansson, I. Institutionen för praktisk pedagogik, universitetet i Göteborg.
”Utvidgat fritidshem i Upplands Bro” av Svensson, R., Sociologiska institutionen, universitetet I Göteborg.
”Fritid-skolaprojektet i Lindängehus och Kryddgård, V:a Skrävlinge, Malmö” av Persson, R., & Wedberg, C., Sociologiska institutionen, universitetet i Lund.
Mångsidigt Användbara Förskolor och Fritidshem - MAFF-projektet.
Projektet är mycket omfattande - det största som socialstyrelsen varit engagerad i. Det har pågått sedan år 1975 och befinner sig nu i slutskedet. MAFF-projektet har haft - och har - stor betydelse för det utvecklingsarbete som socialstyrelsen bedrivit inom barnomsorgsområdet. En utförligare beskrivning återfinns på sid. 21.
Projekt som socialstyrelsen beviljat medel åren 1977 - 1980 (finansierade via delegationen för social forskning/allmänna arvsfonden)
Vid sidan av den törsöksverksamhet som socialstyrelsen hade direktansvar för tillkom även en rad forsknings- och utvecklingsprojekt där socialstyrelsen stod som anslagsgivare. Fram t. o. m. december 1980 tog socialstyrelsen emot ansökningar om anslag för forsknings- och försöksverksamhet. Ansökningar som styrelsen sedan i sin tur ansökte om medel för hos delegationen för social forskning.
Eftersom dessa projekt bedrivits huvudsakligen av kommuner och forskningsinstitutioner inom högskolan redovisas merparten av resp. institution i enkäten avseende högskolans forskning. Någon utförligare redogörelse för dessa projekt lämnas därför ej här.
Förteckning över projekt som socialstyrelsen beviljat medel - påbörjade eller avslutade under perioden januari 1977-juni 1980:
"Försök med utveckling av barns samarbetsförmåga i förskolan.” Projektledare: Vere Dudgeon. Pedagogiska institutionen, universitetet i Stockholm. Avslutat 1977. Slutrapport finns.
”Daghemmet och hemmet: en longitudinell studie.” Projektledare: Lars Gunnarsson. Institutionen för praktisk pedagogik, universitetet i Göteborg. Avslutat 1981. Slutrapport finns.
”Daghemsvård för treåringar.” Projektledare: Lennart Levi. Laboratoriet för klinisk stressforskning, Stockholm. Avslutat 1978. Slutrapporter finns.
"Tillsammans - en longitudinell studie av integration i en liten daghemsgrupp.” Projektledare: Lisbeth Palme. Institutionen för pedagogik, Högskolan för lärarutbildning i Stockholm. Avslutat 1980. Rapport finns.
”Fritidshemmens organisation och verksamhet (FOV).” Projektledare: Björn Flising & Inge Johansson. Institutionen för praktisk pedagogik, universitetet i Göteborg. Avslutat 1980. Rapporter finns.
”Hemspråksläraren som = kulturförmedlare.” — Projektledare: = Eva
Skr. 1983/84:11 20
Olkiewicz. Pedagogiska institutionen, universitetet i Stockholm. Avslutat 1981. Slutrapport finns.
”Trafikmiljö för barn i förskola.” Projektledare: Peter Arnberg. VTI - Linköping. Avslutat 1978. Slutrapport finns.
”Samarbetsträning bland förskolebarn.” Projektledare: Bo Johansson. Psykologiska institutionen, universitetet i Uppsala. Avslutat 1979. Slutrapport finns.
”Familjestöd och utveckling (FAST).” Projektledare: BengtErik Andersson. Institutionen för pedagogik, Högskolan för lärarutbildning i Stockholm. Avslutas 1984. Rapporter finns.
”Samordning mellan förskolan och övriga familjestödjande verksamheter (TYNNERED).” Projektledare: Gunni Kärrby. Institutionen för praktisk pedagogik, universitetet i Göteborg. Avslutat 1981. Slutrapport finns.
”Barn med behov av särskilt stöd i sin utveckling - analys av identifiering och åtgärder.” Projektledare: Agneta Lindh-Munther. Pedagogiska institutionen, universitetet i Uppsala. Avslutat 1982. Slutrapport finns.
”Samverkande barnomsorg i Gånsviksdalen.” Projektledare: socialförvaltningen i Härnösands kommun. Avslutat 1981. Slutrapport finns.
Fortbildningsprojekt med FoU-inriktning
Socialstyrelsen förfogar sedan år 1977 över ett anslag avsett för olika fortbildningsinsatser för barnomsorgens personal. Anslaget är avsett att användas för produktion av fortbildningsmaterial och utvärdering av fortbildning. Två projekt som bedrivits/bedrivs med medel ur detta anslag förtjänar att redovisas i detta sammanhang. Det ena - Foboprojektet — är av intresse — trots att det kan betraktas som ett internt utvecklingsarbete — genom sin direkta inriktning på information om forsknings- och försöksverksamhet inom barnomsorgen. Det andra projektet avser utvärdering och dokumentation av en s.k. enstaka kurs med inriktning på ”lokalt utvecklingsarbete inom barnomsorgen”.
I samband med socialstyrelsens arbete med FoU-verksamhet inom barnomsorgsområdet hade erfarenheter framkommit att det fanns ett mycket stort behov av information om vad FoU egentligen var - hur sädan verksamhet kunde organiseras — vilka förutsättningar och möjligheter som fanns att tillgå — hur projekt kunde läggas upp och var man kunde söka pengar och hur initiering - planering och utvärdering av lokalt FoU-arbete kunde gå till. Behov av sådan information fanns såväl inom de kommunala förvaltningarna som bland personalen ute i verksamheten — inom grundutbildningarna och till och med inom högskolans forskningsinstitutioner.
Foboprojektet startade i syfte att närmare analysera detta informationsbehov och att dessutom försöka tillgodose det. En projektgrupp med representanter för kommunal förvaltning, grundutbildning och forskning tillkallades hösten 1980. Projektgruppen fick till uppgift att ta fram ett manus till någon form av informationsskrift om vad FoU kunde vara inom barnomsorgsområdet.
Resultatet av projektet föreligger nu i bokform: ”Utveckla barnomsorg — information och ideér om lokalt FoU-arbete” av Björn Flising & Inge
Skr. 1983/84:11 21
Johansson, Liber Förlag. Boken vänder sig till personal som är verksam inom barnomsorgen, kommunal ledningspersonal samt lärare och lärarkandidater inom grundutbildningarna för barnomsorgen.
Det andra projektet är en utvärdering av den första enstaka kursen om lokalt utvecklingsarbete inom barnomsorgen. Kursen som är på 10 poäng startade hösten 1982 vid barnpedagogiska institutionen vid universitetet i Uppsala. Den vänder sig främst till förskollärare och fritidspedagoger på olika nivåer inom barnomsorgen dvs. både förvaltnings- och fältpersonal. Avsikten har varit att erbjuda barnomsorgspersonal möjlighet att höja sin kompetens vad gäller utvecklingsarbete. Kursen syftar till att ge deltagarna praktisk och teoretisk kunskap om och insikt i forsknings- och utvecklingsarbete inom barnomsorgen. I samband med planeringen av kursen ansökte institutionen om medel för en utvärdering. Socialstyrelsen bedömde ansökan vara av stort intresse och att en utvärdering av kursen borde kunna tillföra diskussionen om FoU-verksamhet inom barnomsorgen viktiga erfarenheter. Medel för utvärderingen beviljades i juni 1982. Utvärderingen är nu genomförd och har titeln Studier av en kurs om lokalt utvecklingsarbete inom barnomsorgen — förutsättningar, genomförande och effekter. Roos, Gunilla, barnpedagogiska institutionen, Uppsala universitet.
Projekt som redovisas på enkätblankett
Socialstyrelsen vill redovisa fem projekt med forskningskaraktär. Dessa projekt som alla varit viktiga barnomsorgsprojekt har inte bedrivits inom eller i nära samarbete med någon forskningsinstitution. Projektbeskrivningarna återfinns i projektkatalogen. Projekten har följande titlar.
Barnomsorgsprojektet i Luleå — utvärdering av försöksverksamhet med barnomsorg på obekväm arbetstid.
Utvärdering av socialstyrelsens projekt ”Särskild information till förskolans personal” och ”Arbetsplan för förskolan”.
Delprojekt 1 inom familjestödsutredningens FoU-verksamhet: Vad lär sig späda och små barn på daghem och i familjedaghem?
Delprojekt 2 inom familjestödsutredningens FoU-verksamhet: Försöksverksamhet på småbarnsavdelningar — åldersintegration.
Delprojekt 3 inom familjestödsutredningens FoU-verksamhet: Försöksverksamhet för att förbättra samarbetet mellan föräldrar och personal på daghemmens småbarnsavdelningar.
Mångsidigt Användbara Förskolor och Fritidshem -- MAFF-projektet
Socialstyrelsen framhåller att detta projekt förtjänar en något utförligare redovisning även om den huvudsakliga redovisningen från de olika forskargrupper som arbetar med projektet inom högskolans ram sker genom den tidigare nämnda enkäten.
MAFF-projektet är mycket omfattande och har pågått sedan år 1975 och befinner sig nu i slutskedet. Projektet har haft — och har — stor betydelse för det utvecklingsarbete socialstyrelsen bedrivit inom barnomsorgen.
Skr. 1983/84:11 22
Upprinnelsen till MA FF-projektet går tillbaka till åren 1974 - 1975 då det inom socialstyrelsen förelåg ett antal förslag till studier av barnstugor utifrån arkitektoniska — pedagogiska och sociologiska aspekter. Studierna avsåg bl.a. ljudklimat, barnverksamhetens organisation och lokalanvändning — såväl inom barnomsorgen som mer mångsidigt för boende i området. Socialstyrelsen föreslog en samordning av dessa studier och lade förslag till ett gemensamt utvecklingsarbete - mångsidigt användbara förskolor och fritidshem — där de olika studierna skulle kunna förenas. Det utvecklingsarbete - omkring ”Mångsidigt användbara Förskolor och Fritidshem, MAFF” som så småningom kom till stånd karaktäriserades av: nystartade medelstora institutioner, flexibel inre organisation och byggnadsutformning och en verksamhetsinriktning för barn upp till tonåren från det närmaste bostadsområdet — dock med tonvikt på heldagsomsorg - liksom för boende i allmänhet i barnstugans grannskap. Sammanlagt åtta kommuner kom att driva sådan försöksverksamhet inom MAFF. Inom projektet har funnits en nära kopplig mellan utvecklingsarbete och forskning. Erfarenheter som vunnits inom forskargrupperna har återförts till försöksverksamheterna och kunnat påverka den fortsatta utvecklingen. Forskarna har på så sätt fungerat både som observatörer och försöksledare. Socialstyrelsens roll under genomförandeskedet har varit att hålla löpande kontakter med de medverkande kommunerna i syfte att upprätthålla jämförbara yttre administrativa villkor för de åtta lokala försöken. Vid sidan av detta har sekretariatet på socialstyrelsen administrerat finansieringen av forskningen och den särskilda bidragsgivningen för försöksverksamheterna. Även samordning av forskargrupperna har skett via socialstyrelsen - främst i administrativt hänseende men även i viss mån forskningens innehåll. Resultatet av utvecklingsarbetet och studierna av detta är naturligtvis månegfasetterat. En del resultat kan iakttas som en aktiv del i de allmänna förändringarna inom barnomsorgen under andra hälften av 70-talet — det stora utbyggnadsskedet. Här ingår MAFF:s utvecklingslinjer som en bland många andra pådrivande krafter — åldersblandade barngrupper, gemensamt arbetslag för hela institutionen och föräldrarnas medverkan i daghemmet. Till detta kan läggas de tämligen MAFF-specifika utvecklingsidéerna om brukarnas aktiva del i miljöutformningen med hjälp av förändringsbara lokaler och en vidgad roll för barnstugan i det omgivande bostadsområdet. Båda dessa utvecklingslinjer har i huvudsak stannat inom projektet där de i och för sig visat sig fruktbara, men ännu inte lett till efterföljd eller funnit följeslagare varken i de medverkande kommunerna eller i landet i övrigt. Studierna av lokalernas användning och den pedagogiska verksamheten har avsatt en mängd delrapporter. De vetenskapliga slutanalyserna pågår f.n. I detta material kommer en del mer grundläggande kunskaper om barnstugor att kunna redovisas. Det rör sig bl.a. om samspel mellan barn i olika åldrar i åldersblandad verksamhet. om pedagogisk planering och ledning, om flexibla byggnaders användbarhet och lönsamhet, om vilka
Skr. 1983/84:11 23
rumsliga kvaliteter, däribland ljudklimat, som fordras för en bra daghemsverksamhet, om barnstugans möjlighet att bli ett mer mångsidigt instrument i den bostadssociala frågan.
Socialstyrelsen avser att publicera en sammanfattande slutredovisning för MAFF-projektet.
2.3 Enkäten om barnomsorgsforskning inom högskolans ram — projektkatalog
Enkäten om barnomsorgsforskning inom högskolans ram har utgjorts av en blankett med ett 20-tal frågor om barnomsorgsforskning som avslutats eller satts igång under perioden 1977-1982, dvs från det är barnomsorgslagen trädde i kraft. I blanketten har den enskilde forskaren bl.a. fått ange projektets tillämpningsområde utifrån givna alternativ. Alternativen har varit: daghem, familjedaghem, deltidsförskola, fritidshem, öppen förskola, föräldraverksamhet, invandrarbarn, barn med behov av särskilt stöd. barn på sjukhus, social planering, arbetsliv och jämställdhet, övrigt.
Arbetet med enkäten pågick hösten 1982. Socialstyrelsen för sin del redovisar fem projekt av forskningskaraktär inom ramen för enkäten. De är alla viktiga barnomsorgsprojekt men har inte bedrivits inom eller i nära samarbete med forskningsinstitution.
Enkäten redovisas, som tidigare nämnts, i en projektkatalog som återfinns sist i bilagan.
Strävan har varit att presentera redovisningen av enkäten kortfattat men samtidigt så att den ger de konkreta upplysningar om det enskilda projektet som behövs för att politiker och huvudmän skall kunna bedöma projektets betydelse i förhållande till aktuella problem inom barnomsorgen. En annan strävan har varit att göra presentationen Översiktlig på så sätt att den visar forskningens huvudinriktningar. Utgångspunkt för redovisningen har varit att den skall vara så fullständig som möjligt. Erfarenhetsmässigt är denna typ av enkäter förenade med stora bortfallsproblem. Därför kan det inte uteslutas, trots de ansträngningar som gjorts av universiteten och departementet, att det förekommer projekt som inte fångats upp i enkäten.
2.3.1 Översikt av redovisningen i projektkatalogen
I projektkatalogen redovisas närmare hundra projekt som fördelar sig Över nio ämnesområden nämligen: pedagogik och arbetsmetoder 22 Projekt barn med behov av särskilt stöd inom barnomsorgen 14” barn på sjukhus 1” språkutveckling 12”
Skr. 1983/84:11 24
planeringsfrågor 15 Projekt förskoleverksamhet - allmänt 17” förskolebarn - levnadsförhållanden 9” föräldraverksamhet 1” fritidshem 7” Vissa av projekten kan hänföras till flera områden, vilket framgår av den bifogade katalogen och de register som finns där. Huvuddelen av projekten rör förskolebarn och förskoleverksamhet. En sammanräkning.av uppgifterna om anslag till projekten ger en summa av omkring 30 milj. kr. varav drygt en tredjedel finansierats via delegationen för social forskning. Det nämnda beloppet är en grov uppskattning av det totala belopp som satsats på barnomsorgsforskning. Socialdepartementets enkät upptar frågor om informationsinsatser beträffande resp. projekt och dess resultat. Av svaren framgår att det övervägande antalet forskare har vidtagit eller avser att vidta informationsinsatser. Bland insatserna kan nämnas: Deltagande i konferenser där information lämnas om projektet. Publicering i tidningar, tidskrifter och radio/TV. Populariserad version av forskningsresultaten. Deltagande i fortbildning av personalkategorier som är berörda av projektets frågeställning. Det är att märka att det övervägande antalet forskare försöker att löpande under projektet nå ut med information genom någon av de angivna metoderna eller en kombination av flera. En mindre del av forskarna ämnar nöja sig med enbart en slutrapport.
2.4 Möten med de kommunala huvudmännen
I uppdraget från riksdagen ingår att ange hur resultatet av forsknings- och försöksverksamheten kommit huvudmännen till godo och —- om så erfordras — vilka åtgärder som planeras för att förbättra informationen om resultaten. Arbetsgruppen har därför anordnat en serie möten med huvudmännen vid vilka möten också andra för uppdraget väsentliga frågor tagits upp. Mötena har ägt rum i Malmö, Stockholm, Umeå och Linköping. Sammanlagt har 20 kommuner deltagit med tillsammans ca 100 deltagare. Urvalet av kommuner har gjorts efter samråd med Svenska kommunförbundet. Hälften av deltagarna har kommit från kommunernas centrala förvaltningar och hälften från personal som arbetar i daghem och andra former av barnomsorg, Till mötena inbjöds även socialstyrelsen samt informationschefen vid resp. regions universitet. Två huvudfrågor har stått på dagordningen nämligen: ”Kunskapsbehov — forskningsbehov - forskningsplaner” och ”Information och informationsbehov”. Uppläggningen i stort av mötena innebar att de båda ämnena introducerades av någon av deltagarna. Därefter behandlades ämnena i två grupper, en
Skr. 1983/84:11 25
bestående av tjänstemän från de centrala förvaltningarna och en bestående av personal i barnomsorgen.
Kunskaps- och forskningsbehov
Introduktionerna och diskussionerna spände över ett brett fält. Vissa frågor har ständigt återkommit och det är uppenbart att det finns för samtliga deltagande kommuner gemensamma kunskapsbehov. Sammanfattningsvis framkom följande.
Det finns ett gemensamt kunskapsbehov inom den övergripande frågeställningen integration — segregation varav vissa delområden fordrar särskild uppmärksamhet. Dit hör barnomsorgen och de underprivilegierade barnen, såsom invandrarbarn, handikappade barn, barn med allergier och barn som av andra skäl har behov av särskilt stöd.
När det gäller invandrarbarn behöver följande frågor särskilt undersökas ur såväl invandrarbarnens, de svenska barnens, föräldrarnas som personalens perspektiv:
— Hur bidrar förskolevistelsen generellt till barnens utveckling; — Utvärdering av enspråkiga och tvåspråkiga daghemsavdelningar;
—- Metodutveckling för arbetet med.barnens kultur, språk och språkut-
veckling.
Bland frågor som behöver undersökas när det gäller handikappade barn framhölls:
— Vad händer i gruppen när handikappade barn integreras;
—- Utbildas och förbereds personalen tillräckligt för att leda en sådan
verksamhet;
— Jämförelser mellan ett integrerat arbetssätt och segregerade verksamhe-
ter i form av hörselskolor och förskolor för rörelsehindrade barn.
Ett annat gemensamt kunskapsbehov finns beträffande fritidshemmen. Fritidshemmens roll ökar i takt med att den samlade skoldagen införs. Till frågor som bör belysas hör:
- Hur påverkas barnet av t.ex. de ständiga förflyttningarna skolan —
fritidshemmet — skolbespisningen;
— Det pedagogiska innehållet i fritidshemsverksamheten.
Ett gemensamt kunskaps- och forskningsbehov finns också beträffande barnomsorgsverksamheten i stort såsom:
- Ålderssammansättningar i och storleken av barngrupper; - Verksamhetens pedagogiska innehåll, mål och metoder;
— Personalfrågor såsom förskolepersonalens yrkesroll, arbetslagens funk-
tion, stabiliteten i personalgruppen, effekterna av personalens olika
utbildningar, fortbildning; —- Utvecklingsarbete beträffande olika former av föräldrasamverkan; — Socialtjänstlagens barnomsorgsbegrepp;
Skr. 1983/84:11 26
- Samhällsförändringar och barnomsorg; - Kartläggning och analvs av hur lokala och socioekonomiska förhållanden betingar verksamheten — särskilt utvecklingsarbete för att få fram en kvalitetsmässigt godtagbar verksamhet i tider av nedskärningar och besparingar. Andra viktiga kunskapsbehov redovisades också även om de inte så tydligt framträdde som för alla gemensamma. Bland dessa kan nämnas:
- Innehället i förskolans verksamhet för fem-sexåringar i förhållande till skolan; - Organisation av verksamhet där barn deltar oregelbundet; —- Familjedaghemsverksamheten: —- Metoder för att stimulera barnens språkutveckling. Det påpekades att det finns områden där barnomsorgen har kunskaper att erbjuda. Hit hör de fysiska investeringarna. Det unika inom barnomsorgen i detta avseende är att lokalerna från början byggts för att passa barnens behov. Ansvariga har också fått lära sig planeringsteknik för att tillgodose behovet av tomtmark för förskolor. Barnomsorgen har således erfarenheter och kunskaper att erbjuda när det gäller kopplingen mellan fysisk miljö och verksamhetens innehåll, komplettering av befintlig bebyggelse med nya funktioner och tillgodoseende av fysiskt utrymme för nya funktioner i planerade områden.
Forskningssamverkan
Mötena tog också upp frågor om forskningssamverkan och om socialtjänstlagens långsiktiga inverkan på kommunernas barnomsorg samt allmänt om förutsättningarna för kommunernas medverkan i den långsiktiga kunskapsutvecklingen inom socialsektorn. En programskiss för samarbete kommun — högskola lades fram med följande inslag:
Forskningsmetodiska kurser — Högskolan genomför uppdragsutbildning åt kommunerna med kurser som hämtar sitt stoff från praktiken för att ge medarbetare kunskaper att bedriva lokalt utvecklingsarbete. Fastställande av ”ämnesområden” — Kommun och högskola inventerar problemområden vilka kan utgöra bas för olika projektarbeten som skall ingå i grundutbildningen och i barnpedagogisk vidareutbildning. Syftet är att få de mindre projekten att bygga på erhållen kunskap för att därmed söka nå breddad och fördjupad kunskap att tjäna som underlag för kommunens insatser och arbetssätt. Seminarier för utveckling av forsknings- och utvecklingsarbetet — Högskolan anordnar ett antal seminarier (4-6 per år) för personal inom kommun och högskola som har att arbeta med utvecklingsprojekt. Stöd från högskolan till utvecklingsarbete genom bl.a. följande insatser: — handledning och/eller förmedling av kontakter med forskande institutioner för tvärvetenskapligt arbete;
Skr. 1983/84:11 27
= möjlighet för studerande i grundutbildning och fortbildning att koppla
sina specialarbeten till aktuella utvecklingsprojekt för ömsesidigt utbyte:
= högskolans egna forskningsanknytnings- och utvecklingsarbeten kopp-
las till kommunens:
— medverkan till att kommunens och högskolans handledarkårer utbildas
till resurs- och kontaktpersoner för utveckling.
Förhållandet mellan verksamheten och forskningen
Som en utlöpare av diskussionerna om forskningssamverkan kan man se synpunkterna på förhållandet generellt mellan verksamheten och forskningen. Det finns i kommunerna en positiv inställning till forskning, en övertygelse att verksamheten behöver forskarens strukturering/systematisering och att forskare behöver verksamhetens erfarenhetsregister. Exempel finns på erfarenheter av ett fruktbart samarbete med forskare som med utgångspunkt från fältets formulering av kunskapsbehov utvecklat nya forskningsfrågor. Man spårar emellertid också en skillnad mellan å ena sidan kommunernas forskningsbehov och å andra sidan forskningsorganisationens beredskap att medverka i den kunskapsutveckling som kommunerna efterfrågar. Hinder och problem finns både hos kommunerna själva och i FoU-organisationen. Problemen formulerades vid några tillfällen i ungefär följande ordalag: Det är mycket stor risk vid forskningsprojekt att förskolan endast blir ett objekt för studier/kartläggningar. Forskaren tar all kunskap med sig när projektet är slut och vi får en teoretisk forskningsbank. Som en följd härav uppstår risk att verksamhetens erfarenheter/kunskaper ej tas tillvara eller att den inte får något ut av projektet.
Vid ett annat tillfälle löd formuleringen sålunda: En av svårigheterna att i dag på fältet tillgodogöra sig forskningsresultat och kunskapsproduktion ligger i att de frågor som väckts kommer från människor som inte arbetar i den praktiska verksamheten. Detta kan betyda att de frågor som aktualiseras från forskarhåll inte upplevs som meningsfulla och viktiga för vare sig planerare inom verksamheten eller de direkt verksamhetsansvariga. Därför är det viktigt i en framtida inriktning av forskning på området att problem och frågeställningar härleds direkt från verksamheten och den utveckling denna genomgått.
Om kommunerna skall kunna medverka i kunskapsutvecklingen i socialtjänstlagens anda kräver detta en långsiktighet och medveten planering som i dag saknas på många håll. Kommunerna måste själva aktivt arbeta med att finna former för att formulera problem och kunskapsbehov utifrån den egna verksamheten.
Information - informationsbehov
I stora kommuner torde socialförvaltningen få kunskap om forskning dels genom kommunens egna insatser och enskilda personers initiativ och intresse
Skr. 1983/84:11 28
dels genom att olika forskare utför sin forskning i kommunens institutioner varigenom kommunen vet att den pågår och så småningom också får del av rapporter över forskningen..Detta innebär emellertid inte att den totala barnomsorgsverksamheten blir delaktig av informationen. För kommunerna i gemen är bilden splittrad. Informationen kan komma på det sätt som beskrivits eller genom kommunförbundets idébank, verksamhetsberättelserna från delegationen för social forskning eller via andra informationskällor såsom konferenser, tidningar, tidskrifter och annan litteratur. Ett vanligt mönster är att man i kommunen söker uppgifter om tillämplig forskning i samband med att en ny verksamhet skall starta eller man söker specialkunskap om hur arbetet skall bedrivas med barn med särskilda behov, fritidshemmens pedagogiska verksamhet etc. Sökandet är emellertid tidskrävande och det är svårt att få en samlad bild av avsedd forskning eller bedöma om man fått det. Delegationens verksamhetsberättelse är föga känd och kommunförbundets idébank blir snabbt inaktuell. Formen för idébanken är dessutom f.n. under omprövning. Någon strukturerad insats för att samla informationen om forskning och sprida den finns sålunda knappast i kommunerna. Därför inträffar det att informationsflödet — även om det är otillräckligt — kan vara för stort i förhållande till kommunernas möjligheter att ta hand om, sovra och distribuera materialet. Detta gäller med små variationer för samtliga kommuner som deltagit i mötena. Det behövs olika information för olika situationer. För långsiktig planering behövs samlad kunskap om befintliga forskningsresultat. När det gäller den pågående verksamheten behövs ett snabbt inflöde av kunskaper inför beslut etc. Åtskilliga förslag till förbättringar av forskningsinformationen lades fram. Flera av dessa tar särskilt sikte på att informationen skall nå även dem som arbetar på fältet. Bland förslagen kan nämnas:
- En kommunal struktur för mottagande och spridning av information; —- Periodiskt återkommande översikt; — Bank med uppgifter om forskning -t.ex. datoriserat informationssystem; — Lättillgängligare forskningsresultat med hjälp av diabilder eller film; — Populära sammandrag av forskningsrapporterna; — Vardagsnära svenska i forskningsrapporterna; — Kontakter med forskare så att personalens överdrivna respekt för dem försvinner; - Aktivare information från delegationen för social forskning, bl.a. i form av regionala seminarier och konferenser. Viktigt är att informationen är konkret. Socialstyrelsens Aktuellt inom Barnomsorgen och tidskriften Spri informerar kan tjäna som förebilder för en bra och förståelig information.
Skr. 1983/84:11 29
2.5 Socialstyrelsens förslag till plan för forsknings- och försöksverksamhet inom barnomsorgsområdet
I enlighet med sitt uppdrag har socialstyrelsen lagt fram förslag till en plan för fortsatt forsknings- och försöksverksamhet. Förslaget återges i det följande.
Styrelsen anför:
Med en ”Plan för Forsknings- och Försöksverksamhet inom Barnomsorgen” vill socialstyrelsen få till stånd ett generellt ökat intresse för FoUverksamhet inom barnomsorgsområdet och en bred och långsiktig satsning på forskning, försök och utvecklingsverksamhet. Med förslag om ett program för ”forskning om barnomsorg” och ett program för ”lokalt utvecklingsarbete inom barnomsorgen” vill socialstyrelsen förbättra möjligheterna för kommuner, praktiskt verksam personal samt forskare och lärare vid högskolans forsknings- och utbildningsinstitutioner att initiera och bedriva FoU-verksamhet inom barnomsorgsområdet.
Planen bygger på socialstyrelsens samlade erfarenhet av arbete med forsknings- och försöksverksamhet inom området barnomsorg.
2.5.1 Forsknings- och utvecklingsvillkor för barnomsorgen
En hastig överblick över den senaste tioårsperiodens FoU-verksamhet inom den sociala sektorn kan ge intrycket att barnomsorgen borde vara förhållandevis väl tillgodosedd. En rad olika försöksverksamheter och projekt har förekommit — både av karaktären lokalt utvecklingsarbete och mera forskningsinriktade högskoleprojekt. Rätt omfattande resurser kan tyckas ha satsats på FoU för barnomsorgen.
Så är emellertid inte fallet. Enligt socialstyrelsens mening är barnomsorgen inte att betrakta som väl tillgodosedd när det gäller FOU. Detta gäller såväl FoU-verksamhetens rent volymmässiga omfattning och hur den är organiserad som vilken huvudsaklig inriktning den har.
När det gäller FoOU-verksamhetens omfattning har det anslagsmässigt skett en minskning de senaste åren. De resurser som 1981/1982 avsattes för barnomsorgs-FoU uppgick till endast ca två tredjedelar av de belopp som anslogs inom området i mitten av 1970-talet. Mot bakgrund av den kraftiga utbyggnad barnomsorgen genomgått är detta naturligtvis klart otillfredsställande. Under 1980-talet står barnomsorgen inför frågor och problem av annan karaktär och framför allt av helt andra dimensioner än som var aktuella för tio år sedan. Det räcker inte längre att starta några spridda försök och några mer eller mindre kortsiktiga forskningsprojekt med snäv tillämpningsinriktning. Vad som behövs är en bred satsning på forsknings- och utvecklingsarbete som står någorlunda i paritet med den omfattning och betydelse som barnomsorgen har och kommer att ha under 1980-talet.
Men enbart en volymmässigt ökad satsning på FoU räcker inte. Det behövs också organisatoriska former som möjliggör överblick och en mera
Skr. 1983/84:11 30
långsiktig planering. Idag tillkommer FOU-aktiviteter inom barnomsorgsområdet mera av tillfälligheters spel. Någon samlad framställning över samhällets behov av FOU inom området som skulle kunna underlätta säväl myndigheternas bedömningar och prioriteringar som kommunernas och forskningsinstitutionernas planering finns inte f. n.
De anslag som kan komma ifråga för barnomsorgs-FoU är idag inte särskilt väl anpassade till vare sig kommunernas behov eller högskolans forskningsinstitutioner och lärarutbildningar. Ett lokalt utvecklingsarbete utifrån ett kommunalt behov kan sällan ges stöd eftersom anslagsgivarna vanligen kräver att mera generella intressen utöver den enskilda kommunens behov måste tillgodoses. För forskningsinstitutionernas del är problemet oftast att de är alltför beroende av externa scktorsanslag. Anslagsgivarnas krav på ”samhällsintresse” och ”tillämpningsinriktning” genom tre- eller oftare tvååriga anslag (årsvis utportionerade) underlättar knappast en kompetensuppbyggnad och en forskningsplanering på längre sikt inom institutionerna.
Det som ovan mycket översiktligt antytts har förmodligen bidragit till att vi f. n. har en FoU-verksamhet inom barnomsorgsområdet vars inriktning kanske inte riktigt tillgodoser någons intresse så som en sådan verksamhet borde kunna göra. Kommunerna finner sällan något för sina behov. De frågor eller problem som behandlas är antingen för övergripande och teoretiska eller alltför specifika för en viss kommun. Forskarna inom högskolan får sällan sina intressen av en långsiktig kunskapsuppbyggnad tillgodosedda eftersom ”uppdragsforskningen” ofta är för kortvarig för att vara attraktiv i meriteringshänseende. De anslagsgivande och planerande myndigheterna blir sällan heller riktigt tillfredsställda, då de projekt man beviljat medel nästan aldrig kan besvara frågorna på det sätt man tänkt sig. Antingen visar det sig vara fel frågor som formulerats eller så är svaren alltför teoretiska eller alltför ytliga.
Sammantaget resulterar detta i en FOU-verksamhet som varken blir ”samhällsintressant” eller av s.k. ”inomvetenskapligt intresse”.
Det finns alltså fog för en viss kritik mot FOU-verksamheten inom barnomsorgsområdet eller snarare mot de bristande förutsättningarna för denna FoU.
Att åstadkomma lösningar som enkelt och snabbt avhjälper dessa brister är naturligtvis inte möjligt. Det har delvis att göra med att barnomsorgen är ett relativt nytt område och det därför ännu inte kunnat utbildas någon egentlig kunskapstradition. Även om förhållandevis stora resurser satsas tar det en viss tid att bygga upp en sådan kunskapstradition och forskningskompetens. Men det är också givetvis så att den situation som ovan skisserats delvis är en avspegling av den FoU-organisation som finns. Därmed borde det även vara möjligt att via organisatoriska förändringar åstadkomma vissa förbättrade FoU-villkor. Situationen är heller inte unik för barnomsorgen utan torde följa ett mönster som gäller all sektoriell FOU-verksamhet. För att få till stånd bättre möjligheter och villkor för FoOU-verksamhet inom barnom-
Skr. 1983/84:11 31
sorgsområdet vill socialstyrelsen inrätta ett forsknings- och utvecklingsprogram för barnomsorgen.
2.5.2 Forsknings- och utvecklingsprogram (Fo U-program) för barnomsorgen
Programmets syfte
Avsikten med att inrätta ett FoU-program för barnomsorgen är som tidigare sagts att få till stånd en bred och långsiktig satsning på forskning, försöks- och utvecklingsverksamhet inom området. Det är socialstyrelsens förhoppning att programmet skall ge ökat intresse för FoU-verksamhet inom barnomsorgsområdet både på central nivå, inom olika förskningsfinansierande organ, inom högskolans forsknings- och utbildningsinstitutioner och ute i kommunernas socialnämnder, förvaltningar och de enskilda förskolorna och fritidshemmen. Avsikten är däremot inte att all FoUverksamhet med inriktning på eller av relevans för barnomsorgen skall ske inom ramen för detta program. Detta är viktigt att markera. Inrättandet av ett FoU-program för barnomsorgen får inte innebära att exempelvis forskningsrådens ansvar för att även uppmärksamma och stödja forskning med barnomsorgsinriktning upphör eller att sektorsmyndigheter som Universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) och skolöverstyrelsen (SÖ) m.fl. inte längre anser sig ha något ansvar för en FoU-verksamhet med barnomsorgsanknytning utifrån sitt perspektiv.
Med ett FOU-program för barnomsorgen vill socialstyrelsen också ange en inriktning av den forskning samt försöks- och utvecklingsverksamhet som är mest angelägen för området. Det ligger i sakens natur att en sådan riktningsangivelse måste ges en övergripande karaktär. En detaljstyrning vore knappast befrämjande vare sig för barnomsorgen eller FoOU-verksamheten.
FoU-programmet för barnomsorgen är i nuvarande utformning inte en helt färdig produkt. Till sin karaktär kan ett FoOU-program inte vara något statiskt givet. Det måste kunna revideras alltefter den kunskap och erfarenhet det bidrar till att engagera. Naturligtvis ligger en fara i detta. Om flexibiliteten överbetonas och programmet alltför villigt låter sig anpassas efter rådande samhällsdebatt eller tillfälliga pedagogiska strömningar ctc. finns risk att den kontinuitet och långsiktiga kunskapsuppbyggnad, som programmet avser främja, går förlorad. Det är därför av vikt att den övergripande inriktning som FoOU-programmet anger får en tillräcklig stabilitet över tid.
FoU-programmet för barnomsorgen ska uppfattas som ett förslag. Det bör efter samråd med kommuner, forskningsinstitutioner, grundutbildningar, och olika centrala instanser kunna ges en mera definitiv utformning.
Skr. 1983/84:11 32
Avgränsning
FoU-programmet för barnomsorgen är att betrakta som ett sektoriellt FoU-program. Det är alltså i första hand ett samhälleligt behov av kunskap och erfarenhet inom området barnomsorg det avser att möta. Nu kan lätt invändas att detta inte är någon enkel och självklar avgränsning. Det är heller ingalunda något helt okontroversiellt. Vad står till exempel ”samhälleligt behov” för? Något tillspetsat — är det den centrala administrationens behov av kunskap för att genomdriva beslutade reformer? Eller handlar det om kommunernas behov av planeringsunderlag? Eller kan det rymma mera lokala behov av kunskap och erfarenheter för utveckling av verksamheten efter egna intressen? Förhoppningsvis rymmer ”samhälleligt behov av FoU inom barnomsorgen” mer än så. Frågan ska dock inte avgöras här. Att FoU-planen är ett sektoriellt program bör närmast ses som en organisatorisk avgränsning, dvs. att det är inriktat mot en relativt traditionell projektorganiserad verksamhet -— till skillnad från en disciplinorganiserad.
Ytterligare en avgränsning är relevant att behandla. Programmet avser primärt FoOU-verksamhet som är direkt inriktad på barnomsorgen, dvs. det är barnomsorgen som företeelse, de människor och de organisationer den berör som bör stå i fokus. Detta betyder till exempel att en renodlat utvecklingspsykologisk forskning faller utanför programmets ram. Studier eller forskning omkring barns levnadsvillkor, uppväxtmiljö i ”allmänhet” faller också utanför.
Detta får inte tolkas så att sådan forskning inte är av intresse för barnomsorgen. Givetvis finns mängder av forskningsområden inom t.ex. utvecklingspsykologi, kultursociologi, statskunskap, socialt arbete, nationalekonomi, socialantropologi, pediatrik, historia, arkitektur, barnpsykiatri etc. som har mycket stor relevans för barnomsorgen även om de inte har en direkt barnomsorgsinriktning. Det kan eventuellt uppfattas som en alltför snäv avgränsning att lämna sådana forsknings- och kunskapsområden utanför. Det är emellertid viktigt att vara klar över att FOU-programmet för barnomsorgen i sig utgör ett mycket litet sektoriellt FoU-program. Att inom ett sådant programlägga och därmed styra all FoOU-verksamhet som behandlar eller är av relevans för barnomsorgen stöter inte bara på svårigheter resursmässigt - det vore också i hög grad olämpligt i forskningskvalitativt hänseende.
Ovan nämnda avgränsning innebär inte att exempelvis ett nationalekonomiskt, ett historiskt eller ett kultursociologiskt perspektiv inte skulle kunna läggas på barnomsorgen inom programmets ram. FoU-programmet ska självfallet inte bestämma det forsknings- eller kunskapsperspektiv som får ifrågakomma inom programmet. Snarare är det så att programmet måste stimulera till att många olika perspektiv kan anläggas.
Skr. 1983/84:11 a »
Motiv för två delprogram
FoU-programmet för barnomsorgen består som tidigare framgått av två delprogram: program för ”Forskning om barnomsorgen” och program för ”Lokalt utvecklingsarbete inom barnomsorgen”. Anledningen till denna programuppdelning har visserligen antytts tidigare men det kan vara viktigt att något närmare utveckla motiven.
I en första reflektion kan uppdelningen synas egendomlig. Detta mot bakgrund av det stora behov av en närmare anknytning mellan forskning och utvecklingsarbete inom den sociala sektorn som mycket starkt framhålls på många håll.
Avsikten med att göra en ”boskillnad” mellan ett program för ”Forskning om barnomsorg” och ett program för "Lokalt utvecklingsarbete inom barnomsorgen” är naturligtvis inte den att hävda att forskning resp. utvecklingsarbete inte har med varandra att göra. Tvärtom, forskning och utvecklingsarbete har i högsta grad med varandra att göra. Ett utvecklingsarbete tar ofta sin utgångspunkt i resultat som genererats i forskningsverksamhet. Forskning i sin tur startas ofta därför att frågor och problem uppkommit i ett utvecklingsarbete. Men även om forskning och utvecklingsarbete är verksamheter som så att säga ofta förutsätter och ömsesidigt beror av varandra, så är det verksamheter av olika karaktär. De bedrivs med skilda syften och metoder - ofta under mycket olika villkor. Resultaten cHer produkterna av resp. verksamhet är vanligen av artskild beskaffenhet. Härigenom uppkommer lätt en konkurrenssituation. I prioriteringsdiskussioner kan frågan ställas om satsningar skall göras på utvecklingsarbete i stället för på forskning eller tvärtom. Här ställs vikten av tillämpningsinriktning och ett utvecklingsarbete som kan ge lösningar på de praktiska problemen mot betydelsen av teoretisk fördjupning och kunskapsutveckling på längre sikt.
Vanligen försöker man lösa denna typ av prioriteringsfrågor på en övergripande nivå genom att konstruera organisatoriska former på lämpligt sätt och genom att inrätta anslag för FoU-verksamhet destinerade till någorlunda avgränsat antingen forskningsverksamhet eller utvecklingsarbete. Inom det naturvetenskapligt-teknologiska området där FoU-verksamhet har en mycket stark ställning är detta vanligt.
För FoU-verksamhet inom den sociala sektorn gäller andra villkor. Inom denna sektor har FOU-verksamhet knappast någon starkare ställning. Här saknas mycket av institutionella former och organisationer — självklara inom andra samhällssektorer —- med klart definierade uppgifter och ansvar för FoU-verksamhet. Det begränsade sektorsanslag (delegationen för social forskning) som står till förfogande måste förutom att täcka en avsevärd innehållslig bredd även tillgodose såväl försöks- och utvecklingsarbetc, tilllämpningsinriktad forskning som långsiktig kompetensuppbyggnad inom högskolan. Konkurrensen om dessa FoU-medel blir av förklarliga skäl mycket hård. 3 Riksdagen 1983/84 I saml. Nr II
Skr. 1983/84:11 34
Socialdepartementets forskningsanslag är tillsammans med allmänna arvsfonden det enda anslag som är tillgänghgt för sektoriell FoU-verksamhet inom barnomsorgsområdet. Det är socialstyrelsens erfarenhet att det inom detta anslag är svårt att samtidigt tillgodose det behov av både kvalificerad forskning och praktiskt-metodiskt lokalt utvecklingsarbete som barnomsorgen idag kräver.
Detta är ett av skälen till att socialstyrelsen vill skilja mellan "Forskning om barnomsorg” och ”Lokalt utvecklingsarbete inom barnomsorgen”. Ett annat skäl bottnar i den artskillnad som socialstyrelsen menar finns mellan forskning och utvecklingsarbete — en artskillnad som det finns anledning att upprätthålla.
Att oproblematiskt framhålla betydelsen av en ökad anknytning mellan forskning och utvecklingsarbete och att ensidigt hävda att forskningen måste ta sin utgångspunkt i praktiska problem — vilket idag sker på många håll inom den sociala sektorn — bidrar enligt socialstyrelsens mening knappast till att främja utvecklingen av den sociala FoU-verksamheten.
Välgörande kan naturligtvis en sådan uppfattning vara om den utgör en opposition mot föreställningen att utvecklingsarbetet alltid måste grundas på forskning. Sett som en sammanblandning av eller en brist på förståelse för de skilda syften som forskning resp. utvecklingsarbete har är uppfattningen emellertid föga konstruktiv.
Artskillnaden i form av skilda syften, metoder och resultat utgör det andra skälet till att socialstyrelsen vill skilja mellan ”Forskning om barnomsorg” och "Lokalt utvecklingsarbete inom barnomsorgen”.
2.5.3 Delprogrammet "Forskning om barnomsorgen”
Programmet ”Forskning om barnomsorgen” är ett sektoriellt forskningsprogram. Som sådant är dess syfte att via finansiellt stöd till enskilda forskningsprojekt få till stånd en kvalificerad forskning och en lånpsiktig kunskapsuppbyggnad omkring — ur ett samhällsintresse — viktiga aspekter av barnomsorgen. Den forskning som programmet primärt avser att stödja skall bedrivas inom högskolans ram — här avses såväl forskningsinstitutioner som förskollärar- och fritidspedagogutbildningar. Programmet kan enbart stödja projektbaserad forskning — ej inrättande av tjänster.
Programmets viktigaste funktion är att ange en inriktning av de mest angelägna forskningsbehoven inom barnomsorgen.
Inriktning
Av namnet — "forskning OM barnomsorgen” — torde framgå att programmet huvudsakligen har en beskrivande och analytisk inriktning. 1 det följande anges fvra forskningsområden som socialstyrelsen bedömt vara mest angelägna. Områdena är ej rangordnade.
Skr. 1983/84:11 SD in
Forskning om svensk förskole- och fritidshemspedagogik. Området måste beskrivas och analyseras på ett betydligt bredare och djupare sätt än vad som hittills utförts. En beskrivande forskning och därmed en konkretisering av hur förskole- och fritidshemspedagogiken idag gestaltar sig, dess förutsättningar, problem och villkor i den praktiska verksamheten utgör ett synnerligen viktigt forskningsområde. Ett historiskt och även jämförande pedagogiskt perspektiv bör inbegripas. Området torde förutsätta en forskningsmetodisk utveckling.
Läroplansteoretiskt inriktad forskning om barnomsorgen. Med detta område avses forskning om barnomsorgens styrsystem - såväl det formella som informella. Området är väsentligt bl.a. för utvärdering av det pedagogiska programmet genom kartläggning, beskrivning och förklaring av dess tillkomst, innehåll och utformning samt studier av dess tillämpning och effekter.
Forskning om barnomsorgens socialpolitiska betydelse för barn, föräldrar och samhälle. Inom området bör verksamhetens sociala funktion i såväl reell som ideologisk mening beskrivas och analyseras.
Amnesmetodisk forskning inom för barnomsorgen relevanta ämnesområden. Detta område har mer av direkt tillämpningsinriktning. Metodisk-didaktisk forskning utifrån ämnesperspektiv i vidare mening än traditionella läroämnen.
Områdena kan synas väl övergripande och elementära och även i viss mån överlappande varandra. Detta är emellertid avsiktligt.
Områdena har getts en så övergripande formulering som möjligt utan att för den skull vara helt opreciserade. Syftet är att inte inledningsvis låsa programmet i banor som senare visar sig mindre fruktbara. Det ligger också i sakens natur att vad som är användbart och fruktbart och därmed ”samhällsintressant” kunskap att utveckla om barnomsorgen inte är möjligt att precisera på förhand.
Att områdena är ”elementära” kan närmast ses som en avspegling av att det är dessa ”elementära” behov av kunskap som hittills inte har tillgodosetts. Områdena är även formulerade på en övergipande nivå för att ha en stabilitet över tid. Detta är väsentligt. En planering av forskningsinsatser utifrån programmet är inte betjänt av att dess inriktning ändras med korta intervaller.
Den föreslagna inriktningen av programmet ”Forskning om barnomsorgen” är därför avsedd att ha en giltighet under ca 6-8 år.
Programmets organisation och finansiering
En finansiering av programmet med ett särskilt sektorsanslag är knappast rimligt. Detta skulle innebära en alltför långtgående uppsplittring av de redan nu begränsade forskningsresurserna inom den sociala sektorn. Socialstyrelsens förslag är istället att programmet ”Forskning om barnomsorgen” utformas som en programläggning inom ramen för delegationen för social forskning. Den närmare utformningen av denna programläggning bör därför ske i nära samarbete med delegationen för social forskning. Viktiga utgångspunkter för utformningen bör vara att programmet verksamt bidrar till att
Skr. 1983/84:11 36
lösa en del av de problem som ovan nämnts vidlåder den scektoriella barnomsorgsforskningen. Detta torde bl.a. innebära att programmet bör ta stor hänsyn till de villkor och förutsättningar som finns för högskoleforskningen. Socialstyrelsen anser att programmet ”Forskning om barnomsorgen” inom delegationen för social forskning bör tilldelas en särskild medelsram. Nuvarande volym för forskningsinsatser inom barnomsorgsområdet bör avsevärt ökas. Ett riktmärke för denna medelsram bör därför vara att ca 5 milj. kr. per år fr. o. m. budgetåret 1984/85 avsätts för programmet ”Forskning om barnomsorgen” inom delegationen för social forskning.
2.5.4 Delprogrammet ”Lokalt utvecklingsarbete inom barnomsorgen”
Att i en enkel definition innefatta all den verksamhet som begreppet lokait utvecklingsarbete avser är knappast möjligt. Traditionella definitioner som: ”utvecklingsarbete innebär systematiskt utnyttjande av forskningsresultat och vetenskaplig kunskap i kombination med praktisk erfarenhet i syfte att förnya eller förbättra produkter, processer eller idéer” är sällan särskilt klargörande. Ofta utgår de från den speciella, mycket teknologiska FoUmodell som framför allt kommit till användning inom industrin, jordbruket och försvaret. En stor del av det pedagogiska utvecklingsarbete som bedrivits inom skolans område och även många av de försöks- och utvecklingsprojekt som förekommit inom barnomsorgsområdet under främst 1970-talet har förmodligen haft en grund i en sådan teknologisk FoU-modell, dvs. en modell med innebörden att man på central nivå initierar och bedriver omfattande utvecklings- och försöksprojekt vars resultat sedan via fortbildning och information sprids till den praktiskt verksamma nivån. Men utvecklingsarbete är inte bara fråga om försöksverksamheter med extra resurser och projektledare. Om man betonar det vardagliga förändringsarbete som ständigt pågår i en verksamhet som barnomsorgen är det uppenbart att begreppet ”lokalt utvecklingsarbete” inte är någon nyhet — en omständighet som har sin förklaring i det sätt på vilket verksamheten historiskt vuxit fram. Innehållet i och den pedagogiska tradition som byggts upp och utvecklats inom förskole- och fritidshemsverksamheten har till stora delar skett genom krävande och engagerat ”utvecklingsarbete” av enskilda förskollärare, fritidspedagoger, barnskötare och även metodiklärare. Ett utvecklingsarbete i denna mening - som verkligen är att betrakta som lokalt — kan kallas ”internt” utvecklingsarbete. Med detta menas alltså den utvecklingsverksamhet som sker inom det vardagliga pedagogiska arbetet av enskilda förskollärare och fritidspedagoger eller i samarbete inom en personalgrupp. Exempel på internt utvecklingsarbete kan vara utformningen av och förbättringar av den ”pedagogiska planering” som varje förskola och fritidshem utarbetar. Men inom begreppet lokalt utvecklingsarbete inom barnomsorgen måste också rymmas andra verksamheter än de som sker
Skr. 1983/84:11 37
internt ute på de enskilda institutionerna. En mera organiserad verksamhet som också kan betecknas som utvecklingsarbete sker ofta genom den kommunala ledningens försorg. Det kan exempelvis handla om utveckling av kommunala riktlinjer för barnomsorgen — om försöksverksamheter av olika slag, kanske med visst stöd eller medverkan från någon högskoleinstitution. Detta slag av utvecklingsarbete kan kallas ”externt”. Det bedrivs i en mera organiserad form — ofta med särskilda ekonomiska resurser och vanligen med syfte att vinna erfarenheter i en mera generell mening.
Det ”interna” och det ”externa” utvecklingsarbetet skiljer sig något åt på så sätt att det ”interna” inte syns särskilt väl. Det är mera tillfälligheter om det dyker upp och gör sig påmint. Det tar sällan gestalt i skriftlig form. Det ”externa” utvecklingsarbetet däremot är ofta mera synligt. Om denna verksamhet fattas formella beslut — det tillskapas kanske personella resurser, promemorior produceras och resultaten dokumenteras vanligen i någon form av rapport. Ytterligare en skillnad är att det ”interna” utvecklingsarbetet framför allt är personalens eget. Det är deras erfarenheter, behov och kompetens som varit ledstjärna och drivit fram verksamheten utifrån ett eget initiativ. Man kan ha fått ideér och t.o.m. påtryckningar utifrån men initiativet måste vara förankrat hos en själv. Med det ”externa” utvecklingsarbetet är förhållandet vanligen det motsatta. Här är ofta initiativet förvaltningens eller socialnämndens. Den praktiskt verksamma personalen får kanske ett uppdrag att genomföra eller blir kanske ”utsatta” för någon form av försöksverksamhet.
Skillnaderna ovan pekar på några problem. Det interna utvecklingsarbetet uppmärksammas och dokumenteras sällan, vilket försvårar möjligheten att sprida erfarenheterna. Det är också svårt att riktigt veta vilka effekter det ”interna” utvecklingsarbetet har för exempelvis barnen eller förskoleverksamheten som helhet. Erfarenheter och resultat från det ”externa” utvecklingsarbetet är ofta lättare att ge spridning men de har å andra sidan kanske svårare att få genomslagskraft eller vinna tilltro bland den praktiskt verksamma personalen. Nu skall i och för sig inte de olikheterna överdrivet polariseras. Det är inte alltid möjligt att klart urskilja exakt vad som är ”internt” resp. ”externt”. Oftast är det fråga om en sammanflätad verksamhet som i vissa faser kännetecknas av än ”interna” och än ”externa” aspekter.
Denna beskrivning av lokalt utvecklingsarbete inom barnomsorgen är givetvis högst förenklad. En rad andra aspekter kunde tillföras för att fullständiga bilden och utförligare belysa en del komplikationer. En närmare . utläggning av dessa frågor går emellertid utanför FoU-planens ram. Ovan förenklade beskrivning är närmast avsedd att ge en utgångspunkt för hur lokalt utvecklingsarbete kan ges stöd.
Förutsättningar för lokalt utvecklingsarbete
Ett lokalt bedrivet utvecklingsarbete är utan tvekan av stor betydelse när det gäller att vidmakthålla och förbättra kvaliteten inom barnomsorgen. Det
Skr. 1983/84:11 38
är då viktigt att framhålla att detta utvecklingsarbete bör vara av både ”intern” och ”extern” karaktär i ovan nämnda mening. Ansvaret för det lokala utvecklingsarbetet inom barnomsorgen ligger naturligt i första hand på den kommunala ledningen av verksamheten — därav beteckningen ”lokalt”. Detta innebär att det är den enskilda kommunen som måste stå för initiativ. plancring, genomförande och dokumentation av utvecklingsarbetet. Det måste också ligga på kommunens ansvar att aktivt stödja den praktiskt verksamma personalens "interna utvecklingsarbete” t.ex. genom att bidra till att sådant utvecklingsarbete kan ges en mera ”extern” karaktär genom att personalen får möjlighet till uppföljning och dokumentering. Lokalt utvecklingsarbete inom barnomsorgen behöver stöd på främst två sätt: Genom att tid ställs till förfogande — tid för t.ex. planering. genomförande, dokumentation och handledning etc. Tid är vanligen avhängigt ekonomi. Detta betyder att ekonomiska resurser utgör en viktig förutsättning för vidare satsningar på lokalt utvecklingsarbete. Genom att kompetens i betydelsen kunskap om och erfarenhet av utvecklingsarbete finns tillgänglig. Bästa sättet att bygga upp kompetens av detta slag är förmodligen att aktivt bedriva eller medverka i utvecklingsarbete och därigenom få möjlighet att dra egna slutsatser av vunna erfarenheter. Det är ännu så länge få kommuner som har haft möjlighet att bygga upp ledningsorganisationer med kompetens och resurser för utvecklingsverksamhet. Någon mera systematisk satsning från central nivå för att stödja lokalt utvecklingsarbete i likhet med vad som förekommit inom skolsektorn har ännu inte förekommit inom barnomsorgsområdet. Arbete med utvecklingsverksamhet i ”extern” mening saknar därför av lättförklarliga skäl längre tradition inom kommunerna. Enligt socialstyrelsens mening är det mycket angeläget att i ett uppbyggnadsskede med stöd av centrala resurser ge kommunerna möjligheter att själva bygga upp kompetens och traditioner omkring lokalt utvecklingsarbete inom barnomsorgsområdet. Socialstyrelsen föreslår därför att ett program inrättas för ”lokalt utvecklingsarbete inom barnomsorgen”.
Utformning av program för lokalt utvecklingsarbete
Ett program för ”lokalt utvecklingsarbete” bör utformas som ett anslag där kommuner men även grundutbildningarna har möjlighet att ansöka om medel för lokalt utvecklingsarbete i projektform. Medel bör kunna sökas vid två ansökningstillfällen per år. Vägledande för det slag av verksamheter som i första hand skall kunna stödjas bör vara de synpunkter som socialstyrelsen framlagt i bl.a. ”Utvecklingsplan för barnomsorgen - maj 1982” och det pedagogiska program för förskolan som kommer att presenteras under hösten 1983. I första hand bör anslaget användas för att kommunerna skall kunna få hjälp med att starta s.k. ”externt” utvecklingsarbete t.ex. genom att
Skr. 1983/84:11 39
”friställa” egen personal — barnomsorgsassistenter, föreståndare m.fl. — för projektarbete med uppföljning och dokumentering. Kommunerna bör även ha möjlighet att köpa exempelvis utvärderingstjänster av högskolorna.
Socialstyrelsen är beredd att åta sig ansvaret att administrera detta anslag inom nuvarande organisation. Anslaget har stora likheter med de särskilda anslag som avsattes för dels alllmän fritidsverksamhet för barn och ungdom och dels försöksverksamhet med olika former av sommaraktiviteter under mitten av 1970-talet. Administrativa rutiner och erfarenheter av ansökningshantering har inom styrelsen även utvecklats i samband med det s.k. fortbildningsanslaget för barnomsorgen. Mot bakgrund av detta anser socialstyrelsen det möjligt att på ett smidigt sätt kunna hantera det relativt omfattande ansökningsförfarande det kan bli fråga om.
En närmarc detaljerad uppläggning av administrativa rutiner kring programmet ”Lokalt utvecklingsarbete inom barnomsorgen” bör ske i samråd mellan socialstyrelsen, socialdepartementet, kommunförbundet och berörda fackliga organisationer.
Erfarenheten talar för att programmet bör inledas av ett planeringsskede där omfattande satsningar bör göras på information om programmet och dess syfte — men även direkta fortbildningsinsatser omkring FoU-verksamhet inom barnomsorgsområdet. Kommunernas ledningspersonal bör få möjlighet till kompetensutveckling, planering och annat förberedelscarbete. Även den praktiskt verksamma personalen inom barnomsorgen och personal inom grundutbildningarna måste nås av information och ges möjlighet till fortbildning.
Socialstyrelsen räknar därför med att ett första ansökningstillfälle för projektverksamhet inom ramen för programmet ”Lokalt utvecklingsarbete inom barnomsorgen” kan planeras först någon gång under andra kvartalet år 1984.
En bedömning utifrån det behov av utvecklingsarbete som socialstyrelsen bl.a. föreslagit i utvecklingsplanen från maj 1982 är att den medelsram som bör stå till förfogande för programmet ”Lokalt utvecklingsarbete inom barnomsorgen” bör uppgå till 10 milj. kr. per år under ca en femårsperiod. Medlen bör kunna utgå ur allmänna arvsfonden.
2.5.5 Dokumentation av programmen
De båda program som presenterats i föregående avsnitt bör följas av en omfattande satsning på dokumentation av vad programmen resulterar i.
Dokumentation av FoU-verksamhet kan i princip handla om två saker. Enskilda projekt eller verksamheter dokumenteras vanligen i syfte att ge en utförlig redovisning av inte bara de erfarenheter som nåtts utan också av omständigheterna kring genomförandet av projektet, en beskrivning av förutsättningarna och metoder som utnyttjats. Dokumentation av detta slag sker oftast i skriftlig form. Handlar det om forskningsverksamhet finns
Skr. 1983/84:11 40
mycket stränga krav på vad en dokumentation i denna mening skall innehålla. Men FoU-verksamhet kan och bör också dokumenteras mera översiktligt. Genom olika former av kataloger, projektförteckningar eller liknande är det möjligt att snabbt få en överblick av vad som pågår inom ett område — förutsatt att detta är någorlunda avgränsat. En sådan översiktlig dokumentering har naturligtvis som syfte att informera om var ytterligare information kan sökas t.ex. genom referenser till publicerade rapporter, kontaktpersoner etc. Ett annat syfte är — sett ur ett administrativt perspektiv — att tillgodose ett behov av överblick hur FoU-resurserna fördelats på olika projekt eller temata. En översiktlig dokumentering av detta slag är Kanske särskilt berättigad vid FoU-verksamhet av programkaraktär. Ett FOU-program behöver en viss sammanhållning vilket en sådan dokumentation i lämplig form kan erbjuda. En omfattande satsning på båda dessa slag av dokumentation är givietvis av stor vikt för de två delprogrammen. Dels är dokumentationen av enskilda projekt och verksamheter viktig både som konsolidering av de erfarenheter som vunnits och för att de skall vara möjliga att kommunicera. Dels är en översiktlig dokumentering av stor betydelse som informationskälla men också genom att i viss mån representera en sammanhållande gestaltning av programmet. Ansvaret för dokumentation av enskilda projekt och verksamheter inom programmens ramar ligger naturligtvis i första hand på resp. projektledare/ projektansvarige. Vad gäller programmet ”forskning om barnomsorgen” — som ju är föreslaget som en del av delegationen för social forskning —- innebär detta inga nyheter. Det finns här alltså ingen anledning att precisera andra dokumentationskrav än de som delegationen idag redan gör och som dessutom är mer eller mindre självklara för alla slag av forskningsverksamhet. Kravet på dokumentation av projektet inom programmet ”lokalt utvecklingsarbete...” kan däremot behöva ställas annorlunda. Eftersom det inte är fråga om forskningsverksamhet i strikt mening är det knappast rimligt att ställa långtgående vetenskapliga krav på utformningen av denna dokumentation. En viss enhetlighet och systematik bör finnas men samtidigt måste stor variation vara tillåten så att den dokumentation som sker är relevant i förhållande till verksamhetens eller projektets innehåll. Det är t.ex. inte givet att dokumentationen alltid måste ha karaktären av utvärdering eller att den alltid måste ske i skriftlig form. Mera utförliga överväganden omkring och preciseringar av vilka dokumentationskrav som bör ställas på enskilda projekt inom programmet ”tokalt utvecklingsarbete...” kommer socialstyrelsen att redovisa i ett senare skede.
Central dokumentation Ansvaret för den översiktliga dokumentationen av programmen ligger i första hand på central nivå. Socialstyrelsen är därför beredd att åta sig
Skr. 1983/84:11 41
ansvaret för den översiktliga dokumentationen av programmen ”Forskning om barnomsorgen” och ”Lokalt utvecklingsarbete inom barnomsorgen”. Syftet med denna dokumentation är dels att informera om programmens existens och innebörd — dels att ge en översiktlig information om vilka projekt och verksamheter som för tillfället ingår i programmen.
Socialstyrelsen avser att utforma denna dokumentation som en periodiskt utkommande katalog (ca två gånger per år) med korta sammanfattningar av de projekt som ingår i programmen kompletterat med referenser till utgivna rapporter och kontaktpersoner etc. Utformningen liknar den ”idébank” som kommunförbundet tidigare gav ut. Katalogen skall dock enbart ta upp projekt och verksamheter som tillkommit inom ramen för de två programmen. Katalogen bör hållas så aktuell som möjligt. Om en utgivning två gånger per år ska vara genomförbar måste sannolikt en hög grad av systematik i hanteringen och uppställningen av katalogen tillämpas.
Den överblick som en projektkatalog kan ge har naturligtvis sina begränsningar. Det är en ytlig information som ges och dessutom saknas värderande inslag som sätter in informationen i ett sammanhang. Bedömningar av vilket värde uppgifterna i katalogerna har ges heller inte. Det är därför viktigt att den översiktliga dokumentationen i form av en projektkatalog — även om denna är mycket betydlesefull -kompletteras med andra former av dokumentation.
Socialstyrelsen avser därför att även initiera olika övergripande projekt med inriktning på sammanfattande bedömningar och analyser av den verksamhet som förekommer inom programmen —t. ex. en mera djupgående dokumentering/utvärdering av vissa särskilt intressanta enskilda projekt inom programmen eller översikter av hur ett visst problem behandlats av en rad olika projekt. Mycket taiar för att detta slag av övergripande dokumenteringar — som ju innebär en form av utvärdering av programmen — inte bör göras inom socialstyrelsen utan läggs ut som forskningsuppdrag.
En betydelsefull del i den övergripande dokumentering som socialstyrelsen ansvarar för utgör det bibliografiska registret över olika slag av FoU-rapporter inom barnomsorgsområdet. Detta register — som är under uppbyggnad -— avser att förteckna publicerade FoU-rapporter med inriktning på barnomsorgen, oavsett om de så att säga härrör ur programmen eller ej. Registret innehåller f. n. ca 150 referenser och beräknas kunna börja prövas fr.o.m. hösten 1983.
2.5.6 Forskningsanknytning och fasta forskningsresurser inom högskolan
Om en vidare satsning på FoU-verksamhet för barnomsorgen - som föreslås i denna plan — skall vara meningsfull förutsätts att inom högskolan finns utrymme och intresse för att på sikt bygga upp, utveckla och bevara en kompetens och en kunskapstradition med inriktning på området barnomsorg. Med ”högskolan” avses här både grundutbildningarna för förskollärare
Skr. 1983/84:11
och fritidspedagoger och de disciplinorienterade forskningsinstitutionerna med relevans för området. Eftersom ovan nämnda utrymme inom högskolan —- enligt socialstyrelsens mening — idag inte är av den storlek det borde, finns anledning att närmare kommentera och göra en del överväganden omkring frågan.
Grundutbildningarnas forskningsanknytning
Högskolereformen år 1977 innebar för förskollärar- och fritidspedagogutbildningarna att ett antal fristående yrkesinriktade utbildningar organisatoriskt sammanfördes med den traditionella universitets- och högskoleutbildningen.
Enligt högskolelagen gäller nu samma övergripande mål för all högskoleutbildning. Detta betyder att förskollärar- och fritidspedagogutbildningarna bl.a. skall: ”bygga på vetenskaplig grund” (2 §) och att verksamheten: ”anordnas så att samband mellan utbildning, forskning och utvecklingsarbete främjas (5 §) — en princip som sedan länge varit grundläggande inom de traditionella universiteten och högskolorna.
Förskollärar- och fritidspedagogutbildningarna tillfördes dock inte automatiskt några fasta forskningsresurser i och med att de infördes i högskolan. Andra medel (rörliga) tillkom istället för att högskolelagen skulle uppfyllas. Begreppet ”forskningsanknytning” kom att användas som cen samlande beteckning för detta.
”Forskningsanknytning” är knappast någon nyhet för förskollärar- och fritidspedagogutbildningarna. Inom dessa har sedan lång tid funnits en strävan att förankra den egna undervisningen i såväl nationell som internationell forskning om barn — i synnerhet utvecklingspsykologisk forskning — en strävan som till största delen varit ideell och inte getts någon motsvarighet i mäåteriellt och organisatoriskt hänseende.
Först i och med högskolereformen fick förskollärar- och fritidspedagogutbildningarna tillgång till visst materiellt och även ideellt stöd för s.k. ”forskningsanknytning”. Vid några utbildningar har man på relativt kort tid kunnat bygga upp en efter givna omständigheter någorlunda väl fungerande ”anknytningsverksamhet” med samarbete över institutionsgränser, seminarieverksamhet, projekthandledning etc. Många utbildningar har emellertid stora svårigheter att få till stånd en forskningsanknytning — främst beroende på geografisk belägenhet och stark konkurrens från andra utbildningssektorer. .
Enligt socialstyrelsens mening måste de nuvarande resurserna för förskningsanknytning inom förskollärar- och fritidspedagogutbildningarna betecknas som ett provisorium. I längden är det inte möjligt att lita till idealitet och en minimal rörlig resurs när det gäller att upprätthålla högskolans viktigaste principer (vetenskaplig grund och samband grundutbildning — forskning) inom dess två största utbildningslinjer. Om en forskningsanknyt-
Skr. 1983/84:11 43
ning värd namnet skall kunna byggas upp vid förskollärar- och fritidspedagogutbildningarna måste dessa principer materialiseras och ges konkreta uttryck i organisation, tjänstekonstruktion och befattningsbeskrivningar.
Utbildningarnas förankring i forskning och möjlighet till kunskapsutveckling genom egen forskningsverksamhet är emellertid inte bara en intern angelägenhet för utbildningarna själva. Kommunerna är för sitt lokala utvecklingsarbete inom barnomsorgen i hög grad beroende av att i en samverkan med utbildningarna ha tillgäng till denna kunskapsutveckling t.ex. i form av utvärderingskompetens, projekthandledning, fortbildning etc. Barnomsorgens personal, föräldrar och barn som deltar i verksamheten har rätt att fordra att det inom grundutbildningarna finns materiella förutsättningar att på vetenskaplig grund utveckla och förmedla en kunskap som gör det möjligt att organisera och bedriva en barnomsorgsverksamhet av hög kvalitet.
Mot bakgrund av ovanstående menar socialstyrelsen att det är oavvisligen nödvändigt att förskollärar- och fritidspedagogutbildningarna jämställs med övrig högskoleutbildning och tillförs lärartjänster som inrymmer skyldighet att även bedriva och följa FoU-verksamhet. Viss andel av dessa tjänster bör som behörighetskrav ha genomgången forskarutbildning.
Detta bör ske snarast möjligt. I den mån en aviserad lärartjänstreform dröjer måste temporära åtgärder vidtas av berörda universitet och högskolor. Översyn av organisationen på olika linjer och provisoriska omfördelningar kan vara ett sätt för den enskilda högskolan att ta sitt ansvar för att forskningen inom de nytillkomna högskoleområdena får den stimulans och de utvecklingsbetingelser de har rätt till.
Fasta forskningsresurser inom högskolan
Behovet av att inom högskolan inrätta fasta resurser för forskning med inriktning på barnomsorg har tidigare tagits upp av socialstyrelsen - bl.a. i anslagsframställningar. Styrelsen har föreslagit att den fjärde professuren i socialt arbete skulle ges en klar barnomsorgsinriktning och att professurer med förskolepedagogisk inriktning inrättas inom ämnet pedagogik. Liknande förslag lades av familjestödsutredningen (SOU 1981:25). Utredningen föreslog även ett förskoleforskningsråd med samordnande och finansierande funktion och en tvärvetenskaplig universitetsinstitution (eller fristående institut) med forskningsutförande funktion.
Socialstyrelsen skall i det följande något utveckla sin syn på hur forskning om barnomsorgen inom högskolans basorganisation bör organiseras.
Inledningsvis bör klargöras vilka motiv som finns för att inrätta sådana resurser inom högskolan.
Ett första motiv är den omfattning och betydelse som barnomsorgen idag har. Barnomsorgen utgör en samhällelig institutionell verksamhet omfattan-
Skr. 1983/84:11 44
de ca 400 - 500 000 barn i åldrarna 0-12 år. Ca 100 000 personer arbetar inom verksamheten. Utbildningen av förskollärare och fritidspedagoger utgör landets största lärarutbildning. Stat och kommun investerar ärligen belopp i storleksordningen 12 miljarder kr. Barnomsorgen är en verksamhet med långtgående pedagogisk och socialpolitisk betydelse för barn, föräldrar och samhälle. En verksamhet av denna omfattning och betydelse bör enligt socialstyrelsens mening ha en motsvarighet i högskolans basorganisation för forskning.
Ett andra motiv utgör behovet av att kunna rekrytera forskare med erfarenhet och kompetens av barnomsorgsforskning för den sektoriella och tillämpningsinriktade FoU-verksamheten inom området men även för undervisning, konsultation, handledning och utredningsverksamhet, dvs. en erfarenhet och kompetens av det slag som byggs upp genom forskarutbildning och handledning inom en disciplinliknande organisation inom högskolan.
Ett tredje motiv är behovet av att fristående från omedelbara sektorsintressen metodiskt kunna utveckla, bevara och förmedla en kunskapstradition genom beskrivning och analys av barnomsorgens problem, villkor och förutsättningar. En forskning av detta slag kan knappast komma till stånd med mindre än att den ges en fast institutionell förankring inom högskolans basorganisation.
Utformningen av ett konkret förslag hur dessa behov bör tillgodoses genom fasta forskningsresurser är knappast någon enkel uppgift. En rad överväganden är nödvändiga att göra utöver de som här redovisas. Det förslag som socialstyrelsen ger i det följande är därför närmast att se som ett diskussionsförslag och inte i detalj helt färdigutformat.
En viktig avvägningsfråga torde vara i vilken utsträckning en sådan forskningsresurs bör ges en specifik inriktning på barnomsorg eller om den mera generellt bör ha en barninriktning. Vidare måste behovet av regional tillgänglighet balanseras så att en uppsplittring av forskningsresursen undviks. Dessutom torde frågan om den ämnesmässiga basen vara väsentlig — bl.a. i en avvägning mellan disciplin eller en tvärvetenskaplig tillhörighet.
Socialstyrelsen har den uppfattningen att inriktningen specifikt skall vara barnomsorg. En allmän barninriktning tillgodoser inte det forskningsbehov som finns för barnomsorgen. Det kan också poängteras att inriktningen ”barnomsorg” knappast är mer ”avgränsad” än en "allmän barninriktning”. Det är även så att inriktningen ”barnforskning” i viss mån redan är tillgodosedd inom en rad olika discipliner.
Forskningsresursen måste sannolikt koncentreras till ett fåtal högskolor. Behovet av forskningsanknytning för förskollärar- och fritidspedagogutbildningar måste tillgodoses genom institutionssamarbete och tidigare nämnda lärartjänstreform.
Socialstyrelsen anser att den ämnesmässiga basen skall vara pedagogik. Ämnet socialt arbete saknar tidigare tradition av barnomsorgsforskning och
Skr. 1983/84:11 45
torde av det skälet vara mindre lämpligt som basämne.
En bredare ämnesbas av tvärvetenskaplig karaktär kan naturligtvis också vara intressant. Här kan nämnas den temainriktade forskningen vid Linköpings universitet där utöver de fyra nuvarande temata ett femte s.k. ”barntema” är under uppbyggnad. Detta nya ”barntema” kommer att utgöra en mycket viktig forskningsresurs inom speciellt sådana aspekter av området ”barn” som inte uppmärksammas inom de traditionella kunskapsdisciplinerna. Paralleller finns även till den s.k. ”centrumbildning” kring ämnet barnkunskap som i ett samarbete mellan en rad olika institutioner planerats vid Uppsala universitet och likaså till det ”Centrum för barnkulturforskning” som redan startats vid Stockholms universitet.
Liknande s.k. ”centrumbildningar” kring områden med anknytning till barn, barnkunskap etc. bör initieras vid flera universitet och högskolor. Det finns all anledning att från centralt håll materiellt stödja denna form av kompetensuppbyggnad. |
Även om den temainriktade forskningen om barn vid Linköpings universitet och de olika former tvärvetenskapliga centrumbildningar som är under framväxt kommer att utgöra mycket värdefulla forskningsresurset för barnomsorgsområdet, tillgodoser de inte helt det behov som finns.
Socialstyrelsen anser därför att två professurer bör inrättas inom ämnet pedagogik med inriktning på den i vid mening pedagogiska verksamhet som den samhälleliga barnomsorgen utgör.
Då en samlad kunskapsbas och kompetens omkring barnomsorgen ännu i stor utsträckning saknas inom högskolan är det svårt att snabbt bygga upp en forskningsresurs i enlighet med de motiv och förslag som redovisats ovan. En sådan resursuppbyggnad måste ske över en längre tid. Det är därför av stor vikt att planeringen av en sådan uppbyggnad inleds snarast möjligt. Ansvariga för denna planering är närmast UHÄ men även enskilda universitet och högskolor.
2.5.7 Sammanfattning
I skriften ”PLAN FÖR FORSKNINGS- OCH FÖRSÖKSVERKSAM-
HET INOM BARNOMSORGSOMRÅDET” redovisas ett uppdrag som socialstyrelsen fick av regeringen i december 1981. Uppdraget avsåg att:
”Översiktligt redovisa den forsknings- och försöksverksamhet som socialstyrelsen bedrivit på barnomsorgsområdet. Redovisningen skall även innehålla en plan för fortsatt forsknings- och försöksverksamhet.”
Enligt socialstyrelsen är en väsentligt ökad satsning på FoU-verksamhet inom barnomsorgsområdet mycket angelägen. Idag måste barnomsorgen betecknas som eftersatt när det gäller FOU. Anslagsmässigt har det skett en minskning de senare åren. Ca 2,5 milj. kr. går årligen till FOU-verksamhet inom området. Detta utgör ca tiondelen av de medel som årligen anslås för
Skr. 1983/84:11 46
forskning och utveckling inom grundskolans område. Men bara en volymmässigt ökad satsning är inte tillräckligt. Förbättrade organisatoriska former som möjliggör överblick och en mer långsiktig planering är även nödvändiga. Idag tillkommer FoU-aktiviteter inom barnomsorgsområdet mera av tillfälligheters spel. Någon samlad framställning över samhällets behov av FoU inom området som skulle kunna underlätta planering och prioriteringar finns inte f. n. De anslag som finns för FoOU-verksamhet inom barnomsorgsområdet är inte särskilt väl anpassade till de behov som finns. Detta bidrar till att vi f. n. har en FoU-verksamhet inom området vars inriktning inte riktigt tillgodoser någons intresse så som cen sådan verksamhet borde kunna göra. Kritik kan alltså riktas mot de bristande förutsättningarna och villkoren för forskningsoch utvecklingsverksamhet inom barnomsorgen. Med avsikt att åstadkomma förbättrade möjligheter för FoU inom barnomsorgen föreslår socialstyrelsen att ett FoOU-program för barnomsorgen inrättas. Syftet med detta program är att få till stånd en bred och långsiktig satsning på forskning, försök och utvecklingsverksamhet inom området. Programmet anger även en inriktning av den FoU-verksamhet som är mest angelägen. Avsikten är däremot inte att all FOU-verksamhet med inriktning på eller av relevans för barnomsorgen skall ske inom ramen för programmet. Programmet kan betraktas som ett sektoriellt FoU-program. Det har en direkt inriktning på barnomsorgen. Dvs. det är barnomsorgen som företeelse, de människor och de organisationer den berör som bör stå i fokus. Konkret består FoU-programmet av tvä delprogram. Ett program för "Forskning om barnomsorgen” och ett program för ”Lokalt utvecklingsarbete inom barnomsorgen”. Programmet ”Forskning om barnomsorgen” avser att via finansiellt stöd till enskilda forskningsprojekt få till stånd en kvalificerad forskning och en längsiktig kunskapsuppbyggnad omkring viktiga aspekter av barnomsorgen. Programmet har i huvudsak en beskrivande och analytisk forskningsinriktning. Följande fyra områden (ej rangordnade) har bedömts mest angelägna:
Forskning om svensk förskole- och fritidshemspedagogik. Området avser en konkretisering av hur förskole- och fritidshemspedagopiken idag gestaltar sig. dess förutsättningar, problem och villkor i den praktiska verksamheten. Läroplansteoretisk forskning om barnomsorgen. Området avser forskning om barnomsorgens styrsystem — såväl det formella som informella. Forskning om barnomsorgens socialpolitiska betydelse för barn, föräldrar och samhälle. Ämnesmetodisk forskning inom för barnomsorgen relevanta ämnesområden. Programmet ”Forskning om barnomsorgen” föreslås som en del av socialdepartementets socialforskningsanslag. Delegationen bör avsätta en särskild medelsram för programmet. Ett riktmärke för denna medelsram bör
Skr. 1983/84:11 | 47
vara ca 5 milj. kr. per år.
Programmet ”Lokalt utvecklingsarbete inom barnomsorgen” föreslås utformas som ett anslag där kommunerna men även grundutbildningarna har möjlighet att ansöka om medel för lokalt utvecklingsarbete i projektform. Vägledande för det slag av verksamhet som skall kunna stödjas bör vara de synpunkter som socialstyrelsen framlagt i bl.a. ”Utvecklingsplan för barnomsorgen - maj 1982” och det pedagogiska program för förskolan som kommer att presenteras under hösten 1983. Socialstyrelsen föreslår att den medelsram som bör stå till förfogande för programmet ”Lokalt utvecklingsarbete ...” bör uppgå till 10 milj. kr. per år under ca en femårsperiod. Medlen bör kunna utgå ur allmänna arvsfonden.
FoU-programmet för barnomsorgen avses att översiktligt dokumenteras i en periodiskt utgiven projektkatalog. Syftet med denna dokumentation är att informera om de två delprogrammens existens och innebörd och att ge en översiktlig information om vilka projekt och verksamheter som för tillfället ingår i programmen. Projektkatalogen skall kompletteras av olika övergripande dokumentationsprojekt som inriktas på sammanfattande bedömningar och analyser av den verksamhet som förekommer inom programmen.
Socialstyrelsen menar att förskollärar- och fritidspedagogutbildningarna måste jämställas med övrig högskoleutbildning och tillföras lärartjänster som inrymmer skyldighet att bedriva och följa FoU-verksamhet.
Socialstyrelsen anser att högskolan måste tillföras fasta forskningsresurser med inriktning på barnomsorg. Två professurer bör inrättas inom ämnet pedagogik med inriktning på den i vid mening pedagogiska verksamhet som den samhälleliga barnomsorgen utgör.
Skr. 1983/84:11 48
Forskning om barnomsorg
3 Projektkatalog
Skr. 1983/84:11 49
INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sid.
PEDAGOGIK OCH ARBETSMETODER
Barn och livsfrågOr sosososoerreseees rester rr rester rr rss ser st tra 57 Barn Och teater sossssssseserrersrsere rr rr ess rare rer rs ers tt ns 57 Barns utveckling i åldrarna kring skolstarten = ssssssssss ses ses sees 58 Familjestödsutredningens forsknings- och utvecklingsverksamhet — tre Projekt sosse eere ere rer rer rese rer rr er rer ret rer ester trea 58-60 Från förskolebarn till skolbarn sooosoosseeesssess sees ers esse ess 60 Förskollärares föreställning forMas —.ssosossesssesrer sees esse res 61 Inskolning av barn på daghem: En psyko-neuroendokrinologisk
Studie sosssrssrrrerrrerrerr eta Erde ererera re reser ers ser e rea 61
Pedagogiskt arbetssätt och formandet av konfliktlösningsbeteende bland barn sosooseerereerrerer er rer rer rr esse ses ters ssk ss 62 Pedagogiskt programidaghem «ssssoosererrssrsr rer ers er rr rr et 62 Rörelsehindrade barns integrering i försköla =. ssssssss ses s se rerna 63 SamlingeniförskOlaf s.sosssssereserser sees ses r rer rer sr rr rst 64 Samverkan förskola — skola — fritidshem «.sssssosssssss rss ser er es 65 Skola -— fritidshem — närmiljö .ssossssesereerserse rr esse rr r rr sa 66 Skolförberedelser i förskOlaft sosoooosssesre rss s rer rer rr ser esta 66 Specialpedagogik i förskolan (SIF-projektet) ...sssososssss oss ses 67
Utvecklingspsykologiska aspekter på rörelse- och danslek i förskolan 68 Utvärdering av en icke-traditionell fortbildningsansats inom barnomsorgssektOrN ...sosesseereresereesrers rer see rss sa 69 Utvärdering av socialstyrelsens projekt ”Särskild information till
Vad är metodik? en undersökning på fritidspedagogutbildningen i Kristianstad oooososssreesreerseeserseere ters esse reser res ss sera 70 Se även
Barn och föräldrars arbete s.osssoossoserrererrrs reses esse edet 92 Daghemsvård för treåringar «..ssssssssessssssrer ser er ers seen ra 110 Fritidshemmets organisation och verksamhet (FOV) ...sosos0s oss 124
Pedagogisk aktivering av gravt utvecklingsstörda och synskadade barn och ungdomar (Pedagus) s.ssoossessssseeeesssereer esse sees sera 7 Rörelsehindrade barns möjligheter att utveckla självständighet och oberoende i förskOlal =.ssosooserersr reser rr reser er rr rr rskr ers sa 77 TillsämMmanS sosooeeeeeresererersreerees rr ers ss ss rr ere se rss 79 Utveckling av utvecklingsprogram för rörelsehindrade barn i försko- | E5 VR 80
4 Riksdagen 1983184 I saml. Nr 11
Skr. 1983/84:11
Sid.
Utvärdering av försök med nya arbetsformer vid fritidshemmet Fantasia 127
BARN MED BEHOV AV SÄRSKILT STÖD Allergiska barns situation i skolan 70
Barn med behov av särskilt stöd i sin utveckling - analys av identifiering och åtgärder 72 Barn med perceptuella funktionsstörningar -..ssssssssssssess osa 73 Barn med tidig infantil autism och andra psykotiska sjuk domstillstånd Grupporienterat arbetssätt och personlighetsutveckling hos barn i fFÖTSKOlAN mosoeeseeeeeee er rere ser r ere reser ss retreats rer rt e sees 74 Integration av hörselskadade barn i förskolan = ssosososso ses sosse 75
Pedagogisk aktivering av gravt utvecklingsstörda och synskadade barn och ungdomar (PedagUS) —ossossesrererreerer reser esse s stt essens 71 Rörelsehindrade barns möjligheter att utveckla självständighet och oberoende i förskolan 71 Synskadade barn — behovet av vård och OMSOTIg . ...sssssssessrs rs rs 78 Tillsammans sooooeereeese reser rar rer rr rer rar srt sr rss eter rs ses 79 Utveckling av utvecklingsprogram för rörelsehindrade barn i försko-
Se även
BARN PÅ SJUKHUS
Barns reaktion på sjukhusvistelse
SPRÅKUTVECKLING
Blinda barns språkutveckling och kommunikation «.sssssssesisss es 84 En funktionsanalys av färdigheter hos förskolebarn som kan påverka deras kommande läs- och skrivinlärning 84 Hemspråket i förskolan 85 Icke-verbal och verbal kommunikation hos hörande och döva barn .. 85 Logopedi på barnavårdscentraler och förskola 86
Skr. 1983/84:11 51
Sid. Om barns språk: Longitudine!ll undersökning av vissa språkfärdighefer hOSDarD oso eeerererrerer rer rer ere resas reser t tet rkrs esse 87 Samspel och kommunikation mellan döva bart «..sosoososcsss ss ss 88
Skr. 1983/84:11 52
Sid.
Barns uppväxtvillkor i Sverige och Kina - En jämförande studie om ideal och verklighet sssssererreser ere rer rer rer rer reste rr rr era 108 Betydelsen av daghem, familjedaghem och hemfamilj för barnets sociala och emotionella utveckling —.sssossserrsesssrrrr rss rss es 108 Daghemmet och hemmet — En longitudinell studie av barn med olika uppväxterfarenlicter ooooossosseseeerr reser r rer ere ere rr ers rena 109
Skr. 1983/84:11 53
Sid. Daghemmet och hemmet — En longitudinell studie av barn med olika uppväxterfarenheter s.ossssossseesseseesressrerser ess esse sosse 109 Studier av normal och störd fonologisk utveckling hos svenska barn .. 90
FÖRÄLDRAVERKSAMHET
FRITIDSHEM Det utvidgade fritidshemmet «.ssooososseseeresessss sar e rss resas : 123 Fritidshemmets roll i barnets livssituation (FRIB) ...ssss000c0s00 os. 125 Utvärdering av försök med nya arbetsformer vid fritidshemmet FAaNtäSid sosseseeeeeesseereer rer rr rer rer rr tr res rer rss Rs AR rss 127 Utvärdering av försök med utvidgat fritidshem vid Bäckagårdsskolan i Halmstad sosoosooeeeererererrererer rer esse rss rr rr rest rr rr eta
Skr. 1983/84:11 54
ALFABETISKT REGISTER
sid. Allergiska barns situation iskOlan —.osssoosssseere er rrrs ers ss ee ea 70 Alternativ för språkträning av tvåspråkiga barn i förskoleåldern 83 Arbetslivet och barnen 116 Att arbeta på daghem — psykosociala aspekter på daghemspersonalens arbetsmiljö (utbildningsprogrammet att arbeta på daghem) 91 Att skilja barn och föräldrar «.soososssserssess esse sr rer res res na 117 BarnikriSooosooosseesesreereeeeeserer reser esset str rr resan ss nns 117
Barn med behov av särskilt stöd i sin utveckling — analys av identifiering och åtgärder 72 Barn med perceptuella funktionsstörningar «=. .s.ssssssssses sier s rss 73 Barn med tidig infantil autism och andra psykotiska sjukdomstillstånd 73 Barn och föräldrars arbete 92 Barn och livsfrågor 57 Barn och teater Barnomsorgsprojektet -..soosossossseesseessss rss ers reses s sena 105 Barnomsorgsprojektet i Luleå — utvärdering av försöksverksamhet med barnomsorg på obekväm arbetstid 107 Barnomsorg på deltid 107 Barn på daghem, i familjedaghem och hemma s..ssossesrerersr sta 106 Barns omvärldsuppfattning —sooossoosesssr esse rer sr ere reser r aa 118 Barns reaktion på sjukhusvistelse =ssooossssssersr er re rer reser ra 82 Barns sociala utveckling i familjer där fadern är föräldraledig resp. föÖrvärsarbetar oosoosseseeeeerre see rs rss raser rr rer rr ere rt es 119 Barns uppväxtvillkor i Sverige och Kina — en jämförande studie om ideal och verklighet «.oossosssseserrr reser rer ere ere rett seen e eta 108 Barns utveckling i åldrarna kring skolstarten «.sssosssssrer ser sera 58 Betydelsen av daghem, familjedaghem och hemfamilj för barnets sociala och emotionella utveckling =ssoossessss er erere rr res ser et 108 Blinda barns språkutveckling och kommunikation ...ssssssssssorss 84 Daghemmet och hemmet — en longitudinell studie av barn med olika uppväxterfarenheter —.sosssssesseeerrr reser eter er rer rr rer resa 109 Daghemsvård för treåriNngar =..sssserserser ere rer rr rer rer rer t as 110 ”Dagissjukan” - En jämförelse mellan daghem med och utan klimätproblem s.soooseereserereeser er rer r ere rr rr ter rer rer ra Det utvidgade fritidshemmet «.ssssssesr sees rrerrerrr rer ser rear En funktionsanalys av färdigheter hos förskolebarn som kan påverka deras kommande läs- och skrivinlärning .sssssseseer se re sr ere rna 84 Ensamförälder 1980. oooosoossesseerereserr reses er tr rr erste teer esa 120 Familjestrategier och arbetsliv =sssssosssesssersrrerr sees rar res 110 Familjestöd och utveckling (FAST-projektet) ...ssssssssssss ss ess 12! Familjestödsutredningens forsknings- och utvecklingsverksamhet ... 58-60
Skr. 1983/84:11
Skr. 1983/84:11
Samverkan förskola — skola — fritidshem s.ssosssssssssr rs rss reses Skola — fritidshem — närmiljö Skolförberedelser i förskolan sssssosseerrser res rer rer ere restresa Specialpedagogik i förskolan (SIF-projektet) -..ssssssssssss ss rea Språklig medvetenhet hos förskole- och lågstadicbarn Språkutvecklingsprogram för förskolebarn
Skr. 1983/84:11 57
BARN OCH LIVSFRÅGOR PROJEKTBESKRIVNING:
Projektets syfte är att studera förskole- och lågstadiebarns förutsättningar att förstå och handskas med livsåskådningsmässiga frågor och att dessutom belysa de undervisningsmetodiska problem som kan uppstå, när sådana frågor kommer upp i barngrupperna. INSTITUTION: Pedagogiska institutionen, Högskolan för lärarut-
bildning, Stockholm PROJEKTLEDARE: = Fillic. Sven G. Hartman KONTAKTPERSON: = Fillic. Sven G. Hartman, institutionen för peda-
gogik, Högskolan för lärarutbildning, Box 34103,
100 26 Stockholm STARTDATUM: 1973-01-01 SLUTDATUM: 1978-12-31 ANSLAGSGIVARE: = Skolöverstyrelsen. RAPPORTER MM: Hartman, S.G., Pettersson, S. Livsfrågor och livs-
åskådning hos barn. Några utgångspunkter för en
analys av barns livsfrågor och livsåskådning samt
en presentation av några delstudier. Rapport 7/
1980, pedagogiska institutionen, Högskolan för
lärarutbildning, Stockholm, m.fl. rapporter
BARN OCH TEATER PROJEKTBESKRIVNING:
Riktlinjer inom kulturområdet framhåller att barn skall ha tillgång till all kultur, men också att kulturutbudet skall anpassas efter deras utvecklingsnivå.
Hur upplever då olika åldersgrupper en speciell teaterpjäs?
Finns där olikheter i fråga om vad barnen fastnat för och berättar om, exempelvis vad gäller handling, rollfigurer och scenografi, som kan hänföras till utvecklingsnivån?
Behövs då anpassning av teatern efter barnens speciella utvecklingsnivå -— i så fall i vilken utsträckning och på vilka områden?
INSTITUTION: Beteendevetenskapliga institutionen,
Högskolan, Växjö PROJEKTLEDARE: =: Gunborg Carlsson KONTAKTPERSON: = Gunborg Carlsson, Borgmästargatan 1,
352 36 Växjö
STARTDATUM: 1980-08-01 SLUTDATUM: 1984-06-30 ANSLAGSGIVARE: = Högskolan i Växjö RAPPORTER MM: —
Skr. 1983/84:11 58
BARNS UTVECKLING I ÅLDRARNA KRING SKOLSTARTEN PROJEKTBESKRIVNING: Hur kan och bör förskolans och skolans arbetssätt närmas till varandra? Vilka former av samverkan mellan förskola och skola kan och bör förekomma”? Projektet syftade till att ge en samlad bild av rådande förhållanden samt förslag till fortsatt FoU-arbete. INSTITUTION: Pedagogiska institutionen, Stockholms universitet PROJEKTLEDARE: Docent Stig Lindholm KONTAKTPERSON: = Fil.kand. Sven Bring, pedagogiska institutionen, Stockholms universitet, 106 91 Stockholm STARTDATUM: 1974-07-01 SLUTDATUM: 1977-06-30 ANSLAGSGIVARE: - Skolöverstyrelsen RAPPORTER MM: Bring, S.: Från lek till allvar? Om övergången från förskola till lågstadium (1978), pedagogiska institutionen, Stockholms universitet
SMÅBARNSAVDELNINGAR - ÅLDERSINTEGRATION (FAMIL- JESTÖDSUTREDNINGEN)
PROJEKTBESKRIVNING: Utveckla och förbättra det pedagogiska arbetet i vid mening och därmed höja kvaliteten i småbarnsomsorgen. Inledningsvis skedde en utvärdering av socialstyrelsens försöksverksamhet på småbarnsavdelningar. Därefter startade försök med utvidgade syskongrupper. INSTITUTION: Familjestödsutredningen PROJEKTLEDARE: = Fil.kand. Karin Edenhammar KONTAKTPERSON: = Olle Asplund, socialstyrelsen, 106 30 Stockholm STARTDATUM: 1975 SLUTDATUM: 1981 ANSLAGSGIVARE: = Allmänna arvsfonden RAPPORTER MM: Edenhammar, Karin. Försöksverksamhet med åldersintegrerade grupper. Rapport om Gamlebyplan 9, familjestödsutredningen, rapport nr 7, Stockholm 1979, m.fl. rapporter.
Skr. 1983/84:11 59
SAMARBETET FÖRÄLDRAR - PERSONAL PÅ DAGHEMMENS SMÅBARNSAVDELNINGAR (FAMILJESTÖDSUTREDNINGEN)
PROJEKTBESKRIVNING: del 1: Utprövning av nya former för introduktion av föräldrar och barn i
daghem. Sammanställning av forskning och litteratur omkring samar-
bete föräldrar och personal i daghem. del 2: Vilka är de ramar som styr föräldra-personalsamarbetet i dag-
hemmen. del 3: På basis av försöksverksamhet med bl.a. föräldrakooperativ daghems-
verksamhet studera vilka strukturella och organisatoriska svårigheter
som uppkommer vid föräldra - personalsamarbete inom daghems-
verksamheten. INSTITUTION: Familjestödsutredningen PROJEKTLEDARE: = Fil.kand. Tove Rinnan m.fl. KONTAKTPERSON: — Olle Asplund, socialstyrelsen, 106 30 Stockholm STARTDATUM: 1975 SLUTDATUM: 1980 ANSLAGSGIVARE: = Allmänna arvsfonden RAPPORTER MM: Sjögren Olsson, Elisabeth. Daghemmet Siken.
En utvärdering av en försöksverksamhet med för-
äldramedverkan i daghem. Familjestödsutred-
ningen, rapport nr 9, Stockholm 1980, m.fl. rap-
porter.
Skr. 1983/84:11 60
VAD LÄR SIG SPÄDA OCH SMÅ BARN PÅ DAGHEM OCH I FAMILJEDAGHEM (FAMILJESTÖDSUTREDNINGEN)
PROJEKTBESKRIVNING:
del 1: Analys av värderingar och ideologier inom barnpsykologisk forskning. del 2: Kartläggning och utvärdering av lägenhetsdaghem del 3: Utvärdering av försöksverksamhet på småbarnsavdelningar samt studier av små barns sociala utveckling under olika betingelser — gruppsammansättningar, omsorgsformer. Utveckling av teoretisk referensram.
INSTITUTION: Socialstyrelsen PROJEKTLEDARE: = Fil.kand. Lars Jalmert m.fl. KONTAKTPERSON: = Olle Asplund, socialstyrelsen, 106 30 Stockholm STARTDATUM: 1975 SLUTDATUM: 1981 ANSLAGSGIVARE: = Allmänna arvsfonden RAPPORTER MM: Jalmert, Lars. Små barns sociala utveckling. Kritisk granskning av forskning. Akademisk avhandling, pedagogiska institutionen, Stockholms universitet, 1979.
FRÅN FÖRSKOLEBARN TILL SKOLBARN PROJEKTBESKRIVNING:
Projektet ”Från förskolebarn till skolbarn” avser att systematiskt belysa och analysera den skolförberedande verksamheten i förskolan med tyngdpunkten lagd vid den pedagogiska processen som förekommer i förskolans deltidsgrupper och daghemsavdelningar.
INSTITUTION: Pedagogiska institutionen, Lunds universitet PROJEKTLEDARE: = Docent Eva-Mari Köhler KONTAKTPERSON: = Docent Eva-Mari Köhler, pedagogiska institutionen, Lunds universitet, Box 7009, 220 07 Lund STARTDATUM: 1983 SLUTDATUM: ANSLAGSGIVARE: = Planeringsanslag, delegationen för social forskning RAPPORTER MM : -
Skr. 1983/84:11 61
FÖRSKOLLÄRARES FÖRESTÄLLNING FORMAS
PROJEKTBESKRIVNING:
Projektet syftar till att kartlägga och granska förskollärares föreställningar om arbete-lek-inlärning. Projektet skall belysa om och hur föreställningar förändras under utbildningstiden samt hur och under vilka betingelser föreställningarna kommer till uttryck i praktisk handling i barngrupp.
INSTITUTION: Pedagogiska institutionen, Umeå universitet. PROJEKTLEDARE: = Professor Sigbrit Franke-Wikberg KONTAKTPERSON: = Fil. mag. Boel Henckel, pedagogiska institutionen, Umeå universitet, 901 87 Umeå STARTDATUM: 1982-07-01 SLUTDATUM: 1986-06-30 ANSLAGSGIVARE: = Delegationen för social forskning RAPPORTER MM: —
INSKOLNING AV BARN PÅ DAGHEM: EN PSYKO-NEUROENDOKRINOLOGISK STUDIE. STUDIER AV BETEENDEMÖNSTER (TÄVLINGSINRIKTNING, AGGRESSIVITET, OTÅLIGHET) OCH PSYKOFYSIOLOGISKA REAKTIONER HOS BARN
PROJEKTBESKRIVNING:
Att studera psykologiska reaktioner samt mäta adrenalin-, noradrenalinoch kortisonutsöndring hos flickor och pojkar (3-6 år) som genomgår inskolning på daghem, dels då de vistas på daghemmet och dels då de vistas i det egna hemmet. Att studera och jämföra motsvarande psykoneuroendokrina reaktioner hos flickor och pojkar (3-6 år) som redan har anpassat sig till daghemsmiljön, dels då de vistas på daghemmet och dels då de vistas i det egna hemmet.
INSTITUTION: Enheten för psykologi, institutionen för psykiatri och psykologi vid Karolinska institutet PROJEKTLEDARE: = Docent Ulf Lundberg KONTAKTPERSON: = Docent Ulf Lundberg, psykologiska institutionen, Stockholms universitet, 106 91 Stockholm STARTDATUM: 1980-07-01 SLUTDATUM: 1982-06-30 ANSLAGSGIVARE: - Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet RAPPORTER MM: Lundberg, U.: Note on Type A behavior and cardiovascular responses to challenge in 3-6 year old children. Journal of Psychosomatic Research.
Skr. 1983/84:11 62
PEDAGOGISKT ARBETSSÄTT OCH FORMANDET AV KONFLIKTLÖSNINGSBETEENDE BLAND BARN
Grupporienterat arbetssätt och personlighetsutveckling hos barn på förskolan
PROJEKTBESKRIVNING:
Utveckling av en metod att beskriva och analysera pedagogiska arbetssätt på förskolan genom att identifiera de regler som styr det pedagogiska arbetet. Analys av relationen mellan det pedagogiska arbetssätt som används på förskoleavdelningen och barnets personlighetsutveckling. Följande aspekter av personligheten är föremål för studier: konfliktlösningsbeteende, identifikationsprocess, språk, könsroller och målinriktat beteende.
INSTITUTION: Institutionen för psykologi, Uppsala universitet PROJEKTLEDARE: Madelein Salvi m.fl. KONTAKTPERSON: Bo S. Johansson, institutionen för psykologi, Uppsala universitet. Box 227. 751 40 Uppsala STARTDATUM: 1981-07-01 SLUTDATUM: 1983-12-31 ANSLAGSGIVARE: = Delegationen för social forskning, Humanistisksamhällsvetenskapliga forskningsrådet RAPPORTER MM: Larsson,S.Salvi. M., och Johansson.B.S. Utkast till metod att via regelbegreppet bestämma ett visst pedagogiskt arbetssätt, psykologiska institutionen, Uppsala universitet. 1981, m.fl. rapporter.
PEDAGOGISKT PROGRAM I DAGHEM
PROJEKTBESKRIVNING:
Medverka till att = bearbeta målen för verksamheten - uttrycka praktiska tillämpningar och konsekvenser - utforma pedagogiska program för enskilda barn och barngrupper på ett daghem.
INSTITUTION: Förskolestadiets metodik, Högskolan, Kalmar PROJEKTLEDARE: — Fil.kand. Christina Neiglick-Karlsson KONTAKTPERSON: — Fil.kand. Maj Pettersson, Högskolan, Box, 391 29 Kalmar STARTDATUM: 1982-10-01 SLUTDATUM: 1983-06-30 ANSLAGSGIVARE: — Högskolan i Kalmar RAPPORTER MM: —
Skr. 1983/84:11 63
RÖRELSEHINDRADE BARNS INTEGRERING I FÖRSKOLA. UTVÄRDERING AV UTVECKLINGS- OCH UTBILDNINGSÅT- GÄRDER BASERADE PÅ FORSKNINGSINSATSER
PROJEKTBESKRIVNING:
Målsättning för den samordnade och övergripande forsknings- och utvecklingsverksamheten är att med sikte på förskolans uppgift få fram underlag för utarbetande av riktlinjer beträffande förskolans planering, utformning och utrustning samt behov av Ick- och hjälpmedel och särskilda resurser för att rörelsehindrade barn skall kunna få sina behov tillgodosedda. Särskilda resurser kan vara kunskaper, organisatoriska insatser. speciella pedagogiska och andra hjälpmedel m.m. Inom området ”organisatoriska insatser” räknas former för samverkan med habiliteringsorganisationen, sociala. psykologiska och andra stödinsatser samt disponering av förskolans egna resurser.
INSTITUTION: Institutionen för handikappföorskning, Göteborgs
universitet PROJEKTLEDARE: = Professor Sven Olof Brattgärd KONTAKTPERSON: = Professor Sven Olof Brattgård, institutionen för
handikappforskning, Göteborgs universitet. Brunnsgatan 2, 413 12 Göteborg
STARTDATUM: 1982-03-01 SLUTDATUM: 1987-12-31 ANSLAGSGIVARE: = Olika privata fonder RAPPORTER MM: —
Skr. 1983/84:11 64
SAMLINGEN I FÖRSKOLAN PROJEKTBESKRIVNING:
Syftet med projektet är att utarbeta metoder för att observera pedagogiska aktiviteter i förskolan som skall kunna användas av förskollärarkandidater när de övar observationsmetoder under auskultationer och praktikperioder.
Metoderna skall göra det möjligt att analysera såväl det pedagogiska arbetet som olika aspekter av förskolebarnets personlighet, t.ex. konfliktlös-. ningsbeteende, språk, könsroller, identifikationsprocess och målinriktat beteende.
INSTITUTION: Barnpedagogiska institutionen,
Uppsala universitet PROJEKTLEDARE: = Fil. dr. Bo Johansson, m.fl. KONTAKTPERSON: = Metodiklärare Lena Hubinette-Håkansson, barn-
pedagogiska institutionen, Uppsala universitet,
Box 1423, 751 44 Uppsala STARTDATUM: 1982-07-01 SLUTDATUM: 1984-06-30 ANSLAGSGIVARE: = Uppsala universitet RAPPORTER MM: —
Skr. 1983/84:11 65
SAMVERKAN FÖRSKOLA -— SKOLA -— FRITIDSHEM
PROJEKTBESKRIVNING:
Samverkan förskola — skola är ett område som f. n. har stor aktualitet. På Syskonstugan i Tungelsta i Haninge kommun söder om Stockholm startade efter ett flerårigt planeringsarbete en försöksverksamhet med integrering av förskola, skola och fritidshem. Barnen, som var i åldern sex till nio år, var uppdelade i syskongrupper. Försöksverksamheten med integrering av förskole-och lågstadiebarn i samma grupp upphörde efter enbart ett läsär bl.a. på grund av svårigheter orsakade av de olika anställningsförhållanden som gäller inom barnomsorg och skola. Studien omfattar följande faser: - förberedelser för startandet av försöksverksamheten — försöksverksamheten läsåret 1979/80 —- den nuvarande samarbetsformen
Studien har som utgångspunkt följande frågeställningar
1) under försöksverksamheten — hur samarbetade förskola — skola och fritidshem?
2) efter försöksverksamheten — på vilka sätt samarbetar förskola — skola och fritidshem, — hur förbereds förskolebarnen under vårterminen inför skolstarten?
INSTITUTION: Pedagogiska institutionen, Högskolan för lärarut-
bildning, Stockholm PROJEKTLEDARE: = Professor Bengt-Erik Andersson KONTAKTPERSON: Gunilla Fredriksson, Plåtslagarvägen 28,
146 00 TULLINGE STARTDATUM: 1982-01-01 SLUTDATUM: 1985-12-31 ANSLAGSGIVARE: = Skolöverstyrelsen. RAPPORTER MM: —
5 Riksdagen 1983/84 I saml. Nr I1
Skr. 1983/84:11 66
SKOLA — FRITIDSHEM - NÄRMILJÖ
PROJEKTBESKRIVNING: Att dokumentera fritids- och skolpersonals samarbete och arbetsformer
INSTITUTION: Pedagogiska institutionen, Högskolan för lärarutbildning, Stockholm PROJEKTLEDARE: Fil. dr. Pia Björklid, KONTAKTPERSON: Fil. dr. Psa Björklid, pedagogiska institutionen, Högskolan för lärarutbildning, Box 34103, 100 26 Stockholm STARTDATUM: 1982-01-01 SLUTDATUM: 1982-12-31 ANSLAGSGIVARE: Högskolan för lärarutbildning i Stockholm. RAPPORTER MM:
SKOLFÖRBEREDELSER I FÖRSKOLAN PROJEKTBESKRIVNING:
I Att undersöka och dokumentera vad förskollärare i Umeå avser med skolförberedelse och hur man arbetar med skolförberedelser och skolförberedande material. II Undersöka förutsättningarna för olika skolförberedande ätgärder samt planera försöksverksamhet utifrån de faktorer som rapport I initierar. HI Probleminventering och lägesbeskrivning gällande nuläget inom ämnesområdet språk och kommunikation inom förskola resp. lågstadium.
INSTITUTION: Institutionen för förskollärarutbildning, Umeå universitet PROJEKTLEDARE: Fil.dr. Sven Jansson m.fl. KONTAKTPERSON: Thorborg Gebart-Andersson. Kungsgatan 71, 902 45 Umeå STARTDATUM: 1981-09-15 SLUTDATUM: 1983-07-01 ANSLAGSGIVARE: Skolstyrelsen, Umeå, länsskolnämnden RAPPORTER MM:
Skr. 1983/84:11 67
SPECIALPEDAGOGIK I FÖRSKOLAN (SIF-PROJEKTET)
PROJEKTBESKRIVNING:
SIF-projektet har belyst förskolans specialpedagogiska problematik genom att — undersöka möjliga stödinsatser ur ett övergripande barnomsorgsper-
spektiv —- medverka i och analysera försök med samordnad uppsökande verksamhet — undersöka betingelserna för integrerade stödåtgärder inom ramen för
normal förskoleverksamhet — medverka i och följa upp föräldrautbildning inom öppen förskola som ett
led i förebyggande och stödjande insatser —- medverka i pedagogisk miljöplanering — granska förutsättningarna för att koordinera förskolans ”särskilda stöd”
och skolans ”specialpedagogik”.
INSTITUTION: Institutionen för praktisk pedagogik,
Göteborgs universitet. PROJEKTLEDARE: = Professor K-G. Stukat KONTAKTPERSON: = Professor K-G. Stukat, institutionen för praktisk
pedagogik, Göteborgs universitet, Box 1010, 431 26 Mölndal
STARTDATUM: 1974-01-01 SLUTDATUM: 1979-12-31 ANSLAGSGIVARE: RAPPORTER MM: Brusling, C: Förhållandet mellan förskola och
grundskola med särskild hänsyn till barn med
behov av särskilt stöd. En granskning och jämfö-
relse av officiella dokument. Uppsats nr. 63, 1980,
från institutionen för praktisk pedagogik, Göte-
borgs universitet,m.fl. uppsatser.
Skr. 1983/84:11 68
STANDARDISERING AV GRIFFITH”'S UTVECKLINGSSKALA FÖR ÅLDRARNA 2-8 ÅR
PROJEKTBESKRIVNING: Standardisering av Griffith's utvecklingsskala för åldrarna 2-8 år. Hittills har i Sverige endast funnits föråldrade och föga informativa instrument med stora statistiska brister för bedömning av förskolebarns utveckling. Genom den svenska standardiseringen av Griffith's utvecklingsskala kommer man nu att kunna få kontinuitet och enhetlighet i bedömningen av den mentala mognaden hos barn och ungdom. INSTITUTION: Pedagogiska institutionen, Högskolan för lärarutbildning, Stockholm PROJEKTLEDARE: = Britta Alin-Åkerman KONTAKTPERSON: = Britta Alin-Åkerman, Telegrafgränd 1, 111 30 Stockholm STARTDATUM: 1972-01-01 SLUTDATUM: 1982-12-31 ANSLAGSGIVARE: Allmänna arvsfonden Allmänna barnhuset m.fl. anslagsgivare RAPPORTER MM: Nordberg, L. Tingvall, V & Alin-Åkerman, B.: Standardisering av Griffith's utvecklingsskala för åldrarna två till åtta år. Delrapport 1: Sammanställning av bakgrundsdata. Högskolan för lärarutbildning, institutionen för pedagogik 11/1980, m.fl. rapporter
-UTVECKLINGSPSYKOLOGISKA ASPEKTER PÅ RÖRELSE- OCH DANSLEK I FÖRSKOLAN
PROJEKTBESKRIVNING: Att försöka klarlägga vilka utvecklingspsykologiska effekter dans- och rörelselek kan ha på förskolebarns motoriska skicklighet, motoriska beteende (rörelsestil), motoriskt-perceptuella beteende och kroppsliga uttrycksbeteende. INSTITUTION: Institutionen för pedagogik, Lärarhögskolan, Malmö. PROJEKTLEDARE: = Gunvor Digerfeldt, Kulgränden 14, 222 49 Lund KONTAKTPERSON: Ebbe Lindell, institutionen för pedagogik, Lärarhögskolan, Box 23501, 200 45 MALMÖ STARTDATUM: 1979 SLUTDATUM: 1986 ANSLAGSGIVARE: RAPPORTER MM:
Skr. 1983/84:11 69
UTVÄRDERING AV EN ICKE-TRADITIONELL FORTBILD- NINGSANSATS INOM BARNOMSORGSSEKTORN
PROJEKTBESKRIVNING:
Att följa framtagning av ett icke-traditionellt fortbildningspaket samt därefter följa genomförandet. Därefter sker utvärdering av hur fortbildningen uppfattats på institutionerna samt vilka ev. effekter den kan tänkas få på verksamheten. INSTITUTION: Institutionen för praktisk pedagogik,
Göteborgs universitet. PROJEKTLEDARE: = Psykolog Ulla Wickström KONTAKTPERSON: = Psykolog Ulla Wickström, institutionen för prak-
tisk pedagogik, Göteborgs universitet, Box 1010,
431 26 Mölndal STARTDATUM: 1981-07-01 SLUTDATUM: 1983 ANSLAGSGIVARE: = Socialstyrelsen RAPPORTER MM:
UTVÄRDERING AV SOCIALSTYRELSENS PROJEKT ”SÄR- SKILD INFORMATION TILL FÖRSKOLANS PERSONAL” OCH ”ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN”
PROJEKTBESKRIVNING:
Projektet har omfattat utvärderingsinsatser av de aktiviteter som socialstyrelsen bedrev i samband med förskolereformen 1975 och åren fram till 1978. Syftet har varit att analysera fortbildningsinnehåll och arbetsplaner som styrinstrument för förskolans verksamhet. Utifrån ett läroplansteoretiskt perspektiv har försök gjorts att beskriva och karaktärisera innehållet i ”den särskilda informationen” och ”arbetsplan för förskolan”. INSTITUTION: Socialstyrelsen PROJEKTLEDARE: = Fil.kand. Olle Asplund m.fl. KONTAKTPERSON: = Fil.kand. Olle Asplund, socialstyrelsen,
106 30 Stockholm STARTDATUM: 1975-09-01 SLUTDATUM: 1978-06-15 ANSLAGSGIVARE: = Delegationen för social forskning RAPPORTER MM: Asplund, O., Wester, K. & Åberg, A. Rapport
från projektet Utvärdering av ”Särskild informa-
tion” och ”Arbetsplan för förskolan”. Socialsty-
relsen, Sthlm 1978, m.fl. rapporter. |
Skr. 1983/84:11 70
VAD ÄR METODIK? EN UNDERSÖKNING PÅ FRITIDSPEDA- GOGUTBILDNINGEN I KRISTIANSTAD
PROJEKTBESKRIVNING:
De studerande har flera gånger kritiserat ämnet metodik. Man menar att ämnet är diffust och att det inte är tillräckligt integrerat med övriga delar i utbildningen. INSTITUTION: Beteendevetenskapliga institutionen, Högskolan
i Kristianstad PROJEKTLEDARE: =: Metodiklärare Olof Berg KONTAKTPERSON: = Metodiklärare Olof Berg, Högskolan,
. Box 59, 291 21 Kristianstad STARTDATUM: 198i SLUTDATUM: 1983 ANSLAGSGIVARE: — RAPPORTER MM:
ALLERGISKA BARNS SITUATION I SKOLAN
(resultaten är även giltiga för förskolan)
PROJEKTBESKRIVNING:
Syftet med undersökningen var att studera vilka problem som finns för aliergiska elever i skolan samt att undersöka hur olika skolor försökt lösa dessa problem. Dessutom var syftet att utifrån tillgänglig kunskap och erfarenhet inom området ge rekommendationer om åtgärder för att underlätta för denna grupp elever.
INSTITUTION: Avd. för byggnadsfunktionslära, arkitektursek-
tionen, Tekniska högskolan, Stockholm PROJEKTLEDARE: = Fil. kand. Hans Smedshammar KONTAKTPERSON: = Fil. kand. Hans Smedshammar, avd. för bygg-
nadsfunktionslära, arkitektursektionen Tekniska
högskolan, Östermalmsgatan 25, 100 44 Stock-
bolm - STARTDATUM: 1980-02-15 SLUTDATUM: 1982-06-30 ANSLAGSGIVARE: = Statens råd för byggnadsforskning RAPPORTER MM: Smedshammar, H: Allergiska barns situation i
skolan. Rapporter från avd. för byggnadsfunk-
tionslära, arkitektsektionen, Tekniska högskolan
i Stockholm. R2:1982
Nn Skr. 1983/84:11
BARN MED BEHOV AV SÄRSKILT STÖD I INSTITUTION OCH ORGANISATION PROJEKTBESKRIVNING:
Syften för projektets två delstudier: I. Undersöka hur personalen vid förskoleinstitutionen arbetar med ”barn
med behov av särskilt stöd”. II. Undersöka hur man i socialförvaltningen arbetar med problemområdet
”barn med behov av särskilt stöd”. INSTITUTION: Institutionen för praktisk pedagogik,
Göteborgs universitet PROJEKTLEDARE: = Fil.kand. Bertil Gustafsson och fil.kand. Ingrid
Toshach KONTAKTPERSON: = Fil.kand. Bertil Gustafsson, institutionen för
praktisk pedagogik, Box 1010, 431 26 Mölndal STARTDATUM: 1983-01-01 SLUTDATUM: 1984-12-31 ANSLAGSGIVARE: Göteborgs universitet, delegationen för social
forskning RAPPORTER MM: —
Skr. 1983/84:11 72
BARN MED BEHOV AV SÄRSKILT STÖD I SIN UTVECKLING ANALYS AV IDENTIFIERING OCH ÅTGÄRDER
PROJEKTBESKRIVNING: Projektet syftar till — som projekttiteln antyder — att belysa hur identifiering av barn med särskilda behov sker och vilka åtgärder som vidtas efter det att identifiering skett. Mer specifikt är syftet att bl.a. undersöka — vilka skäl som åberopas och hur det fastställdes att dessa skäl föreligger vid tillämpning av barnomsorgslagens 6 § —- vilka barn som därmed kommer att identifieras som barn med behov av särskilt stöd — vilken typ av förskola som erbjuds dessa barn — vilket stöd som förskolan förväntas ge och vilka förutsättningar som finns på den enskilda förskolan att erbjuda detta stöd — hur länge barnet anses ha behov av särskilt stöd. INSTITUTION: Institutionen för pedagogik, Uppsala universitet. PROJEKTLEDARE: = Fil. lic. Agneta Lindh-Munter KONTAKTPERSON: = Fil. lic. Agneta Lindh-Munter, institutionen för pedagogik, avd. S, Box 2109, 750 02 Uppsala STARTDATUM: 1979-07-01 SLUTDATUM: 1983-12-31 ANSLAGSGIVARE: = Delegationen för social forskning RAPPORTER MM: Lindh-Munther, A. 1982 Förtur till barnomsorgen 1. En undersökning av barn som fått förtur till förskoleverksamheten i Uppsala kommun åren 1978 och 1980. Arbetsrapporter från pedagogiska institutionen, Uppsala universitet 55, m.fl. rapporter
Skr. 1983/84: 1 73
BARN MED PERCEPTUELLA FUNKTIONSSTÖRNINGAR
PROJEKTBESKRIVNING:
År 1970 startade en försöksverksamhet i Eskilstuna. Avsikten var att i en utvidgad 4-årskontroll diagnostisera barn med perceptuella funktionsstörningar samt i en uppföljande förskoleverksamhet från 4 års ålder ge dessa barn större möjligheter till stimulans och därmed kunna förebygga inlärningssvårigheter.
INSTITUTION: Institutionen för praktisk pedagogik,
Göteborgs universitet PROJEKTLEDARE: = Professor K-G. Stukat KONTAKTPERSON: = Fil.kand. Ulla Axner, Solrosgatan 14,
644 00 Torshälla STARTDATUM: 1978-01-01 SLUTDATUM: 1983-12-31 ANSLAGSGIVARE: = Skolöverstyrelsen RAPPORTER MM: Axner, U.: Barn med tidiga perceptuella funk-
tionsstörningar, m.fl. rapporter
BARN MED TIDIG INFANTIL AUTISM OCH ANDRA PSYKOTIS- KA SJUKDOMSTILLSTÅND - EN UPPFÖLJANDE STUDIE I GÖ- TEBORGSREGIONEN
PROJEKTBESKRIVNING:
Syftet är att kartlägga familjefaktorer, social struktur, biologiska bakgrundsfaktorer och prognos vid barndomspsykoser. Dessutom syftar projektet till att framta screeningmetoder för uppspårande i mycket tidig ålder.
INSTITUTION: Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken, Östra
sjukhuset, Göteborg PROJEKTLEDARE: = Docent Christopher Gillberg KONTAKTPERSON: Docent Christopher Gillberg, Barn-och ungdoms-
psykiatriska kliniken, Box 7284, 402 35 Göteborg STARTDATUM: 1979-10-01 SLUTDATUM: 1985-12-31 ANSLAGSGIVARE: — RAPPORTER MM: Christopher Gillberg och Helen Schaumann: In-
fantile autism and puberty. Journal of Autism and
Developmental Disorders, 1981, 11, m.fl. artiklar
Skr. 1983/84:11 74
GRUPPORIENTERAT ARBETSSÄTT OCH PERSONLIGHETS- UTVECKLING HOS BARN I FÖRSKOLAN
PROJEKTBESKRIVNING:
Analys av relationen mellan det pedagogiska arbetssätt som används på förskoleavdelningen och barnets personlighetsutveckling. Följande aspekter av personligheten är föremål för studier: konfliktlösningsbeteende, identifikationsprocess, språk, könsroller och målinriktat beteende.
INSTITUTION: Institutionen för psykologi, Uppsala universitet. PROJEKTLEDARE: Fil.kand. Madelein Salvi m.fl. KONTAKTPERSON: Bo S. Johansson, institutionen för psykologi,
Box 227, 751 04 Uppsala STARTDATUM: 1982-07-01 SLUTDATUM: 1983-12-31 ANSLAGSGIVARE: Humanistisk-samhällsvetenskapliga forsknings-
rådet RAPPORTER MM:
Skr. 1983/84:11 75
INTEGRATION AV HÖRSELSKADADE BARN I FÖRSKOLAN
PROJEKTBESKRIVNING:
De flesta hörselskadade barns förskolevistelse utgörs i dag av någon form av integrering, dvs. placering tillsammans med hörande barn. Denna s.k. lokalintegration utgör en nödvändig men knappast tillräcklig förutsättning för en väl fungerande social integration karakteriserad av socialt samspel och godtagande mellan hörselskadade och hörande barn. Det övergripande syftet för detta projekt är a) att kartlägga och analysera vilka faktorer som påverkar socialt samspel och godtagande mellan hörselskadade och hörande barn i integrerade förskolegrupper; b) att, i samverkan med personal och föräldrar, söka påverka och forma dessa processer i önskvärd riktning.
INSTITUTION: Pedagogiska institutionen, Linköpings universitet PROJEKTLEDARE: = Fil. kand. Eva Ellström, psykolog Per-Erik Ell-
ström KONTAKTPERSON: = Fil.kand. Eva Ellström, psykolog Per-Erik Ell-
ström, pedagogiska institutionen, Linköpings uni-
versitet, 581 83 Linköping STARTDATUM: 1982-07-01 SLUTDATUM: 1985-06-30 ANSLAGSGIVARE: = Delegationen för social forskning RAPPORTER: Ellström, E. och Ellström, P-E: Social interaktion
mellan hörselskadade och hörande barn i integre-
rade förskolegrupper. En kunskapsöversikt rö-
rande integration av döva och hörselskadade barn
i vanlig förskola. Stencil. Pedagogiska institutio-
nen, Linköpings universitet, 1982.
Skr. 1983/84:11 76
MBD-PROBLEMATIK BLAND GÖTEBORGSBARN- EN LÅNG- TIDSSTUDIE
MBD = MINIMAL BRAIN DYSFUNCTION
PROJEKTBESKRIVNING: Epidemiologi ( Klinik Komplikationer vid operationellt definierat MBD Undersökningsmetodik syndrom Screeningmetoder Psykiatrisk och neurologisk långtidsprognos
Hela barnbefolkningen i Göteborg född 1971 undersöktes med ett screeninginstrument (frågeformulär) i förskolan, Barn med misstänkt MBD jämfördes med en slumpmässigt vald kontrollgrupp. Samtliga barn som ingick i en utvidgad undersökning (141 st.) genomgick psykiatrisk, psykologisk och neurologisk/neurofysiologisk utredning. Långtidsuppföljning pågår. Treårsuppföljningen har nyss avslutats. INSTITUTION: Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken, Akade-
miska sjukhuset, Uppsala PROJEKTLEDARE: = Professor Max Frisk m.fl. KONTAKTPERSON: = Leg.läk. Carina Gillberg, Barn och ungdomspsy-
kiatriska kliniken, Östra sjukhuset, 416 85 Göte-
borg STARTDATUM: 1977 SLUTDATUM: 1992 ANSLAGSGIVARE: = Deliegationen för social forskning, skolöversty-
relsen RAPPORTER MM: Gillberg, C., Rasmussén, P.: Hur finner man barn
med s.k. MBD bland sex- och sjuåringar, Läkar-
tidningen (1982), m.fl. artiklar.
Skr. 1983/84:11 7
PEDAGOGISK AKTIVERING AV GRAVT UTVECKLINGSSTÖR- DA OCH SYNSKADADE BARN OCH UNGDOMAR (PEDAGUS)
PROJEKTBESKRIVNING:
Projektets syfte har varit att utveckla specialpedagogisk metodik och innehåll för gravt synskadade och utvecklingsstörda barn och ungdomar samt att utarbeta pedagogiska riktlinjer till stöd och ledning för speciallärare, förskolekonsulenter, reselärare, vårdpersonal och föräldrar. INSTITUTION: Institutionen för psykiatri, forskningskliniken,
Ulleråkers sjukhus PROJEKTLEDARE: = Psykolog Margarcta Schang, psykolog Sven-Inge
Windahl KONTAKTPERSON: = Psykolog Sven-Inge Windaht, Ulleråkers sjukhus,
750 17 Uppsala STARTDATUM: 1978-07-01 SLUTDATUM: 1982-06-30 ANSLAGSGIVARE: = Sävstaholmsföreningen, skolöverstyrelsen, Sun-
nerdahls Handikappfond. RAPPORTER MM: Windahl, S-J: Från social isolering till meningsfull
habilitering (1980), m.fi. rapporter
RÖRELSEHINDRADE BARNS MÖJLIGHETER ATT UTVECK- LA SJÄLVSTÄNDIGHET OCH OBEROENDE I FÖRSKOLAN
PROJEKTBESKRIVNING:
Att kartlägga och analysera rörelsehindrade barns situation i förskolan med tonvikt på barnens möjlighet till självständighet vid olika lekaktiviteter och förflyttningar och att definiera orsakerna till eventuella svårigheter och problem av organisatorisk, hjälpmedelsteknisk eller miljömässig natur. INSTITUTION: Institutionen för fysikalisk medicin, Karolinska
sjukhuset PROJEKTLEDARE: =<:Sjukgymnast Sabine Gulbrandsen KONTAKTPERSON: = Sjukgymnast Sabine Gulbrandsen, sjukgymnast
Margareta Skoog, Karolinska sjukhuset, Box
60 500, 104 01 Stockholm STARTDATUM: 1981 SLUTDATUM: 1983 ANSLAGSGIVARE: =: Eugeniafonden RAPPORTER MM:
Skr. 1983/84:11 18
SYNSKADADE BARN - BEHOVET AV VÅRD OCH OMSORG PROJEKTBESKRIVNING:
Bred inventering av synskadade barn (4-18 år) i Malmöhus län med analys av deras behov från både medicinsk och social utgångspunkt.
F.n. finns inte i Norden något material som ger en totalbild av de synskadade barnens situation, ej heller incidensen av de olika ögonsjukdomarna, deras svårighetsgrad eller genes. Hjälpmedelsbehovet är också okänt. INSTITUTION: Ögonkliniken, Lasarettet i Lund, Nordiska hälso-
vårdshögskolan, Göteborg PROJEKTLEDARE: Docent Göran Stigmar m.fl. KONTAKTPERSON: Docent Göran Stigmar, Ögonkliniken, Lasaret-
tet, 221 85 Lund, Professor Lennart Köhler, Nor-
diska — hälsovårdshögskolan, Medicinargatan,
413 36 Göteborg STARTDATUM: 1980-01-01 SLUTDATUM: 1984-12-31 ANSLAGSGIVARE: Malmöhus läns landsting RAPPORTER MM:
Skr. 1983/84:11 79
TILLSAMMANS: EN LONGITUDINELL STUDIE AV INTEGRA- TIONSPROBLEMATIKEN I EN LITEN DAGHEMSGRUPP
PROJEKTBESKRIVNING:
Förhållandena i förskolan för barn med psykiska och/eller sociala problem är otillräckligt utforskade. Syftet med undersökningen är
dels att få en uppfattning om av vilka olika skäl barn inte orkar med den vanliga förskolan och därför placerats i den lilla daghemsgruppen
dels att få en uppfattning om vilka förutsättningar som måste uppfyllas för att verksamheten skall gynna dessa barns möjligheter till psykisk utveckling och social mognad.
Studien omfattar tre små daghemsgrupper där ca hälften av barnen placerats på grund av sina personliga svårigheter -psykiskt och/eller socialt. Barngrupperna består av åtta till tio barn och personalen av två barnskötare och två förskollärare.
INSTITUTION: Pedagogiska institutionen, Högskolan för lärarut-
| bildning, Stockholm
PROJEKTLEDARE: = Psykolog Lisbeth Palme KONTAKTPERSON: - Avdelningsdirektör Siv Thorsell, socialstyrelsen,
106 30 Stockholm STARTDATUM: 1977-07-01 SLUTDATUM: Ej bestämt ANSLAGSGIVARE: = Delegationen för social forskning RAPPORTER MM: ”Tillsammans för att utvecklas; en studie av tre
små daghemsgrupper med integrationsproblema-
tik.” Tilda-projektet 1, Rapport 1 från institutio-
nen för pedagogik, Högskolan för lärarutbildning,
Stockholm
Skr. 1983/84:11 80
UTVECKLING AV UTVECKLINGSPROGRAM FÖR RÖRELSE- HINDRADE BARN I FÖRSKOLAN. PROJEKT RÖRELSEHIND- RADE ELEVERS SITUATION I SAMHÄLLET (PRESS 2).
PROJEKTBESKRIVNING: Rörelsehindrade elevers svårigheter att tillgodogöra sig undervisningen i grundskolan — framför allt i ämnena svenska och matematik — kan ha samband med perceptionsstörningar, begränsade erfarenheter och försenad begreppsbildning på grund av det motoriska handikappet. Undersökningen har som syfte att pröva huruvida speciell träning i förskolan kan reducera dessa inlärningssvårigheter. INSTITUTION: Institutionen för praktisk pedagogik, Göteborgs universitet PROJEKTLEDARE: = Professor K-G. Stukat KONTAKTPERSON: = Socionom Birgit Dvoretsky, institutionen för praktisk pedagogik, Göteborgs universitet, Box 1010, 431 26 Mölndal STARTDATUM: 1976 SLUTDATUM: 1983 ANSLAGSGIVARE: = Stiftelsen Norrbackainstitutet RAPPORTER MM: Dvoretsky, B.: Beskrivning och analys av rörelsehindrade barns situation i förskola och årskurs 1: grundskola. Pressprojektet 2, institutionen för praktisk pedagogik, Göteborgs universitet. Rapport nr. 96, maj 1980, m.fl. rapporter.
Skr. 1983/84:11 81
UTVÄRDERING AV INTEGRATION I FÖRSKOLAN. (INTEGRA- TIONSPROJEKTET)
PROJEKTBESKRIVNING:
Projektets syfte är att utvärdera integrering i förskolan genom - att kartlägga typer och omfattning av integrering av utvecklingsstörda
förskolebarn — att på ett allsidigt sätt belysa konsekvenserna av integrering för det enskilda
barnet ur ett psykologiskt, pedagogiskt och socialt perspektiv —- att identifiera hinder som finns och problem som uppstår vid integrering
samt att beskriva lösningsmodeller för dessa hinder och problem.
INSTITUTION: Institutionen för praktisk pedagogik,
Göteborgs universitet. PROJEKTLEDARE: Professor K-G. Stukat KONTAKTPERSON: = Fil kand. Tullie Rabe, institutionen för praktisk
pedagogik, Göteborgs universitet, Box 1010,
431 26 Mölndal STARTDATUM: 1981 SLUTDATUM: 1984 ANSLAGSGIVARE: = Skolöverstyrelsen RAPPORTER MM: Hill, A. & Rate, T.: Integration i förskolan. En
utvärdering av utvecklingsstörda förskolebarns si-
tuation I den kommunala förskolan. Del I. Kart-
läggning med kommentarer. Institutionen för
praktisk pedagogik, Göteborgs universitet, rap-
port nr. 118, februari 1982.
6 Riksdagen 1983/84 I saml. Nr I1
Skr. 1983/84:11 82
BARNS REAKTION PÅ SJUKHUSVISTELSE PROJEKTBESKRIVNING:
Avsikten är att få ökad kunskap om väsentliga faktorer som troligen bestämmer om barn reagerar gynnsamt under och efter sjukhusvistelse. Tre huvudmoment studeras: 1 Betydelsen av familjebakgrund och föräldrars attityder för barnets anpassning till sjukdom och sjukhusvistelse och en eventuellt helt ny livssituation. 2 Betydelsen av barnets fysiska och psykiska utveckling, intellektuella nivå och sociala anpassning. 3 Betydelsen av sjukhusavdelningens karaktär, framför allt barnavdelning eller vuxenavdelning.
INSTITUTION: Pediatriska institutionen, regionsjukhuset, Umeå PROJEKTLEDARE: = T.f. Professor Hans Kollberg m.fl. KONTAKTPERSON: = Psykolog Ann-Marie Frisendahl, barnmedicinska kliniken, Regionsjukhuset i Umeå, 901 85 Umeå STARTDATUM: 1982-04-01 SLUTDATUM: 1984-04-01 ANSLAGSGIVARE: Allmänna arvsfonden RAPPORTER MM: —
Skr. 1983/84:11 83
ALTERNATIV FÖR SPRÅKTRÄNING AV TVÅSPRÅKIGA BARN I FÖRSKOLEÅLDERN: EN LITTERATURSTUDIE OCH EN FÖR-
SÖKSVERKSAMHET
PROJEKTBESKRIVNING:
Resultat från tidigare intervjuer och longitudinella studier av språkutveckling hos barn i tvåspråkiga familjer har visat att om en aktiv tvåspråkighet skall kunna uppnås måste en kraftig stimulans ges även utanför hemmet. Projektets syfte är att utvärdera olika sätt att ge hemspråksträning för små barn, t.ex. mellan två och fem år, i verksamhetsformer som särskilt betonar deltagande av barnens föräldrar. Genom att evalucra sådana program samt teoretiska faktorer rörande inlärning av två språk under tidig barndom kan man komma fram till rekommendationer om på vilket sätt barn bäst kan lära såväl sitt hemspråk som svenska. INSTFTUTION: Pedagogiska institutionen, Linköping PROJEKTLEDARE: = Filldr. Lenore Arnberg KONTAKTPERSON: — Filddr. Lenore Arnberg, pedagogiska institutio-
nen, Linköpings universitet, Fack, 581 83 Linkö-
ping STARTDATUM: 1980 SLUTDATUM: 1982
ANSLAGSGIVARE: = Delegationen för social forskning RAPPORTER MM: Bilingual education for preschool children (två-
språkig undervisning för förskolebarn). Delega-
tionen för social forskning, rapportserie 1983.
Skr. 1983/84:11 84
BLINDA BARNS SPRÅKUTVECKLING OCH KOMMUNIKA- TION PROJEKTBESKRIVNING: Syfte: Beskriva blinda barns språkutveckling och kommunikation med andra. Frågeställningar: 1) Hur sker förspråklig kommunikation när barnet eller föräldern eller båda parter är blind(a)? 2) Hur sker utvecklandet av kommunikativ kompetens (både verbal och kroppsspråklig) då barnet är blint? 3) Vilka typer av extra stimulans främjar den kommunikativa kompetensen hos blinda barn? INSTITUTION: Institutionen för nordiska språk, avdelningen för barnspråkstorskning, Stockholms universitet PROJEKTLEDARE: Professor Ragnhild Söderbergh KONTAKTPERSON: Lennart Hellspong, Duvedsvägen 15, 162 23 Vällingby STARTDATUM: 1981-01-01 SLUTDATUM: 1984-06-30 ANSLAGSGIVARE: Stockholms universitet RAPPORTER MM:
EN FUNKTIONSANALYS AV FÄRDIGHETER HOS FÖRSKOLE- BARN SOM KAN PÅVERKA DERAS KOMMANDE LÄS- OCH SKRIVINLÄRNING
PROJEKTBESKRIVNING: Steg I: Inventering och prioritering av funktioner Steg 2: Utprovning av undersökningsmetoder Steg 3: Undersökning och uppföljning Steg 4: Uppläggning av ett träningsprogram för förskolebarn samt utveckling av grundutbildningen av förskollärare INSTITUTION: Institutionen för pedagogik och psykologi, Kalmar PROJEKTLEDARE: = Fill kand. Charles Andersson KONTAKTPERSON: — Fillic. Karl Göran Hector, Högskolan, Box 905, 391 29 Kalmar STARTDATUM: 1983-01-01 SLUTDATUM: Ej fastlagt ANSLAGSGIVARE: Högskolan i Kalmar RAPPORTER MM: —
Skr. 1983/84:11 85
HEMSPRÅKET I FÖRSKOLAN
PROJEKTBESKRIVNING:
Undersökningen sker i nära samarbete med den av skolöverstyrelsen finansierade utvärderingen av försöksverksamhet med jämkade timplaner för hemspråksundervisning m.m. på grundskolans låg- och mellanstadier. Syftet är att få en samlad bild av hemspråkets ställning inom förskolan i 32 av landets kommuner genom att i ett första steg undersöka följande punkter. I. Organisatoriska initiativ för hemspråksträning i förskolan. 2. Samverkan mellan förskola och skola ifråga om hemspråksträning/hem-
språksundervisning. 3. Föräldrainformation. 4. Att mot bakgrund av ovanstående punkter (1-3) utveckla metoder för en
kvalitativ bedömning av olika former för hemspråksträning i förskolan. INSTITUTION: Institutionen för lingvistik, Göteborgs
universitet PROJEKTLEDARE: Gunnar Tingbjörn KONTAKTPERSON: = Kerstin Nauclér, institutionen för lingvistik, Karl
Gustavsgatan 12 B, 411 25 Göteborg STARTDATUM: 1981-11-01 SLUTDATUM: 1983-06-30 ANSLAGSGIVARE: == Allmänna arvsfonden, Delegationen för social
forskning RAPPORTER MM: —
ICKE-VERBAL OCH VERBAL KOMMUNIKATION HOS HÖ- RANDE OCH DÖVA BARN
PROJEKTBESKRIVNING:
Arbetet syftar till att få veta dels hur döva och hörande barn i förskoleåldern samordnar verbal och icke-verbal information vid kommunikation, dels vilka likheter och olikheter som eventuellt kan finnas i dessa olika barns sätt att använda sig av olika kodtyper. INSTITUTION: Institutionen för psykologi, Stockholms univer-
sitet PROJEKTLEDARE: = Gunilla Preisler m.fl. KONTAKTPERSON: = Göte Hanson, institutionen för psykologi, Stock-
holms universitet, 106 91 Stockholm STARTDATUM: 1977-07-01 SLUTDATUM: 1980-06-30 ANSLAGSGIVARE: = Delegationen för social forskning RAPPORTER MM: Preisler G., Blohm U., Hanson G-.: Icke-verbal
och verbal kommunikation hos hörande och döva
förskolebarn. Projektrapport 77/22 hos delegatio-
nen för social forskning
Skr. 1983/84:11 86
LOGOPEDI PÅ BARNAVÅRDSCENTRALER OCH FÖRSKOLA PROJEKTBESKRIVNING:
Utvecklingsarbetet gäller försöksverksamhet med logopedisk undersökning och behandling av barn med försenad språk- och talutveckling på barnavårdscentraler och i förskolor. I dag hänvisas barnen från barnavårdscentralerna till undersökning på sjukhus om de avviker med avseende på språk och tal. Detta medför långa resor när barnen tas i behandling. Det framstår såsom synnerligen angeläget att den logopediska verksamheten när det gäller dessa barn sker nära barnets hem vid barnavårdscentralen och på daghemmet, i barnets vanliga miljö (Hälso-Sjukvårdsplan för Stockholms läns landsting, nov. 1981, sid. 76).
INSTITUTION: Institutionen för logopedi och foniatri, Huddinge
sjukhus PROJEKTLEDARE: = Docent Björn Fritzell KONTAKTPERSON: Logoped Lena Bring, Sabbatsbergs sjukhus,
113 82 STOCKHOLM STARTDATUM: 1983-07-01 SLUTDATUM: 1985-07-31 ANSLAGSGIVARE: — RAPPORTER MM: —
Skr. 1983/84:11 87
OM BARNS SPRÅK: LONGITUDINELL UNDERSÖKNING AV VISSA SPRÅKFÄRDIGHETER HOS BARN
PROJEKTBESKRIVNING:
). Att beskriva ett flertal språkfärdigheter rörande uttal, ordkunskap,
meningsbyggnad, läsning och stavning hos svenska barn i olika åldrar
och därmed den språkliga utvecklingen.
NM . Att studera samband mellan språkfärdigheter, speciellt samband mel-
lan tidiga talspråksfärdigheter och senare läs- och skrivfärdigheter.
3. Att studera samband mellan språkfärdigheter och vissa bakgrundsfak-
torer som kön, intelligens, socio-ekonomiska, fysiska och psykiska
faktorer, språklig stimulering m.m.
INSTITUTION: Institutionen för pedagogik,
Lärarhögskolan i Malmö | PROJEKTLEDARE: = Docent Barbro Eneskär KONTAKTPERSON: = Docent Barbro Eneskär, Lärarhögskolan i Mal-
mö, Box 23501, 200 45 MALMÖ
STARTDATUM: 1978 SLUTDATUM: 1982 ANSLAGSGIVARE: = Humanistisk-samhällsvetenskapliga forsknings-
rådet RAPPORTER MM: Eneskär, B.: Om barns språk vid fyra och sex år.
Longitudinell undersökning av vissa språkfär-
digheter hos barn, m. fl. rapporter samt andra
publikationer
Skr. 1983/84:11 88
SAMSPEL OCH KOMMUNIKATION MELLAN DÖVA BARN
PROJEKTBESKRIVNING:
Syftet med föreliggande arbete är att beskriva mönster av interaktion och kommunikation mellan döva barn i olika naturliga situationer genom detaljerade observationer av icke-verbala uttryck(dvs. ansiktsuttryck, ögonkontakt, kroppsrörelser, gester m.m.) och verbala uttryck (dvs. teckenspråk, vokaliseringar, artikulation och tal). Utifrån dessa detaljobservationer görs analys av samspelet med avsikten att söka finna kritiska variabler, karaktäristiska för fungerande kommunikation samt för störningar i kommunikationen mellan barnen.
Motsvarande inspelningar av hörande barn har skett för att göra det möjligt att jämföra samspelsmönster mellan döva resp. mellan hörande barn.
INSTITUTION: Institutionen för psykologi, Stockholms univer-
sitet PROJEKTLEDARE: = Psykolog Ulla Blohm, fil.kand. Gunilla Preisler KONTAKTPERSON: = Gunilla Preisler, institutionen för psykologi,
Stockholms universitet, 106 91 Stockholm STARTDATUM: 1977-07-01 SLUTDATUM: 1982-12-31 ANSLAGSGIVARE: = Delegationen för social forskning, Rädda barnen RAPPORTER MM: Preisler, G.: Social interaktion hos döva barn,
Lärarhögskolan i Malmö, nr. 357, 1979, m.fl. rap-
porter
Skr. 1983/84:11 89
SPRÅKLIG MEDVETENHET HOS FÖRSKOLE- OCH LÅGSTA- DIEBARN
PROJEKTBESKRIVNING:
Läs- och skrivinlärningen anses förutsätta ett visst mått av språklig medvetenhet. Syftet med undersökningen är att finna vilka komponenter i den språkliga medvetenheten som främst är av betydelse för läs- och skrivinlärningen. Sådana komponenter kan antas vara t.ex. segmenteringsförmåga, auditivt minne, sekvenseringsförmåga. Rimförmåga förutsätter alla dessa komponenter.
INSTITUTION: Institutionen för stadie- och specialmetodik, Lä-
rarhögskolan, Malmö PROJEKTLEDARE: = Fil.dr. Ewa Söderpalm m.fl. KONTAKTPERSON: = Fil.dr. Kerstin Nauclér, Olshögsvägen 6,
223 60 Lund STARTDATUM: 1982-10-01 SLUTDATUM: 1984-01-31 ANSLAGSGIVARE: — RAPPORTER MM:
SPRÅKUTVECKLINGSPROGRAM FÖR FÖRSKOLEBARN:
FÖRSÖK ATT FINNA VÄGAR ATT STIMULERA BARNS UT- VECKLING MED SÄRSKILD INRIKTNING PÅ SPRÅKET
PROJEKTBESKRIVNING:
1 Hur finna vägar i förskola och skola som på ett naturligt sätt kan
stimulera barns utveckling och befrämja framför allt den språkliga ut-
vecklingen?
2 Hur finna vägar för en samstämmighet i förskolans och skolans peda-
gogik?
3 Hur finna vägar att medvetandegöra föräldrar om språkets betydelse och
få dem att aktivt deltaga i ett utvecklingsprogram?
INSTITUTION: Institutionen för pedagogik, Lärarhögskolan i
Malmö PROJEKTLEDARE: = Docent Barbro Eneskär, psykolog Marianne
Gottfries-Mårtensson KONTAKTPERSON: = Docent Barbro Eneskär, Lärarhögskolan i Mal-
mö, Box 23501, 200 45 MALMÖ
STARTDATUM: 1983-01-01 SLUTDATUM: 1985-12-31 ANSLAGSGIVARE: = Delegationen för social forskning RAPPORTER M M:
Skr. 1983/84:11 90
STUDIER AV NORMAL OCH STÖRD FONOLOGISK UTVECK- LING HOS SVENSKA BARN
PROJEKTBESKRIVNING:
Finna undergrupper av barn med försenad språkutveckling, där frågeställningen varit om vissa är avvikande i sin språkliga utveckling och inte bara är försenade.En speciell analysmetod utvecklades för beskrivning av fonologisk utveckling.
INSTITUTION: Institutionen för lingvistik, Lunds universitet PROJEKTLEDARE: Logoped Ulrika Nettelbiadt KONTAKTPERSON: Logoped Ulrika Nettelbladt, Dag Hammarskjölds väg 8 A, 223 64 Lund STARTDATUM: 1979 SLUTDATUM: 1983-06-30 ANSLAGSGIVARE: Lunds universitet RAPPORTER MM: Nettelbladt, U. (1980) Det språkstörda barnet och det moderna ”kommunikationssamhället” Riksbankens jubileumsfonds skriftserie nr 5, m.fl. rapporter
TIDIG SPRÅKLIG KOGNITIV UTVECKLING HOS DÖVA OCH GRAVT HÖRSELSKADADE
PROJEKTBESKRIVNING:
I projektet undersöks vilken form för språklig kommunikation som gynnar döva barns tidiga utveckling — talspråklig, teckenspråklig eller en kombination av dessa. INSTITUTION: Institutionen för lingvistik, Stockholms universitet PROJEKTLEDARE: Fil.kand. Inger Ahlgren KONTAKTPERSON: Fil.kand. Inger Ahlgren, institutionen för lingvistik, Stockholms universitet, 106 91 Stockholm STARTDATUM: 1975 SLUTDATUM: 1979 ANSLAGSGIVARE: Skolöverstyrelsen RAPPORTER MM: Ahlgren, I., Projektet Tidig språklig utveckling hos döva och gravt hörselskadade. Arbetssätt och erfarenheter. Döva barn och vuxna döva (1980), m.fl. rapporter i serien Forskning om teckenspråk
Skr. 1983/84:11 91
ATT ARBETA PÅ DAGHEM - PSYKOSOCIALA ASPEKTER PÅ DAGHEMSPERSONALENS ARBETSMILJÖ. ATT ARBETA PÅ DAGHEM - ETT UTBILDNINGSPROGRAM
PROJEKTBESKRIVNING:
Projekt 1. Projektet har två syften:
Att pröva en modell för analys av samspelet mellan individer i små arbetsgrupper. Att med utgångspunkt från en sådan analysmodell beskriva och analysera förhållanden av organisatorisk art som påverkar samspelet mellan anställda på daghem.
Frågeställningarna för det första syftet är 1) vilka typer av beteenden kan observeras i små grupper och 2) hur kan dessa beteenden relateras till psykologiska processer inom och emellan individer i små grupper. Frågeställningarna för det andra syftet är 1) vilka lagar, förordningar etc. styr barnomsorgen 2) hur inverkar olika styrfaktorer på administrationen av barnomsorgen 3) hur samverkar förvaltning och fält inom barnomsorgen 4) hur påverkas en arbetsgrupp inom ett daghem av sin uppgift. Projekt 2. Att utarbeta och genomföra ett utbildningsprogram för barnomsorgspersonal(såväl förvaltning som fält). INSTITUTION: Institutionen för psykologi, Stockholms univer-
sitet PROJEKTLEDARE: E. universitetslektor Siv Boalt Boethius KONTAKTPERSON: = Siv Boalt Boethius, institutionen för psykologi,
Stockholms universitet, 106 91 Stockholm STARTDATUM: 1979-09-01 SLUTDATUM: 1983-06-30 ANSLAGSGIVARE: = Arbetarskyddsfonden RAPPORTER MM: Boalt Boethius, S. Konstruktivt och destruktivt
fungerande i små arbetsgrupper. En modell för
analys av psykologiska processer inom och emel-
lan individer i små grupper. Inledningsanförande
vid Nordic Board of Managements konferens,
Forskning i verkligheten, augusti 1981, m.fl. rap-
porter.
Skr. 1983/84:11 9
BARN OCH FÖRÄLDRARS ARBETE PROJEKTBESKRIVNING: Att visa hur omvärldens tidsregler och lokaliseringsprinciper strukturerar hushållens dagliga liv. Som exempel på detta skall belysas hur barns vistelsetider på daghem påverkas av föräldrarnas arbete och hur detta i sin tur påverkar barns kontakttillfällen med andra barn, vuxna och olika miljöer. INSTITUTION: Institutionen för samhällsvetenskap, Högskolan, Kalmar PROJEKTLEDARE: = Fil.dr. Solveig Mårtensson, fil.mag. Agneta Brunzell-Jeansson KONTAKTPERSON: = Fil.mag. Agneta Brunzell-Jeansson, Box 905, 391 29 Kalmar STARTDATUM: 1980-09-01 SLUTDATUM: 1981-10-31 ANSLAGSGIVARE: — RAPPORTER MM: Barn och föräldrars arbete, institutionen för samhällsvetenskap, Kalmar
”DAGISSJUKAN” —- EN JÄMFÖRELSE MELLAN DAGHEM MED OCH UTAN KLIMATPROBLEM
PROJEKTBESKRIVNING: Ge bakgrund till inomhusklimat i vissa nybyggda barnstugor som ger barn och personal hälsoproblem. Redovisa litteraturgenomgång. Relatera barnens hälsoläge till resultat av analysen av inomhusluft samt en teknisk inventering. INSTITUTION: Socialmedicinska = institutionen, Sundbyberg, Sachska barnsjukhuset, barnhälsovården i Stockholm PROJEKTLEDARE: = Docent Patrick Olin KONTAKTPERSON: = Docent Patrick Olin, Barnhälsovården, Sachska barnsjukhuset, Stockholm STARTDATUM: 1982-01-01 SLUTDATUM: 1983-06-30 ANSLAGSGIVARE: — RAPPORTER MM: ”Dagissjukan” — en jämförelse mellan daghem med och utan klimatproblem, Stockholms läns landsting, Hälso- och sjukvårdsnämnden 1982, Gröna serien 2.
Skr. 1983/84:11 93
FORSKNINGS- OCH UTVECKLINGSARBETE INOM BARNOM- SORGEN (FOBO)
PROJEKTBESKRIVNING:
Syftet med projektet var att sammanställa och diskutera erfarenheter, möjligheter och modeller för lokalt anknutet forsknings- och utvecklingsarbete inom barnomsorgssektorn.
Den övergripande frågeställningen är:
Hur kan ett fruktbärande forsknings- och utvecklingsarbete lokalt utformas inom barnomsorgen? INSTITUTION: Institutionen för praktisk pedagogik,
Göteborgs universitet. PROJEKTLEDARE: = Psykolog Inge Johansson KONTAKTPERSON: = Psykolog Björn Flising, institutionen för praktisk
pedagogik, Göteborgs universitet, Box 1010,
431 26 Mölndal STARTDATUM: 1979-09-01 SLUTDATUM: 1982-01-31 ANSLAGSGIVARE: = Socialstyrelsen RAPPORTER MM: Utveckla barnomsorgen, Liber 83
Skr. 1983/84:11
KOLLEKTIVHUSET STOLPLYCKAN —- EN UTVÄRDERINGS- STUDIE PROJEKTBESKRIVNING:
I kollektivhuset Stolplyckan försöker man förena olika målsättningar — en socialpsykologisk som gäller gemenskap och kollektivt handlande, en socialpolitisk med innebörden att äldreomsorg och barnomsorg starkt integreras i vanligt boende samt en hushållsrationell i betydelsen att ge tillgång till service som underlättar hushållens vardag.
Projektets huvudsyfte är att genom uppföljning och utvärdering av kollektivhuset Stolplyckan bidra till ett bättre underlag för planeringen av kollektivhus i framtiden. Ett vidare syfte är också att resultaten skall bidra till förändringar av nuvarande boendeformer så att samhälleliga mål om gemenskap och jämlikhet kan förverkligas.
INSTITUTION: Institutionen för byggnadstfunktionslära, Lunds
universitet PROJEKTLEDARE: = Tekniic. Britt Pedersen KONTAKTPERSON: = Tekn.lic. Britt Pedersen, institutionen för bygg-
nadsfunktionslära, Lunds universitet, Box 725,
220 07 Lund STARTDATUM: 1980-01-01 SLUTDATUM: 1983-12-31 ANSLAGSGIVARE: = Statens råd för byggnadsforskning RAPPORTER MM: Kollektivhuset Stolplyckan i Linköping, Stadsför-
nyelsekampanjen 80-81 Stockholm
Skr. 1983/84:11
LOKALT UTVECKLINGSARBETE INOM BARNOMSORGEN (LUBO)
PROJEKTBESKRIVNING:
Lokalt utvecklingsarbete inom barnomsorgen syftar till att: - finna samarbetsformer mellan verksamhetsfältet och utbildningarna av
barnomsorgspersonal — utveckla försöksverksamheter inom verksamhetsfältet — delta i utvärderingen av dessa — delta i dokumentation
INSTITUTION: Barnpedagogiska institutionen, Uppsala univer-
sitet PROJEKTLEDARE: = Kerstin Larsson KONTAKTPERSON: Kerstin Larsson. barnpedagogiska institutionen,
Uppsala universitet, Box 1423, 751 44 Uppsala STARTDATUM: 1982-01-01 SLUTDATUM: 1985-12-31 ANSLAGSGIVARE: = Uppsala universitet RAPPORTER MM: —
Skr. 1983/84:11 96
MÅNGSIDIGT ANVÄNDBARA FÖRSKOLOR OCH FRITIDS- HEM (MAFF) - DELPROJEKT 1
PROJEKTBESKRIVNING:
Projektet är ett tvärvetenskapligt forsknings- och utvecklingsprojekt. Forskarna är knutna till fyra institutioner —- Tekniska högskolan i Stockholm, Tekniska högskolan i Lund, Lärarhögskolan i Stockholm och Lärarhögskolan i Malmö.
Syftet med projektet är att studera —- samspelet mellan pedagogik, organisation och fysisk miljö i förskola och
fritidshem —- förskolans och fritidshemmets möjligheter till breddad kontakt med
samhället i övrigt
för att skapa allsidigt beslutsunderlag för statlig normering och rekommendationer beträffande verksamhet, byggande och arbetsmiljö som stöd för kommunal plancring och projektering av mångsidigt användbara förskolor och fritidshem.
INSTITUTION: Arkitektursektionen, Tekniska högskolan, Stock-
holm PROJEKTLEDARE: = Professor Harriet Ryd KONTAKTPERSON: = Arkitekt Ronald Colven, Arkitektsektionen,
Byggnadsakustik, Tekniska högskolan, Öster-
malmsg 26, 100 44 Stockholm STARTDATUM: 1976-05-01 SLUTDATUM: 1983-06-30 ANSLAGSGIVARE: = Statens råd för byggnadsforskning RAPPORTER MM: Rapporter från byggforskningsrådet och socialsty-
relsen m.fl.
Skr. 1983/84:11 97
MÅNGSIDIGT ANVÄNDBARA FÖRSKOLOR OCH FRITIDS- HEM (MAFF) - DELPROJEKT 2
PROJEKTBESKRIVNING:
Projektet är ett tvärvetenskapligt forsknings- och utvecklingsprojekt. Forskarna är knutna till fyra institutioner — Tekniska högskolan i Stockholm, Tekniska högskolan i Lund, Lärarhögskolan i Stockholm och Lärarhögskolan i Malmö. Projektet skall ge underlag för framtida planering av verksamhet och lokaler.
Projektet är tvärvetenskapligt och omfattar såväl forskning som försöksoch utvecklingsverksamhet. Försöksverksamheten omfattar förskolans organisation och verksamhet och strävar mot ökat samspel med boende i förskolans närområde. Den bedrivs i särskilda försöksanläggningar. Gemensamt för dessa är mångsidig användbarhet, flyttbara innerväggar och inredning och att de skall kunna användas som en resurs i bostadsområdet.
INSTITUTION: Instituttonen för byggnadsfunktionslära, Lunds
universitet PROJEKTLEDARE: = Carin Boalt, Marjanna Berg, Jonas af Klercker KONTAKTPERSON: = Marjanna Berg, Jonas af Klercker, Lunds univer-
sitet, institutionen för byggnadsfunktionslära, ar-
kitektursektionen, Box 725, 220 07 Lund STARTDATUM: 1975-04-15 SLUTDATUM: 1982-12-31 ANSLAGSGIVARE: = Statens råd för byggnadsforskning RAPPORTER MM: Berg, M., och af Klercker, J.: Användning av en
flexibel förskola. R1:1982. Institutionen för bygg-
nadsfunktionslära, Lunds universitet 1982, m.fl.
rapporter
7 Riksdagen 1983/84 I saml. Nr II
Skr. 1983/84:11 98
MÅNGSIDIGT ANVÄNDBARA FÖRSKOLOR OCH FRITIDS- HEM (MAFF) - DELPROJEKT 3
PROJEKTBESKRIVNING:
Projektet är ett tvärvetenskapligt forsknings- och utvecklingsprojekt. Forskarna är knutna till fyra institutioner — Tekniska högskolan i Stockholm, "Tekniska högskolan i Lund, Lärarhögskolan i Stockholm och Lärarhögskolan i Malmö. Att motverka barns sektorisering på daghem och fritidshem genom att studera sambandet mellan pedagogik, organisation och verksamhet dels fristående ur pedagogisk aspekt, dels i anslutning till funktion och klimat. De pedagogiska intentioner som angett riktlinjer för arbetet vid Malmö lärarhögskola har varit a) Utvidgad syskongrupp (0-12 år) b) En barnstuga utan traditionella avdelningar c) Så många beslut som möjligt beträffande planering av huset, arbetsorganisation och inköp skulle de som arbetar i huset bestämma d) Ökad föräldramedverkan e) Samverkan med andra människor i grannskapet samt utnyttjande av -: närmiljön
INSTITUTION: Pedagogiska = institutionen, - Lärarhögskolan, Malmö PROJEKTLEDARE: Docent Ola Magne, adjunkt Barbro Hedlund KONTAKTPERSON: = Adjunkt Barbro Hedlund, Lärarhögskolan, Box 23501, 200 45 Malmö STARTDATUM: 1975-06-01 SLUTDATUM: 1983-03-31 ANSLAGSGIVARE: = Socialstyrelsen (Arvsfonden) RAPPORTER MM: Hedlund, B.: Barns och personals närvaro vid åtta dag- och fritidshem vilka medverkat i MAFFprojektet, särtryck och småtryck (Malmö, lärarhögskolan), nr 426, 1982, m.fl. rapporter
Skr. 1983/84:11 99
MÅNGSIDIGT ANVÄNDBARA FÖRSKOLOR OCH FRITIDS-
HEM (MAFF) - DELPROJEKT 4
PROJEKTBESKRIVNING:
Projektet är ett tvärvetenskapligt forsknings- och utvecklingsprojekt. Forskarna är knutna till fyra institutioner — Tekniska högskolan i Stockholm, Tekniska högskolan i Lund, Lärarhögskolan i Stockholm och Lärarhögskolan i Malmö.
Projektets syfte är att studera planering av verksamhet och fysisk miljö inom en försöksverksamhet med syfte att skapa kontinuitet i barnens erfarenheter. Vilka hinder och möjligheter finns för kontinuitet i planeringen och i barnens erfarenheter? INSTITUTION: Pedagogiska institutionen, Högskolan för lärarut-
bildning, Stockholm PROJEKTLEDARE: = Anita Söderlund m.fl. KONTAKTPERSON: = Inger William-Olsson, Högskolan för lärarutbild-
ning, Box 34103, 100 26 Stockholm STARTDATUM: 1976-06-01 SLUTDATUM: 1982-12-31 ANSLAGSGIVARE: = Socialstyrelsen (Arvsfonden) RAPPORTER MM: Personalen planerar en barnstuga, William-Ols-
son I., Högskolan för lärarutbildning i Stockholm,
barnpsykologiska forskningsgruppen. Rapport nr
4:1981, m.fl. rapporter
Skr. 1983/84:11 100
MÅNGSIDIGT ANVÄNDBARA FÖRSKOLOR OCH FRITIDS- HEM (MAFF) - DELPROJEKT 5
PROJEKTBESKRIVNING:
Projektet är ett tvärvetenskapligt forsknings- och utvecklingsprojekt. Forskarna är knutna till fyra institutioner — Tekniska högskolan i Stockholm, Tekniska högskolan i Lund, Lärarhögskolan i Stockholm och Lärarhögskolan i Malmö.
Studiens övergripande syfte är att undersöka förskolans och fritidshemmets möjligheter till breddad kontakt med samhället.
Med utgångspunkt från syftet formulerades följande huvudfrågeställningar: - Kan man organisera verksamheten i förskolan så att en öppnare och mera
utåtriktad verksamhet erhålls — Vilka krav ställer detta på förskolans fysiska och sociala organisation - Vad innebär detta för förskolans relation till andra verksamheter i
bostadsområdet. INSTITUTION: Institutionen för byggnadsfunktionslära, Lunds
universitet PROJEKTLEDARE: = Carin Boalt KONTAKTPERSON: = Mats Lieberg, Nyckelkroken 60, 222 47 Lund STARTDATUM: 1979-07-01 SLUTDATUM: 1982-06-30 ANSLAGSGIVARE: = Statens råd för byggnadsforskning RAPPORTER MM: Henning, C., Lieberg, M.: Barnens stuga, kvarte-
rets träffpunkt, stadsförnyelsekampanjen 1980-
81. Slutrapport: En öppnare förskola — utopi eller
möjlighet.
Skr. 1983/84:11 101
NÄROMSORG OCH BOENDEGEMENSKAP - UTVÄRDERING AV EN MODELL FÖR INTEGRERAD SOCIAL OMSORG I BO- STADENS NÄRMILJÖ
PROJEKTBESKRIVNING:
Projektets huvudsyfte är att dokumentera och utvärdera pågående försök med integrerad bostadsanknuten social omsorg i Linköping. Utvärderingen innebär att studera i vilken utsträckning Linköpingsmodellen verkar i riktning mot de socialpolitiska och bostadspolitiska mål som kommer till uttryck i t.ex. socialtjänstlagen. Den innebär också ett försök att identifiera och beskriva olika problem och hinder i genomförandet av modellen, och hur dessa kan bemötas eller förebyggas.
Den huvudfrågeställning som projektet avser att belysa är i vilken utsträckning och på vilket sätt en social omsorgsverksamhet enligt Linköpingsmodellen kan fungera som bas för kollektiva aktiviteter i boendemiljö. INSTITUTION: Institutionen för byggnadsfunktionslära, Lunds
universitet PROJEKTLEDARE: Mats Lieberg KONTAKTPERSON: Mats Lieberg, institutionen för byggnadsfunk-
tionslära, Lunds universitet, Box 725, 22007 Lund STARTDATUM: 1982-05-01 SLUTDATUM: 1984-03-31 ANSLAGSGIVARE: = Statens råd för byggnadsforskning RAPPORTER MM: -—
Skr. 1983/84:11 102
SAMHÄLLETS BARNOMSORG OCH SOCIAL PLANERING PROJEKTBESKRIVNING:
Sedan 1965 har samhällets barnomsorg expanderat kraftigt. Expansionen har inneburit att barnomsorgen på något årtionde kommit att framstå som en socialpolitisk fråga av högsta rang. Utvecklingen har varit så snabb att samhället haft uppenbara svårigheter att tillmötesgå de krav den ställt på i första hand ekonomiska och personella resurser, men också på planeringsinsatser och lagstiftningsåtgärder.
Mot denna bakgrund har projektets allmänna syfte formulerats som ett försök att få en systematiserad kunskap om samhällets sätt att svara på de krav utvecklingen på barnomsorgsområdet ställer, och om vilka svårigheter, hinder och möjligheter som den sociala planeringen här möter.
Statistisk deskription av tidsserie- och tvärsnittsdata, sambandsanalys, komparativ analys, begreppsanalys och casestudies av enskilda kommuner, kommer att genomföras inom ramen för en allmän sociologisk analys. Undersökningsenheter är rikets samtliga kommuner. INSTITUTION: Institutet för social forskning, Stockholms univer-
sitet PROJEKTLEDARE: = Professor Walter Korpi KONTAKTPERSON: = Fil.kand. Göran Sidebäck, fil.kand. Lars Sund-
bom, Institutet för social forskning, Universitets-
vägen 10, 106 91 Stockholm STARTDATUM: 1979 SLUTDATUM: . 1984 ANSLAGSGIVARE: = Delegationen för social forskning RAPPORTER MM: Sidebäck, G. & Sundbom, L.: Planering på glid,
analys och dokumentation av kommunernas bar-
nomsorgsplaner 1981-1985, stencil, okt. 1981,
Institutet för social forskning, m. fl. rapporter.
Skr. 1983/84:11 103
SAMORDNING MELLAN FÖRSKOLA OCH ANDRA FAMILJE- STÖDJANDE SOCIALA ORGAN (TYNNEREDSPROJEKTET)
PROJEKTBESKRIVNING:
Att studera och analysera administration och organisatoriska betingelser som påverkar förskolepersonalens möjligheter till ökat ansvar och bestlutsfattande i det pedagogiska arbetet. Projektet planerades som försöksverksamhet i syfte att pröva former för samverkan mellan förskola och andra organ för barnomsorg i närmiljön såsom BVC, skola, fritidsverksamhet etc.
Projektet kom efter hand att inrikta uppmärksamheten mot styrmekanismer i den administrativa ledningen av förskoleverksamheten. Begreppen decentralisering och samverkan blev därvid särskilt föremål för analys. En separat undersökning av dagbarnvårdares situation har utförts inom projektet. INSTITUTION: Institutionen för praktisk pedagogik, Göteborgs
universitet PROJEKTLEDARE: - Gunni Kärrby KONTAKTPERSON: Gunni Kärrby, institutionen för praktisk pedago-
gik, Göteborgs universitet, Box 1010, 431 26 Mölndal
STARTDATUM: 1978-01-01 SLUTDATUM: 1981-06-30 ANSLAGSGIVARE: = Socialstyrelsen, Socialförvaltningen i Göteborg RAPPORTER MM: Kärrby G., Nilsson C. och Wickström U.: Sam-
ordning mellan förskola och övriga familjestöd-
jande organ, En beskrivning av introduktionsfa-
sen. Institutionen för praktisk pedagogik, 1978,
m.fl. rapporter.
Skr. 1983/84:11 104
SJÄLVFÖRVALTNING OCH FÖRÄNDRINGSARBETE INOM BARNOMSORGEN
PROJEKTBESKRIVNING:
Att studera organisatoriska förhållanden och pedagogisk verksamhet samt framför allt sambanden mellan organisationen och verksamhetens utformning. Syftet är att studera hur ett politiskt beslut effektueras och vilka effekter det kan få på den pedagogiska verksamheten.
Ett horisontellt studium kan göras vid ett antal institutioner för att se om olikheter i hantering av ekonomiska frågor medför olikheter i beredskapen och möjligheterna att genomföra ett genomgripande förändringsarbete.
Frågeställningar: Hur förmedlas ett politiskt fattat beslut genom en traditionell organisation till pedagogiskt verksam personal? Medför ökad delaktighet i beslutfattandet ett ökat engagemang i den pedagogiska verksamheten med barnen? Är ekonomisk självförvaltning hindrande eller befrämjande för det pedagogiska och sociala arbetet med barnen och föräldrarna? INSTITUTION: Institutionen för praktisk pedagogik, Göteborgs
universitet PROJEKTLEDARE: = Psykolog Ulla Wickström KONTAKTPERSON: = Psykolog Ulla Wickström, Enskärsgatan 9, 421 60
Västra Frölunda STARTDATUM: 1983-01-01 SLUTDATUM: 1984-12-31 ANSLAGSGIVARE: = Planeringsanslag, delegationen för social forsk-
ning RAPPORTER MM: —
Skr. 1983/84:11 105
BARNOMSORGSPROJEKTET PROJEKTBESKRIVNING:
Syftet med undersökningen kan sammanfattas under två punkter: 1 Genomföra en kartläggning av hur föräldrar i Luleå med barn i förskoleåldern och som arbetar under obekväma arbetstider löser sin barntillsyn och hur de upplever denna lösning. Med hjälp av enkäter och intervjuer försöka belysa barnens uppväxtvillkor. Väsentligt är också att ta reda på föräldrarnas behov av samhälleligt stöd för att lösa barnomsorgen och om de upplever ett större behov av dessa åtgärder än andra föräldragrupper. 2 Utifrån de erfarenheter och slutsatser som kan dras från de data som samlas in skissera förslag till samhälleliga åtgärder som komplement till hemmamiljöerna.
INSTITUTION: Sociologiska institutionen, Umeå universitet PROJEKTLEDARE: = Fillic. Sven Styrborn KONTAKTPERSON: = Lars Dahlgren, Frejavägen 4, 913 00 Holmsund. STARTDATUM: 1974-01-01 SLUTDATUM: 1977-12-31 ANSLAGSGIVARE: = Socialstyrelsen RAPPORTER MM: Dahlgren L., Styrborn S.: Tid för arbete och
barnomsorg; 143 barnfamiljer i Luleå, rapport 3
1977, m.fl. rapporter.
Skr. 1983/84:11 106
BARN PÅ DAGHEM, I FAMILJEDAGHEM OCH HEMMA
PROJEKTBESKRIVNING:
Syftet med undersökningen var att studera hur en grupp barn utvecklats, som vistas på daghem, familjedaghem eller hemma under sina förskoleår. Barnen deltog i en tidigare undersökning 1972, då de varit på daghem, familjedaghem eller hemma under ett år. I den undersökningen fann man inga skillnader i fråga om barnens utveckling. Vi ville med vår undersökning 5 år senare följa upp barnen och göra en ny utvecklingsbedömning. Undersökningen fick två huvuddelar: 1) En kartläggning som kunde ge en uppfattning om hur barnens uppväxtmiljö förändrats under åren med fokusering på tillsynsformer. 2) En närmare beskrivning och utvecklingsbedömning — en intensivstudie — av de barn som hela tiden varit på daghem, i familjedaghem eller hemma samt av en grupp barn vars tillsyn varierat. Fyra grupper studerades varav tre med stabil tillsyn och en med mycket varierad (45 barn). INSTITUTION: Pedagogiska institutionen, Högskolan för lärarutbildning, Stockholm PROJEKTLEDARE: Professor Bengt-Erik Andersson m.fl: KONTAKTPERSON: = Soumaya Rudebrant, Bergsgatan 49, Stockholm STARTDATUM: 1977-01-01 SLUTDATUM: 1979-12-31 ANSLAGSGIVARE: — RAPPORTER MM: Rudebrant, S. och Thörn, $S.: Barn på daghem, i familjedaghem och hemma. Institutionen för pedagogik, Högskolan för lärarutbildning. Rapport nr 6:1979.
Skr. 1983/84:11 107
BARNOMSORGSPROJEKTET I LULEÅ - UTVÄRDERING AV FÖRSÖKSVERKSAMHET MED BARNOMSORG PÅ OBEKVÄM ARBETSTID
PROJEKTBESKRIVNING:
Syftet har varit att utvärdera en försöksverksamhet med barnomsorg på obekväm arbetstid. Ambitionen har varit att granska försöksverksamheten i sin helhet, dvs att dokumentera skeenden omkring och inom försöksverksamheten. Huvudintresset har dock fokuserats på de i de olika omsorgsformerna deltagande föräldrarna, barnen och personalen.
INSTITUTION: Luleå kommun PROJEKTLEDARE: = Fil. kand. Sven Åström, m.fl. KONTAKTPERSON: = Socialchef Eugen Markström, socialförvaltning-
en, Box 212, 951 23 Luleå STARTDATUM: årsskiftet 77/78 SLUTDATUM: hösten 1980 ANSLAGSGIVARE: = Allmänna arvsfonden RAPPORTER MM: Åström, S., Söderlund, K. & Vogelmann, L. Ut-
värdering av en försöksverksamhet med barnom-
sorg under onormal arbetstid. Delrapport 1; 1.
Luleå 1980. BARNOMSORG PÅ DELTID PROJEKTBESKRIVNING:
1. Kartlägga och analysera vilka effekter deltidsbarnen i daghem och
familjedaghem har på förutsättningarna för den pedagogiska verksam-
heten. 2. Belysa nuvarande nyttjandegrad vid daghemmen och familjedaghemmen
i relation till befintliga personalresurser, öppettider m.m. 3. Belysa några av de komplexa förhållanden på familjenivå, som gör att
föräldrar efterfrågar deltidsomsorg.
Beskrivning och analys av verksamheten syftar till att identifiera olika konfiiktområden och innefattar berörda personers attityder till företeelsen ”deltid i arbetslivet” och ”deltid i barnomsorgen”, upplevelser av problem och syn på möjliga och/eller önskvärda förändringar.
INSTITUTION: Sociologiska institutionen, Göteborg PROJEKTLEDARE: = Socionom Eleonor Törnqvist KONTAKTPERSON: = Socionom Eleonor Törnqvist, sociologiska insti-
tutionen, Karl Johansgatan 27 A-B, 414 59 Göte-
borg STARTDATUM: 1982 SLUTDATUM: 1984 ANSLAGSGIVARE: = Delegationen för social forskning RAPPORTER MM: Slutrapport beräknas föreligga hösten 1984
Skr. 1983/84:11 108
BARNS UPPVÄXTVILLKOR I SVERIGE OCH KINA -— EN JÄM- FÖRANDE STUDIE OM IDEAL OCH VERKLIGHET
PROJEKTBESKRIVNING:
Huvudsyftet är att få fram kunskap om socialisationsmönstret bland barn som växer upp i en kollektivistisk miljö.
Den övergripande problemställningen är: Hur formas personligheten hos barn, som växer upp i en kollektivistisk miljö (Folkrepubliken Kina) iämfört med barn som växer upp i en individinriktad miljö (Sverige)? En följdfråga blir: Vilken effekt har detta för barnet?
INSTITUTION: Institutionen för psykiatri, Huddinge sjukhus PROJEKTLEDARE: =: Professor Bengt Jansson, m.fl. KONTAKTPERSON: = Psykolog Solvig Ekblad, institutionen för psykiat-
ri, Huddinge sjukhus, 141 86 Huddinge STARTDATUM: 1979-08-01 SLUTDATUM: 1984-12-31 ANSLAGSGIVARE: Solstickan, Karolinska institutet RAPPORTER MM: — BETYDELSEN AV DAGHEM, FAMILJEDAGHEM OCH HEMFA- MILJ FÖR BARNETS SOCIALA OCH EMOTIONELLA UTVECK- LING
PROJEKTBESKRIVNING:
Undersökningen är en 3-årig longitudinell studie som avser att belysa betydelsen av olika former av barntillsyn (daghem, familjedaghem och hemfamilj) för barnets sociala och emotionella utveckling. Syftet med undersökningen är inte att besvara frågan om en viss typ av barntillsyn är generellt bra eller dålig, utan att undersöka hur olika tillsynsformer samverkar med det individuella barnets behov och särdrag. I studien undersöks hur skilda former av barntillsyn samvarierar med barnets relation till modern, till fadern, till en främmande vuxen, till läraren och till jämnåriga barn. Vi är också intresserade av att studera sambandet mellan olika arrangemang och föräldrars och lärares uppfattning av barnets temperament och sociala förmåga. Barnen studeras såväl före som efter att de har börjat i daghem eller familjedaghem.
INSTITUTION: Institutionen för psykologi, Göteborgs universitet PROJEKTLEDARE: = Fil. dr. Philip Hwang KONTAKTPERSON: = Fil. dr. Philip Hwang, institutionen för psykologi,
Göteborgs universitet, Box 14158, 400 20 Göte-
borg STARTDATUM: 1982-09-01 SLUTDATUM: 1985-12-31 ANSLAGSGIVARE: = Riksbankens jubileumsfond RAPPORTER MM: —
Skr. 1983/84:11 109
DAGHEMMET OCH HEMMET - EN LONGITUDINELL STUDIE AV BARN MED OLIKA UPPVÄXTERFARENHETER ---
PROJEKTBESKRIVNING:
Syftet med studien har varit att under en tioårsperiod följa en grupp barn med olika uppväxterfarenheter under förskolcåren (daghemsvistelse och hemmavistelse), att beskriva och jämföra barnens aktiviteter och sociala samspel, att beskriva förändringar i familjernas situation, att mäta olika typer av utveckling samt att se hur barnen i de två grupperna klarat övergången till skolan. INSTITUTION: Institutionen för praktisk pedagogik,
Göteborgs universitet PROJEKTLEDARE: Dr. Lars Gunnarsson, Göteborgs universitet, Dr.
Moncrieff Cochran, Cornell University, USA KONTAKTPERSON: Dr. Lars Gunnarsson, institutionen för praktisk
pedagogik, Göteborgs universitet, Box 1010,
431 26 Mölndal STARTDATUM: 1970-01-01 SLUTDATUM: 1982-12-31 ANSLAGSGIVARE: Ford foundation, American-Scandinavian foun-
dation, socialstyrelsen, skolöverstyrelsen, Lilly
foundation. RAPPORTER MM: Gunnarsson L., Cochran M.M.: Daghemmet och
hemmet: En jämförande studie av barn i olika
uppväxtmiljöer — första uppföljningen. Lärar-
högskolan i Mölndal, 1977 (stencil) m.fl. rap-
porter.
Skr. 1983/84:11 110
DAGHEMSVÅRD FÖR TREÅRINGAR
PROJEKTBESKRIVNING:
En kraftig utbyggnad av barndaghemsorganisationen har skett i Sverige under 1970-talet samtidigt som osäkerhet rått om vilka effekter olika specifika komponenter i daghemsmiljön kan ha i olika avseenden. Syftet med undersökningen har i första hand varit att experimentellt studera effekterna av olika personaltäthet. I andra hand har undersökningen avsett att genom sambandsanalyser studera betydelsen av gruppstorlek och vistelsetidens längd. INSTITUTION: Laboratoriet för klinisk stressforskning. Solna PROJEKTLEDARE: Marianne Cederblad m.fl. KONTAKTPERSON: Börje Höök, laboratoriet för klinisk stresstorsk-
ning, Box 60205, 104 01 STOCKHOLM STARTDATUM: 1973-12-01 SLUTDATUM: 1979-12-31 ANSLAGSGIVARE: Delegationen för social forskning, Medicinska
forskningsrådet arbetsmarknadsstyrelsen RAPPORTER MM: Cederblad, M., Höök, B.: Daghemsvård för
treåringar — en tvärvetenskaplig, experimentell
studie, X. Sammanfattning. Nr 121, 1980, m.fl.
rapporter i stressforskningslaboratoriets rapport-
serie.
FAMILJESTRATEGIER OCH ARBETSLIV
Fransk-svenskt forskningssamarbete inom familjepolitikens område.
PROJEKTBESKRIVNING:
a) att belysa familjestrategier och rollkonflikter med avseende på familje-
och arbetsliv bland familjer med små barn b) att belysa hinder och strukturella villkor för familjelivet bland arbetstaga-
re i en expanderande arbetsmarknadssektor c) att belysa nätverk och familjepolitiska åtgärders betydelse för barnens
livsmiljö under de första levnadsåren.
INSTITUTION: Institutionen för psykologi, Stockholms univer-
sitet PROJEKTLEDARE: = Monica Magnusson KONTAKTPERSON: = Monica Magnusson, institutionen för psykologi,
Stockholms universitet, 106 91 Stockholm STARTDATUM: 1979-10-01 SLUTDATUM: 1982-07-31 ANSLAGSGIVARE: = Socialdepartementet RAPPORTER: Magnusson M. m.fl.: Familjestrategier, arbetsliv
och småbarn. Memo, Socialdepartementet 1982
Skr. 1983/84:11 li
FÖRSKOLAN - 1850 TILL NUTID
PROJEKTBESKRIVNING:
Syfte: Genom beskrivning av förskolans ekonomiska och ideologiska förutsättningar från dess början till idag belysa socialstyrelsens nya pedagogiska program för förskolan och dess effekter. Frågeställning: Är dagens heltidsförskola anpassad och/eller avsedd för arbetarklassen? INSTITUTION: Socialhögskolan, Lund PROJEKTLEDARE: Carin Mathiasson, Peter Westlund KONTAKTPERSON: Carin Mathiasson, lliongränd S 354, 223 71 Lund STARTDATUM: 1982-10-01 SLUTDATUM: 1983-01-15 ANSLAGSGIVARE: RAPPORTER MM:
KOMMUNEN SOM SERVICEPRODUCENT: STUDIER AV SER- VICEUTBUDETS VARIATION I DE SVENSKA PRIMÄRKOM-
MUNERNA PROJEKTBESKRIVNING:
I vilken utsträckning varierar det kommunala serviceutbudet bland kommunerna i Sverige? Frågan avser en serie olika sakområden däribland den kommunala barnomsorgen.
I vilken utsträckning kan servicevariationerna förklaras utifrån kommunernas egenskaper i socio-ekonomiskt och politiskt avseende? INSTITUTION: Statsvetenskapliga institutionen, Lunds univer-
sitet PROJEKTLEDARE: Leif Johansson KONTAKTPERSON: Leif Johansson, statsvetenskapliga institutionen,
Lunds universitet, Box 5131, 220 05 LUND STARTDATUM: 1979-04-01 SLUTDATUM: 1981-06-30 ANSLAGSGIVARE: Kommunaldemokratiska kommittén RAPPORTER MM: Leif Johansson: Kommunal servicevariation.
Rapport 11 från kommunaldemokratiska forsk-
ningsgruppen, DS Kn 1982:2, Liber förlag, m.fl.
rapporter.
Skr. 1983/84:11 112
MEDBORGARNA OCH KOMMUNEN. STUDIER AV MEDBOR- GERLIG AKTIVITET OCH REPRESENTATIVT FOLKSTYRE
PROJEKTBESKRIVNING:
Studium av medborgerlig aktivitet och politisk representativitet på kommunal nivå med avseende på bl.a. barnomsorgen.
INSTITUTION: Statsvetenskapliga institutionen, Göteborgs universitet PROJEKTLEDARE: Professor Jörgen Westerståhl KONTAKTPERSON: Fil. dr. Folke Johansson, statsvetenskapliga institutionen, Box 5048, 402 21 Göteborg STARTDATUM: 1979-01-01 SLUTDATUM: 1981-04-30 ANSLAGSGIVARE: Kommunaldemokratiska kommittén RAPPORTER MM: Medborgarna och kommunen. Studium av medborgerlig aktivitet och representativ folkstyrelse. Westerståhl, J., Johansson F., (Ds Kn 1981:12)
MÅL OCH INNEHÅLL I BARNEHAGEN I NORDEN (MIB)
PROJEKTBESKRIVNING: Syftet med projektarbetet är att nå ökad kunskap om programarbetet rörande barnehagens mål och innehåll, vilket är aktuellt i de nordiska länderna. Projektets övergripande frågeställning är: Vilka relationer finns mellan statligt-kommunalt-institutionsanknutet programarbete om mål och innehåll i barnehagen samt forsknings- och utvecklingsarbete inom barnehagssektorn?
INSTITUTION: Institutionen för praktisk pedagogik, Göteborgs universitet PROJEKTLEDARE: Psykolog Björn Flising, psykolog Inge Johansson KONTAKTPERSON: Psykolog Inge Johansson, institutionen för praktisk pedagogik, Göteborgs universitet, Box 1010, 431 26 Mölndal STARTDATUM: 1982-01-01 SLUTDATUM: 1982-12-31 ANSLAGSGIVARE: Nordiska ministerrådet RAPPORTER MM:
Skr. 1983/84:11 113
PEDAGOGIK OCH MILJÖPLANERING (POM)
PROJEKTBESKRIVNING:
Projektets syfte är att förbättra barns uppväxtförhållanden genom att pröva samverkan mellan den offentliga barnomsorgen och de människor och den miljö som omger barnen i deras kvarter. En hten förskole- och fritidshemsenhet för kvarterets barn, som samtidigt används som kvartersgård, ger möjlighet till kontakter mellan institutionsbarn och ”hemmabarn” och också mellan grannar i olika åldrar. Kontakterna är en förutsättning för ett inbördes stöd mellan de boende men också mellan de boende och förskolan/fritidshemmet. Barnomsorgens resurser för lokaler och gårdsplanering kompletterar kvarteret och ger därmed utrymme för varierade aktiviteter för både barn och vuxna.
Frågeställningar: Kan den offentliga barnomsorgens isolering brytas? Vilka förändringar krävs? Kan boende påverka planering av förskotelokaler och verksamheten? Hur påverkas barnomsorgens kvalité av en större öppenhet mot kvarteret? Vilka krav ställer en förändrad verksamhet på lokaler och utemiljö? Vilka förändringar i planeringsmetoder och förvaltningsrutiner krävs för en integrering av barnomsorgen i kvarteret?
INSTITUTION: Institutionen för praktisk pedagogik.
Göteborgs universitet; avdelningen för formlära,
Chalmers tekniska högskola PROJEKTLEDARE: = Arkitekt SAR Inga Alander KONTAKTPERSON: = Psykolog Bengt Ågren, Aveskärsgatan 42,
421 60 Västra Frölunda STARTDATUM: 1977-07-01 SLUTDATUM: 1983-06-30 ANSLAGSGIVARE: = Delegationen för social forskning RAPPORTER MM: Ågren, B. Pedagogik och miljöplaneringsprojekt.
Institutionen för praktisk pedagogik, Göteborgs
universitet, 1979
8 Riksdagen 1983/84 I saml. Nr I1
Skr. 1983/84:11 114
OFFENTLIG SOCIALISATION OCH PROFESSIONELL ORGA- NISERING
PROJEKTBESKRIVNING:
Projektet har till syfte att studera hur yrkesgrupper inom den offentliga barnomsorgen/barnhälsovården vuxit fram och formats av olika intressen och professionella strävanden. Särskilt uppmärksammas psykologgrupperna inom den psykiska barn- och ungdomsvården och förskollärarna. Undersökningen utgår från ett kunskapssociologiskt perspektiv som lägger tonvikten på yrkesutövandets kunskapsbas, dvs. inflytandet från forskningen, ideologiska doktriner och klass- och könspräglade idéer i den offentliga socialisationen. INSTITUTION: Sociologiska institutionen, Göteborgs
universitet PROJEKTLEDARE: = Fil. dr. Roland Svensson KONTAKTPERSON: = Fil. dr. Roland Svensson, sociologiska institutio-
nen, Karl Johansgatan 27 A-B, 414 54 Göteborg STARTDATUM: 1982-07-01 SLUTDATUM: 1984-06-30 ANSLAGSGIVARE: = Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrå-
det, delegationen för social forskning RAPPORTER MM: —
Skr. 1983/84:11 115
SPÄDBARNS EMOTIONELLA OCH SOCIALA ANPASSNING TILL DAGHEM
PROJEKTBESKRIVNING:
Projektet syftar till att belysa de problem som rör spädbarns reaktioner på och anpassning till daghem. Frågeställningar
1 Hur förändras och utvecklas spädbarn under de första månaderna på
daghem 2 Hur förändras och utvecklas relationen mor-barn 3 Hur förändras och utvecklas relationen personal-barn 4 Hur kan skillnader i anpassningsprocessen förklaras utifrån vissa miljö- och
personlighetsfaktorer hos barn INSTITUTION: Pedagogiska institutionen, Högskolan för lärarut-
bildning, Stockholm PROJEKTLEDARE: = Fil kand. Ingrid Hårsman KONTAKTPERSON: = Fil. kand. Ingrid Hårsman, pedagogiska institutio-
nen, Högskolan för lärarutbildning, Box 34103,
100 26 Stockholm STARTDATUM: 1972 | SLUTDATUM: 1983 ANSLAGSGIVARE: = Högskolan för lärarutbildning i Stockholm RAPPORTER MM: Hårsman, I.: Om små barns separationsreaktio-
ner. Teoretiska utgångspunkter för en studie av
spädbarns anpassning till daghem. Rapport från
pedagogiska institutionen, Högskolan för lärarut-
bildning i Stockholm (1982).
Skr. 1983/84:11 116
STUDIER AV DAGHEMSKLIMAT OCH DESS EFFEKTER PÅ BARNS SOCIALA OCH EMOTIONELLA UTVECKLING
PROJEKTBESKRIVNING:
Syfte: att beskriva vilka variationer i uppfostringsklimat som förekommer inom en kommun och hur de påverkar barnens sociala och emotionella beteende.
Följande frågeställningar studeras: Förekommer samstämmiga uppfostringsattityder på daghem? Åtföljs de av överensstämmande handlingsmönster? Vilka faktorer har det största inflytandet på ett daghems klimat? Hur stabilt är det? Hur påverkas barngruppens beteende inom olika klimattyper?
INSTITUTION: Pedagogiska institutionen, Linköpings universitet PROJEKTLEDARE: = Fil. lic. Anna Hedin, fil. mag. Bodil Ekholm KONTAKTPERSON: = Kil. lic. Anna Hedin, pedagogiska institutionen,
Linköpings universitet, 581 83 Linköping STARTDATUM: 1982-07-01 SLUTDATUM: 1984-06-30 ANSLAGSGIVARE: = Delegationen för social forskning, Rädda barnen RAPPORTER: Flittills tre arbetsrapporter: 1. Projektbeskrivning
(jan. 1981), 2. Klimatstudier, en litteraturgenom-
gång (nov. 1981), 3. Mätinstrument och förunder-
sökningar (jan. 1982).
ARBETSLIVET OCH BARNEN: DELSTUDIEN BARN SOM AR- BETE
PROJEKTBESKRIVNING:
Projektet avser att studera hur arbetslivets förhållanden påverkar barns och ungdomars uppväxtvillkor. Tyngdpunkten är lagd på föräldrarnas arbetsvillkor och hur dessa sammanhänger med barnens villkor. En utgångspunkt är att det finns problem för barnen som delvis hänger samman med arbetslivets förhållanden. Projektet avser att koppla samman kunskap om faktorer i arbetslivet och se på dessa faktorer och förhällanden ur ett barnperspektiv.
INSTITUTION: Arbetslivscentrum, Box 5606, 114 86 Stockholm PROJEKTLEDARE: Rut Hammarström KONTAKTPERSON: Rut Hammarström, = Arbetslivscentrum, Box
5606, 114 86 Stockholm STARTDATUM: 1983-02-15 SLUTDATUM: 1985-12-31 ANSLAGSGIVARE: = Arbetarskyddsfonden RAPPORTER MM:
Skr. 1983/84:11 117
ATT SKILJA BARN OCH FÖRÄLDRAR
PROJEKTBESKRIVNING:
Ett av de svåraste slag av ärendetyper som socialarbetare har att arbeta med och fatta beslut i är omhändertagande av barn och ungdomar och placering av dessa utanför deras hem. Kunskaperna är f.n. .otillfredsställande om hur dessa ärenden skall förberedas, genomföras och följas upp så att barnens, de biologiska föräldrarnas, familjehemmets och socialarbetarnas behov tiligodoses.
Projektets syfte är därför att ta fram dessa kunskaper och med utgångspunkt från dessa utarbeta förbättringar i handläggningen av omhändertagandeärenden. Det är socialarbetarens roll som fokuseras i projektet. INSTITUTION: Institutionen för socialt arbete, Umeå universitet PROJEKTLEDARE: = Socionom Ingrid Claezon KONTAKTPERSON: Socionom Ingrid Claczon, Institutionen för socialt
arbete, Umeå universitet, 901 87 Umeå STARTDATUM: 1981 SLUTDATUM: 1984 ANSLAGSGIVARE: = Delegationen för social forskning RAPPORTER MM: Rapport 1. Fakta, forskning och föreställningar
om fosterbarnsvärd
Rapport 2. Kodschema för kartläggning av hand-
läggningen av barnavårdsärenden
BARN I KRIS PROJEKTBESKRIVNING:
Fluvudsyfte 1 är att ge ökad kunskap om konsekvenserna av omhändertagandet av barn enligt barnavårdslag/lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU). Undersökningen innebär uppföljning av 85 barn i Malmö som placerats utom hemmet under tiden 1/3 1981-15/5 1982.
Huvudsyfte 2 är att ge vägande bidrag till utveckling av det sociala arbetet inom den ”tunga” barnomsorgen. INSTITUTION: Institutionen för socialt arbete, Umeå universitet PROJEKTLEDARE: = Professor Bengt Börjesson KONTAKTPERSON: = Professor Bengt Börjesson, Institutionen för soci-
alt arbete, Umeå universitet, 901 87 Umeå STARTDATUM: 1980 SLUTDATUM: 1985 ANSLAGSGIVARE: Delegationen för social forskning RAPPORTER MM: Ett antal rapporter i Skås rapportserie. Barn i kris.
En bok om barn och separation. AWE/Gebers
1981.
9 Riksdagen 1983/84 I saml. Nr I1
Skr. 1983/84:11 118
BARNS OMVÄRLDSUPPFATTNING PROJEKTBESKRIVNING:
Syftet med projektet har varit att försöka nå ökad kunskap om hur värderingar och meningsstrukturer återskapas från generation till generation. För att belysa detta syfte har följande problemställningar preciserats: Den första frågan är hur barns föreställningsvärld ser ut med avseende på förhållanden som sammanhänger med arbetet och dess funktion i samhället. Den andra frågan rör relationen barns föreställningsvärld och familjens sociala position i samhället. Till sist aktualiseras frågan om vilka pedagogiska konsekvenser eventuella olikheter i föreställningsvärld får för barnets möte med den omvärld som förskolan och skolan representerar.
INSTITUTION: Pedagogiska institutionen, Högskolan för lärarut-
bildning, Stockholm PROJEKTLEDARE: = Psykolog Gunilla Dahlberg KONTAKTPERSON: = Psykolog Gunilla Dahlberg, pedagogiska institu-
tionen, Högskolan för lärarutbildning, Box 34102,
100 26 Stockholm STARDATUM: 1976 SLUTDATUM: 1983 ANSLAGSGIVARE: = Vissa bidrag från skolöverstyrelsen och humanis-
tisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet RAPPORTER MM: Dahlberg, G., Mattsson, K. (1980). Att lära sig
uppfatta omvärlden - om barns och ungdomars
föreställningar om arbete och arbetsdelning - pre-
senterat vid symposiet: Forskning kring innehållet
i skolans ämnen och läroplanen, Särö 1980.
Skr. 1983/84:11 119
BARNS SOCIALA UTVECKLING I FAMILJER DÄR FADERN ÄR FÖRÄLDRALEDIG RESP. FÖRVÄRVSARBETAR
PROJEKTBESKRIVNING:
När man jämför den tidiga mamma-barn och pappa-barnrelationen är det svårt att veta vad eventuella skillnader orsakas av. Vi vet sålunda inte om pappans uppförande beror på att han är man eller på det faktum att han
under de första månaderna p.g.a. förvärvsarbete får begränsad kontakt med
sitt barn.
Vi avsåg att studera detta genom att jämföra föräldra-barnrelationen i familjer där pappan förvärvsarbetar och mamman är hemma under de första
9 månaderna och tar hand om barnet med familjer där mannen är pappaledig
och tar huvudansvaret för barnet medan mamman förvärvsarbetar. Vi ställde följunde frågor: I uppför sig föräldrarna lika gentemot sina barn i
de båda grupperna; 2 skulle barnens bindning till föräldrarna vara olika i grupperna: 3 skulle barnen föredra att vara tillsammans med den av föräldrarna som var hemma och tog hand om barnet.
INSTITUTION: Institutionen för psykologi, Göteborgs universitet PROJEKTLEDARE: — Fil.dr. Philip Hwang m.fl. KONTAKTPERSON: = Fil.dr. Philip Hwang, institutionen för psykologi,
Göteborgs universitet, Box 14158, 400 20 Göte-
borg STARTDATUM: 1979-01-01 SLUTDATUM: 1984-05-31
ANSLAGSGIVARE: = — RAPPORTER MM: Frodi, A.M., Lamb, M.E., Hwang, C.P. & Frodi,
M.: Father - mother — infant interaction in
traditional and nontraditional Swedish families: a
longitudinal study. Alternative Lifestyles, 1982.
Skr. 1983/84:11 120
ENSAMFÖRÄLDER 1980
PROJEKTBESKRIVNING:
Jämföra levnadsförhållanden för ensambocnde resp. sammanboende
vårdnadshavare och deras barn. Studera hur separerade/frånskilda föräldrar har löst frågor om umgänge, underhåll och vårdnad och hur detta kan antas påverka de gemensamma barnen.
INSTITUTION: Institutionen för socialt arbete, Umeå universitet PROJEKTLEDARE: Prefekt Leif Holmström KONTAKTPERSON: Prefekt Leif Holmström, institutionen för socialt
arbete, Umeå universitet, 901 87 Umeå
STARTDATUM: 1980-01-01 SLUTDATUM: 1981-10-31
ANSLAGSGIVARE: Socialdepartementet RAPPORTER MM: Ensamförälder 1980. Ds S 1981:18, Liber förlag.
Skr. 1983/84:11 121
FAMILJESTÖD OCH UTVECKLING - EN LONGITUDINELL, EKOLOGISK STUDIE AV FAMILJER MED BARN I FÖRSKOLE-
OCH LÅGSTADIEÅREN (FAST-PROJEKTET)
PROJEKTBESKRIVNING:
Forskningsprojektets huvudsyfte är att i ett internationellt perspektiv undersöka olika familjestödssystems möjligheter att öka föräldrars förutsättningar att utvecklas i sina olika roller sedda mot bakgrund av hindrande faktorer i samhället, och möjligheter att skapa förutsättningar för utveckling av barns förmåga att fungera i olika sociala situationer.
INSTITUTION: Pedagogiska institutionen, Högskolan för lärarut-
bildning, Stockholm
Institutionen för praktisk pedagogik, Göteborgs
universitet PROJEKTLEDARE: = Professor Bengt-Erik Andersson, fil.dr. Lars
Gunnarsson KONTAKTPERSON: = Professor Bengt-Erik Andersson, Högskolan för
lärarutbildning, Box 34103, 100 26 Stockholm,
fil.dr. Lars Gunnarsson, institutionen för praktisk
pedagogik, Göteborgs universitet, Box 1010,
431 26 Mölndal STARTDATUM: 1977 SLUTDATUM: 1985 ANSLAGSGIVARE: Skolöverstyrelsen, Riksbankens jubileumsfond,
delegationen för social forskning RAPPORTER: Andersson, B-E. (1977): Familjestöd och utveck-
ling. Forskningspromemoria. Rapport nr 5 från
pedagogiska institutionen, Lärarhögskolan i
Stockholm. Gunnarsson, L. (1978): Det informel-
la sociala nätverket som familjestödjande funk-
tion. Teoretiska utgångspunkter och metodbe-
skrivning. rapport nr 80 från institutionen för
praktisk pedagogik, Göteborgs universitet.
Skr. 1983/84:11 122
PSYKOBIOLOGISKA STRESSREAKTIONER HOS FÖRSKOLE- BARN PROJEKTBESKRIVNING:
Mot bakgrund av våra preliminära resultat är avsikten att i ett longitudinellt projekt studera samspelet mellan beteendemönster och psykofysiologisk aktivering hos pojkar och flickor i åldersgruppen 3-6 år. Undersökningarna syftar till att klarlägga i vilken utsträckning som olika situationskrav och beteenden bidrar till könsrelaterade skillnader i psykobiologiska stressreaktioner. Skillnader mellan könen i sociala och fysiska belastningsfaktorer under barndomen kan vara en viktig bidragande faktor till de könsdifferenser i stress- och anpassningsmönster som vi finner hos vuxna och kan antas vara av betydelse för skillnader i psykisk och fysisk hälsa mellan könen. INSTITUTION: Enheten för psykologi, institutionen för psykiatri
och psykologi, Karolinska institutet PROJEKTLEDARE: = Docent Ulf Lundberg KONTAKTPERSON: Docent Ulf Lundberg, psykologiska institutionen,
Stockholms universitet, 106 91 Stockholm STARTDATUM: 1982-07-01 SLUTDATUM: 1985-07-01 ANSLAGSGIVARE: = Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrå-
det, Medicinska forskningsrådet RAPPORTER MM: —
UTVECKLINGEN AV SOCIAL FÖRSTÅELSE HOS BARN PROJEKTBESKRIVNING:
Projektets syfte är att utföra en serie undersökningar rörande utvecklingen av social förståelse hos barn i åldern 4 till 17 år. Frågeställningen gäller hur barn strukturerar, från kunskapsmässig synvinkel, den sociala situationen dvs. på vilket sätt de uppfattar sociala handlingar, emotioner och avsikter hos andra personer och hur de relaterar dessa till psykologiska och/eller situationella krafter med hänsyn till vad orsakar vad. INSTITUTION: Psykologiska institutionen, Lunds universitet PROJEKTLEDARE: Fil.kand. Gardar Viborg KONTAKTPERSON: Fil.kand. Gardar Viborg, psykologiska institutio-
nen, Lunds universitet, Paradisg. 5, 223 50 Lund STARTDATUM: 1980-08-01 SLUTDATUM 1985-06-30 ANSLAGSGIVARE: Bidrag för ograderade forskare, Icelandic Science
Foundation RAPPORTER MM: Viborg, G.G.: The child as an Observer of Social
Situation, Psychological Research Bulletin,
Lunds universitet, 1982, 22, 9.
Skr. 1983/84:11 123
HEMMET - FÖRSKOLAN OCH FÖRÄLDRAKONTAKTEN PROJEKTBESKRIVNING:
- att beskriva tamburkontakten mellan föräldrar och personal i förskolan - att undersöka karakteristika hos barnens uppväxtvillkor samt hos olika
förskolor och avdelningar —- att relatera olika karakteristika till själva tamburkontakten, dvs. den
vardagliga interaktionen hem —- förskola - ett erhålla ett dataunderlag för vidare analyser om förskolan INSTITUTION: Pedagogiska institutionen, Uppsala universitet PROJEKTLEDARE: Docent Sverker Lindblad m.fl. KONTAKTPERSON: Mona Andersson, pedagogiska institutionen,
Uppsala universitet, Box 2109, 750 02 Uppsala STARTDATUM: 1979 SLUTDATUM: 1983 ANSLAGSGIVARE: RAPPORTER MM: Andersson, M., m.fl. författare (1981/82): Hem-
met - förskolan och tamburkontakten. Rapport
nr 1 från Styrelsen för Uppsala högskoleregion,
m.fl. rapporter.
DET UTVIDGADE FRITIDSHEMMET PROJEKTBESKRIVNING:
Projektets syfte var att analysera problem i samband med nya former för fritidshem. En uppföljning gjordes av försök med skolintegrerad fritidsverksamhet för barn i åldern 7-12 år. Särskilt studerades verksamhetens effekter på den kommunala organisationen, föreningslivets och de långsiktiga konsekvenserna ur barnens synpunkt. INSTITUTION: Institutionen för sociologi, Göteborgs
universitet. PROJEKTLEDARE: = Fil.kand. Roland Svensson KONTAKTPERSON: = Fil.kand. Roland Svensson, institutionen för so-
ciologi, Karl Johansgatan 27 A-B, 414 59 Göte-
borg STARTDATUM: 1976 SLUTDATUM: 1981 ANSLAGSGIVARE: Socialstyrelsen (allmänna arvsfonden) RAPPORTER MM: Roland Svensson: Offentlig socialisation, Det nya
fritidshemmet i teori och praktik (akad. avh.) Li-
ber Läromedel 1981, m.fl. rapporter.
Skr. 1983/84:11 124
FRITIDSHEMMETS ORGANISATION OCH VERKSAMHET (FÖV)
PROJEKTBESKRIVNING:
Projektets syfte var att beskriva och analysera organisatoriska modeller, verksamhetens uppläggning och innehåll, personella insatser m.m. samt att relatera detta till målsättningar på olika nivåer och till reella eller förväntade effekter för barn, personal, föräldrar. Under andra halvan av 70-talet fördes på olika nivåer i sarnhället en diskussion om olika typer av fritidshem samt gjordes försök med nya modeller för fritidshem. Detta föranledde att projektarbetet efterhand koncentrerades på att studera olika typer av fritidshem. Huvudfrågeställningarna gällde: Barngruppens sammansättning, personalgruppens sammansättning, personalens arbetstrivsel, inställning till sin utbildning, uppfattning om samarbete och om skolans samlade skoldag, fritidshemmets pedagogiska och sociala funktioner m.m. INSTITUTION: Institutionen för praktisk pedagogik, Göteborgs universitet PROJEKTLEDARE: = Psykolog Björn Flising KONTAKTPERSON: = Psykolog Björn Flising, psykolog Inge Johansson, institutionen för praktisk pedagogik, Göteborgs universitet, Box 1010, 431 26 Mölndal STARTDATUM: 1977-07-01 SLUTDATUM: 1980-12-31 ANSLAGSGIVARE: = Socialstyrelsen (allmänna arvsfonden) RAPPORTER MM: FOV nr 1-8, bl.a. Flising, B.: Barnomsorg för 7-12-åringar. Institutionen och barngruppen. Institutionen för praktisk pedagogik, Göteborgs universitet, rapport nr 100, 1981. Johansson, I.: Barnomsorg för 7-12-åringar. Personalen på institutionerna. Institutionen för praktisk pedagogik, Göteborgs universitet, rapport nr 101, 1981.
Skr. 1983/84:11 125
FRITIDSHEMMETS ROLL I BARNETS LIVSSITUATION (FRIB)
PROJEKTBESKRIVNING:
Projektet syftar till att ge ökad kunskap om 7-12-åringars livssituation och speciellt vad fritidshemmet betyder för de barn som har plats där.
Projektets centrala frågeställningar är: Vilka barn går på fritidshem, hur ser deras livssituation ut?
Vad betyder fritidshemmet ur tillsyns-, omsorgs- och pedagogiskt perspektiv för de barn som är där?
Hur ser livssituationen ut för olika grupper av barn, som inte går på fritidshem?
Vad händer i 10-12-årsåldern, då det ”vanliga” fritidshemmet oftast inte längre erbjuder tillsyn, omsorg, stöd och stimulans?
INSTITUTION: Institutionen för praktisk pedagogik,
Göteborgs universitet PROJEKTLEDARE: = Psykolog Björn Flising, psykolog Inge Johansson KONTAKTPERSON: = Psykolog Björn Flising, psykolog Inge Johansson,
institutionen för praktisk pedagogik, Göteborgs
universitet, Box 1010, 431 26 Mölndal STARTDATUM: 1982-01-01 SLUTDATUM: 1984-06-30 ANSLAGSGIVARE: = Delegationen för social forskning RAPPORTER MM: —
Skr. 1983/84:11 126
UTVIDGAT FRITIDSHEM VID VÄTTNEDALSSKOLAN I GÖTE- BORG (UTVÄG) PROJEKTBESKRIVNING:
Syftet med projektet är att studera en öppen fritidshemsverksamhet, som är belägen i nära anslutning till skola. Frågeställningar för arbetet är: - Vilka möjligheter finns i organisationsformen ”öppet fritidshem” vad gäl-
ler samverkan med skolan och övrig närmiljö? —- Hur används det öppna fritidshemmets resurser? - Hur påverkas verksamheten i den inskrivna barngruppen av den öppna
verksamheten och vice versa?
INSTITUTION: Institutionen för praktisk pedagogik, Göteborgs
universitet PROJEKTLEDARE: = Psykolog Inge Johansson, psykolog Björn Flising KONTAKTPERSON: = Psykolog Inge Johansson, psykolog Björn Flising,
institutionen för praktisk pedagogik, Göteborgs
universitet, Box 1010, 431 26 Mölndal STARTDATUM: 1981-01-01 SLUTDATUM: 1983-12-31 ANSLAGSGIVARE: = Göteborgs kommun RAPPORTER MM: —
Skr. 1983/84:11 127
UTVÄRDERING AV FÖRSÖK MED NYA ARBETSFORMER VID FRITIDSHEMMET FANTASIA
PROJEKTBESKRIVNING:
Projektets syfte var att studera genomförande och effekter av försök med nya arbetsformer vid ett fritidshem (Fantasia) på Hisingen i Göteborg,
Försöksverksamheten syftade till att utveckta former för och innehåll i verksamheten vid ett stort fritidshem med tre samverkande avdelningar. I stället för vanliga avdelningar delades institutionen in i aktivitetsstationer, ”verkstäder” för textil, trä och keramik, drama. Dessutom betonades föräldrasamverkan och fritidshemmets roll som resurs 1 närmiljön. Ytterligare ett syfte var att fördela föreståndaransvaret på hela personalgruppen samt att personalen skulle turas om på olika arbetsuppgifter.
INSTITUTION: Institutionen för praktisk pedagogik, Göteborgs
universitet PROJEKTLEDARE: =:Metodiklärare Margit Anevret, psykolog Björn
Flising KONTAKTPERSON: = Metodiklärare Margit Anevret, Lärarhögskolan,
Box 1010, 431 26 Mölndal STARTDATUM: 1979-05-01 SLUTDATUM: 1982-06-30 ANSLAGSGIVARE: = Göteborgs kommun RAPPORTER MM: Anevret, M.: Fritidshemmet Fantasia, utvärde-
ring av ett försök med nya arbetsformer. Institu-
tionen för praktisk pedagogik, Göteborgs univer-
sitet, uppsats nr 73, 1982.
. Skr. 1983/84:11 128
UTVÄRDERING AV FÖRSÖK MED UTVIDGAT FRITIDSHEM 1 KUNGSBACKA
PROJEKTBESKRIVNING: Projektets syfte var att studera genomförande och effekter av försök med utvidgat fritidshem i Hammerö-området i Kungsbacka. I modellen för utvidgat fritidshem ingår hemvist för inskrivna barn samt aktiviteter för både inskrivna och icke inskrivna barn. Detta kräver samverkan med skola, fritidsförvaltning, kulturnämnd och föreningsliv. Frågeställningarna koncentrerades på hur hemvistet skiljde sig från ”vanligt” fritidshem, hur samverkan utformades samt barnens deltagande i aktiviteter och vad de tyckte om dem.
INSTITUTION: Institutionen för praktisk pedagogik, Göteborgs universitet PROJEKTLEDARE: = Psykolog Björn Flising, psykolog Inge Johansson KONTAKTPERSON: = Psykolog Björn Flising, psykolog Inge Johansson, institutionen för praktisk pedagogik, Göteborgs universitet, Box 1010, 431 26 Mölndal STARTDATUM: 1977-08-01 SLUTDATUM: 1978-06-30 ANSLAGSGIVARE: = Kungsbacka kommun RAPPORTER MM: Flising, B., Johansson, I: Hammeröförsöket. Utvärdering av ett försök med utvidgat fritidshem i Kungsbacka. Institutionen för praktisk pedagogik, Göteborgs universitet, rapport nr 83, 1978.
Skr. 1983/84:11 129
UTVÄRDERING AV FÖRSÖK MED UTVIDGAT FRITIDSHEM VID BÄCKAGÅRDSSKOLAN I HALMSTAD
PROJEKTBESKRIVNING:
Projektets syfte var att beskriva genomförandet och effekterna av försöksverksamhet med utvidgat fritidshem vid Bäckagårdsskolan i Halmstad samt att diskutera de eventuella problem som uppstod inom och i samband med försöket.
Utvidgat fritidshem innbär att fritidshemmet utöver omsorgen om de inskrivna barnen också skall erbjuda aktiviteter för ett större antal barn (t.ex. barnen i en låg- och mellanstadieskola). För att kunna göra detta krävs tillgång till lokaler, extra personalresurser, samarbete med skola, fritidsförvaltning, kulturnämnd. INSTITUTION: Institutionen för praktisk pedagogik, Göteborgs
universitet PROJEKTLEDARE: Psykolog Björn Flising, psykolog Inge Johansson KONTAKTPERSON: = Psykolog Björn Flising, psykolog Inge Johansson,
institutionen för praktisk pedagogik, Göteborgs
universitet, Box 1010, 431 26 Mölndal STARTDATUM: 1976-01-01 SLUTDATUM: 1977-06-30 ANSLAGSGIVARE: Halmstads kommun RAPPORTER MM: Flising, B., Johansson, I.: Utvärdering av försöks-
verksamheten med utvidgat fritidshem i Halm-
stad, socialstyrelsen, 1978.
Skr. 1983/84:11 130
Innehåll Regeringens skrivelse oossssserersrrrsrrrser reser ers rs r sena na 1 Skrivelsens huvudsakliga innehåll =oooooosoosss oss sssss oss sera |
I Inledning sosoooereeee reser eererrrre terar rast rss ser serna 2 2 — Föredragandens Övervägandef sosssssosssreresssess rr rsra 3
2.1 — Forsknings- och försöksverksamhet inom barnomsorgs-
OMFIåÅdet sosereeerrrrreeeseerrerer res ses ses ss esse na 5
2.2 - Möten med huvudmännen =sssssssserersessrese rss sa 7
2.3 —- Några slutsatser oosossssssserrerssssses reser res ears 8
2.4 — Socialstyrelsens förslag till plan för forsknings- och för-
2.5 — Information till huvudmännen oososssssssssssse sis es 12 KI 2 GL SSEL ET 14 4 Beslut sosooeoeeeer rese re ere rr reser rss rss rr ss esse sens 14 BilåZgå Å soseeseeeeareer er rer raser rr rer rr rr rr rese rss ras ss nns 15