Propositionens huvudsakliga innehåll

I det år 1971 ingångna avtalet om nordiskt kulturellt samarbete ingår bestämmelser om en gemensam budget för det kultursamarbete som be- drivs inom Nordiska ministerrådets ram. Nordiska ministerrådet (kultur- och utbildningsministrarnal fastställde den 13 mars 1985 ett förslag till sådan budget för år 1986. I propositionen begärs 46 600 Olin kr. för att täcka den svenska andelen av budgeten.

l Riksdagen ”84/85. I saml. Nr [94

• Sida 2
•  Original

Prop. 1984/85: 194 2 Utdrag UTBILDNINGSDEPARTEMENTE'I' PROTOKOLL Vid regeringssammanträde 1985-04—11

Närvarande: statsministern Palme. ordförande. och statsråden l. Carlsson. Sigurdsen, Gustafsson. Leijon. Hjelm—Wallén. Peterson. Andersson. Bo- ström. Bodström. Göransson. Dahl. R. Carlsson. Thunborg. Wickbom

Föredragande: statsrådet Hjelm-Wallén

Proposition om nordiskt kultursamarbete m. m.

1. Inledning

] prop. 1984/85: 100 (bil. 10 s. 584) har regeringen föreslagit riksdagen att. i avvaktan pä särskild proposition i ämnet. till Nordiska ministerrådets kulturbmlgci för budgetåret 19851'86 beräkna ett förslagsanslag av 46500000 kr. Jag tar nu upp denna fråga.

Avtalet mellan de nordiska länderna om kulturellt samarbete ingicks år "1971 och trädde i kraft den 1 januari 1972 (prop. 1971254. KrU 13. rskr 1881. Avtalet föreskriver bl.a. en gemensam budget för kulturellt samarbe- '.L'.

Nordiska ministerrådet har fastställt hur den gemensamma budgeten skall behandlas. För att få en anpassning i tiden till (lertalet nordiska länders budgetordningar sammanfaller verksamhetsåret med kalenderåret. Detta medför att ministerrådet fastställer sitt budgetförslag så sent att det. trots att det bör behandlas under våren. inte kan föreläggas den svenska riksdagen inom den för avlämnandet av propositioner fastställda tiden (jfr. prop. 1972: 130 s 41. KrU 24. rskr 135).

Jag har i frågor som bereds av statsrådet Göransson samrått med ho- nom.

'_'! Det nordiska kultursamarhetet

Genom det nordiska kulturavtalet har de nordiska länderna en formell ram för kultursamarbetet. Genom avtalet har också etablerats en organisa-

• Sida 3
•  Original

Prop. 1984/85: 194

'oJ

tion för detta samarbete med Nordiska ministerrådet som högsta beslutan- de organ och ett särskilt sekretariat — sekretariatet för nordiskt kulturellt samarbete — till ministerrådets förfogande.

Det bör dock understrykas att en mycket stor del av det nordiska samarbetet inom kulturavtalets omräden — utbildning. forskning och all- mänkultur — bedrivs direkt mellan enskilda människor. grupper och insti- tutioner i de nordiska länderna. Ideella organisationer. myndigheter och liknande har ett omfattande kontaktnät med sina nordiska motsvarigheter. Detta samarbete finansieras endast till en begränsad del över den nordiska kulturbudgeten. Merparten av kostnaderna bärs direkt av de berörda. 1 mänga fall har kontakterna mellan nordiska myndigheter. organisationer och liknande haft sitt ursprung i verksamheter som bedrivs eller bedrivits genom sekretariatet för nordiskt kulturellt samarbete.

1 stora drag överensstämmer de övergripande nationella prioriteringarna inom framförallt utbildning och forskning mellan de nordiska länderna. I alla de nordiska länderna arbetar man säledes med bl.a. frågor rörande datautbildning. Genom samarbete avseende t.ex. programvarufrägor kan de nordiska länderna gemensamt finna lösningar på problem som för vart och ett av dem blir kostsamma. Nordiskt samarbete kan vidare förbättra ett enskilt lands möjligheter att tillgodose kvantitativt smä men kvalitativt viktiga utbildningsbehov. inom t. ex. yrkesutbildningens och högskoleut- bildningens omräde. Utöver detta samarbete är frågor rörande lärar- och studerandekontakter av stor vikt.

Möjligheterna för högskolestuderande att byta studieort inom Norden är formellt väl tillgodosedda. men de reella möjligheterna att t. ex. fä tillgodo- räkna sig studieresultat i ett annat nordiskt land är ännu begränsade. Enskilda lärares insatser m.m. kan berikas om de ges möjligheter att inhämta erfarenheter från bl.a. andra institutioner i Norden. En förutsätt- ning för ett fungerande samarbete är dock att det finns ett engagemang bland de deltagande institutionerna.

Nordiska ministerrådet (samarbetsministrarnal beslutade i december 1984 att tillsätta en utredning om "Nordbors rättigheter", som bl.a. skall kartlägga om regler om medborgarskap medför en sämre ställning vid vistelse eller bosättning i annat nordiskt land än det egna. Kartläggningen genomförs under 1985. Utbildningsomrädet är ett av de områden som skall analyseras.

Vad gäller det allmänkulturella omrädet kommer tyngdpunkten i samar- betet mellan myndigheter även i framtiden att i första hand ligga på ätgär- der som syftar till att främja den kulturella gemenskapen. Kulturbegrep- pets mångfald och önskvärdheten att stärka denna mångfald även pä ett nordiskt plan leder lätt till en splittring av de begränsade resurserna.

Av särskilt intresse i detta sammanhang är det pågående arbetet med ett nordiskt radio- och TV-samarbete via satellit m.m.

Nordiska ministerrådet — i sammansättningen kultur-. kommunikations-

• Sida 4
•  Original

Prop. 1984/85: 194 4

och industriministrarna — beslöt den 27 mars 1982 med deltagande av Finlands. lslands. Norges och Sveriges regeringar att. som ett led i utveck- lingen av ett nordiskt radio- och TV— samt telesamarbete baserat på över- föring via ett satellitsystcm. genomföra en studie av ett sådant system. Ministerrådets beslut fogades som bilaga till prop. l981!82:200 om nor— diskt kultursamarbete m.m. De tre beredningsgrupper som ministerrådet tillsatt. en för programfrågor. en för teknik-ekonomiska fragor och en för juridiska frågor avlämnade sina rapporter i augusti 1984.

Under hösten 1984 bedrevs förhandlingar de deltagande länderna emel- lan om det nordiska TV-samarbetet. Enighet kunde därvid uppnäs om programsamarbetet. Nagon ekonomisk uppgörelse kunde däremot inte träffas före Nordiska rådets 33:e session.

Nordiska rådets kulturutskott har i uttalande över ministerrädets mcd- delande om lörhandlingsläget förutsatt att ett slutligt förslag om radio- och TV-samarbete via Tele-X utarbetas i brådskande ordning och att ett sådant förslag föreläggs Nordiska rådet senast den 15 maj 1985. Utskottet förut- sätter att förslaget även innehåller uppgifter om hur programservicen till Island skall genomföras. att förslaget beaktar det kommande ljudradiosam- arbetet och att man i förslaget utgår från att samarbetet är avsett att bli permanent. Utskottet ansluter sig till det redovisade önskemålet om dansk medverkan i projektet.

Efter Nordiska rådets session har förhandlingarna om TV- samarbetet upptagits på nytt.

3. Nordiska ministerrådets kulturbudget

3.1. Inledning

Den gemensamma nordiska kulturbudgeten omfattar kostnader för fyr- tiotalet nordiska institutioner och samarbetsorgan samt för vissa perma- nenta och tidsbegränsade projekt. Dessutom utgår bidrag ur kulturbudge- ten till verksamhet inom vissa organisationer m.m.

Utöver vad som upptas inom Nordiska ministerrådets kulturbudget be- strider de nordiska länderna. inom ramen för resp. nationella budget, kostnader för en rad andra nordiska ändamål. bl.a. av bilateral karaktär. De svenska bidragen till sådana ändamål har till största delen förts upp under åttonde huvudtitelns anslag H 6. Bilateralt nordiskt kultursamarbete m.m. (prop. 1984/85: 100 bil. 10, s. 584—588).

Enligt det nya reglementet för Nordiska ministerrådets budget (allmän budget och kulturbudgetl, beslutat av Nordiska ministerrådet ijuni 1983. fastställer ministerrådet budgeten i mars månad under förbehåll av de nationella parlamentens godkännande.

• Sida 5
•  Original

Prop. 1984/85: 194 5

När det gäller budgetförslaget för år 1986 har. liksom för tidigare är. en försöksordning tillämpats i syfte att ge Nordiska rådet större möjligheter till inflytande över budgeten. Nordiska ministerrådet (kultur— och utbild— ningsministrarna) fastställde således i slutet av januari 1985 ett förslag till kulturbudget. vilket därefter behandlades av Nordiska rådets kulturutskott och av rådet vid dess 33:e session.

Den 13 mars 1985 fastställde Nordiska ministerrådet (kultur- och utbild- ningsministrarna) ett förslag till kulturbudget för är 1986. Detta innebar vissa förändringarjämfört med tidigare förslag. där man ntl tillgodosåg en del av de synpunkter som framfördes i Nordiska rådet.

Förslag till budget för övriga samarbetsområden fastställdes av Nordis- ka ministerrådet tsamarbetsministrarna) den 27 mars 1985. Frågor i anslut- ning till detta har tidigare denna dag anmälts av statsrädet Leijon.

1 det följande redogörjag för Nordiska ministerrådets förslag till kultur- budget och för verksamheten 1984 i vissa frågor som ansluter till detta.

3.2 Verksamheten inom kulturavtalets organ under åren 1984 och 1985

En utförlig redogörelse för kultursamarbetet under år 1984 har lämnats i ministerrådets berättelse rörande det nordiska samarbetet till Nordiska rådets 33:e session 1985 ("dokument C 1/1985 i det nordiska trycket). Jag tar därför här endast upp några huvudpunkter i verksamheten under är 1984.

Arbetsformerna [ det nordiska samarbetet

Vid Nordiska rådets 32:a session antog rådet en rekommendation (rek nr 15/1984) där ministerrådet anmodas att lägga fram förslag rörande minister- rådets verksamhet som utredningen om arbetsformerna i nordiskt samar- bete ger upphov till. Förslaget innebär bl. a. för ministerrådets del att de nuvarande båda budgetarna slås samman och att ministerrådets häda sek- retariat omorganiseras i ett gemensamt sekretariat.

En ändring av de organisatoriska formerna för det nordiska samarbetet kräver vissa justeringar i de nordiska samarbetsavtalen som senare kom- mer att föreläggas riksdagen.

1 ministerrådets förslag till Nordiska rådets 33:e session ingår förslag om ändringar av det nordiska kulturavtalet. Innebörden härav är att det skall vara ministerrådet i sammansättningen kultur- och utbildningsministrarna som fattar de beslut som krävs för att förverkliga avtalets syfte. Samma ministerråd skall tillsätta kommittéer och arbetsgrupper med särskilda uppdrag. Ministerrådet skall också låta utarbeta och fatta beslut om bud- getförslaget för de gemensamma institutionerna. programmen och verk- samheterna inom en totalram som en del av den samlade nordiska budge- ten. En utförligare redogörelse för förslaget har denna dag lämnats av statsrådet Leijon.

• Sida 6
•  Original

Prop. 1984/85: 194 &

Nordisk liurullingsplunför ekonomisk utveckling nt'ltjitll s_vssulsättning

Vid Nordiska rådets session 1985 lade ministerrådet tiinansministrarna) fram en handlingsplan för ekonomisk utveckling och full sysselsättning för vilken statsrådet Leijon tidigare i dag redogjort. ] planen förekommer två projekt vilka har direkt anknytning till det nordiska kulturella samarbetet och vilka också förutsätts finansieras över den nordiska kulturbudgeten för 1986.

Det ena projektet avser uppbyggnad av det s.k. NORDUNET. ett kommunikatit'vnssystem för forskarsamverkan. Projektet avser bl.a. att skapa bättre möjligheter för kommunikation mellan nordiska universitet oeh forskningsinstitutioner. För att Nordunet-projektet skall kunna ge- nomföras krävs både resurser frän nationella källor och gemensamma nordiska medel.

Det andra projektet rör flaskhalsproblem. kopplingen mellan utbild- nings— och arbetsmarknt-tdspolitik. En förstärkning och modernisering av arbetsmarknadsutbildningarna är viktig. I syfte att åstadkomma en förbätt- ring planeras ett projekt som består av en kartläggning av behoven samt i ett senare led en samordning och modernisering av utbildningskapaciteten på vissa områden. Mellan existerande nordiska organ utvecklas ett samar- bete om vuxenutbildning. bl.a. vidareutbildning av lärare på teknologiskt avancerade områden. Nya former för samarbete mellan arbetsmarknadens parter. utbildningsmyndighctcr och arbetsmarknadsmyndigheter bör prö- vas genom olika pilotprojekt.

Hund/ings/mugrurn pit tlututt'knologiområdat

Nordiska ministerrådet (kultur- och tttbildningsministrarna) har tillsatt en styrgrupp för den del av den nordiska handlingsplanen för datateknologi som faller inom kulturavtalets område. Handlingsplanen för datateknologi godkändes av ministerrådet ijuni 1984. Styrgruppen har startat planlägg- ning och genomförande av en rad verksamheter som t. ex. datateknologi i samliällsämnen för 16—19—åringar. kunskapsförmedling 1995. datatekno- logi i undervisning i främmande språk. m.m.

Information i utlandet om de nordiska lämlernas kulturliv

Samnordiska arrangemang på kulturområdet tilldrar sig ett stort och växande intresse från utlandet. Nordiskt kulturliv har därmed fått ökade möjligheter att bli presenterat utomlands och därigenom också bli förmål för internationell debatt och påverkan.

Mot bakgrund av framgångarna 1983 i USA med de olika utställnings- projekt m.m. som ingick i Scandinavia Today har den ledningsgrupp som bildades för Scandinavia Today ombildats i syfte att fungera som rådgivan- de organ i frågor som rör samnordisk kulturinformation i utlandet. Grup- pen studerar olika möjligheter att genomföra gemensamma kulturprojekt. Flera alternativ har därvid nämnts. Bl.a. undersöks förutsättningarna för ett nordiskt projekt i Japan.

• Sida 7
•  Original

Prop. 1984/85: 194 7

Ministerrådet har vidare beslutat avsätta medel för visning av en utställ- ning av sekelskifteskonst i London. Ds'seldorf och Paris under åren 1986— 87.

Utbildning

1 maj 1984 träffades en överenskommelse om gemensam nordisk arbets- marknad för lärare i grundskolan. En arbetsgrupp med en representant för vart och ett av de nordiska ländernas utbildningsdepartcment (motsvaran- de) arbetar vidare med frågan att utvidga möjligheterna till en gemensam nordisk arbetsmarknad för vissa grupper av ämneslärare igrttndskolan och gymnasiet.

Ledningsgruppen för Nordiska samarbetet inom skolområdet driver pro- jekt inom flera områden inom det pedagogiska FoU-omrädet. Ett nytt projekt som startade hösten 1984 behandlar specialundervisningen. Med utgångspunkt i förslag som presenterats i rapporten "En skola för alla" har man tagit upp övergången från grundskola till gymnasium och problemati— ken kring försummade eller avbrutna studier.

Tillsammans med Nordiska arbetsmarknadsutskottet lNAUT) driver ledningsgruppen ett projekt om vägledning för unga vid övergång från skola till arbetsliv.

Under år 1984 har ministerrådet beslutat lägga ned den rådgivande kommittén för tttbildningi samband med att dess ledamöters mandatperiod löpte ut. I anslutning till detta beslut har ministerrådet beslutat bl.a. att utveckla samarbetet avseende vuxenutbildningen.

Ministerrådet har önskat bidra till ett nordiskt samarbete beträffande datateknologisk programvaruproduktion på skolområdet. En särskild grupp har tillsatts för denna uppgift. Verksamheten skall omfatta säväl förskola och grundskola som yrkesutbildning och lärarutbildning. Arbets- uppgifterna gäller bl. a. distribution. kravspeciftkation och utvärdering av programvara.

Forskning

Nordiska forskningspolitiska rådet (FPR) har beslutat att tillsammans med Nordiska samarbetsorganet för teknisk—vetenskaplig forskning (Nord- forskl genomföra ett projekt om utvärdering av pågående forskning. som skall resultera i en metodhandbok. FPR har tagit initiativ till att den forskning som vissa av institutionerna under kulturavtalet utför utvärde- ras. Det gäller Nordiska vulkanologiska institutet (Nordvulc). Nordiska institutet för samhällsplanering (Nordplan') och Centralinstitutet för nor- disk asienforskning (CINA). Förutom verksamhetens kvalitet kommer dessa utvärderingar bl.a. att beröra institutionernas betydelse för forskar- utbildningen samt deras samarbete med andra nordiska och nationella organ.

• Sida 8
•  Original

Prop. 1984!85:194 3

FPR har i samrad med styrelsen för Nordiska forskarkurser vänt sig till universitet och högskolor samt forskningsråd i Norden med förslag om en utvidgad först'iksverksamhet med systematiserade nordiska forskarkurser. Vidare har planering inletts av försök med nordiska kurser pä bl. a. teknik— och värdforskningsomrftdet.

FPR har inlett ett arbete med en analys av forskningsinsatserna inom ministerrådsbudgetarna. Avsikten är att göra en övergripande forsknings- politisk bedömning som kan nyttjas av ministerrådet i samband med beslut om långsiktiga prioriteringar.

Under år 1984 har FPR arrangerat två nordiska forskarsymposier kring datateknologiska frågor.

Flera forskningsområden är i dag så små eller specialiserade att behovet av forskare är begränsat. Detta minskar möjligheterna för varje land att bygga upp och upprätthålla en tillräckligt omfattande forskning. Minister— rådet har därför beslutat att i kulturbudgeten för är 1985 anslä ytterligare medel till de de nordiska forskarkurserna motsvarande två kurser. sä att kursprogrammet för år 1985 omfattar minst 21 kurser. Samtidigt har minis- terrådet förstärkt de av forskarkursernas styrelse administrerade stödord- ningarna Nordiska forskarstipendier och forskarsymposier med 250000 DKK.

Kul/ur

En viktig uppgift för det nordiska kultursamarbetet är att upprätthålla och utveckla de kulturella förbindelserna mellan de områden som av geografiska och etniska skäl har en egen eller särpräglad kultur och det övriga Norden.

En utredning av det åländska kulturlivet och dess relationer till det övriga Norden har genomförts på uppdrag av ministerrådet. Syftet med utredningen var att få underlag för en bedömning av förutsättningarna för ett Nordens institut på Åland. Remissbehandling har genomförts av under- visningsministeriet i Finland.

Ministerrådet beslutade därefter ijuni 1984 att inrätta ett Nordens insti- tut på Åland från den ljanuari 1985. Kostnaderna för driften skall fördelas mellan den nordiska kulturbudgeten och Ålands landsskapsstyrelse. Sam- tidigt har ministerrådet fastställt stadgar för institutet. Ministerrådet kom- mer att utse verksamhetsledare under år 1985.

Ministerrådet startade år 1983 en utredning om utvecklingen av kultur- förbindelserna mellan Grönland och det övriga Norden. Utredningen pre- senterades under år 1984 och ministerrådet beslutade vid sitt möte i sep- tember att utredningen skulle publiceras och distribueras till relevanta institutioner samt att den skulle sändas på remiss. Ministerrådet avser att efter remissbehandlingen fatta beslut om ev. genomförande av de förslag som presenteras i utredningen.

• Sida 9
•  Original

Prop. 1984/85: 194 9

Stödet till folkrörelserna omfattar tre poster på den nordiska kulturbud- geten: nordiskt ungdomssamarbete, nordiskt folkbildningssamarbete och nordiskt idrottssamarbetc. Ministerrådet har beslutat — med anledning av FN:s ungdomsår 1985 — att i kulturbudgeten för år 1985 anslå 925000 DKK utöver ordinarie anslag till ungdomsarbetet. Ministerrådet beslutade i september 1984 att stödordningen för idrottssamarbetet från och med år 1985 också skall omfatta samiskt idrottssamarbete.

Stödet till samiska kulturaktiviteter av engångskaraktär har fördubblats från år 1983 till är 1984. Stödet uppgår nu till 400000 DKK. Till detta kommer att ministerrådet beslutat om en försöksverksamhet för utveckling av det samiska kulturlivet. För ändamålet har en särskilt sakkunnig an- ställts för en treårsperiod från är 1984. För verksamheten har ytterligare 400000 DKK anvisats under är 1984. Detta innebär att det samlade stödet på den nordiska kulturbudgeten till samiskt kulturliv ökats från 200000 DKK år 1983 till 800000 DKK är 1984.

3.3. Nordiska ministerrådets förslag till kulturbudget för år 1986

För år 1986 har i anslagsframställningar m.m. för den nordiska kultur- budgeten begärts cirka 185 miljoner danska kr. Ministerrådet (kultur- och utbildningsministrarna) fattade den 13 mars 1985 beslut om ett förslag till kulturbudget för år 1986 som omsluter 160074 000 danska kr.

Vissa intäkter i form av räntor och interna avgifter för kultursekretaria- tet beräknas därvid uppgå till 6285 000 danska kr. Vidare har lönekostna- derna beräknats i 1984 års nivå och den ökning av lönekostnaderna som kommer att ske genom nya löneavtal förutsätts bli täckt genom en reserv. Preliminärt har denna reserv beräknats till 9792 000 danska kr. Den avses också kunna användas till pris- och valutajusteringar.

För de institutioner och projekt som ligger i annat land än Danmark har omräkningen till danska kr. gjorts enligt de valutakurser som gällde den 1 november 1984. Det har förutsatts att de institutioner m.m. som omfattas av budgeten garanteras anslag i sin huvudsakliga utgiftsvaluta omräknad efter dessa valutakurser.

En översikt av ministerrådets budgetförslag bör fogas till regeringspro- tokollet i detta ärende som bilaga.

3.4. Föredragandens överväganden

lnför den planerade sammanslagningen av Nordiska ministerrådets bud- getar och sekretariat har det från olika håll uttryckts farhågor att kultur- samarbetet skulle ges lägre prioritet i en sammanslagen orgiansiaton. Det har bl.a. funnits en oro att kultursamarbetet skulle förlora på att det skapas ett gemensamt sekreteraiat.

• Sida 10
•  Original

Prop. 1984/85: 194 10

.Jag är i detta avseende mer optimistisk. Jag anser att den nya organisa- tionen kan skapa nya och bättre möjligheter att utveckla samarbetet. Kultursamarbetet kan tillföras nya erfarenheter och får större möjligheter att motta impulser från den övriga verksamheten. Kultur- och utbildnings- samarbetet skall självfallet också berika och stimulera övriga sektorer av det nordiska samarbetet. Kultursamarbetet utgör en viktig förbindelselänk mellan länderna. men det har samtidigt ett betydande egenvärde. På vä- sentliga områden har även synpunkter från företrädare för kultursamarbe- tet beaktats vid utformningen av den nya ordningen.

Stora resurskrav ställs på den nordiska kulturbudgeten. Jag vill därför erinra om vad som anfördes vid min anmälan av prop 1983/84: 181 om Nordiska. ministerrådets kulturbudget för år 1985 angående vikten av att nya och angelägna behov inom det nordiska kulturavtalets ram tillgodoses genom omfördelning av befintliga resurser. Nordiska rådets kulturutskott har också vid flera tillfällen tagit tipp frågan om möjligheten att göra omprioriteringar mellan institutioner. som finansieras över den nordiska kulturbudgeten. och mellan nordisk och nationell finansiering av vissa sådana institutioner. Vid Nordiska rådets 33:e session i Reykjavik 1985 anfördejag bl. a. att det finns en fara att kulturbudgeten blir alltför läst och att budgetdiskussionerna mer handlar om fördelning av medel till givna ändamål än prioritering och val mellan mer eller mindre angelägna insat- ser.

Mot bakgrund av den beslutade sammanslagningen av budgetar, vilket innebär att 1986 års kulturbudget är den sista särskilda nordiska kulturbud- geten. linns det anledning att se över möjligheterna att åstadkomma en nordisk budget som bl.a. vad avser verksamhet som omfattas av kulturav- talet ger möjlighet att tydligare uttrycka prioriteringar i det nordiska sam- arbetet.

Det bör dock samtidigt framhållas att möjligheterna till reella omfördel- ningar är begränsade. En stor del av kulturbudgetens kostnader utgörs av fasta kostnader som inte kan omfördelas med mindre man helt avvecklar vissa verksamheter.

Vad som däremot kan göras är att försöka skapa färre anslagsposter på den del av den kommande gemensamma nordiska budgeten som täcker det kulturella samarbetet. Flera anslagsposter tar i dag upp likartade ändamål. Dessa borde kunna slås samman vilket bl. a. skulle skapa en större rörlig- het och översiktlighet. Inom det allmänkulturella området har det byggts upp stödordningar för praktiskt taget varje konstnärlig uttrycksform lik- som för folkbildningsrörelser och ungdomsorganisationer. En omprövning av stödet till vissa aktiviteter kan behöva göras i syfte att åstadkomma koncentrerade insatser på vissa områden under vissa perioder. vilket torde vara mer meningsfullt än en strävan att kontinuerligt täcka alla.

Jag tillstyrker för svensk del Nordiska ministerrådets budgetförslag. Nordiska ministerrådet bör inom den överenskomna ramen kunna göra de

• Sida 11
•  Original

Prop. 1984/85: 194 11

ändringar av förslaget som till följd av uppkommande förhållanden kan krävas fram till budgetårets ingång.

Ländernas bidrag till Nordiska ministerrådets budgetar beräknas enligt en särskild fördelningsnyckel. som fastställs för varje år. Nordiska minis- terrådet tsamarbetsministrarna) har fastställt ny fördelningsnyekel för 1986 års budgetar. En redogörelse för principerna härför har tidigare denna dag lämnats av statsrådet Leijon. Sveriges andel av budgeten för år 1986 är något mindre än för 1985. Andelen uppgår till 37.2 ?r.

4. Anslagsberäkning för budgetåret 1985/86

H 5 Nordiska ministerrådets kulturbudget

[983.184 Utgift 40 357 089 1984185 Anslag 46 500 000 19855i8f) Förslag 46 600 000

Nordiska ministerrådets förslag till budget för år 1986 uppgår till 153789000 danska kr.. inkl. en reserv för att täcka bl.a. automatiska löneökningar från 1984 års nivå.

Reserven har preliminärt beräknats till ca 9,8 milj. danska kr. Jag utgår från detta belopp vid anslagsberäkningen. 1 den mån detta belopp inte är tillräckligt bör anslaget få överskridas.

Därtill kommer projekt inom ramen för handlingsplanen för ekonomisk tillväxt och full sysselsättning. vilka är kostnadsberäknade till 4565000 danska kr. De totala kostnaderna för kultursamarbetet för är 1986 uppgår därmed till 158 35.4 000 danska kr.

Jämfört med 1985 års budget. till vilken anvisades 141 .6 milj. danska kr.. är ökningen ca 12%, varav ca 5% avser pris- och löneomräkningar samt valutakursförändringar. De båda projekten i den särskilda handlingsplanen för ekonomisk tillväxt och full sysselsättning medför en ökning med ca 392. Det framlagda budgetförslaget medger således en ytterligare aktivi- tetsökning på ca 392.

Den svenska andelen av anslaget till 1985 års nordiska kulturbudget beräknarjag till 37.2%- av 158 354000 danska kr.. vilket enligt växelkursen den 1 november 1984 motsvarar 46600000 svenska kr.

Medlen bör anvisas i statsbudgeten för budgetåret 1985/86. Eftersom Nordiska ministerrådets kulturbudget avser kalenderåret 1986 torde en del av det svenska bidraget komma att utbetalas först hösten 1986. Regeringen bör därför kunna medge att sådana utbetalningar som görs efter den 1 juli 1986 belastar motsvarande anslag i statsbudgeten för budgetåret 1986/87 inom den av riksdagen godtagna ramen för år 1986.

• Sida 12
•  Original

Prop. 1984/85: 194 12

5. Hemställan

Med hänvisning till vad jag har anfört hemställer jag att regeringen föreslär riksdagen att 1. för Sveriges del godkänna Nordiska ministerrådets förslag till kulturbudget för år 1986. 2. till ['N-"matiskt: minisrcrrc'idcls kulturbudget för budgetåret 1985/86 anvisa ett förslagsanslag av 46 600000 kr. Ärendet bör behandlas under innevarande riksmöte.

6. Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens övervägenden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredragan— den har lagt fram.

• Sida 13
•  Original

Prop. 1984/85: 194

13