om nordiskt kultursamarbete m.m.

Prop. 1984/85: 194

Regeringens proposition

1984/85: 194

om nordiskt kultursamarbete m. m.;

beslutad den 11 april 1985.

Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har upptagits i

bifogade utdrag av regeringsprotokoll. På regeringens vägnar

OLOF PALME LENA HJELM-WALLÉN

Propositionens huvudsakliga innehåll

I det år 1971 ingångna avtalet om nordiskt kulturellt samarbete ingår bestämmelser om en gemensam budget för det kultursamarbete som be-

drivs inom Nordiska ministerrådets ram. Nordiska ministerräder (kulturoch utbildningsministrarna) fastställde den 13 mars 1985 ett förslag till sådan budget för år 1986. I propositionen begärs 46 600 00v kr. för att täcka den svenska andelen av budgeten.

1 Riksdagen 198485. 1 saml. Nr 194

Prop. 1984/85: 194 2

Utdrag UTBILDNINGSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

Vid regeringssammanträde

1985-04-11

Närvarande: statsministern Palme, ordförande, och statsräden 1. Carlsson, Sigurdsen, Gustafsson. Leijon. Hjelm-Wallén, Peterson, Andersson. Boström. Bodström. Göransson, Dahl. R. Carlsson. Thunborg. Wickbom

Föredragande: statsrådet Hjelm-Wallén

Proposition om nordiskt kultursamarbete m. m.

| Iniedning

I prop. 1984/85: t00 (bil. 10 s. 584) har regeringen föreslagit riksdagen att. i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Nordiska ministerrådets

Aulturbudger för budgetåret 1985/86 beräkna ett förslagsanslag av

436 500.000 kr. Jag tar nu upp denna fråga.

Avtalet mellan de nordiska länderna om kulturellt samarbete ingicks år 1971 och trädde i kraft den 1 januari 1972 (prop. 1971:54, KrU 13. rskr 185). Avtalet föreskriver bl. a. en gemensam budget för kulturellt samarbeie,

Nordiska ministerrädet har fastställt hur den gemensamma budgeten

skall behandlas. För att få en anpassning i tiden till flertalet nordiska iänders budgetordningar sammanfaller verksamhetsåret med kalenderäret.

Detta medför att ministerrådet fastställer sit budgetförslag så sent att det, trots att det bör behandlas under våren. inte kan föreläggas den svenska

riksdagen inom den för avlämnandet av propositioner fastställda tiden (jfr.

prop. 1972: 130 s 41. KrU 24, rskr 135). Jag har i frågor som bereds av statsrådet Göransson samrått med ho-

nom.

3 Det nordiska kultursamarbetet

Genom det nordiska kulturavtalet har de nordiska länderna en formell ram för kultursamarbetet. Genom avtalet har också etablerats en organisa-

Prop. 1984/85: 194 ET

tion för detta samarbete med Nordiska ministerrådet som högsta beslutan-

de organ och ett särskilt sekretariat — sekretariatet för nordiskt kulturellt

samarbete — tll ministerrädets förfogande.

Det bör dock understrykas att en mycket stor del av det nordiska samarbetet inom kulturavtalets områden — utbildning. forskning och allmänkultur — bedrivs direkt mellan enskilda människor, grupper och insttutioner i de nordiska länderna. Ideella organisationer, myndigheter och liknande har ett omfattande kontaktnät med sina nordiska motsvarigheter.

Detta samarbete finansieras endast till en begränsad del över den nordiska

kulturbudgeten. Merparten av kostnaderna bärs direkt av de berörda. I mänga fall har kontakterna mellan nordiska myndigheter. organisationer och liknande haft sitt ursprung i verksamheter som bedrivs eller bedrivits genom sekretariatet för nordiskt kulturellt samarbete.

I stora drag överensstämmer de övergripande nationella prioriteringarna inom framförallt utbildning och forskning mellan de nordiska länderna. 1 alla de nordiska länderna arbetar man således med bl.a. frågor rörande datautbildning. Genom samarbete avseende t.ex. programvarufrågor kan de nordiska länderna gemensamt finna lösningar på problem som för vart och ett av dem blir kostsamma. Nordiskt samarbete kan vidare förbättra ett enskilt lands möjligheter att tillgodose kvantitativt små men kvalitativt viktiga utbildningsbehov. inom t. ex. yrkesutbildningens och högskoleutbildningens område. Utöver detta samarbete är frågor rörande lärar- och studerandekontakter av stor vikt.

Möjligheterna för högskolestuderande att byta studieort inom Norden är formellt väl tillgodosedda, men de reella möjligheterna attt. ex. få tillgodoräkna sig studieresultat i ett annat nordiskt land är ännu begränsade. Enskilda lärares insatser m.m. kan berikas om de ges möjheheter att inhämta erfarenheter från bl. a. andra institutioner i Norden. En förutsättning för ett fungerande samarbete är dock att det finns ett engugemang bland de deltagande institutionerna.

Nordiska ministerrådet (samarbetsministrarna) beslutade I december 1984 att tillsätta en utredning om ”Nordbors rättigheter”, som bl.a. skall kartlägga om regler om medborgarskap medför en sämre ställning vid vistelse eller bosättning i annat nordiskt land än det egna. Kartläggningen genomförs under 1985. Utbildningsområdet är ett av de områden som skall analyseras.

Vad gäller det allmänkulurella området kommer tyngdpunkten i samarbetet mellan myndigheter även i framtiden att i första hand ligga på åtgärder som syftar till att främja den kulturella gemenskapen. Kulturbegrep-

pets mängfald och önskvärdheten att stärka denna mångfald även på ett

nordiskt plan leder lätt till en splittring av de begränsade resurserna.

Av särskilt intresse i detta sammanhang är det pågående arbetet med ett

nordiskt radio- och TV-samarbete via satellit m. m.

Nordiska ministerrådet — i sammansättningen kultur-, kommunikations-

Prop. 1984/85: 194 4

och industriministrarna — beslöt den 27 mars 1982 med deltagande av Finlands, Islands, Norges och Sveriges regeringar att. som ctt ted i utveck-

lingen av ett nordiskt radio- och TV- samt telesamarbete baserat på överföring via ett satellitsystem, genomföra en studie av ett sådant system.

Ministerrådets beslut fogades som bilaga till prop. 1981/82:200 om nordiskt kuhursamarbete m.m. De tre beredningsgrupper som ministerrädet tillsatt. en för programfrågor, en för teknik-ekonomiska fragor och en för Juridiska frågor avlämnade sina rapporter i augusti 1984.

Under hösten 1984 bedrevs förhandlingar de deltagande länderna emel-

lan om det nordiska TV-samarbetet. Enighet kunde därvid uppnås om

programsamarbetet. Någon ekonomisk uppgörelse kunde däremot inte

träffas före Nordiska rådets 33:e session.

Nordiska rådets kulturutskott har i uttalande över ministerrädets meddelande om törhandlingsläget förutsatt att ett slutligt förslag om radio- och TV-samarbete via Tele-X utarbetas i brådskande ordning och att ett sådant

förslag föreläggs Nordiska rädet senast den 15 maj 1985. Utskottet förutsätter att förslaget även innehåller uppgifter om hur programservicen till Island skall genomföras, att förslaget beaktar det kommande ljudradiosam-

arbetet och att man i förslaget utgår från att samarbetet är avsett att bli

permanent. Utskottet ansluter sig till det redovisade önskemålet om dansk

medverkan i projektet.

Efter Nordiska rådets session har förhandlingarna om TV- samarbetet

upptagits på nytt.

3¶Nordiska ministerrådets kulturbudget

3.1 Inledning

Den gemensamma nordiska kulturbudgeten omfattar kostnader för fyrtiotalet nordiska institutioner och samarbetsorgan samt för vissa permanenta och tidsbegränsade projekt. Dessutom utgår bidrag ur kulturbudgeten till verksamhet inom vissa organisationer m. m.

Utöver vad som upptas inom Nordiska ministerrådets knlturbudget bestrider de nordiska länderna, inom ramen för resp. nationella budget, kostnader för en rad andra nordiska ändamål, bl.a. av bilateral karaktär. De svenska bidragen till sådana ändamål har till största delen förts upp under åttonde huvudtitelns anslag H 6. Bilateralt nordiskt kultursamarbete m. m. (prop. 1984/85: 100 bil. 10, s. 584—588). Enligt det nya reglementet för Nordiska ministerrådets budget (allmän budget och kulturbudget), beslutat av Nordiska ministerrådet i juni 1983,

fastställer ministerrådet budgeten i mars månad under förbehåll av de nationella parlamentens godkännande.

Prop. 1984/85: 194 5

När det gäller budgetförslaget för år 1986 har, liksom för udigare är, en försöksordning tillämpats i syfte att ge Nordiska rådet större möjligheter

till inflytande över budgeten. Nordiska ministerrådet (kultur- och utbildningsministrarna) fastställde således i slutet av januari 1985 eu förslag till kulturbudget. vilket därefter behandlades av Nordiska rådets kulturutskott

Den 13 mars 1985 fastställde Nordiska ministerrådet tkultur- och utbild-

ningsministrarna) ett förslag till kulturbudget för år 1986. Detta innebar

vissa förändringar jämfört med tidigare förslag, där man nu tillgodosäåg en del av de synpunkter som framfördes i Nordiska rådet.

Förslag till budget för övriga samarbetsområden fastställdes av Nordiska ministerrådet (samarbetsministrarna) den 27 mars 1985. Frågor i anslutning till detta har tidigare denna dag anmälts av statsrådet Leijon.

I det följande redogör jag för Nordiska ministerrådets förslag till kultur-

budget och för verksamheten 1984 i vissa frågor som ansluter ull detta.

3.2 Verksamheten inom kulturavtalets organ under åren 1984 och 1985

En utförlig redogörelse för kultursamarbetet under år 1984 har lämnats i ministerrådets berättelse rörande det nordiska samarbetet till Nordiska rådets 33:e session 1985 (dokument C 1/1985 i det nordiska trycket). Jag tar därför här endast upp några huvudpunkter i verksamheten under år 1984.

Arbetsformerna I det nordiska samarbetet

Vid Nordiska rådets 32:a session antog rådet en rekommendation (rek or 15/1984) där ministerrådet anmodas att lägga fram förslag rörande ministerrådets verksamhet som utredningen om arbetsformerna i nordiskt samar-

bete ger upphov till. Förslaget innebär bl.a. för ministerrådets del att de

nuvarande båda budgetarna slås samman och att ministerrådets bäda sekretariat omorganiseras I ett gemensamt sekretariat.

En ändring av de organisatoriska formerna för det nordiska samarbetet kräver vissa Justeringar i de nordiska samarbetsavtalen som senare kommer att föreläggas riksdagen.

I ministerrådets förslag till Nordiska rädets 33:e session ingår förslag om

ändringar av det nordiska kulturavtalet. Innebörden härav är att det skall vara ministerrädet i sammansättningen kultur- och utbildningsministrarna

som fattar de beslut som krävs för att förverkliga avtalets syfte. Samma

ministerråd skall tillsätta kommittéer och arbetsgrupper med särskilda

uppdrag. Ministerrådet skall också låta utarbeta och fatta beslut om bud-

getförslaget för de gemensamma institutionerna, programmen och verksamheterna inom en totalram som en del av den samlade nordiska budgeten. En utförligare redogörelse för förslaget har denna dag lämnats av statsrådet Leijon.

Prop. 1984/85: 194 6

Nordisk handlingsplan för ekonomisk utveckling och full sysselsättning

Vid Nordiska rådets session 1985 lade ministerrådet (finansministrarna)

fram en handlingsplan för ekonomisk utveckling och full sysselsättning för vilken statsrådet Leijon tidigare i dag redogjort. I planen förekommer två projekt vilka har direkt anknytning till det nordiska kulturella samarbetet och vilka också förutsätts finansieras över den nordiska kulturbudgeten för 1986.

Det ena projektet avser uppbyggnad av det s.k. NORDUNET. ett kommunikationssystem för forskarsamverkan. Projektet avser bl.a. att

skapa bättre möjligheter för kommunikation mellan nordiska universitet och foörskningsinstitutioner. För att Nordunet-projektet skall kunna ge-

nomföras krävs både resurser frän nationella källor och gemensamma nordiska medel.

Det andra projektet rör flaskhalsproblem, kopplingen mellan utbildnings- och arbetsmarknadspolitik. En förstärkning och modernisering av arbetsmarknadsutbildningarna är viktig. I syfte att åstadkomma en förbättring planeras ett projekt som består av en kartläggning av behoven samt i ett senare led en samordning och modernisering av utbildningskapaciteten på vissa områden. Mellan existerande nordiska organ utvecklas ett samar-

bete om vuxenutbildning, bl.a. vidareutbildning av lärare på teknologiskt

avancerade områden. Nya former för samarbete mellan arbetsmarknadens parter. utbildningsmyndigheter och arbetsmarknadsmyndigheter bör prövas genom olika pilotprojekt.

Handlingsprogram på datateknologiområdet

Nordiska ministerrådet (kultur- och utbildningsministrarna) har tillsatt en styrgrupp för den del av den nordiska handlingsplanen för datateknologi som faller inom kulturavtalets område. Handlingsplanen för datateknologi godkändes av ministerrådet i juni 1984. Styrgruppen har startat planläggning och genomförande av en rad verksamheter som t. ex. datateknologi i samhällsämnen för 16—19-åringar, kunskapsförmedling 1995, datateknologi I undervisning i främmande språk, m. m.

Information i utlandet om de nordiska ländernas kulturliv

Samnordiska arrangemang på kulturområdet tilldrar sig ett stort och växande intresse från utlandet. Nordiskt kulturliv har därmed fått ökade möjligheter att bli presenterat utomlands och därigenom också bli förmål

för internationell debatt och påverkan.

Mot bakgrund av framgångarna 1983 i USA med de olika utställnings-

projekt m. m. som ingick i Scandinavia Today har den ledningsgrupp som bildades för Scandinavia Today ombildats i syfte att fungera som rädgivan-

de organ i frågor som rör samnordisk kulturinformation i utlandet. Gruppen studerar olika möjligheter att genomföra gemensamma kulturprojekt. Flera alternativ har därvid nämnts. Bl. a. undersöks förutsättningarna för ett nordiskt projekt i Japan.

Prop. 1984/85: 194 =

Ministerrådet har vidare beslutat avsätta medel för visning av en utställning av sekelskifteskonst i London, Dsseldorf och Paris under åren 1986—

87.

Utbildning

I maj 1984 träffades en överenskommelse om gemensam nordisk arbetsmarknad för lärare I grundskolan. En arbetsgrupp med en representant för vart och ett av de nordiska ländernas utbildningsdepartement (motsvarande) arbetar vidare med frågan att utvidga möjligheterna till en gemensam nordisk arbetsmarknad för vissa grupper av ämneslärare i grundskolan och gymnasiet.

Ledningsgruppen för Nordiska samarbetet inom skolområdet driver pro-

jekt inom flera områden inom det pedagogiska FoU-området. Ett nytt

projekt som startade hösten 1984 behandlar specialundervisningen. Med utgångspunkt i förslag som presenterats i rapporten ”En skola för alla” har

man tagit upp övergången från grundskola till gymnasium och problemati-

ken kring försummade eller avbrutna studier.

Tillsammans med Nordiska arbetsmarknadsutskottet (NAUT) driver ledningsgruppen ett projekt om vägledning för unga vid övergång från skola till arbetsliv.

Under år 1984 har ministerrådet beslutat lägga ned den rådgivande

kommittén för utbildning i samband med att dess ledamöters mandatperiod

löpte ut. I anslutning till detta beslut har ministerrådet beslutat bl.a. att

utveckla samarbetet avseende vuxenutbildningen.

Ministerrådet har önskat bidra till ett nordiskt samarbete beträffande

datateknologisk programvaruproduktion på skolområdet. En särskild

grupp har tillsatts för denna uppgift. Verksamheten skall omfatta såväl förskola och grundskola som yrkesutbildning och lärarutbildning. Arbetsuppgifterna gäller bl. a. distribution, kravspecifikation och utvärdering av programvara.

Forskning

Nordiska forskningspolitiska rådet (FPR) har beslutat att tillsammans med Nordiska samarbetsorganet för teknisk-vetenskaplig forskning (Nordforsk) genomföra ett projekt om utvärdering av pågående forskning, som skall resultera + en metodhandbok. FPR har tagit initiativ tll att den forskning som vissa av institutionerna under kulturavtalet utför utvärderas. Det gäller Nordiska vulkanologiska institutet (Nordvulc), Nordiska

institutet för samhällsplanering (Nordplan) och Centralinstitutet för nor-

disk asienforskning (CINA). Förutom verksamhetens kvalitet kommer dessa utvärderingar bl. a. att beröra institutionernas betydelse för forskarutbildningen samt deras samarbete med andra nordiska och nationella

organ.

Prop. 1984/85: 194 8

FPR har i samrad med styrelsen för Nordiska forskarkurser vänt sig till universitet och högskolor samt forskningsråd i Norden med förslag om en utvidgad försöksverksamhet med systematiserade nordiska forskarkurser.

Vidare har planering inletts av försök med nordiska kurser på bl. a. teknik-

och värdforskningsområdet.

FPR har inlett ett arbete med en analys av forskningsinsatserna inom ministerrådsbudgetarna. Avsikten är att göra en övergripande forsknings-

politisk bedömning som kan nyttjas av ministerrådet i samband med beslut om långsiktiga prioriteringar.

Under år 1984 har FPR arrangerat två nordiska forskarsymposier kring

datateknologiska frågor.

Flera forskningsområden är i dag så små eller specialiserade att behovet av forskare är begränsat. Detta minskar möjligheterna för varje land att bygga upp och upprätthålla en tillräckligt omfattande forskning. Minister-

rådet har därför beslutat att i kulturbudgeten för är 1985 anslå ytterligare medel till de de nordiska forskarkurserna motsvarande två kurser, så att

kursprogrammet för år 1985 omfattar minst 21 kurser. Samtidigt har ministerrådet förstärkt de av forskarkursernas styrelse administrerade stödordningarna Nordiska forskarstipendier och forskarsymposier med 250 000

DKK.

Kultur

En viktig uppgift för det nordiska kultursamarbetet är att upprätthålla

och utveckla de kulturella förbindelserna mellan de områden som av geografiska och etniska skäl har en egen eller särpräglad kultur och det

övriga Norden.

En utredning av det åländska kulturlivet och dess relationer till det övriga Norden har genomförts på uppdrag av ministerrådet. Syftet med utredningen var att få underlag för en bedömning av förutsättningarna för ett Nordens institut på Åland. Remissbehandling har genomförts av undervisningsministeriet i Finland.

Ministerrådet beslutade därefter i juni 1984 att inrätta ett Nordens insti-

tut på Åland från den 1 januari 1985. Kostnaderna för driften skall fördelas

mellan den nordiska kulturbudgeten och Ålands landsskapsstyrelse. Sam-

tidigt har ministerrådet fastställt stadgar för institutet. Ministerrådet kom-

mer att utse verksamhetsledare under år 1985.

Ministerrådet startade år 1983 en utredning om utvecklingen av kulturförbindelserna mellan Grönland och det övriga Norden. Utredningen pre-

senterades under år 1984 och ministerrådet beslutade vid sitt möte i september att utredningen skulle publiceras och distribueras till relevanta

institutioner samt att den skulle sändas på remiss. Ministerrådet avser att efter remissbehandlingen fatta beslut om ev. genomförande av de förslag som presenteras I utredningen.

Prop. 1984/85: 194 9

Stödet till folkrörelserna omfattar tre poster på den nordiska kulturbud-

geten: nordiskt ungdomssamarbete, nordiskt folkbildningssamarbete och

nordiskt idrottssamarbete. Ministerrådet har beslutat — med anledning av FN:s ungdomsår 1985 — att i kulturbudgeten för år 1985 anslå 925000

DKK utöver ordinarie anslag till ungdomsarbetet. Ministerrådet beslutade

i september 1984 att stödordningen för idrottssamarbetet från och med år

1985 också skall omfatta samiskt idrottssamarbete.

Stödet till samiska kulturaktiviteter av engångskaraktär har fördubblats

från år 1983 till är 1984. Stödet uppgår nu till 400000 DKK. Till detta kommer att ministerrådet beslutat om en försöksverksamhet för utveckling av det samiska kulturlivet. För ändamälet har en särskilt sakkunnig anställts för en treårsperiod från är 1984. För verksamheten har ytterligare

400000 DKK anvisats under år 1984. Detta innebär att det samlade stödet på den nordiska kulturbudgeten till samiskt kulturliv ökats från 200000 DKK är 1983 till 800000 DKK är 1984.

3.3¶Nordiska ministerrådets förslag till kulturbudget för är 1986

För år 1986 har i anslagsframställningar m. m. för den nordiska kultur-

budgeten begärts cirka 185 miljoner danska kr. Ministerrådet (kultur- och utbildningsministrarna) fattade den 13 mars 1985 beslut om ett förslag till

kulturbudget för år 1986 som omsluter 160074 000 danska kr.

Vissa intäkter i form av räntor och interna avgifter för kultursekretariatet beräknas därvid uppgå till 6 285 000 danska kr. Vidare har lönekostnaderna beräknats i 1984 års nivå och den ökning av lönekostnaderna som kommer att ske genom nya löneavtal förutsätts bli täckt genom en reserv. Preliminärt har denna reserv beräknats till 9792 000 danska kr. Den avses också kunna användas till pris- och valutajusteringar.

För de institutioner och projekt som ligger i annat land än Danmark har omräkningen till danska kr. gjorts enligt de valutakurser som gällde den I november 1984. Det har förutsatts att de institutioner m. m. som omfattas av budgeten garanteras anslag I sin huvudsakliga utgiftsvaluta omräknad efter dessa valutakurser.

En översikt av ministerrådets budgetförslag bör fogas till regeringspro-

tokollet i detta ärende som bilaga.

3.4 Föredragandens överväganden

Inför den planerade sammanslagningen av Nordiska ministerrädets bud-

getar och sekretariat har det från olika håll uttryckts farhågor att kultur-

samarbetet skulle ges lägre prioritet i en sammanslagen orgiansiaton. Det har bl.a. funnits en oro att kultursamarbetet skulle förlora på att det

skapas ett gemensamt sekreteraiat.

Prop. 1984/85: 194 10

Jag är I detta avseende mer optimistisk. Jag anser att den nya organisationen kan skapa nya och bättre möjligheter att utveckla samarbetet.

Kultursamarbetet kan tillföras nya erfarenheter och får större möjligheter

att motta impulser från den övriga verksamheten. Kultur- och utbildnings-

samarbetet skall självfallet också berika och stimulera övriga sektorer av

det nordiska samarbetet. Kultursamarbetet utgör en viktig förbindelselänk mellan länderna. men det har samtidigt ett betydande egenvärde. På väsentliga områden har även synpunkter frän företrädare för kultursamarbetet beaktats vid utformningen av den nya ordningen.

Stora resurskrav ställs på den nordiska kulturbudgeten. Jag vill därför erinra om vad som anfördes vid min anmälan av prop 1983/84: 181 om Nordiska ministerrådets kulturbudgeti för år 1985 angäende vikten av att nya och angelägna behov inom det nordiska kulturavtalets ram tillgodoses genom omfördelning av befintliga resurser. Nordiska rådets kulturutskott har också vid flera tillfällen tagit upp frågan om möjligheten att göra omprioriteringar mellan institutioner. som finansieras över den nordiska kulturbudgeten. och mellan nordisk och nationell finansiering av vissa

sådana institutioner. Vid Nordiska rådets 33:e session i Reykjavik 1985

anförde jag bl. a. att det finns en fara att kulturbudgeten blir alltför låst och att budgetdiskussionerna mer handlar om fördelning av medel till givna ändamål än prioritering och val mellan mer eller mindre angelägna insät-

ser. Mot bakgrund av den beslutade sammanslagningen av budgetar, vilket

innebär att 1986 års kulturbudget är den sista särskilda nordiska kulturbudgeten. finns det anledning att se över möjligheterna att åstadkomma en nordisk budget som bl. a. vad avser verksamhet som omfattas av kulturavtalet ger möjlighet att tydligare uttrycka prioriteringar i det nordiska samarbetet.

Det bör dock samtidigt framhällas att möjligheterna till reella omfördelningar är begränsade. En stor del av kulturbudgetens kostnader utgörs av fasta kostnader som inte kan omfördelas med mindre man helt avvecklar vissa verksamheter.

Vad som däremot kan göras är att försöka skapa färre anslagsposter på den del av den kommande gemensamma nordiska budgeten som täcker det kulturella samarbetet. Flera anslagsposter tar i dag upp likartade ändamäl. Dessa borde kunna slås samman vilket bl. a. skulle skapa en större rörlighet och översiktlighet. Inom det allmänkulturella området har det byggts upp stödordningar för praktiskt taget varje konstnärlig uttrycksform liksom för folkbildningsrörelser och ungdomsorganisationer. En omprövning

av stödet till vissa aktiviteter kan behöva göras i syfte att åstadkomma

koncentrerade insatser på vissa områden under vissa perioder, vilket torde vara mer meningsfullt än en strävan att kontinuerligt täcka alla.

Jag tillstyrker för svensk del Nordiska ministerrådets budgetförslag. Nordiska ministerrådet bör inom den överenskomna ramen kunna göra de

Prop. 1984/85: 194 1

ändringar av förslaget som till följd av uppkommande förhållanden kan

krävas fram till budgetårets ingång. Ländernas bidrag till Nordiska ministerrådets budgetar beräknas enligt

en särskild fördelningsnyckel, som fastställs för varje år. Nordiska ministerrädet (samarbetsministrarna) har fastställt ny fördelningsnyckel för 1986

lämnats av statsrådet Leijon. Sveriges andel av budgeten för år 1986 är

något mindre än för 1985. Andelen uppgär till 37.242.

4¶Anslagsberäkning för budgetåret 1985/86

H 5 Nordiska ministerrådets kulturbudget

[98384 Utgift 40357 089 1984/85 Anslag 46 500 000 1985/86 Förslag 46 600 000

Nordiska ministerrådets förslag till budget för år 1986 uppgår till 153 789000 danska kr.. inkl. en reserv för att täcka bl.a. automatiska

löneökningar från 1984 års nivå. Reserven har preliminärt beräknats till ca 9,8 milj. danska kr. Jag utgår

från detta belopp vid anslagsberäkningen. I den mån detta belopp inte är tillräckligt bör anslaget få överskridas.

Därtill kommer projekt inom ramen för handlingsplanen för ekonomisk tillväxt och full sysselsättning, vilka är kostnadsberäknade till 4565 000 danska kr. De totala kostnaderna för kultursamarbetet för är 1986 uppgår därmed ul! 158 354 000 danska kr.

Jämfört med 1985 års budget. till vilken anvisades 141,6 milj. danska kr., är ökningen ca 1292, varav ca SZ avser pris- och löneomräkningar samt valutakursförändringar. De båda projekten i den särskilda handlingsplanen för ekonomisk tillväxt och full sysselsättning medför en ökning med ca 32. Det framlagda budgetförslaget medger således en ytterligare aktivitetsökning på ca 396.

Den svenska andelen av anslaget till 1985 års nordiska kulturbudget

beräknar jag till 37,2 % av 158 354000 danska kr., vilket enligt växelkursen

den I november 1984 motsvarar 46 600 000 svenska kr.

Medlen bör anvisas i statsbudgeten för budgetäret 1985/86. Eftersom Nordiska ministerrådets kulturbudget avser kalenderåret 1986 torde en del av det svenska bidraget komma att utbetalas först hösten 1986. Regeringen bör därför kunna medge att sådana utbetalningar som görs efter den 1 juli 1986 belastar motsvarande anslag i statsbudgeten för budgetäret 1986/87 inom den av riksdagen godtagna ramen för år 1986.

Prop. 1984/85: 194 12

5 Hemställan

Med hänvisning tull vad jag har anfört hemställer jag att regeringen föreslär riksdagen att

I. för Sveriges del godkänna Nordiska ministerrådets förslag till

kulturbudget för år 1986,

2. ull Nordiska ministerrådets kulturbudget för budgetåret 1985/86

anvisa ett förslagsanslag av 46 600000 kr.

Ärendet bör behandlas under innevarande riksmöte.

6 Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens övervägenden och beslutar

att genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredragan-

den har lagt fram.

Prop. 1984/85: 194 13

Bilaga

Nordiska ministerrådets förslag till Nordiska ministerrå-

dets kulturbudget för verksamhetsåret 1986 (1000-tal

danska kr).

Bidrag till Nordisk kursverksamhet på — utbildningsområ-

Nordiska samarbetskommittén för arktisk medicinsk forsk-

ning 1206 1347 Nordiska samarbetskommittén för internationell = politik 1011 1097 Nordiskt samarbetsorgan för vetenskaplig information —

Nordiska samarbetskommittén för acceleratorbaserad

forskning 586 572 Nordisk dokumentationscentral för masskommunikations-

Nordiskt teatersamarbete

I Utdelas vartannat är.

Prop. 1984/85: 194 14

Verksamhetsområde 1985 1986

Anstag Förslag Nordiskt folkrörelsesamarhete

Projekt inom handlingsplanen för ekonomisk ullväxt och full

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1985