om ändringar i beskattningen av bensin, m.m.
Regeringens proposition ÄN | . PI 1986/87:139 CS
om ändringar i beskattningen av bensin,
Prop.
m.m. 1986/87: 139
Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i
bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 19 mars 1987.
På regeringens vägnar
Ingvar Carlsson
- 0
Bengt K.A. Johansson
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås höjd skatt på olja med 50 kr. per m? och på bensin
med 20 öre per liter i enlighet med vad som angetts i prop. 1986/87:95 om totalförsvarets fortsatta utveckling.
Därutöver föreslås en höjning av skatten på bensin med 3 öre per liter för att kompensera det inkomstbortfall som uppkommer till följd av en ökad försäljning av blyfri bensin.
Bensinskatten för andra motoralkoholer än metanol och etanol föreslås
höjd till samma nivå som skatten för bensin. Skatten på bensin och gasol som används för framställning av stadsgas föreslås slopad. Rätten till avdrag i bensinskattedeklaration för skatt på sådan bensin
som förbrukats eller försålts för förbrukning i luftfartyg som inte används
för fritidsändamål eller annat privat ändamål föreslås slopad. I stället
föreslås att flygbensin, dvs. sådan bensin som tillverkats särskilt för användning i flygplan, undantas från skatteplikt.
Slutligen föreslås att skatteplikten i fråga om bensin generellt inskränks till att omfatta endast bensin avsedd för motordrift. I stället kan vissa av de nuvarande avdragsreglerna slopas, och beskattningssystemet därigenom förenklas.
Samtliga ändringar föreslås träda i kraft den 1 juli 1987.
I Riksdagen 1986/87.1 samt. Nr 139
Lag om ändring i lagen (1957:262) om allmän energiskatt
Härigenom föreskrivs att 2 a och 25 §§ samt bilaga I till lagen (1957:262) om allmän encergiskatt! skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
2a8 Skatt utgår inte för
a) inhemskt framställd metan,
b) naturgas, som bortgär till följd av förluster vid transport eller om-
formning hos producent eller distributör,
C) stadsgas c) stadsgas eller gasol som an-
vänds för framställning av stads-
gas,
d) gasol. som med hänsyn till försäljningsform, kvantitet eller förpackning har karaktär av butiksvara.
25§ I deklaration som avser elektrisk kraft får avdrag göras för skatt på
elektrisk kraft, som
a) levererats till kommunikationsföretag för bandrift eller därmed likar-
tat ändamål eller överförts till annat land,
b) förbrukats eller försålts för förbrukning för annat ändamål än ener-
gialstring eller för användning i omedelbart samband med sådan förbruk-
ning eller vid framställning av bensin eller i förteckningen angivet skatte-
pliktigt bränsle, c) försålts med förlust för den redovisningsskyldige, i den mån förlusten
hänför sig till bristande betalning från förbrukare eller icke registrerad distributör av elektrisk kraft,
d) producerats i mottrycksanläggning och förbrukats i egen industriell verksamhet.
Avdrag enligt första stycket c) får göras med belopp som svarar mot så stor del av skatten som förlusten visas utgöra av den elektriska kraftens försäljningspris. Har sådant avdrag gjorts och inflyter därefter betalning
skall redovisning åter lämnas för skatten på den kraft som betalningen
avser.
Avdrag får även göras för skatt Avdrag får även göras för skatt för bensin eller annat bränsle, som för bensin eller annat bränsle, som
förbrukats vid produktion av annan förbrukats vid produktion av annan
skattepliktig elektrisk kraft än så- skattepliktig elektrisk kraft än så-
dan som avses i första stycket d), i dan som avses i första stycket d), i
den mån avdrag icke gjorts enligt den mån avdrag icke gjorts enligt
24§ första stycket g) eller enligt 7 § 24§ första stycket g) eller enligt 78 i mom. första stycket i) lagen I mom. första stycket g) lagen
(1961:372) om bensinskatt. (1961:372) om bensinskatt.
! Lagen omtryckt 1984:994. Senaste lydelse av lagens rubrik 1975:272.
Nuvarande lydelse Förteckning över vissa bränslen för vilka allmän energiskatt skall erläggas Tulltaxe- Bränsle Skattesats nummer
ur 27.01,
27.02 eler
27.04 - Kolbränslen ssssssssssssess ee see era 305 kr. per ton
ur 27.10 - Fotogen med tillsats som möjliggör drift
ur 27.10 Motorbrännoljor, eldningsoljor och bun-
KerOljör o.sseseserersreres reser ers ta 610 kr. per m” ur 27.11 — NatUrgä$ ssssssssrer sr rrrr errors rr rea 308 kr. per 1000 m?
ur 27.11 eller
38.19 — Gasol som används för a) MOLOrdrift ososososerr rr ere rr ere rr 92 öre per liter
c) annat ändamäl än motordrift eller stadsgasframställning sossscorsrrsrr ra 185 kr. per ton Anm. Skatten på oljor beräknas efter varans fakturerade volym. Kan skatten
icke beräknas på sådant sätt eller sker
fakturering annorledes än enligt vedertagna grunder, äger beskattningsmyndigheten fastställa grunder för beräkning av volymen.
” Senaste lydelse 1986:501, 3
+l Riksdugen 1986/87.1 suml. Nr 139
Föreslagen lydelse Prop. 1986/87: Förteckning över vissa bränslen för vilka allmän energiskatt skall erläggas Tulltaxe- Bränsle Skattesats nummer
ur 27.01, ur 27.02 eller ur 27.04 — Kolbränslen ...soosserserrss ra reser rr a 305 kr. per ton ur 27.10 - Fotogen med tillsats som möjliggör drift
ur 27.10 Motorbrännoljor, eldningsoljor och bun-
kerOljör oo.ssssserrrerrrsrare sees rr es 660 kr. per m? ur 27.11 = NalUrgå$ ...ssssossssersese ses r ers roa 308 kr. per 1000 m?
ur 27.11 eller ur 38.19 Gasol som används för
a) MOtordrift oo.oossossssss se rrr sr reses 92 öre per liter
Anm. Skatten på oljor beräknas efter varans fakturerade volym. Kan skatten icke beräknas på sådant sätt eller sker fakturering annorledes än enligt vedertagna grunder, äger beskattningsmyndigheten fastställa grunder för beräkning av volymen.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1987.
Lag om ändring i lagen (1961:372) om bensinskatt
Härigenom föreskrivs att 1—-38§8§ samt 7§ 1 mom. lagen (1961:372) om
bensinskatt! skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Till staten skall enligt bestämmelserna i denna lag erläggas särskild skatt (bensinskatt) för
a) bensin, utom kemiskt ren ben- a) bensin avsedd för motordrift sin, och andra motorbränsten, som och andra motorbränslen, som ininnehäller minst 70 viktprocent nehäller minst 70 viktprocent benbensin tur tulltaxenummer 27.10): sin (ur tulltaxenummer 27.10), med samt undantag för flyghensin: samt
b) metylalkohol (metanoh, etytalkohol tetanoh och högre alkoholer samt andra än under a) avsedda blandningar. som innehåller sådan alkohol (ur twulltaxenummer 22.08, 29.04 och 38.19), allt under förutsättning att varorna är avsedda för användning till motordrift (motoralkohol).
Skatt skall dock inte utgå för Skatt skall dock inte utgå för
mineraloljeprodukter, som införs mineraloljeprodukter, som införs
till landet för att vid oljeraffinade- till landet för att vid oljeraffinade-
rier användas uteslutande som rå- rier användas uteslutande som rå-
vara vid tillverkning av bensin. vara vid tillverkning av bensin.
Skatt skall inte heller utgå för ben- Skatt skall inte heller utgå för mo-
sin. som är avsedd för annat ända- toralkohol. som tillhandahålls i sär-
mål än motordrift. eller för motor- skild förpackning om högst en liter.
alkohol, när varorna tillhandahålls i särskilda förpackningar om högst en liter.
Bestämmelserna 1 denna lag om bensin gäller, om annat inte sägs. samtliga de varuslag som är skattepliktiga enligt första stycket.
28:
Skatt utgår, om inte annat sägs i Skatt utgår, om inte annat sägs i
andra eller tredje stycket, med andra stycket. med 2 kronor 36 öre
2kronor lI3öre per liter för blyfri per liter för blyfri bensin, varmed bensin, varmed avses bensin med avses bensin med en blyhalt om
en blyhalt om högst 0.013 gram per högst 0.013 gram per liter vid 15” C,
liter vid 15? C, och med 2 kronor och med 2 kronor 52 öre per liter för
29 öre per liter för annan bensin. annan bensin.
För metanol, etanol och högre al- För metanol och etanol utgår
koholer utgår skatten med 80 öre skatten med 80öre per liter. Ingår per liter. Ingår sådan alkohol i en sådan alkohol i en blandning som
blandning som avses I 1§ första avses i I $ första stycket a) eller b)
stycket a) eller b) utgår skatten för utgår skatten för den inblandade al-
den inblandade alkoholen med koholen med 80 öre per liter och för 80 öre per liter och för blandningen blandningen i övrigt med 2 kronor
I Lagen omtryckt 1984: 993. Scnaste lydelse av lagens rubrik 1975: 274, > Senaste lydelse 1985: 1079.
i övrigt med 2 kronor 13 öre per liter 36 öre per liter om den utgörs av om den utgörs av blyfri bensin och blyfri bensin och med 2 kronor 52 med 2 kronor 29 öre per liter om öre per liter om den utgörs av anden utgörs av annan bensin. nan bensin.
För bensin som används för framställning av stadsgas utgår skatten med 1,6 öre per liter.
Skatten beräknas efter varans Skatten beräknas efter varans fakturerade volym. I denna skall fakturerade volym. I denna skall dock inte inräknas smörjolja som dock inte inräknas smörjolja som har tillsatts bensin för motordrift. har tillsatts bensinen. Kan skatten
Kan skatten inte beräknas på så- inte beräknas på sådant sätt eller
dant sätt eller sker faktureringen sker faktureringen inte enligt vederinte enligt vedertagna grunder, får tagna grunder, får beskattningsbeskattningsmyndigheten fastställa myndigheten fastställa grunder för grunder för beräkning av volymen. beräkning av volymen.
rd
Skattskyldig är
1. den som inom landet tillverkar bensin,
2, den som har registrerats enligt 4§ andra stycket som återförsäljare eller förbrukare av bensin.
3. den som för annat ändamål än 3. den som för annat ändamål än
som avses I 7§ I mom. återförsäljer som avses 178 I mom. återförsäljer eller förbrukar bensin, som förvär- eller förbrukar bensin, som förvärvats utan skatt eller med nedsatt vats utan skatt eller med nedsatt
skatt mot försäkran enligt 7§ skatt mot försäkran enligt 78
2 mom. 2 mom., eller som förbrukar bensin
som inte är avsedd för motordrift
för sådant ändamål eller förbrukar
Aygbensin för annat än drift av
flygplan.
75 I mom.
I deklaration får avdrag göras för skatt på bensin, som har
a) förvärvats för återförsäljning eller förbrukning i egen rörelse och för vilken skattskyldighet tidigare inträtt,
b) återtagits i samband med återgång av köp,
c) förbrukats eller försålts för c) förbrukats eller sålts för förförbrukning för framdrivande av brukning för framdrivande av tåg
tåg eller fordon å järnväg, eller andra järnvägsfordon.
d) förbrukats eller försålts för förbrukning i luftfartyg, när det inte
används för fritidsändamål eller annat privat ändamål,
e) förbrukats eller försålts för d) förbrukats eller sålts för förförbrukning, i samband med fab- brukning, i samband med fabriks-
riksmässig tillverkning av motorer, mässig tillverkning av motorer, för
för avprovning av motorer å prov- avprovning av motorer i provbädd
bädd eller å annan dylik anordning eller annan sådan anordning utan
utan att transportmedel därvid att transportmedel därvid framförs.
framföres,
PJörhrukais eller försålts för förbrukning för annat tekniskt ändamål än motiordrift, om annat inte framgår av andra stycket.
cg) av den skattskyldige ecHer för e) av den skattskyldige eller för
hans räkning utförts ur riket eller hans räkning utförts ur Sverige eller förts till svensk frihamn för annat förts till svensk frihamn för annat ändamål än att förbrukas där, ändamål än att förbrukas där,
hy försålts med förlust för den AA sålts med förlust för den skatt-
skattskyldige, i den mån förlusten skyldige, i den mån förlusten hänhänför sig till bristande betalning för sig tll bristande betalning från
från köpare, köpare.
ö förbrukats eller försålts för för- 2) förbrukats eller sålts för förbrukning vid produktion av skattc- brukning vid produktion av skatte-
pliktig elektrisk kraft. pliktig elektrisk kraft.
Avdrag enligt första stycket f) får inte göras för skatt på
1. bensin som har använts för framställning av vara som är lämpad eller avsedd för motordrift.
2. bensin som avses i I1§ första stveket a) och som är avsedd för annat ändamål än motordrift, eller
motoralkohol, när varan har förpackats eller försålts för att förpac-
kas i särskild förpackning om högst en liter,
3. bensin som används för framställning av stadsgas.
Hur skattskyldighet inträtt för en
vara som avses I andra stycket 2 får
avdrag ändå göras enligt första
stycket f). Avdrag enligt första stycket /) Avdrag enligt första stycket f) får får göras med belopp som svarar göras med belopp som svarar mot
mot så stor del av skatten som för- så stor del av skatten som förlusten lusten visas utgöra av varans för- visas utgöra av varans försäljningssäljningspris. Har sådant avdrag pris. Har sådant avdrag giorts och
gjorts och inflyter därefter betal- inflyter därefter betalning skall rening skall redovisning åter lämnas dovisning åter lämnas för skatten för skatten på de varor som betal- på de varor som betalningen avser.
ningen avser.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1987.
Lag om ändring i lagen (1973:1216) om särskild skatt för oljeprodukter och kol
Härigenom föreskrivs att 28 lagen (1973:1216) om oljeprodukter och kol! skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Lagen (1961:372) om bensinskatt Lagen (1961:372) om bensinskatt utom 2§ första-tredje styckena til- utom 2§ första-andra styckena tillämpas i fråga om skatt enligt denna lämpas i fråga om skatt enligt denna
lag på bensin och lagen (1957:262) lag på bensin och lagen (1957:262) om allmän energiskatt utom 108 om allmän energiskatt utom 105 första stycket. 11—1588 och 25§ första stycket, 11—1588 och 258 tillämpas 1 fråga om skatt enligt tillämpas i fråga om skatt enligt
denna lag på oljor och kolbränslen. denna lag på oljor och kolbränslen.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1987.
! Lagen omtryckt 1986:502. Senaste lydelse av lagens rubrik 1986:502.
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 19 mars 1987
Närvarande: statsministern Carlsson. ordförande, och statsråden Sigurdsen, Gustafsson, Lejon, Petersson, S. Andersson, Bodström. Göransson. Gradin. Dahl. Holmberg, Hellström, Wickbom. Johansson, Lindqvist. G.
Andersson, Lönnqvist
Föredragande: statsrådet Johansson
Proposition om ändringar i beskattningen av bensin, m.m.
I Gällande bestämmelser
Skatt på bensin tas ut enligt lagen (1961:372) om bensinskatt, (omtryckt
1984:993).
Skatten tas enligt I $ bensinskattelagen ut för
a) bensin, utom kemiskt ren bensin, och andra motorbränslen som innehåller minst 70 viktprocent bensin, och
b) metanol, etanol och högre alkoholer samt andra blandningar än dem som avses under a) och som innehåller sådan alkohol: allt under förutsättning att varorna är avsedda för användning tull motordrift (motoralkohol).
För bensin är skatten 2,13 kr. per liter om den är blyfri och annars 2,29 kr. per liter. För bensin som används för framställning av stadsgas är skatten dock endast 146 öre per liter. För motoralkoholer är skatten 80 öre
per liter. Ingår motoralkohol i blandning med t. ex. bensin utgår skatt för alkoholen med 80 öre per liter och för bensin med 2,13 kr. eller 2,29 kr. per
liter, beroende på om bensinen är blyfri eller inte (2 § bensinskattelagen).
För bensin som är avsedd för motordrift, men inte för motoralkoholer. utgår dessutom skatt med 6 öre per liter enligt lagen (1973:1216) om särskild skatt för oljeprodukter och kol. omtryckt (1986:502).
Bensinskatten, liksom den särskilda skatten enligt lagen om särskild skatt för oljeprodukter och kol, tas ut på följande sätt.
Riksskatteverket (RSV) är beskattningsmyndighet. Den som inom landet tillverkar bensin är skattskyldig och skall vara registrerad hos RSV. Den som i större omfattning återförsäljer, förbrukar eller håller bensin i lager kan, efter ansökan, registreras som återförsäljare eller förbrukare av bensin. Vederbörande blir därigenom skattskyldig. Som villkor för en sådan frivillig registrering gäller vissa minimikrav i fråga om lagerhållen
volym, årlig omsättning eller årlig förbrukning. Även annan som förbrukar
bensin kan, om det finns särskilda skäl. registreras som förbrukare och därigenom bli skattskyldig (3-4 §§ bensinskattelagen). 9
Den som är registrerad skattskyldig skall redovisa skatten i särskild
deklaration till RSV. I deklarationen får i vissa fall avdrag göras för skatt
på bensin, som t. ex. använts för vissa angivna ändamål. BL a. gäller, enligt 75 I mom. d) bensinskattelagen, att avdrag får göras för skatt på bensin, som har förbrukats eler försälts för förbrukning i luftfartyg, när det inte
används för friudsändamäl eller annat privat ändamål.
För motorbrännolja. eldningsolja och bunkerolja tas skatt ut enligt lagen
(1957:262) om allmän energiskatt. omtryckt (1984:994). Skatten utgär med
610 kr. per m'.
2¶Höjning av skatten på bensin och olja för att
finansiera vissa försvarskostnader
Mitt förslag: Skatten på olja höjs med 50 kr. per m” och skatten på
bensin med 20 öre per ter.
Skäl för mitt förslag: Som angivits i prop. 1986/87:95 om totalförsvarets fortsatta utveckling (bil. I s. 38-39) bör skatten på olja och bensin höjas 800 milj. kr. till följd av minskade tvångslager hos oljeföretagen. Denna skattehöjning avses bäras av oljeföretagen och skall inte föranleda höjda priser i konsumentledet. Härutöver framhälls i propositionen att skatten på olja bör höjas med 20 kr. per m? och skatten på bensin med 10 öre per liter.
Dessa senare skattehöjningar bör få slå igenom på konsumentpriserna.
I nämnda proposition (bil. 2 s. 98) har det föredragande statsrådet framhällit att den minskade lagringsskyldigheten har stor ekonomisk betydelse för de lagringsskyldiga och att det under hand har träffats en överenskommelse med de prisledande företagen som innebär att energiskatten på olja höjs med 30 kr. per m" och bensinskatten med 10 öre per liter.
Totalt innebär den i propositionen diskuterade skattehöjningen att skatten på olja höjs med 50 kr. perm” och skatten på bensin med 20 öre per
liter.
3¶Höjning av skatten på bensin för att kompensera visst skattebortfall
Mitt förslag: Skatten på blyad och blyfri bensin höjs med 3 öre per liter.
Skäl för mitt förslag: Sedan den I januari 1986 är bensinskatten differentierad så att skatten på blyfri bensin är 2 kr. 13 öre per liter och skatten på blyad bensin 2 kr. 29 öre per liter. Dessförinnan var skatten för all bensin 2
kr. 27 öre per liter. Skattedifferentieringen infördes som ett led i åtgärder-
na mot luftföroreningar och försurning.
Enligt regeringens förslag i prop. 1985/86:61 om skärpta avgasreningskrav för personbilar m. m. (bil. 2) ansågs en differentiering av skatten med 16 öre per liter tillräcklig för aut dels utjämna skillnaderna i produktionskostnader, dels bidra till en så vid användning av den blyfria bensinen som
möjligt. Skattesatsförändringarna skulle genomföras så att statsfinansiell neutralitet kunde uppnås. I början av år 1986 skulle blyfri bensin finnas
tillgänglig i mycket begränsad omfattning. I propositionen föreslogs därför att ändringen av skattesatserna på blyfri resp. annan bensin borde genom-
föras i två steg. med bibehållen skattedifferens mellan den blyfria och
blyade bensinen. Fr.o.m. den I januari 1986 borde skatten för blyfri bensin sänkas med 14 öre per liter medan skatten för annan bensin borde höjas med 2 öre per liter. Fr. o. m. den 1 juli 1987. då den blyfria bensinen i huvudsak skulle finnas tillgänglig överallt, borde en ny skattesatsföränd-
ring göras så att skatten för blyfri bensin blev 8 öre per liter lägre och
skatten på annan bensin 8 öre högre än vad den var före den 1 januari 1986.
Riksdagen godtog det första steget till skattesatsändringar, men beslutade att tills vidare inte genomföra nästa steg. Skatteutskottet uttalade (SKU 1985/86:16 s. 6) bl.a. att det skulle vara en fördel att vänta med ett beslut till dess säkrare uppgifter kunde erhållas om konsumtionen av blyfri resp. annan bensin. Regeringen borde därför återkomma med förstag i denna del. Inriktningen borde därvid vara att de totala skatteinkomsterna inte skall minskas till följd av reformen.
Enligt senaste tillgängliga uppgifter från RSV, avseende bensinförsäljningen i november 1986, svarar den blyfria bensinen nu för 26,3 96 av totalvolymen tinkl. motoralkoholer). RSV har beräknat att andelen kom-
mer att uppgå till 3092 för budgetåret 1987/88 och tll 329 för budgetåret 1988/89.
Vid en andel för den blyfria bensinen om 306, och med en totalvolym av 5,42 milj. m? per år enligt riksrevisionsverkets beräkningar avseende budgetåret 1987/88. innebär nuvarande skattesatser följande inkomster, jämfört med läget före differentieringen.
den blvade bensinen, + 2öre per liter = + 75,9 milj. kr. per är den oblyade bensinen, —- 14 öre per liter = —227.,6 milj. kr. per är inkomständring —- 151,7 milj. kr. per år
För att kompensera detta skattebortfall krävs en skattehöjning som
motsvarar 2,8 öre per liter för all såld bensin.
Skillnaden i skatt mellan blyad och blyfri bensin bör även fortsättningsvis vara 16 öre per liter. För att bibehålla den avsedda skattesatsskillnaden bör skatten för såväl blyfri som blyad bensin därför höjas lika mycket, lämpligen med 3 öre per liter. Skatten skulle då för blyfri bensin bli 11 öre lägre och för blyad bensin 5 öre högre än vad den var innan skatten differentierades, dvs. före den I januar: 1986.
4¶Beskattningen av vissa motoralkoholer Prop. 1986/87: 139
Mitt förslag: Bensinskatten för andra motoralkoholer än metanol och etanol höjs till samma nivå som skatten för bensin.
Skäl för mitt förslag: Som vdigare nämnts är skatten för bensin nu 2.13 kr. per liter om den är blyfri och annars 2,29 kr. per liter. För motoralkoholer är skatten 80 öre per liter. Ingår motoralkohol i blandning med t. ex. bensin utgår skatt för alkoholen med 80 öre per liter och för bensinen med 2,13 kr. eller 2,29 kr. per liter.
Den lägre skattesatsen för motoralkoholer gäller inte bara för metanol och etanol. utan också för högre alkoholer, t. ex. butanol. Motoralkoholer och etrar. s.k. oxygenater, används i Västeuropa i ökad utsträckning som inblandningskomponenter i bensin. De används för att ge bensinen vissa egenskaper, t.ex. höja oktanantalet. De används också som utdrygare, dvs. som en bensinersättning. Användningen av oxygenater som inblandningskomponent i bensin har i Västeuropa mer än fyrdubblats mellan ären 1980 och 1985. I huvudsak är det metanol. MTBE (som är en eter) och TBA (butanol) som används.
Före der. 1 april 1983 omfattade den lägre skattesatsen för motoralkoholer också etrar, t.ex. MTBE. Detta ämne kom, bl. a. mot bakgrund av de skattemässiga fördelarna, att i ökad utsträckning användas som inblandningskomponent i bensin. Inblandningen kunde uppgå till 5 — 102. All MTBE importerades. Mot denna bakgrund avskaffades de särskilda
skattefördelarna för etrar (prop. 1982/83:100 bil. 14, SkU 22, rskr. 150).
Full bensinskatt utgår därför nu för MTBE.
Inblandningen av motoralkoholer i bensin har därefter endast förekommit i liten utsträckning i Sverige. Viss försöksverksamhet med etanolinblandning har skett. Under senare delen av 1986 har dock vissa oljebolag
börjat använda TBA som inblandningskomponent. För närvarande motsvarar förbrukningen ca 100 000 m” per år. Med nuvarande skatteregler är det sannolikt att TBA i allt större utsträckning kommer att användas för att späda ut bensin. De oljebolag som använder TBA blandar för närvarande in ca 696 i bensinen. Om en sådan inblandning av TBA skulle göras i all i Sverige försäld bensin, skulle detta komma att medföra ett skattebortfall
om drygt 400 milj. kr. per år.
Motoralkoholkommittén har i sitt slutbetänkande Alkoholer som motorbränsle (SOU 1986:51) behandlat frågan om inblandning av olika motoralkoholer m.m. i bensin. Kommittén anser att övergripande energipolitiska skäl talar för att den lägre beskattningen för motoralkoholer endast bör
omfatta sådana alkoholer som på sikt kan produceras av inhemska råvaror
och som kan komma att utgöra realistiska alternativ som drivmedel. Kommittén föreslår att regeringen snarast lägger fram förslag om att endast etanol och metanol skall omfattas av den lägre skatten. och att övriga oxygenater skall beskattas som bensin. Enligt kommittén bör dessa oxygenater ändå på grund av vissa tekniska meriter kunna finna viss användning som inblandningskomponent. Motoralkoholkommitténs förslag remissbehandlas för närvarande.
Mot bakgrund av den kraftigt ökade användningen av TBA som inbland- Prop. [986/87: 139
ningskomponent i bensin, och med hänsyn till att TBA endast tillverkas ur petrokemiska råvaror och därför inte kan få något värde som alternativt
drivmedel, bör beskattningen ändras på det sätt som motoralkoholkommit-
tén föreslagit. Med hänsyn till det snabbt ökande intresset för TBA bör ändringarna genomföras snarast. Frågan om skattenivån för metanol och
etanol bör tas upp först när remissbehandlingen av motoralkoholkommit-
téns förslag är färdig.
5¶Bensin och gasol som används för framställning av stadsgas
Mitt förslag: Bensinskatten för bensin och energiskatten för gasol som används för framställning av stadsgas slopas.
Skäl för mitt förslag: För bensin, lättbensin, som används för framställning av stadsgas utgör bensinskatten 1,6 öre per Iiter. Skatten har varit oförändrad sedan den 1 juli 1961. I vissa fall används gasol för framställningen. För sådan gasol tas energiskatt ut med 24 kr. per ton, vilket med hänsyn till energitätheten motsvarar skatten på lättbensinen.
Produktionen av stadsgas har minskat kraftigt och nedläggning av stadsgasdriften planeras på flera håll. Skatteintäkterna är obetydliga. Under år 1986 motsvarade förbrukningen av lättbensin skatteinkomster om ca
775 000 kr. Några statsfinansiella skäl att behålla beskattningen finns inte.
Inte heller kan beskattningen, med nuvarande nivå, anses ha någon energipolitisk motivering. Däremot skulle avsevärda författningstekniska förenklingar i lagen om bensinskatt kunna göras om skatten slopades. Detta gäller särskilt om skatteplikten enligt bensinskattelagen i övrigt inskränks till att avse bensin för motordrift, vilket jag ämnar föreslå i det följande. Jag anser därför att skatten på bensin och gasol som används för stadsgasframställ-
ning bör slopas.
6¶Beskattningen av flygbensin
Mitt förslag: Flygbensin, dvs. bensin som är särskilt avsedd för användning i flygplan, undantas från skatteplikt. Avdragsrätten för
skatt på bensin som förbrukats eller försålts för förbrukning i flyg-
plan slopas.
Bakgrund till mitt förslag: Före den I januari 1984 gällde enligt 7 §1 mom. d) bensinskattelagen en generell rätt till avdrag i bensinskattedeklaration för bensin som förbrukats eller försålts för förbrukning för framdrivande av luftfartyg. Avdragsrätten medförde mycket betydande administrativa 13
och kontrollmässiga svårigheter för RSV. BI. a. innebar reglerna att ett mycket stort antal flygklubbar m. m. registrerades som skattskyldiga hos RSV för att därigenom få möjlighet att förvärva och använda flygbränsle skattefritt. Mot denna bakgrund, och med hänsyn till energipolitiska motiv, begränsades avdragsrätten till att avse endast bensin som förbrukats
eller sålts för förbrukning i flygplan när det inte används för fritidsändamäl
eller annat privat ändamäl, prop. 1983/84:28, SkU 9, rskr. 97. De nu gällande reglerna innebär således att bensin, oavsett om fråga är om särskild flygbensin eller om annan motorbensin, skattefritt kan användas i ett flygplan när detta används för t. ex. bruksflyg, skogsbrandbevakning, mälflygning, skolflyg m. m., och andra uppdrag som utförs mot ersättning. Även t. ex. taxiflyg, där passagerarnas ändamål med flygningen är fritidsändamål, kan ske med skattefri bensin.
De nya reglerna om beskattning av flygbensin ledde emellertid snabbt till atskillig kritik, bl.a. därför att de visade sig svärtillämpade. Regeringen uppdrog därför den 14 februari 1985 åt RSV att kartlägga vilka konsekvenser de nya reglerna fått ur administrations- och kontrollsynpunkt och att föreslå de åtgärder som kunde föranledas därav. RSV har den 19 mars 1986 redovisat uppdraget till regeringen i en promemoria. Promemorian har därefter remissbehandlats.
Enligt RSV har de nya reglerna medfört att deklarationsgranskningen försvårats. Antalet registrerade skattskyldiga har visserligen sjunkit något, men betydande tillämpningsproblem som försvårar granskningen har i stället tillkommit. RSV anser att de nuvarande reglerna är oacceptabla
såväli administrativt hänseende som från kontrollsynpunkt. RSV föreslår i
första hand att avdragsreglerna helt avskaffas, och att ett eventuellt stöd till flygverksamhet i stället ges I form av direkta bidrag. Eventuellt skulle avdragsrätt alltjämt kunna medges för sådana förbrukare som har tillstånd
till bruksflyg innefattande taxi- och godsflyg. I andra hand förordar RSV
att fivebensin, dvs. bensin av speciella kvaliteter avsedda för flygplan,
undantas från skatteplikt men att övrig bensin genomgående beskattas
genom att avdragsreglerna helt slopas. 1 sista hand förordar RSV ett
system där skattefri försäljning av bensin för flygändamål generellt tillåts
men med den begränsningen att försäljningen endast får ske från flygdriv-
medelsanläggning på Nygplats.
Remissvar över RSV:s promemoria har avgetts av luftfartsverket, Helikopterföretagens Riksförbund och Trafikflygföretagens Riksförbund. Svenska Allmänflygföreningen, Kungl. Svenska Aeroklubben och Svens-
ka Flygsportförbundet, Sveriges Riksidrottsförbund samt Svenska Petro-
leum Institutet.
Ingen av remissinstanserna förordar att de nuvarande reglerna behålls.
Allmänt påpekas att reglerna är svårtillämpade. Flera remissinstanser påpekar att beskattningen av flygbensin som förbrukas för fritidsflygningar har medfört en kraftig fördyring av sådan bensin, en därav minskad flygverksamhet och en risk för att flygutbildning och flygsäkerhet påverkas negativt.
Ingen av remissinstanserna förordar RSV:s huvudförslag att slopa all skattebefrielse i fråga om bensin för flygplansdrift. Meningarna går emel-
lertid isär om vilket system som bör väljas. Luftfartsverket samt Kungl. Svenska Aceroklubben och Svenska Flygsportförbundet. med instämmande av Sveriges Riksidrottsförbund, förordar att all bensin som säljs på flveplats skall undantas från beskattning, oavsett om fräga är om särskild
flygbensin eller annan bensin och oavsett till vilken typ av flygning bensinen skall användas. Helikopterföretagens Riksförbund och Trafikflygföre-
tagens Riksförbund. Svenska Allmänflygföreningen samt Svenska Petrolcum Institutet förordar i stället att särskild flygbensin helt undantas från skatteplikt, medan de nuvarande avdragsreglerna avskaffas.
Skäl för mitt förslag: De regler för beskattning av flygbensin som gällde före är [984 var behäftade med stora administrativa nackdelar och föranledde betydande kontrollsvårigheter. De regler som nu gäller har dessvärre
inte visat sig vara någon lösning på problemen. Frågan om avdragsrätt
skall medges eller inte är beroende på vilken typ av flygning bensinen skall användas till. Svara avgränsningsproblem uppkommer därvid. För många skattskyldiga, flygklubbar m. fl., måste besvärliga bedömningar göras i samband med deklarationen. RSV:s svårigheter att kontrollera att beskattningen fungerar på avsett sätt är avsevärda. Enligt min mening mäste därför det nuvarande systemet ändras. RSV och samtliga remissinstanser
är också eniga om detta.
Enligt min mening kan det inte komma ifråga att återinföra de regler som funns före år 1984. Som nämnts hade även dessa betydande nackdelar. En
ny lösning mäste därför åstadkommas. Ur administrativ synpunkt skulle
det naturligtvis vara att föredra att helt slopa avdragsrätten i fråga om bensin för flygändamål. Detta kan i och för sig anses vara motiverat även
av andra skäl. För bensin som används till drift av motorfordon föreligger
således ingen avdragsrätt, oavsett hur motorfordonet används. Å andra sidan finns avdragsrätt för bensin som förbrukats för framdrivande av tåg, och avdragsrätt enligt energiskattelagen för olja som förbrukats för fartygsdrift om fartyget inte används för fritidsändamål eller annat privat ändamål. Vidare gäller att flygfotogen, som används i turbinmotorförsedda flygplan, generellt är undantagen från skatteplikt. Mot denna bakgrund är jag inte beredd att nu föreslå en sådan ändring i bensinskattelagen att all
bensin för flygändamål beskattas fullt ut. Så långtgående åtgärder bör
enligt min mening övervägas endast i samband med en eventuell översyn av energibeskattningen i övrigt.
Inriktningen bör nu vara att så snabbt som möjligt ändra den nuvarande gränsdragningen så att flygbensinbeskattningen blir praktiskt hanterlig. Enligt min mening talar starka skäl för att avdragsreglerna slopas men att i stället särskild flygbensin undantas från skatteplikt. Detta skulle medföra mycket betydande administrativa förenklingar och i stort sett undanröja alla kontrollproblem. För flygbranschen, flygklubbar m. m. skulle sådana
skatteregler också vara okomplicerade och lätta att förstå. Frågor om
bensinens faktiska användning, var den försålts etc. skulle inte behöva beaktas. Registrering hos RSV skulle normalt inte erfordras, och oljebolagen kan helt sköta skattehanteringen. Beskattningen blir vidare konsekvent uppbyggd genom att flygfotogen och flygbensin. dvs. bränslen sär-
skilt avsedda för flygplansdrift, undantas från beskattning medan motor-
bensin generellt blir beskattad.
Mot en sädan ordning kan invändas att vanlig motorbensin, av den typ som också används i t.ex. personbilar, i inte obetydlig utsträckning kan användas i vissa flygplan. Eftersom den särskilda flygbensinen är relativt dyr har motorbensin börjat användas allt mer. Jag anser emellertid inte att det finns skäl att behålla en ordning som möjliggör skattefri användning även av sådan bensin i flygplan. Detta skulle leda till stora kontrollsvärigheter och därmed fortsatta hanteringsproblem och är enligt min mening inte heller principiellt motiverat.
Den bensin som bör undantas från beskattning är de särskilda kvaliteter som används speciellt för flygplansdrift. Sådan bensin hänförs till tullsta-
tistiskt nummer 27.10.151. De kvaliteter som nu vanligen används i Sveri-
ge brukar betecknas avgas 80 resp. avgas 100 LL.
I fråga om dieselolja som används för fartygsdrift föreligger avdragsrätt
då fartyget inte används för fritidsändamål eller annat privat ändamäl. Den lösning som föreslagits för flygplanen går dock inte att överföra på fartygen eftersom det inte finns någon speciell oljekvalitet för fartygsdrift. Denna särregel för fartygsdrift har dock inte vållat alltför stora praktiska svårigheter och jag är därför inte nu beredd att föreslå någon ändring av denna
regel. Det får ankomma på RSV att följa utvecklingen och till regeringen
inkomma med ändringsförslag om så befinns nödvändigt.
7¶Tekniska ändringar i fråga om det skattepliktiga området
Mitt förslag: Skatteplikten enligt bensinskattelagen inskränks till att avse bensin för motordrift. Därigenom kan avdragsregler som avser användning av bensin för andra tekniska ändamål slopas.
Skäl för mitt förslag: Enligt I $ bensinskattelagen omfattar skatteplikten all bensin, utom kemiskt ren bensin. Enligt 7§ 1 mom. första stycket f) får emellertid i deklaration avdrag göras för skatt på bensin som förbrukats eller försålts för förbrukning för annat tekniskt ändamål än motordrift. Det innebär att bensin som t. ex. används som lösningsmedel är skattepliktig
och måste tas upp i bensinskattedeklaration, varvid samtidigt ett motsva-
rande avdrag får göras. Denna ordning avviker från vad som nu gäller
enligt lagen om särskild skatt för oljeprodukter och kol, där skattskyldigheten inskränkts till att avse endast bensin avsedd för motordrift.
Den ordning som nu gäller i fråga om beskattningen av bensin avsedd för användning till annat än motordrift är onödigt komplicerad. Den förutsät-
ter bl.a. att användare av sådan bensin registrerar sig hos RSV som
skattskyldiga, eller att de avger särskild försäkran om användningen. Dek-
larationsförfarandet kompliceras också för oljebolagen och RSV:s deklarationsgranskning försvåras. Någon betydelse ur kontrollsynpunkt har inte
heller den nuvarande ordningen. Skatteplikten bör därför inskränkas till att avse enbart sådan bensin som är avsedd för motordrift. Avdragsregeln kan då slopas.
8¶Lagrådets hörande
Med hänvisning till att lagstiftningsätgärderna är av enkel beskaffenhet anser jag att lagrädets vttrande över lagförslagen inte behöver inhämtas.
9¶Hemställan
Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen
föreslår riksdagen att anta inom finansdepartementet upprättade förslag till
1. lag om ändring i lagen (1957:262) om allmän energiskatt,
2. lag om ändring i lagen (1961:372) om bensinskatt,
3. lag om ändring i lagen (1973:1216) om särskild skatt för oljeprodukter och kol.
10¶Beslut
Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredraganden har lagt fram.
Norstedts Tryckeri, Stockholm 1987