5.3. Hemställan

Jag hemställer att regeringen dels föreslår riksdagen att

1. fastställa basbeloppet för det militära försvaret för budgetåret 1987/88 till 24 573 640000 kr. i prisläget februari 1986 samt den militära utgiftsramen för samma budgetår till 24571 140000 kr. i samma prisläge.

2. fastställer planeringsramen för det militära försvaret för perio- derna 1987/88—1991/92 samt 1992/93—1996/97 i enlighet med vad jag i det föregående har förordat.

3. bemyndiga regeringen att justera utgiftsramen för det militära försvaret för budgetåret 1987/88 med hänsyn till prisutvecklingen efter februari 1986 enligt ovan föreslaget system för priskompensa- tion.

4. bemyndiga regeringen attjustera lämnade beställningsbemyndi- ganden enligt nettoprisindex,

• Sida 92
•  Original

5. bemyndiga regeringen att justera utgiftsramen för det militära försvaret för budgetåret 1987/88 på grund av över- eller underutnytt- jande av utgiftsramen för budgetåret 1986/87.

6. bemyndiga regeringen att under budgetåret 1987/88 medge överskridande av utgiftsramen för det militära försvaret samt av lämnade beställningsbemyndiganden. om det behövs av konjunktur- eller beredskapsskäl.

7. godkänna förslaget till viss förändring avseende marinens fred- sorganisation,

8. antaga förslaget till lag om ändring i familjebidragslagen (1978z520).

dals bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag i övrigt har anfört om totalförsvarets militära del.

• Sida 93
•  Original

6.2. Inriktningen i 1982 års försvarsbeslut

1982 års försvarsbeslut innebar att betydelsefulla satsningar gjordes på den civila delen av totalförsvaret för att uppnå ett bättre och mer uthålligt totalförsvar.

Huvudinriktningen för civilförsvaret skulle vara att ge befolkningen skydd mot verkningarna av konventionella stridsmedel. Förmågan att möta verkningarna av ett överraskande angrepp skulle ökas. Ansvaret för ledningen på den lokala nivån av civilförsvarsverksamheten i krig skulle föras över till kommunerna. En hemskyddsorganisation skulle införas och skyddsplaner upprättas för alla kommuner.

Det ekonomiska försvaret skulle säkerställa den för individens överlev-

• Sida 94
•  Original

nad och samhällets funktion viktigaste försörjningen genom att komplette- ra det fredstida samhällets resurser. Förberedelser för en omställning av näringslivet till krisproduktion och åtgärder som syftar till att förbättra handlingsberedskapen gavs ökad vikt.

Oljelagringsfonden avskaffades den 1 juli 1982. ()ljelagringen finansier- ades i stället över statsbudgeten.

Det psykologiska försvarets vikt betonades mot bakgrund av dess bety- delse för vår motståndsförmåga och försvarsvilja. Forskningen inom psy- kologiskt försvar intensifierades. Den tekniska utvecklingen på massme- diaområdet uppmärksammades. liksom vikten av att beredskapsplanlägg- ning och lagring av viktiga förnödenheter fullföljdes.

Övrigt totalförsvar utvecklades efter samma grunder som det militära försvaret. civilförsvaret och det ekonomiska försvaret. Hälso- och sjuk- vården i krig avsågs bli förbättrad genom att det otillfredsställande bered- skapsläget inom sjukvårdssektorn skulle avhjälpas.

6.3. Ekonomisk ram för försvarsbeslutsperioden 1987/88— 1991/92

Jag förordar i likhet med försvarskommittén att en planeringsram för den civila delen av totalförsvaret inrättas och att den för försvarsbeslutsperio- den skall uppgå till 7823 milj. kr. i prisläge 1986/87 (civilförsvar prisläge februari 1986).

Jag kommer under avsnitt 6.5 att närmare redovisa ramens konstruktion och innehåll.

Planeringsramen bör enligt kommittén i stort fördelas enligt följande. Ändrade förutsättningar kan motivera avvikelser från denna fördelning. Civilförsvar 5035 milj. kr. Hälso- och sjukvård 596 Förutvarande ekonomiska försvaret 1 960 -"- Psykologiskt försvar 37 _"- Övrigt 205 -”-

7823 milj. kr. (_= 1564.6 milj. kr./år)

Kommittén har förordat att för försvarsbeslutsperioden härutöver avde- las 500 milj. kr. för att förbättra beredskapen på hälso- och sjukvårdsområ- dct. Kommittén har vidare förordat att televerket självt skall finansiera sina beredskapsåtgärder och att krigsskyddsätgärder bör vidtas under för- svarsbeslutsperioden som motsvarar ett belopp av 350 milj. kr. Kommittén har föreslagit att fredskrislagren på kemi-, metall- och beklädnadsområ- dena bör försäljas. Intäkterna från försäljningen bör användas för åtgärder inom den civila delen av totalförsvaret. Kommittén har lämnat förslag om minskning av beredskapslagren av olja. Jag biträder kommitténs förslag.

Med tillämpning av planeringsramen kommer de beräknade ramutgif— tema för totalförsvarets civila del för budgetåret 1987/88 att uppgå till 1 591.8 milj. kr. enligt följande sammanställning.

• Sida 95
•  Original

Ram 1564.6 milj. kr.

Pris- och löneomräkning +82_g _ " - Overföring av medel för kvalificerad ammunitions-

röjning till den militära ramen _ 1,0 Driftkostnadcr för den statliga oljelagringen —54,6 - " -

15913 milj. kr.

Storleken av driftkostnaderna för den statliga oljelagringen år för närva- rande svår att bedöma varför de tills vidare inte bör ingå i ramen.

Medel för investeringar för u-landsutbildning i Sandö anvisas av prak- tiska skäl under anslaget HZ. Anläggningar för fredsorganisationen bör inte belasta ramen.

6.4. Den fortsatta utvecklingen av totalförsvarets civila del

Totalförsvarets civila del skall värna civilbefolkningen mot verkningarna av krigshandlingar genom att bereda skydd. rädda nödlidande, ombesörja vård och trygga en livsnödvändig försörjning. Förmågan i dessa avseenden grundas främst på det fredstida samhällets resurser och dess förmåga till omställning. Grundprincipen skalviss verksamhet i fred också innebär ett motsvarande ansvar i krig.

Samhällets förmåga att möta fredstida störningar är grundläggande för möjligheterna att verka under kriser och i krig. Jag vill i likhet med försvarskommittén betona vikten av att det härutöver i fredstida planering och samhällsutveckling tas särskild hänsyn till beredskapen för kriser och i krig. Sådana åtgärder kan i sin tur vara betydelsefulla även för fredssam- hället t.ex. vid olyckor och katastrofer av olika slag. En samhällsplanering som sker i fred under beaktande av totalförvarsintressena minskar behovet av beredskapsplanering och särskilda beredskapsåtgärder. Jag återkom- mer i det följande med förslag till hur beredskapshänsynen i planering och samhällsutveckling skall kunna förbättras.

Jag har i det föregående redogjort för innehållet i stort i 1982 års förs— varsbeslut i vad gäller den civila delen av totalförsvaret.

En strävan i detta beslut var att decentralisera ansvaret för och förbättra samordningen av den civila totalförsvarsvcrksamheten samt att i ökad utsträckning ge den en förankring hos medborgarna. Denna strävan kom till uttryck bl.a. genom den ökade samordningen mellan fredstida och krigstida räddningstjänst. kommunernas vidgade ansvar för verksamheten på lokal nivå. uppbyggnaden av hemskyddsorganisationen. den ökade satsningen på skydd mot kärnvapen och kemiska stridsmedel samt förbätt- ringen av samordningen såväl inom den civila delen av totalförsvaret som inom totalförsvaret som helhet.

En annan strävan i försvarsbeslutet var att inrikta försörjningsberedska- pen mot att främst säkerställa de oundgängliga behoven och att i ökande grad bygga beredskapen på det svenska näringslivets inneboende flexibili- tet och omställningsförmåga.

I likhet med försvarskommittén finner jag att 1982 års försvarsbeslut i

• Sida 96
•  Original

väsentliga avseenden bör fullföljas och vidareutvecklas men att delvis ändrade bedömningar av krisers och krigs karaktär. vilkas innebörd jag närmare redovisat i mina säkerhetspolitiska överväganden, och av den militärtekniska utvecklingens konsekvenser motiverar vissa omprioriterin- gar. Dessutom krävs ytterligare satsningar på vissa funktioner som tipp- märksammades redan i 1982 ars försvarsbeslut men där genomförandet av åtgärderna av olika skäl försenats.

Av särskild betydelse för mina förslag i det följande har varit dels bedömningen av resursbehovet och inriktningen av beredskapsåtgärdcrna när det gäller hälso- och sjukvård och befolkningsskydd för att förbättra förutsättningarna för befolkningens överlevnad i krig. dels synen på krisers och krigs längd och karaktär.

När det gäller hälso- och sjukvården har försvarskommittén funnit att de allvarliga brister. främst avseende beredskapen för krig. som konstatera- des i samband med 1982 års försvarsbeslut närmast förstärkts och att beredskapen i fråga om försörjningen med sjukvårdsförnödenheter och läkemedel för främst den civila hälso- och sjukvården fortfarande ligger på en oacceptabelt låg nivå.

I fråga om befolkningsskyddct konstaterar kommittén beträffande till- gången på skyddsrum att bristerna i vissa områden är så stora att de med fortsatt byggande enligt nu tillämpade principer inte kan täckas under de närmaste årtiondena. Dessa principer innebär främst att ytterligare skyddsrum anskaffas successivt i anslutning till all nybyggnation i de ca 350 skyddsrumsorterna. Kommittén finner det oacceptabelt att skyddsbe- hovet i bristområden inte kan tillgodoses inom överskådlig tid och förordar därför en ändrad inriktning av befolkningsskyddet. Enligt kommitténs mening bör åtgärder för att förstärka befolkningsskyddct och räddningst- jänsten samt hälso- och sjukvården sättas in i ett gemensamt perspektiv när det gäller att förbättra förutsättningarna för befolkningens överlevnad i krig.

Jag delar kommitténs uppfattning om den allmänna inriktningen av be- redskapsplaneringen när det gäller hälso- och sjukvården och befolknings- skyddet. Jag förordar i likhet med kommittén beträffande dessa åtgärder en ändrad inriktning som i stort innebär dels en intensifierad satsning på hälso- och sjukvården. dels en ändrad inriktning av befolkningsskyddct inom civilförsvaret. Sammantaget bör dessa åtgärder medföra en för be- folkningens överlevnadsmöjligheter i krig mer ändamålsenlig fördelning av resurserna.

Efter samråd med mig kommer chefen för socialdepartementet senare denna dag att förorda att det vid försvarsbeslutsperiodens slut skall ha byggts upp resurser i fråga om försörjningsberedskapen med sjukvårdsför- nödenhetcr så att i varje fall krigsbehoven i huvudsak kan tillgodoses.

Jag kommer i det följande att föreslå att det framtida skyddsrumsbyg- gandet utifrån en samlad syn på befolkningens behov av skydd. i högre grad än hittills bör inriktas på sådana områden där mer betydande risker finns för civilbefolkningen vid en angripares bekämpning av militärt bety- delsefulla mål. Jag kommer vidare att förorda en väsentligt ökad satsning på att komplettera skyddsrumsbyggandet med andra skyddsåtgärder som kan bidra till att bristerna täcks inom överskådlig tid.

• Sida 97
•  Original

När det gäller försörjningsberedskapen är synen på krisers och krigs längd och karaktär av särskild betydelse. Mina förslag för olika funktions- områden grundas på de bedömningar härvidlag som jag redogjort för i det föregående och syftar till att uppnå en balanserad uthållighet.

Efter samråd med chefen för miljö- och energidepartementet finner jag att den samlade bedömningen av kriser och krig som utgångspunkt för planeringen leder till att beredskapslagren främst av olja kan minskas väsentligt med bibehållande av en tillräckligt hög försörjningssäkerhet. De medel som på så sätt kan frigöras bör utnyttjas för andra behov inom totalförsvaret. där bedömningen av hotbilden ger vid handen att ytterligare åtgärder är nödvändiga.

För den civila delen av totalförsvaret vill jag i likhet med kommittén härutöver framhålla att ytterligare åtgärder erfordras främst inom tele-. el- och transportområdena. Dessa funktioner är av grundläggande betydelse för hela samhällets möjligheter att verka i krig.

Jag vill understryka vikten av att alla beredskapsåtgärder som vidtas bygger på gemensamma operativa grunder och att hänsyn tas till den prioritering mellan olika regioner som jag i det föregående har förordat bör gälla. Jag vill i likhet med försvarskommittén framhålla betydelsen av att myndigheterna i sitt fortsatta planeringsarbete beaktar övre Norrlands- och Gotlandsproblemen.

Jag vill i detta sammanhang framhålla att ÖCB i enlighet med anvisning- arna för programplaneringen har genomfört en särskild utredning om för- sörjningsproblemen i övre Norrland och på Gotland. De förslag som läm- nats är till väsentlig del av generell natur och kan tillämpas även på andra delar av landet. Dessa frågor kräver ytterligare utredning innan de kan bli aktuella att närmare pröva. Jag återkommer dock till vissa av de i ÖCB:s utredning behandlade frågorna i samband med behandlingen av resp. funk- tioner.

Vissa av funktionerna inom den civila delen av totalförsvaret. främst sådana funktioner som avser försörjning med varor inkl. energi, är för sin planering beroende av preciserade planeringsförutsättningar förutom be- träffande krisers och krigs längd och den kristida utrikeshandelns omfatt- ning också i vad avser försörjningsstandard.

I fråga om försörjningsstandarden har riksdagen på vissa områden gjort preciserade uttalanden om den ambitionsnivå som bör gälla. Således har för livsmedelsområdet uttalats att en kriskost som motsvarar 2900 kcal/ dygn bör vara en utgångspunkt för planeringen. Vidare har för beklädnads- området uttalats att en tillförsel bör kunna åstadkommas som innebär att ett visst minsta innehav av kläder och skor skall kunna garanteras. För energiområdet har slutligen uttalats vilken inomhustemperatur som minst bör kunna upprätthållas under dag resp. natt.

Försvarskommittén förordar att riksdagen på detta område uttrycker sig i mer allmänna termer. De preciserade mål för försöijningsstandard m.m. som nu gäller bör därför upphävas såsom av riksdagen beslutade mål. Det bör ankomma på regeringen och de funktionsansvariga myndigheterna att på grundval av allmänna uttalanden av riksdagen i dessa hänseenden göra de preciseringar som erfordras för planeringen.

• Sida 98
•  Original

Jag delar kommitténs uppfattning. Jag och cheferna för jordbruks- samt miljö- och energidepartementen återkommer till frågan i behandlingen av resp. funktioner.

Jag avser uppdra åt ÖCB att i samarbete med berörda funktionsansvari- ga myndigheter vidareutveckla målbeskrivningarna för beredskapen inom olika funktioner.

Utvecklingen i samhället har i många avseenden medfört en ökad sårbar- het för både fredstida och krigstida störningar. Försvarskommittén redovi- sar i sitt betänkande några drag i denna utveckling. Somjag har framhållit i det föregående är samhällets förmåga att möta fredstida störningar en viktig resurs när det gäller beredskapen för kriser och krig.

] beredskapsplaneringen inom den civila delen av totalförsvaret vidtas åtgärder för att motverka sårbarheten i kriser och krig inom resp. samhälls- områden. Planeringen genomförs av de funktionsansvariga myndigheter- na. En viktig uppgift för de myndigheter som ansvarar för beredskapspla- neringen är att identifiera problemområden i dessa avseenden. Härvid bör också sammanhanget med forskning och utveckling uppmärksammas.

Sårbarhetsfrågorna kan i allt väsentligt betraktas som problem som avser enskilda funktioner. Jag och för olika funktioner ansvariga departe- mentschefer kommer därför att behandla dessa frågor i samband med genomgången av dessa i resp. avsnitt. Emellertid kan samhällets beroende av datorer och informationsbehandling betraktas som ett för funktionerna gemensamt sårbarhetsproblem varför det är motiverat att här särskilt behandla denna fråga.

Överstyrelsen för ekonomiskt försvar fick i samband med programplanearbetet i uppdrag att för de olika funktionerna inom den civila delen av totalförsvaret redovisa en översiktlig analys av huruvida ADB-säkerheten motsvarar vad som erfordras under kriser och i krig.

Resp. ansvarig myndighet/företag bör enligt ÖCB klarlägga vilka åtgär- der som erfordras för att höja ADB-säkerheten i krig. Till grund härför föreslås läggas en särskild riskanalys. På grundval av riskanalysen kan behovet av beredskapsåtgärder utöver fredssäkerheten fastställas och kostnaderna beräknas. Kostnaderna kan enligt ÖCB bli mycket höga, särskilt om åtgärder skall vidtas efter hand i etablerade system. En priori- tering är därför nödvändig.

Vad som nu sagts gäller befintliga statliga system. Skall motsvarande åtgärder genomföras även inom kommunal verksamhet och i näringslivet torde enligt ÖCB särskilda åtgärder erfordras, t.ex. särskild lagstiftning eller olika former av ekonomiskt stöd.

Jag kan liksom försvarskommittén konstatera att datoriseringen blivit så integrerad i vissa verksamheter att det inte torde vara möjligt att inom rimlig tid återgå till manuella rutiner. ADB-stöd torde därför i stor ut- sträckning vara nödvändigt för att en verksamhet skall kunna bedrivas på en rimlig nivå även under kriser och i krig.

Beredskapsplanen'ngen inom ADB-området måste mot denna bakgrund aktiveras. Det bör ingå i de funktionsansvariga myndigheternas uppgift att verka för att erforderlig planering på detta område kommer till stånd som en naturlig del av beredskapsförberedelserna.

• Sida 99
•  Original

Jag anser att arbetet bör fortsätta med hög prioritet och inriktas mot att höja beredskapsnivån för dem som avser utnyttja ADB för sin verksamhet under kriser och i krig. Jag avser därför senare lämna förslag till regeringen om att uppdra åt ÖCB att i samverkan med försvarets rationaliseringsinsti- tut och statskontoret samt funktionsansvariga myndigheter konkretisera de åtgärder som bör vidtas för att förbättra ADB-säkerheten.

Regeringen uppdrog i augusti 1985 åt totalförsvarets chefsnämnd att fortsätta arbetet med beredskapshänsyn i samhällsplaneringen. Uppdraget innebar dels att meddela råd och rekommendationer om beredskapshänsyn på olika nivåer inom totalförsvaret, dels att verka för att utbildnings- och informationsbehovet skulle kunna tillgodoses.

Chefsnämnden redovisade sitt uppdrag ijuni l986. Råden och rekom- mendationerna utgavs i december 1986 i en särskild skrift Beredskapshän- syn i samhällsplaneringen. Jag anser i enlighet med nämndens förslag att skriften bör ligga till grund dels för information. dels för arbetet med precisering av åtgärder som kan vidtas på totalförsvarets olika nivåer.

Överstyrelsen för civil beredskap har det övergripande ansvaret för samordningen av frågan om beredskapshänsyn i samhällsutvecklingen. Det är enligt min mening av yttersta vikt att beredskapsbehoven och betydelsen av att dessa beaktas sprids till myndigheter. organisationer, företag rn. fl. som deltar i planeringen och utvecklingen av samhällets olika delar samt i forskningssammanhang. Detta innebär bl. a. en ökad satsning på information och utbildning. Jag ser det därför som särskilt viktigt att överstyrelsen. civilbefälhavarna och länsstyrelserna verkar för spridning av kunskap i dessa frågor. Jag vill särskilt peka på vikten av att sådan information lämnas i samband med utbildning, övningar och konferenser samt vid överläggningar med näringslivets företrädare.

Försvarskommittén har uttalat det angelägna i att kommuner och lands- tingskommuner på motsvarande sätt som gäller för statliga myndigheter redan i fred vidtar sådana åtgärder som är nödvändiga för att kunna höja den egna beredskapen redan före ett beslut om beredskapstillstånd. Jag delar den uppfattningen. Ett viktigt mål för denna beredskap är därför att skapa förutsättningar för en effektiv beslutsgång på alla myndighetsnivåer.

Den administrativa beredskapen uppvisar vissa brister. Beredskapsför- fattningarna är delvis ålderdomliga till form och innehåll och är i stor ' utsträckning skrivna mot andra hotbilder än de nuvarande. Försvarskom- mittén har anfört att en viss tveksamhet råder beträffande beredskapsbe- greppets innebörd, vilket försvårar möjligheterna att behandla beredskaps- frågorna entydigt. Kommittén föreslår att en översyn genomförs av lagen (l960:513) om beredskapstillstånd och tillhörande beredskapskungörelse (l960:515). I likhet med kommittén anser jag att det är nödvändigt att beredskapsförfattningarna ensas och anpassas till dagens behov.

ljanuari 1985 tillkallade regeringen en särskild utredare (Dir. l985:01) för att göra en författningsteknisk översyn av civilförsvarslagen (l960:74. omtryckt l984: 1026) och lagen (l964:63) om kommunal beredskap (om-

• Sida 100
•  Original

tryckt 1984: 1027) samt de andra författningar som reglerar de frågor som behandlas i dessa lagar. Detta arbete beräknas vara slutfört under budget- året l987/88.

Genom det ökade ansvar kommunerna fått i totalförsvaret är det nöd- vändigt att beslut om beredskapshöjande åtgärder före ett beredskapstill- stånd som riktas mot statliga myndigheter också får genomslag i kommu- ner och landstingskommuncr. Mot bakgrund av vad jag här har anfört anser jag att det nu finns skäl att göra en författningsteknisk översyn av lagen om bcrcdskapstillstånd och hithörande författningar. Jag avser att i annat sammanhang återkomma till regeringen i denna fråga.

Jag anser vidare att det från totalförvarssynpunkt är nödvändigt att man i allt arbete med författningar. utredningsdirektiv m.m. beaktar hur svårig- heterna under kris, krigsfara eller i krig skall bemästras. Detta bör ta sig uttryck i generella beredskapsförfattningar eller i särskilda beredskaps- föreskrifter i de författningar som styr myndigheternas verksamhet i fred.

Funktionen omfattar övergripande ledning och samordning av de civila delarna av totalförsvaret på central. högre och lägre regional samt lokal nivå.

En effektiv ledning och samordning under kriser och i krig är nödvändig för att totalförsvaret skall fungera tillfredsställande. En väl sammanhållen vidareutveckling inom detta område är betydelsefull. Jag har under avsnit— tet 4.3 i det föregående närmare utvecklat min syn i denna fråga.

Överstyrelsen för civil beredskap

Riksdagen beslöt våren 1985 (prop. 1984/85:160. FÖU ll. rskr. 388) att överstyrelsen för ekonomiskt försvar (ÖEF) fr. o. rn. den ljuli 1986 skulle få vidgade uppgifter och byta namn till överstyrelsen för civil beredskap (ÖCB).

Från samma tidpunkt blev ÖCB ansvarig myndighet på central nivå för funktionen Civil ledning och samordning. Ledningsuppgifter på övriga nivåer handhas av civilbefälhavare (CB). länsstyrelser och kommunstyr- elser.

ÖCB:s uppgifter är främst att på central nivå svara för beredskapsför- beredelserna inom funktionen Civil ledning och samordning. ÖCB skall således samverka med totalförsvarets militära del samt tillsammans med övriga funktionsansvariga myndigheter på central nivå, CB och länsstyrel- ser utarbeta principer för civil operativ ledning i krig. bedriva operativa studier. samordna den centrala ledningens krigsorganisation. krisgrupper- ing. samband. skydd och krigsorganisering, ansvara för utbildning och övning av de civila ledningsorganen på alla nivåer m.m.

ÖCB har även ansvaret för samordningen av de civila beredskapsförbe- redelserna. Uppgiften innebär bl.a. att ÖCB i samråd med berörda myn-

1 00

• Sida 101
•  Original

digheter skall utarbeta riktlinjer för prioriteringen av samhällets civila resurser under kriser och i krig och samordna planeringen inom funktion— sövergripande områden som t. ex. skydd. utrymning. krigsanskaffning. undanförsel och förstöring. ÖCB skall vidare verka för att de uppgifter som centrala myndigheter ålägger de regionala statliga myndigheterna blir samordnande och balanserade och samordna de centrala myndigheternas administrativa beredskap m.m.

ÖCB har slutligen uppgiften att på central nivå leda och samordna studie- och planeringsverksamheten för totalförvarets civila del. ÖCB skall härvid bl.a. samordna behovet av gemensam försvarsforskning för total- försvarets civila del.

ÖCB skall verka för att beredskapen inom den civila delen av totalför- svaret hålls pä en godtagbar nivå och att avvägningen mellan olika åtgärder är lämplig liksom samspelet mellan denna del av totalförsvaret och det militära försvaret. I detta sammanhang är det väsentligt att ÖCB följer och dokumenterar beredskapsläget och skaffar sig kunskaper om problem och brister inom den civila delen av totalförsvaret.

Lednings- och samordningsuppgiften är en i hög grad utåtriktad uppgift. Förtroendefulla relationer till övriga beredskapsmyndigheter och till andra samhällsorgan är därför en förutsättning för att ÖCB skall nå framgång i sitt arbete. Den kontaktskapande verksamheten syftar till att öka intresset och förståelsen för bcredskapsfrågorna hos chefer och andra anställda vid myndigheter och företag och att motivera dessa organs ledningar att enga- gera sig djupare i beredskapsfrågorna.

Lednings- och samordningsuppgiften går i stor utsträckning ut på att motivera andra samhällsorgan att känna ansvar för och ta initiativ till åtgärder som kan bidra till att höja beredskapen. ÖCB:s verksamhet syftar således inte till att ta över ansvar och befogenheter från andra beredskaps- myndigheter. Det är enligt min mening i stället väsentligt att lednings— och samordningsuppgiften utövas i samverkan med berörda myndigheter.

Civilbefälhavarna

Landet är indelat i sex civilområden. som sammanfaller med militärområ— dena. En av landshövdingarna inom varje civilområde utses av regeringen att vara civilbefälhavare.

De civila. regionala försvarsförberedelserna skall grundas på en samlad analys av de förhållanden som påverkar förvarsmöjlighcterna inom resp. civilområde.

Civilbefälhavaren skall i fred verka för att totalförsvaret inom resp. civilområde planläggs så att det i krig och vid krigsfara kan föras med en enhetlig inriktning samt så att största möjliga försvarseffekt uppnås. Civil- befälhavarna samverkar härvid med militärbefälhavarna.

Förutom samordning av viss planläggning skall civilbefälhavarna leda övningar och utbilda eller verka för utbildning av viss personal för upp— gifter i krig.

Civilbefälhavarnas roll och inflytande i beredskapsplaner-ingen har för-

• Sida 102
•  Original

stärkts genom att dessa numera i större utsträckning deltar i centralt planeringsarbete och genom att den nya ledningsstrukturen har införts.

Försvarskommittén framhåller att en effektiv ledning och samordning under kriser och i krig är nödvändig för att totalförsvaret skall fungera tillfredsställande. Civilbefälhavarnas ansvar och befogenheter bör särskilt undersökas. En särskild sakkunnig har utsetts för att se över civilbefälha- varnas och länsstyrelsernas krigsorganisation.

L("insstyrelserna

Av länsstyrelseinstruktionen framgår att länsstyrelserna skall beakta de krav som totalförsvaret i krig uppställer. Denna uppgift har ett nära sam- band med beredskapshänsyn i samhällsplaneringen.

Länsstyrelserna verkar vidare för att totalförsvaret inom resp. län plan- läggs så att det i krig och vid krigsfara kan föras med en enhetlig inriktning samt så att största möjliga totalförsvarseffekt uppnås. Länsstyrelserna samverkar härvid med försvarsområdesbefälhavarna.

Länsstyrelsernas organisation är för närvarande föremål för olika över— syner. De nu aktuella förändringarna av länsstyrelseorganisationcn har gjort det nödvändigt att se över länsstyrelsens krigsorganisation och i anslutning härtill även civilbefälhavarnas krigsorganisation. För denna utredning har en särskild sakkunnig utsetts i Civildepartementet. Försvars- kommittén betonar det angelägna i att försvarsenheterna ges möjlighet att fullgöra sina för totalförsvaret väsentliga uppgifter.

Chefen för Civildepartementet återkommer senare i dag till totalförsvars- frågor m. m. vid länsstyrelserna.

Kommunal beredskap

Kommunstyrelsen är högsta civila totalförsvarsmyndighet på lokal nivå.

Den 1 januari 1987 övertog kommunerna ledningen av civilförsvarsverk- samheten på lokal nivå under civilförsvarsberedskap. Genom den plan- läggning som har bedrivits i kommunerna under de senaste två åren har civilförsvarsplanläggningen samordnats med övrig kommunal beredskaps- planläggning. Bland de beredskapsplaner kommunerna har upprättat kan nämnas ledningsplan, informationsplan. skyddsplan. planer för social- tjänst. el- och värmeförsörjningen samt för skolverksamhet och kollektiv utspisning.

Försvarskommittén betonar vikten av att ledningsfunktionen på den kommunala nivån förstärks. Jag delar den uppfattningen. I likhet med vad kommittén anför. anser jag att i ett inledningsskede planläggnings-. öv- nings- och utbildningsverksamheten kommer att vara av största betydelse. Härigenom kommer realiserbarheten i upprättade planer att kunna prövas.

Försvarskommittén har särskilt framhållit betydelsen av den kommunal- tekniska försörjningcns säkerhet. Jag ansluter mig till denna uppfattning och vill betona vikten av att kommunerna genomför analyser av kon- sekvenserna av störningar såväl i fred som under kriser och i krig. De gångna årens erfarenheter visar att tillgången på reservkraftaggregat för

• Sida 103
•  Original

fredstida behov är av stor betydelse för såväl kommuner och landstings- kommuner som näringsidkare.

Med hänsyn till behovet av både en väl fungerande sjukvård i såväl krig som fred samt den nära koppling som råder mellan den landstingskommu- nala omsorgs- och primärvården och den kommunala socialtjänsten föror- dar kommittén att en översyn och nyplanläggning av den landstingskom- munala beredskapen genomförs. Jag delar kommitténs uppfattning och förordar att en översyn av den landstingskommunala beredskapsplanlägg- ningen genomförs.

Mot bakgrund av vad jag här har anfört har jag budgeterat vissa medel för genomförande av denna verksamhet under anslaget G2. Civil ledning och samordning.

6.4.3.2 Civilförsvar ochfredsräddningstjänst Inledning

Funktionen Civilförsvar består av befolkningsskydd och räddningstjänst. Med begreppet befolkningsskydd avses de förebyggande åtgärder som vidtas i fred för att förhindra olyckor och för att begränsa skadan, om en olycka skulle inträffa. Det omfattar även åtgärder för att skydda civilbe- folkningen i krig. Med räddningstjänst avses de räddningsinsatser som staten eller kommunerna skall svara för i fred vid olyckshändelser och överhängande fara för olyckshändelser för att hindra och begränsa skador på människor eller egendom eller i miljön. Insatser för att hindra och begränsa skador på människor och egendom i krig benämns också rädd- ningstjänst. Till räddningstjänst hänförs även sådan efterforskning av män- niskor eller luftfartyg som är hänförlig till fjäll-. flyg- och sjöräddnings- tjänst. Räddningstjänsten under civilförsvarsberedskap och den del av befolkningsskyddct som syftar till skydd av befolkningen under civilför— svarsberedskap utgör civilförsvarsverksamhet. Verksamheten i fredstid har samlats i uttrycket fredsräddningstjänst. Med hänsyn till att fredsrädd- ningstjänsten inte har behandlats i försvarskommittén tarjag upp den delen av verksamheten mer utförligt i det följande.

Civilförsvarsverksamheten och fredsräddningstjänsten integreras för närvarande. Samtidigt ökar kommunernas roll och ansvar i båda verksam- heterna. Kommuncrna övertog den l januari 1987 ansvaret för ledningen av eivilförsvarsverksamheten på lokal nivå under civilförsvarsberedskap och det planläggningsansvar i fred som hänger samman härmed. Övning av civilförsvarsverksamheten decentraliseras successivt och kommer att ge- nomföras i kommunerna. Genom bildandet av statens räddningsverk den ljuli 1986 genomfördes en integration av. förutom den statliga förvaltning- en på de båda områdena på central nivå. utbildningen för fredsräddnings- tjänst med civilförsvarsutbildningen. En mycket stor del av befälet i krigs- organisationen kommer att utgöras av personal från fredsräddningstjän- sten.

Statens räddningsverk är central förvaltningsmyndighet för frågor om befolkningsskydd. innefattande frågor om landtransporter av farligt gods. och räddningstjänst. Räddningsverket skall samordna samhällets verksam- het inom befolkningsskyddct och räddningstjänsten. Verket är tillsyns-

• Sida 104
•  Original

myndighet och har möjlighet att meddela föreskrifter för den kommunala räddningstjänsten och räddningstjänsten vid utsläpp av radioaktiva ämnen samt för samordning av samhällets räddningstjänst. En annan uppgift för räddningsverket är att samordna tillsynsmyndigheternas verksamhet i frå- ga om landtransporter av farligt gods och svara för tillsyn inom verksam- hetsområdet i övrigt. Räddningsverket skall också bl.a. planera och ge- nomföra utbildning och övning av civilförsvarsorganisationen och av per- sonal för räddningstjänst och sotningsväsende samt av beredskapsorgani- sationen för kärnkraftsolyckor.

Ansvaret för den statliga räddningstjänsten är fördelat på flera huvud- män. Varje kommun skall svara för räddningstjänsten inom kommunen om inte ansvaret ligger på den statliga räddningstjänsten. Kommunerna och de statliga myndigheterna skall samarbeta med varandra.

Med syfte att följa upp allvarliga olyckshändelser och tillbud till sådana händelser har regeringen tillkallat en kommitté (Kn I981:()2). som har fått till uppgift att göra kompletterande undersökningar beträffande säkerhets- åtgärder och räddningsinsatser. Kommittén avlämnade ijuni l986 betän- kandet (Ds Fö 19863) Statens katastrofkommission. Betänkandet har remissbehandlats och bereds för närvarande i regeringskansliet.

Statens brandnämnd hari samråd med generaltullstyrelsen och Svenska kommunförbundet på regeringens uppdrag utrett frågan om organisation av personalberedskapen för kcmikaliebekämpning till sjöss och har före- slagit att räddningsstyrkor från räddningskårerna i Göteborg, Helsingborg. Malmö. Stockholm och Sundsvall skall upprätthålla beredskap för att biträda kustbevakningen vid insatser mot kemikalieutsläpp till sjöss. Det övervägs för närvarande om inte dessa räddningsstyrkor även skall kunna användas för insatser vid omfattande kemikalieolyckor på land.

Inom fredsräddningstjänstområdet pågår ett betydande internationellt samarbete. Bl.a. förekommer samverkan i fråga om åtgärder mot förore- ning av den marina miljön. Vidare pågår ett samarbete med övriga nordis- ka stater som syftar till att underlätta och öka räddningstjänstsamverkan över riksgränserna. Inom Internationella atomenergiorganet (IAEA) har utarbetats ett förslag till konvention om bistånd i händelse av en kärnener- giolycka eller ett radioaktivt nödläge. Arbete pågår med den lagstiftning och de andra praktiska åtgärder som fordras för att Sverige skall kunna ratificera konventionen. Efter svenskt initiativ har en översyn påbörjats av det nordiska samarbetsavtalet i samband med strälningsolyckor. under- tecknat i Wien den 17 oktober 1963. I fråga om transport av farligt gods förekommer ett omfattande internationellt samarbete. Detta är nödvändigt med hänsyn till att transporterna ofta är internationella.

Inom civilförsvarsverksamheten och fredsräddningstjänsten pågår ett aktivt arbete med att exportera tjänster och varor inom verksamhetsområ- dct. Statens räddningsverk och tullverkets kustbevakning deltar således i exportsamverkansgrupperi Sveriges exportråds regi.

Allmän inriktning Befolkningsskyddet och räddningstjänsten har under 1980-talet gått ige- nom en omfattande översyn och reformprocess. Syftet har vant att effekti-

• Sida 105
•  Original

visera verksamheten både i fred och i krig. Jag vill framhålla att de grundläggande besluten nu genomförts genom bildandet av statens rädd- ningsverk samt ikraftträdandet vid årsskiftet 1986/87 av kommunernas ansvar för ledningen av civilförsvarsverksamheten på lokal nivå under civilförsvarsberedskap och den nya räddningstjänstlagstiftningen. Samti— digt fordras fortsatta insatser för att förverkliga statsmakternas inten- tioner.

Försvarskommitte'n anser att den i 1982 ars försvarsbeslut fastställda integreringen av civilförsvarsverksamheten och fredsräddningstjänsten bör fullföljas. En väl fungerande fredsräddningstjänst är enligt kommittén en väsentlig grund för att motsvarande verksamhet i krig skall kunna genomföras effektivt. Kommittén understryker dock betydelsen av ut- vecklingen av fredsräddningstjänsten under hänsynstagande till krigsupp- gifterna.

Jag delar försvarskommitténs syn i fråga om integrationen. Arbete med en sådan inriktning pågår. Det arbetet bör enligt min mening fortsätta varvid kommunernas ansvar för verksamheten successivt utvidgas. Ett viktigt instrument för att räddningsverket skall kunna påverka utveckling- en i önskad riktning är informationsverksamheten. Denna kan även utnytt— jas för att främja allmänhetens beredskap och förmåga att ta ett ökat ansvar för den egna säkerheten i fred och i krig.

Försvarskommitténs förslag innebär väsentliga ändringar i inriktningen av befolkningsskyddct och räddningstjänsten i krig. Jag återkommer till dessa frågor.

Räddningsverket har utarbetat en plan för studie- och forskningsverk- samheten för att skapa ett planerings- och beslutsunderlag för verksamhe— tens ledning samt för att utveckla ett underlag för tekniska. pedagogiska och administrativa lösningar inom olika produktionsområden.

Studie- och forskningsverksamheten utgör enligt min mening en nödvän- dig grund för utveckling av det framtida befolkningsskyddct och rädd- ningstjänsten. Jag kan i huvudsak ansluta mig till den inriktning som anges i räddningsverkets plan. Även på detta område bör en så långtgående integration som möjligt ske och hänsyn tas till krigets krav där det är lämpligt. I forsknings- och utvecklingsverksamheten bör bl.a. försvarets forskningsanstalt (FOA) och Styrelsen för svensk brandforskning (Brand- forsk) delta. När det gäller det forsknings- och utvecklingsarbete som fordras med anledning av den nya inriktningen av befolkningsskyddct i krig. kommerjag under anslaget F 5. Gemensam försvarsforskning (s. 188) att förorda att resurser avdelas för att kunna genomföra nödvändigt arbete.

För att effektivt styra verksamheten mot de uppsatta målen men även för att följa upp och kontrollera denna fordras enligt min mening ett väl utbyggt ADB-stöd. Räddningsverket har redovisat ett informationssystem och en datakraftplan (IDP) som i huvudsak hänför sig till civilförsvarsverk- samheten. Samtidigt pågår utvecklingen av ett datorstöd för fredsrädd- ningstjänsten, som innebär en samverkan mellan den kommunala rädd- ningstjänstens. räddningsverkets och länsalarmeringscentralernas system. Som ett delprojekt häri utvecklas ett system för transport av farligt gods. Jag anser att arbetet med att utveckla ett ändamålsenlig-t. sammanhållet

• Sida 106
•  Original

ADB-stöd för verksamhetsområdet bör ges hög prioritet. Åtgärder bör vidtas för att säkerställa verksamheten i krig. En viktig aspekt är enligt min mening dessutom att systemet skall vara praktiskt användbart vid akuta insatser t. ex. genom länsalarmeringscentralcrna och i arbetet med att höja säkerheten i samband med transporter av farligt gods.

Inriktningen av befolkningsskyddct

Försvarskommittén framhåller att det i det svenska samhället visserligen finns ett stort antal skyddsrum men att det finns betydande brister bl. a. till följd av en obalanserad fördelning av skyddsrumstillgångarna. I vissa områden är bristerna så stora att de med fortsatt byggande enligt nu tillämpade principer inte kan täckas under de närmaste årtiondena. Kom- mittén finner det oacceptabelt att skyddsbehovet i bristområden inte kan tillgodoses inom överskådlig tid och förordar därför en ändrad inriktning av befolkningsskyddct. Sålunda bör. utifrån en samlad 'syn på befolkning- ens behov av skydd. det framtida skyddsrumsbyggandet enligt kommittén i högre grad än hittills inriktas på sådana områden där mer betydande risker finns för civilbefolkningen. Kommittén förordar därutöver en väsentligt ökad satsning på att komplettera skyddsrumsbyggandet med andra skyddsåtgärder som kan bidra till att bristerna täcks inom överskådlig tid. Ett viktigt mål för den fortsatta utvecklingen av befolkningsskyddct är enligt kommitténs bedömning att befolkningen i riskområdena får möjlig- het att snabbt komma i skydd vilket understryker betydelsen både av närbelägna skydd och av ett effektivt larmsystem. Det bör enligt kommit- téns mening också framhållas att enklare skydd även bör kunna bidra till att. främst utanför riskområdena. förbättra den totala skyddsnivån mot radiakanfall och. i kombination med andningsskydd. mot kemiska hot. I ett grundskydd mot sådana hot är information och utbildning samt lednings- förmåga viktiga komponenter. Härutöver bör enligt kommittén olika meto- der prövas att höja skyddsnivån i hus och anläggningar i samband med ny- och ombyggnad. Den fysiska planeringen bör i högre grad än hittills kunna genomföras så att riskerna för befolkningen minskas. Med en ökad ambi- tion i detta avseende minskar enligt försvarskommittén kraven på särskilda skyddsåtgärder. Moderniseringen av skyddsrum bör enligt kommittén in- riktas på skydd mot radiaknedfall och kemiska hot samt väsentligen avse riskområden.

Kommittén utgår från att kommunernas nya roll inom den civila delen av totalförsvaret beaktas vid utbyggnaden av ledningscentraler. Den utbygg- nad som skall ske bör enligt kommitténs mening så långt möjligt ta tillvara möjligheterna till god fredsanvändning. Enligt kommittén fordras dock fortsatta studier beträffande den kommunala ledningen och de krav som ställs på ledningscentralernas utformning. Kommittén anser det, även med beaktande av kraven på en effektiv ledning. vara tillfyllest att utbyggnaden genomförs i något mera begränsad omfattning än vad som har förutsatts i räddningsverkets programplan. t. ex. genom förlängd användning av vissa befintliga ledningscentraler. Skyddsnivån hos ledningscentralerna bör an-

• Sida 107
•  Original

passas till den i det föregående föreslagna nya inriktningen av befolk- ningsskyddet.

Jag delar kommitténs syn på inriktningen av befolkningsskyddct i krig. Regeringen har genom beslut i februari 1987 föreskrivit att de resurser som för innevarande budgetår avsätts till skyddsrumsbyggandet och för under- håll av skyddsrum i huvudsak skall användas för insatser inom sådana områden som betecknas som riskområden i aktuella skyddsplaner. Moder- nisering av skyddsrum skall enligt beslutet inriktas på skydd mot radioak- tiva och kemiska ämnen samt väsentligen avse riskområden. Jag avser att föreslå regeringen att ge bl.a. ÖCB i uppdrag att göra en översyn av de regionala mål- och riskanalyserna. Jag avser vidare att föreslå regeringen att ge räddningsverket i uppdrag att, med en successiv tillämpning av resultatet av denna översyn. genomföra studier och redovisa en samlad syn på befolkningens behov av skydd i krig med den inriktning som anges i försvarskommitténs förslag. Av vikt är att underlag tas fram för att säker- ställa att i de nya riskområdena skyddsrum kan byggas fullt ut i samband med nyproduktion av byggnader och anläggningar. Även i fråga om led- ningscentraler delarjag kommitténs uppfattning.

Liksom kommittén anserjag vidare att den del av anskaffningsprogram- met för andningsskydd för civilbefolkningen som avser skydd för barn bör påskyndas.

Jag vill understryka betydelsen av uppbyggnaden av hemskyddsorgani- sationen och ökningen av självskyddsutbildningen. Bl.a. bör planeringen av ökad självskyddsutbildning under beredskap och krig fullföljas. Själv- skyddsutbildningen utgör en viktig grund för allmänhetens medverkan i befolkningsskyddct och är till nytta även i fredstid.

När det gäller befolkningsskyddet i fred är ansvaret fördelat på olika myndigheter. Statens räddningsverk har ansvaret för samordningen mellan myndigheterna av befolkningsskyddct. Den kommunala räddningsnämn- dcn skall främja olycks- och skadeförebyggande verksamhet i kommunen. Varje kommun skall svara för att åtgärder vidtas inom kommunen så att bränder och skador till följd av bränder förebyggs.

För att uppnå praktiska resultat på befolkningsskyddsområdet måste enligt min mening ett intimt samarbete mellan berörda organ byggas upp. Räddningsverket bör utveckla former och underlag för att fredsräddnings- tjänsten. i första hand de kommunala räddningsnämnderna. skall kunna främja den olycksförebyggande verksamheten samt påverka den fysiska planeringen för att åstadkomma ett mindre sårbart samhälle i fred och i krig. En viktig uppgift inom befolkningsskyddct blir, som räddningsverket framhåller. att följa utvecklingen. identifiera risker och föreslå åtgärder för att förhindra olyckor eller minska risken för skada. Detta gäller inte minst inom området tillverkning. förvaring och transport av kemikalier. I detta sammanhang bör även frågor om industriers och andra anläggningars samt trafikleders lokalisering och utnyttjande behandlas.

Inom systemet med det extra skatteutjämningsbidraget är numera avsatt 25. milj. kr. om året för förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor. Bidrag kommer att lämnas för första gången under kalender- året 1987. Enligt min mening kommer detta långsiktiga stöd att vara myc-

• Sida 108
•  Original

ket betydelsefullt för kommunernas arbete med att avvärja de allvarligaste riskerna för naturolyckor.

Inriktningen ar' räddnirtgstjänxlcn

Förmågan att leda räddningstjänsten trnder svåra förhållanden bör enligt försvarskommitténs mening stärkas. Detta kan ske genom integrerade övningar eller funktionsövningar mellan kommunledning. civilförsvarsstab och fältstab. dvs. ledningsorganisationens olika besluts- och ansvarsnivåer vid ett och samma tillfälle. samt genom en ökad övningsverksamhet för räddningsorganisationen t.ex. i form av utökade enhetsövningar. Hem- skyddsorganisationen bör också enligt kommitténs mening samövas med den övriga kommunala krigsorganisationen. Kommittén anser att en sam- ordning bör ske med fredsräddningstjänsten och att uppbyggnaden av krigsorganisationens sambandssystem bör genomföras med fredsverksam- hetens sambandssystem som bas. Samtidigt är det enligt kommittén nöd- vändigt att sambandssystemet uppfyller kraven på krigsuthållighet. Kom- mittén understryker betydelsen av att förutsättningarna för räddningstjäns- ten att möta kemiska hot förbättras och anser det dessutom angeläget att civilförsvarsbaserna tillförs lätta ammunitionsröjningsenhcter för att möj- liggöra snabba räddningsinsatser.

Jag delar kommitténs syn och förordar att denna läggs till grund för inriktningen av verksamheten. Som kommittén framhåller bör kraven på de olika befattningarna inom räddningstjänsten preciseras och utbildning- en planeras i enlighet härmed.

Flera av de förslag som läggs fram av försvarskommittén har nära anknytning till räddningstjänsten i fred. Enligt min mening kan en fortsatt integration leda till en effektivare verksamhet både i fred och i krig. Det bör. förutom den direkta ledningen av verksamheten, gälla övningsverk- samheten. som i framtiden genomförs i kommunerna. och materielhante- ringen. Försöksverksamheten i fråga om materielhanteringen bör inriktas på att finna former för att uppnå standardisering och enhetlighet i utrust- ningen för verksamheten i krig och i fred. Räddningsverket bör enligt min mening delta i och stimulera detta arbete. Försöksverksamheten bör även avse förvaring. vård och underhåll av materielen samt dennas utnyttjande och tillgänglighet från beredskapssynpunkt.

Som kommittén framhåller spelar verkskydden en betydelsefull roll för att säkerställa näringslivets verksamhet vid krigshandlingar. Vid många företag finns väl fungerande räddningsstyrkor redan i fred. Formerna för att samordna freds- och krigsverksamheten bör utvecklas. Behovet av kompetens för att möta kemiska hot bör enligt min mening därvid ytterliga- re beaktas.

Jag vill framhålla att räddningsverket har väsentliga uppgifteri fråga om samordning av räddningstjänsten i fred. Angelägna uppgifter är också att verka för förbättrade förutsättningar att utnyttja Sveriges Radio AB, SMHI. militära resurser. civilförsvarsresurser. frivilligorganisationer rn. fl. i räddningstjänsten. Enligt min mening bör räddningsverket följa utveck- lingen på hela räddningstjänstområdet och förmedla erfarenheter till dem som har räddningstjänstuppgifter.

• Sida 109
•  Original

'l'jernobylolyckan har aktualiserat olika åtgärder för att förbättra bered- skapen mot utsläpp av radioaktiva ämnen. Jag vill peka på räddningsver- kets roll i arbetet med att bygga upp en tillfredsställande beredskap i hela landet. utöver den som redan finns i län med kärnkraftverk. Även for- merna för att utnyttja den högre beredskap som finns i vissa län och den beredskap som redan finns inom den kommunala räddningstjänsten bör vara en uppgift för räddningsverket. Sådan beredskap kan enligt min mening också ha betydelse för andra större olyckor. t.ex. kemikalieut— släpp.

Beredskapen mot kemikalieolyckor tilldrar sig stort intresse bl.a. mot bakgrund av de mycket allvarliga olyckor som har inträffat på olika håll, senast i Basel i Schweiz hösten 1986. På svenskt initiativ har Nordiska ministerrådet påbörjat ett gemensamt nordiskt forsknings- och utveck- lingssamarbete om bekämpning av kemikalieolyckor och utsläpp av kemi- kalier. Samarbetet gäller bekämpning både på land och till sjöss. Försva- rets forskningsanstalt har i samverkan med berörda myndigheter inlett en tvåårig riskanalysstudie på området. Det pågående forsknings- och utveck- lingsarbetet både på det nordiska och på det svenska planet bör enligt min mening leda till ökade kunskaper om hur beredskapen bör utformas och vilken metodik och teknik för insatser vid kemikalieolyckor som bör användas. Räddningsverket har här enligt min mening en viktig uppgift att fylla.

Det får anses tillfredsställande att samverkan mellan kustbevakningen och fem större räddningSkårer för insatser vid kemikalieolyckor till sjöss nu är under genomförande. Denna utveckling bör enligt min mening fort- sätta. Här utöver bör även former övervägas för att inom ramen för räddningstjänstlagen utnyttja dessa mera kvalificerade resurser vid allvar— liga kemikalieolyckor på land. Även möjligheterna att utnyttja kvalificera- de styrkor från kemiska industrier bör prövas av räddningsverket. Här kan riskinventeringar och riskbedömningar inom länen vara betydelsefulla och ligga till grund för planering av sådana insatser och andra åtgärder. Jag vill också understryka betydelsen av samverkan mellan kommunerna i räddningstjänstregioner för att förbättra beredskapen mot kemikalieo- lyckor och utjämna skillnaderna mellan kommunerna. Räddningsverket bör enligt min mening genom rådgivning och information verka aktivt för utveckling av regionsamarbetet.

Det svenska marina oljeskadeskyddet har utvecklats successivt. Riksda- gen (prop. 1985/86:100 bil. 6. FÖU 8. rskr. 182) har godkänt en grundsyn för inriktningen av det marina oljeskyddet för 1990-talet. Grundsynen hade utarbetats inom styrelsens för teknisk utveckling (STU) i samverkan med berörda myndigheter och Svenska kommunförbundet genom studier och kunskapsuppbyggande forskning inom insatsprogrammmet Teknik för ol— jebekämpning till sjöss samt bekämpning och sanering av olja i strand- zonen (TOBOS 85). Detta program beräknas bli avslutat under år 1987. lnom ramen för programmet har de deltagande myndigheterna utvecklat sin förmåga till upphandling av teknisk utveckling och materiel genom kravspecifikation. Enligt min mening är det väsentligt att denna förmåga vidmakthålls. Förstärkning av beredskapen sker nu med materiel som

• Sida 110
•  Original

anskaffas som ett resultat av programmet. Som framhålls i räddningsver- kets programplan bör programmet fullföljas i den löpande verksamheten.

Även i generaltullstyrelscns programplan anges att anskaffning avses ske av sådan materiel. Inom programområdet stödsystem avser general- tullstyrelsen att utveckla befintliga havsövervakningssystem dels för över- vakning av utsläpp av olja eller annat som är skadligt för miljön, dels för annan havsövervakning i samarbete med andra myndigheter. För egen del villjag understryka betydelsen av denna utveckling. För närvarande ärjag dock inte beredd att ta ställning till enskildheterna i programplanen.

[ en komplettering till programplanen har generaltullstyrelsen redovisat de föreskrifter om användning av kemiska produkter för bekämpning eller sanering vid oljeutsläpp som statens naturvårdsverk har utarbetat i samar- bete med styrelsen. Det är enligt min mening angeläget att understryka att huvudprincipen även i framtiden bör vara att olja i första hand så långt det är möjligt och rimligt skall bekämpas på mekanisk väg. I vissa situationer bör emellertid snabba insatser med dispergeringsmedel även från miljösyn- punkt vara att föredra eller utgöra ett komplement. Jag vill peka på att frågan om användning av dispergeringsmedel övervägs inom ramen för bl. a. Helsingforskonventionen.

När det gäller räddningstjänsten i fred har enligt min mening statens räddningsverk särskilt betydelsefulla uppgifter på utbildnings- och övningsområdet för att öka effektiviteten. För den kommunala räddnings- tjänsten har räddningsverket det fulla ansvaret för kompetensutbildningen. Ansvaret för utbildningen av personalen inom den statliga räddningstjäns- ten ligger på resp. statlig myndighet. Det bör enligt min mening vara möjligt för räddningsverket att åtaga sig produktionsansvaret för sådan utbildning. Räddningsverket har som redan framgått ett ansvar för utbild- ningen av den kommunala personal som skall biträda tullverkets kustbe- vakning vid insatser till sjöss i samband med kemikalieutsläpp. Verket har också ansvaret för utbildningen av personalen i beredskapsorganisationen mot kärnkraftsolyckor.

Den försöksverksamhet med högre räddningstjänstutbildning som ge- nomförts med personal från olika myndigheter bör som jag ser det utveck- las till ett permanent inslag i verksamheten. Räddningsverket bör med täckning av sina självkostnader kunna bedriva utbildning. genomföra kur- ser. seminarier osv. i syfte att förbättra samhällets räddningstjänst. På uppdragsbasis bör utbildning vidare kunna bedrivas som ett led i export av offentliga tjänster. Särskilda insatser bör göras från verkets sida för att genomföra länsövningar. Dessa bör särskilt avse kemikalieolyckor samt samverkan mellan land- och sjöorganisationen där övningsbehovet för närvarande synes vara störst. Jag vill understryka betydelsen av att öv- ningsverksamheten när det gäller kärnkraftsolyckor genomförs i enlighet med vad som anges i räddningsverkets programplan.

SOS Alarmering AB vid beredskap och i krig SOS Alarmering AB ägs av Svenska kommunförbundet. landstingsförbun- det och staten genom Teleinvest AB. Bolaget har till uppgift att ta emot

llO

• Sida 111
•  Original

90000-samtal från allmänheten och att larma hjälporganen eller vidarebe- fordra samtalcn till berörd myndighet. Verksamheten bedrivs vid 20 läns— alarmeringscentraler.

Civilförsvarsstyrelsen har på regeringens uppdrag den 28 januari 1986 avlämnat förslag om hur alarmeringen vid högsta beredskap och i krig skall genomföras. Civilförsvarsstyrelsen ansåg att en decentralisering borde kunna ske selektivt från länsalarmeringscentralerna till de 92 civilförsvars- staber som motsvarade de dåvarande eivilförsvarsområdena (HC) och senast vid högsta beredskap. Denna lösning skulle innebära att 90000—numret. som är väl inarbetat i allmänhetens medvetande, kan bibe- hållas även undcr beredskap och krig i alla områden där televerkets över- gång till det nya AXE-systemet genomförts. Principbeslutet om decentrali- sering bör enligt civilförsvarsstyrelsen fattas av regeringen i ett relativt tidigt skede.

Civilförsvarsstyrelsens förslag har remissbehandlats. Flertalet remissin- stanser förordar en decentralisering till de 92 HC men även andra lösningar föreslås, t. ex. decentralisering till samtliga kommuner eller direkt till hjälporganen. Från vissa håll pekas på att särskilda nödnummer används även i fred när 90 OOO-numret inte kan nås och att sådana särskilda nöd- nummer borde kunna användas av allmänheten för direkt kontakt med hjälporganen i den egna kommunen som reserv också i krig. I några remissvar föreslås kompletterande utredningar bl. a. när det gäller frågan om hur ledningen av sjuktransporterna skall ske i krig.

Enligt ÖCB borde alternativet med lokalisering till lokal nivå ha behand- lats utförligare. Överstyrelsen anser att skyddet i de fredstida lokalerna bör förbättras så att funktionen kan vara kvar där så länge som möjligt. 90000-numret bör enligt överstyrelsens mening behållas i det längsta. och reservsystemet i fred användas också i krig. Civilbefälhavarna i Östra och Bergslagens civilområdcn framför liknande synpunkter.

Enligt min mening talar övervägande skäl för att länsalarmeringscentra- lernas verksamhet skall bedrivas så länge som det är möjligt i ordinarie form. Det innebär att man slipper en omorganisation av alarmeringen i ett besvärligt omställningsskede för stora delar av samhället. En sådan lösning förutsätter att samtliga centraler även har tillgång till skydd. Den nya larmutrustning, Coordcom, som de närmaste åren kommer att installeras successivt vid de olika centralcrna, kan enligt uppgift från SOS Alarmering AB och televerket lätt flyttas till förberedda anslutningar i skydd och sättas i drift där. Det finns således tekniska lösningar i drift inom relativt kort tid som möjliggör en användning av 90000-numret i högre grad än vad som förutsätts i civilförsvarsstyrelsens förslag. Om alarmeringsfunktioncn inte kan fungera på normalt sätt. bör med en sådan lösning ett reservsystem som motsvarar vad som gäller i fred kunna träda i funktion så att allmänhe- tens möjligheter att komma i kontakt med samhällets hjälporgan bibehålls. Systemet bör om möjligt bygga på de rutiner som finns vid avbrott för 90000-numret i fred. Dessa innebär att man har en beredskap för snabb reparation och återgång till normal drift snarast, att trafiken kopplas om till en annan central eller ett annat organ som har resurser för mottagning och expediering av samtalen samt att information lämnas i förväg till allmänhe-

• Sida 112
•  Original

ten om de nödnummer som måste användas om 90000-numret inte funge- rar. Decentraliseringen görs först när en skada på alarmeringsfunktionen inträffat. En återtlyttning till länsalarmeringscentralen som drivs i ordina- rie lokaler eller i skydd sker därefter så snart det är möjligt. Enligt min mening bör den nu redovisade lösningen utgöra grunden för prövningen av hur beredskapen bör byggas upp för alarmeringen i krig.

Kommunens civilförsvarsstab bör kunna upprätthålla en viss alarme- ringsfunktion för de samtal som skall tas emot när inte någon alarmerings- central kan göra detta. len sådan situation fordras enligt televerket särskil- da nödnummer i kommuner. där 90 OOO-numret inte går att utnyttja. Ge- nom bl.a. förberedd information bör enligt min mening dc farhågor som civilförsvarsstyrelsen gett uttryck för angående användningen av nödnum- mer kunna minskas. Jag vill också peka på att hemskyddsorganisationen kan spela en betydelsefull roll i detta sammanhang. Jag vill i detta samman- hang påpeka att chefen för kommunikationsdepartementet efter samråd med mig. senare denna dag att kommer att förorda ökade insatser för att säkerställa telekommunikationerna under kriser och i krig. Jag avser att senare föreslå regeringen att ge statens räddningsverk i uppdrag att i samarbete med SOS Alarmering AB ta fram det underlag som behövs för ett slutligt ställningstagande till en uppbyggnad av alarmeringen i krig i enlighet med vad jag nu har anfört.

Vid remissbehandlingen av civilförsvarsstyrelsens förslag har olika upp- fattningar framkommit om htrr alarmering för ambulanstransport skall ske när länsalarmeringseentralerna inte är i drift. Frågan om hur de samlade sjuktransportresurserna skall ledas vid beredskap och vid krig utreds för närvarande av överbefälhavaren i samverkan med socialstyrelsen m.fl. Alarmeringsfrågan vad gäller ambulanstransporterna bör enligt min me- ning avgöras i detta sammanhang.

. 6.4.3.3 nykologisktförst'ar

Huvudinriktningen för det psykologiska försvaret lades fast i 1982 års förvarsbeslut och innebär att fri opinionsbildning och debatt skall utgöra grunden för verksamheten både i krig och fred. Vid krigsfara och krig skall vår försvarsvilja och motståndskraft mot främmande propaganda säker- ställas av det psykologiska försvaret. Detta skall främst ske genom att man med snabb. saklig och effektiv information sprider kännedom om händel- seutveeklingen och om våra försvarsåtgärder.

Ansvarig för samordningen inom funktionen psykologiskt försvar är styrelsen för psykologiskt försvar (SPF). lnom funktionen har även tele- verket och statens biografbyrå uppgifter. Sveriges Radio ansvarar för sin egen kris- och krigsplanläggning men SPF har ett nära samarbete med företaget inom informationsområdet.

] likhet med försvarskommittén anser jag att grunden för det psykolo- giska försvaret även i fortsättningen skall vara huvudinriktningen som den finns angiven i l982 års försvarsbeslut och delar även i övrigt försvarskom- mitténs synpunkter och förslag beträffande det psykologiska försvaret.

Med hänsyn till bl. a. samhällsutvecklingen som medför ökad sårbarhet

• Sida 113
•  Original

inte minst på informationsområdet och de ökade insatser från SPFzs sida som därmed krävs. frnnerjag i likhet med försvarskommittén det lämpligt att ökade resurser tilldelas det psykologiska försvaret. Jag kommer senare denna dag att föreslå att SPF tilldelas 7.6 milj. kr. för budgetåret 1987/88.

().—1.3.4 Hälso- och sjukvård m. m.

Funktionen Hälso- och sjukvård m.m. omfattar civil hälso- och sjukvård. socialtjänst samt miljö- och hälsoskydd. Socialstyrelsen är funktionsan- svarig myndighet. Vidare har statens strålskyddsinstitut. statens rättske- miska laboratorium. statens bakteriologiska laboratorium och statens livs- medelsverk uppgifter på detta område.

Jag har tidigare i dag efter samråd med chefen för socialdepartementet föreslagit att väsentliga resurser avdelas för att förbättra beredskapen inom den civila hälso- och sjukvården. Åtgärderna och resurserna föreslås koncentreras till beredskapen för krigsskedet med hänsyn till att de allvar- ligaste bristerna frnns inom denna del.

Chefen för socialdepartementet kommer senare denna dag att föreslå att resurser inom en ram av 219.2 milj. kr. avdelas för förbättring av beredska- pen inom funktionen Hälso- och sjukvård m.m. för budgetåret 1987/88 (bilaga 4).

Jag tillstyrker förslaget och finner efter samråd med chefen för socialde- partementet att de åtgärder som föreslås ger uttryck för en lämplig inrikt- ning av verksamheten.

6.4.3 .5 Telekom/nunikarimter

Funktionen Telekommunikationer omfattar de för totalförsvaret gemen- samma telekommunikationer som tillhandahålles genom televerkets för- sorg. Televerket är funktionsansvarig myndighet.

Telekommunikationernas funktionssäkerhet är av grundläggande bety- delse för totalförsvaret under kriser och i krig. Detta är särskilt uppenbart i fråga om ledningsfunktionen och den operativa verksamheten inom alla delar av totalförsvaret.

Efter samråd med chefen för kornmtrnikationsdepartementet vill jag i likhet med försvarskommittén understryka det ytterst angelägna i att tele- verkets nät ges en sådan motståndskraft och flexibilitet att det kan uppfylla de höga funktionskrav som kommer att ställas på det under kriser och i krig. Strävan bör vara att telekommunikationer för i krig prioriterade samhällsfunktioner med säkerhet skall kunna upprätthållas i godtagbar omfattning även under störda förhållanden. Det är enligt kommitténs me- ning väsentligt att dessa krav beaktas vid den fortsatta utbyggnaden av telenätet.

Mot bakgrund av telekommunikationernas avgörande betydelse för hela totalförsvaret kommer chefen för kommunikationsdepartementet efter samråd med mig att senare denna dag förorda att krigsskyddsåtgärder skall vidtas som i stort motsvarar det av televerketi sin programplan redovisade högsta ekonomiska alternativet (bil. 5).

• Sida 114
•  Original

De förslag som jag i det följande kommer att lämna om frnansieringsprin- ciper för beredskapsåtgärder inom den civila delen av totalförsvaret inne- bär att televerket skall svara för finansieringen av sina beredskapsåt- gärder. Det bör sedan ankomma på regeringen att besluta om lämpliga styrformcr.

Flera civila totalförsvarsmyndigheter planerar att anskaffa nya mobila radiosystem. Jag finner det i likhet med försvarskommittén angeläget att system anskaffas som möjliggör kommunikation mellan enheter ur olika totalförsvarsmyndigheter och att dessa system har ett tillräckligt krigs- skydd.

6.4.3.6 Transporter

Verksamheten inom funktionen är inriktad på att tillgodose totalförsvarets behov av transporter. Funktionen delas in i delfunktionerna Transport- samordning. Järnvägstransporter. Landsvägstransportcr. Vägar. Flyg- transporter och Sjötransporter. Transporträdet är ansvarig myndighet för funktionen Transporter och delfunktionerna Transportsamordning och Landsvägstransporter medan statensjärnvägar. vägverket. luftfartsverket och sjöfartsverket svarar för beredskapsplaneringen inom de övriga del— funktionerna.

I 1982 års försvarsbeslut betonades transporternas stora betydelse för totalförsvaret. De samlade resurserna måste kunna utnyttjas allt efter lägets krav. Särskilt viktigt är att transporterna kan fungera med kon förvarning i samband med en snabb mobilisering och krigsorganisering.

Transportrådet har från traftkverken inhämtat underlag beträffande vär- dering och prioritering av åtgärder inom funktionen enligt en av transport- rådet utarbetad modell. Transportrådet kommer att vidareutveckla denna modell. vilken nu har tillämpats för första gången avseende programplane- perioden 1987/88—1991/92.

Försvarskommittén konstaterar att en bedömning av beredskapsläget, de brister som finns inom olika delfunktioner mot bakgnmd av hotbilden samt de gemensamma operativa principerna utgör grunden för behovet av beredskapsåtgärder. Kommittén förordar att den av transportrådet redovi- sade modellen vidareutvecklas under programplaneperioden så att en ba- lanserad beredskap åstadkoms mellan delfunktionerna. Jag delar den upp- fattningen.

Kommittén har inget att erinra mot den av överstyrelsen för civil bered- skap föreslagna mcdelstilldelningen och inriktningen av verksamheten inom funktionen Transporter under programplaneperioden.

Jag anseri likhet med försvarskommittén att innan slutlig ställning tas till fördelning av resurser mellan de olika delfunktionerna efter budgetåret 1987/88 utgående från de krav som kan komma att ställas på flyg-, väg—. sjö- resp. järnvägstransporter i krig bör ytterligare studier utgående från den av transportrådet utarbetade modellen bedrivas. Dessa studier bör ske i samverkan med överstyrelsen för civil beredskap och överbefälhavaren. Erfarenheterna från dessa studier bör redovisas i programplanen för den civila delen av totalförsvaret för perioden 1988/89—1992/93.

• Sida 115
•  Original

Efter samråd med mig kommer chefen för kommunikationsdepartemcn- tet senare denna (lag att förorda att för budgetåret 1987/88 för olika slag av investeringar anslå 92,2 milj. kr. inom funktionen Transporter (bilaga 5).

[7.4.3] Livsmcdt'lsfi'irsr'iijning m. m.

Funktionen I.ivsmedelsförsörjning m.m. omfattar försörjningen med livs- medel inkl. vatten. Statens jordbruksnämnd är funktionsansvarig myndig- het. Vidare har lantbruksstyrelsen. statens livsmedelsverk och statens veterinärmedicinska anstalt uppgifter på detta område. Med livsmedelsför- sörjning avses härvid all verksamhet från producent till konsument.

Jag har i det föregående redovisat grunder för planeringen utgående från en bedömning av krisers och krigs längd och karaktär. Vad jag där bl.a. anför om s.k. förkrigsskedens längd och karaktär innebär en inte oväsent- lig förändringjämfört med de planeringsförutsättningar som hittills gällt för livsmedelsberedskapen. Sålunda bör på livsmedelsområdet bl.a. kunna förutsättas en mer omfattande utrikeshandel än vad som hittills legat till grund för planeringen.

Efter samråd med mig kommer statsrådet Lönnqust senare denna dag att förorda att frågan om den regionala försörjningsförmågan i krig ägnas särskild uppmärksamhet. Mot bakgrund av vad jag i det föregående anfört om den roll som riksdagen bör ha när det gäller att formulera preciserade mål för försörjningsstandarden kommer han vidare att föreslå att den av riksdagen beslutade s. k. kriskosten upphävs såsom av riksdagen fastställt mål. Efter samråd med mig kommer han att föreslå att 29 milj. kr. anslås för funktionen Livsmedelsförsörjning m.m. för budgetåret 1987/88 (bilaga 8).

6.418. Energiförsörjning

Verksamheten inom funktionen syftar till att tillgodose samhällets behov av energi under kriser och i krig. Funktionen är uppdelad i delfunktionerna Bränslen och drivmedel samt Elkraft.

Statens energiverk är ansvarig myndighet för funktionen Energiförsörj- ning och samordnar de beredskapsåtgärder som är aktuella inom detta försörjningsområde. främst lagring av importerade bränslen och drivme- del. förberedelser för regleringar och ransoneringar samt övergång till inhemska energislag. Vidare har statens vattenfallsverk, statens kärnkraf- tinspektion och transporträdet uppgifter inom funktionen.

Delfunktionen Bränslen och drivmedel

Delfunktionen omfattar frågor om försörjningen med bränslen och drivme- del samt smörjmedel. Energiverket har delfunktionsansvar.

1985 års energiberedskapsutredning (EBU) har i betänkandet (SOU 1986:42) Bränsle- och drivmedelsberedskapen under kriser och i krig lämnat förslag till bl.a. nytt oljelagringsprogram för budgetåren 1987/88— 1991/92. EBU föreslår att det totala lagringsmålet sänks till 10,5 milj. m3,

• Sida 116
•  Original

att statliga laget' av råolja och oljeprodukter på 2.5 milj. rn3 säljs ut och att näringslivets tvångslagcr minskas med 1 milj. rn.3

Försvarskommittén har funnit att en högre genomsnittsnivå för importen bör kunna förutsättas för förkrigsskedet än vad EBU har antagit utan att kravet på en tillräckligt hög försörjningstrygghet eftersätts.

Skälet härför är dels vad kommittén anfön om importens gradvisa ned- gång undcr ett förkrigsskede. dels att enligt kommitténs mening en begrän- sad import bör kunna påräknas ända fram till ett krigsutbrott. Kommittén erinrar om att det på oljeområdet härutöver finns resurser i form av s. k. fredskrislager som Sverige i enlighet med det internationella energipro- grammet (IEP) åtagit sig att hålla. Detta lager kan anses utgöra en ytterliga- re tillgång från försörjningssäkerhetssynpunkt. I sammanhanget har kom- mittén framhållit att genom riksdagsbeslut våren 1984 de olika lagren planeringstekniskt slagits samman till en gemensam s.k. försörjningsbe- redskapsre serv .

Försvarskommitténs bedömning av oljeimporten under ett förkrigsskede innebär. förutsatt att EBU:s antaganden i övrigt godtas. att de totala beredskapslagren jämfört med EBU:s förslag kan minskas med ytterligare drygt 2 milj. m.3

Enligt kommitténs mening är det dock med hänsyn till lagrens tillgäng- lighet och mot bakgrund av behovet av flexibilitet i produktsammansätt- ningen angeläget att statens beredskapslager av olja bibehålls på i huvud- sak nuvarande nivå och att lagerminskningcn sålunda väsentligen avser övrig lagring.

Efter samråd med mig kommer statsrådet Gustafsson senare denna dag att bl. a. föreslå viss omstrukturering av ansvaret för beredskapslagring av olja samt föreslå att 8.2 milj. kr. anvisas för industriella åtgärder och handlingsberedskap (bilaga 12).

Delfunktionen Elkraft

Delfunktionen omfattar frågor om försörjningen med elektrisk energi. Sta— tens vattenfallsverk har delfunktionsansvar.

1 uppgiften ingår att verka för att erforderliga beredskapsåtgärder vidtas vid kommunala och enskilda kraftföretag. Beredskapsåtgärderna utgörs bl. a. av att förbättra motståndskraften i elsystemet och åtgärder för repar- ationsberedskap, organisation av driften under kriser och i krig. m.m. Som en grund för den fortsatta beredskapsplaneringen på elområdet slutförs för närvarande operativa elförsörjningsstudier på civo/milonivå. En riksom- fattande studie avses genomföras.

Under senare tid har frågan om åtgärder för att trygga den kommunal- tekniska försörjningen. dvs. försörjningen med el, gas. värme, vatten och avlopp. aktualiserats. De beredskapsmässiga problemen på dessa områden sammanhängeri många fall med möjligheterna att i krig kunna upprätthålla elförsörjningen.

Elförsörjningen är enligt min och chefens för miljö- och energideparte- mentet mening ett område som måste ges hög prioritet i beredskapsplaner- ingen. Fortsättningsvis bör särskild uppmärksamhet ägnas distributionsnä-

• Sida 117
•  Original

ten. Bakgrunden härtill är bl. a. betydelsen av en stabil eltillförsel för funktionssäkerhetcn hos transporter. telekommunikationer och kommu- naltekniska system i samband med en krigsorganisering av samhället.

När det gäller den kommunaltckniska försörjningen är det väsentligt att en tillräcklig säkerhet åstadkoms även mot fredstida störningar. Sådana åtgärder ankommer på kommunerna att vidta. När det gäller åtgärder som härutöver krävs för att motverka krigstida störningar har avsatts särskilda resurser för bl.a. installationer av reservanordningar och åtgärder som möjliggör start och drift av separata delsystem.

Jag kommer vid behandlingen av funktionen Civil ledning och samord- ning att föreslå att vissa medel anvisas för reservanordningar.

Efter samråd med mig kommer statsrådet Gustafsson senare denna dag att föreslå att 11.3 milj. kr. anvisas för åtgärder inom delfunktionen Elkraft under budgetåret 1987/88 (bilaga 12).

6.4.3.9 Övrig varujörsörining

Funktionen Övrig varuförsörjning omfattar delfunktionerna Beklädnad m.m.. Kemiska produkter m.m. samt Metaller och verkstadsprodukter m.m. Överstyrelsen för civil beredskap (ÖCB) är funktionsansvarig myn- dighet.

Beklädnad m.m.

Riksdagen beslutade år 1977 om mål för försörjningsberedskapen på teko- och läderskoområdena (prop. 1977/78:42. FöU 1977/78:5. rskr. 1977/78:81 och NU 1977/78:41, rskr. 1977/78: 172 resp. 1976/77185. FöU 1976/77:11, rskr. 1976/77:238). Målen avsåg bl. a. uthållighet och försörjningsstandard. Riksdagen beslutade senast år 1981 (prop. 1980/81:100 bil. 14, FöU 1980/81z20. NU 1980/81247, rskr. 1980/81:280. rskr. 1980/81:279) om viss revidering av målen för försörjningsberedskapen på teko- och läderskoom- rådena.

Sålunda beslöts att i planeringen skulle förutsättas en krislängd på tre år och en krisimport och en krisexport på 25 resp. 20% av den normala. Vidare skulle i fråga om försörjningsstandard gälla att civilbefolkningens innehav av kläder och skor inte skulle sjunka under en viss minsta nivå, den s.k. krisgardcroben. Ett riktmärke för planeringen på tekoområdet skulle vara att upprätthålla en produktionskapacitet som svarar mot dessa planeringsförutsättningar. På läderskoområdet skulle ett riktmärke vara att upprätthålla en årlig produktion om 2—2.5 milj. par per år.

Riksdagens tidigare beslut om försörjningsberedskapen på beklädnads- området har inneburit en ambition som har varit högre än för nästan alla andra områden.

Jag har i det föregående redovisat grunder för planeringen utgående från en bedömning av krisers och krigs längd och karaktär. Vad som där anförs om bl. a. s. k. förkrigsskedens längd och karaktär innebär en inte oväsent- lig förändringjämfört med de planeringsförutsättningar som hittills gällt för beredskapen på beklädnadsområdet. Sålunda bör på beklädnadsområdet

• Sida 118
•  Original

bl.a. kunna förutsättas en mer omfattande utrikeshandel än vad som Prop. 1986/87:95 hittills legat till grund för planeringen.

En följd av de nya plancringsförutst'ittningarna blir att behovet av att upprätthålla produktionskapacitet minskas. Jag anser i likhet med för- svarskommittén att de kapacitetsbevarande åtgärder som kan komma att aktualiseras i första hand torde beröra tillgången på främst vissa grundtex- tila varor och förutser efter samråd med statsrådet Gradin att det hittillsva- rande skyddet mot lågprisimport fsom stöd för samhällets försörjningsber- edskap måste behållas för ett begränsat antal varor.

Försvarskommittén förordar att de särskilda planeringsförutsättning- arna och produktionsmålen för beklädnadsområdet bör upphävas som av riksdagen beslutade mål. Jag delar denna uppfattning och förordar därför att av riksdagen beslutade planeringsförutsättningar avseende krislängd, kristida utrikeshandel och krisgardcrob samt om riktmärke för produktion upphävs som av riksdagen beslutad inriktning.

Jag har i det föregående i min behandling av vissa för totalförsvarets planering gemensamma utgångspunkter förordat att fredskrislagren av bl.a. tekovaror säljs ut.

I syfte att stärka försörjningsberedskapen på tekoområdet beslöt riksda- gen hösten 1972 (prop. 1972: 127) att ett buffenlager av inhemskt fram- ställda tyger för uniformer m. m. skulle byggas upp hos dåvarande översty- relsen för ekonomiskt försvar och att vissa statliga myndigheter skulle åläggas att tillgodose sitt behov av tyger genom inköp från detta lager. Riksdagen hade ingen erinran häremot (FÖU: 25. rskr. 325).

För närvarande är ett tiotal statliga myndigheter skyldiga att upphandla tyger från buffertlagret. Lagret utgörs av bomulls- och ylleväv och har ett värde som i inköpspris (inkl. likvida medel) uppgår till ca 85 milj. kr. Under senare år har den årliga omsättningen av lagret uppgått till ca 25 milj. kr.

ÖCB har i skrivelse den 17juni 1986 anmält att de ursprungligen avsedda fördelarna med buffertlagersystemet bl.a. minskning av antal tygkvali- teter. ökade serielängder och ökad långsiktighet i orderna. har urholkats. Mot bakgrund härav och med hänsyn till de höga kostnader och de allmän- na svårighetcr att åstadkomma en effektiv hantering som sammanhänger med systemet hemställer ÖCB bl.a. att buffenlagersystemet avskaffas fr.o.m. den 1 juli 1987 och ersätts med ett ökat utnyttjande av ÖCB:s övriga åtgärdssystem. Medel från utförsäljningen av lagret föreslås få användas för åtgärder inom beklädnadsområdet.

ÖCB:s förslag har remissbehandlats. Svensk industriförening och Tex- tilrådet/Konfektionsindustriföreningen förordar att buffertlagersystemet bibehålls medan Beklädnadsarbetarnas förbund anser att lagringssystemet bör ersättas med en ordning där myndigheternas upphandling under ÖCB:s ledning sker direkt hos de svenska tillverkarna. Remissinstanserna har i övrigt ingen erinran mot att buffertlagret säljs.

Enligt min mening är beredskapseffekten av buffertlagersystemet liten i förhållande till de kostnader av olika slag som är förknippade med syste- met. Jag föreslär därför att vissa statliga myndigheters skyldighet att upphandla uniformstygcr hos ÖCB upphör sedan nuvarande buffertlager köpts av dessa myndigheter. Inkomsterna från utförsäljningen till de berör- 118

• Sida 119
•  Original

da myndigheterna bör få användas för beredskapsåtgärder inom funktio- nen Övrig varuförsörjning.

Jag kommer i det följande att för budgetåret 1987/88 beräkna att 41.2 milj. kr. utnyttjas för beredskapslagring och industriella åtgärder. främst inom den grundtextila industrin.

Kemiska produkter m. m.

Mina förslag i det föregående till grunder för planeringen överensstämmer när det gäller krislängd i stort med vad som nu förutsätts vid beräkning av beredskapslagringsbehovet i fråga om kemiska produkter. En mer omfat- tande utrikeshandel bör dock förutsättas än vad som tidigare legat till grund för planeringen.

Jag har i det föregående i min behandling av vissa för totalförsvarets plancn'ng gemensamma utgångspunkter förordat att fredskrislagren av bl.a. kemiska produkter säljs ut.

Jag kommer i det följande att för budgetåret 1987/88 förorda en bemyndi- ganderam för beredskapslån om 25 milj. kr. Jag kommer vidare att beräkna att 68,2 milj. kr. utnyttjas för beredskapslagring och industriella åtgärder.

Metaller och verkstaa'sprodukter m. m.

Mina förslag i det föregående till grunder för planeringen överensstämmer när det gäller krislängd i stort med vad som nu förutsätts vid beräkningsbe- hovet i fråga om metaller. En mer omfattande utrikeshandel bör dock förutsättas än vad som tidigare legat till grund för planeringen.

En särskilt viktig fråga inom metall- och verkstadsområdet är möjlighe- terna att under kriser upprätthålla en godtagbar tillförsel av elektroniska komponenter. Det fredstida importberoendet på detta område är mycket stort och importen kan utsättas för störningar redan i ett tidigt skede av en internationell konflikt. Bl. a. med hänsyn till den snabba tekniska utveck- lingen på detta område är det svårt att tillämpa traditionella metoder som t. ex. lagring.

Importen av elektroniska komponenter kan befaras minska snabbt i en internationell kris, vilket torde få allvarliga konsekvenser för industrin och samhället i övrigt. I likhet med försvarskommittén finner jag det därför synnerligen angeläget att de försörjningsmässiga problemen i fråga om elektroniska komponenter närmare klarläggs. Detta gäller både storleken av det kristida tillförselbehovet och metoderna för hur behovet skall kunna tillgodoses. Det ankommer på ÖCB att utreda och vid behov lämna förslag till regeringen i denna fråga.

Jag har i det föregående i min behandling av vissa för totalförsvarets planering gemensamma utgångspunkter föreslagit att fredskrislagret av bl.a. metaller säljs ut.

Jag kommer i det följande att för budgetåret 1987/88 förorda en bemyndi- ganderam för beredskapslån om 12 milj. kr. Jag kommer vidare att beräkna att 24,8 milj. kr. utnyttjas för beredskapslagring och industriella åtgärder.

Il9

• Sida 120
•  Original

6.4.3.10 Övriga viktiga samhällsfunklioncr Domstolsväsendc m. m.

Verksamheten inom funktionen bygger på förutsättningen att rättsväsen- det skall fungera efter samma grundprinciperi krig som i fred.

Domstolsverket är ansvarig myndighet för funktionen m.m. med ansvar att samordna beredskapsförberedelserna inom funktionen, vilken inklude- rar domstolsväsende. statlig advokatverksamhet och rättshjälpsfrågor. Rättsväsendet måste även i krig fungera i enlighet med de krav som ställs i en rättsstat. Funktionen omfattar den dömande verksamhet som utövas vid allmänna domstolar och förvaltningsdomstolar. Funktionen omfattar också sådan verksamhet som har stark anknytning till domstolarnas verk- samhet.

Den samordning som krävs inom funktionen avser de administrativa förutsättningarna för den verksamhet som avses bedrivas i krig. däremot inte innehållet i verksamheten dvs. rättstillämpningen.

Ordning och säkerhet m. m.

Funktionen omfattar verksamhet som syftar till att upprätthålla allmän ordning och säkerhet samt brottsbekämpning och brottsutredning. Funk- tionen omfattar även. av administrativa skäl. handläggning av utlännings- frågor utom flyktingverksamhet. Till funktionen hör åklagarmyndigheter- nas verksamhet. Funktionsansvarig myndighet på central nivå är rikspolisstyrelsen. Efter samråd med mig föreslår chefen för justitiedepartementet senare denna dag att 188,3 milj. kr. anvisas för polisverksamheten rörande brott mot rikets säkerhet (bilaga 2).

Kriminalvård

Funktionen omfattar i krig straffverkställighet för personer som dömts till fängelsestraff.

Kriminalvårdsstyrelsen är ansvarig myndighet för funktionen. Huvudmannaskapet för de allmänna häktena med undantag för Hall överförs i krig från kriminalvården till polisväsendet. Kriminalvårdsverket svarar för all verksamhet inom funktionen. I krig består kriminalvårdsver- ket av en central enhet. kriminalvårdsstyrelsen. och ett antal slutna anstal- ter som är direkt underställda den centrala enheten. Till dessa anstalter överförs de intagna som skall kvarhållas i krig.

Utrikeshandel

Funktionen omfattar de åtgärder som är nödvändiga för att upprätthålla den import och export som under kriser och i krig behövs för att klara försvarsansträngningarna och befolkningens försörjning. Kommerskollegium är ansvarig myndighet för funktionen. Beredskaps- åtgärderna är av främst administrativ och planläggande karaktär.

• Sida 121
•  Original

Enligt programplanen kommer den grundläggande beredskapsplanering- cn att ses över och hållas äjour med verksamhetens utveckling i övrigt.

Jag finner. efter samråd med statsrådet Gradin. att de åtgärder som föreslås i programplanen ger uttryck för en lämplig inriktning av verksam- heten. I det följande kommer jag att för funktionen Utrikeshandel beräkna vissa medel under anslaget G 2. Civil ledning och samordning.

Statsrådet Gradin kommer senare denna dag ta upp vissa ytterligare frågor inom funktionen (bil. 3).

Socialförsäkring rn. m.

Funktionen omfattar administrationen av socialförsäkringssystemet. utbe- talning av dagpenning till värnpliktiga rn. fl.. arbetslöshetsförsäkring samt försäkringsdomstolarnas verksamhet.

Riksförsäkringsverket är ansvarig myndighet för funktionen. Bered- skapsåtgärderna är av främst administrativ och planläggandc karaktär.

Enligt programplanen kommer den grundläggande beredskapsplanering- en att inriktas på att fredstida socialförsäkringsförmåner — anpassade efter rådande förhållanden — i huvudsak skall bibehållas även under beredskap och krig.

1 det följande kommerjag att efter samråd med chefen för socialdeparte- mentet undcr anslaget G 2. Civil ledning och samordning beräkna vissa medel i enlighet med förslaget i programplanen.

Postbefordran

Funktionen omfattar befordran av brev och paket m. m. I krig organiseras dessutom fältpost- och kurirpostverksamhet.

Postverket är ansvarig myndighet för funktionen. Enligt programplanen skall särskild uppmärksamhet ägnas åt totalför- svarsutbildning och totalförsvarsinformation samt underhåll av installatio- ner. Jag ftnner att de föreslagna åtgärderna ger utrymme för en lämplig inriktning av verksamheten. I det följande kommer jag efter samråd med chefen för kommunikationsdepartementet att beräkna vissa medel under anslaget G2. Civil ledning och samordning i enlighet med förslaget i programplanen.

Betalningxväsmde m. m.

Funktionen omfattar penningmedelsförsörjning och bctalningsförmedling under krig.

Beträffande penningmedclsförsörjningen är målsättningen att brist på sedlar och mynt inte skall uppstå i någon del av landet. Betalningsförmcd- lingen syftar till att ge statliga och kommunala myndigheter, krigsviktiga företag m. fl. möjlighet att även under krigsförhållanden sköta betalningar utan användning av kontanta medel.

Statsrådet Johansson kommer senare i vår att föreslå regeringen att förelägga riksdagen en proposition med förslag till ny riksbankslag. vari

• Sida 122
•  Original

bl.a. kommer att föreslås att riksbanken blir funktionsansvarig myndighet för funktionen Betalningsväsende.

l krig har riksbanken. bankinspektionen och postverket. framför allt postgirot. uppgifter inom funktionen. Inom den privata sektorn upprätthål- lcr vissa banker verksamhet i egenskap av krigsviktiga företag. Riksban- ken har här säväl vad gäller de fredstida beredskapsförberedelserna som verksamheten i krig en samordnande roll inom funktionen.

Postverket svarar genom postgirot och postkontoren för betalningsför- medlingen under krig. Verket har också vissa uppgifter inom penningme- delsförsörjningen.

Efter samråd med statsrådet Johansson finner jag att de åtgärder som föreslås i överstyrelsens för civil beredskap programplan ger uttryck för en lämplig inriktning av verksamheten. I det följande kommer jag att för funktionen Betalningsväsende m.m. beräkna vissa medel under anslaget GZ. Civil ledning och samordning i enlighet med förslaget i program- planen.

Försäkringar utom Socialförsäkring m. m.

Funktionen omfattar annan försäkringsverksamhet än socialförsäkringar samt ersättning till befolkningen för krigsskador.

Försäkringsinspektionen är ansvarig myndighet för funktionen.

Beredskapsåtgärderna är av främst administrativ och planläggande ka- raktär vid försäkringsinspektionen. statens krigsförsäkringsnämnd och sta- tens krigsskadenämnd samt verksamheten vid de 75 största försäkrings- företagen och vissa särskilt uppsatta beredskapsorgan.

Enligt programplanen kommer beredskapsplanläggningcn att inriktas på löpande samordnings- och övervakningsuppgiftcr med speciell fokusering på datorberoendet.

Efter samråd med chefen för fmansdepartcmentet finner jag att de åtgär- der som föreslås i programplanen ger uttryck för en lämplig inriktning av verksamheten. I det följande kommer jag att för funktionen Försäkringar utom Socialförsäkring m. m. beräkna vissa medel under anslaget G 2. Civil ledning och samordning i enlighet med förslaget i programplanen.

Skatta- och uppbördsväscnde

Funktionen omfattar beskattning samt upphörd av skatter. tullar och av- gifter.

Riksskatteverket är ansvarig myndighet för funktionen. På central nivå har riksskatteverket och generaltullstyrelsen uppgifter inom funktionen.

Prisreglering

Funktionen omfattar prisövervaknings- och prisregleringsåtgärder inom näringsliv och handel (ej bank och försäkringväsendc). Statens pris- och kartellnämnd är ansvarig myndighet för funktionen.

• Sida 123
•  Original

Beredskapsåtgärderna är av främst administrativ och planläggandc karak- tär.

Enligt programplanen kommer den grundläggande beredskapsplanering- en att fortsätta och hållas aktuell. .

Jag finner. efter samråd med statsrådet Johansson. att de åtgärder som föreslås i programplanen ger uttryck för en lämplig inriktning av verksam— heten. I det följande kommer jag att beräkna vissa medel under anslaget GZ. Civil ledning och samordning i enlighet med förslaget i program- planen.

Sko/väsande

Funktionen omfattar den undervisning som i krig avses bedrivas inom ramen för det allmänna skolväsendet.

Skolöverstyrelsen är ansvarig myndighet för funktionen. Verksamheten inom funktionen inriktas mot att säkerställa att skolans verksamhet — i första hand den obligatoriska — skall kunna upprätthållas så långt möjligt i krigssituationer och att arbetsmarknadsutbildningens behov av resurser i krig beaktas.

Chefen för utbildningsdepartementet kommer senare denna dag efter samråd med mig att ta upp vissa frågor inom funktionen. (bil. 7).

Arbetskraft

Funktionen omfattar frågor om totalförsvarets försörjning med civil ar- betskraft samt frivillig försvarsverksamhet.

Arbetsmarknadsstyrelsen är ansvarig myndighet för funktionen. Bcredskapsåtgärderna omfattar handlingsberedskap. arbetskraftsplan- läggning. arbetarskydd. frågor rörande arbetsmarknadstvister samt frivillig försvarsverksamhet.

Åtgärderna inom arbetskraftsfunktionen avses inriktas på att bl. a. fort- löpande planlägga och förbättra arbetskraftstillgängen inom prioriterade sektorer samt att utveckla metodiken för personalplanläggningen.

Frågor rörande totalförsvarets personal och personalförsörjning har jag tidigare behandlat vid min genomgång av totalförsvarets personalförsörj- ning och personalfrägorna under det militära försvarets fortsatta utveck- ling. Dessa frägor behandlas även i avsnitt rörande vissa enskilda funktio- ner.

Efter samråd med mig kommer chefen för arbetsmarknadsdepartemen- tet senare denna dag att föreslå att 9 milj. kr. anvisas för den frivilliga försvarsverksamheten och 1 milj. kr. för kostnader vid personalplanlägg- ning m.m. inom funktionen (bil. 9).

Flyktingverksamhet

Funktionen omfattar ansvar för mottagande och omhändertagande av flyk- tingar under kriser och i krig. Statens invandrarverk är ansvarig myndighet för funktionen.

• Sida 124
•  Original

Regeringen har genom beslut den 3 april 1986 uppdragit åt statens invandrarverk att utreda och lämna förslag rörande den framtida utform- ningen av beredskapen för mottagande och omhändertagande av flyktingar under kriser och i krig.

Statsrådet G. Andersson kommer senare denna dag att ta upp vissa frågor inom funktionen (bil. 9).

Landskapsi/t/imnutian

Funktionens verksamhet syftar till att tillgodose totalförsvarets behov av kartor. flygbilder samt geodetiska och fotogrammetriska data. Vidare upp— rätthålls i krig viss fastighetsregistrering samt delar av fastighetsbildnings- och mätningsverksamheten. Funktionen omfattar också säkerhetsskydd dvs. sekretessgranskning av kartor och flygbilder.

Lantmäteriverket är ansvarig myndighet för funktionen. Beredskapsåtgärderna består av planläggning, utbildning. säkerhetss- kydd samt ledning och tillsyn över krigstryckningsorganisationen.

Efter samråd med mig kommer chefen för bostadsdepartementet senare denna dag att föreslå att medel för försvarsberedskapen inom lantmäteriet anslås under elfte huvudtitelns anslag D4. Försvarsberedskap (bil. 10).

K yrklig beredskap

Funktionen omfattar såväl svenska kyrkans som de fria trossamfundens beredskapsförberedelser.

Överstyrelsen för civil beredskap är ansvarig myndighet för funktionen. För svenska kyrkans verksamhet svarar både statliga och kyrkokom- munala myndigheter. Svenska kyrkans uppgifter i krig överensstämmer i stort med fredsuppgifterna.

För den del av svenska kyrkans verksamhet som bedrivs av statliga myndigheter gäller förordningen (1977:55) om vissa statliga myndigheters beredskap m. m. För de kyrkliga kommunerna gäller lagen (1981: 1216) om kyrklig beredskap. Inom varje stift åligger det domkapitlet att följa tillämp— ningen av lagen. 1 samordningsfrågor skall domkapitlet samråda med läns- styrelsen.

Lagen om kyrklig beredskap-gäller inte för de fria trossamfunden som dock genomför vissa beredskapsförberedelser på frivillig väg. Detta arbete utgår bl.a. från en rekommendation av Svenska ekumeniska nämnden enligt vilken trossamfunden skall samverka i krig.

Under programplaneperioden avses särskild uppmärksamhet ägnas åt folkbokföringen i krig. Frågan om det framtida huvudmannaskapet för folkbokföringen övervägs för närvarande inom regeringskansliet. I fråga om begravningsväsendet föreslås att en med försvarsmakten och kommu- nerna samordnad planläggning av krigsgravtjänsten genomförs.

1 det följande kommer jag att under anslaget GZ. Civil ledning och samordning för funktionen Kyrklig beredskap beräkna vissa medel i enlig- het med förslaget i programplanen.

Jag har i denna fråga samrått med chefen för Civildepartementet.

• Sida 125
•  Original

6.5. Ekonomiska resurser för totalförsvarets civila del 6.5.1 F inansieringsprinciper för den civila delen av totalförsvaret

De principer som nu gäller för finansiering av beredskapsåtgärder inom den civila delen av totalförsvaret är inte enhetliga. Den bristande enhet- ligheten avscr finansieringen av såväl investeringar som administrativa kostnader och driftkostnader.

Mot denna bakgrund uppdrog 1984 års försvarskommitte' ijanuari 1986 åt generaldirektören Gunnar Petri att utforma förslag till finansieringsprin- ciper.

Petri lämnade i september 1986 en rapport med förslag till finansierings- principer. Innebörden i förslaget är i stort följande.

De beredskapsåtgärder som avser fredstida störningar bör i normalfallet genomföras och bekostas av det organ -— myndighet. affärsverk. kommun. landsting. företag etc. — som har ansvaret för den fredstida verksamheten. Statens kostnadsansvar för beredskapen mot sådana fredstida störningar bör därför vara begränsat till situationer mot vilka den verksamhetsansva- rige saknar reella möjligheter att skydda sig. och där det är ett samhällsin- tresse att verksamheten kan fullföljas.

Kostnadsansvaret vad gäller beredskapen mot kriser och krig bör delas mellan staten och den som har ansvar för den aktuella verksamheten i fred. Vem som i det enskilda fallet skall ansvara för kostnaden bör bli beroende av vilken slag av åtgärd som är aktuell.

Sålunda bör den som skall upprätthålla en verksamhet under kriser och i krig själv svara för de administrativa kostnaderna. dvs. kostnaderna för planerings-. utbildnings- och övningsverksamhet. Dessa kostnader är van- ligen låga.

Kostnaderna för beredskapsinvesteringar är ofta höga och drabbar olika delar av totalförsvaret olika hårt. Huvudregeln bör på detta område vara att staten ansvarar för kostnaderna. Undantag bör dock helt eller delvis göras t. ex. om bcredskapsinvesteringar medför väsentlig nytta för veder- börande organ i den fredstida verksamheten.

När det gäller drift och underhållskostnader är det svårt att generellt lägga finansieringsansvaret på någon viss part. Förutsättningarna är alltför varierande för att detta skall vara möjligt. Förhållandena bör därför bedö- mas från fall till fall. Även på detta område bör frågan om fredsnyttan av en investering ha betydelse för kostnadsfördelningen.

Jag ansluter mig. liksom 1984 års försvarskommitté, i allt väsentligt till Gunnar Petris förslag för finansieringsprinciper inom den civila delen av totalförsvaret. Staten bör tills vidare svara för finansieringen av kommu- nernas administrativa kostnader. Bl.a. av hänsyn till statens järnvägars konkurrensutsatta situation bör en bedömning från allmänna utgångspunk- ter göras vilket leder till slutsatsen att statens järnvägars beredskapsåt— gärder liksom hittills bör finaniseras av staten via anslag. Även luftfarts- verkets beredskapsåtgärder bör anslagsfmansieras medan sådana åtgärder vid övriga affärsdrivande verk bör finansieras med driftmedel.

Jag anser. liksom kommittén. att sjukvårdshuvudmännen i fortsättning- en bör svara för kostnaderna för den fredsmässiga hälso- och sjukvården

'_Il

• Sida 126
•  Original

under ett förkrigsskede och under neutralitet elleri krig. Detta är naturligt med hänsyn till att det här är fråga om en fortsättning av en normal fredstida verksamhet. Chefen för socialdepartementet återkommer i denna fråga.

6.5.2 Ekonomisk ram och priskompensationssystem

Överstyrelsen för civil beredskap (ÖCB) har lämnat förslag om konstruk- tion av ekonomisk ram och priskompensationssystetn för totalförsvarets civila del.

Förslaget innebär att statsmakterna i femåriga försvarsbeslut tar ställ- ning till en femårig planeringsram för utgifter som skall betalas över sär- skilda beredskapsanslag. Ramen föreslås omfatta investeringsutgifter för beredskapsåtgärder som finansieras över statsbudgeten. utgifter för drift och underhåll av sådana investeringar samt utgifter för administration vid civila myndigheter som har beredskapsplanering som huvuduppgift. dvs. överstyrelsen för civil beredskap, statens räddningsverk. styrelsen för psykologiskt försvar och civilbefälhavarkanslierna. Kapitalkostnaderna föreslås inte ingå i ramen.

ÖCB föreslår att ramen anges i fast prisläge och att den årligen räknas upp med ett index som baseras på en kombination av konsumentpris- och löneutvecklingsindex.

1984 års försvarskommitte' har i huvudsak ingen invändning mot ÖCB:s förslag till ramkonstruktion. Jag anser dock att storleken av driftkostna- derna för den statliga oljelagringen för närvarande är svår att bedöma och att dessa därför tills vidare inte bör ingå i ramen.

När det gäller systemet för prisuppräkning bör enligt kommitténs me- ning tillämpas det system med uppräkning till beräknat genomförandepris- läge som tillämpas för civila statliga myndigheter och vars innebörd redo- visats i den av en särskild arbetsgrupp utarbetade rapporten "Priskompen- sation för det militära försvaret och de civila delarna av totalförsvaret”. ÖCB bör årligen lämna förslag till fördelning av planeringsramen efter samråd med berörda myndigheter. Jag delar kommitténs uppfattning i denna fråga. Enligt min mening bör indexuppräkning av planeringsramen ske årligen och tilldelning av kompensationsmedel ske anslagsvis. Det bör ankomma på regeringen att närmare utforma det föreslagna prisreglerings— systemet.

Mot bakgrund av osäkerheten i prognosen för behovet av betalningsme- del för skyddsrumsproduktionen under anslaget H 3. Skyddsrum. förordar jag att det med hänsyn till prisutvecklingen enligt nettoprisindex justerade anslagsbeloppet för budgetåret 1986/87 minskat med det faktiska utfallet för budgetåret får föras över till budgetåret 1987/88 för i första hand samma ändamål.

Medel för sysselsättningsskapande åtgärder under tionde huvudtiteln har under en följd av år i vissa fall ställts till förfogande för att betala byggnadsarbeten, materiel m.m. för civilförsvarsverksamheten. Efter samråd med chefen för arbetsmarknadsdepartementet förutsätter jag att

• Sida 127
•  Original

sådana medel under budgetåret l987/88 får disponeras utöver ramen till ett belopp av 5 milj. kr. '

Vid 1985/86 års riksmöte (prop. l985/86: lOtl bil. (>. FöU 8. rskr. 182) har riksdagen bemyndigat regeringen att justera de beställningsbemyndigan- den som har lämnats med hänsyn till prisutvecklingen enligt nettoprisin- dex. Motsvarande bemyndigande bör begäras för budgetåret l987/88.

För innevarande budgetår har riksdagen genom nämnda beslut vid 1985/86 års riksmöte även bemyndigat regeringen att av konjunkturskäl medge överskridande av utgiftsramarna och av lämnade beställningsbe- myndiganden. Ett sådant överskridande regleras genom motsvarandejus- tering av ramen för ett eller flera efterföljande budgetår. Ett motsvarande bemyndigande för regeringen behövs för anslagen inom planeringsramen för totalförsvarets civila del för budgetåret 1987/88 och bör därför begäras.

Genom nämnda beslut har riksdagen vidare bemyndigat regeringen att under innevarande budgetår överskrida ramarna samt lämnade beställ- ningsbemyndiganden om beredskapsbudgeten för totalförsvaret sätts i kraft. dvs. vid krigsfara eller i krig. Ett motsvarande bemyndigande be- hövs för budgetåret 1987/88. Jag förordar därför att regeringen inhämtar riksdagens bemyndigande att överskrida anslagen inom planeringsramen för totalförsvarets civila del samt lämnade beställningsbemyndiganden. om det behövs av beredskapsskäl.

Anslagsfrågor för totalförsvarets civila del avseende budgetåret l987/88 anmäls i dag av cheferna för berörda departement. Jag redovisar här en sammanställning av dessa anslag. För budgetåret l987/88 beräknas sålunda ett totalt medelsbehov över statsbudgeten på ca 3 097 milj. kr. för verksam- heten inom totalförvarets civila del. För räntekostnader och övriga kapital- kostnader för beredskapslagringen beräknas ca 1010 milj. kr. Anslagen på statsbudgeten inom planeringsramen för totalförsvarets civila del beräknas till l59l.8 milj. kr. Under försvarsdepartementets huvudtitel beräknas 1563,2 milj. kr.

Utöver här redovisade anslag bekostas viss verksamhet av de affärsdri- vande verken och näringslivet.

• Sida 128
•  Original

Anslag budgetåret 1987/88 ( ] 000-tal kr.)

Departe- Anslagsruhrik Budgeterat Kapital- Övriga 'l'otalt ment. inom planev kostnader" kostnader Littera ringsramen Ju B 2. Polisverksamheten rörande brott mot ri- kets säkerhet m. m. 188 301 188 301 l-"ö G l. ()verstyrelsen för civil beredskap: För- valtningskostnader 40 800 40 800 (i 2. Civil ledning och samordning 53300 53 300 G 3. Civilbefälhavarna 21 300 21 300 G 4. Signalskydd 4050 4 050 G 5. Vissa skyddsrumsanläggningar 8 850 8850 G 6. Vissa teleanordningar 2850 2850 H l. Befolkningsskydd och räddningstjänst 546600 546600 H 2. Anläggningar för fredsorganisationen 33 600 14 400 48 000 H 3. Skyddsrum 476700 476700 H 4. ldentitetshrickor 884 884 1 1. Styrelsen för psykologiskt försvar 7 600 7 600 J 1, Drift av beredskapslager 37136 226 864 264000 J 2. Beredskapslagring och industriella åtgär- der 88 230 88 230 J 3. Täckandc av förluster till följd av statliga beredskapsgarantier m.m. ] 1 S E 1. Socialstyrelsen (_del) 6220 6220 E 13. Statens bakteriologiska laboratorium: Försvarsmedicinsk verksamhet 4070 4070 E 20. Beredskapslagring och utbildning m.m. för hälso- och sjukvård i krig 62 200 62 200 E 21 . Driftkostnader för beredskapslagring . m. m. 57 600 57 600 K B 8. Vägverket: Försvarsuppgifter 37000 37 000 D 3. Försvarsinvesteringar vid statensjärnvä- gar 28 000 28 000 E 1. Sjöfartsverket: Ersättning till sjöfartsver— ket för vissa tjänster (del) 1500 1 500 F 1. Beredskap för civil luftfart 17100 17 100 H ]. Transportrådet (del) 10075 10075 Jo B 1. Lantbruksstyrelsen (del) 117' 117 B 2. Lantbruksnämnderna (dell 125] 125 C 1. Statensjordbruksnämnd (del) 2412 2412 C 4. lnköp av livsmedel m.m. för beredskaps- lagring 12 700 12 700 C 5. Kostnader för beredskapslagring av livs- medel m.m. 16 300 145 200 161 500 F 1. Statens livsmedelsverk (del) 150 150 F 13. Bidrag till djurens hälso- och sjukvård (del) 90 90 A B 1. Arbetsmarknadsverket (del) 1000 17325 18325 B 7. Statsbidrag till frivilliga försvarsorganisa— tioner 9 000 9 000 Bo D 4. Lantmäteriet: Försvarsberedskap 3 160 3 160 MEC 16. Drift av beredskapslager 614 999 68 731 683 730 C 17. Beredskapslagring och industriella åtgär- der 8 200 100 900 109 100 C 18. Särskilda kostnader för lagring av olja. motorbensin. m.m. ] 1 C 19. Atgärder inom delfunktioncn Elkraft ] 1 300 l 1 300 C 20.01jekrisnämnden 10 10 E 1. Statens energiverk (del) 3 100 3 100 C E 1. Länsstyrelserna m.m. (del) 107870 107 870 Summa 1591 775 987 063 518 483 3 097 321

' Beräknat belopp

• Sida 129
•  Original

6.6. Hemställan Prop. 1986/87:95

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. godkänna de riktlinjer för den fortsatta utvecklingen av total- försvarets civila del och fredsräddningstjänsten som jag angett i det föregående.

2. fastställa planeringsramen för totalförsvarets civila del för peri- oden 1987/88—1991/92 till 7823 milj. kr. i enlighet med vadjag anfört i det föregående,

3. fastställa att anslagen på statsbudgeten inom planeringsramen för totalförsvarets civila del för budgetåret 1987/88 förs upp med sammanlagt 159l,8 milj. kr. i beräknat genomförandepris 1987/88,

4. bemyndiga regeringen att för budgetåret 1987/88 justera läm- nade beställningsbemyndigande med hänsyn till prisutvecklingen enligt nettoprisindex.

5. bemyndiga regeringen att medge att det med hänsyn till pris- utvecklingen enligt nettoprisindex justerade anslagsbeloppet för budgetåret 1986/87 under anslaget H 3. Skyddsrum minskat med det faktiska utfallet för budgetåret förs över till samma anslag budget- året 1987/88,

6. bemyndiga regeringen att under budgetåret 1987/88 medge överskridande av anslagen inom planeringsramen för totalförsvarets civila del samt av lämnade beställningsbemyndiganden, om det be- hövs av konjunktur- eller beredskapsskäl,

7. godkänna vad jag har anfört om fredskrislagring av tekovaror, kemiska produkter och metaller samt om buffertlagring av uniforms- tyger m. m.,

8. godkänna vad jag har anfört om planeringsförutsättningarna och riktmärkena för försörjningsberedskapen på teko- och skoområ- dena.

Jag hemställer vidare att regeringen bereder riksdagen tillfälle att ta del av

9. vadjag anfört om SOS Alarmering AB vid beredskap och i krig, 10. vadjag i övrigt anfört om ekonomiska resurser för totalförsva- rets civila del.

Jag kommer i det följande att redovisa de beräknade medelsbehoven under varje anslag.

9 Riksdagen 1986/87 . 1 Juni/. Nr 95

• Sida 130
•  Original

7.2. Överväganden

Det är av stor vikt att det svenska försvaret kan utformas med egna värderingar och eget kunnande som grund. Försvarsforskningen skall i linje härmed stödja utvecklingen genom att tidigt upptäcka, identifiera och analysera sådana förändringar i vår omvärld som har betydelse för våra försvarsansträngningar. Försvarsforskningen skall vidare med hänsyn till vad jag tidigare har sagt, lämna underlag för erforderlig förändring inom totalförsvaret. Sveriges alliansfria politik gör att vi måste sätta målen högt i dessa hänseenden och innebär att den svenska försvarsforskningen måste ha hög kvalitet.

För att kunna vidmakthålla en god förmåga i dessa hänseenden har Sverige valt att driva ett för totalförsvaret gemensamt program för för- svarsforskning. Försvarets forskningsanstalt (FOA), som är programan- svarig och den huvudsakliga producenten av gemensam försvarsforskning. täcker ett stort antal forskningsområden för totalförsvaret. FOA samver- kar också med universitet. högskolor och industri-och har goda internatio- nella kontakter. Vid sidan av FOA genomförs gemensam försvarsforsk- ning vid försvarets materielverk. fortifikationsförvaltningen. högskolor samt vid industrin. Försvarsteknisk forskning sker också vid flygtekniska försöksanstalten. Den största delen av den materielinriktade forsknings- och utvecklingsverksamheten bedrivas emellertid inom försvarsindustrin.

FOA har i samverkan med totalförsvarets myndigheter redovisat sina förslag till inriktning och nivå för den gemensamma försvarsforskningens långsiktiga utveckling. De olika totalförsvarsmyndigheterna har också re- dovisat sina anspråk på forskningen i samband med planeringen i övrigt.

Förslagen innebär bl.a. en kraftfullare prioritering av forskningen inom

• Sida 131
•  Original

områden där den tekniskt—vetenskapliga utvecklingen går snabbt och/eller är av vital betydelse för totalförsvaret. Exempel på sådana områden är informationsteknologin samt bioteknik och kemi. Därutöver innebär för- slaget en viss förstärkning av forskning med särskild betydelse för de civila delarna av totalförsvaret. Förslaget innebär också att de systemorientera- de insatserna förstärks med främsta syfte att sätta in tekniska möjligheter i ett systemsammanhang.

För att inrymma dessa ökade forskningsinsatser inom prioriterade områ- den erfordras reduktioner av andra delar av det försvarsgemensamma forskningsprogrammet, bl.a. avseende lägre prioriterad militärteknik och vissa övergripande studier. Ytterligare rationaliseringar. översyn av vissa återkommande uppdrag och temporära omfördelningar till koncentrations- områden är också, enligt min mening. nödvändiga åtgärder. Vidare efter- strävar FOA att öka den intäktsfmansierade verksamheten. Ökade insatser för att förnya kompetensen i forskningsorganisationen och för att leda verksamheten är också viktiga för genomförandet.

Jag delar kommitténs uppfattning att den föreslagna inriktningen av den försvarsgemensamma forskningsverksamheten i allt väsentligt är lämplig. lnriktningen bör kunna säkerställa en fortsatt god forskningskompetens även vid en något minskad resurstilldelning till det försvarsgemensamma forskningsprogrammet. En förstärkning av den informationsteknologiska forskningen bör ske i anslutning till ett för landet gemensamt informations- teknologiskt program.

Kommittén understryker. vilket jag också tidigare i dag framhållit, bety- delsen av forskning som tidigt gör det möjligt att upptäcka sådana föränd- ringar inom teknik och vetenskap som är betydelsefulla för totalförsvaret. Ett sådant område är studier av den tekniska utvecklingens strategiska konsekvenser. Betydelsen av forskning om ubåtsskydd och ABC-skydd har tidigare betonats.

För de militärtekniska tillämpningarna bör erforderlig kompetens efter- strävas inom de viktigaste delarna av följande områden:

— underrättelse-, lednings- och sambandssystem, — kvalificerade vapensystem, — styrd ammunition samt land- och sjöminor,

— telekrigföring och — undervattensteknologi med försvarstillämpning.

Det ökade forskningsbehovet som rör problem under kriser och i krig för den civila delen av totalförsvaret bör i huvudsak tillgodoses. Kompetens- uppbyggnad vad gäller beredskapshänsyn i planering och samhällsutveck- ling bör stödjas genom forskningsinsatser. Genom den nu föreslagna inrikt- ningen kommer enligt min mening en viktig förstärkning kunna ske under de närmaste åren.

Forskningsstödet bör i ökad omfattning genomföras som samlade. sy- stemorienterade insatser inom de områden som bedöms som väsentliga för totalförsvarets verksamhet. Speciellt värdefulla är tvärvetenskapliga pro- jekt kring viktiga och aktuella problem. såsom redan pågår beträffande ubåtsskydd och samhällets funktioner i kris och krig. Sådana projekt kräver ett väl fungerande samarbete mellan FOA och de ansvariga myndig-

• Sida 132
•  Original

heterna inom totalförsvaret. De innebär också att myndigheterna förbätt- rar sin förmåga att formulera problemen samt att forskarna ökar sitt engagemang och sin förståelse i viktiga försvarsproblem. Forskningsor- ganisationen bör emellertid också öka sin förmåga att ge råd och snabba svar på frågor i anslutning till de ständigt pågående förändringarna av vårt försvar.

[ likhet med kommittén bedömer jag att goda kontakter med bl.a. universitet. högskolor och näringsliv är väsentliga för försvarsforskning— ens kvalitet och för möjligheterna att utnyttja grundforskning m.m. samt för rekrytering av forskare. Som ett led i en sådan utveckling kan ett ökat samarbete mellan FOA och universitetet i Linköping avseende informa- tionsteknologi samt samarbetet mellan FOA och universitetet i Umeå avseende miljövetenskap och bioteknik vara exempel. Ett annat exempel är flygtekniska försöksanstaltens ökade engagemang i den civilt inriktade flygtekniska och aerodynamiska forskningen. Försvarsforskningens kom- petens bör härvid ses som en del av landets potential för teknik och vetenskap. Samarbetet bör därvid ses i ett vidare och mera långsiktigt perspektiv än enbart lösande av enskilda forskningsuppgifter.

Det är ett säkerhetspolitiskt intresse att FOA kan stödja Sveriges age— rande i frågor som gäller europeisk säkerhet, rustningskontroll och ned- rustning.

Jag understryker behovet av en breddad och intensifierad säkerhetspoli- tisk forskning inom landet.

Kommittén konstaterar att en inhemsk kapacitet att utveckla, tillverka och underhålla försvarsmateriel är en för Sverige betydande säkerhetspolitisk tillgång. Den bidrar till att skapa respekt för vår vilja och förmåga att föra en långsiktig. fast och konsekvent alliansfri utrikespolitik och att värna vårt land. Oavsett den grad i vilken vi själva tillverkar eller väljer att importera vår försvarsmateriel måste vi under kriser och i krig självstän- digt kunna vidmakthålla materielen vilket förutsätter en inhemsk förmåga redan i fredstid. En inhemsk försvarsindustri utgör i många fall en förut- sättning för att tillgodose dessa krav.

Med en egen forskning och försvarsindustri kan vi förse försvarsmakten med materiel som är anpassad till de speciella behov och förutsättningar som vårt värnpliktssystem. vår försvarsplanering och vår geografi skapar. Därigenom ges också bättre möjligheter att till rimliga kostnader välja en egen försvarsprofrl som ökar effekten av vårt försvar och minskar verkan mot oss av de vapen och motmedel som maktblocken utvecklar för att använda mot varandra. För viss materiel är därtill kraven på sekretess så höga att anskaffning i utlandet är omöjlig eller olämplig. En svensk utveck- ling och produktion är i sådana fall det enda möjliga alternativet. Härtill kommer att försvarsindustrin ger möjlighet till krigsproduktion. Jag delar kommitténs uppfattning om värdet och behovet av inhemsk försvarsindu- striell förmåga.

Kommittén konstaterar vidare att export under rådande förutsättningar

• Sida 133
•  Original

är nödvändig för att bevara väsentliga delar av den svenska försvarsindu- strins kompetens, kapacitet och konkurrensförmåga.

Industrin har under lång tid kunnat utveckla och tillverka en övervä- gande del av den försvarsmateriel vi behövt. Försvarsindustrin har dock liksom övrig industri allt starkare behov av ett samarbete med utländsk industri. Inköp utifrån av tekniskt kunnande. komponenter och delsystem väntas i framtiden öka i omfattning. Detsamma gäller. i viss utsträckning. samutveckling mellan svensk och utländsk industri. Som alternativ till import bidrar samarbete med utländsk industri till att inom landet bevara och befästa systemkompetenser som annars i längden inte skulle kunna upprätthållas.

En hög teknisk och industriell kompetens i den svenska försvarsindu- strin är en förutsättning för ett effektivt fredstida samarbete med utländsk industri.

Samarbetctsprojektens lämplighet från utrikes- och försvarSpolitisk syn— punkt prövas av statsmakterna. En självklar förutsättning är att samarbets- projektens villkor inte begränsar möjligheterna att föra vår neutralitetspoli- tik. Stabiliteten i samarbetspartners åtaganden gentemot oss är av vikt. Vi får samtidigt vara beredda på att de länder vi samarbetar med på motsva- rande sätt förutsätter att vi inte ställer krav som begränsar deras utrikespo- litiska handlingsfrihet.

Det är angeläget att vårt utlandssamarbete i försvarsmaterielfrågor för- delas på flera länder så att ensidiga beroendeförhållanden kan undvikas. En spridning av det samlade utlandssamarbetet och försvarsmaterielim- porten ökar vår handlingsfrihet om de ekonomiska. tekniska eller politiska förutsättningarna för verksamheten skulle förändras.

Det bör vidare påpekas att utveckling och tillverkning av försvarsmate- riel, oavsett om det sker inom landet eller i samverkan med andra länder, tillför Sverige ett brett tekniskt kunnande. Försvarsindustrin bidrar där- med inom viktiga områden, inte minst inom högteknologiområdet, till det svenska näringslivets utveckling. En inhemsk försvarsindustriell verksam-' het ger även i övrigt landet samhällsekonomiska fördelar. Jag delar kom- mitténs uppfattning om betydelsen av en svensk försvarsindustri samt kommitténs syn på dess framtida förutsättningar.

Vissa konsekvenser av kommitténs och min syn på försvarsindustrin och dess betydelse utvecklas i det följande.

Kommittén konstaterar att dess förslag beträffande försvarsindustrin med nödvändighet måste vara av annan karaktär än förslagen beträffande försvarsmakten och andra delar av totalförsvaret. Försvarsindustrins ut- veckling utgör en del av det allmänna näringslivets utveckling, varför industriföretagen har ett självständigt ansvar för sin verksamhet. Samtidigt är det uppenbart att försvarsindustriföretagen i flertalet fall är starkt bero- ende av statsmakternas ställningstaganden. Praktiskt taget all väsentlig materiel för försvaret utvecklas i nära samarbete stat—företag samtidigt som exporten av krigsmateriel är underkastad starka restriktioner. Därtill kommer att ett antal försvarsindustriföretag ägs av svenska staten. Sam- mantaget innebär detta att statsmakterna och myndigheterna bör ha en god insyn i och möjlighet att påverka företagen inte minst för att därigenom

• Sida 134
•  Original

Säkerställa en tillräcklig grad av affärsmässighet i kontakterna mellan staten och företagen.

Kommittén anser att den för ett litet land ovanligt breda industriella förmåga att sammanhålla utveckling och tillverkning av kvalificerad för- svarsmateriel som för närvarande finns inom landet så långt möjligt bör bevaras. Kommittén har i sina överväganden inte funnit något betydande materielområde där det med utgångspunkt från försvarets långsiktiga be- hov finns onödig industriell kompetens. Däremot finns ett flertal områden där den svenska försvarsindustrins kapacitet behöver anpassas till för- svarsmaktens behov av materiel och till rimliga exportantaganden. Ut- gångspunkten för denna bedömning är den militärtekniska utvecklingen, industrins situation och kommitténs förslag till inriktning och ekonomisk nivå för försvarsmakten. Jag delar kommitténs uppfattning, men vill samti- digt understryka att rimliga regionalpolitiska hänsyn måste tas vid en sådan anpassning.

Försvarsindustrin. liksom annan tekniskt framstående industri. är bero- ende av ett internationellt teknologiutbyte. Utveckling av modern materiel till det svenska försvaret utgör grunden för en fortsatt hög tekniknivå vid svensk försvarsindustri. Genom sådan utveckling förnyas också industrins tekniska kompetens på viktiga områden. Vi kan dock inte räkna med att i framtiden på egen hand vara tekniskt avancerade på lika många områden som hittills. Liksom annan svensk utvecklande industri behöver försvars- industrin på olika sätt delta i det internationella tckniksamarbetet. Kom- mittén anser att detta kräver målmedvetna åtgärder från såväl statens som industrins sida. Åtgärder av mer generell karaktär är enligt min mening satsningar på nationella samverkansprogram inom t. ex. informationstek- nologin. materialtekniken och havstekniken. Genom sådana åtgärder kan näringslivet bli mer kompetent att bl.a medverka i det ökande europeiska teknologisamarbetet. I likhet med kommittén bedömerjag att formerna för ett sådant samarbete liksom även formerna för ett ökat samarbete mellan statsmakterna och industrin i teknologiska frågor bör prövas av regering- en.

1 det följande avserjag att utveckla min syn på vissa materielområden. inom stridsfordonsområder innebär nuvarande planering att kompeten- sen är säkerställd åtminstone fram till nästföljande försvarsbeslut. Områ- dets vidare utveckling sammanhänger dock med arméstridskrafternas in- riktning på l990-talet. Försvarsmaktens behov på längre sikt av denna kompetens och kapacitet kan därför enligt min uppfattning klarläggas först i samband med 1992 års försvarsbeslut. Den nuvarande svenska industri- kompetensen är fördelad mellan två olika företag men dessa har inom sig specialiserat sig på olika delar av verksamheten.

Svensk varvsindustri har trots betydande strukturförändringar kunnat behålla kompetensen att konstruera och bygga såväl övervattensfartyg som ubåtar. Kompetensen är i dag fördelad främst mellan två olika företag inom ramen för det statligt ägda Svenska Varv. Båda företagen är starkt beroende av svenska försvarsbeställningar för sin verksamhet. Kommittén anser att förmågan till utveckling och produktion av örlogsfartyg om möj- ligt bör behållas inom landet. Den i det föregående redovisade inriktningen

• Sida 135
•  Original

avseende ubåtar innebär att den prioriterade ubåtskompetensen säker- ställs. Kommittén konstaterar dock att det svenska försvarets samlade behov av varvskapacitet blir lägre under den närmaste perioden än vad som nu är fallet. Mot denna bakgrund krävs att den totala kapaciteten för nybyggnad och underhåll av örlogsfartyg anpassas till aktuella förhållan- den. Jag delar i stort kommitténs uppfattning om varvsindustrin.

De svenska flygindustriernu har som resultat av bl. a. riksdagsbeslut om JAS 39-systemet nu ökat andelen civil flygutveckling. En anpassning av personalen för utveckling och produktion av stridsflygplan har påbörjats. Kommittén anser att det finns ett klart samband mellan företagens kompe- tens för civil utveckling och deras kompetens för vidmakthållande av de militära systemen. Denna militärt inriktade kompetens är säkerhets- och försvarspolitiskt angelägen att bibehålla inom landet. Företagen har anmält att ett fortsatt engagemang i civila flygprojekt kräver att kapitalförsörjning— en underlättas genom statliga insatser i likhet med vad som i dag sker i andra länder. Kommittén framhåller att en ökad, civilt inriktad, utveck- lingskapacitet är viktig inom flygindustrin vid sidan av den militära kapaci- teten och anser därför att det är önskvärt att denna utbyggnad säkras. Jag delar kommitténs uppfattning om värdet av en både civilt och militärt inriktad flygindustri.

Kompetens att vidmakthålla, dvs. underhålla, anpassa och modifiera, tekniskt komplicerad materiel är ett industriområde av stor betydelse. Detta gäller ett flertal materielområden och såväl hela vapensystem som delsystem. Ett speciellt område utgör flygmotorer för flygplan och heli- koptrar eftersom tillgänglighetskrav och kostnader är extrema för denna typ av materiel. Utveckling och tillverkning av svenska llygmotorer inklu- sive reservdelar samt typförbättringar av samma motorer sker i dag inom ett företag. Underhåll och reparationer samt införande av modifieringar skeri dag för praktiskt taget alla försvarets flyg- och helikoptermotorer vid ett annat företag. Ett tredje företag har likartad underhållsverksamhet för civila tlygmotorer. Situationen kommer att förändras när tillverkningen av JA 37-motorer och utvecklingen av JAS 39-motorer avslutas. På något längre sikt kommer även underhållssituationen att ändras när mängden rnilitärt flygmotorunderhåll minskar. Mot denna bakgrund anser kommit- tén det angeläget att regeringen i samverkan med industrin. inför förnyel- sen av nuvarande underhållsavtal, undersöker möjligheterna att säkerstäl- la en fortsatt rationell och kostnadseffektiv flygmotorkompetens inom landet. Jag delar i stort kommitténs uppfattning i denna fråga.

AmmunitionstilIt-'erkrtinger1 inklusive krut- och sprängämnestillverk- ningen för försvarsmaktens behov sker i huvudsak vid två svenska företag. Dessa har mellan sig fördelat den svenska marknaden genom ett särskilt ramavtal. Båda företagen har inom ramen för avtalet i huvudsak egen kompetens och kapacitet för konstruktion och produktion av bl. a. olika slags ammunition. Ammunitionsindustrins exportberoende är betydande. Det kvantitativa behovet av konventionell ammunition för det svenska försvaret minskar bl.a. på grund av den militärtekniska utvecklingen och ett ökat utnyttjande av simulatorer i utbildningen. Samtidigt ökar behovet av tekniskt mer utvecklad ammunition, dock i väsentligt mindre serier.

• Sida 136
•  Original

Uthållighetcn för viktiga vapensystem är beroende av krigsproduktion av vissa ammunitionstyper. För att säkerställa möjligheterna till krigsproduk— tion bör överbefälhavaren därför kunna anpassa sin planering i syfte att upprätthålla tillräcklig industriell kapacitet inom detta område. Kommittén finner av här anförda skäl att försvarsmaktens behov av ammunition inte kan belägga de båda aktuella företagen. samtidigt som det är angeläget att behålla inhemsk kapacitet för utveckling och tillverkning av ammunition. Jag delar i huvudsak kommitténs bedömning av situationen inom ammuni- tionsområdet.

Den svenska försvarsindustrin har god förmåga att utveckla och tillver- ka artilleri-och pansarvärnssystem av varierande slag. Kommittén anser att denna förmåga om möjligt bör bevaras inom landet. Försvarsmaktens behov av bl. a. nya artillerisystem kommer dock för den närmaste perioden att vara väsentligt lägre än vad som tidigare varit fallet. Dessa förhållanden bör enligt min och kommitténs mening beaktas i den fortsatta planeringen.

Utveckling och tillverkning av militära robotar är en industriell verk- samhet på hög teknologisk nivå. En svensk robotindustri är angelägen i den mån möjlighet därigenom skapas att till rimlig kostnad få tillgång till robotar lämpade för våra speciella förhållanden. Den svenska systemsam- manhållande kompetensen inom robotområdet är fördelad mellan två olika företag som har inriktat sin verksamhet mot olika typer av robotsystem.

Tillgång till robotar av olika slag förstärker försvarsmaktens operativa förmåga. Nuvarande planering innebär för svensk industri en möjlig be- läggning på utvecklingssidan för tunga robotar fram till omkring år 1990. Beläggningen därefter blir beroende av kommande ställningstaganden i radarjaktrobotfrågan vilka blir aktuella först i början av 1990-talet. Inom området för lätta robotar finns i nuvarande planer mycket få utvecklings- projekt när nu pågående arbeten inom kort avslutas. Studier har dock inletts avseende en vidareutveckling av robotsystemet 70 M.

Försvarets behov av nya robotar är enligt kommitténs mening inte tillräckligt för att i framtiden belägga nuvarande industrikapacitet. Kom- ' mittén anser att det är angeläget att behålla inhemsk kapacitet att utveckla och tillverka robotar. Anpassningsåtgärder erfordras inom industrin för att nuvarande breda kompetens skall kunna säkerställas. Enligt min och kom- mitténs bedömning bör företagens samlade kompetens till avsevärd del kunna samutnyttjas för olika typer av robotprojekt.

Kommittén har tidigare pekat på betydelsen av ökade forskningsinsatser i syfte att stärka ubåtsskyddet. Resultaten av dessa forskningsinsatser bör enligt min uppfattning kunna följas upp genom industriell systemutveck- ling på det havsteknologiska området bl. a. avseende submarin materiel för övervakning och vapeninsatser. Svensk industris kompetens avseende sådan teknologi är för närvarande begränsad. Kommittén anser att detta förhållande bör uppmärksammas. De skilda delkompetenser som finns inom industrin bör i den fortsatta beställningsverksamheten enligt min och kommitténs bedömning samordnas så att t. ex. torped- och sjöminkompe- tensen säkerställs samtidigt som systemkompetensen inom bl. a. spanings- området förstärks.

Den militärtekniska utvecklingen medför ett ökat behov av försvarsma-

• Sida 137
•  Original

teriel som utvecklas och produceras av elektronikindustrin. Praktiskt taget all modern vapenmateriel innehåller en ökande andel elektronikkompo- nenter. Flertalet svenska försvarsindustrier har elektronikkompetens i större eller mindre omfattning. Endast ett fåtal svenska industrier har dock förmåga att utveckla och tillverka avancerad materiel för spaning. informa- tionsbehandling och presentation. Volymen militära projekt av detta slag är begränsad. men i vissa fall finns även likartade civila projekt. Några elektronikindustrier har inlett ett samarbete om större militära utvecklings- satsningar i syfte att förbättra den svenska industrins konkurrensförmåga mot utlandet. Kommittén understryker betydelsen av den svenska elek- tronikkompetensen för mer avancerade projekt. Ett vidgat industrisamar- bete inom flera för försvaret väsentliga delområden avseende elektronik bör därför eftersträvas. Kommittén understryker också betydelsen av samordnade forsknings- och utvecklingsinsatser inom hela samhället. främst inom området informationsteknologi. Jag delar kommitténs bedöm- ning och vill i sammanhanget erinra om det program på tillsammans 150 milj. kr. som jag i annan ordning föreslagit att vara försvarssektorns del i det nationella informationstcknologiprogram som avses inledas kommande budgetår.

Industrin för motmedel är mycket närbesläktad med den övriga kvalif- cerade elektronikindustrin. Ett fåtal svenska företag har kompetens för motmedel av elektronisk och annan art. Denna kompetens får allt större betydelse dels på grund av den militärtekniska utvecklingen och dels på grund av att effektiva motmedel endast i undantagsfall kan anskaffas utomlands. Kommittén anser att den svenska systemkompetensen för motmedel bör ägnas ökad uppmärksamhet med hänsyn till områdets stora och växande betydelse. Jag instämmer i kommitténs uppfattning och vill understryka att motmedelsområdet enligt min bedömning är särskilt läm- pat för egna utvecklingsinsatser.

Försvarskommittén har övervägt vissa frågor angående samarbetet mellan svenska och utländska försvarsindustrifc'iretag samt förhål- landena beträffande exporten och importen av försvarsmateriel. Kommit- tén konstaterar därvid att samarbete mellan försvarsindustriföretag i olika tekniskt välutvecklade länder blir allt viktigare för en framgångsrik utveck- ling av ny försvarsmateriel. Denna gradvisa förändring gäller även de svenska företagen. Av denna anledning bör formerna för den statliga kontrollen över samarbetet ses över så att ett sådant samarbete kan fortgå friktionsfritt. Alternativet till ett samarbete är en ökad försvarsmaterielim- port. Enligt kommitténs mening skall industriella samarbetsavtal inom försvarsmaterielområdet underställas regeringens prövning. Prövningen bör därvid innefatta bl. a. en granskning av det aktuella projektets fören- lighet med svensk utrikes- och säkerhetspolitik samt en granskning av säkerhetsskyddsaspekterna. Kommittén understryker vikten av att en samlad bedömning görs. Därvid bör normalt även eventuella import- och exportfrågor klarläggas och meddelas företagen.

Praktiskt taget alla länder har nationella regler och tillämpningar som på olika sätt begränsar krigsmaterielexporten. Arten och graden av dessa restriktioner varierar kraftigt mellan olika länder. Kommittén har i samar-

• Sida 138
•  Original

bete med utredningen (UD 1985:03) om svensk utlandsverksamhet på krigsmaterielområdet undersökt gällande regler och tillämpningar i andra länder och därvid funnit att flera av dessa länder har en med Sverige likartad syn på krigsmaterielexport. Detta innebär dock inte att samma kontrollregler och länderval i alla avseenden tillämpas. Andra länder där- emot har en markant annorlunda syn på krigsmaterielexport än den svens- ka.

Om regeringen godkänt försvarsindustrisamarbete med länder som har en med Sverige likartad syn på krigsmaterielexport bör enligt kommitténs mening följa att gemensamt utvecklade eller tillverkade produkter kan exporteras enligt respektive lands nationella regler, utan svensk prövning av villkoren för samarbetslandets eventuella export. Svenskt s.k. slutan- vändarintyg torde då inte krävas. I dessa fall erfordras dock särskilda rapporteringsrutiner för att följa samarbetets utveckling. Ifall där synen på krigsmaterielexport markant skiljer sig krävs enligt kommitténs mening mellanstatliga avtal som för samarbetsprojekt reglerar bl.a. eventuell krigsmaterielexport.

Jag konstaterar att kommittén här har pekat på en viktig förutsättning för utlandssamarbetet sett med utgångspunkt från det svenska försvarets ma- terielbehov. Frågor om sådant samarbete och andra hithörande frågor är för närvarande föremål för överväganden inom utredningen om svensk utlandsverksamhet på krigsmaterielområdet. Kommitténs syn på samar- betsfrågorna är en viktig grund för dessa överväganden. Utredningen avser att lägga fram sitt betänkande under våren 1987. Efter samråd med statsrå- det Gradin föreslår jag att dessa frågor inte avgörs förrän utredningens förslag överlämnats och dessa närmare behandlats.

Kommittén konstaterar vidare att flertalet svenska försvarsindustrier är beroende dels av krigsmaterielexport. dels av export av sådana produkter som har en civil tillämpning men som ursprungligen har utvecklats för militär användning. De allmänna tendenser till industriellt exportberoende som påtalades i regeringens proposition 1981/82: 196 har ytterligare för- stärkts. Om krigsmaterielexporten begränsades skulle betydande problem kunna uppstå när det gäller att förse det svenska försvaret med lämplig materiel. Samtidigt skulle vår förmåga att självständigt vidmakthålla för- svarsmaterielen under kriser och i krig nedgå. Det är enligt min mening väsentligt att undvika en sådan utveckling. Med hänsyn till den betydelse som den medgivna exporten får anses ha bör den vidare inte belastas med onödiga administrativa hinder t. ex. avseende exportfrnansieringen.

Misstankar om överträdelser av exportbestämmelserna på krigsmate- rielområdet utreds för närvarande av polis- och tullmyndigheterna. När större klarhet skapats i dessa frågor kan anledning finnas att se över systemet för tillstånd och kontroll av denna export. Jag har i denna fråga särskilt samrått med statsrådet Gradin.

Den svenska anskaffningen av försvarsmateriel är till mindre del beroen- de av från utlandet inköpta komponenter och delsystem. Den totala impor- ten av försvarsmateriel uppgår ekonomiskt till ca 30% av försvarsmaktens anskaffning, varav ca hälften importeras av industrin. Andelen importerad utrustning är enligt min och kommitténs mening rimlig i nuvarande läge. Importen är fördelad mellan ett betydande antal länder.

• Sida 139
•  Original

En särskild form av handel har uppstått internationellt genom kraven på industrisamverkan och kompensationsaffärer i samband med mellanstat- liga försvarsmaterielupphandlingar. I ett begränsat antal fall har även den svenska staten begärt kompensationsaffärer vid försvarsmaterielimpon. Härigenom kan svensk försvarsindustrikompetens lättare behållas och utvecklas, vilket är till fördel för försvarsmakten. Antalet kompensations- affärer bör dock som nu förbli begränsat.

Försvarsmateriel upphandlas av försvarets materielverk enligt de all- männa bestämmelserna för statlig upphandling. Dessa bestämmelser är i grunden uppbyggda för anskaffningssituationer med konkurrens. För för- svarsmaterielområdet gäller dock att den helt övervägande delen av mate- rielen upphandlas utan konkurrens. Detta innebär särskilda problem för materielverkets affärsmässighet i kontakterna med industrin. Mot denna bakgrund bör materielverket ges förbättrade möjligheter till insyn i och revision av företagens verksamhet i anslutning till försvarskontrakt. Stödet för sådan verksamhet bör enligt min mening förstärkas.

Det är angeläget att bevara svensk försvarsindustri. Därför måste över- befälhavaren och försvarets materielverk underlätta industrins planering. Inom ramen för de militära behoven bör planeringen av materielanskaff- ningen i görligaste mån ta hänsyn till industrins villkor. Detta fordrar en ökad stabilitet i försvarsmaktens planering för att därigenom öka materiel- verkets möjligheter att förse industrin med relevant underlag för dess planering. En förutsättning för detta är att överbefälhavarens samordning av planeringen stärks. Därigenom kan även bättre samordning uppnås till förmån för försvarsekonomi, underhåll och materielens taktiska använd- barhet.

En på detta sätt förbättrad planering och samordning förutsätter enligt min mening att försvarets materielverk utvecklas i enlighet med intention- erna i 1982 års riksdagsbeslut. Framförallt bör verkets ledningsfunktion, inkl. det interna styr- och uppföljningssystemet. vidareutvecklas så att effektiva verksgemensamma kontakter kan tas med regeringen och med överbefälhavaren.

7.3. Hemställan

Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag har anfört om vissa frågor rörande forskning och försvarsindustri.

• Sida 140
•  Original

8.2. Teknisk värdering av projektet

I överbefälhavarens rapport ingår försvarets materielverks tekniska värde- ring av projektet. Av denna framgår att flygplanets specificerade flygtek- niska prestanda i allt väsentligt bedöms kunna uppnås. Den tidigare an- mälda förseningen av flygutprovningen har under året ökat. Flygutprov- ningen bedöms nu kunna inledas i slutet av innevarande år. Förseningens påverkan för serieleveranserna värderas nu av försvarets materielverk, chefen för flygvapnet och överbefälhavaren och avrapporteras under våren 1987 till regeringen i det tredje projektvärderingstillfället. Flygplanets utseende har förändrats marginellt under året. Fortsatta vindtunnelprov har bekräftat tidigare beräkningar och resultaten är till- fredsställande. Produktion av de första provflygplanen pågår. Den beräk- nade vikten av serieflygplanet är fortfarande något för hög men insatta åtgärder för att minska denna börjar ge resultat.

Arbetet med motorn (RM 12) har under året försenats. Vid motorut- provning i rigg har drygt 75% av planerad gångtid kunnat ackumuleras. Vissa tekniska problem som bl. a. framtvingat omkonstruktion av efter- brännkammaren. har orsakat försening av motorns utvecklingsläge. Sex motorer provkörs i Sverige och USA.

Utvecklingen av flygplanets digitala styrsystem har försenats ytterligare under året. Utvecklingsarbetet bedrivs nu på stor bredd mellan berörda industrier med stöd av försvarets materielverk.

Jag konstaterar att JAS-projektet i tekniska avseenden utvecklas mot den avsedda nivån. Det har inte framkommit någonting under utvecklingen som visar att den tekniska nivån i grundbeslutet inte kommer att kunna uppnås. Utvecklingen går dock långsammare än vad grundbeslutet förut- satte. Det är för tidsplanen oroande att förseningen framför allt av styrsys— temet och motorn ökat under det senaste året trots att större resurser satts in av myndigheter och industrier. De uppkomna förseningarna har medfört att utprovningsprogrammet blivit mer tidspressat. Förseningarfinns dock också i vapenprogrammen vilket även kommer att påverka utprovnings-

• Sida 141
•  Original

programmet. Flygutprovningen kan bl. a. därför komma att ta längre tid än planerat.

Tiden för leverans av operativt användbara flygplan kan komma att förskjutas. Ytterligare åtgärder måste enligt min mening vidtas av berörda industrier i samverkan med myndigheterna för att säkerställa att seriele- veranserna kan ske enligt JAS-avtalets åtagande. Jag kommer att noga följa projektets utveckling i dessa avseenden.

För flygplanets vapenprogram har utredningar genomförts för att bl. a. skapa handlingsfrihet för val av alternativ beväpning. Jag har redovisat resultatet av dessa utredningar och mina överväganden i detta samman- hang tidigare.

8.3. De ekonomiska förutsättningarna för projektet

I enlighet med riksdagens beslut våren 1983 (prop. 1982/83:119. FÖU 9, rskr. 271) är planeringsramen för projektet fram till år 2000 24.9 miljarder kronor i prisläget februari 1981. JAS-projektet följer samma regler för priskompensation som all annan materiel inom försvarsmakten. Enligt riksdagens beslut under våren 1984 om det militära försvarets fortsatta utveckling m.m. (prop. 1983/84: 112. FÖU 20. rskr. 348) har försvarsmak- tens militära ram ökat med 600 milj. kr. i prisläget februari 1983 under de återstående åren av försvarsbeslutsperioden och ett nytt priskompensa- tionssystem har införts. Det nya priskompensationssystemet tar hänsyn till försvarskostnadernas utlandsberoende. Detta minskar den ekonomiska osäkerheten i försvarsplaneringen och även i JAS-projektet.

JAS-projektets planeringsram för budgetåren 1982/83—1999/00 vari 1982 års riksdagsbeslut i prisläget februari 1981 25.7 miljarder kronor. 1983 års riksdagsbeslut innebar för JAS-projektet att planeringsramen skulle mins- kas med 800 milj. kr. till 24,9 miljarder kronor. De i överbefälhavarens rapport redovisade kostnaderna utgår fortfarande från den högre planer- ingsramen från år 1982.

Av överbefälhavarens rapport framgår att resterande planeringsram för JAS-projektet exkl. prisreserver enligt gällande beräkningsmetoder uppgår till 36.2 miljarder kronor i prisläget februari 1986. Kostnaderna för JAS- projektet. exklusive reserven om 800 milj. kr. från 1983 års riksdagsbeslut, beräknas under motsvarande tid uppgå till 36,9 miljarder kronor i prisläget februari 1986. Överbefälhavaren anmäler vidare i rapporten att beslut om anpassning av kostnaderna till den lägre nivån i 1983 års riksdagsbeslut bör anstå till dess säkrare underlag erhållits för att kostnadsanpassa projektet till de slutliga förutsättningarna. Ett säkrare underlag bedöms av överbe- fälhavaren finnas i början av 1990-talet när serieleveranserna påbörjats.

Enligt överbefälhavarens samlade uppfattning utvecklas JAS 39-projek- tet i ekonomiska avseenden i stort enligt uppgjorda planer och riktlinjer. Projektet har inte drabbats av kostnadsökningar som förändrar den totala grundkostnaden i pris- och valutaläge februari 1981. Förändrade och förse- nade val av vapen och motmedel kan dock komma att öka integrations— och utprovningskostnaderna.

För egen del vill jag erinra om att försvarskommitténs förslag innebär

• Sida 142
•  Original

bl.a. att ytterligare 1.8 miljarder kronor tillförs JAS-projektet och luftförs- _ Prop. 1986/87:95 varet under tiden 1987—1997. För att behålla fortsatt handlingsfrihet för radarjaktrobot till JAS 39 skall kostnaderna för ursprungligen planerad anskaffning av radarjaktrobot även fortsättningsvis redovisas som ett be- väpningsalternativ för JAS 39. Fortsatt integrationsarbete skall bedrivas intill början av 1990—talet. Huvuddelen av nu planerade medel för anskaff- ning m. rn. av radarjaktrobot med undantag av de medel som erfordras för det tidigare nämnda integrationsarbetet överförs till det radarjaktrobotpro- jekt som jag har föreslagit tidigare. Dessa förändringar av ram och inplan- erade medel innebär inte att den reducering av ramen med 800 milj. kr. som riksdagen beslöt år 1983 har upphävts. Dessa 800 milj. kr. skall fortfarande reserveras inom flygvapnets ram för teknisk och ekonomisk osäkerhet. Jag vill även understryka att JAS-ramen liksom kostnaderna nu minskar i jämförelse med föregående år genom att nedgången på den amerikanska dollarn sänker projektets totalkostnad. Förändringar av plan- eringsramen och kostnaderna kommer att redovisas separat till regeringen av försvarets myndigheter i samband med de årliga redovisningarna av JAS-projektet. Därmed kan en jämförelse ske med de ursprungliga JAS- -kostnaderna.

8.4. Vissa industripolitiska aspekter på projektet

800 arbetstillfällen utlovades fram till budgetårsskiftet 1986/87 av de före- tag som ingår i lndustrigruppen JAS. Enligt en delrapport till industride- partementet för tiden t.o.m. första halvåret 1986 har beslut fattats om inrättande av drygt 1000 arbetstillfällen. varav en stor del tillkommit genom att arbetsuppgifter förts från utlandet till Sverige.

Av de utlovade 800 arbetstillfällena avsåg minst 100 Norrbotten. Hittills har närmare 120 personer anställts i Luleå och Piteå. Dessutom tillkommer 40 personer vid en ny vindrutefabrik i Svappavaara.

Avtal har vidare i ett flertal fall slutits om industriell samverkan mellan svenska företag och utländska underleverantörer. Dessa avtal bedöms komma att leda till fortsatt framtida samarbete. Exportvärdet av hittills tecknade kontrakt med utländska underleverantörer uppgår enligt IG JAS till ca 1 100 milj. kr. t.o. m. den ljuli 1986.

8.5. Hemställan

Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag har anfört om JAS-projektet.

• Sida 143
•  Original

C. Marinförband

Chefen för marinen är programmyndighet för huvudprogrammet Marinför— band. Verksamheten finansieras från följande anslag. C 1. Marinförband: Ledning och förbandsverksamhet C 2. Marinförband: Anskaffning av materiel C 3. Marinförband: Anskaffning av anläggningar

C 1. Marinförband: Ledning och förbandsverksamhet

1985/86 Utgift 2053 937818 1986/87 Anslag 1 882 000 000 1987/88 Förslag 2 108 000 000

Under anslaget bedrivs allmän ledning och förbandsverksamhet, opera- tiv och krigsorganisatorisk verksamhet. utbildning till och av fast anställd personal m. 11. samt grundutbildning och repetitionsutbildning av värnplik— tiga inom marinen.

Verksamhetens omfattning

Verksamhet 1985/86 1986/87 1987/88 Planerat Utfall Planerat Chefen för marinen

Antal utexaminerade officerare

exkl. reservofficerare 118 1 14 165 165 Grundutbildning av väm-

pliktiga

Antal man 6 100 5 900 6 222 6122 Antal tjänstgöringsdagar (1000-tal dagar) 1796 1 780 1 929 1891 Repetitionsutbildning

Antal man 6 984 5 300 8 480 8 100 Antal tjänstgöringsdagar (1 OOO-tal dagar) 98.9 69.5 113.8 115.0

• Sida 153
•  Original

Kostnader och medelsbehov (1 (100-tal kr.) Primäruppdrag m. m. 1985/86 1986/87 1987/88

Planerat Utfall Planerat Chefen förFöredra- marinen ganden

Marinförband: Allmän ledning och för-

bandsverksamhet 652 262 677 257 694 291 677 932 Operativ och krigsorga-

nisatorisk verksamhet 247 047 254 801 252520 307 724 Utbildning till och av

fast anställd personal 2 110000 m.fl. 191847 214109 202309 233 265 Grundutbildning av

värnpliktiga 720 678 769 305 753 830 826793 Repetitionsutbildning 74 616 77916 74 000 80 286 Kostnader 1886450 1993 388 1976 950 2 126 000 2110000 Tillkommer/avgår: lntäkter av isbrytar- _ verksamhet — 18000 —23 670 —21550 —26 000 — 26000 Övriga intäkter/ut- -_ gifter m.m. —69 850 —1682 —73 400 — — Overplanering. reser-

ver m.m. +85901' + 3000 +24000 Medgiven prisreglering . 222 000 — — — — Medelsbehov 2 020 600 2 053 937 1 882 000 2 103 000 2 108 000

' Skillnad mellan kostnader till internpriser och faktiska utgifter.

Personal Personalkategori Antal anställda omräknat till personår 1985/86 1986/87 1987/88 Planerat Utfall Planerat Chefen för marinen Militär personal' 3457 3 346 3 486 3 507 Civil personal2 2925 28693 2759 2708 6382 6215 6245 6215

' lnkl. yrkesofficersaspiranter. 2 Exkl. lönebidragsanställda och beredskapsarbetare. 3 Härtill kommer 32 lönebidragsanställda (personår).

Budgetåret1987/88

Chefen för marinen

Liksom tidigare inriktas verksamheten på att producera förband med för- måga att lösa huvuduppgiften omedelbart efter mobilisering. Härutöver vidtas omfattande åtgärder för att förbättra beredskapen, bl. a. mot ubåts— kränkningar.

Förändringarna i förhållande till budgetåret 1985/86 detaljmotiverar che— fen för marinen på följande sätt.

• Sida 154
•  Original

A. Pris- och löneomräkning

Pris- och löneomräkningen innebär att kostnaderna ökar med 1299 milj. kr.

B. Uppgiftsförändringar

Mot bakgrund av konstaterade värnpliktssociala kostnader inplaneras yt- terligare medel. Antalet värnpliktiga under grundutbildning minskas något (+10 milj. kr.).

Åtgärder för att förbättra utbildningen, bl.a. ökad gångtid och ökad ammunitionsförbrukning ökar kostnaderna (+ 15,4 milj. kr.).

Medel inplaneras för personalbefrämjande åtgärder som t. ex. ökat antal fria hemresor (+ 7 milj. kr.).

Ökad rekrytering av yrkesofficersaspiranter för att täcka avgångar från offreershögskolan medför ökade kostnader (+ 8.9 milj. kr.).

Medel inplaneras för materielunderhåll (17,2 milj. kr.) och fastighetsun- derhåll ("12,5 milj. kr.). främst för att täcka brister i den långsiktiga bered- skapen (+ 29,7 milj. kr.).

Ytterligare medel inplaneras för att insatsberedskapen skall motsvara ställda krav (+ 3 milj. kr.).

För ubåtsskyddsverksamheten avsätts ytterligare medel (+ 18 milj. kr.). Fortsatt rationaliseringsverksamhet minskar kostnaderna (_—10,6 milj. kr.).

För att skapa förutsättningar för fortsatt rationaliseringsverksamhet in- vesteras medel, bl. a. i datasystemutveckling (+6.3 milj. kr.).

Vissa anskaffningar görs. bl. a. för helikopterdivisionen i Kallinge (+2,9 milj. kr.).

Medel för ubåtsjakttlygplan överförs till anslaget C 2. (—-3,1 milj. kr.).

Överbefälhavarens yttrande

Överbefälhavaren tillstyrker chefens för marinen planering och föreslår att anslaget förs upp med 2 103 milj. kr.

F öredragandens överväganden

Beträffande inriktningen av verksamheten under programplaneperioden får jag hänvisa till vad jag har anfört i avsnittet om det militära försvarets fortsatta utveckling.

Jag kan i huvudsak godta chefens för marinen förslag till uppgifter under budgetåret 1987/88. Jag har inte beräknat medel för utbildningsförbätt- rande åtgärder i samma omfattning som chefen för marinen.

Jag har vidare avsatt en reserv om 24 milj. kr. för huvudprogrammet Marinförband, som redovisas under anslaget.

• Sida 155
•  Original

Hemställan

Min beräkning av det totala medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov. Med hänvisning till denna hemställerjag att regeringen föreslår riksdagen att till Marinförband: Ledning och förbandsverksamhet för bud- getåret 1987/88 anvisa ett förslagsanslag av 2 108 000000 kr.

C 2. Marinförband: Anskaffning av materiel

Anslagen C 2. Marinförband: Materielanskaffning samt C4. Marinförband: Forskning och utveckling ersätts fr.o.m. budgetåret 1987/88 av anslaget C2. Marinförband: Anskaffning av materiel.

Anslag C 2. Anslag C 4 Nytt anslag C 2 1985/86 Utgift 1452121561 + 183 473 293 = 1635 594 854' 1986/87 Anslag 1217000 000 + 183 000000 = 1400000000 1987/88 Förslag 1680 000 000 = 1 680 000000

' Varav (140 + 55) 195. milj. kr. i prisregleringsmedel.

Verksamheten under anslaget omfattar dels översyner av stridsfartyg, åtgärder på grund av haverier m. m., dels materielunderhåll som inte är en direkt följd av materielens förrådshållning eller utbildning och övning vid förbanden, dels anskaffning av materiel för krigsorganisationen och av viss materiel för fredsbruk samt dels utveckling av materiel för marinen. Verk- samheten inriktas genom tilldelning av beställningsbemyndiganden medan anskaffningstidpunkt och anskaffningstakt bestäms av medelstilldelning- en.

Bemyndigandeskulden under anslaget C2. Marinförband: Materiel- anskaffning var den 30 juni 1986 4856 072 750 kr. För budgetåret 1986/87 har riksdagen lämnat ett beställningsbemyndigande om 1268 milj. kr. och anvisat ett anslag av 1 217 milj. kr.

Bemyndigandeskulden under anslaget C 4. Marinförband: Forskning och utveckling var den 30juni 1986 442 352213 kr. För budgetåret 1986/87 har riksdagen lämnat ett beställningsbemyndigande om 177 milj. kr. och anvisat ett anslag av 183 milj. kr.

Den sammanlagda beräknade bemyndigandeskulden under det nya an- slaget C2. Marinförband: Anskaffning av materiel den 30 juni 1987 blir därmed (4 856 072 750 + 442 352213 + 1268000000 + 177 000000 — 1217000 000 — 183 000000) 5 343 424 963 kr.

• Sida 156
•  Original

Beställningsbemyndiganden och anslagsmedel ("1000-tal kr.)

Primäruppdrag m. nr.

1986/87

Bemynd. Anslagsm. Bemynd.

198 7/88

Chefen för marinen

Anslagsm. Bemynd.

Föredraganden

Anslagsm.

Marinförband: Anskaffning av materiel m.m. för delpro- grammen 2.1—2.99 Reserv

Kostnader

Prisreglering

1161000

1161000

' +286 000

1 842 000

1 842 000

819000

819 000 + 277 400

1 692 800

24 000'

171680!)

819000

819 000 +21'2000

] 703 800

1 703 800

Justering på grund av bctalningsför- skjutningar — + 363 300 inkomster — 2000 — 2000 Omräkning från pris- läge feb. 86 till feb. 85 — — 76700 — — - -—

Medelsbehov — 1 400 000 — 1 693 000 — 1 680 000 1 445 000 — 1 094 400 — 1 029 000 -—

—21800 — 2000 —

—21800

— 2000 — 2000

Bemyndigandebehov

' För teknisk fördyring m.m.

Budgetåret 1987/88 Chefen för marinen

Anslaget C 2. Marinförband: Materielanskaffning bör föras upp med 1 533 milj. kr. och ett beställningsbemyndigande om 974,4 milj. kr. inhämtas.

Beställningsbemyndigandena är avsedda bl. a. för anskaffning av heli- koptermateriel, hydrofoner till ubåtar, områdesbundet kustartilleri. tor- pedmatericl, sambands- och stridsledningsmateriel samt ubåtsskyddsma- teriel.

Anslaget C4. Marinförband: Forskning och utveckling bör föras upp med 160 milj. kr. och ett beställningsbemyndigande om 120 milj. kr. inhämtas. Under budgetåret inriktas verksamheten främst på fortsatt sys- temutveckling och konstruktion av ubåtar och på allmän utveckling och projektering av vapenmateriel.

Fördelningen på funktioner (motsvarande) av de bemyndiganden som begärs för budgetåret 1987/88 samt de viktigare objekt som avses beställas framgår av följande sammanställning (prisläge februari 1986: 1000-tal kr.).

• Sida 157
•  Original

Prinräruppdrag Bemyndigande Funktion/objekt (motsvarande)

Centralt virltuger materielunderhåll m. m. Översyner av stridsfartyg 32 800 Haverier 19 000

Centralt vidtagen materielanskaffning m.m. (inkl. sjukt-'årdsmateriel)

Fartygs— och vapenmateriel för flottan 419800 Viktigare objekt: fartygsanskaffningar

fartygsmoderniseringar

Skeppsteknisk materiel m.m.

helikoptermaieriel torpedmateriel ubåtsskyddsmateriel Fartygs- och vapenmateriel för kustartilleriet 181 100 Viktigare objekt: områdesbundet kustartilleri

uhåtsskyddsmateriel

lntendenturmateriel 42000 Sjukvårdsmateriel 9 200 Ovrigt 20 000 Forskning och utveckling Fartygs— och vapenmateriel för Hottan 79500 Fartygs— och vapenmateriel för kustartilleriet 12900 intendenturmateriel 2 400 Ovrigt 300

Därutöver har bemyndiganden om 277,4 milj. kr. begärts för prisregle- ring.

Överbefälhavarens yttrande

I sitt yttrande över myndigheternas anslagsframställningar föreslår överbe- fälhavaren att anslaget C2. Marinförband: Anskaffning av materiel redu- ceras med 2210000 kr. som ramanpassning och att anslaget förs upp med 1530790000 kr. 1 övrigt lämnar överbefälhavaren chefens för marinen anslagsframställning utan erinran.

Överbefälhavaren tillstyrker vidare chefens för marinen anslagsfram- ställning beträffande anslaget C4. Marinförband: Forskning och utveck- ling och föreslår att anslaget förs upp med 160 milj. kr.

Föredragandens överväganden

Min beräkning av det totala bemyndigande- och anslagsbehovet under det nya anslaget C2. Marinförband: Anskaffning av materiel, framgår av sam- manställningen över beställningsbemyndiganden och anslagsmedel. Jag har därvid tagit hänsyn till den inriktning som jag har förordat i avsnittet om det militära försvarets fortsatta utveckling.

Med utnyttjande av de belopp som jag har tagit upp i sammanställningen blir bemyndigandeskulden den 30juni 1988 _(5 343 424963 + 1 029000 000 — 1680000000) 4692 424 963 kr. Detta belopp bör emellertid justeras med hänsyn till den beräknade fördelningen av prisregleringsmedel för budget-

• Sida 158
•  Original

åren 1986/87 och 1987/88. Den beräknade bemyndigandeskulden den 30 juni 1988 blir därmed ca 4550 milj. kr.

Liksom tidigare bör det få ankomma på regeringen att ta ställning till vilka anskaffningar m.m. som bör ske inom ramen för det beställningsbe- myndigande som riksdagen kan komma att lämna.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att 1. bemyndiga regeringen att medge att beställningar av materiel m. m. och utvecklingsarbete för marinförband får läggas ut inom en kostnadsram av 1 029 000000 kr.. 2. till Marinförband: Anskaffning av material för budgetåret 1987/88 anvisa ett förslagsanslag av 1 680 000 000 kr.

C 3. Marinförband: Anskaffning av anläggningar

1985/86 Utgift 143 565 494 1986/87 Anslag 138 000 000 1987/88 Förslag 140 000 000

Verksamheten under anslaget omfattar nybyggnad m. m. av och centralt beslutade ombyggnads- och underhållsåtgärder i lokaler m. m., befästning- ar och ammunitionsförråd för flottan och kustartilleriet samt markförvärv för dessa ändamål och för övnings- och skjutfält m.m.

• Sida 159
•  Original

Kostnader och medelsbehov (] OOO-tal kr.) Prop 198 6 /87' 9 5 Primäruppdrag 1986/87 1987/88 Chefen för Före- man'nen draganden

Marinförband: Markanskaffning för delprogrammen Fasta kustartilleriförband 500 -— — Gemensamma produktions—

resurser 500 1 000 1 000 Nybyggnad m.m. för delpro—

grammen För flera delprogram gemen-

samma lednings-, bas- och underhållsförband m. m. 4 600 4 500 4 500 Fasta kustanilleriförband 25300 25 100 19 800 Gemensamma produktions-

resurser 46000 43 600 43 600 Centralt beslutade ombygg-

nads- och underhållsåtgär- der för delprogrammen För flera delprogram gemen-

samma 1ednings-. bas- och underhållsförband m.m. 17050 30000 30000 Fasta kustartilleriförband 14 200 28100 28 100 Gemensamma produktions-

resurser 61 250 31200 31 200 Summa 169400 163 500 158 200 Utrednings- och projekte-

ringskostnader + 5000 + 8000 + 8000 Inkomster från bostäder

och försäljning av mark och byggnader — 4800 — 3000 — 3000 Reducering på grund av

överplanen'ng —31 600 —23 500 — 18 200 Reducering m. h. t. AMS-medel — 5000 — 5000 Beräknat medelsbehov 138000 140 000 140000

Budgetåret 1987/88

Medelsbehovet beräknas till 140 milj. kr. enligt vad som framgår av sam- manställningen över kostnader och medelsbehov. Kostnaderna för primäruppdragen beräknas till totalt 1635 milj. kr., varav — för markanskaffning beräknas ] milj. kr., —- för nybyggnad beräknas 73.2 milj. kr. Härav beräknas 51 milj. kr. för objekt som avses påbörjas under budgetåret 1987/88. — för ombyggnad beräknas 89,3 milj. kr. Härav beräknas 55.3 milj. kr. för objekt som avses påbörjas under budgetåret 1987/88. De största objekten som avses påbörjas under budgetåret 1987/88 är — simhall vid Berga örlogsskolor. —- ombyggnadsåtgärder för 2. helikopterdivisionen i Göteborg. De största objekten som avses fortsättas under budgetåret 1987/88 är —- militärrestaurang vid SK/KA l i Vaxholm, —- kasern vid Berga örlogsskolor, —- ombyggnad av elkraftsförsötjningen vid Ostkustens örlogsbas, Muskö. .159

• Sida 160
•  Original

Öt-'('rbefälltat-*arens yttrande

Överbefälhavaren tillstyrker planeringen och föreslår att anslaget förs upp med 140 milj. kr.

Föredragandens överväganden

Beträffande inriktningen av verksamheten under programplaneperioden får jag hänvisa till vad jag har anfört i avsnittet om det militära försvarets fortsatta utveckling.

Chefens för marinen planering av byggnadsverksamheten innehåller ett omfattande utbyggnadsprogram för Stockholms kustartilleriförsvar med Vaxholms kustartilleriregemente (SK/KAI). Detta är bl.a. en följd av planerna på att slå samman myndigheten med Ostkustens örlogsbas och att i samband därmed lämna kustartilleriförsvarets nuvarande byggnader på Vaxön. Brister finns i anläggningar för utbildning och underhåll. Investe- ringar i förråd ger förutsättningar för en rationellare verksamhet. Investe- ringsbeloppet uppgår till ca 100 milj. kr. under perioden 1987/88—1992/93.

Jag avser att senare föreslå regeringen att tillämpa en ny form för styrning av byggnadsverksamheten i detta sammanhang. Uppdragen bör ges inom en gemensam ekonomisk ram för de olika objekten. Härigenom ges förutsättningar för en fördelaktig upphandling och ett rationellare genomförande av byggnadsverksamheten.

Chefen för marinen har genomfört en förstudie rörande möjligheten att flytta 1. helikopterdivisionens verksamhet från Berga till flygvapnets tidi- gare etablissement i Tullinge. Enligt förstudien innebär detta alternativ bl. a. betydligt mindre investeringar än om erforderlig utbyggnad genom- förs i Berga. Chefen för marinen genomför nu en fördjupad studie av. frågan. Jag vill också erinra om att regeringen den 19 februari 1987 utsett en särskild utredare med uppgift att undersöka förutsättningarna för upp- byggnaden av en civil trafikflygplats vid Tullinge.

Jag förordar att medel för nästa budgetår anvisas enligt sammanställ- ningen över kostnader och medelsbehov. Jag har reducerat den av chefen för marinen föreslagna anskaffningen något i syfte att minska överplane- ringen under anslaget.

Beslut om genomförande av större objekt fattas av regeringen. eller i vissa fall överbefälhavaren, efter framställning från fortifikationsförvalt— ningen.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen dels föreslår riksdagen att till Marinförband: Anskaffning av anläggningar för budgetåret 1987/88 anvisa ett förslagsanslag av 140 000 000 kr., dels bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag har anfört om en ny form för styrning av byggnadsverksamhet.

• Sida 161
•  Original

D. F lygvapenförband

Chefen för flygvapnet är programmyndighet för huvud programmet Flygva- penförband. Verksamheten finansieras från följande anslag. D 1. Flygvapenförband: Ledning och förbandsverksamhet D 2. Flygvapenförband: Anskaffning av materiel D 3. Flygvapenförband: Anskaffning av anläggningar

D ]. Flygvapenförband: Ledning och förbandsverksamhet

1985/86 Utgift 3 202 207 671 1986/87 Anslag 3 129 000000 1987/88 Förslag 3 256 000 000

Under anslaget bedrivs allmän ledning och förbandsverksamhet. opera- tiv och krigsorganisatorisk verksamhet. utbildning till och av fast anställd personal m.fl. samt grundutbildning och repetitionsutbildning av värnplik- tiga inom flygvapnet.

Verksamhetens omfattning

Verksamhet 1985/86 1986/87 1987/88 Planerat Utfall Planerat Chefen för flygvapnet Antal flygtimmar 78 100 77 800 90 300 91 640 Antal utexaminerade yrkes- ofticersaspiranter 167 155 155 155 Grundutbildning av väm- pliktiga Antal man 4 550 4 600 4 450 4 400 Antal tjänstgöringsdagar (1 OOO-tal dagar) 1 400 1 503 1 370 1 355 Repetitionsutbildning Antal man 8 300 5 100 8 700 12 295 Antal tjänstgöringsdagar (1000-tal dagar) 73,2 50.7 68,2 110,3

ll Riksdagen 1986/87. 1 saml. Nr 95

• Sida 162
•  Original

Kostnader och medelsbehov (] OOO-tal kr.)

Primäruppdrag m.m. 1985/86 1986/87 1987/88 Planerat Utfall Planerat Chefen förFöredra- flygvapnet ganden Flygvapenförband: För flera delprogram gemensamma lednings- och strilförband 375 250 380 729 398 130 434080 433 710 Jaktförband 529 520 409 138 573 290 579 755 579 800 Attackförband 308 550 341 100 333 320 299 447 299 390 Spaningsförband 154715 181 156 170 430 155 501 155460 Flygtransportförband 101 345 125 845 107 540 101 775 101 750 Basförband 728 815 757 298 746 560 802 324 801 400 Gemensamma produk-

tionsresurser 798 505 1 041 126 820 030 885 909 852 690 Kostnader 2 996 700 3 236 392 3 149 300 3 258 790 3 224 200 Tillkommer/avgår: lntäkter —20 000 —34 184 —20 000 —22 790 -—22 800 Overplanering,

reserver m.m. — —- — 300 + 2000 +54600 Medgiven prisreg-

lering 163 500 — — — — Medelsbehov 3 140 200 3 202 208 3 129 000 3 238 000 3 256 000 Personal Personalkategori Antal anställda omräknat till personår

1985/86 1986/87 1987/88 Planerat Utfall3 Planerat Chefen för flyg- vapnet Militär personall 4251 4172 4111 4099 Civil personal2 3 916 3 372 3 379 3 310 8167 7 544 7 490 7 409

' lnkl. yrkesofficersaspiranter. 1 Exkl. lönebidragsanställda och beredskapsarbetare. 3 Augusti 1986.

Budgetåret 1987/88 Chefenförflygvapnet

Den under budgetåret 1985/86 påbörjade ökade rekryteringen av flygförare och officerare inom det tekniska facket fortsätter.

Flygtiden på krigsllygplanssystemen planeras om möjligt att ökas. Utbildningen vid trafikflygarhögskolan (TFHS) i Ljungbyhed fortsätter att byggas ut med inriktning att 60 nya elever skall antas per år.

Kostnadstäckning för utbildning av piloter vid den statliga trafikflygar- högskolan (TFHS) till de civila flygbolagen har hittills åstadkommits ge- nom att annan viktig verksamhet inom flygvapnet har reducerats. Det är inte rimligt att piloter ställs till flygbolagens förfogande på bekostnad av

• Sida 163
•  Original

flygvapnets materiella kvalitet. Därför bör 32 milj. kr. tillföras huvudpro- grammet utanför försvarsramen. "

Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI) har anmält att institutet avser att införa nya debiteringsprinciper och låta chefen för flygvapnet betala enligt uppdragstaxa då meteorologisk information från SMHI utnyttjas av flygvapnet. Huvuddelen av denna produktion är nöd- vändig för den allmänna vädertjänst som SMHI är ålagd att bedriva. Regeringen bör fastställa principer för debitering av dessa kostnader. Om regeringen trots chefens för flygvapnet avstyrkan skulle besluta enligt SMHI:s nya debiteringsprinciper bör flygvapnet tillföras 6 milj. kr. budget- året 1987/88.

Förändringarna i förhållande till budgetåret 1986/87 detaljmotiveras på följande sätt.

A. Pris- och löneomräkning

Pris- och löneomräkningen innebär att kostnaderna ökar med 300000 kr.

B. Förändringar enligt regeringens beslut

Organisationsförändringar minskar personalkostnaderna med 2,6 milj. kr.

C. Uppgiftsförändringar m.m.

]. Överflyttning av vissa byggnadsunderhållsåtgärder från huvudpro- duktionsområde 3 medför att kostnaderna ökar med 13 milj. kr.

2. Övergång från flygplan 35 till flygplan JA 37 och en ökning av antalet flygtimmar innebär att materielunderhållskostnaderna ökar med 32 milj. kr. och att flygdrivmedelskostnaderna ökar med 29 milj. kr.

3. Ökad rekrytering och utbildning av främst flygande personal och yrkesofficerare i teknisk tjänst medför ökade rese- och traktamentskost- nader med 5,8 milj. kr.

4. Utökad repetitionsutbildning ökar kostnaderna för värnpliktsför- måner med 11 milj. kr.

5. Viss förrådsverksamhet överförs till huvudprogrammet Operativ led- ning vilket minskar kostnaderna med 190000 kr.

6. Förbättrad utbildnings- och övningsverksamhet ökar kostnaderna med 10 milj. kr.

7. Oganisationsförändringar och anpassning till utfall ökar kostnaderna med 11,5 milj. kr.

8. Inkomsterna ökar med 2 790000 kr. eftersom FHS, MHS, FörvS och de frivilliga försvarsorganisationerna inte längre får flygtransporter gratis från flygvapnet.

9. Förbättrade värnpliktsförmåner gör att anslaget bör räknas upp med 2 milj. kr.

• Sida 164
•  Original

Överbefälhavarens yttrande

Planeringen tillstyrks. Anslaget bör föras upp med 3 238000 kr.

F öredragandens öwrväganden

Inriktningen av verksamheten under programplaneperioden framgår av avsnittet om det militära försvarets fortsatta utveckling.

Beträffande åtgärder för att säkerställa tillgången på flygvapnets piloter fårjag hänvisa till vadjag har anfört i denna fråga i 1987 års budgetproposi- tion (prop. 1986/87:100 bil.6) 5. 2—7.

I prop. l980/81:6 om utbildning av piloter för den civila luftfarten m.m. anförs (s. 12) att en del av den besparing som chefen för flygvapnet gör genom tillkomsten av en civil pilotutbildning bör användas för att tills vidare finansiera den grundläggande civila pilotutbildningen. När utbild- ningen funnit sin form får. enligt föredraganden, finansieringen av statens kostnader för verksamheten övervägas eftersom det är en utbildning som inte direkt kommer försvaret till godo. Den civila trafikflygarhögskolan (TFHS) i Ljungbyhed har nu bedrivit utbildning sedan våren 1984 och hittills utexaminerat 38 elever. Ytterligare 45 elever i 3 kursomgångar genomgår för närvarande utbildning. Verksamheten har fått en sådan stadga att det nu är dags att genomföra förändrade former för finansiering m. m. för TFHS. Långsiktigt krävs att flygvapnet årligen utbildar 30 strids- piloter för att det krigsorganisatoriska behovet att bemanna divisionerna skall kunna tillgodoses. Det är inte rimligt att flygvapnet skall bekosta utbildning av fler civila piloter än som svarar mot detta antal. Civila behov utöver denna nivå kan inte vara en fråga för flygvapnet. I sin anmälan till 1987 års budgetproposition (bilagaS 5.129) har chefen för kommunika- tionsdepartementet därför efter samråd med mig, föreslagit att uppdraget till chefen för flygvapnet att bedriva utbildningen i fortsättningen bör ges av kommunikationsdepartementet som ansvarigt för den civila flygtrafiken och att kostnaden fortsättningsvis betalas från ett nytt anslag utanför försvarsramen under kornmunikationsdepartementets huvudtitel. I enlig- het med budgetpropositionen bör därför anslaget D 1. minskas med kostna- derna för utbildning av 30 elever vid TFHS dvs. 21.4 milj. kr. och dessa medel föras över till sjätte huvudtiteln. Samtidigt bör den militära ramen minskas med motsvarande belopp. Övriga kostnader finansieras av kom- munikationsdepartementet. Det nya anslaget som benämns F4. Civil tra- fikflygarutbildning föreslås budgetåret 1987/88 uppgå till 39 milj. kr.

Statskontoret har på regeringens uppdrag gjort en översyn av den civila och militära vädertjänsten med utgångspunkt i ett gemensamt produktions- system och bibehållande av två organisationer. Ett alternativ med en organisation är inte belyst. Regeringen har därför, för att mer förutsätt- ningslöst kunna pröva frågan om en lämplig organisation för vädertjänsten, beslutat att en särskild utredare skall komplettera Statskontorets utredning i detta avseende.

Beträffande kostnader för utbyte av meteorologisk information mellan chefen för flygvapnet och SMHI anser jag efter samråd med chefen för

• Sida 165
•  Original

kommunikationsdepartementet att hittillsvarande debiteringsprinciper bör fortsätta att gälla i avvaktan på resultatet av organisationsöversynen.

Min beräkning av det totala medelsbehovet framgår av sammanställning- en över kostnader och medelsbehov.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag har anfört och till sammanställningen hem- ställerjag att regeringen föreslår riksdagen att till Flygvapenförband: Ledning och förbandsverksamhet för budgetåret 1987/88 anvisa ett förslagsanslag av 3 256 000 000 kr.

D 2. F lygvapenförband: Anskaffning av materiel

Anslagen D2. Flygvapenförband: Materielanskaffning samt D4. Flygva- penförband: Forskning och utveckling ersätts fr.o.m. budgetåret 1987/88 av anslaget D2. Flygvapenförband: Anskaffning av materiel.

Anslag D2. Anslag D4. Nytt anslag D2. 1985/86 Utgift 2 389 302 799 +2 009 364 152I = 4 398 666 952 1986/87 Anslag 2613000 000 . +1723000000 = 4336000000 1987/88 Förslag 4983 000000

' Varav 561 milj. kr. i prisregleringsmedel.

Verksamheten under anslaget omfattar dels materielunderhåll, som inte är en direkt följd av materielens förrådshållning eller utbildning och övning vid förbanden, dels anskaffning av materiel för krigsorganisationen och av viss materiel för fredsbruk samt dels utveckling av materiel för flygvapnet. Verksamheten inriktas genom tilldelning av beställningsbemyndiganden medan anskaffningstidpunkt och anskaffningstakt bestäms av anslagstill- delningen.

Bemyndigandeskulden under anslaget D 2. Flygvapenförband: .Materiel- anskaffning var den 30 juni 1986 12807 245 139 kr. För budgetåret 1986/87 har riksdagen lämnat ett beställningsbemyndigande om 1690,7 milj. kr. och anvisat ett anslag av 2613 milj. kr.

Bemyndigandeskulden under anslaget D4. Flygvapenförband: Forsk- ning och utveckling var den 30 juni 1986 9037 361 544. För budgetåret 1986/87 har riksdagen lämnat ett beställningsbemyndigande om 2495,5 milj. kr. och anvisat ett anslag av 1723 milj. kr.

Den sammanlagda beräknade bemyndigandeskulden under det nya an- slaget DZ. Flygvapenförband: Anskaffning av materiel den 30 juni 1987 blir därmed (12807245139 + 9037361544 + 1690 700000 + 2495 500000 — 2613000000 —1723000000)21694806683 kr.

• Sida 166
•  Original

Beställningsbemyndiganden och anslagsmedel (1 OOO-tal kr.)

Primäruppdrag m. m. 1986/87

Bemynd.

Flygvapenförband: Materielanskaffning

m.m. för delpro- grammen 3.1—3.99 2 904 800 Reserv — Till regeringens

disposition 983 700

Kostnader 3 888 500

Prisreglering +406 700 Justering på grund av — betalnings-

förskjutningar — — inkomster _ Omräkning från pris- läge feb. 86 till feb. 85 —

Medelsbehov - Bemyndigandebehov 4 295 200

Anslagsm. Bemynd.

5 754900

5 754 900

—307 400 —873 000

—238 500 4336 000

1987/88 Chefen för flygvapnet Föredraganden Anslagsm. Bemynd. Anslagsm. 5842 300 5533 900 5842 300 5468900 — 92 000' — — 5 842 300 5 625 900 5 842 300 5 468 900 +1 647 600 — +1 344700 — _ - 199 900 — -— 199900 —256000 —286000 —256000 —286 000 '— 5 140 0002 — 4 983 000 7 233 900 —

- 6931000

' För teknisk fördyring m.m. Z Härutöver äskas 222 milj. kr.. varav 190 milj. kr. för robotstudier och 32 milj. kr. för trafikflygarhögskolan.

Budgetåret 1987/88 Chefenförflygvapnet

Anslaget DZ. Flygvapenförband: Materielanskaffning bör föras upp med 2530 milj. kr. och ett beställningsbemyndigande om 4733,9 milj. kr. in- hämtas.

Beställningsbemyndigandena för delprogrammet Gemensamma led- nings- och strilförband avser beställningar av bl. a. stridsledningscentral 90 samt viss fortsatt anskaffning av utrustning för radaranläggningarna 860 och 870.

lnom delprogrammet Jaktförband avser huvuddelen av beställningsbe- myndigandena nödvändig typservice. vissa modifieringar rn. m.

Inom JAS-programmet avses bl. a. en simulator beställas. Beställningsbemyndigandena för delprogrammet Attackförband avser kompletterande beväpning till flygplan AJ 37 samt underhåll.

Inom delprogrammet Basförband planeras anskaffning av materiel för den nya basorganisationen som t. ex. flygplatsljussystem, bogserbilar och banreparationsmateriel.

Anslaget D 4. Flygvapenförband: Forskning och utveckling bör föras upp med 2 832 milj. kr. och ett beställningsbemyndigande om 2 500 milj. kr. inhämtas.

Inom delprogrammet Gemensamma lednings- och strilförband planeras bl.a. typarbete för flygburen spaningsradar. Inom delprogrammet Jakt inleds viss utveckling av motmedel. Utveckling av en ny radarjaktrobot påbörjas.

• Sida 167
•  Original

Verksamheten inom delprogrammet JAS-förband avser i huvudsak be- ställning av delsystem samt typarbcte för jaktvapen och tung attackbe- väpning.

Beställningsbemyndigandet för delprogrammet Gemensamma produk- tionsresurser är främst avsett för drift och underhåll av försöksplatscr samt forskning. försök och prov. Vissa investeringar för flygtekniska försöksan- stalten fortsätter.

Fördelningen på funktioner (motsvarande) av de beställningsbemyndi- ganden som begärs för budgetåret 1987/88 framgår av följande samman- ställning (prisläge februari 1986; 1000-tal kr.).

Uppdrag Bemyndigande Funktioner/objekt (motsvarande)

Central! vidtagel materielunderhåll m.m. Jakt 3900 Attack 3 200 Transportflyg m.m. _- Bas 2 100 Övrigt 196 500

Centralt vidtagen materielanskaffning m.m. (inkl. sjukvårdsmateriel) Ledning samt stridsledning och luftbevakning 1912 200 Jakt 205 600 JAS 710 400 Attack 190 600 Spaning 13 300 Transportflyg m. m. 490 300 Bas 227 700 Sjukvårdsmateriel 5 700 Övrigt 132 700 Forskning och utveckling Ledning samt stridsledning och luftbevakning 75 700 JAS 799 500 Jakt 74 100 J aktrobot 450000 Attack 40 000 Bas 9 100 ÖVrigt 299 700

Därutöver har bemyndiganden om sammanlagt 1647,6 milj. kr. begärts för prisreglering.

Överbefilhavarens yttrande

I sitt yttrande över myndigheternas anslagsframställningar föreslår överbe- fälhavaren att anslagen D2. Flygvapenförband: Materielanskaffning resp. D4. Flygvapenförband: Forskning och utveckling skall föras upp med 2 300 368 000 kr. resp. 2 770 milj. kr.

Föredragandens överväganden

Min beräkning av det totala bemyndigande- och medelsbehovet under det nya anslaget D2. Flygvapenförband: Anskaffning av materiel framgår av

• Sida 168
•  Original

sammanställningen över beställningsbemyndiganden och anslagsmedel. Jag har därvid tagit hänsyn till den inriktning som jag har förordat i av snittet om det militära försvarets fortsatta utveckling.

Jag har vidare vid min beräkning dels tagit hänsyn till vissa investeringar vid flygtekniska försöksanstalten. dels reducerat anslagsbeloppet med 2,5 milj. kr. som förts till anslaget K2. Flygtekniska försöksanstalten som engångsanvisning för budgetåret 1987/88.

Med utnyttjande av de belopp som har tagits upp i sammanställningen blir den sammanlagda bemyndigandeskulden den 30 juni 1987 23 642 806 683 (21 694 806683 + 6 931 000000—4983 000000 kr). Detta be- lopp bör emellertidjusteras med hänsyn till den beräknade fördelningen av prisregleringsmedel för budgetåren 1986/87 och 1987/88. Den beräknade bemyndigandeskulden den 30 juni 1988 blir därmed ca 23 300 milj. kr.

Liksom tidigare bör det få ankomma på regeringen att ta ställning till vilka anskaffningar m.m. och vilket utvecklingsarbete som bör ske inom ramen för det beställningsbemyndigande som riksdagen kan komma att lämna.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att ]. bemyndiga regeringen att medge att beställningar av materiel m. m. och utvecklingsarbete för flygvapenförband får läggas ut inom en kostnadsram av 6931 000000 kr.. 2. till Flygvapenförband: Anskaffning av materiel för budgetåret 1987/88 anvisa ett förslagsanslag av 4 983 000000 kr.

D 3. Flygvapenförband: Anskaffning av anläggningar

1985/86 Utgift 329 721 478 1986/87 Anslag 320 500000 1987/88 Förslag 330 000000

Verksamheten under anslaget omfattar nybyggnad m. m. av och centralt beslutade ombyggnads- och underhållsåtgärder i lokaler m.m., befästning— ar, flygfält och ammunitionsförråd för flygvapnet samt markförvärv för dessa ändamål och för övnings- och skjutfält. Verksamheten omfattar vidare kompletteringsarbeten m.m. på elleri anslutning till befintliga flyg- baser, anläggningar för el- och teleutrustning vid baserna samt inlösen av flygbullerstörda fastigheter.

• Sida 169
•  Original

Kostnader och medelsbehov (1 OOO-tal kr.)

Primäruppd rag 1986/ 87 1987/88

Chefen för Före- flygvapnet draganden Flygvapenförband:

Markanskaffning för delprogrammen För flera delprogram gemen-

samma lednings- och stril-

förband — — - Basförband — — _ Gemensamma produktions—

resurser 1 000 2 000 2 000 Nybyggnad m. m. för delpro-

grammen För flera delprogram gemen-

samma lednings- och stril- förband 77 800 84 200 84 200 Basförband 96 500 121 800 121 800 Gemensamma produktions-

resurser 73 700 80 800 79 600

Centralt beslutade ombygg- nads- och underhållsåtgär- der för delprogrammen För flera delprogram gemen- samma lednings- och stril- förband 17 800 16 500 16 500 Basförband 43 800 32300 32 300 Gemensamma produktions- resurser 38400 39600 39600 Summa 349 000 377 200 376 000 Utrednings- och projekte-

ringskostnader +22 000 +20 000 +20000 Inkomster — 2 500 -— 3 000 — 3 000 Reducering på grund av

överplanering —48 000 -—53 200 -53 000

AMS-medel - 10000 - 10000 Beräknat medelsbehov 320 500 331 000 330000

Budgetåret 1987/88 Chefen för flygvapnet

Medelsbehovet beräknas till 331 milj. kr. enligt vad som framgår av sam- manställningen över kostnader och medelsbehov. Kostnaderna för primäruppdragen beräknas till totalt 377,2 milj. kr. varav för — markanskaffning beräknas 2 milj. kr., — nybyggnad beräknas 286,8 milj. kr. Härav beräknas 166 milj. kr. för objekt som avses påbörjas under budgetåret 1987/88, — ombyggnad beräknas 88,4 milj. kr. Härav beräknas 60,4 milj. kr. för objekt som avses påbörjas under budgetåret 1987/88. Följande typer av nybyggnadsobjekt avses bl.a. påbörjas under budget- året 1987/88 — radarstationer, — radioanläggningar och radiolänkstationer, - flygbassystem 90,

' 169

• Sida 170
•  Original

—- mobiliserings- och ammunitionsförråd, Prop. 1986/87:95

—- drivmedelsgårdar. —— en större stabsplats. Följande typer av ombyggnadsobjekt avses bl.a. påbörjas under budget- året 1987/88 -— bcrghangarer, — banreparationer.

Överbefälhavarens yttrande

Överbefälhavaren föreslår att anslaget förs upp med 331 milj. kr.

F öredragandens överväganden

Jag förordar att medel för nästa budgetår anvisas enligt sammanställningen över kostnader och medelsbehov.

Beslut om större objekt fattas av regeringen, eller i vissa fall överbefäl- havaren, efter särskild framställning från fortif'rkationsförvaltningen.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att till Flygvapenförband: Anskaffning av anläggningar för bud- getåret 1987/88 anvisa ett förslagsanslag av 330 000000 kr.

• Sida 171
•  Original

E. Operativ ledning m. m. Prop-1986/87z95

Överbefälhavaren är programmyndighet för huvudprogrammet Operativ ledning m.m. Verksamheten finansieras från följande anslag E ]. Operativ ledning m.m.: Ledning och förbandsverksamhet EZ. Operativ ledning m.m.: Avskaffning av materiel E 3. Operativ ledning m.m.: Anskaffning av anläggningar E4. Operativ ledning m.m.: Forskning och utveckling

E ]. Operativ ledning m.m.: Ledning och förbandsverksamhet

1985/86 Utgift 706 945 889 1986/87 Anslag 632 400 000 1987/88 Förslag 744 000 000

Under anslaget bedrivs dels allmän ledning och förbandsverksamhet, dels operativ och krigsorganisatorisk verksamhet.

Kostnader och medelsbehov ( ] OOO-tal kr.) Primäruppdrag m. m. 1985/86 1986/87 1987/88

Planerat Utfall Planerat Överbefäl-Föredra- havaren ganden

Operativ ledning m. m.: Operativ planläggning

m.m. 71116 73109 83665 78513 Beredskap m.m.: Sär-

skild verksamhet 36148 41 872 3.9 170 45 800 Beredskap m.m.: ln-

satsberedskap 54 829 67 434 63 617 70 966 Beredskap m. m.: Be-

redskapsåtgärder vid

SJ m.m. 13245 14800 14234 15017 748448 Krigsorganisation av

centrala och högre re— gionala staber m.m. 123 465 135 260 112 721 172 623 Gemensamma produktions-

resurser: Overbefälhavarens och militärbefäl- havarnas fredsorga- nisation m.m.l 285 570 362 351 327 983 363 943 Gemensamma produk-

tionsresurser: Ge- nomförande av ny data- kraftstruktur 8 360 4 190 7 713 — Kostnader 600 733 699 018 649 103 746 862 748 448 Tillkommer/avgår: Intäkter — 12900 -— 13555 —7600 —2 —- Overplanering. reser-

ver m.m. —15533 21483 —9103 —8962 —4448 Medgiven prisreglering 97 000 Medelsbehov 669 300 706 946 632 400 737 900 744 000

' Under primäruppdraget har beräknats kostnader för bidrag till soldathemsverk- samhet. tidningen Värnpliktsnytt och medel för Sveriges centrala värnpliktsråds (f. d. värnpliktiga arbetsgruppen) verksamhet. 2 Intäkter ingår fr. o. m. budgetåret 1987/88 i kostnadsramen.

• Sida 172
•  Original

Personal

Personalkategori Antal anställda omräknat till personår

1985/86 1986/87 1987/88 Planerat Utfall Planerat Överbe- fälhavaren Militär personal 656 633 641 668 Civil personal 1 194 1218 1 172 1 158 1850 1851 1813 1826

Budgetåret1987/88

Överbefälhavaren anför som programansvarig myndighet för huvudpro- grammet Operativ ledning m.m. följande motiveringar för förändringar i förhållande till budgetåret 1986/87.

A. Pris- och löneomräkning

Kostnaderna ökar med 43 524 000 kr.

B. Uppgiftsförändringar

. Personalkostnaderna minskar med 1269000 kr.

. Materielkostnaderna minskar med 69 829000 kr.

. Kostnaderna för fastighetsförvaltning ökar med 37 632 000 kr. . Resekostnaderna ökar med 5 836 000 kr. . Köp av varor ökar med 12018000 kr. . Köp av tjänster ökar med 69 847 000 kr.

7. Medelsbehovet under anslaget ökar på grund av att en del av det som tidigare var överplanering (141 000 kr.) nu planeras genomföras.

8. Fr. o. m. budgetåret 1987/88 budgeteras inkomster på uppdrag och kostnadsslag inom resp. primäruppdrag varvid behovet av betalningsme- del reduceras (nettobudgetering). Försvarets underrättelsenämnd tillstyrker den särskilda verksamheten vid försvarsstaben i överbefälhavarens anslagsframställning.

Q&A-kull»)—

Föredragandens överväganden

Beträffande inriktningen av verksamheten under programplaneperioden får jag hänvisa till vad jag har anfört i avsnittet om det militära försvarets fortsatta utveckling.

Upplysningar om primäruppdraget Beredskap m. m.: Särskild verksam- het kommer att lämnas riksdagens försvarsutskott.

Jag kan i huvudsak godta överbefälhavarens förslag till uppgifter under budgetåret 1987/88.

Min beräkning av det totala medelsbehovet framgår av sammanställning- en över kostnader och medelsbehov. För köp av tjänstemusik har jag

• Sida 173
•  Original

beräknat 19.1 milj. kr. i genomförandeprisläge varav 2 milj. kr. får använ- das för köp av tjänstemusik från andra än regionmusiken och Svenska rikskonserter. Vidare räknarjag. som jag i det föregående har anmält. med att under anslaget kunna lämna tillfälligt stöd till Stiftelsen Försvarsbostä- der.

Hemställan

Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att regeringen före- slår riksdagen

att till Operativ ledning m.m.: Ledning och förbandsverksamhet för budgetåret 1987/88 anvisa ett förslagsanslag av 744 000 000 kr.

EZ. Operativ ledning m. m.: Anskaffning av materiel

1985/86 Utgift 152 224 472 1986/87 Anslag 179 900 000 1987/88 Förslag 202 000 000

Verksamheten under anslaget omfattar bl. a. anskaffning av telemateriel för försvarets telenät och för försvarets gemensamma stabsplatser samt uppbyggnad av signalförbindelser. Verksamheten inriktas genom tilldel- ning av beställningsbemyndiganden medan anskaffningstidpunkt och an- skaffningstakt bestäms av medelstilldelningen.

Bemyndigandeskulden var den 30 juni 1986 384 658 838 kr. För budget- året 1986/87 har riksdagen lämnat ett beställningsbemyndigande om 218.1 milj. kr. och anvisat ett anslag om 179,9 milj. kr. Den beräknade bemyndi- gandeskulden den 30 juni 1987 blir därmed (384658838 + 218100000 — 179 900 000) 422 858 838 kr.

• Sida 174
•  Original

Beställningsbcmyndiganden och anslagsmedel (1 0110-1111 kr.) Primäruppdrag m.m. 1986/87 1987/88

Överbefälhavaren

Föredraganden

Bemynd. Anslagsm. Bemynd. Anslagsm.

Operativ ledning m.m.: Materiel- anskaffning för delprogrammen 4.1—499 219900 259100 158500 232800

Kostnader 219 900 259 100 158 500 232 800

Prisreglering —- 1 800 _ 30 600 _ Justering på grund av betalnings- förskjutningar — —69 200 — —23 600 Omräkning från prisläge feb. 86 till feb. 85 — 10000 — — Medelsbehov -- 179 900 — 209 200 Bemyndigandebehov 218 100 — 189 100 —

Bemynd. Anslagsm.

158 500 225 600 158 500 225 600 + rs 700 —

B udgetåret 1987/88 Överbefälhavaren

Överbefälhavaren har som programansvarig myndighet för huvudprogram 4 anfört att anslaget bör föras upp med 209,2 milj. kr. och att ett beställ- ningsbemyndigande om 189] milj. kr. inhämtas.

Verksamheten inriktas främst mot en fortsatt anskaffning och installa- tion av sambandsmateriel för utbyggnad och komplettering av försvarets telenät och för försvarsmaktens gemensamma staber.

F öredragandens överväganden

Min beräkning av det totala bemyndigande- och anslagsbehovet framgår av sammanställningen över beställningsbemyndiganden och anslagsmedel. Jag har därvid tagit hänsyn till den inriktning som jag har förordat i avsnittet om det militära försvarets fortsatta utveckling.

Verksamheten inom anslaget skall samordnas med motsvarande verk- samhet inom det civila totalförsvaret.

Med utnyttjande av de belopp som har tagits upp i sammanställningen blir bemyndigandeskulden den 30 juni 1988 (422 858 838 + 177 200000 — 202 000000) 398 058 838 kr. Detta belopp bör emellertid justeras med hän- syn till den beräknade fördelningen av prisregleringsmedel för budgetåren 1986/87 och 1987/88. Den beräknade bemyndigandeskulden den 30 juni 1988 blir därmed ca 380 milj. kr.

Liksom tidigare bör det få ankomma på regeringen att ta ställning till vilka anskaffningar m. ni. som bör ske inom ramen för det beställningsbe- myndigande som riksdagen kan komma att lämna.

• Sida 175
•  Original

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att 1. bemyndiga regeringen att medge att beställningar av materiel m.m. för operativ ledning m.m. får läggas ut inom en kostnadsram av 177 200000 kr.. 2. till Operativ ledning m. m.: Avskaffning av materiel för budget- året 1987/88 anvisa ett förslagsanslag av 202 000000 kr.

E 3. Operativ ledning m. m.: Anskaffning av anläggningar

1985/86 Utgift 143 150900 1986/87 Anslag 186160000 1987/88 Förslag 135 000000

Verksamheten under anslaget omfattar nybyggnad m.m. av och centralt beslutade ombyggnads- och underhållsåtgärder i lokaler m.m. och befäst- ningar för huvudprogrammen Operativ ledning m.m. och Gemensamma myndigheter m. m. samt markförvärv för dessa ändamål.

Kostnader och medelsbehov (1 OOO-tal kr.)

Primäruppdrag 1986/87 1987/88 Överbefäl- Före- havaren draganden

Operativ ledning m.m.: Markanskaffning för delpro- grammen Krigsorganisation för centra- la och högre regionala

staber m.m. 400 400 400 Gemensamma myndigheter 200 200 200 Nybyggnad m.m. för delpro-

grammen Krigsorganisation för centra- la och högre regionala staber m. m. 78 000 29 800 29 800 Gemensamma produktions-

resurser 3 700 5 200 5 200 Gemensamma myndigheter 11500 16 000 16000 Centralt beslutade ombygg— nads— och underhållsåtgär- der för delprogrammen Krigsorganisation för centra- la och högre regionala staber m.m. 36100 37600 37600 Gemensamma produktions—

resurser 16 900 5 700 5 700 Gemensamma myndigheter

(befästningar) — 1 000 1 000 Gemensamma myndigheter

(kaserner) 53 100 33 700 33 700 Summa 199 900 129 600 129 600 Utrednings- och projekte-

ringskostnader 9 000 9 000 9 000 Inkomster —1000 —1000 —-1000 Reducering på grund av

överplanering m.m. —21740 —1 700 —-2 600

Beräknat medelsbehov 186 160 135 900 135 000

• Sida 176
•  Original

Budgetåret 1987/88 Prop.1986/87:95 Överbefälhavarens yttrande

Överbefälhavaren föreslår att anslaget förs upp med 135,9 milj. kr.

Fr. o. m. budgetåret 1987/88 kommer delar av byggnadsverksamheten att delegeras till militärområdesbefälhavama från överbefälhavaren. Me- del för denna verksamhet budgeteras under anslaget E ]. Operativ ledning: Ledning och förbandsverksamhet. Anslaget E 3. har minskats i motsvaran- de omfattning (54,8 milj. kr.).

Kostnaderna för primäruppdragen beräknas till totalt 129,6 milj. kr., varav — för markanskaffning beräknas 600000 kr., — för nybyggnad beräknas 51 milj. kr. Härav beräknas 24,2 milj. kr. för objekt som avses påbörjas under budgetåret 1987/88, -— för ombyggnad beräknas 78 milj. kr. Härav beräknas 54,8 milj. kr. för objekt som avses påbörjas under budgetåret 1987/88. De största objekten som beräknas pågå under budgetåret 1987/88 är: — ombyggnad av Tre Vapen för försvarets materielverk i Stockholm, -— utbyggnad av flygvapenmuseum i Linköping, — nybyggnad av en matinrättning för försvarets radioanstalt i Stockholm, — ombyggnad av flyglar till stabsövningshall resp. gymnastiksal vid mili- tärhögskolan i Stockholm, — nybyggnad av en större stabsplats.

Föredragandens överväganden

Jag förordar att medel för nästa budgetår anvisas enligt sammanställningen över kostnader och medelsbehov.

Beslut om större objekt fattas av regeringen — eller i vissa fall av överbefälhavaren — efter särskild framställning från fortifikationsförvalt- ningen.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Operativ ledning m. m.:Anskaffning av anläggningar för budgetåret 1987/88 anvisa ett förslagsanslag av 135 000000 kr.

• Sida 177
•  Original

E 4. Operativ ledning m.m.: Forskning och utveckling Prop. 1986/87:95

1985/86 Utgift 6198420 1986/87 Anslag 24 350000 1987/88 Förslag 82000000

Verksamheten under anslaget består dels av olika nationella program, dels av för försvarsmakten gemensam verksamhet. Dessa omfattar bl.a. inledande system- och materielarbete samt bevakning och utveckling av intressanta teknikområden. Verksamheten inriktas genom tilldelning av beställningsbemyndiganden medan anskaffningstidpunkt och anskaff- ningstakt bestäms av medelstilldelningen.

Bemyndigandeskulden var den 30 juni 1986 5 301 580 kr. För budgetåret 1986/87 har riksdagen lämnat ett beställningsbemyndigande om 48 milj. kr. och anvisat ett anslag av 24 350000 kr. Den beräknade bemyndigandeskul— den den 30 juni 1987 blir därmed (5 301580 + 48000000—24 350000) 28 951 580 kr.

Beställningsbemyndiganden och anslagsmedel (1 OOO-tal kr.)

Primäruppdrag m.m. 1986/87 1987/88 Överbefälhavaren Föredraganden Bemynd. Anslagsm. Bemynd. Anslagsm. Bemynd. Anslagsm.

Operativ ledning rn. m.: Utvecklingsarbete för del— programmet 4.99 46185 37100 228 000] 93115 213000 48115 Till regeringens disposition 40 0002 Kostnader 46 185 _ 228 000 — 213000 88 115 Prisreglering ] 815 - 18 200 — 14 800 — Justering på grund av betalningsförskjutningar m.m. —11390 —6115 —6115 Omräkning från prisläge

feb. 86 till feb. 85 — —— 1360 — — — — Medelsbehov — 24 350 — 87 000 — ' 82 000 Bemyndigandebehov 48000 -— 246 200 — 227 800 —

' Inkluderar bemyndiganden om 6,2 milj. kr. (prisläget februari 1986) för anskaff- ning av den ADB-utrustning som anges i regleringsbrev 1986/87, men för vilken bemyndiganden tidigare ej lämnats. 2 För det nationella informationsteknologiprogrammet.

Budgetåret 1987/88 Överbefälhavaren

Överbefälhavaren har som programansvarig myndighet för huvudprogram 4 anfört att anslaget bör föras upp med 101,8 milj. kr. varav 15,2 milj. kr. för ADB-verksamhet och att ett beställningsbemyndigande om 246,2 milj. kr. inhämtas. Verksamheten inriktas främst mot fortsatt verksamhet inom ramen för det nationella mikroelektronikprogrammet och informationsteknologipro- 177

12 Riksdagen 1986/87. I sant!. Nr 95

• Sida 178
•  Original

grammet. Vidare sker uppföljning och utveckling av försvarsmaktsgemen- samma datasystem och inom motmedelsområdet.

Föredragandens överväganden

Min beräkning av det totala bemyndigande- och anslagsbehovet framgår av sammanställningen över beställningsbemyndiganden och anslagsmedel. Jag har därvid beaktat försvarsmaktens deltagande i det av riksdagen fastställda nationella mikroelektronikprogrammet, bevakning och utveck- ling av försvarsmaktens gemensamma datorsystem samt försvarsmaktens deltagande och stöd till det nationella informationsteknologiprogrammet. För detta stöd till det nationella informationsteknologiprogrammet harjag för budgetåret 1987/88 beräknat 40 milj. kr. Dessa medel bör stå till regeringens disposition.

Med utnyttjande av de belopp som har tagits upp i sammanställningen blir bemyndigandeskulden den 30 juni 1988 (28951580 + 227800000— 82 000 000) 174751 580 kr. Detta belopp bör emellertid justeras med hänsyn till den beräknade fördelningen av prisregleringsmedel för budgetåren 1986/87 och 1987/88. Den beräknade bemyndigandeskulden den 30juni 1988 blir därmed ca 170 milj. kr.

Liksom tidigare bör det få ankomma på regeringen att ta ställning till vilket utvecklingsarbete som bör ske inom ramen för det beställningsbe- myndigande som riksdagen kan komma att lämna.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att 1. bemyndiga regeringen att medge att utvecklingsarbete för ope- rativ ledning m. m. får läggas ut inom en kostnadsram av 227 800000 kr., 2. till Operativ ledning m.m.: Forskning och utveckling för bud- getåret 1987/88 anvisa ett förslagsanslag av 82 000000 kr.

• Sida 179
•  Original

F. Gemensamma myndigheter m.. m.

F 1. Försvarets civilförvaltning

Verksamheten finansieras från förslagsanslaget Försvarets civilförvalt- ning. Som uppbördsmedel redovisas bl. a. ersättningar för datorkostnadcr vid drift av ekonomiska redovisningssystem samt inkomster av viss avlö- ningsuträkning och av andra tjänster som civilförvaltningen utför.

1985/86 Utgift 116423 083 1986/87 Anslag 105 540000 1987/88 Förslag 101 950000

Kostnader och medelsbehov (1 OOO-tal kr.)

Primäruppdrag m.m. 1985/86 1986/87 1987/88 Planerat Utfall Planerat FörsvaretsFöredra- civilför- ganden

valtning

Försvarets civilförvaltning: Allmän ledning och för—

bandsverksamhet Försvarets civilförvaltning 48 318 57 310 49 307 56 422 50 273 Revision 5 111 5 556 5 299 — '— Vissa ersättningar m.m. ' 61286 67 854 62 395 67 388 63 838 Kostnader 113 035 130 720 117 001 123810 114111 Tillkommer/avgår: Tjänster för försvars-

myndigheter - 8740 —12 353 —9511 -—10195 —-10063 Avlöningsuträkning m.m. för vissa civila

myndigheter — 1600 — 1712 — 1600 —— 1600 —- 1600 Externa tjänster — 255 — 486 — 350 — 498 - 498 Medgiven prisreglering + 13450 — — — — Medelsbehov 117 920 116169 105 540 111 517 101 950 Personal Personalkategori Antal anställda omräknat till personår

1985/86 1986/87 1987/88 Planerat Utfall Planerat Försvarets civilför- valtning Civil personal' 175 172 170,5 156,5

' Exkl. personal som finansieras genom intäkter från myndigheter utanför det mili- tära försvaret samt lönebidragsanställda och beredskapsarbetare.

Budgetåret 1987/88

Försvarets civilförvaltning

Förändringarna i förhållande till budgetåret 1986/87 motiveras på följande sätt.

"179

• Sida 180
•  Original

A. Pris- och löneomräkning

Pris- och löneomräkningen innebär att kostnaderna ökar med 6614000 kr.

B. Förändringar enligt regeringens beslut

Förstärkning med ett personår i samband med överföringen av revisions- byrån till riksrevisionsverket och kostnader för ett avtal om viss ersättning uppgår sammantaget till 266 000 kr.

C. Uppgiftsförändringar

1. Kostnaderna för verksamheten beräknas öka med 5 228000 kr. 2. Intäkterna beräknas sammanlagt öka med 832 000 kr.

Överbefälhavarens yttrande

Anslagsyrkandet bör minskas med 5517000 kr. på grund av minskningar i verksamheten och andra grunder för prisuppräkningar. Överbefälhavaren tillstyrker i övrigt planeringen.

F öredragandens överväganden

Jag kan i huvudsak godta vad civilförvaltningen har anfört beträffande behov av medel för budgetåret 1987/88 men har liksom överbefälhavaren gjort vissa reduceringar enligt vad som närmare framgår av sammanställ- ningen över kostnader och medelsbehov.

Riksdagen har våren 1986 beslutat om att riksrevisionsverket (RRV) skall överta ansvaret för den statliga redovisningsrevisionen fr.o.m. bud- getåret 1987/88. Huvuddelen av revisionsbyrån vid försvarets civilförvalt- ning överförs därför den ljuli 1987 till riksrevisionsverket.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att till Försvarets civilförvaltning för budgetåret 1987/88 anvisa ett förslagsanslag av 101 950 000 kr.

F 2. Försvarets sjukvårdsstyrelse

Försvarets sjukvårdsstyrelse har fackuppgifter och tillsynsansvar för för- svarsmaktens hälso- och sjukvård, miljö- och hälsoskydd, djurhälsovård, djursjukvård och djurskydd. Styrelsen har vidare produktionsansvar för anskaffning av sjukvårdsförnödenheter för försvaret.

Verksamheten finansieras från förslagsanslaget Försvarets sjukvårds- styrelse.

1985/86 Utgift 30 899 200 1986/87 Anslag 28 700 000 1987/88 Förslag 30 400 000

• Sida 181
•  Original

Kostnader och medelsbehov (] OOO-tal kr.)

Primäruppdrag m. m. l985/86 1986/87 [987188

Planerat Utfall Planerat FörsvaretsFöredra- sjukvårds- ganden styrelse

Försvarets sjukvårds— styrclse: Allmän lcd— ning och förbands— verksamhet 28 250 3] 4! 1,5 28 700 3! 6I5 30400 Kostnader 28 250 31 41 1.5 28 700 31615 30 400 Tillkommer/avgår: Betalningsmedels— förskjutning m.m. —462,3 Medel från tredje huvudtitelns anslag

AIO. Kommittéer m.m. —50 -—50 — 0 O Medgiven prisreglering 3 420 — 3 600 — — Medelsbehov 31 620 30 899.2 32 300 31 615 30 400 Personal Personalkategori Antal anställda omräknat till personår

1985/86 1986/87 1987/88 Planerat Utfall Planerat Försvarets sjukvårds- styrelse Militär personal 22 20 22 22 Civil personal 43 55 42 42 65 75' 64 64

' Inkl. lönebidragsanställda. reservsjuksköterskor.beredskapsarbetare m.fl. (sam- manlagt 7 personår).

Budgetåret 1987/88 Försvarets sjukvårdsslyrelse

Förändringarna i förhållande till budgetåret 1986/87 motiveras på följande sätt.

A. Pris- och löneomräkning

Kostnaderna ökar med 2 340000 kr.

B. Övriga förändringar

Sjukvårdsstyrelsen äskar medel för genomförande av ett lasersymposium, intervjuer i samband med rekrytering av läkare och för lönekostnaderna i samband med uppkomsten av ett arbetsvårdsfall.

• Sida 182
•  Original

Överbefällravarens yttrande

Överbefälhavaren utgår från en lägre pris- och löneomräkning än sjuk- vårdsstyrelsen. S_iukvårdsstyrelsen skall enligt programplanen minska med 3 personår till 61 fr.o.m. budgetåret 1987/88. Gencralläkaren bör emeller- tid få planera för 64 personår om lönekostnaderna täcks genom omfördel- ning inom anslaget. Sjukvårdsstyrelsens anslagsyrkande bör minskas med 1040 000 kr. och föras upp med 30 575 000 kr.

Föredragandens överväganden

Jag ansluter mig i huvudsak till överbefälhavarens yttrande. Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Försvarets sju/cvårdsstyrelse för budgetåret 1987/88 anvisa ett förslagsanslag av 30400 000 kr.

F 3. Fortifrkationsförvaltningen

1985/86 Utgift 190 356 897 1986/87 Anslag 173 000 000 1987/88 Förslag 175 600 000

Kostnader och medelsbehov (1 OOO-tal kr.) Primäruppdrag m. m. 1985/86 1986/87 1987/88

Planerat Utfall Planerat Fortifika- Föredra- tionsför- ganden

valtningen

Fortifrkationsförvaltningen: Allmän ledning och

förbandsverksamhet 173900 193717 175300 187710 177900 Centralt vidtagen mate-

rielanskaffning m.m. 1700 1 587 1 700 1 700 1700 Kostnader 175 600 195 304 177 000 189 410 179 600 Tillkommer/avgår: Medgiven prisreglering 17 000 — — — — Intäkter — 3 850 —4 947 ——4 000 —4 000 —4 000 Medelsbehov 188 750 190 357 173 000 185 410 175 600

• Sida 183
•  Original

Personal

Personalkategori ' Antal anställda omräknat till personår 1985/86 1986/87 1987/88 Planerat Utfall Planerat Fortifika- tionsför- valtningen Militär personal 21 18 21 21 Civil personal 807 769 785 759 828 787 806 780

Budgetåret1987/88 Fortifikationsförvaltningen

Förändringarna i förhållande till budgetåret 1986/87 motiverar fortifika- tionsförvaltningen på följande sätt.

Kostnaderför primäruppdrag

A. Pris- och löneomräkning innebär att kostnaderna ökar med 11 120000 kr. B. Förändrade uppgifter innebär att kostnaderna ökar med 1 290000 kr.

Intäkter

C. Intäkterna är oförändrade.

Överbefälhavarens yttrande

Överbefälhavaren föreslår att anslaget förs upp med 177,8 milj. kr.

Föredragandens överväganden

Jag kan i huvudsak godta vad fortifikationsförvaltningen har anfört om verksamheten. Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställ- ningen över kostnader och medelsbehov.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag har anfört och till sammanställningen hem- ställer jag att regeringen föreslår riksdagen att till Fortäikationsförvaltningen för budgetåret 1987/88 anvisa ett förslagsanslag av 175 600000 kr.

• Sida 184
•  Original

F 4. Försvarets materielverk

1985/86 Utgift 651528650 1986/87 Anslag 605 400000 1987/88 Förslag 626100000

Kostnader och medelsbehov (1 (100-tal kr.)

Primäruppdrag m. nr. 1985/86 1986/87 1987/88 Planerat Utfall Planerat Försvarets Föredra- materiel- ganden verk

Försvarets materielverk: Allmän ledning och förbandsverksamhet 599 045 672 317 625 795 666 535 647 835 Kostnader 599 045 672 317 625 795 666 535 647 835 Tillkommer/avgår: Intäkter av extern

provning — 4470 —3 368 —4 640 —4950 —4950 Intäkter av förvalt-

ningskontoret — 8310 -—9356 —8960 —9690 —9690 Intäkter av lokalvård — 80 -— 116 — 80 — 85 — 85 1ntäkter av admini-

stration av ackord-

hästorganisationen - 275 -— 38 — 25 — 40 — 40 Kapitalkostnader för

anläggningar — 7 910 -—7 910 —6690 —6970 ——6 970 Medgiven prisreglering +74 300 — — — -— Medelsbehov 652 300 651 529 605 400 644 8001 626 100

* Häri ingår 23.2 milj. kr. som äskats utöver överbefälhavarens ram. Försvarets materielverk begär därutöver 1 milj. kr. för anställda med s.k. NOM-garanti.

Personal Personalkategori Antal anställda omräknat till personår 1985/86 1986/87 1987/88 Planerat Utfall Planerat Försvarets materiel- verk Militär personal 285 262 285 280 Civil personal 2 765 2 599 2 678 2 583 3050' '2 2861 2963 2863' Varav intäktsfrnansierade (70) (62) (65) (63)

' Exkl. ca 30 personår för intäktsfmansierad extern provning. 3 Exkl. överföring av personal (9 personår) vid Torhamns skjutplats.

Budgetåret1987/88

Försvarets materielverk

Förändringarna i förhållande till budgetåret 1986/87 motiverar försvarets materielverk på följande sätt.

A. Pris- och löneomräkning Pris- och löneomräkningen innebär att kostnaderna ökar med 39 539000 kr.

• Sida 185
•  Original

B. Förändringar enligt regeringens beslut

Den personalminskning som det åligger materielverket att genomföra minskar medelsbehovet för budgetåret 1987/88 med 17490000 kr.

C. Uppgiftsförändringar

1. För att kunna rekrytera upp till medgiven personalram erfordras löne- medel om 15 750000 kr.

. För marknadslönetillägg erfordras 2460 000 kr. Administration av ackordhästorganisationen ökar med 155000 kr. . Hyror minskar med 636000 kr. Utveckling. drift och underhåll av produktionsplaneringssystemct (PPS) minskar med 2 360000 kr. Inköp av tjänster ökar med 270000 kr. Omkostnader för rekrytering ökar med 1 155 000 kr. Inventarier minskar med 120000 kr.

. Anskaffning av ny telefonväxel till försöksplatsen i Vidsel för 2 milj. kr. 10. Inkomsterna ökar med 1 340000 kr.

alt-Dumt»)

ca.-1.0

Överbefälhavarens yttrande

I sitt yttrande över myndigheternas anslagsframställningar tillstyrker över- befälhavaren uppfyllnaden av personalramen, men har endast avdelat 2 milj. kr. härför. Vidare tillstyrker han 12 milj. kr. för utveckling m.m. av produktionsplaneringssystemet och föreslår att 6060000 kr. inplaneras under huvudprogram 4 i avvaktan på bättre beslutsunderlag. Telefon- växeln vid försöksplatsen i Vidsel avstyrkes. Överbefälhavaren förordar därutöver vissa andra reduktioner samt föreslår att anslaget förs upp med 615,9 milj. kr. Överbefälhavaren tillstyrker i övrigt planeringen.

F öredragandens överväganden

Min beräkning av det totala medclsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov. Jag har därvid godtagit den av materiel- verket angivna personalramen och behovet av medel för produktions- planeringssystemet för budgetåret 1987/88.

I samband med beslut om en ny organisation ålades försvarets materiel- verk en successiv resursanpassning under 1980-talet. Dåvarande chefen för försvarsdepartementet angav i totalförsvarspropositionen (prop. 1981/82: 102 bil. 2) antalet helårsanställda till 2920 budgetåret 1986/87 resp. 2470 budgetåret 1991/92. Uppgiftsförändringar därefter har lett till att målen nu är 2940 resp. 2480 helårsanställda för de bägge budgetåren. Under de senaste åren har rekryteringssituationen varit ogynnsam samti- digt som personalavgångarna blivit högre än normalt. Materielverket har därför dels inte utnyttjat tilldelade resurser budgetåren 1983/84 och 1984/85. dels för budgetåren 1985/86, 1986/87 och 1987/88 äskat resurser

• Sida 186
•  Original

för en personalram som är lägre än den av statsmakterna angivna. För att kunna lösa sina uppgifter har materielverket tvingats utnyttja externa resurser i större omfattning än normalt.

Enligt min uppfattning är det viktigt att materielverket driver rekryte- ringsarbetet vidare med kraft. Jag anser att materielverket bör medges att rekrytera upp till den av statsmakterna bestämda personårsramen och att erforderliga lönemedel därvid kommer att ställas till förfogande genom omfördelning inom den militära utgiftsramen. Samtidigt bör materielver- kets utnyttjande av externa resurser begränsas.

Liksom föregående budgetår bör regeringen inhämta riksdagens bemyn- digande att medge att förnödenheter för fredsutbildningen inom det militä- ra försvaret får läggas ut inom en kostnadsram av 700 milj. kr.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag har anfört och till sammanställningen hem- ställer jag att regeringen föreslår riksdagen att 1. bemyndiga regeringen att medge att för budgetåret 1987/88 förnödenheter för fredsutbildningen får beställas så att vid varje tillfälle uteliggande skuld inte överstiger 700000000 kr., 2. till Försvarets materielverk för budgetåret 1987/88 anvisa ett förslagsanslag av 626 100000 kr.

F 5. Gemensam försvarsforskning

Delprogrammet Gemensam försvarsforskning omfattar tillämpad forsk- ning och grundforskning för totalförsvarsändamål främst inom de naturve- tenskapliga, tekniskt—vetenskapliga, medicinska och beteendevetenskap- liga forskningsgrenarna.

Försvarets forskningsanstalt har programansvar för delprogrammet samt produktionsansvar för huvuddelen av den forskning som bedrivs inom delprogrammet. Fortifikationsförvaltningen har produktionsansvar för den fortifrkatoriska forskningen och försvarets materielverk har mot- svarande ansvar inom programelementet Övrig försvarsteknisk forskning.

Verksamheten finansieras från förslagsanslaget Gemensam försvars- forskning.

Under rubriken Försvarets forskningsanstalt beskrivs försvarets forsk- ningsanstalts organisation och lokalisering samt den intäktsfrnansierade verksamheten.

1985/86 Utgift 353 284 000 1986/87 Anslag 336 200 000 1987/88 Förslag 349 000 000

• Sida 187
•  Original

Kostnader och medelsbehov (1 000-tal kr.)

Primäruppdrag m. rn. 1985/86 1986/87 1987/88 Planerat Utfall Planerat Försvarets Föredra- forsknings- ganden anstalt Gemensam försvars- forskning: Forskning vid försvarets forsknings- anstalt 303 290 334 043 317 465 346 650 329 6002 Forskning vid forti- fikationsförvaltningen 5 610 6126 5 985 6100 6050 Forskning vid försvarets materielverk 11900 13 115 12 750 13 450 13 350 Kostnader 320800 353 284 336 200 366 200 349 000 Tillkommer/avgår: Medgiven prisreglering +32140 — -— — —- Medelsbehov 352 940 353284 336 200 366 200' 349 000

' Häri ingår 21.5 milj. kr. som äskats utöver överbefälhavarens ram. 2 Härav står 10 milj. kr. till regeringens disposition för det nationella informations- teknologiprogrammet.

Personal

Personalkategori Antal anställda omräknat till personår

1985/86 1986/87 1987/88 Planerat Utfall Planerat Försvarets forsknings- anstalt Civil personal 1 104 1060 1079 1074I

' Varav 24 personår för fortifikatorisk forskning.

Budgetåret1987/88 Försvarets forskningsanstalt

Förändringarna i förhållande till budgetåret 1986/87 motiverar försvarets forskningsanstalt på följande sätt.

A. Pris- och löneomräkning

Pris- och löneomräkningen innebär att kostnaderna ökar med 24 milj. kr.

B. Uppgiftsförändringar

Försvarets forskningsanstalt har föreslagit Uppgiftsförändringar i en högre nivå än den av överbefälhavaren anvisade planeringsramen.

1. Planerade personalreduceringar medför att kostnaderna minskar med 930000 kr.

2. Kostnaderna för hyror beräknas minska med 490000 kr. på grund av högre bidragstäckning från den intäktsfrnansierade verksamheten.

• Sida 188
•  Original

3. Utbyte av telefonväxlar i Linköping och Umeå. Forskningsanstalten äskar 3.5 milj. kr. som ett engångsbelopp. Återbetalning beräknas ske under en tioårsperiod.

4. Kostnaderna för inredning och utrustning under budgetåret beräknas minska med 400000 kr.

5. Kvarstående bristande lönekompensation. 2750 000 kr.

6. Anskaffning av bildbehandlingsutrustning för 1.3 milj. kr. Utöver ovanstående Uppgiftsförändringar begär forskningsanstalten på s. k. tilläggsrader ytterligare medel: Stöd till civilt totalförsvar. kvalificera- de vapensystem. s.k. snabba områden (artificiell intelligens, bioteknik, katalytisk kemi) samt systemorienterade insatser för 1 1,9 milj. kr.

Överbefälhavarens yttrande

I sitt yttrande över myndigheternas anslagsframställningar konstaterar överbefälhavaren att forskningsanstaltens äskanden överstiger överbefäl- havarens anvisade planeringsram med 21450000 kr. Överbefälhavaren avstyrker planerad anskaffning av telefonväxlar för 3.5 milj. kr. och bild- behandlingsutrustning för 1.3 milj. kr. Vidare avstyrks 11,9 milj. kr. i tillägg för forskning utöver nivål. Överbefälhavaren tillstyrker i övrigt forskningsanstaltens planering och föreslår att anslaget förs upp med 344 750000 kr.

Föredragandens överväganden Jag kan i huvudsak godta vad försvarets forskningsanstalt har anfört om verksamheten för budgetåret 1987/88.

Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov. Jag har därvid bl. a. räknat med viss förstärk- ning till forskning inom ramen för det nationella informationsteknologipro- grammet. För budgetåret 1987/88 har jag avsatt 10 milj. kr. för denna verksamhet. Dessa medel bör stå till regeringens disposition.

Jag förordar vidare att 1,3 milj. kr. anvisas för bildbehandlingsutrustning till forskningsanstaltens bildlaboratorium.

Härutöver förordar jag att resurser avdelas för den forskning som för- anleds av den nya inriktningen av befolkningsskyddet som jag tidigare har föreslagit (avsnitt 6.4.3.2 Civilförsvar och fredsräddningstjänst).

Regeringen bör inhämta riksdagens bemyndigande att medge beställ- ningar av materiel för forskningsändamål utöver anvisade medel. Kost- nadsramen bör bestämmas till 11 milj. kr.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag har anfört och till sammanställningen hem- ställerjag att regeringen föreslår riksdagen att 1. bemyndiga regeringen att under budgetåret 1987/88 medge att materiel för forskningsändamål får beställas inom en kostnadsram av 11000000 kr., 2. till Gemensam försvarsforskning för budgetåret 1987/88 anvisa ett förslagsanslag av 349 000000 kr.

• Sida 189
•  Original

F6. Anskaffning av anläggningar för försvarets

forskningsanstalt ' 1985/86 Utgift 55 708 000 1986/87 Anslag 46500000

1987/88 Förslag 35 500000

Verksamheten under anslaget omfattar nybyggnad av lokaler rn. rn. för försvarets forskningsanstalt.

Kostnader och medelsbehov (1 OOO-tal kr.)

Primäruppdrag m. m. 1986/87 1987/88 Försvarets Före- forsknings— draganden anstalt

Nybyggnad m.m. för det-

programmet Gemensam försvarsforskning Grindsjöprojcktet 21 000 4900 4900 Ursviksprojektet 23 350 28 650 28 650 Smärre objekt 2 150 5 500 1 950

Beräknat medelsbehov 46 500 39 050 35 500

Budgetåret 1987/88

Försvaretsforskningsanstalt

Medelsbehovet beräknas till 39050000 kr. enligt vad som framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov.

Överbefälhavarens yttrande

I sitt yttrande över myndigheternas anslagsframställningar föreslår överbe- fälhavaren att anslaget förs Upp med 33.7 milj. kr.

F öredragandens överväganden

Jag förordar att medel för nästa budgetår anvisas enligt sammanställningen över kostnader och medelsbehov.

Byggnadsstyrelsen skall redovisa huvudhandlingar för nya byggnadsob- jekt. Det ankommer på regeringen att, efter prövning av huvudhandling- arna och inom ramen för det anslag som riksdagen anvisar. besluta om de redovisade byggnadsföretagen.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att till Anskajfning av anläggningar för försvarets forskningsan- stalt för budgetåret 1987/88 anvisa ett förslagsanslag av 35 500000 kr.

• Sida 190
•  Original

F7. Försvarets radioanstalt Prop

Försvarets radioanstalt svarar för signalspaning inom totalförsvaret.

Verksamheten är av sådan natur att närmare redogörelse i övrigt inte bör lämnas till regeringsprotokollet. Ytterligare upplysningar kommer att läm- nas riksdagens försvarsutskott.

1985/86 Utgift 222 859 000 1986/87 Anslag 224 500000 1987/88 Förslag 255 700000

Kostnader och medelsbehov (1000-tal kr.)

Primäruppdrag m.m. 1985/86 1986/87 1987/88 Planerat Utfall Planerat Försva- Föredra- rets ra- ganden dioan- stalt

Försvarets radioanstalt: Allmän ledning och

förbandsverksamhet 145 510 161200 153 080 176 810 175342 Centralt vidtagen ma-

terielanskaffning m. m. 52 370 61 659 73 590 86 500 82 468

Kostnader 197 880 228 859 226 670 263 310 257 810 Tillkommer/avgår: Överplanering, reserver

m.m. —2280 — -2170 —2110 —2110 Medgiven prisreglering 24150 — — — — Medelsbehov 219 750 222 859 224 500 261 200 255 700

Budgetåret 1987/88 Försvarets radioanstalt

A. Pris- och löneomräkning

Pris- och löneomräkningen innebär att kostnaderna ökar med 20 190000 kr.

B. Uppgiftsförändringar

Upplysningar beträffande föreslagna Uppgiftsförändringar kommer att läm- nas riksdagens försvarsutskott. Totalt innebär uppgiftsförändringama att kostnaderna ökar med 16 510000 kr.

Överbefälhavarens yttrande

I sitt yttrande över myndigheternas anslagsframställningar tillstyrker över- befälhavaren radioanstaltens anslagsframställning och föreslår att anslaget förs upp med 261 ,2 milj. kr.

• Sida 191
•  Original

Föredra andens övervä anden 8

Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov.

Hemställan

Med hänvisning till denna hemställerjag att regeringen föreslår riksdagen att till Försvarets radioanstalt för budgetåret 1987/88 anvisa ett förslagsanslag av 255 700000 kr.

F 8. Vämpliktsverket

Vämpliktsverkets produktionsansvar omfattar inskrivning av personal en- ligt värnpliktslagen, uttagning, fördelning och inkallclse av värnpliktiga samt redovisning och medverkan vid krigsplacering av försvarsmaktens personal.

Verksamheten under delprogrammet Värnpliktsverket budgeteras på ett primäruppdrag inom delproduktionsområdet Allmän ledning och förbands- verksamhet.

Verksamheten finansieras från förslagsanslaget Vämpliktsverket.

1985/86 Utgift 1 17 555 278 1986/87 Anslag 108000000 1987/88 Förslag ] 14 200000

Kostnader och medelsbehov (1 OOO-tal kr.)

Primäruppdrag m.m. 1985/86 1986/87 1987/88 Planerat Utfall Planerat Väm- Föredra- plikts- ganden verket

Vämpliktsverket: Allmän ledning och förbandsverksamhet 107000 117 555 108000 119805 114200 Kostnader 107 000 117 555 108 000 119 805 114 200 Tillkommer/a vgår: Medgiven pri s-

reglering + 10 866 — — — —

Medelsbehov 117 866 117 555 108 000 119 805 114 200

"191

• Sida 192
•  Original

Personal

Personalkategori Antal anställda omräknat till personår 1985/86 1986/87 1987/88 Planerat Utfall Planerat Värn- plikts- verket Militär personal 106 94 105 104 Civil personal 253 252 247 253 Summa 359 346 352 357

Budgetåret 1987/88 Värnpliktsverker

Förändringarna i förhållande till budgetåret 1986/87 motiverar värnplikts- verket på följande sätt.

A. Pris- och löneomräkning

Pris- och löneomräkningen innebär att kostnaderna ökar med 6,6 milj. kr.

B. Uppgiftsförändringar

]. Utvidgning av personalramen med fem personår ökar lönekostna- derna med 1 420000 kr.

2. Konsulter för nya och utvidgade datarutiner och för ny utrustning ökar kostnaderna med 3,6 milj. kr.

3. Kostnaderna för flyttning av Västra värnpliktskontoret beräknas till 1960 000 kr.

4. Tekniska analyser för blodgruppsbestämning slopas. Kostnaderna minskar med 1,8 milj. kr.

5. Förändringarna i övrigt ökar kostnaderna med 1 425 000 kr.

Överbefälhavarens yttrande

Överbefälhavaren avstyrker vad verket begärt för ny utrustning avseende datakommunikation, reservkraft och för modernisering av centrala läkar- handlingsarkivet. Medel för konsulter bör föras upp under anslaget E4. Operativ ledning m.m.: Forskning och utveckling. I övrigt tillstyrker över- befälhavaren planeringen och föreslår att värnpliktsverket tilldelas ett anslag av 115 530000 kr.

F öredragandens överväganden

Jag kan i huvudsak godta vad värnpliktsverket har anfört om verksamhe— ten under programplaneperioden.

Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen över

• Sida 193
•  Original

kostnader och medelsbehov. Jag har därvid beräknat medel för två ytterli— gare personår avseende nyinrättade tjänster för sjuksköterskor, viss ytter- ligare konsultmedverkan, viss ny utrustning och för flyttning av Västra värnpliktskontoret.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag har anfört och till sammanställningen över kostnader och medelsbehov hemställer jag att regeringen föreslår riksda- gen att till Värnpliktsverket för budgetåret 1987/88 anvisa ett förslags— anslag av 114 200 000 kr.

F9. Försvarets rationaliseringsinstitut

Försvarets rationaliseringsinstitut har fackansvar för rationaliseringsverk- samheten inom försvarsdepanementets område samt ansvar för viss pro- duktion.

Verksamheten under delprogrammet Försvarets rationaliseringsinstitut budgeteras på ett primäruppdrag inom delproduktionsområdet Allmän led- ning och förbandsverksamhet.

Verksamheten finansieras huvudsakligen från förslagsanslaget Försva- rets rationaliseringsinstitut.

1985/86 Utgift 25 279 378 1986/87 Anslag 21 350000 1987/88 Förslag 22 100000

Kostnader och medelsbehov (1 OOO-tal kr.)

Primäruppdrag m. m. 1985/86 1986/87 1987/88 Planerat Utfall Planerat Försva- F öredra- rets ra- ganden tionali- serings- institut Försvarets rationa- liseringsinstitut: Allmän ledning och förbandsverksamhet 23 000 24 850 23 700 23 600 Kostnader 23 000 24 850 23 700 23 600 Tillkommer/avgår: 1ntäkter —2 200 —3 500 —1500 —1500 Medgiven prisreglering +3 030 — — — Medelsbehov 23 830 25 279 21 350 22 200 22 100

• Sida 194
•  Original

Personal

Personalkategori Antal anställda omräknat till personår 1985/86 1986/87 1987/88 Planerat Utfall Planerat Försva- rets ra- tionali- serings- institut Militär personal 6 4 5 6 Civil personal 69 69 70 61 75 75 71 67

Budgetåret 1987/88

Försvarets rationaliseringsinstitut

Förändringarna i förhållande till budgetåret 1986/87 motiverar försvarets rationaliseringsinstitut på följande sätt.

Kostnader för primäruppdrag

A. Pris- och löneomräkningen innebär att kostnaderna ökar med 1607 000 kr.

B. Förändrade uppgifter innebär att kostnaderna minskar med 2 757 000 kr. Bl. a. beräknas kostnaderna minska för anställd personal och för anlitande av externa konsulter.

Intäkter

C. Intäkterna minskar med 2 milj. kr. Bl.a. beräknas inga intäkter för fortsatt drift av system DAPU.

Överbefälhavarens yttrande

Överbefälhavaren tillstyrker planeringen och föreslår att anslaget förs upp med 22,2 milj. kr.

Föredragandens överväganden

Jag kan i huvudsak godta vad försvarets rationaliseringsinstitut har anfört om verksamheten. Min beräkning av medelsbehovet framgår av samman- ställningen över kostnader och medelsbehov.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag har anfört och till sammanställningen hem- ställer jag att regeringen föreslår riksdagen att till Försvarets rationaliseringsinstitut för budgetåret 1987/88 anvisa ett förslagsanslag av 22 100000 kr.

• Sida 195
•  Original

F 10. Försvarshögskolan

Försvarshögskolan har till uppgift att utbilda personal i ledande befattning- ar inom totalförsvaret.

Verksamheten under delprogrammet Försvarshögskolan budgeteras på ett primäruppdrag inom delproduktionsområdct Utbildning till och av fast anställd personal m.fl.

Verksamheten finansieras från förslagsanslaget Försvarshögskolan.

1985/86 Utgift 4 805 781 1986/87 Anslag 3 520000 1987/88 Förslag 4 830 000

Kostnader och medelsbehov (1 OOO-tal kr.)

Primäruppdrag m.m. 1985/86 1986/87 1987/88 Planerat Utfall Planerat Försvars- Föredra- högsko- ganden lan

Försvarshögskolan: Utbildning till och av fast anställd

personal m. fl. 3 050 4 806 3 520 5 047 4 830 Kostnader 3 050 4 806 3 520 5 047 4 830 Tillkommer/avgår: Medgiven prisreglering

m. rn. +1 165 — — — -— Medelsbehov 4 215 4 806 3 520 5 047 4 830 Personal Personalkategori Antal anställda omräknat till personår

1985/86 1986/87 1987/88 Planerat Utfall Planerat Försvars— högskolan Militär personal 6 6 6 6 Civil personal 5 5.6 5,5 5,6 11 11,6 11,5 11,6

Budgetåret 1987/88

Försvarshögskolan

Förändringarna i förhållande till budgetåret 1986/87 redovisar försvars- högskolan på följande sätt.

A. Pris- och löneomräkning

Myndigheten har under ett flertal år haft en starkt underbalanserad budget. Skolan redovisar inte någon omräkning i förhållande till innevarande års

Prop

• Sida 196
•  Original

regleringsbrev men av anslagsframställningen framgår att skolans kostna- der vid oförändrad verksamhetsvolym ökar med 1 037 000 kr.

B. Uppgiftsförändringar

Ändrade debiteringsprinciper för flygtransporter ökar skolans kostnader med 490000 kr.

Överbefälhavarens yttrande

Överbefälhavaren anför att en analys av utfall pekar påatt försvarshögsko— lan vid oförändrad volym borde ha ett anslag om 4 215 000 kr. Utöver detta tillstyrker överbefälhavaren en volymökning om 615000 kr. och föreslår att försvarshögskolans anslag förs upp med 4830 000 kr.

Föredragandens överväganden

Jag kan i huvudsak godta vad försvarshögskolan har anfört om verksamhe- ten. Utbildningens omfattning och kvalitet bör enligt min mening ligga på i huvudsak nuvarande nivå. Med hänsyn till vad försvarshögskolan och överbefälhavaren har anmält beträffande budgetsituationen har jag beräk- nat vissa medel för en uppräkning av anslaget utöver vad som erfordras som uppräkning för pris- och lönestegringar. Jag bedömer därmed att balans uppnås mellan uppgifter och resurstilldelning.

Hemställan

Mina beräkningar av medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov. Med hänvisning till sammanställningen hem- ställerjag att regeringen föreslår riksdagen att till Försvarshögskolan för budgetåret 1987/88 anvisa ett för- slagsanslag av 4830 000 kr.

F 1 l . Militärhögskolan

Militärhögskolan har till uppgift att utbilda yrkesofficerare och reservoffi- cerare för kvalificerade befattningar i krigs- och fredsorganisationen. Mili- tärhögskolan svarar också för den militärhistoriska forskningen inom för- svarsmakten.

Verksamheten under delprogrammet Militärhögskolan budgeteras på två primäruppdrag inom delproduktionsområdena Utbildning till och av fast anställd personal m. 11. samt Grundforskning.

Verksamheten finansieras från förslagsanslaget Militärhögskolan.

1985/86 Utgift 41 152351 1986/87 Anslag 41 800000 1987/88 Förslag 48 900 000

• Sida 197
•  Original

Kostnader och medelsbehov (1000-tal kr.)

Primäruppdrag m. nr. 1985/86 1986/87 1987/88 Planerat Utfall Planerat Militär- Föredra- högskolan ganden Militärhögskolan: Utbildning till och av fast anställd personal m. ti. 33 940 39 805 48 682 46 755 Grundforskning 1920 1995 2 145 2 145 Varav delegationen för militärhistorisk forskning (430) (450) (475) (475) Summa kostnader 35 860 41 152 41 800 50 827 48 900 Tillkommer/avgår: Medgiven prisregle- ring m.m. +2510 — — -— — Medelsbehov 38 370 41 152 41 800 50 827 48 900 Personal Personalkategori Antal anställda omräknat till personår 1985/86 1986/87 1987/88 Planerat Utfall Planerat Militär- högskolan Militär personal 85 82 93 94 Civil personal 26 31 26 28 111 113 119 122

Budgetåret 1987/88 Militärhögskolan

Förändringarna i förhållande till budgetåret 1986/87 motiverar militärhög- skolan på följande sätt.

A. Pris- och löneomräkning

Pris- och löneomräkningen innebär att kostnaderna ökar med 3,3 milj. kr.

B. Uppgiftsförändringar

1. Skolan vill öka personalen med en ADB-tekniker, en yrkesofficer för utvecklingsavdelning och en assistent till skrivcentralen (+ 600000 kr.).

2. Ändrade debiteringsprinciper för flygtransporter ökar skolans kostna- der (+ 1 127000 kr.).

3. Skolan vill genomföra ytterligare två fältövningar (+ 1,2 milj. kr.). 4. Gymnastiksal och stabsövningsbyggnad kommer att medföra kostna-

Prop.1986/87:95

• Sida 198
•  Original

det för el. värme och vatten (+ 600000 kr.), lokalvård (+ 400000 kr.) samt larmanläggning (+ 100000 kr.).

5. Datorstöd för övningsverksamheten och utbildning på befintliga led- nings- och informationssystem kräver ytterligare en dator (+ 700000 kr.) samt terminaler och kabeldragning (+ 1 milj. kr.).

Delegationen för militärhistorisk forskning Uppgiftsförändringar

Delegationen anför att redan initierade forskningsprojekt tar huvuddelen av tilldelade resurser i anspråk och att även annan angelägen militärhisto- risk forskning är beroende av delegationens stöd. Delegationen hemställer att ytterligare 50000 kr. ställs till dess förfogande.

Överbefälhavarens yttrande

Överbefälhavaren tillstyrker en tjänst för ADB-tekniker och kostnaderna för fiygtransporter. Kostnaderna för ytterligare fältövningar avstyrks. Be- träffande gymnastiksal och stabsövningshall tillstyrker överbefälhavaren kostnaderna för larm och lokalvård men endast 300000 kr. för el, värme och vatten. Vidare tillstyrker överbefälhavaren anskaffning av en dator men föreslår att 1 milj. kr. för terminaler och kabeldragning inplaneras under anslaget E4. Operativ ledning m.m.: Forskning och utveckling i avvaktan på bättre beslutsunderlag.

Föredragandens överväganden

Jag har beräknat vissa medel för inredning och drift av gymnastiksal och stabsövningshall av vilka 2,8 milj. kr. är en engångsanvisning. Jag är inte nu beredd att medge utökning av personal och anskaffning av datorutrust- ning.

Militärhögskolan har på regeringens uppdrag utrett och redovisat beho- vet av fast anställd personal. Utredningen visar att med nuvarande kurs- struktur och kursvolym krävs ett tillskott av kvalificerad personal. Detta tillskott är så stort att det enligt överbefälhavaren och försvarsgrensche- ferna inte kan åstadkommas .utgående från den rådande personalsituatio- nen i försvarsmakten. Jag anser därför att militärhögskolan tills vidare måste anpassa sin verksamhet till nuvarande personalram.

Hemställan

Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov. Med hänvisning till sammanställningen hem- ställerjag att regeringen föreslår riksdagen att till Militärhögskolan för budgetåret 1987/88 anvisa ett förslags- anslag av 48 900000 kr.

• Sida 199
•  Original

F 12. Försvarets förvaltningsskola Prop. 1986/87:95

Försvarets förvaltningsskola har till uppgift att utbilda personal inom för- svarsmakten i allmän administration, personaladministration, kameral- tjänst. förplägnad m.m.

Verksamheten under delprogrammet Försvarets förvaltningsskola bud- geteras på ett primärtippdrag inom delproduktionsområdet Utbildning till och av fast anställd personal m.fl. Elevberoende kostnader budgeteras på sekundäruppdrag.

Verksamheten finansieras från förslagsanslaget Försvarets förvalt- ningsskola samt från sekundäruppdrag från överbefälhavaren och för- svarsgrenscheferna m.fl.

1985/86 Utgift 11245 029 1986/87 Anslag 10600 000 1987/88 Förslag 12 100 000

Kostnader och medelsbehov (1000-tal kr.) Primäruppdrag m. nr. 1985/86 1986/87 1987/88

Planerat Utfall Planerat Försva- Föredra- rets ganden förvalt- nings- skola

Försvarets förvaltnings- skola: Utbildning till och av fast anställd personal m.fl. 9825 11245 10600 12977 12100 Kostnader 9 825 11 245 10 600 12 977 12 100 Tillkommer/avgår: Medgiven prisreglering

m. m. + 1 925 — — — — Medelsbehov ]] 750 11 245 10 600 12 977 12 100 Personal Personalkategori Antal anställda omräknat till personår

1985/86 1986/87 1987/88 Planerat Utfall Planerat Försvarets

förvaltningsskola

Militär personal 19 19 19 21 Civil personal 9 9 11 13 28 28 30 34

Budgetåret 1987/88 Försvarets )Q'irvaltningsskola

Skolan uppger att personalramen har under de senaste åren varit en trång sektor. Utbildningen har kunnat genomföras enbart med hjälp av ett högt 199

• Sida 200
•  Original

utnyttjande av externa lärarresurser. Under budgetåret 1985/86 har skolan genomfört en utredning som visar hur en begränsad ökning av den fast anställda personalen höjer effektiviteten och kvaliteten i utbildningen me- dan de totala kostnaderna minskar. Skolan har även bedrivit försök med dubbelriktad TV-undervisning med syfte bl. a. att lärarna från TV-studio i Stockholm och Karlstad skall kunna genomföra lektion med elever i lek- tionssal i Östersund.

A. Pris-och löneomräkning

Pris- och löneomräkningen innebär att kostnaderna ökar med 747 000 kr.

B. Uppgiftsförändringar

1. Fyra tjänster för fast anställda lärare (+ 800000 kr.).

2. Utvecklingskostnader för dubbelriktad "PV-kommunikation, distans- undervisning (+ 102000 kr.).

3. Inköp av inventarier (+ 175000 kr.).

4. För ADB-investeringar behövs 500000 kr.

Överbefälhavarens yttrande

Överbefälhavaren tillstyrker den föreslagna personalökningen och medel för ADB-utrustning och inköp av inventarier. Överbefälhavaren föreslår att förvaltningsskolans anslag förs upp med 12,6 milj. kr.

Föredragandens överväganden

Försvarets förvaltningsskola har i särskild ordning utrett och redovisat behovet av fast anställd personal vid skolan. Jag delar skolans och överbe- fälhavarens bedömning av behovet och har därför beräknat medel för ytterligare fyra tjänster vid skolan. Vad gäller den dubbelriktade TV-un- dervisningen erinrarjag om att chefen för industridepartementet i proposi- tion 1986/87174 om näringspolitik inför 1990-talet anmält att televerket avser att stödja vissa demonstrationsprojekt rörande användningen av ny teleteknik. Jag bedömer att detta kan komma skolan till del.

Hemställan

Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov. Med hänvisning till sammanställningen hem- ställerjag att regeringen föreslår riksdagen

att till Försvarets förvaltningsskola för budgetåret 1987/88 anvisa ett förslagsanslag av 12 100000 kr.

• Sida 201
•  Original

F 13. Försvarets läromedelscentral

Försvarets läromedelscentral har till uppgift att framställa publikationer och läromedel åt myndigheter inom i första hand försvarsdepartementets verksamhetsområde. Läromedelscentralens verksamhet skall i sin helhet intäktsfmansieras.

1985/86 Utgift 1000 1986/87 Anslag 1000 1987/88 Förslag 1000

Kostnader och medelsbehov (1000-tal kr.)

Primäruppdrag m. m. 1985/86 1986/87 1987/88 Planerat Utfall Planerat Försvarets Föredra— lärome- ganden dels- central Försvarets läromedels- central: Allmän led- ning och förbands- verksamhet 30 000 35 275 51 855 52 000 52 000 Kostnader 30 000 35 275 5 1 855 52 000 52 000 Tillkommer/avgår: 1ntäkter av uppdrags- verksamhet —29 999 -36031 —51 854 —51999 —51999 Medelsbehov [ l ' 1 1 1

lÖverskottet skall enligt regeringsbeslut 1985-06-06 balanseras till budgetåret l986t87.

Budgetåret 1987/88 Försvarets Iäromedelscentral

Verksamheten kommer att ha ungefär samma omfattning som under bud- getåret 1986/87.

Läromedelscentralen begär för budgetåret 1987/88 ett förslagsanslag om 1 000 kr.

Överbefälhavarens yttrande

I sitt yttrande över myndigheternas anslagsframställningar föreslår överbe- fälhavaren att läromedelscentralen tilldelas ett 1 000- kronorsanslag.

Föredrag-andens överväganden

Verksamheten vid läromedelscentralen förutsätter en fullständig intäkts- ftnansiering. Det ankommer på regeringen att fastställa omfattningen av läromedelscentralens rörliga kredit.

"201

• Sida 202
•  Original

Hemställan Prop

Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov. Med hänvisning till denna hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att till Försvarets läromedelscentral för budgetåret 1987/88 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kr.

F 14. Krigsarkivet

Krigsarkivet har inom försvarsdepartementets verksamhetsområde pro- duktionsansvar för depåtjänsten och forskarservicen i Stockholm och för arkivservicen till myndigheterna. Krigsarkivet är arkivmyndighet enligt allmänna arkivstadgan (1961 : 590").

Verksamheten under delprogrammet Krigsarkivet budgeteras på ett pri- märuppdrag inom delproduktionsområdet Allmän ledning och förbands— verksamhet.

Verksamheten finansieras från förslagsanslaget Krigsarkivet. Som upp- bördsmedel redovisas inkomster av kopieringsverksamhet.

1985/86 Utgift 9143077 1986/87 Anslag 7 930 000 1987/88 Förslag 8 270 000

Kostnader och medelsbehov (1000-tal kr.) Primäruppdrag m. m. 1985/86 1986/87 1987/88

Planerat Utfall Planerat Krigs- Föredra- arkivet ganden

Krigsarkivet: Allmän ledning och förbands—

verksamhet 8 015 9 070 8 000 8 633 8 345. Kostnader 8 015 9 070 8 000 8 633 8 345 Tillkommer/avgår: Intäkter - 65 —73 —70 —75 —75 Medgiven prisreglering +780 — — — — Medelsbehov 8 730 9 143 7 930 8 558 8 270 Personal Personalkategori Antal anställda omräknat till personår

1985/86 1986/87 1987/88 Planerat Utfall Planerat Krigs-

arkivet

Civil personall 29 29,5 28 29

' Exkl. lönebidragsanställda och beredskapsarbetare.

• Sida 203
•  Original

Budgetåret1987/88 Krigsarkivet l

Förändringarna i förhållande till budgetåret 1986/87 motiverar krigsarkivet påföljande sätt.

A. Pris- och löneomräkning

Pris- och löneomräkningen innebär att kostnaderna ökar med 495 000 kr.

B. Uppgiftsförändringar

En tjänst för arkivarie bör inrättas i syfte att bättre kunna följa utveckling- en av ny teknik (+ 133 000 kr.).

Överbefälhavarens yttrande

I sitt yttrande över myndigheternas anslagsframställningar avstyrker över— befälhavaren inrättandet av ytterligare en tjänst men föreslår att 75 000 kr. beräknas för tillfällig anställning. Överbefälhavaren tillstyrker i övrigt pla- neringen.

Föredragandens överväganden

Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov. Vid min bedömning av krigsarkivets medels- behov har jag inte räknat med någon utökning av personalramen.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Krigsarkivet för budgetåret 1987/88 anvisa ett förslagsan- slag av 8 270000 kr.

• Sida 204
•  Original

F 15. Statens försvarshistoriska museer

Statens försvarshistoriska museer omfattar armémuseum, marinmuseum och flygvapenmuseum och har bl.a. till uppgift att bevara föremål av betydelse för kunskapen om det svenska försvarets verksamhet och ut- veckling genom tiderna. att verka för information härom samt att främja studier och forskning i ämnen inom sitt område.

Verksamheten under delprogrammet Statens försvarshistoriska museer budgeteras på ett primäruppdrag inom delproduktionsområdet Allmän led- ning och förbandsverksamhet.

Verksamheten finansieras från förslagsanslaget Statens försvarshisto- riska museer. Som uppbördsmedel redovisas inkomster av inträdesav- gifter.

1985/86 Utgift 13 696 577 1986/87 Anslag 12 500 000 1987/88 Förslag 14 670 000

Kostnader och medelsbehov (1 OOO-tal kr.) Primäruppdrag rn. nr. 1985/86 1986/87 1987/88

Planerat Utfall Planerat Statens Föredra- försvars- ganden histo- riska museer Statens försvarshisto- tiska museer: Allmän ledning och förbands- verksamhet 11545 13 822 12695 15 615 14815 Kostnader 11545 13822 12695 15615 14815 Tillkommer/avgår: Inträdesavgifter - 195 — 125 — 195 — 195 — 145 Medgiven prisreglering +243O — — — — Medelsbehov 13 780 13 697 12 500 15 420 14 670 Personal

Antal anställda omräknat till personår

1985/86 1986/87 1987/88 Planerat Utfall Planerat Statens försvars- historiska museer 46,5 45.5 48.5 53

Budgetåret 1987/88

Statens försvarshistoriska museer

Förändringarna i förhållande till budgetåret 1986/87 motiverar statens för- svarshistoriska museer på följande sätt.

• Sida 205
•  Original

A. Pris- och löneomräkning

Pris- och löneomräkningen innebär att kostnaderna ökar med 900000 kr.

B. Uppgiftsförändringar

1. En och en halv tjänst (+ 170000 kr.) för öppethållande av flygvapen- museet.

2. En tjänst (+ 115 000 kr.) för byråassistent vid f1ygvapenmuseum.

3. En tjänst (+ 177 000 kr.) för förste intendent/chef för den pedagogiska avdelningen vid marinmuseum.

4. En tjänst (+ 138000 kr.) för lokalvårdare vid marinmuseum.

5. Engångsutgifter för f1yttning och inredning i samband med om- och tillbyggnader av armémuseum (400000 kr.) och f1ygvapenmuseum (450000 kr.). 6. ökade lokalkostnader (+ 500000 kr.).

Ör-erbefäl/tavarens yttrande

I sitt yttrande över myndigheternas anslagsframställningar avstyrker över- befälhavaren den föreslagna personalökningen, tillstyrker del av medlen för flyttning och inredning (400000 kr.) samt tillstyrker ökade lokalkost- nader. Museernas planering i övrigt godtas och anslaget föreslås föras upp med 14,3 milj. kr.

Föredragandens överväganden

Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov. Jag har därvid beräknat medel för en tjänst vid flygvapenmuseum för museilokalernas öppethållande.

Jag har vidare beräknat 800000 kr. som en engångsanvisning för flytt- ning och inredning i samband med ombyggnad av armémuseum och till- byggnad av fiygvapenmuseum.

Hemställan

Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att regeringen före- slår riksdagen att till Statens försvarshistoriska museer för budgetåret 1987/88 anvisa ett förslagsanslag av 14670 000 kr.

• Sida 206
•  Original

F 16. Frivilliga försvarsorganisationer m. m.

1985/86 Utgift 85 450000 1986/87 Anslag 96 740000 1987/88 Förslag 99 600 000

Kostnader och medelsbehov (1 OOO-tal kr.)

Primäruppdrag m. m. 1985/86 Planerat

Frivilliga försvars-

organisationer rn. m.: Allmän ledning och

förbandsverksamhet 21 882 Utbildning till och

av fast anställd per- sonal m. 11. 56 368 Kostnader 78 250 Tillkommer: Medgiven prisreglering +4 480 Medelsbehov 82 730

Budgetåret1987/88 Överbefälhavarens yttrande

Utfall

24 602

60 848 85 450

85 450

1986/87 1987/88

Planerat Överbe- fälhava- ren

24 562 26 625

66 178 73 775

90 740 100 400

90 740 100 400

Föredra- ganden

25 825

73 775 99 600

99 600

I sitt yttrande föreslår överbefälhavaren att anslaget ökas med 9660 000 kr.

Föredragandens överväganden

Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov.

Hemställan

Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att regeringen före- slår riksdagen

att till Frivilliga försvarsorganisarioner m.m. för budgetåret 1987/88 anvisa ett förslagsanslag av 99 600000 kr.

• Sida 207
•  Original

F 17. Försvarets datacentral Prop. 1986/87:95

Försvarets datacentral skall på uppdrag utföra databehandling åt myndig- heter inom försvarsdepartementets område samt medverka vid utveckling, modifiering och ADB-teknisk förvaltning av datorbaserade informations- system.

Verksamheten inom delprogrammet Försvarets datacentral budgeteras på ett primäruppdrag inom delproduktionsområdet Allmän ledning och förbandsverksamhet.

Verksamheten redovisas som självbärande.

1985/86 Utgift 7021000 1986/87 Anslag 3501000 1987/88 Förslag 1000

Beställningsbemyndiganden och betalningsmedel (] OOO-tal kr.) Primäruppdrag rn. m. 1986/87 1987/88

Försvarets datacentral Föredraganden

Bemynd. Anslagsm. Bemynd. Anslagsm. Bemynd. Anslagsm.

Försvarets datacentral: Allmän ledning och

förbandsverksamhet — 121 755 — 133 533 — 133 533 Centralt vidtagen

materielanskaff—

ning m. rn. — 3500 —- — Kostnader — 125 255 — 133 533 — 133 533 Tillkommer/avgår: Intäkter — —115754 — —133532 -— —133532 Medelsbehov — 3501 — l — 1 Bemyndigandebehov — — — -- -— —

Kostnader och intäkter (1000-tal kr.)

Kostnader/intäkter 1985/86 1986/87 1987/88 för primäruppdraget Försvarets datacent- Planerat Utfall Planerat Försva- Föredra- ral: Allmän ledning rets ganden och förbandsverk- data- samhet central

Ingående balans den

ljuli resp. år —- 2000 — 35 0 — 5426 — 5426

Utgifter -—111301 —109042 —130959 —l31390 —131390 Summa utgifter -113 301 —109 077 —-130959 —136 816 —136 816 Tillkommer/avgår: ' Inkomster 107300 116611 125532 133532 133532 Medelsbehov 1 1 1 1 1 Utgående balans den

30juni resp. år — 6000 7 535 — 5 426 — 3 283 — 3 283

• Sida 208
•  Original

Personal

Personalkategori Antal anställda omräknat till personår 1985/86 1986/87 1987/88 Planerat Utfall Planerat Försva-

rets data- central

Civil personal 255 240 242 240

Budgetåret 1987/88 F örsvarets datacentral

Datacentralens verksamhet är intäktslinansierad varför man begär ett an- slag om 1 000 kr.

Överbefälhavarens yttrande

Överbefälhavaren tillstyrker datacentralens planering och föreslår att an- slaget förs upp med 1 000 kr.

Föredragandens överväganden

Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningarna över beställningsbemyndiganden och betalningsmedel samt kostnader och in- täkter. Jag har beräknat 1000 kr. för anslaget. För att finansiera anskaff- ningen av datorutrustning utgärjag från att en del av datacentralens rörel- sekapital utnyttjas.

HemstäIIan

Med hänvisning till vad jag har anfört och till sammanställningarna hem- ställerjag att regeringen föreslär riksdagen

att till Försvarets datacentral för budgetåret 1987/88 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kr.

F 18. Vissa nämnder m. m. inom det militära försvaret

1985/86 Utgift 14 198 000 1986/87 Anslag 13 890000 1987/88 Förslag 14 700 000

Från anslaget täcks fr. o. m. budgetåret 1987/88 kostnader för vapenfri- nämnden. värnpliktsnämnden. försvarets fastighetsnämnd. försvarets per- sonalnämnd. riksvärderingsnämnden, de lokala värderingsnämnderna, för- svarets skaderegleringsnämnd, försvarets personalvårdsnämnd, sakkun- niga för rädgivning i publicitetsfrågor, fiskeskyddsnämnder inom försvars-

• Sida 209
•  Original

departementets verksamhetsområde. försvarets underrättelsenämnd, mili- Prop. 1986/87:95 tärledningens rådgivande nämnd samt försvarets centrala förslagskom— mitté.

Kostnader och medelsbehov (1000-tal kr.)

Primäruppdrag m. m. 1985/86 1986/87 1987l88 Planerat Utfall Planerat Nämn- Föredra- derna ganden 1. Vapenfrinämnden 8500 9672 9285 11535 10 055 2. Vämpliktsnämnden 2 375 2 603 2 500 2 807 2 640 3. Försvarets fastig- hetsnämnd 680 580 710 700 700 4. Försvarets personal— nämnd 700 768 745 834 825

5. Ovriga nämnder 635 575 650 480 480 Summa kostnader 12 890 14 198 13 890 16 371 14 700 Tillkommer/avgår: Medgiven prisreglering + 1 300 — — — — Medelsbehov 14 190 14 198 13 890 16 371 14 700 Personal Personalkategori Antal anställda omräknat till personår

1985/86 1986/87 1987/88 Planerat Utfall Planerat Nämnderna Vapenfrinämnden Handläggande personal 17 17 17 17 Ovrig personal 6 6 6 6 Värnpliktsnämna'en Handläggande personal 4 4 5 5 Ovrig personal 4 4 5 6 Försvarets fastighetsnämnd Handläggande personal 1 1 1 1 Ovrig personal l 1 | 1 Försvarets personalnämnd Handläggande personal 2 2 2 2 Ovrig personal l 1 1 1

36 36 38 39

G. Civil ledning och samordning

Överstyrelsen för civil beredskap (ÖCB) är central förvaltningsmyndighet med uppgift att i fred leda och samordna beredskapsförberedelserna vid övriga funktionsansvariga myndigheter och att vara ansvarig myndighet för funktionerna Civil ledning och samordning, Övrig varuförsörjning samt Kyrklig beredskap.

Verksamheten inom funktionen Övrig varuförsörjning består huvudsak- ligen av försörjningsanalyser, förberedelser för reglering. ransonering och annan planläggning, anskaffning av materiel, tryggande av försörjningsvik— tig inhemsk produktion, utveckling av inhemska substitut samt bered- skapslagring.

ÖCB utför vidare vissa lagringsuppgifter på uppdrag av statens jord- bruksnämnd, socialstyrelsen resp. statens energiverk när det gäller bered- skapslagring av gödsel- och bekämpningsmedel, läkemedel och sjukvårds- materiel resp. anskaffning och lagring av bränslen och drivmedel.

ÖCB leds av en styrelse med nio ledamöter. Chef för ÖCB är en generaldirektör som också är ordförande i styrelsen.

Överstyrelsen för civil beredskap

ÖCB redovisar för budgetåret 1987/88 fyra budgetalternativ benämnda A. B, C och D. De tre första ansluter till de alternativa ekonomiska ramar som regeringen har angett i anvisningarna för programplaneringen och anslags- framställningen. Alternativ D är myndighetens eget budgetförslag.

ÖCB begärde i anslagsframställningen medel över följande anslag på försvarsdepartementets huvudtitel (alt. D)

— förslagsanslaget G ]. Överstyrelsen för civil 34 884000 beredskap: Förvaltningskostnader — reservationsanslaget G 2. Civil ledning och 33 294 000 samordning — förslagsanslaget J 1. Drift av beredskapslager 262 268000 — reservationsanslaget J 2. Beredskapslagring 385 246000 och industriella åtgärder — förslagsanslaget J 3. Överstyrelsen för 1 000 civil beredskap: Uppdragsverksamhet — förslagsanslaget J 4. Täckande av förluster 1 000 till följd av statliga beredskapsgarantier m. m. — Medel för täckande av under budgetåret 1985/86 3 793 000

uppkomna lagringsförluster inom funktionen Ovrig varuförsörjning

Jag kommer i det följande att beräkna medel till ÖCB under anslagen G 1. Överstyrelsen för civil beredskap: Förvaltningskostnader G 2. Civil ledning och samordning ] 1. Drift av beredskapslager J 2. Beredskapslagring och industriella åtgärder J 3. Täckande av förluster till följd av statliga beredskapsgarantier rn. m.

• Sida 213
•  Original

Medelsbehovet under anslagen är uppdelade på olika funktioner och delfunktioncr. Regeringen har möjlighet att göra omfördelningar av anslag- na medel mellan olika funktioner och delfunktioner.

G 1. Överstyrelsen för civil beredskap: Förvaltningskostnader

1986/87 Anslag 32 100 000 1987/88 Förslag 40 800 000

Anslaget omfattar centrala myndighetskostnader och upptar främst kostnader för personal, lokaler och övriga expenser.

1 OOO-tal kr. Anslagspost 1986/87 För 1987/88 beräknar Anslag 7 OC B Före-

draganden Ledning och samordning 9 000 10 154 10 025 Övrig varuförsörjning 8 944 10 215 9 745 Central administration 14156 14 515 21030 (varav engångsanvisning) (300) (500) (300) Summa anslag 32 100 34 884 40 800

Överstyrelsen för civil beredskap

ÖCB föreslår i sin anslagsframställning bl. a. följande:

1. Till följd av statsmakternas beslut (prop. 1984/85:160, FÖU 11, rskr. 388) har ÖCB fått vidgade uppgifter när det gäller att samordna de civila beredskapsförberedelserna. För dessa nya arbetsuppgifter behövs ytterli- gare sex tjänster för ledning och samordning och fyra tjänster för övrig varuförsörjning samt administrativa följdkostnader för dessa (+ 2048 000 kr.).

2. Behovet av engångsanvisning för annonsering och inventarier beräk- nas till 500000 kr.

F öredragandens överväganden

För nästa budgetår bör medel för ÖCB:s verksamhet beräknas med ut- gångspunkt i överstyrelsens huvudförslag. Jag beräknar pris- och löneom- räkningen till 7437 000 kr. Omräkningen av den del av anslaget som avses för lönekostnader har skett med hänsyn till höjda löneplansbelopp fr.o.m. den 1 december 1985 resp. den 1 januari 1986. Jag beräknar därutöver medel till fyra nya tjänster för Ledning och samordning inkl. administrati- va följdkostnader. För engångskostnader beräknar jag 300000 kr. under Central administration.

• Sida 214
•  Original

Hemställan

Med hänvisning till vadjag har anfört i det föregående och till sammanställ- ningen hemställerjag att regeringen föreslår riksdagen att till Överstyrelsen för civil beredskap: Förvaltningskostnader för budgetåret 1987/88 anvisa ett förslagsanslag av 40 800000 kr.

G 2. Civil ledning och samordning

1986/87 Anslag 35 860000 1987/88 Förslag 53 300 000

Från anslaget bestrids utgifter för statsbidrag till kommuner för den planläggning som kommunerna ålagts att genomföra enligt 10b5 civilför- svarslagen (1960174) samt till kommuner, landstingskommuner och kyrk- liga kommuner för den planläggning, utbildning och övning samt de andra förberedelser som de enligt länsstyrelsens förordnande enligt 6 och 7åä lagen (1964:63) om kommunal beredskap ålagts att genomföra.

Bestämmelser om ersättning för planläggningskostnaderna finns i 906 eivilförsvarskungörelsen (1960:377, omtryckt 1986: 1046).

Från anslaget bestrids också utgifter för övriga beredskapsåtgärder för funktionen Civil ledning och samordning och för Central administration.

Kostnader och medelsbehov (1 OOO-tal kr.)

Ändamål 1986/87 1987/88 Planerat

ÖCB Föredraganden

Kommunal, landstings- kommunal och kyrklig beredskapsplanläggning 21550 19600 17000 Utbildning. övning och

övriga beredskapsåtgärder 1 1 045 10 130 10 400 Kommunalteknisk för-

sörjning — ' 19 700 Teleanordningar för den civila försvarsberedska- pen i länen —— — 2 500 Central administration 2 830 2 500 2 500 Till regeringens dispo—

sition 435 — 1 200 Priskompensation —- 1 064 — Kostnader = medelsbehov 35 860 33 2.94 53 300

Överstyrelsen för civil beredskap

1. För att hålla de kommunala beredskapsplanerna aktuella erfordras för budgetåret 1987/88 14,2 milj. kr.

2. För att genomföra utbildnings- och övningsverksamhet på lokal nivå erfordras 2 670000 kr. under budgetåret 1987/88.

Signal skydd

Verksamheten under delprogrammet Signalskydd omfattar resor och trak- tamenten för elever vid totalförvarets signalskyddsskola samt anskaffning och underhåll av särskild signalskyddsmatetiel för totalförsvarets civila sektor.

Verksamheten budgeteras på tre primäruppdrag inom delproduktions- områdena Allmän ledning och förbandsverksamhet, Centralt vidtaget ma- terielunderhåll m.m. och Centralt vidtagen materielanskaffning m.m.

Verksamheten finansieras från reservationsanslaget Signalskydd.

Planering för perioden 1987/88—1991/92

Verksamhetens planerade omfattning och inriktning är av sådan natur att närmare redogörelse inte bör lämnas till regeringsprotokollet. Ytterligare upplysningar kommer att lämnas riksdagens försvarsutskott.

• Sida 220
•  Original

Den av överbefälhavaren beräknade utvecklingen av anslaget Signal- skydd framgår av följande sammanställning (prisläge februari 1986; 1 OOO-tal kr.).

1986/87 1987/88 1988/8.9 l989/90 1990/91 1991/92 Summa 1 820] 4 065 3 170 3 200 3 000 4 520 17 855

' Prisläge februari 1985.

Det beräknade behovet av beställningsbemyndiganden för signalskydds- materiel samt bemyndigandeskuldens storlek under programplaneperioden framgår av följande sammanställning (1 OOO-tal kr.).

1986/87 1987/88 1988/89 l989/90 1990/91 1991/92 Summa

1987/92 Bemyndigan— 560 1925 3 720 350 350 7 980 14 215 debehov Bemyndigan- 1 019 479 2 679 1 479 479 5 479 — deskuld vid utgången av resp. bud- getår G 4. Signalskydd 1985/86 Utgift 1 1 034 000 Reservation 0 1986/87 Anslag 1 820 000 1987/88 Förslag 4 050 000

Beställningsbemyndiganden och betalningsmedel (1000-tal kr.)

Primäruppdrag m.m. 1986/87 1987/88

Överbefälhavaren

Bemynd. Betalningsm. Bemynd. Betalningsm. Bemynd.

Signalskydd:

Allmän ledning och

förbandsverksamhet — 1 300 — 1600 Centralt vidtaget

materielunderhåll

m. m. 270 270 300 300 Centralt vidtagen

materielanskaff- ning m.m. 290 250 1625 2 165

Kostnader = medels- behov — 1 820 — 4 065

Bemyndigandebehov 560 — 1 925 —

Överbefälhavaren

Anslaget bör räknas upp med 2245 000 kr. till 4065 000 kr. och ett beställ- ningsbemyndigande om 1 925 000 kr. inhämtas.

1610

1910

Föredraganden

Betalningsm.

] 600

4 050

• Sida 221
•  Original

Föredragande/ts överväganden

Min beräkning av det totala medelsbehovet framgår av sammanställningen över beställningsbemyndiganden och betalningsmedel. Jag kan i huvudsak godta den inriktning och omfattning av verksamheten som redovisats för programplaneperioden.

Hemställan

Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att regeringen före— slår riksdagen att 1. bemyndiga regeringen att medge att beställningar av signal- skyddsmateriel får läggas ut inom en kostnadsram av 1 910000 kr., 2. till Signalskydd för budgetåret 1987/88 anvisa ett reservations- anslag av 4050 000 kr.

Vissa skyddsrumsanläggningar

Verksamheten under delprogrammet Vissa skyddsrumsanläggningar om- fattar anskaffning av andelar för statliga myndigheter i anläggningar för civilförsvarets krigsorganisation. anskaffning och underhåll av viss sam- bandsutrustning samt anskaffning av inventarier för vissa gemensamma stabsplatser.

Verksamheten under delprogrammet Vissa skyddsrumsanläggningar budgeteras på tre primäruppdrag inom delproduktionsområdena Centralt vidtaget materielunderhåll m.m., Centralt vidtagen materielanskaffning m.m. och Nybyggnad m.m.

Verksamheten finansieras från reservationsanslaget Vissa skyddsrums- anläggningar.

Planering för perioden 1987/88—1991/92

Statens räddningsverk anför att omfattningen och inriktningen av verk- samheten under delprogrammet helt är beroende av den avvägning som är gjord för befolkningsskyddct och räddningstjänsten samt av andra myndig- heters programmässiga mål. Även om osäkerhet råder vad gäller de statli- ga intressentandelarnas storlek i samband med produktion av lednings- centraler i enlighet med de nya funktionskraven bedöms vissa resurser för nybyggnad behöva avdelas även framdeles.

Den av räddningsverket beräknade utvecklingen av anslaget Vissa skyddsrumsanläggningar framgår av följande sammanställning (prisläge juli 1986: 1000-tal kr.).

Summa 1986/87 1987/88 1988/89 l989/90 1990/91 1991/92 1987/92 9500] 10545 10145 8145 5145 5145 39125

* Prisläge juli 1985.

• Sida 222
•  Original

G 5. Vissa skyddsrumsanläggningar

1985/86 Utgift 2 733 698 Reservation 605 073 1986/87 Anslag 9 500000 1987/88 Förslag 8 850 000'

' Genomförandepris 1987/88.

Kostnader och medelsbehov ( 1 000-tal kr.)

Primäruppdrag m. m. 1985/86 1986/87 1987/88 Planerat Utfall Planerat Räddnings- Föredra- verket' ganden2

Vissa skyddsrumsanlägg-

ningar: Centralt vidtaget

materielunderhåll rn. rn. 80 24 80 80 85 Centralt vidtagen

materielanskaffning

m. m. 65 — 65 65 70 Nybyggnad m.m. 3194 2710 9355 10400 9300 Kostnader = medelsbehov 3 339 2 734 9 500 10 545 9 455 ' Prislägejuli 1986, 2 Genomförandepris 1987/88.

Anslagsberäkning (1 OOO-tal kr.)

Medelstillgång Beräknad medelsförbrukning Reservation 1986-07-01 605 1986/87 9500 Anslag för 1986/87 9 500 1987/88 9 005' Anslag för 1987/88 8 400 (Förslag) (Genomförande-

pris 1987/88 8 850)

18 505 18 505

' Genomförandepris 1987/88 = 9455.

Budgetåret1987/88

Statens räddningsverk

1. För underhåll av viss sambandsutrustning beräknas ett medelsbehov av 80000 kr. för budgetåret 1987/88.

2. För anskaffning av inventarier m.m. för vissa gemensamma stabs- platser beräknas ett medelsbehov av 65 000 kr. för budgetåret 1987/88.

3. För anskaffning av andelar för statliga myndigheter i anläggningar för civilförsvarets krigsorganisation beräknas ett medelsbehov av 10 400000 kr. för budgetåret 1987/88 (+ 1 045 000 kr.).

F Öredragandens överväganden

Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och'medelsbehov, där jag har angivit medelsbehovet i genom- förandepris 1987/88.

IQ Is)

• Sida 223
•  Original

Hemställan

Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att regeringen före- slår riksdagen att till Vissa skyddsrumsanläggningar för budgetåret 1987/88 an- visa ett reservationsanslag av 8 850000 kr.

Vissa teleanordningar

Verksamheten omfattar anskaffning av viss teleteknisk utrustning. Verksamheten finansieras från reservationsanslaget G6. Vissa telean- ordningar. Anskaffningen av teleteknisk utrustning för vissa statliga myndigheter är av sådan natur att närmare redogörelse inte bör lämnas till regeringsproto- kollet. Ytterligare upplysningar kommer att lämnas riksdagens försvarsut- skott.

Den av televerket beräknade utvecklingen av anslaget Vissa teleanord— ningar framgår av följande sammanställning (prisläge december 1986; 1000-tal kr.).

1986/87 1987/88 1988/89 l989/90 1990/91 1991/92 Summa

1987/92 53 200' 7061 2000 3000 4000 3000 19061 ' Prisläge december 1985. G 6. Vissa teleanordningar 1985/86 Utgift 56 168 000 1986/87 Anslag 53 200 000 1987/88 Förslag 2 850 000 Kostnader och medelsbehov (1 OOO-tal kr.) Primäruppdrag 1986/87 1987/88 Tele- Före- verket dra- gan- den Vissa teleanordningar Centralt vidtagen materiel- anskaffning 53 200 7 061 2 850 Kostnader = medelsbehov 53 200 7 061 2 850

Föredragandens överväganden

Jag kan i huvudsak godta televerkets förslag till inriktning av verksamhe- ten under programplaneperioden.

Från den 1 juli 1986 gäller förordningen (1986:294) om ledning och samordning inom totalförsvarets civila del. Mot bakgrund härav har jag

• Sida 224
•  Original

överfört vissa medel inkl. kvarstående reservationer som tidigare budgete- rats under detta anslag till anslaget G 2. Civil ledning och samordning. Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostna- der och medelsbehov.

Hemställan

Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att regeringen före- slår riksdagen att till Vissa teleanordningar för budgetåret 1987/88 anvisa ett reservationsanslag av 2 850000 kr.

• Sida 225
•  Original

H. Befolkningsskydd och räddningstjänst m. m.

Statens räddningsverk är central förvaltningsmvndighet för frägor om bc- folkningsskydd. innefattande frägor om landtransportcr av farligt gods, och räddningstjänst. Verket har programansvar för huvudprogrammet Ci- vilförsvar och fredsräddningstjänst. Huvudprogrammet indelas i delpro- grammen Befolkningsskydd. Räddningstjänst och Central förvaltning m. m.

Statens räddningsverk leds av en styrelse. Chef för verket är en general- direktör. lnom verket finns fyra sakenheter för verksamhetsomrädena befolkningsskydd. räddningstjänst. utbildning och teknik. en administrativ enhet, sekretariat och fem skolor. Räddningsverkets centrala del är lokali- serad till Karlstad och skolorna till Revinge. Skövde. Katrineholm. Ro- sersberg och Sandö.

Statens räddningsverks verksamhet bttdgeteras pä ett antal primärupp- drag inom delprogrammen Befolkningsskydd. Räddningstjänst och Central förvaltning m.m. och inom produktionsomrädena Central förvaltning. Ut- bildning och övning. Extern information. Underhåll och förrädsverksam- het. Materielanskaffning. Anläggningar för krigsorganisationen. Anlägg- ningar för fredsorganisationen. Skyddsrum. Forskning och utveckling samt Ersättning till kommuner m. m.

Under littera H. Befolkningsskydd och räddningstjänst m.m. täcks ock- så kostnaderna för framställning och distribution av identitetsbrickor som kostnadsfritt tilldelas nyfödda och barn till invandrare eller till självkost- nadspris tillhandahålls andra personer. Verksamheten under delprogram- met Identitctsbrickor budgeteras på ett primäruppdrag under delproduk- tionsområdet Allmän ledning och förbandsverksamhet. Länsskattemyn- digheten i Kristianstads län svarar för detta delprogram.

Vidare täcks under denna littera kostnader för generaltullstyrelsens program Beredskap för olje- och kemikaliebekämpning till sjöss. Program- met indelas i delprogrammen ()ljebekämpning till sjöss. Kcmikaliebe- kämpning till sjöss. Stödsystem för olje- och kemikaliebekämpning till sjöss samt Forskning och utveckling.

Verksamheten finansieras från följande anslag. H 1. Befolkningsskydd och räddningstjänst H 2. Anläggningar för fredsorganisationen H 3. Skyddsrum H 4. ldentitetsbrickor H 5. Ersättning för verksamhet vid räddningstjänst m.m. H 6. Beredskap för olje- och kcmikaliebekämpning till sjöss

[nom anslagen H 1. och H 3. har planeringen av verksamheten skett i tre ekonomiska alternativ. ett grundalternativ och två ökningsalternativ. Sta- tens räddningsverk har hemställt om i första hand ökningsalternativ 2 och beräknat anslagen i prisläget februari 1986.

Om ej annat anges beräknarjag anslagen under littera H i genomförande- pris 1987/88.

IN) I»)

• Sida 226
•  Original

H 1. Befolkningsskydd och räddningstjänst

1985/86 Utgift — 1986/87 Anslag 458000000' 1987/88 Förslag 5466000003 ' Ytterligare 6000000 kr. har tilldelats pä tilläggsbudget 1. 2 Genomförandepris 1987/88.

Bemyndigandeskulden för anskaffning av civilförsvarsmateriel var den 30juni 1986 159647 000 kr. För budgetåret 1986/87 har riksdagen lämnat ett beställningsbemyndigande om 167 700000 kr. och anvisat 110 880000 kr. i betalningsmedel. Den beräknade bemyndigandeskulden den 30 juni 1987 blir därmed (159647 000 + 167 700000 — 110880000) 216467 000 kr.

Tidigare åtaganden beträffande ersättning till kommuner för anskaffning m.m. av anläggningar för civilförsvarets krigsorganisation motsvarar en bemyndigandeskuld den 30 juni 1986 av 43780764 kr. För budgetåret 1986/87 har riksdagen lämnat ett beställningsbemyndigande om 62 milj. kr. För samma budgetår har 45 milj. kr. anvisats i betalningsmedel. Med utnyttjande av dessa belopp blir bemyndigandeskulden den 30 juni 1987 (43 780 764 + 62 000000 — 45 000000) 60 780 764 kr.

Utgångspunkten för bildandet av statens räddningsverk var dels att effektivisera ledningen av befolkningsskyddct och räddningstjänsten. dels att åstadkomma besparingar för staten som kan realiseras fullt ut fr.o.m. budgetåret 1988/89. Räddningsverket avser att i samarbete med bl. a. för- svarets rationaliseringsinstitut under budgetåret 1988/89 genomföra en grundlig analys av verksamheten. Analysen skall klarlägga om de mål som sattes upp i riksdagsbeslutet om ledningen av befolkningsskyddct och räddningstjänsten har uppnåtts och om verksamheten bedrivs rationellt.

ts)

• Sida 227
•  Original

Beställningsbemyndiganden och betalningsmedel (] (100-tal kr.)

Primäruppdrag m.m.

Befolkningsskydd och räddningstjänst: Ccntralförvaltning Utbildning och övning Extern information Underhåll och förråds- verksamhet Materielanskaffning Anläggningar för krigs— organisationen Forskning och utveckling Ersättning till kommuner

Kostnader

Tillkommer/ai-går: Reducering på grund av överplanering

— Materielanskaffning — Anläggningar för krigs— organisationen lntäkter m.m.

Outnyttjade bemyndi- ganden

Reserv

Medelsbehov Bemyndigandebehov

' Prisläge februari 1986. : Genomförandepris 1987/88. 3 Varav 19 430000 kr. i prisregleringsbemyndiganden. * Varav 23 640000 kr. i prisregleringsbemyndiganden. 5 Varav 11 900000 kr. i prisregleringsbemyndiganden.

1986/87

Bemynd.

194 7003

70 2006

264 900

— 2000

—33 200

229 700

Betal— ningsm.

64 750 199 600 18 600

46 000 128 570

50 200 5 200

7 756 520676

—11 190 — 5200 —48786

2 500 458 000

" Varav 7 200000 kr. i prisregleringsbemyndiganden. 7 Varav 6400 000 kr. i prisregleringsbemyndiganden. * Varav 4400 000 kr. i prisregleringsbemyndigandcn.

Statens räddningsverk

1987/88

Statens räddningsverk'

Bemynd.

261 7654

72 9007

334 655

—11000

323 665

Betal- ningsm.

68 000 226 700 38 000

49 600 241 300

71 500 9 800

8771 713671

- 3100

— 1500 —-53071

656 000

Föredraganden2 Bemynd. Betal- ningsm. 71 900 221 400 34 500 52 750 131 3005 158 700 56000": 68 000 8 500 9 250 "57 300 625 000 — 13 329 — 12 000 —11000 —53071 — 10 800 546 600 165 500

Medelsbehovet för budgetåret 1987/88 beräknas till 656 milj. kr. i prisläget februari 1986. För materielanskaffning behövs ett beställningsbemyndi- gande om 250765 000 kr. Dessutom behövs ett bemyndigande att medge ersättning till kommuner för att anskaffa anläggningar för civilförsvarets krigsorganisation om 72,9 milj. kr.

Central förvaltning 68 000 000 kr.

lnom produktionsområdet Central förvaltning har budgeterats en ökning med 3250000 kr. i förhållande till budgetåret 1986/87. Räddningsverket motiverar ökningen på följande sätt.

• Sida 228
•  Original

A. Pris- och löneomräkning Prop. 1986/87:95

Pris- och löneomräkningen innebär att kostnaderna ökar med 3031 000 kr

B. Uppgiftsförändringar

Uppgiftsförändringarna innebär att kostnaderna ökar med 219000 kr. Bl. a. har kostnaderna för utrikes resor och konferenser för enheten för farligt gods varit underdimensionerade. En utvidgning av räddningsverkets ADB- stöd planeras. Medel som för budgetåret 1986187 inplanerats på produk- tionsområdet för undersökning av naturförhållanden föreslås flyttas till produktionsområdet Ersättning till kommuner m.m.

Utbildning (N'/l övning 226 700000 kr.

lnom produktionsområdet Utbildning och övning äskas en ökning med 27.1 milj. kr. iförhållande till budgetåret 1986/87. Räddningsverket motiverar ökningen påföljande sätt.

A. Pris- och löneomräkning

Pris- och löneomräkningen innebär att kostnaderna ökar med 10204 000 kr.

B. Uppgiftsförändringar

Uppgiftsförändringarna innebär att kostnaderna ökar med sammantaget 16896000 kr. Bl.a. föreslås 11 nya tjänster för fredsräddningstjänstut- bildning och lokal övningsverksamhet. Hyreskostnaderna för räddnings- skolorna ökar på grund av ny- och ombyggnad av lokaler. Utbildning av 200 elever föreslås ske vid försvarets skyddsskola samtidigt som övnings- verksamheten för civilförsvarsstab och fältstab utökas och särskilda funk- tionsövningar genomförs.

Ersättning till flygvapnet för alarmeringsavdelningarna vid S'l'RlL-cent- ralerna beräknas öka med 1.6 milj. kr.

Verket föreslår vidare en ökning av bidraget till Svenska brukshund- klubben och förstärkt ADB-stöd inom utbildningsområdet. Medel beräk- nas även för mobila övningsanordningar för lokala övningar och för ersätt- ning till försvarsmakten för tunga ammunitionsröjningsgrupper.

Extern information 38 000000 kr.

Under produktionsområdet Extern information har budgeterats en ökning med 19.4 milj. kr. i förhållande till budgetåret 1986/87. Räddningsverket motiverar ökningen på följande sätt. 228

• Sida 229
•  Original

A. Pris- och löneomräkning

Prisomräkningen innebär att kostnaderna ökar med 1 038000 kr.

B. Uppgiftsförändringar

Uppgiftsföri'tndringarna innebär att kostnaderna ökar med 18362 000 kr. Hotutrymningsannonsering planeras införas i telefonkatalogen under en tvåårsperiod. Civilförsvarsinformationen i katalogen trycks på de vanli- gaste invandrz'trspråken. lnformationsförberedelser för beredskap och krig ökar liksom räddningsverkets övriga informations- och upplysningsverk- samhet till allmänheten. För informationsutbyte med länsstyrelser och civilbefälhavare har budgeterats medel för konferensverksamhet. För en ökad satsning på självskyddsutbildning och rekrytering och utbildning av frivilliga hemskyddsombud har medel avsatts till Rikskommitten för själv- skydd och Sveriges eivilförsvarslörbund.

Underhåll och_fi'irrådsverksam/10! 49 600000 kr.

Under produktionsområdet Underhåll och förrådsverksamhet har bud- geterats en ökning med 3.6 milj. kr. i förhållande till budgetåret 1986/87. Räddningsverket motiverar ökningen på följande sätt.

A. Pris- och löneomräkning

Pris- och löneomräkningen innebär att kostnaderna ökar med 2 294 000 kr.

B. U ppgiftsföränd ringar

Uppgiftsförändringarna innebär att kostnaderna ökar med [306000 kr. Medel har beräknats för ökade kostnader för drift och underhåll. bl. a. av nya larmaggregat och utökade regionala oljeskyddsförråd. Kostnader för vissa åtgärder för kärnkraftsberedskapen har budgeterats. Kostnader för integrering av sektorlarmnätet i försvarets telenät skall budgeteras på räddningsverket. Anslutning för civilförsvarets kommunikationssystem till televerkets Mobitex medför viss kostnad för teleabonnemang. Genom rationalisering av materielens uppläggning m.m. beräknas hyreskostna- derna minska.

Materiellanskajfning 241 300000 kr.

För budgetåret 1987/88 behövs bemyndiganden om 250765 000 kr. och betalningsmedel om 241300000 kr. Ökningen av betalningsmedel. 112730000 kr. i förhållande till budgetåret 1986/87 motiveras på följande sätt.

• Sida 230
•  Original

A. Pris- och löneotnräkning

Prisomräkningen innebär att kostnaderna ökar med 7 174 000 kr.

B. Kostnaderna för materielinköpen ökar med 105 556000 kr. Fördelning- en på materielslag framgår av följande sammanställning (inkl. prisomräk- ning). 1 OOO-tal kr.

1. Alarmeringsmateriel 24100

2. Andningsskydd 90 475

3. Beklädnadsmalericl 13000

4. Brandmaleriel 27 800

5. Diverse materiel 10325

6. Fordonsmatcriel 5500

7. ()lje- och kemikalie-

bekämpningsmateriel 2 000

8. Radiomaleriel 25050

9. Räddningsmateriel 7600 10. Sjukvärdsmateriel 20 300 11. Skydds- och sanerings- materiel 10 750 12. Telefonmateriel 2000 13. Datorutrustning 2100 14. Ovrigt 300 Avgår Överplanering — 3 100 Inkomster — 11000 Summa medelsbehov 227 200 Anläggningurför krigsorgan[sationen 71 500 000 kr.

För budgetåret 1987/88 behövs bemyndiganden om 72.9 milj. kr. och betalningsmedel till ett belopp av 71 .5 milj. kr.

Fördelning på objektgrupper av de bemyndiganden som begärs för bud- getåret 1987/88 framgår av följande sammanställning (prisläge februari 1986; ] 000-tal kr.).

Objektgrupp Bemyndigande Produktion av ledningscentraler 55 000 Ledningsplatser för organisation 80 K 5 000 Branddammar och skydd för framskjutna enheter 500 Reservkraft 2 000 Övrigt 4000

A t'går/Tillkommer Outnyttjade bemyndiganden Prisreglering +6400 Summa 72 900 Forskning och utveckling 9 800 000 kr.

Under produktionsområdet Forskning och utveckling begärs en anslagsök- ning med 4,6 milj. kr. Ökningen motiveras på följande sätt.

• Sida 231
•  Original

A. Pris- och löneomräkning

Prisomräkningen innebär att kostnaderna ökar med 290000 kr.

B. Uppgiftsförändringar

För ökad verksamhet inom området Forskning och utveckling beräknas 4310000 kr.

Ersättning till kommuner m. m. 8 771 000 kr.

lnom produktionsomrädet Ersättning till kommuner m.m. äskas en ökning med 1 015000 kr. i förhållande till budgetåret 1986/87.

A. Pris- och löneomräkning

Prisomräkningen innebär att kostnaderna ökar med 433 000 kr.

B. Uppgiftsförändringar

Kostnaderna ökar med 582000 kr. bl. a. beroende på att medel för under- sökning av naturförhållanden flyttas över från produktionsområdet Central förvaltning.

Föredragandens överväganden

Jag har tidigare i samband med mina ställningstaganden till programplanen för statens räddningsverk (avsnitt 6.4.3.2) redogjort för de riktlinjer som verksamheten bör utvecklas efter i fortsättningen. Beträffande medelsbe- hovet för budgetåret 1987/88 och de beställningsbemyndiganden som be- hövs för verksamheten vill jag anföra följande.

Under produktionsområdet Central förvaltning har jag i mina beräkning- ar utgått från ett besparingsalternativ som innebär en besparing fördelad över en treårsperiod för produktionsområdet enligt regeringens anvisning- ar. Jag har dessutom beräknat lönekostnaderna till 39,2 milj. kr. i prisläget februari 1986. Kostnaderna för hela produktionsområdet beräknar jag till 71.9 milj. kr. (67,4 milj. kr. i prisläget februari 1986.)

Jag har under produktionsområdet Utbildning och övning beräknat löne- kostnaderna till 61 milj. kr. i prisläget februari 1986 inkl. två nya tjänster för övningsledare. Jag har i övrigt beräknat medel för bl.a. utökad öv- ningsverksamhet för civilförsvarsstab och fältstab, utbildning av elever vid försvarets skyddsskola och mobila övningsanordningar för lokala övning- ar. Jag har utgått från att antalet elevdagar totalt skall uppgå till ca 270000 och att medelsbehovet blir 221. ,4 milj. kr. (2092 milj. kr. i prisläget februari 1986) för produktionsområdet. Vidare skall kostnaderna för uppbyggnaden av kvalificerade ammunitionsröjningsenheter ej belasta räddningsverkets anslag.

Informationsverksamheten är av stor betydelse från beredskapssyn-

• Sida 232
•  Original

punkt både under fredsmässiga förhållanden och i en krigssituation. Ver- ket har till uppgift att lämna information inom sitt verksamhetsområde till allmänhet. myndigheter och organisationer. Med den nya skydtlssynen som jag nu föreslår fordras ökade informationsinsatser. Jag har därför beräknat ytterligare medel för informationsinsatser i fred och i krig under produktionsomrädet Extern information. Jag har tidigare understrukit be- tydelsen av uppbyggnaden av hemskyddsorganisationen och ökningen av självskyddsutbildningen. Jag har under samma produktionsomräde beräk- nat medel till Sveriges civilförsvarsförbund och Rikskommitten för själv- skydd med 11 resp. 17 milj. kr. i prisläget februari 1986. Hänsyn har då även tagits till ökade kostnader med anledning av riksdagens beslut (prop. 1985/86: 134, FÖU 10, rskr. 281) om förmåner inom frivilligförsvarct. Kost- naderna för produktionsomrädet beräknar jag till 34.5 milj. kr. (32.5 milj. kr. i prisläget februari 1986].

Under produktionsomrädet Underhåll och förrådsverksamhet har jag i prisläget februari 1986 beräknat kostnaderna för löner till l7.5 milj. kr. Kostnaderna för hela produktionsomrädet beräknas till ca 52,7 milj. kr. (49.7 milj. kr. i prisläget februari 1986).

Under produktionsomrädet Materielanskaffning beräknarjag medelsbe— hovet till 134.4 milj. kr. (1259 milj. kr. i prisläget februari 1986).

Under produktionsomrädet Anläggningar för krigsorganisationen föror— darjag att planerade installationer av reservkraft inte tidigareläggs. Vidare bör enligt min mening resurserna under posten Produktion av ledningscen— traler i största möjliga utsträckning användas för nyproduktion av cen— traler anpassade till den kommunala ledningen. Medelsbehovet under pro— duktionsomrädct beräknar jag till 56 milj. kr. (52 milj. kr. i prisläget februari 1986).

Jag föreslår att 8.5 milj. kr. anvisas för produktionsområdet Forskning och utveckling (8 milj. kr. i prisläget februari 1986).

Under produktionsomrädet Ersättning till kommuner m.m. biträderjag i huvudsak räddningsverkets förslag. dvs. att ca 9.2 milj. kr. anvisas (8,8 milj. kr. i prisläget februari 1986) inkl. medel för översiktliga undersök- ningar av naturförhållanden.

För budgetåret 1987/88 beräknar jag att räddningsverket för materielan- skaffning behöver disponera ett beställningsbemyndigande om 109.5 milj. kr. Jag har då beaktat att 10.8 milj. kr. redan står till förfogande i form av outnyttjade bemyndiganden. Behovet av betalningsmedel beräknar jag till 134.4 milj. kr. Vid bifall till vad jag har förordat kommer bemyndigande- skulden för materielbeställningar den 30juni 1988 att uppgå till 191 596000 kr. Beloppet bör sedan justeras med hänsyn till den beräknade fördelning- en av prisregleringsmedel för budgetåret 1986/87. Den beräknade bemyndi— gandeskulden den 30juni 1988 blir därmed ca 183 milj. kr.

Jag beräknar att bemyndiganden att medge ersättning till kommuner för anskaffning m.m. av anläggningar för civilförsvarets krigsorganisation behövs till ett belopp av 56 milj. kr. Medelsbehovet beräknarjag också till 56 milj. kr. Vid bifall till vad jag har förordat kommer bemyndigandeskul- den för ersättning för anskaffning av anläggningar för civilförsvarets krigs- organisation den 30 juni 1988 att uppgå till 60 780764 kr. Beloppet bör

• Sida 233
•  Original

sedan justeras med hänsyn till den beräknade fördelningen av prisregle- ringsmedel för budgetåret 1986/87. Den beräknade hemyndigandcskulden den 30juni 1988 blir därmed ca 58 milj. kr.

Min beräkning av bemyndigande— och betalningsmedelsbehov framgår av sammanställningen över beställningsbemyndiganden och betalningsme- del.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört och till sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslär riksdagen att

1. bemyndiga regeringen att medge att materiel beställs inom en kostnadsram av 109 500000 kr..

2. bemyndiga regeringen att medge att ersättning utgår för pro— duktionen av anläggningar för civilförsvarets krigsorganisation inom en kostnadsram av 56 000000 kr..

3. till Befolkningsskydd och riia'dningstjänst för budgetåret 1987/88 anvisa ett förslagsanslag av 546 600000 kr.

H 2. Anläggningar för fredsorganisationen

1985/86 Utgift 19992 697 1986/87 Anslag 35 000000 1987/88 Förslag 48 000 000' ' Genomförandepris 1987/88.

Verksamheten under anslaget omfattar nybyggnad av lokaler. utbild- ningsanordningar m.m. vid statens räddningsverks skolor och nybyggnad av vissa förråd för civilförsvarets mobiliseringsmateriel.

Kostnader och medelsbehov (! OOO-tal kr.)

Primäruppdrag m. m. 1986/87 1987/88 Statens rädd— Före— ningsverk' draganden2 Anläggningar för fredsorga— nisationen: Nybyggnad m.m. för delprogrammet Central förvaltning m.m. 37413 49517 50917 Centralt beslutade ombyggnads- och underhållsåtgärder för delprogrammet Central

förvaltning m.m. 500 — — Summa 37 913 49517 50917 Reducering på grund av över-

planering —2913 — 3067 — 2917 Beräknat medelsbehov 35 000 46 450 48 000 (varav för NU ) 9 000 14 450 14 400

' Prisläge februari 1986. : Genomförandepris 1987/88.

• Sida 234
•  Original

Budgetåret 1987/88

Statens” räddningsverk

Räddningsverket beräknar ett medelsbehov av 46450000 kr. för budget- året 1987/88 enligt vad som framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov. För objekt som har påbörjats eller avses påbörjas före den ljuli 1987 beräknas ca 39,6 milj. kr. Återstående medelsbehov hänför sig till de nya objekt som avses påbörjas under budgetåret 1987/88. bl.a. förläggningsbyggnad och garagebyggnad i Revinge. Av det beräknade me- delsbehovet hänför sig 14450000 kr. till kostnader för investeringar i Sandö för den utbildningsverksamhet som nämnden för u-landsutbildning bedriver där. Denna kostnad bör inte belasta utgiftsramen för civilförsva- ret.

Föredrag/inden överväganden

Mot bakgrund av bl. a. en beslutad utvärdering av sotningsverksamheten bör det föreslagna arbetet med en ny sotarskola i Rosersberg anstå tills vidare. Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov. Byggnadsstyrelsen skall redovisa bygg- nadsprogram och i en del fall huvudhandlingar för merparten av de nya byggnadsobjekt som finns upptagna i anskaffningsplancn. Det bör få an- komma på regeringen att. efter prövning av byggnadsprogrammet eller huvudhandlingarna och inom ramen för det anslag riksdagen anvisar, besluta om de redovisade byggnadsförctagen. I enlighet med vad jag har förordat under avsnittet 6.3 Ekonomisk ram för försvarsbeslutsperioden 1987/88-1991/92 bör 14,4 milj. kr. som avser anskaffning av lokaler för den utbildningsverksamhet som nämnden för u-landsutbildning bedriver vid skolanläggningen i Sandö inte belasta den ekonomiska ramen för totalför- svarets civila del.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att till Anläggningar för fredsorganisationen för budgetåret 1987/88 anvisa ett förslagsanslag av 48 000000 kr.

• Sida 235
•  Original

H 3. Skyddsrum

1985/86 Utgift 496071962 1986/87 Anslag 578 700000 1987/88 Förslag 470700000l

' Genomft'irandepris 1987/88.

Verksamheten under anslaget omfattar utbetalning av ersättning m.m. för anordnande av skyddsrum för skydd av befolkningen.

Bemyndigandeskulden under anslaget var den 30juni 1986 1 418 898769 kr. För budgetåret 1986/87 har riksdagen lämnat ett beställningsbemyndi- gande om 677 milj. kr. och anvisat ett anslag om 578,7 milj. kr. Den beräknade bemyndigandeskulden den 30 juni 1987 blir därmed (1 418898 769 + 677 000000 - 578 700000) 1517 198 769 kr.

Bemyndiganden och betalningsmedel (1 OOO-tal kr.)

Primäruppdrag m.m. 1986/87 1987/88 Statens räddningsverk' Föredraganden= Bemynd. Betal- Bemynd. Betal- Bemynd. Betal-

ningsm. ' ningsm. ningsm. Skyddsrum 579 700 578 700 690 000 690000 360 000 476 700 Prisreglering +97 300 — +95 000 - +67 000 — Medelsbehov — 578 700 — 690 000 — 476 700 Bemyndigandebehov 677 000 — 785 000 -— 427 000 —

' Prisläge februari 1986. 2 Genomförandepris 1987/88.

Budgetåret1987/88 Statens" räddningsverk .

För att komma till rätta med problemen med att beräkna betalningsmedels- utfallet och för att underlätta genomförandet av en gemensam planerings- ram för räddningsverkets verksamhet inkl. behovet av betalningsmedel för skyddsrumsproduktionen föreslås att lika mycket betalningsmedel erhålls som bemyndiganden och att under- resp. överutnyttjanden får föras över till nästkommande budgetår.

För budgetåret 1987/88 behövs bemyndiganden om 785 milj. kr. och betalningsmedel till ett belopp av 690 milj. kr.

Fördelningen på objektgrupper av de bemyndiganden som begärs för budgetåret 1987/88 framgår av följande sammanställning (prisläge februari 1986: 1000-tal kr.).

• Sida 236
•  Original

Objektgrupp Bemyndigande

Ersättning för skyddsrumsbyggande enligt

32 & civilförsvarslagen 506000 Ersättning för skyddsrunlsatgärder enligt

4051 civilförsvarslagen 150000 Modernisering 5000 Underhållsbesiktning av skyddsrum samt

tillrättande av fel och brister 27 000 Byggnadstjänst 2000 Summa 690000

Det sammanlagda behovet av bemyndiganden är således 690 milj. kr. enligt prisläget februari 1986. Av begärda bemyndiganden avses därutöver 95 milj. kr. för prisreglering.

Betalningsmedlen avses huvudsakligen för att betala ersättning m.m. för den anskaffning av skyddsrum som har beställts med stöd av tidigare lämnade bemyndiganden.

["öredragtmdens överväganden

Under avsnittet 6.5.2 Ekonomisk ram och priskompensationssystem har jag förordat att det med hänsyn till prisutvecklingen enligt nettoprisindex justerade anslagsbeloppet för budgetåret 1986/87 under förevarande an- slag. minskat med det faktiska utfallet för budgetåret. får föras över till budgetåret 1987/88 för i första hand samma ändamål.

Min beräkning av bemyndigande- och medelsbehovet framgår av sam- manställningen över bemyndiganden och betalningsmedel.

Under avsnittet 6.4.3.2 Civilförsvar och fredsräddningstjänst har jag föreslagit en ny inriktning av befolkningsskyddct i krig. I detta samman- hang vill jag särskilt framhålla byggnadstjänstens betydelse i den nya inriktningen. Jag bedömer att de bemyndiganden jag har beräknat är till- räckliga för att det skall vara möjligt att bygga skyddsrum i takt med nyproduktionen av byggnader och anläggningari skyddsrumsorternas risk- områden och att di'irutöver bygga ett antal skyddsrum för att avhjälpa de allvarligaste bristerna i främst de största städernas innerområden.

Med utnyttjande av de belopp som har tagits upp i sammanställningen blir bemyndigandeskulden den 30 juni 1988 1 467 498 769 kr. Beloppet bör sedan justeras med hänsyn till den beräknade tilldelningen av prisregle- ringsmedel för budgetåret 1986/87. Den beräknade bemyndigandeskulden den 30juni 1988 blir därmed ca 1426 milj. kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att 1. bemyndiga regeringen att medge att ersättning utgår för an- skaffning av skyddsrum för befolkningen inom en kostnadsram av 427 000000 kr..

2. till Skyddsrum för budgetåret 1987/88 anvisa ett förslagsanslag av 476 700000 kr.

• Sida 237
•  Original

H 4. Identitetsbrickor' prop 1985/86 Utgift 1059040 1986/87 Anslag 877000 1987/88 Förslag 884 000

' Tidigare anslagsbeteckning 116. ldentitetsbriekor.

Länsstyrelsen i Kristianstads län har svarat för framställning och distri- bution av identitetsbrickor m.m. som kostnadsfritt tilldelas nyfödda och barn till invandrare eller till sji'tlvkostnadspris tillhandahålls andra perso- ner. allt enligt riktlinjer som godkänts av riksdagen (prop. 1962:1 bil. 13. SU 11. rskr. Il). Arbetsuppgifterna har fullgjorts vid dataenheten. Den 1 januari 1987 överfördes verksamheten till den nybildade länsskattemyn- digheten.

Verksamheten tlnder delprogrammet Identitetsbrickor budgeteras på ett primäruppdrag Linder delproduktionsområdet Allmän ledning och för- bandsverksamhet.

Verksamheten finansieras från förslagsanslaget Identitetsbriekor.

Kostnader och medelsbehov tl OOO-tal kr.)

Primäruppdrag m.m. 1985/86 1986/87 1987/88 Planerat Utfall Planerat Länssty- Föredra-

relseni ganden Kristian— stads län och riks— skattever— ket

Identitetsbrickor: Allmän ledning och

förbandsverksamhet 1 119 1059 377 884 884 Kostnader = medelsbehov 1 119 1059 877 884 884

Budgetåret1985/86

Under budgetåret 1985/86 har 127 000 identitetsbrickor tillverkats för ny- födda och invandrarbarn. Länsstyrelsen har tillhandahållit 7000 brickor till självkostnadspris.

Budgetåret1986/87

Verksamheten bedöms fåi stort sett oförändrad omfattning. Den ljanuari 1987 överfördes verksamheten till den nybildade länsskattemyndigheten i Kristianstads län.

Budgetåret 1987/88 Länsstyrelsen i Kristianstads län och riksskatteverket

Pris- och löneomräkning

Pris- och löneomräkningen innebär att kostnaderna ökar med 7000 kr.

• Sida 238
•  Original

F öredrugundenx överväganden

Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov.

Hemställan

Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att regeringen före- slär riksdagen

att till [dentirvrsbrickor för budgetåret 1987/88 anvisa ett förslags- anslag av 884000 kr.

H 5. Ersättning för verksamhet vid räddningstjänst m.m.

1985/86 Utgift 31 069009 1986/87 Anslag 4000 1987/88 Förslag 4000

Enligt 36.5 räddningstjänstlagen (198611102) är kommun berättigad till ersättning av statsmedel för räddningstjänst med anledning av oljeutflöde till havs eller i vissa inre farvatten. För räddningstjänstätgärder som vidta- gits före den 1 januari 1987 tillämpas 21% första stycket 1 i brandlagen (1974:80).

Kommunen har vidare enligt 37% räddningstjänstlagen rätt till ersättning av staten om en räddningsinsats i kommunal räddningstjänst har medfört betydande kostnader. För insatser före den 1 januari 1987 gäller motsva- rande bestämmelseri brandlagen. nämligen 21 & första stycket 3.

Om en kommun haft kostnader för sanering med anledning av sådant oljeutflöde som avses i 36% räddningstjänstlagen (21% första stycket ] brandlagen) har kommun rätt till ersättning enligt 65% räddningstjänstför- - ordningen (1986: 1107). För saneringsarbete utfört före den ljanuari 1987 gäller 21 & första stycket 2 i brandlagen.

Tillämpningsbestämmelserna till ovanstående ersättningsregler finns i räddningstjänstförordningen (1986: 1107) samt vad gäller åtgärder före den ljanuari 1987 i förordningen (1983:1002) om ersättning för deltagande i räddningstjänst m. m. Statens räddningsverk ansvarar för tillämpningen av ersättningsbestämmelserna.

Tullverkets kustbevakningsorganisation svarar enligt 27% räddnings- tjänstlagen för räddningstjänsten när olja eller andra skadliga ämnen har kommit ut i vattnet inom Sveriges sjöterritorium med undantag för vatten- drag, kanaler. hamnar samt andra insjöar än Vänern, Vättern och Mälaren. Från anslaget bestrids kostnaderna för bekämpningsoperationerna inkl. ersättningar till utomstående. som deltager i räddningstjänsten. Förskotts- medel och annan återbetalning tas upp som uppbörd under anslaget.

• Sida 239
•  Original

Medelsbehov tl 000-tal kr.) 1986/87 1987/"88

Föredraganden

Ersättning enligt

36.5 räddningstjänstlagen (21 5 första stycket 1 p. hrandlagen) l 1 37.5 räddningstjänstlagen (21 .s' första stycket 3 p. brandlagen) I 1 65 % räddningstjänstförordningen (21 å första stycket 2 p. brandlagen) 1 I Kostnader för bekämpningsoperationer

till sjöss 1 ] Summa 4 4 Hemställan

Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att regeringen före- slär riksdagen att till Ersättning för verksamhet vid räddningstjänst m.m. för budgetåret 1987/88 anvisa ett förslagsanslag av 4000 kr.

H 6. Beredskap för olje- och kemikaliebekämpning till sjöss]

1985/86 Utgift 11737918 1986/87 Anslag 11600000 1987/88 Förslag 13400000 'lTidigare anslagsbeteckning H7. Beredskap för olje- och kcmikaliebekämpning till Sjöss.

Kustbevakningen svarar för åtgärder till havs och i kustvattnen. Vänern. Vättern och Mälaren för att avvärja eller begränsa skada till följd av utflöde av olja eller annat som är skadligt. Från anslaget betalas bl.a. anskaffning av bekämpningsmaten'el. tekniskt utvecklingsarbete samt drift och underhåll av materiel för bekämpning av miljöfarliga utsläpp.

Medelsbehov (l OOO-tal kr.) 1986/87 Beräknad ändring 1987/88 Generaltull- Före- styrelsen draganden

Oljebekämpning till sjöss 4502 +4708 +998 Kemikaliebekämpning till

sjöss 900 + 640 + 50

Stödsystem för kemikalie-

bekämpning 3450 + 675 +150 Forskning och utveckling 2748 + 398 +602 Summa 11 600 +6 421 +] 800

Generaltullstyrelsen

Utgångspunkt för medelsbehovet är styrelsens "programplan för olje- och kemikaliebekämpning till sjöss". Med hänsyn till de hotbilder som be-

• Sida 240
•  Original

skrivs i programplanen krävs en fortsatt uppbyggnad av beredskapen. Styrelsen anser sig dock ha avstätt frän att begära anslag för det faktiska behovet. vilket innebär att den begärda anslagsnivän inte ligger i paritet med den uppbyggnads— och ersättningstakt som bedöms nödvändig för att programplanens mäl skall uppnäs.

Tolv smä arbetsbätar. som ingår i kustbevakningens materiel för olje— och kcmikaliebekämpning. är under budgetåret 1987/88 mellan tolv och sjutton är gamla. Kraftig förslitning av bätarna gör behovet av ersättning nödvändig.

Prisomräkning har skett med I 160 000 kr.

Föredragandens övervc'iganden

Riksdagen har godkänt en grundsyn för inriktningen av det marina olje- skyddet för l990-talet. Grundsynen har utarbetats inom forsknings- och utvecklingsproiektet ”10808 85. På kemikalieområdet pågår ett nordiskt samarbete för utveckling av metod och teknik för bekämpning av utflöden. Mot denna bakgrund har jag beräknat medel för fortsatt ny- och ersätt- ningsanskaffning av materiel för bekämpning samt för underhåll och ut- bildning av personal. Medel har även beräknats för utbildning och övning av personal i de räddningskär'er som enligt avtal skall ingåi kustbevaknin- gens bercdskapsorganisation för kemikaliebekämpning.

Jag har inom anslagsposten stödsystem för olje— och kemikaliebekämp— ning beräknat medel för fortsatt uppbyggnad av den i Sverige utvecklade flygburna fjärranalysutrustningen för spaning efter olje- och kemikalieut- släpp. Med fjärranalysutrustningen kan olagliga utsläpp upptäckas. och utrustningen gör det också möjligt att följa oljan under en bekämpnings- operation så att operationen blir effektivare. Fartyg som gör sig skyldiga till olagliga utsläpp kan identifieras med utrustningen. vilket möjliggör rättsligt ingripande. Kustbevakningens flygspaning har emellertid betydel- se även i andra avseenden. t. ex. för fiskeövervakning. isövervakning och allmän övervakning. Verksamheten bedrivs i samverkan med andra myn- digheter. särskilt i fräga om den allmänna havsövervakningen i samverkan med marinen. Delar av anslaget är avsett för installation och intrimning av utrustning i de nya flygplan. som levererats under innevarande budgetår.

De medel som upptas under anslagsposten Forskning och utveckling avser till större delen vidareutveckling av kustbevakningens tjärranalys- system för haVsövervakning och detektering av olje- och kemikalieutsläpp.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag har anfört och till sammanställningen hem- ställerjag att regeringen föreslär riksdagen att till Beredskap för olje- och kemikaliebekämpning till sjöss för budgetåret 1987/88 anvisa ett förslagsanslag av 13 400000 kr.

• Sida 241
•  Original

I. Psykologiskt försvar Prop. 1986/87:95

1 1. Styrelsen för psykologiskt försvar

1985/86 Utgift 5 455000 1986/87 Anslag 5 415 000 1987/88 Förslag 7 600 000

Styrelsen för psykologiskt försvar är central förvaltningsmyndighet för det psykologiska förvaret med uppgift att leda och samordna planläggning- en av rikets psykologiska försvar. att sprida kunskaper om säkerhetspoliti- ken och totalförsvaret samt att främja och samordna andra myndigheters information. ] krig har myndigheten dessutom till uppgift att bevara och stärka befolkningens försvarsvilja och motståndsanda.

Kostnader och medelsbehov (1000-tal kr.")

1985/86 1986/87 1987/88 Plane- Utfall Plane- Styrelsen för Föredragan- rat rat psykologiskt den försvar 5455 5249 5415 7328 7600

Budgetåret 1987/88 Styrelsen anger i sin anslagsframställning tvä ekonomiska nivåer dels ett grundalternativ för verksamhet i oförändrad form (5328 kr.) dels ett ök- ningsalternativ som —i enlighet med regeringens anvisningar — överstiger grundalternativet med 2 milj. kr.

Styrelsen framhåller att verksamheten på väsentliga områden behöver förstärkas. Utbildning och övning av krigsorganisationen och av informa- tionspersonal hos andra myndigheter är en särskilt angelägen uppgift. Vidare erfordras ökade insatser beträffande utbildning av informationsper- sonal vid andra myndigheter och i kommuner. Även studier och forskning avseende opinionsundersökningar. propagandastudier. nyhetsförmedling m.m. samt information om säkerhetspolitik och totalförsvar står inför ökade krav.

Personalmässigt beräknas styrelsen inte erfordra mer personal bl.a. med hänsyn till att experter kan anlitas inom styrelsens ansvarsområde.

A. Pris- och löneomräkning

Pris- och löneomräkningen innebär att kostnaderna ökar med 255000 kr.

B. Uppgiftsförändringar

Samhällets utveckling och olika händelser i samhället ställer krav på ökade insatser från styrelsen för psykologiskt försvar. Insatserna krävs främst inom områdena desinformation och psykologisk krigföring/propagandame- 241

• Sida 242
•  Original

toder. studier av intresse för det psykologiska försvaret vid händelser av katastrofliknande natur samt den ökade efterfrågan på information. Även den snabba tekniska utvecklingen inom etermediamiljön ställer styrelsen för psykologiskt försvar inför nya uppgifter.

Sammantaget gör styrelsen för psykologiskt försvar bedömningen att ökningsalternativet erfordras för genomförande av de uppgifter styrelsen kommer att ställas inför.

Föredragandens överväganden

Styrelsens för psykologiskt försvar verksamhet budgetåret 1987/88 känne- tecknas av att myndigheten kommer att befinna sig i en period under vilken den nya krigsorganisationen skall utbildas och övas samtidigt som myndig- heten skall fördjupa sina insatser beträffande forskning m.m. inom infor- mationsområdct.

Medel för styrelsens för psykologiskt försvar verksamhet har beräknats med utgångspunkt från huvudförslaget.

I likhet med försvarskommittén beräknar jag medelsbehovet utifrån en viss utökad verksamhet vilken kräver en ökning av anslaget om 2 milj. kr. utöver grundalternativet.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag har anfört i det föregående hemställer jag att regeringen föreslär riksdagen att till Styrelsen för psykologiskt försmr för budgetåret 1987/88 anvisa ett förslagsanslag av 7 600000 kr.

• Sida 243
•  Original

J. Övrig varuförsörjning

J 1. Drift av beredskapslager 1986/87 Anslag 243 020000 1987/88 Förslag 264 000000

Anslaget omfattar drift- och förvaltningskostnader för beredskapslag— ring. exkl. inlagringskostnader och centrala myndighetskostnader.

1000-tal kr. Anslagspost 1986/87 För 1987/88 beräknar Anslag ÖCB Före— draganden

1 . Kapitalkostnader 205 888 226 882 226 864 2. Drift- och för-

valtningskostnader 37132 35 386 37136 Summa 243 020 262 268 264 000

Överstyrelsen för civil beredskap

ÖCB föreslåri sin anslagsframställning bl. a. följande.

1. Huvudförslagct budgetåret 1987/88 innebär en ökning av driftanslaget med 19248 000 kr.

2. Den totala utgiftsminskningen är fördelad över en treårsperiod. ÖCB redovisar nu sista året i besparingsplanen.

Föredragandens överväganden

Jag har i mina beräkningar utgått från överstyrelsens huvudförslag. vilket innebär en besparing för förvaltnings- och driftanslagen fördelade över en treårsperiod enligt regeringens anvisningar. Pris- och löneomräkningen uppgår till 1 750000 kr.

Omräkningen av den del av anslaget som avses för lönekostnader har skett med hänsyn till höjda löneplanebelopp fr.o.m. den ldecember 1985 resp. den ljanuari 1986.

Jag beräknar kapitalkostnaderna för budgetåret 1987/88 till 226 864 000 kr. Härav utgör ca 210717000 kr. räntor på beredskapslager och 16147000 kr. kapitalkostnader för anläggningar. Kapitalkostnaderna beräknas förde— las med ca 43170000 kr. på delfunktionen Beklädnad m. m., 118 150 000 kr. på delfunktionen Kemiska produkter m.m. och 65 550000 kr. på delfunk- tionen Metaller m.m.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag har anfört i det föregående och till sammanställ- ningen hemställerjag att regeringen föreslår riksdagen att till Drift av heredskapslager för budgetåret 1987/88 anvisa ett förslagsanslag av 264 000000 kr.

• Sida 244
•  Original

J 2. Beredskapslagring och industriella åtgärder

1986/87 Anslag 146800 000 1987/88 Förslag 88 230 000

Anslaget omfattar samtliga investeringar i varor inkl. inlagringskost- nader samt olika former av industriella åtgärder. Under anslaget beräknas också medel för investeringar i förråd samt åtgärder för övriga beredskaps- åtgärder.

l OOO-tal kr. Delfunktion 1986/87 För 1987/88 beräknar Anslag ÖCB Före- talt. D) draganden

Beklädnad m.m. 69 840 80825 41 230 Kemiska produkter m.m. 51560 92700 68 200 Metaller och verkstads-

produktcr m. m. 25 400 204 538 24 800 Summa kostnader 146 800 378 063 134 230

Intäkter från utför—

säljning av bered-

skapslager — — 29000 Intäkter från utför-

säljning av buffert—

lager — — 17 000 Summa anslag 146 800 378 063 88 230

Överstyrelsen för civil beredskap

1. Det ekonomiska utrymmet varierar för detta anslag med alternativa ekonomiska ramar för programplaneringen avseende funktionen Övrig varuförsörjning. Alternativ D är överstyrelsens eget budgetförslag.

2. ÖCB hemställer om bemyndigande att ingå avtal om beredskapslån med betalningsutfall under senare budgetår inom en ram av högst 139 milj. kr.

Föredraganden överväganden

Riksdagen har för innevarande budgetår beviljat en bemyndiganderam på 130 milj. kr. för beredskapslån som medför utbetalningar under flera år. Jag föreslår att bemyndiganderamen under budgetåret 1987/88 utgör 117 milj. kr.. varav 80 milj. kr. bör stå till regeringens disposition.

Jag kommer i det följande att redovisa medelsbehovet uppdelat för delfunktionerna Beklädnad m. m.. Kemiska produkter m.m. samt Metaller och verkstadsprodukter m.m.

För delfunktionen Beklädnad m.m. beräknar jag för kostnader under detta anslag 41230 000 kr. Av det senare beloppet beräknas 38 milj. kr. för bl. a. beredskapslån till främst företag inom grundtextilindustn'n. Jag be- räknar vidare 3.2 milj. kr. för övriga beredskapsåtgärder.

• Sida 245
•  Original

1 fråga om delfunktionen Kemiska produkter m.m. beräknar jag 25 milj. kr. i bemyndiganderam för beredskapslån och för kostnader under detta anslag 68,2 milj. kr. Av dessa medel beräknar jag 20.3 milj. kr. för bered- skapslagring av funktionskcmikalier vid prioriterade företag. 36.6 milj. kr. för beredskapslån m.m. samt 11.3 milj. kr. för övriga beredskapsåtgärder.

För delfunktionen Metaller ()(-h verkstadsprmlukter m.m. beräknar jag 12 milj. kr. i bemyndiganderam för beredskapslån och för kostnader under detta anslag 24,8 milj. kr. Av dessa senare medel bcräknarjag 14,9 milj. kr. för beredskapslån m.m. till försörjningsviktig industri och 99 milj. kr. för övriga beredskapsåtgärder.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag har anfört i det föregående hemställer jag att regeringen före slår riksdagen att 1. bemyndiga regeringen att inom en kostnadsram av 1 17000 000 kr. medge avtal om nya beredskapslån som medför utbetalningar under senare budgetår, 2. till Beredskaps/agring och industriella åtgärder för budgetåret 1987/88 anvisa ett reservationsanslag av 88 230000 kr.

J3. Täckande av förluster till följd av statliga beredskapsgarantier m.m.

1985/86 Utgift 342202' 1986/87 Anslag 1000 1987/88 Förslag 1000

1 Tidigare anslagsbeteckning H 5. Förluster på beredskapsgarantier m.m.

Från anslaget bestrids utgifter för infn'ande av statlig beredskapsgaranti enligt förordningen (1982:517) om beredskapslån och beredskapsgaranti. statlig garanti enligt brev den 15 december 1972 samt statlig garanti för säsongkrediter till läderskoföretag enligt regeringsbeslut den 30 april 1981.

F öredragandens överväganden

[ enlighet med riksdagens beslut (prop. 1985/861100, bil. 6. FöU 8. rskr. 182) har för beredskapsgarantier beviljats en engagemangsram om 125 milj. kr. att gälla för budgetåret 1986/87. För budgetåret 1985/86 uppgår lämnade garantier till 22 166000 kr. Vid budgetårets utgång hade inga ytterligare utfästelser om beredskapsgarantier gjorts.

För beredskapsgarantier bör beräknas en engagemangsram på 125 milj. kr. Anslaget bör tas upp med formellt belopp av 1 000 kr. Även förluster på sådana garantier som har lämnats t. o. m. budgetåret 1985/86 gällande den tidigare ramen om 125 milj. kr. bör belasta anslaget.

• Sida 246
•  Original

Hemställan Prop. 1986/87: 95

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att till Tät'kande av förluster tillföljd av statliga beredskapsga- rantier m.m. för budgetåret 1987/88 anvisa ett förslagsanslag av 1000 kr.

• Sida 247
•  Original

K. Övriga ändamål Försvarets forskningsanstalt

Försvarets forskningsanstalt är totalförsvarets gemensamma forskningsin- stitution. Forskningsanstalten har programansvar för delprogrammet Ge- mensam försvarsforskning samt produktionsansvar för huvuddelen av den verksamhet som bedrivs inom detta delprogram. Forskningsanstalten utför vidare vissa forsknings- och utredningsuppgifter för utrikesdepartementets räkning samt bedriver intäktsfmansicrad forsknings- och utredningsverk- samhet för bl.a. avnämare utanför totalförsvarssektorn.

Försvarets forskningsanstalt leds av en styrelse. Chef för forskningsan- stalten är en generaldirektör. Anstalten är organiserad på ett centralt kansli för planering och administration och fem huvudavdelningar. Varje huvud- avdelning svarar i princip för forskningen inom ett forskningsområde.

Forskningsanstalten är lokaliserad till flera orter. Sålunda är enheter ur huvudavdelning 5 förlagda till Karlstad. huvudavdelning 3 och enheter ur huvudavdelning 5 till Linköping samt huvudavdelning 4 till Umeå. Övriga delar av forskningsanstalten liggeri Stockholmsområdet.

Huvuddelen av forskningen m.m. vid försvarets forskningsanstalt finan- sieras från fjärde huvudtitelns anslag FS. Gemensam försvarsforskning. En mindre del finansieras från tredje huvudtitelns anslag F5. Vissa åtgär- der för rustningsbegränsning och kontroll.

Den forsknings-, utrednings- och utvecklingsverksamhet vid forsknings- anstalten som bedrivs genom intäktsfmansierade uppdrag skall vara eko- nomiskt självbärande och finansieras fr.o.m. budgetåret 1983/84 över förslagsanslaget K 1. Försvarets forskningsanstalt: Intäktsfmansierad upp- dragsverksamhet.

K 1. Försvarets forskningsanstalt: 1ntäktsfinansierad uppdragsverksamhet

1986/87 Anslag 1000 1987/88 Förslag 1 000

Kostnader och medelsbehov (1000-tal kr.)

Primäruppdrag m. m. 1986/87] 1987/883 Planerat Försvarets Föredra- forsk- ganden nings- anstalt

Försvarets forskningsanstalt: Kostnader för forskning och

utvecklingsarbete 62 801 72001 72001 A vgår: 1ntäkter av uppdragsverksamhet —62 800 —72 000 —72 000 Medelsbehov l l l

' Medelprisläge för budgetåret 1986/87. 2 Mcdelprisläge för budgetåret 1987/88.

• Sida 248
•  Original

Försvarets forskningsanstalt biträder myndigheterna inom försvarsmak- ten. övriga myndigheter inom totalförsvaret. myndigheter utanför total- försvaret. forskningsräd och företag med intäktsftnansierade forsknings-. utrednings- och utvecklingsuppgifter. Ungefär hälften av uppdragsvoly- men utgörs av insatser för totalförsvaret. främst försvarets materielverk. Den återstående delen domineras av uppdrag från den offentliga sektorn, huvudsakligen statliga myndigheter och forskningsorgan.

Den intäktslinansicrade uppdragsverksamheten vid forskningsanstalten befinner sig ännu i ett uppbyggnadsskede. Den har tillmätts ökad betydelse i strävandena att vidmakthålla och vidareutveckla kompetensen inom så- dana vetenskaps- och teknikområden som är betydelsefulla för totalförsva- ret. Forskningsanstalten avser att utveckla sin marknadsföring.

Budgetåret 1985/86

Försvarets förs/(ningsanstalt anger i sin redovisning att verksamheten under budgetåret 1985/86 i stort ökat enligt den planering som gjordes efter budgetåret 1984/85. Åtgärder har. totalt över FOAzs verksamhet. vidtagits för att förbättra löneläget men också för att ge goda personliga utvecklings- möjligheter och en god arbetsmiljö i syfte att göra FOA attraktivare som arbetsplats.

Budgetåret 1986/87

Svårigheterna att behålla resp. rekrytera kvalificerad teknisk personal bedöms bestå även under budgetåret 1986/87. Fortsatta åtgärder för att förbättra löneläget och för att ge goda personliga utvecklingsmöjligheter bl. a. genom intern utbildning vidtas och verksamheten bedöms kunna öka ca 5 % under budgetåret.

Inom svensk forskningspolitik läggs ökad vikt vid att tillvarata forsk- ningsresultat genom samarbete över myndighets- och sektorsgränser. Den- na inriktning skall omsättas till initiativ inom anstalten. Kunskaper och kontaktnät för att tillgodose detta syfte har byggts upp.

Marknadsplaneringen kommer att ägnas större uppmärksamhet.

Budgetåret 1987/88

Försvarets forskningsanstalt

Omsättningen bedöms kunna öka med ca 5 % i fast prisläge.

Insatserna för ett utvidgat forskningssamarbete över myndighets- och sektorsgränser fortsätter. Kompetensprofil och uppdragsstruktur anpassas till efterfrågan på tjänster. under förutsättning att den intäktsfmansieradc verksamheten samtidigt kan komplettera och stödja forskningen för total- försvaret.

• Sida 249
•  Original

Fr'iradragandt'ns r'iverväganden

Jag kan i huvudsak godta vad försvarets forskningsanstalt har anfört om den intäktslinansierade uppdragsverksamhetens omfattning och inriktning under budgetåret 1987/88. Denna verksamhet har betydelse framför allt för att vidmakthålla och vidareutveckla kompetensen inom sådana veten- skaps- och teknikområden som är betydelsefulla för totalförsvaret och/eller samverkan mellan olika samhällssektorer.

Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov.

Forskningsanstalten redovisar i sitt bokslut för budgetåret 1985/86 av- sättningar till statskapitalct och till särskilda resursfonder för investering- ar. Enligt min mening bör statskapitalet inte få öka till mer än ca 10 % av årsomsättningen för den intäktsfmansierade verksamheten. Vidare bör uppbyggnaden av särskilda resttrsfonder begränsas något.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag har anfört och till sammanställningen hem- ställerjag att regeringen föreslår riksdagen att till Försvaretsförskningsanstalt:Intiiktsjinansierad uppdrags— verksamhet för budgetåret 1987/88 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kr.

K 2. Flygtekniska försöksanstalten

Flygtekniska försöksanstalten (FFA) har till uppgift att främja utveckling- en av flygtekniken inom landet. Förutom den s.k. uppdragsforskningen bedriver försöksanstalten egen. främst kunskapsuppbyggande forskning av allmän flygteknisk karaktär.

Flygtekniska försöksanstalten, som är central instans för flygteknisk forskning, ligger i Stockholm. Den leds av en styrelse. Chef för försöksan- stalten är en generaldirektör. Försöksanstalten är organiserad på ett kans- li. en aerodynamisk avdelning, en hållfasthetsavdelning och en teknisk avdelning.

Verksamheten under delprogramtnet Flygtekniska försöksanstalten budgeteras på ett primäruppdrag inom delproduktionsområdet Allmän led- ning och förbandsverksamhet samt två primäruppdrag inom huvudproduk- tionsområdet Forskning och utveckling. Denna verksamhet finansieras från förslagsanslaget Flygtekniska försöksanstalten. Uppdragsverksamhe- ten redovisas som självbärande verksamhet under detta anslag.

1985/86 Utgift 6 920 000 1986/87 Anslag 7 150 000 1987/88 Förslag 10 000 000

• Sida 250
•  Original

Kostnader och medelsbehov (l000-tal kr.)

Primäruppdrag m.m. l985/86 1986/87 l987188 Planerat Utfall Planerat Flygtek- Föredra- niska ganden försöks- anstalten' Flygtekniska för— söksanstalten: Allmän ledning och förbands— verksamhet 840 840 | 050 I 180 l 180 Utvecklingsarbete (uppdragsverk- samhet) 66 l70 78 639 83 395 93 375 93 375 Tillämpad forsk- ning 6080 6080 6 lOO 7 125 6 320 Bidrag till ut- rustning — 5 935: 2 5003 Kostnader 73 090 85 559 90 545 107 615 103 375 Avgår: Intäkter av upp— dragsverksamhet —66 170 —70 432 —83 395 —9l 600 —91 600 Balanserat över/ underskott — 8 207 — | 7754 1 775 Medelsbehov 6 920 6 920 7 150 M 240 10 000

' Flygtekniska försöksanstalten har. i enlighet med regeringens anvisningar. redovi- sat ett tilläggsförslag som innebär en med 5 % utökad forskning. Medelsbehovet för detta altemativ är 19240tkr. för budgetåret l987/88. : Avser akustiklaboratorium 4 865 tkr. och ny läghastighetstunnel 1070 tkr. 3 Engångsanvisning. För budgetåret l988f89 förutsätts tillföras ytterligare l.5 milj. kr. för akustiklaboratoriet. 4 Verksamheten kommer enligt flygtekniska försöksanstalten att ge ett underskott budgetåret 1987/88 om l77Stkr.

Personal

Personalkategori Antal anställda omräknat till personår

1985/86 1986/87 I987/88 Planerat Utfall Planerat Flygtek- niska försöks— anstalten CiVil personal 238 235 250 250

Under perioden l987/88— l99l/92 skall verksamheten enligt flygtekniska försöksanstalten inriktas på att stödja dels utveckling och genomförande av försvarets matericlplaner, dels den svenska tlygindustrins förmåga att utveckla och tillverka llygplan- och robotsystem. Till följd av regeringens och överbefälhavarens åtgärder för att säkerställa inhemsk produktion av robotar kommer FFAzs resurser och kompetens att få ökad betydelse.

FFAzs verksamhet kommer att påverkas av den inhemska utvecklingen av civila flygplan och Sveriges deltagande i det europeiska rymdprogram- met. Inom det senare förväntas FFA komma att medverka vid utveckling- en av rymdfärjan Hermes. De internationella forskningsbehoven m.m.

IQ '_Il

• Sida 251
•  Original

inom det flygtekniska området bedöms ytterligare öka efterfrågan på FFA:s tjänster.

För att på sikt säkerställa dessa funktioner förutsätts det flygtekniska rådet rekommendera inriktning och omfattning av erforderlig modernise- ring av de experimentella resurserna.

Budgetåret 1986/87

Omstrukturering av verksamheten fortsätter som följd av ändrade beställ- ningar från försvarets materielverk och Saab-Scania AB.

FFA kommer att öka den analytiska och beräkningsmässiga delen inom aerodynamiken samt komposittillämpningar inom hållfasthetsområdet. Härtill kommer också ny verksamhet inom det akustiska området. Robot- frågorna ökar i betydelse.

Den tillämpade forskningen kommer att koncentreras till viss långsiktig forskning och påbörjade internationella samarbetsprojekt. Under året kommer marknadsföringen att öka. dock utan att huvudinriktnigen i an- staltens verksamhet ändras.

Budgetåret 1987/88 Flygtekniskaförsöksanstalten

Verksamhetens inriktning och omfattning under budgetåret 1986/87 be- stäms främst av arbetet för JAS-projektet och de militära och civila forsk- ningsprogrammen. Den påbörjade verksamheten inom akustikområdet fortsätter och den tillämpade forskningen kommer att koncentreras på viss långsiktig forskning samt vidareutveckling av påbörjade internationella samarbetsprojekt. För de experimentella resursområdena bedöms mark- nadsföringen kunna ge något ökad beläggning.

Försöksanstalten föreslår ett nytt primäruppdrag för grundforskning inom det flygtekniska området fr. o. m. budgetåret 1988/89 för att kompen- sera förväntade minskade av beställningar med medel från delprogrammet Gemensam försvarsforskning.

Förändringarna i förhållande till budgetåret 1986/87 motiverar flygtek- niska försöksanstalten påföljande sätt.

A. Pris- och löneomräkning för primäruppdragen

Pris- och löneomräkningen ökar kostnaderna med 1155000 kr., varav 130 000 kr. för allmän ledning och förbandsverksamhet och 1025 000 kr. för tillämpad forskning.

B. Uppgiftsförändringar Materiel och anläggningar

Försöksanstalten har i särskild ordning hemställt om en ny låghastighets- tunnel för 311 milj. kr. och om ett akustiklaboratorium för 4,8 milj, kr.

• Sida 252
•  Original

Anstalten hemställer för budgetåret 1987/88 om utrustningsbidrag med 1070000 kr. för läghastighetstunneln och med 4865 000 kr. för akustikla- boratorict.

Föredrag(im/Mix t'ji'eri'iigandwt

Jag kan i huvudsak godta den av flygtekniska försöksanstalten föreslagna inriktningen. Min beräkning av det totala medelsbehovet för allmän led- ning och förbandsverksamhet och tillämpad forskning framgår av samman- ställningen över kostnader och medelsbehov.

Jag kan inte biträda anstaltens förslag om att inrätta ett nytt primärupp- drag för grundforskning fr.o.m. budgetåret 1988/89.

Frågan om att till anstalten anskaffa ett akustiklaboratorium och en låghastighctstunnel har tidigare anmälts (prop. 1985/861100. bil. 6). Jag förordade då. efter samråd med chefen för industridepartcmentet. att dessa investeringar skulle prövas i samband med kommande näringspoli- tiska proposition. Efter samråd med chefen för industridcpartemenetet vill jag dock här behandla dessa frågor. Flygtekniska försöksanstalten har lämnat kompletterande tekniskt och ekonomiskt underlag för bägge an- skaffningarna.

Jag tillstyrker anskaffning av ett akustiklaboratorium och har i min beräkning upptagit 1.5 milj. kr. härför under budgetåret 1987/88.

Jag är fortfarande inte beredd att ta ställning till anskaffning av en låghastighetstunncl. Projektarbetet bör dock fortsätta och jag har i min sammanställning över kostnaderna beräknat 1 milj. kr. härför.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag har anfört och till sammanställningen hem- ställer jag att regeringen föreslår riksdagen att till Flygtekniska försöksanstalten för budgetåret 1987/88 anvi— sa ett förslagsanslag av 10000 000 kr.

FN-styrkor m.m.

Verksamheten under delprogrammet FN-styrkor m.m. omfattar bl. a. re- krytering. organisation och utbildning i Sverige av beredskapsstyrkan för FN-tjänst. Denna verksamhet budgeteras på ett primäruppdrag inom del- produktionsområdet Allmän ledning och förbandsverksamhet och finansi- eras från förslagsanslaget Beredskapsstyrka för FN-tjänst. Delprogrammet omfattar vidare FN-styrkors tjänstgöring utomlands m.m. Denna verk- samhet finansieras fr.o.m. budgetåret 1985/86 från förslagsanslagen FN-styrkors verksamhet utomlands och Övervakningskontingenten i Ko- rea. Verksamheten under delprogrammet leds av chefen för armén.

IJ ls)

• Sida 253
•  Original

K 3. Beredskapsstyrka för FN—tjänst

l985/86 Utgift 30100000 l986/87 Anslag 33000000 1987/88 Förslag 28 600000

Kostnader och medelsbehov (1000-tal kr.)

Primäruppdrag m.m. l985i86 l986/87 l987i88 Planerat Utfall Planerat Chefen Föredra— för ganden armén

Beredskapsstyrka för FN—tjänst: Allmän lcd- ning och förbandsverk- samhet 30765 30 | 14 33 000 29 llo 28 600 Kostnader = medels- behov 30 765 30 I 14 33 000 29 126 28 600 Personal Personalkategori Antal anställda omräknat till personår l985/86 l986f87 NM./88 Planerat Utfall Planerat Chefen Föredra- för ganden armen Militär personal 12 l2 |2 16.5 16.5 Civil personal 37 37 37 42.5 42.5 49 49 49 59 59

Budgetåret l985/86

Under budgetåret 1985/86 har två beredskapsbataljoner om vardera ca 700 personer rekryterats och utbildats vid FN-skolan i Almnäs. Södertälje. Av dessa har totalt omkring 800 personer tagits i anspråk för tjänstgöring vid den svenska bataljonen i Republiken Cypern.

För tjänstgöring vid det svenska sjukhuskompaniet i södra Libanon har rekryterats och utbildats omkring 300 personer.

För tjänst i FN:s observatörsstyrkor i Mellersta Östern. Indien och Pakistan har rekryterats och utbildats 36 resp. 8 observatörer.

Till specialenheten för katastrofhjälp har rekryterats och utbildats ca 50 personer.

Anskaffning av skyddsvästar till samtlig personal i svenska förband utomlands har slutförts.

Budgetåret 1986/87

Under budgetåret 1986/87 har verksamheten ökat på grund av vårt utökade engagemang i södra Libanon och omfattar rekrytering. organisation och utbildning av omkring | 800 personer.

"253

• Sida 254
•  Original

Budgetåret 1987/88 C hefcn för armén

Två skyttebataljoner om vardera ca 400 personer kommer att rekryteras och utbildas för tjänstgöring i den svenska bataljonen i Republiken Cypern samt två underhållsbataljoner om vardera ca 640 man kommer att rekryte— ras och utbildas för tjänstgöring i södra Libanon. Undcr förutsättning att mandaten förlängs kommer under budgetåret totalt omkring 2 l00 personer att tas i anspråk för tjänstgöring vid de svenska bataljonerna i FN:s fredsbevarande styrkor i Republiken Cypern och södra Libanon.

Rekryteringen och utbildningen av observatörer m.fl. förutsätts få oför- ändrad omfattning.

Omkn'ng 50 personer kommer att rekryteras och utbildas till specialen- heter för katastrothjälp.

De erfarenheter som erhållits efter det andra verksamhetsåret vid FNS och den organisationsöversyn som genomförts under budgetåret 1986/87 kan komma att medföra vissa förändringar kopplat med det utökade enga- gemanget i södra Libanon för budgetåret 1987/88 som nu inte kan förutses.

Föredragandens överväganden

Jag kan i huvudsak godta vad chefen för armén har anfört om verksamhe- ten under budgetåret 1987/88.

Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov. Medlen bör liksom tidigare anvisas utanför utgiftsramen för det militära försvaret.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Beredskapsstyrku för FN-tjänst för budgetåret 1987/88 an- visa ett förslagsanslag av 28 600 000 kr.

K4. FN—styrkors verksamhet utomlands

1985/86 Utgift. l33200000 l986/87 Anslag 133400000 l987/88 Förslag 213800000

Medel för en svensk militär styrka i FN-tjänst anvisades första gången på tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1956/57 (prop. 19562198. SU 179. rskr. 539). Därefter har årligen ytterligare medel anvisats för svenska FN-styrkors verksamhet.

Sedan budgetåret 1965/66 har anvisats medel för FN-styrkornas verk- samhet utom Sverige under anslaget Kostnader för svenska FN-styrkor m.m., fr.o.m. budgetåret l972/73 benämnt FN-styrkors verksamhet ut- omlands.

• Sida 255
•  Original

Sammanlagt har för den svenska verksamheten utomlands t.o.m. bud- getåret 1986/87 anvisats 20546l5000 kr.

Del av ifrågavarande kostnader avses bli ersatt av FN. lntill den 31 augusti l986 har från FN återbetalats 793 069847 kr. Vid den tidpunkten uppgick Sveriges återstående fordran hos FN enligt dittills framlagda krav till 2l6768 904 kr. Ersättningar från FN tillgodogörs statsbudgetens in- komsttitel Återbetalning av lån för svenska FN-styrkor.

Kostnader och medelsbehov ( 1 OOO-tal kr.)

Primäruppdrag m. m. l985f86 1986/87 1987/88 Planerat Utfall Planerat Chefen Före— för dragan- armén den

FN—styrkors verksamhet utomlands: Allmän led- ning och förbandsverk- samhet 126 500 133 200 I33 400 273 800 213 800

Kostnader = medels- behov 126 500 133 200 133 400 273 800 213 800

Budgetåret l986/87

Under budgetåret har verksamheten fått en mycket ökad omfattning med anledning av regeringens beslut den l4 augusti 1986 att utöka vårt engage- mang i södra Libanon.

Enligt tidigare regeringsbeslut deltar Sverige i de nedan angivna fredsbe- varande FN-missionerna. — UNTSO (United Nations Truce Supervision Organization) i Mellersta

Östern med 36 observatörer.

— UNMOGIP (United Nations Military Observer Group in lndia and

Pakistan) i Kashmir med åtta observatörer. — UNFICYP (United Nations Force in Cyprus) på Cypern med en batal- jon. — UNlFlL (United Nations Interim Force in Lebanon) i Libanon med en bataljon. Förordningen (FFS l984:3l) om förmåner till anställd i beredskapsstyr- kan för FN-tjänst och i övervakningskontingenten i Korea har ändrats genom förordningen (FFS t986:40) om ändring i nämnda förordning. Änd- ringen trädde i kraft den ljanuari l987.

Budgetåret 1987/88 Chefen/ör armén

Om mandatet förlängs kommer en bataljon att tjänstgöra i FN:s fredsbe- varande styrka i Republikcn Cypern.

Om mandatet förlängs kommer en underhållsbataljon att tjänstgöra i FN:s fredsbevarande styrka i södra Libanon.

• Sida 256
•  Original

Om deltaganden med ytterligare en fredsbevarande styrka beslutas un— der budgetåret. krävs ytterligare medel.

F öredragandens överväganden

Genom beslut ijuni l982 förordnade regeringen att ett sjukhuskompani omfattande högst 150 personer jämte viss stabspersonal skulle ställas till FN:s förfogande för fortsatt tjänstgöring i Mellersta Östern tills vidare.

Genom beslut ijuni 1983 förordnade regeringen att tiden för den svenska FN-insatsen i Republiken Cypern skulle förlängas tills vidare. Styrkan på Cypern uppgår till ca 400 personer.

Genom beslut ijuni 1985 medgav regeringen att chefen för armén varje budgetår får rekrytera och utbilda personal till sjukhuskompaniet i södra Libanon. styrkan i republiken Cypern, specialenheten för katastrofhjälp samt observatörer i FN-tjänst. Vidare medgav regeringen att chefen för armén varje budgetår skall besluta om avlösning av observatörer i FN-tjänst.

Genom beslut i augusti 1986 medgav regeringen att ytterligare personal ur beredskapsstyrkan för FN-tjänst. en underhållsbataljon som inkl. sjuk— huskompaniet omfattar ca 630 man. skulle ställas till FN:s förfogande för tjänst i södra Libanon tills vidare.

Jag kan för närvarande inte bedöma hur länge de svenska FN-styrkorna behöver fortsätta sin verksamhet. Jag har vid min beräkning av anslagsbe- loppet tagit hänsyn till det redovisade behovet av fordonsmateriel.

Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov. Medlen bör liksom tidigare anvisas utanför utgiftsramen för det militära försvaret.

Jag kan i huvudsak godta vad chefen för armén har anfört om verksam- heten under budgetåret l987/88.

Beräkningen av medelsbehovet för budgetåret l987/88 måste betraktas som ungefärlig med hänsyn till svårigheterna att beräkna vissa utgiftspos- ter samt möjligheten att regeringen fattar beslut om nya svenska FN- insatser eller att de nuvarande kontingenterna avvecklas.

Regeringen har i februari 1987 underrättat FN:s generalsekreterare om Sveriges beslut att - om inte väsentliga förbättringar åstadkommes främst rörande finansieringen -— vid årsskiftet 1987/88 avveckla sin medverkan i FN-styrkan på Cypern (UNFICYP). [ beräkningen av medelsbehovet för budgetåret 1987/88 antas att en avveckling av den svenska FN—styrkan kommer att ske.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att till FN-slyrkors verksamhet utomlands för budgetåret 1987/88 anvisa ett förslagsanslag av 213 800 000 kr.

• Sida 257
•  Original

KS. Övervakningskontingenten i Korea

1985/86 Utgift 2 900 ()00 1986/87 Anslag 3 200 ()()0 1987/88 Förslag 3 200 000

Medel för övervaknings- och repatrieringskontingcnten i Korea anvi- sades första gången på tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1953/54 (_prop. 1953z234. SU 196. rskr. 431). Den svenska repatrieringskontingen— ten upplöstes efter slutfört uppdrag är 1954 men övervakningskontingen- tens uppgift står alltjämt kvar.

För övervakningskontingentens fortsatta verksamhet har anvisats medel under anslaget Svenska övervakningskontingenten i Korea. fr.o.m. bud- getåret 1972/73 benämnt Övervakningskontingenten i Korea.

Sammanlagt har för den svenska verksamheten i Korea t.o.m. budget- året 1986/87 anvisats 52 080 000 kr.

Kostnader och medelsbehov (1 OOO-tal kr.)

Primäruppdrag m. rn. 1985/86 1986/87 1987/88 Planerat Utfall Planerat Chefen Före— för dragan- arme'n den

Övervakningskontingenten i Korea: Allmän ledning och förbandsverksamhet 3 000 2 872 3 200 3 200 3 200

Kostnader = medelsbehov 3 000 2 872 3 200 3 200 3 200

Föredragandens överväganden

Genom beslut i maj 1984 föreskrev regeringen att det skall finnas en övervakningskontingent i Korea om högst tio personer. Jag kan för närva- rande inte bedöma hur länge övervakningskontingentcn i Korea behöver fortsätta sin verksamhet. Medel för verksamheten bör emellertid anvisas för budgetåret 1987/88. Jag anser att kontingentens personalstyrka även i fortsättningen bör hållas så låg som möjligt.

Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov. Medlen bör liksom tidigare anvisas utanför utgiftsramen för det militära försvaret.

Beräkningen av medelsbehovet för budgetåret 1987/88 måste betraktas som ungefärlig med hänsyn till svårigheterna att beräkna vissa utgiftspos- ter samt möjligheten att kontingenten avvecklas.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att till Övervakningskonringenten i Korea för budgetåret 1987/88 anvisa ett förslagsanslag av 3 200000 kr.

• Sida 258
•  Original

K 6. Anläggningar m.m. för vissa militära ändamål

Verksamheten under delprogrammet Anläggningar m.m. för vissa militära ändamål omfattar sådana ändamål som bekostas av medel utanför utgifts- ramen för det militära försvaret. [ verksamheten ingår för budgetåret 1987/88 den projektilröjning som enligt avtal ankommer på staten inom de delar av Järvafältet som har överlåtits till Stockholms m.fl. kommuner. anskaffning av mark i anslutning till pansarövningsfältet i Skövde som kompensation för övningsmark som har överlåtits till Skövde kommun samt nybyggnad av diverse befästningsobjekt.

Av verksamheten under delprogrammet budgeteras projektilröjningen på ett primäruppdrag inom delproduktionsområdet Centralt vidtagen ma- terielanskaffning m.m.. markanskaffningen på ett primäruppdrag inom delproduktionsomrädet Markanskaffning samt nybyggnaden av befäst- ningsobjekt på ett primäruppdrag inom delproduktionsområdet Nybygg- nad m. m.

Verksamheten finansieras från reservationsanslagct Anläggningar m.m. för vissa militära ändamål.

1985/86 Utgift 16232000 Reservation 13 632000 1986/87 Anslag 1000 1987/88 Förslag 23 700000

Kostnader och medelsbehov (1000-tal kr.)

Primäruppdrag 1986-187 1987/88 Överbefäl- Före- havarcn draganden

Anläggningar m.m. för vissa militära ändamål: Centralt vidtagen materiel-

anskaffning m. m. 3 000 5 000 5 000 Markanskaffning 500 500 500 Nybyggnad m.m. 10133 7467 7400 Centralt beslutade om- byggnads- och underhålls— åtgärder — 10 800 10800 Kostnader = medelsbehov 13 633 23 767 23 700

Budgetåret1987/88 Överbefälhavaren

Medelsbehovet för budgetåret 1987/88 beräknas till 23,7 milj. kr. enligt vad som framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov.

Föredragandens överväganden

Jag kan i huvudsak godta vad överbefälhavaren har anfört om verksamhe- ten under budgetåret 1987/88. Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov. Jag förordar att me- del anvisas enligt följande anslagsberäkning.

• Sida 259
•  Original

Anslagsheräkning (1 000—ta1 kr.)

Medelstillgång Beräknad medelsförbrukning Reservation 1986-07-01 13 ()32 wants") 13 633 Anslag for 1986/"87 1 1987/88 33 700 Anslag for 1987/88 Beräknad (förslag) 13 700 reservation 1988-06-30 0

37 333 37 333

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att till Anläggningar m. m.fi'ir vissa militära ändamål för budget- året 1987/88 anvisa ett rescrvationsanslag av 23 700000 kr.

K 7. Nämnden för vapenfriutbildning

Nämnden för vapenfriutbildning (NVU) har till uppgift att svara för uttag- ning till tjänstgöring. registrering och redovisning av vapenfria tjänsteplik- tiga.

Verksamheten linansicras från förslagsanslaget K7. Nämnden för va- penfriutbildning. Tidigare finansierades verksamheten från arbetsmark- nadsdepartementets anslag B 16. Nämnden för vapenfriutbildning.

Kostnaderna för de vapenfria tjänstepliktigas utbildning och förmåner finansieras från förslagsanslaget KS. Vapenfria tjänstepliktiga.

1985/86 Utgift 5 130000 1986/87 Anslag 5 138000 1987/88 Förslag 5400 000

Kostnader och medelsbehov (1 OOO-tal kr.)

Anslag m. m. 1985/86 1986/87 1987/88 Planerat Utfall Planerat NVU Föredrag- anden

K7. Nämnden för

vapenfriutbildning 4 513 5130 5 138 5 541 5 400 Kostnader 4 513 5 130 5 138 5 541 5 400 Tillkommerf'avgär: Tilläggsanslag +663 Medelsbehov 5 176 5 130 5 138 5 541 5 400

• Sida 260
•  Original

Personal

Personalkategori Antal anställda omräknat till personår 1985/tät) 1986/87 1987/88 Planerat Utfall Planerat NVU Föredrag- anden Civil personal 22 32 22 22 22

Budgetåret 1987/88 Nämnd/anför vapmzfriuthildning

Förändringarna i förhållande till budgetåret 1986/87 motiverar nämnden för vapenfriutbildning på följande sätt.

A. Pris- och löneomräkning

Pris- och löneomräkningen innebär att kostnaderna ökar med 288 000 kr.

B. Uppgiftsförändringar

Utveckling av nya datarutiner och ny utrustning ökar kostnaderna med 1 15000 kr.

F Öredragandens överväganden

Jag kan i huvudsak godta vad nämnden för vapenfriutbildning anfört om verksamheten under planeringsperioden.

Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov. Jag har därvid beräknat medel för utveckling av nya datarutiner och ny utrustning.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag har anfört och till sammanställningen över kostnader och medelsbehov hemställer jag att regeringen föreslär riksda- gen att till Nämnden jär vapenfriutbildning för budgetåret 1987/88 anvisa ett förslagsanslag av 5 400000 kr.

• Sida 261
•  Original

K 8. Vapenfria tjänstepliktiga

1985/86 Utgift 123 423000 1986/87 Anslag 124 785 000 1987/88 Förslag 119600000

Från anslaget finansieras de vapenfria tjänstepliktigas ekonomiska och sociala förmåner samt vissa utbildningskostnader m.m. till kommuner. organisationer och affärsdrivande verk vilka tilldelas vapenfria tjänsteplik- tiga.

Kostnader och medelsbehov (1000-tal kr.)

Anslag m.m. 1985/86 1986187 1987/88 Planerat Utfall Planerat NVU Föredra- ganden

1. Vapenfria tjänste— pliktiga 96733 119291 120385 115500 115500 2. Ersättning för utbildningskost-

nader m.m. 4 342 4132 4400 5 870 4100 Medelsbehov 101 075 123 423 124 785 121 370 119 600

Budgetåret1987/88 Nämndenför vapen/'riiirbildning

Nämnden för vapenfriutbildning beräknar behovet av tjänstgöringsdagar till 650000 kr. Medelsbehovet beräknas på följande sätt.

> . Vapenfria tjänstepliktiga

Förmåner för vapenfria tjänstepliktiga kostar 100 milj. kr. Kostnaderna för familjebidrag uppgår till 15 milj. kr.

. Kostnaderna för särskild hjälpverksamhet uppgår till 150000 kr. Fritidsstudieverksamheten kostar 350000 kr.

Auto——

B. Ersättning för utbildningskostnader m.m.

Nämnden för vapenfriutbildning föreslår att ersättningen till bidragsberät- tigade utbildningsanordnare för grundutbildning av vapenfria höjs från 3000 kr. till 4000 kr. per vapenfri. Dessa kostnader beräknas därmed uppgå till 5.6 milj. kr. Kostnaderna för medinflytandeverksamheten beräk— nas till 270000 kr.

Föredragandenx överväganden

Jag kan i huvudsak godta vad nämnden för vapenfriutbildning har anfört om vapenfriutbildningen under planeringsperioden.

• Sida 262
•  Original

Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag har anfört och till sammanställningen över kostnader och medelsbehov hemställer jag att regeringen föreslår riksda- gen att till 1-"upmt/i'ia tjänstepliktiga för budgetåret 1987/88 anvisa ett förslagsanslag av 1 19600 000 kr.

I'd O Ys)

• Sida 263
•  Original

Förslag till

Bilaga I.]

Lag om ändring i familjebidragslagen (1978z520)

Härigenom föreskrivs att 9.5 familjebidragslagen (19781520) skall ha

följande lydelse.

Nuvarande lydelse

9s'

Familjepenning beräknas för må- nad till högst 1225 kronor för barn och till högst 2 [50 kronor för annan person. Familjepcnning för den som uppbär ersättning för vård som avses i 757 eller för den som har rätt till underhållsbidrag. som tjän- steplik tig är skyldig att utge. får dock inte överstiga ersättningens eller bidra gets belopp för månad.

Föreslagen lydelse

Familje penning beräknas för mä- nad till högst 1325 kronor för barn och till högst.? 350 kronor för annan person. Familjepenning för den som uppbär ersättning för vård som avses i 757 eller för den som har rätt till under hållsbidrag. som tjän- stepliktig är skyldig att utge, får dock inte över stiga ersättningens eller bidragets belopp för månad.

Denna lag träderi kraft den ljuli 1987.

' 263

• Sida 264
•  Original

Bilaga I.2

Remissvaren om 1984 års försvarskommittés rapport (SOU 1985:23) ”Svensk säkerhetspolitik inför 90—talet”

1984 års försvarskommitté tillsattes i mars 1984 med uppgift att utarbeta förslag om säkerhetspolitikens inriktning och totalförsvarets utveckling efter budgetåret 1986/87. Kommittén lämnade en första rapport med titeln "Svensk säkerhetspolitik inför 90-talet" (SOU 198593) 1 maj 1985.

Rapporten har från 20 juni till 15 november 1985 varit på remiss hos ett stort antal myndigheter. institutioner och organisationer. Ett sextiotal remissvar har inkommit till försvarsdepartementet.

I rapporten redovisar kommittén sina bedömningar av den internationel- la utvecklingen med tonvikt på öst-väst-relationerna och det nordeuro- peiska omrädet. Kommittén diskuterar tänkbara konflikter och hot som skulle kunna uppstå och som kan beröra Sveriges säkerhet. Den svenska samhällsutvecklingen belyses från resurs- och sårbarhetssynpunkt. Mot denna bakgrund redovisar kommittén sina förslag om svensk säkerhetspo- litik och dess viktigaste komponenter. utrikes- och försvarspolitiken. Kommittén är enig i sina förslag.

Överbefälhavaren delar i allt väsentligt försvarskommitténs beskrivning- ar och bedömningar och förslaget till inriktning av vår säkerhets- och försvarspolitik. Överbefälhavaren anser emellertid att vissa områden är ofullständigt behandlade och utvecklar närmare sina synpunkter i anslut- ning till dessa. Civilförsvarsstyrelsen. överstyrelsen för ekonomiskt för- svar. eivilbefähavarna i Södra. Västra och Östra civilområdena. statens vattenfallsverk samt länsstyrelserna i Malmöhus. Västernorrlands, Norr- bottens. Västerbottens och Jämtlands län formulerar sina sammanfattande omdömen på liknande. instämmande sätt.

Många finner det värdefullt med den fortsatta enigheten i grundläggande säkerhetspolitiska frågor. Detta säger civilbefälhavaren i Södra civilområ- det, Centerns kvinnoförbund. Folkpartiets ungdomsförbund och kvinno- förbund. Sveriges reservofticersförbund och Allmänna försvarsförenin- gen. Andra, t. ex. Socialdemokratiska ungdomsförbundet. Lantbrukarnas riksförbund och Göteborgs universitet lägger tonvikt vid rapporten som grund för en breddad säkerhetspolitisk debatt. Styrelsen för psykologiskt försvar och länsstyrelsen i Stockholms län föreslår att rapporten ges ut i populärupplaga för att främja debatten. Kungliga Krigsvetenskapsakade- mien anser att rapporten tillsammans med en sammanställning av remiss- varen bör kunna användas i undervisningen.

Centerns kvinnoförbund ser det som väsentligt att folkrörelserna även får ta del av och yttra sig över kommitténs slutliga betänkande. som beräknas komma hösten 1986.

Överstyrelsen för ekonomiskt försvar. kommerskollegium och Ingen- jörsvctenskapsakademien erinrar om den ökade betydelse som internatio-

• Sida 265
•  Original

nella ekonomiska förhållanden och vårt lands tekniska kompetens har fått. Detta borde ha ägnats mera uppmärksamhet.

Många remissvar berör endast någon begränsad del av försvarskommit- téns rapport. nämligen sådant som myndigheten eller organisationen haft särskild anledning av bevaka.

Den mest påtagliga kritiken mot rapporten gäller att den är för snävt inriktad på militära konflikter. Denna kritik behandlas utförligt nedan i avsnittet "Avvägningar i säkerhetspolitiken". En förskjutning från en bredare syn på säkerhetspolitiken skulle ha skett sedan förra försvarskom- mitténs motsvarande rapport. Sådana synpunkter framförs av Socialdemo- kratiska ungdomsförbundet. kvinnoförbundet och broderskapsrörelsen, Göteborgs. Lunds och Uppsala universitet. Svenska freds- och skilje- domsföreningen. Kristna fredsrörelsen. Internationella kvinnoförbundet för fred och frihet och Sveriges frikyrkoräd. Kvinnor för fred anser att kommittén invaggar oss i en känsla av falsk trygghet och Arbetsgruppen för en svensk folkriksdag för nedrustning vill ha alternativa mönster för säkerhetspolitiken presenterade.

Från främst freds- och antikärnvapenrörelserna kritiseras kommitténs föreställningar om ett framtida krigs karaktär. Riskerna för och verkning- arna av ett kärnvapenkrig anses vara underskattade. Möjligheterna att ta hand om de skadade är små. Denna kritik presenteras nedan i avsnittet "Kärnvapen"

Norden mellan öst och väst

Försvarskommittén beskriver i kapitel 2 och 3 den säkerhetspolitiska miljön. dels öst-väst-relationerna. dels det nordeuropeiska området. Kom- mittén bedömer att spänningsförhållandet mellan supermakterna. och där- med mellan maktblocken. även inför framtiden kommer att vara av avgö- rande betydelse för den internationella säkerheten. Den strategiska jäm- vikt och ömsesidiga andraslagsförmäga som etablerats har lett till återhåll- samhet och försiktighet i supermakternas agerande gentemot varandra. Men den snabba tekniska utvecklingen ökar parternas osäkerhet om mot- partens avsikter och resurser liksom farhågor att komma i ett militärt underläge. Detta kan leda till försämringar av det politiska klimatet. Många faktorer försvårar nedrustningsförhandlingarna — institutionella och struk- turella faktorer, den snabba vapentekniska utvecklingen och den bristfäl- liga ömsesidiga insynen.

Kommittén noterar att det nordeuropeiska och nordatlantiska områdets strategiska betydelse har ökat under en längre tid. Skälen härtill är främst kärnvapenstrategiska men också marinstrategiska och luftoperativa. Även om stormaktsblockens ökade aktivitet i området i första hand bör ses som ett led i bevakningen av deras globala intressen så får den återverkningar och konsekvenser för de nordiska länderna. Därmed understryks vikten av de nordiska ländernas egen säkerhetspolitik som en stabiliserande faktori området.

Ambassaderna i Bonn. London, Paris. 'Vloskva och Oslo instämmer i kommitténs bedömningar av de internationella förutsättningarna för den

• Sida 266
•  Original

svenska säkerhetspolitiken. Från Paris anförs att rapporten är värdefull därför att (len å ena sidan klart redovisar grunderna för den svenska säkerhetspolitiken. sådana de utvecklas under lång tid. men samtidigt. å den andra. visar nödvändig öppenhet för de förändringar som kan registre- ras i vårt närområde.

Från Moskva rapporteras att det rör sig om gradvisa men långsiktiga förändringar i vårt närområde. vilka på ett till synes varaktigt sätt kommer att ställa ökade krav på den svenska säkerhetspolitiken.

Ambassaden i London noterar att rapporten i sina strategiska resone- mang konsekvent talar om det nordeuropeiska och nordatlantiska området som en enhet. Ordvalet kommer enligt ambassaden att observeras med gillande av brittiska experter. som länge hävdat att vi i Sverige är alltför benägna att betrakta Norden som en separat region. skyddad från spän- ningar i omvärlden.

Överbefälhavaren delar i allt väsentligt kommitténs bedömningar men anser att vissa områden är ofullständigt behandlade. Han saknar en be- skrivning av den grundläggande intressemotsättningen mellan supermak- terna. som torde komma att bestå inom överskådlig tid. Han fäster upp- märksamheten på de bägge stormaktsblockens starkt ökade satsning på konventionella stridskrafter och påpekar att moderniseringen av vapenar- senalerna är förenad med höga kostnader. Därför kommer stormaktsblock- ens styrkor att bestå av förband och system med varierande modernitet och kvalitet. Den strategiska och tekniska utvecklingen skapar större möjligheter till integrerade och snabba operationer över större områden.

Överbefälhavaren anser att rapporten innehåller en god sammanfattning av de faktorer som bidragit till Nordens ökade strategiska betydelse. men finner att Östersjöutloppens betydelse inte tillräckligt belysts.

Civilförsvarsstyrelsen. överstyrelsen för ekonomiskt försvar och försva- rets forskningsanstalt ansluter sig till kommitténs bedömningar.

Universitetet i Lund anser att en analys av varför avspänningen inte blev bestående skulle varit viktig som grund för antaganden om den framtida utvecklingen av öst-väst-relationerna. Universitetet i Uppsala finner att kommittén genomgående tycks utgå från att nuvarande tendenser består. Mot bakgrund av de stora överraskningar som 1980-talet hittills erbjudit borde olika framtidsbedömningar ha diskuterats.

Svenska kyrkan pekar också på de dynamiska utvecklingsfaktorerna i både öst och väst som varit värda en mer ingående uppmärksamhet.

Kvinnor för fred anser att kommittén alltför litet berör Norges växande betydelse för USA:s atomstrategi och den ökade militära verksamheten i vårt närområde.

Den traditionella hotbilden

Försvarskommittén redovisar en översikt över konflikter och hot som kan beröra Sveriges säkerhet. Därvid behandlas militära hot mot Sverige i samband med krig i Europa. problem i en neutralitetssituation. militära hot i fredstid och ekonomiska hot. ' _ _

Det nordeuropeiska och nordatlantiska områdets ökade strategiska be-

• Sida 267
•  Original

tydelse, motsättningarna mellan stormaktsblocken och den militärtekniska utvecklingen har sammantagna lett till att Sveriges läge blivit mera utsatt i samband med kriser och väpnade konflikter i vår omvärld. Denna utveck- ling har också lett till ökade pi'ifrestningar i fred. främst i form av kränk- ningar av vårt territorium.

Kommittén finner det osannolikt att ett krig mellan maktblocken i Euro- pa kommer att uppstå som följd av överlagda beslut. Mera sannolikt är att det uppstår genom en oavsiktlig upptrappningsprocess. Stormakternas väsentligaste militära intressen för vårt område torde vara att utnyttja det i ett konventionellt krig. Ett kärnvapenkrig skulle med största sannolikhet bli kort. Stormakterna skulle tvingas koncentrera sig helt på att få ett slut på kriget och klara sin egen fortsatta existens.

Överbefälhavaren konstaterar att alla bedömningar av karaktären av ett eventuellt framtida krig i Europa är behäftade med avsevärda osäkerheter. Vi måste i vår försvarsplanering beakta såväl kortvariga. begränsade ope- rationer som mera utbredda eller utdragna krigshandlingar och dessutom ägna större uppmärksamhet åt hot under fred och i krissituationer.

Bland viktigare förändringar som överbefälhavaren pekar på kan näm- nas stormaktsblockens starkt ökade satsning på de konventionella strids- krafterna. de större möjligheterna till snabba operationer över stora omrä- den och en ökad risk att Sverige berörs tidigt eller till och med före en i övrigt öppen konflikt mellan maktblocken. Ju viktigare mål en angripare har i det nordiska området. desto större blir behovet att utnyttja svenskt område.

Överbefälhavaren anser att Östersjöutloppens betydelse för maktbloc- ken inte blivit tillräckligt belyst av kommittén. Danmark kan utnyttjas av både flyg- och markstridskrafter för att påverka utvecklingen i Central— europa. Även om Östersjöutloppen får betydelse för sjökriget först vid ett utdraget krig kan operationer för att få kontroll över dem inledas tidigt i en konflikt. "

Civilbefälhavaren i Bergslagens civilområde finner att kommitténs be- skrivning av militära hot mot Sverige är allmänt hållen. En prioritering mellan hoten eller hotriktningarna efterlyses till ledning för en resursför- delning mellan olika delar av landet.

Statens jordbruksnämnd diskuterar möjligheten att en angripare lyckas ta delar av Sverige, t. ex. delar av övre Norrland, delar av södra Sverige eller en korridor genom Mellansverige. och att operationerna därefter stannar upp. Sådana situationer skulle få stora konsekvenser från försörj- ningssynpunkt. Därför vill jordbruksnämnden ha ett ställningstagande om de skall ligga till grund för planeringen.

Göteborgs universitet efterlyser en analys av eskalationsprocesser som skulle kunna leda till krig i Europa och hot mot Sverige. En sådan analys skulle vara av utomordentlig betydelse för Sveriges möjligheter att tidigt under en kris vidta åtgärder inom totalförsvaret.

Lunds universitet finner hotbildsresonemanget väl traditionellt mot bak- grund av de iakttagelser kommittén gjort i föregående kapitel. Resone- manget om kemiska stridsmedel framstår som alltför ytligt.

Sven'ges reservofficersförbund anser att stormaktsblockens benägenhet

• Sida 268
•  Original

att ta risker måste vara större i Nordeuropa än i Centraleuropa. Detta innebär att en konflikt i Europa mellan maktblocken mycket väl kan börja i Nordeuropa och att den kan få en överraskande och plötslig öppning.

Kungliga Krigsvetenskapsakademien finner att kommittén i alltför liten utsträckning betonat den förhärskande ideologiska konflikten mellan öst och väst. Därmed har krigsorsakerna och intressen av att anfalla Sverige fått en alltför ytlig behandling. Kommittén har lagt för stor vikt vid krig i Europa genom olycksfall eller spridning av utomeuropeiska konflikter. Akademien anser att ett storkrig i Europa skulle kunna utlösas genom ett medvetet beslut. Motiven bakom detta beslut bör preciseras som grund för analys av krigsmål. krigets varaktighet och geografiska utbredning.

Akademien diskuterar möjligheten av sådan aggression riktad mot Sveri— ge att huvudmotståndaren. dvs. det andra stormaktsblocket, inte vill eller kan ingripa. Som exempel nämns militära och ekonomiska hot i fredstid. isolerat eller överraskande angrepp och utpressning genom terrorhot. Des- sa f all bör ägnas uppmärksamhet i kommitténs fortsatta arbete.

Försvarets forskningsanstalt framhåller att det är oklart hur starkt åter- hållande politiska och militäroperativa krafter är mot användning av ke- miska stridsmedel i ett konventionellt krig. Dessa stridsmedel måste be- traktas som ett reellt hot.

Kärnvapen

Försvarskommittén anser i sitt betänkande att det är sannolikt att ett eventuellt framtida krig åtminstone inledningsvis kommer att föras med konventionella vapen. Risken för upptrappning till kärnvapennivå är sär- skilt påtaglig om någon av parterna finner att ett fortsatt konventionellt försvar inte kan genomföras. En första demonstrativ kärnvapeninsats kan då göras. Varje beslut om kärnvapeninsats måste dock framstå som ödes- digert för dem som ytterst bär ansvaret.

Att bestämt uttala sig om sannolikheten av att kärnvapen sätts in i ett framtida krig i Europa synes inte meningsfullt. summerar kommittén.

En del remissinstanser instämmer i kommitténs bedömning, bl. a. för- svarets forskningsanstalt. som pekar på den stora och genuina osäkerhe— ten. Sverige bör ta hänsyn till att det finns många tänkbara krigsförlopp. från utdragna konventionella konflikter till snabba upptrappningar till kärnvapennivå. Uppsala universitet anser att 1984 års försvarskommitté, till skillnad från den föregående försvarskommittén, på ett tydligt sätt framhåller riskerna med den pågående kärnvapenutvecklingen.

Nedrustningsdelegationen i Geneve menar att risken minskat för att kärnvapen skall komma till användning i regionala konflikter. Från den amerikanska debatten rapporterar ambassaden i Washington om en "ökad medvetenhet om att sannolikheten ökat för att ett storkrig i Europa blir konventionellt".

En del remissvar är däremot tveksamma. eller direkt kritiska. till kom- mitténs bedömning av riskerna för kärnvapenkrig. Det är direkt farligt att tro att ett krig i Europa kan föras utan kärnvapen, tycker t. ex. Kvinnor för fred. Svenska freds- och skiljedomsföreningen tycker att kommitténs argu-

• Sida 269
•  Original

mentering för att kriget inledningsvis blir konventionellt är ”svår. luddig och motsägelsefull". Kärnvapen kommer att tillgripas redan under kon- fliktens första dygn. tror Kristna fredsrörelsen.

De socialdemokratiska sidoorganisationerna. ungdomsförbundet. kvin- noförbundet och broderskapsrörelsen. anmärker på att kommittén inte kritiserar zwskräckningsteorin. Tvärtom kan man på vissa ställen utläsa ett visst stöd för denna doktrin. Det kan inte vara officiell svensk politik. tycker organisationerna. Kommitténs syn på kärnvapendebattcn i Europa är alltför NATO-präglad och tar inte upp det positiva i det folkliga engage— manget i fredsfrågan. anser man.

Även nedrustningsdelegationen i Geneve diskuterar den svenska synen på kärnvapenavskräckningen. Även om den svenska regeringen inte anser att avskräckningen på lång sikt kan utgöra en tillfredsställande utgångs- punkt för nationens inbördes relationer. så är det på kort och medellång sikt svårt att se hur någon annan ordning kan åstadkommas. Mera bekym- rade har vi på svensk sida anledning att vara för den s.k. utvidgade kärnvapenavskräckningcn, som handlar om att möta aggression med kon- ventionella vapen med kärnvapen.

De båda yrkesgrupperna Svenska läkare och ingenjörer mot kärnvapen (SLMK respektive SlMK) diskuterar risken för kärnvapenkrig ingående i sina remissvar. Läkarna håller med om att risken för kärnvapenkrig är låg i en politiskt stabil situation. I ett spänt internationellt läge kan bilden snabbt förändras. Kontrollen över kärnvapen måste då antagligen delege- ras. Tillsammans med den psykiska pressen innebär detta att risken ökar för att kärnvapen kommer till användning. Detta gäller särskilt taktiska kärnvapen. Inte bara de tekniska utan också de psykologiska riskfaktorer- na måste beaktas. Kommittén underskattar enligt de två organisationerna också risken för kärnvapenkrig genom tekniska felfunktioner.

Om en väpnad konflikt trots allt skulle utbryta mellan supermakterna är tidig insats av taktiska kärnvapen i Centraleuropa sannolik om NATO följer sin avskräckningsdoktrin. anser SLMK.

Vi instämmer i kommitténs bedömning av åtgärderna för att förebygga krig— och finner att kärnvapenkrig ändå kan uppstå, menar Svenska in- genjörer mot kärnvapen (SlMK). Detta kan ske genom upptrappning av ett konventionellt krig eller en kombination av tekniska fel och mänskliga felbedömningar eller genom en första insats från en mindre kärnvapenstat.

SlMK anser att den tekniska utvecklingen kan bidra både till att öka och minska risken för kärnvapenkrig. De tekniska kontrollfunktionerna har hittills fungerat. Men en rad faktorer bidrar till öka risken för kärnvapen- krig: — Missilerna blir rörligare, snabbare och mera träffsäkra, vilket bl. a. innebär kortare förvarningstider. USA:s strategiska försvarsinitiativ (SDI) kan innebära att människor inte alls kommer att finnas med i beslutsprocessen. — Kärnvapen finns numera i stort sett i varje vapenslag hos supermak- terna. Det mest oroande är ökningen hos sjöstridskrafterna. — Missilerna kan ha antingen kärnvapenstridsspets eller konventionell stridsspets utan att det kan avgöras utifrån. '

• Sida 270
•  Original

— Kärnladdningarna blir allt svagare. i vissa fall ner till en sprängstyrka på 10 ton.

— Den tekniska utvecklingen urholkar doktrinerna som bygger på ömsesi- dig garanterad förstörelsc och har lett till tal om att vinna ett kärnva- penkrig. — Kärnvapenteknologi är i ökande grad tillgänglig för stater som idag inte har kärnvapen. Försvarskommittén sammanfattar att "lyckas vi stå utanför en inledan- de. konventionell fas av ett storkrig minskar även risken för att vi blir utsatta för bekämpning med kärnvapen".

En del remissvar ifrågasätter denna slutsats. Längst går Kvinnor för fred som menar att vi blir säkra kärnvapenmål om vi gör allvar av vår föresats att t. ex. skjuta ner kryssningsmissiler som passerar svenskt luftrum. "Ett starkt försvar skulle då dra på oss kärnvapen". Svenska sektionen av Internationella kvinnoförbundet för fred och frihet anser att kommitténs slutsats är "egendomlig" och tycks bygga på tron på att ett kärnvapenkrig går att begränsa. vilket knappast ens stormakterna själva tror på idag.

Hela kommitténs resonemang om kärnvapenfrågor är mycket summa- riskt. tycker civilbefälhavaren i Bergslagens civilområde. Om något av maktblocken behöver svenskt territorium för att nå vitala fördelar— kan man då överväga att sätta in kärnvapen för att snabbt bryta vårt motstånd och med liten risk för vedergällning/upptrappning? Även Kungliga Krigs- vetenskapsakademien pekar på denna risk.

Rapporten förmår inte riktigt klargöra eller gradera effekterna av olika nivåer av kärnvapeninsatser och bidrar därmed till att minska förståelsen för vad kärnvapenkrig innebär. anser Svenska läkare mot kärnvapen (SLMK'). Med tanke på alla de vetenskapliga rapporter som finns om konsekvenserna av ett kärnvapenkrig är detta en svår brist. Effekterna av kärnvapenkrig kan drabba Sverige utan att kärnvapen detonerar på svenskt territorium. Det rör sig om "grov underskattning av kärnvapenkri- gets konsekvenser".

En planering till skydd mot effekterna av kärnvapenkrig i vår omvärld kan mildra konsekvenserna för vår del avsevärt, anser försvarskommittén. Våra skyddsåtgärder bör också syfta till att öka vår förmåga att stå emot hot om kärnvapeninsatser. Om kärnvapen sätts in mot Sverige bör total- försvarets resurser kraftsamlas till att skydda och undsätta befolkningen och bereda de skadade vård. Kommittén diskuterar också principerna för sjukvård och socialtjänst i krig.

Svenska läkare mot kärnvapen (SLMK) kritiserar kommitténs förslag på detta område:

— Avsnittet sjukvård och socialtjänst måste tyvärr sägas vara oacceptabelt dåligt. Den summariska framställningen belyser på intet sätt de oer- hörda problem hela sjukvårdsorganisationen skulle ställas inför även om Sverige endast i liten utsträckning berördes av kärnvapenkrig. — Resurserna i landet för vård av brännskadade räcker till omkring 20 patienter. Även en liten laddning av Hiroshima-storlek skulle ge tusen- talssvårt brännskadade för att inte nämna problemet med alla patienter som har kombinationsskador, t. ex. strål- och brännskador. Detta skall

• Sida 271
•  Original

dock inte ses som en kritik mot det svenska civilförsvaret. Inget sjuk- vårdssystem klarar av att ge adekvat vård ens vid små kärnvapenin-

satser.

— Rapportens behandling av s_iuk— och hälsovården är mycket knapphän- dig och saknar i betänklig grad insikt och realism. konstaterar SLM K. Även en rad andra remissinstanser instämmer i denna kritik av kommit- téns betänkande. Civilbefälhavaren i Bergslagens civilområde efterlyser ett resonemang om hur det svenska försvaret skall kunna fortsättas även efter en begränsad insats av kärnvapen mot Sverige. När det gäller vård av skadade efter ett kärnvapenanfall är inga förberedelser gjorda eller plane- rade. Ansvarsförhällanden måste klarläggas. anser civilbefälhavaren. Även Socialdemokratiska kvinnoförbundet och broderskapsrörelsen efter- lyser ett konkret resonemang om detta.

Uppsala universitet anser att l984 års försvarskommitté har en mera realistisk syn på förmågan att stå emot ett kärnvapenangrepp än tidigare försvarskommittéer. som talat mera om att fortsätta försvaret efter ett kärnvapenangrepp än om att ta hand om skadade. Detta understryker att arbetet för kärnvapennedrustning direkt berör svensk säkerhet. samman- fattar universitetet.

Den för sjukvården ansvariga myndigheten. socialstyrelsen. håller i huvudsak med kommittén om att totalförsvarets resurser efter ett kärnva- penangrepp måste kraftsamlas till att ta hand om de skadade.

I en sådan situation blir det nödvändigt att förändra vårdstandard och behandlingsmetodcr och kraftsamla de tillgängliga medicinska resurserna till dem som har en rimlig chans att överleva. anser socialstyrelsen.

En särskild fråga i detta sammanhang är hur vi ska skydda oss mot den elektromagnetiska puls (EMP) som uppstår vid kärnvapcnexplosioner på hög höjd och som man befarar kan allvarligt skada t. ex. elektronik. Civil- försvarsstyrelsen betonar att en EMP som slår ut motståndarens lednings- system kan göra det omöjligt att få ett snabbt slut på kriget. Det kan därför inte ligga i någondera partens intresse att slå ut motståndarens ledningssys- tem. Detta talar för en lägre risk för insats av detta slag. Eftersom Sverige ändå ligger i närheten av spanings— och ledningssystem av vital betydelse för stormakterna så bör skyddsåtgärder mot EMP ändå ägnas stor upp- märksamhet. Även televerket tar upp EMP och anser att kommitténs syn på kärnvapenhotet stärker verkets uppfattning att mycket dyra åtgärder till skydd mot EMP inte bör prioriteras i allmänna telenät av den typ som televerket ansvarar för.

För svensk del bör det vara ett säkerhetspolitiskt intresse att i nedrust- ningspolitiska sammanhang prioritera sådana initiativ som skulle bidra till att reducera kärnvapenhotet mot vårt land. skriver nedrustningsdelega— tionen ] Geneve. En sådan politik måste dock utformas med hänsyn tagen till den övergripande säkerhetspolitiska situationen. Delegationen går där- efter igenom olika nedrustningsåtgärder på kort och lång sikt. bl.a. prov- stopp. avtal om förbud mot kärnvapen osv.

Ett utförligt resonemang om svensk politik i syfte att förhindra kärnva- penkrig finns i remissvaret från Svenska ingenjörer mot kärnvapen (SlMK). Sverige måste föra en aktiv politik i detta avseende. och se till att

• Sida 272
•  Original

vi har det nödvändiga tekniska och strategiska kunnandet. Mer resurser bör läggas på denna del av säkerhetspolitiken, anser SIMK.

Försvarskommittén talar ganska kortfattat om den svenska politiken för att förhindra kärnvapenkrig. Några samlade åtgärder nämns dock inte. anser SlMK. och hänvisar till det seminarium om "krig av misstag" som SIMK och andra yrkesgrupper arrangerade i Stockholm i februari 1985. De förslag som där diskuterades kan ligga till grund för nya svenska nedrust— ningsinitiativ. SlMK talar för en rad förtroendeskapande åtgärder som kan bidra till att hejda kärnvapenupprustningen och som dessutom är möjliga att kontrollera: ett totalt provstopp för kärnvapen. reduktion av kärnva- penstyrkorna. stopp för utplacering av vapen i rymden. stopp för nya anti-satellitvapen. Även i det nationella perspektivet bör vi vidta åtgärder som minskar risken för kärnvapenspridning, t.ex. stopp för export av produkter och tekniskt kunnande som stöder kärnvapenupprustningen.

Både första användning av kärnvapen och svarsanfall är det grövsta tänkbara brottet mot mänskligheten. anser Kvinnor för fred. Denna folk- rättsliga aspekt på kärnvapenhotet behandlas ingående i remissvaret från Svenska jurister mot kärnvapen (.SJMK). Det folkrättsliga skyddet för alla neutrala stater måste stärkas och utvidgas långt utöver nuvarande nivä. Det är absurt. menar SJMK, att [985 års kryssningsmissiler diskuteras i förhållande till 1907 års folkrättsliga regler om neutralitet. Därför bör Sverige i FN väcka frågan om en separat och grundlig översyn av 1907 års Haag-konvention.

I ett vidgat neutralitetsskydd bör ingå t. ex. begränsningar av främmande makters marina närvaro eller övningar i närheten av neutrala staters terri- torium, förbud mot att i fredstid planera för att i krig överflyga neutralt territorium med t.ex. kryssningsmissiler samt sanktioner vid kränkningar av neutraliteten i fred och i krig.

Sverige bör principiellt hävda att endast sådana militärdoktriner som låter sig förenas med folkrätten är acceptabla, tycker SJMK.

Avvägningar i säkerhetspolitiken

"Sveriges säkerhetspolitik, liksom andra länders, syftar till att bevara landets oberoende". Så inleds den definition av målet för säkerhetspoliti- ken som riksdagen lade fast 1968 och som samtliga försvarskommitteer och försvarsbeslut sedan dess instämt i.

Definitionen anger två allmänna vägar för att nå detta mål: å ena sidan att "trygga en nationell handlingsfrihet", å andra sidan att "i samband därmed utåt verka för internationell avspänning och en fredlig utveck- ling". Hur avvägningen skall ske mellan dessa både vägar finns det olika åsikter om bland remissvaren.

Av alla remissvaren finns det egentligen bara ett som klart markerar en annan syn på säkerhetspolitikens mål. Det är Kvinnor för fred (KFF). som i kommitténs rapport säger sig sakna ”det yttersta målet för vår säkerhets- politik, att folkets livsmöjlighcter och en levande miljö bevaras". "För- svar till döds är inget försvar". menar KFF.

Även Sveriges socialdemokratiska kvinnoförbund och broderskapsrö-

ls) x| h)

• Sida 273
•  Original

relsen t'SSKF/SKSF) resonerar om säkerhetspolitikens mål. Organisatio— nerna menar att den förra försvarskommittén valde en mera ändamålsenlig uppläggning när den systematiskt gick igenom olika åtgärder för att nå säkerhetspolitikens olika del: — fredlig utvecklingi världen. —— främja freden i Europa och Norden, — skapa förtroende för den svenska alliansfria politiken. — förhindra och begränsa konsekvenserna av fredskriser. — avhålla från ekonomisk och annan icke-militär aggression. — begränsa konsekvenserna av krigi vårt närområde. — avhålla från militär aggression. — fullfölja säkerhetspolitiken om Sverige råkar i krig.

Olika instrument har olika relevans för de olika målen. anser SSKF/SKSF. och i säkerhetspolitiken är målen. inte instrumenten. det centrala. En mera målinriktad analys skulle ge en bättre grund för att fördela resurserna mellan säkerhetspolitikens olika delar.

Även om enigheten förefaller att vara stor om säkerhetspolitikens mål så finns det bland remissvaren olika åsikter om dels vad som hotar Sveriges säkerhet. dels vilken betoning de olika instrumenten i säkerhetspolitiken bör ha.

I rapporten tecknar kommittén de allmänna dragen i den internationella utvecklingen och pekar kortfattat på den risk för konflikter som utgörs av t. ex. den växande klyftan mellan rika och fattiga länder. miljö- och svält- katastrofer. politiskt förtryck samt bristande respekt för mänskliga fri- och rättigheter. Kommittén betonar att spänningen mellan öst och väst, och i första hand dess militärstrategiska aspekter. är ett grundläggande problem för den internationella säkerheten. Lösningar av regionala eller nationella konflikter försvåras av att stormakterna tenderar att betrakta också sådana konflikteri ett öst-väst-perspektiv.

Militärt angrepp mot vårt land bedöms även i fortsättningen vara det största hotet mot vår nationella säkerhet. sammanfattar kommittén. Hu- vuddelen av analysen av den säkerhetspolitiska miljön ägnas också åt öst-väst-frågor och utvecklingen i det nordeuropeiska området.

Många remissinstanser tycker att försvarskommittén gett en alltför snäv beskrivning av den säkerhetspolitiska hotbilden.

Socialdemokratiska ungdomsförbundet efterlyser en utförligare beskriv- ning av det globala läget. problem och hot.

Frikyrkorädet har en liknande uppfattning och säger att de stora, över— gripande säkerhetsfrågorna om vapenutspridning. vapenhandel, felaktig användning av naturtillgångar. miljöförstöring, hungerns samband med den transnationella jordbruksindustrin. bristen påjordreformer. icke-stat- liga och av stormakterna stödda arméer är exempel på problemområden som utredningen ytligt eller inte alls berör.

Andra menar att kommittén underskattat det hot mot freden, och där- med mot Sverige. som ligger i nord/syd-frågorna. dvs. frågan om den växande klyftan mellan fattiga och rika länder. Svenska kyrkans central- styrelse menar att det finns ett samband mellan nord/syd-och öst/väst- konflikten, som kommittén borde ha analyserat närmare. Frågor om hung-

• Sida 274
•  Original

er. massfattigdom och den sociala orättvisan faller nästan helt och hållet utanför den ram som kommittén valt.

Uppsala universitet pekar på utvecklingen i Iran som ett exempel på hur utvecklingssträvanden i Tredje Världen kan resultera i kriser som också direkt berör oss i Nordeuropa. Ett snävt säkerhetsbegrepp leder till att dessa kopplingar försummas. anser universitetet. Även Svenska freds- och skiljedomsföreningen (SFSF). Kristna fredsrådet m. fl. efterlyser en när— mare analys av hur nord/syd-frågorna påverkar vår säkerhet. Kommittén bortser från t.ex. skuldkrisen. arbetslösheten och de protektionistiska tendenserna. anser SFSF.

[ betänkandet behandlar försvarskommittén säkerhetspolitikens olika instrument: utrikespolitiken. försvarspolitiken. handels- och biståndspoli- tiken. Kommittén anser att utrikes- och försvarspolitiken utgör de centrala dimensionerna i säkerhetspolitiken.

Överbefälhavaren och några organisationer med militär anknytning häl- sar kommitténs bedömning med tillfredsställelse. ÖB betonar att trovär— digheten i väsentliga delar av vår utrikespolitik förutsätter att den stöttas av ett starkt svenskt totalförsvar. "Om försvarskraften försvagas blir således även utrikespolitikens grund bräckligare". Sveriges reservofficers- förbund berömmer t. ex. rapportens ”klarhet. skärpa och realism". Mode- rata ungdomsförbundet (MUF) tar avstånd från alla tendenser till att tona ned det svenska försvarets betydelse till förmån för utrikespolitiken. Det är försvaret som är den främsta garanten för vårt nationella oberoende. Utan ett starkt försvar saknar neutralitetspolitiken trovärdighet. Saknas den militära förmågan är vår politiska strävan att stå utanför en eventuell konflikt av underordnad betydelse. anser MUF.

De flesta av de remissvar som diskuterar avvägningen mellan säkerhets- politikens olika instrument anser att utrikespolitiken. särskilt nedrust- nings-. handels- och biståndspolitikcn. fått för lite betoning i förhållande till säkerhetspolitikens militära aspekter.

Ett par av remissvaren antyder en radikalt annorlunda syn på avvägning- en i säkerhetsapolitiken. där frågan om Sveriges oberoende uppenbarligen Spelar en tämligen undanskymd roll. Svenska sektionen av Internationella kvinnoförbundet för fred och frihet talar t. ex. om den breda definition av säkerhetspolitiken som "den internationella samlevnaden kräver". Ar- betsgruppen för svensk folkriksdag för nedrustning menar att kommitténs alltför starka betoning av ”nuläget" gör att inriktningen av säkerhetspoliti— ken blir "mera snävt nationell och militär än vad som svarar mot beho- vet"

Även Sveriges frikyrkoråd och de Fria kristna samfundens råd (SFR/SAMRÅD) efterlyser en diskussion om åtgärder som "mer siktar till gemensam säkerhet än till att nationella och regionala säkerhetsintressen ensidigt prioriteras".

De utförligaste diskussionerna om avvägningen i säkerhetspolitiken finns i remissvaren från universiteten (Stockholms och Umeå universitet yttrar sig inte över rapporten). Genomgående efterlyser de en djupare analys av alternativa säkerhetspolitiska strategier. Göteborgs universitet menar att försvars- och utrikespolitiken baseras på delvis oförenliga prin-

• Sida 275
•  Original

ciper, som ytterst går tillbaka på skilda säkerhetspolitiska perspektiv. Säkerhetspolitikens dilemma ligger | att förena dessa båda till synes oför— enliga principer. Samtidigt som kommittén upprätthåller den komplexa synen på säkerhetspolitiken uttrycker den en tendens mot en ökad beto- ning av den försvarspolitiska komponenten. Kommittén markerar det na- tionella perspektivct på bekostnad av det internationella. Begreppet ”ge— mensam säkerhet" nämns knappast alls. sambandet mellan nedrustning och utveckling endast i föregående. noterar universitetet.

Kommittén faller tillbaka på ett konventionellt säkerhetspolitiskt synsätt enligt vilka militära provokationer föranleder militära motåtgärder. menar institutionen och efterlyser "större intellektuell skärpa och klarhet".

Göteborgs universitet är inne på samma tema och efterlyser ”alternativa scenarier" och "kostnadskalkyler" för olika säkerhetspolitiska lösningar. Kommittén borde lta presenterat vilka "kostnader (politiska. ekonomiska etc.) som är förbundna med att upprätthålla den nuvarande målsättningen under olika utvecklingsförlopp i vår omvärld". Även Lunds universitet saknar en analys av olika "tänkbara utvecklingsmönster” och menar att kommittén blandar ihop olika tidsperspektiv.

Socialdemokratiska kvinnoförbundet och broderskapsrörelsen betonar att neutralitetspolitiken är det främsta medlet för vår säkerhetspolitik och att kommittén behandlat den alltför knapphändigt. Totalförsvarets bety- delse för neutralitetspolitiken är starkt överbetonad, anser Sveriges frikyr- koräd/De fria kristna samfundens råd (SFR/SAMRÅD). Det är omöjligt att fastställa vad som är ett "tillräckligt starkt totalförsvar" och vad som krävs för att "avhålla från angrepp". Neutraliteten måste huvudsakligen uttryckas genom icke-militära åtgärder.

I denna debatt intar Svenska kyrkans centralstyrelse något av en mellan- position och betonar att vi inte kan avstå från ett militärt försvar därför att vi måste kunna värna om vårt territorium i både freds- och krigstid. "Ett väpnat försvar är ofrånkomligt". Men samtidigt finns det risk. menar centralstyrelsen. att en alltför stark koncentration på det militära försvaret kan komma att begränsa våra möjligheter att med andra medel hävda vår nationella suveränitet. "Ett ensidigt förlitande på militära medel vore dock att svika de kristna idealen". citerar centralstyrelsen ur bi.—;kopsbrevet från hösten l984. I stället måste vi enträget söka efter icke-militära lösningar.

Att försvarskommitténs perspektiv blivit så snävt anser några av re- misssvaren bero påatt kommittén fått fel direktiv och fel sammansättning. Sveriges socialdemokratiska kvinnoförbund och broderskapsrörelsen drar slutsatsen att inför l992 års försvarsbeslut bör utredningen göras i två steg: först en delvis fristående säkerhetspolitisk utredning med bredare direktiv och sammansättning och mer tid till sitt förfogande. samt därefter en totalförsvar-sutredning. Också Kristna fredsrådet förordar en sådan utrett- ningsmodell.

SFR/"SAMRÅD föreslår att kommittén i sitt kommande arbete får en sådan sananansättning och sådana utvidgade direktiv att de säkerh .tspoli— tiska analyserna och förslagen väsentligen kan breddas.

De som hårdast betonar biståndspolitikens roll i säkerhets, olitiken är Folkpartiets kvinnoförbund och ungdomsförbund. (')tättvisorna är ett av

• Sida 276
•  Original

de allvarligaste hoten mot fred och frihet i världen. Massiva resursöverfö- ringar från i-världen möjliggör utveckling av Tredje Världen. anser FPU. Ett omfattande. effektivt u-Iandsbistånd är ett av de bästa bidrag vi kan ge världsfreden. FPU vill därför höja biståndet till 2% av BNP.

En utjämning mellan rika och fattiga länder tillsammans med avståndsta- gande frän ofrihet och förtryck, varhelst de sker. och ett starkt försvar är grunden för vår säkerhetspolitik. skriver kvinnoförbundet.

Även Svenska röda korset (SRK) pekar på biståndspolitikens roll i så- kerhetspolitiken. En helt annan resursfördelning är idag en förutsättning för att skapa något så när drägliga förhållanden för världens befolkning. ! det sammanhanget måste rustningarna i såväl i- som u-länder ses. anser SRK.

Vapenexport. ekonomi, handel och teknik

En del remissvar är kritiska mot den svenska vapenexporten och noterar att försvarskommittén inte närmare har gått in på den frågan. Svenska freds- och skiljedomsföreningen (SFSF) menar att kommittén t.o.m. ratat de resonemang som fanns i den förra kommitténs säkerhetspolitiska rap- port. Mot bakgrund av opinionen mot svensk vapenexport är det av mycket stor vikt att kommittén redovisar sin syn i denna fråga. anser SFSF. Även Socialdemokratiska ungdomsförbundet. kvinnoförbundet och broderskapsrörelsen efterlyser en diskussion om vapenexporten i kom— mande betänkande.

För att Sveriges trovärdighet i internationella nedrttstningsdiskussioner skall upprätthållas måste den svenska vapenexporten upphöra, tycker Folkpartiets ungdomsförbund. Svenska kyrkans centralstyrelse nöjer sig med att "med kraft stödja regeringens och riksdagens beslut att så långt det är möjligt begränsa vapenexporten". Även Kvinnor för fred ser vapen— exporten som ett problem i neutralitetspolitiken: "Den svenska vapenex- porten sker ej i enlighet med svensk lagstiftning. vilket skapar misstro i vår omvärld”.

En annan uppfattning i detta sammanhang företräder Svenska arbetsgi- vareföreningen/Sveriges industriförbund (SAF/SI). som i sitt yttrande be- tonar att en inhemsk försvarsindustri är en säkerhetspolitisk tillgång och att den minskande volymen beställningar till det svenska försvaret ökat problemen: Om försvarsmaterielindustrin skall kunna fortsätta att fylla sin säkerhetspolitiskt viktiga funktion och den produktionskapacitet och kom- petens som finns inom dessa företag inte skall gå förlorad måste tillämpas en mindre restriktiv politik när det gäller export av försvarsmateriel. skriver SAF/SI.

En stark ekonomi är ett väsentligt säkerhetspolitiskt intresse, konstate- rar försvarskommittén. SAF/SI håller med om detta och menar att de samhällsekonomiska obalanser som utvecklats under de I5 senaste åren utgör det allvarligaste hotet. Landsorganisationen tar också upp ekono- min. men ur en annan vinkel: insatsen för att främja trygghet inom landet utgör ett led i strävanden att utåt skydda landets fred och oberoende.

• Sida 277
•  Original

Människornas känsla av samhörighet och solidaritet. och därmed deras vilja att försvara landet. kan undergrävas om klyftornai samhället ökar.

Komn'terskollegium tycker att försvarskommittén inte tillräckligt upp- märksammat de säkerhetspolitiska konsekvenserna av de stora strukturel- la förändringar som skett i världens industriproduktion och i världshan- deln. Kommerskollegium nämner särskilt det västeuropeiska samarbetet. USA:s handelspolitiska agerande samt Finlands vänskaps- och biståndsav- tal med Sovjetunionen. Samma brist på övergripande synsätt finns när kommittén diskuterar transportfrågor. t. ex. det faktum att Utrikeshandels- flottans mycket konkurrensutsatta läge helt kan komma att förändra förut- sättningarna för transporter i krislägcn.

SAF/Sl lägger i sitt remissvar huvudvikten vid vårt teknologiska beroen- de av omvärlden. SAF/Sl ser detta beroende som någonting i allt väsentligt positivt:

Den globala och regionala ekonomiska integration som är ett resultat av det internationella ekonomiska samarbetet är i sig den kanske starkaste fredsbevarande faktorn i världen, anser SAF/Sl.

Den för vårt ekonomiska försvar ansvariga myndigheten. överstyrelsen för ekonomiskt försvar (ÖEF). betonar att vårt teknologiska beroende kan innebära både att risken för konflikter ökar och att den minskar. Det går inte att generellt säga att situationen på grund av dessa förhållanden nu är mera konfliktskapande än under l960-talet. skriver ÖEF.

Vad som däremot hänt är att vi fått vad ÖEF kallar en ”delvis ny kontiiktstruktur". Beroendeförhällanden har gett stora västliga i-länder ekonomiska maktmedel av säkerhetspolitisk dignitet. anser ÖEF. Risken för en långsiktig urholkning av Sveriges suveränitet och handlingsfrihet genom ökade beroenden har ökat. Dessa risker bör uppmärksammas mera i framtiden, i synnerhet som detta är risker som inte totalförsvaret har några medel för att motverka.

Landsorganisationen (LO) uppmärksammar också dessa säkerhetspoli- tiska risker och anser att försvaret bör vara så utformat och uppbyggt att behovet av materiel och förnödenheter i allt väsentligt kan tillgodoses inom landet. Detta skulle stärka trovärdigheten i vår alliansfria politik. skriver LO.

SAF/SI håller med om att vårt starka beroende av utlandet för att få tillgång till för svensk industri viktiga komponenter i ett utsatt läge kan bli kritiskt. På sikt bör detta beroendeförhållande begränsas. SAF/Sl föreslår t.ex. en intensitierad teknikutveckling. målinriktade nationella program för forskning och utveckling samt ökad forsknings- och utbildningsverk- samhet vid våra högskolor. För att höja vår kompetens och för att balanse- ra beroendet av USA bör möjligheterna starkt förbättras för Sverige att delta i det västeuropeiska teknikutvecklingssamarbetct.

Ingenjörsvetenskapsakademien är inne på samma tankar. och efterlyser en utförligare diskussion av tekniska och industriella frågor. I sitt svar hänvisar akademien till det projekt som man bedriver i samarbete med Kungliga Krigsvetenskapsakademien. "Forskning. industri och säkerhet- spolitik för 1990-talet".

Sveriges långsiktiga säkerhet och oberoende kommeri hög och växande

• Sida 278
•  Original

grad att bero av vårt lands tekniska kompetensnivå. konstaterar Ingenjörs- vetenskapsakademien.

Nedrustning och utveckling

Många remissvar betonar starkt nedrustningspolitikens roll i säkerhetspo- litiken.

Överbefälhavaren anser att det väsentliga är att minska risken för krig överhuvudtaget. Det är därför betydelsefullt att försöka reducera staters förmåga att bedriva offensiv verksamhet i större skala. De strategiska och eurostrategiska kärnvapnen bör begränsas och förhandlingarna om tak- tiska kärnvapen bör kopplas till den konventionella militära balansen. ÖB talar också för ett förbud mot kemiska vapen och anser att politiskt bindande och militärt betydelsefulla förtroende- och säkerhetsskapande åtgärder är i hög grad önskvärda.

Kommitténs kommande betänkanden bör mera utförligt behandla frågan om en kärnvapenfri zon i Norden. tycker Sveriges socialdemokratiska ungdomsförbund (SSU). som anser att kommittén allmänt undervärderat kärnvapnens roll. Det är väsentligt att kommittén noggrant går igenom problem. framkomstvägar och möjligheter. Kommittén borde mera ha framhållit zonens roll som politiskt förtroendeskapande åtgärd, anser SSU. På denna punkt får SSU instämmande från Svenska freds- och skiljedomsföreningen. som ser syftet med zonen som i första hand politiskt och först i andra hand som militärt. Även det Socialdemokratiska kvinno- förbundet och broderskapsrörelsen efterlyser en närmare analys av beho- vet och värdct av en kärnvapenfri zon i Norden.

Mera positiv till kommitténs skrivning om en kärnvapenfri zon i Norden är ambassaden i London. som anser rapportens avsnitt i frågan vara väl avvägt. Det hade dock varit värdefullt. anser ambassaden. om kommittén påpekat att det är en självklar förutsättning att ett zonfördrag inte innehål- ler några bestämmelser som kan användas för inblandning i vår säkerhets- politik.

Även Landsorganisationcn (LO). Lantbrukarnas riksförbund (LRF) och Kvinnor för fred uttalar sig till förmån för en kärnvapenfri zon i Norden.

Bland remissvaren finns egentligen bara en kritisk röst mot tanken på en kärnvapenfri zon i Norden, Moderata ungdomsförbundet (MUF). Det är ännu inte bevisat. anser MUF. att en zon skulle bidra till ökad säkerhet. Kommitténs påstående att zon-tanken skulle ha väckt bred anslutning förefaller att vara en sanning med viss modifikation. Stödet kommer främst från socialdemokratiska partier och grupper till vänster om dem.

De svenska nedrustningsförslagen måste. om de ska föra fredsarbetet framåt. vara balanserade och inte ensidigt gynna den ena sidan. I annat fall riskerar Sveriges auktoritet på nedrustningsområdet att undergrävas. För- slaget om t.ex. en kärnvapenfri korridor i Centraleuropa uppfyller inte detta krav. tycker MUF.

En kärnvapenfri zon i Norden skulle ha den fördelen att den inrymde precisa åtaganden av de ledande kärnvapenmakterna. Värdet av sådana åtaganden kan alltid diskuteras. men det kan ändå med fog hävdas att ett

• Sida 279
•  Original

zonarrangemang skulle minska risken för användning av kärnvapen mot vårt land. Sverige bör fortsätta det fördjupade analysarbetet av frågan. anser nedrustningsdelegationen i Geneve.

Av svaren är det egentligen bara ett som uttryckligen talar för en ensidig svensk nedrttstning: Svenska freds— och skiljedomsförcningen (SFSF). Föreningen anser att försvarskommittén inte tillräckligt analyserat rust- ningarnas drivkrafter. Särskilt borde den starkare ha betonat de inre. nationella drivkrafternas betydelse. SFSF anser att dessa inre drivkrafter dominerar och är därför mera pessimistisk än kommittén i sin syn på värdet av nedrustningsförhandlingar. Därför vill SFSF starkare betona värdet av nedrustningsåtgärder som vidtas ensidigt av ett enskilt land. s.k. unilaterala åtgärder. som ett medel för att bryta dödläget i nedrustningsför- handlingarna.

Nedrustningsdelegationen i Geneve diskuterar i sitt remissvar också sambandet mellan kärnvapen och de konventionella vapnen. Sverige anser att kärnvapennedrustningen bör ges högsta prioritet. Samtidigt pågår en kraftig konventionell uppbyggnad inom bägge maktblocken. Eftersom den- na satsning syftar till att minska beroendet av kärnvapen bör vi vara försiktiga med att kritisera utbyggnaden av konventionella vapen.

1 en del remissvar tas andra aedrustningsåtgärder upp. Kvinnor för fred föreslår att Sverige skall verka för ett förbud mot kryssningsrobotar och att Sverige inte bör tillåta örlogsbesök från kärnvapenstater om vi inte får garantier för att det inte finns kärnvapen ombord. Kn'stna fredsrörelsen anser det vara orealistiskt att. som kommittén. tro att kryssningsrobotar skulle kunna inkluderas i framtida överenskommelser om rustningsbe- gränsningar eftersom kontrollmöjligheter saknas. Nödvändigheten och svårigheten att visa att Sverige kan hävda sin neutralitet genom att hindra intrång av kryssningsmissiler och Bt-bombplan i sitt luftrum diskuteras inte alls i rapporten. skriver Kristna fredsrörelsen.

Nedrustningsdclegationen i Geneve resonerar om en rad andra initiativ på nedrustningsområdet. Förhandlingstekniskt bör en överenskommelse om fullständigt förbud mot kemiska vapen vara möjlig inom de två—tre närmaste åren. Även frågan om radiologisk krigföring bör ges hög priori- tet. Sverige bör också delta i arbetet för att hejda en kapprustning i rymden. Detsamma gäller den marina kapprustningen. som hittills fått mycket lite uppmärksamhet i nedrustningsarbetet.

Allmänna försvarsföreningen talar om värdet av förtroendeskapande åtgärder. Dessa bör ges en sådan bredd att de leder till långsiktiga mentali- tetsförändringar: ökade och fördjupade kontakter mellan politiker. veten- skapsmän och vanliga medborgare. fritt utbytc av böcker. tidningar och massmediaprogram samt frihet för enskilda medborgare att förflytta sig både inom och mellan berörda nationer. Folkpartiets ungdomsförbund betonar att nedrustningsåtgärder på kärnvapcnområdet inte behöver vara helt balanserade eftersom båda sidor ändå kommer att ha en tillräcklig avskräckande förmåga.

Vi räknar med att kommande betänkanden närmare behandlar Inga Thorssons förslag i utredningen "Med sikte på nedrustning? för att under- lätta en omställning från militär till civil produktion inom försvarsmateriel-

• Sida 280
•  Original

industrin. anser bl.a. Socialdemokratiska ungdomsförbundet (SSU). ] det- ta instämmer det Socialdemokratiska kvinnoförbundet och broderskapsrö- relsen. Sverige bör gå före och påbörja omformningen av vår vapenindustri till civil produktion. anser Kvinnor för fred.

Även arbetsguppen för svensk folkriksdag för nedrustning och Svenska sektionen av Internationella kvinnoförbundet för fred och frihet saknar lnga Thorssons tankar i försvarskommitténs rapport. Hur kan vi och andra länder förverkliga intentionerna i lnga Thorssons utredning? Detta borde kommitten ha funderat på. tycker organisationerna.

Det militära försvaret

Försvarskommittens arbete är uppdelat i två faser. Den första avslutades med den säkerhetspolitiska rapporten. Först i slutbetänkandet lämnar kommittén — utifrån de säkerhetspolitiska utgångspunkter som redovisats i rapporten — förslag om totalförsvarets inriktning och utformning efter bud- getåret l986/87. [ den säkerhetspolitiska rapporten behandlas därför för- svarets uppgifter ganska översiktligt. Detta har dock inte hindrat en del remissinstanser från att lägga konkreta synpunkter på det militära försva- rets inriktning och utformning.

Försvarskommittén talar i sin rapport om "ett starkt och allsidigt total- försvar". Den formuleringen är bättre än den klassiska om "ett efter våra förhållanden starkt totalförsvar" . anser några av remissinstanserna. Kung— liga Krigsvetenskapsakademien menar att uttrycket "efter våra förhållan- den” kan tolkas så att det statsfinansiella läget och inte det reella, yttre hotet är styrande för våra försvarsansträngningar.

Ambassaderna i London. Washington och Paris betonar att den klas- siska formuleringen ställer till problem för en utländsk publik. Vad menar vi egentligen med "efter våra förhållanden"? Om uttrycket anses syfta på totalförsvarets andel av BNP så frågar sig en utländsk bedömare varför vi ansåg oss ha råd med 5 % på 1950-talet men med mindre än 3 % nu. Om man i stället menar att vår försvarsstyrka ska anpassas till den militära styrkan i vår omvärld blir argumenteringen ännu svårare. påpekar ambas- saden i Washington: Den tolkningen leder till att Sverige skulle öka sitt försvar kraftigt. heter det. eftersom de militära resurserna i närområdet ökat betydligt i såväl antal som kapacitet.

Den kraftfullaste argumenteringen för ökade försvarsanslag återfinns i remissvaren från Svenska arbetsgivareföreningen och Sveriges industriför- bund (SAF/SI) och Moderata ungdomsförbundet. Organisationerna beto- nar att den försvagning av det militära försvaret som pågått sedan början av 1970-talet måste brytas. SAF/Sl erinrar om den fyrpartiuppgörelse om försvarskostnaderna som träffades 1984, men betonar att försvaret behö- ver en "finansiell förstärkning av helt andra mått" under en följd av år. Moderata ungdomsförbundet kräver "avsevärt ökade försvarsanslag”. och menar att försvagningen av försvaret gynnat varken fredens eller Sveriges sak. Försvarets relativa styrka måste nu äterupprättas. tycker MUF.

Överbefälhavaren delar kommitténs syn på totalförsvarets roll och upp-

• Sida 281
•  Original

gifter. Men det räcker inte med att ha ett totalförsvar som är sa starkt att det avhåller från angrepp. Försvarsmakten måste dessutom kunna förhind— ra att svenskt territorium och luftrum utnyttjas på ett sätt som strider mot den internationella rättens regler. Försvarsmaktens huvuduppgift är dock invasionsförsvar. Denna uppgift är så väsentlig att den. enligt ÖB:s upp- fattning. borde återinföras i målsättningen för totalförsvaret.

Försvarsmaktens roll på lägre konlliktnivåer än krig har inte tillräckligt uppmärksammats av kommittén. anser ÖB. Vi måste—i fred. kris och neutralitet — kunna effektivt övervaka och hävda vårt territoriums integri- tet.

Även Kungliga Örlogsmannasällskapet diskuterar försvarsmaktens upp- gifter och betonar vikten av att försvarsmakten kan övervaka och kontrol- lera verksamhet på vårt territorium. Rapporten borde ha ägnat mera ut- rymme åt att analysera vilka krav som ställs på Sverige i en neutralitetssi- tuation.

Det är hög tid att ompröva riktigheten av tidigare försvarsutredningars bedömning att skydd av importen skall lösas med andra medel än militära. anser Örlogsmannasällskapet.

Försvarskommittén konstaterar lakoniskt att motivet bakom ubåtsk— ränkningarna huvudsakligen torde "kunna hänföras till olika former av förberedelser för eventuella kris- och krigssituationer". men underlåter att vidare fördjupa sig i innebörden av detta konstaterande. skn'ver Sveriges reservofficersförbund. Ubåtskränkningarna bör ”stämma till djupaste all- var och eftertanke". anser förbundet. Konsekvenserna är oerhörda av att främmande land i fredstid dolt skickar militära enheter till vårt land som förberedelser för en eventuell krigssituation utan att vi förmår hindra det. menar reservofficersförbundet.

Också Folkpartiets kvinno- resp. ungdomsförbund saknar en mera utför- lig analys av kränkningarnas konsekvenser. Kommittén bör återkomma med förslag till fortsatta åtgärder för att möta detta säkerhetspolitiska hot. Även Allmänna försvarsföreningen anser att ubåtskränkningarna bör ana- lyseras vidare och att ubåtsskyddet måste stärkas. Detta får dock inte ske på bekostnad av beredskapen mot invasion och mot andra hot och kränk- ningar. iförsta hand inom vårt luftrum.

Försvarskommittén understryker fördelen för en krigförande part att kunna utnyttja svenskt luftrum för överflygning på väg mot mål bortom Sverige. [ ambassadernas remissvar är detta ett genomgående tema när de belyser utlandets syn på det svenska försvaret. För Storbritannien är det idag vår förmåga att motstå krav på överflygningsrätter och att aVSkräcka från luftrumskränkningar som utgör det avgörande kriten'et på trovärdig- heten i svensk neutralitetspolitik, rapporterar ambassaden i London.

En liknande syn på det svenska luftförsvarets betydelse redovisas av ambassaden i Washington. Kan Sverige stå emot och försvara sig mot en massiv sovjetisk överflygning? I den mån det bland amerikanska bedömare finns några tvivel på det svenska luftförsvarets förmåga så gäller det kvantiteten. inte kvalitén. rapporterar ambassaden.

Svenska reservofficersförbundet anser att försvarskommittén under- skattat de neutralitetspolitiska konsekvenserna av kryssningsrobotarna

28]

• Sida 282
•  Original

och våra möjligheter att bygga tipp ett effektivt försvar mot dem. Även Landsorganisationen (LO). Kristna fredsrörelsen och Socialdemokratiska ungdomsförbundet efterlyser en analys av kryssningsrobotarnas betydelse för svensk säkerhets— och försvarspolitik. LO betonar särskilt att frågan är väsentlig ur neutralitetsrättslig synpunkt.

Vårt försvar bör även i fortsättningen bygga på allmän värnplikt. Något annat kan på sikt vara ett hot mot det demokratiska samhället. skriver Landsorganisationcn (LO). På denna punkt får LO instämmande från Moderata ungdomsförbundet (MUF). som betonar att det inte finns någon motsättning mellan ett värnpliktsförsvar och en hög teknisk kvalitet. Båda linjerna är väl förenliga. anser MUF.

Totalförsvaret bör vara en hela folkets angelägenhet. heter det i kommit— téns rapport. och de allra flesta remissinstanser instämmer i detta. Överbe- fälhavaren. civilförsvarsstyrelsen och Svenska röda korset (SRK) är några av de organisationer som starkt understryker de frivilliga försvarsorganisa- tionernas betydelse för totalförsvaret och folkets försvarsvilja.

Civila delarna av totalförsvaret

Försvarskommittén redogör i kapitel 5 för samhällsutveckling. sårbarhet och samhällsekonomi. Kommittén bedömer att ökad internationell integra- tion. teknisk utveckling och strukturella förändringari samhället får konse— kvenser från sårbarhetssynpunkt: nya typer av hot måste beaktas. men förändringarna innebär också nya möjligheter att hantera de problem som kan uppstå. Ökade risker i fredssamhället har lett till uppbyggnad av resurser som kan vara till nytta även i krig.

] kapitel 8 om försvarspolitiken säger kommittén bl.a. att vid militärt angrepp skall befolkning och egendom skyddas och den livsnödvändiga försörjningen tryggas. Samhällets väsentligaste funktioner skall säkerstäl- las. Försvarsviljan underbyggs genom att befolkningen är förvissad om att det finns en effektiv totalförsvarsplanering för dessa svåra förhållanden.

Kommittén finner det väsentligt att vår beredskap snabbt och flexibelt kan anpassas till aktuella situationer genom samordnade åtgärder inom hela totalförsvaret. De civila funktioner som är väsentliga för den omedel— bara totalförsvarseffekten skall snabbt kunna ställas om för krigsförhållan- den. Ett allsidigt näringsliv med styrka och förmåga att anpassa sig till krigsförhållanden är en nödvändig grund för försörjningsberedskapen. Härutöver erfordras kompletterande åtgärder inom totalförsvarets ram.

[ l982 års försvarsbeslut uttalades att totalförsvarets intressen bör beak- tas i den fredstida samhällsplaneringen. Därigenom bör besparingarna kunna uppnås jämfört med om kompletterande beredskapsåtgärder vidtas först i efterhand. Försvarsbeslutet ledde bl.a. till att totalförsvarets chefs- nämnd fick i uppdrag att utreda hur detta i praktiken skulle kunna ske. Chefsnämnden har sedan presenterat sina förslag i betänkandet "Bered- skapshänsyn i samhällsplaneringen". (_Ds Fö l984:4).

Åtskilliga remissinstanser har redovisat synpunkter på de civila delarna av totalförsvaret långt utöver vad kommittébetänkandet innehåller. Dessa

ls.) oc h)

• Sida 283
•  Original

synpunkter får därför ses som vägledning inför kommitténs fortsatta arbe- te.

Civilförsvarsstyrelsen diskuterar konsekvenserna av den ökade risken för överraskande angrepp med inslag av sabotagehandlingar. Möjligheter- na till omfattande utrymningar begränsas. och det är osäkert om skyddade utrymmen hinner iordningställas. Slutsatsen är att det blir viktigare att ha tillgång till skyddsrum.

Civilförsvarsstyrelsen anser att den ökande sårbarheten för olika sam- hällsfunktioner gör det lönsamt för en angripare att bekämpa dessa. Efter- som de aktuella målen ofta är belägna i befolkningstäta områden växer skaderiskerna för civilbefolkningen.

Överstyrelsen för ekonomiskt försvar efterlyser en samlad syn på vilka verksamheter som behöver fortgå i ett krigsorganiserat samhälle. Detta får konsekvenser för bl. a. arbetskraftsplaneringen. Försvarets forskningsan- stalt, som bedriver en studie av samhället i kris och krig -— det s.k. SKRlK-projektet — erinrar om de stora krav som ställs på krigsorganise- ring av samhället när sabotagehandlingar och krigshandlingar pågår.

Överstyrelsen erinrar om den funktionsindelning av samhällets civila delar från beredskapssynpunkt som beslutats. Denna motiverar en formell omarbetning av totalförsvarets målsättning. Civilbefälhavaren i Västra civilområdet har liknande synpunkter.

Livsmedelsförsöjningen i kris och krig väcker bekymmer hos flera re- missinstanser. Statensjordbruksnämnd är angelägen att få mera precisera- de antaganden som grund för planeringen. Hur långvariga kriser och vilken krisimport bör man räkna med? Statens lantbruksuniversitet pekar på sårbarheten i produktionen. Anläggningar är beroende av elenergi, jord- bruket och transporterna är beroende av olja och skördenivån är beroende av handelsgödsel och kemiska bekämpningsmedel. Den mest strategiska frågan är försörjningen med kvävegödselmedel. som i högre grad borde bygga på inhemsk tillverkning. Lantbrukarnas riksförbund anser att kom- mitténs beskrivning av livsmedelsförsörjningens problem är vilseledande. Svagheterna kommer inte fram lika tydligt som i livsmedelskommitténs expertutredning om sårbarhetsfrågan (Ds Jo l984: ] l). Sänkningen l985 av jordbrukets produktionsmål är anmärkningsvärd. Både jordbruksproduk- tion och livsmedelsindustrin koncenteras allt mer till södra Sverige. Detta påpekar också Centerns kvinnoförbund. som talar för sitt förslag om tillverkning av etanol. Detta skulle bidra till drivsmedelsförsörjningen samt också ge protein och stärkelse.

Många remissinstanser uppmärksammar problemen med beredskaps- hänsyn i samhällsplaneringen. Överbefälhavaren anser att kommittén i sitt fortsatta arbete ytterligare bör uppmärksamma samhällsutvecklingens konsekvenser för totalförsvaret. Det är angeläget att chefsnämndens för- slag fullföljs. Överstyrelsen för ekonomiskt försvar utvecklar dessa tankar ytterligare och finner det angeläget att principerna för beredskapskostna- dernas finansiering klarläggs.

Civilbefälhavaren i Övre Norrlands civilområde och de fyra länsstyrel- serna i norr trycker på behovet att beredskapsaspekterna redan från grun- den beaktas i all samhällsplanering och exemplifierar med speciellt norr-

• Sida 284
•  Original

ländska problem. Övre Norrland är ett underskottsområde på människor. livsmedel. industri och sysselsättning. Särskilt allvarlig är utvecklingen i inlandskommunerna. De stora avstånden ställer särskilda anspråk på kom- munikationerna.

Grunden för en större självförst'irjning måste skapas nu under fredsför- hållanden genom ökade satsningar med regionalpolitiska medel.

Om exempelvis militära förband i ökad omfattning köper förnödenheter från närbelägna leverantörer ökar den lokala sysselsättningen och därmed också möjligheten för fler människor att bo kvar på sinä hemorter. Sådana ideer utvecklas i samverkan mellan militärbefälhavarna. förbandschefer. landsting och länsstyrelser. Ökade och mer differentierade beredskaps- lager i Norrland skulle också ge gynnsamma regionalpolitiska effekter.

Socialstyrelsen konstaterar att hälso- och sjukvården är beroende av försörjningssystemen för vatten. avlopp. värme. el och tele. Dessa blir allt- mera sårbara. Vid den fredstida utbyggnaden är det därför mycket väsent- ligt att ta hänsyn till beredskapsaspekter. Försvarskommittén bör pröva fördelningen av kostnaderna mellan olika huvudmän. l..;tndstingsförbundet har en liknande inställning och hävdar att statliga medel måste ställas till förfogande för sjukvårdens säkerhet i krig.

Stockholms läns landsting erinrar om att omfattande rationaliseringar och effektiviseringar är nödvändiga inom den fredstida sjukvården av ekonomiska skäl. Trots detta gör den tekniska utvecklingen det möjligt att tillgodose höga krav på standard och kvalitet inom sjukvården. Särskilda insatser för att trygga beredskapen kan bli nödvändiga. Sjukvården är starkt beroende av teknisk utrustning för bl.a. diagnostik. Om den skall användas i krigstid krävs tillgång till reservdelar och reparationsmöjlighe- ter. Landstinget förutsätter att full kostnadstäckning erhålls för bered- skapsåtgärderna.

Televerket biträder kommitténs uppfattning om telekommunikationer- nas betydelse för totalförsvarets ledning i krig men pekar också på deras psykologiska betydelse för allmänheten. En krigsskyddsnämnd bör inrät- tas för att prioritera beredskapsinsatscrna. Civilbefälhavaren i Västra civil- området vill sc ökade satsningar för att minska el- och telesystemens sårbarhet.

Den militära hotbild som kommittén presenterar innebär enligt statens vattenfallsverk utomordentliga påfrestningar för elförsörjningssystemet i händelse av krig. särskilt vid ett överraskande angrepp i kombination med sabotageaktioner. Det gäller då att ha handlingsfrihet att disponera resur- serna efter situationens krav. Mot den bakgrunden bör inte föreskrivas att kärnkraftverken skall stängas av vid risk för militärt angrepp. Däremot bör denna möjlighet finnas.

Moderata ungdomsförbundet anser att ekonomiskt försvar. psykologiskt försvar och Civilförsvar bör vara starka men de får inte prioriteras på bekostnad av det militära försvaret.

Frågan om civilmotståndets möjliga roll inom totalförsvaret tycks helt ha förbigått försvarskommittén. noterar Socialdemokratiska kvinnoför- bundet och broderskapsrörelsen. Efter att med tillfredsställclse ha tagit emot motståndsutredningens "Kompletterande motståndsformer" (SOU

• Sida 285
•  Original

l984zltl) förutsätter organisationerna att betänkandets förslag tas upp i kommitténs fortsatta arbete. Frikyrkorädet tillfogar att tystnaden på denna punkt är ytterligare ett tecken på kommitténs snäva säkerhetssyn. Även Svenska freds- och skiljedomsföreningen saknar något avsnitt om civil- motstånd.

Till detta kan i efterhand göras kommentaren att motständsutredningens betänkande behandlas i 1986 års budgetproposition. Försvarsministern finner att det icke-militära motståndet är ett komplement. men inget alter— nativ. till militärt försvar och föreslår att en särskild delegation inrättas. avsedd som ett diskussionsforum.

I») 00 'J'l

• Sida 286
•  Original

lnnehållsförteekning

1 Förberedelser inför 1987 års försvarsbeslut

2 Säkerhetspolitiska överväganden .............................. 2.l Inledning ............................................... 2.2 Den säkerhetspolitiska miljön: öst-västrelationerna .......... 2.3 Den säkerhetspolitiska miljön: Det nordeuropeiska omrädet 2.4 Konflikter och hot som kan beröra Sveriges säkerhet ........ 2.5 Grunder för Sveriges säkerhetspolitik ...................... 2.6 Hemställan

Inledning Allmänna principer

3 Försvarspolitikens inriktning ................................. l 2 3.3 Operativa grunder för totalförsvaret ....................... 3.4 Hemställan .............................................

4 Vissa för totalförsvaret gemensamma frågor .................... 4.1 Inledning ............................................... 4.2 Vissa gemensamma utgångspunkter för planeringen .......... 4.3 Ledning och samordning av totalförsvaret 4.4 'l'otalförsvarets beredskap ................................ 4.5 Grunder för hälso- och sjukvården i krig .................... 4.6 Skydd mot kärnvapen, biologiska stridsmedel och kemiska hot 4.7 Ammunitionsröjning ..................................... 4.8 Totalförsvarets personalförsörjning ........................ 4.9 Ledning av program— och funktionsutvecklingen samt produk— nonen

5 'l'otalförsvarets militära del .................................. 5.1 Det senast förflutna budgetåret (1985/86) ................... 5.1.1 Verksamheten .................................... 5.1.2 Det ekonomiska utfallet ............................ 5.1.3 Verksamheten under innevarande budgetår (1986/87) 5.1.4 Försvarsmaktens organisation m. m. ijuni 1987. en översikt .......................................... t militära försvarets fortsatta utveckling .................. Bakgrund och inriktning ........................... Inriktning av vissa funktioner ....................... 5.2.2.l Beredskap ................................ 5.2.2.2 Ledning .................................. 5.2.2.3 Underrättelsetjänst ........................ 5.2.2.4 Telekrigföring ............................ 5.225. Ubåtsskydd .............................. Arméstridskrafter ................................. Marinstridskraftcr ................................. Flygstridskrafter .................................. Operativ ledning Anställd personal ................................. 5.2.7.] Allmänna utgångspunkter .................. 5.2.7.2 Löne- och anställningsvillkor ............... 5.2.7.3 Decentralisering av arbetsgivarens befogen- heter och ansvar

IJ—

l.!!Ulk/l

l-J |.) |.» i.) io

ut:—L»

UIUI knas

l4 20 26 29

30 30 30 31 35

36 36 36 39 40 42 44

., I

50 51

52 i? 55 53 53

55 55 55 59 59 59 60 61 62 63 64 66 67 67 67 68

• Sida 287
•  Original

5.2.7.-4 Långsiktigt behov av anställd personal .......

5.2.7.5 Styrmetoder beträffande personalvolymen 5.2.7.6 Åtgärder för att täcka personalbehoven ...... 5.2. 7.7 Peronalrörlighet ........................... 5. 2 7. 8 Belälsordningen ........................... 5.2.8 Utbildning ........................................ 5.2.9 Fredsorganisationen ............................... 5.2.10 Rationalisering .................................... 5.2.11 Förvaring av vapen m.m. i militära förråd ............ 5.2.12 Beriden garnisonstjänst ............................ 5.2.13 Lekmannainflytant'le i försvarsmaktens myndigheter . . 5.2.14 Ekonomiska överväganden och förslag ............... 5.2. 14.1 Säkerheten i planeringen .................. 5.2.14.2 Ekonomiska utgångspunkter ............... 5.3 Hemställan ............................................. 6 Totalförsvarets civila del ..................................... 6.1 Inledning ............................................... 6.2 Inriktningen i 1982 års försvarsbeslut ...................... 6.3 Ekonomisk ram för försvarsbeslutsperiodcn 1987/88—1991/92 . 6.4 Den fortsatta utvecklingen av totalförsvarets civila del ....... 6.4.1 Grunder och inriktning ............................. 6.4.2 Administrativ beredskap ........................... 6.4.3 Funktionsvis inriktning ............................ 6.431 Civil ledning och samordning ............... 6.4.3.2 Civilförsvar och fredsräddningstjänst ........

6.433 Psykologiskt försvar ....................... 6.434 Hälso- och sjukvård m. m. .................. 6.435 Telekommunikationer ..................... 6.436 Transporter .............................. 6.4.3.7 Livsmedelsförsörjning m.m. ................ 6.438 Energiförsörjning ......................... 6.439 Övrig varuförsörjning ...................... 6.4310 Övriga viktiga samhällsfunktioner ........... 6.5 Ekonomiska resurser för totalförsvarets civila del ........... 6.5.1 Finansieringsprinciper för den civila delen av total- försvaret ......................................... 6.5.2 Ekonomisk ram och priskompensationssystem ........ 6.6 Hemställan ............................................. 7 Forskning och försvarsindustri ............................... 7.1 Bakgrund ............................................... 7 2 Överväganden .......................................... 7.2.1 Forskning ........................................ 7.2.2 Försvarsindustri .................................. 7.3 Hemställan ............................................. 8 JAS-projektet .............................................. 8.1 Bakgrund ............................................... 8.2 'I'eknisk värdering av projektet ............................ 8.3 De ekonomiska förutsättningarna för projektet .............. 8.4 Vissa industripolitiska aspekter på projektet ................ 8.5 Hemställan .............................................

93

120 125

140 140

• Sida 288
•  Original

9 Anslagsfrågor för budgetåret 1987/88 Fjärde huvudtiteln ......... I43

B

C

Arméförband ............................................ 144 1. Ledning och förbandsverksamhet ....................... 144 2 Anskaffning av materiel ............................... 147 3. Anskaffning av anlé'iggningar ........................... 150 Marinl'örhand ............................................ 153 1. Ledning och förbandsverksamhet ....................... 153 2. Anskaffning av materiel ............................... 155 "3. Anskaffning av anläggningar ........................... 158 Flygvapenförband ........................................ 161 1. Ledning och förbandsverksamhet ....................... 161 2. Anskaffning av materiel ............................... 165 3. Anskaffning av anläggningar ........................... 168 Operativ ledning m. m. .................................... 171 [. Ledning och förbandsverksamhet ....................... 171 2. Anskaffning av materiel ............................... 173 3. Anskaffning av anläggningar ........................... 175 4 Forskning och utveckling .............................. 177 Gemensamma myndigheter m. m. ........................... 179 1. Försvarets civilförvaltning ............................. 179 2. Försvarets sjukvårdsstyrelse ........................... 180 3. Fortilikationsförvltningen ............................. 182 4. Försvarets matierlverk ................................ 184 5. Gemensam försvarsforskning .......................... 186 6. Anskaffning av anläggningar för försvarets forskningsanstalt 189 7. Försvarets radioanstalt ................................ 190 8. Värnpliktsverket ..................................... 191 9. Försvarets rationaliseringsinstitut ...................... 193 10. Försvarshögskolan ................................ _. . . 195 1 1. Militärhögskolan ..................................... 196 12. Försvarets förvaltningsskola ........................... 199 13. Försvarets läromedelscentral .......................... 201 14. Krigsarkivet ......................................... 202 15. Statens försvarshistoriska museer ...................... 204 16. Frivilliga försvarsorganisationer ........................ 206 17. Försvarets datacentral ................................ 207 18. Vissa nämnder m. m. inom det militära försvaret ......... 208 19. Reserv för det militära försvaret ........................ 210 20. Reglering av prisstegeringar för det militära försvaret ..... 211 Civil ledning och samordning ............................... 212 1. Överstyrelsen för civil beredskap: Förvaltningskostnader ................................ 213 2. Civil ledning och samordning ........................... 214 3. Civilbefälhavarna ...................................... 216 4. Signalskydd ........................................... 220 5. Vissa skyddsrumsanläggningar .......................... 222 6. Vissa teleanordningar .................................. 223

• Sida 289
•  Original

H Befolkningsskydd och räddningstjänst ....................... 225 ]. Befolkningsskydd och räddningstjänst ................... 226 2. Anläggningar för fredsorganisationen ................... 233 3. Skyddsrum 235 4. Identitetsbrickor ..................................... 237 5. Ersättning för verksamhet vid räddningstjänst m.m. ...... 238 6. Beredskap för olje- och kcmikaliebekämpning till sjöss . . . . 239 I Psykologiskt försvar ...................................... 241 1. Styrelsen för psykologiskt försvar ...................... 24] .] Övrig varuförsörjning ..................................... 243 1. Drift av beredskapslager ............................... 243 2. Beredskapslagring och industriella åtgärder .............. 244 3. Täckande av förluster till följd av statliga beredskaps- garantier m. m. ....................................... 245 K Övriga ändamål .......................................... 247 [. Försvarets forskningsanstalt: Intäktsftnansierad uppdragsverksamhet ................. 247 2. Flyttekniska försöksanstalten .......................... 249 3. Beredskapsstyrka för FN-tjänst ........................ 253 4. FN-styrkors verksamhet utomlands ..................... 254 5. Övervakningskontingenten i Korea ..................... 257 6. Anläggningar m.m. för vissa militära ändamål ............ 258 7. Nämnden för vapenfriutbildning ........................ 259 8. Vapenfria tjänstepliktiga ............................... 261

Bilaga 1.1 Förslag till lag om ändring i familjebidragslagen(1978: 520) 263 Bilaga 1.2 Remissvaren om 1984 års försvarskommittés rapport (SOU 1985: 23) Svensk säkerhetspolitik inför 90-talct ............. 264

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1987

• Sida 290
•  Original

• Sida 291
•  Original

Bilaga 2 Prop. 1986/87:95