om ändrad organisation för statensmiljö medicinska Iaboratorium m.m.

Å>

PY ey

Regeringens proposition

eY

1987/88:136 -

Prop.

om ändrad organisation för statens miljö-

1987/88: 136 medicinska laboratorium m.m.

Regeringen förelägper riksdagen vad som har tagits upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 3 mars 1988 för de åtgärder och det ändamål som framgår av föredragandenas hemställan. På regeringens vägnar

Ingvar Carlsson

G. Sigurdsen

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att statens miljömedicinska laboratorium med i stort sett oförändrade arbetsuppgifter inordnas i karolinska institutets organisation den 1 juli 1988 såsom en särskild inrättning med egen styrelse. Som lämpligt namn anges institutet för miljömedicin.

Vidare föreslås att ett förslägsanslag Institutet för miljömedicin av 22.399 000 kr. anvisas under åttonde huvudtiteln för budgetåret 1988/89.

t Riksdagen 1987/88. I saml. Nr 136

Närvarande: statsministern Carlsson. ordförande.; och statsråden Feldt, Si- gurdsen. Hjelm-Wallén. Peterson. Bodström, Göransson. Gradin, Dahl, R. Carlsson, Holmberg, Hellström. Johansson, Hulterström, Lindqvist: G. Andersson, Lönnqvist, Phalén

Föredragande: statsråden Sigurdsen 'och'Bodström '

Proposition om ändrad organisation för statens miljömedicinska laboratorium m, m.

Statsråden Sigurdsen och Bodström anmäler sina förslag: Anförandena och förslagen redovisas i underprotokollen för social- resp. utbildningsdepartementet.

Statsrådet Sigurdsen hemställer att regeringen i en proposition förelägger riksdagen vad hon och statsrådet Bodström har anfört för de atgärder och det ändamål de har hemställt om.

Regeringen ansluter sig till föredragandenas överväganden och beslutar att genom proposition förelägga riksdagen vad föredragandena har anfört för de åtgärder och det ändamål som föredragandena har hemställt om.

Regeringen beslutar att de anföranden och förslag, som redovisas i underprotokollen, skall bifogas propositionen som bilagorna I och 2.

öl

[NS

Bilaga I Prop. 1987/88:136

Socialdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 3 mars 1988 Föredragande: statsrådet Sigurdsen

Anmälan till proposition om ändrad organisation för statens miljömedicinska laboratorium

m. m. |

1¶Inledning

I prop. 1987/88:100 (bil. 7) har regeringen föreslagit riksdagen att. i avvaktan

på särskild proposition i ämnet, till Statens miljömedicinska laboratorium för budgetåret 1988/89 beräkna ett förslagsanslag av 20-506 000 kr.

Vid min anmälan av förslagsanslaget E 6. Statens miljömedicinska labora-

torium under femte huvudtiteln anförde jag att statskontoret hade redovisat

en rapport (1986:24). som innehåHer en översyn Över organisationen för statens miljömedicinska laboratorium (SML). Statskontoret föreslår i första hand att SMÅ infogas i karolinska institutets organisation som en särskild

inrättning.

Jag räknade då med att ställning skulle kunna tas till förslägen I rapporten sedan remissyttrandena hade kommit in under januari 19885. Förslag om

SML:s framtida organisation borde kunna läggas fram i en proposition under

innevarande riksmöte. Samtidigt borde förslag läggas fråm i anslagsfrågan.

Jag berörde vidare i prop. 1987/88:100 (bil. 7 s. 66) vid min anmälan av

förslagsanslaget E 1. Socialstyrelsen att socialstyrelsen ($S0§) är chefsmyndighet för bl.a. SML. För att styrelsen skall kunna koncentrera sina insatser kring de uppgifter som prioriteras framöver bör styrelsen inte ha ett centralt förvaltningsansvar för bl.a. SML:s verksamhet. Jag anförde vidare att jag skulle komma att senare behandla frågan om vilka förmer, som är lämpliga för att tillgodose socialsektorns behov av utredningsstöd m.m. från SML.

Jag är nu beredd att ta upp frågan om SML:s framtida organisation.

Remissinstanserna har betonat vikten av att SML far bästa möjliga beting-

elser för att vidareutveckla sin verksamhet när det gäller att fullgöra de uppgifter som enligt gällande instruktion ävilar SML. Åsikterna har däremot gått isär när det gäller den bästa organisationsformen. För egen del har jag blivit övertygad om att statskontorets förslag att knyta SML som cen särskild inrättning till karolinska institutet (KT) bör följas. Det är också det förslag som SMÅ förordar.

Jag kommer således att i det följande föreslå att SMÅ med i stort sett oför-

ändrade arbetsuppgifter och en egen styrelse inordnas som en särskild inrätt-

ning i KI:s organisation den 1 juli 1988. Som lämpligt namn anges institutet

för miljömedicin. 3

Jag har i denna fråga samrått med chefen för utbildningsdepartementet Prop. 1987/8S:136

som senare kommer att vid sin anmälan till förevarande proposition föreslå

att medel övergangsvis under första budgetåret beräknas under ett förslagsanslag under åttonde huvudtiteln till verksamheten vid det nya institutet för miljömedicin. Därvid kan förslagsanslaget E 6. Statens miljömedicinska la-

boratorium under femte huvudtiteln utgå. Jag förestår således inte att nagra

medel beräknas under detta anslag.

2¶Statens miljömedicinska laboratorium (SML)

SMI. inrättades den I juli 19801 överensstämmelse med regeringens förslag i prop. 1978/79:120 med förslag om mrättande av statens miljömedicinska

laboratorium (SOU 1979/80:17. rskr. 1067 prop. 1979/80:100. bil. 8, SoU 32,

rskr. 237).

Det var den omgivningshygieniska avdelningen (OHA) vid statens naturvårdsverk som ombildades till SME. ÖHA hade sitt ursprung i statens imstitut för folkhälsan, som upphörde som självständig myndighet då statens hvsmedelsverk inrättades den I-januari 1972. Därvid inordnades OHA övergångsvis I statens naturvårdsverk (SNV).

SML bildades för att samhället skulle få tillgång till en sammanhållen or-

ganisation med en verksamhet som var såväl kunskapsuppbyggande som kunskapsförmedlande. idégivande och utredande inom det miljömedicinska området. Inrättandet av ett läboratoörium med bred kompetens inom områ-

det markerade statsmakternas medvetenhet om vikten av att miljömedicinska frågor belystes allsidigt.

Laboratoöriets arbetsuppgifter och organisation framgar av förordningen (1980:571) med instruktion för SML.

Enligt instruktionen har SME tll uppgift att inom den fysikaliska och kemiska miljömedieinen samt hälsoskyddet bedriva längsiktig forskning samt undersöknings-, utrednings- och utbildningsverksamhet. SME skall särskilt samverka med och biträda myndigheter. institutioner och organisationer i svfte att åstadkomma ett effektivt utnyttjunde av de samlade resurserna

inom miljömedicin och hälsoskydd. SME skall på grundval av forskning och

försök utarbeta, utveckla och pröva analvs- och provtagningsmetoder. Vidare åligger det SME att genom dokumentations- och informationsarbete

svara för att erfarenheter och rön från egen och andras försknitigs- och ut-

vecklingsverksamhet blir kända och nyttiggjorda. SME skall särskilt biträda de centrala förvaltningsmyndigheterna med underlag för råd och riktlinjer samt med bedömningar i ärenden enligt gällande lagstiftning.

Bland SML:s uppgifter ingar även att bedriva viss fortbildning och vidure-

utbildning samt att följa, stödja och delta i det internationella hälsoskyddsarbetet, då främst inom världshälsvorganisationens miljömedicinska program. SML skall ge företräde åt undersökning eller uppdrag som begärs av myndig-

het. |

Inom SMI. finns fyra enheter. nämligen för allmän hygien. epidemiologi

och toxikologi samt en administrativ enhet. SMI är lokalmässigt placerat på

området för KI i Solna. Caboratoriets enheter för allmän hygien och toxiko- Prop. 1987/S8:136 lögi är sammanvävda med institutionerna för hygien och toxikologi vid KI när det gäller lokaler. utrustning och andra förskningsresurser. Innehavaren av professuren i toxikologi vid Kl är enhetschef för enheten för töxtkologi vid SML.

SoS är cheftsmyndighet för SMI och skall avgöra frågor om inriktningen av laboratoriets verksamhet och ekonomiska frågor av större vikt m.m.

Till laboratoriet är knuten en rådgivande nämnd. som medverkar i planeringen av verksamheten. Generaldirektören hos So$ är nämndens ordförande. Regeringen har som ledamöter i nämnden utsett representanter för SNV. arbetarskyddsstyrelsen (ASS). statens livsmedelsverk (SLV), KI. kemikalietnspektionen (KEMI. statens planverk och Landstingsförbundet.

En föreståndare är chef för laboratoriet och avgör de ärenden som inte skall avgöras av SoS. Föreståndaren är också ledamot och vice ordförande i den rådgivande nämnden. Förestandaren förordnas av regeringen för högst sex år efter förslag från SoS. som skall samrada med KI innan förslaget avges. .

Regeringen har förordnat professorn i toxikologi vid KI att vara förestan-

dare för SMI t.o.m. den 31 december 1993.

Laboratoriets beslut överklagas hos So$ . om inte annat är föreskrivet.

För SML:s verksamhet under budgetåret 1987/88 har anvisats ett förslags-' anslag av 20-506 000 kr. (prop. 1986/87:100 bil. 7, SoU 15, rskr. 137). Av ansluget avser 16.310 000 kr. förvaltningskostnader, varav högst 13 395 000 kr. disponeras för löner. inkl. lönekostnadspålägg. Vidare har för viss utrustpingsanskaffning beräknats 300 000 kr. Lokalkostnaderna beräknas uppgå till 3 595 000 kr. Personalen uppgar till 94 heltidstjänster.

I staten finns också upptagen en 1 000 kr.-post till uppdragsverksamhet. I den män SML åtar sig att utföra särskilda uppdrag eller tjänster får ersättningen för detta tillföras anslägsposten och användas för att täcka utgifterna. Bestämmelser finns i en förordning för hur ersättningar för särskilda uppdrag och andra tjänster skall beräknas (SES 1982:290). Vidare betalas projekt vid SML genom olika bidrag till forskning och utveckling (FoU). som förvaltas av SME när inte särskilda skäl föreligger att de skall förvaltas av annat organ. SML har räknat med att kunna få uppdrag och bidrag till FoU under budgetåret 1987/88 i en utsträckning som motsvaras av ett belopp av 4 920 000 kr. En ekonomisk plan föreligger för utnyttjandet även av dessa inflytande medel. Planen omfattar därför totalt 25 426 000 kr. för SMI:s verksamhet under budgetåret. Huvuddelen av verksamheten bekostas emel-

lertid över det statliga anslaget. |

Det kan nämnas att SoS. KEMI och SNV aviserat ett ökat behov av SML:s forsknings- och utredningsverksamhet. Särskilt viktiga problemområden är försurningen av mark och vatten, avfallsfrågor, kemikaliefrågor, sambandet mellan radon och lungcancer samt avvecklingen av kärnkraften med förändringar av energiproduktionssystem. Andra viktiga frågor är sambandet mellan hudcancer och solstrålning, tungmetallers inverkan på människor, luftföroreningar. rester av bekämpningsmedel i födan och olämplig boendemiljö i form av s. k. sjuka hus. Inom dessa områden är de miljömedi-

cinska bedömningarna mycket svåra och ligger oftast direkt i forskningsfron- Prop « 1987/88:136 ten. SME:s miljömedicinska bedömningar blir här mycket avgörande. SML:s allmänhygieniska enhet engagerar sip särskilt i fragor som rör allergi och annan överkänslighet. Hälsoskyddet i byggnader är en annan viktig fråga. Inom den toxikologiska enheten pågår ett intensivt arbete att kaärtlägga olika miljögifters förekomst. spridningsvägar och toxiska effekter. Den epidemiologiska enheten sysslar med analys av sjukdomsrisker i olika befoölkningsgrupper, som exponeras för skadliga miljöfaktorer eller levnadsförhållanden. Bl.a. undersöks sambandet mellan kost och cancer.

3¶Statskontorets förslag m.m.

3.1¶Rapporten

Regeringen uppdrog den 26 september 1985 åt statskontoret att se över orga-

nisationen för SML.

Statskontoret överlämnade med skrivelse den 25 augusti 1986 rapporten (1986:24) Statens miljömedicinska laboratorium (SMI) — särskild inrättning vid Karolinska institutet eller fristaende laboratorium med cheftsmyndighet? Rapporten behandlar särskilt SML:s yttre organisation, samspelet med verksamhetens olika intressenter. ledningsfunktionens utformning, verksamhetens inriktning samt finansieringen av laboratoriets insatser.

Rapporten utmynnar i tva alternativa förslag till yttre organisation för

SML. Det första alternativet innebär en vidareutveckling av nuvarande organisation med SoS som chefsmyndighet. Det andra alternativet, vilket förordas av statskontoret, innebär att laboratoriet knyts som en särskild inrättning — med egen styrelse — till KT. Sistnämnda organtsationsform ger enligt statskontoret förutsättningar för en väl fungerande högskolesamverkan. Bl.a. en egen styrelse med företrädare från olika samhällssektorer garanterar att laboratoriets särskilda roll och upprifter fullföljs. Örgunisationsformen stämmer väl överens med laboratoriets redan etablerade nära samverkan med KI när det gäller verksam-

het. personal, lokaler och utrustning. Statskontoret framhaller att den också ger förutsättningar för effektivisering och besparing i administrativt hänseende. Statskontoret betonar att det är angeläget att föreståndaren för SML kan

utses ur en vidare krets än bland innehavarna av de för verksamheten rele-

vanta professurerna vid KI med tanke på att SML även som särskild inrätt-

ning vid KI skall fungera som en rikstäckande expertmyndighet. Utöver de

uppgifter. som avser utövandet av själva föreständarskapet för SML, bör föreståndartjänsten enligt statskontoret inte vara förenad vare sig med uppgif-

ter inom KI utanför SML eller med tjänst som enhetschef vid SML. Statskontoret föreslar att medel för SML:s verksamhet anvisas från anslag under

socialdepartementets huvudtitel. Av anslagsmedlen bör en del reserveras för insatser som beslutas av SoS.

Översynen har skett inom ramen för ett särskilt projekt. Arbetet har ge-

på SML:s verksamhet och organisation har hämtats in genom intervjuer med företrädare för SMEL:s avnämare och intressenter. sasom SNV, KEMI, SLV. arbetarskyddsstyrelsen, statens planverk, statens institut för psykosocial miljömedicin (IPM) och statens råd för byggnadsforskning (BFR). Vidare har kontakt tagits med Landstingsförbundet, Svenska kommunförbundet. Sveriges Kemiska Industrikontor — som är en branschorganisation för drygt tvähundra svenska industriföretag inom kemisektorn — samt ett urval av naturvärdsenheter (länsstyrelser). miljö- och samhällsmedicinska enheter (ländstingskommuner). miljö- och hälsoskyddsnämnder (kommuner) och högskoleinstitutioner. Preliminära ställningstaganden har diskuterats i SML:s radgivande nämnd. SMÅ, SoS och berörda huvudorganisationer för personalen har beretts tillfälle att lämna synpunkter på utkast till rapporten.

3.2¶Vissa särskilda förslag från statskontoret

Statskontoret konstaterar bl.a. att tjänsten som chef för den toxikologiska enheten vid SML förenades med professuren i toxikologi vid KL när SME inrättades. Såväl takttagen obalans mellan SML:s huvuduppgifter som befintliga styrproblem hänger samman med utt gränserna mellan verksamheten vid Kl och SML inte klart markerats, anser statskontoret. Personalunion på ledande tjänster är en orsak härtill. Därför bör SML. oavsett val av vttre organisation, förfoga över heltidsengagerade resurser för ledning och samordning av laboratoriets och de olika fackenheternas verksamhet. Tjänsteföreningen bör upphöra enligt statskontorets uppfattning.

I statskontorets rapport framhålls bl.a. att det endast är vid SML som det finns en sammanhällen tvärvetenskaplig resurs av någorlunda stor omfattning i landet för tillämpningsinriktad miljömedicinsk kunskapsuppbyggnad.

För att socialsektorns behov av främst kunskapsuppbyggnad och kunskapsspridning till regionala och lokala organ inom hälso- och miljöområdet skall säkerställas bör medel ur anslaget till SML reserveras för uppdrag från SoS.

SMI. bör sträva efter att öka kunskapsspridningen. Värdet för samhället av FoU-insatser ligger i att de förmedlas och nyttiggörs. SME:s forskning bedöms allmänt vara av hög kvalitet. Vissa delar av kunskapsförmedlingen har däremot eftersatts. För att en rimligare balans mellan kunskapsuppbyggnad och kunskapsspridning skall ästadkommas bör resurser planmässigt reserveras för dels utredningsstöd till regionala och lokala organ, dels information och dokumentation (IoD) om SML:s och andra organs FoU-verksamhet, dels utbildning i enlighet med regionala behov.

I SML:s styrelse bör So$ inneha ordförandeposten med hänsyn till att miljömedicin som kunskapsområde primärt tillhör socialsektorn. De myndigheter som finns företrädda i den nuvarande rådgivande nämnden bör också vara representerade i SML:s styrelse. Härutöver bör en styrelsepost reserveras för Svenska kommunförbundet. Kl bör enligt statskontorets mening ha två ledamöter, varav den ene en vetenskaplig företrädare och den andre

Styrelsen för SMI. som särskild inrättning vid KL, bör enligt statskontoret besluta om verksamhetens inriktning, mottagande av förskningsuppdrag. anslagstramställning, budget och andra ekonomiska frågor av större vikt samt arbetsordning. Ikonomiska frågor av större vikt samt frågor om arbetsordning bör avgöras I samrad med KE (rektorsämbetet): Styrelsens ordförande bör lämna förslag till regeringen om föreståndare och om andra tjänster. som skall tillsättas av regeringen. I övrigt skall enligt stätskontorets förslag tjänster tillsättas och personal antas inom SME av styrelsen i samråd med KI (rektorsämbetet) på föreständarens förslag.

SML:s personal föreslås bli anställd vid KI med sin tjänstgöring förlagd till inrättningen. Ärenden som kan få konsekvenser för KI när det gäller arbetsgivaransvaret bör avgöras efter samråd med KL. För att KI:s arbetsgivarintressen skall kunna tillvaratas bör KI i SML:s styrelse också som nämnts representeras av en administrativt ansvarig. Vissa administrativa resurser vid SML bör föras över till KI. som bör kunna överta stora delar av SME:s personat- och ekonomiadministrativa uppgifter enligt statskontoret.

I stätskontorets rapport anförs att t.ex. övertalighetsproblem kan lösas på ett smidigare sätt än för närvarande. eftersom KI blir anställningsmyndighet.

Hur inrättningen skall utformas i detalj bör närmare utredas.

Sammanfattningsvis finner statskontoret att atgärder bör vidtas i syfte = att säkerställa att SML:s och andra organs kunskap inom det miljömedi-

cinska området sprids och nyttiggörs. = att klarlägga SME:s roll och uppgifter gentemot regionala och lokala or-'

gan samt industrin. = att anpassa SME:s organisation och styrsystem till laboratoriets roll och

uppgifter samt behov av fortsatt nära samverkan med högskolan. SMIL bör därvid ges en organisation som möjliggör

= att laboratoriet samverkar med högskolan på ett sätt som innebär ett ef-

fektivt utnyttjunde av de samlade resurserna för miljömedieinsk FoU-

verksamhet. | = att laboratoriet biträder myndigheter inom olika samhällssektorer. = ätt laboratoriet samtidigt i skälig utsträckning prioriterar socialsektorns

behov, —- att laboratoriets olika huvudavnämare och viktigare intressenter får infly-

tande över planering och inriktning av verksamheten.

4¶Remissyttranden över statskontorets förslag

4.1¶Allmänna synpunkter från remissinstanserna

Över statskomtorets rapport ([986:24) Statens: miljömedicinska laboratorium (SML) — särskild inrättning vid Karolinska institutet eller fristående laboratorium med echefsmyndighet? har yttranden avgivits från SoS. SNV. ASS. KEMI, statens planverk, universitets- och högskolvämbetet (UHÄ)efter hörande av karolinska institutet och de övriga medicinska fakulteterna

m.fl. SML. SBL. IPM. rtiksrevistonsverket. Landstingsförbundet. Svenska Prop. 1987/S8:136 kommunförbundet, Centralorganisationen. SACOSR. Tjänstemännens

centralorganisation (TCO), Candsorganisationen 1 Sverige (LÖ), Svenska läkaresällskapet och Sveriges läkaretörbund.

Förslaget att knyta SMÅ som en särskild inrättning med egen styrelse till KI tillstyrks av UTA — med stöd av KI. de medicinska fakultetsnåmnderna i Umeå och Göteborg samt medicinska fakultetsstyrelsen i Lund — samt av SML. SBL, KEMI. IPM. Stockholm läns landsting (SEE). TCO och Sveriges Naturvetareförbund. Riksrevisionsverket anser att övervägande skäl talar för detta alternativ om man önskar en mer avgränsad lösning. SACO/SR

tillstyrker förslaget under förutsättning att SME främst skall vara ett försk-

ningslaboratorium.

Bibehållande av nuvarande organisationsform med SoS som chefsmyndighet tillstyrks av ASS. Svenska kommunförbundet och LÖ. Även Landstingsförbundet uttalar tveksamhet till förslaget att organisera SML som ett fri-

stående laboratorium med egen styrelse i nära samverkan med KE. LO anser sig inte kunna bortse från de kompetenstvister som kan uppstå mellan SME:s styrelse och KI t.ex. om aärbetsordningsfragor och om vad som är ekono-

miska frågor av större vikt. S0§ anser att övervägande skäl talar för alternativet att SME knyts när-

mare SoS. Med denna organisatoriska lösning har SME större möjligheter

att upprätthälla en rikstäckande verksamhet och svara för en ökad samord-

ning mellan olika forskningsinstitutioner inom det miljömedicinska områ-

det. Väljs denna lösning är SoS beredd att verka för ett närmare samarbete

mellan SML och landets kommuner resp. landsting. Vidare bör SoS enligt

styrelsens uppfattning -- oavsett vilken organisatorisk lösning som väljs — tilldelas minst 8 milj. kr. för att initiera och säkerställa målinriktad forskning hos SML. Några remissinstanser förordar att SML blir ett självständigt laboratorium

med egen styrelse och direkt underställt regeringen (socialdepartementet), nämligen SNV. den medicinska fakultetsnämnden i Uppsala och Sveriges läkarförbund. Fakultetsnämnden i Uppsala hänvisar därvid till en jämförelse med det nybildade institutet för arbetsmiljöfoörskning, som organiserats direkt under regeringen (arbetsmarknadsdepartementet).

Samtliga remissinstanser utgår från att en organisationsförändring inte

skall medföra någon förändring i de huvuduppgifter. som SML har i dag.

4.2¶Särskilda synpunkter från remissinstanserna

SoS töreslår att So$ liksom KI får två ledamöter i SMI:s styrelse, om SME inordnas som särskild inrättning vid KL, och att föreståndaren får inga säsom

ordförande. ASS delar stutskontorets uppfattning att tjänsterna som föreständare och

enhetschefer skall vara heltidstjänster vid SML. UHÄ avstyrker däremot

förslaget att tjänst som förestandare eller enhetschef vid SML inte bör förenas med tjänst vid KL. IPM menar att det inte finns någon anledning till definitiva ställningsta-

ganden till berörda tjänsteföreningar. Svaret på frågan om fördelarna eller nackdelarna överväger (cost-benefit- balansen) kan utfalla olika från fall till fall.

Planverket menar att en prioritering mellan de olika målen för verksamheten kunde ge ett klarare underlag för att bedöma SMI:s framtida organisation. Planverket erinrar om betänkandet (SOU 1987:24) Produktsäkerhetslag. Med ett striktare produktansvar för tillverkare kan SMI:s uppdragsverksamhet komma att öka och de ekonomiska förutsättningarna förändras, vilket i sin tur kan ha betydelse för organisationen av SML.

Medicinska fakultetsnämnden i Göteborg hävdar att en stor del av den aktuella debatten samt de politiska prioriteringarna rörande miljömedicinen sker utan samarbete med medicinsk expertis, vilket gör att risker för felaktiga prioriteringar föreligger. En realistisk epidemiologisk-toxikologisk utvärdering av miljöfaktorer utgör en oundgänglig grund för ett tillfredsställande arbete inom miljömedicinen med dess viktiga inslag av förebyggande åtgärder och spåranden av nya risker. Ett korrekt meddelande av vetenskapliga data i enkel form är emellertid mycket resurskrävande och erfordrar speciellt utbildad personal.

Medicinska fakultetsstyrelsen vid universitetet i Lund finner det vara olyckligt att statskontoret inte i åtminstone någon mån övervägt huruvida samtliga centrala miljömedicinska FoU-resurser — alltså även vid statens livsmedelsverk (SLV) och SNV samt möjligen även vid institutet för arbetsmiljöforskning — borde sammanföras i en större och slagkraftigare enhet, ett återuppståndet Statens institut för folkhälsan.

Utbildnings- och forskningsnämnden vid Hälsouniversitetet i Linköping befarar att en central, resursstark enhet som SML kan ha en negativ inverkan på möjligheten att tillskapa regionala centra kring institutioner för hygien, yrkesmedicin och andra avdelningar med exempelvis toxikologisk inriktning. Ett nationellt institut tenderar till att i första hand skapa relationer till utländska institutioner av olika slag. vars resultat i bästa fall förs in i landet, medan konkurrerande nationella institutioners resultat snarare undertrycks än förmedlas genom tolkning till praktisk miljömedicinsk prevention.

Det är enligt SBL:s mening befogat att överväga om SBL bör företrädas i SML:s styrelse för att ästadkomma ett fastare samarbete mellan myndigheternit.

SML framhåller att laboratoriet representerar ett mycket brett verksamhetsomrade. av vilka endast vissa delar är av laborativ art. Den omfattande epidemiologiska verksamheten är t.ex. icke-laborativ. SML föreslar därför att namnet ändras. till den mer korrekta benämningen Institutet för miljömedicin.

Svenska kommunförbundets styrelse anser att det finns uppenbara risker att ett inlemmande under KI kan leda till att SML huvudsakligen blir grundforskningsinriktat. SMÅ kan därmed komma att fungera som en universitetsinstitution i stället för att utvecklas som ett nationellt expertorgan med inriktning också i framtiden på tillämpad forskning inom det miljömedicinska området. Det är viktigt att SML blir mer utätriktat och aktivt tar initiativ till samarbete med kommuner och landsting.

SLL anser att SML bör flyttas till KI:s område vid Huddinge sjukhus eller forskarbyn Novum.

organisation m.m.

Mitt förslag: Nuvarande statens miljömedicinska laboratorium (SML) inordnas med i stort sett oförändrade arbetsuppgifter i karolinska institutets organisation den I juli 1988 såsom en särskild inrättning med egen styrelse i överensstämmelse med 16 kap. 13 § högskoleförordningen (1977:263). Medel till inrättningens verksamhet föreslås anvisas från anslag under åttonde huvudtiteln.

Utredningens förslag: Förslaget till vttre organisation överensstämmer i huvudsak med mitt förslag. Däremot avviker mina förslag från statskontorets beträffande bl. a. ansvarsfördelningen mellan KI och den särskilda inrättningen. styrelsens beslutanderätt och medelstilldelningen.

Remissinstanserna: Många remissinstanser — bland dem SML och KI — tillstyrker förslaget att knyta SML till KI. Andra remissinstanser anser att nuvarande organisationsform med SoS som chefsmyndighet bör behållas. LO framhåller bl.a. att vissa kompetenstvister skulle kunna uppsta mellan SML:s styrelse och Kl om SML anknyts till KI. Även SoS tillstyrker alternativet att SMÅ knyts närmare SoS. Några remissinstanser — bland dem SNV — förordar att SML blir ett självständigt laboratorium med egen styrelse och direkt underställt regeringen. Fakultetsnämnden i Uppsala gör en jämförelse med det nybildade institutet för arbetsmiljöforskning. som organiserats direkt under regeringen. Utbildnings- och förskningsnämnden vid hälsouniversitetet I Linköping uttrycker vissa farhågor för att SMÅ som en resursstark central enhet blir ett hinder för tillskapandet av regionala centra.

SoS föreslår att So$ får två ledamöter i SML:s styrelse om SML knyts till KI. SBL anser att det bör övervägas om inte SBL bör företrädas i styrelsen. SML föreslår att laboratoriet får benämningen Institutet för miljömedicin.

Skälen för mitt förslag: Vid SME finns en sammanhållen tvärvetenskaplig resurs av betydande omfattning för tillämpningsinriktad miljömedicinsk kunskapsuppbyggnad. Jag anser att det är viktigt att denna resurs far bästa möjliga betingelser att utvecklas. Förutsättningen är en väl fungerande högskolesamverkan. SML:s redan etablerade nära samverkan med KI när det gäller verksamhet, personal, lokaler och utrustning bör fullföljas genom en organisationsförändring som innebär att SML bildar en särskild inrättning med egen styrelse inom KI i överensstämmelse med 16 kap. 13 § högskoleförordnngen (1977:263).

Statskontoret och remissinstanserna har i och för sig inte haft något att invända mot bredden och kvaliteten när det gäller 'den FoU som bedrivs vid SML. Däremot hävdas att delar av kunskapsförmedlingen eftersatts. Det är självklart viktigt att SME får förutsättningar att fylla sin funktion som en kunskapsförmedlande, idégivande och utredande institution inom det miljömedicinska området. Myndigheter och organisatiner är beroende av att få ett vetenskapligt kunskapsunderlag för sitt arbete inom miljömedicin. hälso-

denna del av SMLÅ:s verksamhet bör SME få en egen styrelse med företrädare från de olika intressenterna som kan ge nödvändiga impulser till detta arbete. Sammansättningen av styrelsen bör därvid i stort sett överensstämma med den som gäller för nuvarande rådgivande nämnd vid SML där SoS. SNV. ASS. SLY. KIL, KEMI. statens planverk och Landstingsförbundet är representerade. Enligt min mening bör SoS och KI därvid få tva ledamöter vardera i styrelsen. Med hänsyn till SoS:s centrala uppgifter inom miljömedicinen bör en av ledamöterna från So$ utses att vara styrelsens ordförande. Vice ordförande bör vara föreståndaren för SML. Även Svenska kommunförbundet bör få en företrädare i styrelsen.

Statskontoret har föreslagit att resurser vid SML skall planmässigt reserveras för dels utredningsstöd till regionala och lokala organ, dels information och dokumentation (1oD) om SML:s och andra organs FoU-verksamhet, dels viss utbildning. Enligt min uppfattning bör det emellertid ankomma på institutets styrelse att göra sådana avvägningar av resurstilldelningen till olika områden inom ramen för de totala resurserna. Behoven kan växla från tid till annan. Det är då inte ändamålsenligt att genom särskilda föreskrifter ha resurser låsta just till ett visst ändamäl.

Styrelsen för SML skall, såsom statskontoret föreslagit, bL.a. besluta om verksamhetens inriktning. Med den sammansättning. som styrelsen kommer att ha, finns det all anledning att förmoda att den kunskapsförmedlande funktionen inte kommer att åsidosättas. Mycket av ansvaret för en effektivare och mer lättillgänglig kunskapsförmedling bör falla på tillsynsmyndigheterna, dvs. främst SoS. SNV. arbetarskyddsstyrelsen, kemikalieinspektionen och SLV. Dessa myndigheter bör se till ätt de kan vidaremeddela erforderliga vetenskapliga fakta korrekt i en enkel form.

Statskontoret har vidare föreslagit att en del av anslugsmedlen bör reserveras för insatser. som beslutas av SoS. Jag vill med anledning av detta fram- : hälla att SML:s grundresurser, som betalas med statliga medel. självklart skall liksom hittills i första hand användas för undersökningar m.m. som begärs av myndighet.

Det bör lämpligen framgå av bestämmelserna i en instruktion för den nya inrättningen att företräde skall ges åt tillsvnsmyndigheternas behov av utredningsunderlag. En föreskrift bör tas in om att SML:s styrelse skall på visst sätt i god tid i förväg särskilt efterhöra SoS:s behov bl. a. i samband med dess arbete att ta fram de återkommande rapporterna om folkhälsan. Vid SML:s planering bör inom den totala ramen läggas in behövligt resursutrymme för tillgodoseendet av dessa behov i rimlig omfattning.

Jag anser. såsom framgått av vad jag tidigare har anfört. att SML:s uppgifter skall i stort sett vara oförändrade vid den nya organisatoriska lösningen. Eftersom tonvikten alltjämt bör ligga. på SML:s uppgifter inom den tillämpade forskningen och en utökning av kunskaperna inom det miljömedicinska området och med hänsyn till att SMÅ redan nu har starka kopplingar till KI anser jag att laboratoriet bäst later sig inordnas under utbildningsdepartementets verksamhetsområde och att medel till verksamheten bör anvisas från anslag under åttonde huvudtiteln. Jag får i anslagstrågan

m.m. hänvisa till vad som chefen för utbildningsdepartementet kommer att «Prop. 1987/8S8:1 306

anföra i det följunde (bilaga 2 till propositionen). Jag föreslår — efter samrad med chefen för utbildningsdepartementet — att SMI. inordnas i Kl:s organisation den I juli 1988 och att SML övergar till att bli en särskild inrättning vid KIT i överensstämmelse med 16 kap. 13 § hög-

skoleförordningen (1977:263). Som lämpligt namn på denna inrättning vill jag ange institutet för miljömedicin.

6¶Det praktiska genomförandet av förslaget

Pet ankommer på regeringen att utfärda de föreskrifter som erfordras för

att genomföra mitt förslag. Jag anser emellertid att viss information i frågan

bör lämnas riksdagen.

Statskontoret menar att en hög grad av självständighet bör kunna bibehallas för det nya institutet. Institutets styrelse bör enligt statskontoret fatta sina

beslut i samrad med KI (rektorsämbetet) när det gäller ekonomiska frågor av större vikt. frågor om arbetsordning och anställning av personal. Jag me-

nar för min del att det inte är möjligt att införa ett sådant krav på samstämmiga beslut av institutet och KI för avgörandet av berörda frågor. En övervägande del av beslutsrätten bör enligt min mening läggas på KI när det gäller institutet för miljömedicin. Institutets styrelse kommer alltså att i hög grad få fatta beslut inom resursramar som dras upp av KI.

Detta innebär bl.a. att den ärliga anslagsframställningen och andra fråm-

ställningar till regeringen. som rör ekonomiska förhållanden, kommer att

läggas fråm av KIL.

Det blir vidare naturligt att KI skall sköta redovisningen av anslagsdispositionen m.m. beträffande det nya institutet. Det skall till exempel åligga KI att svara för resultatuppföljning och analys. Likaså bör KI som arbetsgivare fullgöra vad som gäller enligt lagen (1976:600) om offentlig anställning och

anställningsförordningen (1965:601). Statskontoret har framhållit att t.ex. övertalighetsproblem kan lösas på ett smidigare sätt genom att KI blir anställningsmyndighet. Jag betraktar detta som en väsentlig fördel. Enligt min mening förutsätter detta emellertid att KE tar det fulla ansvaret för tillsättning och anställning vid institutet.

Den närmare fördelningen av uppgifterna mellan KI:s ledning och det nya institutet inom KI får på vanligt sätt göras instruktionsvägen. Det ankommer på regeringen att fastställa en instruktion för institutet för miljömedicin.

Följden av mitt ställningstagande blir att förklaring om risk för övertalighet enligt de statliga trygghetsreglerna mäste lämnas vid SME. Jag räknar

med att alla arbetstagarna vid SME skall kunna erbjudas tjänster vid Kl med

placering vid institutet för miljömedicin den 1 juli 198N. En annan följd av mitt ställningstagande blir att olika bidrag till forskning och utveckling vid institutet skall förvaltas av KI. som ju får ansvaret för institutets totala verksamhet när det gäller den ekonomiska planeringen. För-

valtningen bör överföras från nuviarande SMI till KI per den 1 juli 1988. Vidare får KI överta ansvaret för ingångna leveransavtal m.m.

anpassas till vad som gäller för KI:s uppdragsverksamhet i allmänhet.

KI företräder vidare institutet i frågor som rör inredning och utrustning av lokaler.

En liknande ordning tillämpas för andra arbetsenheter inom högskolan. Institutets behov får prövas och prioriteras tillsammans med andra behov inom utbildningsdepartementets verksamhetsomrade.

Styrelsen för institutet kommer företrädesvis att besluta angaende inriktningen av institutets verksamhet. Med hänsyn till karaktären av de beslut som kommer att meddelas av styrelsen för institutet. finner jag att någon möjlighet att överklaga dessa beslut inte behövs.

7 Hemställan

Med hänvisning till vad jag har anfört hemställer jag att regeringen

dels föreslår riksdagen att godkänna att en särskild inrättning inom

karolinska institutets organisation inrättas den I juli 1988 med egen

styrelse och med i stort sett samma uppgifter som nuvarande statens

miljömedicinska laboratorium, vilket laboratorium inrättningen er-

sätter,

dels bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag anfört om ge-

nomförandet av omorganisationen.

Bilaga 2 Prop. 1987/88:136

Utbildningsdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 3 mars 1988

Föredragande: statsrådet Bodström

Anmälan till proposition om ändrad organisation för statens miljömedicinska laboratorium m.m.

Statsrådet Sigurdsen har tidigare vid sin anmälan till denna proposition föreslagit att en särskild inrättning inom karolinska institutets (Kl:s) organisation skall inrättas den I juli 1988 med en egen styrelse och med i stort sett samma uppgifter som bestrids av nuvarande statens miljömedicinska laboratorium (SMI), vilket laboratorium ersätts av imrättningen. Enligt förslaget skall medel till institutets verksamhet anvisas från anslag under åttonde huvudtiteln.

Förslaget har lagts fram efter samråd med mig. Därvid har som lämpligt namn på inrättningen angivits institutet för miljömedicin. Jag anser mig böra ta upp ett nytt förslagsanslag till detta ändamål för budgetåret [988/89.

Åttonde huvudtiteln

D 40. Institutet för miljömedicin (Nytt anslag)

1986/87 — Utgift 21-770 722!

1987/88 Anslag 20 506 000!

1988/89 Förslag — 22 399 000

P Anslaget Statens miljömedicinska laboratorium under femte huvudtiteln.

Från anslaget utgär medel till verksamheten vid Institutet för miljömedicin, som inrättas den I juli 1988 som en särskild inrättning vid Karolinska institutet. Institutet för miljömedicin skall ha till uppgift att inom den fysikaliska och kemiska miljömedicinen samt hälsoskyddet bedriva långsiktig forskning samt undersöknings-, utrednings- och utbildningsverksamhet. Institutet skall vidare ta fram vetenskapligt kunskapsunderlag för bl.a. socialstyrelsens och statens naturvärdsverks övergripande tillsynsuppgifter. En viktig uppgift för institutet är att tillhandahala information och dokumentation inom landets miljövårdsverksamhet.

Socialstyrelsen Prop. 1987/88:130

Socialstyrelsen förestår bl.a. följande.

I. Huvudförslaget innebär att anslaget skall reduceras med 202 000 kr. Med hänsyn tll betydelsen av att verksamheten skall kunna upprätthållas i

full utsträckning föreslås att undantag görs från huvudalternativet.

2. Medel bör beräknas till en laborator i psykologi. en forskartjänst i oorganisk toxikologi och en tjänst för forskare/ handläggare i epidemiologi (+ 740 000 kr.)

3. Behovet av ny och modern utrustning är stort (+ 2.567 000 kr.)

1987/88! Beräknad ändring

LYNNANO

Föredraganden Personal Yt = Anslag

P Anslaget Statens miljömedicinska laboratorium under femte huvudtiteln

Föredragandens överväganden

Jag utgår vid min medelsberäkning för institutet för miljömedicin (IMM) från anslaget som gällt för SML.

Myndigheten har hemställt om undantag från huvudförslaget. Med hänsyn till de skäl som myndigheten har anfört bör ett mycket begränsat huvudförslag beräknas.

Jag har vidare tagit hänsyn till att institutet inte har någon s.k. tjänstebrevsrätt och har beräknat kompensation för portokostnaderna.

Det har inte visat sig möjligt att redan vid ingången till budgetåret 1985/89 för IMM:s del införa det anslagssystem, som gäller för karolinska institutet. Jag har därför valt att lägga fram förslag om ett särskilt förslagsanslag till IMM för nämnda budgetär i överensstämmelse med vad som gäller för SML under innevarande budgetår. . .

Förslagsanslaget får emellertid ses som en övergångsanordning. Jag räknar med att IMM skall kunna få medel till sin verksamhet fran och med budgetåret 1989/90 enligt det anslagssystem. som gäller för KI:s verksamhet i övrigt.

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag i enlighet med vad Jag nyss anfört ett förslagsanslag av 22-399 000 kr. till kostnaderna för IMM under budgetåret 1988/89.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till nstnret för miljömedicin för budgetåret 1988/89 anvisa ett

förslagsanslag av 22-399 000 kr.