med förslag till statsbudget för budgetåret 1987/88

Utgiftsanslag:

Kung. hov- och slotsstaterna

Justitiedepartementet

Utrikesdepartementet

Försvarsdepartementet

Socialdepartementet

Kommunikationsdepartementet

Finansdepartementet

Utbildningsdepartementet

Jordbruksdepartementet

Arbetsmarknadsdepartementet

Bostadsdepartementet

Industridepartementet

Civildepartementet

Miljö- och energidepartementet

Riksdagen och dess myndigheter m. m.

Räntor på statsskulden, m. m.

Oförutsedda utgifter

34 654000 10329890000 11630769000 26 377 902000 91262293000 11531782000 20690370000 43169057000

6 190907000 21249721000 15 762 574000

5 080904000

3 168 109000

4 888871000 477703000

63 000000000 1000000

334846506000 Beräknad övriga medelsförbrukning:

Minskning av anslagsbehållningar Ökad disposition av rörliga krediter

Beräknat tUlkommande utgiftsbehov, netto

1500000000 500000000

9000000000 Summa kr.

9000000000 345846506000

Specifikation av statsbudgetens inkomster för budgetåret 1987/88

1987/88

Tusental kr.

1000 Skatter:

1100 Skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse:

48933 000

17 426000

lOOOOO

I lOOOOO

UIO Fysiska personers skall på inkomsi, realisationsvinst och rörelse: Ull Fysiska personers skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse 1120 Juridiska personers skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse: 1121 Juridiska personers skatt pä inkomst, realisationsvinst och rörelse 1130 Ofördelbara skatter på inkomsi. realisationsvinst och rörelse: 1131 Ofördelbara skatter på inkomst, realisationsvinst och rörelse 1140 Övriga inkomstskatter:

1141 Kupongskatt

1142 Utskiftningsskatt och ersätt-

ningsskatt

5 000

1143 Bevillningsskatt

1144 Lotterivinstskatt

1 795 000

1963000 69422000

1200 Lagstadgade socialavgifier:

1211 Folkpensionsavgift

40 849000

1221 Sjukförsäkringsavgift.

, netto

1231 Barnomsorgsavgifi

1241 Vuxenutbildningsavgift

1 121000

1251 Övriga socialavgifter.

netto

1271 Inkomster av arbets

givaravgif-

ter till arbetarskyddsstyrelsens

och yrkesinspektionens verk-

samhet

125 100

1281 Allmän löneavgift

62863100 6286310t

1300 Skatt på egendom:

1310 Skatt på fast egendom:

1311 Skogsvårdsavgifter

1312 Fastighetsskau

4 879000

1320 Förmögenhetsskatt:

1321 Fysiska personers

förmögen-

hetsskatt

1322 Juridiska personers

förmögen-

hetsskatt

1330 Arvsskatt och gåvosk

atl:

1331 Arvsskatt

1332 Gåvoskatt

1280000 Prop. 1986/87: 100

1987/88

Tusental kr.

1340 Övrig skatl på egendom:

2670000 3 399999

1341 Stämpelskatt

1342 Skatt på värdepapper

1343 Tillfällig förmögenhetsskatt för livförsäkringsbolag, understödsföreningar och pensionsstiftelser

125518501

6070000 14572000

1400 Skatt på varor och tjänster:

1410 AUmänna försäljningsskatter:

1411 Mervärdeskatt

72 400000

1420,1430 Skatt på specifika varor:

1421 BensinskaU

12 100000

1422 Särskilda varuskatter

1423 Försäljningsskatt på motorfor-

don

1424 Tobaksskau

4 300000

1425 SkaU på spritdrycker

5 900000

1426 SkaU på vin

2 260000

1427 Skatt på malt- och läskedrycker

1428 Energiskatt

1429 Särskild avgift på svavelhaltigt

bränsle

1431 Särskild avgift för oljeprodukter

m. m.

1432 KasseUskaU

1433 Skatt på videobandspelare

1434 Skatt på viss elektrisk kraft

1435 Särskild avgift mot försurning

1440 Överskott vid försäljning av varor

med statsmonopol:

1441 AB Vin- & Spritcentralens inle-

vererade överskott

1442 Systembolaget ABs inlevere-

rade överskott

1450 Skatl på tjänster:

1451 ReseskaU

1452 Skatt på annonser och reklam

1453 Totalisatorskatt

1454 Skatt på spel

IIOOOO

1460 Skatl på vägtrafik:

1461 FordonsskaU

3 210000

1462 KilometerskaU

2 175000

1470 Skatt på import:

1471 Tullmedel

1 940000

1480 Övriga skatter på varor och tjänster:

1481 Övriga skatter på varor och

tjänster

1¶Summa skaUer 272375 601

1987/88

Tusental kr.

2000 Inkomster av statens verksamhet: 2100 Rörelseöverskott:

2110 Affärsverkens inlevererade överskott:

2111 Postverkets inlevererade överskon

2112 Televerkets inlevererade överskott

2114 Luftfartsverkets inlevererade överskott

2115 Affärsverket FFVs inlevererade överskott

2116 Statens valtenfallsverks inlevererade överskott

2117 Domänverkets inlevererade överskott

2120 Övriga myndigheters inlevererade överskott:

2121 Vägverkets inlevererade överskon

2122 Sjöfartsverkets inlevererade överskott

2123 Inlevererat överskott av uthyrning av ADB-utrustning

2130 Riksbankens inlevererade överskott: 2131 Riksbankens inlevererade överskon 2150 Överskott från spelverksumhet :

2151 Tipsmedel

2152 Lotterimedel

41 100 51000 77400

384690 870000

2254 690 11524 200

2200 Överskott av statens fastighetsförvaltning:

2210 Överskott av faslighelsförvallning: 2211 Överskott av kriminalvårdsstyrelsens fastighetsförvaltning

2214 Överskott av byggnadsstyrelsens verksamhet

2215 Överskott av generaltullstyrelsens fastighetsförvaltning

608926

2300 Ränteinkomster:

2310,2320 Ränlor på näringslån:

2311 Räntor på lokaliseringslån 260000

2313 Ränteinkomster pä statens avdikningslån 160

2314 Ränteinkomster på lån till fiskerinäringen 6695

1987/88

Tusental kr.

2316 Ränteinkomster på vattenkraftslån

2317 Ränteinkomster på luftfartslån

2318 Ränteinkomster på statens lån till den mindre skeppsfarten

2321 Ränteinkomster på skogsväglån

2322 Räntor på övriga näringslån, Kammarkollegiet

2323 Räntor på övriga näringslån, Lantbruksstyrelsen

2324 Räntor på televerkets statslån

2325 Räntor på postverkets statslån 2330 Ränlor på bostadslån:

2332 Ränteinkomster på lån för bostadsbyggande

2333 Ränteinkomster på lån för bostadsförsörjning för mindre bemedlade bamrika familjer

2334 Räntor på övriga bostadslån. Bostadsstyrelsen

2340 Ränlor på studielån:

2341 Ränteinkomster på statens lån för universitetsstudier

2342 Ränteinkomster på allmänna studielån

2350 Räntor på energisparlån:

2351 Räntor på energispariån 2360 Ränlor på medel avsatta till pensioner:

2361 Ränteinkomster på medel avsatta till folkpensionering 2370 Räntor på beredskapslagring:

2371 Räntor på beredskapslagring och förrådsanläggningar 2380,2390 Övriga ränteinkomster:

2381 Ränteinkomster på län till personal inom utrikesförvaltningen m.m,

2383 Ränteinkomster på statens bosättningslån

2384 Ränteinkomster på lån för kommunala markförvärv

2385 Ränteinkomster på lån för studentkårlokaler

2386 Ränteinkomster på lån för allmänna samlingslokaler

2389 Ränteinkomster på lån för inventarier i vissa specialbostäder

179 1596

14500 49

3 620

300 Prop. 1986/87:100

1987/88 Tusental kr.

2391 Ränteinkomster på markförvärv

för jordbrukets rationalisering 3 100

2392 Ränlor på intressemedel 25 000

2394 Övriga ränteinkomster 100000

2396 Ränteinkomster på det av bygg nadsstyrelsen förvaltade kapita let 1430000 1573680 10019264

2400 Aktieutdelning:

2410 Inkomsler av statens aktier:

2411 Inkomster av statens aktier 530702 530702 530702

2500 Offentligrättsliga avgifter:

2511 Expeditionsavgifter

626 125

2514 Elevavgifter vid styrelsen för

vårdartjänst

2517 Trafiksäkerhetsavgift

2522 Avgifier för granskning av fil-

mer och videogram

3 600

2523 Avgifier för särskild prövning

och fyllnadsprövning inom skol-

väsendet

2527 Avgifter för statskontroll av

krigsmaterieltillverkning

2528 Avgifier vid bergsstaten

3 460

2529 Avgifter vid patent- och

registreringsväsendet

2531 Avgifter för regisirering i för-

enings- m.fl. regisler

2532 Utsökningsavgifter

93 400

2533 Avgifter vid statens planverk

2534 Vissa avgifter för registrering av

körkort och motorfordon

2535 Avgifter för stadiga garanlier

133 475

2536 Lotteriavgifter

3 200

2537 Miljöskyddsavgift

2538 Miljöavgift på bekämpningsme-

del och handelsgödsel

2539 Täktavgift

2541 Avgifter vid tullverket

33 500

2542 Patientavgifter vid tandläkarut-

bildningen

2543 Skatteutjämningsavgift

2 672000

2544 Avgifter i ärenden om lokala ka-

belsändningar

3 770

2545 Närradioavgifter

4137169 4137169

1987/88

Tusental kr.

2600 Försäljningsinkomster:

2611 Inkomster vid kriminalvården

2612 Inkomster vid statens rättske-

miska laboratorium

2619 Inkomster vid riksantikvarieäm-

betet

2624 Inkomster av uppbörd av felpar-

keringsavgifter

210025

2700 Böter m.m.:

2711 Restavgifter

262 500

2712 Bölesmedel

203 200

2713 Vattenföroreningsavgift

1

465 701

465701

2800 Övriga inkomster av statens verksamhet:

2811 Övriga inkomster av statens verksamhet

529500

529500 Summa inkomster av statens verksamhet 28025487

3000 Inkomster av försåld egendom:

3100 Inkomster av försålda byggnader och maskiner m. m.:

3110 Affärsverkens inkomster av försålda fasligheter och maskiner: 3113 Statens järnvägars inkomsterav försålda fastigheter och maskiner

3115 Affärsverket FFVs inkomster av försålda fastigheter och maskiner

3116 Statens vattenfallsverks inkomster av försålda fastigheter och maskiner

3120 Statliga myndigheters inkomster av försålda byggnader och maskiner:

3121 Kriminalvårdsstyrelsens inkomster av försålda byggnader och maskiner

3122 Vägverkets inkomster av försålda byggnader och maskiner

3124 Statskontorets inkomster av försålda datorer m.m.

3125 Byggnadsslyrelsens inkomster av försålda byggnader och maskiner

7 500

61000 Prop. 1986/87: 100

1987/88

Tusental kr.

3126 Generaltullstyrelsens inkomster av försålda byggnader och maskiner

3200 Övriga inkomster av markförsäljning:

3211 Övriga inkomster av markförsäljning

3300 Övriga inkomster av försåld egendom:

3311 Inkomster av statens gruvegendom

73050

1050

32000 Summa inkomster av försåld egendom 106100

4000 Återbetalning av lån:

4100 Återbetalning av näringslån:

4110 Ålerbelalning av industrilån:

4111 Återbetalning av lokaliseringslån 4120 Återbetalning av Jordbrukslån:

4122 Återbetalning av statens avdikningslån

4123 Återbetalning av lån till fiskerinäringen

4130 Återbetalning av övriga näringslån:

4131 Återbetalning av vauenkraftslån

4132 Återbetalning av luftfartslån

4133 Återbetalning av statens lån Ull den mindre skeppsfarten

4135 Återbetalning av skogsväglån

4136 Återbetalning av övriga näringslån. Kammarkollegiet

4137 Återbetalning av övriga näringslån. Lantbruksstyrelsen

4138 Återbetalning av tidigare infriade slatliga garantier

77¶IIOOOO

184 150

504495

4200 Återbetalning av bostadsilån m.m.:

4212 Återbetalning av lån för bostadsbyggande

4213 Återbetalning av lån för bo-stadsförsöijningen för mindre bemedlade barnrika familjer

2 500000

10 Prop. 1986/87: 100

1987/88

Tusental kr.

4300 Återbetalning av studielån:

4311 Återbetalning av statens lån för universitetsstudier

4312 Återbetalning av allmänna studielån

4313 Återbetalning av studiemedel

4400 Återbetalning av energisparlån:

4411 Återbetalning av energispariån

4500 Återbetalning av övriga lån:

4511 Återbetalning av lån till personal inom utrikesförvaltningen m. m.

4513 Återbetalning av lån för kommunala markförvärv

4514 Återbetalning av lån för studentkårlokaler

4515 Återbetalning av lån för allmänna samlingslokaler

4516 Återbetalning av utgivna startlån och bidrag

4519 Återbetalning av statens bosättningslån

4521 Återbetalning av lån för inventarier i vissa specialbostäder

4525 Återbetalning av lån för svenska FN-styrkor

4526 Återbetalning av övriga lån

1496035

9000 1487000

2 500

6000 15000 10000

33 550 47432

126057

126057 Summa återbetalning av lån 4927 187

5000 Kalkylmässiga inkomster: 5100 Avskrivningar:

5110 Affärsverkens avskrivningar:

5115 Affärsverket FFVs avskrivningar 135 000

5116 Statens vattenfallsverks avskrivningar 2 350000

5120 Avskrivningar på fastigheter:

5121 Avskrivningar på fastigheter ______ 298 200

5130 Uppdragsmyndigheters komplement-kostnader: 5131 Uppdragsmyndigheters m.fl.

komplementkostnader ______ 107925

2485000 298200

11 Prop. 1986/87: 100

1987/88

Tusental kr.

55 355

5140 Övriga avskrivningar:

5141 Vägverkets avskrivningar

3 370905

479 780

5143 Avskrivningar på ADB-utrustning

5144 Avskrivningar på förrådsanläggningar för ekonomiskt försvar

5200 Statliga pensionsavgifter, netto:

5211 Statliga pensionsavgifter, netto

98 000

98000 Summa kalkylmässiga inkomster 3468905 STATSBUDGETENS TOTALA INKOMSTER 308903280

12

Specifikation av utgiftsanslagen p- '''- '

I. Kungl. hov- och slottsstaterna

A Kungl. hovstaten

1¶Hans Maj:t Konungens och det Kungl. Husets hov hållning 12850000

12850000

B Kungl. slottsstaten

1¶De kungi. slotten: Driftkostnader,/o/-i/flgMni/flg 16752000

2¶Kungl. husgerådskammaren,/d/-j/ag5ani/ag 5 052000

_________________ 21804000

Summa kr. 34654000

13

II. Justitiedepartementet

A Justitiedepartementet tn. m.

1¶Statsrådsberedningen,/ör5/flgi(2«5/ag

2¶Justitiedepartementet, förslagsanslag

3¶Utredningar m.m., reservationsanslag

4 Extra utgifter, reservalionsanslag

5¶Information om lagstiftning m. m., reservationsanslag

18590000 34771000 21530000 1200000 810000 76901000

B Polisväsendet

1¶Rikspolisstyrelsen,/ö/-5/a5a/i5/ag

2¶Polisverksamheten rörande brott mot rikets säkerhet m. m. förslagsanslag

3¶Statens kriminaltekniska laboratorium,/öw/agjönj/ag

4¶Lokala polisorganisationen,/öri/agjani/ag

5¶Utrustning m. m. för polisväsendet, reservalionsanslag

6 Underhåll och drift av motorfordon m. m., förslagsanslag 1 Gemensam kontorsdrift m. m. inom kvarteret Kronoberg,

förslagsanslag

8¶Diverse utgifter,/örsJagsanslag

9¶Byggnadsarbeten för polisväsendet, reservationsanslag

* 163 199000 22308000

4953 784000 188786000 113 024000

5 987632000

C Åklagarväsendet

1¶Riksåklagaren, förslagsanslag

2¶Åklagarmyndigheterna, förslagsanslag

12 500000 295 516000 308016000

D Domstolsväsendet m. m.

1¶Domstolsverket, förslagsanslag

2¶AUmänna domstolarna, förslagsanslag

3¶Allmänna förvaltningsdomstolarna,/öri/agians/ög

4¶Bosladsdomstolen och hyresnämnderna m.m., förslagsanslag

5¶Utrustning till domstolar m. m., reservationsanslag

6¶Byggnadsarbeten för domstolsväsendet, reservationsanslag

343 293 000

1540014000

"Beräknat belopp

14 Prop. 1986/87: 100

E Kriminalvården

1¶Kriminalvårdsstyrelsen, förslagsanslag

2¶Kriminalvårdsanstalterna, förslagsanslag

3¶Frivården, förslagsanslag

4¶Maskin- och verktygsutrustning m. m., reservationsanslag

5¶Engångsanskaffning av inventarier m. m., reservationsanslag

6¶Utbildning av personal m. fl., reservationsanslag

7¶Byggnadsarbeten för kriminalvården, reservationsanslag

F Rättshjälp m. m.

1¶RäUshjälpskostnader, förslagsanslag

2¶Rättshjälpsnämnderna, förslagsanslag Allmänna advokatbyråer:

3¶Uppdragsverksamhet, förslagsanslag

4¶Driftbidrag, förslagsanslag

5¶Vissa domstolskostnader m. m., förslagsanslag

6¶Diverse kostnader för rättsväsendet,/örj/agsanä/ag

G Övriga myndigheter .

1¶Justitiekanslern, förslagsanslag

2¶Datainspektionen, förslagsanslag Brottsförebyggande rådet:

3 Förvaltningskostnader, förslagsanslag

4¶Utvecklingskostnader, reservationsanslag

5¶Bokföringsnämnden, förslagsanslag Brottsskadenämnden:

6 Förvaltningskostnader, förslagsanslag

1¶Ersättning för skador på grund av brott, förslagsanslag

H Diverse

1¶Svensk författningssamling, förslagsanslag

2¶Bidrag lill utgivande av litteratur på förvaltningsrättens område, reservationsanslag

3¶Bidrag till vissa internationella sammanslutningar m. m., förslagsanslag

4¶Stöd till politiska partier, förslagsanslag

5¶Allmänna val, förslagsanslag

15993 000

1933882000

323647000

3 841000

27 766000

95 500000

132032000

Summa kr.

10329890000

15¶III. Utrikesdepartementet

Prop. 1986/87: 100

A Utrikesdepartementet m. m.

1¶Utrikesförvaltningen, förslagsanslag

2¶Utlandstjänstemännens representation, reservationsanslag

3¶Inköp, uppförande och iståndsättande av fastigheter för utrikesrepresentationen, reservationsanslag

4¶Inventarier för beskickningar, delegationer och konsulat, reservationsanslag

5¶Kursdifferenser, förslagsanslag

6¶Olönade konsuler, förslagsanslag

1¶Särskilda förhandlingar med annan stat eller inom internationell organisation, förslagsanslag

8¶Nordiskt samarbete, förslagsanslag

9¶Vissa nämnder m. m., förslagsanslag

10 Utredningar m. m., reservationsanslag

11 Extra utgifter, reservalionsanslag

12¶Offlciella besök m. m., förslagsanslag

13¶Ekonomiskt bistånd till svenska medborgare i utlandet m.m., förslagsanslag

1013 576000

15 527000

11 131000

1413 000

2 743 000 700000

3 740000 1152637000

B Bidrag till vissa internationellai organisationer

1¶Förenta Nationerna, förslagsanslag

2¶Nordiska ministerrådet, förslagsanslag

3¶Europarådet, förslagsanslag

4¶Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD), förslagsanslag

5¶Europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA), förslagsanslag

6¶Organisationer för internationell handel och råvamsamarbete m. m., förslagsanslag

1¶Internationell råvarulagring, förslagsanslag 8 Övriga internationella organisationer m. m., förslagsanslag

15 500000

13 400000

7 004000 3000000

1 205 000 310634000

C Internationellt utvecklingssamarbete

1¶Bidrag lill internationella biståndsprogram, reservationsanslag

2¶Utvecklingssamarbete genom SIDA, reservationsanslag

3¶Information, reservationsanslag

4¶Styrelsen för internationell utveckling (SIDA), förslagsanslag

5¶Nämnden för u-landsuthtldning,, förslagsanslag

6¶Styrelsen för u-landsforskning (SAREC), reservationsanslag

1¶Nordiska afrikainslilulet,/ör5/flg5a«s/(ig 8 Övriga u-landspolitiska insatser m. m., reservationsanslag

5 026343 000

200804000 21 131000

265 000000 3 803000

1321000000 9680321000

16 Prop. 1986/87: 100

D Information om Sverige i utlandet, m. m.

1¶Svenska institutet, reservalionsanslag 42 968000

2 Sveriges Riksradios programverksamhet för utlandet,

reservationsanslag *35235000

3 Övrig information om Sverige i utlandet,

reservalionsanslag 14602000

4¶Utrikespolitiska institutet, reservalionsanslag 4528000

97333000

E Utrikeshandel och exportfrämjande

1¶Kommerskollegium, rawoni/flg 36245000

2¶Exportfrämjande verksamhet, reservalionsanslag 232030000

3¶Exportkreditnämnden, täckande av vissa utgifter

för skadeersättningar, förslagsanslag 1 000

4¶Krigsmaterielinspektionen, förslagsanslag 1000

5¶Interamerikanska utvecklingsbanken,/öri/flg,sfl«,5/flg 25 000000

6¶Importkonlorel för u-landsprodukter, reservalionsanslag 1 000

7 Forskningssamarbete med europeiska gemenskaperna,

förslagsanslag 45000000

338278000

F Nedrustnings- och säkerhetspolitiska frågor m. m.

5 607000

15 766000

21273 000

2030000 51566000

1¶Utredningar inom det nedrustnings- och säkerhetspolitiska området, reservalionsanslag

2¶Europeiska säkerhets- och samarbelskonferensen (ESK), förslagsanslag

3¶Information om freds- och nedrustningssträvanden m.m., reservationsanslag

4¶Bidrag till Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI), reservalionsanslag

5¶Forskningsverksamhet för rustningsbegränsning och nedrustning, förslagsanslag

6¶Forskningsverksamhet vid utrikespolitiska institutet, reservationsanslag

Summa kr. 11630769000

*Beräknat belopp 17

2 Riksdagen 1986/87. 1 saml. Nr 100

IV. Försvarsdepartementet A Försvarsdepartementet m. m.

1¶Försvarsdepartementet, förslagsanslag

2¶Vissa nämnder m. m. inom totalförsvaret,/örs/agj-anslag

3 Utredningar m. m., reservationsanslag

4 Extra utgifter, reservationsanslag

35 150000

8 200000

51680000

B Armeförband

Armeförband:

1¶Ledning och förbandsverksamhet,/öri/aga/ji/og

2 Materielanskaffning, förslagsanslag

3 Anskaffning av anläggningar, förslagsanslag

4 Forskning och utveckling, förslagsanslag

»6057000000

* 1687 000 000

*249 500000

*350000000

8343 500000

C Marinförband

Marinförband:

1¶Ledning och förhandsverksamhet, förslagsanslag

2 Materielanskaffning, förslagsanslag

3 Anskaffning av anläggningar, förslagsanslag

4¶Forskning och utveckling,/Ör5/a,g5art5/ag

* 1882 000 000 *1 217000000

* 138 000 000

* 183 000 000 3420000000

D Flygvapenförband

Flygvapenförband:

1¶Ledning och förbandsverksamhel,/ör,?/ag5a/i5/ag

2 Materielanskaffning, förslagsanslag

3 Anskaffning av anläggningar, förslagsanslag

4 Forskning och utveckling, förslagsanslag

*3 129000000 *2 613 000 000

*320500000 * 1723 000 000

7785500000

E Operativ ledning m. m.

Operativ ledning m. m.:

1¶Ledning och förbandsverksamhet, förslagsanslag

2 Materielanskaffning, förslagsanslag

3¶Anskaffning av anläggningar,/örs/agiani/ag

4 Forskning och utveckling, förslagsanslag

*632400000

*179 900 000

*186 160000 *24350000

1022810000

*Beräknat belopp

F Gemensamma myndigheter m. m.

1¶Försvarets civilförvaltning, förslagsanslag

2¶Försvarets sjukvårdsstyrelse,/öM/agiani/og

3¶Fortifikationsförvallningen,/öw/agiflni/ag

4¶Försvarets materielverk,/öw/flgia«i/ag

5¶Gemensam försvarsforskning, förslagsanslag

6¶Anskaffning av anläggningar för försvarets forskningsanstalt,/ör5/ag5ani/flg

7¶Försvarets radioanstalt,/c)r,s/ag5an5/ag

8¶Värnpliktsverket, förslagsanslag

9¶Försvarets rationaliseringsinstitut,/ör,?/ag5a«5/ag

10¶Försvarshögskolan,/örs/agsons/ag

11¶Militärhögskolan, förslagsanslag

12¶Försvarets förvaltningsskola,/ci/-5/flg.sa«i/ag

13¶Försvarets läromedelscentral,/örs/agsans/ag

14¶Krigsarkivet,/örs/agsa/?s/ag

15¶Statens försvarshistoriska museer,/örs/agsa/7s/«g

16¶Frivilliga försvarsorganisationer m, m., förslagsanslag

17¶Försvarets datacentral,/örs/agsa«s/ag

18¶Vissa nämnder m. m. inom det militära försvarei, förslagsanslag

19¶Reglering av prisstegringar för det militära försvaret, förslagsanslag

* 105 540000 *28700000

* 173 000 000 *605 400000 *336200000

*46500000 *224 500000

* 108 000 000 *21350000

*3 520000

*41800000

♦10600000

*1000

*7 930 000 * 12 500 000

*96740000 *3 501 000

*13 890000

* 2 000 000 000 3839672000

G Civil ledning och samordning

1¶Överstyrelsen för civil beredskap Förvaltningskostnader,/örs/agsfl«5/ag

2¶Civil ledning och samordning, reservationsanslag

3¶Civilbefälhavarna, förslagsanslag

4¶Signalskydd, reservalionsanslag

5¶Vissa skyddsmmsanläggnigar, reservationsanslag

6¶Vissa teleanordningar, reservationsanslag

32 100000 35 860000 * 19 120000 * 1820 000 9 500 000 53 200000 151600000

H Civilförsvar och fredsräddningstjänst

1¶Befolkningsskydd och räddningstjänst, förslagsanslag

2¶Anläggningar för fredsorganisationen, förslagsanslag

3¶Skyddsrum, förslagsanslag

4¶Reglering av prisstegringar för civilförsvar m.m., förslagsanslag

5¶Ersättning för verksamhet vid räddningstjänst m.m., förslagsanslag

*464000000

♦35000000 *578 700000

♦lOOOOOOOO

*4000

♦Beräknat belopp

6¶Identitetsbrickor, förslagsanslag

1¶Beredskap för olje- och kemikaliebekämpning lill

sjöss, förslagsanslag 8 Båtar för oljebeämpning, reservationsanslag

♦877000

♦11600000

♦970000

1191151000

I Psykologiskt försvar

1¶Slyrelsen för psykologiskt försvar, förslag.sanslag

I Övrig varuförsörjning

1¶Drift av beredskapslager,/örs/aga/js/ög

2 Beredskapslagring och industriella åtgärder, reservationsanslag

3¶Överstyrelsen för civil beredskap: Uppdragsverksamhet, förslagsanslag

4¶Täckande av föriuster till följd av statliga beredskapsgarantier m. m., förslagsanslag

♦5415000 5415000

♦243 020000

♦146800000

♦1000

♦1000 389822000

K

Övriga ändamål

Försvarets forskningsanstalt: Inläktsfinansierad uppdragsverksamhet,/ör?/ag5«/7s/ag Flygtekniska försöksanstalten,/örs/agsans/ag Beredskapsstyrka för FN-tjänst,/örs/rtgsa«s/ag FN-styrkors verksamhet ulomlands, förslagsanslag Övervakningskontingenten i Korea, förslagsanslag Anläggningar m.m. för vissa militära ändamål, reservationsanslag

♦1000

♦7150000

♦33 000000

♦133 400000

♦3 200000

♦1000 176752 000

Summa kr. 26377902000

•'Beräknat belopp

20 v. Socialdepartementet A Socialdepartementet m. m.

Socialdepartementet,/örs/agsans/ag

Utredningar m. m., reservationsanslag

Forsknings- och utvecklingsarbete samt försöksverksamhet,

reservationsanslag

Extra utgifter, reservationsanslag

Särskilda medel för bekämpningen av

AIDS, reservalionsanslag

23 445000 26000000

♦35 661000 1769000

80000000 166875000

B Administration av socialförsäkring m. m.

1¶Försäkringsöverdomstolen,/örs/agsa/(s/flg

2¶Försäkringsrätter, förslagsanslag

3¶Riksförsäkringsverket, /örs/agsons/ag

4¶Allmänna försäkringskassor,/örs/agsans/ag

344 661000

440203 000

837859000

C Ekonomiskt stöd till barnfamiljer m. m.

1¶Allmänna barnbidrag,yörs/agsa/is/ag

2¶Bidrag till föräldraförsäkringen,/örs/agsans/ag

3¶Vårdbidrag för handikappade barn,/örs/agsans/ag

4¶Bidragsförskott, /örs/agsans/og

5¶Barnpensioner,/örs/agsans/ag

6¶Särskilt bidrag för vissa adoptivbarn,/örs/agsans/ag

1 165000000

535 000000

5 600000

13761600000

D

1

2 3

Försäkring vid sjukdom, handikapp och ålderdom

Bidrag till sjukförsäkringen,/örs/agsans/ag Folkpensioner, förslagsanslag

Bidrag till kommunala bostadstillägg till folkpension, förslagsanslag Vissa yrkesskadeersättningar m. m., Jorslagsanslag

5 703 000000 50630000000

2 700000

57 859700000

E Hälso- och sjukvård m. m.

1¶Socialstyrelsen,/örs/flgsans/ag

2¶Statlig kontroll av läkemedel m. m., förslagsanslag

3¶Statens rättskemiska laboratorium,/örs/agsans/ag

4¶Statens rättsläkarstationer,/örs/ags«ns/ag

5¶Rätlspsykialriska stationer och kliniker, JÖrslagsanslag

6¶Statens miljömedicinska laboratorium,/örs/agsans/ag

7¶Statens giftinformationscentral,/örs/agsans/ag

8¶Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd,/Örs/agsans/ag

9¶WHO-enheten för rapportering av läkemedelsbiverkningar, förslagsanslag

23 636000

5 486000

♦Beräknat belopp

21 Prop. 1986/87: 100

10¶Statens institut för psykosocial miljömedicin, förslagsanslag

Statens bakteriologiska laboratorium:

11 Uppdragsverksamhet,/örs/agsans/ag

12¶Centrallaboratorieuppgifter,/örs/agsans/ag

13¶Försvarsmedicinsk verksamhet,/örs/agsans/ag

14¶Utrustning, reservationsanslag

15¶Bidrag till hälsoupplysning, reservationsanslag

16¶Epidemiberedskap m. m., förslagsanslag

17¶Bidrag till Sjukvårdens och socialvårdens planerings-och rationaliseringsinstitut

18¶Bidrag till allmän sjukvård m. m., förslagsanslag

19¶Specialistutbildning av läkare m. m., reservalionsanslag

20¶Beredskapslagring och utbildning m. m. för hälsooch sjukvård i krig, reservationsanslag

21¶Driftkostnader för beredskapslagring m. m., förslagsanslag

22¶Bidrag till undervisningssjukhus m. m., förslagsanslag

♦4036000

3 215000

27 921000

4564 182000

35 141000

♦85 464000

♦56099000

♦1 128000000

6275111000

F Omsorg om barn och ungdom

1¶Bidrag till kommunal barnomsorg,/örs/agsans/ag

2¶Bidrag till hemspråksträning i förskolan,/örs/agsans/ag

3¶Barnmiljörådet, /örs/agsans/ag

4¶Statens nämnd för internationella adoptionsfrågor, förslagsanslag

♦8490000000

3 243 000

3 792.000 8528085000

G Omsorg om äldre och handikappade

1¶Bidrag till social hemhjälp,/örs/agsans/ag

2¶Bidrag till färdtjänst,/örs/agsans/ag

3¶Kostnader för viss omsorg om handikappade, förslagsanslag

4¶Kostnader för viss utbildning av handikappade m. m., förslagsanslag

5¶Ersättning till televerket för texttelefoner, förslagsanslag

6¶Ersättning till postverket för befordran av blindskriftsförsändelser, förslagsanstag

7¶Kostnader för viss verksamhet för synskadade och döva, förslagsanslag

8¶Statens hundskola,/örs/agsans/ag

9¶Statens handikappråd,/örs/agsans/ag

10¶Bidrag till handikapporganisationer, reservationsanslag

2 234 000000 460000000

24 350000

55 470000

2915404000

♦Beräknat belopp

22 Prop. 1986/87: 100

H Socialt behandlingsarbete, alkohol- och narkotikapolitik

1 Upplysning och information på drogområdet m. m.,

reservationsanslag 5 031 000

2¶Bidrag till missbrukarvård m.m.,/örs/agsans/ag 810000000

3¶Bidrag till organisationer, reservar/onsans/ag 47 310000

4 Utvecklings- och försöksverksamhet,

reservationsanslag 29 020 (K)0

891361000

I Internationell samverkan

1¶Bidrag till världshälsoorganisationen samt internationellt

socialpolitiskt samarbete m.m., förslagsanslag 24298000 2 Vissa internationella kongresser i Sverige,

reservationsanslag ____ 2 000 000

_______________ 26298000

Summa kr. 91262293000

23 VI. Kommunikationsdepartementet A Kommunikationsdepartementet m. m.

1¶Kommunikationsdepartementet, förslagsanslag

2 Utredningar m. m., reservationsanslag

3 Extra utgifter, reservationsanslag

23040000

B Vägväsende

1¶Vägverket: Ämbetsverksuppgifter m. m.,/örs/agsans/ag

2¶Drift av statliga vägar, reservalionsanslag

3¶Byggande av statliga vägar, reservationsanslag

4¶Bidrag till drift av kommunala vägar och gator, reserva lionsanslag

5¶Bidrag till byggande av kommunala vägar och gator, reservationsanslag

6¶Bidrag till drift och byggande av enskilda vägar, leservationsanslag

1¶Tjänster till utomstående,/örs/agsans/ag

8¶Vägverket: Försvarsuppgifter, reservationsanslag Försvarsuppgifter, reservationsanslag

9¶Särskilda bärighetshöjande åtgärder, reservationsanslag

10450000 4 543 760000 1020000000

663 718000

407800000 33 940000 35 300000 35 300000

575000000 7659968000

C Trafiksäkerhet

Trafiksäkerhetsverket:

1¶Trafik och administration,/örs/agsans/ag

2¶Fordon och körkort,/örs/agsans/ag

3¶Bil- och körkortsregister m, m., förslagsanslag

4¶Bidrag till nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande

26151000 1000 1000

29100000 55253000

D SJ-koncernen

1¶Investeringar i järnvägens infrastruktur, reservationsanslag

2¶Ersättning till statens järnvägar för köp av vissa tjänster, reservalionsanslag

3¶Försvarsinvesteringar vid statens järnvägar, reservationsanslag

4¶Särskilda investeringar vid slatensjärnvägar, reservationsanslag

lOOOOOOOO 2238900000

24

Sjöfart

Sjöfartsverkei

Ersättning till sjöfartsverket för vissa tjänster,

förslagsanslag

Övriga sjöfartsändamål

Handelsflottans pensionsanstalt

Handelsflottans kultur- och fritidsråd,/örs/agsans/ag

Ersättning till viss kanaltrafik m. m., förslagsanslag

Stöd till svenska rederier, förslagsanslag

174308000

F Luftfart

Beredskap för civil luftfart, reservationsanslag

Ersättning för särskilda rabatter

vid flygtrafik på Gotland,/örs/agsans/ag

Bidrag till kommunala flygplatser m. m.,

reservalionsanslag

Civil trafikflygarutbildning, reservalionsanslag

Statens haverikommission

81401000

G Postväsende

1¶Ersättning till postverket för befordran av tjänsteförsändelser, förslagsanslag

2¶Ersättning till postverket för tidningsdistribution

616000000

H Transportstöd m. m.

1¶Transportrådet,/örs/agsans/ag

2¶Transportstöd för Nortland m. m., förslagsanslag

3¶Transportstöd för Gotland,/örs/agsans/ag

4¶Riksfärdtjänst,/Örs/agsans/ag

5¶Ersättning till lokal och regional kollektiv persontrafik, /örs/agsans/ag

6¶Kosinader för visst värderingsförfarande,/örs/agsans/ag

17 404000

242 100000

63 300000

491805000

1¶Transportforskning

1¶Statens väg- och trafikinstitut,/örs/agsans/ag

2¶Bidrag till statens väg- och trafikinstitut, reservationsanslag

3¶Slalens väg- och trafikinstitut: Utrustning, reservationsanslag

4¶Transportforskningsberedningen, reservalionsanslag

500000 26853000 62365000

25 Prop. 1986/87: 100

i Övriga ändamål

1 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut,

förslagsanslag 1000

2¶Bidrag till Sveriges meteorologiska och hydrologiska

institut, reservationsanslag 105 800000

3¶Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut:

Utrustning, reservationsanslag 10400000

4¶Statens geotekniska institut,/örs/agsans/ag 1000

5¶Bidrag till statens geotekniska institut, reservationsanslag 9 395 000

6 Statens geotekniska institut: Utrustning,

reservationsanslag 330000

7¶Viss internationell verksamhet,/örs/agsans/ag 2815000

_____________ 128742000

Summa kr. 11531782000

26¶VII. Finansdepartementet A Finansdepartementet m. m.

1¶Finansdepartementet, förslagsanslag

2¶Finansråd/ekonomiska attachéer, förslagsanslag

3 Utredningar m. m., reservationsanslag

4 Extra utgifter, reservalionsanslag

B Skatte- och indrivningsväsen

1¶Riksskatteverket, förslagsanslag

2¶Regional och lokal skatteförvaltning, förslagsanslag

3¶Kronofogdemyndigheterna, förslagsanslag

4¶Stämpelomkostnader, förslagsanslag

5¶Kostnader för årlig taxering m. m., förslagsanslag

6¶Ersättning till postverket m. fl. för bestyret med skatteuppbörd m. m., förslagsanslag

C Pris-, konkurrens- och konsumentfrågor

1¶Marknadsdomstolen, förslagsanslag

2¶Näringsfrihetsombudsmannen, /örs/agsans/ag

3¶Statens pris- och kartellnämnd,/örs/agsans/ag

4¶Konsumentverket,/örs/agsans/ag

5¶Allmänna reklamationsnämnden,/örs/agsans/ag

D Vissa centrala myndigheter m. m.

1¶Byggnadsstyrelsen,/örs/agsans/ag

2¶Inköp av fastigheter m. m., reservationsanslag

3¶Energibesparande åtgärder i stadiga byggnader m. m., reservationsanslag

Tullverket:

4 Förvaltningskostnader, förslagsanslag

5¶Drift och underhåll av teknisk materiel m. m., förslagsanslag

6¶Anskaffning av viss materiel, reservationsanslag

7¶Vissa byggnadsarbeten vid tullverket, reservationsanslag

8¶Konjunkturinstitutet, förslagsanslag

9¶Statens förhandlingsnämnd,/örs/agsans/ag

10¶Bankinspektionen, reservalionsanslag

11¶Försäkringsinspektionen, reservationsanslag

12¶Statens arbetsgivarverk,/örs/agsans/ag

50990000 2540000

21300000 1 120000

75950000

541 104000

565 525000

3187078000

107447000

843 161 000

63 862000

1015952000

27 Prop. 1986/87: 100

E Bidrag och ersättningar till kommunerna

1 Skatteutjämningsbidrag till kommunerna m. m.,

förslagsanslag 12 681 000 000

2¶Bidrag till kommunerna med anledning av avskaffandet

av den kommunala förelagsbeskattningen,/örs/agsans/ag I 569000000

14 250000000

F Övriga ändamål

1¶Bidrag till vissa internationella byråer och organisationer m. m., förslagsanslag 250000

2 Bidrag till vissa handikappade ägare av motorfordon,

förslagsanslag 16500000

3¶Bidrag till vissa investeringar./örs/agsans/ag 1000

4¶Exportkreditbidrag,/örs/agsans/ag 1000

5¶Täckande av förluster till följd av vissa statliga

garantier, förslagsanslag 1 000

6¶Kostnader för vissa nämnder,/örs/agsans/ag 1190000

7¶Sparfrämjande åtgärder, reservationsanslag 36 000 000

8¶Täckning av merkostnader för löner och pensioner

m.m., förslagsanslag 2 000000000

2053943000 Summa kr. 20690370000

200709000 6616000

VIII. Utbildningsdepartementet

A Utbildningsdepartementet m. m.

1¶Utbildningsdepartementet,/örs/agsans/ag

2 Utredningar m. m., reservalionsanslag

3 Extra utgifter, reservationsanslag

B Skolväsendet

Cenirala och regionala myndigheler m. m.

1¶Skolöverstyrelsen, /örs/agsans/ag

2¶Länsskolnämnderna, förslagsanslag

3¶Länsskolnämndemas utvecklingsstöd, reservationsanslag

4¶Statens institut för läromedel, förslagsanslag

5¶Utvecklingsinsatser på läromedelsområdet m. m., reservalionsanslag

6¶Stöd för produktion av läromedel, reservalionsanslag

För skolväsendet gemensamma frågor

1¶Forskning och centralt utvecklingsarbete inom skolväsendet, reservalionsanslag

8¶Fortbildning m. m., reservationsanslag

9¶Nationell utvärdering och prov, reservationsanslag

11¶Kopiering av litterära och konstnärliga verk inom utbildningsväsendet,/örs/agsans/ag Särskilda insatser inom skolområdet

Det obligatoriska skolväsendel m. m.

12 13

14

15 16 17

Bidrag till driften av grundskolor m. m., förslagsanslag

Bidrag till svensk undervisning i utlandet m. m.,

förslagsanslag

Sameskolor, förslagsanslag

Specialskolan m. m.:

Utbildningskostnader,/örs/agsans/ag

Utrustning m. m., reservalionsanslag Bidrag till driften av särskolor m. m., förslagsanslag

18¶Kostnader för viss personal vid statliga realskolor, förslagsanslag

Gymnasiala skolor m.m.

19¶Bidrag till driften av gymnasieskolor,/Örs/agsans/ag

20¶Bidrag till åtgärder inom kommunernas uppföljningsansvar för ungdom under 18 år m. m., förslagsanslag

21¶Bidrag till driften av fristående skolor på gymnasial nivå, förslagsanslag

Investeringsbidrag

22¶Bidrag till utrustning för gymnasieskolan m. m., reservalionsanslag

Prop. 1986/87: 100

34 500000

21953 000

57404000

154 159000

18 378000

6127000 7483000

29572000 23 797000

9750000 192700000

31817000 15 130000

207 325 000

582 273 000

108 340000 21791976000

29 Prop. 1986/87: 100

C Vuxenutbildning

1

Bidrag till kommunal utbildning för vuxna,

förslagsanslag

Statens skolor för vuxna: Utbildningskostnader,/örsfagsans/ag Undervisningsmaterial m. m., reservationsanslag

Bidrag till studieförbunden m. m., förslagsanslag

Undervisning för invandrare i svenska språket m. m.

förslagsanslag

Bidrag till driften av folkhögskolor m. m.,

förlagsanslag

Bidrag till viss central kursverksamhet

Bidrag till kontakttolkutbildning,/örs/agsans/ag

17 223 000

4812000 22035000

2810126000

D Högskola och forskning

Centrala och regionala myndigheter för högskolan m.m.

Universiteis- och högskoleämbetet,/örs/agsans/ag

Regionslyrelserna för högskolan,/örs/agsans/ag

Redovisningscentralerna vid universiteten,/örs/agsans/ag

Datorcentralen för högre utbildning och forskning i

Stockholm, förslagsanslag

Lokalkostnader m. m. vid högskoleenheterna,

förslagsanslag

Vissa tandvårdskostnader, reservationsanslag

Vissa särskilda utgifter inom högskolan m. m.,

reservalionsanslag

13 470000

1359723 000 88813000

9044000 Grundläggande högskoleutbildning

8¶Utbildning för tekniska yrken., reservalionsanslag

9¶Utbildning för administrativa, ekonomiska och sociala yrken, reservationsanslag

10¶Utbildning för vårdyrken, reservationsanslag

11¶Utbildning för undervisningsyrken, reservalionsanslag

12¶Utbildning för kultur- och informationsyrken, reservalionsanslag

13¶Lokala och individuella linjer och enstaka kurser, reservationsanslag

14¶Bidrag till kommunal högskoleutbildning m. m., reserva lionsanslag

815 141000

345 794000 408050000 831523000

222 120000

183 949000

30 Prop. 1986/87: 100

16 17 18 19 20 21 22 23

24 25 26 27

28¶Forskning och forskarutbildning inom högskolan m. m. Forskningsanknytning av grundläggande högskoleutbildning samt konstnärligt utvecklingsarbete, reservationsanslag

Humanistiska fakulteterna, reservalionsanslag Teologiska fakulteterna, reservalionsanslag Juridiska fakulteterna, reservationsanslag Samhällsvetenskapliga fakulteterna, reservationsanslag Medicinska fakulteterna, reservalionsanslag Odontologiska fakulteterna, reservationsanslag Farmaceutiska fakulteten, reservationsanslag Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna, reserva lionsanslag

Tekniska fakulteterna, reservalionsanslag Temaorienterad forskning, reservationsanslag Kungl. biblioteket, reservationsanslag Statens psykologisk-pedagogiska bibliotek, reservationsanslag

Vissa särskilda utgifter för forskningsändamål, reservationsanslag

♦17121000

♦193 417000

♦13879000

♦17939000

♦224718000

♦499037000

♦55 154000

♦18 328000

♦450642000

♦438 339000

♦18293 000

♦48764000

♦3 747000

♦52155000

Övriga forskningsfrågor

29¶Forskningsrådsnämnden, reservationsanslag

30¶Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet, reservationsanslag

31¶Medicinska forskningsrådet, reservalionsanslag

32¶Naturvetenskapliga forskningsrådet m. m., reservationsanslag

33¶Nationell halvledarforskning, reservationsanslag

34¶Delegationen för vetenskaplig och teknisk informationsförsörjning, reservationsanslag

35¶Europeisk forskningssamverkan,/örs/agsans/ag Forskningsinstitutet för atomfysik:

36 Förvaltningskostnader, förslagsanslag

37¶Materiel m. m., reservalionsanslag

38¶Kimna geofysiska institut, reservalionsanslag

39¶Institutet för internationell ekonomi, reservalionsanslag

40¶Vissa bidrag till forskningsverksamhet, reservalionsanslag

41¶Bidrag till EISCAT Scientific Association, förslagsanslag

♦15 607000 ♦2586000

♦47211000

♦90552000 ♦195 348000

♦279708000 ♦7000000

♦9125000 ♦168234000

18193 000 ♦16919000

♦3 250000 ♦14368000

♦700000 7690802000

♦Beräknat belopp

31

B Studiestöd m. m.

1¶Centrala studiestödsnämnden m. m., ramanslag

2¶Ersättning till vissa myndigheler för deras handläggning av studiesocialt stöd, förslagsanslag

3¶Studiehjälp m. m., förslagsanslag

4¶Studiemedel m.m.,förslagsanslag

5¶Vuxenstudiestöd m. m., reservalionsanslag

6¶Timersättning vid vissa vuxenutbildningar, förslagsanslag

1¶Kosinader för avskrivning och inlösen av vissa studielån med statlig kreditgaranti,/örs/agsans/ag

8¶Bidrag till vissa studiesociala ändamål, reservationsanslag

83 888000

992 100 000

160 300000

81507 000 7916225 000

F Kulturverksamhet m. m.

Allmän kulturverksamhet m. m.

1¶Statens kulturråd,/örs/agsans/ag

2¶Bidrag till kulturverksamhet inom organisationer m. m., reservalionsanslag

3¶Bidrag till särskilda kulturella ändamål, reservationsanslag

4¶Bidrag till samisk kultur

Ersättningar och bidrag till konslnärer

5¶Visningsersättning åt bild- och formkonstnärer

6¶Bidrag till konstnärer, reservationsanslag

1¶Inkomstgarantier för konstnärer,/örs/agsans/ag

8¶Ersättning åt författare m. fl. för utlåning av deras verk genom bibliotek m. m., förslagsanslag

9¶Ersättning till rättighetshavare på musikområdet

Teater, dans och musik

10¶Bidrag till Svenska riksteatern, reservationsanslag

11¶Bidrag till Operan, reservationsanslag

12¶Täckning av vissa kostnader vid Operan, Rikskonserter och regionmusiken,/örs/agsans/ag

13¶Bidrag till Dramatiska teatern, reservationsanslag

14¶Rikskonsertverksamhet, reservationsanslag

15¶Regionmusiken, /örs/agsans/ag

16¶Bidrag till svenska rikskonserter, reservationsanslag

17¶Bidrag till regional musikverksamhet,/örs/agsans/ag

18¶Bidrag till regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner,/örs/agsans/ag

19¶Bidrag till fria teater-, dans- och musikgrupper, reservationsanslag

4485 000 2 193000

32 203 000 15 627 000 7 606000

51846000 3 000000

128215000 154007000

1000 86675 000 28040000 58019000 21748 000 61500000

35675 000

32

20¶Bidrag till Musikaliska akademien

21¶Vissa bidrag till teater-, dans- och musikverksamhet, reservationsanslag

BUbiotek

22¶Bidrag till folkbibliotek, reservationsanslag

23¶Bidrag till regional biblioteksverksamhet, förslagsanslag

Bild- och form

24¶Statens konstråd,/örs/agsans/ag

25¶Förvärv av konst för statens byggnader m. m., reservationsanslag

26¶Bidrag till Akademien för de fria konsterna

27¶Vissa bidrag Ull bild och form, reservationsanslag

Arkiv

28¶Riksarkivet och landsarkiven,/örs/agsans/ag

29¶Dialekt- och orlnamnsarkiven samt svenskt visarkiv, förslagsanslag

30¶Svenskt biografiskt lexikon,/örs/agsans/ag

31¶Statliga arkiv: Vissa kostnader för samlingar och materiel m. m., reservalionsanslag

32¶Bidrag till vissa arkiv

Kulturminnesvård

33¶Riksantikvarieämbetet: Förvaltningskostnader, förslagsanslag

34¶Kulturminnesvård, reservalionsanslag

35¶Riksantikvarieämbetet: Uppdragsverksamhet, ' förslagsanslag

Museer och utställningar

36¶Statens historiska museer,/örs/agsans/ag

37¶Slatens konstmuseer,/örs/agsans/ag

38¶Utställningar av svensk konst i uflandet, reservalionsanslag

39¶Livrustkammaren, Skoklosters slott och Haliwylska museet, förslagsanslag

40¶Naturhistoriska riksmuseet,/örs/agsans/ag

41¶Statens sjöhistoriska museum: Förvaltningskostnader, förslagsanslag

42¶Statens sjöhistoriska museum: Underhållskostnader m. m., reservationsanslag

43¶Etnografiska museet, förslagsanslag

44¶Arkitekturmuseet,/örs/ag,vans/cg

45¶Statens musiksamlingar,/örs/a.gsans-/ag

1646000 10848000

13 584000 22477000

26520000 1 243 000

15 809000 2 113000

3181000 2713000

51 120000 25 958000

35 251000 41 135000

1 136000

14546000 38738000

13 696000

3¶Riksdagen 1986/87. I saml. Nr 100

33

46¶Statliga museer: Vissa kostnader för utställningar och samlingar m. m., reservationsanslag

47¶Bidrag till Nordiska museet, förslagsanslag

48¶Bidrag till Sveriges Tekniska museum,/örs/agsans/ag

49¶Bidrag till Skansen,/örs/agsans/ag

50¶Bidrag till vissa museer

51¶Bidrag till regionala museer, förslagsanslag

52¶Riksutställningar, reservationsanslag

53¶Inköp av vissa kulturföremål,/örs/agsans/ag

Forskning

54¶Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kultur området, reservationsanslag

10506000 37 828000 8677000 12201000 12 366000 36281000 20880000 100000

656000 1551379000

G Massmedier m. m.

FUm m.m.

1¶Statens biografbyrå,/örs/agsans/ag

2¶Filmstöd, reservalionsanslag

3¶Stöd till fonogram och musikalier, reservationsanslag Arkivet för ljud och bild:

4 Förvaltningskostnader, förslagsanslag

5¶Insamlingsverksamhet m.m., reservationsanslag

Dagspress och tidskrifter

6¶Presstödsnämnden, /örs/agsans/ag

7¶Stöd till dagspressen,/örs/agsans/ag

8¶Lån till dagspressen, reservationsanslag

9¶Stöd till kulturtidskrifter, reservationsanslag

10¶Stöd till radio- och kassettidningar, reservationsanslag

11¶Bidrag till Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation, reservalionsanslag

Litteratur

12¶Litteraturstöd, reservationsanslag

13¶Kreditgarantier till bokförlag, förslagsanslag

14¶Stöd till bokhandel, reservalionsanslag

15¶Distributionsstöd till fackbokhandel m. m., förslagsanslag

16¶Lån för investeringar i bokhandel, reservationsanslag Talboks- och punktskriftsbiblioteket:

17¶Förvaltningskostnader,/örs/agsans/ag

18¶Produktionskostnader, reservationsanslag

19¶Bidrag till Svenska språknämnden,/örs/agsans/ag

8780000 392000

14588000 33 205 000

4 275 000

455 800000

12 903 000

2609000 1925000

47793 000 1638000

34 Prop. 1986/87: 100

Radio och television Sveriges Radio m. m. Kabelnämnden:

20¶Förvaltningskostnader, förslagsanslag 2 042 000

21 Stöd till lokal programverksamhet,

reservationsanslag 1000000 3042000

22¶Närtadionämnden,/örs/agsans/ag 2245000

23 Sändningar av finländska televisionsprogram,

reservationsanslag _____ 1352 000

676969000

H Internationellt-kulturellt samarbete

Kuhurdlt uibyle med utlandet

1¶Kulturellt utbyte med utlandet, reserva/ionsans/ag 6885 000

2 Kostnader för Sveriges medlemskap i Unesco m. m.,

förslagsanslag 16 525 000

3¶Bidrag till internationella kongresser m. m. i

Sverige, reservationsanslag 648000

4¶Bidrag till svenska institut i utlandet 3 175000

5 Bilateralt nordiskt kultursamarbete m. m.,

reservationsanslag _____ 6 790 000

34023000

I Investeringar m. m.

1 Utrustningsnämnden för universitet och högskolor,

förslagsanslag 10 153 000

2¶Byggnadsarbeten inom utbildningsdepartementets

verksamhetsområde, reservationsanslag 275000000

3¶Inredning och utrustning av lokaler vid högskole enheterna m. m., reservationsanslag 355000000

_______________ 640 153 000

Summa kr. 43169 057 000

♦Beräknat belopp 35

IX.

Jordbruksdepartementet

Jordbruksdepartementet m. ni.

Jordbruksdepartementet,/örs/agsans/ag Lantbmksråd, /örs/agsans/ag Utredningar m. m., reservationsanslag Extra utgifter, resei-valionsanslag

15 726000

23541000

B Jordbrukets rationalisering m.m.

1¶Lanlbruksstyrelsen,/örs/agsans/ag

2¶Lantbruksnämnderna, förslagsanslag

3¶Bidrag till jordbrukets rationalisering, m. m., förslagsanslag

4¶Markförvärv för jordbrukets rationalisering, reservationsanslag

5¶Täckande av förluster på grund av statlig kreditgaranti, förslagsanslag

6¶Bidrag lill trädgårdsnäringens rationalisering, m. m., förslagsanslag

1¶Främjande av trädgårdsnäringen, reservationsanslag

8¶Stöd till innehavare av fjällägenheter m. m., reservationsanslag

9¶Särskilt stöd ål biskötsel och växtodling, reservalionsanslag

10¶Främjande av rennäringen, reservalionsanslag

♦39678000 ♦220297000

7000000 900000

215 000

349854000

C Jordbruksprisreglering

1¶Statens jordbruksnämnd,/örs/agsans/ag

2¶Lantbruksekonomiska samarbelsnämnden,/örs/agsans/ag

3¶Prisreglerande åtgärder på jordbrukels område, förslagsanslag

4¶Inköp av livsmedel m. m. för beredskapslagring, reservationsanslag

5¶Kostnader för beredskapslagring av livsmedel m. m., förslagsanslag

6¶Prisstöd till jordbruket i norta Sverige, förslagsanslag 1 Bidrag lill permaneni skördeskadeskydd

8¶Administration av permanent skördeskadeskydd m. m., förslagsanslag

26 309000 2 581000

2 907670000

♦9 200000

♦231968000

800000 3688529000

♦Beräknat belopp

36 Prop. 1986/87: 100

D Skogsbruk

1¶Skogsstyrelsen,/örs/agsans/ag

2¶Skogsvårdsstyrelserna, förslagsanslag Skogsvårdsstyrelserna:

3¶Myndighetsuppgifter, förslagsanslag

4¶Frö- och plantverksamhet,/örs/agsans/ag

5¶Investeringar, reservationsanslag

6¶Bidrag lill skogsvård m. m., förslagsanslag

1¶Stöd till byggande av skogsvägar,/örs/agsans/ag

8¶Främjande av skogsvård m. m., reservationsanslag

9¶Bidrag till trygghetsförsäkring för skogsbrukare, reservationsanslag

30627000 1000

♦10900000

20000000 592 527 000

11¶Fiske

Fiskeristyrelsen, /örs/agsans/ag

Fiskenämnderna, förslagsanslag

Främjande av fiskerinäringen, reservationsanslag

Bidrag till fiskehamnar m. m., förslagsanslag

Isbrytarhjälp åt fiskarbefolkningen,/örs/agsans/ag

Bidrag till fiskets rationalisering m. m.,

förslagsanslag

Län till fiskerinäringen, reservationsanslag

Täckande av föriuster vid statlig kreditgaranti till

fiske,/örs/agsans/ag

Prisreglerande åtgärder på fiskets område,

förslagsanslag

Ersättning för intrång i enskild fiskerätt m. m.,

förslagsanslag

Bidrag till fiskevård m. m., reservationsanslag

36010000 9011000

2 239000 4657000

9000000 35 000000

3 000000 5 119000

104039000

F Livsmedelskontroll m. m.

1¶Statens livsmedelsverk,/örs/agsans/ag

2¶Täckande av vissa kostnader för köttbesiktning m. m., ■ förslagsanslag

3¶Statens veterinärmedicinska anstalt: Uppdragsverksamhet,/örs/agsans/ag

4¶Bidrag till statens veterinärmedicinska anstalt, reservationsanslag

5¶Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar, m. m. förslagsanslag

6¶Statens utsädeskontroll: Uppdragsverksamhet, förslagsanslag

62667000 1000 1000

♦Beräknat belopp

37

7¶Bidrag till statens utsädeskontroll, reservationsanslag

8¶Bekämpande av växtsjukdomar,/örs/agsons/ag

9¶Lanlbrukskemisk laboratorieverksamhet, reservationsanslag

10¶Statens maskinprovningar: Uppdragsverksamhet, förslagsanslag

11¶Bidrag till statens maskinprovningar, reservalionsanslag

12¶Statens växtsortnämnd,/örs/agsans/ag

13¶Lantbruksstyrelsen, djurens hälso- och sjukvård: Uppdragsverksamhet,/örs/agsa/js/ag

14¶Bidrag till djurens hälso- och sjukvård, reservationsanslag

15¶Bidrag till avlägset boende djurägare för veterinärvård, förslagsanslag

16¶Bidrag till djurskyddsfrämjande åtgärder, reservationsanslag

2000000 250000

5 337000 299000

6 193 000

♦2577000 143791000

G Utbildning och forskning

1¶Sveriges lantbruksuniversitet, reservationsanslag

2¶Lokalkostnader m. m. vid Sveriges lantbruksuniversitet,/örs/agsans/ag

3¶Byggnadsarbeten vid Sveriges lantbruksuniversitet m.m., reservationsanslag

4¶Inredning och utmstning av lokaler vid Sveriges lantbmksuniversitet m. m., reservationsanslag

5¶Skogs- och jordbmkets forskningsråd, reservalionsanslag

6¶Stöd till kollektiv forskning, reservationsanslag 1 Bidrag till växtförädling, reservationsanslag

8¶Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien, förslagsanslag

♦406328000

♦174296000

♦23 800000

♦28400000

♦102298000

♦21000000

♦23000000

♦620000 779742000

H

2¶Ungdomsorganisation m. m.

Statens ungdomsråd, förslagsanslag Bidrag till ungdomsorganisationernas centrala verksamhet m. m., förslagsanslag Bidrag till ungdomsorganisationernas lokala verksamhet, /örs/agsans/ag Lotterinämnden,/örs/agsans/ag

155557000

I Idrott, rekreation och turism

1¶Stöd till idrotten, reservationsanslag

2¶Stöd till turism och rekreation, reservationsanslag

233 850000

314242000

"Beräknat belopp

38 Prop. 1986/87: 100

J Diverse

1¶Bidrag till vissa internationella organisationer

m.m., förslagsanslag 26 765 000

2 Ersättningar för viltskador m.m.,

förslagsanslag 12 320000

______________ 39085000

Summa kr. 6190907000

39¶X. Arbetsmarknadsdepartementet

A Arbetsmarknadsdepartementet m. m.

1¶Arbetsmarknadsdepartementet, förslagsanslag

2 Utredningar m. m., reservalionsanslag

3 Extra utgifter, reservationsanslag

4¶Internationellt samarbete,/örs/agsans/ag

5¶Arbetsmarknadsråd, /örs/agsans/ag

6¶Jämställdhetsombudsmannen m. m., förslagsanslag 1 Särskilda jämställdhetsåtgärder, reservalionsanslag

17833000 400000

13 775 000 4 360000 2450000 9000000

77629000

B Arbetsmarknad m. m.

1¶Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader, ramanslag

2¶Arbetsmarknadsservice,/örs/agsans/ag

3¶Arbetsmarknadsutbildning, reservationsanslag

4¶Bidrag till arbetslöshetsersättning och utbildningsbidrag, förslagsanslag

5¶Sysselsättningsskapande åtgärder, reservationsanslag

6¶Statsbidrag för ungdomslag,/örs/agsans/ag

7¶Statsbidrag till inskolningsplatser, reservalionsanslag

8¶Statsbidrag till frivilliga försvarsorganisationer, förslagsanslag

9¶Arbetsmarknadsverket: Anskaffning av utrustning, reservationsanslag

AMU-gmppen:

10 Uppdragsverksamhet,/örs/agsans/ag

11¶Bidrag till vissa driftutgifter, reservationsanslag

12¶Investeringar, reservalionsanslag

13¶Arbetsdomstolen,/örs/rtgsans/ag

14¶Statens förlikningsmannaexpedition,/örs/agsans/ag

15¶Statens nämnd för arbetstagares uppfinningar, förslagsanslag

16¶Tillfälligt sysselsättningsbidrag för textil- och konfektionsindustrierna,/örs/agsans/ag

17¶Bidrag till vissa affärsverksinvesteringar, förslagsanslag

18¶Utvecklingsinsatser i östra Norrbotten, reservationsanslag

2 350000000

3 632824000

♦7 323000

23 500000

25 300000

40 301000

22 500000

11989 572000

♦Beräknat belopp

40

C Arbetsiivsfrågor

1¶Arbetsmiljö - Tillsyn och forskning,/örs/agsans/ag

2¶Arbetarskyddsstyrelsen: Anskaffning av vetenskaplig apparatur, reservationsanslag

3¶Yrkesinriktad rehabilitering, reservationsanslag

4¶Särskilda åtgärder för arbetsanpassning och sysselsättning, förslagsanslag

5¶Bidrag till Stiftelsen Samhällsföretag, förslagsanslag

6¶Statsbidrag till skyddat arbete hos offentliga arbetsgivare, reservationsanslag

318 849000

3 305000 554464000

3 423694000 3 216000000

363000000 7879312000

D Invandring m. m.

1¶Statens invandrarverk,/örs/agsans/ag

2¶Informationsverksamhet, reservationsanslag

3¶Åtgärder för invandrare, reservalionsanslag

4¶Översältningsservice, förslagsanslag

5¶Överföring och motiagning av flyktingar m. m., förslagsanslag

6¶Ersättning lill kommunerna för åtgärder för flyktingar m. m., förslagsanslag

1¶Ombudsmannen mot etnisk diskriminering m. m., förslagsanslag

82 558000

1911000 1303208000

Summa kr. 21249721000

4 Riksdagen 1986187. 1 saml. Nr 100

41¶XI. Bostadsdepartementet

A Bostadsdepartementet m. m.

Bostadsdepartementet,/örs/agsans/ag

Utredningar m. m., reservationsanslag Extra utgifter, reservationsanslag Bidrag till vissa internationella organisationer m. m., reservationsanslag

5 500000

1351000 29995000

B Bostadsförsörjning m. m.

Bostadsförsörjning

1¶Bostadsstyrelsen, /örs/agsans/ag

2¶Länsbostadsnämnderna, förslagsanslag

3¶Vissa lån till bostadsbyggande,/örs/agsans/ag

4¶Räntebidrag m.m., förslagsanslag

5¶Åtgärder i bostadsområden med stor andel outhyrda lägenheter m. m., förslagsanslag

6¶Tilläggslån till ombyggnad av vissa bostadshus m.m., förslagsanslag

7¶Bostadsbidrag m. m., förslagsanslag

8¶Viss bostadsförbättringsverksamhet m. m., förslagsanslag

9¶Bidrag till förbättring av boendemiljön,/örs/agsans/ag

10¶Bidrag till allmänna samlingslokaler m. m., förslagsanslag

11¶Lån till allmänna samlingslokaler, förslagsanslag

Byggnadsforskning, energihushåUning m. m.

12¶Byggnadsforskning, reservationsanslag

13¶Lån till experimentbyggande, reservationsanslag

14¶Statens institut för byggnadsforskning,/örs/agsans/ag

15¶Bidrag till statens institut för byggnadsforskning, reservationsanslag

16 .Statens institut för byggnadsforskning: Utrustning,

reservationsanslag

17¶Bidrag till energibesparande åtgärder inom bostadsbeståndet m. m., reservationsanslag

18¶Information och utbildning m, m., reservationsanslag

19¶Bidrag till fonden för fukt- och mögelskador, förslagsanslag

lOOOOOOOO

1573 000000

70000000 140000000

♦162000000

♦37000000

♦1000

♦35 550000

♦I 000 000

1000 20500000

lOOOOOOOO 15428828000

♦Beräknat belopp

42 Prop. 1986/87: 100

D Lantmäteriet

1¶Lantmäteriet, förslagsanslag 1000

2¶Plangenomförande, ramans/ag 54202000

3¶Landskapsinformation, ramans/ag 147617000

4¶Försvarsberedskap, reserva/ionsans/ag ♦3018000

5¶Utmstning m.m., reservaf/onsans/ag 7765000

212603000

E Fastighetsdataverksamheten

1¶Centralnämnden för fastighetsdata, förslagsanslag 51 388 000

2¶Utmstning m. m., reserva/ionsans/ag ____ 1 300000

52688000 Summa kr. 15762574000

♦Beräknat belopp 43

XII. Industridepartementet A Industridepartementet m. m.

1¶Industridepartementet, förslagsanslag

2¶Industriråd/industriattaché, förslagsanstag ll Utredningar m. m., reservationsanslag

4 Extra utgifter, reservationsanslag

5¶Bidrag till FN:s organ för industriell utveckling,/örs/agsans/ag

29871000 782000

14100000 400000

4900000 50053000

B Industri m. m.

Statens industriverk;

1 Förvaltningskostnader, förslagsanslag

2¶Utredningsverksamhet, reservationsanslag

3¶Sprängämnesinspektionen,/örs/agsans/ag

4¶Bidrag till Stiftelsen Institutet för Företagsutveckling, reservationsanslag

5¶Främjande av hemslöjden,/örs/agsans/ag

6¶Kostnader för statsstödd exportkreditgivning genom AB Svensk Exportkredit,/örs/agsans/ag

7¶Kostnader för statsstödd exportkreditgivning avseende export av fartyg m. m., förslagsanslag

8¶Ersättning för extra kostnader för förmånlig kredilgivning till u-länder,/örs/agsans/ag

9¶Kostnader för viss kreditgivniiag hos Sveriges Investeringsbank AB, förslagsanslag

10¶Industripolitiska åtgärder för tekoindustrin, reservationsanslag

11¶Branschfrämjande åtgärder, reservationsanslag

12¶Småföretagsutveckling, reservationsanslag

13¶Täckande av förluster vid viss garantigivning, m. m., förslagsanslag

♦52000000 ♦4 500000

56500000 1000

♦12000000 6171000

lOOOOOOO

♦16638000

♦143 275 000

♦50000000 1134585000

C Regional utveckling

Visst regionalpolitiskt stöd, förslagsanstag

Lokaliseringsbidrag m. m., reservalionsanslag

Lokaliseringslån, reservationsanslag

Regionala utvecklingsinsatser m. m., reservationsanslag

Täckande av föriuster på grund av kreditgarantier

till företag i glesbygder m. m., förslagsanslag

Ersättningför nedsättning av socialavgifter,/örs/agsans/ag

Sysselsättningsstöd,/örs/agsans/ag

Expertgruppen för forskning om regional utveckling,

reservalionsanslag

Kapitaltillskott till en utvecklingsfond för

Västnorden, reservationsanslag

10¶Särskilda regionalpolitiska insatser för

infrastrukturutbyggnad m.m., reservationsanslag

*Beräknat belopp

5000000 362000000 300000000 488000000

1000 395 000000 169000000

300000000 2025205000

44

D Mineralförsörjning m. m.

Sveriges geologiska undersökning:

1¶Geologisk kartering m. m., reservationsanslag

2¶Utmslning, reservationsanslag

3¶Bergsstaten,/örs/agsans/ag Statens gmvegendom:

4¶Prospektering m. m., reservationsanslag

5¶Egendomsförvaltning m. m., förslagsanslag

6¶Delegationen för samordning av havsresurs verksamhelen, reservationsanslag

72 374000

3 216000

127395000

E Statsägda företag m. m.

1¶Kostnader för kronotorp,/örs/agsans/ag

2¶Affärsverket FFV; Byggnader och ulrusining, reservationsanslag

3¶Räntestöd m. m. till varvsindustrin,/örs/agsans/ag

4¶Förlusttäckning till följd av statliga garantier till svensk varvsindustri och beställare av fartyg, förslagsanslag

5¶Ränta och amortering på slatens skuld till SSAB Svenskt Stål AB, förslagsanslag

6¶Ränta på statens skuld till Nortbotlens Järnverk AB, förslagsanslag

220300000 250000000

46575000 592918000

F Teknisk utveckling m. m.

9 10 11

14¶Styrelsen för teknisk utveckling:

Teknisk forskning och utveckling, reservationsanslag

Förvaltningskostnader, förslagsanslag

Utrustning, reservationsanslag

Europeiskt rymdsamarbete m. m., förslagsanslag

Bidrag till Tele-X-projektet,/örs/agsans/ag

Nationell rymdverksamhet, reservationsanslag

Europeiskt forsknings- och utvecklingssamarbete,

reservationsanslag

Statens provningsanstalt: Uppdragsverksamhet,

förslagsanslag

Bidrag till statens provningsanstalt, reservalionsanslag

Statens provningsanstalt: Utmstning, reservalionsanslag

Statens mät- och provråd, reservalionsanslag

Bidrag till vissa intemationella organisationer,

förslagsanslag

Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien

Bidrag till Standardiseringskommissionen

♦655445000

♦70455000

♦1000

725 901000

211 100000

♦1000000

35 747000

3 502000

15 253000

Beräknat belopp

45 Prop. 1986/87:100

Patent- och registreringsverket:

15¶Immaterialrätt m. m., förslagsanslag

16¶Bolagsärenden,/örs/agsans/ag

17¶Patentbesvärsrätlen, förslagsanslag

18¶Granskningsnämnden för försvarsuppfinningar, förslagsanslag

19¶Industriell utveckling inom mikroelektroniken, reservationsanslag

20¶Forskningsbidrag till teknikbaseräde småföretag, reservationsanslag

♦21500000

♦21700000

1150748000

Summa kr.

5080904000

♦Beräknat belopp 6

XIII. Civildepartementet

A Civildepartementet m. m.

Civildepartementet,/örs/agsans/ag

Utredningar m. m., reservationsanslag Extra utgifter, reservationsanslag Regeringskansliets förvaltningskontor, förslagsanslag

239528000

B Statlig rationalisering och revision, statistik m. m.

Statskontoret, ramanslag

Anskaffning av ADB-utmstning, reservationsanslag

Riksrevisionsverket, förslagsanslag

Kammarkollegiet, förslagsanslag

Viss rationaliserings- och utvecklingsverksamhet,

förslagsanslag

Statistiska centralbyrån:

Statistik, register och prognoser, ramanslag

Uppdragsverksamhet, förslagsanslag Bidrag till Institutet för storhushållens rationalisering Statens person- och adressregisternämnd,/örs/agsans/ag

310122000 1000

♦101260000

310123 000 699000 580000

868223000

C Statlig lokalförsörjning

1¶Byggnadsarbeten för statlig förvaltning, reservationsanslag

2¶Inredning av byggnader för statlig förvaltning m. m., reservationsanslag

10197000 208697000

D Statlig personalpolitik m. m.

1¶Statens löne- och pensionsverk, ramanslag

2¶Statlig personaladministrativ informationsbehandling, förslagsanslag

3¶Statens arbetsmarknadsnämnd,/örs/agsans/ag

4¶Lönekostnader vid viss omskolning och omplacering, förslagsanslag

5¶Vissa trygghetsåtgärder för lärare, reservationsanslag Statens institut för personalutveckling:

6¶Bidrag till myndighetsuppgifter

7 Uppdragsverksamhet,/örs/agsans/ag

8¶Bidrag till vissa utvecklingsåtgärder, förslagsanslag

9¶Statens arbetsmiljönämnd,/örs/agsans/ag

10¶Kostnader för vissa nämnder m.m., förslagsanslag

11¶Bidrag till stiftelsen Statshälsan,/örs/agsans/ag

12¶Viss förslagsverksamhet m. m., förslagsanslag

13¶Vissa skadeersättningar m. m., förslagsanslag

7240000 1000

1000 23074000

28000000 4000000

♦Beräknat belopp

47

14¶Stadig kreditgaranti för bostadsanskaffningslån, förslagsanslag

15¶Bidrag till förnyelsefonder på det stafligt reglerade området, reservationsanslag

16¶Externa arbetstagarkonsulter,/örs/agsans/ag

lOOOOOOOO

528895000

E Länsstyrelserna m. m.

1¶Länsstyrelsema m. m., förslagsanslag

1223 433000 1223433000

F Kyrkliga ändamål

1¶Domkapitlen och stiftsnämnderna m. m., förslagsanslag

2¶Vissa ersättningar till kyrkofonden

3 Bidrag till ekumenisk verksamhet

4¶Bidrag lill trossamfund, reservalionsanslag

5¶Byggnadsbidrag på det kyrkliga området, reservalionsanslag

14 335 000

12415000 96533000

G Övriga ändamål

1¶Bidrag till kvinnoorganisationernas centrala verksamhet, förslagsanslag

2800000 2800000

Summa kr. 3168109000

48¶XIV. Miljö- och energidepartementet

A Miljö- och energidepartementet m. m.

Miljö- och energidepartementet.

förslagsanslag

Utredningar m. m., reservalionsanslag

Extra utgifter, reservalionsanslag

25513000

B Miljö

9 10 11

12 13 14 15

16¶Statens naturvårdsverk, /örs/agsans/ag

Miljövårdsinformation, reservationsanslag

Övervakning av miljöförändringar, m. m.,

reservationsanslag

Miljövårdsforskning, reservationsanslag

Åtgärder mot försurningen, reservationsanslag

Särskilda projekt på miljövårdens område,

reservationsanslag

Mark för naturvård, reservationsanslag

Vård av naturreservat m. m., reservationsanslag

Vård av hotade arter m. m., reservationsanslag

Restaurering av Hornborgasjön, reservationsanslag

Slatens strålskyddsinstitut:Uppdragsverksamhet,

förslagsanslag

Bidrag till statens strålskyddsinstitut, reservationsanslag

Kemikalieinspektionen,/örs/agsans/ag

Koncessionsnämnden för miljöskydd,/örs/agsans/ag

Bidrag till Förenta Nationernas miljöfond,

förslagsanslag

Bidrag till vissa internationella miljöorganisationer,

förslagsanslag

103 313 000 6500000

31200000 ♦68150000 163 000000

3 850000 534590000

♦Beräknat belopp

49 Prop. 1986/87: 100

C Energi

Statens energiverk:

1¶Förvaltningskostnader, ranians/ag 33070000

2¶Utredningar m. m. och information, reservationsanslag 13 161000 46231 000

3¶Statens elektriska inspektion, ramsans/ag 9874000

4¶Täckande av förluster i anledning av statliga

garantier för oljeersättande åtgärder samt för utveckling och

introduktion av ny energiteknik, m. m., förslagsanslag 1000

♦305000000

♦2910000000

5 875000

♦669630000

♦173460000

♦1000

♦10000

4328768000

Summa kr.

4888871000

5¶Ersättning för försenad idrifttiigning av kärnreaktorer, förslagsanslag

6¶Energiforskning, reservationsanslag

7¶Visst internationellt energisamarbete,/örs/agsans/ag Statens kärnkraftinspektion:

8¶Förvaltningskostnader, reservationsanslag

9¶Kärnsäkerhetsforskning, reservalionsanslag

10¶Statens kämbränslenämnd, reservationsanslag

11¶Statens vattenfallsverk: Kraftstationer m. m., reservationsanslag

12¶Bidrag till verksamheten vid Studsvik Energiteknik AB, reservationsanslag

13¶Avveckling av forskningsreaktorer, m. m., reservationsanslag

14¶Anläggningar för radioaktivt avfall i Studsvik, m. m., reservationsanslag

15¶Verksamheten i Ranstad, reservationsanslag

16¶Drift av beredskapslager,/örs/agsans/ag

17 Beredskapslagring och industriella åtgärder, reservationsanslag

18¶Särskilda kostnader för lagring av olja, motorbensin, m. m., förslagsanslag

19¶Oljekrisnämnden, förslagsanslag

♦Beräknat belopp 50

XV. Riksdagen och dess myndigheter

A Riksdagen

1¶Ersättningar till riksdagens ledamöter m. m., förslagsanslag

2¶Riksdagsutskottens resor utom Sverige, förslagsanslag

3¶Bidrag till studieresor, reservationsanslag

4¶Bidrag till IPU, RIFÖ m. m., förslagsanslag

5¶Bidrag till partigmpper,/örs/agsans/ag

6 Förvaltningskostnader, förslagsanslag 1 Utgivande av otryckta ståndsprotokoll,

reserva lionsanslag

450000 336465000

B Riksdagens myndigheter

Riksgäldskontoret

Förvaltningskostnader,/örs/agsans/ag

Vissa kostnader vid emission av statslån m. m.,

förslagsanslag

Riksdagens ombudsmän, justitieombudsmännen,

förslagsanslag

Riksdagens revisorer och deras kansli,/örs/agsans/ag

Nordiska rådets svenska delegation och dess kansli:

Förvaltningskostnader,/örs/agsans/ag

Nordiska rådets svenska delegation och dess kansli:

Andel i gemensamma kostnader för Nordiska rådet,

förslagsanslag

42579000 59833 000

Summa kr.

17111 000 7473 000

8800000 141238000

477703000

51¶XVI. Räntor på statsskulden, m. m. P™P- '986/87:100

1¶Räntor på statsskulden, m.m.,/örs/agsons/ag 63000000000

♦ Beräknat belopp 52

Prop. 1986/87:100 XVII. Oförutsedda utgifter

1¶Oförutsedda utgifter,/örs/agsans/ag 1000000

53¶Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 18 december 1986 Prop. 1986/87: 100

Närvarande: Statsministern Carlsson, ordförande och statsråden Feldt, Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson, S. Andersson, Bodström, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson, Holmberg, Hellström, Wickbom, Johansson, Hulterström, Lindqvist, G. Andersson, Lönnqvist

Föredragande; statsråden Feldt, Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson, S. Andersson, Bodström, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson, Holmberg, Hellström, Wickbom, Johansson, Hulterström, Lindqvist, G. Andersson, Lönnqvist

Proposition med förslag till statsbudget för budgetåret 1987/88

Statsråden föredrar inriktningen av den ekonomiska politiken under nästa budgetår samt de frågor om statens inkomster och utgifter m.m. som skall ingå i regeringens förslag till statsbudget för budgetåret 1987/88. Anförandena och i förekommande fall översikter över förslagen redovisas i underprotokollen för resp. departement.

Statsrådet Feldt anför:

Med beaktande av de föredragna förslagen har ett förslag till statsbudget för nästa budgetår med därtill hörande specifikationer av inkomster och utgifter upprättats. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att beräkna inkomster och besluta om utgifter för staten i enlighet med det upprättade förslaget till statsbudget för budgetåret 1987/88.

Regeringen ansluter sig till föredragandenas överväganden och beslutar att genom propositon förelägga riksdagen vad föredragandena har anfört för de åtgärder och de ändamål som föredragandena har hemställt om.

Regeringen beslutar att de anförtinden som redovisas i underprotokollen jämte översikter över förslagen skall bifogas propositionen enligt följande:

Finansplanen Bilaga 1

Gemensamma frågor Bilaga 2

Kungl. hov- och slottsstaterna

(första huvudtiteln) Bilaga 3

Justitiedepartementet

(andra huvudtiteln) Bilaga 4

Utrikesdepartementet

(tredje huvudtiteln) Bilaga 5

Försvarsdepartementet

(Öärde huvudtiteln) Bilaga 6 "

Socialdepartementet Prop. 1986/87: 100

(femte huvudtiteln) Bilaga 7

Kommunikationsdepartementet

(sjätte huvudtiteln) Bilaga 8

Finansdepartementet

(sjunde huvudtiteln) Bilaga 9

Utbildningsdepartementet

(åttonde huvudtiteln) Bilaga 10

Jordbruksdepartementet

(nionde huvudtiteln) Bilaga 11

Arbetsmarknadsdepartementet

(tionde huvudtiteln) Bilaga 12

Bostadsdepartementet

(elfte huvudtiteln) Bilaga 13

Industridepartementet

(tolfte huvudtiteln) Bilaga 14

Civildepartementet

(trettonde huvudtiteln) Bilaga 15

Miljö- och energidepartementet

(Qortonde huvudtiteln) Bilaga 16

Riksdagen och dess myndigheter

(femtonde huvudtiteln) Bilaga 17

Räntor på statsskulden

(sextonde huvudtiteln) Bilaga 18

Ofömtsedda utgifter

(sjuttonde huvudtiteln) Bilaga 19

Beredskapsbudget för

totalförsvaret Bilaga 20

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1986 55

Bilaga 1 till budgetpropositionen 1987

mm

Finansplanen

Prop.

1986/87: 100 Bil. 1

Finansdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 18 december 1986

Föredragande: statsrådet Feldt och, i vad avses särskilda frågor avsnitten 8 och 10, statsrådet Johansson

Anmälan till budgetpropositionen 1987

1¶Den ekonomisk-politiska strategin

1.1¶En ny period av industriell expansion

Huvudlinjen i regeringens ekonomisk-politiska strategi sedan 1982 har varit att åstadkomma en ny period av industriell expansion i Sverige. Det är bara en stark och utvecklingskraftig ekonomi, baserad på god konkurrenskraft, som långsiktigt kan trygga sysselsättningen och den sociala välfärden.

Devalveringen i oktober 1982 förbättrade radikalt de svenska företagens konkurtenskraft på både hemma- och exportmarknaderna. Genom att efterfrågan vreds om till att i ökad utsträckning rikta sig mot svensk produktion, möjliggjordes en betydande ökning av industriproduktionen.

Uppgången förbättrade kraftigt näringslivets lönsamhet. Soliditeten har stärkts, vilket har gjort företagen mer motståndskraftiga. Det starkt höjda kapacitetsutnyttjandet har i förening med den förbättrade lönsamheten skapat underiag för en kraftig uppgång av industriinvesteringarna, särskilt vad gäller byggnadsverksamheten. Framtidsoptimismen har stigit och nyföretagande! har ökat påtagligt.

Statsmakternas subventioner till olönsamma branscher och företag har till största delen avvecklats. Detta har förstärkt statsbudgeten, samtidigt som det har medverkat till ett sundare affärsklimat. De expanderande delarna av näringslivet har förmått att dra till sig arbetskraft och kapital från olönsamma och tillbakagående verksamheter.

En snabb och omfattande omstrukturering av den svenska industrin har ägt rum. Den svenska industrin, med sin utpräglat internationella inriktning, står därmed bättre rustad att möta framtiden, med god lönsamhet, gott kostnadsläge, stärkt självförtroende och konkurrenskraftig teknik.

I Riksdagen 1986/87. I saml. Nr 100. Bilaga I

En väsentligt bidragande faktor till den internationellt sett snabba indu- Prop. 1986/87: 100 slriella omvandlingen är den stora, enigheten i vårt land om att den måste Bil. 1 ske i socialt acceptabla former. Erfarenheter från andra länder bekräftar, att strukturomvandling motarbetas när alternativetför dem som är sysselsatta i stagnerande branscher varit arbetslöshet och social utslagning. Regeringen har därför genomfört omfattande arbetsmarknadspolitiska, industripolitiska och regionalpolitiska insatser för att stödja dem som berörts av strukturomvandlingen. Därigenom har industriell utveckling och social trygghet understött och befordrat varandra.

Den industriella expansionen har varit av avgörande betydelse för att öka exporten och förbättra utrikeshandeln. Som ett resultat av denna utveckling har Sverige nu ett överskott i bytesbalansen. Den utländska skuldsättningen har kunnat reduceras.

Samtidigt har den vitaliserade industrisektorn medfört en högre tillväxt i hela samhällsekonomin. Arbetslösheten har minskats med näslan en tredjedel. Fallet i reallönerna har hejdats och vänts till en uppgång. Den sociala tryggheten har kunnat värnas.

I många väsentliga avseenden har således de ekonomiska obalanserna från 1970-talets industrikriser kunnat hävas. Likväl är fortfarande pris- och kostnadsstegringstakten för hög. Den nuvarande ökningstakten är inte förenlig med en långsiktigt stabil utveckling mol full sysselsättning och bestående överskott i bytesbalansen.

Det är en hörnsten i regeringens ekonomiska politik att slå vakt om och ytterligare förbättra betingelsema för en fortsatt industriell expansion. Endast härigenom kommer det atl bli möjligt att fortsätta att öka sysselsättningen och höja levnadsstandarden, samtidigt som utrikesbalansen kan fortsätta att förbättras.

Detta kräver en målmedveten och konsekvenl politik för att minska inflationen, dämpa lönekostnadsutvecklingen, öka sparandet och förbättra ekonomins funktionssätt. Dessa strävanden har varit vägledande för de ekonomisk-politiska riktlinjer som redovisas i del följande.

1.2¶Politik för tillväxt och rättvis fördelning

Under 1986 fortsatte den svenska ekonomin att förbättras i en rad avseenden. Den ekonomiska tillväxten hölls uppe på en nivå om nära 2%. Bytesbalansen svängde från ett underskott om 10 miljarder kr. 1985 till ett överskott om drygt 8 miljarder kr. 1986. Härigenom blev det möjligt att nettoamortera den statliga utlandsskulden. Budgetunderskottet minskade från 57 miljarder kr. 1985 till 40 miljarder kr. 1986. Även underskottet i den konsoliderade offentliga sektorns finanser minskade.

Prisökningen uppgick under loppet av 1986 till ca 3 %. Detta skall jämföras med en prisökning 1985 om knappt 6%, vilken i sin tur var klart lägre än under de föregående åren. Den inhemska räntenivån sjönk påtagligt under 1986. Medan de totala investeringarna endast ökade långsamt, uppvisade näringslivets investeringar en fortsatt god tillväxt.

Även för människornas levnadsstandard centrala faktorer som reallöner och sysselsättning utvecklades gynnsamt 1986. För första gången på åtskil- 2

liga år har reallönerna ökat markant de senaste två åren. Sysselsättningen Prop. 1986/87: 100 ökade med drygt 30000 personer och arbetslösheten fortsatte att sjunka till Bil. 1 i genomsnitt 2,7% under 1986.

Den ekonomisk-politiska strategi som regeringen följt alltsedan 1982 har således varit framgångsrik. Obalanserna har minskats och i vissa fall helt eliminerals, tillväxten har blivit högre och framtidstron har stärkts. Utvecklingen under 1986 har inneburit en fortsatt konsolidering av den svenska ekonomin.

Den tredje vägens ekonomiska politik måste fullföljas med fasthet och konsekvens. Strävan är alltjämt att vi fullt ut skall utnyttja våra produktiva resurser under yttre och inre balans och på ett sätt som medger en stigande levnadsstandard.

Den gynnsamma utvecklingen för den svenska ekonomin - inte minst den högre ekonomiska aktiviteten - ställer emellertid den ekonomiska politiken inför delvis nya krav. Det gäller i första hand uppgiften att bekämpa inflationen i en situation som präglas av högt kapacitetsutnyttjande, förbättrat arbetsmarknadsläge och hög likviditel i näringslivet. Det gäller även risken för att den privata konsumtionen ökar i en takt som överstiger det samhällsekonomiska utrymmet. Med oförändrade mål för den ekonomiska politiken måste därför medlen fortlöpande anpassas i takt med att den omgivande verkligheten förändras.

Det kraftiga oljeprisfallet, dollarns fall och den intemationella räntenedgången har på kort sikt förbättrat betingelsema för den svenska ekonomin liksom för flertalet andra industriländer. Förbättringen av bytesbalansen och nedgången av inflationen kan till stor del förklaras av dessa faktorer. Det förefaller ej realistiskt att räkna med en dylik draghjälp även under kommande år. Tvärtom finns det tecken på att oljepriserna på nytt kommer att stiga.

Den underiiggande bytesbalanssiluationen och inflationstakten är ännu icke tillfredsställande och det kommer att krävas fortsatta insatser för att befästa och förstärka den posiUva utveckling som har ägl rum under det senaste årel.

Trots den avsevärda förbättring av arbetsmarknadsläget som skett de senaste åren måste ytterligare ansträngningar göras för atl fortsätta att stärka sysselsättningsläget och minska arbetslösheten. Betydande problem finns alltjämt, bl. a. när det gäller långtidsarbetslösheten och arbetsmarknadsläget i vissa delar av landet.

Budgetunderskottet har minskat kraftigt de senaste åren och en fortsatt minskning beräknas ske även nästa budgetår. Målet på sikt är att på nytt etablera ett överskott i den offentliga sektorns sparande som ett led i strävandena att öka det totala sparandet i ekonomin. För att åstadkomma detta, liksom för atl minska trycket på penningpolitiken, måste målmedvetna insatser göras för att kommande år ytterligare minska budgetunderskottet.

Den privata konsumtionen bedöms 1986 ha ökat med ca 3 1/2%. Tillväxten av den privata konsumtionen kan förklaras av tlera samverkande omständigheter: Stigande realinkomster för hushållen, en lättare kredit-

marknad, stigande konsumtionsutrymme till följd av förmögenhetstillväx- Prop. 1986/87: 100 ten för bl. a. fastigheter och aktier samt en ökad framtidstro hos hushållen. Bil. 1

Det är tillfredsställande att den privata konsumtionen kunnal öka i god takt både 1985 och 1986 - en utveckling som väntas fortsätta även 1987. Denna utveckling återspeglar otillfredsställda konsumtionsbehov, som är en följd av den svaga konsumtionsutvecklingen under en tidigare period.

På kortare sikt skapar denna ökning av den privata konsumtionen inga problem, så länge bytesbalansen visar överskott och investeringsaktiviteten är dämpad. Utvecklingen av den privata konsumtionen under 1986 tyder emellertid på en gradvis acceleration. Om denna skulle fortsätta under kommande år, samtidigt som investeringsaktiviteten ökar, finns risker för en överhettning i ekonomin och för att bytesbalansen på nytt försämras.

Sett i ett något längre perspektiv måste sammansättningen mellan konsumtion och kapitalbildning förskjutas, så att kapitalbildningen - dvs. investeringar och nettoexport - svarar för en större del av den totala ekonomiska tillväxten. Den främsta förutsättningen för att åstadkomma detta är att löne- och prisökningarna blir låga, så att konkurtenskraften stärks.

Kostnadsutvecklingen utgör alltjämt ett problem i den svenska ekonomin. De löneavtal för tvåårsperioden 1986-1987 som nyligen slöts i den offentliga sektorn föregicks av en utdragen och konfliktfylld avtalsrörelse. Det är visserligen glädjande, att förutsättningar nu skapats för en märkbar dämpning av löneökningarna under 1987, men de totala löneökningarna i Sverige ligger alltjämt högre än i våra viktigare konkurtentländer.

Det är en central uppgift för den ekonomiska politiken att under medverkan av arbetsmarknadens parter skapa fömtsättningar för en lönebildning som gör det möjligt att ytterligare nedbringa inflationen, att upprätthålla freden på arbetsmarknaden och att åstadkomma önskade lönerelationer mellan olika sektorer och yrkesgrtipper på arbetsmarknaden. Detta måste ske på ett sätt som möjliggör fortsatta reallöneökningar för löntagarkollektivet och som bidrar till rättvis fördelning och trygghet i arbetslivet.

Den ekonomiska tillväxten har sedan 1982 varit högre än under de närmast föregående åren. Jämfört med utvecklingen under exempelvis 1960-lalet är emellertid den nuvarande tillväxten klart lägre. En högre ekonomisk tillväxt skulle förbättra möjligheterna att höja levnadsstandarden, öka sysselsättningen och finansiera den offentliga verksamheten. Stora ansträngningar måste därför göras för att öka produktiviteten inom såväl den privata som den offentliga sektorn och att på olika sätt förbättra ekonomins funktionssätt. En bibehållen och helst förbättrad konkurtenskraft är därvid av utslagsgivande betydelse.

1.3¶Den ekonomiska politikens inriktning

Den ekonomiska politik som har förts de senaste åren har inneburit atl de ekonomiska obalanserna har minskat och att den svenska ekonomin nu står betydligt starkare än vid 1980-talets början. Den ekonomisk- politiska kursen ligger fast. Nu när de mest akuta problemen i den svenska ekono- ■*

min har undanröjts, bör det vara möjligt att ägna ökad uppmärksamhet Prop. 1986/87: 100 både åt att utveckla och förstärka välfärden och åt att angripa mera Bil. 1 långsiktiga och stmkturella problem i ekonomin.

Reformer för social rättvisa

Genom de besparingar och omprioriteringar som föreslås i budgeten skapas utrymme för förbättringar av den sociala välfärden på flera områden. För de sämre ställda pensionärerna föreslås en krafiig förbättring av det kommunala bostadstillägget (KBT). Vidare föreslås att basbeloppet, utöver sedvanlig priskompensalion, höjs med 400 kr. fr. o. m. den 1 juli 1987. Vid samma tidpunkt återställs den tidigare ersättningsnivån om 65 % för alla med delpension.

Sjukförsäkringen förbättras för viktiga grupper på arbetsmarknaden, såsom privatanställda arbetare och deltidsanställda, genom att karensdagen försvinner, fridagsregeln tas bort och den s. k. timsjukpenningen genomförs den 1 december 1987. Härigenom likställs olika arbetslagarkollek-tiv. Reformen finansieras genom att avgiften till sjukförsäkringen höjs med 0,8 procentenheter 1988.

Barnfamiljernas situation förbättras genom att barnbidraget fr.o.m. 1987 höjs med 1 020 kr. År 1988 föreslås förbättringar ske av bostadsbidragen, så att de blir mera inriktade på att underlätta för barnfamiljer att skaffa sig störte bostad.

Dagpenningen i arbetslöshetsförsäkringen föreslås bli höjd till högst 400 kr./dag. Samtidigt höjs det kontanta arbetsmarknadsstödet (KAS) och utbildningsbidragen.

PoUtik för regional balans

Ett av de centrala målen för den ekonomiska politiken är regional balans. I en särskild forskningsproposition och en proposition om näringspolitiken som läggs fram våren 1987 kommer en rad förslag av regionalpolitisk betydelse att läggas fram.

Redan i denna budgetproposition föreslås åtgärder i syfte att bidra till en ökad regional utjämning. Ett tioårsprogram på närmare 6 miljarder kr. läggs fram med syfte att förstärka bärigheten i vägnätet, särskilt i skogslänen. Särskilda insatser görs för de regionala högskolorna och kommunala flygplatser i skogslänen. Vidare genomförs ett treårsprogram för ökad prospektering med tyngdpunkt inom regionalpolitiskt prioriterade områden.

Det förslag till reformerat skatteutjämningssystem som läggs fram i budgetpropositionen har som huvudsyfte alt ge systemet en mera mar kerad regionalpolitisk profil. Ett liknande syfte har det beslut som rege ringen nyligen har fattat om ett nytt frisläpp av investeringsfonderna för byggnadsinvesteringar, där storstadsområdena har undantagits. Detta be slut i kombination med fortsatta möjligheter att ta i anspråk investerings fonderna för maskininvesteringar i stödområdet bidrar till att främja en regionalt sett jämnare utveckling över landet. 5

Politik för ökad tillväxt Prop. 1986/87:100

I 1986 års kompletteringsproposition underströk jag vikten av en hög '

ekonomisk tillväxt. Ett antal förslag med detta syfte lades fram och har sedermera beslutats av riksdagen. Detta arbete måste fortsätta.

Forskningen är ett prioriterat område med hänsyn till dess betydelse för den långsiktiga tillväxten i den svenska ekonomin. 1 den forskningsproposition som statsministern kommer att presentera våren 1987 föreslås anslagen till forskning räknas upp kraftigt för den närmaste treårsperioden.

Regeringen har kommit överens med representanter för de svenska affärsbankerna om särskilda insatser för att stärka basresurserna för sådan forskning som är av särskild betydelse för utvecklingen av det svenska näringslivet. Svenska Bankföreningens styrelse har med anledning härav föreslagit affärsbankerna att sammanlagt avsätta minst 200 milj. kr. årligen under 1987, 1988 och 1989 till stiftelser med uppgift att stödja forskningen vid universitet och högskolor.

Skattesystemets utformning är av stor betydelse för bl. a. ekonomins funktionssätt, för investerings- och sparandeutvecklingen och för den totala tillväxten. Viktiga reformer har genomförts på skatteområdet under senare år. Det gäller bl.a. marginalskatte- och avdragsreformen 1983-1985, reformer av företagsbeskattningen och etl omfattande förenklingsarbete, exempelvis genom den förenklade självdeklarationen. Möjligheterna att genom en mera genomgripande reform av i första hand inkomst-, kapital- och företagsbeskattningen förbättra skattesystemet bör nu prövas. Regeringen kommer därför inom kort att inbjuda oppositionspartierna till överläggningar om den framtida skattepolitiken.

Av central betydelse för möjligheterna att åstadkomma en hög ekonomisk tillväxt är vidare atl lönebildningen fungerar bättre. Jag återkommer lill detta i det följande.

Fortsatt stram finanspolitik

Sedan budgetåret 1982/83 har budgetunderskottet minskat från 86,6 miljarder kr. till beräknade 40,5 miljiirder kr. under innevarande budgetår. Uttryckt som andel av BNP motsvarar detta en nedgång från 13,1 till 4,1%. Budgetunderskottet måste nedbringas ytterligare. Härigenom kan det totala sparandet i ekonomin öka och förutsättningarna förbättras att nedbringa inflationen och lätta trycket på penningpolitiken.

Del budgetförslag som nu läggs fram präglas av en strävan att fortsätta att föra en stram finanspolitik. Genom de besparingar som föreslås skapas utrymme för såväl utgiftsökningar på vissa priorilerade områden som en fortsatt minskning av budgetunderskottet.

Budgetunderskottet beräknas nu minska från 40,5 miljarder kr. under budgetåret 1986/87 till 36,9 miljarder kr. under budgetåret 1987/88. Uttryckt som andel av BNP innebär detta en nedgång från 4,1 till 3,6%. Även det s. k. underliggande budgetunderskottet, dvs. det kassamässiga budgetunderskottet exkl. engångsåtgärder och bokföringsmässiga åtgärder, beräknas minska i motsvarande takt.

Den fortsatta budgetkonsolideringen bör ske genom utgiftsbegränsning- Prop. 1986/87: 100 ar och med hjälp av en god ekonomisk tillväxt. Det totala skattetrycket bör Bil. 1 inte stiga. Den av riksdagen beslutade s. k. engångsskatten för livförsäkringsbolagen m.fl. innebär visseriigen en temporär höjning av skattetrycket under 1987. Därefter beräknas dock skattetrycket återgå till den tidigare lägre nivån.

Åtgärder för att öka hushållssparandet

Ytteriigare bidrag till att öka del totala sparandet i ekonomin bör kunna ges av hushållen. Hushållens sparkvot har alltsedan 1982 legat nära O, dvs. hushållen har i stort sett inte haft något nettosparande. Villkoren för hushållssparandet har dock förbättrats avsevärt under senare år. Realräntan är hög och inflationen har gått ned kraftigt. Marginalskatterna har sänkts och det skatlemässiga värdet av underskottsavdragen har begränsats. De stigande realinkomsterna tinder senare tid har också förbättrat förutsättningarna för etl ökat hushållsparande.

Härtill kommer en rad riktade insatser, bl. a. i form av allemanssparan-det, ändrade regler för vinstsparandet, det fördubblade sparavdraget och ökade informationsinsatser till hushållen, främst genom spardelegationens försorg. I detta sammanhang bör också nämnas den överenskommelse som slöts i november 1986 mellan riksbanken och de olika instituten på kreditmarknaden för att öka amorteringstakten och därmed sparandet vid kredilgivning till hushållen.

Dessa insatser bör i sig leda till ett ökat hushållssparande i takt med att hushållen hinner anpassa sitt beteende till de ändrade betingelserna. Jag anser likväl att det nu finns skäl att föreslå ytteriigare åtgärder.

Statsrådet Johansson föreslår i det följande att de som deltar i allemans-sparandet får möjlighet att göra en extra insättning om högst 5000 kr. Under fömtsättning av ett riksdagsbeslut härom före mars månads utgång bör denna exlrainsättning kunna göras under det andra kvartalet 1987. Genom denna möjlighet skapas bl. a. incitament för de skattesparare, vilkas sparmedel frigörs efter årsskiftet 1986/87, att föra över en del av dessa sparmedel till allemanssparandel.

Dämtöver har riksgäldsfullmäktige beslutat att emittera ett sparobliga-lionslån under febmari 1987. Även detta bör ge god stimulans till ett ökat sparande.

2¶Utvecklingen 1986-1987

2.1¶Den internationella utvecklingen

Den ekonomiska aktiviteten i industriländerna har under 1986 utvecklats svagare än väntat. En avmattning inträdde under årets första hälft, framför allt till följd av att exporten minskade i oväntad omfattning till länder utanför OECD-området. Lägre oljepriser och fallande internationella räntor har under året endast successivt återverkat positivt på realinkomster

och efterfrågeutveckling i flertalet industriländer. För året som helhet kan Prop. 1986/87: 100 förutses en tillväxt av den samlade bmttonationalprodukten i OECD-län- Bil. I derna om drygt 2 1/4%.

De olje- och råvamproducerande u-länderna har fått ett drastiskt försämrat bytesförhållande och har tvingats till kraftiga nedskämingar av sin import. Tillväxten i u-länderna som gmpp torde för 1986 ha stannat vid 21/2%. Världshandelns volym har för året i sin helhet ökat med omkring 3 1/2%, dvs. i ungefär samma takt som under 1985.

Trots att industriländerna nu har bakom sig mer än fyra år av stadigt sjunkande inflation och relativt stabil tillväxt, ligger arbetslösheten kvar på en oförändrat hög nivå. I Västeuropa har den t. o. m. fortsatt att öka och uppgår idag till närmare 20 miljoner människor.

De senaste årens ekonomiska tillväxt har också skett till priset av att betydande obalanser uppstått i världsekonomin. En utpräglat expansiv finanspolitik har bedrivits i Förenta staterna. Det växande budgetunderskott som blivit resuhatel har inte uppvägts av ett ökat inhemskt privat sparande utan har måst täckas genom ett växande kapitalinflöde från omvärlden. Japan och de större västeuropeiska länderna har däremot fört en restriktiv ekonomisk politik. Detta har bidragit till de skillnader i tillväxttakt och till den över- respektive undervärdering av viktigare valutor som de senaste åren kännetecknat den ekonomiska utveckhngen i industriländerna.

Följden har blivit externa obalanser mellan de stöme ländema av tidigare icke skådade dimensioner. Förenta staterna har på några år fått se sin bytesbalans försämras från jämvikt till ett underskott som 1986 beräknas uppgå till närmare 150 miljarder dollar. Japan och Förbundsrepubliken Tyskland har å sin sida utvecklat bytesbalansöverskott, som för 1986 beräknas uppgå till 80 resp. 35 miljarder dollar.

Det råder i internationella sammanhang enighet om att en minskning av dessa obalanser krävs för en fortsatt stabil tillväxt av produktion och världshandel. Men frågan är om en sådan minskning kan komma till stånd utan att den leder till en uppbromsning av tillväxten eller t. o. m. framkallar en lågkonjunktur i världsekonomin. Viktiga förändringar har dock ägt mm under det senaste året, vilka har förbättrat förutsättningarna för att en sådan utveckling skall kunna undvikas.

Således har en betydande anpassning skett av växelkursema för de störte valutorna. Dollarns effektiva värde gentemot övriga industriländers valutor har sedan början av 1985 sjunkit med mer än 25%, medan den japanska yenen och den tyska marken apprecierat med närmare 40 resp. drygt 15 %. Kursanpassningen har gått snabbare än väntat. Den har hittills inte utlöst allvarligare störningar på valutamarknaden och den kan på sikt förväntas få utjämnande effekter på handels- och bytesbalanserna.

En annan viktig förändring är att fallande oljepriser och sjunkande räntor i förening med växelkursernas rörelser för oljeimporterande länder har lett till en radikal förbättring av deras bytesförhållande med åtföljande förstärkning av realinkomsterna. Detta gäller i synnerhet för Västeuropa och Japan. Härigenom har förutsättningar skapats för en expansion av den

interna efterfrågan i dessa länder, vilken skulle kunna utgöra ett annat Prop. 1986/87: 100 viktigt bidrag till en minskning av betalningsobalanserna. Bil. 1

Den samlade effekten av dessa förändringar torde bli positiv för tillväxten i industriländerna under det kommande året och även bidra till en fortsatt låg inflation i varje fall utanför Förenta staterna. Däremot kan till en början endast små förändringar förutses i de större ländernas bytesbalanser.

Mycket talar för att den växelkursanpassning som hittills har ägt rum i sig är otillräcklig för att åstadkomma den eftersträvade utjämningen av de nuvarande över- respektive underskotten i bytesbalanserna. En anpassning av den inhemska ekonomiska politiken i de störte länderna torde också vara nödvändig - i åtstramande riktning i Förenta staterna och i expansiv riktning i en rad länder i Västeuropa samt i Japan.

Inte minst är det av vikt aU en fast och konsekvent budgetpolitik bedrivs i Förenta staterna som tar sikte på att nedbringa det stora underskottet i den federala budgeten. För 1987 räknar man nu visserligen med att budgetunderskottet kommer att reduceras och att finanspolitiken kommer att få en åtstramande inverkan på ekonomin. Men stor osäkerhet omger den fortsatta budgetkonsolideringen under åren därefter. I Förbundsrepubliken Tyskland och Japan har penningpolitiken under det gångna året getts en flexibel och tillväxtbefrämjande inriktning. Men motståndet synes alltjämt vara storl hos dessa länder när det gäller att använda finanspolitiken för att understödja en mer dynamisk utveckling av den inhemska efterfrågan under de närmaste åren.

Ser man till utsikterna för 1987 kan emellertid i Västeuropa en relativt stark utveckling av den interna efterfrågan fömtses till följd av oljeprisfallet och räntenedgången, en fortsatt måttlig löneutveckling och en relativt expansiv penningpolitik. Detta kommer i varje fall delvis att uppväga ett minskande bidrag från nettoexporten. En BNP-tillväxt i Västeuropa om ca 21/2% synes sannolik.

I Japan har efterfrågan hållits uppe både av realinkomstförbättringen och av vissa ekonomisk-politiska stimulansåtgärder som vidtagits, senast under hösten 1986. Det är emellertid osannolikt att dessa kan generera en inhemsk efterfrågeexpansion som är tillräckligt stark för att kompensera den kraftigl reducerade nettoexport som bhr följden av yenens appreciering. En för japanska förhållanden blygsam BNP-tillväxt om ca 2 1/2 % kan därför förutses 1987.

I Förenta staterna är utsikterna mer osäkra. Det är i och för sig rimligt att anta att den privata konsumfionen fortsätter att utvecklas relativt starkt till följd av de sänkta oljepriserna och den relativt expansiva penningpolitik som förs. Exporten torde också skjuta fart under inverkan av dollarns depreciering. En BNP-fillväxt 1987 om 21/2-3% ter sig under dessa betingelser reahstisk. Men en betydligt sämre utveckling kan inte uteslutas. En höjd inflationstakt till följd av dollarns depreciering är oundviklig och inflationsförväntningarna i ekonomin kan komma att förstärkas ytteriigare av den osäkerhet som omger budgetpolitikens utformning efter 1987. Ett sviktande förtroende kan bli följden och ta sig uttryck i en fortsatt press

nedåt på dollarn. En åtstramning av penningpohtiken vore i en sådan Prop. 1986/87: 100 situation sannolik med höjda räntor och en avsaktande tillväxt som följd. Bil. I

Under förutsättning att ett dylikt scenario för den amerikanska ekonomin kan undvikas, bör det emellertid vara möjligt att för industriländerna sammantagna räkna med en BNP-tillväxt 1987 om drygt 2 1/2%. Inflationen kan väntas öka något, till omkring 3 % i genomsnitt för året. Trots en fömtsedd sysselsättningsökning är det inte realisfiskt att räkna med någon nämnvärd minskning av arbetslösheten, som torde förbli drygt 8% i OECD-området.

Ett oroande inslag i konjukturbilden för 1987 är den dämpning av tillväxten som kan förutses i några av våra närmaste grannländer. I synnerhet Danmark och Norge tvingas på gmnd av tilltagande problem med den externa balansen genomföra ekonomisk-politiska åtstramningar, vilka kan förväntas hålla tillbaka tillväxten under det kommande året.

Det kan också konstateras att den relativt gynnsamma bild av 1987 som tecknats för industriländerna ingalunda saknar element av osäkerhet. En anpassning sker nu till de ovanligt stora förändringar i relativa priser och inkomster som ägt rum och prognoser blir i sådana skeden särskilt vanskliga. Frågetecknen kring utvecklingen i den amerikanska ekonomin har nämnts. Växelkursernas och oljeprisets fortsatta utveckling är svåra att fömtse och kan på ett avgörande sätt förändra betingelserna för tillväxt och inflation.

I vilken omfattning u-länderna tvingas till fortsatta nedskärningar av sin import är en annan viktig fråga, som är svår att bedöma. Långtgående nedskämingar skulle negativt påverka möjligheterna för skuldtyngda u-länder att genomföra den tillväxtorienterade anpassning som nu eftersträvas. Förvärtade skuldproblem och påfrestningar på det internationella finansiella systemet skulle återverka negativt på tillväxt och handel.

Del är viktigt att resultat snart kan uppvisas när det gäller att minska de stora externa obalanserna mellan de störte industriländerna, inte minst för att avvärja det hot mot världshandeln som ett fortsatt starkt protektionistiskt tryck innebär. Det är av stor vikt att industriländerna axlar ett gemensamt ansvar för att den nödvändiga anpassningen sker utan att äventyra en fortsatt god tillväxt i världsekonomin. En ökad beredvillighet till internationellt ekonomiskt samarbete från de störte industriländernas sida har varit en väsenflig faktor bakom den anpassning av räntor och växelkurser som har ägt rum. Även beslutet att inleda nya handelsförhandlingar inom Gått är ett uttryck för att dessa länder nu insett vikten av en vidareutveckling av frihandeln. De ökade meningsskiljaktigheter som gjort sig gällande på senare tid kan förhoppningsvis överbryggas och en effektiv internationell samordning komma till stånd för en omläggning av den ekonomiska politiken i de störte länderna med sikte bl. a. på att stärka tillväxten i Västeuropa och, framför allt, i Japan. Den svenska regeringen avser att fortsätta att i olika internationella fora verka för en sådan samordning.

2.2¶Den svenska ekonomin Prop. 1986/87:100

Bil. 1

Tillväxten i den svenska ekonomin förväntas bli 2,2% 1987. Inflationen

väntas bli något lägre än 1986. Bytesbalansen väntas uppvisa ett överskott 1987, om än något mindre än 1986. Sysselsältningen beräknas fortsätta att öka i relativt snabb takt och därmed möjliggöra en fortsatt reduktion av arbetslösheten.

Inhemsk efterfrågan och tillvä.xl

Den privata konsumtionen har expanderat starkt 1986, särskilt under andra halvåret. Det är främst bilinköp, inköp av andra varaktiga konsumfions-varor och luristutgifter i utlandet som har ökat. Till största delen har konsumtionsökningen sin grund i att löner och pensioner har ökat mer än priserna. Hushållens realt disponibla inkomster har sålunda ökat relafivt kraftigt 1986. Konsumtionstillväxten beräknas ha varit ännu något starkare än ökningen av de disponibla inkomsterna 1986, vilket innebär att hushållens sparkvot har minskat ytterligare.

En kraftig ökning har skett under 1986 av utlåningen från banker och bostadsinslilul till hushållen. Denna ökning har dock delvis bestått av en överflyttning av krediter som före slopandet av uilåningsregleringen i november 1985 låg vid sidan av dessa institut. Dessutom har hushållens finansiella ullgångar ökat. Trots detta torde uflåningsexpansionen ha bidragit till konsumfionsökningen.

Efter den svaga inkomstutvecklingen i början av 1980-talet - hushållens realt disponibla inkomster minskade med 5% mellan 1980 och 1983 - har en återhämtning skett och hushållens förväntningar om framtida inkomstökningar har stärkts. Detta i kombination med de goda möjligheterna att få lån torde göra hushållen benägna att även 1987 öka sin skuldsättning, trots att realräntan är högre än tidigare och att det är mer lönsamt att spara än tidigare. Den privata konsumtionen beräknas öka med ca 3% 1987.

Tabell 1 Försörjningsbalans 1985-1987

Miljarder

Procentuell volymförändring

kr. 1985

1987 BNP

862,5

2,2

1,7

2,2

Import av varor och tjänster

282,9

7,7

3,7

4,0

Tillgång

1145,4

3,5

2,2

2,7

Privat konsumtion

438,6

2,7

3,6

3,0

Offentlig konsumtion

239,8

1,9

1,3

1,0

Stat

64,8

0,4

-0,1

-0,3

Kommuner

175,0

2,5

1,9

1,5

Bruttoinvesteringar

164,8

6,3

0,3

2,5

Lagerinvesteringar

-1,4

0,6'

-0,3'

0,4'

Export av varor och tjänster

303,6

2,3

2,8

2,5

Användning

1145,4

3,5

2,2

2,7

Inhemsk efterfrågan

841,8

3,9

2,0

2,8

Nettoexport

20,7

-1,5'

-0,2'

-0,4'

Förändring i procent av föregående års BNP. 11

Den offentliga konsumtionen beräknas öka med ca 1 % både 1986 och Prop. 1986/87: 100 1987. För statens del fömtses en viss minskning båda åren, medan den Bil. 1 kommunala konsumtionen beräknas öka med 11/2-2% båda åren. Sysselsättningen fortsätter att öka inom kommuner och landsting.

Efter den svaga investeringskonjunkturen 1986, främst ifråga om industri- och bostadsinvesteringarna, beräknas de totala bruttoinvesieringarna öka med ca 2 1/2% 1987. Inom induslrin är lönsamheten god och kapacitetsutnyttjandet högt. År 1987 fömtses en ökning av industriinvesteringarna med 12%, med en koncentration till verkstadsindustrin. Under 1986 beräknas det ha skett en betydande neddragning av lagren i industrin och handeln. Under det kommande året fömtses i stort sett oförändrade lager. Lagemtvecklingen beräknas därigenom ge ett positivt bidrag till den inhemska efterfrågeförändringen 1987.

Sammanlagt beräknas den inhemska efterfrågan öka med 2,8% 1987. Till följd av ett väntal negativt bidrag från nettoexporten beräknas BNP-tillväxten slanna vid 2,2% 1987.

Efter en viss försvagning av BNP-tillväxten 1986 skulle således BNP 1987 öka i något snabbare takt igen. Produktionstillväxten skulle därmed fortsätta i relativt god takt för femte året i rad. Den genomsnittliga åriiga tillväxten under perioden 1982-1987 beräknas bli 2,5%. Den utveckling som just har redovisats innebär emellertid atl BNP-tillväxten har kommit att i allt högre utsträckning bäras upp av ökad konsumtion, medan kapitalbildningen lämnar obetydliga bidrag till den ekonomiska tillväxten under perioden 1985-1987, se tabell 2.

Tabell 2 Bidrag till BNP-tillväxten 1983-1987

Årlig procentuell volymförändring och bidrag

därtill

1987 BNP Bidrag från:

- konsumtion

- kapitalbildning"

-2,4

-0,7 3,1

4,0

1,4 2.6

2,2

1,9 0,3

1,7

2,1 -0,4

2,2

1.8 0,5

' Bruttoinvesteringar, lagerinvesteringar och nettoexport.

Bylesbalans

Exportens ökning väntas bli ca 2 1/2% 1987. Exportorderingången m. m. tyder på att exporten av bearbetade varor till OECD-området kommer att öka i relativt god takt 1987, trots att marknadstillväxten väntas bli lägre än 1986. Den totala exporten dämpas emellertid av exporten lill de oljeproducerande länderna och statshandelsländerna, samtidigt som fartygsexporten och råvamexporten utvecklas svagt.

Importen beräknas öka kraftigt 1987 till följd av den relativt starka efterfrågeutvecklingen, särskilt på områden med hög importandel, och av att de svenska företagen fortsätter att förlora marknadsandelar på hemmamarknaden. De svenska företagens priser på bearbetade varor har de senaste åren ökat 2 ä 3 procentenheter snabbare per år än importprisema.

12

vilket väntas leda till att importen av bearbetade varor ökar 2 procentenhe- Prop. 1986/87: 100 ter snabbare än efterfrågan 1987. Bil. 1

Bytesbalansen har svängt om från ett underskott på 10 miljarder kr. 1985 till ett beräknat överskott på drygt 8 miljarder kr. 1986, se tabell 3. För 1987 förutses ett fortsatt överskott men av mindre storlek. Försämringen beror främst på den tidigare nämnda minskningen av nettoexporten.

Tabell 3 Bytesbalans 1984-1987

Miljarder kr., löpande priser

1987 Export av varor Import av varor Kortigeringspost

242,8 218,4 -1,1

260,5 244,5 -1,3

267,0 233,5 -1,7

278,8 247,5 -1,7

Handelsbalans

23,3

14,7

31,8

29,6

Tjänstebalans Transfereringsnetto

7,0 -27,3

5,7 -30,8

4,3 -27,6

3,1 -29,1

Bytesbalans

3,0

-10,4

8,5

3,6

Beräkningar av bylesbalansen är alltid behäftade med en betydande osäkerhet. Prognosen för bytesbalansen är som bmkligt baserad på antaganden om oförändrade valutakurser. Sålunda antas en dollarkurs om 6,97 kr., motsvarande nivån i mitten av december 1986. Skulle dollarn falla med 25 öre beräknas, allt annat oförändrat, bytesbalansen förbättras med ca 1 miljard kr. Vidare är prognosen baserad på oförändrat råoljepris (15 dollar per fat, motsvarande genomsnittet för 1986). I mitten av december 1986 har dock en tendens mot stigande oljepriser förekommit. Om råoljepriset skulle stiga fill exempelvis 18 dollar per fat 1987, beräknas bytesbalansen försämras med ca 3 miljarder kr., vilket i stort sett skulle radera ut överskottet i bytesbalansen 1987.

Priser och löner

De senaste åren har inneburit en snabbare pris- och löneökning i Sverige än i våra viktigare konkurtentländer. Till följd av dels en god produktivitetsutveckling 1983 och 1984 i samband med snabbt stigande kapacitetsutnyttjande, dels att vissa viktiga valutor har stigit i värde gentemot den svenska kronan, har skadeverkningarna av denna högre pris- och löneökningstakt på den svenska ekonomin tillfälligt begränsats.

Inflationen har dämpats markant 1986. Mellan årsgenomsnitten 1985 och 1986 beräkas priserna ha stigit med drygt 4%. Dämpningen av inflationen under 1986 är främst en följd av sänkta oljepriser och räntor. Inflationstakten under loppet av 1986 beräknas ha varit ca 3%. Skillnaden mot den prognos för året på 2,3 %, som gjordes i den reviderade finansplanen i april 1986, beror på att timlönerna har ökat mer än vad som då fömlsatles och att vinstmarginalerna har ökat något för näringslivet som helhet. Dessa båda faktorer har delvis motverkats av atl räntorna har fallit något och att importpriserna har stigit mindre än fömtsatt.

Mellan årsgenomsnitten 1986 och 1987 förutses konsumentpriserna sUga 13

med knappt 4%, dvs. något mindre än föregående år. Under 1987 förvän- Prop. 1986/87: 100

tas inflationen hållas nere av lägre timlöneökningar, fortsatt låga interna- Bil. 1

tionella prisökningar och genomslag av 1986 års låga inflation. Däruiöver

fömtsätts att företagen visar återhållsamhet i prissättningen och inte ökar

sina vinstmarginaler. Inflationstakten under loppet av 1987 beräknas bli ca

4%, vilket är något mer än under 1986. Skulle oljepriserna stiga mer än

förutsatt så kan inflationstakten bli något högre.

Prognoserna utgår från de löneavtal, som har slutits på den privata och den offentliga arbetsmarknaden och en avtagande löneglidning i näringslivet. Timlöneökningen i hela ekonomin beräknas bli ca 8% 1986 och ca 51/2% 1987. Därmed sker en dämpning av löneutvecklingen 1987, dock inte ned till nivån i våra viktigare konkurtentländer. Den genomsnittliga fimlöneökningen i OECD-området beräknas 1987 bli ca 4%.

Sysselsättning

Läget på arbetsmarknaden har fortsatt att förbättras 1986. Den totala sysselsättningen beräknas ha ökat med drygt 30000 personer trots en betydande minskning av antalet personer sysselsatta i arbetsmarknadspoli-uska åtgärder. Arbetslösheten har reducerats till i genomsnitt 2,7% för 1986.

Tillgängliga indikatorer rörande utvecklingen på arbetsmarknaden är gynnsamma, men samfidigl finns orostecken, särskilt i vissa regioner, som ger anledning till ökad uppmärksamhet. Å ena sidan ligger antalet lediga platser på en hög nivå och antalet arbetstagare som är berörda av varsel om permitteringar och avskedanden är lågt. Bristen på yrkesarbetare och tjänstemän inom industrin är fortfarande relativt stor. Å andra sidan har tillväxten i sysselsättningen och nedgången i arbetslösheten minskat under

1986. Totalt sett beräknas antalet sysselsatta öka med ca 30000 personer

1987. Särskilt inom den privata tjänstesektorn och kommunerna är ökningen pålaglig, men även inom induslrin och byggnadsverksamheten beräknas antalet sysselsatta öka.

2.3¶Penningpolitiken Ränteutveckling och valutaflöde

Sjunkande internationella räntor i kombination med överskott i bytesbalansen och en fortsatt minskning av budgetunderskottet har under 1986 medgivit en fortsatt sänkning av räntenivån i Sverige. Såväl de kortare penningmarknadsräntorna som obligationsräntorna har sjunkit. En normalisering av räntestmkturen har därvid skett efter sommaren i så måtto, att avkastningen på längre placeringar på nytt blivit högre än på kortare. Under 1985 var bilden den motsatta, då riksbanken på grund av en svag ulrikesbalans tvingades hålla de korta räntoma på en mycket hög nivå. Riksbanken har sänkt diskontot inalles fyra gånger under 1986, från 10.5 fill 7,5%.

Under perioden januari-maj 1986 ackumulerades ett valutainflöde på över 14 miljarder kr. Både bylesbalansen och den privata kapiialbalansen 14

gav därvid ett nettoinflöde. Därefter och fram fill mitten av december Prop. 1986/87: 100 registrerades emellertid ett valutautflöde på 6 miljarder kr. Utflödet kan Bil. 1 hänföras till kapitalbalansen, medan bytesbalansen visat fortsatta överskott.

Kreditutvecklingen

Kreditmarknaden har under det gångna året starkt präglats av den omläggning av kredilpolitiken som genomfördes i slutet av 1985. Som följd av att uflåningstaken för banker, bostadsinsfitut och finansbolag avskaffades, expanderade den totala kredilgivningen från dessa institut kraftigt. En betydande del av denna expansion var dock skenbar, eftersom den berodde på att krediter som fidigare låg vid sidan av stafistiken, den s. k. grå kreditmarknaden, överflyttades till banker, bostadsinsfitut och finansbolag. Denna utveckling - som ligger i linje med förväntningarna - torde komma att fortsätta även under 1987.

Även om en stor del av den redovisade kreditexpansionen är av renl statistisk art, är det ändå tydligt att nettokreditgivningen har stigit. Denna kredilgivning har delvis använts till placeringar i relativt likvida finansiella fillgångar. Den torde också, som tidigare nämnts, ha bidragit till ökningen av den privata konsumtionen.

I syfte att dämpa den snabba tillväxten i hushållens kreditefterfrågan och öka sparandel träffade riksbanken i november en överenskommelse med banker, bostadsinstitut och finansbolag om skärpta amorteringsvillkor för nya lån till hushållen. De tidigare möjligheterna till amorteringsfrihet -som hade ökat betydligt i omfattning sedan utlåningstaken avskaffades -kom därmed att försvinna. Nya lån skall nu amorteras med minst 6% per år eller, för lån från bostadsinsfitut, med minst 3% per år. Nyproduktion av bostäder har dock undantagits från dessa bestämmelser.

Statens lånebehov

Finansieringen av slatens lånebehov har skelt i allt slörre utsträckning på marknadsmässiga villkor. Sedan placeringsplikten för försäkringsbolagen och Allmänna Pensionsfonden upphörde atl gälla vid utgången av november 1986, sker inte längre någon slatsupplåning med stöd av regleringar. Avveckhngen har underlättals av all statens upplåningsbehov minskat i omfattning, samtidigt som de finansiella marknaderna utvecklats.

För 1987 förutses en ytterligare markant nedgång i slatens lånebehov. Budgetunderskottet beräknas detta år uppgå till 38 miljarder kr., men eftersom den tillfälliga förmögenhetsskatten på försäkringsbolag m. fl. väntas inbringa ca 15 miljarder kr., minskar det återstående lånebehovet till ca 21 miljarder kr. En bedömning av hur detta lånebehov kan komma att täckas redovisas i tabell 4.

Trots det minskade lånebehovet kommer upplåningen på den inhemska marknaden att öka jämfört med 1986. Det är en följd av ett markant omslag i statens upplåning i riksbanken. Förklaringen är atl företags och kom muners behållning på olika konton i riksbanken minskar kraftigl under 15

året. De medel som sattes in på likviditetskonton i augusti 1984 och januari Prop. 1986/87: 100 1985 betalas ut den 30 april 1987, vilket frigör ca 6 miljarder kr. Även de Bil. 1 innestående beloppen på investeringskonton och förnyelsefondskonton minskar under året.

Målet att staten inte skall nettolåna i uflandet ligger fast. Ett positivt valutaflöde kan medge att en nettoamortering sker på den statliga uflands-skulden, såsom skedde under 1986.

Tabell 4 Finansiering av statens lånebehov 1985—1987

Nettobelopp, miljarder kr.

1987 Statens budgetunderskott' Valutaföriuster på statliga utlandslån Engångsskatt

61 8 0

39 4 0

38 2 15

Statens lånebehov

21¶Finansiering:

1. Riksbanken

därav: företags och kommuners insättningar i riksbanken kassakravsmedel övrigt

-12

8 8 6

-5

-10

1 4

2. Inhemsk marknad därav: allemanssparande

premie- och sparobligalioner

övrigt

39 9 9

- 3

26-31

8-13

3. Udandet

-12

-5-0

Summa finansiering

' Budgetunderskottet anges här enligt riksgäldskontorets kassamässiga principer och skiljer sig något från det budgetunderskott som riksrevisionsverket redovisar. Inkl. prioriterade statsobligationer.

Källa: Riksbanken.

3¶Budgetpolitiken

3.1¶Budgetpolitikens inriktniing

Budgetpolitiken spelar en avgörande roll för den ekonomiska politikens framgång på både kort och lång sikt. På kort sikt skall budgetpolitiken bidra till intern ekonomisk balans i form av låg inflafion och tryggad sysselsättning. Den totala efterfrågan i ekonomin får inte heller utvecklas så att ett underskott i betalningarna med utlandet uppstår.

På längre sikt är en av budgetpolitikens uppgifter att bidra till en sådan fördelning av resurserna att en god tillväxt uppnås. Hög tillväxt kräver att kapitalbildningens andel av den totala resursanvändningen är tillräckligt hög. Konkret innebär detta att BNP-tillväxten i tillräckligt stor utsträck ning disponeras för investeringar och nettoexport. Med de strukturella problem som fortfarande kvarstår i den svenska ekonomin i form av en för liten utlandskonkurrerande sektor och en betydande utlandsskuld, måste budgetpolitiken bidra till en sådan efterfrågeutveckling, att en för snabb 16

tillväxt av konsumtionen - vare sig privat eller offentlig - inte tränger ut Prop. 1986/87: 100 kapitalbildningen. Bil. 1

Såväl långsiktiga som kortsiktiga överväganden leder således till att budgetpolifiken, i det läge den svenska ekonomin f n. befinner sig, måste utformas med betydande stramhet.

Detta innebär bl. a. att de senare årens gynnsamma utveckling av statsfinanserna i form av ett sjunkande realt budgetunderskott inte får brytas. Kännetecknande för denna utveckling har varit att skatteinkomsterna, vid ett i stort sett oförändrat skatteuttag, har sligil fill följd av den ökade tillväxten, och att de offentliga utgifternas tillväxt kraftigt har dämpats. I takt med att budgetunderskottet har minskat, har statens ianspråklagande av det inhemska sparandet begränsats och det har blivit möjligt att sänka ränteläget. Detta i sin tur är positivt för investeringsbenägenheten.

Till en del förklaras denna utveckling av att den inhemska och intemationella konjunkturen varit gynnsam. Höjt kapacitetsutnyttjande har minskat de konjunkturberoende utgifterna och ökat inkomsterna. En internationell jämförelse visar emellertid tydligt, att den sanering av de offenfliga finanserna som ägt mm i Sverige inte kan förklaras enbart med den gynnsamma internationella konjunkturen. En jämförelse med utgiftsutvecklingen under senare delen av 1970-talet visar också att utgifterna har ökat avsevärt långsammare under senare år.

Tabell 5 Offentligt finansiellt sparande i vissa länder 1982-1987

Procent av BNP

1987 Sverige

-6,3

-5,0

-2,6

-1,4

0,4

Förenta staterna

-3,5

-3,8

-2,7

-3,4

-2,3

Storbritannien

-2,3

-3,6

-3,9

-2,6

-3,1

-3,3

Frankrike

-2,7

-3,1

-2,9

-2,6

-2,9

-2,5

Japan

-3,6

-3,7

-2,2

-1,4

-1,5

-1,4

Förbundsrepubliken

Tyskland

-3,3

-2,5

-1,9

-1,1

-1,0

-0,9

De 7 största OECD-

ländema

-3,9

-4,1

-3,4

-2,7

De mindre OECD-

länderna

-4,7

-5,2

-4,0

-3,9

-3,4

-3,3

Källa: Economic Outlook, OECD december 1986 samt preliminär nationalbudget.

2 Riksdagen 1986/87. 1 saml. Nr 100. Bilaga I

Diagram 1 Statsbudgetens utgifter 1975/76-1986/87 Andel av BNP

Prop. 1986/87: 100 Bil. I

T----- r——r-

79/80 81/82 83/84 85/86

Källor: Finansdepartementet, riksrevisionsverket och konjunkturinstitutet

Vägledande för utformningen av budgetförslaget för budgetåret 1987/88 har varit att konsohderingen av statsfinanserna måste drivas vidare, dvs. att budgetunderskottet i såväl nominella som reala termer måste nedbringas ytterligare. Skatternas andel av BNP skall vidare hållas i stort sett oförändrad. För 1987 leder visserligen engångsskatten på försäkringsbolagen lill en lemporär höjning av denna andel, men för 1988 återgår den till ungefär nuvarande nivå.

För alt budgetunderskottet även för nästa budgelår skall minska samt för att finansiera vissa angelägna reformer har olika besparingar genomförts och en rad omprioriteringar skett inom och mellan huvudtitlarna. Budgetförslaget utgör därför en sammanhållen helhet, som är väl anpassad till de krav det nuvarande ekonomiska läget ställer på stramhet och samtidigt skapar utrymme för en utveckling av välfärden och en satsning på framtida tillväxt. De prioriterade reformerna i årets budgetförslag är inriktade på tre huvudområden.

Den sociala välfärden

* Löntagarna fick under slutet av 1970-talet och i början av 1980-talet vidkännas en minskning av reallönerna. Så blev även fallet under 1983, efter devalveringen 1982. Löntagarna avstod från att kompensera sig för effekten av devalveringen och bidrog därmed verksamt till den framgångsrika expansionen av det svenska näringslivet under de följande åren. Denna utveckling har bäddat för att reallönerna under det senaste året åter har kunnat höjas.

18¶På liknande sätt ställde pensionärerna upp för saneringen av den svens- Prop. 1986/87: 100 ka ekonomin genom att avstå från att begära kompensation för devalve- Bil. 1 ringen. Nu har emellertid utrymme skapats, genom såväl engångsskatten på livförsäkringsbolagen m. fl. som omfördelningar och besparingar, för att förbättra standarden för pensionärerna, och då främst för de sämst ställda pensionärerna. Sålunda föreslås en kraftig förbättring av det kommunala bostadstillägget (KBT) ske under det kommande budgetåret genom lag-sfiflningsålgärder. Dämtöver föreslås att basbeloppet den 1 juli 1987 höjs via ett särskilt filläggsbelopp på 400 kr. Pensionärerna får på detta sätt en förbättring av sin standard. Kostnaderna för tilläggsbeloppet till basbeloppet uppgår till totalt 1 855 milj. kr. räknat på helår och för höjningen av KBT till 1230 milj. kr. totalt för stat och kommun.

• En avsevärd förbättring av sjukförsäkringen föreslås ske för privatanställda arbetare och deltidsanställda vid genomförandel av den s. k. timsjukpenningen fr.o.m. december 1987. Härigenom likställs olika arbets-tagarkollektiv. Nuvarande regler, som innebär att sjukpenning inte utges för insjuknandedagen eller vissa fridagar, slopas. Förbättringarna får också genomslag på den fillfälliga föräldrapenningen. Kostnaden för denna reform uppgår till ca 3 500 milj. kr. räknat på helt år. • Från 1988 inriktas bostadsbidragen mer på att underlätta för bamfamiljer att skaffa sig större bostad. De övre hyresgränserna höjs. Inkomstprövningen av bostadsbidrag förenklas. För familjer med fler än tre barn ersätts det statliga bidraget fr. o. m. det fjärde barnet av flerbarnsfillägg. Därigenom kan de samlade marginaleffekterna, vilka ofta är mycket höga för de gmpper som här berörs, lindras påtagligt. Studiemedel och barns inkomster skall inte beaktas vid beräkningen. Vidare införs bättre möjligheter för barnfamiljer med låga inkomster att köpa äldre egna hem genom ett särskilt förvärvsstöd. De samlade kostnaderna för dessa reformer uppgår till lOOmilj. kr.

Forskningen

För den långsiktiga tillväxten i den svenska ekonomin spelar forskningens omfattning, inriktning och kvalitet en avgörande roll. Vid en internationell jämförelse är den andel av resurserna som används för forskning hög i Sverige. Det är angeläget att vidmakthålla denna höga relaliva nivå. Detta kräver att resursinsalserna på detta område ökas.

I den forskningsproposition som statsministern kommer atl presentera våren 1987 kommer att föreslås en kraftig resursökning för den närmasle treårsperioden. Dessa medel inriktas på att förstärka högskolan genom att forskarutbildningen görs effektivare och genom att resurserna till s. k. mellantjänster och till utmstning kraffigt ökas. Vidare ges forskningsråden ökade resurser. Vad gäller målinriktad teknisk forskning görs ökade insat ser på ett antal områden av industriellt intresse. Belydande belopp kom mer alt föreslås för ett informationsleknologiskt program, som omfattar en rad olika områden och som syftar till att höja den inhemska kompetensen. Särskild uppmärksamhet kommer bl.a. att ägnas det naturvetenskapliga området och miljöforskningen. I sammanhanget bör uppmärksammas att 19

särskilda lönepoUfiska insatser gjorts för professorer och vissa andra an- Prop. 1986/87: 100 ställda inom högskolan. Bil.l

RegionalpoUtiken

Under senare år har det svenska näringslivet genomgått en betydande expansion. Sysselsättningen har ökat inom industrin och den privata tjänstesektorn. Investeringsnivån har höjts påtagligt. Den ökade fillväxten har medfört att de samhällsekonomiska obalanserna har minskats och har gjort del möjligt att bevara och utveckla den sociala välfärdspolitiken. Emellerfid har expansionen varit ojämnt fördelad mellan oUka regioner. Även om produktionen och sysselsättningen har ökat i flertalet regioner, så har det likväl skett en viss folkminskning i skogslänen och vissa län i Syd- och Mellansverige. Samtidigt sker en befolkningskoncentration i storstadsområdena - i första hand i Stockholmsregionen.

Den regionala balansen i landet påverkas av en lång rad faktorer. Effekterna av den förda politiken inom enskilda sektorer, såsom skolan, sjukvården och kommunikationerna, bidrar till en regional utjämning, genom att en infrastmktur vidmakthålls och byggs ut, som inte skulle ha kunnat bäras av den enskilda regionen. Den kommunala skatteutjämningen har stor betydelse för möjligheterna att erbjuda en god kommunal service även i de delar av landet som har en låg skattekraft. Genom de förändringar av skatteutjämningen somjag senare kommer att redovisa får bidragen ökad regionalpolitisk betydelse.

Vidare har regeringen hösten 1986 beslutat om ett fortsatt frisläpp av investeringsfonderna för byggnadsinvesteringar, där storstadsområdena undantagits. Denna avgränsning har skett för att motverka en alltför snabb tillväxt i dessa och för att stödja utveckhngen i andra delar av landet. Investeringsfonderna får även fortsättningsvis användas för att finansiera maskininvesteringar i stödområdet.

Fömtom dessa åtgärder av regionalpolifisk betydelse har avsevärda resurser satsats på riktade regionalpolitiska insatser.

De ordinarie regionalpolitiska anslagen har således fördubblats sedan budgetåret 1984 och omfattande särskilda insatser har gjorts i krisdrabbade regioner.

Nu lämnas förslag dels för att utveckla och effektivisera de nuvarande medlen, dels till nya medel för att påverka den regionala utvecklingen. Regionalpolitiska hänsyn har vägts in i sektorspohtiken på olika områden. Ökad vikt läggs vid åtgärder för att allmänt förbättra näringslivsmiljön i de regionalpolitiskt prioriterade regionerna vad gäller kommunikafioner, teknisk kompetens m. m. För utbildning vid universitet och högskolor i de regionalpolitiskt prioriterade delama av landet föreslås 15 milj. kr.

Ett omfattande tioårsprogram föreslås för att förbättra bärigheten i vägnätet, med särskilt inriktning på skogslänen. Detta leder i sin tur Ull en uppmslning av privata skogbilvägar och förbättrar därmed möjligheterna fill ökat virkesuttag och starkare ekonomi i skogslänen. Kostnaden för detta program uppgår till närmare sex miljarder kr. och finansieras främst

genom en höjning av fordonsskatten för lastbilar. Jag avser senare att Prop. 1986/87: 100 återkomma till riksdagen med förslag om höjningen av fordonsskatten. Bil. 1

Tillgång till flygförbindelser är av stor betydelse för regionernas näringsliv. För vissa kommunala flygplatser föreslås att 15 milj.kr. skall kunna lämnas i driftbidrag. Vid fördelningen av dessa medel kommer regionalpolitiska mål att vara avgörande.

För att öka kapaciteten i telenätet och för att möjliggöra nya typer av teletjänster kommer televerket atl investera ca 23 miljarder kr. under perioden 1988-1992. Det kommer att ge mycket stor telekapacitet, även för datakommunikationer, vilket har stor betydelse särskilt för näringslivet i regioner på stort avstånd från storstadsområdena och andra störte marknader.

En förstärkning av stödet fill arbetsgivare som ordnar sysselsättning för medflytlande till personal i nyckelbefattningar föreslås.

Förslag lämnas om ökade möjligheter att lämna regionalpolitiska stöd fill den privata tjänste- och servicesektorn. Vidare föreslås att även affärsverk och uppdragsmyndigheter i vissa fall skall kunna vara berättigade till regionalpolitiskt stöd. Dessa förslag kommer att ha betydelse för att länka av tillväxten inom dessa verksamhetsområden från Stockholmsregionen till stödområdena.

För att hantera strukturomvandlingsproblem samt för infrastrukturförbättringar och kompetenshöjande insatser föreslås att 300 milj. kr. anvisas för en treårsperiod.

Ett särskilt åtgärdsprogram för nortlandsjordbruket kommer att redovisas under våren 1987.

1 den näringspolitiska proposition som kommer att föreläggas riksdagen i vår föreslås ett treårsprogram för ökad prospektering, vilket kommer att möjliggöra att prospekteringen kan hållas på en hög nivå framför aUt inom regionalpoUtiskt prioriterade områden.

3.2¶Utgiftspolitiken

Riksdagen (FiU 1985/86:30) har tidigare slagit fast de principer för utgiftsprövningen som varit vägledande vid utarbetandet av detta budgetförslag: "- Endast de allra mest angelägna reformerna bör genomföras. Omfattningen av sådana utgiftsökningar måste hållas nere, samtidigt som de finansieras genom att andra utgifter minskas.

- Utgiftsbegränsningar måste åstadkommas på vissa områden.

- Arbetet med att begränsa utgifisautomatiken måste fortsätta.

- Åtgärder måste vidtas för att effektivisera den offentliga verksamheten och i vissa fall förändra dess organisations- och finansieringsformer.

- En fortgående omprövning av existerande utgiftsprogram måste göras enligt de principer som anges i kompletteringspropositionen."

Riksdagen har vidare framhållit att "det är angeläget att finanspolitikens inriktning inte urholkas under riksdagens beredning av budgetförslaget. Om ett riksdagsutskott lägger fram ett förslag som innebär att regeringens budgetalternativ försvagas bör det ankomma på utskottet att samtidigt anvisa en lämplig finansieringsform." Skulle denna av riksdagen antagna 21

rikflinje inte komma att följas, försämras möjligheterna att långsiktigt Prop. 1986/87: 100 uppnå ett lägre ränteläge, att dämpa inflationen och att trygga konkurrens- Bil. I kraften och sysselsättningen.

Mot den bakgmnd somjag nu har redovisal är det synnerhgen angeläget att arbetet med att begränsa utgiftstillväxten drivs vidare. Särskilt myndighetema spelar här en viktig roll. Myndigheterna har ofta detaljerad kunskap om de statliga regelsystemen och de direkta kontaktema med dem som berörs av dem. De har därmed ofta de bästa förutsättningarna för att granska bl. a. transfereringssysteinens effekter. I förta årets direktiv för myndigheternas anslagsframställningar lade regeringen tonvikten just vid kravet på granskning av transfereringssystemen. Därvid betonades att det var en obligatorisk uppgift för myndigheterna att granska regelsystem och komma med förslag eller uppslag till förändringar som kan leda till omprövningar, förenklingar, minskade administrafionskostnader, minskade indexkopphngar, förbättrad kassahållning m. m.

Enligt min mening är det nu i än högre grad än fidigare angeläget att myndigheterna engagerar sig i detta arbete. Här har myndighelernas ledning ett särskilt ansvar. Jag avser att återkomma fill regeringen i denna fråga i samband med att direktiven för myndighelernas anslagsframställningar för budgetåret 1988/89 skall utfärdas.

3.3¶Statsflnansiella restriktioner för den statliga lönebildningen

Lönebildningen inom den statliga seklorn påverkar den samhällsekonomiska utvecklingen i stort och inte minst inflationen, dels genom sin inverkan på lönebildningen inom den övriga arbetsmarknaden, dels genom effekterna på statsbudgeten.

På den privata arbetsmarknadeo finns det för de flesla löntagarna ett uppenbart samband mellan löneökningar å ena sidan och verksamhetens och därmed sysselsättningens omfattning å andra sidan. Detta samband är däremot inte lika tydligt i den stadiga verksamheten.

Somjag i det följande återkommer till, bör de grundläggande förutsättningarna för lönebildningen i den privata och den offentliga sektorn av arbetsmarknaden bli mera likartade. Detta innebär bl. a. att löneökningar inom den stafliga sektorn i ökande grad måste motsvaras av höjd produktivitet eller verksamhetsinskränkningar för att undvika skatte- eller avgiftshöjningar eller en försvagning av budgeten. Alltför stora lönekostnadsökningar kommer därför att få återverkningar på den slatliga verksamhelens omfattning.

I det allmänna stafliga löneavtalet för 1986-87 har parterna kommit överens om särskilda åtgärder för att öka produktivitet, kvalitet och service. Genom en ökad produktivitet i den statliga verksamheten kan utrymme för löneökningar skapas utan att de totala löneutgifterna behöver öka. Därmed kan också angelägna verkscimheter bevaras.

22

3.4¶Budgetläget Prop. 1986/87:100

Bil. 1

Budgetåret 1986187

I budgetpropositionen 1986 presenterade regeringen sin första beräkning av budgefläget för innevarande budgetår. Då bedömdes att budgetunderskottet skulle komma att uppgå till 48,9 miljarder kr.

I den av riksdagen beslutade statsbudgeten för budgetåret 1986/87 angavs underskottet till 44,9 miljarder kr. Jag räknar nu med att budgetunderskottet för innevarande budgetår kommer att bli 40,5 miljarder kr., vilket motsvarar en förbättring av det beräknade budgetsaldot med 4,4 miljarder kr. i förhållande till beräkningen i statsbudgeten. Detta beror bl. a. på att inkomsterna reviderats upp på grund av en snabbare utvecklingstakt av lönesumman och den privata konsumtionen än vad som tidigare antogs.

Även utgifterna antas nu bli högre än vad som antogs i statsbudgeten. Detta hänger främst samman med atl den högre pris- och löneutvecklingen' också driver upp utgifterna, om än med viss eftersläpning.

I den nuvarande beräkningen för innevarande budgetår belastas utgiftssidan även av tilläggsbudget I och av höstens jordbmksuppgörelse. Vidare har ulgifterna för statsskulden reviderats ned, vilket i första hand förklaras av fallande räntor.

Tabell 6 Budgetsaido för budgetåret 1986/87

Miljarder kr., löpande priser

Budgetprop. Statsbudget Nuv.

jan. 1986 juni 1986 beräkning

Inkomster 286,7 292,5 299,5 Utgifter exkl.

statsskuldräntor 264,6 269,4 275,0

Statsskuldräntor 71,0 68,0 65,0

Redovisat budgetsaido -48,9 -44,9 -40,5

Regeringen avser att fullfölja sin polifik för att återskapa balans i den svenska ekonomin. Förbättringen av saldol för budgetåret 1986/87 jämfört med prognoserna i 1986 års budgetförslag måste ses mot bakgrund av den högre nominella pris- och löneökningstakten. Det är ell välbekant fenomen att inflafionen kortsiktigt leder till minskade budgetunderskott, men samtidigt till betydande problem i ekonomin i övrigt. På något längre sikt blir resultatet snarast ett på nytt försämrat budgetsaido. När inflationstakten nu sänks, kan man inte längre räkna med att det nominella budgetsaldot förbättras på samma sätt som skulle bli följden av att inflationstakten i efterhand blir högre än vad som antagits. Den allmänekonomiska utvecklingen medför med andra ord att de krav som tidigare ställts på en stram budgetpolitik står kvar och är oförändrat slarka.

Budgetförslaget för budgetåret 1987188

Förslaget lill statsbudget för budgetåret 1987/88 ligger väl i linje med de

principer riksdagen och regeringen fastställt. Alla utgifter har granskats 23

och prövats noga. Detta innebär att endast de allra mest angelägna reformerna har kunnat tas med i budgeten och att dessa föreslås finansieras i huvudsak genom neddragningar av andra utgifter samt med avkastningen av engångsskatten. Ökningen av den nominella utgiftsnivån exkl. ränteutgifterna mellan budgetåren 1986/87 och 1987/88 stannar vid 2,8%.

De totala inkomsterna ökar mellan budgetåren med 3,1 %.

Ränteutgifterna för statsskulden minskar mellan budgetåren med 2,0 miljarder kr. Detta kan tillskrivas det lägre ränteläget. Sammantaget har det varit möjligt att minska budgetunderskottet till ca 37 miljarder kr.

Budgetunderskottet har sedan budgetåret 1982/83 minskat kraftigt. Som framgår av tabell 7 fortsätter denna utveckling budgetåret 1987/88, då saldot förbättras med 3,6 miljarder kr. i förhållande till innevarande budgetår.

Diagram 2 StatUgt budgetunderskott 1975-87 Andel av BNP

75 76 77 78 79 80 81 82 83 84 85 86 87 Källor: Riksrevisionsverket och finansdepartementet.

TabeU 7 Budgetsaido för budgetåren 1982/83, 1985/86-1987/88

Miljarder kr., löpande priser

1982/83 Utfall

1985/86 Utfall

1986/87

Nuv.

beräkning

1987/88 Budgetförslaget

Inkomster Utgifter exkl.

statsskuldräntor Statsskuldräntor Redovisat budgetsaido Som andel av BNP

Underiiggande budgetsaido Som andel av BNP

191,3

229,7

48,2 -86,6

13,0%

-81,4

12,2%

275,1

255,4

66,5

-46,8

5,2%

-42,7 4,7%

299,5

275,0

65,0

-40,5

4,1%

-40,4 4,1%

308,9

282,8

63,0

-36,9

3,6%

-37,6 3,6%

24

I det underliggande saldot ingår inte olika engångseffekter som påverkar Prop. 1986/87: 100 det redovisade budgetsaldot. Jag återkommer senare, under mbriken Sär- Bil. 1 skilda frågor, med en närmare redogörelse för hur det underliggande saldot beräknats. Man kan konstatera att även det underliggande saldot minskat kraftigt mellan budgetåren 1982/83 och 1986/87 och fortsätter att minska budgetåret 1987/88.

Ett altemativt sätt att studera budgetutvecklingen är att mäta det redovisade och det underliggande saldot som andel av BNP. Det redovisade budgetsaldot har, mätt som andel av BNP, minskat med 9,5 procentenheter mellan budgetåren 1982/83 och 1987/88. För budgetåret 1987/88 är det beräknat till 3,6%.

Mellan budgetåren 1986/87 och 1987/88 fortsätter således budgetunderskottet att minska såväl nominellt som mätt som andel av BNP. Även det finansiella sparandet i den konsoliderade offentliga sektorn fortsätter att förbättras. För 1986 beräknas det finansiella underskottet till knappt 14 miljarder kr., vilket är en förbättring med 26 miljarder kr. sedan 1982. 1987 väntas det finansiella sparandet i den offenfliga sektom visa ett överskott. Den kraftiga förbättringen under 1987 beror nästan helt på den tillfälliga förmögenhetsskatten på livförsäkringsbolagen. Den kommunala sektoms finansiella sparande förbättras samfidigl med ca 1,5 miljarder kr.

Sammanfattningsvis kan det konstateras att den förda budgetpolitiken, präglad av noggrann utgiftsgranskning i kombination med en allmän ekonomisk politik inriktad på tillväxt i samhällsekonomin, har åstadkommit en påtaglig sanering av statens finanser.

4¶Sysselsättningen och lönebildningen

4.1¶Sysselsättningspolitiken

Full sysselsättning är den ekonomiska politikens viktigaste mål. Inriktningen av den ekonomisk-politiska strategin på att stärka de svenska företagens konkurrenskraft, återställa den finansiella balansen i den svenska ekonomin och öka tillväxten syftar till att ge arbete åt alla.

Till följd av de senaste årens tillväxt i den svenska ekonomin har läget på arbetsmarknaden förbättrats påtagligt. Under perioden 1982-1986 ökade anlalet sysselsatta med ca 130000 personer, varav ungefär hälften i näringslivet och återstoden i den offentliga sektorn.

Arbetslösheten har reducerats från en toppnivå på 3,5% 1983 fill 2,7% 1986. Under 1985 och 1986 har detta kunnat ske samtidigt som antalet sysselsatta i arbetsmarknadspolitiska åtgärder har minskat med 40000 personer. Ungdomsarbetslösheten har också minskat, från ca 8% 1983 till ca 5 1/2% 1986, bl. a. som en följd av ungdomslagen. Under senare tid har även långtidsarbetslösheten minskat i omfattning.

I internafionell jämförelse framstår den svenska utveckhngen som fram gångsrik. Trots att tillväxten i industriländerna varit relatvit god under flera år, har arbetslösheten fortsatt att stiga i Västeuropa och reducerats endast marginellt i OECD-området som helhet. År 1985 beräknas arbets lösheten i OECD-området ha varit drygt 8 % och i Västeuropa hela 11%. 25

Det svenska arbetsmarknadsläget väntas förbli relativt gott under 1987. Prop. 1986/87: 100 Arbetskraftsutbudet beräknas öka med ca 30000 personer. De prognoser Bil. 1 som i den preliminära nationalbudgeten görs för den svenska ekonomin tyder på en fortsatt sysselsättningsökning av ungefär samma omfattning. Vid bedömningen har fömtsätts en viss fortsatt neddragning av antalet sysselsatta i arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Regeringen följer utvecklingen med uppmärksamhet och har hög beredskap för att stödja arbetsmarknaden och vidta eventuella justeringar av de arbetsmarknadspolifiska insatserna.

Under senare år har utgifterna för kontantstöd vid arbetslöshet ökat snabbt, trots att arbetslösheten har reducerats. Det sammanhänger bl.a. med att ersättningsnivåerna har höjts i snabbare takt än den allmänna löne-och prisutvecklingen, att anslutnirigsraden fill arbetslöshetskassorna nu är högre än för tio år sedan och att tillämpningen av reglerna inom arbetslöshetsersättningen och systemet för ersättning vid parfiell arbetslöshet har förändrats.

Den kraftiga ökningen av utgifterna för konlantersättning vid arbetslöshet beror således inte på att arbetsmarknaden skulle ha försämrats eller på att arbetslinjen inom arbetsmarknadspolitiken skulle ha försvagats. Den är framför allt ett uttryck för höjda ambitioner att lindra problemen för dem som trots en allmän förbättring av arbetsmarknaden drabbas av arbetslöshet. Samtidigt måste påpekas, att. en del av kostnadsökningen sammanhänger med att reglerna tillämpats på ett sätt som icke var avseit. Problem i samband med förtidspensionering vid s. k. 58,3-års avgångar behandlas redan av pensionärsberedningen. Regeringen avser vidare att särskilt granska regeltillämpningen vid deltidsarbetslöshet.

Avgörande för en gynnsam utveckling på arbetsmarknaden under kommande år är att den tillväxt i den svenska ekonomin som pågått sedan 1982 kan fortsätta. För att understödja den ekonomiska politiken sker en tyngdpunktsförskjutning i arbetsmarknadspohtiken mot stöme insatser för att förbättra arbetsmarknadens funkfionssätt och för att höja kunskapsnivån hos människor i arbetslivet.

Det är angeläget att arbetsmarknadspolitiken i ökande grad utnyttjas för att lösa ohka anpassningsproblem, bl.a. bristen på kvalificerade tekniker och vissa yrkesarbetare.

Chefen för arbetsmarknadsdepartementet kommer senare denna dag att föreslå ett antal åtgärder med en sådan inriktning. Så föreslås t.ex. att anlalet arbetsförmedlare ökas. Förmedlingen förstärks med 250 tjänster. Utbildningsinsatserna ökas. Medlen för upphandling av arbetsmarknadsutbildning föreslås utökas med motsvarande 5 000 personer till att omfatta ca 120000 personer. Ytteriigare insatser görs för att stärka de handikappades möjligheter på arbetsmarknaden.

Samtidigt föreslås att nuvarande flyttningsbidrag i form av slarlhjälp slopas. Flytiningsbidragen i övrigt kvarstår. Fortfarande kommer kostna der för bohagstransport och resor för att söka eller fillträda ett arbete att i vissa fall bekostas av samhället. Bidrag till arbetsgivare som ger arbete till en medflytlande föreslås förbättras och koncentreras till stödområdena och Nortlands kustland. 26

4.2¶Löner och sysselsättning Prop. 1986/87:100

Bil. 1

Arbetsmarknadspolitiken kan inte på egen hand skapa full sysselsättning.

För detta krävs också att den totala efterfrågan på svenska varor och tjänster är stark och att kostnadsutvecklingen hålls inom de samhällsekonomiska ramarna. Hösten 1984 ställde riksdagen sig bakom en strategi med denna inriktning för den ekonomiska politiken på medellång sikt: Sverige skulle spara och arbeta sig ur krisen.

Ett högt sparande bedömdes vara nödvändigt för att skapa utrymme för ökade investeringar och samtidigt förbättra bytesbalansen. Investeringarna behövdes i sin tur för att lägga gmnden för nya arbetstillfällen och framtida tillväxt. Inte minst behövde sparandet i den offentliga sektorn öka, främst genom att statens budgetunderskott minskades.

I strategin betonades också att pris- och löneökningstakten måste ned i nivå med - eller under - den i vår omvärld. Endast då skulle svensk industri förbli konkurtenskraffig och bara då skulle produktionen kunna öka och hela folket beredas arbete utan att nya bytesbalansunderskott skulle uppstå.

Lönebildningen är således av avgörande betydelse för våra möjligheter till ökad produktion, investeringar och full sysselsättning. Vid given vinstnivå är det till stor del genom lönebildningen som fömtsättningarna för den allmänna prisutvecklingen bestäms. Prisutvecklingen blir i sin tur avgörande för hur väl Sveriges konkurtensutsalta sektorer kan hävda sig internationellt. En snabbare löneutveckling än i konkurtenfländerna medför att relativpriserna på svensk produktion stiger. Det kan på sikt leda till en nedgång av produktionen, minskat kapacitetsutnyttjande och lägre sysselsättning.

Det är emellertid inte bara nivån på lönekostnaderna och takten i kostnadsökningen som är viktig, utan även hur de totala kostnadsökningarna fördelas mellan olika grupper, dvs. lönerelationerna.

Om lönestrukturen inom en sektor utvecklas på ett sätt som leder till att den avsevärt skiljer sig från andra sektorer, förändras sektorns möjlighel att konkurtera om arbelskraft. Skillnader i lönestmktur, och svårigheter att ändra den, kan då lätt bli hinder för en rafionell och effektiv användning av våra arbetstillgångar. Ett exempel på detta är om lönestmkturen leder till svårigheter att rekrytera och behålla högt utbildad och kvalificerad arbetskraft i den offentliga sektorn.

Den svenska arbetsmarknaden framstod länge i ett internationellt perspektiv som stabil, med en god förmåga att lösa problemen kring lönebildning och sysselsättning. Vi kunde i vårt land åstadkomma en lönekostnadsutveckling som i stort sett bevarade den internationella konkurtenskraften. I slort sett utvecklades också lönerelationer som stod i samklang med både en balanserad utveckling i olika sektorer och löntagarkollektivens samlade värderingar om rättvisa lönerelationer. En förutsättning för detta var att inte starka fördelningspohfiska motsättningar mellan olika arbetstagar-grupper drev på löne- och prisbildningen i den omfattning vi kunnat iaktta i en del andra länder.

Gmnden för detta var enighet bland parterna om att den internafionella 27

prisutvecklingen tillsammans med produktivitetsökningen satte ramama Prop. 1986/87: 100 för hur lönekostnaderna kunde utvecklas i den svenska konkurtensutsalta Bil. 1 sektorn. Man ansåg att försök att spränga dessa ramar skulle riskera såväl sysselsättningen för arbetstagarna som vinstutsikterna för arbetsgivarparten.

4.3¶Nya förutsättningar på arbetsmarknaden

Under 1980-talet har emellertid arbetsmarknaden visat sämre förmåga att lösa motsättningar utan konflikter och stridsåtgärder. Man kan dessutom konstatera att arbetsmarknadens parter sedan mitten av 1970-talet icke förmått ena sig kring kostnadsökningar som vid fast växelkurs varit förenliga med en fortvarig utbyggnad och förstärkning av produktionskapaciteten i den konkurtensutsalta sektorn.

Den avgörande uppgiften är nu att åstadkomma en varaktig anpassning av löne- och prisutvecklingen fill högst de viktigare konkurtentländernas nivå. Alternativet är en utveckling mot ökad arbetslöshet, nya underskott i utrikesbalansen och sjunkande reallöner.

Arbetsmarknadens funktionssätt har en nyckelroll i denna anpassning. Flera orsaker har bidragit till att arbetsmarknadens sätt att fungera har försämrats.

Efter 1970-talets mitt ställdes arbetsmarknadspartemas lönepolitik inför nya påfrestningar. Tidigare hade den viktigaste uppgiften varit att i förhandlingar fördela en ökning av köpkraften. Nu blev i stället uppgiften på stora delar av den svenska arbetsmarknaden under flera år att fördela en minskning av köpkraften. Detta skapade i sig konflikter för parter som varken hade beredskap för eller upplevde sig ha medlemmamas uppdrag att verkställa en sådan uppgift.

Till problemen har bidragit en oenighet om hur den faktiska löneutvecklingen varit. Oenigheten har varit och är stor mellan de olika organisationerna om tekniken och formerna för hur jämförelser skall göras mellan lönekostnadsutveckling och anställningsvillkor för olika kollekliv.

Utslagsgivande för lönebildningen har tidigare av hävd varit utveckhngen i den privata, konkurtensutsalta sektom. Den löne- och fördelningspolitik som man där kommit överens om har i sina huvuddrag påverkat lönesättningen i andra sektorer.

Efterhand har dock storleksförhållandet mellan arbetsmarknadens sektorer förändrats. Medan sysselsättningen i industrisektorn har minskat, har sysselsättningen ökat kraftigt i den offenfliga sektorn. Industrisektorns inflytande över lönebildningen har därigenom minskat.

Den offentliga sektorns framväxt har ytterligare förstärkt dessa ten denser. Under en lång period har växande resurser slussats över till ut byggnad av den offentliga verksamheten. Sambandet mellan lönekostnads utveckling och sysselsättning har därvid inte varit lika uppenbart som i den konkurtensutsalta sektorn. Stora kostnadsökningar kunde länge finansi eras med höjda skatter. Arbetsgivarrollen i den offentliga sektorn kom på så sätt under lång tid att ges svagare restriktioner än vad som varit fallet inom privat verksamhet. 28

Den privata arbetsgivarpartens främsta medel att styra och effekfivisera Prop. 1986/87:100 verksamheten - arbetsorganisafion och lönepolifik - har därför inte spe- Bil. I lat samma viktiga roll för de offentliga arbetsgivarna. Denna skillnad i lönepolitik och synsätt mellan privata och offenfliga arbetsgivare har också bidragit till oHkheter i lönestmkturernas utveckling på privat respektive offentlig arbetsmarknad.

Ännu en viktig orsak till en förändrad situation på arbetsmarknaden är atl sambanden mellan löner, priser, sysselsättning och vinster kom att försvagas.

I många avseenden var åtgärderna för att lindra krisens verkningar nödvändiga. Det gäller t.ex. de arbetsmarknadspolifiska insatser som gjordes. Politiken saknade dock i alltför hög grad offensiva inslag. I stället koncentrerades den på defensiva åtgärder, inkluderande en serie mindre devalveringar som inte underbyggdes med en fast finanspolifik, en snabbt växande statlig utlandsupplåning samt omfattande indusirisubveniioner, vilka torde ha bidragit till att fördröja den nödvändiga industriella förnyelsen snarare än till att underlätta den. Resultatet blev växande obalanser i utrikeshandel och statsbudget.

Den förda politiken innebar att arbetsmarknadens parter kunde erfara att för höga löneavtal kompenserades av statsmakterna. Företagen fick erfara hur en prissättning, som normaU skulle ha minskat efterfrågan, ofta i stället medförde att staten gick emellan med stödinsatser. Därigenom minskade parternas intresse och mofiv för att genomföra ansvarsfulla lönerörelser.

De skärpta fördelningspolitiska spänningarna mellan olika organisationer och gmpper och ett urholkat partsansvar har bidragit till att försämra arbetsmarknadens funktionssätt. Försök från enskilda gmpper att nå en bälire utveckling än andra möts med krav på kompensation från övriga grupper, vilket driver upp den totala kostnadsutvecklingen. Samtidigt har arbetsgivarens traditionella roll som motpart försvagats.

4.4¶Lönebildningen och den ekonomiska politiken

I många länder får en alltför snabb löne- och kostnadsstegring slå tillbaka på parterna i form av konkurser och arbetslöshet. Därigenom skall parterna, är avsikten, få insikt i värdet av att agera återhållsamt och ansvars-fulh.

Denna poUtik har bidragit till att sänka nivån på pris- och löneökningstakten i många länder. Anpassningen fill denna lägre nivå har dock tagh lång tid och har i många stycken varit plågsam.

Metoden att låta alltför höga lönekostnadsökningar helt slå igenom i ökad arbetslöshet är orättvis. De grupper på arbetsmarknaden som har ansvaret för kostnadsstegringen är inte nödvändigtvis de som också får ta konsekvenserna. Detta är sannolikt en starkt bidragande orsak till att det erfarenhetsmässigt tar mycket lång tid för en dylik politik att resultera i en permanent nedväxling av löne- och prisökningstakten. Resultatet har blivit ett lågt kapacitetsutnyttjande och en kraftig ökning av arbetslösheten, särskih för ungdomar, kvinnor och lågutbildade. 29

En sådan utveckling kan inte accepteras. Det är därför av avgörande Prop. 1986/87: 100 betydelse att parterna av egen vilja och insikt kan förvalta lönebildningen Bil. I på ett ansvarsfullt sätt. Den ekonomiska polifiken bör understödja en sådan utveckling genom att inskärpa förståelse för vikten av en balanserad lönekostnads- och prisulveckling saml genom att öka insikten om lönebildningens restriktioner i såväl privat som offenflig verksamhet.

De offentliga förhandlingarna

Regeringen har, som ytterst ansvarig för arbetsgivarna på den stafliga sidan, i detta sammanhang ett särskilt ansvar för den offenfliga arbetsmarknadens lönebildning. I Sverige har vi valt att avsätta en stor del av de gemensamma resurserna tiU den offentliga sektorn, i form av bl.a. vård, omsorg och utbildning. Den offenfliga sektorn utgör en omisflig del av den generella välfärdspolitik som skall garantera alla medborgare del i vår gemensamma välfärd.

Hittills har den offentliga sektoms kvalilet och omfattning kunnat förstärkas genom alt verksamheten e);panderats och skatterna höjts. Denna väg är emellertid inte längre framkomlig. Om reahönerna efter skatt skall kunna stiga, får inte skattetrycket skärpas ytterligare. Förbättringar av den offentliga servicens kvalitet, liksom ytterligare volymexpansion, måste därför framgent främst ske genom effektivisering, omprioritering och förnyelse av verksamheten. Möjhgheterna fill löneförhöjningar för de offentliganslällda kommer i högre grad än tidigare att vara beroende av produktivitetens utveckling i den offentliga sektom.

Under den konfliktfyllda avtalsrörelsen 1986 drabbades tredje man -allmänhet och näringsliv - hårt av strejker inom den offentliga sektorn. Krav har rests på att konflikt- och förhandlingsrätten inom den offentliga sektorn bör inskränkas. De offentliganställdas konflikträtt bör bevaras. Likaså finns det goda skäl Ull att principen lika lön för lika arbete bör gälla oavsett om man är offentliganställd eller privatanställd. Mycket talar således för att lönestmktur och anställningsförmåner bör få en mer likartad utformning på det privata och det offentliga området.

Av detta, liksom av det tidigare sagda, följer att de grundläggande fömtsättningarna för lönebildningen bör bli så likartade som möjligt i de båda sektorerna. Om de offentliganslällda i fortsättningen skall ha en löneutveckling som i slora drag överensstämmer med de privatanställdas, måste också skillnaderna i arbetskrav och anställningsvillkor i övrigt jämnas ut. Detta innebär bl. a. att löneökningar i ökad utsträckning måste ha sin grund i höjd produktivitet. Skulle detla visa sig omöjligl återstår pä många områden endast att sänka ambitionsnivån eller att genomföra personalinskränkningar. Alltför stora lönekostnadsökningar riskerar därför att få negativa återverkningar på verksamhetens kvalitet och omfattning.

Samtidigt innebär en sådan ordning att de anställda genom egna an strängningar får ökad möjlighet att värna verksamhetens fortbestånd och därmed påverka kvalitet, sysselsättning, arbetsinnehåll och utkomst. Där med skapas också möjligheter att bygga vidare på den gemensamma välfär den på ett sätt som understödjer den ekonomiska polifiken i övrigt. 30

Samförstånd om lönebildningen Prop. 1986/87:100

Bil 1 Mot denna bakgmnd avser regeringen att inom kort inbjuda till överläggningar med arbetsmarknadens parter. Regeringens förhoppning är att dessa skall kunna bidra till att i framtiden få till stånd en bättre fungerande arbetsmarknad och en mindre konfliktfylld lönebildning.

Önskvärt är att man i dessa överläggningar behandlar arbetsmarknadens spelregler, förhandlingsmodeller, konfliktvapen och medlarfunktion. Resonemangen bör ta sikte på behovet att uppnå en lönekostnadsutveckling, som låter sig förenas med de långsiktiga målen om hög tillväxt och full sysselsättning. Vidare bör dessa resonemang beröra hur en gemensam, saklig och allsidig redovisning av lönestmkturen och lönekostnadsutvecklingen skall kunna erhållas. En lönestatistik som hela arbetsmarknaden kan enas kring vore ett viktigt instrument för detta.

En ytterligare fråga, som bör tas upp i överläggningarna är uttaget av arbetsgivaravgifter. Nu föreslagna reformer, bl. a. på sjukförsäkringsområdet, nödvändiggör en höjning av de lagstadgade avgifterna med 1,3 procentenheter 1988. En sådan kraftig höjning inskränker i motsvarande mån löneutrymmet, vilket kan komma att försvåra fömtsättningarna för lönerörelsen. Diskussionerna bör behandla detta problem och i vilken utsträckning sådana kostnadsökningar kan undvikas i framtiden.

Överläggningarna bör inriktas på att ge konkreta resultat inför och i avtalsrörelsen 1988.

5¶Den kommunala ekonomin

5.1¶Utsikter för den kommunala ekonomin de närmaste åren

Den kommunala sektorn har de senaste åren haft en god ekonomi. Genom tidigare löneökningar har kommunernas inkomster ökat kraftigt. Samtidigt visar de kommunala boksluten för 1985 på en alltför snabb utgiftsutveck-Ung, framför allt i landstingskommunerna. De senaste åren har den kommunala konsumtionsökningen uppgått fill 2 ä 3 % per år. Det beslut riksdagen fattade hösten 1984 om rikflinjerna för den ekonomiska politiken på medellång sikt innebar, att den kommunala konsumtionsökningen måste begränsas till 1 % per år för att kunna medverka tiU balans i samhällsekonomin.

En sådan ökningstakt är densamma som den kommunala konsumtionsökning som följer av befolkningsutvecklingen och vissa åtaganden, såsom utbyggnaden av barnomsorgen. Någon hänsyn har därvid inte tagits till utgiftsdrivande faktorer som inte kunnat mätas men inte heller till de möjligheter som finns att genom rationahsering och omprövning effekfivisera den kommunala verksamheten.

I kommunema är det främst utbyggnaden av barn- och äldreomsorgen som tar i anspråk nya resurser. Utbyggnaden av äldreomsorgen är en följd av att antalet äldre i samhället ökar och att dessa i störte utsträckning än tidigare bor kvar i sina hem. För att kunna få utrymme för en utökad kommunal service inom dessa områden är kommunerna i större uislräck- 31

ning än tidigare hänvisade till att omdisponera resurser från andra verk- Prop. 1986/87: 100 samhetsområden. Bil. 1

Elevantalet i gmndskolan minskar, vilket vid oförändrad ambitionsnivå ger utrymme för att frigöra resurser.

I fråga om landstingskommunerna är utgångspunkten att omstmktureringen med inriktning mot ökad öppenvård, hemsjukvård m. m. leder till att resurser kan frigöras från den slutna vården. Samtidigt innebär den medicinsk-tekniska utvecklingen och kraven på att minska köerna till specialistmottagningarna, att landsfingskommunerna tagit i anspråk allt mer resurser för att bygga ut specialistvården. En utbyggnad inom dessa områden och primärvården fömtsätter att resurser frigörs inom andra delar av sjukvården genom en mer tiktiv omprövning och förnyelse av den befinfliga verksamheten.

Det begränsade samhällsekonomiska utrymmet och de krav som befolkningsutvecklingen och vissa åtaganden ställer på den kommunala verksamheten understryker vikten av att statsmakterna visar stor återhållsamhet vad avser krav på och regleringar av den kommunala sektorn. Det pågående arbetet med att minska detaljregleringen och öka det decentraliserade beslutsfattandet måste drivas vidare med kraft för att öka möjligheterna för kommuner och landsfing att utnyttja resurserna på mest effektiva sätt.

Avgörande för kommunernas och landsfingskommunernas fömtsättningar att tillgodose de krav som ställs på dessa verksamheter är vidare hur priser och löner utvecklas. Det senaste året har inkomsterna i kommunsektorn ökat med 8,5 % och utgifterna med ca 9%. En viss dämpning märks 1987, då både inkomster och utjpfter beräknas öka med omkring 7,5%. Inkomstutveckhngen påverkas främst av skatteinkomslema. Utgifterna påverkas fömtom av volymutvecklingen också av löne- och prisutveck-hngen. Under 1986 ökar lönekostnaderna med över 10% i kommunsektorn, vilket självklart återspeglas i den totala utgiftsökningen.

Om den kommunala servicen skall kunna fortsätta att byggas ut inom angelägna områden, utan att kommuner och landsfingskommuner tvingas till skattehöjningar, är det nödvändigt att de samlade volym- och löneökningarna nedbringas till en avse\'ärt lägre nivå än vad som varit fallet de senaste åren. Med fortsatt höga volym- och löneökningar kommer det finansiella sparandet i kommuner och landstingskommuner att starkt försämras de närmaste åren. Även vid en relativt låg ökningstakt sker en viss försämring, som dock kan mötas med aktiva åtgärder i kommunerna. Däri ingår, fömtom en akfiv omprövning och effektivisering av verksamheten, också ökad upplåning och anpassning av avgifter.

Det är sammanfattningsvis endast med en pohtik som resulterar i en god tillväxt i ekonomin som det blir möjligt att slå vakt om och vidareutveckla den service som fillhandahålls av kommuner och landstingskommuner. En av förutsättningarna för en sådan framgångsrik politik är att den totala utgiftsexpansionen i kommunsektorn begränsas till en, från samhällsekonomisk synpunkt, rimlig nivå och att statens budgetunderskott begränsas

ytteriigare.

5 2 Åtgärder Prop. 1986/87: 100

Bil. 1 De åtgärder som vidtas är avvägda mot kommunsektorns ekonomiska

situation, så att de kan ske inom ramen för ett i stort sett oförändrat kommunalt skattetryck och med en kraftigt skafteutjämnande profil. Åtgärderna bör underlätta för den kommunala verksamheten och sysselsättningen att utvecklas inom det givna samhällsekonomiska utrymmet.

Huvuddelen av de åtgärder av betydelse som föreslås kommer att träda i kraft den 1 januari 1988. Kommunerna och landsfingskommunerna får därmed goda möjligheter att beakta dessa i sitt budgetarbete.

Sammantaget summerar neddragningarna av bidrag inom olika sektorer, främst skolan, till drygt 600 milj. kr. 1988. De föreslagna åtgärderna avser i samtliga fall bidrag till verksamheter där kommunema själva fasflägger ambitionsnivån.

Chefen för socialdepartementet kommer senare denna dag att föreslå att den övre hyresgränsen för kommunaU bostadsfillägg skall höjas med 700 kronor. För de kommuner som får kraftigt ökade kostnader till följd härav finns det möjlighet att söka extra skatteutjämningsbidrag.

Det är angeläget att finna en mer permanent lösning av kostnadsfördelningen mellan stat, kommuner och landsfingskommuner i samband med omstmktureringen av vården. Utredningsarbete av betydelse härför pågår bl.a. inom äldreberedningen. I avvaktan härpå och som ett provisorium för i första hand 1988, bör en höjning ske av årsarbetarbidraget till social hemhjälp med 4000 kr., vilket sammantaget beräknas kosta ca 250 milj. kr. Detta leder till att en betydande del av kommunernas kostnadsökningar för omstmktureringen kan täckas och att kommunerna därför kan avstå från ytteriigare krav på ersättning från landsfingskommunerna. Den totala överföringen av medel från landsfingskommunerna till kommunerna kan därmed behållas på hittills överenskommen nivå. Avsikten är att efter 1988 få tiU slånd en mer permanent lösning. SkuUe inte detta visa sig vara möjligt, bör ett liknande förfarande lillämpas även för 1989.

I övrigt har principen att inte räkna upp statsbidragen fiU kommunsektorn varit vägledande inför 1988.

Skalteutjämningssystemet

Det nuvarande skatteutjämningssystemet gmndas på 1979 års skatteutjämningsreform. Systemet som trädde i kraft 1980 och var fullt genomfört fr. o. m. 1982 innebar att garantinivån höjdes kraffigt i de södra och mellersta delarna i landet. Skatteutjämningsbidragel ökade mellan 1979 och 1982, tUl följd av reformen, med 2,9 miljarder kr. i 1979 års penningvärde eller med 64%. Totalt beräknas skatteutjämningsbidragel under innevarande budgetår uppgå fiU 12,6 miljarder kr.

Det kraftiga tillskottet från staten har dock inte lett tiU någon utjämning av skattesatserna. Tvärtom har skUlnaderna i skaUesatser mellan de norta och södra delarna i landet vidgats ytteriigare. Då systemet infördes var det balans i skattesatserna mellan skogslänen och övriga län. Idag ligger den genomsnittliga skattesatsen i skogslänen 1:40 kr/skr över skattesatsen i de 33

3 Riksdagen 1986/87. 1 saml. Nr 100. Bilaga I

övriga länen och 1:75 kr/skr över storstadslänen. Reformen har således Prop. 1986/87: 100 lett tdl ökade skillnader i kommunalskatten för de enskilda kommuninvå- Bil. 1 narna i ohka delar av landet, samtidigt som kostnaderna för systemet stigit avsevärt.

Enligt min mening måste kraven på ett effektivt system för utjämning av kommunalskatterna ställas mycket högt. Ett väl fungerande skatteutjämningssystem måste inriktas på att utjämna de skUlnader i skattekraft och kostnadsläge som inte är direkt påverkbara från den enskilda kommunens resp. landstingskommunens sida. Utgångspunkten är att skiUnader i ambitionsnivå i princip bör reflekteras i skillnader i skattesatser. Skillnader som hänför sig tUl kommunalpoUtiskt fattade beslut måste sålunda få komma till uttryck även i olika höjd på skattesatserna. Den kommunala självstyrelsen bygger på att medborgarna i allmänna val tar ställning för en viss politik och att resultatet av denna politik också kommer till uttryck i den kommunala verksamheten och finansieringen av denna.

Vissa av de skillnader som finns idag är dock som nämnts ett resultat av andra orsaker. Avsikten är att så långt möjligt komma fill rätta med uppenbara obalanser i det nuvarande systemet.

De förändringar jag föreslår sker från utgångspunkten att systemets främsta syfte är att utjämna ekonomiska skillnader mellan enskilda kommuner resp. landstingskommuner och inte att vara ett generellt finansieringsstöd för att bygga ut den kommunala verksamheten och förbättra standarden. De föreslagna förändringarna är ägnade att öka effektiviteten i systemet och därmed att bidra fill att minska de nuvarande alltför stora skillnaderna för kommuninvånama i ohka delar av landet ifråga om skattesatser och kommunal servicenivå.

Då skattesatserna i princip stiger från söder tUl nort, är det nödvändigt att ändra relationerna i gmndgarantinivå mellan dessa två delar av landet. TUl den norta delen har i detta sammanhang räknats de sju skogslänen. Bergslagen och övriga stödområdet. Samtidigt bör bidraget förstärkas i vissa sysselsältningsmässigt känsliga områden. I den södra delen sänks grundgarantierna i princip med fem procentenheter, så att den lägsta grundgarantin blir 97% av medelskattekraften. I den norta delen av landet blir bidragsvolymen i stort sett oförändrad med en viss förskjutning från kusten till inlandet.

Samtidigt bör skatteutjämningSEivgiften minskas med totaU 14 öre/skr. Målet är att på sikt helt avveckla den generella avgiften. Sänkningen av grundgarantin och skatteutjämningisavgiften bör genomföras under treårsperioden 1988 till 1990 för att ge möjlighet tdl en successiv anpassning.

Sammantaget innebär förslagen att skatteutjämningsbidragen för 1988 reduceras med ca 1 550 milj. kr., beräknat med 1987 års förhållanden. Tas även hänsyn till att skatteutjämningsavgiften sänks blu- netttoeffekten ca 1 200 milj. kr. 1988. Jag kommer i det följande att mer i detalj redogöra för mina förslag tiU revidering av skatteutjämningssystemet.

34

Övrigafrågor Prop. 1986/87: 100

Ril 1

I samband med diskussionen om skatteutjämningssystemets framfida inriktning har frågan om de specialdestinerade bidragen aktualiserats.

År 1986 uppgick de specialdestinerade bidragen fill närmare 65 % av de totala transfereringarna till kommunsektorn eller drygt 44 miljarder kr. Mot bakgmnd av de specialdestinerade bidragens omfattning och deras stora betydelse för såväl staten som kommunerna kommer bidragens effekter för både kommunsektorn och staten att analyseras.

Den 1 juli 1985 ändrades utbetalningsmtinerna för kommunalskattemedel. Orsaken var att statens betalningsströmmar inte var synkroniserade, vUket medförde en hkvidisering av kapitalmarknaden den 19 och 20 varje månad med kraftiga effekter på dagslåneräntan som följd. Förändringen medförde att utbetalningen av hälften av kommunalskatten fidigarelades fill den 18 varje månad och att återstoden utbetalades den 20 i månaden. De ändringar som företogs har visat sig otillräckliga, då alltfort stora fluktuationer i betalningsströmmarna kvarstår.

För att rätta tiU dessa problem utan att behöva ändra sista fldpunkten för statens utbetalning av kommunalskatt föreslår jag ett nytt system, där kommunemas och landstingskommunernas preliminärskatter och arbetsgivaravgifter avräknas direkt mot kommunalskatten den 18 i månaden. Överskjutande kommunalskattemedel betalas sedan ut från staten den 20 i månaden. Genom denna avräkning av kommunernas och landsfingskommunernas preliminärskatter, ATP-avgifter och kommunalskattemedel elimineras de stora svängningarna i betalningsströmmarna till och från banksystemet. För att systemet tekniskt skall kunna fungera måste kommunerna och landstingskommunerna senast den 12 i månaden lämna in en redovisning tiU länsskaltemyndighetema för de belopp som skall avräknas. Riksskatteverket (RSV) har lämnat ett förslag till utformning av avräk-ningssystemet och underhandskontakter har tagits med de båda kommunförbunden.

Den laglekniska regleringen har samband med mina förslag rörande skatteutjämningen. Jag återkommer därför till den lagtekniska utformningen i del sammanhanget.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1987 35

Statsbudgeten och Särskilda frågor ™p '«« 'oo

1¶Statsbudgeten budgetåren 1986/87 och 1987/88

1.1¶Beräkningsförutsättningar

Vid en beräkning av statsinkomsternas utveckling är de antaganden som görs om inkomstutvecklingen i samhället av stor betydelse. Riksrevisionsverket (RRV) har lämnat en beräkning av statsbudgetens inkomster. En sammanfattning av beräkningen bifogas till protokollet i detta ärende som bilaga 1.2. RRV:s beräkningar grundas på antagandet att lönesumman mellan åren 1985 och 1986 ökar med 8,5 % samt mellan åren 1986 och 1987 med 5,6%. För år 1988 har verket antagit ökningen fill 3,5%. RRV räknar med att det genomsnittliga konsumentpriset ökar med 4,1 % mellan åren

1985 och 1986 saml med 3,2% mellan åren 1986 och 1987.

Under slutskedet i arbetet av den preliminära nationalbudgeten har bedömningen av den ekonomiska utvecklingen reviderats. Med anledning härav räknar jag med att lönesumman ökar med 0,7 procentenheter mer än vad RRV räknat med, dvs. med 9.2% för år 1986. För år 1987 räknar jag med att lönesumman kommer att öka med 6,4 %. Jag räknar vidare med att det genomsnittliga konsumentpriset kommer alt öka med 4,2% under år

1986 och 3,9% under år 1987. 1 inkomstberäkningen antar RRV att bo stadslåneräntan för är 1987 ska vara 9,3%. Regeringen fastställde den 4 december 1986 bostadslåneräntan för år 1987 till 9,7%.

För år 1988 har jag inte gjort någon egen bedömning av pris- och löneutvecklingen. Det finns därför ingen anledning att avvika från RRV:s beräkningsförutsättningar i detta avseende.

1.2¶Statsbudgetens inkomster och utgifter avseende budgetåret 1986/87

RRVis senaste beräkning av budgetutfallet för budgetåret 1986/87 utgörs av verkels budgetprognos nr 3 från den 15 december 1986. Beräkningarna av inkomsterna för budgetåret 1986/87 redovisas också i verkets inkomstberäkning.

Inkomster

1¶RRV-.s inkomstberäkning har verket för budgetårel 1986/87 beräknat inkomsterna till 296214 milj. kr.

1 enlighet med vad jag anförl om lönesummans utveckling för år 1986 och år 1987 så räknar jag upp statsinkomsterna på inkomsttiteln Fysiska personers skalt på inkomst, realisationsvinst och rörelse med I 853 milj. kr.

Med hänsyn till de nya antagandena om lönesummans utveckling för år 1986 och år 1987 reviderar jag upp beräkningen av inkomsttiteln Folkpen- sionsavgifier med 383 milj. kr., inkomsttiteln SJukförsäkiingsavgift, nello 36

med 277 milj. kr., inkomsttiteln Barnomsorgsavgifi med 89 milj. kr., inkomsttiteln Vuxenutbildningsavgift med 11 milj. kr., inkomsttiteln Övriga socialavgifter, nelto med 75 milj. kr., samt inkomsttiteln Allmän löneavgift med 81 milj. kr.

RRV har i sina beräkningar antagit alt den privata konsumtionen i löpande priser kommer att sliga med 7,4% under år 1986 och med 6,7% underår 1987. Jag antar att motsvarande ökningar är 8,2% respektive 8%. Jag reviderar av den anledningen upp verkets bedömning av statsinkomsterna på inkomsttiteln Mervärdeskatl med 500 milj. kr.

Tabell 1. Ändringar i RRV:s beräkningar av statsbudgetens Inkomster budgetåret 1986/87

1 OOO-tal kr.

RRV:s beräkning

Förändring enligt föredragande

Föredragandens justeringar:

lill Fysiska personers skatt

på inkomst, realisations-

vinst och rörelse

45 863 000

+1 853 000

1211 Folkpensionsavgifi

-1- 383000

1221 Sjukförsäkringsavgift,

netto

-896000

-t- 277000

1231 Barnomsorgsavgift

8960 000

-t- 89000

1241 Vuxenutbildningsavgift

-t- 11 000

1251 Övriga socialavgifter.

netto

+ 75000

1281 Allmän löneavgift

-1- 81000

1411 Mervärdeskatt

66 800000

+ 500000

Summa inkomster

296214348

Summa förändringar enligt

föredraganden

+3 269000

Utgifter

I statsbudgeten anvisades 336392 milj. kr. RRV har i sin budgetprognos därutöver beaktat bl.a. tilläggsbudget I och höstens jordbruksavtal. Verket beräknar de totala utgifterna lill 338695 milj. kr. Den överenskommelse som staten och jordbruksnäringen träffat under hösten beräknarjag leder till en merbelastning på 875 milj. kr. Detta föranleder mig att revidera upp RRVis beräkning av utgifterna med 320 milj. kr.

RRV har beräknat utgifterna för statsskuldräntorna till 65000 milj. kr. för budgetåret 1986/87. Jag anslutar mig till denna bedömning.

Enligt RRV kommer de totala anslagsbehållningarna på reservationsanslag under innevarande budgetår att minska med 2 452 milj. kr. för att uppgå fill 21 537 milj. kr. Bedömningen är självfallet osäker, men jag kan tills vidare acceptera RRV:s beräkning som baseras på uppgifter från de ansvariga myndigheterna. 1 tabell 2 redovisas utvecklingen av anslagsbehållningarna mellan budgetåren 1983/84 och 1986/87.

37

Tabell 2. Anslagsbehållningarna vid ulgången av budgetåren 1983/84-1986/87 Prop. 1986/87:100

Miljarder kr. Bil \

Huvudtitel

1983/84

1984/85

1985/86

1986/87

Utrikesdepartementet

5,1

5,8

6,4

Kommunikationsdeparte-

mentet

4,8

3,8

4,9

5.0¶Arbelsmarknadsdeparle-

menlel

4,1

3,7

3,1

1,4

Industridepartementet

8,2

9,0

6,9

Ovnga huvudtitlar

3,7

2,5

2,4

1,8

Summa

26,4

24,8

24,0

21,5

Enligt RRV kommer utnyttjandet av rörliga krediter att öka med 200 milj. kr. Jag har inget att invända mot RRV:s bedömning.

Jag vill också nämna att RRV för tUlkommande utgiftsbehov, netto tar upp 3 miljarder kr. Jag beräknar behovet till 4 miljarder kr.

Tabell 3. Statsutgifterna budgetåret

19S6/87

milj. kr.

1986/87

RRV

Föredragande

Statsbudget

Ulgiftsanslag exkl.

statsskuldräntor

264 392

266313 Finansfullmakts-

utnyttjande

Beräknad merbelastning

på förslagsanslag e.xkl.

statsskuldräntor

2050 Statsskuldräntor

65 000

Förändring i anslags-

behållningar

2452 Andrad dispostion av

rörliga krediter

200¶Beräknat tillkommande

utgiftsbehov, netto

4000 Summa statsutgifter

336392

338695

340015

Sammantaget beräknar jag därmed utgifterna budgetåret 1986/87 till 340015 milj. kr.

1.3¶Statsbudgetens inkomster och utgifter avseende budgetåret 1987/88

Inkomster

1 RRV-.s inkomstberäkning för budgetåret 1987/88 har verket tagit hänsyn till beslut som riksdagen fattat eller som regeringen föreslagit före den 24 november 1986.

RRV har beräknat statsbudgetens totala inkomster till 300292 milj. kr. för budgetåret 1987/88. 1 förslaget till statsbudget för nästa budgetår ingår ett antal förslag som påverkar statsbudgetens inkomster. 1 det följande 38

redovisar jag de förändringar av RRV:s beräkningar som jag funnh nöd- Prop. 1986/87: 100 vändiga. Bil. I

Med hänsyn lill min bedömning av lönesummans utveckling samt de skatteffekter som följer av del förslag till tilläggsbelopp lill basbeloppet som chefen för socialdepartementet kommer att föreslå senare denna dag reviderar jag upp verkets beräkning av inkomsttiteln Fysiska personers skall på inkomst, realisationsvinst och rörelse med 3 445 milj. kr. Med anledning av förslaget till tilläggsbelopp till basbeloppet reviderar jag vidare ned verkets beräkning av inkomsttiteln Statliga pensionsavgifter, netto med 75 milj. kr.

Med hänsyn till de nya antagandena om lönesummans utveckling reviderar jag upp beräkningen av inkomsttiteln Folkpensionsavgifter med 544 milj. kr., inkomsttiteln Sjukförsäkringsavgift, netto med 377 milj. kr., inkomsttiteln Barnomsorgsavgifi med 127 milj. kr., inkomsttiteln Vuxenulbildningsavgift med 15 milj. kr., inkomsttiteln Övriga socialavgifter, netto med 115 milj. kr., samt inkomsttiteln Allmän löneavgift med 116 milj. kr.

Jag reviderar upp verkets bedömning av statsinkomsterna på inkomsttiteln Mervärdeskatl med 1400 milj. kr., med hänsyn till mina antaganden om den privata konsumtionens utveckling.

Jag reviderar vidare upp RRVis beräkning av inkomsttiteln Sjukförsäkringsavgift, netto med 1 030 milj. kr. tUl följd av de förslag chefen för socialdepartementet kommer att lämna senare i dag. Jag avser härmed kostnader för förbättringen av sjukpenningen och den tillfälliga föräldrapenningen från den 1 december 1987 och de ökade intäkter som förväntas till följd av höjningen av sjukförsäkringsavgiften från den 1 januari 1988. Jag har vidare tagil hänsyn till de besparingar inom sjukförsäkringen som chefen för socialdepartementet senare i dag kommer att föreslå. Till följd av de ökade skatteintäkterna som de förbättrade förmånerna vad gäller sjukpenningen och den tillfälliga föräldrapenningen väntas ge upphov tUl räknar jag upp inkomsttiteln Fysiska personers skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse med 320 milj. kr.

Chefen för socialdepartementet kommer vidare att föreslå att arbetsmarknadsavgiften höjs. Av den anledningen räknar jag upp statsinkomsterna på inkomsttiteln Övriga socialavgifter, netto med 279 milj. kr.

I enlighet med vad jag i del följande kommer att anföra om skatteutjämningsavgift för år 1988 räknar jag upp RRV:s beräkning av inkomsttiteln Skalleutjämningsavgift med 1 322 milj. kr.

Vidare räknar jag upp statsinkomsterna på inkomstfiteln Räntor på bostadslån med 250 milj. kr. med anledning av att bostadslåneräntan fastställts tUl 9,7% för år 1987.

Chefen för kommunikationsdepartementet kommer att föreslå att sjö fartsverket från och med den 1 juli 1987 skall få övergå till affärsverksfor men, att SJ:s investeringar i Stockholm med anledning av avtalet mellan SJ och Stockholms läns landsting får finansieras genom lån från riksgäldskon toret samt atl luftfartsverkets nuvarande statskapital omvandlas till ett fast, dvs. amorteringsfritt, statskapital. Detta föranleder mig att revidera ned RRV:s beräkning av inkomslerna på inkomsttiteln Statens Jämvägars avskrivningar med 120 milj. kr. Detta innebär dessulom att ett antal in- 39

komsttiflar upphör i statsbudgeten. Med anledning av delta reviderar jag Prop. 1986/87: 100 ned RRV:s beräkning av inkomsterna på inkomsttiteln Fyravgifter, far- Bil. 1 ledsvaruavgifter med 443 milj. kr,, inkomsttiteln Skeppmätningsavgifter med 2,7 milj. kr., inkomsttiteln Fartygsinspektionsavgifter med 6,4 milj. kr., inkomsttiteln Försäljning av sjökort med 7,5 milj. kr., inkomstfiteln Lotsavgifter med 73 milj. kr., sanit inkomsttiteln Luftfartsverkets avskrivningar med 115 milj. kr. Vidare upphör inkomsttiteln Sjöfartsverkets avskrivningar i statsbudgeten.

Med anledning av de ändringar i expeditionskungörelsen (1964:618) som träder i kraft den 1 januari 1987 reviderar jag upp RRV:s beräkning av inkomsttiteln Expeditionsavgifter med 84 milj. kr.

Vidare kommer jag att senare denna dag föreslå alt en avgift för tillsyn av exportbufiker införs. Detta försmleder mig att räkna upp inkomsttiteln Avgifier vid tullverket med 500000 kr.

Chefen för utbildningsdepartementet kommer i det följande att föreslå atl landstingskommun, till vilken den kommun, där en studerande är kyrkobokförd, hör, skaU kunna åläggas att utge ersättning till staten för sådan utbildning som anordnas av både staten och landstingskommunen. Detta föranleder mig att justera upp RRV:s beräkning av inkomsttiteln Övriga inkomster av statens verksamhet med 14,5 milj. kr.

Vidare kommer chefen för civildepartementet att föreslå att avgifterna till Statshälsan höjs. Det föranleder mig att räkna upp inkomsttiteln Övriga inkomster av statens verksamhet med ytterligare 15 milj. kr.

RRV:s beräkningar i övrigt föranleder inte någon erinran från min eller andra berörda statsråds sida. Totalt innebär de förordade avvikelserna från verkets beräkningar en uppräkning av inkomsterna för budgetåret 1987/88 med 8611,4 milj. kr. Jag beräknar således statsbudgetens inkomster för budgetåret 1987/88 till 308903 milj. kr. Förändringarna i förhållande till RRV:s beräkningar framgår av tabell 4.

40

Tabell 4. Ändringar i RRV:s beräkningar av statsbudgetens inkomster budgetåret 1987/88

1 OOO-tal kr.

Prop. Bil. 1

1986/87: 100

RRV:s beräk-

Förändringar

ningar

enl. föredragande

Inkomsttitel

1110 Fysiska personers

skatt på inkomst.

realisationsvinst och rörelse

45 168000

-1-3 765 000

1211 Folkpensionsavgift

+ 544000

1221 Sjukförsäkringsavgift, netto

-747000

-t-1407 000

1231 Barnomsorgsavgift

9 385 000

+ 127000

1241 Vuxenulbildningsavgift

1 106000

-1- 15 000

1251 Övriga socialavgifter, netto

+ 394000

1281 Allmän löneavgift

8 542000

-1- 116000

1411 Mervärdeskau

-1-1 400 000

2330 Räntor på bostadslän

6 200540

-h 250000

2512 Expeditionsavgifter

542 125

+ 84000

2518 Fyravgifter, farleds-

varuavgifter

- 443 000

2519 Skeppmätningsavgifter

2 700

- 2 700

2521 Fartygsinspektionsavgifter

- 6400

2541 Avgifter vid tullverket

+ 500

2543 Skatteutjämningsavgift

-1-1322000

2616 Försäljning av sjökort

7 500

2617 Lotsavgifter

- 73000

2811 Övriga inkomster av

statens verksamhet

+ 29500

5113 Statens järnvägars

avskrivningar

- 120000

5114 Luftfartsverkets av-

skrivningar

- 115000

5211 Statliga pensionsavgifter, netto

- 75 000

Summa inkomster

300291880

Summa förändringar enligt föredraganden

-1-8611400

Avslutningsvis vUl jag redovisa förändringarna i indelningen av statsbudgetens inkomstsida i förslaget till statsbudget för budgetåret 1987/88 (tabell 5).

Tabell 5. Förslag till förändringar i uppställningen av statsbudgetens inkomster budgetåret 1987/88

Inkomsttitel Förslag

1343 Tillfällig förmögenhetsskatt för livförsäkringsbolag,

understödsföreningar och pensionsstiftelser Ny inkomsttitel

2518 Fyravgifter, fariedsvaruavgifter Upphör

2519 Skeppmätningsavgifter Upphör 2521 Fartygsinspektionsavgifter Upphör

2616 Försäljning av sjökort Upphör

2617 Lotsavgift Upphör 5114 Luftfartsverkets avskrivningar Upphör 5142 Sjöfartsverkets avskrivningar Upphör

Utgifler

I mitt förslag till statsbudget för budgetåret 1987/88 uppgår utgifterna till totalt 345 847 milj. kr.

41¶Räntor på statsskulden har preliminärt beräknals till 63 miljarder kr. Del blir anledning att återkomma till riksdagen med slutligt förslag till beräkning av räntorna på statsskulden i kompletteringspropositionen.

Jag räknar schablonmässigt med en förbrukning av anslagsbehåUning-arna om totalt 1500 milj. kr. budgetåret 1987/88.

Budgetutfallet, och därmed statens upplåningsbehov, påverkas även av förändringar i ulnyltjandel av rörliga krediter hos riksgäldskontoret. Sådana krediter har enligt riksdagens beslut ställts till förfogande för vissa affärsverk, myndigheter och bolag. Sammantaget räknar jag schablonmässigt med en ökning av utnyttjandet av röriiga krediler med 500 milj. kr.

För att föreliggande förslag till statsbudget även ska omfatta den förväntade budgeteffekten av tilläggsbudgetar och andra särskilda propositioner som planeras bli förelagda riksdagen under våren 1987 harjag beräknat posten Beräknai tillkommande utgiftsbehov, netlo till 9 miljarder kr. för budgetåret 1987/88. Jag har sålunda beräknai statsutgifterna för budgetåret 1987/88 i enlighet med vad som anges i labell 6.

Tabell 6. Statsutgifterna för budgetåret 1987/88

Milj. kr.

1987/88

Förslag till

statsbudget

Utgiftsanslag exkl. statsskuldräntor

271847 Statsskuldräntor

63 000

Förändring av anslagsbehållningar

1500 Andrad disposition av rörliga krediter

500¶Beräknat tillkommande utgiftsbehov, netto

9000 Summa statsutgifter

1.4¶Statsbudgetens saldo för budgetåren 1986/87 och 1987/88

Med hänvisning tiU min redovisning i det föregående beräknarjag utfallet av statsbudgetens inkomster och utgifter för innevarande budgetår och förslaget till statsbudget för budgetåret 1987/88 enligt vad som framgår av tabell 7 och tabell 8.

Tabell 7. Statsbudgeten för budgetåren 1986/87 och 1987/88

Miljarder kr.

1986/87 beräknat utfall

1987/88 Förslag till

Enligt RRV

Enligt föredraganden

Inkomster

Utgifter

(varav statsskuldräntor)

Saldo

296,2 338,7 (65,0)

-42,5

299,5 340,0 (65,0)

-40,5

308,9 345,8 (63,0)

-36,9

Sammanfattningsvis innebär min redogörelse att underskottet i statsbudgeten för innevarande budgetår beräknas komma att uppgå tUl 40,5 miljarder kr., medan det för nästa budgetår beräknas tiU 36,9 miljarder kr.

42

o o

o o o o

o o

SS

- o \o oo

o — — —

o o o o o

8S8§8

IIIIIIIIII

\Ci(jNOor-»oo<NrQ

O r-- O O O

— 00 t o o

oorjooNOONOJOoocxipo —

mOra\DO'000£>Oor-0

fv|

m \D — »n w-i ■* CM —

•- 3

o o

SS

o o o o o o

88 B 2

O) D U

(/] C G

t3 u a> <u

« t: c E

S S s 5

I u OJ

: g -o -o p;

i St-a i: u

- • n.t

u c: JJ 2 -o T3 ™

, t- o ■

ä<a5.

B r.

c u ii

S 5

5 " "-

: e u u

3 u C S

i C « <u ■

j ca o-C

Lo. " «:

* u "O o.

ca. Ed,

ert

" « ■" öj ca 2

" *r? Lj L- f»

1-=:;° ° ; D u. c/3

(U 00 c

E c

U B c

g E u

.Q trt 3 ,_!

. s u j«; Ja

00*0 irt 00

= a i3 « u o i.g

.c c: OCH 73 eö t "

O "O 2 2

ä .-= :ca wi SoSoäO

-o =

t/5

"Q SP tb cd

- ca Oo

fe '»' £■2

6c 03 .2

2 i

t/3 Sr; O O. *"

.!£ a ■o c

■S-S

ajS

-S JI s S Ooq c

1 OOQ

— r- o r- «-i o

O 00 o 00 o 00

v-i v~i \D r-- cc rn 1 <i o (N >o o

m o — ON " Ov

r*-i

O

ve

g

13

=ll

■

MM .5 'irt

bfl

C jg

i

O

u .

Slä

C

■■o

1; u

»J u

aå

t: L- to

1

5 ii E

c/3 w

■O B

2¶Extraordinära budgeteffekter Prop. 1986/87: loo

Bil. 1 Den underliggande utvecklingen av statsbudgetens saldo erhåUs om det

redovisade saldot korrigeras för sådana effekter som är av tillfällig art eller hänger samman med ändringar i redovisningsprinciperna. Det bör betonas att det ofta är en bedömningsfråga om en enskUd post skall beiraktas som en reguljär inkomst/utgift eUer som en extraordinär effekt. Trots detta anser jag det angeläget att redovisa en beräkning där de extraordinära effekterna exkluderats så att inte statsbudgetens underliggande utveckling undanskyms.

På inkomstsidan har exempelvis följande effekter betraktats som extraordinär vid framräkning av det underliggande budgetsaldot:

- ändrade uppbördsperioder av inkomstskatt, arbetsgivaravgifter och andra skatter, vilket medför att den i samband med omläggningen registrerade inkomstströmmen ger en felaktig bild av skatteinkomsterna

- vissa engångsvisa skattehöjningar/sänkningar på t.ex. vinster, förmögenhet och löner

- tiUfälliga extra inleveranser från affärsverk till statsbudgeten

- fondupplösningar som tillfälligt ökar statsbudgetens inkomster

- utförsäljning av beredskapslager av olja.

På utgiftssidan har bl. a. följande effekter beaktats:

- valutaförluster/-vinster som uppstår vid amortering av statens utlandslån

- rena budgetavlastningar, som att bostadslånegivningen sedan budgetåret 1985/86 inte belastar statsbudgeten

- vidare att vissa affärsverk finansierar sina investeringar genom lån på kredilmarknaden eUer direkt i riksgäldskontoret i stället för som tidigare över anslag på statsbudgeten.

Som exempel på effekter som inte beaktas vid framräkning av den underliggande budgetutvecklingen kan nämnas dels att ränteutgifter för statsskulden periodiseras på olika sätt för ohka låneinstrument, dels de särskilda insatser inom arbetsmarknads- och industripolitik som gjorls med hänsyn till sysselsättningsläget.

Tabell 9 visar statsbudgetens underliggande utveckling under perioden 1985/86-1987/88.

Tabell 9. Underliggande budgetsaido

Miljarder kr., löpande priser

för

budgetåren 1985/86-1987/88

1985/86 1986/87 1987/88

Budgetsaido Andel av BNP (%)

-42,7 -40,4 -37,6 4,7% 4,1% 3.6%

3¶Statens lånebehov

Vid en finansiell analys är del av intresse att studera hur likviditeten i

ekonomin påverkas av statens inkomster och utgifter. Utgångspunkten vid

en sådan analys är begreppet statens lånebehov, som kan definieras som

statsskuldens transaktionsförändring. Om man utgår ifrån det av RRV 44

redovisade budgetunderskottet krävs en del justeringar för att erhålla

statens nettolånebehov. 1 det följande redovisas kortfattat hnr de två Prop. 1986/87: 100 begreppen är relaterade till varandra. Bil. 1

1. Det av RRV redovisade budgetunderskottet kan användas som utgångspunkt för kalkylen.

2. Korrigeringar bör t. ex. göras då det förekommer skillnader mellan när transaktioner bokförs i myndigheternas redovisning och när de registreras på statsverkets checkräkning.

3. Valutafödusten/-vinsten på statliga utlandslån förs enligt nuvarande praxis upp mot statsbudgeten då ett utlandslån förfaller till betalning. Valutaförlusten/-vinsten innebär inte något likviditetsflöde till den inhemska marknaden. Från upplåningssynpunkt innebär valutaförluster inte någon nelloupplåning då samma belopp som förfaller i utlandslån måste lånas upp i Sverige eller i utlandet.

4. Under senare år har viss kredilgivning lyfts ut ur statsbudgeten och i stället fått formen av lån från riksgäldskontoret. Denna utlåning innebär ett likviditetsflöde till marknaden samtidigt som denna utlåning måste finansieras via statlig upplåning.

5. Den beslutade engångsskatten på försäkringsbolagen, som inte påverkar budgetutfallet, innebär en indragning av likviditet saml en minskning av statens lånebehov.

6. Genom en saldering av posterna ovan erhålls statens lånebehov. Det bör påpekas att statens lånebehov definierat på detta sätt innehåller

transaktioner, som inte påverkar likviditelsläget, då de sker mellan riksbanken och riksgäldskontoret. Som exempel kan nämnas statens ränteutgifter till riksbanken. Då dessa utgifter ökar statsskulden och kräver ökad statlig upplåning inkluderas de dock i statens länebehov.

Tabell 10. Statens länebehov (netto) budgetåren 1985/86-1987/88

Miljarder kr.

1985/86

1986/87

1987/88

1. Redovisat

budgetunderskott

46,8

40,5

36,9

2. Diverse korrigeringar

för att uppnå kassa-

mässighet

-3,3

3. Valutaförluster/-vins-

ler på statliga ut-

landslån

-4,2

-2,0

-2,1

4. RGK;s kredilgivning m. m.

-2,3

+ 1,1

-1-1,0

tvarav kredilgivning

till affärsverk)

(-H,0)

(-1-0,5)

(+0,5)

(övrigt)

(-3,3)

(H-0,6)

(+0,5)

5. Tillfällig förmögen-

hetsskatt för livför-

säkringsbolag m. n.

-7,5

6. Statens länebehov

37,0

32,1

28,3

4¶Statliga garantier

Riksrevisionsverket (RRV) har den 20 november 1986 redovisat verksam heten med statliga garantier. 1 tabell 11 sammanfattas uppgifterna. Redo visningen är kassamässig och avser tidpunkten den 30 juni 1986 utom för 45 garantiramarna som avser tidpunkten den 1 juli 1986.

Prop. 1986/87: Bil, 1

t- ?• cg 4>

u ca IM u. ,_

■S-a c S u.2i

_o fl „ 2

c = y > c ca

■ *-t ', '-I '■ , ' ' "R. " oo >o o in' o" cd" —' m' o o o' o —*" as

a

i ä

S Sm

c S ca > —. i M fl

oq_ r_ rJ O cs ON_ O o CD o — oq m

00 ■*

o'nmoc5Troooo r-- v — —

t3 ■*•' 00

rtill v in-garai

t- o\

ii ca „

■o ._

?ä T3 -O

c c

Mir» ca

3.5,

= i2£

m o r*1 cD C3 vo r-- O O o (N 00 - Os

oooooocsaCuvooor- rf rn r-

-O

2

■

I-

£

u O Ch

CLf

oo ON fs <) CJ o (N " o o - r- o

rn r' Tt o r-" f r* — — o oC oC CD

«noo«TJ■T}■r-o- l as as

voow-iTtr-ip-vO— «o Tt r

o f "n ri r-- m »o p-

Ti- rj « — vo ri

cd (L>

Otiui

cd OJ

c .„

o iS

JJ c

■.2,>ö

>? —

u o a\

o =1

Q.r<1 —

Tt ON 00 m C; o vo ' o o oq r--; o r~-

r-' r' r-' \0 c r--' r- —' — o — r-T tt vo'

n-iiy-iTto— oor-o — OOO m Tt t-

TtOt — m, r-r-f* r*iso 00 vo Tt

fMvOTtOrn OfNrn

■ rj —H — r- so rn

E (U cd -O.hs c

3 OO

— Cd

:Cd

—. ON Tt O O O Tt CD O O »n

Tf' —' — Tt' ö O*" — oo' >—' o' cn'

o o__ o

rT o" rl

vo oo Tt

r-- '- (js

oo m —«

oo m T

:0 ,1>

a rt

-o

§2 - °«

Tfl 2

M fl

Ö2

— u

cS-u

C u u >

— ca u

C u.

.ii >

c

-tn

. -a

U U c/)

fl u c

•g M- ? 1- fl

:fl

- v.

M

c c t

w ii E

fl fl o >

fl E E

t/5

a> Q

E

C O

a

vi

46

Gällande, av regeringen tilldelade garantiramar per den 1 juU 1986, Prop. 1986/87: 100 uppgår till 141,9 miljarder kr. Bland de ramar som ökat under det gångna Bil. 1 året dominerar ramarna för Teleinvest AB och bislåndsgarantier. En kraftig minskning har skett i fråga om ramarna för stöd till varvsföretag. Svenskt Rederiföretag och stöd lill åtgärder för att ersätta olja.

Gjorda garantiutfästelser uppgår till 133,5 miljarder kr. Enligt gällande regler kan utfästelser för exportkredilgaranlier lämnas till belopp som överstiger de fastställda garanliramarna eflersom endasl en del av del utfäsla beloppet normalt resulterar i garanterad kapitalskuld.

Större ökningar av utfästelserna kan noteras för Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag SSAB och Teleinvest AB. Minskningar i utfästelser förekommer bl. a. beträffande stöd till varvsföretag.

Den garanterade kapitalskulden var vid tidpunkten 92,8 miljarder kr varav grundfondsförbindelser 22,1 miljarder kr. Skillnaden mellan den garanterade kapitalskulden och gjorda garantiutfästelser beror till största delen på det faktiska utnyttjandet av exportkreditgaranlierna.

Den garanterade kapitalskulden har minskal med 3,2 miljarder kr sedan den 30 juni 1985. Härav svarar valutakursförändringarna för ca 3,5 miljarder kr. Beträffande valutakursförändringarna i exportkreditgarantierna föreligger inga uppgifter. Enligt vad jag har erfarit pågår ett arbele inom exportkreditnämnden för atl konstruera system för atl göra beräkningar av valutakursförändringar.

Teleinvest AB, Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag och exporlkre-ditnämndens garantier svarar för de största ökningarna av kapitalskulden.

Även minskningar av den garanterade kapitalskulden förekommer. De mest betydelsefulla gäller stöd till varvsförelag, garantier till Svenska Petroleum och slatens industriverks garantier.

Ökningen av garantier per samhällsområde har särskilt berört garanlier till kommunikationssektorn och bostadssektorn.

Utgifler tillföljd av infriade garantier - 2,2 miljarder kr - härrör som framgår av tabell 1 främst från stödet till varvsföretagen och exportkreditgarantierna med sammanlaget 2,1 miljarder kr. Av de senare svarar garantier till Brasilien, Peru och Polen för en stor del. Även industrigarantier svarar för stora utgifter.

Inkomster från garantiavgifter uppgår till 530 milj. kr. Inkomsterna genereras främst av exportkreditgaranlierna. Garantiavgifterna har därutöver jämfört med föregående budgetår ökat med ca 20 milj. kr. Även om dessa garantiavgifter nu tas ut i ökad omfattning på nya garantier får det således fortfarande inte något större genomslag eftersom stocken av äldre garantier är helt dominerande och inle avgiftsbelagda.

Inkomster tUl följd av återbetalning av infriade garanlier uppgår tUl 380 milj. kr. Även dessa inkomsler härrör främst från exportkreditgaranlierna.

Statens nettoutgift uppgår således till drygt 1,3 miljarder kr under perioden. Eftersom inkomsterna skall täcka utgifterna krävs därför enligt min mening en betydande ökning i uttaget av garantiavgifter. Också äldre garantier bör därför i normalfallet avgiftsbeläggas från den 1 juli 1987.

Riksdagen har under innevarande riksmöte beslutat om höjning av grundfonden för Konungariket Sveriges sladshypolekskassa med 3 mil- 47

jarder kr från och med den 28 december 1986 från 12,5 miljarder kr till 15,5 Prop. 1986/87: 100 miljarder kr och av grundfonden för Sveriges allmänna hypoieksbank höjs Bil. 1 från och med den 1 juli 1986 med 500 milj. kr från 1800 milj. kr till 2300 milj. kr.

Inga ytterligare förslag om förändringar av statliga garantiramar som träder i kraft senare än den 1 juli 1986 har förelagts riksdagen efter kompletteringspropositionen 1986.

Statens garantiåtagande kommer därmed - utan ytterligare förändringar - att uppgå till drygt 145,4 miljarder kr. den 1 juli 1987.

Jag vill i detta sammanhang även informera riksdagen om att regeringen den 20 november 1986 beslutat om tilläggsdirekliv till den s. k. kreditgarantiutredningen (utredningen Fi 1985:05) om enhetlig förordning för verksamheten med statliga kreditgarantier m. m. Tilläggsdirektiven innebär att uppdraget ulvidgas till att omfatta utarbetande av ett förslag till enhetliga regler även för verksamheten med statliga lån och bidrag. Uppdraget skall redovisas senast den 30 juni 1987. Den 1 juni 1987 skall RRV redovisa regeringens uppdrag om ett ADB-baserat redovisningssystem för den statliga garantiverksamheten.

RRV har även redovisat omfaltningen av de statliga garantiåtagandet tio år framåt. Enligt RRV:s beräkningar kommer den garanterade kapitalskulden för den 30 juni 1986 lämnade garantiutfäslelser att år 1995 ha minskat lill 32,9 miljarder kr. om inga nya åtaganden görs.

Det kvarstående åtagandet då utgörs huvudsakligen av grundfondförbindelser på vilka amoneringar normalt inte görs.

5¶Principer för bokföring av valutaförluster och räntor på statsskuldväxlar

Regeringen uppdrog den 11 juni 1986 åt RRV att utreda möjligheterna atl ändra nu gällande redovisningsmetoder för räntan på statsskuldväxlar och valutaförluster/-vinster.

I en rapport till regeringen den 19 november 1986, Ändrade metoder för att redovisa kursdifferenser och vissa ränteutgifter (RRV dnr. 1986; 561), föreslår RRV atl räntorna på statsskuldväxlar avräknas mot statsbudgeten som utgifter, dvs. när de förfaller till betalning. Vidare diskuterar RRV en metod där valulaförluster/-vinster avräknas mol statsbudgeten i samband med att utländska lån - mätt i den enskilda valutan - nettoamorteras. RRV föreslår därvid att en ny redovisningsmodell innehållande bl.a. balansräkning och en ekonomisk verksamhetsredovisning för riksgäldskontoret införs. I den ekonomiska verksamhetsredovisningen bör, enligt RRV, upplupna räntekostnader fördelas över lånens löptid oberoende av när de förfaller till betalning. Vidare föreslår RRV att upplupna valutaförluster och kursvinster redovisas i riksgäldskontorets verksamhetsredovisning oberoende av om de realiserats eller inte.

RRV:s förslag innebär vissa förändringar för riksgäldskontorets redovis ning. Med anledning av detta har jag givit riksgäldskontorets fullmäktige möjlighet atl yttra sig över RRV:s förslag vad avser redovisningen vid 48

kontoret. Jag avser därför inte att nu föreslå några förändringar av princi- Prop. 1986/87: 100 perna för bokföring av valutaföriuster/-vinster och räntor på slatsskuldrän- Bil. 1 tor inför budgetåret 1987/88.

6¶Vissa budgettekniska frågor

6.1¶Utveckling av budgetprocessen och ekonomisystemet

1 förra årets budgetproposition (bilaga I s. 44 f) redogjorde jag för ett antal planerade eller nyligen påbörjade projekt som syftar till att förbättra effektiviteten och kassahållningen i den statliga verksamheten. De studier och utvecklingsinsatser som gjorts inom dessa områden har klarlagt brister i nuvarande budgetprocess och ekonomisystem och de visar också pä möjliga vägar för fortsatt utveckling. Eftersom de tekniska frågorna kring budgetprocessen och ekonomisystemet ofta är komplicerade krävs inte sällan lång tid för utredning och utveckling av nya lösningar. Det är därför angeläget att arbetet bedrivs målmedvetet och med stor kontinuitet.

Jag anser nu att det finns underlag för att närmare ange målen för det fortsatta utvecklingsarbetet. Enligt min mening bör det vara en viktig målsättning att ytterligare klargöra och renodla nUlförddningen mellan statsmakterna och myndigheterna. På statsmakterna bör ankomma alt styra myndigheterna genom att klart ange den huvudsakliga inriktningen av och de övergripande målen för myndigheternas verksamhet tillsammans med att bestämda ekonomiska ramar och andra övergripande finansiella krav läggs fast. Myndigheterna bör, enligt min mening, ges vidgade möjligheter att bestämma över sin egen organisation och sina egna arbetsformer samt därtill ges eft större utrymme att själva välja den lämpligaste sammansättningen av sina produktionsresurser. Därigenom lorde också deras möjligheter att effektivt driva sin verksamhet inom ramen för den även framgent med nödvändighet strama medelstilldelningen öka. En sådan inriktning förutsätter delvis nya instrument för budgetstyrning och ekonomiadministration.

En annan viktig målsättning bör, enligt min mening, vara att ytterligare förbättra slalens kassaliållnlng. 1 förra årets budgetproposition (bilaga I s. 45 f) redogjorde jag för de viktigaste insatserna som gjorls på detta område. Vidtagna åtgärder från riksdagens och regeringens sida har lett till inte oväsentliga besparingar för staten.

Enligt min mening fmns det en potential för ytterligare förbättringar härvidlag. Detta förutsätier dock att även myndigheterna i ökad utsträck ning engageras i arbetet. Det finns vissa möjligheter att genom regeländ ringar i ekonomisystemet samt med utbildning och information inrikta myndigheterna mot alt utforma genomtänkta betalningsplaner, fakture rings- och betalningsrutiner, skärpa sin betalningsbevakning m. m. På viss sikt kan det också finnas möjligheter alt tillskapa ekonomiska incitament, t. ex. genom ränteberäkning av anslagsmedel, vilket skulle kunna innebära att myndigheterna kan få del av vinsterna av kassahållningsåtgärder från deras sida. 49

4¶Riksdagen 1986187. 1 saml. Nr 100. Bilaga I

De slatliga myndigheterna arbetar inom ett bretl verksamhetsområde Prop. 1986/87: 100 med starkt varierande uppgifter. Ett myckel slort antal befattningshavare. Bil. 1 på skilda nivåer har ansvar för att verksamheterna planeras och budgeteras enligt givna krav, bedrivs effektivt i enlighet med uppställda regler och kontrolleras och följs upp på etl tillfredsställande sätt. Detla ställer krav på att budgetprocessen är rimligt överskådlig för berörda befattningshavare, så att statsmakternas krav på myndigheterna kan sättas i samband med den egna verksamheten. Vidare krävs att ekonomisystemet är begripligt och överblickbart. Enligt min mening bör man därför fästa stor vikt vid dels åtgärder för att förenkla och förbättra det ekonomiadministrativa regelsystemet, dels UtbUdning och annan vägledning av den personal som ansvarar för att statens medel hanteras på ett effektivt och korrekt sätt.

Med utgångspunkt i dessa mål kan ett samlat program för de närmaste årens arbete med utveckling av budgetprocessen och ekonomisystemet formuleras. Detta program består av tre huvudpunkter.

Ramstyrning och flexibel resursanvändning

En mer renodlad rollfördelning meUan regeringen och myndigheterna förutsätter att dialogen meUan dem utvecklas. Elt viktigt syfte med den pågående försöksverksamheten med treåriga budgetramar är att utveckla denna dialog och att få tiU stånd en ökad långsiktighet i planeringen. Erfarenheterna från den första försöksomgången är något varierande. I vissa faU har försöksmyndigheterna gjort ambitiösa ansträngningar för att uppfylla regeringens direktiv, men verksamheten har också visat på vissa brister. De hittills vunna erfarenheterna visar på betydelsen av att myndigheterna får möjligheter att utveckla de analyser som krävs i de särskilda direktiven, och att det löpande informationsutbytet mellan myndigheterna och regeringskansliet sker så att beslutsunderlaget får rätt inriktning och kvalitet. Enligt min mening finns det, trots bristerna, goda skäl för att fortsätta pågående försöksverksamhet. Det är dock viktigt att erfarenheterna från försöken tas tillvara på ett systemadskt sätt och omsätts i noggrant avvägda åtgärder för att ytterligare utveckla dialogen och styrningen. Chefen för civildepartementet avser att i början av år 1987 återkomma i fråga om försöksverksamheten i samband med ställningstaganden tiU vissa av verksledningskommitténs förslag (SOU 1985:40).

Ett annat viktigt projekt inom detta område är utvecklingen av ett system för överföring av anslagsmedel mellan budgetår. Jag återkommer tiU detta i det följande (avsnitt 7). Därvid harjag också för avsikt att ta upp frågan om att utveckla rutinerna för beräkning och fastställande av kompensation för avtalsenliga lönemerutgifter. Klara regler för hur och i vilken utsträckning sådan kompensation skall medges har stor betydelse när det gäller att förbättra den ekonomiska ramstyrningen.

En utbyggd information från myndigheterna till regeringen samt en utvecklad ekonomisk styrning inom myndigheterna förutsätter att myndig heterna har tillgång till ett ändamålsenligt redovisningssystem med möjlig heter tiU lokal anpassning samt bra metoder för resultatanalys. Princi perna och metoderna för den statUga redovisningen bör därvid utvecklas 0 vidare. Åtgärder inom dessa områden är angelägna.

Jag vill i detta sammanhang något ytteriigare beröra frågan om utveck- Prop. 1986/87: 100 ling av lokala redovisningssyslem. Från flera myndigheler har i olika Bil. 1 sammanhang förts fram krav på att få utveckla egna redovisningssystem vid sidan av system S. 1 stor utsträckning har system S nu nått en sådan utvecklingsgrad att det kan tillgodose en stor del av de olika lokala krav som ställs. Ytterligare förbättringar kan uppnäs med lokala för- och eftersystem till system S. En förutsättning för att de lokala redovisningssystemen skall fungera väl gentemot riksredovisningen m. m. är alt de centrala kraven på redovisningsdata anges noggrant, bl. a. på grundval av de informationsbehov som regeringen och andra centrala användare har. Enligt min mening är det nödvändigt atl de lokala systemen uppfyller de krav RRV fastställer. I avvaktan på att kraven beslutas bör RRV, som centralt ansvarig myndighet för riksredovisningen och system S, vara restriktiv vid ställningstaganden till önskemål om utveckling av myndighetsegna redovisningssystem. Vidare är det viktigt att revisionsorganisationen får insyn i de lokala systemen. RRV bör vidare i mån av resurser kunna ge myndigheterna rådgivning vad gäller lokal anpassning av redovisningssystem.

Bättre kassahållning

Några direkla administrativa eller lekniska begränsningar för myndigheterna att dra medel på statsverkets checkräkning i riksbanken finns för närvarande inte. Detta försvårar statens likviditetsplanering och är också en källa till läckage i form av ränteförluster för statsverket. Möjligheterna att genom administrativa regleringar begränsa möjligheterna att överutnyttja checkräkningen utreds. På längre sikt bör dock, enligt min mening, möjligheterna att bygga in automatiska kontroller i det statliga betalningssystemet utrönas. Detta och vissa andra åtgärder för en bättre kassahållning förutsätter emellertid att ell nyll betalningssystem ulvecklas. Det nuvarande betalningssystemet är otillfredsställande på flera punkter, bl. a. eftersom transaktionerna inte automatiskt kan hänföras till respektive myndighet. En försöksverksamhet med ett nytt betalningssystem som medger att myndighetsvisa "kassor" kan byggas upp i postgirosystemet bedrivs nu av RRV i samarbete med postgirot. Det är viktigt att arbetet med att utveckla betalningssystemet fortsälter.

Ett nytt betalningssystem kan lägga grunden för aulomalisk uppföljning av myndigheternas utnyttjande av statsverkets checkräkning, ett nylt syslem för beräkning av ränta på utnyttjandet av rörliga krediler samt, på sikt, en möjlighet att införa en generell i-änlcfaktor i betalningssystemet. Särskilt det senare skulle ge myndigheterna incitament till god kassahållning genom att de skulle kunna få del av räntevinsler l.ex. till följd av förbättrade betalningsplaner för anslagsmedel.

Utbildning och injörmalion

Ansvaret för att den statsanställda personalen har erforderiiga insikter i hur budgetprocessen och ekonomisystemet fungerar ligger i första hand på myndigheterna själva. Jag vill betona att kompetenshöjande åtgärder inte 51

enbart bör riktas mot ekonomiadministrativ personal i traditionell mening. Prop. 1986/87: 100 Det är väl så viktigt att myndigheterna riktar insatserna mot chefer och Bil. I annan personal i sakfunktioner.

Med de förändringar som kan följa av den utvecklingsverksamhet som jag redogjort för i del föregående, finns ett särskilt behov av kontinuerlig informalion om nyheter i budgetprocessen och ekonomisystemet. 1 första hand måste det ankomma på RRV att föra ut sådan information till myndigheterna.

Av stor betydelse för den ekonomiska styrningen av statsverksamheten och för den grundläggande vägledningen till myndighelernas personal är den budgethandbok som gavs ut första gången 1978 och som nu finns i en reviderad version från 1983. Enligt min mening är tiden nu än mogen för att påbörja ett arbete för att se över budgethandboken i syfte att inom några år kunna ge ut en reviderad upplaga. Jag avser senare föreslå regeringen att uppdra åt RRV att i samarbete med främsl finansdepartementet utforma en ny budgethandbok.

Arbete pågår inom alla de områden somjag nu har redogjort för. I en del fall utreds frågorna inom regeringskansliet, medan arbetet i vissa andra fall sker inom RRV på regeringens uppdrag eller på RRV.s eget initiativ. Frågor om resurserna för bl. a. denna verksamhet kommer att behandlas i det förslag till anslagstilldelning till RRV som skall föreläggas riksdagen under våren. 1 flera fall kan utvecklingsarbetet leda fram till förslag till ålgärder som förutsätter riksdagens beslut. Jag avser all efter hand återkomma tiil regeringen med förslag i sådana frågor.

6.2¶Ändrad redovisning av förslag till medelstilldelning i budgetpropositionen

Redovisning av pris- och löneomräkning av förvaltningsanslag

Enligt regeringens direktiv för anslagsframställningarna för budgetåret 1987/88 skulle myndigheterna i fråga om förvaltningsanslag hemställa om resurser i oförändrad prisoch lönenivå minskat med minst 5 % under en treårsperiod. Anslagen skulle således beräknas i samma pris- och löneläge som låg till grund för anslagsberäkningarna i budgetpropositionen för budgetåret 1986/87.

Detta får konsekvenser för redovisningen av myndigheternas förslag till medelstilldelning i budgetpropositionen under resp. anslag. Myndigheternas yrkanden redovisas i oförändrad pris- och lönenivå medan föredragandens förslag redovisas i pris- och löneomräknad nivå.

Efterlevnaden av regeringens direktiv har emellertid i denna del varit skiftande. Pris- och löneomräknade förslag förekommer i myndigheternas anslagsframställningar och redovisningen av huvudförslaget varierar. Det innebär att de förändringstal som normalt presenteras i myndighetskolumnen i tabellen för olika resursslag under förvaltningsanslag varierar och inte alltid innehåller relevant information. En jämförelse mellan myndighetens och föredragandens förändringstal i tabellen skulle därför inte bli rättvisande eller meningsfull.

För att redovisningen av myndigheternas och föredragandens förslag Prop. 1986/87: 100 skall bli entydig och överskådlig har myndighetskolumnen i tabellen därför Bil. 1 utgått i årets budgetproposition. Myndighetens förslag framgår emellertid även fortsättningsvis av texten i den därpå följande reciten. Enligt min mening är det viktigt att informationen till riksdagen är korrekt. Redovisningen av myndighetens förslag i reciten bör därvidlag ge en väl så god information som den tidigare kolumnen i tabellen. Denna ordning bör därför kunna gälla även framgent.

Innebörden avförslag tiU treåriga budgetramar

Vissa myndigheter har ingått i försök med treåriga budgetramar (prop. 1984/85: 150, bil. 1). För några av dessa kommer, utöver en medelsanvisning för budgetåret 1987/88, också en budgetram för den kommande treårsperioden att redovisas. Chefen för civildepartementet kommer i början av 1987 att föreslå vissa förändringar i myndigheternas styrning. Jag vill i avvaktan på dessa förslag redan nu redovisa vissa frågor kring treårsbudgeteringen.

Den treåriga budgetramen är grundad på en fördjupad anslagsframstäl-lan och en mer genomgripande prövning i regeringskansliet. Det kan ses som en vidareutveckling av det treårsperspektiv som enligt direktiven för anslagsframställningarna har tillämpats för myndigheternas redovisning av det s. k. huvudförslagel för förvaltningskostnader.

Treårsperspektivet förstärktes i de av regeringen våren 1985 och våren 1986 fastställda direkliven för myndigheternas anslagsframställningarna för budgetåren 1986/87 resp. 1987/88. Från att tidigare ha utgjort en möjlighet för myndigheterna angavs det treåriga huvudförslaget som obligatorisk. Myndigheten fick redovisa ett ettårigt huvudförslag endasl om särskilda skäl förelåg. Enligt dessa direktiv skulle vidare myndigheterna inte lämna någon separat långtidsbedömning för förvaltningsanslagen. De skulle i stället integrera långtidsbedömningen med redovisningen av det treåriga huvudförslaget.

Den vidareutveckling som nu sker syftar till att riksdag och regering skall få förbättrade möjligheter att på grundval av ett fördjupat material ange hur verksamheten bör inriktas under den kommande treårsperioden. Regeringen bör som en konsekvens ange resursramarna för samma tid utifrån nu kända förhållanden. Redovisningen av resurserna för denna verksamhet kommer normalt i budgetpropositionen att anges i belopp för samtliga budgetår i perioden. Detta skiljer sig ifrån tidigare tillämpat teknik för redovisning av huvudförslaget då normalt utgiftsminskningen för resp. budgetår anges i form av procentsiffror för vart och ett av budgetåren. Avsikten är dock inte att detta skall innebära någon reell skillnad vad avser de ekonomiska utgångspunkterna för myndigheternas planering och resursanspråk. Resursramarna för åren två och tre av perioden bör således betraktas som planeringsramar för verksamheten. Anslag för resp. budgetår skall liksom tidigare beslutas årligen av riksdagen. Den fördjupade prövning som ligger i försöksverksamheten syftar dock till att det utöver

resursramarna i ökad utsträckning skall vara möjlig för riksdag och rege- Prop. 1986/87: 100 ring atl ange riktlinjer för verksamhetens inriktning under perioden. Bil. 1

1 likhet med vad som gällt för de treåriga huvudförslaget bör såväl myndigheternas anslagsframställningar som statsmakternas budgetprövning i normalfallet kunna göras betydligt enklare för de mellanliggande åren i treårsperioden. Med hänsyn till all den treåriga budgetramen grundas på en i förhållande tiil det treåriga huvudförslaget fördjupad prövning bör förutsättningarna för det öka.

Myndigheterna kan emellertid inte utgå ifrån att de angivna resursramarna under alla förhållanden också kommer att anvisas för resp. budgetär. Ändrade förutsättningar av betydelse kan leda till att statsmakterna kan finna anledning att ändra resursramen. Molsvarande gäller för de eventuella riktlinjer som angetts för verksamheten under perioden.

Utgångspunkten är dock enligt min uppfattning att angivandet av dessa ramar bör ge bättre planeringsförutsättningar för myndigheterna.

7¶Överföring av anslagsmedel mellan budgetår 7.1 Inledning

7.1.1¶Bakgrund

Regeringen har tidigare, bl. a. i förra årets budgetproposition (bilaga I s. 44 ff), redogjort för det arbete som pågår i syfte att öka effektiviteten i den statliga verksamhelen och förbättra statens kassahållning. Strävandena att öka den statliga förvaltningens effektivitet masta bygga på en större långsiktighet i myndigheternas och statsmakternas planering och en ökad flexibilitet vad gäller myndigheternas medelsanvändning. Detta bör kombineras med att statsmakterna tydligare än nu anger vilken inriktning myndigheternas verksamhet bör ha samt alt myndigheterna ges fasta ekonomiska ramar för detta utan onödig ekonomisk detaljreglering.

Tilldelningen av medel för myndigheternas förvaltning torde även fram gent komma att bli stram bl. a. i syfte att driva på omprövning och rationa lisering inom myndigheterna. En fortsatt återhållsam resurstilldelning i detla syfte förutsätter emellertid att myndigheterna får en större frihet att välja hur man bäst använder de tilldelade medlen för att kunna arbeta i den riktning som siatsmakterna angett. En ökad flexibilitet i tiden, dvs minska de begränsningar för när myndigheterna skall föriägga sina utgifter, torde också tjäna detta syfte. Myndigheternas möjligheter att planlägga sina inköp av varor och tjänster över en längre tidsperiod än ett budgetår har hittills varit begränsade. Förvaltningsresurser anvisas normalt över för slagsanslag, vilket innebär att medlen endast får förbrukas under loppet av det budgetår för vilket de är anvisade. Medel som inte har förbrukats under det aktuella budgetårel kan alltså inte utnyttjas senare. Detta innebär att myndigheternas möjligheter att planera sin verksamhet på längre sikt be gränsas, alt förseningar i verksamhelen blir svårare att hantera samt att man i en del fall riskerar ett beleende som yttrar sig i s. k. köpruscher, dvs. 54

ej helt motiverade inköp i slutet av budgetåren för att tilldelade medel skall Prop. 1986/87: 100 förbrukas. Bil. 1

För atl försöka få till slånd ett system för hur förvaltningsresurser kan föras över från elt budgetår till ett annat och för att få en belysning av föroch nackdelar med sådana överföringsmöjligheter uppdrog regeringen i april 1985 åt RRV att utreda dessa frågor. Förulom att utreda möjligheten för myndigheterna att utnyttja ej förbrukade medel på förvaltningsanslag (myndighetsanslag eller molsvarande) efler budgetårets utgång, låg också i uppdraget att bedöma för- och nackdelar med kredit på sådana anslag, dvs. dubbelriktade överföringsmöjligheter. RRV har avrapporterat uppdraget i maj 1986 med rapporten (RRV Dnr 1985:361) Överföring av anslagsmedel mellan budgetår - etl ramanslag med anslagssparande och anslagskredit. Synpunkter på rapporten har inhämtats från ett antal statliga myndigheter.

Till protokollet i detta ärende bör fogas en sammanfattning av rapporten och remissyttrandena som bUaga 1.3.

7.1.2¶Tidigare utredning i ämnet

Frågor kring möjligheterna att låta anslagsbehållningar utnyttjas efter budgetårets utgång behandlades i budgetulredningens betänkande (SOU 1973:43) Budgetreform. Budgetutredningen analyserade dessa möjligheter utifrån etl generellt perspektiv på anslagsbehållningar under alla anslagstyper, alltså inte speciellt för förvaltningsutgifter som det nu är fråga om. Utredningen förde etl principiellt resonemang kring för- och nackdelar härvidlag. Frågor om möjligheten till kredit på anslag berördes inte av utredningen. De synpunkter budgetutredningen anförde återges i samband med redovisningen av RRV:s förslag.

Budgetutredningen föreslog att de då använda fyra anslagstyperna -förslagsanslag, obetecknade anslag, reservationsanslag och invesleringsanslag (endast på kapitalbudgeten) - skulle ersättas med en enda anslagstyp. För denna anslagstyp skulle gälla dels att regeringen skulle ha rätl alt medge överskridande upp till 10 % av anslagsbeloppet eller upp till ett belopp av 1 milj. kr., dels att del inte skulle finnas någon möjlighet atl disponera ej utnyttjade medel efter budgetårets slul.

Regeringen avvisade delta förslag i prop. 1976/77:130 om riktlinjer för modernisering av det statliga budgetsystemet och förordade att medel i fortsättningen borde anvisas under de tre anslagstyperna förslags-, reservations- och obetecknade anslag, i stort enligt de regler som tidigare gällt för dessa anslagstyper. Riksdagen anslöt sig till denna uppfattning (FiU 1977/78: 1, rskr 19). Anslagstypen investeringsanslag utgick i och med att kapitalbudgeten upphörde.

7.1.3¶Anslagstyper

För de nu använda anslagslyperna gäUer i korthet följande villkor. För slagsanslag kan överskridas av regeringen utan särskUt riksdagsbeslut, medan outnyttjade medel inle får reserveras tiU följande budgetår. Möjlig heterna atl överskrida förslagsanslagen begränsas emellertid av de viUkor 55

riksdagen kan ha angett för de enskilda anslagen. Obetecknade anslag får Prop. 1986/87: 100

inte överskridas och outnyttjade medel får inle användas under följande Bil. 1

budgelår. Reservationsanslag får inle heller överskridas, men ej utnyttjade

medel får användas efter budgetårets slut, förutsatt att de förs vidare i form

av reservationer. Om ett reservationsanslag inte längre finns upptaget i

statsbudgeten får reserverade medel användas av regeringen för avsett

ändamål intill utgången av tredje budgetåret efter det att anslaget fanns

upptaget i statsbudgeten. När ett reservationsanslag avser investeringar

får medel användas för avsett projekt under obegränsat antal år. Projektet

måste dock ha påbörjats inom tre år från den tidpunkt då anslaget först

kunde disponeras.

Beskrivningen av anslagstyperna avser de regler som gäller i förhållandet mellan riksdagen och regeringen. Riksdagen anvisar anslag till regeringen som får disponera dem enligt de villkor som följer av anslagstypen. Regeringen brukar i praktiken inte själv disponera anslagen utan beslutar om vilka myndigheter som får disponera dem. Regeringen tilldelar då myndigheterna anslag. En myndighet kan i sin lur besluta att en annan myndighet får disponera anslaget eller en del av anslaget. Myndigheten fördelar då anslaget till den andra myndighelen.

7.1.4¶Berintllga metoder för överföring

Det förekommer redan nu att medel som anvisats för ett visst budgetår används efter delta budgetårs slut.

I viss utsträckning förekommer också alt myndigheter tar i anspråk medel som ännu inte är formellt anvisade, alltså en form av kreditutnyttjande. Överföring kan användas sorn etl samlande begrepp för att beteckna båda dessa föreleelser. I enlighet med regeringens uppdrag har RRV kartlagt befintliga överföringsmöjligheter. RRV konstaterar att överföring kan ske helt i enlighet med gällande regelsystem. Exempel på sådan överföring är reservationer på reservationsanslag, förskjutningar mellan fastställda utgiftsramar inom försvaret och utnyttjande av rörlig kredit i riksgäldskontoret. RRV har dock konstaterat ati: också otillåtna överföringar förekommer i form av finansiella eller bokföringsmässiga transaktioner.

7.2¶Föredragandens överväganden och förslag

7.2.1¶För- och nackdelar med överföring

Budgetulredningen och RRV:s rapporl.

Som jag nämnt i det föregående redovisade budgetutredningen några föroch nackdelar med att låta anslagsbehållningar disponeras efter ett budgetårs utgång. RRV har i sin redovisning av för- och nackdelar utgått från budgetutredningens analys.

Budgetutredningen framhöll som en nackdel att den från konjunklurpoli lisk synpunkt viktiga tidsstyrningen av särskilt investeringsverksamheten försvåras om myndigheterna i väsentlig omfattning kan förskjuta projekt i tiden. RRV påpekar atl verkets uppdrag endast avsåg förvaltningsanslag, 56

som visserligen kan användas för mindre investeringar men knappast i den Prop. 1986/87: 100

ulslräckning att det har någon betydelse från stabiliseringspolitisk syn- Bil. 1

punkt.

Att anslagsbehållningar är svåröverskådliga och försvårar information om budgelbeloppens verkliga innebörd är en annan nackdel enligt budgetulredningen. Med etl system där överföringsbeloppen redovisas kontinuerligt i anslagssystemet och publiceras anslagsvis i statsbudgetens utfall år för år kan man dock, enligt RRV, uppnå en tillfredsställande överskådlighet.

Budgetutredningen ansåg vidare att det fanns en påtaglig brisl på systematik i tillämpningen av de skilda anslagstyperna, vilket ibland kunde leda till att obetydliga tekniska anslagsjusteringar måste föreläggas riksdagen medan regeringen i vissa fall kan medge relativt och absolut sett betydande överskridanden. RRV konstaierar atl man ibland valt att anvisa medel för förvaltningsulgifler över reservationsanslag för alt kunna använda ej utnyttjade medel under efterföljande budgetår. Della är fallel bl. a. för vissa anslag som är avsedda att täcka hela verksamhetsområden (t. ex. högskoleanslagen). Eflersom reservationsanslag inte får överskridas ens för ökade lönekostnader till följd av centrala avtal tvingas man tillgripa mindre ändamålsenliga metoder för lönekompensation. En särskild anslagsform avsedd för förvaltningsulgifler med inbyggda möjligheter tUl anslagssparande skulle, enligt RRV, kunna ersätta sådana reservationsanslag för förvaltningsulgifler och även i övrigl öka förutsättningarna för etl mer ändamålsenligt val av anslagstyp för skilda ändamål.

Ett incitament till god anslagsberäkning skulle, enUgl budgetutredningen, bortfalla om myndigheterna fick behålla outnyttjade medel. RRV hävdar att riskerna för "överbudgetering" numera måsle bedömas som små med hänsyn lill att vi snart haft tio år av generella neddragningar av förvaltningsanslag.

Budgetutredningen framhöll slutligen som en nackdel att om outnyttjade medel fick behållas skulle principen om att anslagen skall avse verksamheter under ett budgetår brytas. RRV menar dock att detta är en princip som aldrig upprätthållits. Pågående försöksverksamhet med treåriga budgetramar innebär, enligt RRV, ett definitivt avsteg från principen.

RRV sammanfattar denna genomgång av eventuella nackdelar med konstaterandet att om budgetutredningens argument mot överföringar avtagit i bärkraft är del naluriigt att fördelarna vuxil sig siarkare i motsvarande grad.

Budgetutredningen framhöll att ett system där anslagsbehållningar fick utnyttjas efter budgetårets utgång skulle leda lill ökad administrativ be-vämlighet genom att det blev enklare att hantera förseningar i verksamheten, i faktureringen eller vad gäller utbetalningar. Därvid anser RRV att fördelarna ligger djupare än så. Myndigheterna har sedan mitten av 1970-talet ställts inför hårda finansiella begränsningar. Detta har lett till ett ökat tryck på myndigheterna att förbättra produktionsmetoderna och anpassa verksamhetens inriktning. Ett visst mått av finansiell rörelsefrihet underlättar en smidig anpassning av produktionen.

Vidare ansåg budgetulredningen att myndigheternas planering skulle 57

underiättas om de med säkerhel visste atl anslagna medel fick utnyttjas Prop. 1986/87: 100 även efter budgetårets slut. RRV pekar på atl myndigheternas anslags- Bil. 1 framställningar görs elt till ett och ett halvt år innan den planerade verksamheten skall genomföras. Om rnan övergår till ett system med treåriga budgetramar förlängs tidsperspektivet ytteriigare. RRV menar också att med ett krympande utrymme inom ramen för nuvarande ettåriga anslag finns en risk för att myndigheterna alltför mycket fokuserar sitt intresse på finansiella aspekter i stället för på sakligt sett viktigare verksamhets-aspekter. Etl finansieringssystem som är mer flexibelt skuUe, enligt RRV, minska dessa farhågor.

Budgetutredningen framhöll också att myndigheterna skulle uppmuntras till rationaliseringar och besparingar om de fick behåUa insparade medel. Vidare skuUe köprusher i juni månad kunna motverkas. RRV delar budget-utredningens bedömning. När det gäller frågan om köprusher har RRV försökt kartlägga vilken omfattning dessa kan ha. Man har därvid funnit att utbetalningsaktiviteten för vissa inköp otvivelaktigt är större vid budgetårsskiftet än under andra delar av året. Den konslalerade skillnaden är dock liten sett i relation till de totala förvaltningsutgifterna. Skillnaden kan, enligt RRV, bl. a. bero på att inånga myndigheter väntar med planerade inköp tills man ser om det finns pengar kvar. RRV menar också alt det kan finnas en allmän tendens lill "verksamhetsrush" strax före semesterperioden, vilket kan ge sig tUl känna som ökade utbetalningar. Således har RRV inte kunnat få någon bekräftelse på om köprushen innebär att myndigheterna gör inköp som man eljesi inte skulle ha gjort. Man menar också att den reala besparingspotentialen troligen är måttlig och knappast kan tjäna som huvudmotiv för en anslagsreform.

RRV påpekar slutligen att förordningen (1985:498) om avräkning av utgifter på statsbudgeten starkt har förbättrat möjligheterna tiU en korrekt anslagsredovisning. Den minskade flexibilitet i myndigheternas anslagshantering som den emellertid samtidigt lett till medför ett behov av en ny, legal och öppet redovisad, överföringsmetod.

Som slutsats anför RRV att ett överföringssystem torde medföra större effektivitet genom atl anslagen kan användas bättre.

Föredraganden

Jag delar RRV:s principiella syn på behovet av ökad flexibUitei i resursan vändningen. Remissopinionen är också entydig. Samtliga instanser som yttrat sig tUlstyrker införandet av elt överföringssystem. Flera remissin stanser framhåller att etl överföringssystem skulle göra det enklare för myndigheterna att klara fluktuationer i verksamheten. Det anförs även att systemet skulle kunna ge utrymme för administrativa besparingar eftersom mycket tid och kraft nu måste ägnas åt detaljerad uppföljning av medelsan vändningen kring budgetårsskiftena. TiU vad RRV har anfört vill jag foga att i den mån ett överföringssystem skulle få några kortsiktiga stalsfinan siella konsekvenser, torde dessa, enligt min bedömning, bli av hanterlig omfattning. Samtidigt torde en ökad långsiktighet och större flexibilitet i myndighelernas verksamhet få betydande positiva effekler. Överföring av 58

anslagsmedel kan, särskilt i ett system med treåriga budgetramar för för- Prop. 1986/87: 100 valtningsanslag, ge förutsättningar för en ökad finansiell frihet för myndig- Bil. I heterna samtidigt som statsmakternas möjligheter att långsiktigt styra verksamheterna med angivande av mål, inriktning och ekonomiska ramar förstärks. Systemet kan även förbättra möjligheterna till en god kassahållning inom staten eftersom det medger att myndigheterna kan förskjuta anskaffningar i tiden. Samtidigt vill jag dock framhålla att man bör vara uppmärksam på vad budgetutredningen anför om risker för att ett överföringssystem blir svåröverskådligt. Budgetutredningens synpunkter torde främst ha bäring på anslagsbehållningarna på reservationsanslag för investeringar. De kan knappast ha samma betydelse för de relativt begränsade belopp som kan bli aktuella i ett överföringssystem för förvaltningsanslag. Det är trots detta viktigt att den tekniska lösningen för överföring av anslagsmedel mellan budgetår utformas så atl riksdagens och regeringens behov av insyn och överblick tillgodoses. Ett annat viktigt krav är att systemet skall medge en fortsalt utveckling mot ökad ekonomisk ramstyrning av myndigheterna. Systemet bör utformas så atl det i princip blir självreglerande, dvs. det skall inle i nämnvärd omfattning leda till en ökad arbets- och beslutsbörda för riksdagen och regeringen.

Jag återkommer senare i mitl anförande till hur ett system för överföring närmare bör utformas.

7.2.2¶För- och nackdelar med kredit på anslag

Enligt min mening är det viktigaste syftet med ett överföringssystem att få en praktisk ordning som gör det möjligt för myndigheterna att, om man finner det lämpligt från effektivitetssynpunkt, spara medel för användning under ett senare budgetår. 1 vissa fall kan det emellertid finnas goda skäl att vidta kostnadskrävande åtgärder, t.ex. göra investeringar som under överskådlig tid och på goda grunder beräknas medföra kostnadsminskningar i verksamheten, utan att medel har sparats för sådana åtgärder. Jag anser alt myndigheterna bör ges vidgade möjligheter atl löpande besluta om rationaliseringsinvesteringar utan att regeringen och riksdagen skall behöva ta ställning och bevilja särskilda medel för ändmålet. Detta ligger i linje med strävandena att vidga möjligheterna för myndigheterna alt på egen hand ta ansvar för verksamheten. Ett smidigt sätt att åstadkomma sådana möjligheter skulle kunna vara att införa en möjlighet att få kredit på anslagsmedel.

RRV har utrett för- och nackdelar med anslagskredit. Därvid konstate rar RRV att de allmänna skäl som gäller för ett överföringssystem är giltiga för såväl anslagssparande som anslags kredit. Vidare anför RRV att överskridanden på förvaltningsanslag i dag förekommer i samma utsträck ning som underutnyttjanden. Om ej utnyttjade medel kanaliseras via an slagssparande i ett överföringssystem bör man i konsekvens härmed också kanalisera överskridanden. Möjligheterna för myndigheterna att själva kunna finansiera smärre investeringar av projekttyp, t. ex. inom en treårig budgetram, är ett ytterligare motiv. En anslagskredit är också viktig för atl återställa det utrymme för flexibel anslagshantering som försvann i och 59

med de nya reglerna för avräkning av utgifter mot anslag. Av dessa skäl Prop. 1986/87: 100 förordar RRV att överföringssystemet också skall omfatta anslagskredit. Bil. I

Flertalet remissinstanser har uttalat sig i frågan och samtliga tillstyrker att en kreditmöjlighet införs. Atl man skulle kunna göra mindre investeringar ulan omfattande omprioriteringar i den löpande verksamhelen samt att man lättare än nu skulle kunna hantera fluktuationer i verksamheten är argument som framförs.

Enlig min mening bör en begränsad kreditmöjlighet kunna bidra till att befästa den ökade flexibiliteten utan att systemet för den skull behöver bli svåröverskådligt. Jag vill dock åter understryka att syftet med ett överföringssystem i första hand är att öka flexibiliteten i medelsanvändningen genom möjligheterna till anslagssparande. Myndigheterna bör alltså, t. ex. i samband med rationaliseringsinvesteringar, sträva efter att under ett eller flera budgetår spara medel för sådana ändamål. Kreditmöjligheten bör således utnyttjas för invesleringar endast om de bedöms som mycket säkra och beräknas ge snabb effekt i form av kostnadsminskningar. 1 annat fall skulle den ökade flexibilitet som reformen syftar till snabbt gå föriorad.

Genom att en utnyttjad anslagskredit automatiskt blir en belastning på kommande budgetårs medelsutrymme kan kreditmöjligheten bli ett incitament för myndigheterna att i högre grad än nu planera och löpande följa upp sin medelsförbrukning.

En i förhållande till anslagets storiek begränsad anslagskredit torde, under de angivna förutsättningarna, inte ens på kort sikt kunna leda till några mer omfattande negativa statsfinansiella konsekvenser. Långsiktigt skall kreditutnyttjande under ett eller flera budgetår jämnas ut mot lägre medelsförbrukning under de påföljande budgetåren. Huvudsyftet skall vara att krediter utnyttjas för att möta nalurliga variationer i verksamheten och för planerade ralionaliseringsinvesteringar. Jag räknar med att möjligheterna till anslagskredit och anslagssparande tillsammans kommer att leda till ett minskat behov av tillfälliga medelstillskott (engångsanvisningar) för investeringar för förvaltningsändamål.

Även om det finns goda skäl att tro att myndigheterna kan utnyttja systemet på avsett sätt, kan det emellertid inte helt uteslutas att det uppkommer en situation där flera myndigheter snabbt når kreditgränsen och ligger kvar pä denna nivå år efter år eller t.o.m. överskrider den. Systemet skulle då ha förfelat sitt syfte. Kreditmöjligheten bör därför prövas särskilt noga i en försöksverksamhet med överföring. Jag återkommer senare till denna fråga (avsnitt 7.3.5).

7.2.3¶Studerade tekniska lösningar

Inom ramen för regeringens uppdrag har RRV studerat några tekniska lösningar för överföring av anslagsmedel mellan budgetår, såväl inom som vid sidan av anslagssystemet. En tänkbar teknisk lösning vid sidan av anslagssystemet är atl spar- och kreditbelopp enbart registreras i myndighetens balansräkning som en fordran på, resp. skuld till, statsverkets checkräkning. En annan variant är atl fordran och skuld samtidigt registre-

ras på konto i riksgäldskontoret, riksbanken eller i postgirot. RRV konsta- Prop. 1986/87: 100 terar att överföring av medel vid sidan av anslagssystemet innebär ett Bil. I avsteg från de regler för återredovisning av statsbudgetens utfall som hittills gällt. När spar- eller kreditbeloppet avräknas mot anslaget föriorar beloppet sin karaktär av anslagsmedel och övergår till att bli en bokföringsmässig tillgång eller skuld i den enskilda myndighetens balansräkning. Anslagsredovisningens informationsvärde blir minst sagt tvivelaktigt. Följaktligen krävs ett helt nytt informationssystem vid sidan av anslagsredovisningen. Vidare skulle antalet betalningsrörelser utanför statsbudgeten öka med ökande skiUnader mellan utfallet på statsverkets checkräkning och statsbudgetens utfall som följd. RRV avstyrker därför ett överföringssystem vid sidan av anslagssystemet.

Också lösningar inom anslagssystemet med utnyttjande av nuvarande anslagstyper har påtagliga brister. Anslagstypen förslagsanslag går inte att använda annat än om anslagstypen modifieras i flera avseenden. Att fastställa spar- och kreditbelopp kräver komplicerade rutiner. Regelsystemet för redovisning och anslagsavräkning måste omarbetas. Användningen av reservalionsanslag för förvaltningsutgifter har redan idag komplikationer på de områden där detta förekommer, bl. a. till följd av svårigheterna att ge kompensation för avtalsenliga lönemerkostnader. Kreditmöjligheter skulle kräva att särskilda "låneanslag" fördes upp i statsbudgeten.

Försvarssektorns överföringssystem har, med hänsyn till de speciella förutsättningar som gäller för detta, inte närmare analyserats av RRV. Systemet förutsätter bl. a. atl riksdagen årligen bemyndigar regeringen atl justera utgiftsramarna. Överföringen fungerar således inte med den automatik som nu är önskvärd.

Enligt RRV:s bedömning är ett överföringssystem inom anslagssystemet definitivt atl föredra. Samtidigt menar RRV att detta kan ske endast med en ny anslagstyp eller om någon av de nuvarande anslagstyperna modifieras för ändamålet. Frågan är då om dessa behövs i nuvarande form för andra ändamål än förvaltningsutgifter. RRV konstaterar att så är fallet. Förslagsanslag är väl ägnade för regelstyrda transfereringar och reservationsanslag för investeringsutgifter. En ny anslagsform med villkor som är direkt avpassade för förvaltningsulgifler bör därför tillskapas.

Anslagstypen obetecknat anslag är med de grundläggande villkor som gäller inte aktuell att modifiera för överföring. Däremot menar RRV att för de ändamål som denna anslagstyp används borde det gå utmärkt att använda någon av de andra anslagstyperna. Att låta obetecknade anslag utgå ur systemet kan därför övervägas.

Mot bakgrund av RRV:s analys anserjag alt ett överföringssystem bör fungera inom ramen för anslagssystemel. Jag delar RRV:s bedömningar vad gäller nackdelarna med ett system med överföring vid sidan av stats budgeten. Enligt min mening vore det särskilt olämpligt om ett nytt infor mationssystem vid sidan om den ordinarie anslagsredovisningen skulle behöva konstrueras. En förutsättning för att möjligheter till överföring skall kunna införas är att systemet i hög grad kan fungera automatiskt med goda möjligheter till insyn, kontroll och överblick från statsmakernas sida. Detta kan inte åstadkommas vid sidan av anslagssystemet annat än om ett 61

nytt informationssystem byggs upp. Enligt min mening kan emellertid en särskild ny anslagstyp konstrueras med för ändamålet avpassade villkor och med ett minimum av förändringar i budgetprocessen, anslagsberäkningarna och redovisningssystemet. Också remissinstanserna delar över lag denna uppfattning. Jag förordar därför en sådan lösning.

Det ankommer på riksdagen att besluta om införande av en ny anslagstyp och de grundvillkor som skall vara förknippade med denna. Regeringen bör däremot ha stor frihet att besluta om de närmare villkor som skall gälla för myndigheterna, t. ex. spar- och kreditgränser samt rutiner för återredovisning. Somjag senare återkommer till finns det nämligen anledning atl pröva vissa av dessa närmare villkor i en försöksverksamhet. Särskilt under försöksverksamheten bör regeringen ha stort utrymme för att vid behov kunna ändra dessa villkor.

Vad gäller anslagstypen obetecknat anslag anser jag inte att det för närvarande finns skäl att föreslå att denna skall utgå ur anslagssystemet.

Prop. 1986/87: 100 Bil. I

7.2.4¶Förslagen till riksdagen

Mitt förslag: En ny anslagstyp, benämnd ramanslag, införs. Under ramanslag får genom underutnyttjande medel sparas för förbrukning under senare budgetår, resp. genom överskridande utnyttjas en kredit på nästkommande budgetårs anslag. Ett sparat belopp läggs till och en utnyttjad kredit dras ifrån myndighetens medelsram för nästa budgetår. Vidare skall ramanslag, efler beslut av regeringen, kunna kompenseras för avtalsenliga lönemerkostnader genom en slutlig omräkning, vilket ger en utgångspunkt för att beräkna och fastställa överföringsbelopp. Regeringen skall därutöver ha rätt att på ramanslag låta redovisa menitgifter och besparingar mot statsbudgeten. 1 regleringsbrev för ramanslag skall regeringen kunna föra upp såväl ramposter som förslagsposter och obetecknade poster. Blandade anslagsposter under ramanslag skall dock i princip undvikas.

RRV-.s förslag: Den av RRV förordade lösningen överensstämmer med mitt förslag.

Eftersom den nya anslagstypen förutsätter att anslaget utgör en ram från vilken överföringsbelopp kan beräknas föreslår RRV att anslagslypen benämns ramanslag. Om ramanslaget har överskridits uppkommer således en anslagskredit och om det har underutnyttjats uppkommer ett anslagssparande. Anslagskredit och anslagssparande utgör med en sammanfattande benämning överföringsbelopp, vilket räknas av resp. läggs till nästkommande budgetårs medelsram. Rätten att spara medel eller utnyttja en anslagskredit kan begränsas, t. ex. till en viss procentsats av ramanslagets anslagsbelopp.

Möjligheten att under ramanslag låta redovisa merulgifter mot statsbudgeten förutsätts föras över till en myndighel endast efter beslut av regeringen i varje särskilt fall.

62¶Del under ramanslaget anvisade beloppet beräknas med hänsyn till pris- Prop. 1986/87:100 och löneutveckling på samma sätt som nu sker i fråga om anslag till Bil. I förvaltningskostnader, om inga förändringar görs i denna teknik. Detta innebär att vid löneomräkningen i budgetarbetet i regeringskansliet tas endasl hänsyn till de löneavtal som är kända vid anslagsberäkningen. Löneomräkningen kompletteras genom en slutlig omräkning. Den slutliga omräkningen anpassas till den teknik för pris- och löneomräkning som tillämpas vid varje tidpunkt.

Under ramanslaget skall det vara möjligt att ha såväl ramposter som förslagsposter och obetecknade poster. Även reservationsposter kan rent tekniskt tas upp under ramanslag. Vid ett ramanslag med blandade poster kan anslagssparande och merulgifter saml anslagskredit och besparing förekomma på skilda poster under anslaget. Skilda poster under ramanslaget bör därför i princip behandlas som separata anslag i den detaljerade anslagsredovisningen.

Remissinstanserna: Förslagel tillstyrks av samtliga remissinstanser. Flera av dem yttrar sig mycket positivt och menar att förslaget är väl ägnat att möta myndigheternas behov av större flexibilitet i medelsanvändningen. Några invändningar mot systemet i dess grundläggande delar framförs över huvud taget inle.

Skälen för mitt förslag: Jag anser att RRV:s förslag är välavvägt. Genom atl det ansluter till en befintlig begreppsapparat och genom att all registrering kan ske i det ordinarie systemet för anslagsredovisning blir systemet enkelt och överskådligt. Systemet kan också införas utan att anslagsberäkningarna eller budgetprocessen i övrigt behöver ändras. Riksdagens ställningstaganden i anslagsfrågor påverkas inte heller, eftersom det ur riksdagens synvinkel i praktiken är fråga om medelsanvisning i stort enligt samma förutsättningar som idag gäller för förvaltningsutgifter under förslagsanslag. Den stora skillnaden i förhållande till nuvarande ordning blir att regeringen kan medge myndigheterna möjligheter till anslagssparande och anslagskredit. Merulgifter och besparingar mot statsbudgeten kan således redovisas som nu.

Kompensation för ökade lönekostnader till följd av löneavtal skall som nu kunna utgå i den utsträckning regeringen bestämmer. I nuvarande ' system med förslagsanslag sker detta genom att regeringen kan medge myndigheterna att inom vissa gränser överskrida sina anslag. Systemet med ramanslag innebär en något annorlunda anslagsteknisk lösning. Kompensationen utgår då istället genom att regeringen kan medge en slutlig omräkning av ramanslagen. Omräkningen skall vara en del av riksdagens anslagsanvisning men är vid anvisningen inte känd till beloppet. Utöver vad som följer av den slutliga omräkningen skall med ett undanlag några ramjusteringar inte kunna komma i fråga. Undantaget är att regeringen som hitlills skall ha möjlighel alt innehålla lönemedel i samband med arbetsmarknadskonflikter på det statliga avtalsområdet. Jag återkommer till frågan om kompensation till följd av höjda lönekostnader senare i mitt anförande.

1 enstaka fall kan det finnas skäl för regeringen att tilldela en myndighet medel under löpande budgetår för all täcka tillfälliga kostnader som upp- 63

kommit utanför myndighetens kontroll. Det kan t.ex. gälla tillfälliga ar- Prop. 1986/87: 100 betsuppgifter som lagts på myndigheten, omfattade skada på inventarier Bil. 1 eller utrustning m. m. Sådana fall klaras i dag, när medel anvisas över förslagsanslag, genom att regeringen medger överskridande. Det kan vara praktiskt att ha motsvarande möjligheter för ramanslag genom möjligheten att redovisa merulgifter på statsbudgeten. Jag vill betona att denna möjlighet endast bör utnyttjas i undantagsfall. Merulgifterna skall inte belasta myndighetens anslag påföljande år i form av en anslagskredit, och de skall redovisas skilt från överföringsbeloppet. De skall heller inte påverka anslagsbeloppet - ramen.

Om ramanslaget underutnyttjas med mer än ett högsta belopp som får föras över som anslagssparande skall den överskjutande delen utgöra en besparing mot statsbudgeten. Att på ramanslag redovisa besparingar mot slatsbudgelen blir endast aktuellt om en myndighet sparar mer medel än vad som med en given spargräns fär föras över som anslagssparande till nästa budgetår. Under den försöksverksamhet med överföring som jag redovisar senare i mitt anförande, bör det inte sättas någon sådan gräns för anslagssparandet. Därmed skulle det inledningsvis inte komma att redovisas några besparingar mot statsbudgeten. Möjligheten att senare införa gräns för anslagssparande bör dock, enligt min mening, stå öppen.

Påpekas bör att uttrycket besparing mot statsbudgeten år ett begrepp som hör samman med anslagsredovisningen och som bör skiljas från sådana besparingar som beslutas av statsmakterna då anslagen beräknas och fastställs.

Som framgår av redovisningen av RRV;s förslag kan, rent tekniskt, blandade anslagsposter föras upp under ramanslag. I enstaka fall kan det finnas anledning att ha kvar möjligheten att i regleringsbrev föra upp förslagsposter och obetecknade poster under ramanslag. Detta kan gälla t.ex. när regelstyrda mindre transfereringar av praktiska skäl beräknas och förs upp under anslag för förvaltningsändamål i stället för att föras upp under egna anslag i statsbudgeten. Att under ett ramanslag föra upp reservationsposter finner jag däremot direkt olämpligt, bl. a. eftersom det skulle leda lill oklarheter i återredovisningen på anslagsnivå. Enligt min mening bör detta därför inte vara tillåtet. Även om det är möjligt rent tekniskt att föra upp förslagsposter och obeiecknade poster under ramanslag anserjag att systemet skulle vinna i enkelhet och överskådlighet om ramanslag endast innehåller ramposter. Enligt min mening måste därför i normalfallet blandade anslagsposter under ramanslag undvikas. Anslagets karaktär av ekonomisk ram kommer då också att understrykas.

Sedan flera år lillbaka har det varit statsmakternas ambition atl minska den ekonomiska detaljregleringen av myndigheterna. I samband med bud getreformen år 1980 minskades antalet anslagsposter under förvaltnings anslag högst väsentligt och även under tiden därefter har vissa ekonomiska begränsningar tagits bort. Enligt min mening finns det nu skäl och möjlig heter att ta ett steg mot en ytteriigare avreglering. Detta skulle få konse kvenser för främst lokalkostnaderna som hittills oftast förts upp under en separat förslagspost vid sidan av förvaltningskostnadsposten. Jag åter kommer till denna fråga senare i mitt anförande.

7.3¶Ytterligare information till riksdagen "fP; 186/87:100

Bli. 1

Jag övergår nu till att redovisa mina förslag lill hur regeringen bör hantera

överföringssystemet. Det bör därvid ankomma på regeringen att besluta i

dessa frågor.

7.3.1¶Spar- och kreditgränser, räntebeläggning m. m.

I uppdragel lill RRV slogs fast att ett överföringssystem bör utformas så atl systemet blir överskådligt. Det borde inte i väsentlig utsträckning inskränka statsmakternas möjligheter att fördela resurser i tiden. Slutligen borde det inte finnas något utrymme för myndigheterna att under flera år ackumulera anslagssparande i så stor utsträckning att man skaffar sig ett från statsmakternas sida icke önskat handlingsutrymme. Mot denna bakgrund har RRV analyserat behovel av att sätta gränser för anslagssparande och anslagskredit.

När det gäller anslagssparande konstaterar RRV att det, med hänsyn lill den restriktiva budgetprövning som gjorts under en längre lid och att denna restriktivitet troligen måste gälla för lång tid framöver, knappast finns utrymme för myndigheterna att spara medel i sådan utsträckning att systemet blir svåröverskådligt eller väsentligen inverkar på statsmakternas möjligheter att styra resursförbrukningen över liden. Merparten av myndigheternas utgifter, t. ex. ulgifterna för löner och lokaler, kan inte styras i tiden. Myndigheternas faktiska spelrum för förskjutningar i sina belalningar kan uppskattas till i genomsnitt ca 2,5 % av förvallningsanslagen. RRV anser att riskerna vid anslagssparande med avseende på siatsmakternas resursstyrning är ringa, men framhåller att den försöksverksamhet som RRV föreslår får visa om någon spargräns, uttryckt som procent av tilldelat rambelopp, bör införas. Om man finner att så är fallet kan en sådan spargräns enkelt införas i regelsystemet.

Ingen av de remissinstanser som yttrat sig i frågan har några direkta invändningar mot ett obegränsal anslagssparande. Några påpekar dock att det faktiska utrymmet för att spara anslagsmedel är så litet alt del för deras egen del skulle vara tillräckligt med en låg spargräns.

Enligt min mening är RRV:s slutsatser rimliga. Det faktiska utrymmet för förskjutningar av utgifter torde i normalfallet vara så begränsat att det inte i någon mer väsentlig omfattning kan inverka på statsmakternas möj ligheter att styra resursförbrukningen i tiden. Jag förordar därför obegrän sade sparmöjligheter tills vidare. Om det senare, t.ex. efter en försöks verksamhet, av något skäl skulle visa sig finnas anledning att generellt eller för enstaka myndigheter införa en spargräns kan regeringen med föresla gen utformning av ramanslagstypen genom enkla åtgärder införa en sådan begränsning. Jag vill i detta sammanhang peka på att det t.ex. i samband med organisationsförändringar förekommer atl underlaget för anslagsbe räkning delvis kan vara något osäkert. Detta kan få till följd att berörd myndighet inte behöver utnyttja anvisade medel fullt ut. Det bör i sådana fall finnas skäl att binda en del av medlen under anslaget till regeringens disposition eller alt begränsa anslagssparandet. 65

5¶Riksdagen 1986/87. I saml. Nr 100. Bilaga 1

Vad gäller gränser för utnyttjande av anslagskredit är problemet annor- Prop. 1986/87: 100 lunda. RRV konstaterade att man härvidlag riskerar ett tidigareläggande av Bil. 1 finansieringskrav som kan leda till ett ökat upplåningsbehov. Det finns också en viss risk för svårigheter i avvägningarna mellan finansieUa krav på en "skuldsalt" myndighet och samhällspolitiska prioriteringar av annan natur. RRV föreslår därför en gräns för anslagskrediter. Kreditgränsen bör, enligt RRV, sättas relativt högt i försöksverksamheten, förslagsvis tiU 7 % av rambeloppet. Därefter bör utvecklingen följas noga och om flertalet försöksmyndigheter visar en tendens att snabbt närma sig taket kan det vara lämpligt att ompröva procentsatsen.

Förslagel alt begränsa anslagskrediten tillstyrks i stort av remissinstanserna. Någon av dem menar att anslagskrediten i princip bör vara obegränsad men att regeringen bör ha möjlighet att i undantagsfall justera ett omotiverat stort kreditulnyttjande i samband med den årliga budgetbehandlingen. I något fall förordas en högre gräns för anslagskrediter, men flertalet myndigheter accepterar RRV:s förslag.

Jag anser att kreditmöjligheterna bör vara begränsade. Det ligger varken i myndigheternas eller statsmakternas intresse alt myndigheterna skaU ha möjlighet att ackumulera stora anslagskrediter. En stram budgetprövning av förvallningsanslagen måste göras för överskådlig tid. För många myndigheter torde detta innebära att de även i fortsättningen kommer att arbeta med realt krympande resursramar. Under de senaste åren har för många myndigheter tillämpats ett huvudförslag som inneburit 5% real neddragning av anslagen på tre år. Om en myndighet därtill skulle ådra sig en hög anslagskredit skulle detta tillsammans med etl fullt uttag av huvudförslaget leda till betydande svårigheter för myndighelen att inom överskådlig tid uppnå ett anslagssparande. Jag anser därför att kreditgränsen bör sättas lägre. Enligt min mening bör för ramposter under ramanslag en kreditgräns om högst 5 % komma ifråga under den försöksverksamhet som jag senare återkommer till. Kreditgränsen bör fastställas individuellt för varje myndighet. För vanliga förvaltningsmyndigheter med en övervägande del av sina totala resurser kortsiktigt bundna i löner bör gränsen sättas lägre än 5 %.

Kreditgränsen är ett uttryck för hur stor anslagskredit som skall vara tillåten. Om en ramposl, justerad med anslagssparande eller anslagskredit från föregående budgetår, överskrids över kreditgränsen skall emellertid även den överskjutande delen belasta nästa budgetårs anslagsutrymme och redovisas som en anslagskredit. Utöver detta förutsätts att ett sådant överskridande leder tUl en revisionsanmärkning som, särskilt om det upprepas, bör föranleda regeringen att överväga ytterligare åtgärder.

Erfarenheter från försöksverksamheten kan föranleda regeringen att överväga all föreslå riksdagen att besluta om en kreditgräns inom vilken regeringen kan medge anslagskrediter.

RRV har också analyserat värdet av att räntebelägga utnyttjade an slagskrediter. Verket menar att det finns såväl principiella som tekniska hinder för detta. Att använda ränta som styrmedel förutsätter ett lönsam hetskriterium, vilket saknas för normala förvaltningsmyndigheter som fi nansieras med skattemedel över anslag. Det är också tekniskt komplicerat 66

att beräkna ränta i nuvarande ekonomiadministrativa system. En anslags- Prop. 1986/87:100

kredit, uttryckt som ackumulerad negativ överföring, existerar konkret Bil. 1

bara i det ögonblick den räknas fram och registreras. Skulden finns inte i

reell bemärkelse när myndigheten vid ingången av ett nytt budgetår fått

dispositionsrätt till nya anslagsmedel. Mot denna bakgrund avstyrker RRV

att anslagskrediten räntebeläggs, men man pekar samtidigt på att RRV i

annat sammanhang utreder möjligheterna atl, t.ex. via myndighets- eller

anslagskonton i postgirot, införa en generell räntefaktor i det statliga

betalningssystemet. Ett sådant system skulle ändra förutsättningarna för

ränta på anslagskredit.

Frågan berörs inte närmare av remissinstanserna.

Jag delar de invändningar som RRV anför mot att nu införa ränta på utnyttjad anslagskredit. På längre sikt bör införande av en generell räntefaktor i det statliga betalningssystemet kunna övervägas. En sådan räntefaktor skuUe allmänt sett kunna bidra lill alt man kom ifrån de olägenheter som finns genom att såväl räntefria anslagsmedel som räntebärande avgiftsmedel förekommer samtidigt i den statliga verksamheten. Den skulle även kunna bidra tiU en bättre hushållning med anslagsmedel. Ett arbete med att se över det statliga betalningssystemet pågår inom RRV, som också i detta sammanhang avser att utreda tekniska lösningar för en sådan räntefaktor.

7.3.2¶Redovisning av spar- och kreditbelopp

Av särskild vikt i elt överföringssystem är att såväl myndigheterna som statsmakterna skall ha en god överblick över hur systemet utnyttjas. RRV har därför analyserat behovet av att förändra statsbudgetens uppstäUning och av att återredovisa utfallet på skilda nivåer.

Vad gäller statsbudgetens uppställning föreslår RRV att ramanslagens överföringsbelopp behandlas på samma sätt som reservationerna på reservationsanslag. De bör därvid föras in under rubriken Beräknad övrig medelsförbrukning, eventueUt på en egen rad i uppställningen.

Med begreppet återredovisning avser jag i det följande hur uppgifter ur redovisningssystemet presenteras för statsmakterna och myndigheterna.

Beträffande återredovisningen av statsbudgetens utfall, vilken i första hand sker genom RRV:s publikation Statsbudgetens utfaU, föreslår RRV att en ny kolumn införs i denna som utvisar slufligt omräknat rambelopp lill följd av medgiven kompensalion för avlalsenliga lönemerutgifter. Härigenom kan också ett tidigare av riksdagen framfört önskemål tillgodoses. Vidare kan man ta fasta på att reservationer på reservationsanslag är en form av överföringsbelopp. RRV föreslår därför att man i utfallet använder det generella begreppet överföringsbelopp varigenom de nuvarande kolumnerna för ingående resp. utgående reservation, med ändrade beteckningar, kan användas också för återredovisning av ramanslagens överföringsbelopp.

Om etl ramanslag har anslagsposter med olika beteckning krävs att utfallet på varje anslagspost återredovisas separat, vUket enkelt kan ske i en särskild anslagsvis uppställd pubUkation. 67

Frågorna om hur återredovisningen skall utformas berörs inte av remiss- Prop. 1986/87: 100 instanserna. Bil. I

Jag anser att RRV:s förslag är lämpliga som en utgångspunkt för att utforma den återredovisning som förutsätts ske i den föreslagna försöksverksamheten. Enligt min mening torde den föreslagna återredovisningen svara väl mot riksdagens, regeringens och myndigheternas behov av överblick, insyn och kontroll. Den niidvändiga informalionen kan åstadkommas genom relativt enkla ändringar i nuvarande återrapporlering. Försöksverksamheten får utvisa om det finns skäl att utveckla återrapporteringen ytteriigare.

7.3.3¶Former för att kompensera myndigheterna för ökade löneutgifter till följd av nya löneavtal

Förvaltningsanslag beräknas idag med utgångspunkt i den lönenivå som är känd då regeringens budgetförslag utarbetas. För ökade löneutgifter till följd av löneavtal som sluts senare ges myndigheterna vanligen kompensation genom att regeringen, genom en generell överskridandeförordning eller i särskilda regeringsbeslut, medger att anslagen får överskridas med belopp som motsvarar utgiftsökningen. När medel för förvaltningskostnader i dag anvisas över reservationsanslag kompenseras berörda myndigheter för de avtalsenliga lönemerutgifterna genom omföring från ett s. k. täckningsanslag under sjunde huvudtiteln.

När kompensation skall utgå i ett system med ramanslag måste den faktiska medelsförbrukningen relateras till ett slutligt beräknat anslagsbelopp i syfte att fastställa överföringsbeloppen. Systemet med ramanslag kan, enligt RRV, i övrigt fungera litan att de nuvarande rutinerna för hur lönemerutgifterna beräknas och för hur regeringen medger kompensation ändras. Ramanslagstekniken skulle således vara neutral vad avser beräkningsunderlag och kontrollmöjligheter. Behovet av att omföra medel från täcknings anslaget bortfaller dock i de fall man övergår från att anvisa förvaltningsmedel över reservationsanslag till att anvisa dem över ramanslag.

Flera remissinstanser tar upp frågan om kompensation för avtalsenliga lönemerkostnader. Några myndigheter framhåller att man löpande bör få underlag för att beräkna effeklerna av nya avtal och att ett sådant underlag ges tidigt.

Enligt min mening bör man sträva efter att ge myndigheterna information om vad centrala löneavtal innebär i form av ökade löneutgifter för resp. myndighet snarast möjligt efter det att avtalen slutits. Genom att det föreslagna ramanslaget medger flexibilitet kan ett visst mått av schablon-mässighel accepteras. Möjligheterna att utveckla en särskild rutin för beräkning av avtalsenliga lönemerkostnader som skulle ge större precision, snabbhet och ökad automatik i förhållande till dagens system studeras för närvarande i regeringskansliet. Enligt vad jag har inhämtat torde det finnas goda möjligheter att, med ledning av uppgifter från statens arbetsgivarverk, utforma en rutin som kan ge myndigheterna bättre information

och samtidigt ge regeringen och revisionen tillförlitliga kontrollmöjlighe- Prop. 1986/87: 100 ter. Bil. I

En generell tillämpning av överföringssystemet underlättas, enligt min mening, väsentligt om kompensationen för avtalsenliga lönemerkostnader kan fastställas under löpande budgetår på ett smidigare sätt än idag. Däremot kan den faktiska löneomräkningen under budgetarbetet i regeringskansliet ske som hittills. Möjligheterna för regeringen att besluta om att kompensation för visst avtal inte skall utgå eller endast utgå i begränsad utsträckning kvarstår oförändrade.

7.3.4¶Behandling av lokalkostnader på ramanslag

Jag har redan nämnt att blandade anslagsposter under ramanslag bör undvikas, bl.a. för att befästa överblickbarheten i överföringssystemet och för att understryka anslagstypens karaktär av ekonomisk ram utan onödig ekonomisk detaljreglering. Härutöver anför RRV ytterligare skäl för att föra in lokalkostnaderna under samma post som förvaltningskostnader i övrigt. 1 dag förs lokalkostnaderna vanligen upp som en separat förslagspost under förslagsanslag. RRV menar att lokalkostnaderna är en stor utgiftspost och att det är väsentligt att de återhållande faktorer som inverkar på andra resursslag också får inverka på lokalkostnaderna. Vidare anförs att även kostnaderna för lokaler är påverkbara även om det ofta är först på längre sikt. Ofta kan kostnaderna för värme, vatten m. m. påverkas redan kortsiktigt. Det är också viktigt att myndigheterna ges incitament att utöva ett kostnadstryck på lokalhållaren. RRV menar dock att verkets konkreta förslag i detta sammanhang är neutralt för lokalbrukarna jämfört med nuvarande system. Man förutsätter nämligen att anslagsberäkningen av ramanslagen skall ske med utgångspunkt i byggnadsstyrelsens förhandsavisering av lokalhyrorna på samma sätt som idag, men att hyreshöjningar under löpande budgetår skall belasta byggnadsstyrelsens anslag i stället för att som nu tas ut som överskridande på resp. lokalbrukares anslag.

Flertalet remissinstanser tillstyrker, ofta dock med förbehåll för att hyreshöjningar inte skall belasta ramanslaget och att lokalbrukarna ges reella möjligheter att påverka sin egen lokalanvändning och hyresnivå. Man trycker ofta på att om myndigheterna skall ges ett större ansvar för sin lokalhållning måste man också ges större befogenheter. Några remissinstanser är direkt negativa till RRV:s förslag bl. a. med hänvisning till att man har lokaler med en speciell utformning och att man själv i vissa fall svarar för sin lokalhållning genom direkthyrning av lokaler för vilka hyresnivån förväntas stiga kraftigt.

Denna fråga har också behandlats av en arbetsgrupp inom finansdepartementet med uppgift att se över hyressättningen i statliga lokaler och lokalkoslnaderna i myndigheternas budget. 1 en rapport (Ds Fi 1986:28) Statliga lokalkostnader föreslår arbetsgruppen en försöksverksamhet med lokalkoslnader under samma anslagspost som övriga förvaltningskostnader.

69¶Jag delar RRV:s och arbetsgruppens uppfattning att lokalkostnaderna Prop. 1986/87: 100 för normala förvaltningsmyndigheter under försöksverksamheten med Bil. I ramanslag bör föras upp under samma post som förvaltningskostnader i övrigt. En strävan att åstadkomma ytterligare avreglering av den ekonomiska styrningen inom större ekonomiska ramar är naturlig. Åtgärden bör också ses som en ytterligare markering av att lokaler från myndigheternas synpunkt inte är en fri resurs. För att möjliggöra en sådan ordning bör ett system prövas där de lokalhållande myndigheterna aviserar och debiterar lokalbrukarna en totalhyra som innefattar kallhyra, förbruknings- och driftskostnader. Fördyringar till följd av stigande bränslepriser etc. skall bäras av den lokalhållande myndigheten. Minskade kostnader skall på motsvarande sätt komma till uttryck som besparingar hos lokalhållaren. Den aviserade totalhyran får alltså endast frängås vid väsenlliga lokalförändringar. Enligt min mening bör myndigheterna ha möjlighet att göra besparingar genom minskad lokalanvändning. Myndigheterna måste därvid ges större möjligheter än nu atl påverka sitt lokalutnyttjande. Hur detta kan utformas kommerjag senare att redogöra för i min framställning om anslag till byggnadsstyrelsen. Ett sådant system, somjag här har redogjort för, skulle öka utbytbarheten mellan lokalkostnader och andra resurser. Jag vill dock understryka det angelägna i alt del statliga lokalbeståndet utnyttjas effektivt och att inte staten åsamkas ökade kostnader till följd av kostnadsminskningar för de enskilda myndigheterna.

7.3.5¶Försöksverksamhet

RRV bedömer att den föreslagna lösningen för överföring är tämligen okomplicerad rent tekniskt. Om det ändå skulle uppstå någon oförutsedd komplikation kan den troligen lösas genom enkla korrigeringar. Det är däremot betydligt svårare att i förväg bedöma hur de skilda aktörerna i budgetprocessen kommer att agera. Sådana viktiga faktorer kan bara bedömas på grundval av praktisk erfarenhet. RRV föreslår därför en försöksverksamhet med det främsta syftet atl följa och utvärdera myndighelernas reaktioner på de ändrade finansiella förutsättningarna. Dessa försök bör, enligt RRV, ses som ett väsentligt led i den fortsatta ulvecklingen av ett väl avpassat system för för finansiell styrning av statsförvaltningen. Eftersom den försöksverksamhet med treåriga budgetramar som nu pågår har anknytning till frågan om flexiblare resursanvändning kan det, enligt RRV, vara lämpligt alt elt överföringssystem prövas vid myndigheter som ingår i dessa försök. Man föreslår att försöksverksamheten med överföring utformas så att såväl anslagssparande som anslagskredit prövas, med obegränsat anslagssparande och en hög kreditgräns.

Med ett undantag lillstyrker samtliga remissinstanser som yttrat sig i denna fråga att en försöksverksamhet inleds, i stort enligt den inriktning som RRV angett. Försvarets rationaliseringsinstitut anser nämligen att man har så goda erfarenheter av de överföringsmöjligheter som finns inom försvaret, att det av RRV föreslagna systemet kan införas direkt utan föregående försöksverksamhet. Flera remissinstanser uttrycker att man är intresserade av att delta i försöksverksamheten. '"

Som framgått av vad jag tidigare sagt anserjag att en försöksverksamhet Prop. 1986/87: 100 bör genomföras. Försöken bör inledas redan budgetåret 1987/88. Detta Bil. I förutsätter att försöksmyndigheterna för nästa budgetår tilldelas medel över ramanslag, vilket i sin tur innebär all regeringen måste föreslå riksdagen alt för dessa myndigheter anvisa medel över ramanslag i årets budgelproposition. Överföring skulle därvid kunna ske första gången vid ingången till budgetåret 1988/89. Antalet försöksmyndigheter bör begränsas i syfte att noggrant kunna följa hur de enskilda myndigheterna tillämpar systemet. I första hand bör etl urval av de myndigheter som ingår i försöksverksamheten med treåriga budgetramar ingå. Även andra myndigheter, främst sådana som föreslås tilldelas medel enligt ett treårigt huvudförslag med böljan budgetåret 1987/88, kan väljas ut att ingå i försöken. Jag föreslår därför, efter samråd med berörda statsråd, att kommerskollegium, centrala studiestödsnämnden, arbetsmarknadsverket, statens lantmäteriverk, statens energiverk med slatens elektriska inspektion, statistiska centralbyrån och statens löne- och pensionsverk får ingå i försöksverksamheten. Det finns anledning att också pröva överföringssystemet i myndigheter med en slor andel projektinriktad verksamhet. Jag föreslår därför, efler samråd med chefen för civildepartementet, att också statskontoret och RRV får ingå.

Försöksverksamheten bör i stort ha den inriktning som RRV angett, dock med den förändringen atl kreditgränserna bör anpassas myndighels-vis, med generellt lägre procentsatser än vad RRV föreslagit.

Jag kommer senare denna dag, efter samråd med chefen för civildepartementet, atl föreslå regeringen att uppdra åt RRV att med förbehåll för riksdagens beslut ge vägledning åt och följa upp verksamheten i försöksmyndigheterna.

RRV har även föreslagit att användningen av ramanslag och övriga anslagslyper saml de närmare villkor som är förknippade med dem bör regleras i en särskild anslagsförordning. En sådan reglering har tidigare efterlysts i skilda sammanhang. Jag finner det angeläget att en samlad reglering kommer till stånd i fråga om de skilda anslagstypernas innebörd och de villkor som generellt gäller för dessa. Utformning av ett förslag till regler bör ingå i det uppdrag tiU RRV somjag nämnl i det föregående.

8¶Sparstimulerande åtgärder

För att slimulera hushållssparandet och begränsa konsumtionsökningen har riksdagen vid ett tidigare tillfälle beslutat om en temporär höjning av den högsta tillåtna månadsinsältningen i aUemanssparandet (prop. 1985/86:50, FiU 7, rskr. 93). En allemanssparare fick under första kvartalet 1986, utöver 800 kr. per månad, sätta in sammanlagt högst 5000 kr. i allemanssparandel.

Somjag framhållit i det föregående ligger hushåUssparandet kvar på en mycket låg nivå. Det är därför motiverat att nu vidta särskilda åtgärder för att ytteriigare stimulera hushållens sparande. Det är angeläget att dessa åtgärder får effekt så snart som möjligt. Jag föreslår därför en temporär 71

höjning av högsta tUlåtna insättning i allemanssparandel under andra kvar- Prop. 1986/87: 100 talet 1987. Bil. 1

Förslaget innebär att en allemanssparare, utöver de insättningar på högst 800 kr. per månad som hian för närvarande får göra, kan göra ytterligare insättningar på sammanlagt högst 5 000 kr. under andra kvartalet 1987. Spararen får själv avgöra om han under den angivna liden vill sätta in hela det extra beloppet vid ett och samma tillfälle eller om han vill dela upp detta belopp i flera insättningar. Totalt kan således en sparare under det andra kvartalet 1987 sätta in 7400 kr. i allemanssparandel.

Bonusräntan till nytillkomna yngre sparare är liksom tidigare högst 300 kr.

Jag har inte funnit skäl att föreslå någon förändring i fråga om högsta sammanlagda beloppet av en sparares insättningar i allemanssparandel, 50000 kr.

I enlighet med det anförda har inom finansdepartementet upprättals förslag tUl lag om ändring i lagen (1983:890) om allemanssparande. Förslaget bör fogas till prolokollet i detta: ärende som bUaga 1.5.

Den föreslagna lagändringen är av så enkel beskaffenhet att lagrådets hörande skulle sakna betydelse.

9¶Redogörelse av fördelningspolitiska effekter av beslutade åtgärder

Riksdagen har (FiU 1986/87: 3, rskr. 29) i samband med behandlingen av en motion (1985/86: Fi717) behandlat frågan om redogörelse i budgetpropositionen för fördelningspolitiska konsekvenser. Riksdagen uttalade därvid bl.a. att det på sikt bör vara möjligt för regeringen att göra sammanställningar över hushållens ekonomiska situation och regelbundet redovisa dessa för riksdagen. Riksdagen anlJorde därvid också att allteftersom tillförlitliga mätmetoder utvecklas borde regeringen redovisa de fördelningspolitiska effekterna av åtgärdsförslag, framför allt effekterna av förändringar i skatte- och transfereringssystemen.

Inom regeringskansliel har under en längre tid bedrivits ett utvecklingsarbete för att kunna belysa fördelningspolitiska effekter bl. a. av ändringar i skatte- och bidragssystem.

I en promemoria utarbetad inom finansdepartementet, (Ds Fi 1983:8) Fördelningsstudier som underlag för regeringsbeslut, redovisades en metodik för att belysa fördelningseffekter av olika förslag. Den beräkningsmodell som användes baserade sig på 27 stycken typhushåll. Modellen befann sig i ett utvecklingsskede. Både löntagar- och pensionärshushåll var representerade. För varje typhushåll beräknades den disponibla inkomsien (inkomst efter avdrag av skatt och med tillägg för olika typer av bidrag) och det disponibla överskottet (hushållens disponibla inkomst reducerat med kostnader för existensminimum och i berörda fall för barnomsorg). 1 sludien redovisades också en tillämpning av modellen på förslag i propositionerna om vissa ekonomiskt-politiska åtgärder m, m. samt om upphävande

72 av beslut om karensdagar m. m. hösten 1982.

Ett fortsatt utvecklingsarbete bedrivs nu inom regeringskansliel för all Prop. 1986/87: 100 ta fram mer förfinade meloder för atl belysa fördelningseffekter. Familje- Bil. 1 typerna i typhushållsmodellen har reviderats och avsikten är att t. ex. även villaboendes ekonomiska situation skall kunna belysas. ÅtskiUigt arbete återstår dock innan modellen kan användas mer reguljärt.

Regeringen har också getl elt uppdrag till statistiska centralbyrån (SCB) atl undersöka hur välfärden och dess fördelning har utvecklats under de senaste femton åren. Bl. a. skall SCB redovisa förändringar i ekonomiska villkor flöner, inkomster, förmögenheter och köpkraft). Uppdraget skall redovisas lill regeringen under våren 1987.

SCB ulvecklar inom ramen för sitt fördelningsmodellprojekt metoder för att beskriva fördelningseffekter av reformer. En typhushållsmodell har tagits fram där effekter av förändringar i skatte- och bidragsregler för vissa hushållstypers disponibla inkomst kan beräknas. SCB arbetar också på att ta fram en fördelningsstatistisk databas som bl. a. gör det möjligt att studera förändringar i hushåUens ekonomiska situation över tiden. Till det statistiska materialet i databasen skall olika beräkningsprogram kunna kopplas. Fördelningspolitiska beräkningar som är representativa för hela befolkningen skall då kunna erhållas.

SCB:s arbele är av stor betydelse för den fortsatta utvecklingen på delta område. Chefen för civildepartementet återkommer till detta vid sin anmälan av sitt förslag till medelstilldelning till SCB.

Ett stort antal fördjupningsstudier har vidare genomförts i expertgruppens för offentliga studier i offentlig ekonomi (ESO) regi om fördelningseffekter av skatte- och bidragssystem samt av vissa statliga subventioner, t. ex. livsmedelssubvenlioner.

Som jag här redogjorl för pågår således ett intensivt utvecklingsarbete för alt ta fram metoder för atl samlat beräkna fördelningseffekter för hushållen av förändringar i skatte- och transfereringssyslemen. Jag avser all åierkomma med redovisningar av detta i takt med att utvecklingsarbetet resulterat i tillräckligt tillförlitliga metoder.

RRV har tidigare till regeringen rapporterat (RRV dnr. 1982:155) resultatet av sin förvaltningsrevision inom områdel skatter, avdrag, bidrag och avgifter som berör hushåUen. RRV framförde bl.a. att det finns ett stort behov av planerat utvecklingsarbete rörande analyser av överföringars samlade effekler. Detta borde enligt RRV göras vid myndigheter med ansvar för överföringssystem. RRV ansåg vidare atl statsmakterna borde klargöra utgångspunkterna för analysarbetets omfattning, inriktning och former inom statsförvaltningen samt utfärda riktlinjer för samordningen.

Enligt vad jag erfarit har, sedan RRV avlämnade sin rapport, ell antal myndigheter med ansvar för transferingssystem påbörjat etl arbele för att beskriva fördelningseffekter på hushållsnivå. Jag kommer att följa detta arbete och avser inte vidta några särskilda åtgärder med anledning av RRV:s rapporl.

73

10¶Vissa frågor angående postverket och Prop. 1986/87: lOO

PKbanken B"- '

10.1¶Bakgrund

De båda statliga bankerna Postbanken och Sveriges Kreditbank gick 1974 samman i Post- och Kreditbanken, PK-banken (numera PKbanken). Syftet med samgåendet var att öka effektiviteten och därigenom stärka konkurrenskraften gentemot de privatägda bankerna. Genom en samordning av de båda bankernas tjänster skulle det också bli möjligt att ge kunderna en utökad service. Riksdagen angav riktUnjerna för samgåendet (prop. 1973:145, NU 63, rskr. 326). Dessa innebar i stort sett följande.

Postbankens sparrörelse, personkontorörelse och den räntebärande delen av postgirorörelsen fördes över till den nya banken. Den del av postgirorörelsen som inte var räntebärande stannade kvar inom postverket. Postverket skulle dock inte bedriva någon utlåning eller placeringsverksamhet utan skulle placera innestående medel liksom andra medel som inte erfordrades för utbetalningar i postverket på särskild räkning i PKbanken för att förvaltas av denna. Hanteringen av transaktioner i sparrörelsen och personkontorörelsen på postkontoren skulle för PKbankens räkning ombesörjas av postverket. Detsamma gällde den centrala bokföringen och behandlingen i övrigt av dessa transaktioner. Vidare skulle PKbankens kunder kunna utnyttja postverkets konior och kundservice medan postverkets kunder skulle kunna utnyttja organisation och service hos PKbanken.

För postgirorörelsens del innebar förslaget att postgirot i fortsättningen organisatoriskt skulle utgöra en avdelning inom postverket och att postgirots medel skulle placeras på inlåningsräkning i PKbanken.

Genom ett särskilt avtal tillförsäkras postverket ersättning för den inlåning som postverket på detta sätt har innestående i PKbanken. Ersättningen motsvarar i princip den avkastning som banken erhåller på sina placerade medel med avdrag för bankens kostnader och risker.

Ändrade förutsättningar för samarbete

Utvecklingen på kreditmarknaden under de senaste åren har inneburil alt förutsättningarna för samarbetet mellan postverket och PKbanken föränd rats. Omläggningen av penningpolitiken, den snabba utvecklingen av pen ning- och kapitalmarknaderna samt ränteutvecklingen är väsentliga fakto rer i sammanhanget. Mot denna beikgrund har postverket och PKbanken funnit det angeläget att grundligt överväga former och inriktning i fråga om det framtida samarbetet. Dessa överväganden har lett fram till ett nytt samarbetsavtal för perioden 1987-1989. Detta avtal syftar tiU ett fördjupat och mer affärsorienterat samarbete mellan partema vad gäller utnyttjandet av postverkets kontorsnät och service. Avtalet är baserat på att postverket får ersättning av PKbanken beräknad efter uppnådda volymer på in- och uflåning i stäUet för som tidigare efter det antal transaktioner postverket genomförde åt PKbanken. Avtalet innebär vidare att postverket självt skaU förvalta sina likvida medel. Detta har inte ansetts inverka menligt på _.

PKbankens verksamhet. PKbanken har under 1986 kunnat sälja ut en Prop. 1986/87: 100 betydande obligationsvolym och har därför inte längre behov av postgiro- Bil. 1 medlen för bankens finansiering. Resultatmässigt innebär förändringen en sänkning av PKbankens finansieringskostnader och därmed bättre resultat.

Avtalet har träffats under förutsättning av regeringens och riksdagens godkännande av ändrade placeringsregler för postverket.

10.2¶Föredragandens överväganden och förslag

Jag delar parternas uppfattning att utvecklingen på kreditmarknaden under de senaste åren motiverar en grundlig genomgång och förnyade överväganden rörande formerna för samarbetet mellan postverket och PKbanken. Jag kan också i allt väsentligt anslula mig till parternas uppfattning vad gäller utformningen och inriktningen av det framtida samarbetet dem emellan.

Det är angeläget att understryka att de mål som satts upp för verksamheten i samband med PKbankens bildande fortfarande bör gälla. För att vidmakthålla konkurrenskraften är del väsentligt att den statliga bankverksamheten koncentreras i en bank, PKbanken. Del förslag som jag i del följande kommer att lägga fram angående postverkets förvaltning av likvida medel, m. m. får således inte leda tUl att en bankverksamhet utvecklas inom postverket. Postgirots ställning att endast vara ett betalningsförmed-lande institut måste behållas. Målsättningen att genom samarbete kunna erbjuda ökad service åt kunderna måste också stå kvar.

Sammanfattningsvis gör jag den bedömningen att det avtal som postverket och PKbanken träffat ulgör en lämplig grund för ett fördjupat och vidgat samarbete mellan parterna, vilket är ägnat atl på sikt främja deras konkurrenskraft och utveckling. Det förhållandet att postverket självt skall svara för förvaltningen av sina likvida medel förutsätter vissa ställningstaganden som behandlas i det följande.

Enligt vad jag tidigare anfört bör postverket inte få status av bank. Bankrörelse definieras i lagen (1955:183) om bankrörelse som verksamhet i vilken ingår inlåning från allmänheten på sådan räkning som bank i allmänhet använder.

Eftersom postverkets girokonton har flera likheter med bankernas inlåningskonton blir följden att postgiroverksamheten betraktas som bankrörelse. För att postverket nu skall kunna självständigt driva postgiroverksamheten utan att därmed bli bank, måste postverket ges rätt att för sin postgirorörelse hålla konton för allmänheten. Jag föreslår därför ett tillägg med denna innebörd i ett nytt tredje stycke i 2 § i den föreslagna bankrörelselagen (prop. 1986/87: 12).

Förvallningen av postverkets likvida medel kommer att bli en verksam het av betydande omfattning och med stor ekonomisk vikl. För att få en klar ansvarsfördelning och för att underlätta resultatuppföljningen bör finansförvaltningen avskiljas från postverksamheten i övrigt. Därigenom markeras också de särskilda krav på specialistkompetens som måste stäl las på ledning och anställda i finansförvaltningen.

Finansförvaltningen kan avskiljas på olika sätt. Inom postverket kan Prop. 1986/87: 100 bildas en placeringsdelegation. Föreskrifter bör i så fall meddelas om att Bil. 1 finansförvaltningen bör vara klart urskiljbar i postverkets räkenskaper och reviderbar. Etl annat alternativ är att bilda ett av postverket helägt aktiebolag för att ta hand och denna förvahning. Det bör ankomma på regeringen att närmare bestämma de orgcinisatoriska formerna för postverkets finansförvaltning.

När det gäller placeringen av postverkets likvida medel anserjag att en utgångspunkt bör vara att postverket inte skall ta någon kreditrisk. Postverkets möjligheter att placera sina likvida medel bör därför vara begränsade till inlåning i bank och förvärv av för den allmänna rörelsen avsedda skuldebrev som är utgivna eller garanterade av staten, kommun, bank, hypoteksinstitut eller kreditaktiebolag. Närmare bestämmelser om detta bör fastställas av regeringen.

De säkerhelsmässiga krav man bör kunna ställa på postverkets finansförvaltning förutsätter också att ränteriskerna i placeringsverksamheten begränsas. Del bör ankomma på postverkets styrelse att närmare ange begränsningar i detta avseende.

En rationell förvaltning av postverkets likvida medel förutsälter en viss upplåningsräti för utjämning av tilll:älliga nedgångar i likviditeten. Denna rätt bör emellertid begränsas tUl vad som krävs för en rationell likviditetsförvaltning och därmed endast bestå av kortfristig upplåning på dagslånemarknaden. Postverket bör inte ges rätt att emittera egna värdepapper på penning- eller kapitalmarknaderna eUer atl låna upp medel för att finansiera investeringar o. d. Regeringen bör närmare ange gränserna för upplåningsrätten.

Postverket är inte någon bank och deponerar därmed inte medel i riksbanken. Härigenom undviks risken att postverket gör marknadsoperationer, som påverkar banksystemets upplåning. Av denna anledning bör postverket inte få låna medel i riksbanken.

Postverket ger redan nu ränta på vissa typer av postgirokonton. Juridiska personer får 4% ränla på medel som står inne på sådant konto.

Av konkurrensskäl bör postverket även fortsättningsvis kunna ge ränta påjuridiska personers postgirokonton. För att motverka att giroverksamheten utvecklas till bankverksamhet bör emellertid räntan begränsas. Efter samråd med riksbanken har jag funnit det lämpligt att den för närvarande inte bör överstiga riksbankens inlåningsränta till banker minskad med en procentenhet. Detta innebär en räntesats för närvarande om fem procent. Ränta bör inte kunna utgå på fysiska personers postgirokonton. Det bör ankomma på regeringen att närmare ange begränsningar i fråga om ränta på postgirokonto.

Postgirot konkurrerar med bankgirot om betalningsförmedling. En av de fördelar bankgirot har jämfört med postgirot är möjligheten till övertrasse-ring. Då postgirokontona inte är kopplade till bankräkningar finns inga formella möjligheter till övertrassering, vilket minskar postgirots konkurrenskraft.

Del är enligt min mening skäligt att postverket får möjlighet att ge postgirots företagskunder en viss övertrasseringsrätt. Betalningsuppdrag 76

för vilka täckning saknas på postgirokontot bör emellertid få verkställas Prop. 1986/87: 100 endast om ett särskilt medgivande till övertrassering har lämnats kunden. Bil. 1 Överlrasseringsrälten skall vara begränsad till ett visst belopp och kunden skall förbinda sig att täcka övertrasseringen efter högst tre bankdagar, så att kontot är nollställt eller visar positivt saldo. Räntan på övertrassering bör sättas så högt att övertrassering inte utvecklas lill en reguljär finansieringsform. Direktlån bör inte få ges. Närmare bestämmelser om detta bör fastställas av regeringen.

1 enlighet med det anförda har inom finansdepartementet upprättas förslag lill lag om ändring i bankrörelselagen (1987:000). Förslaget bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 1.5.

Den föreslagna lagändringen är av så enkel beskaffenhet all lagrådets hörande skulle sakna betydelse.

Till regeringsprotokollet i detta ärende bör bifogas som bilagor: Preliminärnationalbudget 1987 (Bilaga l.l). Utdrag ur RRV:s inkomstberäkning (Bilaga 1.2),

Sammanställning av remissyttranden över rapporten (RRV Dnr 1985; 361) Överföring av anslagsmedel mellan bydgetär - ett ramanslag med anslagssparande och anslagskredit (Bilaga 1.3),

Vissa tabeller rörande den slalsfinansiella utvecklingen m. m. (Bilaga 1.4), Lagförslag (BUaga 1.5).

Hemställan

Föredragandena hemställer, mot bakgrund av vad som anförts, att regeringen dels föreslår riksdagen att

1. godkänna de allmänna riktlinjer för den ekonomiska politiken som förordats i det föregående,

2. godkänna de allmänna riktlinjer för budgetregleringen som förordats i det föregående,

3. för budgetåret 1987/88, i avvaktan på slutliga förslag i kompletteringspropositionen och i enlighet med vad som förordats i det föregående,

a) beräkna statsbudgetens inkomster,

b) beräkna förändringar i anslagsbehållningarna,

c) beräkna förändringar i dispositionen av rörliga krediter,

d) beräkna beräknat tillkommande utgiftsbehov, netto,

4. införa ramanslag som en ny anslagstyp i enlighet med vad jag har förordat,

5. anta förslaget till lag om ändring i lagen (1983:890) om allemanssparande,

6. anta förslaget till lag om ändring i bankrörelselagen (1987:000),

7. bemyndiga regeringen att medge postverket att självt förvalta sina likvida medel och godkänna de förordade riktlinjerna för denna förvaltning.

77

8. bemyndigaregeringenatt medge postverket att för verksamhe- Prop. 1986/87:100 ten inom postgirot ta upp lån, Bil.l

9. bemyndiga regeringen att utfärda närmare bestämmelser om förvaltningen av postverkets likvida medel och om de organisatoriska formerna för postverkets finansförvaltning,

dels bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad föredraganden har anfört beträffande

10. den kommunala ekonomin,

11. statliga garantier,

12. vissa budgettekniska friigor,

13. spar- och kreditgränser, ränlebeläggning, återredovisning m. m. i ett system med ramanslag och i fråga om val av försöksmyndigheter m.m.

78 Innehållsförteckning Prop. 1986/87:100

Bil. 1

Finansplanen

1¶Den ekonomisk-politiska strategin ....................................................... 1

1.1¶En ny period av industrieU expansion ............................... 1

1.2¶Politik för tillväxt och rättvis fördelning ............................. 2

1.3¶Den ekonomiska politikens inriktning ................................ 4

2¶Utvecklingen 1986-1987 ....................................................................... ...... 7

2.1¶Den internationella utvecklingen ....................................... ...... 7

2.2¶Den svenska ekonomin ......................................................... ..... II

2.3¶Penningpolitiken ................................................................... ..... 14

3¶Budgetpolitiken ..................................................................................... ..... 16

3.1¶Budgetpolitikens inriktning .................................................. 16

3.2¶Utgiftspolitiken ..................................................................... 21

3.3¶Statsflnansiella restriktioner för den statliga lönebildningen 22

3.4¶Budgefläget ............................................................................ 23

4¶Sysselsättningen och lönebildningen ................................................ 25

4.1¶Sysselsättningspolitiken ...................................................... .... 25

4.2¶Löner och sysselsättning ..................................................... .... 27

4.3¶Nya förutsättningar på arbetsmarknaden ......................... .... 28

4.4¶Lönebildningen och den ekonomiska politiken ............... .... 29

5¶Den kommunala ekonomin ................................................................... ..... 31

5.1¶Utsikter för den kommunala ekonomin de närmaste åren 31

5.2¶Åtgärder ................................................................................. .... 33

Statsbudgeten och Särskilda frågor

1¶Statsbudgeten budgetåren 1986/87 och 1987/88 ............................. ..... 36

I. I Beräkningsförutsättningar ................................................... ..... 36

1.2¶Statsbudgetens inkomster och utgifter avseende budgetårel 1986/87 36

1.3¶Statsbudgetens inkomster och utgifter avseende budgetåret 1987/88 38

1.4¶Statsbudgetens saldo för budgetåren 1986/87 och 1987/88 42

2¶Exiraordinära budgeteffekter ............................................................... 44

3¶Statens lånebehov ................................................................................ 44

4¶Statliga garantier .................................................................................... 45

5¶Principer för bokföring av valutaförluster och räntor på statsskuldväxlar 48

6¶Vissa budgettekniska frågor ............................................................... .... 49

6.1¶Utveckling av budgetprocessen och ekonomisystemet ... 49

6.2¶Ändrad redovisning av förslag till medelstilldelning i budgetpropositionen 52

7¶Överföring av anslagsmedel mellan budgetår .................................... 54

7.1¶Inledning .................................................................................. 54 79

7.2¶Föredragandens överväiganden och förslag ...................... 56 Prop. 1986/87: 100

7.3¶Ytterligare information till riksdagen .................................. 65 Bil. 1

8¶Sparstimulerande åtgärder ..................................................................... 71

9¶Redogörelse av fördelningspolitiska effekter av beslutade åtgärder 72

10¶Vissa frågor angående postverket och PKbanken ......................... .. 74

10.1¶Bakgrund ............................................................................... 74

10.2¶Föredragandens överväganden och förslag .................... .. 75

Hemställan .................................................................................................. 77

Tabellförteckning

Finansplanen

1¶Försörjningsbalans 1985-1987 ............................................................ ... 11

2¶Bidrag till BNP-tillväxten 1983- 1987 .................................................. 12

3¶Bytesbalans 1984-1987 ......................................................................... ... 13

4¶Finansiering av statens lånebehov 1985-1987 ................................... 16

5¶Offentligt finansiellt sparande i vissa länder 1982-1987 .................. 17

6¶Budgetsaido för budgetåret 1986/87 ................................................... 23

7¶Budgetsaido för budgetåren 1982/83, 1985/86-1987/88 ................... 24

Statsbudgeten och Särskilda frågor

1¶Ändringar i RRV:s beräkningar av statsbudgetens inkomster budgetåret 1986/87 37

2¶Anslagsbehållningarna vid utgången av budgetåren 1983/84-1986/87 38

3¶Statsutgifterna budgetårel 1986/87 ................................................... 38

4¶Ändringar i RRV:s beräkningar av statsbudgetens inkomster budgetåret 1987/88 41

5¶Förslag till förändringar i uppställningen av statsbudgetens inkomster budgetåret 1987/88 41

6¶Statsutgifterna för budgetåret 1987/88 ............................................. 42

7¶Statsbudgeten för budgetåren 1986/87 och 1987/88 ..................... .. 42

8¶Förslag till statsbudget för budgetåret 1987/88 ............................... .. 43

9¶Underliggande budgetsaido för budgetåren 1985/86- 1987/88 .... 44

10¶Statens lånebehov (netto) budgetåren 1985/86-1987/88 ................. .. 45

11¶Statliga garantier per den 30 juni 1986 ............................................... .. 46

Diagramförteckning

Finansplanen

1¶Statsbudgetens utgifter 1975/76-1986/87 .......................................... .. 18

2¶Statligt budgetunderskott 1975-1987 ................................................. .. 24

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1986

80¶Bilaga 1.1

Preliminär nationalbudget för 1987

Preliminär nationalbudget för 1987 p™p [s/s?: loo

Förord

Den preliminära nationalbudgeten för 1987 (PNB 87) som härmed läggs fram, beskriver den internationella och svenska ekonomins utveckling och innehåller en prognos för det kommande året. Nationalbudgeten bygger på material från fackdepartement och olika verk och institutioner. Utredningsrådet har hörts men dess ledamöter bär inte nägot ansvar för de bedömningar som görs i nationalbudgeten.

Konjunkturinstitutet offentliggjorde i december 1986 en prognos för det kommande årel. Denna prognos ulgör det huvudsakliga underlaget för den preliminära nationalbudgeten.

Arbetet med den preliminära nationalbudgeten har letts av statssekreteraren Erik Åsbrink och departementsrådet Svante Öberg. Kalkylerna avslutades den 17 december 1986.

Riksdagen 1986/87. 1 saml. Nr 100. Bilaga l.l

1¶Sammanfattning Prop. 1986/87: lOO

. „ ,,. Bil. 1.1

IntemationeU utveckling

Den internationeUa ekonomiska utvecklingen har under 1986 varit svagare än väntat. De lägre oljepriserna och den lägre internationella räntenivån har inte fullt ut haft den stimulerande inverkan som förväntats. En gradvis förbättring av det världsekonomiska läget har emellertid ägt rum under andra halvåret 1986 och torde fortsätta under större delen av 1987. BNP-tillväxten i OECD-området bedöms uppgå till ca 2 1/4% 1986 och 2 1/2% 1987. De viktigaste bidragen tdl tillväxten 1987 förväntas komma från den privata konsumtionen och byggnadsinvesteringarna. Industriinvesteringarna vänlas också utvecklas relativt starkt, särskilt i Västeuropa. Nettoexporten däremot, torde komma att lämna ett negativt bidrag tUl tillväxten.

Den förutsedda tillväxten är inte tillräcklig för att påtagligt förbättra läget på arbetsmarknaden inom OECD-området under 1987. Arbetslösheten torde förbli på en nivå om drygt 8% i OECD totalt och även för Västeuorpa ligga kvar pä nuvarande mycket höga nivå, dvs. ca 11%. Inflationsulsiklerna är lämligen goda. För OECD-området i dess helhet kan inflationen förväntas bli ca 3% under 1987, medan prisnivån i länder som Japan och Förbundsrepubliken Tyskland i stort sett torde förbli stabil. De nomineUa löneökningarna i OECD-området väntas i genomsnitt uppgå till ca 4% under 1987, vilket är en lägre ökningstakt än under 1986. Delta innebär en icke obetydlig reallöneökning i de flesta länder även under 1987.

De finansiella obalanser som kännetecknat den ekonomiska utvecklingen under senare år har förvärrats 1986. Underskotten i Förenta staternas federala budget och bytesbalans har vidgats ytterligare under 1986. Överskotten i såväl den japanska som den västtyska bytesbalansen har fortsatt att öka. Den anpassning av växelkurserna som inleddes under 1985 har fortsatt under 1986. D-marken och, framför allt, den japanska yenen har apprecierats ytterligare gentemot den amerikanska dollarn. Under 1987 förväntas en förändring i ulvecklingen genom alt såväl underskottet i den amerikanska bytesbalansen som överskottet i Japan kan förväntas minska något. För Förbundsrepubliken Tysklands del förutses en mer påtaglig minskning av bytesbalansöverskottet.

Internationella förutsättningar för PNB-prognosen

1987 BNP i OECD, %

2,8

2 1/4

2 1/2

Konsumenlpriser i OECD, %'

4,6

2 3/4

3¶Arbetslöshet i OECD, %

8,3

8 1/4

Exportmarknadstillväxt, %'

7,6

5,5

3,3

Världsmarknadspriser i nationella valutor. %■

3,9

-1,6

1,0

Råoljepris, dollar per fat

27,19

14,60

15,00

Dollarkurs i kr.

8,61

7,13

6,97

' KPl årsgenomsnitt

Avser bearbetade varor. De vikter, som har tillämpats, avser ländernas andel av

svensk export av bearbetade varor.

Konkurrenskraft Prop. 1986/87: 100

1 samband med devalveringarna 1981 och 1982 stärktes det svenska nä- ringslivets konkurrenskraft påtagligt. Tiden därefter har inneburit en ut byggnad av den svenska industrin. Exporten har ökat med 21% och industriproduktionen med 16% meUan 1982 och 1986. Industrins investe ringar beräknas ha ökal med närmare 40% under samma period. För byggnadsinvesteringarna i industrin är ökningen över 70%.

Under de senaste åren har emellertid den svenska pris- och löneökningstakten varit högre än omvärldens, vilket har hotat att åter försämra konkurrenskraften. UtveckUngen det senaste året har dock inneburit vissa förbättringar. Oljeprisfallet har sänkt företagens kostnader, sänkl inflationen och stärkt hushållens reala köpkraft. Löneavtal har slutits som dämpar lönekostnadernas ökning 1987.

Valutakurserna har utvecklats i en för den svenska konkurrenskraften gynnsam riktning. De kraftiga valutakursförändringarna mellan de viktigaste valutorna har emellertid gjort det svårt all bedöma hur relativa priser och kostnader har utvecklats. Beräknat på sedvanligt sätt har relativpriset på svensk exporl av bearbetade varor till 14 OECD-länder ökat med

2 1/2% 1986. Om hänsyn emellerlid las lill alt vissa viktiga valutor har stigit i värde och om jämförelse görs med ländernas exporl snarare än deras imporl, så har relativpriserna istället sänkts 1986. Denna utveckling torde kunna förklaras av all lönsamheten har varit så god all det inte av kostnadsskäl har varil nödvändigl att höja priserna mer än konkurrenter na. Därför görs nu bedömningen i föreliggande prognos alt de svenska företagen inte fortsätter att förlora marknadsandelar 1987, när det gäller exporten av bearbetade varor tiU OECD-området.

Även i fråga om importen har vissa förbättringar skett. Efter att de svenska priserna på bearbetade varor sänkles jämfört med importpriserna lill följd av devalveringarna, har de svenska företagens priser ökat med 2 å

3 % per år mer än importpriserna. Det har letl till att de svenska företagen har förlorat andelar även på hemmamarknaden. År 1986 har marknadsan- delsföriusterna varit måttliga. Under senare delen av årel har dessutom de svenska företagens priser stigit mindre än importpriserna, vilket torde sammanhänga med apprecieringen av D-marken och den japanska yenen. Trols atl en förändring möjligen har skett under 1986 torde fortsatta an- delsföriuster på hemmamarknaden under 1987 till följd av tidigare höjning ar av relativpriserna inte kunna undvikas.

Försörjningsbalans

Den privata konsumtionen har ökat mycket starkt 1986, särskilt under senare delen av året. Expansionen förutses fortsätta det närmast året men i något måtfligare takt än under hösten 1986. Den privata konsumtionen beräknas öka med 3% 1987, se tabell 1:1. Konsumtionsökningen 1986 och 1987 förklaras av flera faktorer. Efter en svag inkomstutveckling i början av 1980-talet - mellan 1980 och 1983 minskade hushållens reala disponibla inkomster med 5% - har det uppkommit ett betydande uppdämt köpbe-

hov. Realinkomsterna har sedan 1983 ökat i belydande utsträckning och Prop. 1986/87: 100 förväntningarna om framtida inkomstökningar har stärkts. Detta har efter Bil. 1.1 hand resulterat i en alll starkare konsumlionslillväxt. Därtill kommer förbättrade möjligheter att låna och en värdestegring på finansiella tillgångar och fastigheter, som har ökat hushållens förmögenhet. Denna utveckling har medfört att hushållens sparkvot har minskat de senasle åren, trots att realräntan har stigit och trots alt det har blivit mer lönsamt att spara. En fortsatt minskning förutses 1987.

Tabell 1:1 Försörjningsbalans

Miljarder kr. 1985 löpande priser

Procentuell volymförändring

1987 BNP

Import av varor och tjänster

862,5 282,9

2,2 7,7

1,7

3,7

2,2 4,0

Tillgång

1145,4

3,5

2,2

2,7

Privat konsumtion Offentlig konsumtion

Stat

Kommuner Bruttoinvesteringar Lagerinvesteringar Export av varor och tjänster

438,6 239,8 64,8 175,0 164,8 -1,4 303,6

2,7

1,9

0,4

2,5

6,3

0,6'

2,3

3,6 1,3

-0,1 1,9 0,3

-0,3' 2,8

3,0

1,0

-0,3

1,5

2,5 0,4' 2,5

Användning

1145,4

3,5

2,2

2,7

Inhemsk efterfrågan Nettoexport

841,8 20,7

3,9

-1,5'

2,0 -0,2'

2,8 -0,4'

' Förändring i procent av föregående års BNP.

Tillväxttakten i den offentUga konsumtionen förutses fortsätta alt minska det närmaste året. Den offentliga konsumtionen beräknas öka med 1 % 1987. Kommunernas ekonomi har försvagats de senaste åren. Visseriigen är kommunernas likviditet forlfarande god och den genomsnittliga utdebiteringen av kommunalskatt har sänkts något 1986. Genom att utgifterna har ökat mer än inkomsterna, har emellertid det finansiella sparandet försämrats och elt underskott på ca 5 miljarder kr. beräknas ha uppkommit 1986. Detta väntas ha en återhållande inverkan på utbyggnadstakten i den kommunala verksamheten. En minskning förutses av den statliga konsumtionen tili följd av fortsatla krav på rationaliseringar vid de slalliga myndigheterna.

Bruttoinvesteringarna har ökat påtagligt de senaste åren. En viss försvagning av investeringskonjunkturen haremellertid inträffat 1986, främst lill följd av lillfälliga variationer i industrins maskininvesleringar och en svacka i bostadsbyggandet. De grundläggande förutsättningarna för en fortsatt investeringsuppgång är dock goda - lönsamheten är betydligt bättre än för några år sedan, kapacitetsutnyttjandet är högt och produktionen väntas öka nästa år. En ökning förutses av bruttoinvesteringarna med 2 1/2% 1987.

Den långa period av lageravveckling som inleddes 1981 har fortsall 1986.

En under 1986 påböijad uppbyggnad av lagren i delar av ekonomin till följd Prop. 1986/87: 100 av ökande försäljningsvolymer och en fortsatt avveckling inom andra delar Bil. 1.1 vänlas leda till en mindre lagerökning 1987. Därmed beräknas lagerutvecklingen ge ett positivt bidrag till förändringen av den totala efterfrågan 1987 motsvarande 0,4% av BNP.

Den inhemska efterfrågan beräknas i enlighet med vad som skrivits ovan öka betydligt snabbare 1987 än 1986. Till följd av etl förväntat negativt bidrag från neltoexporlen beräknas BNP-tillväxten stanna vid 2,2% 1987.

Tillväxtens sammansättning

BNP-tillväxten beräknas bli något starkare 1987 än 1986. Därmed skulle tillväxten fortsätta i relativt god takt för femte året i rad, se nedanstående tablå. I genomsnitt för perioden 1982-1987 beräknas BNP öka med 2,5% per år.

Bidrag till BNP-tillväxten

Årlig procenluell volymförändring och bidrag därtill

1983 1984 1985 1986 1987

BNP 2,4 4,0 2,2 1,7 2,2 Bidrag från:

-konsumtion -0,7 1,4 1,9 2,1 1,8

- kapitalbildning' 3,1 2,6 0,4 -0,4 0,5

' Bruttoinvesteringar, lagerinvesteringar och nettoexport.

Tillväxten har emellertid under den senare delen av perioden burits upp av ökad konsumlion, medan kapitalbildningen lämnat ett mindre bidrag. Denna utveckling förutses fortsätta 1987. Nettoexporten beräknas dra ned kapitalbildningens bidrag, dvs. importen vänlas öka starkare än exporten 1987. Däremot beräknas både fasta bruttoinvesteringar och lagerinvesteringar lämna positiva bidrag till kapitalbildningen 1987.

Bylesbalans

Trots en försvagning av marknadstillväxten beräknas den svenska exporten av bearbetade varor till OECD-området öka med drygt 4 % 1987. Det är främst den svagare utvecklingen i de nordiska grannländerna som dämpar marknadstillväxten. Marknaderna ulanför OECD-områdel för bearbetade varor och exporten av annat än bearbelade varor ulvecklas långsammare, vilket gör att den totala exporten inte ökar lika mycket. Den totala exporten av varor och Ijänster beräknas öka med ca 2 1/2% 1987.

Importen av bearbetade varor beräknas öka med närmare 8% 1987. Detta är en följd av dels en relativt stark inhemsk efterfrågeökning, dels väniade fortsatta föriuster av marknadsandelar för de svenska företagen på den inhemska marknaden. Den totala importen av varor och tjänster dras

ned av svagare utveckling för annan import än bearbetade varor och Prop. 1986/87: 100 väntas öka med ca 4%. Bil. 1.1

En viss försvagning av handelsbalansen förutses 1987, se tabeU 1:2. Tjänstebalansen torde försämras något tdl följd av ett ökat underskoH för turism och även transfereringsbalansen försvagas något. Överskottet i bytesbalansen, vUket beräknas till drygt 8 miljarder kr. 1986, väntas därmed reduceras till knappt 4 miljarder kr. 1987.

Tabell 1:2 Bytesbalans

Miljarder kr., löpande priser

1987 Export av varor Import av varor Korrigeringspost

242,8 218,4 -1,1

260,5 244,5 -1,3

267,0 233,5 -1,7

278,8 247,5 -1,7

Handelsbalans

23,3

14,7

31,8

29,6

Tjänstebalans Transfereringsnetto

7,0 -27,3

5,7 -30,8

4,3 -27,6

3,1 -29,1

Bytesbalans

3,0

-10,4

8,5

3,6

Beräkningar av bytesbalansen är aUtid osäkra. Prognosen för bytesbalansen är bl. a. baserad på ett antagande om ungefär oförändrat råoljepris, 15 dollar per fat. I mitten av december 1986 har en tendens mot stigande oljepriser förekommit. Om råoljepriset skulle stiga tiU 18 doUar per fat 1987, så skuUe bytesbalansen 1987 försämras med ytterligare ca 3 miljarder kr. och det beräknade överskottet försvinna. Ett högre oljepris skulle också leda till en högre inflation.

Pris- och löneutveckling

Konsumentprisindex (KPl) har ökat med 3,0% mellan december 1985 och november 1986. Det innebär troligen alt ökningen t.o.m. december 1986 har blivit något högre, drygl 3 %.

I den reviderade nationalbudgeten för 1986, som publicerades i april 1986, förutsågs KPI-ökningen stanna vid 2,3% under 1986. Det högre ulfallet kan hänföras tiU att både timlöner och vinstmarginaler har ökal mer än beräknai. Delvis har dessa faktorer motverkats av lägre ränteläge och internationella priser än vad som då förutsattes.

Tillgängligt underiag tyder på att vinstandelarna i industrin har varit ungefär oförändrade 1986, men atl vinstandelarna i hela näringslivet har ökat något. Det tycks således som om prissättningen utanför industrin har inneburit att priserna har höjts mer än vad som motiveras av kostnadsökningar. Denna tolkning stöds också av prisulvecklingen för olika delar av den privata konsumtionen och av au producentpriserna har ökat långsammare än konsumentpriserna under 1986.

Konsumentpriserna beräknas öka med ca 4% under loppet av 1987. Detta innebär en viss ökning av inflationen jämfört med utvecklingen under 1986, men mätt mellan årsgenomsnitten skulle ökningen för KPl bli

något lägre 1987 än 1986. Den relativt måttliga inflationen 1987 beror Prop. 1986/87: 100 främst på att de internationella priserna ökar långsamt och att löneökning- Bil. 1.1 arna beräknas bli lägre 1987 än 1986. Därutöver torde den lägre prisökningstakt som nåddes 1986 - och som bl.a. har kommit till uttryck i producentprisernas långsamma ökning - ha en dämpande effekt på prisökningarna även 1987. Vidare har förutsatts att vinstmarginalerna inte nämnvärt bidrar till prisökningarna 1987.

Timlönerna i näringslivet beräknas ha ökat med ca 7% 1986. De löneavtal som har slutits innebär att timlönerna i näringslivet torde öka med ca 5% 1987. Vid denna uppskattning har förutsatts alt löneglidningen, som har minskal både 1985 och 1986, fortsätter alt avta 1987. Som genomsnitt för hela ekonomin beräknas timlönerna öka med 7,9% 1986 och 5,3% 1987.

Sysselsättning och arbetslöshet

Läget på arbetsmarknaden har förbättrats 1986. Sysselsättningen har ökat med drygt 30 000 personer trots en fortsatt minskning av antalet personer sysselsatta i arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Arbetslösheten har därmed reducerats ytterligare något. Inför 1987 förutses en fortsatt sysselsättningsökning med ca 30000 personer och en i stort setl oförändrad arbetslöshet (ca 2 1/2 % av arbetskraften).

Näringslivets sysselsättning har ökat mycket starkt 1986. Antalet sysselsatta i industrin har ökat med drygl 10000 personer och i den privata tjänstesektorn med drygt 30000 personer. För 1987 förutses en fortsatt sysselsättningsexpansion, dock i betydligt måttligare takt.

Inom den kommunala sektorn har sysselsältningen ökat svagl 1986, bl. a. till följd av att antalet kommunala beredskapsarbeten och platser i ungdomslag har minskat. Även för 1987 förulses en måttlig ökning av den kommunala sysselsättningen.

Finans- och penningpolitik

Finanspolitiken har under de senaste åren haft en restriktiv inriktning. Det har bland annat inneburit att den offentliga sektorns finansiella sparande har förbättrats kraftigt sedan 1982, se diagram 1:1. År 1987 beräknas ett mindre överskott uppstå. Det är emellertid betingat av en tillfällig förmögenhetsskatt på livförsäkringsbolag m.fl., som väntas inbringa ca 15 miljarder kr. 1987, motsvarande ca 1,5% av BNP. Förbättringen av den offentliga sektorns finansiella sparande motsvaras av en förbättring av bytesbalansen och en minskning av den privata sektorns överskott.

Nuvarande beräkningar tyder på att finanspolitiken, trots en fortsatt förbättring av den offentliga sektorns finansiella sparande, har en i det närmasle neutral inverkan på samhällsekonomin 1986 och 1987. Det beror bl.a. på att sparandeförbättringen 1986 till stor del består av minskade ränteutgifter och att den 1987 helt kan hänföras till den tillfälliga förmögenhetsskatten. Båda dessa förändringar beräknas ha en mycket begränsad återhållande effekt på samhällsekonomin.

Diagram 1:1 Finansiellt sparande

Procentandel av BNP

Prop. 1986/87:100 Bil. 1.1

8

6-4-

Offentlig sektor

-8

1970 1972 1974 1976 1978 1980 1982 1984 1986

Källor: Statistiska centralbyrån och fmansdepartementet.

Räntelägel har varil högre i Sverige än i omvärlden. Räntemarginalen har dock minskat successivt fram ull november 1986, då marknadsräntorna steg med 1/2-1 %. Efter borttagandet av utlåningstaken för banker, bostadsinslilul och finansbolag i november 1985 har utlåningen från dessa kreditmarknadsinstitut ökat mycket kraftigt. En överenskommelse träffades i november 1986 mellan riksbanken och instituten om skärpta amorteringsregler.

2¶Den internationella utvecklingen 2.1 Allmän översikt

Den internationella ekonomiska utvecklingen under första halvårel 1986 blev betydligt svagare än vad som förutsågs i den reviderade nationalbudgeten för 1986. Aktiviteten i induslriländerna avtog trots den stimulans som gavs frän lägre ränlor och fallande oljepriser. En myckel snabbi neddragen efterfrågan från de oljeexporterande länderna bidrog tUl denna utveckling. Väridshandeln utvecklades långsammare än förväntat och priserna på många råvaror föll ytterligare. Via fallande exportintäkter påverkades också tillväxten i u-länderna negativt. Effekterna av de lägre oljepriserna och den lägre internationella räntenivån torde dock successivt komma att göra sig gällande och gynnsamt påverka såväl produktion som handel. Den långsamma förbättring av del världsekonomiska läget som kunnat skönjas under andra halvåret 1986 lorde därmed också fortsätta under större delen av 1987. För 1986 som helhet bedöms BNP-tillväxten uppgå tUl drygt 2 1/4%.

Flertalel av de obalanser som kännetecknat den ekonomiska utvecklingen under senare år består. Underskotten i Förenta staternas federala budget och bytesbalans har vidgats ytteriigare under 1986. Överskotten i såväl den japanska som den västtyska bytesbalansen har fortsatt all öka.

Prop. 1986/87: 100 Bil. l.l

Tabell 2:1 Bruttonationalproduktens utveckling i vissa OECD-länder

Årlig procentuell förändring

Andel av

1987 OECD-

områdets

totala

BNP i %'

De sju stora länderna

Förenta staterna

45,4

2,7

2 1/2

2 3/4

Japan

15,4

4,5

2 1/4

2 1/2

Förbundsrepubliken Tyskland

7,2

2,5

2 1/2

3¶Frankrike

5,9

1,4

2 1/4

Storbritannien

5,1

3,5

2 1/4

2 1/2

Italien

4,2

2,1

2 1/2

3¶Kanada

4,0

2 3/4

Norden

Danmark

0,7

3,8

2 3/4

I 1/4

Finland

0,6

2,8

1 3/4

2 1/2

Norge

0,7

4,2

3 1/2

2 1/2

Sverige

1,2

2,2

1 3/4

2 1/4

Vissa andra OECD-länder

Belgien

0,9

1,1

2 1/4

1 1/2

Nederländerna

1,4

1,8

1 1/2

Schweiz

1,1

4,0

2 1/2

2¶Österrike

0,8

3,0

2 1/4

2 1/2

OECD-Europa

33,2

2,5

2 1/2'

2 1/2

OECD-totalt

100,0

3,0

2 1/4

2 1/2

' 1985 års BNP, löpande priser och växelkurser, Finansdepartementets bedömningar.

Den anpassning av växelkurserna som inleddes redan under 1985 har Prop. 1986/87: 100 fortsatt under 1986. Härvid har de samordnade aktioner mellan de fem Bil. 1.1 största industriländerna som genomfördes under hösten 1985 varit av stor betydelse. Den japanska yenen och D-marken har apprecierats ytterligare gentemot den amerikanska doUarn. Utvecklingen har varit särskilt tydlig för yenen. Under 1986 har också en kursjustering gjorts inom det europeiska monetära systemet vars huvudsakliga resultat var atl den franska francen skrevs ned med ca 6% mot D-marken.

Den prognos för den internationella utvecklingen under 1987 som ligger till grund för kalkylerna i denna preliminära nationalbudget innebär att BNP för OECD-området totalt ökar med omkring 2 1/2%. De viktigaste bidragen liU tillväxten förväntas komma från den privata konsumtionen och byggnadsinvesteringarna. Indusl;riinvesleringarna kan också förväntas utvecklas relativt starkt, särskilt i Västeuropa. Vad däremot nettoexporten beträffar, torde denna för i-länderna som grupp komma att lämna ett negativt bidrag lill tUlväxten huvudsakligen tiU följd av den snabbt minskade efterfrågan från u-länderna - i synnerhet från de oljeexporterande länderna.

Den förutsedda tillväxten är inte tillräcklig för att påtagligt förbättra läget på arbetsmarknaden inom OECD-området. Visserligen kan sysselsättningen inom OECD förväntas ök.a med ungefär 1 % under 1987. Men tiU följd av befolkningstillväxten torde arbetslösheten förbli på en nivå om drygt 8 % i OECD totalt och även för Västeuropa ligga kvar på nuvarande mycket höga nivå, dvs. ca 11 %.

Inflationsutsikterna är tämligen goda. Den låga inflationen för OECD-områdel i dess helhet under 1986 - ca 23/4% - kan lill stor del

TabeU 2:2 Konsumentprisernas utveckling i vissa OECD4änder

Procentuell förändring mellan årsgenomsnitt

1986'

1987'

De sju stora länderna

Förenta staterna

Japan

Förbundsrepubliken Tyskland

Frankrike

Storbritannien

Italien

Kanada

3,5 2,1 2,2 5,8 6,1 9,2 4,0

2 1/4

1/2

-1/2

2 1/4

3 1/2 6

3 0

1/2

2 1/4 4 1/4 4

3 1/4

Norden

Danmark Finland Norge Sverige

4,7 5,9 5,7 7,4

3 3/4

3 1/2 7 1/4

4 1/4

3 3/4 3 1/2 9 4

Vissa andra OECD-länder

Belgien

Nederiänderna Schweiz Österrike

4,9 2,3 3,4 3,2

1 1/4

-1/4

3/4

1 1/2

1 1/4 -1/2 1 1/4 2

OECD-Europa

6,6

3 3/4

OECD-totalt

4,;;

2 3/4

3¶Finansdepartementets bedömningar. 10

förklaras av de fallande olje- och råvarupriserna, den sänkta räntenivån Prop. 1986/87: 100

samt av effekterna av växelkursjusleringarna. I takt med att dessa effekter Bil. 1.1

ebbar ut kan konsumenlprisökningarna förväntas tillta något i slyrka. För

OECD-området i dess helhet kan inflationen förväntas bli ca 3% under

1987 medan i länder som Japan och Förbundsrepubliken Tyskland priserna

i stort sett torde förbli stabila. De nominella löneökningarna kan förväntas

uppgå till ca 4% under 1987, dvs. ungefär samma ökningstakt som under

1986. Detta innebär en icke obetydlig reallöneökning i de flesta länder även

under 1987.

Vad gäller de externa obalanserna i industriländerna förväntas under 1987 etl trendbrott i den meningen att såväl underskottet i den amerikanska bytesbalansen som överskottet i Japan kan förväntas minska något. För Förbundsrepubliken Tysklands del förutses en mer påtaglig minskning av bytesbalansöverskottet. Som andelar av BNP förblir dock obalanserna stora.

Även för u-länderna som grupp bedöms tillväxten under 1987 endast marginellt skilja sig från utveckUngen under 1986. En genomsnUdig tillväxt strax under 3 % förefaller trolig men förutsättningarna skiljer sig väsentligt ål mellan olika länder och ländergrupper.

Ell flertal osäkerhetsmoment gör bedömningen av den ekonomiska utvecklingen under 1987 svår. Bland dessa har de alltjämt myckel stora externa obalanserna i världsekonomin berörts. Ett centralt tema i den internationeUa ekonomisk-politiska debatten är hur den eftersträvade reduktionen av dessa obalanser skall kunna komma till stånd. Såväl växelkursanpassning som ökade skillnader i tillväxt mellan Förenta staterna och andra länder har ansetts nödvändiga.

En långtgående anpassning av växelkurserna för de större valutorna har redan skelt. Överenskommelsen i slutet av oktober 1986 mellan de amerikanska och japanska finansministrarna med sikte på en stabilisering av dollar/yen-kursen kan ses som ett av flera tecken på att man i flera länder nu gärna skulle se en paus i denna anpassning. Huruvida en större stabilitet i växelkursmönstret kan uppnås under 1987 beror på flera olika faktorer. En mycket viktig sådan är om minskningen av det amerikanska budgetunderskottet verkligen kommer att kunna ske i den takt som aviserats. Osäkerhet härvidlag kan leda till en förtroendekris för den amerikanska ekonomin med återverkningar på såväl dollarkurs som räntenivåer.

Ett uttalat syfte med samarbetet mellan de fem slörsia industriländerna är alt möjliggöra en god ekonomisk tillväxt utanför Förenta staterna, vilket skulle göra det lättare alt avhjälpa de amerikanska obalanserna. Några mer omfallande förändringar i den ekonomiska politiken har dock inte genomförts i Förbundsrepubliken Tyskland och Japan, vilka är de två länder som främst har ansetts ha utrymme för sådan stimulans.

Den sjunkande räntenivån under 1986 har möjliggjorts bl. a. genom en ökad samordning meUan de största industriländerna på penningpolitikens område. Ett genomgående drag har också varit alt penningmängden i flertalet viktiga industriländer har tillåtits öka relativt kraftigt och i flera fall utöver det målintervall som ursprungligen faststäUls.

Såvitt idag kan bedömas torde finanspolitiken i Förenta siatema under 11

Tabell 2:3 Arbetslöshet i några OECD-läinder

Procent av arbetskraften, årsgenomsnitt, standardiserade definitioner

1986'

1987'

Förenta staterna

7,1

6 3/4

Japan

2,6

2 3/4

3 1/4

Förbundsrepubliken Tyskland

8,6

7 3/4

Frankrike

\0,l

10 1/2

11¶Storbritannien

13,2

13 1/4

13¶Danmark'

8,9

7 3/4

8 1/4

Finland

6,2

7 1/4

Norge

2,5

1 3/4

2 Sverige

2,8

2 3/4

2 1/2

OECD-Europa

10,9

11¶OECD-totalt

8,1

8 1/4

Prop. 1986/87: 100 Bil. 1.1

' Finansdepartementets bedömningar. Nationell definition

1987 få en viss åtstramande effekt. Kombinationen av de budgetnedskärningar som påkallas av Gramm-Rudman-Hollings-lagstiftningen och den inledningsvis restriktiva effekten av den omfattande skattereform som kongressen beslutat om bör ge ett sådant resultat. Trols de stimulanspaket som presenterats i Japan bedöms finanspolitiken där få en fortsatt åtstramande inriktning under 1987. I Förbundsrepubliken Tyskland kan finanspolitikens inrikining under 1987 bedömas bli i slort sett neutral. Sammantaget innebär detta för OECD-områdel i dess helhet en kontraktiv finans-poUtisk effekt under året.

Oljepriset kommer även i fortsättningen att ha ett stort inflytande över den världsekonomiska utvecklingen. Det faUande oljepriset har endast gradvis fått genomslag på tillväxten i industriländerna. Effekten torde nu dessutom vara på väg att ebba ut och risk finns att ett successivt högre oljepris under loppet av 1987 påverkar tiUväxtutsikterna negativt. De förhandlingar som har skett inom OPEC under hösten 1986 ger inte anledning att frångå antagandet om ett genomsnittligt oljepris på 15 dollar per fat under prognosperioden, men del är inte uteslutet att ett högre oljepris kan etableras redan under 1987. Den faktiska utvecklingen blir beroende av i vilken utsträckning OPEC-länderna lyckas uppnå varaktiga överenskommelser om att begränsa sin produktion.

Tabell 2:4 Bylesbalanssaldo i några OECE'4änder

Miljarder dollar__________________________

1986'

1987'

Förenta staterna

Japan

Förbundsrepubliken Tyskland

Frankrike

Storbritannien

OECD-Europa

OECD-totalt

Finansdepartementets bedömningar.

-118

-145

-140

-5

-58

-20

-50

12¶Prolektionismen utgör alltjämt ett påtagligt hot mot väridshandelns ut- Prop. 1986/87: 100 veckling och tiUväxten i väridsekonomin. Oron för att protektionistisk Bil. 1.1 lagsliflning kan aktualiseras i Förenta staterna består. Ett betydande framsteg för att motverka de protektionistiska strömningarna har å andra sidan gjorts genom de beslut som under höslen fattades i Punta del Este om igångsättande av en ny omfattande GATT-runda.

Den s. k. skuldkrisen har inte heller på något påtagligt sätt lindrats under det gångna året. De fallande oljepriserna har snarare försvårat situationen i skuldtyngda oljeproducerande länder som t.ex. Mexiko, Venezuela och Indonesien. Andra skuldtyngda u-länder har i och för sig kunnat dra nytta av lägre kostnader för oljeimporten, men åtskilliga av dem har i gengäld drabbats av de likaledes fallande råvarupriserna. Trots den gynnsamma effekt det fallande internationella ränteläget och den sjunkande dollarn har haft på länder med stora skulder och trots de ansträngningar som gjorts bl.a. inom ramen för del s.k. Baker-iniliativel, har skuldkvoterna och skuldtjänstkvoterna för u-länderna som grupp ökat under 1986. Någon påtaglig förbättring under 1987 torde inte bli aktuell. Elt positivt drag är dock alt de privata bankerna de senaste åren successivt kunnal förstärka sina positioner och därmed nu står någol bättre rustade atl klara evenluella kriser. Icke desto mindre måste sammanlaget konstateras att skuldkrisen som potentiellt hot mol stabUileten i det internationella kreditsystemet kvarstår.

2.2¶Regionala översikter Förenta staterna och Japan

De två största ekonomierna i OECD-området, Förenta staterna och Japan, står båda inför krav på omfattande omställningar i sina ekonomier. I Förenta staterna måste de stora underskotten i budget och bytesbalans reduceras om ekonomin skall kunna få en mer balanserad och stabil tillväxt. Den japanska ekonomin tvingas, till följd av yenens appreciering, att ställa om sig från en utpräglat exportorienlerad till en mer inhemskt genererad tillväxt.

BNP-tillväxten i Förenta staterna 1986 kan uppskattas till 2 1/2%. Den privata konsumtionen har visat betydande styrka, stimulerad av de ökande realinkomster som blivit en följd bl. a. av de lägre oljepriserna. Investeringarna har däremot utvecklats svagt under året bl. a. till följd av att ledig kapacitet alltjämt finns i både industrin och byggnadssektorn. Investeringarna i energisektorn har minskat kraftigt till följd av lägre oljepriser.

Den depreciering av dollarn gentemot andra valutor som inleddes under 1985 har fortsatt under 1986. Sedan början av 1985 beräknas dollarns effektiva kurs ha sjunkil med 27%. Växelkursanpassningen har emellertid ännu inte fått några påtagliga effekter på export- och importvolymer. Bytesbalansunderskottet har under året snarast ökat och väntas uppgå till 145 miljarder dollar. Nettoexporten gav ett negativt bidrag till BNP-tillväxten under 1986.

En viktig drivkraft bakom den uppgång i den amerikanska ekonomin som nu pågått i mer än fyra år har varit den utpräglat expansiva finanspoli- 13

tik som bedrivits av Reagan-administrationen. Som en konsekvens härav Prop. 1986/87: 100 har underskottet i den amerikanska budgeten ökat från ca 60 miljarder Bil. 1.1 dollar år 1980 till ett förutsett underskott 1986 på 230 miljarder dollar. Budgetunderskottet har i sin tur resulterat i ett växande bytesbalansunderskott. Den relativt starka tillväxten i den amerikanska ekonomin har således skett till priset av ökande obalanser.

En omläggning av finanspolitiken i restriktiv riktning tycks emellertid nu vara förestående. Betydande utgiftsnedskärningar kommer av alll att döma att genomföras och del är troligt att budgetunderskottet minskar påtagligt 1987, vilket är ett klart trendbrott i. förhåUande tUl de senaste årens stigande underskott. Det finns anledning att räkna med en kontraktiv effekt på ekonomin från finanspolitiken under 1987.

Trots detta bör en BNP-tillväxt om 2 3/4% kunna uppnås för 1987. Såväl den privata konsumtionen som utrikeshandeln kan förväntas lämna belydande bidrag tiU denna tillväxt.

En förbättrad köpkraft hos hushållen tUl följd bl. a. av oljeprissänkningarna, en relativt expansiv inriktning av penningpolitiken och en påtaglig sysselsättningsökning är faktorer som lalar för en fortsatt uppgång av konsumtionen. Investeringarna torde däremot komma att utvecklas tämligen svagt.

Det finns tecken på att den negativa utvecklingen av bylesbalansen har vänt. Det förefaller som om prisförändringarna till följd av dollarns minskade värde efter en tids eftersläpning nu har börjat få genomslag på handelsvolymerna. En relativt stark ökning av exporten och en avtagande importtillväxt är att förutse. Under 1987 kan utrikeshandeln därför förväntas ge ett positivt nettobidrag lill tillväxten.

Ökande importpriser tiU följd av dollarns depreciering och den relafivt expansiva inriktningen av penningpolitiken talar för atl inflationen blir något högre nästa år. Konsumentprisökningar om ca 3 % kan förutses.

Betydande osäkerhet omger prognosen för den amerikanska ekonomin och risker finns för en påtagligt sämre utveckling 1987. Osäkerheten gäller främst bedömningen av budgetutvecklingen, dollarkursen och räntan.

Om den nu rådande osäkerheten kring den fortsatta budgetkonsolideringen består kan detta i kombination med de tilltagande inflationsimpulser som blir resultatet av dollarns depreciering skapa förtroendeproblem och stigande inflationsförväntningar. Konsekvensen kan bli en fortsatt depreciering av dollarn, högre räntor och en kraftig uppbromsning av den ekonomiska tillväxen.

Under 1986 har en markant avmattning skett av den ekonomiska aktiviteten i Japan och BNP-tilläxten torde stanna vid drygt 2 %, att jämföra med 4,5 % under 1985. Bakgrunden till avmattningen är främst den minskade exportefterfrågan. Denna är i sin tur en följd av alt yenen apprecierats från 240 yen per dollar vid tiden för den s. k. Plaza-överenskommelsen under hösten 1985, lill ca 160 yen per doUar i sluiet av år 1986. Utrikeshandeln bedöms ge ett negativt nettobidrag till BNP-tillväxten motsvarande I 1/2% under året.

Den inhemska efterfrågan har emellertid håUils uppe av fallande olje priser, ökade reallöner till följd av lägre inflationslakt liksom av en sänkt '

räntenivå. Diskontot har sänkts fyra gånger under 1986 och ligger nu på sin Prop. 1986/87:100 lägsta nivå under efterkrigstiden - 3 %. Detla har bl. a. letl tiU en kraftig Bil. 1.1 ökning av byggnadsverksamheten.

Den svaga exporlefierfrågan föranledde den japanska regeringen alt under hösten 1986 vidta vissa stimulansåtgärder för att öka den inhemska efterfrågan. I september lades ett relativt omfattande sfimulanspaket fram, vilket bl. a. innehöll ålgärder för en ökning av offentliga invesleringar och stimulans av bostadsbyggandet. Den sammantagna effekten av finanspolitiken under 1986 beräknas dock ha varit neutral.

Den japanska ekonomin har varit kraftigt orienterad mot export och apprecieringen av yenen ställer krav på en omstäUning till en mer inhemskt genererad tillväxt, en omställning som sannolikt kommer atl ta betydande tid i anspråk.

Den japanska BNP-tiUväxten kan därför förväntas stanna vid 21/2% under 1987. Som en konsekvens av den kraftiga apprecieringen av yenen kommer utrikeshandeln atl ge ett negativt nettobidrag tUl BNP-fillväxlen samfidigl som de sjunkande importpriserna kan förväntas leda till en stabil prisnivå under 1987. Det som håller tillväxten uppe är främst den privata konsumtionen, vilken beräknas expandera med 3 1/2%. Arbetslösheten förväntas öka något som en konsekvens av att den exportinriktade tillverkningsindustrin får sämre avsättningsmöjligheter för sina produkter utomlands.

Någon större reduktion i bylesbalansöverskottet är inte att vänta 1987. Anledningen tiU den långsamma minskningen av överskottet är den fördröjda verkan av apprecieringen av yenen.

Försörjningsbalans för Förenta staterna och Japan

Förändring i volym, procent (Finansdepartementets bedömningar)

Förenta staterna Japan

1987 Privat konsumtion Offendig konsumtion Bruttoinvesteringar - Lagerinvesteringar Ulrikesbalans

BNP

3 3/4 2 1/4

1 3/4 1/4

-3/4

2 1/2

3 1 1/2

1 1/2 0

1/2

2 3/4

6 1/2 5

-1/4 -1 1/2

2 1/4

3 1/2

-1/2

-3/4

2 1/2

Anm.: Förändring av lagerinvesteringar och ulrikesbalans mäts i procent av föregäende års BNP.

Västeuropa

Under 1986 bedöms utvecklingen i de västeuropeiska ekonomierna bli något svagare än förutsett. Visserligen bedöms den inhemska efterfrågan sammantaget ha ökat mer än väntat men detta motverkades av att exportutvecklingen blivit svagare än enligt tidigare prognoser. BNP-ulvecklingen under 1987 bedöms bli fortsatt hävdad, men med en tendens till avsaklning mot slutet av 1987. Inflationstakten förväntas tillta något under året samtidigt som arbetslösheten i Västeuropa lorde förbli hög.

I Förbundsrepubliken Tyskland beräknas BNP under 1986 öka med j5

drygt 2 1/2% i volym. Delta innebär en mindre tillväxt än tidigare väntat.

framför allt tiU följd av en svag utveckUng under det första och det tredje Prop. 1986/87: 100 kvartalet 1986. ReaUnkomstuvecklingen har varit god främst tiU följd av Bil. 1.1 den låga inflationen. Under året har därför en stark utveckling av såväl den privata konsumfionen som investeringarna bidragit till att den inhemska efterfrågan mer än kompenserat för det svagare bidragel från exporten. Den ekonomiska politiken har bidragit lill denna utveckling. PenningpoUti-ken har varil klart lillväxtstödjande under året med fallande räntor och en penningmängdstillväxt som legat över målintervallet. Till följd av främst det radikalt förbättrade bytesförhåUandet bedöms bytesbalansens överskott i stort sett fördubblas 1986, till omkring 75 miljarder D-mark, motsvarande nära 4 % av BNP. Inflafionen har under året varit låg och beräknas för helåret 1986 bli negativ. Sysselsättningen har ökal med ca 1% och arbetslösheten bedöms sjunka något till knappt 8%.

För 1987 kan BNP-tiUväxten förväntas bli inemot 3%. Den inhemska efterfrågan lorde förbli stark medan bidraget från nettoexporten bedöms förbli negativt. Även med mindre stimulans från sjunkande oljepriser och lägre skatter än under 1986 torde den privata konsumtionen öka med omkring 4% under 1987,

Apprecieringen av D-marken väntas under 1987 leda tid en förhållandevis kraftig real minskning av överskottet i bytesbalansen. Likväl förutses överskottet i nominella tal endast minska från ca 75 till ca 60 miljarder D-mark.

De förestående valen fiU förbundsdagen försvårar bedömningen av den ekonomiska politiken under 1987. Den sittande regeringen planerar om den blir omvald att 1988 genomföra andra steget i den 1985 beslutade skattereformen samt att under nästa mandatperiod göra en större omläggning av skattesystemet. Under 1987 torde effekterna av D-markens appreciering komma atl successivt slå igenom samtidigt som effekterna av oljeprisfallet klingar av. Viss osäkerhet råder därför huruvida den västtyska tillväxten under 1987 kommer att nå treprocentsnivån ulan att åtgärder på skatteområdet tidigareläggs eller andra finanspolitiska insatser vidtas.

Den strama ekonomiska politik som förls i Frankrike under de senasle åren har inneburit en låg tillväxt i ekonomin. Samtidigt har inflationen påtagligt sänkts och den externa balansen förbättrats. En sänkt löneökningstakt har tillsammans med de fallande oljepriserna medverkat härtill. Arbetslösheten har fortsatt att öka och ligger för närvarande kring 11 %.

BNP-tillväxten beräknas lill ca 2 % under 1986, bl. a. som etl resultat av en tillfällig ökning av den privata konsumtionen, medan inflationen mer än halverats till ca 2 1/4% i årsgenomsnitt. Bytesbalansen bedöms uppvisa elt kraftigt överskott om ca 20 miljarder franc.

För 1987 förutses en i stort sett oförändrad tillväxt om ca 2 1/4%. Den privala konsumfionen torde komma att sfimuleras av den låga inflations takten och vissa skattesänkningar. Samtidigt verkar dock lägre löneök ningstakt och en fortsatt mycket svag sysselsättning dämpande på kon sumtionen. Däremot torde de privata investeringarna kunna fortsätta att öka kraftigt tack vare lättnader i företagsbeskattningen, fallande priser på insatsvaror samt den sjunkande löneökningstakten. Francens appreciering gentemot dollarn bidrar till att utrikesbalansen väntas ge ett negativt bidrag 16

tiU liHväxten på ca 3/4% under 1987, vilket likväl är en förbättring jämfört Prop. 1986/87: 100 med 1986. Bil. 1.1

Den ekonomiska politiken förväntas inte ge någon påtaglig stimulans till konjunkturen i Frankrike under 1987. Om något, kan den inhemska efterfrågan förväntas sakta av under året. Statens finanser, som förbättrats under de gångna åren, förväntas stärkas ytterligare under 1987 bl. a. som en följd av den franska regeringens privatiseringsprogram, som under årel beräknas inbringa ca 30 miljarder franc genom försäljning av tre statliga företag.

I Stoibritannien har under 1986 den svaga ekonomiska utveckling fortsatt som började göra sig gällande redan vid mitten av 1985. BNP bedöms öka med 2 1/4%. Orsaken till den långsammare tillväxten är stagnerande exporl och investeringar. Dessa har hämmats av bl.a. det höga inhemska kostnadsläget samt av effekterna av oljeprisfallet på oljeexport och offshore investeringar. Den privata konsumtionen har emellertid vuxit kraftigt, till följd av höga nomineUa löneökningar och en sjunkande inflation.

Tillväxten kan förutses bli något starkare 1987. BNP-ökningen kan förväntas bli cirka 21/2%. Oljeexportens betydelse torde fortsätta att minska, medan exporten av andra produkter än olja torde kunna öka något. Härtill bidrar den depreciering av pundkursen som ägl rum sedan början av 1986, då oljepriserna började falla. På grund av den höga räntenivå som den brittiska regeringen vidmakthållit för att stödja pundkursen kan investeringarna inte förväntas öka i någon större utsträckning under 1987. Den privata konsumtionen torde fortsätta att öka i ungefär samma takt som 1986, hjälpt av bl. a. de skattesänkningar som ingår i budgeten för 1986/87.

Den ekonomiska politiken torde få en stimulerande inverkan på ekonomin 1987. En omläggning av finanspolitiken i expansiv riktning tillkännagavs i den utgiftsbudget som lades fram i november 1986. Penningmängden har under 1986 tillåtits öka utöver de fastställda ramarna.

Bytesbalansen, som beräknas vara i jämvikt 1986, kan 1987 väntas uppvisa ett underskott för första gången på sju år. De lägre oljepriserna torde då få full effekt på utrikesbalansen. Den deprecierade pundkursen förutses bidra till en något högre prisstegringstakt. Löneutvecklingen har trots den höga arbetslösheten inte visat tecken på att dämpas i någon större utsträckning.

Försörjningsbalans för Förbundsrepubliken Tyskland, Frankrike och Storbritannien

Förändring i volym, procent (Finansdepartementets bedömningar)

Förbund:

srepub-

Frankrike

Storbritannien

liken Ty.'

ikland

1987 Privat konsumtion

4 1/4

3 1/2

2 1/4

4 1/2

4 1/4

Offentlig konsumtion

2 1/4

1 1/2

1/2

1 1/4

Bruttoinvesteringar

3 1/4

5 1/2

4 1/2

3 3/4

1 1/2

-t

Lagerinvesteringar

1/4

1/2

3/4

1/4

Ulrikesbalans

-1 1/4

~1 1/2

-3/4

-1

BNP

2 1/2

2 1/4

2 1/2

Anm.: Förändring av lagerinvestei-ingar och ulrikesbalans mäts i procent av föregå ende års BNP, 17

2¶Ri/isdagcn 1986/87. I sam/. Nr /OO. Bilaga l.l

Norden Prop. 1986/87: 100

Den ekonomiska tiUväxten i de nordiska länderna har saktal av under Bil. 1.1

1986, till stor del beroende på en svag exportutveckling. Den inhemska

efterfrågan, och särskilt den privai:a konsumtionen, har emellertid ökat

starkt, vilket letl till bl. a. en försämrad bytesbalanssituation i flertalel

nordiska länder.

För 1987 kan en långsammare tiUväxt väntas i Danmark och Norge, medan den ekonomiska aktiviteter kan förväntas tillta något i slyrka i Finland.

I Danmark har under 1986 den starka inhemska efterfrågeutveckling som inleddes 1985 fortsalt. BNP-ökningen bedöms komma alt uppgå till 2 3/4%, Den privata konsumtionen har vuxit markant som en följd av ökade realinkomster och bruttoinvesteringarna har stimulerats av den successiva sänkning av räntenivån som ägt rum under de senasle åren. Bytesbalansen har försämrats avsevärt under 1986, på grund av exportens svaga utveckling och en mycket kraftig importökning. Underskottet i bytesbalansen beräknas uppgå till närmare 35 miljarder danska kronor 1986. Inflationen har fortsatt att sjunka och arbetslösheten har minskat.

Den danska regeringen har sedan december 1985 presenterat tre åtgärdspaket för att dämpa den kraftiga ökningen i den inhemska efterfrågan. Den strama finanspolitik som förts de senaste åren har lett till en anmärkningsvärt snabb förbättring av den statliga budgetbalansen. Förstärkningen av den offentliga sektorns fiansieUa sparande har emellertid motverkats av en försvagning av den privata sektorns sparande. Detla har bidragit lill ett drastiskt ökande bytesbalansunderskott, som i sin tur lett till en siigande räntenivå under 1986. Penningpolitiken har i stor utsträckning varit inriktad på att försvara den danska kronan.

Den ekonomiska tillväxten torde sakta av under 1987 och en BNP-ökning på drygt I % kan förvänlas. Det är framförallt en uppbromsning av den privata konsumtionstillväxten och bosiadsinvesleringarna som väntas dra ner fillväxten. Bytesbalansunderskotlet bedöms kunna minska till cirka 28 miljarder danska kronor som en följd av en förbättrad exportutveckling och sjunkande importvolymer. Till följd av relativt stora löneökningar och de höjningar av energiavgifterna som genomförts under 1986 kan inflationen inte förväntas sjunka ytterligare 1987. Med den avsaklande ekonomiska tillväxten torde arbetslösheten komma atl öka under 1987.

I Finland hämmade arbetskonflikter och en svag exportutveckling den ekonomiska tillväxten under början av 1986. Fr.o.m tredje kvartalet började emellerfid den ekonomiska aktiviteten skjuta fart och för helåret 1986 bedöms BNP öka med 13/4%. Tillväxten bärs upp av framförallt den privata konsumtionen, som gynnats av den sjunkande inflationen och relativt kraftiga löneökningar under 1986.

Finanspolitiken har under 1986 varit svagt expansiv och inriktats på att främja produkfionstillväxten. Bl.a. har den finska regeringen påbörjat en revidering av företagsbeskattningen. Regeringen har också genomfört en omläggning av energibeskattningen som innebär en minskad börda för företagen. Penningpolitiken under 1986 har varit restriktiv med en tidvis mycket hög räntenivå för att förhindra valutautflöde. För närvarande 18

verkar en lättnad av denna politik ej vara möjlig.

Även 1987 torde den privata konsumtionen lämna det största bidraget tiU Prop. 1986/87: 100 BNP-tiUväxten, vilken bedöms bli 2 1/2%. Exporten kan förväntas sjunka Bil. l.l till följd av nedgången i exporten till Sovjetunionen. Västexporten förutses däremoi kunna öka någol under 1987. Bruttoinvesteringarna kan förväntas öka med cirka 2%. Trots en förutsedd försämring av handelsbalansen under 1987 torde underskottet i bytesbalansen ligga kvar på cirka 4 miljarder finska mark 1987. Till detta bidrar den lägre internationella räntenivån. Arbetslösheten förutses öka något, främst som en följd av den förutsedda nedgången i östexporten.

I Norge fortsatte under 1986 de tendenser till överhettning i ekonomin som började göra sig gällande redan 1985. BNP bedöms öka med 3 1/2% och största bidragel härtill har lämnats av den privata konsumtionen. Denna beräknas öka med drygt 5% under 1986. Bortfallet av oljeintäkter på grund av de sänkta oljepriserna har fått mycket kännbara konsekvenser för den norska ekonomin. Statsfinanserna har försämrats och bytesbalansen bedöms för 1986 uppvisa ett underskott på 30 miljarder norska kronor. Detta är att jämföra med 1985 års överskott i bytesbalansen på 25 miljarder norska kronor.

Devalveringen av den norska kronan i maj 1986 utgjorde första steget i regeringens strategi för att komma till rätta med de ekonomiska obalanserna. I samma syfte har det reviderade budgetförslaget för 1986 och det preliminära budgetförslaget för 1987 fått en restriktiv inriktning. En stramare penningpolitik förs också i syfte att hålla tillbaka ökningen av särskilt den privata konsumtionen.

Oljeexportens minskade betydelse och en försvagning av den inhemska efterfrågan torde under 1987 resultera i en svagare tillväxt. BNP beräknas öka med 21/2%. Investeringar i oljesektorn förväntas minska drastiskt, medan graden av uppbromsning av den privata konsumtionen blir beroende av löneutvecklingen och regeringens finanspolitiska åtgärder. En ökning om cirka 2% av den privata konsumtionen verkar sannolik för 1987. Bytesbalansunderskottet förväntas öka ytterligare till närmare 45 miljarder norska kronor.

Konsumentpriserna förutses fortsätta att öka kraftigt; prisnivån väntas 1987 stiga med 9% i genomsnitt. Den arbetstidsförkortning som träder i kraft den 1 januari 1987 lorde bidra till en ökad pris- och kostnadspress. Arbetslösheten förväntas öka något när den totala efterfrågan börjar växa långsammare 1987.

Försörjningsbalans för Danmark, Finland och Norge

Förändring i volym, procenl (Finansdepartementets bedömningar)

Danmark Finland Norge

1987 Privat konsumtion Offentlig konsumtion Bruttoinvesteringar Lagerinvesteringar Ulrikesbalans

4 1/2 0 11 0

-1 1/2

1 1 -6 0 1

1/2

3 1/2

2 1/2

1/2

1/4

-1

3 1/2

2 3/4

3/4

-1 1/4

5 1/4

2 21

-3/4 -4

1 3/4 -4 1/2 1/2 2

BNP

2 3/4

1/4

13/4

2 1/2

3 1/2

2 1/2

Anm.: Förändring av lagerinvesteringar och ulrikesbalans mäts i procent av föregående års BNP.

3¶Utrikeshandeln Prop. 1986/87: lOO

Bil. 1.1 3.1 Exporten

Världshandeln

Tillväxten i världshandeln med bearbetade varor, som halverades mellan 1984 och 1985 har fortsatt att avmattas påtagligt under 1986. Oljeprisfallet och räntenedgången har emellertid medfört att den inhemska eflerfrågan i OECD-länderna hållits uppe och därmed bidragit till att handeln mellan OECD-länderna fortsalt växa i god takt även under 1986. Däremot har exporten till OPEC-länderna och statshandelsländerna minskat kraftigt. Det sänkta oljepriset har medfört sänkta exportinkomster för dessa länder och därmed tvingat fram kraftiga nedskärningar av importen. Även importen till råvaruproducerande u-länder utanför OPEC har dragits ned markant eftersom även dessa länders exportinkomster reducerats till följd av fallande världsmarknadspriser på råvaror.

Inom OECD-området har marknadstillväxten för den svenska indusirins export av bearbetade varor utvecklats gynnsammare än den genomsnittliga tillväxten av OECD-områdets import av bearbetade varor. Detta förklaras i huvudsak av att de nordiska länderna - som tar emot drygt en Qärdedel av vår export - har ökat sin import kraftigt, eller med ca 11 % under 1986. Totalt beräknas exportmarknadstillväxten inom OECD-området för svensk industri ha ökat med 8,5% 1986. Utanför OECD-området har imporlen minskat med i genomsnitt 8% vilket har medfört att den toiala exporlmarknadstillväxten för svensk induslri har stannat vid ca 5,5% 1986.

För 1987 beräknas importen av bearbetade varor till OECD-länderna öka med ca 5,5%. Den gynnsammare utveckling som exportmarknaderna för svensk industri haft under senare år - p.g.a. den höga inhemska efterfrågan i de nordiska länderna - väntas inte att fortsätta 1987. Under 1987 beräknas importen till de nordiska länderna endast öka marginellt till följd av en betydligt svagare tillväxt i Norge och Danmark. För svenskt vidkommande bedöms marknadstillväxten i OECD-områdel öka med endast 4 1/4%. Utanför OECD förväntas importen av bearbetade varor ligga kvar på 1986 års nivå, vilket medför att exportmarknadstillväxten för svensk industris export av bearbetade varor, totalt sett, endast ökar med 3 1/4% 1987.

Konkurrenskraft

Betydande kast i växelkurserna har medfört förändringar i konkurrens kraften för flertalet länder under 1980-talet. Fram till första kvartalet 1985 fördubblades dollarns värde mot de flesta västeuropeiska valutor. Därefter har dollarn deprecierat kraftigt (dvs, dollarns värde har fallit), vilket med fört att konkurrenskraften påtagligt förbättrats för Förenta staterna och de länder vars valutor följer dollarn, främst de s. k. ASEAN-länderna. Sveri ge intar något av en mellanställning. Den svenska kronan har apprecierat kraftigt mot dollarn och ASEAN-ländernas valutor, samtidigt som kronan 20

Tabell 3:1 Exportmarknadstillväxt, relativa priser, marknadsandelar och export av bearbetade varor

Procentuell förändring

1987 E.xporlmarknadslillväxt

14 OECD-länder Totalt

3,1

1,7

5,5 3,0

13,5 11,3

8,7 7,6

8,5 5,5

4,3 3,3

Priser

14¶OECD-länders importpriser, nationella valutor

14¶OECD-länders importpriser, SEK Svenskt exportpris, SEK Relativpris SEK/14 OECD-länder

6,4 18,5 12,6

-5,2

4,1 16,2 12,1

-3,7

5,2 3,2 6,0 2,7

4,0 5,0 6,0 1,0

-0,2 0

2,5 2,5

2 2

2,5 0,5

Marknadsandelar, volym

14 OECD-länder Totalt

2,2 1,9

7,7 5,1

0,3 0,6

-1,5 -2,4

-1,4 -1,5

0 0

E.xport, volym

14 OECD-länder Totalt

5,3 3,6

13,6 8,1

13,9 12,0

7,1 5,0

7,0 4,0

4,3 3,3

Prop. Bil. 1

1986/87: 100 1

Anm.-. Exportmarknadstillväxt avser tillväxt av importen av bearbetade varor till

olika länder sammanvägi med ländernas andelar av svensk export av bearbetade

varor.

Källor. OECD, konjunkturinstitutet och finansdepartementet.

har deprecierat mot de flesta västeuropeiska valutor samt den japanska yenen. Växelkursförskjutningarnas effekt på den svenska konkurrenskraften varierar därför mellan olika marknader.

Detta innebär också att bedömningen försvåras av hur de svenska priserna och lönerna i gemensam valuta har utvecklats jämfört med omväri-dens. Den relativa utvecklingen av svenska löner och priser beror till stor del på med vilka vikter våra konkurrentländer sammanvägs. Gentemot våra 14 viktigaste konkurrentländer inom OECD har den svenska kronan i genomsnitt deprecierat med 5 % mellan 1985 och 1986, när de olika ländernas valutor sammanvägs med vikter som avspeglar ländernas belydelse som konkurrenter till de svenska företagen. Gentemot samma 14 OECD-länder har emellertid den svenska kronans värde varit oförändrat mellan 1985 och 1986 när valutorna sammanvägs med vikter som motsvarar ländernas andelar som mottagare av den svenska exporten av bearbetade varor. Enligt del första beräkningssättet skulle valutakursförändringarna ha stärkt den svenska konkurrenskraften med 5 % men enligt den andra beräkningstekniken, vUken fillämpas i labell 3:1, skulle förändringarna i valutakurserna inte alls ha påverkat konkurrenskraften. Skillnaden kan i huvudsak förklaras av att de länder vars valutor den svenska kronan deprecierat gentemot - t. ex. Japan och Västtyskland - betyder betydligt mer som konkurrenter till svensk industri än som mottagare av svensk export. Samtidigt gäUer förhållandet att de länder - t. ex. Förenta staterna, Storbritannien och Norge - vilkas valutor den svenska kronan apprecierat gentemot är viktigare som marknad för svensk export än som konkurrenter till svensk exportindustri. De förskjutningar i växelkurserna

som ägt rum under loppet av 1986 innebär en ytterligare konkurrensvägd Prop. 1986/87: 100 depreciering av den svenska kronan med ca 1 % 1987. Bil. 1.1

Timlönerna inom industrin beräknas öka med i genomsnitt 4,7% 1986 och 4% 1987 inom OECD-länderna. I Sverige bedöms motsvarande ökningar uppgå till 7 % respektive 5 %. Arbetsproduktiviteten bedöms öka något mer båda åren inom OECD-ländernas industri än inom den svenska industrin. För 1986 beräknas industrins arbetskraftskostnader per producerad enhet ha ökat med ca 2% inom OECD-länderna och drygt 5% i Sverige. Mätt i gemensam valuta skulle dock den svenska industrins arbetskraftskostnader per producerad enhet ha ökat ca 1,5% mindre än i OECD-länderna. För 1987 förväntas arbetskraftskostnaderna per producerad enhet uppgå fill 2 å 3 % i både Sverige och OECD-området.

För 1986 beräknas det svenska exportpriset på bearbetade varor ha ökat med 2,5% och importpriserna till OECD-länderna, mätt i svenska kronor, ha varit oförändrade. Relafivpriset för svensk export skulle således öka med 2,5 % 1986. Detta är bl. a. en följd av att ASEAN-länderna har sänkt sina exportpriser kraftigt i gemensam valuta som följd av deprecieringen av deras valutor. Samtidigt har vissa länder vilkas valutor har apprecierat sänkt sina exportpriser i nationella valutor för att inte förlora alltför mycket i konkurrenskraft. Som exempel kan nämnas att de japanska exportpriserna sjönk med ca 14% i nationell valuta mellan 1985 och 1986.

Jämfört med OECD-ländernas exportpriser och sammanvägi med vikter som motsvarar ländernas betydelse som konkurrenter till Sverige har relativpriset för svensk export av bearbetade varor sänkts med ca 2% 1986. Detta är i första hand en följd av deprecieringen av den svenska kronan med 5% 1986 och kan jämföras med att även arbetskraftskostnaderna i Sverige relafivt OECD-området, som nämnts tidigare, har sänkts 1986.

För 1987 beräknas det svenska exportpriset av bearbetade varor öka med 2,5%. Mätt i svenska kronor förväntas importpriset till OECD-länderna öka med 2%. Det svenska relativpriset för exporten skulle därmed vara i stort sett tsförändrat 1987.

Marknadsandelar och export

Delvis som en följd av att relativpriset på svenska exportvaror ökat med i genomsnitt 2% per år under de tre senaste åren kommer den svenska industrin förlora marknadsandelar även 1986. Efter vad vi nu kan förutse kommer marknadsandelsförlusterna atl uppgå till ca 1,5% 1986. Mark nadsandelsförlusterna har främst kommit på den kraftigt expanderande japanska marknaden, men även på den nordiska marknaden antas de svenska företagen ha gjort andelsförluster. Marknadsandelsförlusterna i Norden kan delvis förklaras av att de nordiska ländernas kraftigt ökade bilimport inte kunnat mötas av höjd svensk bilexport p. g. a. kapacitets brist inom svensk bilindustri. Trots föriorade marknadsandelar ökade den svenska exorten av bearbetade varor till OECD-området med 7% 1986. Den svenska exporten till länderna utanför OECD-området minskade med 22

Diagram 3:1 Marknadsandel och relativpris för Sveriges export av bearbetade varor till 14 OECD-länder

Index 1980=100

Prop. 1986/87: 100 Bil. 1.1

110 Marknadsandel

105-

100-

Relativpris

95

90 1980 1981 1982 1983 1984 1985

Källor: Konjunkturinstitutet och finansdepartementet.

1986

1987

ca 10% 1986 som en följd av den krympande marknaden. Totalt sett ökade den svenska exporten av bearbetade varor med 4% 1986.

När det gäller att bedöma marknadsandelarna för svensk export av bearbetade varor 1987 måste flera faktorer beaktas. Enligt tabell 3:1 beräknas det svenska relativpriset på bearbetade varor ha stigit med ca 2 % per år i genomsnitl under de senaste åren. Det lalar för minskade marknadsandelar. Å andra sidan medför troligen beräkningstekniken att relativprisökningen 1986 överskattas, eftersom den konkurrensvägda deprecieringen av den svenska kronan inte beaktas. Dessutom beräknas de relativa arbetskraftskostnaderna för svensk industri till följd av deprecieringen av den svenska kronan sjunkit något i gemensam valuta mellan 1985 och 1987. Vidare är lönsamheten i den svenska industrin betydligt bäitre än för några år sedan, vilket medfört att industrins invesleringar ökat samt att marknadsföringsinsatserna förbättrats. Detta bör ha posilivia effekter på marknadsandelarna. Här görs därför bedömningen atl marknadsandelarna för svensk export av bearbetade varor till såväl OECD-länderna som till världen i övrigt blir oförändrade 1987. Exporten av bearbetade varor väntas således öka lika mycket som marknadstillväxten på OECD-marknaden, eller med 4 1/4%. Till marknaderna utanför OECD bedöms exporten bli oförändrad, vikel innebär att den toiala exporten av bearbetade varor beräknas öka med 3 1/4% 1987.

Råvaruexporten (exkl. petroleumprodukter) har på grund av vikande eflerfrågan utomlands minskat med 1% 1986. Kraftiga exportminskningar har noterats för mineraler och livsmedelsprodukter, men även exporten av trävaror och massa har minskat något. Den svaga efterfrågan har även

23

medfört att råvarupriserna fallit med i genomsnitl 7,5 %. Exporten av såväl fartyg som petroleumprodukter har gett ett positivt bidrag tiU exportutvecklingen 1986. Totalt sett bedöms varuexporten ha ökat med 3,4%.

Exporten av råvaror (exkl. petroleumprodukter) bedöms kunna öka med ca 2 % 1987. Till skillnad från 1986 förutses fartygsexporten ge ett negativt bidrag till exportutvecklingen under 1987. Totalt beräknas varuexporten öka med knappt 2,5% 1987.

Exporten av tjänster beräknas utgöra ca 15% av Sveriges samlade exportvärde. Det slafistiska underlag som används vid beräkningen av tjänstexporlen är dock tämligen svagt. Enligt detta stalislikunderiag sjönk tjänsteexporten med ca I % 1986. Nedgången av tjänsteexporten är huvudsakligen en följd av vikande världsefterfrågan inom entreprenadverksamheten, främst bland byggföretagen. Intäkterna från resevaluta var oförändrade (i volym) mellan 1985 och 1986. Den svagare dollarn har inneburit en minskning av den nordamerikanska turistströmmen under 1986. Denna nedgång har emellertid motverkats av de höjda resevalutainkomsier som den ökade nordiska turistslrömmen till Sverige inneburit. För 1986 har en ökning av intäkterna från sjöfartstjänster kunnat konstateras. Prognosen för 1987 innebär en ökning av tjänsteexporten med ca 3%. Denna höjning beror dels på en fortsatt ökning av exporten av sjöfartstjänster, dels på att exporten av övriga tjänster stiger.

Prop. 1986/87: 100 Bil. 1.1

Tabell 3:2 Export av varor och tjänster

Miljarder

kr.

Volymutveckling, procent per år

Prisutveckling, procent per år

1987 Bearbetade varor Fartyg

Petroleumprodukter Övriga råvaror

206,0

4,3

11,8

38,4

219,5

5,1

7,1

35,2

232,4

3,8

6,0

36,6

4,0

13,5

6,3

-0,9

3,3

-29,0

1,5

2,0

2,5

4,7

-43,0

- 7,4

2,5

4,0

-16,8

2,0

Summa varor

260,5

267,0

278,8

3,4

2,4

- 0,9

2,0

Enligt nalionalräkenskaperna

Varor Tjänster

258,7 44,9

265,2 43,5

277,0 45,7

3,4 -1,0

2,4 3,0

-0,9 -2,1

2,0 2,1

Varor och tjänster

303,6

308,7

322,7

2,8

2,5

-1,1

2,0

Källor: Statistiska centralbyrån, konjunkturinstitutet och finansdepartementet.

3.2¶Importen

Importen av bearbetade varor ökade med 3 1/2% 1986, vilket är avsevärt mindre än under de två föregående åren då ökningen översteg 10% per år. Den låga importökningen förklaras aiv att maskininvesteringarna - som har ett högt importinnehåll - minskat med ett par procent samt att lagren inom såväl handel som industri dragits ned kraffigt under året. Dessutom tycks marknadsförluslerna på hemmamarknaden ha inskränkt sig tUl ca 1 1/2%, vilket kan synas lågt om man beaktar alt de svenska producenternas prishöjningar på hemmamarknaden översfigit importprisernas ökning med 2-3 % per år under de senaste åren. Under 1987 beräknas importen av bearbetade varor öka med ca 7,5%.

24

Tabell 3:3 Import av bearbetade varor

Procentuell förändring

Prop. 1986/87: 100 Bil. 1.1

1987 Importvägt efterfrågan

(inkl. lager)

Import av bearbetade varor

Marknadsandel Relativpris

4,7 7,4

-2,5 -2,5

1,9 1,9

0 -2,9

9,2 10,1

-0,9 2,6

7,6 10,2

-2,4 2,9

1,7 3,4

-1,6 2,6

5,3 7,6

-2,1 1,0

Anm.: Relativpris enligt producentprisindexsystemet. Dessa priser avviker något

från prisema enligt utrikeshandelsstatistiken.

Källor: Statistiska centralbyrån, konjunkturinstitutet och finansdepartementet.

Den - jämfört med 1986 - tilltagande ökningstakten av importen förklaras dels av att tillväxten i den importvägda efterfrågan beräknas öka från knappt 2 % 1986 fiU drygt 5 % 1987, dels av att marknadsandelsförluslerna på hemmamarknaden beräknas bli något större än under 1986, se tabeU 3:3. Den importvägda efterfrågans ökning kan hänföras tUl ett positivt lageromslag, ökade maskininvesteringar samt fortsatt hög privat varukon-sumtion.

Importen av såväl råolja som petroleumprodukter har stigit med ca 13 % i volym 1986. Den höga volymökningen torde i huvudsak kunna förklaras av alt importpriset har halverats meUan 1985 och 1986. Importen av övriga råvaror ökade med knappl 3 %. Fallande importpriser på mineraler, livsmedel och icke järnmalmer har medfört att råvarupriserna i genomsnitt (exkl. råolja och petroleumprodukter) sjunkit med knappt 4% 1986. För 1987 förutses importen av petroleumprodukter minska kraftigt som en följd av den höga importen 1985. Importen av övriga råvaror beräknas även under 1987 öka med knappt 3%. Råvarupriserna förutses öka obetydligt under 1987, se tabell 3:4.

Tabell 3:4 Import av varor och tjänster

Miljarder

kr.

Volymutveckling, procent per år

Prisutveckling, procent per år

1987 Bearbetade varor

Fartyg

Petroleumprodukter

Råolja

Övriga råvaror

167,3

2,3

18,9

24,4

31,6

176,0

2,4

11,3

12,5

31,3

194,0

0,9

7,8

12,3

32,5

3,4

3,0

12,2

13,4

2,8

7,6 -65,0 -16,0

1,0

2,7

1,7

2,9

-47,0

-54,6

-3,7

2,5

17,0

-3,2

1,0

Summa varor

244,5

233,5

247,5

4,9

3,8

-9,0

2,1

Enligi nationalräkenskaperna

Varor Tjänster

246,3 36,6

235,3 36,0

249,3 39,5

4,9

-5,7

3,8 6,1

-9,0

4,4

2,1 4,0

Varor och tjänster

282,9

271,3

288,8

3,7

4,0

-7,8

2,3

Källor: Statistiska centralbyrån, konjunkturinstitutet och finansdepartementet.

Tjänsteimporten beräknas ha minskat med nästan 6% 1986 trots en markant ökning av resevalutautgifterna. TUl följd av hushållens förbättrade inkomster har utlandsresorna och i synnerhet chartertrafiken ökat

25¶Diagram 3:2 Handels- och bytesbalans

Procentandel av BNP 4-

Prop. 1986/87: 100 Bil. 1.1

-1-

Handelsbalans

"T

T

T"

T—I—I—1------- 1—I—I—I------- 1—I—I—I—I—I—T

T—I—I—I—I—I—I—I—I—i—r-

1950 1955 1960 1965 1970 1975 1980 1985

Källor: Riksbanken och finansdepartementet.

kraftigt 1986, vilket avspeglar sig i en ökning med 7 % i volym av resevalutautgifterna. Importen av sjöfartstjänster har minskat något. Den största delen av importminskningen 1986 kan hänföras fill kraffigt reducerade utgifter för entreprenader och tekniska tjänster. Nedgången i den svenska entreprenadverksamheten påverkar både export- och importsidan i bytesbalansposten övriga tjänster. Entreprenadprojekt medför, speciellt i begynnelsefasen, slora ulgifter till utlandet. På längre sikt kommer dessa utgifter att generera inkomsler, dvs, resultera i en ökning av exporten av entreprenadtjänster. För 1987 förutses en ökning av tjänsleimporten med ca 6%. Denna importökning kan huvudsakligen hänföras till en ökning av importen av sjöfartstjänster och en fortsatt slark utveckling av resevalutautgifterna.

3.3¶Bytesbalansen

Bytesbalansen gav preliminärt ett överskott på 8,5 miljarder kr. 1986. Jämfört med 1985 är detta en förbättring på 19 miljarder kr. Förbättringen kan i huvudsak förklaras av att överskottet i handelsbalansen ökat från 15 till 32 miljarder kr. samtidigt som ränteutgifterna sjunkit kraftigt. För 1987 beräknas överskottet i bytesbalansen fiU ca 3,5 miljarder kr., se tabell 3:5, Försämringen på 5 miljarder kr. jämfört med 1986 beror på att handelsbalansens överskott reduceras med 2 miljarder kr. samtidigt som såväl tjänste- som transfereringsbalansen försämras.

Handelsbalansen gav 1986 ett överskott på 32 miljarder kr. Detla är del största överskott Sverige någonsin haft i handelsbalansen, både i nominella tal och som andel av BNP. Som andel av BNP var överskottet i handelsbalansen 1986 3,4 %, vilket är ett överskott på inte fuUt samma nivå som de rekordstora överskotten i Förbundsrepubliken Tysklands och Ja-

pans handelsbalanser. Däremot är överskottet i bylesbalansen betydligt Prop. 1986/87: 100 lägre i Sverige än i dessa länder, eftersom vi har eft kraftigt underskoU i Bil. 1.1 tjänste- och transfereringsbalansen. Diagram 3:2 visar att under de senaste 35 åren är det endast de senaste fyra åren samt åren 1971-1973 och 1978 som givit överskott i handelsbalansen. Däremoi uppvisade tjänste- och transfereringsbalansen överskoft vatje år under perioden 1950-1970. Den ökade skuldsättningen utomlands har därefter medfört kraftigt ökade ränteutgifter. I kombination med underskott i resevalutanettot och stigande u-landsbistånd har det inneburit stigande underskott i tjänste- och transfereringsbalansen under perioden 1970-1985.

FörbäUringen i handelsbalansen på 17 miljarder kr. mellan 1985 och 1986 förklaras av att nettoimporten av råolja och petroleumprodukter minskade med 15 miljarder kr. samt att exporten av bearbetade varor ökade mer än importen såväl i volym som i pris under 1986. Den förutsedda försämringen av handelsbalansen med ca 2 miljarder kr. 1987 kan till fullo förklaras av att importen av bearbetade varor ökar betydligt mer än exporten av dessa varor.

Tjänstebalansen väntas försvagas med ca I miljard kr. något 1987. Som tidigare nämnts beror försvagningen huvudsakligen på en väntad ökning av resevalutautgifterna.

Transfereringsbalansen visade ett underskott på ca 28 miljarder kronor 1986, vilkel är en förbättring på ca 3 miljarder kr. från 1985. Bland de ingående posterna är det framför allt räntenettot som bidragit till förbättringen. Mellan 1985 och 1986 förstärktes räntenettot från -24 miljarder kr. till -20 miljarder kr. Förbättringen är en konsekvens av sjunkande internationella räntor och faUande dollarkurs. Drygt 60% av statens upplåning utomlands utgörs av lån tagna i dollar. Dessutom innebär bytesbalansöverskottet 1986 lägre lånestockar, vilket i sig reducerar ränteutgifterna. En ökning av underskottet i transfereringsbalansen förutses 1987. Den är huvudsakligen beroende på en ökning av de transfereringar från Sverige som inte utgörs av räntebetalningar.

Tabell 3:5 Bytesbalans

Miljarder kr.

1987 Export av varor Import av varor Korrigering av handelsstatistiken Handelsbalans

210,5 200,4

-0,5 9,7

242,8 218,4

-1,1 23,3

260,5 244,5

-1,3 14,7

267,0 233,5

-1,7 31,8

278,8 247,5

-1,7 29,6

Sjöfartsnetto Resevaluta Övriga tjänster Tjänstebalans

6,2

-4,3

4,8

6,7

-4,8

7,0

7,4

-6,7

4,9

5,7

7,3

-8,3

5,3

4,3

7,3

-9,9

5,7

3,1

Avkastning på kapital (därav på räntenetto) Övriga transferingar Transfereringsbalans

-16,8

(-18,1)

-6,9

-23,6

-19.7

(-21,1)

-7,6

-27,4

-21,5

(-24,3)

-9,3

-30,9

-17,4

(-19,7)

-10,2

-27,6

-17,3

(-19,5)

-11,8

-29,1

Bytesbalans

-7,2

3,0

-10,4

8,5

3,6

Källor: Statistiska centralbyrån, riksbanken, konjunkturinstitutet och finansdepar- 27

tementet.

4¶Industrin Prop. 1986/87: 100

Bil. 1.1 4.1 Produktion, produktivitet och sysselsättning

Efter en nedgång i industriproduktionen från mitten av 1980 till slutet av 1982 steg produktionen med drygt 15% från fjärde kvartalet 1982 och två år framåt. Därefter har industriproduktionen i det närmaste stagnerat. Mellan 1985 och 1986 beräknas industriproduktionen ha ökat med knappt 2%, vUket är något lägre än vad som förutsågs i början av året. Industriproduktionen har 1986 hållits tillbaka av en kraftig neddragning av industrilagren samt en minskning av industrins maskininvesteringar. Den kraftiga ökningen av privat varukonsumtion har främst riktats mot importerade varor. Det torde därför främst vara exporten av varor som bidragit lill industriproduktionens ökning under 1986. Exporten och därmed även industriproduktionen har dock hållits tillbaka av kapacitetsbrist inom delar av verkstadsindustrin - främst transportmedelsindustrin - där otillräcklig maskin- och anläggningskapacitet saml brisl på arbetskraft begränsat exporten. Det gäller även den produktion som avsätts på hemmamarknaden. De marknadsförluster, som den svenska personbilsindustrin fått vidkännas på hemmamarknaden under 1986, är t.ex. främst en effekt av att man inte kunnat leverera i den omfattning sorn efterfrågan ökat.

Verkstadsindustrin (exkl. varv), som svarar för ca 45% av den totala industriproduktionen, har ökal produktionen med drygt 5% under 1986. I övrigt är det främst produktionen inom pappers- och pappindustrin som utvecklats gynnsamt. Produktionen inom sågverk och massaindustri har dragits ned något under 1986, men inte alls i den omfattning som förutspåddes i början av året. Kraftiga produktionsneddragningar har ägt rum inom gruvindustrin och Hvsmedelsindustrin.

Orderstockarna (orderstockens värde i fasta priser) inom industrin sjönk kraftigt från första halvåret 1980 till första halvåret 1982 såväl på hemmamarknaden som exportmarknaden (diagram 4:2). Efter 1982 är det endast orderingången tiU exportindustrin som ökat till följd av att industrin kraftigt förbättrat sin konkurrenskraft efter devalveringarna av den svenska kronan 1981 och 1982. Den höga orderingången under första halvåret 1986 kan dock lill en del förklaras av att en stor order till den kemiska induslrin blev klar under våren.

Under det senaste årel har kapacitetsutnyttjandet inom induslrin legat kvar på oförändrat hög nivå. Kapacitetsutnytijandet under tredje kvartalet har beräknats till 89 % vilket är betydligt högre än under konjunkturtoppen 1980. Inom gruvindustrin, massaindustrin och transportmedelsindustrin ligger kapacitetsutnytijandet betydligt över 90%. Eftersom statistiken över kapacitetsutnyttjandet inte sträcker sig längre fillbaka än 1980 är det svårt att avgöra om kapacitetsutnytijandet är lägre än under konjunkturtopparna på 1960- och 1970-talet. Enligt konjunkturinstitutets barometer är emellertid andelen företag som rapporterar fullt kapacitetsutnyttjande betydligt lägre än under tidigare konjunkturtoppar. Som exempel kan nämnas att under såväl första halvåret 1970 som första halvåret 1974 rapporterade över 70% av företagen fullt kapacitetsutnyttjande medan motsvarande

Zo

Diagram 4:1 Industrins kapacitetsutnyttjande

Säsongrensade värden i procent

Prop. 1986/87: 100 Bil. 1.1

95

90 H

Möjligt utnyttjande

85 H

80

75

1980 1981

---- 1---- 1---- 1---- 1---- 1---- 1---- [----- 1---- 1

1984 1985 1986

Källa: Statistiska centralbyrån. Anm.: Hela industrin (SNl 2-1-3),

siffra för närvarande är knappt 50%. Under 1987 kommer ökade industriinvesteringar sannolikt att medföra att kapacitetsutnyttjandet dras upp ytteriigare något.

Produktiviteten inom. industrin har under de två senaste åren inte ökat mer än ca 2 % per år. Detta är t. o. m. lägre tal än under lågkonjunkturåren 1978 och 1982. Med tanke på att industriinvesteringarna ökade med nästan 40% under perioden 1983-1985 är den låga ökningstakten i produktiviteten svårförklarad.

För 1987 beräknas industriprodukfionen öka med knappt 3%. Även under 1987 väntas exporten vara den dominerande bidragande faktorn till den förväntade produktionsuppgången. Till skillnad från 1986 kommer

Tabell 4:1 Produktlon, produktivitet och sysselsättning i industrin

Årlig förändring

1987 Procent

Produktion

-3,5

-0,8

5,1

6,0

2,3

1,8

2,8

Produktivitet

0,3

2,5

7,4

4,6

3,1

1,8

2,4

Amal arbetade

limmar

-3,7

-3,2

-2.2

-0,8

0,0

0,4

Tii\cnlais personer

Sysselsiittning

-32

- 35

-5

5¶Källor: Konjunkturinstitutet, statistiska centralbyrån och finansdepartementet. Anm.: Produktiviteten är här definierad som förädlingsvärde per timme, 1 tabell 4:3 är produktiviteten däremot beräknad som bruttoproduktion per timme. Vidare avser tabell 4:1 tillverkningsindustri och gruvor medan i tabell 4:3 petroleumraffinaderier och varv är borttagna.

29¶Diagram 4:2 Orderingång

1980 års priser. Index första kvartalet 19S0 = 100

Prop. 1986/87:100 Bil, 1.1

110-

Orderingång från exportmarknaderna

Orderingång från hemmamarknaden

70-

—I--------- 1-------- 1-------- 1----

1980 1981 1982

KäUa: Statistiska centralbyrån.

emellertid ökade maskininvesteringar och ett posifivt lageromslag att påverka produktionen i uppdragande riktning. Den höga ökningslakten av privat varukonsumtion torde även under 1987 atl främsl riklas mot importerade varor och bidrar därför endast marginellt till att dra upp industriproduktionen i Sverige. Produktiviteten förutses öka något mer än under de två senaste åren, eller med 2,5%. Detta skulle innebära att sysselsätlningen i timmar ökar med knappt 1/2% rnellan 1986 och 1987. Antalet sysselsatta beräknas öka med några tusen personer.

Även under 1987 väntas verkstadsindustrin bidra mest till den ökade industriproduktionen. Produktionen inom verkstadsindustrin beräknas öka med ca 5% 1987. Massa- och pappersindustrin samt den kemiska industrin förutses öka sin produktion med ca 3%. Produktionen inom övriga sektorer beräknas öka med i genomsnitt 1-2%.

4.2¶Lönsamhetstutveckling

Industrins lönsamhet förbättrades kraftigt under de tre åren t. o. m. 1984, men minskade något 1985. Som framgår av bruttoöverskottsandelarna i tabell 4:2, har utvecklingen inom basindustrin kraftigt bidragit fill lönsamhetens förändringar på totalnivå. Driftsöverskottsandelarna netto uppvisar samma utveckling, men ligger på en lägre nivå eftersom beräknad kapitalförslitning är fråndragen. Vidare har utvecklingen inom personbilstiUverk-ningen kraftigt påverkat siffrorna.

Medan lönsamhetsförbättringen fortsatte i verkstadsindustri och låg oförändrad i övrig induslri t. o. m. 1985, så skedde en betydande nedgång i basindustrin det året. Nedgången koncentrerades till de råvaruproduceran-

30

Tabell 4:2 Bruttoöverskottsandel i industrin

Procent

Prop. 1986/87: 100 Bil. 1.1

1987 Verkstadsindustri Basindustri Övrig industri

Totalt

19,4 13,3 28,6

22,1

18,7 25,0 32,3

25,3

25,8 35,7 35,9

31,5

27,1 41,5 35,9

33,2

27,3 33,5 35,9

31,7

32,1

Anm.: BrultoöverskoUsandelen är driftsöverskottet brutto som andel av förädlingsvärdet. Uppgifterna avser industri exkl. petroleumraffinaderier och varv. Källor: Statistiska centralbyrån, konjunkturinstitutet och finansdepartementet.

de branscherna inom skogsindustrin, dvs. sågverken och massaindustrin, samt ickejärnmetallverken inom den övriga basindustrin, medan lönsamheten förbättrades i den övriga basindustrin som helhet. Lönsamheten har förblivit ungefär oförändrad 1986 som följd av en viss försvagning i basindustrin samt övrig industri, vilket kompenserades av en förbättring för verkstäderna.

Bakgrunden till utvecklingen under 1985 och 1986 är huvudsakligen det försämrade efterfrågeläget på råvarumarknaderna, vilket medförde överskottslager och prissänkningar inom delar av basindustrin. Därmed dämpades aktivitetsnivån i flera basbranscher, vilket resulterade i kraftigt reducerade produktivitetsökningar eller t. o. m. sänkt produktivitet på vissa håll. Konjunktursvängningar i de andra två delbranscherna är mindre utpräglade pga. branschernas heterogenitet, mindre prisfiuktationer samt, för övrig industri, ett större beroende av den inhemska aktivitetsnivån. Bruttoöverskottsandelen i hela industrin har de senaste två åren kommit att pressas ned från toppnivån 1984 genom å ena sidan begränsade prisökningar på slutprodukter och å andra sidan en ökningstakt i lönekostnaderna, som har varit betydligt högre än produktivitetsökningen, se tabell 4:3. Olje- och råvaruprisfallet har kraftigt motverkat de nämnda tendenserna genom att minska insatsvarukostnader. Under 1987 väntas brutto-

Tabell 4:3 Rörliga produktionskostnader, produktpriser och marginaler per producerad enhet i industrin exkl. varv och petroleumraffinaderier

Procentuell förändring

1987 Insatskostnad

9,3

11,5

10,6

8,6

5,7

1,0

2,3

Lönekostnad'

10,0

4,3

0,8

5,1

7,6

5,1

3,0

Lönekostnad per timme

10,5

7,2

8,4

9,9

10,3

7,0

5,5

produktivitet

0,5

2,8

7,6

4,5

2,6

1,8

2,4

Summa röriig kostnad-

9,6

9,4

7,8

6,2

2,0

2,*;

Produktpris

10,6

10,3

8,4

5,6

2,7

Marginal'

-0,7

1,1

2,4

0,6

-0.6

0,4

0,2

' Lönekostnad per timme avser löner inkl. kollektiva avgifter och icke varuanknut-

na indirekta skatter per arbetad timme. Produktivitet avser bruttoproduktion per

timme,

- Med avurag för subventioner.

' Förändring i procentenheter.

Källor: Konjunkturinsitutet, statistiska centralbyrån och finansdepartementet.

31

överskottsandelen öka någol genom en ökning i produkfionen och produktiviteten samt de begränsade lönekostnadsökningar som två-årsavtalet innebär.

Tabell 4:4 innehåller olika mått på lönsamheten för tillverkningsindustrin. Både resultat- och räntabililetsmåtten uppvisar samma utveckling med en höjdpunkt 1984 och en viss nedgång därefter. En viss förbättring väntas för 1987 till följd av de ovannämnda faktorerna. Lönsamheten 1985-1987 ligger på en i förhållande fill i början av 1980-talet hög och från tUlväxtsynpunkt fördelaktig nivå. Ett väsenUigt inslag i bilden är den ökade betydelsen av den finansiella verksamheten. Den ökade avkastningen på finansiellt kapital och det finansiella kapitalets ökade andel i det totala kapitalet har bidragit till räntabiliteten på totalt kapital och i viss mån kompenserat nedgången i räntabiliteten på industriell verksamhet i traditionell mening. Avkastningen på finansiellt kapital har kommit att svara för ca hälften av räntabiUlelen på totall kapital. Även räntabiliteten på eget kapital stärks därigenom, dock i mindre utsträckning när räntenedgången minskar hävstångseffekten.

Prop. 1986/87: 100 Bil. 1.1

Tabell 4:4 Resultat och räntabilitet m. m. för tillverkningsindustrin

Bokföringsmässiga värden

1987 Resultat, miljarder kr.

Rörelseresultat före

avskrivningar

23,6

31,4

45,6

52,5

46,7

45,6

48,9

Resultat efter avskrivningar

13,0

19,6

33,7

38,6

31,1

28,3

30,8

Finansiellt netto

-4,7

-3,1

-1,5

-1,4

3,3

5,6

6,7

därav: intäkter

12,3

15,4

16,2

19,7

24,7

27,9

31,6

kostnader

17,0

18,6

17,7

21,1

21,5

22,3

24,9

Resultat efter finansnetto

8,3

16,4

32,2

37,2

36,6

33,9

36,6

Vinstmarginal, procenl

Bruttomarginal'

6,7

7,8

9,7

9,6

7,9

7,4

7,5

NettomarginaP

2,3

4,1

6,8

6,2

5,5

5,6

Avkastning, procent

på arbetande kapital

5,2

7,2

11,6

10,7

8,0

6,8

6,7

på finansiellt kapital

10,8

11,6

9,9

11,3

11,5

Räntabilitet, procenl

på totalt kapital

7,0

8,7

11,0

10,4

9,2

8,4

8,5

på eget kapital

8,6

23,8

21,3

17,9

15,9

15,7

real räntabilitet på eget kapitaP

-0,7

4,4

13,3

12,2

11,5

12,3

11,3

Minnesposier, procenl

Andel finansiellt kapital

31,5

32,9

36,1

35,5

35,9

37,3

38,2

Soliditet

26,5

27,8

29,8

31,3

31,4

32,3

32,6

Genomsnittlig skuldränta

6,4

5,5

5,1

4,9

5,1

Vinstprocent

7,2

8,7

10,6

9,5

9,1

9,4

Kapitalets omsättningshastighet

97,3

100,0

103,7

98,2

96,8

92,5

90,5

' Rörelseresultat före avskrivnignar i procent av bruttointäkter av rörelsen. - Resultat efter finansnelto i procent av bruttointäkter av rörelsen, ' Räntabiliteten deflaterad med KPl:s förändring dec,-dec.

Källor: Statistiska centralbyrån, konjunkturinstitutet och finansdepartementet.

32

5¶Arbetsmarknaden Prop-1986/87: lOO

Bil. l.l

Utvecklingen på arbetsmarknaden var gynnsam under 1986. Sysselsättningstillväxten var tillräckligt stark för att minska arbetslösheten under året samtidigt som antalet personer sysselsatta i arbetsmarknadspolitiska åtgärder reducerades. Prognosen för 1987 innebär att sysselsättningen fortsätter att öka i ungefär samma takt som under 1986 och att arbetslösheten ligger kvar på ungefär nuvarande nivå under loppet av året.

5.1¶Sysselsättning

En förutsättning för de senaste årens sysselsättningsökning har varit en högre tillväxttakt i ekonomin. Utvecklingen av antalet sysselsatta har med en fidseftersläpning följt produktionens tillväxt . Sambandet meUan å ena sidan BNP-tillväxten mellan första halvåret ett år och näsla år och å andra sidan sysselsättningsökningen mellan fjärde kvartalet ett år och nästa år har varit relativt stabilt:

1983-84 1984-85 1985-86

BNP-tillväxt (dagkorrigerad) 4,9% 2,7% 1,9%

Sysselsättningsökning, personer 63000 40000 ca 30000

Sysselsättningen har således ökat under hela perioden, men i avtagande takt. Mellan kalenderåren 1983 och 1986 har sysselsättningen ökat med ca 120000 personer att jämföra med knappt 10000 personer under konjunkturavmattningen mellan 1980 och 1983.

Det genomsnittliga anlalet sysselsatta beräknas ha ökat med 32000 personer 1986, vilket är mycket nära den prognos som gjordes i den reviderade nationalbudgeten i april 1986. Sysselsättningsökningens fördelning på sektorer blev emellertid en annan än den som förväntades i april, med en betydligt större andel inom näringslivet och i gengäld en oväntal svag utveckling av den offentliga sysselsättningen.

Sysselsättningen inom sektornjord- och skogsbruk beräknas ha minskat med 10000 personer 1986, se tabell 5: 1. Sektorns sysselsättning avtar trendmässigt och nedgången har under den senaste tioårsperioden visat ett tydligt kontracykliskt mönsier. Nedgången har varit snabbare under perioder med snabb generell sysselsättningsexpansion, som en följd av en ökad övergång från sektorn till andra sektorer. En något långsammare allmän sysselsättningsökning 1987 än fidigare år beräknas belyda en mindre omfattande nedgång för sektorn. Prognosen är en minskning på 8000 personer.

Mot bakgrund av industriproduktionens relativt svaga ökning har syssel sättningen inom industrisektorn utvecklats gynnsamt under 1986. Den snabba tillväxten i industriproduktionen 1983 och 1984 resulterade i syssel sättningsökningar på 22000 respeklive 15000 personer under loppet av 1984 och 1985. Trots industriproduktionens stagnation under 1985 och början av 1986 har industrisysselsättningen fortsatt att öka även under loppet av 1986, om än i en något långsammare takt, ca 10000 personer,

Riksdagen 1986187. I saml. Nr 100. Bdaga l.l

Mätt med antalet arbetade timmar per vecka har uppbromsningen mellan Prop. 1986/87:100 1985 och 1986 varit mer markerad eftersom medelarbetstiden, efter att ha Bil. 1.1 stigii 1985, sjönk 1986 bl. a. som en följd av ett minskal övertidsultag.

Sedan milten av 1983 har således sysselsättningen inom industrin ökat betydligt. Sysselsättningsökningen sedan 1983 är avsevärt större än vid förra konjunkturuppgången 1978-1980 men samtidigt knappt hälften av uppgången 1972-1975. Då bör maa emellertid beakta att konjunkturuppgången 1972-1975 var extremt stark.

Sysselsättningsförändring inom industrin

Tusental personer

1972-75

1975-78

1978-80

1980-83

1983-86

-1-90

-108

-f-7

-82

+40

Prognosen för 1987 innebär att den långa perioden med svag produktionsutveckling bromsar upp sysselsättningsökningen under 1987 och att antalet sysselsatta ligger kvar på en ungefär oförändrad nivå jämfört med senare delen av 1986, vilket motsvarar en ökning mellan årsgenomsnitten på 5 000 personer.

Under stagnationsperioden i början av 1980-talet minskade sysselsättningen kraftigt i byggnadssektorn. Närmare 31000 sysselsättningstiUfäl-len, motsvarande II % av sektorns sysselsättning, försvann under en treårsperiod och byggarbetslösheten steg kraftigt. De senaste åren har byggverksamheten expanderat framför allt genom en ökad volym reparationer och underhåll, och sysselsättningen har kunnat hållas på en i stort

Tabell 5:1 Sysselsättning och arbetslöshet

Tusental personer (i åldrarna 16-64 år)

Nivå

Förändring från

föregåe

nde är

1987 Sysselsättning:

Jord- och skogsbruk

- 4

-10

- 7

-10

-8

Industri

- 4

5¶Byggnadsverksamhet

-10

- 7

- 1

2¶Privata tjänsler

20¶Kommunal verksamhet

1 121

13¶Statlig verksamhet

- 6

- 4

- 3

-2

Totalt'

4243

32

30¶Arbetskraftutbud

30 Arbetslöshet

-15

-12

- 8

0¶Arbetslöshetsnivå, %

2,8

3,5

3,1

2,8

2,7

2,6

Sysselsatta i arbetsmark-

nadspolitiska åtgärder'

-24

-16

-5

' Beredskapsarbete, ungdomslag och rekryteringsstöd. ' Inkl. sysselsatta där uppgift om sektortillhörighet saknas.

Anm.: AKU:s uppgifter är skattningar baserade pä resultat från urvalsundersök ningar. Från januari 1986 har den tidigare förstärkningen av urvalen i vissa regioner utgått och skattningsförfarandet ändrats, vilket ökat osäkerheten i AKU, Källor: Statistiska centralbyrån (AKU) och finansdepartementet, 34

sett konstant nivå. Även om läget på byggarbetsmarkanden generellt setl Prop. 1986/87: 100 har förbättrats kvarstår stora regionala och yrkesmässiga obalanser. Un- Bil. 1.1 der 1987 förvänlas ett ökat bostadsbyggande och ökade byggnadsinvesteringar inom näringslivet medföra att sysselsättningen inom sektorn ökar något.

Mellan 1985 och 1986 ökade sysselsättningen oväntat kraftigt i sektorn privata tjänsler, som här inkluderar handel och samfärdsel. I genomsnitt beräknas 31 000 fler ha varit sysselsatta i sektorn 1986. Setl över en längre tidsperiod har den privata tjänstesektorn ökat sin sysselsättning med en genomsnittlig takt på ca 13 000 personer per år. Ökningstakten uppvisar ett konjunkturmönster som innebär att den accelererar efter en allmän uppgång i ekonomin med en tidsförskjutning som är något längre än för t. ex. industrin. Medan industrisektorn sysselsältningsmässigt ökade starkt under 1984 för att komma in i en lugnare utveckling under 1985 och 1986, ökade sysselsättningstillväxten i privata tjänstesektorn framför allt under senare delen av 1985 och början av 1986. Ett liknande mönster gällde vid konjunklurförloppen under 1970-talet.

Sysselsättningsökningen 1984-1986 har varit störst inom samfärdsel, post och telekommunikation, som ökat med 7 000 personer vardera året. Denna delbransch samvarierar närmare med konjunkturen än de övriga och ökningen torde vara en följd av den förbättrade industrikonjunkturen. I relativa tal är det dock hotell- och restaurangnäringen som stått för den största sysselsättningsökningen. De senaste årens högre tillväxttakt för den privata konsumtionen avspeglas i en viss sysselsättningsökning inom handeln, en bransch som tidigare minskat sin sysselsättning. Sett över en längre tidsperiod har de delar av den privata tjänstesektorn som är inriktade mot hushållen sysselsältningsmässigt utvecklats betydligt svagare än de delar som är inriktade mot företagen. Under den senaste fioårsperioden har de snabbast växande delbranscherna varit fastighetsförvaltning samt maskinuthyrning och uppdragsverksamhet, som vuxit med drygt 40 %, medan l.ex. delbranschen personliga Ijänster minskat med drygt 25 %.

Den snabba sysselsättningsökningen 1986 väntas inte upprepas 1987 utan prognosen är att sektorns sysselsättning närmar sig den trendmässiga utvecklingen med en ökning på 20000 personer.

1986 innebar en markant avvikelse från den trendmässiga sysselsätt ningsutvecklingen i kommunal verksamhel. Den senaste tioårsperioden har sysselsättningsökningen mellan två årsgenomsnitt aldrig understigit 19000 personer. För perioden januari-november 1986 hade emellertid enligt AKU den kommunala sysselsättningen varit helt oförändrad jämfört med samma period 1985. Det föreligger emellertid en betydande osäkerhel beträffande den kommunala sysselsättningsutvecklingen. I kalkyler som tagits fram i samarbete med de båda kommunförbunden beräknas antalet sysselsatta i kommunal verksamhet ha ökat med 0,7 % eller 8 000 pe: söner 1986. Mätt med antalet arbetade limmar uppskattas sysselsättningsökning en till 1,4%, vilkel kan jämföras med en molsvarande ökning på 2,2% 1985. I timmar har således en något mer beskedlig uppbromsning skett av sysselsättningen i kommunerna. En bidragande orsak till den svaga syssel sättningsutvecklingen 1986 har varil neddragningen av antalet platser i 35

beredskapsarbeten, som till huvuddelen är kommunala, och antalet kom- Prop. 1986/87: 100 munala ungdomslagsplatser. Bil. 1.1

För 1987 är prognosen att ulvecklingen av antalet arbetade fimmar blir något större än under 1986, samfidigl som arbetstiden per sysselsatt väntas öka i ungefär samma omfattning, vUket ger en sysselsättningsökning på 13000 personer. Det har då antagits att antalet personer i beredskapsarbeten och ungdomslag under 1987 ligger kvar på nivån från slutet av 1986.

Sammantagna ger de sektorvisa prognoserna en sysselsättningsökning på 30000 personer mellan 1986 och 1987. Med hänsyn till främst osäkerheten i bedömningen av den internationella utvecklingen är även prognosen för ulvecklingen på den svenska arbetsmarknaden förenad med osäkerhet. På sedvanligt sätt kommer en ny bedömning att göras i den reviderade nationalbudgeten.

5.2¶Medelarbetstid och sysselsättning i timmar

Den ökning av medelarbetstiden per vecka och sysselsatt som pågått sedan 1981 fortsatte även 1986, men i en mindre omfattning än de närmaste föregående åren. Ökningen blev ca 0,2 % 1986 att jämföra med 0,8% 1984 och 0,4 % 1985. Som framgått ovan ökade medelarbetstiden relativt kraftigt bland kommunalt sysselsatta, delvis som en följd av en återhämtning från den låga nivån 1985, då tillfälliga faktorer, bl. a. en höjd frånvaro, drog ner arbetstiden. Inom industrin sjönk medelarbetstiden 1986 medan den sleg i den privata tjänstesektorn .

Medelarbetstiden har under 1980-talet ökat snabbare för kvinnor än för män. Medelarbetstiden per sysselsatt kvinna var 6 % längre per vecka 1986jämfört med 1980, medan motsvarande tal för männen var 3 %. Totalt var ökningen bara knappt 1 % eftersom kvinnor har en kortare genomsnittlig arbetstid och kvinnorna under S8,mma period ökade sin andel av antalet sysselsatta från 45 % till 48 %.

Den ökande medelarbetstiden är en följd av bl. a. att hushållen under åren med sjunkande reallöner kompenserade sig genom att framför allt kvinnorna ökade sin arbetstid. En annan förklaring är att de befolkningsmässigt stora årskullarna födda på slutet av 1940-talet nu når åldrar där de inte i lika stor utsträckning har småbarn.

Medelarbetstiden per sysselsatt beräknas öka något även 1987, prognosen är en ökning på 0,2 %. Detta innebär alt antalet arbetade timmar beräknas öka med 0,8 % 1987, se tabell 5; 2. Antalet av löntagare arbetade timmar, vilket har betydelse för beräkningen av hushållens löneinkomster, beräknas öka med 1,0 %.

Näringslivets produkUvitet ökade relativt kraftigt 1983 och första halv året 1984, då produktionen växte betydligt snabbare än sysselsättningen. En uppbromsning av produktionens tillväxttakt och en fortsatt anpassning av sysselsättningen gav en beskedligare ökning av näringslivets produkti vitet 1985 och 1986. Prognosen för 1987 innebär en något högre produk- tionstUlväxt än 1986. Sysselsättningsökningen under 1987 kommer att hämmas av den svagare tillväxten 1986. Detta bör resultera i en högre produktiviletsöking 1987 än 1986. 36

Tabell 5:2 Produktion, produktivitet och sysselsättning

Årlig procentuell förändring

Produktion

Produktivitet

Sysselsättning

(timmar)

1987 Jord- och skogsbruk

-3,9

-1,4

0,0

1,2

2,1

4,2

-5,0

-3,5

-4,0

Industri

2,3

1,8

2,8

3,1

1,8

2,4

-0,8

0,0

0,4

B yggnads verksamhet

0,5

1,1

1,9

1,1

1,4

-1,4

0,0

0,5

Privata tjänster

1,9

1,8

2,6

0,3

0,5

1,0

1,6

1,3

1,6

Summa näringslivet'

2,8

1,7

2,4

1,4

1,2

1,«

1,4

0,5

0,6

Offentliga tjänster

0,7

1,0

1,4

0,3

0,2

1,0

0,8

1,2

Totalt

2,3

1,6

2,2

1,0

0,9

1,4

1,3

0,6

0,8

Prop. 1986/87:100 Bil. 1.1

' Inklusive produktionsrestpost resp. sysselsäUningsdiskrepans.

SNl 2-t-3.

Källor: Konjunkturinstitutet och finansdepartementet.

5.3¶Utbudet av arbetskraft

Den svenska befolkningens åldersmässiga sammansättning, med bl.a. relativt stora årskuUar födda i början av 1920-talet och i millen av 1960-lalet, innebär att de äldsta grupperna av befolkningen i yrkesakliva åldrar växte snabbt under de första åren på 1980-talet samtidigt som ett kraftigt ökat inflöde av ungdomar gav ett positivt bidrag tiU befolkningen i dessa åldrar. Eflersom både de äldsta och yngsta åldersgrupperna har ett markant lägre arbetskraftsdeltagande bidrog denna förskjutning i den åldersmässiga sammansättningen av befolkningen negativt till arbetskraftens förändring, se tabeU 5:3.

De senaste åren har befolkningssammansättningens inverkan på arbetskraftsutbudet vänt. Nu ökar utflödet från befolkningen i aktiva åldrar genom att stora årskullar når pensionsåldern samtidigt som inflödet av ungdomar minskar. Den s. k. ungdomspuckeln kommer upp i åldrar med ett högre arbetskraftsdeltagande, vilket, tillsammans med att den äldsta gruppen minskar ianlal, innebär att åldersmässiga förskjutningar i befolkningen nu ger relafivt stora positiva bidrag till arbetskraftens förändring.

Det största bidraget fill arbetskraftens tillväxt 1985 och 1986 kom från ett ökat arbetskraftsdeltagande. De vuxna kvinnornas förvärvsfrekvens har stigit sedan länge; ökningen var dock lägre 1985 och 1986 än under fidigare år på 1980-talet och väntas fortsätta öka i samma takt 1987. Under perioden 1981-84 motverkades kvinnornas stigande AK-tal av att männens arbetskraftsdeltagande minskade. Detsamma gällde för ungdomarna, vars deltagande i arbetskraften avtagit under flera år, bl.a. som en följd av gymnasieskolans utbyggnad. Ett förbättrat arbetsmarknadsläge och införandet av ungdomslag medförde att såväl de vuxna männens som ungdomarnas arbetskraftstal steg 1985. Männens AK-tal fortsatte att stiga något även 1986 och väntas ligga kvar på oförändrad nivå 1987. Ungdomarnas AK-tal sjönk däremot 1986, en utveckling som väntas fortsätta 1987. Tillsammans med befolkningseffekten väntas det medföra att arbetskraften ökar med 30000 personer 1987.

37

Tabell 5:3 Förändring i arbetskraften

Tusental personer i åldrarna 16-64 år

Prop. 1986/87: 100 Bil. l.l

1981 1982 1983 1984 1985 1986 1987

19¶Arbetskraftens förändring därav:

- effekt av förändring i befolkningens storiek

- effekt av förskjutningar i befolkningens fördelning på åldersgrupper med olika arbetskraftsdeltagande

- effekt av förändring i det ålders-gruppsrelaterade arbetskraftsdeltagandet

34 17 24 27 35 25 30

-2

18 14 16 15

10 11

-3 -1

8 26 16 16

Källor: Statistiska centralbyrån (AKU) och finansdepartementet.

5.4¶Arbetslöshet

Efter en svag uppgång första kvartalet fortsatte arbetslösheten att sjunka under loppet av 1986, se diagram 5: 1. I genomsnitt beräknas arbetslösheten ha varit 2,7 % 1986. Nedgången av antalet arbetslösa räknat från toppnivån tredje kvartalet 1983 på 157000 personer i säsongrensade tal till tredje kvartalet 1986 uppgår till ca 40000 personer. I jämförelse med andra europeiska länder framstår den svenska ulvecklingen som mycket gynnsam. Den senaste konjunkturuppgången i Västeuropa förmådde endast dämpa ökningstakten för arbetslösheten, som nu ligger på 11 %.

Diagram 5:1 Antal arbetslösa och antal personer i arbetsmarknadspoUtiska åtgärder

Tusental personer. 3-månaders glidande medelvärde

50-

25-

Antal personer i arbelsmarknadspolitiska åtgärder

O - 11111[11111 i 11111111r11r11111111111[11111111111 i 1111111111111 [[ 11111111111111

1980 1981 1982 1983 1984 1985 1986

Anm.: Med arbetsmarknadspolitiska åtgärder avses beredskapsarbete, ungdomslag

och rekryteringsstöd.

Källor: Statistiska centralbyrån (AKU) och arbetsmarknadsstyrelsen.

38

Antalet personer sysselsatta i beredskapsarbete och ungdomslag eller Prop. 1986/87: 100 med rekryteringsstöd har fortsatt minska. I genomsnitt under året har Bil. l.l 53000 personer varit sysselsatta med hjälp av dessa ålgärder, vilket är en nedgång med 16000 från 1985. Jämfört med toppnivån 1984, då ungdomslagen och rekryteringsstödet introducerades, är nedgången hela 40000 personer.

Prognosen för 1987 innebär en sysselsättningsökning av samma storleksordning som 1986. En större befolkningseffekt på arbelskraftsulbudet väntas emellertid medföra att arbetslösheten inte fortsätter sjunka. Prognosen är atl antalet arbetslösa 1987, med nuvarande omfattning på de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna, ligger kvar på samma nivå som 1986. Arbetskraftens tillväxt innebär dock att det relativa arbetslöshetstalet blir en tiondels procentenhet lägre.

Som framgår av labell 5:4 är arbetslösheten i skogslänen samt i de yngsta och äldsta åldersgrupperna väsentligt högre än den genomsnittliga arbetslösheten. Möjligheterna för den totala arbetslösheten att ytterligare reduceras är i hög grad beroende av arbelsmarknadsutvecklingen för dessa grupper.

För ungdomar i åldern 16-19 år reducerades arbetslösheten kraftigl genom införandet av ungdomslag 1984. Tidigare har ungdomarnas arbetslöshet visat sig vara mer konjunkturkänslig än andra gruppers och differensen mellan ungdomarnas relativa arbetslöshet och den totala arbetslösheten har ökat med siigande arbetslöshet. Utvecklingen för ungdomarna i 20-24 årsåldern har däremot varit betydligt mer ogynnsam än tidigare. En bidragande orsak till detta har varit det ovanligt stora inflödet tiU arbetsmarknaden av ungdomar i denna åldersgrupp.

Den andra problemgruppen på arbeismarknaden under 1980-lalel har varit arbetskraften i åldrarna 60—64 år, vars arbetslöshet mer än tredubblades mellan 1980 och 1984. De två senaste årens nedgång av arbetslösheten i denna åldersgrupp skall bedömas mot bakgrund av att antalet personer som förtidspensioneras av arbelsmarknadsskäl ökat kraftigl, vilket även visat sig i att gruppens arbetskraftsdeltagande har minskat.

De tre senaste åren har sysselsättningen ökat i både skogslänen och storstadslänen, liksom i övriga landet, men ökningen har varit ojämnt fördelad. De sju skogslänen med 20% av den totala sysselsättningen, slod endast för 13% av sysselsättningsökningen mellan 1983 och 1985, medan

Tabell 5:4 Relativ arbetslöshet i olika åldersgrupper och regioner

1986 Jan.-Nov.

Totalt

2,0

2,5

3,2

3,5

3,1

2,8

2,7

16-19 år

7,6

9,4

10,6

10,4

4,9

4,6

4,1

20-24 år

3,7

4,7

6,1

6,8

6,6

6,3

6,2

25-54 år

1,4

1,8

2,2

2,4

2,2

1,9

55-59 år

1,2

1,3

2,0

2,4

2,6

2,3

1,9

60-64 år

2,2

3,0

4,5

6,0

6,3

5,3

Skogslänen

3,0

3,7

4,5

4,8

4,3

4,1

4,0

Storstadslän

1,5

1,8

2,3

2,7

2,5

2,2

1,9

Källa: Stafisfiska centralbyrån (AKU). 39

storstadslänen, vars andel av sysselsättningen är 38% stod för 43% av Prop. 1986/87: 100 ökningen. 1986 har enligt arbetskraftsundersökningarna sysselsättningen Bil. 1.1 stagnerat i storstadslänen, medan den fortsatt öka i skogslänen. En metod-förändring samt ett ökat och regionalt snedfördelat bortfall i AKU gör dock siffrorna för 1986 svårbedömda. Andra tecken tyder på en fortsatt regionalt snedfördelad sysselsättningstillväxt.

Det kan noteras alt under stagnationsperioden 1980-1983, då sysselsättningen ökade i storstadslänen medan den minskade i skogslänen, var skUlnaden i sysselsättningsutveckliing mer uttalad.

De senaste årens nedgång av arbetslösheten har varit relativt jämnt fördelad mellan skogslän, storstadslän och övriga län, med en nedgång på ungefär en procentenhet i vardera regionen. Den regionalt ojämnt fördelade sysselsältningslillväxten har således motsvarats av en lika ojämnt fördelad utveckling av arbelskraftsutbudel, bl. a. som en följd av alt befolkningen i skogslänen minskat medan den ökat relativt kraftigt i storstadslänen.

40

6¶Löner och priser 6.1 Löner

Ett av den svenska ekonomins grundläggande problem är att löneökningstaklen överstiger omvärldens. Under perioden 1982—85 steg timförtjänslen inom industrin 2,5 procentenheter per år snabbare i Sverige än i OECD-området i samband med den kraftiga nedpressningen av löneökningstakten i de dominerande OECD-länderna. Vid jämförelsen med omvärldens löneökningstakt bör dock beaktas atl arbetslösheten är väsentligt högre i de flesta andra länder, vilket verkar dämpande på löneutveckUng-en. Del bör även beaklas alt den genomsnitfiiga timförtjänslen påverkas av faktorer som inle är direkt relaterade till lönesättningen, t. ex. förändring i övertidsuttag och skiftgång samt strukturella förskjutningar i arbetskraften mellan branscher och arbetsuppgifter med olika lönenivå.

Är 1986 beräknas timlönerna inom induslrin ha stigit med 4,7 % för hela OECD-områdel och med 5,0% i Förbundsrepubliken Tyskland, som är den svenska industrins viktigaste konkurrentland. SCB:s industriarbetarstatistik tyder på att timförtjänslen inom den svenska industrin 1986 ökat med ca 7 %. Skillnaden i utvecklingstakt gentemot omvärlden kvarstår således 1986. År 1987 beräknas timlönerna inom industrin stiga med ca 4 % i OECD-området totalt och med drygt 3 1/2% i Förbundsrepubliken.

De centrala avtal för lönerna 1986 och 1987 som slöts under 1986 beräknas innebära en total avlalsmässig löneökning på ca 6 % 1986, 4,5 % för näringslivet och drygt 8,5 % för den offentliga sektorn. Detta är högre tal än för 1985, men 2,8 % avser s. k. överhäng mellan åren, dvs. kostnadseffekter 1986 som uppkommer till följd av att 1985 års avtal inte löpte från årsskiftet. Detla gäller speciellt för den offentliga sektorn. Frånräknat skillnaden i överhäng är den avtalsmässiga löneökningen lägre 1986 än 1985.

Tabell 6:1 Timlöneutveckling och arbetskraftskostnader för industriarbetare

Åriig procentuell förändring

Prop. 1986/87: Bil. 1.1

100¶Samtliga

löntagare

Industriarbetare

Avtal

Löneglidning

Summa

Avtal

Löneglidning

Timför-tjänst

Sociala kostnader

Timkostnad

7,4

1,8

9,2

6,1

3,2

9,3

0,8

10,2

6,2

2,7

8,9

5,9

4,2

10,1

0,5

10,7

4,6

1,1

5,7

4,1

3,5

7,6

0,2

7,8

4,7

1,4

6,1

3,8

2,9

6,7

2,4

9,3

5,7

3,0

8,7

6,2

4,1

10,3

-0,1

10,2

4,4

2,4

6,8

3,8

3,7

7,5

0,3

7,8

6,1

1,8

7,9

3,9

3,1

7,0

0,0

7,0

Anm.: Uppgiftema för samtliga löntagare baserar sig på lönesummestatistik. Uppgiftema för industriarbetare grundar sig på förtjänststatisfik. Förtjänststatistiken har i förkommande fall kompletterats med engångsbelopp som ej ingår i SCB:s statistik. Källor: Statistiska centralbyrån, konjunkturinstitutet och finansdepartementet.

Löneglidningen avtog mellan 1984 och 1985. Statistiken för 1986 är mycket knapphändig men tyder på en ytteriigare minskad löneglidning. I kalkylerna för 1986 har den genomsnittliga timlönen antagits stiga med knappt 8 %, se tabell 6: 1. År 1987 kan däremot löneökningarna komma ned 41

på en markanl lägre nivå. Ingångna avtal beräknas ge avtalsmässiga timlöneökningar på knappt 4 %. Löneglidningen förväntas bromsas upp ytterligare. I kalkylerna har den genomsnittliga timlönen därigenom antagits stiga med ca 5 1/2 %. Beslutade höjningar av arbetsgivaravgifterna innebär att timlönekostnaden stiger med ytterligare knappt en halv procentenhet.

Prop. 1986/87: 100 Bil. l.l

6.2¶Priser

Prisökningarna i Sverige har under större delen av 1980-talet varit högre än i våra viktigaste konkurrentländer, se diagram 6:1.1 diagrammet jämförs prisutvecklingen i Sverige med prisutvecklingen i OECD-området och i de 14 s. k. korgländerna (de länder som ingår i den svenska valutakorgen). Prisutvecklingen för de 14 korgländerna har vägts samman med s. k. konkurrensvikter. Siffrorna för Sverige har utjämnats med tremånaders glidande medelvärden.

Under loppet av 1985 och 1986 har prisökningstakten i Sverige dämpats väsentligt. Inflationstakten, uttryckt som 12-månadersförändring, har under del sinaste året i stort sett halverats från 7,0 % i november 1985 till 3,5% i november 1986. (Den sista observationen för Sverige i diagrammet avser genomsnittet för september, oktober och november.) Prognoserna för 1987 innebär en prisökning för hela OECD-området på ca 3 %. I länder

Diagram 6:1 Konsumentprisindex

I2-månaders förändringstal. Utfall t. o. m. november 1986, Sverige respektive oktober 1986, OECD.

111II11111111111111111111 i 111 M11111 II 1111111111111111 II 111111n I N 1111111 n11[i

1980 1981 1982 ,1983 1984 1985 1986

Anm.: OECD-länderna sammanvägda enligt varje lands betydelse som avsättningsmarknad för svensk export av bearbetade varor.

Källor: OECD, statistiska centralbyrån, konjunkturinstitutet samt finansdepartementet.

42

som FörbundsrepubUken Tyskland och Japan pekar prognoserna på i stort sett oförändrad prisnivå.

Prisökningarna under hela år 1986 beräknas uppgå till drygt 3 %. Prisökningarna under 1986 torde därmed hamna nära den nivå som ger rätt till omförhandlning av löneavtalen för 1987. En jämförelse med den prognos på 2,3 % prisökning 1986 som gjordes i den reviderade nationalbudgeten i april 1986 visar att det högre utfallet kan hänföras till högre timlöner (0,7 %), större bidrag från vinstmarginalerna (0,7 %) och högre hyreskostnader (0,2 %). Dessa faktorer har delvis motvägts av lägre ränteläge (0,4 %) och lägre internationella priser (0,3 %).

Prisutvecklingen för 1987 har på sedvanligt sätt bedömts utifrån prognoser och antaganden om arbetskraftskostnader, importpriser m. m. och innefattar kalkyler av hur dessa faktorer kan väntas påverka prisutvecklingen. Oljepriserna förutsätts ligga på samma nivå 1987 som 1986, 15 dollar per fat. Växelkursen mol dollarn har antagits ligga på nivån i mitten av december 1986, 6,97 kr. Diskontot förutsätts ligga kvar på den nivå som gällde efter diskontosänkningen den 19 september. Effekter av beslutade ändringar av indirekta skatter och subventioner har beaktats.

Det finns ett antal faktorer som bör ha en allmänt sett dämpande inverkan på prisutvecklingen 1987. De internationella priserna beräknas även under 1987 utvecklas relativt långsamt. Löneökningarna 1987 blir, enligt de träffade avtalen på arbetsmarknaden, väsentligl lägre än 1986, vdket bör få återverkningar i lägre prisökningar. Vidare torde det finnas återhållande eftersläpande effekter av den lägre prisökningstakt som nåddes under 1986. Det bör dessutom vara rimligt att anta att vinstmarginalerna inte nämnvärt bidrar till prisökningarna 1987.

De internationella priserna beräknas 1987 ha en mycket begränsad uppdrivande effekt på KPl, 0,5 %, se tabell 6: 2. Detta är samma bedömning

Prop. 1986/87: 100 Bil. 1.1

Tabell 6:2 Konsumentpriser

Procentuell förändring och bidrag därtill

1987 Konsumentpriser under loppet

av året, långtidsindex dec-dec

9,4

9,9

9,3

8,1

5,8

3,2

4,0

Därav hänförs till:

Indirekta skatter

-0,7

0,4

2,0

1,2

0,2

0,4

Automatisk effekt av

indirekta skatter

1,0

1,1

0,8

0,7

0,8

0,5

Internationella priser

4,0

4,4

2,1

1,6

0,0

-1,7

0,5

Jordbmkspriser

1,0

0,8

0,6

0,4

0,2

0,3

Bostadspriser

2,2

1,6

0,8

1,9

1,5

0,5

0,7

Diverse taxor

0,8

0,4

0,6

0,4

0,3

0,5

0,4

Trendavvikelse i priser

på färskvaror

-0,3

0,1

-0,2

Restfaklor

1,5

1,4

2,2

2,1

2,8

1,3

Konsumentprisindex

årsgenomsnitt

12,1

8,6

8,9

8,0

7,4

4,2

3,9

Implicitprisindex för

privat konsumtion.

årsgenomsnitt

11,3

10,3

10,6

8,3

7,2

4,8

4,9

Källor: Konjunkturinstitutet, statistiska centralbyrån och finansdepartementet.

43

som gjordes i finansdepartementets oktoberrapport. Räknat på årsgenom- Prop. 1986/87: 100 snitten beräknas oljepriset ligga oförändrai mellan 1986 och 1987. Övriga Bil. 1.1 importpriser, som påverkar KPl, beräknas öka med ca 1,5 %.

Bostadskostnaderna beräknades i oktoberrapporten bidra med 0,7 procentenheter till den totala prisuppgången. Samma bedömning av bostadskostnadernas bidrag till prisutvecklingen görs nu. Bakom denna bedömning ligger en väsentligt lägre hyresökning 1987 än 1986. Egnahemskostnaderna (exkl. värme och hushållsel), som minskade 1986, beräknas öka 1987.

Restfaktorn och diverse taxor är de delar, som i beräkningarna kan sägas representera lönekostnadernas genomslag inom de för inlernationell konkurrens skyddade områdena vid sidan av bostäder och jordbruk. I restfaktorn tas också viss hänsyn tdl effekterna av hur vinstmarginalerna förändras. De lägre nominella löneökningarna och utvecklingen av vinstmarginalerna medför atl bidraget fill prisutvecklingen 1987 från restfaktorn beräknas stanna vid 1,3 % 1987. Statliga och kommunala taxor väntas bidra till prisökningen 1987 med 0,4 %. Höjningen av alkohol- och tobaksskatterna svarar för huvuddelen av bidraget från indirekta skatter på 0,4 procentenheter.

Sammantaget leder bedömningaima fram till en prisökning under loppet av 1987 på 4 %. Mellan årsgenomsnitten 1986 och 1987 beräknas priserna öka med knappt 4 %, dvs. något mindre än ökningen mellan årsgenomsnitten 1985 och 1986. Delta innebär således att den lägre inflationstakt som nåddes 1986 till följd av sänkta oljepriser och sänkta räntor beräknas kunna kvarstå 1987 genom en nedlrappning av den inhemskt genererade inflationen. Konsumentprisindex rensad för priser på fjärrvärme, eldningsolja, bensin och räntor beräknas ha stigit med ca 6 % under 1986. Därvid bör noteras att räntorna har sänkts dels till följd av den sjunkande internationella räntenivån, dels till följd av att gapet har minskat mellan den svenska och internationella räntenivån. Under 1987 beräknas KPl rensad för samma faktorer stiga med drygt 4 %, vilket alltså innebär en klar dämpning jämfört med 1986.

Att den inhemskt genererade inflationen får en dämpande effekt 1987 stöds också av utvecklingen av producentprisindex. Under det senaste året har producentprisindex ökat miindre än konsumentprisindex. Normalt anpassar sig konsumentpriserna med en viss eftersläpning tiU producentprisernas utveckling.

För att klargöra vinstmarginalernas bidrag till konsumentprisutvecklingen 1986 och 1987 har även en beräkning gjorts av prisutvecklingen på försörjningsbalansens olika komponenter. Av denna beräkning framgår hur driftsöverskottets andel av förädlingsvärdet i näringslivet förändras 1986 och 1987. Beräknat på detta säd har vinstmarginalförändringarnas bidrag till prisökningen på privat konsumtion och andra delar av försörjningsbalansens användningssida 1986 uppskattats till ca 1/2 procentenhet. För 1987 förutsätts vinstmarginalerna vara i stort sett oförändrade.

Prognosen för prisutvecklingen är självfallet beroende av de gjorda antagandena avseende bl. a. oljepris, dollarkurs och räntenivå. Om oljepri- 44

sel ändras med en dollar kan KPl väntas påverkas med ca 0,15 %. En Prop. 1986/87: 100 förändring av växelkursen mot dollarn med 25 öre kan väntas påverka KPl Bil. 1.1 med ca 0,30 % och en förändring av räntenivån med I % avseende egnahemslån med rörlig ränta kan väntas påverka KPl med ca 0,25 %.

7¶Hushallens ekonomi och privat konsumtion °p- 1986/87: lOO

Bil. 1.1 7.1 Hushållens disponibla inkomster

Under de första åren på 1980-talet försämrades realinkomsterna till följd av den aUmänt selt svaga ekonomiska utvecklingen, se nedanstående lablå. Från 1983 har reaUnkomsterna åler ökat. År 1986 beräknas realinkomsterna ha ökat med närmare 3 %, vilket är en ökningstakt av samma storleksordning som gällde i mitten av 11970-talet. Därmed har realinkomsterna kommit upp på den nivå som gällde 1980. Prognoserna för 1987 pekar på en fortsatt uppgång av realinkomsterna med drygt 2%.

procentuell volymförändring

1981 1982 1983 1984

1987 Disponibel inkomst -1,9 -2,0 -1,1 1,1 Privatkonsumtion -0,7 1,3 -1,8 1,4

1,5

2,7

2,7 3,6

2,1 3,0

Hushållens inkomster beräknas nominellt ha ökat med närmare 8% 1986, se tabell 7:1. År 1987 beräknas de nominella inkomstökningarna bli nästan Uka stora, drygt 7%. Den nominella timlöneökningen antas 1987 bli ca 5 1/2% och den totala lönesumman beräknas öka med ca 61/2%. Inkomstöverföringarna beräknas totalt sett öka i ungefär samma takt 1987 som 1986 medan den genomsnittliga skalteandelen minskar. När hänsyn har tagits till den beräknade prisökningen kvarstår en ökning av realinkomsterna med drygt 2%.

Tabell 7:1 Hushållssektorns disponibla inkomster, konsumtion och sparande

Löpande priser

Miljardi

:rkr.

Procentuell förs 1985 1986

indring

1987 Faklorinkomsler

Löner

Enskilda företagares inkomster

Övriga inkomster

454,6

363,2

47,0

44,4

494,2

396,3

50,1

47,8

528,2

421,7

53,6

53,0

8,0 8,6 4,4 6,7

8,7 9,1 6,6

7,7

6,9

6,4

7,0

10,9

Nettoinbetalningar liU det

offentUga Inkomstöverföringar till hushåll Direkta skatter, avgifter m. m.

-17,8 164,6 182,4

-24.8 180,3 205,1

-24,6 196,2 220,8

-18,0

12,6

8,6

39,3 9,5 12,4

-0,8 8,8

1,1

Räntor och utdelningar, nelto

-8,2

-7,9

-9,2

54,8

-3,7

16,5

Övriga transfereringar, netto

8,6

9,0

9,5

4,8

4,7

5,6

Disponibel inkomst

437,2

470,5

503,9

8,7

7,6

7,1

Privat konsumdon

438,6

476,2

514,5

10,1

8,6

8,1

Sparkvot, nivå i %

-0,3

-1,2

-2,1

Källor: Konjunkturinstitutet, stafisfiska centralbyrån och finansdepartementet.

Inkomstöverföringarna tiU hushållen från den offentliga sektorn beräk nas realt öka med närmare 4% 1987, se tabell 7:2. Bakom denna ökning ligger en kraftig höjning av barnbidragen från den 1 januari 1987 med 1020 46

Tabell 7:2 Inkomstöverföringar från offentlig sektor till hushåll Prop. 1986/87: 100

Bil. 1.1

Miljarder kr.

Procentuell förändring

löpande

; priser

1980 års

; priser

1987 Från staten

76,3

80,7

87,2

3,0

0,9

3,1

Barnbidrag

8,3

10,1

34,7

- 4,7

16,6

Studiebidrag m. m.

3,6

3,5

4,0

28,4

- 5,9

7,3

Arbetsmarknadsutbildning

2,2

2,5

2,8

- 5,1

4,4

9,2

Arbetsskadeförsäkring

1,8

3,0

3,1

5,8

55,3

0,2

Kontant arbetsmarknadsstöd

0,4

0,3

0,5

-34,6

-14,3

24,4

Lönegaranti

0,7

0,6

- 9,6

-18,7

-4,4

Folkpensioner

48,6

51,9

54,3

- 0,3

2,0

-0,3

Delpension

0,9

0,8

0,9

-25,6

-14,9

10,0

Pensioner till f. d. anställda

2,3

2,4

2,5

- 6,7

- 0,1

-0,1

Övrigt

7,5

7,4

8,4

9,7

- 1,6

12,2

Från kommunerna

15,8

16,8

17,9

3,3

2,2

1,1

Bostadsbidrag

2,7

2,9

- 1.3

0,2

-0,9

Pensioner till f. d. anställda

2,7

2,9

3,1

2,3

3,2

2,5

Socialbidrag

3,4

4,0

4,4

13,6

10,5

5,1

Övrigt

7,0

7,2

7,5

0,9

- 1,5

-0,8

Från socialförsäkringssektorn

72,5

82,8

91,1

7,9

8,9

4,8

ATP

42,1

48,5

54,2

8,7

9,8

6,5

Sjukförsäkring m. m.

24,3

27,8

29,8

9,7

9,0

2,2

Arbetslöshetsförsäkring

6,1

6,5

7,1

- 3,4

2,7

3,8

Summa inkomstöverföringar

164,6

180,3

196,2

5,1

4,5

3,7

Källor: Konjunkturinstitutet, riksförsäkringsverket, riksrevisionsverket, statisfiska centralbyrån och finansdepartementet.

kr. till 5820 kr. per år. Studiebidragen höjs lika mycket och utökas till 12 månader liksom det förlängda barnbidraget. Vidare höjs garantibeloppet i föräldraförsäkringen samt hyres- och inkomstgränserna för bostadsbidragen. Inom sjukförsäkringssystemet sker förbättringar från den 1 december 1987. Sjukpenningsystemet görs om från dagsjukpenning till timsjukpen-ning. Vidare kommer den s. k. "insjuknandedagen" att ersättas för anställda inom den privata sektorn.

ATP-utbetalningarna fortsätter att öka kraftigt 1987. Bakom ökningen på 6,5% realt selt ligger dels en fortsatt ökning av det genomsnittliga anlalet basbelopp per pensionär, dels en uppräkning av basbeloppet från 23 300 kr.

1986 till 24 100 kr. den 1 januari 1987 och till 24 500 kr. den 1 juli 1987. ATP-utbetalningarna beräknas 1987 för första gången bli ungefär lika stora som utbetalningarna av folkpensioner inklusive kommunalt bostadstillägg. Vidare höjs den I juli 1987 delpensionerna från 50% till 65 % av pensions beloppet.

Av kommunernas inkomsiöverföringar till hushåUen beräknas socialbidragen öka snabbast 1987. Socialbidragen svarar dock för en mycket Uten del av de totala inkomstöverföringarna från den offentliga sektorn tiU hushållen, ca 2%.

Hushållens inbetalningar av skatter, avgifter m. m. ökade kraftigt 1986, med drygt 12 % i nominella termer och drygt 7 % realt sett, se tabeU 7:3. År

1987 genomförs ett flertal förändringar av skattesystemet, som samman tagna medför att den genomsnitfiiga inkomstskatten sänks. Det kommuna la grundavdraget höjs från 7500 kr. tiU 9000 kr. och den kommunala 47

Tabell 7:3 Hushållens direkta skatter, avgifter m.

m.

Miljarder kr.

Procentuell förändring

Bil. l.l

löpande

; priser

1980 års priser

1987

1987 Direkta skatter

168,4

189,9

205,0

1,4

7,6

2,9

Preliminär A-skatt

156,0

176,3

189,5

1,5

7,8

2,5

Preliminär B-skatt

13,8

14,5

15,1

5,2

0,1

- 0,5

Slutskattereglering

0,4

2,2

2,3

-62,5

443,4

- 1,1

Avgår: Indirekta skatter

3,4

4,5

3,6

36,3

26,5

-21,9

Övriga direkta skatter

1,6

1,4

1,7

135,2

-15,3

15,7

Avgifter m. m.

14,0

15,2

15,8

1,8

3,6

- 0,7

Summa

182,4

205,1

220,8

1,4

7,3

2,6

Källor: Konjunkturinstitutet, riksförsätcringsverket, riksrevisionsverket, statistiska centralbyrån och finansdepartemnetet.

garantibeskattningen slopas. Basenheten höjs från 7800 kr. fill 9000 kr. och brytpunkten från 124 800 kr. till 135 000 kr. Vidare sänks vissa skattesatser och sambeskattningen av B-inkomster slopas. Tillsammans beräknas förändringarna innebära en skattelättnad på ca 4,5 miljarder kr. 1 motsatt riktning verkar genomförandet av det sista steget i uppirappningen av den allmänna fastighetsskatter och den beräknade ökningen av den genomsnittliga kommunala utdebiteringen med 10 öre. Sammantaget innebär detta att hushållens direkta skatter och avgifter 1987 beräknas öka mindre än 1986, knappt 8% i nominella termer och knappt 3% i reala termer.

Den reala lönesumman efter skatt beräknas ha ökat med drygt 2 % 1986, varvid ett ökat antal arbetade timmar beräknas ha bidragit med 1,2%, se tabell 7:4. Reallönen per timme efter skatt beräknas därmed ha ökat med

Tabell 7:4 Realinkomsternas föriindring

1980 ärs priser

Miljarder kr. 1980

Procentuell förändring

1987 Inkomsler, skatter och avgifier

Faktorinkomster

Lönesumma

Övrigt Inkomstöverföringar därav: pensioner Direkta skatter och avgifter

296,9 245 9

51,0 102.5

62.7 115.2

-3,8 -2,9

-7,7 2,5 4,3

-2,8

-1,6 -4,0 10,7 -0,3 -0,8 0,7

-1,6

-2,5 2,5 1,2 2,3 0,0

2,0 1,6 3,5 -1,1 0.8 1,1

0,2 1,4 -4,5 4,7 2,9 1,4

3,9 4,1

3,2 4,3 4,4 7,3

1,7 1,4 3,1 3,6 2,8 2,6

Disponibel inkomst

284,2

-1,9

-2,0

-1,1

1,1

1,5

2,7

2,1

Inkomsler efler skaller och avgifier

Faktorinkomster

Lönesumma

Övrigt Inkomstöverföringar därav: pensioner

205,2

163,8

41,4

79,0

52,5

-3,0

-1,8

-7,5

0,9

3,3

-1,8 -5,4 13,5 -2,6 -2,6

-2,1

-3,2

1,9

1,2

0,3

2,6

2,3

3,8

-2,4

-1,7

0,4 2,5 -6,2 4,1 1,6

2,4 2,1 3,4 3,3 2,6

2,0 1,4 4,0

2,4 1,4

Disponibel inkomst

284,2

-1,9

-2,0

-1,1

1,1

1,5

2,7

2,1

Källor: Konjunkturinstitutet, statistiska centralbyrån och finansdepartementet.

48

ca 1 %. Prognoserna för 1987 innebär att den reala lönesumman efter skatt beräknas öka med 1,4%. Bidraget från sysselsättningen avseende löntagare beräknas till 1 %, vilkel skulle innebära att den genomsnitlliga reallönen per timme efter skatt ökar med ungefär en halv procent 1987.

Utvecklingen av reallön per timme före och efter skatt sedan mitten av 1970-talet framgår av diagram 7:1. Den kraftiga sänkningen av reallönen före skatt mellan 1979 och 1983 följdes av två år med i stort sett oförändrad reallön. År 1986 har den reala timlönen före skatt ökat påtagligt och en viss fortsatt ökning förutses 1987. Den reala timlönen efter skatt uppvisar en jämnare ökning sedan 1983.

Prop. 1986/87: 100 Bil. 1.1

Diagram 7:1 Reallön per timme före och efter skatt

1980 års priser. Index 1974 = 100

105 -

Reallön per timme före skatt

95 -

Reallön per timme efter skatt \

85

1974 1975 1976 1977 1978 1979 1980 1981 1982 1983 1984 1985 1986 1987 Källor: Statistiska centralbyrån, konjunkturinstitutet och finansdepartementet.

Övriga faktorinkomster, som inkluderar enskilda företagares inkomster, tiUräknade driftsöverskott i egnahem samt neitot av inkomsler och utgifter för räntor och utdelningar, beräknas öka med ca 3% efter skatt, dvs. ungefär lika mycket som 1986. Inkomstöverföringarna efter skatt beräknas ge ett ungefår lika stort bidrag till realinkomstulvecklingen 1987 som 1986. Pensionerna efter skatt beräknas 1987 öka något mindre än 1986. Orsaken till den större ökningen 1986 var den eftersläpande inflationskompensationen i kombinafion med en avsaktande inflationstakt.

7.2¶Privat konsumtion och sparande

Den privata konsumfionen beräknas ha ökat med ca 3 1/2 % 1986. Detta är mer än den bedömning som gjordes i finansdepartementels okloberrap-port. I oktoberrapporten gjordes bedömningen att den privata konsum-

tionen skulle öka mer andra halvårel 1986 (3,5%) än försia halvårel Prop. 1986/87: 100 (1,9%). Enligt de uppgifter som nu föreligger tycks konsumtionsuppgång- Bil. 1.1 en andra halvåret ha blivit ännu starkare än vad som förutsågs i oktober. Utfallet för tredje kvartalet enligt nationalräkenskaperna blev ca 6%.

Den starka konsumtionsökningen framgår bl. a. av statistiken avseende detaljhandelns försäljning, se diagram 7:2. Detaljhandelns försäljningsvolym låg i oktober 1986 närmare 6% över nivån i oktober 1985. Det är främsl den s.k. sällanköpsvaiuhandeln som ökat starkt, med ca 9% i volym mellan november 1985 och 1986. Inom sällanköpsvaruhandeln är tlet främst de fritidsinriktade branscherna, radio/TV-handel, fotohandel och cykel- och sporthandel, som ökat starkt. För dessa branscher har stora delar av varusortimentet haft fallande relativpriser de senaste åren. Beträffande t.ex. radio, TV, grammofon och video kan noteras att dagens priser ligger ungefar på den nivå som gällde för 10 år sedan.

Bilregistreringarna, som under det första halvåret 1986 var lägre än under motsvarande period 1985, har sedan maj (med undantag för juni) legat över antalet registreringar motsvarande månad 1985. Säsongrensat har bilregistreringarna ökat under loppet av det senaste året, se diagram 7:3. Leveranstiderna för nya svensktillverkade bilar är för närvarande flera månader, vilket tyder på att bilinköpen kan förväntas fortsätta öka.

De svenska turistutgifterna i utlandet, som minskade i början av 1980-ta-let, har under de två senasle åren ökat säsongrensat, se diagram 7:4. Även luftfartsverkets charterstatistik pekar på en ökad turism från Sverige.

Tillgänglig statistik avseende konsumtionsutvecklingen för olika varu-och tjänsteområden pekar således på en fortsatt snabb konsumtionsökning. Förutom detta finns det en rad faktorer som pekar i samma riktning.

Avregleringen av kreditmarknaden har gjort det billigare och lättare för hushållen att låna. Många hushåll har omfördelat lån både inom den reguljära kreditmarknaden — framför allt från banker till bostadsinstitut -och från den grå marknaden tUl den reguljära kreditmarknaden. Vid sidan av en sådan kreditomläggning har hushållen ökat sin upplåning.

Hushållens benägenhet att skuldsätta sig torde ha etl samband med deras subjektiva uppfattning om sin framtida ekonomiska situation. Som framgår av diagram 7: 5 har hushållens förväntningar, uttryckt som skillnaden mellan den andel hushåU som i undersökningen Hushållens inköpsplaner (HIP) tror på en förbättring och den som tror på en försämring av den egna ekonomiska situationen 12 månader framåt, ökat de senaste åren. Det faktum att realinkomsterna nu har ökat några år, efter att de i början av 1980-talet minskade, bidrar sannolikt fill dessa posifiva förväntningar.

En annan faktor som kan lyda på en fortsatt relativt stark konsumlionsökning och därmed minskal sparande är utvecklingen av hushållens netto-förmögenheter. Under senare år har hushållens nettoförmögenhet i aktier, fastigheter m.m. ökat påtagligt till' följd av en värdestegring på dessa tillgångar.

Samtidigt som det finns en rad faktorer som talar för en fortsatt relativt kraftig konsumtionsökning och minskat sparande finns det andra faktorer som talar för ett ökat sparande. Således bör den höga realräntan, avdrags begränsningen och det höjda sparavdraget verka för ett ökat sparande. 50

Diagram 7:2 Detaljhandelns omsättning

Kalenderkorrigerad volymutveckling

Utfall t. o. m. oktober 1986. Index 1982 = 100

Diagram 7:3 Nyregistrerade personbilar

Januari 1980-november 1986

'35000

Säsongrensad

Originalserie

30000-

25000.

92 111 IM 1111| I IM II II III11 III 11II111 |l 111 M 111111II111 M IIII

1982 1983 1984 1985 1986 Källa: Statistiska centralbyrån.

1 o 000 |llMIIIIII|lllllll1lll|llllllll)1l|lllllllllll|IIM1llllll|llllllllltl|IMIIIIIII

1980 1982 1984 1986

Källa: Statistiska centralbyrån.

Diagram 7:4 Turistutgifter

Miljarder kr., säsongrensat, 1980 års priser

Diagram 7:5 Hushållens förväntningar om den egna ekonomin 12 månader framåt

Säsongrensat. Index första kvartalet 1976=100

Uppehållskostnader i utlandet

Uppehällskostnader i Sverige,.

16 13-

10¶I I I I I I I I I I i I I I I I I I I I I I I 1980 1981 1982 1983 1984 1985 19

60 ) II i| III 11 ll|M 11111111111II1111 |l I ijl 11111111II1111 ■ 1974 1976 1978 1980 1982 1984 19

Källor: Statistiska centralbyrån och finansdepartementet.

Källa: Statistiska centralbyrån.

Anm.: Trendcykeln är säsongrensad och utjämnad med ett glidande medelvärde med Henderssonvikter. Säsongrensningsprogram: Xll-Arima.

51¶Hushållens behov av att bygga upp en sparandebuffert efter en period av Prop. 1986/87:100 eftersatt sparande borde också tala för ett ökat sparande. Bil. 1.1

Sammantaget görs nu bedömningen att den privata konsumtionen ökar med 3% 1987, dvs. i nästan samma takt som 1986. Hushållens sparkvot förutsätts sjunka ytterligare, eftersom reaUnkomsterna bedöms öka med drygt 2%.

8¶Investeringar Pi-op. 1986/87: lOO

Bil. 1.1 8.1 Inledning

De senaste årens utveckling har fört de totala fasta investeringarna upp till den högsta nivån under de senasle femton åren, se diagram 8:1. Investeringskvoten, som var ca 18 1/2% 1983, nådde ca 19 1/2% 1985. Mellan 1985 och 1986 har de totala bruttoinvesteringarna dock förblivit nästan oförändrade. BNP-ökningen mellan åren medför därför en viss minskning i den aggregerade investeringskvoten. Den avmattning, som inträffade under första halvårel 1986 och sedan vändes i en uppgång under andra halvåret, beräknas fortsätta under 1987 och medföra en investeringsökning på ca 21/2%. Därmed förblir investeringskvoten ungefär oförändrad mellan 1985 och 1987.

Investeringarnas sammansällning har förändrats under de senaste åren, se tabell 8: 1. Myndigheternas investeringar, som har avtagit trendmässigt med i genomsnitt ca 2% per år, bar lämnat ett negativt bidrag till bruttoinvesteringarnas ökningstakt. Bostadsinvesteringarna har minskat kraftigt 1986, vilket fill stor del förklarar de nästan oförändrade totala bruttoinvesteringarna detta år. Under 1987 beräknas en mindre ökning ske av bostadsinvesteringarna.

Tabell 8:1 Bruttoinvesteringar efter näringsgren

Miljarder kr. 1985 löpande priser

Åriig procentuell förändring, 1980 års priser

1983 1984

1987 Näringsliv

Offentliga myndigheter

Bostäder

Totalt

107,5 21,9

35,4

164,8

3,3 6,0 -0,8 -1,8

-1,2 7,4

1,6 5,1

10,7

-3,7 1,1

6,3

2,9 -3,6 -5,0

0,3

3,0

-1,1

3,0

2,5

Källor: Konjunkturinstitutet, statistiska centralbyrån och finansdepartementet.

Näringslivels expansion med i genomsnitt drygt 5% per år mellan 1982 och 1987 beräknas svara för hela ökningen på drygt 3 % per år i de totala bruttoinvesteringarna under denna period. Därmed kan hela ökningen i investeringskvoten mellan 1982 och 1987 tUlskrivas näringslivets investeringar.

I 1984 års långtidsutredning bedömdes investeringskravet för atl uppnå balans 1990 vara en genomsnittlig ökningstakt på drygt 4% per år 1983-1990. Den femprocentiga genomsnittliga ökningstakten 1983-1987 överträffar således kravet med ca en procentenhet, medan tillväxttakten 1986 och 1987 understiger kravet med lika mycket.

8.2¶Näringslivet

Näringslivets investeringar var större 1985 än under något av de föregåen de femton åren, se diagram 8:1. Under första halvåret 1986 skedde en dämpning i expansionstakten som, trots en återhämtning under senare 53

Diagram 8: t Bruttoinvesteringar

Miljarder kr., 1980 års priser

Prop. 1986/87: 100 Bil. l.l

60 -

Näringsliv

50 -

40-

Bostäder

Offentliga myndigheter

10-

1970 1972 1974 1976 1978 1980 1982 1984 1986 Källor: Statistiska centralbyrån, konjunkturinstitutet och finansdepartementet.

delen av året, har medfört en sänkning i expansionstakten för helåret till ca 3%, se tabell 8:2. Dämpningen inträffade endast på maskinsidan, där ökningstakten för helåret sjönk från ca 15% 1985 till en dryg 1/2% 1986, medan expansionstaklen i byggnadsinvesteringarna ökade från ca 4 % 1985 till ca 8% 1986. Den ca treprocentiga ökning, som prognosficeras för

Tabell 8:2 Bruttoinvesteringar i näringslivet

Miljarder

Årlig procentuell förändring.

kr. 1985,

1980 ärs

pnser

löpande priser

1987 Jord- och skogsbruk

7,1

1,0

0,4

- 3,4

- 4,0

3,2

Industri

28,9

1,8

16,6

19,2

- 2,0

12,2

Basindustri

9,6

- 7,9

23,7

26,4

-22,5

8,7

Verkstäder

10,6

- 5,4

43,9

17,1

12,0

16,0

Ovrig industri

8,7

15,8

- 7,3

15,6

1,3

10,0

El-, gas-, värme-

och vattenverk

9,4

3,3

-10,5

- 3,3

-15,7

-5,2

Byggnadsverksamhet

2,5

0,1

5,5

2,6

- 4,3

4,6

Varuhandel

8,8

2,5

15,1

16,8

3,2

4,6

Bank- och

försäkringsinstitut

1,8

-15,0

62,7

37,5

31,5

3,4

Samfärdsel exkl.

hatvdelsflollan

8,4

1,1

- 0,2

5,8

23,0

5,7

U ppdrags verksamhet

exkl. offshore

10,7

69,1

- 5,3

36,1

8,4

3,8

Övrigt

29,9

- 4,7

7,3

4,0

6,1

-4,8

Summa inkl. diskrepans

107,5

3,3

6,0

10,7

2,9

3,0

Summa exkl.

handelsflottan

106,2

5,1

3,8

12,2

3,2

4,6

Källor: Konjunkturinstitutet och statistisl<a centralbyrån.

näringslivets totala investeringar även 1987, speglar en fortsatt återhämtning av maskininvesteringarna, som väntas öka med ca 2 1/2%, samt en fortsatt, men delvis av den ekonomiska politiken dämpad, ökningstakt på byggnadssidan, se också avsnitt 8.4.

Industrins investeringar har ökat dramatiskt under de senaste åren, både i volym och i förhållande fiU näringslivet i övrigt, se tabell 8:2 och diagram 8:2. Verkstadsindustrin exkl. varv har övertagil basindustrins nyckelroll bland industrins delbranscher. Olikheter i investeringstakten bland industrins delbranscher, samt meUan byggnads- och maskininvesteringar, ger stora utslag i utvecklingsförloppet på lolalnivå. När investeringsprogrammen inom bas-, verkstads-, och övrigindustri ligger i fas med varandra, såsom under 1985, är expansionen i industrins lotala investeringar större. Under 1985 avslutades tunga investeringsprogram inom basindustrin, huvudsakligen skogsindustrin. Den efterföljande neddragningen av investeringsverksamheten i basindustrin 1986 är en viktig förklaringsfaktor till minskningen i industrins totala investeringsvolym med ca 2% 1986. Likaledes ligger den samfällda invesleringsexpansion i alla tre av industrins undergrupper bakom den prognoslicerade drygt tolvprocentiga ökningen i industrins totala investeringar 1987.

Prop. 1986/87:100 Bil. 1.1

Diagram 8:2 Bruttoinvesteringar i industrin

Miljarder kr., 1980 års priser

—1---- 1--- 1--- r--- P--- 1--- 1--- 1--- 1--- 1--- 1--- 1---- 1--- 1--- 1--- 1--

1970 1972 1974 1976 1978 1980 1982 1984 1986

Källor: Statistiska centralbyrån, konjunkturinstitutet och finansdepartementet.

I stort sett samma förskjutning mellan maskin- och byggnadsinvesteringar präglar industrin 1986 som näringslivet i stort. Maskininvesleringarnas ökningstakt, som ungefär fördubblades varje år under 1983-1985, nådde ca 20% 1985 för att sedan vändas i en ca sexprocentig minskning 1986, se labell 8:3. Vid återhämtningen 1987 väntas en tUlväxt på ca 12%. Byggnadsinvesteringarna däremot, vars ökningstakt har avlagd sedan den re-

55

Tabell 8:3 Industrins investeringar

Miljarder kr. 1985, löpande priser

Procentuell volymförändring

1987 Byggnader Maskiner

Totalt

5,7 23,2

28,9

-9,3

4,5

1,8

44,9 10,7

16,6

16,1 20,1

19,2

13,1 -6,0

-2,0

12,9 12,0

12,2

Prop. 1986/87: 100 Bil. l.l

Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

kordartade ökningen med ca 45% 1984, väntas öka i ungefär samma takt 1987 som 1986, dvs. ca 13%. Nivån pä industrins byggnadsinvesteringar skulle därmed ligga 95 % högre 1987 än 1982.

Det övriga näringslivets investeringar har, med vissa undantag, varit mer expansiva än industrins 1986, men väntas bli mindre expansiva 1987. Inom varuhandeln förulses en ökning av investeringarna både 1986 och 1987. Nedgången av investeringarna inom byggnadsverksamheten 1986 blir däremot större än för industrin tiU följd av en krafiig minskning för maskininvesteringar under första halvåret, men i övrigt gäller det beskrivna mönstret. Inom branschen bank- och försäkringsinstitut ökade maskininvesteringarna under 1986 och expansionsprogrammen på detta område kulminerar först 1987. Beträffande uppdragsverksamhelen bör noteras att maskinleasing tiU industrin väntas fortsätta öka. Det innebär att industrins maskinanskaffning torde vara något större än som framgår av prognoserna i tabell 8: 3. Den negativa investeringstrenden i el-, gas-, värme- och vattenverk väntas fortsätta. Görs en justering för investeringar i handelsflottan inkl. offshoreplattformar m.m., så väntas del totala näringslivets investeringar öka med drygl 4 1/2% 1987, dvs. i ungefär samma takt som genomsnittet 1983 och 1984.

Den tillfälliga avmattningen i näringslivets, och i synnerhet industrins, maskininvesteringar 1986 torde spegla en försiktig inställning hos företagen till konjunkturutvecklingen i slutet av 1985 och början av 1986. De initiala förutsättningarna var i flera avseenden goda i början av 1986, särskilt för induslrin. Kapacitelsutnytljandel, leveranserna, produktionen, orderingången och orderstocken låg på en hög nivå med en ökad inriktning på exportmarkanden. Produktionen hade visserligen uppvisat en utplanande tendens, men inte leveranserna, vilket tydde på en lageravveckling snarare än en svag efterfrågeutveckling. Räntabiliteten, som hade minskat något från rekordnivån 1984, var hög jämfört med både de senasle åren och rekordår under både 1960-och 1970 talen.

Flera tecken förelåg dock på aUmän konjunkturavmattning, särskilt i utlandet, och den inhemska kostnadstrenden jämfört med ufiandets ingav farhågor för landets framtida konkuirenskraft. Nedgången i oljepriser och räntor samt från relativkostnadssynpunkt fördelaktiga växelkursändringar har påverkat förväntningarna i positiv riktning. De positiva inslagen i det nya ekonomiska läget härrör huvudsakligen från utlandet, medan den inhemska kostnadsutvecklingen, trots förbättringar, föranleder en viss fortsatt återhållsamhet vid företagens investeringsbeslut. Även om åter-

hämtningen och den fortsatta expansionen 1987 visar prov på en fortsatt Prop. 1986/87: 100 god investeringsbenägenhet och riskvilja, så skulle uppgången sannolikt ha Bil. 1.1 blivit kraftigare om den inhemska lönekosinadsutvecklingen snabbare hade anpassats till utlandets.

8.3¶Bostadsinvesteringar och offentliga investeringar

Bostadsinvesteringarnas utveckling kännetecknas av två väsentliga långsiktiga tendenser, dels från nybyggnad mot ombyggnad, dels från småhus mot flerbostadshus, se tabell 8:4. Medan de totala bostadsinvesteringarna växte under perioden 1983-1985 med i genomsnitt knappl 2 1/2% per år, så växte ombyggnaden med ca 23 % per år och nybyggnaden minskade med ca 11 % per år. Förskjutningen från nybyggnad fill ombyggnad är nästan helt inrikiad på flerbostadshusen, medan ombyggnaden av småhus har förblivit endast en liten del av den totala ombyggnadsverksamheten.

Under senare tid har bostadsinvesteringarna påverkals i myckel hög grad av den rådande högkonjunkturen inom byggsektorn, se även avsnitt 8.4. Liksom under efterkrigstidens lidigare högkonjunkturer inom byggsektorn har bostadsbyggandet krympt när det totala byggandet tenderat överskrida byggsektorns kapacietetsgrär.s. Denna utveckUng började redan under slutet av 1985, när tilltagande överkostnadsproblem resulterade i en minskning i antalet bostadsprojekt som kunde beviljas statliga bostadslån, särskilt för flerbostadshus i storstäderna. Antalet ansökningar och beviljade statliga lån ökade sedan mycket kraftigt i samband med höjningen av de s.k. orlskoefficienterna i februari 1986, men påbörjandet hade försenats och därmed även nybyggandet. Samtidigt som påbörjandet återhämtades redan under andra kvartalet bidrog realinkomstökningar, nedgången i oljepriser och lättnader i kredilmarknadsläget m. m. till en allmän efterfrågeökning på bostäder. Denna yttrade sig i bl.a. en tiUtagande ökning i fastighetspriser och en fortsalt minskning i antalet oulhyrda lägenheter, särskilt i storstadsområdena, där över 40% av nybyggnafionen normalt äger rum. På utbudssidan begränsades dock nybyggandets anpassning till efterfrågeökningen av kostnadskontrollen, som satte spärr mot de

Tabell 8:4 Bostadsinvesteringar

Miljarder kr. 1985, löpande priser

Årlig procentuell förändring, 1980 års priser

1987 Nybyggnad

Flerbostadshus

Småhus

16,1 7,6 8,5

- 9,8

- 1,4 -15,0

-13,1 - 8,1 -16,7

-10,2 - 4,5 -14,9

-15,6 -18,6 -13,0

18,1

30,0

8,0

Ombyggnad'

Flerbostadshus

Småhus

19,3 15,9

3,3

16,9 19,1 10,5

41,0 36,6

54,2

12,6

27,7 -28,0

3,6

2,8 7,4

-7,0 -6,5 -9,1

Totalt

35,4

- 1,2

7,4

1,1

- 5,0

3,0

' Häri innefattas om- och tillbyggnad samt åtgärder för bostadsanpassning, boende miljö och energihushållning. Källor: Konjunkturinstitutet, statistiska centralbyrån och finansdepartementet. 57

prisökningar som kunde tas ut inom bostadssektorn. Sammantaget resulte- Prop. 1986/87: 100 rade denna utveckling i en minskning av bosiadsinvesleringarna med ca Bil. l.l 5% 1986.

Att utvecklingen under 1987 prognosliceras bli någol av spegelbilden liU 1986, med etl kraftigt ökat nybyggande av särskilt flerbostadshus och en minskning av ombyggande, beror i hög grad på ekonomisk-politiska åtgärder, se avsnill 8.4. Reslriktioner på övrigt byggande samt ombyggandet av bostäder kommer att i storstäderna bereda plals för nybyggandet av bostäder. Återhämtningen i de totala bostadsinvesteringarna beräknas uppgå fill ca 3 % för helåret.

I den offentliga sektorn har den negativa trenden i både de stadiga och kommunala myndigheternas investeringar blivit mindre markant under de senaste åren, se tabellerna 8:1 och 8:5. Både de kommunala och statliga investeringarna har minskat på byggnadssidan 1986, vilket verkat i stabiliserande riktning. Samrna mönsier väntas prägla 1987.

Affärsverkens sammantagna investeringar har varit expansiva under de senasle åren, särskilt på maskinsidan, och därmed bidragit till näringsUvets expansion. Medan de kommunala affärsverkens investeringar har fortsatt alt minska något 1986, uteslutande i byggnader, har de statliga affärsverkens investeringar ökat på båda områdena. Expansionen i de stadiga affärsverkens investeringar väntas fortsäUa under 1987 i en något dämpad, men aUtjämt hög, takt och svara för huvuddelen i affärsverkens lotala investeringsökning på ca 5 %.

Tabell 8:5 Offentliga investeringar

Miljarder

Årlig procentuell förändring.

kr. 1985,

1980 års

priser

löpande priser

1987 Statliga myndigheter

6,0

4,2

3,8

-8,8

-5,4

-1,3

Statliga affärsverk'

12,5

0,1

-10,3

5,5

17,8

6,2

Summa staten

18,5

1,4

- 5,6

0,3

10,1

4,1

Kommunala myndigheter

15,9

-2,5

- 3,9

-1,6

-2,9

-1,0

Kommunala affärsverk'

5,1

2,6

- 3,7

-3,3

-1,7

1,0

Summa kommuner

21,0

-1,3

- 3,8

-2,0

-2,6

-0,5

därav:

Primärkommuner

15,1

-3,4

- 6,0

-0,5

-3,5

0,8

Landsting

5,9

4,5

1,7

-5,7

-0,5

-3,8

Totalt

39,4

-0,1

- 4,6

-1,0

3,3

1,7

' Affärsverkens investeringar, exklusive bostäder ingår i posten näringsliv, och de kommunala bostadsinvesteringarna ingår i posten bostäder, i andra tabeller. Inklusive församlingar m. m. Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån och finansdepartementet.

8.4¶Byggverksamhet

Den expanderande byggverksamheten inom landet 1983-1985 resulterade i närmast fullt kapacitetsutnyttjande i byggsektorn vid periodens slut. En fortsatt efterfrågeökning 1986 har lett till en på sina håll överhettad bygg marknad med kraftigt stegrade anbudspriser på bostadsprojekt, stigande 58

löneglidning samt en byggnadsprisutveckling som implicerar väsentUgt Prop. 1986/87: 100 ökade vinstmarginaler för byggproducenter. De regionala obalanserna har Bil. 1.1 förstärkts eftersom expansionen är koncentrerad tiU i första hand landels storstadsområden.

Regeringen har vid månadsskiftet oktober-november 1986 beslutat om ett antal åtgärder för att dels dämpa överhettningen på byggmarknaderna i storstadsområdena, dels bereda utrymme för ett ökat bostadsbyggande. Åtgärderna omfattar bland annat att del frisläpp av de allmänna investeringsfonderna som nu gäller för byggnads- och markarbeten inte föriängs efter första kvartalet 1987 i storstadsområdena (vissa övergångsregler och dispensmöjligheter finns dock). Den ombyggnadsverksamhet i bostadssektorn som sker med stadigt stöd begränsas i storstäderna och byggnadstillstånd kommer att ges restriktivt i Stockholms och Göteborgs- och Bohus län.

Åtgärderna väntas leda till en viss dämpning av ökningstakten i näringslivets byggnadsinvesteringar 1987 och etl ökat bostadsbyggande. Även ökningstakten i reparationer och underhåll väntas avta 1987. Totah selt beräknas byggnadsverksamheten öka med ca 2% 1987, se tabell 8: 6.

Tabell 8:6 Byggnadsverksamhet

Miljarder kr. 1985, löpande priser

Årlig procentuell förändring, 1980 ärs priser

1987 Byggnadsinvesteringar ' därav näringsliv offentliga myndigheter bostäder

Reparation och underhåll

Summa byggnadsverksamhet

86,7 34,6

16,7 35,4 35,5

130,2

-0,4 1,2

-1,5 -1,2

2,3

0,6

3,0

2,5

-3,9

7,4 3,5

3,2

0,7 4,4

-6,8 1,1

3,3

1,8

0,0

7,7

-5,2

-5,0

4,1

1,1

2,5 4,0

-1,1 3,0 0,6

1,9

Källor: Konjunkturinstitutet, statistiska centralbyrån och finansdepartementet.

8.5¶Lagerinvesteringar

För ekonomin som helhet kan tiden fr.o.m. 1981 allmänt karakteriseras som en enda lång lageravvecklingsperiod under vilken högkonjunkturer präglas av dämpningar i avvecklingslakten snarare än lagerökningar och lagercyklarna fått ett mer dämpat och ojämnt mönster, se tabell 8:7. Industrins lagerkvoler har, med undantag för 1985, minskat varje år sedan 1981, SärskUt på färdigvarusidan. Företagen har uppenbariigen tillämpat effektivare lagerhållningsmetoder, som tar bättre hänsyn till lagerhållningskostnader, inkl. realräntor, och blivit försiktigare med att hålla beredskapslager inför osäkra efterfrågeimpulser.

I början av 1986 skedde en avveckling av färdigvarulagren, vilken åtföljdes av en reducering av lagren av varor i arbete under andra halvåret.

59¶Tabell 8:7 Lagervolymförändringar

Milj.kr., 1980 ärs priser

Prop. 1986/87:100 Bil. 1.1

1987 Jord- och skogsbruk

Industri

El-, gas och vattenverk

Partihandel

Detaljhandel finkl.

transportmedelshandel)

Summa

34 -5 388 - 329 -1840

154 -7369

- 218 -1591

- 536 -1183

- 156 -3684

- 291 1586

- 518 -1308

- 137

- 72

-1942

-1259

500 -1818

- 90

-505

600 649

Källor: Konjunkturinstitutet, statistiska centralbyrån och finansdepartementet.

Lageravvecklingen i industrin 1986 blev därmed ungefär lika stor som i hela ekonomin, ca 2 miljarder kr. i 1980 års priser.

Delta mönster stämmer väl överens med tolkningen i avsnitt 8.2 beträffande industriföretagens maskininvesleringsbeslut under försia halvårel 1986 samt den observerade utveckUngen i leveranserna, produktionen och importen. En försiktig inställning tiU den närmaste tidens konjunkturutveckling föranledde företagen fill återhållsamhet i produktionen samt anskaffningen av både produktionsutrustning och lager. Detta mönster präglar lagerinvesteringarna även helåret 1986 trots de ljusare efterfrågeförhål-landenaoch uppgången i produktionen m.m. under årets andra hälft.

Totalt väntas en mindre lagerökning under helåret 1987, vUket innebär ett positivt lageromslag motsvarande ca 0,4% av BNP. En vändning från lagerminskning tiU lagerökning under årets andra hälft, som följd av den ökande efterfrågan och lagerstockarnas allt lägre initiala nivåer, bidrar till den inhemska produktionsutvecklingen och importen. Detta kontrasterar mot utvecklingen 1986, då lagerornslaget motsvarade -0,3% av BNP. Industrins marginella lageruppbyggnad 1987 är ett utslag av att fortsatt effektivisering av lagerhåUningen i stort setl kompenserar impulser tUl ökningar i varor i arbete från produktionsökningar. Inom flera branscher väntas en viss avveckling av olje- och bränslelagren, som byggdes upp vid det kraftiga prisfallet under andra hälften av 1986. Detaljhandeln väntas, som ofta tidigare, fortsätta sin lageruppbyggnad i nära samband med en större ökning i den inhemska privatkonsumfionen, medan ökningen inom partihandeln bedöms bli måttlig.

60

9¶Den offentliga verksamheten P™p- 986/87: lOO

Bil. 1.1 9.1 Den totala offentliga sektorn och samhällsekonomin

Det finansiella sparandet i den offentliga sektorn har förbättrats kraftigt sedan 1982 då sparandeunderskottet belöpte sig till 40 miljarder kr. eller 6,3 % av BNP. För 1986 har det finansiella underskottet beräknals till ca 14 miljarder kr. eUer 1,4 % av BNP. Som framgår av tabeU 9:1 väntas denna förbättring fortsätta 1987, då den offenlliga sektorn för första gången sedan 1977 beräknas få ett överskott. Det är hell och hållet staten som svarar för dessa förbättringar. Socialförsäkringssektorns sparande ligger på en relativt stabil nivå och kommunerna väntas uppvisa underskott. Förbättringen av det finansieUa sparandet 1987 är i sin helhel hänföriig till att statens inkomster ökar genom en tillfällig förmögenhetsskatt på livförsäkringsbolag m.fl., som väntas inbringa ca 15 miljarder kr. Exklusive dessa inkomster skulle offentliga sektorns finansiella sparande förbättras endast marginellt.

Tabell 9:1 Den offentliga sektorns inkomster och utgifter

Miljarder kr. 1984 1985

1987 Förändring, %

1987 Löpande priser

Inkomster

487,2

540,8

588,6

639,8

11,0

8,8

8,7

Skatter

295,6

325,3

360,8

403,7

10,0

10,9

11,9

Socialförsäkringsavgifter

103,8

117,3

125,1

131,4

13,0

6,6

5,0

Övriga inkomster

87,8

98,2

102,7

104,7

11,8

4,6

1,9

Utgifter

507,7

563,0

602,2

635,5

10,9

7,0

5,5

Transfereringar

259,9

296,5

312,5

327,7

14,1

5,4

4,9

Till hushåll

146,7

165,2

180,9

196,8

12,6

9,5

8,8

Till företag

47,6

52,8

56,4

57,6

10,9

6,8

2,1

Till internationell

verksamhet

5,1

5,8

6,5

6,8

13,7

12,1

4,6

Räntor

60,5

72,7

68,7

66,5

20,2

-5,5

-3,2

Konsumtion

221,6

239,8

262,3

279,4

8,2

9,4

6,5

Investeringar m. m.

26,1

26,7

27,3

28,3

2,3

2,2

3,7

Nettoköp av fastig-

heter

0,2

0,0

Finansiellt sparande

-20,5

-22,2

-13,6

4,3

Procent av BNP

Skatter och avgifter

50,6

51,3

51,5

52,9

Utgifter

64,3

65,3

63,8

62,8

Finansiellt sparande

- 2,6

- 1,4

0,4

Anm.: I tabellen har transfereringar (utom räntebetalningar) mellan de tre offentliga delseklorerna eliminerats. Däremot har inte interna skattebetalningar eliminerats. Källa: Finansdepartementet.

Den totala skattekvoten, som under 1980-talel varit drygt 50 % av BNP, väntas 1986 ha varit 51,5 %. Genom den tUlfäUiga förmögenhetsskatten siiger skattekvoten till 52,9% procenl 1987, men räknal exklusive denna skatt är skattekvoten ungefär oförändrad. De totala offentliga utgifterna beräknas fortsätta atl minska som andel av BNP 1986 och 1987 efler en tUlfällig ökning 1985. 61

Tabell 9:2 Reala förändringar av den ofTentliga sektorns inkomster och utgifter

Årlig procentuell volymförändring

Prop. 1986/87 Bil. l.l

1987 Inkomster

Utgifter

Transfereringar exkl. räntor Räntor Konsumfion Investeringar

0,4

3,7

2,8 27,1

2,2 -3,7

1,9

4,2

4,1

30,2

0,9

-4,4

4,9

2,6

3,9

7,8

0,8

-0,1

3,1

0,3

-3,8 9,6

2,4 -2,2

3,4 3,8

4,5

11,9

1,9

-3,7

4,5 1,1

4,6

-9,3

1,3

-2,5

4,5 0,9

3,0 -6,9

1,0 -0,5

100¶Anm.: Förändringstalen för den totala offentliga sektoms inkomster och utgifter redovisas med samfiiga interna betalningsströmmar eliminerade (liksom i tabell 9:1). Inkomster och transfereringsutgifter har definierats med KPl. Offentlig konsumfion och investeringar har deflalerats med respekfive implicitdeflator. Källa: Finansdepartementet.

Som framgår av tabell 9:2 ökade de offentliga utgifterna snabbare än inkomsterna reah sett fram till 1982. Därefter har de reala inkomsterna, med undantag för 1985, varje år ökat snabbare än de reala ulgifterna. Denna utveckling väntas fortsätta 1986 och 1987. Det är framför allt ränteutgiflerna som drar ned utgiftsökningen 1986 och 1987.

Den offentliga sektorn påverkar på kort sikl reslen av ekonomin främst via de reala inkomst- och utgiftsförändringarna. Dessa är i sin tur beroende av hur samhäUsekonomin i övrigt ulvecklas, varför något entydigt samband inte finns. Med denna reservation redovisas i tabell 9: 3 beräkningar av finanspolitikens effekter under 1980-talel.

Åren 1983 och 1984 hade den offentliga sektorn en återhållande inverkan på ekonomin. Det var främst staten som svarade för denna restriktiva effekt. För statens del har denna restriktiva inriktning av finanspolitiken fortsatt även därefter. Åren 1985, 1986 och 1987 har emellertid den lotala offentliga sektorn en i stort setl neutral effekt på samhällsekonomin, trots förbättrat finansiellt sparande. Sparandeförbättringen beror till stor del på sjunkande räntor och på den fillfälliga förmögenhetsskatten. Dessa förändringar antas ha en mycket svag återhåUande effekt på samhäUsekonomin, eftersom de på kort sikt förutsätts inte inverka nämnvärt på hushållens köpkraft.

Tabell 9:3 Finanspolitiska effekter

Procent av bruttonationalprodukten i fasta priser

1981 1982 1983 1984 1985 1986 1987

Staten

Socialförsäkringen

Kommunema

Totala offentliga sektorn

0,0

1,2

-1,3

-2,7

-0,6

-0,5

-0,2

0,1

0,3

0,2

-0,2

0,0

0,2

0,5

0,4

0,6

0,5

0,9

0,4

0,1

0,6

1,9 -0,5 -2,4 0,3 0,1 0,1

Anm.: Förändring av delposter i de offentliga inkomsterna och utgiftema har olika multipUkativ effekt på samhällsekonomin. Med antaganden om bl. a. de marginella konsumtions- och importbenägenheterna erhålls värden på ett antal mulliplikatorer med vars hjälp effekten av förändringar i offentliga sektoms verksamhet på brutto-nafionalprodukten erhålls. Källa: Finansdepartementet.

62¶För 1986 förklaras den restriktiva statliga effekten av den snabba in- Prop. 1986/87:100 komstökningen från direkta skatter. Den kontraktiva effekten från staten Bil. 1.1 år 1987 kommer från inkomsterna av indirekta skatter. De direkta skatterna har en svagl expansiv effekt. Exklusive den fillfälliga förmögenhetsskatten ökar dessa inkomster praktiskt laget inte alls. Det beror på omläggningen av skattesystemet och på stora utbetalningar av kommunalskattemedel detta år. Den expansiva effekten från transfereringar till hushåll balanseras av restrikfiva effekter från bl.a. ränteutgifter. Tillkommande utgifler har schablonmässigt lagts in som transfereringar till företag. Skulle dessa medel inte användas eller få någon annan användning ökar den kontraktiva effekten från staten. Likaså skulle den kontraktiva effekten öka om t. ex. löneutvecklingen och därmed skalleinkomsterna blir större än antagits för 1987.

Den positiva utvecklingen av den offentliga sektorns finansiella sparande sedan 1982 har återspeglats i en förbättring av bytesbalansen, se tabell 9:4. År 1985 bröts detta mönster fillfälligl då främsl den privata sektorns finansiella sparande försämrades, vilket gav utslag i en försämrad bytesbalans. Förbättringen i bytesbalansen 1986 med nära 20 miljarder kr. har fördelals ungefär lika mellan offenflig och privat sektor. Inom den offentliga sektorn är det staten som förbättrat sitt finansiella sparande och inom privata sektorn de icke-finansiella företagen. Hushållens finansiella sparande väntas minska 1985-1987. Den tillfälliga förmögenhetsskatten förklarar minskningen av de finansiella företagens sparande och ökningen av statens finansiella sparande 1987.

Tabell 9:4 Finansiellt sparande i olika sektorer

Miljarder kr., löpande priser

1987 Offentliga sektorn, totalt

Staten

Socialförsäkringssektorn

Kommunema

-20,5

-43,3

22,5

0,2

-22,2

-42,8

24,4

- 3,8

-13,6

-32,5

24,2

- 5,2

4,3

-15,3

23,5

- 3,8

Privata sektorn, totalt

Icke finansiella företag Finansiella företag Hushåll

23,6

-10,0

30,3

3,4

11,8

-23,5

34,2

1,1

22,1

- 9,8 33,9

- 2,0

- 0,7

-12,7 19,0

- 7,0

Bytesbalans = totalt inhemskt sparande

3,1

-10,4

8,5

3,6

Källor: Statistiska centralbyrån och finansdepartementet.

9.2¶Staten

Statens budgetsaido beräknas ha fortsatt alt förbättras 1986 med ca 17 miljarder kr. För 1987 väntas endast en mindre förbättring av budgetsal dot. Del finansiella sparandet väntas ha förbättrats med ca 10 miljarder kr. 1986 och ca 17 miljarder kr. 1987. Förbättringen av det finansieUa sparan det 1987 kan nästan helt hänföras till den lillfälliga förmögenhetsskatten på livförsäkringsbolag m.fl., vilken medför atl slalens inkomsler väntas öka 63

kraftigt 1987. Denna inkomstförstärkning räknas dock inte in i statsbudgeten och kommer därför inte att påverka budgetsaldot.

Som framgår av tabell 9: 5 väntas statens inkomster av direkta skatter öka kraftigt 1986 bl. a. till följd av atl skatteskalorna inte ändrades mellan 1985 och 1986. Ökande inkomster har genom progressiviietcn i skatteskalorna lett till atl en relativt slor del av en inkomstökning har dragils in som

Prop. 1986/87: 100 Bil. l.l

Tabell 9:5 Statens inkomster och utgifter

Exkl. statliga affärsverk och aktiebolag

Miljarder kr.

Förändring, %

1987 Löpande priser

Inkomster

246,3

278,5

303,0

333,8

13,1

8,8

10,2

Direkta skatter

55,7

60,0

69,7

83,2

7,7

16,2

19,4

Indirekta skatter

123,1

141,0

150,8

164,1

14,5

7,0

8,8

Socialförsäkringsavgifter

38,5

43,5

46,9

49,0

13,0

7,8

4,5

Övriga inkomster

29,1

33,9

35,6

37,5

16,5

5,0

5,3

Utgifter

289,6

321,3

335,5

349,1

10,9

4,4

4,1

Transfereringar

225,9

254,2

264,2

274,5

12,5

3,9

Till hushåU

69,2

76,3

80,7

87,2

10,3

5,8

8,1

Till socialförsäkringen

10,3

16,7

18,1

19,2

62,1

8,4

6,1

Till kommuner

53,0

52,2

56,2

59,6

-1,5

7,7

6,0

Till företag

34,3

37,4

39,9

40,5

9,0

6,7

1,5

Till internationell verksamhet

5,1

5,8

6,5

6,8

13,7

12,1

4,6

Ränteutgifter

54,0

65,8

62,9

61,2

21,9

-4,4

-2,7

Konsumtion

58,2

61,6

65,7

68,8

5,8

6,7

4,7

Investeringar

6,2

6,0

5,7

5,9

-3,2

-5,0

3,5

Lagerinvestering

- 0,8

- 0,7

- 0,2

- 0,1

Nettoköp av fastigheter

0,1

Finansiellt sparande

-43,3

-42,8

-32,5

-15,3

Udåning och andra

finansiella transaktioner

11,0

8,7

- 2,4

18,5

Kursförluster

11,7

8,0

3,6

2,4

Korrigeringspost

9,4

- 2,2

6,3

1,8

Budgetsaido

-75,4

-57,3

-40,0

-38,0

Budgetsaido i % av BNP

- 9,5

-6,6

- 4,2

- 3,8

1980 ärs priser

Konsumfion

43,4

43,5

43,3

0,2

-0,1

-0,3

Investeringar

4,5

4,1

3,9

3,8

-8,9

-5,5

-1,3

Anm.: Uppbörden av inkomstskatt och arbetsgivaravgifter samordnades 1985, vilket innebar att inbetalningar gjordes av 13 månaders inkomstskatt och 11 månaders arbetsgivaravgifter. För att uppnå jämförbarhet mellan åren redovisas i tabellen, liksom i resten av kapitlet, inkomster och utgifter som om 12 månaders inbetalningar hade gjorts av både inkomstskatt och arbetsgivaravgifter. Detta avsteg från nationalräkenskapemas principer (NR redovisar 11 månaders uppbörd av ju-betsgivaravgifter och 12 månaders inkomstskatt) medför att statens inkomster blir 7,8 miljarder kr. bättre än enligt NR, att det finansiella sparandet blir 4,9 miljarder bättre, att socialförsäkringens inkomster och finansiella sparande blir 5,7 miljarder kr. högre och att den offenfliga sektoms inkomster och finansiella sparande blir 10,6 miljarder kr. bättre.

Källor: Finansdepartementet, konjunkturinstitutet, riksrevisionsverket och statistiska centralbyrån.

statlig inkomstskatt. Detta har till en del kompenserats av att alla löntagare har fått rätt till etl schablonavdrag på 3 000 kr. mot tidigare 1 000 kr. och alt det s. k. sparavdraget har höjls från 800 kr. till 1 600 kr. Exklusive den tillfälliga förmögenhetsskatten beräknas statens inkomster av direkta skatter komma att minska något 1987. Detta är en följd bl. a. av alt basenheten höjs från 7800 kr. fill 9000 kr., en höjning med drygt 15 %. Dessutom

införs ett grundavdrag på 9000 kr. 1987. Detta avdrag gäller vid taxering Prop. 1986/87:100 till både statlig och kommunal inkomstskatt. Vidare slopas den kommuna- Bil. 1.1 la garantiskatten. Ändringar görs också av den statliga skatteskalans utseende. Den s. k. "brytpunkten", dvs. det högsta inkomstbelopp där marginalskatten blir högst 50 % (vid 30 kronors kommunalskall), höjs samtidigt från 124800 kr. till 135000 kr. Sammantaget innebär samtliga förändringar av skattesystemet ett skattebortfall på 4,2 miljarder kr. jämfört med om

1986 års skatteregler hade gällt. Tillsammans med en långsammare löne summeökning och högre utbetalningar av kommunalskattemedel lill kom munerna förklarar detta varför inkomslerna från de direkta skatterna mins kar 1987 exkl. den tillfälliga förmögenhetsskatten.

Statens inkomster av indirekta skatter har ökat långsamt 1986. Den 1 januari 1987 höjs skatterna på eldningsolja, vin och sprit. Den 1 februari

1987 höjs tobaksskatten. Vidare höjs fastighetsskatten för konventionellt beskattade hyreshus från 2 till 2,5 %. Arbetsmarknadsavgiften höjs den 1 januari 1987 med 0,42 procentenheter, varav hälften räknas som indirekt skatt och hälften som socialförsäkringsavgift.

Statens övriga inkomster beräknas ha ökal relativt långsami 1986. Del beror på minskade ränteinkomster till följd av det sänkta ränteläget. För 1987 väntas statens övriga inkomsler öka kraftigt beroende på ändrade återbetalningsrutiner för det kommunala bostadstillägget. Återbetalningen snabbas upp så att både 1987 och 1988 kommer att omfattas av vardera ett och etl halvt års återbetalningar från kommunerna. Dessutom höjs den kommunala skatteutjämningsavgiften.

Ökningen av transfereringarna tUl hushåll bromsades upp 1986. Basbeloppet höjs den 1 januari 1987 till 24 100 kr., vilket medför en höjning av pensionerna med 3,4 %. Basbeloppet höjs med ytterligare 400 kr. den 1 juli 1987, vilket motsvarar en höjning med 1,7 %. Utöver detta höjs delpensionerna den 1 juli 1987 från att motsvara 50% av inkomstbortfallet till att motsvara 65%. Vidare höjs barnbidraget med I 020 kr. per barn och år. 1 ökningen av transfereringarna till hushållen ligger också en kraftig ökning av utbetalningarna till arbetsskadeförsäkringen. Det kontanta arbetslöshetsstödet som höjs den 1 januari 1987 med 20 kr. per dag föreslås höjas ytteriigare den 1 juli 1987 från 120 kr. per dag till 140 kr. Realt selt innebär detta en ökning av transfereringarna till hushåll med nära 4 % 1987. Transfereringar till socialförsäkringen och kommunerna kommenteras i avsnitt 9.3 resp. 9.4.

Transfereringar till företag omfattar i enlighet med nationalräkenskapernas principeräven räntebidrag och livsmedelssubventioner. De förra kommer genom den sänkta räntenivån atl minska 1987 trots en volymmässig ökning av de subventionerade bostadslånen. De senare ligger ungefär oförändrat på drygt 3 miljarder kr. Stöd till industriföretag omfattar numera praktiskt taget enbart stöd vid nedläggning av varv och försäljning av fartyg som tillverkats med statliga garantier. Visst stöd har också utgått som regionalpolitiska insatser i Uddevallaregionen och i Bergslagen.

Transfereringar till internationell verksamhet omfattar huvudsakligen utbetalningar av u-landsbistånd. Biståndsramen omfattar en betydligt stör re verksamhet och uppgår budgetåret 1987/88 till 9870 milj. kr. 65

5¶Riksdagen 1986/87. I saml. Nr 100. Bilaga l.l

Statens utgifter för räntor har varit den snabbast växande utgiftsposten Prop. 1986/87: 100 fram till 1985. Genom sjunkande räntesatser väntas utgifterna för räntor Bil. 1.1 för första gången på flera decennier minska både 1986 och 1987. Utbetalningarna av ränlor på utländska lån har också minskat pga. fallande räntor utomlands. Minskningen accentueras av den fallande dollarkursen. Den totala statsskulden ökar långsammare genom de minskande budgetunderskotten. Den 30 november 1986 uppgick statsskulden fill 615 miljarder kr. vilket, utgjorde ca 65 % av BNP.

Den statliga konsumtionen har under flera år utvecklats mycket långsamt pga. de rationaliseringskrav som ställts på de statliga myndigheterna. Även 1986 och 1987 beräknas den slatliga konsumtionen öka långsamt. I reala termer är det fråga om en minskning. De stadiga myndighelernas invesleringar omfattar huvudsakligen vägverkels och byggnadsstyrelsens investeringar. Dessa väntas stagnera 1986 och 1987. Realt är del en minskning.

Ullåning och andra finansiella Iransaklioner påverkas 1985 och 1986 av överföringen av de stafliga bostadslånen från budgeten till ett statligt bostadslåneinslitut den 1 juU 1985. År 1986 har inlösen av kommunala tomträttslån medfört stora inbetalningar. Vidare medförde höjningen av bosladslåneränlan 1986 att statliga bostadslån förtidsinlösles. Detta medförde att återbetalning av län översteg utbetalning av nya lån och att posten ullåning blev negativ. Den kraftiga ökningen 1987 beror på en nedskrivning av statsskulden med 15 miljarder kr. motsvarande inkomster från den tillfälliga förmögenhetsskatten. Kursförluster uppkommer genom att utländska lån bokförs till den kurs som rådde vid lånetillfället. När lånen omsätts eller återbetalas bokförs lånen till den nya växelkursen, varvid kursförluster netto kan uppstå. Genom fallande dollarkurs har även valutavinster uppstått för vissa lån. Vid jämförelse med det kassamässiga budgetsaldot måste en korrigeringspost införas som motsvarar skillnaderna mellan statsbudgetens och nationalräkenskapernas definitioner. Dessutom omfattar den periodiseringsskillnader vid inbetalningar av direkta och indirekta skatter. Den negativa korrigeringsposten 1985 beror på effekterna av den samordnade skatteuppbörden (jfr. anmärkning till tabell 9: 5).

9.3¶Socialförsäkringssektorn

Socialförsäkringssektorn omfattar allmän sjukförsäkring (inkl. föräldraförsäkring), allmän tilläggspensionering samt erkända arbetslöshetskassor. Socialförsäkringssektorns inkomster beror huvudsakligen på inkomster från socialförsäkringsavgifterna. Dessa följer i stort sett lönesummans utveckling och avgiftssatsernas storiek. Lönesumman beräknas ha ökat med 9,2 % 1986, men väntas öka med bara 6,4 % 1987. I gengäld höjs ATP-avgiften med 0,2 procentenheter 1987.

Bidrag från slaien är delvis en statistiskt konstruerad post, som ökade 1986 fill följd av att bidragen 1985 blev osedvanligt låga genom effekterna av den samordnade skatteuppbörden (jfr. anm. till tabell 9.5). Förbättring ar av arbetslöshetsersättningen medlor dessutom ett tillskott i statsbidra get både 1986 och 1987 (se nedan). 66

SociaU'örsäkringssektorns ränteinkomster väntas öka i något långsammare takt 1986 och 1987 pga. de fallande räntesatserna. Genom att placeringsplikten för prioriterade lån slopas fr. o. m. den 1 december 1986 kommer möjligheterna att få högre avkastning på AP-fondens lillgångar att öka. För 1987 har denna inkomstförstärkning beräknats till ca 70 milj. kr. Om 10 år kommer nästan samtliga prioriterade lån alt ha omsatts till högre räntesatser. En överslagsmässig beräkning tyder på alt detta på sikt kommer att leda till en inkomstförstärkning på ca 1 miljard kr. per år.

Vinsiddningsskallen väntas öka mycket kraftigl både 1986 och 1987. Hitlills har företagen kunnat utnyttja avdragsmöjligheter genom insättningar på investeringskonton. Denna möjlighel har nu reducerats, vilket förklarar den stora ökningen av dessa skatteinkomster. Avgifterna till lönlagar-fonderna belöper sig på ca 800 milj. kr. per år och baseras på ett avgiftsuttag om 0,2 procent på lönesumman.

Transfereringarna tiU husltåll väntas öka kraftigt både 1986 och 1987, vilket framgår av tabell 9:6. Det beror dels på alt antalet pensionärer med full ATP ökar, dels på höjningarna av basbeloppet. Den 1 januari 1987 genomförs också en förbättring av föräldraförsäkringen, där det s. k. garantibeloppet vid barnledighet höjs från 45 till 60 kr. per dag. Vidare kommer fr.o.m. den 1 december 1987 den s.k. "insjuknandedagen" alt ersättas av sjukförsäkringen för arbetare i privat tjänst. Dessutom kommer sjukersättningen att baseras på limförljänst och inte som nu utgå som dagpenning. Denna reform beräknas kosta ca 3 miljarder kr per år och finansieras genom att sjukförsäkringsavgiften föreslås höjas med 0,8 procentenheter från den 1 januari 1988. Den högsta ersättningen vid arbetslöshet höjdes från 315 till 360 kr. per dag fr.o.m. den 1 juli 1986. En ytterligare höjning till 400 kr. per dag från den 1 juli 1987 har föreslagits.

Prop. 1986/87:100 Bil. 1.1

Tabell 9:6 Socialförsäkringssektorns inkomster och utgifter

Löpande priser

Miljarder kr.

Förändring, %

1987 Inkomster

102,3

120,3

129,9

137,7

17,6

8,0

6,0

Avgifter

65,3

73,8

78,2

82,5

13,0

6,0

5,5

Bidrag från staten

10,3

16,7

18,1

19,2

62,1

8,4

6,1

Ränteinkomster m. m.

25,4

28,6

31,0

32,6

12,6

8,4

5,2

Skatter

1,2

2,6

3,4

0,0

116,7

30,8

Utgifter

79,8

95,9

105,7

114,2

20,2

10,2

8,0

Transfereringar till hushållen

62,8

72,5

82,8

91,1

15,4

14,2

10,0

övriga transfereringar

14,1

20,1

19,5

42,6

-3,0

0,0

Konsumtion m. m.

3,0

3,2

3,4

3,6

6,7

6,3

5,9

Finansiellt sparande

22,5

24,4

24,2

23,5

Källor: Finansdepartementet, konjunkturinstitutet, riksförsäkringsverket och statistiska centralbyrån.

Detta förklarar varför arbetslöshetskostnaderna stiger trots en förväntad oförändrad arbetslöshetsnivå under 1987.

AP-fonden ökade långsamt 1985 genom att ändringen av rutinerna för inbetalningar av arbetsgivaravgifter medförde ett bortfall av en månads

inbetalningar av ATP-avgifter. Totalt uppgick tillgångarna i Allmänna Pen- Prop. 1986/87: 100

sionsfonden till drygt 259 miljarder kr. den 31 december 1985. Under 1986 Bil. 1.1

och 1987 väntas fonden öka med ca 21,5 resp. ca 20,5 miljarder kr.

Härigenom beräknas fonden växa med nära 5 % i reala termer 1986 och

med drygt 3 % 1987. Den Qärde AP-fonden hade den 31 december 1985 ett

kapital på 4,1 miljarder kr. De s.k. löntagarfonderna förvaltade den 31

december 1985 ett kapital på 2,9 miljarder kr.

9.4¶Kommunerna

Kommunsektorn har under slutet av 1970-talet och början av 1980-talel haft en mycket god ekonomisk situation. Det finansiella sparandet har under perioden 1978-1984 varit positivt, med undantag för ett mycket litel underskott 1981.

År 1985 ligger det finansiella sparandet, enligt nationalräkenskapernas beräkningar, på ett underskott på 3,8 miljarder kr. Orsaken till den relativt stora nedrevideringen av det finansiella sparandet jämfört med nationalräkenskapernas beräkningar våren 1986 är främst att utgifterna har ökat mer än väntat. Bakom utgiftsökningen ligger en kraftig volymexpansion främst för landslingen, men även för primärkommunerna. Landstingens konsumlion ökade således med 3 % 1985 och primärkommunernas med knappt

2.5 %. Delta kan jämföras med der. uttalande statsmakterna har gjort mot bakgrund av 1984 års långtidsutredning att den kommunala konsumtionen volymmässigt bör öka med högsl 1 % per år.

För 1986 och 1987 pekar beräkningarna på ell fortsatt negativt finansiellt sparande. Detla bygger bl.a. på en fortsatt relativt hög volymtillväxt, ca 2 % 1986 och 1,5 % 1987. Skulle volymtillväxten i landstingen och primärkommunerna dämpas förbättras del finansiella sparandet. Som riktvärde kan noteras att 1 % lägre volymfillväxt förbättrar det finansiella sparandet med närmare 2 miljarder kr.

Likviditeten inom kommunsektorn är fortfarande mycket god. Kommunsektorns samlade likvida medel, det s.k. finansieringskapitalel, uppgick till ca 31 miljarder kr. i slutet av 1985. Finansieringskapitalets andel av de externa utgifterna var 11 % för primärkommunerna och 15 % för landstingen. Dessa genomsnitl rymmer slora olikheter mellan enskilda kommuner och landsling. För att molverka överlikviditet i den svenska ekonomin har riksdagen beslutat om likviditelsindragningar 1984 och 1985. 1 enlighet därmed har kommunerna gjort insättningar på räntebärande konlo i riksbanken 1985 och 1986 motsvarande 3 % resp. 6 % av lönesumman överstigande 20 milj. kr. Totall har 6,8 miljarder kr. betalats in. 1 januari

1986 återbetalades ca 320 milj. kr. till vissa primärkommuner och lands ling, som hade en ansträngd likviditet. I april 1987 kommer en generell återbetalning på ca 1,8 miljarder kr. atl göras. En del av den reslerande summan, 0,8 miljarder kr., kommer att betalas fillbaka den I juni 1987 fiU vissa kommuner, som har en besvärlig likviditelsmässig situation. Reste rande belopp, 3,8 miljarder kr. avses betalas tillbaka i mars 1988.

Kommunernas inkomster beräknas ha ökat med drygt 8 % 1986. För

1987 räknas med en ökning av ungefär samma storieksordning. Skattein- 68

TabeU 9:7 Kommunernas inkomster octi utgifter

Exkl. kommunala aktiebolag och stiftelser

Prop. 1986/87:100 Bil. 1.1

Miljarder

kr.

Föränd

ring, %

1987 Löpande priser

Inkomster

215,8

230,5

250,2

270,5

6,8

8,5

8,1

Skatter

115,5

123,1

137,7

153,1

6,6

11,9

11,2

Bidrag från staten och

socialförsäkringssektorn

65,0

68,3

71,5

7,6

5,1

4,7

Övriga inkomster

39,9

42,4

44,2

45,9

6,3

4,2

3,8

Utgifter

215,6

234,3

255,4

274,3

8,7

9,0

7,4

Transfereringar

34,3

38,0

40,5

44,8

10,8

10,6

Till hushåll

14,2

15,7

16,8

17,9

10,6

6,5

Till staten

3,3

3,5

4,7

7,9

6,1

68,1

Till företag

6,9

8,5

9,6

10,1

23,2

12,9

5,2

Ofördelat

9,8

10,4

9,4

8,9

6,1

-9,6

-5,3

Konsumtion

160,6

174,9

193,2

207,1

8,9

10,5

7,2

Investeringar, inkl. bostäder

20,7

21,4

22,4

3,4

1,4

3,2

Finansiellt sparande

0,2

-3,8

-5,2

-3,8

1980 års priser

Konsumtion

117,5

120,4

122,7

124,6

2,5

1,9

1,5

Investeringar, inkl. bostäder

15,1

14,8

14,4

14,3

-2,0

-2,4

-0,5

Källor: Finansdepartementet, konjukturinstitutet, riksrevisionsverket och statistiska centralbyrån.

komslerna som svarar för drygl 50 % av de toiala inkomsterna beräknas öka ungefär lika mycket båda åren, knappt 12% resp. drygt 11 %. Dessa kraftiga ökningar sammanhänger med att de av staten utbetalda kommunalskatterna beräknas på skatteunderlaget två år tidigare och atl skatteunderlagen steg kraftigl såväl 1984 som 1985. Den genomsnittliga kommunala utdebiteringen som 1986 sänkles med 4 öre, vilket var den första sänkningen på 30 år, beräknas 1987 höjas med 10 öre. Det bör dock noteras att detla genomsnitt rymmer både sänkt, höjd och oförändrad utdebitering för enskilda kommuner. 21 primärkommuner och 4 landsting beräknas höja utdebiteringen, medan 17 primärkommuner beräknas sänka utdebiteringen. Vid beräkningen av kommunernas skatteinkomster 1987 har också beaktats effekten av det höjda kommunala grundavdraget 1987 och den reducering av förskotten som riksdagen beslutat om.

Bidragen från staten och socialförsäkringssektorn beräknas öka med knappt 5 % 1987, vilket är ungefär samma ökningstakt som 1986. Ökningen av skatteutjämningsbidragen 1987 finansieras genom en skatteutjämningsavgift på 24 öre per skattekrona, motsvarande ca 2 miljarder kr. Detta belopp ingår i utgiftsposten transfereringar till staten i tabellen. Där ingår också den för primärkommunerna speciella avgiften på 13 öre per skattekrona.

Kommunernas utgifter beräknas 1987 öka något mindre än inkomsterna, drygt 7 %. Detta är en lägre ökningstakt än 1986, då utgifterna beräknas ha ökal med 9 %. Utgifterna består till ca tre Ijärdedelar av konsumtionsutgifter. Såväl löne- som volymutveckling beräknas 1987 bli lägre än 1986, vilket medför att konsumtionsutgifterna ökar långsammare 1987 än 1986,

7 % jämfört med nästan 11 %. Investeringsvolymen väntas minska svagt Prop. 1986/87: 100 1987. Sysselsättningen i kommunerna beräknas ha ökat med 8 000 personer Bil. l.l 1986. För 1987 beräknas antalet sysselsatta öka med ca 13 000 personer.

70

10¶Kreditmarknaden 10.1 Internationell utveckling

Penningpolitiken i de större länderna har under 1986 varit försiktigt konjunkturstödjandc. Det har bl.a. kommit till uttryck i en relativt kraftig ökning av penningmängden både i förhållande till uppställda mål och till den nominella nationalinkomstens ökning. Utvecklingen lorde delvis spegla en attitydförändring i synen på penningmängden som en strikt målvariabel i den ekonomiska politiken.

Räntorna har fortsatt att sjunka i flertalet stora industriländer (diagram 10: 1). I Förenta staterna, där räntefallet varit mest markerat, var nedgången koncentrerad till första halvåret. Under senare delen av 1986 har emellertid ökad osäkerhet, bl. a. om möjligheterna att skära ner budgetunderskottet i enlighet med lidigare planer, lett till viss förnyad press uppåt på räntan.

De japanska räntorna har justerats ner bl. a. som följd av en samordning i valuta-politiska frågor mellan Förenta staterna och Japan. Däremoi har de korla räntorna i Förbundsrepubliken Tyskland legat på en oförändrad låg nominell nivå. Medan ränledifferensen varierat över året mellan Förenta staterna och Japan har den amerikanska räntan reducerats avsevärt gentemot den västtyska.

Diagram 10:1 Ränteutvecklingen

3-månadersräntor

Prop. 1986/87: 100 Bil. l.l

"I----- 1--- 1---- 1--- 1--- 1--- 1--- 1--- 1---- 1--- 1--- 1--- [---- 1--- 1--- 1--- 1--- 1--- 1--- 1--- T-

JMMJSNJMMJSNJMMJSN

1984 Källa: Riksbanken

Ett generellt lägre ränteläge är önskvärt för att stimulera den ekonomiska tillväxten och för att begränsa de starkt skuldtyngda ländernas räntebördor. För Förenta staterna är det också angeläget att räntekostnadsök-

ningarna på den siigande utlandsskulden kan hållas tUlbaka. Den sparandebrist som underskotten är ett tecken på mäste även fortsättningsvis täckas av ett kapitalinflöde. I stor omfattning har detta hifintiUs skett via det sparandeöverskott som genererats i den japanska ekonomin. Utsikterna att upprätthålla ett kapitalflöde i denna riktning torde ha försämrats i och med att dollarn försvagats.

Nedgången i de nominella räntorna i kombination med en låg och stabil inflationstakt i allt fler länder har lett till att realräntorna har sjunkit nägot. I Förbundsrepubliken Tyskland har detta dock inte varit fallet. Realräntorna på långa placeringar i de stora industriländerna har tenderat all konvergera mot en nivå på 4-6%. Ett allvarligt problem med en hög realränta anses vara dess effekter på de i många länder stora och växande statsskulderna. Överstiger realräntan den ekonomiska tillväxten ökar kraven på budgetförstärkningar om budgetunderskotten och därmed statsskuldens tUlväxt skall kunna begränsas. En stor eller siigande statsskuld anses i sin lur vara ränteuppdrivande.

Den internationella räntebilden inför 1987 är oklar. Måtfiig tillväxt och låg inflationstakt talar för en lägre räntenivå. Den relativt lätta penningpolitik som förts i de tongivande länderna under 1986 kan emellertid föranleda ökad försikfighet vad gäller ytterligare räntesänkningar. En annan osäker faklor är Förenta staternas möjligheter att minska budgetunderskottet och skapa tilltro lill att en utveckling mol bättre balans i ekonomin inletts.

Prop. 1986/87: 100 Bil. l.l

Diagram 10:2 Ränteutvecklingen

3-månadersräntor

-2

—I—I—I—I—I—I—I—I—I—pT—I—I r~T I I I—I I—I I I I 1 r—1—I—I—I—r—i—n

JMMJSNJMMJSNJMMJSN

1984 Anm.: För den korgvägda räntan gäller att räntorna i olika länder är vägda med samma vikter som i valutakorgen. Räntedifferensen = Statsskuldväxlar-Eurodollar.

Källa: Riksbanken

72

10.2¶Ränteutveckling och valutaflöde

Den räntenedgång som påbörjades i Sverige under andra halvåret 1985 fortsatte under större delen av 1986. Under denna period har riksbanken sänkt diskontot vid fem tillfällen med inalles 4% till en nivå på 7,5%. Nedgången i penningmarknadsräntorna har varit än mer markerad. Från ett ränteläge på drygt 16% ijuni 1985 sjönk räntan på statsskuldväxlar till 8,5% i oktober 1986 (diagram 10:3). Räntenedgången har inte varit lika krafiig för den långa räntan vilket resulterat i en positiv lutning på avkastningskurvan. Förändringen av avkastningskurvans lutning, från brant fallande under större delen av 1985 till nuvarande positiva lutning, får ses som en normalisering där längre placeringar med sin normalt större risk ger högre avkastning.

1 november bröts den nedåtgående räntetrenden. Den starka ökningen av den privata konsumtionen och viss osäkerhet om inflationsutvecklingen skapade i kombination med den snabba kreditexpansionen förväntningar om åtstramningsåtgärder. På några veckor steg den korta och långa räntan med drygl 0,5% respektive 1%. Vid mitten av december låg räntan på statsskuldväxlar på ca 9 1/4 % och på 5-åriga statsobligationer på ca 10,5 %.

Marginalen mellan räntan på statsskuldväxlar och eurodollar har minskat starkt sedan mitten på 1985. Från en skillnad på över 8% som uppnåddes ijuni 1985 sjönk marginalen till omkring 4% vid utgången av året och till 2,5-3% i oktober 1986. Ränteuppgången i november medförde en viss ökning av räntemarginalen. Det kan noteras atl räntedifferensen gentemot en internationell ränta sammansatt i enlighet med valutakorgens vikter i stort sett hade försvunnit i november 1986 (diagram 10: 2).

Diagram 10:3 Ränteutvecklingen

3-månaders statsskuldväxlar samt statsobligationer förfallande om 5 år

18-

Prop. 1986/87: 100 Bil. l.l

16-

Statsskuldväxlar

12-

8 1—I—I—I—I—I—I—I—I—I—\—\—I—I—I—I—I—I—I—I—r—I—I—I—I—I—I—I—I—I—I—I—I—I—

JMMJSNJMMJSNJMMJSN

1984 Anm.: Effektiv årsränta. Källa: Riksbanken

73¶Den lägre räntemarginalen har möjliggjorts av ell valutainflöde från mitten av 1985 (diagram 10: 4). Under första halvåret 1986 uppgick valutainflödet tiU ca 14 miljarder kr, vilket är en förbättring med omkring 21 miljarder kr. jämfört med motsvarande period föregående år. Den främsta orsaken bakom förbättringen av valutaflödet är den positiva utvecklingen av bytesbalansen.

Under andra halvåret 1986 registrerades etl valutaulflöde vilket kan hänföras lill ett omslag i den privata kapitalbalansen (diagram 10:4). Efter en positiv utveckling i början av året, vUket delvis förklaras av att företagen tog upp stora långfristiga lån i utlandet, har den privata kapitalbalansen varit negativ under senare delen av 1986.

Statens utlandsskuld minskade under 1986 samlidigt som valutareserven hävdades väl. Nedgången förklaras dels av att staten har nettoamorterat på sin utlandsskuld, dels av alt dollarkursen sjunkit.

Under 1986 minskade även statens finansiella sparandeunderskott med 10 miljarder kr. Samtidigt skedde en förskjutning av upplåningen. Genom en exlrainsättning på allemanssparandel under första kvartalet och två mycket stora emissioner av premieobligationer bidrog hushållen till att finansiera statens underskott i större utsträckning än tidigare. Även upplåningen via likviditets-, investerings- och förnyelsekonton i riksbanken ökade starkt medan upplåningen från penningmarknaden och utlandet minskade jämfört med 1985.

Prop. 1986/87:100 Bil. l.l

Diagram 10:4 Valutaflöde och privat kapitalbalans

Kumulativt från årets börian, miljarder kr.

Privat kapitalbalans,

JFUAUJJASOND

1985 Källa: Riksbanken.

10.3¶Utlåning och utlåningsräntor

Svårtolkad utlåningsexpansion

Två åtgärder som haft slor betydelse för kreditmarknadens utveckling under 1986 var slopandet av ränteregleringen i maj 1985 och borttagandet

74

av utlåningstaken för banker, bostadsinsfitut och finansbolag i november Prop. 1986/87: 100 1985. Åtgärderna innebar att den tidigare kreditransoneringen upphävdes Bil. 1.1 och atl det skapades förutsättningar för ökad konkurrens mellan de olika kreditinstituten. Detta väntades ge förhållandevis kraftiga effekter på utlåningen från den reguljära kreditmarknaden. Mycket stora utlåningstal har också kunnat registreras under 1986 (se tabell 10:1 och 10:2).

Utlåningsstatistiken är emellertid svårtolkad. Det är svårl att uppskalla vilka kreditvolymer som bankerna återfört till sina balansräkningar eller som frigjorts från den grå marknaden. Den överraskande slarka expansionen för bostadsinstituten pekar därtill på att betydande omfördelningar av kreditstockarna har sketl inom den reguljära kreditmarknaden. Härtill torde ha bidragit den räntenedgång som i stort sett sammanfallit med avregleringen och som bostadsinstituten kontinueriigt kunnat tillgodogöra sig.

Bostadsinstilutens oprioriterade utlåning, som primärt sker mot inteckning i egna hem, låg på en siadigt hög nivå under årets tre första kvartal. Bankernas nettoutlåning ökade också kraftigt, men med ojämnare lidsprofil. Avgränsas utlåningen till hushållssektorn framstår bostadsinstilutens expansion än mer markerat. I nuvarande omstruktureringsskede får emellertid denna skillnad lolkas med försiktighet. Bankerna torde själva i stor utsträckning ha medverkat till alt krediterna lagts om till bosladsinstilulen till följd av de ägarförhållanden som råder mellan dessa kreditinstitut.

Den dominerande delen av bostadsinstilutens hushållslån rör fastighetsöverlåtelser samt utökning av befintliga inteckningslån i egna hem. En mindre del avser om- och tillbyggnad. Bakom de höga utlåningstalen återfinns förulom omläggningar av lån från andra kreditinstitut även en konstaterad prisuppgång samt ökad omsättning på andrahandsmarknaden. Del lorde därtill vara ofrånkomligt all en viss del av dessa relativt setl förmånliga lån använls lill annal än bostadsändamål.

Tabell 10:1 Nettoutlåning

Miljarder kr.

1985 jan-okt

1986 jan-okt

ställning

okt

Banker

Finansbolag

Bostadsinstitut

Summa

16,1 14,2 7,8

38,1

12,4

3,8

20,9

37,1

8,3 10,2 14,2

32,7

-10,7 1,5 9,9

0,7

4' 40

256 66' 103

424

Anm.: Banker: Uflåning i svenska kronor, exkl. prioriterade byggnadskrediter. Finansbolag: Disponerade krediter och leasing. Bostadsinstitut: Oprioriterad utlåning.

' Jan-sept resp. sept. Källa: Riksbanken.

Bankernas utlåningsexpansion berör både näringsliv och hushåll samt återspeglar en avsevärd återföring till balansräkningarna av särskilt före tagskrediter. Affärsbankerna har av statistiken alt döma hafl den starkaste utvecklingen. Detta kan delvis spegla en ovanligt kraftig belåning av pre- 75

mieobligationsköp. De olika bankgrupperna kan emellertid också i olika Prop. 1986/87: 100 utsträckning ha utnyttjat sina närstående bostadsinsfitut för att tillfreds- Bil. 1.1 ställa hushållens kreditbehov.

Finansbolagens expansion kan synas förvånande eftersom de kunde förväntas tappa mark till banker och bostadsinstitut efter det att utlåningen frisläppts. Marknadsandelarna har också krympt, men det har skett i en växande marknad. Finansbolagen har alltjämt en konkurrensfördel i form av hög flexibilitet och snabba beslutsprocesser.

De höga utlåningstal som registrerats skall också ses mot bakgrund av att marknadsföringen i den skärpta konkurrensen märkbart intensifierats och inte minst att tillgängligheten på krediter ökat bl. a. i form av förenklade låneprocedurer.

Den kreditexpansion som påbörjats under 1986 får bedömas ha bidragit till den privata konsumtionsökningen och utgör också en konsumtionspo-lential framöver. Mot bl. a. den bakgrunden skedde en överenskommelse i november 1986 mellan riksbanken och kreditmarknadsinstituten om att lillämpa vissa lägsta amorteringsvillkor. Nya lån från banker och finansbolag skall enligt överenskommelsen amorteras med minst 6% per år och från bostadsinstitut med minst 3% per år av ursprunglig skuld. Lån till nybyggnad är dock undantagna. Syftet är att stävja den tendens till ökad amorteringsfrihet och längre amorteringstider som en del kreditinstitut börjat tillämpa.

Tabell 10:2 Nettoutlåning till hushåll

Miljarder kr.

Affärsbanker

Sparbanker

Föreningsbanker

Summa banker

Bostadsinstitut'

Totalt

Jan-sept 1985 Jan-sept 1986

Ställning 1986-09-30

-3,4 6,4

60,1

-2,0 1,6

48,4

-0,7 0,8

8,6

-6.1 8.9

117,0

8,0 28,0

77,0

1,9 36,9

194,0

' Oprioriierad utlåning. Källa: Riksbanken.

Motstridande lendenser bakom krediiefterfrågan

Hushållens kreditefterfrågan styrs av en mängd faktorer vilka verkar på olika sikt och är av mer eller mindre fundamental karaktär. Sannolikt har en lång ransoneringsperiod resulterat i en uppdämd efterfrågan på krediter från den reguljära kreditmarknaden. Trots en väl utvecklad grå marknad är det troligt att hushållens totala skuldsättning legat på en lägre nivå än som skulle vara fallet i avsaknad av kreditransonering.

Fundamentala faktorer som på sikt bör verka lånedämpande är utvecklingen under senare år med minskad avdragsrätt för utgiftsräntor och stigande realräntor. En annan fundamental faktor nära förknippad med hushållens skuldsättning är investeringar i egna hem, fritidshus och kapitalvaror. De senare har ökat kraftigt under 1986.

TUl bilden under senare år hör emellerfid också de finansiella markna- 76

dernas snabba utveckling. Aklie- och premiemarknadernas expansion bi- Prop. 1986/87:100 drar till att de finansiella stockarna både på tillgångs- och skuldsidan hålls Bil. 1.1 uppe eller växer i förhållande lill hushållens inkomster. Del totala börsvärdet har t. ex. ökat flerdubbelt under 80-talet och bara under 1986 bedöms hushållens aktietillgångar ha ökat med över 40 miljarder kr i värde eller omkring 50%. Den kraftiga kursstegringen på 1986 års två premielån har också bidragit till förmögenhetsökningen. Priserna på egna hem har börjat stiga efter en svacka tidigare under 1980-talet. Det är sannolikt att dessa förmögenhetsökningar, som sammantaget varit avsevärda, ökar benägenheten att låna och konsumera och minskar viljan till nysparande.

Utvecklingen under 1986 med kraftiga förmögenhetsökningar, hög belåning av premieförvärv samt belydande kapitalvaruinvesteringar leder till att den totala skuldsättningen stiger markant. Till stor del motsvaras detta av ökade finansiella fillgångar men totall selt riskerar det finansieUa netto-sparandet att försämras.

En annan faktor som har effekter på hushållens låneefterfrågan i ett kortare perspekliv är den kraftiga nedgång i de nominella räntorna som ägt rum. Efter en kortvarig men mycket hög nivå under andra och tredje kvartalen 1985 har räntenivån sjunkit omkring 5 procentenheter. Även förbättrade lånevillkor leder till lägre låneutgifter och ökat utrymme för nya lån.

I hög grad är emellertid dessa lättnader skenbara. I genomsnitt har bankernas utlåningsräntor endast minskat med någon procentenhet mellan 1985 och 1986 samtidigt som realräntan stigit flera procentenheter. Sedan början av 1980-lalet har realräntan stigit 5-6 procentenheter. Det har således i realiteten blivit dyrare att låna men också väsenfligt mer lönsamt alt spara. Bedömer hushållen att kreditmarknadens avreglering innebär att krediter alltid kommer att finnas tillgängliga kan del därför vara rationellt att minska sina likvidilelsreserver och i stället amortera ned de dyraste lånen.

Ränlestrukturen

Förhållandet mellan de olika kreditinstitutens utlåningsräntor har förändrals under de senaste två åren. En förskjutning har skett till förmän för bostadsinstituten. Under 1985 höjde bankerna sina utlåningsräntor mer än diskontot och under 1986 har bostadsinstituten snabbt kunnat tillgodogöra sig den successiva nedgången i det allmänna ränteläget.

Ändringen av ränterelationerna har bidragit till att styra kreditefterfrågan mot bosladsinstilulen, vilkas krediter redan i utgångsläget var attraktiva till följd av förmånliga amorleringsvillkor. Bankerna och finansbolagen har trots ökningen av räntedifferensen kunnat öka sin utlåning på grund av en allmänt stark kreditefterfrågan.

Utlåningen under 1986 kan sägas ha karaktäriserats av ett visst efterfrå geöverskott på bostadsinstilutens krediter och utbudsöverskolt när det gäller krediter från banker och finansbolag. Etl tecken på det sistnämnda är de intensiva marknadsföringskampanjer som vissa kreditgivare genom fört under året. Det kan synas förvånande att det inte skett en snabbare ränteanpassning i bankerna i samband med det nya konkurrensläge som 77

uppstått. Den ökade konkurrens sorn bankerna säkert upplever sker dock Prop. 1986/87: 100 alltjämt i en oligopolistisk marknad. Bankerna har också kvar en lämligen Bil. 1.1 stark koppling mellan utlåningsräntorna och diskontot.

Kreditströmmarna torde även under 1987 i stor utsträckning få bedömas mot bakgrund av den strukturförändring som avregleringen ger upphov tUl. I några avseenden pekar utvecklingen på en svagare låneefterfrågan från hushållen. Vissa lägsta amorleringsvillkor kommer alt lillämpas. Den omfattande belåning av premieobligalioner som skelt under 1986 torde inte komma att upprepas 1987. Riksgäldskontorets emissionsplaner pekar på minskad upplåning denna väg. Till de grundläggande faktorerna hör en sannoUkt ökad insikt hos hushållen om alt ränteutgifterna inte kommer att belalas av inflationen i samma utsträckning som tidigare.

10.4¶Placeringspliktens avskaffande

Den senasle åtgärden i avregleringen av kreditmarknaden är att placeringsplikten tagits bort från och med december 1986. Denna infördes 1980 för att trygga finansieringen av statens budgetunderskott och bostadsinvesteringarna. Under senare år har placenngsplikten omfattat Uvförsäkringsbo-lagen samt Allmänna Pensionsfonden. Placeringspliklen har inneburit att bolagen i stor utsträckning varil tvungna att placera sina medel i prioriterade stats- och bostadsobligationer till en lägre ränla än marknadsräntan. Hösten 1984 ändrades utformningen av placeringspUkten från etl nellokrav till ett krav på bruttoförvärv från emittent. Därigenom gavs möjlighet att avyttra förvärvade obligationer vilket skapade förutsättningar för en andrahandsmarknad. Genom upphävandet av placeringsplikten är den inhemska kreditmarknaden nu i stort sett oreglerad.

Placeringspliktens avskaffande har således medfört att utgivningen av priorilerade obligationer upphört. Vid framtida räntejusleringar av den utestående stocken prioriterade obligationer kommer dessa att åsättas en ränta som moisvarar den marknadsmässiga räntan på tioåriga statsobligationer. Den nya principen för räntejustering kommer för första gången att tillämpas på lån med räntejuslering i februari 1987. Räntan på dessa lån kommer att baseras på marknadsräntan i december 1986.

Det är ännu för tidigt alt säga vilka verkningar placeringspliktens avskaffande kommer att få på kreditmarknaden. Den totala upplåningsvolymen kommer inte att påverkas. Till skillnad från tidigare kommer emellertid all obligationsutgivning alt ske på marknadsmässiga villkor. Det ställer ökade krav på obligationsmarknadens förmiiga att tillhandahålla krediler. För att underlätta övergången när systemet med prioriterade obligationer las bort kommer utgivningen av riksobligationer 1987 att anpassas till den nya situationen.

Avskaffandet av placeringspliklen medför också att de kreditmarknads institut som administrerat den prioriterade upplåningen tvingas ändra in riktning på verksamheten. Detta kan medföra omstruktureringar, såväl inom instituten som av marknaden j sin helhel. Slutligen medför place ringspliktens borttagande att avkastningen på bankernas och försäkrings bolagens placeringar ökar. 78

Innehåll Prop. 1986/87:100

Bil. 1.1

1¶Sammanfattning ............................................................................... ...... 2

2¶Den internationella utvecklingen ................................................ 9

2.1¶Allmän översikt ............................................................................. 9

2.2¶Regionala översikter ..................................................................... 13

3¶Utrikeshandeln .............................................................................. 20

3.1¶Exporten............................................................................................. .... 20

3.2¶Importen............................................................................................ .... 24

3.3¶Bytesbalansen ............................................................................... .... 26

4¶Industrin............................................................................................ .... 28

4.1¶Produktion, produktivitet och sysselsättning .......................... 28

4.2¶Lönsamhetsutveckling ................................................................. 30

5¶Arbetsmarknaden .......................................................................... .... 33

5.1¶Sysselsättning .............................................................................. .... 33

5.2¶Medelarbetstid och sysselsällning i timmar .............................. .... 36

5.3¶Utbudet av arbetskraft .................................................................. 37

5.4¶Arbetslöshet .................................................................................. 38

6¶Löner och priser ............................................................................. 41

6.1¶Löner ................................................................................................. ..... 41

6.2¶Priser.................................................................................................. .... 42

7¶Hushållens ekonomi och prival konsumtion ............................ .... 46

7.1¶Hushållens disponibla inkomster ............................................... 46

7.2¶Privat konsumtion och sparande ............................................... 49

8¶Investeringar .................................................................................. 53

8.1¶Inledning............................................................................................ 53

8.2¶Näringslivet .................................................................................... 53

8.3¶Bostadsinvesteringar och offentliga investeringar ................. .... 57

8.4¶Byggverksamhet ........................................................................... .... 58

8.5¶Lagerinvesteringar ....................................................................... .... 59

9¶Den offenfliga verksamheten ...................................................... ..... 61

9.1¶Den totala offentliga sektorn och samhällsekonomin ............. ..... 61

9.2¶Staten................................................................................................. .... 63

9.3¶Socialförsäkringssektorn ............................................................. .... 66

9.4¶Kommunerna .................................................................................. .... 68

10¶Kreditmarknaden ........................................................................... 71

10.1¶Internationell utveckling .............................................................. ..... 71

10.2¶Ränteutveckling och valutaflöde ............................................... .... 73

10.3¶Utlåning och utlåningsräntor ....................................................... .... 74

10.4¶Placeringspliktens avskaffande .................................................. .... 78

Norstecits Tryckeri, Stockholm 1987 79

a 1.2

Utdrag ur riksrevisionsverkets inkomstberäkning

Bil. 1.2

Regeringen Prop. 1986/87: lOO

Finansdepartementet

Riksrevisionsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1987/88

Enligt riksrevisionsverkets (RRV) instruktion skall RRV varje år till regeringen lämna en beräkning av statsbudgetens inkomster för det kommande budgetåret, avsedd som underlag för inkomstberäkning i budgetproposi-fionen.

RRV redovisar i denna skrivelse förslag lill beräkning av siatsbudgetens inkomster för budgetårel 1987/88. Beräkningarna har gjorts för varje inkomsttitel för sig. I anslutning till beräkningarna har bedömningar gjorts även av det väntade utfallet för budgetåret 1986/87. Underlag för beräkningarna har hämtats från berörda myndigheter. För beräkningarna av inkomstskatterna har dessutom uppgifter från RRVs taxeringsstatistiska undersökning och akliebolagsenkäl ulnyttjats. Underlaget till RRVs taxeringsstalisliska undersökning utgör ett urval av 23000 personers självdeklarationer. I här presenterade beräkningar ingår resultat baserade på undersökningen för inkomståret 1984.

Inledningsvis presenteras en sammanfattning av beräkningsresultaten. 1 den återstående delen redovisas förutsättningar, antaganden och beräkningsresultat för de olika inkomsttitlarna. Inkomsterna på statsbudgeten budgetåren 1983/84-1985/86 framgår av bilaga A. För att underiätta en jämförelse med prognoserna i den prehminära nationalbudgeten presenteras i bilaga B beräkningsresultaten kalenderårsvis för åren 1986, 1987 och 1988.

Den av RRV utgivna Inkomstliggaren för budgetåret 1986/87 kan användas som komplement till RRVs inkomstberäkning. Inkomstliggaren innehåller utförliga beskrivningar av vad de olika inkomsttitlarna avser och vilka bestämmelser som gäller för dem.

Beslut i detta ärende har fattats av generaldirektören Mundebo i närvaro av avdelningschefen Sanell, revisionsdirektören Danielsson, avdelningsdirektören Dalmo, byrådirektörerna Aronsson och Rahmn, förste revisorn Andersson, byråassistenten Stenberg, assistenten Frank samt avdelningsdirektören Svahlstedt, föredragande.

Stockholm den 12 december 1986

Ingemar Mundebo

Peter Svahlstedt

1¶Riksdagen 1986/87. I saml. Nr 100. Bilaga 1.2

I Sammanfattning Prop- 1986/87: loo

Bil. 1.2

Förutsättningar

RRVs förslag till beräkning av statsbudgetens inkomster under budgetåret 1987/88 och den nu gjorda prognosen av inkomsterna under budgetåret 1986/87 har ulförts under antagande om oförändrad ekonomisk politik. Förändringar av ekonomisk-politisk karaktär har beakiats i de fall del föreligger beslut av statsmakterna eller förslag därom har lagts fram av regeringen i propositioner offentliggjorda före den 24 november 1986. Till grund för beräkningen ligger bl. a. följande förutsättningar:

- Införande av särskild skatteutjämningsavgift för år 1986 och 1987.

- Förändringar i den statliga bostadslåneräntan

- Förändringar i reglerna för inkomstskatten åren 1987 och 1988

- Höjning av ATP-avgiften för år 1987

- Ändrad värdering av akiier vid kapitalbeskattning

- Höjning av vissa energiskatter

- Höjning av skatterna på alkoholdrycker och tobak

- Höjning av arbetsmarknadsavgiften

Förutom dessa institutionella förutsättningar är bedömningen av konjunkturutvecklingen betydelsefull för beräkningen av statsbudgetens inkomster. Den bedömning av det ekonomiska läget som presenterades i konjunkturinstitutets höstrapport 1986 har tillsammans med regeringens bedömning av den ekonomiska utvecklingen i skrivelse från den 15 oktober 1986 (1986/87: 33) utgjort det huvudsakliga underlaget för antagandena om den samhällsekonomiska utvecklingen. RRV harockså haft kontakter med finansdepartementet under det där pågående arbetet med den preliminära nationalbudgeten för år 1987. Pä grundval härav har RRV valt att utgå från följande antaganden för beräkningarna:

Följande antaganden ligger till grund för RRVs beräkningar:

1988 Utbetald lönesumma'

8,5

5,6

3,5

Konsumentprisindex, årsmedeltal'

4,1

3,2

2,0

Privat konsumtion, volym'

2,7

2,5

1,5

Basbelopp, kr.

23 300

24 100

24800 Basenhet, kr.

7 800

9000 Bostadslåneränta, procent

13,35

9,3

' Procentuell förändring från föregående år

En av RRV genomförd enkätundersökning till 2500 svenska aktiebolag, sparbanker och försäkringsbolag ligger även till grund för beräkningen av juridiska personers skatter. I denna enkät har det bl.a. framkommit att skatteunderlaget för juridiska personer beräknas öka med ca 25% mellan åren 1985 och 1986.

En specifikation av RRVs beräkningar av statsbudgetens inkomster under budgetåren 1986/87 och 1987/88 framgår av tabell 3.

statsbudgetens totala inkomster budgetåren 1986/87 och 1987/88

Enligt de nu redovisade beräkningarna uppgår statsbudgetens inkomster budgetåret 1986/87 till 296 214 milj. kr. Det är 21 114 milj. kr. eller 7,7 % mer än utfallet för budgetåret 1985/86. Utvecklingstakten för siatsbudgetens inkomster blir därmed något högre mellan budgetåren 1985/86 och 1986/87 än den varit mellan tidigare budgetår.

Prop. 1986/87: 100 Bil. 1.2

Diagram 1. Statsbudgetens inkomster budgetåret 1987/88. Procent av totala inkomsterna.

■r-, ■■ ■•, *•, . \ \ \ , '■p \

./'. \ \ '*. \': s *-. '•, ' •\''-'". ■*. \ \ \ \'

Mervärdesskatt 23,7 %

f\

Fysiska och juridiska personers inkomstskatt 21,9 .

Socialavgifter 20,1 S

.V/.'."AV,VjV, (•AV.V.yAV.W

Prognos budgetaret 1987/88 299 567 milj.kr.

Skatt pä varor och tjänster exkl. mervärdesskatt 17,5 %

övriga inkomster 16,8 ;

För budgetåret 1987/88 beräknas statsbudgetens inkomster till 300292 milj. kr. Ökningen i förhållande till budgetåret 1986/87 blir 4078 milj. kr. vilket motsvarar 1,4% i ökningstakt. Några engångseffekter av större betydelse och som påverkar utvecklingstakten mellan åren finns inte. Den beräknade ökningstakten av inkomsterna på statsbudgeten mellan budgetåren 1986/87 och 1987/88 blir därmed den lägsta ökningstakt som varil sedan den nya indelningen av siatsbudgetens inkomster genomfördes fr.o.m. budgetåret 1980/81.

Utveckling av inkomsterna

De beräknade förändringarna av inkomsterna på statsbudgeten på

21 114 resp. 4078 milj. kr. mellan resp. budgetår har delats upp i tabell 1 på

några av de intressantaste inkomsttitlarna.

• \ Riksdagen 1986/87. / .saml. Nr /OO. Bilaga /.2

Tabell 1. Förändringar mellan budgetåren 1985/86-1986/87 och 1986/87-1987/88 Prop. 1986/87: 100 (miljarder kr.)________________________________________________ gj| [2

Inkomstgrupp/

1985/86 till

1986/87 till

Inkomsttitel

1986/87

1987/88

Ull

Fysiska personers skatt

2,5

-0,7

1121 Juridiska personers skatt

0,6

+ l.\

1131 Ofördelbara skatter

-1-

1,5

1200 Lagstadgade socialavgifter

-h

6,3

+ 3,1

1312 Fastighetsskatt

2,9

-n.o

1342 Skatt på värdepapper

4-

1,5

+0,3

14II

Mervärdeskatt

-t-

3,3

+ 4,2

1424 Skatt på tobak

-h

0,1

+0,3

1425-

Skatt pä sprit, vin. malt-

och läskedrycker

-1-

0,5

+ 0,4

1428 Energiskatt

-1-

0,6

+ 1,1

2332 Bostadslåneräntan

-V

1,3

-3,4

2543 Skatteutjämningsavgift

1,5

-0,7

2625 Utförsäljning av beredskapslagcr

-f

0,2

-0,7

4000 Återbetalning av lån

—

0,7

-2,0

Övrigt, netto

-1-

0,2

-0,9

Summa förändringar

-1-21,1

+4,1

Förändringarna kan även delas upp i tre komponenter som redovisas i nedanstående tablå. En av komponenterna är de olika antaganden om den ekonomiska utvecklingen som ligger till grund för beräkningarna. En annan är de föreslagna förändringarna i de lagar och de regelsystem som påverkar statens inkomster och utgifter. En tredje komponent benämnd Övrigt innehåller bl. a. förändrade beräkningsmetoder och redovisningsförändringar m. m. Uppdelningen på dessa komponenter kan inte göras på ett entydigt sätt, men på aggregerad nivå ger sammanställningen ändå en bild av orsakerna till förändringarna av statsbudgetens inkomster mellan budgetåren.

Orsak till förändring

Förändringar i

miljarder kr.

1985/86-1986/87

1986/87- 1987/88

Den allmänna ekonomiska utvecklingen Skatte-, avgifts- och ränteförändringar Övrigt

Summa förändringar

11,2 6,0 3,9

21,1

7,5 -2,6 -0,8

4,1

Förändringar orsakade av den allmänna ekonomiska utvecklingen på 11,2 resp. 7,5 miljarder kr. består av ökade skatte- och avgiftsinkomster genom utvecklingen av löner, priser och privat konsumtion etc. Av tablån framgår att skatte-, avgifts- och ränteförändringar orsakar en nettoökning på 6 miljarder kr. mellan budgetåren 1985/86 och 1986/87. Av denna ökning svarar höjningen av bostadslåneräntan och omsättningsskatten på aktier för ca 1,3 miljarder kr. vardera. Vidaie beräknas den nya fastighetsskatten och skatteutjämningsavgiften ge ett tillskott på ca 2,9 resp. 1,5 miljarder kr. budgetåret 1986/87.

Skatte-, avgifts- och ränteförändringar mellan budgetåren 1986/87 och 1987/88 bidrar med en negaliv nettopost till inkomstförändringarna mellan

budgetåren 1986/87 och 1987/88. Sänkningen av den stadiga bostadslåne- Prop. 1986/87: 100 räntan bidrar till att räntor och återbetalningar av lån minskar med ca5 Bil. 1.2 miljarder kr. Höjningen av fastighetsskatten och arbetsmarknadsavgiften innebär en förstärkning på 1,0 resp. 1,7 miljarder kr. för budgetåret 1987/88. Den föreslagna höjningen av skatten på alkoholdrycker och tobak ökar inkomsterna med 0,7 miljarder kr. budgetåret 1987/88.

I det följande redogörs ytterligare för de större förändringarna i de beräknade inkomsterna mellan budgetåren 1986/87 och 1987/88.

Fysiska personers inkomstskatt

Fysiska personers skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse beräknas öka med 2516milj. kr. mellan budgetåren 1985/86 och 1986/87. En av orsakerna till ökningen av skatteinkomsterna är att posten preliminärskatt ökar med ca 10% mellan budgetåren, vilket är mer än lönesummeutvecklingen. Detta beror i sin tur på förhållandevis små skattesänkningar för åren 1986 och 1987 jämfört med år 1985. Tidsprofilen i de antagna lönesummeökningarna gör med gällande regler för kommunalskatleutbetalningarna att dessa blir förhållandevis höga budgetåren 1986/87 och 1987/88, trots att kommunernas förskott reducerats åren 1987 och 1988. Vid beräkningen av preliminärskatterna för år 1987 har RRV antagit att den kommunala medelutdebiteringen ökar med 11 öre.

För budgetåret 1987/88 beräknas titeln fysiska personers inkomstskatter till 45 168 milj. kr. Det är en minskning med 695 milj. kr. Till grund för beräkningarna av fysiska personers inkomstskatter år 1987 ligger bl. a. regeländringarna i skatteskalor m. m. Dessutom införs ett statligt grundavdrag på 9000 kr. Det kommunala grundavdraget höjs samtidigt från 7500kr. fill 9000kr. Den s.k. basenheten i skatteskalan höjs från 7 800kr. till 9000kr. och den s.k. brytpunkten för tilläggsbelopp höjs från 124800kr. fill 135000kr. Dessutom upphör garantibeskattningen från år 1987. De statsfinansiella konsekvenserna av regeländringarna i skattesystemet år 1987 beräknar RRV till en total skattesänkning på ca4,2 miljarder kr. RRV beräknar att preliminärskatterna ökar med 6% mellan budgetåren 1986/87 och 1987/88. Utbetalningarna till kommunerna ökar dock med 7.7%, varför nettot på titeln blir lägre än 1986/87.

Juridiska personers inkomstskatt

Nettot påjuridiska personers skaller beräknas minska med 574milj.kr. mellan budgetåren 1985/86 och 1986/87. På inkomsttiteln beräknas inkoms terna öka med 1 726 milj. kr. och utgifterna beräknas öka med 2 299 milj. kr. Ökningen av inkomsterna beror främst på att de preliminärt debiterade B-skatterna ökar till följd av att den slutliga skatten år 1984 och 1985 ökar med 21% resp. 15% jämfört med år 1983 resp. 1984, Ökningen av den slutliga skatten beror till största delen på fastighetsskattens och vinstdel- ningsskaltens införande. Utgifterna ökar beroende på att omföringarna och utbetalningarna ökar från titeln. Budgetåret 1986/87 omförs 1985 års skat ter och avgifter bl.a. fastighetsskatten som beräknas till 2500milj.kr. 5

Vidare utbetalas vinstdelningsskatten vilken beräknas tiU 2000milj.kr. Prop. 1986/87: 100 Budgetåret 1986/87 beräknas titelni juridiska personers inkomstskatt till Bil. 1.2 15 277 milj. kr.

Mellan budgetåren 1986/87 och 1987/88 beräknas nettot på juridiska personers skatter öka med 2 149 milj. kr. Inkomsterna på titeln ökar med 3 193 milj. kr. Ökningen beror bl. a. på att det statliga skatteunderlaget 1986 beräknas öka med 25 % jämfört med år 1985 enligt RRVs s. k. bolagsenkät. Dessutom ökar fastighetsskatten med ca500milj. kr. och vinstdelningsskatten med 1 300 milj. kr. mellan åren 1985 och 1986. Därmed kommer den slutliga skatten att öka med 20% 1986 i förhållande till år 1985. Ökningen av den slutliga skatten är 1986 påverkar 1988 års preliminärt debiterade B-skatl. Effeklen av alt den slutliga skatten beräknas öka både åren 1985 och 1986 blir då att den preliminära B-skatten beräknas öka med nära 5 miljarder kr. Det höga preliminäruttaget beräknas minska fyllnadsinbetalningarna med ca 1,5 milj. kr. Även den överskjutande skatten och den kvarstående skatten beräknas minska något jämfört med budgetåret 1986/87. Utgifterna på titeln beräknas öka med I 044milj. kr. från budgelåret 1986/87 till 1987/88. Denna ökning beror till största delen på omföringar av fastighetsskatt och utbetalningar av \instdelningsskatt från titeln. Budgetåret 1987/88 beräknas titeln juridiska personers inkomstskatt till 17426milj. kr.

Lagstadgade socialavgifter

Inkomsterna från de lagstadgade socialavgifterna beräknas öka med 6,3 miljarder kr. mellan budgetåren 1985/86 och 1986/87. Den kassamässiga ökningen mellan budgetåren är emellertid inte lika stor som den redovisade. Inkomsttiteln sjukförsäkringsavgift, netto har i bokslutet för budgetåret 1985/86 belastats med korrigeringar från tidigare budgetår, vilket innebär att summa inkomster för de lagstadgade socialavgifterna är redovisade till ett lägre belopp än vad som kassamässigt har fiutit in till statsbudgeten. Om en korrigering görs av dessa icke kassamässiga transaktioner blir ökningen mellan budgetåren 1985/86 och 1986/87 ca4,2 miljarder kr., vilket motsvarar ca7,9% i ökningstakt. Budgetåret 1986/87 beräknas inkomsterna från lagstadgade socialavgifter till 57 154milj. kr.

Ökningslakten för inkomsterna från socialavgifterna mellan budgetåren 1986/87 och 1987/88 beräknas bli ca5,4%, vdket motsvarar 3,1 miljarder kr. Den lägre utvecklingstakten mellan budgetåren 1986/87 och 1987/88 förklaras av det lägre anlagande som gjorts för lönesummeutvecklingen under åren 1987 och 1988 jämfört med utvecklingen under åren 1985 och 1986. Den beslutade höjningen av arbetsmarknadsavgiften med 0,42 procentenheter till 2,006% fr. o. m. den I januari 1987, ger ett inkomstiillskotl på statsbudgeten på ca 1,7 miljarder kr. för budgetåret 1987/88. Budgetåret 1987/88 beräknas inkomsterna från lagstadgade socialavgifter till 60260 milj. kr.

Höjningen av ATP-avgiften från samma datum med 0,2 procentenheter ger AP-fonderna ett inkomsttillskott på ca 0,8 miljarder kr. Dessa inkoms ter påverkar inte statsbudgetens inkomster, eftersom inkomsterna utbeta- 6 las direkt till de allmänna pensionsfonderna.

Skall på egendom Prop. 1986/87:100

Fr.o.m. den 1 januari 1985 infördes en statlig fastighetsskatt. Samtidigt upphörde den s. k. hyreshusavgiften som år 1984 uppgick till ca 1 miljard kr. Den skatt som redovisas på statsbudgeten budgetåret 1986/87 är fastighetsskatten för år 1985. Den beräknas till ca3,9miljarder kr. varav ea 1,3 miljarder kr. betalas av fysiska personer. Eftersom fastighetsskatten trappas upp år 1986 beräknas inkomsterna på titeln öka med ca 1,0 miljard kr. fill ca4,9 miljarder kr. budgetåret 1987/88.

Den I juli 1986 fördubblades omsättningsskatten på värdepapper. Med nuvarande kurs- och omsättningsutveckling på fondbörsen som grund beräknar RRV att skatten på värdepapper uppgår fill 3,1 miljarder kr. budgetåret 1986/87 och till 3,4miljarder kr. budgetårel 1987/88.

Skatt på varor och tjänster

Inkomsten av mervärdeskalt, som netto är den största inkomsttiteln på statsbudgeten, uppgick till 63 524 milj. kr budgetåret 1985/86. För budgetåren 1986/87 och 1987/88 beräknas nu inkomslerna till 66 800 milj. kr. resp. 71 000 milj. kr. Inkomstökningarna beror på antagande om att beskattningsunderlaget för mervärdeskatt ökar. Det är främst antagande om utvecklingen av privat konsumtion i löpande pris som påverkar beskatlnings-underiaget. Som tidigare har nämnts antar RRV att den privata konsumtionen i löpande priser ökar med 7,4% år 1986, 6,7% år 1987 och med 3,5% år 1988.

Inkomsterna av energiskatt beräknas öka med 561 milj.kr. mellan budgetåren 1985/86 och 1986/87 och med I lOOmilj.kr. mellan budgetåren 1986/87 och 1987/88. För båda budgetåren förklaras ökningen till helt övervägande del av den skattehöjning för bl. a. oljor och kol som träder i kraft den 1 januari 1987. Inkomsterna på titeln energiskatt beräknas till 11 600milj. kr. för budgetåret 1986/87 och till 12 700milj. kr. för budgetåret 1987/88.

Skatterna på alkoholdrycker och tobak höjdes senast i december 1984. Regeringen föreslår nu höjningar av skatten på alkoholdrycker den I januari 1987 (prop. 1986/87:66). För spritdrycker innebär det att procentavgiften höjs från 56%i fiU 60% och för vin från 36% lill 39%). Vidare höjs skallen på starköl med 65 öre per liter till 7: 85 kr. per liter.

Sammantaget beräknas skatteökningarna öka inkomsterna med drygt lOOmilj. kr. 1986/87 och med ca500milj. kr. 1987/88. Hänsyn har då tagits till att konsumtionen sjunker till följd av skattehöjningarna. De totala inkomsterna av skatt på sprit, vin och malt- och läskedrycker uppgick till 8791 milj. kr. för budgetåret 1985/86. TUl följd av ökad konsumtion hitfills under 1986/87 och förslag om höjd skatt beräknas nu inkomsterna till 9290milj.kr. 1986/87. För budgetåret 1987/88 får skattehöjningarna full effekt och inkomsterna ökar till 9710milj. kr.

Regeringen föreslår också en höjning av tobaksskatten den 1 februari 1987. Bl.a. föreslås att skatten på cigarretter höjs med 4öre per st. Till följd härav beräknas inkomsterna öka med ca lOOmilj. kr. budgetåret

1986/87 och med drygt 200 milj. kr. budgetåret 1987/88. Med hänsyn tagen Prop. 1986/87: 100 till skattehöjningen och dess effekt på konsumtionen beräknas inkomster- Bil. 1.2 na till 4050milj.kr. för 1986/87. Det är 115milj.kr. mer än utfallet för 1985/86. För budgetåret 1987/88 ökar inkomsterna till 4300milj. kr. enär skattehöjningen ger en helårseffekt.

Övriga inkomsler

Ränteinkomsterna minskar med ca27%, vilket motsvarar 3,6 miljarder kr. mellan budgetåren 1986/87 och 1987/88. Ökningen förklaras helt av att bostadslåneräntan kommer att justeras ned lill 9,3% för åren 1987 och 1988, dvs. en sänkning med 4,05 procentenheter. Ränteinkomsterna beräknas fiU I3 379milj.kr. för budgelåret 1986/87 och tUl 9769milj.kr. för budgetåret 1987/88.

Återbetalningar av lån minskar med ca 2 miljarder kr. mellan budgetåren 1986/87 och 1987/88. De osedvanligt höga återbetalningarna under budgetåret 1986/87 beror på att inlösen av bostadslån görs i högre utsträckning än normalt till följd av den stora diskrepansen mellan den statliga bostadslåneräntan och övriga räntor. Sänkningen av bostadslåneräntan under 1987 medför atl återbetalningarna beräknas återgå till en mer normal nivå. Inkomsterna från återbetalningar av lån beräknas fill 6887 milj. kr. för budgetåret 1986/87 och till 4927 milj. kr. för budgetåret 1987/88.

En detaljerad redovisning av beräkningsresultaten finns publicerad i RRVs inkomstberäkningsrapport (Dnr 1986:884)

Känslighetskalkyl

För atl påvisa vilken stor betydelse antagandet om utvecklingen av lönesumma och privat konsumtion har på statsbudgetens inkomster har RRV utfört en grov känslighetskalkyl. Av nedanstående tablå framgår att en ökning av utvecklingen för lönesumman under år 1987 med ytterligare en procentenhet i kombination med en ytterligare procentenhets ökning av den privata konsumtionen ceteris paribus i löpande priser ger 2,8 miljarder kr. i tillskott till statsbudgetens inkomster.

Förändrad ut- Effekt pä stats-

vecklingstakt budgetens in-

1987 komster 1987/88

(milj. kr.)

Utbetald lönesumma +1 procentenhet +2 300

Privat konsumtion i löpande priser +1 procentenhet -i- 500

Summa +2800

Det bör särskilt påpekas att det inte går att direkt applicera detta resultat på förändringar av utvecklingstakten för exempelvis år 1986. Detta främst beroende på att de kassamässiga flödena, exempelvis kommunalskatleutbetalningarna, sker med en viss kalendarisk eftersläpning.

Bruttoredovisning av statsbudgetens inkomster Prop. 1986/87:100

Bil. 1.2

På de flesta inkomsttitlar pa statsbudgeten redovisas endast inkomster. På

ett mindre antal titlar redovisas även utgifter. För dessa titlar sker en nettoredovisning, dvs. saldot av inkomster och utgifter tas upp på statsbudgetens inkomstsida. 1 tabell 2 görs en sammanställning av bruttobeloppen budgetåren 1985/86, 1986/87 och 1987/88. 1 RRVs prognosarbete ingår att bedöma utvecklingen av bruttobeloppen för såväl inkomster som utgifter. En närmare redovisning av dessa belopp finns i beskrivningen av resp. inkomsttitel.

Av tabell 2 framgår att bruttoinkomsterna för budgetåret 1987/88 beräknas uppgå till 634,8 miljarder kr. vilket är mer än dubbelt så mycket som inkomsterna netto på statsbudgeten. Utgifterna på inkomsttitlarna beräknas till 334,5 miljarder kr. för samma budgetår.

Den största differensen mellan brutto- och nettoredovisningen finns på inkomsttypen 1000 Skatter. Inkomsterna på huvudgruppen 1100 består till största delen av preliminärskatter (statlig och kommunal inkomstskatt m. m.). Utgifterna utgörs bl. a. av utbetalningar av kommunalskattemedel och överskjutande skatt. För huvudgrupp 1100 beräknas bruttoinkomsterna öka med 6,3% mellan budgetåren 1986/87 och 1987/88. Mellan samma budgetår ökar bruttoutgifterna med 7,8 %). Till följd av att utgifterna under huvudgruppen 1100 ökar snabbare än mkomsterna, utvecklas nettot på inkomsthuvudgruppen endast med 2,4%.

Inkomsterna på huvudgruppen 1200 består i huvudsak av arbetsgivaravgifter. 1 den tabellariska bruttosammanställningen ingår säväl ATP-avgifter som de övriga arbetsgivaravgifter som överförs till fonderade medel utanför statsbudgeten. Utgifterna utgörs av utbetalningar till ATP-systemet och olika fonderingar inom den statliga sektorn. Vidare utbetalas sjukförsäkringsavgifternas andel av sjukförsäkringens kostnader. Bruttoinkomsterna för huvudgruppen 1200 beräknas öka med 5,4% mellan budgelåren 1986/87 och 1987/88.

Bruttoinkomsterna på huvudgruppen 1400 beräknas till 179.4 miljarder kr. för budgetåret 1987/88 och bruttoutgifterna till 55,3 miljarder kr. för samma år. Bruttoutgifterna utgör återbetalningar av mervärdeskatt.

För budgetåret 1987/88 beräknas bruttoinkomsterna på huvudgrupp 5200 bli ungefär lika stora som bruttoulgifterna. Nettot som tas upp på statsbudgeten är ca0,2 miljarder kr. Omföringar mellan huvudgrupperna 1200 och 5200 av de statliga arbetsgivaravgifterna liksom omföringar mellan huvudgrupperna 1100, 1200 och 1300 av egenavgifter, förmögenhetsskatter etc. är exkluderade i tabell 2.

r-~oo\r4vorovr*-. 11 vD — r- o Ol r- r-

\Doi — oo-ONr —

"v*-( o - \D ■ r*l

vC* '-D ri (1

Prop. 1986/87: Bil. 1.2

00

— -oOvoor-voON

O'/ — OOQOOOOO

Ooioor- — ■rr r-- OO ri o r

\C » — r*

— ovr-r-"n»/-ir-->sD

— — OvoOOOOr*-iON

TtoovorJOTTr-

O o r*-i Ov r- TT

so *n ~- r-\

ov 00 o O r*

1 1

O O

:?

8

1 1

3 ov

r 00 r 1 —

o —

1 1

11 11

r~ Ov On tT OO Tt

■n-

i5

sO OO

r- \o

Ov (N vc> r- n \D — r- O rJ 00 r~-

Tj- 00 — Ov o 't

IIO

ri —

as

ii

Ttw-ioovoor-Ot-n OOO — oooooooo 0<lrniov000m

o\ Ov — r-l \o 00 Tt r I Tt r- r", r 1------

■B

oor-"r->/''Tt

mr*-, xOOOOOOv-i — TfOvOvvCrlvOvOO

r- Ov ri Ov r~- 00 ir-,

o t~n vc r-J r-i — —

»i n

c/1

o

tä ca

1- c .;q —

.S c/) >,_

=5o

15 P

g o .c in — o

Ot)

•v

3 O •V

a

■— u

o

c « os u

2 c

(/5 ----

(/, c Jr

3 J :JS

o o >

S o "

>" I, c

a > .

u o w

ca cd

Gi) >

"" - , ,

3 ö-a a .

cd ca :i;

OOO o o .ai

;V5 .

c " E .D o i-

- B £■<:

1¶O O ( ) O O c 'OOC I m Tt i

Prop. 1986/87: Bil. 1.2

00

Tabell 3. Sammanställning av beräkningsresultat för budgetåren 1986/87 och 1987/88 (milj.kr.)

1985/86

1986/87

1987/88

Förändring 1986/87-1987/88

Utfall

Statsbudget Prognos Prognos Belopp Procent

4,9 2,4

14,1

23308SS71 249628501 252344401 264607601 12263200 60410646 62634000 64091000 65657000 1566000

1000 Skatter:

1100 Skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse:

- 695000

- 695 000 2149000 2 149000

/ /10 Fysiska personers skatt på

inkomst, redlisationsvinst

43346843 45166000 45863000 45168000

och rörelse: 1111 Fysiska personers skatt pä

inkomst, realisationsvinst

43 346843 45 166000 45 863 000 45 168000

och rörelse

15 902287 15 902 287 - 377416

14 805000

I lOOOOO

15277000 17426000

15 277000 17 426000

1120Juridiska personers skatt på inkomsi, realisaiionsvinsi och rörelse:

1121 Juridiska personers skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse

I lOOOOO I lOOOOO

1130 OJördelharu skaller på inkomsi. realisationsvinst och rörelse:

- 377416

136 827

3 450

1 387 167

50819095

36404 960

-3 564 580

974 322

451 838

1 100000

4 000

3 000

1694 000

57153900

-896000

678 000

1 100000

5 000

3 000

1 795 000

60260100

40 305 000 -747000 9385 000 1 106000

1 544 000

1 100000

5 000

3 000

1 405 000

59238000

925 000

1131 Ofördelbara skatter på inkomst, realisationsvinst och rörelse

1140 1141

1143 1144

1200 Lagstadgade socialavgifter:

1211 Folkpensionsavgift

1221 Sjukförsäkringsavgift, netto

1231 Barnomsorgsavgift

Vu.\enutbildningsavgifl Övriga socialavgifter, netto Bidrag till förvaltningskostnader för arbetsskadeförsäkringen

Inkomster av arbelsgivaravgifter till arbetarskyddsstyrelsens och yrkesinspek-

112000 10000

3106200

425 000

.S6000

6,1 6,7

25,0

6,0

5,4

3,9 ■ 16,6

4,7 5,3

127,7

1241 1251 1261

Övriga inkomsiskalter: Kupongskatt Utskiftningsskatt och ersättningsskatt Bevillningsskatt Lotterivinstskatt

tionens verksamhet

106 837

4 200

3,5

1281 Allmän löneavgift

8 206000

8 542000

93 000

1,1

1300 Skatt på egendom:

8159 006

12249000

13 090000

14572000

1482000

11,3

1310 Skall på fast egendom:

1311 Skogsvärdsavgifter

372 539

5,0

1312 Fastighetsskau

3 891000

25,4

1320 Förmögenhelsskalt:

124 000

1321 Fysiska personers

förmögenhetsskatt

1482 036

1748 000

1 875 000

127 000

7,3

1322 Juridiska personers

förmögenlietsskatt

3000 •

~ 5.9

1440 Överskott vid försäljning av varor med stalsnwnopol:

1441 AB Vin-& Spritcentralens inlevererade överskott

1442 Systembolaget AB:s inlevererade överskott

1450 Skall på Ijänsler:

1451 Reseskatt

1452 Skatt pä annonser och reklam

1453 Totalisatorskatt

1454 Skatt på spel

1460 Skall på väginifik:

1461 Fordonsskatt

1462 Kilometerskatt

1470 Skatl på import:

1471 Tullmedel

1480 Övriga skatter på varor och tjänster:

1481 Övriga skatter på varor och tjänster

2000 Inkomster av statens verksamhet:

590000 460 000

Prop. 1986/87:

100 Bil

1. 1.2

1985/86 1986/87 1986/87 1987/88 Förändring

Utfall Statsbudget Prognos Pi

1986/87-1987/88

"Ognos Be

lopp Procent

1330 ArvsskatI ocli gåvoskall:

4,9

1331 Arvsskatt

943 364

.50000

5,0

1332 Gåvoskatt

197 329

10 000

4,5

1340 Övrig skall på egendom:

5 780000

1341 Stämpelskatt

2605 159

2670000 ■

- 10000 -

0,4

1342 Skatt på värdepapper

2 100000

3 100000

3 400000

300 000

9,7

1400 Skatt på varor och tjänster:

113696824

115S07 501

118009501

124118501

6109000

5,2

1410 Allmänna försiiljningsskaller:

63524 350

1411 Mervärdeskau

6? 524 3.50

6,3

1420,

1430 Skall på specifika varor:

1421 Bensinskatt

12 100000

1422 Särskilda varuskatter

858 703

929 000

1423 Försäljningsskatt på

motorfordon

1552 000

1 472 000

1424 Tobaksskiin

4 300 000

6,2

1425 Skatt pä spritdrycker

5 347 331

5 250000

5 650 000

5 900000

250 000

1426 Skall pä vin

2 110000

2 150000

2 260000

IIOOOO

1427 Skatt på malt- och

läskedrycker

1394 688

4,0

1428 Energiskatt

11 600 000

12 700000

1 100000

9,5

1429 Särskild avgift pä svavelhaltigt

bränsle

111

1000 -

66,7

1431 Särskild avgift tor

oljeprodukter m. m.

1600 335

1 400000

- 98000 -

7,0

1432 Kassettskatt

83 771

50 000

93 000

103 000

10,8

1433 Skatt på videobandspelare

104 000

133 000

143 000

7,5

1434 Skatt pä viss elektrisk kraft

2,1

1435 Särskild avgift mot försurnini

e 98623

73 000

5000 -

5,9

310000 180000

56,5

136 126

130 000

7,7

1455 000

1486 000

13 000

4,5

672 000

14,9

9,5

103 740

105 000

IIOOOO

5 000

4,8

5 184 259

5 305 000

5 280000

5 385000

105 000

3 041374

3 160000

3 120000

2,9

2 142 885

2 145 000

2 160000

2 175 000

15 000

/ 814129

1814 129

1 980000

3,2

29683450 34138108 32508893 26872087 -5636806 - 17,3

12

Prop

). 1986/87:

: 100

Bil.

1985/86 1986/87 1986/87 1987/88 Förändring

Utfall Statsbudget Prognos Pr

1986/1987-1987/88

ognos Belopp Procent

2100 Rörelseöverskott:

12476194

12424980

12336190

11524200 -

811990 -

6,6

2110 Affärsverkens inlevererade

överskott:

3100010 -

237665 -

7,1

2111 Postverkets inlevererade

överskott

48 280

47010 -

2 565 -

5,2

2112 Televerkets inlevererade

överskott

201000 -

103 000 -

33,9

2113 Statens järnvägars

inlevererade överskott

125 000

- -

125 000 -

100,0

2114 Luftfartsverkets

inlevererade överskott

91 180

145 200

42 800

29,5

2115 Affärsverkets FFVS

inlevererade överskott

70 300

73 500

77 000

3 500

4,8

2116 Statens vattenfallsverks

inlevererade överskott

3 123 133

2 486 000 -

5 400 -

0,2

2117 Domänverkets inlevererade

överskott

176 879

101000 -

48000 -

32,2

2120 Övriga myndigheters

inlevererade överskott:

(46 92/

9,7

2121 Vägverkets inlevererade

överskott

35 489

37 900

41 100

3 200

2122 Sjöfartsverkets inlevererade

överskott

63 500

51000 -

9800 -

16,1

2123 Inlevererat överskott av

uthyrning av ADB-utrustning

58 500

38,7

2130 Rikshankens inlevererade

överskoll:

6 700000

6 000000 -

700000 -

10,4

2131 Riksbankens inlevererade

överskott

6844 045

7 100000

6000000 -

700000 -

10,4

2140 Mynlverkels inlevererade

överskott:

- 47562

—

2141 Myntverkets inlevererade

överskott

- 47 562

—

2150 Överskott från

spelverksamliet:

1689 742

5,2

2151 Tipsmedel

1 223 246

1 264 000

1312 960

1384 690

5,5

2152 Lotterimedel

38 955

4,7

2200 Överskott av statens fastig-

hetsförvaltning:

459467

616930

503 279

608 926

105 647

21,0

2210 Överskott av fastighets-

förvaltning:

105 647

2211 Överskott av kriminalvårds-

styrelsens fastighets-

förvaltning

—

2214 Överskott av byggnads-

styrelsens verksamhet

615 000

105 451

21,0

2215 Överskott av generaltullstyrel

sens fastighetsförvaltning

1430

13,7

2300 Ränteinkomster:

12260843

13770852

13379161

9769 264 -;

3609897 -

27,0

2310,

2320 Ränlor på naringslån:

S6797i

808 937

739039 -

55 328 -

7,0

2311 Räntor på lokaliseringslån

323 803

260000 -

20000 -

l.l

2313 Ränteinkomster på statens

avdikningslån

160 -

40 -

20,0

2314 Ränteinkomster pä lån till

fiskerinäringen

7,1 13

Prop. 1986/87: 100 Bil. 1.2

1985/86 1986/87 1986/87 1987/88 Förändring

1986/87-1987/88

Utfall Statsbudget Prognos Prognos Belopp Procent

3 233

272 697

50348 S 346 199

2316 Ränteinkomster på vattenkraftslån

2317 Ränteinkomster pä luftfartslån

2318 Ränteinkomster pä statens lån till den mindre skeppsfarten

2319 Ränteinkomster pä kraftledningslån

2321 Ränteinkomster på skogsväglån

2322 Räntor på övriga näringslån, Kammarkollegiet

2323 Räntor på övriganäringslån, Lantbruksslyrelsen

2324 Räntor på televerkets statslån

2325 Räntor pä postverkets statslån

2330 Ränlor på bostadslån:

2331 Ränteinkomster på egnahemslän

2332 Ränteinkomster på lån för bostadsbyggande

2333 Ränteinkomster pä lån för bostadsförsörining för mindre bemedlade barnrika familjer

2334 Ränlor på övriga bostadslån. Bostadsstyrelsen

2340 Ränlor på studielån:

2341 Ränteinkomster på statens län för universitetsstudier

2342 Ränteinkomster på allmänna studielån

2350 Räntor på energisparlån:

2351 Ränlor pä energisparlån

2360 Räntor på medel avsatta lill pensioner:

2361 Ränteinkomster pä medel avsatta till folkpensionering

2370 Räntor på heredskapslagring:

2371 Räntor på beredskapslagring och förrådsanläggningar

2380.

2390 Övriga ränteinkomster:

2381 Ränteinkomster på län till personal inom utrikesförvaltningen m. m,

2382 Ränteinkomster på lån till personal inom bislåndsförvaltningen m. m.

2383 Ränteinkomster på statens bosättningslån

2384 Ränteinkomster på lån för kommunala markförvärv

2385 Ränteinkomster på län för studentkårlokaler

2386 Ränteinkomster på lån för allmänna samlingslokaler

25 084

179 \59k

14 500

179 1697

10 101

3 800

5.3 6.0

20,8

96,3

189 1697

18 300

165 000

3 800

274 000

48 290

9 912635

3 620

46 240

6 200540

9000 - 5,5

165 000

7,7

- 20000

3 080

-3 400079

3 360

270 000

49 320

35,4

8345 636 9 912 000 9600000 6 200000 -3 400000

7,3

303 35 776

360 28010

360 12 005

300 -9005 -

60 - 3000

- 16,7

- 25.0

35 773 480959 4809.59

28 000 540000 540 000

12 000 490000 490000

9 000 -370000 -370000 -

3 000 120000 - 120 000

- 25.0

- 24.5

- 24,5

7000 -

- 12.5

9036 934 974

7 000 920000

8 000 920000

7 000 -870000 -

1000 - 50000

- 12,5

- 5.4

870000 -

- 50 000

- 5,4

; 585 926

1554 270

1554 170

1573 680

/,J

45,0

450 I 159

550 -

3 889

2000 -

- 33,3

7 200

1000 -

- 86,1

15 800

14 300

11600 -

2 700

- 18,9

14 Prop. 1986/87: 100 Bil. 1.2

1985/86

1986/87

1987/88

Förändring 1986/87-1987/88

Utfall

Statsbudget Prognos Prognos Belopp

Procent

2389 Ränteinkomster pä lån för inventarier i vissa specialbosläder

2391 Ränteinkomster på markförvärv för jordbrukets rationalisering

2392 Räntor pä intressemedel 2394 Övriga ränteinkomster 2396 Ränteinkomster på det av

byggnadsstyrelsen förvaltade kapitalet

2400 Aktieutdelning:

2410 Inkomsler nr slatens akiier:

2411 Inkomster av statens aktier

2500

2511 2514

2517 2518

2519 2521 2522

2523 Offentligrättsliga avgifter:

Expeditionsavgifter Elevavgifter vid styrelsen för värdartjänst Tranksäkerhelsavgift Fyravgifter, farledsvaruavgifter

2528 2529

2532 2533 2534

2535 2536 2537 2538

2539 2-541

2543 2544

2545 Skeppsmätningsavgifter Fartygsinspektionsavgifter Avgifter för granskning av filmer och videogram Avgifter för särskild prövning och fyllnadsprövning inom skolväsendet Avgifter vid statens jordbruksnämnd Avgifter för statskontroll av krigsmaterialtill verkning ■avgifter vid bergsstaten Avgifter vid patent- och registreringsväsendet Avgifter för registrering i förenings- m. fl. register Utsökningsavgifter Avgifter vid statens planverk Vissa avgifter för registrering av körkort och motorfordon Avgifter för statliga garantier Lotteriavgifter Miljöskyddsavgift Miljöavgift på bekämpningsmedel och handelsgödsel Täktavgift

Avgifter vid tullverket Patientavgifter vid tandläkarutbildningen Skalleutjämningsavgift Avgifter i ärenden om lokala kabelsändningar Närradioavgifter

11,8

3 550

3 000

3 100

25 000

147 765

lOOOOO

3,1

1362 983 1400000

396435

396435 396435

390399

390399 390 399

447410

447410 447410

530 702

530 702 530 702

83 292

83292 83 292

18,6

18.6 18,6

2264923

497 351

3823666

3842327

516 355

3182 769 -

542 125

- 659558

25 770

- 17,2 5,0

32 49 300

32 49 800

32 50 800

2,0

343 366 2611

7 482

350000 2 500 6000

398931 2 500 7 000

443 000 2700 6400

44 069 200 600

11,0

8,0

- 8,6

>812

3 600

2 884

3 3 922

1000 3 200

1 3 455

1 3 460

0,1

149 025

157 877

21 544

92 563

24 000

29 350

93 390

93 400

2 350 10

8.0 6,0

125 951

3 125

17 789

133 300

3 200

132 950

153 395

3 200

29 300

137 250 133 475 -3 200 43 400

4 300 - 19920

14 100

3,2 - 13,0

48,1

8 996

28 948

120000 10000 50000

109 500 10000 33 000

110 500 10000 33 000

0,9

20759 579673

22 000 2083000

18475 2 083 000

16490 -1350000 -

1985 - 733 000

- 10.7

- 35.2

4 650 2048

2968 2 123

3 770 2 686

802 563

27,0 26,5

Prop. 1986/87:

100 Bil.

1985/86 1986/87 1986/87 1987/88 Förändring

Utfall Statsbudget Prognos P

1986/87-1987/88

rognos Belopp Procent

2600 Försäljningsinkomster:

765 547

2110980

1010425

290525 -

719900 -

71,2

2611 Inkomster vid kriminalvården

145 353

125 200

6,0

2612 Inkomster vid statens rätts-

kemiska laboratorium

3,1

2616 Försäljning av sjökort

2617 Lotsavgifter

67 300

73 000

3 300

4,7

2619 Inkomster vid riksantikvarie-

ämbetet

2624 Inkomster av uppbörd av

felparkeringsavgifter

48 534

49 500

2625 Utförsäljning av beredskaps-

lager

732000 -

100,0

2700 Böter m.m.:

469894

461901

451 701

465 701

14000

3,1

2711 Restavgifter

262 500

1,5

2712 Bölesmedel

193 200

203 200

5,2

2713 Vattenföroreningsavgift

1

2800 Övriga inkomster av statens

verksamhet:

590147

538400

500000 -

38400 -

7,1

2811 Övriga inkomster av statens

verksamhet

500000 -

38400 -

7,1

287652 322825

46682 75 750 229300

37282 6/000 2//000

13 549 30000 30000

3000 Inkomster av försåld egendom:

3100 Inkomster av försålda byggnader och maskiner m. m.:

3110 Affärsverkens inkomster av försålda fastigheter och iniiskiner:

3113 Statens järnvägars inkomster av försålda fastigheter och maskiner

3114 Luftfartsverkets inkomsterav försålda fastigheter och maskiner

3115 Affärsverket FFVS inkomster av försålda fastigheter och maskiner

3116 Statens vattenfallsverks inkomster av försålda fastigheter och maskiner

3117 Domänverkets inkomster av försålda fastigheter och maskiner

3120 Slalligs myndigheters inkomster av försålda byggnader och maskiner:

3121 Kriminalvårdsstyrelsens inkomster av försålda byggnader och maskiner

3122 Vägverkets inkomster av försålda byggnader och maskiner

3123 Sjöfartsverkets inkomsterav försålda byggnader och maskiner

688400

106100 - 582300 - 84,6

73050 -

- 156250

- 68,1

61000 -

- 150000

- 71,1

83,3

9400 14 750 18300 12050 - 6 250 - 34.2

6200 7 500

7 500

200 - 40,0

50 -100,0

16 Prop. 1986/87: 100 Bil. 1.2

1985/86

1986/87

1986/87 1987/88 Förändring

1986/87-1987/88

Utfall

Statsbudget Prognos Prognos Belopp Procent

60,0

3124 Statskontorets inkomster av försålda datorer m. m. 511 200 200

3125 Byggnadsstyrelsens inkomster av försålda byggnader och maskiner 7990 7 300 10000

3126 Generaltullstyrelsens inkomster av försålda byggnader och maskiner 134 50 50

2 863

1575

4100

1050

- 3050

- 74,4

2 863

4 100

3 050

- 74.4

238 106

245500

455000

32000

- 423000

- 93,0

33 000

32 000

2 000

6,7

207 188

212 500

- 425000

-100,0

7605310

4827111

6 886990

4927187

-1959803

- 28,5

698711

491705

520039

504495

- 15544

- 30000

- 3,0

- 9.4

392 179 27276

290000 27176

320000 28839

290000 30345

- 30000 1506

- 9.4 5.2

- 16,7

28 239

5,7

184 150

12 950

239 2220

233 2 309

243 2409

10 100

4,3 4,3

48 466

25 087

2 049

- 9,5

22 78

21 79

-100,0

95 000

IIOOOO

15 000

15,8

- 5,3

57 179

4900680

2500451

4500601

2 500600

-2000 001

- 44,4

-1

1

-100,0

4 900000

2 500000

4 500000

2 500000

-2000000

- 44,4

3200 Övriga inkomster av markförsäljning:

3211 Övriga inkomster av markförsäljning

3300 Övriga inkomster av försåld egendom:

3311 Inkomster av statens gruvegendom

3312 Övriga inkomsterav försåld egendom

4000 Återbetalning av lån:

4100 Återbetalning av näringslån:

4110 Ålerhelalning av industrilån:

4111 Återbetalning av lokaliseringslån

4120 Ålerhelalning av jordbriikslån:

4122 Återbetalning av statens avdikningslån

4123 Återbetalning av lån till fiskerinäringen

4130 Ålerhelalning av övriga näringslån:

4131 Återbetalning av vattenkraftslån

4132 Återbetalning av luftfartslån

4133 Återbetalning av statens lån lill den mindre skeppsfarten

4134 Återbetalning av kraftledningslån

4135 Återbetalning av skogsväglån

4136 Återbetalning av övriga riäringslän, kammarkollegiet

4137 Återbetalning av övriga näringslän. lantbruksstyrelsen

4138 Återbetalning av tidigare infriade statliga garantier

4200 Återbetalning av bostadslån m.m.:

4211 Återbetalning av län till e_gnahem

4212 Återbetalning av län för bostadsbyggande

4213 Återbetalning av lån för bostadsförsörining för mindre

bemedlade barnrika familjer 658 450 600 600

4214 Återbetalning av övriga

bostadslån, bostadsstyrelsen 22 - - -

Prop. 1986/87: Bil. 1.2

1985/86

1986/87

1987/88

Förändring 1986/87-1987/88

Utfall

Statsbudget Prognos Prognos Belopp Procent

16546 1 161993

353 686

473666

4300 Återbetalning av studielån:

4311 Återbetalning av statens lån tor universitetsstudier

4312 Återbetalning av allmänna studielån

4313 Återbetalning av studiemedel

4400 Återbetalning av energisparlån:

4411 Återbetalning av energisparlån

4500 Återbetalning av övriga lån:

4511 Återbetalning av lån till personal inom utrikesförvaltningen m. m.

4512 Återbetalning av lån till personal inom bistånds-förvaltningen m. m.

4513 Återbetalning av lån för kommunala markförvärv

4514 Återbetalning av län för studentkåriokaler

4515 Återbetalning av län för allmänna samlingslokaler

4516 Återbetalning av utgivna startlän och bidrag

4517 .Återbetalning av u-landslån 4519 Återbetalning av statens

bosättningslän 4521 Återbetalning av lån för inventarier i vissa specialbostäder

4525 Återbetalning av län för svenska FN-slyrkor

4526 Återbetalning av övriga lån

5000 Kalkylmässiga inkomster:

5100 Avskrivningar:

5110 Affärsverkens avskrivningar:

5113 Statens järnvägars avskrivningar

5114 Luftfartsverkets avskrivningar

5115 Affärsverket FFVS avskrivningar

5116 Statens vattenfallsverks avskrivningar

5120 Avskrivningar på fasligheler:

5121 Avskrivningar på fastigheter

5130 Uppdrugsmyndigheiers komplemenlkoslnader:

5131 Uppdragsmyndighetersm.fi. komplementkostnader

5140 Övriga avskrivningar:

5141 Vägverkets avskrivningar

5142 Sjöfartsverkets avskrivningar

5143 Avskrivningar på ADB-utrustning

7,2

101 000

1 178 568 1 384 040 I 395 035 1 496 035

29 40 35 35

25,0

6,2

16,7

12000 1383000

320000

320 000

151315

9000 1487000

300000

126057

3 000 104000

20 000

25 258

8000 1 376000

300 000

150915

25 000

6 200

15 000

5 100

-100

15 000

I 350

2 500

10 100

1 350

2600 - 51.0

100 -100.0 15900 - 61,2

272 433

20 607

16 375 18054

-5 000

-33,3

24 659 I 353

30 362

82 452

33 550 50 690

31 950 50690

33 550 47 432 -

1600 3 258

5.0 - 6,4

4436965

4 273303

3785 664

3778905 -

- 6 759

- 0,2

3 640 773

2 760328

3 967303

3616 664

3 605 905 -

2 720000

- 10 759

46 600

- 0,3

39 283 104 877

454 000 107 000

85 000 107 000

120000 115 000

35 000 8000

41,2

82 370

119 100

135 000

2 533 798 264354 264 354

2 395 000 284 994 284994

2 395 000

277494 277494

2 350000 -298200 298 200

- 45 000 20 706 20706

- 1,9

7.5 7,5

9/606

117 206

107 304

107 925

0,6

479 780 -

- 78686

- 14.1

192 303

185 900

192 700 -

- 78 200

- 28,9

93 775

48 100

- 48100

-100,0

178 112

195 000

183 215

231 725

Prop. 1986/87: 100 Bil. 1.2

1985/86 1986/87 1986/87 1987/88 Förändring

1986/87-1987/88

Utfall Statsbudget Prognos Prognos Belopp Procent

5144 Avskrivningar pä förråds- anläggningar för ekonomiskt försvar 60295 57 603 56 251 55 355 - 896 - 1,6

5200 Statliga pensionsavgifter,

netto: 796192 306000 169000 173000 4000 2,4

5211 Statliga pensionsavgifter,

netto 796 192 306000 169000 173000 4000 2,4

STATSBUDGETENS TOTALA

INKOMSTER 275098948 293189848 296214348 300291880 4077532 1,4

Norsiedts Trycken, Stockholm 1986 | g

Bilaga 1.3

Överföring av anslagsmedel mellan budgetår — samman fattning av RRV:s förslag och remissyttrandena

BUaga 1.3 Prop. 1986/87:100 Bil. 1.3

Sammanställning av remissyttranden över rapporten (RRV Dnr 1985: 361) Överföring av anslagsmedel mellan budgetår - ett ramanslag med anslagssparande och anslagskredit

I rapporten (RRV Dnr 1985: 361) Överföring av anslagsmedel mellan budgetår - ett ramanslag med anslagssparande och anslagskredit förslår riks-revisionsverket bl. a. att ett system för överföring av medel mellan budgetår för främst förvaltningsanslag införs. Överföringsbeloppen, som benämns anslagssparande och anslagskredit, bör redovisas och rapporteras inom ramen för den nuvarande anslagsredovisningen och de rutiner som är knutna till den.

Eftersom förvaltningsanslag för närvarande inte utgör någon entydig eller lätt avgränsbar kategori, föreslår RRV vidare att de anslag som skall medföra rätt till överföring identifieras genom en ny anslagsbeteckning. Beräkningen av överföringsbelopp förutsätter att anslaget utgör en ram, som beräkningarna kan utgå ifrån. RRV föreslår därför att den nya anslagstypen benämns lainanslag.

Under ramanslag får genom underutnyttjande medel sparas för förbrukning under senare budgetår, resp. genom överskridande utnyttjas en kredit på nästkommnde budgetårs anslag. Om anslaget har överskridits, uppkommer en anslagski-edii och om det har underutnyttjats uppkommer ett anslagssparande. Rätten att i form av överföringsbelopp överskrida eller underutnyttja anslagen kan begränsas, exempelvis med en procentsats.

Regeringen bör ha möjlighet att mot ramanslaget låta redovisa merulgifter mol statsbudgeten. Denna möjlighet förutsätts föras över till en myndighet endast efter beslut av regeringen i varje särskilt fall. Merulgifterna belastar inte myndigheten påföljande år i form av anslagskredit, och redovisas skilt från överföringsbeloppet. Merutgifterna påverkar inte anslagsbeloppet, ramen. Det kan vidare inträffa att ramanslaget underutnyttjas med mer än det högsta belopp som får föras över vid en begränsning av anslagssparandet. Denna överskjutande del av underutnyttjandet utgör en besparing mot slalsbudgeten.

Det under ramanslaget anvisade beloppet beräknas med hänsyn till pris-och löneförändringar pä samma sätt som nu sker i fråga om anslag till förvaltningskostnader. Det innebär att vid löneomräkningen under budgetarbetet i regeringskansliet tas endast hänsyn till de löneavtal som är kända vid anslagsberäkningen. Löneomräkningen kompletteras genom en slutlig omi-äkning. Den slutliga omräkningen anpassas till den teknik för pris- och löneomräkning som vid varje tidpunkt tillämpas. Omräkningen är en del av riksdagens anslagsanvisning. 1 motsats till övriga delar av det anvisade ramanslaget är den slutliga omräkningen vid anvisningen inte känd till beloppet. Omräkningen skall därför anslagsvis redovisas i den redovisning av anslagsutfall, överföringsbelopp, merulgifter och besparingar som årligen skall lämnas till riksdagen.

1¶Riksdagen 1986187. I saml. Nr 100. Bilaga 1.3

RRV föreslår vidare att nuvarande anslagstyper, främst förslagsanslag Prop. 1986/87: 100 och reservutionsunslag. bibehålls med oförändrade egenskaper. Deras B''- '-3 huvudsakliga användningsområden bör vara regelstyrda utgifter (bidrag) resp. investeringar. De olika anslagsbeteckningarnas innebörd bör regleras i en särskild förordning, som på sikt kan ingå i en samlad anslagsförordning.

Om poster av olika typ används under ett ramanslag, kan det medföra ett behov av mer detaljerad återredovisning till regering och riksdag än den som nu lämnas i publikationen Statsbudgetens utfall. RRV anser emellertid att man bör undvika poster med avvikande beteckningar under ramanslag. Härigenom skulle den nuvarande detaljeringsnivån i Statsbudgetens utfall vara tillräcklig. Behovet av att i vissa situationer överskrida anslagen eller utjämna fluktuationer mellan budgetår, vilken för närvarande tillgodoses genom förslagsvisa poster under förvallningsanslagen, skulle i slället täckas av den flexibilitet som överföringssystemet medlor. Bl.a. bör den nuvarande posten för lokalkostnader integreras i ramanslagen till myndigheternas förvaltningsulgifler.

RRV föreslår atl systemet med anslagssparande och anslagskredit prövas i en försöksverksamhet, som inledningsvis begränsas till de myndigheter som ingår i försöken med treåriga budgetramar. Under försöksverksamheten bör myndigheternas rätt till anslagssparande vara obegränsad, medan anslagskrediten förslagsvis begränsas till 7 procent av den slutligt beräknade anslagsramen.

Över detta förslag har följande myndigheter yttrat sig:

Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, generaltullstyrelsen, byggnadsstyrelsen, slatens arbetsgivarverk, universitets-och högskoleämbetet, centrala studiestödsnämnden, lanlbruksstyrelsen, arbetsmarknadsstyrelsen, statens lantmäteriverk, stfitens energiverk, statskontoret, statistiska centralbyrån, statens löne- och pensionsverk, länsstyrelsernas organisationsnämnd, överstyrelsen för civil beredskap, försvarets rationaliseringsinstitut, socialstyrelsen, försäkringsöverdomstolen, försäkringsrätten för södra Sverige, försäkringsrätten för mellansverige, försäkringsrätten för norra Sverige, sprängämnesinspektionen och statens arbetsmarknadsnämnd.

Universiteis- och högskoleämbetet har bifogat yttranden av universitetet i Stockholm, tekniska högskolan i Stockholm, danshögskolan, forskningsinstitutet för atomfysik, universitetet i Linköping, universitetet i Lund, universitetet i Göteborg, Chalmers lekniska högskola, högskolan i Karislad, högskolan i Borås och universitetet i Umeå.

Remissinstansernas yttranden sammanfattas nedan under de huvudsakliga ämnesområden som har berörts.

1¶Införande av ett överföringssystem. Principiell lösning Prop. 1986/87: 100

inom anslagssystemet via en ny anslagstyp, ramanslag, med Bil. 1.3 spar- och kreditmöjlighet

1 huvudfrågan är remissopinionen entydig. Samtliga som yttrat sig tillstyr ker att ett överföringssystem införs.

Den föreslagna principlösningen tillstyrks av alla remissinstanser som uttalar sig i frågan. Flera yttrar sig mycket positivt och menar att kombinationen av spar- och kreditmöjligheter skulle underlätta för myndigheterna att hantera oförutsedda tluktuationer i verksamhelen. Det framhålls också alt sysiemel skulle kunna förenkla den ofta detaljerade anslagsbevakning som för närvarande sker kring budgetårsskiflena. Flera myndigheler anför att den ökade flexibiliteten i anslagshanteringen skulle möjliggöra smärre investeringar av ralionaliseringskaraktär utan atl detta skulle kräva omfattande omprioriteringar i den löpande verksamheten.

Några invändningar mot systemets grundläggande delar framförs över huvud taget inte. Byggnadsslyrelsen argumenterar för alt deras nuvarande modell lor finansiering av driftkostnader "ulanför anslagssystemel" skall bibehållas. Eftersom byggnadsstyrelsens driftkostnader för närvarande finansieras via uppdragsmodell, dvs. helt utan anslagsmedel, anser styrelsen att anslagstypen ramanslag inle är tillämplig på byggnadsstyrelsens verksamhet.

2¶Styrning och begränsning av överföringsmöjligheterna

Vad anslagssparande beträffar har ingen myndighet några direkta invändningar mot att det görs obegränsat. Nägra påpekar dock alt del faktiska utrymmet för sparande är så ringa att det för deras del vore tillräckligt med en snäv spargräns. Två myndigheter, Stockholms universitet och försäkringsrätten för mellansverige, pekar dock på en hypotetisk risk för negativa incitamenlseffekter av ett obegränsal sparande; nämligen om en myndighet skulle ackumulera så stort sparbelopp att regeringen skulle se sig föranläten alt dra in det som besparing på statsbudgeten.

Förslaget att begränsa anslagskrediten tillstyrks i slort av remissinstanserna. Lantbruksstyrelsen förordar en generellt obegränsad kredit med möjligheter för regeringen att justera kreditutnyttjandet vid den årliga budgetbehandlingen medan statskontoret menar att kreditgränsen bör sältas vid 10%. Övriga myndigheter accepterar RRV:s förslag, dvs. en preliminär kreditgräns vid 7% av anslagsramen.

Vad avser möjligheten all styra kreditutnyltjandel via en räntefaktor, vilket RRV avvisar, i vart fall på kort sikl, anser statistiska cenlralbyrån alt frågan inte helt skall avskrivas. Särskilt i myndigheter med såväl anslags- som uppdragsverksamhel vore del naturligt med enhetliga villkor för betalningsströmmarna. Lantmäteriverket anser att anslagssparande bör räntekompenseras som ersättning för utebliven pris- och löneomräkning. I övrigt berörs inte frågan av remissinstanserna.

3¶Kompensation för avtalsenliga lönemerutgifter Prop. 1986/87: 100

I RRV:s rapport påpekas att överföringssystemet i sig öppnar möjligheter lill andra metoder för lönebudgetering än de som tillämpas för närvarande. Bl.a. framhålls atl en övergång till definitiva ramanslag skulle eliminera behovet av slutlig omräkning av ramarna.

Några myndigheter, bl.a. generaltullstyrelsen och statistiska centralbyrån, uttrycker oro för atl en metod för lönebudgetering och lönekompensation skulle komma att utformas så att myndigheternas reala resurser minskades. Lantbruksstyrelsen och statens energiverk framhåller att en löpande och tidig rapportering av löneavtalens beräknade konsekvenser och kompensationens storlek skulle underlätta myndigheternas planering och budgetbevakning. Slalens arbelsmarknadsnämnd förordar alt man utreder möjligheterna att snarast gå över lill alt anvisa definitiva ramanslag.

4¶Lokalkostnadspostens behandling i ett överföringssystem

Flertalet remissinstanser tillstyrker RRV.s förslag, dvs. att integrera lokalkoslnaderna i ramanslagen för förvaltningsulgifler. Flera myndigheler gör dock förbehållet atl ramanslaget inte skall få belastas med icke budgeterade hyreshöjningar och att myndigheterna bör få reella möjligheter alt påverka sin egen lokalanvändning och hyresnivå. "Befogenhet och ansvar måste följas åt" (arbetsmarknadsstyrelsen).

Generaltullstyrelsen är direkt negativ lill RRV:s förslag, bl. a. med hänvisning till att man själv direktförhyr lokaler för vilka hyresnivån förväntas stiga kraftigt.

Byggnadsstyrelsen anser för sin del atl fortsatta överväganden kring lokalkostnaderna i myndighelernas budgel bör ske samordnat med behandlingen av lokalförsörjningsulredningen i regeringskansliel liksom med pågående arbete i arbetsgruppen för översyn av lokalkoslnaderna i myndigheternas budget m. m.

5 Försöksverksamhet

Med etl undantag tillstyrker samtliga remissinstanser som har yttrat sig i denna fråga atl en försöksverksamhel inleds, i stort med den inrikining som RRV har angett. Försvarets rationaliseringsinstitut anser nämligen, med hänvisning till de goda erfarenhelerna av överföringssystemet inom försvaret, att det system som RRV föreslagit kan införas utan föregående försöksverksamhet.

Tio myndigheter uttrycker sin önskan att få delta i försöksverksamheten, nämligen: Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, universitets- och högskoleämbetet, statens lantmäteriverk, slatens energiverk, statistiska centralbyrån, statens löne- och pensionsverk, överstyrelsen för civil beredskap, socialstyrelsen, försäkringsrätten för södra Sverige och sprängämnesinspektionen.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1986 4

Bilaga 1.4

Vissa tabeller

rörande den statsfinansiella

utvecklingen m.m.

Bilaga 1.4 Den statsfinansiella utvecklingen

Prop. 1986/87: 100 Bil. 1.4

o »/> c

\ö »

f« QO t

t -

O -■ —

- -I-

O 1 ■t —

:0 a

Ll. I

Z'2

t/: CtO

s

00 O

§

os

o o

Öo oo

00 Cl

5

-N

os

o I/)

os - —

I i

f* OO "/"i

l/l r- —

tn

— 00 I I

— fS 00

- lO V".

I I

m 00 00

I I

os r-

TT

SO O

— Tf

n o

— 00 "O

I 1

ii

3 s

1 NO 5

i

r- "/"i

s

— in r-

os r —

Tf Tt

fN ri —

-I- I

m

3

5

r*-,

1 Os

•O

:

n

oo

rrt fN —

- r-, -N p r-i

I I

r *s rj

-I- I

"3

U ra

■a

3 •-

t2l

t/)

L- T

4> _

— T3

ts s

slag' rIiga = m

o ■a

<=£: i

1/3

0 i i

5 3

ÖL Cij-

c

E 5 " 1- "a > = "= S --a

:ji j: 1- -*' "u "? < li. ra 1 I Qi .:.

I Riksdagen 1986/87. I saml. Nr 100. Bilag,i 1.4

Bilaga 1.4 Den statstlnansiella utvecklingen

Prop. 1986/87: 100 Bii. 1.4

S

m O

O OS

;5

m so

r- o n Os — Cl a\ o o r- — >o

r- so

r-l —

un 00

3 —<

rt

32 é

r- Tf Tf so r-- "i Tf so

r4 so

so 0\

»n

Ti-

rr,

so SO

Tf r-l ri Tf

sD os sO " (N O r*". fv-,

Tt O — f*

sO O

m r*-i

r- un

os o

-43

Tj-

oo

i

r\

o —

1%

OS r Cl "

\D l Tf h-s

r*-| u-,

fJ —

>

«n

so

i/n r- m r- r-t sO

o sD Tf

in

1-1 \o r--

oo vo — 00 r —

i

O r) CJ r r-J v O

00 sO nO oo Tf Tt o m m - rr -rf r-i r

rl

r* Tt m

vi m r*-i

00 O vD T

m Cl r- C> o CJ r

sO »''1 (-n so Tf —

fl —

o OOO

X CJ — wn

fN OC sC OO

-H r I sD —

O OOO

00 wn — -

00 - tvn os

r u-j Cl CJ

r w-i —

ooooooo

I/-I sO — o '' Tf -

Cl r* u-1 cj o r ■

os c- o OO Tf iO\ Tf

i/i " Tt ■ r*-i

O OOO

fD Os 00 sD

"- OS Tf c

r- OO — \c

\0 m <zi r I

O OOO

so r-i a m

— oo O r--

in -o os —

r -o Tf —

ooooooo

Os c- — ri Tf ■o CJ

— — r*-i r-~----------- Tt

sTi i~i -rf t\ Os r------------

>/ Tf (-*-( rsl —

OOO Cl o C~

Tf 't rf

sO OO o r-) os CI

o OOO

Tf so so o

r —. r-- Tf

in <j 'n o

- U-J Tf -----

OOOOOOO o o r*-i t\ Tf \£) c- 00 OO C- t\ Tf r Os

OS os 1

1

OOO

Tf r-

00 — sO

OOOOOOO oo — — ■--. O 00 rn

Tt O Os Un C- r

sO OO \C

f*-i r-----------

c»

r-i m as

«0 Tf

— sD Tf -»i- ri — Tf ri r4 —

o •5S

OOO

t~ \D m \0 m -o

o OOO

Tt t> Os o

rn SU oo oc

00 r--- oo oo

m " rn

ooooooo

( Tf c- o — »yn Tt

sD oo — Oo oo os \0 Cl Tf Cc c~ r*-i m CI

S D.

O OOO

'- c4 CJ r

■— Tf Cl Tf

Cl Os o Cl

-N C4 c- —

OOO

r>-l Os Tf

O - «/n

o o o o o o so un c- fN Tt oo

rn r-i m <yy rn

Cl oo 00 so sO

m Cl —

_„

j£

ifl

1 Q

O

i/i

B

o o o o o

•n > — m o

00 u-t un o o

■ r\ os oo SC

' l-n et SC

o o o o o

o — Os Cl Cl r*-i c- \f Tt

c- m Tf 1 m,

Cl Cl —

— — l/l c

t; B

•' -r) yj-} nj

M 5 "■■tt

s

•a

*-

L»

n c/5

>

r.J

S

.s

CQ

-T] -i —

3

:2 U

c: - ; 3 « rt i-

1= b c .E 11 c

rt cd ;-J (/;

OX) 00 i-. — t/1

c c „rt Mg

'- ■- "5 -" .= c

OJ CJ :; = L- c

r§ M_5 2 .

'

00 C

>

• 17, 5. o

r; L- ;o 1

nP£hO ra oii;

si

Bilaga 1.4 Den statsflnansiella utvecklingen

Prop. 1986/87: 100 Bil. 1.4

U. c., u u. yi c/: "O

c-ciunosrj-oooTfooos

(-SJ — -r~-00Or*clC4r*

Cl '/-i O OS "n O Tf r- —' so >ci

Ttunc-.oo-msotcJOs —

— Cl CJ Tt un un so

sOunrn"r*TfcisDm

—'OOOsOOCJsoooO- TtcJViossOTfTtcimv-iOs

— — — unoomr-oor~- —

+ + + + + + + + + + +

i <« r-

Å oo E

\OTfTfoOrnr*CJ — — — —

— 00 O Tf (n ON o SÄ o

>n so 00 oo

I + } + I

I I I

ort ._ -a

Q. 00 S

D. c —

cisornvovn — »ync-r—r~-os

Ossoor-ocjmcjTToo

— ocjoo — r--</nTtosOTt

'C, — TtcJsDCJ — CJOsO

— —mTtsoooomc4

rTfsOrOssOTfCJOOOO

oorrnrcj — — OscJCjr--

oc — socjooooun—<«n

TfOr*C-Tf»nOO — OO

+ + + + + + + + + + I

2 E J5 ><

Ji cd jS ;.rt I/i . c >

— sOOsC-luniyn'— OOrO VI

c---- rtoooovnooTtc i —

r-ooooooo — r-ooTt r*

cimromTf-o rsl m

—. rf m -- —

oounrnr-*mOTfr*"imrnun ooTf-Ttor-trn—'so — TfciooosocimossOTfm as r*-irvjoor--i'n —-cjrt-, — m r* —I — — I + + I + + I I + I +

I-

C .-o OJ b — ra

< c/1

IIIII

llllll

<0> ia> O) os — O O — C- oo o rs)

oo CJ oo o

»n sO 00 00

r*-i 00 m i/~i o o rn un un —■Os© — CJ

llllll

O o o —

— OS O OO

r- o Cl r-- 00 Tf un c-

W~) Cl

+ + + /

IIIII

I I ro un un i/n vn O ro — os — OS */-,

+ + H-

■::: u c

ra o

.« n

■oofoor-ooscsoossOTf

oo — sOvrC-sOCJOOOs C~m — — 00rOO»OO'0s — CJ Cl ro Tf \£) c- Tt lO Tf o

citnÄOOoOOcOunrncj

OCIO- OsOsOssDTfOs r-un — OC-TtsOTfTt\Dro

— — — r-- rn

+ +l+ + + + -f-+l I

ra ur c cljd o c/) o "3

c/1 T3 -— (U

-i -= X) t/i

c =J u. —

C/) 1 i2 TD

r*-iO'Tfosh-r-Ttr-sOct

o — t>0 — sOOOTtOO

cicjTfwnTtrini— or-~oo\D

rsirnm(ynmr-ifmooooo inr-un — — \Os£)mcjcio \orsO*r-ir<immrncn

— Cl Cl cl Cl — —

ooc~Tfou-, ooor~r*nos'

>,ooco — — CICl — — 00 OsOC10a\OTfrn'sD — —

— — Cl — Ttrouncivn

++++++++++I

CJ — o C4 Cl o

— CJ d so o un sO — CJ — Cl

£ 00

<y — ? u- _D o a- o "

unOOOOununu-iOsOTf CI o O un o cl C4 Cl un Tf Os itrO'— —OscJCJOOC-iOs

1— r*-i\0 — rrfun — - —' —'CJClC4r*-|rn>/-i

wnuiOOOunOOunsOoo ooc-ovnuncioocios-

sDOOOOOC-rOOOOO— C- — — — r*i ro — Cl Cl 00 Cl iO\

+ + + + + + + + + + +

lllllll

I O O O OOO \0 sO

lllllll

O I O

O o

sO o

C OJ

■a

rir-ooin, »noor-moooo<j\ cIunoocloo-■TtrD-uo c-OooomooommTfoo oocjciosoor-~o — Os — f* Ttvnsoooo — r--oooOOs —---------------------- r-J —' CJ —

oooosoooooounvoosu-, D-moooovOoocimvn —

C-mCIOOOSsOrsDO

ooc4tnosc4ciosr--fNiOs\o

sOOOOr*Osm — OoounOs — — — cirnTfTfunio

TtTf—ooom(0\'vnoos TfrorOrovOOv»ÄOO — Tfun

c-moo — mTt — CIO — v-i

— mOsoososcj—fNfNr-

— — CJ- inro- —

+ + + + + + + + I + t

ooc-oocioooos — mso ooooOSTfooo — f*-i — civn Ovnooooooor-somooun '/nmciromOsor~-»/"i'OsO — clfOvnsDsoooc~c-m + + + + + + + + + + +

4* — .o ~

> ~ J=l

unsor-ooOso—'CJmTfu-i

r-r-r-r-c-oooooooooooo O0OsO0OC\0OO

c u- 1>

tr 13 T3 -o ■P C C =»

wnsor-oooso — c4mTfun

c-c-c-c-c-oooooooooooo OSOsOsOsOstJ\OsOsOs

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1986

Lagförslag

Bilaga 1.5

Bilaga 1.5 Prop. 1986/87: 100 Bil. 1.5

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1983:890) om allemanssparande

Härigenom föreskrivs att 4 § lagen (1983:890) om allemanssparande' skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4§ Varje sparare får sätta in högst 800 kronor i månaden i aUemanssparandet.

Under andra kvartalet år 1987 får en sparare, utöver insättningar enligt första stycket, sätta in sammanlagt högst 5000 kronor i allemanssparandel.

Spararens insättningar, i förekommande fall minskade med uttag, får sammanlagt inte överstiga 50000 kronor.

Denna lag träder i krafl den 1 april 1987.

Lagen omtryckt 1986:522. Riksdagen 1986/87. I .saml. Nr 100. Bilaga 1:5

Förslag till Prop. 1986/87: 100

Bil. 1.5 Lag om ändring i bankrörelselagen (1987: 000)

Härigenom föreskrivs att 2 § bankrörelselagen (1987:000) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2§

Med bankrörelse avses i denna lag verksamhet i vilken ingår inlåning från allmänheten på sådan räkning som bank allmänt använder.

Bankrörelse får, förutom av Sveriges riksbank, drivas endast av bankaktiebolag, sparbanker och centrala föreningsbanker, som har fått regeringens tillstånd (oktroj) därtill.

Ulan hinder av andra stycket får postverket för sin postgit-orördse hållu konton för allmänheten.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1987.

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning Prop. 1986/87:100

Finansplanen (bilaga 1)

1. Den ekonomisk-politiska strategin ................................................. ...... 1

2. Utvecklingen 1986-1987 .................................................................... 7

3. Budgetpolitiken ............................................................... 16

4. Sysselsättningen och lönebildningen ............................................ 25

5. Den kommunala ekonomin ............................................................. .... 31

Statsbudgeten och Särskilda frågor

1. Statsbudgeten budgetåren 1986/87 och 1987/88 .......................... 36

2. Extraordinära budgeteffekter ........................................................... ... 44

3. Statens lånebehov ............................................................................. 44

4. Statliga garantier ................................................................................ 45

5. Principer för bokföring av valutaförluster och räntor på statsskuldväxlar 48

6. Vissa budgettekniska frågor .............................................................. .. 49

7. Överföring av anslagsmedel mellan budgetår ................................ .. 54

8. Sparstimulerande åtgärder ................................................................ .. 71

9. Redogörelse av fördelningspolitiska effekter av beslutade åtgärder 72

10. Vissa frågor angående postverket och PKbanken ....................... .. 74

Hemställan ..................................................................................................... 77

Bilagor

Bilaga 1.1 Preliminär nationalbudget för 1987

Bilaga 1.2 Utdrag ur RRV:s inkomstberäkning

Bilaga 1.3 Sammanställning av remissyttrandena över rapporter (RRV Dnr 1985: 361) Överföring av anslagsmedel mellan budgetär - ett ramanslag med anslagssparande och anslagskredit

Bilaga 1.4 Vissa tabeller rörande den statsfinansieUa utvecklingen

Bilaga 1.5 Lagförslag

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1987 1 Riksdagen 1986/87. I saml. Nr 100. Innehållsförteckning

Bilaga 2 till budgetpropositionen 1987

Gemensamma frågor

Prop.

1986/87: 100 Bil. 2

Civildepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 18 december 1986

Föredragande: statsrådet Holmberg (punkterna 1 och 3-9), statsrådet Johansson (punkt 2)

Anmälan till budgetpropositionen år 1987 (gemensamma frågor)

1¶Regelförenkling och delegering 1.1 Bakgrund

Med regeringens prop. 1983/84: 119 (KU 25, rskr. 245) inleddes år 1984 arbetet för att få fram enklare och klarare regler inom den offentliga sektorn och att få en bättre överblick över det statliga regelbeståndet. En samlande beteckning för detta arbete är regelförenkling. Arbetet innebär bl. a. att föråldrade och i övrigt onödiga regler rensas ut, att krångliga och svåröverskådliga regelbestånd saneras och att de nya regler som behövs utformas så att de blir lätta att förstå och tillämpa.

Samma år drogs också riktlinjerna upp för regeringens befattning som sista instans med förvaltningsärenden, de s. k. delegeringsfrågorna (prop. 1984/85: 120, KU 23, rskr. 250). En utgångspunkt i dessa riktlinjer är att regeringen i sä stor utsträckning som möjligt skall avlastas sådana ärenden som inte kräver politiska ställningstaganden och att ärendena i princip inte bör kunna bli föremål för prövning i fler än två instanser.

1 1986 års budgetproposition lämnade regeringen en redogörelse för arbetet med att förenkla den statliga regelgivningen och att delegera beslutanderätten i förvaltningsärenden som prövas av regeringen (prop. 1985/86; 100 bil. 2 p. 1, KU 22, rskr. 191).

Avsikten är att en motsvarande redogörelse i fortsättningen skall lämnas till riksdagen varje år.

Statsrådsberedningen har på grundval av uppgifter från departementen sammanställt årets redogörelse för arbetet i regeringskansliet. Sammanställningen bör fogas till protokollet i detta ärende som bUaga 2.1. 1 Riksdagen 1986/87. I saml. Nr 100. Bilaga 2

1.2¶Närmare om regelförenklingsarbetet Prop. 1986/87:100

Bil. 2 1.2.1 Utgångspunkterna för arbetet

Regeringen har i sin skrivelse (1985/86:165, KU 28, rskr. 319) om frikom-munförsöket, regelförenklingen och förbättringen av den statliga servicen uttalat bl. a. följande om det statliga regelförenklingsarbetet:

Att förenkla det regelverk som styr samhället är en betydelsefull del i arbetet med förnyelsen av den offentliga sektorn.

Regelförenklingsarbetet måste omfatta alla typer av offentliga regler: lagar, förordningar, myndighetsföreskrifter och allmänna råd. Förenklingsarbetet bör också omfatta de statliga kollektivavtalen.

Syftet med förenklingsarbetet är att åstadkomma ändamålsenliga regler och en smidigare regeltillämpning. Reglernas funktion är att åstadkomma sådana handlingssätt som leder till önskade mäl. Normgivningen är således ett av flera styrmedel för att nå bestämda mål. För att kunna bedöma konsekvenserna av nya eller ändrade regler krävs en helhetssyn.

Bindande regler är, om de är ändamålsenligt utformade, nödvändiga och bra styrmedel. De anger lösningar på intressekonflikter och leder till en enhetlig rättstillämpning och till rättssäkerhet. Men många och detaljrika regler kan innebära en fara. När reglerna blir många och komplicerade ökar risken för olikartad rättstillämpning och bristande rättssäkerhet samt för att de i onödan fördyrar verksamheten hos staten, kommunerna, företagen och de enskilda. De kan också sammantagna bli så omfattande och svåröverskådliga, att de har svårt att nä fram till och därmed tillräckligt påverka dem de avser. Färre och enklare regler är därför ofta en förutsättning för att regelsystemet skall fungera på det sätt som var tänkt. Det är inte heller alltid som bindande regler, föreskrifter, är det lämpligaste medlet att styra samhällsutvecklingen. 1 vissa situationer kan det vara en tillräcklig åtgärd att meddela icke bindande regler, allmänna råd. När man överväger att införa eller ändra såväl bindande som icke bindande regler, bör alltid ordentliga konsekvensanalyser göras. Reglerna bör också alltid kontinuerligt utvärderas.

Det bör strykas under att någon principiell motsättning inte finns mellan regelförenklingsarbete och de samhällsmål om hälsa, säkerhet, god miljö, likvärdig utbildning osv. som ligger till grund för olika regelverk. Att styrmedlen förbättras gör det tvärtom lättare att uppnå målen.

Regelförenklingsarbetet syftar således till att få till stånd ändamålsenliga och sinsemellan koordinerade regler. En förutsättning härför är att förenklingsaspekterna beaktas när man bestämmer reglernas sakliga innehåll såväl som vid den språkliga utformningen av dem. Ansvaret for detta måste i första hand vila på dem som arbetar fram reglerna: strävan efter regelförenkling bör ingå som ett naturligt led i allt författningsarbete.

Med de här angivna utgångspunkterna görs insatser på bred front i olika former och med olika ansvariga organ.

Jag vill exempelvis erinra om det arbete som lagts ned inom civildepartementets område. Det berör bl. a. arbetsfördelningen mellan staten och kommunerna. I det s. k. frikommunförsöket prövas för närvarande smidigare former för regeltillämpning med omfattande decentralisering av beslutsnivåerna. Service från myndigheterna är ett annat omräde som ägnats ökad uppmärksamhet. Från t. ex. justitiedepartementets område kan erin-

ras om den nya förvaltningslagen (1986:223), som syftar bl. a. till att stärka Prop. 1986/87:100

rattssäkerheten och förbättra servicen åt enskilda och företag. De regler Bil. 2

som berör näringslivet behandlas i den s. k. normgruppen (I 1983: H) i

industridepartementet. En särskild redovisning av resultaten i detta arbete

kommer att lämnas senare i den i bilaga 14 aviserade näringspolitiska

propositionen.

Regelförenklingsarbetet i den samlade mening som jag här har angett omfattar ett brett spektrum av åtgärder utöver dem som närmast berörs i de tidigare omnämnda propositionerna 1983/84:119 och 120. I vissa fall aktualiseras härvid en direkt avreglering av ett område. Andra åtgärder kan vara byte av samhälleligt styrmedel, internationell harmonisering, administrativa förenklingar och förbättrad service. Åtgärdernas mångskiftande karaktär framgär av redogörelsen i underbilaga 2.1.

Under år 1986 har det för första gången blivit möjligt att få en överblick över samtliga gällande statliga föreskrifter och allmänna råd. Genom en ändring i författningssamlingsförordningen (1976: 725; omtryckt 1984:212, ändrad senast 1986: 597) fick nämligen de statliga myndigheterna under regeringen i uppdrag att senast till den 1 juli 1986 förteckna samtliga sina gällande föreskrifter och allmänna råd. De regler som inte den dagen fanns upptagna i en regelförteckning upphörde automatiskt att gälla vid utgången av juni 1986 (den s. k. stupstocken), om inte regeringen gett myndigheten dispens att förteckna reglerna senare.

Med regelförteckningarna, som för övrigt skall föras fortlöpande ute hos myndigheterna, har myndigheterna ett gott underlag för sitt fortsatta regelförenklingsarbete. Eftersom förteckningarna också åriigen skall lämnas in till regeringen i samband med myndigheternas anslagsframställningar, har vi fått ett system som dessutom ger regeringen möjlighet att få en samlad överblick över sina myndigheters regelbestånd. Med förteckningarna som underlag bör det sålunda bli möjligt för regeringen att fä en bättre överblick över hur dess normgivningsbemyndiganden till myndigheterna har utnyttjats. Jag återkommer i det följande (avsnitt 1.2.3) till regelförteckningarna.

Erfarenheterna av regelförenklingsarbetet hittills visar att det uppenbarligen kommer att ta tid att nå resultat både vad gäller regeringens och myndigheternas arbete. Större och mer långsiktiga utredningsinsatser behövs i många fall, om man skall nå förenklingar i regler som berör många och ofta tillämpas. Som framgår av redogörelsen i bilaga 2.1, bedrivs ett sådant utredningsarbete både i kommittéer och i särskilda arbetsgrupper inom de olika departementen. Det gäller exempelvis enklare regler för beskattningen, för den sociala tryggheten, för förhållandet mellan olika delar av den offentliga sektorn och för statens interna administration. Jag räknar med att både riksdag och regering under de närmaste åren kommer att fä ta ställning till förslag på grundval av resultatet av sädana utredningar.

För regeringskansliet har det också blivit en väsentlig uppgift att i det löpande författningsarbetet arbeta med regelförenkling. En återhållsam attityd till ny regelgivning, inräknat bemyndiganden till myndigheterna, intas numera allmänt.

Jämsides med det löpande förenklingsarbetet fortsätter arbetet med att 3

utveckla nya hjälpmedel och tekniker till bruk vid regelförenklingar. Som Prop. 1986/87: 100 jag i det följande skall ta upp (avsnitt 1.2.5.), är det framför allt datatekni- Bil. 2 ken som erbjuder nya och värdefulla hjälpmedel både i själva förenklingsarbetet och i fråga om att göra reglerna tillgängliga.

Jag gär nu över till att närmare redogöra för omfattningen av riksdagens och regeringens föreskrifter (avsnitt 1.2.2.) och myndigheternas föreskrifter (avsnitt 1.2.3.). Jag berör ocksä kommunernas föreskrifter (avsnitt 1.2.4.) samt redogör för användningen av datateknik i regelförenklingsarbete (avsnitt 1.2.5.). Avslutningsvis tar jag upp nägra frågor kring det framtida regelförenklingsarbetet (avsnitt 1.2.6.).

1.2.2¶Omfattningen av riksdagens och regeringens gällande föreskrifter

Med hjälp av registret över de författningar som ingår i Svensk författ-ningssamHng (SFS-registret) kan antalet förfatiningar som var i kraft vid utgången av de senaste åren anges enligt följande.

1969 den 31 dec. 4488

1978 den 31 dec.

1970 '

1979 "

1971 '

1980 "

1972 '

1981 "

1973 '

1982 "

1974 '

1983 "

1975 '

1984 "

1976 '

1985 "

1977 '

1986 den 1 dec.

3773 Om man delar upp dessa författningar i lagar och regeringsförfattningar och presenterar siffermaterialet i staplar, får man fram följande bild av regelbeståndet i SFS, mätt en gång per är under tiden 1969-1986. (Se figur pås. 5.)

SFS innehåller inte bara lagar och andra föreskrifter som direkt berör den enskilde medborgaren utan också föreskrifter för den interna administrationen hos den offentliga förvaltningen. Exempelvis år 1977 utgjorde sådana interna regler icke mindre än cirka 80% av regelbeständet enligt en uppskattning som har gjorts av riksrevisionsverket.

Under 1970- och 1980-talen har flera betydelsefulla insatser genomförts i syfte att begränsa antalet lagar och regeringsförfattningar. Åren 1973 och 1982 gjordes t. ex. särskilda insatser för att rensa ut föråldrade och i övrigt onödiga författningar. Dessa insatser återspeglas också i tabellen och figuren. Bland senare regelförenklingar kan nämnas exempelvis upphävandet åren 1984 och 1985 av 70 kyrkliga författningar, varav 28 fanns kungjorda i SFS, och upphävandet år 1985 av mer än 80 författningar på det statliga arbetsgivarområdet.

Minskningen i antalet gällande författningar mellan åren 1969 och 1986 beräknas bli omkring 16%. Efter en mindre uppgångar 1985 pekar utvecklingen mot en ny minskning år 1986. 1 fråga om lagstiftningen tycks insat-

Antal

REGELBESTANDEl I SFS AREN 1969 - 1986

Prop. 1986/87:100 Bil. 2

5 000

Q REGERINGS-FÖRFATTNINGAR

0

LAGAR

4 000

3 QOO

2 000

1 000

1969 70 71 72 73 74 75 76 77 78 79 80 81, 82 83 84 85 86

serna för att minska författningsmängden ha lett till bara tillfälliga minskningar av antalet lagar, nämligen åren 1973 och 1986. Så mycket tydligare är minskningen av antalet regeringsförfattningar. Den beräknas uppgå till hela 29%. Man bör därvid dessutom beakta att reglerna för publicering av författningar ändrades år 1977 (SFS 1976:633, 725) så, att flera regeringsbeslut än tidigare mäste kungöras i SFS eller i någon myndighets författningssamling.

Man kan i varje fall på sikt tala om en utveckling där antalet författningar minskar. Antalet författningar ökar visserligen långsamt igen efter varje riktad begränsningsåtgärd, men när inte den föregående omfattningen.

Detta konstaterande styrker uppfattningen att ett mera långsiktigt och enträget förenklingsarbete kombinerat med riktade insatser efter hand ger det eftersträvade resultatet, nämligen en begränsad och sanerad regelflora.

En annan, mer teknisk fråga galler förfaltningsansvarets fördelning i regeringskansliet.

Med hjälp av uppgifterna ur det dataregister som förs i statsrådsbered- Prop. 1986/87: 100 ningen över författningar som finns i SFS har per den 23 september 1986 Bil. 2 följande fördelning mellan departementen tagits fram.

Departement Antal författningar i SFS

justitiedepartementet

utrikesdepartementet

försvarsdepartementet

socialdepartementet

kommunikationsdepartementet

finansdepartementet

utbildningsdepartementet

jordbruksdepartementet

arbetsmarknadsdepartementet

bostadsdepartementet

industridepartementet

civildepartementet

"övriga" (oplacerade m. fl.)

summa

3 764

Av tabellen framgår att justitie- och finansdepartementen tillsammans svarar för drygt 40% av de "placerade" författningarna. "Övriga" SFS-författningar (239) är antingen "oplacerade" i fråga om departementstillhörighet (163) eller utfärdade av myndigheter under regeringen (76).

1.2.3¶Myndigheternas föreskrifter

Som tidigare sagts (avsnitt 1.2.1), är alla myndigheter under regeringen skyldiga att sedan år 1986 åriigen den Ijuli förteckna sina regler.

Ett stort antal regelförteckningar har under hösten 1986 av myndigheterna lämnats in till departementen. Några myndigheter har dock helt avstått från att förteckna sina regler, vilket inneburit att dessa myndigheters samtliga regler från tiden före halvårsskiftet 1986 har upphört att gälla.

Det kan redan nu konstateras att fSrteckningarna till både innehåll och form är mycket olikartade. Några myndigheter har exempelvis förtecknat sina regler för att kunna tillgodose mycket höga anspråk på detaljerad information, medan andra har nöjt sig med en mera summarisk redovisning och förtecknat de ansvarsområden inom vilka myndigheten har utfärdat sina regler.

För att få en ungefärlig uppfattning om den regelvolym som myndigheterna svarar för har emellertid varje departement gjort en ytterst preliminär uppskattning av det antal regelrubriker (titlar) som har förtecknats av myndigheterna.

Dessa uppskattningar ger vid handen att de regelförteckningar som har kommit in till regeringen torde innehålla ca 20000 regelrubriker. Fördelningen på departement är följande.

Prop. 1986/87:100 Departement Antal regelrubriker d-i

justitiedepartementet

utrikesdepartementet

försvarsdepartementet

socialdepartementet

kommunikationsdepartementet

finansdepartementet

utbildningsdepartementet

jordbruksdepartementet

arbetsmarknadsdepartementet

bostadsdepartementet

industridepartementet

civildepartementet

7 300

summa

20300 Det är att märka att tabellen inte bara är osäker utan också torde vara behäftad med åtskilliga skevheter. Inom t. ex. kommunikationsdepartementets omräde saknas sålunda fiera tunga myndigheters förteckningar. Vad gäller utbildningsdepartementets omräde kan konstateras att endast ett fåtal myndigheter har inkommit med förteckningar. Uppskattningen för detta område torde därför vara missvisande. Och under bostadsdepartementet redovisas "svensk byggnorm" som en enda rubrik, trots att den har ett större antal olika underrubriker. För civildepartementets vidkommande svarar länsstyrelserna för inte mindre än omkring 5000 regelrubriker samt domkapitlen och stiftsnämnderna för över 1 500 regelrubriker. Dessa regler har givetvis bara regional tillämpning. Länsstyrelsernas föreskrifter avser i huvudsak frågor som hör till andra departements verksamhetsområden.

Det är inte möjligt att säga hur många myndighetsregler som upphörde att gälla vid halvårsskiftet 1986 pä grund av den s. k. stupstocken i författningssamlingsförordningen. Utan tvivel torde dock ett flertal föråldrade och i övrigt onödiga regler ha försvunnit.

En annan metod för att rensa ut onödiga regler är den som har blivit känd som den s. k. solnedgångstekniken. Metoden innebär att regeringen ger en myndighet en viss begränsad tid till att ompröva en verkställighetsregel. Efter periodens slut upphör regeln att gälla, om inte myndigheten dessförinnan har meddelat den på nytt. Från civildepartementets område kan nämnas att regeringen vid ett par tillfällen använt denna metod. På det statliga arbetsgivarområdet har på så sätt över 90% av de myndighetsregler som var föremål för regeringens solnedgångsbeslut kunnat slopas.

Ett särskilt område är det kollektivavtalsreglerade område som statens arbetsgivarverk (SAV) är huvudman för. Jag har redan sagt att även avtalade regler måste omfattas av regelförenklingsarbetet. Regeringen har också på mitt förslag gett SAV i uppdrag att förenkla avtalsreglerna. Enligt vad jag har inhämtat fortgår regelförenklingsarbetet nu som en del av det löpande arbetet med att få fram nya avtal. Till SAV:s hjälp har där anställts en särskild språkexpert.

1.2.4¶Kommunernas föreskrifter Prop. 1986/87: 100

Hii 2 Jag har tidigare gett uttryck för den vikt jag fäster vid arbetet med att

förenkla den kommunala regelgivningen (skr. 1985/86: 165 s. 18, KU 28, rskr. 319). Den har stor betydelse inte bara för den enskilde medborgaren utan också för näringsliv, organisationer och statliga myndigheter. Jag noterade i det sammanhanget också att kommunerna och landstingen och deras förbund bedriver elV målmedvetet och effektivt förenklingsarbete.

Men också riksdag och regering har ett medansvar när det gäller kommunernas regelgivning. Jag tänker dä närmast på de föreskrifter i lagar och andra författningar som reglerar den kommunala verksamheten och det kommunala ansvaret. År dessa föreskrifter otidsenliga eller svårtolkade är det risk för att den regelgivning hos en kommun som utgår härifrån ocksä blir ett bristfälligt styrinstrument. Det är därför angeläget att kommunerna i sin regelprövning kan utgå frän en lagstiftning som är tidsenlig, begriplig och i övrigt ändamålsenlig. Jag kommer senare denna dag (i bil. 15 s. 8) att anmäla ett par viktiga pågående översyner av lagstiftningen på det kommunala området som syflar till att göra det enklare för kommunerna att bedriva sin verksamhet. Dessutom fortsätter stat-kommunberedningen (C 1983:02) sitt arbete med att bl. a. föreslå förenklingar av statliga regler som riktar sig till den kommunala verksamheten. Också frikommunförsöken (se skr. 1985/86: 165 s. 3 ff.) fortsätter att utvecklas.

1.2.5¶Användningen av datateknik

För att nå reella resultat i regelförenklingsarbetet räcker det inte att reglerna är ändamålsenligt utformade. Regleringen bör också vara lätt tillgänglig bäde för regelgivare, för dem som skall tillämpa den och för dem som skall efterleva den. Redan på ett tidigt stadium i regelförenklingssträvandena uppmärksammades i regeringskansliet den hjälp som datatekniken erbjuder i det avseendet.

Riksdagens och regeringens regelgivning: Dataregistren över SFS började byggas upp i slutet av 1960-takt. Arbetet leddes av statsrådsberedningen. Några av de viktigaste skälen till tillkomsten av dataregistren var att regeringskansliet skulle få dels en bättre överblick över vilka författningar som gällde, dels ett rörligt system där man kunde följa utvecklingen av beståndet av gällande författningar i SFS.

Eftersom det inte fanns något samlat, tryckt register över gällande författningar i SFS, måste arbetet rned uppbyggnaden bygga på årsböckerna i SFS och de s. k. tioårs registren. Av praktiska skäl begränsade man sig till en genomgång av de författningar som utfärdats år 1920 eller senare. Det rörde sig om ca 50000 författningar, ändringsförfattningarna inräknade.

Efter en första genomgång registrerades till att börja med de författning ar som då ansågs gälla. I registret togs in författningarnas rubriker och i anslutning till rubrikerna kortfattade uppgifter om ändringar i författning arna m. m. De uppgifter som registrerades svarade i stort mot de uppgifter som nu ingär i det register som förs av statsrådsberedningen, det s. k. R5-registret, som ingår i databasen JUOl i RÄTTSDATA. 8

Ett satsvis arbetande system byggdes upp. Författningarna redovisades Prop. 1986/87: 100 kronologiskt och efter sökord. Ur systemet togs fram utskrifter av förteck- Bil. 2 ningar med de SFS-författningar som ansågs gälla. Utskrifterna bildade sedan underlag för ett omfattande granskningsarbete i departementen och hos berörda myndigheter. Granskningen hade som främsta syfte att i dessa preliminära förteckningar rensa bort författningar som inte gällde eller som borde upphävas. Sedan granskningen genomförts och rättningar av de registrerade uppgifterna gjorts, hade regeringskansliet grunden till det löpande systemet i dataregistret R5. Dataregistret är sedan länge terminal-orienterat.

För att få även texten i de registrerade författningarna tillgänglig -dvs. inte bara de uppgifter om författningsrubriker m. m. som finns i R5-re-gistret - har senare ett särskilt dataregister, Dok: SFS, tillförts databasen JUOl. Detta register förs i justitiedepartementet. Registret består av författningar i löpande text. Alla författningstexter som publicerats i SFS år 1977 eller senare ingår.

Arbete pågår för att fä detta register fullständigt, dvs. att få med texterna till samtliga gällande författningar. Detta arbete beräknas i väsentliga delar kunna slutföras under år 1987.

Myndigheternas regelgivning: 1 en framtid kan det bli aktuellt att förteckna även myndigheternas regler i databaserade informationssystem. Först måste dock myndigheternas regelförteckningar ses över. Eventuellt kan det under är 1987 bli meningsfullt att registrera reglerna pä en del områden. Sådant registreringsarbete är redan på gång hos några myndigheter.

Också när det gäller det statliga kollektivavtalsområdet tar nu SAV datatekniken till hjälp i regelförenklingsarbetet. I utbyggnadsskedet skall bl.a.aktuella cirkulär i SAV: s cirkulärserie och SAV:s författningssamling samt aktuella centrala avtal som inte finns i cirkulärserien tillföras en databas. Enligt vad jag har inhämtat skall en sädan databas kunna vara i drift nägon gång under år 1987.

Jag vill också erinra om att regeringen genom en ändring (1985:819) i författningssamlingsförordningen föreskrivit att de myndigheter som utnyttjar ADB till att föra register över sina författningar så långt möjligt skall anpassa registren efter de dataregister som avser SFS.

1.2.6¶Det framtida regelförenklingsarbetet

Ledning och prioritering: Normgivning är ett av de allra viktigaste styrmedel som myndigheterna har att förfoga över. Jag ämnar senare föreslä regeringen att på grundval av verksledningskommitténs betänkanden (SOU 1985:40) Regeringen, myndigheterna och myndigheternas ledning och (SOU 1985:41) Affärsverken och deras företag förelägga riksdagen en proposition om verksledningsfrågor m. m. Jag avser att i det sammanhanget även redovisa mina synpunkter på hur det framtida arbetet med att förenkla regler bör bedrivas.

Jag vill också erinra om att det nu finns särskilda kontaktmän i varje departement för regelförenklingsarbetet. Kontaktmännens uppgifter är 9

inte begränsade till enbart interna uppgifter. De fungerar också som en Prop. 1986/87:100

förmedlande länk mellan myndighet och departement i regelförenklingsar- Bil. 2

betet.

UtbUdning: Ett väsentligt inslag i förenklingsarbetet är att göra reglerna överskådliga och begripliga. Det hjälper inte långt att pä områden där en reglering inte kan avvaras enbart upphäva gamla regler och ersätta dem med nya, disponerade och skrivna på samma sätt som de upphävda reglerna. Ny disposition och ett nytt språk behövs för att förenklingsarbetet skall få genomslagskraft.

Statsrådsberedningens tidigare aviserade (skr. 1985/86: 165 s. 15, KU 28, rskr. 319) handbok om myndigheternas författningsarbete, "Myndigheternas föreskrifter", har under år 1986 kommit ut och distribuerats till myndigheterna.

Denna handbok riktar sig till de tjänstemän utanför regeringskansliet som sysslar med författningsarbete. Främst vänder den sig till myndigheterna under regeringen. Men den är av intresse också för riksdagens och kyrkomötets myndigheter, kommunerna och andra som behöver sätta sig in i samhällets regelgivning. Boken, som kan rekvireras från statsrådsberedningens bibliotek, ger råd om hur myndigheternas författningar bör utformas, men också om hur myndigheterna kan undvika att ge ut nya föreskrifter och hur de kan verka för att begränsa sitt regelbestånd. Centrala avsnitt behandlar de juridiska ramarna för författningsarbetet samt författningarnas innehåll, disposition och språk.

Statens institut för personalutveckling (SIPU) genomför för närvarande i anslutning till handboken och i samverkan med regeringskansliet omfattande utbildningsinsatser riktade till berörd personal i myndigheterna vad gäller bäde att i praktiken tillämpa handbokens rekommendationer och att påverka attityder till regelförenklings arbetet hos verksledningarna.

Jag vill också nämna att jag räknar med att regeringen under år 1987 fär ta ställning till förslag i anledning av språkvårdsutredningens rapport (Ds C 1985: 3) Klarspråk - en grund för god offentlig service.

L3 Hemställan

Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag nu har anfört.

2¶Den allmänna lönenivån för statsanställda m.m.

Lönerna för det stora flertalet statstjänstemän och för vissa andra arbetstagare i offentlig verksamhet bestäms genom förhandlingar mellan statens arbetsgivarverk (SAV) och de statsanställdas huvudorganisationer.

Den 27 november 1986 träffade SAV samt Centralorganisationen SACO/SR, Statsanställdas förbund och TCO-S (TCOs statstjänstemannasektion) ramavtal om löner 1986-87 för statstjänstemän m.fl. (RALS 1986-87).

I RALS 1986-87 ingår bl. a. allmäni: avlöningsavtal för statliga och vissa 10

andra tjänstemän (AST), allmänt tjänsleförteckningsavtal (ATF), tjänste- Prop. 1986/87:100 förteckningsavtal för undervisningsområdet (TFU), tjänsteförteckningsav- Bil. 2 tal för kyrkliga tjänster (TFK) och allmänt pensionsavtal för statliga och vissa andra tjänstemän (pensionsavtalet). För närvarande gäller de lönevillkor som framgår av AST den 21 juni 1984 med de ändringar som följer av RALS 1986-87. Enligt pensionsavtalet gäller statens allmänna tjänstepensionsreglemente (1959:287, SPR, ändrad senast 1986:515) med anslutande föreskrifter i väsentliga delar som kollektivavtal i den omfattning de avser berörda tjänstemän.

Pensionsförmånerna för de icke-statliga arbetstagare med statlig pensionsrätt som faller utanför SAV: s förhandlingsområde regleras i SPR med anslutande föreskrifter.

För vissa högre tjänstemän - främst chefstjänstemän - fastställs lönen enligt chefslöneavtalet (CLA) den 3 maj 1985 som gäller fr. o. m. den 1 juli 1985 tills vidare med en ömsesidig uppsägningstid av sex månader.

För vissa statligt anställda läkare har förmånerna bestämts genom avtal mellan SAV och Sveriges läkarförbund. För närvarande gäller för denna personal de lönevillkor som framgår av ett avtal den 24 september 1985 om allmänna bestämmelser för vissa statliga läkare m. fl. (ABL). Avtalet gäller för fiden den 1 juli - den 31 december 1985.

Till grund för beräkningen av anslagen till avlöningar och pensioner liksom för anslagen inom utgiftsramarna för militärt försvar samt civilförsvar under nästa budgetår har lagts de löne- och pensionsbelopp som gäller fr. o. m. den I januari 1986.

Anslagsberäkningen innefattar ett lönekostnadspålägg med 39%.

I förhållande till det löneläge som låg till grund för beräkningen av lönekostnaderna i budgetpropositionen 1986 har medräknats ändringar som skett dels fr. o. m. den 1 december 1985 till följd av avtal den 7 november 1985 om löner och vissa andra avlöningsförmåner fr. o. m. den 1 december 1985 till följd av 17 § II. ALS 1984-85 (löneutvecklingsgaranfi för 1984), dels fr. o. m. den 1 januari 1986 till följd av avtal den 2 december

1985 om löner fr.o.m.den 1 januari 1986 till följd av 18§ ALS 1984-85 (löneutvecklingsgaranti för 1985). De höjda löneplansbeloppen innebar en höjning av lönerna med i genomsnitt 2,0 resp. 1,3%.

Avtalen har beaktats i löneomräkningen. Vidare har beaktats de ramar som myndigheterna har disponerat under tiden den 1 juli 1985 - den 30 juni 1986 enligt avtal den 12 september 1978 om lokala löneförhandlingar m. m. inom ATF-omrädet (L-ATF) samt senare träffade ändringsavtal. Därutöver har beaktats dels de belopp som har avsatts för olika myndigheter enligt 17 § andra och tredje styckena ATF till utgången av budgetåret 1985/86, dels de personliga marknadslönetillägg (MLT) som utgär till vissa tjänstemän vid utgången av budgetåret 1985/86, dels de lönegradsuppflytt-ningar av vissa högre tjänster som skett fr.o.m.den 1 juli 1985, dels höjningar av chefslönerna från samma datum.

1 löneomräkningen har däremot inte kunnat beaktas höjningen av löneplansbeloppen m. m. till följd av RALS 1986-87. Inte heller har de ramar kunnat beaktas, som myndigheterna disponerar under tiden den 16 juli

1986 - den 30 juni 1987 enligt avtal den 12 september 1978 om lokala 11

löneförhandlingar m. m. inom ATF-området (L-ATF) samt senare träffade Prop. 1986/87: 100 ändringsavtal. Bil. 2

Genom SAV: s försorg har regeringskansliet tillgång till ett detaljerat underlag för beräkning av myndigheternas lönekostnader. Med utgångspunkt i SAV: s uppgifter har i budgetförslaget kostnadseffekterna av ALS 1984-85 på löneplanslönerna beräknats utifrån resp. myndighets faktiska löneprofil.

Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag nu har anfört.

3¶Statliga förnyelsefonder

Somjag tidigare har redovisat, senast i föregående års budgetproposition (prop. 1985/86: 100, bil. 15, s.5l, AU 12, rskr. 232), har staten och de statsanställdas huvudorganisationer i avtal den 5 juni 1985 satt av medel för inrättande av förnyelsefonder på det statligt lönereglerade området. För budgetåren 1985/86-1988/89 skall enligt avtalet fondernas storlek vara 50, 100, 100 resp. 50 milj. kr.

Parterna har nu i ett nytt avtal den 18 september 1986 närmare preciserat fondernas användning. I förhandlingsarbetet har parterna haft som utgångspunkt dels att tilldelade fondmedel skall användas i ett så tidigt skede som möjligt, dvs. då en myndighet normalt inte har börjat tillämpa de statliga trygghetsreglerna, dds att användningen av fondmedlen skall stå i samklang med myndigheternas effektivitets- och rationaliseringssträvanden.

Syftet med förnyelsefonderna skall enligt det nya avtalet vara att i samband med förnyelsearbete skapa förutsättningar för arbetstagarna att på ett mer ändamålsenligt sätt kunna verka i den nya situationen och att därigenom öka anställningstryggheten inom myndigheten. Med förnyelsearbete avses här större förändring av verksamhetens inriktning, omfattning, organisation, arbetsformer och lokalisering. En sådan förändring kan föreligga även när en myndighets verksamhet helt eller delvis förs över till en annan myndighet eller till en annan huvudman.

Parterna är ense om att syftet med förnyelsefonderna bäst uppnås, om medlen används till utbildning och andra utvecklingsåtgärder för arbetstagare vars utbildning inte är anpassad till den förändrade verksamheten. Som utvecklingsåtgärd avses här även införandet av t. ex. nya organisations- och arbetsformer. Vid en myndighet, som i sitt förändringsarbete behöver minska sin personal, skall medel kunna användas även för arbetstagare som inte beräknas få arbete i den förändrade verksamheten.

Jag vill i detta sammanhang särskilt peka på möjligheterna att använda fondmedlen offensivt i förnyelsearbetet. Härigenom kan de effektivt bidra till en långsiktig anställningstrygghet och samtidigt understödja den nöd vändiga utvecklingen av förvaltningen. Det är också viktigt att använd ningen av fondmedlen, i enlighet med avtalet, styrs mot större förändringar av verksamhetsinriktning, omfattning osv. Risken är annars att effekten av fonderna äventyras, vilket kan ske om medlen fördelas på alltför mänga 12

små projekt. Eftersom verkningarna för olika kvinnogrupper kan misstän- Prop. 1986/87; 100 kas bli särskilt svårbemästrade vid strukturförändringar, omställning av Bil. 2 verksamhet och införande av ny teknik räknar jag med att parterna särskilt uppmärksammar kvinnornas situation i dessa sammanhang.

Regeringen har den 16 oktober 1986 efter en hemställan frän statens arbetsgivarverk (SAV) - varom parterna enats i det nya avtalet - beslutat om inrättande av en nämnd som beslutar om fördelning av fondmedlen och i samarbete med andra myndigheter verkar för att prognoser och annan information utvecklas som är av betydelse för nämndens verksamhet. Det framgär av förordningen (1986: 729) med instruktion för nämnden för statliga förnyelsefonder. Nämnden skall finnas inrättad så länge fondmedel finns att fördela.

Nämnden består av sex ledamöter med personliga ersättare som förordnas av regeringen. Tre av ledamöterna och dennes ersättare förordnas efter förslag av resp. Statsanställdas förbund, TCO-S (TCOs statstjänstemannasektion) och Centralorganisationen SACO/SR. Regeringen utser efter samråd med huvudorganisationerna ordförande och vice ordförande i nämnden.

Nämnden är beslutför med sex eller fyra ledamöter, bland dem ordföranden eller vice ordföranden. Halva antalet skall vara förordnade efter förslag från organisationerna. Vid omröstning i nämnden i ärenden om tilldelning av medel har ordföranden inte utslagsröst. Vid lika röstetal i sådana ärenden skall nämnden anses ha avslagit ärendet. Nämndens beslut om tilldelning av medel fär inte överklagas.

Hos nämnden finns ett kansli vars chef är en direktör som utses av regeringen. Andra tjänster tillsätts av nämnden.

Frågan om användning av medel frän de statliga förnyelsefonderna kan aktualiseras antingen genom att en myndighet ansöker eller genom att nämnden själv tar initiativ. Innan en myndighet ansöker om fondmedel skall den först ha förhandlat med sina fackliga motparter. I sin ansökan skall myndigheten beskriva förnyelsearbetets art och omfattning, ange de åtgärder för vilka myndigheten söker medel, beskriva de effekter som en medelstilldelning kan beräknas fä samt beskriva den sannolika utvecklingen om myndigheten inte får de sökta medlen.

Nämnden själv förutsätts ta initiativ främst i sädana situationer där förändringarna är av generell art och påverkar anställda vid flera myndigheter. I vissa fall berörs bara få anställda vid var och en av dessa myndigheter medan det totala antalet arbetstagare är stort. I sådana fall kan nämnden exempelvis uppdra åt utbildnings- och konsultorgansationer att utveckla utbildnings- eller andra åtgärdsprogram.

Det är enligt min mening betydelsefullt att nämnden för insatser av detta slag fär tillgäng till tidiga signaler om förestående förnyelsearbete inom olika områden och prognoser för berörda arbetstagargrupper och deras utvecklingsbehov. Jag utgär därför ifrån att nämnden i den utsträckning som behövs samarbetar med bl.a. departementen och stabsmyndigheterna, framför allt statskontoret, riksrevisionsverket, statens arbetsmarknadsnämnd och statens institut för personalutveckling.

Jag återkommer senare vid min föredragning av vissa anslag under 13

trettonde huvudtiteln till frågan om medel för de statliga förnyelsefonderna Prop. 1986/87: 100 för budgetåret 1987/88. Bil. 2

Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag nu har anfört.

4¶Medbestämmandefrågor vid beredningen av regeringsärenden

Regeringen skall hålla riksdagen underrättad om de förhandlingar om medbestämmandet vid beredningen av regeringsärenden som statens arbetsgivarverk har tagit upp med de statsanställdas huvudorganisationer (prop. 1985/86:100 bil. 2 p. 4, AU 12, rskr. 232).

Jag kan nu anmäla att arbetsgivarverket har lagt fram ett skriftligt avtalsförslag. Förhandlingarna befinner sig i ett slutskede. Jag återkommer i frågan, när de är avslutade.

Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag nu har anfört.

5¶Jämställdhet i statsförvaltningen

I propositionen om den statliga personalpolitiken (prop. 1984/85: 219 s. 33 f., AU 1985/86:6, rskr. 48) anges riktlinjerna för det fortsatta jämställdhetsarbetet i statsförvaltningen. Jag vill i det följande med hänvisning till dessa riktlinjer redovisa de insatser som beslutats för att främja jämställdheten på det statliga området.

Inom ramen för medbestämmandeavtalet för det statliga arbetstagarom-rådet (MBA-S) slöts år 1984 ett jämställdhetsavtal (7 kap.) mellan statens arbetsgivarverk (SAV) och de statsanställdas huvudorganisationer. Detta innebar att tyngdpunkten i jämställdhetsarbetet flyttades till myndighetsnivå. Parterna åtar sig nämligen enligt avtalet att lokalt verka för aktiva åtgärder för jämställdheten. Nämnas bör också att vid denna tidpunkt slutförde statens arbetsmarknadsnämnd (SAMN) en rad regeringsuppdrag på jämställdhetsområdet. Resultatet presenterades i ett antal rapporter som överlämnades bl. a. till myndigheterna. Rapporterna är:

"På väg mot jämställdhet - utvärdering av jämställdhetsarbetet i statsförvaltningen åren 1975-1984",

"BRYT-Teknik" - en redovisning av SAMN:s erfarenheter frän ett projekt som syftade till att få in fler kvinnor på tekniska arbetsuppgifter,

"KUB Kvinnor-Utveckling-Befordran" - en redovisning av erfarenheterna från ett projekt som syftade till att bredda rekryteringsunderlaget till högre befattningar med fler kvinnor,

"DISA Datoriseringens inverkan på den statliga arbetsmarknaden för kvinnor" - en redovisning av ett projekt som syftade till att hitta lösningar för att kvinnor skall kunna behälla och vidareutveckla sina arbetsuppgifter 14

på en arbetsmarknad som präglas av stark strukturomvandling.

För att följa och vid behov påverka det fortsatta jämställdhetsarbetet har Prop. 1986/87: 100 i enlighet med förslag i nämnda proposition en partsgemensam lednings- Bil. 2 grupp inrättats med företrädare för arbetsmarknads- och civildepartementen och för de statsanställdas huvudorganisationer och de centrala stabsmyndigheterna. I gruppen deltar sålunda representanter för Statsanställdas förbund (SF), TCO-S (TCOs statstjänstemannasektion), Centralorganisationen SACO/SR, SAV, SAMN, statens institut för personalutveckling (SIPU) och statskontoret.

Gruppen följer jämställdhetsarbetet inom statsförvaltningen bl. a. genom de redovisningar som myndigheterna på begäran av SAV skall lämna till verket enligt 5 § förordningen (1984:803) om jämställdhet i stadig verksamhet (omtryckt 1986:1395). Redovisningarna skall bl.a.innehålla uppgifter om upprättade jämställdhetsplaner och genomförda jämställdhetsåtgärder.

SAMN disponerar sedan budgetåret 1980/81 1 milj.kr. åriigen för att stimulera utvecklingen av nya metoder för ökad jämställdhet i statsförvaltningen. Ledningsgruppen har för innevarande budgetår lämnat rekommendationer för medlens användning. Bl.a.skall erfarenheterna av ett urval jämställdhetsprojekt redovisas av SAMN i en skrift som kan tjäna som vägledning för de lokala parternas fortsatta jämställdhetsarbete.

I syfte att finna former och metoder för effektiva jämställdhetsåtgärder har regeringen i enlighet med vad jag anförde i den personalpolitiska propositionen gett vissa myndigheter i uppdrag att genomföra särskilda intensivsatsningar på jämställdhetsområdet. Erfarenheterna av SAMN:s projekt- och utvecklingsarbete skall därvid tas till vara. Myndigheterna skall formulera konkreta mål för könsfördelningen inom olika yrkesgrupper, enheter och befattningar. Målformuleringen skall i första hand avse den närmaste treårsperioden. Som underlag för arbetet kan planer upprättas för t. ex. rekrytering, utbildning, arbetsbyte, cirkulations-, praktik- och vikariatstjänstgöring. I alla förekommande arbetsgrupper, projektgrupper, internutredningar o. d. bör en jämn könsfördelning eftersträvas.

Vidare skall myndigheterna enligt uppdraget se över sina rekryteringsrutiner så att sökande frän det underrepresenterade könet dels stimuleras att söka lediga tjänster, dels ägnas särskild uppmärksamhet vid urvalsförfarandet. Sä t. ex. skall den mest meriterade av det underrepresenterade könet som regel kallas till anställningsintervju.

Årliga uppföljningar och rapporteringar skall göras till regeringen under perioden 1986-1989. I samband med redovisningarna kan myndigheterna även lämna sådana förslag till regeländringar som kräver riksdagens eller regeringens medverkan och som myndigheten anser skulle underlätta ett aktivt jämställdhetsarbete.

De myndigheter som deltar i intensivsatsningen är försvarets forskningsanstalt, universitetet i Göteborg, statens vattenfallsverk, statens löne- och pensionsverk och länsstyrelsen i Örebro län. Dessutom har regeringen uppdragit åt SIPU att lämna centralt stöd till myndigheterna i form av konsultinsatser och utbildning. SIPU skall också svara för en samlad redovisning av effekterna av intensivsatsningen efter treårsperiodens utgång.

Kostnaden för intensivsatsningen skall belasta berörda myndigheter. 15

För SIPU: s medverkan har dock anslagits 390000 kr. från det för budget-

året 1985/86 under trettonde huvudtiteln uppförda anslaget DU. Bidrag liU Prop. 1986/87: 100 särskUda personalutbildningsålgärder m. m. Bil. 2

I den personalpolitiska propositionen redogjorde jag även för bristen på kvinnliga chefer i statsförvaltningen och den sneda fördelningen av personalutbildningsresurserna till männens förmån. År 1984 utgjorde kvinnorna 40% av totala antalet anställda i statsförvaltningen, men de hade endast fått del av 25 % av de totala medel som anslagits till personalutbildning. För att bredda rekryteringsunderlaget till chefsbefattningar och rikta utbildningsresurserna direkt till kvinnorna har på försök en särskild chefsutbildning för kvinnor genomförts. Det är SIPU som fått regeringens uppdrag att anordna utbildning för statsanställda kvinnor som inte är chefer eller som är chefer på lägre nivå.

Utbildningen har genomförts under två veckor i september och oktober 1986.

I SIPU: s uppdrag ingår också att ta till vara erfarenheterna från utbildningen på sådant sätt att regeringen får underlag för beslut om den fortsatta inriktningen av sådan utbildning. Dessutom har myndigheter med deltagare i utbildningen ombetts att utse en kontaktperson som skall dels fungera som handledare och ta aktiv del i den fortsatta utvecklingen av kursdeltagaren, dels medverka vid utvärderingen av utbildningen. I underiaget för regeringens beslut bör även ingå erfarenheter från andra myndigheter som har bedrivit särskild chefsutbildning för kvinnor.

Ett annat område som ägnas uppmärksamhet i sammanhanget är kvinnornas representation i statliga myndigheters ledning och i det statliga utredningsväsendet. I ett delbetänkande (Ds A 1986:4) från utredningen (A 1985:03) om kvinnorepresentation redovisas könsfördelningen i 82 centrala verksstyrelser, 130 kommittéer och 170 regionala myndigheters styrelser. Härav framgår bl. a. att av statsförvaltningens ordinarie ledamöter (utom personalföreträdare) i de centrala verkens styrelser är 10% kvinnor. Av kommittéledamöterna (utom ordförandena) representeras statsförvaltningen till 18% av kvinnor. I de regionala myndigheternas styrelser (ordinarie ledamöter och suppleanter, dock inte personalföreträdare) är statsförvaltningen representerad av 13% kvinnor.

Enligt vad jag har erfarit kommer utredningen att under våren 1987 lägga fram förslag till åtgärder på områdel. Förslagen skall därefter handläggas inom civildepartementet.

I den förut nämnda personalpolitiska propositionen sattes målet att ingen styrelse eller motsvarande som tillsätts av regeringen skall vara enkönad efter år 1988. Mot bakgrund av den nu presenterade kartläggningen har regeringen redan beslutat åtgärder för att än mer påskynda den utvecklingen. Bl. a. har en skärpning skett av den s. k. Jämställdhetsförordningen (1984:803) och av kommilléförordningen (1976:119) så, att därigenom starkare markerats regeringens strävan att åstadkomma en i huvudsak jämn könsfördelning såväl vid tillsättningar av stafliga tjänster som vid meddelande av uppdrag i statligci styrelser, nämnder och kommittéer. Ändringarna (1986:1395, 1384) träder i kraft den 1 januari 1987.

Rekryteringsinstrumentet är ett av de viktigaste medlen för att ästad komma faktiska förändringar i könsfördelningen inom yrkesgrupper och 16 befattningsnivåer.

Vid tillsättning av statliga tjänster skall enligt regeringsformen avseende Prop. 1986/87: 100 fästas endast vid sakliga grunder såsom förtjänst och skicklighet (11 kap. Bil. 2 9 § andra stycket). Vid tillsättning av statligt reglerade anställningar tillämpas en likalydande föreskrift i 4 kap. 3 § andra stycket lagen (1976:600) om offenllig anställning (omtryckt 1986:430, ändrad senast 1986:1131). Sedan den 1 juli 1986 föreskrivs dessutom i samma paragrafs tredje stycke att bland de grunder som skall beaktas vid tillsättning av statliga och andra tjänster skickligheten skall sättas främst, om det inte finns särskilda skäl för något annat. Av grundlagen och dess förarbeten (prop. 1973:90 s. 406) framgår att bl. a. arbetsmarknadspolitiska hänsyn kan göra det nödvändigt att vid vissa tjänstetillsättningar väga in även andra faktorer än sådana som brukar hänföras till förtjänst och skicklighet (jfr även 7 a § anställningsförordningen 1965:601, omtryckt 1984; 127, ändrad senast 1986; 630). Strävan att främja ökad jämställdhet mellan kvinnor och män utgör en sädan saklig grund enligt regeringsformen.

Sedan hösten 1978 har jämställdhetsintresset sålunda i regeringens praxis både i första instans och i besvärsärenden accepterats som en saklig grund vid tillsättning av statligt reglerade tjänster. Principen har också uttryckts sä att jämställdheten skall betraktas som en av flera sakliga grunder som kan fälla avgörandet till förmån för en sökande av underrepresenlerat kön, när de sökande bedöms vara jämbördiga eller i det närmaste jämbördiga i fråga om förtjänst och skicklighet. Detta framgår exempelvis av civildepartementets broschyr (SAV informerar 1984 nr 1) Tjänstetillsättningar och jämställdhet. Riksdagen har vid flera tillfällen tagit del av principen (se bl.a. prop. 1980/81: 100 bil, 3 s. 12, AU 18, rskr. 259, prop. 1985/86: 116 s. 11, AU 17, rskr. 254).

Konstitutionsutskottet anför i sitt granskningsbetänkande (KU 1984/85: 35 s. 22) följande:

Dock vill utskottet allmänt påpeka betydelsen av att alla myndigheter inom ramen för RF: s bestämmelser beaktar jämställdhetsaspekterna. Det ankommer givetvis i första hand på tillsättningsmyndigheten att göra detta. Ibland föregås tillsättningsbeslut av sakkunnigutlåtande eller förord av något förslagsorgan. Även här bör jämställdhetsaspekter kunna få betydelse. Det är enligt utskottet naturligtvis av största vikt att regeringen, som i sista hand prövar besvärsärenden, noga beaktar jämställdhetsaspekterna, när sökandena kan bedömas vara jämbördiga eller i det närmaste jämbördiga.

Regeringen beaktar sålunda jämställdhetsaspekten både som tillsättnings-och som besvärsinstans. Men regeringens praxis torde dock enligt min mening inte alltid ha fått tillräckligt genomslag i myndigheternas tillsättningsbeslut. Det finns exempel pä att jämställdhetsaspekten av vissa myndigheter getts betydligt mindre utrymme än enligt regeringens praxis. Det är därför angeläget att kännedom om regeringens praxis i tillsättningsärenden ocksä i fortsättningen sprids till myndigheterna genom t. ex. särskilda informations- och utbildningsinsatser.

Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle 17

att ta del av vad jag nu har anfört. 2 Riksdagen 1986/87. 1 saml. Nr 100. Bilaga 2

6¶Den nordiska utbytestjänstgöringen Prop. 1986/87: loo

Bil. 2

Systemet med nordisk utbytestjänstgöring regleras för deltagare från Sverige i förordningen (1980:848) om utbytestjänstgöring i andra nordiska länder (omtryckt 1984: 32). Statens arbetsmarknadsnämnd svarar bl. a. för att sprida information om ordningen till myndigheter, anställda och personalorganisationer.

I september 1986 utsåg regeringen de svenska deltagarna i utbytestjänstgöringen under år 1987. Det är 20 stipendiater, varav nio kvinnor, som i Danmark, Finland och Norge skall airbeta inom områden som bekämpning av ekonomiska brott, försök med en samordnad länsförvaltning, miljö- och naturvård, rennäringen, strukturen inom näringslivet samt vapenfrifrågor. För Sveriges del är deltagarantalet därmed uppe i 117 sedan år 1979. Därtill kommer fem svenska deltagare i den särskilda verksamheten med utbytestjänstgöring för sådan personal utanför det statligt lönereglerade området som arbetar med narkotikafrågor.

Samtidigt har ett stort antal stipendiater från de andra länderna i Norden på motsvarande sätt tjänstgjort inom den svenska förvaltningen.

Intresset för den nordiska utbytestjänstgöringen ökar. Nordiska ministerrådet har därför pä nytt höjt medelstilldelningen för stipendier och reseersättningar. För Sveriges del uppgår den för år 1987 till 400000 danska kronor.

Jag finner det angeläget att de kunskaper och de kontaktnät som således har byggts upp kan befästas och vidareutvecklas.

Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag nu har anfört.

7¶Den statliga lokalförsörjningen

7.1¶Sammanfattning

Min avsikt är att i 1988 års budgetproposition föreslå regeringen att ta upp vissa frågor angående systemet för statens lokalförsörjning.

Ett kommande beslut bör följaktligen slutligt förberedas under våren 1987. Men det ligger ett värde i att kunna bedriva detta förberedelsearbete på grundval av riktlinjer vars innehåll bringats till riksdagens kännedom.

Jag vill därför redan nu lämna en redogörelse för hur dessa riktlinjer enligt min uppfattning bör utformas.

Sammanfattningsvis bör de i sak gå ut på

- att ansvars-, befogenhets- och kompetensfördelningen inom lokalförsörjningsprocessen ändras så, att en rationellare process skapas sett såväl från den enskilda myndighetens som statsmakternas synvinkel,

- att möjligheter skapas att dels ta till vara fördelarna med en samlad lokalförsöijning, dels kunna göra en lämplig avvägning mellan olika nivåer,

- att ett mer kund/leverantörsbetonat och avtalsreglerat förhållande mellan lokalbrukande och lokalhållande myndigheter skapas och att lokalkostnadernas hantering i budgeten för de civila myndigheterna förändras.

I formellt hänseende bör regeringen Prop. 1986/87:100

- i nästa års budgetproposition hemställa om ett förändrat bemyndi- Bil. 2 gande i lokalförsörjningsfrågor,

- ändra direktiven för handläggning av statliga lokalförsörjningsärenden,

- se till att en bättre samordning inom den statliga byggnads- och anläggningsverksamheten samt fastighetsförvaltningen kommer till stånd.

Jag har i denna fräga samrått med cheferna för justitie-, utrikes-, försvars-, kommunikafions-, finans-, utbildnings- och jordbruksdepartementen.

7.2¶Nuvarande förhållanden

Det nuvarande systemet för den statliga lokalförsörjningen grundas ytterst på bestämmelserna i 9 kap. RF och på uttalanden i propositioner och riksdagsbeslut (t. ex. prop. 1980/81: 100 bil. 11, FiU 22, rskr. 204, och prop. 1984/85: 100 bil. 15, FiU 15, rskr. 193).

Systemet för statsförvaltningens lokalförsörjning regleras främst i de allmänna anvisningar för handläggning av statliga lokalförsörjningsärenden som regeringen beslutade den 15 februari 1979 (handläggningsordningen). Anvisningarna beskriver hur lokalförsörjningsplanering och lokalanskaffning skall genomföras och gäller i princip oavsett finansieringen och på vilket sätt behovet tillgodoses. Hela statsförvaltningen omfattas av bestämmelserna. Vissa undantag gäller dock för försvaret.

Det nuvarande systemet för statsförvaltningens lokalförsörjning bygger på en ansvars-, kompetens- och befogenhetsfördelning mellan de myndigheter som anskaffar, förvaltar och upplåter lokaler, lokalhållare, och de myndigheter som brukar lokalerna, lokalbrukare.

Lokalhållaren har i dag program- och lokalhållningsansvar. Programansvar innebär att lokalhållaren beslutar om hur mycket lokalyta av viss typ som skall tillföras eller avvecklas för viss verksamhet. Lokalhållningsansvar innebär ett ansvar för att lokalförsöriningen sker pä det för staten mest ekonomiskt fördelaktigaste sättet och för att vidmakthålla funktion och standard på befintliga lokaler. Till dessa olika uppgifter är kopplat ett kostnadsansvar.

Inom huvuddelen av den civila statsförvaltningen är byggnadsstyrelsen lokalhållare. De affärsdrivande verken och vissa andra myndigheter svarar dock själva helt eller delvis för lokalhållningen. Inom försvarsmakten svarar fortifikationsförvaltningen för anskaffningen av lokaler medan överbefälhavaren och försvarsgrenscheferna är ansvariga för planeringen av omfattningen och för fördelningen av de ekonomiska resurserna.

7.3¶Pågående reformarbete

Ijuni 1984 tillkallades en särskild utredare (C 1984:03) med uppgift att dels överväga och lämna förslag till en utveckling av systemet för den statliga lokalförsörjningen, dels pröva och lämna förslag till samordningsåtgärder 19

och eventuella organisatoriska förändringar i fråga om myndigheterna Prop. 1986/87: 100 inom byggnads- och anläggningsverksamheten inom statsförvaltningen. Bil. 2 Utredaren avlämnade i april 1986 betänkandet (Ds C 1986:3) Statens lokalförsörjning.

Betänkandet har remissbehandlats. De flesta remissinstanser har i huvudsak tillstyrkt utredningens förslag.

1 mars 1986 tillsattes en arbetsgrupp (Fi 1986: B) med uppgift att se över den statliga hyressättningen och lokalkostnaderna i myndigheternas budget samt härtill hörande frågor. Arbetsgruppen har överlämnat rapporten (Ds Fi 1986: 28) Statliga lokalkostnader.

Som jag ser saken, bör strävan vara att åstadkomma ett system som syftar till att den enskilda myndigheten ges ett ökat ansvar och inflytande samtidigt som lokalförsörjningen även fortsättningsvis behandlas ur ett samlat perspektiv så att fördelarna för staten med att behandla lokalför-sörjningsfrägor samlat kan tillvaratas.

En utveckling av systemet för statsförvaltningens lokalförsörjning bör därför enligt min mening utgå från en förändring av den ansvars-, kompetens- och befogenhetsfördelning som i dag tillämpas mellan lokalhållare och lokalbrukare. Därvid bör beaktas att lokalbehoven är mycket varierande och styrningen frän riksdagen och regeringen varierar mellan de olika sektorerna. Vidare är myndigheternas behov av och förutsättningar för inflytande i lokalförsörjningen varierande. Slutligen bör lokalkostnaderna göras till en reell och under löpande budgetår påverkbar del i de enskilda myndigheternas budget.

Lokalförsörjningsprocessen är en över tiden sett långdragen process med ett stort inslag av tekniska moment. En förändring av processens utformning kräver därför en god framförhållning och planering innan förändringen genomförs.

Jag tar här upp de närmare riktlinjer som jag anser bör gälla vid översynen av bl. a. handläggningsbestämmelserna.

7.4¶Förhållandet mellan riksdag och regering

Det pågående utvecklingsarbetet med ökad decentralisering och större mått av ramstyrning av myndigheterna och deras verksamhet bör för att bli effektiv omfatta alla resursslag. Resurser för lokaler måste därför kunna hanteras på likartat sätt som resurserna för myndigheternas verksamheter. Därvid är det viktigt att notera att byggnadsinvesteringarna under kommande år i hög grad kommer att utgöras av ersättningsanskaffningar eller ombyggnader som syftar till en löpande anpassning av lokalresurserna till myndigheternas verksamheter. Mycket talar för att denna utveckling kommer att bestå. Bortsett ifrån den utbyggnad som sker inom delar av affärsverken sker inte längre några större nettotillskott av lokalytor. Härigenom kan antas att de enskilda lokalförsörjningsärendena ur riksdagens och regeringens synpunkter blir mindre centrala och att ökad vikt i stället kan läggas vid en samlad prövning av myndigheternas samlade resurser.

De utvecklingstendenser som föreligger bör ge anledning till en föränd ring av kompetensfördelningen mellan riksdag, regering och myndigheter- 20

na. Ett utvidgat bemyndigande från riksdagen till regeringen är enligt min Prop. 1986/87: 100 bedömning en förutsättning för att möjliggöra en decentralisering av be- Bil. 2 sluts- och genomförandeansvar i lokalförsörjningsfrågor till myndighetsnivå. Riksdagen bör härigenom kunna koncentrera styrningen av lokalförsörjningsfrågor vad gäller långsiktiga mål och investeringsnivåer på grundval av långsiktiga rullande investeringsplaner kopplade tili de långsiktiga målen. Riksdagen skulle härigenom bl. a. ges ökad möjlighet att behandla verksamheter och lokaler i ett sammanhang. Större eller på annat sätt betydelsefulla investeringsärenden bör alltjämt vara en fråga för riksdagen.

11988 års budgetproposition avser jag att förelägga regeringen förslag att riksdagen ger regeringen bemyndiganden att besluta om investeringar inom en ram som riksdagen bestämmer för ett år i taget. Inom gränserna för denna fullmakt bör regeringen ges behörighet att besluta om investeringar upp till förslagsvis mellan 25—50 milj.kr.per objekt. Detta skulle innebära att mer än hälften av investeringsvolymen för de civila myndigheterna även fortsättningsvis redovisas objektvis för riksdagen.

Denna förändring av beslutsunderlaget till riksdagen skulle åstadkommas genom att den nuvarande redovisningen av enskilda objekt, som är mycket teknisk och detaljerad och som sker först när investeringen är aktuell, ersätts med rullande långsiktiga planer över projekt att utföra inom en treårsperiod på sätt som sker för närvarande inom försvarsdepartementets område. Detta skulle ge riksdagen förutsättningar att göra långsiktiga bedömningar av lokalförsörjningen och investeringsbehovet samt inkludera en total redovisning oavsett finansiering eller om behoven tillgodoses genom köp, förhyrning eller nybyggnation.

I särskilda direktiv för de lokalhällande myndigheternas anslagsframställningar för budgetåret 1988/89 bör ges föreskrifter för att möjliggöra en sädan förändring av beslutsunderlaget och redovisningen till riksdagen.

7.5¶Regeringen och myndigheterna

Ett ökat bemyndigande till regeringen skulle tillåta en ändring vad avser regeringens styrning och bemyndiganden till myndigheterna. Det bör ankomma på regeringen att i samband med revideringen av den nu gällande handläggningsordningen genomföra en sådan förändring. Förändringen av lokalförsöriningsprocessen bör inriktas mot en förändring av ansvars-, kompetens- och befogenhetsfördelningen så att lokalbrukande myndighets inflytande och ansvar ökar. Likartade regler bör fillämpas för fastighetsköp och förhyrningar som för nyproduktion. Förhållandet mellan regeringen och myndigheterna mäste därigenom bygga på att regeringens styrning inom ramen för riksdagens bemyndiganden sker mer huvudområdesvis och mer utifrån objektens art än som för närvarande utifrån enbart beloppsgränser för enskilda objekt. Översynen bör även omfatta affärsverkens bemyndiganden.

Kopplingen till budgetprocessen bör stärkas och lokalkostnadernas han tering i budgeten förändras. Chefen för finansdepartementet har tidigare redogjort för den försöksverksamhet med detta syfte som skall bedrivas i samband med försöken med treåriga budgetramar, under avsnittet särskil- 21

da frägor i bilaga 1.

7.6¶Avvägningar mellan koncernsynpunkter och den Prop. 1986/87:100 enskilda myndighetens synpunkter Bil. 2

Möjligheter till avvägningar, på myndighetsnivå, mellan olika nivåer skapas genom att enskilda myndigheter kan kompenseras om koncernfördelar överväger, och att lokalhållande myndigheter ges större frihet att omdisponera inom givna ramar.

Utgångspunkten är att vad som äi- rationellt för den enskilda myndigheten i lokalförsörjningshänseende normalt även är rationellt för staten i sin helhet. I vissa fall kan dock de olika nivåerna behöva vägas emot varandra. Förutsättningar och incitament för de olika rollinnehavarna att tillvarata sina intressen måste därför finnas. Detta innebär att de lokalhållande myndigheterna får möjlighet att ta engångskostnader och att kompensera en merkostnad för en lokalbrukare i de fall när bedömningarna inte sammanfaller och koncernfördelarna överväger. Samtidigt kräver detta att möjligheter till en friare disposition och omprioritering av resurser föreligger för de lokalhållande myndigheterna.

Jag avser att föreslå regeringen att byggnadsstyrelsen ges en övergripande roll för anskaffningen av kontorslokaler och andra lokaler av generell karaktär för hela statsförvaltningen inklusive affärsverken genom ett samrådsförfarande för att dels kunna ta tillvara statens intresse, dels kunna undvika att suboplimeringar görs av övriga lokalhållare.

7.7¶Affärsverkens lokalförsörjning

Jag avser även att föreslå regeringen att affärsverken ges en friare ställning gentemot byggnadsstyrelsen än vad som för närvarande är fallet genom att nuvarande regler ersätts med ett sanarbetsavtal mellan parterna. Det bör dock särskilt understrykas att detta inte fär innebära att affärsverken bygger upp en egen kompetens inom byggsektorn utan affärsverkens roll i detta sammanhang skall fortfarande vara beställarens gentemot byggnadsstyrelsen. Denna ökade grad av frihet innebär att ett mer renodlat kund/leverantörsförhållande införs på affärsmässiga grunder, vilket i sin tur leder till att byggnadsstyrelsen inom ramen för sin uppdragsverksamhet bör ges möjligheter att resultatutjämna mellan olika projekt på ett affärsmässigt sätt.

Affärsverken åläggs att följa av byggnadsstyrelsen utarbetad standard vad avser kontorslokaler och andra lokaler som är av generell karaktär såsom utbildningslokaler och sekundärutrymmen. Byggnadsstyrelsen föreslås få, som jag tidigare redovisat, en övergripande roll för anskaffning av sådana lokaler genom ett samrådsförfarande. Statsmakternas styrning blir enhetlig oavsett finansieringsform eller om behoven tillgodoses genom köp, förhyrning eller nyproduktion.

7.8¶Försvarets lokalförsörjning

Intentionerna i försvarets planerings- och ekonomisystem liksom lokalför sörjningsprocessen inom försvaret stämmer väl överens med mina ut- 22

gångspunkter när det gäller en förändrad ansvars- och rollfördelning, men Prop. 1986/87: 100

en översyn av hur intentionerna uppfylls i praktiken erfordras enligt min Bil. 2

mening.

I samband med revideringen av handläggningsordningen avser jag att föreslå regeringen att bemyndigandet för överbefälhavaren utvidgas vad avser byggnadsinvesteringar inom ramen för försvarsmaktens krigsorganisation. Eftersom lokalinvesteringar för försvarsmaktens krigsorganisation mer är en del av ett större system än en lokalförsörjningsfråga, anserjag det principiellt riktigt att överbefälhavaren fär ett utökat ansvar härför. Samma bör - som hittills - gälla för ombyggnader. Detta medför vissa förändringar i ansvarsförhållandena. En sådan förändring pägår. Samtidigt bör fortifikationsförvaltningen få en övergripande roll inom hela statsförvaltningen vad avser anskaffning av anläggningar som erfordrar fortifikatoriskt skydd eller är av befästningskaraktär.

Bäde lokalförsörjningsutredningen och den särskilda arbetsgruppen har konstaterat att andra principer används för kalkylering m. m. inom försvaret än inom den civila statsförvaltningen. Genom att investeringar inom försvarssektorn direktavskrivs medför detta problem vid förmögenhets-och investeringsredovisningen. Eftersom endast driftskostnader debiteras lokalbrukarna blir en följd även att hyressättningsprinciperna och redovisningen av lokalkostnaderna avviker frän den som gäller civila myndigheter och hyresmarknaden i övrigt.

Möjligheterna och konsekvenserna av att tillämpa enhetliga regler och principer för hela statsförvaltningen bör prövas i samband med att förändringar görs i fråga om principerna för lokalkostnaderna för de civila myndigheterna.

Att utöka fortifikationsförvaltningens roll vad gäller befästningsarbeten m. m. inom det civila området ligger enligt min mening helt i linje med den allmänna strävan att tillvarata specialistfunktioner och kompetens hos en myndighet och undvika dubbleringar.

Statens räddningsverk och myndigheterna inom försörjningsberedskapen, i första hand överstyrelsen för civil beredskap, bör i samband med översynen av handläggningsordningen få program- och lokalhällningsan-svaret för verksamhetsspecifika lokaler.

7.9¶Civila myndigheters lokalförsörjning

Syftet med den föreslagna förändringen av systemet för lokalförsörjning är att uppnå ett rationellare system sett ur den enskilda myndighetens synvinkel samt att lokalkostnaderna skall bli en påverkbar och utbytbar del i myndigheternas budget. Samtidigt bör systemet säkerställa att koncernfördelarna beaktas och tillvaratas. Styrsystemet kan beskrivas som dels en central administrativ styrning (inkl. normstyrning) från byggnadsstyrelsen dels en decentraliserad incitamentstyrning från de enskilda myndigheterna.

Som jag tidigare nämnt avser jag att föreslå regeringen att omarbeta handläggningsordningen för statliga lokalförsörjningsärenden och anpassa 23

den till respektive huvudområde. För civila myndigheter innebär det att de Prop. 1986/87: 100 enskilda myndigheternas (lokalbrukarnas) ställning och inflytande för- Bil. 2 stärks gentemot byggnadsstyrelsen (lokalhållaren). Ett mer kund/leverantörsbetonat förhållande bör eftersträvas. Detta kan uppnås genom att program- och kostnadsansvar för lokaler åläggs de enskilda myndigheterna. En avtalsliknande överenskommelse mellan myndigheterna och byggnadsstyrelsen, om bl. a. servicenivåer för fastighetsförvaltningen bör införas. För att underiätta detta bör lokalkostnadernas hantering ändras och överföring av medel mellan budgetär möjliggöras. Härigenom kan lokalkostnaden bli en aktiv och påverkbar del i myndigheternas budget.

De förslag som den särskilda arbetsgruppen redovisat och som chefen för finansdepartementet behandlat under avsnittet Särskilda frågor (bil. 1) och under sjunde huvudtiteln innebär följande. En totalhyra aviseras till de civila myndigheterna. Den aviserade totalhyran fär vid debiteringen endast frångås om väsentlig förändring skett av disponerade lokaler. Detta innebär att budgeterad och debiterad hyra för de flesta myndigheterna kommer att överensstämma. Denna förändring möjliggör att lokalkostnaderna inte längre behöver anvisas särskilt under en förslagsvis betecknad post i anslaget. I samband med försöken raed treåriga budgetramar bör denna nya teknik prövas. Vidare bör lokalbrukarnas möjlighet att frånträda disponerade lokaler stärkas och incitament för lokalbesparingar skapas. Upplåtelseavtal som är individuellt anpassade bör införas och hyressättningen även fortsättningsvis vara marknadsanpassad.

För högskolesektorn kommer denna utveckling att med nödvändighet ske i flera steg eftersom lokalkostnaderna inom sektorn redovisas enligt delvis andra principer. I ett första steg kommer förslag om en förändrad hantering och en försöksverksamhet. Förslagen redovisas under utbildningsdepartementets avsnitt som rör högskola och forskning.

Styrningen av byggnadsstyrelsen föreslås ändras mot mer rambetonad och samtidigt åläggs byggnadsstyrelsen att klarare särskilja sina roller som serviceleverantör och som myndighet. Chefen för finansdepartementet kommer senare under anslaget till byggnadsstyrelsen att ta upp denna fråga.

7.10¶Samordning av den statliga byggnads- och anläggningsverksamheten samt fastighetsförvaltningen

I likhet med lokalförsörjningsutredningen anser jag att det finns bespa rings- och effektiviseringsmöjligheter inom den statliga byggnads- och anläggningsverksamheten samt fastighetsförvaltningen och att arbetet med att uppnå dessa måste intensifieras. Inom främst byggnadsstyrelsen och fortifikationsförvaltningen finns i dag centrala och regionala funktioner som är av likartad och gemensam karaktär. På regional nivä förekommer vidare viss dubblering av kompetens och resurser genom att den regionala organisationen inom myndigheterna lill stora delar sammanfaller. I och med utvecklingen mot mera decentraliserade organisationer och en för skjutning av tyngdpunkten i verksamheten mot förvaltningsskedet ökar förutsättningarna för och behovet av en samordning. 24

Chefen för finansdepartementet kommer senare under anslaget till bygg- Prop. 1986/87:100 nadsstyrelsen under sjunde huvudtiteln att redovisa ett förslag om att Bil. 2 tillkalla en särskild utredare med uppgift att ta fram ett förslag om ökad samordning av den verksamhet som bedrivs av byggnadsstyrelsen och fortifikaUonsförvaltningen samt att förbättra möjligheterna fill samverkan med affärsverk och andra lokalförvaltare.

7.11¶Hemställan

Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen fillfälle att ta del av vad jag nu anfört.

8¶Statsrådsgruppen för datafrågor

8.1¶Bakgrund

I prop. 1984/85:220 aviserades att regeringen skulle inrätta en statsrådsgrupp som kan bereda långsiktiga och övergripande datafrågor.

För att statsrådsgruppen skall fä tillgäng till erforderlig sakkunskap bör det vidare enligt propositionen utses en särskild referensgrupp, som representerar de politiska partierna, myndigheterna, näringslivet och arbetsmarknadens parter.

Propositionen behandlades av riksdagen i december 1985. Vad som hade anförts om inrättandet av en statsrådsgrupp för datafrågor och en referensgrupp lämnades utan erinran (FiU 1985/86: 5, rskr. 88).

När det gäller sårbarheten på ADB-området skall statsrådsgruppen enligt ett regeringsbeslut i januari 1986 få biträde av en samrädsgrupp för sårbarhetsfrägor på ADB-området. Statliga myndigheter, kommuner, landsting och det privata näringslivet skall representeras i samrådsgruppen.

Dessa tre grupper har inrättats ochjag skall i det följande redogöra för deras uppgifter.

8.2¶Statsrådsgruppen

8.2.1¶Datapropositionen

I datapropositionen framhåller föredraganden att datafrågorna är sä mång-fasetterade och till sin karaktär ofta departementsövergripande. Den naturligaste ordningen är att varje departement svarar för sina datafrågor.

Vidare anför statsrådet att regeringen kommer att inrätta en statsrådsgrupp som kan bereda långsiktiga och övergripande datafrågor. Statsrådsgruppen bör ta över datadelegationens nuvarande huvuduppgifter, nämligen att bevaka utvecklingen av datoriseringen, främja kunskapsutvecklingen på området och föreslå åtgärder för att uppnå en positiv utveckling av datoranvändningen i samhället under demokrafisk styrning och kontroll. Förutom dessa huvuduppgifter bör statsrådgruppen ha vissa speciella upp-

gifter. Mera långsiktiga sådana uppgifter bör vara att följa utvecklingen av Prop. 1986/87: 100 infrastrukturens utbyggnad och breddutbildningens genomförande på da- Bil. 2 taområdet.

8.2.2¶Beslut att Inrätta statsrådsgruppen

Regeringen beslöt den 16 januari 1986 att inrätta den aviserade statsrådsgruppen för datafrågor under ledning av statsrådet Ingvar Carlsson.

Av protokollet framgär att gruppen bör ha de uppgifter som anges i datapropositionen. Statsrådsgruppen bör vidare vara oförhindrad att ta upp även andra långsiktiga eller övergripande frägor rörande datapolitiken än dem som anges i propositionen. Senast den 31 augusti varje år bör statsrådsgruppen lämna regeringen en redogörelse för sin verksamhet under det föregående budgetåret.

Den 10 april 1986 beslutade regeringen att civilministern skall fullgöra de uppgifter och ha de bemyndiganden som statsrådet Carlsson fick genom beslutet i januari. Civildepartementet skall svara för kansligöromålen ät statsrådsgruppen och referensgruppen.

8.2.3¶Sammansättning och arbetsformer

Med stöd av regeringens bemyndigande harjag den 25 augusti 1986 förordnat arbetsmarknadsminister Anna-Greta Leijon, industriminister Thage G. Peterson, utbildningsminister Lennart Bodström och justifieminister Sten Wickbom att vara ledamöter i statsrådsgruppen (C 1986: D) för datafrågor.

Om jag kortfattat skall uttrycka statsrådsgruppens uppgift kan den sägas vara "att utarbeta riktlinjer för regeringens arbete på dataområdet i frågor som är av långsiktig eller övergripande karaktär".

I huvudsak avser statsrådsgruppen att:

- behandla sådana datafrågor av långsiktig eller övergripande karaktär där det är önskvärt med riktlinjer från statsrådsgruppen

- en eller två gånger om året ha mera samlade genomgångar och diskussioner kring bredare frågor som berör data- och kommunikationsområdet.

8.3¶Referensgruppen

I beslutet om inrättande av statsrådsgruppen sägs också att i enlighet med vad som anfördes i propositionen bör vidare utses en särskild referensgrupp för att bistå statsrådsgruppen. Denna bör bestå av 20-25 personer.

Enligt propositionen skall referensgruppen sammanfattningsvis ge statsrådsgruppen tillgäng till sakkunskap, föra diskussioner kring aktuella dataproblem och på detta sätt vara ett kontaktorgan mellan regeringen och viktigare datapolitiska intressenter. Som framhålls i propositionen förstärks därmed de skilda intressenternas inblick i regeringskansliets arbete med datafrågor.

Referensgruppen som har inlett sin verksamhet, består av företrädare för riksdagspartierna, kommuner och landsting, näringslivet, fackliga orga nisationer och datainspektionen. Vidare ingår i referensgruppen forskare och andra experter. Jag är ordförande i referensgruppen. 26

8.4¶Samrådsgruppen för sårbarhet på ADB-området Prop. 1986/87:100

Bil. 2 Justitieministern har på regeringens uppdrag bildat en samrådsgrupp för

arbetet med frågor om sårbarheten pä ADB-området. Gruppens uppgift

skall vara att, på uppdrag av statsrådsgruppen för datafrågor, analysera

sårbarhetsfrågor inom ADB-området samt lägga fram förslag tiil konkreta

åtgärder för att minska sårbarheten.

Gruppen består av företrädare för statliga myndigheter, för kommunerna, för landstingen samt för det privata näringslivet.

I de arhetsdirektiv som justitieministern har gett (departementsprotokoll 1986 § 239) framgär närmare vilka uppgifter gruppen har. Sammanfattningsvis skall gruppen skaffa sig en översikt över väsentliga säkerhetsfrågor för näringslivet och förvaltningen i stort samt över de åtgärder som vidtas för att komma till rätta med dessa problem. Samrådsgruppen bör vidare koncentrera sitt arbete på viktiga säkerhetsproblem som föreligger inom data- och kommunikationsområdet och som myndigheter, företag och organisationer inte naturligen arbetar med eller har svårt att lösa.

Arbetet i samrådsgruppen skall därmed inte ersätta något annat arbete som bedrivs i dessa frågor, vare sig i den privata eller den offentliga sektorn.

Chefen för civildepartementet skall i fortsättningen fullgöra de uppgifter och ha de bemyndiganden som chefen för justitiedepartementet hittills har haft vad gäller samrådsgruppen.

Jag vill betona att varje organisation som använder ADB har ett eget ansvar för datasäkerheten. Samrädsgruppens uppgift grundas på detta. För tekniskt säkerhetsarbete, metodfrägor m. m. engagerar sig redan olika rationaliseringsorgan, konsult- och teknikorganisationer varför samrådsgruppen inte normalt behöver ägna sig åt sådana uppgifter. Samrådsgruppen skall dock enligt sina arhetsdirektiv hålla sig ä jour med utvecklingen och jag räknar med att om det finns viktiga olösta problem eller brister i säkerhetsarbetet så kommer samrädsgruppen att behandla detta och rapportera dem.

Samrådsgruppen bör senast den 27 februari 1987 redovisa ett förslag till arbetsplan för sin verksamhet till mig.

Vidare bör samrådsgruppen senast den 31 augusti varje år lämna mig en redogörelse för verksamheten under det föregående året och därvid även presentera en översikt över omrädet.

8.5¶Hemställan

Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag nu har anfört.

27

9¶Statsförvaltningens ADB-användning Pop. 1986/87: loo

Bil. 2 I enlighet med riksdagens önskemål (prop. 1978/79: 121, FiU 34, rskr. 339; jfr även prop. 1985/86: 100 bil. 2 p. 9, FiU 13, rskr. 183) har regeringen uppdragit ät statskontoret att efter vissa riktlinjer årligen utarbeta en redovisning över statsförvaltningens användning av automatisk databehandling (ADB).

I årets rapport (1987: 2) Användningen av ADB i statsförvaltningen 1987 - som publiceras inför denna budgetproposition - presenterar statskontoret en utförlig översikt och en delaljerad redovisning av större användar-myndigheter, viktigare ADB-tillämpningar samt utförliga beskrivningar av utredningsarbetet på ADB-området.

Statskontorets sammanfattning av rapporten bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 2.2.

Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle

att ta del av sammanfattningen av statskontorets rapport (1987: 2) Användningen av ADB i statsförvaltningen 1987.

28¶Redogörelse för regeringens arbete med regelförenkling och delegering

Bilaga 2.1 Prop. 1986/87:100 Bil. 2

Justitiedepartementet

1 Regelförenkling

Ett större regelförenklingsprojekt har under budgetåret 1985/86 slutförts vid rikspolisstyrelsen (RPS). I förordningen (1984:731) med instruktion för rikspolisstyrelsen har RPS bemyndigats att meddela föreskrifter i olika ämnen. Föreskrifter som RPS meddelat med stöd av äldre bemyndiganden upphörde att gälla den 1 juli 1986 (övergångsbestämmelserna till polisförordningen 1984: 730). Mot denna bakgrund har RPS sett över samtliga av myndigheten utfärdade författningar. Även myndighetens allmänna råd har setts över. Författningar och allmänna råd som vid översynen befunnits onödiga har upphävts av RPS. De författningar och allmänna råd som bedömts böra finnas kvar har i stor utsträckning skrivits om för att uppfylla nu gällande föreskrifter i fråga om form och innehåll. Översynen är nu avslutad.

I promemorian (Ds Ju 1983: 5) Myndigheternas bevakning av statens rätt föreslås en förenkling av reglerna om myndigheternas bevakning av statens privaträttsliga angelägenheter (fordringsindrivning), skadereglering, affärs- och entreprenadtvister osv. Regeringen har gett riksrevisionsverket i uppdrag att göra en utredning i anslutning till förslaget. Verket skall redovisa uppdraget i en rapport vid årsskiftet 1986/87.

Intresset att förenkla regelsystemen beaktas även vid det löpande lagstiftningsarbetet.

2 Delegering

Det nyss nämnda promemorieförslaget (Ds Ju 1983:5) innebär också en delegering av beslutsbefogenheter.

Behörigheten att tillsätta vissa tjänster vid domstolar har delegerats från regeringen till domstolarna. Sålunda har högsta domstolen och regeringsrätten från den 1 januari 1986 bemyndigats att tillsätta tjänster som revisionssekreterare resp. regeringsrättssekreterare. Tillsättningen av tjänster som hovrättsassessor och kammarrättsassessor har delegerats till hovrätterna resp. kammarrätterna från den 1 april 1986. Delegeringen har skett genom ändringar i instruktionerna för dessa domstolar (se SFS 1985:936, 1985:937, 1986: 100 och 1986: 101).

Utrikesdepartementet

/ Regelförenkling

En översyn av utrikesdepartementets normgivning har gjorts under inne varande år. Eftersom departementet är central myndighet i förhållande till utlandsmyndigheterna och därmed intar en särställning bland övriga depar- 29

tement, har det tett sig naturligt att göra en sådan översyn i samband med Prop. 1986/87: 100 den allmänna översyn av myndigheternas normgivning som pågår i stats- Bil. 2 förvaltningen. Översynen har resulterat i promemorian (Ds UD 1986:7) Utrikesförvaltningens regelsystem - Utredning och förslag. I promemorian föreslås en skärpning av reglerna om vem som har rätt att besluta föreskrifter på utrikesdepartementets vägnar och ett nytt system för kungörande av sådana föreskrifter. Promemorian remissbehandlas för närvarande.

Under utredningsarbetet har också gjorts en inventering av det aktuella regelbeständet. En förteckning över de regler som alltjämt skall gälla efter den I juli 1986 har upprättats enligt föreskrifterna i författningssamhngsför-ordningen (1976: 725). Inventeringsarbetet har lett till att åtskilligt regelmaterial som bhvit föråldrat har kunnat rensas bort.

2 Delegering

Regeringen är inte överinstans i någon större utsträckning när det gäller ärenden på utrikesdepartementets område. Frågan om ökad delegering har övervägts, men utrymmet för en sådan är mycket begränsat. Antalet ärenden med överklaganden är dessutom mycket litet. Detta hindrar inte att frågan kan aktualiseras, om det skulle visa sig lämpligt att genomföra en ändring.

Försvarsdepartementet

/ Regelförenkling

Föreskrifterna om samhällets räddningstjänst har varit splittrade på flera olika författningar. I prop. 1985/86: 170 föreslås en samlad räddningstjänstlagstiftning.

2 Delegering

Frågor om tillstånd för utlänningar att besöka militära skyddsföremål prövades med vissa undantag av regeringen enligt förordningen (FFS 1978:24) om utlännings tillträde till militära skyddsföremål m.m. Förordningen har ersatts av förordningen (FFS 1986:8) om utländska besök vid försvarsmakten m. m., som trädde i kraft den 1 juni 1986. Enligt den nya förordningen är det försvarsdepartementet som avgör om en försvarsmyndighet skall få anordna besök av utlänningar. 1 vissa fall får överbefälhavaren besluta i fråga om sådana besök.

I prop. 1986/87; 36 om vissa personalfrågor inom försvaret föreslås bl. a. att handläggningen av i princip alla överklaganden i personalärenden inom myndigheter som hör till försvarsdepartementets verksamhetsområde skall flyttas från regeringen till försvarets personalnämnd.

30

Socialdepartementet Prop. 1986/87: 100

/ Regelförenkling ''- 2

1.1¶Bemyndiganden för myndigheter att besluta föreskrifter

En översiktlig inventering av befintliga bemyndiganden i lag eller förordning att besluta föreskrifter har skett inom socialdepartementet med utgångspunkt i uttag ur rättsdatasystemet. För departementets del inbegrips därmed drygt 200 av de ca 300 registrerade SFS-författningarna inom departementets ansvarsområde. Vid kartläggningen har namnen på de två största myndigheterna under departementet, nämligen riksförsäkringsverket och socialstyrelsen, använts som sökord.

Såväl riksförsäkringsverket som socialstyrelsen har sett över sitt regelbestånd när de upprättat regelförteckningar per den 1 juli 1986. De båda myndigheternas regelförteckningar tjänar nu som underlag för fortsatt regelförenklingsarbete hos myndigheterna och departementet. En första genomgäng som gjorts i departementet av föreskriftsbemyndiganden tyder inte på att det förekommer nägot större antal outnyttjade eller annars överflödiga bemyndiganden. Vissa bemyndiganden som kan synas obehövliga hänför sig till äldre lagstiftning som ersatts av annan men som lever kvar övergångsvis. På andra områden där det finns bemyndiganden som kan behöva prövas pågår för närvarande lagstiftningsarbete med inriktning på regelförenkling. Som exempel kan nämnas läkemedelsområdet och lagstiftningen om handel med alkoholdrycker.

Inom socialförsäkringsområdet pågår en särskild satsning på myndighetsservice gentemot allmänheten i enlighet med ett regeringsbeslut i november 1984. Som ett viktigt led i detta arbete bedrivs ett aktivt arbete på olika nivåer för att förenkla regelfloran. Ett mycket stort antal förenklingsförslag har framkommit i anslutning till en kampanj hos försäkringskassorna i Försäkringskasseförbundets regi. En del av dessa förslag har kunnat genomföras genom ändringar i gällande handläggningsrutiner, vid behov under medverkan från riksförsäkringsverkets sida. Andra förslag har lett till ändringar i riksförsäkringsverkets författningar. Inom riksförsäkringsverket pågår samtidigt en omfattande översyn av regelsystemet med syfte att begränsa detta och klargöra vad som är verksföreskrifter och allmänna råd resp. andra typer av uttrycksmedel. I enlighet med ett uppdrag från regeringen, som lämnades ijuni 1985, har riksförsäkringsverket i två rapporter hösten 1985 och hösten 1986 gett samlade redovisningar av vidtagna åtgärder liksom av verkets planering för översyn av författningsregler m. m. inom socialförsäkrings- och bidragsområdet. I fall då förenklingsarbetet aktualiserar ändringar som kräver ställningstagande av regeringen eller riksdagen gör riksförsäkringsverket särskilda framställningar härom till regeringen.

Med hänsyn bl.a. till sådana förhällanden som nu nämnts bedömer departementet det lämpligt att låta en närmare undersökning av olika bemyndiganden ske i första hand samordnat med annat pågående författningsarbete. Ett särskilt tillfälle att granska ett stort antal bemyndiganden i förenklingssyfte ges dock i det inledda arbetet inom departementet med att

överföra ett återstående hundratal av departementets författningar till full- Prop. 1986/87: 100 text i SFS-registret inom rättsdatasystemet. De bemyndiganden som fång- Bil. 2 as upp i sådant sammanhang härrör väsentligen från tiden före är 1977. Behovet av översyn gäller också främst författningar från tiden före den nya regeringsformens tillkomst.

1.2¶Annat regelförenklingsarbete

Här kan redovisas ett antal reformer på skilda områden som har präglats av förenklingssträvanden.

På hälso- och sjukvårdsområdet avskaffades fr. o. m. april 1986 systemet med differentierade avgifter för ålders- och förtidspensionärer vid sjukhusvård. I stället infördes nya bestämmelser i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) om enhetliga maximerade patientavgifter för dessa kategorier (prop. 1985/86:43, SoU 9, rskr. 98). Bl. a har man därmed kunnat undvika besvärande utredningarom patienternas inkomstförhållanden.

Det system för sjukförsäkringens ersättningar till sjukvårdshuvudmännen som infördes fr.o.m. år 1985 innebär att den allmänna sjukvårdsersättningen grundas på ett enhetligt belopp per invånare i resp. sjukvårdsområde. I samband med den förlängning som har beslutats under år 1986 (prop. 1985/86: 167, SfU 1986/87: 1, rskr. 9) har vissa särskilda ersäuningar, bl.a. för sjukhusvård och sjuktransporter, lagts in i den allmänna sjukvårdsersättningen. Viss författningsreglering av särskild ersättning har därmed kunnat upphävas.

Inom socialförsäkringsområdet hsx, bl. a. efter framställningar frän riksförsäkringsverket, beslutats ett flertal författningsändringar som medför att regeltillämpningen förenklas.

Reglerna för indragning och nedsättning av sjuk- och föräldrapenning har jämkats för att begränsa de försäkrades anmälningsskyldighet gentemot försäkringskassan (prop. 1985/86: 38, SfU 3, rskr.45).

Reglerna om allmänna barnbidrag har ändrats så att utbetalning av bidraget sker fr. o. m. månaden efter den då rätten Ull bidraget uppkommit. Hittillsvarande anknytning av förmånen till kvartalsskifte, vilken varit svårförståelig för många bidragsmottagare, elimineras därmed där den vållat prakfiska olägenheter (prop. 1985/86; 137, SoU 28, rskr. 350). Reglerna om förlängt barnbidrag enligt studiestödslagen (1973:349) har fr. o. m. den 1 juli 1986 förts över till en särskild lag (1986: 378) om förlängt barnbidrag, som i olika avseenden anpassats till reglerna om allmänt barnbidrag. Ändamålet med den nya föriattningsregleringen har varit att samordna och förenkla den administrativa hanteringen av de båda barnbidragsformerna (prop. 1985/86: 96, SoU 28., rskr. 350).

Vissa förenklingar i bidragsförskottslagstiftningen har beslutats att gälla fr.o.m. år 1987. En samordning sker hos försäkringskassorna av frågor om s. k. umgängesavdrag, vilket får betydelse när den underhållsskyldige och barnets vårdnadshavare tillhör skilda försäkringskassor. Vissa krav på delgivning av beslut i bidragsförskottsärenden slopas och en höjning sker

av gränsen för det minsta bidragsförskottsbelopp som utbetalas (prop. Prop. 1986/87: 100 1986/87:35, SoU 10, rskr. 83). Bil. 2

Beslut har nyligen fattats om en reviderad tandvårdstaxa. Förändringarna i den gällande tandvårdstaxan (1973:638) innebär i olika avseenden omläggningar i administrativa rutiner hos försäkringskassorna i tandvärds-ersättningsärenden. Också vårdgivarna påverkas av ändringarna, som på det hela taget kommer att leda till förenklingar och förbättringar i den tandvårdande verksamheten.

Frågan om att förenkla och klargöra reglerna om skyldighet att göra skatteavdrag och betala socialavgifter bereds vidare i regeringskansliet. Som ett led i arbetet på en större reform har nyligen beslutats att fr. o. m. år 1987 införa möjlighet att få förhandsbesked i socialavgiftsfrågor (prop. 1986/87: 16, SfU 4, rskr. 66).

Pä vissa områden pågår försöksverksamheter med syfte bl. a. att nå fram till smidigare och effektivare regleringar. Sedan år 1986 sker försök med flexiblare sjukpenningregler som bättre skall kunna möta rehabiliteringsbehoven. Inom ramen för frikommunförsöken prövas verksamhet med enhetliga patientavgifter inom offentlig öppen hälso- och sjukvård (prop. 1985/86: 38, SfU 3, rskr. 45). På tandvärdsområdet prövas enklare förfarande vid tillsättning av vissa tjänster inom folktandvården (SFS 1985: 885). Som ett inslag i arbetet på att underiätta bidragsförskottshandläggningen pågår försök hos några försäkringskassor med avsteg från annars gällande ordning i samband med fastställelse och jämkning av underhållsbidrag till barn (regeringsbeslut 1985-10-17).

2¶Ddegeringsarbelet

Frågan om att begränsa rätten att överklaga till regeringen övervägs fortlöpande i författningsarbetet inom socialdepartementet. Det gäller såväl i fråga om att föra över befintliga ärendegrupper till förvaltningsmyndighet eller förvaltningsdomstol som i fråga om att bevaka att nya möjligheter att överklaga till regeringen inte tillskapas i onödan. Detta arbete har fått till resultat att ett flertal ärendegrupper under senare år har kunnat föras bort från regeringens prövning. Med undantag för begränsad tid har inte några nya ärendegrupper tillkommit genom ny lagstiftning.

Under det senaste budgetåret har regeringen genom författningsändringar befriats frän ytteriigare några grupper av ärenden. Bland dessa bör främst nämnas överklaganden av socialstyrelsens avslagsbeslut i ärenden om förstöring av patientjournaler. Sådana överklaganden prövas enligt den nya patientjournallagen (1985:562) inte av regeringen utan av allmän förvaltningsdomstol.

Delegering av ytterligare nägra ärendegrupper kommer att övervägas vid beredningen av kommande utredningsförslag framför allt avseende läkemedelsområdet.

3¶Riksdagen 1986/87. I saml. Nr 100. Bilaga 2 33

Kommunikationsdepartementet Prop. 1986/87: 100

, D tr- II- B''- 2

/ Regdjoienkling

I prop. 1986/87; 5 har föreslagits förenklingar i lagstiftningen om yrkesmässig godstrafik och transportförmedling. Förslagen innebär att behovsprövningen vid godslinjetrafik och transportförmedling slopas. Vidare redovisas i propositionen överväganden som gäller buss- och taxitrafiken i syfte att på sikt minska regleringen och förbättra kundservicen.

Förslagen i propositionen har antagits av riksdagen (TU 7, rskr. 68). Ändringarna träder i kraft den 1 april 1987.

I prop. 1986/87: 34 om vissa delegeringsfrågor och regelförenklingar pä vägtrafikens område har föreslagits bl. a. en ändring i lagen (1951:649) om straff för vissa trafikbrott så att mindre allvarliga fall av smitning från en trafikolycksplats skall kunna beivras genom strafföreläggande. Vidare föreslås att straffet för de trafikförseelser, som kan betecknas som ordningsförseelser, ändras från dagsböter Ull penningböter. Det blir därmed möjligt att beivra de flesta förseelser mot vägtrafikförfattningarna genom föreläggande av ordningsbot. Regeringen har i samma proposifion också anmält sin avsikt att upphäva det särskilda straffet för vissa förseelser enligt vägtrafikkungörelsen (1972; 603) m. fl. författningar, bl. a. straffet för att gå mot röd gubbe. Dessa förseelser blir i fortsättningen straffbara endast i den mån de utgör vårdslöshet i trafik.

Åven förslagen i denna proposition har antagits av riksdagen (TU 9, rskr. 75). Ändringarna träder i kraft den Ijanuari 1987.

Översynen av yrkestrafikförfattningarna fortsätter inom departementet. Övervägandena torde komma att redovisas under år 1987, såvitt gäller vissa delfrågor och i övrigt samband med att en planerad proposition om trafikpolitiken föreläggs riksdagen under år 1988.

2 Delegering

Antalet till regeringen överklagade ärenden som handläggs inom kommunikationsdepartementet brukar vara omkring 1 000 varje är. Antalet ärendetyper har beräknats till 125. Ärendena avser vitt skilda författningsområden.

Delegeringsarbetet inom departementet har fortgått i huvudsak i enlighet med de planer som redovisades i förra årets budgetproposition (1985/86: 100, bil. 2, s. 19-21) Förde större ärendegrupperna kan arbetet sammanfattningsvis redovisas enligt följande.

Ärenden om trafiktillstånd m. m.

Antalet överklagade ärenden uppgår varje år till omkring 250. Frågan om ändrade regler för överklagande hänger samman med utformningen av yrkestrafiklagstiftningen i stort. På den punkten pågår för närvarande - såsom redovisats i föregående avsnitt - en översyn inom departementet. Under detta arbete kommer även bestämmelserna som gäller överklagande att ses över. 34

Ärenden om lokala trafikföreskrifter m. m. Prop. 1986/87:100

Efter förslag i den tidigare nämnda prop. 1986/87:34 övertar trafiksäker- Bil. 2 hetsverket med verkan från den 1 januari 1987 regeringens uppgift som sista instans i ärenden angående lokala trafikföreskrifter. Motsvarande ändringar görs när det gäller ärenden om vägmärken (vägmärkesförordningen 1978; 1001) och ärenden enligt terrängtrafikkungörelsen (1972; 594). Genom den nya ordningen för överklaganden befrias regeringen från omkring 200 ärenden varje år.

Ärenden om körkort m.m.

I prop. 1985/86; 115 om ändring i körkortslagen (1977:477) redovisades vissa förslag till ändringar i körkortsförfattningarna i syfte att avlasta regeringen vissa ärendegrupper. Förslagen har nu genomförts och följande nya bestämmelser gäller fr. o. m. den 1 januari 1987.

- Dispenser från bestämmelserna om förarbehörighet, körkortsålder och körkortsförnyelse m. m. avgörs av länsstyrelsen i första instans i stället för av trafiksäkerhetsverket. Länsstyrelsens beslut får överklagas till irafiksäkerhetsverket. Verkets beslut får inte överklagas. Ärenden som är principiellt viktiga eller annars har särskild betydelse får dock trafiksäkerhetsverket överlämna till regeringen för avgörande.

- Trafiksäkerhetsverkets beslut i ärenden om godkännande av trafikskolechef, utbildningsledare eller trafikledare fär i fortsättningen överklagas till kammarrätten i stället för till regeringen.

- När det gäller dispensärenden om utländska körkort har genom en ändring i förordningen (1981:96) om godkännande och utbyte av utländska körkort trafiksäkerhetsverket blivit såväl första som sista instans fr. o. m. den 1 januari 1987.

Genom dessa ändringar i körkortsförfattningarna har regeringen befriats från ett betydande antal ärenden varje år.

TUlstånd tiU luftfartsverksamhet m. m.

Ändringar i luftfartslagen (1957: 297) som träder i kraft den 1 januari 1987 har gjort det möjligt för regeringen att delegera en stor del av tillståndsgivningen till luftfartsverket.

Genom svävarfartsförordningen (1986:305) som trätt i kraft den 1 juli 1986 har tillståndsfrågor för den nationella trafiken delegerats från regeringen till länsstyrelsen i det län där svävaren skall användas. Länsstyrelsens beslut får överklagas till regeringen. Regeringen handhar fortfarande som första instans tillståndsfrågor som gäller internationell svävartrafik.

35¶Finansdepartementet Prop. 1986/87: 100

Ril 7 1 Regelförenkling " -

Regeringen har genom prop. 1986/87: 12 lagt fram förslag om en ny banklagstiftning. Lagförslagen har varit föremål för en omfattande modernisering bl. a. när det gäller språk och disposition. Lagstiftningen för bankaktiebolag, sparbanker och föreningsbanker har samordnats i större utsträckning än tidigare och har gjorts mer överskådlig.

Bland konkreta förenklingar i förslaget kan nämnas att antalet straffbestämmelser har begränsats starkt, främst med hänsyn till att bankerna står under tillsyn av bankinspektionen och att andra sanktionsformer finns. Vidare behöver bankerna inte längre till bankinspektionen anmäla alla förvärv som görs för att skydda fordringar. Anmälningar skall i stället göras i enlighet med föreskrifter utfärdade av inspektionen. För bankaktiebolagen underlättas ullandsetableringar genom att de får möjlighet atl inrälla filialer utomlands. Regler om det högsta antalet huvudmän i sparbank slopas. Föreningsbankrörelsen ges ökad frihei att välja den organisationsform som är lämpligast. Detta uppnäs bl. a. genom att riksorganisationen inte längre regleras i lagen. Det kan också nämnas att det inte längre krävs atl de centrala föreningsbankernas årsredovisningar skall finnas på varje ansluten lokal föreningsbanks kontor.

Två lagar med bemyndigande för regeringen att meddela föreskrifter om betalningsvillkor vid bilförsäljning och kreditköp har ersatts av en gemensam lag (prop, 1986/87; 27, FiU 7, rskr. 63).

1 början av år 1987 beräknas ett femtiotal pensionsförfattningar kunna upphävas.

I samband med beslut om ändrade skatteskalor och grundavdrag för åren 1987 och 1988 genomfördes flera förenklingar. Den mest betydande är slopande av sambeskattningen av makars B-inkomster och som en följd därav rätten att utnyttja andra makens outnyttjade underskottsavdrag, realisationsförluster och förlustavdrag. Det statliga nollskiktet i skatteskalan omvandlas till ett grundavdrag överensstämmande med grundavdraget vid den kommunala taxeringen. Samtidigt slopas också två former av särskilda lillägg, räntetillägg, vid beräkning av underlag för tilläggsbelopp liksom den särskilda rätten till kvittning mellan villaunderskott och kapitalinkomst. Slopande av sambeskattningen av B-inkomster innebär att skat-teuiräkningen för de berörda avsevärt förenklas. De nya reglerna skall lillämpas fr. o. m. 1988 års taxering (prop. 1985/86: 130, SkU 40, rskr. 332).

I kompletteringspropositionen föreslogs en lång rad förenklingar på skatteområdet. Förslagen som antogs av riksdagen (prop. 1985/86:150, SkU 50, rskr.360) innebär bl. a. att garantibeskattningen av fysiska personers fastigheter slopas liksom det extra avdraget från inkomsi av schablon-taxerad fastighet som utgör den skattskyldiges boslad. Samtidigt avvecklas beskaltningen i andra kommuner än hemortskommunen så att all inkomst i fortsättningen skall beskallas i hemortskommunen. Genom dessa och det förut nämnda införandet av ett statligt grundavdrag uppnås överensstämmelse mellan statlig och kommunal taxering. Vidare slopas den

individuella beskaUningen av bostadsrättshavare samt skatteplikten för Prop. 1986/87:100

vittnesersättningar o.d. De nya reglerna skall tillämpas fr.o.m. 1988 års Bil. 2

taxering.

I komplelteringspropositionen föreslogs också att de administrativa rutinerna kring de allmänna investeringsfonderna och vissa andra fonder hos förelagen förenklas. Bl.a. slopas registerföringen hos vissa myndigheter. Vidare avvecklas en del äldre fonder. Slutligen ändras reglerna om inbetalning till riksbanken. Den nuvarande kopplingen till dagen för avlämnande av deklaration slopas och i stället införs fasta inbetalningsdagar.

Det fasta fribeloppet i vinstdelningsskatten höjs fr. o. m. 1987 års taxering från 500 000 kr. lill 1 milj. kr. Vid oförändrad vinstnivå kan man räkna med att antalet företag som betalar vinstdelningsskatt därmed minskar med närmare en tredjedel.

Som etl led i arbetet med regelförenklingar på skatteområdet uppdrog regeringen i april 1985 åt riksskatteverket atl undersöka förutsättningarna för ett nytl system för företagens uppgiftslämnande för beskattningsändamål. Riksskatteverket skall före utgången av år 1986 avlämna en rapport.

Reglerna om kvarskatleuppbörd har förenklats genom att redovisning och inbetalning av kvarskatl förläggs till etl enda tillfälle mot tidigare två (prop. 1985/86: 150, Bil. 1, SkU 50, rskr. 360). På grundval av skatleförenklingskommitléns betänkande (SOU 1985:42) Förenklad taxering har regeringen i prop. 1986/87:47 om ändringar i laxeringsorganisalionen lagt fram etl principförslag till ett nytt taxeringsförfarande som bl. a. innebär väsentligl ulvidgade möjligheter för de skattskyldiga att fä taxeringsbeslut omprövade. Frågan om alt förenkla reglerna om skyldighet att göra skatteavdrag och betala socialavgifter bereds för närvarande i regeringskansliet på grundval av bl.a. socialavgiftsutredningens betänkande (Ds S 1985:1) Företagarregistrering - klarare regler för socialavgifter.

2 Delegering

I förslagel till ny banklagstiftning ges regeringen möjlighel att bemyndiga bankinspektionen att medge undantag från vissa föreskrifter. Genom en bankrörelseförordning avser regeringen atl delegera lill bankinspektionen bl.a. rätten att i vissa fall ge bankerna tillstånd atl förvärva aktier och andelar i företag, att stadfästa ändringar i bolagsordningar och molsvarande, atl ge dispens från kravet på svenskt medborgarskap och bosättning i Sverige för vissa befattningshavare i bank. Till inspektionen delegeras också frågor om auktorisation av förvaltare av aktier samt om vissa undantag från förbuden för utlänningar all förvärva aktier i fondkommissions-och finansbolag.

Fr.o.m. den 1 januari 1987 kommer statens löne- och pensionsverk i stället för regeringen atl besluta om gratifikationer ur avkastningen från vissa fonder.

Även ärenden om ändring av personnummer överklagas i vissa fall till regeringen. Frågan om en ändrad ordning för överklaganden i sådana ärenden övervägs i regeringskansliel. 1983 års folkbokföringskommitté (Fi

1983:04), som har att se över folkbokföringsreglerna och utarbeta förslag Prop. 1986/87: 100 till en helt ny lag om folkbokföring, kommer atl överväga om dispensrätten Bil. 2 i 62 § folkbokföringslagen (1967: 198) skall finnas kvar och om denna rält i sä fall kan delegeras.

Slatens industriverk (SIND) handlägger flertalet investeringsfondsärenden. Regeringen har emellertid prövat ansökningar som gäller investeringar i fastigheter som skall hyras ut. Under hösten 1986 har SIND bemyndigats att pröva sådana ansökningar under förutsätlning att fasligheten skall användas i ett annat koncernföretags rörelse. Ansökningar kan alltså i större omfattning än tidigare göras till SIND.

Utbildningsdepartementet

1 Regelförenkling

En ny skollag (1985: 1100) trädde i kraft den 1 juli 1986. Säsom redovisades i 1986 års budgetproposition innebär den nya lagen vissa regelförenklingar. I samband med följdändringar i en rad förordningar har ytterligare förenklingar genomförts. I skolförordningen (1971: 235, omtryckt 1983; 721), som handlar om grundskolan och gymnasieskolan, har en rad föreskrifter rörande bl.a. organisation, skolhälsovård och disciplinära åtgärder mot elever i grundskolan upphävts. Motsvarande förenklingar har gjorts i förordningar som reglerar specialskolan, sameskolan och vissa statsunderstödda skolor med enskild huvudman. De i bl. a. förenklingshänseende mest långtgående följdändringarna gäller särskolan och har gjorts genom särskoleförordningen (1986:573), som trädde i kraft den 1 juli 1986 och som delvis ersatte stadgan (1968: 146) angående omsorger om vissa psykiskt utvecklingsstörda. I denna förordning las i flera fall bort de bemyndiganden som finns för skolöverstyrelsen att meddela bestämmelser bl.a. om särskild undervisning och anpassad studiegång för elever saml om normalinstruktion för tillsynslärare. Vidare delegeras beslutanderätten i vissa fall från skolöverstyrelsen till länsskolnämnden eller från länsskolnämnden till styrelsen för skolan, t.ex. rätten att inrätta tjänster för lärarvikarier och rätten att sätta ner undervisningsskyldigheten för lärare.

Enligt riksdagsbeslut skall ett nytt system för timunderlag och statsbidrag till undervisningen i gymnasieskolan införas den 1 juli 1987. Med anledning av det nya systemet planeras en särskild förordning om gymnasieskolan. I den skall ingå en rad föreskrifter som för närvarande finns spridda på ett femtontal förordningar. Uppläggningen framgår av en den 20 november 1986 utfärdad förordni.ng (1986; 1080) med vissa provisoriska föreskrifier om gymnasieskolan.

I linje med vad som föresläs i skolförfallningsutredningens betänkande (SOU 1986; 10 och 11) Enklare skolförfattningar planeras vidare särskilda förordningar om grundskolan och vissa andra skolformer. I uppdraget för studiemedelskommittén (U 1985; 09) ingår bl. a. att i förenklingssyfte göra en översyn av reglerna om studiemedel och andra former av studiestöd enligt studiestödslagen (1973:349).

2 Delegering Prop. 1986/87: 100

Ril ? Genom ändring (1986:460) av 25 kap. 15 § högskoleförordningen

(1977: 263) fastställdes för högskoleområdet principen att beslul av lokal myndighet, vilka kan överklagas till cenlral myndighet, inte skall kunna föras vidare till regeringen. Detta innebär att från den 1 juli 1986 det endast vid tillsättningen av lärarkategorierna ordinarie och extra ordinarie professor är möjligt att överklaga universitets- och högskoleämbetets beslut till regeringen.

Vad gäller skolområdet görs motsvarande undantag för skolledare, medan skolöverstyrelsens beslut i övriga tillsättningsärenden som överklagats dit numera inle kan överklagas till regeringen.

Jordbruksdepartementet

/ Regelförenkling

En översiktlig kartläggning av regeringens bemyndiganden inom departementets ansvarsområde har genomförts. En genomgång harockså sketl för alt klarlägga vilka regler som varje bemyndigande har gett upphov till. Vad som därvid framkommil ger inte vid handen att det skulle finnas några områden inom departementets ansvarsområde där det skulle löna sig att som särskilda projekt ompröva bemyndigandena. I stället avses bemyndi-gandefrågorna tas upp löpande i samband med annat lagstiftningsarbete på resp. sakområde.

2 Delegering

En belydande del av ärendena med överklaganden inom jordbruksdepartementets ansvarsområde ulgörs av ärenden enligt miljöskyddslagen (1969:387). I arbetet med alt begränsa antalet ärenden som prövas av regeringen har därför självfallel reglerna om överklagande i miljöskyddslagen tilldragit sig intresse. I bilaga lill förra årels budgetproposition redovisades att en promemoria om ändrad inslansordning i miljöskyddslagen (Ds Jo 1985:3) hade upprättats inom jordbruksdepartementet. I promemorian föreslås bl. a. alt flertalet beslut av länsstyrelsen enligt miljöskyddslagen i fortsättningen skall överklagas lill koncessionsnämnden för miljöskydd och inte till regeringen. Enligt vad som uttalades var avsiklen att en proposition i frågan skulle föreläggas riksdagen våren 1986. Den 26 juni 1986 beslutade regeringen emellertid alt tillkalla en särskild utredare med uppgifl att göra en övergripande översyn av hela miljövårdsorganisationen. En ändrad inslansordning i enlighet med förslagen i departementspromemorian skulle innebära ändringar av arbetsuppgifterna för flera miljömyndigheter. Mot den bakgrunden bör förslaget vila tills den pågående översynen har avslutats.

39¶Arbetsmarknadsdepartementet Prop. 1986/87: 100

/ Regelförenkling B''- 2

På det arbetsmarknadspoliliska områdel pägår inom departementet ett arbete med att se över arbetsmarknadskungörelsen (1966:368) i syfte att skapa en enklare och enhetligare reglering. Kungörelsen, som sedan tillkomsten ändrats vid elt stort antal tillfällen, är nu mycket omfattande och svåröverskådlig. I anslutning lill detta arbete görs även en översyn av regleringsbreven med inriktning på att förenkla regler och atl avskaffa onödig detaljreglering.

Regeringen har nyligen beslutat om en ny instruktion för arbetsmarknadsverket i anledning av organisatoriska förändringar inom verket (jfr prop. 1985/86; 138). I den nya instruktionen har eftersträvats atl utforma och disponera bestämmelserna så att del nya regelsystemet blir klarl och lättillgängligt.

Arbetsmarknadsverket ingår i försöksverksamheten vid vissa myndigheter med treåriga budgetramar. Syftet med denna är att dels möjliggöra fördjupade analyser av verksamheterna med några års mellanrum, dels ge myndigheterna planeringsförutsättningar för i försia hand förvaltningsverksamheten under en längre tidsperiod och därigenom förbättra förutsättningarna för en effekiivisering av myndigheternas verksamhet. Myndigheterna bör samtidigt kunna ges ökad frihet och ökat egel ansvar genom minskad detaljreglering och ökad ramstyrning.

Pä arbetslivsområdet har arbetarskyddsstyrelsen (ASS) under en längre tid hållit på alt omarbeta sina anvisningar och föreskrifier - utfärdade med slöd av den numera upphävda arbetarskyddslagen - till föreskrifter och allmänna råd med stöd av arbetsmiljölagen (1977: 1160). Detla arbete har resulterat i en förenkling av regelbeståndet. Antalet författningar har kunnat nedbringas till ungefär hälften mot fidigare. Genom att de nya föreskrifterna gjorts funktionsinriktade har den lotala regelmängden i själva verket minskat ännu mer. Reglernas rättsliga status har dessutom gjorts tydligare. Omarbetningen är nu inne i slutskedet. ASS fortsatta arbete med uppföljning av sina föreskrifter och användning av konsekvensbeskrivningar i författningsarbetet kommer att närmare följas av departementet.

I arbetsmarknadskungörelsen har genomförts regelförenklingar som berör arbetslivsområdet. Här kan nämrras sammanslagningen av två bidragsformer för handikappanpassning i arbetet till en (59 § i kungörelsen).

Instruktionerna för arbetarskyddsstyrelsen och yrkesinspektionen håller på att ses över. Tanken är bl. a. att ersätta dessa instruktioner med en för hela arbetarskydds verket gemensam instruktion.

På det invandrarpoUiiska områdel kan noteras att statens invandrarverk (SIV) fr. o. m. den 1 juli 1986 har fått möjlighet au vid överklagande ompröva och ändra för den enskilde negativa beslut. Regeringen har däref ter fått färre överklaganden av SIV: s beslut enligt ullänningslagen atl pröva. Del är troligt att detta till en del beror på den införda omprövnings möjligheten. Det är dock ännu för tidigt att avgöra om denna tendens kommer att slä sig i framliden. Dei: låga antalet från SIV överlämnade ärenden med överklagande kan också lill en del bero på atl SIV i etl okänt 4q

antal ärenden ännu inte hunnit att ta ställning huruvida omprövning skall Prop. 1986/87: 100 ske eller ej. Bil. 2

På arbetsrättens område har lagts fram elt förslag lill ny lagstiftning om styrelserepresentation för anställda (se Ds A 1986; 1). Förslaget innefaltar regelförenklingar bl. a. så till vida att de nuvarande två lagarna om styrelserepresentation ersätts av en. En översyn av vissa formella regler i bl. a. lagen (1982: 80) om anställningsskydd har också inletts inom departementet. Syftet är att skapa enhetligare och mera lättillämpade regler.

Det kan här nämnas att 1985 års semesterkommitté fått i uppdrag att bl. a. undersöka om de regler om ledighet som finns i mänga olika författningar kan sammanföras till ett mer enhetligt system.

2 Delegering

Genom den nya instruktionen för arbeismarknadsverket har rätten alt överklaga beslut beskurits. Enligt den nya ordningen får beslut som AMS fattar som andra instans inte överklagas till regeringen annat än om detta är särskilt föreskrivet. En motsvarande ordning har, genom nyligen gjorda instruktionsändringar, genomförts för beslut inom arbetarskyddsverket. Vidare har arbetarskyddsstyrelsen givits vidgade möjligheter atl överlämna beslutsrätten vid tjänstetillsättningar till yrkesinspektionen.

Delegeringsfrågor i övrigt inom arbelarskyddsverkel kommer att övervägas i samband med den fortsatla översynen av instruktionerna för arbetarskyddsstyrelsen och yrkesinspektionen.

Bostadsdepartementet

1 Regelförenkling

Den översyn av bostadslänereglerna som aviserades i den senaste budgelpropositionen (1985/86:100, bil. 13 s. 38 ff) har slutförts och resulterat bl. a. i att regeringen har utfärdat tre nya förordningar om bostadslån och ränlebidrag för ny- och ombyggnad av bostadshus. Förordningarna avser nybyggnad, ombyggnad saml handläggning, förvallning, m. m. av bostadslån och räntebidrag (SFS 1986: 692-694). Förordningarna trädde i kraft den 1 november 1986.

Vid översynen har eftersträvats att bl.a. utmönstra överflödiga regler och att förtydliga oklara regler. Ett syfte med de nya förordningarna är således att det skall bli lättare för dem som skall bygga att se under vilka förutsättningar de kan fä län och bidrag och vad de under länetiden har att iaktta. Ett annat syfte är att underlätta hanteringen av låneärenden hos kommuner och länsbosladsnämnder.

De nya förordningarna har vidare medfört en kraftig begränsning av bostadsstyrelsens föreskrifter på området. Översynsarbetet i denna del kommer att fullföljas genom att bosladssiyrelsen utarbetar handböcker med kompletterande informafion.

4¶Riksdagen 1986187. I saml. Nr 100. Bilaga 2

2 Delegering Prop. 1986/87: 100

När det gäller möjligheterna atl begränsa antalet ärenden som prövas av ''- 2 regeringen efter överklagande, sker övervägandena i den frågan i det löpande författningsarbetet. Här kan nämnas att tillämpningsområdel har vidgats för förordningen (1983; 1114) om försöksverksamhet med kommunal beslutanderätt i fråga om statligt stöd för vissa förbättringsåtgärder i bosladshus. Dessutom har försöksperioden föriängts till utgången av år 1987. Enligt förordningen har för närvarande elva kommuner befogenhet att i stället för länsbostadsnämnden fatta beslut i vissa bidragsärenden. Det kan anmärkas att regeringen efter ansökan kan besluta alt försöksverksamheten skall bedrivas även i andra kommuner.

Industridepartementet

/ Regelförenkling

Normgruppen. Den till industridepartementet knutna normgruppen (I 1983; H) har till uppgift att verka för regelförenklingar gentemot näringslivet. Dess arbete omfattar i princip aJl normgivning som är av betydelse för näringslivet och berör därför flersi departements områden. En särskild redovisning av normgruppens arbete och resultaten därav kommer att lämnas senare i vår i den i bilaga 14 aviserade propositionen om näringspolitik och behandlas därför ej i detta sammanhang. De förenklingsåtgärder som redovisas nedan berör dock ssimtliga regler, som är av betydelse för näringslivet.

TiUstånd lUl ulländska förvärv av svenska förelag m. m. Enligt lagen (1982:617) om ufländska förvärv av svenska företag m.m. krävs i dag i princip alltid godkännande av utländskt förvärv av ett svenskt företag. Tillståndsärendena prövas av länsstyrelserna och i vissa fall direkl av regeringen. Del lotala anlalet ärenden enligt lagen uppgår lill omkring 2000 per år.

Regeringen beslutade i november 1986 att inhämta lagrådets yttrande över ett förslag till ändring i lagen. En utgångspunkt för förslaget är att en offentlig prövning av utländska förvärv endast är motiverad i de fall när det kan antas föreligga ett svenskt skyddsvärl intresse. Ett sådant intresse saknas i allmänhet när det gäller mindre företag, varför tillståndsplikten i viss utsträckning bör kunna slopas för sådana förvärv. Enligt förslaget skall tillstånd sålunda inte längre krävas om det förvärvade företagets (aktiebolag, handelsbolag eller rörelse) behållna förmögenhet inte uppgår till 100 basbelopp och antalet anställda inte överstiger 10. Den nuvarande bestämmelsen om att utlänning skall ha tillstånd för att få sluta avtal om svenskt handelsbolag bör enligt förslagel också upphävas.

Om förslaget genomförs kommer tillståndsplikten aU slopas för flertalet av de förvärv där fillstånd krävs i dag.

Obligatorisk kontroll genom leknisk provning. Utredningen om kontroll av elektriskt materiel (dir 1985; 19) överiämnade i december 1985 betän kandet (Ds I 1986; 1) Effektivare kontroll och underiätlad handel. I betän kandet föreslås att det svenska kontrollförfarandet pä detta område har- 42

moniseras med motsvarande EG-regler. Det innebär bl. a. att kontrollsys- Prop. 1986/87: 100 temet blir mer flexibell. Ärendet bereds för närvarande inom industride- Bil. 2 partementel.

I delta sammanhang kan även erinras om att riksdagen nyligen efter förslag av regeringen (prop. 1986/87:8, NU 8, rskr. 36) har beslutat all avskaffa den obligatoriska kontrollen av ädelmetallarbeten samt att införa vissa förenklingar i kontrollen av mätdon för volym och vikt.

På omrädet obligatorisk kontroll genom teknisk provning sker en snabb utveckling i utlandet mot kontrollsystem som underlättar varuutbytet över gränserna. Nationella bestämmelser om obligatorisk kontroll ulgör ofta s. k. tekniska handelshinder och särskilt inom EG är området föremål för ett intensivt harmoniseringsarbete. För att kartlägga utvecklingen i utlandet och bedöma eventuella konsekvenser därav för Sveriges vidkommande beslutade regeringen i februari 1986 atl tillsätta en utredning, kontroll-formsutredningen (dir. 1986:6). Utredningen skall redovisa sitt uppdrag före den 30 juni 1987.

2 Delegering

Enligt 136 a § byggnadslagen (BL) prövar regeringen bl. a. tillkomsten och lokaliseringen av industriell eller liknande verksamhet, som är väsenllig för hushållningen med träfiberrävaror. Tillståndsplikten gäller både nyanläggningar och utvidgning av verksamheier. Under tiden den 1 juni 1983 till den 1 januari 1986 har regeringen prövat 145 sådana ärenden. Ärendena har krävt ett omfattande beredningsarbete inom regeringens kansli. Praktiskt tagel alla ärenden remitteras till fackmyndigheter och berörda intresseorganisationer. Antalet remissinslanser är normall åtminstone 12-14.

En arbetsgrupp inom industridepartementet har efter samråd med företrädare för jordbruks- och bostadsdepartementen utarbetat ett förslag (Ds I 1986; 10) om förenkling av prövningen av träfiberråvaror efler den 1 juli 1987, då plan- och bygglagen träder i kraft och byggnadslagen upphör att gälla. Gruppen föreslär en viss utvidgning av det tillståndsfria områdel, vilket kommer att leda till färre ärenden. Vissa inskränkningar av remissförfarandet föreslås.

Arbelsgruppen har särskilt övervägt den framtida prövningsordningen och därvid funnil att det i fortsättningen bör ankomma i första hand på statens induslriverk att pröva ansökningar. Endast i fråga om massaindustrier bör prövningen i första instans ligga kvar på regeringen. I dessa fall föreslås dock atl industriverket skall bereda ärendena och överiämna dem lill regeringen med förslag till beslut. Årendet bereds för närvarande i regeringskansliet.

Prövning enligt vattenlagen. Enligt valtenlagen (1983:291) ankommer det på regeringen att pröva frågan om lillåfligheten av vissa vatienföreiag. Genom alt regeringens beslut i dessa ärenden föregås av en omfattande beredning i vattendomstolen har i praktiken en dubbel hantering av ären dena förekommit. Möjligheterna att förenkla handläggningen av ärendena har på industridepartementets iniliativ övervägts av en särskild arbels grupp med företrädare för berörda departement. Gruppens överväganden 43

har redovisats i en promemoria (Ds I 1985; 5) Genomförande av planen för Prop. 1986/87: 100 vattenkraftsutbyggnad. Bakgrunden till gruppens arbele var alt skapa för- Bil. 2 utsättningar för att uppnå riksdagens plan för utbyggnad av vattenkraften till beslutade 66 TWh/år (prop. 1983/84: 160, BoU 30, rskr. 388, prop. 1984/85: 120, BoU 25, rskr.364).

I promemorian konstateras att 1983 års vattenlag innebär atl vattendomstolen skall ta ställning till lämpligheten av etl projekl mot bakgrund av dess allmänna planeringsförutsättningar, som fysisk riksplanering, energi-och regionalpolilik, etc. Den i förhållande lill tidigare gällande vattenlag vidgade ramen för prövningen, innebär att vattendomstolarna skall göra en bred och allsidig prövning. Därvid skall enligt arbetsgruppen självfallet planen för vattenkraflsutbyggnaden beaklas. Även i de fall domstolen skall överlämna ett ärende till regeringens prövning skall en sådan "bred bedömning" göras. Härigenom ges enligt arbetsgruppen möjligheter att minska beredningstiden i regeringskansliet exempelvis genom att göra en särskild remissomgång obehövlig. Tidsvinsten torde enligt arbelsgruppen i vissa fall kunna bli betydande. Det får självfallet bedömas från fall till fall vilka möjligheter det finns att på detta sätt förenkla hanteringen med hänsyn till vad som framkommer i ärendet.

Under senare tid har det varit möjligt för regeringen atl i några ärenden fatta beslut i vatlenlagsärenden på detta förenklade sätl. Den förenklade ärendehanteringen förutsätter inga förändringar i lagstiftningen.

Civildepartementet

/ Regelförenkling

Den 1 juli 1986 hade civildepartementet ansvaret för 225 lagar och regeringsförfatlningar i SFS. Därtill kom 16 regeringsförfatlningar kungjorda i statens arbetsgivarverks författningssamling (SAVFS). Denna förfatl-ningsmängd är den som återstår efter bl. a. de omfattande utrensningar bland författningarna på det statliga arbetsgivarområdet m. m. och del kyrkliga områdel som hösten 1985 ledde till att drygt 150 av de författningar som dä tillhörde departementets ansvarsområde kunde upphävas.

Arbetet med atl rensa ul och förenkla i de återstående reglerna fortsäller och inriktas nu mer och mer på att åstadkomma förenklingar på områden som inle kan avregleras helt.

Forlfarande återstår dock beslut om en del obsoleta eller andra obehövliga regler. Under hösten 1986 har sålunda i en förordning (1986: 737) om upphävande av föreskrifter om offentlig anställning ytterligare sex av departementets författningar kunnat upphävas. En författning i SAVFS har också kunnat slopas genom ett beslut av regeringen om atl avskaffa nämnden för vissa omplaceringsfrågor (SAVFS 1986: 10; jfr pr"op. 1985/86; 100 bil. 2, s. 10). På det kyrkliga området har ytteriigare åtla onödiga eller obsoleta författningar kunnal upphävas (SFS 1986: 754).

Regeringen har nyligen i en lagrådsremiss lagt förslag om vissa lagtekniska förenklingar av överprövningssystemet vad gäller myndighelernas

beslut i personalfrågor på del statligt reglerade området Förenklingarna

avses träda i kraft den 1 juli 1987. Förslaget syftar till att göra det enklare Prop. 1986/87: 100 att avgöra om överprövningen skall ske genom överklagande hos förvalt- Bil. 2 ningsdomstol resp. förvaltningsmyndighet eller om den skall ske efter lalan hos tingsrätt resp. arbetsdomslolen. Förenklingarna rör fyra lagar. Ett tjugotal regeringsförfattningar kan senare förväntas bli berörda av följdändringar.

Som elt led i regeringens strävan alt minska detaljregleringen av myndigheterna har myndigheterna genom en förordning (1986: 755) om upphävande av vissa föreskrifter i allmänna verksstadgan (1965; 600) getts befogenhet att själva besluta om utrikes tjänsteresor. Denna förändring ter sig sä mycket mer motiverad som de myndigheter som regelmässigt har behov av tjänsteresor utomlands brukar få medel anvisade för sådana resor.

Flera utredningar som har till uppgift att ta fram förslag till en omform-ning av delar av det återstående författningsbeståndet på civildepartementets ansvarsområde håller pä att slutföras.

När det gäller myndighelernas interna verksamhet har sålunda verksförordningsutredningen (C 1985:02) till uppgifl alt överväga hur etl fyrtiotal regeringsförfaltningar med föreskrifter om de statliga myndigheternas administrativa verksamhet — främst allmänna verksstadgan (1965:600; omtryckt 1986:755) - skall kunna förenklas och moderniseras. Utredningen beräknas lämna sina förslag våren 1987.

Kyrkoförfattningsutredningen (Kn 1982:06), som arbelar med sikle på alt förenkla och modernisera de kyrkliga författningarna och att slälla samman dem till en enhetlig kyrkolagstiflning, och kyrkobyggnadsulred-ningen (C 1984:01), som ser över bestämmelserna om statlig lillsyn över kyrkobyggnader och begravningsplatser, beräknas kunna avsluta sina uppdrag före utgången av juni månad 1987. Också den översyn av lagstiftningen pä del kommunala området som nu har kommit igång inom en arbetsgrupp (C 1986; A) och som har till uppgift att ta fram förslag till en ny kommunallag bör kunna leda lill en omfattande regelförenkling och en bantning av det antal regeringsförfattningar som civildepartementet svarar för. Till regelförenklingsarbetet hör också det arbete som bedrivs i särskilda former för atl minska den statliga regelgivningen mot kommuner och landsting. Stat-kommunberedningen (C 1983:02) har bl.a. fill uppgifl att utreda olika frågor om samverkan mellan stat och kommun samt förenkling av statliga regler. I delta sammanhang spelar ocksä försöksverksamheien med ökad kommunal självstyrelse — det s. k. frikommunförsöket - en betydelsefull roll. En särskild redovisning för hur denna försöksverksamhet fortlöper och vilka åtgärder som regeringen har vidtagit har lämnats till riksdagen (skr. 1985/86; 165, KU 28, rskr. 319).

Vad gäller upprensningar och förenklingar i den regelgivning som sker hos myndigheter under civildepartementet har regeringen i en förordning (1986:453) om upphävande av vissa ekonomiadministrativa föreskrifter m. m. åter använt sig av den "solnedgångsleknik" som tidigare med fram gång använts för myndigheternas regelgivning på det statliga arbetsgivar området. I regeringens skrivelser 1984/85:202 (s. 30) och 1985/86; 165 (s. 14) har lämnats en utförlig beskrivning av solnedgångsförfarandel. Rege ringens senaste "solnedgångsförordning" ger riksrevisionsverkei liden 45

fram till utgången av december 1986 för att ompröva och vid behov Prop. 1986/87: 100

förenkla och förnya sju föreskrifier m. m. som verket har beslutat om den Bil. 2

statliga ekonomiadministrationen. På samma område och på statistik- och

dataområdena har regeringen samtidigt beslutat en rad regelförenklingar i

syfte dels att begränsa regelgivningen i framtiden, dels atl skapa större

klarhet i reglernas rättsliga innebörd (SFS 1986:455 m.fl.; Regeringens

förordningsmoliv 1986:5).

2 Delegering

Genom den tidigare nämnda ändringen (SFS 1986: 755) i allmänna verksstadgan (1965:600) har myndigheterna också getts befogenhet alt besluta om längre tjänstledigheter för all personal. Tidigare måste nämligen regeringen pröva frågor om tjänstledigheter som är längre än sex månader för arbetstagare som innehar eller upprätthåller ijänst i en viss lägsta lönegrad. Ursprungligen avsäg denna föreskrift bara arbetstagare med tjänsler som tillsätts av regeringen. Men genom lönegradsförändringar kom reglerna atl omfatta ocksä arbetstagare som myndigheterna själva anställer. Uppdelningen av beslutsbefogenheterna mellan myndigheterna och regeringen har alllsä genom löneförändringar blivil otidsenlig. Ändringarna i verksstadgan träder i kraft den 1 januari 1987 (Regeringens förordningsmotiv 1986: 9).

Genom ett beslut i regleringsbrevet för budgetåret 1986/87 avseende anslaget B 2 Anskaffning av ADB-i/trusining har gränsen för regeringens prövning av investeringar i ADB-utrustning höjts från 2 till 5 milj. kr. Överväganden pågår atl i samband med att tre-årsperioder införs i budgeteringen, beslut om anskaffning av ADB-ulrustning till lägre belopp än 5 milj. kr. skall flyttas från statskontoret till resp. myndighet.

De senaste årens beslut om delegering av kyrkliga förvaltningsärenden till kammarkollegiet eller domkapitlen har nu börjat ge resultat i praktiken. Antalet regeringsärenden av detta slag under ett år har minskat med ett hundratal sedan är 1982. Arbetet med att ytterligare delegera beslutanderätten inom det kyrkliga området fortsätter. Således har hösten 1986 genom en förordning (1986:611) om ändring i inrättandeförordningen (1985:915) domkapitlen getts tillstånd att under vissa förutsättningar själva få inrälla tjänster som komminister och kyrkoadjunkl. Regeringen har vidare lagt fram förslag lill ändrade bestämmelser om förvaltningen av kyrklig jord som innebär en mycket omfattande delegering av ärenden frän regeringskansliet (prop. 1986/87: 13). Bl.a. föresläs att beslut om försäljning av kyrklig Jord helt delegeras till stiftsnämnderna och kammarkollegiet. Vidare föresläs att pastoralen ges befogenhet att själva besluta om de skall hålla tjänsiebosläder åt präster. Genom dessa lagändringar m. m. kommer besvär över en stiftsnämnds beslut endast i undantagsfall atl prövas av regeringen.

46¶BUaga 2.2 Prop. 1986/87: 100 Bil. 2

Sammanfattning av statskontorets rapport (1987: 2) Användningen av ADB i statsförvaltningen 1987

Statskontoret utarbetar årligen på regeringens uppdrag en redovisning över användningen av ADB i statsförvaltningen.

Statskontorets rapport (1987:2) Användningen av ADB i statsförvaltningen 1987 innehåller en utförlig översikt och en detaljerad redovisning av större användarmyndigheier, viktigare ADB-tillämpningar samt utföriigare beskrivningar av utredningsarbete pä ADB-området.

I denna sammanfattning av rapporten ger statskontoret en kortfattad information om användningsområden, kostnader och utrustning samt om pågående och avslutat utredningsarbete på ADB-området.

De sifferuppgifter som står inom parantes avser uppgifter för budgetåret 1984/85 enligt redogörelsen för år 1986.

Användningsområden

De verksamhetsområden inom den civila statsförvaltningen ulom affärsverken, för vilka ADB utnyttjas i större omfattning, är liksom tidigare administration av skatter, folkbokföring och exekutionsväsende (huvudman riksskatteverket) med ADB-kostnader för budgetåret 1985/86 om 280 (253) milj. kr., administration av arbetsförmedling (arbetsmarknadsstyrelsen) 166 (136), administration av allmän försäkring (riksförsäkringsverket) 131 (118), statistikproduktion (statistiska centralbyrån) 85 (85) och administration inom polisväsendet (rikspolisslyrelsen) 76 (68) milj. kr.

De lio verksamhetsområden som redovisar det största ADB-utnyttjan-det svarar tillsammans för 60 (61)% av de sammanlagda ADB-kostnaderna inom sektorn.

Bland affärsverken är televerket den största ADB-användaren med kostnader om 417 (482) milj.kr. Inom försvarssektorn redovisar försvarets materielverk mest ADB-kostnader eller 106 (52) milj. kr.

De vanligaste användningsområdena för ADB i statsförvaltningen är i ordning efter frekvens generellt administrativt stöd, ekonomiadministration, statistikproduktion, dokument- och ärendehantering och personal-och löneadministralion.

Statskontoret har också särskilt undersökt i vilken omfattning små datorer används för generellt administrativt stöd. Det kan konstateras att de allra flesta persondatorer inom statsförvaltningen används för ord- och textbehandling, kalkylering eller registerhantering. Det är numera ocksä vanligt att persondatorerna används som terminaler till andra datorsystem.

Kostnader

De lolala ADB-kostnaderna inom statsförvaltningen för budgetåret 1985/86 var enligt myndigheternas uppgifler 2880 (2480) milj.kr. Därav utgjordes 1 600 (1 407) milj. kr av kosinader för den civila statsförvaltning- 47

en utom affärsverken, 971 (881) milj. kr. av kostnader för affärsverken och Prop. 1986/87: 100 309 (190) milj. kr. av kostnader för försvarets myndigheter. Bil. 2

I kostnaderna ingår kostnader för såväl drift som utveckling. Inom den civila statsförvaltningen utom affärsverken var andelen driftskostnader 85% och andelen utvecklingskostnader 15% av de sammanlagda kostnaderna. (En direkt jämförelse med föregående år kan inte göras här, eftersom redovisningssätten för de båda åren är annorlunda.) För affärsverken utgjorde driftskostnaderna 72% och utvecklingskostnaderna 27% (med vissa kostnader ofördelade) och för försvarels myndigheler 85 resp. 15%.

Utrustning

Vid utgången av budgetåret 1985/86 fanns det enligt myndighelernas uppgifter nästan 40000 (30000) terminaler anslutna till datorer. Dessutom fanns det ca 10000 (6000) persondatorer och ca 2900 (2400) arbetsplatser för skrivautomater. Sammanlagt fanns det alltså i stalsförvailningen 1986 mer än 52000 (38000) sådana ADB-ulrustningar, varifrån en användare kunde utföra automatisk databehandling. De flesta terminalerna fanns vid affärsverken, de flesla persondatorerna vid civila myndigheler och inom universitets- och högskolesektorn och de flesta arbetsplatserna för skrivautomater vid civila myndigheter.

Av hela antalet terminaler i statsförvaltningen (utom universitets- och högskolesektorn) vid utgången av budgetåret 1985/86 hade 23 (17)% anskaffats under budgetåret. För persondatorer resp. arbetsplatser för skrivautomater var motsvarande siffror 39 (40) resp. 19 (22)%.

Av de s. k. basdatorerna hade omkring 60 syslem med sammanlagi ca 450 lerminaler anskaffats under budgetåret till myndigheter inom den civila statsförvaltningen utom affärsverken. Vid budgetårets utgång beräknas omkring 85 system ha varit installerade inom denna sektor. Till försvarets myndigheter hade ca 75 system av motsvarande typ av utrustning med sammanlagt omkring 650 terminaler anskaffats under budgetåret.

Slörre delen av beståndet av ADlB-utrustning inom statsförvaltningen utgörs av ett relativt litet antal fabrikat. Sålunda svarar sex fabrikat av persondator för 76 (72)% av hela antalet och fem fabrikat av skrivautomat för 72 (78) % av antalet arbetsplatser för skrivautomat.

Av annan ADB-utrustning, inkl. större datorer, som anskaffades under budgetåret svarade de åtta största fabrikaten för 70 (73)% av hela inköpsvärdet inom den civila förvaltningen utom affärsverken. För affärsverkens del svarade de tre största fabrikaten för 83 (68)% av hela inköpsvärdet.

Det totala köpvärdet för ADB-utrustning anskaffad under budgetåret till statsförvaltningen utom affärsverken var 504 (557) milj.kr. Av detta belöpte sig 158(117) milj. kr. eller 31 (21)% av inköpsvärdet, på små datorer. Vid en jämförelse mellan budgetåren bör man här ta hänsyn till att redovisningen av små datorer för budgetåret 1984/85 inte var fullständig. Man bör också beakta att enstaka anskaffningar av större daiorer kan medföra avsevärda förskjutningar mellan budgetåren beroende på när de görs.

Till affärsverken anskaffades ADB-utrustning under budgetåret till ett värde av 266 (378) milj. kr. Redovisningen är emellertid inte fullständig. 48

Behovet av anskaffning av ADB-utrustning till den civila statsförvalt- Prop. 1986/87: 100 ningen utom affärsverken är enligt statskontorets anslagsframställning för Bil. 2 budgetåret 1987/88 avseende reservationsanslaget Anskaffning av ADB-utrustning 389 milj. kr. för budgetåret 1986/87, 568 milj. kr. för 1987/88, 550 milj. kr. för 1988/89 och 550 milj. kr. för 1989/90.

Anskaffningsbehovet för budgetåren 1986/87-1987/88 fördelar sig på olika kategorier med 19% ersättningsanskaffningar, 21% kompletteringsanskaffningar, 18% anskaffningar till följd av riksdags- eller regeringsbeslut och 42% övriga anskaffningar.

Anskaffningsbehovet för försvaret är enligt överbefälhavarens informationssystem- och datakraflplan 87-92 129 milj. kr. för budgelåret 1986/87, 118 milj. kr. för 1987/88, 103 milj. kr. för 1988/89 och 78 milj. kr. för 1989/90.

Utredningsarbete

I det följande ges en kort sammanfattning av pågående och under budgelåret 1985/86 avslutat utredningsarbete.

Data- och offentlighetskommUtén (DOK)

(Användningen av personnummer. Dir. 1985:27. Tilläggsdirekliv 1984:48.)

Regeringen tillsatte i september 1984 en kommitté för all kartlägga användningen av personnummer i samhällel, både inom den offentliga och den enskilda sektorn. Kommittén har i december 1984 fåU filläggsdirektiv (1984: 48) för atl utreda frägor om offenflighetsprincipen och ADB.

Kommittén har även genom regeringsbeslut den 25 april 1985 fått i uppdrag att överväga tolkningen av vad begreppet självsländig verksamhetsgren innebär för hälso- och sjukvården samt tillgängligheten till landslingens s. k. palientdatabaser.

Kommiitén har i mars 1986 avlämnat betänkandet Integritetsskyddet i informationssamhället 1. Rättelse och skadestånd. Patientuppgifler i personregister (SOU 1986: 24). Vidare har kommittén i oklober 1986 avlämnat betänkandet Inlegriletsskyddel i informationssamhället 2. Myndighelernas försäljningsverksamhet (SOU 1986:46).

Särbarhetsberedningen (SÅRB)

(Informalion och rådgivning i frågor om säkerhet och sårbarhet på dataområdet. Dir. 1981:48. Tilläggsdirekfiv 1984:29.)

Regeringen tillkallade ijuli 1981 en beredning för säkerhet och sårbarhet pä dataområdet. Beredningen inräUades som en följd av de förslag som hösten 1979 lades fram av sårbarhetskommiuén (SÅRK).

SÅRB har i ett samarbetsprojekt med riksdalaförbundet (RDF) lagit fram en metod för att myndigheter, företag och organisationer själva skall kunna analysera sin sårbarhet pä ADB-områdel. Denna s. k. SBA-metod presenterades i seplember 1983. SBA-metoden har senare framställts i en kortversion - SBA Kompakl - avsedd främst för mindre företag. SBA- 49

metoden finns i sin helhet översatt till bl.a. engelska, franska, tyska, Prop. 1986/87:100 norska och finska. Bil. 2

I september 1983 överlämnades delbetänkandet (Ds Fö 1983: 8) Undanförsel och förstöring av ADB-register. En rapport om Nyckelpersoner i datordriften (SÅRB rapport 1983: 12) presenterades under november 1983.

Under 1984 och 1985 har ytteriigare elva rapporter, ett kompendium för utbildning inom ADB-säkerhet och sårbarhet samt broschyr- och affischmaterial avsedda för skolor lagils fram. En inventering av existerande metoder för att hantera ADB-säkerhetsfrägor och metodernas faktiska användning har gjorts. Denna kartläggning publicerades i början av 1986. Samtidigt lade SÅRB fram sin slutrapport Datorer, sårbarhet, säkerhet (SOU 1986: 12). SÅRB avslutades därmed.

Utrednings- och utvecklingsarbete avseende ADB-verksamheten inom den aUmänna försäkringen

Regeringen gav i juni 1983 riksförsäkringsverket (RFV) i uppdrag alt i samråd med statskontoret och i nära samarbete med försäkringskassorna genomföra etl utrednings- och utvecklingsarbete samt en praktisk försöksverksamhel för atl bl. a. få underlag för ett ställningstagande i frågan om den långsiktiga inriktningen av ADB-verksamheten inom den allmänna försäkringen m. m.

RFV redovisade i oktober 1983 till regeringen uppläggningen av och tidsplan m. m. för ulredningen (FAS 90). En lägesrapport lämnades lill regeringen den 1 oktober 1984.

RFV överlämnade i april 1985 en delrapport "Prognos för 90-talet".

RFV har även överlämnat en lägesrapport 2 (september 1985) och en lägesrapport 3 (september 1986), vilka i första hand beskriver det fortsatta utredningsarbetet.

FAS 90-utredningens arbete är nu främst inriktat mot den försöksverksamhet som genomförs vid ett antal lokalkontor. Utredningen planerar att lämna sin slutrapport till RFV i december 1987. RFV bedömer därför atl slutlig avrapportering till regeringen av FAS 90-utredningen sker i början av 1988.

Utredning avseende studier av användning av ny teleteknik

1 proposiiion 1984/85; 158 om vissa telefrågor m. m. behandlas bl. a. frågan om försök med avancerad telekommunikation. Med hänvisning till vad som anförs i nämnda proposition, uppdrog regeringen ijuni 1985 åt televerket atl, i samråd och samarbete med styrelsen för teknisk utveckling (STU) och statskontoret, utreda förutsättningarna för och till regeringen redovisa förslag till ulformning av sludier av användning av avancerad telekommunikation.

Redovisningen till regeringen ägde rum i april 1986 då en rapporl överlämnades från televerket till kommunikationsdepartementet (dnr II732/86, 86-04-25).

50¶Utredningens arbetsgrupp föreslår försök inom följande sektorer i sam- Prop. 1986/87: 100 hållet Bil. 2

- utbildning

- organisationers effektivitet

- transport och distribution

- regional informationsförmedling

- regional företagsutveckling

- vissa förslag om teknikutveckling.

Inom sektorerna pekas specificerade projekt ut men det påpekas samtidigt att även andra studier kan vara lämpliga atl bedriva.

Arbelsgruppen föreslår alt en samordningsgrupp tillsätts för att i samråd med resp. projekts berörda parter ta fram operativa planer och finansieringsbild som ger besked om på vilket sätt statlig medverkan kan ske.

Arbelsgruppens förslag biträds i huvudsak av de tre myndigheterna.

Utvecklingen av statens redovisningssystem

Regeringen har uppdragit åt riksrevisionsverket (RRV) att i ett långsiktigt perspektiv klargöra i vilken utsträckning slatliga myndigheter i sin ekonomiska redovisning borde använda ett gemensaml ADB-syslem, resp. kunna medges all utveckla egna ADB-system.

Detta uppdrag har RRV avrapporterat 1984-12-10 i form av en planeringspromemoria, Långsiklig utveckling av statens redovisningssystem (RRV, dnr 1984-1073).

Regeringen har den 29 augusti 1985 uppdragit äl RRV att dels genomföra en analys av olika intressenters behov av och önskemål om information om statens utgifter och inkomster, dels genomföra en studie med den huvudsakliga inriktning som finns angiven i RRV: s ovannämnda planeringspromemoria.

I en lill beslutet fogad, inom finansdepartementet upprättad, promemoria anges riktlinjer för denna förstudie.

Elt nationellt informalionsteknologiprogram

Vid behandlingen av regeringens proposition 1983/84:8 om ett nationellt mikroelektronikprogram framhöll riksdagen att del var angeläget atl programmet utvidgades till ett samlat informationsteknologiprogram. Regeringen gav ijuni 1984 etl anlal myndigheler i uppdrag alt utarbeta underlag för ett sädanl program.

Ett förslag presenterades för regeringen i oktober 1984.

I skrivelse till riksdagen 1984/85:218 redovisade regeringen utredningsförslaget jämle vissa planerade åtgärder. Regeringen framhöll i skrivelsen alt ytterligare etl anlal centrala frägor måste besvaras innan underlag fanns för att lägga fram etl informationsteknologiprogram. Etl i huvudsak motsvarande konstaterande gjordes av regeringen i budgetpropositionen 1986.

Industridepartementet uppdrog i april 1986 ät statens industriverk att kartlägga användningen av mikroelektronik i svenska förelag. Uppdragel skulle redovisas till departementet i december 1986. 51

Utbildningsprogram inom ADB-området för statsförvaltningen Prop. 1986/87: 100

o Ril 7

Regeringen uppdrog i augusti 1985 at statens institut för personalutveck-

ling (SIPU) att i samverkan med statskontoret, datamaskincentralen för administrativ databehandling (DAFA), statens arbetsgivarverk och Statskonsult AB utarbeta ett program för kompetenshöjande åtgärder på ADB-områdel för statsförvaltningen. Uppdraget redovisades i rapport till regeringen i november 1985.

Utredning om de personaladministrativa informationssystemen

Regeringen uppdrog i januari 1981 åt statskontoret att tillsammans med slatens löne- och pensionsverk (SPV) och i kontakt med övriga berörda myndigheter utreda dels uppgiftsfördelningen mellan anslutna myndigheter m.fi.i fråga om de personaladministrativa informationssystemen hos staten, dels behovet av för statsförvaltningen gemensam personalstalistik, dels möjligheterna till effektivisering och kostnadssänkning i statens generella löneulräkningssyslem (SLÖR).

Statskontoret och SPV föreslog vid redovisningen av uppdraget att regeringen i en särskild registerförordning om SLÖR och det personaladminislrativa informationssystemet PI reglerar ansvarsfördelningen mellan myndigheterna vad gäller dessa daiorbaserade informationssystem. Vidare föreslogs alt SPV får svara för fortsatta effektiviserande och kostnadssänkande åtgärder avseende SLÖR.

Frågan om för- och eftersystem till SLÖR har därefter utretts av SPV. Utredningen har avrapporterats i en lägesrapport (1984-01-10) och en huvudstudierapport (1984-04-01) Personaladministrativ Information och Rapportering - PIR - För- och eftersystem fill SLÖR.

Genom beslut (1984-12-20) har regeringen godkänt att SPV fortsätter arbetet med utveckling och försöksverksamhet med för- och eftersystemet PIR i enlighet med vad som redovisas i huvudstudierapporten. Regeringen har också genom beslut samma dag uppdragit åt statskontoret att i samråd med SPV och övriga berörda myndigheter följa och utvärdera försöksverksamheten.

Försöksverksamheien har av olika skäl blivit försenad jämförl med den plan SPV presenterade i sin huvudstudierapport. Statskontoret har därför i en rapporl (1985-12-20) till regeringen, i stället för en ulvärdering, redovisat det då aktuella läget hos försöksmyndighelerna och de begränsade erfarenheter hos dessa som då fanns.

En utvärderingsrapport kommer att redovisas till regeringen så snart lillräckliga erfarenheter föreligger.

Utredning om informationsbaser

I de riktlinjer för datapolitiken som riksdagen godkänt (prop. 1984/85: 220 och 225, FiU 1985/86:4 och 5, rskr. 88 och 89) behandlas frägor om informationsdaiabaser samt aktivare informationsförmedling från förvaltningen.

52¶Med utgångspunkt i detta har regeringen uppdragit åt statskontoret aU Prop. 1986/87: 100 göra en inventering av databaser saml ge förslag till åtgärder för samord- Bil. 2 ning samt fill nya databaser (regeringsbeslut 86-06-05).

Arbelet bör i en första del omfatta inventering och strukiurering och bör avrapporleras senast den 1 december 1986. I anslulning därtill bör en preliminär bedömning av samordnings- och utvecklingsmöjligheter redovisas. I en andra del bör tyngdpunkten ligga på redovisning av behov och fördjupade studier av effektiverings- och standardiseringsålgärder saml förslag till nya användningsområden. Arbetet i denna andra del bör vara avslutat senast den 30 juni 1987.

53¶Gemensamma frågor Prop. 1986/87: loo

Bil. 2 InnehåU

1¶Regelförenkling och delegering ............................................................ ...... 1

2¶Den allmänna lönenivån för statsanställda m. fl.................................. 10

3¶Statliga förnyelsefonder ........................................................................ ..... 12

4¶Medbestämmandefrågor vid beredningen av regeringsärenden ... 14

5¶Jämställdhet i statsförvaltningen ........................................................ ..... 14

6¶Den nordiska utbytestjänstgöringen .................................................. 18

7¶Den statliga lokalförsörjningen ............................................................ 18

8¶Statsrådsgruppen för datafrågor .......................................................... .... 25

9¶Statsförvaltningens ADB-användning .............................................. .... 28

Bilaga 2.1 Redogörelse för regeringens arbete med regelförenkling

och delegering .................................................................... 29

BUaga 2.2 Sammanfattning av statskontorets rapport (1987; 2) An vändningen av ADB i statsförvaltningen 1987 ............ .... 47

Norstedts Tryckeri, Stocktiolm 1986 54

Bilaga 3 till budgetpropositionen 1987

Kungl. hov- och slottsstaterna

(första huvudtiteln)

Prop.

1986/87: 100 Bil. 3

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 18 december 1986 Föredragande: statsrådet Holmberg

Anmälan till budgetpropositionen 1987

A. Kungl. hovstaten

A 1. Hans Maj: t Konungens och det Kungl. Husets hovhållning.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört i statsbudgeten med 12450000 kr.

Jag förordar att anslaget förs upp med 12 850000 kr. i förslaget till statsbudget för nästa budgetår. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Hans Maj: I Konungens och del Kungl. Husets hovhållning för budgetåret 1987/88 anvisa elt anslag av 12 850000 kr.

B. Kungl. slottsstaten p*""?- 'z-

Bil. 3

B 1. De kungliga slotten: Driftkostnader

1985/86 Utgift 16384 582

1986/87 Anslag 16375 000

1987/88 Förslag 16752000

Stockholms sloll används av kungen och inrymmer representations- och kontorslokaler. I Stockholms slott finns bl.a. riksmarskalksämbetet, ståthållarämbetet, husgerådskammaren och Bernadottebiblioteket. Vissa delar av slottet visas även för allmänheten.

Droiiningholms sloll används av kungen och hans familj som bostad och visas för allmänheten. Ulriksdals slott har delvis upplåtits till kansli för Världsnaturfonden. Under år 1986 har det även öppnats för allmänheten och används för ulslällningsverksamhel. Haga slott används som bostad för prominenta personer från utlandet, vilka är den svenska regeringens gäster. Gripsliolms slott utnyttjas som museum och för utställning av en del av svenska statens porträitsamling. Strömsliolms slott visas för allmänheten. För användningen av hela Strömsholms kronoegendom finns en samarbetsgrupp, tillkallad av länsstyrelsen i Västmanlands län med representanter för bl.a. byggnadsstyrelsen, domänverket, kommunen och landstinget samt Ridfrämjandel. Rosersbergs slott disponeras lill större delen av statens räddningsverk. De två övervåningarna i slottet har dock fått behålla sin ursprungliga karaktär och visas för allmänheten. Också Tullgarns slott är upplåtet för visning.

Under detta anslag avlönas för närvarande ca 80 lönegradsplacerade anställda, varav ca 25 i park- och Irädgärdsvård och lolv för lokalvård. Härtill kommer elt antal arvodister med uppdrag av deltids- eller bisysslekaraktär. Från anslaget utbetalas vidare andra omkostnader än för fastighetsunderhåll av de kungliga slotten.

Riksmarskalksämbetet har - i anslutning till en framställning från ståthållarämbetet - hemställt att 16653 000 kr. anvisas för driflen av de kungliga slotten under näsla budgetår.

Vid beräkningen av medelsbehovet har någon löneomräkning av utgiftsposten lönekosinader inte gjorts. Med hänsyn till stigande krav på visningsservice och om omvårdnad vid slotten och mot bakgrund av ansvaret för att vidmakthålla del unika kulturarv som slolten utgör har ståthållarämbetet inte funnit del möjligt att fastställa en treårig besparingsplan. Utgifterna under anslaget domineras helt av lönekostnader, och den standard på underhäll, säkerhet och visningsservice som kan lämnas är helt beroende av den anställda personalens tjänster. Åmbetel har emellertid bedömt det möjligt att för budgetåret 1987/88 framlägga etl förslag till anslagsäskande som innebär en reell minskning om ca 2%. Detta har möjliggjorts genom omfördelningar och en begränsad höjning av iniäkterna under uppbördsmedel.

Det beräknade medelsbehovet för drift av de kungliga slotten framgår av följande sammanställning:

Anvisat

Beräknad ändring 1987/88

' Prop. 1986/87: 100

1986/87

Bil. 3

Före-

draganden

Utgifter

Lönekostnader

+ 359000

Sjukvård

+ 2000

Reseersänningar

+ 2000

Lokalkostnader

6 030000

+ 15 000

Expenser

+ 36000

Parkers och trädgårdars

under-

håll

782000 17 380000

+ 23 000 -1-437 000

Inkomsler

Uppbördsmedel

1 005 000

-t- 60000

iNettoutgift

16 375000

+377 000

Föredragandens överväganden

Med hänvisning lill sammanställningen hemsläller jag atl regeringen föreslår riksdagen

att till De kungliga slotten: Driftkosinader för budgetåret 1987/88 anvisa ett förslagsanslag av 16752000 kr.

B 2, Kungl. husgerådskammaren

1985/86 Utgift 1986/87 Anslag 1987/88 Förslag

4621993 4 750000 5052000

Husgerådskammarens uppgift är att svara för underhäll och vård av de konstverk, möbler och andra inventarier i de kungliga slotten som tillhör staten men disponeras av kungen, atl vetenskapligt bearbeta samlingarna samt att genom skrifter och visningsverksamhet presentera samlingarna för allmänhet och forskare. Dessutom förvaltar husgerådskammaren de Bernadolleska familjestiftelsernas bestånd av möbler, konst och konsthantverk saml administrerar Bernadotlebibliolekel. Slutligen bilräder husgerådskammaren vid tillfällig möblering för representation o. dyl.

Under detla anslag avlönas ca 30 lönegradsplacerade anställda.

Riksmarskalksämbetel har - i anslulning till en av husgerådskammaren gjord framställning - redovisal elt medelsbehov för husgerådskammaren för budgetåret 1987/88 av 4823 000 kr. Vid beräkningen därav har ingen löne- eller prisomräkning företagits. 1 beloppet har däremot inräknals elt engångsanslag av 170000 kr. för förnyelse av elinslallationerna i ell antal ljuskronor pä Stockholms slott.

Del beräknade medelsbehovet under nästa budgetår framgår av följande sammanställning;

Anvisat

Beräknad ändring 1987/88

■ Prop. 1986/87: 100

1986/87

Bil. 3

Före-

draganden

Utgifter

Lönekostnader

3 930000

+ 208000

Sjukvård

+ 1000

Reseersättningar

- 7 000

Lokalkostnader

+ 18000

Expenser

295 000

+ 105000

Nyanskaffning av

textilier

IIOOOO

- 25 000

Omkostnader för

Bernadottebiblioteket

+ 2000

4846 000

+302000

Inkomster

Uppbördsmedel

Nettoutgift

4 750000

+302000

Riksmarskalksämbetet tar i detta sammanhang upp en särskild anslagsfråga avseende bidrag tiU kostnaderna för reslaurering av kungliga kistor i Riddarholmskyrkan till en beräknad kostnad av totalt ca 1,2 milj.kr. De redan påbötjade restaureringsåtgärderna har bekostats av fonderade visningsmedel som står lill riksmarskalksämbetets förfogande. Med hänsyn till projektels av riksantikvarieämbetet vitsordade karaktär av riksangelägenhet finner riksmarskalksämbetel det befogat att staten bidrar till täckandet av kostnaderna och föreslår aU 200000 kr. anvisas för ändamålet under vartdera budgetåret 1987/88 och 1988/89 samt att beloppet tas upp säsom en särskild posl under anslaget till husgerådskammaren.

Föredragandens överväganden

Min bedömning av medelsbehovet framgår av sammanställningen i det föregående. Därvid räknar jag med en engångsanvisning under anslaget av 170000 kr. för åtgärder beträffande ljuskronor på Stockholms slott. Däremot beräknarjag inte några särskilda medel för restaurering av kistor i Riddarholmskyrkan. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Kungl. husgerådskammaren för budgetåret 1987/88 anvisa ett förslagsanslag av 5052000 kr.

Vid bifall till mina förslag till medelsberäkning för nästa budgetår kommer första huvudtitelns slutsumma för budgetåret 1987/88 att uppgå till 34654000 kr. Delta betyder en ökning i jämförelse med det för budgetåret 1986/87 anvisade beloppet med 1079000 kr.

sid

A. Kungi. hovstaten

1. Hans Maj: t Konungens och det Kungl. Husets hovhållning

B. Kungl. slottsstaten

2. De kungliga slolten: Driftkostnader

3. Kungl. husgerådskammaren

Anslag kr.

12850000

16752000 5 052 000

21804000 Prop. 1986/87: 100 Bil. 3

Totalt för kungl. hov- och slottsstaterna

34654000

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1986

Bilaga 4 till budgetpropositionen 1987

Justitiedepartementet

(andra huvudtiteln)

Prop.

1986/87:100 Bil. 4

Översikt

Justitiedepartementet svarar för beredning av lagstiftningsärenden på många områden av samhällslivet.

Till justitiedepartementet hör polisen och åklagarväsendet, domstolsverket, de allmänna domstolarna, de allmänna förvaltningsdomstolarna, bosladsdomstolen, hyres- och arrendenämnderna, rältshjälpsnämnderna, de allmänna advokatbyråerna, kriminalvården och brottsförebyggande rådet. Inom departementets område faller också den verksamhet som utövas av justiliekanslern, datainspektionen, bokföringsnämnden och brottsskadenämnden.

Utgifterna inom justitiedepartementets område beräknas under budgelåret 1987/88 komma att öka med 321,5 milj. kr. till 10 329,8 milj. kr.

Budgetförslagets huvudsakliga inriktning

Huvuddelen av verksamheten inom justitiedepartementets verksamhets-otnråde avser uppgifter som direkl eller indirekt regleras genom lagstiftning. Myndigheterna har begränsade möjligheter att själva påverka verksamhelens omfattning. Denna bestäms till stor del ytlerst av brottsutvecklingen och inom de olika delområdena av sådana faktorer som antalet anmälda brott, mängden anhängiga tnål och dessas svårhetsgrad satnt inom kriminalvården av anlalel utdömda frihelsslraff och strafftidernas längd.

De förslag lill anslag inom justitiedepartementets område som läggs fram för budgelåret 1987/88 präglas av stor återhållsamhet.

Polisen och åklagarväsendet

Anslaget för rikspolisstyrelsen har beräknats med utgångspunkt i huvudförslaget. För den lokala polisorganisationen tillämpas dock inget hu-\ud förs lag.

Inotn polisväsendet finns vissa verksamhetsgrenar sotn måste prioriteras framför andra. Del gäller främsl kampen mol den ekonomiska brottsligheten, narkotikabrottsligheten och våldsbrotlsligheten. 1 budgetpropositionen har medel beräknats för ytterligare 20 polismanstjänster för bekämpning av den ekonomiska brottsligheten och för ytterligare 50 ijänster med sikte på bekämpningen av våldsbrottsligheten. Satsning-

Rilisiitigen /9S6'g7. I sam/. Nr 100. Bilaga 4

ar görs på förbättrad utbildning, på utrustning och på informationsbe- Prop. 1986/87:100

handling. Bl.a. anslås 25 milj. kr. för dator för fingeravtrycksidentifie- Bil. 4

ring.

Det föreslås atl 150 polisaspiranter får tas in på polishögskolan.

Åklagarväsendet tillförs för budgetåret 1987/88 inga nya tjänster.

Domstolsväsendet

Domslolarnas arbetsläge är fortfarande ansträngt. Anslagen lill dotn-stolsväsendet har därför i huvudsak beräknats ulan lillämpning av huvudförslagel

Kriminalvården

Beläggningen vid kriininalvårdsanstalterna och de allmänna häklena har under budgetåret 1985/86 legat på samma nivå som föregående budgetår.

Ersättningen till de intagna för arbete och sludier höjs.

Förslag presenteras om elt effeklivare ulnyttjande av anstaltsorganisationen.

Under år 1986 har nya lokalanjtalter färdigställts i Gävle, Malmö och Stockholm (Färingsö).

Sammanfattning

Förändringarna inom justitiedef)artemenlets område i förhållande till budgetårel 1986/87 framgår av följande sammanställning. Beloppen anges i milj. kr.

Anvisat Förslag Förändring 1986/87 1987/88

Ändra huvudtiteln

Justitiedepartementet mm. 73,1 76,9 + 3,8

Polisväsendet 5 733,4 5 987,6 + 204,2

Åklagarväsendet 237,0 308,0 + 21,0

Domstolsväsendet m.m 1 526,8 1 540,0 + 13,2

Kriminalvården 1 895,2 1 933,9 + 38,7

Rättshjälp mm. 311,2 323,6 + 12,4

Övriga myndigheter :25,9 27,8 + 1,9

Diverse 105,7 132,0 t 26,3

Suniraa för justitiedepartementet 10 008,3 10 329,8 + 321,5

Justitiedepartementet Prop. 1986/87:igo

Bil. 4 Utdrag ur protokoll \id regeringssammanträde den 18 december 1986

Föredraiiande: statsrådet Wickbom

Anmälan till budgetpropositionen 1987 I Lagstiftningsfrågor

l.l Inledning

Det ankommer på justitiedepartementet atl bereda lagstiftningsfrågor på många områden. Först och främst bör nämnas grundlagarna. Departementet handlägger också i övrigt en viktig del av den lagsliflning som reglerar de enskilda medborgarnas förhållande till staten och andra offentliga organ. Hit hör bl.a. strafllagstiftningen och reglerna om förfarandet vid våra domstolar. Ett annal betydelsefullt omräde är lagregler om enskildas inbördes förhällanden, t.ex. inom familjerätten, köprätten och upphovsrätten.

För lagstiftningsarbetet på dessa liksom på andra områden gäller naturligtvis samma mål som för det politiska arbelet i övrigt. Trygghel och rättvisa för medborgarna, jämlikhet och solidaritet saml effektivitet i den offentliga förvaltningen är begrepp som därvid kommer i blickpunkten.

Lagstiftning är ell viktigt medel i samhällsbyggandet. Inte minst med hänsyn till det uttalade önskemålet all minska regelmängden i samhället är del å andra sidan angeläget alt man inte överskattar lagstiftningens betydelse. Lagstiftning bör användas med urskillning och endast i fall då den bedöms som nödvändig eller i vatje fall som det bäst verksamma medlet för att man skall nå det mål som har satts upp. När det sker, måste lagarna utformas så alt man så långt möjligt kan förutse resultatet i lillämpningen och så att lika fall behandlas lika.

Jag ämnar i detta avsnitt beröra nägra av de viktigare lagstiftningsärenden som är akluella för närvarande. Straffrättsområdel kotnmer jag dock att behandla huvudsakligen i det följande avsnittet om ålgärder mot brott.

I detta sammanhang vill jag särskilt framhålla att samhällsekonomiska och stalsfinansiella aspekter givetvis tnåsle beaklas även i lagstiftningsarbetet. 1 första hand får detla till konsekvens att lagstiftningen bör utformas så att man i möjligaste mån undviker atl belasta staten och kommunerna med ökade kostnader. I vissa fall kan det också bli nödvändigt att genomföra lagändringar i syfte atl åstadkomma angelägna besparingar. Över huvud taget är det angeläget att man tar till vara alla möjligheter att rationalisera och effektivisera verksamheten inom rättsväsendet.

Detta får dock inte leda till att rättssäkerheten eller medborgarnas Prop. 1986/87:100 krav på rimlig service frän de rättsvårdande tnyndigheterna åsidosätts. Bil. 4 Självfallet måste man i lagstiftningen sträva efter rättstrygghet för de enskilda medborgarna i alla avseenden. Häri ligger också alt det måsle finnas möjligheter att effektivt bekämpa brottsligheten. Tryggheten för enskilda inänniskor till liv. hälsa, integritet och personlig egendom måste även här tillhöra de grundläggande målen.

Stora delar av lagstiftningen på centrala rättsområden, t.e.x. inom familjerätten och på det konsumenträttsliga området, har tillkommit i nordiskt samarbete. Detla har resulterat i att vi på flera områden har överensstämmande lagregler i de nordiska länderna. Denna rättslikhet är enligt min uppfattning av slor belydelse. Vikten av alt lagsiiftningen så långt möjligt är densamma i de nordiska länderna har också ökal i takt med den tilltagande flyttningen över gränserna. Det finns därför anledning att vidmakthålla elt nära nordiskt samarbete på lagsliftningsområ-det.

De nordiska justitieministrarna har nyligen beslutat att i större ulslräckning än hitlills inrikta del nordiska lagstiflningssamarbetet på behovel av lagsliftning i ett mer långsiktigl perspektiv. Det gäller bl.a. den aulomaliska databehandlingens betydelse för lagstiftningen, eventuella lagsliftningsbehov på aktiebolagsräliens område och de skade-ståndsrältsliga reglernas framtida funktion på personskadeområdet.

Inom justitiedepartementet har vidare påbörjats en aktivitet för att forllöpande utvärdera lagsliftning som har varit i krafl någon tid. 1 detta syfte har under år 1986 hållits ;;.k. hearings med berörda myndigheter och organisationer m.fl. för att departementet skall få del av erfarenheterna av 1981 ärs hemförsäljningslag, 1982 års namnlag och 1984 års lag om fastighetstnäklare. För motsvarande ändamål har en enkät sänts ut med frågor rörande lillämpningen av 1982 års lag om anordnande av visst automatspel. Vissa andra utvärderingsfrågor kommerjag att beröra i del följande.

Justitiedepartementet har nyligen överlagt med företrädare för den rällsvelenskapliga forskningen om en ökad samverkan. Denna fråga behandlades vid en konferens i november 1986, varvid också företrädare för bl.a. domstolar, advokater, åklagare och polisen var närvarande. Vid konferensen diskulerades även frågor som rör den juridiska ulbildningen.

1.2¶Grundlagsfrågor m.m.

Sedan år 1984 arbelar en parlamentarisk kommitté med atl utreda cen trala frägor om folkstyrelsens villkor. Utredningsarbetet syftar framför allt till att förbättra medborgarnas möjligheter alt göra sitl inflytande gällande i politiken, alt stärka riksdagens ställning som centralt politiskt forum och att skapa ökade förutsättningar för handlingskraftiga rege ringar. En viktig uppgift för kommittén är att överväga åtgärder för att effektivisera och vitalisera riksdagens arbete. Kommittén skall också ta upp bl.a. frågor om den gemensamma valdagen och mandatperiodens längd liksom frågorom valkretsindelningen. Genom tilläggsdirektiv har 4

kommittén fått till uppgift att lägga fram förslag med syfte att motverka Prop. 1986/87:100 etl kringgående av den s.k. småpartispärren. Bil. 4

Kommittén har under 1986 gett ut dels en rapport om valsystemet i 20 länder (Ds Ju 1986:1), dels tre undersökningar av riksdagsledamölernas arbete i och utanför riksdagen (SOU 1986:27), dels ett delbetänkande (SOU 1986:28) Folkstyrelsen under krig och krigsfara. I betänkandet föreslås vissa justeringar av 13 kap. regeringsformen. Remissbehandlingen av betänkandet har avslutats. Ärendet bereds i departementet tillsammans med ell förslag lill ny lagsliftning om de offentliga organens verksamhel under krig och krigsfara (se avsnitt 1.15). Avsikten är atl en proposition skall föreläggas riksdagen under våren 1987. Kommittén räknar med alt avlämna silt slutbetänkande under februari 1987.

Frågan om förstärkt skydd för yttrandefriheten i massmedierna har utretts av yttrandefrihelsutredningen, som i sitt huvudbetänkande (SOU 1983:70) Värna yttrandefriheten har lagt fram elt förslag till yllrandefrihetsgrundlag. Utredningen avlämnar i dagarna sitt slutbetänkande med förslag lill följdlagstiftning.

Regeringen beslutade den 27 november i år en lagrådsremiss med anledning av utredningens huvudbetänkande. Förslaget i remissen innebär bl.a. atl samma slags grundlagsskydd som bestämmelserna i tryckfrihetsförordningen ger tryckta skrifier skall införas också för yttranden som framförs offentligt med hjälp av vissa andra medier. Skyddel skall omfalla radio- och TV-program, filmer och videogram samt ljudupptagningar. Bestämmelserna skall tas in i tryckfrihetsförordningen. Jag räknar med atl en proposition skall kunna föreläggas riksdagen i början av år 1987. Tanken är atl förslagen skall träda i krafl den 1 januari 1989.

Riksskatteverket har i en promemoria om erfarenheterna av 1985 års allmänna val föreslagit vissa ändringar i vallagstiftningen. 1 vissa delar har promemorian överlämnats till folkslyrelsekommittén. Övriga delar av promemorian remissbehandlas för närvarande.

1.3¶Offentlighet och sekretess

Nära samband med yttrandefriheten har principen om allmänna handlingars offentlighet. Offentlighetsprincipen begränsas genom regler om sekretess. En ny sekretesslag antogs av riksdagen år 1980. Lagen innefattar en samlad reglering av sekretess för allmänna handlingar och tystnadsplikt för offenlliga funktionärer. Lagens tillämpning följs med stor uppmärksamhet från justitiedepartementets sida. Med hänsyn lill ämnesområdets nalur läggs förslag till ändringar i regleringen fram fortlöpande i mån av behov.

Den 1 januari 1987 träder flera ändringar i kraft. Bl.a. får vissa upp gifler om offentliga funktionärers personliga förhållanden ett bättre sekretesskydd än för närvarande. Sekretess införs för uppgifter i polisens vapenregister. Vidare har vissa ändringar beslutats för att förbättra möj ligheterna till effektiva insatser mol spridning av sjukdomen AIDS. Ytterligare ändringar kan bli akluella under 1987, bl.a. med anledning av riksdagens beslul om JO-ämbetet (KU 1986/87:2, rskr 3). Denna fråga bereds för närvarande i departementet. 5

Offentlighetsprincipens tillämpning på ADB-upptagningar har under Prop. 1986/87:100 senare år getl upphov till en del såväl teoretiska som praktiska problem. Bil. 4 Dessa frågor utreds av data- och olTentlighelskommittén, som också utreder frågan om användningen av personnummer. En primär uppgift för kommittén är att ta ställning till om de grundläggande begreppen i tryckfrihetsförordningen även i fortsättningen kan användas som grund för offentlighetsprincipens tilliimpning på ADB-upptagningar. Kommittén överlämnade i februari i år sitt första delbetänkande (SOU 1986:24) Integritetsskyddet i informationssamhället 1. 1 betänkandet läggs fram förslag till ändringar i dalalagen, skadeståndslagen och sekretesslagen. Förslagen gäller bl.a. den enskildes möjligheter att få rättelse och skadestånd när daiorbaserade personregister innehåller uppgifter som är oriktiga eller missvisande. Förslagen gäller också den enskildes skydd när patientuppgifler lämnas till olika personregister inom hälso- och sjukvården. Betänkandet har remissbehandlats. Inom departementet förbereds förslag på grundval av betänkandet. Avsikten är att de skall läggas fram under våren 1987.

Kommunalföretagskommittén har i sitl slutbetänkande (SOU 1983:61) Handlingsoffentlighet utanför myndighetsområdet föreslagit att offentlighetsprincipen i viss utsträckning skall bli tillämplig även hos privaträllsliga organ som har tillagts slatliga eller kommunala förvaltningsuppgifter. Efter remissbehandling har betänkandet till den del det berör kommunerna lämnals över till slat-kommunberedningen. Beredningen har i juni 1985 avgelt betänkandet (Ds C 1985:13) Kommunala företag. Det betänkandet har remissbehandlats och övervägs nu inom civildepartementet.

Återstående delar av betänkandet behandlas i den nyss nämnda lagrådsremissen om ett förstärkt grundlagsskydd för yttrandefriheten m.m. Förslaget innebär att principen om allmänna handlingars offentlighet ges elt vidare tillämpningsområde utanför myndighetssektorn. Den skall nämligen gälla ocksä hos vissa aktiebolag, föreningar och stiftelser som på statens uppdrag handhar förvaltningsuppgifter som innefattar myndighetsulövning eller liknande.

Slutligen kan i delta sammanhang nämnas att det i en departementspromemoria från justitiedepartementet om ny brottsregisterlagstiftning har föreslagils att enskilda personer skall kunna få del av uppgifter om sig själva som förekommer i polisens belastningsregister. Beredningen av detla ärende pägår inom departementet.

1.4¶Större rättstrygghet och ökad integritet för den enskilde

Ett av de viktigaste målen för lagstiftningsarbetet är rättssäkerhet och rättstrygghet i övrigt för de enskilda medborgarna. Dessa aspekter är vägledande i många lagstiftningsärenden.

Tvångsmedelskommittén avlämnade år 1984 sitt slutbetänkande (SOU 1984:54) Tvångsmedel - Anonymitet - Integritet. I betänkandet har kommittén lagt fram förslag om hur avvägningen bör göras mellan på ena sidan den enskildes behov av skydd för sin personliga integritet och

på den andra samhällets inlresse av att i vissa situationer, t.e.x. när det Prop. 1986/87:100 föreligger misstankar om grövre brott, kunna ingripa med olika tvångs- °''- 4 ålgärder. De frågor som berörs har samband bl.a. med spörsmålen om tvångsmedel m.m. i beskattningsförfarandet. Sistnämnda ämne har behandlats i betänkandet (SOU 1986:39) Skatteutredningar, som efter remissbehandling nu övervägs i finansdepartementet. Den fortsatta beredningen inom juslitiedepartementel av tvångsmedelsfrågorna sker i belysning även av vad som kommit fram i det sisinämnda lagstiftningsärendet.

De personella tvångsmedlen, främst häktning och anhållande, har setts över av 1983 års häktningsutredning. 1 betänkandet (SOU 1985:27) Gripen - anhållen - häktad föreslås bl.a. en förkortning av de tidsfrister som gäller, framför allt den tid under vilken en person kan vara berövad sin frihei utan alt frihetsberövandel måste prövas av domslol. Betänkan-del har remissbehandlats. Avsikten är att en proposition med förslag till nya regler om häktning och anhållande skall avlämnas inom korl.

Som jag tidigare har berört utreder dala- och offentlighetskommittén frågor om användningen av personnummer i samhället. Kommittén skall karllägga den nuvarande användningen och belysa de fördelar och nackdelar som är förenade med bruket av personnummer. Om ulredningen finner att en viss användning av personnummer kan medföra risk för inlegriletskränkningar, skall den föreslå lämpliga åtgärder för atl motverka detla.

Som jag redan nämnt under avsnitt 1.3 lade kommittén i silt första delbelänkande fram vissa förslag om möjlighel för den enskilde all få rättelse och skadestånd när daiorbaserade personregister innehåller uppgifter som är oriktiga eller missvisande. 1 ett andra delbetänkande (SOU 1986:46) Integritetsskyddel i informationssamhället 2 har kommittén lagt fram förslag lill en särskild lag om myndigheters försäljning av uppgifler ur personregisler. Enligt förslaget skall det i fortsättningen krävas tillstånd i lag för att få sälja uppgifter om enskilda personer ur myndighelers personregister. Syftet med förslaget är atl minska riskerna för otillbörligt intrång i enskildas personliga integritet. Ett annat förslag i belänkandet syftar till atl öka möjligheterna att spärra adressuppgifter O.d. i offenlliga register i fall då personförföljelse kan befaras. Betänkandet remissbehandlas för närvarande. Arbetet inom kommittén fortsätter. I detta sammanhang bör också nämnas att regeringen har tillkallal en särskild utredare för all se över lagstiftningen om TV-övervakning. Utredaren skall undersöka hur lagen har tillämpats och sedan föreslå de ändringar som kan behövas. Enligt direkliven skall han särskilt siräva efter att anpassa bestämmelserna lill den moderna tekniken och se till alt reglerna garanterar medborgarna ett tillfredsställande skydd mot inlegriletskränkningar.

Integritetsfrågor tillmäts också slor vikt i det förslag till ny brottsre gisterlagstiftning som jag nämnde om i föregående avsnitt. Del fortsatta arbelel bedrivs med den inriktningen all en proposition i ämnet skall kunna läggas fram för riksdagen under våren 1987. Det slår dock redan nu klart alt förutsättningar för närvarande saknas för en så omfattande 7

reform på området, som föreslagits i den departementspromemoria vil- Prop. 1986/87:100 ken ligger till grund för arbetet. Inriktningen är emellerlid att integritets- Bi'- skyddsaspekterna skall prioritetas särskilt.

1.5¶Rättegångsfiirfarandet

Förfarandet vid de allmänna domstolarna ses över av rättegångsutredningen. En viktig målsättning för utredningsarbetet är alt handläggningen i både brottmål och tvistemål skall bli så enkel och smidig som möjligt utan att rättssäkerheten sätts åt sidan. Utredningen lade år 1982 fram omfattande förslag beträtTande processen i lingsrätt (SOU 1982:25 och 26). Vissa förslag har också lagts fram såvitt gäller processen i överrätt (DsJu 1983:1).

De angivna förslagen har remissbehandlats och i vissa delar redan lett lill lagstiftning (SFS 1984:131). Huvuddelen av de förslag som gäller tingsrätterna är emellerlid föremål för fortsatta överväganden i departementet. En lagrådsremiss i dessa delar beräknas kunna beslutas inom korl.

Rättegångsulredningen har vidare överlämnal elt delbetänkande rörande högsta domstolen och rättsbildningen (SOU 1986:1). Betänkandet har remissbehandlats och övervägs nu inom justitiedepartementet.

Rättegångsulredningens arbete fortsätter med frågor rörande bl.a. expertmedverkan i de allmänna domstolarna och hovrättsprocessen. Utredningen beräknas avsluta sitt arbete under våren 1987.

Rättshjälpskommittén lade under hösten 1984 fram sitt huvudbetänkande (SOU 1984:66) Den allmänna rättshjälpen, i vilket en helt ny rättshjälpslagstiftning föreslås. Därefter har kommittén lagt fram ytterligare ett belänkande (SOU 1985:4) Rältshjälp. Offentliga biträden, organisationsfrågor m.m. Båda dessa betänkanden har remissbehandlats. Förslagen, som har tillkommit huvudsakligen i besparingssyfte, övervägs nu frän delvis andra utgångspunkter inom justitiedepartementet. Avsikten är att en proposition skall föreläggas riksdagen under våren 1987.

Till rättshjälpskommitténs slutbetänkande (SOU 1986:49) Målsägan-debiträde återkommer jag under rnin redovisning av åtgärder mot brott.

1.6¶Konkursrätt

Konkurslagstiftningen reformeras etappvis. Den nuvarande lagstiftningen, som är från år 1921, har undergått stora förändringar efter sin tillkomst.

Konkurslagskommittén lade under år 1983 fram sitt slutbetänkande med förslag till en ny konkurslag (SOU 1983:24). Kommittén har bl.a. gjort en formell översyn och språklig modernisering av 1921 års konkurslag. Vidare har kommissionen mot ekonomisk brottslighet lagt fram ett delbetänkande med förslag till skärpning av återvinningsinstitutel (SOU 1983:60). Jag kommer att inom kort för regeringen anmäla frågan om en proposition grundad på dessa båda betänkanden.

1.7¶Familjerätt Prop. 1986/87:100

På familjerättens område pågår sedan flera år ett omfattande reformar- "''■

bete. De tidigare etapperna i detta arbete har bl.a. gällt giftermål och

skilsmässa, faderskap och vårdnad om barn samt underhåll lill barn och

frånskilda.

Pä grundval av ett betänkande av familjelagssakkunniga har en proposition om äktenskapsbalk m.m. överlämnats till riksdagen i oktober 1986 (prop. 86/87:1). De sakliga nyheterna i propositionen gäller bl.a. äktenskapets ekonomiska rättsverkningar, samboende ulan äktenskap och olika arvsfrågor.

Jag räknar med att under våren 1987 lägga fram förslag till en proposition med följdändringar till äktenskapsbalken m.m., innehållande bl.a. ändringar i försäkringsavtalslagens regler om jämkning av förmånsta-garförordnanden.

Utredningen om barnens rätt har till uppgifl att utarbeta förslag som kan stärka barnens rättsliga ställning. Utredningen, vars arbete hitlills har resulterat i nya regler om vårdnad och umgänge m.m., ser för närvarande över bl.a. reglerna om adoption och talerätt för barn vid domslol.

En annan utredning har i uppdrag alt göra en översyn av bestämmelserna om förmynderskap och godmanskap. Utredningen har i december 1986 lagt fram ett delbetänkande om avskaffande av omyndigförklaringar. Betänkandet remissbehandlas för närvarande.

Inseminationsutredningen, vars försia betänkande ledde till lagstiftning om artificiella inseminationer, har avgelt etl betänkande om provrörsbefruktning m.m. (SOU 1985:5). Detta belänkande övervägs för närvarande i socialdepartementet. Utredningen arbetar nu med frågor som rör skydd för ofödda.

En departementspromemoria med förslag till ändringar i lagen om allmänna arvsfonden har remissbehandlats under hösten 1986. I promemorian föreslås en utvidgning av allmänna arvsfondens möjligheter att avstå arv lill annan samt begränsningar i möjligheterna att överklaga kammarkollegiets beslut i frågor som rör fonden. Jag räknar med att under våren 1987 lägga fram förslag till en proposition på grundval av promemorian.

Inom justitiedepartementet pågår för närvarande en översyn av namnlagen (se avsnitt 1.1.). En departementspromemoria i ämnet beräknas bli klar inom korl. Jag räknar med att en proposiiion -efter sedvanlig remissbehandling av promemorian — skall kunna föreläggas riksdagen underår 1987.

När det gäller familjerättens internalionellirättsliga regler har de tidigare nämnda familjelagssakkunniga till uppgift att föreslå nya bestämmelser om äktenskap och arv. Ulredningens förslag väntas under våren 1987. Slutligen kan nämnas atl en departementspromemoria med förslag till lagsliftning om erkännande och verkställighet av utländska vårdnadsavgöranden för närvarande remissbehandlas.

1.8 Konsumenträtt Prop. 1986/87:100 Sedan början av 1970-talet har flera viktiga områden av betydelse för "''• konsumenterna reglerats genoin lagstiftning. Som exempel på sådan

lagstifining kan nämnas konsumentköplagen, avtalsvillkorslagen, hem-försäljningslagen, konsumentkreditlagen, konsumentförsäkringslagen, konsumenttjänstlagen och marknadsföringslagen.

Inom justitiedepartementet pågåren översyn av hemförsäljningslagen (se avsnitt 1.1). Jag räknar med atl en proposition om ändringar i den lagen skall kunna föreläggas riksdagen under våren 1987.

Konsumentköpsutredningen lade i april 1984 fram etl betänkande med förslag till en ny konsumeniköplag(SOU 1984:25). Betänkandet har remissbehandlats. Förslagel övervägs för närvarande i justitiedepartementet.

En särskild kommitté har till uppgift att utreda frågor om förbättrat konsumentskydd på faslighetsområdet. Kommittén har under år 1986 lagt fram ett betänkande med förslag till nya regler om konsumentskyddet vid köp av nyproducerade småhus. Belänkandet remissbehandlas för närvarande. Kommittén fortsätter sitl arbete med bl.a. frågan om förvärv av äldre småhus.

1.9¶Allmän köprätt m.m.

På den allmänna köprättens område har en nordisk arbetsgrupp i oktober 1984 avgell etl betänkande ined förslag till nya nordiska köplagar. Förslagen har remissbehandlats. I Sverige förbereds för nävarande en lagrådsremiss om ny köplag på grundval av betänkandet. Förhoppningen är att vi i Sverige och de andra nordiska länderna inom en nära framtid skall fä en modern köpriittslig lagstiftning och att vi också skall kunna bevara den betydelsefulla nordiska rättslikheten på detta omräde.

När det gäller internationellträttsliga frågor på köprätlens område kan nämnas att Sverige har undertecknat en FN —konvention om internationella köp. Avsiklen är alt FN-konventionen skall införlivas med svensk rätt. Avsikten är alt en proposition skall läggas fram under våren 1987.

På grundval av elt betänkande av räntelagsulredningen har inom justitiedepartementet utarbetats en lagrådsremiss med förslag till ändringar i räntelagen m.m. Avsikten är alt en proposition skall läggas fram lill riksdagen under våren 1987.

Jag vill också nämna att kommissionslagskommittén har avgett ell betänkande om handelsagenlur och kommission (SOU 1984:5). Betänkandet har remissbehandlats. De förslag som betänkandet innehåller övervägs för närvarande i justitiedepartementet. Kommittén fortsätter sitt arbete med bl.a. frågor om kommissionärsbolag.

1.10¶Ersättningsrätt

Pä del skadeståndsrätlsliga områdel pågår en utveckling i riktning mot alt ge de skadelidande ökade möjligheter atl få ersättning för sina ska dor. Elt led i denna utveckling är den miljöskadelag som trädde i kraft 10

den I juli 1986. Vidare övervägs en utredning av frågan huruvida möj- Prop. 1986/87:100 ligheterna till ersättning för ideell skada kan förbättras. Bil. 4

En fråga soin för närvarande behandlas i nordiskt samarbete rör ansvarei för produkiskador. Arbetet syftar till all förbättra möjligheterna för de skadelidande att få ersättning för skador som orsakas genom felaktiga produkter. Inom juslitiedepartementel pågår ett arbete på en departementspromemoria i ämnet.

Reglerna rörande brotlsskadeersällning ses för närvarande över i syfte atl förbättra möjligheterna för brottsoffer att få ersättning från det allmännas sida. Avsiklen är att en proposition om ändringar i lagen skall överlämnas till riksdagen under år 1987.

Här kan slutligen nämnas att försäkringsrätlskommittén, som bedriver sitt arbete i nordiskl samråd, inom kort väntas lägga fram ett förslag om en revision av reglerna om personförsäkring.

l.ll Transporträtt

Sedan år 1977 arbetar en kommitté, sjölagsutredningen, med atl se över sjölagen. Detta arbete har hittills resulterat i ändringar i sjölagens beslämmelser om redaransvarets begränsning och om befordran av passagerare. Arbetet inom ulredningen inriktas nu pä en genomgripande revision av sjölagens beslämmelser om godsbefordran i syfte bl.a. att anpassa reglerna till den tekniska och ekonomiska utveckling som har ägt rum sedan reglerna utformades. Ulredningen har vidare att överväga om Sverige skall tillträda 1978 års inlernationella konvention om sjötransport av gods samt att i så fall också lägga fram förslag till de lagändringar som behövs.

1 detta sammanhang kan jag nämna atl 1969 års oljeansvarighetskon-venlion och 1971 års konvenlion rörande den inlernationella oljeskadefonden har reviderats vid en diplomatkonferens i maj 1984. Vid konferensen antogs ändringsprotokoll lill de nämnda konventionerna. Protokollen har undertecknats av Sverige i februari 1985. Inom justitiedepartementet övervägs för närvarande vilka lagstiftningsåtgärder som revisionen föranleder.

På sjörättens område bör slutligen nämnas att det inom FN:s sjöfartsorgan, IMO, pågår arbete med att se över de internationella överenskommelser som behandlar frågor om bärgning. Sverige deltar i detta arbete.

Också i de lufträttsliga reglerna om transport av passagerare och gods har genomförts ändringar på grundval av internationella överenskommelser, de s.k. Monlrealprotokollen nr 3 och nr 4. Lagsiiftningen har ännu inte satts i kraft. Inte heller har de nämnda överenskommelserna tillträtts. A\sikten är att Sverige skall ralificera protokollen samtidigt med de övriga nordiska länderna. En sådan samordning eftersträvas också när det gäller ikraftträdandet av lagändringarna. Frågan anstår därför nu i avvaktan på ärendeis beredning i de nordiska länderna.

Jag vill vidare nämna alt ansträngningar på att få till stånd ett särskilt försäkringssystem med en obligatorisk passagerarförsäkring fortsälter. Genom en sådan ordning skulle flygpassagerarna kunna tillförsäkras 11

fullgod ersättning vid sådana personskador som inträffar under luft- Prop. 1986/87:100 iransporl. Arbetet bedrivs i samverkan med försäkringsbranschen och Bil. 4 flygförelagen.

1.12¶Fastighetsrätt

Fastighetsbildningsutredningen, som under åren 1983-84 lade fram ire delbetänkanden (SOU 1983:37 och 38 samt 1984:72), har under år 1986 avlämnat sitl slutbetänkande (SOU 1986:29). Inom justitiedepartementet förbereds nu propositioner på grundval av betänkandena. En proposition med förslag till ändringar i bl.a. fastighelsbildningslagens ersättningsregler planeras till våren 1987.

Inom departementet övervägs också byggnadspantutredningens betänkande (SOU 1984:22) med förslag till ett registerpanlsysiem för byggnader på annans mark.

Friköpsutredningen beräknas avsluta sitt arbete inom korl. Utredningen överväger bl.a. frågan om friköpsrätt vid s.k. historiskt ärende.

1.13¶Bolagsrätt och annan associationsrätt

Reformarbetet fortsälter också inom associationsrätten. En proposition med förslag lili lag om ekonomiska föreningar, vilken skall ersätta 1951 års lag i samma ämne, har överlämnats lill riksdagen i oktober 1986. Lagförslaget innebär framför allt en modernisering och förenkling av nuvarande bestämmelser. Den nya lagen föreslås träda i kraft den 1 januari 1988.

Den s.k. Leo-kommissionen har föreslagit ändringar i den akliebolagsrätlsliga lagstiftningen vilka går ut på att förstärka aktieägarnas inflytande vid riklade emissioner. 1 samarbete med finansdepartementet förbereds för närvarande en proposition i ämnel. som är avsedd alt föreläggas riksdagen under våren 1987.

Värdepapperscentralen VPC Aktiebolag har i en omfattande prome moria föreslagit lagstiftning med anledning av en planerad övergång lill elt papperslösl syslem för hanlering av aktier och obligalioner. Promemorian har remissbehandlats och övervägs nu inom justitie- och finansdepartementen.

Vidare pågår ett arbete inom justitiedepartementet på ny lagsliflning om sliftelser. En deparlementspromemoria med förslag till sådan lagstiftning förbereds för närvarande.

Den s.k. röstvärdeskommittén har under året avslutat silt arbete genom atl lägga fram betänkandet (SOU 1986:23) Aktiers röstvärde. Betänkandet har överlämnats lill den s.k. ägarutredningen (I 1985:04) för att denna skall tillföra det ytterligare material som kan behövas för ett slutligt ställningstagande i frågan om röslvärdesdifferentiering.

Jag vill i sammanhanget också nämna atl reglerna om styrelserepresentation för de anställda har setls över inom arbetsmarknadsdepartementet. Jag hänvisar i denna del till vad arbetsmarknadsministern kommer att anföra senare i dag.

Två andra utredningar på det associationsrätlsliga området beräknas avsluta sitt arbete under våren 1987. Den ena utredningen behandlar '2

frågor om s.k. franchising. Den andra utreder frågor om betalningsan- Prop. 1986/87:100 svaret för juridiska personers skulder (s.k. ansvarsgenombrolt) m.m. Bil. 4 samt vissa spörsmål med anknytning till bulvanförhållanden.

1 anslutning till de associationsrätlsliga frågorna kan nämnas att en proposition förbereds på grundval av ett betänkande om skydd för företagshemligheter (SOU 1983:.>2).

1.14¶Immaterialrätt

Under år 1986 har genomförts en rad reformer på upphovsrättens område. Bl.a. har skyddet för s.k. utövande konstnärer och för producenter stärkts. Vidare har bestämmelser införts i uppbovsrättslagen om det upphovsrättsliga skyddet vid vidaresändning av radio- och TV-program, särskilt via kabel.

Hell nyligen har riksdagen antagit en lag om skydd för kretsmönster i halvledarprodukter, s.k. datachips. Lagen träder i kraft den 1 april 1987. Avsikten är att regeringen under våren 1987 skall ta upp förhandlingar med USA om ett ömsesidigt skydd för de produkter som omfattas av den nya lagen. Ett sådant skydd för svenska produkter i USA gäller interimistiskt till hösten 1987.

På upphovsrättsområdet pågår vidare ett utredningsarbete i upphovsrättsutredningen. På grundval av ett delbetänkande av utredningen planeras under vären 1987 en proposiiion om det upphovsrättsliga skyddel av databaser och datorprogram. Utredningen väntas vidare under den närmaste tiden avlämna ett delbetänkande om myndigheters och institutioners rätt att kopiera upphovsrättsligt skyddade verk och om foiografirälten. Utredningen fortsäller sitt arbete med bl.a. frågor om biblioteksersättningen. Arbetet bedrivs i nära samarbele med motsvarande utredningar i de övriga nordiska länderna.

När det gäller patenträtten villjag erinra om den reform av patenlprocessen som har genomförts den 1 juli 1986. På grundval av ett betänkande (SOU 1985:10) planeras vidare en proposition om panlsättning av patent och patentansökningar lill våren 1987.

Mikrobiologin och särskilt gentekniken har fått allt större induslriell betydelse. Uppfinningar på delta område kan representera stora värden. Justitiedepartementet har därför ansett det angeläget alt undersöka i vilken utsträckning gällande lagstiftning ger ett tillfredsställande imma-terialrättsligt skydd för sådana uppfinningar. I syfte all få en allsidig belysning av denna fråga har tillsatts en arbetsgrupp med förelrädare för bl.a. forskningen och industrin på området. Genom arbetsgruppens breda sammansättning skapas en god beredskap när del gäller atl möla de behov av lagsliftning som den tekniska utvecklingen kan ge upphov lill. Vidare medverkar arbetsgruppen i beredningen inför möten i de olika mellanstatliga organisationer där frågan behandlas. Jag vill här särskilt peka på del arbete som bedrivs inom FN-fackorganet WIPO.

1.15¶Förvaltningsrätt

Riksdagen har i är fattat beslut om en ny förvaltningslag. Lagen träder

i kraft den 1 januari 1987. Den nya lagen är etl led i arbetet med att 13

förnya den offentliga sektorn. Del främsta syftet med lagen är att värna Prop. 1986/87:100 om medborgarnas rättssäkerhet när de har med förvaltningsmyndighe- Bil. 4 ler att göra. Ett andra viktigt syfte är att förbättra myndigheternas service gentemot allmänheten. Vidare skall lagen leda till snabbare avgöranden genom att motverka att ärenden prövas i för många instanser.

I prop. 1986/87:39 har regeringen lagt fram förslag till följdlagstiftning. Riksdagen har i dagarna faitat beslut i ärendet. Slatens institut för personalutveckling (SIPU) bedriver ett omfattande utbildningsarbete ute på myndigheterna inför lagens ikraftträdande. Personal från justitiedepartementet har medverkat i utarbetandet av undervisnings- och informationsmaterial samt deltagit i utbildningsarbetet i övrigt.

Strävandena att minska och förenkla den statliga regelgivningen fortsätter inom regeringskansliet. Bl.a. har statsrådsberedningen givit ut en handbok för myndigheternas regelgivning. En sammanhållen redogörelse för regelförenklingen lämnas under Gemensamma frågor, bilaga 2, till budgetpropositionen.

Inom regeringskansliet har under året utarbetats en promemoria (Ds Ju 1986:3) Europarådskonventioiien och rätten till domstolsprövning i Sverige. Bakgrunden lill detta är att det har visat sig att det i vissa fall är tveksamt om svensk rätt står i överensstämmelse med den tolkning av Europarådets konvention angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna som numera görs av den europeiska domstolen. I promemorian behandlas huvudsakligen de problem som är förknippade med den artikel i konvenlionen som gäller den enskildes rätt alt få sina civila rättigheter och skyldigheler prövade i en opartisk och offentlig rättegång inför domstol.

Promemorieförslaget innebär att regeringsrätten i vissa fall skall kunna undanröja ett beslut i ett förvaltningsärende som rör ingrepp i enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden. En förutsättning är att den rättstillämpning som ligger till grund för beslutet strider mot lag eller annan författning.

Remissbehandlingen av promemorian har just avslutats. Avsikten är att riksdagen skall föreläggas en proposition i ämnet under våren 1987.

1 detta sammanhang vill jag nämna atl det inom departementet pågår arbete på alt modernisera det regelsyslem som för närvarande finns i lagstiftningen om allmänna sammankomster och allmänna ordningssladgan. Arbetet bedrivs med utgångspunkt i betänkandet (SOU 1985:24) Ordningslag som har remissbehandlats.

En översyn pågår också inom departementet av vissa frågor som rör lagstiftningen om bevakningsföretag.

Som jag redan nämnt (avsnitt 1.2) är avsikten att en proposition med förslag till ny lagstiftning om de offentliga organens verksamhet vid krig eller krigsfara skall kunna läggas fram under våren 1986. Denna lagstiftning avses ersätta den s.k. administrativa fullmaktslagen från är 1942 och 1957 års särskilda rätlegångslag. Riksdagen antog under förra året slutligt den ändring i regeringsformen som krävs för förslagets genomförande.

En under år 1983 tillkallad kommitté har till uppgift att utreda möjlig- 14

heterna att stärka samernas rättsliga ställning i frågor som rör rennäring- Prop. 1986/87:100 en och överväga behovet av ett samiskt organ som kan företräda samerna Bil. 4 i olika sammanhang. Kommittén har under året lagt fram ett delbetänkande (SOU 1986:36) Samernas folkrättsliga ställning. Betänkandet är avsett som en bakgrund till kommitténs kommande förslag. Det har därför inle remissbehandlats, men kommillén har själv sänt ut del lill vissa myndigheter och organisationer för eventuella synpunkter.

1.16¶Dataområdet

Datatekniken vinner allt bredare tillämpning i samhället. Dess ekonomiska betydelse är stor. Det förhållandet att datatekniken tas i bruk på allt fler områden och i allt mer vidgad omfattning för med sig åtskilliga frågor om behov av ny eller ändrad lagstiftning. Flera av dessa frågor faller inom justitiedepartementets ansvarsområde. Utvecklingen på dataområdet liksom de juridiska frågor som denna utveckling medför följs därför uppmärksamt inom justitiedeparteinentet. Denna bevakning av frågorna innebär bl.a. alt företrädare för justitiedepartementet deltar i arbetet i olika internationella organ med rättsliga frågor som har anknytning till datorer. Vidare har departementet gett ut en informationsbroschyr (Skyddet för den personliga iniegriteten i datasamhället - nu och i framtiden).

1 departementets arbete står sådana frågor som är av betydelse för den enskildes integritet i fokus. Somjag har redovisat förut (avsnitt 1.3 och 1.4) har viktiga uppgifter som rör frågan om datateknik och integrilel anförtrolls åt data- och offentlighetskommittén. Även i det tidigare omnämnda förslaget till ny brottsregisterlagstiftning aklualiseras spörsmål av della slag.

Datatekniken har redan påverkat lagstiftningen i åtskilliga hänseenden. Jag syftar då inte enbart på sådan lagstiftning som är direkt inriktad på datateknik som exempelvis datalagen, vars huvudsyfte är att skydda den enskilde mot otillbörliga intrång i den personliga integriteten lill följd av personregistrering. Ett annat exempel som kan nämnas är att den ökande användningen av datateknik i den offentliga förvaltningen har föranlett ändringar i regleringen av handlingsoffentligheten hos myndigheterna. Problemen på det omrädet är dock inte lösla med dessa åtgärder. Som redan har sagts har vissa av dessa frågor anförtrotts åt data- och offentlighetskommittén (se avsnitt 1.3).

På det civilrältsliga områdel aktualiserar datorerna flera olika spörsmål. Som exempel kan jag nämna de upphovsrättsliga frågorna om skydd för material som dislribueras i daiakommunikationssyslem och om skydd för datorprogram och kretsmönster i halvledarprodukter, s.k. chips (se avsnitt 1.14). Ett annat problem gäller ansvarsförhållanden i samband med sådana datatjänster som avser t.ex. elektronisk betalningsförmedling. Denna fråga har särskilt uppmärksammats av FN:s kommission för handelsrätt (UNCITRAL).

Civilrättsliga aspekter finns ocksä i det arbete som för närvarande bedrivs för atl klarlägga tVågor kring användningen av ADB-teknik vid 15

slutande av avtal, bl.a. i den internationella varuhandeln, och som ersätt- Prop. 1986/87:100 ning för traditionella frakt- och handelsdokument. Bil. 4

Detta arbete bedrivs både på etl nordiskt och på ett vidare internationellt plan.

På det straffrättsliga området har brottsbalken och datalagen ändrals med verkan fr.o.m. dén 1 juli 1986 i syfte atl förbättra del straffrättsliga skyddel mot olovliga förfaranden med bl.a. daiorer. Även dessa lagändringar föregicks av nordiska överläggningar.

2¶Åtgärder mot brott

2.1¶Brottsutveckling och brottsbekämpning

Antalet brott som har kommii till polisens kännedom år 1986 synes bli i stort sett oförändrat i förhållande till föregående år (se underbilaga 4.1). Frågan i vilken mån den anmälda brottsligheten ger en riktig bild av den verkliga brottsligheten är dock omdiskuterad. Jag har själv behandlat frågan i lidigare års anföranden i budgetpropositionen till vilka jag här hänvisar. Att brottsligheten totalt sett ligger på en alltför hög nivå är emellertid uppenbart. Brottsligheten är sålunda ett allvarligt sainhälls-problem som måste angripas på bred front. Sett över en längre tid står det helt klart att Sverige, i likhet med andra industrialiserade länder fått uppleva en mycket kraftig ökning av brottsligheten. För alla insiktsfulla bedömare torde det stå klart att denna utveckling huvudsakligen sammanhänger med mer allmänna samhällsförändringar. För all utvecklingen skall kunna vändas i rätt riktning krävs därför särskilda insatser. Därvid får man dock inte överskatta betydelsen av de åtgärder som kan vidtas inom rättsväsendet. Kriminalpolitiken får inte uppfattas så snävt att den endast skulle omfatta åtgärder inom ramen för rättsväsendet eller mera direkt brottsförebyggande åtgärder.

Det krävs ett betydligt vidare perspektiv än så. Genom alt fortsätta arbetet på alt bygga ett mera rättvist och jämlikt samhälle skapar vi också mindre risker för brottslighet och social utslagning. Vi ökar solidariteten med samhället och respekten för de regler som vi gemensamt beslutat till ömsesidigt skydd.

Särskilt viktigt är det all skapa goda förutsättningar för barn och ungdom att växa upp och finna en plats i samhällel. Genom insatser i bostads- och familjepolitiken, i skolan, i arbetslivet och i fritidsverksamheten kan förutsättningar skapas för atl vi skall kunna ta elt gemensamt ansvar för atl aktivt motverka och hindra sociala och personliga problem. 1 den solidaritet och omtanke och det ansvarslagande som vi alla måste iaktta ingår som etl viktigt inslag alt vi måste på etl bestämt sätt ange gränser och normer, särskilt naturligtvis för barn och ungdomar.

Tyngdpunklen i kampen mol brottsligheten kommer alltid atl vara enskilda människors engagemang och dellagande. Vad statsmakterna och myndigheterna kan göra är främst att skapa goda förutsättningar för och ge elt aklivt slöd till det arbetet. I dessa strävanden är det nödvändigt att bygga på samverkan mellan organisaiioner, allmänna organ och föräldrar, lärare, arbetskamrater., grannar och andra enskilda. Även om 16

del alltså måsle vara en huvudlinje i det allmänna kriminalpolitiska Prop. 1986/87:100

arbetet att salsa på breda sociala insatser och attitydpåverkan, innebär Bil. 4

delta inte alt ålgärder inom rättsväsendets ram skulle vara verkningslösa.

Det finns dock anledning att varna för den överdrivna tilltro som många

har till att åtgärder av detta slag skulle vara det enda effektiva medlet

mot ökande brottslighet. Flera poliser och strängare straffar inte någon

universalmedicin mol brottsligheten.

Däremot är det av stor vikt att rättsväsendet organiseras och fungerar på etl sätt som människor i gemen uppfattar som rättvist och rimligt. För att enskilda och organisationer skall finna det meningsfullt atl engagera sig i kampen mot brottsligheten är det nödvändigt att människor känner förtroende för och stöd från rättsväsendet. Samhällets åtgärder måste vara snabba, begripliga och tydliga och präglas av fasthet och konsekvens.

2.2¶Strafflagstiftningen

De grundläggande kriminalpolitiska prioriteringarna görs vid besluten om vad som skall vara straffbart och om hur stränga straff som skall gälla för olika brott. Det är en viktig uppgifl atl arbeta för en fortsatt anpassning av slrafllagstiftningen till nutida värderingar i dessa avseenden.

Redan vikten av atl straffbud efterlevs talar för att man är sparsam med dem, så att människor inte vänjer sig vid att straffbestätnmelser kan överträdas utan att något händer. Den enskilda människan skall inte heller behöva stämplas som brottslig vid varje oönskat beleende. Vid all ny lagstiftning bör därför straffbestämmelser undvikas, om de inte är nödvändiga, och onödiga straffbestämmelser som redan finns bör efler hand rensas bort. Straffet kan ibland ersättas av andra sanktioner som skadestånd, avgifter och viten. Ibland behövs ingen formell reaktion över huvud taget. Ä andra sidan kan nya förhållanden och ändrade värderingar medföra behov av siraffskärpningar eller kriminalisering av gärningar som tidigare lämnats ostraffade. Ett omräde där sådana behov gjort sig gällande under senare år är den ekonomiska brottsligheten. Ett annat exempel är de behov av att justera strafflagstiftningen som den snabba tekniska utvecklingen har gett upphov lill.

Den centrala lagen på straffrättens område, brottsbalken, beslutades visserligen år 1962. Reformarbetet i fråga om brottsbeskrivningarna hade emellertid då pågåll under lång tid och genomförls successivt. De flesta centrala regler i balken antogs under 1940-lalet och bygger lill stor del på utredningarända från 1910-och 1920-talel. Brottsbalken är sålunda från vissa utgångspunkter en ganska gammal lag.

Det pågår också elt livligt reformarbete. 1 själva verket sker fortlöpande betydelsefulla förändringar av brottsbalkens brottskatalog.

Som exempel från senare tid kan jag nämna den totala revision av bestämmelserna om sexualbrott som riksdagen beslutade år 1984 och de betydelsefulla förändringar i bestämmelserna om brott mot borgenärer och vissa datorrelaterade brott som riksdagen beslutade år 1986.

Andra ändringsförslag är nu under utredning eller beredning. Som exempel kan jag nämna att en departementspromemoria om bestämmel- 17

2¶Riksdagen I9S6'S7. ! .saml. Nr IOI). Bi/aga 4

serna om grov stöld och grov misshandel inom kort skall sändas ut för Prop. 1986/87:100 remissbehandling och att en deparlementspromemoria om de straffrätts- Bil. 4 liga bestämmelserna om ijänsteansvar beräknas kunna remitteras under våren. Vidare räknar jag med ati: i lämpligt sammanhang kunna presentera förslag till nya bestämmelser om häleri och s.k. efterföljande oredlighet på grundval av förmögenhetsbrottsulredningens betänkande (SOU 1983:50) Översyn av lagstiftningen om förmögenhetsbrott.

Också utanför brottsbalkens område, inom den s.k. specialslraffrällen, pägår elt viktigt reformarbete när det gäller brottsbestämmelsernas utformning. Som elt exempel kan jag här nämna att jag under våren räknar med alt kunna presentera ett förslag lill lagstiftning om skydd för företagshemligheter som bl.a. kommer att innehålla straffbestämmelser som tar sikte på vissa former av s.k. företagsspioneri. Jag kan också nämna atl en särskild utredare har tillkallats för atl se över lagstiftningen om varusmuggling.

2.3¶Vålds- och egendomsbrott

Under senare lid har våldsbrotts.ligheten varit föremål för en livlig allmän debatt. Detsamma gäller vissa förmögenhetsbrott, främst sådana som framstår som särskilt kränkande för den personliga integriteten, exempelvis inbrottsslölder i bostäder. Del finns utan ivekan en allmänt utbredd oro över utvecklingen av den aktuella brottsligheten. I synnerhet gäller detta våldsbrott som begås av ungdomar.

Den brottslighet som här avses drabbar ofta enskilda människor särskilt hårt. Jag länker inte bara på de fysiska skador eller ekonomiska förluster som brotten kan medföra. Dessa skador är många gånger av mindre betydelse än själva den personliga kränkningen och dess skadeverkningar. Brotten har ocksä allvarliga effekler genom att de hos stora grupper som inte personligen drabbats framkallar rädsla och osäkerhet. Våldsbrott, bostadsinbrott och andra brott som på liknande sätl kränker människors integritet vittnar ofta om en brist på insikt om del lidande och de problem som orsakas bror.tsoffret.

Inom kriminalpolitiken har bekämpandet av den brottslighet del här gäller redan länge haft hög prioritet (jfr l.ex. mitt anförande till förra årets budgetproposition, prop. 1985/86:100 bil. 4 s. 14 f.). Såsom jag under hösten 1986 redovisat i en särskild skrivelse till riksdagen (skr. 1986/87:21) framstår det emellertid i nuvarande läge som väsentligt att det kriminalpolitiska utvecklingsarbetet på området intensifieras ytterligare.

Ser man enbart till den allmänna statistiken över anmälda brott, ger visserligen den senaste lidens brottsutveckling, i motsats till vad som ofta antas i debatten, inte anledning ull någon ökad oro. Antalet anmälda våldsbrott synes i stort sett ha varit oförändrat under de senaste tre åren. Det totala antalet tillgreppsbrott har däremot ökat men när det gäller såväl bostadsinbrott som inbrott i allmänhet befinner sig antalet anmälningar på i stort sett samma nivå som för lio år sedan.

Trots delta finns det emellertid olika faktorer som påkallar skärpt uppmärksamhet. Jag tänker här bl.a. på tendenser lill etl ökat grovt 18

oprovocerat våld, ofta med kniv eller andra tillhyggen som hjälp. Jag Prop. 1986/87:100 tänker också på att utvecklingen lokalt när det gäller tillgreppsbrott, till Bil. 4 skillnad från riksgenomsnittet, i vissa fall visar en klart oroväckande uppgång.

Betraktad i ett längre perspektiv ger ulvecklingen också anledning till oro. Såväl våldsbrott som inbrott och andra egendomsbrott har under efterkrigstiden ökat på ett sådant sätt att det måste vara en kriminalpolilisk huvuduppgift att nu söka vända ulvecklingen i rätt riktning.

1 den nyss nämnda skrivelsen till riksdagen harjag. mol bakgrund av en kriminalpolilisk helhetssyn, redovisat en rad olika åtgärder på området som planeras inom justiliedeparlementet. Jag skall inte här upprepa vad jag därvid anförde utan inskränker mig till alt redovisa vissa förslag som har omedelbar aktualitet. Till vissa frågor om polisens arbete återkommer jag dock senare.

En promemoria som upprättats inom justitiedepartementet och som innehåUer förslag om ökade möjligheter för polisen att företa kroppsvisitation i syfte att eftersöka knivar och andra farliga föremål som kan bli föremål För beslag är nu under remissbehandling.

I departementet bereds en lagrådsremiss med förslag om att s.k. start-vapen och andra föremål som utan svårighet kan omändras till fungerande skjutvapen åtminstone i vissa avseenden skall föras in under vapenlagens regelsystem. Vapenlagen (1973:176) gäller för närvarande inte i fråga om signalvapen. Det undantaget kommer att begränsas i betydande utsträckning. 1 remissen kommer också alt föreslås att regeringen skall kunna göra vapenlagens system tillämpligt på olika farliga föremål som inte kan klassificeras som skjutvapen men som ändå är särskilt ägnade att användas vid brott mot person.

1 enlighet med vad jag förulskickade i den nyss nämnda regeringsskrivelsen avser jag att inom kort föreslå att en särskild utredare tillkallas med uppdrag att göra en samlad översyn av vapenlagens regelsystem. Utredaren avses också få i uppdrag att utreda förutsättningarna för elt mer allmänt förbud mol att bära kniv exempelvis på allmän plats eller vid offenllig tillställning.

I den lagrådsremiss med förslag till ändrad yttrandefrihetslagstiftning som jag förut har berört har förslag lämnats om ett förbud mol våldspornografi och skärpningar i slrafn:)estämmelserna om hets mol folkgrupp.

Som jag också tidigare redovisat är avsikten att lämna förslag lill nya regler om anhållande och häktning. Förslagen har utformats inte bara för alt förkorta fristerna mellan ett frihelsberövande och en domstolsprövning utan också för att tillgodose intresset av alt på elt effektivt sätl kunna bekämpa vålds- och egendomsbrottslighet.

Tre olika departementspromemorior som inom kort sänds ut på re miss kommer att innehålla förslag av intresse i detta sammanhang. En av dem som jag redan har berört, tar upp frågan om gränsdragningen mellan grova fall och normalfall när det gäller brotten misshandel och stöld. 1 den andra promemorian behandlas förslag som syftar till atl stärka målsägandens ställning under förundersökning och rättegången i brottmål. Den iredje promemorian omfattar frågor om åtalsunderlätel- 19

se för unga lagöverträdare med målsätlningen att åstadkomma ett snab- Prop. 1986/87:100 bare och mera ändamålsenligt förfarande och atl i större ulslräckning än Bil. 4 för närvarande förmå unga lagöverträdare alt göra rätt för sig.

Jag vill i anslutning härtill nämna att brottsförebyggande rådet nyligen har fått i uppdrag atl utvärdera de nya regler som trädde i krafl den I januari 1985 i fråga om utredning av brott som begåtts av barn under femton år (SFS 1984:954).

Rikspolisstyrelsen har på regeringens uppdrag utrett hur målsäganden skall kunna få bättre information på förundersökningsstadiet och nyligen avlämnat elt förslag. Styrelsen väntas vidare inom kort överlämna en utredning som genomförts på regeringens uppdrag om polisens verksamhet för all förebygga brott och övervaka den allmänna ordningen i samband med större helger och allmänna festdagar. Utredningen torde komma alt innehålla förslag både när del gäller organisationsfrågor och i fråga om den rättsliga regleringen.

Reformarbetet fortsätter nu enligt de riktlinjer som redovisals i skrivelsen till riksdagen. Det finns, anledning att betona att kampen mot vålds- och egendomsbrottsligheten kommer alt kräva ett långsiktigt, tålmodigt och systematiskt arbete. Det är knappast möjligt att finna några radikalt nya och hittills oprövade grepp som skulle få klart gynnsamma verkningar på brottsnivån. Till stor del blir det i stället fråga om alt arbeta vidare med kända meloder i ljuset av de erfarenheter man har gjort.

När del gäller denna sorls brottslighet gäller i hög grad vad jag anförde inledningsvis nämligen att kampen mot brottsligheten kan bli framgångsrik bara om vi alla tar vårt personliga ansvar, vare sig det är som föräldrar, lärare eller i annan egenskap. 1 det perspektivet är det glädjande att den allmänna kampanj mot våldet som nu pågår har mött ett brett stöd bland allmänheten.

Som jag redan har varit inne på styrs brotlsnivån väsentligen av vad som sker på andra områden än del i snäv mening kriminalpolitiska. Organ utanför rättsväsendet har därför viktiga uppgifter i det brottsförebyggande arbetet. Myndigheterna inom socaltjänsten är naturligtvis av cenlral betydelse. Men också insatser t.ex. inom boslads- och famil-jeseklorn samt i skola, arbetsliv och fritidsverksamhet har stor betydelse för atl brottsligheten pä sikt sk.:ill kunna begränsas. Ett framgångsrikt brottsförebyggande arbete förutsätter en nära samverkan meilan många myndigheter, organisationer och enskilda på central men framför allt lokal nivå.

Det står enligt min mening också klart atl slrävanden från förelags och organisalioners sida att bidra till det brottsförebyggande arbetet i samverkan med del allmänna bör tas tillvara. Sådana initiativ har också tagits av företrädare för den privata sektorn under senare lid exempelvis när det gäller ålgärder mol bulikstillgrepp.

Låt mig i anslutning till detla understryka alt det är mycket angeläget alt handeln, företagarorganisationer, försäkringsbolagen, bostadsko operationen och övriga fastighetsägare m.fl. organ medverkar i det brottsförebyggande arbetet på lokal nivå. Detta underlättas, om det 20

finns ett kontaktnät mellan sådana enskilda organ och del allmännas Prop. 1986/87:100 förelrädare. Om så är fallet, ökar också förutsättningarna för atl de Bil. 4 förslag och modeller på del brottsförebyggande områdel som utarbetas av Svenska kommunförbundei och av centrala myndigheter - främst rikspolisslyrelsen, socialslyrelsen, skolöverslyrelsen och brottsförebyggande rådet - skall kunna prövas på fältet.

Jag vill i del här sammanhanget betona att det i allt väsentligt måste ankomma på de lokala organen själva atl finna formerna för det intensifierade samarbete på lokal nivå med brottsförebyggande frågor som är önskvärt. Viktiga uppgifter ankommer emellerlid även på de centrala instanserna, bl.a. inom områdena för metodutveckling och erfarenhetsförmedling.

2.4¶Narkotikabrottsligheten

Regeringen har allt sedan silt tillträde hösten 1982 målmedvetet satsat på allt mer effektiva insatser mot narkotikan. En av de första åtgärderna var alt lillkalla en särskild kommission som snabbt skulle ta fram underlag för ett brett program. På ett drygt år lyckades kommissionen genomföra detta uppdrag. På grundval av kommissionens arbete har regeringen senare för riksdagens ställningstagande presenterat ett omfattande åtgärdsprogram som nu är under praktisk tillämpning. När det gäller frågor som faller under justitiedepartementets ansvarsområde kan bl.a. nämnas alt narkotikastraftlagen skärpts i olika hänseenden vilkel också gett ökade möjligheter till användning av vissa straffprocessuella tvångsmedel samt att polisen ålagts en utirycklig skyldighet att samarbeia med socialtjänsten i dess arbete mot narkotikamissbrukets utbredning.

Regeringens särskilda samordningsorgan för narkotikafrågor (SAM-NARK) arbetar bl.a. med atl få till stånd en bättre samverkan mellan socialtjänst och kriminalvård. Lokala och regionala samordningsprojekt initieras och samordnas i en särskild beredningsgrupp ined uppgifl att föreslå regeringen konkreta insatser. Beredningsgruppens arbete har hittills resulterat i att chefen för socialdepartementet efter samråd med mig tilldelat kriminalvården medel för motivations- och behandlingsinsatser vid häktena i Stockholm, Göteborg och Malmö samt vid lokalanstaltema inom de tre storstadsregionerna.

Jag vill i delta sammanhang också framhålla atl riksdagen under våren 1986 på förslag av regeringen anvisat 75 milj. kr för bekämpningen av AIDS (prop. 1985/86:171. SOU 1986:25, rskr 1985/86:324). 1 åtgärds-paketet ingår medel för samordnade insalser för narkotikamissbrukare inom kriminalvården. Projekl som innebär atl narkomanvården i samverkan med kriminalvården försöker nå missbrukare på häkten, anstalter och inom frivården för olika motivations- och behandlingsinsatser kommer att få särskilt slöd. En satsning skall vidare göras för att öka anlalet s.k. 34 §-placeringar på behandlingshem och i familjevård.

Chefen för socialdepartementet kommer senare att närmare beröra även missbruksutvecklingen. Jag skall därför nu bara ta upp några frågor som rör rättsväsendets insalser på detla omräde.

Som jag antydde inledningsvis och som jag utvecklade mer utförligt 21

vid min anmälan lill förra årets budgetproposition är kriminalstatistiken .'rop. 1986/87:100 inte alltid något bra mått på den verkliga brotisuivecklingen. Det finns Bil. 4 emellertid anledning att notera att den registrerade narkotikabrottsligheten gått ner krafligl under senare år. Sålunda var de brott mot narkotikastrafflagen som kom till polisens kännedom omkring 70 000 år 1982, över 50 000 år 1983, drygt 40 000 år 1984 och knappl 40 000 år 1985. Siffran för 1986 beräknas bli under 35 000. Antalet lagförda personer var drygt 8 000 år 1982, knappt 7 000 året därpå och omkring 6 000 år 1984 liksom år 1985.

Jag är medveten om atl dessa siffror måste tolkas med försiktighet och att de, betraktade isolerade, knappast kan läggas lill grund för några säkra slutsatser. Det stär dock klart att det inle finns något underlag för ett antagande alt narkotikabrotisligheten allmänt setl skulle ha ökat.

Detta får naturligtvis på inga villkor leda lill alt vi slår oss till ro. Tvärtom skall ansträngningarna fortsätta med oförminskad styrka. Särskild uppmärksamhet måste ocks.å ägnas åt sådana varningssignaler som lokalt försämrade förhållanden och introduktionen av nya preparat på marknaden.

Jag vill här slutligen beröra en fräga som tilldragit sig stor uppmärksamhet i den allmänna debatten om narkotika, nämligen huruvida kriminaliseringen bör omfatta också själva tillförseln av narkotika till människokroppen, dvs. missbruket som faktisk handling. Frågan är i och för sig av mycket begränsad praktisk betydelse men har från olika håll tillmätts stor vikt från principiell synpunkt. I en departementspromemoria som utarbetats inom justitiedepartementet har föreslagits en vidgad kriminalisering samtidigt som förslag har lämnats avsedda att motverka negativa effekter av en sådan kriminalisering. Promemorian är nu under remissbehanding. Det är min förhoppning att förslagen skall kunna läggas till grund för en lagstiftning som kan få den allmänna anslutning som är av så slor betydelse på detla område.

2.5¶Den ekonomiska brottsligheten

Även när det gäller den ekonomiska brottsligheten har det bedrivits ett konsekvent och målmedvetet reformarbete. En kort lid efter regeringsskiftet år 1982 tillkallade regeringen en särskild kommission - den s.k. ekokommissionen - med uppdrag atl snabbi arbeta fram elt åtgärdsprogram inom ramen för en enhetlig och samordnad strategi.

När kommissionen våren 1984 överlämnade sitt slutbetänkande hade den i elt trettiotal olika betänkanden, promemorior och skrivelser presenterat förslag lill ålgärder inom en lång rad olika områden.

Kommissionens förslag har därefter, efter sedvanlig beredning genom remissbehandling och på annal sätt, i alla sina väsenlliga huvuddrag fullföljis genom åtgärder från regering och riksdag. Också vid sidan av vad som initierats genom kommissionens verksamhet har en rad åtgärder som tar sikte på den ekonomiska brottsligheten genomförts.

Lagstiftningsåtgärderna har berört många skilda rättsområden. Över huvud taget gäller att reformarbetet mot den ekonomiska brottsligheten mindre har avsett den rent straffrättsliga regleringen än bestämmelser av 22

annat slag som år av betydelse för att lörebygga oegenlligheler eller Prop. 1986/87:100 förenkla och effektivisera handläggning och kontroll inom olika rätts- Bil- 4 områden. Många av lagförslagen har sålunda haft anknytning lill skatteområdet. Etl exempel på en sådan reform, som inle primärt lagit sikte på ekonomisk brottslighet men som ändå säkerligen får positiva effekler i detta hänseende, erbjuder den nya lagsiiftningen om förenklad självdeklaration. De nya reglerna kommer atl medföra atl kontrollverksamheten i slörre utsträckning kan inriklas mot företag och personer med mera komplicerade inkomstförhållanden. Jag vill också peka på de vidgade möjligheter till s.k. näringsförbud som riksdagen numera beslulat om.

Även inom mitt eget ansvarsområde har lagstiftningsåtgärderna till stor del rört andra områden än de rent straffrättsliga. Genom ändringar i bl.a. akliebolagslagstiftningen har förelagsrevisionen effektiviserats i olika hänseenden. Bulvanlagstiftningen har moderniserats samlidigt som en särskild ulredning tillsatts för all uireda frågan om betalningsansvar för juridiska personers skulder m.m. Den proposition med förslag till ny konkurslag som inom kort avses bli framlagd innehåller skärpningar av bestämmelserna om ålervinning i konkurs.

Lagstiftningsarbetet har emellerlid också avsett ändringar i det straffrättsliga regelsystemet. Ändringarna avser därvid inle i försia hand förskjutningar av det straffbara området utan mer en anpassning av bestämmelserna till nya lekniska och ekonomiska förhållanden i syfte att uppnå en klarare och mer lättillämpad reglering. Genom ändringar i brottsbalkens bestämmelserom brott mot borgenärer kommer handläggningen av sådan brottslighet på sikt all förenklas och effektiviseras. Jag vill också nämna de lagändringar beiräffande vissa former av datorrela-terad brottslighet och ocker som riksdagen anlagit och som bl.a. syftar lill att undanröja tillämpningsproblem som uppkommit i praktiken. De nya bestämmelserna om s.k. företagsbot är också viktiga i sammanhanget. Genom dessa finns nu möjligheter att under vissa förutsättningar rikta sanktioner för brott som begås inom ramen för näringsverksamhet inte endast mol enskilda fysiska personer utan också mol företagen som sådana.

Även om alltså elt brett och kraftfullt program mol den ekonomiska brottsligheten nu har förts ut i praktisk tillämpning måste man hålla i minnet alt mera avgörande framgångar förutsätter etl långsiktigt och tålmodigt arbete inom en rad olika områden inle bara från del allmännas sida utan också av olika organisationer och enskilda. Del är viktigt alt vi i del arbetet låter oss ledas av solida kunskaper och en klar och enheilig strategi som har möjlighel att vinna allmän uppslutning.

Det är mot den bakgrunden man bör se de riktlinjer för del framtida arbetet mot ekonomisk brottslighet som riksdagen antagit. Som etl vik ligl led i det fortsatta arbetet ingår det särskilda forskningsuppdrag som regeringen lämnat till brottsförebyggande rådet (BRÅ). Avsikten är bl.a. atl de åtgärder som vidtagits under senare år skall utvärderas i syfle att ge underlag för den fortsatta politiken på området. Frågorna om rätts säkerhet skall härvid uppmärksammas särskilt. Den första rapporten 23

från detla forskningsprojekt avlämnades under höslen och gällde poli- Prop. 1986/87:100 sens s.k. eko-roilar. Bil. 4

2.6¶Brottsoffrens ställning

I 1986 års budgetproposition (prop. 1985/86:100, bil. 4, s. 23 f) redogjorde jag fören rad åtgärder som har vidlagils för att förstärka brottsoffrens ställning. Redan då uttalade jag att det är angeläget att gå längre i anslrängningarna att ge hjälp och slöd åt brottsoffren. Utöver vad som har redovisats i det sammanhanget vill jag peka på följande.

I november 1984 gav regeringen rätlshjälpskommittén (Ju 1982:01) i uppdrag att undersöka hur del rättsliga förfarandet i mål om ansvar för sexualbrott har fungeral i praktiken från målsägandens synpunkt sedan nya regler om personligt stöd åt målsäganden införts den 1 juli 1984. På grundval av denna undersökning borde kommittén ta upp frågan om formerna för utvidgad rättshjälp åt i första hand kvinnor som utsatts för sexualbrott eller vissa andra våldsbrott.

Kommittén har överlämnal sitt betänkande i december 1986. Betänkandet, som innehåller en rad förslag till förbättringar för målsägande som har utsatts för sexualbrott, remissbehandlas för närvarande. Jag räknar med atl förslag i frågan kan förläggas riksdagen under nästa år.

Jag vill i anslulning härtill nämna att frågan om ytterligare lagstiftningsåtgärder för att motverka kvinnomisshandel övervägs särskilt inom justitiedepartementet. En hearing har nyligen hållits i ämnet. Olika försöksprojekt på området pågår dessutom inom socialdepartementets verksamhetsområde.

Regeringen uppdrog ijuli 1985 ål BRÅ att karllägga i vilka hänseenden behov av stöd åt dem som har drabbats av brott gör sig särskilt gällande och i vilka former dessa behov kan länkas bli tillgodosedda. Rådet överlämnade i januari 1986 till justitiedepartementet promemorian (KansliPM 1986:1) Slöd och hjälp ål brottsoffer. En probleminventering. 1 vissa delar innehåller promemorian konkreta förslag till förändringar medan den i andra delar presenterar olika uppslag eller alternativa lösningar.

I februari 1986 uppdrog regeringen åt rikspolisslyrelsen att efler samråd med riksåklagaren och domstolsverket överväga de förslag i promemorian som rör information till målsägande om de bestämmelser som gäller för bl.a. förundersökning. Samtidigt uppdrog regeringen åt BRÅ alt genomföra en fördjupad undersökning rörande bl.a. brottsofferjourer och behovet av psykologiska hjälp- och stödåtgärder åt målsäganden. Somjag redan har berört hardel uppdrag som lämnats rikspolisstyrelsen numera redovisats.

I juni 1986 beslutade regeringen om en översyn av brottsskadelagen. Avsiklen är att man skall förbättra möjligheterna för brottsoffer att få ersättning från det allmännas sida. En proposition om ändringar i lagen planeras lill år 1987 (se avsnitt 1. i 0).

Som jag förut nämnt har vidare i en inom justitiedepartementet upp rättad departementspromemoria som inom korl remitteras en rad förslag i syfle att stärka målsägandens ställning presenterats. Del gäller bl.a. 24

handläggningen av skadeståndsanspråk på grund av brott och informa- Prop. 1986/87:100 tion till målsäganden. Bil. 4

2.7¶Påföljdssystemet

Har man väl bestämt sig för att straffbelägga en viss handling måsle man också vara beredd atl döma ut påföljder när förbudet överträds. Detla är väsentligl för all kriminaliseringen på sikt skall behålla sin trovärdighet och kriminalpolitiken sin genomslagskraft. Det är också viktigt för att rättsväsendets brottsförebyggande effekter skall bevaras. Däremot skall inte betydelsen av stränga straff överdrivas, särskilt inte för brott som begåtts ulan närmare kalkylerande. Det är emellertid viktigt alt bruket av straff bringas atl överensstämma med de värderingar som bör styra strafflagstiftningen och atl straffen uppfattas som rättvisa av medborgarna.

En utvecklingslinje inom kriminalpolitiken är alt begränsa bruket av fängelse till de fall en sådan påföljd behövs för den allmänna laglydnaden. Det är en inrikining som det råder bred politisk enighet om, även om meningarna ibland kan vara delade om vilka vägar som bör väljas. Allmän enighel råder också om alt frihetsstraff inle är ägnade att ha några positiva effekter för de personer som utsätts för dem.

Sedan slutet av 1970-lalet har det pågått en betydande omdaning av brottsbalkens påföljdssystem. Del har, glädjande nog, kunnat ske i bred politisk enighel och i en gemensam strävan atl humanisera systemet. Som exempel kan nämnas att de tidsobestämda påföljderna ungdomsfängelse och internering har avskaffats, att minimitiden för fängelsestraffet har sänkts och atl skyddstillsynen på olika sätt har förstärkts. Redan år 1974 fick vi också en ny kriminalvårdslagsliftning.

År 1979 tillsattes två kommittéer för atl arbeta med påföljdsfrågor, frivårdskommittén och fängelsestraffkommittén. De fick tillsammans som uppgift att i princip se över hela vårt påföljdssystem.

Båda kommittéerna har lagt fram delbetänkanden som lett till lagstiftning. Frivårdskommittén slutförde sitt uppdrag i juni 1984 och fängel-sesirafllommittén avlämnade sitt huvudbetänkande om bl.a. straffskalorna för olika brott och om regler för påföljdsbestämning under vären 1986.

Avsikten är att en lagrådsremiss inom kort skall läggas fram på grundval av frivårdskommitténs slutbetänkande. Syftet är all göra det möjligt att inom ramen för påföljden skyddstillsyn använda en form av s.k. kontraktsvård som en ny variant av kriminalvård i frihet och som ett alternativ till fängelsestraff.

Samtidigt är avsiklen atl vidareutveckla den verksamhet som redan nu bedriss med stöd av 34 § lagen (1974:203) om kriminalvård i anstalt och som innebär att inlagna med missbruksproblem under vissa förutsättningar kan få tillfälle att undergå särskild behandling i behandlingshem.

Remissbehandlingen av fängelsesiraffkommitléns huvudbelänkande har nyligen avslutats och förslagen bereds nu inom justitiedepartemen tet. Förslagen ärså omfattande och av delvis så genomgripande natur att del inte är möjligt atl för närvarande ange närmare när eller i vilken 25

omfattning förslagen kan komma att läggas till grund fören proposition Prop. 1986/87:100 till riksdagen. Bil. 4

Jag vill emellertid gärna framhålla att jag för egen del ser kommitténs betänkande som etl mycket väcdefullt bidrag till det kriminalpoliliska utvecklingsarbetet, inte minsl genom alt kommittén har analyserat olika kriminalpoliliska grundfrågor. Det är också värdefullt alt kommittén i dessa delar i alll väsentligt kimnat enas om elt gemensamt synsätt. Kommitténs arbete borde härigenom kunna verksamt bidra till atl det kriminalpolitiska utvecklingsarbetet skall kunna bedrivas med en grundläggande enighet om utgångspunkter och med den breda förankring som alltid är önskvärd i dessa sammanhang.

Jag har tidigare betonat den vikl som enligt min mening mäste läggas vid all samhällets reaktioner mor. brott anpassas så att de för allmänheten framstår som begripliga och rättvisa. Ett inslag i kommitténs förslag som mot den bakgrunden förljänar särskild uppmärksamhet är regleringen av straffmäinings- och påföljdsvalsfrågor. Kommittén har föreslagit att del i brottsbalken införs två nya kapitel om dessa frågor.

Också för egen del ser jag det som angeläget att en reglering med del ändamål som kommitténs förslag tar sikte på kommer till stånd. En preliminär genomgång av remissvaren synes också ge vid handen att kommittéförslaget i del hänseendel är väl ägnat som underlag för ell fortsatt lagstiftningsarbete på området.

Påföljderna för psykiskl störda lagöverträdare är en fråga som ständigl är aktuell i den kriminalpoliliska debatten. Socialberedningen (SOU 1980:07) har i elt betänkande föreslagit en lotal reform av lagstiftningen om den psykiatriska tvångsvården och därvid även behandlat det straffrättsliga systemet i berörda delar liksom del rätlspsykialriska undersökningsförfarandet. En utgångspunkt för beredningen har varit att vanliga påföljdsregler skall tillämpas i så stor utsträckning som möjligt även för psykiskt avvikande lagöverträdare.

Förslagels straffrättsliga delar har mött stark kritik frän många håll under remissbehandlingen, och det har vid den fortsatta beredningen stått klart alt väsentliga förändringar i förhållande lill socialberedningens förslag blir nödvändiga. Arbetet med en omfattande lagrådsremiss som även rör bl.a. hela den psykiatriska tvångsvården bedrivs med den inrikiningen atl ett förslag skall föreläggas riksdagen under år 1987.

En nyordning på påföljdsområdel som jag redan har nämnt representeras av de regler om en ny sanktion för brott begångna i näringsverksamhet som trädde i kraft vid halvårsskiftet år 1986. Sanktionen, kallad företagsbot, är konstruerad som en särskild rättsverkan av brott och skall kunna ådömas ett företag eller en företagare när ett brott har begåtts i utövningen av verksamheten.

2.8¶Polis- och åklagarväsendet

Det principbeslut som riksdagen fattade är 1981 om en reform av polisväsendet har, säsom redovisades i 1986 års budgetproposition, numera slutligt genomförts. Under år 1986 har vidare, på grundval av förslag

från 1981 års polisberedning och ställningstaganden från riksdagen vissa Prop. 1986/87:100 andra, mer begränsade reformer inom polisväsendet beslutats. Bil. 4

En av dessa rör polisväsendets regionala organisation. 1 Blekinge län. Malmöhus län, och Värmlands län har med verkan fr.o.m. den 1 juli 1986 en omorganisalion ägt rum som innebär att den s.k. länspolismäs-larmodellen har införts. Denna organisationsmodell innebär att länspolischefens uppgifler fullgörs av polischefen (länspolismästaren) vid polismyndigheten i etl storl polisdistrikt inom länel, i dessa fall residensorterna Karlskrona, Malmö och Karlstad. Riksdagen har härulöver godtagit att denna ordning också genomförs i Uppsala län och i Kronobergs län, vilkel bör kunna ske under de närmaste åren. Länspolismäslarmo-dellen, som redan tidigare införts i Stockholms län, Göleborgs och Bohus län saml Jämtlands län, kommer därmed alt gälla för åtta län. Som jag anförde i 1986 års budgetproposition (prop 1985/86:100 bil 4. s. 47) bör elt införande av den nya modellen i andra län än de nu nämnda lämpligen anstå till dess alt yllerligare erfarenheter har vunnits av organisationsmodellen och en ulvärdering har kommit till stånd. Jag avser att i etl senare sammanhang återkomma lill regeringen med förslag till ett uppdrag åt rikspolisstyrelsen och länsstyrelsernas organisalionsnämnd att ulvärdera de genomförda reformerna.

Riksdagen har under våren 1986 vidare godkänt ett förbättrat förfarande vid tillsättning av polischefstjänsler. Den nya ordningen, som innebär att rikspolisstyrelsens kunskaper och överblick över polischefskåren utnyttjas genom att styrelsen lämnar synpunkter till länsstyrelserna på sökandena till polischefstjänsler, har genomförls den I juli 1986. Yttrandena beslutas av rikspolischefen. 1 enlighel med riksdagens uttalanden i frågan har lill slyrelsen knutits en referensgrupp för dessa ärenden med bl.a. parlamentarisk representation.

1 enlighet med riksdagens godkännande har regeringen också beslutat om nya former för handläggning av anmälningar mot polismän. Den nya ordningen, som träder i krafl den 1 juli 1987, innebär framför allt alt sådana anmälningar omedelbarl skall överlämnas till åklagare och att de \alda ledamöterna i polisstyrelserna på olika sått ges möjlighet att följa utredningsarbetet när det gäller sådana brott.

Vid samma lidpunkl kommer enligt regeringens beslul dessutom alt genomföras en ny handläggningsordning närdet gäller disciplinärenden inom polisväsendet. 1 enlighet med ett av riksdagen framställt önskemål lämnar jag i det följande en redovisning av huvudpunkterna i den nya ordningen.

Disciplinärenden rörande anställda i den lokala polisorganisationen handläggs i dag av länsstyrelsen. Polisberedningen föreslår i sitt betänkande (Ds Ju 1984:10) Anmälningar mol polismän atl dessa frågor borde handläggas av en central disciplinnämnd.

Polisberedningens förslag fick ett i huvudsak positivt mottagande av remissinslanserna. Vissa remissinslanser uttalade dock betänkligheter mot delar av förslaget. Bl.a. ansåg några, däribland länsslyrelsernas organisationsnämnd, alt man i större utsträckning borde knyta dessa

arbetsgivarfunktioner närmare till den egenlliga arbetsgivaren, t.ex. i Prop. 1986/87:100 form av regionala nämnder eller till den lokala polismyndigheten. Bil. 4

Regeringen har numera, i enlighet med polisberedningens förslag, beslutat att rikspolisstyrelsen genom en särskild personalansvarsnämnd, skall handlägga disciplinärenden m.m. inom polisväsendet (SFS 1986:980 m.n. förfatiningar.)

Nämnden skall sålunda besluta om skiljande av arbetstagare från annan anställning än provanställning på grund av deras personliga förhållanden samt frågor om d:isciplinansvar, ålalsanmälan, avstängning eller läkarundersökning. Nämndens ansvarsområde kommer atl omfatta alla anställda vid polisväsendet inkl. personalen vid rikspolisstyrelsen och statens kriminaltekniska laboratorium med undanlag för dem som faller under slatens ansvarsnämnds kompeiensområde. I nämnden kommer enligt beslutet atl ingå rikspolischefen, som nämndens ordförande, chefen för avdelningen för polisfrågor och verksjuristen. Dessutom kommer det atl finnas tre särskilt utsedda ledamöter saml representanter från personalorganisationerna.

Detta beslut innebär att den ordning som i dag gäller med skilda beslutsinstanser i vissa av dessa frågor kommer att ersättas av ett system där frågorna behandlas av en och samma instans. Därmed avlastar man också länsstyrelsens slyrelse en ärendegrupp som i dag får anses falla vid sidan av styrelsens egenlliga uppgifter, nämligen atl vara ett styrande organ för viktigare frågor rörande den regionala samhällsplaneringen.

När det gäller frågorna om anmälningar mol polismän vill jag slutligen erinra om att jag när frågan behandlades i förra årels budgetproposition lade den allra största vikten vid ålgärder i förebyggande syfte. Jag hänvisar lill de uttalanden i frågiir rörande rekrylering, utbildning och omplacering m.m. som jag gjorde i det sammanhanget.

Den 1 juli 1986 har i enlighet med riksdagens beslut också införts en beredskapspolisorganisation (SFS 1986:616).

Såvitt gäller polisens arbetsmetoder och därmed sammanhängande frågor har polisberedningen i januari 1986 överlämnat sitt slutbetänkande (SOU 1985:62) Inriktningen av polisverksamheten. Betänkandet har remissbehandlats, I betänkandet har beredningen framförallt redovisat hur polisens arbete skall kunna effektiviseras ytterligare. Jag avser att i det följande återkomma till mina principiella ställningstaganden såvitt avser beredningens förslag rörande inriktningen av polisverksamheten. De förslag i betänkandet som närmasl tar sikte på en ökad ekonomisk rörelsefrihet och en fortsatt decentralisering av beslutsstrukturen inom polisväsendet bör enligt min mening emellertid övervägas ytterligare inom justitiedepartementet. Jag är alltså inle i dag beredd att redovisa mina ställningstaganden till beredningens förslag i dessa delar.

Som jag tidigare har redovisal har också åklagarväsendet sedan en lid varit föremål för en översyn i organisatoriskt hänseende. Den centrala och regionala organisationen har sålunda reformerals med verkan fr.o.m. den 1 juli 1985. I januari 1986 har åklagarkommittén lämnat betänkandet (SOU 1986:26) Åklagarväsendets lokala organisation m.m. Betänkandet har remissbehandlats och förslagen bereds för närvarande 28

inom departementet.

2.9¶Kriminalvården Prop. 1986/87:100

Under budgetåret 1985/86 har beläggningen vid kriminalvårdsanslaller- "il. 4 na legal på samma låga nivå som föregående budgetår. På de allmänna häklena har beläggningen under de senasle tre budgelåren i genomsnitt varit drygt 800 per år.

Regeringen har i juni 1986 beslutat att kriminal vårdsanslalterna Kumla, Tidaholm och Norrtälje senast den 1 oktober 1987 skall reduceras med 48, 32 resp. 40 platser.

Under år 1986 har nya lokalanslalier tagils i bruk i Gävle, Malmö och Stockholm (Färingsö). Under nästa budgelår kommer en ny lokalanstalt i Sigtuna kommun (Rosersberg) att tas i bruk.

Inom frivården lillämpas en norm som innebär att den genomsnittliga ärendemängden inte bör tillålas överstiga 30 per tjänsteman. Antalet klienter inom frivården var den 1 oktober 1986 ca 1 1 900 vilket motsvarar ca 30 ärenden per handläggare.

På grundval av förslagen i promemorian (Ds Ju 1985:1) "Lyxfångar -finns dom?" har kungörelsen (1974:248) med vissa föreskrifier rörande tillämpningen av lagen (1974:203) om kriminalvård i anstalt (KvalK) ändrals i .syfte atl fä lill stånd en enhetligare bedömning beträffande frigäng till arbete eller utbildning utanför anslalten. Dessutom har i kungörelsen införts en föreskrift som innebär att intagen som dömts till fängelse lägsl tvä år inte utan särskilda skäl får beviljas korttidspermission innan han avljänal sex månader av straffet. 1 samband med alt dessa ändringar gjordes infördes en särskild bestämmelse beiräffande intagna som har dömts till långvariga siraff för brott av terrorismkaraktär. Bestämmelsen innebär att sådana intagna inte annat än när särskilda skäl föreligger bör medges regelbundna permissioner eller frigång. De nya bestämmelserna trädde i kraft den I juli 1986.

Genom elt beslut i mars 1986 uppdrog regeringen åt riksrevisionsverkei (RRV) att undersöka möjligheterna att utnyttja kriminalvårdens anstaltsorganisation effektivare.

1 rapporten (Dnr 1986:288) Utnyttjandet av kriminalvårdens anstalter avrapporterades uppdraget till regeringen i juni 1986. Rapporten har remissbehandlats. Rapportens förslag och mitt slällningstagande till denna redovisas närmare i det följande.

Jag har i juli 1986 förordnal en särskild uiredare att se över tillämpningen av reglerna för kriminalvård i anstalt såvitt gäller långtidsdömda intagna.

Slutligen vill jag anmärka att de ändringar som görs i del straffrättsliga påföljdssyslemet självfallet får återverkan på kriminalvården. Av intresse är därvid bl.a. det kommande förslag lill ny lagstiftning om s.k. kontraktsvård som jag förut har talat om. Även om det förslaget inte har som huvudsyfte atl minska beläggningen ulan alt åsladkomma mer ändamålsenliga samhällsreaktioner, måste självfallel, om riksdagen antar förslagel, även konsekvenserna från beläggningssynpunkt siuderas noga när dessa kan bedömas närmare.

3¶Budgetförslagets huvudsalcliga inriktning P'"°P- '986/87:100

Bil. 4 Inom rättsväsendet, som inom annan verksamhet, måsle åtgärder vidtas för atl minska kostnaderna och anpassa verksamhelen till de begränsade resurser som förutses för de kommande åren. De möjligheter som här-vi d lag stå rti 11 buds är dels att ändra lagstiftningen i olika avseenden, dels att ge olika verksamheier en effektivare organisation. Elt omfattande arbete med denna inriktning pågår för närvarande inom justitiedepartementet och i olika kommittéer under departementet.

Av de åtgärder som jag räknar med kommer alt minska utgifterna inom justitiedepartementets område de närmaste budgetåren eller som inom samma period kommer att leda lill en effektivare organisation vili jag först nämna den reformering av polisväsendet som nu har genomförts. Åklagarväsendet har omorganiserats på det regionala planet. Åklagamtredningen har lagt fram ett förslag beträffande den lokala åklagarorganisationen i syfte att göra den effektivare. Förslaget, som har remissbehandlats, övervägs nu i regeringskansliet.

Vad gäller domstolsväsendet räknar jag med att genomförda och planerade reformer med anledning av bl.a. rättegångsulredningens arbete leder till vissa ralionaliseringar för de allmänna domstolarna. De vidgade möjligheterna atl använda strafföreläggande, att underlåta åtal och atl begränsa förundersökningarna innebär lättnader i domstolarnas arbetsbörda. Jag vill också erinra om alt resurser kontinuerligt frigörs inom tingsrättsorganisationen genom den datorisering som pågår inom faslighetsdataprojektet och som innebär att uppemot 40 procenl av inskrivningsärendena numera hanteras med hjälp av ADB. Även på andra områden har ADB-stöd getl rationaliseringsvinster inom domstolarna.

Den under nnansdepartementei hörande skatteförenklingskommitlén har vittgående direktiv för en reform av taxeringsförfarandet och skatteprocessen. De förslag om förenklingar i skattesystemet och av taxeringsförfarandel som kommittén har föreslagit och som redan har föranlett lagstiftning om förenklad självdeklaration och principbeslul om förenklad taxering kommer på sikt att minska belastningen på de allmänna förvaltningsdomstolarna. På rättshjälpens område har rättshjälpskommittén lagt fram ett förslag med genomgripande förändringar av rättshjälpssystemei. Det förslaget övervägs nu inom regeringskansliet med sikte på en proposition våren 1987.

Kriminalvårdsslyrelsen utreder för närvarande möjligheterna atl genomföra en decentralisering inom kriminalvården. För att möjliggöra en utjämning av de säsongsmässiga variationerna i beläggningen vid kriminalvårdsanstaliema föreslår jag ett system som innebär en mera akliv styrning ån idag av hur platserna vid kriminalvårdsanstaliema utnyttjas.

30

A. JUSTITIEDEPARTEMENTET M.M. p™p i986/87:ioo

Bil. 4 A 1. Statsrådsberedningen

1985/86 Utgift 18 418 047 1986/87 Anslag 17 256 000 1987/88 Förslag 18 590 000

1986/87 Beräknad ändring

1987/88

Personal

Summa

63 Anslag

Förvaltningskostnader

Idärav lönekostnader)

Representationsbidrag

17 191 000

(14 835 000)

65 000

-1-

1+ '

1 334 000

1 319 000)

0 Summa

17 256 000

1 334 000

Medelsbehovet har beräknats med utgångspunkt i det ireåriga huvudförslag som lades fast inför budgelåret 1986/87. För budgetåret 1987/88 uppgår utgiftsminskningen till 2 %.

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

att till Statsrådsberedningen för budgetåret 1987/88 anvisa ett förslagsanslag av 18 590 000 kr.

A 2. Justitiedepartementet

1985/86 Utgift 32 648 426 1985/87 Anslag 33 980 000 1987/88 Förslag 34 771 000

1986/87 Beräknad ändring

1987/88

Personal

Summa

Anslag

Förvaltningskostnader (därav lönekostnader)

33 980 000 (30 242 000)

-f

( +

791 000 753 000)

Summa

33 980 000

791 000

31¶Medelsbehovet har beräknats med utgångspunkt i det treåriga huvud- Prop. 1986/87:100 förslag som lades fast inför budgetåret 1986/87. För budgetårel 1987/88 Bil. 4 uppgår utgiftsminskningen till 2 %. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

alt till Jusliliedepartemenlel för budgetårel 1987/88 anvisa ett förslagsanslag av 34 771 000 kr.

A 3. Utredningar m.m.

1985/86 Utgift 20 072 530 Reservation 2 589 1986/87 Anslag 19 500 000 1987/88 Forslag 21 530 000

En ny kommitté har tillsatts underår 1986, nämligen juristkommissionen med anledning av mordel på Olof Palme.

Under ar 1986 har fastighetsbildningskommittén, rättshjälpskommittén, röstvärdeskommittén, åklagarkommittén och framtidsstudiekom-mitién avslutat sina uppdrag.

Med hänsyn till den beräknade omfattningen av utredningsverksamheten bör anslaget uppgå lill 21 530 000 kr. under nästa budgetår.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

atl till Uti-edningar m.m.för budgeiårei 1987/88 anvisa elt reservalionsanslag av 21 530 000 kr.

A 4. Extra utgifter

1985/86 Utgift 1 356 411 Reservation 247 291 1986/87 Anslag 1 050 000 1987/88 Forslag 1 200 QOO

Anslagsbeloppet bör för nästa budgetår uppgå till I 200 000 kr.

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

att till Extra utgifter för budgelåret 1987/88 anvisa ett reservalionsanslag av 1 200 000 kr.

A 5. Information om lagstiftning m.m.

1985/86 Utgift

377 901

Reservation

1 638 055

1986/87 Anslag

1 310 000

1987/88 Förslag

810 000

Anslagsbeloppel bör för nästa budgetår uppgå lill 810 000 kr. Jag har därvid beaktat alt behovet av engångsmedel för informationsinsatser beträffande en ny förvaltningslag bortfallit. Jag hemsläller att regeringen föreslår riksdagen

alt till Injörmalion om lagstifining m.m. för budgetåret 1987/88

anvisa ell reservationsanslag av 810 000 kr. 32

B. POLISVÄSENDET Prop. 1986/87:100

Bil. 4

Rilctlinjer för resursanvändningen inom polisväsendet

Grundläggande prioriteringsfrågor

I den av riksdagen antagna prop. 1984/85:81 om polisens arbetsformer på lokal och regional nivå, utbildning och rekrytering har förutsatts att statsmakterna i samband med budgetprocessen skall ta ställning till hur resurserna inom polisväsendet totalt sett skall användas. Statsmakternas prioriteringsbeslut är avsedda att utgöra riktlinjer för den resursanvändning och resursfördelning som i den nya polisorganisationen beslutas av de regionala och lokala polismyndigheterna. Ett viktigt underlag för statsmakternas ställningstaganden i dessa frågor är de uppgifter om den faktiska och planerade verksamheten inom polisväsendet som redovisas i de planeringsdokument som numera skall upprättas enligt 4 kap. polisförordningen (1984:730).

Med ledning av detta material och av de uppgifter som i övrigt finns tillgängliga om brottslighetens omfattning och utveckling, förordar jag att myndigheterna även det kommande budgetåret skall sträva mot en särskilt hög nivå närdet gäller resursinsatserna på områden för narkotikabekämpning, ekonomisk brottslighet samt våldsbrottslighet. Somjag tidigare har anfört måste detta ske samtidigt som myndigheterna ägnar stor uppmärksamhet även åt annan s.k. traditionell brottslighet än våldsbrott. Detta gäller i synnerhet sådan brottslighet som drabbar enskilda människor särskilt hårt och berör deras personliga integritet, såsom exempelvis bostadsinbrott.

Nar det gäller myndighelernas insalser för att bekämpa den traditionella brottslighet som här avses harjag redan nämnt att regeringen i en särskild skrivelse (skr. 1986/87:21)011 riksdagen under hösten 1986 har redovisat de åtgärder som för närvarande planeras inom justitiedepar-lemenlets ansvarsområde i fråga om bekämpande av våldsbrott, inbrottsstölder och liknande kriminalitet. Den syn på denna sorls brottslighet som jag där har redovisat bör självfallet prägla myndigheternas arbete inom dessa områden.

Jag vill understryka att den prioritering som jag sålunda förordar bör gälla inle bara för polisens spanings- och utredningsarbete utan också för annan polisverksamhet, såsom den brottsförebyggande verksamheten och övervakningsverksamheten. I synnerhet ordningspolisarbetet är här av stor betydelse. 1 fråga om narkotikabekämpningen är det exempelvis av grundläggande vikt att satsningen på att beivra gatulangningen fortsätter med oförminskad styrka. Och när del gäller ålgärderna mol \åldsbrott vill jag särskilt peka på betydelsen av att ordningspolisens arbete planeras på etl sådant sätt att tillräckliga resurser kan avsättas vid tidpunkter och på platser där det erfarenhetsmässigt finns särskild anledning att befara våldsbrott och andra oroligheler.

Såvitt gäller bekämpandet av den ekonomiska brottsligheten ligger det i sakens natur att polisens insatser i betydligt högre grad blir koncen trerade till kriminalavdelningarna. Jag återkommer emellertid strax till 33

.1 Riksdagen I9S6.'S7. I sam/. Nr 100. Bi/aga 4

ett exempel på fall där intresset av att den ekonomiska brottsligheten Prop. 1986/87:100 bekämpas kan behöva beaktas också inom annan polisverksamhet. Bil. 4

För att underlätta myndigheternas satsningar på dessa prioriterade områden föreslår jag under anslaget B 4. Lokala polisorganisationen inrättande av polismanstjänster för bekämpning av den ekonomiska brottsligheten och den traditionella brottsligheten, särskilt våldsbrottsligheten.

Vissa särskilda frågor

Jag vill i anslutning lill dessa synpunkter på den övergripande resursfördelningen inom polisväsendet redovisa min syn på resursanvändning och arbetsmetoder inom vissa mer begränsade områden, som har kommit att uppmärksammas särskilt under de senaste åren och som också fortsättningsvis bör beaktas vid myndigheternas prioriteringsbeslut.

Polisväsendet, liksom många andra samhällsorgan, har under senare år fått ägna allt större resurser åt det växande antalet asylsökande. För polisens del har detta vanligtvis, främst inneburit en ökad belastning i fråga om s.k. asylutredningar. Som jag redovisade vid min anmälan till 1986 års budgetproposition borde handläggningen av sådana utredningar ske i en sådan takt att ärendena kunde klaras av inom en månad. De myndigheter som hade en längre handläggningstid borde alltså så långt det var möjligt inom sina ramar omfördela resurser till denna verksamhet. Jag kan nu konstatera att detla mål i huvudsak har nåtts.

För att underlätta polismyndigheternas handläggning av dessa ärenden har regeringen under det gångna året vidtagit en rad åtgärder. En särskild arbetsgrupp inom regeringskansliet har t.ex. närmare studerat organisation och arbetsmetoder för handläggning av asylutredningar. På grundval av arbelsgruppens förslag har dessa frågor drivits vidare av rikspolisstyrelsen och invandrarverket, vilket resulterat i en särskild rapport frän dessa myndigheter med förslag till ytterligare åtgärder för att förbättra effektiviteten i denna verksamhet. Härtill kommeralt regeringen har tillfört polisväsendet resurser för att man skall komina till rätta med de stora balanserna av ärenden, främst på de orter där del finns s.k. utredningsförläggningar. Myndighelernas administrativa kostnader för utredningsverksamheten har i vissa fall behandlats som förslagsvisa medel. Det är uppenbart att handläggningen av dessa ärenden hos polismyndigheterna måste ägnas en särskild uppmärksamhet också det kommande budgetåret. Den handläggningstid på fyra veckor som idag i huvudsak har uppnåtts måste således vidmakthållas och om möjligt ytterligare minskas. Jag har i denna fråga samrått med statsrådet Georg Andersson.

Andra verksamhetsområden 5.0m under det kommande budgetåret enligt min mening bör uppmärksammas särskilt inom den ram som gäller för trafikövervakningen är kontroll av tung trafik och av fordons hastighet. Ett Hertal skäl talar för alt dessa områden prioriteras och alt man intensifierar arbetet på att utveckla arbetsmetoder och alt finna nya. Polisen bör t.ex. i ökad utsträckning sträva efler atl samordna sina 34

kontrollinsatser på trafikområdet med dem som utförs av trafiksäker- Prop. 1986/87:100 hetsverket. Jag vill i detta sammanhang peka bl.a. på att överträdelser av Bil. 4 bestämmelser om last inte bara medför ett ökat slitage på våra vägar utan även innebär en snedvridning av konkurrensen på transportmarknaden. I detta hänseende kan vissa former av över-last hänföras till ekonomisk brottslighet. De alltför höga hastighelerna utgör huvudorsaken lill flertalel olyckor på vägarna. Härtill kommer att det av miljöskäl krävs att förarna inte bryler mol hastighetsbeslämmelser. Jag vill erinra om atl riksdagen nyligen har uttalat sig för en förstärkning av hastighelsöver-vakningen på vägarna (TU 1986/87:1, rskr 2).

För att ge trafikavdelningarna det stöd de behöver för de prioriteringar som jag nu har förordat kommer jag under anslaget B 5 Utrustning m.m. för polisväsendet föreslå en betydande satsning på nya och mer lättarbetade vågar, så att trafikavdelningarna skall få tillgång till modern materiel för kontroll av fordonsvikier. Vidare kommerjag föreslå ökade resurser för utrustning för hastighetskontroll. Jag avser också alt föreslå ett ökat utbyle av motorcyklar så att trafikavdelningarna i snabbare takt än tidigare kan tillföras ändamålsenliga och säkra fordon.

Inriktning av polisens verksamhet i övrigt

Allmän bakgrund

Somjag redovisat i ett lidigare avsnitt har polisväsendet under de senasle två åren varit föremål för omfattande reformer. Reformerna har som jag också har nämnt inneburit en decentralisering och en demokratisering av polisverksamheten. Del ankommer sålunda numera på främst de lokala och regionala organen att själva besluta om sin egen verksamhet med utgångspunkt i de egna behoven och värderingarna inom de ramar och enligt de grundläggande prioriteringar som statsmakterna harangett för verksamheten i olika avseenden. De genomförda reformerna har byggt på förslag från 1981 års polisberedning om den rättsliga regleringen av polisväsendet, om polisorganisationen saml om rekrytering och utbildning.

1 silt slutbetiinkande (SOU 1985:62) Inriktningen av polisverksamheten redovisar polisberedningen den återstående arbetsuppgiften som går ut på att se efler om man genom organisatoriska och andra åtgärder kan åstadkomma atl polismyndigheternas samlade resurser utnyttjas mer effektivt än vad som nu är möjligt.

Beredningens förslag omfaltar två huvuddelar. I den första delen lar beredningen upp frågor om resursanvändningen och den framtida in riktningen av verksamheten. I den senare delen lämnar beredningen förslag om ökade möjligheter för myndigheterna atl besluta om sin egen verksamhet i olika avseenden, såsom en uividgad ekonomisk rörelsefri het och större möjligheter att besluta om arbetsfördelningen inom myn digheterna. Som jag nämnt lidigare är jag inte i dag beredd att ta ställning lill de frågor som tas upp i den senare delen av betänkandet. I denna del avser jag att i ett senare sammanhang återkomma lill regering en. Däremot avser jag atl i det följande redovisa min principiella inställ- 35

ning till de förslag och överväganden som tas upp i den första delen av Prop. 1986/87:100 betänkandet. Bil. 4

Beredningens förslag

Polisberedningen har i sitt slutbetänkande inledningsvis lämnat en bred översikt över viss försöksverksainhet med nya arbetsformer som på olika håll pågår eller har pågått inom det svenska polisväsendet. I detta avsnitt finns vidare en ulföriig redogörelse av förhållandena utomlands på polisområdet och för vissa delar av polisforskningen. Mot bakgrund av denna översikt redovisar därefter beredningen sina grundläggande överväganden om vad som bör avses med en effektiv polisverksamhet.

Beredningen konstaterar i denna del att man når det gäller att definiera begreppel effektivitet i den offenlliga förvaltningen numera mer an tidigare synes betona myndigheternas roll i förhållande till medborgarna. 1 linje härmed börenligt beredningen effektiviteten för polisens del bedömas mot bakgrund av vad de boende och andra verksamma i ett polisdistrikt anser vara väsentligt för dem. 1 detta effektivitetsbegrepp måsle kunna inrymmas även sådana mer svårmätbara effekter som allmänhetens upplevelser av polisens förmåga och av trygghet för egen del. Med utgångspunkt i ett efter dessa linjer definierat effektivitetsbegrepp kommer polisberedningen fram till tre grundläggande principer för polisarbetet, nämligen samspelet mellan polis och allmänheten, servicen mot allmänheten i vissa hänseenden samt polisens synlighet.

Samspelet bör enligt beredningen innebära ett ökal informationsutbyte mellan polisen och allmänheten liksom en bredare och djupare kontakt mellan polis och samhället i övrigt. Samspelet kan utvidgas genom insatser av de förtroendi;valda i polisstyrelsen och inom lokala organ för det brottsförebyggande arbetet. Men vid sidan av sådana etablerade kanaler finns det även andra mera informella säu att utveckla samspelet, exempelvis genom hearings av olika slag, riktade insatser mot vissa grupper och kontakter med organ för s.k. grannesamverkan (Neighbourhood Watch). Polisens serviceverksamhet omfattar många olika verksamhetsfält och skilda uppgifter. Beredningen har särskili studerat serviceaspekten när det gäller brottsutredningar och anser i denna del att intresset av att ge service åt målsägandena måste uppmärksammas på ett helt annat sett ån som sker idag. Syntighetsaspekten innebär att polisen i större utsträckning skall sättas in i sådan verksamhet som uppmärksammas av allmänheten.

Beredningen utvecklar i detla sammanhang sin syn på ett Hertal allmänna metodfrågor och andra spörsmål av betydelse för polisverksamheten. Jag skall här inle referera beredningens synpunkier och förslag i detalj. En speciell fråga som jag anser mig böra nämna särskilt är emellertid att det enligt beredningen bör vara etl led i synlighetsaspekten att polisen bär namnbrickor. Beredningens förslag på denna punkt innebär att bärande av namnbricka dock bör vara frivilligt med hänsyn lill att en del enskilda polismän forlfarande motsätter sig det.

Beredningen redovisar härefter en ingående analys av hur lillämp ningen av de tre principerna påverkar det praktiska polisarbetet dels vid 36

ordningsavdelningen, dels vid kriminalavdelningen. I denna del tar Prop. 1986/87:100 beredningen upp ett stort anlal särskilda verksamhetsfrågor och lämnar Bil. 4 åtskilliga detaljerade uppslag till hur verksamheten skall kunna förbältras. Beredningens analys innebär sammanfattningsvis att den utåtriktade och kontaktskapande verksamheten får en mer framträdande roll samtidigt som utryckningsverksamheten begränsas för att resurser inte skall bindas i onödan. Den allmänpreventiva övervakningen från bil bör ersättas av en verksamhet med polismän med områdesansvar och en tjänsl som bygger på fotpalrullering. Tjänstgöringstiderna bör i än högre grad än i dag anpassas till behovet av polisingripanden. Kriminalavdelningarna slutligen bör i framtiden endast svara för de kvalificerade brottsutredningar och alla utredningar som har påbörjats direkt vid kriminalavdelningen. Andra brottsutredningar bör i ökad omfattning i sin helhet eller åtminslone till stor del handläggas vid ordningsavdelningarna.

Betänkandet har remissbehandlats. Jag redogör i det följande mycket översiktligt för remissutfallet i den aktuella delen. Min avsikt är alt senare låta publicera en remissammanställning i särskild ordning.

Ett stort antal remissinslanser anser att betänkandet är en utmärkt idékatalog för framtida metodutveckling inom polisväsendet. Föreningen Sveriges polischejer uppf-attar betänkandet i första hand som en idékatalog med ett anlal uppslag och rekommendalioner som kan användas som hjälpmedel för polismyndigheterna när det gäller atl yllerligare anpassa den polisiära verksamheten lill de lokala förhållandena. Hovrätten Jör Väsira Sverige anser att det i första hand blir en uppgift för de lokala polismyndigheterna att besluta om i vilken utsträckning och på vilket sätt beredningens förslag får genomföras på det prakliska planel.

Beredningens tankegångar om effektivitet inom polisväsendet och de tre grundläggande principerna har i huvudsak fått elt positivt mottagande bland reinissinstanserna. Flera remissinstanser som i och för sig är positiva till förslagen anser dock att det behövs ökade resurser för atl förslagen skall kunna genomföras. Rikspolisslyrelsen påpekar att bristen på personal idag skapar stora svårigheler att priorilera viss verksamhet utan att annan eftersatts. Vid många polismyndigheter har det endast varit möjligt att marginellt utnyttja den tlexibilitet polisreformen velat skapa då resurserna varit ansträngda inom alla områden. Med minskande resurstilldelning är det därför risk att de goda förslag beredningen lämnar bara delvis kan genomföras.

Majoriteten av de remissinslanser som särskilt kommenterat beredningens resonemang om effektivitet är positiva till att effektivitetsbegreppet vidgas till att omfalta vad de boende och andra verksamma i ett polisdistrikts olika delar anser vara väsentligast för dem.

Förslaget otn ökat samspel har fåll ell i allmänhel positivt mottagande. Några remissinstanser framför dock kritik gentemot de synpunkter som beredningen har lämnat i fråga om grannesamverkan. Svenska polisför- biindet tar sålunda direkt avstånd från tanken på en utvecklad verksam het av detta slag i samverkan med polisen, eftersom en sådan ordning enligt förbundets mening kan likställas med s.k. medborgargarden. 37

1 de olika detaljfrågor som berörs har betänkandet fått etl mera blan- Prop. 1986/87:100 dal mottagande. Detta gäller t ex avvägningen mellan utryckningsverk- Bil. 4 samheten och annan övervakningsverksamhet och vissa frågor om personaldispositionen mellan ordnings- och kriminalavdelningarna. Många remissinslanser däribland ålskilliga polismyndigheter anser att frågor av delta slag bör ankomma på de lokala och regionala polismyndigheterna.

Beredningens förslag om identifikalionsbrickor för polismän har fått ett myckel positivt mottagande bland remissinstanserna. Rikspolisslyrelsen framhåller att slyrelsen i samråd med de fackliga organisalionerna pä lämpligt sätt skall verka för ett frivilligt användande av namnbrickor i tjänsten.

överväganden

Enligt min uppfattning har polisberedningen i silt slutbetänkande redovisal ett intressant underlag för polisverksamhetens framtida inriktning och utveckling.

Au betänkandet enligt vad remissutfallet och andra reaktioner utvisar har mottagits med sådant intresse inom polisväsendet torde bl.a. sammanhänga med alt beredningen inte har stannal vid att fastslå vissa allmänna principer utan också redovisal konkretiserade uppslag till hur polisverksamheten i olika hänseenden kan förändras med utgångspunkt i sådana principer.

Min slulsals blir sålunda alt polisberedningens betänkande i denna del fyller en viktig uppgift som idékälla och som en aktuell och framåtblickande översiki över de utvecklingsmöjligheter av polisverksamheten som finns i skilda hänseenden. J;ig bedömer att tankarna och förslagen kommer atl utgöra en god grund för myndigheterna att stå på när de skall forma sin egen verksamhet under de kommande åren.

1 vad jag nu har sagl ligger också att det enligt min mening i första hand måste ankomma på myndigheterna att självständigt och med utgångspunkt i den egna verksamhelen ta tillvara polisberedningens olika uppslag om den närmare utformningen av verksamheten. Med hfmsyn lill att etl av de grundläggande syftena med polisreformen har varit att minska den centrala styrningen av polisverksamheten till förmån för en ökad handlingsfrihet på de lokala och regionala planen bör nämligen som jag ser det statsmakterna inte lämpligen ta uttrycklig ställning till de olika detaljfrågor som aktualiseras i belänkandet.

Otvivelaktigt finns det emellerlid också i belänkandet vissa överväganden och förslag som är av så allmängiltig och grundläggande natur att ett ställningslagande till dem bör kunna redovisas i detta sammanhang utan att principerna om en decenlraliserad styrning åsidosätts. Jag avser därför att i det följande redovisa min principiella inställning till vissa av de frågor som beredningen har tagit upp.

Jag vill inledningsvis framhålla att jag delar polisberedningens upp fattning att myndigheterna i större utsträckning än hitlills bör ta hänsyn lill de önskemål och behov som de boende och andra verksamma i olika delar av ett polisdistrikt har. Liksom beredningen anser jag också att 38

detta i högre grad än vad som är fallet i dag skall vägas in i begreppet Prop. 1986/87:100 ejjekiiv polisvei-ksamhet. Den förstärkta roll som de förtroendevalda Bil. 4 polisstyrelserna numera har ulgör naturligtvis den grundläggande förutsättningen för att effektivitetsbegreppet skall kunna vidgas lill att avse medborgarnas krav och önskemål. Jag utgår alltså från att allmiinhelens inslällning skall utgöra en viktig faktor när effektiviteten i polisverksamheten diskuteras på lokal nivå i framtiden.

Enligt min mening kan också de tre principer som polisberedningen har fört fram, samspel, service och synlighet, ofta vara en lämplig utgångspunkt för lokala diskussioner om inrikiningen av verksamheten. Jag vill framhålla att dessa grundsatser bör ses som angelägna men givetvis inte heltäckande principer för hur metodfrågorna i polisarbetet ofta kan och bör lösas. De regler om polisverksamhetens ändamål och polisens uppgifter som har meddelats i polislagen (1984:387) utgör emellertid själva grunden för polisarbetet och självfallet måsle åtskilliga andra principer också beaktas i arbetet beroende på arbetsuppgifternas

art.

Närdet gäller intresset av ett ökal samspel mellan polis och allmänhel, vill jag först konstatera atl del för mig är en självklarhet att ett gott förhållande mellan polisen och allmänheten är en av de grundläggande förutsättningarna för att polisen skall kunna bedriva silt arbete effektivt. Polisverksamheten bör därför, som polisberedningen förordar, inriktas mot vad som av allmänheten uppfattas som väsentligt.

För alt få till stånd bl.a. bättre brottsförebyggande åtgärder och en bättre brottsbekämpning bör polisen därför utveckla ett nära samarbete med allmänheten i fråga om inriktningen av verksamheten saml utveckla metoder för att skapa etl sådant samarbete. Detta bör vara ett naturligt led i den process som syftar till att öka kunskaperna om de lokala behoven. En sådan utveckling bör vidare leda till atl den enskilde medborgaren får bättre kunskaper om polisen och att den oro som många människor känner för att utsättas för brott motverkas.

Jag ansluter mig således lill den princip om ett ökat samspel mellan polis och allmänhet som polisberedningen har förordat. De närmare forme]'na för detta samspel ankommer det i försia hand på varje polismyndighet att besluta om. Med anledning av den kritik som förs fram från vissa remissinstanser om t.ex. grannesamverkan vill jag betona att allmänhetens insatser i den brottsförebyggande verksamheten visserligen enligt min mening är av den allra största betydelse för att man skall nå verkningsfulla resultat men .sjähfallet måste begränsas till vad som kan accepteras från principiella synpunkter. Vid de bedömningar som här inåste gör.is spelar den lokala polismv ndigheten en \ iklig roll.

Jag ser det \ idare som mycket väsentligt att man utnyttjar den llexibi-liteten i den nya organisationen till att intensifiera samarbetet mellan polisen och andra myndigheter och organisationer. Som jag har framhållit i olika tidigare sammanhang (se t.ex. prop. 1985/86:100 bil. 4 s. 21-23) är det nämligen av grundläggande betydelse för brottsbekämpningen att det lokala samarbetet mot brott utvecklas.

Polisberedningens andra princip gäller ett ökat inslag av service pol\s- 39

verksamhelen. Också på denna punkt delar jag många av de övervägan- Prop. 1986/87:100

den som beredningen har redovisat. Del är sålunda uppenbart att det Bil. 4

finns såväl behov av som uirymme för atl polisen mer än nu betonar ett

servicetänkande som lar sikte på råd och slöd i olika avseenden ål

framför allt personer som har drabbats av brott. En sådan ordning skulle

enligt min mening innebära en väsentligt förbättrad polisverksamhet

och få goda effekter på såväl korl som lång sikl. Jag vill också erinra om

att jag i etl tidigare avsnitt (2.6) har redovisat hur jag ser pä frågan om

brottsoffrens ställning och därvid berört särskilda projekl med den

inriktning som nu har angetts.

Den tredje av beredningens principer gäller syntigheien. 1 den delen anser jag i likhet med beredningen atl allmänhelens möjligheter att se och komma i kontakt med en polisman i yttre tjänsl måste tillmätas stor betydelse vid inriktningen av polisverksamheten.

Min uppfattning är därför atl polisarbetet bör ha en inriktning som innebär att den uniformerade personalen så långt möjligt arbetar med sådan verksamhel som uppmärksammas av allmänheten. Vad jag då syftar på är den utåtriktade polisverksamheten, t.ex. fotpalrullering, och över huvud laget verksamhetsformer som utvecklar nalurliga kontakter mellan polisen och allmänheten.

För alt man skall öka förutsättningarna att genomföra en sådan inriktning av verksamheten bör enligt beredningen vissa ändringar ske i den arbetsfördelning som nu i allmänhet tillämpas. Sålunda bör, menar beredningen, arbetsuppgifter som inte kräver polismanskompetens men som nu hell eller delvis utförs av polismän sä långt del över huvud laget är möjligt föras över på administrativ personal. Till denna fråga återkommer jag senare i ett lämpligt sammanhang.

Ett annat uppslag som beredningen för fram med syfte att den utåtriktade och kontaktskapande polisverksamheten skatl kunna ges en mera framträdande roll går ut på atl påtagligt begränsa utryckningsverksamheten för atl resurser inte skall bindas i onödan. Beredningen redovisar ingående sin uppfattning om hur denna tanke skall omsättas i praktisk verksamhet och menar bl.a. atl man för atl beräkna polisdistriktets reella behov av utryckningsberedskap noggrant bör studera utryckningsverksamhetens fördelning i liden och därefter räkna bort de utryckningar och ingripanden som inte fordrar omedelbara polisinsatser. Vad beredningen anför i denna del är enligt min mening intressant och tankeväckande och bör därför siuderas av polismyndigheterna. Denna fråga tillhör emellertid otvivelaktigt dem som knappast lämpar sig för centrala beslut.

Jag har därmed redovisat min inställning lill de av polisberedningen föreslagna grundläggande principerna för den framtida polisverksamheten. Jag avser att noga följa hur polisväsendet anpassar sig till morgondagens krav och hur bl.a. de nu redovisade principerna vinner tillämpning i praktiken. Del kan alltså finnas skäl för mig att återkomma till regeringen i dessa frågor vid en senare lidpunkt med förnyade överväganden mot bakgrund av vad som sker de närmaste åren.

Jag vill slutligen la upp en mera marginell fråga som polisberedningen har behandlat, nämligen den om huruvida polismännen skall ha identi- 40

fikationsbricka på sina uniformer. Jag anser mig böra beröra denna Prop. 1986/87:100 fråga särskilt, eftersom den tidigare har behandlals av riksdagen (JuU Bil. 4 1981/82:1, rskr 1981/82:29-30). Jag redovisar i det följande polisberedningens förslag och överväganden i ämnet utan något eget ställningslagande.

1 det svenska samhället har det blivit allt vanligare alt människor bär namnbrickor i arbetet. Inom vissa serviceyrken, särskilt inom handeln och inom sjukvården, ler det sig numera hell naluriigt att ha en namnbricka. Skälen för della kan variera. Del vanligaste torde vara att man hos den allmänhet som man betjänar vill skapa en känsla av personlig service.

Enligt vad polisberedningen har erfarit förhåller det sig normalt så att de som bär namnbrickor i sitt arbete gör det frivilligt och ulan alt det finns någon skyldighet föreskriven. För personal vid kriminalvårdsanslaller och häkten gäller dock sedan den 1 janauri 1985 föreskrifter om skyldighet att i arbetet bära en bricka med namn och befattning.

Polisarbetet skall så långt del är möjligt ulföras så atl allmänhetens förtroende för och personliga kontakter med polisen ökar. Beredningen är mol denna bakgrund övertygad om att bärandel av namnbrickor har en posiliv inverkan i detta avseende.

De farhågor som har åberopats mot bärande av namnbrickor, nämligen att del kan leda till trakasserier gentemoi enskilda polismän måste naturligtvis beaktas, något som bl.a. riksdagen tidigare har påpekat. Beredningen anser emellertid att dessa farhågor av ett ftertal skäl har övervärderats. Beredningen pekar pä att del finns många andra sätta atl ta fram en uppgifl om namnet på en viss polisman. Enligt beredningen år det alltså svårl att se att några sakliga skäl kan anföras mot användningen av namnbrickor i polistjänsten. Kvar står emellerlid att enskilda polismän motsätter sig en sådan ordning. Mol denna bakgrund anser polisberedningen att bärande av namnbricka i polistjänsten bör vara frivilligt.

B 1. Rikspolisstyrelsen

1985/86 Utgift 589 472 000 1986/87 Anslag 553 421 000 1987/88 Förslag 532 529 000

Rikspolisslyrelsen är enligt 7 vj polislagen (1984:387) cenlral förvalt ningsmyndighet för polisväsendel och har tillsyn över detta. Inom riks polisstyrelsen finns fyra avdelningar, en för polisfrågor, en för teknik- och datafrågor, en för administrativa frågor saml en för säkerhetsfrågor. Inom avdelningen för polislVågor finns tre byråer, två polisbyråer och registerbyrån, inom avdelningen för teknik- och datafrågor två byråer, teknikbyrån och databyrån, och inom avdelningen för administrativa frågor två byråer, ekonomibyrån och personalbyrån, saml vidare en polishögskola. Inom avdelningen för säkerhetsfrågor finns ett sekreta- 41

riat och två byråer (anslaget B 2. Polisverksamheten rörande brott mol Prop. 1986/87:100 rikets säkerhet m.m.). Bil. 4

Beräknad ändring 1986/87 1987/88

Före draganden

Personal 516

Anslag

Utgifter

Förvaltningskostnader 129 865 000 + 5 240 000

(därav lönekostnader) (103 005 000) (+ 2 586 000)

Lokalkostnader 77 741 000 - 3 239 000 Löner och utrustning till

polisaspiranter m.fl. 296 561 000 - 24 554 000

Datorbearbetning 36 943 000 + 1 869 000 Bidrag till kostnader för

gemensam kontorsdrift

m.m. 1 kv. Kronoberg 13 711000 + 392 000

Summa 554 821 000 - 20 292 000

Inkomster

Inkomster frän ut bildningsverksamhet - 1 400 000 600 000

Nettoutgift 553 421 000 - 20 892 000

Rikspolisstyrelsen

1. Rikspolisstyrelsen anser att ett genomförande av det tidigare beslu tade huvudförslaget om 2 "i, förbudgeiårei 1987/88 bör anstå till dess att organisationen har anpassats till de nya krav som ställs på styrelsen. Om ett huvudalternativ ändå skall tilliimpas bör polishögskolan, databyrån och registerbyrån undantas med hänsyn lill att slyrelsen i realiteten saknar möjlighel att på dessa områden besluta om en ändrad verksam het.

2. Rikspolisstyrelsen föreslåratt sammantaget sex nya tjänster inrättas vid styrelsen, nämligen en tjänst som bibliotekarie vid polishögskolan (-1- 203 000). två tjänster för intern televisionsverksamhet (-1- 379 000) saml tre tjänster vid databyrån (-t- 846 000).

3. Rikspolisstyrelsen föreslår vidare att en polischefskurs med 30 aspiranter lar anordnas samt atl antalet elever (polisaspiranter) i grundutbildningen ökas från 150 till 460. De föreslagna åtgärderna innebär att lönekostnaderna till lärare ökar med 7 344 000 kr. och att omkostnaderna för den centralt anordnade utbildningen ökar med ca 3 197 000 kr. 42

Vidare föreslår slyrelsen att fyra polismän får utbildas till helikopterfö- Prop. 1986/87:100 rare. Bil. 4

4. Styrelsens kostnader för System S hos DAFA Data AB kommer att öka på grund av ändrade taxor. Slyrelsen föreslår en uppräkning med 140 000 kr. Vidare beräknar slyrelsen att konsultkostnaderna kommer att öka med 1 milj. kr. för kostnader för mervärdesskatt till följd av en lagändring.

5. Under anslagsposlen Datorbearbetning föreslår styrelsen en uppräkning med 21 492 000 kr. Styrelsen föreslår vidare att anslagsposten lillförs ytterligare en delpost, benämnd utbildning i ADB. Av anslagsökningen utgörs 500 000 kr. av den nya delposten.

6. Slyrelsen yrkar 200 000 kr. avseende omkostnader vid forskningsverksamheten saml en uppräkning av kostnaderna för den funktionsinriktade utbildningen med 600 000 kr.

Föredragandens överväganden

Förslag om ny organisation av rikspolisstyrelsen

Den 1 oktober 1984 fick rikspolisstyrelsen den organisation som nyss har redovisats (prop. 1983/84:89, JuU 16, rskr 182 och prop. 1983/84:1 1 I, JuU 27, rskr 331). Organisationsförändringarna hade förberetts bl.a. av 1981 års polisberedning och var ett led i den omfattande reform av polisväsendet som nu har avslutats. Riksdagen hade godkänt riktlinjerna för styrelsens organisation.

Rikspolisstyrelsen har i en skrivelse till regeringen den 16 september 1986 hemställt bl.a. om en delvis ändrad organisalion. De föreslagna förändringarna innebär att de tre avdelningarna, vid sidan av säkerhetsavdelningen, slås samman till tvä avdelningar: en polisavdelning och en administrativ avdelning. Vid polisavdelningen skall finnas tre byråer, polisbyråerna och registerbyrån. Vid den administrativa avdelningen skall finnas tre byråer, personalbyrån, ekonomibyrån och databyrån. Förslaget innebär vidare att polishögskolan organisatoriskt kommer att lyda under verkschefen samt att verkskansliet tillförs vissa funktioner och tjänster, bl.a. en förhandlingschef. Teknikbyråns uppgifter kommer i framtiden att fördelas på främst polisbyrå 1, dalabyrån och ekonomibyrån.

Styrelsen motiverar sitt förslag med att den organisationsöversyn som företogs av polisberedningen enligt styrelsens mening genomfördes under stor tidspress och ulan några ingående analyser. På grund av de besparingskrav som har lagts på styrelsen gälier vidare att denna inte har kunnat fungera på det sätl som den nya organisationen förutsatte. Erfarenheterna \isar också enligt rikspolisstyrelsen att vissa beho\' har förbisetts vid den tidigare organisalionsöversynen eller framkommit därefter.

Jag far för egen del först erinra om att det vid beslutet om organisa tionsförändringen 1984 slogs fast att styrelsens organisation i framliden fortlöpande måste anpassas till de förändringar som skulle komma att ske i olika hänseenden (prop. 1983/84:89, s 46 f). Jag är emellertid av liera skäl inte i dag beredd att ta ställning till rikspolisstyrelsens orga- 43

nisationsförslag. Del synes dock kunna bli aktuellt att under liden fram Prop. 1986/87:100 till 1988 års budgetproposition ta ställning lill detta. Med hänsyn till att Bil. 4 förslaget inte i något väsentligt hänseende kan anses rubba själva principerna bakom de riktlinjer för styrelsens organisation som riksdagen har godkänt bör som jag ser det regeringen kunna förordna om de ändringar i organisationen som kan föranledas av rikspolisstyrelsens förslag. 1 den mån så sker bör detta självfallet anmälas för riksdagen senast i samband med budgetpropositionen 1988.

A nslagsberäkningen

För rikspolisstyrelsen lades inför budgelåret 1986/87 fast ett treårigt huvudförslag med en real minskning av utgifterna om 5 % med fördelningen I, 2 och 2 % för försia, andra respeklive tredje budgetåret. Slyrelsen gavs vidare i uppdrag alt senasl i anslagsframslällningen för budgetåret 1987/88 redovisa hur en sådan minskning borde tas ut på styrelsen.

Av styrelsens redovisning framgår att en tillämpning av huvudförslaget måste begränsas till de delar av verksamheten som främst grundas på styrelsens ställning som central förvaltningsmyndighet för polisväsendet, dvs. verksamheten vid polisbyråerna, personalbyrån och ekonomi-byrån samt verksledningen med dess sekretariat. Av det tillgängliga materialet framgår emellerlid att det redan under budgetåret 1987/88 bör finnas utrymme för att ta ut den resterande medelsminskningen eller 4 "/o. Detla innebär följaklligen atl rikspolisstyrelsen för budgetåret 1988/89 inte skall vidkännas någon medelsminskning.

För att öka effektiviteten i polisverksamheten och för alt förstärka personalutvecklingen föreslår jag ytterligare 600 000 kr. för central funk-lionsinriktad utbildning. För utbildning rörande bekämpning av ekonomisk brottslighet beräknarjag som för innevarande budgetår 1,3 milj. kr.

Jag beräknar vidare medel för utbildning av två nya helikopterförare med 356 000 kr. (3).

1 enlighet med den plan som gäller för centrala kostnader i samband överföring av civilförsvarets ordningsuppgifter lill polisväsendet (beredskapspolisen) harjag under anslagsposten I Förvaltningskostnader beräknat sammanlagt 822 000 kr., varav 582 000 kr. för utbildningskostnader och 240 000 kr. för administrationskostnader m.m.

Jag har också beräknat medel f()r administrationskostnader m.m. för den nya personalansvarsnämnden vid rikspolisstyrelsen (avsnill 2.8).

Vid min anmälan till de tre senaste årens budgetpropositioner harjag kunnal konstatera att personalläget inom polisväsendet inneburit alt antalet utbildade polismän väsentligt har överstigit antalet polismans-tjänster. Jag har också tidigare, bl.a. i 1986 års budgetproposition, förklarat att man måste sträva efter en bättre balans mellan utbildade polismän och polismanstjänsler. Mina förslag om antagning av nya polisaspiranter har präglats av denna målsättning.

Jag kan nu konstatera att det antal polismän som i dag saknar en s.k. tablåtjänst uppgår till ca I 300 mot ca I 400 föregående år. De beräknin gar som jag redovisade i föregående års budgetproposition om en antag ning för budgetåren 1987/88. 1988/89 resp. 1989/90 om 150. 250 resp. 44

43(1 aspiranter ar följaktligen fortfarande giltiga utifrån den angivna Prop. 1986/87:100 målsättningen. För det kommande budgetåret finner jag alltså att 150 Bil. 4 nya aspiranter boräntas till polishögskolan. Jag vill i detta sammanhang erinra om att 1981 års polisberedning i sitt betänkande (SOU 1985:62) Inriktningen av polisverksamheten har redovisat vissa överväganden om metoder för beräkning av aspirantantagningen. Jag avser att i ett senare sammanhang återkomma till regeringen med mina ställningstaganden i dessa frågor.

Jag föreslår att en polischefskurs med 30 aspiranter anordnas under budgelåret (3).

Hemställan

Med hänvisning till vad jag har anfört och till sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Rikspolisstyrelsen för budgetåret 1987/88 anvisa elt förslagsanslag av 532 529 000 kr.

B 2. Polisverksamheten rörande brott mot rikets säkerhet m.m.

1986/87 Anslag 163 199 000 1987/88 Förslag 163 199 000

Rikspolisslyrelsen föreslår att anslaget förs upp med 192 547 000 kr.

Föredragandens överväganden

Totalförsvarsfrågor kommer, efter förslag av 1984 års försvarskommilté, att behandlas av riksdagen i vår. Jag avser att återkomma till regeringen i detta sammanhang med mina ställningstaganden rörande medelsbehovet för polisverksamheten rörande brott mot rikets säkerhet m.m.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Polisverksamheten rörande brott mol rikets säkerhet m.m. för budgetårel 1987/88 anvisa ett förslagsanslag av 163 199 000 kr.

B 3. Statens kriminaltekniska laboratorium

1985/86 Utgift 21 045 000

1986/87 Anslag 21 143 000

1987/88 Forslag 22 308 000

Rikspolisstyrelsen är chefsmyndighet för laboratoriet som är beläget i Linköping. 45

Chef för laboratoriet iir en professor. Laboratoriet är organiserat på Prop. 1986/87:100 tre avdelningar. Bil. 4

Laboratoriets arbetsuppgifter består huvudsakligen i att utföra kriminaltekniska undersökningar åt polis- och åklagarmyndigheter samt domstolar och att bedriva självständig forskning inom silt verksamhetsområde.

Beräknad ändring 1986/87 1987/88

rore-draganden

Personal 75

Summa

Anslag Utgifter

Förvaltningskostnader

(därav lönekostnader) Lokalkostnader Övriga utgifter

Summa

16 619 000

-V

1 020 000

14 134 000)

( +

814 000)

3 779 000

114 000

775 000

31 000

21 173 000

1 165 000

Inkomster

Ersättning för utförda undersökningar m. m - 30 000

Nettoutgift 21 143 000 + 1 165 000

Rikspolisstyrelsen

1. Rikspolisstyrelsen begär atl olatens kriminaltekniska laboratorium skall undantas från tillämpning av huvudförslaget. En tillämpning av huvudförslaget med 5 % under tre är skulle enligt slyrelsen innebära en minskning med 1 057 000 kr. och medföra att sex ijänster inte kan återbesättas når vakanser uppkommer samt att kostnaderna för utrustning måste skäras ned.

2. Försöksverksamheien med s.k. opåkallade jämförelser av narkolika från olika beslag har drivits vidare och utvecklats. Resullatet av narko-tikajämförelserna har bedömts vara till stor nytta för polismyndigheterna. Styrelsen yrkar för denna verksamhet medel för en ijänst som kemist {+ 161 OOOkr.)

3. Antalet inkomna ärenden till den biologiska sektionen har ökat kraftigt de senaste åren. Seklionen bör därför tillföras en ijänsl som laboratorieassistent/förste laboratorieassistent (-t- 140 000 kr.). 46

4. Jiimförelser av fiirgfragmeni, fibrer m.m. iir väsentligt för kriminal- Prop. 1986/87:100 tekniken. För att kunna förbättra sådana jämförelser yrkar styrelsen en Bil. 4 engångsanvisning om I 900 000 kr. för ans,kaffning av en mikrospektro-

fotomeier.

5. Eu genomförande a\' häkiningsutredningens förslag kommer att :tälla kra\ på större resurser vid laboratoriet. Styrelsen yrkar därför 325 000 kr., vara\ en engångsanvisning om lOOOOOkr. för teknisk ut rustning.

Föredragandens överväganden

Under budgetåret 1985/86 har antalet inkomna ärenden ökat något i förhållande till föregående år. Antalet oredovisade ärenden har också ökat och uppgår till drygt 600.

Laboratoriet fyller en viktig uppgifl i samhällets insatser mot framför allt den grövre brottsligheten. Personalläget är liksom tidigare bekymmersamt. Mot denna bakgrund bör enligt min mening laboratoriet för budgetåret 1987/88 undantas frän tillämpning av huvudförslaget.

Under anslagsposten 1 Förvaltningskostnader har jag beräknai medel för avgifter till statskontoret för ell ADB-system för diarieföring och ärendehantering.

Som jag nämnt i annat sammanhang förbereds en proposition med förslag till nya regler för anhållande och häktning. 1 proposilionen kommerjag att närmare redovisa de organisatoriska och ekonomiska konsekvenserna av de nya reglerna. 1 avbidan härpå räknar jag upp anslagsposten I Förvallningskoslnader med 200 000 kr.

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 22 308 000 kr.

Hemställan

Jag hem.ställer att regeringen föreslår riksdagen

atl till Statens kriminaltekniska laboratorium för budgetåret 1987/ 88 anvisa ett förslagsanslag av 22 308 000 kr.

B 4. Lokala polisorganisationen

1985/86 Utgift 4 820 402 000

1986/87 Anslag 4 786 236 000

1987/88 Förslag 4 953 784 000

Länen är indelade i polisdistrikt. Antalet polisdistrikt är 118. I varje polisdistrikt finns en polismyndighet som ansvarar för polisverksamhe ten inom distriktet. 47

1986/87

Beräknad ändring 1987/88

Föredraganden

Prop. Bil. 4

986/87:100

Personal

Tjänster for polischefer Tjänster för ovnga polisman Tjänster för annan personal

Summa

Anslag

Lönekostnader till polispersonal

Förvaltningskostnader

(därav lönekostnader)

Ersättningar till sakkunniga

Vissa kostnader för förundersökning m. m

Lokalkostnader

Kostnader för förpassning, polititransporter samt för kost och sjukvård för omhändertagna personer ra. m

Passformulär m m

Bidrag till kostnader för gemensam kontorsdrift ram i kv. Kronoberg

Kostnader för löneavtal

1985-07-01 med anledning av

etapp II av polisreformen

Summa

Jn*;onister

Ersättning för vissa telefonkostnader Nettoutgift

289 15 927 4 846, 5

21 062,5

2 928 199 000

1 085 506 000

(736 372 000)

25 737 000

11 474 000 573 099 000

21 274 000 8 284 000

21 863 000

110 800 000 4 786 236 000

'I 786 236 000

70

109 081 000 41 900 000 25 037 000)

1 393 000

7 085 000 6 043 000

i 1 276 000 + 580 000

+ 3 210 000

+ 5 417 000 ■i- 175 985 000

8 437 000 167 548 000

Rikspoli.sstyrelsen

1. Rikspolisstyrelsen begär atl anslaget till den lokala polisorganisationen skall undanlas från tillämpning av huvudförslaget. Om huvudförslaget skulle lillämpas pä anslaget drabbar detta enligt styrelsen till allra största delen kostnaderna för personal, vilkel skulle innebära en minskning med ca 900 tjänster. En tillämpning av huvudförslaget skulle göra det omöjligt för polisen att lösa sina uppgifter på ett för allmänheten acceptabelt sätt.

2. Fem tjänster som polisintendent bör inrättas vid de större polismyndigheter som saknar en andra tjänst som polisintendent.

3. För bekiimpningen av den ekonomiska brottsligheten bör 20 tjäns- Prop. 1986/87:100 ter som inspektör inrättas. Bil. 4

4. För bekiimpning av våldsbrott bör 75 tjänster som inspektör inrättas.

5. För handläggning akärnkraftssäkerhetsfrågor bör fyra tjänster som inspektör inrättas. Dessa bör placeras vid polismyndigheterna i Tierp, Oskarshamn, Lund och Varberg.

6. Medel yrkas för ytterligare sex tjänster som passkontrollani (841 000 kr.) \id polismyndigheten i Trelleborg med anledning av den avseviirt ökade passagerartrafiken från Sassnitz och Travemunde.

7. Rikspolisstyrelsen hemsiiiller dels att full kostnadsdebitering får ske a\ andra nyttjare av polisens telefonväxlar fr.o.m. budgetåret 1987/88, dels alt sådan debitering får ske med omedelbar verkan i polishus som färdigställts under löpande budgetår.

8. Styrelsen begär uppräkning av förvaltningskostnaderna med 1 900 000 kr. för ökade kostnader för telefonväxlar.

Föredragandens överväganden

Anslagsberäkningen

För innevarande budgetår har polisväsendel tillförts 20 nya tjänster som inspektörer för bekämpning av den ekonomiska brottsligheten. 1 prop. 1984/85:32 om riktlinjer för det framtida arbetet mol ekonomisk brottslighet m.m. framhölls att det finns etl kvarstående behov av spanings-och utredningsresurser inom polisen för bekämpning av denna brottslighet (s. 60). I enlighet med dessa ställningstaganden har jag beräknat inedel för ytterligare 20 nya tjänster som inspektör för bekämpning av ekonomisk brottslighet (3).

Jag hänvisar lill vad jag har anförl under anslaget B I. Rikspolisslyrelsen om medel för utbildning av polismän som arbetar med bekämpning av ekonomisk brottslighet även för del kommande budgetårel. Jag har under avsnittet om riktlinjerna för resursanvändningen inom polisväsendel framhållil alt myndigheterna under budgelåret 1987/88 måste sträva mot en särskilt hög nivå när det gäller bekämpningen av bl.a. valdsbrotlslighet. För att underlätta myndigheternas resursfördelning av sådan verksamhet harjag beräknai medel för 50 nya ijänster som polisassistent.

Vid min anmälan till 1986 års budgetproposition redovisade jag att en översyn av polisinansfördelningen mellan polisdistrikten pågick inom justitiedepartementet. På grundval av della arbete har regeringen den 22 maj 1986 gelt rikspolisslyrelsen i uppdrag att lämna förslag till eventuella omfördelningar av tjänster mellan distrikten. Rikspolisstyrelsen har ännu inte redovisat uppdragel. Jag avser alt återkomma till regeringen i dessa frågor när så har skelt.

Under anslagsposten 2 Förvaltningskostnader beräknarjag ytterliga re medel för avgifter till statskontoret för ADBprojekten brollsanmälan, ullänningsregister och personaladministraliva ruiiner vid polismyndig heten i Siockholm samt för brollsanmälan vid polismyndigheten i Hud dinge. Vidare bör under anslagsposten 2 medel las i anspråk för polis- 49

4¶Rik.sdiigeii J9S6/H7. I snml. Nr 100. Bi/aga 4

myndigheternas avgifter lill statskontoret för anskaffning av sådana Prop. 1986/87:100

terminaler till rikspolisstyrelsens centraldator som inte lillhandahålles Bil. 4

av rikspolisstyrelsen (500 terminaler). Chefen för civildepartementet har

under trettonde huvudtiteln anslaget B 2. AnskalTning av ADButrust-

ning beräknat medel för de investeringar som jag nu har redovisat.

Under anslaget B 5. Utrustning m.m. för polisväsendet harjag beräknat

medel för utbyte av möbler m.m. för terminalarbetsplatser.

1 enlighet med den plan som gäller för polismyndigheternas kostnader för administration, utbildning m.m. i samband med överförande av civilförsvarets ordningsuppgifter (beredskapspolisen) beräknarjag för det kommande budgetåret medel under anslagsposten 2 Förvaltningskostnader med 5 769 000 kr.

Anslagsposten 2 Förvaltningskostnader har räknats upp med 1,9 milj. kr. för ökade kostnader för telefonväxlar. Som jag nämnt i annat sammanhang förbereds en proposition med förslag till nya regler för anhållande och häktning. 1 propositionen kommerjag att närmare redovisa de organisatoriska och ekonomiska konsekvenserna av de nya reglerna. 1 avbidan härpå räknar jag upp anslagsposlen 2 Förvaltningskostnader med 800 000 kr.

Jag beräknar vidare under anslagsposten 4 Vissa kostnader för förundersökning m.m. medel för oförutsedda kostnader i samband med handläggningen av s.k. asylutredningar.

Arbetssituationen i den lokala polisorganisationen är fortfarande ansträngd. Mot denna bakgrund bör enligt min mening den lokala polisorganisationen för budgetårel 1987/88 undanlas från en lillämpning av huvudförslagel.

Telefonkostnaderna för de myndigheter som har gemensamma växlar med en polismyndighet har tills vidare fallit på polismyndigheten. För att en bättre kostnadskontroll skall erhållas bör resp. myndighet i fortsättningen beiala sina telefonkostnader till polismyndigheten. Efter samråd med chefen för finansdepartementet beräknarjag alltså medel på en särskild inkomstpost under anslaget för sådana intäkter. Motsvarande medel har förts över till resp. myndighets anslag.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag har anfört och till sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Lokalapolisorganisaiionen för budgetåret 1987/88 anvisa etl förslagsanslag av 4 953 784 000 kr.

50

B 5. Utrustning m.m. för polisväsendet

Prop. 1986/87: Bil. 4

1985/86 Utgift 66 913 000

Reservation

80 253 000

1986/87 Anslag 113 221

1987/88 Förslag 188 786 000

Förslag

1986/87

1987/88

Före-

draganden

Inköp av motorfordon m. iii.

68 280 000

122 305 000

Inventarier och annan

utrustning till nya

polislokaler

10 384 000

5 420 000

Telefonväxlar m.m

27 900 000

49 360 000

Utveckling av ny utrustning

200 000

250 000

Utrustning for beredskaps-

polisen

4 215 000

8 346 000

Engångsanvisning

2 242 000

3 105 000

Summa

113 221 000

188 786 000

Rikspolisstyrelsen

1 a. På grund av personalökning vid kriminal- och ordningsavdelningarna yrkar styrelsen alt sammanlagi 30 nya bilar anskaffas.

1 b. Styrelsen föreslår alt sammanlagt 600 bilar och 60 motorcyklar byts ut för en kostnad av 70 680 000 kr. Terrängskotrar m.m. bör bytas till en kostnad av 1 800 000 kr.

1 c. För övervakning av sjöar inom Dalsland och Värmland yrkar slyrelsen all en bål med trailer anskaffas.

1 d. Styrelsen beräknar att sex bålar bör bytas under de kommande åren. För budgetårel 1987/88 föreslår styrelsen atl två båtar byls lill en kostnad av 3 000 000 kr.

2 a. För viss modifiering och komplettering av polisväsendets radio-syslem 70 begär styrelsen 2 000 000 kr. För komplettering med 25 reserv-basstationer begär styrelsen 500 000 kr.

2 b. För komplettering av radiosystem 80, med bl.a. reläsialioner i Stockholms län, Göteborgs och Bohus län samt Malmöhus län, begär styrelsen sammanlagt I 000 000 kr. För fortsatt utbyggnad av talkryplo beräknas 1 000 000 kr.

2 c. För nya och lätlare radiostationer till polisens motorcyklar yrkar styrelsen 1 200 000 kr.

2 d. För utrustning till en reservledningscentral i kvarteret Kronoberg begär styrelsen 600 000 kr.

2 e. För utbyte av manöverutrustning till irafikövervakningssystemet i Stockholm begär styrelsen 1 200 000 kr.

2 f. För annan radiouirustning begär slyrelsen sammanlagt 1 000 000 Prop. 1986/87:100 kr. Bil. 4

3. För utbyte av hästar och hundar yrkar styrelsen 4 000 000 kr. Bidragel till Svenska brukshundklubben föreslås utgå med oförändrat belopp, 50 000 kr.

4 a. För anskaffning av 176 transportabla fordonsvågar yrkar styrelsen 3 600 000 kr.

4 b. För komplellering, utökning och utbyle av annan trafikövervakningsmateriel begär styrelsen totalt 6 285 000 kr., varav 2 105 000 kr. för alkoholmätningsutrusining.

5. Föl utveckling uv ny utrustning inom polisområdct yrkar styrelsen 250 000 kr.

6. För sådan övrig ulrustning som bör tas upp under detta anslag begär styrelsen sammanlagt 33 910 000 kr., varav ca 2 400 000 kr. för inköp av röntgenanläggningar för bagagekonlroll vid fyra llygplatser, 420 000 kr, lör utbyle och utökning av anläggningar för telefunkontroll, 500 000 kr för larinskyddsutrustning m.m., 1 000 000 kr. för titrtisining till narkolika- och spaninjisrotlar, 900 000 kr. för ovrig kriminalteknisk utrustning, 640 000 kr. för utbyte av bombdesarmeringsrobot och s.k. bombtraiis-portsläpvagnar, 3 050 000 kr. lör inköp av viss särskild materiel såsom kroppsskyddsutrustningar, fjällräddniiigsulrustning och vapen samt 25 000 000 kr. för anskaffning av ett ADB-system för fillgeavtryck-identifiering.

7. För inköp av inveniarier och annan ulrustning till nya polislokaler beräknar styrelsen 31 863 000 kr., varav 2 milj. kr. som reserv för oförutsedda lokalbehov.

8. För utbyte av telefonväxlar begär slyrelsen 60 400 000 kr., varav bl.a. 39 000 000 kr. för telefonväxel vid rikspolisstyrelsen, polismyndigheten i Stockholm m.m. och 3 600 000 kr. för telefonväxel vid polismyndigheten i Malmö.

9. För anskaffning av utrustning lill beredskapspolisen beräknar styrelsen 7 920 000 kr.

10. För anskaffning av utrustning till en intern TV-studio yrkar styrel sen 3 350 000 kr. som engångsanvisning.

Föredragandens överväganden

Här tas upp medel för sådan utrustning som bör anskaffas av rikspolisstyrelsen. För ulrusining som polismyndigheterna själva förutsätts anskaffa har medel beräknals under anslaget B 4. Lokala polisorganisationen.

Jag har — efter samråd med statsrådet Lindqvist — under detta anslag beräknat 1 540 000 kr. till driftbidrag för statens hundskola i Sollefteå.

För ulbyte av ca 600 bilar beräknar jag omkring 67 milj. kr. Jag beräknar också medel för ulbyte av ca 60 motorcyklar och två båtar (1).

För radioutrustning inkl. montagekostnader för utbytesfordon harjag beräknat ca 7,7 milj. kr. (2).

Jag beräknar medel för utbyle av hästar och hundar med 4 milj. kr. (3).

För att tillgodose behovel av ökade möjligheter lill en effekliv trafik- 52

övervakning har jag beräknat medel för en teknisk upprustning av Prop. 1986/87:100 trafikavdelningarna. För anskaffning av ulrusining för konlrollvägning Bil. 4 av lunga fordon beräknarjag således 3,6 milj. kr. Vidare beräknarjag 1,9 milj. kr. för inköp av hastighelsövervakningsmateriel och ca 2,1 milj. kr. för anskaffning av alkoholmätningsutrusining (4).

För anskaffning av ett ADB-system för fingeravtrycksindentifiering vid rikspolisstyrelsen beräknarjag 25 milj. kr. För anskaffning av röntgenanläggningar för bagagekonlroll beräknar jag 2,4 milj. kr. För anskaffning av utrustning till narkotika- och spaningsrotlar beräknarjag 900 000 kr., för övrig kriminalteknisk ulrusining 500 000 kr., för larmskyddsutrustning m.m. 250 000 kr., för utbyte av bombdesarineringsui-rustning och s.k. bombtransportslåpvagnar 515 000 kr. och för anläggningar för telefonkonlroll beräknar jag 210 000 kr. Vidare lar jag upp 2 milj. kr. för särskild materiel (6).

För inköp av inventarier och annan utrustning till nya polislokaler för jag upp 5 420 000 kr., varav 2 milj. kr. som reserv för oförutsedda lokalbehov (7).

För utbyte av telefonväxlar beräknarjag ca 49 milj. kr. (8).

Jag har under anslaget vidare beräknat medel för ett nytt ADBbaserat ledningscentralsystem vid polismyndigheterna i Siockholm, Göleborg och Malmö.

För utbyte av möbler m.m. för terminalarbelsplatser beräknar jag 3 105 000 kr.

För grundutrustning till beredskapspolisen beräknarjag 8 346 000 kr (9).

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 188 786 000 kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Utrustning m.m. för polisväsendet för budgetåret 1987/88 anvisa ett reservalionsanslag av 188 786 000 kr.

B 6. Underhåll och drift av motorfordon m.m.

1985/86 Utgift 128 281 000

1986/87 Anslag 110 594 000

1987/88 Förslag 113 024 000

Rikspolisstyrelsen

Huvudförslag budgetåret 1987/88 108 714 000 kr. Utgiftsminsknin gen följer det treåriga huvudförslag som fastlades inför budgetåret 1986/87 och för budgetåret 1987/88 uppgår till 1,7 %. Enligt rikspolis styrelsens uppfattning kan emellertid en minskning av underhålls- och driftskoslnaderna enligt huvudförslaget inte göras ulan men för verk- 53

sam heten. Nedskärningar bör därför åstadkommas genom minskning av Prop. 1986/87:100 den ulrusining vars underhäll och drifl bekostas av detla anslag. Bil. 4

Föredragandens överväganden

Jag godtar rikspolisstyrelsens förslag om en planenlig real minskning av utgifterna för budgetårel 1987/88 enligt det treåriga huvudförslag som fastlades inför budgetåret 1986/87.

Jag hemsläller alt regeringen föreslår riksdagen

atl lill Underhåll och drift av motorfordon m.m. för budgeiårei 1987/88 anvisa eU förslagsanslag av 113 024 000 kr.

B 7. Gemensam kontorsdnift m.m. inom kvarteret Kronoberg

1986/87 Anslag 1 000 1987/88 Förslag 1 000

Beräknad ändring 1986/87 1987/88

FurR-dragandsn

Psrsonai 174

Summa

Förvaltningskontoret för kvarteret Kronoberg ingår som en sektion i rikspolisstyrelsens ekonomibyrå. Kontorels huvuduppgift är atl svara för samordning och ledning av kontorsdriften för de olika lokalnyttjarna i kvarteret. Förvallningen avser följande myndigheler: rikspolisslyrelsen, polismyndigheten i Stockholm med vaktdistrikt, kriminalvårdsverkets allmänna häkte i Stockholm, åklagarmyndigheten i Stockholms åklagardistrikt, delar av Stockholms lingsrätt saml byggnadsstyrelsens fastighetsdrift. Dessutom ingår brottsförebyggande rådet, datainspektionen och regionåklagarmyndigheten i Stockholms län och Gollands län i den gemensamma telefonväxeln. Antalet tjänstemän inom kvarteret uppgår till ca 3 000.1 kontorsdriften ingår telefontjänst, lokalvård, post-och godsmottagning, tele- och svagsirömsservice, inventarieservice, reproduktionscentral, simhall och bevakning samt förvaltning av sporl-och moiionshallar, hör- och filmsalar, reslaurang och cafeteria, garage och parkeringsulrymmen.

Kostnaderna för kontorsdriften fördelas i förhållande lill den lokalyta som varje myndighet disponerar. Den ersättning som myndigheterna betalar tillförs anslaget, som i statsbudgeien förs upp med ett formellt 54

belopp av 1 000 kr. Regeringen fastställer i regleringsbrevet en stat för Prop. 1986/87:100 verksamheten. Bil. 4

Rikspolisstyrelsen

Styrelsen yrkar sammanlagt 3 105 000 kr. som engångsanvisning för bl.a. utbyle av möbler och annan inredning i lokaler för polismyndigheten och för åklagarmyndigheten.

De av rikspolisstyrelsen beräknade kostnaderna för förvaltningskontoret och reproduklionscenlralen uppgår till sammanlagt ca 54 milj. kr.

Föredragandens överväganden

Jag har beräknat 700 000 kr. som en engångsanvisning för fortsatt renovering och utbyte av möbler för åklagarmyndigheten i Stockholms åklagardistrikt.

Jag har vidare beräknai 1 125 000 kr. som en engångsanvisning för utbyte av möbler och inventarier vid polismyndigheten i Stockholm.

De sammanlagda kostnaderna för kontorsdriften och reproduktionscentralen beräknar jag till ca 54,9 milj. kr.

Hemställan

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

att till Gemensam koniorsdrift m.m. inom kvarteret Kronoberg för budgelåret 1987/88 anvisa eu förslagsanslag av I 000 kr.

B 8. Diverse utgifter

1985/86 Utgift 4 105 000

1986/87 Anslag 4 321 000

1987/88 Förslag 4 321 000

Från detta anslag belalas bl.a. bidrag lill föreningar för anställda vid polisväsendet. I övrigt belalas från anslaget bl.a. kostnader för efterspaning av försvunna personer.

Kostnader för sådan polisverksamhet som inte skall belalas från annat anslag belalas från detla anslag efler särskilda beslut av regeringen.

Rikspolisstyrelsen föreslår all anslaget förs upp med 4 321 000 kr.

Föredragandens överväganden

Jag beräknar anslaget till 4 321 000 kr.

Hemställan

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

att till Diverse utgifter för budgelåret 1987/88 anvisa ett förslags anslag av 4 321 000 kr. 55

B 9. Byggnadsarbeten för polisväsendet Prap- 1986/87:100

Bil. 4

1985/86 Utgift 58 871 840 Behållning 4 589 603

1986/87 Anslag 31 300 000

1987/88 Förslag 9 680 000

Från anslaget betalas utgifter för invesleringar i byggnader för främst polisväsendel.

Byggnadsstyrelsen

Under budgetåret 1985/86 har anslaget D 6. Byggnadsarbeten för domstolsväsendet överskridits med 3 380 000 kr. Överskridandet har i enlighet med byggnadsslyrelsens redovisning av den 18 augusti 1986 tillfälligt belastat förevarande anslag.

1 det följande redovisas inle närmare sådana objekt som tidigare redovisals för riksdagen och för vilka byggnadsstyrelsen har föreslagit sänkta eller oförändrade kostnadsramar eller ramhöjningar som föranleds av enbari den allmänna byggnadskostnadsstegringen. För tiden den 1 januari 1985 lill den I januari 1986 beräknar byggnadsstyrelsen denna kostnadslegring till 4 %.

Om- och tillbvggnad av Jörvaltningsbvggnad i Eskilstuna Genom beslut den 6 oklober 1983 uppdrog regeringen åt byggnadsstyrelsen alt utföra en om- och tillbyggnad av polishuset i Eskilstuna inom en kostnadsram av 29,5 milj. kr. i prisläget den 1 januari 1983, vilkel motsvarar 33,8 milj. kr. i prisläget den 1 januari 1986.

Ett långt drivet besparingsprogram och en fördelaktig upphandling har medförl att kostnadsramen har skrivits ned till 28,5 milj. kr. i prisläget den 1 januari 1985, vilket belopp finns uppförl i gällande investeringsplan. Detta motsvarar 29,5 milj. kr. i prisläget den 1 januari 1986.

Anläggningen har successivt tagils i bruk och huset har äterinvigts i maj 1986. Vissa kompletterande åtgärder behöver dock vidtas för att uppnå avsedd funkiion.

Slutkostnaden är beräknad till 31,5 milj. kr. i prisläget den 1 januari 1986, vilkel belopp föreslås bli uppförl i investeringsplanen som kostnadsram.

Föredragandens överväganden

Jag har ingel att erinra mot de av byggnadsslyrelsen föreslagna ändringarna av koslnadsramarna för pågående byggnadsobjekt.

Under anslaget D 6. Byggnadsarbeten för domstolsväsendet harjag beräknat medel för förvaltningsbyggnad i Varberg. Projektet avser om-och tillbyggnad av befintlig förvaltningsbyggnad för polisoch åklagarmyndigheterna samt en nybyggnad för tingsrättens behov.

Jag förordar alt medel för nästa budgetår anvisas enligt följande investeringsplan och anslagsberäkning. 56

Investeringsplan (1 OOO-tal kr.

Kostnadsram

Projekt

-01-01 Faktisk Beräknad för t.o.m. ------

85-01-01

Medelsförbrukning Bygg Färdig- ---------------- start stål ar ------------------------ lande månad-------------------- år - 06-30 1986/87 1987/88 månad

Slutredovisade projekt

1 909

per 1986-06-30 2 300 Projekt färdigställda

före 1985-07-01

men ånnu ej

slutredovisade 304 550 305 440 268 176 18 400 15 050 Förvaltningsbyggnad

41 000

4 000 2 900 84-10 86-06

34 IC

1¶Lidingö 40 000

31 500 24 197 2 000 1 700 84-03 85-12

Ora- och tillbyggnad av förvaltningsbyggnad i Eskilstuna 28 500

13 500

Inköp av förvallningsbyggnader för poUsen m. fl.

9 461 2 000 3 000

Projekteringskostnader

3 380 - 3 380

Överskridande på anslaget O 6. Byggnadsarbeten för domstolsväsendet

Summa

375 350 377 940 354 731 23 020 22 650

Anslagsberäkning (1 000-

■tal kr. 1

Medelslillgång

Beräknad medelsförbrukning

Behållning 1986-07-01 Anslag för 1986/87

statsbudget Förslag 1987/88

4 690

31 300 9 680

45 670

1986/87 23 020 1987/88 22 650

45 670

Hemställan

Jag hemsläller all regeringen föreslår riksdagen

1. dels att bemyndiga regeringen att besluta om byggnadsarbeten för polisväsendel inom de koslnadsramar som jag har förordal i det föregående

2. dels att till Byggnadsarbelen för polisväsendet för budgelåret 1987/88 anvisa ell reservalionsanslag av 9 680 000 kr.

c. ÅKLAGARVÄSENDET ''p- i986/87:ioo

Bil. 4 C 1. Riksåklagaren

1985/86 Utgift 12 097 000 1986/87 Anslag 11 677 000 1987/88 Förslag 12 500 000

Riksåklagaren är under regeringen den högste åklagaren och leder åklagarväsendet i riket. Riksåklagarens kansli är organiserat på två byråer, kanslibyrån och tillsynsbyrån. Vid sidan härav finns viss personal för riksåklagarens egen åklagarverksamhet.

Beräknad ändring 1986/87 1987/88

Föredraganden

Personal

Summa 55

Anslag

Förvaltningskostnader 10 063 000 + 768 000

(därav lönekostnader) (8 831 000) (-i- 563 000)

Lokalkostnader 1 614 000 + 55 000

Summa 11 677 000 + 823 000

Riksåklagaren

1. Huvudförslag budgetårel 1987/88 1 1 498 000 kr.

2. En tillämpning av huvudförslaget innebär en nedskärning av lönemedlen med 234 000 kr, vilket medför alt resurser kommer atl saknas för atl fullgöra väsentliga delar av riksåklagarens verksamhel. Riksåklagaren erinrar om vad juslitieutskottet vid riksdagsbehandlingen av föregående års budgelproposition uttalade om sin oro över anslagsutvecklingen på sikt. (JuU 1985/86:22). Huvudförslaget bör inte lillämpas på anslaget.

3. En tjänst som personalkonsulent bör inrättas vid riksåklagarens kansli. Medel härför yrkas med 157 000 kr.

4. Till följd av det ansträngda arbetsläget inom den enhet som biträder riksåklagaren i högsta domstolen yrkas medel för en lillfällig förstärkning med 150 000 kr.

5. Medel för återbesättning av en vakant biträdestjänst och för för- stärkningstjänslgöring yrkas med sammanlagt 173 000 kr.

6. Förvaltningskostnaderna bör räknas upp med sammanlagt 58

300 000 kr, varav 200 000 kr kan motsvaras av en minskning av anslaget Prop. 1986/87:100 C 2. Åklagarmyndigheterna. Bil. 4

Föredragandens överväganden

För riksåklagaren föreslår jag en planenlig real minskning av ulgifterna för budgeiårei 1987/88 enligt det treåriga huvudförslag som fastlades inför budgetårel 1986/87. Riksåklagaren får dock tillgodogöra sig en genomförd lokalbesparing på anslaget.

För all finansiera en lillfällig förstärkning av den enhet som biträder riksåklagaren i högsta domstolen och för bestridande av vissa tryckningskostnader m.m. bör medel föras till detla anslag från anslaget C 2. Åklagarmyndigheterna.

Hemställan

Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att regeringen

föreslår riksdagen

att lill Riksåklagaren för budgelåret 1987/88 anvisa elt förslagsanslag av 12 500 000 kr.

C 2. Åklagarmyndigheterna

1985/86 Utgift 282 382 000 1986/87 Anslag 275 336 000 1987/88 Förslag 295 516 000

För åklagarverksamheten är landet indelal i 13 regioner. Flerlalel regioner omfattar två län. Vid de regionala myndigheterna, som var och en leds av en överåklagare, tjänstgör andra statsåklagare samt distriktsåklagare som handlägger vissa typer av mål, främst sådana som rör ekonomisk brottslighet. Chefen för en regional myndighet skall handlägga mål som är särskilt krävande. Han ulövar dessulom ledningen över åklagarverksamheten inom sin region.

Riket är indelat i 86 åklagardistrikt. Åklagarmyndigheterna i 83 av dessa distrikt lyder under regionåklagarmyndigheterna och leds av en chefsåklagare. Åklagarmyndigheterna i Stockholms, Göteborgs och Malmö åklagardistrikt, som var och en leds av en överåklagare, står däremot utanför den regionala åklagarorganisationen. Överåklagarna i sistnämnda distrikt fullgör i princip samma uppgifter som chefen för en regionåklagarmyndighet.

Uiöver de nu nämnda myndigheterna finns en slalsåklagarmyndighet för speciella mål, som leds av en överåklagare. Åklagare vid den myn digheten handlägger mål i hela rikel, i försia hand mycket omfattande mål eller mål som berör fiera regioner. 59

1985/87

Beräknad åndring 1987/88

Föredraganden

Personal

Överåklagare

Statsåklagare

Chefsåklagare, kammaråklagare och distriktsåklagare

Assislentåklagare/ assislentåklagare till förfogande

Aklagaraspiranler/ extra assistentåklagare

Övrig personal

Summa

17 20

35 531

1 177

Anslag

Förvaltningskostnader

(därav lönekostnader)

Lokalkostnader

Resekostnader

Kostnader för gemensam kontorsdrift

Engångsanvisning

Suma

237 866 000

+ 14 815 000

231 391 000)

(■I- 9 995 OOO:

28 986 000

+ 4 775 000

5 633 000

+ 174 000

2 701 000

+ 566 000

150 000

275 335 000

- 20 180 000

Riksåklagaren

1. Huvudförslag budgetåret 1987/88 269 682 000 kr.

2. Anslaget består till nära 95 % av lönemedel. En tilllämpning av huvudförslagel innebär för de närmaste två åren en minskning med 34 åklagartjänster och lika många biträdestjänster. Denna minskning kan till en del rent tekniskt klaras genom naturliga avgångar. Konsekvenserna blir emellertid alt åklagarnas lagbundna verksamhet inte kommer att kunna fullgöras, vilket slår i uppenbar strid med statsmakternas satsningar på åklagarväsendet de senaste åren. Huvudförslagel bör inte lillämpas på anslaget.

3. En kvalificerad tjänst för kammaråklagare i nivå med en biirädande kammarchef bör inrättas vid åklagarmyndigheten i Stockholms åklagardistrikt.

4. En tjänst för distriktsåklagare bör inrättas vid åklagarmyndigheten i Väslerås åklagardistrikt.

60

5. Med anledning av investeringar i ADB-utrustning yrkas en en- Prop. 1986/87:100 gångsanvisning med 915 000 kr avseende avgifier och driftskoslnader. Bil. 4

Föredragandens överväganden

Arbetsläget vid framför alll de lokala åklagarmyndigheterna är allljäml ansträngt. Även en tillämpning av ett begränsat huvudförslag skulle genast medföra alt ett antal nyligen inrättade åklagartjänster måste dras in och skulle stå i strid mol de staisningar som under de senasle åren har skett på åklagarväsendet. Mot bakgrund härav förslår jag all åklagarmyndigheterna undantas från huvudförslagel. Som jag lidigare har nämnt bör medel (500 000 kr.) föras över från detta anslag lill anslaget C 1. Riksåklagaren. Vidare har medel tillförts delta anslag från B 4. Lokala polisorganisationen för kostnader för nyttjande av polismyndigheternas telefonväxlar.

Som jag har nämnt i annat sammanhang förbereds en proposiiion med förslag lill nya regler för anhållande och häktning. 1 proposilionen kommer jag att närmare redovisa de organisatoriska och ekonomiska konsekvenserna av de nya reglerna. 1 avbidan härpå räknar jag upp detta anslag med 2 milj. kr.

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget lill 295 516 000 kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Åklagarmyndigheterna för budgetåret 1987/88 anvisa etl förslagsanslag av 295 516 000 kr.

61¶D. DOMSTOLSVÄSENDET M.M. Prop. i986/87:ioo

Bil. 4 D 1. Domstolsverket

1985/86 Utgift 58 600 269 1986/87 Anslag 42 855 000 1987/88 Förslag 44 161 000

Domstolsverket är cenlral förvaltningsmyndighet för de allmänna domstolama, de allmänna förvaltningsdomstolarna, bostadsdomstolen, arrende- och hyresnämnderna, rältshjälpsnämnderna och de allmånna advokatbyråerna. Domstolsverket har också till uppgifl atl på det allmännas vägnar föra talan mot beslut i rältshjälpsfrågor.

Domstolsverket leds av en styrelse. Chef för domstolsverket är en generaldirektör. Inom verkel finns en organisationsenhet, en ekonomienhet, en personalenhet och en juridisk enhet. Dessutom finns ett sekretariat och en disciplinnämnd.

Från anslaget betalas också kostnaderna för verksamhelen vid notarienämnden, tjänsteförslagsnämnden för domstolsväsendet och besvärsnämnden för rättshjälpen.

1986/87 Beräknad ändring 1987/88

Föredraganden

Personal

Summa

143 Anslag

Förvaltningskostnader

31 510 000

(därav lönekostnader)

(22 153 OOO;

Efterutbildning inom

domstolsverkets

verksamhelsområde(l)

3 590 000

Blanketter m m. inom

domstolsverkets

verksamhetsområde

6 035 000

Rättsfallspubliceringl2)

920 000

Engångsanvisning

800 000

6 261 000 861 000)

3 590 000

+ 355 000

- 920 000

- 800 000

Summa 42 855 000 + 1 306 000

(1) Oe medel som tidigare har anvisats under anslagsposten Efterutbildning mom domstolsverkets verksamhetsområde anvisas fr.o.m. budgetåret 1987/88 under anslagen D 1. Domstolsverket, O 2 Allmänna domstolarna och O 3 Allmänna förvaltningsdomstolarna och ingår där i anslagsposten Förvaltningskostnader. Medel till efterutbildning för bostadsdomstolen och hyresnämnderna samt rättshjälpsnämnderna anvisas även i fortsättningen under anslaget O 1 Domstolsverket.

(2) Oe medel som tidigare har anvisats under anslagsposten Rättsfallspublicering ingår fr o.m. budgetåret 1987/88 i

anslagsposten Förvaltningskostnader. 62

Domstolsverket Prop. 1986/87:100

1. Huvudförslag budgetårel 1987/88 47 069 000 kr. Utgiftsminsknin- il. 4 gen följer del treåriga huvudförslag som lades fast inför budgetårel 1986/87 och uppgår för budgetåret 1987/88 till 1%. Ett fullständigt genomförande av huvudförslaget skulle minska den administrativa service som verket ger myndigheiema inom sitt verksamhelsområde och det utvecklings- och ralionaliseringsarbete som verket bedriver. Domstolsverket föreslår därför för budgetåret 1987/88 atl verkels resurser för ulvecklingsverksamhel får behållas realt selt oförändrade och alt huvudförslaget begränsas till verkets löpande verksamhet.

2. Domstolsverket yrkar 4,4 milj. kr. som engångsanvisning för utrustnings- och fiyltningskostnader på grund av verkets fiyttning lill nya lokaler.

3. Domstolsverket yrkar alt en del av det nuvarande engångsbeloppet för utbildning av domare i fråga om ekonomisk brottslighet tas i anspråk för en uppräkning av anslagsposlen Efterutbildning med 500 000 kr.

Föredragandens överväganden

Jag beräknar anslaget enligt del treåriga huvudförslag som lades fast inför budgetåret 1986/87.

Från anslagsposten Efterutbildning inom domstolsverkels verksamhetsområde har hittills betalats kostnaderna för efterutbildning inte bara vid domstolsverket utan även vid myndigheterna inom verksamhetsområdet. Dessutom betalas från anslagsposten bidrag lill nämndemanna-sammanslutningar, kosinader för information till nämndemän och bidrag till vissa sludieresor m.m. Kostnaderna för efterutbildning vid domstolsverket, de allmänna domstolarna och de allmänna förvaltningsdomstolarna bör i fortsättningen belasta anslagsposlen Förvallningskoslnader på anslagen lill dessa myndigheler. Kosinaderna för efterutbildning vid bosladsdomstolen och hyresnämnderna (D 4.) saml rättshjälpsnämnderna (F 2.), som är förhållandevis blygsamma, bör även i fortsättningen belasta anslaget till domstolsverket. På delta anslag belöper 549 000 kr.

1 enlighet med domslolsverkels förslag räknar jag upp anslagsposlen Förvaltningskostnader med 500 000 kr. för uiökad efterutbildning. En del av detta belopp bör enligt domstolsverkets närmare besiämmande kunna avsättas för nämndemannainformation, studieresor för nämndemän m.m.

Under anslaget D 5. Utrustning till domslolar m.m. harjag beräknat medel (4,4 milj. kr.) för domstolsverkels fiytlning till nya lokaler.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Domstolsverket för budgetåret 1987/88 anvisa ett förslagsanslag av 44 161 000 kr.

63

D 2. Allmänna domstolarna

1985/86 Utgift 1 011 152 100 1986/87 Anslag 1 018 040 000 1987/88 Förslag 1 068 354 000

Allmänna domslolar är tingsrätterna, hovrätterna och högsta domstolen.

Tingsrätterna är allmänna underrätter. Del finns 97 tingsrätter.

Hovrätterna är överrätier i de mål som fullföljs frän tingsrätterna. Hovrätterna är Svea hovrätt (15 avdelningar, varav 13 för allmänna mål och två för vallen- och fastigheismål), Göta hovrätt (fyra avdelningar), hovrätten över Skåne och Blekinge (fem avdelningar), hovrätten för Västra Sverige (se.x avdelningar), hovrätten för Nedre Norrland (två avdelningar) och hovrätten för Övre Norrland (två avdelningar).

Högsta domstolen är överrätt i de mål som fullföljs från hovrätterna. Domstolen är indelad i tre avdelningar, 1 domstolen finns 26 justitieråd. Fyra av dessa tjänstgör för närvarande i lagrådet. För högsia domstolen finns ett särskilt kansli lill vilket revisionssekreterare är knulna.

Från anslaget betalas också kostnaderna för de kansligöromål för statens ansvarsnämnd som fullgörs av Svea hovrätt.

1986/87 Beräknad ändring 1986/87 Föredraganden

Personal

Högsta domstolen Justitieråd, kanslichef

och revisionssekreterare

64 Ovrig personal

.34

Hovrätterna

Domare och hovrättsf:

iskaler

3:?3

Ovrig personal

170¶Tingsrätterna

Domare

655¶Tingsnotarier

615 Ovrig personal

2 085

Summa

3 946 (

(l)Härtill kommer ca 450 tjänster som en del av domstolarna själva fär inrätta Anslag

Förvaltningskostnader

804 355 000

-i- 40 918 000

(därav lönekostnader)

(752 205 000)

(+ 35 156 0001

Reseersättningar

8 717 000

■ 697 000

Lokalkostnader

172 178 000

■1- 11 437 000

Ersättning till

nämndemän

32 790 000

- 2 738 000

Summa

1 018 040 000

t 50 314 000

64 Domstolsverket Prop. 1986/87:100

1. Huvudförslag budgetåret 1987/88 I 012 164 000 kr. Minskningen ö"'- av utgifterna fördelas över en treårsperiod med fördelningen I, 2 och 2

"u för första, andra resp. tredje budgetårel. Etl genomförande av huvudförslaget skulle medföra en väsentlig ökning av anlalel oavgjorda mål och ärenden i domstolarna. Domstolsverket yrkar därför oförändrai anslag för de allmänna domstolarna budgetåret 1987/88.

2. Domstolsverket begär 2 milj. kr. för att öka takten i fastighetsdata- projektet.

Föredragandens överväganden

Domstolarnas arbetsläge m.m.

Arbetsläget är fortfarande ansträngt i de allmänna domstolarna.

Antalet inkomna mål hos högsta domstolen och i hovrätterna har fortsalt att öka och översieg år 1985 lidigare års höga nivåer.

1 tingsrätterna ökade anlalet inkomna tvistemål på nytl under är 1985, och den lidigare minskningen av anlalet inkomna brottmål har i slort sett upphört. Antalet konkurser och mål om lagsökning och betalningsföreläggande ökade även år 1985.

Mot denna bakgrund och med beaktande av atl anslaget under de senaste budgetåren har blivit föremål för kännbara nedskärningar bör en tillämpning av huvudförslagel inte komma i fråga för nästa budgelår.

Som jag nämnt i annal sammanhang förbereds en proposiiion med förslag till nya regler om anhållande och häktning. I proposilionen kommer jag att närmare redovisa de organisaloriska och ekonomiska konsekvenserna av de nya reglerna. I avbidan härpå räknar jag upp detla anslag med 2 milj, kr.

Fastighetsdatareformen har nu genomförts vid 34 av landets 93 inskrivningsmyndigheter. Reformtakten höjs i enlighel med riksdagens beslut under den femårselapp som inleds budgetåret 1987/88. Anslaget bör därför tillföras 2 milj. kr.

Som jag anmärkt under anslaget Domstolsverket bör de kostnader för efterutbildning som tidigare har anvisats under domstolsverkets anslagspost Efterutbildning inom domstolsverkets verksamhetsområde och som avser kostnader för efterutbildning vid de allmänna domstolarna i fortsättningen anvisas under anslagsposten Förvaltningskostnader på detla anslag. Jag räknar därför upp anslaget för sådana kostnader (2 693 000 kr.)

Domarbanan

Under senare tid har frågor om domarnas arbetsförhållanden, rekryte ringen till domarbanan och avgångarna från domarbanan uppmärksam mats i den allmänna debatten. Inom domstolsverket pågår en analys av omfattningen av och orsakerna lill de s.k. avhoppen och därmed sam manhängande frågor. En referensgrupp har knulils lill projektet. 1 refe rensgruppen ingår representanter för hovrätterna och kammarrätterna (bl.a. en hovrättspresident och en kammarräilspresident) samt företrä- 65

. Rik.sdagen l9,Sfi/S7. I saml. Nr IOI). Bi/iiga 4

dåre för arbetstagarorganisationerna och Sveriges domareförbund. Ar- Prop. 19!S6/87:I00 betet bedrivs skyndsamt. Bil. 4

Den plan efter vilken domslolsverkels arbete bedrivs inhebär i korthet följande.

För att kartlägga omfattningen av avgångarna från domarbanan och utvecklingen när det gäller rekryteringen skaffar man in statistiska uppgifter från hovrätterna och kammarrätterna. Dessutom besöks samtliga överrätier för intervjuer och samlal. Intervjuer utförs vidare med bl.a. aspiranler och fiskaler som lämnat domarbanan. Även sådana som är kvar på banan liksom lingsnotarier och länsråttsnolarier intervjuas. Faktorer som löneutveckling och tid från börjedag i överrält lill befordran lill ordinarie domartjänst undersöks. Om det visar sig att det finns behov av åtgärder för att minska anlalet avgångar eller för atl underlätta rekryleringen kommer förslag härom att läggas fram.

För egen del är jag den förste att understryka vikten av att vi även i fortsättning kan rekrytera goda jurister till domarbanan. Diskussionen om domarbanan sköt också pä allvar fart när justitiedepartementet våren 1984 remitterade promemorian "Domarbanan i dag och i framtiden". Promemorian innehöll en analys av framtidsutsikterna och förslag till åtgärder för alt inom ramen för nuvarande ordning stärka domarba-nans attraktionskraft. 1 1985 års budgetproposition redovisade jag mina överväganden över promemorian och redogjorde för de ålgärder som regeringen vidlagil.

1984 ärs promemoria berörde i försia hand befordringsutsikterna. Den syftade till en bättre balans mellan antalet ordinarie domarljänsler och antalet icke ordinarie domare och till en förkortning av väntetiderna för adjunklion. Diskussionen diirefter har mera inriktats på avgångar och lönefrågor. När del gäller avgångarna är del av tradition så i Sverige att många jurister börjar sin yrkesverksamhet med en kortare eller längre tids tjänstgöring i domslol innan de går ut till vikliga befattningar i näringslivet eller på andra håll i samhället. Detta ser jag inte som något negativt. Men det får naturiiglvis inte bli så att alllför många unga jurister lämnar domarbanan för annan verksamhet.

Domarbanans atlraktionskrafl beror emellertid enligt min uppfattning inte bara pä lön och avancemangsmöjligheier. Sådana omständigheter som arbetstillfredsställelse och möjlighet till personlig utveckling har mycket stor betydelse. Jag vill särskilt betona vikten av alt man i domstolarna engagerar sig i dessa frägor. Här ligger ett stort ansvar inte bara pä domstolens chef och på andra i arbetsledande ställning utan även på den yngre juristens kolleger. Utbildningsinsatser på både cenlral och lokal nivå har självfallet också stor betydelse.

Vad jag nu har sagl avser vad som har gjorts och vad som kan göras inom den nuvarande ordningens ram. Redan i 1985 års budgetproposi tion nämnde jag alt man inom justitiedepartementet övervägde det mera långsikliga arbetet för all lösa problemen. Ulgångspunkten för detta är bl.a. merilvärderingsreglerna. Om man på elt mera renodlat sätt övergår till att sätta skickligheten framför förtjänsten vid domariillsätlningar lorde detla få positiva återverkningar på domarbanan. Jag avser därför 66

att inom kort föreslå regeringen atl låta utreda inte bara meritvärdering- Prop. 1986/87:100 en utan också domarbanans utformning på längre sikt och därmed Bil. 4 sammanhängande frågor. En sådan ulredning skall bl.a. inriktas på att föreslå lösningar för alt stärka domarkarriärens attraktionskraft.

Ulvärdering av de nya reglerna om nämndemän och offentliga Jörsvai-are Med anledning av ett regeringsuppdrag i januari 1986 har domstolsverket i oklober samma år redovisat en utvärdering (DV Rapport 1986:4) av två olika lagändringar. Del gäller dels frågor som hänger samman med nämndemän i tingsrätt, dels frågor om offentlig försvarare.

Nämndemän

Den ändring av sammansältningsreglerna i tingsrätt som utvärderingen avser trädde i krafl den 1 juli 1983. Ändringen innebar att det antal nämndemän som skall delta i ett mål minskades från fem till tre i alla måltyper utom i de allvarligaste brottmålen. Samtidigt fick nämndemännen individuell rösträtt. Omröstningsreglerna ändrades också, bl.a. på så sätt atl vid lika röstetal den lindrigaste meningen alltid skall gälla, oavsett om ordföranden biträder den eller ej.

Vid utvärderingen har domstolsverket undersökt och jämförl förhållandena före och efter lagändringen. Bl.a. har man undersökt förekomsten av skiljaktiga meningar i tingsrätt och av s.k. nämndemannadomar, dvs. domar där nämndemännen överröstat yrkesdomaren, överklagandefrekvens och ändringsfrekvens samt sambandet mellan de olika faktorerna.

Av rapporten framgår bl.a. alt antalet domar i mål vari nämndemän deltagit och där skiljaktiga meningar föreligger har sligil. År 1982 var 97,3 % av domarna enhälliga. År 1985 var andelen 95 %. Andelen nämndemannadomar har ökal från 0,7% år 1982 lill 3,5% år 1985. Någon nämnvärd förändring i fråga om överklagandefrekvensen kan dock inte noteras: den var drygt 11 % såväl år 1982 som är 1985. Vad gäller ändring.sfrekvensen i hovrätt visar utvärderingen sjunkande tal. År 1982 ändrades drygt 38 "o av de överklagade domarna medan motsvarande andel år 1985 var drygt 35 %.

Domstolsverkets enkätfrågor till ett antal nämndemän och 24 tingsrätter gav som resultat att 40'Hi av nämndemännen ansåg att nuvarande ordning är bra medan 56 % önskade en återgång till ordningen med fem nämndemän. Hälften av tingsrätterna sade sig vara nöjda med gällande regler. Nio av dem ville återgå till fem nämndemän. Både bland nämndemännen och från tingsrättshåll höjdes rösier för en ordning med fyra nämndemän.

Den I juli 1985 infördes elt nytt ersättningssystem för nämndemän nen. Det innebär att - liksom lidigare - elt enhetligt grundarvode (220 kr./dag) betalas lill samtliga. Därjämte betalas emellertid etl individuellt bestämt tilläggsbelopp lill dem som vid tjänstgöring i domstol drabbas av löneavdrag eller annan inkomstförlust som översiiger grundarvodel. Den högsia sammanlagda ersättningen är 450 kr./dag. 67

Bakgrunden till det förbätlrade ersättningssystemet var atl nämnde- Prop. 1986/87:100 mannakåren inle var representativ för befolkningen i slort. Bl.a. pensio- Bil. 4 närer och hemarbetande var överrepresenterade medan exempelvis industriarbetare var underrepresenterade. Regeringen ville därför främja en mer allsidig rekrytering till kåren genom att förbättra villkoren för sådana yrkesverksamma nämndemän som gjorde ekonomiska förluster vid tjänstgöring i domstol.

1 denna del visar utvärderingen alt nämndemannakårens representativitet försämrats jämfört med år 1980. Bl.a. har genomsnittsåldern bland nämndemännen stigit och är nu markant högre än bland befolkningen i övrigl. Medan 17 % av befolkningen är 60 är eller äldre tillhör 47 % av nämndemännen denna grupp. Endast 6 "''» av nämndemännen är under 40 år. Motsvarande andel för hela befolkningen mellan 20 och 70 år är 46 %.

Även nämndemännens fördelning på yrkesgrupper sV\\]er sig avsevärt frän vad som gäller i fråga om befolkningen i övrigl. Bl.a. är de offentliganslällda överrepresenterade och de privatanställda underrepresenterade. Andelen industriarbetare har sjunkit från 10 'Vn av kåren år 1980 till 4% är 1985.

Andelen kvinnori kåren har stigit från 39 %< år 1980 lill 46 %i år 1985.

Den vanligaste ijänslgtiringsfrekvensen är 6-10 dagar om året jämfört med 1 1-20 dagar år 1980. Endast 11 % av nämndemännen tjänstgör mer än 20 dagar om året. Av dessa är 75 % äldre än 60 år.

För egen del vill jag först framhålla att vad som kommit fram vid domslolsverkels ulvärdering av nämndemannareformen inte tyder på atl de nya sammansältningsreglerna med normalt tre nämndemän skulle ha medfört atl rättskipningen blivil sämre. Varken överklagandefrekvensen eller ändringsfrekvensen har påverkats negativt. Den omständigheten alt antalet skiljaktiga meningar i domarna har ökat kan troligen förklaras av att målstrukturen har förändrats på så sätl att de komplicerade målen har ökat. Rättegångsulredningen överväger enligt vad jag erfarii att i sitt slutbetänkande våren 1987 ta upp bl.a. domlorheisregler och frågor om antalet nämndemän. Ett mera definitivt ställningstagande i fråga om antalet nämndemän bör därför anstå lill dess att utredningens överväganden föreligger.

Jag är emellertid oroad över de försämringar i fråga om nämndemannakårens lepresentaiiviiet som har inträffat sedan år 1980 och kommer därför att låta närmare undersöka vad som ligger bakom försämringarna. Vissa förklaringar ligger utan tvekan i atl nämndemännen rekryteras från de politiskt verksamma i samhället. Själva nomineringssystemet och den omsorg som läggs ned på att finna lämpliga personer för nämnde-mannauppdrag har därför stor betydelse.

Jag avser atl uppdra åt domstolsverket att i samråd med landstingsför bundet och kommunförbundet arbela fram ett material som beskriver nämndemannakårens sammansättning bl.a. jämförd med befolkningen i stort saml att i god lid inför kommande nämndemannaval informera de nominerande organen om del angelägna i att en mer allsidig rekrytering kommer till stånd. 68

För viljan alt ställa upp som nämndeman har naturligtvis inte bara de Prop. 1986/87:100 ekonomiska villkoren ulan även tjänsigöringsiäihelen stor betydelse. Det B'k 4 finns tecken som tyder på att många nämndemän skulle vilja tjänstgöra oftare än nu. Samtidigt kan dock en alltför tät tjänstgöring vålla svårigheter för bl.a. unga och yrkesverksamma nämndemän.

1 den proposiiion som låg till grund för de nya domförhetsreglerna (prop. 1982/83:126 s. 30, 55) uttalade min företrädare bl.a. alt det i allmänhel torde vara lämpligt att behålla det dåvarande antalet nämndemän i de olika domkretsarna trols all ijänslgöringslätheten då skulle komma all sjunka. Som ell riktmärke uttalades alt en ordning där varje nämndeman deltar i rätten ålminstone en dag var sjätte vecka - dvs 8-10 dagar orn året - borde kunna tjäna som riktmärke. Som framgått i del föregående är den genomsnittliga tjänstgöringstälheien nu 6-10 dagar om årel. Milt eget intryck, som bekräftas av domstolsverkels undersökning, är atl de nya domförhetsreglerna i förening med bl.a. förändringar i målanlalet har lett till all många nämndemän numera får tjänstgöra alllför sällan. För atl göra det möjligt att öka ijänstgöringsfrekvensen till 8-10 dagar om året kan det därför på sina håll visa sig vara nödvändigl att något minska antalet nämndemän i en del domkretsar. De närmare övervägandena i detla syfle måste göras domslol för domstol med utgångspunkt i de lokala förhållandena, främsl målanlal och antal nämndemän. Uppgiflen ankommer på de domstolar som enligt förordningen (1983:382) om antalet nämndemän i de allmänna domstolarna och de allmänna förvaltningsdomstolarna fastställer antalet nämndemän. Jag utgår från alt de förändringar som bedöms lämpliga sker efter samråd med den berörda domstolen och dess nämndemän och atl i allmänhel endasl mindre jämkningar behöver göras. Av praktiska skäl bör eventuella förändringar göras i god tid före 1988 års val.

Offenlliga försvarare

De ändrade regler som infördes den 1 januari 1984 innebar en viss skärpning och en precisering av förutsättningarna för alt förordna offentlig försvarare. Avsikten var all återföra pra.\is till vad som ursprungligen avsetts gälla.

1 uppdraget till domstolsverket att utvärdera lagändringen angavs bl.a. att del skulle undersökas om rättssäkerheten hade försämrats genom reformen. Frågan om ojämnheter i tillämpningen skulle belysas. Vidare ställdes etl antal preciserade frågor, bl.a. hur andelen tilltalade med offentlig försvarare hade förändrals.

Utvärderingen visar att andelen tilltalade med offentlig försvarare har minskat. År 1983 hade 46 "" av de tilltalade offentlig försvarare. År 1985 hade andelen sjunkit till 38 "ii. A\' dem som dömdes till fängelse år 1985 hade 65 "'" offentlig försvarare jämfört med 75 "n år 1983. Merparten av denna nedgång i antalet försvararförordnanden för fångelsedömda hän för sig till gruppen rattfylleriåtalade(49 "uav dessa hade offentlig försva rare år 1981 och 20 "n ur 1985). Om rattfyllerimålen räknas bort stiger andelen a\ dem som döms till fängelse och som har offentlig försvarare till 84 "n. Molsvarande tal år 1983 var88','n. 69

I fråga om tilltalade som döms till skyddstillsyn eller villkorlig dom Prop. 1986/87:100 har anlalet försvararförordnandi;n minskat märkbart. För tilltalade som Bil. 4 har erkänt gärningen har anlalet försvararförordnanden sjunkit mer än vad som moisvarar den genomsnittliga minskningen.

1 hovrätt har del inle skell någon förändring i fråga om andelen tilltalade som fått offentlig försvarare först där. Man kan inte påvisa något samband mellan ändringsfrekvens och förekomst eller frånvaro av offentlig försvarare.

Andelen tilltalade som anlitat prival försvarare har ökat från 2 % lill 5%.

Utvärderingen visar atl del föreligger skillnader i fråga om antalet försvararförordnanden mellan olika hovrättsomräden. Sädana olikheter har funnits även tidigare men förefaller alt ha ökat. Till en viss del kan skillnaderna förklaras med olikheter i målstrukiur mellan olika områden.

Domslolsverkels enkätfrågor om lagändringens effekter på rättssäkerheten har inte fått något entydigt svar. Av de tillfrågade tingsrätterna har en Iredjedel uttalat att rättssäkerheten kan ha försämrats. De fiesta åklagare har motsatt uppfattning medan de tillfrågade advokaterna genomgående ansett att rättssäkerheten försämrals.

För egen del villjag inledningsvis betona atl avsikten med lagändringen var atl molverka sådana försvararförordnanden som framstod som sakligt obefogade. Det är och det har hela tiden varit självklart att den som har ett verkligt behov av offentlig försvarare också skall ha en sådan.

Under den tid som gått sedan lagändringen gjordes har högsta domstolen prövat frågor om förordnande av offentlig försvarare i se,\ olika fall. Det har således kommii etl antal vägledande avgöranden för rältslillämpningen.

Domstolsverkets rapport med ulvärderingen har överlämnats till samtliga allmänna domstolar. 1 februari 1986 gav domstolsverket dessutom ut en sammanställning av förarbeten och praxis avseende offentliga försvarare. Det material som härigenom i sammanställd form kommit domstolarna till del kan bidra till en jämnare tillämpning av regler-

na.

Den livliga debatt som förts i ämnel har utan tvekan varil nyttig och bör främja utvecklandet av en genomtänkt och stabil praxis på området.

Jag vill tillägga att man inle bör bortse från att det finns fall. där den tilltalades inställning till frågan om offentlig försvarare påverkas av att återbelalningsskyldighet för försvararkostnaden kan komnia att åläggas i händelse av fällande dom.

I della sammanhang vill jag erinra om att möjligheten till rådgivning enligt rättshjälpslagen (1972:429) står till buds även i brottmål. 1 stället för atl man förordnar en offentlig försvarare torde i en del fall ett kortare samlal med en advokat till en måttlig avgift räcka för atl den tilltalade skall få svar på de frågor han har med anledning av rättegången, t.ex. angående åtalet, domstolsförhandlingen, tänkbar påföljd m.m. Enligt vad ulvärderingen visar är det emellertid ganska sällan som tingsrätterna 70

informerar de tilltalade om möjligheten till rådgivning. Lämpliga ruiiner Prop. 1986/87:100

för att sprida sådan information bör därför arbetas fram av domslolsver- Bil. 4

ket.

Mot bakgrund av del sagda anserjag att det för närvarande inte finns anledning atl vidta några lagstiftningsåtgärder i fråga om rätten till offentlig försvarare. Med hänsyn lill den stora betydelse frågan har från rättssäkerhetssynpunkt kommer jag emellerlid atl med stor uppmärksamhel följa utvecklingen.

Hemställan

Jag hemsläller att regeringen föreslår riksdagen

alt till Allmänna domstolarna för budgelåret 1987/88 anvisa etl förslagsanslag av 1 068 354 000 kr.

D 3. Allmänna förvaltningsdomstolarna

1985/86 Utgift 328 229 890

1986/87 Anslag 329 520 000

1987/88 Förslag 343 293 000

Allmänna förvaltningsdomstolar är länsrätterna, mellankommunala skatterätten, kammarrätterna och regeringsrätten.

Länsrätterna och mellankommunala skatterätten är allmänna förvallningsdomslolar närmast under kammarrätterna. Det finns 24 länsrätter. Enligt förslag i prop. 1986/87:47 skall mellankommunala skatteräiten upphöra den I juli 1988 och de mäl som skatterätten nu handlägger övertas av länsrältsorganisalionen.

Kammarrätterna är överrätier i de mål som fullföljs från bl.a. länsrätterna. Det finns fyra kammarrätter, kammarrätten i Stockholm (sju avdelningar), kammarrätten i Göleborg (sju avdelningar), kammarrätten i Sundsvall (fyra avdelningar) och kammarrätien i Jönköping (tre avdelningar).

Regeringsrätten är högsia allmänna förvaltningsdomstol. Regeringsrätten är överrält i de mål som fullföljs från kammarrätterna och högsia instans i patentmål. Domstolen är delad på tre avdelningar. 1 domstolen finns 22 regeringsråd. Tre av dessa tjänstgör för närvarande i lagrådet. För regeringsrätien finns elt kansli till vilkel regeringsrätissekrelerare är knutna.

71 Prop. 1986/87:100

1986/87 Beräknad ändring 1987/88 gj| 4

Föredraganden

Personal

Regeringsrätten

Regeringsråd, kanslichef

och regeringsrätts-

sekreterare

60 Ovrig personal

24¶Kamarrätterna

Domare och fiskaler

170 Ovrig personal

138¶Länsrätterna och mellan-

komunala skatterätten

Domare 204

Personal med berednings-

och föredragandeuppgifter 341

Övrig personal 263

Summa 1 200(1)

(1)Härtill kommer ca 190 tjänster som en del av domstolarna själva får inrätta Anslag

Förvaltningskostnader 269 092 000 -11 837 000

(därav lönekostnader) (247 474 000) (+10 232 000)

Reseersättningar 3 230 000 -i- 250 000

Lokalkostnader 47 338 000 ■ 2 031 000

Ersättning till nämndemän 9 860 000 - 345 000

Summa 329 520 000 +13 773 000

Domstolsverket

1. Huvudförslag budgetåret 1987/88 326 879 000 kr. Minskningen av utgifterna fördelas över en ireårsperiod med fördelningen 1, 2 och 2 "/i för försia, andra resp. iredje budgelåret. Domstolsverket bedömer det -mot bakgrund av arbets- och balansläget i de allmänna förvaltningsdomstolarna - uteslutet alt lillämpa huvudförslaget.

2. För alt inom rimlig tid nå en önskvärd balanssituation vid domstolarna föreslår domstolsverket atl anslaget räknas upp med 3,5 milj. kr.

Föredragandens överväganden

Omloppstiderna i skattemål är alltjämt oacceptabelt långa i länsrätterna. Antalet oavgjorda mål i länsrätterna sjönk visserligen något även år 1985, men endasl ett fålal länsrätter håller enligt tillgänglig statistik den standard på en ettårig omloppstid för skatiemålen, som i 1985 års bud getproposition angavs som godtagbar. Den genomsnittliga omloppsti den för skattemålen var år 1985 ett år sju månader, vilket är drygt en månad kortare än år 1984. 72

ökningen av antalet inkommande mål i kammarrätterna har upphört. Prop. 1986/87:100 Anlalel inkommande mål år dock fortfarande mycket stort och den Bil. 4 sammanlagda målbalansen har inte kunnat minskas. 1 regeringsrätten är anlalel oavgjorda mäl alltjämt högt.

Varken den nya lagstiftningen om förenklad .självdeklaration eller skatleförenklingskommitléns förslag i principbetänkandet (SOU 1985:42) Förenklad taxering (se även prop. 1986/87:47) kan förbättra arbetsläget i länsrätterna under budgetåret 1987/88. De ändringar som nyligen sketl i körkortslagsiiftningen förefaller snarast ha inneburit en ökning av antalet körkortsmål.

De nuvarande förhållandena i fråga om skaltemålens omloppstider kan inte accepteras från allmänhelens sida. Det är därför angeläget att söka förbättra arbetsläget i förvaltningsdomstolarna genom rationaliseringar och förenklingar. Jag har erfarit att skatteförenklingskommitlén överväger all föreslå en höjning av beloppsgränsen för ensamdomarmå-len i länsrätt. Kammarrätten i Stockholm och länsrätten i Stockholms län har i en skrivelse till juslitiedepartementel föreslagil lagändringar i syfle alt begränsa skriftväxlingen i målen. Sedan remissbehandlingen avslutats i december 1986 avser jag atl snarasl la ställning till förslagen. Renl allmänl vill jag dock redan nu framhålla alt del i en effektiv beredning av målen självfallel ligger att man inte slentrianmässigt föranstallar om skriftväxling och härigenom orsakar parterna onödigt arbete och onödig tidsutdräkt. Som framgålt bl.a. av RRV:s rapport (P 1985:3) om långa handläggningslider i offentlig verksamhet är det i själva verkel väntetiderna och inte själva ärendehandläggningen som svarar för den största tidsutdräkten.

En effekliviieishöjande åtgärd som redan har införts på vissa länsrätter är en lemporär specialisering av domarpersonalen. Det finns skäl all överväga om del inte på fiera håll skulle vara en fördel att låta någon eller några av domarna för kortare eller längre lid koncentrera sig på vissa måltyper av förturskaraktär medan andra domare helt ägnar sin tid åt målkategorier som lätt kan bli eftersatta i konkurrensen med andra, mer brådskande mål. Jag tänker då särskilt på skatiemålen. En sådan specialisering, som ibland förutsälter en ändring i domslolens arbetsordning, måste självfallet prövas efter de lokala förutsättningarna och i sak beslämmas på den nivån.

1 della sammanhang vill jag uttala min uppskattning över de seminarier för bl.a. länsrättslagmän och chefer för länsslyrelsernas besvärsenheter som under höslen 1986 anordnats av riksskatteverket och domstolsverket under medverkan av de båda verkscheferna. Seminarierna har haft till syfle all förutsättningslöst diskutera vad som kan göras för att påskynda hanteringen av skattemålen.

Med hänsyn lill arbetsläget i förvaltningsdomstolarna bör anslaget behållas realt oförändrat för nästa budgelår. Detla innebär att domstolama även det budgetåret kan arbeta med vissa förstärkningar för balansavarbetning.

Som jag anmärkt under anslaget Domstolsverket bör de kostnader för efterutbildning som tidigare har anvisats under domstolsverkets anslags- 73

post Efterutbildning inom domstolsverkets verksamhetsområde och som Prop. 1986/87:100 avser kostnader för efterutbildning vid de allmänna förvaltningsdomsto- Bil. 4 lama i fortsättningen anvisas under anslagsposten Förvaltningskostnader på detla anslag. Jag räknar därför upp anslaget för sådana kostnader (703 000 kr.).

Vad jag under anslaget Allmänna domstolarna har redovisat rörande domarbanan tar .självfallet sikte även pä förvaltningsdomstolarna.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

alt till Allmänna Jörvallningsdomstolarna för budgetårel 1987/88 anvisa etl förslagsanslag av 343 293 000 kr.

D 4. Bostadsdomstoien och hyresnämnderna m.m.

1985/86 Utgift 38 061 311 1986/87 Anslag 38 268 000 1987/88 Förslag 39 296 000

Hyresnämnderna har lill uppgift bl.a. att medla och vara skiljenämnd i hyrestvister samt atl avgöra vissa typer av sådana tvister. Arrendenämnderna har motsvarande uppgifl i arrendetvister. Flertalet av nämnderna har två eller tre län som verksamhetsområde. Hyresnämnderna har gemensamt kansli med arrendenämnderna. Sådana kanslier finns på tolv orter. Chef för kansliet är del hyresråd som har utnämnts eller förordnals till det.

Bosladsdomstolen är fullföljds- och slutinstans i de ärenden som avgörs av hyresnämnderna.

1986/87 Beräknad ändring 1987/88

Föredraganden

Personal

Bostadsdomstoien

Domare och föredragande 13

Övrig personal 7

Hyresnämnderna

Hyresråd 28

Övrig personal 98

Summa 146

Anslag

Förvaltningskostnader 31 125 000 + 549 000

(därav lönekostnader) (26 392 000) (+ 511 000)

Reseersättningar 807 000 ■+ 47 000

Lokalkostnader 6 336 000 * 432 000

Summa 38 268 000 +1 028 000

74 Domstolsverket Prop. 1986/87:100

1. Huvudförslag budgetåret 1987/88 37 645 000 kr. Utgiftsminsknin- B''- gen följer del treåriga huvudförslag som lades fast inför budgelåret 1986/87 och uppgår för budgetåret 1987/88 till 2 %.

Föredragandens överväganden

Jag godtar domstolsverkets förslag om en planenlig real minskning av utgifterna för budgetåret 1987/88 enligt det treåriga huvudförslag som lades fast inför budgetåret 1986/87.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att lill Bostadsdomstolen och hyi-esnämnderna m.m. för budgelåret 1987/88 anvisa ett förslagsanslag av 39 296 000 kr.

D 5. Utrustning till domstolar m.m.

1985/86 Utgift 17 986 286 Reservation 1 818 887 1986/87 Anslag 35 465 000 1987/88 Förslag 14 910 000

Från anslaget betalas kostnader för inköp av utrustning och inventarier för myndigheterna inom domstolsverkets förvaltningsområde — med undanlag av de allmänna advokatbyråerna —, konsultkostnader i samband därmed saml kosinader för fiytlning.

Domstolsverket beräknar medelsbehovet för budgetåret 1987/88 till 14 160 000 kr., varav 4,4 milj. kr avser kostnader för domstolsverkets fiyttning till nya lokaler.

Föredragandens överväganden

Jag beråknar anslagsbehovel lill 14 910 000 kr.

Hemställan

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

att till Ulrusining titt domslolar m.m. för budgelåret 1987/88 anvisa elt reservationsanslag av 14 910 000 kr.

75¶D 6. Byggnadsarbeten för domstolsväsendet P'oP- 1986/87:100

Bil. 4

1985/86 Utgift 71 945 009 Reservation O

1986/87 Anslag 62 700 000 1987/88 Förslag 30 000 000

Från anslaget betalas ulgifter för invesleringar i byggnader för domstolsväsendet.

Byggnadsstyrelsen

Byggnadsstyrelsen beräknar den sammanlagda medelsförbrukningen under budgetåren 1986/87 och 1987/88 till 112 milj. kr. För budgetåret 1987/88 beräknar byggnadsslyrelsen medelsbehovei till 45,9 milj. kr., vilket innebär en minskning med 16,8 milj. kr. i förhållande till anslaget för innevarande budgetår. Den allmänna byggnadskostnadsuiveckling-en för tiden den 1 januari 1985 - den 1 januari 1986 beräknar styrelsen till 4%.

Byggnadsstyrelsen har anmält behov av medel på tilläggsbudget för innevarande budgelår, främst beroende på förändringar i betalningsutfallet mellan budgetåren. Anslaget B 9. Byggnadsarbeten för polisväsendet har tillfälligt belastats med 3 380 000 kr. Beloppet har innevarande budgelår återförts lill anslaget D 6.

Föredragandens överväganden

Jag har inte någol all erinra mot de ändringar av kostnadsramarna för pågående byggnadsobjekt som byggnadsstyrelsen har föreslagit. Ändringarna föranleds i huvudsak av den allmänna byggnadskostnadsutvecklingen.

Regeringen har under hösten 1986 vidlagil vissa åtgärder som rör utnyttjande av tillgängliga byggresurser. Åtgärderna syftar bl.a. till att stimulera elt ökat bostadsbyggande. Härigenom begränsas den övriga byggnadsverksamheten som bl.a. omfallar hela det slalliga området. Della gäller framförallt i storstadsområdena. Igångsättning av nya projekt inom justitiedepartementets verksamhetsområde, liksom inom alla andra verksamhetsområden, mäste följaktligen prövas mycket restriklivi under den närmaste tiden.

Lokalsituationen för Varbergs tingsrätt har länge varit bekymmersam. Den fårdigprojekterade byggnationen bör nu komma lill utförande. Jag för upp kostnadsram och beräknar medel för byggnadsobjektet i mitt förslag till invesleringsplan. Genom den nya byggnaden får även lokalfrågan för polismyndigheten och åklagarmyndigheten en bra lösning (se anslaget B 9. Byggnadsarbelen för polisväsendel). När det gäller atl bestämma den närmare tidpunkten för igångsättandet bör hänsyn las lill det samlade utnyttjandet av de lillgängliga byggresurserna.

Jag förordar atl medel för näsla budgetår anvisas enligt följande investeringsplan och anslagsberäkning. 76

Investeringsplan (1 OOO-tal kr.) Prop. 1986/87:100

---------------------------------------------------------------------------------------------- Bil. 4

Byggnadsobjekl Kostnadsram Medelsförbrukning Bygg- Färdig-

---------- ----------- start ställan-

85-01-01 86-01-01 Faktisk Beräknad för år-raän de

t.o.m. ------ år-mån

86-06-30 1986/87 1987/88

Objekt färdigställda före 1985-07-01 men ej slutredovisade 117 600 117 050 107 233 4 400 4 700

Stockholms tingsrätt, nybyggnad i kv Klamparen 155 800 160 000 104 873 44 000 10 100 83-11 86-10

Kalmar tingsrätt mm, om- och tillbyggnad 14 200 14 700 8 329 5 300 1 200 85-11 87-01

Varberg Tingsratt m m kv Spinnaren, om- och tillbygg nad 28 100 31 100 2 000 12 000 87-10 89-03

Projekteringskost nader ram 3 447 10 380 2 000

Summa 315 700 322 850 223 882 66 080 30 000

Anslagsberäkning (1 OOO-tal kr

Medelslillgång Beräknad medelsförbrukning

Behållning 1986-07-01 O 1986/87 66 080

Anslag for 1986/87(1) 62 700 1987/88 30 000

Anslag for 1987/88 (förslag) 30 000

Summa 92 700 96 080

(1) Underskott 3 380

Hemställan

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen att

1. bemyndiga regeringen att besluta om byggnadsarbeten för dom- 0508 stolsväsendet inom de kostnadsramar som har förordats i det före gående,

2. til! Byggnadsarbeten för domstolsväsendel för budgetåret 1987/ 88 anvisa etl reservationsanslag av 30 000 000 kr.

77¶E. KRIMINALVÅRDEN Prop. 1986/87:100

Bil. 4

E I. Kriminalvårdsstyrelsen

1985/86 Utgift 90 599 740 1986/87 Anslag 78 947 000 1987/88 Förslag 80 840 000

Kriminalvårdsstyrelsen ärcentral förvaltningsmyndighet för ärenden om kriminalvård. Styrelsen är chefsmyndighet för regionkanslierna, kriminalvårdsanstalterna, de allmänna häktena och skyddskonsulenlorganisationen. Slyrelsen är huvudman för kriminalvårdsnämnden och övervakningsnämnderna.

Kriminalvårdsstyrelsen leds av en styrelse. Inom kriminalvårdsstyrelsen finns två avdelningar, en föi klienlfrågor och en för administration. Dessulom finns en planerings- och samordningsenhet.

1986/87 Beräknad ändring 1987/88

Föredraganden

Personal

Summa

344,5

Anslag

Förvaltningskostnader

(därav lönekostnader) Lokalkostnader

59 742 000

(61 285 000)

9 205 000

(+ ■

1 708 000

1 407 000)

185 000

Summa

78 947 000

1 893 000

Kriminalvårdsstyrelsen

1. Anslag budgetåret 1987/88 81 290 000 kr.

2. Pris- och löneomräkning m.m. I 123 000 kr.

3. För drifl och utveckling av ADB-system beräknas 1 170 000 kr.

4. För introduktion av nyanställd personal begärs 50 000 kr.

Föredragandens överväganden

Regeringen härden 24 oklober 1985 uppdragit åt kriminalvårdsstyrelsen att undersöka möjligheterna atl genomföra en decentralisering inom kriminalvården (jfr prop. 1985/86:147, JuU 31, rskr. 276).

En real minskning av utgifterna med 2 % bör genomföras enligt del femåriga huvudförslag som fastlades inför budgetåret 1985/86.

Av den sammanlagda besparing som tillämpningen av huvudförslaget kommer all ge under femårsperioden avses högsl 40 procent få användas för att förstärka linjeorganisationen i samband med decentraliseringen.

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 80 840 000 kr. 78

Hemställan

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

att till Kriminalvårdsstyrelsen för budgetåret 1987/88 anvisa elt förslagsanslag av 80 840 000 kr.

E 2. Kriminalvårdsanstalterna

1985/86 Utgift 1 526 740 878 1986/87 Anslag 1 494 680 000 1987/88 Förslag 1 549 946 000

Den I oktober 1986 fanns inom kriminalvården 19 riksanslalter med 1 333 slulna och 472 öppna platser, 57 lokalanstalter med 1 219 slutna och 1 003 öppna platser samt 25 häkten med I 235 platser. Riksanslalterna är direkt underställda kriminalvårdsstyrelsen medan häktena, lokal-anstalterna och skyddskonsulentdislrikten är organiserade i 13 regioner. 1 ledningen för varje region finns en kriminalvårdsdirektör.

1986/87

Beräknad ändring 1987/88 Föredraganden

Personal

Styresmän m fl.

306¶Läkare, psykologer

25,5

Sjukvårdspersonal

88,5

lillsynspersonal

2 939

Personal i arbetsdrift

560 Kontorspersonal

289,5

Haskinpersonal

57¶Forråds- och ekonomipersonal 344

Summa

4 609,5 (1)

Anslag

Förvaltningskostnader

1 033 620 000

43 732 000

(därav lönekostnader)

(985 229 000)

( +

36 333 000!

Lokalkostnader

151 580 000

1 322 000

Gemensamma funktioner i

kvarteret Kronoberg

4 413 000

-1-

1 333 000

Vårdkostnader

174 286 000

-1-

6 285 000

Arbets- och studieer-

sättningar

39 717 000

\

1 602 000

Råvaror m. fl. utgifter

for sysselsättning av

de intagna

88 000 000

3 520 000

Diverse utgifter

3 064 000

116 000

Sumia

1 494 680 000

■

55 266 000

(l)Den beslutade stängningen av platser vid kriminalvärdsanstalterna Kumla, Norrtälje och Tidaholm kommer att medföra att ett antal tjänster, som inte nu kan redovisas, dras in.

79¶Intäkter inotn arbelsdriften redovisas på statsbudgetens inkomsisida Prop. 1986/87:100 under Försäljningsinkomster, Inkomster vid kriminalvården. Bil. 4

Kriminalvårdsstyrelsen

1. Anslag budgetåret 1987/88 I 553 463 000 kr.

2. Pris- och löneomräkning m.m. 32 704 000 kr.

3. Stvrelsen anser att del för närvarande inte är möjligt att tillämpa huvudförslaget.

4. Niir den beslutade lokalanstalten Rosersberg med 42 platser tas i bruk, skall den slutna lokalanstalten Uppsala med 44 platser läggas ned. För Rosersberg och Uppsalaaiisi.allens anne.x Studiegården med 20 öppna platser beräknas 33,5 resp. 13 ijänster. Samtidigt dras 51,5 ijänster in vid Uppsalaanstalten (-311 000 kr.).

5. Styreisen föreslår all en ny lokalanslalt byggs i Göteborg saml att den nuvarande Vänersborgsanstallen byls ut mot en ny lokalanstalt. Medel yrkas för sammanlagi 34,5 ijänsler (-1- 3 238 000 kr.l.

6. En föreslagen ombyggnad vid kriminalvårdsanstalten Haparanda kommer att ge anstalten ett platslillskott. Medel beräknas för ytterligare 4,5 tjänster som vårdare ( + 693 000 kr.).

7. För att gemensamhetslokaler vid häktena i Falun, Helsingborg och Uppsala skall kunna tas i bruk behövs medel för sex tjänster som vårdare (-f- 1 041 OOOkr.).

8. Styrelsen anser atl biträdespersonalen vid vissa anstalter behöver förstärkas och föreslår att medel motsvarande elva biträdesljänster överförs från anslaget E 3. Frivården till förevarande anslag (-I- I 841 OOOkr.)

9. För introduktion av nyanställd personal beräknas 750 000 kr.

10. Medel begärs för utveckling av ADB-system för klientadministration och transportplanering (-(- 9 995 000 kr.).

11. För åtgärder med anledning av HIV-AIDS yrkas medel för 30 tjänster som översköterska inom anstaltsorganisalionen samt för tre psykologtjänster för handledning av personal som arbetar med HIV-smittade intagna (-)- 7 032 000 kr.).

12. Medel beräknas för utveckling och utbyggnad av frilids-/frilufts-verksamhei inom kriminalvården (-H 250 000 kr.).

13. Medlen för biblioteksverksamhet bör räknas upp med 1,1 milj. kr. för att samtliga kommuner skall kunna fä full kostnadsläckning för biblioteksservicen vid häkten och slutna anstalter. Ytterligare 450 OOOkr. behövs för att bokutlåning åter skall kunna bedrivas vid de öppna anstalterna.

Förvallning av fastigheter

Kriminalvårdsstyrelsen förvaltar anläggningstillgångar för kriminalvårdsändamål till ett vid utgången av budgetåret 1985/86 sammanlagi bokfört bruttovärde av 989 milj. kr.

Resultatutjämning för fastigheter som förvaltas av kriminalvårdssty relsen: 80

1986/87

Beräknad ändring 1987/88 Föredraganden

Intäkter

Ersättning för lokaler som upplåts till statsmyndigheter

Hyror och arrenden för lokaler och markområden som upplåts till enskilda

Diverse inkomster

Summa

Kostnader

Drift- och underhållskostnader

Hyres- och arrendekostnader m m.

Avskrivningar

Summa

Överskott att tillföras statsbudgeten

50 400 000

- 1 300 000

7 300 000

100 000

57 800 000

- 1 300 000

47 300 000

- 2 000 000

4 000 000

- 200 000

6 000 000

r 500 000

57 300 000

- 1 300 000

500 000

Ersäitning för lokaler som upplåts lill statsmyndigheter redovisas som ulgifl under anslagsposlen Lokalkostnader för kriminalvärdsanstalterna.

Under posten Drift- och underhållskostnader beräknar kriminalvårdsstyrelsen 25,5 milj. kr. för åtgärder som avser fastighetsunderhåll och 23,1 milj. kr. för ombyggnad och komplettering.

Avskrivningarna beräknas på gällande fastighetsbestånd och med beaktande av verkställda grundavskrivningar till 1,25 procent av det bokförda byggnadsvärdet.

Föredragandens överväganden

A tgärder mot AIDS

Under de närmaste åren kommer ett intensivt arbele alt pågå i landet för atl spåra och förhindra spridning av HIV. I samverkan med berörda myndigheter och organisationer på regional och lokal nivå har elt ål-gärdsprogram utarbetats inom kriminalvården med avseende på HIV-positiva klienter m.m.

Genom de uppgifter angående klienternas missbrukssitualion som kommer fram i samband med personundersökningar saml vid placerings- och behandlingskollegier o.d. kan kriminalvården ideniifiera intagna som kan antas befinna sig i riskzonen för HlV-smitta. Efter identifiering av narkotikamissbrukarna är det nödvändigt att personalen inom kriminalvärden prioriterar sådant arbele som syftar lill alt motivera missbrukarna till adekvat behandling.

6¶Riksdagen I986./S7. I saml. Nr 100. Bilaga 4

Riksdagen har under våren 1986 på förslag av regeringen anvisat bl.a. Prop. 1986/87:100 75 milj. kr. lill särskilda medel för bekämpningen av AIDS (prop 1985/ Bil. 4 86:17 1, SoU 25, rskr. 324). 1 ålgärdspaketel ingår medel för samordnade insatser för narkotikamissbrukare inom kriminalvården. Projekt som innebär att narkomanvården i samverkan med kriminalvården försöker nå missbrukare på häkten, anstalter och inom frivården för olika motivations- och behandlingsinsatser kommer atl få särskilt stöd. En satsning skall vidare göras för att öka anlalet s.k. 34§-placeringar på behandlingshem och i familjevård.

Inom regeringskansliet har en särskild beredningsgrupp inrättats med uppgift atl föreslä konkreia insalser. Beredningsgruppens arbete har hittills resulterat i alt socialministern efter samråd med mig tilldelat kriminalvården medel för motivations- och behandlingsinsatser vid häktena i Stockholm, Göteborg och Malmö saml vid lokalanstalterna inom de tre storstadsregionerna. Socialministern har efter samråd med mig nyligen beslutat om ytterligare insatser för narkotikamissbrukare inom kriminalvården inom ramen för de av riksdagen anvisade medlen.

Höjd ersäitning till inlagna

Försöksverksamhel med marknadsanpassad lön pågår för närvarande vid riksanslalterna Tillberga och Skogome och vid den öppna lokalanstalten Vångdalen.

Den s.k. MAIK-kommittén har i sitl betänkande (SOU 1984:87) Marknadsanpassad lön lill intagna som utför arbete i kriminalvårdsanstall föreslagil bl.a. att marknadslönesysiemet permanentas vid de tre försöksanstalterna och att det i en första elapp införs vid ytterligare 14 anslaller. (Vid belänkandels avlämnande ingick i utredningen som ledamöter riksdagsmannen Gunnar Nilsson, ordförande, samt riksdagsledamöterna Elis Andersson, Lahja E.xner och Björn KörloQ-

Förslagen har remissbehandlats. En majoritet av remissinstanserna har tillstyrkt atl någon form av marknadsanpassad lön införs för arbete i kriminalvårdsanstall.

Kommiitén har enligt min mening ulfört ell förtjänstfullt arbele. Förslagen i belänkandet ligger väl i linje med den s.k. normaliseringsprincipen, som fastslogs av siaismaklerna i samband med 1973 års kriminalvårdsreform och som innebär att de intagna så långt möjligt skall ha samma rättigheter som övriga medborgare. En ordning enligt vilken ersättningen till de intagna i ökad utsträckning faslslälls enligt marknadsmässiga grunder skulle uppenbarligen öka möjligheterna lill reso-cialisering av de inlagna och medverka lill atl de skadliga verkningarna av frihetsberövandel blir mindre.

Klart är dock all etl syslem med marknadsmässig lön skulle dra stora kosinader. Förslaget atl införa marknadslönesysiemet vid 14 anstalter skulle enligt kommitténs beräkningar kosta ca 24 milj. kr. Fullt utbyggd skulle en reform efler dessa linjer kosta ca 125 milj. kr. Även med beaklande av alt de egenlliga samhällskostnaderna sannolikt skulle bli betydligt lägre ärjag av främsl slalsfinansiella skäl inte nu beredd atl föreslå att kommitténs förslag genomförs. 82

Jag har också tagit intryck av vad några remissinstanser påpekar, Prop. 1986/87:100 nämligen att elt marknadslönesysiem kan medföra atl verksainhelen vid Bil. 4 anstalterna blir mera renodlat produktionsinriktad. En sådan förändring strider mot de strävanden som pågått under senare år och som syftar lill en ökning av verksamheter som social färdighetsträning, studier och utbildning. Som nämnts tidigare har också HlV-AIDS-problemet aklualiserat effektivare insalser mot narkotikamissbruket. Enligt min mening kan det vara nödvändigl all i ökad utsträckning la i anspråk arbelslid för att påverka och motivera särskilt injektionsmissbrukare till behandling. Som jag ser det bör ersättningen till de intagna utformas på elt sådant sätt att här antydda omstruktureringar av sysselsättningen vid kriminalvårdsanstalterna underlättas.

Även om alliså MAIK-kommitténs förslag av olika skäl inte bör genomföras i den form kommittén tänkt sig, finns det enligt min mening inslag som bör tas till vara. Jag tänker då särskilt på förslagel från kommitténs sida om en systematisk budgetplanering, något som under försöksverksamheten visat sig vara mycket värdefulll. Budgetplaneringen medför att samarbetet med andra myndigheter, främst socialtjänsten och kronofogdemyndigheten, blir aktivare och effektivare. Detta stämmer väl överens med den förut nämnda normaliseringsprincipen. Om kontakten mellan den intagne och socialtjänsten påbörjas läng tid före frigivningen, i samband med att en budgetplan upprättas, förbättras också som kommittén påpekar möjlighelen alt med socialtjänstens hjälp förbereda frigivningen. Det kan l.ex. gälla ekonomiskt bistånd till olika ändamål men det kan också vara aktuellt med en mer eller mindre långvarig behandlingskoniakt för atl kunna fortsätta en social rehabilitering.

Enligt min mening bör denna mera systematiska budgetplanering successivt få etl ökal utrymme i behandlingsplaneringen.

Själv anserjag det rimligt att de intagnas ersättning får en sådan nivå att den i högre grad än för närvarande svarar mot arbetsinsatsen och samtidigt möjliggör en viss sanering av den intagnes skulder eller elt sparande. Denna nivå bör gälla generellt på alla anstalter.

Enligt min mening bör en sådan ordning åstadkommas på sikl genom att intagnas ersättningar höjs etappvis. Jag föreslår därför att - säsom ett första steg - en mindre höjning genomförs under nästa budgelår med 5 milj. kr. eller 12 %.

Jag förordar vidare alt den verksamhel med marknadsanpassad ersättning som bedrivits vid riksanslalterna Tillberga och Skogome permanentas. Jag vill anmärka all regeringsrätten i en dom den 11 juni 1986 har fastställt alt den ersällning som inlagna får vid kriminalvårdsanstalten Tillberga inte är skattepliktig inkomsi. Den iveksamhel som hittills funnits i denna fråga är därmed undanröjd. När del gäller försöksverksamheten vid lokalanstalten Vångdalen avser jag alt inom korl föreslå att kriminalvårdsstyrelsen får i uppdrag alt utreda och till regeringen inkomma med förslag på hur verksamheten i fortsättningen skall bedrivas.

83¶Rationalisering av arbetsdriften Prop. 1986/87:100

Arbetsdriften inom kriminalvården har under våren 1986 varit föremål °''- för en översyn av etl konsultföretag. Företaget har lagl fram etl utvecklingsprogram för rationaliseringar inom arbetsdriften.

Jag har för avsikt all föreslå regeringen atl kriminalvårdsslyrelsen får i uppdrag att i samarbete med företaget genomföra rationaliseringar på grundval av det utvecklingsprogram som lagits fram. Jag räknar med atl dessa ralionaliseringar på sikt kommer att påtagligt förbättra det ekonomiska resultatet av arbetsdriften.

Kostnaden för personalen vid häkten

Juslitieutskottet har i sitt betänkande om vissa kosinader för häktade m.m. (JuU 1984/85:37) med anledning av vissa förslag från riksdagens revisorer som sin mening anfört att det finns goda skäl att företa en mera fördjupad analys och förbättrad uppföljning av utvecklingen beträffande personalkostnaderna vid häktena; alt sä sker torde för övrigt enligt utskottets uppfattning vara naturligt i kriminalvårdens verksamhetsplanering. Enligt utskottets mening finns det elt intresse för riksdagen att få ta del av resultatet av analys- och uppföljningsarbetet på området. Riksdagen har som sin mening getl regeringen till känna vad ulskottet anfört i delta hänseende (rskr. 1984/85:343).

Dimensioneringen av bl.a. häktesorganisationen har behandlats av en arbelsgrupp inom justitiedepartementet. Regeringen bemyndigade den 1 I april 1985 kriminalvårdsstyrelsen alt med arbelsgruppens ulredningsmalerial som grund pröva om del finns skäl att disponera om tjänster saml alt forllöpande fiytta om och förändra ijänster i bl.a. häktesorga-nisalionen inom ramen för bestämmelserna i kungörelsen (1965:91 5) om inrättning av vissa statligt reglerade tjänster m.m.

Med anledning av detla beslui genomför kriminalvårdsstyrelsen för närvarande en översyn av personaldimensioneringen vid bl.a. häktena. Arbelel beräknas pågå under hela innevarande budgelår. Kriminalvårdsslyrelsen planerar också att se över organisalionen vid häktet i Stockholm. Översynen skall påbörjas våren 1987.

Jag utgår ifrån atl kriminalvårdsslyrelsen till regeringen kommer att redovisa resultatet av pågående och planerade översyner ifråga om häktenas personaldimensionering och organisation.

Omoiganisation av kriminalvårdens ii-ansportverksamhet Kriminalvårdsstyrelsen tillsatte år 1979 en utredning för all se över transportorganisationens effektivitet. Utredningen presenterade sin rap port år 1984. Kriminalvårdsstyrelsen har efler genomförda förhandling ar med personalorganisationerna beslulat genomföra vissa organisalo riska förändringar. Bl.a. föreslås den fortsatta Iransportplaneringen ske med hjälp av ett daiorbaserat planeringssystem (SPAT) vilket enligt styrelsen kommer att ge iransportverksamhelen bättre effektivitet och större möjlighel lill uppföljning och analys av verksamheten. Under förutsättning alt kriminalvårdsstyrelsen erhåller medel avseende ADB- 84

stöd lill transportcentralerna torde enligt styrelsens mening omorgani- Prop. 1986/87:100 salionen av transportorganisationen vara klar budgetårel 1988/89. Bil. 4

Jag har beräknat medel för ADB-slöd till Iransportverksamhelen i enlighel med kriminalvårdsstyrelsens förslag.

Utveckling och drift av ADB-system inom kriminalvårdsverkel Kriminalvårdsstyrelsen påbörjade under budgetårel 1984/85 arbelel med en ADB-strategi för kriminalvårdsverket. Arbelel har slutförts under budgetåret 1985/86. Enligt styrelsens ADBplanering skall tyngdpunkten i arbetet under de närmaste tre åren ligga på utveckling av ett nytl klientadminislralivl system. Enligt uppgift från kriminalvårdsslyrelsen kommer en huvudstudie atl avslutas under innevarande budgetår. 1 den kommer styrelsen bl.a. att belysa frågan om egen datoranläggning ytterligare, liksom också kosinader och inläkler för det nya klientadmi-nislrativa systemet.

Utnyttjandet av anstaltsorganisalionen

Under budgetåret 1985/86 har beläggningen vid kriminalvärdsanstalterna legal på samma låga nivå som föregående budgelår. På de allmänna häktena har beläggningen under de senaste tre budgetåren i genomsnitt varil drygt 800 per år.

Riksrevisionsverket (RRV) har på regeringens uppdrag undersökt möjligheterna atl effektivare utnyttja kriminalvårdens anstalter. RRV:s undersökning, som redovisats i rapporten (dnr 1986:288) Utnyttjandet av kriminalvårdens anstalter, omfattar de öppna och slutna lokalanstaltema samt de öppna riksanstalterna, dvs. huvuddelen av anstallsorga-nisationen. 1 uppdragel har ingåtl atl visa hur tillgången på platser kan anpassas till behovet och att undersöka kriminalvårdsorganisationens möjligheter att bättre styra intagningen på anstalterna.

RRV anser sig ha funnit all anstaltsorganisalionen i sior utsträckning är dimensionerad för all klara belastningslopparna under några få av årets månader. Variationer i beläggningen skapas huvudsakligen av dömda som är på fri fot, när de skall börja avtjäna silt fängelsestraff. Mot denna bakgrund har RRV undersökt möjligheterna att jämna ut beläggningen genom atl styra lillslrömningen av dessa dömda till anstalterna. Övervägandena har lett fram till förslag om ett "platsbokningssyslem" för anstalterna. 1 detta syfte föreslår RRV i korthet följande.

- Den dömde skall inställa sig i anstalt viss bestämd dag-, inte som nu senasl inom 30 dagar från del atl han fått ett föreläggande om inställelse.

- KVS och regioncheferna ges befogenhet all besluta om s.k. förskjuten inställelse med upp till sex månader, dvs. att senarelägga lidpunklen då den dömde skall börja avtjäna sitt fängelsestraff. Förskjuten inställelse skall användas endasl för korliidsdömda, dvs. huvuddelen av de dömda som år pä fri fot när straffet skall verkställas.

- Ansökningstiderna för uppskovsansökningarna begränsas. En för sent inkommen uppskovsansökan skall visserligen prövas i vanlig ordning, men den skall då inte utgöra någol hinder för att den dömde skall börja

avtjäna slraffel. 85

- Förpassningarna genoin polismyndigheternas försorg bör ske uian Prop. 1986/87:100 onödigl dröjsmål. Den möjlighel som polismyndigheten har alt förelägga Bil. 4 den dömde atl inställa sig i slället för att verkställa förpassningen bör ulnylljas restriktivt.

RRV har bl.a. med slöd av simuleringar beräknat effeklerna på beläggningen av de framlagda förslagen. Beräkningar har gjorts för de undersökta anstalterna totalt, regiongruppsvis och för var och en av de tre anstallslyperna. Med en utjämnad beläggning och en 90-procents-norm anser RRV det möjligt att minska antalet platser inom främst lokalanstaltsorganisationen med sammanlagt ca 200 platser.

Rapporten från RRV har remissbehandlats. Del övervägande antalet remissinstanser släller sig i princip bakom ett "platsbokningssyslem" av RRV:s modell, men fiera av dem framför kritik mol enskildheter i förslagel. Kriliken har främst riktats mol förslagel atl begränsa ansökningstiden för uppskov och förslaget att frångå den nuvarande 85-pro-centsnormen och övergå lill en 90-procentsnorm. Några remissinstanser anser dessutom att RRV har överskattat effekterna av förslaget och redovisar ivivel i frågan om det är ägnal alt eliminera problemet med den ojämna belastningen.

För egen del vill jag anföra följande. Det har sedan länge varit etl välkänt problem att det under några få av årets månader förekommer toppar i beläggningen vid krimiiiiilvårdens anstalter. Kunde man i större utsträckning än i dag styra tillströmningen till anstalterna skulle man därigenom kunna jämna ul beläggningen under året. Detla skulle i sin tur leda till att anslaltsorganisiionen kunde krympas utan effektivitetsförluster.

Det förslag som RRV lagl fram för atl man skall kunna åstadkomma en sådan utjämning bör enligt min mening prövas. Förslaget förutsälter att kriminalvårdsslyrelsen och regioncheferna aktivt använder sig av de bestämmelser som ger dem befogenheter att styra tillslrömningen till anstalterna. När del bedöms vara till fördel för en jämn beläggningssituation skall de enligt förslagel kunna besluta om s.k. förskjuten inställelse med upp till sex månader, dvs. en senareläggning av tidpunkten då den dömde skall börja avtjäna sitt fängelsestraff. Inställelsen skall i dessa fall i princip ske viss bestämd dag. Jag ställer mig bakom förslaget i dessa delar.

Liksom RRV anser jag att förskjuten inslällelse bör få användas endast för korliidsdömda. Dessa utgör huvuddelen av de dömda som är på fri fot när straffet skall verkställas. RRV har inle förutsatt någon ändring i den nuvarande principen att den som är dömd till fängelse alltid har rält all inställa sig så snarl domen kan verkställas (jfr prop. 1974:20 s. 111 och 1981/82:153 s. 11). Också jag anser att denna princip bör behållas även med beaktande av alt den är ägnad att minska precisionen i systemet. Som vissa remissinslanser har påpekat bör vidare gälla att förskjuten inslällelse inle tillämpas på elt klientel som bedöms vara i riskzonen för fortsatt brottslighet.

När det gäller RRV:s förslag att begränsa ansökningstiden för upp skov harjag lagil fasla på remisskritiken i denna del. Jag anser dessutom 86

atl en sådan begränsning inte är nödvändig för att det föreslagna syste- Prop. 1986/87:100 met skall få avsedd effekt. RRV har också bedömt uppskovens effekt på Bil. 4 säsongsvariationen som blygsam. I denna del förordar jag alltså ingen ändring i nuvarande ordning, som i princip innebär alt en ansökan om uppskov vilken ingelts innan den dömde skulle ha inställt sig, medför att verkställigheten anstår till dess att ansökan har blivit prövad. Jag delar RRV:s uppfattning att del är väsentligt atl förpassningar genom polisens försorg fullgörs ulan onödigl dröjsmål.

Det föreslagna sysiemel kan genomföras ulan alt lagändringar behöver beslutas. Nuvarande föreskrift i 10 § första stycket lagen (1974:202) om beräkning av strafftid om alt den dömde skall föreläggas alt inställa sig "senast" viss dag måsle kunna tillämpas så all en bestämd tidpunkt för inställelsen sätts ut i föreläggandel, under förutsättning atl detla avfattas på ett sådant sätl atl den dömde får upplysning om sin rält att inställa sig dessförinnan (jfr prop. 1981/82:153 s. 12). Och enligt 14 § samma lag - som just syftar till att främja en jämii beläggning gäller redan nu atl regeringen får meddela bestämmelser angående ansiånd under högsl sex månader med verkslällighel av dom beträffande den som dömts lill fängelse och inte är häktad eller på annan grund intagen i kriminalvårdsanstalt. Vissa ändringar bör emellertid göras i den förordning som reglerar hithörtmde frågor. Jag kommer senare atl anmäla denna fråga för regeringen.

Syftet med de här skisserade förändringarna är att åstadkomma en verksam utjämning av beläggningen under årel. Om en sådan effektiv utjämning kan komma till stånd - vilket förutsätter en akliv styrning från kriminalvårdsverkets sida - bör man enligt min mening kunna tillämpa den 85-procentiga beläggningsnormen beräknad på de lio från belägg-ningssynpunkl tyngst belastade månaderna.

Med hänsyn till beläggningssiluationen inom organisalionen saml till de här berörda förslagen med syfle att åstadkomma en jämnare beläggning harjag räknat ned anslaget med 10 milj. kr.

Förvallning av fastigheter

Av de civila myndigheterna har ett fätal, däribland tullverket och kri-minalvådsstyrelsen, ansvaret för verksamhetsspecifika lokaler medan byggnadsstyrelsen har ansvarei för förvallningslokaler. Slörre om- och nybyggnader utförs av byggnadsstyrelsen.

En strävan bör vara atl erhålla en likformig prövning vad gäller omfattningen och kostnaderna för del statliga lokalbeståndet. Jag avser därför att inom korl föreslå regeringen alt uppdra ål kriminalvårdsslyrelsen atl i samråd med byggnadsslyrelsen utreda frågan om elt överförande av kriminalvårdens fastighetsförvaltning till byggnadsstyrelsen.

Övriga Jrågor

Som jag har nämnt i annat sammanhang förbereds en proposiiion med

förslag till nya regler för anhållande och häktning. De organisatoriska

och ekonomiska konsekvenserna av de nya reglerna för polisens, åkla- 87

garväsendets, kriminalvårdens och rättshjälpens del kommer jag att Prop. 1986/87:100 redovisa i den proposilionen. Bil. 4

Medel har förls över från anslaget B 4. Lokala polisorganisationen för atl täcka kostnader vid vissa häkten för ulnytljande av polismyndigheters telefonväxlar.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag har anfört och till sammanställningarna beräknarjag anslaget för näsla budgetår till 1 549 946 000 kr. och hemsläller alt regeringen föreslår riksdagen atl

1. godkänna den av mig beräknade driftslaten för förvallning av fasligheter,

2. lill Kriminalvårdsantalterna för budgelåret 1987/88 anvisa ett förslagsanslag av 1 549 946 000 kr.

E 3. Frivården

1985/86 Utgift 217 158 861 1986/87 Anslag 222 243 000 1987/88 Förslag 233 153 000

Från anslaget betalas kostnadema för frivårdsorganisationens och övervakningsnämndernas verksamhel samt ersättningar till övervakare.

Frivårdsorganisalionen består fr.o.m. den 1 januari 1987 av 63 skyddskonsulentdistrikt. Antalet övervakningsnämnder är 29.

1986/B7 Beräknad ändring 1987/88

Föredraganden

Personal

Konsulent- och assistent-

personal

Läkare, psykologer

4¶Sjukvårdspersonal

3 Kontorspersonal

Personal på vårdavdelning

Personal på hotell och

inackorderingshem

12 Summa

Anslag

Förvaltningskostnader

153 566 000

+ 6 786 000

(därav lönekostnader)

(142 866 0001

(+ 5 590 000!

Ersättning ål ledamöier m fl.

i övervakningsnämnderna

3 429 000

t 667 000

Lokalkoslnader

22 800 000

+ 1 453 000

Värdkostnader

33 215 000

T 1 043 000

Bidrag till enskild frivårds-

verksamhet

9 233 000

+ 961 000

Summa 222 2':-.3 000 +10 910 000

Kriminalvårdsstyrelsen Prop. 1986/87:100

1. Anslag budgetårel 1987/88 224 465 000 kr. ''-

2. Pris- och löneomräkning m.m. 3 394 000 kr.

3. För handledning av personal som arbetar med HIV-AIDS-smillade klienier beräknas medel för två psykologljänster (-1- 469 000 kr.).

4. 1 enlighet med styrelsens yrkande under anslaget E 2. Kriminalvårdsanstalterna om försiärkning av biträdespersonalen vid vissa kriminalvårdsanslaller bör medel molsvarande elva biträdestjänster överföras från förevarande anslag till E 2anslaget (- 1 841 000 kr.).

5. För introduktion av nyanställd personal begärs 200 000 kr.

Föredragandens överväganden

Som nämnls under anslaget E 2. Kriminalvårdsanstaliema har riksdagen under våren 1986 pä förslag av regeringen anvisat 75 milj. kr. för bekämpningen av AIDS (prop. 1985/86:171, SoU 25, rskr. 324). Inom regeringskansliet har en särskild beredningsgrupp inrättats med uppgift all föreslå regeringen vilka konkreia insalser som skall göras. Därvid kommer även frivårdens behov atl beaktas.

Anlalet klienier inom frivården var den 1 oklober 1986 ca II 900. Detta motsvarar ca 30 ärenden per handläggande tjänsteman. Enligt den norm som lillämpas bör ärendemängden per tjänsteman inte tillåtas överstiga 30.

En planenlig real minskning av medlen lill kontorspersonal med 2 % bör genomföras under budgelåret 1987/88 enligt det huvudförslag som fastlades inför budgetårel 1986/87. Jag har därför beräknat en besparing av 731 000 kr.

Med hänvisning till vad jag har anförl och lill sammanställningen beräknarjag anslaget lill 233 153 000 kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till fnfårif/e/; för budgetåret 1987/88 anvisa etl förslagsanslag av 233 153 000 kr.

E 4. Maskin- och verktygsutrustning m.m.

1985/86 Utgift 23 561 701 Behållning 10 540 712 1986/87 Anslag 4 800 000 1987/88 Forslag 14 800 000

Kriminalvårdsstyrelsen yrkar att anslaget förs upp med 27 600 000 kr. Jag beräknar anslaget lill 14 800 000 kr. och hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Maskin- och vei-ktygsutrusining m.m. för budgetåret 1987/88

anvisa ett reservationsanslag av 14 800 000 kr. 89

E 5. Engångsanskaffning av inventarier m.m. Prop. 1986/87:100

Bil. 4

1985/86 Utgift 26 270 688 Behållning 17 304 749 1986/87 Anslag 12 600 000 1987/88 Förslag 10 150 000

Kriminalvårdsstyrelsen yrkar atl anslaget förs upp med 21 100 000 kr. Jag beräknar anslaget lill 10 150 000 kr. och hemsläller att regeringen föreslår riksdagen

att till Engångsanskaffning av inventarier m.m. för budgetåret 1987/88 anvisa ett reservationsanslag av 10 150 000 kr.

E 6. Utbildning av personal m.fl.

1985/86 Utgift 14 652 803 Behållning 1 094 336 1986/87 Anslag 16 105 000 1987/88 Förslag 15 993 000

Från anslaget betalas vissa utgifter för utbildning av kriminalvårds-verkels personal, personundersökare och övervakare samt ulgifter för praktikcenlra för sluderande vid högskoleenhel.

Kriminalvårdsstyrelsen

1. Huvudförslag budgetårel 1987/88 23 515 000 kr.

2. Prisomräkning m.m. I 610 000 kr.

3. Den narkoiikautbildning vid samtliga kriminalvårdsanslaller och häkten samt inom frivården, som har pågått sedan budgetårel 1983/84, avslulas under innevarande budgetår. Medel yrkas för en fortsättning och uppföljning av denna utbildning (-1- 700 000 kr.).

4. För insalser mot HlV-AlDS löreslås en fördjupad narkoiikautbildning saml ytterligare utbildning av personal som kommer i direkt kontakt med HIV-posiliva klienter (-t- 2 000 000 kr.).

5. Medel yrkas för utbildning av personal i en försöksverksamhet där man avser att informera och söka påverka alkoholskadade intagna (-I-900 000 kr.).

6. Ytterligare medel beräknas för utbildning av arbetsledare och frl-vårdspersonal, för ADB-ulbildning saml för introdukiion av nyanställd personal (-1-2 200 000 kr.).

Föredragandens överväganden

Jag beräknar 700 000 kr. för en fortsättning och uppföljning av narko-likaulbildningen i enlighet med kriminalvårdsstyrelsens förslag.

Som nämnts under anslaget E 2. Kriminalvårdsansialterna har riks dagen under våren 1986 på förslag av regeringen anvisat 75 milj. kr. för bekämpningen av AIDS (prop. 1985/86:171, SoU 25, rskr. 324). Inom regeringskansliet har en särskild beredningsgrupp inrättats med uppgifi 90

alt föreslå regeringen vilka konkreta insatser som skall göras. Därvid Prop. 1986/87:100 kommer styrelsens lorslag om utbildningsinsatser mot AIDS att beaklas. Bil. 4

Jag godlar styrelsens förslag om en planenlig real minskning av utgifterna med 1,6 % för budgeiårei 1987/88 enligt det treåriga huvudförslag som fastlades inför budgetåret 1985/86.

Jag beräknar anslagsbehovel till 15 993 000 kr.

Hemställan

Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

att till Utbildning av personal m.fl. för budgetåret 1987/88 anvisa ett reservalionsanslag av 15 993 000 kr.

E 7. Byggnadsarbeten för kriminalvården

1985/86 Utgift 105 449 366 Behållning 1 800 278

1986/87 Anslag 65 800 000

1987/88 Förslag 29 000 000

Från anslaget betalas utgifter för större byggnadsföretag inom kriminalvården.

Kriminalvårdsstyrelsen föreslår att nya lokalanslalier byggs i Göleborg och Vänersborg för sammanlagi 64,4 milj. kr saml atl lokalanslalier projekteras i Halmstad, Hudiksvall och Jönköping. För ombyggnadsarbeten vid kriminalvårdsanstalterna Haparanda och Härnösand beräknas 22,9 resp. 19,2 milj. kr. Vidare planeras ny- och ombyggnadsarbeten för sammanlagt 160 milj. kr. vid kursbyn Gruvberget samt vid kriminalvårdsanstaliema Djupvik, Falun, Hall, Hällby, Härianda, Kalmar, Kumla, Lindome, Lärbro, Mariefred, Mäshull, Norrköping, Norrlälje, Roxtuna, Singeshult, Skenas, Skogome, Skänninge, Stångby, Tidaholm, Tygelsjö, Valla, Viskan, Vångdalen, Väslervik och Västerås.

För mindre byggnadsobjekt vid olika anslaller beräknas 15,2 milj. kr.

Föredragandens överväganden

Under år 1986 har nya lokalanslalier öppnats i Gävle, Malmö och Stockholm (Färingsö). Under nästa budgelår kommer en ny lokalanslalt i Sigluna kommun (Rosersberg) att tas i bruk.

För ombyggnadsarbeten vid kriminalvårdsanstallen Härnösand beräknarjag en koslnadsram av 19,2 milj. kr.

För ny- och ombyggnadsarbeten vid befintliga anstalter har för innevarande budgetår beräknats en kostnadsram av 10 milj. kr. Kostnadsramen avser endasl byggnadsobjekt för vilka kostnaderna i varje särskilt fall uppgår till högst 4 milj. kr. Jag förordar att för sådana objekt beräknas 14 milj. kr. för budgetåret 1987/88 samt att detta belopp tas upp under kostnadsramen Diverse objekt. Under denna koslnadsram beräknas vidare för pågående objekt 9,1 milj. kr. saml för eventuella byggnadsobjekt, som av särskilda skäl bör kunna sättas i gäng skyndsamt, 5 milj. kr.

Jag förordar alt medel för nästa budgetår anvisas enligt följande Prop. 1986/87:100 invesleringsplan och anslagsberiikning. Bil. 4

Investeringsplan(1 OOO-tal kr)

Byggnadsobjekl Kostnadsram Medelsförbrukning Bygg- Färdig-

------------------------ start ställande

85-01-01 86-01-01 Faktisk Beräknad för år-mån år-mån

t.o.m. ------

86-06-30 1986/87 1987/88

Fastighetsförvärv 10 000 10 000 6 574 2 000 1 000

Gävle(lokalanstalt) 33 000 33 800 27 401 3 400 1 300

Hall(larmsystem) 3 780 - 3 766 - - -

Hall(ombyggnad av paviljong) 2 500 2 500 1 832 600 68

Hinseberg(vakt-, inskrivnings- och förrådsbyggnad) 4 900 4 900 4 128 700 72

Hinseberg(fri-tidsbyggnad) 5 000 5 000 4 096 800 104

Huddinge(lokalanstalt) 29 900 - 30 660 200 - -

Hällbyltillbyggnad av administration] 6 200 6 200 5 511 500 200

Saltvik (lokalanstalt) 32 000 32 300 29 121 2 300 - -

Härnösand(verk-stadsbyggnad) 14 500 14 700 14 560 200 - -

Härnösand (om byggnad) - 19 200 - 3 500 8 600

Karlskoga(lokal-anstalt) 32 000 - 31 562 300 - -

Kristianstad (lokal-anstalt) 24 300 24 300 23 874 300 - -

Majorshagen (vakt-, inskrivnings-, sjukvårds- och personallokaler) 3 025 3 011 10

Hajorshagen (ny småindustri) 3 850 - 3 509 300 - -

Malmö 1 lokalanstalt) 29 800 32 000 31 132 500 200

Mariefred (tillbygg nad av administra tion) 6 300 6 400 5 576 600 200

Häshult (ny huvudbyggnad) 8 750 8 750 4 721 3 000 1000 8409 86-12

Häshult (vakt-, inskrivnings- och kontorslokaler) 6 650 6 650 4 926 1 500 224 84-09 86-12

Norrköping(perso-nalbyggnad) 2 180 - 2 174 - - -

Norrtälje (ombyggnad av fyra paviljonger) 6 200 6 900 6 806 94 - 84-11 86-12

Nyköping (lokalanstalt) 28 600 28 600 26 109 1 200 - -

Rosersberg (lokal anstalt) 38 000 39 400 3 503 17 000 15 000 86-06 87-11 92

Byggnadsobjekl Kostnadsram

Hedelsförbrukning

Bygg- Fårdig-

start ställande för år-män år-mån

8£

.-01-01

86-01-01

Faktisk 1

t.o.m.

86-06-30

Beräknad

1986/87

1987/88

Singeshult (perso-

nal- och verl(-

stadslokaler)

2 850

-

2 584

116¶Svartsjö (ombyggnad)

35 400

36 800

36 432

100¶Sörbyn (vakt- och

fritidsbyggnad)

7 100

7 200

5 601

1 500

100¶Tidaholm (ombyggnad

av fyra pavil-

jonger)

6 600

7 400

5 000

1 000 86-06 87-12

Tidaholra (ny pavil-

jong)

16 400

16 800

15 616

400¶Tillberga (köks-

och matsalsbygg-

nad)

5 000

5 200

5 052

Täby (lokalanstalt)

32 000

32 395

100¶Umeå (förläggnings-

byggnad)

5 200

5 163

-

Ystad (lokalanslalt)

30 200

30 500

28 362

3 200

Ny- och ombyggnads-

arbeten vid befint-

Uga anstalter

10 000

11 000

-

5 000

Diverse objekt

(äldre objekt)

19 390

9 100

11 655

1 000

200¶Diverse objekt

(budgetåret

1987/88)

19 000

-

6 000

Summa

501 575

461 800

417 971

55 820

40 768

Anslagsberäkning (1 OOO-tal kr

Medelslillgång

Beräknad medelsförbrukning

Behållning 1986-07-01

1 800

1986/87

Anslag för 1986/87

65 800

1987/88

Anslag för 1987/88 (förslag)

29 000

55 820 40 780

Summa

96 600

I enlighet med nu gällande principer för avskrivning av nya kapitalinvesteringar i fastigheter som förvaltas av kriminalvårdsslyrelsen bör endast 50 procent av invesieringskostnaderna för nytillkommande objekt las upp som tillgångsvärde i förmögenhetsredovisningen.

93

Hemställan Prop. 1986/87:100

Jag hemsläller all regeringen föreslår riksdagen atl "''•

1. bemyndiga regeringen att besluta om byggnadsarbeten för kriminalvården inom de koslnadsramar som jag har förordat i det föregående,

2. bemyndiga regeringen att fastställa lillgångsvärden i enlighet med vad iag har anfört i det föregående,

3. till Bvggnadsarheien för kriminalvården för budgetårel 1487/88 anvisa etl reservalionsanslag av 29 000 000 kr.

94¶F. RÄTTSHJÄLP M.M. Prop- 1986/87:I00

Bil. 4

F 1. Rättshjälpskostnader

1985/86 Utgift 253 940 126

1986/87 Anslag 250 000 000

1987/88 Förslag 259 000 000

Från anslaget betalas de rättshjälpskoslnader som enligt rättshjälpslagen (1972:429: omlryckt 1983:487) skall betalas av allmänna medel, dvs. framför allt ersällningar lill offentliga försvarare, biträden vid allmän rättshjälp samt offentliga biträden.

Domstolsverket

Domstolsverket beräknar medelsbehovei för budgetårel 1987/88 till 272 800 000 kr.

Föredragandens överväganden

Förbudgeiårei 1985/86 anvisades 221 milj. kr. Ulfallel blev 254 milj. kr. Skillnaden mellan anvisat belopp och utfallet kan i huvudsak förklaras av taxehöjningar och en fortsatt kraftig ökning av anlalel offentliga biträden i utlänningsärenden.

Rätlshjälpskommitténs betänkanden (SOU 1984:66) Den allmänna rättshjälpen och (SOU 1985:4) Rättshjälp. Offentliga biträden, organisationsfrågor m.m. övervägs för närvarande inom justitiedepartementet med målsätlningen alt en proposition skall kunna läggas fram under första halvårel 1987. Ambilionen är att de förslag som läggs fram inle skall innebära någon ökad belaslning på anslaget.

Som jag tidigare redovisal har rätlshjälpskommittén nyligen lämnal förslag om rätl till juridiskt biträde för bl.a. kvinnor som utsatts för vissa sexualbrott. Betänkandet remissbehandlas för närvarande.

Beträffande ulvärderingen av de ändrade reglerna om rätten lill offentlig försvarare fär jag hänvisa lill vad jag har anfört under anslaget Allmänna domstolarna.

Som jag har nämnt i annal sammanhang förbereds en proposiiion med förslag till nya regler för anhållande och häktning. De organisatoriska och ekonomiska konsekvenserna av de nya reglerna för rättshjälpens del kommerjag alt redovisa i den propositionen.

För budgelåret 1987/88 bör anslaget beräknas på grundval av utfallet förbudgeiårei 1985/86.

Hemställan

Jag hemsläller att regeringen föreslår riksdagen

att till Rättshjälpskoslnader för budgetåret 1987/88 anvisa ett förslagsanslag av 259 000 000 kr.

95¶F2. Rättshjälpsnämnderfia Pop. 1986/87:100

• Bil. 4

1985/86 Utgift 8 542 112 1986/87 Anslag 8 651 000 1987/88 Förslag 8 841 000

Rällshjälpsnämnderna handlägger ärenden om rättshjälp.

1986/87 Beräknad ändring 1987/88

Föredraganden

Personal

Summa

38¶Anslag Förvaltningskostnader

(därav lönekostnader) Lokalkostnader

7 208 000

(6 078 000)

1 443 000

+ 133 000 (+ 115 000) + 57 000

Summa

8 651 000

+ 190 000

Domstolsverket

Huvudförslag budgelåret 1987/88 8 507 000 kr.

Föredragandens överväganden

Rätlshjälpskommittén har i sill betänkande (SOU 1985:4) Rättshjälp. Offentliga biträden, organisationsfrågor m.m, föreslagit att tre av de fyra rällshjälpsnämnderna avskaffas som en följd av kommitténs förslag om ändringar i rättshjälpssystemet. I avbidan på etl ställningstagande lill kommitténs förslag bör även för näsla budgetår medel för rättshjälpsnämnderna beräknas enligt elt ettårigt huvudförslag med en real minskning av förvaltningskostnaderna om 2 %.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

alt till Rältshjälpsnämnderna för budgetårel 1987/88 anvisa ett förslagsanslag av 8 841 OOOkr.

96¶F 3. Allmänna advokatbyråer: Uppdragsverksamhet

1985/86 Utgift 1986/87 Anslag 1987/88 Förslag

0 1 000 1 000

1985/86 Utfall

1986/87 Beräknat

1987/88

Domstolsverket

Föredraganden

Resultat

Intäkter Kostnader Resultat Driftbidrag

58 025 000

61 784 000

-3 759 000

2 408 000

54 900 000

58 200 000

-3 300 000

2 375 000

53 850 000

54 800 000 - 950 000

2 405 000

53 850 000

54 800 000 - 950 000

2 405 000

De allmänna advokatbyråernas främsta uppgifl är att lämna biträde och rådgivning enligt rättshjälpslagen (1972:429; omtryckt 1983:487). Om det kan ske utan hinder för den verksamhel som bedrivs enligt rällshjälpslagen skall byråerna även lämna annal biträde i rällsliga angelägenheter. De allmänna advokatbyråerna skall i princip vara .självbärande och konkurrera på lika villkor med enskilda advokatbyråer.

Det finns 32 allmänna advokalbyråer. Två av byråerna har filialkontor på annan ort. Vid de allmänna advokatbyråerna finns 268,75 ijänsler, varav 135,5 för advokater och annan juristpersonal samt 133,25 för övrig personal. Budgetåret 1985/86 var det genomsnittliga antalet årsarbetskrafter 219, varav 119 jurister och 100 övrig personal. 1 jämförelse med budgelåret 1984/85 innebär delta en minskning med sex jurister och två sekrelerare.

Domstolsverket är central förvaltningsmyndighet för de allmänna advokatbyråerna.

Anslaget Allmänna advokatbyråer: Uppdragsverksamhet är ett förslagsanslag som tas upp med ett formellt belopp på 1 000 kr. Under anslaget redovisas kosinader och intäkter för verksamheten vid de allmänna advokatbyråerna. Anslaget får i princip inte belastas. För att lösa likviditetsproblem för uppdragsverksamheten förfogar de allmänna advokatbyråerna över en rörlig kredit i riksgäldskontoret. Till följd av ell ökal likviditetsbehov härden rörliga krediten fr.o.m. den 1 juli 1986 höjts till 17 mili. kr.

Domstolsverket

Nedgången i antalet ärenden om allmän rättshjälp och rådgivningar vid de allmänna advokatbyråerna har fortsatt under budgetåret 1985/86. 1 nägon mån har detla årendebortfall kompenserats av en ökning av ärendegruppen offentligt biträde och av en höjd reell ersättning per

7¶Riksdagen I9S6/87. I .saml. Nr 100. Bi/aga 4

ärende. Kostnadstäckningsgraden för byråerna sammantagna är för Prop. 1986/87:100 budgelåret 1985/86 94 "/» vilkel är en procentenhet bäitre än under Bil. 4 1984/85. För alt minska kostnaderna har domstolsverket under budgetåret 1985/86 fortsatt med rekonstruktioner och organisationsförändringar vid vissa byråer. Verkel riiknar med all effekterna av delta arbete tillsammans med liknande åtgärder vid andra byråer leder till atl kostnadsläckningen blir 95 % budgelåret 1986/87.

Föredragandens överväganden

Jag har lidigare i flera sammanhang uttalat min oro över den dåliga lönsamheten hos de allmänna advokatbyråerna. För alt förbättra läget gjordes budgeläret 1985/86 vissa finansiella rekonstruktioner av de allmänna advokatbyråerna (se bl.a. prop. 1985/86:101 bil. 1, JuU 14, rskr. 112). Regeringen beslöt vidare ijuni 1986 alt verksamheten på grund av brislande lönsamhet skulle läggas ned fr.o.m. den Ijulisammaärvid den östra allmänna advokatbyrån i Stockholm och vid filialkontoret i Boden (hörande till den allmänna advokatbyrån i Luleå). Riksdagen har i december l986(prop. 1986/87:25, bil. 1, JuU 14, rskr. 54) på tilläggsbudget anvisat medel för att täcka underskotten vid de båda nedlagda advokatkontoren.

Som jag framhöll i 1986 års budgelproposition mäste man bearbeta problemen på både kostnads- och intäktssidan. Jag pekade där på domstolsverkets roll när del gäller lekonstrukiioner och organisationsförändringar. Men både kostnadssidan och inläklssidan är i första hand etl ansvar för varje byrå för sig. Sist och slutligen är del personalens egna insalser och vilja till utveckling som avgör en byrås framtid. Byråkratiska låsningar, som motverkar en konkurrens på lika villkor med de enskilt verksamma advokaterna, måsle i görligaste mån undvikas. Ett positivt drag är därför atl byråerna fr.o.m. den I juli 1987 avses själva få svara för sin lokalhållning. De får härigenom möjlighet alt själva påverka lokalkostnaderna. Ett sleg i samma riktning är de överväganden som pägår om ett nytl, mer prestationsinriklal lönesystem.

Jag vill erinra om atl jag i 1986 års budgetproposition framhöll att del vikande arbeisunderlagel på rätishjälpsområdet måste kompenseras med uppdrag utanför delta fäll. Utan en sådan vidgning av verksamhetsområdet lorde möjligheterna vara små att inom överskådlig framlid nå lönsamhet för de allmänna advokatbyråerna. Ytterligare nedläggningar blir då oundvikliga.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

alt till AUmänna advokatbyi-åer: Uppdragsverksamhel för budgelåret 1987/88 anvisa etl förslagsanslag av 1 000 kr.

98¶F 4. Allmänna advokatbyråer: Driftbidrag Prop. 1986/87:100

Bil. 4

1985/86 Utgift 2 408 090

1986/87 Anslag 2 130 000

1987/88 Förslag 2 405 000

Från anslaget ulgår driftbidrag lill de allmänna advokatbyråerna, framför allt för vissa prestationer som byråerna utför av sociala skäl.

Domstolsvei-ket beräknar medelsbehovet för budgelåret 1987/88 till 2 405 000 kr.

Föredragandens överväganden

Jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen

att till AUmänna advokatbyråer: Driftbidrag för budgetåret 1987/88 anvisa etl förslagsanslag av 2 405 000 kr.

F 5. Vissa domstolskostnader m.m.

1985/86 Utgift 41 981 673 1986/87 Anslag 39 400 000 1987/88 Förslag 42 400 000

Från anslaget belalas vissa kostnader för rättegångsväsendet vid de allmänna domstolarna, de allmänna förvaltningsdomstolarna, bostads-domstolen samt arrende- och hyresnämnderna. Bland dessa kosinader kan nämnas ersäitning till vittnen, målsägande, tolkar, personundersökare och konkursförvaltare.

Domstolsverket

Domstolsverket beräknar medelsbehovet för budgetårel 1987/88 till 43 700 000 kr.

Föredragandens överväganden

Under år 1986 har en rad förbättringar genomförts i fråga om vissa ersättningar som betalas från anslaget. Den 1 februari 1986 (SFS 1985:1114) höjdes ersättningen till läkare som avger intyg enligt 7 § lagen (1964:542) om personundersökning i brottmål. Ersättningarna för bl.a. resor och traktamenten till vittnen m.fl. höjdes fr.o.m. den 1 juli 1986 (SFS 1986:322). Vidare har genom en ändring i kommunalskattelagen (1928:370) vittnesersällningarna undantagits från inkomstskatt fr.o.m. den 1 januari 1987 (SFS 1986:473).

Det ökade medelsbehovei beror huvudsakligen på ökningen av anlalel konkurser och antalet personundersökningar i brottmål.

Hemställan

Jag hemsläller atl regeringen föreslår riksdagen

att lill Vissa domstolskostnader m.m. för budgetåret 1987/88 anvisa

etl förslagsanslag av 42 400 000 kr. 99

F 6. Diverse kostnader för rättsväsendet P'op. 1986/87:100

Bil. 4

1985/86 Utgift 10 632 765

1986/87 Anslag 11 000 000

1987/88 Förslag 11 000 000

Från anslaget betalas en rad kostnader för rättegångsväsendet i den mån de inte hör under anslaget F 5. Vissa domstolskostnader m.m. I vissa fall belalas från anslaget utgifler för rättegångar där staten är part.

Den 1 februari 1986 höjdes ersättningen till särskilt förordnade vigsel-förrättare (SFS 1985:1113).

Jag hemsläller atl regeringen föreslår riksdagen

atl till Diverse kostnader för rättsväsendet för budgelåret 1987/88 anvisa etl förslagsanslag av 11 000 000 kr.

100¶G. ÖVRIGA MYNDIGHETER P-op. i986/87:ioo

Bil. 4 G 1. Justitiekanslern

1985/86 Utgift 3 072 059 1986/87 Anslag 3 127 000 1987/88 Förslag 3 175 000

Justitiekanslern (JK) är regeringens jurist, bevakar slatens rätl och har tillsyn över dem som utövar offenllig verksamhel. Han fullgör också vissa uppgifler enligt bl.a. tryckfrihetsförordningen, 8 kap. rättegångsbalken, datalagen (1973:289) och lagen (1977:20) om TV-övervakning.

1986/87 Beräknad ändring 1987/88

Föredraganden

Personal

Summa 10

Anslag

Förvaltningskostnader

2 591 000

+ 119 000

(därav lönekostnader)

(2 366 000)

1+ 108 000)

lokalkoslnader

456 000

+ 9 000

Engångsanvisning

80 000

- 80 000

Summa

3 127 000

+ 48 000

Verksamhelen hos JK har under budgelåret 1985/86 drivits i samma former som tidigare.

Huvudförslag budgetåret 1987/88 3 013 OOOkr. Utgiftsminskningen följer det treåriga huvudförslag som lades fast inför budgetåret 1986/87 med fördelningen 1 % för vardera första, andra respeklive tredje budgetårel. En anslagsminskning enligt det fastlagda huvudförslaget kan inte genomföras utan personalminskning. Detla kommer att innebära atl vissa arbelsuppgifter blir eflersalla. En sådan nedskärning kommer också all resultera i en avsevärd försämring i den service som nu lämnas andra myndigheter och allmänheten. Regeringen bör därför uttala vilka arbetsuppgifter som i framtiden bör ges en lägre prioritering.

Föredragandens överväganden

Jag föreslår att JK med hänsyn till myndighetens speciella karaktär och begränsade möjligheter till rationaliseringar för nästa budgelär undan tas från en lillämpning av del fastlagda huvudförslagel. Med hänvisning lill sammanställningen beräknarjag anslaget till 3 175 000 kr. 101

Hemställan Prop. 1986/87:100

Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen ''■

att lill Justiliekanslern för budgetårel 1987/88 anvisa ett förslagsanslag av 3 175 000 kr.

G 2. Datainspektionen

1985/86

Utgift

2 491 800

1986/87

Anslag

1 000

1987/88

Förslag

1 000

Datainspektionen har som cenlral förvaltningsmyndighet att utfärda licens enligt datalagen (1973:289) samt alt pröva frågor om tillstånd och alt ulöva tillsyn enligt datalagen, kredilupplysningslagen (1973:1173) och inkassolagen (1974:182).

Dalainspektionen leds av en slyrelse. Chef för inspeklionen är en generaldirektör. Inom inspektionen finns en enhet för licens- och tillsiåndsärenden, en enhet för lillsynsärenden samt ett sekretariat för information och administrativa uppgifter.

1985/86 1986/87 Beräknad ändring UtfaU 1987/88

Föredraganden

Personal

Summa 31 32 -1-2

Anslag

Utgifter

1.Licens- och tillstånds-verksamhet 3 978 616 3 955 000 t 925 000

2.Tillsynsverksamhet 4 021 845 4 070 000 +1 425 000

3. Information 281311 343 000 t 377 000

Summa 8 281 772 8 368 000 +2 727 000

Uppbördsmedel Inkomster vid datainspektionen -5 789 972 -3 367 000 1 126 000

Netloutgift 2 491 800 1 000 1 000

Licens- och lillståndsverksamheten innefattar tillståndsprövning en ligt datalagen, kreditupplysningslagen och inkassolagen samt handlägg- 102

ning av de anmälningar för licens som avses i 2 § dataförordningen Prop. 1986/87:100 (1982:480). Bil. 4

Tillsynsverksamheten omfallar lillsyn enligt de tre lagarna.

Informationsprogrammet omfattar information om främsl innebörden av de tre lagarna till de registcransvariga, allmänheten och utlandet.

Datainspektionen

Sammanlagt 3 070 ärenden kom in till dalainspektionen budgelåret 1985/86 mol 2 983 budgetåret 1984/85. Av ärendena 1985/86 avsåg 1 899 lillstånd enligt datalagen, kreditupplysningslagen eller inkassolagen. Antalet registrerade klagomål frän allmänheten var samma budgetår 547 och antalet inspektioner 56. Budgetårel 1984/85 uppgick antalet klagomål till 478 och inspektionerna till 70. Vid utgången av budgetårel 1985/86 var sammanlagi 932 ärenden oavgjorda mot 845 vid föregående budgetårs utgång.

Under budgelåret 1985/86 har praktiskt taget samtliga innehavare av högre ijänsler i datainspektionen slutat eller beviljats tjänstledighet för atl pröva annan anslällning. Inspektionen har i della läge ansett del naturligt atl överväga sina verksamhetsformer och försöka beskriva de förändringar som behövs. Detta arbete har resulterat i en verksamhelsplan för inspeklionen för budgetåren 1986/87 - 1988/89, som har godkänts av inspektionens slyrelse och har godtagits av berörda personalorganisationer.

1 veiksamheisplanen, som åberopas i anslagsframslällningen, framhåller inspektionen att dess befattning med datalagen domineras av tillståndsprövningen. Arbelel på kreditupplysningslagens och inkassola-gens område fördelar sig däremoi jämnare på tillståndsprövning och lillsyn av lagarnas efterlevnad. 1 verksamhetsplanen framhålls behovet av ökade insatser för tillsyn och egna inilialiv särskilt på dalalagens område. Någon effektiv tillsyn kan i dag inte sägas förekomma. Detta är enligt inspeklionen oacceptabelt. En ökad tillsyn ger inspektionen en vidgad insikt om hur dalahanteringen sker i praktiken hos företag och myndigheter. Denna kunskap år ovärderlig för inspektionens tillståndsverksamhet. Tillsynsverksamheten ger också ett underlag för inspektionens arbete med att utveckla god dalased genom föreskrifter, allmänna råd och allmän information. 1 verksamhetsplanen anges som mål atl tillsynsverksamheten under planeringsperioden skall få större omfattning än tillståndsprövningen. Delta ligger i linje med den inställning som inspeklionen lidigare har redovisal i olika sammanhang.

Enligt verksamhetsplanen vill inspeklionen effeklivisera sitt arbete. Viktiga medel för att nå detla mål är en organisationsförändring, etl kraftigt ökat ADB-slöd och en kompetensutveckling genom bl.a. utbild ning av inspektionens personal. Genom dessa åtgärder anser inspeklio nen del möjligt alt rationalisera sin verksamhel och öka produktiviteten. En del av dessa åtgärder kräver en inledande resursinsats. Inspeklionen har redan begärt särskilda medel för vissa av dessa insalser. Storleken av förväntade rationaliseringsvinster kan inte uppskattas med någon rimlig 103

grad av säkerhet. Vinsterna måste dock i sin helhet få användas i inspek- Prop. 1986/87:100 tionens planlagda verksamhel. Med hänsyn lill att inspeklionen verkar Bil. 4 på ell område där utvecklingen går snabbare än på näslan något annat håll bör dessulom datainspektionens kostnadsram i reala termer ulvidgas. Detla är också nödvändigl med hänsyn till atl inspektionen som arbetsplals utruslningsmässigt är mycket omodern.

Dalainspeklionens inkomster var budgeiårei 1985/86 drygt 5 700 000 kr. Inkomsterna 1983/84 och 1984/85 var drygl 4 570 000 kr. resp. 5 003 000 kr. Licensdebileringen har ökat men inte nått en rimlig nivå. 1 verksamhetsplanen har inspektionen gett sambandet mellan inkomster och utgifler i verksamhelen en .strategisk betydelse. En kraftsamling skall göras för atl nå en resultatmässig balans mellan inkomster och utgifter. Detla skall genomföras utan att inspeklionen eftersätter sina egentliga arbelsuppgifter. Dalainspektionen tror att detta mål kan realiseras. En slark medvetenhet finns nu inom myndigheten om nödvändigheten av atl genom inläklsökningar utveckla inspektionen så alt den kan motsvara statsmaktens och allmänhelens krav.

Dalainspeklionens anslagsframstältning innehåller bl.a. följande: 1. Huvudförslag budgelåret 1987/88 9 240 000 kr. Utgiftsminskningen följer det treåriga huvudförslagel om sammanlagt 5 %som lades fast inför budgetåret 1986/87 och up)Dgår budgetåret 1987/88 till 2 %. En minskning enligt huvudförslaget skulle omöjliggöra den verksamhetsinriktning som lagts fast i verksamhetsplanen. Den administrativa nydaningen skulle vara ogenomförbar.

2. Pris- och löneomräkning m.m. 2 072 000 kr.

3. För den planerade försiärkningen av inspektionens insatser främst vad gäller tillsynsverksamheten beräknas två nya handläggartjänsler (4-400 000 kr.).

4. För ökad personalutbildning, resor, information och leknisk konsultanvändning begärs sammanlagt 800 000 kr.

5. För ett nytt ADB-system begärs medel för ökade driftkosinader {-i-200 000 kr.).

6. Den beslutade flyttningen av datainspektionen till nya lokaler i kvarteret Klamparen i Stockholm i början av år 1987 medför ökade hyreskostnader (-f 765 000 kr.).

Föredragandens överväganden

Dalainspektionens verksamhet präglas av den ökade datoranvändningen i samhället. Inspektionen skall verka för atl det växande utnyttjandet av ADB-tekniken inte medför otillbörligt intrång i enskilda människors integritet. Inspektionen ställs därför i sitt arbete fortlöpande inför ökade och ändrade krav. För atl fånga upp och anpassa sig lill dessa krav har inspeklionen nu lagt fast en verksamhelsplan för budgelåren 1986/87 -1988/89. Detla ser jag mycket posidvt på.

Enligt planen kommer inspeklionens verksamhet atl successivi kon centreras tiil tillsyn och lill insatser som genom bl.a. informalion och råd i samband med tillkomsten av olika ADB-tillämpningar förebygger in tegriletsintrång. Denna inrikining är enligt min uppfattning riktig och 104

innebär att resurserna sätts in där de kan göra mest nytta. Men självfallet Prop. 1986/87:100 måste också tillräckliga resurser avsällas för tillståndsprövningen. Bil. 4

Datainspektionen nådde inle heller budgeiårei 1985/86 full kostnadstäckning. Intäkterna i verksamheten ökade dock något. Inspektionen föreslog ijuni 1986 vissa informalionsinsalser för all öka kunskapen om licensskyldighelen. Förslagen byggde på de förslag som RRV låmnal i en promemoria till justitiedepartementet i oktober 1985. Regeringen medgav i september 1986 att en informationskampanj fick genomföras i enlighet med inspektionens förslag inom en kostnadsram av 700 000 kr. Kampanjen har inletts och har hittills getl en ökning av iniäkterna med drygl en milj. kr. Denna omständighet i förening med atl kostnadstäckning är etl viktigt mål i inspeklionens verksamhelsplan gör all del finns goda utsikter för alt inspektionen når full kostnadstäckning i vart fall budgelåret 1987/88. Delta bör påverka bedömningen av inspektionens resursanspråk för det budgetåret.

Jag föreslår att datainspektionen budgetåret 1987/88 undanlas från en tillämpning av det fastlagda huvudförslagel. Jag förutsätter därvid atl inspeklionens verksamhet del budgetårel helt kan läckas av avgifter. Jag beräknar däruiöver 400 000 kr. till personal för tillsynsverksamheten, 800 000 kr. för bl.a. personalulbildning och resor, 320 000 kr. för drifl av elt planeral nytt ADB-system på egen dalor och 739 000 kr. för ökade hyreskoslnader.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag har anfört och till sammanställningen hemställer jag alt regeringen föreslår riksdagen

all till Datainspektionen för budgetåret 1987/88 anvisa elt förslagsanslag av 1 000 kr.

G 3. Brottsförebyggande rådet: Förvaltningskostnader

1985/86 Utgift 7 332 783 1986/87 Anslag 7 201 000 1987/88 Förslag 7 775 000

Brottsförebyggande rådet (BRÅ) har lill uppgifl att främja brottsförebyggande insatser inom olika områden av samhällsverksamheten samt att verka för en samordning av samhällets och enskildas insatser mot brott.

BRÅ leds av en styrelse. Hos rådet finns etl kansli, som förestås av en kanslichef. Inom kansliet finns en utredningsenhet och en forskningsen het. Till rådet är knutna en vetenskaplig grupp samt ett varierande antal arbetsgrupper. 105

----------------------------------------------------------- Prop. 1986/87:100

1986/87 Beräknad ändring 1987/88 p-i a

Föredraganden

Personal

Summa

Anslag Förvaltningskostnader

(därav lönekostnader) Lokalkostnader

6 180 000

(4 911 000)

1 021 000

-223 000 (-176 000) +351 000

Summa

7 201 000

+574 000

Brottsförebyggande rådet

1. Huvudförslag budgetåret 1987/88 7 521 OOOkr. De besparingar som rådel redovisar innebär atl anslaget efter prisoch löneomräkning minskas med 1 13 000 kr.

2. Pris- och löneomräkning m.m. 418 000 kr.

Föredragandens överväganden

Regeringen har den 16 oktober 1986 uppdragil åt en särskild utredare atl se över frågan hur brottsförebyggande rådets styrelse lämpligen bör vara sammansatt liksom frågan om vilka uppgifter som bör ankomma på rådets styrelse. I uppdraget skall också ingå att se över BRÅ:s funkiion och arbetssätt samt dess organisatoriska ställning visavi regeringen. Därvid - sägs det i uppdraget - är det av särskilt intresse atl få belyst gränsdragningsproblem geniemot den reguljära högskoleforskningen. Utredningsmannen bör vidare belysa hur särskilda uppdrag åt rådet som beslutas av regeringen kan fullgöras inom ramen för den löpande verksamheten. Översynen skall redovisas senast den I januari 1988. Utredningsarbetet kan, om så befinnes lämpligt, redovisas etappvis.

Utredningsmannen har för avsikt att senast i maj 1987 lill justitiedepartementet redovisa sin syn på styrelsens sammansättning. Del bör därefter ankomma på regeringen atl la ställning i frågan.

Jag godtar rådets förslag om en planenlig real minskning av utgifterna med 1,5 % för budgeiårei 1987/88 enligt det ireåriga huvudförslag som fastlades inför budgetåret 1986/87.

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget för nästa budgelår till 7 775 000 kr.

Hemställan

Jag hemsläller atl regeringen föreslår riksdagen

alt till Brollsförebyggande rådel: Förvaltningskostnader för budget året 1987/88 anvisa etl förslagsanslag av 7 775 000 kr. 106

G 4. Brottsförebyggande rådet: Utvecklingskostnader Prop. 1986/87:100

Bil. 4

1985/86 Utgift 3 953 386 Reservation 15 385 1986/87 Anslag 3 729 000 1987/88 Förslag 3 841 000

Från anslaget betalas kostnader för utrednings- och utvecklingsarbete samt för information.

Brottsförebyggande rådet

1. Huvudförslag 3 801 OOOkr.

2. Prisomräkning m.m. 130 000 kr.

3. Huvudförslaget innebär enligt rådet en minskning av verksamheten, som skulle ge en besparing med 58 000 kr.

Föredragandens överväganden

För nästa budgetår bör anslaget föras upp med 3 841 000 kr.

Hemställan

Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

atl lill Brottsförebyggande rådel: Utvecklingskostnader för budgetåret 1987/88 anvisa etl reservationsanslag av 3 841 000 kr.

G 5. Bokföringsnämnden

1985/86 Utgift 1 293 383 1986/87 Anslag 1 686 000 1987/88 Förslag 2 756 000

Bokföringsnämnden har till uppgifl alt främja ulvecklingen av god redovisningssed i företagens bokföring och offenlliga redovisning.

Nämnden består av en ordförande och nio andra ledamöier. För varje annan ledamoi än ordföranden finns en ersättare. Hos nåmnden finns etl kansli med en chef.

1986/87 Beräknad ändring 1987/88

Föredraganden

Personal

Summa

1 Anslag

Förvaltningskostnader (därav lönekostnader) Lokalkostnader

1 596 000

(1 005 000)

90 000

( + +

040 000

310 000)

30 000

Summa

1 686 000

070 000

107¶Bokföringsnämnden Prop. 1986/87:100

I sin anslagsframslällning erinrar bokföringsnämnden om atl nämnden °''- fått en delvis ny sammansättning fr.o.m. den I januari 1986. Bl.a. fick nämnden en ny ordförande. En ny chef för kansliet utsågs i slutet av januari 1986 med heltidsljänstgöring fr.o.m. den 1 juli 1986. En handläggartjänsl som inrättades den 1 januari 1985 har varit vakanl fram till den I september 1986. Problem att rekrylera kompetent personal till kansliet har förelegat en följd av är. Hur delta problem löses är hell avgörande för hur nämnden skall kunna fullgöra sina arbetsuppgifier.

1 anslagsframställningen anmälde därför nämnden att en översyn av verksamheten pågick och att resultatet av detta arbete kunde föranleda kompletteringar av framställningen.

I november 1986 har nämnden enhälligt beslutat att genomföra omfattande förändringar av verksamheten. I en skrivelse till justitiedepartementet med kompletteringar till anslagsframslällningen har nämnden angett atl förändringarna i korlhel innebär följande.

Verksamheten har hitlills i huvudsak slyrls av slumpmässigt inkommande ärenden. Den framtida verksamheten skall inriktas på att ge nämnden en övergripande och samordnande funktion pä redovisningsområdet. Häri ligger alt la iniliativ till ålgärder på cenirala redovisningsområden. Dessa frågor kan sedan handläggas såväl inom som ulom nämnden. Resurserna koncenlreras till atl utarbeta rekommendalioner och uttalanden.

Nämnden skall inrikta sig på att verka för en ökad jämförbarhet i den exierna redovisningen. Andra centrala arbetsuppgifier är sambandet lill skattelagstiftningen och policyfrågor rörande normgivningen på redovisningsområdet.

Kansliels ställning i organisationen försiärks. Ytterligare handläggare tillkommer. Nuvarande arbelsgruppsindelning upphör. Nämnden fastlägger riktiinjema för arbetet. Kansliel och i olika frågor utsedda arbetsgrupper arbetar med genomförandet.

Nämndens ledamöier får ett större ansvar att la initiativ lill frågor för handläggning i nämnden.

Nämndens hittillsvarande publicering av anvisningar och cirkulär upphör och ersätts av två publikationsserier. 1 den ena serien. Uttalanden, ges svar i mindre frågor av allmänt inlresse. Den andra serien, Rekommendalioner, skall behandla frågor av stor principiell betydelse.

De beslutade förändringarna kräver att nämnden kan anlita kvalificerade konsulter under ca 1 000 limmar per år. Genomförandet av den nya verksamhetsinriktningen bör ske så snart som möjligt och senast nästa budgetår. En utvärdering av den nya verksamhelen görs år 1989.

Den kompletterade anslagsframställningen innebär såvitt gäller anslag till nämnden bl.a. följande.

Med hänvisning till sina överväganden om verksamhetens framtida inriktning och omfattning beräknar nämnden inte något huvudförslag för budgetåret 1987/88. För atl genomföra del av nämnden beslutade ålgärdsprogrammet yrkas förstärkning med medel för en handläggar- '*S

tjänst (-1- 250 000 kr.), för ökade insalser av kvalificerade konsulter Prop. 1986/87:100 (-I- 700 000 kr.) och för övriga uigifier bl.a. för resor (-I- 15 000 kr.). Bil. 4

Föredragandens överväganden

Bokföringsnämnden har nu verkal i drygt tio år. Den av nämnden företagna översynen av sin verksamhet ligger väl i tiden och ansluter lill de allmänna riktlinjer som gäller för kontinuerlig omprövning och förnyelse inom den offentliga sektorn. Nämndens enhälliga beslul om ändring av verksamhetens inriktning synes motsvara de förändrade krav på nämnden som numera finns. Särskilt värdefulll är enligt min mening att nämnden lyfter fram arbetet med generella redovisningsfrågor som har storl allmänt intresse och som har betydelse även för skattelagstiftningen och dess tillämpning.

Nämnden har länge hafl svårt atl rekrylera kompetent personal till sitl kansli. Under budgetåret 1986/87 har nämnden erhållit särskilda resurser för att underlätta personalrekryteringen. De i ätgärdsprogrammet beslutade ålgärderna för alt höja nämndens kompetens kräver ökade resurser för personal och konsullinsatser. Dessa resurser bör tilldelas nämnden.

Med hänsyn till den ändrade verksamhetsinriktningen bör bokföringsnämnden undantas från huvudförslaget för näsla budgetår. Jag beräknar därutöver 240 000 kr. för ytterligare personal, 700 000 kr. för konsullinsatser och 15 000 kr. för andra kostnadsökningar. Resursförstärkningarna finansieras genom omprioriteringar inom justitiedepartementets verksamhelsområde.

Hemställan

Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att regeringen

föreslår riksdagen

att till Bokföringsnämnden för budgelåret 1987/88 anvisa elt förslagsanslag av 2 756 000 kr.

G 6. Brottsskadenämnden: Förvaltningskostnader

1985/86 Utgift 2 479 826 1986/87 Anslag 2 707 000 1987/88 Förslag 2 818 000

Brottsskadenämnden har till uppgift atl pröva ärenden enligt brotts skadelagen (1978:413) om ersättning för skador på grund av broll. Nämnden beslår av en ordförande, två vice ordförande och tre andra ledamöier. Nämnden bilräds av elt kansli. 109

1986/87

Beräknad ändring 1987/88 Föredraganden

Personal

Summa

Anslag Förvaltningskostnader

(därav lönekostnader) Lokalkostnader

Summa

2 314 000

(1 728 000)

393 000

2 707 000

+ 91 000 (+ 68 000) + 20 000

+111 000

Brottsskadenämnden

1. Anslag 1987/88 2 727 000 kr.

2. Pris- och löneomräkning m.m. 20 000 kr.

3. En besparing enligt huvudförslaget skulle enligt nämnden innebära att anslaget efter pris- och löneomräkning minskas med ca 40 000 kr.

Föredragandens överväganden

Som jag förul nämnl har regeringen uppdragil åt en särskild uiredare alt se över brottsskadelagen. Avsikten är att man skall förbättra möjligheterna för brottsoffer att fä ersäitning från det allmännas sida. Uiredaren skall även undersöka om administrationen av brottsskadeanslaget kan förenklas i olika avseenden.

En planenlig real minskning av utgifterna med 1,7'Mi för budgetårel 1987/88 bör genomföras enligt det treåriga huvudförslag som fastlades inför budgeiårei 1986/87.

Med hänvisning lill sammanställningen beräknar jag anslaget till 2 818 000 kr.

Hemställan

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

all till Brottsskadenämnden: Förvaltningskostnader för budgeiårei 1987/88 anvisa ell förslagsanslag av 2 818 000 kr.

G 7. Brottsskadenämnden: Ersättning för skador på grund av brott

1985/86 Utgift 6 212 487 1986/87 Anslag 7 400 000 1987/88 Förslag 7 400 000

Från anslaget belalas ersäitning av statsmedel enligt brottsskadelagen (1978:413) för skador på grund av brott.

Brottsskadenämnden yrkar en höjning av anslaget med 200 000 kr.

110 Föredragandens överväganden Prop. 1986/87:100

Med hänsyn lill utgiftsnivån under budgeiårei 1985/86 anserjag alt Bil. 4 anslagsbeloppel för näsla budgetår bör vara oförändrat. Jag hemsläller att regeringen föreslår riksdagen

att till Brottsskadenämnden: Ersättning för skador på grund nv brott

för budgeläret 1987/88 anvisa etl förslagsanslag av 7 400 000 kr.

H. DIVERSE Prop. 1986/87:100

Bil. 4

H 1. Svensk författningssamling

1985/86 Utgift 6 094 706 1986/87 Anslag 6 660 000 1987/88 Förslag 6 960 000

Från anslaget betalas koslnadema för bl.a. tryckning av Svensk förfaltningssamling.

Med hänsyn till den beräknade anslagsbelastningen under budgetårel 1986/87 bör anslaget uppgå till 6 960 000 kr. under näsla budgelår. Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

atl till Svensk förjätiningssamling för budgetåret 1987/88 anvisa ett förslagsanslag av 6 960 00(1 kr.

H 2. Bidrag tiil utgivande av litteratur på förvaltningsrättens område

291 716

1985/86 Utgift

0 Reservation

1986/87 Anslag

50 000

1987/88 Förslag

50 000

Från anslaget belalas bidrag ull nämnden för ulgivande av förvaltningsrättsliga publikationer. Nämnden skall enligt sin instruktion (1946:412) främja lillkomslen av vägledande litteratur på förvaltningsrättens område. Statens inkomster av verk, som har utarbetats eller utgetls med bidrag från delta anslag, avräknas från anslaget.

Nämnden för utgivande av föi valtningsrättsliga publikationer beräknar medelsbehovet till 60 000 kr.

Med hänsyn till den beräknade omfattningen av nämndens verksamhet bör anslagsbeloppet under niista budgelår vara oförändrat. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag lill utgivande av litteratur på Jörvaliningsiäiiens område för budgetårel 1987/88 anvisa elt reservalionsanslag av 50 000 kr.

H 3. Bidrag till vissa internationella sammanslutningar m.m.

1985/86 Utgift 1 748 319 1986/87 Anslag 2 300 000 1987/88 Förslag 2 400 000

Från anslaget utgår bidrag till Världsorganisationen för den inlellek tuella äganderätten, till internationella institutet i Rom för unifiering av 112

privaträtten och till permanenla byrån för Haagkonferensen för inter- Prop. 1986/87:100 nationell privaträtt. Från anslaget betalas även Sveriges kostnader med Bil. 4 anledning av FN:s konvention om avskaffande av rasdiskriminering.

Från anslaget ulgår vidare medel till Sveriges bidrag lill kostnaderna för Nordiska samarbetsrådel för kriminologi samt medel till ell svenskt bidrag till det FN-anknulna kriminalpolitiska institutet i Helsingfors.

Anslagsbeloppet bör under näsla budgetår uppgå till 2 400 000 kr.

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

att lill Bidrag lill vissa Internationella sammanslutningar m.m. för budgelåret 1987/88 anvisa ett förslagsanslag av 2 400 000 kr.

H 4. Stöd till politiska partier

1985/85 Utgift 95 264 850

1986/87 Anslag 95 500 000

1987/88 Forslag 95 500 000

Medelstilldelning sker enligt lagen (1972:625) om statligt stöd lill politiska partier.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

atl tili Slöd till poliliska partier för budgetåret 1987/88 anvisa etl förslagsanslag av 95 500 000 kr.

H 5. Allmänna val

1985/86 Utgift 95 024 359

1986/87 Anslag 1 230 000

1987/88 Förslag 27 122 000

Från anslaget betalas statsverkets del av kostnaderna för valsedlar, valkuvert och andra valiillbehör samt betalas ersättning till vissa myndigheter och verk för bilräde i samband med allmänna val.

Riksskatteverket, som är central valmyndighet, föreslår att anslaget för budgetåret 1987/88 las upp med 27 122 000 kr. Beloppel avser kostnader bl.a. för planering och inköp av valmaterial för 1988 års allmänna val.

Jag biträder riksskatteverkets förslag.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Allmänna vaiför budgeiårei 1987/88 anvisa ett förslagsanslag av 27 122 000 kr.

8¶Rik.sdagen I9S6.'S7. I sam/. Nr 100. Bi/aga 4

Underbilaga 4.1

Statistiska uppgifter jämte kommentarer om brottsutvecklingen samt om verksamheten inom polisen, åklagarmyndigheterna, domstolarna och kriminalvården m.m.

Prop. Bil. 4

986/87:100

1¶Brottsutvecklingen

Det antal brott mol brottsbalken som har kommit till polisens kännedom har ökat under hela efterkrigstiden. Ar 1976 uppgick antalet brott mot brottsbalken lill drygt 683 000 medan anlalet år 1985 uppgick till nästan 895 000, dvs. en ökning med 31 % under tioårsperioden. Antalet anmälda brott mot annan lagstiftning har också ökat under större delen av denna lid. Under senare år har dock antalet sådana brott minskat. Av brotten mot annan lagstiftning svarar trafik- och narkotikabrotten för ungefär fyra femtedelar.

Ar Antal anmälda

brottsbalksbrott

Antal anmälda brott mot annan lagstiftning

547 542

570 610

643 405

683 279

716 367

683 646

698 171

760 911

760 614

805 569

799 457

845 706

894 396

927 289

107 841 104 666 112 000 115 949 127 993 119 629 117 937 167 366 175 211 178 189 159 670 137 469 123 953 109 508

Värdena för 1986 tia;- beräknats på grundval av utvecklingen t om. oktober 1986.

Brott mot brottsbalken har under den senaste tioårsperioden ökat med i genomsnitt 3,4 % per år medan brott mot annan lagstiftning ökat med omkring 2,2 % per år. För antalet regisirerade brott mot lagstiftning utanför brottsbalken kan myckel slarka variationer iakttas mellan olika år.

114¶Den genomsnittliga årliga förändringen i antalet anmälda brott Prop. 1986/87:100

mot brottsbalken under perioden 1976 - 1985 resp. 1981 - 1985 Bil. 4

är

1976-

1981-

1985 Våldsbrott

+4,2%

+5,1%

därav misshandel

-t-4,2%

+5,5%

därav rån

+5,6%

+2,5%

Tillgreppsbrott

+2,9%

+3,6%

därav inbrottsstöld

+0,9%

+0,8%

därav bostadsinbrott

+2,4%

+3,9%

därav inbrott i vind, källare

+2,8%

+4,8%

därav motorfordonstillgrepp

+0,4%

+2,8%

Bedrägeribrott

+8,5%

0.0%

därav checkbedrägeri

+9,3%

+4,1%

Övriga brottsbalksbrott

+2,8%

+4,2%

därav skadegörelsebrott

+3,2%

+4,7%

Av tabellen framgår att ökningstakten av de flesta brottsbalksbrott är högre under den senaste femårsperioden än under lioårsperioden 1976 - 1985. För rån, inbrottsstöld och bedrägeribrotl är dock förhållandet det omvända.

Forskningsenheten inom brottsförebyggande rådet (BRÅ) har utarbetal en rapport över brottsutvecklingen (BRÅ forskning 1986:4). I denna rapport ges bl.a. en översikt över utvecklingen under senare år i fråga om olika brott som har kommit till polisens kännedom. Rapporten innehåller däremot inte nägra prognoser över antalet brott som kan väntas komma till polisens kännedom under de närmaste åren. Viss hänsyn har tagits till denna rapport i den följande redogörelsen.

Planerings- och budgetsekretariatet inom justitiedepartementet följer utvecklingstendenserna vad gäller brottmålsprocessen i vid mening. Härvid studeras uppgifter i brottsanmälan, åtalsbeslut, dom och beslut om intagning i anstalt i kriminalvården. Resultaten av dessa studier har beaktats i framställningen.

I det följande kommenteras utvecklingen för olika grupper av brott bl.a. brottsbalksbrott och narkotikabrott. I tabeller redovisas uppgifter om brott anmälda år 1973 och senare. Siffrorna för perioden 1973 - 1985 är tagna direkt ur statistiska centralbyråns (SCB:s) definitiva årsstatistik. De siffror som anges för år 1986 är preliminära beräkningar som bygger på statistik för liden januari - oklober 1986.

1.1¶Våldsbrott

Prop, 1986/87:100 Bil. 4

Totalt

Därav rån

Därav misshandel

47 053

2 150

17 487

53 094

2 296

19 899

55 127

2 336

21 509

55 248

2 697

21 378

59 047

3 374

23 596

60 158

3 461

22 868

61 170

3 075

23 171

64 733

3 427

24 668

65 986

3 228

24 314

74 724

3 530

28 200

76 487

3 473

29 220

81 407

3 681

30 785

82 803

3 851

31 996

81 614

3 774

31 476

1¶Värdena för 1986 har beräknrits på grundval av utvecklingen t.o.m. oktober 1986.

Begreppet våldsbrott används här i en vid bemärkelse. Till våldsbrott räknas som i den officiella statistiken brott mot liv och hälsa samt andra gärningar som innebär direkt fara för individen. I dessa brott inräknas, förutom fullbordade gärningar, även försök och förberedelser.

Våldsbrotten har uppvisat en relativt jämn ökningstakt under åren 1973 till 1985. Ar 1985 utgjorde dessa nära en tiondel av brotlsbalksbrotten.

Särskilt om rån

Anlalet rån utgör knappt en halv procent av samtliga anmälda brottsbalksbrolt. Hitintills under 1980-ialet har antalet legat kring 3 500.

Nästan 80 procent av rånen är riktade mot privatpersoner. Gaturån är den dominerande formen av rän. Andelen rån med skjutvapen har legat på omkring 10 procent under de senaste tio åren.

Bank- och postrånen är få i förhållande till övriga rån. Under är 1985 var dessa 242, inbegripet försök och förberedelse. Dessa rånbrott har ökat under senare år. De förorsakar samhället ofta mycket stora förluster och är allvarliga eftersom de ofta begås med hjälp av skjutvapen.

16

Särskilt om misshandel Prop. 1986/87:100

Bil. 4 Antalet misshandelsbrolt har ökat i relativt långsam takt under 1980-talet. Sedan år 1982 uppgår den genomsnittliga ökningen till drygt 4 % per år.

Enligt BRÅ-rapporten finns det skäl alt tro atl de senasle årens ökningar av de registrerade misshandelsbroiten inte motsvaras av reella ökningar. En del av ökningen anser BRÅ bero på att kravet på angivelse för att åklagare skall kunna åtala misshandel på enskilt område avskaffades den I januari 1982.

Antalet fall av misshandel utomhus där offret inte tidigare har träffat eller på annat sätt känt den som utförde misshandeln har också ökat under senare år. Ar 1985 registrerades 9 688 misshandelsbrolt av della slag. Det är en ökning med 367 (4 %) jämfört med året innan. Av de 9 688 misshandelsbroiten avsåg 487 grov misshandel. Detta är en nedgång med 54 (10 %) jämfört med föregående år.

Antalet fall av misshandel utomhus där gärningsmannen är okänd för offret är högst i storstadsregionerna Stockholm, Göleborg och Malmö. Där har antalet fall ökat med 34 % under åren 1976-1986. För övriga riket är motsvarande siffra 25 %.

1.2¶Tillgreppsl:

)rott

Prop.1986/87: Bil. 4

:I00

Ar

Totalt

Därav

Inbrott i

Därav

inbrotts-

lägenhet

vind

motorfordons-

stöld

ellet villa

eller källare

tillgrepp

402 532

115 899

14 956

17 058

47 549

411 466

115 391

15 787

17 930

47 475

473 337

134 470

20 124

24 453

55 279

511 196

150 180

22 250

34 253

62 352

528 900

155 863

22 247

31 017

62 703

501 050

144 944

21 244

22 207

56 706

495 472

140 054

17 678

22 107

49 265

524 313

139 944

20 385

22 516

48 914

522 407

137 168

20 014

22 845

46 672

553 745

139 168

21 063

25 096

49 809

551 510

139 789

24 160

22 931

47 036

585 537

142 555

24 939

25 716

49 486

624 997

145 244

24 535

28 129

55 611

19861670 630

150 282

23 000

26 329

66 607

1¶Värdena för 1986 har

beräknatii pi

grundval

av utvecklingen

t.o.m.

oktober 1986.

Tillgreppsbrotten utgör nästan 70 procent av samtliga polisanmälda brottbalksbrott. Förutom de i tabellen redovisade brottsgrupperna ingår en mängd olika former av stöldbrott som inte rubriceras som inbrott, såsom snatteri.

Särskilt om inbrott

Inbrotten uppgår till ungefär en sjättedel av samtliga brottsbalksbrott. Förutom villa- och lägenhetsinbrott och inbrott i vind eller källare ingår här även inbrottsstöld i butiker, kiosker och skolor m.m.

Antalet inbrottsstölder under l:970-ialet uppvisar stora svängningar men har under de senaste fem åren legat på en nivå runt 140 000. För år 1986 pekar de preliminära siffrorna på att antalet inbrottsstölder kommer att hamna strax över denna nivå.

Särskilt om motorfordonstillgrepp

Flertalet molorfordonslillgrepp avser fullföljt tillgrepp av personbilar eller försök härtill.

Under år 1985 anmäldes cirka 56 000 motorfordonstillgrepp, Prop. 1986/87:100 vilket visar på en kraftig ökning (12 %). Bil. 4

Antalet molorfordonslillgrepp har lidigare under 1980-ialet legal på en nivå under 50 000. Antalet tillgrepp räknat per 10.000 registrerade motorfordon har dock sjunkit något under samma period. En del av biltillgreppen torde kunna ses som inslag i en yrkesmässig och organiserad hantering av begagnade bilar.

1.3¶Bedrägeribrott

Totalt

därav check

därav konto- och

bedrägeri

kreditkort

49 487

4 926

51 249

5 800

50 999

7 069

53 343

8 279

57 904

9 228

52 869

5 667

71 993

6 394

7 427

103 778

10 867

14 619

99 973

10 685

18 705

98 570

10 117

21 638

93 548

11 680

16 717

97 588

13 369

13 960

103 331

13 036

22 241

86 803

11 422

18 096

1¶Värdena för 1986 har beräknats p4 grundval av utvecklingen t.o.m. oktober 1986.

Av bedrägeribrotten svarar checkbedrägerierna i dag för omkring 12 procent.

Särskilt intresse tilldrar sig bedrägerierna som begås med hjälp av konio-och kreditkort. Från och med år 1979 särredovisas dessa i statistiken. Dessa bedrägeribrott tredubblades från år 1979 till år 1982 och ulgör numera den största enskilda gruppen bland bedrägeribroiten. Antalet kredit-och kontokortsbedrägerier år 1985 var 22 241, vilket är en markant ökning med 59 % i förhållande till föregående år.

1.4¶Övriga brottsbalksbrott

Ar Övriga brotts-

Därav skadegörelse

balksbrott

brott

1973 48 470

39 338

1974 54 801

45 771

1975 63 942

54 760

1976 63 492

54 901

1977 70 516

62 330

1978 69 569

61 305

1979 69 536

60 877

1980 68 087

59 057

1981 72 248

62 873

1982 78 530

68 278

1983 77 912

67 955

1984 81 174

71 999

1985 83 265

74 008

19861 88 242

78 992

1¶Värdena för 1986 har beräknats på grundval av utvecklingen t.o.m. oktober 1986.

Till övriga brottsbalksbrott räknas förutom skadegörelsebrott ett stort antal olika grupper av brottsliga beteenden som inte faller inom någon av de tidigare berörda kategorierna.

Särskilt om skadegörelse

Anlalet skadegörelsebrott har hitintills under 1980-taIet uppvisat en tilltagande ökningstakt. En mycket stor andel av dem som döms för skadegörelsebroU är tonåringar. En betydande del av skadegörelsen drabbar skolorna.

Ungefär 30 % av skadegörelsebrotten avser skadegörelse på motorfordon.

Närmare 15 % av de registrerade skadegörelsebrotten drabbar

stat, landsting och kommuner. Denna form av skadegörelser,

som minskat något under de senaste åren, orsakar samhället betydande kostnader.

1.5¶Narkotikabrottslighet

Prop. 1986/87:100 Bii. 4

Antal

Antal personer

Därav antal som

anmälda

som lagförts

godkänt straff-

narkotika-

för narkotika-

föreläggande

brott

eller dömts

21 872

3 839

2 326

20 153

3 654

2 523

22 015

4 368

2 601

18 845

4 457

2 688

22 127

4 750

2 994

21 763

4 957

3 166

23 956

4 517

3 315

62 011

6 420

5 219

69 923

8 196

6 838

70 612

8 173

6 926

51 397

7 074

5 991

40 130

6 149

5 341

37 568

6 067

5 246

33 139

1¶Värdet för 1986 har beräknats på grundval av utvecklingen t.o.m. oktober 1986

Tabellen avser brott mot narkotikastrafflagen (1968:64), narkotikaförordningen (1962:704) och narkotikabrott enligt varusmugglingslagen (1960:418).

Antalet anmälda narkotikabrott har legat på en relativt stabil nivå under hela 1970-talet. Ar 1980 ökade antalet anmälda brott kraftigl. Enligt BRÅ tycks riksåklagarens nya anvisningar för användning av ålalsunderlåtelser vid narkotikabrott samt den ökade serieuppklaringen (antal brott per misstänkt) vara de faktorer som spelat en avgörande roll för denna ökning. En annan förklaring lill ökningen är iroligen polisens insalser mol den s.k. gatulangningen under åren 1981 och 1982.

Under 1985 har antalet registrerade narkotikabrott fortsatt att minska och den sammantagna minskningen sedan toppnoteringen 1982 uppgår till cirka 33 000, vilket i det nårmaste innebär en halvering av antalet narkotikabrott. I BRÅ:s rapport menar man dock att den faktiska narkotikabrottsligheten inte har undergått några större förändringar under 1980-talet. För de senaste åren för BRÅ fram en hypotes om att narkotikamissbruket bland ungdomar har stagnerat och att en nedåtgående trend utvecklats. BRÅ påpekar dock att frågeställningen kräver en särskild analys.

9¶Rik.sdagen I986./S7. I sam/. Nr 100. Bi/aga 4

Även antalet personer sorn lagförts för narkotikabrott har Prop. 1986/87:100 minskat märkbart under perioden 1983-1985. Bil. 4

1.6¶Ekonomisk brottslighet

När det gäller den ekonomiska brottsligheten föreligger inte någon statistik. För närvarande pågår utvärdering av de åtgärder som föranletts av eko-kommissionens arbete. Regeringen har bl.a. givit ett uppdrag till BRÅ att utvärdera effekterna av vissa åtgärder mot ekonomisk brottslighet. En första delrapport ålerfinns i rapporten Kampen mot eko-brotten, del I Polisen (BRÅ forskning 1986:3).

1.7¶Den fortsatta utveckUngen

Inom departementet gjorda beräkningar pekar på en fortsatt uppåtgående trend för huvuddelen av brottsbalksbrotten med någon eller några procent per år. Beräkningarna bygger på en analys av utvecklingen av antalet anmälda brott under de senaste sexton åren och avser perioden 1987-1991.

Det bör framhållas att det är en mycket vansklig uppgift att göra prognoser på detta område. Brottslighetens utveckling beror av en mängd olika faktorer i samhället som inte har kunnat tas med i beräkningen.

2¶Verksamheten ino.m polisen, åklagarna, domstolarna

och kriminalvården

I det följande redovisas vissa siffror avseende verksamhet och arbetsbelastning inom rättsväsendet. Uppgifterna härrör i-huvudsak från de analyser som regelbundet görs i justitiedepartementet. Siffrorna tas därvid i stor utsträckning frän rättsväsendets informationssystem (RI). Vissa siffror är hämtade från myndigheternas anslagsframställningar.

Arbetet i de olika myndigheterna inom rättsväsendet hänger mycket intimt samman. I huvudsak går kedjan från polis via åklagare och domstolar till kriminalvård.

Antalet brott som anmäls lill polisen är cirka 1 milj. per år. Den siffran omfattar inte brott för vilka polisen direkt utfärdar ordningsförelägganden. Antalet sådana förelägganden utgjorde 177 138 år 1985. Siffran omfaltar inte heller flertalet strafförelägganden.

Endast en del av de brott som anmäls till polisen klaras upp.

I ungefär 35% av fallen kan en misstänkt person knytas till 122

brottet. Andelen uppklarade brott varierar med olika brotts- Prop. 1986/87:100

typer. Uppklaringen växlar även mellan skilda delar av landet. Bil. 4

För misshandel och andra våldsbrott uppgår andelen uppklarade

fall lill drygt 53 % medan endast 11 % av inbrottsstölderna

klaras upp. Ungefär vart fjärde rån och två av tre

bedrägeribrotl blir uppklarade.

Åklagarna fattar beslut om åtal mot ungefär 100 000 personer årligen. Till della kommer cirka 85 000 personer för vilka åklagare meddelar strafförelägganden. Åklagarna beslutar om ålalsunderlåtelser i drygt 25 000 fall per år. Antalet avskrivna och nedlagda mål är omkring 50 000 per år.

Allmän domstol dömer årligen cirka 14 000 personer till frihelsberövande påföljd, varav knappt två tredjedelar avser högst två månader. Anlalet personer som döms till böter är drygt 30 000. Andelen frihetsstraff varierar starkt mellan olika brottstyper. Vid rattfylleri ådöms fängelse i tre fall av fyra. Samma andel gäller för rån och grovt rån samt för grov misshandel. För grovt narkotikabrott döms till frihelsberövande påföljd i mer än 95% av fallen. Andelen domar med frihets-berövande påföljd har ökat för flera olika broltskategorier under senare tid.

Ar 1986 var den genomsnittliga längden av ådömda frihetsstraff i första instans omkring fem månader. Variationerna är dock avsevärda mellan olika slag av brott. För grovt narkotikabrott ligger t.ex. genomsnittet på knappt tre år och för narkotikabrott i övrigt på omkring fem månader. För rån och grovt rån är motsvarande siffra ett och halvt år, för grov misshandel ett år och två månader, samt för rattfylleri drygt en månad.

Brottsutredning och lagföring tar vanligen ganska lång tid. Tiden mellan dom och intagning i anstalt inom kriminalvården är i genomsnitl drygl fyra månader för icke häktade personer.

2.1¶Polisväsendet

Statistiken över antalet ingripanden och utryckningar inom polisväsendet bygger på de s.k. ingripandemeddelandena (IM). Statistiken ulgör ett komplement till siffrorna för antalet anmälda brott när det gäller att bedöma arbetsbelastningen inom polisväsendet, och då främst inom övervakningsverksamheten. IM utfärdas så snart ett polisingripande sker. Hur anlalet ingripanden har utvecklats sedan år 1979 framgär av nedanstående sammanställning.

123 År

Antal ingripande

Antal

meddelanden

gripna

1 161 375

216 469

1 184 211

226 050

1 161 470

224 857

1 185 291

231 563

1 195 708

216 289

1 247 468

195 606

179 877

2.2¶Åklagarna

Prop. Bil. 4

1986/87:100

Arbetsbelastningen vid åklagarmyndigheterna och de allmänna domstolarna påverkas av antalet anmälda brott och andelen därav som klaras upp. Den är vidare beroende av bl.a. förändringar i lagstiftningen. Till belysning av arbetsbelastningen hos åklagarna anges i följande tabell antalet misstänkta personer i mål hos åklagare under de senaste åren.

Period

Antal personer i

Antal mål i utgående balans

som Mål om brott Övriga

avser på vilket mål

år fängelse

kan följa

Totalt

Därav mål om brott på vilket fängelse kan följa

144 400

133 300

61 000

38 100

146 400

107 700

53 800

41 000

173 000

112 400

63 700

50 800

178 100

121 300

65 800

50 500

172 100

118 000

64 600

48 600

169 800

114 400

59 400

43 700

167 498

101 700

35 208

28 087

170 699

96 200

53 082

41 027

84 003

46 147

första

halvår

85 448

43 460

första halvår

Som framgår av tabellen har antalet bötesmål (övriga mål) minskat kraftigt mellan åren 1978 och 1979. Detta förklaras i första hand av att felparkering och fylleri har avkriminaliserats. För dessa brott användes tidigare strafföreläggande i viss utsträckning. Efter avkriminaliseringarna har emellertid antalet strafförelägganden i andra fall ökat, eftersom möjligheten alt använda strafföreläggande har vidgats.

2.3¶Domstolsväsendet Prop. 1986/87:100

Bii. 4 2.3.1 Domstolarnas arbetsläge

I uppgifterna om tingsrätterna och länsrätterna är antal över 1 000 avrundade till jämna hundratal.

85-01-01 - 06-30

86-01-01 -06-30

Allmänna domstolarna

Högsia domstolen

Inkomna mäl'

3 732

3 793

3 934

2 165

2 020

Avgjorda måP

3 591

3 860

3 767

2 013

2 082

Utgående balans

2 025

1 948

2 022

2 043

1 898

Hovrätterna

Inkomna mål

18 645

18 784

18 799

9 692

9 009

Avgjorda mål

18 182

18 598

18 736

9 634

9 201

Utgående balans

6 129

6 246

6 235

6 258

6 017

143 300

140 800

70 300

70 500

144 800

139 300

71 600

70 900

57 600

58 700

56 000

57 800

8 100

4 100

3 900

Tingsrällerna Inkomna tvistemål och brottmål 151 000

Avgjorda tvistemål och brottmål 153 500

Utgående balans tvis temål och brottmål 59 700 Inkomna fastighets- 7 200

mål

Avgjorda fastig- 7 000 7 100 7 700 4 000 4 100

hetsmål

5 700

6 100

5 800

5 900

95 800

103 000

50 000

53 400

187 500

405 200

195 800

204 000

21 700

21 800

11 400

10 300

19 400

21 400

10 900

10 100

10 400

10 900

11 000

Utgående balans fastig hetsmål 4 600 Inkomna mål om lagsök ning 90 900 Inkomna mål om betal ningsföreläggande 395 400 Inkomna domstols- 19 400 ärenden

Avgjorda domstolsären den 18 100 Utgående balans dom stolsärenden 8 200 Inskrivnings- ärenden 1965400 2204600 1985000 1140400 1168000 Gravations- och äganderättsbevis 545 500 524 300 460 600 258 600 279 600

utom skrifter

"984

85-01-01 - 06-30

86-01-01 -06-30

Prop. Bil. 4

986/87:100

Allmänna förvaltningsdomstolarna

Regeringsrätten

Inkomna mål

5 337

6 041

5 881

2 887

3 336

Avgjorda mål

4 597

5 677

5 896

3 271

3 137

Utgående balans

4 284

4 639

4 664

4 297

4 850

Kammarrätterna

Inkomna mål

32 849

31 073

29 378

15 446

14 731

Avgjorda mål

28 196

;:0 538

29 481

15 108

14 948

Utgående balans

24 849

25 459

25 454

25 876

25 328

Länsrätterna

Inkomna mål

171 233

160 739

151 386

92 593

84 328

Avgjorda mål

194 040

177 229

168 489

85 653

79 781

Utgående balans

212 449

195 158

177 440

210 840

181 919

Bostadsdomstolen och hyresnämnderna m.m.

Bosladsdomstolen

Inkomna mål 567 579 586 310 301

Avgjorda mål 587 574 525 282 364

Utgående balans 251 251 312 279 188

Hyresnämnderna

Inkomna ärenden 30 122 32 454 33 495 15 443 19 808

Avgjorda ärenden 31 146 31 194 30 951 14 483 18 423

Utgående balans 8 953 8 731 11275 9 691 12 653

A rrendenämnderna

Inkomna ärenden 2 579 1 723 I 868 1 154 1 894

Avgjorda ärenden 2 441 1971 1925 1208 1873

Utgående balans 1 185 869 812 815 831

Period

Tingsrätterna

Inkomna därav mål som enligt brottmål tingsrättsinstruktionen (1979:572) kan handläggas av notarie

Antal brottmål i balans

74 863

10 185

77 888

10 834

80 312

11 792

83 927

13 220

79 036

13 684

72 702

12 450

68 700

10 215

1985 första

34 519

4 978

halvår

34 361

5 086

23 941

25 035

26 587 28 501 26 400 23 951 23 976

22 430

23 680

126 Ar

Hovrätterna

Antal brottmål

Inkomna brottmål

balans

6 090

2 151

6 383

2 155

6 948

2 327

6 996

2 387

7 252

2 504

7 103

2 541

6 838

2 520

1985 första

3 743

2 543

halvår

3 536

2 495

Av tabellerna framgår att såväl antalet brottmål som kan

handläggas av tingsnotarie som anlalet övriga brottmål vid

tingsrätterna har sjunkit sedan 1983. Antalet brottmål som fullföljs till hovrätt har i slort selt legat stilla sedan år 1981.

2.4 Kriminalvården

Antalet intagna i kriminalvårdsanstalter minskade successivt

fram till år 1977, vilket medförde att ett slort antal anstalts platser lades ned.

Ar Kriminalvårdsanstalter Häkten Frivård

------------------------- ------------- Högsta Antal klienier

Nyintagna Högsta beläggningden 1 okt

1977 10 521 3 330 776 16 168

1978 11 208 3 479 832 16 298

1979 11 414 3 601 887 15 741

1980 12 272 3 603 1 003 15 750

1981 13 346 3 750 1 099 16 612

1982 13 835 3 783 1 108 17 767

1983 15 177 4 137 1 102 14 092

1984 14 647 3 669 916 12 200

1985 13 535 3 655 981 11 677

Preliminär uppgift, som Teringen kan vara något för låg.

grund av eftersläpning

regist-

Under åren 1978 - 1983 har intagningarna i kriminalvårds-anstalterna ökat kraftigt. Köproblem har uppstått under vissa perioder då antalet tillgängliga platser inte har räckt till. Den 1 juli 1983 genomfördes den s.k. halvtidsfrigivningen. Medelbeläggningen minskade därmed med ca 350 platser under budgetåret 1983/84 jämfört med föregående budgetår.

127¶Justitiedepartementet har i samarbete med kriminalvårdsstyrelsen studerat metoder för beräkning av behovet av anstaltsplatser inom kriminalvården på kort och lång sikt. En metod för bedömning av behovet på fem års sikt har redovisats' i SARI rapport 1983:1 Beläggningen vid kriminalvårdsanstalter sett i ett medelsiktigt tidsperspektiv. Med utgångspunki från denna metod har behovet för den närmaste femårsperioden beräknals i departementet. Beräkningarna visar en i storl sett oförändrad trend för den genomsnittliga anstaltsbeläggningen under den närmaste femårsperioden.

Diagram I BIöogningn pä analaltärna 1981/82-1985/80.

8888

n 2888

1981

1982

t 983 1 984 rIdpunkt

1985

1980

Nörvarond» kl i ankar TillgQngI I ga pI o t aar

3¶Rättsväsendets resurser för åtgärder mot brott Prop. 1986/87:100

Bil. 4 3.1 Olika typer av åtgärder

Samhällets åtgärder mot brott kan indelas på olika sätt beroende på syftet med indelningen. För en beskrivning av hur resurserna fördelas mellan olika ändamål kan en gruppering göras på följande sätt.

Förebyggande åtgärder riktade mot personer som inte är föremål för rättsväsendets ålgärder på grund av brott. Det är här fråga även om sådana åtgärder som är avsedda alt förbättra miljön i samhället i förebyggande syfte. Åtgärder av detta slag ankommer främst på andra än rättsväsendets myndigheler, bl.a. skolväsendet och socialtjänst- och arbetsmarknadsmyndigheterna.

Övervakning av regelefterlevnaden. Den syftar till att dels förhindra brott, dels upptäcka brott. Hit hör polisens övervakande verksamhet. Gruppen omfattar även exempelvis tull-och beskattningsmyndigheternas kontroll av att straffsanklionerade beslämmelser inom deras resp. verksamhetsområden efterlevs.

Brottsutredning och andra åtgärder i brottmålsförfarandet som krävs för att fatta beslul om reaktion mot brott.

Verkställandet av påföljder. Åtgärder av detla slag hör hemma i kriminalvården. Även andra organ har uppgifter på området, t.ex. exekutionsväsendet i fråga om böler.

Rehabiliterande älgärder. Härmed avses åtgärder som syflar lill alt ge personer som har begått brott bättre förutsättningar för anpassning i samhället. Åtgärder av detta slag vidtas av kriminalvårdsmyndigheterna och av organ inom socialvårds-, arbelsmarknads- och utbildningsområdena.

Utvecklingsarbete som är direkt målinriklat mol problem som rör åtgärder mot brott.

Samhället satsar stora belopp på ålgärder mot brott. Del är dock inte möjligt att presentera en fullsländig beräkning av kostnaderna för åtgärder av delta slag. Förutom inom justitie departementets område satsas stora resurser inom annan slallig verksamhet som, åtminstone delvis, har till syfle att förebygga och bekämpa brott. Även kommuner, landsting och näringsliv lägger ut avsevärda belopp årligen för ändamålet.

Kostnaderna inom rättsväsendet för åtgärder mot brott, dvs. i

första hand inom polis- och åklagarväsendet, de allmänna 129

domstolarna och kriminalvården, har emellertid kunnat beräk- Prop. 1986/87:100 nas. Bil. 4

De har fördelals på de tidigare berörda åtgärdsgrupperna. I vissa fall har schabloner använts eftersom beräkningsunderlaget är osäkert.

All polisverksamhet utom den som har samband med tillståndsgivning, passärenden och andra uppgifter av servicekaraktär kan ses som ett led i samhällets ålgärder mot brott. Hit hör också åklagarväsendets och kriminalvårdens funktioner liksom den del av domstolsväsendets verksamhet som rör brottmål. Den del av anslagen inom rättsväsendet som är avsedd för åtgärder mot brott uppgår lill 7,5 miljarder kr. för budgetåret 1986/87. I figur 1 är detta belopp fördelat på ålgärdsgrupper. Beloppet omfattar inte medel som förbrukas inom departementet och statliga kommittéer eller anslag för byggnadsverksamhet.

Som framgår av figur 1 uppgår kostnaderna för förebyggande åtgärder till drygt 76 milj.kr. Största poslen ulgör kostnaderna för polisens undervisning i skolorna i lag och rält samt i Irafik. Hit hör också BRA:s verksamhet ulom den rena forskningen och ulvecklingen. I delta sammanhang bör framhållas atl kostnaderna för brottsskadenämnden inte till någon del har medräknats.

Övervakningen av regelefterlevnaden avser polisens övervakningsverksamhet och beräknas kosta 3 071 milj.kr.

Det redovisade beloppel för brottsutredning och andra åtgärder i brottmålsförfarandet omfattar åtgärder inom polis- och åklagarväsendet samt domstolarna. Av beloppet 2 550 milj.kr. faller 1 790 milj.kr. på polisväsendet, 275 milj.kr. på åklagarväsendet och 485 milj. kr på domstolsväsendet, inklusive rättshjälpskostnader.

Kriminalvården svarar för de kostnader som i figuren har redovisats som verkställandet av påföljder och rehabiliterande åtgärder. Denna grupp av kostnader beräknas till 1 795 milj.kr.

Det utvecklingsarbete inom departementets område som tar sikle på åtgärder mot brott beräknas till sammanlagt 16,2 milj.kr., varav omkring 10 milj.kr. avser anslag till brottsförebyggande rådets (BRA:s) verksamhet. 1 beloppet ingår inte den forskning eller annat utvecklingsarbete som bedrivs i departementets kommittéer.

I jämförelse med föregående är har det toiala beloppet för

rättsväsendets åtgärder mot brott ökat med 10,9 procent. 130

Förebyggande PfOp. 1986/87:100

Bil. 4

åtgärder 76 milj. kr.

IJtvecklingsarbete 16,2 miij. kr.

Fig. 1: Kostnader för åtgärder mot brott inom justitiedepartementets område budgetåret 1986/87.

3.2¶Personalresurserna

Den 1 januari 1965 då polisväsendet förstatligades var antalet polismanstjänster 11 700 och antalet ijänster för övrig personal i polisväsendel 2100. Molsvarande siffror för budgeiårei 1984/85 var 16 200 resp. drygt 4800. Antalet polismanstjänster har alltså ökat med över 4 000 efter förstatligandet. För att få en bild över den faktiska utvecklingen i fråga om personalläget måste man emellertid ta hänsyn lill en rad faktorer. En av dessa är arbetstidsförkortningen. Uttryckt i årsarbetskrafler har omkring 2 200 polismanstjänster fallit bort sedan förstatligandet på grund av arbetstidsförkortning.

Utbildningsverksamheten har ökat kraftigt sedan år 1965. Det finns emellertid inte uppgifter som belyser detta för hela perioden efter förstatligandet.

De uppgifter som har återgetts nu ger vid handen att resursförstärkningen sedan år 1965 har varit begränsad när det

gäller personal som är tillgänglig för faktisk polistjänstgöring. Samtidigt måste naturligtvis beaktas att polisens arbete i hög grad har underlättats genom att utrustningen och utbildningen har förbättrats. Den renodling av polismannens arbele som har skett genom att uppgifter i stor utsträckning har flyttats över till administrativ personal har också haft betydelse. Ett annat led i utvecklingen som bör nämnas är de större bevakningsföretagens kraftiga expansion under början och mitten av 1970-talet.

Polismansutbildningen har ändrats fr.o.m. hösten 1985. En polisaspirant genomgår nu under fyrtio veckor en grundlägga nde utbildning, den s.k. grundkurs 1, vid polishögskolan i Ulriksdal.

Därefter följer ett och ett halvt års praktiktjänslgöring i polisdistrikt. Vidare skall en praktik inom något annat samhällsområde ingå i praktiktjänstgöringen.

I direkt anslutning till praktiktjänstgöringen följer en påbyggnadskurs om 20 veckor, grundkurs II, vid polishögskolan i Ulriksdal.

I följande sammanställning anges personalläget inom polisen. I tredje kolumnen i sammanställningen anges antalet polisaspiranter som har slutat sin utbildning men som inte har erhållil tjänst på s.k. personaltablå.

Sammanställning över personattågei m.m. vid polisväsendet 1986-11-03 (polispersonal utom chefskarriären)

Antal

Polisasp

Rekry-

Praktiktjg

vid

tjänster vakanser

med full-

terings

inkl.

gjord ut-

kader

KrimOrdn S:a

omsätt-

bildning

avd

nings'

va-

men utan

kanse

tjänst

(3)-(2)=

(1)

(2)

(3)

(4)

(5)

(6)

(7)

Sthlms pd

2 997

-H 110

109¶Gbgs pd

1 381

-H 168

44¶Malmö pd

-K 25

41¶Övriga pd

10 642

-K 603

205 Summa

15 927

1 314

-906

132¶Antalet anställda inom åklagarväsendet har ökat i begränsad Prop. 1986/87:100 utsträckning efter förstatligandet år 1965. Antalet tjänster är Bil. 4 nu drygt 1 200, varav ca 640 är åklagartjänster.

När det gäller de allmänna domstolarna saknas en löpande redovisning som visar hur stor del av personalresurserna som las i anspråk för brottmålen. Stickprovsundersökningar har emellertid lett fram till att denna andel är omkring 35 procent. Även om uppgifter saknas om hur andelen har förändrals under de senasle tio åren är det sannolikt att variationerna inle har varit särskilt stora. Antalet ijänster vid de allmänna domstolarna är nu omkring 4 400, varav omkring 1 000 domar tjänster.

Kriminalvården har nu drygt 5 700 tjänster. Av dessa är omkring 4 600 placerade vid kriminalvårdsanstalterna och omkring 750 inom frivården. Under den senaste tioårsperioden har kriminalvården tillförts drygt 900 tjänster. Av dessa har omkring 275 placerats inom frivården. Antalet lekmannaöverva kare inom frivården uppgår f.n. till omkring 6 700.

133 Register

Sid.

1 Översikt

ANDRA HUVUDTITELN

3 i Liigsliftningsfrågor 16 2 Åtgärder mot brott 30 3 Budgetförslagets huvudsakliga inriktning

Anslug kr.

A. Justitiedepartementet m. m.

31¶Statsrådsberedningen

31¶Justitiedepartementet

32¶Utredningar m. m. 32 E.xtra utgifter

32¶Information om lagsliftning m, m.

Summa

18 590 000

34 771 000

21 530 000

1 200 000

810 000

76 901 000

B. Polisväsendet

41¶Rikspolisstyrelsen 532 529 000 45 Polisverksamheten rörande brott mot rikets

säkerhet m. m. * 163 199 000

45¶Statens kriminaltekniska laboratorium 22 308 000

47¶Lokala polisorganisationen 4 953 784 000

51¶Utrustning m. m. för polisväsendet 188 786 000

53¶Underhåll och drift av motorfordon m. m. 113 024000

54¶Gemensam kontorsdrift m. m. inom kvarteret Kronoberg I 000

55¶Diverse utgifter 4 321000

56¶Byggnadsarbeten för polisväsendet 9 680 000

Summa 5 987 632 000

C. Åklagarväsendet

58¶Riksåklagaren

59¶Åklagarmyndigheterna

Summa

12 500 000 295 516 000

308 016 000

D. Domstolsväsendet m. m.

62¶Domstolsverket

64¶Allmänna domstolarna

71¶Allmänna förvaltningsdomstolarna

74¶Bostadsdomstolen och hyresnämnderna m. m.

75¶Utrustning till domstolar m. m.

76¶Byggnadsarbeten för domstolsväsendet

Summa

44 161 000 I 068 354 000 343 293 000 39 296 000 14 910 000 30 000 000

1 540 014 000

* Beräknat belopp.

134¶E. Kriminalvården

78¶Kriminalvårdsstyrelsen

79¶Kriminalvårdsanstalterna

88¶Frivården

89¶Maskin- och verktygsutrustning m. m.

90¶EngångsanskalTning av inventarier m.

90¶Utbildning av personal m. n.

91¶Byggnadsarbeten för kriminalvården

Summa

80 840 000

I 549 946 000

233 153 000

14 800 000 10 150 000

15 993 000 29 000 000

1 933 882 000

F. Rättshjälp m. m.

95¶Rättshjälpskostnader

96¶Rättslijälpsniimnderna

97¶Allmänna advokatbyråer: Uppdragsverksamhel 99 Allmänna advokatbyråer: Driftbidrag

99¶Vissa domstolskostnader m. m.

100¶Diverse kostnader för rättsväsendet

Summa

259 000 000

8 841 000

1 000

2 405 000

42 400 000

I I 000 000

323 647 000

G. Övriga myndigheter

IOI

Jusliliekanslern

102¶Datainspektionen

105¶Brottsförebyggande rådet: Förvaltningskostnader

107¶BrotisförebvfJgande rådel: Ulvecklingskostnader

107¶Bokföringsnämnden

109¶Brottsskadenämnden: Förvaltningskostnader

I 10 Brottsskadenämnden: Ersättning för skador på grund av brott

Summa

3 175 000 I 000 7 775 000 3 841 000 2 756 000 2 818 000

7 400 000 27 766 000

H. Diverse

Svensk författningssamling Bidrag till utgivande av litteratur på förvaltningsrättens område Bidrag till vissa internationella sammanslutningar m. m. Stöd till politiska partier Allmänna val

Summa Summa för justitiedepartementet

6 960 000

50 000

2 400 000 95 500 000 27 122 000

132 032 000 10 329 890 000

135 Sv

""'''-'O.k Stock

hol

m /9g 7

Bilaga 5 till budgetpropositionen 1987

Utrikesdepartementet

(tredje huvudtiteln)

Prop.

1986/87: 100 Bil. 5

Översikt

Utrikesdepartementets verksamhetsområde omfattar ärenden som rör förhållandet till och överenskommelser med andra siater, utrikeshandel och exporlfrämjande, Sveriges deltagande i FN och andra internationella organisationer, svenska insatser i det internationella utvecklingssamarbetet, nedrustningsfrågor, nordiskt samarbete, kontroll av tillverkning och utförsel av krigsmateriel, information om Sverige i utlandet, kulturutbyte samt skydd av svenska medborgares intressen i främmande länder. Dessa ärenden spänner över ämnesområden av allmänpolitisk, handelspolitisk, bi-slåndspolitisk, ekonomisk, kommersiell, rättslig, social, humanitär och kulturell nalur.

Till utrikesdepartemenlel hör utrikesrepresentationen med 116 lönade utlandsmyndigheter (ambassader, delegationer och konsulat) och 423 olönade konsulat. Under departementet sorterar bl. a. styrelsen för internalionell utveckling (SIDA), Beredningen för Internationellt Tekniskt Samarbele (BITS), kommerskollegium, exportkreditnämnden, importkontoret för u-landsprodukter, Sveriges exportråd och handelssekrelerarna samt Svenska institutet. Andra statsunderstödda organ såsom Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI), utrikespolitiska institutet och Sveriges Riksradios programverksamhet för utlandet erhåller anslag över Iredje huvudtiteln.

Med hänsyn lill det statsfinansiella läget präglas budgetförslaget av restriktivitet. Huvudförslaget har tillämpats med bara enstaka undantag. Biståndsramen ligger kvar på 1 % av bruttonationalinkomsten (BNI).

Utrikespolitik m. m.

Den internationella utvecklingen präglas alltjämt av spänningsförhållandet mellan slormaktsblocken. Detta är särskilt allvarligt mot bakgrund av den fortsatta kapprustningen, framför allt på kärnvapenområdel. Vårl egel närområde har i ökande grad berörts av denna utveckling.

Stormakternas motsättningar får återverkningar också på olika regionala konflikter. Dessa drabbar oftast länder som redan har stora problem i form av underutveckling, skuldkriser och omfattande miljö- och svältkatastrofer.

Samtidigt som vi i Sverige vill bevara och utveckla vårt eget samhälle,

1 Riksdagen 1986/87. I saml. Nr 100. Bilaga 5

söker vi utåt medverka i de internationella strävandena för en säkrare och Prop. 1986/87: 100 mer rättvis värld. Vi varken kan eller vill isolera oss från vår omvärld. Bil. 5

Sveriges säkerhetspolitik utforma;? i ett samspel mellan utrikespolitiken i vid mening och försvarspolitiken. Huvudlinjen ulgörs av neutralitetspolitiken, som innebär alliansfrihet i fred syftande till neutralitet i krig. Vår aktiva utrikespolitik syftar till avspänning, internationell nedrustning och fredlig utveckling. Denna politik understöds av ett starkt folkligt engagemang för fred och nedrustning.

I årets budgetproposition har de anslag som berör nedrustnings- och säkerhetspolitiska frågor sammanförts till litiera F. Nedrustnings- och säkerhetspolitiska frågor m. m. för att ge en samlad bild av de svenska åtgärderna inom detta område.

Vårt medlemskap i Förenta nationerna (FN) och de förpliktelser detta medför utgör en hörnsten i svensk utrikespolitik. Genom ett aktivt deltagande i FN-arbelel söker Sverige frimja FN:s möjligheter att bidra lill en fredlig utveckling och till att undanröja missförhållanden och orättvisor i världen. Sverige verkar för ett stärkt FN och för respekt för folkrätten och de mänskliga rättigheterna, stödjer avspännings- och nedrustningssträvandena samt framhåller utvecklingsfrågornas och det internationella miljö-vårdssamarbelets betydelse.

Folkrätten intar en viktig plats i svensk utrikespolitik. Inom departementet handläggs en slor mängd frågor på detta område såsom mänskliga rättigheter, havsrätt, miljörätt, rymdrätt och humanitär rätt. Förhandlingar förs och avtal ingås såväl med enskilda länder som multilateralt (t. ex. inom FN och Europarådet). Frågorna om mänskliga rättigheter får ökad belydelse, och Sverige förväntas aktivt siödja det arbete som bedrivs på della område, bl. a. av flera ideella organisationer. Omfattande uppgifter vilar på departementet i fråga om internationell rältshjälp såsom utlämning för broll och lagföring i hemlandet. Ärenden rörande bistånd till svenska medborgare, som hamnat i nödsituation utomlands, har ökal och har blivit mera komplicerade. De kräver betydande resurser både vid utlandsmyndigheterna och i departementet. Detsamma gäller ärenden rörande utlänningar, såsom viseringar, uppehålls- och arbetstillstånd och utredningar i flyklingärenden.

Den svenska utrikespolitiken kräver akliva insatser på en rad områden. Vår alllmer internationaliserade väild kommer även fortsättningsvis alt ställa ökade krav på våra utrikespolitiska insalser.

Biståndspolitik

Sveriges del i det internationella biståndssamarbetet uppgår lill 1 % av bruttonationalinkomsten (BNI). För budgelåret 1987/88 innebär delta alt 9 870 milj. kr. av statsbudgeien avsäits för inlernationellt utvecklingssamarbete. Beloppel innebär en ökning med 930 milj. kr. jämfört med innevarande budgelär. I den inlernalionella biståndsstatisliken är del fortfarande bara fyra länder, Sverige, Danmark, Nederiänderna och Norge, som uppnått FNs utbetalningsmål om 0,7 %av BNI. Förde västliga induslriländerna redovisas ett minskande bistånd i förhällande lill ländernas BNI.

Sverige tillhör de länder som ger störst bidrag till multilateralt bistånd. Prop. 1986/87: 100 Av det totala svenska biståndet går knappt en tredjedel till internationella Bil. 5 biståndsprogram. Stora ökningar föreslås för bidragen till FN:s utvecklingsprogram (UNDP), FN:s barnfond (UNICEF), FN:s befolkningsfond (UNFPA) samt världsbanksgruppen.

Flyktingsituationen i världen fortsätter att inge oro. Sverige lämnar ett omfattande och ökande stöd till flyktingar som behöver skydd och bistånd. Stödet lämnas bl. a. genom FN:s flyktingkommissarie (UNHCR) och FN:s hjälpprogram för palestinska flyktingar (UNRWA) samt genom ett stort antal enskilda organisationer.

Inom det bilalerala samarbetet ligger tyngdpunkten på ell långsiktigt utvecklingssamarbete med Sveriges 17 biståndsmottagadänder. Inom landprogrammen ges särskild vikt åt jordbruk och landsbygdsutveckling. Programmen har dessutom anpassats till den ekonomiska kris som flertalet u-länder befinner sig i. Upprustning, underhåll och drift av olika befintliga industrier och anläggningar prioriteras framför nyinvesleringar. Katastrofbistånd, regionala insatser och stöd genom folkrörelser och andra enskilda organisaiioner är andra centrala inslag i del bilaterala samarbetet.

Sveriges bistånd bygger på de fyra biståndspoliliska målen; resurstillväxt, ekonomisk och social utjämning, ekonomisk och politisk självsländighet samt demokratisk samhällsutveckling i mottagariänderna. Dessa fyra mål kan inte tillgodoses inom samtliga biståndsinsatser. Oftast är ett eller ett par av mälen vägledande för ett projekl eller program. Ökad vikl bör lastas vid arbete med demokratimålet, vilket snarare bör ses som en önskvärd rörelseriktning än elt närliggande slutmål. Sverige ger sannolikt redan i dag mer än flertalet andra givarländer slöd till insatser och program som befrämjar den demokraiiska samhällsutveckling i väriden.

Miljöproblemen i u-länderna växer. Det finns en ökad insikt om att miljöförstöringen i u-länderna har delvis andra orsaker än i i-länderna. Ansvarei för u-ländernas politik för att bevara och förbättra miljön ligger dock på u-länderna själva. Alla möjligheter bör tas till vara att i del bilalerala samarbetet och i internationella organisationer verka för att öka de enskilda u-ländernas medvetenhet om miljöaspekternas betydelse i ulvecklingen. U-länderna själva måsle på sikl beakta miljöfrågorna som självklara inslag i den nationella planeringen.

Siluationen för länderna i södra Afrika fortsätter atl förvärras. Finansiella problem, minskad exporl, minskat bistånd och snabbi växande befolkning gör att situationen i regionen är kritisk. Till delta kommer den poliliska krisen i regionen och Sydafrikas sabotage och deslabiliseringsål-gärder som särskilt drabbar länderna som omger Sydafrika. En mycket stor andel av det svenska biståndet, 43 %, går redan i dag till länder i södra Afrika. Biståndet sker dels genom direkl bilateralt landsamarbete och dels genom regionala insatser inom Southern African Developmeni Coordina-lion Conference (SADCC). Vidare ges etl omfattande humanitärt stöd saml katastrofbistånd. Belydande ökningar av biståndet till denna region föreslås för budgetårel 1987/88.

Handelspolitik Prop. 1986/87: 100

Bil 5 Den svenska exporten utvecklas fortsatt gynnsamt. Handelsbalansen visar

ett betydande överskott; för år 1985 uppgick det till 16 miljarder kr. och för

år 1986 beräknas överskottet till ca 34 miljarder kr. Denna gynnsamma

utveckling förminskar emellertid inte angelägenheten om att uppnå en

långsiktig balans i utrikesbetalningarna, med fortsatta stora anslrängningar

från näringslivet och samhället för att öka exporten.

Regeringens ansträngningar för att förstärka det västeuropeiska samarbetet inom handel och ekonomi samt forskning och utveckling fortsätter. Frihandelsavtalen mellan Sverige och Europeiska gemenskaperna (EG) fungerar väl. I takt med att EG har visat ett allt mer stigande intresse av att utvidga och utveckla kontakterna med länderna inom Europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA) har EFTA:s roll i detta sammanhang blivit allt viktigare. En viktig komponent i samarbetet inom Västeuropa har varit tillkomsten av EUREKA-samarbetet, där såväl EG- som EFTA-länderna deltar.

För ett litet och utrikeshandelsberoende land som Sverige är det av avgörande betydelse att kunna avsätta varor och tjänster på utlandsmarknaderna med ett minimum av hinder. Mot denna bakgrund är det synnerligen betydelsefullt att medlemsländerna i Allmänna tull- och handelsavtalet (GATT) i september 1986 fattade elt enhälligt beslut om att lansera en ny multilateral förhandlingsrunda. Denna s. k. Uruguay-rundan kommer att bidraga till att stärka motståndskraften mot de starka protektionistiska strömningar, som fortfarande finns i många länder.

Att utveckla Norden som hemmamarknad är ett av huvudmålen för samarbetet mellan de nordiska regeringarna. Särskild vikt läggs vid att avveckla icke-tariffära handelshinder. Elt förslag i detta syfte från Nordiska ministerrådet kommer att presenteras vid Nordiska rådets session 1987.

Syftet med den svenska tekopoliliken är atl skapa en på sikt livskraftig industri som kan stå på egna ben och för vilken handelspolitiska skyddsålgärder är obehövliga. Under ännu en tid måste dock extraordinära insatser till stöd för tekoproduktionen bibehållas. Den svenska industrin bör alltså förbereda sig på ett läge där den internationella konkurrensen på den svenska marknaden blir mer intensiv.

Den svenska Sydafrika-politiken har skärpts ytterligare under år 1986. Bl.a. som ett resultat av de ålgärder som har införts i della avseende -såsom förbud mol införsel av jordbruksprodukter från Sydafrika - har handeln med Sydafrika kraftigt reducerats.

Med hänsyn till kravel på långsiktig balans i utrikesbetalningarna föreslås den exportfrämjande verksamheten, som bedrivs inom Sveriges exportråd, handelssekreterarna och utrikesförvaltningen, under budgetåret 1987/88 erhålla ca 232 milj. kr.

Sverigeinformation

För information om Sverige i utlandet anvisas medel för informationsverk samhet som bedrivs i första hand av utrikesdepartementet. Svenska insti tutet och Sveriges Riksradios ullandsprogram. 4

Regeringen avser senare lägga fram förslag om målsättning och ny Prop. 1986/87: 100 inriktning för Sveriges Riksradios utlandsprogram på grundval av det Bil. 5 betänkande som lagts fram av den särskilda utredningsman som tillkallats av chefen för utrikesdepartementet.

En översyn av riktlinjerna för det allmänna informations- och kulturutbytet med utlandet har påbörjats. Översynen beräknas bli klar under budgetåret 1987/88.

Utrikesförvaltningen

Den internationella utvecklingen under senare år har understrukit Sveriges beroende av omvärlden. I detta läge ställs allt större krav på utrikesförvaltningens organisations- och personalutveckling.

Inom ramen för ett långsiktigt besparings- och rationaliseringsarbete omprövas ständigt resursanvändningen. En rad reformer och uiredningar de senaste åren har inriktats på att höja förvaltningens effektivitet. Av särskild betydelse i detta sammanhang är förvaltningens administrativa utveckling och införandet av datorstöd i verksamheten.

Förändringar, nedläggningar, minskningar och nyetableringar har under senare år berört flera utlandsmyndigheter. Under innevarande budgetår har en ambassad inrättats i Oman och en delegation upprättats i Wien vid det tredje uppföljningsmötet med den europeiska säkerhets- och samarbelskonferensen (ESK) som inleddes i november 1986.

Sammanställning

Förslag till anslag inom utrikesdepartementets verksamhetsområde framgår av följande sammanställning. I årets budgetproposition har flera anslag upptagits under andra littera än föregående är. En sammanställning som även inkluderar förändringstal skulle därför bli missvisande. Beloppen har avrundats och anges i milj. kr.

Anvisat

Förslag

Förändring

1986/87

1937/88

A. Utrikesdepartementet

m. m.

1 152,6

B. Bidrag till vissa

internationella

organisationer

310,6

C. Internationellt ut-

vecklingssamarbete

9 680,3(1)

D. Information om

Sverige i utlandet

m. m.

97,3

E. utrikeshandel och

exportfrämjande

338,3

F. Nedrustnings- och

51,6

säkerhetspolitiska

frågor m. m.

Totalt för utrikes-

departementet

10 673,1

11 630,7

+ 957,6

(l)Exkl. avräkningar (189,6 milj.kr.) för biståndsändaraål tmder andra anslag.

Utrikesdepartementet Prop. 1986/87: loo

Bil. 5 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 18 december 1986

Föredragande: statsrådet Andersson såvitt avser frågorna under littera A punkterna 1-7, 9-13, B punkterna 1, 3 och 8, D och F; statsrådet Hellström såvitt avser frågor under littera A punkl 8 och B punkt 2;

statsrådet Hjelm-V/ailén såvitt avser frågor under littera C; statsrådet Gradin s;åvitt avser frågor under lillera B punkterna 4-7 och E.

Anmälan till budgetpropositionen 1987 Utrikespolitik

På det politiska området kännetecknas den internationella utvecklingen alltjämt av misstro mellan de ledande stormakterna Förenta staterna och Sovjetunionen. Även om dialogen mellan dessa nu återupprättats och förhandlingar pågår i Geneve onri centrala nedrustningsfrågor, kvarstår spänningsförhållandet mellan stormakterna och deras resp. militärallianser. Dessa motsättningar får återverkningar också på många andra intemationella problem. De återspeglas inte minst i de regionala konflikterna i flera delar av världen. De försvårar också försöken att finna globala lösningar på de stora ekonomiska problem som slår mycket hårt mot tredje världens länder. Särskilt allvarliga blir dessa stormaktsmotsättningar mol bakgrund av den fortsatta utvecklingen på kärnvapenområdet. Även kapprustningen i fråga om konventionella vapen inger oro. Motsättningar mellan stormaktsblocken kommer sarmolikt att bestå under överskådlig tid, vilket i sin tur medför ett rustningsläge på hög nivå.

Mot denna bakgrund har under de senaste åren utvecklats ett antal regionala kriser, som i sig varit allvarliga, men som dessutom inneburit en risk för spridning och stormaktsengagemang. En viss tendens kan dock förmärkas till att Förenta Staterna och Sovjetunionen söker förhindra att regionala konflikter leder till verkligt allvarliga motsättningar dem emellan. I Mellanöstern, där kriget varit ständigt närvarande eller överhängande, är den israelisk-palestinska frågan allljäml ett grundläggande problem. Ingen förbättring av den tragiska situationen i Libanon har kunnat skönjas. I samma region utkämpar Irak och Iran sedan mer än sex år ett för båda staterna förödande krig. Ungefär lika länge har den sovjetiska interventionen i Afghanistan pågått och lelt till stora förluster i människoliv och svåra flyktingproblem. Även den långvariga konflikten i Kampuchea har förorsakat stora flyktingströmmar, en utveckling som kan förmodas fortgå så länge som den vietnamesiska militära närvaron fortsätter.

Även på andra håll pågår konflikter, på vilka man inte skymtar något snabbt slut. 1 Sydafrika har situationen förvärrats. Den sydafrikanska

regeringen visar ingen vilja atl avskaffa apartheidsystemet. Det interna Prop. 1986/87: 100 förtrycket har skärpts, samtidigt som de militära och ekonomiska pålryck- Bil. 5 ningarna mot grannländerna ökat. Konflikterna i Centralamerika måste lösas via förhandlingar. Problemens grundorsaker är ekonomiska och sociala missförhållanden. I hela Latinamerika har de ekonomiska problemen förvärrats av den djupgående skuldkrisen.

Alltjämt gäller atl misstron mellan stormakterna får en särskilt allvariig dimension för den händelse kriser och konflikter ulvecklas i Östeuropa. Den latenta spänningen mellan sovjetiska krav och nationella aspirationer kvarstår.

Frågan hur dessa problem handhas blir också avgörande för Iredje världens utveckling. Sprängkraften i de missförhållanden och obalanser som råder där är mycket stor. Deras humanitära dimensioner berör oss starkt. Miljö- och svältkatastroferna i Afrika under 1980-talet är de mest omfattande i modern tid. Kombinationen av minskad livsmedelsproduktion i flera afrikanska länder, snabb befolkningstillväxt och urbanisering kan komma att ställa många länder inför mycket svårlösta samhällsproblem.

Såväl krigssituationer som en okontrollerbar samhällsulveckling får många negativa följdverkningar, såsom eftersättande av grundläggande mänskliga rättigheter, flyktingströmmar och uppkomsten av politiska ytterlighetsriktningar.

Den svenska säkerhetspolitikens mål är atl i former som vi själva väljer bevara nationellt oberoende och fred. Delta innebär att vi inom våra gränser vill värna och utveckla vårl samhälle i alla hänseenden efter våra egna värderingar. Utåt vill vi verka för internationell avspänning och fredlig utveckling och därmed minska riskerna för att Sverige dras in i krig och konflikter. I det syftet blir målet att bidra till fortsatt lugn och stabilitet i Norden av särskild vikt.

Sveriges säkerhetspolitik utformas väsentligen i ett samspel mellan utrikespolitiken i vid mening och försvarspolitiken. Huvudlinjen i denna politik är neutralitetspolitiken, dvs. alliansfrihet i fred syftande till neutralitet i krig. Vår aktiva utrikespolitik syftar till avspänning, internationell nedrustning och fredlig utveckling.

Sveriges säkerhet är i hög grad beroende av den internationella utvecklingen i stort, särskilt utvecklingen i närområdet. Detta gäller inte minst i ett läge då det nordeuropeiska och nordatlanliska områdets strategiska betydelse ökat. Detta släller större krav på vårt underlag för säkerhetspolitiskt inriktade analyser och beslut.

Nordeuropas och Nordatlantens ökade strategiska betydelse har bl.a. yttrat sig i en alltmer omfattande spanings- och övningsverksamhet i områdel. Svenskt territorium har utsatts för upprepade, allvarliga kränkningar. Kraven på kvalificerad analys av olika fredstida hot mot Sveriges säkerhet kvarstår.

Vär sirävan att bidra till ansträngningarna att nedbringa spänningarna mellan de ledande militärmakterna och minska rustningarna utgör i dag en viktig del av den svenska utrikespolitiken. Denna strävan syftar till en syn på säkerhet och samarbete där det gemensamma intresset av fred och 7

mänsklig överievnad samt ekonomisk och social utveckling ställs före ett Prop. 1986/87: 100

säkerhetsbegrepp som syftar till säkerhet endast för enskilda länder på Bil. 5

andra länders bekostnad. Den svenska utrikespolitiken verkar därför för

utvecklingen av ett brett bilateralt och multilateralt samarbete på många

områden. Tillgången på erfaren och kompetent diplomatisk och teknisk

expertis har varit och förblir en nödvändig förutsättning för att förverkliga

denna politik.

Kärnvapenfrågorna intar en central plats i vår nedrustningspolitik. Detta är självklart med tanke på att kärnvapnen utgör ett hot mot mänsklighetens överlevnad. Inom femkontinentinitiativet verkar Sveriges statsminister, tillsammans med stats- och regeringschefer från ytterligare fem nationer, för ett heltäckande provstopp och för att hejda en kapprustning i rymden. Vid nedrustningskonferensen (CD) har Sverige, ofta i samarbete med alliansfria stater, lagt fram förslag som syftar till att förhindra en accelererande kärnvapenkapprustning och i stället få till stånd väsentliga reduktioner av arsenalerna. Sverige verkar också aktivt inom FN:s ram för bl. a. förslag om frysning av kärnvapen och ett fullständigt provstopp. Särskild uppmärksamhet ägnas möjligheterna att övervaka ett provstopp. Även i FN och CD arbetar Sverige för att få till stånd avtal som förhindrar en hotande kapprustning i rymden. Under år 1987 kommer Sverige, som ordförandenation, att göra ytterligare ansträngningar för att påskynda förhandlingarna i CD om ett totalförbud mot kemiska vapen.

Sverige fortsätter att verka för en kärnvapenfri zon i Norden. Syftet med zonen är att förbättra de nordiska ländernas säkerhet. Samtidigt skulle den utgöra ett bidrag till strävandena att minska kärnvapnens roll i Europa. Sverige stöder vidare förslaget om en korridor fri från slagfältskärnvapen i Centraleuropa. Upprättandet av en sådan korridor skulle höja kärnvapentröskeln och utgöra en förtroendeskapande åtgärd.

Sverige är värd för den första fasen av konferensen om förtroende- och säkerhetsskapande åtgärder och nedrustning i Europa. Denna konferens ingår som ett viktigt led i arbetet inom den Europeiska samarbets- och säkerhetskonferensen (ESK), vars huvudmål är att stärka fred, säkerhet och samarbete samt främja mänskliga rättigheter. Stockholmskonferensens resultat har avrapporterats till ESK;s tredje uppföljningsmöte som inleddes i Wien den 4 november 1986. En svensk delegation har inrättats i Wien för den tid som detta möte pågår.

Sveriges engagemang i freds- och nedrustningsfrågor åtnjuter ett starkt folkligt stöd i vårt land. Det understöds av fredsorganisationer, kyrkor, fackliga, politiska och andra organisationer.

Med hänsyn till den betydelse nedrustnings- och säkerhetspolitiska frågor har föreslår jag att anslagen på detta område sammanförs under ett särskilt littera, benämnt littera F. Nedrustnings- och säkerhetspolitiska frågor m.m.

För Sverige förblir vårt medlemskap i FN och de förpliktelser som åläggs staterna enligt FN:s stadga en hörnsten i vår utrikespolitik. Stadgan ålägger staterna att lösa internationella tvister med fredliga medel och att avstå från hot eller användning av våld mot en annan stats territoriella integritet eller politiska oberoende. Sverige deltar i den internationella 8

diskussionen om hur FN skall stärkas. FN befinner sig i en akut finansiell Prop. 1986/87:100 kris. Sverige medverkar i det inom FN påbörjade reformarbete som syftar Bil. 5 lill att finna lösningar som säkerställer FN:s effektivitet och finansiella livskraft. Vi anser det vara väsenfligt att FN:s universella karaktär upprätthålls. En aktiv medverkan i FN-arbetet utgör en viktig del av den svenska säkerhetspolitiken. Vi fäster därför stor vikt vid att FN ges bättre möjligheter att fullgöra sin huvuduppgift alt upprätthålla internationell fred och säkerhet. Vårt engagemang i FN:s nedrustningsarbete, i FN:s biståndsverksamhet och uppbyggnaden av dess miljövårdsprogram, i arbetet för främjandet av de mänskliga rättigheterna, i FN:s fredsbevarande operationer samt vårt agerande mot kränkningar av FN-stadgans principer utgör också uttryck härför.

En alll viktigare uppgift är att i internationell samverkan vidta åtgärder för att bemäslra de stora miljöproblemen såsom försurning, ökenspridning och skogsförstöring. Sverige deltar aktivt i detta samarbete.

För Sverige förblir utvecklingen i Europa av central betydelse. Den påverkar oss ekonomiskt, kulturellt och säkerhetspolitiskt. Sverige har under efterkrigstiden aktivt deltagit i del europeiska samarbetet med de förbehåll som neutralitetspolitiken uppställer. Vi verkar aktivt för att gemensam säkerhet i Europa skall kunna skapas genom bilateral och multilateral utveckling av samarbetsstrukturer på bl. a. de ekonomiska, sociala, kulturella och humanitära områdena mellan Europas stater och att samtidigt de mililära motsättningarna minskas genom förtroende- och säkerhetsskapande åtgärder samt nedrustning. I synnerhet ter sig ett gemensamt europeiskt sätt att gripa sig an miljöförstöringen som nödvändigt. ESK-processen spelar i detta sammanhang en central roll.

Den västeuropeiska integrationen fortskrider. Spanien och Portugal har blivit fullvärdiga medlemmar i EG. Ytterligare steg har tagits mot en europeisk union och för att skapa en inre marknad med elt fritt flöde av varor och tjänster. Vårt förhållande till EG har funnit sin form. Men regeringen önskar fördjupa och utveckla detta samarbete på en rad områden. Nyligen träffades en ramöverenskommelse med EG om vetenskapligt och tekniskt samarbete.

Tillsammans med arton andra europeiska siater och EG-kommissionen deltar Sverige i EUREKA-samarbetet, som syftar till att genom gemensamma satsningar förstärka den europeiska kompetensen och konkurrenskraften på det högteknologiska området.

Sveriges medlemskap i Europarådet är en bekräftelse på vår starka förankring i de västerländska demokratiska idéerna och vårt stora intresse för den mångskiftande verksamhel som bedrivs inom Europarådets ram.

Den internationella terrorismen har under senare år vuxit i omfattning och kampen mot denna kräver ett ökat internationellt samarbete. Sverige stöder aktivt detta arbete inom internationella organisationer, i första hand FN och Europarådet.

Folkrätten, dess tillämpning och utveckling, intar en betydelsefull plats i svensk utrikespolitik. Ett centralt inslag på detta område gäller skyddet för de mänskliga rättigheterna. Sverige arbetar i olika internationella fora för att förstärka det internationella skyddet för mänskliga rättigheter och 9

verkar för att dödsstraffet skall avskaffas. Ett viktigt inslag i dessa strävan- Prop. 1986/87: 100 den är att utarbeta och följa upp efterlevnaden av internationella normer Bil. 5 för individens skydd. Det finns för närvarande fem FN-konventioner med tillhörande övervakningsmekanismer inom området för mänskliga rättigheter. För närvarande pågår utarbetandet av ytterligare två konventioner, en om barnens rättigheter och en om migrerande arbetares rättigheter. Utöver detta finns den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, som gradvis har utökats med skydd för nya rättigheter. Inom Europarådet arbetas dessutom pä en konvention mot tortyr som kommer att innebära längre gående förpliktelser än som följer av den konvention i samma ämne som antogs av FN:s generalförsamling hösten 1984. Andra viktiga folkrättsliga ämnen är havsrätten med tillhörande avgränsningsfrågor, miljörätten och rymdrätten.

Sverige ingår årligen ett antal avtal, fördrag och andra internationella konventioner med främmande makter. Förhandlingsarbetet kräver i betydande omfattning en traktaträttslig medverkan. Inom ramen för det internationella samarbetet på det straffrättsliga området visar Sverige också elt stort engagemang. Det rör sig här om utlämningsfrågor och om lagföring i hemlandet. Stora insatser görs för att svenskar som har dömts till fängelsestraff utomlands skall kunna las hem för att avtjäna straffet i Sverige. Genom utredningar om utländsk rätt och genom bistånd i arvs- och underhållsärenden får svenska medborgare stöd att hävda sin rätt i utlandet. Utrikesförvaltningen bistår även svenskar som hamnat i nödsituationer utomlands t. ex. sedan de råkat ut föj- olycksfall, sjukdom eller frihetsberövanden. Dessa frågor har blivit alltmera komplicerade i och med att svenska medborgare numera i större utsträckning förlägger sina utlandsresor utanför de traditionella turistmålen. Handläggningen av ärenden som rör utlänningar kräver stora resurser. Kalenderåret 1985 mottog utlandsmyndigheterna nära 22 000 ansökningar om uppehålls- och arbetstillstånd saml 140 000 ansökningar om visering. Den omfattande flyktinginvandringen medför stor arbetsbelastning för vissa utlandsmyndigheter.

Information om Sverige i utlandet

Sverige är ett land som tillhör ett litet språkområde. Samtidigt är det svenska samhället starkt beroende av kontakter med omvärlden för sin fortsatta utveckling. Informalion om Sverige i utlandet omfattar en mångfald olika kontakter och verksamheter. Syftet är att sprida kännedom om det svenska samhället samt väcka inlresse och förståelse för Sveriges syn på olika samhällsfrågor.

Informationsverksamheten gör det möjligt för Sverige att aktivt delta i ett ökat erfarenhetsutbyte mellan olika länder och kulturer. Det svenska kulturlivet är starkt beroende av kontakter och impulser utifrån. Forskning och vetenskapligt arbete förutsätter ett fritt utbyte av erfarenheler.

Det är ett utrikespolitiskt intresse att svenska ståndpunkter får gehör i utlandet och att Sverige finns med i den internationella dialogen. Ett mångsidigt person- och kulturutbyte bidrar på sikt till ökad förståelse mellan länder och folk. Sverigeinformationen kan vidare spela en viktig 10

roll för våra ekonomiska förbindelser och främja såväl export som turism. Prop. 1986/87: 100 Den allmänna sverigeinformationen i utlandet tjänar därmed ett långsiktigt Bil. 5 utrikes- och säkerhetspolitiskt intresse.

Det föreligger nu ett behov att se över de sedan tio år gällande riktlinjerna för det allmänna informations- och kulturutbytet mellan Sverige och utlandet. Därvidlag bör en utvärdering ske av de samlade statliga insatserna på området och av samspelet med verksamheter som inte omfattas av riktlinjerna, men som är väsentliga för Sveriges deltagande i det internationella erfarenhetsutbytet. En särskild utredare har tillkallats för att kartlägga hur de av riksdagen fasflagda riktlinjerna för det allmänna informations-och kulturutbytet med utlandet tillämpats i praktiken. Kartläggningen skall också avse hur sverigeinformationen inom övriga områden hittills fungeral. Utredaren skall mot denna bakgrund belysa framtida behov samt lämna förslag till en effektivare resursanvändning genom omprioriteringar och omdisponeringar av tillgängliga resurser.

En särskild utredare har i betänkandet (Ds UD 1986: 5) På våglängd med Sverige avgett förslag till inriktning av Sveriges Riksradios programverksamhet för uflandet. Betänkandet har nyligen remissbehandlats. Jag räknar med att på grundval av utredningsbetänkandet, och efter samråd med statsrådet Göransson, inom kort lägga fram förslag till målsättning och ny inriktning av utlandsprogrammen.

Högtidlighållande av 350-årsjubiléet av den svenska kolonin i Delaware äger rum under år 1988. Förenta Staternas kongress har förklarat år 1988 som "Nya Sverige-året". Förberedelserna i Sverige inför denna manifestation leds av en nationalkommitté med riksdagens talman som ordförande. De svenska insatserna samordnas av ett av staten och industrin gemensamt upptränat sekretariat. En omfallande verksamhet planeras i USA inom områden som kultur, samhällsinformation, teknik och induslri samt idrott.

Utrikesförvaltningen

Sveriges internationella beroende och vår vilja att spela en konstruktiv roll i det internationella samfundet är grundvalen för utrikesförvaltningens uppgifter. Dessa finns inom utrikespolitik, handelspolitik, internationellt utvecklingssamarbete, internationell rält, internationella miljöfrågor, konsulär och exportfrämjande verksamhet samt informalions- och kulturutbyte. Det är därför av avgörande betydelse - inle bara för Sveriges övergripande nationella intressen, utan även för enskilda medborgare - alt utrikesförvaltningen är organiserad och utrustad på elt sådant sätl att den kan lösa och fullfölja de uppgifter som åläggs den av riksdagen, regeringen och samhällel i övrigl.

Utrikesförvaltningens framtida roll sammanhänger med förändringarna i de internationella relationerna. Härvid förutses alt beroendet av vår om värid och kontaktytorna länder och regioner emellan kommer att öka. De internationella miljövårdsfrågorna är etl aktuellt exempel på internationellt beroende och ett nytt område för internationell förhandlingsverksamhet. Andra exempel där Sveriges roll aktualiserats är att Sverige under andra 11

halvåret 1986 som Qärde stat innehade ordförandeskapet för Prop. 1986/87: 100

EUREKA-samarbetet, Sveriges värdskap för Stockholmskonferensen och Bil. 5

aktiva roll i den fortsatta ESK-processen, Sveriges ordförandeskap år 1987

i förhandlingarna om en konvention med förbud mot kemiska vapen samt

medverkan i det s. k. femkontinentinitiativet, inkl. värdskapet år 1987 för

ett möte med de stats- och regeringschefer som deltar i initiativet.

Kontakterna ökar. Grundläggande för dem är det svenska samhällets mångfasetterade bilaterala förbindelser med andra länder. Deras vikt inom utrikesförvaltningen avspeglas i att Sverige upprätthåller ambassader i 86 länder.

Genomförandet av de generella sparkraven ställer krav på omprioritering och effektivisering. Ett nytt sparmål för perioden 1987/88-1989/90 på 42,5 milj.kr.har fasflagts. Utrikesförvaltningen kommer att fortlöpande ompröva sin organisation för att genomföra detta sparmål och samtidigt uppfylla de växande krav som ställs. Utrikesförvaltningens personal är dess främsta resurs och den framgång som kan uppnås i det internationella arbetet blir beroende på personalens kompetens och de medel den tilldelas att arbeta med. En central uppgift är därför en aktiv personalpolitik med särskild tonvikt på utveckling av ledningsfunktionerna. En annan betydelsefull resurs är ett utvecklat teknikstöd för såväl administration som informationshantering. Härigenom kan de personella resurserna koncentreras på analys av väsenflig information för det svenska samhället och på aktiva utåtriktade insatser på det utrikespolitiska området. Målet för utrikesförvaltningen är och måste framgent vara att de centrala utrikespolitiska målsättningarna skall fullföljas genom en väl fungerande utrikesförvaltning.

12

A. Utrikesdepartementet m. m.

A 1. Utrikesförvaltningen

1985/86

Utgift

1986/87

Anslag

1987/88

Förslag

1 013

000¶Sveriges lönade utlandsmyndigheter samt ackrediteringar för de stock-holmsbaserade ambassadörerna redovisas i förteckning som fogas till protokollet i delta ärende som bilaga 5.2.

1986/87

Beräknad ändring 1987/88

Föredraganden

Personal

Anslag

Förvaltningskostnader (därav lönekostnader)(1) Lokalkostnader

Summa

2 161

660 939 000 348 596 000) 323 950 000

984 889 000

+28 074 000

(+18 185 000)(2)

+ 613 000

+28 687 000

(l)Antalet anställda inom utrikesförvaltningen uppgick den 1 juli

1986 till 2161 personer, varav 749 har handläggande uppgifter, 616

biträdande uppgifter och 796 är lokalanställda vid

utlandsmyndigheterna,

(2)Varav engångsanvisning 3 800 000 kr.

Den internationella utvecklingen under senare år har understrukit Sveriges beroende av omväriden. Den fortsatla spänningen mellan stormakterna släller slora krav på vår säkerhetspolitik och på vår förmåga atl följa utvecklingen i närområdet. Samtidigt måste vi intensifiera våra traditionella strävanden atl verka för ökat internationellt förtroende och nedrustning.

I etl läge dä del internationella politiska klimatet alltjämt präglas av misstro mellan stormaktsblocken och mililäralliansernas strategiska intresse för vårt närområde tenderar atl tillta, skärps kraven på politisk rapportering och analys, inle minsl på det säkerhetspolitiska området. Även på det handelspolitiska området möter Sverige i dag nya ulmaningar. I delta läge slälls allt slörre krav på vår utrikesförvaltning. Utlandsmyndigheternas rapportering och kontaktskapande verksamhet måste vara av hög klass. Utrikesförvaltningens personal på alla nivåer möter nya uppgifter. Samlidigt innebär det stalsfinansiella lägel alt ytterligare resurser inte kan tillföras.

Alll detla betyder att en priorilering och ständig omprövning av verksamhelen är nödvändig. I budgetpropositionen avseende budgetårel 1986/87 underslröks betydelsen av det arbete som pågår för att öka förvaltningens effektivitet. En serie reformer har genomförts under de senaste åren. Dessa syftar till att möta de krav som riksdag och regering ställer på förvallningen som elt instrument för den svenska utrikespolitiken.

13¶Detta arbele måste fortsätta med oförminskad kraft under de närmaste Prop. 1986/87: 100 åren. Inom ramen för del besparingsarbete som fullföljts enligt en 5-års- Bil. 5 plan för perioden 1982/83 - 1986/87 har ett antal åtgärder vidtagits. Arbelet har kunnat fortskrida planenligl och sparmålet för 5-årsperioden om 50 milj. kr. i fast penningvärde (1981/82 års prisläge) har uppnåtts. Utrikesförvaltningen, liksom övrig statlig förvaltning, skall genom effektivisering och rationalisering reducera sina anslag. För utrikesförvaltningen har fastlagts etl nytt sparmål, som innebär en minskning av anslagen med 42,5 milj. kr. (i 1986/87 års prisläge) för perioden 1987/88 - 1989/90. Som en följd härav kommer utrikesförvaltningens verksamhetsområden åter att ses över. Härvid nödvändiggörs nedläggning av ett antal uUandsmyndigheter. Arbetet härmed kommer på sedvanligt sätt att ske i samråd med personalorganisationerna. Vid nedläggningar av konsulat och ambassader kan olönade konsulat komma atl upprältcis, som av förklarliga skäl har en lägre ambitionsnivå. Om denna verksamhel blir omfattande kan stöd ges i form av kontorskoslnadsbidrag, vilkas kostnader kommer alt belasta anslaget A 6. Olönade konsuler.

Del nya sparmålet kommer alt kräva en fortsatt aktiv organisalions- och personalulveckling. För att förbättra i första hand det administrativa och konsulära arbetet på utlandsmyndigheterna har under året en personalpolitisk reform genomförts som medger befordran av biträdande personal som har god kunskap och långvarig erfarenhet av sådant arbete till handläggande befattningar inom dessa arbetsområden.

Med minskade reala resurser blir del i fortsättningen än mer angeläget att bedriva ett aktivt förändrings- och förnyelsearbete inom utrikesförvaltningen. Den administrativa utvecklingen i vid bemärkelse inkl. införandel av ADB är i detta sammanhang av största betydelse. En kontinuerlig omfördelning av resurser måsle inbegripa en förstärkning av den operativa verksamhelen på bekostnad av de administrativa resurserna.

Den instabila situation som råder i många länder har medfört atl flyktingströmmen till Sverige har ökat. Det talrika antalet asylsökande flyklingar har resulterat i elt slort behov av utredningar på utlandsmyndigheterna i flyktingarnas respektive hemländer. För atl nedbringa ärendebalansen av asylärenden på hårt belastade utlandsmyndigheter och därigenom medverka till snabbare beslut av asylärendena i Sverige föreslår jag att utrikesförvaltningen tillförs 2 milj. kr. som etl engångsbidrag för budgeiårei 1987/88.

För försia gången har under år 1986 en särskild pensionsersättning utbetalats till medföljande make till tjänsteman inom utrikesförvaltningen. Reformen trädde i kraft i december år 1985 genom all regeringen utfärdade en förordning. Ersättningen utgår som kompensation för den tjänstepension som den medföljande inle kunnat intjäna under makens utlandstjänst. Reformen, som meddelades lill riksdagen i föregående års budgelproposition, omfattar makar med mer än tio medföljandeår. Reformen har finansierats inom ramen för utlandslöneförmånerna.

Utrikesdepartementet

I november 1986 har en utvidgning och omorganisalion av avdelningen för

internationellt utvecklingsarbete genomförts. Härvid har en tredje enhet 14

för budget-, forsknings-, statistik- och informationsfrågor tillskapats. En Prop. 1986/87: 100 departementsråds- och en kanslirådstjänsl har lillförts organisationen. Bii. 5

Det inlernalionella miljövårdssamarbetets ökade betydelse har medfört att en särskild tjänst som förhandlare för inlernalionella miljövårdsfrågor har inrättats. På samma sätt har den växande förhandlingsverksamheten rörande internationella skattefrågor lell lill alt en särskild förhandlartjänst för sådana frågor inrättats.

Utrikesdepartementets administrativa avdelning är föremål för en översyn som beräknas komma atl medföra en omorganisation under år 1987. Arbetet tar bl. a. sikte på att förbättra styrfunktionerna för verksamhets-och budgetplanering samt för den administrativa utvecklingen. Målsättningen är vidare att kunna minska administrativa avdelningens personalslat genom rationaliseringar och ett utvidgat datorstöd för vissa administrativa rutiner. Hänsyn tas även till den ralionella arbetsmiljö som erhålles vid inflyttningen i nya kontorslokaler i kvarteret Brunkhuvudel år 1988.

Utrikesrepresentationen

Ambassaden i Beirut stängdes i december 1985 med hänsyn till säkerhetsläget. Stängningen är ej att betrakta som definitiv ulan prövas fortlöpande mot bakgrund av säkerhetssituationen. Bevakningen av Libanon avses ske från ambassaden i Damaskus, som förstärks.

Del lönade generalkonsulatet i Amsterdam nedlades den I januari 1986. Samntidigt upprättades ett olönat generalkonsulat.

Den svenska ambassaden i Muscal, Oman, öppnades den 15 september 1986. Myndigheten beslår av en förste ambassadsekrelerare (tillika chargé d'affaires) och två lokalanställda. Ambassadören i Riyadh är som hittills även ackrediterad i Muscal.

Med anledning av ESK:s Iredje uppföljningsmöte inrättades i november 1986 en svensk delegaiion i Wien. Delegationen består av chef, tre handläggare, ett utsänt biträde samt två lokalanställda.

För atl förstärka bevakningen av de Iransporlpolitiska frågorna i samarbetet mellan Sverige och EG kommer en Ijänsl härför att inrättas vid den svenska delegationen i Bryssel.

Översynen av systemet med stockholmsbaserade ambassadörer, som anmäldes i budgetpropositionen 1986 kommer atl fortsätta och beslut avses fallas alt åler placera en ambassadör i Kinshasa med samma ackredi-leringsområde som hittills. Ambassaden skall ges formen av en regionambassad.

UD har under föregående budgelår granskat den exporlfrämjande verksumhelen i Östeuropa, vilket lell lill beslul om förstärkningar av ambassaderna i Warszawa och Belgrad samt införande av avgifisdebiiering av exportfrämjande Ijänster på dessa ambassader och på ambassaderna i Sofia och Berlin. Under år 1987 kommer förutsättningarna för införande av avgifisdebiiering vid yllerligare några myndigheter i Asien att prövas.

Aktuella utredningsfrågor m. m. Prop. 1986/87:100

Bil 5 Under hösten 1985 har inom statens utlandslönenämnd påbörjats en översyn av bostadsnormerna för personal inom utrikesförvaltningen, som är stationerad ulomlands. Syftet med översynen är att få fram förenklade regler för en god bostadsstandard inom ramen för tillgängliga resurser. Arbetet beräknas vara klart år 1987.

En översyn pågår av systemet för representationsbidrag vid uflands-myndigheterna. Syftet är att underlätta för cheferna att samordna representationsverksamheten vid uflandsmyndigheterna, att mer effektivt utnyttja tillgängliga medel samt att förenkla administrationen. Vidare avses redovisningsrutinerna förbättras. Beslut om ändrade bestämmelser och rutiner förväntas under första halvåret 1987.

En översyn av det allmänna informations- och kulturutbytet med utlandet har påbörjals. Då utrikesdepartementets informationsbyrå lämnar bidrag till vissa moltagare för informationsinsatser av olika slag kommer även informationsbyråns insaler inom detta område att belysas.

Inom översynsarbetet ryms också en rad mera övergripande problem, som representerar förändringsfaktorer av vikt för utrikesdepartementets organisation och framtida arbetsmiljö såsom

- effekterna av datoriseringsarbetet bl. a. hur införandet av ord- och textbehandlingsutrustning påverkar personalbehov och arbetsinnehåll

- användandet av externa databaser (svenska och internationella) för komplettering av exempelvis politisk och handelsfrämjande information (försöksverksamhet har påbörjats i begränsad ulslräckning såväl inom departementet som vid några utlandsmyndigheter)

- långsiktiga ekonomiska konsekvenser av datoriseringen avseende investerings- och driftsbudgeten. Uppdrag till statskontoret att delta i denna utredning förbereds.

Teknisk utveckling och rationalisering

En genomgång av utrikesförvaltningens användning och behov av ny teknik gjordes i den utredning om en långsiktig ADB-strategi, som lades fram i början av år 1985 i betänkandet (Ds UD 1984: 7) Administrativ utveckling och ADB inom utrikesförvaltningen. Sedan enheler och myndigheler inom utrikesförvaltningen beretts tillfälle att lämna synpunkier har inrikiningen av det fortsatta arbetet preciserats i en åigärdsplan.

Tyngdpunkten i utrikesförvaltningens teknikutveckling ligger på breda lösningar, med förutsättning atl förenkla och effektivisera arbetet på de många, spridda och ofta relativt små arbetsställen förvaltningen består av.

På kommunikationsområdet har della sedan länge möjliggjort en hög teknisk standard, där datoriseringen av telexlrafiken också innefattat ulprovning av ny teknologi. I anspråkstaganden av reläsialioner för radiotrafiken medför en belydande effektivisering av beskickningarnas kommunikationer med Stockholm. Nya kommunikationsformer, t. ex. närsatellil, är under utredning.

I en textintensiv verksamhet som utrikesförvaltningen innebär ord- och

lo

textbehandling en kraftig rationalisering av arbetet. Framgångsrika försök Prop. 1986/87: 100 vid beskickningarna i New York, Geneve och Bonn m.fl.har visat att Bil. 5 denna teknik möjliggör en omfördelning av resurserna inom och mellan utlandsmyndigheterna.

Under budgetåret 1987/88 kommer förvaltningens informationshantering att prioriteras. En grund för detta arbete har lagts med den sedan några år pågående datoriseringen av departementets arkivrutiner. Ett viktigt syfte 'är att göra den värdefulla information som produceras inom utrikesförvaltningen lättare och snabbare tillgänglig för användare både inom och utom utrikesdepartementet. Arbetet bedrivs bl. a. med sikte på att inrätta en UD-databas. Formerna för dess finansiering undersöks för närvarande. Samtidigt pågår försök alt utnyttja det material som samlas i svenska och utländska databaser. Denna rationalisering av informationstillförseln bör så småningom möjliggöra såväl besparingar som en koncentration av förvaltningens resurser för att analysera och sprida den insamlade informationen i det svenska samhället.

En viktig förutsättning för framgångsrik ADB-användning är emellertid, att de rutiner som datoriseras från början är ändamålsenliga. Införandet av ADB-slöd kombineras därför med en fortgående översyn av organisation och rutiner, bl. a. på de ekonomi- och personaladministrativa områdena.

Åtskilliga av de funktioner som datoriseras inom utrikesförvaltningen är av en sådan karaktär, att säkerhetsfrågorna måsle ägnas betydande uppmärksamhet. I åtgärdsplanen förutsätts särskilda resurser tas i anspråk för att hålla ADB-säkerheten på en tillfredsställande nivå.

Statlig kreditgaranti

I enlighet med riksdagens beslut har för utrikesförvaltningen beviljats en engagemangsram om 50 milj.kr. Kreditgarantin avser lån till utrikesförvaltningens personal i samband med omstalionering. Det förutsätts att tjänstemännens behov av kredit i samband med omstalionering skall kunna tillgodoses genom lån.

Dä systemet med statlig kreditgaranti varit i bruk i enbart ett år har endasl 7 milj. kr. ianspråktagits av engagemangsramen. Under året har inga förlusler uppkommit.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag i det föregående anförl, hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

alt till Utrikesförvaltningen för budgeiårei 1987/88 anvisa ett förslag av 1013 576000 kr.

A 2. Utlandstjänstemännens representation

1985/86 Utgift 13 200 641 Reservation 1 734 734

1986/86 Anslag 14 704 000

1987/88 Förslag 15 527 000 17

2 Riksdagen 1986/87. I saml. Nr 100. Bilaga 5

Från anslaget bestrids kostnaderna för den kontaktskapande verksamhet, Prop. 1986/87: 100 som bedrivs av utomlands stationerade tjänstemän i utrikesförvaltningen Bil. 5 och av tjänstemän i utrikesdepartementet som, utan att omstationeras, tas i anspråk för tjänstgöring utomlands. Ersättningsbeloppen fastställs av departementschefen. Jag beräknar anslagsbehovet för budgetåret 1987/88 till 15 527000 kr.

HemstäUan

Jag hemställer att regeringen föreslåir riksdagen

att till Utlandstjänstemännens representation för budgetåret 1987/88 anvisa ett reservationsanslag av 15 527000 kr.

A 3. Inköp, uppförande och iståndsättande av fastigiieter för utrikesrepresentationen

1985/86 Utgift 48 948 054 Reservation 1 734 734

1986/87 Anslag 33 600 000 1987/88 Förslag 51 000 000

Från anslaget bestrids kostnader för kanslilokaler för ambassader, delegationer och konsulat samt för bostäder åt tjänstemän inom utrikesrepresentationen i enlighet med riktlinjerna i prop. 1952: 152. Större delen av föreslagna medel avses tas i anspråk för att bygga nya kanslilokaler och bostäder samt för vissa om- och tillbyggnader. Härulöver beräknas medel för köp av fastigheter och vissa uppruslningsarbeien samt för oförutsedda behov och projekteringsarbeten.

Byggnadsstyrelsen

1. Pågående projekt

Ombyggnad av de statsägda fastigheterna vid Park Avenue i New York igångsattes i augusti 1984 och återflyttning skedde under tiden oktober 1985 - januari 1986. Koslnadsramen 43 milj.kr. i prisläge den 1 januari 1985 föreslås oförändrad i prisläge den 1 januari 1986.

Uppförande av kanslibyggnad för ambassaden i Luanda påbörjades i augusti 1984 och inflyttning skedde i januari 1986. Byggnadsstyrelsen föreslår i avvaktan på slutredovisning en oförändrad koslnadsram om 13 milj. kr. i prisläge den 1 januari 1986.

Nybyggnad av ambassadkansli och bostäder i Alger påbörjades i novem ber 1985. Anläggningen beräknas kunna färdigställas i god tid före den 1 juli 1987, då nuvarande kansli måste utrymmas. Byggnadsslyrelsen före slår en uppräkning av koslnadsramen från 30,3 milj.kr. lill 31,8 milj.kr. i kostnadsläge den 1 januari 1986. Denna uppräkning motsvarar svenskt index. 18

2. Projekt som avses påbörjas budgetåret 1986/87 Prop. 1986/87: 100

Ril 5 Regeringen har den 30 april 1986 uppdragit åt byggnadsstyrelsen atl utföra

projektering till och med bygghandlingar av ett nytt ambassadkansli och övernatlningsrum i Lusaka inom en kostnadsram av 19 milj. kr. i prisläge den 1 januari 1986. Byggnadsstyrelsen beräknar kostnaderna för kansliet till 15 milj. kr. och för övernaltningsrummen till 4 milj. kr. Byggnadsslyrelsen räknar med att redovisa bygghandlingar i början av år 1987 och byggstart bör ske i april månad 1987 för att inflyttning skall kunna ske före juli månad 1989, då kontraktet löper ut för nuvarande inhyrda lokaler.

3. Projekt som kan starta budgetåret 1987/88

Byggnadsstyrelsen fick den 17 juni 1976 och den 11 oktober 1979 regeringens uppdrag att projektera en om- och tillbyggnad av den i slutet av 1950-lalet färdigställda ambassadanläggningen i New Delhi. Under projekteringen uppstod oklarheter om den framtida biståndsverksamhetens omfattning i Indien. Projekteringsarbetet avbröts år 1980. Byggnadsstyrelsen har upprättat ett nytt lokalprogram, som omfaltar bl. a. ändring och tillbyggnad av nuvarande kansli, nybyggnad av personalbostäder, om- och tillbyggnad av befintliga personalbostäder, ändring av bosläder för lokalanställda, samlingslokal för lokalanställda, om- och tillbyggnad av servicebyggnad för tekniska installationer och förråd, ändringsarbete i chefsbo-sladen samt markarbeten. Installationer för VVS och el behöver bytas ut på grund av förslitning. Byggnadsprogram med begäran om projekteringsuppdrag har lämnats lill regeringen den 14 juli 1986. Byggnadsslyrelsen räknar med att anbudsinfordran skall ske under våren 1987 och byggstart i oklober 1987. Produktionstiden beräknas till 18 månader. Byggnadsstyrelsen föreslår alt projektet förs upp i investeringsplanen för budgetåret 1987/88 med en koslnadsram på 27,4 milj. kr. i prisläge den 1 januari 1986.

Svenska staten äger i Haag ell komplex beslående av tre fastigheter; Lange Voorhout 28 och 30 saml Kazernestraat 35-37. Fastigheterna används för närvarande till chefsbostad, bostäder till lokall anställd servicepersonal saml lill garage. Utnyttjandegraden är låg. En ulredning pågår för atl utröna möjligheterna atl genom en om- och tillbyggnad kunna inrymma kansli och bosläder jämle garage. Byggnadsslyrelsen räknar med all redovisa byggnadsprogram i början av år 1987. Byggstarten är beräknad till februari månad 1988 och byggtiden lill 20 månader. Byggnadsstyrelsen föreslår all projektet förs upp i investeringsplanen för budgelåret 1987/88 med en preliminär koslnadsram på 20 milj. kr. i prisläge den Ijanuari 1986.

Fastigheten vid 3900 Nebraska Avenue i Washinglon har en areal på ca 32 000 nr. Den anskaffades 1948 och är bebyggd med bl.a. chefsbostad och personalboslad. Hyrorna i Washinglon är myckel höga och del blir alll svårare atl till rimliga kostnader hyra lämpliga bostäder åt den utsända personalen. För atl på sikl sänka bostadskostnaderna för ulrikesrepresen lationen har en utredning påbörjats med sikte på att bygga Oo enfamiljshus på chefsbostadens tomt. På detta sätl ökar andelen fasla bostäder, arbelet med förhyrningar minskar och en anpassning till personalens behov kan 19

ske. Projektet bedöms som omedelbart lönsamt. Byggnadsprogram kom- Prop. 1986/87: 100 mer att redovisas före utgången av budgetåret 1986/87. Byggnadsstyrelsen Bil. 5 räknar med att redovisa ärendet gmndat på totalentreprenad. Byggstart är beräknad till oktober 1987 och med en byggtid på 8 månader beräknas inflyttning ske i juni 1988. Byggnadsstyrelsen föreslår att projektet förs upp i investeringsplanen för budgetåret 1987/88 med en preliminär kostnadsram pä 15 milj. kr. i prisläge den 1 januari 1986.

För ambassaden i Washington hyrs lokaler i Watergate-komplexet. Dessa lokaler är utrikesrepresentalionens dyraste anläggning. Hyreskostnadsutvecklingen har varit en av de sntibbaste i världen. En fortsatt förhyrning efter den I juni 1991, då kontraktet löper ut, bedöms vara ekonomiskt ofördelaktig jämfört med ett statsägt alternativ. En utredning har därför påbörjats om att bygga kansli på egen mark, inrymmande kontor för utrikesrepresentationen och de andra svenska huvudmän, som inom ambassadens ram är verksamma i Washington. Byggnadsstyrelsen bedömer att det är möjligt att köpa en lämplig tomt för ca 20 milj. kr. Byggnadskostnaden uppskattas till ca 40 milj. kr. i prisläge den 1 januari 1986. Verket anser att tomt bör köpas redan under budgetåret 1986/87, bl.a. för att utnyttja det nuvarande relativt förmånliga marknadsläget. Ett köpeavtal kan utformas så att tillträde sker tidigast den 1 juli 1987. Om köp genomförs bör byggnadsprogram kunna redovisas i november 1987 och byggandet påbörjas hösten 1989. Inflyttning skall då kunna ske i god tid före den 1 juni 1991, då kontraktet på nuvarande lokaler löper ut. Byggnadsstyrelsen föreslår att projektet förs upp i investeringsplanen för budgetåret 1987/88 med en preliminär kostnadsram på 20 milj. kr. i prisläge den 1 januari 1986.

4. Diverse objekt

Under rubriken, Diverse objekt, uppförda medel får disponeras av byggnadsstyrelsen, dels för att utföra upprustnings- och islåndsättningsarbeten, som inte är att hänföra till löpande underhåll, och dels, efter samråd med utrikesdepartementet, för anskaffningar eller ombyggnader av fasligheler, när dessa bedöms som särskilt gynnsamma och kostnadsram i övrigt inte finns inom anslaget. lanspråktagande av medel kan beslutas av byggnadsstyrelsen, om beloppet i varje enskilt fall inte uppgår till mer än 2 milj. kr. Om denna gräns överskrids krävs beslut av regeringen. Om beloppet överstiger 4 milj. kr. krävs riksdagens medgivande.

Byggnadsstyrelsen föreslår att en kostnadsram på 14 milj. kr. förs upp i investeringsplanen för budgetåret 1987/88 under rubriken. Diverse objekt, samt att av denna ram 4 milj. kr. reserveras för anskaffning av bosläder åt biståndsförvaltningen och ca 1 milj. kr. för mindre upprustningsarbeten i befintligt fastighetsbestånd.

Byggnadsstyrelsen föreslår vidare att de ovan angivna beloppsgränserna bör följa de gränser, som gäller för inrikes byggproduklion. Verket föreslår i annal sammanhang atl bemyndigandegränserna som en minimiåtgärd bör prisomräknas för det fall en reviderad handläggningsordning i enlighet med lokalförsörjningsutredningens intentioner inte kan träda i kraft från bud getåret 1987/88. 20

5. Projekteringsmedel Prop. 1986/87: 100

Ril 5 Byggnadsstyrelsen beräknar behovet av projekteringsmedel till 3 milj. kr.

för budgetåret 1987/88.

Föredragandens överväganden

Jag anser det angeläget att pågående och redan beslutade byggnadsarbeten följer uppgjorda tidsplaner och att begärda medel ställs till byggnadsstyrelsens förfogande.

Med den snabba hyreskostnadsutveckling, som pågår i de flesta huvudstäder i världen, är det fortfarande angeläget att, där det bedöms lönsamt, successivi utöka den statsägda andelen av fastighetsbeståndet. Detta leder dessutom till ökade möjligheter att anpassa kanslilokaler och bostäder till de verkliga behoven och överytor i dåligt disponerade lokaler kan undvikas.

Kraven på ökad säkerhet och vissa andra smärre åtgärder måste tillgodoses på ambassaden i New Delhi. Jag har därför beräknat 2 milj. kr. för dessa under kostnadsposten Diverse objekt.

Den låga utnyttjandegraden vid det statsägda fastighetskomplexet i Haag, gör det angeläget att utredningsarbetet med sikte på en ombyggnad av fastigheterna fortsätter.

Den snabba hyreskostnadsutvecklingen i Washington gör att det framstår som angeläget att på ett bättre sätt utnyttja den statsägda chefsbo-stadstomten där och att flytta ambassadkansliet fill egna av statsverket ägda lokaler, när kontraktet på de nuvarande lokalerna löper ut. Vad gäller kansli och bostäder är det angeläget att särskild uppmärksamhet ägnas åt arbets- och boendemiljön. Jag beräknar medelsbehovet under 1987/88 för bostadsprojektet till 10 milj. kr. och för köp av kanslitomt till 20 milj. kr.

Jag förordar atl 16 milj. kr. anvisas under rubriken. Diverse objekt, varav 4 milj. kr. reserveras för anskaffande av bostäder åt biståndsförvaltningen och ca 1 milj. kr. för mindre upprustningsarbeten i befintligt fastighetsbestånd samt att 3 milj. kr. anvisas för projekteringskostnader. Jag stöder också förslaget om att samma bemyndigandegräns skall gälla för utrikes som för inrikes byggproduklion.

Jag förordar att medel för budgetåret 1987/88 anvisas enligt följande investeringsplan och anslagsberäkning.

21 Prop. 1986/87:100 Bil. 5

Investeringsplan (lOOO-tal kronor)

Kostnadsram

Byggnadsobj ekt

Medelsförbruioiing

Bygg- Färdigstart ställande

85-01-01 86-01-01 Faktisk Beräknad för t. o. m. 86-06-30 86/87 87/88 år/mån år/mån

Slutredovisade projekt

per 1985-06-30 26 959

22 361

Projekt färdigställda före 85-07-01 men ännu ej slutredovisade 71 650

71 650

69 779 1 871

Pågående projekt

1272 New York

Park Avenue. Ombyggnad

43 000

38 861 3 500

638 84/08 86/02

1261 Luanda

Nybyggnad av kansli

13 000

12 736

264 O 84/09 86/01

3725 Alger

Nybyggnad av kansli

och bostäder

30 300 31 800 16 867 10 000 4 000 85/11 87/06

Projekt som avses påbörjas 1986/87

4306 Lusaka

Nybyggnad av kansli

18 000 1) 19 000

898 4 000 6 000 87/04 88/11

Projekt som kan påbörjas 1987/88

4979 Washington Utnyttjande av tomt Nybyggnad av bostäder

(12 000) (1)

- 10 000

87/10 88/06

4908 Köp av tomt för kansli

Diverse objekt och tillkommande projekt Nya myndigheter m m tom 1985/86

19 445

(20 000) 1)

19 050

8 301 10 457

20 000

22 Prop. 1986/87:100 Bil. 5

Investeringsplan (lOOO-tal kronor)

Kostnadsram

Byggnadsobj ekt

Medelsförbrulming

85-01-01 86-01-01 Faktisk Beräknad för t. o. m. 86-06-30 86/87 87/88

Bygg- Färdigstart ställande

år/mån år/mån

12 000

- 12 000

Diverse objekt 86/87

Förslag för 1987/88

Diverse objekt 87/88

Projekteringskostnader

Delsumma

12 000

16 000

234 354 257 500

16 000

203 3 000 3 000 170 006 45 092 59 838

Erfarenhetsmässig reduktion av medels-behovet

. /. 8 558 . /. 8 838

Summa

234 354

257 500

170 006 36 534 51 000

11¶Preliminär kostnadsram

23¶Anslagsberäkning (lOOO-tal kronor)

Medelstillgång

Ril S

Beräknad medelsförbrukning

Behållning 1986-

-07-

-01

(avrundat)

Anslag 1986/87

1986/87 36534

Förslag 1987/88

1987/88 51000

Summa

87 534

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen atl

1. bemyndiga regeringen att besluta om byggnadsarbeten m. m. inom de kostnadsramai- somjag har förordal i det föregående,

2. till Inköp, uppförande och iståndsättande av fastigheter för utrikesrepresentationen för budgetåret 1987/88 anvisa ett reservaflonsanslag av 51 000000 kr.

A 4. Inventarier för beskickningar, delegationer och konsulat

1985/86 Utgift 10 460 273(1) Reservation 1 248 731 1988/87 Anslag 11 534 000(2) 1987/88 Förslag 11 131 000

(1) Inkl. reservation från budgetåret 1984/85 691 314 kr.

(2) Varav 350 000 kr. avser engångsEnsvisning

Medel som anvisas under detta anslag används för nyanskaffning, ersättning och underhåll av kansli- och bostadsinventarier för utrikesrepresentationen. Jag beräknar ett minskal medelsbehov för dessa ändamål med 403000 kr. Vid min beräkning av anslagsbeloppet för nästa budgetår har jag dragit ifrån en engångsanvisning på 350000 kr. Anslaget disponeras av byggnadsstyrelsen.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Inventarier för beskickningar, delegationer och konsulat för budgetåret 1987/88 anvisa ett reservationsanslag av ll 131000 kr.

A 5. Kursdifferenser

1985/86

Utgift

2 429 557

1986/87

Anslag

1 000

1987/88

Förslag

1 000

I samband med utlandsmyndigheternas valutaförsörjning uppkommer kursförluster och kursvinster som redovisas under detta anslag. Anslaget bör föras upp med ett formellt belopp av 1000 kr. 24

Hemställan Prop. 1986/87: 100

Bil 5 Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Kursdifferenser för budgetåret 1987/88 anvisa ett förslagsanslag av I 000 kr.

A 6. Olönade konsuler

1985/86

Utgift

458 348

1986/87

Anslag

310 000

1987/88

Förslag

962 000

Anslaget används för s. k. kontorskostnadsbidrag till vissa olönade konsuler samt för anskaffning av utrustning som enligt författningar och praxis skall finnas på svenska olönade konsulat. Från anslaget bestrids även s. k. tjänsteutgifter som de olönade konsulerna har i fullgörandet av sina uppgifter samt konsulskonferenser. Anslaget bör räknas upp med 652000 kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Olönade konsuler för budgetåret 1987/88 anvisa ett förslagsanslag av 9962000 kr.

A 7. Särskilda förhandlingar med annan stat eller inom internationell organisation

1985/86 Utgift 34 019 433 1986/87 Anslag 32 960 000 1987/88 Förslag 34 608 000

Anslaget används för att bestrida kostnader för förhandlingar med andra stater och svenskt deltagande i internationella konferenser och möten. Anslagen administreras och disponeras av utrikesdepartementet för hela regeringskansliets räkning.

En grundläggande genomgång av kostnaderna inleddes under år 1985. Resullatet av denna har blivil etl mer restriktivt anslagsutnyttjande.

Jag har beräknat en ökning av anslaget med 1648000 kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Särskilda förhandlingar med annan stat eller inom interna lionell organisation för budgetåret 1987/88 anvisa ett förslagsanslag av 34 608000 kr. 25

A 8. Nordiskt samarbete Prop. 1986/87:100

Bil. 5

1985/86

Utgift

1 476 661

1985/86

Anslag

1 030 000

1987/88

Förslag

1 413 000

Från anslaget bestrids kostnader för Sveriges deltagande i samarbetet inom ramen för Nordiska ministerrådet (samarbelsministrarna) och Nordiska ministertådets ställföreträdarkommitlé samt för deltagande i vissa andra former av nordiskt samarbete, däribland det svensk-norska samarbetet. Jag beräknar medelsbehovet för nästa budgetår till 1 413000 kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Nordiskt samarbete för budgetåret 1987/88 anvisa ett förslagsanslag av 1 413 000 kr.

A 9. Vissa nämnder m. m.

1985/86

Utgift

1986/87

Anslag

1987/88

Förslag

000¶Anslaget används för att bestrida kostnaderna för bl.a. utrikesdepartementets antagningsnämnd, möbleringsråd, det tekniskt-vetenskapliga rådet för klassificeringfrågor som ställts till krigsmaterielinspeklionens förfogande samt den rådgivande nämnden i krigsmaterielexportfrågor.

Av anslagsbeloppet avser 400000 kr. bidrag till handelsprocedurrådel. Detta inrättades den 1 juli 1975 genom avtal mellan svenska staten och Sveriges industriförbund. Ett nytt avtal, som reglerar rådets verksamhet, trädde i kraft den 1 juli 1985 och gäller Lo.m.den 30 juni 1990. Enligt avtalet skall staten bidra med 400000 kr. per budgetår. Näringslivet svarar för ett kontanlbidrag av lägst 742000 kr per år.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen förslår riksdagen

att till Vissa nämnder m.ni. för budgetåret 1987/88 anvisa elt förslagsanslag av 600 000 kr.

A 10. Utredningar m. m.

1985/86 Utgift 5 176 987(1) Reservation 530 088

1986/87 Anslag 4 983 000(2) 1987/88 Förslag 2 743 000

(1)Tilläggsbudget 1 025 000 kr.

(2)Anslaget innefattar även medel som fr.o.m. budgetåret 1987/88

redovisas under anslaget Fl. 26

Anslaget föreslås uppgå till 2 743 000 kr. budgetåret 1987/88 efter att delar Prop. 1986/87: 100 av verksamheten flyttats till anslaget F 1. Bil. 5

Hemställan

Jag hemställer atl regeringen förslår riksdagen

alt till Utredningar m. m. för budgetåret 1987/88 anvisa elt reservationsanslag av 2 743 000 kr.

All. Extra utgifter

1985/86

Utgift

1985/86

Anslag

1986/87

Förslag

000¶Reservation 1 017

Anslaget bör för nästa budgetår föras upp med 700000 kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

atl till Extra utgifter för budgetåret 1987/88 anvisa ett reservationsanslag av 700000 kr.

A 12. Officiella besök m. m.

1985/86

Utgift

6 126

1986/87

Anslag

6 760

1987/88

Förslag

7 636

000¶Anslaget utnyttjas företrädesvis för kostnader i samband med besök i Sverige av statschefer, regeringsmedlemmar och andra personer, som bör visas uppmärksamhet och gästfrihet från officiellt svenskt håll. Anslaget används även i samband med motsvarande svenska officiella besök i utlandet och i samband med svenskt deltagande i vissa förhandlingar utomlands. Jag föreslår att anslaget förs upp med 7636000 kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Offlciella besök m.m. för budgetåret 1987/88 anvisa ett förslagsanslag av 7636000 kr.

27¶A 13. Ekonomiskt bistånd till svenska medborgare i utlandet Prop. 1986/87:100 m.m. Bil. 5

1985/86 Utgift 3 939 671

1986/87 Anslag 3 600 000(1)

1987/88 Förslag 3 740 000

(1)1 budgetpropositionen 1986 uppta&Jt som anslag F 1.

Anslaget används huvudsakligen för periodiskt understöd till vissa i utlandet, främst i Sydamerika, bosatta svenska medborgare. Därutöver bestrids från anslaget eftergifter och avskrivningar av fordringar för utgivet tillfälligt ekonomiskt bistånd åt nödställda samt för bistånd i brottmål och kostnader vid dödsfall.

Jag beräknar medelsbehovet för nästa budgetår till 3 740000 kr.

I anslaget flnns en medelsram på 200000 kr. för särskilda informationsinsatser riktade till utlandsresenärer, främst ungdom, för att belastningen på utrikesförvaltningens konsulära resurser inte skall öka.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Ekonomiskt bistånd till svenska medborgare i utlandet m.m. för budgetåret 1987/88 anvisa ett förslagsanslag av 3 740000 kr.

28 Bil. 5

B. Bidrag till vissa internationella organisationer pp- 1986/87: lOO

r;i <; B 1. Förenta nationerna

1985/86 Utgift 92 061 632 1986/87 Anslag 102 700 000 1987/88 Förslag 79 025 000

Sveriges ordinarie bidrag till FN:s reguljära budget för kalenderåret 1987 har ännu inte fastställts men beräknas till 60,3 milj. kr. med en bidragsandel om 1,25%.

Kosinaderna för den vaktstyrka i Mellersta Östern (UNDOF), som på beslut av FN:s säkerhetsråd upprättades år 1973, har beräknats till ca 35 milj. dollar för år 1986. För budgelåret 1987/88 beräknas kostnaderna för Sveriges del uppgå till ca 3 milj. kr.

År 1978 beslutade FN:s säkerhetsråd att sända en fredsslyrka till södra Libanon (UNIFIL). Den totala kostnaden har för år 1986 preliminärt beräknats till 140 milj. dollar. På grund av den rådande situationen i Libanon kan inget säkert sägas om fredsstyrkans framtida ställning och uppgifter. Sveriges bidrag för budgetåret 1987/88 kan för närvarande beräknas uppgå till ca 12,1 milj.kr. Därvid förutsätts att styrkan numerärt förblir på en reducerad nivå.

Finansieringen av FN:s fredsbevarande verksamhet på Cypern (UNFICYP) sker - till skillnad från de tidigare nämnda - med frivilliga bidrag. Finansieringen har länge varit otillfredsställande. FN har elt växande underskott för denna verksamhel. Den totala kostnaden för år 1986 har beräknats lill närmare 100 milj. dollar. Del svenska bidraget var under en lång tid oförändrat 0,4 milj. dollar per år, men ökades från budgetåret 1983/84 till 0,45 milj. dollar. För budgetårel 1987/88 räknas med ett oförändrat bidrag på 0,45 milj. dollar motsvarande 3,1 milj.kr. Det svenska bidraget utnyttjas uteslutande för avräkning mol Sveriges krav gentemot FN för kosinader avseende den svenska truppkontingenten.

FN:s plan för etl fritt Namibia kan komma att förverkligas, i vilket fall en fredskår (UNTAG) med både civila och militära enheter kommer att insättas för övervakning av vapenstillestånd, genomförande av val m. m. Kostnaderna för UNTAG torde komma att ligga i storleksordningen 400 milj. dollar för etl år efter iniflalkostnader på ca 220 milj. dollar för de två första månaderna. Det svenska bidragel lill UNTAG skulle då komma alt uppgå till ca 6 milj. dollar under det första året. Några medel för budgetåret 1987/88 beräknas inte i della skede. Jag avser all återkomma lill denna fråga när en förhandlingslösning är nära förestående.

Jag förordar vidare alt inom anslaget fortsatt avsätts en medelsram om 525 000 kr. att användas för insatser lill slöd för del allmänna FN-arbelel, medan medel för FN-insalser på nedruslningsområdel, som tidigare anvi sats medel från delta anslag, upptas på anslaget F 1. Uiredningar inom del nedrustnings- och säkerhetspolitiska området. Sådana insatser för det all männa FN-arbetet kan gälla skyddet av de mänskliga rättigheterna, be kämpandet av apartheid, det inlernalionella miljösamarbetet, nationella förberedelser och bidrag lill genomförandel av seminarier, utredningar m.m.i anslutning lill olika FN-aktiviieler. 1 denna medelsram ingår 29

75 000 kr. för täckande av resekostnader för stipendiater från Sverige som Prop. 1986/87: 100 utses av Förenta nationerna i Geneve och New York, som överförs från Bil. 5 anslaget F 2. Resekostnader för inom FN utsedda svenska stipendiater.

Eftersom Sveriges åtaganden om bidrag till FN alltid görs i US-dollar är anslaget svårberäknat. Med hänsyn till den lägre dollarkursen beräknas anslagsbehovet till 79 025 000 kr. dvs. en minskning med 23 675 000 kr. i förhållande till anslaget för innevarande budgetår.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Förenta nationerna för budgetåret 1987/88 anvisa ett förslagsanslag av 79 025 000 kr.

B 2. Nordiska ministerrådet

1985/86 Utgift 96 105 444(1)

1986/87 Anslag 160 000 000

1987/88 Förslag 175 000 000

(1) Avser äldre anslag B2. Nordiska ministerrådets allmänna budget.

Fr.O.m.budgetåret 1986/87 har anslagen för Nordiska ministerrådels verksamhet under den III:e resp. Vi[II:e huvudtiteln sammanförts lill ett gemensamt anslag under III:e huvudtiteln benämnl B 2. Nordiska ministerrådet. Från detla anslag bestrids kosinader för Sveriges andel lill Nordiska minislerrådets budgel inkl. bidraget till Nordiska hälsovårdshögskolan.

Nordiska minislerrådets budgetår sammanfaller med kalenderåret.

Nordiska ministerrådet fastställde den 23 april 1986 Nordiska ministerrådels budgel för år 1987. Budgeien uppgår flll 536,8 milj. danska kronor. Härulöver lillkommer anslaget till Nordiska hälsovårdshögskolan, som uppgår till 14,7 milj. kr.

Sveriges andel av Nordiska ministerrådels budgel för verksamhetsåret 1987 beräknas till 37,1 % enligt den fördelningsnyckel som tillämpas. Den svenska andelen lill 1987 års budget kan därför beräknas till 167 milj kr. Härutöver tillkommer det svenska bidraget lill Nordiska hälsovårdshögskolan, som beräknas uppgå lill 5,8 milj. kr.

Enligt den nya procedur för behandlingen av Nordiska ministerrådels budget som fastställdes av Nordiska ministerrådet och Nordiska rådets presidium i maj 1986 kommer budgetfrågorna på det nordiska planet hädanefter att behandlas under hösten. Della innebär att Nordiska ministerrådets budgel för år 1988 kommer alt fastställas först i november 1987. Del finns därför för närvarande inte någol tillgängligt beräkningsunderlag som anger budgetens närmare omfattning för verksamhetsåret 1988.

Bl.a. mot bakgrund av den beräkn.ade anslagsbelastningen för 1987 bör anslaget uppföras lill 175 000 000 kr. för budgelåret 1987/88. 30

Hemställan Prop. 1986/87: 100

Bil 5 Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att lill Nordiska ministerrådet för budgetåret 1987/88 anvisa ett

förslagsanslag av 175 000 000 kr.

B 3. Europarådet

1985/86 Utgift 13 231 846 1986/87 Anslag 14 200 000 1987/88 Förslag 16 500 000

Det svenska bidraget till Europarådets ordinarie budget kan beräknas till ca 13,6 milj. kr. för budgetåret 1987/88.

Förutom bidraget till Europarådets ordinarie budget tillkommer kostnader om ca 2,9 milj. kr. för pensionsbudgeten, för amortering av byggnadslån, obligatoriska och frivilliga bidrag till europeiska ungdomsfonden, det europeiska farmakopésamarbetet, administrativa kostnader för Sveriges deltagande i "Partial Agreement Public Health Committee", årligen löpande kosinader för dellagande i Europarådets fond för bosättning och regional utveckling samt för bidrag till den s. k. Pompidougruppen för narkotikabekämpning.

Anslaget bör med ledning av tillgängligt beräkningsunderlag räknas upp med 2,3 milj. kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att lill Europarådet för budgetåret 1987/88 anvisa etl förslagsanslag av 16 500 000 kr.

B 4. Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD)

1985/86 Utgift 15 884 271 1986/87 Anslag 17 000 000 1987/88 Förslag 15 500 000

Fr. o. m budgeläret 1987/88 avser Sveriges bidrag till OECD endast sekretariatets verksamhel saml arbetet i dess olika kommitléer och till organisationen knulna samarbetsorgan. Det svenska bidraget lill den fortsatta avvecklingen av det europeiska bolagel för upparbelning av bestrålat kärnbränsle, Eurochemic, som fldigare belastat OECD-anslaget, kommer från och med år 1987 all avgiftsfinansieras (prop. 1985/86: 132, NU 25 rskr. 323).

OECD:s budgelår sammanfaller med kalenderårel.

Huvuddelen av OECD:s budgel avser kosinaderna för sekretariatet och

verksamheten i dess olika kommittéer, såsom kommittén för ekonomisk Prop. 1986/87: 100 politik, handelskommittén, industrikommittén och jordbrukskommiltén. Bil. 5 Samtliga medlemsländer bidrar till finansiering av denna del efter en skala framräknad på basis av BNP per capita under föregående treårsperiod. För OECD:s budgetår 1986 är sålunda den svenska andelen 1,53%.

Reslerande del av OECD-budgeten gäller frivilligt samarbete inom till OECD anslutna samarbetsorgan som del internationella energiorganet (lEA). OECD:s utvecklingsinsfltut (Developmeni Centre), atomenergiorganet (NEA) samt dess programbibliotek och centrum för sammanställning av neutrondata, centrum för utbildningsforskning (CERI) och europeiska Iransportminisierkonferensen (ECMT) samt vissa andra program, såsom vägforskningsprogrammel, skolbyggnadsprogrammet och del speciella programmet för kemikaliekontroll. Beroende bl.a.på antalet deltagande länder varierar Sveriges bidrag till dessa organ mellan 1,53 % och 3,21 %.

Anslagsbelastningen budgetåret 1985/86 uppgick till omkring 16 milj. kr., varav ca 4 milj. kr. avsåg Eurochemic-projeklet och återstoden, ca 12 milj. kr. utgjorde ordinarie svenskt bidrag till OECD för verksamhetsåret 1986. För budgetåret 1986/87 förutses endasl Sveriges ordinarie bidrag till OECD, vilket uppskattas till 14,4 milj. kr., komma att belasta anslaget. Då budgeten för OECD:s verksamhet år 1988 fastställs först i december 1987, är beräkningsgrunden oviss vad gäller bidragets storiek för budgetåret 1987/88. Anslaget bör dock för 1987/88 kunna minskas med 1,5 milj. kr. jämfört med innevarande budgetår.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

atl lill Organisationen för ekonomiskt samarbele och utveckling (OECD) för budgetåret 1987/88 anvisa etl förslagsanslag av 15 500 000 kr.

B 5. Europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA)

1985/86 Utgift 10 184 162 1936/87 Anslag 12 200 000 1987/88 Förslag 13 400 000

Sveriges bidrag till EFTA:s budget för innevarande budgelår har fastställts lill 3 069 617 schweiziska francs eller ca 12,2 milj. kr., vilkel enligt gällande bidragsskala motsvarar 25,25 % av EFTA:s totala budgel.

Organisalionens budget för budgetåret 1987/88 fastställs ijuni 1987. Med ledning av tillgängligt beräkningsunderiag finner jag att anslaget bör räknas upp med 1,2 milj. kr. för budgetårel 1987/88, dvs. lill 13.4 milj. kr.

Hemställan

Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

att lill Europeiska frihanddssammanslutningen (EFTA) för bud getåret 1987/88 anvisa ett förslagsanslag av 13 400 000 kr. 32

B 6. Organisationer för internationell handel och råvarusamarbete m.m.

1985/86 Utgift 8 174 094 1986/87 Anslag 6 305 000(1) 1987/88 Förslag 7 004 000

Från anslaget bestrids utgifter för Sveriges deltagande i vissa inlernationella organ. För budgelåret 1987/88 lorde medel beräknas enligt följande.

Beräknad ändring

1986/87 1987/88

of 12)

of 13)

1. GATT-organisationen

2. Internationella rådet för samarbete på tullområdet

3. Internationella tulltariffbyrån

4. Internationella kaffeorganisationen (ICO) iprop. 1962:1 bil. 12 s. 2811

5¶Internationella kakaoorganisationen (ICCOl (prop. 1973:36)

6. Internationella rådgivande bomullskommittén iICAC) iprop. 1951:471

7. Internationella gummistudiegruppen (IRSGl iprop. 1966:1 bil. 12 s. 1681

8. Internationella naturgummi-organisationen iltJROi

(prop. 1979/80:1071

9. Organisationen för de järnmalms- exporterande länderna (APEFi iprop. 1975/76:241

10. Internationella studiegruppen för bly- och zinkfrågor iLZi (prop. 1960:1. bil. 12 s. 2841

11. InternationeUa tennorganisationen lITO) iprop. 1981/82:117)

12. Internationella juteorganisationen IIJ0)iprop. 1982/83:106)

13. Internationella organisationen för tropiskt timmer iITTOi iprop. 1983/84:1211

14.Internationella nickelstudiegruppen iINSOlprop. 1985/86:100, bil. 5 s. 31)

3 900 000 + 500 000

573 000 + 20 000

176 000 + 24 000

535 000

78 000

77 000

35 000

555 000 + 100 000

89 000 + 5 000

78 000

30 000

50 000

14) 50 000

3 Riksdagen 1986187. I saml. Nr 100. Bilaga 5

-;, Prop. 1986/87: 100

ändring Bil. 5

1986/87 1987/8

15. Internationella byrån i Paris för utställningar iprop. 1947.1 bil.

12 s. 156) 42 000 of

16. övrigt 10 000 of Summa 6 305 000 + 699 000

11) Organisationen för intellektuell äganderätt (WIPO/BIRPI) överfördes budgetåret 1986/87 till >:il:e huvudtiteln. Anslaget reducerades därför med 2 290 000 kr.

(2) Prop. (1986/87:41) om godkännande av 1986 års internationella kakaoavtal m.m. förelagd riksdagen i november 1986.

(3) Avtalet, som efter förlängning löper ut i oktober 1987, omförhandlas för närvarande. Om nytt avtal träffas våren 1987, kan proposition komma att föreläggas riksdagen under år 1987.

(4) Enligt prop. 1985/86: 100 tillkommer kostnader för en nickelstudiegrupp med högst 50 000 Vjt.

Inom ramen för UNCTAD (United Nations Conference on Trade and Developmeni) har konsultationer ägt rum om atl upprätta studiegrupper för koppar resp. tenn. Om fortsatla förberedelser ger resultat och Sverige beslutar all deltaga beräknas medel behöva tas i anspråk från detta förslagsanslag med 100 000 kr. under budgetårel 1987/88.

Hemställan

Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag atl regeringen föreslår riksdagen

att till Organisationer för intemationeU handel och råvarusamarbete m.m. för budgetåret 1987/88 anvisa elt förslagsanslag av 7 004 000 kr.

B 7. Internationell råvarulagring

1985/86 Utgift 814 049 1986/87 Anslag 3 700 000 1987/88 Förslag 3 000 000

Två råvaruavtal belastar anslaget: 1979 års inlernalionella naturgummiavtal och det sjätle internationella tennavtalet.

7979 års internationella naturgummiavtal trädde provisoriskt i kraft den 23 oktober 1980 och definitivt den 15 april 1982 (prop. 1979/80: 107, NU 40, rskr. 273). Avtalel skulle ha löpt ul i oktober 1985, men har föriängts två år fill oktober 1987. En FN-konferens avseende omförhandling av nalurgum- miavtalel har hillills hafl tre förhandlingssessioner, varav den senasle i 34

oklober 1986, utan att man lyckats komma överens. Då parlerna dock Prop. 1986/87: 100 fortfarande är iniresserade av etl nyll avtal, kommer troligen en Qärde Bil. 5 förhandlingsomgång till stånd under försia kvartalet 1987. Sammanlagi har Sverige hittills bidragit med ca 5 milj. kr. till buffertlagerkonlot. Om etl nytt avtal kommer till stånd, kan ytterligare medel för lagerfinansiering aktualiseras. Sveriges bidrag härtill torde beräknas till ca 2 milj. kr.

Det sjätte internationella tennavtalet trädde provisoriskt i kraft den I juli 1982 (prop. 1981/82: 117, NU 32, rskr. 247) och löper ul den 1 juh 1987. Sverige deltar för första gången i etl lennavial.

I enlighet med avtalet har ca 3,4 milj. kr. inbetalats till buffertlagerkonlot. Några bidrag däruiöver har inte erlagts. Medel har varit anslagna men ej utnyttjats budgetåren 1984/85 och 1985/86 (1250 000 resp. 1 700 000 kr.). För innevarande budgetår är I 700 000 kr budgeterade.

Sedan internationella tennrädets (ITC) operaiioner inställdes den 24 oktober 1985 på grund av otillräckliga resurser att hålla tennprisel inom en av medlemsländerna bestämd ram är tennavtalets bufferlager under avveckling. Medlemmarna i tennrådet har beslutat all något nytt avtal med ekonomiska artiklar inte skall förhandlas inom den närmasle framtiden. Vissa banker och mäklare har påkallat rättslig prövning i samband med avvecklingen av buffertlagret. Hur lång tid avvecklingen kommer atl la och till vilka kostnader är därför oklart. Den rättsliga prövningen kräver biträde av engelska advokater. Jag föreslår atl 1 milj. kr. avsätts.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till IntemationeU råvarulagring för budgetåret 1987/88 anvisa ell förslagsanslag av 3 000 000 kr.

B 8. Övriga internationella organisationer m. m.

1985/86

Utgift

666 606

1986/87

Anslag

900 000

1987/88

Förslag

1 205 000

Under delta anslag beräknas bidrag till verksamheter och organisationer av delvis helt olika karaktär.

Bidrag ulgår till organisationer som arbelar för mänskliga rättigheter såsom det inlernalionella institutet för mänskliga rättigheterna i Strasbourg (Fondation René Cassin) och den internationella juristkommissionen i Geneve. Bidragen beräknas till 370 000 kr. Härutöver beräknas bidrag utgå lill den Permanenla skiljedomstolens inlernationella byrå i Haag och Haag-akademien för inlernationell rätt samt det inlernalionella institutet för humanitär rätl i San Remo. Dessa tre bidrag kan beräknas lill 65 000 kr.

Sverige deltar tillsammans med EG och sex andra västeuropeiska länder i del s. k. COST-samarbetet (tekniskt-vetenskapligt). Sveriges deltagande i COST är exempel på samarbele med EG även på områden utanför frihan delsavtalet. En tredje COST-fond om 50 milj. belgiska francs motsvarande 35

ca 7,5 milj. kr. har upprättats. Ell första avrop på 10 milj. belgiska francs Prop. 1986/87: 100 gjordes i slutet av år 1984. Sveriges bidrag uppgick till 339 000 belgiska Bil. 5 francs eller 55 000 kr. och avsåg cn treårsperiod. Ett bidrag av samma storleksordning förväntas erläggas J slutet av år 1987, dvs. 55 000 kr.

Det europeiska forskningssamarbetet EUREKA omfattar 19 europeiska länder samt EG-kommissionen. Det syftar till att höja Europas teknologiska nivä och öka industrins internationella konkurrenskraft. Under år 1986 har ett permanent EUREKA-sekretariat etablerats i Bryssel. Varje medlemsland bidrar till sekretariatet enligt en bestämd fördelningsnyckel. Del svenska bidraget för budgelåreii 1987/88 uppskattas till 200 000 kr.

Sedan budgetåret 1977/78 har över detta anslag även anvisats medel att användas för ekonomiskt slöd till vissa internationella, icke-statliga organisationer (NGO) samt forsknings- och studiegrupper m.m. (jfr prop. 1976/77: 100 bil. 6, s. 14). Stödet går i första hand till enskilda organisationer och rörelser som verkar för mänskliga rättigheter, fred och nedrustning. Jag förordar en medelsram på 515 000 kr. för budgetåret 1987/88.

Hemställan

Jag hemställer atl regeringen föresliir riksdagen

att till Övriga internationella organisaiioner m. m. för budgetårel 1987/88 anvisa ett förslagsanslag av 1 205 000 kr.

c. INTERNATIONELLT Prop. 1986/87: 100

UTVECKLINGSSAMARBETE Bil. 5

U-ländernas situation

Stora förändringar i det ekonomiska läget för u-länderna

Den inlernationella ekonomin har präglats av slora förändringar under det gångna året. Dollarns värde, de internationella räntorna och oljepriserna har sjunkit kraftigl. Della har påverkat u-ländernas ekonomiska situation. Medan dollarkursens och räntenivåns fall anses ha haft en allmänl positiv verkan på u-ländernas ekonomi har effekterna av oljeprisfallet varit blandade.

Även om dollarns värde redan börjat falla från sin toppnotering senvintern 1985 var del framför allt sedan de fem slora industriländerna vid ett möte i september samma år aktivt gåll in för alt pressa ner dollarkursen som de slora sänkningarna kom. Som ett resultat av fortsatt sjunkande inflation sänktes också de inlernationella marknadsräntorna. Inflationen för 1986 beräknas nu bli den lägsta i i-länderna på 20 år. Men om de nominella räntorna sjunkit avsevärt så har de reala minskat i en betydligt mera begränsad omfattning. De internationella marknadsräntorna befann sig i reala termer alltjämt på den historiskt höga nivån av drygt 4 % under 1986.

Den mest dramaliska förändring som inträffade i världsekonomin var oljeprisfallel under första hälften av 1986. Inom denna korta lidsperiod halverades oljepriset från 30 till 15 dollar per fal. Den därav följande förändringen i bytesförhållandet mellan oljeexporterande och oljeimporterande länder beräknas ha motsvarat 90 miljarder dollar (ca 630 miljarder kr.) under 1986. Såväl de oljeimporterande västliga industriländerna som de oljeimporterande u-länderna har gynnats av denna utveckling. Bland de senare återfinns de flesta av Sveriges huvudmottagarländer.

Även om förändringarna över lag har varit gynnsamma för industriländerna hårde ännu inte omsatts i en högre BNP-tillväxt. Från en tillväxttakt på 4,7 % för 1984 sjönk takten till 2,7 % under 1985 och förväntas sjunka något ytterligare både för 1986 och 1987.

Arbelslöshelen, som fortsatte atl öka i de västliga induslriländerna under lågkonjunkturen 1980-82, har legat kvar på en mycket hög nivå i många av länderna trols de senaste årens ekonomiska återhämtning. Samlidigt har del redan i utgångsläget mycket allvarliga sysselsättningsläget i u-länderna ytteriigare förvärrats under försia hälften av 1980-talet. Detta växande sociala problem i u- länderna är resultatet av en alllför svag ekonomisk utveckling i förhållande till den snabbt ökande tillgången på arbetskraft.

Världshandelns volymtillväxt stannade vid 3 % 1985. Resultatet för utses endast bli marginellt bättre för såväl 1986 som 1987. Många u-länder har under 1986 tvingats till oväntat stora nedskärningar av sin import på grund av sjunkande exportintäkter. Råvaruprisernas fall har i delta sam manhang hafl en negativ effekt på många u-länder. Priserna på råvaror, exkl. olja, ligger nu på en historiskt sett låg nivå efter atl under 1985 ha 37

fallit med 12 %. Någon nämnvärd återhämtning har inte inträffat under Prop. 1986/87: 100 1986. En annan osäkerhetsfaktor när det gäller exportulsikterna för u-län- Bil. 5 derna är prolektionismen. Visserligen har enighel nu uppnåtts om alt inleda en ny multilateral handelsförhandling inom GATT:s ram. Men eventuella positiva effekter av en sådan GATT-runda kommer under alla förhållanden inte att märkas förrän betydligt längre fram.

Förändringarna i världsekonomin under det senaste året har således haft såväl negativa som positiva effekter på den tredje världen. Variationerna är dock stora från land lill land beroende på de individuella omständigheterna och förutsättningarna. För den grupp u-länder som i absoluta lal är de mest skuldlyngda har 1986 inneburil en halvering av tillväxttakten 1985 eller från ca 3 % lill ca 1,5 %. Spännvidden är dock stor även inom denna länderkrels. Medan det för de oljeexporterande länderna sannolikt är fråga om en tvåprocenlig minskning av BNP under 1986 beräknas de oljeimporterande kunna fä en ökning på 3 %.

Den ekonomiska ulvecklingen i .:\frika söder om Sahara har under en lång följd av år varit svag. Med en EtNP-tillväxl på i genomsnitt mindre än 2 % per år under perioden 1965-1984 har per capita-inkomsten fått vidkännas en avsevärd sänkning. Som jämförelse kan nämnas att Indien lyckats hålla en genomsnittlig årlig lillväxl av 4 % alltsedan 1965. Medan Indien i genomsnitt kunnat öka sin BNP per capita med 1,6 % per år under tiden 1965-84 har Afrika söder om Sahara för motsvarande 20-årsperiod fått vidkännas en minskning av per capita-inkomsten på i genomsnitt 0,1 % om året. För atl Afrika söder om Sahara skall kunna bibehålla nuvarande per capita-inkomst krävs en årlig BNP-tillväxt om drygt 3 % med den takt som befolkningsökningen visar idag. Dagens per capita-inkomst har fallit tillbaka lill den nivå som rådde vid lidpunkten för Afrikas frigörelse från kolonialt beroende.

Under 1985 och enligt preliminära uppskattningar för 1986 har det dock gått betydligt bättre för flertalet länder söder om Sahara. Detta beror på att god nederbörd gav rekordskördar i många av länderna under 1985. Enligt preliminära rapporter har väderleksförhållandena varit gynnsamma också för 1986, vilket skulle innebära ytterligare etl år med god skörd i många länder. Om man till detta fogar effekterna av del ekonomiska reformarbete som påbörjats i ett växande antal fattiga afrikanska länder beräknas 1986 ge en BNP-tillväxt på uppemot 4 %. För de oljeimporterande länderna i Afrika söder om Sahara har oljeprisfallet dessulom medfört ett förbättrat externt bytesförhållande under 1986 vilket beräknas resultera i att per capita-inkomsten för dessa länder stiger med 2 %.

U-ländernas samlade underskott i bytesbalansen minskade från en topp på över 105 miljarder dollar 1981 till en nivå strax under 40 miljarder dollar år 1985. Detla var lill stor del resultatet av en ålstramningspolitik. Latinamerikas import var i dollar räknat omkring 40 % lägre 1985 än 1981. För Afrika söder om Sahara gällde att värdet av importen år 1985 endast uppgick till omkring 80 % av nivån 1981.

U-ländernas samlade utlandsskuld beräknas ha överskridit 1000 mil jarder dollar (ca 7000 miljarder kronor) vid slutet av 1986. Utflödet av räntor och amorteringar på utlandsskulden överstiger sedan 1984 inflödet 38

av nya utlandslån för u-länderna. Enligt senast lillgänglig väridsbankssta- Prop. 1986/87: 100 tislik resulterade u-ländernas långfristiga utlandsupplåning i en nettoöver- Bil. 5 föring från u-länderna på 22 miljarder dollar 1985 medan nettoöverföringen till u-länderna år 1981, före skuldkrisens början, var 35 miljarder dollar. Omsvängningen mellan 1981 och 1985 uppgick således till nästan 60 miljarder dollar och har i första hand drabbat Latinamerika. Denna förändring förklaras huvudsakligen av de privata långivarnas kraftigt reducerade nyullåning lill u-länderna. Utbetalningarna från privata långivare sjönk från en topp på 90 miljarder dollar 1981 till 45 miljarder dollar 1985. Under samma period ökade u-ländernas skuldtjänst med 15 miljarder dollar, vilket således svarar för resten av omsvängningen i nettoöverföringarna.

För de oljeimporterande länderna i Afrika söder om Sahara har den samlade utlandsskulden nått en nivå som moisvarar 65 % av denna länder-grupps toiala BNP. Många av dessa länder står idag inför mycket stora skuldproblem. De för utvecklingen nödvändiga resurstillskotten ulifrån måste mot denna bakgrund i första hand ta formen av ökat bistånd.

U-ländernas anpassningspolitik fordrar tillväxt i ekonomin

I den inlernationella diskussionen har en utveckling skelt av synen på vad som ulgör en lämplig strategi för att u-länderna på sikt skall kunna la sig ur skuldkrisen. Erfarenhelerna frän åren efter den inlernationella skuldkrisens början höslen 1982 hade givit vid handen alt ekonomisk åtstramning inle räckte till för att komma fill rätta med de grundläggande problemen. Enighet kan sägas ha uppnålls vid Internationella valutafondens och Väridsbankens gemensamma årsmöte i Seoul hösten 1985 om alt en framgångsrik ekonomisk anpassningspolitik kräver en lillväxtorientering för atl skuldkrisen på sikt skall kunna lösas. Från amerikansk sida presenterades då del s. k. Bakeriniliativel som även om det i sak inte represenlerade något nytl ändå har haft betydelse för det fortsatta agerandet på grund av USA:s stora internationella inflytande.

Grundtanken bakom den tillväxtorienterade anpassningsmodellen är att en långsiktig anpassning inte kan ske utan ekonomisk tillväxt. Den ekonomiska tillväxttaklen måste vara tillräckligt hög för att undvika fortsatta nerskärningar i den inhemska konsumlionsnivån och samlidigt skapa ett tillräckligt storl exporlöverskolt. Detla bedöms som nödvändigt för att de sociala spänningarna inle skall bli alltför slora samtidigt som förmågan all återbetala skulden byggs upp. En rimlig fillväxt förutsätier emellertid kraftigl ökade invesleringar. Då skuldljänslen lar en del av det inhemska sparandet i anspråk, behöver sparkvolen på sikt höjas kraftigl för atl de nödvändiga investeringarna och betalningarna på utlandsskulden skall kunna klaras. Ett ökat importbehov blir därtill en oundviklig följd av en höjd ekonomisk aktivitet. 1 ett övergångsskede krävs därför ett avsevärt tillskolt av resurser ulifrån. Svårast för de skuldtyngda u-länderna är emellertid att exporten måsle uppvisa en avsevärd årlig volymtillväxt.

Denna tillväxtorienterade anpassningsmodell kan i sina huvuddrag till- lämpas på såväl Latinamerika som på Afrika söder om Sahara. Två grund- 39

förutsättningar enligt modellen är att en betydande ökning av resursflödet Prop. 1986/87: 100 till dessa u-länder kommer till stånd och att länderna finner avsättning för Bil. 5 sina exportvaror. Även om möjligheterna att nå dithän varierar avsevärt mellan de båda ländergrupperna inger den hitullsvarande utvecklingen vissa farhågor om att grundförutsättningarna inte kommer att kunna uppfyllas i någotdera fallet.

Inte minst från latinamerikansk sida har det framförts kritik mot atl de tänkta resurstillskotten är alltför knappa för att möjliggöra den nödvändiga tillväxten. Samtidigt lyder aktuella uppgifter från den Internationella regleringsbanken (BIS) på att redan en nyullåning från affärsbankerna av den storleksordning som Bakerinitiativet förutser kan visa sig mycket svår att uppnå.

Den skuldkonsolidering som höslen 1986 genomfördes för Tanzania, inom ramen för den s.k. Parisklubben, kan tjäna som illustration av behovet att finna mera långtgående lösningar för många av de fatliga u-ländernas svåra skuldsituation. Dessförinnan hade Tanzania träffat en överenskommelse med Internationella valutafonden (IMF) om etl ekonomiskt anpassningsprogram för 1986-87. Vid sidan om Tanzanias eget naturliga ansvar för att detta program skall lyckas är det väsentligt atl tillräckliga finansiella resurser skjuts till utifrån för att den beräknade miniminivån på Tanzanias import skall kunna uppnås. Utöver de extra resurser som utfäsles av IMF, av Världsbanken genom Internationella utvecklingsfonden (IDA) och den särskilda lånefonden för Afrika saml av bilaterala givare ägde en skuldkonsolidering rum. Skuldkonsolideringen medför att Tanzania under programperioden 1986-87 måste avsätta bortåt 100 milj. dollar av sina knappa valutaresurser för räntebetalningar, något som torde uigöra en svär belastning för landets ekonomi. Redan före skuldkonsolideringen hade Tanzania förlorat sin återbetalningsförmåga. Därför kunde Tanzania inte fullgöra betalningsförpliktelserna pä sin utlandsskuld som nu uppskattas till 4 miljarder dollar, vilket är lika mycket som landels BNP. Fram lill konsolideringen släpade Tanzania efter med förfallna räntor och amorteringar onri sammanlagt nära 800 milj. dollar.

Syftet med en skuldkonsolidering är självfallet att återställa det berörda landets möjlighet till ny upplåning. För elt land som Tanzania är det emellertid inte möjligt alt genom skuldkonsolidering återställa den internationella kapitalmarknadens förtroende för landets krediivärdighet. I stället föreligger behov av effektivare skuldlätlnadsåtgärder för att lindra skuldbördan för fattiga u-länder med svåra skuldproblem.

Afrika söder om Sahara står inför nödvändigheten av att genomföra tillväxtorienterade anpassningsprogram. I så måtto föreligger en likhet med situationen för det skuldtyngda Latinamerika. Men det som särskiljer Afrika söder om Sahara är den höga graden av fattigdom, den närmast fullständiga avsaknaden av kreditvärdighet och det stora beroendet av råvaruexport. Detta ställer särskilda krav på omfattningen och arten av de resurstillskott ulifrån som är en föruisättning för att dessa länder skall ha rimliga framtidsutsikter. I detta avseende är Bakerinitiativet inte tillräckligt, vilket bl. a. framgår av beräkningar som Världsbanken gjort.

Även vid optimistiska antaganden kommer det enligt Väridsbanken att 40

uppstå en brist på flera miljarder dollar om året i de resurser som behövs Prop. 1986/87: 100 för att de fatliga afrikanska länderna skall få en möjlighet att till år 1990 Bil. 5 hejda den trendmässiga minskningen av konsumtionen per invånare. Detla förutsätter en ekonomisk lillväxl på minst 3-4% om året vilket knappast uppnås om inle imporlkapacitelen återställes. Med hänsyn lill de fatliga afrikanska ländernas starka råvaruberoende är exportulsikterna för den närmasle framtiden inte gynnsamma. Lägger man därtill den snabbt växande skuldljänslen på utlandslånen och bristen på kreditvärdighet för nya lån, står det klart atl det fattiga Afrika är närmasl hell beroende av bistånd på mycket förmånliga villkor. Eflersom det inte finns anledning alt räkna med sådant bistånd i lillräcklig omfallning, finns det behov av ett komplement i form av internationella aktioner för skuldlättnader.

Vid del trettonde särskilda mötet med FN:s generalförsamling i maj 1986 demonstrerades de afrikanska regeringarnas vilja att söka rätta till de brister i den egna ekonomiska poliliken som nu allmänt anses ha bidragit till den ekonomiska krisen i Afrika. Denna vilja har kommii lill uttryck i det program för Afrikas ekonomiska återhämtning som antogs av Organisationen för afrikansk enhet (OAU) ijuli 1985 och som bekräftades i den aktionsplan som antogs vid generalförsamlingens särskilda möte. Det politiskt svåra men ekonomiskl nödvändiga reformarbetet har inletts i ett stort anlal länder i Afrika söder om Sahara. Detta utgör en nödvändig men inte lillräcklig grund för en långsiktig ekonomisk utveckling.

Det är viktigt att den industrialiserade världen lämnar sitt bidrag Ull atl skapa förutsättningar för att länderna i Afrika söder om Sahara skall ha möjlighet alt rehabililera och reformera sina ekonomier. Kraftigt ökat bistånd till Afrika söder om Sahara är nödvändigt om FN:s aktionsplan skall kunna förverkligas. Därtill finns behov av internationellt samordnade lösningar för direkl skuldlättnad.

Men även industriländernas jordbruks- och handelspolitik har betydelse för Afrikas utveckling. Tillväxt- och exportmöjligheterna för Afrika söder om Sahara är för överskådlig framtid förknippade med betingelserna för den hell dominerande jordbrukssektorn. Regeringarna i många afrikanska länder är nu i färd med att söka rätta till den diskriminering av jordbrukssektorn som den ekonomiska politiken tidigare inneburit. Den jordbrukspolitik som förs av många industriländer bidrar till att priserna på jordbruksvaror på världsmarknaden pressas ner som ett resultat av dumpad överskottsproduktion. Därtill kommer de handelshinder som införts för att skydda den egna subventionerade jordbruksproduktionen. Industriländernas nuvarande jordbrukspolitik kan således i viss män sägas bidra till att begränsa de ekonomiska utvecklingsmöjligheterna i Afrika söder om Sahara. Detta medför en avsevärd misshushållning med världens produktionsresurser och leder till effektivitetsförluster när de komparativa fördelar som u-länderna, inte minst i Afrika söder om Sahara, faktiskt besitter inom jordbruket inte till fullo utnyttjas.

41¶Förhandlingarna mellan Nord och Syd Prop. 1986/87:100

Bil 5 Multilateral samverkan krävs för alt främja ekonomiskt och socialt framåtskridande i alla delar av världen. Detta är särskilt uppenbart i dagens väridsekonomiska situation med etl klart samband mellan u-ländernas skulder, prolektionismen på handelsområdet, balansproblemen inom och mellan i-länderna samt de låga råvarupriserna.

Den politiska och ekonomiska utvecklingen i världen under 1980-talet har lett till att nord-syd-dialogen har ändrat karaktär. Strävandena atl ulforma nya principer för det internationella ekonomiska samarbetet har kommit i bakgrunden och dialogen har koncentrerats på enskilda problemområden.

Världshandeln och de monetära och finansiella frågorna dominerar diskussionen tillsammans med katastrofsituationen i Afrika. I den föreslående multilaterala handelsförhandlingen inom GATT:s ram kommer en rad för u-länderna vikliga områden att behandlas. Dit hör handeln med jordbruksprodukter och tropiska produkter samt frågan om privata direkiinvesteringar. Enligt svensk uppfattning är en viktig uppgift i den nya förhandlingsrundan atl u-länderna tillförsäkras förbättrat och säkrat marknadstillträde. Sverige eftersträvar också en närmare integrering av de mer ulvecklade u-länderna i del internationella handelssystemet.

De avgörande diskussionerna om monetära och finansiella frägor, däribland skuldproblemen, äger rum inom ramen för IMF och Världsbanken. Många u-länder skulle föredra att dessa samtal fördes i FN-organ där u-länderna har större inflytande, såsom FN:s generalförsamling och UNCTAD. U-länderna har även förordat en internationell konferens i syfle att åstadkomma reformer av det internationella monetära systemet.

De senaste årens utbredda och i flera fall akula skuldproblem ulgör en i viss mån ny föreleelse. Det har därför blivit nödvändigl alt finna delvis nya metoder för att ta itu med problemen. De mer utvecklade mekanismer som efter hand utkristalliserats har kommit alt läggas fram och sanktioneras i IMF och Världsbanken. Det var vid dessa båda organs årsmöten i oklober 1985 som det tidigare nämnda s. k. Bakerinitiativet fördes fram.

Det särskilda mötet om Afrika med FN:s generalförsamling visade alt viktiga förhandlingar kan föras i en konstruktiv anda och atl det inom FN-systemet var möjligt att följa upp organisationens förtjänstfulla samordning av katastrofinsatserna i Afrika med ett handlingsprogram för kontinentens långsikliga utveckling. Hanteringen av situationen i Afrika har stärkt respekten för FN och dess förmåga atl genomföra en komplicerad och utdragen förhandling om hjälpinsatser. Det är nu väsentligt alt handlingsprogrammet får genomslag i såväl mottagar- och givarländer som hos de internationella biståndsorganen.

Behandlingen av krisen i Afrika är ett exempel på de multilaterala bislånds- och finansieringsinstitutionernas belydelsefulla roll i det globala utvecklingssamarbetet. Sverige har länge hävdat atl dessa organisationers resurser måste ökas. Detla är särskilt angeläget i en situation där bl a skuldproblemen och läget i Afrika kräver betydande internationella insat-

42

Samtidigt är det uppenbart att flera av de stora biståndsorganisationerna Prop. 1986/87: 100 har fortsatta finansieringsproblem. IDA:s resurser under åttonde påfyll- Bil. 5 nadsperioden kommer alt uppgå till ca 12 miljarder dollar, vilkel i reala lermer innebär en minskning i jämförelse med IDA:s sjunde påfyllnad och den särskilda s. k. Afrikafacililelen. IDA:s ullåningskapacilei i nominella termer kommer vid slutet av 1980-talet att endast obetydligt överstiga motsvarande belopp elt decennium tidigare. Delta innebär en urholkning av det reala värdet. Vidare skärps villkoren för IDA:s utlåning genom en beslutad förkortning av återbelalningstiden.

Problemen är ännu allvariigare för FN:s samordnande organ för utvecklingsbistånd (UNDP) som drabbas hårt främst av stora nedskärningar av USA:s bidrag. Denna urholkning av resurserna för FN:s tekniska bistånd har inte bara direkta negativa effekler i form av minskal resursflöde. UNDP:s resurskris försvårar även det allmänna nord-syd-samarbelel, eftersom u-länderna uppfattar den som elt ulslag av bristande samarbetsvilja hos berörda i-länder.

En annan organisation som drabbats av nedskärningar är Inlernalionella jordbruksutvecklingsfonden (IFAD) som bildades på 1970-talet. IFAD var det första konkreia exemplet på ambitiös bördefördelning mellan OPEC-länder och OECD-länder. Den samarbelsformel som då antogs har utsatts för svåra prövningar under senare år i takt med oljeprisulvecklingen och IFAD har tvingats att drastiskt skära ned sin verksamhet.

Inom vissa av de enskilda områden i världsekonomin som är föremål för förhandlingar i särskilda fora har framsteg gjorts. I andra fall krävs fortsatla anslrängningar för att godtagbara resultat skall nås. Det sjunde mötet med FN:s konferens för handel och utveckling (UNCTAD) kommer att ge möjligheter alt på hög nivå diskutera de frågeslällningar som förknippas med nord-syd-dialogen. Ett konferensresultal som både u-länder och i-länder finner acceptabelt skulle bidra till alt stärka FN:s roll i nord-sydsamarbetet.

Det internationella biståndet

Det samlade internationella biståndet ökade något i nominella termer under 1985 och uppgick till ca 36,7 miljarder dollar.

Ökningen beror på en expansion av biståndet från de länder som är medlemmar i OECD:s biståndskommitté (DAC).Detla bistånd ökade med ca 700 miljoner dollar till 29,4 miljarder dollar 1985, medan biståndet från OPEC-länderna fortsatte atl minska kraftigl. Öststaternas biståndsutbetalningar var enligt tillgängliga uppgifter oförändrade. DAC-ländernas biståndsökning under 1985 förklaras huvudsakligen av omfattande katastrofbistånd och slöd till strukluranpassningsprogram i mottagarländerna främsl i Afrika.

DAC-ländernas bistånd räknat som andel av bruttonationalinkomsten minskade dock från 0,36 % lill 0,35 % vilket är 0,03 % lägre än 1982 års nivå.

De fyra traditionellt största biståndsgivarna uttryckt i procent av BNI inom DAC - Norge, Nederiänderna, Sverige och Danmark - fortsälter 43

att vara de enda OECD-länder som uppnått det av FN uppsatta 0,7 %-målet för det offentliga biståndet. Norge redovisade de högsta biståndsulbe-talningarna 1985 motsvarande 1,03 %av BNI. De svenska utbetalningarna ökade från 0,80 % år 1984 till 0,86 % av BNI 1985. Sverige kommer därmed på tredje plats efter Norge och Nederländerna. Några slora bidragsgivare som USA, Förbundsrepubliken Tyskland och Storbritannien befaras fortsätta alt minska sin andel av BNI för bistånd under senare delen av 80-talel. USA:s bislåndsandel av BNI har sjunkit till näslan samma låga nivå som Sovjetunionens.

Sovjetunionens och de östeuropeiska staternas biståndsutbetalningar ligger enligt DAC:s statistik för 1985 kvar på en låg nivå motsvarande 0,23 % av BNI eller ca 3,5 miljarder dollar, vilket är i stort sell oförändrat sedan 1980.

Biståndet från givarländerna inom OPEC fortsatte alt minska lill ca 3,5 miljarder dollar för 1985 jämfört med ca 4,5 miljarder 1984 och drygt 9

Tabell 1: Biståndsutbetalningar 1985 från DAC-länderna, OPEC, Sovjetunionen och Östeuropa samt samma länders per capita-inkomster

Andel

Volym

Per

av BNI

capita

(%)

(milj.$)

inkomst

($)

DAC-länderna

0,35

12 043

Norge

1,03

13 412

Nederländerna

0,91

8 605

Sverige

0,86

11 668

Danmark

0,80

10 723

Belgien

0,54

8 179

Fankrilce

0,54

9 251

Australien

0,49

9 604

Canada

0,49

13 093

Förbundsrepubliken

Tysltland

0,47

10 235

Finland

0,40

10 892

Österrike

0,38

8 726

Storbritannien

0,34

8 019

Italien

0,31

6 224

Schweiz

0,31

14 887

Japan

0,29

11 027

Nya Zeeland

0,25

6 591

Irland

0,24

4 688

USA

0,24

16 671

OPEC-länderna

0,65

2 530

(varav)

Kuwait

3,16

13 880

Saudi-Arabien

2,88

7 980

Sovjetunionen och

Östeuropa

0,23

;;;

3 900

Källa: OECD:s biståndskommitté (DAC)

44

miljarder 1980. Räknat som andel av BNI nådde OPEC-biståndet 0,65 % Prop. 1986/87: 100 1985 vilket bör jämföras med 1,84 % 1980. Det finns anledning räkna med Bil. 5 att OPEC-ländernas bistånd för 1986 kommer att minska ytteriigare som en följd av de förhållandevis låga oljepriserna.

FN har antagit ett mål om 0,15 % av BNI som bistånd lill de 36 minst ulvecklade länderna. Sverige jämle några andra länder, bl. a. de nordiska, har överträffat detta mål medan DAC-länderna som helhel inte förmått öka biståndet till dessa länder från 1980 års nivä på 0,08 % av BNI.

Prioriteringar i Sveriges bistånd

Jag har hittills givit en allmän bakgrund för att peka på den problemfyllda verklighet biståndsarbetet omges av. Planeringen och genomförandet av det svenska biståndet påverkas starkt av denna miljö, och kräver kontinuerlig anpassning och flexibilitet.

Låt mig i delta sammanhang fastslå att de övergripande bislåndspolitiska målen är oförändrade. Jag vill bland dessa särskilt fästa uppmärksamheten på strävandena för en demokrafisk samhällsutveckling i mottagarländerna. Kvinnornas roll i u-länderna och i biståndet är också något somjag särskilt vill framhålla. Insatser för att främja u-landskvinnorna genomsyrar biståndsverksamheten för atl möjliggöra förbättringar för hela befolkningen och inte bara kvinnorna själva.

Innan jag behandlar enskilda anslagsposler vill jag något närmare redovisa vissa prioriteringar och tyngdpunkter i Sveriges bistånd.

Jag ämnar koncentrera min redovisning till följande punkter:

- biståndet till södra Afrika

- FN och det multilaterala biståndssamarbetet

- demokratimålet i biståndet

- miljö och utveckling

- bistånd till flyklingar

- de ömsesidiga iniressen som biståndet kan främja.

Ökade insatser i södra Afrika

Som jag tidigare har redovisat har den ekonomiska ulvecklingen i Afrika söder om Sahara varit särskilt ogynnsam under en lång följd av år. Ländernas finansiella problem, den stagnerande efterfrågan på många exportprodukter, minskningen av biståndet och andra finansiella bidrag har jag tidigare berört. Till delta kommer att befolkningen i Afrika växer i snabbare takt än i övriga delar av världen. Del slora antalet barn gör all belaslningen på utbildningssystem, livsmedelsproduktion och hälsovård blir slörre än vad den vuxna delen av befolkningen mäktar med ekonomiskl. Inflyttningen till städerna skapar förslumning, sociala problem och fattigdom. Befolkningstillväxten skapar också miljöproblem, någol som jag kommer atl utveckla i elt senare avsnill.

Förhållandena för länderna som omger Sydafrika är särskilt svåra. An gola har drabbats av sjunkande oljepriser, samtidigt som UNITA-rebel- 45

lerna ökat sin aktivitet med stöd från såväl Sydafrika som USA. Mogam- Prop. 1986/87: 100

bique befinner sig i en akut ekonomisk kris, som fördjupas av RNM-rebel- Bil. 5

lernas och Sydafrikas sabotage- och destabiliseringsåtgärder. Människor

har dödals i sydafrikanska raider mot Lesotho, Botswana, Swaziland,

Zimbabwe och Zambia. Varutillförseln till flera av Sydafrikas grannländer

har störts och ständiga hot förekommer om olika sanktionsåtgärder.

Antalet flyktingar i regionen har ökat på grund av de svåra förhållandena. Tusentals människor befinner sig på flykt undan apartheid och gerillakrig.

Nio av länderna i södra Afrika har slutit sig samman i samarbetsorgani-sationen Southern African Developmeni Coordinalion Conference (SADCC). Sverige stöder dessa länder på olika sätt. Av de nio länderna är Angola, Botswana, Lesotho, Mozambique, Tanzania, Zambia och Zimbabwe programländer med vilka Sverige har slutit samarbetsavtal om utvecklingssamarbete. Samtliga dessa länder och de övriga två, Malawi och Swaziland, kan erhålla svenskt bistånd genom regionala insatser, katastrofhjälp och genom enskilda organisationer. Vidare utgår humanitärt bistånd till södra Afrika. Till detta kommer insatser via multilaterala organ. Mer än 43 % av Sveriges bilaterala bistånd går till dessa nio länder. Andelen har ökat under senare år.

Sverige har sedan lång lid lillbaka etl omfattande samarbele med länderna i södra Afrika. Biståndssamarbetet med Tanzania och Zambia inleddes redan i mitten av 1960-talet. Successivt har därefter antalet samarbets-länder byggts ut och insatserna ökats. Enligt min mening finns det mot bakgrund av det krisartade lägel i regionen skäl alt ytterligare öka biståndet lill denna del av väriden.

Uppgiften att komma lill rätta med situationen för dessa länder är svår. Exierna resurser i form av bistånd eller genom privata investeringar från utlandet kan aldrig ensamma driva fiam önskvärda förändringar. Biståndet måste därför passas in i en realistisk utvecklingsplanering där den ekonomiska och politiska miljön i mottagarlandet stöder insatserna. Landprogrammen för samarbetsländerna måsle fortsätta att anpassas till den krissituation som råder. Det gäller speciellt i Angola, Mozambique, Tanzania och Zambia, där programmen måste ges ett stort inslag av importstöd, för alt avhjälpa del akuta behovet av konvertibel valuta. Sverige bör också della i kommande samordnade inlernationella aktioner för atl lindra problemen för länder med akuta betalningssvårigheler.

Ell av målen för biståndet är atl stärka SADCC-ländernas oberoende av Sydafrika. Betydelsefullt därvidlag är framför allt atl länderna får elt transportsystem som gör att de utan transitering genom Sydafrika kan handla med varandra och med uOandet. Svenska biståndsinsatser har redan nu denna inriktning. Bl.a. stöds hamnbyggen i Mozambique och Tanzania, järnvägsbyggen i Botswana och Tanzania och mikrovågslänkar mellan Botswana, Zimbabwe och Zambia och mellan Tanzania och Malawi.

Länderna behöver också på sikt bygga upp en egen industriproduktion, som kan ersätta importen främst från Sydafrika. Inom SADCC förbereds

nu produktiva investeringar inom jordbruk, gruvnäring och fillverkande Prop. 1986/87: 100 induslri. Bil. 5

I samarbele med SADCC arbetar Sverige, tillsammans med de övriga nordiska länderna, på alt slimulera industriinvesteringar och handel i regionen. Jag bedömer del som angelägel alt svenska företag kan delta med egna investeringsinsatser i regionen, helst i samverkan med företag i SADCC-regionen. Fördelen med en sådan företagsmedverkan är att SADCC-länderna på etl naturligt sätt får del av vår lekniska utveckling. Nordiska insalser behövs vidare för alt stimulera handel inom SADCC-regionen och mellan Norden och SADCC-regionen. Ett vidgat kulturutbyte bör också ingå i samarbetet mellan de nordiska länderna och SADCC-länderna.

Sydafrika har den senaste tiden trappat upp destabiliseringspoliliken mot grannländerna. Till detta kommer alt sanktioner mol Sydafrika också kommer all drabba grannländerna och därigenom yllerligare försvåra situalionen. Jag anser det därför naturligt att Sverige nu ökar sitl bistånd lill länderna i södra Afrika och till de människor som kämpar mot apartheid.

FN:s roll är utomordentligt viktig för situalionen i södra Afrika. Från svensk sida kommer alla möjligheter att utnyttjas för atl påverka olika FN-organ alt intensifiera biståndsinsatserna till SADCC-länderna och lill dem som direkt drabbas av aparlheidpolitiken.

Med hänsyn till de stora biståndsbehoven i södra Afrika kommer jag senare att föreslå betydande höjningar av medelsramarna för de flesla programländer i södra Afrika och av medlen för regionall samarbele och humanitärt bistånd i södra Afrika. Jag anser vidare att medlen för katastrofbistånd bör ökas främst med hänsyn till hjälpbehoven i regionen.

FN och det multilaterala biståndssamarbetet

Sverige tillhör de länder som ger störst bidrag lill multilateralt bistånd. De senasle åren har en knapp Iredjedel av biståndsbudgeten avsatts för stöd lill u-länderna genom multilaterala kanaler, dvs. FN-syslemets biståndsorgan och finansinstitutioner som Världsbanken och regionala utvecklingsbanker.

Idag befinner sig FN i den allvariigasle finansiella och poliliska krisen i organisalionens hisloria. Dess framlid beror på medlemsstaternas poliliska vilja. De måsle i ord och handling sluta upp bakom FN-stadgan och utnyttja världsorganisationen för all finna lösningar på gemensamma problem. Många av utvecklingsproblemen kan inte avhjälpas effekiivt annat än genom samordnade inlernalionella insatser, oftast genom FN:s olika organ. Della gäller exempelvis miljöproblem, befolkningstillväxt, hälsovård, utveckling av nya energikällor, forskning och livsmedelsbrist. Del finns inte någol alternativ lill förbättrat internationellt samarbele, och FN har därvid en nyckelroll.

För Sveriges del har stödel lill FN länge varil en av hörnstenarna i utrikespolitiken och biståndspolitiken. Den aktuella krisen gör del nödvän digl att noggrant pröva hur detta slöd skall ulformas i fortsättningen. Därvid bör man enligt min mening se krisläget inle bara som en risk ulan 47

även som en möjlighet. Situalionen kan och måste tas till vara genom atl Prop. 1986/87: 100 tillfället grips för reformer och förbättringar. Bil. 5

Vad gäller FN:s biståndsverksamhet är mina ulgångspunkler dels atl Sverige bör ge ell siarkt stöd åt multilateralt samarbete och FN-systemet, dels att detla slöd inte kan vara förbehållslöst. Del måste kombineras med en välgrundad och fast hållning i frågor som rör FN-syslemets effektivitet och en noggrant avvägd insats av Sverige i den finansiella bördefördelningen inom biståndet.

FN:s finanskris har flera olika elemenl. Den är dels en akut likviditets-kris, dels har till denna kopplats kra.v på ett effektivare FN och förslag till reformer av FN:s arbetssätt. Slutligen har FN:s finanskris många drag gemensamma med den svåra resurskrisen hos internationella biståndsorganisationer i allmänhet, inom och utom FN-systemet.

Huvudorsakerna till de två förstnämnda elementen är, förutom dålig betalningsdisciplin från många länders sida, dels att bidrag hålls inne av politiska eller principiella skäl, dels att FN:s största bidragsgivare Förenta Staterna under 1986 och 1987 genomfört och planerar mycket kraftiga nedskärningar av sin andel.

FN kan i värsta fall inom kort drabbas av en akut likviditelskris. De förslag till effektivisering av FN som lämnats av en internationell expertgrupp har antagits av generalförsamlingen. Ännu kvarstår dock ovissheten om del politiskt viktigaste elementet i krisen, nämligen resultaten av den amerikanska kongressens starkt kriiiska hållning till FN och multilateralt samarbete inom FN-systemet. Sovjetunionens uteblivna belalningar avspeglar en liknande attityd. Genom Sovjetunionens avsevärl mindre bidrag har den dock inle fåll lika dramatiska följder.

Sverige verkar för att allomfattande och konkreta reformer kommer lill stånd för att säkerställa FN:s effektivitet och finansiella bas. Program- och budgetprocessen för FN:s verksamhet behöver förbättras. Föråldrade och mindre angelägna program bör utmönsiras ur organisalionens verksamhet. Sekretariatet bör rationaliseras och effektiviseras. Medlemsländer som häftar i skuld till organisationen måsle förmås fullgöra sina förpliktelser enligt gällande regler. Generalsekreteraren bör aktivt verka för att nödvändiga reformer vad gäller FN:s administration och program kommer till stånd. Den nuvarande högsta bidragsandelen om 25 % för enskilt medlemsland bör sänkas. På så sätt skulle bättre kunna markeras att FN är en organisation för alla stater, som bör göras mindre beroende av enstaka bidragsgivare.

Insikten om det nödvändiga sambandet mellan reformkrav och finanskris i FN har fått betydande anslutning. Emellertid kommer del att dröja avsevärd tid innan resultaten av den påbötjade processen kan skönjas.

I motsats till de delar av FN-systemet som har fastställd bidragsskala bygger flertalel biståndsorgan inom FN, såsom UNDP, UNHCR och UNICEF, sin finansiering på frivilliga, ettåriga bidrag. I tider av nedskär ningar, eller vid långsam medelsökning parad med snabbt växande behov, blir ofta dessa organ mest utsatta. I V ärldsbanken och de regionala utveck lingsbankerna märks följderna först på längre sikt, eftersom deras resurser är överenskomna för tre-fyra år åt gängen. I dessa institutioner är proble- 48

mel i första hand att deras möjlighet all göra utfästelser om nya lån Prop. 1986/87: 100 minskar i takt med sjunkande bidrag. Bil. 5

De amerikanska nedskärningarna av bidragen till FN kommer alt drabba också biståndsorganen, trots att USA:s regering anser att dessa ofta är de effektivaste delarna av FN-systemet. För Sverige och några andra länder, som svarar för en stor andel av dessa organs resurser, medför detta ett avvägningsproblem mellan ambitionen att stödja FN-organen och risken att behöva bära en orimligt slor bidragsbörda.

Jag vill betona att multilateralt bistånd har betydande fördelar. Det markerar dels Sveriges stöd åt internationellt samarbete och tilltron till FN som ett instrument för fred och säkerhet, dels att alla u-länder kan göra anspråk på resurserna, även de som annars skulle falla utanför de flesta biståndsprogram. Resurserna förknippas inte med etl enskilt givarlands politiska eller ekonomiska villkor. I stället har u-länderna elt ofta stort inflytande över hur medlen används av FN-organen och de övriga multilaterala organisationerna. Vidare kan Sverige spara administrativ kapacitet genom atl lämna biståndsmedel genom inlernalionella organ vars allmänna mål ligger i linje med dem Sverige ställt upp för sitt bistånd.

Många strävanden i svensk biståndspolitik, som social rättvisa och ekonomisk uljämning, har under årens lopp mött ett växande gensvar i multilaterala biståndsorgan. Exempel på detta är många organisationers inriktning pä fattiga befolkningsgrupper, landsbygdsutveckling och sysselsättning. Andra exempel ulgör FN-systemels satsningar på primärhälsovård och UNDP:s införande av landprogrammering för ca 15 år sedan.

Inte minst med hänvisning till vad jag inledningsvis framhöll om globala lösningar på svåra utvecklingsproblem anserjag att Sverige även i fortsättningen starkt bör stödja de multilaterala biståndsorganen. Dessa har kunnat påverkas i en från svensk utgångspunkt önskvärd riktning genom att betydande resurser ställts till förfogande. Bidragen bör öka även framdeles. Detta gäller både i de FN-organ där varje land har en röst (UNDP, UNICEF, fackorganen) och i de institutioner som finansieras efter en förhandlad bidragsskala och har en efter kapitalinsats vägd rösträtt (Världsbanken, IDA, regionalbankerna). Enligt min mening bör Sverige förena en fortsalt hög bidragsvilja med krav på ökade andelar från de större länder som har både låga totala biståndsöverföringar och låga bidragsandelar i vissa multilaterala organ.

I det nu akluella krisläget är det mer angeläget än någonsin atl den traditionella svenska uppslutningen bakom FN ges formen av välunder-byggda och konstruktiva insatser, som inte utesluter kritiska ståndpunkter. Den vilja till effektivisering och reformer som uppstått i finanskrisens spår har skapal elt unikt tillfälle som måsle las lill vara.

För atl uppnå en vitalisering av FN-systemet kommer det alt krävas hård budgetgranskning i samtliga FN-organ och väl genomtänkt prioritering mellan olika verksamhetsgrenar. Detta är nödvändigt för att på längre sikt stärka FN.

4 Riksdagen 1986/87. 1 saml. Nr 100. Bilaga 5

Demokrati och mänskliga rättigheter Prop. 1986/87:100

Ril 5 Sveriges slöd till u-ländernas ulvecklingsanslrängningar har som mål resurstillväxt, ekonomisk och social utjämning, ekonomisk och politisk självständighet samt demokratisk utveckling i mottagarländerna.

Dessa fyra biståndspoliliska mål kan inte lillgodoses inom samtliga biståndsinsatser. Oftast är elt eller ell par av dem vägledande för elt program eller projekt. Ibland måsle ambilionen begränsas till alt ett mål fillgodoses och att de övriga inte motverkas.

Demokratimälet vidrör det mest grundläggande i biståndsarbetet: människors frihet från förtryck och utsugning och vår strävan att stärka förutsättningarna för mera rättvisa och öppna samhällen för alla, inklusive de svagaste i samhället. En samhällsutveckling i demokratisk riktning är en grundläggande om än inte tillräcklig förutsättning för att biståndet skall ge varaklig och långsiklig effekt. Det folkliga inflytandet i u-länder har utformats olika beroende på historiska och kulturella skillnader. Begreppet demokratiutveckling måste ses i etl vidare sammanhang än vad våra egna erfarenheler kan ge anledning lill. Det biståndspoliliska målel att främja en demokratisk utveckling bör ses sorn uttryck för en önskvärd rörelseriktning snarare än som ett näraliggande slutmål.

Den svenska övertygelsen om demokratins utvecklande kraft är grundad på egna ertarenheter. Det är dock lätt att konstatera att de flesta u-länder inle har utvecklat sådana demokratiska styrelseformer och faktiska medborgerliga rättigheter som vi anser omistliga i vårt land. Genom det svenska biståndet kan vi medverka till atl öka förståelsen för demokratiska lösningar och respekt för mänskliga rättigheter.

Biståndet skall också främja framväxten av demokraiiska styrelseformer, ell fritt organisationsväsende saml självsländiga massmedia.

Trots många svårigheter att föra ned demokratimålet till det praktiska planet har betydande landvinningar gjorts. Jag vill exempelvis peka på svenska insatser för att främja folkligt deltagande i utvecklingsprojekt, såsom markvårdsprojekten i Kenya och Indien. Negativa erfarenheter från projekt med bristande deltagande från den lokala befolkningen i planering och drift har där och i andra projekl kunnal vändas vilket resulterat i både ökad förståelse för en demokratisk beslutsprocess och i förbättrad drift. Utbildningsinsatser i Botswana, Etiopien, Tanzania, Zambia, Zimbabwe och andra länder kan också ses som elt stöd lill förbättrade förutsättningar för elt brett och demokratiskt dellagande i samhällets utveckling. Detsamma gäller de kampanjer för läskunnighet Sverige finansierat i många av mottagarländerna.

I vissa fall är forskningsstöd och bistånd till massmedia och kultur verksamma instrument för att främja ökad pluralism i u-länder. Genom SAREC och under anslagsposlen för försöksverksamhet och metodut veckling ges stöd till kvinnoforskning, samhällsvetenskaplig utvecklings- forskning med tonvikt på Latinamerika, stärkande av självsländiga mass media och publicistisk verksamhel som kan bidraga lill att öka medborgar nas frihet, initiativkraft och inflytande i samhället. Förvaltningsbiståndet till flera samarbetsländer bidrar till decentralisering av slallig förvaltning, ,„

underiäiiar valförberedelser och främjar regionalt och lokalt självstyre.

Slora delar av det humanitära biståndet i södra Afrika och Latinamerika Prop. 1986/87: 100 syflar också till atl främja demokratisk utveckling. Detta är det helt domi- Bii. 5 nerande syftet med det humanitära biståndet till apartheidregimens offer och till kampen mot apartheid. Detla bistånd innefattar bl. a. rättshjälp och fackföreningsstöd samt bidrag till folkrörelser och kyrkliga organisationer, informationsverksamhet och försvar av mänskliga rättigheter.

Det finns ytterligare ett antal bilaterala svenska insatser som i en vidare bemärkelse innebär ett stöd lill en fördjupning av en demokratisk samhällsutveckling. Dit hör jämställdhets- och kvinnobiståndel samt slödel lill samarbetsländernas egna folkliga organisaiioner. Som exempel kan nämnas slöd lill indiska kvinnoorganisationer, lokala landsbygdsutvecklings-initiativ i Bangladesh, bondekooperation i Nicaragua och medverkan i kooperationsutveckling i Kenya, Tanzania, Zambia och Zimbabwe.

Inom det multilaterala bislåndel är förutsättningarna något annoriunda. Besluten fallas i regel enhälligt efter kompromisser mellan samarbelsparterna, vilket sätter vissa gränser för Sveriges möjligheter att få brett slöd för en profilerad politik rörande demokrati och mänskliga rättigheter. Delta hindrar inte Sverige att lillsammans med likasinnade länder i organens styrelser verka för att biståndet ges en ulformning som slöder en utveckling i demokratisk riktning.

Vidare har Sverige i FN-organen sedan länge arbetat för alt stärka normsystemet till skydd för de mänskliga rättigheterna. Målet är att dels ularbela nya inlernationella överenskommelser i särskilt angelägna frågor, dels fä alla stater alt respektera dessa överenskommelser. Del kan nämnas all den nyligen antagna konventionen mot tortyr bygger på etl svenskt iniliativ. FN:s generalförsamling har också vidgat sin kritik av kränkningar av mänskliga rättigheter i olika länder.

Den mängd av bilalerala projekl och program jag tidigare redovisal visar all Sverige har givit stöd som befrämjar en demokratisk samhällsulveckling i u-länder. Enligt min mening kan dock detta arbete utvecklas ytterligare.

För det försia avser jag verka för atl utrikesförvaltningen och SIDA mer systematiskt använder den regelbundna dialogen med samarbetsländerna till atl betona demokratimälet och diskutera olika medel att främja det. Den svenska linjen sedan tidigare ligger fast. Kränkningar av grundläggande rättigheter påtalas, därför att de utgör brott mot överordnade internationellt vedertagna principer och således inte enbart är en för den enskilda staten intern angelägenhel. Vid överiäggningar och andra kontakter med programländerna bör enligt min uppfattning än starkare understrykas den vikt Sverige fäster vid demokralimålet och den inverkan allvariiga och långvariga brisier härvidlag kan få på biståndsviljan. Verkligheten är dock den att även när ökad uppmärksamhel ägnas ål dylika frägor inom den normala biståndsdialogen kan framsteg endasl förvänlas komma till stånd stegvis och under en följd av är.

För det andra anserjag att del finns uirymme för ökade ansträngningar även inom det pä demokratiprocessen direkl inriklade biståndet, säsom stöd lill folkrörelser, fackföreningar och kvinnoprojekt. Mot bakgrund av de svenska folkrörelsernas slora betydelse inom biståndet - och särskilt 51

på det aktuella omrädet - harjag hösten 1986 lillkallat ett folkrörelseråd Prop. 1986/87: 100 för bislåndsfrågor som samrådsorgan mellan regeringen och folkrörel- Bil. 5 serna. Rådet ägnade sitt första sammaniräde åt att diskutera erfarenheterna av arbetet för att främja en utveckling i demokratisk riktning.

För det tredje bör biståndet även fortsättningsvis inriktas på sådana sektorer som till sin karaktär är demokratifrämjande. Biståndsinsatserna bör utformas och genomföras på ett sätt som ökar befolkningens deltagande, ansvar och engagemang.

Miljö och utveckling

Miljöproblemen i u-länderna har uppmärksammats alltmer. Flera studier har påvisat att miljöförstöringen i u-länderna har delvis andra orsaker än i i-länderna.

Fattigdomen, ofta kombinerad med en snabb folkökning leder till en tilltagande nötning på miljön och särskilt marken. Allt sämre jordar utnyttjas för jordbruksändamål och mera skog utnyttjas för bränsle och byggnadsvirke. Ålerplantering försummas, och återväxt motverkas av stigande betestryck från växande kreaturshjordar. Detta innebär minskad vegetation på det tunna jordläcket och ökad erosion. Markens produktionsförmåga försämras.

En sådan process försvårar den ekonomiska och sociala utvecklingen ytterligare. Den fatliga befolkningen får försämrade möjligheter att bryta den negativa trenden. En växelverkan uppkommer mellan utvecklingens stagnation och naturens nedslitning. Detta leder på sikl ofrånkomligen till en sjunkande materiell levnadsstandard.

I vissa u-länder förorsakas miljöproblemen av en kortsiktig och olillräckligt genomtänkt utvecklingspolitik som tillåter ekonomiska vinstintressen att gå före hänsynen till väsentliga ekologiska samband och lill långsiktiga utvecklingsaspekter. Som exempel kan nämnas okontrollerade utsläpp från industrier och skövling av tropiska skogar.

Miljöförstörelse förekommer också i samband med väpnade konflikter och genom bristande kontinuitet i fråga om politiska beslut och åtgärder.

Direkta åtgärder för att förbättra miljön i u-länder - trädplantering och ålerbeskogning, förbättrad bränsleekonomi, terassering av åkerjord, förbättrade fodergrödor och vattenreglering - ingår sedan åtskilliga år, och i en ökande omfattning, i svenskt bistånd.

Del räcker emellerlid inte med isolerade åtgärder, som i bäsla fall kan leda till etl uppskov med den fortskridande naturförstörelsen på vissa geografiskt begränsade platser. Det krävs en helhetssyn och åtgärder som på många områden tillsammans främjar en ekologiskt balanserad miljö i u-länderna.

Utvecklingsproblem med miljöaspekter i u-landsstädernas slumområden har blivil alll mer uppmärksammade på senare år. Urbaniseringsproblemen blir alllmer brännande i många u-länder.

U-länderna har själva ansvaret för att utforma en sammanhängande utvecklingspolitik som kan angripa grundorsakerna till stagnationen och miljönedslitningen. Sverige kan och bör emellertid, enligt min mening, på 52

olika sätt främja och stödja en rationell och långsiktig politik i u-länderna Prop. 1986/87:100 för att bevara och förbättra miljön. U-landsregeringar ivingas ofta till följd Bil. 5 av en nödsituation atl föra en kortsiktig politik. I denna situation är det en viktig uppgifl för Sverige alt hålla fast vid ett långsiktigt betraktelsesätt i dialogen med mottagarländerna och understryka att utvecklingssamarbetet måste syfla till varaktigt förbättrade förutsättningar för befolkningens välfärd. Strävandena att främja ekonomisk tillväxt måsle innefatta hänsyn till ekologiska samband.

Många miljöproblem sträcker sig långt över nationella gränser vilket understryker behovel av att miljövårdsaspekter och miljöinsatser ulgör en lika betydelsefull del av det svenska agerandet i internationella biståndsorganisationer som i det bilalerala utvecklingssamarbetet. Vikten av ett långsiktigt betraktelsesätt och av att den fysiska miljön bevaras och förbättras bör betonas.

Vidare finner jag det angeläget att erfarenheterna från industrins och jordbrukets utveckling i i-länderna beaktas i dialogen med u-länderna, sä att de miljömässiga misstagen i möjligaste mån undviks , när u-länderna går in i motsvarande utvecklingsprocess.

Från svensk sida bör slörre ansträngningar göras för atl fä till stånd utredningar om skadliga miljökonsekvenser av utvecklingsprojekt. Sådana utredningar bör kunna stödjas med bislåndsmedel. Syftet bör härvid vara att undvika atl miljöskadliga projekt genomförs.

Svenska bislåndsresurser bör i ökad utsträckning användas för insatser som återställer redan skadad miljö - skogsplantering, terassering m. m. — och för skydd av miljö, som löper risk att allvarligt skadas. Bistånd bör dessutom kunna lämnas för sädana inventeringar av olika naturresurser som kan utgöra underlag för samhällsplaneringen. Målsättningen med dessa olika ålgärder bör vara att öka de enskilda u-ländernas medvetenhet om miljöaspekternas betydelse i utvecklingen sä alt de så småningom beaktas som självklara inslag i den nationella planeringen.

Jag finner det vidare angeläget all Sverige understödjer information i u-länderna om utvecklingens miljöaspekter. Även utbildning av personal bör främjas.

Miljöfrågorna har nära samband med katastrofsituationer i u-länderna. Flertalel regeringar och organisationer är numera medvetna om vikten av förebyggande åtgärder för atl bevara den produktiva miljön och därmed undvika eller lindra de allt oftare förekommande lorkkalaslroferna. Markvården är härvid särskilt angelägen. Inte minst enskilda organisationer har tagit värdefulla initiativ. Sådana iniliativ bör stödjas.

I föregående års budgelproposition behandlade jag utförligt frågan om u-ländernas forskningskapacitet inte minsl på miljöområdet. Det långsiktiga arbetet på atl bygga upp en inhemsk forskningskapacitet i u-länderna måste ges hög prioritet som etl komplement till de insatser som görs inom andra delar av den svenska biståndsverksamheten. Det femåriga forskningsprogram på 100 milj. kr. som inrättades förra året med särskild inriktning på forskning rörande avskogning och ökenutbredning har nu börjat genomföras med SAREC som huvudansvarig.

53¶Det är angeläget att u-länderna fiir möjlighet att själva bedriva forskning Prop. 1986/87: 100 om miljöproblemen. Sådan forskning kan också på sikl stärka deras egen Bii. 5 kapacitet att bedöma dels inhemska utvecklingsinsatser i miljöperspektiv och dels hur slödel från bilalerala och multilaterala biståndsorganisationer bäst skall inriktas och utnyttjas.

Inom ramen för det nordiska biståndssamarbetet har miljöproblemen i u-länderna särskilt uppmärksammals. Del är enligt min mening fruktbart att i detta liksom i andra biståndspolitiska sammanhang beakta möjligheten till praktisk nordisk samverkan. På svenskt initiativ kommer under våren 1987 en nordisk konferens om miljöproblemen i tredje världen att anordnas. Konferensen kommer bl. a. alt dryfta möjligheterna att ytterligare integrera miljöaspekterna i utvecklingssamarbetet.

De svenska bidragen för direkta miljövärdande ändamål uppskaiiarjag till ca 270 milj. kr budgelåret 1985/86. Dessa medel har använts till markvårdsprojekt, byskogsprogram, skogsplanteringar och skogsvård i programländerna, bidrag till enskilda organisationers biståndsverksamhet, försöks- och metodutveckling, forskning, regionala insatser, kataslrofförebyggande ålgärder saml bidrag till internationella organisationer.

De insatser som görs från svensk sida för att främja ett ökat hänsynstagande lill u-ländernas miljö kan dock inle enbari mätas i ekonomiska lermer. Sverige deltar aktivt i de multilaterala organisationernas arbete att utforma riktlinjer som kan få bred inlernationell anslutning. Andra insatser vilkas värde är svårt att närmare uppskatta rör utbildning och information.

Jag anser att Sverige kan lämna väsentliga bidrag till en förbättrad miljö i u-länder. Detta bör ske genom ökad prioritering av dylika insatser och genom en fortsalt stark betoning av miljöaspekternas betydelse för utvecklingen, såväl i den bilaterala dialogen med mottagarländerna som i de internationella organisationernas styrande organ.

Flyktingar

Flyktingsituationen i väriden fortsätter all inge oro. Allt fler människor tvingas på flykt. En av de främsta orsakerna till flyktingströmmar är väpnade konflikter mellan eller inom länder. Hjälpbehovet blir alltmer omfattande samlidigt som större resurser krävs för att åsladkomma varaktiga lösningar på flyktingarnas problem. Den ökade flyktingströmmen visar att det finns behov av oförminskade ansträngningar inom det internationella fredsarbetet.

Uppgifler om det toiala antalet flyktingar i världen varierar. Enligt uppskattningar inom FN är del sammanlagda antalet 14 miljoner. Till detla skall emellertid läggas ett stort antal människor som befinner sig i flykting-liknande situationer i grannländer eller i sitt eget hemland. Det största anlalel flyktingar, över 4 miljoner, kommer från Afghanistan. Cirka 4 miljoner flyktingar och hemlösa finns i Afrika, där flertalet befinner sig i Sudan och Somalia. Palestinaflyktingarna beräknas till 2 miljoner.

Majorileten -11,5 miljoner - av väridens flyktingar finns i u-länder. Fle ra u-länder som lagit emot ett stort anlal flyklingar har redan hårt ansträng da ekonomier. Eftersom varaktiga lösningar ofta är svåra att uppnå kan 54

flykfingsituafionen för många människor bli bestående under lång lid. Prop. 1986/87: 100 Flera länder kommer även fortsättningsvis att behöva hjälp för att kunna Bil. 5 bistå flyktingarna. Detta stöd bör i så stor utsträckning som möjligt förenas med långsiktigt utvecklingsbistånd, på sådant sätt alt lokalbefolkningen och flyktingarna i ett område får del av hjälpen.

Förföljelse, konflikler och katastrofer kommer sannolikl även i framliden all leda lill atl människor lämnar sina hem och flyr. Det är svårt att åstadkomma en förändring av denna utveckling så länge orsakerna till flykt beslår. Respekten för mänskliga rättigheter måste upprätthållas och ekonomisk och social rättvisa främjas i de länder som ger upphov till flyktingströmmar.

Sverige har under åren lämnat omfattande och ökande slöd lill flyktingars skydd och bistånd. Under senare år har detta uppgått lill närmare 500 milj. kr. per år och lämnats genom FN:s flyktingkommissarie (UNHCR), FN:s hjälpprogram för Palestinaflyktingar (UNRWA) och elt stort anlal enskilda organisationer. Flyktingarna är i många avseenden de mest utsatta av alla nödlidande. Enligt min mening måste Sverige därför fortsätta atl siödja det humanitära arbelet bland flyktingar. Jag kommer senare att föreslå en kraftig uppräkning av flyktingbiståndet.

Bistånd i ömsesidigt intresse

En växande insikt om det ömsesidiga beroendet mellan i- och u-länder och det gemensamma intresset av ett vidgat samarbete har utgjort en grundval för del bredare perspektiv på den svenska u-landspolitiken som utvecklats sedan mitten av 70-lalet. U-länderna har i olika sammanhang krävt att industriländerna anlägger ett vidare synsätt pä förbindelserna mellan nord och syd. Detla har varit vägledande för Sveriges ambitioner att utvidga och fördjupa relationerna med u-länderna.

Biståndet spelar en betydelsefull roll i denna breddning av den bilaterala u-landspolitiken. Inom ramen för biståndet har nya instrument tillkommit som innebär en ökad tonvikt på ett vidgat ekonomiskt, tekniskt och vetenskapligt samarbete liksom ökad stimulans till kulturutbyte, institutionssamarbete och personkontakter. Verksamheterna styrs av u-ländernas behov och prioriteringar men även av de resurser och den kompetens som finns i Sverige för att möta dessa.

Jag vill understryka alt internationell solidaritet är och skall alltfort vara det bärande motivet för det svenska biståndet. Nationella iniressen får icke innebära avsteg frän biståndspolitikens mål eller från omsorgen om biståndets kvalitet.

Biståndet ger samtidigt positiva effekter för det svenska samhället. Genom att bistånd används för upphandling i Sverige stimuleras exporten, vilket ocksä är gynnsamt för sysselsättningen. Av det toiala biståndet är cirka 15 % formellt bundna fill upphandling i Sverige. Det gäller en del av importslödet, livsmedelsbiståndet och u-krediter. Trots detta blir det s. k. återflödet betydande. Av det bilaterala biståndet genom SIDA beräknas t. ex. återflödet uppgå till ca 50 % av utbetalningarna eller drygt 2 mil jarder kronor under 1985/86. Återflödet av Sveriges totala bidrag till de 55

internatonella utvecklingsinstitufionerna (inkl. Sveriges bidrag till Värids- Prop. 1986/87: 100 banken) beräknas under senare år ha legat i genomsnitt på omkring 40 %. Bil. 5 Den export som biståndet genom BITS ger upphov till - för såväl u-krediler som tekniskt samarbete - uppskattas till tre gånger utbetalningarna. De medel som användes för u-krediter under 1985/86 möjliggjorde en export på ca 2 miljarder kronor. Eiärtill kommer indirekta exporteffekter genom ökade kunskaper om och erfarenheter av de svenska resurserna. Den svenska exporten till investeringarna i de joint venture-projekt SWEDFUND har engagerat sig i beräknas uppgå till över 500 milj kr. eller drygt tre gånger fondens finansiella åtaganden.

Många verksamheter i biståndet innebär att olika svenska förelag och institutioner engageras i u-landssamarbetet och därmed tillför tekniskt och annal kunnande, som bidrar till u-ländernas ekonomiska och sociala utveckling. Genom detta engagemang får det ömsesidiga intresset ett konkret innehåll. De positiva återverkningarna är till nytta även för de företag, institutioner och inte minst de många människor i Sverige som är direkt eller indirekt engagerade i dessa aktiviteter.

Elt ökat samarbete mellan olika institutioner i Sverige och u-länderna liksom ett livligare kulturutbyte och en mångfald personkontakter på olika områden bidrar också till en ökad förståelse för u-ländernas behov och utvecklingens ofta svåra villkor liksom till en ökad insikt om de kunskaper och resurser Sverige kan bidra med, Detta liksom de enskilda organisationernas engagemang i biståndsarbetet är också värdefullt för alt upprätthålla och stärka biståndsviljan i Sverige.

Mångsidiga och fördjupade kontakter mellan värt land och omvärlden inklusive de fattiga länderna, leder till ökad insikl om del ömsesidiga beroendet mellan alla länder och vikten av etl utökat samarbete i väriden.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslär riksdagen atl

godkänna de riktlinjer för det internationella utvecklingssamarbetet somjag förordat under rubriken Prioriteringar i Sveriges bistånd.

Biståndsanslagen m. m.

Enprocentmålet för biståndet står fast. Jag föreslår att biståndsramen för budgetåret 1987/88 uppgår till 9870 milj.kr. Det motsvarar 1 % av den beräknade bruttonationalinkomsten (BNI) för kalenderåret 1987. Beloppet utgör en ökning med 930 milj. kr. i jämförelse med biståndsramen för innevarande budgetår.

Ökningen av ramen kommer främst att utnyttjas för anslagen C 1. Bi drag till internationella biståndsprogram och C 2. Utvecklingssamarbete genom SIDA. Inom anslaget för utvecklingssamarbete genom SIDA bör ökningen användas främst för det landprogrammerade biståndet, för en skilda organisationers biståndsverkjamhet och för katastrofbistånd. De multilaterala bidragen föresläs öka med 265 milj. kr. och uppgå till 28,5 % 56

av den totala biståndsvolymen vilket är samma andel som budgetårel 1986/87. Ökningen av biståndsramen används vidare för ökat stöd till forskning samt ökade medel för u-krediter genom BITS.

Vissa utgifter för bistånds- och u-landsverksamhet, som i statsbudgeten belastar andra anslag än biståndsanslagen, bör på samma sätt som under fidigare budgetår räknas av mot biståndsramen. För budgetåret 1987/88 föreslår jag att 189,7 milj. kr. för sådana ändamål räknas av mot biståndsramen. För innevarande budgetår har motsvarande utgifter beräknats till 179,9 milj. kr.

Planeringsramarna för utvecklingssamarbetet under budgetåren 1988/89 och 1989/90 bör utgöra en i förhållande till budgetåret 1987/88 oförändrad andel av bruttonationalinkomsten.

Tabell 2. Biståndsanslag 1984/85-1987/88 (milj. kr.)

Anvisat

Förslag

Förändring

1984/85

1985/86

1986/87

1987/88

1986/87 1987/88

c 1. Bidrag

till interna-

tionella

bistånds-

program

2 088,0

2 280,0

2 550,0

2 815,0

+ 265,0

C 2. Utveck-

1ingssam-

arbete genom

SIDA

3 967,6(11

4 226,1

4 649,5

5 026,3

+ 376,8

C 3. Informa-

tion

23,8

24,6

26, 1

27,2

+ 1,1

C 4. Styrelsen

för interna-

tionell utvecli-

ling (SIDAl

164,5

181,6

195,9

200,8

+ 4,9

C 5. Nämnden

för u-lands-

16,9

17,8

20,4

21,1

+ 0,7

utbildning

C 6. Styrelsen

för u-lands-

forskning

1¶SAREC)

162,4

173,7

231,7

265,0

+ 33,3

C 7. Nordiska

Afrikainstitutet

2,8

3,2

3,5

3,8

+ 0,3

C 8. Övriga u-

landspolitiska

insatser m. m.

469,0

1 000,0

1 083,0

1 321,0

+ 238,0

6 895,0(1)

7 907,0

8 760,1

9 680,3

+ 920,2

Bis tåndskos tnader

som finansieras över

andra huvudtitlar

eller anslag

151,0

153,0

179,9

189,7

+ 9,8

7 046,0

8 060,0

8 940,0

9 870,0

+ 930,0

(1) Härutöver kom 55 milj. kr. av ointecknade reservationsmedel efter budgetåret 1982/83 att under 1984/85 tas i anspråk för bidrag under anslaget C 2. De totala bidragen uppgick därmed till 4 022,6 milj.kr.

57¶De administrativa anslagen har pirövals med stor restriktivitet. Huvud- Prop. 1986/87: 100 förslagel har tillämpats på myndighetsanslagen. Bil. 5

Följande förändringar av anslagsteknisk natur föreslås. Bidraget till stiftelsen Svenska UNICEF-kommittén har tidigare anvisals under anslaget F 3. Information om mellanfolkligt samarbete, nedrustningssträvanden och andra utrikespolitiska frågor. Jag föreslår i det följande att bidraget till svenska UNICEF-kommittén budgetåret 1987/88 skall anvisas över anslaget C 1. Bidrag till internationella biståndsprogram.

Inom anslaget C 1. Bidrag fill inlernationella biståndsprogram görs ytterligare några ändringar av anslagsposter. Stödet till flyktingar förs samman under en ny anslagspost och några organisationer som tidigare redovisats under anslagsposten Övriga muUilalerala bidrag förs över till anslagsposterna Världsbanksgruppen respektive Övriga organisationer.

Inom anslaget C 2. Utvecklingssamarbete genom SIDA upprättas en ny anslagspost benämnd Särskilda program. Denna post innehåller delposter för försöksverksamhet och melodulveckling, olika delposter för ämnesinriklad verksamhet samt insatsförberedelser och resullalvärdering.

Jag föreslår vidare att nämnden för u-landsutbildning som redovisas under anslaget C 5 ombildas till styrelsen för u-landsutbildning i Sandö (Sandö U-centrum).

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att godkänna vad jag förordat under rubriken Biståndsanslagen m. m.

C 1. Bidrag till internationella biståndsprogram

1985/86 Utgift 1 871 924 601 Reservation 571 659 683

Utestående

skuldsedlar 2 808 011 766 1986/87 Anslag 2 550 000 000 1987/88 Förslag 2 815 000 000

Sverige har genom åren givit ett starkt finansiellt stöd lill ett antal organisationer inom FN-systemet och andra inlernationella biståndsorganisationer. Fördelningen av medlen inom anslaget C 1. grundas på de allmänna värderingar som jag tidigare redovisat avseende FN och multilateralt biståndssamarbete. Fördelningen innebär också en avvägning av Sveriges insatser i förhållande till andra bidragsgivare så att Sveriges del av de samlade insatserna i de internationella organen blir rimlig. Likaså beaktas möjligheterna atl i dessa organ nå de svenska biståndspoliliska målen.

Av anslaget C 1. Bidrag till internationella biståndsprogram föreslår jag atl omkring en tredjedel lämnas sotn bidrag lill de organisationer som i tabell 3 finns upptagna under rubriken FN:s operativa verksamhel. Lägger man därtill bidrag lill vissa andra FII-organ, i första hand Världslivsme delsprogrammet (WFP), UNHCR och UNRWA, vilka redovisas under 58

andra posler på detta anslag svarar de föreslagna bidragen lill FN-syslemet Prop. 1986/87: 100 för omkring 45 % av anslaget. Bil. 5

De föreslagna bidragen till de inlernationella finansieringsorganen, i första hand IDA och de regionala utvecklingsbankerna/fonderna svarar för en betydande del, ca 40 %, av det svenska biståndet genom internationella organisationer.

Sverige har sedan länge gjort utfästelser om fleråriga bidrag lill i första hand de större ulvecklingsorganisationerna. Detla ger dessa organisationer större säkerhet beträffande bidragen och underiäiiar deras planering. Sverige bör fortsätta att göra flerårsutfästelser. Jag föreslår dock i del följande alt de svenska bidragen i nägra fall liksom innevarande budgelår skall delas upp i dels ordinarie bidrag av mer långsiktig nalur dels extra bidrag avseende endast elt budgetår.

De i det följande nämnda utfästelserna är gjorda med förbehåll för riksdagens godkännande.

Vid utgången av budgeläret 1985/86 redovisas under detta anslag 1871924601 kr. som utgift, 571659683 kr. som reservation och 2808011766 kr. som utestående s.k. skuldsedlar. Det senare beloppel utgörs av bidrag som Sverige lämnat till IDA, regionala utvecklingsbanker och -fonder samt IFAD.

Sveriges stöd till de inlernationella finansieringsorganen sker genom deltagande i olika påfyllnadsförhandlingar varvid görs flerårsutfästelser om bidrag. Sveriges, liksom övriga givares, åriiga bidrag till flerlalel av dessa organisationer lämnas genom att en skuldsedel utfärdas och deponeras i riksbanken. När en skuldsedel ulfärdas belastas bislåndsbudgeten med motsvarande belopp. Det är sedan organisalionerna som efter egna beslut använder medlen genom atl dra pä de deponerade skuldsedlarna i riksbanken.

Tabell 3. Multilateralt bistånd budgetåren 1986/87 och 1987/88 fördelat på organisationer (milj. kr.)

Anslag

Förslag

Föränd-

1986/87

1987/88

ring

FN:s operativa verksamhet

FN:s utvecklingsprogram (UNDP)

515,0

560,0

+ 45,0

varav

- ordinarie bidrag

(405,0)

(450,0)

(+ 45,0)

- extra bidrag

( 40,0)

( 0)

- Sahelkontoret (UNSO)

( 20,0)

( 0)

- UNDP:s verksamhet i de

minst utvecklade länderna

( 50,0)

t 0)

FN:s kapitalutvecklingsfond

40,0

0¶FN:s befolkningsfond (UNFPA)

65,0

75,0

+ 10,0

FT): s barnfond (UNICEF)

220,0

245,0

+ 25,0

- ordinarie bidrag

(185,0)

(210,0)

(+ 25,0)

- extra bidrag

( 35,0)

( 0)

840,0

920,0

+ 80,0

59 'Anslag Förslag Föränd- POP- '986/87: 100

1986/87 1987/88 ring Bil. 5

Internationella finansieringsorgan

Vär1dsbanksgruppen

677,9

787,6

+109,7

Afrikanska utvecklings-

banken (AfDB)

18,3

20,0

+ 1,7

Afrikanska utvecklingsfonden

(AfDF)

t82,0

181,5

- 0,5

Asiatiska utvecklingsbanken

(AsDB)

0¶Asiatiska utvecklingsfonden

(AsDF)

63,1

91,4

+ 28,3

Internationella jordbruks-

utvecklingsfonden (IFAD)

65,0

27,0

- 38,0

1 006,3

1 107,5

+101,2

Internationellt livsmedelsbistånd

Världslivsmedelsprogrammet

(WFP)

j.00,0

115,0

+ 15,0

Konventionen om livs-

medelshjälp (FAC)

68,0

52,0

- 16,0

Internationella beredskapslagret

av livsmedel för katastrof-

insatser (lEFR)

)10,0

74,0

- 36,0

Merkostnad

60,0

65,0

+ 5,0

:-:38,0 306,0 - 32,0

Flyktingbistånd genom FN

FN:s hj älpprogram för palestinaflyktingar (UimWA) FN:s flyktingkoramissarie (UNHCH)

70,

75,

+ 5,

90,

110,

+20,

160,

185.

+25,

0¶Övriga organisationer

14,0

19,0

+ 5,0

8,0

11,0

+ 3,0

12,0

14,0

+ 2,0

109,0

119,0

+ 10,0

96,7

177,5

+ 80,8

550,0

2 815,0

+265,0

Internationella familjeplaneringsfederationen (IPPF) 75,0 75,0 UNCTAD/GATT:s internationella handelscentrum (ITC) och andra handelsrelaterade insatser FN:s narkotikafond (UNFDAC) Internationella sjöfartsuniversitetet

Övriga multilaterala bidrag TotaU

60¶FN:s utvecklingsprogram (UNDP), kapitalutvecklingsfond (UNCDF) och Prop. 1986/87: 100

befolkningsfond (UNFPA) Bil. 5

Budgetåret 1986/87 620 000 000

Budgetåret 1987/88 675 000 000 varav

Ordinarie bidrag till UNDP 450 000 000

Extra bidrag till UNDP 40 000 000

Sahelkontoret (UNSO) 20 000 000

Bidrag till UNDP:s verksamhet

i de minst utvecklade u-länderna 50 000 000

Kapitalutvecklingsfonden (UNCDF) 40 000 000

Befolkningsfonden (UNFPA) 75 000 000

FN.-s Utvecklingsprogram (UNDP) har lill syfte att vara FN-systemets centrala organ för finansiering av tekniskt bistånd. UNDP har även eft ansvar för att FN-systemets samlade verksamhet inom detta område samordnas i de olika mottagarländerna. Under första hälften av 80-talet försatte inflation, stigande dollarkurs och stagnerande bidrag organisationen i en allvarlig resurskris, som ledde till att UNDP:s roll både som central fond och som samordningsorgan för FN-systemets biståndsverksamhet delvis kom att undergrävas. Trots att dollarkursen f. n. är gynnsammare för UNDP gör bidragsnedskärningar alt den finansiella situationen alltjämt är mycket allvarlig.

Under 1970-talet sjönk andelen UNDP-finansierai tekniskt bistånd inom FN-systemet från 56 % till 33 %. Samtidigt har givarländernas direkta bidrag till FN:s fackorgan, s.k. multi/bi-projekt, ökat i omfattning. Även om sådana projekt i vissa situationer har sitt värde så finns det också avigsidor härmed. De kan vara bäde resurskrävande för givaren och splittrande för FN-systemet liksom för mottagarlandet vars möjligheter till en samordnad och prioriterad ulvecklingsplanering kan försvåras. Erfarenhelerna av fackorganens samordningsproblem under 1960-lalet ledde till alt UNDP i början av 1970-talet gavs en samordnande roll för FN-systemets tekniska biständ.

Det svenska förtroendet för UNDP har alltid varit stort. Det grundar sig huvudsakligen på alt UNDP har en inrikining som stämmer väl överens med svenska biståndspolitiska mål. UNDP gör långsiktiga åtaganden gentemot mottagarländerna inom ramen för landprogram och ger renl gåvobistånd som dessutom främst går lill de fattigaste länderna. En nordisk ulredning om UNDP:s fältkontor, vilken gjordes 1985, visade också atl UNDP trots knappa resurser utför ett gott arbete.

Som jag tidigare nämnt är UNDP:s finansiella situation forlfarande allvariig. UNDP:s styrelse har rekommenderat att bidragsgivarna åtminstone skall vidmakthålla sina bidrag i reala lermer. Styrelsen har vidare rekommenderat atl UNDP:s resurser bör ökas med 8 % ärligen.

I en tid då behovet av samordnade biståndsinsatser blir allt mera uppenbart, inle minsl i Afrika, bör UNDP:s roll inom FN-systemet enligt min mening förstärkas. Detta var också en av slutsatserna i den nordiska ulredningen. För all förbättra samordningen av FN-bislåndel på fältet krävs ökade resurser till UNDP.

61¶Mot denna bakgrund anser jag del motiverat atl Sveriges ordinarie Prop. 1986/87: 100 bidrag till UNDP för budgelåret 1987/88 höjs med 45 milj. kr. till Bil. 5 450 milj. kr. och atl Sverige däruiöver lämnar elt oförändrat extrabidrag på 40 milj. kr. för atl medverka till att avvärja akula finansiella krissituationer. För alt understödja UNDP:s handlingsprogram för torkdrabbade länder i Afrika bör Sverige för budgetåret 1987/88 ge ett oförändrai bidrag pä 20 milj. kr. lill FN.s Sahdkontor (UNSO).

Regeringen har utfäst ett ordinarie bidrag på 450 milj.kr. per år lill UNDP för vart och elt av budgelåren 1987/88-1989/90. Regeringen har däruiöver ulfäst ett extrabidrag om 40 milj.kr. lill UNDP för budgelåret 1987/88 och etl bidrag till UNSO pä 20 milj. kr. för samma budgetår.

UNDP spelar en viktig roll för uppföljningen av FN:s konferens om de minst utvecklade länderna som hölls i Paris 1981. Genom särskilda medel finansieras biståndsinsatser i dessa länder utöver ordinarie anslag inom UNDP, UNDP medverkar ocksä till atl fä till stånd ökal och samordnai bistånd till de minst ulvecklade länderna genom s. k. rundabordskonferen-ser. Regeringen har utfäst ett oförändrat bidrag på 50 milj. kr. för budgetåret 1987/88.

FN:s kapitalulvecklingsfond (UNCDF) ger finansielll och tekniskl bistånd till småskaliga investeringsprojekt som gynnar de faltigare befolkningsgrupperna i de minst utvecklade länderna. Fondens verksamhel har visal sig vara etl värdefulll komplement lill UNDP:s tekniska bistånd och till de störte projekl som de stora finansieringsorganen, t. ex. IDA, stödjer. Regeringen har utfäst ett oförändrai bidrag på 40 milj. kr. för budgetåret 1987/88.

FN:s befolkningsfond (UNFPA) år del centrala finansieringsorganet inom FN-systemet för bistånd pä befolkningsområdel. Dess verksamhetsområde omfattar familjeplanering, folkräkningar, uppbyggande av system för folkbokföring och befolkningssialislik samt utbildning och forskning.

Sverige har traditionellt spelat en pådrivande roll för atl få lill slånd internationella insatser för familjeplanering i u-länder. Det svenska biståndet på detta område har i allt större utsträckning lämnats genom internationella program som UNFPA och internationella familjeplaneringsfederationen (IPPF). Den internationella befolkningskonferensen i Mexico 1984 framhävde behovet av ökade resurser för befolkningspolitiska åtgärder och betonade särskilt UNFPA:s roll. En redogörelse för konferensen gavs i prop. 1984/85: 100 bil. 5. Konferensen har resulterat i en ökad medvetenhet i u-länderna om sambandet mellan befolkning, resurser, miljö och utveckling.

En snabb befolkningstillväxt kan utgöra ett hinder för utvecklingsansträngningarna. Insikten härom har förstärkts av försöijningskrisen i många afrikanska länder. Detta har lett till en stigande efterfrågan på bistånd från UNFPA. Samtidigt har fonden tvingats göra nedskärningar i verksamheten på grund av att Förenta staterna beslulat alt inle utbetala sitl bidrag för 1986.

1 del handlingsprogram för Afrike.s ekonomiska återhämtning och ut veckling som antogs vid FN:s trettonde extra generalförsamling läggs vikt vid de afrikanska ländernas befolkningspolitik och åtgärder pä befolk- 62

ningsområdet. Vidare betonas i programmet atl de inlernationella ulveck- Prop. 1986/87: 100 lingsorganen bör beredas möjlighel att öka sitl bistånd till de afrikanska Bil. 5 länderna. Enligt min uppfattning har UNFPA en betydelsefull roll i uppföljningen av den extra generalförsamlingen om Afrika. Fonden bör därför få ökat svenskt stöd.

Del svenska bidraget för budgetåret 1986/87 är 65 milj. kr. Med hänsyn till behovel av förstärkta insatser på befolkningsområdet, inte minst i Afrika, har regeringen utfäst ett bidrag på 75 milj. kr. till UNFPA för vart och etl av budgetåren 1987/88 och 1988/89.

FN:s barnfond (UNICEF)

Budgetåret 1986/87 220 000 000

varav

Ordinarie bidrag 185 000 000

Extra bidrag 35 000 000

Budgetåret 1987/88 245 000 000

varav

Ordinarie bidrag 210 000 000

Extra bidrag 35 000 000

FN:s barnfond, UNICEF, upprättades av FN:s generalförsamling för 40 är sedan för alt bislå barnen i det krigshärjade Europa. Fondens verksamhel är idag inriktad på att genom långsiktigl utvecklingsbistånd åsladkomma sociala förbättringar för de fattigaste och mesl utsatta barnen och mödrarna i u-länderna.

UNICEF:s verksamhet som till övervägande delen är förlagd till de minst utvecklade länderna bedrivs i samarbete med regeringar inom ramen för fleråriga landprogram. Verksamhelen omfaltar främsl hälso- och sjuk-vårdsinsalser, vattenförsörjning, förbättring av näringsstandarden och utbildning. UNICEF har framgångsrikt engagerat i- och u-länder i kampen för alt minska barnadödlighelen genom enkla hälsovårdsåtgärder såsom vaccinering. Barnfonden tar också ansvar för barn i särskilt svåra omständigheter och bistår barn i kataslrofdrabbade områden, gatubarn i storstäderna och barn i väpnade konflikter.

Ett övergripande mäl för UNICEF är att öka medvelenhelen om barnens behov och mobilisera politiskt engagemang och folkligt deltagande till stöd för förbättringar av barnens situation. Opinionsbildande åtgärder är därför en viktig del av UNICEF:s verksamhet.

UNICEF beräknar att omkring 40000 barn i åldrarna under fem år dör varje dag i u-länderna, men att åtminstone hälften av dödsfallen med små medel skulle kunna undvikas. Kampen för barns överlevnad och utveckling kräver därför också i fortsättningen stark uppmärksamhel. Del är därför viktigt atl det bland de inlernationella biståndsorganen finns en fällinrikiad, effektiv och engagerad organisation som UNICEF som sätter barnen i centrum.

Sverige har under många år varit en av UNICEF:s största bidragsgivare. Mot bakgrund av vad jag nyss redovisat anserjag det angeläget atl UNICEF: s arbete för barns överievnad och utveckling fär ett fortsatt starkt

svenskt stöd och att Sveriges ordinarie bidrag för budgetåret 1987/88 höjs Prop. 1986/87: 100 med 25 milj. kr. till 210 milj. kr. Bil. 5

Regeringen har ulfäst ett ordinarie bidrag till UNICEF pä 210 milj. kr. för vart och etl av budgetåren 1987/88-1989/90.

Katastrofsituationen i Afrika har visat behovet av förebyggande och långsiktiga insalser för bl. a. hälsovård, vattenförsörjning och förbättrad näringsstandard, områden där UNICEF har särskilda förutsättningar att bistå. För att göra del möjligt för UNICEF att öka sina tidigare insatser främst i de krisdrabbade länderna i Afrika, har regeringen därför utfäst ett extra bidrag pä 35 milj. kr. för budgetåret 1987/88.

Världsbanksgruppen

Budgetåret 1986/87 ()77 900 000

varav

Internationella utvecklings fonden (IDA) 661 500 000 Internationella finansierings bolaget (IFC)(1) 16 400 000

Budgetåret 1987/88 787 620 000 varav

Internationella utvecklings fonden (IDA) 7 74 420 000 varav

IDA 7 224 420 000

IDA 8 550 000 000

Internationella finansierings bolaget (IFC) 13 200 000

(1) Bidraget till IFC har tidigare redovisats upptaget under anslagsposten Övriga multilaterala bidrag.

Internationella utvecklingsfonden (IDA)

IDA är världsbanksgruppens organ för utlåning pä särskilt förmänliga villkor till de fattigaste u-länderna. UOåningen finansieras genom bidrag från ett drygl 30-tal länder, i första hand i-länder.

Överenskommelsen om den sjunde påfyllnaden av IDA:s resurser (IDA 7) slöts ijanuari 1984 och omfattar perioden 1984/85-1986/87. Påfyllnaden uppgår totalt till 9 miljarder dollar av vilka Sveriges andel är 2,5 % eller sammanlagt 1757,68 milj. kr. Utbetalningarna av det svenska bidragel sker i form av fyra lika stora årsbidrag. De tre första utbetalningarna har skett under budgetåren 1984/85-1986/87. Den Qärde utbetalningen om 439,42 milj. kr skall verkställas under budgetåret 1987/88. För att minska budgetbelaslningen under det budgetåret dä dels denna sista utbetalning under IDA 7 dels den första utbetalningen under den åttonde IDA-påfyll-naden skall göras, har efler riksdagens bemyndigande under budgelåren 1984/85-1986/87 avsatts totalt 215 milj.kr. till en reserv. Medelsbehovei för den fjärde och sista utbetalningen under IDA 7 är därför 224,42 milj. kr.

IDA:s resurser under den åttonde påfyllnadsperioden 1987/88-1989/90 64

kommer aft uppgå till omkring 12,4 miljarder dollar. Därav utgör 11,5 mil- Prop. 1986/87: 100 jarder dollar det av bidragsländerna gemensamt överenskommna beloppet Bil. 5 för IDA 8. Resterande belopp utgörs av ytterligare bidrag som lämnas på frivillig basis. Regeringen har under förhandlingarna om IDA 8 utfäst en svensk andel om 2,62 % av 11,5 miljarder dollar. Pä basis av den dollarkurs som enligt överenskommelsen skall tillämpas motsvarar detta 2 151,19 milj. kr. Detta belopp skall utbetalas under en treårsperiod. Första årels bidrag uppgår lill 550 milj. kr. Återstående tvä utbetalningar planeras kunna ske lika fördelat mellan de därpå följande budgetåren. Medelsbehovet för den första utbetalningen under IDA 8 som skall ske under budgetåret 1987/88 är således 550 milj. kr.

Under förhandlingarna om IDA 8 har beslut fattats om kortare löptider för IDA-krediterna. Mot bakgrund av den svåra ekonomiska situationen i låntagarländerna argumenterade främst Sverige och övriga nordiska länder mol de från amerikansk sida framförda förslagen om en skärpning av IDA:s utlånings villkor. För att nå en uppgörelse om IDA 8 fick emellertid en viss skärpning av IDA:s uUåningsvillkor accepteras. De nya villkoren innebär alt löptiderna för IDA-lån reduceras från nuvarande 50 till 40 år för de fatfigaste låntagarländerna och till 35 år för övriga låntagare.

Mer än 90 % av IDA:s utlåning gär till de fattigaste länderna och är i första hand inriktad på landsbygdsutveckling, utbildning, hälsovård och vattenförsörjning. IDA:s utlåning stämmer väl överens med svenska biståndspoliliska mål.

Internationella Jinansieringsbolaget (IFC)

Är 1985 beslöts att höja IFC:s kapital med 650 milj. dollar. Därmed ökar världsbanksgruppens möjligheter att främja investeringar inom den privata sektorn i u-länderna. Motivet för svenskt deltagande i denna kapitalhöjning är den förändring av IFC:s verksamhet som har konstaterats och som bl. a. innebär en ökad satsning pä Afrika samt på jordbrukssektorn. Sveriges andel av kapitalhöjningen är 1,27 % vilket motsvarar 8,27 milj. dollar eller drygt 50 milj. kr. Betalningen eriäggs i fem lika stora årsbidrag, dvs. ca 1,7 milj. dollar per år. De två försia utbetalningarna har verkställts. Medelsbehovet för den tredje utbetalningen som skall verkställas under budgetåret 1987/88 beräknas till ca 12 milj. kr.

Under 1986 inrättade IFC i samarbele med UNDP och den Afrikanska utvecklingsbanken en särskild fond kallad African Project Developmeni Facility. Denna fonds uppgift är att bistå enskilda företagare i afrikanska länder söder om Sahara att bilda små och medelstora företag. Fonden skall hjälpa till med förberedelser och att finna bank- och bislåndsfinansiering för sådana företag. Kostnaden för fondens verksamhet under en inledande försöksperiod på fyra är har beräknals lill omkring 14 milj. dollar. Regeringen har beslutat lämna etl bidrag på 1,2 milj. kr per år under budgetåren 1985/86 och 1986/87, saml ulfäst ytterligare 1,2 milj. kr. för budgetåret 1987/88.

5 Riksdagen 1986187. 1 saml. Nr 100. Bilaga 5

Regionala utvecklingsbanker Prop. 1986/87:100

Budgetåret 1986/87 263 336 879 Bil. 5

Budgetåret 1987/88 292 912 895

varav

Afrikanska utvecklingsbanken 20 000 000

Afrikanska utvecklingsfonden 181 500 000

Asiatiska utvecklingsfonden 91 412 895

Sverige är sedan 1982 medlem i Afrikanska ulvecklingsbanken (AfDB). Bankens kapilalram uppgår till ca 5,9 miljarder dollar varav Sveriges andel är 1,3 % vilket motsvarar 365 634072 kr. Av detta skall 25 % inbetalas vilket motsvarar 91408 518 kr. Det sista av fem lika stora årsbidrag om 18281 704 kr. utbetalades i december 1986.

Förhandlingarna om den fjärde allmänna kapitalökningen i banken som inleddes i maj 1986 har ännu inte slutförts, men en överenskommelse om en ökning av nuvarande kapital med 200 % har beräknats kunna nås före 1986 års utgång. Mot bakgrund av Afrikas ekonomiska kris och med hänsyn till att AfDB utgör etl viktigt instrument för att förse denna kontinent med utvecklingsresurser är dei; angeläget att stödja en expansion av bankens verksamhet. Överenskommelsen kommer också att innebära att den andel av kapitalet som skall inbetalas sänks från nuvarande 25 % till ca 6 %. Sveriges andel av den fjärde kapitalökningen avses bli oförändrad jämfört med hittillsvarande kapitaljindel, dvs. 1,3 %. Eftersom förhandlingarna inte slutförts kan jag inte ange den exakta storleken på Sveriges totala bidrag till kapitalökningen. Jag har dock beräknat alt det kommer att uppgå till högst 80 milj. kr. Bidragel skall utbetalas åriigen under de fem budgetåren 1987/88 - 1991/92. För den första utbetalningen som skall verkställas under budgetåret 1987/88 beräknarjag medelsbehovet till omkring IS milj.kr.

I budgetpropositionen för budgetåret 1984/85 avsattes 5 milj.kr.för att finansiera svenska experter i AfDB. Sedan andra hälften av 1984 tjänstgör tre experter i banken inom skogs- , transport- , resp. miljösektorn. Erfarenheterna av dessa experters arbete är hittills goda. De av riksdagen beviljade medlen har nu utnyttjats fullt ut. Banken har uttryckt slarka önskemål om fortsalt finansielll stöd för rekrytering av svenska experter. Jag föreslår atl 5 milj. kr. avsätts för detta ändamål för budgetåret 1987/88.

Sverige koncentrerar traditionellt silt stöd till utvecklingsfonderna vilka har en mer utpräglad fattigdomsinr.iktning än bankerna och ger lån på mjukare villkor. Således motiveras det kraftiga stödet till Afrikanska utvecklingsfonden (AfDF) av de stora behoven av utvecklingskrediter på förmånliga villkor hos många afrikanska länder. Inom AfDF träffades 1984 en överenskommelse om en fjärde resurspåfyllnad för perioden 1985-87. Påfyllnaden uppgår till ca 1,5 miljarder dollar. Sveriges bidrag om 545,5 milj. kr. motsvarar 4,76 % av påfyllnaden och gör Sverige till en av fondens största bidragsgivare. De två försia ulbelalningarna om vardera 182 milj. kr. gjordes under budgetåren 1985/86 och 1986/87. För den tredje och sista utbetalningen som skall verkställas under budgetåret 1987/88 är medelsbehovet 181,5 milj.kr.

Förhandlingar om den femte påfyllnaden av fondens resurser beräknas 66

kunna inledas under 1987. En kraftig ökning av påfyllnadsstorieken kan Prop. 1986/87:100 förvänlas. Bil. 5

Överenskommelse om en tredje allmän kapitalökning i Asiatiska utveck-lingsbanken (AsDB) träffades i april 1983. Sveriges andel av ökningen uppgår till drygt 4 milj. kr. och skall betalas i fyra lika stora årsbidrag.

För budgetåret 1983/84 beviljade riksdagen medel om sammanlagt 14,5 milj. kr. bl. a. för betalning av dessa årliga bidrag. Den sista utbetalningen om totall ca 1 milj.kr. skall verkställas under budgetåret 1987/88 och finansieras med dessa lidigare anslagna medel.

För budgetåret 1987/88 föreligger därför inget behov av ytterligare medel för bidrag lill Asiatiska utvecklingsbanken.

Förhandlingarna om den fjärde påfyllnaden av Asiatiska utvecklingsfondens (AsDF) resurser slutfördes i april 1986. Givarländerna skall bidra med 3,6 miljarder dollar under fyraärsperioden 1987-90, vilkel i reala termer innebär en minskning med 5 % jämförl med föregående påfyllnad.

Regeringen har under förhandlingarna utfäst ett totalt bidrag pä 365 651 580 kr för fyraårsperioden 1987-1990, vilket motsvarar 1,37 % av den lolala påfyllnaden. Dä utvecklingsfonderna, som jag nyss framhållit har en mer utpräglad fatligdomsinriktning än bankerna och dä behoven av utvecklingskrediler på förmånliga villkor också är stora hos många länder i Asien anserjag det kraftiga stödet från svensk sida till den överenskomna påfyllnaden väl motiverat. För den försia utbetalningen som skall verkställas under budgetåret 1987/88 är medelsbehovet 91 412895 kr.

Internationella Jordbruksutvecklingsfonden (IFAD)

Budgetåret 1986/87 65 000 000

Budgetåret 1987/88 27 000 000

Den inlernationella jordbruksutvecklingsfonden (IFAD) upprättades 1977 för att, genom förmånliga lån, främja jordbruksutvecklingen i de fattigaste u-länderna. lFAD:s program finansieras enligt en överenskommen formel för bördefördelning mellan OPEC-länder och OECD-länder (f. n. 40 % resp. 60 %).

Genom överenskommelsen om den andra påfyllnaden av IFAD:s resurser, som träffades i januari 1986, har IFAD lillförts 460 milj. dollar för verksamhetsperioden 1985-87. Detta belopp är knappl hälften så storl som föregående påfyllnad. Anledningen till denna drasliska sänkning är OPEC-ländernas försämrade förmåga att bidra ekonomiskt. OECD-länderna har ansell sig tvungna alt minska sina bidrag i molsvarande grad. Diskussion mellan medlemsländerna om IFAD:s framlida finansiering pågår.

Sveriges andel av den andra påfyllnaden är oförändrad jämfört med andelen i föregående påfyllnad, dvs. 3,1 %, vilket moisvarar 117,3 milj. kr.

De två första årsbidragen till den andra påfyllnaden har utbetalats. De uppgår till sammanlagt 76,3 milj.kr. Under 1987 kommer del tredje och sista årsbidraget på 41 milj. kr. atl utbetalas. Riksdagen har tidigare anvi sat medel för samtliga dessa bidrag. För budgetåret 1987/88 föreligger därför inget behov av ytterligare medel för Sveriges dellagande i den andra 67

påfyllnaden.

IFAD:s styrande församling beslöt ijanuari 1986 att inrätta ett särskilt Prop. 1986/87: 100 program för de afrikanska länderna söder om Sahara, vilka drabbats av Bil. 5 torka och ökenutbredning. Progrsimmet syflar lill att förbättra jordbruksproduktionen genom att främja traditionella grödor, förbättra småskaliga bevattningsanläggningar och vidta miljövårdande åtgärder. Del särskilda afrikaprogrammet gäller för perioden 1986-88 och beräknas uppgå lill 300 milj. dollar. Det särskilda afrikaprogrammet är också elt sätt att tillföra IFAD extra finansiella resurser uiöver den ordinarie påfyllnaden.

Sverige har hitlills utfäst sig titt bidra med 80 milj. kr. för perioden 1986-88. För budgetårel 1986/87 har avsatts medel för ändamålet. Del har skett dels genom att riksdagen godkände att medel som avsatts men ej ulnyttjats för Sveriges bidrag till den andra påfyllnaden av IFAD fick tas i anspråk för afrikaprogrammet, dels genom att riksdagen anvisade 65 milj. kr. för budgetåret 1986/87. Utbetalningen av det utfäsla bidraget pä 80 milj. kr. skall ske under tre år. Det första årsbidraget som uppgick till 26 milj. kr. har utbetalts. Det andra årsbidraget som skall utbetalas under budgetåret 1987/88 och för vilket riksdagen sålunda redan tidigare anvisat medel, uppgår till 27 milj. kr.

I enlighet med besluten från FN:s extra generalförsamling om Afrika att bistå de särskilt drabbade länderna med den långsiktiga uppbyggnaden och med hänsyn till den betydelse Sverige tillmäter IFAD och dess inriktning på de fatfigaste befolkningsgrupperna finner jag det angeläget att höja Sveriges tidigare utfäsla bidrag på 80 milj. kr. till IFAD:s särskilda afrikaprogram med ytterligare 51,7 milj.kr. Därav kan 24,7 milj. kr. bestridas med återstående medel som riksdagen tidigare anvisat för Sveriges deltagande i den andra påfyllnaden av IFAD:s resurser men som inle utnyttjats för detta ändamål. Det ytterligare medelsbehovet för budgetårel 1987/88 är således 27,0 milj. kr.

Internationellt livsmedelsbistånd

Budgetåret 1986/87 338 000 000

Budgetåret 1987/88 306 000 000

varav

Världslivsmedelsprogramraet (WFP) 115 000 000

Bidrag under konventionen om

livsmedelshjälp (FAC) 52 000 000

Internationella beredskapslagret

av livsmedel för katastrofinsatser (lEFR) 74 000 000

Merkostnad 65 000 000

Världslivsmedelsprogrammet (WFP)

Förulom det ordinarie bidraget stödjer Sverige WFP genom att lämna övrigt multilateralt livsmedelsbistånd och viss katastrofhjälp genom WFP. Sverige verkar för att en större andel av världens sammanlagda livsme delsbistånd skall gä genom WFP och för aft WFP skall spela en aktiv roll för atl lindra verkningarna av katastrofer av olika slag. WFP utför ett effekfivl biståndsarbete och har en belydelsefull roll för samordning av livsmedelsleveranser i internafionella hjälpprogram. 68

WFP:s bidragsmäl för perioden 1985-1986 är 1350 milj. dollar. Sveriges Prop. 1986/87: 100 åriiga bidrag är 78 milj. kr. för budgetåren 1985/86-1986/87. Två iredjede- Bil. 5 lar av bidraget är bundna till upphandling i Sverige. För perioden 1987-1988 har WFP:s bidragsmål fastställts till 1 400 milj. dollar. Regeringen har Ulfäst 83 milj. kr. för vart och ett av budgetåren 1987/88-1988/89.

Mot bakgrund av vad jag nyss anfört om organisationens effektivitet och vikliga roll samt behov av ytterligare resurser föreslår jag för budgetåret 1987/88 atl bidraget höjs med 10 milj. kr. utöver lidigare utfäst bidrag. Bidraget för budgetåret 1987/88 föreslås således uppgå lill 93 milj. kr.

WFP:s mottagarländer skall normalt svara för kosinader för lagring, transportfordon och jordbruksredskap. Enligt WFP:s regler fär dessa kostnader inte finansieras med användning av reguljära bidrag för den händelse mottagariandet inte kan svara för dem. I sådana fall måsle WFP föriita sig på särskilda bidrag. Sverige har sedan budgetåret 1982/83 anslagit medel till detta ändamål. Medlen, som huvudsakligen använls till inköp av svenska transportmedel till WFP:s verksamhet i några av de fattigaste länderna, har enligt samstämmiga rapporter gjort stor nytta. Medelsbehovet för budgetåret 1987/88 är 22 milj. kr.

Totalt föreslås därmed det svenska bidraget fill WFP för budgetåret 1987/88 uppgå fill 115 milj. kr.

Konventionen om livsmedelshjälp (FAC)

1980 års konvention förlängdes 1983 med tre år t.o.m. den 30juni 1986. Den har nu ersatts av en ny treårig konvention om livsmedelshjälp. Under denna har medlemsländerna åtagit sig att ge bidrag som sammanlagi motsvarar 7,5 milj. ton spannmål per år. Bidragen kan utgå i form av spannmål eller kontanter. Det svenska årsbidraget motsvarar 40000 ton vete.

Medelsbehovet för del svenska bidraget för budgetårel 1987/88 som lämnas genom WFP beräknas lill 52 milj. kr.

Internationella beredskapslagret av livsmedel för katastrofinsatser (lEFR)

Enligt FN:s rekommendationer skall lEFR uppgå till minst 500000 ton spannmål. Sverige har bidragit till lagret alltsedan dess tillkomst 1975. Sveriges bidrag ställs fill WFP:s förfogande. Sverige lämnar även WFP ersättning för fraktkostnaderna.

För budgetårel 1986/87 uppgår det svenska bidragel till 40000 ton vete och 2 500 ton vegetabilisk olja. Vid en bidragskonferens i mars 1986 avseende 1987-1988 utfäste regeringen ett årligt bidrag motsvarande 40 000 ton vele och 2500 ton vegetabilisk olja för budgetåren 1987/88-1988/89. För budgetåret 1987/88 beräknarjag det sammanlagda medelsbehovet Ull 74 milj. kr.

Sveriges åtaganden inom livsmedelsbiståndet är delvis kvantitativa, varför den exakta kostnaden inkl. frakt är svår att förutsäga. Eventuella extra medelsbehov bör bestridas frän anslagsposten Övriga multilaterala bidrag.

69¶Merkostnad Prop. 1986/87: 100

Riksdagen beslutade 1985 att de kvantiteter spannmål som åtgår för atl uppfylla Sveriges utfästelser i det internationella samarbetet mot världssvälten bör ingå i den prisreglerade volymen (prop. 1984/85: 166, JoU 33, rskr. 393). Riksdagen beslutade vidare alt kostnaderna för dessa åtaganden bör finansieras från biståndsanslagen (prop. 1984/85:211, JoU: 36, rskr 404). Upphandling av svensk spannmål inom ramen för svenska multilaterala utfästelser hade dittills skett till världsmarknadspris. Merkostnaden under budgetåret 1985/86 belastar innevarande års budgel.

Vid behandlingen av en molion rörande livsmedelsbistånd uttalade UU följande: "'Utskottet har tidigare med anledning av motioner i ärendet framhållit att inköp av spannmål för livsmedelshjälp inte bör ske till svenska regleringspriser, eftersom en h)jvudregel måste vara att biståndsanslagen i sin helhet skall användas för biståndsändamål. Riksdagen har upprepade gånger ställt sig bakom denna princip. Det ställningstagande som gjordes inom ramen för 1985 års jordbrukspolitiska beslut fär betraktas som ett undantag frän huvudregeln. Utskottet avstyrker följaktligen motion U 209 (s)" (UU 1985/86: 15). Riksdagen ställde sig bakom detta uttalande (rskr 1985/86: 164).

Jag delar riksdagens uppfattning att denna användning av bislåndsmedel bör ses som ett undanlag frän huvudregeln. I riksdagens beslul om riktlinjerna för en samlad livsmedelspolitik (prop. 1984/85: 166) lades samhällets delansvar för överskottsarealens kostnader fast. Detta beslut omfattar fem år. Vid en kommande utvärdering bör finansieringen av det svenska spannmålsbiståndet ses över.

Budgetåret 1986/87 avsattes 60 milj. kr. för täckande av merkostnad som uppkom under budgetåret 1985/86. För budgetåret 1987/88 beräknarjag ett medelsbehov på ca 65 milj. kr. avseende verksamhetsåret 1986/87.

Bil. 5

Flyktingbistånd genom FN'

' Bidragen till FN:s hjälpprogram för Palestinaflyktingar (UNRWA) och FN:s flyktingkommissarie (UNHCR) har tidigare redovisats under anslagsposten Övriga organisationer.

Budgetåret 1986/87 160 000 000

Budgetåret 1987/88 185 000 000

varav UNRWA 75 000 000

UNCHR 110 000 000

FNs hjälpprogram för palestinaflyktingar (UNRWA)

Sedan 1982 har UNRWA beräknat sina kosinader för verksamheten till omkring 250 milj. dollar per år. Dessa budgetberäkningar har emellertid måst revideras varje år på grund av den låga bidragsnivån, som under senare år legat på cirka 180 milj. dollar. 1986 införde UNRWA en ny teknik för budgetering, som utgår från de minimibehov av resurser som erfordras för att kunna genomföra pågående program utan expansion eller förbätt ringar av t. ex. skolbyggnader. Detta innebär att ytterligare nedskärningar skulle medföra drastiska försämringar för flyktingarna. UNRWA har vi- 70

dåre infört ett rullande treårsprogram för planeringen av sin budget.

UNRWA beräknar medelsbehovet för verksamhetsåret 1987 till Prop. 1986/87:100 200 milj. dollar, vilket skall jämföras med 1986 års budget på 194 milj. dol- Bil. 5 lar.

Sveriges bidrag till UNRWA ökade för budgetåret 1986/87 (verksamhetsåret 1986) med 10 milj. kr. fill 70 milj. kr.

Regeringen har ulfäst ett ordinarie bidrag på 75 milj. kr. för vart och ett av budgetåren 1987/88 (verksamhetsåret 1987) och 1988/89 (verksamhetsåret 1988).

FN:s flyklingkommissarie (UNHCR)

Somjag tidigare framhållit skall Sverige fortsätta stödja det viktiga humanitära arbetet att hjälpa världens flykOngar. Det svenska stödet till FN:s flyklingkommissarie (UNCHR) har därför ökal. UNHCR:s främsla uppgifler är att ge rättsligt skydd åt flyktingar och alt lämna materiellt biständ. Flyktingproblemen har under den senaste tioårsperioden nått en mycket stor omfattning. Eftersom flertalet flyktingar finns i u-länder krävs allt större resurser. UNHCR:s arbetsuppgifter har därutöver under åren vidgats lill att bl. a. omfatta ökade insatser för flyktingar och hemlösa i Afrika.

UNHCR:s totala budget för verksamhetsåret 1986 beräknas uppgå till drygt 450 milj. dollar.

För verksamhetsåret 1986 (budgelåret 1985/86) lämnade Sverige ett reguljärt bidrag på 75 milj. kr. till UNHCR. Dessutom utgick extra bidrag på 45 milj.kr. lill bl.a. UNHCR:s verksamhet i Afrika. Budgetårel 1986/87 uppgår det reguljära bidraget till 90 milj. kr. för UNHCR;s program 1987.

Behovel är stort att bistå u-länder som lagit emot etl stort antal flyklingar. Vidare är del angelägel stödja UNHCR:s verksamhet för främjande av rättsskydd för flyktingar. Därför bör del reguljära bidraget höjas med 20 milj. kr. Regeringen har för budgelåren 1987/88 (verksamhetsåret 1988) och 1988/89 (verksamhetsåret 1989) utfäst ett bidrag på 110 milj. kr. per är.

Övriga organisationer

Budgetåret 1986/87 109 000 000 (1)

Budgetåret 1987/88 119 000 000

Internationella familjeplanerings federationen (IPPF) 75 000 000 UNCTAD/(2ATr: s internationella handelscentrura (ITC) och andra handelsrelaterade insatser 19 000 000 FN: s narkotikafond (UNFDAC) 11 000 000 Internationella sjöfarts universitetet 14 000 000

(1) Bidragen till UNFDAC och Internationella sjöfartsuniversitetet har tidigare redovisats under anslagsposten CJvriga multilaterala bidrag.

71¶Intemationella familjeplaneringsfederationen (IPPF) Prop. 1986/87: 100

Ril 5 IPPF är en federation av familjeplaneringsföreningar och en världsom-

spännande frivilligorganisation. Familjeplanering har i många länder inletts på initiativ av frivilliga organisafioner. Genom att de har en förankring i lokalsamhället har familjeplaneringsföreningar särskilda förutsättningar att informera om och verka för tillgång till familjeplanering. Vid den internationella befolkningskonferensen i Mexico 1984 uppmärksammades de frivilliga organisationernas viktiga roll i befolkningssammanhang.

Sverige har under en följd av år bidragit till IPPF:s verksamhet. Användningen av bidragen regleras i årliga avtal. För budgetåret 1986/87 har avtal ingåtts om ett bidrag på 75 milj. kr. En mindre del av bidraget anvisas för särskilda ändamål som kvinnans utveckling och integrering av familjeplanering i den lokala hälsovården. ,fag finner det angeläget alt fortsätta samarbetet med IPPF i denna omftittning. Medelsbehovet för budgetåret 1987/88 är därför 75 milj. kr.

UNCTADlGATT:s internationella handdscentrum (ITC) och andra handelsrelaterade insatser

Sveriges bidrag till UNCTAD/GATT:s internationella handelscentrum (ITC) uppgår innevarande budgetår till 14 milj.kr., varav 1 milj.kr. till ITC:s råvaruprogram. För budgetåret 1987/88 föreslår jag en höjning av del totala bidraget med 2 milj.kr. Medelsbehovet för budgetåret 1987/88 är därför 16 milj.kr., varav 1 milj.kr.avsätts för ITC;s råvaruprogram. Vidare föreslår jag att regeringen lämnar en motsvarande utfästelse för budgetårel 1988/89.

Under kommande sjunde möte med FN:s konferens för handel och utveckling (UNCTAD VII) kommer frågor om u-ländernas råvaruproduktion och deras begäran om ökade möjligheter för avsätining av denna produktion på i-landsmarknaderna atl diskuteras. Jag anser det angeläget att Sverige bör ha beredskap att även finansiellt stödja vissa produkfinrik-tade organisationers arbete inom detta område. Även stöd lill UNCTAD:s särskilda organ för handelsproceduifrågor (FALPRO) kan komma alt aktualiseras under budgetåret 1987/88. FALPRO:s verksamhet syftar till att rationalisera administrativa rutiner relaterade till inlernationell handel, främst därtill hörande dokumentation vid export och import av varor. För budgetåret 1987/88 föreslår jag att 3 milj. kr. avsätts för dessa handelsrelaterade insatser.

FN.-s narkoiikafond, UNFDAC

UNFDAC som har sin verksamhet i de narkotikaproducerande länderna i Sydamerika och Asien lämnar slöd till integrerad landsbygdsutveckling, utveckling av social- och hälsovård saml utbildning.

Med hjälp av bl. a. det svenska bidraget, som är en viklig del av våra internationella ansträngningar alt bemäslra narkotikaproblemet, kan UNFDAC stödja och uppmuntra producentländernas regeringar att bättre 72

bekämpa den illegala narkotikaproduklionen. UNFDAC:s verksamhet in- Prop. 1986/87: 100 nefattar också missbruksproblem, något som är växande i mänga u-länder. Bil. 5 Genom det ordinarie bidraget på 8 milj. kr. och extra bidrag på 2 milj. kr. uppgår Sveriges bidrag till UNFDAC innevarande budgelår till 10 milj. kr. Jag anser det angeläget att Sverige ökar sitt stöd till UNFDAC:s verksamhet. Ytteriigare bidrag kan bli aktuella som en följd av den FN-konferens om narkotikaproblem som hålls i Wien sommaren 1987. Jag föreslår ett bidrag på 11 milj. kr. för budgetåret 1987/88.

Internationella sjöfartsuniversiletet

Internafionella sjöfartsuniversitetet som är beläget i Malmö drivs i den internationella sjöfartsorganisationens (IMO) regi. Universitetet ger högre utbildning på sjöfartsområdet fill personer som på relativ hög nivå är verksamma inom sjöfart och hamnadministration i sina hemländer. Dessa områden kännetecknas av en alltmer avancerad teknisk utveckling. Universitetet stärker därmed de regionala utbildningscentra som finns i en rad u-länder. Sverige är en av universitetets största bidragsgivare. Medelsbehovet för budgelåret 1987/88 beräknas till 14 milj. kr.

Övriga multilaterala bidrag

Budgetåret 1986/87 96 700 000 (1)

Budgetåret 1987/88 177 500 000

(1) Under denna anslagspost redovisades budgetåret 1986/87 bidragen till IFC, UNFDAC och Internationella sjöfartsuniversitetet. Bidragen till dessa organisationer redovisas i föreliggande budgetproposition under andra anslagsposter.

Anslagsposten Övriga multilaterala bidrag har under gångna budgetår använts för bidrag till en rad organisationer och ändamål. Den är också en reserv inom anslaget C I. Bidrag till internationella biståndsprogram, som är nödvändig för att Sverige skall kunna finansiera insatser inom inlernationella organisationer som inte kan förutses eller exakt anges idag eller som kan ha belydelse för Sveriges agerande i nord/syd-samarbetet.

Över denna anslagspost kommer under innevarande budgetår atl finansieras svenska bidrag till bl.a. Röda Korsets internationella kommitté (ICRC), FN:s boende- och bebyggelsecenter (HABITAT), FN:s kvinnofond, FN:s center för transnationella företag (UNCTC) samt FN:s utbildnings- och forskningsinstitut (UNITAR). De totala bidragen till dessa samt vissa andra mindre fonder och organisaiioner beräknas under budgetåret 1986/87 komma att uppgå till omkring 25 milj. kr. Jag beräknar att bidragen även under budgetåret 1987/88 totalt kommer uppgå till omkring 25 milj.kr.

Under budgetåret 1986/87 har över denna anslagspost finansierais ett extrabidrag på 20 milj. kr. lill UNHCR:s reguljära program.

Jag har i etl inledande avsnitt framhållit u-ländernas miljöproblem och de krav som ställs på svenska biståndsinsatser med anledning härav.

73¶Utöver de miljövårdsinsatser som görs via fidigare redovisade kanaler Prop. 1986/87: 100 räknar jag med ett ökande behov av medel för särskilda internationella Bil. 5 miljösatsningar, såsom bl. a. fortsatt stöd till intemationella naturvårdsunionen (lUCN), kostnader i samband med den planerade nordiska konferensen om miljö och bistånd samt uppföljning av den s. k. BrundOand-kommissionens rapport rörande ett långsiktigt handlingsprogram för miljöförbättringar och mål för det internationella miljösamarbetet.

Vidare föreslår jag att medel hålls i reserv under denna anslagspost bl. a. för följande ändamål.

Den svåra ekonomiska situationen i många afrikanska länder söder om Sahara och särskilt i södra Afrika kan komma att påkalla extrabidrag från svensk sida för att göra det möjligt t. ex. för vissa FN-organ att stärka sin kapacitet och utöka sin verksamhet i regionen.

Vid Världsbankens årsmöte 1985 antogs en resolution att upprätta en till Världsbanken kopplad men fristående organisation kallad MIGA (MulUla-teral Investment Guarantee Agency). MIGA skall främja investeringar för produktiva ändamål i u-länder genom atl försäkra internationella investeringar mot poliliska risker såsom nationaliseringar, transfereringshinder och förändrad lagstiftning som förhindrar förelagen frän atl förfoga över investeringarna. MIGA innebär förbättrade förutsättningar för en ökad resurs- och tekniköverföring lill de fattigare länderna, vilket är ett viktigt inslag i den svenska biståndspolitiken. Etl drygt 50-tal länder, varav ett stort antal u-länder, har hittills förklarat sig beredda bli medlemmar i MIGA.

Sverige överväger att söka medlemskap i MIGA. Medel har reserverats inom anslagsposten för detta ändamål.

Inom de nordiska länderna övervägs inrättande av en samnordisk lånefond och andra former för samnordisk förmånlig kredilgivning för biståndsprojekt i u-länder. Ett belopp om 50 milj. kr. bör reserveras för detta ändamål.

Somjag tidigare påpekat under anslagsposten Internationellt livsmedelsbistånd är Sveriges åtaganden inom detta område lill stor del kvantitativa varför den exakta kostnaden är svår att förutsäga. För att kunna bestrida eventuella extra medelsbehov som kan uppstå dels inom ramen för dessa ordinarie ålaganden dels för att bestrida ytteriigare livsmedelshjälp för katastrofinsatser bör medel också hållas i reserv under denna anslagspost.

Vidare finner jag det angeläget att ha en reserv för insalser av kalastrof-förebyggande karaktär genom FN-systemet. Jag återkommer till denna fråga under anslagsposten Katastrofer m. m. på anslaget C 2. Utvecklingssamarbete genom SIDA.

Under budgetårel 1987/88 beräknas vidare medel för internationellt han-dikappbislånd under denna anslagspost.

Inom anslagsposten skall också det statliga bidraget till svenska UNICEF-kommitléns verksamhet finansieras. Medelsbehovet för budgetårel 1987/88 beräknas lill 418000 kr.

74

Hemställan Prop. 1986/87: 100

Ril 5 Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen att

1. godkänna de riktlinjer för multilateralt utvecklingssamarbete, somjag har förordat i det föregående,

2. godkänna de gjorda utfästelser somjag angivit i det föregäende,

3. bemyndiga regeringen att göra de utfästelser, åtaganden och utbetalningar somjag härutöver har föreslagit i det föregående,

4. till Bidrag tiU internationeUa biståndsprogram för budgetåret 1987/88 anvisa ett reservationsanslag av 2815 000000 kr.

C 2. Utvecklingssamarbete genom SIDA

1985/86 Utgift 4 266 126 936 Reservation 1 283 287 865 1986/87 Anslag 4 649 545 000 1987/88 Förslag 5 026 343 000

SIDA:s anslagsframställning

Slyrelsen för internationell utveckling (SIDA) föreslår för budgetåret 1987/88 en höjning av biståndet genom SIDA med 365,455 milj. kr. till 5015 milj. kr. SIDA har därvid utgått ifrån att biståndsramen för budgetåret 1987/88 skall motsvara en procenl av bruttonationalinkomsten (BNI) är 1987 och därför skall höjas med 660 milj. kr. lill 9600 milj. kr. Förslagel innebär atl andelen för utvecklingssamarbete genom SIDA förblir oförändrade 52 % av biståndsramen.

SIDA framhåller att återhämtningen i världsekonomin innebär förbättrade förutsättningar för ekonomisk tillväxt i många u-länder men att prolektionismen i i-länderna och låga råvarupriser motverkar en posiliv ekonomisk utveckling. Skuldkrisen framstår alltmer som u-ländernas mest akuta och svårlösta problem. Den ekonomiska krisen har i många u-länder tvingat fram djupgående omläggningar av den ekonomiska politiken med höjda jordbrukspriser, devalveringar och nedskärningar av statsutgifterna. Offentliga kapitalöverföringar till u-länderna har stagnerat, samtidigt som privala överföringar har minskat drastiskt och utflödet från u-länderna kraftigl ökat.

Biståndet som är endast en bland mänga utvecklingsfaktorer kan ge värdefulla bidrag lill ett u-lands utveckling. Effektiviteten i biståndet har ökat. Biståndet har anpassats till krissituationen i många u-länder genom atl antalet nya projekt begränsats och ökade satsningar gjorts på särskilt angelägna områden. Dit hör importstöd till vissa länder i Afrika, finansiering av driftskostnader, rehabilitering av befintliga anläggningar, katastrofförebyggande insalser, humanitärt bistånd samt miljö- och markvård. Ökad vikl har lagts vid biständ genom enskilda organisationer, till kvin-noinsalser och till insalser för demokrati och mänskliga rättigheter.

Även om långsiktigt samarbete med programländerna förblir SIDA:s huvuduppgift, anser SIDA att det finns behov av utvecklingsinsatser utan för programländerna. SIDA föreslår därför att nya anslagsposter inrättas 75

för insatser i Latinamerika och för särskilda program. Den nya anslagspos- Prop. 1986/87: 100 ten för särskilda program är avsedd för projekt inom ämnesområden där Bil. 5 Sverige har särskild kompetens. SIDA har i detta sammanhang framhållit miljö- och markvård, befolknings- och hälsofrågor, energi, kvinnofrågor samt kultur och massmedia. Mot bakgrund av ulvecklingen i södra Afrika förutser SIDA behov av ökat bistånd i olika former till samarbetsländerna i regionen. För alt öka planeringsutrymmet i det regionala samarbetet genom samarbetsorganisationen Southern African Developmeni Coordinalion Conference (SADCC) begär SIDA bemyndigande atl göra utfästelser för regionala insatser med belopp som uppgår till fem gånger anslagsposten för ändamålet. Vidare föreslår SIDA en kraftig höjning av anslagsposten för humanitärt bistånd i södra Afrika.

SIDA framhåller att styrelsens förslag fill medelsramar för samarbetet med programländerna är grundade på ländernas biståndsbehov och mot-tagningsförmäga samt pä SIDA:s administrativa resurser att bereda och konlrollera biståndsinsatser. Därvid har också problem i genomförandet av landprogrammen och storleken av oförbrukade medel beakiats. SIDA föreslår en genomsnittlig höjning om sex procent av dessa medelsramar. Störte höjningar föreslås för Angola, Etiopien, Mozambique, Nicaragua, Tanzania, Zambia och Zimbabwe. För Laos, Lesotho och Vietnam föreslås oförändrade medelsramar och för Bangladesh en minskad medelsram.

Föredragandens överväganden

För budgetåret 1987/88 föreslår jag atl 5 026,3 milj. kr. ställs till förfogande för utvecklingssamarbete genom SID.\. Det innebär en anslagsökning med 376,8 milj. kr. i förhållande till budgelåret 1986/87.

Programländer

Jag förordar att medelsramarna för samarbetsländerna ökas med sammanlagt 195 milj. kr til 3 205 milj. kr. Förslagen till medelsramar för mottagarländerna och andra ändamål framgår av tabell 4. Det icke landprogrammerade biståndet genom SIDA, främst anslagsposterna Regionala insatser och Katastrofer m.m.bör även fortsättningsvis i betydande utsträckning kunna användas för insatser i programländerna.

Angola tillhör, liksom Mozambique, de länder i regionen som är mest utsatta för Sydafrikas omfattande militära och ekonomiska sabotageverk samhet. Kraffigt minskade exporUntäkter fill följd av fallande oljepriser har förvärrat den ekonomiska krisen i Angola. Dålig skörd, sabotage mot transportleder och inflyttning fill städerna har lett till brist på livsmedel. Det svenska biståndet syftar till resurstillväxt och ökat nationellt oberoen de. Jag anser det rimligt att det långsiktiga samarbetets huvudsakliga inrikining - stöd till fiske, primärhälsovård, transport och kommunika tioner samt importstöd - bibehålls samtidigt som en fortsatt anpassning av biståndets innehåll till krisläget är nödvändig. En ökning av medelsramen tillsammans med en beredskap för katastrofbistånd är motiverad med hänsyn till Angolas svära situation. Jag föreslär att medelsramen höjs med 76

15 milj. kr. till 140 milj.kr.

I utvecklingssamarbetet med Bangladesh har utjämningsmålet under Prop. 1986/87: 100 senare år getts särskild tonvikt. Biståndet syftar främst till att förbättra Bil. 5 levnadsförhållandena för fattiga befolkningsgrupper på landsbygden. Denna strävan uttrycks i att en växande andel av siödet inriktas på sysselsättningsskapande insatser, primärhälsovård och undervisning. Det har emellertid visat sig svårt alt nå ut till de mest eftersatta grupperna på ett effekiivt sätt med ett väsentligt ökat bistånd. Därtill kommer svårigheter att under det bundna importstödet finna lämpliga svenska varor till konkurtenskraftiga priser. Jag delar SIDA:s uppfattning att medelsramen kan minskas. Mot bakgrund av att framsteg på senare fid har gjorts i strävandena alt med projektstöd nä eftersatta grupper anser jag dock att minskningen bör ske med lägre belopp än SIDA föreslagit. Ansträngningarna atl höja kvaliteten i biståndet bör fortsätta. Jag förordar en minskning av medelsramen med 10 milj. kr. till 135 milj. kr.

Utvecklingssamarbetet med Botswana syftar främst till att stödja Botswanas strävanden fill oberoende och fill ekonomisk och social utveckling. Insatserna bör enligt min mening också i fortsättningen vara inriktade pä landsbygden och huvudsakligen avse vattenförsörjning, undervisning och stöd till lokala förvaltningar. Jag föreslår en höjning av medelsramen för Botswana med 5 milj. kr. till 95 milj. kr.

Biståndet till Etiopien bör också i fortsättningen ges en långsiktig katastrofförebyggande inriktning genom insatser i jordbruk, markvård och skog samt för transporter och vattenförsörjning. Inom den eliopiska jordbrukspolitiken har skett en koncentralion av handeln med spannmålsprodukter till etl statligt handelsmonopol, samlidigt som bondekollektiv prioriteras på bekostnad av enskilda jordbrukare som utgör huvuddelen av hushållen. En sådan jordbrukspolitik kan minska effektiviteten av biståndsinsatser pä delta område. En närmare granskning av förutsättningarna för fortsatt jordbruksstöd håller på att genomföras. Brister i fråga om respekten för mänskliga rättigheter ger anledning till oro. I huvudsak genomförs emellertid projektverksamheten förhållandevis väl och biståndsinsatserna når den fattiga landsbygdsbefolkningen. Jag föreslår därför atl medelsramen höjs med 15 milj. kr. till 145 milj. kr.

Guinea-Bissau som är i en djup ekonomisk kris har ett stort biståndsbehov. Samtidigt är förmågan att la emot bistånd svag bl. a. till följd av outvecklad infrastruktur och olika svårigheter i den ekonomiska krisens spår. Respekten för mänskliga rättigheter har varit bristfällig. I utvecklingssamarbetet med Guinea-Bissau bör tillväxt- och utjämningsmälen ges särskild lyngd. Den inledda koncentrationen av antalet sektorer och insatser bör fortsätta. Biståndet bör även i fortsättningen omfatta betydande stöd för landsbygds- och industriutveckling. Genomförandet av landets stabiliseringsprogram bör underlättas genom fortsatt importstöd. Jag förordar en oförändrad medelsram om 75 milj. kr.

I biståndet lill Indien har tyngdpunkten alltmer förskjutits mot insatser, som riktar sig till fattiga och eftersatta grupper, särskilt på landsbygden. För alt biståndet skall bli effeklivl, koncentreras detta slöd främst till ett begränsat antal långsiktiga insatser inom byskogsbruk, hälsovård och dricksvattenförsörjning. Under senare år har samtidigt det allmänna im- 77

portstödet gradvis minskals till förmän för etl samarbete på energiområ- Prop. 1986/87: 100 det, där svensk teknologi och svenska resurser las i anspråk. Den nuvaran- Bil. 5 de inriktningen av utvecklingssamarbetet bör ligga fast. Jag föreslår alt medelsramen höjs med 10 milj. kr. till 380 milj. kr.

Medelsramen för utvecklingssamarbete med Kap Verde bör enligt min mening höjas med 5 milj. kr. lill 60 milj. kr. Den ökade medelsramen motiveras av del stora importbehovet av livsmedel och insatsvaror och landels förmåga att effektivt tillgodogöra sig bistånd.

Biståndet lill Kenya syflar huvudsakligen lill att förbättra försörjningen för den fattigaste delen av landsbygdsbefolkningen. Jag anser att biståndet även fortsättningsvis bör inriktas på landsbygdsutveckling med koncentration pä jordbruk med markvård, vattenförsörjning och hälsovård med familjeplanering. Insatserna för markvård och familjeplanering bör ökas. Nya insatser bör beredas inom ramen för del planeringsutrymme som uppstår på grund av den pågående omläggningen av biståndet från investeringar till underhåll, utrustning och enklare teknik. Jag förordar en höjning av medelsramen med 5 milj. kr. lill 140 milj. kr.

Utvecklingssamarbetet med Laos bör även fortsättningsvis främst avse utveckling av landets skogsresurser och vägtransporter. Stödet till skogssektorn bör gradvis minskas medan en ny insats för förbättring och underhåll av vägar förbereds och förutsättningarna för en insats till stöd för vattenkraftsutbyggnad undersöks. Importstödet bör behålla sin nuvarande inriktning. Jag förordar att medelsramen för utvecklingssamarbetet med Laos bibehålls oförändrad och bestäms till 70 milj. kr.

Biståndet till Lesotho syftar till att minska beroendet av Sydafrika genom att öka landets produktion av livsmedel och brännved och genom att skapa arbetsfillfällen för arbetskraft som för närvarande är sysselsatt i Sydafrika. Insatserna inriklas bl. a. pä att hejda jorderosionen genom skogsplantering och markvård samt på användning av arbetskraftintensiv teknik. Medelsramarna för Lesotho har ökat snabbare än utbetalningarna. Jag föreslär en oförändrad medelsram om 35 milj. kr. under den konsolidering som bör äga rum under budgetåret 1987/88.

Bislåndel till Mogambique syftar till att minska beroendet av den sydaf rikanska ekonomin och lill ekonomisk och social utveckling. Samtidigt är landet utsatt för en omfattande ekonomisk sabotageverksamhet och desta biliseringsåtgärder från Sydafrika. På kort sikt är därför överievnad och krisanpassning prioriterade mål i Mozambique. Sydafrika har under 1986 beslutat återsända mogambikiska gästarbetare allt eftersom gällande ar betskontrakt löper ut. Detta har redan fått allvariiga konsekvenser för den redan hårt drabbade mogambikiska ekonomin. Biståndet till Mozambique har gradvis anpassats lill den rådande krissituationen. Därigenom har ett högt medelsutnylljande kunnal upprätthållas. Jag anser att samarbetets huvudsakliga inriktning - återuppbyggnad, underhåll och induslriell upp rustning, jordbruksproduktion, undervisning samt importstöd - bör bibe hållas. En ytteriigare anpassning av biståndet till del förvärrade lägel kan dock bli nödvändig. En ökning av medelsramen och en beredskap för katastrofbistånd är moliverade. Jag föreslår att medelsramen höjs med 25 milj.kr.till 325 milj.kr. 78

Nicaragua befinner sig i en allvarlig ekonomisk kris, främst till följd av Prop. 1986/87: 100 väpnad aggression och ekonomiska sanktioner. Biståndet används för Bil. 5 gruvindustrin, skogsbruk och energiulbyggande och som importstöd för köp av insatsvaror för jordbruk och industri. Landets förvärrade situation släller krav på flexibilitet i biståndet och beredskap bör finnas atl inrikta biståndet på akula behov genom importslöd och katastrofhjälp. Nicaraguas kapacitet att la emot bistånd är god. Jag anser del motiverat med en ökning av stödet med 35 milj. kr. till 160 milj. kr.

Stödet fill Sri Länka domineras alltjämt av vattenkraftverket Kotmale. Enligt den av riksdagen beslutade fördelningen av medelsanvisningarna för projektet under budgetåren 1984/85 - 1987/88 (UU 1983/84: 15; rskr. 334) utgör behovel av nya medel för budgetårel 1987/88 190 milj. kr. Därjämte beräknarjag 20 milj.kr. för slöd till landsbygdsutveckling och undervisning. Medelsramen för Sri Länka föreslås därför fill 210 milj. kr. under 1987/88. När de svenska åtagandena att utbetala bislåndsmedel för vattenkraftverket fullgjorts under budgetåret 1987/88, bör biståndet inriktas på undervisning och landsbygdsutveckling. Det främsta syftet med sådanl stöd bör vara att förbättra levnadsförhållandena för eftersatta grupper på landsbygden som ulgör omkring hälften av befolkningen, I planeringen av fortsatt bistånd för tiden efter budgetåret 1987/88 bör särskilt beaktas osäkerheten om utvecklingen av den pågående etniska konflikten i Sri Länka.

Inom biståndssamarbetet med Tanzania skall prioritet ges ål stöd för det tanzaniska ekonomiska återhämlningsprogrammet som utgör basen för anslrängningarna att få till slånd en positiv ekonomisk utveckling i landel. Elt omfattande importslöd som inriktas på transporter, jordbruk och industri är mol denna bakgrund väl motiverat. De tanzaniska ansträngningarna att genomföra återhämtningsprogrammet bör också främjas genom stöd till de delar av förvaltningen som är av central betydelse för genomförandet av programmet.

En viktig uppgift inom biståndssamarbetet är att bevara redan existerande och för landet nödvändiga anläggningar genom stöd lill drift, underhåll och upprustning. Biståndsinsatser inom det sociala området bör fortsätta bl.a. med tanke på alt återhämlningsprogrammet kan innebära påfrestningar för befolkningen.

Mol bakgrund av alt Tanzania nu slagit in på en ambitiös anpassningspolitik och uppnått en överenskommelse med IMF, finner jag det motiverat att medelsramen höjs med 35 milj. kr. till 510 milj. kr.

Biståndet till Vietnam bör som hittills koncentreras till pappersproduktion, hälsovård, importstöd samt upprustning av bl. a. energisektorn i södra Vietnam. En utvärdering av massa- och pappersbruket Vinh Phu och skogsdelen av detta projekt kommeralt äga rum under 1987. Projektstödet lill massa- och pappersbruket kommer enligt gällande avtal atl upphöra 1990. Stödet till hälsovården bör främst omfatta primärhälsovård och läkemedelsproduktion. Importstöd till insalsvaror i induslrin och jordbruket samt konsulttjänster bör ocksä ingå. Jag föreslår en oförändrad medelsram om 300 milj. kr.

Utvecklingssamarbetet med Zambia syftar till atl öka livsmedelsproduk- 79

Tabell 4. Bilateralt utvecklingssamarbete genom SIDA budgetåren 1985/86-1986/87

(milj. kr.)

Medelsram Förslag till medelsram 1986/87 ].987/88

j;iDA

Före- Föränd-draganden ring

Utvecklingssamarbete med länder

Angola

+ 15

Bangladesh

- 10

Botswana

-1- 5

Etiopien

+ 15

Guinea-Bissau

0 Indien

+ 10

Kap Verde

+ 5

Kenya

+ 5

Laos

0¶Lesotho

0¶Mogambique

+ 25

Nicaragua

+ 35

Sri Länka

0¶Tanzania

+ 35

Vietnam

0 Zambia

-1- 25

Zimbabwe

+ 15

Vissa landprogram-

kostnader

+15

Totalt landprogram-

merat bistånd

3 010

J; 200

3 205

+195

Regionala insatser

+ 20

+ 25

Humanitärt bistånd i Latinamerika

Humanitärt bistånd i

södra Afrika

+ 50

Katastrofer m. m.

+ 25

Bistånd genom (1)

+ 50

folkrörelser och andra

enskilda organisationer

Försöksverksamhet och

metodutveckling m. m.

169,5

-169,5

Särskilda program

175,3

+175,3

1 639,5

Rekrytering och utbildning av fältpersonal

Särskilda insatser Latinamerika

Totalt övriga anslagsposter

Totalt bilateralt utvecklingssamarbete genom SIDA

1 815 1 821,3

4 649,5 5 015 5 026,3

+181,8

+376,8

(1) Tidigare benämnd Enskilda organisationer

tionen, förbättra den fattiga landsbygdsbefolkningens levnadsförhållanden Prop. 1986/87: 100 och lindra verkningarna av den fördjupade ekonomiska krisen. Biståndet Bil. 5 bör omfatta bl. a. stöd till utsädesprogram, kooperationen, samhällstjänster och insatsvaror för smäbrukarfamiljerna i syfte att bidra lill en effektivisering av jordbruket. Jag föreslår en ökning av medelsramen med 25 milj.kr. till 230 milj.kr.

Biståndet till Zimbabwe skall bidra till atl minska de sociala och ekonomiska klyftorna i landet. Eftersom de i dessa avseenden mesl eftersatta grupperna finns pä landsbygden bör stöd lill landsbygdsutveckling vara ett centralt inslag i biståndet. Detta bör anpassas till att minska verkningarna av destabiliseringsåtgärder från Sydafrika och bidra lill Zimbabwes ansträngningar att minska beroendet av Sydafrika. Jag finner det motiverat att medelsramen höjs med 15 milj. kr. fill 150 milj. kr.

Anslagsposten Vissa landprogramkostnader upptar skatter och sociala avgifter för fältpersonal som erläggs i Sverige samt kostnader för försäkringsavgifter vid varusändningar. Medelsbehovet för 1987/88 beräknas till 45 milj.kr.

Regionala insalser

Under anslagsposten Regionala insatser lämnas i försia hand stöd till det regionala samarbetet mellan de stater i södra Afrika som ingår i samarbetsorganisationen Southern African Developmeni Coordinalion Conference (SADCC). Vidare utnyttjas anslagsposten för slöd lill regionala insalser i Centralamerika, till den Östafrikanska utvecklingsbanken (EADB), till Mekongkommittén och till ett regionalt program för fiske i Bengaliska bukten.

Stödet till del regionala samarbetet mellan SADCC-länderna avser främja ländernas oberoende och ekonomiska tillväxt. Det bör liksom hittills koncentreras lill Iransporler, kommunikationer och energiförsörjning. Även inom områdena utbildning, miljö och hälsovård har Sverige goda möjligheter att lämna bistånd. Samarbetet med SADCC har byggts ut på ett sätt som är väl anpassat lill situafionen och behoven i södra Afrika. Liksom hittills bör en stor del av verksamhelen avse upprustning av befintliga anläggningar. Genom stöd till grundläggande studier och utredningsverksamhet bör vidare förulsältningarna för regional samverkan förbältras. Flera av de hittills beslutade insatserna genomförs i samarbete med andra nordiska biståndsgivare.

SIDA bör inom ramen för SADCC-ländernas prioriteringar främst välja insatser där behov förväntas av utrustning och tjänsler som på ett affärsmässigt säll kan handlas upp i de nordiska länderna. Om det är påkallat av särskilda skäl kan användningen av biståndsmedel bindas lill upphandling i Sverige. Jag finner det motiverat alt SIDA bemyndigas besluta om sådan bindning.

På iniliativ av de nordiska statsministrarna har inletts ett bredare ekono miskt och kulturellt samarbete mellan Norden och SADCC-länderna. En överenskommelse om detta samarbete undertecknades 1986. Samarbetet koncentreras till investeringar, handel och kultur. 81

6 Riksdagen 1986/87. I saml. Nr 100. Bilaga 5

Mot bakgrund av konflikterna i Centralamerika finns del skäl alt siödja Prop. 1986/87: 100 strävandena lill ökat samarbete mellan länderna i regionen. Stöd har läm- Bil. 5 näts till den Allamerikanska hälsovårdsorganisationen (PAHO) och en regional kooperativ insats är under beredning. Andra insatser som främjar de biståndspoliliska målen och bidrar till en ökad regional integration bör kunna komma i fråga för stöd från anslagsposten Regionala insatser.

SIDA har föreslagit att en ny anslagspost inrättas för särskilda insatser i Latinamerika och att en sådan anslagpost utnyttjas bl.a.för regionala insatser i Central- och Sydamerika, .lag anser att det regionala samarbetet i Centralamerika bör få ökat stöd. Med hänsyn till atl regionall samarbete är förhållandevis resurskrävande vill jag emellertid inte nu förorda atl detla samarbete genom SIDA utvidgas till att omfatta även Sydamerika.

På grund av utvecklingen i södi-a Afrika ökar behovet av regionala insatser. Anslagsposten Regionala insatser bör höjas med större belopp än SIDA föreslagit. Jag föreslår atl 205 milj. kr. anvisas under denna anslagspost, varav 170 milj.kr.för regionala insatser inom SADCC, 15 milj.kr. för regionala insalser i Centralamerika och 20 milj. kr. för övriga regionala insatser. För det nordiska initiativet till bredare ekonomiskt samarbele med SADCC-länderna har beräknats 30 milj.kr. av de 170 milj.kr. som föreslagits för regionala insatser inom SADCC.

Humanitärt bistånd

Det humanitära biståndet till Latinamerika och södra Afrika fyller en viktig funktion. Betydande medel bör därför även i fortsättningen utgå till de ändamål som finansieras genom ansl.igsposterna för humanitärt bistånd lill dessa regioner. Det humanilära siödet är den biståndsform som starkast är förenad med medvetna ansträngningar att medverka till en demokratisk samhällsutveckling. Ett centralt inslag i det humanitära biståndet är det slöd som lämnas till verksamhet, vars syfle är alt stärka respekten för de mänskliga rättigheterna. Genom detta bistånd konkretiseras den svenska hållningen i försvaret av medborgerliga och mänskliga rättigheter i länder där dessa grundläggande värden inte respekteras. I södra Afrika och Latinamerika har de demokratiska strävandena en påtaglig livskraft trots apartheidsystemel och andra formei' av politiskt förtryck. Stödet utifrån ger dessa strävanden ökad tyngd.

Humanitärt bistånd i Latinamerika

Det humanitära biståndet i Latinamerika utgörs till slor del av stöd till insatser för mänskliga rättigheter och politiskt förföljda som pågått under en följd av år. Särskilt utvecklingen i Centralamerika har ställt krav på omfallande nödhjälpsinsatser för elt ökande anlal flyktingar och hemlösa. I de återstående militärdiktaturerna i Sydamerika har förtrycket skärpts under det senasle året. Ökade behov av stöd till förtryckets offer är alt förutse, särskilt i Chile. Till följd av den utveckling i demokratisk riktning som inleddes för några år sedan i Argentina, Bolivia och Uruguay finns fortsatta behov av all genom olika rehabiliteringsprogram underlätta åter- 82

anpassning av politiska fångar och flyktingar, som återvänt. Samtidigt Prop. 1986/87: 100 finns behov av nya stödformer för atl främja demokratisträvanden och Bil. 5 bislå ekonomiskl och socialt eftersatta grupper som ofta saknar förutsättningar att delta i den politiska processen. Detta gäller bl. a. kvinnor och barn. Stöd bör också kunna lämnas för återuppbyggnad och försiärkning av demokraiiska institutioner.

Biståndet bör även i fortsättningen lämnas genom svenska och internationella organisationer som Diakonia, Kyrkornas världsråd och World University Service till enskilda grupper och organisaiioner i mottagarländerna. De förmedlande och moltagande organisationernas kapacitet är av avgörande betydelse för Sveriges möjligheter atl lämna bidrag och tillmötesgå de behov som finns. Även om den polifiska situafionen i flera av länderna ofta försvårar det humanitära biståndet, har möjligheterna att lämna effekiivt bistånd - framför allt i Centralamerika - förbättrats under de senaste åren till följd av ökad kapacitet hos mottagande och förmedlande organisaiioner. Jag finner att siluationen i Latinamerika motiverar fortsatta och belydande humanilära biståndsinsatser. Anslagsposten bör höjas med 25 milj kr till 175 milj kr.

SIDA:s förslag till inrättande av en ny anslagspost för särskilda insatser i Latinamerika har fill syfte bl. a. att främja demokrafiska strävanden och stödja särskilt utsatta befolkningsgrupper. Jag anser att detla syfte kan lillgodoses inom ramen för anslagsposlen Humanitärt bistånd i Latinamerika.

Humanitärt bistånd i södra Afrika

De ökande motsättningarna och det växande förtrycket i Sydafrika ställer krav på ell omfattande humanitärt bistånd till dem som drabbas.

Genom humanitärt bistånd i södra Afrika stödjer Sverige rörelser och människor som är motståndare till eller offer för apartheidsystemet. Biståndet omfaltar stöd till uppbyggnaden av demokratiska organisationer samt rättshjälp, studiestöd, facklig utbildning, försörjningsbidrag fill politiska fångar och deras familjer liksom informafion och forskning om apartheidsystemets följder. Härigenom bidrar Sverige till att icke-rasis-tiska och demokratiska samhällen skall kunna byggas upp i Namibia och Sydafrika. Huvuddelen av detta bistånd skall även i fortsättningen utgå till befrielserörelserna African National Congress (ANC) och South West Africa People's Organizafion (SWAPO). Särskild hänsyn skall därvid tas lill behovel av slöd lill utbildning och planering inför framtida majoritets-styre i Namibia och Sydafrika. Vidare bör i ökande omfattning stöd lämnas till humanitär verksamhet i de bägge länderna, företrädesvis genom förmedling av svenska enskilda organistioner.

Jag finner att situationen i Sydafrika och Namibia ger anledning till en kraftig ökning av medelsramen för det humanitära biståndet. Denna bör ökas med 50 milj. kr. till 250 milj. kr. Skulle utvecklingen föranleda ytteriigare behov kan medel från anslagsposten Katastrofer m. m. utnyttjas för humanilära insatser i södra Afrika.

83¶Katastrofer m.m. Prop. 1986/87: 100

Som jag anmälde i budgetpropositionen för budgetårel 1986/87 (prop 1985/86:100, s. 52) påbörjades hösten 1985 en översyn av det svenska katastrofbiståndet. Utredningen som gjordes av en särskilt fillkallad utredare ' framlade sitt belänkande Katastrofbistånd för utveckling (Ds UD 1986: 2) i mars 1986. Betänkandet har remissbehandlats. En sammanställning av remissytlrandena finns tillgänglig på utrikesdepartementet.

Sammanfattning av ulredningens slutsatser och rekommendationer

Ulredningen som ägnat särskild uppmärksamhet åt svältkatastofer framhåller atl bistånd i akuta katastrofsituationer - eller överlevnadshjälp -alllid kommeralt behövas, men att katastrofhjälpen samtidigt - för att inte få en alltför begränsad verkan - måste ses i ett längre perspektiv. Den bör länkas närmare samman med reguljärt utvecklingssamarbete. Därigenom förbättras möjligheterna att förebygia katastrofer.

Utredningen pekar på att katastrofer ofta bottnar i missförhållandena i de sociala strukturerna. Det är därför de fattigaste människorna i de fattigaste länderna som drabbas mest av katastroferna, vare sig dessa är direkt vållade av naturkrafter eller människor eller båda i förening.

För att närma katastrofhjälp och långsiktigt utvecklingssamarbete föreslår utredningen att katastrofbistånd regelmässigt bör tas upp i biståndsförhandlingar och andra diskussioner med mottagarländer där det finns risk för katastrofer. Katastrofbiståndet bör uformas så att det kommer de sämst ställda till del. I detta arbete bör så längt möjligt de katastrofdrab-bades egna erfarenheter och resurser utnyttjas.

En betydande del av de medel som finns tillgängliga för katastrofbistånd bör användas för katastrofförebyggande insatser. I samband härmed förordar utredningen att insatser bekosias med medel både från det reguljära utvecklingssamarbetet och anslagsposten Katastrofer m. m. En huvuduppgift bör vara att stödja utvecklingsländernas egna ansträngningar alt förebygga katastrofer och stärka katastrofberedskapen.

Utredningen förordar vidare att katastrofbiståndet ökas i en jämn takt. Bl. a. föreslås att starkare stöd ges genom enskilda organisationer framför allt för att stärka dessas systerorganisationer i utvecklingsländerna. Även FN-organen bör i större utsträckning utnyttjas för katastrofbistånd. I samband härmed föreslås att SIDA ingår fleråriga ramavtal om katastrofförebyggande insatser såväl med programländer som enskilda organisationer och FN-organ. Därutöver bör Sverige i vederbörande FN-organ framhålla vikten av katastrofförebyggande insatser som ett led i det långsiktiga utvecklingssamarbetet.

Utredningen understyrker slutligen vikten av att befolkningsutvecklingen och kvinnornas roll beaklas mer än hitfills vid utformningen av katastrofbistånd.

Docent Sture Linnér 84

Föredragandes överväganden Prop. 1986/87: 100

Ril 5 Svälten i Afrika de senasle åren har letl till en ökad insikt om nödvändigheten att angripa akuta svältkatastrofers bakomliggande orsaker. Den yttersta orsaken till att människor svälter är deras fattigdom. Då allt reguljärt utvecklingsbistånd syftar till att lindra fattigdom bör katastrofbiståndet mer än nu lämnas i ell nära sammanhang med del långsiktiga utvecklingssamarbetet.

Jag delar utredningens uppfattning om vikten av att de drabbades egna erfarenheter och resurser utnyttjas i katastrofbiståndet liksom i biståndet i övrigt. Inte minst gäller det alt ta fill vara kvinnors erfarenhet och engagera dem i biståndsarbetet. Likaså ansluter jag mig till tanken att katastrofbiståndet måste ses i långsiktigt utvecklingsperspektiv och atl katastrofrisker bör beaktas i det reguljära utvecklingsbiståndet. Som utredningen föreslår, kan detla ske genom att frågan om kataslrofrisker tas upp i biståndsförhandlingar och andra diskussioner med programländer med stor katastrofbenägenhet.

Redan nu utnyttjas anslagsposten Katastrofer m. m.för finansiering av långsiktiga katastrofförebyggande insalser i förening med medel som anvisats för reguljärt utvecklingssamarbete. Även om katastrofförebyggande insatser i regel bör planeras och bekostas inom ramen för det reguljära utvecklingssamarbetet, lalar starka skäl för att anslagsposten för kalastrof-bistånd i länder med särksilt allvarliga katastrofrisker också i fortsättningen används för sådant långsiktigt stöd. Detta kan exempelvis gälla fall, där miljö- och klimatfaktorer medför hot om omfattande nöd och mänskligt lidande. Därför biträder jag ett av SIDA framfört förslag atl avtal för högst tre budgelår får ingås med programländerna om insatser som finansieras pä della sätt. Förutsättningen härför bör dock vara att en finansieringsplan föreligger enligt vilken katastrofbiståndets andel av finansieringen gradvis sjunker och andelen av medel från det reguljära utvecklingssamarbetet i molsvarande takt stiger. Efter treårsperioden bör insatsen bekostas heh från medelsramen för utvecklingssamarbete.

Etl väsentligt inslag i katastrofbiståndet bör också i fortsättningen vara stöd till utvecklingslandets egen katastrofberedskap. Lämpliga insatser kan vara stöd till spannmålslagring, iransportsyslem och landets egna hjälporganisationer. Älgärder för atl stärka u-ländernas katastrofberedskap bör i första hand finansieras inom ramen för del reguljära utvecklingssamarbetet men bör, om del finns särskilda skäl, kunna bekostas med bidrag från anslagsposten för katastrofbistånd och göras till föremål för fleråriga avtal på samma sätt som katastrofförebyggande insatser. I detla sammanhang vill jag erinra om möjligheterna att för katastrofberedskap och kataslrofförebyggande insalser utnyttja specialenheten för katastrofbistånd.

De enskilda organisationernas roll i biståndspolitiken är väl känd. Deras kunskap om bistånd och u-länder och deras nära kontakt med nödlidande människor liksom deras förmåga atl nå ut till utsatta grupper gör dem särskilt lämpade att lämna nödhjälp. Jag finner därför liksom utredningen all så långt möjligt en större andel av katastrofbiståndet bör lämnas genom de enskilda organisationerna. I överensstämmelse härmed bör svenska

hjälporganisafioner med betydande erfarenhet av katastroflDiständ ges möj- Prop. 1986/87: 100 lighet att - som redan är fallet i fråga om Svenska Röda korsel - fä Bil. 5 rambelopp för mindre nödhjälpsinsatser.

Ett syfte med ett ökat katastroftiistånd genom de enskilda organisationerna bör vara att siödja deras systerorganisationer i mottagarländerna. Därigenom stärks katastrofberedskapen inom dessa länder och de drabbade ges större möjligheter till självhjälp.

Behovet av akut katastrofhjälp särskilt i Afrika är allljäml mycket stort. Vidare bör det med hänsyn till Sydafrikas destabiliseringspolitik finnas en beredskap för ökat katastrofbistånd i södra Afrika. Med hänsyn härtill och behovet av katastrofförebyggande åtgärder främst i afrikanska länder anser jag att anslagsposten Katastrofer m.m.bör höjas med 25 milj.kr.till 525 milj.kr.

Bistånd genom folkrörelser och andra enskilda organisationer

Folkrörelser och andra enskilda organisationerna spelar en viktig roll inom biståndspolitiken. Den kunskap orn bistånd och u-länder som finns hos organisationerna utgör en viktig bas för det svenska biståndet.

SIDA genomförde år 1985 på uppdrag av regeringen en översyn av enskilda organisationers biståndskapacitet. Översynen har behandlats i fjolårets budgetproposition. SIDA har därefter i april 1986 fastställt nya riktlinjer för sitt samarbete med de enskilda organisationerna.

Mot bakgrund av de enskilda organisationernas stora betydelse för det svenska biståndsarbetet har regeringen funnit del värdefullt att tillskapa ett forum för atl fördjupa kontakterna mellan folkrörelserna och regeringen och ge möjlighet till erfarenhelsubyte och diskussion om biståndsfrågor. Regeringen beslöt i oktober 1986 att tillsätta ett särskilt folkrörelscräd för biståndsfrågor. 1 rådet ingår representanter för olika slag av folkrörelser och organisationer med eller utan egen biståndsverksamhet. Genom rådet har ett nytt instrument skapats för de enskilda organisationerna att till regeringen framföra sina erfarenheter och synpunkter, men också en möjlighet för regeringen atl diskutera rnål och inriktning för den verksamhet som stöds med statliga biståndsmedel.

Jag föreslår alt anslagsposten Folkrörelser och andra enskilda organisationer' höjs med 50 milj. kr. lill 425 milj. kr., varav 15 milj. kr. för bidrag direkt till enskilda organisationer i programländer för medverkan i projekt som ingår i landprogrammen.

Särskilda program m.m.

Anslagsposten Försöksverksamhet och metodutveckling m.m. är f. n. uppdelad i en delpost för försöksverksamhet och metodutveckling och en delpost för insalsförberedelser och resullalvärdering. Från den förstnämnda delposten utgår slöd både till försöksverksamhet och metodutveckling som innefattar huvudsakligen experimentell och innovativ verk-

' Tidigare benämnd Enskilda organisationer. 86

samhet och till andra särskilt angelägna projekt utanför det landprogram- Prop. 1986/87: 100 merade biståndet, främst i fråga om miljö- och markvård saml energi. Bil. 5

SIDA föreslär atl stödet till särskilt angelägna projekt som inte har experimentell eller innovativ karaktär förs över till en ny anslagspost med benämningen Särskilda program. Jag delar SIDA:s uppfattning aft dessa två slag av verksamhet bör redovisas för sig. Jag anser emellerfid att detta syfle bör tillgodoses genom att anslagposten Försöksverksamhet och metodutveckling m. m. ersäfts av en ny anslagspost för särskilda program. Denna bör innehålla delposter för försöksverksamhet och metodutveckling, miljö- och markvård, befolknings- och hälsofrågor, energi, kvinnofrågor, kuliur och massmedia samt insatsförberedelser och resullalvärdering.

Stöd från delposten Försöksverksamhet och metodutveckling bör enligt SIDA:s förslag inriktas uteslutande på experimentell och nyskapande verksamhet på områden som bedöms angelägna men som saknar resurser. I första hand bör stödet utgå för insatser i programländer. Därvid bör en nära anknytning till de reguljära samarbetsprogrammen eftersträvas. En ökad koncentration av verksamhet till ett mindre anlal områden och insatser bör samlidigt kunna leda lill större effektivitet.

Verksamheten inom de ämnesinriklade delposterna bör omfatta insatser som har karaktär av långsiktigt utvecklingssamarbete. Avsikten med denna verksamhet är att tillgodose speciella behov i u-länderna inom områden där Sverige har särskild kompetens. Insatserna bör främst ha anknytning till det reguljära utvecklingssamarbetet med programländerna. De bör emellertid också kunna omfatta verksamhet i andra utvecklingsländer i samarbete med FN-organ eller andra inlernationella organisationer.

En ökande andel av medlen för ämnesinriklad verksamhet bör användas för miljö- och markvård och för projekt som stärker kvinnornas deltagande i u-ländernas utvecklingsansträngningar.

Delposten insalsförberedelser och resultatvärdering ger SIDA vidgade möjligheter att stärka sin fackkompetens för beredning, uppföljning och utvärdering av biståndet, bl. a. genom att anlita konsulter.

Jag förslår att 175 343000 kr. avsätts för anslagsposten Särskilda program. Regeringen kommer senare att besluta om fördelning av medlen mellan delposterna. SIDA bör i god fid före utgången av budgetårel 1986/87 inkomma med förslag till fördelningarna. Förslaget bör innefatta en plan för verksamheten under samtliga delposter utom delposten för insatsförberedelser och resultatvärdering. Planen bör bl. a. innehålla en närmare redovisning av nya insalser.

Rekrytering och utbUdning av fältpersonal

Anslagsposten Rekrytering och utbildning av fältpersonal utnyttjas vid sidan av rekryleringen av SIDA:s kontraktsanslällda fältpersonal, i allt högre grad för SIDA:s medverkan i samband med svenska förelags urval av personal för u-landsarbete. Ett omfattande arbete bedrivs också för att aktivera den svenska resursbasen. Anslagsposten utnyttjas vidare bl. a. för att finansiera vissa programländers egen rekrylering av svensk och annan utländsk personal. Därigenom bidrar Sverige lill att förstärka och utveckla 87

mottagarländernas egen organisafion och kapacilet för personalrekryte- Prop. 1986/87: 100 ring. Fr.o. m. budgetåret 1985/86 ingär även stöd till biträdande experter Bii. 5 och FN-volontärer i poslen Rekrylering och utbildning av fältpersonal. Jag förordar att 66 milj.kr. avsätts för anslagsposten Rekrytering och utbildning av fältpersonal.

Hemställan

Jag hemsläller alt regeringen föreslår riksdagen atl

1. godkänna de riktlinjer för utvecklingssamarbete och bidrag genom SIDA som jag i det föregäende har förordat,

2. till Utvecklingssamarbete genom SIDA för budgetårel 1987/88 anvisa elt reservationsanslag av 5026343000 kr.

C 3. Information

1985/86 Utgift 24 678 000 Reservation 578 000 1986/87 Anslag 26 110 000 1987/88 Förslag 27 240 000

Frän anslaget bestrids kosinader för atl sprida upplysning i Sverige om situationen i u-länderna saml Sveriges insatser för att bidra till utveckling i dessa länder. Ca två Iredjedelar av anslaget går fill enskilda organisationers u-landsinformation och ca en tredjedel till SIDA:s egen informationsverksamhet.

SIDA

Inriktningen av SIDA:s informationsverksamhet innebär att ökad vikt läggs på all föra ul information om biståndets resultat och effekter. För att effektivisera verksamheten planeras en viss datorisering.

Den Afrika-kampanj som nu inletis har utvecklats till etl projekt i samverkan mellan SIDA och ett dussintal störte organisationer med verksamhel i och information om Afrika på sitl program. Det är styrelsens uppfattning atl kampanjen, som redan från början var avsedd som en flerårig salsning, skall fortsätta även under kommande budgelår.

SIDA framhåller alt informationsverksamheten fått vidkännas sjunkande anslag i reala termer samlidigt som kostnaderna har sfigit. Tryckerikostnaderna har exempelvis ökat med 30 % per år.

SIDA förordar atl anslaget 1987/88 höjs från 26,1 milj. kr. lill 28 milj. kr.

Föredragandens överväganden

Informationsanslagels storlek mäste noga avvägas mot andra angelägna behov inom biståndet. Jag har dock räknat upp anslaget med 1 130000 kr. Av detla belopp avser 530000 kr. bidiag fill enskilda organisationers informationsverksamhet medan 600000 kr. anvisas för SlDA:s egen informationsverksamhet.

Hemställan Prop. 1986/87: 100

Ril 5 Jag hemsläller atl regeringen föreslår riksdagen atl

till Information för budgetåret 1987/88 anvisa ett reservationsanslag på 27 240 000 kr.

C 4. Styrelsen för internationell utvecicling (SIDA)

1985/86 Utgift 191 036 000 1986/87 Anslag 195 875 000 1987/88 Förslag 200 804 000

1986/87 Beräknad ändring 1987/88

Personal 422 of

Anslag

Förvaltningskostn. 126 520 000 + 5 570 308 (varav lönekostn.)( 84 565 000) (+ 2 880 308) Lokalkostnader

hemmamyndig heten 14 358 000 r 2 216 632 Lokalkostnader

bistånds kontoren 22 294 000 - 1 500 000 Utlandstillägg

m. m. 27 103 000 542 060

Engångsanvisning 5 600 000 - 4 900 000 Till regeringens disposition - + 3 000 000

195 875 000 + 4 929 000

SIDA

SIDA konstaterar i anslagsframställningen all ökade krav ställs på effektivitet och kvalitet i biståndet. Samlidigt medför en växande biståndsvolym ökade anspråk på SIDA:s kapacitet. Fortsatla rationaliseringar har förbättrat möjligheterna atl klara de ökade kraven. SIDA anser dock atl det i längden blir nödvändigl att vända den nuvarande personalminskningen till en reell kapacitetsförslärkning om inte biståndets inriktning och kvalitet skall behöva förändras kraftigl. Styrelsen finner det nödvändigt att statsmakterna överväger hur klyftan mellan biståndspolitiska ambitioner och de resurser som ställs till förfogande skall kunna överbryggas.

SIDA äskar medel för sex handläggartjänsler och fyra assistenttjänster för administration av föreslagna nya anslagsposter för särskilda insalser i Latinamerika samt särskilda program. Därutöver begär SIDA 1 500000 kr för ökade personalkostnader i syfte atl ersätta en del av den utkonlrakte- ring som sker f. n.. Vidare föreslår SIDA 3 000000 kr i en engångsanvis ning för utveckling av etl nytl ekonmiadministrativt syslem. SIDA vill däruiöver lillgodose biståndskonlorens behov av ord- och textbehandling och yrkar därför 2000000 kr i engånsanvisning för ADB-utrustning. 89

Föredragandens överväganden Prop. 1986/87:100

SIDA har i anslagsframställningen utförligt redogjort för sitt kapacitetsläge och i detta sammanhang argumenterat för en flexibel och rationell avvägning mellan anslag för administrativa kostnader och rena bisländskosl-nader.

SIDA upphandlar årligen elt stort anlal konsulttjänster. Till slörsia delen innebär SIDA:s konsultupphandling alt SIDA införskaffar nödvändig expertis för beredning, genomförande och utvärdering av biståndsinsatser. En mindre del av de konsulter som har anlitats av SIDA utför dock arbetsuppgifier som i princip bör ankomma pä SIDA:s tjänstemän. Denna upphandling avser konsulter som har grundläggande fackkunskaper inom olika områden och som av kapaciletsskäl används främst av SIDAs sektor-byråer.

Jag har i budgetförslaget för SIDA: s förvaltningskostnader 1987/88 beaktat den handlingsplan som finns för SIDA:s fortsatla arbele på AR/ ADB-området och föreslår därför 700000 kr som en engånsanvisning för anskaffning av utrustning för ord- och textbehandling.

När del gäller ett nylt ekonomi-administrativt system delar jag SIDA:s uppfattning atl SIDA:s verksamhet och dess omfattning är sådan att myndigheten behöver ett väl fungerande uppföljnings- och styrsystem. Riksrevisionsverket (RRV) utreder f. n. på regeringens uppdrag vilka möjligheter enskilda myndigheler skall ha atl utveckla myndighetsspecifika ekonomisystem. En av de aspekter RRV skall belysa i detta sammanhang är vikten av atl myndighetsspecifika system tillgodoser de krav som måste ställas i fråga om systemets anknytning till riksbokföringen. Inrättande av myndighetsspecifika system kräver vidare ett samrådsförfarande mellan myndigheten och RRV. I avvaktan på slutligt samråd har jag avsatt 3 milj. kr. för budgelåret 1987/88 lill regeringens disposition. I likhet med andra myndigheters ADB-invesleringar kommer ett avkastningskrav att ställas på SIDA.

Jag är ej beredd att nu ta ställning till eventuella tjänster för atl ersätta upphandling av konsulttjänster för arbetsuppgifter som i princip bör ankomma på SIDA:s tjänstemän. SID..'\. bör fillsammans med statskontoret under våren 1987 se över bl. a. denna konsultupphandling och till regeringen lämna förslag om hur tjänstestrukturen bör se ut med beaktande av nämnda konsultupphandling i kombination med övriga resurser. Genomförda och planerade insalser på ADB-området, bl. a. rationaliseringsvinster som kan uppkomma genom det i)lanerade nya ekonomiadministrativa systemet, bör beaktas i detla utredningsarbete. SIDA och statskontorets analys och förslag bör överlämnas till regeringen senast den 30 juni 1987.

Vid beräkningen av SIDA:s fövaltningskostnader harjag mot bakgrund av SIDA:s och statskontorets kommande översyn tillämpat ett modifierat huvudförslag vid anslagsberäkningen.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen atl

till Styrelsen för intemationeU utveckUng (SIDA)för budgetårel 1987/88 anvisa eft förslagsanslag om 200804000 kr.

c 5. Nämnden för u-landsutbildning Prop. 1986/87:100

1985/86 Utgift 15 754 000 Bil. 5

1986/87 Anslag 20 422 000

1987/88 Förslag 21 131 000

1986/87

Beräknad ändring

1987/88

Personal

Anslag

Förvaltningskostn.

+ 173 000

(varav lönekostn)

000)

(+ 131 000)

Elevförmåner

Lokalkostnader

+ 536 000

Utbildningsbidrag

Engångsanvisning

+ 709 000

Nämnden

Nämnden för u-landsutbildning redovisar i sin anslagsframställning huvuddragen i det påbörjade arbetet med ett handlingsprogram för nämndens framtida verksamhet. I nämndens anslagsframställningen anges att nämnden huvudsakligen kommit att fungera som en skolstyrelse och att arbetsuppgifter av informerande och samordnande karaktär skjutits pä framti- ' den. Nämnden anför att tiden nu är mogen all uppmärksamma nämndens roll ifråga om andra och mer övergripande arbetsuppgifter saml organisationen av dessa i förhållande till Sandö U-centrum.

Nämnden äskar som en engångsanvisning 100000 kr. för utredningsarbetet med handlingsprogrammet. Nämnden begär 290000 kr. för den 1985/86 inrättade rektorsljänslen, 536000 kr. i lokalkostnader, vilket avser ersättning till slatens räddningsverk, räddningsskolan. Sandö, för hyror, samt för inredning och utrustning av de nya lokalerna. Slutligen önskar nämnden få möjlighel att överföra intäktsmedel från den avgiftsfinansierade verksamheten från etl budgetår till etl annal.

Föredragandes överväganden

Nämnden för u-landsutbildning har till uppgift att leda och samordna den utbildning i språk och u-landskunskap inför uppdrag i u-länder, som bedrivs vid Sandöskolan. Nämnden har i sin nuvarande funktion funnits sedan 1981.

Under senare år har nämndens roll och arbelsuppgifter diskuterats utför ligt. Det har härvid framkommit atl ledningen av Sandöskolan utgjort den centrala arbetsuppgiften för nämnden, även om en ökad delegering till ordförande och rektor har skett. Denna inriktning av nämndens verksam hel har visat sig ändamålsenlig. Jag föreslår därför att nämnden för u-landsutbildning från och med den 1 juli 1987 ombildas till en styrelse för verksamheten i Sandö. Styrelsens sammansättning bör i likhet med den 91

nuvarande nämnden representera olika mål- och intressegrupper.

De flesta funktioner och arbetsuppgifter som regleras i instruktionen för Prop. 1986/87: 100 nämnden för u-landsutbildning, och som utförts vid Sandöskolan, bör även Bil. 5 i framtiden inrymmas i verksamheten i Sandö. Skolan skall fillhandahålla utbildning i språk och u-landskunskap men också arbeta med metodutveckling inom silt område. Skolan bör även sprida information och kunskap om vilken u-landsutbildning sorn finns att tillgå i Sverige och vem som erbjuder olika slags utbildning. Andra centrala arbetsuppgifter bör vara att anordna konferenser och seminarier saml bedriva visst utredningsarbete i frågor kring u-landsutbildning.

Kursdeltagarna på Sandöskolan erbjuds information och utbildning inom olika områden kring vistelse och arbete i u-land. Det svenska biståndet är en viktig komponent i detla sammanhang men Sandöskolan är ej begränsad till biståndsfrågor utan tillhandahåller även kunskap om förhållandena i u-länderna .

Den utbildning u-centrum skall erbjuda avser inte enbart alt nå människor som skall resa ul som statligt rekryterade biståndsarbetare. Andra målgrupper är fredskårisier, medlemmar ur frivilligorganisationer och missionärer. Ytterligare en målgrupp är del svenska näringslivet som visar ett allt större intresse för ökade kunskaper som underlättar verksamheier i U-länder. Små och medelstora företag som saknar egna utbildningsresurser, kan ha särskilt behov av Sandöskolans utbildning.

Mot bakgrund av skolans verksamhet föreslår jag atl den ombildade myndighetens namn blir styrelsen för u-landsutbildning i Sandö (Sandö U-centrum).

Verksamheten vid Sandö U-centrum kräver samverkan med en rad andra organisationer och myndigheter. U-centrum skall känna till, informera om samt utnyttja befintlig kompentens inom andra organisationer och myndigheler. Samarbetet med högskolan utgör härvid en viktig komponent. Metod- och kursutveckling saml samarbete i olika planeringsfrågor är områden där samarbetet med högskolan bör vara av särskilt värde.

I Sverige finns ett stort behov av utbildning i u-landsfrågor. Det finns också ett storl utbud av olika slags utbildning på detta område. Huruvida tillgång och efterfrågan möts och om kompeiensen räcker till är dock oklart. Sandö U-centrum bör därför ges i uppdrag att kartlägga behoven för u-landsutbildning och var kompetens finns inom detta område.

Den om- och lillbyggnad av U-centrums lokaler som påbörjades under hösten 1986 ger nya och förbättrade möjligheter för u-centrum att vidareutveckla och utvidga sin verksamhet. Byggkostnaderna uppgår till 40,7 milj. kr., i prisläge 1 januari 1986, och tas i statsbudgeten upp av försvarsdepartementet. Av totalbeloppet hänför sig 25,7 milj. kr. till Sandö U-centrum och avräknas från biståndsramen. Avräkningen för budgetåret 1987/88 utgör 14,4 milj. kr.

Verksamhelen vid Sandö U-centrum finansieras dels genom avgifier, dels från anslag på statsbudgeten. Den avgiftsfinansierade verksamhetens andel har ökal. Regeringen har givit U-centrum i uppdrag att senast den 1 januari 1987 redovisa ett system för siärredovisning av den avgiftsfinansie rade verksamheten. Genom etl sådant system kommer en bättre redovis ning, och därmed också budgetering alt kunna ske av hur olika kostnader 92 skall fördelas. I avvakian på att Sandö U-centrum inrättar det nya redovis-

ningssystemel kan jag ej bifalla U-centrums förslag om atl få överföra medel från ett budgetår till eft annat.

Kostnaderna för om- och tillbyggnaden av U-centrum finansieras fill sin helhet av anslagsmedel. För utrustning och inventarier till de nybyggda lokalerna har U-centrum äskal sammanlagt 2,45 milj. kr. Jag anser att inventarier och utrustning i princip bör finansieras från såväl den anslags-som den avgiftsfinansierade delen av verksamheten. Jag kan därför endast biträda att en del av kostnaderna finansieras av anslagsmedel och har avsall 570000 kr. som en engångsanvisning för detla ändamål.

Vid beräkningen av anslagen för U-centrum harjag tillämpat ett treårigt huvudförslag om 5 % varav en tvåprocenlig reduklion av anslagen skelt budgetåret 1987/88. Medel inom U-centums totala anslag kan liksom tidigare budgetår användas för finansiering av samarbetet med statens skola för vuxna i Härnösand (SSVH).

Budgetåret 1985/86 inrättades en ny rektorstjänst vid U-centrum och i samband därmed har anvisningar lämnats hur tjänsten skulle finansieras. Jag kan därför ej biträda U-centrums önskemål om att extra medel skall anvisas för rektorstjänsten.

I avvaktan på besked om elevförmånerna är skattepliktiga eller ej bör, i likhet med innevarande budgetår, ett belopp om 725 000 kr reserveras på posten elevförmåner.

Hemställan

Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen att

1. godkänna de rikflinjer för u-landsutbildning somjag förordal i det föregående,

2. godkänna att nämnden för u-landsutbildning ombildas till styrelsen för u-landsutbildning i Sandö (Sandö U-centrum),

3. till styrelsen för u-landsutbildning i Sandö (Sandö U-centrum) för budgetåret 1987/88 anvisa eft förslagsanslag på 21 131 000 kr.

C 6. Styrelsen för u-landsforskning (SAREC)

1985/86 Utgift 185 000 000 1986/87 Anslag 231 715 000 1987/88 Förslag 265 000 000

Reservation 38 000 000

1986/87

Beräknad ändring 1987/88

Personal

Anslag

+ 1

Förvaltnings-

kostnader

7 343 345

+ 1 438 597

(varav löne-

kostnader)

(5 224 951)

(+ 305 000)

Program-

verksamhet

224 371 655

+ 31 846 403

231 715 000

+ 33 285 000

93¶SAREC Prop. 1986/87: 100

Ril 5 Styrelsen för u-landsforskning (SAREC) föreslår i sin anslagsframställning '

en höjning av anslaget med 38,285 milj. kr. till 270 milj. kr.

Den största delen av SAREC:s resurser går alltjämt till internationella forskningsprogram, bl.a. medicinsk forskning genom Världshälsoorganisationen (WHO) och jordbruksforskning genom en grupp av internationella forskningsinstitut. Den forskning som bedrivs på de inlernationella instilulen är viktig för u-länderna. SAREC har åtagit sig etl ökal ansvar då det gäller alt söka verka för spridning av forskningsresultaten för praktisk tiUämpning i de enskilda u-länderna. Det bilaterala forskningsprogram som byggts upp under de tio år SAREC varil verksamt har gradvis ökal i betydelse och omfattar nu ca 31 % av SAREC:s budget.

Med anledning av den allvarliga situafionen som råder för forskningen i Afrika och i enlighel med statsmakternas anvisningar planerar SAREC flera långsiktiga satsningar för denna region. Bl. a. planeras ökade insalser för atl på nationell och regional nivä stärka forskningskapaciteten rörande livsmedelsproduktion och förbällra nationella forskningsinstitutioners möjligheter att dra nytta av forskning som bedrivs vid de internationella jordbruksforskningsinstiluten. Vidare förbereds elt program för stöd lill samhällsvetenskaplig forskning med tonvikt på den nationella forskningskapaciteten.

Forskningens infrastruktur, som är starkt eftersatt i de fatfigaste länderna, särskilt i Afrika, avses få ökat stöd inom SAREC:s program. Stöd till anskaffning, drift och underhåll av vetenskaplig ulrusining och till bibliotekens resurser ges prioritet. Utbildning av inhemska forskare utgör en annan föruisättning för en egen forskningskapacilet i u-länderna.

SAREC har 1986 inlett elt långsikfigt forskningsprogram för aft dokumentera och analysera avskognings- och ökenutbredningsproblem i ett globalt perspektiv och för att ge underlag till ett handlingsprogram på delta område. Nationella och regionala program kommer successivt att påbörjas under 1987. Stöd till internationella forskningsprogram inom miljöområdet förbereds. Planeringen sker i samverkan med naturvetenskapliga forskningsrådet (NFR) och med skogs- oc;h jordbrukets forskningsråd (SJFR).

SAREC:s stöd fill forskning om kvinnornas situation har ökat de senaste åren. Försöksverksamhet på delta område som stötts av SAREC är före- , mål för utvärdering.

Möjligheten till samverkan mellan SAREC och SIDA samt övriga biståndsgivare är föremål för ökad uppmärksamhet.

Med anledning av sitt tioårsjubileum anordnade SAREC under hösten 1986 ett internationellt seminarium i Sigtuna och en informationsdag för massmedia. SAREC har under det gångna året ökat ansträngningarna att redovisa erfarenheter och resultat av sin verksamhet för svensk press och allmänhet.

Som etl resultat av en översyn av SAREC:s verksamhet som redovisals i rapporten Tio år med SAREC (Ds UD 1985:2) och som behandlats i fjolårets budgetproposition har SAREC fått ökade arbetsuppgifter. För aft genomföra dessa program redovisar- SAREC behov av ökade medel för

budgetårel 1987/88. 270 milj.kr. äskas, varav 20 milj. kr.för eft särskiU Prop. 1986/87: 100 forskningsprogram rörande skog och miljö. Medel äskas vidare för tre Bil. 5 byrådirektörstjänster samt för tre assistenttjänster.

Föredragandens överväganden

I föregäende ärs budgetproposition redovisade jag utförligt forskningens roll inom biståndet. Mina överväganden grundade sig på översynsrapporten (Ds UD 1985: 2) Tio år med SAREC och remissyttrandena över denna. På regeringens förslag beslutade riksdagen om en ökning av foi-skningsstö-dets andel i det svenska biståndet. SAREC:s anslag räknades upp med 50 milj.kr., varav 21 milj. kr.anvisades för det särskilda forskningsprogram om avskogning och ökenutbredning som hade redovisats i regeringens skrivelse 1985/86: 76 om forskning rörande skog och miljö. För budgetåret 1987/88 beräknarjag 19 milj. kr. för detta ändamål.

Den ekonomiska krisen har drabbat forskningen i mänga u-länder mycket hårt. De akuta problemen har tvingat dessa att koncentrera sina begränsade resurser på mera omedelbara behov och forskningens bas har försvagats. Forskare i de fattigare u-länderna möter nu en svårare situation än vid tiden för SAREC:s tillkomst. Många biståndsgivare har uppmärksammat detla och givit forskningen ökal utrymme inom biståndsprogrammen. Biståndet måsle lämnas med elt långsiktigt perspektiv. Forskningen har avgörande belydelse för u-ländernas möjligheter att lösa grundläggande problem. Det är därför viktigt atl inom biståndets ram bidra fill alt förslärka forskningsmiljöer i u-länderna och bidra till utbildning på akademisk nivå. Utan dylikt stöd finns en påtaglig risk för fortsatt forskarflykt frän universitet och forskningsinstitut i u-länder.

Forskningens kapacitetskris har varit särskilt framträdande i Afrika. Jag anser det därför rimligt all SAREC liksom övriga bisländsmyndigheter ger Afrika prioritet i sin verksamhet. De ökade satsningar på forskarutbildning och olika former av stöd lill forskningens infrastruktur exempelvis i bibliolek och laboratorier bör fortsätta.

De fattigaste u-länderna ulgör SAREC:s främsta verksamhelsområde. Samiidigi bör SAREC även i fortsättningen i begränsad ulslräckning bedriva forskningssamarbele med u-länder som har en starkare bas för forskning än de fattigaste u-länderna. Erfarenheter och forskningsresultat från dylikl samarbete kan utnyttjas i samarbetet med de fattigaste länderna. I Latinamerika har SAREC:s forskningsstöd bidragit till att bevara samhällsvetenskaplig forskningskapacitet trots svåra ekonomiska och politiska förhållanden. Forskningsstödet har därigenom också kunnat främja demokratisträvandena i flera länder i Latinamerika.

En del av SAREC:s verksamhel gäller slöd lill svensk u-landsforskning. I enlighet med av riksdagen gjorda uttalanden är detta stöd nu föremål för en omstrukturering. Den hittillsvarande ordningen med enskilda ansök ningar kommer successivt atl reduceras och ersättas av mer långsiktigt stöd till ett antal forskningsinstitutioner. Jag finner det väsentligl atl u-landsforskning inlegreras i olika svenska forskningsmiljöer och all krea tiva miljöer för u-landsforskning skapas och befästs. Dessa frågor avses bli 95

behandlade i den forskningspolitiska proposition som planeras lill våren Prop. 1986/87: 100 1987. Bil. 5

Däri kommer även att beröras behovet av att med biståndsmedel stödja inrättandet av ett mindre antal högre forskartjänster. Ett syfle med denna insats är att förstärka den svenska resursbasen för utvecklingssamarbete, forskarutbyte och kvalificerad u-landsdebalt. För ändamålet beräknarjag elt medelsbehov på högst 5 milj. kr.

Till följd av ökade arbetsuppgifier har styrelsen i regleringsbrev för budgetåret 1986/87 tilldelats lönemedel motsvarande 10 tjänster. Merparten av dessa tjänster avser arbetsuppgifier som tidigare ulförts av konsulter. SAREC tilldelades även lijnemedel för en tjänst som chef för forskningsavdelningen. Vidare har SAREC i samband med sin flyttning lill nya lokaler under höslen 1986 tilldelats extra medel för utrustning och inventarier.

Vid beräkningen av SARECs förvaltningskostnader för budgeläret 1987/88 har jag avsatt lönemedel för inrättandet av en assistenltjänst. Förvaltningsanslaget har vidare minskats med ett belopp motsvarande en procent utgörande första årets andel i en Ireårig besparing om totalt 4 %.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. godkänna de allmänna riktlinjer för verksamheten vid slyrelsen för u-landsforskning (SAREC) somjag förordat i det föregående,

2. till slyrelsen för u-landsforskning (SAREC) för budgetåret 1987/88 anvisa ett reservalionsanslag av 265000000 kr.

C 7. Nordiska afrikainstitutet

1985/86 Utgift 4 025 000(1) 1986/87 Anslag 3 525 000 1987/88 Förslag 3 803 000

(1) 720 000 kr. utgör medgivet överskridande på grund av flyttning

1987/88 E;eräknad ändring 1987/88

Personal

+ 1

Anslag

Förvaltningskostn.

759 000

+ 252 000

(v'arav lönekostn. )

704 000)

(+ 209 000)

Lokalkostnader

700 000

+ 22 000

Engångs anv i sn i ng

66 000

+ 4 000

525 000

+ 278 000

96¶Institutet Prop. 1986/87: 100

Bil 5 Nordiska afrikainstilutel anger i sin anslagsframslällning alt inte enbart

utvecklingen i Sydafrika ulan även andra stora frägor som frontstaternas ekonomiska och säkerhelsmässiga problem, svälten i Afrika m. m. ställer stora krav på bevakning och informaton om Afrika. Institutet anser sig ha unika möjligheter alt tillgodose den ökade efterfrågan på kvalificerad dokumentation och informalion om Afrika.

För att kunna möta de höga krav som ställs på institutet är styrelsen angelägen om alt den upprustning av bibliotek som påbörjats fortsätter. Institutet begär därför ytteriigare medel för biblioteket. Vidare önskar institutet liksom förta året extra medel för alt kunna höja institutets resestipendier samt medel för två nya tjänster.

Föredragandens överväganden

Jag anser att den påbörjade moderniseringen och effekliviseringen av institutets bibliotek bör fortsätta. Institutet bör tilldelas en engångsanvisning om 70000 kr. för en fortsatt förstärkning av biblioteket och för att möjliggöra en viss höjning av institutets resestipender. Därutöver biträder jag institutets begäran om att förstärka institutets administrativa kapacilet med en assistenttjänst. I beräkningen av nordiska afrikainstitutets anslag harjag tillämpat ett treårigt huvudförslag om 4 % varav 1 % skall utgöra reduktionen på myndighetsanslaget under 1987/88.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

lill Nordiska afrikainstitutet för budgetåret 1987/88 anvisa etl förslagsanslag om 3 803 000 kr.

C 8. Övriga u-landspolitiska insatser m. m.

1985/86 Utgift 814 860 300 Reservation 961 629 792 1986/86 Anslag 1 083 000 000 1987/88 Förslag 1 321 000 000

De insatser som genomförs av beredningen för internationellt lekniskt-ekonomiskl samarbete (BITS), fonden för industriellt samarbete med u-länder (SWEDFUND) och importkontoret för u-landsprodukter (IMPOD) syftar till att främja utvecklingen i u-länderna, även utanför programlandskretsen, genom ett vidgat tekniskt och ekonomiskt samarbele. Genom svenska institutet lämnas bidrag till bl. a. expert- och kulturutbyte. Inriktningen av verksamheten styrs av u-ländernas behov och prioriteringar men även av de resurser och den kompetens som finns i Sverige för att möta dessa.

U-ländernas skuldkris utgör ett allvarligt hinder för ekonomisk och social utveckling. Syftet med de särskilda medel som avsatts under anslå- 97

7 Riksdagen 1986/87. 1 saml. Nr 100. Bilaga 5

get för insatser i länder med akuta betalningsbalansproblem är att bidra lill Prop. 1986/87: 100 stödåtgärder på skuldomrädet för de fattigaste u-iänderna. Bil. 5

BITS anslagsframställning

BITS föreslår alt 170 milj. kr. anvisas för tekniskt samarbete inklusive finansiellt slöd och inlernationella kurser för budgetåret 1987/88. Förslaget innebär en ökning med 20 milj. kr. från budgetåret 1986/87. Härav föreslås att ca 12 milj. kr. får användas för program som adminislreras av svenska institutet och avser expertutbyte, stipendier och kulturutbyte. Dessa program har under 1985/86 varit föremål för en översyn avseende bl. a. ansvaret för programmen och beslutsordning. BITS begär vidare att få använda ca 3 milj. kr. av beloppet för utnyttjande av konsulter för granskning och uppföljning av projektförslag inom det lekniska samarbetet och u-kredit-systemet.

För gåvoelement i u-krediter föreslås 510 milj. kr., vilkel innebär en ökning med 35 milj. kr frän budgetåret 1986/87. BITS begär också fortsatt bemyndigande att få lämna utfästelser om högst två gånger det lillgängliga beloppet för gåvoelemenl i u-krediter.

För myndighetens administration föreslås ett anslag på 4 738000 kr., vilket innefattar medel för en ny handläggartjänsl för tekniskl samarbete och en ny assistenttjänst.

BITS samarbetar med låg- och mellaninkomsUänder. Det tekniska samarbetet ingår som en del i genomförandet av de samarbetsavtal Sverige ingått med ett antal u-länder och omfattar vidare tidigare programländer samt vissa andra u-länder. Under 1985/86 har Peru tillkommit som samar-belsland. Till de internationella ku]-serna inbjuds även SIDA:s programländer och ett stort antal andra u-länder. De program som avser expert-och kulturutbyte samt stipendier är i princip öppna för alla u-länder. U-krediter kan komma ifråga för länder med vilka BITS bedriver tekniskt samarbete, programländer och i vissa fall andra u-länder, vilkas utveck-lingspolifik överensstämmer med de svenska biståndspolitiska målen under förutsättning att länderna bedöms ha en tillfredsställande kreditvärdighet.

Huvuddelen av verksamheten är inriktad på energiförsörjning, transporter och kommunikation samt industriell verksamhet. Under senare tid har mottagarländerna visat ökat intresse för insatser på miljöområdet och för energisparande inom industrin.

Inom det tekniska samarbetet förordar BITS för budgetåret 1987/88 i första hand en fortsatt ökning av stödet till konsultstudier och utbildning. Ett Utökat stöd föreslås till insatser för rehabilitering och vidareutveckling av existerande industrier i några samarbetsländer. BITS anser det vidare angeläget att utvidga det finansiella stödel, som kan lämnas som komplement till tekniskt samarbete till länder med akuta betalningsbalansproblem.

BITS räknar med att u-kreditgivningen bör kunna utvidgas ytteriigare pä grundval av en bedömning av tillgängliga projekt som är lämpliga med hänsyn till utvecklingseffekterna. Utbetalningarna beräknas fortsätta öka 98

om än i betydligt långsammare takt än under de senaste åren.

De svenska u-kredilerna som lämnas i en integrerad transaktion, där Prop. 1986/87: 100 gåvoelement används för att mjuka upp kreditvillkoren, skiljer sig tekniskt Bii. 5 från de system för blandade krediter med kombinafion av en bislåndskredit och en exportkredit, som tillämpas av flertalet andra industriländer.

BITS konstaterar att frågan om en anpassning av det svenska systemet under senare lid fått ökad aktualitet. I det integrerade u-kreditsyslemet kan valutaval, ränteläge o.d. leda fill betydande variationer beträffande den beräknade kostnaden för en u-kredit, dvs det gåvoelement som avsätts. Kostnaden kan vidare komma atl påverkas väsentligt av en eventuell höjning av det minsta tillåtna gåvoelementet, som föreslagits inom ramen för de under 1986 fortsatta överiäggningarna mellan flertalet OECD-länder om en skärpning av reglerna för blandade krediter i syfte att motverka osund kreditkonkurrens. Enligt BITS finns därför skäl att överväga förändringar av systemet, dels i syfte att minska biståndskostnaden för en u-kredil med ett visst givet gåvoelement, dels för att skapa ett mer flexibelt system, som dessulom är bättre anpassat lill de internationellt gängse formerna för förmånliga krediter.

Med ledning av uttalanden i budgetpropositionen för budgetåret 1985/86 angående eventuella tekniska förändringar av systemet påbörjade BITS under detta budgetår en ulredning om alternativ till nuvarande ordning. BITS anser att den modell som ter sig mest lämplig är ett tvåkomponent-system bestående av en gåva och en kredit. En kombination av en biståndskredit och en exportkredit anser BITS mindre ändamålsenlig, eftersom Sverige i övrigt inte lämnar bundna biståndskrediter.

I ett tvåkomponentsystem av förordad modell uppstår inte de variationer beträffande de belopp som behöver avsättas för gävoelementet i nuvarande system. BITS pekar på ytterligare en fördel, nämligen att kursrisker inte skulle belasta biståndsanslaget.

De kursrisker som kan belasta garantisystemet för u-krediter kommer på sikt att minska genom riksdagens beslut i november 1986 att exportkreditgarantier, inkl. bislåndsgarantier, får lämnas i utländska valutor.

BITS anser att ett tvåkomponentsystem bör prövas som en försöksverksamhet parallellt med nuvarande syslem. BITS förordar att en sädan försöksverksamhet begränsas till något eller några länder, då det vore mindre lämpligl atl tillämpa två system i samma land.

BITS verksamhel har expanderat kraftigt. Under 1985/86 var utbetalningarna tio gånger så stora som 1981/82. De administrativa kostnaderna har under samma period sjunkit från 3 till 0,6 % av utbetalningarna. I sin anslagsframslällning framhåller BITS att myndighetens personella resurser inte tillnärmelsevis ökat i takt med verksamhetens utbyggnad.

En fortsatt expansion av verksamhelen innebär ökad belastning på myndighetens administration. Etl växande antal genomförda insatser ökar också behovel av uppföljning och ulvärdering. Beredningen föreslär att det lekniska samarbetet filiförs en avdelningsdireklörsijänsi och att kansliet får förstärkas med en assistenltjänst.

99 Föredragandens överväganden Prop. 1986/87:100

Den verksamhet som genomförs av BITS, SWEDFUND och IMPOD ''- spelar en central roll i ambitionerna att bredda den bilaterala u-landspolitiken. Genom dessa organ överförs tekniskt och annat kunnande samt finansiella resurser, vilka i första hand bör bidra till samarbetsländernas ekonomiska tillväxt samtidigt som de övriga biståndspolitiska målen främjas, Veiksamheten, som främst avser områden där Sverige kan erbjuda god kompetens och kapacilet, bygger på ett ömsesidigt inlresse för ett vidgat samarbele. De insatser som syftar till att stimulera expert- och kulturutbyte liksom institutionssamarbete på olika områden ulgör etl betydelsefullt komplement fill det utökade tekniska och ekonomiska samarbe tet.

Jag anser alt denna verksamhet givit värdefulla erfarenheter och därför bör vidareutvecklas.

Tekniskt samarbele

Genom det tekniska samarbetet överfors teknologi och andra kunskaper på områden som är prioriterade i samarbetsländernas utvecklingspolitik. Det tekniska samarbetet är elt flexibelt instrument som har en betydande bredd och möjligeör sainverkan i olika former som kan anpassas fill mottagarländernas behov och utvecklingsnivå.

Det tekniska samarbetet är främst inriktat på insatser inom sektorerna industri och energi. Denna inriktning bör i huvudsak ligga fast.

Jag föreslår med hänsyn till att medelsramarna för det tekniska samarbetet har ökat snabbare än utbetalningarna, att ett lägre belopp än vad BITS föreslagit anvisas för tekniskt samarbete. Jag förordar en medelsram för tekniskt samarbete om 150 milj. kr. under budgeläret 1987/88. Inom denna ram bör BITS liksom lidigare lämna stöd fill utbildning och driftledning i SWEDFUND-projekt i fattigare länder, där sådana insatser med hänsyn till ländernas utvecklingsnivå är särskilt påkallade. Vidare bör ca 3 milj.kr. fä utnyttjas för granskning och uppföljning av projektförslag inom det tekniska samarbetet och u-kreditsystemet samt för systemutveckling.

Under budgetåret 1985/86 gjordes inom utrikesdepartementet en översyn av den biståndfinansierade vericsamhet som svenska institutet administrerar i samverkan med BITS och för vilken medel anvisals inom det tekniska samarbetet. Syftet med översynen var att säkerställa atl verksamheten underställs en fortlöpande biständspolilisk prövning och genomförs i rationella former. Mot bakgrund av de överväganden som gjorts i översynen och de synpunkter som lämnats av svenska institutet, BITS och SIDA förordar jag följande

Programmei för person- och erfarenhetsutbyte (det s. k. experlulbytes-programmet) utgör ett värdefullt u-tandspolitiskl instrument för att bredda samarbetet och kontakterna med u-länderna. Medel för programmei bör även i fortsättningen anvisas inom delposlen för tekniskl samarbete. Svenska institutet bör liksom hillills genomföra programmei i enlighel med

rikllinjer för verksamheten som meddelas av BITS. Dessa riktlinjer bör Prop. 1986/87: 100 kunna utformas pä ett sådant säll alt nuvarande remissförfarande mellan Bil. 5 institutet och BITS i enskilda ärenden kan förenklas.

Stipendieprogrammet för långtidsstuderande från vissa u-länder inleddes som en försöksverksamhet under budgetårel 1983/84. Mol bakgrund av de synpunkter som framkommit på dess ändamålsenlighet och administration bör stipendier för längtidssluderande från vissa u-länder inte längre utgöra ett särskilt program. Sädana stipendier bör kunna lämnas av BITS som ell led i denna myndighets tekniska samarbele och av svenska insfitutel som en särskild stipendieform inom u-landsdelen av institutets gäslsli-pendieprogram.

BITS bör, som komplement fill de internationella kurserna inom ramen för det tekniska samarbetet, få lämna stipendier för kortare eller längre sludier. Sådana sfipendier bör kunna avse studier med anknytning till insalser som erhåller stöd av BITS men även tillgodose andra behov av fortbildning som samarbetsländerna prioriterar. Det förefaller naturligt att härvidlag bibehålla det officiella nomineringsförfarande som tillämpas i långlidsslipendieprogrammet. För stidpendierna bör BITS få använda medel ur delposten för tekniskt samarbete, varför nägon särskild delpost för ändamålet inte behöver inrätlas.

Svenska institutet bör fä lämna stipendier för långtidsstuderande från vissa u-länder som ett komplement till u-landsdelen av gäststipendiepro-grammet. Stipendierna utlyses för sökande frän vissa u-länder inom kretsen av programländer och BITS samarbetsländer. Urvalet av länder bör göras av institutet i samråd med BITS och SIDA. Enligt förfarandet i långtidsstipendieprogrammet bör utvalda länder inbjudas all nominera kandidater men även individuella ansökningar bör accepleras som i gäststipendieprogrammet. Liksom hittills bör stipendier normalt utgå för ett läsårs studier eller forskning, i första hand inom lantbruksvelenskap, medicin, naturvetenskap och teknik. Jag förordar atl administrationen av dessa stipendier inordnas i u-landsdelen av institutets gäststipendieprogram och all inslilulet får ansvaret för genomförande av båda stipendieformerna. Medel för u-slipendier ställs lill insfitutets disposition under en särskild delpost i regleringsbrevet under detla anslag. För budgetåret 1987/88 beräknar jag elt medelsbehov om ca 3 milj. kr. Jag föreslår att del exakta beloppet och dess fördelning mellan långtidsstipendier från vissa u-länder och övriga stipendier inom gäststipendieprogrammels u-landsdel fastställs senare av regeringen.

Programmei för kulturulbyle, som sedan budgetårel 1981/82 genomförs som en försöksverksamhet har rönt stort intresse och gelt en fruktbar slimulans till elt ökal samarbele pä kulturområdel med u-länderna. Jag förordar att verksamheten ges en permanent karaklär. Pä sikl anserjag alt etl utvidgat kulturutbyle bör övervägas, varvid även riktlinjerna för verksamheten liksom formerna för beslutsordning och genomförande bör prövas. Tills vidare kan verksamheten utvecklas vidare enligt nu gällande ordning, där BITS efler samråd med institutet lämnar förslag om en verksamhetsplan som underställs regeringen för godkännande.

Det av BITS beräknade sammanlagda medelsbehovet för experlutbyte, 101

u-stipendier och kuhurutbyte innebär en ökning med 3 milj. kr. i förhällan- Prop. 1986/87: 100 de till innevarande budgetår. Merparten av ökningen avser kulturutbytes- Bil. 5 programmet och främsl en planerad större satsning på en presentation av indisk kultur och vetenskap i Sverige hösten 1987 och är enligt min mening väl motiverad. Med hänsyn till den föreslagna omdisposifionen av långtidsstipendieprogrammet beräknar jag ett totalt medelsbehov om ca 11,5 milj. kr. och föreslår att det exakta beloppet liksom fördelningen på olika program fastställs senare av regeringen.

U-kredUer

Genom u-krediter överförs finansiella resurser på förmånliga villkor lill vissa u-länder för investeringar i prioriterade projekt som främjar deras utveckling. U-krediter har främst lämnats för projekt inom energiförsörjning, transporter och kommunikafion samt industriell verksamhet, bl.a. Uvsmedelsindustri. Omfattningen av beviljade krediter visar på ett växande intresse för svensk teknologi och kompetens för att fillgodose angelägna behov på dessa områden i samarbetsländerna.

1 takt med atl allt fler projekt genomförs och färdigställs har ocksä utbetalningarna stigit snabbt under de senaste åren. Anslagsbelastningen under 1985/86 innebar nästan en fördubbling jämfört med föregående år. Den utgående reservationen var samtidigt helt intecknad för utestående ut fästelser, Den snabba ökningen av utbetalningarna sammanhänger dock delvis med eftersläpningar i systemet och övergången till ett modifierat u-kreditsystem från år 1985, vilket innebaren hög anslagsbelastning under 1985/86. Jag anser att en viss expansion av verksamheten är mofiverad och föreslår därför ett belopp om 650 milj. kr. för budgetåret 1987/88. Enligt bemyndigande av riksdagen äger BITS rätt att göra utfästelser om biståndsmedel för u-krediter med belopp om högst två gånger de vid vaoe tillfälle tillgängliga medlen.

I BITS prognos beiräffande lämplig omfattning av nya utfästelser har myndigheten även tagit hänsyn till den beredskap som behövs inför en eventuell höjning av det minsta lillåtna gåvoelementet enligt inlernationel la regler för blandade krediter vilket skulle höja biståndskostnaden för u-krediterna. Denna fråga har fått ökad aktualitet genom de överläggningar som äger rum mellan flertalel OECD-länder. Jag delar BITS uppfattning atl det bl. a. av della skäl och i syfte att begränsa de kostnader för biståndet som kan uppslå genom nuvarande utformning av u-krediterna finns anled ning alt överväga tekniska förändringar av systemet av sådant slag som förutsågs i budgelpropositionen för 1985/86 (prop. 1984/85: 100, bil. 5, s. 107). Sådana förändringar kan efter beslut av regeringen genomföras av BITS och andra berörda myndigheler och institutioner. Som BITS påpe kar, finns flera fördelar med elt system bestående av tvä komponenter, en bislåndsdel som gåva och en kredit, jämfört med nuvarande ordning med gåvo- och länemedel i en inlegrerad transaktion. Beräkningen av gävode- len vid en viss förmånlighetsgrad påverkas inte av valutaval och ränteläge. Kursrisker skulle inle belasla biståndsanslaget. En nackdel kan vara atl ett sådant system kräver adminislralion av tvä separata finansieringsavtal, 102

eventuellt med olika parter i mottagarlandet. Fördelarna talar dock för att Prop. 1986/87: 100 ett tvåkomponentsystem bör prövas. Med ledning av BITS fortsatta utred- Bil. 5 ning av vissa tekniska aspekler och konsekvenser av en sådan ordning och efter samråd med andra berörda organ är det regeringens avsikt att bemyndiga BITS att inleda en försöksverksamhel med kombinerade u-krediter i ett begränsat antal länder.

BITS administrativa kostnader

1986/87 Beräknad ändring

1987/88

Personal 14 +1

Anslag

Förvaltnings kostnader 3 821 000 + 376 000 (varav löne kostnader) (2 618 000) +(278 000) Lokal kostnader 265 000 + 85 000

4 086 000 + 461 000

BITS verksamhet har expanderat mycket snabbt. Mina förslag innebär en fortsalt utbyggnad av verksamheten. Inom det tekniska samarbelel genomförs ett mycket slort antal insatser i mänga länder. Med elt växande antal genomförda insatser ökar också behovet av uppföljning och utvärdering. Beredningen bör därför lillföras en kvalificerad handläggartjänsl huvudsakligen med inriktning på analyser, uppföljning och ulvärdering såväl planerade som pågående och avslutade insatser inom BITS verksamhetsområde. Det växande samarbetet med många länder motiverar dessutom en belydande rese- och kontaktverksamhet, inte minst i de samarbetsländer där svensk beskickning saknas. BITS administrativa kostnader för budgeiårei 1987/88 beräknas till 4 547000 kr. I beräkningen har en reduktion skelt enligt etl treårigt huvudförslag om 4 % varav 1 % under budgetårel 1987/88.

SWEDFUND

SWEDFUND:s uppgift är att främja industriell utveckling i u-länder genom engagemang i samägda företag, s. k. joint ventures, lillsammans med motparter i u-länder och svenska förelag. Verksamheten är inrikiad på fattigare u-länder, främsl programländer och samarbetsländer för BITS.

På regeringens förslag godkände riksdagen år 1985 en höjning av fondens grundkapital med 150 milj. kr. till 250 milj. kr. Uppbyggnaden av kapitalel skulle ske steg för steg med hänsyn lill forOöpande erfarenheler av verksamhelen. Av den beslutade kapitalförstärkningen har fonden under föregående och innevarande budgetår tillförts 25 resp. 40 milj. kr.

Vid ulgången av verksamhetsåret 1985/86 uppgick fondens finansiella ålaganden för aktiesatsningar, lånegarantier och förstudier till 165 milj. kr. 1Q3

Vid samma tidpunkt hade 112 milj. kr. utbetalats. För budgetåret 1985/86 Prop. 1986/87:100 redovisade fonden ett underskott i verksamheten, som bl. a. samman- Bil. 5 hängde med driftssvårigheter i projekl i vissa afrikanska länder.

De samverkansformer SWEDFUND arbetar med bör bidra till industri-etableringar i u-länder som annars inte skulle komma till stånd och som har positiva ulvecklingseffekter. Erfarenheterna visar samtidigt de svårigheter som kan vara förenade med en sådan verksamhet i fattiga u länder med svaga ekonomier och outvecklad infrastruktur. I sådana länder krävs ofta betydande planering och förberedelser tillsammans med de motparter som skall förverkliga projekten liksom en långsiktig medverkan från fondens sida. I vissa projekl har genom samverkan med BITS och SIDA biståndsmedel tillskjutits för aft täcka kostnader för insatser beträffande driftledning, utbildning och tekniskt bistånd. Under 1985/86 inledde fonden en intern översyn av behovet av och formerna för stödinsatser i projekt i fatfigare samarbetsländer. Jag anser att en fördjupad analys av dessa frägor vore värdefull och avser återkomma till regeringen om en fortsatt översyn.

SWEDFUND:s resurser utgörs förutom av grundkapitalet av fondens bemyndigande atl med statsgaranti låna upp medel på kapitalmarknaden inom en ram på högst tre gånger det inbetalda kapitalet och av avkastning på fondens investeringar. Med hänsyn till det besvärliga ekonomiska läget i flertalet samarbetsländer och de relafivt begränsade erfarenheterna av projekt i drift bör verksamheten tills vidare främst baseras på egna medel.

Den beslutade förstärkningen av grundkapitalet syftar till att ge SWEDFUND en vidgad ram för planering och utveckling av verksamheten. Jag föreslår att 40 milj. kr. avsätts för detla ändamål för budgetåret 1987/88.

IMPOD

För budgetårel 1986/87 ställdes elt belopp på 8 milj. kr. till förfogande för IMPOD:s verksamhel. Dessulom gavs IMPOD då möjlighel att ansöka om ytterligare högst 1,5 milj. kr. för beg)ränsade insatser i länder av bistånds-politiskt intresse. Efter samråd med statsrådet Gradin föreslår jag för budgeläret 1987/88 etl sammanlagt belopp pä 11,5 milj. kr.

Stöd till länder med akuta betalningsbalansproblem m.m.

Mot bakgrund av u-ländernas växande skuldkris inrättades budgetåret 1985/86 ett särskilt biståndspolitiskt instrument för stöd till fattigare länder med akuta betalningssvårigheler. 400 milj.kr.anvisades för ändamålet. Regeringen beslutade våren 1986 att lämna särskilt betalningsbalansstöd till Mozambique, Tanzania, Vietnam och Zambia. Stödel avsåg att täcka skulder till svenska staten.

För innevarande budgetår har 400 milj. kr. anvisats för åtgärder på skuldområdet. Stödet skall i första hand lämnas inom ramen för internatio nellt samordnade aktioner som syftar till an åstadkomma mer långsikfiga lösningar på de fattigaste u-ländernas skuldproblem. Hitlills har regeringen lämnat särskilt stöd till Tanzania om 50 milj. kr inom ramen för en med 104

andra givare samordnad aktion i anslutning till en överenskommelse Tan- Prop. 1986/87: 100 zania ingått med IMF om ett ekonomiskt anpassningsprogram. Ytterligare Bil. 5 insatser av detta slag kan bli aktuella.

Som framhållils i inledningen befinner sig idag många av de fattigaste u-länderna i en akut betalningskris till följd av en svår skuldsituation. Resursbristen utgör också ett allvarligt hinder för dessa länders ekonomiska och sociala utveckling. Det är uppenbari att de metoder som hillills använts för att hantera skuldproblemen inte förslår för att skapa förutsättningar för de fattigaste u-länderna atl sanera sina ekonomier och lägga grunden för en långsiktig ekonomisk utveckling. Det finns därför behov av internationellt samordnade åtgärder för skuldlättnad till förmån för de fattigaste u-länderna, inte minst för de skuldtyngda länderna i Afrika söder om Sahara. Särskild hänsyn måste därvid las till dessa länders bristande förutsättningar att genomföra nödvändiga ekonomiska reformer för att komma tillrätta med de grundläggande problemen. En fortsatt ekonomisk strukturanpassning måste kombineras med betydande resurstillskott utifrån i form av etl ökat bistånd på mycket förmånliga villkor.

Industriländerna har etl gemensamt ansvar för alt bidra till varaktiga lösningar av de fattigaste u-ländernas skuldkris. Regeringen har i olika internationella sammanhang pekat på behovet av samordnade insatser mellan bilaterala givare och inlernalionella biståndsorgan för att ålgärderna skall bli effektiva och av långsiktig karaklär. Regeringen har vidare inlett sonderingar i andra givarländer för atl söka bidra lill att internationellt samordnade aktioner kommer till stånd.

Det är således angeläget alt Sverige kan fortsätta att bidra lill särskilda insalser på skuldomrädet för de fattigaste och mest skuldtyngda u-länderna. Detta bör i första hand ske inom ramen för gemensamma aktioner med andra länder i syfte att medverka till reella skuldlältnader. Stöd bör ocksä kunna lämnas i anslulning till omförhandling av enskilda länders skulder för atl åsladkomma rimliga villkor i förhållande lill det berörda landets betalningsförmåga. Stödet bör lämnas som ett komplement till genomförande av ekonomiska reformer och strukluranpassningsprogram, som syftar till att skapa förutsättningar för en långsikfig ekonomisk utveckling. I andra hand, exempelvis om förutsättningar för samordnade åtgärder inom rimlig tid inle bedöms föreligga, bör stöd kunna lämnas som bilaterala insatser i programländer för svenskl bistånd eller länder med vilka Sverige bedriver elt reguljärt ekonomiskt samarbete.

Mot denna bakgrund föreslår jag atl ett belopp om 460 milj. kr. anvisas för budgeläret 1987/88 för särskilda insatser på skuldområdet i de fattigaste u-länderna.

Övrigt

För FN-slipendier m. m. och för uiredningar m. m. beräknar jag 820000 kr. resp 4 133 000 kr. under budgetårel 1987/88.

105 Hemställan Prop. 1986/87: 100

Ril 5 Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att "

1. godkänna de riktlinjer och bidrag somjag förordat i det föregå ende under rubriken Övriga u-landspolitiska insatser m. m.,

2. fill Övriga u-landspoliliska insalser m.m. för budgelåret 1987/88 anvisa eU reservationsanslag av 1 321000000 kr.

106¶D. Information om Sverige i utlandet Prop-1986/87: lOO

Bil. 5 D 1. Svenska institutet

1985/86 Utgift 38 863 241 Reservation 2 745 341 1986/87 Anslag 42 121 000(1) 1987/88 Förslag 42 968 000

(1) inkl. engångsanvisning 300 000 kr.

1986/87 Beräknad förändring 1987/88

Föredraganden

Personal

Handläggande personal 54,0 of

Övrig personal 50,5 of

Summa 104,5(1)

(1)Inkluderar även anställda i svenska kulturhuset i Paris

Svenska institutet

Svenska institutet är en statligt finansierad sliftelse med uppgift att främja kultur- och erfarenhetsutbyte med andra länder och genom informalionsverksamhel i utlandet förmedla kunskap om svenskt samhälls- och kullurliv, samt att svara för verksamheten vid svenska kulturhuset i Paris (Centre Culturel Suédois).

Institutet ger stöd till informationsarbetet om del svenska samhället genom publikationer, filmer och utställningar samt en dokumentafions-tjänst och besöksservice i Sverige. Kulturutbytet främjas genom publikationer, filmvisningar, utställningar, seminarier och personutbyle. Studier och forskning stöds genom sfipendier, person- och forskarutbyte, kurser och konferenser samt bidrag till undervisning i svenska vid utländska läroanstalter. Institutet får inom sitt verksamhetsområde mol ersättning utföra uppdrag och tillhandahålla produkter och Ijänster. Institutet har bl. a. fäll ansvarei för olika program som syftar till att öka kontakterna mellan del svenska samhället och länderna i tredje världen i form av person- och erfarenhetsutbyte samt kulturutbyle.

Inslilutel har vidare i uppdrag atl bedriva försöksverksamhet med s. k. integrerad ullandsutbildning samt all administrera stipendier ål svenskar för forskning i ullandel.

Inslilulet leds av en styrelse bestående av institutets direktör och elva ledamöter, som utses av regeringen. Bland ledamöterna ingär företrädare för utrikes- och utbildningsdepartementen saml för universiteten och hög skolorna, kullurlivet, folkrörelserna, de fackliga organisationerna och nä ringslivel. För konlakl med samhällsinstitutioner och andra organ, som har beröring med institutets verksamhel, finns rådgivande referensgrupper sorn tillsätts av styrelsen. 107

Svenska institutet begär för budgetåret 1987/88 ett anslag på Prop. 1986/87:100 44 492 000 kr ( + 2 371 000 under anslaget Dl). Bil. 5

Därutöver begärs 12 832 000 kr under anslaget C. 8. Övriga u landspoli-fiska insatser m. m. samt 6 959 000 kr över åtlonde huvudfiteln.

Ökningen under anslaget Dl avser höjd ambitionsnivå med 1 820 000 kr:

1. Informationsinsatser i samband med handels- och lurismfrämjande ulomlands 500 000 kr.

2. Stöd till svenskundervisning utomlands 570 000 kr.

3. Vikarier och extrapersonal 400 000 kr.

4. ADB-stöd i verksamheten 350 000 kr.

5. Institutet föreslår vidare att undantag skall göras från besparingar om 2% under budgetåret 1987/88 och 1988/89 i avvaktan på den utvärdering av de samlade statliga insatserna på kultur- och informationsområdet utomlands som nu påbörjats, oeh alt frågor rörande institutels resurser prövas i detta sammanhang. 485 000 kr.

Föredragandens överväganden

Svenska institutet spelar en central roll för att främja kultur- och ert"aren-hetsutbytet mellan Sverige och andra länder. Det innebär verksamheier inom många olika områden. Ryggraden i insfitutets verksamhet utgörs av Irycksaker, utställningar, film samt piogramläggning för ulländska besökare. Det är därtor vikfigt att institutet har en effektiv och flexibel organisafion som snabbt kan möta nya krav utan att ge avkall på grundläggande basfunktioncr. Jag välkomnar däiför den inlerna översyn som institutet för närvarande gör av sin organisation. Institutet har begärt tilldelning av medel för utökat ADB-stöd i verks.amheten. Jag förutsätier atl sådana effektiviseringar skall kunna komma till stånd inom ramen för den interna organisationsöversynen.

En särskild uiredare har ocksä - som tidigare aviserats - tillkallats för atl kartlägga hur de av riksdagen fastlagda riktlinjerna för del allmänna informalions- och kulturutbytet med utlandet lillämpas i praktiken. Kartläggningen skall också avse hur sverigeinformationen inom övriga områden hittills fungerat. Utredaren skall mol denna bakgrund belysa framtida behov samt lämna förslag lill en effeklivare resursanvändning genom omprioriteringar och omdisponeringar av tillgängliga resurser.

Sedan budgetårel 1985/86 har medel ställts till institutets förfogande för informationsverksamhet i samband med handels- och turismfrämjande insatser utomlands. Dessa kompletterande insatser har givit god utdelning ochjag anser att institutet inom givna ramar bör kunna utöka sin verksamhel på områdel. Del är i detta sammanhang angeläget atl undersiryka viklen av att inslilutel samråder med utrikesdepartementet och de export-och lurismfrämjande organisationerna i dessa frågor.

För institutet tillämpas sedan budgetåret 1986/87 ett treårigt huvudför slag som innebär reduktion av 1 % första året och 2 % per år under nästföl jande två år. '0°

Jag föreslår en ökning av anslaget för institutets verksamhet om Prop. 1986/87: 100 847 000 kr. Bil. 5

Vad gäller de anslag som Svenska institutet disponerar under ättonde huvudtiteln hänvisar jag till vad chefen för utbildningsdepartementet kommer att anföra senare idag.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Svenska institutet för budgetåret 1987/88 anvisa ett reservationsanslag av 42 968 000 kr.

D 2. Sveriges Riksradios programverksamhet för utlandet Föredraganden

I slatsbudgelen för innevarande budgetår finns uppfört ett anslag avseende Sveriges Riksradios utlandsprogram. Medelsanvisningen för ändamålet uppgår till 35 235 000 kr. i 1984/85 års prisläge. I betänkandet (Ds 1986: 5) På våglängd med Sverige har en särskild utredare lämnat förslag avseende målsättning och inriktning av ullandsprogrammen. Förslagen har remissbehandlats.

Beredningen i dessa frågor är ännu inte avslutad. Jag avser efter samråd med statsrådet Göransson inom kort lägga fram en särskild proposition om Sveriges Riksradios utlandssändningar. Jag förutsätter att medel kommer att anvisas under samma anslag som innevarande budgetår. Det synes lämpligt atl för det berörda ändamålet la upp etl oförändrat belopp om 35 235 000 kr. inkl. ersättning för Televerkets sändningskostnader. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

atl, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Sveriges Riksradios programverksamhet för utlandet för budgetårel 1987/88 beräkna ett reservationanslag av 35 235 000 kr.

D 3. Övrig information om Sverige i utlandet

1985/86 Utgift 12 246 752 (1) Reservation 2 363 853 1986/87 Anslag 12 870 000 (2) 1987/88 Förslag 14 602 000 (3)

(1) Inkl. engångsbidrag på 200 000 kr.

(2) Inkl. engångsbidrag på 200 000 kr.

(3) Inkl. engångsbidrag på 1 300 000 kr.

Frän anslaget finansieras sådanl informations- och erfarenhetsutbyte som sker genom utrikesdepartementets press- och informationsenhet (anslags posten 1. Samordnad informationsverksamhet) samt bidrag lill Svensk internationella pressbyrån (SIP) och Ingenjörsvelenskapsakademien (IVA). 109

1986/87 Beräknad ändring 1987/8

Anslag Föredraganden

1. Samordnad informa-t i onsverksamhet

2. Bidrag till Svensk-internationella pressbyrån

3. Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien

9 675 000 + 1 636 000

1 995 000 + 60 000

1 200 000 + 36 000

Inom press- och informationsenheten fördelar informationsbyrän medel från detta anslag främst till de svenska utlandsmyndigheterna för informationsinsatser och kulturutbyte, såsom personutbyte, seminarier, lokala kostnader i samband med film- och ulställningsverksamhet m. m. Vidare finns medel bl.a.för olika regionala insatser, utländska journalistbesök, informalions- och kulturinsatser i anslutning till konferensen om säkerhet och samarbele i Europa (ESK) saml prenumeration på fidskrifter, såsom AMBIO, Sweden Now och Inside Sweden. Vidare ställs ocksä medel främst till Svenska institutets förfogande för särskilda uppdrag av intresse för utrikesdepartementet. Informalionsbyrån svarar härutöver för långsiktig information i Sverige om utrikespolitiska frågor i form av trycksaker, föredrag, seminarier m. m.

SIP distribuerar nyhetsbulleliner på nio språk till ca 7 000 utländska fidningar och facktidskrifter. Bulletinerna innehåller dels nyheter inom de industriella, tekniska och vetenskapliga sektorerna i Sverige, dels nyheter om svenska politiska, samhälliga och ekonomiska frågor. SIP begär för budgetåret 1987/88 etl bidrag med 2 200 000 kr.

IVA begär bidrag med sammanlagt 1 787 000 kr. för avialsbundet samarbete, främsl forskarutbyte, mellan IVA och vetenskapsakademier eller motsvarande organisationer i östeuropeiska länder och Kina. Beloppet avser inte höja ambilionsnivån utan skall enligt IVA täcka de beräknade faktiska kosinaderna för forskarutbyte med nämnda länder i dess nuvarande omfattning.

Sedan budgetåret 1984/85 stöds en försöksutgivning av tidskriften Inside Sweden som utges av Arbetarrörelsens internationella centrum. Bidraget uppgår till sammanlagt 600 000 kr. under en tvåårsperiod. Budgetåret 1986/87 höjdes emellertid bidragsbeloppet lill 500 000 kr., varvid elt engångsbelopp om 200 000 kr. ställdes till förfogande. Utgivningen skall, som tidigare aviserats, nu utvärderas. Arbetarrörelsens internationella centrum föreslår att utgivningen permanentas och begär för budgetåret 1987/88 ett bidrag på 800 000 kr., vilket utgör ca hälften av de budgeterade kosinaderna för tidsskriflen.

110 Föredragandens överväganden Prop. 1986/87:100

Bil. 5

Jag beräknar en sammanlagd prisökning om 632 000 kr. för budgetåret 1987/88. Härutöver bör anslaget tillföras en engångsanvisning om I 000 000 kr. för informalionsinsalser i samband med projektet Nya Sverige -88 i Förenta Staterna. Jag räknar med ytteriigare ett års försöksverksamhet för Inside Sweden och avsätter för ändamålet 500 000 kr. Den tidigare aviserade utvärderingen av tidskriften kommer att ske i samband med den utvärdering av de samlade statliga insatserna på kultur- och informationsområdet somjag lidigare redovisat.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

all lill Övrig information om Sverige i utlandet för budgelåret 1987/88 anvisas etl reservationsanslag av 14 602 000 . kr

D 4. Utrikespolitiska Institutet

1985/86 Utgift 1986/87 Anslag 1987/88 Förslag 4 528 000(1)

(1) Nytt anslag, i budgetpropositionen 1986 upptaget som del av anslaget F 3 med 4 312 000 kr.

Anslagen för nedrustnings- och säkerhetspolitiska frågor har förts samman i etl nyll anslag F. Nedrustnings- och säkerhetspolitiska frågor m. m. Samtidigt har anslagsposlen avseende Utrikespolitiska institutet (UI) och dess administration och information som lidigare låg under anslaget F 3. Information om mellanfolkligt samarbete, nedrustningssträvanden och andra utrikespolitiska frågor förts till ell nytt anslag D 4, Utrikespolitiska institutet.

UI skall enligt sin stadga främja kunskap om och intresse för utrikespolitiska frågor. Delta sker genom att UI publicerar tidskrifter, böcker, skrifter och broschyrer om aktuella ulrikespolifiska frågor, anordnar seminarier och föreläsningar saml förser massmedierna med information och dokumentation om internationella frågor. UI:s bibliotek har vidare Sveriges största offentliga specialbibliotek för inlernalionella frågor.

Utrikespolitiska insfitutet har ett 60-tal ledamöter. Dessa är individuella medlemmar, men normalt ingår i såväl samfundet som dess slyrelse förelrädare för en del stora organisationer.

UI vänder sig till en vid målgrupp, från specialister på internalionell politik till massmedia och allmänhet. Spridningskanalerna är främsl biblio tek, skolor, tidningar, bildningsförbund, folkrörelser, militära förband, universitet och vetenskapliga institutioner samt enskilda som prenume rerar på UI:s publikationer. 111

Föredragandens överväganden Prop. 1986/87:100

Utrikespolitiska insfitutet har begärt 4 528 000 kr., vilket är en ökning med ''- 333 000 kr. Denna summa täcker också den verksamhet som tidigare bedrevs av Europainstitutet. Jag föreslår att bidraget till Utrikespoliliska institutet ökas med 216 000 kr. för kostnader för institutets lokaler samt gängse bidragsuppräkning vid nuvarande oförändrade verksamhetsnivå.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föresliir riksdagen

att till Utrikespolitiska inslUulel för budgetåret 1987/88 anvisa ett reservationsanslag av 4 528 000 kr.

112¶E. Utrikeshandel och exportfrämjande p '-

Inledning

Världsekonomin och internationell handel

Den ekonomiska aktiviteten i industriländerna under första hälften av år 1986 blev betydligt svagare än förutsett. Oljeprisfallet och de lägre internationella räntorna stimulerade inte tillväxten i den takt och den omfattning som hade väntats. BNP-tillväxten i OECD-området under år 1986 väntas nu bli drygt 2,5%. I USA torde dock den ekonomiska aktiviteten ha förstärkts under andra halvåret, bl. a. genom en förutsedd lageruppbyggnad och förbättrad utveckling av utrikesbalansen genom dollarns nedskrivning gentemot yenen och de västeuropeiska valutorna. Japan står inför uppgiften att anpassa sin ekonomi lill ell mindre exportberoende. Den inhemska efterfrågan torde emellertid inte snabbt kunna kompensera den markerade neddragning av neltoexporlen som uppskrivning av yenen resulterat i. I Västyskland väntas förbättringen av bytesförhållandet genom oljeprisfallel och D-markens uppskrivning ge stimulans till den inhemska efterfrågan. Exportens betydelse för tillväxten avtar gradvis. De oljeexporterande länderna har drabbats hårt av oljeprissänkningarna.

Sveriges utrikeshandel

Den svenska handelsbalansen förbättrades kraftigt åren 1983 och 1984. Underskottet år 1982 pä 5,8 miljarder kronor förbyltes i ett överskott år 1983 på 10,2 miljarder kronor och år 1984 på 24,2 miljarder kronor. År 1985 visade elt överskott - om än något lägre - på 16 miljarder kronor. Försämringen från år 1984 med drygt 8 miljarder kronor hänger samman med en minskad exportökningstakt under försia delen av året, samtidigt som importen sleg betydligt.

Under år 1986 beräknas handelsbalansöverskottet mer än fördubblas och uppgå till ca 34 miljarder kronor. Oljeprisfallet är orsaken till drygt hälften av denna förbättring. Valutakursutvecklingen har också varit gynnsam för den svenska exportens konkurrenskrafi. Båda dessa fakiorer är emellertid externa och tillfälliga. Långsiktig balans i de samlade svenska utrikesaffärerna har ännu inte skapats. Det är därför väsenthgt att ansträngningarna att nä dithän inte avtar.

Nordiskt samarbete

Det nordiska samarbetet är för närvarande i hög grad inriktat pä konkreta frågor som rör den ekonomiska utvecklingen och sysselsättningen. Arbelet med att genomföra handlingsplanen för ekonomisk utveckling och full sysselsättning har påbörjats. Den innehåller många åtgärder fill samordna de och förstärkta nordiska insatser, exempelvis investeringar i vägar och järnvägar. Vidare innebär handlingsplanen ökat nordiskl samarbete på del exporlfrämjande området. Även organ ulanför del nordiska regeringssamarbetet har engagerat sig 113

8 Riksdagen 1986/87. I saml. Nr 100. Bilaga 5

för samarbetets utveckling. Nordens fackliga samorganisation (NFS) före- Prop. 1986/87:100 slår bl.a. etl utökat nordiskl samarbele inom områden som forskning. Bil. 5 utveckling och exportfrämjande. Vidare har Gyllenhammar-Sundqvist-gruppen i december 1985 lämnat förslag om ett ökat ekonomiskt samarbete i Norden.

Att utveckla Norden som hemmamarknad är etl av huvudmålen för del nordiska samarbetet pä regeringsnivå. Det är ett fortlöpande arbele som bl. a. syflar till att ge de nordiska företagen bättre tillgång lill den nordiska marknaden och därmed förbättra konkurrensförmågan på världsmarknaden. Detta gäller inte minsl de små och medelslora företagen. Särskild vikt läggs vid att avveckla icke-tariffära handelshinder. Vid de nordiska utrikeshandelsministrarnas möte i november 1986 beslutades att förelägga Nordiska rådets session är 1987 etl ministerrådsförslag i dessa frågor.

Arbetet med att genomföra sammanläggningen av de båda ministertåds-sekretarialen och de tvä budgetarna för det nordiska samarbetet är nu slutfört.

Under är 1986 har avtalet om Nordiska ministerrådets sekretariat och sekretariatets rällsliga ställning med tilläggsprotokoll (prop. 1972: 122) varil föremål för en allmän översyn. Vid mötet mellan de nordiska samarbetsministrarna och Nordiska rådets presidium i Köpenhamn den 26 november 1986 enades man om en reviderad avtalsutformning. Del reviderade avlalet kommer att undertecknas av regeringarna i början av år 1987.

En utförlig redogörelse för det nordiska samarbetet har lämnats i den berättelse som Nordiska ministerrådet överlämnat fill Nordiska rådel i december 1986 (dokument C I 1987 i det nordiska trycket).

Västeuropa

Genom europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA) och Sveriges frihandelsavtal med de europeiska gemenskaperna (EG) har Sverige fått tillgång fill ett frihandelsområde för industriprodukter på mer än 350 miljoner människor. Cirka 70% av den svenska exporten avsäits på den västeuropeiska marknaden.

Del svenska frihandelsavtalet med EG fungerar mycket väl. Inga nämnvärda bilaterala problem mellan Sverige och EG finns för närvarande.

Den I januari 1986 inträdde Spanien och Portugal som medlemmar i EG. Della innebär för svenskt vidkommande atl tullarna för industriprodukter kommer alt avvecklas under en övergångsperiod ocksä i förhällande till Spanien. Spanien kommer dessutom att omfattas av Kol- och stålgemenskapens (CECA) regler m. m. Den tullfrihet som inom EFTA har uppnåtts mellan Portugal och Sverige kommer i huvudsak att bibehållas. I de förhandlingar som ägde rum om ändring av frihandelsavtalen med anledning av utvidgningen uppnåddes betydande förbättringar av de svenska möjligheterna atl exportera sill och vissa andra fiskeprodukter samt vissa fiskkonserver lill EG. Därmed har ett gammalt problem i förbindelserna med EG lill stor del lösls.

Även vårt frihandelsavtal med Kol- och stålgemenskapen fungerar lill fredsställande. Inom ramen för EG:s krisprogram har kapaciteten i stort "4

setl skurits ned sä som avsetls, även om regionala eftersläpningar före- Prop. 1986/87: 100 kommer. Yllerligare slålkapacilel bedöms behöva bortrationaliseras inom Bil. 5 EG fram till är 1990. De marknadsreglerade ätgärderna inom krisprogrammet börjar dock atl avskaffas. Skriftväxlingen på slålområdet, som innebär en lemporär tolkning av frihandelsavtalets prisregler, har föriängts alt gälla även under år 1986. Förhandlingar om en skriftväxling för år 1987 väntas ske i början av detta år.

EFTA-samarbetet har under senare tid i hög grad kommii atl präglas av utvidgningen av förbindelserna med EG. I takt med atl EG har visat ell stigande inlresse av att utvidga och utveckla konlaklerna med EFTA-länderna, har EFTA:s roll i detta sammanhang blivit alll vikligare. Detta befästes genom den deklaration som antogs i Luxemburg i april 1984 av det försia gemensamma mötet mellan ministrarna från EG- och EFTA-länderna. Representanter för EG-kommissionen har deltagit i flera av EFTA:s minislermölen, senast i Reykjavik ijuni 1986. EG:s ministerråd antog den 15 seplember 1986 en deklaration om det fortsatta EG-EFTA-samarbetet som i flertalet avseenden ger slöd för de önskemål EFTA-länderna drivii.

Samarbetet mellan Sverige och EG har fortsatt atl utvecklas i posiliv riktning även pä en rad områden ulanför frihandelsavtalets ram. Elt av dessa områden är forskningssamarbelel, vars betydelse kommit atl öka. Sverige har sedan början av 1970-talel deltagit i ett 50-tal projekl inom det s. k. COST-samarbetet (europeisk ram för främjande av praktiskt lillämpad forskning och utveckling) och även tecknat avtal med EURATOM om fusionsforskningssamarbete. Det finns ett starki intresse bland svenska förelag ocksä för deltagande i EG:s egna forskningsprogram säsom ESPRIT (pä informalionsleknologiområdet), RACE (på telekommunikationsområdet) och BRITE (på basteknologiområdet). Elt ramavtal för forskningssamarbete mellan Sverige och EG förhandlades fram under år

1985 och undertecknades den 13 januari 1986. Avtalet Irädde i kraft ijuni

1986 efter riksdagens godkännande (prop. 1985/86:89, UU: 17, rskr.240). Som ell led i samarbetet har en gemensam forskningskommiité Sverige-EG tillsatts. Kommittén hade sitl första möte den 8 juli 1986.

En ny dimension i det europeiska forskningssamarbetet har lillkommil genom EUREKA-samarbetet där såväl EG- som EFTA-länder deltar. Hittills omfallar delta samarbete mer än 100 projekl. Sverige deltar i etl storl anlal av dessa.

Sverige överlog ordförandeskapet för EUREKA i och med ministermölei i London den 30 juni 1986 och överlämnade ordförandeskapet till Spanien vid EUREKA-ministermölel i Stockholm den 17 december 1986. Under ordförandeperioden har Sverige haft inte bara elt industriellt intresse av ulan även elt politiskt ansvar för att EUREKA-samarbetet ulvecklas på ell fruktbart säll.

Multilaterala handelsfrågor

Det multilaterala handelssystemet fortsätter att, trots en relafivt gynnsam konjunktur i OECD-områdel, vara utsatt för påfrestningar. Obalanser i handeln mellan de stora handelsnationerna, liksom fortsatla belydande 115

handels- och betalningsbalansunderskotl i t. ex. USA, ger god grogrund ål Prop. 1986/87: 100 protektionism. De gigantiska och växande överskotten av jordbruksvaror Bil. 5 har skapat starka konflikter på det internationella planet. U-ländernas skuldsituation visar inga tecken på att radikalt förbättras med fortsatta problem i handelsrelationerna mellan i- och u-länder som följd. En allvarlig utveckhng är att förtroendet för det multilaterala handelssystemet urholkals i många länder och att lösningar på handelspolitiska problem allt oftare söks på bilateral väg eller rentav genom unilaterala ingrepp i handeln.

För ett utrikeshandelsberoende land som Sverige är ett öppet och respekterat multilateralt handelssystem en nödvändighet. Den svenska regeringen verkar därför aktivt för att genom olika åtgärder, bl. a. inom ramen för internationella organisationer som det allmänna tull- och handelsavtalet (GATT), organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) och Förenta nationernas organ för handel och utveckling (UNCTAD), motverka protektionism samt lägga grunden för ytterligare frigörelse av handeln.

Ett viktigt led i dessa strävanden har varit att snarast möjligt få till stånd en ny multilateral handelsförhandling inom ramen för GATT. Vid ett ministermöte i Punta del Este, Uruguay, i september 1986 lyckades man, efter härda förhandlingar i centrala frågor som jordbrukshandel och handeln med Ijänster, uppnå ett enhälligt beslul om att lansera en ny GATT-runda.

Den nya rundan, som får namnet Uruguay-rundan, blir den åttonde i GATT:s hisloria. Den blir mer omfattande och komplicerad än någon av de tidigare förhandlingsrundorna. Minislerdeklarationen från Punta del Este upptar ett slort antal traditionella förhandlingsämnen som t. ex. tullar och kvantitativa handelshinder, skyddsklausuler, subventioner och handel med leko-varor. Deklarationen omfattar dessutom ett antal nya frågor såsom handeln med tjänster, handelspolitiska aspekter på immaterialrätt, inkl. varumärkesförfalskningar, samt handelsrelaterade investeringsvillkor. Problemen i den internationella jordbrukshandeln blir en annan cenlral förhandlingsfråga i den nya rundan.

Genom ministerbeslutet från Punta del Este har GATT-länderna bl.a. åtagit sig att inte vidta nya protektionistiska åtgärder ("stånd still") och alt avveckla de GATT-stridiga åtgärder ("roll back") som i dag är i kraft. Härigenom kan igångsättandet av förhandlingarna i sig hålla tillbaka den framväxande prolektionismen. Delta är enligt svensk uppfattning väsentligl. Sverige fäster också stor vikt vid att en reglering av tjänstehandeln nu blir föremål för multilaterala förhandlingar.

Förhandlingarna, som kommer att föras i Geneve, förutses kunna komma igång på allvar under början av år 1987. De skall enligt minislerbeslutel vara avslutade inom fyra år, dvs. vid utgången av år 1990.

Regeringen tillmäter det breda inlernalionella samarbetet inom OECD stor betydelse. På det handelspolitiska området utförs inom organisationen etl omfattande och viktigt arbele sorn syftar lill friast möjliga väridshandel. Beslutet om en ny GATT-runda ger en särskild dimension åt detta arbele. Det grundläggande arbete som for).går inom OECD på områden såsom 116

handeln med jordbruksprodukter, ijänsiehandel, integrering av utveck- Prop. 1986/87: 100 lingsländerna i det multilaterala handelssystemet kommer att ge betydande Bil. 5 bidrag lill GATT-förhandlingarna. Naturligen förväntas ocksä skeendet inom GATT ge viktiga styrande impulser till verksamhelen i OECD, bl. a. i handelskommittén, under de närmaste åren.

UNCTAD: s sjunde konferens kommer att äga rum i Geneve under juli 1987. Huvudämnena för konferensen kommer alt vara finansiella frågor, råvaror, internalionell handel samt problemen i de minst utvecklade länderna (MUL).

Den mer selektiva inrikining som den kommande konferensens dagordning fått överensstämmer med tankar som framförts sedan länge av Sverige. Det är inte minst viktigt att konferensen utmynnar i åtaganden som bidrar lill att komplettera och förstärka den nya GATT-rundan, vari u-ländernas handelspolitiska problem ulgör en väsentlig del.

Regeringen fäster fortsalt stor vikl vid del multilaterala råvarusamarbe-tet. De långsiktiga strukturella problemen på råvarumarknaderna har kommit atl överflygla de kortsiktiga svängningarna i råvarupriserna. Arbetet med prisslabiliserande avtal har också gått trögt. Vissa stora länders principiellt negativa inslällning lill sådana avtal har förstärkts genom utvecklingen inom den internationella tennorganisalionen. Tennrädets pris-stabiliserande operaiioner inställdes den 24 oklober 1985 sedan man misslyckats med atl hålla lennpriset inom bestämda ramar. Hitlills gjorda försök att finna en för samtliga inblandade parter - tennrädel, mäklare och banker - godtagbar lösning har varit fruktlösa. Sverige förespråkar i ökad ulslräckning andra former för samarbele på råvaruområdet säsom organisationer för forskning och utveckling eller organ med primär uppgifl all främja informalions- och åsiktsutbyte mellan producenter och konsumenter.

UNCTAD:s sjunde konferens kommer att få stor belydelse för att bestämma inriktningen på det fortsatla multilaterala råvarusamarbetet.

Sverige åtog sig under förhandlingarna år 1984 rörande del nuvarande sockeravlalet alt på sikl siräva efter att skapa utrymme för en imporl av socker svarande mol 10-15% av konsumtionsbehovet. Då den nuvarande produklionen av socker ger underlag för arbetstillfällen som är värdefulla från regionalpolitiska synpunkier måsle hänsyn härtill tas när det gäller den takt i vilken detta imporlutrymme kan stå till förfogande. Åtagandet kvarstår som riktlinje för Sveriges arbele inom GATT och UNCTAD.

Cxportfrämjande insatser

Den svenska exporten har under senare år utvecklats på ett förhållandevis gynnsamt sätt. Del är dock viktigt atl vidmaklhålla exportanslrängning- arna och därigenom bidra lill att få bukt med de långsiktiga obalanserna i Sveriges ekonomi. Med tanke på dessa långsiktiga behov finns det anled ning atl från slalens sida lillsammans med näringslivel kontinuerligt verka för att exportfrämjandel utvecklas. En väsenllig uppgift blir alt ideniifiera områden, branscher och länder där slatliga insatser kan ha slor effekt. Huvudansvaret för att den svenska exporten utvecklas tillfredsställande 117

ligger naluriigen hos de svenska förelagen. Den allmänna ekonomiska Prop. 1986/87: 100 polifikens utformning i fråga om bl. a. kostnadsutveckling och konkurrens- Bil. 5 krafl spelar självfallet en avgörande roll. Statlig medverkan i del exportfrämjande arbetet, framför allt i det inledande skedet, har dock belydelse för att uppnå exporlframgängar. Härigenom skapas bättre förutsättningar för företagen att själva öka sina exportansträngningar.

Tjänstesektorn internationaliseras allt mer och får än störte betydelse i framtiden. Exporten kan ske i form av Ijänsteleveranser eller syslem där varor och ijänster kopplas samman. Det exportfrämjande arbelet har anpassats härtill.

Det finns en betydande utvecklingspolential hos de små och medelstora företagen. Satsningen på exporlfrämjande stöd till sådana förelag kommer atl fortsätta på en hög nivå.

Fortsalt stor uppmärksamhet i exportfrämjandearbetet ägnas OECD-områdel, där våra största handelspartner finns. Europa är den viktigaste exportmarknaden för svenska produkter. Det är också väsentligl att anslrängningarna riktas mot Stilla Havsområdet.

Exportfinansiering

Under senare år har mänga u-länder och ett antal statshandelsländer drabbats av betalningsproblem. Efterfrågan på kapitalvaror och nya projekt har minskat genom att dessa länder tvingats skära ner sin import. På de kredilvärdiga marknaderna har konkurrensen skärpts. Finansieringen av exporten har därvid blivit ett allt viktigare konkurrensmedel. Frän svensk sida läggs stor vikt vid de anslrängningar som görs i olika fora alt stävja en osund utveckling av den internationella kreditkonkurrensen.

Kapitalvaror och projekt ulgör en slor del av den svenska exporten. Det är viktigt all svenska exportföretag kan erbjudas stöd som i huvudsak är jämförbart med vad de ulländska konkurrenterna erhåller. Exportkreditnämndens (EKN) garantigivning är av stor betydelse härvidlag. EKN har från årsskiftet 1986/87 fått möjlighel att erbjuda exportkreditgarantier i utländsk valuta (prop. 1986/87:23, NU 6, rskr. 26). Sådana krediter kan minska företagens kursrisker och därmed underlätta exporl.

Betalningsproblemen har lett lill aft EKN tvingats betala ut betydande belopp i skadeersättningar. De utestående fordringarna har vuxit. Återvinningarna har dock ocksä ökat. Bl.a. för att undvika negaliva effekter på den internationella handeln är det viktigt alt överenskommelser nås om skuldkonsolideringar som kan bidra till atl återställa skuldländernas belalningsförmåga. Under budgetåret 1985/86 har Sverige deltagit i ett flertal multilaterala överenskommelser om skuldkonsolideringar. På basis av dessa har sex bilaterala avtal slutits mellan Sverige och enskilda skuldländer. Under innevarande budgetår beräknas skuldkonsolideringarna ligga på en fortsatt hög nivä.

Bilateralt samarbete

Bilalerala kontakter pä det handelspolitiska, ekonomiska och kommer siella omrädet mellan Sverige och andra länder fortsätter att öka i omfatl- 118

ning. Del statliga engagemanget i form av minislerbesök och delegationsre- Prop. 1986/87: 100 sor med officiell medverkan spelar en stor roll i handelsfrämjandet främsl Bil. 5 vad avser statshandelsländer och u-länder. Med mänga av dessa länder har Sverige ingåtl bilaterala handels- eller samarbelsavlal. Flertalet av avtalen förutser regelbundet återkommande möten, t. ex. blandade kommissions-möten.

Under år 1986 har kommissionsmöten avhållits med statshandelsländerna i Östeuropa samt med Japan, Irak, Kina, Brasilien, Indien och Mexico. Handelskonsultationer har vidare ägt rum med Kina i enlighet med särskilt avtal. Ett möte inom ramen för det tekniska samarbetet med Cuba har också genomförts. Ett nytt handelsavtal har slufits med Marocko.

På grund av bl.a.oljeprisfallet har den ekonomiska tillväxttakten i de oljeproducerande länderna markanl avtagit med bl. a. åtstramning av importen som följd. Dessa länder liksom många andra stater med ekonomiska problem har dock ofta en stor utvecklingspolential och kan därför vara intressanta samarbetspartners för Sverige.

Förslag om atl ingå nya avtal reses emellanåt som en följd av en politiskt betingad önskan i många länder att reglera frågor om handel och ekonomiskt samarbete i en mellanstallig ram. Sveriges inslällning lill handels-och samarbetsavtal är dock fortsatt försiktig bl.a. med hänsyn till den administrativa belastning avtalen kan medföra. Många frägor kan lösas genom ad hoc-koniakter på ministernivå. Huvudparten av Sveriges handelsförbindelser regleras som fidigare av muhilaterala överenskommelser.

Ansträngningarna atl minska underskottet i handeln med Östeuropa har fortsalt. Fallande oljepriser och minskande valutainkomster har dock lett till att internhandeln inom de socialistiska ländernas ekonomiska samarbetsorganisation (SEV) har ökat i betydelse pä bekosinad av importen från Sverige och andra OECD-länder. Östeuropas andel av Sveriges utrikeshandel har under året minskat på såväl import- som exportsidan.

Den långfristiga handelsöverenskommelsen med Sovjetunionen förlängdes genom skriftväxling den 15 april 1986 att gälla t. o. m. år 1995. Med Tyska Demokraiiska Republiken (DDR) slöts år 1986 en överenskommelse om program för atl främja och utveckla samarbetet mellan länderna ifråga om ekonomi, handel och industri.

USA är lillsammans med Västtyskland Sveriges största exportmarknad. Importen från USA av bl.a. teknologi är av stor betydelse för svensk industri. De stora underskotten i USA:s handelsbalans under senare år har givit upphov till starka protektionistiska stämningar i kongressen och inom branscher med strukturproblem. Efter det att Sverige med hänvisning till GATT-reglerna har avvisat uppmaningar från USA alt frivilligt begränsa stålexporten dil, har enskilda svenska ståltillverkare anklagals för otillåtna affärsmetoder och för att ha mottagit stafliga subvenfioner.

Handeln med Japan karaktäriseras av betydande svenska underskott. Japanska liberaliseringsåtgärder och yenens uppgång bör framdeles kunna ge utslag i form av ökad svensk export till Japan.

119¶FN:s ekonomiska kommission för Europa (ECE) Prop. 1986/87: 100

Bil 5 ECE, som omfattar Väst- och Östeuropa samt Canada och USA, behandlar frågor om handel, ekonomiska prognoser, statistik, energi, olika industribranscher, miljövård, byggnadsfrågor och transportfrågor. Sverige deltar aklivt i arbelet på samtliga områden. FN:s finanskris har framtvingat vissa neddragningar i verksamhelen.

Tullfrågor m.m.

Sverige deltar i det internationella tullsamarbetet, främsl inom ramen för Tullsamarbetsrådet (Customs Co-operation Council - CCC) i Bryssel. Rådet antog ijuni 1983 en konvention om en ny, gemensam varunomenkla-lur (Harmonized Syslem). Riksdagen har godkänt Sveriges anslutning till konventionen (prop. 1986/87: 53, SkU 13, rskr. 32). Systemet avses träda i kraft den 1 januari 1988. Det omfattande arbetet med alt överföra denna nomenklatur till svensk lagstiftning och utarbetandet av andra bestämmelser i samband härmed pågår.

Förhandlingar mellan EFTA-länderna och EG-kommissionen om införande av ett enhetligt tulldokument (Singie Administrative Document, SAD) har nyligen avslutats. Dokumentet skall användas i handeln mellan EFTA-länderna inbördes samt i handeln mellan EFTA-länderna och EG såväl vid exporl, transit som import. Överenskommelsen har formen av en konvenlion, som kommer atl för svensk del underställas riksdagen för godkännande. Avsikten är att enhetsdokumentet skall börja användas den 1 januari 1988. EFTA-länderna och EG-kommissionen förhandlar också om gemensamma transitbestämmelser. Avsiklen är även i detta fall att bestämmelserna skall kunna träda i kraft den 1 januari 1988.

För att förhindra att Sverige utnyttjas som genomgångsland för handel som är illegal i andra länder, har regeringen förordnat om förbud mot viss utförsel (SFS 1986: 89). Förordningen gäller vissa högleknologiska produkler om dessa tillverkats i utlandet och är underkastade exportrestriktioner där.

För alt underlätta tullverkels arbele i syfte att förhindra organiserad smuggling och ekonomisk brottslighet pä tullområdet har förhandlingar förts med ett antal länder. Tullsamarbetsavtalen med Nederiänderna och Storbritannien har trätt i kraft. Förhandlingar har förts på detla område med USA och skall inledas med Spanien.

En översyn av Sveriges syslem med lullpreferenser mot u-länderna (Generalized System of Preferences - GSP) har genomförts. Därvid har vissa förbättringar införts i systemet. Sålunda har regeringen under hösten 1986 bl. a. fattal beslut om att importen till Sverige av alla varor med ursprung i de minsl utvecklade länderna skall ges tullfrihet utan undanlag förutsatt att länderna uppfyller ställda krav. Dessa länder, för närvarande 40 stycken, är en av FN officiellt erkänd grupp utvecklingsländer med särskilt behov av internationellt stöd.

Regeringen uppdrog år 1985 äl kommerskollegium alt genomföra en dumpningsundersökning beträffande imporlen av spånskivor från Polen

och Tjeckoslovakien. Sedan kollegiel i sin undersökning konstaterat alt Prop. 1986/87: 100 importen varit dumpad och skadat svenska spånskiveindustri godkände Bil. 5 regeringen i november 1986 åtaganden om höjda priser från berörda exportförelag i de båda länderna.

Skyddssystemet på tekoområdet

Mullifiberavtalel, ett inom GATT upprättat specialavtal som utgör en ram för huvuddelen av världens texfilbegränsningar, föriängdes den 1 augusli 1986 med ytteriigare fem år, t. o. m. den 31 juli 1991 (MFAIV). Regeringen beslöt den 11 september 1986 att Sverige skulle ansluta sig till det förlängda mullifiberavtalel. Undertecknandet av föriängningsprotokollet ägde rum den 20 september 1986.

Under MFA-förhandlingarna har från svensk sida framhållits all Sverige i kommande bilalerala avtal avser ge u-ländernas tekoprodukter slörre uirymme på den svenska marknaden. I synnerhet skall de minst utvecklade u-länderna samt nya och små exportöriänder beredas ökade avsättningsmöjligheter. Sveriges framtida bilalerala begränsningsavtal kommer alt anpassas i denna riklning.

Sverige ingick under MFA IILs giltighetstid 16 bilalerala lexlilbegräns-ningsavtal, som börjar löpa ul fr.o.m. årsskiftet 1986/87. Del sista av dessa gäller t, o. m. den 30 november 1988.

Syflel med den svenska tekopolitiken är all skapa en pä sikt livskraftig induslri som kan slä på egna ben och för vilken handelspolitiska skyddsåtgärder inte behövs. Under ännu en lid måste dock exiraordinära insalser lill stöd för tekoproduktionen bibehållas. Den svenska industrin bör alltså redan nu rikta in sig på ett läge där handelspolitiska skyddsåtgärder inte kan påräknas i den omfattning som för närvarande gäller.

Åtgärder mot Sydafrika

Den svenska Sydafrikapolitiken har skärpts ytterligare under år 1986. En ny lag om förbud mol införsel av jordbruksvaror från Sydafrika irädde i kraft den 1 januari 1986 (SFS 1985: 1050). Därmed har importen av bl.a. sydafrikanska frukter och grönsaker upphört. Från samma datum gäller också en skärpt slraffskala i lagen (1971: 176) om vissa inlernationella sanktioner (SFS 1985: 1053). Vidare fick kommuner och landslingskommuner rätl all vid upphandling vidta bojkoltålgärder mol Sydafrika (SFS 1985: 1052, föriängd genom SFS 1986: 1394).

Den 1 april 1986 irädde skärpta visumbeslämmelser för sydafrikanska medborgare i krafl (SFS 1986: 131). Förbud mot att överiåla och upplåta palenl eller tillverkningsrälligheter till sydafrikanska eller namibiska företag utan regeringens fillstånd infördes den 1 juli 1986 (SFS 1986: 257).

Vad avser handeln med Sydafrika har fr. o. m. den 1 juli 1986 både importen och exporten licensbelagts (SFS 1986:521). Därutöver har de politiska partierna i ell gemensamt uttalande riktal en uppmaning fill svenska företag atl söka finna andra marknader och leverantörer än de sydafrikanska. 121

Handelsutbytet med Sydafrika har kraftigt reducerats. Importen har Prop. 1986/87: 100 under försia halvåret 1986 minskat med ca 75% jämförl med samma period Bil. 5 årel innan och exporten med nästan 30%. Sydafrikas andel av Sveriges lotala export ulgör endast 0,3%. Motsvarande lal avseende importen är 0,06%.

Krigsmaterielkontroll

Vid årsskiftet 1985/86 omfattade krigsmaterielinspeklionens kontroll av tillverkningen av krigsmateriel i landet 126 enskilda tillverkare. Tillverkningsvärdet för år 1985 var 4 815 milj. kr. (1984 - 5 039 milj. kr.).

Under år 1986 har ca 2 100 ansökningar om utförsel behandlats. Värdet för de under året beviljade utförselfillständen, som i en del fall också avser export för flera följande år, uppgick till ca 4 200 milj.kr. (1985 - 3 120 milj. kr.).

Jämfört med är 1984 minskade krigsmaierielens andel av Sveriges totala export under år 1985 med 0,08 procentenheter från 0,90 till 0,82%.

Den parlamentariskt sammansatta rådgivande nämnden för frågor som rör krigsmaterielexport har under år 1986 sammanträtt nio gånger och det tekniskt-vetenskapliga rådel som bislär krigsmaterielinspektionen vid bedömningen av frågor om avgränsning mellan civil och militär materiel två gånger.

En särskild redogörelse för den svenska krigsmaterielexporten under år 1986 kommer atl lämnas riksdagen under vären 1987.

E 1. Kommerskollegium

1985/86 Utgift 35 323 163 1986/87 Anslag 35 274 000 1987/88 Förslag 36 245 000

Kommerskollegium är central förvaltningsmyndighet med uppgift atl handlägga frägor om handelspolitik och utrikeshandel samt vissa frågor i samband med näringsrältsliga reglerirrgar och inrikeshandel. Kollegiet leds av en slyrelse. Chef för kollegiel är en generaldirektör, som är styrelsens ordförande.

Till kollegiet är knutet etl handelspolitiskt råd, etl krishandelsråd och en CECA-nämnd samt rådgivande nämnder för revisorsfrågor resp. tolk- och översätlarfrägor.

Inkomster vid kommerskollegium, som redovisas på statsbudgetens inkomstsida under inkomsttitel, beräknas lill sammanlagi 10,4 milj.kr.för budgetåret 1987/88 (1985/86 9,5 milj. kr.).

Kommerskollegium

Enligt vad kollegiet redovisar i sin anslagsframställning har även under del

gångna ärel en fortsatt ökning skelt av kollegiels uppgifler såväl volym- 122

mässigt som i fråga om ärendenas komplexitet och omfattning. För de Prop. 1986/87: 100 närmast följande åren kan främst på grund av den handelspolifiska utveck- Bil. 5 lingen förutses atl ökade anspråk kommer atl slällas på kollegiel. En ökning väntas även vad gäller anlalet ansöknings- och lillsynsärenden bl. a. inom revisorsverksamheten. Uiöver de anspråk som utifrån kan komma all slällas på verket finns planer pä etl anlal ulvecklingsprojekt av framförhållande karaktär. Sammantaget med tidigare och fortsatta resursneddragningar föranledda av statsmakternas besparingskrav inger enligt kollegiet den redovisade arbetssituationen oro inför framtiden. Kommerskollegium föreslår i sin anslagsframställning bl. a. följande:

1. Huvudförslag budgetåret 1987/88 34 950 000 kr. Utgiftsminskningen följer det treåriga huvudförslag som fastställdes inför budgelåret 1985/86 och uppgår för budgetåret 1987/88 lill 1%.

Reduceringen beräknas genomföras genom rationaliseringar och omprioriteringar. Besparingarna vad gäller den personalminskning som blir aktuell beräknas kunna genomföras i samband med naturlig avgång.

2. För fortsatt framtagande av en årlig översikt av den svenska utrikeshandelns utveckling hemsläller kollegiet all medel anvisas dels under anslaget E 1. Kommerskollegium (100 000 kr.), dels under anslaget E 2. Exportfrämjande verksamhet (350 000 kr.).

3. För anslagsposten Kontanlbidrag lill Stiftelsen Öst Ekonomiska Byrån beräknas, i enlighel med av sliftelsen till kollegiet ingiven anlagsfram-slällning, 685 000 kr.

4. För beredskapsplanering hemsläller kollegiel atl 110 000 kr. anvisas under fjärde huvudtiteln, anslaget G 2. Civil ledning och samordning.

1986/87

Beräloiad ändring 1987/88

Föredraganden

Personal

Anslag

1. Förvaltningskost-

nader

29 796 000

761 000(1)

(därav löne-

kostnader)

(26 812 000)

822 000)

2. Lokalkostnader

4 743 000

197 000

3. Kontantbidrag till

Stiftelsen öst

Ekonomiska Byrän

665 000

13 000

4. Stipendier avseende

europeiska integra-

tionsfrågor

70 000

35 274 000

971 000

(1)Besparing om 100 000 kr. har beräknats under ''övriga förvaltningskostnader''.

123 Föredragandens överväganden Prop. 1986/87:100

Ril 5 Jag godtar kommerskollegiets förslag om en planenlig real minskning av "' • -'

utgifterna för budgetårel 1987/88 enligt del ireåriga huvudförslag som

fastlades inför budgeläret 1985/86. Jag beräknar besparingen för kollegiels

verksamhet lill denna del under budgetåret 1987/88 till 360 000 kr.

I del budgetläge som för närvarande råder anser jag emellertid atl ytterligare besparingar måsle genomföras i kollegiets verksamhet. Mot denna bakgrund anser jag alt beslutet om alt försöksvis ge ut en årlig översikt av den svenska utrikeshandelns utveckling bör omprövas. Försöksverksamheten i dess nuvarande form, som pågått sedan budgetåret 1984/85, bör således enligt min mening upphöra. Jag vill dock i sammanhanget anföra att utrikeshandeln oc:h de handelspolitiska frågorna även framgent kommer att analyseras i anslutning till del arbete som bedrivs inom ramen för finansdepartementels långtidsutredning och att kollegiel dellar i arbetet på della område. Frågan om resurser härför får prövas särskilt. Med anledning av ovanstiiende har jag således inle beräknai medel för en årlig översikt av nämnda slag under kommande budgetär. För budgeläret 1987/88 innebär detta dels en reducering av kollegiets anslag med 100 000 kr., dels att särskilda medel för ändamålel inte heller har beräknats under anslaget E 2. Exporlfrämjande verksamhet.

Med hänvisning lill budgetläget villjag också framhålla alt möjligheterna att ställa extra medel till förfogande :För kollegiels verksamhel kommer att vara synnerligen begränsade framöver. I den mån behov av ytterligare resurser uppstår hos kollegiel, får dessa tillgodoses genom omprioriteringar.

Beträffande Stiftelsen Öst Ekonomiska Byrån framfördes i budgelpropositionen för budgetåret 1986/87 att man bör sträva efter att statens bidrag — utöver bestridandet av den verkställande chefens lönekosinader - skall Utgå med ett kontantbelopp som är lika stort som, och ej större än, sliftelsens abonnemangsinläkler. Jag nolerar all differensen mellan abonnemangsintäkterna och kontantbeloppet nu har minskat.

Kollegiets beredskapsplanering och medel härför kommer alt behandlas i 1987 års tolalförsvarsproposition. Jag avser därvid också alt anmäla frågan om funktionen utrikeshandel.

Chefen för finansdepartementet har lidigare i dag (bilaga 1, avsnillel Särskilda frågor) lämnal förslag om etl nylt system för övertöring av anslagsmedel mellan budgelår. Kommerskollegium bör ingå i försöksverksamheten med överföring av anslagsmedel fr. o. m. budgetåret 1987/88. Medel för kollegiets förvaltningsulgifler bör därför anvisas under ramanslag.

Hemställan

Jag hemsläller att regeringen föreslår riksdagen

atl till kommerskollegium för budgetåret 1987/88 anvisa etl ramanslag av 36 245 000 kr.

124¶E 2. Exportfrämjande verksamhet

Reservation 98 039 682(1)

224 381 485 233 575 000 232 030 000

1985/86 Utgift 1986/87 Anslag 1987/88 Förslag

Prop. 1986/87: 100 Bii. 5

(1)Varav ca 65 milj.kr. beslut.

är disponerade genom tidigare

Inledning

Under detta anslag beräknas medel för den exporlfrämjande verksamhel som Sveriges exportråd antingen själv utövar eller planerar och leder inom handelssekreterarorganisationen och utrikesrepresentationen.

Följande myndigheter/organ och anslag omfattas av exportfrämjande verksamhel.

Departement

Anslag

Myndighet/organ/verksamhet

Utrikesdeparte-

1¶Utrikesförvaltningen (del av

mentet

anslaget)

2¶Exportfrämjande verksamhet

3¶Exportkreditnämnden, täckande av vissa utgifter för skadeersättningar

5¶Interamerikanska utvecklingsbanken

Finansdeparte-

4¶Exportkreditbidrag

mentet

Jordbruksdeparte-

2¶Stöd till turism och rekreation (del

mentet

av anslaget)

Industri-

6¶Kostnader för statsstödd

departementet

exportkreditgivning genom AB Svensk

Exportkredit B 7 Kostnader för statsstödd

exportkreditgivning avseende export

av fartyg m. m. B 8 Ersättning för extra kostnader för

förmånliga krediter till u-länder B 10 Industripolitiska åtgärder för

tekoindustrin

(del av anslaget) B 11 Bransctifrämj ande åtgärder

(del av anslaget) B 12 Småföretagsutveckling

(del av anslaget)

För budgetårel 1986/87 har ca 490 milj. kr. beräknats för exportfrämjande verksamhet under tredje huvudtiteln. Av utrikesförvaltningens verksamhet kan i storleksordningen 20% beräknas avse åtgärder med exportfrämjande inslag. Delta motsvarar omkring 230 milj. kr.

Under sjunde huvudtiteln har 1 000 kr. förts upp under anslaget till Exportkredilbidrag avsett för slöd lill exportföretag som har orsakals ränteförluster i samband med exportkredilavtal som har ingåtts före år 1982.

Under nionde huvudliteln har förts upp 80,4 milj. kr. under anslaget Stöd fill turism och rekreation. Närmare hälften härav utgör en stimulans av tjänsteexport.

125¶Under lolfte huvudliteln har ca 17 milj. kr. förls upp för branschfräm- Prop. 1986/87: 100 jande åtgärder för bl. a. träbearbetande induslrin. Vidare finns medel anvi- Bil. 5 sade för särskilda industripolitiska insalser för tekoindusirin, 80 milj.kr. Båda dessa program har exportfrämjande inslag. Statens induslriverk, som har ansvar för branschinsatserna, skall enligt föreskrifierna samråda med Sveriges exportråd i fråga om exportfrämjande åtgärder. Sveriges exportråd verkställer delvis de beslutade insatserna. Under anslagen lill Kostnader för statsstödd exportkreditgivning genom AB Svensk Exportkredit beräknas 420 milj.kr., fill Kostnader för statsslödd exportkreditgivning avseende export av fartyg m. m. bei-äknas 200 milj. kr. och till Ersättning för extra kosinader för förmånlig kredilgivning till u-länder 140 milj.kr. Vidare tas delar av anslaget fill småföretagsutveckling i anspråk för olika exportfrämjande aktiviteter.

De på detta sätt beräknade samlade ulgifterna för exportfrämjande åtgärder över statsbudgeten för budgetåret 1987/88 uppgår lill ca 1 430 milj. kr., varav för exportkrediter 760 milj. kr.

Organisation

Sveriges exportråd inrättades den 1 juli 1972 genom avtal mellan svenska staten och Sveriges allmänna exportförening. Inom exportrådet är tillsatt en särskild nämnd med uppgift atl besluta om slöd till svensk projeklexport. Vidare har tillsatts en styrgrupp för svensk bygg- och energiexpori.

Exportrådets uppgift är alt som cemtralt organ planera, samordna, marknadsföra och genomföra åtgärder för att främja svensk export. Sveriges exportråd planerar och leder den exportfrämjande verksamheten dels vid den specialiserade kommersiella ullandsrepresentalionen, dvs. handelssekreterarna och de handelskammare i utlandet - Sao Paulo och New York - som har slutit samarbetsavtal med rådet, dels inom ulrikesrepresenlationen.

Det finns för närvarande 21 handelssekreterartjänster inrättade. Av dessa är två placerade i Nordamerika, nämligen i Chicago och i Toronto. I Europa finns 14 handelssekreterare, nämligen i Bryssel, Budapest, Dussel-dorf, Haag, Helsingfors, Köpenhamn, London, Madrid, Milano, Oslo, Paris, Prag, Wien och Zurich. På övriga industrilandsmarknader finns handelssekreterare i Melbourne och Tokyo. Tre handelssekreterare finns i ulvecklingsländer, nämligen i Caracas, Jeddah och Mexico City. Filialkontor finns i Allanta, Detroit, Hamburg, Los Angeles, Montreal, New York, Stuttgart och Vancouver. Under vå)-en 1987 flyttar handelssekreteraren i Melbourne till Sydney. Ett anlal utlandsmyndigheter i länder med särskilt intressanta marknader har givits en särskild kommersiell kompetens och tar - liksom handelssekrelerarna - betalt för vissa av sina exportfrämjande tjänster. Samtliga ambassader, liksom även vissa konsulat, ger allmän exportfrämjande service.

Sveriges exportråd och handelssekreterarna sysselsätler 200 resp. 227 årsanställda. Hos handelssekreterarna ulgörs personalen, förutom av han delssekreterare, av marknadssekreterare, praktikanter (marknadsassi stenter) och biträdespersonal. 126

Verksamheten och dess finansiering Prop. 1986/87:100

Ril 5 Sveriges exportråds och handelssekrelerarnas verksamhet drivs i form av

projekt. Projekien planeras och följs upp per marknad och per bransch/affärsområde. Ell projekt kan beslå av exportservice, exportaklioner eller exporluppdrag. Med exporlservice avses de tjänsler som ulförs avgiftsfritt, t. ex. rådgivning till företag och enklare varuförfrågningar liksom viss uppsökande och initiativtagande verksamhet. Exportaktioner omfattar bransch-, land- eller temabundna kollektiva aktiviteter som stödjer företagens exportansträngningar. 1 exportaktioner ingår också bl. a. ålgärder som särskilt stödjer små och medelstora företag i deras exportarbete. Uppdragsverksamheten omfaltar tjänster som utförs på särskild beställning och mot särskild avgift för enskild uppdragsgivare.

Verksamhelens finansiering är delad mellan siaten och näringslivet. Staten bidrar enligt det nu gällande avtalet om Sveriges exportråd (prop. 1979/80:16, NU 20, rskr. 95) till exportrådets finansiering med eU belopp som motsvarar beräknad skillnad mellan rådels kostnader för exportservice till företag med export av mindre omfattning och rådels abonnemangsintäkter från dessa förelag. Vidare ställer staten enligt nämnda avtal medel lill förfogande för rådets uppgift att planera och leda handelssekreterarnas verksamhel och exportfrämjande verksamhet inom ulrikesrepresenlationen. Handelssekrelerarnas exporlservice finansieras med slatliga medel. Flertalet för stat och näringsliv gemensamma exportaktioner finansieras i regel efter fördelningen 40/60.

Näringslivets bidrag till finansieringen av Sveriges exportråd ulgörs av abonnemangsavgifter. Abonnemang är en förulsältning för all fä stadigvarande lillgång lill Sveriges exportråds, handelssekreterarnas och utrikes-repi-esentationens tjänster. Delsamma gäller handelskammare i ullandel som har slutit samarbelsavlal med exportrådel. Rådet kan dock lämna vissa inledande tjänster till annan än abonnent. Abonnemang påverkar inte prövningen om slöd till svensk projektexport eller till svensk bygg- och energiexport. Näringslivets medverkan i finansieringen ulgörs också av uppdrag mot särskild avgift i Sverige eller i ullandel.

Vissa medel under anslaget är avsedda för att främja svensk projektex-pori (prop. 1978/79:123 bil. 2, NU 59, rskr. 415) saml för stafligt slöd fill konsultföretag (prop. 1984/85:110, NU 33, rskr. 358).

127¶Sveriges exportråd

Medelsbehov (1 OOO-tal kr.)

Prop. 198( Bil. 5

3/87: 100

Verksamhet

1985/86

1986/87 budget

Beräknad

ändring

budget utfall

Exportrådet

Föredraganden

Exportservice

Anslag

Övriga intäkter

80 920 25 000

80 920 26 784

105 182 28 000

+19 955 -2 000

+ 5 248 + 2 000

Exportaktioner Anslag

Övriga intäkter

107 009(6) 70 000

121 240(1)

(6)

64 693(2)

89 323(6) 70 000

+5 089(6) +7 000

- 1 293

- 2 000

Exportuppdrag

Anslag

Övriga intäkter

1 75 000

1 64 484(2)

1 65 000

+ 7 000

Stöd till svensk projektexport m. m. Anslag

25 200

30 057(3)

31 200

+ 500

- 4 000

Till regeringens

disposition

Anslag

11 370

-7 836(4)

7 870

+ 787

- 1 500

Ränteintäkter

m. m.

Övriga intäkter

-

5 506

3 000

-

Summa medelsbehov

Anslag

224 500(6)

224 381(5)

233 575(6)

4-26 331 (6) -1 545

(6) Övriga intäkter 170 000 161 467 166 000

Garantiramar

Svensk projektexport

Konsultstödet

35 000 5 200

35 000 of of 8 000 + 500 of

1 Varav 30,4 milj.kr. från budgetåret 1984/85. Härtill kommer 16,2 milj.kr, för vilka Sveriges exportråd har fattat beslut men inte lyft från anslaget.

2¶Avser inkomster från såväl företag som från statliga myndigheter.

3¶Varav 10,6 milj.kr. belastar reserverade medel.

4¶I detta ingår 300 000 kr. som utgör utbetalningar från anslagets reservation till kommerskollegium. Vidare har

11 722 765 kr. av Sveriges exportråd tillförts reserverade medel avseende bl.a. inte utnyttjade medel från tidigare budgetår.

5 Sveriges exportråd har för handelssekreterarna redovisat inte utnyttjade exportservicemedel om 2 610 350 kr. samt underskott om totalt 196 877 kr.

6¶Härtill kommer 5 milj.kr. från ar-nan huvudtitel.

128

Sveriges exportråd framhåller i sin anslagsframslällning att exportrådets Prop. 1986/87: 100 uppgift i första hand skall vara all som elt kunnigt och effekiivt serviceor- Bil. 5 gan stödja och komplettera företagens egna aktiviteter så att största möjliga export från Sverige uppnås. Tjänsteutbudets sammansättning sker ulifrån företrädesvis sådana kommersiella priorileringar som gynnar svensk export.

Sveriges exportråd avser atl även fortsätiningsvis prioritera OECD-marknaderna, särskilt Västeuropa. Marknader som Japan och USA får allt större del av exportrådets resurser, då dessa marknader betraktas som mycket lovande för svensk export. Utanför OECD-området görs särskilda insatser i Hongkong, Indien och Singapore.

Exportrådel prioriterar vissa branscher, bl. a. byggsektorn, energi, elektronik, skogsindustri, livsmedel och underleverantörer lill bilindustrin. Till dessa kan läggas de icke branschanknutna prioriterade områdena småföretagsprogrammet, tjänsteexport och projektbevakning. Pä del sistnämnda områdel övervägs ytterligare insatser.

Fr.o.m.budgelåret 1986/87 har de tidigare tre anslagsposterna för exportservice, exportaktioner resp. exportuppdrag slagits samman till en anslagspost, exporlfrämjande ålgärder. Exportrådel utgår från anslagsnivån för budgelåret 1986/87 vid sin prisomräkning om totalt 15 044 000 kr. Därutöver begärs 10 milj. kr. i huvudsak för etl antal marknadssekreterare inom utrikesrepresentationen för vilka tidigare har erhållils ersättning i särskild ordning samt för insatser av utvecklingskaraklär. Exportrådel anser det vara av vikt att sädana projekl kan genomföras men saknar resurser härför.

För exporlfrämjande åtgärder inom energiområdet har under en treårsperiod erhållils särskilda anslag från industridepartementets huvudtitel. Exportrådet förutsätier att detla blir fallel även kommande budgelär.

Exportrådel har presenterat behov av anslagsmedel även för budgetåren 1988/89 och 1989/90. Vidare har exportrådet föreslagit att huvudalternativet beräknas med 5% pä tre budgetär, där de tvä senare budgetåren belastas.

Exportrådets begäran om medel för svensk projektexporl om 25 milj. kr. grundar sig på en uppskattning av anslag för att infria gjorda åtaganden budgetåren 1984/85-1987/88. En oförändrad garantiram om 35 milj.kr. begärs.

För konsultstödet begärs en ökning av såväl anslagsmedel och garantiram om 500 000 kr. per år under de kommande tre budgetåren.

Vad gäller organisationsfrågor föreslår Sveriges exportråd att de olika styrgrupper som finns knutna till exportrådet behålls som värdefulla rådgivande organ. Beslut rörande verksamheten, t. ex, budgel, personal och samordning, bör enligt exportrådet fattas av rådets ledning och i erforderliga fall av dess styrelse. Beträffande ullandsorganisalionen söker exportrådel verka för en sädan som är anpassad till efterfrågan och marknadspotentialen. Förslag om evenluella förändringar kan komma alt lämnas till regeringen.

9 Riksdagen 1986/87. 1 saml. Nr 100. Bilaga 5

Föredragandens överväganden Prop. 1986/87:100

Handelsbalansen har under senare fid utvecklats i positiv riktning. Framgångarna på exportmarknaderna har emellertid ännu inte fört Sverige tillbaka till ett tillstånd av långsiktig, strukturell balans i utrikesaffärerna. Det är därför väsentligt att ytterligare ansträngningar görs för att öka den svenska exporten. Helt naturiigt ligger huvudansvaret på företagen för att exporten utvecklas tillfredsställande. Den av regeringen förda allmänna ekonomiska politiken har bl. a. till syfte att skapa gynnsamma förutsättningar för företagen i deras exportanslrängningar. De mer direkta statliga insatserna för att främja och stimulera svensk export är dock av väsentlig belydelse.

Sveriges exportråd har i sin verksamhetsplan angett vissa prioriterade marknader liksom branschområden och vissa icke branschanknutna verksamhetsområden. Jag delar i huvudsak exportrådets bedömning på dessa punkter. Samtidigt villjag liksom tidigare framhålla nödvändigheten av etl genomtänkt samspel mellan olika aktiviteter inom hela del område som päverkar våra exportansträngningar. Jag vill ocksä peka på betydelsen av långsikliga insatser på olika områden utan att nödvändig flexibilitet försvåras. Insatserna bör vidare koncentreras till betalningsstarka marknader.

Jag beräknar huvudförslaget fördelat över tre budgetår med 1% för 1987/88 och med 2% vardera för de två följande budgetåren. Pris- och löneomräkning minskat med huvudförslag om 1% beräknas till 8 455 000 kr. budgetåret 1987/88. Mot bakgrund av det statsfinansiella lägel är det angeläget att vidta besparingar även under detta anslag på statsbudgeten. Jag föreslår därför att 10 milj. kr. förs bort från anslaget som en besparing. Detla belopp kan fördelas med 4,5 milj.kr. på anslagsposten för exportfrämjande åtgärder (förslagsvis exportaktioner), med 4 milj. kr. på anslagsposten för stöd till svensk projektexport m.m.och med 1,5 milj.kr. på anslagsposlen till regeringens disposition. Därutöver föreslår jag att 20,3 milj. kr. förs bort från reservationen under anslaget säsom en besparing.

Vid min anmälan till förra årets budgetproposition anförde jag bl.a.att en översyn skulle vidtas avseende den framtida utformningen av den samlade exporlfrämjande verksamheten samt fördelningen mellan huvudmännen av kostnaderna för verksamheten. Översynen avseende kostnadsfördelningen har nu inletts och dess resultat kommer att redovisas för departementet under början av nästa år. Mot bakgrund av vad som därvid framkommer får därefter frågan om kostnadsfördelningen diskuteras med den andre huvudmannen för Sveriges exportråd.

Verksamheten svensk bygg- och energiexport bör kunna bedrivas på relativt sett motsvarande nivå som hittills även under budgetåret 1987/88. Denna verksamhet bör ses som en del av exportrådets totala verksamhet och därmed liksom hittills vägledas av exportrådets övergripande målsättning och lotala resurser. Jag har i denna fräga samrått med chefen för bostadsdepartementet och chefen för miljö- och energidepartementet.

Jag beräknar behovet av anslagsmedel ull svensk projektexport till 21,5 milj. kr. Utbetalningar under budgetåret 1987/88 avser åtaganden som

Bil. 5

gjorts av nämnden för slöd till svensk projektexporl såväl för det budgel- Prop. 1986/87: 100 året som för budgetåren 1984/85, 1985/86 och 1986/87. Garantiramen bör Bil. 5 enligt min mening uppgå till oförändrat 35 milj. kr.

Jag beräknar behovel av anslagsmedel till konsultstödet lill 5,7 milj. kr. Utbetalningar under budgetåret 1987/88 avser åtaganden såväl för det budgetåret som för budgetåren 1985/86 och 1986/87. Garantiramen bör enligt min mening uppgå till oförändrai 8 milj. kr.

Siödet lill svensk projeklexport och konsultstödet är utformat på likartat sätl. I syfle att skapa en störte flexibilitet och samröre mellan de två verksamhelerna villjag erinra om möjlighelen lill överföring av medel dem emellan i del fall en av verksamheterna belastas mer än den andra. Jag vill ocksä peka på möjlighelen alt disponera eventuellt återbetalade medel inkl. ränta inom ramen för konsultstödet resp. stödel till svensk projektexporl.

Jag delar exportrådels syn på värdet av de olika slyr- och referensgrupper som finns knulna lill exportrådet. Dessa grupper bör ses främst som rådgivande organ. Den verksamhet dessa grupper har att hanlera bör ses som delar av exportrådets lolala verksamhel och därmed som hittills vägledas av exportrådets övergripande målsättning.

Liksom exportrådet anser jag atl insalser av utvecklingskaraklär bör utgöra en naturlig del av exportrådets verksamhet. Jag är dock inte beredd all föreslå ökad medelsfilldelning för sådana insalser.

Förändringar i ullandsorganisalionen måsle vidlas från tid till annan för atl anpassa organisalionen lill marknadspotentialen och efterfrågan på olika lyper av ijänsler. Därvid är del av inlresse att nära följa handelsutvecklingen för alt kunna bedöma behovel av och fördelningen av olika insalser i syfle atl främja företags konkurrenskraft på utlandsmarknaderna. Förslag från exportrådets sida vad avser eventuella förändringar i ullandsorganisalionen får prövas i sedvanlig ordning. Exportrådet har under senare är medverkat till förstärkningar inom utrikesförvaltningen för exportfrämjande ändamål. Finansieringen har framför alll skelt med medel som exportrådet erhållit efter särskilda beslut. Jag delar exportrådets syn på det naturliga att finansiera dessa marknadssekreterare över exportrådels budgel. Jag är dock inle beredd alt föreslå ökal anslag härför.

Jag har beräknai vissa medel till regei-ingens disposition för särskilda exportfrämjande insatser av olika slag. Som exempel på sådana åtgärder kan nämnas särskilda exportaklioner, informafion och temporärt förstärkt kommersiell represenlalion i ullandel saml stöd till export av ijänsler frän slatliga myndigheter. Vidare ingår här ett engångsbelopp om 1,5 milj. kr. för manifestationer i samband med projektet Nya Sverige -88 i USA. Jag beräknar etl medelsbehov om 6,37 milj. kr. för att möjliggöra genomförandel av sädana åtgärder. Till detta kan läggas all medel ur den oinlecknade reservationen under anslaget ocksä kan användas för konkreta insatser.

För budgetåret 1987/88 beräknar jag elt medelsbehov av lolalt 232 030 000 kr. vilket är en minskning jämfört med innevarande budgetår. Därtill kommer medel att tillföras verksamheten genom omprioriteringar inom chefen för miljö- och energidepartementets verksamhetsområde.

131 Hemställan Prop. 1986/87: 100

Ril 5 Jag hemsläller att regeringen föreslår riksdagen alt

1. till Exporlfrämjande verksamhet för budgetårel 1987/88 anvisa ett reservalionsanslag av 232 030 000 kr.,

2. bemyndiga regeringen alt medge att utfästelser om stöd till svensk projektexport får lämnas till ett belopp av högst 35 000 000 kr.,

3. bemyndiga regeringen alt medge att utfästelser om stöd till konsultföretag får lämnas lill ell belopp av högst 8 000 000 kr.

E 3. Exportkreditnämnden, täckande av vissa utgifter för skadeersättningar

1985/86

Utgift

140 266 432(1)

1986/87

Anslag

1 000

1987/88

Förslag

1 000

(1) 119 915 491 kr. hänför sig til t kostnader som uppstod under budgetåret 1984/85. 127 374 059 kr. som hänför sig till budgetåret 1985/86 kommer att belas-ia anslaget 1986/87. Av tidigare ianspråktagna medel återbetalade EKN under budgetåret 1985/86 47 952 856 kr.

Exportkreditnämnden, EKN, har till uppgifl att mot eriäggande av premie erbjuda svenska exportörer skydd mot förluster i exportaffärer. EKN:s garanligivning för export av varor och tjänster bedrivs inom två system - normalgaranlisyslemei och del s. k. s/u-garantisystemel - för vilka gäller separata riktlinjer och ramar för risktagande. S/u-garantier innebär garantigivning vid särskilt samhällsintresse och garantigivning vid export av betydelse för u-ländernas ekonomiska utveckhng.

EKN:$ skrivelse om verksamheten m. m.

EKN har i skrivelse lill regeringen daterad den 9 oktober 1986 inkommit med en redogörelse för nämndens verksamhet under budgetåret 1985/86. Vidare ingår i skrivelsen en bedömning av det aktuella riskläget samt en prognos över verksamhetens framtida utfall. I skrivelsen sägs bl. a. att av riksdagen faslställda ramar torde vara tillräckliga, varför någon ändring av rambeloppen inte är erforderlig. EKN bedömer att den rörliga krediten hos riksgäldskontoret skulle behöva höjas med 400 milj. kr. till 3 700 milj. kr. För behov som kan uppstå när det gäller att utbetala skadeersättningar i utländsk valuta hemställer EKN om rätt att låna upp sådana valutor fill ett belopp molsvarande högst 500 milj. kr.

EKN pekar i sin skrivelse på att en rad öststaters och u-länders belal- ningsproblem leder fill ett stort antal skuldomförhandlingar och utbetal ning av betydande skadeersättningar. Samtidigt medför betalningsproble men minskade investeringar i de drabbade länderna, vilket i sin tur resul terar i minskad efterfrågan på exportkrediter och garanfier. EKN anser att 132

risken för fortsatta beialningsproblem och nya skuldomförhandlingar är Prop. 1986/87: 100 belydande beträffande många u-länder, vilkel leder lill en naturiig försik- Bil. 5 tighet hos kredii- och garantigivare. På ell par års sikl kan man knappasl förulse någon pålaglig förändring till det bättre. Garantigivningen för projektexporl, vilken utgör en väsentlig del av EKN:s garantigivning, möter även i fortsättningen en marknad med svag efterfrågetillväxl. Därmed vänlas både de nya garantiåtagandena och möjligheterna lill väsenlliga ökningar av premieinkomsterna bli begränsade. Insalser i form av ökad marknadsföring av garantier för korta krediler och för längre krediler på mer kredilvärdiga länder kan inte vänlas förändra denna utveckling avsevärl.

Underskollet i verksamheten uppgick under verksamhetsåret 1985/86 till drygt 200 milj. kr., vilkel inkluderar en orealiserad kursföriusl på ca 85 milj. kr. Räknal exkl. sådana garanlier som av EKN hänskjutits till regeringen för prövning, gick verksamheten ungefär jämnt ut. Enligt EKN:s normalprognos förulses underskott på ca 450 milj. kr. under verksamhetsåret 1986/87, ca 200 milj. kr. under 1987/88 och ca 100 milj. kr. under 1988/89. Om garantiåtaganden som tillkommit efter regeringsbeslut inte medräknas, skulle verksamheten i övrigl enligt normalprognosen visa underskoll för verksamhetsåret 1987/88 på ca 200 milj. kr. och för de följande verksamhelsåren visa överskott på ca 100 resp. ca 150 milj. kr.

EKN:s rörliga kredit hos riksgäldskontoret höjdes inför verksamhelsårel 1985/86 med 600 milj. kr. lill 3 300 milj. kr. Utnyttjandet ökade under verksamhetsåret med 333 milj.kr.till 1 866 milj. kr. Enligt EKN:s pessimistiska prognos skulle underskottet i verksamhelen under verksamhelsåren 1986/87 och 1987/88 tillsammans kunna uppgå till ca 2 000 milj. kr. EKN anser mol denna bakgrund att den rörliga kredilen skulle behöva höjas med 400 milj. kr. lill 3 700 milj. kr.

EKN hemsläller också om alt under verksamhetsåret 1987/88 få rätl all läna upp Ulländska valutor till ett belopp molsvarande högsl 500 milj. kr. för skadereglering som kan behöva ske för garantier i utländsk valula (se prop. 1986/87: 23, NU 6, rskr. 26). Behovel av upplåning lorde inledningsvis bli begränsat. Garantiåtagandena kan emellertid växa snabbi och en beredskap bör finnas hos EKN för atl kunna möla eventuellt plötsligt uppkommande behov.

EKN:s uteslående fordringar för verkställda skaderegleringar uppgick vid utgången av verksamhetsåret 1985/86 till ca 4 200 milj. kr. EKN:s ackumulerade underskott uppgick samtidigt lill ca 1 150 milj. kr.

Under verksamhetsåret 1985/86 minskade EKN:s utestående garantiåtaganden för normalgarantier medan åtagandena för s/u-garantier ökade nägot. EKN säger i skrivelsen alt om systemet med garantigivning i utländska valutor införs, avses garantiåtagandena i valutor avräknas mot ramarna i svenska kronor till dagskurs. Kvarvarande utrymme inom de av riksdagen fastställda rambeloppen lorde vara tillräckligt för all möla bäde exiraordinära garanlianspråk och vissa valutakurshöjningar fram till ulgången av verksamhetsåret 1987/88. Nägon ändring av rambeloppen är därför inle erforderlig.

EKN anför alt önskemål om en översyn av EKN:s investeringsgaranti- 133

10 Riksdagen 1986/87. I saml. Nr 100. Bilaga 5

syslem har framförls av elt antal företag. Inom investeringsgarantisysle- Prop. 1986/87: 100 met har sedan år 1968, då sysiemel infördes, endast ett fåtal utfästelser Bil. 5 beviljals. Ingen garantiförbindelse har utfärdats. Erfarenhelerna av systemet är således begränsade. EKN säger att de slutsatser man eventuellt kan dra är alt vissa villkor som ställs inom systemet är något för krävande och atl landbegränsningen och risktagandet är alltför begränsat. EKN anser därför atl behov finns av en omprövning av del svenska invesleringsgaran-lisystemet, särskilt om Sverige skulle ansluta sig till det nya inlernationella systemet för invesleringsgarantier. Multilateral Investment Guarantee Agency (MIGA).

När del gäller kursgarantisysternel, väntar EKN atl åiagandena kan komma atl öka någol. Någon höjning av rambeloppet på 2 000 milj. kr. bedöms dock inte nödvändig.

Mot bakgrund av synpunkter som framförls av fyra företag som är slora kunder hos EKN och Sveriges exportråd, har EKN vidlagil en rad åtgärder, bl.a. en sänkning av premienivån. EKN säger i skrivelsen alt man avser atl på nytt uireda frågan kring premier, karenstider och självrisker i ett sammanhang. När det gäller efterfrågan på garantigivning för krediter till betalningssvaga länder har denna till viss del kunnat lillgodoses genom s. k.globalgarantiavlal, dvs. avtal genom vilket en exportör förbinder sig att ansöka om garanti för i princip hela sin export, samt även genom uiökad flexibilitet i vad avser begränsade belopp vid sidan av dessa avtal. Denna fråga kommer att behandlas ytterligare på grundval av pågående utredning om s/u-syslemet.

Remissyttrande

Riksgäldskontoret har beretts tillfälle atl ytlra sig över EKN:s skrivelse. Riksgäldsfullmäklige framför i skrivelse den 23 oktober 1986 atl man inle har någol all erinra mol den av EKN begärda höjningen av den rörliga krediten med 400 milj. kr. lill 3 700 milj. kr. och del begärda bemyndigandet alt låna upp ulländska valutor lill ell belopp molsvarande högsl 500 milj. kr.

Föredragandens överväganden

EKN:s garanligivning är av slor belydelse för den svenska exporten, framför allt för slörre projekl och systemleveranser vilka utgör en viktig del av vår export. En EKN-garanli är ofta en avgörande förutsättning för atl sådan exporl skall komma till stånd, speciellt till u-lands- och öststats-marknader. Det är mot den bakgrunden väsentligl atl EKN även fortsättningsvis får möjlighet atl ge garantier i betydande omfattning för exporl lill sådana länder. Riskerna i garantigivningen har dock ökal väsentligt under senare år. EKN:s verksamhel innebär därför en svår avvägning mellan uppgiften att ge ett rimligl stöd till e.vporten, i huvudsak jämförligt med det som det stora flertalet ulländska konkurrenter erhåller, och uppgiften atl begränsa slatens förlustrisk.

Många länder står inför mer eller mindre akuta beialningsproblem. Anla- 134

lel länder som tvingats konsolidera sina skulder har ökal betydligt. Den Prop. 1986/87: 100 belaslning som dessa konsolideringar medfört och kommer alt medföra har Bil. 5 lell lill slor försiktighet hos den industrialiserade världens långivare. Risk finns för alt alllför stor återhållsamhet med krediler och garantier fördjupar betalningsproblemen och leder till en minskning av den inlernalionella handeln. Därför försöker Sverige i samverkan med andra länder att förbättra samordningen vid hantering av komplicerade skuldkriser och alt åsladkomma realistiska konsolideringar som kan minska de negativa återverkningarna pä den inlernalionella handeln. För de fattigaste och mest skuldlyngda u-länderna har särskilda insatser bedömis nödvändiga, bl. a. belalningsbalansslödet som syftar lill all åsladkomma mer långsikliga lösningar på dessa länders skuldproblem.

Ökade återvinningar av utestående fordringar har bidragit till atl förbättra nämndens resultat. Jag anser del viktigt att fortsatta anslrängningar görs på delta omräde.

Genom riskdelning med exportföretag och banker kan EKN medverka till fortsatt garanligivning pä vissa marknader som är av slor betydelse för de svenska exportföretagen. EKN har pä della område redan vidtagit belydelsefulla ålgärder. Strävandena alt dela risker, även med inslilul i andra länder, bör dock fortsätta. Viktigt är också atl samarbetet mellan garantiinslitulen stärks, i försia hand mellan instilulen i de nordiska länderna.

EKN har vidlagil en rad åtgärder med syfle alt förbällra garantisysle-men. Jag ser med tillfredsställelse på dessa ansträngningar. Ytterligare åtgärder kan dock behöva vidtas. Jag fäster i detla avseende slor vikl vid den ulredning av s/u-garanlisystemet som bedrivs inom EKN. Det är också tillfredsställande alt en samlad översyn kommer atl ske av premie-, självrisk- och karenstidsfrågor.

Jag delar EKN:s uppfattning alt någon höjning av rambeloppet för garantigivningen inom n- och s/u-syslemen inte är nödvändig. Liksom förra året bör dock regeringen få möjlighet alt överföra ytterligare 10 000 milj. kr. till s/u-ramen.

I budgetprop. 1979/80:100 bil. 14, NU 34, rskr. 224 föreslogs all EKN:s rält all från riksgäldskonlorel rekvirera medel som behövdes för nämndens verksamhel skulle upphävas. I stället föreslogs en ordning som innebar atl EKN vid skadereglering i försia hand skall utnyttja sina premiefonder. Om dessa inte räcker, får EKN utnyttja den röriiga krediten i riksgäldskontoret. Om den situationen skulle uppstå alt medlen på den röriiga krediten inte heller räcker föreslogs att regeringen skulle få möjlighet alt lill EKN över anslaget oförutsedda utgifler förskollera de medel som behövs. Om slora definitiva förluster skulle uppstå skulle de också i sista hand belasla della anslag. Vidare föreslogs all ell förslagsanslag på 1 000 kr. skulle anvisas för läckning av sådana förlusler som kan uppstå i de fall regeringen beslulal bemyndiga EKN alt inom särskilda ramar lämna garantier.

I budgetprop. 1984/85:100 bil. 5, NU 40, rskr. 382 ändrades principerna för utnyttjande av 1 000-kronors anslaget. EKN föreslogs, om inle rege ringen beslutar annat, få utnyttja den röriiga krediten i riksgäldskonlorel för de likviditetsbehov som kan uppkomma lill följd av skadefall på rege- 135

ringsgaranlier. När krediten tas i anspråk för skadefall pä sådana garanlier Prop. 1986/87: 100 föreslogs att EKN skulle få sina kostnader täckta, dvs. administrations- Bil. 5 kostnader, räntekostnader och eventuella kursförluster.

Jag anser att det finns skäl som talar för att gällande ordning för under-skotlsfinansiering ändras. Det är enligt min mening uppenbart atl i de fall då varken premiefonder eller den rörliga kredilen räcker för alt ulbetala skadeersättningar pä garantier, EKNf mäste ha rält atl, ulan föregående regeringsbeslut, fullgöra de förpliktelser som nämnden iklätt sig på statens vägnar. Medel bör då fä rekvireras från statskassan och debileras 1 000-kronors anslaget. Nuvarande )'egler om utnyttjande av anslaget för oförutsedda utgifter slopas därmed. Liksom tidigare bör EKN, efler beslut av regeringen, frän 1 000-kronors anslaget kunna täcka vissa utbetalningar i de fall regeringen beslutat bemyndiga EKN all i enskilda fall eller inom särskilda ramar lämna garantier. Om EKN i övrigt tar i anspråk medel från statskassan, bör delta snarast redovisas av EKN för regeringen. Alla på sådant säll erhållna medel skall återbetalas med ränta. Della bör dock inle gälla vid definitiv förlust. Del ankommer på regeringen atl besluta efter hemställan av EKN om upphävande av äterbetalningsskyldighet vid definiliv föriusl.

Mol bakgrund av de underskoll som enligt EKN:s bedömning kan uppstå i verksamhelen under de närmaste åren, instämmer jag i EKN:s begäran om en höjning av den rörliga kredilen i riksgäldskonlorel med 400 milj. kr. till 3 700 milj.kr.

Riksdagen har i december 1986 godkänl regeringens förslag om att exportkredilgaranlier får lämnas i ulländska valutor (prop. 1986/87: 23, NU 6, rskr. 26). I propositionen aviserades också (s. 6 och 7) alt frågan om bemyndigande för regeringen atl medge atl EKN fär la upp län i utländsk valula under budgeiårei 1987/88 skulle las upp i föreliggande budgetproposition. EKN har i sin skrivelse hemställt om atl få ta upp sådana lån molsvarande högsl 500 milj. kr. Jag delar EKN:s bedömning. När del gäller upplåning i ulländsk valuta bör avräkning mot det beviljade beloppel ske med kursen vid upplåningslillfällel.

EKN fick är 1976 rält införa ell syslem för kursgaranti vid exporl (prop. 1975/76: 171, NU 49, rskr. 291, SFS 1976: 309). Denna lyp av garanti är avsedd att läcka kursförluster i samband med export när betalningen skall fullgöras i utländsk valuta. Garantin täcker föriusl som uppstår när kursen för den utländska valutan sligil i förhållande lill den svenska kro nan. Systemet utgör en komplettering lill de möjligheter till kurssäkring som affärsbankerna erbjuder, i första hand genom terminsavtal. Kursga ranti behöver inle vara kombinerad med en exportkreditgaranli från EKN. Riksdagen medgav alt siaten intill ett belopp om 2 000 milj.kr. åtar sig betalningsansvar för sådana garantier. Riksdagen medgav också att en rörligl kredii om 50 milj. kr. skulle ställas lill förfogande i riksgäldskontoret för all vid behov användas vid utbetalning av ersättningar för kursförlus ter. Eflerfrågan på sådana garantier har inte varit större än att den bevil jade ramen hitlills räckt till. EKN säger i sin skrivelse all utnyttjandet kan vänlas öka någol men all någon höjning av rambeloppel inle bedöms vara erforderlig. 136

Kursgarantierna utgör enligt min mening elt viktigt komplemenl fill Prop. 1986/87: 100 övriga garanlier som EKN kan erbjuda. Jag delar EKN:s uppfattning alt Bil. 5 någon höjning av rambeloppet för närvarande inte synes nödvändig. Jag anser inte all det är ändamålsenligt atl ha en särskild rörlig kredii för kursgaranlisyslemet. Om behov uppslår bör fortsättningsvis den rörliga krediten som föreslås bli höjd till 3 700 milj. kr. användas.

EKN har pekat på behovet av översyn av investeringsgarantisystemet. Sysiemel infördes är 1968 (prop. 1968:101, SU 128, rskr.302, SFS 1968:447) och modifierades i vissa avseenden år 1979 (prop. 1978/79:201, NU 51, rskr. 444). Som EKN påpekar har systemet knappast utnylljats alls. Del är därför enligt min mening angeläget atl en översyn företas med sikte på att utforma elt ändamålsenligt system. Detta är inte minst viktigt mot bakgrund av inrättandet av etl multilateralt syslem för invesleringsgarantier, MIGA, i vilkel Sverige överväger all bli medlem. Utnyttjandet av de garanlier som ulfärdas av MIGA förutsätter ell fungerande nationellt syslem som komplemenl. Regeringen har uppdragil åt EKN alt redovisa förslag lill förändringar av investeringsgarantisystemet.

Del av riksdagen beviljade rambeloppet för invesleringsgarantier har sedan systemets införande uppgått lill 400 milj.kr. I avvakian på förslag till förändrade rikllinjer för systemet anser jag alt ramen oförändrat bör uppgå till 400 milj. kr.

De principer som jag har föreslagil bör gälla för läckande av underskott som kan uppslå hos EKN om premiefonder och den rörliga krediten inte visar sig räcka för utbetalning av skadeersättningar, bör även gälla för kursgaranli- resp. invesleringsgarantisystemen.

Hemställan

Jag hemsläller atl regeringen föreslår riksdagen alt

1. medge alt staten ålar sig betalningsansvar i form av slalsgaranli för exportkrediter till eU belopp av högst 70 000 000 000 kr., varav 22 000 000 000 kr. reserveras för garanligivning vid särskilt sam hällsintresse och för garantigivning vid export av betydelse för u-ländernas ekonomiska utveckling, saml bemyndiga regeringen att överföra yllerligare 10 000 000 000 kr. för sådan garantigivning om sä anses erforderiigl,

2. medge att staten ålar sig betalningsansvar i form av slalsgaranli för kursgaraniier vid export till elt belopp av högst 2 000 000 000 kr.,

3. medge alt siaten åtar sig belalningsansvar i form av slalsgaranli för investeringar i u-länder till etl belopp av högsl 400 000 000 kr.,

4. godkänna alt den rörliga kredit i riksgäldskontoret som slällls lill exporlkredilnämndens förtogande för alt vid behov användas för utbetalning av skadeersättningar i garantiverksamheten höjs med 400 000 000 kr. lill 3 700 000 000 kr. och i samband härmed godkänna vad som anföris om den särskilda rörliga kredilen på 50 000 000 kr. för utbetalning av ersällningar för kursförslusler,

5. bemyndiga regeringen atl medge att exportkreditnämnden för 137

budgetårel 1987/88 får la upp lån i ulländska valutor molsvarande Prop. 1986/87: 100 högsl 500 000 000 kr.. Bil. 5

6. lill Exporikreditnämnden. täckande av vissa utgifler för skadeersättningar för budgetåret 1987/88 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kr. för vissa utgifter för skadeersättningar som kan uppstå vid garantigivning enligt de riktlinjer jag förordal.

E 4. Krigsmaterielinspektionen

1985/86 Utgift 1 000

1986/87 Anslag 1 000

1987/88 Förslag 1 000

Krigsmaterielinspektionen utövar kontroll över tillverkningen av krigsmaleriel och handlägger ärenden rörande tillstånd lill export och viss import av sådan materiel.

Kostnaderna för kontrollmyndighetens organisalion och verksamhet skall bestridas genom avgifter från tillverkare av krigsmateriel samt genom expeditionsavgifter för tillstånd att ulföra krigsmateriel frän riket.

1986/87 Beräknad ändring 1987/88

Anslag

Förvaltningskostnader I 316 000 + 94 000

(därav lönekostnader) (1 176 OOOi (+ 50 000)

Lokalkostnader 91 000 of

L 407 000 -I- 94 000

Hemställan

Jag hemställer all regeringen föresls.r riksdagen

all lill Krigsmalerielinspeklionen för budgetårel 1987/88 anvisa ell förslagsanslag av 1 000 kr.

E 5, Interamerikanska utvecklingsbanken

1985/86 Utgift 17 387 738 1986/87 Anslag 25 000 000 1987/88 Förslag 25 000 000

Interamerikanska utvecklingsbanken (IDB) är en regional utvecklings bank, vars målsättning är alt bidra lill lånlagariändernas sociala och ekono miska utveckling genom all lämna lån till finansiering av högprioriterade utvecklingsprojekt eller att på annat sätt medverka fill en snabbare ekono misk utveckling i Latinamerika och Karibien. Bankens huvudkontor är beläget i Washington. IDB sysselsätter omkring 1 400 personer. 138

IDB beslår i dag, sedan även Norge anslutit sig till banken ijuli 1986, av Prop. 1986/87: 100 sammanlagi 44 medlemsstater. Dessa är förutom 25 låntagariänder i Latin- Bil. 5 amerika och Karibien, USA och Canada samt 17 icke-regionala bidragsgivande länder. Sverige inträdde som medlem i IDB år 1977 efler del att nya reglerför upphandlingen trätt i krafl är 1976. Enligt dessa är upphandlingen till bankfinansierade projekt begränsat lill medlemsländerna. Sverige, tillsammans med Danmark, Finland och Norge saml vissa andra västeuropeiska länder bildar en s. k. valgrupp och representeras i bankslyrelsen av en gemensam exekutivdirektör.

Sammanslagningen av bankens kapitalresurser, dvs. det regionala kapitalet, lill vilkel de latinamerikanska medlemsländerna bidrar, med det inler-regionala kapitalet beräknas vara verkställd under år 1987. Genom denna åtgärd, varom beslut fattades under årsmötet i Wien år 1985, lorde bankens möjligheter atl läna upp pengar på de internationella kapitalmarknaderna komma att stärkas.

Förhandlingar om bankens sjunde allmänna kapitalökning inleddes i samband med IDB:s årsmöte i mars 1986 i Costa Rica. Därefler har förhandlingar ägl rum i Buenos Aires, Paris och Washington och Nassau. Påfyllnadsförhandlingarna syflar lill atl fastställa dels den lolala påfyll-nadsvolym, som skall ligga lill grund för bankens verksamhet under fyr,j-årsperioden 1987-1990, dels den fördelning av bidragen som skall gälla mellan bidragsgivande medlemsländer. Påfyllnaden av aktiekapitalet lorde komma alt uppgå lill mellan 20 och 25 miljarder dollar och molsvarande påfyllnad av fonden för särskild verksamhel (FSO) minsl 500 milj. dollar.

Den sjunde kapitalpåfyllnaden skiljer sig från fidigare påfyllnader eftersom den måsle ses i relalion lill de omfattande skuldproblem som präglar lånlagariändernas ekonomier. I samband med Världsbankens/lMF:s årsmöte i Seoul i oktober 1985 framlade den amerikanske finansministern Baker elt förslag om atl de multilaterala utvecklingsbankerna lillsammans med privata banker skulle garaniera de mesl skuldsatta länderna ett fortsatt kapitalflöde under förutsättning att dessa vidtar strukturella reformprogram, som möjliggör en anpassning lill skuldsilualionen. Eflersom de mesl utsatta länderna i huvudsak ålerfinns i Latinamerika tillmäts Världsbanken och IDB en nyckelroll inom det s.k. Baker-initiaiivet. För alt kunna spela denna roll borde därför institutionerna lillföras en avsevärd resursökning. Sverige har uttalat sitt allmänna slöd för Baker-iniliativel.

IDB har traditionellt ägnat sig ål främst projektuilåning. vilkel i princip innebär alt banken tillskjuler en del av projektkostnaderna, som skall betalas i ulländsk valula. Till följd av de ekonomiska svårighelerna i Latinamerika under senare år har det emellerlid blivil alll svårare för lånlagarna all klara av de lokala kostnaderna. Följden har blivit atl IDB:s utlåning minskal kraftigt.

Banken har emellerlid redan infört elt anlal reformer för all komma lill rälla med problemen. Bland dessa kan nämnas s. k. "Industrial Recovery Loans", vilka skall kunna utbetalas snabbare än bankens ordinarie län. Lånen syftar till atl reaklivera export- eller importsubstituerande industri er genom att import av råvaror och kapitalvaror finansieras av banken. Villkoren för lokalkostnadskomponenlen i utlåningen har även mjukats 139

upp efler hand. Vidare har banken ökal sina globala eller mulii-sektorkre- Prop. 1986/87: 100 diler, som kanaliseras via nationella institutioner. Bil. 5

Under påfyllnadsförhandlingarna har önskemål framförls atl banken ökar sin sekloranpassade utläning. Mellan 20 och 25% av IDB:s lolala utlåning skulle uigöras av sekloranpassningslän. Även dessa lån kan utbetalas snabbt och bidra lill atl förbäUra låntagarlandets betalningssiluation. I syfte atl höja kvalitén på IDB:s operativa verksamhet krävs dessulom effektiva landprogram och landstralegier som skall ligga lill grund för bankens ullåning bäde när det gäller projektlånen- och sektoranpassnings-lånen. Delta förutsätter även utökad koordinering mellan olika nationella och internationella finansieringsorgan, vilket kräver organisatoriska förändringar i bankens administration.

En ändring av bankens stadgar gällande beslutsmekanismen i fråga om bankens utlåning och policyfrågor. vilkel skulle medföra ell större inflylande för de icke-regionala länderna, har ägnats slor uppmärksamhel under de alltjämt pågående påfyllnadjförhandlingarna.

Sveriges åtaganden i banken

Sveriges röststyrka i IDB grundar sig på andelen tecknat aktiekapital och är för närvarande 0,16%. Vårt bidiag till fonden för särskild verksamhel motsvarar 0,42%. Fonden, som ulgör IDB:s motsvarighet till IDA inom världsbanksgruppen, beviljar lån på mjuka villkor.

Fram till sluiet av den pågående själle kapitalpåfyllnaden kommer Sverige atl ha bidragit till IDB med totalt ca 24 milj. dollar. Betalningarna lill påfyllnaden beräknas för Sveriges del vara avslutade under budgetårel 1993/94.

Beräknade utbetalningar under bud;etåret 1987/88

För budgetårel 1987/88 beräknas Sveriges ulbelalningar lill IDB komma att uppgå till ca 25 milj. kr. Av dessa utgör 3,3 milj. kr. inbetalningar till aktiekapitalet och 20,3 milj. kr. vårt bidiag till fonden för särskild verksamhel under femle och sjätle kapitalpåfyllnaderna. Reslerande 1,4 milj.kr. har reserverats för de ulbelalningar fill banken som kan komma alt belasla anslagsposten efter det all förhandlingarna om sjunde påfyllnaden avslutats och beslul om fördelningen av bidragen mellan medlemsländerna faltals. Samtliga bidrag lill IDB t.o.m. femle kapitalpåfyllnaden är garanterade mot förändringar av dollarkursen i förhållande till den svenska kronan. Någon värdejuslering har inte ägt rum sedan Sverige i september 1983 till banken inbetalade 22 milj. kr. med anledning av värdejuslerings-klausulen.

IDB:s utlåning

Banken beviljar lån till projekt i de regionala medlemsländerna dels på kommersiella villkor från kapitalet, dels på särskilt förmånliga villkor från fonden för särskild verksamhel. 140

Under år 1985 beviljades sammanlagt.78 nya lån på totalt 3 061 milj. Prop. 1986/87: 100 dollar, varav 22 län till ett lolalt belopp av 251 milj. dollar från fonden för Bil. 5 särskild verksamhel. Räknal frän starten är 1961, dä del försia lånet beviljades, har banken lånat ul sammanlagt 31,5 miljarder dollar, varav 9 150 milj. dollar på mjuka villkor från fonden för särskild verksamhet.

Upphandling från Sverige

Sverige är medlem i IDB av exporlfrämjande skäl (prop. 1976/77: 83, NU 1976/77:47, rskr. 1976/77: 332). Deltagandet finansieras därför från anslaget för exporlfrämjande åtgärder. All upphandling till bankfinansierade projekt sker genom internationellt anbudsförfarande. Behörighet att della i bankens upphandling regleras enligt 1976 års upphandlingsbestämmelser. Enligt dessa måste en vara för atl komma i fråga för leverans till ett IDB-projekl ha sitl ursprung i ett land som är medlem i IDB och vidare måste en leverantör av Ijänsler (entreprenör eller konsult) ha sill högkvarter i medlemslandet. Sedan Sverige inträdde i banken och fram t. o. m. år 1985 har svenska företag enligt IDB:s egen statistik levererat varor och tjänster lill av banken finansierade projekt i regionen för mer än 100 milj. dollar. Under motsvarande period har Sverige inbetalat 13,5 milj. dollar till IDB och utfärdat skuldbevis för 20,1 milj. dollar.

Svenska företag har kunnat hävda sig relativt väl i den internationella konkurrensen om order till IDB-finansierade projekl. I fråga om IDB:s utbetalningar till företag bland de icke-regionala medlemmarna i banken kommer Sverige i absoluta lal pä 7:e plats efler Italien, Japan, Västtyskland, Schweiz, Spanien och Storbritannien. Vid en jämförelse med de länder som ingår i samma valgrupp som Sverige hamnar Sverige på fjärde plalsen efler Italien, Västtyskland och Storbritannien, men före Belgien, Danmark, Finland och Nederländerna. Ser man endast på relationerna mellan värdet pä erhållna kontrakt och inbetalat kapital till banken är utfallet gynnsammare för Sveriges del. Endast tre länder har erhållit kontrakt som lolall översiiger inbetalat kapital, nämligen Japan, Sverige och Schweiz.

En jämförelse med orderingången till svenska företag avseende världs-banksfinansierade projekl i Latinamerika visar atl denna är betydligt mindre i omfattning än vad som är fallet med IDB. I förhållande till de andra regionala utvecklingsbankerna, den Asiatiska och den Afrikanska banken med tillhörande fonder, är den ackumulerade upphandlingen från svenska företag likaledes belydligl mindre än i IDB.

Föredragandens överväganden

Sveriges bidrag lill IDB skall ställas i relalion lill övriga svenska insalser i Latinamerika och Karibien. Det bilalerala biståndet lill Nicaragua har höjls i flera omgångar och uppgår under budgetåret 1986/87 till 125 milj. kr. Anslagsposten Humanitärt bistånd i Latinamerika uppgår för budgeiårei 1986/87 lill 150 milj.kr. Regionen får också bistånd via anslagsposterna Katastrofer m.m., Regionala insatser och Enskilda organisationer samt 141

11 Riksdagen 1986/87. I saml. Nr 100. Bilaga 5

anslagen Styrelsen för u-landsforskning (SAREC) och övriga u-landspoli- Prop. 1986/87: 100 tiska insatser m.m. Statsrådet Hjelm-Wallén föreslår att biståndet till Bil. 5 Nicaragua höjs till 160 milj. kr. och det humanitära biståndet i Latinamerika fill 175 milj. kr för budgetåret 1987/88.

Sverige motsätter sig regelbundel lån från IDB och andra multilaterala utvecklingsinstitufioner lill Chile och El Salvador. Grunden härtill är att vi anser att rådande omständigheter inle gör del möjligt för nämnda länder att uppnå den nytta och utvecklingseffekl som lånet enligt svensk uppfallning bör garantera.

Kontakterna med den latinamerikanska samarbetsorganisationen Si-slema Economico Latinoamericano (SELA) och Andinska paktens finansieringsorgan Corporacion Andina ile Fomento (CAF) fortsätter i första hand genom anordnande av gemensamma seminarier såväl i Sydamerika som i Sverige med bl. a. SELA och ECLAC.

Hemställan

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen atl

till Interamerikanska Utvecklingsbanken för budgetåret 1987/88 anvisa elt förslagsanslag av 25 000 000 kr.

E 6. Importkontoret för u-landsprodukter

Reservation 400 000(1)

1985/86

Utgift

1 000

1986/87

Anslag

1 000

1987/88

Förslag

1 000

(1) Disponerat enligt regeringsbeslut 1985-09-11.

Importkonlorel för u-landsprodukler har till uppgifl alt främja import till Sverige från u-länderna och därigenom bidra till dessa länders utveckling. Den verksamhel som bedrivs av kontoret finansieras enligt riksdagens beslut med bislåndsmedel (reservationsanslaget C 1. Bidrag lill internationella biståndsprogram, anslagsposlen 7. Övriga organisaiioner m.m., fr.o.m. budgetåret 1986/87 reservationsanslagel C 8. Övriga u-landspoliliska insatser m.m.). Kontoret har möjlighet att bedriva viss uppdragsverksamhet.

Kontoret leds av en slyrelse. Chef för kontoret är en direkiör. Import-kontoret har antagit benämningen Imporl Promotion Office for Products from Developing Counlries (IMPOD)

Importkontoret för u-landsprodukter

Genom utbildningsinsatser, marknadsanalyser, förmedling av affärskontakter och olika former av stöd för direkta affärsansträngningar söker IMPOD främja u-ländernas utveckling genom en uividgad handel.

IMPOD framhåller all inlernationella analyser av u-ländernas ekonomis ka situation pekar samstämmigt på bl a. nödvändigheten av all öka deras 142

export. Även om exempelvis ekonomisk-politiska insatser i u-länderna, den ekonomiska ulvecklingen i i-länderna och insatser för alt ytterligare liberalisera handeln framstår som avgörande för möjligheterna all åsladkomma sådana exportökningar, kommer även intensifierade exportfrämjande insatser alt ha slor belydelse. Det är därför enligt IMPOD i hög grad sannolikt atl u-ländernas anspråk på insatser frän bl. a. IMPOD, och molsvarande organisationer i andra länder, kommer att öka under de närmaste åren.

Huvudförslagel för budgetåret 1987/88 uppgår till 7 229 000 kr. Importkontorets förslag uppgår till 19 000 000 kr. I detta belopp ingår det under senare budgelår anvisade tilläggsbeloppet om 1,5 milj.kr. uppräknat fill 2 milj. kr. Vidare har IMPOD lagt in sina föreslagna satsningar om 4 milj. kr. inom ramen för samarbetet Southern African Developmeni Coordinalion Conference (SADCC). Anslagshöjningen därutöver motiveras med att meningsfulla och effektiva program för samarbete med u-länder kräver väsentligt större resurser än hittills. IMPOD avser bl. a. atl finna former för en effektivare information, utvidga seminarieverksamheten, öka samarbelel med UNCTAD/GATT:s inlernalionella handelscentrum (ITC) och öka landinsatserna i Sydostasien, Kina och Latinamerika. IMPOD föreslår ocksä atl uppdelningen av verksamhelen i två program upphör eftersom den numera är mindre meningsfull frän slyrningssynpunkt.

1986/87

Beräknad ändring 1987/88

Personal

Handläggande personal

Övrig personal

4,5

12,5

Anslag

Utgifter

Marknads i nformat i on

3 518 000

+3 500 000(1)

Landsamarbete

4 482 000

8 000 000

+3 500 000

Inkomster

Från anslag under littera C

7 999 000

+3 500 000

Uppdragsverksamhet

-1 000

Nettoutgift

1 000

(1) Importfrämjande åtgärder

Föredragandens överväganden

Importkonlorel bistår u-länderna med insalser för alt öka deras exportinkomster och bidrar därmed lill deras utveckling. Medelsramen för import-kontorets verksamhel bör enligt min mening öka med 3 500 000 kr. Härvid har huvudförslag om 2% fillämpats. Med denna medelsfilldelning ges ökade möjligheter för att vidga samarbetet med u-länderna i syfle alt hjälpa dessa att öka sin exporl.

143¶IMPOD:s satsningar inom ramen för SADCC-samarbeiet är av långsik- Prop. 1986/87: 100 tig natur. Jag ser det som naturligt och angeläget atl IMPOD engagerar sig i Bil. 5 detta samarbete och därmed bidrar till atl öka möjligheterna för dessa länder att bredda sin export. Jag är dock inte beredd atl föreslå att medel härför tas in under anslaget. Medel för IMPOD:s engagemang i SADCC-samarbetel kommer, i likhet med vad som planeras för innevarande budgetår, atl ställas till förfogande under annat anslag på littera C. Omfattningen av sådana medel får övervägas i särskild ordning.

Sedan några är lillbaka har IMPIDD haft möjlighet atl erhålla ytterligare medel från anslaget C 8. Dessa medel redovisas fr. o. m. budgetåret 1987/88 under della anslag.

Insatser för atl underlätta för u-länderna atl utnyttja det generella lullpreferenssystemet (GSP), det s. k. GSP-projektet och seminarier i ohka u-landsregioner, skall finansieras under delta anslag.

Verksamheten föreslås fr. o. m. budgetåret 1987/88 anslås underen anslagspost, kallad imporlfrämjande ålgärder. Med hänvisning lill sammanställningen förordar jag, efler samråd med statsrådet Hjelm-Wallén, atl 1 000 kr. tas upp under anslaget.

Hemställan

Jag hemsläller alt regeringen föreslår riksdagen

att till Importkonlorel för u-landsprodukter för budgetårel 1987/88 anvisa ett reservationsanslag av 1 000 kr.

E 7. Forskningssamarbete med europeiska gemenskaperna

1985/86 Utgift 47 982 182(1)

1986/87 Anslag 42 000 000(1)

1987/88 Förslag 45 000 000

(1) Redovisades under littera F, anslaget 9

Det nuvarande forskningssamarbetet med EG

Riksdagen godkände år 1976 (prop. 1975: 86, NU 29, rskr. 172) ett samarbelsavlal mellan Sverige och den Europeiska atomenergigemenskapen (Euratom) inom området för styrd termonukleär fusion och plasmafysik. Genom avtalel anslöts den svenska forskningen inom områdets fusionsenergi till det gemensamma europeiska forskningsprogram som bedrivs av Euratom. Även Schweiz dellar i detta samarbete.

Enligt de av riksdagen våren 1981 beslutade riktlinjerna för energipolitiken (prop. 1980/81:91, NU 60, rskr. 382) skall Sverige, som ell led i en inlernationell arbetsfördelning la ell medansvar för ulvecklingen inom fusionsenergin. Målet anges härvid vara all utforma den svenska verksamhelen så all den ulgör ell effektivt bidrag till och ger erforderiig insikt i Euratom-programmet.

Den svenska fusionsverksamheten bedrivs huvudsakligen vid lekniska 144

högskolan i Siockholm, vid Chalmers tekniska högskola och vid Sludsvik Prop. 1986/87: 100 Energiteknik AB. Smärre aktiviteter förekommer vid forskningsinsiilulet Bii. 5 för atomfysik (AFI) och vid universiteten i Lund och Uppsala. Denna verksamhet finansieras via anslag över utbildnings- resp. industridepartemenlen. I samband med de förda diskussionerna med EG om allmänt forskningssamarbele gjordes en förutsättningslös utvärdering av det hittillsvarande fusionsforskningssamarbetel mellan Sverige, Euratom och Schweiz (prop. 1983/84: 107 bil. 1, NU 45, rskr. 407).

Föredragandens överväganden

Sveriges samarbete med EG på forsknings- och utvecklingsområdet har utvecklats i posiliv riklning under del år som gått.

Fusionsforskningsprogrammet ingår som en del i EG:s totala ramprogram på forsknings- och utvecklingsområdet. I del nya ramprogrammet som EG-kommissionen har utarbetat intar fusionsforskningen en framlrädande roll. Det är ett program som har varit öppet för deltagande från länder ulanför EG:s medlemskrets. Sverige har sedan är 1976 deltagit i detla program. År 1984 gjordes en ingående prövning med slutsatsen att det var av största vikl för Sverige all delta i detla forskningssamarbete även i fortsättningen.

Sverige bidrar enligt samarbeisavialet till Euratom-programmet med ell belopp som förhåller sig till Euratoms kostnad för fusionsprogrammel som Sveriges BNP lill summan av EG:s, Sveriges och Schweiz BNP under årel närmast före föregående år. Bidragel utbetalas i ECU (European Currency Units; 1 ECU = ca 6 kr.). Den direkla avgiften till Joint European Torus (JET) är beräknad till ca 1 milj. kr. per år. Del är inte möjligt att exakt ange hur stora betalningarna kommer att bli under den närmaste femårsperioden. En av energiforskningsnämnden (EFN) gjord uppskattning är 41 -49 milj. kr. om ärel.

Anslag för budgetåret 1987/88

För budgetåret 1986/87 finns 42 milj. kr. anvisat för forskningssamarbete med EG under anslaget F 9. Enligt de beräkningar som EFN har gjort kommer för budgetåret 1987/88 ca 44 milj. kr. alt behöva anvisas för den allmänna, avtalsbundna delen av forskningssamarbetet samt 1 milj. kr. för den direkta avgiften till JET.

Jag vill i della sammanhang peka på atl den s. k. energiforskningsulred-ningen i silt betänkande SOU 1986:31 föreslagit atl naturvetenskapliga forskningsrådet ges huvudmannaskap för all fusionsenergiforskning.

Inom regeringskansliet bereds för närvarande vissa frågor om inriktningen av den framtida forskningspolitiken. Arbetet bedrivs med sikte på atl en proposition i ämnet skall kunna föreläggas riksdagen under våren 1987. I arbetet ingär bl.a. atl överväga nämnda huvudmannaskapsfråga. I avvaktan pä atl beredningen slutförs föreslår jag att anslaget förs upp med 45 milj.kr.

145 Hemställan Prop. 1986/87: 100

Ril 5 Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

atl lill Forskningssamarbete med europeiska gemenskaperna för

budgeiårei 1987/88 anvisa ett förslagsanslag av 45 000 000 kr.

146¶F. Nedrustnings- och säkerhetspolitiska frågor pp- 1986/87: lOO

m.m. «''-5

F 1. Utredningar inom det nedrustnings- ocii säkerhetspolitiska området

1985/86 Utgift -d)

1986/87 Anslag -(1)

1987/88 Förslag 6 140 000(2)

(1) Anslaget består bl. a. av delar från anslagen A 10. och B 1.

(2) Innefattar ett engångsbidrag på 2 milj. kr. avseende förstudie om verifikationssatellit.

Anslaget används för atl besirida kosinader för bl. a. nedrusiningsdelegationen, referensgruppen inför FN-konferensen om sambandet mellan nedrustning och utveckling, beredningsgruppen för information om freds- och nedrustningsslrävanden, uiredningar och andra insatser inom nedrustningsomrädet samt en ram för forskningsverksamhet av särskild ulrikesoch säkerhetspolitisk betydelse. För budgetårel 1987/88 beräknas även ett engångsbidrag på 2 milj. kr. avseende en studie av förutsättningarna för en satellitverifiering av nedrustningsöverenskommelser. Jag beräknar det sammanlagda medelsbehovet lill 6 140 000 kr.

Hemställan

Jag hemsläller att regeringen föreslår riksdagen

atl lill Utredningar inom det nedrustnings- och säkerhetspolitiska områdel för budgetåret 1987/88 anvisa ett reservalionsanslag av 6 140 000 kr.

F 2. Europeiska säkerhets- och samarbetskonferensen (ESK)

1985/86 Utgift 1986/87 Anslag 1987/88 Förslag 750 000

Den europeiska säkerhets- och samarbetskonferensens förhandlingar har sedan Helsingforsavtalet 1975 pågått i form av uppföljningsmöten och särskilda möten såsom Stockholmskonferensen. Under budgelåret 1987/88 kommer exempelvis det tredje uppföljningsmötet av Helsingforsavtalet alt fortsätta i Wien.

Kostnaderna beräknas till 750 000 kr.

Hemställan

Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

atl lill Europeiska säkerhets- och samarbelskonferensen (ESK) för budgelåret 1987/88 anvisa elt förslagsanslag av 750 000 kr. 147

F 3. Information om freds- och nedrustningssträvanden Prop- 1986/87:100

m.m. Bil. 5

1985/86 Utgift 8 265 210 Reservation 227 790

1986/87 Anslag 9 179 000

1987/88 Förslag 5 607 000(1)

(l)Bidraget till Svenska UNICEF-kommittén upptas i budgetpropositionen 1987 under anslaget C 1. Bidrag till internationella biståndsprogram. Bidi-aget till Utrikespolitiska Institutets informationsverksamhet upptas under anslaget D 4. Utrikespolitiska institutet. Av anslaget utgör 1 milj. kr. engångsanvisning.

Information om svensk utrikespolitik i Sverige bedrivs på flera olika säll. Utrikesdepartementet ger ut skrifier samt tar emot sludiebesök. Utrikesdepartementet ger även bidrag, efter ansökan. Ull enskilda svenska organisationer som ägnar sig åt informalion och opinionsbildande verksamhel inom freds- och nedrustningsområdet. Störte delen av anslaget avser organisationsstöd. Därutöver slälls medel till förfogande för bidrag fill särskilda projekt som syftar till att informera om nedrustnings- och fredsfrågor. Ulanför budgeten ges projektstöd ur neitot av det s. k. fredslolteriet

Under 1980-talet har fredsrörelsen i Sverige vuxit sig allt starkare. Den har kommit att skapa opinion på en mängd olika områden och i många olika former.

I allt fler sammanhang - på hög politisk nivå, av forskare och bland massmedier och folkrörelser - understryks den viktiga roll en bred och stark fredsopinion spelar för utsikterna fill framgång i det internationella nedruslningsarbeiel. I vissa frågor skulle sannolikl nedruslningsförhand-lingar över huvud tagel inte ha kommit till stånd, om del inte funnits ett kraftigt opinionstryck med krav på nedrustning.

Denna positiva utveckling har ägl rum bl. a. lack vare de internationella kontakter fredsrörelsen byggt ut under senare är - trots ytterst knappa resurser. Informationsarbetet i freds- och nedrustningsfrågor spelar därför en viktig politisk roll.

Anslagsframställningar

Svenska FN-förbundet har begäri 2 500 000 kr., en ökning med

615 000 kr.

Svenska seklionen av internationella Kvinnoförbundei för fred- och frihei

anhåller om ett bidrag på 400 000 kr.

Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen begär etl statsbidrag på 500 000

kr.

UtrikespoUtiska föreningarnas FN-förbund anhåller om ett statsbidrag på

129 000 kr.

Kristna fredsrörelsen begär ett bidrag pä 300 000 kr.

Kvinnor för fred anhåller om elt slalsbidrag på 315 000 kr.

Arbelsgruppen för svensk folkriksdag för nedruslning begär ell bidrag på

540 000 kr.

Sveriges Fredsråd anhåller om ell bidrag pä 180 000 kr.

Arbetarrörelsens fredsforum begär ett statsbidrag pä 250 000 kr.

Svenska läkare mot kärnvapen anhåller om ett bidrag på 150 000 kr. 148

1986/87 Anslag

Beräknad ändr:

1987/83

Prop. Bil. 5

1986/87: 100

Anslagsframställning

Föredraganden

Arbetarrörelsens Fre(is-forum

134 000

116 000

24 000

Arbetsgruppen för svensk folkriksdag för nedrustning

85 000

455 000

25 000

Kristna fredsrörelsen

72 000

228 000

38 000

Kvinnor för fred

47 000

-1-

268 000

24 000

Svenska FN-förbundet

1 885 000

615 000

235 000

Svenska freds- och skiljedomsföreningen

134 000

366 000

24 000

Svenska läkare mot kärnvapen

42 000

108 000

68 000

Svenska sektionen av Internationella kvinno förbundet för fred och frihet

Sveriges Fredsråd

Utrikespolitiska föreningarnas Ffförbund

Information

Summa

63 000

+ 337

8 000

42 000

+ 138

29 000

57 000

+ 72

29 000

1 900 000

700 000

4 461 000(1)

+2 703

146 000

(1)1 anslaget ingick även bidragen till Utrikespolitiska Institutets

informationsverksamhet (4 195 000 kr.), till Europainstitutet

(117 000 kr.) och till Stiftelsen Svenska UNICEF-kommittén (406 000 kr.)

Föredragandens överväganden

Jag anser atl lillgängliga medel bör koncenlreras pä de centrala organisationer som redan erhåller dessa. Del föreligger därutöver möjlighet för folkrörelser och andra ideella organisationer att erhålla bidrag genom anslaget för information om freds- och nedrustningssträvanden saml från nettot av det s. k. fredslotteriet.

I förhällande lill det lolala anslagsbeloppet för budgetårel 1986/87 föreslår jag all anslaget för budgetårel 1987/88 höjes med 1 146 000 kr. av vilkel 1 milj. kr. ulgörs av ett engångsbelopp. Den föreslagna ökningen bör fördelas enligt följande.

Till Svenska FN-förbundet föreslås en höjning med 235 000 kr. i syfle all förstärka informationen om FN:s verksamhet.

De senasle åren har engagemanget i fredsfrågan fortsatt alt öka. Etl aktivi folkligt intresse för nedruslningsslrävandena är en viklig förutsättning för effektiva svenska insalser vid inlernationella förhandlingar.

149¶Jag föreslår därför alt bidraget till Arbetarrörelsens Fredsforum ökas Prop. 1986/87: 100 med 24 000 kr. lill Arbetsgruppen för svensk folkriksdag för nedruslning Bil. 5 med 25 000 kr. fill Kristna fredsröreken med 38 000 kr. till Kvinnor för fred med 24 000 kr. till Svenska freds- och skiljedomsföreningen med 24 000 kr. lill Svenska läkare mol kärnvapen med 68 000 kr. till Svenska sektionen av InternationeUa kvinnoförbundei för fred och frihei med 8 000 kr. samt fill Sveriges Fredsråd med 29 000 kr. Utrikespolitiska föreningarnas FN-förbund har sedan elt antal år erhållit bidrag. Under den senasle liden har emellertid förbundet haft vissa organisatoriska problem. I avvaktan på all dessa skall lösas föreslår jag alt bidraget till UFFN för budgetårel 1987/88 utgär med 28 000 kr.

Vad gäller anslagsposten Informalion, som tilldelats I 900 000 kr innevarande budgetär, fär jag konstatera atl dessa projektmedel mötts av ett utomordentligt starki intresse från folkrörelsernas och andra ideella organisationers sida. Prövningen av ansökningar avseende bidrag till informa-fionsprojekt sker två gånger ärligen inom en särskilt fillkallad beredningsgrupp.

För anslagsposten Information föreslås en ökning med 700 000 lill 2 600 000 kr. Del kan lilläggas alt Svenska Penninglotteriet efter beslul av regeringen genomförde etl nytt lotteri hösten 1986 vars nettoöverskott skall användas till projektbidrag för information kring freds- och nedrustningsfrågor. Lotteriet gav hösten 1984 ett nettoöverskott pä knappl 20 milj. kr. och hösten 1985 drygt 12 milj. kr.

I budgetpropositionen 1986/87: 100 bil. 5 anmälde jag, alt jag avsäg att låta göra en översyn av de kriterier som bör gälla vid fördelningen av projektbidragen för information om freds- och nedrustningssträvanden.

Riksdagen uttalade (UU 1985/86: 16, rskr. 1985/86: 134) som sin mening att översynen även borde gälla grundbidragen till organisationerna.

Uppdraget atl göra denna översyn harjag, efter samråd med statsrådet Holmberg, överiämnat fill folkrörelseulredningen (C 1986:01). På delta sätt kommer samlade rikllinjer för den framlida fördelningen alt kunna fastställas.

Övriga ansökningar som inkommit bör anses behandlade genom de förslag jag nu har lagt fram.

Hemställan

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

alt lill Information omjreds- och nedrustningsslrävanden m.m. för budgelåret 1987/88 anvisa elt reservalionsanslag av 5 607 000 kr.

F 4. Bidrag til! Stockholms internationella IVedsforskningsinstitut (SIPRI)

1985/86 Utgift 14 650 000(1) 1986/87 Anslag 14 991 000 1987/88 Förslag 15 766 000

(1) Innefattar anslag på 150 000 kr. upptaget på tilläggsbudget 150

1986/87 Beräknad ändring 1987/88 ™P- 1986/87: 100

--------------------------------- Bil. 5

Föredraganden

Personal (1)

Tjänster på personal förteckningen 10 of

Forskare 14 of

(1)ttärutöver finns vid institutet ett tiotal forskarassistenter samt knappt 20 arvodes- eller kontraktsanställda (i vissa fall på deltid).

Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI) är en stiftelse, för vilken regeringen fastställt stadgar den 12 juni 1980. Stiftelsen har till ändamål att i enlighet med de grunder för bidrag som riksdagen godkänt (prop. 1966: 76, SU 88, rskr. 203, prop. 1979/80: 106, UU 21, SKU 48, rskr. 304) bedriva velenskaplig forskning i konflikl- och samarbetsfrågor av belydelse för inlernationell fred och säkerhet i syfle atl söka ge bidrag lill förståelsen av betingelserna för fredliga lösningar av mellanstatliga konflikler och för en stabil fred.

Stiftelsen leds av en inlernalionell slyrelse, som har sitl säle i Stockholm. Hos stiftelsen finns en inslilutsdireklör, som är institutets chef, och en biträdande direktör. Hos sliftelsen finns i övrigt personal enligt särskilda föreskrifter eller andra beslut som regeringen meddelar samt forskare och annan personal i mån av behov och lillgång på medel.

SIPRI

SIPRI begär för budgelåret 1987/88 ell anslag av 17 899 000 kr., vilkel skulle innebära en ökning i förhållande lill innevarande budgelär med knappl 3 milj. kr. Det begärda beloppel avser - förulom pris- och löneomräkning - medel för ytterligare tvä forskare samt för alt täcka de merkoslnader som följer av den inlernalionella löneutvecklingen för forskare. Av SIPRI:s lönesumma avser ca 30% inlernalionellt rekrylerade forskare.

Föredragandens överväganden

För budgeiårei 1987/88 beräknarjag, med ulgångspunkl i elt ettårigt huvudförslag om 2%, en pris- och löneomräkning om totalt 475 000 kr. Därutöver beräknarjag en anslagsökning på 300 000 kr. för atl läcka de merkostnader som följer av den inlernalionella löneulvecklingen.

Hemställan

Jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen

alt lill Bidrag till Stockholms internationella fredsforskningsinsti tut (SIPRI) för budgetårel 1987/88 anvisa ell reservalionsanslag av 15 766 000 kr. 151

F 5. Forskningsverksamhet för rustningsbegränsning och Prop. 1986/87:100

nedrustning Bil. 5

1985/86 Utgift 11 180 015 1986/87 Anslag 12 955 000(1) 1987/88 Förslag 21 273 000(2)

(1) Inkl. engångsbidrag på 1 675 000 kr för utbyte av detektorer, omsättning av digitalt datainsamlingssystem och tandemmasspektrometer.

(2) Inkl. engångsbidrag på 9 350 000 kr. för modernisering av Hagforsstationen och uppbyggnad av en internationell datacentral vid FOA.

Anslaget bekostar ell verksamhetsprogram vid försvarets forskningsanstalt (FOA) som syftar till att stödja utrikesdepartementets arbete i internationella förhandlingar för rustningsbegränsning och nedrustning.

Personal i befinllig organisation för budgetåret 1986/87, som finansieras över anslaget uppgår till sammanlagt 22,5 personår.

1986/87

Beräknad ändrj

ing 1987/88

FOA

Föredraganden

programdelar

1. Kärnvapenorarådet

023 000(11+11 338 000(3)

+9 840 000(4)

2. B- och C-vapenområdet

710 000(21

+ 412 000

+ 290 000

3. Europeisk säkerhet

435 000

+ 952 000

+ 90 000

4- Rymdområdet

835 000

+ 295 000

+ 50 000

5. Särskilt inhumana

vapen

277 000

- 277 000

summa

280 000

+ 12 720 000

+9 993 000

(1) Tillkommer engångsbidrag på 550 000 kr.

(2) Tillkommer engångsbidrag på 1 125 000 kr.

(3) Inkl. engångsbidrag på 9 700 000 tx.

(4) Inkl. engångsbidrag pä 9 350 000 Ix.

Försvarets forskningsanstalt (FOA)

FOA framhåller i sin anslagsframställning att Sverige traditionellt varit mycket aktivt i det internationella nedruslningsarbeiel. Detta arbete har kommii att beröra alll mer komplexa frågeslällningar och allt fler teknikområden. Detta ställer ständigt ökade krav på tekniskl relevant underiag för att möjliggöra nya initiativ och analys av förslag till olika åtgärder inom olika nedruslningsområden. För atl svensk politik i internationella nedrustningsförhandlingar skall framstå som trovärdig måsle de förslag som läggs fram vara väl underbyggda och e.nalyserade från leknisk, militär och säkerhetspolitisk synpunkt. Därför är del väsenfiigt alt FOA har tillräckliga resurser som inte bara möjliggör alt vidmaklhålla nuvarande bredd

utan också ger möjlighel all i tid stärka kompeiensen för alt möla kom- Prop. 1986/87: 100 mande och ökande behov av kvalificerat underlag inom områden som Bil. 5 torde bli aktuella i de olika nedrustningsförhandlingarna.

En svårighet all tillgodose de ovan beskrivna behoven och önskemålen om tekniskt underlag som ställs från UD är de krav på årliga besparingar som regeringen ställer. En ytteriigare svårighet är den brislande lönekompensation som drabbar FOA med konsekvenser inom alla delar av della forskningsprogram. Delta betyder en årlig neddragning som är större än regeringen anvisal i sina budgetanvisningar. Slutligen bör noleras att ändringar i försvarsforskningens inriktning kan få belydelse för verksamhelen inom forskningsprogrammet. Nuvarande planering lorde innebära svårigheler för bl. a. delar av kärnvapenområdet. De här påtalade förhållandena måste beaktas vid behandlingen av anslagsframställningen, framhåller FOA.

FOA:s budgetförslag, som förutsätter full lönekompensation, redovisar en besparing på 277 000 kr. för budgetårel 1987/88, nämligen en nedläggning av programdelen "Särskilt inhumana vapen". FOA lämnar ingen besparingsplan för efterföljande budgelår. Motivet för detta är all försvars-kommitténs arbete bör inväntas, eflersom detla genom direktivens utformning kan komma atl påverka både inrikiningen och omfattningen av FOA;s forskning för all stödja Sveriges agerande i internationella nedrustnings-sammanhang.

FOA vill särskilt peka på behovel alt förslärka resurserna inom kemva-penområdel för all kunna svara upp mol från UD ökal krav på tekniskt underlag vid förhandlingarna i nedrustningskonferensen (CD) i Geneve, bl. a. med lanke på Sveriges ordförandeskap i förhandlingskommittén 1987.

Vid nedrustningskonferensen (CD) i Geneve skedde sommaren 1986 en betydelsefull förändring genom alt polilisk enighel kunde uppnäs om atl fortsätta alt utveckla ett internationellt system för ulbyte av seismologiska data som ett led i kontrollen av ett fullständigt kärnvapenprovstopp. Delta innebär en betydande ökning av arbetsinsatserna — även för svenskl vidkommande - varvid bl. a. ett stort internationellt e.xperiment kommer alt genomföras under år 1988. CD:s velenskapliga expertgrupp antog vid sitl avslulande möte i augusli 1986 etl arbetsprogram för atl utveckla och testa övervakningssystemet under de kommande 3-4 åren.

Systemet ställer nya krav på mätstationen i Hagfors. Kraven kommeralt kunna lillgodoses genom den föreslagna moderniseringen. Vidare krävs insalser för all öka dalautbylesforskningen samt för att utveckla och vidmaklhålla en internationell datacentral med förmåga alt hantera och analysera akluella datamängder.

FOA begär för budgetårel 1987/88 ett anslag av 24 000 000 kr., vilket skulle innebära en ökning med 12 720 000 kr. i förhållande till anslaget för innevarande budgetär exkl. ett engångsbidrag pä tolall 1 675 000 kr. Denna ökning inkluderar tilläggsprojekt om totalt 9 700 000 kr. Pris- och löneomräkningen anges till 610 000 kr.

153 Föredragandens överväganden Prop. 1986/87:100

Ril 5 Jag delar FOA:s uppfattning om vikten av all Sveriges stora aktivitet för

nedrustning och rustningsbegränsning är baserad på etl gott tekniskl och vetenskapligt underlag. Detta gör det möjligt att utforma realistiska förslag, vilkel är en förutsättning för Irovärdighel och framsteg i nedruslningsarbeiel. FOA har en central roll all spela för utarbetandet av ett sådant underlag.

Jag beräknar en pris- och löneomräkning om 393 000 kr. efler avdrag för huvudförslag. Därtill kommer engångsbidrag på lolall 9 350 000 kr., varav 1 650 000 kr för en modernisering av den seismologiska forskningssialionen i Hagfors och 7 700 000 kr. för uppbyggnaden av en internalionell datacentral vid FOA, som en del av en tolal uppbyggnadskostnad under de närmaste tre åren om 16 400 000 kr. Dessutom beräknas ett bidrag om 250 000 kr. för ökad utredningskapacitet till slöd för förhandlingarna om elt fullständigt förbud mot kemvapen.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Forskningsverksamhet för rustningsbegränsning och nedrustning för budgetårel 1987/88 anvisa ell förslagsanslag av 21 273 000 kr.

F 6. Forskningsverksamhet vid utrikespolitiska institutet

1985/86 Utgift 1 885 000 1986/87 Anslag 1 960 000 1987/88 Förslag 2 030 000

Utrikespolitiska institutet

Forskningsavdelningen vid utrikespolitiska inslilutel (UI) omfaltar idag sex forskarljänsler. Genom utbytesverksamhet har UI under år 1986 tillförts 12 gästforskare som möjliggjort en avsevärd ökning av forskningsvolymen. Forskningsresultaten redovisas och sprids genom vetenskapliga publikationer och internationella tidskrifter, genom utgivning av böcker samt genom seminarier och konferenser.

UI påpekar i sin anslagsframställning all de reserver som lidigare kunnal byggas upp kommer att la slul under år 1987 och all året därpå minsl två forskare måste lämna insfitutet. Möjligheterna lill exlernfinansiering uppges på sikt vara osäkra.

I sitl äskande för budgetårel 1987/88 begär UI en höjning av statsbidra get för forskningsverksamheten med 573 000 kr. 154

Föredragandens överväganden Prop. 1986/87: 100

Ril S Jag anser del angelägel all institutets forskningsverksamhet klarare inrik-

las på för Sveriges utrikes-, säkerhets- och nedrustningspolifik särskilt

relevanta regioner och problem. Verksamheten bör i första hand syfta fill

alt utveckla en kvalificerad kompetens inom ell fätal sakområden.

Jag beräknar en ökning av anslaget med 70 000 kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Forskningsverksamhet vid utrikespolitiska institutet för budgetåret 1987/88 anvisa ett reservationsanslag av 2 030 000 kr.

155¶Bilaga 1 Prop. 1986/87: 100 Bil. 5

FAKTA OM SVERIGES BISTÅND

- Statliga myndigheler och organ för Sveriges bistånd

- FN:s operativa verksamhel

- Inlernationella finansieringsprogram

- Internationellt livsmedelsbistånd

- Övriga organisaiioner

- Biståndet lill enskilda programländer

- Andra anslagsposler

- Bislåndel fördelat på enskilda länder

- Nordiskt biståndssamarbete

157 12 Riksdagen 1986/87. I saml. Nr 100. Bilaga 5

Innehållsförteckning Prop. 1986/87: lOO

Bil. 5 Sid Statliga myndigheter och organ för Sveriges bistånd

UD:s avdelning för internationellt utvecklingssamarbete .................. 160

Styrelsen för inlernationell utveckling (SIDA) ..................................... 160

Beredningen för internationellt tekniskt-ekonomiskt samarbete

(BITS) .......................................................................................................... 160

Fonden för industriellt samarbele med u-länder (SWEDFUND) .... 161

Nämnden för u-landsutbildning .............................................................. 161

Styrelsen för u-landsforskning (SAREC) .............................................. 162

Nordiska afrikainstitutet ........................................................................... 162

Importkontoret för u-landsprodukler (IMPOD) ...................................... 163

Internationella utvecklingsprogram FN.s operativa verksamhet

FN:s utvecklingsprogram (UNDP) ......................................................... .... 164

FN:s kapitalutvecklingsfond (UNCDF) ................................................. ... 166

FN:s befolkningsfond (UNFPA) ............................................................. .... 167

FN:s barnfond (UNICEF) .......................................................................... 168

Internationella finansieringsorgan

Världsbanksgruppen och de regionala utvecklingsbankerna i Afrika

och Asien ................................................................................................... .... 171

Internationella jordbruksuivecklingsfonden (IFAD) ............................. .... 178

Internationellt Hvsmedelsbistånd

FN:s/FAO:s världslivsmedelsprograai (WFP) ....................................... .... 181

1986 ärs konvention om livsmedelshjälp (FAC) ................................. .... 182

Internationella beredskapslagret av livsmedel för katastrofinsatser

(lEFR) ........................................................................................................... .... 183

Övriga organisationer

FN:s flyktingkommissarie (UNHCR) ...................................................... ... 184

FN:s hjälpprogram för Palestinaflyktingar (UNRWA) .......................... .... 185

Internationella familjeplaneringsfederafionen (IPPF) ........................... ... 186

UNCTAD/GATTS:s inlernationella handelscentrum (ITC) ................ .... 187

158¶Det bilaterala utvecklingssamarbetet Prop. 1986/87:100

Bil. 5

Biståndet till enskilda programländer

Angola ................................................................................ 188

Bangladesh .......................................................................... . 192

Botswana ................................................................................................... . 196

Etiopien ..................................................................................................... . 200

Guinea Bissau ............................................................................................ 204

Indien ........................................................................................................ . 208

Kap Verde .................................................................................................. 213

Kenya ......................................................................................................... 216

Laos .............................................................................................................. 220

Lesotho ....................................................................................................... . 223

Mozambique ............................................................................................. 226

Nicaragua ................................................................................................... 231

Sri Länka .................................................................................................... . 235

Tanzania ...................................................................................................... . 239

Vietnam ...................................................................................................... . 243

Zambia ........................................................................................................ . 248

Zimbabwe ................................................................................................... . 252

Andra anslagsposter

Regionala insatser ..................................................................................... . 257

Humanitärt bistånd i Latinamerika ......................................................... . 259

Humanitärt bistånd i södra Afrika .......................................................... . 260

Katastrofbistånd ....................................................................................... . 262

Försöksverksamhet och metodutveckling m. m..................................... . 267

Enskilda organisationer ........................................................................... . 272

Tekniskt samarbete och u-krediter ........................................................ . 274

Biståndet fördelat på enskilda länder ..................................

Nordiskt biståndssamarbete .............................................. 284

Förkorlningslexikon ................................................................................. . 285

159¶Statliga myndigheter och organ för Svenges bistand Prop. 1986/87: lOO

Bil. 5 UD:s avdelning för internationellt utvecklingssamarbete

År 1970 samlades ansvaret inom regeringskansliet för det svenska biståndet lill en avdelning i utrikesdepartementet, avdelningen för internationellt utvecklingssamarbete, i dagligt tal "u-avdelningen".

U-avdelningen bereder regeringens beslut och förslag lill riksdagen både i fråga om det direkta (bilaterala) biståndet till mottagariänderna, och del bistånd som ges via olika FN-organ, utvecklingsbanker eller andra internationella organisafioner (multilateralt bistånd). Huvuddelen av det bilaterala biståndet genomförs och administreras av SIDA.

Avdelningen är organiserad pä två enheter (multilaterala enheten och bilaterala enheten) och har totalt ca 50 tjänstemän. Den leds av ett statsråd.

Styrelsen för internationell utveckling (SIDA)

SIDA, som inrättades 1965, är ett centraU ämbetsverk under regeringen med uppgifl att planera, genomföra och adminislrera del direkta (bilaterala) utvecklingssamarbetet med u-länderna. Detta bistånd omfaltar dels samarbetet med 17 huvudmottagarländer, dels andra typer av bistånd, t.ex. katastrofinsatser, bidrag till ulvecklingsprojekt via enskilda svenska organisationer, bistånd till flyktingar och befrielserörelser, rekrytering av biståndspersonal m. m.

SIDA leds av en styrelse, som utses av regeringen. Den består av SIDA:s generaldirektör, som är ordförande, och elva andra ledamöter, som representerar riksdagspartier, folkrörelser och intresseorganisationer.

SIDA är organiserat på tre avdelningar med regionalt ansvar, en avdelning för sektorbyråerna och en administrativ avdelning. Däruiöver finns direkt underställda verksledningen, ett planeringssekretariat och elt infor-mafionsseketariat. I mottagarländerna har SIDA biståndskontor, som är knutna lill de svenska ambassaderna. På SIDA finns 530 anslällda, varav drygt 90 vid biståndskontoren.

Beredningen för internationellt tekniskt-ekonomiskt samarbete (BITS)

Beredningen för lekniskt-ekonomiskl samarbele (BITS) inrättades 1975 (under namnet utbildningsberedningen) och fick 1979 ställning som självständig myndighet under utrikesdepartementet.

Beredningen har som uppgifl alt utvidga och stärka Sveriges relalioner med vissa u-länder. Samarbetet skall främja ekonomisk och social utveck ling i mottagarländerna samtidigt som Sveriges relalioner med dessa länder fördjupas. BITS:s roll är begränsad lill medverkan i planeringen och alt lämna bidrag lill genomförandel av olika projekl. Verksamhelen omfattar tekniskl samarbele, inkl. internationella kurser, och u-krediter. 160

Del lekniska samarbetet skall huvudsakligen ske med vissa u-länder Prop. 1986/87: 100 utanför kretsen av huvudmottagarländer för det bilaterala biståndet. Det Bil. 5 skall grundas på ömsesidigt intresse och i första hand bestå av kunskapsöverföring på områden där Sverige är väl rustal med kunnande och kapacitet.

U-krediter kan ulgå till kreditvärdiga länder bland huvudmotlagarlän-derna för svenskt bilateralt bistånd, länder med vilka Sverige bedriver tekniskt samarbete eller andra länder vars utvecklingspolitik ligger i linje med de svenska biståndspolitiska målsättningarna.

U-krediterna kan utnylljas till finansiering av svenska varor och tjänster i projekt som ökar mottagande u-lands betalningsförmåga eller har annan utvecklingsfrämjande effekt.

Beredningen leds av en slyrelse som utses av regeringen. Vid beredningen finns 14 anställda.

Fonden för industriellt samarbete med u-länder (SWEDFUND)

Fonden för induslriellt samarbele med u-länder (SWEDFUND) är en statlig stiftelse, som inrättades 1978. Fondens grundkapital, ursprungligen 100 milj. kr., har förstärkts med 65 milj. kr. och skall steg för sleg höjas till 250 milj. kr. Fonden har rält atl ta upp lån eller utfärda lånegarantier till ett belopp som motsvarar högst tre gånger grundkapitalet.

Fondens huvuduppgifter är att förmedla kontakter mellan intressenter i u-länder och svenska företag, bidra till förinvesteringssludier och medverka i elablering av samägda företag, s. k. joint ventures, genom insatser i form av aktiekapital, lån och garanlier.

SWEDFUND skall i första hand samarbeta med länder med vilka Sverige bedriver långsiktigt utvecklingssamarbete. I den män andra länder blir aktuella, bör endasl sådana komma ifråga vars utvecklingspolitik är förenlig med målsättningen för svensk biståndspolitik.

Fonden leds av en styrelse som utses av regeringen. Vid fondens kansli finns 23 anställda.

Nämnnden för u-landsutbildning

År 1981 omvandlades biståndsutbildningsnämnden (BUN) till nämnden för u-landsutbildning. Den nya nämnden har övertagit BUN:s huvuduppgifl — att vid Sandöskolan i Kramfors bedriva utbildning i språk och u-landsutbildning som förberedelse för uppdrag i u-land. Nämnden för u-landsutbildning har även andra uppgifter reglerade i nämndens instruktion. Nämnden skall bl. a. samarbeta med myndigheter, organisationer och företag när del gäller förberedelseutbildning för u-landsuppdrag. Nämnden skall

- anordna allmänna enterminskurser i u-landskunskap,

- ge förberedelseutbildning för fredskårsdeltagare,

- anordna språkutbildning som förberedelse för uppdrag i u-Iänder,

- anordna speciella kurser i u-landsfrågor och språk, samt 161

- i samarbete med SIDA bistå myndigheler och andra med information Prop. 1986/87: 100 och rådgivning om lämplig förberedelse- och språkutbildning inför uppdrag Bil. 5

i u-länder.

Till enterminskursen antas sådana sökande, inkl. vapenfria tjänslepliktiga, som bedöms lämpliga för utbildningen. All övrig utbildning vid Sandöskolan är avgiftsbelagd.

Nämnden utses av regeringen och har sitt kansli vid Sandöskolan i Kramfors. Vid skolan som leds av en rektor, finns ett 60-tal anställda.

Styrelsen för u-landsforskning (SAREC)

Beredningen för u-landsforskning inrättades 1975 och ombildades 1979 till en självständig myndighet under utrikesdepartementet - styrelsen för u-landsforskning (SAREC).

SAREC har till uppgift att främja forskning som kan underlätta för u-länderna att utvecklas mot ökat självbestämmande och mot ekonomisk och social rättvisa.

Huvudmålet för SAREC:s verksamhet är att ge slöd till u-ländernas strävan att bygga upp och stärka en egen kapacitet inom vetenskap och teknik. SAREC:s verksamhet är uppdelad enligt följande:

- direkt stöd, med tonvikt på Afrika, till vissa u-länder samt till regionalt forskningssamarbete

- stöd till internationella forskningsprogram, bl. a. inom världshälsoorganisationen (WHO), konsultativa gruppen för jordbruksforskning (CGIAR) och till internationella stiftelsen för vetenskap (IFS)

-stöd till svensk u-landsforskning, f.n.drygt 100 olika forskningsprojekt.

SAREC har vidare fått det administrativa ansvaret för den u-landsinriktade delen av ett femårigl särskilt forskningsprogram om avskogning och ökenutbredning.

SAREC leds av en slyrelse som utses av regeringen. I styrelsen ingår representanter för forskarvärlden, biståndsadministrationen och riksdagen. Vid SAREC:s kansli finns ett 30-lal anslällda.

Nordiska afrikainstitutet

Nordiska afrikainstitutet fillkom 1962 på initiativ av Nordiska Rådet.

Institutet har till uppgift att i Norden främja studier av afrikanska förhållanden genom atl:

- främja och driva vetenskaplig forskning och undervisning om Afrika,

- utgöra etl dokumentationscentrum för afrikaforskningen,

- genom kurser, föreläsningar, seminarier och eljest sprida information om Afrika och aktuella afrikanska förhållanden, saml

- stödja utbildningen av personal för u-landsuppdrag i Afrika. Verksamheten leds av en styrelse, som utses av regeringen. Ledamöter

är bl. a. rektorn vid universitetet i Uppsala, som också är styrelsens

ordförande, samt överbibliotekarien vid universitetsbiblioteket i Uppsala. 162

I styrelsen ingår även representanter för de övriga nordiska länderna. Vid Prop. 1986/87: 100 institutet finns ungefär 25 anställda, varav 11 tjänster finansieras över Bil. 5 bislåndsanslagen.

Importkontoret för u-landsprodukter (IMPOD)

Importkonlorel för u-landsprodukter (IMPOD) började sin verksamhet 1975.

Kontoret har till uppgift att ge exportörer i u-länder hjälp med att avsätta sina varor i Sverige. Det sker genom information och handledning om avsättningsmöjligheter och marknadsförhållanden i Sverige. Importkontoret förmedlar även kontakter mellan u-landsexportörer och företag i Sverige och deltar också i konkreta marknadsföringsprojekt. IMPOD har med en begränsad krets u-länder ett samarbete som omfattar mer fördjupade insatser.

IMPOD har dessutom till uppgift att vara svensk kontaktpunkt för UNCTAD/GATT:s internationella handelscentrum (ITC) i konkreta frägor, som rör avsättning av u-landsprodukter på den svenska marknaden.

Importkonloret leds av en styrelse och chef för IMPOD är en direkiör. Kontoret har drygt ett tiotal anställda.

163¶FN:s operativa verksamhet Prop. 1986/87: loo

Bil. 5 FN:s utvecklingsprogram (UNDP)

FN:s utvecklingsprogram (UNDP), som bildades 1966 då två mindre biståndsfonder slogs samman, har som mäl att vara FN-systemets centrala fond för finansiering av lekniskl bistånd. Projekien genomförs främsl av FN:s fackorgan. UNDP har också ansvar för all FN:s samlade biståndsverksamhet samordnas i mottagarländerna.

Verksamhet

UNDP:s uppgift är att främja mottagarländernas utveckling genom olika former av kunskapsöverföring och förinvesteringssludier. Detta tekniska bistånd sker i huvudsak i form av expertrådgivning, stipendier, utrustningsleveranser och konsulttjänster. Expertbiståndet dominerar. Verksamheten omfattar för närvarande omkring 4500 projekt i 153 länder och områden.

UNDP:s verksamhet bygger i huvudsak på landprogrammering. Denna innebär att man för varje mottagarland fastställer hur mycket bistånd från UNDP landet kan räkna med under en femårsperiod. I samarbete mellan mottagarlandet och UNDP:s plalsrepresentant utarbetas sedan ett landprogram för hur medlen skall utnyttjas. Detta program fastställs av UNDP:s styrelse.

Storleken pä varje mottagarlands program bestäms främst av bruttonationalinkomsten per capita och befolkningens storlek.

De fattigaste u-länderna - med en bruttonationalinkomst per capita på högst 750 dollar i 1983 ärs siffror - kommer under programperioden 1987-91 att få 80 % av UNDP:s länderfördelade resurser. Rikare u-länder, med en per capita-inkomst över 3000 dollar, blir återbetalningsskyldiga för de tjänster de får och länder med en per capita-inkomst mellan 1 500-3000 dollar blir det i viss utsträckning. UNDP fullföljer därmed den omfördelning till förmån för de fattigaste u-länderna som gällt under programperioden 1982-86.

UNDP har sedan 1972 etl särskilt program för de minsl ulvecklade länderna. Genom de utfästelser om yUeriigare bidrag som gjordes av bl. a. Sverige vid 1981 års FN-konferens om de minst utvecklade länderna ökade bidragen till programmet från 12,9 milj. dollar är 1981 till 16,1 milj. dollar för år 1983 men har därefler minskal. Under 1985 uppgick bidragen till detta särskilda program till 10,5 milj. dollar.

En mindre del (20 %) av UNDP:s resurser används för program som berör flera u-länder - regionala, interregionala och globala program.

Organisation

UNDP:s högsta beslutande organ är slyrelsen (Governing Council), som

har 48 medlemmar. Av dessa representerar 27 u-länder, 17 västliga i-länder

och 4 socialistiska i-länder. Styrelsen bestämmer bl. a. fördelningen av

164¶UNDP:s resurser och fastställer landprogrammen. Sedan något år disku- Prop. 1986/87: 100 teras dessa först i en särskild plenarkommitté bestående av styrelsens Bil. 5 medlemmar. Vidare beslöt styrelsen 1985 att tillsälta en arbetsgrupp för atl diskulera programfrågor mellan de ärliga styrelsemötena. Båda dessa organ är tillsatta på försök och har tillkommit för att öka styrelsens inflytande över programfrågorna.

UNDP:s styrelse är också beslutande organ för FN-sekretariatets tekniska biståndsprogram (Department of Technical Cooperation for Developmeni, DTCD), FN:s kapitalutvecklingsfond, FN:s befolkningsfond, FN:s kvinnofond, FN:s naturresursfond samt en rad mindre specialfonder.

UNDP:s sekretariat ligger i New York och har f.n.omkring 650 fast anställda. Det leds av administratorn William Dräper III från USA.

Under 1970-talet ägde en omfattande decentralisering av UNDP:s verksamhel rum. Tyngdpunkten i arbetet med atl förbereda och genomföra landprogrammen förlades till 115 fältkontor med f. n. omkring 3 300 anställda. Fältkontoren leds av s.k. "residenl representatives" (platschefer), som även har till uppgifl att samordna andra FN-organs verksamhel i landet. De är oftast också FN:s fasta representant i respeklive land.

Finansiering

UNDP:s verksamhet finansieras genom frivilliga bidrag. De uppgick 1972 lill 268 milj. dollar, 1975 till 419 milj. dollar och 1980 till 693 milj. dollar. För programperioden 1977-1981 var bidragsmålet totalt 3,5 miljarder dollar, vilket förutsatte all bidragen ökade med 14 % per är, vilket också i stort sett uppnåddes.

För programperioden 1982-1986 förutsattes UNDP:s resurser också öka med 14 % per år och sammanlagt nå upp till 6,7 miljarder dollar (motsvarande omkring 45 miljarder kr.). Stagnerande bidrag och stigande dollarkurs innebar emellerlid att resurserna minskade under början av åttiotalet så att det blev nödvändigt atl skära ner verksamhelen fill 55 % av den ursprungligen planerade. För att om möjligt undvika smärtsamma nedskärningar även under nästa programperiod 1987-91 har UNDP:s styrelse beslutat bygga sin planering på att den årliga resursökningen begränsas till 8 %.

UNDP:s verksamhet försvåras av atl programmet i praktiken gör fem åriga biståndsutfäslelser gentemot mottagarländerna medan givarländerna, med få undantag, lämnar endast ettåriga bidragsutfästelser. Sverige har därför sedan länge verkal för alt alla bidragsgivare, liksom Sverige, skall lämna fleråriga utfästelser, vilkel dock många slora givarländer motsätter sig. En särskild arbetsgrupp behandlade under 1982-1983 dels UNDP:s akula resurskris, dels mer långsiktiga frågor. Arbetsgruppens arbele ledde inte till några väsentliga förändringar. Endast etl litet fålal stater, däribland Sverige, följde uppmaningen att lämna extra bidrag för att lätta den ome delbara resursbristen. En viss förbättring iniräffade under 1983 men kunde inte upprätthållas under 1984 och 1985. För 1986 såg lägel först tämligen ljust ul bl. a. på grund av den sjunkande dollarkursen. Ett nytl bekymmer är dock USA:s beslut alt kraftigt minska sina bidrag av inlerna budgetskäl. 165

USA står idag för 25 % av bidragen till UNDP.

De största enskilda bidragsgivarna är USA och Japan. Sverige har Prop. 1986/87: 100 budgelåret 1986/87 lämnat ett ordinarie bidrag på 405 milj. kr. och Bil. 5 40 milj. kr. i extrabidrag. Också för vardera av budgetåren 1987/88 och 1988/89 har Sverige utfäst ett ordinarie bidrag om 405 milj. kr. Det svenska bidraget under 1986/87 utgjorde knappt 8 % av UNDP:s resurser jämfört med en årlig procentuell andel på ca 11 % åren 1976-80. Utöver det ordinarie och det extra bidraget gav Sverige 1986/87 50 milj. kr. till UNDP:s särskilda program för de minst ulvecklade u-länderna. Vidare har Sverige lämnat elt bidrag på 20 milj.kr.under åren 1984/85-1986/87 lill FN:s Sahel-kontor (UNSO)'. De fyra nordiska länderna svarade 1986 gemensamt för ca 25 % av de ordinarie bidragen till UNDP, dvs. i stort sett samma andel som USA.

Samordning

Från att ha finansieral knappt två tredjedelar av FN-systemets tekniska biständ i början av 1970-talel svarar UNDP numera endasl för ca en tredjedel. Förklaringen är att det s. k. mullibi-biståndet, dvs. biståndsinsatser som genomförs av fackorganen men finansieras med bilalerala biståndsmedel, och fackorganens egna biståndsprogram ökat mycket snabbt under 1970-talet.

UNDP:s styrelse har med tilltagande oro selt denna ökade uppsplittring av FN:s biståndsverksamhet, som i viss mån innebär ett underkännande av landprogrammeringsprincipen. Slyrelsen har därför vid flera tillfällen betonat atl den FN-resolution från 1970 som ger UNDP den ledande och samordnande rollen i FN:s biståndsverksamhet skall respekteras. UNDP-sekretariatet har ocksä föreslagit att UNDP skall la över det administrativa ansvaret för olika särfonder inom FN-systemet. Detta skulle minska de administrativa kostnaderna, samtidigt som det skulle kunna ge givar- och mottagarländer en bättre överblick över FN-bislåndet. Sverige stödjer dessa tankar som i viss mån börjat förverkligas i och med att FN:s kvinnofond anslufils till UNDP 1985.

FN:s kapitalutvecklingsfond (UNCDF)

FN:s kapitalutvecklingsfond tillkom 1966 med uppgift alt ge gåvobistånd eller lån på förmånliga villkor till småskaliga investeringsprojekt i u-länderna. De västliga induslriländerna motsatte sig alt fonden skulle inrättas med motiveringen att den föreslagna verksamheten kunde skötas av andra organ. Under lång tid bidrog dessa länder inte heller till fondens finansiering.

Hösten 1973 beslöt generalförsamlingen att kapitalutvecklingsfonden i fortsättningen endasl skulle finansiera projekl i de minst utvecklade u-länderna, inriktade på folkflertalets basbehov (bostad, kläder, mal, undervisning och grundläggande hälsovård). Vid UNDP:s styrelsemöte ijuni 1985

' UNSO:s uppgift är alt bistå länderna i Sahelomrädet i Afrika atl genomföra olika verksamheter för att minska effekterna av ökenutbredning och förebygga riskerna för kommande torkkatastrofer. 166

bestämdes att fonden skulle börja använda sina möjligheter atl ge lån på Prop. 1986/87; 100 förmånliga villkor, en möjlighet som dittills inte utnyttjats. Bil. 5

Verksamhet

Fondens mål är att nå de fattigaste människorna i de minst utvecklade länderna. Projekten skall ulformas så alt befolkningen aktivt deltar i deras genomförande. Fonden kan ta hand om projekt som andra givare bedömer vara för små. Den har ett tak på 5 milj. dollar för enskilda projekt. Fonden finansierar f. n. 182 projekt i 42 länder.

Organisation

Fonden är underställd UNDP:s slyrelse och arbetar främsl genom UNDP:s fähorganisalion.

Finansiering

Fonden finansieras genom frivilliga bidrag. Bidragen för 1986 beräknas till ca 24 milj. dollar jämfört med drygt 28 milj. dollar under är 1980. De viktigaste bidragsgivarna är nägra mindre industriländer. Sveriges bidrag under budgelåret 1986/87 uppgår till 40 milj. kr. Sverige och Nederiänderna är de största bidragsgivarna.

FN:s befolkningsfond (UNFPA)

Efter beslut av generalförsamlingen inrättades 1967 en särskild fond för FN:s insatser på befolkningsområdet. 1969 fick fonden beteckningen FN:s befolkningsfond.

Verksamhel

Fonden hade till en början nästan uteslutande en finansiell och rådgivande funkiion. FN:s ekonomiska och sociala råd, ECOSOC, antog 1973 nya riktlinjer för fondens verksamhel enligt vilka dess övergripande uppgift är all leda och samordna FN-systemets insatser på befolkningsområdet.

Fondens centrala verksamhetsområde är familjeplanering. Under 1985 . avsattes över hälften av programresurserna till familjeplaneringsprojekt. Andra huvudprogram är folkräkningar, uppbyggande av folkbokföringssystem, befolkningssialislik, utbildning, information och forskning. Merparten av projekten verkställs av FN-sekretariatet och FN:s fackorgan. En växande andel genomförs av mottagarländerna själva saml även av fonden.

Två tredjedelar av de lotala programresurserna avsätts för 53 prioriterade länder med lillsammans 75 % av u-ländernas befolkning. Av dessa länder ligger 30 i Afrika.

167¶Organisation Prop. 1986/87: 100

Bil S Fonden är underställd UNDP:s styrelse, som godkänner del långsikliga

arbetsprogrammet, budgel och finansplan samt landprogram. Chef för UNFPA sedan fonden grundades har varit Rafael M. Salas, från Filippinerna. Huvudkontoret ligger i New York. UNFPA har inga egna fältkontor. Dess representanter som f. n. finns i etl femtiotal länder är knutna lill UNDP-kontoren.

Finansiering

UNFPA:s verksamhet finansieras genom frivilliga bidrag. För 1985 uppgick regeringsbidragen till 143 milj. dollar. De största bidragsgivarna var USA, Japan, Förbundsrepubliken Tyskland, Norge, Nederländerna, Canada och Sverige. USA som under en följd av år svarat för ca en fjärdedel av UNFPA:s finansiella resurser reducerade 1985 sitt utfästa bidrag på 46 milj. dollar med 10 milj. 1986 lämnar USA inte något bidrag överhuvudtaget till UNFPA. Anledningen anges vara missnöje med fondens bistånd till Kinas befolkningsprogram som enligt amerikansk uppfattning kan ses som ett stöd för tvångsåtgärder och aborter. Åven om indragningen av del amerikanska bidraget inte var oväntad innebär de minskade resurserna ett allvarligt avbräck i verksamheten i u-länderna och nedskärningar har måst göras både i programverksamhet och administration. Den sjunkande dollarkursen och ökade bidrag från andra givare har till en del kompenserat förlusten av det amerikanska bidraget. Fondens resurser för 1986 beräknas bli 127 milj. dollar.

Det svenska bidraget under budgeläret 1986/87 uppgär fill 65 milj. kr. Samma belopp har utfästs för 1987/88.

FN-.s barnfond (UNICEF)

UNICEF upprättades av FN:s generalförsamling 1946. Fondens uppgift var då att lämna katastrofhjälp till barn och mödrar i det krigshäriade Europa. Mandatet ändrades senare till att främst omfatta långsikfig utvecklingshjälp till barn i u-länder. UNICEF arbetar idag i 118 länder inom, ramen för fleråriga landprogram. Omkring 60 % av biståndet gär till de ekonomiskt hårdast drabbade och minst utvecklade länderna.

Verksamhet

Även om UNICEF fortfarande spelar en vikfig roll som förmedlare av katastrofbistånd ligger tyngdpunkten i fondens verksamhet emellertid numera på långsiktiga biståndsprogram. Målet är alt tillgodose de grundläggande behoven hos barn och mödrar. Både långsiktigt bistånd och katastrofbistånd behövs idag i många u-länder och särskilt i de torkdrabbade länderna i Afrika. UNICEF har under senare år förstärkt sin kapacitet i de mest behövande afrikanska länderna.

UNICEF:s programverksamhet omfattar insatser inom hälso- och sjukvård, vattenförsörjning, åtgärder för atl förbättra näringsstandarden hos

barn och mödrar, familjeplanering, grundläggande utbildning, hjälp till Prop. 1986/87: 100

barn i särskilt svära omständigheter som barn i väpnade konflikter och Bil. 5

gatubarn.

Fonden samarbetar såväl på central som lokal nivå med andra FN-organ samt med frivilligorganisationer. Särskilt nära samarbetar UNICEF med Väridshälsoorganisationen, WHO, för att bygga ut primärhälsovården i u-länderna. Insatserna omfattar olika förebyggande åtgärder, vaccinationer, kontroll av diarrésjukdomar, distribution av basläkemedel. Inom ramen för FN:s samordnade katastrofinsatser i Afrika har UNICEF tillsammans med WHO ansvarat för sektorerna hälsovård och vattenförsörjning.

En viktig uppgift för UNICEF har under de senaste åren varit att söka finna nya metoder för att tillgängliga resurser skall komma nödlidande barn runt om i världen till godo. Ett uppmärksammat initiativ har varit att föra fram enkla och billiga metoder för att radikalt minska spädbarnsdödligheten. UNICEF har lyckats föra ut sin strategi för barnens överlevnad och utveckling (Child Survival and Developmeni) i vida kretsar. Därigenom har UNICEF skapat ett medvetande om möjligheten att med relativt enkla ålgärder inom hälsovården halvera barnadödlighelen och därmed också pä sikt medverka till en begränsning av födelsetalen. Behandling av diarréer med en socker-saltlösning, vaccinering, amning, viktökningskontroll är några av ålgärderna i UNICEF:s överlevnadsslrategi som ingår i en utbyggd primärhälsovård. Samarbetet med WHO är i det sammanhanget av stor betydelse. Med början 1985 har UNICEF genom målmedvetna kampanjer sökl rikta världssamfundets uppmärksamhel på behovel av vaccinering och på det av världshälsoförsamlingen och FN:s generalförsamhng uppsatta målet atl till 1990 vaccinera alla barn mot sex vanliga infektionssjukdomar.

Organisation

UNICEF:s styrelse (Executive Board) består av representanter för 41 stater med en majoritet för u-länder. Styrelsen sammanträder årligen i april. Den granskar och drar upp rikllinjer för verksamhelen och fördelar medel fill fondens program.

Verkställande direktör för UNICEF är sen 1980 James Grant, USA. UNICEF:s huvudkontor är förlagt fill New York, ett Europa-kontor till Geneve och UNICEF:s leveranscenlral, UNIPAC, till Köpenhamn. På fältet finns sex regionalkontor och ett åttiotal länderkontor.

Finansiering

UNICEF:s verksamhet finansieras genom frivilliga bidrag, huvudsakligen från regeringar. De sammanlagda resurserna för 1985 uppgick till 362 milj. dollar varav 236 milj. utgjordes av ordinarie bidrag. 1986 beräknas de totala bidragen uppgå till 399 milj. dollar (motsvarande omkring 2,7 mil jarder kr.). Regeringsbidragen har under senare är utgjort ca 75 % av fondens resurser. Nationalkommittéer, enskilda organisationer och andra 169

privata bidragsgivare svarar för återstoden. Bidragen från nationalkommit- Prop. 1986/87: 100 teer kommer främst från försäljningen av UNICEF-kort. Svenska UNI- Bil. 5 CEF-kommittén bidrog 1986 med 7,7 milj. kr. Utöver den reguljära landprogramverksamheten, finansierad av ordinarie bidrag, genomför UNICEF särskilda insatser, både katastrofhjälp och långsiktiga projekt, som finansieras genom tilläggsbidrag.

Det svenska ordinarie bidraget för budgetåret 1986/87 uppgår till 185 milj. kr. Därtill kommer ett extrabidrag på 35 milj. kr för att göra del möjligt för UNICEF att förstärka sin kapacitet och utöka sin verksamhet i Afrika. Budgetåret 1985/86 utgick 19 milj. kr. till UNICEF från katastrofanslaget. För vart och ett av budgetåren 1987/88 och 1988/89 har Sverige utfäst ett ordinarie bidrag på 185 milj.kr. Sverige är en av de största givarna, tillsammans med USA, Italien och Norge.

170¶Internationella finansieringsorgan Prop-1986/87: loo

Bil. 5 Världsbanksgruppen och de regionala utvecklingsbankerna i

Afrika och Asien'

' Den Interamerikanska utvecklingsbanken (IDB), behandlas inte i detta sammanhang, eftersom de svenska bidragen inte finansieras över biståndsanslaget. IDB behandlas i propositionstexten under littera E. Utrikeshandel och exportfrämjande.

De internafionella utvecklingsbankerna och -fonderna lämnar först och främst finansiellt bistånd i form av obundna lån. Dessutom lämnar de visst tekniskt bistånd. Den äldsta och största utvecklingsbanken är Världsbanken (IBRD), som kommit att utgöra modell för uppbyggnaden av övriga utvecklingsbanker.

Tabell 1: Fakta om de internationella utvecklingsbankerna och -fonderna

Tillkom

Antal

år

medlems-

an-

länder

ställda

Huvudkontor

Världsbanken

(IBRD)

6 002

Washington

Internationella

utvecklingsfonden

(IDA)

Afrikanska ut-

veckl ingsbanken

(AfDB)

869¶Abidjan

Afrikanska ut-

vecklingsfonden

(AfDF)

Asiatiska ut-

veckl ingsbanken

(AsDB)

1 553

Manila

Asiatiska ut-

vecklingsfonden

(AsDF)

Utvecklingsbankerna fungerar som ett mellanled mellan den internationella kapitalmarknaden och u-länderna. Bankerna kan genom sin goda ställning läna upp och vidareförmedia lån på villkor, som är förmånligare än vad flertalet u-länder själva skulle kunna få.

Många av de fattigare u-länderna saknar emellertid den nödvändiga ålerbetalningsförmågan även när det gäller utvecklingsbankernas relativt förmånliga lån. För att kunna bistå också dessa länder har utvecklingsfon derna upprättats som ett komplement fill bankerna. Fonderna lämnar utvecklingskrediter pä mycket förmånliga villkor. Krediterna löper utan ränla och har en lång löptid med en avsevärd amorieringsfri period. De svenska bidragen till de i tabell I redovisade organen har koncentrerats till 171

utvecklingsfonderna. Föregångare och alltjämt helt dominerande är Inter Prop. 1986/87; 100

nationella utvecklingsfonden (IDA), som utgör en del av världsbanksgrup- Bil. 5

pen.

Organisalion

Bankernas/fondernas högsta beslutande organ är guvernörsstyrelsen (Board of Govemors). Den är sammansatt av representanter för samtliga medlemsländer och håller ett möte per år. Däremellan handhas det löpande arbetet av cn direktörsslyrelse (Board of Directors). Efiersom antalet medlemsländer överstiger antalet platser i direktörsstyrelsen har de fått gå samman i röstgrupper. En direktör representerar således i regel flera länder.

De nordiska länderna ingår i samma röstgrupp (Island är inte medlem i AfDB/AlDF eller i AsDB/AsDF). Medan de i väridsbanksgruppen bildar en egen röstgrupp har de i AIDB/AfDF slutit sig samman med Schweiz och Indien och i AsDB/AsDF med Canada och Nederländerna.

I världsbanksgruppen är f. n. en dansk nordisk direktör. Vid hans kontor tjänstgör en svenska som teknisk assistent. I AfDB/AfDF företräds röst gruppen också f. n. av Danmark. Röstgruppen i AsDB/AsDF företräds av en kanadensisk direktör och från 1987 av en svenska som biträdande direktör.

Rösträtten är i princip vägd i förhällande till andel tecknat kapital resp. lämnade bidrag. För att ge de många små och fattiga länderna ett större inflytande lilldelas varje medlemsland också ett visst antal röster, oberoende av landets kapital- och bidragsandelar. De svenska andelarna framgår av tabellerna 3 och 4.

U-länderna har störsi röststyrka i AfDB och AfDF - tvä tredjedelar resp. hälften av röststyrkan. I IBRD/IDA och AsDB/AsDF är motsvarande siffror ca 40 %.

Enligt en mer eller mindre uttalad regel har chefskapet i Väridsbanken allfid tillfallit en amerikan, i AsDB alltid en japan och i AfDB en afrikan. Barber Conable är chef för Världsbanken sedan juli 1986, Babacar N'Diaye frän Senegal är AfDB:s president sedan augusti 1985 och Masao Fujioka tillträdde chefsposten i AsDB i november 1981.

Finansiering och lånevillkor

Utvecklingsbankernas utlåningsverksamhet sker till hell övervägande delen med medel upplånade på den internationella kapitalmarknaden. Av medlemsländernas kapitalinsatser inbetalas endasl en mindre del medan reslerande andel utställs som garanti iÖr utvecklingsbankernas upplåning. Utvecklingsbankernas utlåningsvillkor bestäms av de upplåningsvillkor de kan uppnå.

172¶Tabell 2; Utvecklingsbankernas utlåningsvillkor_ Prop. 1986/87: 100 _______________________________ Bil. 5

Bank Löptid Ränta per 1 juli 1986

IBRD 15-20 år 8,23 % AfDB 12-20 år 8,30 % AsDB 15-25 år 7,65 %

Spännvidden i löptiderna beror på skillnader i lånlagariändernas utvecklingsnivå och/eller i projektinriktningen.

Tabell 3: Utvecklingsbankernas tecknade kapital och utestående upplåning per 31 december 1985

IBRD AfDB AsDB

Tecknat kapital

(milj. dollar) 66 876 5 820 15 970

Inbetald andel

(procent) 9 25 12

Utestående medel- och långfristig upplåning

(milj. dollar) 57 906 1 094 5 569

Sveriges andel av tecknade kapitalet

(procent) 1,21 1,31 0.17

Sveriges röstandel (procent) 1,18 1,41 0,58

Till skillnad från bankerna finansieras fondernas verksamhet inte genom upplåning pä kapitalmarknaden utan genom bidrag från i första hand i-ländernas regeringar. Sedan mitten av 1970-talet har ocksä vissa OPEC-länder och andra rikare u-länder tillkommit som bidragsgivare. Bidragens storiek fastställs i samband med s. k. påfyllnadsförhandlingar. En påfyllnad sker genom en internationell överenskommelse, där bidragsgivarna gör en utfästelse för tre eller fyra är. IDA lillförs dessulom vane år en del av IBRD:s vinsl. AfDB lämnar bidrag till AfDF i samband med resurspäfyllnader.

Utlåningen från fonderna sker på myckel förmånliga villkor. IDA har hitlills lämnat utvecklingskrediter med en löptid på 50 år. I och med att den åtlonde påfyllnaden av IDA (IDA 8) träder i kraft under 1987 kommer löptiderna att differentieras sä alt de för de fattigaste u-länderna (här definierade som de minst utvecklade länderna (MUL) plus de länder som enbari erhåller krediler från IDA och ej lån från Världsbanken) sänks lill 40 år och för övriga länder sänks till 35 år. IDA:s krediter kommer liksom tidigare all vara ränlefria med en adminislralionsavgifl pä 0,75 %. AfDF lämnar räntefria utvecklingskrediler med en löptid på 50 är med en adminislralionsavgifl på 0,75 %. AsDFs likaså ränlefria utvecklingskrediler löper på 40 år med en avgifi på 1 %. De fio försia åren är amorieringsfria vid lån från samtliga fonder.

13 Riksdagen 1986/87. I saml. Nr 100. Bilaga 5

Tabell 4: Inbetalda bidrag till utveckilingsfonderna per 31 december 1985 Prop. 1986/87: 100

Bil. 5

IDA

AfDF

AsDF

Totalt inbetalda bidrag

(milj. dollar)

35 815

2 668

5 822

Sveriges samlade bidrag

(milj. dollar)

1 043

46¶Sveriges bidragsandel (procent)

2,76

5,62

0,79

Sveriges röstandel (procent)

2,27

2,87

0,58

Ullåningsvolym

Storleken pä det tecknade kapitalet i respektive utvecklingsbank och på bidragen till respektive utvecklingsfond avspeglar samiidigi deras ullå-ningskapacitet.

Tabell 5: Utvecklingsbankernas och -fondernas utlåningsvolym

Total utlåni

ng t. 0. m. Utläning 1985

31 december

(milj. dollar)

IBRD

179(1)

IDA

140(1)

IBRD/IDA

319(1)

AfDB

709 AfDF

439¶AfDB/AfDF

148 AsDB

271 AsDF

637¶AsDB/AsDF

(1)Avser budgetåret 1985/86.

Fördelning av utlåningen på länder

Utvecklingsbankerna och -fonderna riktar sig lill mottagarländer som har olika utvecklingsnivå och krediivärdighet. Det finns dock en allmän strävan alt bistå de fattigare länderna, dvs.de med en lägre bruttonationalinkomst per capita. Denna inriktning är starkast hos utvecklingsfonderna. Sålunda går av IDA:s utlåning drygt 90 % till länder med en BNI per capita under 400 dollar. Även IBRD:s uOånmg lill denna grupp har blivil relativt sett slörre under det senaste årtiondet och ökal från ca 10 % fill ca 20 % av bankens årliga lotala utlåning. Ökningen under de senaste åren beror i första hand på en tillväxt av ufiåningen till Folkrepubliken Kina.

För all förstärka världsbanksgruppens utläning till de fattigaste länderna i Afrika söder om Sahara under perioden 1985-87 har Världsbankens särskilda Afrikafacilitel upprättats. Till denna fond, som administreras av 174

IDA, har ett antal givariänder hillills lämnal bidrag på lolall 1,5 miljarder dollar (molsvarande omkring 10 miljarder kr.). Sverige har utfäst elt bidrag pä 440 milj. kr.

Tillgänglig statistik för AfDB/AfDF resp. AsDB/AsDF gör det ej möjligt all i delalj granska respeklive banks och fonds utlåning på samma säll som kan göras för IBRD och IDA. Det allmänna omdöme som ovan redovisats om bankernas resp. fondernas inriktning av verksamheten gäller dock i stort även för regionalbankerna/fonderna i Afrika och Asien. De fem största lånlagariändernas andel av bankernas och fondernas lolala utlåning t. o. m. 1985 redovisas i tabell 6:

Tabell 6: Utvecklingsbankernas och -fondernas fem största låntagarländer per 31 december 1985 (milj. dollar)

Dessa

länders pro-

centuella andel av

totall

a utlåningen

IBRD(l)

Brasilien

085 Indien

692¶Indonesien

39 %

Mexico

818¶Turkiet

996¶IDA(l)

Indien

828¶Bangladesh

669 Pakistan

57 %

Kina

626¶Egypten

981¶AfDB

Tunisien Marocko

329 308

Egypten

36 %

Zaire

201 Zambia

176 AfDF

Etiopien Mali

217 156

Zaire

27 %

Madagaskar

105¶Rwanda

102 AsDB

Indonesien

292¶Sydkorea

113¶Filippinerna

85 %

Thailand

605¶Malaysia

174 AsDF

Bangladesh

862 Pakistan

521¶Nepal

87 %

Burma

494¶Sri Länka

(1) Siffrorna avser per ,30 juni 1986.

175¶Fördelning av utlåningen på sektorer Prop. 1986/87:100

Bil 5 Utvecklingsbankernas och -fondeinas totala utlåning fördelad på olika

sektorer framgår av tabell 7. Även här kan konstateras att utvecklingsfonderna strävar efter att utlåningen i första hand skall gå till sådana samhällssektorer där resurserna mera direkt kommer de fattigare befolkningsgrupperna fill godo. Detta har skett genom salsning på jordbruks- och landsbygdsutveckling samt socialt inrikteide projekt inom utbildning, hälsovård, befolkning, stadsutveckling och vattenförsörjning.

Satsningen på jordbruks- och landsbygdsutveckling och på socialt inriktade projekt grundas på insikten om att dessa sektorer är av betydelse för utvecklingen och att det inte föreligger en motsättning mellan satsningen på basbehov, som i hög grad tillfredslälls genom sociala projekt, och ekonomisk tillväxt.

För en allsidig utveckling krävs emellertid även en satsning på ekonomisk infrastruktur i form av energi, transporter, kommunikationer och industri. Utvecklingsbankernas utlåning har koncentrerats till dessa sektorer.

TraditioneUt har den helt övervägande delen av IBRD:s/IDA:s utlåning inriktats på enskilda projekt. För att bistå u-länder vid genomförandet av nödvändiga ekonomisk-politiska reformprogram har såväl IBRD som IDA under de senasle åren starkt ökat långivningen till s. k. struktur- och sektoranpassning. Sektoranpassningslånen svarade under verksamhetsåret 1985/86 för 14 % av IBRD:s/IDA:s totala utlåning, jämfört med I % fem år tidigare. Motsvarande andel för strukturanpassningslånen var 1985/86 knappt 5 %■ Struktur- och sekloranpassningslän är således ej knulna till specifika projekt utan utformas så att de kan stödja sådana strukturella åtgärder av ekonomiskt-politiskt slag i låntagarlandet som krävs för atl åstadkomma ekonomisk återhämtning och tillväxt.

Världsbanken har spelat en cential roll för att, i samråd med berörda u-länder, upprätta grupper för biståndssamverkan, s. k. konsortier och konsultativa grupper. Det finns f. ii. ett tjugotal sädana grupper under ordförandeskap av representanter för Världsbanken. Sverige är medlem i de grupper som berör länder som är huvudmottagare av svenskt bilateralt bistånd. Världsbanken leder ocksä den konsultativa gruppen för internalionell jordbruksforskning (CGIAR).

176¶Tabell 7: Den procentuella fördelningen av utvecklingsbankernas och Prop. 1986/87: 100

-fondernas utlåning på sektorer per 31 december 1985 Bil. 5

Sektor

IBRD(l)

IDA(l)

AsDB

AsDF

Jordbruks- och landsbygdsutveckling

54¶Sociala sektorn (2) Delsumma:

12 34

15 53

40 57

6 60

Ekonomisk infrastruktur (inkl. turism och tekniskt bistånd)

27¶Industri och nationella utvecklingsbolag

Delsumma:

18 60

7 37

12 43

13 40

Program- och strukturanpassningslån

Totalt:

6 100

10 100

(1) siffrorna avser per 30 juni 1986

(2) Avser här utbildning, hälsovård, befolkning, stadsutveckling och vattenförsörjning

Sektor AfDB AfDF

Jordbruk

Utbildning och hälsovård

Delsumma:

Transport

offentliga nyttigheter (inkl vattenförsörjning, energi och telekommunikationer)

Industri

Delsumma: Totalt:

100¶Internationella finansieringsbolaget (IFC)

Internationella finansieringsbolaget, som upprättades 1956, är vid sidan av IBRD och IDA den tredje delen av världsbanksgruppen. IFC:s syfte är att främja ekonomisk utveckling i u-länder genom aft, tillsammans med privat kapital, medverka fill upprättande och expansion av privata företag i u-länder.

För medlemskap i IFC krävs atl man är medlem i Väridsbanken (IBRD). IFC har 128 medlemsländer. Guvernörs- och direklörsstyrelserna är desamma för IFC som för Världsbanken och IDA. Världsbankens chef fungerar som ordförande i IFC:s direktörsslyrelse. Verksamhelen leds av en verkställande vicepresident, f. n. engelsmannen Sir William Ryrie. An-

talet anställda uppgår till nästan 500. Rösträtten är lik.som i Väridsbanken Prop. 1986/87: 100 vägd i förhållande till andelen tecknat kapital. Bil. 5

Efter beslul i december 1985 om en fördubbling av IFC;s kapital till 1,3 miljarder dollar uppgår det av medlemsländerna per 30 juni 1986 tecknade kapitalet lill 880 milj. dollar. Tidsfristen för tecknande av kapital utlöper först år 1990. Sveriges kapitalandel uppgår fill 8,6 milj. dollar eller 1,43 %. Förutom av kapitalet finansieras IFC:s verksamhet genom ackumulerade vinster och lån frän IBRD.

IFC:s investeringar sker i allmänhet i form av en kombination av aktieteckning och långfristiga lån. Investeringsobjekten skall enligt stadgan vara privata företag. Statligt delägande utesluts inle men företaget skall ha "prival karaklär" och inle vara regeringskonlrollerat. Varje investering måste uppfylla de två grundläggande kraven att bidra till utvecklingen av ekonomin i mottagarlandet samt att med hög sannolikhet vara vinstgivande.

lFC:s invesleringar under veiksamhetsårel 1985/86 uppgick till 1 156 milj. dollar (motsvarande omkring 8 miljarder kr.). Detla belopp utgjorde drygt 30 % av de totala kostnaderna för de investeringar, i vilka IFC deltog. Reslerande medel kom från andra finansieringskällor, i första hand privata banker.

IFC:s totala investeringar t.o.m. verksamhelsårel 198.5/86 uppgår till 8,3 miljarder dollar (motsvarande drygt 50 miljarder kr.). De fyra största låntagarländerna i IFC är Brasilien, Mexico, Jugoslavien och Indien.

Nägon motsvarighet till IFC finns inle i Afrikanska resp. Asiatiska utvecklingsbanken. AsDB har emellertid 1983 beslutat att i begränsad omfattning göra investeringar med riskvilligt kapital inom ramen för den ordinarie utlåningen. Medel härför erhålles genom årliga avsättningar om 5 milj. dollar frän bankens vinsl. Riktlinjerna följer i stort sell vad som gäller för IFC:s verksamhel. Till skillnad från IFC kan AsDB också erbjuda riskvilligt kapital indirekl via existerande nationella finansieringsinstitutioner.

Internationella jordbruksutvecklingsfonden (IFAD)

Den internationella jordbruksutvecklingsfonden (IFAD) är ell FN-organ och upprättades 1977 efter en rekommendation från världslivsmedelskon-ferensen 1974. IFAD:s uppgifl är alt stödja projekt och utvecklingsprogram för livsmedelsproduktion och livsmedelshantering i u-länderna. I synnerhet uppmärksammas de fattigaste u-länderna med livsmedelsbrist och u-länder med goda förutsättningar atl öka livsmedelsproduktionen. Särskild vikt skall läggas vid näringsstandard och livsvillkor för de fatfigaste befolkningsgrupperna.

Verksamhet

Under åren 1978-85 beviljade IFAD 177 lån till 87 länder pä sammanlagi omkring 1 808 milj. SDR (Special Drawing rights). 67 % av länen gavs pä synneriigen mjuka villkor lill de fattigaste u-länderna. Räntan på dessa lån 178

är 1 % och amorteringstiden femtio år, varav de första tio åren är amorte- Prop. 1986/87: 100 ringsfria. Av de lån som har givits på de mest gynnsamma villkoren har Bil. 5 huvuddelen gått till länder med en per capita-inkomst pä 520 dollar eller mindre i 1985 års priser. Omkring 40 % av IFAD:s resurser gick till kategorin minst utvecklade länder. Av de totala resurserna har ungefär 40 % gått lill asiatiska u-länder, 28 % till afrikanska, 14 % till latinamerikanska länder och 17,5 % lill länder i Mellanöstern och Nordafrika. Utöver lån förekommer även ett visst tekniskt bistånd som hitfills uppgått lill ca 90 milj. dollar. Av IFAD:s projekt har 95 utarbetats av fonden, medan övriga 82 genomförts i samarbete med andra internationella utvecklingsorgan främst världsbanksorganet IDA.

Organisalion

IFAD:s medlemsländer - f. n. 139 - är indelade i tre kategorier: OECD-länder, OPEC-länder och mottagarländer. Samtliga länder ingär i en styrande församling. Varje kategori har 600 rösier. Inom de bidragsgivande kalegorierna fördelas rösträtten i huvudsak i relation till bidragsandel.

IFAD:s styrelse består av 18 medlemmar, sex frän varje kategori. Slyrelsen väljs för tre år. Finland är fr.o. m. 1987 ordinarie styrelsemedlem för de nordiska länderna. Sekretariatet, som har knappt 200 anslällda, leds av Idriss Jazairy, Algeriel.

Finansiering

Fonden hade för sin försia verksamhetsperiod (1977-1981) 1 061 milj. dollar till sitt förfogande, varav 57 % kom från OECD-länderna och 43 % från OPEC-länderna. Sveriges bidrag uppgick till sammanlagt 115 milj. kr. Detta utgjorde 2,5 % av den toiala summan.

En första påfyllnad om 1 100 milj. dollar för treårsperioden 1981-83 trädde i kraft i juni 1982. OECD-ländernas bidrag under påfyllnaden var 620 milj. dollar, OPEC-ländernas 450 milj. dollar medan övriga u-länder svarade för 30 milj. dollar. Sverige bidrog under perioden med 148,3 milj. kr. vilket är 3,1 % av del lotala påfyllnadsbeloppet.

Inbelalningen till den första påfyllnaden gick långsammare än väntat och IFAD har därför tvingats all skära ned utlåningen alltsedan 1981.

Ijanuari 1986 nåddes en överenskommelse om den andra påfyllnaden för perioden 1985-87. Den uppgår lill 460 milj. dollar (molsvarande drygl 3 miljarder kr.) varav OECD-länderna svarar för 276 milj. dollar och OPEC-länderna för 184 milj. dollar. Därmed har bördefördelningen mellan de båda bidragsgivande kategorierna ändrats från 58-42 % till 60-40 %.

Sveriges andel av påfyllnaden är densamma som vid den försia påfyllna den. Den motsvarar därmed 117,3 milj. kr. De tvä första årsbidragen har redan utbetalats. De uppgår till totall 76,3 milj. kr. Som en följd av Afrikas svåra situation har IFAD utarbetat etl särskilt program för länder i Afrika söder om Sahara, vilka drabbats av torka och ökenutbredning. Program met syflar lill atl förbättra jodbruksproduktionen genom atl främja traditio nella grödor, förbättra småskaliga bevattningsanläggningar och vidta miljö- 179

vårdande åtgärder. Målel är atl uppnå en finansiering om 300 milj. dollar Prop. 1986/87: 100 (motsvarande omkring 2 miljarder kr.) för perioden 1986-88. Bil. 5

Sverige har utfäst 80 milj. kr. för hela perioden, varav 26 milj. kr. redan utbetalats.

180¶Internationellt livsmedelsbistånd Pop. 1986/87: loo

Bil. 5 FN:s/FAO:s världslivsmedelsprogram (WFP)

Under årtiondena efter andra världskriget använde vissa länder, främst USA, sina stora spannmålsöverskott för bilateral livsmedelshjälp, i vida större omfattning än för närvarande. Efterhand växte krav fram på ett internationellt komplement till den bilalerala hjälpen. År 1963 inrättades WFP som en multilateral kanal för livsmedelshjälp, underställd FN och FAO.

Verksamhet

WFP lämnar bistånd i form av livsmedel främsl lill jordbruksutvecklingsprojekt, där matransoner delas ut till de anställda vid anläggningsarbeten, s.k. food-for-work. WFP ger också hjälp fill från näringssynpunkt särskilt behövande grupper, t.ex. kvinnor, spädbarn, skolbarn och flyktingar. Vidare används ca 25 % av WFP:s totala resurser för katastrofbistånd.

Verksamheten är inriktad på de fattigaste u-länderna, som mottar ca 80 % av WFP:s utvecklingshjälp.

Organisation

WFP:s styrande organ är Committee on Food Aid Policies and Programmes (CFA), som består av 30 medlemsländer, varav hälften u-länder. Kommittén sammanträder tvä gånger per år i Rom, där WFP har sitt högkvarter. Sverige är medlem av kommiitén åren 1987-1989. CFA skall, utöver sin styrelsefunktion för WFP, vara ett forum för debatt och ge rekommendationer om biståndsmeloder och biståndspolitik på livsmedelsområdet. I 87 mottagarländer finns omkring 250 WFP-handläggare och drygt 700 lokalt anställda. Vid huvudkontoret i Rom arbetar sammanlagt omkring 260 personer. Chef för programmet är för närvarande James C. Ingram, Australien.

Finansiering

WFP finansieras med frivilliga bidrag, dels i form av livsmedel, dels i form av penningbidrag avsedda alt läcka kosinader för administration, frakter och försäkringar.

Bidragen till WFP har ökat från några tiotal miljoner dollar per år under de försia åren lill 770 milj. dollar för tvåårsperioden 1981-82. Bidragsmålet för WFP:s reguljära resurser sattes till 1350 milj. dollar för perioden 1985-86. Detta mål beräknas emellertid inte komma att uppnås fillfullo. Bidragsmålet för perioden 1987-88 är 1400 milj. dollar (motsvarande drygt 9 miljarder kr.).

Därtill kommer bidragen, vilka redovisas närmare nedan, till det internationella beredskapslagrel av livsmedel för katastrofinsatser (International Emergency Food Reserve - lEFR). Slutligen kanaliserades en mindre del

av de spannmålsgåvor som omfallas av livsmedelshjälpskonventionen Prop. 1986/87: 100 (Food Aid Convenfion - FAC) genom WFP. Bil. 5

WFP förmedlar alltmer bilateral livsmedelshjälp. Inte minst utnyttjas WFP i s. k. triangelaffärer, där etl givarland begär WFP:s hjälp all köpa upp livsmedel i ell u-land för gåva fill ett annat, ofta närbeläget, mottagarland. 1985 förmedlade WFP 517000 ton bilateral livsmedelshjälp fill ett värde av 136 milj. dollar.

Sammantaget har WFP sedan 1982 årligen levererat ca 2 miljoner lon livsmedel, dvs. mellan 20 och 25 % av den globala livsmedelshjälpen. Av dessa 2 miljoner föll år 1985 56 % på WFP:s reguljära program, 32 % på lEFR och 11 % på livsmedelssändningar för bilalerala givare och andra FN-organ.

1985 uppgick kontanlbidragen lill 189 milj. dollar, varav 128 milj. dollar avsåg bidrag till WFP:s reguljära program. Huvuddelen av dessa medel förbrukades för transportkostnader.

Under bidragsperioden 1985-86 har Sverige lämnal etl ärligt reguljärt bidrag pä 78 milj. kr. Den svenska andelen av de reguljära WFP-medlen uppgår under denna period till ca 3 %. De största bidragsgivarna är USA och Canada. Det svenska bidragel är till två tredjedelar bundet till upphandling i Sverige. Bland erbjudna svenska livsmedel har WFP på senare år näslan uteslutande vall leveranser av vegetabilisk olja. (1985/86 levererades ca 7200 ton). Därutöver har Sverige under de senaste budgetåren ställt medel fill WFP:s förfogande (22 milj. kr. budgetåret 1986/87) för atl täcka vissa kosinader för kompletterande utrustning i samband med WFP-projekt. Dessa bidrag har till största delen använls för upphandling av transportmedel i Sverige.

1986 års konvention om livsmedelshjälp (FAC)

Konventionen om livsmedelshjälp (Food Aid Convention - FAC) är en del av det gällande internationella veleavialet. Konventionen tillkom för att kompleltera detta avtal med etl bidrag fill u-ländernas livsmedelstrygghel genom en särskild bislåndskonvenlion med åtaganden om livsmedelshjälp.

Den tidigare överenskommelsen (från 1980) förlängdes i flera omgångar men har nu ersatts av 1986 års konvenfion som löper på tre är.

Syflel med 1986 års konvention är liksom tidigare atl bidra till atl nå del mål på 10 miljoner ton spannmålsbistånd per år, som uppställdes av 1974 års världslivsmedelskonferens.

Finansiering

De 12 medlemmarna (varav EG är en) har åtagit sig atl under 1986 års konvention leverera sammanlagt 7,6 miljoner ton per år. De största andelarna faller på USA (4470000 lon), EG (1670000 ton), Canada (600000 lon), Australien (400000 ton) och Japan (300000 ton). Sverige har utfäst ett åriigt bidrag motsvarande 40000 lon.

Bidragen ulgår i form av spannmål, inkl. ris, eller kontantbidrag, omräk nade enligt världsmarknadspris. Leveranserna sker som gåva eller som 182 förmånlig kredit, bilateralt eller multilateralt enligt givarens besiämmande.

Del svenska bidragel kanaliseras i sin helhel genom WFP, som även får Prop. 1986/87: 100 ett fraktbidrag. Bil. 5

Styrande organ

Det Internationella veierädels sekretariat och en under konvenlionen upprättad kommitté för livsmedelshjälp (Food Aid Committee) är ansvariga för konventionens tillämpning. Alla tolv medlemmarna ingår i kommittén.

Internationella beredskapslagret av livsmedel för katastrofinsatser (lEFR)

FN:s generalförsamlings sjunde extra möte år 1975 antog en resolution, vari medlemsländerna uppmanas atl slälla pengar eller livsmedel till WFP:s förfogande för katastrofinsatser i u-länder. Målet sattes vid en reserv på minsl 500000 ton spannmål. Det inlernationella beredskapslagret (lEFR) upprättades 1976. Sedan 1978 har beredskapslagrel en mera permanent karaktär med årliga påfyllnader.

Finansiering

Utfästelserna till lEFR är frivilliga. Enskilda länder åtar sig alt hålla en viss kvantitet livsmedel i lager som med kort varsel kan användas i katastrofinsatser. 1985 uppgick bidragen frän 29 länder lill 825 100 ton livsmedel, vilket motsvarade ett beräknat värde, inkl. frakter, av 227 milj. dollar. 90 % av dessa bidrag kanaliserades genom WFP.

Sverige var en av initiativtagarna lill lEFR och har stött lagret sedan dess tillkomst. Det svenska åtagandel utgjordes budgeläret 1985/86 av 40000 ton svenskl vete eller vetemjöl, 2 500 ton matolja samt bidrag för att täcka fraktkostnaderna. Sveriges bidrag slälls till WFP:s förfogande.

övriga organisationer P™p. 1986/87: lOO

FN:s flyktingkommissarie (UNHCR)

Syfte och verksamhel

FN:s flyklingkommissarie började sin verksamhet 1951, UNHCR:s uppgifl är att ge rättsligt skydd och bistånd åt flyktingar och åt människor som befinner sig i en likartad situation. En stor del av UNHCR:s arbele är inriktat på att genom internafionella avtal och nationell lagstiftning främja flyktingars rättigheter, samt att övervaka att dessa tillämpas av de enskilda staterna.

Som en följd av kraftigt ökade flyktingströmmar världen runt, i synnerhet mellan u-länder, sedan mitten av 1970-talet har UNHCR:s verksamhel haft en myckel snabb tillväxt och kommii att domineras av stora biståndsprogram.

I en akut massflykfingsituafion söker UNHCR i första hand tillhandahålla hjälp för överlevnad i form av livsmedel, tält och filtar. Hjälpen kan vid behov utvidgas till att omfatta i försia hand bostäder, vattenförsörjning, hälsovård, utbildning saml utrustning för viss självförsörjning. Redan pä elt tidigt stadium söker UNHCR finna varaktiga lösningar för flyktingarna. Frivillig repatriering anses vara den bästa lösningen. Alternativt kan lokal integration i regionen och omplacering i tredje land komma ifråga. Under 1980-lalet har flyktingsituationer kommit att permanentas och därmed tagit i anspråk en stor del av UNHCR:s resurser för bistånd. Förulom sitt reguljära program bistår UNHCR, på generalförsamlingens uppdrag, flyktingar efter återkomsten till hemlandet eller hjälper människor som av skilda orsaker är hemlösa i sitt eget land. Under 1985 och 1986 har UNHCR därtill bistått ett stort antal hemlösa i torkdrabbade länder bl. a. på Afrikas horn och i Sudan.

Organisation

UNHCR:s verksamhet granskas av en rådgivande kommitté, den s. k. exekutivkommittén. Kommittén har 41 medlemmar. Sverige är medlem sedan 1958.

Kommittén sammanträder en gång per år i Geneve där flyktingkommissarien har sill säle. Därutöver äger informella möten med den rådgivande kommittén rum två gånger per år. Detta sker för att medlemsländerna löpande skall få insyn i UNHCR:s verksamhet.

Finansiering

Flyktingkommissariens verksamhet finansieras genom frivilliga bidrag medan kostnaderna för sekretariatet i Geneve inkl. fältkontoren, för närvarande ca 1 600 personer, till en dryg Ijärdedel bestrids via FN:s ordinarie budget.

UNHCR:s verksamhet växte explosionsartat under senare delen av 1970-lalet. 1975 uppgick totala budgeten för säväl reguljära som särskilda 184

program fill 69 milj. dollar och 1980 till 497 milj. dollar. 1986 års utgifter Prop. 1986/87: 100 beräknas till totalt 450 milj. dollar. Den reguljära budgeten för 1987 har av Bil. 5 exekufivkommiltén fastställts till 360 milj. dollar (motsvarande drygt 2 miljarder kr.). Till detta kommer utgifter för de särskilda programmen, för bl. a. hemvändande flyktingar.

De största bidragsgivarna 1986, räknat i absoluta tal, är USA, EG, Japan, Förbundsrepubliken Tyskland, Storbritannien, Italien och Sverige. Räknat per capita är Sverige den fjärde störste bidragsgivaren. Sveriges reguljära bidrag under budgetåret 1985/86 (verksamhetsåret 1986) uppgick till 75 milj. kr. Därutöver gavs omfattande extra bidrag från bl. a. anslagsposten Katastrofer m. m. inom det bilaterala anslaget och anslagsposten Övriga multilaterala bidrag. Sveriges reguljära bidrag för budgetåret 1986/87 (verksamhetsåret 1987) uppgår lill 90 milj. kr.

Liksom de flesta andra organisationer inom FN-systemet har UNHCR svårt att nå de fastställda bidragsmälen. På grund av bl. a. lorkkatastrofen i Afrika har UNHCR 1985 och 1986 haft stora problem att finansiera sina program. Ett annat problem är en ökad specialdesfinering av bidrag vilket har minskat flyktingkommissariens möjligheter att på ett rationellt sätt fördela resurserna mellan de olika flyktinggrupperna.

FN:s hjälpprogram för Palestinaflyktingar (UNRWA)

FN:s hjälpprogram för Palestinaflyktingar började sin verksamhet 1950. UNRWA bistår de flyktingar som 1948 lämnade Palestina vid staten Israels tillkomst saml de som blev flyktingar efter junikrigel 1967. I dag är ca 2,1 miljoner palestinier registrerade som flyklingar hos UNRWA. Ungefär en iredjedel av dessa befinner sig i läger i Jordanien, Libanon, Syrien samt i Gaza-remsan och på Västbanken.

Verksamhel

Programmet för Palestinaflyktingar avser utbildning, hälsovård och livsmedelshjälp. Genom utbildningsprogrammet, vilket omfaltar två tredjedelar av budgeten, utbildas drygt 350000 palestinska barn i 635 skolor. Omkring 10 000 lärare, nästan samtliga palestinska flyktingar, arbetar inom utbildningsprogrammet.

Organisalion

UNRWA:s chef, med titel generalkommissarie, rapporterar varje år till generalförsamlingen om organisationens verksamhet. I november 1985 tillträdde italienaren Giorgio Giacomelli som ny generalkommissarie efler svensken Olof Rydbeck. En rådgivande kommitté finns för planering av organisationens verksamhet.

185 Finansiering Prop. 1986/87: 100

1986 års budget planerades till 194 milj. dollar, en minskning jämfört med föregående år. Anledningen härtill är att UNRWA 1986 introducerat elt nyll budgetsystem som innebär att det belopp som budgeteras är ett absolut minimum för genomförande av planerade insatser. Nedskärningar i denna budgel skulle leda lill allvarliga konsekvenser för UNRWA:s program. För 1987 förulses en budgel pä 200 milj. dollar (motsvarande drygt I miljard kr.).

De största bidragsgivarna till UNRWA är USA, EG, Japan och Sverige. Det svenska bidraget för budgelåret 1986/87 (verksamhetsåret 1986) uppgår till 70 milj. kr.

Internationella familjeplaneringsfederationen (IPPF)

Familjeplanering har i mänga länder startats genom initiativ av frivilliga organisationer. Inlernationella familjeplaneringsfederationen (Inlernalional Planned Parenthood Federation, IPPF) är den enda världsomspännande frivilligorganisationen för familjeplanering och ansvarigt föräldraskap. IPPF har lokala medlemsorganisationer i över 100 länder.

Verksamhet

Det övergripande målet för IPPF:s verksamhet är att främja familjeplanering och ansvarigt föräldraskap, dvs. människors rätt att själva besluta om hur många barn de vill ha och när de skall födas. Federationen verkar för att öka medvetenheten om befolkningsfrågans betydelse och för all den beaktas i nationella och internationella utvecklingsplaner. I u-länderna satsar IPPF på atl utveckla och förbättra tillgången på familjeplaneringsservice. Särskilda ansträngningar görs för alt förändra attityderna hos männen. Genom alt vidga samarbetet med andra organisationer, enskilda såväl som olika FN-organ, söker IPPF skapa en bredare förankring för sin verksamhet. En ökad satsning i Afrika har inletts. Federationen samarbetar nära med WHO i frågor som rör sexualundervisning, nutrition och familjeplaneringsservice inom ramen för mödra- och barnavård. Under 1985 har etl samarbele inletts med UNICEF som länkar familjeplanering till UNICEF:s barnöverievnadsprogram.

Organisalion

Representanter för samtliga medlemsorganisationer sammankallas vart tredje år till den s. k. medlemsförsamlingen. Då fastställs en arbetsplan för tre år framål. Ansvaret för verksamheten i övrigl ligger på slyrelsen, Cenlral Council, som består av representanter för medlemsorganisationerna, s. k. volonlärer, valda på regional basis.

Generalsekreterare är sedan 1984 Bradman Weerakoon, Sri Länka. Federationens sekreiarial är beläget i London.

186 Finansiering Prop. 1986/87: 100

Bil 5 IPPF:s verksamhet finansieras genom frivilliga bidrag frän regeringar,

organisaiioner och privata bidragsgivare. Därtill kommer s. k. lokala inkomster frän medlemsavgifter, försäljning av preventivmedel och bidrag från statliga och privata källor vilka direkt tillfaller medlemsorganisationerna.

De frivilliga bidragen från regeringar m.m. uppgick under 1985 lill sammanlagi 44,8 milj. dollar, slörre delen (37,5 milj. dollar) från ett tiolal regeringar. Japan, Sverige, Canada, Storbritannien och Norge var de största bidragsgivarna. USA:s beslut 1985 atl inte ge fortsalt bidrag till * IPPF har föranlett nedskärningar bäde av programverksamheten och sekrelarialel. Indragningen av del amerikanska bidraget är en följd av USA:s nya rikllinjer för befolkningsbisiänd som bl. a. stipulerar atl bidrag inte utgår till frivilligorganisationer som utför eller aktivt förespråkar aborter som en familjeplaneringsmetod. IPPF:s uppfattning i frågan är att de lokala familjeplaneringsföreningarna, i länder där aborter är lagliga, själva får avgöra om de vill stödja abortrelaterad verksamhet.

Det svenska bidraget för budgetåret 1986/87 uppgår fill 75 milj. kr. Enligt avtal med IPPF skall 10 % därav användas för särskilda ändamål som projekl för kvinnors utveckling, förbättrad mödra- och barnavård, ungdomsprojekt och integrering av familjeplanering i den lokala hälsovården.

UNCTAD/GATT:s internationella handelscentrum (ITC)

UNCTAD/GATT:s internationella handelscentrum (ITC) bildades 1964. Dess syfte är bl. a. att främja u-ländernas export genom medverkan i marknadsundersökningar, utveckling av nya produkter, marknadsföring och uppbyggnad av nya institutioner för exporl. Även importrelaterade projekl förekommer. I enlighet med nordiska rekommendationer har ITC i ökande grad uppmärksammat de minst ulvecklade ländernas behov.

Organisation

Riktlinjerna för ITC:s verksamhet fastställs av de beslutande organen i UNCTAD och GATT på grundval av rekommendafioner från en rådgivande grupp (Joint Advisory Group on ITC), i vilken representanter för alla medlemsländer deltar.

För den löpande verksamhelen svarar etl sekretariat i Geneve med ca 250 anställda, vartill kommer ca 600 experter i ITC:s samarbetsländer. Sedan maj 1981 är svensken Göran Engblom exekutivdirektör för ITC.

Finansiering

ITC:s sammanlagda utbetalningar för verksamhelsårel 1985 uppgick till 25,5 milj. dollar. ITC:s tekniska samarbetsprogram finansieras genom UNDP-bidrag och frivilliga bidrag. Sverige är den störste enskilde bidrags givaren. Det svenska bidragel uppgår budgetåret 1986/87 lill 14 milj.kr, 187 varav 1 milj.kr. lill ITC:s råvaruprogram. Dessutom samarbetar Sverige med ITC inom ramen för det bilaterala utvecklingssamarbetet.

Biståndet till enskilda programländer

ANGOLA

600 km

Befolkning

Befolkningstillväxt/år BNP/invånare

Offentligt nettobistånd/person

- totalt (exkl. östländer)

- Sverige

8,6 milj. (1985) 3,1 % (1984) 559 dollar (1985)

78 kr. (1984) 11 kr. (1985/86)

Ekonomisk och social utveckling Prop. 1986/87:100

Bil. 5

.Angolas ekonomiska och sociala situation är, trots landets belydande

utvecklingspotential, fortsalt besvärlig. En viktig faktor i sammanhanget är Sydafrikas interventioner, med bl. a. slöd fill rebellrörelsen UNITA, regelrätta invasioner i södra Angola och andra militära aktioner. Sabotageaktioner har letl lill alt transport- och kommunikalionsleder brutits sönder samt produktion och distribution inom jordbruk och industri försvårats. Resurskrävande mililära motoffensiver och upprensningsaktioner har av regeringens styrkor genomförts bl. a. mol UNITA-baser i södra Angola.

Landets ekonomiska läge förbättrades något under 1985. Under 1986 försämrades emellertid situationen åter drastiskt. Prisfallet på Angolas viktigaste exportprodukt olja har reduceral inkomsterna och USA:s beslut atl liksom Sydafrika stödja UNITA har fått som konsekvens all våldet i Angola ökal och slora resurser har måst avsättas till försvaret.

Regeringspartiets olika beslut om effekiivisering av ekonomin har inle i någon större utsträckning kunnat genomföras, vilket är en direkl följd av den militära deslabilisering och de ekonomiska saboiageaktioner UNl-TA-rebellerna utfört. På grund av den ekonomiska nedgången och krigssituationen i landet är ålskilliga basvaror ransonerade.

Angola får betydande stöd frän östländer men strävar med viss framgång efler alt vidga sina samarbetskontakter med olika västliga i-länder och övriga Afrika.

Etl problem för landet är alt ca 600000 angolaner till följd av Sydafrikas och UNITA:s terroraklioner Ivingas leva som flyktingar i sitt eget land. Enligt en bedömning av FN lillhör Angola den grupp länder i Afrika som är i störst behov av katastrofbistånd.

Sveriges bistånd

Sverige är en av de slörsia bilaterala biståndsgivarna. FN och Internationella röda korset är andra slora givare.

Svenskl stöd lill befrielserörelsen MPLA inleddes år 1971. Efter Angolas självständighet 1975 lämnades stöd frän Sverige i form av katastrofbistånd. Det långsiktiga utvecklingssamarbetet inleddes 1979. Inklusive stödel lill MPLA under liden före självständigheten uppgår de svenska bi-slåndsbetalningarna till Angola t. o. m. 1985/86 lill drygt 830 milj. kr.

Det svenska bislåndel är på grund av det besvärliga säkerhetsläget geografiskt koncentrerat lill området kring Luanda och kusten norr därom. De slora transport- och distributionssvårigheterna innebär atl utvecklingssamarbetet även i fortsättningen måste ha en sådan geografisk begränsning. Bislåndel omfattar stöd till fiske- och hälsosekiorerna, importslöd saml en personal- och konsullfond. Bristen på utbildad och erfaren personal är stor, främst inom lekniska områden. Transportsektorn har erhållit bidrag genom importslödet.

Genom del svenska samarbetet främjas i första hand de bislåndspolitiska målen resurstillväxt och ökat ekonomiskt oberoende. Hälsostödel

14 Riksdagen 1986/87. 1 saml. Nr 100. Bilaga 5

bidrar till atl motverka en ytteriigare försämring av befolkningens sociala Prop. 1986/87: 100 villkor och har sedan 1986 fått en klarare inriktning på primärhälsovård. Bil. 5

Medelsfördelningen framgår av följande labell:

Disponibelt

1985/86

1986/87

Anslag

125 Ingående reservation

38 Summa

163 Fördelning

Utbetalt

Planerat

1985/86

1986/87

Fiskeriundersökningar

9¶Kustnära fiske

14¶Fiskeskola

31¶Hälsovård

32 Importstöd

32 Importutbildning (ITC)

tjändsbygdselektrifiering (Dembos)

11¶Personal- och konsultfond

8¶Fältarbetarbostäder

0¶Transportsektorn

2 Summa

142 Utgående reservation

21¶Importslöd och stöd till landsbygdselekirifiering

Importstödet har utgjort den största komponenten i biståndet. Det är inriktat på inköp av reservdelar och kompletterande utrustning inom energi- och transportsektorerna. En del av importslödet har tillsammans med katastrofbistånd använts för inköp av utsäde och jordbruksutrustning lill småbrukare i södra Angola. En annan del har använts för delfinansiering av ett projekt för elektrifiering pä landsbygden (Dembos).

Kusinära fiske och fiskeriundersökningar

Stöd lämnas lill kustnära fiske och fiskeriundersökningar. Stödet till det kustnära fisket omfattar bl. a. utbildning, inköp av båtar och utrustning till fiskeföreningar, organisation och underhåll. Målel med stödet är alt öka fångsterna för egen konsumtion och för försäljning. Syftet med stödel till fiskeriundersökningar är att förbättra Angolas förmåga att rationellt utnyttja och skydda sina fiskeresurser. Sverige bidrar med besättning till forskningsfartyget Goa, forskningsrådgivare och utrustning.

Fiskeskola

Stödet till en fiskeskola i Cacuaco nort om Luanda syftar till att utbilda angolansk personal för fiskeflottan. Skolans permanenta lokaler med plats för 300 elever togs i bruk under 1986. Det svenska siödet omfattar byggnader, personalbistånd och ulrustning.

190 Hälsovård Prop. 1986/87: 100

Ril 5 I början av 1986 har stöd påbörjats till nya program inom primärhälsovården - koncentrerade fill utbildning, läkemedelsinsatser och hälsoupplysning.

Personal- och konsultfond

Fonden har utnyttjats bl.a. för personal från Portugal och Sverige inom seklorerna undervisning, energi och industri.

Övrigt

Ett allvarligt utvecklingshinder i Angola är bristen på utbildad personal. Behovet av personalbistånd inom samarbetssektorerna är därför stort. Genom uppförande av fältarbetarbosläder har personalbiståndet kunnat ökas. Bostäderna har tagils i bruk under 1986.

För att stärka Angolas upphandlingskapacitet stöds genom SIDA och ITC en insats avseende importhanteringen i landet.

Bistånd ulanför landramen

Katastrofbistånd har lämnats för att lindra den svåra situationen i landet. Det har använts bl. a. till inköp och distribution av livsmedel och andra basvaror. Fraktbidrag har utgått till enskilda organisafioner för klädtrans-porler till Angola.

Genom BITS har stöd lämnats i form av u-krediter bl. a. inom energisektorn (Dembos). Med finansiering frän SWEDFUND har studerats ett projekt som avser reparation av ett smäbåtsvarv.

19!

BANGLADESH

(V

v-

Jr ri"

\

8i'nga/iska bukten \)) J •

Coxs Bazar / , *

BURMA . järnväg

-flod

Befolkning

Befolkningstillväxt/år

BNP/invånare

offentligt nettobistånd/person

- totalt (e.xkl. östländer)

- Sverige

68 milj. (19841

2,5 % (1984)

150 dollar (1985)

89 kr. (1984)

1,45 kr. (1985/86)

192 Ekonomisk och social utveckling Prop. 1986/87:100

Bil. 5 Bangladesh som sedan 1982 haft en militärtegim återgick under 1986 till

civilt styre. Landets parlament öppnades efler alt val genomförts om än under oroligheter och anklagelser om valfusk. Under hösten hölls även presidentval.

Det ekonomiska läget förbättrades något under 1985/86. Trots svåra översvämningar under 1985 beräknas produktionen av spannmål under 1985/86 ha uppgått lill drygl 16 miljoner ton, dvs. nägol högre volym än föregående år. Tillväxttakten i ekonomin ökade nägot jämfört med de senaste årens genomsnitt på 4 % tack vare fortsatt återhämtning inom andra sektorer än jordbruket.

Sjunkande väridsmarknadspriser på jute och jutevaror, som svarar för cirka hälften av värdet av exporten, inverkade negativt på landels exportinkomster. Detta kompenserades delvis av en fortsatt diversifiering och ökning av den icke-lradifionella exporten, särskilt av konfektion, och ökade transfereringar från bangladeshiska arbetare utomlands.

Regeringen har fortsatt all föra en restriktiv budgetpolitik i syfte alt begränsa statsutgifterna, bl. a. genom minskade subvenfioner till jordbruket. Den fidigare expansiva kredit- och penningpolitiken har stramats ål. Inflationstakten har hållits på en måftlig nivå, omkring 10 %.

Jordbruket är nyckelsektorn i Bangladeshs ekonomi och svarar för hälften av BNP, tre fjärdedelar av sysselsättningen och närmare 90 % av exportinkomsterna. Regeringen eftersträvar självförsörjning av spannmål (ris och vete) och betydande satsningar har gjorts på konstbevattning, högavkastande sädesslag och handelsgödsel. Livsmedelsproduktionen i stort förblir dock huvudsakligen beroende av rådande väderlek. För att minska importen av spannmål krävs inte bara ständigt nya rekordskördar ulan även en belydligl snabbare ökning av produkfionen än hillills.

Induslrin svarar för ca 15 % av BNP och 10 % av sysselsättningen. Industrin befann sig länge i stagnation, trots försök att stimulera prival företagsamhet och överföra stora, lidigare stafliga textil- och jutefabriker i privat ägo. Under de senaste åren har tillväxten inom industrin förbättrats påtagligt.

Bangladeshs skuldsituation fortsälter att försämras. Växande amorteringar på utlandsskulden och ett i reala termer stagnerande biståndsflöde kommer sannolikt att leda lill fortsatt press på betalningsbalansen och skuldkvoten som 1985/86 låg på ca 23 %.

Bangladeshs befolkning ökar med över 2 miljoner per år, vilket bidrar fill att alll fler blir jordlösa och att arbetslösheten förvärras. Mer än en fjärdedel av befolkningen beräknas vara undersysselsatl, realinkomsterna har sjunkit och en växande andel av befolkningen lever i absolut fattigdom.

Bangladesh är helt beroende av biståndet, som finansierar över tre fjärdedelar av landets utvecklingsbudgel och en stor del av importen.

Sveriges bistånd

Sveriges utvecklingssamarbete med Bangladesh regleras av elt tväärsavtal |qt

för budgetåren 1985/86-1986/87 och omfattar totall 290 milj. kr., varav

145 milj. kr. avser 1986/87. Sverige svarar för endast drygt en procenl av Prop. 1986/87: 100 det biständ Bangladesh erhåller. Sedan det svenska biståndssamarbetet Bil. 5 inleddes 1971 har ca 1,6 miljarder kr. utbetalats t. o. m. budgetåret 1985/86.

Avsiklen har länge varit att en växande andel av det svenska biståndet skall inriktas på atl förbättra levnadsförhållandena för faltigare grupper på landsbygden. Under 1986/87 förutses denna biståndsandel öka till cirka två Iredjedelar.

Medelsfördelningen framgår av följande labell (milj. kr.):

Disponibelt

Anslag

Ingående reservation

Summa

Fördelning

Sysselsättning Hälsovård/befolkning Undervisning Konsultfond Importstöd, bundet Iraportstöd, obundet Infrastrukturella projekt

Summa Utgående reservation

1985/86

1986/87

261 Utbetalt

Planerat

1985/86

1986/87

45¶Reservationen vid utgången av budgetåret 1985/86 var, trots atl utbetalningarna under året översteg landramen, mycket stor om än nägot mindre än föregående år. Reservationen hänför sig främsl fill det bundna importstödet, medan utbetalningarna inom projektstödet ökat kraftigt.

Sysselsättning

Sysselsättningsprogram för offentliga arbeten av beredskapskaraktär har förekommil i landet sedan början av 1960-talet. I syfte atl än mer inrikta sådana insatser på jordlösa och småbönder inledde Sverige och Bangladesh 1982 etl samarbetsprogram för all ge sysselsättning och inkomsler för dessa grupper. Programmet, som även stöds av Norge, omfattar anläggning av vägar, broar, fördämningar, dräneringskanaler och fiskdammar. Aktiviteter för kvinnor ges särskild uppmärksamhel.

Fr.o. m. 1981/82 lämnas svenskt stöd till ett program för flodreglering och dränering. Stödet, som samordnas med en nederländsk insats, inriktas på att ge jordlösa och småbönder arbete och inkomster och samlidigt höja livsmedelsproduktionen.

Från 1985/86 stöder Sverige också genom jordbrukskassan Grameen Bank ett kreditprogram för fattiga på landsbygden.

Hälsovård och befolkning

Sverige stöder i samarbete med UNICEF elt program för inköp och 194

distribution av basläkemedel och A-vitamin lill hälsoslationer på landsbyg-

den. Tillsammans med Danmark slöder Sverige även ett projekl som avser Prop. 1986/87: 100 förbättrad distribution, användning och kvalitetskontroll av basläkemedel. Bil. 5

Sverige beslutade 1985 att inte lämna fortsalt stöd till det bangladeshiska befolknings- och familjehälsoprojektet mot bakgrund av den brist pä balans mellan hälsovård och familjeplanering som Sverige hksom andra givare länge påtalat. Ett mindre svenskt bidrag har lämnats under 1985/86 lill en modellklinik som bedriver utbildning för familjeplanering.

En framställning om svensk samfinansiering med UNICEF av ett vaccinationsprogram är under beredning.

Undervisning

Sverige har länge givit stöd till yrkesutbildning i syfte att avhjälpa bristen på yrkeskunnig arbetskraft. En praktisk inriktning av utbildningen eftersträvas. Förutom elt begränsat personalbistånd har stödel bestått av utrustning till ett trettiotal skolor och inrättande av en yrkeslärarskola och under senare är även renovering av gamla undervisningslokaler.

Från 1985/86 lämnas svenskt stöd till ett primärundervisningsprojekt, som bl. a. syftar lill atl öka intagningskapaciteten och höja kvaliteten på undervisningen samt särskilt bereda flickor möjlighet till skolgång.

Importslöd

Under 1985/86 användes obundet importslöd för upphandling av cement, kaligödningsämnen och zinktackor. Under det bundna importstödet avsattes medel för upphandling bl. a. av pappersmassa, aluminiumslänger och -tackor saml för s. k. infrastrukturella projekt, som avser dels rehabilitering av svenska änglurbiner, dels leveranser av rullager till järnvägsvagnar och navigationsutruslning.

Bistånd ulanför landramen

Utanför landramen lämnas bidrag lill svenska enskilda organisationer för deras verksamhet i Bangladesh. Verksamhelen omfattar kliniker för mödra- och barnavård, familjeplanering, slöd till skolor och faltiga elevers skolgång, rehabilitering för handikappade och landsbygdsutveckling.

Vidare lämnas direktstöd dels till bangladeshiska organisationer för verksamheter som utgör komplement till insalser inom landprogrammel, dels till kvinno- och andra lokala organisationer som arbetar för att förbättra kvinnornas siluaiion.

SAREC slöder elt inlernafionellt forskningscentrum för diarrésjukdomar i Bangladesh.

195¶BOTSWANA

Befolkning

1,0 milj.

(1984)

Befollmingstillväxt/år

4,5 %

(1983)

BNP/invånare

840 dollar

(1985)

Offentligt nettobistånd/person

- totalt (exkl. östländer)

820 kr.

(1984)

- Sverige

85 kr.

(1985/86)

196 Ekonomisk och social utveckling Prop. 1986/87:100

Bil. 5

Botswanas ekonomiska tillväxt sedan självständigheten 1966, dä landet

var ett av jordens fattigaste länder, har varit hög jämfört med mänga andra u-länders. Ekonomin kännetecknas av dualismen mellan de traditionella och moderna sektorerna. Cirka 80 % av landets invånare är för sin försörjning beroende av jordbruk och boskapsskötsel. I industrisektorn sysselsattes mindre än 10 % av befolkningen, men sektorn svarar för cirka hälften av BNP.

Trots en snabb och på många områden framgångsrik utveckling är framtiden för Botswana siarkt knuten fill det poliliska skeendet i Sydafrika. Ungefär 70 % av exportinkomsterna härtör från försäljning av diamanter genom det sydafrikanska diamantmonopolel. Praktiskt taget all import av livsmedel, drivmedel och andra förnödenheter liksom landets export av nötkött till EG-marknaden sker via Sydafrika.

Botswana står nu inför en brytningstid. Den ekonomiska styrkan baseras på inkomstkällor som i hög grad är bestämda av förhällanden utanför regeringens kontroll. Landet är mycket utsatt för prisfluktuationer och valutakursförändringar pä världsmarknaden och ålerkommande lorkkata-strofer. Den exportinriktade produktionen är dessutom övervägande baserad pä förbrukning av ändliga resurser som mineraler och fossilt grundvatten. En snabb befolkningsökning ställer sysselsättning och livsmedelsförsörjning i fokus. Frågan är hur den relativt gynnsamma valutatillgången skall användas för att ge långsikfiga ulvecklingseffekter som dels leder till välståndsökning för folkflertalet, dels minskar beroendet av Sydafrika.

Botswana är en av Afrikas få demokratier med parlamentariskt flerparti-syslem.

Sveriges bistånd

Biståndssamarbetet med Botswana påbörjades år 1966. Fr. o. m. år 1971, då Botswana blev programland, till och med mitten av år 1986 har det svenska bislåndel uppgått till ca 760 milj.kr. Det nuvarande avtalet om utvecklingssamarbete omfattar budgetåren 1986/87-1987/88. Medelsramen för denna period är 180 milj. kr. Sverige tillhör lillsammans med Världsbanken, Förbundsrepubliken Tyskland, Storbritannien, USA och Norge de största biståndsgivarna.

Del svenska biståndet syftar till att minska Botswanas beroende av Sydafrika och all främja ekonomisk utveckling och social utjämning. Biståndet är inriklal på landsbygdens utveckling. Det är koncentrerat till insalser för vattenförsörjning, utbildning, distriklsulveckling och småindustri samt omfattar dessutom personalbistånd.

Medelsfördelningen framgår av följande tabell (milj. kr.):

1985/86

1986/87

109 Utbetalt

Planerat

1985/86

1986/87

8¶Disponibelt 1985/86 1986/87 ?TOp. 1986/87: 100

Bil. 5

Anslag

Ingående reservation

Summa

Fördelning

Undervisning Distriktsutveckling Vattenf örsörj ni ng Småindustriutveckling Personal- och konsultfond

Summa Utgående reservation

Undervisning

Undervisningstödet har främst använts till att bygga och utrusta skolor på landsbygden med sammanlagt ca 1 700 klassrum. Andra insatser har bl. a. varit uppförande av lärarbostäder, ny- och utbyggnad av sekundärskolor, stöd till vuxenutbildning, tredjelandsstipendiering och uppförande av bibliotek på landsbygden. Stöd går även till läromedelsproduktion, specialundervisning för handikappade barn, särskild undervisning av kvinnor och utbyggnad av undervisningsradion.

DislriktsutveckUng

Programmet omfattar främst utbildning av personal vid distriklsförvalt-ningarna. Syftet är att stärka den kommunala kompeiensen och därmed möjliggöra decentralisering från cenl)-ala myndigheter.

Inom delprogrammet för arbetsintensiva metoder har 60-70000 personer om året fätl arbete i bl. a. olika vägprojekt. Det s. k. glesbygdsprogrammet har omfattat ca 7000 personer, främst tillhöriga sanfolket.

Vattenförsörjning

Programmei syflar till alt förse landets byar med rent dricksvatten. Sedan programmets början 1971 har samtliga större byar och 337 mindre byar försetts med dricksvatten. Tyngdpunklen ligger på en fortsatt utbyggnad i de små byarna samt rehabilitering, drift och underhåll av existerande anläggningar. Ökade resurser används för att tillgodose hälsovårdens krav. En hygienkampanj kommer att övergå i ett permanent hälsoupplysningsprogram inom primärhälsovården.

Småindustriuiveckling

Programmei syftar lill alt utveckla producerande småföretag och skapa sysselsättning. Hittills har 65 förelag utvecklats och 900 arbetstillfällen

skapals. Efter en omläggning av verksamheten från främst induslribyar fill Prop. 1986/87: 100 en uppsökande och rådgivande roll liknande de svenska utvecklingsfon- Bil. 5 derna har ett svenskt konsultförelag engagerats som skall bistå det centrala bolswanska småindustriorganet.

Personalbistånd

Personalbiståndet lämnas genom sammanlagt ca 50 personer, som huvudsakligen är verksamma inom vattenprogrammet.

Konsultfond

Medel ur konsultfonden har använts för studier genom svenska företag av bl. a. mejerihantering, valtenförekomster samt för en omfattande trafiksä-kerhetssludie.

Sverige stödjer Botswanas sirävan atl importera varor från andra länder än Sydafrika. Av stödet lill vattenprogrammet är 10 milj. kr. per år bundet till upphandling i Sverige. Upphandling i Sydafrika med svenska biståndsmedel får ej ske annat än i undantagsfall.

Bistånd utanför landramen

Genom svenska bidrag på ca 50 milj. kr. från anslagsposten för regionala insalser har mikrovägslänkar upprällals mellan Botswana, Zimbabwe och Zambia. Sverige finansierar frän samma anslagspost även modernisering av en järnväg. Forskningssamarbete slöds genom SAREC, bl. a. för forskning om alternativa odlingsmetoder för småbönder. Slöd ges vidare lill enskilda organisaiioner och flyktingar. De senasle svåra torkåren har katastrofbistånd bl. a. utgått för utrustning för vattenborrning.

199¶ETIOPIEN

Befolloiing

42 milj.

(1984)

Befolkningstillväxt/år

2,7 %

(1983)

BI>JP/invånare

110 dollar

(1985)

offentligt nettobistånd/person

- totalt (exkl. östländer)

71 kr

(1984)

- Sverige

2,70 kr.

(1985/86)

200¶Ekonomisk och social utveckling Prop. 1986/87: 100

Bil. 5

Etiopien, Afrikas tredje folkrikaste stal, är inne i en svar försörjningskris.

Befolkningstillväxten har tvingat fram ett överutnyttjande av brukbar jord. Ekologiska följdverkningar har medfört en gradvis sjunkande avkastning i anslulning lill en tilllagande jordförstöring. Omfattande jordbruksarealer har årligen fått tagas ur bruk. Naturmiljön och befolkningens levnadsförul-sättningar har även påverkals av en samtidigt pågående avskogning, främst för atl fillgodose behovet av bränsle.

Regeringen har sökt lösa dessa problem, för landets mest överbefolkade och samtidigt hårdast kataslrofdrabbade nordliga delar, genom förflyttning av befolkningsgrupper till odlingsbara områden i sydvästra Etiopien. Inlernationell kritik mot folkomflyttningsprogrammet har medfört att detta tills vidare har avbrutits.

Etiopiens ekonomiska läge har kraftigl försämrats de senasle åren. Torkan är den främsla orsaken härtill. Tillväxten har varit negaliv sedan 1984 och livsmedelsunderskoltet beräknas till 1,2 miljoner ton under är 1986. Ett bybildningsprogram har inletts och genomförs i de delar av landet som inle varit kataslrofdrabbade. Biståndsberoendet har ökal som en följd av försörjningskrisen.

Jordbruket svarar för hälften av landets BNP, för 90 % av dess export och för 85 % av sysselsättningen.

Trols en kraftigt ökande skuldljänstkvot har Etiopiens skuldsilualion ännu inte ingivit farhågor.

Inlernationell hjälpverksamhet är för närvarande främsl inrikiad på kataslrofförebyggande och markvårdande ålgärder inom de områden som främst drabbats av naturförstöringen.

Sveriges bistånd

Utvecklingssamarbetet med Etiopien regleras av ett tvåårigt avtal för budgelåren 1986/87 och 1987/88. Ramen för tvåårsavtalel är 260 milj. kr. Sedan det svenska bislåndel inleddes under 50-lalel har, fram lill innevarande budgetår, nägol över 1 miljard kr. ulbelalals. Övriga slora biståndsgivare är Världsbanksgruppen, EG, Italien och öststaterna.

I avsikt alt söka förebygga framtida katastrofer har Sverige och Etiopien enats om ökade insatser på markvård och skogsbruk.

Medelsfördelningen framgår av följande labell (milj. kr.):

201 Disponibelt

Anslag

Ingående reservation

Summa

Fördelning

Lantbruk

Markvård

Skogsbruk

Undervisning

Hälsovård

Vattenförsörjning

Övrigt

Summa

1985/

'86

1986/87

130 Utbetalt

Planerat

1985/86

1986/87

128 Prop. 1986/87: 100 Bil. 5

Utgående reservation

Lantbruk

Det regionala stödet för integrerad landsbygdsutveckling i regionerna Arsi och Bale, SEAD, har fr.o.m. 1986/87 begränsats. Stödel omfaltar bl.a. personalbistånd. En utvärdering av hur programmet för bybildning kommer att påverka produktionen i Arsi har inletts.

Markvård! skogsbruk

För att minska jorderosion och avskogning har ett nytl katastrofförebyggande program inletts. Del omfaltar delar av del fidigare skogsprogrammet. Förberedelser för ell mer omfattande och långsiktigt program har inletts. Insatserna för skogsbruk har varil myckel framgångsrika.

Undervisning

Större delen av landsbygdens primärskolor har uppförts med stöd av svenskl bistånd. Ett utvidgat samarbete inriktat pä bl. a. lärarutbildning och utveckling av läromedel har inletts. Inköp av skolbokspapper och läromedel, som leder lill upphandling i Sverige, ingår.

Hälsovård

Stödet är koncentrerat till utbildning av hälsovårdspersonal samt personalbistånd. En skola för hälsoassistenler byggs i Harar.

Va lie nförsörjn ing

Vattenprogrammet i den torkdrabbade Hararghe-provinsen har mot bakgrund av den rådande torkan föriängts lill 1988.

övrigl Prop. 1986/87: 100

Bil 5 Personal- och konsullfonden har i stor utsträckning utnyttjais för förvallningsulbildning.

Bistånd utanför landramen

SAREC bedriver forskningssamarbete med den etiopiska forskningskommissionen. Under budgetårel 1985/86 utbetalades totalt 6,2 milj. kr. Stödet är till stor del inriktat på lantbrukssektorn.

För enskilda organisationers utvecklingsprojekt utbelalades budgelåret 1985/86 8,5 milj.kr. Rädda barnen genomför en omfattande mödra- och barnavårdsinsats.

De sammanlagda ulbelalningarna från katastrofanslaget för insatser i Etiopien uppgick till 124 milj. kr. under budgetårel 1985/86. Beloppet avser även bidrag lill Inlernationella rödakorskommitten och lill rödakorsföre-ningarnas förbund för insalser inom ramen för ell flerslatsprogram.

Utbetalningarna för bilalerala hjälpinsatser uppgick lill 92 milj.kr. En större del härav har utnyttjats för livsmedelsleveranser. Den försia fasen av ett markvårdsprojekt har finansierais. Etiopiens organ för samordning av katastrofinsatser, RRC, har erhållit stöd för distribufion av förnödenheter för nödlidande.

Enskilda organisationer har under budgetårel 1985/86 erhållit slöd för sex insalser om sammanlagt 35 milj. kr. De största bidragen har gått till Lutherhjälpen för livsmedelsinsatser, lill Evangeliska Foslerlandsstiflel-sen för långsiktig rehabiliteringshjälp saml till Rädda Barnen som stöd för en insals för föräldralösa barn.

203¶GUINEA-BISSAU

AT LAN TEN

ARQUIPÉLAGO

DOS

BIJAGOS

100 km

Befolkning

Befolkningstillväxt/år

BNP/invånare

offentligt nettobistånd/person

- totalt (exkl. östländer)

- Sverige

0.9 milj .

(1985)

2.2 %

(1985)

170 dollar

(1985)

220 kr.

11984)

77 kr.

(1985/86

204¶Ekonomisk och social utveckling Pop- 1986/87:100

Bil. 5 Guinea-Bissau befinner sig sedan flera år tillbaka i en djup ekonomisk kris.

Exportinkomsterna räcker inte ens till för att betala oljeimporten. Den akuta bristen på utländsk valuta har bl. a. givit upphov till en alltmer kännbar bränslekris, där även industrin drabbas hårt. Den allvariiga skuldsituationen kommer sannolikl inte att kunna lösas utan omförhandlingar och skuldlättnader samt fortsatt bistånd. Biståndet utgör för närvarande 20 % av BNP. Ytterligare åtstramningar, som löne- och anställningsstopp i den offenfliga sektorn, vilket föreskrivs bl. a. av IMF, blir med hänsyn till det ansträngda försörjningsläget allt svårare att genomföra. Det är också ovisst vad åtstramningarna på sikt kommer alt innebära för den politiska och sociala stabiliteten.

Klyftan mellan exportinkomster och importutgifter har finansierais av bistånd och krediter. Inställda betalningar av räntor och amorteringar på uOandsskulden föranledde en kraftig minskning av flödet av krediler till landet, vilket resulterade i en akut finansieringskris under 1983 och 1984.

I december 1983 inledde därför regeringen i Guinea-Bissau elt program för ekonomisk stabihsering. Kraftiga prishöjningar i såväl producent- som konsumentled har genomförts samtidigt som lönerna för statstjänstemännen höjts. Landets valuta, peson, devalveras fortlöpande. En omstrukturering sker av handeln mot ökad privatisering. En del av de avsedda effekterna har uppnåtts, bl. a. har jordbruksproduktionen ökat och tillgången på grönsaker och fisk förbättrats.

Det finansiella läget har emellertid försämrats till följd av den förda budgetpolitiken. Detta har bidragit fill fortsatt hög inflation och ökad skuldbörda. Skuldsituationen är allvarlig med en skuldljänstkvot om ca 90%.

En regeringsombildning ägde rum i mitten av juli 1986, sedan landets vice president och ett antal militärer dömts till döden för delaktighet i ett kuppförsök och nägra av dem avrättats. En särskild kommission för ekonomisk koordinering och kontroll tillsattes. Den leds av landets president.

Jordbruket svarar för drygt hälften av BNP och för 80 % av sysselsättningen. En stor del av befolkningen lever på självhushållning. Ägarfördel-ningen av jorden är jämn, vilket ger landsbygden en jämlik grundstruktur.

Sveriges bistånd

Sverige är fillsammans med EG och Världsbanken den största biståndsgi varen. Sedan utvecklingssamarbetet inleddes 1975 och t.o.m. utgången av 1985 har 604 milj. kr. utbetalats. För budgetåret 1986/87 uppgår landra men till 75 milj. kr. Nu gällande samarbetsavtal omfattar åren 1986-87 med en sammanlagd ram på 140 milj. kr. Det svenska biståndet till Guinea- Bissau kännetecknas av ett omfattande projektbistånd. Prioriterade sek torer är landsbygdsutveckling, småindustri och undervisning. Dessutom lämnas slöd lill kustnära fiske, telekommunikationer, importstöd och en personal- och konsultfond. Samarbetet inriktas på utbildning, underhåll, saml administrativ och organisatorisk förstärkning. 205

Medelsfördelningen framgår av följande tabell (milj. kr.): 15 Riksdagen 1986187. 1 saml. Nr 100. Bilaga 5

1985/86

1986/87

98 Utbetalt Planerat

1985/86

1986/87

83¶Disponibelt 1985/86 1986/87 PrOp. 1986/87: 100

Bil. 5

Anslag

Ingående reservation

Summa

Fördelning

Te1ekoumunikationer

Fiske

Landsbygdsutveckling

Småindustri

Importstöd

Övrigt

Summa

Utgående reservation 23 15

Fiske

Fiskeprogrammet syftar till en höjning av fiskarbefolkningens levnadsstandard och ökad produktion av fiskeprotein i landet. T.o.m. budgetåret 1985/86 har ca 38 milj, kr. utbetalats till projektet. Ökat bistånd lämnas till programmets icke-kommersiella verksamhet, som innefattar stöd till själv-hushållningsfiske, sållning, torkning och rökning av fisk.

I juni 1985 fastställde den guineanska regeringen nya producent- och konsumenlpriser pä fisk, vilket gav fiskarna kraftigt höjda inkomster. I kombination med förbättrad service till fiskarna ledde detta snabbt till ökad fiskeproduktion. Det förutses att det svenska stödet kan avvecklas på medellång sikt.

Importslöd

Importstödet är på grund av landets allvarliga betalningsbalanssituation en viktig del av biståndet. Det används till mediciner och sjukvårdsutrustning samt utrustning och insatsvaror för jordbruket. For att underlätta planering, upphandling och uppföljning av importstödsmedlens användning har en upphandlingsexpert rekryterats till handelsministeriet.

Industriprogrammel

Industriprogrammet består av stöd till uppbyggnad och drift av ett tegelbruk, två verkstäder, en träförädlingsindustri, ett hantverksprojekt och ett mindre reparationsvarv med fillhörande gjuteri. Insatserna är av småindu-strikaraktär och bygger delvis på samarbete med företag i Sverige. Indu-striministeriels kapacitet för industripolitisk planering, uppföljning och företagsservice stärks genom personalbistånd.

206¶Landsbygdsutveckling Prop. 1986/87: 100

Bil 5 Ett omfattande bistånd lämnas till ett program för landsbygdsutveckUng i

den norra delen av landet. Programmei är under genomförande. Det har flera delkomponenter som vattenförsörjning, stöd fill kvinnor på landsbygden, jordbrukskrediter, rådgivningsverksamhet, byskogsbruk, hälsocentraler och vuxenutbildning.

Personalbistånd

Ett 50-tal svenskrekryterade biståndsarbetare tjänstgör i landet. Förutom personalbistånd till projekt får Guinea-Bissau stöd till att finansiera ett 40-tal utländska experter inom förvaltningen.

Bistånd utanför landramen

SWEDFUND stöder en fanérfabrik i Guinea-Bissau. Beredning pågår för att inkludera företaget i industriprogrammet inom landramen.

207¶INDIEN

Befolkning

Bef ollmingsti 11 växt/år

BNP/invånare

offentligt nettobistånd/person

- totalt

- Sverige

750 milj. (1984)

2,3 % (1984)

250 dollar (1985)

17 kr. (1984)

0,45 kr. (1985/86)

208¶Ekonomisk och social utveckling Prop- 1986/87:100

Bil. 5 Indien har sedan mitten på 1970-talet haft en stabil tillväxt, med undantag

för ett par år, dä landet drabbats av torka. I den sjunde femårsplanen för 1985-89 är målet en ärlig BNP-tillväxt pä 5 %. Utfallet under 1985/86 blev något lägre, omkring 4,5 %. Mindre monsunregn än normalt och en något långsammare fillväxt än vänlat inom industrin bidrog till detta. Produktionen av spannmål blev nägot lägre än de närmast föregående årens rekordskördar på över 150 miljoner ton.

Indiens export, som är starkt diversifierad, i synnerhet i förhållande till andra u-länders export, stagnerade under 1985/86 medan importen ökade kraftigt, vilket lett till växande underskott i handelsbalansen. Effekterna på valutareserven beräknas dock ha blivil begränsade genom bl. a. ökat inflöde av pengar från indiska arbetare ulomlands och ökad turism. Underskottet i bytesbalansen beräknas ha legat pä en nivå under 2 % av BNP, vilket inle är högt för elt u-land men pä sikt ett hinder för hög ekonomisk tillväxt.

Tillväxtmålet i den sjunde femärsplanen förutsätter att exporten ökar betydligt snabbare de närmaste åren, bl. a. för att tillgodose det växande importbehov som krävs för ökad tillväxt inom induslrin. Exporten är vidare en nyckelfaktor för atl förhindra en ökad press på betalningsbalansen och en växande skuldljänstkvot.

Prisutvecklingen var 1985/86 fortsatt lugn och inflationslakten beräknas ha sjunkit till omkring 6 %.

Jordbruket står för ca 40 % av BNP i Indien och sysselsätter ca 70 % av befolkningen. Rekordskördar under senare år har inneburit alt Indien är självförsörjande på spannmål och t. o. m. producerar ett överskott. En förbättrad och ökad användning av konstgödsel, konstbevattning och högavkastande sädesslag har i hög grad bidragit till de goda skörderesultaten och reducerat beroendet av klimatförhållandena.

Indiens faltiga har dock genom bristande köpkraft myckel små möjligheter att lillgodogöra sig den ökade fillgången på spannmål. Över en tredjedel av befolkningen eller närmare 300 miljoner lever under det s.k. fattigdomsstrecket. Genom särskilda fattigdomsprogram och ökad sysselsättning är målel i den sjunde femårsplanen att reducera denna andel till drygl en fjärdedel av befolkningen.

Industri, gruvdrift och transporter står för ca 20 % av BNP. Vikande efterfrågan på indiska industriprodukter och bristande lillgång på elkraft och kol har lett till atl tillväxten inom industrin är lämligen svag, även om den förbättrats under senare är.

Indien, som har en av världens lägsta inkomsler per capita, erhåller förhållandevis lite bistånd per person. Sverige står för en tämligen ringa del av det biståndet. Totalt selt spelar biståndet en begränsad roll för ekono min. Under 80-talet har biståndsflödel minskal i reala termer och Indien har i ökad utsträckning tvingats lila till kommersiell upplåning. Defta faktum i kombination med återbetalningar av den IMF-kredit, som ställdes till förfogande 1981—84 kommer att leda till att skuldtjänslkvoten, som ligger på ca 18 %, ökar. 209

Sveriges bistånd Prop. 1986/87:100

Bil. 5

Utvecklingssamarbetet regleras av ett tvåårigt avtal för budgetåren 1985/86

och 1986/87. Landramen för 1986/87 är 370 milj. kr. Sedan biståndet inleddes är 1953 har sammanlagt ca 3,9 miljarder kr. utbetalats t. o. m. 1985/86. En växande andel av det svenska biståndet, för närvarande ca 60 %, används för projekt och program, som är inriktade på att gynna fattiga grupper, främsl på landsbygden. Koncentration sker samtidigt till tre huvudområden: skogsbruk med maikvård, hälsovård och dricksvattenförsörjning. Det allmänna importstödet har reducerats till förmån för ett samarbete på energiområdet med tonvikt på projekt där svenska företag har stort kunnande och kapacitet. Medelsfördelningen framgår av följande tabell (milj. kr.):

Disponibelt

Anslag

Ingående reservation

Summa

Fördelning

Skogsbruk med markvård

Hälsovård

Dricksvatten

Importstöd, bundet

Energisamarbete

Övrigt

Summa

1985/86

1986/87

496 Utbetalt Planerat

1985/86

1986/87

290¶Utgående reservation 126 206

Reservationen, som ökade under 1985/86, hänför sig främst till den under gällande avtal utvidgade ramen för energisamarbetet, medan utbetalningarna inom projekt- och programstödet ökat väsentligt. När energisamarbetet kommer igång i större skala, beräknas reservationen minska.

Skogs- och markvård

Samarbetet inom skogssektorn koacentreras idag till stora, långsikliga projekt för sysselsättningsinlensivt byskogsbruk. Projekten, som inriktas på den lokala befolkningens behov, förutsätter dess aktiva deltagande och syftar till att öka tillgången på brännved, virke och foder samt till att främja markvård genom trädplantering. Fleråriga byskogsinsatser pågår i Tamil Nadu, Orissa och Bihar.

Sverige lämnar vidare, som komplement till byskogsprojekten, stöd till olika institutioner för insatser inom skogssektorn.

210 Hälsovård Prop. 1986/87: 100

Bil 5 Stöd lämnas till de nationella programmen för att bekämpa malaria, tuberkulos (genom WHO) och lepra (genom WHO och UNICEF). Bidragen omfattar medicin, utrustning, utbildning och konsulttjänster. Stöd fill elt integrerat program för barn- och mödrahälsovård beräknas kunna inledas under 1986/87. Vidare övervägs svenskt stöd till elt nationellt vaccinationsprogram, eventuellt i samverkan med UNICEF.

Dricks va llenförsörjning

Sverige ger ett långsiktigt stöd för att förse den indiska landsbygdsbefolkningen med rent dricksvatten. Stödet kanaliseras genom UNICEF dels till det indiska vatten- och sanitetsprogrammet, dels fill ett områdesprojekt som bl. a. syftar lill alt bekämpa sjukdomen guineamask. Förutom installation och underhåll av handpumpar läggs stor tonvikt vid hälsoundervisning och förbättrad hygien.

Importslöd

Importstödet har under 1985/86 utnyttjats främst för upphandling av papper, maskiner och annan utrustning fill industrin. Från 1985/86 har importslödet helt bundits till upphandling i Sverige.

Energisamarbete

För perioden 1985/86-1986/87 har 200 milj. kr. avsatts för samarbete inom energisektorn. Stödet, som regleras i etl energiavtal, skall främst inriktas på vattenkraft, kraftöverföring, energisparande, energianknutna miljöinsalser och icke-konventionella energikällor. För störte insatser kan stödet användas för samfinansiering med BITS av u-krediter. Detta har skett i ett par projekt avseende kraftöverföring, varav det ena finansieras med den största svenska u-kredit som hitlills beviljats. Några mindre insatser avseende bl. a. minikraftverk och reaktiv effektkompensering (för att rationaUsera produklion och distribution av elkraft) är under beredning.

Grundvattenundersökningar

Stödet omfattar bl. a. kartläggning av grund vattentillgångar och ett vatten-teknologicenter i delstaterna Kerala respektive Tamil Nadu.

Undervisning utanför skolsystemet

Sverige har sedan 1979/80 stött ett program för att barn, som inte nås av det allmänna primärskolesystemet, skall få lära sig att läsa och skriva. Stödet har omfattat inköp av papper till skolböcker och undervisningsmaterial. Ett fortsatt stöd planeras, bl. a. till utbildningscentra, särskilt för

flickor på landsbygden.

211¶Exportfrämjande Prop. 1986/87: 100

Bil 5 Sverige har tidigare lämnat stöd till exportfrämjande aktiviteter genom

International Trade Centre (ITC). Ett fortsatt stöd har avtalats med inriktning på sysselsättnings- och inkomstskapande aktiviteter och koncentration till elt fåtal exportprodukter.

Bistånd utanför landramen

SAREC stöder ett projekt för svensk-indiskt forskningssamarbete om oljeväxter.

Ett 20-tal svenska enskilda organisationer erhåller stöd om sammanlagt ca 15 milj. kr. om året för sin verksamhet i Indien, huvudsakligen inom undervisning, hälsovård, jordbruk, dricksvatten och facklig utbildning. Vid sidan härav utgår stöd direkt till indiska kvinnoorganisationer med ca 3 milj. kr. per år, bl. a. för att hjälpa eftersatta kvinnogrupper att organisera sig och nå ett visst ekonomiskt oberoende. Vidare lämnas direktstöd till indiska, enskilda organisationer för verksamhet som utgör komplement till insatser inom landprogrammel, t. ex. inom vatten och sanitel samt på byskogsområdet.

212¶KAP VERDE

0 50 100 km

.-r

V

ff

-1 >

SANTO ANTÄO "yibtira Grande Porto Novo./

t-v/.Mindelo SÄoCy SANTA LUZIA VICENTE 5S ''-

BRANco 0 , B.V, '>3'™-{fT;:j::r

V~ Sant/x?A"'ii«"'C"'»«i SAO NICOLAU Maria*

SalRei9

ATLANTEN T-vi"''

BOA VISTA

SAN TIAGO MAIO TarrafalQ ru

'=0=0,Mosteiro. AssomadaV \. „•, .... c- oo /»l C \ Poao Ingles —ovaS,n„a Q.pe \,,,,,

BRAVA

Prop. 1986/87:100 Bil. 5

Befolkning

Befolkningstillväxt/år

BP/invånare

Offentligt nettobistånd/person

- totalt (exkl. östländer)

- Sverige

0,3 milj. (1984)

1,5 % (1983)

430 dollar (1985)

1 554 kr. (1983)

166 kr. (1985/86)

213 Ekonomisk och social utveckling Prop. 1986/87:100

Bil. 5

Kap Verde är ett starkt importberoende land. De egna exportinkomsten

täcker endast en obetydlig del av importen. De kroniska underskotten i handeln gentemot utlandet har finansierats av pengar från kapverdiska arbetare utomlands samt av gåvobistånd och biståndskrediter. Myndigheterna har trots det svåra försörjningsläget lyckats hålla en valutareserv motsvarande fyra månaders import. Svårigheterna att upprätthålla jämvikt i betalningsbalansen har ökat markant under 1980-talet.

Utlandsskulden har ökat och motsvarade 1982 75 % av BNP. Skuldtjänslkvoten uppgick dock 1984 till endast 8,7 % av exportinkomsterna i utländsk valuta. Detta beror på att utlandsskulden består av krediter på gynnsamma villkor. Kap Verde är siiledes jämförelsevis kreditvärdigt och hade fram till 1982 inte tagit upp några rent kommersiella medelfristiga och långa lån.

Till följd av att regeringen kunnat balansera ekonomin och dra nytta av elt stort resursinflöde från uflandet, har bruttonationalprodukten per capita under de senaste åren uppvisat en fortsatt tillväxt.

Av den totala ytan är endast 15 % odlingsbar. De strukturellt betingade försörjningsproblemen har ytterliga)-e förvärrats av att landet under de senaste 15 åren har drabbats av en ihållande torka. Denna fortsatte även år 1985.

Sedan självständigheten har en tredjedel av investeringarna gjorts inom jordbruket. Arbetskraftsintensiva beredskapsarbeten på landsbygden har under flera år gett sysselsättning till 20 000 personer årligen. En jordreform håller på att genomföras.

En förskjutning mot ökade industriinvesteringar har ägt rum under 1982-1985. Utveckling av en hemniamarknadsinriktad industri hämmas av att landet saknar råvaror för industriell produktion, energikällor av konventionellt slag och en tillräckligt stor hemmamarknad. En ny utvecklingsplan för åren 1986-1990 har just utarbetats och godkänts.

Sveriges bistånd

Det svenska utvecklingssamarbetet med Kap Verde regleras av ett tvåårs-avtal för åren 1985 och 1986 och omfattar totalt 95 milj.kr. Sedan det svenska biståndet inleddes 1975 har totalt 317 milj. kr. utbetalats t.o.m. budgetåret 1985/86. Biståndet domineras av importstöd. Sverige är en av de största biståndsgivarna till Kap \exde och svarar för ca 10 % av det totala biståndet. Relativt sett har det svenska biståndet dock minskat i takt med att biståndet från Frankrike, Nederländerna, Italien, Förbundsrepubliken Tyskland och USA ökat.

Medelsfördelningen framgär av följande tabell (milj. kr.):

214 Disponibelt

Anslag

Ingående reservation

Summa

Fördelning

Importstöd, obundet Importstöd, bundet Konsulttjänster

Summa Utgående reservation

1985/86

1986/87

57 Utbetalt Planerat

1985/86

1986/87

2 Prop. 1986/87: 100 Bil. 5

Importstöd

Det obundna importstödet har under 1985 använts till import bl. a. av majs, socker och trävaror. Varorna säljs till allmänheten och intäkterna tiltförs den nationella utvecklingsfonden för att finansiera markarbeten, bevattningsanläggningar, vägbyggen och trädplanteringar.

Det bundna importstödet har främst använts för inköp av lastbilar, reservdelar, matolja, papper och byggnadsmaterial.

Importslödet bidrar till att Kap Verde har tillräckligt med ufländsk valula för att klara landets importbehov. De kapverdiska myndigheterna har visat god kapacitet att använda importstödet på ett effektivt sätt. Av landramen har drygt en tredjedel använts till inköp av varor och tjänster i Sverige.

Konsulttjänster

Kap Verde har slutit avtal med svenska konsultfirmor om planerings-, utrednings- och inköpstjänster inom industriområdet samt byggnation och drift av en verkstad för tunga fordon.

Projekiering av ombyggnad av marknaden i Mindelo har bekostats av konsultstödsmedel. Syflel är att bevara en gammal kulturbyggnad.

Bistånd utanför landramen

SAREC och del kapverdiska forskningsinstitutet, INIT, samarbetar inom geoteknologi, vattenrening och marinbiologi. Dessutom lämnas stöd till INIT i form av utrustning och stipendier. Rädda Barnen bedriver sedan 1977 bl. a. ell barna- och mödravårdsprojekt. Projektet beräknas bli färdigställt 1987/88. Afrikagruppernas rekryteringsorganisation (ARO) har ett femtonial volonlärer på Kap Verde.

Swedfund har ingått avtal med Kap Verde och ett svenskt företag om etablering av ett företag för tillverkning av hushållsuiensilier.

215¶KENYA

INDISKA OCEANEN

Befolkning

Befolkningstillväxt/år

BNP/invånare

offentligt nettobistånd/person

- totalt (exkl. östländer)

- Sverige

20 milj. (1984)

4,0 % (1984)

290 dollar (1985)

183 kr. (1984)

6,60 kr. (1985/86)

216 Ekonomisk och social utveckling Prop. 1986/87:100

Bil. 5 Kenyas ekonomi präglades under år 1985 och 1986 av en återhämtning från

sviterna av torkan är 1984. Återhämtningen gick snabbare än beräknai tack vare riklig nederbörd och fördelaktig prissättning på Kenyas främsla exportvaror te och kaffe. BNP steg med 4,1 %, men inkomsten per capita förblev i stort sett oförändrad på grund av landets höga befolkningstillväxt på drygt 4 %. Majsproduktionen steg kraftigt och resulterade i en rekordskörd, som tillät en export på 200000 ton.

Betalningsbalansen uppvisade ett slort underskott 1985, vilket till stor del läcktes med en kredit frän IMF. En ökad kortfristig upplåning under senare är har medfört alt skuldtjänslkvoten ökat och nu överstiger 30 %. Utlandsskulden uppgick i början av 1985 fill 46 % av BNP.

De siigande kaffepriserna har förbättrat handels- och bytesbalanserna och kan, tillsammans med den starka nedgången av oljepriserna, leda till ett överskott i betalningsbalansen, vilket möjliggör återbetalningar till IMF och andra långivare. Importen tillåts ej öka i nämnvärd omfattning. Kenya har under året drivit en flexibel växelkurspolitik och kraftigt devalverat shillingen mot västvalutorna.

För att minska oljeberoendet planeras en utbyggnad av vattenkraften. Elt vattenkraftverk, som är under uppförande i Kiambere vid Tanafloden, finansieras delvis med svenskt bistånd.

Av Kenyas befolkning lever 85 % pä landsbygden. Endasl omkring en fjärdedel av landets yta är odlingsbar. Den ojämna jordfördelningen — en fjärdedel av landsbygdsbefolkningen är jordlös - försvårar produktivitetsförbättringar inom jordbruket. En fortsatt befolkningsökning i nuvarande omfattning innebär en fördubblad folkmängd fram lill år 2000. Arbetslösheten är hög och mindre än en femtedel av den nytillkommande arbetskraften kan beredas arbete.

Sveriges bistånd

Sveriges utvecklingssamarbete med Kenya regleras av ett tvåårigt avtal för budgetåren 1985/86 och 1986/87. Landramen för 1986/87 uppgär fill 135 milj. kr. Sedan det svenska biståndet inleddes 1965 har 1,3 miljarder kr. utbetalats. De största givarna idag är Världsbanksgruppen, USA, Japan, Storbritannien, Förbundsrepubliken Tyskland, Nederländerna och Norge. Det svenska biståndet ligger numera under 5 % av det totala biståndet.

I syfte att i ökad utsträckning nå den fattigaste delen av landsbygdsbefolkningen kom Sverige och Kenya år 1978 överens om att koncentrera det svenska biståndet lill jordbruk med markvärd, vattenförsörjning samt hälsovård med familjeplanering. I biståndet ingår även bundet importstöd, en landsbygdsutvecklingsfond och en personal- och konsultfond.

Medelsfördelningen framgår av följande tabell (milj. kr.):

217 Disponibelt

1985/86

1986/87

Anslag

Ingående reservation

Summa

200 Fördelning

Utbetalt Planerat 1985/86 1986/87

Jordbruk m. m.

Vattenförsörjning

Hälsovård och familjeplanering

Importstöd, bundet

Övrigt

Summa

Utgående reservation

21 12 45 26 16 120

34 45 58 20 16 173

27¶Jordbruk m.m.

Den svenska insatsen inom jordbruksområdet är framförallt inriktad på markvård. Tertasseringar beräknas i dag behövas på ca 1,4 miljoner jordbruk. Hittills har ca 700000 småjordbruk nåtts av programmet. Huvuddelen av markvårdsinsatserna genomförs av bönderna själva. Jordbruksstödet omfattar även etl intensivodlingsprogram för småjordbrukare samt uppförande av smä lagringsbyggnader på landsbygden. Intensivodlings-programmet har betydelse för såväl livsmedels- som energiförsörjningen. Genom slöd till en landsbygdsutvecklingsfond finansieras utvecklingsprojekt pä by- eller distriktsnivå.

Vattenförsörjning

Stödet lill landsbygdens vattenförsörjning syftar till att ge 800000 människor tillgång lill rent vatten. Det svenska stödet är inriktat på drift och underhåll samt upprustning av befintliga anläggningar.

Hälsovård

Sverige finansierar uppförande och ulrustning av 30 hälsovårdsenheler och tre skolor för utbildning av hälsopersonal. Samtliga anläggningar beräknas vara färdigbyggda 1986/87. En viktig del av programmet utgörs av barna-och mödravård med familjeplanering, forskning i förebyggande hälsovård saml fortbildning av hälsopersonal, Sverige stöder tillsammans med DANIDA ett program för distribution av basläkemedel till hälsocentraler och dispensärer.

Personalfond

Personalfonden används för konsuhinsatser, stöd till datorisering av centralbanken, utbildning och finansiering av såväl kenyanska som utländska experter ulanför de svenska koncentrationssektorerna inom biståndet.

218¶Importstöd Prop. 1986/87: 100

Ril 5 Importstödet har sedan 1978/79 använts för upphandling av järnvägsvag-

nar, handelsgödsel och livsmedel samt för delfinansiering av gåvodelen i

en förmånlig kredit.

Bistånd utanför landramen

Under budgetåret 1985/86 har ca 10 milj. kr. utbetalats till enskilda organisationers verksamhet, främst för hälsovård och undervisning. Stödet lämnas i huvudsak genom olika missionsorganisationer.

En bislåndskredit beviljades under 1983/84 för uppförande av vattenkraftverket vid Tana-floden-Kiambere. Sverige finansierar en del av projektet, medan andra delar finansieras av Världsbanken och genom u-krediter frän Förbundsrepubliken Tyskland. Projektet medför omfattande leveranser av svenska varor och tjänster.

Genom SAREC lämnas slöd till insektsforskning och eU husdjurslaboratorium i Nairobi. 1985/86 uppgick defta stöd till 6,2 milj. kr.

219¶LAOS

; Phong Saly I

i"V' \l .

.* Nam Tha J 'H, /

I , i .3 Samneua

■''»Houei Sai (SJ

I x_——/-wp Louang Prabang

■ .'*''i KruIcslatten 1 » : —

Savabourv» ) / Xieng Kbouang'V I p3'

I Vangviang

/

~; »Paklay

_J___

-vag -flod .järnväg

300 km / —I

KAMPUCHEA I

Befolkning

Befolkningstillväxt

BIMP/invånare

offentligt nettobistånd/person

- Totalt (exklusive östländer)

- Sverige

3,5 milj.

(1985)

2,9 %

(1984)

180 dollar

(1984)

59 kr.

(1984)

19 kr.

(1985/86)

220 Ekonomisk och social utveckling Prop. 1986/87:100

Bil. 5 1985 blev ytterligare ett framgångsrikt är för jordbruket i Laos. Risproduktionen uppgick till 1,4 miljoner ton, vilket innebär självförsörjning. Jordbruksproduktionen har utvecklats väl under 1980-talet och utgör en ökande andel av BNP, f. n. ca 62 %. Industriproduktionen är däremot mycket hten, 5 % av BNP, och har fallit under 1980-talet. BNP-tillväxten uppskattas för 1985 fill 8 %.

Laos befolkning är till övervägande del, ca 85 %, bosatt pä landsbygden där den idkar självhushällningsjordbruk. Endast en liten andel av befolkningen är integrerad i den moderna ekonomin. Bristen på utbildad arbetskraft är stor. Den bristfälliga infrastrukturen gör att landet trots sin litenhet är splittrat, vilket ytterligare begränsar marknaden t.ex. för industrin. Flertalet varor måsle därför importeras, vilket gäller säväl industrivaror som olja och konsumtionsvaror. Exporten är begränsad till elkraft, trävaror och vissa andra råvaror. Importen är tre gånger så stor som exporten, vilket betyder att säväl investeringar som offentlig konsumfion till stor del finansieras med bistånd. Möjligheten att öka exporten är mycket god på lång sikt, eftersom landet har rika outnyttjade resurser ifråga om vattenkraft och skog. På kort sikt hotar dock en allvarlig skuldkris.

Ekonomin präglas av betydande strukturella problem, som bl. a. tar sig uttryck i en hög inflation, mer än 50 % per år, och en kraftigt övervärderad valuta. Bidragande orsak härtill är de omfattande livsmedelssubventionerna och det dåliga utnyttjandet av gjorda investeringar. Vissa reformer av bl.a. systemet för statsanställdas löner och företagens ställning har dock genomförts. Kollektiviseringen av jordbruket har drivhs försiktigt under 1980-talel.

Förhållandet till Thailand var under 1985/86 sämre än på flera år. Nyligen har dock vissa tecken på förbättrade relationer synts. Handeln mellan länderna och transileringen över thailändskt territorium av varor till Laos har försvårats av Thailand. Även svenska biståndsleveranser av bl.a. asfalt har drabbats. Man tvistar även om gränsdragningen.

Flyktingströmmen har ytterligare avtagit under 1986. Dock uppgick antalet flyktingar under de första sju månaderna till 6000. Försöken alt genomföra en repalriering av flyktingar går mycket långsamt.

Sveriges bistånd

En belydande del av Laos bruttonationalprodukt utgörs av bistånd. En stor del av Laos bistånd kommer frän öststaterna. Sverige, jämte Japan, Australien och Nederiänderna, tillhör de största västerländska givarländerna.

Sveriges utvecklingssamarbete med Laos regleras av elt tvåårigt avtal för 1986/87-1987/88 pä sammanlagt 140 milj. kr., varav 70 milj. kr. för var dera budgetåret. Det långsiktiga samarbetet koncentreras till skogs- och transportsektorn. Importstödet avser insatsvaror för industrin. Härtill kommer konsulttjänster. Under senare år har diskuterats stöd till vatten kraftverk, i syfte att öka exporten av elkraft till Thailand. 221

Medelsfördelningen framgår av följande tabell (milj. kr.):

16 Riksdagen 1986/87. I saml. Nr 100. Bilaga 5

Disponibelt

1985/86

1986/87

Bil. 5

Anslag

70 Ingående reservation

59 Summa

129 Fördelning

Utbetalt

Planerat

1985/86

1986/87

Importstöd

34¶Skogsbruk och träindustri

32¶Transport/kommunikationer/underhål1

16¶Kraftverk

5¶Konsulttjänster

3 Summa

90 Utgående reservation

39¶Den ökade reservationen förklaras av att inköp under importstödet försenats, bl. a. beroende pä den thailändska blockaden, och förseningar inom skogsprogrammet.

Importstöd

Importstödet används enbart för import av bulkvaror som cement, asfalt, takplåt m. m. Stödet till import av konsumtionsvaror har upphört.

Skogsbruk

De med svenskt stöd upbyggda skogsföretagen svarar för 20-30 % av virkesproduktionen i landet. Avtalen om stöd till företagen löper ut i december 1986. Ett visst, begränsat fortsatt stöd torde komma att bli nödvändigt för att säkerställa produktionen och fortsätta dialogen om skogsföretagens villkor. Stöd till Laos skogsstyrelse inleddes 1980 och omfattar skogsinventering, yrkesutbildning, plantering samt rådgivning.

Transporter, kommunikationer och underhåll

Bristfälliga kommunikationer utgör en belydande hämsko för utvecklingen i Laos och svenskt stöd ges därför till vägunderhåll, broar och fordon. I biståndet ingår även en reparations- och underhållsverkstad för i första hand lastfordon och entreprenadmaskiner. Kapacitetsutnyttjandet har hittills varit lågt. En ny insats för åren 1987-1990 syftar till att komma tillrätta med problemen, bl. a. genom att stärka företagsledningen och förbättra utbildningen. Ett långsiktigl stöd till vägsektorn förbereds genom en studie av Väg 13, som förbinder huvudstaden med landets södra del.

Vattenkraft

Diskussioner pågår med Laos om stöd fill ett vattenkraftprojekt, Xeset, i

samarbele med Asiatiska Ulvecklingsbanken och Världsbanken. Projektet 222

är beroende av att avtal träffas med Thailand om försäljning av huvuddelen

av elkraftsproduktionen.

LESOTHO

Ficksburgji

f ........ ..»»Butha Buth»

Jjdvbnind/....-.;; i

"Twyateytrwng \

.iMASERU •Pitiengl ,\

•Matsieng i J%, T •Mokhotlooa

\\/»Moriia f // \

jXohalw Hoak sekaka» I 1*

SYDAFRIKA

-flod ■limväg

100

200 km

Befolkning

1,5 milj .

(1984)

Befolkningstillväxt/år

2,5 %

(1983)

BNP/invånare

480 dollar

(1985)

offentligt nettobistånd/person

- totalt (exkl. östländer)

544 kr.

(1984)

- Sverige

23 kr.

(1985/86)

223 Ekonomisk och social utveckling Prop. 1986/87:100

Bil. 5 Lesotho tillhör de minst utvecklade u-länderna, trots höjda inkomsler

under slutet av 1970-talet. Cirka 90 % av befolkningen är sysselsatta med

jordbruk och boskapsskötsel och är beroende av penningöverföringar från

lesothier som arbetar i Sydafrika. Dessa överföringar utgör ca 40 % av

BNP.

Den industriella verksamheten i Lesotho är aUtjämt mycket obetydlig. Landet har få utvecklingsbara naturtillgångar, förutom en betydande potential för utbyggnad av vattenkraft. Jordbruk och boskapsskötsel kan ytterligare utvecklas och göras mer intensivt. Avsättningsproblem och jordförstöring försvårar emellertid en sådan utveckling.

Lesotho är helt omgivet av Sydafrika, som därigenom lätt kan utöva ekonomisk utpressning. Detta bidrog bl. a. fill en statskupp den 20 januari 1986. Premiärminister Lebua Jonathan, som styrt Lesotho sedan landets självständighet 1966, avsattes och ett mihtärräd tog makten. Kungen kvarstår som statschef med vidgade politiska befogenheter.

Sveriges bistånd

Sveriges bistånd till Lesotho inleddes 1967. T. o. m. budgetåret 1985/86 har ca 180 milj.kr. utbetalats. Nuvarande samarbetssamtal avser 1985/86 och 1986/87 och omfattar 70 milj.kr. Utvecklingssamarbetet koncentreras till tre områden, nämligen markvård och skog, sysselsättningsfrämjande insatser med arbetsintensiva metoder för väg- och andra byggnadsarbeten samt stöd lill Lesothos allmänna förvaltning. Medelsfördelningen framgår av följande labell (milj. kr.):

1985/86

1986/87

59 Utbetalt

Planerat

1985/86

1986/87

36 Disponibelt

Anslag

Ingående reservation

Summa

Fördelning

Förvaltningsbi stånd

Telekommunikat ioner

Markvård

Markanvändning

Arbetsintensiva anläggningsmetoder

Undersökningar

Skogsutbildning

Summa

Utgående reservation 24 23

Förvaltningsbistånd

Förvaltningsbiståndet omfattar lednings- och organisationsutveckling, sta tistik, fysisk planering och nyckelposter inom förvaltningen. 224

Telekommunikationer Prop. 1986/87: 100

Bil 5 Teleinsatsen har bl. a. bidragit till alt Lesotho inle längre behöver koppla

sina internationella samtal via Sydafrika. Det stöd som ges för att vidmakthålla systemet kommer att avvecklas efter hand som utbildade lesothier kan ta över från svensk personal.

Markvård

Markvärdsprojektet bidrar till att minska markförstöring, ge brännved och virke samt skapa sysselsättning inom landet. Insatsen medför dessutom att Lesotho får hjälp med att skapa en egen skogsadministration saml en markvärdsenhet, som skall ge service och riktlinjer för markvårdsarbetet i landet. Därutöver genomför FAO för svensk räkning ett skogsutbildningsprojekt.

Arbetsintensiva anläggningsmetoder

Stöd har lämnats till en enhet inom arbetsministeriet för utveckling av arbetsintensiva metoder för väg- och brobyggen. Inom enheten upprättas krisplaner för sysselsättning av återvändande arbetare. Vidare bedrivs utbildning av förmän och tekniker. Verksamheten syftar till att minska beroendet av Sydafrika.

Bistånd utanför landramen

Ulanför landprogrammet utgår stöd från anslaget Regionala insatser till SADDC:s markvårdssekretariat i Maseru. Inom ramen för SADCC-samar-betet har ocksä införskaffats etl trafikflygplan till Lesothos civila flygbolag. Huvudsyftet med denna insats är att ge Lesotho direkta flygförbindelser med andra SADCC-länder. En studie avseende lagring av spannmål har genomförts inom ramen för katstrofbiståndet.

En andra etapp av ett projekt för elektrifiering av landsbygden stöds nu med gåvobistånd från Norge och Sverige. Det svenska stödel utgår dels frän anslagposten Regionala insatser, dels från Lesothos landram.

225¶MOQAMBIQUE

Befollmjng

14 milj.

(1985)

Befolkningstillväxt/är

2,6 %

(1984)

BMP/invånare

160 dollar

(1983)

Offentligt bistånd/person

- totalt (exkl. östländer)

160 kr.

(1984)

- Sverige

;!0 kr.

(1985/86)

226 Ekonomisk och social utveckling Prop. 1986/87:100

Bil. 5 Mozambique har under lång tid utsatts för väpnad tertor och ekonomiskt

sabotage från Sydafrika och av därifrån stödda rebeller (RNM). Landets infrastruktur har slagits i spillror, och Mogambique befinner sig i ekonomisk kris. Den stora utvecklingspotentialen har inte kunnat omsättas i tillväxt och social utveckling enligt uppställda mål. Över 600000 mogambi-kier beräknas leva som flyktingar i sitt eget land, vilket har negativa konsekvenser för den redan besvärliga försörjningssituationen. Exporten har minskat kraftigt och landet lider därför slor brisl på utländsk valuta. År

1985 var i ekonomiskt avseende det sämsta sedan självständigheten, och

1986 beräknas bli ännu sämre. Inkomsten per capita är bland de lägsta i världen.

I sin ekonomiska politik har Mogambique den senaste fiden orienterat sig mot marknadsekonomi, bl. a. genom minskningar av statlig verksamhet och stöd till privata jordbrukare och småbönder. Regeringen har givit ett visst ökat utrymme för marknadspriser och andra incitament för att stimulera jordbruksproduktion och effektivhet i ekonomin. Strukturanpassningen har dock gått långsamt.

Militära motoffensiver och upprensningsaktioner mot RNM-baser har genomförts av landets militära styrkor i samarbete med trupp från Zimbabwe. Säkerhetsproblemen har trots detta fortsatt att vara en starkt begränsande faktor för Mozambiques utvecklingssatsningar och samarbete med olika biståndsgivare.

Sveriges bistånd

Mozambique är starkt beroende av utländskt stöd för landets försörjning och ekonomiska aktivitet. Ökat slöd i form av hvsmedelsbistånd och stöd till återuppbyggnad och upprustning av jordbruk, transporter och annan infrastruktur har lämnats från olika biståndsgivare, däribland USA, Italien, Norge, Nederländerna, öststater och Världsbanken. Den mogambi-kiska statsledningen strävar efter att bredda landets samarbetsrelationer i syfte att undvika ensidigt beroende av omvärlden. Ett växande antal enskilda organisationer arbetar ocksä i landet, framför allt med katastrofbistånd.

Sverige är en av de mesl belydande biståndsgivarna. Sedan det svenska bilaterala samarbetet inleddes 1975/76 har lolalt ca 2 miljarder kr. utbetalats t.o.m. budgelåret 1985/86. Medelsramen för budgetåret 1986/87 är 300 milj. kr.

Målet för biståndet lill Mozambique är atl minska beroendet av den sydafrikanska ekonomin och ge stöd åt landets ekonomiska och sociala utveckling. Biståndet omfattar främsl slöd till landsbygdsutveckling, livs medelsförsörjning, undervisning, upprustning av industrier, importstöd och en personal- och konsultfond. Till detta kommer insatser av mer begränsad karaklär inom skogsindustri, telekommunikationer och energi, saml i form av stöd lill landets förvaltning. Det svenska stödet har anpas sats efter det besvärliga säkerhetsläget och den ekonomiska krissitua- 227

tionen. Projektinsatserna på landsbygden har minskats till förmån för ökat importstöd. Rådande förhållanden i Mozambique kräver kontinuerlig uppföljning och flexibel anpassning av biståndet. Trots kriget utnyttjas biståndsmedlen väl. Medelsfördelningen framgår av följande tabell (milj. kr.):

Disponibelt

1985/86

1986/87

Anslag

300 Ingående reservation

0 Summa

300 Fördelning

Utbetalt Planerat

1985/86

1986/87

Civilflyg

—

Telekommunikat i oner

16¶Jordbrukssektorn (inkl. MONAP, AtmiCOM

och fiske)

57¶Skogsindustri

20¶Energi

11¶Upprustning av industrier

38 Undervisning

19 Importstöd

113¶Konsultfond

5¶Personalfond

19 Importutbildning (ITC)

3 Summa

300 Utgående reservation

0 Importstöd

Omkring hälften av biståndet som genom åren utbetalats över landramen har utgjorts av importstöd. I Mozambiques nuvarande krissituation utgör importstödet ett viktigt bidrag fill alt vidmakthålla industriprodukfionen och transportapparaten. Importstödet är koncentrerat till ett fåtal varugrupper såsom råvaror, reservdelar, papper och mediciner. En mindre del har använts som ett komplement till katastrofbiståndet för import av livsmedel.

Jordbrukssektorn

Sverige ansvarar för administrationen av det omfattande nordiska biståndet till jordbruket. Stödet har successivt koncentrerats och anpassats till säkerhetssituationen i landet. Det omfattar tre olika komponenter - det s. k. MONAP-programmet, AGRICOM-projektei och ett fiskeprojekt. Biståndet avser bl. a. stöd fill särskilda jordbruksområden, s. k. gröna zoner, lantbruksskolor, utsädesproduktion, ett veterinärprojekt, förvaltningsbistånd, och stöd till småbrukare - del senaste året främst i form av insalsvaror som utsäde och verktyg. Förseningar har uppståti i programmets genomförande till följd av bl. a. säkerhetsproblemen på landsbygden.

228¶Undervisning Prop. 1986/87: 100

Bil 5 Stödet koncentreras till yrkesutbildning, alfabefisering, vuxenutbildning

och läromedel. Programmets genomförande har påverkats av säkerhetsläget. Upprustning av tekniska skolor på landsbygden har ersatts med stöd till upprustning av ett industriinstitut i Maputo.

Konsultfond

Konsultfonden utnyttjas för finansiering av sludier rörande transporter och kommunikationer, energi, skogsindustri samt geologi och mineralogi.

Skogsindustri

Siödet omfattar uppförande och drift av en anläggning för tillverkning av sågade trävaror och spånskivor i provinsen Manica. Projektet genomförs tillsammans med arabfonden BADEA. Investeringsfasen har förlängts i olika omgångar på grund av säkerhetsproblem, förseningar av vägbyggen m. m.

Energi

Bistånd lämnas till projekt för energidistribution och elektrifiering i landet. Projektens genomförande har försenats till följd av säkerhetsproblem. Ett kraftledningsbygge har ändå kunnat fullföljas. På sikt innebär projektet ett viktigt bidrag till industri- och landsbygdsutveckling i Mozambique.

Upprustning av industrier

Olika insatser genomförs för atl genom samarbete mellan svenska och mozambikiska systerföretag rusta upp industrianläggningar, vilka stått stilla eller haft outnyttjad kapacitet fill följd av brist på reservdelar, insalsvaror och råvaror.

Personalfond

Denna fond används för att läcka kostnaderna i ulländsk valuta för utländsk personal (ca 650 personer) som Mozambique rekryterat som en förstärkning av den mozambikiska administrationen. Även personalbistånd lill skogsindustriprojektet i Manica finansieras frän fonden.

Telekommunikationer och civilflyg

Inom telesektorn utgår konsult- och utbildningsstöd i samband med upprustning och utbyggnad av landets telenät. Biståndet till civilflyget avslutades i december 1985. Det har avsett installation av flygplatsbelysning och administrativt stöd till flygbolaget LAM.

229¶Importutbildning Prop. 1986/87: 100

Ril 5 Under 1986 ingicks ett avtal för utbildning i importadministrafion i samar-

bete med ITC.

Bistånd utanför landramen

Ca 30 milj. kr. har hitlills utbetalats för projekt i Mozambique inom ramen för det regionala samarbetet i södra Afrika (SADCC). Ytterligare belydande insatser inom transportsektorn och energisektorn förbereds. SAREC lämnar stöd till forskningsverksamheten vid universitetet i Maputo. Afrikagruppernas rekryteringsorganisation (ARO) har volonlärer i Mozambique rekryterade med finansiellt stöd från SIDA. Genom Socialdemokratiska kvinnoförbundet lämnas stöd till den mozambikiska kvinnoorganisationen OMM:s sociala verksamhet. Under 1985/86 utgick katastrofbistånd om 21,5 milj. kr. lill Mozambique.

Landet har beviljats 134 milj. kir. som särskilt betalningsbalansstöd. Medlen användes till att reglera skulder till svenska staten.

230¶NICARAGUA

Befolkning

3,1 milj.

(1984)

Befolkningstillväxt/år

3,9 %

(1983)

BNP/invånare

850 dollar

(1985)

offentligt bistånd/person

- totalt (exkl. östländer)

298 kr.

(1984)

- Sverige

28 kr.

(1985/86)

231 Ekonomisk och social utveckling Prop. 1986/87:100

Bil. 5 Läget i Nicaragua präglas av militärt, ekonomiskt och politiskt tryck mot

landet. Regeringsfientliga grupper 5om stöds av USA angriper landet som också utsätts för ekonomiska sankuoner.

FN:s ekonomiska kommission för Latinamerika uppskattar att krigets direkta och indirekta kostnader för Nicaragua uppgår till 1,4 miljarder dollar och att 40000 människor fallit offer för krigshandlingar. Inte mindre än hälften av landets totala utgifter används lill försvaret.

Bruttonationalprodukten minskar kraftigt, samtidigt som betalningsbalansunderskottet ökar. Utlandsskulden har sedan Somozaregimens fall tredubblats och uppgick 1985 till 4,5 miljarder dollar, vilket motsvarar 14 års exportinkomster. Skuldtjänsten överstiger de ärliga exportinkomsterna.

En rad åtstramningsåtgärder har vidtagits såsom kraftiga devalveringar samt avveckling av priskontroller och subventioner. Inflationen har kraftigt ökat. Särskilt löntagarna har fått vidkännas försämrade levnadsvillkor.

Undantagstillstånd råder i Nicaragua och regeringen har klargjort att det kan upphävas när den yttre aggressionen upphör. Yttrande- och pressfrihet har beskurits. Opposifionens möjligheter att verka har härigenom ytterligare försvårats. Med stöd av undantagslagen har ingripanden gjorts bl. a. mot den katolska kyrkans ledning. Genom lagen har också grundläggande fri- och rättigheter inskränkts.

Sveriges bistånd

Utvecklingssamarbetet med Nicaragua regleras av ett avtal för budgetåren 1986/87 och 1987/88, omfattande 250 milj. kr. Sedan det svenska biståndet inleddes 1979 har totalt över 500 milj.kr.utbetalats t.o.m. budgetåret 1985/86, varav 68 milj. kr. som katastrofbistånd, 23 milj. kr. som bidrag genom enskilda organisationer och 27 milj. kr. som forskningsbidrag.

Biståndet är främst inriktat på ekonomisk tillväxt och nafionellt oberoende och utgörs sedan 1982 huvudsakligen av stöd till produktionsinriktade sektorer såsom gruvdrift och skogsbruk. Stöd i mindre omfattning utgår till energistudier och rationalisering av skatteadministrationen. Nicaraguas svåra ekonomiska situation har från svensk sida lett till en anpassning och ökad flexibilitet i biståndet. Detta har bl.a. tillgodosetts genom att importstöd införts i samarbetet under budgetåret 1985/86. Nicaraguas kapacitet att tillgodogöra sig biståndet är god. Återflödet beräknas uppgå till nära tre fjärdedelar.

Medelsfördelningen framgår av följande tabell (milj. kr.):

232 Disponibelt

Anslag

Ingående reservation

Summa

Fördelning

Mineralsektorn Skogssektorn Energisektorn Importstöd Personal- och konsultfond Kooperativa insatser SCC/UNAG

Summa

Utgående reservation

1985/86

1986/87

132 Utbetalt Planerat

1985/86

1986/87

2 Prop. 1986/87: 100 Bil. 5

Mineralsektorn

Insatsen är inriktad på utveckling av lönsam drift vid två av landets fyra guldgruvor. Biståndet omfaltar malmprospeklering, upprustning av gruvor samt utrustning och uppbyggande av ett minerallaboratorium. Biståndet bidrar till att säkra malmreserver för fortsatt brytning och upprätthålla driften vid gruvorna. Tillräckliga malmresurser för 15 års drift har identifierats. Två anrikningsverk har färdigställts och utbildningsverksamhet har inletts.

Skogsbruk

Biståndet syftar lill att bidra till ett effektivt skogsbruk och atl öka produktionen av skogsprodukter. Insatserna avser bl. a. rehabilitering av sågverk och en plywoodfabrik, utbildning av skogstekniker och skogsplantering. Verksamheten har försvårats av den väpnade konflikten och den ekonomiska krisen men har likväl utvecklats positivt.

Övrigl

Inom energiområdet stöds planering av små och mellanstora kraftverk i områden pä landsbygden dit det nationella eldistributionsnätet inte når. Utveckling av alternativa energikällor erhåller svenskt stöd.

Stödet lill skatteadministrafionen är i princip avslutat. Insatsen har medfört en effektivisering av skatteuppbörder och skatteuppbörden har ökat.

Importslödet har främsl använts för insalsvaror och reservdelar för jordbruket och industrin.

233¶Bistånd ulanför landramen Prop. 1986/87: 100

Bil 5 Inom forskningssamarbetet med SAREC ges stöd till forskning som har

beröring med det övriga samarbetet inom gruv-, skogs- och energisektorerna.

Ett flertal svenska enskilda organisationer genomför insatser i Nicaragua. De största bidragen har gått till Utbildning för biståndsverksamhet (UBV), Svensk Volontärsamverkan (SVS) och Arbetarrörelsens internationella centrum (AIC).

Katastrofbistånd har under 1985/86 utgått i form av stöd till landsbygdsbefolkning som drabbats av den väpnade konflikten. En större insats administreras av Swedish Cooperalive Centre (SCC) i samarbete med en nicaraguansk bondefacklig organisafion. Vidare har stöd lämnals för mis-kitobefolkningen.

234¶SRI LÄNKA

Befolkning

16 milj.

(1984)

Befolkningstillväxt/år

1,7 %

(1983)

BNP/invånare

310 dollar

(1985)

Offentligt nettobistånd/person

- totalt (exkl. östländer)

244 kr.

(1984)

- Sverige

13 kr.

(1985/86)

235 Ekonomisk och social utveckling Prop. 1986/87:100

Bil. 5

Situationen i Sri Länka präglas av den pågående konflikten mellan lamiler

och singaleser. Trots den osäkerhet som orsakas av konflikten har den ekonomiska tillväxten under 1985 uppgått till omkring 5 % och inflationen har hållits på en låg nivå.

Landet är i hög grad beroende av världsmarknadspriset på dess tre stora exportartiklar - te, gummi och kokosnötter. Huvudsakligen på grund av fallande priser på te och kokosnötter har betalningsbalansen krafligl försämrats. Underskottet i betalningsbalansen har lett till en växande skuldbörda, även om andelen biståndslån på mjuka villkor har ökat.

Skuldtjänsten förväntas ta 30 % av exportintäkterna i anspråk under de närmaste åren. En kraftig minskning av överföringen av pengar från gästarbetare i oljeproducerande arabstater är att vänta som en följd av minskad oljeproduktion.

Det osäkra politiska läget i landet har även föranlett en avmattning i den lankesiska investeringsviljan. Servicesektorns tillväxt har avstannat - i synnerhet vad avser turistnäringen. Som en följd av situationen har landets försvarskostnader ökat kraftigt, vilket inneburit att underskottet i statsbudgeten vuxit snabbt.

Sri Länkas utvecklingsansträngningar domineras av det s. k. Mahaweli-programmet, som omfattar uppförande av tre stora kraftverk samt ett bevattningsprojekt nedströms i Mahawelifloden.

Sveriges bistånd

De största biståndsgivarna till Sri Ltinka är USA, Japan, Förbundsrepubliken Tyskland, Asiatiska utvecklingsbanken och Världsbanken (IDA).

Sveriges utvecklingssamarbete med Sri Länka regleras av ett tvåårigt samarbetsavtal för perioden 1986/87-1987/88 och omfaltar totalt 293 milj. kr., varav 170 milj. kr. avser budgelåret 1986/87 och 123 milj. kr. avser budgeläret 1987/88. Av det sammanlagda beloppet gär 253 milj. kr lill vatlenkraftprojektet Kotmale. Med tillämpning av den av riksdagen beslutade fördelningen av medelsanvisniingarna för projektet under budgetåren 1984/85-1987/88 har medelsramen för 1986/87 beslämts fill 210 milj. kr som innefaltar beloppel om 170 milj.kr och i lidigare samarbetsavtal utfäsla belopp.

Vid sidan av det omfattande biståndet lill Kotmale ges stöd bl. a. lill landsbygdsutveckling och utbildning.

Medelsfördelningen framgår av följande labell (milj. kr.):

236 Prop. 1986/87:100

Disponibelt

1985/86

1986/87

Bil. 5

Anslag

210¶Belopp som tas i anspråk från

outnyttjade medel under övriga

anslagsposter(1)

Belopp som utnyttjats före

budgetåret 1986/87(1)

0¶Ingående reservation(2)

206 Fördelning

Utbetalt Planerat

1985/86

1986/87

Landsbygdsutveckling

12 Undervisning

16¶Vattenkraftprojektet Kotmale

150¶Konsultfond m m

3 Summa

181 Utgående reservation

(1) Enligt av riksdagen beslutad fördelning av medelsanvisningarna för vattenkraftprojektet Kotmale under budgetåren 1984/85-1987/88

(2) Avser biståndsmedel avsatta för annat ändamål än Kotmale

Reservationen i fråga om biståndsmedel som avsatts för annat ändamål än Kotmale var vid utgången av 1985/86 av ungefär samma storiek som vid utgången av 1984/85.

Vattenkraft

Sveriges bistånd till Sri Länka har sedan 1979 heU kommit alt domineras av stöd till Kotmale. Detta kraftverk, som invigdes i augusti 1985, har f.n. en kapacitet av 135 MW. Det kommer, sedan en iredje turbin har installerats, att få en sammanlagd kapacitet om drygt 200 MW.

En kort tid efter kraftverkels invigning stod det klart att läckor i dess tunnelsyslem skulle nödvändiggöra en stålinklädnad av delar av huvudtunneln. Kraftverket beräknas äter kunna tas i drift i början av 1988. Reparationsarbetet bekostas av Sri Länka.

Det i juli 1982 ingångna sexåriga insatsavtalel mellan Sri Länka och Sverige om det totala svenska stödet till Kotmale förutsätter alt högst 1 395 milj. kr. skall ulgå. Merparten av stödet är bunden till upphandling i Sverige. Sri Länka svarar för samtliga kostnader i inhemsk valuta och en rad andra kostnader för leveranser som ingår i projektet.

Den kommersiella kredit som Sri Länka upptagit i Sverige för finansiering av elekiriska och mekaniska leveranser till projektet garanteras med biståndsanslaget som säkerhet. Under 1984 beställde Sri Länka en tredje turbin från Sverige. Leverans och installation av turbinen finansieras pä kommersiell basis.

17 Riksdagen 1986187. I saml. Nr 100. Bilaga 5

Landsbygdsutveckling Prop. 1986/87: 100

Bil 5 Sverige stöder sedan 1979 ett disv.riktsulvecklingsprogram för Mataradi-

striktet som ligger i den tältbefolkade södra delen av landet. Projektet inriktar sig, efter en revidering år 1984, främst pä fattiga gruppers folkliga deltagande i utvecklingen och mot en förstärkning av planeringskapaciteten. Höglandsdistriktet Badulla stöds med ett särskilt program sedan 1984. Verksamheten är främst inriktad på undervisning och en hälsovårdsinsats för distriktets plantagearbetare.

Undervisning

Undervisningsstödet är inriktat på utbildning av lärare och skoladministratörer. Sverige medverkar i uppbyggnaden av en lärarhögskola. Det svenska bidraget fill skolan utgär i förra av personalbistånd medan Asiafiska utvecklingsbanken finansierar byggnader och utrustning. Som nya verksamhetsområden har identifierats stöd till undervisning i planlagesektorn samt slöd åt bristfälligt utrustade primärskolor på landsbygden.

Bistånd utanför landramen

Under budgetåret 1985/86 erhöll Diakonia av katastrofbiståndsmedel ett belopp om 0,7 milj. kr. för en stödinsats för lamilska familjer i landet.

Bland de enskilda organiationer som varit verksamma i landet finns bl. a. Handikapporganisationernas biståndssekretariat. Sammanlagt har enskilda organisationer erhållit 4,5 milj. kr. för insatser i Sri Länka under 1985/86.

SAREC samarbetar med Sri Länkas nationella forskningsråd. Insatserna kostade 3,2 milj, kr. under budgetåret 1985/86. Verksamheten avser bl. a. forskning om vattenbufflar och sötvattenfiske.

238¶TANZANIA

XW Victoria t H

O 100 200 300 kn

' ' '

Befolkning

21 milj. (1984)

Befolkningstillväxt/år

3,3 % (1983)

BNP/invånare

270 dollar (1985)

Offentligt nettobistånd/person

- totalt (exkl. östländer)

215 kr. (1984)

- Sverige

23 kr. (1985/86)

239 Ekonomisk och social utveckling Prop. 1986/87:100

Bil. 5 Tanzania har länge befunnit sig i en ekonomisk kris med sjunkande exportinkomster och stigande importutgifter. Efter flera års långdragna förhandlingar kom Tanzania och Internationella valutafonden (IMF) 1986 överens om ett åtgärdspaket för ekonomisk återhämtning. Vid ett särskilt givarmöte ijuni är 1986 presenterade Tanzania ett ekonomiskt återhämtningsprogram som emottogs med tillfredsställelse frän biståndsgivarna. Sverige och flera andra länder har med anledning av IMF-överenskommelsen beslutat ge ett extra stöd till Tanzcinia. Förutsättningarna för att Tanzania skall lyckas åstadkomma en ekonomisk återhämtning är beroende av om landet genom ökat bistånd kan få ett tillräckligt tillskott av utländsk valuta.

Enligt återhämtningsprogrammet skall de statliga utgifterna, skäras ned, den statliga verksamheten effektiviseras och ökat utrymme ges åt produktiva satsningar. Den tanzaniska valutan har devalverats kraftigt och nya devalveringar väntas. Den tidigare övervärderingen av den tanzaniska valutan minskar och därmed förbättras exportens lönsamhet. Producentpriserna på jordbruksprodukter, huvudsakligen för exportgrödor, ökas väsentligt i syfte att stimulera produktionen. En kraftig satsning görs pä jordbrukssektorn som förväntas bli motorn i den ekonomiska återhämtningen. De statliga företagen skall drivas mer kommersiellt och subventionerna avskaffas. Ett visst ökat utrymme ges åt den privata sektorn. Möjligheten för Tanzania att få igång en positiv ekonomisk tillväxt är avhängigi av förmågan att kunna genomföra de åtgärder som presenterats i programmet.

Den tanzaniska skuldsituationen består och totalt utestående skulder motsvarar nära tio års export. Omförhandlingar av Tanzanias skulder har nyligen ägt rum i den s. k. Paris-klubben.

God nederbörd har lett till en viss tillväxt i BNP, vilken dock inte håller jämna steg med befolkningstillväxten.

Sveriges bistånd

Det svenska biståndet till Tanzania regleras av ett tvåårigt avtal för 1985/86-1986/87, omfattande totalt 935 milj. kr. Sedan det svenska biståndet inleddes 1964 har sammanlagt 4,8 miljarder kr. utbetalats t. o. m. budgetåret 1985/86. Målsättningen för det svenska biståndet har under de senaste krisåren varit att medverkti till strukturanpassningsålgärder som bidrar fill ekonomisk återhämtning och tillväxt. Genom biståndssamarbetet skapas också förutsättningar att upprätthålla kvaliteten t.ex. inom undervisningssektorn. En betydande del av biståndet används för upprustning och drift av existerande anläggningar samt social service. Vidare möjliggör biståndet särskilt angeläjjen import, huvudsakligen i industri, jordbruk och kommunikationer. Inom flera av programmen inom biståndet ges ökad vikt ål del folkliga deltagandet.

Medelsfördelningen framgår av följande labell (milj. kr.):

1985/86

1986/87

570 Utbetalt Planerat

1985/86

1986/87

96¶Disponibelt 1985/86 1986/87 °P- '986/87: 100

Bil. 5

Anslag

Ingående reservation

Summa

Fördelning

Industri

Undervisning

Landsbygdsutveckling

Förvaltning

Importstöd

Övrigt

Summa Utgående reservation

Industri

Upprustning av industrier har givits elt ökat utrymme inom programmet och omfattar för närvarande cementindustri, produktion av jordbruksredskap samt tryckeriindustri. Stöd ges till driften av den bl. a. frän Sverige finansierade pappers- och massafabriken i Mufindi. Inom småindustriprogrammet har 29 företag med totalt över 700 anställda, etablerats med stöd från svenska systerföretag. Stöd ges också fill handelsfrämjande insatser. Bidraget till serviceinstitufioner för industrin samt till utveckhngsbanken, TIB, har trappats ned.

Undervisning

Den ekonomiska krisen har lett till en försämring av utbildningskvaliteten. Det svenska biståndet inom undervisningssektorn syftar till att motarbeta denna försämring, genom bl. a. produktion av läroböcker och undervisningsmaterial, rehabilitering av skolbyggnader samt utbildning av lärare. Yrkesutbildning inom 13 olika yrken stöds genom den svensk-finansierade skolan för yrkesutbildning i Moshi.

LandsbygdsutveckUng

Svenskt bistånd utnyttjas för att i de tre regionerna vid Victoriasjön säkerslälla att installerade vattenförsörjningsanläggningar fungerar. I della program inlegreras vatten-, sanitets- och hälsovårdsaspekter. Programmei bedrivs med tillämpande av en enkel teknologi och med folkligt deltagande.

Hälsostödel i samarbelsprogrammet omfattar färdigställande av hälsocentraler och stöd lill ett nulritionsinstitut.

Svenskt biständ används till atl pä nytt bygga upp den kooperativa rörelsen i landel. Samarbete bedrivs också inom elt byskogsprogram med tonvikt på enkel teknologi, folkligt deltagande och markvård.

241¶Förvaltning Prop. 1986/87:100

Bil 5 Stödet till den tanzaniska förvaltningen avser främst åtgärder för att effektivisera finans- och planeringsministeriet.

Importstöd

Sverige och Tanzania har avtalat att en betydande del av biståndssamarbetet tills vidare skall uigöras av import av varor för bestämda ändamål, för att säkerställa prioriterad produktion och underlätta en ekonomisk återhämtning. Importstödets andel av utbetalningarna har under de senaste åren uppgått fill en tredjedel. Dessa biståndsmedel används huvudsakUgen inom jordbruket, transportväsendet och industrin. Importstödet har utnyttjats bl. a. för att tillgodose behov av sammansättning och reparation av lastbilar samt import av handelsgödsel.

Bistånd utanför landramarna

Svenska enskilda organisationer är engagerade i ett trettiotal projekt inom bl.a. hälsovårds-, undervisnings- och landsbygdssektorerna. För närvarande är 22 volonlärer från Svensk Volontärsamverkan verksamma i Tanzania. Utanför landramen ges stöd till kvinnoprojekt.

Genom SAREC ges stöd till tan:ianiska forskningsinstitutioner, huvudsakligen för forskning inom medicin, jord- och skogsbruk.

Inom SADCC-samarbetet planeras tre projekt: mikrovägslänk mellan Tanzania och Malawi, rehabiliterin.g av Dar es Salaams hamn och upprustning av TAZARA-järnvägen.

Under 1986 har Sverige gett särskilt betalningsbalansstöd till Tanzania i två omgångar. Det första beslutet, omfattande ca 170 milj.kr., avsåg reglering av tanzaniska skulder, medan det andra pä 50 milj. kr. avsåg stöd till det tanzaniska återhämtningsprogrammet inom ramen för en internationellt samordnad aktion.

242¶VIETNAM

KAMPUCHEA

Siani-viken

400 l<m

Befolkning

60 milj.

(1985)

Befolkningstillväxt/år

2,6 %

(1985)

BNP/invånare

110 dollar

(1983)

offentligt nettobistånd/person

- Totalt (exkl. östländer)

15 kr.

(1984)

- Sverige

5 kr.

(1985/86)

243 Ekonomisk och social utveckling Prop. 1986/87:100

Bil. 5 Vietnams ekonomi har sedan början av 1980-talet successivt förbättrats

genom reformer inom jordbruk och industri. BNP-tillväxten 1985 uppskattas till ca fyra procent. Syftet med reformerna har varit att öka de materiella incitamenten och ge störte plats åt lokala initiativ. Landet har härigenom blivit i det närmaste självförsörjande med spannmål, även om marginalerna är knappa och transportproblem gör det svårt att föra riset från överskotts- till underskottsområden. Den snabba befolkningstillväxten utgör på sikt det svåraste probleme:t för ekonomin. Över en miljon nya arbetstillfällen behövs varje år.

Under 1985 genomfördes pris-, löne- och valutareformer, som emellertid hittills snarast har försämrat Vietnams ekonomi. Reformerna medförde att inflationstakten under våren 1986 på årsbasis steg från 50-60 % till 350 %. Den kraftiga devalveringen har inte kommit tillrätta med den svarta marknaden för utländsk valuta. Utvecklingen framtvingade en återgång till subventionering av livsmedel för statsanställda. Någon fullständig återgång till det gamla centraldirigerade systemet förefaller dock inte vara aktuell. Istället kan man i framtiden räkna med större frihet för företagen.

Vietnams relationer med omvärlden är alltjämt problematiska både när det gäller ekonomi och politik. Vietnams isolering beror främst på dess ockupation av Kampuchea. Några steg mot en lösning av denna fråga synes inte ha tagits under det gångna året. Vietnam uppger dock numera att alla trupper skall ha lämnat Kampuchea 1990.

Tonvikten i ekonomin kommer även fortsättningsvis att ligga på jordbruksproduktion och produktion av konsumtionsvaror. Jordbruket i Vietnam sysselsätter ca 70 % av befolkningen och står för ca 55 % av BNP. Produktionen har ökat med ca 5 % per år sedan 1979. I nort bedrivs produktionen nästan helt i kooperaliver, medan bönderna i södern i något mindre utsträckning är kooperativt organiserade. Förutom ris odlas bl.a. exportgrödor som gummi och kaffe. År 1985 var spannmålsprodukfionen med 18,3 miljoner ton åter rekordhög, vilket dock innebär ett visst fortsatt behov av import.

Inom den lätta industrin ökade produktionen huvudsakligen tack vare god tillväxt i södra Vietnam. Däremot var ökningen mer dämpad inom den tunga industrin som lider brist på råvaror, reservdelar och energi. Kraftproduktionen i nort har förbättrats avsevärt, men eldistributionsnätet är ännu begränsat. I söder, där den induslriella tillväxten är mest markanl, utgör bristen på elenergi det svåraste hindret för ytterligare expansion.

Vietnam har en tämligen begränsad utrikeshandel, särskilt med västländer. Värdet av importen är mer än dubbelt så stor som exporten. Försöken att öka exporten har hittills haft begränsad framgång. Medelsbristen har lett till att Vietnam inte kunnat betala tillbaka sina lån från västliga långivare, som därför inställt vidare långivning.

244¶Sveriges bistånd Prop. 1986/87:100

Bil. 5

Biståndet har alltsedan Vietnam blev en självständig stat spelat en viktig

roll i landets ekonomi. Nästan hela biståndet erhålls från östländerna. I övrigl är FN, Sverige, Indien och Finland betydande givare.

Det svenska utvecklingssamarbetet med Vietnam regleras av ett tvåårigt avtal för budgetåren 1985/86-1986/87 och omfattar 300 milj. kr. för vartdera budgetåret. Sedan det svenska biståndet inleddes budgetåret 1970/71 har totalt ca 4,4 miljarder kr. utbetalats t. o. m. budgetåret 1985/86.

Huvuddelen av biståndet gäller fortsatt stöd till skogsindustriprojektel i Vinh Phu (Bai Bång), sjuk- och hälsovård, energisamarbele, importstöd och en konsultfond. Biståndet syftar främst till ekonomisk tillväxt.

Medelsfördelningen framgår av följande tabell (milj. kr.):

Disponibelt

Anslag

Ingående reservation

Summa

Fördelning

Pappersprod. och kringliggande aktiviteter Sjuk- och hälsovård Importstöd Konsultfond Eiiergistöd

Summa

1985/86

1986/87

322 Utbetalt Planerat

1985/86

1986/87

322¶Utgående reservation 22

Reservationen har minskat från 121 milj.kr. 1984/85 till 22 milj.kr. 1985/86. År 1986/87 väntas reservationen minska ytterligare.

Pappers- och skogsindustri

Svenskt stöd för pappersproduktion koncentreras liksom tidigare på Vinh Phu-projektet i norra Vietnam. Därutöver ges stöd för upprustning av två pappersbruk i södern, Cogido och Cogivina, vilka tillsammans avses kunna producera ungefär lika mycket papper som kombinatet i Vinh Phu. Stödet till Cogido och Cogivina uppgår till 80 milj. kr. under treårsperioden 1985/86-1987/88.

Pappersbruket i Vinh Phu producerade 1985 22600 ton papper. För 1986 planeras en produktion av 30000 ton papper. Tillförseln av vedråvara utgör dock elt problem. Fortsatt stöd utgår under ett driftsstödsavtal som löper fram till 1990. Därefter beräknas Vietnam, eventuellt med visst importstöd, kunna klara en kontinuerlig produktion på denna nivå. Under femårsperioden 1985-1990 förutses bidrag om totaU 330 milj. kr. för per sonal, utrustning, vissa insatsvaror, underhäll m. m. i syfle att hålla räva- 245

rutillförseln och produktionen i processindustrin och skogen på en så hög Prop. 1986/87: 100 och jämn nivå som möjligt. Under den senare delen av femårsperioden Bil. 5 förutses det svenska stödet koncentreras till överföring av kunskaper i företagsledning och teknik. Projektet beräknas ge arbete åt 20000 människor i fabriksanläggningarna och i skogsbruket.

En utvärdering år 1985 av skogsdelen av Vinh Phu-projektet gav vid handen att förhållandena för skogsarbetarna och verksamhetens organisation förbättrats pä ett tillfredställande sätt. I samband med en planerad översyn av projektet 1987 kommer skogsarbetarnas villkor att prövas på nytt.

Inom ramen för Vinh Phu-projektet ges även stöd lill ett bostadsområde för vietnamesisk arbetskraft med familjer, yrkesutbildning och förbättringar för råvarutransporter. Ett fyraårigt skogsplanteringsprojekt om 40 milj. kr. inleddes 1986.

Sjuk- och hälsovård

Hälsobislåndet inriktas i första hand på barn och mödrar. Stödet består av ett fortsatt begränsat driftstöd till de två svenskbyggda sjukhusen i Hanoi och Uong Bi, ett primärhälsovärdsprojekt, läkemedelsförsörining och läkemedelstillverkning samt upprustning och driftstöd till en medicinsk-tek-nisk verkstad. Ett nytt avtal omfattande 150 milj.kr. under tre år ingicks 1986. Åven inom detta område Ullmäi:s kunskapsöverföringen stor betydelse. En utvärdering av hälsobislåndet utfördes hösten 1985. Denna förordade bl.a. ett utvidgat stöd till primärhälsovården. Stödet till primärhälsovården har i det nya avtalet flyttats upp från distriktsnivä lill provinsnivå för att få vidare spridning.

Energi

I södra delen av Vietnam har samarbete inom energiområdet inletts. Svenskt stöd utgår till modernisering, av ett oljeeldat värmekraftverk nära Ho-Chi-Minhstaden. Beslut om ett begränsat stöd till upprustning av elförsörjningen i södra Vietnam fattades hösten 1986. Stöd till större projekt är tills vidare inte aktuellt.

Importstöd

Bristen på utländska valutor och det stora behovet av insatsvaror inom jordbruk och industri gör importstödet fill en viktig form av bistånd i Vietnam. Importstödet uppgår under budgetåren 1985/86-1986/87 till 120 milj. kr., varav 30 milj. kr. är bundna till upphandling i Sverige. Importstödet har 1985/86 främst använts för import av råvaror för textilproduktion, papper samt stål för cykelproduktion.

Konsullfond

Konsultfonden används i första hand för förberedande studier inför nya 246

insatser och för utbildning.

Bistånd utanför landramen Prop. 1986/87: 100

Ril 5 Vietnam har under 1985/86 erhållit 3 milj. kr. i katastrofbistånd.

Forskningssamarbete genom SAREC pågår sedan 1977, främst genom

institutionssamarbete inom mikrobiologi, geoteknik och risforskning. Det

omfaltade 1985/86 drygt 3 milj. kr.

247¶ZAMBIA

TANZANIA

307 kr. 30 kr.

Befolkning

Befolkningstillväxt/år

BNP/invånare

offentligt nettobistånd/person

- totalt

- Sverige

6,5 milj. (1984)

3,2 % (1984)

400 dollar (1985)

(1984) (1985/86)

248 Ekonomisk och social utveckling Prop. 1986/87:100

Bil. 5 Zambias ekonomiska situation är alltjämt svår. Landet har under de senaste åren vidtagit ett antal olika åtgärder för att omstrukturera ekonomin och stimulera produktionen, särskilt vad avser jordbruk och industri. Den nya ekonomiska politiken har utarbetats i samarbete med IMF och Världsbanken, som tillsammans med flera biståndsgivarländer stöder åtgärderna.

Avsikten är att vända den ekonomiska kris som har präglat landet under de senaste sex åren. De viktigaste förändringarna är nya regler för valutahandeln och införandet i oktober 1985 av ett system för försäljning av utländsk valuta på auktion. Systemet innebär att växelkursen för den zambiska kwachan mot framför allt den amerikanska dollarn bestäms av tillgång och efterfrågan. Genom auktionssystemet har kwachan devalverats till en tredjedel av sitt tidigare värde.

De ekonomiska åtgärderna har ändrat Zambias ekonomisk-politiska inriktning mot en mer renodlad marknadsekonomi. Jordbruket prioriteras liksom icke traditionella exportvaror, för att minska Zambias beroende av koppar.

Det ekonomiska anpassningsprogrammet har medfört påfrestningar för befolkningen i städerna som har fått ökade levnadskostnader och fallande reallöner. Trots svårigheterna är de ekonomiska utsikterna inte lika dystra som för bara elt halvt år sedan. Långsamt kan urskiljas en ökande produktion, företagsamhet och en vilja hos dem som förfogar över produktionsmedlen att förbättra sin och därigenom landets ekonomi.

Zambias ekonomiska kris tvingar landet att förlita sig på givarländer och Väridsbanken för krediter och bistånd. Skuldtjänslkvoten beräknas till över 70 %.

Sveriges bistånd

Samarbetet med Zambia påbörjades 1965 i form av fredskärsinsalser inom jordbrukskooperationen. Under sluiet av 1970-talet infördes sektorsiöd som koncentrerades till jordbruk, undervisning och hälsovård. Nu gällande avtal om utvecklingssamarbete omfattar 1986 och 1987. Det har en totalram om 380 milj.kr., varav 180 milj. kr.för 1986. Från samarbetets start har t. o. m. 1985/86 sammanlagi ca 1,5 miljarder kr. utbetalats.

Biståndet har huvudsakligen inriklals pä landsbygdsutveckling. Under 1985 har en kraftig höjning av importslödet skett frän 25 till ca 80 milj. kr., mol bakgrund av knappheten pä ufländsk valula. Målgruppen för svenskt bistånd är alltjämt landsbygdsbefolkningen.

Medelsfördelningen framgår av följande tabell (milj. kr.):

249 Disponibelt

Anslag

Ingående reservation Summa

Fördelning

Jordbruk

Undervisning

Hälsovård

Importstöd

personal- och

konsultfond

Summa

Utgående reservation

1985/86

1986/87

232 Utbetalt

Planerat

1985/86

1986/87

44 Prop. 1986/87: 100 Bil. 5

Jordbruk

Sektorstödet till jordbruket påbörjades 1978. En kraftig expansion skedde fram till 1982 varefter en konsolidering har ägt rum. Målgruppen är småbönderna saml kvinnor på landsbygden. Stor vikt läggs vid alt de olika delprogrammen når målgruppen.

En betydande del av biståndet, framför allt inom kooperationen, utsä-desprogrammet och lantmäteriområdet, sker genom s. k. institutionellt samarbete. Integrerad landsbygdsutveckling stöds inom tre provinser. Sedan 1984 har även stöd lämnals lill Zambias pris- och inkomslkommission.

Hälsovård

Inom hälsosektorn har slöd främsl lämnals till uppbyggnad av primärhälsovården på landsbygden. Slöd har därvid lämnats till byggande och upprustning av hälsocentraler liksom lill utbildning av personal för primärhälsovården. Insatser görs också inom områdena hälsoplanering, nutrition, transporter och medicinförsörjning.

Undervisning

Ar 1980 ingicks avtal om seklorslöG på undervisningsområdet med koncenlration lill primärundervisning och till undervisning av handikappade elever. Biståndet har möjliggjort en bättre försörjning av skolorna med maierial och utrustning. Avsiklen med stödel lill undervisningssektorn är all del skall slå i samklang med insatserna pä jordbruksområdet och inom hälsovården. Det skall därmed bidra lill alt bälire lillgodose basbehoven på den zambiska landsbygden.

250¶Personal- och konsultfond Prop. 1986/87:100

Bil 5 Personal- och konsultfonden har huvudsakligen använts för stipendier för

zambiska studenter utomlands. Den har även utnyttjats för löneförstärkning för utländsk personal som har rekryterats direkt av den zambiska staten. Under 1986/87 kommer stipendieverkamheten att minskas till förmån för konsultinsatser till stöd för Zambias egna utvecklingsplaner.

Importstöd

En stor del av importstödet har tidigare använts för sammansättning av godsvagnar till den zambiska järnvägen. Ett program för upprustning av lastbilar har också finansierats genom importslödet. Övrigt importstöd har lämnats för import av insatsvaror för näringslivet.

Importslödet har ökal väsentligt. Det är uppdelat i två kategorier. Den ena av dessa avser medel som skall ulgå genom auktionssystemet för ulländsk valuta. Varutyper som finansieras av de svenska medlen har specificerats och riktar sig i första hand till jordbruket och innefattar varor för basproduktion, rehabilitering, transport och bashälsoartiklar. Under 1986 har genom aukfionssystemet avsatts 60 milj. kr. Sydafrikanska varor får enligt avtalet inte upphandlas.

Den andra kategorin av importslödsmedel är avsedd för inköp i Sverige i akula bristsituationer. Målgruppen är landsbygdens befolkning. 20 % av importslödet är bundet till upphandling i Sverige.

Bistånd utanför landramen

Bistånd utanför landramen har lämnats i form av katastrofhjälp, utvecklingsinsatser genom enskilda organisationer och forskningssamarbete.

251¶ZIMBABWE

SYDAFRIKA

Befolkning

Befolkningstillväxt/år

BNP/invånare

Offentligt nettobistånd/person

- totalt (exkl. östländer)

- Sverige

8,2 milj. (1984)

3,2 % (1973-1983)

650 dollar (1985)

304 kr. (1984) 15 kr. (1985/86)

252 Ekonomisk och social utveckling Prop. 1986/87:100

Bil. 5 Under 1986 har diskussionen om en enpartistat förts vidare. Enighet råder

i princip mellan det regerande ZANU-partiet och ZAPU om behovet av en sammanslagning av partierna. Premiärminister Mugabe har klargjort att de vitas särställning i parlamentet måste upphöra, men att detta skall ske i enlighet med konstitutionen.

Införandet av en enpartistat motiveras med atl parlamentarisk demokrati i västerländsk mening strider mot afrikanska Iradhioner och motverkar den nationella sammanhållningen. Uppgifter om politiska fångar och tortyr har uppmärksammats internationellt under senare år. Förhållandena synes emellertid ha förbättrats under 1986. Ett stort antal poliliska fångar har frigivits under året.

Apartheid-regimen i Sydafrika utgör det främsta hotet mot Zimbabwes säkerhet. Eftersom ca 85 % av Zimbabwes handel går genom Sydafrika har detta land möjlighet att utan större svårigheter strypa Zimbabwes utrikeshandel. Bland Sydafrikas destabiliseringsåtgärder, kan nämnas en attack mot ANC:s konlor i Harare i maj 1986. Zimbabwes ekonomi kännetecknas av en uppdelning i en väl utvecklad modern sektor och en föga utvecklad landsbygd, där majoriteten av befolkningen lever under svåra betingelser.

Efter afrikanska förhållanden är Zimbabwes ekonomi både stark och väl utvecklad. De senaste årens nedgång har förbytts i en uppgång och 1985 steg bruttonationalprodukten med 7 %. Bakom denna siffra ligger en krafiig ökning av jordbruksproduktionen. Genom bl. a. höga producentpriser har småbönderna stimulerats till att kraftigt öka sin produktion. Detta har lett till en ökad inhemsk efterfrågan och därmed sfimuleral tillväxten inom industrisektorn. Zimbabwes regering har i syfte att undvika stora betalningsbalansunderskotl valt att under de senaste åren begränsa importtilldelningarna. Överskott har därmed skapals i handelsbalansen men fill prisei av en minskning av industriproduktionen.

Den slarka reformviljan har emellertid lett till att det stalsfinansiella läget blivit bekymmersamt. Budgetunderskottet beräknas uppgå till 10 % av bruttonationalprodukten. De största utgifterna ges lill undervisningssektorn och försvaret.

I den nyligen antagna femårsplanen beräknas en fortsatt tillväxt med över 5 % ärligen. Ökad prioritet ges åt industri, jordbruk och gruvnäring. Bland problem som behandlas i planen anges det förvärrade sysselsätlningsläget som särskilt allvarligt.

Zimbabwes utlandsskuld har tredubblats sedan självständigheten och motsvarar nästan hälften av bruttonationalprodukten. Skuldtjänslkvoten uppgär lill 27 %.

Sveriges bistånd

Det svenska biståndet lill Zimbabwe inleddes i och med all landet blev självständigt 1980. Tolall har t, o. m. 1985/86 ca 560 milj. kr. utbetalats för utvecklingssamarbete. Det nu gällande samarbeisavialet omfattar budgel- 253

18 Riksdagen 1986187. 1 saml. Nr 100. Bilaga 5

åren 1985/86 och 1986/87 och har en medelsram om 125 milj. kr. för 1985/86 Prop. 1986/87: 100 och 135 milj. kr.för 1986/87. Bil. 5

Huvudmålen för biståndssamarbetet är att medverka i Zimbabwes strävan till social och ekonomisk utjämning och att minska landets ekonomiska beroende av Sydafrika. Målgruppen för det svenska biståndet utgörs av eftersatta grupper på landsbygden. En stor del av det svenska biståndet avser hälsovård och undervisning. Det svenska stödet till en personal- och konsultfond gynnar utjämningssträvandena bl. a. genom studier om utbyggnad av landsbygdsvägar. Det gäller även för delar av importstödet, t. ex. inköp av borrutrustning för landsbygdens vattenförsörjning. I övrigt används personal- och konsultfonden samt importstödet för att underlätta att Zimbabwe diversifierar och förstärker sin handel och ekonomi, för att på längre sikt minska beroendet av Sydafrika. Förvaltningsbiståndet syftar fill att förstärka den zimbabwiska förvaltningen och därigenom effektivisera landets utvecklingsansträngningar.

Medelsfördelningen framgår av följande tabell (milj. kr.):

Disponibelt

Anslag

Ingående reservation

Summa

Fördelning

Hälsovård

Undervisning

Förvaltningsbistånd

Personal- och

konsultfond

Importstöd

Summa Utgående reservation

1985/86

1986/87

166 Utbetalt Planerat

1985/86

1986/87

14¶Under de första åren av biståndssamarbetet uppstod betydande reservationer som en följd av de problem den nya administrationen ställdes inför. I takt med att rutinerna förbättrats har också utbetalningstakten successivt ökat.

Hälsovård

Tonvikten inom biståndet fill hälsosektorn ligger på att förbättra primärhälsovården på landsbygden. Detla sker bl. a. genom stöd till uppbyggnad av dels bostäder till personal inom byhälsovården, dels hälsocentraler och läkemedelsförråd. För att förbättra utbildningen av hälsovårdspersonal stöds inrättandet av tvä värdskolor. Inom nutritionsomrädet ges stöd till etl program för tilläggskosl till ca 200 000 undernärda barn. Del landsomfattande vaccinationsprogrammet bedrivs med svenskt stöd.

254¶Undervisning Prop. 1986/87:100

Bil 5 Det svenska biståndet har alltmer kommit att inriktas på att förbättra '

kvalitet och innehåll i undervisningen. Detta sker genom metodutveckling och läromedelsframställning. Åtgärder för att sänka kostnaderna har vidtagits. Lokalt anpassade och framställda läkemedel har distribuerats till praktiskt taget samtliga sekundärskolor. Fortsalt stöd kommer aUtmer att inriktas på byggnad av och utrustning till primärskolor i eftersatta landsbygdsområden.

Förvaltningsbistånd

Genom förvaltningsbistånd ges stöd fill uppbyggnad och förbättring av Zimbabwes förvaltning. Huvudinriktningen avser organisationsutveckling, utbildning, malerialproduktion och statistiksamarbete. Stöd ges bl.a.till uppbyggnad av distrikts- och provinsförvaltningarna, till förvaltningsutbildning på kommun- och bynivän samt till stafistik och ekonomisk planering. Svenska kommunförbundet, statens inslilul för personalutveckling (SIPU) och statistiska centralbyrån (SCB) medverkar i delta biståndssamarbete.

Personal- och konsultfond

Större delen av personal- och konsultfonden används för finansiering av personal inom vägförvaltningen och för konsultstudier om elt förbättrat transportnät. För att täcka bristen pä kvalificerad personal inom zimbabwiska myndigheter finansieras via fonden svensk personal, som direkt anställs av Zimbabwes förvaltning. Fonden har också använts för en utredning av skattesystemet.

Importslöd

Importslödet har hitlills i sin helhet varil bundel till inköp i Sverige. Fr. o. m. 1985/86 lämnas dock en del av importstödet obundet för att säkerställa inlernationell anbudsinfordran. Importslödet har i ökande utsträckning avdelats för den privata sektorn, vilkel gett upphov till kommersiella konlakler mellan svenska och zimbabwiska företag. Import av t. ex. papper, kemiska produkler, maskindelar, stål och kullager har realiserats genom denna siödform.

Bistånd utanför landramen

Ell flertal svenska organisaiioner bl.a. Afro Art, Lantbrukarnas riksförbund. Svensk volontärsamverkan, Svenska scoutrådel, Sveriges kyrkliga studieförbund och Sveriges socialdemokratiska kvinnoförbund bedriver utvecklingssamarbete i Zimbabwe och fär bidrag för detla. SAREC lämnar stöd till Zimbabwes institut för ulvecklingsstudier (ZIDS) och finansierar forskningsprojeki. Del svenska biståndet lill det regionala samarbetet i södra Afrika, via SADCC, finansierar en mikrovågslänk, en inlernationell

televäxel och studentbostäder i Flarare. U-kredher har beviljats för en Prop. 1986/87: 100 kontroUcentral för landets eldistribution och en sprängämnesfabrik. Ge- Bil. 5 nom Swedfund ges ocksä stöd lill tillverkning av optimuskök.

256¶ANDRA ANSLAGSPOSTER Prop. 1986/87: loo

Bil. 5 Regionala insatser

Regionalt ekonomiskt samarbete i södra Afrika

Den regionala samarbetsorganisationen Southern African Developmeni Coordinalion Conference (SADCC) bildades i april 1980. Medlemsländer är Angola, Botswana, Lesotho, Malawi, Mozambique, Swaziland, Tanzania, Zambia och Zimbabwe. Målet för SADCC är bl. a. att minska beroendet av Sydafrika när det gäller transporter, sysselsättning, kapital, teknologi och handel. Bildandet av SADCC måste anses som ett bakslag för Sydafrikas egna planer på att förstärka sin roll i regionen. Sydafrika har svarat med väpnade attacker eller stöd fill sabotageaktioner i grannländerna. En del av dessa aktioner har varit riktade mot transportleder, hamnar och oljeraffinaderier. Politiken har varit särskilt framträdande gentemot Angola och Mozambique. Där har betydande transportleder skurits av i syfte att Ivinga de kusflösa SADCC-länderna att lita till transporter via Sydafrika. De direkla och indirekta kostnaderna för Sydafrikas deslabilisering av SADCC-länderna har för 1980-1984 beräknats till 10 miljarder dollar. Det motsvarar ungefar 150 % av allt utländskt bistånd som länderna erhöll under perioden eller en tredjedel av deras samlade exportintäkter.

Den politiska utvecklingen till trots har SADCC-samarbetet gjort anmärkningsvärda framsteg. Verksamheten har pä kort tid kommit att omfatta ett stort antal projekt till en sammanlagd koslnad av ca 35 miljarder kr. Finansieringen är säkrad för projekt för närmare 10 miljarder kr.

SADCC:s arbetsmetod är att samarbeta om konkreta projekt, utan att bygga upp mellanstatliga institutioner. En transportkommission inrättades i Maputo 1981 och ett SADCC-sekretariat i Gaborone 1982. För de övriga sektorerna sköts samordningen av de olika medlemsländerna med hjälp av enheler i respektive fackministerier. Tretton samarbelsområden har hittills fastlagts, av vilka transporter och kommunikationer är de viktigaste.

Redan 1983 fanns transport- och kommunikationsprojekt, dvs. vägar, järnvägar, hamnar, sjötransporter, civilflyg och telekommunikationer, under utförande i samtliga SADCC-länder. Inom denna sektor har samarbetet nätt längst. Av SADCC:s ca 250 projekt fanns i början av 1986 nästan hälften inom denna sektor. Särskilt framgångsrika har telekommunikationsprojekten varit, medan projekl för yltransporter försvåras av Sydafrikas destabiliseringspolitik.

SADCC har pä kort lid konsoliderat sina institutioner. Sedan 1985 har ocksä biståndssamarbete med ett 60-tal länder och internafionella organisationer etablerats. 1986 års givarkonferens ägnades åt en översyn av SADCC:s fem första år och en genomgäng av planer för de kommande fem åren. SADCC:s samarbetsparter anslöt sig därvid till SADCC:s strategier och sätt att arbeta utan överstatliga organshioner. SADCC har därmed pä kort tid blivit ett begrepp inom utvecklingsarbetet i södra Afrika.

I samband med givarkonferensen i Harare 1986 undertecknade SADCC:s nio medlemsländer och de fem nordiska länderna en gemensam deklaration om vidgat ekonomiskt och kulturellt samarbete mellan de två 257

regionerna.

Sveriges bistånd Prop. 1986/87: 100

Bil 5 Det svenska samarbetet med SADCC inleddes budgetåret 1981/82. Det

ligger i linje med de biståndspolitiska målen ökat oberoende och ekonomisk tillväxt.

Till och med 1985/86 har sammanlagt ca 211,4 milj.kr. utbetalats till olika SADCC-projekt. Det totala pianeringsutrymmet för 1985/86-1987/88 uppgär till ca 585 milj. kr.

Fr.o. m. 1983/84 gavs SADCC-samarbetet en delpost inom anslagsposten Regionala insatser. Delposten utgör en medelsram med ett treårigt planeringsutrymme. Inom delposten finns särskilda medel för bredare ekonomiskt samarbete mellan Norden och SADCC-länderna.

De svenska insatserna har av såväl kapacitets- som kvalitetsskäl begränsats till några få sektorer, främst till transport- och kommunikationssektorn och energisektorn. Bistånd utgår även lill SADCC:s regionala sekretariat för mark- och vattenvård i Lesotho. Tillsammans med övriga nordiska länder har Sverige uttryckt intresse för insatser på sysselsättningsområdet samt för punktinsatser av förvaltningskaraktär och för viss informationsverksamhet. Svensktillverkad utrustning och svenska tjänster har i stor utsträckning använts i insatserna.

Ett telekommunikalionsprojekt slutfördes under 1984/85. Det avsåg uppförande av mikrovägslänkar frän Francistown (Botswana) via Bulawayo (Zimbabwe) till Livingstone (Zambia). Genom detta har Botswana och Zimbabwe knutits till det panafrikanska telenätet och blivit oberoende av Sydafrika för sin teletrafik. Under 1985 tecknade Norge och Sverige avtal om finansiering av ett liknande projekt mellan Malawi och Tanzania. Den av Sverige finansierade internationella televäxeln i Zimbabwe färdigställdes under 1985. Stöd utgår till uppförande av en internationell televäxel i Mozambique samt till den mozambikanska teleförvaltningen.

En huvudväg från centrala Swaziland till gränsen mot Mozambique färdigställdes under 1986. Insatsen finansieras av Afrikanska utvecklingsbanken, Sverige och Swaziland. Planerna på en förlängning av vägen till Maputo har skjutits upp sedan 1984 pä grund av säkerhetssituationen i områdel.

Det av Sverige förvaltade nordiska siödet till den lekniska enheten vid SADCC:s transport- och kommunikationskommission i Mozambique har förlängts t.o.m. kalenderåret 1988.

Under 1984/85 fattade regeringen beslut om svenskt stöd till det statliga flygbolaget i Lesotho för upphandling och leverans av ett passagerarplan, reservdelar och utbildning. Syftet var att bryta den isolering som Sydafrika påtvingat landet också på flygtrafikens omräde. Planet levererades 1985 och trafikerar sedan 1986 Zimbabwe.

SAREC:s del inom SADCC-ramen användes för en rad regionala forskningsprojekt, bl.a. på jordbruksområdet.

Under 1985/86 har beslut fattats om ett antal större insatser inom energi-och transportsektorerna. Inom energisektorn kommer stöd att utgå till ett projekt för landsbygdselektrifiering i Lesotho och till utrustning till ett

vattenkraftverk i Mozambique. Båda insatserna samfinansieras med

2.5o

Norge. Vidare pågår två studier avseende kraftöverföring från Mofam- Prop. 1986/87:100

bique till Malawi och underhållsbehov av kraftstationer i hela SADCC-re- Bil. 5

gionen.

Inom transport- och kommunikationssektorn är de nu beslutade insatserna koncentrerade till reparation av hamnen i Dar es Salaam, utrustning i hamnen för hantering av koppar, upprustning av stenbrott och rälsreparationer vid Tazara-järnvägen samt en samordningsenhet vid järnvägen. Samfinansiering sker vid tre av insatserna.

Upprustning av navigationshjälpmedel längs Mozambiques kust samt utbyggnad av tele- och signalsystem för järnvägen genom Botswana har påbörjats.

Deklarationen om samarbetet mellan de nordiska länderna och SADCC-länderna har under året börjat tillämpas. Flera studier främst rörande mekanismer för att uppmuntra investeringar och handel har igångsatts.

Övriga regionala insatser

Stöd till regionala insatser ges även fill andra regioner än södra Afrika. Hit hör bistånd till Öslafrikanska utvecklingsbanken, fiskeprojekt i länderna kring Bengaliska bukten samt Mekongkommittén. Utbetalningarna för dessa program uppgick 1985/86 till 12,4 milj.kr. För 1986/87 har 10 milj. kr, avsatts för insatser i Centralamerika och 20 milj. kr. för övrigt regionah samarbete.

Sverige har sedan 1972 stött Östafrikanska utvecklingsbankens verksamhet. En utvärdering 1985 visade att de svenska krediterna utnyttjades väl. Det nuvarande avtalet för åren 1985/86-1986/87 omfattar en kredit om 30 milj. kr.

Svenskt stöd lill Mekongkommittén har utgått sedan 1982. Del omfattar främst vatten- och energistudier.

Sverige stöder sedan 1979 ett projekt i FAO:s regi för utveckling av det kusinära fisket i länderna kring Bengaliska bukten. Projektet är inriktat på att utveckla nya metoder för att förbättra den fattiga fiskarbefolkningens situation. En utvärdering 1985 visade att projektet är att betrakta som mycket framgångsrikt. Ett nytt avtal om fortsatt stöd för åren 1987-1991 avses ingås under hösten 1986.

Insatsen i Centralamerika består av ett nutrionsprojekt för barn och mödrar, administrerat av PAHO och UNICEF.

Humanitärt bistånd, Latinamerika

Det humanitära biståndet i Latinamerika utgörs till stor del av långsiktigt slöd för mänskliga rättigheter och politiskt förföljda. Särskilt utvecklingen i Centralamerika har ställt krav på omfattande nödhjälpsinsatser för ett ökande antal flyktingar och hemlösa. I de återstående militärdiktaturerna i Sydamerika har förtrycket skärpts under det senaste året. Ökade behov av stöd till förtryckets offer är att förutse, speciellt i Chile. Till följd av den utveckling i demokratisk riktning som inleddes för några år sedan i Argen- 259

tina, Bolivia och Uruguay finns fortsatta behov av att genom olika rehabili- Prop. 1986/87: 100 teringsprogram underiätta återanpassning av pohtiska fångar och flykting- Bil. 5 ar, som återvänt. Samtidigt finns behov av nya stödformer för att främja demokratisträvanden och särskilt utsatta grupper, som traditionellt är eftersatta, såväl ekonomiskt som sociah. Det kan t.ex. gälla kvinnor och barn.

Biståndet lämnas genom svenska och internationella organisationer som Diakonia, Kyrkornas världsråd och World University Service till enskilda grupper och organisationer i mottagariänderna. De förmedlande och mottagande organisationernas kapacitet är av avgörande betydelse för Sveriges möjhgheter att lämna bidrag och tillmötesgå de behov som finns. Även om den politiska situationen i flera av länderna ofta försvårar det humanitära biståndet, har möjligheterna att lämna effektivt bistånd - framför alll i Centralamerika - förbättrats under de senaste åren till följd av ökad kapacitet hos mottagande och förmedlande organisationer.

Humanitärt bistånd i södra Afrika

Under de senaste åren har motsäftningarna i det sydafrikanska samhället på ett allt brutalare sätt kommit i dagen. Sydafrikas regering har klart visat att den inte avser genomföra en avveckling av apartheidsystemet. Den svarta befolkningsmajoriteten har lika klart visat att den inte längre tolererar en rasålskillnadspolitik utan kräver sina grundläggande demokratiska och mänskliga rättigheter. Regimen har valt att med våld och terror försöka krossa och splittra det växande apartheidmotståndet. I en snabbt ökande takt blir alltfler människor i och utanför Sydafrika offer för apartheidsystemet och regimens metoder att vidmakthålla detta.

Det svenska humanitära biståndet i södra Afrika utgör ett slöd till offer för och motståndare mot apartheidiiystemet. Syftet är att medverka till att uppnå eft icke rasisfiskt och demokratiskt Sydafrika. Biståndet omfattar bl. a. stöd till uppbyggnad av foIklig;a organisationer, såsom fackföreningar och kyrkor, rättshjälp och försörjningsbidrag till fängslade apartheidmotståndare och deras familjer, flyklinghjälp, stipendier, utbildningsinsatser samt informafion och forskning. Bidragen lämnas dels som direkta bidrag lill de bägge befrielserörelserna SWAPO:s (South West /yrica Peoples Organization) och ANC:s (African Nafional Congress) humanitära verksamhet, dels till svenska och internationella enskilda organisationer.

Det svenska samarbetet om humanitärt biständ till SWAPO inleddes redan 1970/71 och till juli 1986 har 373 milj. kr. utbetalats. För budgetåret 1986/87 har 59 milj. kr anvisats för SWAPO. Huvuddelen av biståndet har använts för inköp av dagliga förnödenheter, som kläder, livsmedel och mediciner samt fordon till de ca 70000 namibiska flyktingar som finns i Angola och Zambia. En ökande andel av biståndet används för ohka utvecklingsprojekt i flyktinglägren, såsom utbildnings-, vattenförsörjnings- och hälsovårdsinsatser i Kwanza-Sul-lägret i Angola. Stöd ges också till bl. a. jordbruksprojekt, för att öka självförsörjningsgraden i flyktinglägren, och till uppbyggnad av en fordonsverkstad, bagerier samt bostäder. Bi ståndet har alltmer antagit projektkaraktär. 260

Biståndssamarbetet med ANC har pågått sedan 1972/73 och närmare Prop. 1986/87:100 240 milj.kr.har utbetalats. För samarbetet 1986/87 har 52 milj. kr. anvi- Bil. 5 sals. Åven biståndet fill ANC används huvudsakligen för inköp av dagliga förnödenheter för försörjning av sydafrikanska flykfingar. En viss projektverksamhet har inletts, till största delen inom jordbrukssektorn. Biståndet innefattar bidrag till administration, information och transporter. Medel utgår också för ett särskilt program för stipendier i Sverige, inom vilket f. n. lärare, undersköterskor och underhållstekniker från ANC deltar.

Del övriga humanitära biståndet rör insatser för offren för och motståndare mot apartheidsystemet, förmedlat av olika enskilda organisationer. Dessa organisafioners ansökningar behandlas av beredningen för humanitärt biständ som avger rekommendationer till regeringen för insatser överstigande 3 milj.kr.och till SIDA för insatser därunder. En strävan har under de senasle åren varit dels att öka antalet organisafioner som förmedlar biståndet, dels att i högre grad involvera svenska enskilda organisationer.

En stor del av det övriga humanitära biståndet avser insatser för stipendieverksamhel och utbildning. Huvuddelen används för flyktingstipendiater, genom bl.a. World University Service, African Educational Trust och United Nations Educational and Training Programme. Stöd lämnas ocksä till personer och organisationer inne i Namibia och Sydafrika, för universitetsstipendier, kortespondensundervisning, kvällskurser, fackliga kurser och alternativa utbildningsinsatser.

De sydafrikanska kyrkorna har en stark ställning i Sydafrika och inom apartheidmolståndet. Stöd ges till olika kyrkliga aktiviteter, som samlingscentrum, socialt arbete och utbildningsinsatser, genom bl.a. Diakonia, Lutherhjälpen, Svenska Ekumeniska Nämnden och Svenska Kyrkans Mission.

Det sydafrikanska förtrycket har medfört ett växande antal politiska fångar. För att hjälpa dessa ges stöd till advokalhjälp och till de drabbade familjernas försörjning, genom bl. a. International Defence and Aid Fund och United Nafions Trust Fund.

Fackföreningsrörelsen blir en allt viktigare faktor i antiapartheidrörelsen och stöd fill denna sker genom LO/TCO:s biståndsnämnds försorg.

Spridning av information och forskningsresultat om situationen i Sydafrika är betydelsefull för att öka medvetenheten om apartheidsystemet. Därför stöds informationsverksamhet såväl i som utanför Sydafrika. Organisationer som svarar för informafionen och får stöd är bl. a. Arbetarrörelsen Internafionella Centrum, Catholic Institute for International Relations och Afrikagrupperna i Sverige.

Bland andra organisationer som förmedlar svenskt humanitärt bistånd till offer för och motståndare mot apartheidsystemet i södra /Vfrika kan nämnas Brödet och Fiskarna, Centerns Ungdomsförbund, Emmausrörel-sen, Folkpartiets Kvinnoförbund, Socialdemokratiska Kvinnoförbundei, Riksutställningar saml FN:s Namibiafonder.

261¶Katastrofbistånd Prop. 1986/87:100

Bil. 5 Anslagsposten Katastrofer m. m. uppgick under budgetåret 1985/86 till

393 milj. kr. Tillsammans med 35,1 milj. kr. från föregående budgetår har

428,1 milj. kr tagits i anspråk för ett 100-tal insatser.

Den svåra försörjningssituationen i stora delar av Afrika har motiverat ett betydande katastrofbistånd till en rad afrikanska länder. Nära 3/4 av anslagsposten har utnyttjats för insatser i ett femtontal afrikanska stater. Insatser med långsiktig och förebyggande verkan har i första hand gjorts i programländer och är avsedda att komplettera det reguljära utvecklingssamarbetet.

Etiopien har erhållit knappt 1/4 av anslagsposten. Andra stora mottagare av katastrofbistånd är Mozambique och Uganda.

Enskilda organisationer utgör det viktigaste instrumentet för att genomföra katastrofinsatser. Nära hälften av anvisade medel har avsett insatser av varierande storlek i svenska enskilda organisationers regi. Svenska röda korset är tillsammans med de internationella röda korsorganisationerna de i särklass största förmedlarna av bistånd med ca 118 milj. kr., vilket är mer än vad som utgått till alla övriga enskilda organisationer tillsammans. Något mer än 25 % av anvisade medel har lämnats för insatser genom FN.

Bistånd till flyktingar och hemlösa utgör alltjämt ett viktigt inslag i det svenska katastrofbiståndet och motsvarar ca 55 % av anvisade medel. I flera afrikanska länder är det emellertid svårt att göra en skillnad mellan krigsflyktingar och människor som exempelvis på grund av torka drivits på flykt från sina bosättningsområden.

Specialenheten för katastrofhjälp inom beredskapsstyrkan för FN-tjänst har under året avslutat sitt arbete för UNHCR i Sudan och på uppdrag av UNHCR inlett en insats i Uganda avseende vattenförsörjning för återvändande ugandier.

Beslutade insatser (milj . kr.)

Budgetåret 1 juli- Destination 1985/86 1 okt 1986

AFRIKA

UMH(3l, extra bidrag flyktingbistånd 5,0 UNHCR, fem afrikanska länder + extra bidrag 20,0 UNHCR, flyktingbistånd 1986 13,0 UNHCR, flyktingar södra Afrika 2,0

Svenska röda korset/Rödakors-

föreningarnas förbund för hjälp

till torkdrabbade (1985) 15,5

Svenska röda korset/Rödakors-

föreningarnas förbund för hjälp

till katastrofdrabbade i södra

och östra Afrika (1986) 13,0

262 Destination

Beslutade insatser (milj.kr.)

Budgetåret 1 juli-1985/86 1 okt 1986

Svenska röda korset/Internationella rödakorskommitten för hjälp och skydd till konfliktdrabbade (1985) 40,0 Svenska röda korset/Internationella rödakorskommitten för hjälp och skydd till konfliktdrabbade (1986) 20,0

LINICEF (Sudan, Angola) 7,0

OAU, bidrag till fond för 9,0

torkdrabbade

FAO för gräshoppsbekämpning i Sahel 3,0

OEOA, utredning om katastrofbistånd 0,9

Algeriet Rädda barnen/Algeriet. Röda Halvmånen, västra Saharas flyktingar 8,0

Svenska röda korset/Inter nationella rödakorskommitten för västra Saharas flyktingar 3,0

Angola

OEOA/UNDRO, transportinsats

matolja

Etiopien

Lutherhjälpen, flygtransporter av

livsmedel 7,5

Lutherhjälpen, livsmedelsinsats 11,5

Rädda Barnen, insats för övergivna

barn 0,5

Rädda Barnen, föräldralösa barn 3,3

UNDI, personalbistånd kontoret

Addis Abeba O, 6

World Food Programme, FN transport insats 0,3

Evangeliska Fosterlandsstiftelsen (EFS), förnödenheter Eritrea 7,0

EFS, förnödenheter Tigray 5,0

Eritreagruppen för hälsoinsats 0,8

30,0

2,0 7,5

markvårdsinsats

18,0

transportinsats

2,0

transportinsats, tillägg

1,8

katastrofsamordnare

0,3

livsmedelsinsats

18,5

reservdelar, däck, tillbehör

15,5

insatser för markvård, vatten

och

transporter

29,0

regional katastrofsamordnare

1,0

263¶Beslutade insatser (milj.kr. )

Destination

Budgetåret 1 juli-1985/86 1 okt 1986

Mocambique

transportinsats, Gorongoza-regionen

6,5

Diakonia, nödhjälpsinsats

0,2

Afrikagrupperna hälsovårdsinsats

0,1

matolja

15,0

Sao Tom & Principe merkostnad tidigare katastrofinsatser livsmedelsinsats

1,1 1,5

Seychellerna matolja

2,0

Sudan RRC, katastrofsamordnings-kontor

2,0

FAO, gräshoppsbekämpning

UNHCR/Specialenheten, etiopiska flyktingar tillägg

4,0

1,2

Tanzania

FAO, bekämpning av skadeinsekter

2,8

Tchad

Rädda Barnen/UNICEF, hälsoinsats

0,5

Uganda

Pingstmissionen, flyktinginsats

Lutherhjälpen, återuppbyggnad Lutherhjälpen, flyktinginsats

Diakonia, nödhjälp konflikt-drabbade

2,5

2,0 2,0

1,2

UNICEF, vatten- och sanitets-insats

6,5

Adventistsamfundet, återuppbyggnad skola

0,8

Swedish Cooperative Centre, transportinsats

UNHCR/Specialenheten, vattenförsörjning

10,0

Zimbabwe

Lutherhjälpen, livsmedelsinsats

2,0

264¶Beslutade insatser Pop. 1986/87: 100

(milj.kr.) Bil. 5

Budgetåret 1 juli- Destination 1985/86 1 okt 1986

ASIEN

Afghanistan

Svenska afghanistankommittén,

hälsovård, livsmedel 1985 tillägg 0,8

Svenska afghanistankommittén,

hälsovård, livsmedel 1986 10,0

Svenska afghanistankommittén,

hälsovård, livsmedel, 1986 tillägg 5,0

Lutherhjälpen, nödhjälp 3,0

Lutherhjälpen, flyktingar 4,0

Filippinerna

Svenska Röda korset/Inter nationella rödakorskommitten, Nödhjälp konfliktdrabbade Svenska Röda korset/Inter nationella rödakorskommitten, nödhjälp 1,5

Indien Erikshjälpen, översvämning 0,2

Iran/Irak Svenska Röda korset/Inter nationella rödakorskommitten, nödhjälp konf1iktdrabbade 3,0

Kampuchea

Svenska Röda korset/Inter nationell a rödakorskommitten, flyktingar Kampuchea/Thailand 3,0

Svenska Röda korset/Inter nationella rödakorskommitten, flyktingar Thailand/Kampuchea 3,0

Svenska Röda korset, hälsoinsats 2,9

FN: s program: UNIC3T (4), UNBRO (1,5),

UNHCR (1,5) 7,0

FN: s program: FAO 6, O

UNICEF, tillägg 1986 2,0

Laos

UNHCR, extra bidrag 0,5

Pakistan

UNHCR, extra bidrag 2,0

Världsbanken, förstudie

sysselsättningsinsats, afghanska

flyktingar 1,5

Svenska Röda korset/Inter nationella rödakorskommitten. afghanska flyktingar 4,0

Sri Länka Diakonia, stöd till tamil- familjer 0,7

265 Destination

Beslutade insatser (milj. kr. )

Budgetåret 1 juli-1985/86 1 okt 1986

Thailand

Diakonia, flyktinginsats

Vietnam

UNHCR, extra bidrag

World Food Programme, nödhjälp efter tyfon

0,5

3,0

0,7

MELLANÖSTERN

Libanon

UNRWA, reguljärt program 1985

Diakonia, flyktingar Tripoli Diakonia, återflyttning av flyktingar

5,0 0,8 1,0

LATINAMERIKA

UNHCR, flyktinginsatser Central amerika 2,0

Argentina

Tältmissionen/Hoppets Stjärna, över svämning 0,2

Pingstmissionen, översvämning 0,2

Bolivia

Svenska Röda korset, uppbyggnad

Bolivias Röda kors 0,8

Colombia

Svenska Röda korset, nödhjälp 1,6

Tältmissionen/Hoppets Stjärna, nöd hjälp 0,7

UNDRO, nödhjälp 1,0

Mexico

Tältmissionen/Hoppets Stjärna, nöd hjälp 0,7

Svenska Röda korset, nödhjälp 2,0

UNICEF, vatteninsats 0,9

Rädda Barnen, nödhjälp 0,6

Återuppbyggnad 13,0

Nicaragua

Swedish Cooperative Centre,

insats för konfliktdrabbade småbönder 5,0

Swedish Cooperative Centre,

insatsvaror krigsdrabbade småbönder 5,0

Swedish Cooperative Centre,

insatsvaror krigsdrabbade småbönder

(tiUägg) 5,0

266 Destination

Beslutade insatser (milj.kr.)

Budgetåret 1 juli-1985/86 1 okt 1986

Diakonia, återbosättning miskitos- befolkning 0,9

Rio Sisin-bron, miskitos 0,5

Paraguay

Diakonia, utsäde

0,1

Uruguay

återvändande flyktingar

2,5

OVRltn'

Specialenheten, utbildning och

information 0,5

Independent Commission on International Humanitarian Issues (ICIHI), studie befolkningsförflyttningar 1,0

Svenska Röda korset, anslag

smärre katastrofer 3,0

Beredskapslagring, filtar och tält

5,5

UNHCR, extra bidrag

8,0

Svenska Röda korset, administrationsbidrag 1986

1,6

FN, OEOA, administrationsbidrag

0,5

Fraktbidrag

0,8

Summa

428,1

101,2

Försöksverksamhet och metodutveckling m. m.

Anslagsposten Försöksverksamhet och metodutveckling m.m. omfattar delposten Försöksverksamhet och metodutveckling och delposten Insalsförberedelser och resultat värdering.

Delposter

Försöksverksamhet och metodutveckling Insatsförberedelser och resultatvärdering Summa

Anvisat

(milj.

kr.)

1985/86

1986/87

136,0

137,0

27,0

32,5

163,0

169,5

267¶Försöksverksamhet och metodutveckUng (FoM) Prop. 1986/87:100

Bil 5 Verksamheten har under 1985/86 ytterligare knutits till behoven inom det "

landprogrammerade biståndet. Den ger utrymme för en experiment- och försöksverksamhet, som normalt inte kan rymmas inom enskilda landprogram.

Samarbetet bedrivs med FN-organ, andra mellanstatliga organ saml institutioner och företag i Sverige. Verksamheten är avsedd för områden, där de internationella insatserna bedömts vara otillräckliga. De flesta insatserna syftar till att förbättra situafionen för den fattigare delen av landsbygdsbefolkningen.

Fördelning av medel för försöksverksamhet och metodutveckling.

(milj.kr.)

Ämnesområde

1985/86

1986/87

Miljö- och markvård

37,5

30,6

Energi

12,9

12,3

Lantbruk och livsmedelsförsörjning

18,7

20,0

Landsbygdens vattenförsörjning

0,8

Hälsovård

9,9

9,6

Befolkningsfrågor

6,5

7,7

Industriell teknik

11,2(1)

9,9

Infrastruktur och vattenförsörjning

4,0

Undervisning

14,9

15,5

Massmedia och kultur

4,7

8,3

Kvinnor och utveckling

7,6

8,5

Internationell upphandling

2,4

2,0

Sparfrämjande verksamhet

1,4

1,3

Utvecklingsalternativ

4,6

Övrigt

2,9

2,7

Summa

136,0

137,0

/(I) innefattade för 1985/86 även infrastruktur

Miljö- och markvård

Åmnesområdel miljö- och markvård innefaltar främst insatser för markvård, långsiktigt stöd till naturresursplanering och miljövård samt viss experimentell verksamhet. Programmet har fyra huvudinriktningar:

- utbildning av personal, tekniker och administratörer

- planeringsverksamhet för enskilda program och nationell resursplanering

- information och dokumeniation

- fältprogram som dels visar nya tekniker, dels stärker pågående program. Liksom lidigare år pågår del regionala markvårdsprogrammel i Östafrika

med tonvikt på utbildning.

Utbildning inom del marina miljövårdsområdet sker genom Internationella sjöfartsorganisationen (IMO).

Nya insalser avser bl. a. forlsall slöd till elt markvårds- och byskogs program i Sahel, förnyat stöd till naturresursplanering genom Internatio nella naturvårdsunionen (lUCN), fortsalt stöd till samodling av träd och 268

jordbruksgrödor genom International Council for Research in Agrofor- Prop. 1986/87: 100 estry (ICRAF) samt vattenmiljövård genom IMO och FN:s livsmedels- Bil. 5 och jordbruksorganisation (FAO).

Energi

Tillgängliga medel utnyttjas huvudsakligen för alt sprida information om energiplanering, energisystem och energiteknik bl. a. genom kurser, seminarier och publikationer. Pågående insatser omfallar bl. a. minikraftverk, ularbelande av en ny spis för atl spara hushållsbränsle, försöksverksamhet med att ersätta olja och brännved med briketter av bomullsbuskar. Spis-projektet omfattar även utbildning av lokala hantverkare. Samarbete har etablerats med en rad svenska, utländska och internationella organ.

Lantbruk och livsmedelsförsörjning

Programmei omfattar jordbruk, skogsbruk och fiske samt bl.a. insatser som rör strategi för landsbygdsutveckling, folkligt deltagande och förstärkning av den svenska resursbasen.

Särskild uppmärksamhet ägnas åt förbättrade driftmeloder och jordbruksteknik för småjordbruk i Afrika samt lantbrukskooperationen.

Hälsovård

En fortsalt satsning sker i fråga om primärhälsovård, basläkemedel, nutrition, handikappinsatser, resursbasutveckling och utvärdering. En större insals för slöd till AIDS-kontroll har inletts.

SIDA samarbetar på hälsoområdet med Världshälsoorganisationen (WHO) och andra internationella och svenska organisationer. Kontakterna med svenska organisationer har ökat under de senaste åren.

Grundläggande för arbelel är atl i nära samarbete med berörda organisationer och i dialogen med programländerna främja ett inlegreral synsält på hälsa.

Befolkningsfrågor

På befolkningsområdel omfallar verksamheten främst studier av familjeplaneringsprogram, bl. a. i Kenya, anordnande av konferenser och kurser samt slöd lill informationsverksamhet och publikationer. Insatser i Afrika har priorilerals. Samarbete sker med organisationer som Populalion Council, Inlernalional Committee on Management of Populalion Programmes, Global Commiltee of Parliamenlarians on Populalion and Developmeni, Internationella familjeplaneringsfederalionen (IPPF), Inter Press Service (IPS).

19 Riksdagen 1986/87. 1 .saml. Nr 100. Bilaga 5

IndustrieU leknik Prop. 1986/87:100

Bil 5 Vikfiga områden för biståndet är anfiassad teknik, utbildning av småföretagare, tekniköverföring inom prioriterade industrigrenar, utbildning i underhåll och kvalitetskontroll, industriellt rättsskydd samt standardisering.

Stöd lämnas till bl.a. utbildning av småföretagare i ILO:s regi, utbildning i patenlrättsfrågor genom patent- och registreringsverkel och Väridsorganisationen för den intellektuella äganderätten (WIPO) samt utveckling av pimpslensbaserad lättbetong i Etiopien.

Inftaslruktur

Verksamhelen inriklas pä vallenförsörjning, vägbyggnad, tele- och byggnadsteknik.

En rad seminarier genomförs bl. a. etl uppföljningsseminarium om val-tenstrategin, etl seminarium om vägar och vägtransporter samt en seminarieserie inom området teleteknik.

Undervisning

Verksamhelen inom delta område rör huvudsakligen utbildningsplanering och administration, yrkesinriktad utbildning på landsbygden, idéspridning, regionala program för förvallningsulbildning i de portugisisktalande länderna i Afrika och utveckling av den svenska resursbasen.

Fortsatt slöd lämnas lill utbildning av planerare vid International Institute for Educational Planning (lEEP). Genom FN:s organisation för utbildning, vetenskap och kuliur (UNESCO) lämnas stöd lill regional utbildning av utbildningsadminislralörer och -planerare i porlugisisklalande länder i Afrika.

Massmedia och kultur

Inom massmediaområdet fortsätter stödet till Inter Press Service (IPS) och Inlernalional Programme for the Developmeni of Communicalion (IPDC). Inom kuliurområdet genomförs insatser såsom bokutgivning och biblioteksverksamhet, folkteater, konst och konsthantverk, musei- och ulslällningsverksamhel m. m.

Kvinnor och utveckling

Verksamheten koncentreras lill fyra områden:

- informationsspridning och nätverksuppbyggande

- ledarskaps- och managementträning

- kredilgivning

- inslilutionsförstärkning.

Slöd ges till en rad internationella organisationers informalionsverksamhel, ett spar- och kreditprojekt i Kenya, management-träning för kvinnor i Afrika och en ulredning om förstärkning av kvinnobyråer i mottagariänderna i Afrika.

Ett regionalt kvinnoprogram för Afrika i Nairobi påbörjas under budget- Prop. 1986/87: 100 årel. Syftet är all påverka utformningen av landprogrammen så att de tar Bil. 5 mer hänsyn till kvinnornas behov saml att bereda och genomföra särskilda kvinnoinsatser.

Internationell upphandling

Samarbetet med UNCTAD/GATT:s inlernationella handelscentrum (ITC) bygger pä avropsförfarande av ITC:s Ijänsler för produklion av inslruk-lionsmaterial, praklikfall och övrig kursmaterial, utredningar och förundersökningar, rekryteringsålgårder och uppföljning inom området offentlig upphandling och importteknik. Som etl alternativ lill insatser genom ITC planeras ökat samarbete med svenska konsulter och institutioner.

Sparfrämjande verksamhet

Svenska Sparbanksföreningen (SSBA) erhåller stöd för atl stimulera sparfrämjande verksamhet i u-länder. Ell framgångsrikt arbete har ägt rum för all väcka medvetande om det inhemska sparandels betydelse för utvecklingssamarbetet och skapa opinion för biständsgivning.

För närvarande undersöks möjligheter alt införa stöd till folklig spar-och kreditverksamhel i del långsiktiga ulvecklingssamarbelel med programländerna. Studier i detla syfle har genomförts i Kenya, Sri Länka, Zambia och Zimbabwe.

Utvecklingsalternativ

Verksamhelen inom detla område syflar bl.a. till alt yllerligare belysa ulvecklingsstralegiska frågor av långsiklig belydelse. Den består huvudsakligen av sludier och uiredningar om vikliga problem i ulvecklingsprocessen och utvecklingssamarbetet.

Etl par forskningsprojekt har påbörjats i samarbele med Världsbanken, etl om landsbygdsutveckling i Östafrika och etl om förhållandel mellan ekonomisk tillväxt och inkomstfördelning.

Övrigt

Under denna rubrik anvisas medel, främsl för alt kunna möla den ökande eflerfrågan på stöd ål verksamheter som avser atl främja demokrali och mänskliga rättigheter. Ansökningar om sådanl bistånd avser ofta möten och seminarier i Sverige för atl förbättra kontakterna med svenska organisationer och institutioner, I de flesta fall är enskilda organisationer förmedlare av sådanl bistånd.

Insalsförberedelser och resultatvärdering

Under denna delpost disponerar SIDA medel avsedda all i första hand

tillfälligt förslärka SlDA:s och biståndskonlorens personal. Medlen an- 271

vänds vid beredning, kontroll och utvärdering av program och insatser Prop. 1986/87: 100 som bekostas eller avses finansieras med svenska biståndsmedel. Utred- Bil. 5 ningarna genomförs med hjälp av specialister inom industriell teknik, energi, undervisningsplanering, jordbruks- och vattenfrågor samt medicin. En stor del av verksamheten sker i samarbete med institutionella konsulter, bl. a. Sveriges lantbruksuniversitet, fiskeristyrelsen, Stockholms universitet, Akademiska sjukhuset i Uppsala och Nordiska hälsovårdshögskolan i Göteborg.

Enskilda organisationer

Stödet till de enskilda organisafionerna har flerdubblats sedan 1974/75. Denna ökning har skett i takt med att organisationernas kapacitet ökat.

Under 1985/86 utbetalades sammanlagt 295,4 milj. kr. av totall lillgängliga 341,9 milj.kr. Reservationerna har under senare år uppgått till ca 10 % av anslaget.

Bidrag från anslagsposlen för enskilda organisaiioner utgick 1985/86 för projekt i 75 olika länder. Antalet projekt uppgick till mellan 400-500. De nio största mottagarländerna och storieken av bidragen till dem framgår av följande uppställning :

1985/86 milj. kr.

Tanzania 26

Indien 20

Kenya 17

Nicaragua 14

Zaire 12

Etiopien 11

Peru 9

Sudan 9

Sri Länka 8

Missionsorganisationerna mottog den största delen av bidragen, 128 milj. kr. Bidragen till fackliga resp. kooperaliva insalser var 40 milj. kr. resp. 21 milj.kr.

Liksom tidigare år har stödel i huvudsak använts till hälsovårds- och utbildningsprojekt. Stödet lill landsbygdsutvecklingsprojekt harökai. Slöd har utgått för såväl investeringar som drifts- och underhållskostnader i lokal valula.

Enskilda organisafioners u-landsverksamhet stöds även över andra anslagsposter. En slor del av katastrofbiståndet lämnas genom dessa organisationer, liksom det humanitära biståndet. Totalt utbetalades budgelåret 1985/86 ca 700 milj. kr. genom 250 enskilda organisaiioner i över 90 länder.

På uppdrag av regeringen genomförde SIDA år 1985 en översyn av enskilda organisationers biståndskapacilet. Med ulredningen som grund fastställde SIDA i april 1986 nya riktlinjer för stödet till de enskilda organi sationerna. De nya riktlinjerna anger en viss förändring i formerna för samarbetet med organisationerna. Tyngdpunkten har förskjutils från ingå- 272

ende förhandsgranskning till uppföljning och utvärdering i efterhand av Prop. 1986/87: 100 uppnådda resultat. Riktlinjerna är ultryck för en sirävan aft bättre tillgodo- Bil. 5 se organisationernas egenart, integritet och förmåga atl bibehålla sin profil.

Genom det av regeringen under hösten 1986 tillkallade särskilda folkrörelserådet har ett instrument skapats för fördjupat erfarenhetsutbyte och diskussion kring organisationernas egna biståndsprojekt men också organisationernas syn på del toiala svenska biståndets innehåll och utformning. Folkrörelserna har här en möjlighel all lill regeringen framföra sina erfarenheler och synpunkter. För regeringen finns en möjlighet alt diskutera mäl och inriktning för den verksamhet som slöds med statliga bislåndsmedel. I folkrörelserädet ingär representanter för olika slag av folkrörelser och organisationer med eller utan egen biståndsverksamhet. Ordförandeskapet innehas av statsrådet med ansvar för biståndsfrågor.

Samråd och erfarenhetsutbyte äger rum mellan SIDA och organisationerna. Erfarenhetsutbytet sker vid årsgenomgångar, konferenser och seminarier, gemensamma fällbesök, uppföljningar och utvärderingar.

Ramavtal

Ramavtal om biståndsinsatser har ingåtts mellan SIDA och följande elva organisaiioner, som lillsammans represenlerar etl 60-tal medlemsorganisationer: Afrikagruppernas rekryieringsorganisalion (ARO), Arbetarrörelsens inlernationella centrum (AIC), Frikyrkan hjälper (Diakonia), LO/TCO, Handikapprörelsens internationella bislåndsstiftelse (SHIA), Pingstmissionens u-landshjälp. Rädda barnen, Swedish Co-operalive Centre (SCC), Svenska missionsrådet (SMR), Svensk Volontärsamverkan (SVS) saml Utbildning för biståndsverksamhet (UBV). Av medlen under anslagsposlen går omkring 85 % lill dessa organisationer, övriga 15 % ulgår lill närmare 200 andra organisationer.

Volontärbidrag

Genom slödel lill volonlärer, som arbelar för enskilda organisationer, får ett stort antal svenskar möjlighel till praktisk erfarenhet av arbete i u-land. Anlalel volonlärer med SIDA-bidrag 1985/86 var 702. För varje volontär utgår ell schablonmässigt bestämt bidrag. Fr.o. m. budgeiårei 1986/87 är bidragel IIOOOO kr. För volonlärbidragen tas ca 20 % av anslagsposten i anspråk.

Direktstöd till organisaiioner

Slöd har även lämnats direkt till kvinnoorganisalioner i u-länder. 1982 reviderades riktlinjerna för della slöd så all stödet huvudsakligen begränsas till programländerna och atl biståndskonloren ansvarar för beredning och uppföljning av insatserna.

Under 1985/86 har ytteriigare en direklslödsform introducerats. Slöd lämnas nu lill enskilda organisaiioner i u-länder för projeklverksamhel i anslulning lill landramsfinansierade program. 273

Internationella enskilda organisationer Prop. 1986/87: 100

Bil 5 Tre inlernationella enskilda organisaiioner - Kyrkornas världsråd, Inter- "

nationella kooperaliva alliansen och Disabled Peoples' Inlernalional - får

bidrag från anslagsposten för sin verksamhel.

Tekniskt samarbete och u-krediter

Beredningen för internaiiondlt tekniskt-ekonomiskt samarbele (BITS) Verksamhetens utveckling

Efter en försöksverksamhet bildades BITS som en myndighel år 1979.

BITS anslag har ökal kraftigl, från 130 milj. kr. 1980/81, då statsstödda krediter till u-länder, s.k. u-kredicer inrättades, till 568 milj.kr. 1985/86. Utbetalningarna har också ökal snabbt eller med i genomsnitt 80 % per år under de senaste fem åren - snabbast för u-kredilsyslemet - och uppgick 1985/86 fill 592 milj.kr.

Verksamheten omfattar bidrag till tekniskl samarbete med vissa u-länder, inkl. inlernalionella kurser i Sverige, och u-kreditfinansiering av investeringsprojekt i u-länder.

Utbetalningarna för verksamheten har utvecklats enligt följande (milj. kr.):

1981/82

1982/83

1983/84

1984/85

1985/86

Tekniskt sam-

arbete

41,6

53,5

74,8

100,2

105,2

U-krediter

(gåvoelement)

14,9

59,0

78,4

267,1

486,7

Summa

56,5

112,5

153,2

367,3

591,9

Inom det tekniska samarbetet lämnades 1985/86 bidrag till ca 140 insalser i 30 länder. Till de internationella kurserna sände ell ännu större anlal länder deltagare. Verksamheten inom u-kreditsystemet fortsatie all expandera. Vid ulgången av 1985/86 hade, sedan u-kredilgivningen inleddes 1981, BITS StäUt sig positiv lill ca 125 projekt till elt tolall kredilbelopp om 7360 milj. kr, varav en del fallit borl då de inle letl till konlrakl för de iniresserade svenska förelagen. Vid budgelårsskiftet hade 76 u-krediler aniingen lelt till läneavtal (ålaganden) eller var under förhandling (utfästelser). Kreditvolymen för dessa uppgick till 5 470 milj. kr med en beräknad kostnad för biståndsanslaget (för del s.k. gävoelementet) på 1634 milj. kr. U-krediter har beviljats för 23 länder, varav flertalet är länder med vilka Sverige har avtal om utvecklingssamarbete eller länder med vilka BITS har tekniskl samarbele.

Tekniskt samarbete

Tekniskt samarbete ingår som en del i genomförandet av samarbetsavtal

som Sverige ingåtl med vissa u-länder men innefattar även förutvarande -,-7

programländer och vissa andra u-länder.

Det lekniska samarbetet syftar lill all överföra kunnande från Sverige till Prop. 1986/87: 100 samarbetsländerna. I detla inbegrips att skapa kontakter, planera projekt Bil. 5 och ge utbildning inom områden där Sverige har god kompetens och kapacilet. BITS medverkan i del lekniska samarbelel ulgörs av bidrag till konsullinsatser, utbildning för enskilda länder, institutionssamarbete, finansiellt stöd, försöksulrustning och inlernationella kurser. Vidare ingår etl samarbele med Svenska inslilutel som avser personutbyle, kultursamarbete och u-stipendier. BITS samarbetar också med SWEDFUND genom insatser för utbildning och driflledning i induslriprojekt där SWEDFUND medverkar.

Del tekniska samarbetet sker främst inom sektorerna industri och energi. Flera av de inlernalionella kurserna avser dessa områden. En betydande del av stödel fill utbildningsinsatser för enskilda länder avser också industriområdet, liksom de insatser som gjorts i projekt vilka genomförs av SWEDFUND.

Stöd inom energisektorn ulgörs främsl av konsultinsatser, som är den största enskilda verksamhetsformen. En väsenllig del av det finansiella stödet avser utrustning inom energiområdet. Finansielll stöd lämnas på gåvobasis främst för angelägna rehabiliteringsprojekt i länder med betalningsbalansproblem.

U-krediter

U-krediter är statsstödda krediler som med utnyttjande av bislåndsmedel kan lämnas på mjuka villkor lill vissa u-länder för att finansiera svenska varor och Ijänsler i projekl som främjar u-ländernas ekonomiska och sociala utveckling.

U-kreditgivningen har övervägande inriklals på programländerna för svenskt biständ och de länder i vilka BITS bedriver lekniskl samarbele. De beviljade och akluella krediterna fördelar sig pä 23 länder med en tyngdpunkt i kredilgivningen på Indien, Algeriel och Kina. Andra slörre mottagarländer är Egypten, Kenya, Pakistan, Tunisien och Zimbabwe. Av aktuella länder för u-kreditgivning lillhör samtliga utom Algeriet, Jordanien och Malaysia låg- och lägre medelinkomsUänder enligt Världsbankens klassificering. För vissa länder som beviljats u-krediler begränsas möjligheterna till nya krediler av en försämrad kreditvärdighel.

Kredilgivningen har främsl inriktats pä projekl inom energiförsörjning, transporter och kommunikationer saml induslriell verksamhet.

I vissa programländer finansieras u-krediler i samarbele med SIDA, bl.a. för tre projekt som avser vattenkraft i Kenya och kraftöverföring i Indien.

BITS har i flera fall av parallellfinansiering medverkai med u-krediler till projekt där Väridsbanken eller en regional utvecklingsbank är huvudfinansiär. U-krediler har även beviljats projekt där Nordiska invesleringsbanken eller arabfonder är engagerade i finansieringen.

Samfinansiering har möjliggjort u-kreditgivning till slörre projekl. I vissa fall kan samfinansiering ske i sådana former all risken för skadefall kan anses minska, vilket öppnar möjligheter lill viss kredilgivning även i länder 275

med begränsad kreditvärdighel.

Förmånlighetsgraden (del s.k. gåvoelementet) i u-kredilerna har nor- Prop. 1986/87: 100 mall uppgått lill 25 %. Några krediler har av särskilda skäl lämnats med etl Bil. 5 högre gåvoelement (28-30 %).

Som regel erfordras i u-kreditsystemet att upphandling sker i inlernalionell konkurrens för all tillgodose en rimlig prisnivå för mottagarländerna.

Tillgängliga anslagsmedel för gåvoelement i u-krediter uppgick vid ulgången av 1985/86 till I 623 milj. kr. Av de 76 u-krediler som alltjämt var aktuella vid budgetärsskiftet hade 52 lelt lill åtaganden med en länevolym på 3440 milj. kr till en beräknad kostnad för biståndsanslaget på 906 milj. kr. Den utgående reservationen, som således formellt uppgick till 717 milj. kr., var dock hell intecknad för utestående utfästelser. Under 1985/86 reducerades reservationen dels genom statsmakternas beslut alt återföra reservationsmedel till slatstiudgeten, dels genom att utbetalningarna översteg de för detta budgetår anvisade medlen för u-krediter.

I det u-kreditsystem som gällde fram till januari 1985 garanterades u-krediter för projekl i programländerna ytterst mot biståndsanslagen, s. k. biståndsgarantier. Övriga krediter garanterades normalt inom ramen för EKN:s s. k. s/u-system. Om särskilda skäl förelegat har regeringen medgivit att u-krediter i andra än programländer garanteras mot bislåndsanslagen. I det nuvarande systemet garanteras samtliga u-krediter mot biståndsanslagen.

Det totala garanliengagemanget under s. k. bislåndsgarantier uppgick den 30 juni 1986 lill 3 089 milj.kr. 1 beloppet ingår biståndsgaranlerade engagemang för vissa krediter till Mcizambique, Tanzania, och Sri Länka, vilka inte avser u-krediter.

För u-kredilsyslemet har upprättats en säkerhetsreserv lill vilken garantipremier uppbärs för biståndsgaranlerade krediter. Till reserven har även förls medel frän biståndsanslaget. Reserven belastas för skadeersättningar vilka 1985/86 uppgick lill 32,1 milj. kr. Totall uppgår reserven till 171 milj. kr. vilkel moisvarar 6 % av utestående garantiengagemang.

Exporieffekler

Genom all anslagsmedlen för BITS verksamhet används för upphandling av svenska varor och tjänsler uppnås en direkl effekt för svensk export. Genom att kunskaperna om och erfarenhelerna av de svenska resurserna ökar uppnäs ocksä en indirekt exporleffekl.

Under 1985/86 utbetalades 487 milj. kr. för gåvoelemenl i u-krediler, vilket möjliggjorde en export för närmare 2000 milj. kr. Även det lekniska ■samarbetet ger exporteffekter utöver dem som följer av att anslagsmedlen används för upphandling i Sverige. En av BITS gjord enkät om effekterna av de.konsulistudier som genomfört;; med stöd från BITS och till vilka bidrag om ca 62 milj. kr. utbetalats gav vid handen alt den ytterligare export som sludierna lett till för de engagerade företagen uppgick till ca 150 milj.kr.

Den totala export som biståndet genom BITS medverkar lill kan sammanfattningsvis uppskattas lill ungefär tre gånger utbetalningarna.

276¶Blandade krediter i internationella fora Prop. 1986/87: 100

Bil 5 S.k. blandade krediter och biståndskrediler utgör numera ofia konkurrensmedel på en rad utlandsmarknader. Risken för kapplöpning med subventioner och urgröpning av biståndets kvalilet har lett till alt användningen av blandade krediter ägnats slor uppmärksamhet i internationella fora. OECD:s biståndskommitté (DAC) har antagit allmänna rikllinjer för utnyttjande av offenOigl bistånd i kombination med stalsstödd exportkreditgivning.

År 1985 beslöl OECD:s ministerråd atl förmånlighetsgraden (gävoelementet) för blandade krediter skulle höjas till lägst 25 % (mol tidigare 20 %). Vidare förstärktes de s. k. nolifieringsreglerna för krediter med en förmånlighetsgrad mellan 25 och 50%. Etl deltagarland inom den s.k. consensus-överenskommelsen skall meddela övriga dellagare om avsiklen alt erbjuda blandade krediter eller dylikt och möjliggöra för förelag i dessa länder atl konkurrera med liknande villkor (malching).

Riktlinjerna syflar lill atl stärka bisländsinriklningen på de kombinerade kredilerna, och begränsa denna form av kredilgivning. Diskussioner pågår om ytterligare höjningar av den lägsta tillåtna förmånlighetsgraden och en skärpning och utvidgning av reglerna.

Fonden för industriellt samarbete med u-länder

SWEDFUND:s verksamhet skall bidra till industriell utveckling i u-länderna genom alt främja samägda s. k. joint venture-företag för tillverkning eller tjänsteproduktion. Fondens uppgift är atl genom en relativt begränsad insals med slalliga medel stimulera svenska företag all gä in i elt samarbete i u-länder och alt salsa egna resurser häri. Stimulansen skall särskilt inriklas pä de fattigare u-länder som tidigare endasl i begränsad ulslräckning försökl engagera svenska förelag i industrisalsningar.

SWEDFUND är enligt sina sladgar en självständig slallig stiftelse. De huvuduppgifter som ålagts fonden är förmedling av kontakter, medverkan till och finansiering av investeringsstudier samt finansiell medverkan i långsiktiga samverkansprojekl genom aktieteckning samt lån- och garanligivning.

Fondens grundkapilal, ursprungligen lOOmilj.kr., förstärktes för 1985/86 och innevarande budgetår med 25 milj. kr resp. 40 milj. kr. till 165 milj. kr. och skall enligt riksdagens beslut sleg för sleg höjas lill 250 milj. kr. Därtill har fonden fått slalsgaranlier för lån inom en ram molsvarande högst tre gånger det vid varje lillfälle inbetalda beloppel i SWEDFUND:s grundfond. De toiala utestående kontrakterade åtagandena för akliesalsningar, långarantigivning och förstudier uppgick den 30 juni 1986 lill 165 milj. kr. Utbetalningarna uppgick vid samma lidpunkl lill ca 112 milj.kr. Fondens löpande kostnader läcktes l.o.m. 1984/85 i huvudsak av avkaslning från del egna grundkapitalet och vissa administrativa bidrag från statsbudgeten under verksamhelens tre försia år. För 1985/86 redovisas elt underskott som sammanhänger med ökade utbetalningar lill projekl under genomförande och driflssvårigheter i mindre projekl i vissa afrikanska länder.

SWEDFUND medverkar finansieUt per den 30 juni 1986 i sammanlagt Prop. 1986/87: 100

36 projekl inkl. finansiering av förstudier. Av dessa befann sig 34 under Bil. 5 förhandling om genomförande, under uppbyggnad eller i produktion.

Del lotala värdet av investeringarna i de 34 pågående projekten beräknas uppgå till ca 1800 milj.kr. SWEDFUND:s totala finansiella åtagande i dessa projekt uppgår fill 171 milj. kr. fördelat med 53 % på aktiesalsning,

37 % på långivning och 10 % i garantiåtaganden m. m. . Övriga finansiärer är projektens svenska och lokala intressenter, nationella och regionala utvecklingsinslitutioner, exportkreditorgan, affärsbanker m.fl. I genom snitl uppgår SWEDFUND:s finansiella insats till ca 10 % av projektens toiala investeringskostnader medan övriga finansiärer bidrar med åter stående 90 %.

Av de 34 pågående projekien ligger 19 i nuvarande eller tidigare programländer, medan de återstående 15 avser projekl i länder med vilka Sverige önskar utveckla ett bredare samarbete eller vars utvecklingspolitik i övrigt ligger i linje med de grundläggande kriterierna för SWEDFUND:s verksamhet. Det faktum atl över hälften av projekien finns i programländer anser SWEDFUND svara väl mot statsmakternas prioritet för insatser i de fattigare länderna.

Genomsniltsslorleken på SWEDFUND:s insats i varje projekt är för Afrika 4,8 milj. kr. och för Asien och Latinamerika 7,0 milj. kr. Med hänsyn till den ringa slorieken på projekten i Afrika och mera begränsade induslriella erfarenheter där, blir arbetsinsatsen från SWEDFUND:s sida relativt stor.

De pågående projekten väntas skapa drygl 6000 nya arbetstillfällen i värdländerna. Flertalet projekt kommer atl producera för avsättning på inlernalionella marknader och därmed bidra positivt till respeklive lands valulabalans. Urvalet av projekl inriklas mot sådana som baserar sin tillverkning pä lokala råvaror och resurser. Ansträngningar görs för atl utveckla projekl med en produktionsteknik som bedöms kunna fungera i länder med outvecklad infrastruktur och med liten lillgång lill service- och underhållstjänsler. Samlidigt läggs vikt vid projekl som medför all ny och någol mer avancerad leknik än vad som tidigare funnits, introduceras i landel.

Som svenska parler i samarbetet genom SWEDFUND förekommer både stora och små förelag, statliga, kooperativa och privata. Den svenska exporten till projektens invesleringslas beräknas uppgå lill ca 520 milj. kr. De svenska företagens intresse är emellerlid inle genomgående knutet lill export från Sverige. Andra incitament gäller utnyttjandet av en befinllig materiell eller personell överkapacitet, marknadsföring av en ny intressant produkt saml utveckling av ny teknik.

278¶Biståndet fördelat på enskilda länder

Den följande slalisliken avser de ulbelalningar som gjorls budgeiårei 1985/ 86 av biståndsorganen SIDA, SAREC, BITS och IMPOD. Ulbelalningar som inle kunnal länderfördelas, har förts till de regionala poslerna eller övrigposlen. Så har också sketl med bidragen lill de länder som lolall erhållil mindre än 1 milj. kr. Också visst forskningsbislånd och humanitärt bistånd redovisas pä del sättet. Utbetalningarna för u-krediter avser avräkningar mot biståndsanslaget för gåvoelemenl för kredilförbindelser som utfärdals under 1985/86. Ulgifterna för den cenirala biståndsadministrationen har utelämnats. Med hänsyn lill IMPOD:s arbetssätt ingär dock i dess ulbelalningar lönekosinader för personal med unlantag av chefen för kontoret saml viss administrativ personal. Det multilaterala biståndet (under anslaget C 1) ingår inte i statistiken emedan del inte visal sig möjligt atl på ell rättvisande sätt fördela del biståndet på enskilda länder.

119 Prop. 1986/87: 100 Bil. 5

o -O 00

h32:

o<r-, — — ooocr--"rJoo oorrON oc — — m a\r-' — NCfi "ror-oc ri — sO r-- '— (1 —

oo r-l r4 oc r ■ m

t — O Tf r-l - -sD

\0 r*~i in o " "f ''

— r- — \C r

— ri

r-l

Q O o.

c/1 H

5¶VD TT

ri Tf 00 ?i 00

r —

r — r

os <

r-l ON 00

o O ro Tf -

sC fj Tf r

— TTt rf '.<,

-I e;

,C r-J 1 O oo —' ro — i/-, r-l

tr o o ■::

c , o

3 C.,-3

3:2 -.

O O r-- O o vC ;

o o vj:; 'JD o - f"i

oo un Tf ri oo ;

ro f, Tf vjD r--

-6 £- .. ~ .T c <"

-c. o ■

■■:5 u " S -c/1 a:i;.E B

n. -O <

i2 .2 ra n

o =1

?_ §

4J r' d

r3 o

c OJ ra -J JZ OJ fU

glad via

siliei kina undi

u E 3 ra S

3 0

11

00 on = OJj

c — _; : v- 1-

:= ( .D D.

a 3

— C iT

ra o Cl l: 3 3

j: 0 0 3 >,

U Cl

< << <

X ffl ai a ffl a

u u 0 U U

aiLL)

a o

LJ LU LD UJ

280 Prop. 1986/87:100 Bil. 5

.2,0

ra oo

4J lAi .p

-£g-i2

—

O

s

av O ' Tf

vn o — o — n 00 ro

Tt 00 r-l O O Tf un O '*

r- o

— ro

un

ri 00 O un

— 00

un o o — r-l 00

r-- ro i/"i O (4 ri

f* O On — rJ

00 \C </-! rj

— un ri r-

é

O) ro

-O O

r- n

ro 00

ra :t3 -3 yi .— '3 u ra li

3 § UJ O -

OS O

— r 4

o '.

O oo

o "/n

fO Tf

-* r-l

— r-

un o

:ra 2 »J ..; c/5 ctSi .5 3

ii É

un r-

o o

o ro un n

3 OJ

3 D.

ra OJ

'a a

ca CQ .2 G cg rt

XI <U 4> il>

E ra.S.E ra 3 3 3 OOOO

o X

Ji: 3

ra ra

.!i o ■o -a ■

c ra.y

£ E

ra .2 E

rt O

u OJ

u —

u O

■=•='2

CL OJ O

E c

i i m u. m u. ii

281 Prop. 1986/87: 100 Bil. 5

OJ "/ T~ S- 3 — i

ro rj —' ri t r*-, o » (1 o ON ri vn Ttr-—r-- nrJDOoooi r-it--o — — ro r ri ri I/n (1 ri o r-~- r-i —

ro ro Tt r) Tf 00 ON — — ri

Tt \£> — —no

ro —

■o o u-i I— rt

O Ov oo ON

r-- ro r-~ (i

ON -o ON

r4 Ot \0

\D ro —

a o

c/I f-

'i- ro in —■

ro o rsl ON 0\ ro

U LJ

<

-J E"5

5S

[ vD

n ri

•

vO -*

_ c ra

3 l- =33 -

X 5 i:; j..

ra • iH

: 5 3 S

irä E

II

b V O

-J.E

3v sO

— ■ Ov r-l

— r-

r, Ov

O = -

j: O .ra

§ 5 i t; ra (iaa

-J -l-l-J

ra o

>> y

_ra 2

■;: o

3 :3

ra :3 01

c ra OJ .t;

s s s :- s s

c ra li

.2 5

u I- 1- 131

ra 11 u

U oo 00 Q

z z z z

ra ra

3 00

.•ii ra

.:*: 3 :i i-

.ra ra .ra OJ

a. a. o. o.

c u _ = o a ra IJ

j- ■- O0.3

o .E c >,

282 Prop. 1986/87:100 Bil. 5

_2

<7Z

rt

wo

O

H

2

■—■

Q

O

Q. s

■ ro Tf -rf Tt ro O On —' ON Tf Tf r-l \0 un »/-i r- O ro

un O </n r- r- "/-) Tt r- Tf r- r-l r-

00 o O

rJ — o

—. r-l —

— O

o r-l 00 wn vn r

O wn r-l

oo Tt ro

ON ro —

OO ro tl

— —. sO

Tf r-J —

ON O

un Tf

r-J

§

D Tt

00 ri

v-,

00 Ov

oo

c/1

H

5

— Tt On

O O U"!

00 sO oo

— o Tf r

u

UJ

<

c/1

u-, O

r-l o r-l no

O ro 00

vn r- 'O

Tt U-. O

r- ro r

ro 00

r-l ri

Tt ro

:; aj t/1

-j e:5

Tf — ri OO Tf r-,

O \0 oo ro Tt -

r-l Cl i/~i r*-i o rO

rO O »V"i (~-l

O r~ r--

O ro Ov O u-, — ri —

ri o

— ri

— ON

UJ o r

X 2

oo o oo un

Tf O

O o u-, r 1

O MD ro ro

00 ON —

sO ON

o

< Q

E ra V-

~ n c "J

. 2 o •

iC S?'' ra E

ra £ 01 ' ■

ch D.a;: .E E

On r, ri

■i On rO sC

sO n — I

r-- —

ON ON

I

r*-i

r',

*~4

u-,

r

■

0 O

v-,

r"4

u-i

U~J

r-l

s

rr-,

O-

o.

>n

oc

t--

..i

c/1 y)

_1 ra y c/1 c/i c/5

E 3 ,11 (U

3 c (U

N ra

c i: ra c

ra Ll .3 3

c/1 c/1

3IJ

ra JD

II

N N

rt

T3

O

't:

i2 . 'S "u -C

____ t— c/1 CO - -*

UJ < <_):i;o

283¶Nordiskt biståndssamarbete Prop. 1986/87: loo

Bil. 5

De nordiska länderna har sedan början av 1960-lalel samarbetat på biståndsområdet. Projektverksamheten regleras genom en konvenlion mellan samtliga nordiska länder, vilken undertecknades i mars 1981. Enligt denna skall ärenden av principiell karaktär, säsom uividgning, förlängning och revision av insatserna, beslutas av det nordiska ministerrådet som även fastställer ekonomiska ramar. Den löpande granskningen av biståndsprojekten sker genom en s. k. ämtelsmannakommillé för bislåndsfrågor (EKB), bestående av de ansvariga ämbetsmännen i de nordiska bistånds-administrationerna. Genom konventionen upprättades även en rådgivande kommitté för lekmannarepresentation (RK.B).

Förulom samarbetet på projektorrirådel sker regelbundna överläggningar i ämbetsmannakommittén i multilaterala och bilalerala ärenden.

Det nordiska samarbetet i biståridsärenden omfattar också informella överläggningar, t. ex. i anslulning lill inlernationella mölen, där de nordiska länderna ofta uppträder som en enhel. De nordiska länderna har även en gemensam representation i Världsbanken, de regionala utvecklingsbankerna och den internationella jordbi uksulvecklingsfonden (IFAD).

De gemensamma biståndsprojekten administreras av någol av de nationella biståndsorganen. Danmark administrerar exempelvis kooperativa projekl i Tanzania och Kenya medan SIDA administrerar den nordiska insatsen för stöd till jordbrukel saml den tekniska enheten vid SADCC:s iransporlkommission i Mogambique.

I samband med SADCC:s årliga givarkonferens i Harare i början av 1986 undertecknades en överenskommelse om bredare ekonomiskl och kulturellt samarbele mellan de nordiska länderna och SADCC:s medlemsländer. Samtidigt presenterades etl utkast lill arbetsprogram som under årel ytterligare bearbetats och konkretiserats.

284 Prop. 1986/87:100 Bil. 5

Vissa förkortningar

AfDB African Developmeni Bank

AfDF African Developmeni Fund

AIC

ANC ARO

AsDB AsDF BITS

African National Congress

Asian Developmeni Bank

Asian Developmeni Fund

Swedish Agency for International Technical and Economic Co-operation

CDB

Caribbean Developmeni Bank

CFA

Committee on Food Aid Policies and Programmes

CGIAR

Consultative Group on Inlernalional Agricultural Research

CILSS

Committee Inter-Elats de Lulte contre la Sécheress au Sahel

CTC

United Nations Centre for Transnational Corporalions

DAC

Developmeni Assistance Committee

EADB

East African Developmeni Bank

ECOSOC

Economic and Social Council of the United Nations

European Communilies

EKN

Swedish Exporl Credil Guarantee Board

FAC

Food Aid Convention

FAO

Food and Agricultural Organization

GATT

General Agreement on Tariffs and Trade

HABITAT

United Nations Center for

Human Settlemenis

Afrikanska utvecklingsbanken

Afrikanska utvecklingsfonden

Arbetarrörelsens Inlernalionella Centrum

Afrikagruppernas Rekryteringsorganisation

Asiatiska ulvecklingsbanken

Asiatiska utvecklingsfonden

Beredningen för internationellt tekniskt-ekonomiskt samarbete

Karibiska ulvecklingsbanken

Kommittén för livsmedelsbistånd

Konsultativa gruppen för

inlernalionell

jordbruksforskning

Koordinerande kommittén för utveckling i Sahelomrädet

FN:s cenler för transnationella företag

OECD:s kommitté för biståndsfrågor

Öslafrikanska utvecklingsbanken

FN:s ekonomiska och sociala råd

De europeiska gemenskaperna

Exporikreditnämnden

Livsmedelshjälps-konventionen

FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation

Allmänna lull- och handelsavtalet

FN:s boende- och bebyggelsecenter

20 Riksdagen 1986/87. 1 .saml. Nr 100. Bilaga 5

285 Prop. 1986/87: 100 Bil. 5

lAEA

International Atomic Energy Agency

Internationella atomenergiorganet

IBRD

International Bank for Reconstruction and Developmeni

Världsbanken

lEA

International Energy Agency

Internationella energimyndigheten

ICA

International Co-operalive Alliance

Inlernationella kooperativa alliansen (IKA)

IDA

International Developmeni Association

Inlernationella ulvecklingsfonden

IDB

Interamerican Developmeni Bank

Interamerikanska utvecklingsbanken

lEFR

International Emergency Food Reserve

Internationella katastroflagrel för livsmedel

IFAD

International Fund for Agricultural Developmeni

Internationella jordbruksutvecklingsfonden

IFC

International Finance Corporation

Internationella finansieringsbolaget

HED

International Institule for Environment and Dtvelopment

Internationella miljö- och naturvårdsinstitulet

ILO

International Labour Organization

Internationella arbetsorganisationen

IMF

International Monetary Fund

Internationella valutafonden

IMO

International Maritime Organization

Internationella sjöfartsorganisationen

IMPOD

Import Promotion Office for Products from Developing Counlries

Importkontoret för u-landsprodukter

IPPF

International Planned Parenthood Federation

Internationella familjeplaneringsfederationen

ISO

Inlernalionel Standardization Organization

Internationella standardiseringsorganisationen

ITC

Inlernational Trade Centre

UNCTAD/GATT:s inlernalionella handelscentrum

MONAP

Mogambique Nordic Agricultural Programme

Det nordiska

jordbruksprogrammei för Mogambique

NIB

Nordiska Invesleringsbanken

286 Prop. 1986/87:100 Bil. 5

OECD

Organization for Economic Co-operalion and Developement

OEOA

Office for Emergency Operations in Africa

OMM

Organizagäo da Maulhér Mozambicana

OPEC

Organization of Pelroleum Exporting Counlries

RNM

Resislencia Nacional de Mozambique

SADCC

Southern African Developmeni

Coordinalion Conference

SAREC

SATCC

SDR SEK

SHIA

Swedish Agency for Research Co-operalion with Developing Counlries

Southern African Transport and Communications Commission

Special Drawing Rights

Swedish Exporl Credit Corporation

Swedish Organization of the Handicapped International Aid Foundation

SIDA

SLU SWAPO

Swedish International Developmeni Authority

South-West Africa People's Organization

SWEDFUND Swedish Fund for Industrial Co-operation with Developing Counlries

SVS Swedish Volunleer Service

TIB Tanzania Indusirial Bank

UBV

UNCDF United Nations Capital

Developmeni Fund

UNCTAD United Nations Conference on

Trade and Developmeni

UNDP United Nations Developmeni

Programme

Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling

FN:s katastrofkontor för Afrika

De oljeexporterande ländernas organisation

Styrelsen för u-landsforskning

Speciella dragningsrätter AB Svensk Exportkredit

Svenska

handikapporganisationernas inlernationella bislåndsstiftelse

Styrelsen för inlernationell utveckling

Sveriges Lantbruksuniversitet

Fonden för industriellt samarbele med u-länder

Svensk Volontärsamverkan

Utbildning för biståndsverksamhet

FN:s kapitalutvecklingsfond

FN:s konferens för handel och utveckling

FN:s utvecklingsprogram

287 Prop. 1986/87: 100 Bil. 5

UNDRO

United Nations Disaster Relief Co-ordinator

UNEP

United Nations Environment Programme

UNESCO

United Nation Educational, Scientific and Cultural Organization

UNFDAC

United Nations Fund for Drug Abuse Control

UNFPA

United Nations Fund for Populalion Activities

UNHCR

United Nations High Commissioner for Refugees

UNICEF

United Nations Children's Fund

UNIDO

United Nations Industrial Developmeni Organization

UNITA

Uniao National para la Independencia Total de Angola/National Union for the total Liberation of Angola

UNITAR

United Nations Institute for Training and Research

UNRWA

United Nations Relief and Works Agency for Palesline Refugees in the Near East

UNSO

United Nations Sudano-Sahelian Office

UNV

United Nations Volunteers Programme

wcc

Worid Council ofChurches

WEP

World Employmenl Programme

WFP World Food Programme

WHO World Heallh Organization

WIPO World Intelleclual Properly Organization

WMU World Maritime Universily

ZANU Zimbabwe African National Union

ZAPU Zimbabwe African Peoples Union

FN:s katastrofhjälps-koordinator

FN:s miljöprogram

FN:s organisation för utbildning, vetenskap och kuliur

FN:s fond för kontroll av beroendeframkallande medel

FN:s befolkningsfond FN:s flyklingkommissarie

FN:s barnfond

FN:s organisation för induslriell utveckling

FN:s utbildnings- och forskningsinstitut

FN:s hjälporganisation för Palestina-flyktingar

FN:s särskilda organ för Sahelomrädet och Sudan

FN:s volontärprogram

Kyrkornas Världsråd

ILO:s världssysselsältnings-program

Världslivsmedelsprogrammet

Världshälsoorganisationen

Världsorganisationen för den intellektuella äganderätten

Internationella sjöfartsuniversitetet

288¶Bilaga 5.2

Förteckning över Sveriges lönade utlandsmyndigheter samt ackrediteringar för de stockhiolmsbaserade ambassadörerna per den 1 januari 1987.

I. Beskickningar

(sidoackrediteringsorter inom parentes).

Prop. Bil. 5

1986/87:100

Abidjan

(Lomé, Ouagadougou, Porto Novo) Abu DhabK*) Addis .beba

(DjiboutO Alger Amman Ankara Athen Bagdad Bangkok

(Vientiane, Rangoon) Beirut Belgrad

(Tirana) Berlin Bern Bissau(*) Bogolä

(Panama) Bonn Brasilia Bryssel

(Luxemburg) Budapest Buenos Aires

(Montevideo, Asunciön) Bukarest Canberra

(Honiara, Port Moresby, Port

Vila) Caracas

(Bridgelown, Port of Spain) Colombo(*) Damaskus Dar es Salaam Dhaka Dublin

Gaborone

(Maseru) Guatemala

(San Salvador, Tegucigalpa) Haag Hanoi Harare Havanna

(Kingston) Helsingfors Islamabad

(Malé) Jakarta Kariro

(Khartoum) Kinshasa(*) Kuala Lumpur Kuwail

(Abu Dhabi, Doha, Manama) Köpenhemn Lagos

(Accra) Lima

(La Paz) Lissabon

(Bissau, Praia) London Luanda

(Sao Tomé) Lusaka

(Lilogwe) Madrid Managua

(San José) Manila Maputo

(Mbabane) Maseru(*) Mexico

289 Rom

(Valetta) Santiago de Chile Seoul Singapore

(Bandar Seri Begawan) Sofia

Teheran ,

Tel Aviv

(Nicosia) Tokyo Tripoli Tunis

Vientiane(*) Warszawa Washington Wellington

(Apia, Nuku Alofa, Suva) Wien

Monrovia(*)

Montevideo(*)

Moskva

(Ulan Bator) Muscat(*) Nairobi

(Bujumbura, Kampala, Kigali) New Delhi

(Colombo, Kathmandu, Thimpu) Oslo Ottawa

(Nassau) Paris Peking

(Pyongyang) Prag Pretoria Pyongyang(*) Rabat Reykjavik Riyadh

(Muscal, Såna)

*beskickningen förestås av en t f chargé daffaires

IL Delegationer

Sveriges ständiga representation vid Förenta nationerna i New York Sveriges ständiga delegaiion vid de internationella organisationerna i Geneve

Sveriges nedrustningsdelegation i Geneve

Sveriges delegation vid Organisalionen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) i Paris

Sveriges delegation vid de Europeiska gemenskaperna (EG) i Bryssel Sveriges delegation vid Europarådel i Strasbourg

Sveriges delegation vid uppföljningsmötet i Wien lill konferensen om säkerhel och samarbete i Europa (ESK).

III. Lönade konsulat

a) Generalkonsulat

Berlin

Chicago

Frankfurt

Hamburg

Hongkong

Istanbul

b) Konsulat

Barcelona

Jeddah

Las Palmas

Malaga

Mariehamn

Palma de Mallorca

290¶Leningrad Szczecin Prop. 1986/87: 100

Los Angeles Vancouver Bil. 5

Marseille

Minneapolis

Montreal

Miinchen

New York

Rio de Janeiro

Sydney

Stockholmsbaserade ambassadörer

De fem sändebuden har följande ackrediteringar:

1. Bamako (Mali), Banjul (Gambia), Conakry (Republiken Guinea), Dakar (Senegal), Freetown (Sierra Leone), Monrovia (Liberia), Niamey (Niger) och Nouakchott (Mauretanien).

2. Belmopan (Belize), Castries (St Lucia), Georgelown (Guyana), Paramaribo (Surinam), Port-au-Prince (Haiti), Santo Domingo (Dominikanska Republiken) och St Georges (Grenada).

3. Aden (Demokraiiska Folkrepubliken Yemen), Mogadishu (Somalia), Moroni (Comorema), Port Louis (Mauritius), Antananarivo (Madagaskar), och Victoria (Seychellerna).

4. Bangui (Centralafrikanska Republiken), Brazzaville (Folkrepubliken Kongo), Kinshasa (Zaire), Libreville (Gabon), Malabo (Ekvatorialguinea) och Yaoundé (Kamerun).

5. Valikanstaten/Heliga Stolen.

291¶Anslagsförteckning

A. Utrikesdepartementet m. m.

A \. Utrikesförvaltningen,förslagsanslag .......................... ....... 1013576000

A 2. Utlandstjänstemännens representation, reserva tionsanslag .................................................................. 15527000

A 3. Inköp, uppförande och iståndsättande av fastighe ter för utrikesrepresentationen, reservationsanslag 51000000 A 4. Inveniarier för beskickningar, delegationer och

konsulat, reservationsanslag .................................... 11131 000

A 5. Kursdifferenser, förslagsanslag ................................ 1 000

A 6. Olönade konsuler, förslagsanslag............................... 9962000

A 7. Särskilda förhandlingar med annan slal eller inom

internationell organisation,/ö/-.y/ag5fl«i/ag .......... 34608000

A 8. Nordiskt samarbete, förslagsanslag ........................... 1 413 000

A 9. Vissa nämnder m. m., förslagsanslag.......................... 600000

A 10. Utredningar m. m., reservationsanslag .................... 2743000

All. Extra utgifler, reservalionsanslag................................... ............. 700000

A 12. Officiella besök m. m., förslagsanslag ....................... ........... 7636000

A 13. Ekonomiskt biständ till svenska medborgare m. m.,

förslagsanslag................................................................ ............ 3 740 000

1152637000 B. Bidrag till vissa internationella organisationer

B 1. Förenta nationerna, förslagsanslag .............................. .......... 79025000

B 2. Nordiska ministerrådet, förslagsanslag......................... 175000000

B 3. Europarådet, förslagsanslag .......................................... ........... 16 500000

B 4. Organisalionen för ekonomiskt samarbele och ut veckling (OECD), förslagsanslag.................................. ........... 15 500000

B 5. Europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA),

förslagsanslag................................................................... ............ 13400000

B 6. Organisaiioner för internationell handel och råvaru samarbete m. m., förslagsanslag.................................... 7004000

B 7. Internationell råvarulagring, förslagsanslag................. 3 000000

B 8. Övriga internationella organisationer m. m. förslags anslag ................................................................................ I 205 000

310634 000

C. Internationellt utvecklings:samarbete

C 1. Bidrag lill internationella biståndsprogram, reserva tionsanslag ...................................................................... 2 815 000000

C 2. Utvecklingssamarbete genom SIDA, reservationsan slag .................................................................................... 5026343000

C 3. Informalion, reservationsanslag..................................... ........ 27240000

C 4. Styrelsen för internationell utveckling (SIDA), för slagsanslag ...................................................................... ....... 200804000

c 5. Nämnden för u-landsuibildning, förslagsanslag.................... ............ 21 131000

C 6. Styrelsen för u-landsforskning (SAREC), reserva tionsanslag ......................................................................... .......... 265 000000

C 7. Nordiska afrikainstitutet,/öri/agiani/ag................................ .............. 3 803000

C 8. Övriga u-landspolitiska insatser m. m. reservations anslag ................................................................................. ....... 1 321 000000

9680321000 D. Information om Sverige i utlandet m. m.

D 1. Svenska institutet, reservalionsanslag................................. 42968000

D 2. Sveriges Riksradios programverksamhet för utlandet

reservationsanslag............................................................... 35 235 000

D 3. Övrig informalion om Sverige i utlandet, reserva lionsanslag ......................................................................... 14602000

D 4. Utrikespolitiska institutet, reservalionsanslag.................... 4 528000

97333000 E. Utrikeshandel och exportfrämjande

E 1. Kommerskollegium, ramanslag .......................................... ............ 36245000

E 2. Exporlfrämjande verksamhet, reservationsanslag. . . 232030000 E 3. Exporikreditnämnden, täckande av vissa utgifter för

skadeersättningar,/ör.s/flin/M/ag........................................ ..................... 1 000

E 4. Krigsmaterielinspektionen,/ö/-5/flgja«i/ög........................... .................... 1000

E 5. Interamerikanska utvecklingsbanken,/öri/agia«i/ag.............. 25000000 E 6. Importkontoret för u-landsprodukler, reservations anslag ......................................................................................... 1000

E 7. Forskningssamarbete med europeiska gemenskaper na, förslagsanslag................................................................ 45 000 000

338278000 F. Nedrustnings- och säkerhetspolitiska frågor m. m.

F I. Utredningar inom det nedrustnings- och säkerhetspo litiska området, reservationsanslag .................................... 6 140000

F 2. Europeiska säkerhets- och samarbetskonferensen

(ESK), förslagsanslag.......................................................... 750000

F3. Informalion om freds- och nedrustningsslrävanden

m.m., reservalionsanslag..................................................... 5607000

F 4. Bidrag till Stockholms internationella fredsforsk ningsinsiilut (SIPRI), reservalionsanslag ........................... 15766000

F 5. Forskningsverksamhet för rustningsbegränsning och

nedrustning, förslagsanslag................................................. 21 273 000

F 6. Forskningsverksamhet vid utrikespoliliska institutet,

reservationsanslag............................................................... 2 030 000

51566000 Summa kr. 11630 769000

293¶Innehållsförteckning Prop. 1986/87: lOO

Bil. 5 Översikt ............................................................................................. I

Utrikesdepartementet

Inledning ......................................................................................... 6

A. Utrikesdepartementet m. m

A 1. Utrikesförvaltningen ...................................................................... ... 13

A 2. Utlandstjänslemännens representation ....................................... ... 17

A 3. Inköp, uppförande och iståndsättande av fastigheter för utri kesrepresentationen ........................................................................ ... 18

A 4. Inventarier för beskickningar, delegationer och konsulat........... 24

A 5. Kursdifferenser.................................................................................. 24

A 6. Olönade konsuler .............................................................................. ... 25

A 7. Särskilda förhandlingar med annan stat eller inom internalio nell organisation ............................................................................. ... 25

A 8. Nordiskt samarbete .......................................................................... 26

A 9. Vissa nämnder m. m ........................................................................ 26

A 10. Utredningar m.m ............................................................................... 26

All. Extra utgifler........................................................................................... .. 27

A 12. Officiella besök m.m .......................................................................... .. 27

A 13. Ekonomiskt bistånd till svenska medborgare i utlandet m. m. . 28

B. Bidrag till vissa internationella organisationer

B 1. Förenta nationerna............................................................................... .. 29

B 2. Nordiska ministerrådet......................................................................... .. 30

B 3. Europarådet ......................................................................................... .. 31

B 4. Organisationen för ekonomiskl samarbele och utveckling

(OECD).................................................................................................. .. 31

B 5. Europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA)........................... .. 32

B 6. Organisationer för internationell handel och råvarusamarbete

m.m ........................................................................................................... 33

B 7. Internationell råvarulagring................................................................. 34

B 8. Övriga internationella organisaiioner m.m...................................... .. 35

C. Internationellt utvecklingssamarbete

U-ländernas situation......................................................................... 37

Slora förändringar i det ekonomiska läget för u-länderna.......... 37

U-ländernas anpassningspolitik fordrar tillväxt i ekonomin ... 39

Förhandlingarna mellan Nord och Syd ...................................... ' 42

Det internationella biståndet ......................................................... 43

Prioriteringar i Sveriges bistånd........................................................ 45

Ökade insalser i södra Afrika......................................................... 45

FN och det multilaterala biståndsarbetet..................................... .. 47

Demokrati och mänskliga rälligheler............................................. .. 50

Miljö och utveckling ...................................................................... 52

Flyktingar ......................................................................................... 54 294

Bistånd och ömsesidigt intresse................................................... 55

Biståndsanslagen................................................................................ 56 Prop. 1986/87: 100

C I. Bidrag lill internationella biståndsprogram....................................... 58 Bil. 5

C 2. Utvecklingssamarbete genom SIDA................................................. 75

C 3. Information............................................................................................ .. 88

C 4. Styrelsen för internationell utveckling (SIDA)................................ .. 89

C 5. Nämnden för u-landsutbildning......................................................... .. 91

C 6. Styrelsen för u-landsforskning (SAREC).......................................... .. 93

C 7. Nordiska afrikainstitutet...................................................................... 96

C 8. Övriga u-landspolitiska insatser m. m............................................... .. 97

D. Information om Sverige i utlandet m. m.

D 1. Svenska institutet................................................................................ .. 107

D 2. Sveriges Riksradios programverksamhet för utlandet................... 109

D 3. Övrig information om Sverige i utlandet.......................................... 109

D 4. Utrikespolitiska institutet................................................................... 111

E. Utrikeshandel och exportfrämjande

Inledning............................................................................................... 113

Väridsekonomin och inlernationell handel ................................. 113

Sveriges utrikeshandel .................................................................. 113

Nordiskt samarbete......................................................................... 113

Västeuropa ...................................................................................... 114

Multilaterala handelsfrågor............................................................ 115

Exporlfrämjande insatser................................................................ 117

Exporlfinansiering........................................................................... 118

Bilateralt samarbete......................................................................... . 118

FN:s ekonomiska kommission för Europa (ECE)........................ . 120

Tullfrågor m.m.................................................................................. . 120

Skyddssystemet på tekoområdet.................................................. . 121

Ålgärder mot Sydafrika.................................................................. . 121

Krigsmaterielkontroll .................................................................... . 122

E 1. Kommerskollegium............................................................................... . 122

E 2. Exportfrämjande verksamhel............................................................... . 125

E 3. Exporikreditnämnden, täckande av vissa utgifter för skadeer sättningar .......................................................................................... 132

E 4. Krigsmalerielinspeklionen.................................................................. . 138

E 5. Interamerikanska utvecklingsbanken................................................ . 138

E 6. Importkonlorel för u-landsprodukter................................................. . 142

E 7. Forskningssamarbele med europeiska gemenskaperna................. . 144

F. Nedrustningsoch säkerhetspolitiska frågor m. m.

F 1. Utredningar inom det nedrustnings- och säkerhetspolitiska om rådet ..................................................................................................... 147

F 2. Europeiska säkerhels- och samarbetskonferensen (ESK) ............. . 147

F 3. Information om fredsoch nedrustningssträvanden........................ . 148 295

F 4. Bidrag lill Stockholms internationella fredsforskningsinsiilut Prop. 1986/87:100

(SIPRI)................................................................................................... . 150 Bil. 5

F 5. Forskningsverksamhet för nedruslningsbegränsning och ned ruslning................................................................................................. 152

F 6. Forskningsverksamhet vid utrikespolitiska institutet .................... . 154

BUaga 5.1 Fakla om Sveriges bistånd .................................................... 157

Statliga myndigheter och organ för Sveriges bistånd............................ . 160

FN:s operativa verksamhet ........................................................................ . 164

Internationella finansieringsorgan............................................................ . 171

Internationellt livsmedelsbistånd.............................................................. . 181

Övriga organisaiioner ........ ,...................................................................... . 184

Biståndet till enskilda programländer........................................................ 188

Andra anslagsposter ................................................................................ 257

Biståndet fördelat på enskilda länder........................................................ 279

Nordiskl biståndssamarbete....................................................................... 284

Vissa förkortningar .................................................................................... . 285

Bilaga 5.2 Förleckning över Sveriges lönade utlandsmyndigheter samt ackrediteringar för de stockholmsbaserade ambassadörerna per

den Ijanuari 1987 .......................................................................................... . 289

Anslagsförteckning .................................................................................. . 292

Innehållsförteckning .................................................................................. . 294

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1986 296

Bilaga 6 till budgetpropositionen 1987

Försvarsdepartementet

(fjärde huvudtiteln)

Prop.

1986/87: 100 Bil. 6

Översikt

Försvarsdepartementets verksamhelsområde är lolalförsvarel som beslår av en mililär del och en civil del. Den mililära delen ulgörs av det militära försvaret som bl. a. omfattar försvarsmakten med dess olika försvarsgrenar m. m. Den civila delen utgörs av ett slort anlal samhällssektorer/funktioner. Försvarsdepartementet ansvarar inom den civila delen för funktionerna civil ledning och samordning, civilförsvar, psykologiskt försvar, övrig varuförsörjning samt kyrklig beredskap. Försvarsdepartementet har även ansvaret för samordningen inom regeringskansliel mellan totalförsvarets olika delar. Dessulom har departementet ansvaret för räddningstjänsten i fred.

I Riksdagen 1986/87. I sami. Nr 100. Bilugu 6

Försvarsdepartementet Prop. 1986/87: loo

Bil. 6

Uidrag ur prolokoll vid regeringssammanträde den 18 december 1986

Föredragande: statsrådet R. Carlsson

Anmälan till budgetpropositionen 1987 1 Huvudtitelns utformning

Med anledning av arbelel i 1984 års försvarskommilté och då målel är atl det är 1987 skall kunna fattas elt nytt femårigl lotalförsvarsbeslul avhandlas huvuddelen av försvarsdepartementets verksamhet i en särskild proposition som avses föreläggas riksdagen senasl den 10 mars 1987.

1 denna bilaga behandlas därför endast vissa förslag om tillgången på piloter i försvaret saml anslagsfrågor för försvarsdepartementet m.m., dvs. anslag litiera A. Övriga anslag är här endast beräknade med de belopp som har anvisats enligt regleringsbrev för budgetåret 1986/87. Av detla följer att sakprövning av anslagsframslällningarna sker först i totalför-svarsproposiiionen varvid regeringens förslag lill nya anslagsbelopp för budgetårel 1987/88 kommer all framgå.

2 Åtgärder för att säkerställa tillgången på piloter i flygvapnet

2.1¶Hittills genomförda åtgärder

Konsekvenserna för försvarsmaklen av alt alltför många militära flygförare går över till den civila luftfarten har redovisats i 1985 års budgetproposition (prop. 1984/85: 100 bil. 6), regeringens skrivelse 1984/85: 148 om vissa åtgärder för atl säkerställa försvarsmaklens behov av flygförare och 1986 års budgetproposition (prop. 1985/86: 100 bil. 6). Där har bl.a. angetts all del av säkerhetspolitiska skäl inle kan godtas alt mer än ell begränsai anlal flygvapenpiloter lar anställning i de civila flygbolagen under perioden 1985-1987.

I regeringens skrivelse 1985/86: 156 redovisas yllerligare åtgärder för all säkerslälla behovel av civila och militära piloter. I anslulning lill försvarsutskottets behandling av 1986 ärs budgetproposition och regeringens skrivelse 1985/86: 156 har dessutom försvarsdepartementet överiämnat en promemoria (1986-04-21) som underlag för försvarsutskottets ställningstagande. Av promemorian framgär bl. a. alt parterna pä arbeismarknaden anser alt del avtal om löne- och anställningsvillkor för flygljänstgörande personal inom försvarsmakten som slöts den 15 april 1986 (pilotavtalei) är så förmånligt för piloterna atl lillräckligt många sannolikt väljer att stanna kvar i flygvapnet. Mot den bakgrunden gör jag enligt promemorian den bedömningen alt älgärder för att begränsa flygbolagens rekrytering av flygvapen-

piloter inte längre behövs efter år 1986. Effekterna av avtalet och piloter- Prop. 1986/87: 100 nas benägenhet alt slanna kvar kommer emellertid att utvärderas. Den Bil. 6 lotala tillgången pä flygvapenpiloter måste enligt promemorian säkerställas och bestämmas från säkerhetspolitiska utgångspunkter.

Riksdagen som inte har haft någon erinran mot de redovisade ålgärderna har särskilt betonat regeringens ansvar för en noggrann uppföljning uv utvecklingen så all tillgången på flygvapenpiloter säkerställs (FöU 1985/86:9, rskr. 278).

Frän regeringens sida har tidigare angells atl del från säkerhetspolitiska utgångspunkter kan godtas att elt tjugotal piloter går över lill bolagen under åren 1985 och 1986. Gränsdragningsproblemen har emellerlid varit många och svårbemästrade. Många flygförare har sökt tjänstledighet eller slutat sin anslällning utan att börja vid flygbolag. Sammantaget har etl iretliofemial piloter lämnat sin aktiva tjänsl vid flygvapnet. Härutöver har också ell anlal flygingenjörer och f.d. konlraklsanslällda fälttlygare lagit anställning i flygbolagen. Dessulom har vissa flygförare gått över lill ""icke flygande" verksamhet ulanför försvaret. Jag vill emellertid i sammanhanget framhålla alt flygbolagen har följt de reslriktioner som har ålagts dem.

Överbefälhavaren har anmält alt avgångarna har fått negaliva konsekvenser för flygstridskrafternas effekt och uthällighel.

För alt tillgodose den civila luftfartens, främst SAS" behov av svenska piloter och samlidigt minska avgången av piloter från flygvapnet har den statliga trafikflygarhögskolan (TFHS) inrättats vid krigsflygskolan i Ljungbyhed. TFHS har bedrivii utbildning sedan den 1 april 1984 och hillills utexaminerat 38 elever. Ytterligare 18 elever har påbörjai utbildning under januari och 20 under sommaren 1986. Närmast planeras för alt yllerligare 8 elever skall börja utbildas ijanuari 1987.

Under de senaste åren har försvaret gjort extra investeringar lill betydande kosinader vid TFHS i byggnader och maleriel (bl.a. inköp av flygplan och simulatorer) saml landningsbanor m. m. för all snabbi öka utbildningsvolymen lill 60 nya elever per är och därigenom möta flygbolagens växande behov av piloter. Den ulbildningsvolym som svarar mot gjorda investeringar kräver emellertid instruktörsmedverkan från flygbolagens sida. I det samarbelsavlal som slöts år 1983 mellan staten och SAS om civil trafikflygarutbildning förbinder sig SAS att slälla lärare till förfogande för ulbildningen. Trots detla har SAS under hösten 1986 anmält atl man inle framdeles kommer atl medverka i utbildningen vid TFHS såvida inle skolan får civilt huvudmannaskap. Det kan således konstaleras alt SAS f. n. inte uppfyller sin för utbildningens genomförande viktiga del av avtalel.

För all i någon mån mildra verkningarna av den nu alllför begränsade omfattningen av pilotulbildningen vid TFHS har regeringen i september 1986 beslulat alt lämna ell slalsbidrag om 150000 kr. för varje civil pilot som utbildas vid andra flygskolor än TFHS och som kan godkännas för fortsatt utbildning i tung, civil luftfart. Denna åtgärd förväntas under de närmaste åren kunna ge elt visst lillskotl av civila piloter men kan under de närmaste 3-4 åren inte kompensera den utbildning som hade varil möjlig att

genomföra vid TFHS om SAS bidragit med flyglärare enligt vad som anges Prop. 1986/87: 100 i samarbetsuvtalel från år 1983. Bil. 6

Eftersom SAS förulom Sverige ocksä har Danmark och Norge som rekryteringsbas och pilotproblemen i våra grannländer är likartade med de svenska enades försvarsministrarna i de tre länderna i början av år 1985 atl möjligheterna all samordna den civila pilotutbildningen skulle utredas. Landshövdingen Eric Krönmark förordnades att leda arbelel och har i en rapport från februari 1986 redovisat möjliga vägar all samordna utbildningen. Från dansk sida har sedermera valls en nationell lösning medan man i Norge arbetar med inrikiningen att anslula sig till den avancerade delen av utbildningen vid TFHS i enlighel med Krönmarks förslag. På tjänstemannanivå har man från norsk sida anmält atl en proposiiion i frågan planeras. Resultatet kan bli atl norska elever börjar utbildas vid TFHS tidigast under är 1988. En viktig förutsättning är härvid att flyglärare från Norge slälls till förfogande.

2.2¶Fiygförmånsavtaiet och dess konskevenser

Det tidigare nämnda avtalet om löne- och andra anställningsvillkor för flygljänstgörande personal innebär bl. a. alt del normala flyglillägget höjs med upp lill 2 000 kr. per månad och att en särskild flygförarpremie om ytterligare 2000-6000 kr. per månad betalas lill flygförare som förbinder sig att slanna kvar som flygförare under lio är i normalfallet. En flygförare kan vidare enligt avtalel fä avgå med tjänstepension vid 55 års ålder fr. o. m. år 1991 i stället för som nu vid en ålder av 60 år.

Som lidigare nämnls gjorde de avtalsslutande parterna den bedömningen atl avlalet var så förmånligt all ell lillräckligt anlal piloter skulle välja all slanna kvar i flygvapnet.

Eu måll på piloternas benägenhet all stanna kvar i ijänsl är hur många som tecknat en sådan skriftlig överenskommelse bland dem som har erbjudils della. Elt åttiotal flygförare har inle accepterat erbjudandet. Av dessa hade en iredjedel redan innan flygförmånsavtalet kom till stånd sökl och erbjudits anslällning vid flygbolagen.

Företrädare för försvars- och kommunikationsdepartementen har under hösten haft överläggningar med SAS, LIN och Swedair i pilotfrägan. Vid samtalen har flygbolagen bl. a. redovisat sina pilotbehov de närmaste åren. SAS har sagl sig behöva rekrytera 27 piloter från svenska flygvapnet under försia halvårel 1987. SAS avser atl rekrytera ytteriigare 32 flygvapenpiloter under det närmasle året därefler. LIN har för sin del anmäll att 12 och Swedair atl 2 piloter från flygvapnet kommer atl anställas under år 1987. Således riskerar flygvapnet all bli av med ett sjuttiotal piloter till flygbolagen under den närmaste arionmånadersperioden.

Överbefälhavaren har under hösten 1986 redogjort för de operativa konsekvenserna om flygdivisionerna reduceras på grund av den rekryte ring som flygbolagen planerat. Överbefälhavaren undersiryker att flyg stridskrafterna är en av de viktigaste komponenterna i del operativa syste met särskilt i samband med ett angrepp som påbörias innan vi har färdig- mobiliseral övriga stridskrafter. En angripares flygslridskrafter är de som 4

först och utan avslöjande förberedelser kan påböga stridshandlingar mot Prop. 1986/87: 100 oss. Våra flygslridskrafter måste därför redan efter några limmar kunna Bil. 6 utveckla hög operativ effekl. För alt uppnå detta krävs att en stor del av stridspiloterna är i daglig tjänst i flygvapnet. En avgång av 70 piloter från flygvapnet kommer enligt överbefälhavaren atl få konsekvenser för försvarsmaktens operativa förmåga som är allvarliga och dessutom lidskrävande alt rätta till vid en beredskapshöjning. Överbefälhavaren kan därför inte acceptera en sådan åderlåtning av flygvapnet. Redan idag får enligt överbefälhavaren varie enskild övergång lill flygbolagen betydande negativa konsekvenser på grund av de senaste årens åderlåtning.

2.3¶Grunder för att säkerställa tillgången på flygvapenpiloter

Flygbolagen planerar att under de närmaste åren rekrytera ett sjuttiotal piloter, dvs. huvuddelen av dem som inte förbundit sig alt stanna kvar i tjänst.

Jag har enligt den tidigare nämnda promemorian förklarat all kravet på flygbolagen att begränsa rekryteringen av flygvapenpiloter inte skall upp-rällhällas efler år 1986. Åtgärderna under åren 1985 och 1986 har varit av temporär natur och gett rådrum för långsiktiga lösningar för alt beslämma löne- och andra anställningsvillkor. En långsiklig lösning finns nu med pilotavtalei som grund.

Närmast krävs emellertid också ålgärder för att rätta lill de brister som redan nu finns i beredskapen vid några flygförband på grund av avgångar under åren 1985 och 1986. Vidare krävs åtgärder för att säkerslälla all de piloter som fortsättningsvis antas till flygvapnet också stannar kvar i ijänsl saml att flygvapnets operativa förmåga kan upprätthållas under de närmaste åren då ytterligare avgångar kommer att ske lill flygbolagen.

Åtgärder inom de två först nämnda områdena övervägs f. n. Jag berör inte della ytterligare här men en del av de åtgärder som tas upp nedan kan utnyttjas också för alt rälla till nuvarande brister.

Om avgångsproblemen med nu akluella 70 piloter löses på ell rimligl sätt och övriga åtgärder vidtas blir flygvapnet inle längre på samma sätt som tidigare utsatt för flygbolagens plötsliga rekryteringsbehov. Den mililära och civila pilotrekryteringen kommer då att i huvudsak kunna hållas i sär. Flygvapnet kommer inte längre att vara huvudrekryleringskälla för flygbolagen. Dessa nödgas läcka sina pilolbehov på annat sätl än f. n.

2.4¶Åtgärder för att säkerställa flygvapnets operativa förmåga de närmaste åren

Jag är väl medveten om alt flertalel av de piloter ur flygvapnet som nu avser all gå över lill flygbolagen gjort ett avgörande och slutgiltigt val för egen del. Del är heller inle önskvärt för flygvapnet som organisation alt i mycket känsliga positioner ha anslällda som inte vill stanna kvar i organisalionen. De verkningar som uppstår vid avgångarna från flygvapnet måste emellerlid mildras, vilket också gjorts klart för flygbolagen i samband med

11¶Riksdagen 1986/87. I snml. Nr 100. BiUiga 6

de överiäggningar som förekommil mellan förelrädare för flygbolagen och Prop. 1986/87: 100 försvars- och kommunikalionsdepartementelen. Bil. 6

De operativa konsekvenserna av atl ell sjuttiotal piloter slutar blir hell oacceptabla om inte några andra ålgärder vidlas. Som jag tidigare nämnl kommer del inle att slällas krav pä ytterligare rekryteringsbegränsningar på flygbolagen efter år 1986.

Eflersom den operativa förmågan måsle upprätthållas trots avgångarna av piloter iill flygbolagen behövs nu andra åtgärder för atl få en bättre balans i systemet än vad som följde av de tidigare restriktionerna mot flygbolagen. Jag har efler överiäggningar med berörda parter funnit att den bästa lösningen är olika former av "ålerlån"' av piloter från flygbolagen. Jag vill här erinra om alt regeringen redan tidigare varil inne pä samma linje. 1 december 1984 beslutade regeringen om sådana ändringar i bestämmelserna för reservbefäl atl del nu är möjligt för chefen för flygvapnet att föreskriva alt förtidsavgången personal i flygförartjänsl skall fullgöra sin författningsenliga tjänstgöring mycket koncenirerat. Tyvärr har detla varit verkningslöst under huvuddelen av åren 1985 och 1986 eftersom praktiskt laget inga avgående flygförare under denna tid har sökt anställning som reservofficerare. Emellerlid har under höslen 1986 situationen förändrals genom alt ungefär en iredjedel av de piloter som slulal under åren 1985 och 1986 lagit anslällning som reservofficerare.

Huvuddelen av de avgångna piloterna har emellertid ännu inte anslutit sig lill reservofficerssyslemei. Som komplement lill bestämmelserna om tjänstgöringen för reservofficerare i flygförartjänsl har därför regeringen i november 1986 genom ändring i värnpliktsulbildningsförordningen (1986:763) beslutat atl samma principer skall kunna tillämpas även för värnpliktiga flygförare. Nuvarande bestämmelser för sådana värnpliktiga som varil yrkesofficerare anger att den som är t. ex. 21—25 år vid anställningens upphörande från flygvapnet är skyldig att genomföra fem krigsförbandsövningar och fem särskilda övningar. För äldre personal gäller en fallande skala beiräffande skyldighelen att genomföra sädana övningar. Regeringens beslut innebär t.ex. att värnpliktiga som varit anslällda som yrkesofficerare eller yrkesofficersaspiranier i flygtjänst kan åläggas all genomföra alla eller en del av sina krigsförbandsövningar och särskilda övningar samlal. Della medför att det blir möjligt atl kalla in flygförare från flygbolagen för alt stärka beredskapen under upp till 130 dagar i en period för en värnpliktig i åldern 21—25 år.

Överbefälhavaren är ansvarig inför regeringen för all den operativa förmågan upprätthålls och därior ocksä skyldig all anmäla lill regeringen om del behövs beredskapshöjande älgärder uiöver dem som han själv får besluta om. Jag vill även erinra om alt det enligt 27 § 2 mom. värnpliklslagen (1941:967) är möjligt atl av beredskapsskäl kalla in de värnpliktiga piloterna till en eller flera beredskapsövningar om sammanlagi högst 180 dagar.

Flygbolagen är i princip fria alt anställa sådana piloter som inle är bundna genom avtal med flygvapnet i den lakl som bolagen själva väljer. Bolagen måste då samtidigt vara medvetna om alt överbefälhavaren har skyldighet och nu även möjlighel att se lill att erforderligt anlal piloter 6

kallas in för tjänstgöring om avgångarna från flygvapnet blir så stora att Prop. 1986/87: 100 beredskapen blir lidande. Överbefälhavaren och chefen för flygvapnet kan Bil. 6 alltså redovisa för flygbolagen vilka konsekvenser deras planerade rekrytering får. En balans kan därigenom uppstå mellan beredskapskrav och flygbolagens benägenhet att anställa flygvapenpiloter. Genom regeringens åtgärder har nu enligt min mening överbefälhavaren och chefen för flygvapnet givits etl verksamt instrument för att pä elt rimligt sätl lillgodose en acceptabel lillgång pä flygförare. Jag avser alt under är 1987 kontrollera effeklen av vidtagna älgärder vid olika flygförband.

Vad jag här har beskrivii är övergångsåtgärder för alt de för flygförbandens beredskap hotande stora avgångarna i någon mån skall kunna balanseras. Jag vill också erinra om alt ett slort antal av de flygförare som redan lämnat flygvapnet främsl under åren 1985 och 1986 kan bli akluella för ålgärder av den lyp somjag beskrivit ovan.

Det år naturligt alt de ökade möjligheterna för användning av värnpliktig personal vid divisionerna kan medföra vissa organisaloriska problem inom flygvapnet. Ulbildningsbehov av yrkesofficerare och yrkesofficersaspiranier kan komma alt slällas mot ulbildningsbehov för den inkallade personalen i elt läge när slora svårigheter finns all åsladkomma lillräcklig flygtidsproduktion på grund av rådande teknikerbrist. Detta kan resultera i all den inkallade personalen inle anser sig bli övad på ell effektivt sätt när det gäller den rena flygljänsten. Jag är medveten om della men anser atl det är nödvändigt alt ell tillräckligt anlal förare finns lillgängliga vid divisionerna i fredslid för all de beredskapsmässiga kraven skall uppfyllas. Det åligger närmasl överbefälhavaren och chefen för flygvapnet all göra de avvägningar som behövs i sammanhängd för alt uppnå bästa balanserade effekt.

Jag vill slutligen även peka på de snabbt växande problemen vid försörjningen av den civila luftfarten med piloter. Sedan flygvapnet nu snart kan betraktas som en uttömd rekryteringskälla är del uppenbari atl bolagens inslällning lill dessa frågor måste förändras radikalt. Jag har samrått med chefen för kommunikationsdepartementet i detla ärende.

2.5¶Hemställan

Jag hemställer atl regeringen bereder riksdagen lillfälle

att ta del av vad jag har anförl om åtgärder för atl säkerslälla tillgängen pä piloter i flygvapnet.

3¶Anslagsfrågor för budgetåret 1987/88

A. Försvarsdepartementet m. m. A 1. Försvarsdepartementet

Prop. 1986/87: 100 Bil. 6

1985/86 Ulgift 1986/87 Anslag 1987/88 Förslag

30 374021 32 350000 35 150000

Kustnader och medeisbehov (I OOO-tal kr.)

1986/87

Beräknad ändring

1987/88

Personal

Anslag

Förvaltningskostnader Därav

personalkostnader Till regeringens disposition

140

i2 350

26020 1000

32350

-1-2 800

-t-1 380 -i- 800

+2800

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget lill 35 150000 kr. Vid min bedömning av försvarsdepartementets medelsbehov har jag lagit hänsyn lill den reducering av anslaget som en tillämpning av huvudförslaget medför. Jag hemsläller all regeringen föreslår riksdagen

atl till Försvarsdepartementet för budgetåret 1987/88 anvisa ett förslagsanslag av 35 150000 kr.

A 2.Vissa nämnder m. m. inom totalförsvaret

1985/86 Utgift 1986/87 Anslag 1987/88 Förslag

6 340 247 7065 000

7 630000

Från anslaget läcks utgifter för bl.a. lolalförsvarets chefsnämnd och delegationen för efterforskningsbyräns verksamhet.

Från anslaget ulgår vidare bidrag lill Cenlralförbundel Folk och Försvar och lill Stiftelsen Gällöfsta kurscer jm.

Kostnader och medeisbehov (I OOO-tal kr.)

Priniäruppdrag m. m.

1986/87

Beräknad ändring

1987/88

Nämnden

Före-

draganden

Anslag

1. Totalförsvarets

chefsnämnd

+ \50

+ 140

2. Övriga nämnder m. m.

- 50

-105

Bidrag till

3. Centralförbundet

Folk och Försvar

2 2,50

+ 787

+420

4. Sliftelsen Gällöfsta

kurscentrum

3 270

+ 110

Medelsbehov

+997

+ .565

Prop. 1986/87: 100 Bil. 6

/. Nämnderna

Pris- och löneomräkningen samt vissa volymförändringar inom nämnderna medför atl kosinaderna ökar med 100000 kr.

2. Bidrag

Centralförbundet Folk och Försvar och Stiftelsen Gällöfsta kurscentrum begär sammanlagi 897 000 kr. mer i bidrag för verksamheten.

Föredragandens överväganden

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget för nästa budgetår till 7 630 000 kr.

Under budgetåret 1986/87 kommer delegationen för icke-mililärl motstånd atl inrättas (prop. 198.5/86: 100 Bil 6, FöU 8, rskr. 182). Jag har beräknat medel för denna under anslagsposten 2. Jag hemsläller atl regeringen föreslår riksdagen

att till Vissa nämnder m.m. inom totalförsvaret för budgelåret (987/88 anvisa eft förslagsanslag av 7630000 kr.

A 3. Utredningar m. m. Prop. 1986/87: 100

Bil. 6 Reservation 3 135 213

1985/86 Utgift

7 115 835

1986/87 Anslag

8 2(K)000

1987/88 Förslag

8 200000

Med hänsyn till den beräknade omfaltningen av utredningsverksamheten bör anslaget för näsia budgetår uppgå till 8,2 milj. kr. Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

all lill Utredningar m. in. för budgelåret 1987/88 anvisa ett reservationsanslag av 8 200 000 kr.

A 4. Extra utgifter

1985/86 Utgift 681228 Reservation 42 204

1986/87 Anslag 595 000

1987/88 Förslag 700000

Anslaget bör för nästa budgetår föras upp med 700000 kr. Jag hemsläller alt regeringen föreslår riksdagen

att till Extra utgifter för budgeiårei 1987/88 anvisa elt reservationsanslag av 700000 kr.

4¶Littera B. t. o. m. littera K. Prop. 1986/87: loo

Bil. 6 Med hänvisning till vad jag har anförl tidigare hemställer jag närdet gäller

anslag fr.o.m. Litl. B t.o. m. LiU K att regeringen föreslår riksdagen

att. i avvakian på särskild proposiiion i ämnet, för budgelåret

1987/88 beräkna följande anslag

B. Arméförband Prop. 1986/87: loo

Bil. 6 B 1. Armeförband: Ledning och förbandsverksamhet

ett förslagsanslag av 6057 000000 kr

B 2. Arméförband: Materielanskaffning ett förslagsanslag av 1 687 000000 kr.

B 3. Arméförband: Anskaffning av anläggningar

ett förslagsanslag av 249 500000 kr.

B 4. Arméförband: Forskning och utveckling ett förslagsanslag av 350000000 kr.

c. Marinförband P'op- 1986/87: loo

Bil. 6 C I. Marinförband: Ledning och förbandsverksamhet

etl förslaganslag av 1 882 000 000 kr.

C 2. Marinförband: Materielanskaffning

ett förslagsanslag av 1 217000000 kr.

C 3. Marinförband: Anskaffning av anläggningar

ett förslagsanslag av 138000 000 kr.

C4. Marinförband: Forskning och utveckling

ett förslagsanslag av 183 000000 kr.

D. Flygvapenförband Prop- 1986/87: lOO

Bil. 6 D 1. Flygvapenförband: Ledning och förbandsverksamhet

ett förslagsanslag av 3 129000000 kr.

D2. Flygvapenförband: Materielanskaffning

ett förslagsanslag av 2613 000000 kr.

D3. Flygvapenförband: Anskaffning av anläggningar

ett förslagsanslag av 320500000 kr.

D4. Flygvapenförband: Forskning och utveckling

ett förslagsanslag av 1 723000000 kr.

14

E. Operativ ledning m. m. Prop- 1986/87: lOO

Bil. 6 E 1. Operativ ledning m. m.: Ledning och

förbands verksamhet

ett förslagsanslag av 632 400000 kr.

E2. Operativ ledning m. m.: Materielanskaffning ett förslagsanslag av 179900000 kr.

E3. Operativ ledning m. m.: Anskaffning av anläggningar ett förslagsanslag av 186 160000 kr.

E4. Operativ ledning m. m.: Forskning och utveckling ett förslagsanslag av 24 350000 kr.

15¶F. Gemensamma myndigheter m. m Prop. 1986/87; loo

F I. Försvarets civilförvaltning

ett förslagsanslag av 105 540000 kr.

F2. Försvarets sjukvårdsstyrelse ett förslagsanslag av 28 700000 kr.

F3. Fortifikationsförvallningen

ett förslagsanslag av 173 000000 kr.

F4. Försvarets materielverk ett förslagsanslag av 605 400000 kr.

F5. Gemensam försvarsforskning ett förslagsanslag av 336 200000 kr.

F6. Anskaffning av anläggningar för försvarets forskningsanstalt

ett förslagsanslag av 46500000 kr. F7. Försvarets radioanstalt

ett förslagsanslag av 224 500000 kr.

F8. Värnpliktsverket

ett förslagsanslag av 108000000 kr.

F9. Försvarets rationaliseringsinstitut ett förslagsanslag av 21 350000 kr.

F 10. Försvarshögskolan ett förslagsanslag av 3 520000 kr.

Fil. Militärhögskolan

ett förslagsanslag av 41 800000 kr.

F 12. Försvarets förvaltningsskola Prop. 1986/87: 100

Bil. 6 ett förslagsanslag av 10600000 kr.

F 13. Försvarets läromedelscentral

ett förslagsanslag av 1 000 kr.

F 14. Krigsarkivet

ett förslagsanslag av 7930000 kr.

F 15. Statens försvarshistoriska museer

en förslagsanslag av 12 500000 kr.

F 16. Frivilliga försvarsorganisationer m. m. ett förslagsanslag av 96740000 kr.

F 17. Försvarets datacentral ett förslagsanslag av 3 501 000 kr.

F 18. Vissa nämnder m. m. inom det militära försvaret ett förslagsanslag av 13 890000 kr.

F 19. Reglering av prisstegringar för det militära försvaret ett förslagsanslag av 2 000000000 kr.

17¶G. Civil ledning och samordning Prop. 1986/87: lOO

Bil. 6 G 1. Överstyrelsen för civil beredskap:

Förvaltningskostnader

ett förslagsanslag av 32 100000 kr.

G 2. Civil ledning och samordning

ett reservalionsanslag av 35 860000 kr.

G 3. Civilbefälhavarna

ett förslagsanslag av 19 120000 kr.

G 4. Signalskydd

ett reservationsanslag av 1 820000 kr.

G 5. Vissa skyddsrumsanläggningar ett reservalionsanslag av 9 500000 kr.

G 6. Vissa teleanordningar

ett reservationsanslag av 53 200000 kr.

H. Civilförsvar och fredsräddningstjänst Prop. 1986/87: loo

Bil. 6 H 1. Befolkningsskydd och räddningstjänst

ett förslagsanslag av 464 000000 kr.

H 2. Anläggningar för fredsorganisationen

ett förslagsanslag av 35 000000 kr.

H3. Skyddsrum

ett förslagsanslag av 578 700000 kr.

H4. Reglering av prisstegringar för civilförsvar m. m. ett förslagsanslag av lOOOOOOOO kr.

H5. Ersättning för verksamhet vid räddningstjänst m. m. ett förslagsanslag av 4 000 kr.

H6. Identitetsbrickor

ett förslagsanslag av 877000 kr.

H 7. Beredskap för olje- och kemikaliebekämpning till sjöss ett förslagsanslag av 11 600000 kr.

H8. Båtar för oljebekämpning(l)

eu reservationsanslag av 970000 kr.

' Anslaget har tidigare benämnts H 8. Strandbekämpningsbåtar.

19¶I. Psykologiskt försvar Prop. 1986/87: lOO

Bil. 6 I 1. Styrelsen för psykologiskt försvar

ett förslagsanslag av 5 415 000 kr.

20

J. övrig varuförsöijning Prop. 1986/87: lOO

Bil. 6 J 1. Drift av beredskapslager

ett förslagsanslag av 243020000 kr.

J 2. Beredskapslagring och industriella åtgärder

ett reservationsanslag av 146800000 kr.

J 3. Överstyrelsen för civil beredskap: Uppdragsverksamhet

ett förslagsanslag av I QOO kr.

J4. Täckande av föriuster till följd av statliga beredskapsgarantier m. m.

ett förslagsanslag av 1 000 kr.

21¶K. Övriga ändamål Prop. 1986/87: loo

Bil. 6 K 1. Försvarets forskningsanstalt: Intäktsfinansierad uppdragsverksamhet

ett förslagsanslag av 1 000 kr.

K 2. Flygtekniska försöksanstalten

ett förslagsanslag av 7 150000 kr.

K 3. Beredskapsstyrka för FN-tjänst ett förslagsanslag av 33 000000 kr.

K4. FN-styrkors verksamhet utomlands ett förslagsanslag av 133 400000 kr.

K5. Övervakningskontingenten i Korea ett förslagsanslag av 3200000 kr.

K 6. Anläggningar m. m. för vissa militära ändamål

ett reservalionsanslag av 1 000 kr.

Register Prop. 1986/87: 100

Bil. 6 Översikt

1¶Huvudtitelns utformning

2 Åtgärder för att säkerställa tillgången på piloter i flygvapnet

2.1¶Hittills genomförda åtgärder

2.2¶Flygförmånsavtalet och dess konsekvenser

2.3¶Grunder för alt säkerställa tillgängen på Oygvapenpiloter

2.4¶Åtgärder för att säkerställa Oygvapnets operativa förmåga de närmasle åren

2.5¶Hemställan

3¶Anslagsfrågor för budgetåret 1987/88 A. Försvarsdepartementet m. m.

1. Försvarsdepartementet, förslagsanslag 35 150000

2. Vissa nämnder m. m. inom totalförsvaret, förslagsanslag 7 630000

3. Utredningar m. m., reservationsanslag 8200000

4. Extra utgifter, reservalionsanslag 700000

4¶Hemställan avseende littera B. t.o.m. littera K.

B. Arméförband

C. Marinförband

D. Flygvapenförband

E. Operativ ledning m. m.

F. Gemensamma myndigheter m. m.

G. Civil ledning och samordning

H. Civilförsvar och fredsräddningstjänst 1. Psykologiskt försvar J. Övrig varuförsörjning K. Övriga ändamål

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1986 23

Bilaga 7 till budgetpropositionen 1987

Socialdepartementet

(femte huvudtiteln)

Prop.

1986/87:100 Bil. 7

Översikt

Till socialdepartementets verksamhetsområde hör det sociala trygghetssystemet i form av ekonomiskt stöd till barnfamiljer, försäkring vid sjukdom, arbetsskada, handikapp och ålderdom, barnomsorg och omsorg om äldre och handikappade. Hit hör även hälso- och sjukvård, socialtjänst, alkohol-och narkolikapolilik liksom ansvar för forskning och utvecklingsarbete inom den sociala seklorn.

Det sociala välfärdssystemet är ell ullryck för en fördelningspolitik som bygger på solidaritet och social rättvisa. Den generella välfärdspolitiken, som skapals under årtionden, ger dock inte enbart social irygghel. Den bidrar också till atl frigöra människors resurser och därmed öka samhällels tillväxtmöjligheter - ekonomiskl, mänskligl och socialt.

De sammanlagda utgifterna för samhällels socialpolitik under år 1987 kan beräknas uppgå till 285 miljarder kronor.

Del samhällsekonomiska läget kräver stor återhållsamhet med samhällsutgifterna. Utrymme har trots del genom besparingar inom andra områden skapals för några angelägna sociala reformer. Genom regeringens förslag om engångsskatt på livförsäkringsbolagen har utrymme skapats för en kraftig höjning av de kommunala bostadstilläggen och ett extra lillägg lill basbeloppet den 1 juli 1987. Sjukförsäkringen förbältras kraftigt varvid samtliga försäkrade i princip skall erhålla 90 % av förlorad arbelsinkomst. Förbättringen finansieras genom en höjning av sjukförsäkringsavgiften. I övrigt får de resurser som fordras för dessa reformer i det samhällsekonomiska läge som fortfarande råder tas fram genom ökad effektivitet och omprioriteringar.

För socialdepartementets område beräknas för budgeiårei 1987/88 utgifler i statsbudgeten på sammanlagt 91 262,4 milj. kr. Det är en ökning med 5 914,6 milj. kr. jämfört med innevarande år. Till dessa belopp skall läggas den del av socialförsäkringssystemet som ligger utanför statsbudgeten. Utgiftssumman blir då 192 000 milj. kr. och ökningen 17 000 milj. kr.

Den restriktivitet som präglar budgetförslaget är ett led i regeringens politik för att återskapa balans i samhällsekonomin. Efler ett anlal år med otillfredsställande utveckling har ekonomin börjat stabiliseras och förbättras. En fortsatt framgångsrik politik för samhällsekonomisk balans är av grundläggande betydelse för atl den sociala tryggheten för barnfamiljer.

1 Riksdagen 1986/87. 1 saml. Nr 100

sjuka, handikappade och äldre skall kunna bevaras och atl välfärden skall Prop. 1986/87:100 kunna utvecklas. Bil. 7

Ekonomiskt stöd till barnfamiljerna

Samhällets ekonomiska stöd till barnfamiljerna syftar lill att utjämna skillnader i ekonomiska villkor mellan barnfamiljer och familjer ulan barn saml att skapa en rättvis fördelning mellan olika lyper av barnfamiljer.

Stödet består av allmänna barnbidrag med flerbarnstillägg, förlängt barnbidrag, bostadsbidrag, föräldraförsäkring, bidrag för vård av barn med handikapp, bidragsförskott, barnpension saml ett särskilt stöd lill ensamstående adoptivföräldrar.

Barnbidrag, som utges med samma belopp lill alla barn under 16 års ålder, betalas ul lill ca en miljon familjer med sammanlagi ca 1,6 miljoner barn. Familjer med tre eller flera barn får dessutom s.k. flerbarnstillägg. Flerbarnstillägget innebär att en familj med tre barn får etl halvt extra barnbidrag. Familjer med fyra eller fler barn får dessulom ett extra helt barnbidrag för varje barn uiöver de tre första. Under anslaget C 1 lämnas förslag om förändringar som rör flerbarnstillägget i familjer med fyra eller fler barn.

Från den 1 januari 1987 utges barnbidrag inkl. flerbarnstillägg med följande belopp vid olika barnantal:

Antal barn

Kr. per å,

5 820

20 370

32 010

43 650

Kr. per månad

2 668

3 638

Bostadsbidrag ulges till ca 265 000 familjer med ca 535 000 barn.

Till föräldraförsäkringen hör föräldrapenning, tillfällig föräldrapenning och havandeskapspenning.

Föräldraförsäkringen ger föräldrarna möjlighet att vara hemma hos barnet under sammanlagt 360 dagar till dess det är fyra år. Under 270 dagar ges ersättning för inkomstbortfallet på samma nivå som sjukpenningen. För 90 dagar ges ersäitning enligt den s.k. garantinivån, vilken höjs till 60 kr. per dag fr.o.m. år 1987.

Den tillfälliga föräldrapenningen lämnas till föräldrar som avstår från förvärvsarbete bl.a. för att vårda sjukt barn. Ersättningen kan utges under högst 60 dagar under ell år till dess barnet fyller 12 år. I särskilda fall kan ersällning också utges för barn mellan 12 och 16 år. Det förändrade berakningssält som i en särskild proposition (1986/87:69) föreslås gälla vid bestämmande av ersättning vid kortare sjukfall avses också gälla vid beräkning av tillfällig föräldrapenning. Ersättningen kommer därigenom i princip att uppgå till avsedda 90 % av inkomstbortfallet. Det nya beräkningssättet föreslås tillämpat fr.o.m. den 1 december 1987.

Genom havandeskapspenningen ges ersättning till gravida kvinnor som på Prop. 1986/87:100 grund av all de har elt fysiskt påfrestande arbele inle kan fortsätta della Bil. 7 under slulel av graviditeten. Ersättningen kan även utges till kvinnor som avslängs från silt arbete på grund av att arbelsmiljön kan medföra risk för fosterskador. 1 båda fallen gäller i första hand alt kvinnorna skall beredas annat arbele av sin arbelsgivare.

Vårdbidrag lämnas lill föräldrar som har handikappat barn som behöver särskild tillsyn och vård i hemmet. Det beskattas som inkomst och är ATP-grundande. En del av vårdbidraget kan dock utges som skattefri ersättning för de särskilda kosinader som handikappei medför.

Barn, vars föräldrar har avlidit, får etl ekonomiskt grundskydd genom barnpension från folkpensioneringen och ATP. Pensionsberedningen (S 1984:03) har bl.a. i uppgift att se över reglerna för eflerlevandepensione-ringen, varav barnpensionen är en del.

Genom bidragsförskotten ger samhället etl ekonomiskl grundskydd för barn vars föräldrar lever åtskilda. Bidragsförskoll betalas ul för ca 278 000 barn, efler den 1 februari 1987 i de flesla fall med 40 % av basbeloppet.

Den 1 januari 1985 höjdes den övre åldersgränsen för att kunna få bidragsförskott från 18 lill 20 år för ungdomar som studerar. Vidare infördes elt stöd motsvarande bidragsförskottet för barn till ensamslående adoptivföräldrar.

Riksdagen har nyligen beslulat om ändrade regler för underhållsbidrag och bidragsförskott. Innebörden av regeländringarna beskrivs i inledningen till avsnitt C. Ekonomiskl stöd lill barnfamiljer.

Regeringen har vidare nyligen beslutat att tillsätta en ulredning för att förutsättningslöst se över reglerna för bidragsförskott och anknytande regler om underhållsbidrag.

Del sammanlagda direkta slatliga stödel till barnfamiljerna år 1987 beräknas till 21 985 milj. kr. med följande fördelning.

Statens direkta stöd till barnfamiljerna år 1987

Milj. kr.

%

Barnbidrag

Bostadsbidrag (staten)'

Föräldraförsäkring

Vårdbidrag för handikappade barn

Bidragsförskott

Barnpensioner

Summa

10 110

1 570

7 465

1 725

21985

8 3

100

' Kommunernas kostnader beräknas till 1 530 milj. kr. Anm. Dessutom tillkommer statsbidrag till barnomsorgen.

Försäkring vid sjukdom, handikapp och åldrande

Genom socialförsäkringssystemet garanteras medborgarna en allmän ekonomisk irygghel på ålderdomen och ersättning för inkomstbortfall vid sjukdom och handikapp.

Socialförsäkringen omfaltar sjukförsäkring (inkl. tandvårdsförsäkring), Prop. 1986/87:100 föräldraförsäkring, folkpension med pensionstillskott, kommunalt boslads- Bil. 7 tillägg, allmän lilläggspension, arbetsskadeförsäkring och delpensionsförsäkring.

De ersättningar som ulges från socialförsäkringen har en myckel slor fördelningspolitisk belydelse. Omkring 25 % av den lolala privata konsumtionen i landet sker med hjälp av de ersättningar som efter skatteavdrag betalas ul från socialförsäkringen och vissa andra slödsystem. Del är av cenlral betydelse all den ekonomiska Irygghel som härigenom byggis upp för de grupper som har svårl all klara sin försörjning genom egna förvärvsinkomster också kan bevaras under åren framöver. Den svenska socialpolitiken skall även i fortsättningen bygga på generella ålgärder och vara en socialpolitik för hela folkel.

Pensionerna värdesäkras genom atl basbeloppet beräknas utifrån utvecklingen av konsumentprisindex. Basbeloppet för år 1987 har fastställts lill 24 100 kr. Pensionerna för år 1987 kommer därigenom alt öka med 3,4 % jämfört med 1986 års pensioner. Genom den lillämpade värdesäkringsme-toden erhåller pensionärerna full kompensalion för inträffade prisförändringar under perioden november 1985 till november 1986.

Pensionärerna förklarade sig i samband med nedskrivningen av den svenska kronan i oktober 1982 villiga atl bära sin del av den börda som krävdes för att sanera landets ekonomi. Den ekonomiska utvecklingen är nu sådan, att pensionärerna liksom andra grupper i samhället bör få del av förbättringen. Därför föreslås ell extra tillägg till basbeloppet fr.o.m. den 1 juli 1987 vid beräkning av pensionsförmåner m.m. Tillägget föreslås bli 400 kr. Härigenom tillförs landets pensionärer ca 1740 milj. kr. eller omkring 900 kr. mer i pension per år för en pensionär med genomsnittlig ATP. Tillägget lill basbeloppet medför också förbättringar av studiemedel, bidragsförskott och annat med sammanlagt 115 milj. kr. per år.

Den övre hyresgränsen i bestämmelserna om kommunall bostadstillägg till folkpension föreslås höjas från 800 kr. lill 1 500 kr. Del innebär höjda kommunala bosladslillägg lill pensionärer med upp lill 700 kr. per månad eller 8 400 kr. per år. Samlidigt ändras reglerna så all del blir elt åliggande för kommunerna alt utge kommunall bostadstillägg. Dessutom medför förslaget en betydande utjämning av bostadstilläggen mellan pensionärer i olika kommuner. Statens kostnad för förslagel beräknas till 420 milj. kr., och kommunernas till 800 milj. kr. Kommuner med svag ekonomi får i samband med atl de nya reglerna genomförs extra skatteutjämningsbidrag från staten. De nya reglerna föreslås gälla från den 1 januari 1988.

Pensionärerna får på detla sätt en påtaglig förbättring av sin slandard. Slatens kostnader för dessa förbättringar blir drygt 2,3 miljarder kr. och kommunernas 0,8 miljarder kr. Sammanlagt får pensionärerna därmed 3,1 miljarder kr.

Förvärvsarbetande som är mellan 60 och 65 år och som vill minska sin arbelslid kan få delpension. Sedan kompensalionsnivån försämrades år 1981 har utnyttjandet av denna möjlighel minskal avsevärt. Detta har varit specielll påtagligt för arbetare. Från den 1 juli 1987 föreslås därför alt kompensationsnivån återställs Ull 65 % av inkomstbortfallet. Förbättringen 4

kommer att gälla både dem som tar delpension eftertdetla datum och dem Prop. 1986/87:100 somredan har delpension. Kostnaden för höjningen beräknas till ca 400 milj. Bil. 7 kr. för 1987/88. Det betyder alt pensionärskollektivet tillförs ca 3,5 miljarder kr. i förbättringar genom förslag i årels budget.

Det nuvarande allmänna pensionssystemet har i sin huvudsakliga utformning varit i krafl i drygl 25 år. Pensionsberedningen (S 1984:03) har i uppgift att se över vissa frågor om reglerna för värdesäkring av pensionsförmånerna, reglerna för intjänande av ATP, ulformningen av efierlevandepensionering-en och reg/erna för rörlig pensionsålder. Beredningen skall också ge sin syn på hur den framtida finansieringen skall tryggas. Utgångspunkt för beredningens arbele är att grunderna för folk- och tilläggspensioneringen skall ligga fast i sina huvuddrag.

Sjukpenningförsäkringen skall ge en ersäitning som motsvarar 90 % av arbetsinkomsten upp lill 7,5 gånger basbeloppet. Med dagens säll all beräkna sjukpenning uppnås inle alltid denna nivå vid korlare sjukfall. Kompensationen kan i dessa fall i praktiken bli avsevärl lägre. Regeringen har därför lagl fram förslag om ell nytl beräkningssystem för all kompensalionen även i sådana fall skall kunna motsvara eftersträvade 90 % av den föriorade arbetsinkomsten. Det nya beräkningssättet skall tillämpas på sjukfall som är kortare än 14 dagar och för de första 14 dagarna av längre sjukfall. Motsvarande leknik föreslås också tillämpas för beräkning av ersättning vid tillfällig vård av barn. Kostnaden för reformen beräknas lill ca 3,5 miljarder kr.

De långa sjukfallen, som varar mer än 90 dagar, ulgör endast 2 % av samthga sjukpenningfall, men svarar för över 40 % av sjukpenningkostnaderna. Långa sjukskrivningsperioder medför ofta också stora negaliva konsekvenserför den enskilde. Rehabilileringsberedningen (S 1985:02) häri uppgifl alt pröva förutsättningarna för en mer flexibel sjukförsäkring. Beredningen skall pröva hur rehabiliteringen skall kunna förbällras och lämna förslag till hur klarare roller och ansvarsförhållanden mellan de olika aktörerna inom rehabiliteringsområdet skall kunna skapas.

Pensionärer har f.n. rätt till avgiftsfri sjukhusvård under 365 dagar. Därefter betalar pensionären en vårdavgift, som uppgår lill högst 55 kr. per vårddag. Motivet för pensionärernas rätl lill etl års avgiftsfri sjukhusvård, som genomfördes i etapper fram till år 1970, var atl förbättra deras sjukförsäkringsskydd i samband med atl vårdavgifterna vid sjukhusvård höjdes. Sedan dess har emellertid pensionärernas ekonomiska förhållanden förbättrats avsevärl. Mot denna bakgrund föreslås nu att rätlen till elt års avgiftsfri sjukhusvård tas bort. Pensionärer bör således, i likhet med vad som gäller för dem som uppbär sjukpenning, betala en avgifi på högst 55 kr. per vårddag vid sjukhusvistelse. De som har hel förtidspension skall dock inle beröras av förslaget atl slopa det avgiftsfria årel.

För varje dag som en försäkrad vårdas på sjukhus görs avdrag från hans sjukpenning med 55 kr. Avdraget avser kostnader för mal, hygien m.m. och inte själva vården. Avdragel får dock utgöra högst en tredjedel av den utgående sjukpenningens bruttobelopp. Något motsvarande avdrag görs i dag inle vid förlossningsvård. Eftersom del inte kan vara rimligt atl skilda regler skall gälla beroende på om sjukpenning eller föräldrapenning ulges vid 5

sjukhusvården bör avdrag göras även vid förlossningsvård. Föräldrapenning Prop. 1986/87:100 skall dock alltid utges med minst garantinivån som är 60 kr. per dag fr.o.m. Bil. 7 den 1 januari 1987.

Från sjukförsäkringen lämnas också vissa ersättningar lill sjukvårdshuvudmännen. Ersällningen lämnas dels i form av en allmän sjukvårdsersättning, dels i form av särskilda ersättningar för avinstilutionalisering inom hälso- och sjukvården, för förebyggande åtgärder och för hjälpmedel till handikappade. För år 1987 har en överenskommelse träffals som beräknas ge sammanlagt 12 075 milj. kr. i sjukvårdsersättning till sjukvårdshuvudmännen. Av dessa avser 540 milj. kr. ersäitning för det fria året för ålderspensionärer. För atl besparingen för år 1987 skall komma staten tillgodo kommer därför den allmänna sjukvårdsersättningen till sjukvårdshuvudmännen atl sättas ned med 270 milj. kr. för andra halvårel 1987. Överläggningar har påbörjals om perioden efler år 1987. Sjukförsäkringen ersätter även de kosinader för läkarvård, sjukvårdande behandling, läkemedelsinköp och sjukresor som överstiger de patientavgifter som har faslslällls. Den försäkrade belalar vid läkemedelsinköp i dag hela kostnaden upp lill 30 kr. och hälften av kostnaden mellan 30 kr. och 80 kr. Högsta koslnaden för ell läkemedelsinköp är därigenom 55 kr. Från den 1 juli 1987 föreslås elt nytl system som innebär all den försäkrade betalar hela kostnaden för ett läkemedelsinköp, dock högst 60 kr. Samtidigt föreslås att vissa av de undanlag från rabatteringen av läkemedel som nu finns skall avskaffas. Della innebär att vitaminer, medel mol gasbildning och salisyre-dämpande medel samt vissa kombinationspreparat för att dämpa hosta åter kommer att omfallas av prisnedsätlningen på läkemedel.

Sjukreseförordningen, som trädde i kraft år 1976, avses bli ändrad fr.o.m. den 1 april 1987. Ersättningsreglerna kommer då all anpassas mot bakgrund av vad som hänt sedan del nuvarande ersättningssystemet infördes. Karensbeloppet för resor med egen bil och taxi bör höjas med 10 kr. lill 40 kr. för en tur- och returresa, medan karensbeloppel vid resa med allmänna färdmedel hålls oförändrai. En annan viktig förändring är alt ersättning för resa med bil kommer att lämnas ulan hänsyn lill kostnaden för andra färdmedel och den försäkrades tillstånd. Sammantaget kommer ändringarna att innebära en avsevärl förenklad administration och att vissa besparingar görs i försäkringsersättningarna. Det bör också skapas förutsättningar för nära samarbete mellan kommunerna, landstingen och försäkringskassorna i syfte att använda bl.a. färdtjänsten även för sjukresor.

Tandvårdsförsäkringen ersätter delar av vuxna patienters kosinader för tandvård efler fastställda regler enhgt en särskild taxa. Denna taxa kommer fr.o.m. den 1 februari 1987 att förenklas och förbättras i vissa avseenden. Sammanlaget genomförs förändringarna inom en för tandvårdsförsäkringen oförändrad kostnadsram. Patienter som är under 20 år får liksom nu avgiftsfri tandvård hos landstingens folktandvård.

Anlalel arbetsskadeärenden har utvecklats mycket snabbt. Förklaringar na till detla är flera. Kunskapen om arbelsskadeförsäkringen har ökat genom information från försäkringskassorna och parterna på arbetsmarknaden. En snabb utveckling har också sketl av praxis och därigenom också en ökning av försäkringskassornas godkännandefrekvens. Den snabba praxisutvecklingen

har också letl lill problem och osäkerhel vad gäller försäkringens tillämpning Prop. 1986/87:100 och administration. Ulvecklingen har lell till en snabb kostnadsutveckling Bil. 7 för arbelsskadeförsäkringen. Ulgifterna överstiger nu betydligt de inkomsler som följer genom arbeisskadeavgiften enligt nuvarande nivå. Arbetsskadefonden, som vid slutet av år 1985 uppgick lill 1 878 milj. kr., kan med nuvarande utveckling beräknas vara slut vid ulgången av år 1987. Arbeisskadeavgiften föreslås därför höjas med 0,3 procenlenheler fr.o.m. den 1 januari 1988.

Riksförsäkringsverkel och de allmänna försäkringskassorna har påbörjai genomförandet av ett flertal av de förenklingsförslag som arbetsskadeutredningen (S 1984:01) förordal i sill belänkande (SOU 1985:54). Ytterligare ålgärder kan bli nödvändiga för atl korla väntetiderna, komma lill rätta med tillämpningsproblemen och hejda den snabba kostnadsutvecklingen.

För innevarande budgetår har 15 milj. kr. särskilt avsatts för all förslärka resurserna för arbetsskadehandläggning. Även efler denna försiärkning beräknas dock resurserna vara otillräckliga lill följd av en fortsatt ökad ärendeiillsirömning. Därför föreslås en särskild försiärkning för innevarande budgelår med 15 milj. kr. För nästkommande budgelår föreslås en särskild försiärkning av resurserna för arbelsskadehandläggning vid försäkringskassorna med 30milj. kr.

Socialförsäkringen har en stor belydelse för breda medborgargrupper i samhällel. Del är därför väsentligt all försäkringskassorna kan ge en god service och alt de ges möjlighet atl handlägga försäkringsärenden på etl sätt som är lillfredsställande för såväl de försäkrade som för samhället i övrigt. Det är också väsentligt atl möjligheterna lill medborgarinflytande las tillvara inom försäkringskassorna.

Förtroendemannainflytandel i försäkringskassorna försiärks genom de socialförsäkringsnämnder som påbörjar sin verksamhel den 1 januari 1987. Nämnderna kommer all avgöra vissa typer av ärenden som har slor belydelse för de försäkrade från trygghets- och försörjningssynpunkt samiidigi som ärendena innehåller belydande inslag av skälighetsbedömning.

Socialförsäkringens regler och deras tillämpning, liksom allmänhetens förståelse för dessa, är viktiga förulsältningar för allmänhetens uppfattning om hur servicen inom socialförsäkringen fungerar. Det pågår en kontinuerlig översyn av lagsliflning och andra bestämmelser för atl förenkla dessa regler. Impulserna till dessa förändringar kommer till slora delar från försäkringskassornas anslällda.

Särskilda projektmedel avsätts för atl ge försäkringskassorna möjlighel all bedriva utvecklingsarbete som kan leda till enklare regler inom försäkringsoch bidragssystemen och för all förenkla administrationen. Resultatet av denna försöksverksamhet avrapporleras lill regeringen i anslutning till anslagsframslällningen. Regeringen har på framslällning av riksförsäkringsverket lämnal förslag lill riksdagen om förenklingar inom framför allt bidragsförskotlsområdet och reglerna för kommunalt bostadstillägg till folkpensionärer.

För näsla budgetår föreslås atl det s.k. huvudförslaget endast till en mindre del skall lillämpas för försäkringskassornas förvaltningsanslag och i sin helhet las ut genom rationalisering av lokaler. Anslaget bör dessulom, utöver vad 7

som lillförs särskilt för arbetsskadehandläggning, tillföras vissa medel för Prop. 1986/87:100 ökningar av ärendevolymen och för administrationen av de nya reglerna för Bil. 7 beräkning av ersättning vid kortare sjukfall och vid tillfällig vård av barn. För alt få underlag för ställningstagande lill resursbehovet på längre sikt för försäkringsadministrationen kommer etl särskilt översynsarbele att genomföras.

Omsorg om barn och ungdom

Barnomsorgen intar en cenlral plats i samhällels service lill barnfamiljerna. Barnomsorgen syflar lill alt ge barnen omvårdnad och ulvecklingsfrämjande slimulans. Den skall siödja föräldrarna i föräldrarollen och förbereda barnen för elt vuxenliv i gemenskap och solidaritet. Barnomsorgen gör del också möjligt för båda föräldrarna att förvärvsarbela eller sludera. Därigenom främjas jämställdheten mellan kvinnor och män.

Barnomsorg bedrivs i olika organisatoriska former. För förskolebarnen finns daghem, familjedaghem, deltidsgrupper och öppna förskolor. För skolbarnen flnns frilidshem och familjedaghem.

Utbyggnaden av barnomsorgen fortsälter i enlighet med riksdagens beslut hösten 1985.

År 1987 beräknas ca 65 % av samtliga förskolebarn i åldrarna 1-7 år få del av den kommunala barnomsorgen i form av daghem, familjedaghem, deltidsgrupp eller öppen förskola.

Riksdagsbeslutet höslen 1985 innefattade också principerna för att förverkliga en rält för alla barn atl della i kommunal barnomsorg från etl och ett halvt års ålder till dess de börjar skolan. För barn vars vårdnadshavare förvärvsarbetar eller studerar skall rätlen avse plals i kommunall daghem, föräldrakooperativ eller familjedaghem. För barn som är i familjedaghem eller vars föräldrar är hemarbetande skall rätten gälla deltagande i öppen förskola eller plats i deltidsgrupp.

Den angivna målsättningen skall uppfyllas genom en planmässig utbyggnad som innebär all barnomsorgen för alla barn i åldern 11/2-7 år skall läcka efterfrågan senast år 1991.

Av statsbidraget lill kommunernas barnomsorg avsätts årligen medel för ulvecklings- och förnyelsearbete inom barnomsorgen. Projekt av detla slag bedrivs f.n. i nära 200 kommuner.

Riksrevisionsverket (RRV) har på regeringens uppdrag analyserat effekterna av det statsbidragssystem som infördes år 1984. En översyn av statsbidragsreglerna pågår med utgångspunkt i bl.a. RRV;s analys. Avsiklen är alt våren 1987 förelägga riksdagen en proposiiion om slalsbidragel till barnomsorgen.

Omsorg om äldre och handikappade

Vid sidan av den ekonomiska tryggheten är en bra boslad och en väl fungerande social service grundläggande förutsättningar för delaktighet i samhällsgemenskapen.

Möjligheterna för äldre, långtidssjuka och handikappade atl leva ett f

fullvärdigt liv är starkt beroende av samhällets insatser. Som framhållits i Prop. 1986/87:100 regeringsförklaringen kommer arbelet med alt ge äldre och handikappade Bil. 7 ökade möjligheter all välja egel boende att fortsätta. Likaså är det väsenlligl all den positiva utvecklingen mol bättre livs- och boendemiljöer inom långtidssjukvården - bl.a. vid mindre lokala sjukhem - påskyndas.

Regeringens fortsatta arbele på dessa områden fokuseras kring två huvudfrågor, nämligen insatser för att möjliggöra dels strukturförändringar mot öppna vård- och boendeformer inom socialtjänst och hälso- och sjukvård, dels förbättringar av livsmiljön inom landstingens institutioner för vården av långtidssjuka. Den parlamentariskt sammansatta äldreberedningen (S 1981:01) beräknas under våren 1987 komma med sitt huvudbetänkande om den framlida äldreomsorgen.

Äldreomsorgen inriklas alltmer på att de äldre skall ha ett eget självständigt boende. Atl bo kvar i sin invanda miljö gör att den enskilde bibehåller sin inlegrilel och delaktighet i samhällslivet. För den som är ung och handikappad är en egen bostad en förutsättning för elt självständigt och aklivt liv. Detta förutsätter all bosläder, boendeservice och närmiljö anpassas lill människors behov och att de som så behöver erbjuds social service, omvårdnad samt hälso- och sjukvård.

Social hemtjänst och färdtjänst är viktiga medel för atl förverkliga de äldrepolitiska och handikappoliiiska målen. Den pågående omstruktureringen inom äldre- och handikappområdel mol öppna vård- och boendeformer ställer stora krav på framför alll primärkommunernas sociala hemtjänst. Del är därför angelägel alt finna en mer permanent lösnig av kostnadsfördelningen mellan staten, kommuner och landstingskommuner i samband med omstruktureringen av vården. Utredningsarbete av betydelse härför pågår bl.a. inom äldreberedningen. I avvaktan härpå bör, som ett provisorium för i första hand 1988, en höjning av årsarbetarbidraget till social hemhjälp med 4 000 kr. motsvarande ca 250 milj. kr. leda till alt en betydande del av kommunernas koslnadsökningar för omstruktureringen kan täckas och att kommunerna därför kan avstå från ytterligare krav på ersättning från landsiingskommunerna. Den lotala överföringen av medel från landstingskommunerna lill kommunerna kan därmed behållas på hitlills överenskommen nivå. Avsikten är att efler 1988 få till stånd en mer permaneni lösning. Skulle inte detla visa sig vara möjligt bör etl liknande förfarande tillämpas även för 1989.

Statsbidraget till den sociala hemhjälpen ger kommunerna stora möjligheter att ordna omsorgen efter lokala förutsättningar. Inom hemhjälpen pågår etl omfattande förnyelse- och utvecklingsarbete, som i huvudsak finansieras med kommunala medel och till vilkel även statligt stöd ulgår.

Åtgärderna för handikappade har hög prioritet i regeringens politik. Målet inom handikappområdel är att göra samhället lillgängligl för alla människor. Endasl då kan samhället präglas av den gemenskap, som behövs för atl utveckla och förbättra villkoren för alla. I regeringsförklaringen betonas handikappades rätl till arbete och delaktighet i samhället. Av särskild betydelse är handikappade ungdomars möjligheter atl få arbete.

Det system av handikappålgärder som vuxit fram under de senaste årtiondena har i grunden förändrat levnadsvillkoren för handikappade. 9

Ålgärderna bygger på uppfaltningen att handikapp ses som en otillräcklighet Prop. 1986/87:100 eller en bristande förutsätlning i den verksamhet eller i den miljö, som Bil. 7 utestänger människor med funklionsnedsättningar.

Genom omprioriteringar har uirymme skapats för nya insatser inom handikappområdet. Insatserna avser olika ändamål och ålgärder under social-, ulbildnings- och arbetsmarknadsdepartementen. Medel har dessutom reserverats för en reformering av bilstödet för handikappade, som preliminärt kommer att genomföras under budgetåret 1988/89.

Regeringen har nyligen beslulat lillkalla en särskild utredningsman med uppgift atl karllägga och analysera den nuvarande situationen på hjälpmedelsområdet saml, om utredningsmannen finner del motiverat, föreslå förändringar i syfle att få en bättre fungerande hjälpmedelsverksamhet sett såväl ur den enskildes som ur samhällels perspekliv.

Under år 1987 kommer en särskild arbelsgrupp att lägga ell förslag om omsorgerna för andra barn och ungdomar än dem som omfattas av den nya omsorgslagen.

Hälso- och sjukvård m.m.

Hälso- och sjukvården har en avgörande betydelse för välfärden. Tryggheten att det vid sjukdom finns tillgång till en medmänsklig och kvalificerad service värderas högt av befolkningen. Internationella jämförelser visar att den svenska hälso- och sjukvården har hög kvalitet och att befolkningen har en god tillgänglighet lill olika former av vård. En central utgångspunki är att utifrån dessa förutsättningar vidareutveckla hälso- och sjukvården i enlighet med hälso- och sjukvårdslagens (HSL) övergripande mål om en god hälsa och vård på lika villkor för hela befolkningen och enligt de riktlinjer för den framlida hälso- och sjukvården som riksdagen fastlagt (prop. 1984/85:181, SoU 28, rskr 400).

Landstingen har ansvaret för atl utforma hälso- och sjukvården med ulgångspunkl från dessa övergripande mål och rikthnjer och för att anpassa verksamheterna till de regionala och lokala förutsättningarna. Staten har enligt HSL ett övergripande ansvar för planering och samordning av hälsooch sjukvården samt för atl utvecklingen anpassas till de samhällsekonomiska ramar som den långsiktiga ekonomiska pohdken förutsätier.

Etl viktigt led i regeringens arbele med atl öka möjlighelen till att hälsooch sjukvården skall kunna ges på hka villkor för hela befolkningen är den övergång till etl per capita baserat ersättningssystem till sjukvårdshuvudmännen som tillämpas fr.o.m. år 1985. Regeringen har i prop. 1985/86:167 om vissa ersällningar till sjukvårdshuvudmännen, m.m. redovisat ersättningarna för år 1987,

De nya ersättningarna kommer att ge en ytterhgare utjämning av de ekonomiska villkoren för sjukvårdshuvudmännen bl.a. genom att ersättningen för sjukhusvård förts in i den allmänna sjukvårdsersättningen. Vidare har de tidigare ersättningarna för hemsjukvård och öppna vårdformer inom psykiatrin förts samman till en samlad ersättning för avinstilutionalisering. Förändringen syflar till alt slimulera till en fortsatt snabb utveckling av öppna

vårdformer för patienier som lidigare varit hänvisade till atl vistas långa tider 10

inom institutioner.

För att ytterligare verka för utjämning av befolkningens möjligheter aft få Prop. 1986/87:100 tillgång till vård på lika villkor har en arbetsgrupp inom socialdepartementets Bil. 7 hälso- och sjukvårdsberedning tagil fram förslag lill ålgärder för alt öka rekryteringen av läkare lill glesbygdslänen och lill allmänläkarvården.

På grundval av riksdagens beslut om ändrade former för de statliga ersättningarna till sjukvårdshuvudmännen har regeringen givit socialslyrelsen i uppdrag atl i samarbete med Landstingsförbundet och Spri redovisa den fakiiska och planerade ulvecklingen av de förebyggande insatsernas omfattning och inriktning. Denna uppföljning har genomförts bl.a. i form av en omfattande enkäl lill landslingen och har redovisats av socialslyrelsen i en rapport till regeringen (Socialslyrelsen redovisar 1986:7 Atl förebygga ohälsa).

Av redovisningen framgår alt det sker en relativt snabb utveckling av det förebyggande arbetet inom landstingen och atl del finns en sirävan atl omstrukturera verksamhelen enligt de utvecklingslinjer för hälso- och sjukvården som riksdagen antagit i samband med behandlingen av prop. 1984/85:181.

För den fortsalla ulbyggnaden av de förebyggande insatserna är de samhällsmedicinska enheterna/funktionerna i landslingen av stor betydelse. Men folkhälsan är inte bara en fråga för sjukvården. Den har att göra med människans livsbetingelser, arbetsmiljön, den yllre miljön, kosten, för att nämna några exempel. För atl kunna sprida kunskaper från hälso- och sjukvården lill andra seklorer är en samverkan över olika samhällssektorers och myndigheters gränser nödvändig.

Under senare år har entydiga data presenterats som visar atl arbetare inom LO-grupperna har en högre sjuklighet och större dödhghel än andra jämförbara grupper. De fackliga organisalionerna och andra folkrörelser har en nyckelroll i del förebyggande arbelet. LO och socialslyrelsen har i samarbele med Landstingsförbundet utarbetat förslag lill elt utvecklingsprojekt med syfte all väcka ökal engagemang och delaktighet kring förhållanden som påverkar hälsan. Regeringen föreslår atl 700 000 kr. avsätts för della projekt näsla budgetår. Projektet avses bedrivas under en femårsperiod.

Ett grundläggande krav är all hälsö- och sjukvården så långl möjligt anpassas till människornas behov och önskemål. Befolkningen har i allmänhel slort förtroende för hälso- och sjukvården. I olika sammanhang framhålls dock att öppethållandetider, kontaktmöjligheter och tidsbesläll-ning, långa väntetider och brislande kontinuitet i läkarkontakter m.m. uppfattas som problem. Regeringen har uppmärksammat dessa frågor och bedriver i samarbele med landslingen elt anlal projekl som syftar lill all utveckla en bättre service inom hälso- och sjukvården.

Utvecklingen inom hälso- och sjukvården har medförl all eliska frågeställ ningar har fått en allt större betydelse och det är uppenbart all vissa delar av den medicinska forskningen och de nya behandlingsmetoder denna kan ge upphov tiil kommer att aktualisera svåra etiska frågor för den enskilde och för samhället. Några av de frågor inom detla problemområde som f.n. är aktuella är befruktning ulanför människokroppen, fosterdiagnostik, gentek nik Och dödsbegreppet. En proposition med förslag till lag om dödens inträde avses föreläggas riksdagen våren 1987. 11

Både den demografiska och medicinlekniska utvecklingen kommer under Prop. 1986/87:100 de närmaste årtiondena att ställa krav på en forllöpande omstrukturering av Bil. 7 hälso- och sjukvården. Förändringarna mol elt ökat antal personer i de allra äldsta åldersgrupperna och introduktionen av nya och förbättrade medicinska behandlingsmetoder kommer atl medföra ökade anspråk inom delar av hälso- och sjukvården. Den kösituation som under senare år uppstått när det gäller bl.a. starr- och höftledsoperaiioner är tydliga exempel på områden där de förändrade förutsättningarna givit upphov till behov av ökade insalser.

Samtidigt har i skilda sammanhang uppmärksammats att många vårdplatser är belagda med patienter som borde vårdas i andra och mindre resurskrävande vårdformer och atl del mellan olika sjukvårdsområden finns stora variationer i resurstillgången inom vissa specialiteter som inle kan förklaras av skillnader i vårdbehov. En viktig uppgifl för sjukvårdshuvudmännen är atl vidta insatser för att omfördela resurser och alt effektivisera hälso- och sjukvårdsorganisationen på ett sådanl sätt att bl.a. köer kan undvikas. Socialstyrelsen kommeralt i samarbete med Landstingsförbundet genomföra en samlad karlläggning och analys av kösituationen inom olika landsling respektive verksamhetsområden.

Utvärdering av det medicinska handlandet kan ge incitament till etl förbättrat ulnytljande av resurserna inom hälso- och sjukvården. Ulvärderingen bör omfalla såväl medicinska, ekonomiska, etiska som sociala aspekter. Det är naturligtvis viktigt att nya meloder bedöms från dessa aspekter innan de införs men lika betydelsefullt är att föråldrade metoder utrangeras. Regeringen har tidigare reserverat 10 miljoner kr. för detta ändamål. Under år 1987 avses en särskild kommitté fillkallas med uppgifl alt samordna ulvärderingen av medicinsk metodik.

Del är också väsentligt att åtgärder vidlas för att ge den högspecialiserade vården en ändamålsenlig organisalion. Vården inom delta område förutsätter vanligen mycket specialiserad medicinsk kompelens och kräver ofta dyrbar medicinsk utrustning. För vissa sjukdomstillstånd måsle vården koncentreras till en eller etl fålal enheter i landel.

Såväl av medicinskl kvalitativa skäl som ur ekonomisk synpunkt finns därför behov av förstärkt nationell samordning av den högspecialiserade vården. Mot denna bakgrund föreslås att 700 000 kr. anvisas lill socialstyrelsen för att utarbeta etl underlag för planering av sådan vård som bör ske i samverkan mellan olika sjukvårdsregioner i landet.

Åtgärder för att begränsa spridningen av sjukdomen AIDS

AIDS, förvärvad immunbrist, utgör slutskedet i en sjukdomsutveckling med flerårigt förlopp orsakad av ett retrovirus benämnt HIV (lidigare benämnl LAV/HTLV III). Bland dem som smittats med detla virus har ca 20 % ulvecklal AIDS inom fem år. Ca 80 % av dem som utvecklat AIDS dör inom två år. Inom fem år har praktiskt taget samtliga avlidit.

Smittan sprids främst genom sexuellt umgänge och genom blodkontakl. Det finns f.n. inget läkemedel, som är verksami mot HIV, och inle heller något vaccin. Delta förhållande samt den snabba ökningstakten av antalet fall gör sjukdomen till ett allvarligt hol mot folkhälsan. 12

Sjukdomen beskrevs för första gången så sent som år 1981, då man även Prop. 1986/87:100 lyckades isolera del virus, som orsakar sjukdomen. Bil. 7

1 Europa och Nordamerika har spridningen hittills huvudsakligen skell inom tre avgränsade grupper - homo/bisexuella män, intravenösa narkotikamissbrukare och patienter med blödarsjuka. En ökad spridning utanför dessa riskgrupper har dock kunnal iakttas under senare år. På samma sätt som tidigare iakttagits i Afrika sker spridningen numera i ökad utsträckning genom heterosexuella kontakter.

För atl samordna arbetet inom samhällels alla områden med atl begränsa spridningen av HIV beslöt regeringen den 9 maj 1985 att tillsätta en särskild delegation inom socialdepartementet, AIDS-delegaiionen.

Regeringen föreslog vidare i prop. 1985/86:171 att särskilda medel anvisas för bekämpningen av AIDS. I proposilionen redovisades elt samlat åtgärdsprogram mot AIDS omfattande insalser för informalion och psyko-.socialt stöd till berörda riskgrupper m.fl., insatser för att begränsa smittspridningen bland homo- och bisexuella män samt insalser för vård och behandling av narkotikamissbrukare. I propositionen anmäldes också en skyndsam utredning om ökade insatser för att intensifiera forskningen om AIDS. Riksdagen godtog propositionen (SoU 25, rskr. 324).

I enlighet med regeringens förslag har riksdagen anvisal särskilda medel om sammanlagi 100 milj. kr. för insalser mot AIDS under budgetåret 1986/87. Förslagen i propositionen fullföljs nu genom all samma belopp beräknas för budgeiårei 1987/88. Förutom till kommuner och landsling huvudsakligen i de tre storstadsregionerna har ekonomiskt stöd utgått till elt antal organisationer. En samordnad informationssatsning om HIV och AIDS förbereds för närvarande inom AIDS-delegationen.

De särskilda åtgärder som vidlagils av statens bakteriologiska laboratorium (SBL) och socialslyrelsen för alt begränsa spridningen av AIDS har hitlills i form av överskridanden belastat anslaget E 16. Epidemiberedskap m.m. För budgeiårei 1987/88 föreslås i stället en särskild koslnadsram om 18 milj. kr. för detta ändamål.

Spridningen av HIV är ännu inte under kontroll. Risken ökar för smittspridningen utanför de traditionella riskgrupperna. Fortsatt kraftfulla insalser från samhällels sida är därför nödvändiga.

Socialt behandlingsarbete, alkohol- och narkotikapolitik

Socialtjänsten skall svara för omsorg och service till familjer och enskilda som behöver detla. Till socialtjänstens uppgifter hör också långsiktigl förebyggande insatser och uppsökande verksamhet för atl främja förutsättningarna för goda levnadsförhållanden. Regeringen föreslår att totall 29 milj.kr. beräknas för ulvecklings- och försöksverksamhet inom missbrukarvården , socialt arbete bland barn och ungdom och kring krisproblematik i familjerna samt beträffande socialbyråernas arbete.

Regeringen har tidigare beslutat all under en treårsperiod satsa 90 milj.kr. ur allmänna arvsfonden på atl förbättra barns och ungdomars fritidsverk samhet. Dessa medel har fördelals lill områdena utvecklingsarbete vid fritidsgårdar, insatser med anledning av FN:s världsungdomsår samt 13

idrottsrörelsens barn- och ungdomsverksamhet. Vidare har regeringen Prop. 1986/87:100 beslulat att ytterligare 12 milj. kr. av arvsfondsmedel skall användas för att Bil. 7 utveckla tidiga insalser mot drogmissbruk bland ungdomar. Inom varje område har tillsatts en särskild arbetsgrupp som fortsätter sitl arbele med atl dokumentera och följa upp de olika projekien.

Inom delegationen för social forskning (DSF) har tillsalts särskilda arbelsgrupper som följer och initierar forskning inom socialtjänsten. Vidare ges anslag lill en rad olika forskningsprojeki.

Den av regeringen tillsatta arbetsgruppen med uppgift atl analysera socialbidragsutvecklingen under 1980-lalel har presenterat en delrapport (Ds S 1986:7) Socialbidrag - en faktaredovisning och probleminventering. Arbetsgruppen beräknas lämna en slutrapport i januari 1987.

Under senare år har familjevåldet kommit atl uppmärksammas alltmer. Särskilda insalser görs för att öka kunskapen om kvinnomisshandel och för atl förbättra siödet lill misshandlade kvinnor och deras barn saml de misshandlande männen.

Barns uppväxlvillkor är en fråga som behöver uppmärksammas mer. I samband med hustrumisshandel, missbruk och andra krissituationer i familjen drabbas barnen ofta myckel hårt.

Socialstyrelsen kommer inom korl all fillsammans med rikspolisslyrelsen redovisa sitt uppdrag om insalser för att förebygga sociala problem, ordningsproblem och brottslighet i samband med större helger och andra allmänna festdagar.

Alkoholkonsumtionen minskade markant under åren 1976-1984. Som en följd härav har flera alkoholrelaterade skador minskat. Efter år 1984 har försäljningen av vissa alkoholdrycker dock åter ökal. Detla är oroande.

Grunderna för alkoholpolitiken enligt 1977 års riksdagsbeslut skall ligga fast. Men restrikuonerna på alkoholområdet måste begränsas till sådana som människor uppfattar som meningsfulla. En översyn av regelsystemet har genomförts av en särskild utredning. Utredningen har presenterat förslag fill ändringar i alkoholhandelslagstifiningen m.m. En proposition i frågan planeras till våren 1987.

Sverige för en restriktiv narkolikapolilik med inrikining på att avskaffa all illegal användning av narkotika i vårt land. Sveriges narkolikapolifik bygger på atl vi inte acceplerar någon form av missbruk av narkotika och att allt sådant bruk skall mötas av entydiga reaktioner.

Regeringen fullföljer nu sitt arbete med all effeklivisera narkolikapoliti-ken. En faktor som tillkommit cch som har lett till än mer intensiva ansträngningar är den snabba spridningen av immunbristsjukdomen AIDS bland injektionsmissbrukare.

Regeringens särskilda samordningsorgan för narkotikafrågor har bl.a. fortsatt att medverka lill alt samarbetet mellan polis, socialtjänst och kriminalvård kan utvecklas. Särskilda insatser har gjorts för all hindra AIDS-epidemin bland injektionsmissbrukare.

Folkrörelserna har en lång tradition av aktiva insatser för att motverka drogmissbruk. Statens stöd till organisalionslivel för insatser på detta område beräknas för nästa budgelår Ull 47,3 milj.kr.

Genom rådet för alkohol- och narkotikapolitiska frågor finns numera en 14

kontinuerlig dialog mellan organisalionslivel och regeringen på del drogpo- Prop. 1986/87:100 liliska området. Inom rådet har tillsatts en särskild beredningsgrupp med Bil. 7 uppgift att intensifiera opinionsbildningen mot alkohol och droger.

Sammanställning

Anslagsförändringarna inom socialdepartementets verksamhetsområde för budgetårel 1987/88 i förhållande till statsbudgeien för budgetåret 1986/87 framgår av följande sammanställning (milj.kr.).

Statsbudget Förslag Förändring _________________________________ 1986/87 1987/88_______________

Femte huvudtiteln

A. Socialdepartementet m.m 161,2 166,9 -t- 5,7

B. Administration av socialförsäkring

m.m. 761,3 837,9 - 76,6

C. Ekonomiskt stöd till barnfamiljer

m.m. 12 469,9 13 761,6 -I- 1291,7

53 802,5 6 262,4 8 527,1 2 444,0

57 859,7 6 275,1 8 528,1 2 915,4

-t-■--1-

4 057,2

12,7

1,0

471,4

889,2 30,2

891,4 26,3

2,2 3,9

D. Försäkring vid sjukdom, handikapp och ålderdom

E. Hälso- och sjukvärd m.m.

F. Omsorg om barn och ungdom

G. Omsorg om äldre och handikappade H. Socialt behandlingsarbete, alkohol-

och narkofikapolitik I. Internationell samverkan

Totalt för socialdepartementet 85 347,8 91 262,4 + 5 914,6

15¶Socialdepartementet Prop. 1986/87: lOO

Bil. 7 Utdrag ur prolokoll vid regeringssammanträde den 18 december 1986

Föredragande: statsrådet Sigurdsen såvitt avser frågor under litiera Al-2, A4-5, B, C2-3, C5, D, E, H och I; statsrådet Lindqvist såviit avser frågor under lillera A3, Cl, C4, C6, F, och G.

Anmälan till budgetpropositionen 1987

FEMTE HUVUDTITELN A. Socialdepartementet m.m. A 1. Socialdepartementet

1985/86 1986/87 1987/88

Ulgift

Anslag

Förslag

22 914 670

22 801 000

23 445 000

1986/87

Beräknad ändring 1987/88

Anslag

Förvaltningskostnader (därav lönekostnader)

Summa

22 801 000 (20 350 000)

n 801 000

-1- 644 000 (-h 659 000)

-f 644 000

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget för nästa budgetår till 23 445 000 kr. Jag föreslår att för nästa budgetår medel för departementets verksamhet beräknas enligi ett ettårigt huvudförslag med en real minskning av utgifterna om 2 %.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

atl till Socialdepartementet för budgetåret 1987/88 anvisa ett förslagsanslag av 23 445 000 kr.

A 2. Utredningar m.m.

1985/86

Ulgift

22 475 616

Reservation

8 917 233

1986/87

Anslag

26 000 000

1987/88

Förslag

26 000 000

Med hänsyn till den beräknade omfattningen av utredningsverksamheten bör anslaget uppgå till 26 000 000 kr under näsla budgetår. Jag har beräknai medel för AIDS-delegafionen under detta anslag. 16

Hemställan Prop. 1986/87:100

Jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen

att till Utredningar m.m. för budgetåret 1987/88 anvisa etl reservalionsanslag av 26 000 000 kr.

A 3. Forsknings- och utvecklingsarbete samt försöksverksamhet

I regeringskansliet bereds för närvarande vissa frågor om inriktningen av den framlida forskningspolitiken. Arbelet bedrivs med sikte på alt en proposition i ämnet skall kunna föreläggas riksdagen under våren 1987.

I avvaktan på alt beredningen slutförs föreslår jag atl anslaget förs upp med oförändrat belopp.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

all, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, lill Forsknings- och utvecklingsarbete samt försöksverksamhet för budgelåret 1987/88 beräkna ett reservationsanslag av 35 661 000 kr.

A 4. Extra utgifter

1985/86 Ulgift 1782 964 Reservalion 510 492

1986/87 Anslag 1 725 000 1987/88 Förslag 1 769 000

Från anslaget utgår bl.a. bidrag till vissa pensionärsorganisationer. För nästa budgelår bör anslaget räknas upp med 44 000 kr. för della ändamål. Jag beräknar anslagsbehovel för nästa budgelår lill 1 769 000 kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

all lill Extra ulgifter för budgeiårei 1987/88 anvisa elt reservalionsanslag av 1 769 000 kr.

A 5. Särskilda medel för bekämpningen av AIDS

1986/87 Anslag 75 000 000

1987/88 Förslag 80 000 000

Från della anslag bestrids kostnader för särskilda insatser för bekämpning en av AIDS. Insatserna skall avse informalion och psykosociall slöd lill berörda riskgrupper m.fl., insalser för atl begränsa smittspridningen bland homo- och bisexuella män saml insalser för vård och behandling av narkotikamissbrukare. 17

2¶Riksdagen 1986/87. 1 saml Nr 100

1 den av riksdagen anlagna proposilionen om särskilda medel för Prop. 1986/87:100 bekämpningen av AIDS (prop. 1985/86:171, SoU 25, rskr. 324) beräknades Bil. 7 en medelsram om 75 milj. kr. för vart och etl av budgetåren 1986/87 och 1987/88 för att genomföra etl samlal åigärdsprogram.

Föredraganden

I enlighel med nämnda program förbereds inom AIDS-delegationen för närvarande en samordnad informationssatsning om AIDS. Medel har även beviljats till frivillig- och intresseorganisationer för informationsinsatser samt insalser avseende psykosociall stöd lill smittade och sjuka personer. Vissa kommuner och landsling har dessutom erhållit bidrag till aktiviteter, som bedömts vara särskilt angelägna i delta sammanhang. Del gäller inte minst satsningar inom narkomanvården som syflar till all begränsa smittspridningen inom denna utsatta riskgrupp. Betydande satsningar har även skett inom kriminalvården med sikte på de narkotikamissbrukare som avtjänar straff. Det planenliga genomförandel av ålgärdsprogrammet kommer att fortsätta. I enlighet med vad jag anförde i prop. 1985/86:171 beräknar jag 75 milj. kr. under detta anslag för kostnader för della program under budgetårel 1987/88.

Under anslaget E 16. Epidemiberedskap m.m. har 5 milj. kr. avsatts innevarande budgetår för angelägna forskningsändamål samt för särskilda insatser för information om sjukdomen AIDS.

På regeringens uppdrag har en utredningsrapport angående etl svenskl forskningsprogram mot AIDS lagls fram under hösten 1986.

Jag föreslår atl medel till forskningen m.m. i fortsättningen slälls lill förfogande under förevarande anslag och beräknar 5 milj. kr. för ändamålet.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Särskilda medel för bekämpningen av AIDS för budgetårel 1987/88 anvisa ett reservationsanslag av 80 000 000 kr.

18¶B. Administration av socialförsäkring m.m.

Riksförsäkringsverket och de allmänna försäkringskassorna svarar för administrationen av huvuddelen av samhällels ekonomiska trygghetssystem. Försäkringsrätterna och försäkringsöverdomstolen utgör besvärsorgan i socialförsäkringsärenden m.m.

Den ekonomiska omfattningen av det socialförsäkrings- och bidragssyslem som handhas av denna administration framgår av följande sammanställning.

Beräknade utbetalningar budgetåret 1986/87 (milj. kr.

Allmiinna barnbidrag

Föräldraförsäkring

Vårdbidrag för handikappade barn

Bidragsförskott (brutto)

Barnpensioner, inkl. ATP

Sjukförsäkring

Folkpension och pensionstillskott

Allman tilläggspension (ATP)

Kommunalt bostadstillägg

Delpension

Arbetsskade- och yrkesskadeersättning

Kontant arbetsmarknadsstöd, utbildningsbidrag

Dagpenning till värnpliktiga mm.

9 200

7 180

2 500

36 320

47 970

50 270

4 360

2 860

3 125 440

166 050

De olika stödformerna redovisas under C- och D-avsnitten. De ersättningsformer som ingår i de två sista punkterna redovisas under arbelsmarknads- och försvarsdepartementens resp. huvudtitel.

De här nämnda ekonomiska trygghetssystemens kostnadsutveckling och relaliva andel av samhällsekonomin framgår av följande sammanställning. Miljarder kr.

1985 De sociala stödformernas ekonomiska omfattning

BNP till marknadspris

Stödformernas andel av BNP i %

Transfereringar frän socialförsäkring m.m. till hushållen

(efter skatteavdrag)'

Total privat konsumtion

Transfereringar i % av privat konsumtion'

19,5

172,2

11,3

14,0 92.0 15,0

97,9

525,1

18,6

68,0

270,0

25,0

860,3

19,3

110,0

437,8

25,0

År 1970 uppskattade värden.

De ersättningar som efter skatteavdrag ulgår från socialförsäkringen m.m. motsvarar omkring 25 % av den toiala privala konsumtionen i landet och har således stor belydelse ur fördelningspolitisk synvinkel. De innebär en belydande omfördelning av ulrymmel för prival konsumlion lill förmån för de ekonomiskt sämre ställda grupperna i samhällel. Del ekonomiska trygghetssystemet omfattar hela befolkningen och är lill slörre delen samordnai i lagen (1962:381) om allmän försäkring, som omfattar sjukförsäkring (inkl. tandvårdsförsäkring och föräldraförsäkring), folkpensionering och ATP.

19¶Handläggningen av ersällningsärenden m.m. på lokal nivå sköts av de Prop. 1986/87:100 allmänna försäkringskassorna. Det finns en försäkringskassa i varje lands- Bil. 7 tingskommun och kommun som inte ingår i landstingskommun. Lokalkontor finns i varje kommun. Riksförsäkringsverket är central förvaltningsmyndighet för verksamhetsområdet och utövar den centrala ledningen och lillsynen över försäkringskassornas verksamhet. Socialförsäkringsförmånerna belalas i huvudsak ul genom verkets försorg.

Riksförsäkringsverkel har också hand om debitering och uppbörd av socialavgifter från arbelsgivare t.o.m. utgiflsåret 1984. Fr.o.m. utgiflsåret 1985 samordnades uppbörden av arbetsgivaravgifterna med skatteuppbörden och administrauonen ankommer på skattemyndigheterna. Omläggningen innebär alt riksförsäkringsverkets medverkan vid uppbörden av arbetsgivaravgifterna under de närmaste åren successivt upphör. Avgifter som belalas av staten skall dock även framdeles hanteras av riksförsäkringsverket.

För budgetåren 1984/85 och 1986/87 har riksförsäkringsverket anvisats medel för utsändande av särskilda pensionsförsäkringsbesked till alla försäkrade i åldern 55-64 år resp. 50-55 år. Beskeden avser informalion om intjänade pensionspoäng och hur stor varje försäkrads pension kan beräknas bli. Med hänsyn till det positiva moltagande informalionen fått har jag beräknat medel för fortsatta informationsinsatser om den allmänna pensionen.

En förutsättning för att det omfattande ekonomiska ersättningssystemet skall kunna administreras säkert och med rimliga resursinsatser är att modern ADB-teknik används. FLiksförsäkringsverket förfogar över en stor datoranläggning som är placerad i Sundsvall. Försäkringskassorna är genom ett omfallande terminalnäl anslutna till denna ADB-anläggning.

För atl få underlag för ett ställningstagande i fråga om den långsikliga inriktningen av ADB-verksamheten på socialförsäkringsområdet har riksförsäkringsverket i uppdrag att i samråd med statskontoret och i nära samarbete med försäkringskassorna genomföra ett utrednings- och utvecklingsarbete samt praktisk försöksverksamhet avseende ADB-verksamheten. Utrednings- och utvecklingsarbetet skall bl.a. belysa olika alternativ med spridning av register och datorresurser på regional och lokal nivå. Härvid skall redovisas för- och nackdelar mellan de olika alternativen och ett bibehållande av nuvarande ADB-struktur. Ulredningen beräknas bli klar under budgetåret 1987/88.

I den tidigare denna dag beslutade prop. 1986/87:69 om förbättrad kompensafion vid korttidssjukdom och vid tillfällig vård av barn föreslås ålgärder som bl.a. medför ökade arbetsuppgifter för riksförsäkringsverket och försäkringskassorna. Med hänsyn till denna reform föreslås i årets budgetförslag vissa resursförstärkningar för såväl verket som kassorna.

Socialförsäkringen har under de senaste årtiondena genomgått stora förändringar. Innehållsmässigt har försäkringen byggts ul avsevärt, både vad gäller förmånernas storlek och genom att nya förmåner har kommii till. Samfidigl har stora administrativa förändringar skett genom införande av ADB, slopande av kontantutbetalningar etc. Försäkringskassornas grund läggande organisatoriska struktur har dock behållits i storl selt oförändrad 20 under denna tid.

Förändringar i arbetsuppgifier, liksom förändringar i ärendeutveckhng Prop. 1986/87:100 har hittills till stora delar klarals genom utveckling av arbetsmetoder och Bil. 7 omfördelning av de administrativa resurserna. I dag finns emellertid viss obalans, som bl.a. tar sig utiryck i en pressad arbetssituation vid försäkringskassorna. Della är l.ex. fallet inom arbetsskadeförsäkringen. Situationen framgår också av riksförsäkringsverkets anslagsframslällning för år 1987/88, där belydande resurspåslag begärs för försäkringsadministrationen. Verket har också begäri att ställning tas fill elt treårigt budgetförslag för att skapa erforderlig stabilitet i planeringen.

Jag instämmer i riksförsäkringsverkets uppfattning atl arbetssituationen i dagslägel är ansträngd vid försäkringskassorna. Jag anser emellertid all en djupare analys erfordras innan etl långsiktigt slällningstagande angående resurstilldelningen lill försäkringskassorna kan ske.

Mitt ställningslagande i denna del skall ses mol bakgrund av att det finns elt fortsatt behov av hög effektivitet och god hushållning med resurserna. Detta gäller både för administrationen och för transfereringarna, hksom för del sambänd som finns mellan dessa vad gäller möjligheterna Ull hushållning med resurserna. Det är av stor betydelse att dessa samband kan analyseras närmare.

Vid en sådan översyn får vidare klaras ut förutsättningarna för att ge de försäkrade en fortsatt god service. Därvid måste hänsyn tas till förutsättningarna för alt upprätthålla en god kvalitet i ärendehandläggningen. Härvidlag är frågor om decentralisering av ärendehandläggningen, liksom de kunskaper om del framtida datorstödet som FAS 90 kommer att ge av betydelse. En betydelsefull fråga i sammanhanget är också att beskriva kompetens- och utbildningsbehoven hos försäkringskassornas personal på längre sikl. Vidare bör försäkringskassornas roll som statligt finansierad men inte i alla delar statligt inordnad organisalion ses över. De ålgärder som föreslås måste i sin helhet finansieras.

Översynsarbetel bör bedrivas i nära samarbete med berörda parter. Riksförsäkringsverkel arbetar redan nu med frågor av näraliggande slag. Inte minst har kunskaper här kommit frarn genom den försöksverksamhel som finansieras genom särskilda projektmedel. Erfarenheterna av detta arbete bör givetvis utnyttjas i översynsarbetel. Jag vill samtidigt också framhålla vikten av atl del arbete med förenklingar och effektiviseringar av arbetsruiiner och organisalion som pågår inom riksförsäkringsverket och försäkringskassorna fortsätter som hitlills.

Som ell led i denna mera omfattande förbättring av försäkringskassornas möjligheter alt förbättra sin arbetssituation och fillhandahålla god service till medborgarna har beräkningen av de allmänna försäkringskassornas förvalt ningskostnader redan för nästa budgetår gjorts utifrån riksförsäkringsverkels s.k. lillläggsförslag. Del innebär bl.a. att 30 milj. kr. kommer alt engångs- anvisas för alt möta den kraftiga ärendetillströmningen inom arbetsskade försäkringen. För att förstärka handläggningsresurserna för arbetsskadeför säkringen kommer också 15 milj. kr. att tillföras under innevarande budget år. Vidare har drygt 7 milj. kr. beräknats för att klara den förväntade volymökningen inom olika delar av socialförsäkringen. De genom besparing och rafionalisering frigjorda resurserna som för nästa budgetår uppskattas till 21

ca 24 milj. kr. föreslås de allmänna försäkringskassorna få tillgodogöra Prop. 1986/87:100 sig. Bil. 7

Härutöver lillförs kassorna drygt 117 milj. kr. för att täcka de ökade administrationskostnaderna som följer av förslaget om förbättrad kompensalion vid bl.a. korltidssjukdom.

En väl fungerande förtroendemannamedverkan är viklig i försäkringskassorna. Fr.o.m. den 1 januari 1987 ersätls de nuvarande pensionsdelegationerna och försäkringsnämnderna med enhetliga förlroendemannaorgan kallade socialförsäkringsnämnder (prop. 1985/86:73, SfU 12, rskr. 142, SFS 1986:140). I enlighet med regeringens beslut den 11 juni 1986 har totall 164 socialförsäkringsnämnder inrältals.

Besvärsorganisalionen för överprövning av försäkringskassornas beslul i socialförsäkringsärenden m.m. beslår av tre regionala försäkringsrätter och - som högsta insians — försäkringsöverdomstolen. För bevakning av rällspraxis inom ifrågavarande område finns en särskild ombudsenhel vid riksförsäkringsverkel som kan gå in som part hos försäkringsdomstolarna.

Försäkringsöverdomstolen och försäkringsrätterna har under flera år hafl slora ärendebalanser. Balanssituationen har dock numera förbättrats i försäkringsrätterna och jag räknar med alt denna utveckling skall fortsätta. I försäkringsöverdomstolen är däremoi arbetsläget alltjämt bekymmersamt. Det är väsentligl att nuvarande målbalanser nedbringas till en godtagbar nivå. Jag har därför vid medelsberäkningen tagil hänsyn lill balanssiluationen hos överdomslolen.

För alt få prakliska erfarenheter av etl system med treåriga budgetramar, grundade på fördjupade anslagsframställningar, har en försöksverksamhet inletts vid etl anlal myndigheler, bl.a. försäkringsdomstolarna. Enligt regeringens särskilda myndighelsanpassade budgetdirektiv skall försäkringsdomstolarna ta fram ell fördjupat underlag inför arbetet med 1988 års budgelproposition.

B 1. Försäkringsöverdomstolen

1985/86 Utgift 11115 043

1986/87 Anslag 10 981000

1987/88 Förslag 11490 000

Försäkringsöverdomstolen är högsia prövningsinstans för socialförsäkringen. Domstolen har att pröva sådana mål som fullföljs från försäkringsrätt och från arbelsmarknadsstyrelsen eller som slyrelsen underställer domslolens prövning. Domstolen har tio lagfarna och nio andra ledamöier.

Försäkringsöverdomstolen

Domstolen har redovisal en resultatanalys för budgeiårei 1985/86. Av denna framgår all domslolens måltillslrömning, som ökade kraftigt under början av 1980-lalel, minskal under de senasle åren. Under år 1985 inkom 2 202 mål och för år 1986 räknar försäkringsöverdomstolen med att ca 2 100 nya mål skall komma in. Antalet avgjorda mål uppgick år 1985 Ull 1 950 och 22

beräknas lill 2 200 år 1986. Avverkningen år 1986 överstiger således Prop. 1986/87:100 tillströmningen varför balanssituationen förbättrats någol. Den 31 december Bil. 7 1985 fanns 3 606 ej avgjorda mål hos försäkringsöverdomstolen och i december 1986 ca 3 500 mål.

Domstolen föreslår i sin anslagsframställning bl.a. följande.

1. Försäkringsöverdomstolen begär all domstolen skall undantas från lillämpning av huvudförslaget. En tillämpning av huvudförslagel med 5 % under tre år skulle enligt domstolen innebära en minskning med 547 000 kr. och medföra minskad målavverkning och därmed allvarliga konsekvenser beträffande balansutvecklingen.

2. För alt målbalansen skall kunna avarbelas snabbare behövs lillfällig förstärkning med en försäkringsdomare, en föredragande och en halv biträdestjänst (-1- 585 000 kr.).

3. Domslolens kosinader för arvoden till medicinskl sakkunniga har ökal kraftigt. Försiärkning behövs med 400 000 kr.

4. För utredningskoslnader för målregistrering med datorstöd och för viss ADB-drift begär domstolen 160 000 kr.

1986/87

Beräknad ändring 1987/88

Föredraganden

Personal

-

Anslag

Förvaltningskostnader (därav lönekostnader) Lokalkostnader

9 909 000

(8 251 000)

1 035 000

-t- 503 000

(-H 274 000)

-1- 43 000

Engångsanvisning

37 000

- 37 000

Summa

10 981 000

+ 509 000

Föredragandens överväganden

Måltillströmningen i försäkringsöverdomstolen har minskat under budgetåret 1985/86 och kan beräknas avta ytterligare under innevarande budgetår. Balanssiluationen är dock allljäml bekymmersam.

Försäkringsöverdomstolen medverkar, som jag fidigare har anfört, i de pågående försöken med ireåriga planeringsramar. Domstolen har således fått särskilda direkliv av regeringen för sin anslagsframställning för budgetårel 1988/89. Jag föreslår med hänsyn till balanssituationen hos försäkringsöverdomstolen vidare atl domstolen undanlas för budgeiårei 1987/88 från fillämpningen av huvudförslaget. Detla finansieras genom en omprioritering av anslagsmedel inom huvudtiteln. Jag har vidare beräknat 126 OOOkr. för ytterligare ökade kostnader för sakkunniga.

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget lill 11490 000 kr.

Hemställan

Jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen

alt lill Försäkringsöverdomstolen för budgetåret 1987/88 anvisa etl 23

förslagsanslag av 11 490 000 kr.

B 2. Försäkringsrätter Prop. 1986/87:100

Ril 7 1985/86 Utgift 40 527 348

1986/87 Anslag 40 712 000

1987/88 Förslag 41 505 000

Försäkringsrätterna är första besvärsinstans för främsl socialförsäkringsärenden m.m. som handläggs av de allmänna försäkringskassorna.

Det finns tre försäkringsrätter, nämligen en för Mellansverige (fem avdelningar), en för Södra Sverige (fem avdelningar) och en för Norra Sverige (två avdelningar).

Försäkringsrätterna

Försäkringsrätterna har redovisat en resultatanalys för budgetårel 1985/86. Av denna framgår alt målbalanserna minskat till följd av minskad tillströmning av besvärsärenden. Den 1 juli 1986 fanns ca 12 250 ej avgjorda mål hos försäkringsrätterna. Under innevarande budgetår räknar domstolarna med atl 7 200 nya mål skall komma in och alt man skall kunna avgöra 9 200 mål. Försäkringsrätterna föreslår i sina anslagsframslällningar bl.a. följande.

1. Huvudförslag budgeiårei 1987/88 såvitt avser försäkringsrätterna för Södra Sverige och Mellansverige -292 000 kr. Utgiftsminskningen följer del Ireåriga huvudförslag som fastlades inför budgeiårei 1986/87 och uppgår för budgetåret 1987/88 lill 1 %. Försäkringsrätten för Norra Sverige begär atl domstolen skall undanlas från tillämpning av huvudförslagel. En utgiftsminskning med 1% för budgetåret 1987/88, 62 500 kr., skulle minska domstolens redan f.n. ansträngda personalresurser och försämra balansavar-betningen.

2. Den 1 juli 1985 utbyttes vid försäkringsrätterna etl anlal assessorstjänster mot Ijänsler som försäkringsrättsråd. Detla har medfört atl rätterna numera har tre ordinarie domare på varje avdelning. Enligt försäkringsrätterna bör ulvecklingen mol elt större antal ordinarie domare fortsätta. Yllerligare en assessorsljänst på varje avdelning bör bytas mot tjänst som försäkringsrättsråd. Organisationsförändringen bör kunna rymmas inom huvudförslagel.

3. Försäkringsrätten för Mellansverige anser atl den avdelning där rättens chef är ordförande bör förstärkas med ytterligare ett försäkringsrättsråd och vice ordförande på avdelning. Medel bör därför beräknas för en f.n. vakantsatt tjänst {+ 242 000 kr.).

4. Försäkringsrätternas kostnader för arvoden till medicinskl sakkunniga har ökat kraftigl bl.a. till följd av ökat antal arbetsskademål. Försiärkning behövs med 680 000 kr.

5. För bl.a. ulredningskoslnader för målregislrering med datorstöd och viss ADB-drift begär domstolarna 615 000 kr.

24

1986/87

Beräknad ändring 1987/88

Föredraganden

Personal

Anslag

Förvaltningskostnader (därav lönekostnader) Lokalkostnader

Summa

35 511 000

(31 335 500)

5 201 000

40 712 000

-2

-r 1 320 000

(-1- 962 000)

- 527 000

- 793 000

Föredragandens överväganden

Del är lillfredsställande att arbetsbalanserna minskar hos försäkringsrätterna. Detla beror bl.a. på atl antalet inkomna mål under de senasle budgetåren varit lägre än målavverkningen. Del är angelägel all minskningen av väntetiderna hos försäkringsrätterna kan fortsätta.

Försäkringsrätterna medverkar, som jag tidigare har anförl, lillsammans med försäkringsöverdomstolen i den särskilda försöksverksamheten med treåriga budgetramar. Jag anser alt den planenliga reala minskningen av utgifterna bör genomföras för budgetåret 1987/88 enligt det treåriga huvudförslag som fastlades inför innevarande budgetår. Vidare har jag beräknat 240 000 kr. för ytterligare ökade kostnader för sakkunniga.

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 41 505 000 kr.

Hemställan

Jag hemsläller atl regeringen föreslår riksdagen

att till Försäkringsrätter för budgetåret 1987/88 anvisa ett förslagsanslag av 41 505 000 kr.

B 3. Riksförsäkringsverket

1985/86 Utgift 342 246 670

1986/87 Anslag 303 851 000

1987/88 Förslag 344 661000

Riksförsäkringsverket är central förvaltningsmyndighet främsl för ärenden som rör den allmänna försäkringen — dvs. sjukförsäkring inkl. föräldraförsäkring och tandvårdsförsäkring, folkpensionering, tilläggspensionering - samt delpensionsförsäkring och arbetsskadeförsäkring, allmänna barnbidrag och bidragsförskott saml för ärenden som rör utbetalning av utbildningsbidrag vid arbetsmarknadsutbildning och dagpenning Ull vissa värnpliktiga.

I verkels uppgifter ingår bl.a. att utöva ledning och tillsyn över de allmänna försäkringskassorna, som är lokala organ för den allmänna försäkringen m.m. Riksförsäkringsverket svarar för utbetalningen av huvuddelen av

25

förmånerna genom sin ADB-central i Sundsvall. Verkel handlägger också Prop. 1986/87:100 ärenden enligt lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring m.fl. äldre förfall- Bil. 7 ningar inom motsvarande område. I verkel handläggs även ärenden angående debitering och uppbörd av arbelsgivaravgifter som avser tid före år 1985. För bevakning av rättspraxis inom socialförsäkringsområdet finns en ombudsenhet som fullgör verkets uppgift all inträda som part i försäkringsdomstolarna. Verket är vidare redovisningscentral för ett antal myndigheter och de allmänna försäkringskassorna.

Riksförsäkringsverkets styrelse utgörs av en generaldirektör och en överdirekiör saml fem särskilt förordnade ledamöter jämte två personalförelrädare. Verket är organiserat på en administrativ avdelning, en fillsynsav-delning, en utvärderingsavdelning och en ombudsenhet. Därjämte finns tre enheter; ADB-centralen, avgiftsbyrån och yrkesskadebyrån. Inom avdelningarna finns byråer och frislående sektioner. ADB-centralen är placerad i Sundsvall.

Riksförsäkringsverket

Riksförsäkringsverket föreslår i sin anslagsframställning bl.a. följande.

1. Huvudförslag budgetåret 1987/88 - 4189 000 kr. Utgiftsminskningen följer det treåriga huvudförslag som fastlades inför budgelåret 1986/87 och uppgår för budgetåret 1987/88 till 2 %. Minskningen beräknas genomföras bl.a. genom en successiv avveckling av avgiftsbyrån. Avvecklingen medför också en ytterligare minskning av kostnaderna för ADB-driften med ca 470 000 kr. och portokostnaderna med ca 150 000 kr.

2. Till följd bl.a. av utbyle av terminaler och datorutrustning behövs för ADB-driflen yllerligare 20,4 milj. kr.

3. För fortsatt upprustning av larmanläggningen vid ADB-centralen behövs 500 000 kr.

4. Regeringen har uppdragit åt riksförsäkringsverkel atl genomföra ett utrednings- och ulvecklingsarbeie avseende den långsiktiga inriktningen av ADB-verksamheten på socialfcrsäkringsområdet. Utredningen beräknas avslulas under budgetåret 1987/88. Medelsbehovet minskas därför med 1 360 000 kr.

5. Individuell information orn den framtida pensionens storlek m.m. utsändes under våren 1985 till försäkrade i åldern 55-64 år. För innevarande budgetår har medel beräknats för informafion lill personer i åldersgruppen 50-55 år. Riksförsäkringsverket anser att fortsatta informafionsinsatser bör göras. 1987/88 bör informationen avse åldersgruppen 45-50 år. Detta innebär en kostnadsökning med 379 000 kr, i huvudsak portokostnader.

1986/87

Beräknad ändring 1987/88

Föredraganden

Personul 966 -21

Anslag

Ulgifter

Förvaltningskostnader 171096 000 + 2 746 000

(därav lönekostnader) (151579 000) (+ 2 369 000)

Lokalkostnader 28 740 000 + 1 762 000

Kostnader för drift av data maskinanläggning m.m. 77 376 000 -1-17 655 000

Ersättning till postverket m.m. 163 796 000 +23 524 000

Engångsanvisning -¥ 11 235 000

Summa utgifter 441 008 000 -H 56 922 000

Inkomsler

Försäljning av publikatio ner m.m. 34 000 + 1 000

Ersättning från allmänna pen sionsfonden 57 923 000 - 1 2.S0 000

Ersättning frän de allmänna för säkringskassorna 71 695 000 4-16 500 000

Ersättning från statens löne- och pensionsverk för datadrift m.m. 5 905 000 + 611 000

Ersättning från de affärsdrivande verken 1 600 000 -l- 250 000

Nettoutgift 303 851 000 + 40 810 000

Föredragandens överväganden

Fr.o.m den 1 januari 1985 samordnades uppbörden av arbetsgivaravgifterna med skatleuppbörden och administrationen ankommer på skattemyndighelerna. Riksförsäkringsverket skall dock svara för debitering och uppbörd av avgifier som avser utgiflsår före år 1985. I samband med omläggningen kan riksförsäkringsverkets avgifisbyrå successivt avvecklas i lakl med alt arbetsuppgifterna försvinner.

Jag godtar riksförsäkringsverkets förslag om en planenlig real minskning av utgifterna för budgetårel 1987/88 enligt del treåriga huvudförslag som fastlades inför innevarande budgelår. Besparingen innebär för budgelåret 1987/88 bl.a. ell bortfall av 26 tjänsler i samband med den pågående avvecklingen av verkets avgiftsbyrå.

För ökade kosinader för ADB-driflen i samband med byle av viss utrustning, främsl förslilna lerminaler vid försäkringskassorna, tiar jag beräknat ca 16 milj. kr. Vidare har jag räknal medel för fortsatt förbättring av larmskyddet vid ADB-centralen.

Den s.k. FAS 90-ulredningen, som utreder den långsiktiga inrikiningen av socialförsäkringens ADB-verksamhet, väntas avsluta sill arbele under budgelåret 1987/88. Jag räknar härvid med alt ulredningens medelsbehov minskar med 1 360 000 kr. De resultat utredningen kommer fram fill är en väsentlig del i del samlade översynsarbele för riksförsäkringsverkel och försäkringskassorna som jag tidigare nämnt nu bör inledas.

För budgelåren 1984/85 och 1986/87 har riksförsäkringsverkel anvisals medel för utsändande av särskilda pensionsförsäkringsbesked lill alla

27

försäkrade i åldern 55-64 år resp. 50-55 år. Beskeden avser informalion om Prop. 1986/87:100

intjänade pensionspoäng och hur slor vars och ens pension kan beräknas bli. Bil. 7

Med hänsyn till det positiva mottagande informationen fått anser jag att

särskilda informationsinsatser bör göras även framdeles. Enligt min mening

bör dock f.n. 50-årsåldern gälla som nedre gräns vid utsändande av särskilda

besked. Under budgelåret 1987/88 anser jag atl pensionsförsäkringsbesked

bör sändas till försäkrade som fyller 50 eller 64 år. Jag beräknar härvid alt

kostnaderna för informationsinsatserna under budgetårel 1987/88 minskar

med 1 250 000 kr. I likhet med tidigare år har jag beaktat beloppet vid

beräkningen av ersättningen från allmänna pensionsfonden.

I den tidigare denna dag beslutade prop. 1986/87:69 om förbättrad kompensation vid korltidssjukdom och vid tillfällig vård av barn föreslås ålgärder som medför ett ökat behov av adminislraUonsresurser vid riksförsäkringsverkel. Bl.a. behöver verkets resurser för underhåll av ADB-system förstärkas. Jag beräknar medel för ytterligare fem handläggartjänsler. Vidare beräknar jag medel för ökade portokoslnader. För alt klara ikraftlrädandel av reformen behövs övergångsvis resurser för bl.a. systemkonstruktion, utbildningoch informafion. För budgetåret 1987/88 beräknar jag 11,2 milj. kr. för della.

Med hänvisning lill sammanställningen beräknar jag anslaget till 344 661 000 kr.

Hemställan

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

att till Riksförsäkringsverkel för budgetårel 1987/88 anvisa ett förslagsanslag av 344 661 000 kr.

B 4. Allmänna försäkringskassor

1985/86 Utgift 419 778 791

1986/87 Anslag 405 749 000

1987/88 Förslag 440 203 000

Försäkringskassorna handlägger enskilda ärenden inom socialförsäkrings-och bidragssystemen på regional och lokal nivå. Kassorna tar emot ansökningar och prövar rätten till ersättning samt fattar beslut i de enskilda ärendena.

Det finns 26 allmänna försäkringskassor i landet, en i varje landstingskommun och i kommun som inte tillhör landsiingskommun. Huvuddelen av den verksamhet som innebär kontakt rned de försäkrade sker vid lokalkontoren som uppgår till drygl 430.1 varje kommun finns minsl ett lokalkontor. Härtill kommer etl drygt 30-tal filialexpeditioner.

För innevarande budgetår beräknar antalet årsarbetare uppgå till ca 14 700.

Bestämmelserna om allmänna försäkringskassor finns i lagen (1962:381) om allmän försäkring.

Från anslaget finansieras 15 % av kostnaderna för försäkringskassornas 28

administration. Resterande 85% finansieras med arbetsgivaravgifter och Prop. 1986/87:100 egenavgifter från inkomsttitel på statsbudgeten. Anvisade medel fördelas av Bil. 7 riksförsäkringsverket mellan de olika försäkringskassorna.

Riksförsäkringsverket

Riksförsäkringsverkel (Rfv) redovisar dels elt huvudförslag, dels ell s.k. tilläggsförslag såvitt avser försäkringskassornas förvaltningsulgifler för den ireåriga budgetperioden 1987/88-1989/90. Verket anser det nödvändigl alt medel tilldelas i enlighet med ell treårigt tilläggsförslag. Tilläggsförslaget innebär i huvudsak oförändrade resurser. Däruiöver begärs extra medel för angelägna resursförstärkningar för arbelsskadehandläggning. Rfv framhåller att etl besked om en treåriga medelslilldelning skulle lillgodose elt allmänt behov av en mera långsiktig verksamhelsplanering. Rfv:s treåriga anslagsframslällning innebär i huvudsak följande (samtliga kostnadsökningar/besparingar avser således budgetåren 1987/88-1989/90).

1. Huvudförslagel innebär enligt Rfv en minskning av medlen med 141 700 000 kr. med utgångspunkt i en nedskärning med 5 % på anslagspos terna Förvaltningskostnader och Lokalkostnader. Minskningen har fördelals så all 1 % (28 300 000 kr.) tas ul nästa budgetår och 2 % (56 700 000 kr.) för vardera av de två följande budgetåren. Elt genomförande av huvudförslaget skulle enligt Rfv:s och försäkringskassornas bedömning framtvinga avsevär da ingrepp i försäkrings- och bidragssystemet. Oacceptabelt långa handlägg ningstider skulle uppslå inom arbelsskadeförsäkringen. Vidare skulle reha- bilileringsverksamheten få minska trots atl sjukfrånvaron ökar. Huvudför slagets besparingskrav skulle även leda till omfattande ingrepp i lokalkon torsnätet. Rfv framhåller att ett av de viktigaste uttrycken för en god och likvärdig service i försäkringskassorna är dess lillgänglighet. Ytterligare nedskärningar leder till fortsatt indragning av lokalkontoren vilket drabbar glesbygdskommunerna hårdast. Rfv hemställer därför att huvudförslaget inte skall lillämpas på någon anslagspost under anslaget under budgelåren 1987/88-1989/90.

2. Den omfattande ökningen av antalet arbetsskadeärenden som inkommer för försäkringsmässig prövning hos försäkringskassorna har - trots betydande resursomfördelningar- letl lill krafiiga ökningar av inneliggande balanser och vänletider på beslul. Rfv - som beskriver förhållandel som alarmerande - föreslår resurstillskott för lolalt ca 835 arbelsskadehandlägga-re (-1- 121 000 000 kr. varav -I- 94 200 000 kr. beräknas för 1987/88). Verket har i en särskild skrivelse lill regeringen begärt extra medelsfilldelning med 31 900 000 kr. för budgelåret 1986/87 så all 440 av de 835 arbelsskadehand-läggarna kan anslällas från årsskiftel 1986/87.

3. För att klara den ökande ärendevolymen inom socialförsäkringsområdet - utöver vad som följer av arbelsskadeförsäkringen - anser Rfv all försäkringskassorna bör få ell resurstillskott molsvarande 100 årsarbelare (H- 14 500 000 kr. varav -+- 7 300 000 kr. beräknas för 1987/88).

4. Rfv föreslår all särskilda insalser bör tillföras försäkringskassorna för personalulvecklande insatser av olika slag så att kvaliteten i handläggningen

av försäkringsärenden kan vidmakthållas och förbättras (-1- 58 000 000 kr. 29

varav -I- 29 000 000 kr. beräknas för 1987/88).

5. Rfv redogör i sin anslagsframslällning för de ralionaliseringar och förenklingar som bedöms möjliga alt genomföra under den närmaste treårsperioden. Effeklen av dessa motsvarar 550 årsarbetare. (-80 500 000 kr. varav -24 400 000 kr. beräknas för 1987/88). Verket anser alt resurserna från de redovisade rationaliseringarna bör få omdisponeras för alt möta de under p. 4 beskrivna behoven av olika utvecklingsinsatser (utveckling av regelsystemet, personalutveckling elc.) saml förvänlade volymökningar.

6. Rfv framför all kassorna för att klara av resursneddragningarna under senare år inte har kunnat avsälla medel för slörre investeringar. Rfv anser därför att behov föreligger av resurser för utbyle av telefonväxlar (+ 16 500 000 kr. varav -f 5 500 000 kr. beräknas för 1987/88).

7. Vidare anser Rfv att särskilda medel bör anvisas för företagshälsovården vid kassorna. Utöver de ca 6 milj. kr. som är de nuvarande kostnaderna begärs ytterligare -(- 4 000 000 kr. för näsla budgetår.

8. För fortsatt projekt- och försöksverksamhel beräknar Rfv 10 milj. kr. för vart och ell av budgetåren 1987/88-1989/90.

1986/87

Beräknad ändring 1987/88

Föredraganden

Anslag

Utgifler

Förvaltningskostnader (därav lönekostnader) (varav engångsanvisning)

Lokalkostnader

Pensionskostnader

Ersättning till postverket

2 430 397 000 (2 106 000 000)

413 200 000 49 600 000 70 000 000

-h 284 064 000 (-1- 249 525 000) (-H 30 000 000) -F 1 030 000 -(- 7 900 000 + 800 000

Summa utgifter

2 963 197 000

-1- 293 794 000

Inkomster

Ersättning från allmänna pensionsfonden

Ersättning för extern verksamhet

Ersättning från arbetsskadeförsäkringen

Arbetsgivaravgifter m.m.

169 500 000 1 200 000

87 500 000 2 299 248 000

+ 24 200 000 -1- 400 000

■+ 39 500 000 -1- 195 240 000

Nettoutgift

405 749 000

-f 34 454 000

Föredragandens överväganden

Jaghar i det fidigare anförl att jag anser atl en djupare analys erfordras innan ell långsikfigt ställningstagande angående resurstilldelningen till försäkringskassorna kan göras. I avvaktan på resultatet av en sådan översyn är jag således inte beredd alt beräkna medel för en treårsperiod. Vid beräkning av kassornas förvaltningskostnader för nästa budgetår har - som etl led i den mera omfallande översynen av försäkringskasseorganisationen - jag i huvudsak utgått från riksförsäkringsverkets s.k. tilläggsförslag. För budgetårel 1987/88 bör medel för försäkringskassornas förvallningskoslnader således beräknas med utgångspunki i lillläggsförslaget med vissa jusleringar. För försäkringskassornas personalkostnader beräknar jag för nästa bud-

30

getår totall ca 2 355 milj. kr. Jag har därvid beräknai ytterligare drygt Prop. 1986/87:100 7 milj. kr. för atl klara den förvänlade volymökningen inom olika delar av Bil. 7 socialförsäkringen. I denna volymökning ingår inte arbelsskadeförsäkringen.

Antalet arbetsskadeärenden fortsätter all öka. Resurserna för handläggning av dessa ärenden behöver därför förstärkas. I en särskild skrivelse lill regeringen har riksförsäkringsverket också framhållit detla.

Som en omedelbar åtgärd för alt möta den kraftiga arendetillströmningen inom arbetsskadeförsäkringen kommer 15 milj. kr. att anvisas för innevarande budgetår. Jag har också beräknat en engångsanvisning motsvarande 30 milj. kr. för delta ändamål under budgeiårei 1987/88. Parallellt med de nu föreslagna förstärkningarna vad gäller handläggningen av arbetsskador har riksförsäkringsverkel och de allmänna försäkringskassorna påbörjat genomförandet av ell flertal av de förenklingsförslag som förordas i arbetsskadeutredningens betänkande (SOU 1985:54) Översyn av arbetsskadeförsäkringen. Jag kommer också senare i mitl anförande att ta upp frågan om ulvecklingen inom arbelsskadeförsäkringens område.

Riksförsäkringsverket beräknar att genom förenkling och rationalisering kommer resurser motsvarande 500 årsarbetare under perioden 1987/88-1989/90 alt kunna frigöras. För nästa budgetår beräknar verket besparingen till ca 24 milj. kr. Jag anser atl de allmänna försäkringskassorna bör få tillgodogöra sig denna besparing. Riksförsäkringsverket har i sin anslagsframställning redovisat angelägna områden där en sådan omdisponering av frigjorda resurser kan användas.

Som en följd av det förslag (prop. 1986/87:69) om förbättrad kompensation vid korttidssjukdom och vid fillfälhg vård av barn som regeringen har lagt fram fidigare denna dag beräknar jag medel motsvarande ca 117 milj. kr. för nästa budgetår för att täcka de ökade administrationskostnaderna. I denna beräkning ingår de särskilda merulgifter för personal och utbildning som är av engångskaraktär och som hänför sig till introduktionsskedet av reformens genomförande.

Kassorna har ett behov av att investera i nya telefonväxlar. Jag har beräknat 5 milj. kr. för nästa budgetår för utbyte av telefonväxlar. Även denna anskaffning har finansierats genom omprioriteringar.

När det gäller försäkringskassornas lokalkostnader beräknar jag dem sammanlagt fill ca 414 milj. kr. för nästa budgetår.

Även fortsättningsvis bör särskilda medel avsättas så att försäkringskassorna får möjlighet att arbeta med projektverksamhet. Inom en så omfattande verksamhet som socialförsäkringen och dess administration krävs ofta atl förslag fill mera pålaghga förändringar är grundade på praklisk försöksverksamhet. Därigenom ges även berörd personal möjlighet fill akfiv medverkan och utveckling i arbetet. För att uppmuntra försöksverksamhet och fortsatt förändrings- och utvecklingsarbete föreslår jag att 10 milj. kr avsätts även för nästa budgetår för särskild projektverksamhet. Liksom tidigare ankommer det på riksförsäkringsverket att beslämma hur medlen får användas och alt se till att resultaten på lämpligt sätt tas fill vara i verksamheten.

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag del lotala medelsbe hovet för de allmänna försäkringskassornas förvaltningsutgifter under näsla 31 budgetår fill 440 203 000 kr.

HemsläHan Prop. 1986/87:100

Bil. 7 Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till AUmänna försäkringskassor för budgetåret 1987/88 anvisa ett

förslagsanslag av 440 203 000 kr.

32

c. Ekonomiskt stöd till barnfamiljer m.m. Prop. 1986/87:100

Bil 7 Samhällets direkta ekonomiska stöd lill barnfamiljerna utgörs främst av

allmänna barnbidrag inkl. flerbarnstillägg, bosladsbidrag, föräldraförsäkring, bidragsförskott, barnpensioner samt vårdbidrag för handikappade barn. Vidare finns elt särskilt stöd molsvarande bidragsförskott för ensamstående adoptivföräldrar.

Följande sammanslällning visar omfattningen och utvecklingen av samhällels direkla ekonomiska slöd lill barnfamiljerna (milj.kr).

År

Barn-

Bostads-

Föräldra-

Vård-

Bidrags-

Barn-

Summa

bidrag

försäkring'

bidrag

förskott

pension

1 387

1 973

1 600

2 810

2 828

1 740

1 352

6 674

4 995

2 210

3 539

12 284

8 289

2 865

6 144

1 518

19 817

1986'

2 835

6 940

1 680

20 842

1987-

10 110

3 105

7 465

1 725

23 520

Före år 1974 förmåner från moderskapsförsäkringen. Beräknat

Om man till dessa belopp lägger studiehjälpen och vissa skatteförmåner kan samhällets totala stöd till barnfamiljerna år 1987 beräknas lill drygt 26 miljarder kr. Till detta kommer kosinaderna för barnomsorgen.

Genom de allmänna barnbidragen och flerbarnstilläggen tillförsäkras alla familjer med barn ett grundläggande ekonomiskt stöd. Jag kommer i det följande alt föreslå vissa förändringar för flerbarnstillägget i familjer med fyra eller flera barn.

Från den 1 januari 1987 utgår barnbidrag inkl. flerbarnstillägg med följande belopp vid olika barnantal:

Anlal barn

Kr. per år

5 820

20 370

32 010

43 650

Kr. per månad

970 1698

2 668

3 638

För elever i grundskolan eller viss annan utbildning och som fyllt 16 år utgår förlängt barnbidrag. Bidraget utgår med samma belopp per månad som det allmänna barnbidraget. Bidragel betalas ut månadsvis och samordnas med barnbidraget. Fr.o.m. den 1 januari 1987 skall bidragel kunna ulgå under årets samtliga tolv månader.

Som komplement till de allmänna barnbidragen utgår inkomsiprövade bosladsbidrag lill barnfamiljer med lägre inkomsler. Bostadsbidragen beslår av en slallig del som lämnas med ett visst belopp per barn och en statskommunal del som är beroende av hur slor bostadskostnaden är. Bostadsbidrag utgår fill ca 265 000 familjer med ca 535 000 barn.

Genom föräldraförsäkringen har föräldrarna rätt till ledighet och ersätt ning för att vårda barn. Till föräldraförsäkringen räknas föräldrapenning, 33

3¶Riksdagen 1986187. I saml. Nr 100

lillfällig föräldrapenning och havandeskapspenning. Prop. 1986/87:100

Ersättning i form av föräldrapenning utbetalas i samband med barns Bil. 7 födelse eller adoptivbarns ankomsl under 360 dagar. För 270 av de 360 ersättningsdagarna betalas föräldrapenning molsvarande sjukpenningen lill den av föräldrarna som slannar hemma och vårdar barnet, dock lägst 60 kr. per dag (del s.k. garanlibeloppel är 60 kr. per dag från den 1 januari 1987). Under reslerande 90 dagar får alla garanlibeloppel, dvs. 60 kr. per dag. Det innebär alt föräldrapenningen uppgår sammanlagi till lägst 2) 600 kr. eller 1 800 kr. per månad vid ett barns födelse. Föräldrapenning får tas ut längst lill dess barnel fyller fyra år.

En förälder som behöver stanna hemma och lillfälligt vårda barn under 12 års ålder har också rält till lillfälUg föräldrapenning under högsl 60 dagar per barn och år. 1 särskilda fall kan tillfällig föräldrapenning ulges även för barn mellan 12 och 16 år. Ersättningen utges med samma belopp som sjukpenningen. Den tillfälliga föräldrapenningen kan också lämnas när barnet eller dess ordinarie vårdare är sjuk saml när förälder behöver följa med barnel till barnavårdscentral m.m. Härulöver har fadern räll till tillfällig föräldrapenning i samband med barns födelse eller adopfion. Anlalet ersällningsdagar är 10 per nyfött barn eller adopterat barn.

Inom den tillfälliga föräldrapenningen har föräldrarna uiöver de nu nämnda ersättningarna dessutom möjlighet att varje år disponera två särskilda dagar (konlaktdagar) för varje barn som har fylll 4 men inle 12 år. Dagarna är bl.a. avsedda för besök i och kontakt med barnens vardagliga miljö, l.ex. barnomsorg och skola.

Blivande mödrar, som under graviditetens senare del på grund av arbetets arl inle kan fortsätta i sitl vanliga arbele och inle kan omplaceras, har rätt lill havandeskapspenning. Denna utges tidigast från den 60:e dagen före den beräknade förlossningen och längst lill den 10:e dagen före denna lidpunkl, dvs. under högsl 50 dagar. Havandeskapspenning ulges med samma belopp som sjukpenningen. Har kvinnan blivit avslängd från sitt arbete enligt föreskrifter med slöd av 3 kap. 16 § arbelsmiljölagen (1977:1160) därför atl arbetsmiljön kan medföra risk för fosterskador utges ersättning redan fr.o.m. dagen för avstångningen.

Bestämmelserna om föräldraförsäkring finns i lagen (1962:381) om allmän försäkring (omtryckt 1982:120).

Utöver föräldrarnas räll Ull ledighel från anslällningen under tid då föräldrapenningen utges finns en fristående räll för föräldrarna alt ulan ekonomisk ersällning vara helt lediga så länge de vårdar barn som är yngre än ell och etl halvt år (lagen, 1978:410, om rätl lill ledighet för vård av barn m.m.). Föräldrarna har också möjlighet att förkorta arbetstiden till tre fjärdedelar av normal arbetsiid fram till dess barnel fyller åtta år eller till den senare lidpunkl då barnel har avslutat silt försia skolår.

Föräldrar som har handikappat barn som behöver särskild lillsyn och vård i hemmel kan få vårdbidrag med samma belopp som folkpensionen för en förtidspensionär. Vårdbidraget är graderat i helt eller halvt bidrag (192 resp. 96 % av basbeloppet). Omkring 12 300 vårdbidrag per månad beräknas ulges år 1987. Vid bedömning av rält till vårdbidrag beaktas även merkostnader på grund av barnets sjukdom eller handikapp. Bidragel beskattas som inkomsi. 34

En viss del av vårdbidraget kan dock beslämmas som skattefri ersättning för Prop. 1986/87:100 merkostnader. För barn som vårdas på institution kan s.k. ferievårdbidrag Bil. 7 lämnas när barnel vistas i föräldrahemmet.

Genom bidragsförskotten ger samhällel.elt ekonomiskt grundskydd för barn vars föräldrar lever åtskilda. Den ekonomiska tryggheten för dessa barn är därför inte hell beroende av föräldrarnas förmåga alt sörja för barnens ekonomiska behov. Bidragsförskott ulgår förtid fr.o.m. den 1 februari 1987 vanligen med 40 % av basbeloppet. Anlalel barn för vilka bidragsförskott ulgår kan beräknas lill drygl 278 000.

Riksdagen har nyligen beslutat om ändrade regler för underhållsbidrag och bidragsförskoll (prop. 1986/87:35, SoU 10, rskr. 83). De nya reglerna innebär följande.

- Indexregleringen av underhållsbidragen har ändrals så atl bidragen närmare följer basbeloppsulvecklingen. Dels har den nuvarande regeln slopats atl bidragen jusleras endast när basbeloppet har ökat eller minskat med minsl fem procenl sedan den senaste justeringen. Dels skall underhållsbidragen till barn följa basbeloppsändringarna ulan den nuvarande begränsningen lill 7/10 av basbeloppsändringen.

- Nivån för bidragsförskott har sänkts från 41 till 40 % av basbeloppet.

- Skyldighel alt beiala förfallna underhållsbidrag till försäkringskassan skall gälla även om bidragsförskollsbeslutel inte delgetts den underhållsskyldige. Belalningar som skell till barnets ställföreträdare före delgivning får dock åberopas mol kassan. Den nya regeln innebär alt införsel kan äga rum även om den underhållsskyldige inte delgetts kassans beslut alt beiala ul bidragsförskott.

- Handläggningen hos försäkringskassorna av frågor om umgängesavdrag samordnas till den underhållsskyldiges försäkringkassa.

- Del minsta bidragförskoltsbelopp som föranleder utbetalning har höjls lill 50 kr. per månad.

- Vissa övriga krav på delgivning har slopats i bidragsförskoltslagsliflning-en.

Barn vars föräldrar avlidit får etl ekonomiskt grundskydd genom barnpension från folkpensionering och ATP. Barnpensionen från folkpensioneringen utgår till drygt 31 000 barn under 18 års ålder. Pensionen utgår med lägsl 26 % av basbeloppet och högsl 41 % av basbeloppet i de fall då inle änkepension eller barnpension från ATP ulgår. Barnpensionen från ATP är knuten till den avlidne förälderns arbetsinkomst och ulgår f.n. till 35 500 barn under 19 års ålder.

C 1. Allmänna barnbidrag

1985/86

Utgift

8 276 586 985

1986/87

Anslag

9 135 000 000

1987/88

Förslag

10 100 000 000

Allmänna barnbidrag utgår fr.o.m. den 1 januari 1987 med 5 820 kr. per år och barn under 16 års älder. Däruiöver utgår ell flerbarnstillägg med ett halvt 35

barnbidrag per år till familjer rned tre barn och med etl helt barnbidrag för Prop. 1986/87:100

varje ytterligare barn. Även 16-19-åringar som studerar medräknas vid Bil. 7

bedömningen av rält till flerbarnstillägg. Fr.o.m. den 1 juli 1986 utgår

allmänt barnbidrag även för barn som vistas i specialskola eller bor utanför

det egna hemmet på bekostnad av en huvudman enligt omsorgslagstiflning-

en.

Fr.o.m. 1987 skall barnbidraget betalas ul fr.o.m. månaden efter barnets födelse. Motsvarande skall gälla när rätten till barnbidrag inlräder av annal skäl än födelse. Bidragel skall liksom hittills utges l.o.m. kvartalet då barnet fyller 16 år.

Förlängt barnbidrag utgår fr.o.m. kvartalet efter del barnet har fylll 16 år, när barnet studerar vid grundskolan eller deltar i viss annan molsvarande utbildning. Fr.o.m. den 1 juli 1986 har det förlängda barnbidraget överförts från det siudiesociala området till socialförsäkringsområdet. Administrationen av bidraget övertogs av riksförsäkringsverket och de allmänna försäkringskassorna. Bidragel utbetalas månadsvis och samordnas med utbetalning av allmänt barnbidrag och flerbarnstillägg. Fr.o.m. den 1 januari 1987 skall bidraget kunna utgå under årets samtliga lolv månader (tidigare nio månader).

Kostnaderna täcks helt av medel från statsbudgeien. Adminislralionen av barnbidragen handhas av riksförsäkringsverket och försäkringskassorna. Bidragsbestämmelserna finns i lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag (omtryckt 1973:449) och barnbidragsförordningen (1986:386) samt i lagen (1986:378) om förlängt barnbidrag.

Riksförsäkringsverket

Verket beräknar medelsbehovet för budgetåret 1987/88 lill 10 020 milj. kr. Beräkningarna grundas på statistiska centralbyråns befolkningsprognos för riket åren 1986-2025. Med ledning härav beräknas antalet bidragsberättigade barn vara ca 1 600 000 vid ulgången av år 1987. Antalet familjer med flerbarnstillägg beräknas lill 153 000. Antalet mottagare med förlängt barnbidrag beräknas till ca 35 000.

Föredraganden

Fr.o.m. den 1 januari 1987 höjs barnbidraget från 4 800 kr. fill 5 820 kr. per barn och år (prop. 1985/86:137, SoU 28, rskr. 350). Höjningen av barnbidraget innebär att även flerbarnstillägget ökas.

I detta sammanhang vill jag ta upp en särskild fråga om en förändring av flerbarnstillägget. Chefen för bostadsdepartementet har i proposition (1986/ 87:48) om bostadspolitiken föreslagit vissa ändringar i bostadsbidragssysle-met. Bl.a. föreslås atl det statliga bostadsbidraget avvecklas fr.o.m. det fjärde barnet och ersätts med ökade flerbarnstillägg. Jag lämnar här det förslag fill förändring av flerbarnstillägget som förutsatts i den nyss nämnda proposifionen. Motivet för förändringarna är i första hand att minska de kraftiga samlade marginaleffekter av skatt och bostadsbidrag som kan uppslå för de här berörda familjerna.

Det statliga bostadsbidraget uppgår till 3 180 kr. per barn och år. Det är 36

inte rimligl att familjerna förlorar på en regeländring som innebär bortfall av

della bidrag. Jag finner del därför lämpligl atl del bortfallande bosladsbidra- Prop. 1986/87:100 get ersälts med en ökning av nerbarnslillägget så alt för det fjärde och de Bil. 7 därefler kommande barnen i varje familj lämnas ell flerbarnstillägg motsvarande 160 % av ell hell barnbidrag. Del innebär en ökning i förhållande lill nuvarande regler med 3 492 kr. per barn och år vilket är etl något förhöjt belopp jämfört med bostadsbidraget. För den begränsade grupp familjer med fyra eller flera barn som i dag inle har någol statligt bosladsbidrag och för dem som bara har ett reducerat bostadsbidrag innebär förändringen en rejäl förbättring.

Höjningen av flerbarnstillägget förutsätter ändring i 2 a § lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag. Ett inom socialdepartementet upprättat förslag lill lag om ändring i lagen om allmänna barnbidrag bör fogas till protokollet i della ärenden som bilaga 5.1.

Vid del föreslagna ikraftträdandet den 1 januari 1988 innebär förslaget ökade kosinader med ca 110 milj. kr. för hell år. De ändrade bostadsbidrags-reglerna innebär en motsvarande kostnadssänkning under bostadsdepartementets huvudlilel. Eflersom staten ersätter kommunerna i efterskott inträffar emellertid denna kostnadssänkning först under budgetåret 1988/ 89.

Jag har i denna fråga samrått med chefen för bostadsdepartementet.

Chefen för jordbruksdepartementet kommer senare att föreslå en viss reduktion av subventionen av mjölkpriset fr.o.m. den 1 januari 1988. Jag avser att senare återkomma lill regeringen med förslag för att kompensera barnfamiljerna för de ökade kosinaderna för barnens mjölkkonsumfion som följer av detta.

Med ulgångspunkl i de nya bidragsbeloppen och med beaktande av de ändrade reglerna för flerbarnstillägg och antalet barn i bidragsberälligad ålder beräknar jag anslaget lill 10 100 milj. kr.

Hemställan

Jag hemsläller att regeringen föreslår riksdagen

1. att anta förslaget till lag om ändring i lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag,

2. att till AUmänna barnbidrag för budgetåret 1987/88 anvisa ett förslagsanslag av 10 100 000 000 kr.

C 2. Bidrag till föräldraförsäkringen

1985/86

Utgift

1 069 366 826

1986/87

Anslag

964 000 000

1987/88

Förslag

1 165 000 000

Inom föräldraförsäkringen ryms ersättningsförmånerna föräldrapenning och lillfälUg föräldrapenning samt havandeskapspenning.

Föräldraförsäkringen är en integrerad de) av sjukförsäkringssystemet vad gäller såväl finansieringen som administrafionen av försäkringen. Kostna derna förföräldrapenningen och havandeskapspenningen finansieras således till 15 % genom statsbidrag på utgiftsanslag och fill 85 % genom socialav- 37

gifter från arbetsgivare och egenföretagare på inkomsttitel.

Riksförsäkringsverket Prop. 1986/87:100

Bil 7 Beräkningarna för antalet ersatta dagar grundas på statistiska centralbyråns

befolkningsprognos över antalet levande födda barn. Dessutom har hänsyn

lagils till de övergångsregler som gör del möjligt all t.o.m. år 1987 ta ut

reslerande dagar med s.k. särskild föräldrapenning för barn som har fylll fyra

år. Delta förklarar den beräknade minskade koslnaden år 1988.

Mol bakgrund av della och med beaktande av kända löneökningar beräknar riksförsäkringsverket de toiala kosinaderna för föräldraförsäkringen till 7 500 milj. kr. respektive 7 435 milj. kr. för åren 1987 och 1988. Anslagsbehovet för budgeiårei 1987/88 beräknas därmed lill ca 1 120 milj. kr.

Verkets beräkningar av kostnadsutvecklingen för de olika förmånsslagen framgår av följande labell, milj. kr. (avrundat).

Föräldraförsäkring

1988 Föräldrapenning'

4 975

5 545

5 985

5 910

Tillfällig föräldrapenning

1 050

1 220

1 310

1 315

Havandeskapspenning

210 Summa

6 145

6 940

7 500

7 435

Statsbidrag 15 %

1 040

1 125

1 115

' Föräldrapenning i samband med barns födelse och särskild föräldrapenning sammanfördes till en förmån kallad föräldrapenning den 1 januari 1986.

Föredragandens överväganden

På grundval av riksförsäkringsverkels beräkningar och med beaktande av löneutvecklingens inverkan på föräldrapenningen och havandeskapspenningen saml en viss volymökning beräknar jag kostnaderna under näsla budgetår för föräldrapenning till ca 5 985 milj. kr. och för havandeskapspenning till ca 200 milj. kr. När del gäller tillfällig föräldrapenning beräknar jag kosinaderna lill ca 1 595 milj. kr. I denna beräkning ingår kostnadsökningen, ca 250 milj. kr., för förbättrad kompensalion vid lillfällig vård av barn enligt det förslag som regeringen tidigare denna dag har fattat beslut om atl förelägga riksdagen (prop. 1986/87:69).

För varje dag som en försäkrad vårdas på sjukhus görs etl avdrag från sjukpenningen med 55 kr. Enligt gällande beslämmelser görs inte någol molsvarande avdrag på föräldrapenning vid förlossningsvård. Eflersom det inte kan vara motiverat alt skilda regler skall gälla beroende på om sjukpenning eller föräldrapenning utges vid sjukhusvården anser jag alt sjukhusvårdsavdrag skall göras även vid förlossningsvård. Avdrag bör därför göras på föräldrapenning enligt molsvarande regler som gäller för sjukpenning vid sjukhusvård. Den skillnaden anser jag dock bör gälla alt föräldrapenning alllid skall utges med lägst garantinivån, vilken fr.o.m. den 1 januari 1987 är 60 kr. om dagen. Förslagel, som föreslås träda i krafl den 1 juli 1987, innebär alt utgifterna för föräldraförsäkringen beräknas minska med drygl 20 milj. kr. per år.

Förslaget föranleder ändring i 4 kap. 8 § lagen (1962:381) om allmän 38

försäkring. Lagtekniskl bör den ändringen samordnas med vissa andra Prop. 1986/87:100 ändringar i samma lag som föreslås under D 1. Bidrag till sjukförsäkringen. Bil. 7 Elt för samtliga dessa ändringar gemensamt förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring bör fogas till prolokollet i delta ärende som bilaga 5.4.

Mot bakgrund av del redovisade beräknar jag de totala kosinaderna för föräldraförsäkringen under nästa budgetår till ca 7 760 milj. kr. Statsbidrags-kostnaderna uppgår därmed lill ca 1 165 milj. kr.

Hemställan

Jag hemsläller att regeringen föreslår riksdagen

atl lill Bidrag till föräldraförsäkringen för budgetåret 1987/88 anvisa elt förslagsanslag av 1 165 000 000 kr.

C 3. Vårdbidrag för handikappade barn

1985/86 Ulgift 457 979 655

1986/87 Anslag 470 000 000

1987/88 Förslag 535 000 000

Från anslaget bekostas vårdbidrag till förälder som i hemmet vårdar barn under 16 års ålder som behöver särskild lillsyn eller vård på grund av sjukdom eller handikapp.

Riksförsäkringsverket

Riksförsäkringsverket beräknar anslagsbehovet för vårdbidrag under budgetåret 1987/88 lill 504 milj. kr. ulgående från basbeloppet 23 750 kr. Anlalet vårdbidrag beräknas uppgå till 12 300 varav 6 500 hela och 5 800 halva i genomsnitt under budgetåret. Vidare har en uppräkning gjorls till följd av retroaktiva ulbelalningar.

Föredragandens överväganden

På grundval av riksförsäkringsverkels beräkningar och med hänsyn till utvecklingen av basbeloppet beräknarjag anslagsbehovet för nästa budgelår lill 535 milj. kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Vårdbidrag för handikappade barn för budgetårel 1987/88 anvisa elf förslagsanslag av 535 000 000 kr. 39

c 4. Bidragsförskott Prop. 1986/87:100

Bil. 7

1985/86

Utgift

1 641 566 622

1986/87

Anslag

1 685 000 000

1987/88

Förslag

1 745 000 000

Bidragsförskott utgår för barn som endasl en av föräldrarna har vårdnaden om eller som står under vårdnad av annan än föräldrarna. Bidragsförskott kan också utgå när föräldrarna har gemensam vårdnad. Fram till den 1 januari 1985 gällde 18 år som en allmän åldersgräns för bidragsförskott. Från den lidpunklen kan bidragsförskott ulgå också för sluderande barn i åldern 18-20 år. De bidragsberättigade barnen garanteras ell generelll ekonomiskt bidrag, som för tid från och med den 1 februari 1987 i regel moisvarar 40 % av basbeloppet.

Bestämmelserna om bidragsförskott finns i lagen (1964:143) om bidragsförskott (omlryckl 1976:277) och lagen (1984:1095) om förlängt bidragsförskott för sluderande.

Riksförsäkringsverket

Riksförsäkringsverkel beräknar vid nuvarande regler och basbeloppet 23 750 kr. kosinaderna för bidragsförskott under budgelåret 1987/88 fill 1 765 milj. kr.

Föredraganden

Anlalel barn för vilka bidragsförskott utgår kan för budgeiårei 1987/88 beräknas lill ca 278 000.

Riksdagen har, som jag tidigare beskrivit i inledningen till avsnittet, nyligen fallal beslul om vissa förändringar av reglerna för underhållsbidrag och bidragförskoti.

Beslutet innebär bl.a. alt nivån för bidragsförskottet sänks till 40% av basbeloppet.

Regelförändringarna innebär alt anslagsbehovet minskar med 110 milj. kr. i jämförelse med det anslag som gäller för innevarande budgelår.

De regler om ett tilläggsbelopp till basbeloppet som föreslås under avsnill D i syfte att kompensera pensionärerna för effekterna av den devalvering som genomfördes år 1982, får också effekter för bidragsförskottet. Ändringen innebär att bidragsförskott som lämnas efter den 1 juli 1987 stiger lill 9 792 kr. per år och barn vid basbeloppet 24 100 kr jämte etl tilläggsbelopp om 400 kr.

På grundval av riksförsäkringsverkets beräkningar och med hänsyn till beslutade och föreslagna regeländringar och prisutvecklingen beräknar jag anslagsbehovel för näsla budgetår lill 1 745 milj. kr.

Hemställan

Jag hemsläller att regeringen föreslår riksdagen

atl lill Bidragsförskoll för budgetåret 1987/88 anvisa etl förslagsan slag av 1 745 000000 kr. 40

c 5. Barnpensioner Prop. 1986/87:100

Bil. 7

1985/86

Utgift

205 071 727

1986/87

Anslag

211000 000

1987/88

Förslag

211000 000

Från detla anslag bekosias barnpension från folkpensioneringen. Barnpension utges till barn som är under 18 års ålder och vars far eller mor eller båda föräldrar har avlidit.

Barnpension från folkpensioneringen ulges med 41 % av basbeloppet eller, om barnet uppbär bidragsförskott, med 31 % av basbeloppet. För barn vars båda föräldrar har avlidit utgör barnpensionen 31 % av basbeloppet efler vardera föräldern. Pensionen minskar om det även utges barnpension från ATP eller om modern får änkepension, men skall alllid ulges med minst 26 % av basbeloppet.

Barnpension från tilläggspensioneringen som är knuten lill den avlidna förälderns arbetsinkomst finansieras direkl genom ATP-avgiften och ulgifterna redovisas inte över statsbudgeien.

Riksförsäkringsverket

Anlalel barnpensioner från folkpensioneringen har minskal markanl under senare år. I januari 1980 uppgick antalet till ca 41 000 och beräknas i januari 1988 uppgå till ca 30 000. Barnpensionens medelbelopp beräknas i januari 1988 uppgå lill 27,2 % av basbeloppet.

Riksförsäkringsverket beräknar kosinaderna för barnpensioner från folkpensioneringen under budgeiårei 1987/88 till 200 milj. kr. utgående från etl basbelopp av 23 750 kr.

Föredragandens överväganden

På grundval av riksförsäkringsverkels beräkningar och med beaktande av basbeloppets utveckling beräknar jag anslagsbehovet för näsla budgelår till 211 milj. kr.

Hemställan

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

atl lill Barnpensioner för budgelåret 1987/88 anvisa ett förslagsanslag av 211 000 000 kr.

C 6. Särskilt bidrag för vissa adoptivbarn

1985/86

Utgift

5 115 594

1986/87

Anslag

4 900 000

1987/88

Förslag

5 600 000

Från den 1 januari 1985 ulgår elt särskilt bidrag till sådana barn som är adopterade av endast en person. Reglerna för det nya bidraget motsvarar i 41

stort sett dem som gäller för bidragsförskott. Bidragel utgår således för lid Prop. 1986/87:100 fr.o.m. februari 1987 i normalfallet med 40 % av basbeloppet per år för barn Bil. 7 under 18 år och för studerande barn i åldern 18-20 år.

Bestämmelserna finns i lagen (1984:1096) om särskilt bidrag till vissa adoptivbarn.

Riksförsäkringsverket

Antalet bidragsberättigade barn beräknas till 560 under budgeiårei 1987/88. Riksförsäkringsverkel beräknar kosinaderna lill 5 500 000 kr. vid basbeloppet 23 750 kr.

Föredraganden

Det som jag har anfört under avsnitt C4 om höjning av bidragförskoti som lämnas efter den 1 juli 1987 gäller också della särskilda bidrag.

Jag beräknar kosinaderna för bidragel till 5,6 milj. kr. för budgetårel 1987/88.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

atl till SärskiU bidrag för vissa adoptivbarn för budgetårel 1987/88 anvisa ett förslagsanslag av 5 600 000 kr.

42

D. Försäkring vid sjukdom, handikapp och ålderdom Prop. 1986/87:100

Bil 7 Under della avsnill redovisas huvuddelen av den allmänna försäkringen,

nämligen sjukförsäkring (inkl. tandvårdsförsäkring), folkpensionering och allmän tilläggspension (ATP). Här redovisas också de komplelterande förmånerna hustrutillägg och kommunalt bosladslillägg saml arbetsskadeförsäkring och delpensionsförsäkring. (Föräldraförsäkringen, vårdbidrag för handikappade barn samt barnpension redovisas under avsnill C).

Dessa ersättningssystem utgör grundstenarna för den sociala tryggheten och del skydd mol inkomstbortfall alla behöver vid sjukdom, handikapp och ålderdom. Utbyggnaden och effekliviseringen av delta ekonomiska trygghetssystem, som omfattar hela befolkningen, har skell successivi under flera decennier. Det är vikfigt atl slå vakt om detla grundläggande välfärdssystem inle minsl i ekonomiskt kärva lider.

ATP-systemet och folkpensioneringen har i nuvarande huvudsakliga utformning varil i krafl omkring 25 år. Del finns därför skäl atl se över effekterna och pröva möjligheterna atl förenkla regelsystemet. Den parlamentariska pensionsberedningen (S 1984:03) har mot denna bakgrund i uppgift atl göra en översyn av del allmänna pensionssystemet. Några av de frågor som kommittén enligt direkliven bör behandla är reglerna för värdesäkring av pensionerna, reglerna för intjänande av ATP och utformning av efterlevandepensioneringen. Frågor angående rörlig pensionsålder skall behandlas med förtur. Beredningen har nyligen avlämnat betänkandet (SOU 1986:47) Deliidspension - översyn med förslag till ändringar i delpensioneringen.

Rehabiliteringsberedningen (S 1985:02) har i uppgifl atl se över vissa grundläggande regler bl.a. inom sjukförsäkringen som kan uigöra ett hinder i rehabiliteringsarbetet. Utredningen skall även se över sjukförsäkringens ersättningsregler när det gäller ålgärder som syflar till atl förebygga framtida nedsältning av arbetsförmågan. Vissa resurs-, ansvars- och samordningsfrågor när det gäller rehabiliteringsinsatserna behöver också ses över. Syftet med översynen är alt ge sjukförsäkringen en mera aktiv roll i rehabiliteringsarbetet och när del gäller sjukdomsförébyggande insalser.

Försäkringens omfattning

Ersättningarna från den allmänna försäkringen är värdesäkrade genom anknylning till etl basbelopp som faslslälls för varje år på grundval av den allmänna prisutvecklingen under föregående år. Basbeloppet har för år 1987 fastställts fill 24 100 kr.

Sj ukförsäkringen

Sjukförsäkringssystemet omfattar hela befolkningen. Försäkringen ger rätl fill dels sjukpenning vid sjukdom med 90 % av arbetsinkomster upp lill 7,5 gånger basbeloppet (180 700 kr. år 1987), dels viss ersällning i samband med läkarvård och annan sjukvårdande behandling, läkemedelsinköp, tandvård, sjukhusvård samt sjukresor. 43

Det nya sysiemel för ersättning lill sjukvårdshuvudmännen avseende Prop. 1986/87:100 öppen vård som infördes fr.o.m. år 1985 kommer fr.o.m. år 1987 alt ändras Bil. 7 på ett par punkter. Den allmänna sjukvårdsersältningen kommer att omfalta även sjukhusvård och de särskilda ersättningarna för sjuktransporter och öppen sjukvård till personer som fullgör värnpliktsljänslgöring, anhållna vid kriminalvårdsanslaller m.m. Även för år 1987 skall särskilda övergångsregler gälla för hur denna ersättning skall fördelas mellan sjukvårdshuvudmännen. Fr.o.m. år 1987 sammanslås dessutom de särskilda ersättningarna för hemsjukvård och öppnare vårdformer inom psykiatrin lill en ersättning för avinslitulionalisering inom hälso- och sjukvården.

Den nuvarande överenskommelsen om ersättningar till sjukvårdshuvudmännen gäller år 1987. För atl fastställa ersättningarna för tiden därefter sker överläggningar med sikle på atl en proposiiion om ersättningar lill sjukvårdshuvudmännen skall föreläggas riksdagen våren 1987.

Sjukförsäkringens ersättningsregler för öppen sjukvård innebär atl patienten vid läkarbesök belalar en enhetlig avgift på f.n. högst 50 kr. per besök i offenllig vård och vanligen 55 kr. per besök hos privatpraktiserande läkare. Försäkringsersällning ulges i form av allmän sjukvårdsersättning lill sjukvårdshuvudmännen och enligt särskild taxa till privatpraktiserande läkare.

Molsvarande ersättningsregler gäller även för sjukvårdande behandling som utförs av annan personal än läkare. Patientavgiften är där högst 25 kr. per besök i offentlig vård och 30 kr. per besök hos privatpraktiserande sjukgymnast.

Vid läkemedelsinköp betalar palienlen normall sell halva koslnaden utöver elt karensbelopp på 30 kr., dock högst 55 kr. för varje inköpstillfälle. Kostnaderna därutöver belalas från sjukförsäkringen.

För personer med stort behov av sjukvård och läkemedel finns etl högkostnadsskydd. Skyddet gäller för lakar- och tandläkarordinerade läkemedel saml för läkarvård och sjukvårdande behandling i prival och offenllig öppen vård. Det innebär i princip all en person blir befriad från ytterligare kostnader för läkemedel och vårdbesök när han har betalat avgift för 15 inköp eller vårdbesök. Befrielsen gäller under en tolvmånadersperiod räknat från första inköpet eller besöket. För barnfamiljer gäller att inköp eller vårdbesök för samtliga barn under 16 år i en familj får läggas samman.

Sjukförsäkringens ulgifter för läkemedel har ökal krafligl under senare år. För alt komma fill rätta med kostnadsutvecklingen på läkemedelsområdet har olika åtgärder vidtagils. Patientens avgift vid läkemedelsinköp har höjls. Begränsningar har införts i fråga orn förbrukningstid och förskrivningsmängd för läkemedel. Vissa läkemedel har undantagits från prisnedsättning enligt lagen (1981:49) om begränsning av läkemedelskostnader, m.m. Informa tionsinsatser har genomförts för all öka kostnadsmedvetenheten hos de förskrivande läkarna. Trots detta har kostnaderna för läkemedel fortsatt alt öka på ett oacceptabelt sätt. En särskild utredning, 1983 års läkemedelsut redning (S 1983:04), har tillsatts i syfle att se över bl.a. kostnadsutvecklingen inom läkemedelsområdet. Jag anser dock att det redan nu finns anledning att vidta vissa förenklingar i regelsystemet och ålgärder för att minska 44

försäkringens utgifter. Jag avser därvid att föreslå all de som fr.o.m. den 1 Prop. 1986/87:100 juli 1987 köper läkemedel får betala hela den fakiiska läkemedelskostnaden. Bil. 7 dock högst 60 kr. för varje inköpstillfälle. Kostnaderna däruiöver belalas av sjukförsäkringen. Delta innebär all ändringar måsle göras i lagen (1981:49) om begränsning av läkemedelskostnader, m.m. Jag återkommer till della i det följande (D 1. Bidrag till sjukförsäkringen). I samband härmed anser jag alt de av regeringen fr.o.m. den 1 juli 1986 beslutade undantagen från den s.k. läkemedelsrabatteringen skall slopas. Della innebär således att vitaminer, medel mol gasbildning och sallsyredämpande medel saml vissa kombinationspreparat för att dämpa hosta åler kommer all omfattas av prisnedsätlningen på läkemedel. Sammantaget innebär dessa ålgärder en neitobesparing på ca 30 milj. kr.

Ersällningen från sjukförsäkringen för läkemedel utbetalas av riksförsäkringsverkel månadsvis till Apoteksbolaget AB. Nuvarande utbelalningsrulin, som följer av en överenskommelse mellan riksförsäkringsverkel och Apoteksbolaget AB, innebär alt verkel varje månad utbetalar ett belopp som i huvudsak består av ell förskoll på 90 %, beräknai på den utbetalda ersättningen molsvarande månad föregående år. Till detta läggs slulregleringen för föregående månad. Eftersom samtliga övriga former av försäkringsersättning betalas månadsvis i efterskott, anser jag att del är rimligl om även läkemedelsersättningen följer denna princip. Med hänsyn till de konsekvenser detta kan få för Apoteksbolaget AB anser jag dock att denna ändring bör genomföras först i början av år 1988. Omläggningen får till effekt att några utbetalningar av läkemedelsersällning till Apoteksbolaget AB inte görs under de två försia månaderna av år 1988. Detla innebär en direkt utgiftsminskning på ca 700 milj. kr. för budgelåret 1987/88.

När en försäkrad vårdas på sjukhus har sjukförsäkringen l.o.m. år 1986 betalat en ersättning till sjukvårdshuvudmannen med 45 kr. per dag. Fr.o.m. år 1987 ingår denna ersättning i den allmänna sjukvårdsersältningen. För varje dag som den försäkrade vårdas på sjukhus görs samtidigt avdrag från hans sjukpenning med 55 kr. Avdragel får dock uigöra högst en tredjedel av den utgående sjukpenningen före skatt. För pensionärer som förbrukat det s.k. fria året får vårdavgift las ut med högst 55 kr. per vårddag.

Pensionärer har, som följer av vad jag nyss sagt, i princip rätl fill avgiftsfri sjukhusvård under 365 dagar. Delta gäller för både ålders- och förtidspen sionärer. Från sjukförsäkringen lämnas ersällning fill sjukvårdshuvudmän nen under denna tid. Därefter betalar pensionären lill sjukvårdshuvudman nen en vårdavgift som uppgår till högst 55 kr. per vårddag. Motivet för della avgiftsfria år, som genomfördes i etapper fram lill år 1970, var alt förbättra sjukförsäkringsskyddet i samband med atl vårdavgifterna vid sjukhusvård höjdes. Ett annat motiv för den fria sjukhusvården under ett år torde ha varit att göra sjukhusvård på grund av mer akula sjukdomar avgiftsfri till skillnad från varaklig sjukhusvistelse. Den nuvarande regeln får dock sägas vara ett mindre lyckat instrument när det gäller att skilja de vårdtagare som bör ha helt fri vård från dem som bör betala en avgift. Till delta kommer inle minsl det faktum att pensionärernas ekonomiska förhållanden avsevärl har förbättrats sedan år 1970. ATP-pensionärerna har blivit allt fler och folkpensionsförmånerna har successivt förbättrats. 45

Mot denna bakgrund framstår del, enligi min uppfattning, som alllmer Prop. 1986/87:100 svårförklarligt all en försäkrad som pensioneras får övergå från ett system Bil. 7 med avdrag på sjukpenningen till avgiftsfri vård under ett år och därefter till ell syslem med vårdavgifler. Bortsell från alt avgiftsreglerna inom sjukvården skulle bli mer enhelliga om avgiflsfrihelen slopas förefaller del rimligt att den som vistas på sjukhus och därmed inte har utgifler för t.ex. livsmedel och omvårdnad i hemmet lämnar ell bidrag till atl läcka dessa kostnader även på sjukhus. Jag anser därför alt pensionärer under det hillills avgiftsfria året bör betala en avgift på högsl 55 kr. per vårddag vid sjukhusvistelse. Detta belopp motsvarar den minskning av sjukpenningen som vanligtvis sker vid sjukhusvård. Jag anser dock all del är motiverat all göra undantag för pensionärer med hel förtidspension med hänsyn till att deras ekonomiska situation i många fall inte tillåter en kostnadsökning av detta slag.

Någon ersättning från sjukförsäkringen för sjukhusvård bör inte lämnas när pensionären är avgiftsskyldig. Denna ändring bör genomföras fr.o.m. den 1 juli 1987. Utgiftsminskningen för sjukförsäkringen kan till följd härav för hela budgetårel 1987/88 beräknas till 540 milj. kr., varav hälften belöper på andra halvårel 1987. Genom att sjukförsäkringens ersättning för sjukhusvård fr.o.m. år 1987 ingår i den allmänna sjukvårdsersättningen får dock staten ingen automatisk minskning i försäkringsutgifterna för år 1987. För atl besparingen för år 1987 skall komma staten tillgodo kommer därför den allmänna sjukvårdsersältningen till sjukvårdshuvudmännen att sättas ned med 270 milj. kr. Sjukvårdshuvudmännen får alltså islället möjlighet att ta ul vårdavgifi i dessa fall med högst 55 kr. per vårddag. För det begränsade anlal pensionärer som har rält till sjukpenning och som genom de föreslagna ändringarna blir avgiftsskyldiga bör avdrag på sjukpenningen inte göras. Den nya ordningen kräver ändringar i 2 kap. 12 § och 3 kap. 4 § lagen (1962:381) om allmän försäkring samt i 17 § hälso- och sjukvårdslagen (1982:763). Dessutom bör bestämmelsen i 2 kap. 14 § lagen om allmän försäkring upphävas med hänsyn till att ersättningen för sjukhusvård lämnas i form av allmän sjukvårdsersältning. Jag tar upp förslagen till lagändringar samlat under Dl. Bidrag till sjukförsäkringen.

Jag vill i anslulning lill vad jag nu anfört understryka att det redan idag finns möjlighel för pensionärer all få den fasta vårdavgiften nedsatt. I den överenskommelse som 1985-10-23 träffades mellan staten och sjukvårdshuvudmännen med anledning av beslutet atl avskaffa de differentierade vårdavgifterna förutsätts att avgiftsnedsättning skall medges vid behov. Elt skäl för nedsältning av avgiften är, enligt överenskommelsen, pensionärens behov av och möjlighel alt betala kostnaden för egen bostad. I överenskommelsen förutsätts vidare att hänsyn skall tas till pensionärens behov av medel för särskilda rehabiliteringsinsatser. Information skall ges till berörda pensionärer om möjligheten till nedsättning av vårdavgiften.

Elt vikfigt mål för social- och bostadspolitiken är att äldre och handikap pade skall ges möjligheter till ett eget och självständigt boende. Etl förverkligande av della mål är angelägel både av humanitära och samhälls ekonomiska skäl. Enligt min bedömning skall avgiftsnedsättning kunna medges i de fall, där reducerad vårdavgift är en förutsättning för atl pensionären skall kunna behålla sin bostad. Huvudmännen bör härvidlag 46

även beakla behovel av medel för andra ulgifter som följer av en återflyttning Prop. 1986/87:100 lill den egna bostaden. Bil. 7

Jag vill i detla sammanhang också erinra om alt jag i det följande kommer all föreslå förbällrade villkor för kommunalt bosladslillägg fr.o.m. den 1 januari 1988. Förslagel innebär sammanfattningsvis atl de stora skillnader som finns mellan de olika kommunerna kommer all utjämnas.

Sjukförsäkringen innefatlar också den allmänna tandvårdsförsäkringen. Den omfaltar alla försäkrade fr.o.m. 20 års ålder. Barn och ungdomar under 20 års ålder har, enligt den tandvårdslag som trädde i kraft den 1 januari 1986, rätt lill avgiftsfri tandvård genom landslingens folktandvård. Försäkringens bidrag till denna verksamhet har på grund av alt den numera är fulll ulbyggd inom samtliga landsling lagits bort fr.o.m. den 1 januari 1987. Tandvårdsförsäkringen ersäller kostnaderna för de vuxnas tandvård enligt tandvårdstaxan med 40 % upp lill 2 500 kr. och med 75 % för kostnader däröver.

Fr.o.m. den 1 februari 1987 vidlas vissa ändringar i landvårdsiaxan. Denna förenklas i flera avseenden och görs brullointäklsneutral för vårdgivarna. Della innebär bl.a. all det bhr mer ekonomiskl fördelaktigt atl ge förebyggande landvård än med nuvarande taxa. Del införs också i taxan en beslämmelse om garantilider för vissa protetiska arbeten. Reglerna för förhandsprövning ändras hell och i den avgiftsfria tandvården görs flera vikliga förändringar. Sammantaget innebär förändringarna en förenklad och förbällrad tandvårdstaxa inom gällande utgiftsram för tandvårdsförsäkringen.

Införandel av garantitider för behandling med fast eller avlagbar protes innebär en pålaglig förbättring och ökad rättvisa i fråga om patienternas skydd mot kosinader för omgörningar av prolesbehandlingar. Förändringen i tandvårdstaxan innebär att en tandläkare, som helt eller delvis gör om etl sådanl arbete under garantitiden, med vissa undantag, inte får tillgodoräkna sig arvode eller ersättning för kosinader för tandtekniskt arbete. Avsiklen är all tandläkaren skall återförsäkra sig för sådana omgörningskostnader hos en s.k. patientförsäkring, som svarar för dessa kosinader oavsett vem som gör om det protetiska arbetet. Garantitiden blir ett år för behandling med avlagbar protes och två år för behandling med fast protes. Riksförsäkrings verket har framhållit atl det är angelägel alt samtliga lill tandvårdsförsäk ringen anslulna landläkare kommer att omfattas av patientförsäkring. Denna uppfallning delas av bl.a. Sveriges Tandläkarförbund. Även jag delar denna uppfattning. Praktiskt taget alla tandläkare omfattas redan i dag av patientförsäkring, som ersätter behandlingsskador och vissa typer av omgörningar. För att understryka del väsentliga i atl alla tandläkare, som etl skydd för patienterna, är anslulna lill en patientförsäkring bör ändock, enligt min mening, krävas att dessa skall vara försäkrade för de ålaganden beiräffande omgörning som följer av tandvårdstaxan. Även för andra vårdgivare än privatpraktiserande tandläkare bör krävas anslutning till en försäkring som täcker kostnaderna i särskilt angivna fall då behandlingen behöver göras om. Delta fordrar lagstöd som inle finns för närvarande. Jag föreslår i det följande (under Dl. Bidrag till sjukförsäkringen) att en beslämmelse las in i 2 kap. 3 § lagen om (1962:381) allmän försäkring. Förslaget innefattar också viss jämkning av lagrummet för att anpassa detta 47

till nuvarande förhållanden. Prop. 1986/87:100

Försäkringens kostnader för sjiikresor har ökat markant under de senaste Bil. 7 åren lill stor del beroende på all den försäkrades självrisk, det s.k. karensbeloppet, som ulgör i regel 30 kr. inle har ändrals sedan den 1 januari 1981. Nuvarande sjukreseförordning (1975:974), som irädde i kraft år 1976, har dessutom i flera avseenden blivil i behov av en omarbetning. Jag har för avsikt att föreslå regeringen atl ändringar i sjukreseförordningen skall träda i krafl den 1 april 1987. Avsiklen är alt karensbeloppel för resor med egen bil och taxi, då skall bli 20 kr. för vardera fram- och återresa, medan karensbeloppel vid resa med allmänna färdmedel sätts lill 15 kr.för varje enkel resa. En annan viklig förändring är atl ersättning för resa med bil kommer atl lämnas ulan hänsyn till kostnaden för andra färdmedel och den försäkrades lillstånd. Sammantaget innebär detta besparingar i såväl försäkringsutgifter som i administration av ersättningen hos försäkringskassorna.

Del är enligt min uppfattning möjligt atl vidta åtgärder för alt ytterligare förenkla försäkringsreglerna och därmed också adminislralionen. Jag avser därvid i första hand ersättningen för resor med färdtjänst. I flertalet kommuner får i dag färdtjänsten inle användas för sjukresor, sannolikl beroende på atl det genom sjukförsäkringen finns en ersätlningsmöjlighet. Del vore, enligt min bedömning, bra för alla berörda parter om färdtjänsten kunde utnyttjas för sjukresor och ersäitning för delta kunde lämnas från sjukförsäkringen enligt en förenklad modell. Från försäkringens synpunkt borde detta leda till billigare sjukresor, eftersom det finns större förutsättningar till samåkningsvinsler i många fall. På flera håll i landet har också försäkringskassor och kommuner börjat samverka för all finna lämpliga lösningar. För att öppna möjligheter för försäkringskassor alt träffa överenskommelse med kommuner och landsting om ersättning enligt en förenklad modell från försäkringskassan för bl.a. dessa resor i syfte att begränsa försäkringens utgifter krävs dock ett lillägg i 2 kap. 6 § lagen (1962:381) om allmän försäkring. Dessa överenskommelser bör enligt min uppfattning för att gälla godkännas av riksförsäkringsverket. Dessutom behöver nämnda lagrum kompletteras för att göra resor i samband med vård eller behandling inom företagshälsovård och studerandehälsovård ersättningsberättigade. I bestämmelsen bör det också klargöras atl bemyndigandet för regeringen att fastställa grunder för resekostnadsersättning omfattar även resa i samband med tillhandahållande av hjälpmedel åt handikappade. Mitt lagförslag i dessa hänseenden redovisas under Dl. Bidrag lill sjukförsäkringen.

Regeringen har lidigare denna dag fattal beslul om atl i en särskild proposition om förbättrad kompensation vid korltidssjukdom och vid fillfällig vård av barn (1986/87:69) fill riksdagen lägga fram förslag om ändrade regler för beräkning av ersättning från försäkringen vid kortare sjukfall och vid tillfällig vård av barn. Härigenom skapas ett system som undanröjer tidigare brister och i princip ger alla 90 % ersällning för inkomstbortfallet även vid kortare sjukdom och vid lillfällig vård av barn. Kostnaderna för reformen har beräknats till ca 3 000 milj. kr. per år i ökade

sjukpenningkostnader. Reformen föreslås träda i kraft den 1 december 48

1987.

Kostnaderna för sjukförsäkringen (exkl. föräldraförsäkringen) beräknas Prop. 1986/87:100 för år 1987 fill 36 709 milj. kr. Kostnadsutvecklingen framgår av följande Bil. 7 sammanställning (milj. kr.).

År

Sjuk-

Öppen

Tandvård

Läke-

Övriga

Summa

penning

sjukvård

medel

sjukvårdsutgifter

2 683

4 111

8 024

1 181

1 276

11 931

12 635

3 739

2 174

2 326

1 721

22 595

17 925

5 388

3 369

3 830

3 337

33 849

1986'

20 483

4 578

2 920

4 190

2 987

35 158

1987'

21 356

7 290

2 909

4 556

36 709

' Beräknat

- Fr.o.m. 1987 ingår all sjukvårdsersättning som utbetalas till sjukvårdshuvudmännen

exkl. tandvård.

' inkl. prisnedsatta livsmedel och kostnadsfria förbrukningsartiklar.

Sjukförsäkringen finansieras till 15 % av statsbidrag och till 85 % av socialavgifter från arbelsgivare och egenföretagare. Avgiften fill sjukförsäkringen utgör fr.o.m. år 1986 9,3 % av avgiftsunderlaget. Som en följd av det föreslagna nya systemet för beräkning av ersättning från försäkringen vid kortare sjukfall och vid lillfällig vård av barn behöver sjukförsäkringsavgiften för arbetsgivare höjas med 0,8 procentenheter och egenavgiften till sjukförsäkringen höjas med 0,3 procentenheter fr.o.m. den 1 januari 1988. Jag återkommer till frågan om socialavgifter under avsnillel om arbelsskadeförsäkringen.

I följande tabell belyses utvecklingen av antalet sjukdagar, sjukfallsfrek-

vens m

.m.

År

Ersatta sju

kdagar

Sjukfallsfrekvens

Genomsnittligt

per

försäkrad

ital fall per

anta!

1 dagar per

försäkrad

fall

15,7

0,66

23,9

19,8

1,09

18,2

22,0

1,37

15,6

22,8

1,52

15,2

21,2

1,49

14,9

19,6

1,47

13,6

18,5

1,38

13,4

18,4

1,46

12,5

18,8

1,47

12,4

20,9

1,68

11,8

1986'

21,5

Beräknat

Som framgår av tabellen har antalet ersatta dagar minskat från i genomsnitt 22,8 år 1978 fill 18,4 år 1983, varefter en mindre ökning har skett. Under år 1985 har ökningen varit kraftigare, främst beroende på en kraftig ökning av sjukfall som varar längre än 180 dagar. En förändring av del genomsnitlliga anlalel ersatta sjukdagar med en dag motsvarar en kostnads förändring för sjukförsäkringen med tolall drygl 880 milj. kr. per år. 49

4 Riksdagen 1986187. 1 saml. Nr 100

Av följan

de labell framgår hur andelen

sjukdagar resp.

sjukfall förde

ar sig

Prop.

1986/87:100

på sjukfall av olika längd för åren 1970-1985.

Bil. 7

Sjukfallets

varaktighet

Är

1-6 dagar

7-89 dagar

90 dag

ar eller

mer

Andel av

Andel

Andel av

sjukfallen

sjukdagarna

sjukfallen

sjukdagarna

sjukfallen

sjukdagarna

9 -1

9

44¶Särskilda insatser för pensionärer

I samband med nedskrivningen av den svenska kronan i oktober 1982 förklarade pensionärsorganisationerna sig villiga atl bära sin del av den ekonomiska börda som devalveringen medförde i syfle alt förbättra landets ekonomi. Den ekonomiska tillväxten är nu sådan atl pensionärerna bör få del av den i form av särskilda insatser. Jag förordar därför all ett tilläggsbelopp till basbeloppet fastställs för beräkning av pensionsförmåner m.m. utöver vad som följer med den sedvanliga uppräkningen som en följd av konsumentprisutvecklingen. Tilläggsbeloppet bör vara 400 kr. fr.o.m. den 1 juli 1987. Kostnaderna för den allmänna pensioneringen kan härigenom beräknas öka med 1 740 milj. kr. för budgetåret 1987/88.

En förbättring bör ocksä ske av de kommunala bostadstilläggen till folkpensionen (KBT). Kommunerna beslular själva om KBT skall utges och enligt vilka grunder della skall ske. Till följd härav kan skillnaderna vara avsevärda mellan olika kommuner. Etl av pensionärsorganisationernas huvudsakliga krav under senare år har därför varil all åsladkomma en utjämning mellan kommunerna.

De kommunala bostadstilläggen har slor ekonomisk betydelse för pensionärer med låga inkomster. De ulgör således ofta grunden för pensionärernas möjligheter till ett enskill boende med god slandard. Samtliga kommuner i landet har infört KBT. Jag anser mot denna bakgrund det vara en självklarhet att KBT skall ulges när förutsättningarna därför föreligger. Möjlighelen för en kommun att avstå från atl utge KBT bör därför las borl. Detta föranleder en ändring i 2 § lagen (1962:392) om husirulillägg och kommunalt bostadstillägg lill folkpension. Jag ålerkommer till detla förslag.

De Slora skillnaderna vad belräffar slorieken av de kommunala boslads-filläggen utgör elt belydande problem. Om en pensionär flyitar från en kommun lill en annan kan delta medföra avsevärda förändringar i bostadstillägget även om pensionärens inkomsler och bosladskoslnader är oförändrade. Jag avser därför att föreslå regeringen atl del s.k. taket för den

del av det kommunala bostadstillägget som berättigar lill slalsbidrag höjs med 700 kr. fr.o.m. den 1 januari 1988. Detta innebär alt statsbidrag kommer alt utges under förutsättning alt del kommunala bostadstillägget enligt kommunens grunder täcker minsl 80 % av den del av månatliga bostadskostnaden som översiiger 80 men inle 1 500 kr. för en ogift pensionär och 1 650 kr. för makar. Ändringen medför en ökning av stalsbidragskosl-nadernamed395 milj. kr. för år räknat. Förslagelmedför också en ökning av kommunernas kosinader med 810 milj. kr. per år.

1 della sammanhang föreslår jag också alt vissa otidsenliga och administrativt besvärliga regler om indragning och förverkande av KBT och om avhänt kapital vid inkomstberäkning för KBT las bort.

Dessa ålgärder innebär - lillsammans med mitt förslag om en höjning av kompensationen i delpensioneringen - väsenlliga förbättringar för pensionärerna om sammanlagi 3 500 milj. kr.

Folkpensioner

Anlalet folkpensionärer och utgifterna för folkpensionerna framgår av följande sammanslällning. Vårdbidrag och barnpension redovisas under avsnitt C.

Anlalel folkpensionsförmåner

I början

Ålders-

Förtids-

Hustru-

Änke-

Handi-

Summa

Bostads-

av ar

pension

tillägg

pension

kapp-ersätt-ning

stöd till pensionärer

827 200

150 600

41 700

84 400

10 800

1 114 700

580 700

946 600

187 900

53 700

100 700

14 900

1 303 800

657 900

1 061 700

288 900

68 000

105 800

17 600

1 542 000

739 000

1 363 100

293 300

55 500

83 700

39 000

1 834 600

791 400

1 456 000

315 500

45 200

75 100

40 800

1 932 600

596 200

1 484 200

321 600

36 800

72 100

42 300

1 957 000

584 000

1987'

1 506 000

329 000

31 500

69 500

43 300

1 975 300

570 000

Folkpensionsulgifler, milj. kr.

År

Ålders-

Förtids-

Änkepen-

Hustru-

Handi-

Barn-

Summa

Bostads-

pension

sion

tillägg

kappersättning

tillägg

stöd till pensionärer

3 146

4 146

5 180

1 040

6 974

9 945

2 660

14 050

1 663

21 940

5 200

1 148

29 255

3 512

33 295

8 000

1 385

43 778

4 167

1986'

35 750

8 625

1 415

46 865

4 370

1987'

37 390

9 190

1 445

49 075

5 010

Den första tabellen visar atl antalet personer med ålders- och förtidspension har ökat successivi under de senaste 20 åren. Ökningen av antalet ålderspensionärer avspeglar självfallel ökningen av antalet äldre i befolk-

ningen. Andelen personer över 65 år av hela befolkningen var 12,7 %årl965 Prop. 1986/87:100 och har därefter successivt ökat och är f.n. ca 17 %. Bil. 7

Den ekonomiska tryggheten är av avgörande betydelse för de äldres välfärd. Reformerna inom folkpensioneringen var omfattande under 1960-och 1970-talen. Tillsammans mied det ökade antalet äldre personer har detta medfört kraftigt ökade pensionskostnader. Kostnadsökningen orsakas också av förmånernas anknytning till basbeloppet och därmed anpassning till förändringarna av penningvärdet. Vidare har standardförbättringarna i form av höjda pensionstillskott medfört en ökad kostnad. Av det totala antalet folkpensionärer i december 1987 beräknas 718 000 eller 37 % ha helt eller reducerat pensionstillskott.

Fr.o.m. januari 1987 kommer folkpensionens årsbelopp - inklusive helt pensionstillskott men exklusive kommunalt bostadsfillägg - att uppgå till 34 704 kr. för ensam ålderspensionär och lill 60 973 kr. för etl pensionärspar. Motsvarande årsbelopp för en ensam förtidspensionär uppgår till 46 272 kr.

Med det tillägg till basbeloppet jag föreslagit kommer folkpensionens årsbelopp 1987 med i övrigt samma förutsättningar som ovan att uppgå till 34 992 kr. för ensam ålderspensionär och fill 61 479 kr. för ett pensionärspar. Motsvarande årsbelopp för en ensam förtidspensionär blir 46 656 kr.

Anslagsbehovet för folkpensioner under budgetåret 1987/88 beräknas till 50630milj. kr.

Folkpensionerna finansieras över statsbudgeten som tillförs en socialavgift som betalas av arbetsgivare och egenföretagare. Denna folkpensionsavgift är för närvarande 9,45 % av avgiftsunderlaget. Avgiften beräknas vid nämnda avgiftsuttag täcka ca 80 % av statens utgifter för folkpensioneringen år 1987.

Bostadsstöd tiil pensionärer

Kommunerna bestämmer f.n. själva om kommunall bostadstillägg till folkpension (KBT) skall utges och vilka grunder som skall gälla.

Inkomstprövningsreglerna är dock fastlagda i lag. Samtliga kommuner har beslutat att KBT skall kunna utges. KBT administreras av riksförsäkringsverket och försäkringskassorna och betalas ut samiidigi med folkpension. KBT utges f.n. till ca 600 000 pensionärer.

Statsbidrag utgår Ull kommunernas kostnader för KBT under förutsättning att kommunen svarar för minst 80 % av den del av den månatliga bostadskostnaden som ligger mellan 80 kr. och 800 kr. för ogift pensionär samt mellan 80 kr. och 950 kr. för makar. Kommunen får statsbidrag med 25 % av sina KBT-koslnader i dessa intervall. Som jag tidigare nämnt bör den övre gränsen för den månatliga bostadskostnaden höjas till 1 500 kr. för ogift pensionär och till 1 650 kr. för makar. Ändringen bör ske fr.o.m. den 1 januari 1988.

Riksdagen har beslutat om nya regler för utbetalning av statsbidrag lill KBT (Prop. 1985/86:100 bil. 7, SfU 15, rskr. 199). De nya reglerna innebär att varje månads KBT-utbetalningar avräknas mot utbetalningarna av kommunalskattemedel samma månad som KBT-utbetalning sker. Detta 52

innebär en engångseffekt i form av stärkt likviditet för staten. Samtidigt Prop. 1986/87:100 innebär de nya reglerna atl dubbla bidragsutbelalningar sker under Bil. 7 budgetåret 1987/88 vilkel i sin tur innebär en extra belaslning på anslaget.

De lolala KBT-koslnaderna har för år 1987 beräknats till 4 350 milj. kr. och statsbidraget till 660 milj. kr. Kosinaderna för KBT ökar genom den allmänna hyreskostnadsslegringen men samtidigt har den fortgående ökningen av anlalet pensionärer med ATP en återhållande effekl på koslnadsulvecklingen.

Allmän tilläggspension

Anlalet ATP-pensionärer och utgiftsutvecklingen framgår av följande sammanställningar. Barnpension redovisas under avsnitt C.

Anlalet ATP-pensioner

I början

Ålders-

Förtids-

Änke-

Summa

av ar

pension

51 300

17 600

19 600

88 500

224 600

70 300

68 100

363 000

419 900

173 700

136 400

730 000

756 700

208 500

217 100

1 182 300

994 000

261 000

306 800

1 561 800

999 000

260 300

307 500

1 566 800

1987'

1 038 000

270 000

320 000

1 628 000

Utgifterna för ATP, milj.kr.

År

Ålders-

Förtids-

Änke-

Barn-

Summa

pension

1 166

2 450

1 830

5 006

12 350

4 640

1 780

19 028

28 840

8 950

3 955

42 116

1986'

33 550

10 000

4 530

48 470

1987'

37 740

10 985

5 005

54 135

ATP:s ålderspension utgör 60 % av den pensionsgrundande inkomsten, räknal på medeltalet av den försäkrades 15 bästa inkomstår i arbetslivet. Pensionsgrundande inkomst beräknades första gången för år 1960. Enligt huvudregeln krävs 30 års förvärvsarbete för full pension. Den århga pensionsgrundande inkomsten beräknas på inkomsler som ligger mellan 1 och 7,5 basbelopp. ATP-poäng för år 1987 beräknas således på inkomster mellan 24 100 kr och 180 700 kr. Reglerna för pensionsålder m.m. överensstämmer med molsvarande regler inom folkpensioneringen.

Av de redovisade sammanställningarna framgår att ATP-förmånerna successivi fått ökad belydelse. Andelen ATP-pensionärer utgjorde år 1970 30 % av samtliga pensionärer med motsvarande förmåner från folkpensio- 53

neringen. Denna andel uppgår nu till ca 70 %. Av de f.n. närmare 1,5 milj. Prop. 1986/87:100

ålderspensionärerna och ca 330 000 förtidspensionärerna med folkpension Bil. 7

har ca 1 milj. (67 %) resp. 270 000(81 %) också ATP-pension. Ökningen av

antalet ATP-pensionärer fortsäller. Utöver denna ökning av andelen

folkpensionärer med ATP sker del också en markanl ökning av den

genomsnittliga ATP-pensionens storlek genom all de nytillkommande

pensionärerna vanligen har en högre ATP-poäng.

ATP finansieras genom avgifier från arbetsgivare och egenföretagare. ATP-avgiften utgör för år 1986 10 % av avgiftsunderlaget. Avgiften har för år 1987 fastställts till 10,2 % av avgiftsunderiaget.

ATP-avgiften betalas in till allmänna pensionsfonden (AP-fonden). Fondförvaltningen är uppdelad på nio styrelser. Första - iredje fondstyrelserna förvaltar var sin del av influtna medel från avgifter Ull filläggspensio-neringen, medan fjärde fondstyrelsen förvaltar en avgränsad del av dessa medel genom placering i akiier m.m. De fem löniagarfondsstyrelserna skall förvalla de medel som inflyter dels från vinsidelningsskall och vinstskatt, dels från en särskild del (0,2 procenlenheler) av ATP-avgiften. Löntagarfonds-styrelserna skall årligen överföra en real kapitalavkastning på minsl 3 % lill AP-fondens pensionsmedel.

AP-fonden uppgick år 1965 fill 7 300 milj. kr. och ökade lill 31 343 milj. kr. år 1970 saml 148 312 milj. kr. år 1980. I januari 1987 beräknas AP-fonden uppgå fill 293 000 milj. kr.

Delpensionsförsäkring

Förvärvsarbetande i åldern 60-65 år har möjlighel att minska arbetsinsatsen genom att övergå till deltidsarbete i kombinalion med delpension. Delpensionen fyller då ut en viss andel av del inkomstbortfall som följer av arbetstidsminskningen. För att delpension skall kunna ulgå krävs bl.a. atl den försäkrade har hafl ATP-grundande inkomsi under sammanlagi minst 10 år fr.o.m. 45 års ålder och all vederbörande under de senasle tolv månaderna före arbelstidsminskningen förvärvsarbetat under minst fem månader.

För anställda gäller all arbelstiden måste minskas med minsl fem limmar i veckan och efter minskningen uppgå till minst 17 timmar i veckan. Egna företagare måste minska sin arbelslid med i genomsnitt minst hälften och därefter arbeta i genomsnitl minsl 17 timmar i veckan. För dem som beviljades delpension före år 1981 utgjorde pensionen 65 % av inkomstbortfallet vid minskningen av arbetstiden. För nytillkommande delpensionärer fr.o.m. den 1 januari 1981 utgör pensionen 50 % av inkomstbortfallet. Delpensionen är knuien till basbeloppet och är pensionsgrundande för ATP. Pensionsberedningen har nyligen avlämnat belänkandet (SOU 1986:47) Deltidspension - översyn med förslag lill ändringar i delpensioneringen. Betänkandet är f.n. föremål för remissbehandling.

Av följande sammanställning framgår hur antalet delpensionärer och kosinaderna har utvecklats sedan pensionsformen infördes år 1976. Fr.o.m. år 1981 har den tidigare ökningen ersatts av en klar minskning av anlalet personer med delpension. 54

Anlalel delpensionärer och utgifterna

början

Antal delpensionärer

Utgifter per år, milj.kr.

1978 1980 1981 19S3 1986 1987'

33 900 50 500 68 500 61 .300 46 700 32 000

1 239

1 558

1 340

870¶Delpensionsförsäkringen finansieras genom en socialavgift om 0,50 % från arbelsgivare och egenföretagare. Avgiften förs till en särskild fond.

Höjd kompensationsgrad från delpensioneringen

Mitl förslag: Kompensationsgraden från delpensioneringen höjs lill 65 % av pensionsunderlaget fr.o.m. den 1 juli 1987. Ändringen skall också fr.o.m. samma lidpunkl gälla personer som då uppbär delpension.

Delpensioneringen utgör en betydelsefull del av systemet med rörlig pensionsålder för personer som fyllt 60 år och som önskar trappa ner sin förvärvsverksamhet inför ålderspensioneringen.

Rätlen lili delpensionen har ulnytljals av många försäkrade som härigenom fått Slora möjligheter att efler egna önskemål och efler förändringar i arbetsförmågan välja pensionslidpunkt och pensionsgrad. Som framgår av den statistik som redovisals ovan har emellerlid antalet delpensionärer minskat drastiskt sedan kompensationsgraden sänktes från 65 lill 50 % av inkomstbortfallet fr.o.m. den 1 januari 1981. Minskningen har främsl skett bland personer med lägre inkomsler. Jag anser all denna utveckling är olycklig och finner del därför angelägel all återge delpensioneringen den form som avsetts.

Mot denna bakgrund föreslår jag atl kompensationsgraden från delpensioneringen höjs till 65 % fr.o.m. den 1 juli 1987. Ändringen föreslås också gälla de personer som vid samma tidpunkt uppbär delpension till följd av elt lidigare beslul. Höjningen av kompensationsgraderna beräknas öka delpensionsförsäkringens kostnader med 400 milj. kr. per år.

Etl inom socialdepartementet upprättat förslag till lag om ändring i lagen (1979:84) om delpensionsförsäkring bör fogas till prolokollet i delta ärende som bilaga 5.2.

Dc-n allmänna pensioneringens kostnader

Sammanfattningsvis kan konstateras atl ulbelalningarna från de allmänna pensionssystemen uppgår lill myckel stora belopp. Slalens kosinader under folkpensionsanslaget uppgår således till 50 630 milj. kr. under nästa budgelår. Härtill skall läggas statens och kommunernas kostnader, 5 500 milj. kr. för kommunala bostadstillägg. Vidare tillkommer delpensions- och ATP-

utbetalningarna, som för det kommande budgeiårei beräknas uppgå till i Prop. 1986/87:100 runda lal 1 120 resp. 57 275 milj. kr. Totalt kommer utgifterna för förmå- Bil. 7 nerna från den allmänna pensioneringen inkl. bostadstillägg därmed att uppgå till 114 525 milj. kr. vilkel innebär en ökning med närmare 11 miljarder kr. i förhållande till motsvarande beräkningar för innevarande budgetår. Utgifterna är av sådan omfattning att det enligt min mening är viktigt alt belysa samhällsekonomiska och finansiella effekter av detta transfererings-system. Tillgängliga utrednings- och forskningsresurser bör inriktas på detta.

Arbetsskadeförsäkringen

Arbetsskadeförsäkringen omfaltar anslällda, uppdragstagare och egenföretagare. Den ger i princip full ersättning för inkomstbortfall till den som drabbas av skada i sill arbele.

Arbelsskadeförsäkringen anknyler lill de principer som gäller för invali-dilelsbedömning inom den allmänna försäkringen. Det är därigenom den faktiska nedsätlningen i den försäkrades förmåga att skaffa sig inkomsi genom förvärvsarbete som bestämmer ersättningens storlek. Ersättningen för arbetsskada ulgår vid beslående nedsättning av arbetsförmågan i form av en livränta, som i princip skall ul,göra skillnaden mellan den inkomsi som den försäkrade kan antas ha haft om han inte hade skadats och den inkomsi som han trols skadan kan beräknas få. Arbetsskadeförsäkringen är samordnad med den allmänna sjukförsäkringen på så sätt atl ersättning ulgår från sjukförsäkringen för de första 90 dagarna sedan skadan uppkom (samord-ningstiden). Från arbelsskadeförsäkringen utgår efter samordningstidens slut ersättning för sjukvårdskostnader inkl. resor och andra kostnader. Vidare ulgår sjukpenning och - som lidigare nämnts — livränta. Livränta kan också ulgå till efterlevande anhörig. Den ersätter årlig inkomstförlust upp lill samma inkomsUak som gäller för ATP dvs. 7,5 gånger basbeloppet vilkel för år 1987 moisvarar 180 700 kr.

Antalet arbetsskadeärenden har utvecklats myckel snabbi. Förklaringarna lill detla är flera. Kunskapen om arbetsskadeförsäkringen har ökal genom information från försäkringskassorna och parlerna på arbeismarknaden. En snabb utveckling har också sketl av praxis och därigenom också en ökning av försäkringskassornas godkännandefrekvens. Den snabba praxisutvecklingen har också lett lill problem och osäkerhel vad gäller försäkringens tillämpning och administration. Utvecklingen har också lett till en snabb kostnadsutveckling för arbetsskadeförsäkringen. Utgifterna överstiger nu betydligt de inkomster som följer genom arbetsskadeavgiften enligt nuvarande nivå. Arbetsskadefonden, som vid slutet av år 1985 uppgick till 1 878 milj. kr., kan med nuvarande utveckling beräknas vara slul vid utgången av år 1987.

Riksförsäkringsverket och de allmänna försäkringskassorna har påbörjai genomförandet av ett flertal av de förenklingsförslag som förordats i arbetsskadeulredningens betänkande (SOU 1985:54). Jag bedömer att ytterligare ålgärder kan bli nödvändiga för atl korla väntetiderna, komma tillrätta med tillämpningsproblemen och hejda den snabba koslnadsulvecklingen.

56¶Arbelsskadeförsäkringen redovisas ulanför statsbudgeien och finansieras hell genom avgifter från arbelsgivare och egenföretagare. Avgiften till arbelsskadeförsäkringen utgör fr.o.m. år 1980 0,6 % av avgiftsunderlaget och inkomsterna förs lill en särskild fond. Som jag nyss har nämnt kan arbelsskadefonden med nuvarande utveckling av inkomster och utgifter befaras vara slul vid ulgången av år 1987. För att undvika all elt underskott uppstår på arbetsskadefonden bör arbeisskadeavgiften höjas med 0,3 procenlenheler fr.o.m. den 1 januari 1988.

Ändrade socialavgifter

Mitt förslag: Arbeisskadeavgiften höjs med 0,3 procentenheter lill 0,9 % fr.o.m. den 1 januari 1988. Arbetsgivaravgiften lill sjukförsäkringen höjs med 0,8 procentenheter lill 10,1 % och egenavgiften lill sjukförsäkringen höjs med 0,3 procentenheter lill 9,6 % fr.o.m. den 1 januari 1988.

Moiiven för mitt förslag framgår av vad jag lidigare har anförl under avsnillen om sjukförsäkringen och arbelsskadeförsäkringen. Förslagen föranleder ändringar i 2 kap. 1 § och 3 kap. 1 § lagen (1981:691) om socialavgifter. Det förslnämnda av dessa lagrum berörs också av förslag om höjd arbetsmarknadsavgift som chefen för arbelsmarknadsdepartementet kommer att redovisa senare under tionde huvudlileln. Efter samråd med henne samordnas ändringsförslaget beiräffande arbetsmarknadsavgiften lagtekniskl med milt förslag rörande arbeisskadeavgiften och sjukförsäkringsavgiften.

Ett inom socialdepartementet upprättat förslag lill lag om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter bör fogas lill prolokollet i delta ärende som bilaga 5.3.

Med hänsyn till lagförslagets enkla beskaffenhel anser jag att lagrådets hörande skulle sakna betydelse.

Hemställan

Jag hemsläller att regeringen föreslår riksdagen anla förslagen lill

1. lag om ändring i lagen (1979:84) om delpensionsförsäkring,

2. lag om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter.

D 1. Bidrag till sjukförsäkringen

Utgift

4 422 722 143

Anslag

5 005 000 000

Förslag

5 703 000 000

Från anslaget ulgår slalsbidrag fill försäkringskassornas utgifter för sjukförsäkringsförmåner (utom föräldraförsäkringen, som redovisas under anslaget C 2). Slalsbidrag ulgår med 15 % av kosinaderna för den obligato-

57

riska försäkringen, medan 85 % finansieras genom socialavgifter från arbetsgivare och egenföretagare. Avgiften är 9,3 % av avgiftsunderlaget fr.o.m. år 1986.

De grundläggande bestämmelserna finns i lagen (1962:381) om allmän försäkring (omlryckl 1982:120) och lagen (1981:49) om begränsning av läkemedelskostnader, m.m.

Riksförsäkringsverket

Verkels kostnadsberäkningar för nästa budgelår ulgår från del förvänlade ulfallel för budgelåret 1985/86. Verket beräknar att sjuklalel för år 1986 ökar från 20,9 till 21,5 dagar per sjukpenningförsäkrad. Vidare förulser verkel en någol förhöjd medelsjukpenning för såväl år 1986 som år 1987. För år 1988 beräknar verket samma sjukpenningkoslnader som för år 1987. När det gäller sjukvårdsförmånerna har verkel utgått från de ersättningsbelopp som gäller för år 1987.

Fördelning av de beräknade kostnaderna på förmånsslag under dessa förulsältningar framgår av följande sammanslällning (milj. kr.).

Förmånsslag

Utgifter

Beräknade

■ utgifter

1988 Sjukpenning

17 922

20 400

21 150

Allmän sjukvårdsersättning

4 803

3 943

5 650

Hemsjukvård

597¶Öppen psykvärd

200¶Förebyggande hälso- och sjukvård

403¶Hjälpmedel till handikappade

713¶Amljulanstransporter'

Vissa kategorier'

Resor

565¶Tandvård

3 369

2 920

2 440

Ersättning till arbetsgivare-

Sjukhusvård'

Läkemedel

3 830

4 300

4 480

4 700

Konvalecentvård m.m.

30¶Frivillig sjukpenningförsäkring

18 Totalt

33 849

35 199

36 228

36 466

' Ingår fr.o.m. 1987 i den allmänna sjukvårdsersättningen.

- Fr.o.m. år 1986 ingår ersäuning från företagshälsovården ej i sjukförsäkringen.

Utifrån nämnda förutsättningar beräknar riksförsäkringsverket anslagsbehovel under budgetåret 1987/88 till 5 450 milj. kr.

Föredragandens överväganden

Vid min beräkning av de sammanlagda sjukförsäkringskostnaderna har jag utgått ifrån riksförsäkringsverkels kostnadsberäkningar. Samtidigt har jag beaktat en viss löne- och prisutveckling, etl borttagande av det avgiftsfria årel vid sjukhusvård för flertalet pensionärer saml vissa ändringar i ersättningsreglerna för läkemedel och för sjukresor. Jag beräknar med dessa

förutsättningar de sammanlagda sjukförsäkringskostnaderna (exkl. föräldra- Prop. 1986/87:100

försäkringen) ull 38 020 milj. kr. för näsla budgelår. Jag har också lagit Bil. 7

hänsyn till de ändrade regler för beräkning av sjukpenning i korlare sjukfall

som föreslagils i en särskild proposition som regeringen beslulal lidigare i

dag.

I redovisningen i inledningen lill huvudavsnitt D har jag förulskickal vissa förslag till lagändringar under förevarande anslagspost. Flera av dessa förslag berör lagen (1962:381) om allmän försäkring. Det gäller förslagel om all införa ett krav på all en vårdgivare som omfattas av tandvårdsförsäkringen skall ha en särskild försäkring som läcker kosinader i vissa fall för behandling som behöver göras om (2 kap. 3 §). Vidare gäller det de ändringar som jag nämnt i regleringen av sjukresor (2 kap. 6 §). Ytterligare ändring föranleds av den avsedda nya ordningen i fråga om ersättning för sjukhusvård för vissa pensionärer (2 kap. 12 och 14 §§ samt 3 kap. 4 §). Samtliga dessa ändringsförslag har lagtekniskl förls samman till ell inom socialdepartementet upprättat förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring, som bör fogas till protokollet i detla ärende som bilaga 5.4. Del lagförslagel innefattar också den ändring i 4 kap. 8 § lagen om allmän försäkring som har behandlals under C 2. Bidrag fill föräldraförsäkringen.

Den avsedda nya ordningen för ersättning för sjukhusvård för vissa pensionärer berör, som jag nämnt, vidare 17 § hälso- och sjukvårdslagen (1982:763). Etl inom socialdepartementet upprättat förslag lill lag om ändring i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) bör fogas till protokollet i ärendet som bilaga 5.5.

Även den i avsnittsinledningen förordade ändringen i fråga om prisnedsättning av läkemedel fordrar lagändring. Etl inom socialdepartementet upprättat förslag fill lag om ändring i lagen (1981:49) om begränsning av läkemedelskostnader, m.m. fogas lill protokollet i ärendet som bilaga 5.6.

Förslaget till lag om ändring i hälso- och sjukvårdslagen avser ett sådant ämne att lagrådels yttrande bör inhämtas enligt 8 kap. 18 § regeringsformen. Jag anser dock att lagförslagel är av så enkel beskaffenhet att lagrådets hörande skulle sakna betydelse.

Hemställan

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen atl dels anla förslagen till

1. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,

2. lag om ändring i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763),

3. lag om ändring i lagen (1981:49) om begränsning av läkemedelskostnader, m.m.

dels lill Bidrag tUl sjukförsäkringen för budgetåret 1987/88 anvisa ell förslagsanslag av 5 703 000 000 kr.

59¶D 2. Folkpensioner Prop. 1986/87:100

Bil. 7

1985/86

Ulgift

45 325 379 721

1986/87

Anslag

48 100 000 000

1987/88

Förslag

50 630 000 000

Från detla anslag bekosias folkpension som utges i form av ålderspension, förtidspension och änkepension samt husirulillägg och barniillägg till den som uppbär ålders- eller förtidspension. Härifrån bekosias också handikappersättning.

Folkpensionssystemel omfallar hela befolkningen. Ålderspension ulgår från 65 års ålder. Den enskilde har dock möjlighel alt mellan 60 och 70 års ålder själv bestämma tidpunkten för sin pensionering. Vid uttag av ålderspension före 65 års ålder reduceras den utgående pensionen livsvarigt och vid uppskjutet ullag efter 65 års ålder sker i stället en höjning. Det är även möjligt att ta ut halv ålderspension.

Förtidspension ulgår till den som fått sin arbetsförmåga varaktigt nedsatt med minst hälften. Änkepension ulgår lill änka fram lill den allmänna pensionsåldern. Husirulillägg, som är inkomslpröval, kan utgå till gift kvinna mellan 60 och 65 års ålder vars make har ålders- eller förtidspension.

Folkpensionsförmånerna är indexreglerade, vilket innebär all pensionsbeloppen automatiskt ändras i takt rned basbeloppets utveckling.

Ålderspension liksom hel förtidspension eller änkepension utgår för år räknat med 96 % av fastställt basbelopp för ensam pensionär och med sammanlagi 157 % för två pensionsberälligade makar. För den som inte har ATP eller har lågt ATP-belopp kompletteras folkpensionen med pensionstillskott, som ulgår med 48 % av basbeloppet för ensam ålderspensionär och med 96 % för makar gemensaml. För en förtidspensionär utgår pensionstillskott med 96 % av basbeloppet. Pensionstillskottet avräknas krona för krona mol ulgående ATP-pension. Däremoi görs ingen avräkning mot annan pension eller annal slag av inkomst.

Bestämmelserna om folkpensionsförmånerna finns i lagen (1962:381) om allmän försäkring (omlryckt 1982:120), lagen (1962:392) om hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg till folkpension (omtryckt 1976:1014) samt lagen (1969:205) om pensionstillskott.

Från anslaget bekostas även vissa läkarundersökningar m.m. för den allmänna försäkringens behov främst vid riksförsäkringsverkets sjukhus i Nynäshamn och Tranås.

Riksförsäkringsverket

Vid beräkningen av folkpensionskostnaderna för budgetårel 1987/88 har riksförsäkringsverket utgått från ett uppskattat antal utbetalda pensioner och utbetall medelbelopp i december 1987. Verket har därvid gjort följande uppskattning beträffande antalet pensionärer med olika slag av pensionsförmåner.

60

Pensionsförmån

Uppskattat anlal pensioner utbetalning

Dec 1986 Dec 1987 (1986/87) (1987/88)

med reguljär

Förändring under 1987

Ålderspension Förtidspension Hustrutillägg Änkepension, huvudfall

övergångsfall Handikappersättning Barntillägg (antal barn)

1 502 000 329 000 31000 68 800 700 43 300 35 500

1 519 000 336 000 27 000 67 400 600 43 900 36 000

+ 17 000 + 7 000

- 4 500

- 1 400

- 100 + 600 + 500

Summa

Därav med pensionstillskott

2 010 800

743 900

2 029 900

717 900

+ 19 100

-26 000

Med utgångspunkt från uppskattningar för december 1986 beräknar riksförsäkringsverkel anslagsbehovel för här aktuella pensionsförmåner med basbeloppet 23 750 kr. budgeiårei 1987/88 lill 48 095 milj kr.

Föredragandens överväganden

Folkpensionernas grundbelopp kommer fr.o.m. den 1 januari 1987 och vid basbeloppet 24 100 kr. atl uppgå fill 23 136 kr. per år och för en ensam pensionär och 37 838 kr. för ett pensionärspar. För den som saknar ATP eller har lågt ATP-belopp kompletteras folkpensionen med ell pensionsfillskotl som kan uppgå till 23 136 kr. för en förtidspensionär. Härtill kommer ett kommunalt bostadstillägg.

Jag har i det fidigare också förordal ett tilläggsbelopp fill basbeloppet med 400 kr. fr.o.m. den 1 juli 1987. Detta kommer utöver vad som föranleds av ökningarna i det allmänna prisläget. Folkpensionernas grundbelopp ökar därmed med ytterligare 192 kr. för en ensam pensionär under år 1987 och med 314 kr. för ett pensionärspar.

Ett inom socialdepartementet upprättat förslag till lag om tilläggsbelopp till basbeloppet vid beräkning av pensionsförmåner m.m. bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 5.7. Tilläggsbeloppet bör gälla för beräkning av pensioner m.m. under andra halvåret 1987. Jag avser att senare åierkomma med förslag till regeringen vad gäller grunderna för beräkning av basbeloppet fr.o.m. år 1988.

I anslulning härtill tar jag upp en fråga om beräknig av extra avdrag vid inkomsttaxeringen för folkpensionärer. Beräkningen av sådant extra avdrag bygger på basbeloppet. För atl filläggsbeloppet skall kunna beaktas krävs därför lagreglering. Med hänsyn lill den provisoriska karaktären bör detta ske i en särskild lag som avser 1988 års taxering (pensioner som uppbärs år 1987). Jag har i denna fråga samrått med chefen för finansdepartementet.

Etl inom socialdepartementet upprättat förslag till lag om beräkning av extra avdrag för folkpensionärer vid 1988 års taxering bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 5.8. Lagförslaget har upprättats i samråd med chefen för finansdepartementet. På grund av lagförslagets enkla beskaffenhet anser jag att lagrådets hörande skulle sakna betydelse.

För budgetåret 1987/88 beräknar jag de sammanlagda kostnaderna under 61

detta anslag fill 50 630 milj. kr. Det innebär en ökning med 2 530 milj. kr. i Prop. 1986/87:100 förhållande lill nuvarande budgelår. Bil. 7

Utgifterna för de olika pensions:förmånerna framgår av följande sammanslällning.

Pensionsförmån

Beräknade

utgifter, milj. kr.

1987/88

Förändring från

1986/87

Ålderspension

Förtidspension

Hustrutillägg

Änkepension

Handikappersättning

Barntillägg

Vissa undersökningar m.m.

38 540

9 515

1 475

+ +

+ + +

1940 685 145

50 630

2 530

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen all dds anla förslagen till

1. lag om tilläggsbelopp fill basbeloppet vid beräkning av pensionsförmåner m.m.,

2. lag om beräkning av extra avdrag för folkpensionärer vid 1988 års taxering,

dels till Folkpensioner för budgetåret 1987/88 anvisa etl förslagsanslag av 50 630 000 000 kr.

D 3. Bidrag till kommunala bostadstillägg till folkpension

1985/86 Ulgift 706 501634

1986/87 Anslag 695 000 000

1987/88 Förslag 1 524 000 000

Från detla anslag finansieras statsbidrag till kommunernas kostnader för kommunala bostadstillägg till folkpension (KBT). Statsbidrag utgår under föruisättning alt kommunen före avdrag på grund av inkomst täcker minst 80 % av den del av den månatliga bostadskostnaden som översiiger 80 kr. men inte 800 kr. för ogift pensionär och 950 kr. för makar. Kommuner erhåller slalsbidrag med 25 % av sina bidragsberättigande kostnader för KBT.

Fr.o.m. den 1 juli 1987 kommer statsbidrag för KBT atl utbetalas så att varje månads KBT-utbetalningar över statsverkets checkräkning av den kommunala delen av KBT avräknas mot utbetalningar av kommunalskattemedel samma månad som utbetalningen sker.

Bestämmelserna om statsbidrag lill kommunala bostadstillägg fill folkpen sion finns i lagen (1962:392) om husirulillägg och kommunall bostadsfillägg till folkpension och förordningen (1979:830) om statsbidrag lill kommunalt bostadstillägg till folkpension. 62

Riksförsäkringsverket Prop. 1986/87:100

Bil. 7 Pa grundval av nu gällande lagsliftning har riksförsäkringsverkel beräknai

anslagsbehovel för budgelåret 1987/88 0111 320 milj. kr. Della belopp hänför

sig dels lill återstående halv årskostnad på 340 milj. kr. för år 1986, dels till

hela årskostnaden för år 1987 och dels 320 milj. kr. avseende kosinader för

första halvåret 1988. Anslaget belastas således dubbell för budgetåret

1987/88 lill följd av de ändrade reglerna för utbetalning av slalsbidrag.

Föredragandens överväganden

Jag har i avsnittsinledningen redogjort för mitt förslag om förbättringar av det kommunala bostadstillägget till folkpension fr.o.m. år 1988.

Riksförsäkringsverket har i en särskild skrivelse begärt atl vissa otidsenliga och adminislrativi krångliga regler inom de inkomsiprövade pensionsförmånerna skall las bort. Jag ansluter mig lill verkels uppfallning och föreslår att bestämmelserna om indragning och förverkande av bosladslillägg då pen-sionslagaren lämnal oriktiga uppgifter i ansökan eller låfit bli alt anmäla ändrade ekonomiska förhållanden avskaffas. Jag föreslår också i överensstämmelse med verkets förslag alt bestämmelserna om s.k. avhänt kapital vid beräkning av husirulillägg och kommunall bosladslillägg slopas. Dessa förslag medför ökade kostnader för försäkringen med 25 milj. kr. men medför samiidigi en minskad administrativ belastning för försäkringskassorna. Mina här nämnda förslag föranleder lagstiftningsåtgärd.

Ett inom socialdepartementet upprätlal förslag till lag om ändring i lagen (1962:392) om husirulillägg och kommunall bostadstillägg lill folkpension bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 5.9.

Mol bakgrund därav och mot bakgrund av riksförsäkringsverkels anslagsframslällning beräknar jag utgifterna under della anslag lill 1 524 000 000 kr. för budgeiårei 1987/88.

Hemställan

Jag hemsläller alt regeringen föreslår riksdagen

1. att anla förslaget till lag om ändring i lagen (1962:392) om husirulillägg och kommunall bosladslillägg till folkpension,

2. att lill Bidrag lill kommunala bosladslillägg liU folkpension för budgeiårei 1987/88 anvisa ett förslagsanslag av 1 524 000 000 kr.

D 4. Vissa yrkesskadeersättningar m.m.

1985/86

Ulgift

2 519 906

1986/87

Anslag

2 500 000

1987/88

Förslag

2 700 000

Från anslaget bekosias tillägg på vissa äldre livräntor saml ersällning i anledning av skadefall, där ersällningen på grund av speciella förfallningar eller särskilda beslul helt eller delvis ulgår av statsmedel.

63

Riksförsäkringsverket Prop. 1986/87:100

Ril 7 För budgetåret 1987/88 beräknas medelsbehovet för äldre skadefall till 1,9

milj. kr., varav 0,5 milj. kr. för uppräkning av vissa äldre livräntor från

arbetsskade- resp. fiskarförsäkringsfonden. För nyare skadefall beräknas

medelsbehovet till 0,7 milj. kr. Riksförsäkringsverket föreslår att anslaget

förs upp med 2,6 milj. kr.

Föredragandens överväganden

Jag har med utgångspunkt i riksförsäkringsverkels kostnadsberäkningar och med beaktande av utvecklingen av basbeloppet under åren 1987 och 1988 beräknat kostnaderna för anslaget lill 2 700 000 kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att lill Vissa yrkesskadeersättningar m.m. för budgetåret 1987/88 anvisa ett förslagsanslag av 2 700 000 kr.

64

E. Hälso-och sjukvård m.m. Prop. 1986/87:100

Ril 7 Under detla avsnitt redovisas slalliga myndigheler och vissa andra organ som

är verksamma inom hälso- och sjukvården. I avsnittet redovisas vidare den

del av de statliga bidragen till denna verksamhet som ej finansieras via

sjukförsäkringen.

En hälso- och sjukvård av god kvalilet är av grundläggande belydelse för medborgarna. Det övergripande målet för hälso- och sjukvården är enligt hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), HSL. en god hälsa och vård på lika villkor för hela befolkningen. Forlfarande finns regionala och sociala skillnader både vad gäller hälsa och lillgång på hälso- och sjukvård. Det är därför viktigt att ägna särskild uppmärksamhet ål förebyggande insalser och atl vårdresurserna fördelas rättvist så alt alla ges likvärdiga möjligheter att leva ett hälsosammare liv och få en vård på lika villkor.

Totalkostnaden för samhällets hälso- och sjukvård är omkring 81 miljarder kr., vilket motsvarar närmare 10 % av BNP. De slatliga bidragen och ersättningen från sjukförsäkringen svarar för ca en fjärdedel av dessa kostnader. Huvuddelen finansieras av landstingskommunala medel.

Under 1970-taIet expanderade hälso- och sjukvårdssektorn kraftigl. Under 1980-talet har däremoi expansionen begränsals. För alt möjliggöra en fortsatt satsning på angelägna områden slälls ökade krav på omfördelning av befintliga resurser och all omstruktureringar inom hälso- och sjukvården påskyndas. Inom vissa områden har hälso- och sjukvården inle kunnal möta de behov som finns och köer har uppståti. Socialstyrelsen genomför i samarbete med Landstingsförbundet en kartläggning och en analys av kösituationen i olika landsling och inom olika medicinska verksamhetsområden.

Det är väsentligt all den högspecialiserade vården ges en ändamålsenlig organisation. Såväl medicinskl kvalilativa överväganden som ekonomiska bedömningar visar på behov av förstärkt nationell samordning av den högspecialiserade vården. Mot denna bakgrund föreslås atl 700 000 kr. anvisas till socialstyrelsen för atl utarbeta ett underlag för planering av sådan vård som bör ske i samverkan mellan olika sjukvårdsregioner i landel.

Regeringen har under år 1985 i prop. 1984/85:181 redovisat utvecklingslinjer för hälso- och sjukvården m.m. (SoU 28, rskr. 400). I proposilionen konstateras att en förbättrad folkhälsa förutsätier en forlsall akliv och samordnad hälsopolitik. Dagens hälsoproblem måste åtgärdas utifrån en helhetssyn på samhällsutvecklingen. LO och socialslyrelsen har i samarbele med Landstingsförbundet utarbetat ett förslag till ulvecklingsprojekt med syfte att öka engagemanget i hälsofrågor. Regeringen föreslår atl 700 000 kr. anslås till detta projekt för nästa budgetår. Projektet avses bedrivas under en femårsperiod.

65¶Satsningen på en förbättrad folkhälsa förutsätter också all berörda personalgrupper inom vården ges ökade kunskaper om del förebyggande arbetet. Nordiska hälsovårdshögskolan i Göteborg är i detta perspekliv en viktig resurs och 2 390 000 kr. har beräknats för ulbyggnad av skolan. Medlen anmäls emellertid under utrikesdepartementets anslag för Nordiska ministerrådet.

AIDS som orsakas av elt retrovirus benämnt HIV är etl nytl och allvarligt

5 Riksdagen 1986/87. 1 saml. Nr 100

hot mot folkhälsan som f.n. endast kan begränsas genom förebyggande Prop. 1986/87:100 ålgärder. Spridningen av HIV är ännu inle under kontroll. Risken för Bil. 7 smittspridningen utanför de hittills identifierade riskgrupperna ökar. Fortsalla kraftfulla insatser från samhällets sida är nödvändiga.

För atl samordna arbelel inom alla samhällels områden inrällade regeringen den 9 maj 1985 en särskild AIDS-delegation inom socialdepartementet. I enlighel med regeringens förslag har riksdagen anvisat 100 miljoner kr. för budgeiårei 1986/87 för insatser mot AIDS. Samma belopp har beräknats för budgetåret 1987/88. SBL och socialslyrelsen föreslås få en kostnadsram om 18 miljoner kr. för ålgärder för alt begränsa spridningen av AIDS. Dessa myndigheters insatser har hittills belastat anslaget för epidemiberedskap i form av överskridanden. Genom att en medelsram anvisas skapas förbätlrade förutsättningar för en målinriktad och planmässig verksamhel inom socialstyrelsen och SBL.

Planerade hälso- och sjukvårdspolitiska propositioner våren 1987

Proposition med förslag till ny psykiatrisk tvångslagstiflning är planerad att efter lagrådsremiss föreläggas riksdagen under år 1987. Propositionen bereds mol bakgrund av socialberedningens betänkande (SOU 1984:64) Psykiatrin, tvånget och rättssäkerheten saml remissbehandlingen av detla. Förhandlingar pågår mellan staten och sjukvårdshuvudmännen om ett överförande av den rättspsykiatriska verksamheten fill landstingen.

Samordnat med arbelet med ny psykiatrisk tvångslagstiftning förbereds vidare proposiiion med förslag till permanent lagsfiftning om förtroendenämnder inom hälso- och sjukvården.

Proposition med förslag lill lag om dödens inträde är planerad alt efter lagrådsremiss lämnas fill riksdagen under våren 1987. Proposilionen bereds mot bakgrund av belänkandet Dödsbegreppet (SOU 1984:79) saml remissbehandlingen av delta.

Vad avser den civila hälso- och sjukvården i krig kommer senare under riksmölel alt läggas fram en proposition om inrikiningen av säkerhetspolitiken och totalförsvarets fortsatta utveckling. I samband därmed kommer anslagsfrågor av totalförsvarskaraktär att tas upp till behandling. Även en fråga om vidgad utbildnings- och övningsphkt i fredstid för hälso- och sjukvårdspersonal berörs.

I en proposifion om överenskommelse om stathg driftersättning för läkarutbildning och forskning m.m. avses bl.a. en överenskommelse om driftersättning för år 1987 m.m. komma att redovisas.

E 1. Socialstyrelsen

1985/86 Ulgift 146 788168

1986/87 Anslag 149 629 000

1987/88 Förslag 156 830 000'

' Inkl. medel som förut beräknats under anslaget E 16. Hälsoupplysning.

Socialstyrelsen är central förvaltningsmyndighet för ärenden som rör socialtjänst, hälso- och sjukvård, tandvård, läkemedelsförsörjning, , hälso- 66

skydd, omsorger om psykiskl utvecklingsstörda samt frågor som rör alkohol och andra missbruksmedel.

Läkemedelskonlrollen behandlas under anslaget E 2. Slallig kontroll av läkemedel m.m.

Socialstyrelsen

Socialstyrelsen föreslår i sin anslagsframställning bl.a. följande:

1. Huvudförslag budgetårel 1987/88 - 6 146 000 kr. Utgiftsminskningen följer det treåriga huvudförslag som fastlades inför budgetårel 1985/86 och uppgår för budgetårel 1987/88 lill 5 %.

2. Ett daiorbaserat informationssystem för social forskning och utvecklingsarbete (700 000 kr.).

3. Registrering av olycksfall som kommer i kontakt med hälso- och sjukvården (750 000 kr.).

4. Ökade informationsinsatser (1 000 000 kr.).

5. Hälsoupplysningsverksamhet (sammanlagt 4 346 000 kr.).

6. Övergångsvisa arbetsuppgifter vid beredskapsbyrån (2 600 000 kr.).

7. "Rörliga" medel bl.a. för att ularbela medicinska kunskapsunderlag inom den högspecialiserade vården (2 000 000 kr.).

8. Anslagsposten Försäljning av publikationer uppförs med 1 000 kr. Anslagsposlen Förvaltningskostnader får belastas med ett belopp som motsvarar de influtna inkomsterna.

Socialslyrelsen har i en särskild skrivelse (1986-08-27) hemställt att styrelsen erhåller medel för projekl om hälsofrågor i arbetslivet fillsammans med LO och Landstingsförbundet (1 000 000 kr.).

Socialstyrelsen har i en särskild skrivelse (1985-03-11) föreslagit att styrelsen får fastställa och tillgodogöra sig avgifter för legifimafionsbevis.

1986/87

Beräknad ändring 1987/88

Föredraganden

Personal (helår)

508,5'

Anslag

Utgifter

Förvaltningskostnader

126 103 000

+ 4 955 000

(därav lönekostnader)

( 98 208 000)

(+ 1 143 000)

Lokalkostnader

23 297 000

+ 2 727 000

Övriga utgifter

Psykiatriska nämnden

300 000

(därav lönekostnader)

(274 000)

(- 5 000)

Viss administrativ service m.m.

—

+ 1000

Tidskriften Vigör

+ 1 000

Summa utgifter

150 481 000

+ 7 679 000

Inkomsler

Försäljning av publikationer

850 000

+ 480 000

Ersättning för telefonkostnader.

, kontorsser-

vice samt för viss administrativ

service

1 000

Avgifter för godkännande av t

andtekniska

laboratorier m.m.

1 000

Summa inkomster

852 000

+ 478 000

Nettoutgift

149 629 000

+ 7 201 000

' Helårsarbetskraft för vilka medel beräknats under anslaget E 1. Inkl. medel för hälsoupplysning.

67 Föredragandens överväganden Prop. 1986/87:100

Bil 7 I regeringens skrivelse lill riksdagen (1985/86:165) om den offenlliga

sektorns förnyelse anges att regeringen på etl mer aklivt sätt än tidigare bör

ta ställning lill myndighelernas verksamhetsinriktning samt att en mer

genomgripande budgetprövning endast skall behöva ske vart tredje år. En

försöksverksamhel har påbörjals för alt vinna erfarenhei av ell syslem med

treåriga budgetramar. Under budgelåret 1985/86 har sex myndigheler

deltagit i försöksverksamheien. För all vinna ytterligare erfarenheter

ulvidgas försöksverksamheien fr.o.m. budgetårel 1988/89 i vilken bl.a.

socialstyrelsen skall deltaga.

Riksdagen har tidigare beslulal (prop. 1984/85:100 bil. 7, SoU 15,

rskr. 183) att medelsberäkningen för socialslyrelsen för budgetåren 1985/86 -

1987/88 skulle ulgå från ett huvudförslag som fördelades under perioden med

en minskning med 5 % under det sista budgetåret. Jag har i min

medelsberäkning för budgetåret 1987/88 utgått från detla ställningslagande

när det gäller såväl personal och omkostnader som lokaler. Full effekt av

lokalkostnadsbesparingarna beräknas dock inlräffa först budgetårel 1988/

89.

Del sker snabba förändringar inom olika medicinska verksamhetsområden. Det blir nödvändigt att prioritera mellan olika medicinska åtgärder. Det är angelägel med en samordning av den högspecialiserade vården, så att resurserna utnyttjas effektivt och en god vård på lika villkor fillförsäkras olika åldersgrupper i befolkningen i alla delar i landet. Det är i det sammanhanget viktigt all en behovsmässigt icke motiverad utbyggnad av högspecialiserad vård förhindras.

Socialstyrelsen skall uiarbeta metoder och ta fram underlag för alt kunna inrikta ulvecklingen mol de hälsopolifiska och vårdpolitiskt prioriterade målen. Socialstyrelsen bedömer atl resurser inom organisationen kan utnyttjas i viss utsträckning. Det saknas dock medel för bl.a. externa experter och viss projekianställd personal. Jag har under anslaget beräknai medel för utarbetande av planeringsunderlag på nationell nivå för högspecialiserad vård med sammanlagt 700 000 kr.

Medel för socialstyrelsens hälsoupplysningsverksamhet har tidigare beräknats under anslaget E 16. Hälsoupplysning. Jag föreslår atl en överföring sker av dessa medel till myndighetsanslaget fr.o.m. budgetåret 1987/88. Socialslyrelsens uppgifter inom hälsoupplysningen bör bl.a. vara att förmedla kunskaper och erfarenheter till landslingen, kommunerna, folkrörelserna och organisalionerna saml atl stimulera insatser för att i högre grad nå de hälsopohtiska riskgrupperna, invandrare, äldre, ensamstående m.fl.

Mot bakgrund av de av riksdagen fastställda riktlinjerna för hälso- och sjukvårdens utveckling (prop. 1984/85:181, SoU 28, rskr. 400) bedömer jag atl del föreslagna projektet om hälsofrågor i arbetslivet i samverkan med LO och Landstingsförbundet är särskilt angeläget. Syftet är att väcka engagemang och delakfighet kring förhållanden som påverkar hälsan med utgångspunkt från lokala erfarenheler och förulsältningar. Jag har beräknai medel för delta ändamål med 700 000 kr. under anslaget.

Även medel för tidskriften Vigör har överflyttats till detta anslag.

68¶Kostnader för framställningen av publikafioner saml kosinader för Prop. 1986/87:100 godkännande av tandtekniska laboratorier brulloredovisas fr.o.m. budget- Bil. 7 årel 1987/88. Intäkterna från de landtekniska laboralorierna kommer alt redovisas på statsbudgetens inkomslMdä under rubriken 2600 Försäljningsinkomster.

Inkomster och utgifler i samband med socialslyrelsens service fill hälsooch sjukvårdens ansvarsnämnd, barnmiljörådet och statens nämnd för internationella adoptionsfrågor (NIA) kommer atl redovisas som en tusen-kronorsposl under anslagets utgiftssida.

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget för nästa budgetår till 156 830 000 kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

atl till Socialstyrelsen för budgetårel 1987/88 anvisa ell förslagsanslag av 156 830 000 kr.

E 2. Statlig kontroll av läkemedel m.m.

1985/86

Utgift

1986/87

Anslag

1987/88

Förslag

1000 En farmacevtisk specialitet får i regel inte säljas ulan atl vara registrerad hos socialslyrelsen. Varje registrerad farmacevtisk specialitet skall fortlöpande kontrolleras genom socialstyrelsens försorg. Inom socialstyrelsen finns en särskild läkemedelsavdelning (SLA) som svarar för granskning och analys av läkemedel m.m. Läkemedelsavdelningen utövar också kontroll av fabrikssieriliserade engångsartiklar för hälso- och sjukvårdsändamål, radioaktiva läkemedel, naturmedel, diabeiesiest, allergenprodukter, vissa fodermedel m.m.

Läkemedelsavdelningen är lokaliserad till Uppsala. Vid avdelningen fanns den 1 juli 1986 ca 150 tjänster.

Samtliga kostnader för kontrollen av läkemedel m.m. skall täckas med avgifter.

Verksamhelen omfattar följande tre huvudprogram.

Program 1. Läkemedel före regisirering

Programmet omfattar de verksamheter som ligger före en regisirering av en farmacevfisk eller radiofarmacevtisk specialitet. Häri ingår arbetet med ansökningar om förskrivning av preparat på licens, ansökningar om klinisk prövning av läkemedel, arbetet med registrering av farmacevtisk eller radiofarmacevtisk specialitet och godkännande av ny indikafion för sådan farmacevtisk specialitet som redan har registrerats för viss indikation. g

Program 2. Läkemedel i användning Prop. 1986/87:100

Bil. 7 Programmet omfattar arbetet med kontroll av registrerad farmacevtisk eller

radiofarmacevtisk specialitet. Kontrollen sker utifrån medicinska, biologiska och farmacevtiska krav. I programmei ingår vidare den inspektionsverksamhet som omfallar bl.a. tillverkare, partihandel och apotek. Programmet innesluter även biverkningskonlroll, tillsynsverksamhet saml konsumtions-studier och de informationsinsatser som i första hand riklar sig till sjukhuspersonal och farmacevter.

Program 3. Koniroll av andra produkter än läkemedel

Programmet omfattar kontroll av andra produkler än läkemedel såsom fabrikssieriliserade engångsartiklar för sjuk- och hälsovård, naturmedel, naturmedel för injektion, preventivmedel samt diabeleslester.

Socialstyrelsen

För budgelåret 1987/88 begär styrelsen en ekonomisk ram om 64 469 000 kr. Av detta belopp är 4 033 000 kr. pris- och löneomräkning. I detla har socialstyrelsen redovisat elt förslag om utökad verksamhet med ca 4,3 milj. kr. Av beloppet skall 1,7 milj. kr. användas för kontroll av kosmetiska och hygieniska preparat. För angelägna undersökningar av läkemedel, som inte kan finansieras på annat håll, begär styrelsen 1,2 milj. kr. Vidare skall ca 0,8 milj. kr. gå fill förstärkta resurser för kliniska läkemedelsprövningar samt 0,7 milj. kr. för fördyrade driftkostnader.

Föredraganden

1983 års läkemedelsutredning (S 1983:04) har bl.a. till uppgifl att överväga åtgärder för atl registreringen av nya läkemedel skall bli så snabb som möjligt utan all säkerhetskraven eftersatts. Resultatet av utredningens arbete väntas föreligga våren 1987. I avvaktan på utredningens resullal räknar jag för budgetåret 1987/88 med en verksamhet av ungefär samma omfattning som under innevarande budgetår. Prioriterade områden för avdelningens verksamhet bör främsl vara regisirering av läkemedel med högl medicinskl och samhällsekonomiskt värde samt efierkonlroll av redan registrerade läkemedel.

Socialstyrelsen har under år 1986 redovisat förslag hur kontrollen av kosmetiska och hygieniska medel bör utövas. Förslaget har remissbehandlats och övervägs nu inom regeringskansliet bl.a. för att få fill stånd en harmonisering av sådana bestämmelser inom de nordiska länderna, men även inom EG.

Hemställan

Jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen

alt fill Statlig kontroU av läkemedel m.m. för budgetåret 1987/88 70

anvisa etl förslagsanslag av 1 000 kr.

E 3. Statens rättskemiska laboratorium

1985/86

Utgift

21010 038

1986/87

Anslag

23 283 000

1987/88

Förslag

23 636 000

Slatens rällskemiska laboratorium (SRL) har lill uppgifl atl utföra undersökningar av räiiskemisk och blodgruppsserologisk arl saml alt bedriva annan hithörande verksamhel med praktiskt och velenskapligl syfte. Laboratoriet är uppdelat på en toxikologisk-kemisk och en blodgruppsserologisk avdelning.

Socialstyrelsen

Antalet analyser vid den toxikologisk-kemiska avdelningen har ökal under det senaste årel. Ökningen beror främsl på intensifierad kontroll vid landets kriminalvårdsanslaller av interners narkotikamissbruk. Anlalel ärenden vid alkoholsektionen har däremoi minskal något.

Vid den biodgruppsserologiska avdelningen har både antalet faderskapsärenden för basundersökning och anlalel ulvidgade rältsgenetiska undersökningar varit nästan oförändrat. De kliniska utredningarna har ökat starkt under de senaste två åren. De omfaltar bl.a. vissa medicinska utredningar inför transplanlationer.

Socialstyrelsen föreslår i sin anslagsframslällning bl.a. följande:

1. Det föreskrivna huvudförslaget innebär en redukfion med 466 000 kr.

2. Medel för miljöförbättrande åtgärder bör anvisas utöver huvudförslaget (156 000 kr.).

3. Medel bör anvisas för bidrag lill finansiering av centrum för forensisk vetenskap vid universitetet i Linköping (lOOOOOkr.).

1986/87

Beräknad ändring 1987/88

Föredraganden

Personal

Anslag

Förvaltningskostnader (därav lönekostnader) Lokalkostnader Uppdragsverksamhet

Summa

83'

19 202 000

(14 675 000)

4 080 000

23 283 000

+ 311 000

(+241 000)

+ 42 000

+ 353 000

Inkomster vid laboratoriet som redovisas på budgetens inkomstsida

10 500 000

' Helårsarbetskraft.

Föredragandens överväganden

För nästa budgetår har medel för myndighetens verksamhel beräknats enligt ell ettårigt huvudförslag med en reduktion om 2%. Med hänvisning fill sammanställningen föreslår jag alt anslaget tas upp med 23 636 000 kr. Av

anslaget avser 40 000 kr. medel för finansiering av centrum för forensisk Prop. 1986/87:100 vetenskap vid universitetet i Linköping. Bil. 7

Hemställan

Jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen

alt till Statens rältskemiska laboratorium för budgetårel 1987/88 anvisa ett förslagsanslag av 23 636 000 kr.

E 4. Statens rättsläkarstationer

1985/86 Utgift 24 872 310

1986/87 Anslag 24 806 000

1987/88 Förslag 26 997 000

Slatens rälisläkarslaiioner har lill huvudsaklig uppgift atl ulföra rättsmedicinska undersökningar av olika slag såsom obduktioner, undersökningar av misshandlade eller för brott misstänkta personer samt laboratorieundersökningar. Rälisläkarsiaiionerna är underställda socialstyrelsen.

Rältsläkarstalioner finns i Stockholm, Uppsala, Linköping, Lund, Göteborg och Umeå.

Socialstyrelsen

Socialslyrelsen föreslår i sin anslagsframslällning bl.a. följande:

1. Med hänsyn lill rättsmedicinens karaktär — framför allt att verksamheten slyrs av förrättningar begärda av andra myndigheler - finns ingen möjlighel att uppfylla kravel på en minskning av anslaget med 2 % årligen för statens rättsläkarstationer. Huvudförslagel bör därför ej genomföras (+502 OOOkr.).

2. För alt säkerslälla rekryleringen av läkare lill den rättsmedicinska specialiteten äskas medel för tvä s.k. FV-block (+- 340 000 kr.)

3. Två Ijänsler som överläkare - tillika biträdande föreståndare - bör inrättas under förutsättning att två biträdande överläkartjänster hålls vakanta (+- 125 000 kr.).

4. Med hänvisning till arbetsbelastningen vid rättsläkarstationerna hemställer styrelsen om medel för en halv kansliskrivare/assistentjänst saml medel för en och en halv redan inrättad kanshskrivare/assistentjänst (+236 000 kr.).

5. Vikariatsmedel för kanslipersonal och obduktionsassistenter (+.100 000 kr.).

6. För ökade kostnader för förbrukningsartiklar i samband med undersök ning av misstänkta AIDS-fall äskas tillägg på anslagsposten Förvaltnings kostnader (+ lOOOOOkr.).

7. Medel bör avsättas för inköp och underhåll av utsliten apparalur (+600 000 kr.).

8. Medel bör avsättas för inredning och utrustning av rättsläkarstationerna

i Uppsala och Umeå när dessa renoveras. (+ 2 800 000 kr.). 72

1986/87

Beräknad

ändring 1987/88

Bil. 7

Föredraganden

Personal

70'

Anslag

Förvaltningskostnader (därav lönekostnader) Lokalkostnader

18 473 000

(15 577 000)

4 782 000

+ 343 000

(+ 205 000)

+ 1 108 000

Ersättning enligt vissa avial, förslagsvis Engångsanvisning Till regeringens disposition

1 291 000 260 000

- 260 000 + 1000 000

Summa

24 806 000

+ 2 191 000

Helärsarbetskraft.

Föredragandens överväganden

För nästa budgetär har medel för myndighetens verksamhet beräknats enligt ett ettårigt huvudförslag med en reduktion om 2 %. I avvaktan på att ställning har tagits fill förslag från RRK-ulredningen bör undantag från huvudförslagel ej medges.

Med hänvisning till sammanställningen föreslår jag att anslaget tas upp med 26 997 000 kr. Av delta belopp har 1 000 000 kr. reserverats för regeringens disposiiion för inredning och utrustning i samband med en evenluell ombyggnad av rälisläkarslaiioner. Under Förvaltningskostnader har 100 000 kr. beräknats för ökade kostnader i samband med undersökningar av misstänkta AIDS-fall.

Hemställan

Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

att lill Statens rätlsläkarstationer för budgetåret 1987/88 anvisa etl förslagsanslag av 26 997 000 kr.

E 5. Rättspsykiatriska stationer och kliniker

1985/86

Utgift

77 652 116

1986/87

Anslag

84 770 000

1987/88

Förslag

81 527 000

Från anslaget bekostas verksamheten vid rättspsykiatriska stationer och kliniker.

De rällspsykiatriska stationernas och klinikernas uppgift är att utföra rättspsykiairiska undersökningar och läkarundersökningar av häktade och icke häktade personer misstänkta för brott enligt den s.k. personundersök-ningslagen (1964:542). Vidare bedrivs viss vård samt rätispsykiatrisk forskning och utbildning.

Det rättspsykiairiska undersökningsväsendet har socialstyrelsen som chefsmyndighet.

Rättspsykiatriska stationer finns i Linköping, Örebro och Umeå. Rätts-

73

psykialriska kliniker finns i Stockholm, Uppsala, Lund och Göteborg. Stationen i Örebro avses avvecklas under år 1987.

Socialstyrelsen

Socialslyrelsen föreslår i sin anslagsframslällning bl.a. följande:

1. Styrelsen föreslår atl ytterligare huvudalternativ inte skall belasta verksamhelen under de år som kvarstår av statligt huvudmannaskap.

2. Inkomslerna från försäljning av terapialster beräknas för budgetåret 1987/88 till 55 000 kr.

Personal

Anslag Ulgifter

Förvaltningskostnader (därav lönekostnader') Lokalkostnader Ersättning enl. vissa avtal

Summa utgifter

Inkomsler Uppbördsmedel

Nettoutgifter

' Exkl löner till städpersonal

1986/87

Beräknad ändring 1987/88

Föredraganden

296

60 251 000

(51 531 000)

12 574 000

12 000 000

+ 2 587 000 (+ 2 208 000)

- 1 830 000

- 4 000 000

84 825 000

- 3 243 000

55 000

84 770 000

- 3 243 000

Föredragandens överväganden

En särskild arbetsgrupp inom socialslyrelsen har utarbetat etl planeringsunderlag, "Förslag till rättspsykiatrisk regionvård", som år 1981 överlämnats till socialdepartementet. En av huvudpunkterna i förslaget är att ansvaret för rättspsykiairiska undersökningar samordnas med vårdansvaret för motsvarande patientkalegorier inom allmänpsykiatrin. Enligt förslaget kan vårdplatserna på ett hell annat sätt än f.n. flexibelt användas för såväl undersökningar som vård. Därigenom ökar kapaciteten väsentligt inom rättspsykiatrin. Förslaget bereds för närvarande inom regeringskansliel. Ställning till förslaget kommer att tas i samband med den prövning av socialberedningens förslag i betänkandet (SOU 1984:64) Psykiatrin, tvånget och rättssäkerheten som avses ske under år 1987, då proposition med förslag till ny lagstiftning om psykiatrisk tvångsvård avses föreläggas riksdagen.

Regeringen har i februari 1985 uppdragit åt statens förhandlingsnämnd att - under förutsättning av godtagbara ekonomiska villkor - träffa avtal med berörda landslingskommuner och Göteborgs kommun om överförande av huvudmannaskapet för den rättspsykiairiska verksamheten.

Avtal mellan slalens förhandlingsnämnd och Göteborgs kommun om upplåtelse av vissa vårdavdelningar m.m. vid statens rättspsykiatriska kUnik i Göteborg har träffats 1986-02-21. Regeringen godkände avtalet 1986-05-22. Avtalet innebär att staten upplåter två vårdavdelningar jämte gemensamma

74

lokaler för sluten psykiatrisk vård. Enligt avtalet fillhandahåller siaten Prop. 1986/87:100 personal för vårdavdelningarna och viss med den rällspsykiatriska kliniken Bil. 7 gemensam personal enligt särskild förteckning. Kommunen anställer därutöver läkare, som är medicinskl ledningsansvarig för den sjukvårdande verksamhelen och eventuellt övrig personal för verksamheten. Kommunen erlägger ersättning till staten för statens prestationer enligt avtalet med 5 925 000 kr. per år i kostnadsläget i januari 1986.

I anslulning till föregående års budgetproposition beslutades att huvudförslaget (- 5 %) skulle få genomföras i sin helhel budgetåret 1987/88. Med avtalet mellan staten och Göleborgs kommun tillförsäkras siaten inkomsler som kan utnyttjas för annal ändamål och som översiiger huvudalternativels femprocentiga minskning av utgifterna för budgelåret 1987/88. Genom avtalel är huvudalternativet för treårsperioden 1985/86-1987/88 genomfört.

Under en följd av år har den rättspsykiairiska undersökningsverksamheten besvärats av köer. Både vänletider, bl.a. i häkte, och undersökningslider har varil oacceptabelt långa. Många undersökningar har inle kunnal genomföras inom den lagsladgade undersökningstiden om sex veckor.

Genom de förändringar i organisation och lagsfiftning som avses presenteras för riksdagen under år 1987 skapas förbätlrade förutsättningar för all långsiktigt lösa de problem som givit upphov lill köerna. Den nuvarande situationen kan dock inte accepteras och under den period som kvarslår av oförändrad organisalion och lagsliflning måste åtgärder vidtas.

Mol denna bakgrund har socialstyrelsen erhållit i uppdrag att redovisa etl program för ytterligare åtgärder som skall genomföras under år 1987. Programmet innefaltar bl.a. en försiärkning av ledningsfunkfionen vid Stockholmskliniken saml ålgärder för förbättrad organisalion och teamarbete vid klinikerna. Vidare pågår införandet av ett budgeteringssystem som syftar lill alt stimulera klinikerna lill alt öka anlalet undersökningar.

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget lill 81 527 000 kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

atl till Rätlspsykialriska stationer och kliniker för budgeiårei 1987/88 anvisa elt förslagsanslag av 81 527 000 kr.

E 6. Statens miljömedicinska laboratorium

1985/86

Utgift

21512 814

1986/87

Anslag

20 021 000

1987/88

Förslag

20 506 000

Slatens miljömedicinska laboratorium (SML) har till uppgift all inom den fysikaliska och kemiska miljömedicinen samt hälsoskyddet bedriva långsik tig forskning saml undersöknings-, utrednings- och utbildningsverksamhet. Laboratoriet medverkar i det internationella hälsovårdsarbetei, främst inom 75

WHO:s miljömedicinska prograrn. SML tar bland annal fram vetenskapligt Prop. 1986/87:100 kunskapsunderlag för socialstyrelsens och naturvårdsverkets övergripande Bil. 7 lillsynsuppgifter. Av särskild betydelse är därvid bevakningen av miljöutveckling och hälsotrender samt den medicinska bedömningen av miljöfarliga ämnen. Socialslyrelsen är chefsmyndighet för laboratoriet. En rådgivande nämnd med företrädare för huvudintressenterna är knuien till laboratoriet och skall medverka i planeringen av verksamheten. Verksamheten bedrivs i nära anknytning till Karolinska inslilutel (KI).

Laboratoriets arbetsuppgifter och organisation framgår av förordningen (1980:571) med instruktion för slalens miljömedicinska laboratorium.

Socialstyrelsen

Socialstyrelsen föreslår i sin anslagsframställning bl.a. följande:

1. Huvudförslaget genomförs under en treårsperiod med 2 % budgetåret 1985/86 och O resp. 3 % under de två påföljande budgelåren. Del möjliggörs genom omprioriteringar och förbättrad verksamhetsplanering. För budgelåret 1987/88 blir således besparingen 3 % inom huvudförslagets ram.

2. Basal forskningsutrustning är en förutsättning för att laboratoriet skall kunna bedriva verksamheten. Föråldrad och försliten utrustning behöver ersättas. Uppdragsverksamhelen innebär ökade krav på modern och adekvat utrustning (-1-2 747 000 kr.).

1986/87 Beräknad

ändring 1987/88

Föredraganden

Personal 94

Anslag

16 272 000

+ 38 000

(13 357 000)

(+ 38 000)

3 448 000

+ 447 000

300 000

20 021 000

+ 485 000

Förvaltningskostnader (därav lönekostnader) Lokalkostnader Uppdragsverksamhel Utrustning

Summa

Föredragandens överväganden

Regeringen har den 26 september 1985 uppdragit åt statskontoret alt se över organisationen för statens miljömedicinska laboratorium. Översynen (Statskontoret 1986:24) har redovisats fill regeringen. Förslagen prövas f.n.

Jag beräknar 300 000 kr. för utrustning.

För nästa budgetår har medel för myndighetens verksamhel beräknats enligt ett treårigt huvudförslag som innebär en real minskning av ulgifterna om 5 %, vilkel genomförs med 3 % för del sista budgetåret 1987/88.

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 20 506 000 kr.

76

Hemställan Prop. 1986/87:100

Bil 7

Jag hemsläller alt regeringen föreslår riksdagen

alt lill Statens miljömedicinska laboratorium för budgetåret 1987/88 anvisa etl förslagsanslag av 20 506 000 kr.

E 7. Statens giftinformationscentral

1985/86

Utgift

5 238 211

1986/87

Anslag

5 405 000

1987/88

Förslag

5 486 000

Statens giftinformationscentral (GIC) svarar för information i akuta förgiflningssiluationer till allmänheten och lill läkare. Upplysningarna lämnas på grundval av insamlad och bearbetad informalion om ämnens giftiga egenskaper. GIC betjänar hela landet. De flesla förfrågningarna kommer från allmänheten. Verksamhetens lyngdpunkl ligger dock i besvarandet av kvalificerade medicinska frågeställningar från läkare. GIC dellar också i förebyggande arbete, undervisning och forskning.

Socialstyrelsen är chefsmyndighet för GIC, som föreslås av en överläkare.

Giftinformationscenlralens arbetsuppgifter och organisation framgår av förordningen (1982:442) med instruktion för statens giftinformationscentral.

Enligt avtal med Stockholms läns landsiingskommun (SLL) har staten t.o.m. år 1984 fått utan ersättning till SLL för någon kapitaltjänstkostnad utnyttja lokaler för GIC på Karolinska sjukhusets område. SLL svarar för fastighelsdrift m.m. Förhandlingar sker med SLL om vad som skall gälla ft.o.m. år 1985.

Socialstyrelsen

Socialstyrelsen föreslår i sin anslagsframslällning bl.a. följande:

1. Huvudförslag -106 000 kr. Förslagel har beräknats genom alt 2% fråndragils. Socialslyrelsen hemsläller emellerlid om undantag från huvudförslaget eflersom del rör sig om en relafivt liten myndighet som har svårigheter all göra en reduklion av medelsbehovet utan all verksamheten blir påtagligt lidande. I del beräknade medelsbehovet för nästa budgetår har dock en minskning med 2 % skelt beträffande vissa förvaltningskostnader (-6 000 kr.).

2. GIC har två läkare. Tre läkare erfordras emellerlid för bakjoursarbetet. Även den ökade arbelsvolymen motiverar ännu en läkartjänst. En nödvändig ändring av den inre organisationen för alt få balans mellan bakgrundsar-betel och rådgivningsverksamheten förutsälter atl GIC lillförs ytterhgare tre apolekarljänster (+1 064 000 kr.).

3. Med hänsyn till koslnadsutfallet under budgetåret 1985/86 föreslås atl medlen till löner räknas upp med 851 000 kr. och expenser med 151 000 kr. Hanteringen av informationskartoteket bör rationaliseras genom användande av ADB-teknik. För genomförandet erfordras en engångsanvisning för 77

lönekostnader med 506 000 kr. Koslnaden för ADB-syslemel beräknas bli 187 000 kr., avseende datautrustning och utveckling av systemet. Medel lill denna kostnad söks hos statskontoret.

Sammanlagt begärs att 1 508 000 kr. anvisas under förevarande anslag till nämnda ändamål.

4. Avtal med SLL om hyreskostnaderna för tiden efter år 1984 föreligger ännu inte.

5. GIC:s informalionsbank expanderar. Ett större arkivskåp för lagerhållning av litteraturdokument bör anskaffas (100 000 kr.).

1986/87

Beräknad ändring 1987/88

Föredraganden

Personal

Anslag Förvaltningskostnader

(därav lönekostnader) Hyreskostnader Engångsanvisning

(utrustning, ADB)

Summa

17 1/2

5 133 000

(4 649 000)

172 000

100 000

+ 173 000

(+165 000)

+ 8 000

- 100 000

S 405 000

+ 81 000

Föredragandens överväganden

Statskontoret har redovisat resultatet av en organisationsöversyn med anledning av regeringens uppdrag åt statskontoret atl i samråd med socialstyrelsen se över GIC:s organisation (Statskontorets rapporl 1983:54). Statskontoret har framhållit att den dominerande delen av GIC:s verksamhet är en del av samhällets hälso- och sjukvårdssystem.

Regeringen har uppdragit åt statens förhandlingsnämnd dels att förhandla med berörda sjukvårdshuvudmän om deras deltagande i kostnaderna för verksamheten vid GIC, dels alt förhandla om elt landstingskommunalt huvudmannaskap för GIC.

I avvaktan på resultatet av förhandlingarna ulgår jag från den medelsram, som f.n. står till centralens förfogande. Med hänsyn till de skäl som socialstyrelsen anfört bör GIC undantas för budgelåret 1987/88 från fillämpningen av huvudförslaget. Undantaget från huvudalternativet finansieras genom omprioritering av anslagsmedel inom huvudlileln.

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 5 486 000 kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Slalens giftinformationscentral för budgetåret 1987/88 anvisa ett förslagsanslag av 5 486 000 kr.

78

E 8. Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd Prop. 1986/87:100

Bil. 7

1985/86

Utgift

4 779 372

1986/87

Anslag

4 558 000

1987/88

Förslag

4 851000

Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd inrättades den 1 juli 1980 (prop. 1978/79:220, SoU 1979/80:16, rskr. 1979/80:130). Nämnden har till uppgift att pröva frågor om disciplinansvar och om behörighet för hälso- och sjukvårdspersonal m.m. enligt lagen (1980:11) om lillsyn över hälso- och sjukvårdspersonalen m.fl. Nämnden består av ordförande och åtta andra ledamöter. Nämndens kansli förestås av en kanslichef.

Nämndens arbetsuppgifter och organisation framgår av lagen samt av förordningen (1980:497) med instruktion för hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd.

Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd

Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd föreslår i sin anslagsframställning bl.a. följande:

1. Del föreskrivna huvudförslagel innebär en redukfion av anslaget med totalt 153 000 kr. under budgetåren 1987/88,1988/89 och 1989/90. Besparingen kan göras med 20 000 kr, 67 000 kr. och 66 000 kr. under resp. budgelår. En konsekvens av huvudförslaget blir emellerfid enligt nämnden att en tjänst vid nämndens kansli måste dras in. Del medför i sin tur längre handläggnings-fideroch ökade ärendebalanser. Den genomsnittliga handläggningstiden för ett ärende uppgår f.n. till fjorton och en halv månader.

2. Nämnden yrkar medel för inrättande av fem tjänsler, nämligen två handläggartjänsler, två assistentjänster och en vaktmästartjänsl. För att hålla balansen oförändrad på det antal, som förväntas föreligga vid ingången lill budgetåret 1987/88, nämligen 1 600 ärenden, behöver antalet handläggare och assistenter egentligen öka med 5 heltidsanställda personer. Nämndens arbete försvåras av alt en vaktmästare saknas (+764 000 kr.).

3. Nämnden begär en uppräkning av anslaget med sammanlagt 347 000 kr. för ökade kostnader för vikarier, utbildning av personalen och resor m.m.

4. Sedan en marknadsundersökning visal alt ca 1 000 exemplar av publikationen "Referat av Ansvarsnämndens beslut" skulle kunna säljas, påbörjade nämnden utgivandet i mars 1984.1 slutet av augusti 1986 fanns 266 prenumerationer. Under budgetåret 1985/86 var utgifterna för publikafionen ca 128 000 kr. och inkomsterna ca 21 000 kr. För alt trygga utgivningen föreslås atl 120 000 kr. beräknas att avräknas mol nämndens inkomster för publikafionen (+-119 000 kr.).

1986/87 Beräknad

ändring 1986/88

Föredraganden

Personal

+ 1

Anslag

Förvaltningskostnader (därav lönekostnader) Lokalkostnader Referat av ansvarsnämndens beslut

4 035 000

(3 062 000)

522 000

+ 366 000 (+331 000)

- 72 000

- 1000

Summa

4 558 000

+ 293 000

79 Föredragandens överväganden Prop. 1986/87:100

Bil 7 Eftersom del inte visat sig möjligt att ekonomiskt trygga utgivningen av

publikafionen Referat av Ansvarsnämndens beslul bör den upphöra.

Myndigheten har hemställt om undantag från huvudförslaget. Med hänsyn fill de skäl som myndigheten har anfört bör hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd undantas för budgetåret 1987/88 från lillämpningen av huvudförslaget. Jag beräknar vidare medel till inrättande av ännu en handläggartjänsl vid nämnden. Finansieringen av undantaget från huvudalternativet och resursförstärkningen sker genom omprioritering av anslagsmedel inom huvudtiteln.

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget för nästa budgetår fill 4 851 000 kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

atl till Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd för budgetårel 1987/88 anvisa ett förslagsanslag av 4 851 000 kr.

E 9. WHO-enheten för rapportering av läkemedelsbiverkningar.

1985/86

Utgift

1 436 724

1986/87

Anslag

1 574 000

1987/88

Förslag

1 709 000

Från anslaget bekostas driften av de operativa delarna av verksamheten vid världshälsoorganisationens enhet för läkemedelsbiverkningar (WHO Drug Monitoring Centre) som fr.o.m. den I januari 1978 har förts över till Sverige och verkar som ett WHO Collaborating Centre. Verksamheten bedrivs i stiftelseform.

Styrelsen för stiftelsen

Verksamhetens omfattning har volymmässigt ökat under budgetåret 1985/86 och ca 60 000 biverkningsrapporter har bearbetats. Databasen innehöll den 30 juni 1986 ca 450 000 rapporter med medicinsk information rörande iakttagna läkemedelsbiverkningar. Styrelsen föreslår i sin anslagsframställning bl.a. följande:

1. Den successiva volymökningen vid enheten kan inte mötas med nedskärningar. Det föreskrivna huvudförslaget bör därför inte tillämpas. Vissa utökade resurser erfordras.

2. Pris- och löneomräkning m.m. -1-95 000 kr.

1986/87 Beräknad Prop. 1986/87:100

ändring 1987/88 Bil. 7

Föredraganden

Personal

Anslag

Förvaltningskostnader (därav lönekostnader) Lokalkostnader

Summa

1 466 000

( 852 000)

108 000

( +

128 000

48 000)

7 000

1 574 000

135 000

Föredragandens överväganden

Myndighelen har hemslälll om undanlag från huvudförslagel. Med hänsyn lill de skäl som myndigheten har anförl bör WHO-enheten undanlas för budgelåret 1987/88 från lillämpningen av huvudförslagel.

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget lill 1 709 000 kr.

Hemställan

Jag hemsläller atl regeringen föreslår riksdagen

all till WHO-enheten för rapportering av täkemedelsbiverkningar för budgeiårei 1987/88 anvisa ell förslagsanslag av 1 709 000 kr.

E 10. Statens institut för psykosocial miljömedicin

1985/86 Ulgift 3 469 526 1986/87 Anslag 3 133 000 1987/88 Förslag 3 215 000

Slatens institut för psykosocial miljömedicin (IPM) har lill uppgift atl utveckla, värdera och förmedla kunskaper om psykosociala risksiiuationer, riskgrupper och riskreaktioner. Verksamheten omfattar målinriktad forskning saml utbildning, dokumentation och information.

Institutet leds av en föreståndare under en styrelse med representanter för huvudavnämarna av institutets tjänster.

Institutets arbetsuppgifier och organisation regleras i förordningen (1980:303) med instruktion för statens institut för psykosocial miljömedicin.

Statens institut för psykosocial miljömedicin

Institutet föreslår i sin anslagsframslällning bl.a. följande:

1. Huvudförslagel innebär en reduklion med 64 000 kr. Institutet bedömer alt denna besparing inte kan genomföras, om insfitutet skall kunna bedriva sin verksamhet enligt de inlenlioner som förelåg vid institutets inrättande.

2. För en tjänst som assistent/sekreterare begärs en ökning av lönemedlen med 130 000 kr.

3. Medel bör anvisas för inköp av grundläggande fysiologisk laboratorieut- 81

6 Riksdagen 1986/87. 1 saml. Nr 100

rustning (500 000 kr.). Ulruslningen avses användas för fältstudier av Prop. 1986/87:100 individer i deras naturliga hem- och arbelsmiljö. Bil. 7

1986/87 Beräknad

ändring 1987/88

Föredraganden

Personal

Anslag

Förvaltningskostnader (därav lönekostnader) Lokalkostnader Engångsanvisning

Summa

2 408 000 (1857 000)

469 000 256 000

3 133 000

+ 182 000

(+160 000)

+ 156 000

- 256 000

+ 82 000

Föredragandens överväganden

Jag anser att det är angelägel att IPM:s verksamhet kan bedrivas så effektivt som möjligt inom de ramar som riksdagen angav vid institutets tillkomst. Myndigheten har hemställt om undantag från huvudförslagel. Med hänsyn till de skäl härför som myndigheten anfört bör enligt min mening statens institut för psykosocial miljömedicin budgetåret 1987/88 undantas från fillämpningen av huvudförslaget.

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 3 215 000 kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslär riksdagen

att till Statens institut för psykosocial miljömedicin för budgetåret 1987/88 anvisa ett förslagsanslag av 3 215 000 kr.

Statens bakteriologiska laboratorium

Statens bakteriologiska laboratorium (SBL) är i samverkan med socialslyrelsen landets centrala organ för epidemiologiskt befolkningsskydd. Dess huvudsakliga uppgift består i att förebygga infektionssjukdomar, specielll epidemiska. Laboratoriet utför diagnosfik, framställer bakteriologiska preparal och utövar epidemiologisk övervakning. En speciell gren av verksamheten är upprätthållandet av civil och militär beredskap mot epidemier.

SBL leds av en styrelse och under denna av en föreståndare. Laboratoriet är organiserat pä åtta avdelningar, nämligen bakteriologiska avdelningen, virologiska avdelningen, immunologiska avdelningen, produktionsavdelningen, epidemiologiska avdelningen, kemiska avdelningen, tekniska avdelningen och ekonomiavdelningen. En självständig parasitologisk sektion är direkt underställd föreståndaren.

Laboratoriets arbetsuppgifier och organisation framgår av instruktionen (1965:786) för statens bakteriologiska laboratorium (senast ändrad 1979:322). 82

Program Prop. 1986/87:100

Bil. 7 SBL har sedan budgetåret 1970/71 tillämpat programbudgelering. Följande

programindelning gäller.

1. Programmei Diagnostiska undersökningar omfattar diagnostiska undersökningar av prov från människa saml från läkemedel, livsmedel, vallen eller annat material.

2. Programmei Preparalförsörjning innefattar tillhandahållande av bakteriologiska preparal (vacciner, immunglobuliner m.fl.) och vissa hjälppro-dukler för laboratoriearbete genom egen produklion eller inköp från annan tillverkare. Här ingår även leveranser till civila och mililära beredskapslager.

3. Programmei Cenirallaboralorieuppgifler omfaltar funklioner för bekämpning av och beredskap mot infektionssjukdomar, speciellt epidemis ka. I uppgiflerna ingår verifikation av epidemiologiskt viktiga diagnoser; s.k. fagiypningar för alt spåra smittkällor: introduktion, standardisering och ulprovning av nya metoder; framslällning och slandardisering av laboralorie- reagens; konferenser för alt främja enhetlighel i teknik och tolkning av diagnostiska undersökningar och för avancerad forlbildning. Programmei omfaltar även vallenundersökningar, sterilitetsundersökningar av medicin ska engångsartiklar, inlernationell referensverksamhet samt resurser för bekämpning av sjukhusinfekiioner och cancerimmunologisk verksamhet.

Centrallaboratorieuppgifterna ulgör grunden för SBL:s viktigaste funktion, nämligen att bekämpa infektionssjukdomar, speciellt epidemiska, och atl hålla beredskap mol dessa sjukdomar. Uppgiflerna är också basen för SBL:s funkiion som fackinsians lill departement och socialstyrelsen i epidemiska och mikrobiologiska frågor.

4. Programmei Försvarsmedicinsk verksamhel omfattar utveckling av diagnostiska metoder och tillverkning av vacciner av betydelse för totalförsvaret.

5. Programmei Epidemiologisk verksamhel omfaltar bevakning av epidemiläget i Sverige och utomlands, informations- och rådgivningsverksamhet av olika slag (inkl. undervisning), epidemiologiskt fältarbete vid utbrutna epidemier saml undersökningar för atl följa befolkningens immunitet mot vissa sjukdomar.

6. Programmet Service lill utomstående omfattar service till karolinska institutets institution för virologi vad avser lokaler, substral, diskgods, djur m.m. Vidare innefattar programmet leverans av värme och varmvatten lill polishögskolan i Solna och viss destruktion av avfall åt externa kunder.

Forsknings- och utvecklingsarbetet inom programmei Diagnostiska undersökningar tar bl.a. sikte på atl förbättra diagnostiska meloder för identifiering av infektionssjukdomar. Det syftar också till atl öka kunskapen om infektionssjukdomars uppkomst och utveckling. Forsknings- och utvecklingsarbetet omfallar även bl.a. områdena tumörvirologi, antibiotika och utveckling av snabba och arbetsbesparande testmetoder samt immunologiska reaktioner vid bindvävssjukdomar (reumatiska sjukdomar m.fl.), leversjukdomar och sköldkörtelsjukdomar.

När det gäller programmet Preparatförsörjning syflar forsknings- och ot

utvecklingsverksamheten till kvalitetsförbättring av nuvarande vaccinsorti- Prop. 1986/87:100 ment samt fill utveckling av nya produkter. Bil. 7

Anslag

Medel för laboratoriets verksamhet anvisas under följande anslag:

Ell. Statens bakteriologiska laboratorium: Uppdragsverksamhel

E 12. Statens bakteriologiska laboratorium: Centrallaboratorieuppgifter

E 13. Statens bakteriologiska laboratorium: Försvarsmedicinsk verksamhet

E 14. Statens bakteriologiska laboratorium: Utrustning

E 16. Epidemiberedskap m.m. (Vissa anslagsposter)

SBL:s verksamhet berörs vidare av följande anslag för statens insatser inom den sjukdomsförebyggande verksamheten.

E 2. Statlig kontroll av läkemedel m.m. (för viss kontroll av fabrikssieriliserade engångsartiklar)

E 20. Beredskapslagring och utbildning m.m. för hälso- och sjukvården i krig

E 21. Driftkostnader för beredskapslagring m.m.

Anslaget Uppdragsverksamhet är ett förslagsanslag som tas upp med elt formellt belopp på 1 000 kr. Under anslaget redovisas kostnader och intäkter för programmen 1, 2 och 6 och till viss del även program 3. Anslaget får i princip inte belastas. Regeringen har dock medgivit att anslaget får belastas med merkostnader för löner till arbetshandikappade. För att lösa tillfälliga eller säsongsmässiga likviditetsproblem för uppdragsverksamheten samt för att tills vidare tillgodose behovet av rörelsekapital disponerar SBL en rörlig kredit i riksgäldskontoret på 18 milj. kr.

E 11. Statens bakteriologiska laboratorium: Uppdragsverksamhet

1985/86

Utgift

2 333 385

1986/87

Anslag

1987/88

Förslag

1000 Uppdragsverksamheten omfattar tjänster och tillhandahållande av olika preparat till andra stathga myndigheter, enskilda kunder, kommuner och landsfing samt viss export av preparat. För undersökningar och preparat uppbär SBL ersättning enligt en taxa som SBL fastställer efter samråd med riksrevisionsverket i fråga om grunderna för taxan. Verksamheten inom de program, som ingår i uppdragsverksamheten, skall enligt regeringens beslut uppvisa full kostnadstäckning. SBL skall vidare enligt regeringens beslut per program föreslå regeringen hur överskott skall disponeras eller hur underskott skall åtgärdas.

84

SBL

Program I. Diagnostiska undersökningar Antalet debiterade undersökningar.

1984/85 1985/86 Utfall Utfall

1986/87 Budget

1987/88 Budget

Bakteriologisk diagnostik Virologisk diagnostik Immunologisk diagnostik Parasitologisk diagnostik

Summa

197 000

135 400

99 600

50 000

53 800

37 700

46 000

49 300

50 000

28 300

19 400

18 200

18 400

314 000 257 900 209 200 185 800

SBL:s bakteriologiska diagnostik har minskat kraftigl under den senaste 10-årsperioden. Samlidigt har undersökningarna blivil mer arbetskrävande. Uppdragsverksamheten är inte reglerad i avtal. Stockholms läns landsting har beslutat alt utföra så gott som all mikrobiologisk rutindiagnostik -bortsett från de s.k. riksproven - vid sina egna laboratorier, vilket medför en minskning för SBL med närmare 130 000 prov. Genom personalminskningar och andra rationaliseringar motverkar SBL de ekonomiska effekterna av den minskade uppdragsvolymen.

Förändringar i sjukdomspanoramat ställer krav på rikstäckande insatser. Som ell exempel nämns atl SBL fillsammans med socialstyrelsen har utarbetat elt program för bekämpning av infektionssjukdomen AIDS, som innefaltar dels laboratorieundersökningar av förekomsten av s.k. HIV antikroppar hos personer som kan ha utsatts för smitta, dels informafion och epidemiologiska åtgärder. En expertstab finns upprättad hos SBL.

Program 2. Preparatförsörjning

Programmet är framför allt inriktat på att förse den svenska förebyggande sjukvården med erforderliga vacciner och immun globuhner. Export sker ocksä lill främst övriga nordiska länder. SBL har år 1981 träffat licensavtal med etl amerikanskt läkemedelsbolag om framställning av ett vaccin mot mässling, påssjuka och röda hund. I avtalet ingår bl.a. att SBL har ensamrätt till försäljning av detta vaccin dels på den nordiska marknaden, dels till internationella hjälpprogram i svensk regi. SBL förbereder f.n. tillverkning av vaccinet. I avvaktan på att den egna tillverkningen kommer igång sker försäljning av vaccin som importeras i form av bulkvara.

Hittillsvarande tillverkning av pohovaccin har krävt fillgång på apor. En modernare tillverkningsmetodik med cellkulturer är under utveckling. Den kommer alt leda fill ett kraftigl minskat behov av apor. Det nya poliovacci-net, som avses ersätta det nuvarande vaccinet år 1988, blir också renare och effeklivare, vilket medför att färre injektioner behövs för vaccinationsskydd.

SBL:s sorfiment domineras av preparat som ingår i officiellt rekommenderade och av samhällel finansierade vaccinationsprogram. Under år 1981 ulökade socialstyrelsen det allmänna vaccinationsprogrammet med rekommendation om vaccination mot mässling, påssjuka och röda hund vid 1 1/2 och 12 års ålder.

85

SBL organiserar f.n. en klinisk prövning av ett japanskt kikhostevaccin. Prövningen, som beräknas bli avslutad år 1987, är en förutsättning för att vaccinet skall kunna registreras och användas inom den svenska barnhälsovården.

SBL:s exportintäkter av vacciner under budgeiårei 1985/86 uppgick lill ca 19 milj. kr.

Taxepolitik

Taxan faslslälls av SBL efter samråd med riksrevisionsverkei i fråga om grunderna för taxan.

Vid laxans fastställande eftersträvas full kostnadstäckning för uppdragsverksamheten inom resp. program.

SBL:s taxa beiraktas i viss ulslräckning som normgivande för debitering av bakteriologiska och virologiska undersökningar vid andra laboratorier inom landel. I fråga om diagnostiska undersökningar har SBL möjlighel atl medge rabatter eller bonus för slörre kunder eller för kvaniitalivi belydelsefulla prov.

Resultatutveckling

Resultatutvecklingen för program 1-6 (tkr).

1982/83

1983/84

1984/85

1985/86

Utfall

1. Diagnostiska undersökningar Intäkter

52 308

56 746

60 916

59 973

Kostnader

58 053

63 373

66 298

64 931

Resultat

- 5 745

- 6 627

- 5 382

- 4 958

2. Preparatförsörjning Intäkter

94 984

95 180

115 088

115 393

Kostnader

86 327

83 397

102 530

110 273

Resultat

* 8 657

+11 783

+ 12 558

+ 5 120

3. Cenirallaboralorie-

uppgifler Intäkter

20 374

20 411

20 774

22 098

Kostnader

20 374

20 411

20 774

22 098

Resultat

4. Försvarsmedicinsk verksamhel

Intäkter

3 587

3 684

3 828

4 002

Kostnader

3 587

3 684

3 828

4 002

Resultat

5. Epidemiologisk verksamhet Intäkter

5 179

5 387

8 891

22 124

Kostnader

5 179

5 387

8 891

22 124

Resultat

6. Service liU uiomslående

Intäkter

3 022

3 302

4 015

4 018

Kostnader

3 029

3 318

4 074

4 028

Resultat

- 59

- 10

Summa intäkter

179 454

184 710

213 512

227 608

Summa kostnader

176 549

179 570

206 395

227 456

Rörelseresultat

+ 2 905

+ 5 140

+ 7 117

+ 152

1983/84

1984/85

1985/86

1986/87

Personal

86¶SBL:S målsällning är alt ekonomisk balans skall uppnås i diagnostikpro- Prop. 1986/87:100 grammet fr.o.m. budgelåret 1988/89. Det erfordras dock en omställningstid Bil. 7 t.o.m. budgetåret 1986/87.

Föredragandens överväganden

För SBL;s uppdragsverksamhet gäller full kostnadstäckning för verksamheten per enskill program. Del åligger SBL enligt regeringens föreskrifier alt per program föreslå regeringen hur överskoll skall disponeras eller hur underskott skall åtgärdas. SBL har redovisat att Stockholm läns landsting beslutat utföra så gotl som all mikrobiologisk rutindiagnostik vid sina egna laboratorier i stället för all som hillills anlila SBL. Della leder till alt volymen av debilerad diagnoslik vid SBL beräknas minska från ca 314 000 undersökningar budgetårel 1984/85 lill ca 186 000 budgeiårei 1987/88, Jag vill undersiryka alt del ankommer på styrelsen för SBL att vidta de åtgärder som behövs för atl minska kosinaderna inom programmei diagnosfiska undersökningar i takt med inläktsbortfallet. Jag föreslår att anslaget las upp med elt formelll belopp om 1 000 kr.

Hemställan

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

atl till Statens bakteriologiska laboratorium: Uppdragsverksamhel för budgetårel 1987/88 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kr.

E 12. Statens bakteriologiska laboratorium: Centrallaboratorieuppgifter

1985/86

Utgift

20 594 000

1986/87

Anslag

21 286 000

1987/88

Förslag

21 694 000

Delta anslag finansierar program 3. Centrallaboratorieuppgifter.

SBL

SBL föreslår i sin anslagsframställning följande:

1. SBL erinrar om alt den generella nedskärningen enligt huvudförslaget vidtas under en treårsperiod med O % under budgeiårei 1986/87 samt med 2 resp. 3 % under de två påföljande budgetåren.

2. I och med att vissa diagnostikinläkier, som tidigare har finansierat basresurser vid de diagnostiska avdelningarna, har fallit borl krävs etl tillskoll av anslagsmedel för alt SBL skall kunna bibehålla erforderlig kompetens för atl kunna ulföra riksfunktionerna och upprätthålla en tillräcklig forskningsnivå. SBL föreslår att anslaget uppräknas med

4 milj. kr. 87

Föredragandens överväganden Prop. 1986/87:100

Bil 7 Jag beräknar anslaget lill 21 694 000 kr. Huvudförslagel genomförs med en

tolal real minskning av utgifterna om 5 % med fördelningen 2 och 3 % för

budgelåren 1987/88 resp. 1988/89. Jag har vid min beräkning tagit hänsyn lill

delta.

Hemställan

Jag hemsläller all regeringen föreslår riksdagen

atl till Statens bakteriologiska laboratorium: Cenirallaboralorieuppgifler för budgeiårei 1987/88 anvisa ell förslagsanslag av 21 694 000 kr.

E 13. Statens bakteriologiska laboratorium: Försvarsmedicinsk verksamhet

Detta anslag finansierar program 4. Försvarsmedicinsk verksamhet.

Chefen för försvarsdepartemenlel har lidigare denna dag uppgetl alt han avser alt under våren 1987 föreslå regeringen atl lägga fram proposition rörande inriktningen av säkerhetspoUtiken samt totalförsvarets fortsatta utveckling. I samband därmed kommer anslagsfrågor av lolalförsvarskarak-lär alt tas upp lill behandling. Jag föreslår att anslaget i avvaktan härpå förs upp med etl oförändrai anslag av 4 036 000 kr.

Hemställan

Jag hemsläller att regeringen föieslår riksdagen

alt, i avvaktan på särskild proposition i ämnel, lill Statens bakteriologiska laboratorium: Försvarsmedicinsk verksamhet för budgetåret 1987/88 beräkna etl förslagsanslag av 4 036 000 kr.

E 14. Statens bakteriologiska laboratorium: Utrustning

1985/86

Utgift

9 390 330

Reservation

6 731 592

1986/87

Anslag

4 190 000

1987/88

Förslag

2 190 000

SBL:s anskaffning av utrustning finansieras dels genom ulnylljande av detta reservationsanslag för anskaffning av ulruslningsobjekl, vars värde överstiger 10 000 kr. och har en livslängd översiigande tre år, dels genom anlitande av medel under resp. program för utrustningsobjekl, vars värde inle uppgår till nämnda belopp. Medel molsvarande avskrivning och förräntning av utrustningskapitalei tas upp i SBL:s budgel och inlevereras till siaten under inkomsttitel.

88¶SBL Prop. 1986/87:100

Bil. 7 SBL beräknar inveslermgsbehovel beiräffande ulrustnmg under budgetårel

1987/88 lill 4 873 000 kr.

SBL:s långsikliga kapacitet styrs i stor utsträckning av de resurser som

ställs till förfogande för ny- och reinvesiering i utrustning. Bl.a. besläms

möjligheterna till en forllöpande rationalisering av verksamhelen i hög grad

av tillgången på investeringsmedel till utrustning.

Föredragandens överväganden

Jag beräknar för budgelåret 1987/88 elt medelsbehov av 2 190 000 kr. för ulruslningsanskaffning.

Hemställan

Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

att lill Statens bakteriologiska laboratorium: Ulrustning för budgelåret 1987/88 anvisa ett reservalionsanslag av 2 190 000 kr.

E 15. Bidrag till hälsoupplysning

32 662'

1985/86

Utgift

5 315 768'

Reservalion

1986/87

Anslag

6 492 000'

1987/88

Förslag

2 913 000

' Anslaget Hälsoupplysning, som även omfattat medel för socialstyrelsens hälsoupplysningsverksamhet samt utgivandet av tidskriften Vigör.

Från förevarande anslag bekosias upplysningsverksamhel genom vissa organisationer, bl.a. Nationalföreningen för upplysning om tobakens skadeverkningar (NTS), Riksförbundet för sexuell upplysning (RFSU) m.fl.

Socialstyrelsen

Av riksdagens beslut om utvecklingslinjer för hälso- och sjukvården framgår att hälsoupplysning har en central roll för förebyggande av ohälsa och befrämjande av god hälsa. Krav på samverkan mellan olika samhällssektorer framhålls starkt liksom krav på möjligheter för enskilda människor atl delta aktivi i hälsoarbetet. Denna delaktighet kan lill slor del ske genom folkrörelserna.

Det förändrade synsättet är grunden för den svenska hälso- och sjukvårdslagen liksom för annan lagsliftning som berör socialsektorn. Systemet är emellerlid Irögrörligl och det krävs avsevärda insatser, inle minsl för alt förändra attityder och utveckla nya arbetsformer för atl hälsopolitiken skall förverkligas.

Hälsoupplysning är därför ett arbete på lång sikt och en slor del av socialstyrelsens hälsoupplysningsarbele bör utgöras av strategiska insatser. Samverkan med landsting, primärkommuner, folkrörelser etc. är nödvändi- 89

ga för atl förbättra former och meloder för hälsoupplysning och för alt man skall kunna utveckla hälsoarbetet på såväl regional som lokal nivå.

Till de strategiska insatserna räknas opinionsbildning och upplysning riktad till olika samhällssektorer för att få till stånd åtgärder som kan underlätta människors eget val av hälsofrämjande levnadsvanor.

Konkreta mål för hälsoupplysningen är bl.a. att

- få lill stånd rökfria miljöer

- få till slånd bättre matvanor

- öka människors fysiska aktivitet

- minska antalet aborter

-begränsa förekomslen av sexuellt överförbara sjukdomar.

Dessa mål har en direkl koppling till de hälsopohtiska handlingsprogram som socialstyrelsen har i uppgift atl utarbeta.

Styrelsen har - som nämnts under anslaget E 1. - i samarbete med Landstingsförbundet och LO utarbetat etl förslag lill projekl om hälsofrågor i arbetslivet.

För budgeiårei 1987/88 begär socialslyrelsen totalt 8 675 000 kr. varav 4 346 000 kr. för styrelsens egen hälsoupplysningsverksamhel, 1 000 000 för ovan nämnda projekt och 3 328 000 kr. för bidrag till organisafioner.

1. Bidrag till organisationer

2. Socialstyrelsen för hälsoupplysning

3. Vigör

Summa

1986/87

Beräknad ändring 1987/88

Föredraganden

2 828 000

+ 85 000

3 663 000 1000

-3 663 000 1000

6 492 000

-3 579 000

Föredraganden

Regeringen har i proposifionen (1984/85:181, SoU 28, rskr. 400) om utvecklingslinjer för hälso- och sjukvården m.m. behandlat hälsoupplysningen och dess roll i arbetet med atl förebygga ohälsa och främja en god hälsa.

Folkrörelser och organisafioner har en viktig uppgifl i hälsoupplysningen. Det är enligt min mening viktigt att se hälsoupplysningen som en del av ett folkbildningsarbete som syftar fill att fördjupa befolkningens kunskaper om hälsorisker och bredda intresset för hälsofrämjande verksamhet. Det är därför av avgörande betydelse att samhällets insatser inom hälsoupplysningen bedrivs i samarbete med folkrörelser och organisaiioner.

Härigenom ökar förutsättningarna för en mer nyanserad debatt och opinionsbildning i hälsopohtiska frågor, som kan bli en viktig motvikt till den ur ell hälsopoliliskt perspekliv ofta ofullständiga och förenklade människosyn som präglar vissa delar av t.ex. den kommersiella reklamen och massmediautbudel vars genomslagskraft är stor hos bl.a. barn och ungdom.

Jag har tidigare beräknai medel under detta anslag för socialstyrelsens hälsoupplysningsverksamhet och utgivandet av tidskriften Vigör. Från och

med budgelåret 1987/88 föreslår jag dock en överföring fill anslaget E 1. Prop. 1986/87:100

Socialslyrelsen, under vilkel anslag medel beräknals även för dessa ända- Bil. 7

mål.

Med hänvisning lill sammanställningen beräknar jag anslaget för näsla budgelårtill2 913 000 kr. Regeringen beslutarefterförslagavsocialstyrelsen om den närmare fördelningen av tillgängliga medel under anslagsposten 1. Bidrag till organisationer.

Hemställan

Jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen

all lill Bidrag till hälsoupplysning för budgetårel 1987/88 anvisa elt reservationsanslag av 2 913 000 kr.

E 16. Epidemiberedskap m.m.

1985/86

Ulgift

33 567 297

1986/87

Anslag

17 049 000

1987/88

Förslag

30 233 000

Anslaget kan betecknas som elt allmänt beredskapsanslag för hälso- och sjukvården såvitt avser smittsamma sjukdomar.

Från anslaget ulgår ersättning för vissa kosinader och förluster som uppkommit på grund av myndighets ingripande för atl förhindra spridning av smittsam sjukdom. Bestämmelserna i ämnet finns i kungörelsen (1956:296) om ersättning i vissa fall vid ingripanden i hälsovårdens intresse och lagen (1956:293) om ersällning lill smittbärare (ändrad senast 1983:1066). Från anslaget bekosias också planläggning av epidemiberedskap inom riket, medicinsk katastrofberedskap m.m.

Från anslaget bekosias även den epidemiologiska verksamhel, som bedrivs vid statens bakteriologiska laboratorium (SBL).

Socialstyrelsen och SBL m.fl.

Beräknai medelsbehov för verksamhelen under budgetåret 1987/88 är följande.

1. Socialstyrelsen

Planläggning av epidemiberedskapinom riket, medicinsk katastrofberedskap samt diverse kostnader, främsl för epidemiförebyggande ålgärder med avseende på den internationella trafiken 275 000

2. SBL

Epidemiologisk verksamhel 5 104 000

Civil beredskapslagring 250 000

Epidemiberedskap för totalförsvaret 350 000 91

Socialdepariementet Prop. 1986/87:100

Åtgärder från SBL:s och social styrelsens sida Bil. 7

för all begränsa spridningen av AIDS 18 000 000

Summa 23 979 000

1. Socialstyrelsen begär en uppräkning av anslaget för nästa budgelår med 51 000 kr. varav 9 000 kr. för pris- och löneomräkning.

2. Den epidemiologiska verksamhelen vid SBL avser epidemibekämp ning, rapportering samt rådgivning och informalion. Anslaget är avsell atl läcka utgifterna för den epidemiologiska basorganisationen vid SBL. Anslaget har under budgelåret 1985/86 belastats med vissa extraordinära utgifter till följd av insalser för alt begränsa spridningen av sjukdomen AIDS. Sådana utgifler beräknas uppkomma även för de närmasl följande budgetåren. Laboratoriet begär en uppräkning av anslagsposlen lill basorga nisationen med 529 000 kr., varav 229 000 kr. för pris-och löneomräkning.

Föredragandens överväganden

Spridningen av det virus, HIV, som kan framkalla sjukdomstillståndet AIDS, har alltsedan upptäckten av det i vårt land noga följts av socialstyrelsen och SBL. För en närmare redovisning av de åtgärder som hittills vidtagits och planeras av de berörda myndigheterna och sjukvårdshuvudmännen m.fl. hänvisar jag lill regeringens proposition 1985/86:13 om ändring i smittskydds-lagen (1968:231) och proposiiion 1985/86:171 om särskilda medel för bekämpningen av AIDS.

De exiraordinära utgifler avseende SBL:s och socialslyrelsens insalser mot AIDS-epidemin som hittills belastat anslaget i form av överskridande föreslår jag från och med budgetåret 1987/88 bli reglerade under en särskild anslagspost. De bägge myndigheterna kan nu bättre överblicka situalionen och ge underlag för beräkning av medelsbehovet. Jag räknar med en gemensam kostnadsram om 18 milj. kr. för SBL och socialstyrelsen avseende insalser för att bekämpa spridningen av AIDS under budgetåret 1987/88.

För budgeiårei 1986/87 har under detta anslag beräknats 5 milj. kr. avseende särskilda forskningsbehov för bekämpningen av AIDS samt särskilda insatser för informalion.

Jag föreslår att medel för sådan forskningsverksamhet från och med budgeiårei 1987/88 ställs till förfogande under anslaget A 5. Särskilda medel för bekämpning av AIDS och har för ändamålet beräknat medel under sisinämnda anslag.

Anslagsbehovet för den löpande epidemiologiska verksamheten vid SBL under nästa budgetår beräknar jag till 5 000 000 kr.

Jag beräknar medelsbehovei för ersättning fill smittbärare m.m. till 7 000 000 kr. och för socialstyrelsens planeringsverksamhet till 233 000 kr. Anslaget för näsla budgelår bör tas upp med 30 233 000 kr.

Hemställan

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

alt till Epidemiberedskap m.m. för budgetårel 1987/88 anvisa etl förslagsanslag av 30 233 000 kr.

E17. Bidrag till Sjukvårdens och socialvårdens planerings-och Prop. 1986/87:100 rationaliseringsinstitut Bil. 7

1985/86 Ulgift 19 950 000

1986/87 Anslag 20 500 000

1987/88 Förslag 20 400 000

Från anslaget ulgår slatens bidrag lill Sjukvårdens och socialvårdens planerings- och ralionaliseringsinslilut (Spri). Inslilulet har lill uppgifl all främja, samordna och medverka i huvudmännens planerings- och ralionaliseringsverksamhet inom hälso- och sjukvården samt socialvården. Huvudmän för institutet är staten och Landstingsförbundet (prop. 1967:68, SU 105, rskr. 251, prop. 1976/77:100 bil. 8, SoU 25, rskr. 200).

Avtal har senasl träffats den 6 december 1982 mellan staten och Landstingsförbundet om Spri. Avtalel gäller fr.o.m. den 1 januari 1984 tills vidare intill ulgången av år 1989. Om avtalet inle sägs upp senasl den 30 juni 1988 skall del anses föriängt för sex år.

Bidragen från siaten och Landstingsförbundet till en fond, som används lill Spri:s verksamhet, utbetalas kvartalsvis i förskoll.

Föredragandens överväganden

Enligt den överenskommelse som träffals mellan staten och Landstingsförbundet om finansieringen av Spri under åren 1987-1989 skall institutet bedriva sin verksamhet inom en ekonomisk totalram för perioden av 196,7 milj. kr.

Jag föreslår atl anslaget för budgelåret 1987/88 beräknas lill 20 400 000 kr. för statens bidrag till institutels verksamhet.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

atl till Bidrag titt Sjukvårdens- och socialvårdens planerings- och ralionaUseringsinstilut för budgetåret 1987/88 anvisa ett anslag av 20 400 000 kr.

E 18. Bidrag till allmän sjukvård m.m.

1985/86

Ulgift

4 285 390 945

1986/87

Anslag

4 564 182 000

1987/88

Förslag

4 564 182 000

Från anslaget utgår dels ett särskilt statsbidrag till den allmännna sjukvårdsersältningen som fr.o.m. den 1 januari 1985 utgår till sjukvårdshuvudmännen från den allmänna försäkringen, dels etl bidrag till sjukvårdshuvudmännen enligt överenskommelse med Landstingsförbundet om ändring i 1966 års avtal om den psykiatriska vården m.m. (prop. 1983/84:190, SfU 31, rskr. 393 och prop. 1985/86:167, SfU 1, rskr. 9).

Från anslaget utgår även ersättning till landstingskommunerna och Gotlands kommun enligt övenskommelse mellan siaten och dessa kommun- 93

er om deras övertagande av statens ansvar för provinsialläkarnas pensione- Prop. 1986/87:100 ring (prop. 1972:50, SoU 17, rskr. 169). Staten ersäller huvudmännen för Bil. 7 deras ålaganden genom utbetalning av dels etl engångsbelopp motsvarande pensionsskulderna, dels årliga bidrag.

Etl extra bidrag till sjukvårdshuvudmännen för bekämpningen av AIDS har beräknals utgå för år 1987 med 50 milj. kr. För detta ändamål har under anslaget för budgetåret 1986/87 (prop. 1985/86:171, SoU 25, rskr. 324) anvisats 25 milj. kr. För budgeiårei 1987/88 bör reslerande 25 milj. kr. anvisas för det extra bidraget.

Riksförsäkringsverket

I enlighel med proposilionen 1983/84:190 om vissa ersättningar till sjukvårdshuvudmännen, m.m. (SfU 31, rskr. 393) utgår del särskilda slalsbidragel till den allmänna sjukvårdsersältningen med 4 300 milj. kr. för år 1986. Ersättningen för tiden fr.o.m. år 1987 beror på resultatet av överläggningar mellan staten och sjukvårdshuvudmännen. Tills vidare ulgår verkel från elt oförändrat belopp och föreslår all 4 300 milj. kr. beräknas för ändamålet för budgetåret 1987/88.

Socialstyrelsen

Socialstyrelsen beräknar medelsbehovei för pensioner till provinsialläkarna för budgetåret 1987/88 till 15 025 000 kr.

Enligt överenskommelse skall siaten fill sjukvårdshuvudmännen utge etl särskilt bidrag lill den psykiatriska vården fr.o.m. 1985 t.o.m. 1991. Bidraget för budgetårel 1987/88 fastställs i samband med överläggningarna mellan staten och sjukvårdshuvudmännen om den allmänna sjukvårdsersältningen. Därutöver krävs medel för bidrag till vissa pensioner, lokalhyror och utrustning.

Socialstyrelsen beräknar för budgelåret 1987/88 oförändrat belopp för det särskilda bidragel i avvakian på resultatet av överläggningarna, eller 153 500 000 kr., saml 70 657 000 kr. lill pensionskostnaderna.

Föredragandens överväganden

Överläggningar pågår mellan staten och sjukvårdshuvudmännen om statsbidrag och ersättningar från sjukförsäkringen till sjukvårdshuvudmännen för tiden fr.o.m. år 1988. Jag avser att föreslä regeringen all senare under riksmölel lägga fram en proposiiion, i vilken bl.a. resultatet av dessa överläggningar avses bli redovisat.

I enlighet med vad jag anförde i prop. 1985/86:171 om särskilda medel för bekämpningen av AIDS (SoU 25, rskr. 324) om ett extra bidrag till sjukvårdshuvudmännen för 1987 med 50 milj. kr. beräknar jag nu för budgelåret 1987/88 resterande 25 milj. kr. utöver vad som anvisades för innevarande budgetår.

Jag beräknar anslagsbehovet för budgetåret 1987/88 lill 4 564 182 000 kr. Av delta anslag föreslås riksförsäkringsverket disponera 4 300 milj. kr. som 94

statsbidrag till den allmänna sjukvårdsersättningen. Socialslyrelsen föreslås Prop. 1986/87:100 disponera 264 182 000 kr. Bil. 7

Hemställan

Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till allmän sjukvård m.m. för budgelåret 1987/88 anvisa etl förslagsanslag av 4 564 182 000 kr.

E 19. Specialistutbildning av läkare m.m.

1985/86

Utgift

37 961 654

Reservation

II 637 384

1986/87

Anslag

37 953 000

1987/88

Förslag

35 141 000

Från anslaget - som lidigare benämnts Vidareutbildning av läkare m.m. -bekostas olika utbildnings- och informafionsinsatser, som socialstyrelsen svarar för. Dessa avser i huvudsak vidareutbildning av läkare till specialistkompetens, viss vidareulbildning av tandläkare, efterutbildning av läkare m.fl.,kompletteringsutbildning för hälso- och sjukvårdspersonal med utländsk utbildning saml konferenser m.m.

Socialstyrelsen

Socialstyrelsen föreslår i sin anslagsframställning bl.a. följande.

/. Vidareutbildning av läkare och tandläkare

En översyn av läkarnas vidareulbildning till specialistkompetens beräknas vara klar under år 1987. Ett förändrat vidareutbildningssystem kan genomföras tidigast något år därefter. Socialstyrelsen har inte räknal med någon förändring av systemet under budgetårel 1987/88.

Antalet årligen avlagda examina för läkare beräknas lill omkring 850 under de närmaste åren. Dessutom tillkommer ca 100—150 läkare med utländska examina varje år, som efterfrågar specialistutbildning.

Medel beräknas för ca 260 specialistutbildningskurser för läkare om vardera en vecka med i genomsnitt 25 dellagare i varje kurs. Varje kurs beräknas kosta ca 104 000 kr.

Efterfrågan på kursplatser har inte kunnat tillgodoses under en följd av år. Läkarna har i vissa fall fått svårigheter att hinna genomgå föreskrivna kurser innan erforderlig läkarljänslgöring under vidareutbildningen genomförts. 260 kurser behövs med hänsyn till det löpande behovel. Koslnaden för kurserna är 26 988 000 kr. Härutöver bör 20 extra kurser sättas in. På detta sätt kan undvikas att läkarna hindras från att få specialistkompetens genom bristen på kurser. Socialslyrelsen begär därför medgivande att av en förväntad reservation få ta i anspråk ytterligare 2 080 000 kr. till 20 kurser.

För vidareutbildningen av läkare till specialistkompetens beräknar social styrelsen även för omkostnader 115 000 kr., för prov under allmäntjänstgö ringen 1 152 000 kr. och för sekretariat hos regionkommittéerna 850 000 kr. 95

Medel för arvoden och ersättningar till ledamöierna i experlnämnden för Prop. 1986/87:100 läkares vidareutbildning saml ledamöterna i ämnesexpertgrupperna bekos- Bil. 7 tas från förslagsanslaget E 1. Socialslyrelsen.

Antalet deltagare i en centralt uiformad kunskapskontroll, som skall avsluta allmänijänsigöringen (AT) för tandläkare, beräknas bli 350 per år. Maierial lill provet jämte en utvärdering av erfarenhelerna m.m. beräknas kosla ca 345 000 kr.

2. Efterutbildningskurser för allmänläkare m.ft.

Medel beräknas för följande kurser.

Efterutbildning för allmänläkare 495 000

Efterutbildning inom långvårdsmedicin 108 000

Efterutbildning i miljömedicin m.m. 650 000

Kurs i klinisk läkemedelsprövning 54 000

Kurs i tropikmedicin 220 000

Efterutbildning i medicinsk rehabilitering 30 000

Efterutbildning i rättsmedicin 95 000

Utbildning i mammografi 1 650 000

Utbildning i akupunktur 50 000

Utbildning i dentala maierial 200 000

3 552 000 kr.

Utbildningen i mammografi avser läkare och röntgenassistenter.

Till utbildningen i mammografi m.m. ställdes 1 880 000 kr. till förfogande som en engångsanvisning för budgetåret 1986/87. Kostnaderna under nämnda budgetår beräknas nu uppgå till 1 220 000 kr. för en utbildning vid fyra s.k. screeningcenira. Kostnaderna för budgetåret 1987/88 beräknas bli 1 650 000 kr., när ytterligare två screeningcenira tas i anspråk för mammo-grafiutbildning.

3. Kurser m.m. för hälso- och sjukvårdspersonal med utländsk utbildning. Medel beräknas för följande kurser.

Kurser i svenska språket 1 350 000

Kurser för tandläkare med ulländsk utbildning 170 000

Tilläggsulbildning för tandtekniker med utländsk

utbildning m.m. 100 000

Kurser och prov i socialmedicin och författnings kunskap för viss hälso- och sjukvårdsper sonal med utländsk utbildning 530 000

Kunskapsprov resp. tilläggsutbildning för viss hälso- och sjukvårdspersonal med utländsk utbildning 410 000

Bedömning m.m. av psykologer med utländsk

utbildning 25 000

2 585 000 kr.

Kurserna syflar till att skapa förutsättningar för hälso- och sjukvårdsperso nal med ulländsk utbildning att utöva olika vårdyrken i Sverige. 96

4. Konferenser m.m.

Medel beräknas för följande konferenser och seminarier.

Hälsovården för mödrar och barn inom primärvården

- tre regionala konferenser 150 000

Primärvårdens förebyggande arbete - två konferenser 100 000

Ulvecklingen av sjukvård i hemmel - två konferenser 100 000

De äldres levnadsförhållanden - fyra konferenser 200 000 Seminarier om vård och omhändertagande av personer

med traumatiska hjärnskador 80 000

630 000 kr.

Genom konferenser och seminarier kan socialstyrelsen bidraga till atl sprida kunskaper och erfarenheler, samtidigt som slyrelsen får lillfälle all följa ulvecklingen inom vårdområdet. Verksamhelen är elt betydelsefullt led i styrelsens lillsyn och planering.

Anslag 1986/87

Beräknad ändring 1987/88

Föredraganden

Vidareutbildning av läkare och tandläkare

29 293 000

+ 157 000

(därav kostnader för systematisk under visning med kunskapsprov) Efterutbildningskurser för allmänläkare m.fl.

(26 860 000) 1 761 000

(+ 128 000) + 735 000

3. 4.

Kurser m.m. för hälso- och sjukvårdspersonal med utländsk utbildning Konferenser m.m.

2 449 000 450 000

+ 136 000 + 160 000

Engångsanvisning till viss vidare- och efterutbildning

4 000 000

-4 000 000

37 953 000

-2 812 000

Föredragandens överväganden

Anslaget har hittills benämnts Vidareutbildning av läkare m.m. Jag föreslår att anslaget fr.o.m. budgeiårei 1987/88 benämns Specialistutbildning av läkare m.m.

Nuvarande system för vidareutbildningen av läkare tili specialistkompetens har gälll alltsedan år 1969 (prop 1969:35, SU 83, rskr. 215). Utbildningen bör nu anpassas till de krav, som hälso- och sjukvården ställer i dag. En särskild uiredare har tillkallats i början av år 1985 med uppgift att se över läkarnas specialistutbildning m.m. Utredningsmannen kan beräknas komma atl lägga fram sina förslag under år 1987. I avvaktan på atl förslagen prövas beräknar jag anslaget med utgångspunkt från hittillsvarande system för specialistutbildningen av läkare.

Socialstyrelsen föreslår bl.a. att vissa medel beräknas för utbildning i mammografi under budgetåret 1987/88. Utbildningen avses bedrivas vid sex s.k. screeningcenira. Jag har ingen erinran mol förslaget. Med hänsyn till att de för ändamålet reserverade medlen inle hinner förbrukas under budgetåret 1986/87 och till att även andra medel under anslaget kan användas anser jag mig böra beräkna 595 000 kr. till utbildning i mammografi för budgetåret

7¶Riksdagen 1986187 1 saml. Nr 100

1987/88. Därmed kommer socialslyrelsen att få erforderliga medel att Prop. 1986/87:100 genomföra utbildningen. Bil. 7

Med hänvisning lill sammanställningen föreslår jag att anslaget las upp med 35 141 000 kr.

Hemställan

Jag hemsläller att regeringen föreslår riksdagen

atl till SpecialisiulbUdning av läkare m.m. för budgelåret 1987/88 anvisa ett reservationsanslag av 35 141 000 kr.

E 20. Beredskapslagring och utbildning m.m. för hälso- och sjukvård i krig

Chefen för försvarsdepartementet har tidigare denna dag uppgeit att han avser all under våren 1987 föreslå regeringen atl lägga fram proposition rörande inriktningen av säkerhetspolitiken samt totalförsvarets fortsatta utveckling. I samband därmed kommer anslagsfrågor av totalförsvarskaraktär atl tas upp lill behandling. Jag föreslår all anslaget i avvakian härpå förs upp med ett oförändrad belopp av 85 464 000 kr.

Hemställan

Jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen

att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Beredskapslagring och utbildning m.m. för hälso- och sjukvård i krig för budgetåret 1987/88 beräkna ell reservalionsanslag av 85 464 000 kr.

E 21. Driftkostnader för beredskapslagring m.m.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag nyss anfört vid anmälan av anslaget E20., hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Driftkostnader för beredskapslagring m.m. för budgetåret 1987/88 beräkna ett förslagsanslag av 56 099 000 kr.

E 22. Bidrag till undervisningssjukhus m.m.

Från anslaget utgår drift- och investeringsersättningar till huvudmännen för undervisningssjukhusen enligt avtal om läkarutbildning och forskning inom de kliniska ämnesområdena. Ersäitning utgår även till viss annan verksamhet på undervisningssjukhusens områden m.m.

Föredragandens överväganden

Avtal om samarbete om läkarutbildning och forskning har träffats med vissa

sjukvårdshuvudmän att gälla ft.o.m. år 1984 (prop. 1984/85:28, SoU 7, 98

rskr. 69). Förhandlingar pågår nu om en överenskommelse om statlig Prop. 1986/87:100 driftersättning enligt 8 § samarbeisavialet lill berörda sjukvårdshuvudmän Bil. 7 för år 1987. Jag avser att föreslå regeringen atl senare under riksmötet lägga fram en proposition vari överenskommelsen kan redovisas.

I avvaktan på resultatet av förhandlingarna m.m. förordar jag all anslaget tas upp med oförändrai 1 128 000 000 kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

atl, i avvaktan på särskild proposifion i ämnet, till Bidrag till undervisningssjukhus m.m. för budgeiårei 1987/88 beräkna elt förslagsanslag av 1 128 000 000 kr.

99¶F. Omsorg om barn och ungdom Prop. 1986/87:100

Bil 7 Barnomsorgen intar en cenlral plats i samhällets service till barnfamiljerna.

Den är vikfig för barnen och för föräldrarnas möjligheter att förena

förvärvsarbete eller studier med vård och ansvar för barn. Barnomsorgen är

en kommunal uppgifl.

Under de senasle åren har del sketl en kraftig utbyggnad av den kommunala barnomsorgen. Mellan åren 1980 och 1986 ökade antalet barn i daghem, frilidshem och familjedaghem med ca 140 000 eller drygl 45 %. Utbyggnaden fortsätter i enlighet med riksdagens beslut hösten 1985.

År 1987 beräknas ca 65 % av samtliga förskolebarn i åldrarna 1-7 år få del av den kommunala barnomsorgen i form av daghem, familjedaghem, deltidsgrupp eller öppen förskola. För åldergruppen 1 1/2 till 7 år är motsvarande andel 77 %.

Följande sammanslällning visar utvecklingen av antalet barn i den kommunala barnomsorgen från år 1960 till år 1987. För åren 1986 och 1987 har ökningen beräknals ulifrån komunernas ulbyggnadsplaner saml med hänsyn till de anordningsbidrag som lämnas under budgetåren 1984/85 och 1985/86.

År

Antal barn

(31 dec.)

daghem

familjedaghem

fritids-

sammanlagt

antal barn i

0-6 år 7-12 är

hem

antal barn

deltidsgrupp

10 300

4 000

2 400

16 700

38 400

8 000

3 000

22 900

52 100

33 000

32 000

6 500

71 500

82 900

73 700

67 300

23 500

164 500

115 700

129 100

90 200 35 300

48 800

303 400

104 700

161 400

103 200 46 700

64 700

376 000

82 800

173 200

108 800 49 000

68 600

399 600

78 600

184 400

113 500 48 900

73 800

420 600

78 000

1986'

200 600

117 400 49 000

77 800

444 800

83 000

1987'

213 600

121 400 49 000

80 200

464 200

88 000

' Beräknat.

Ett nytl statsbidragssystem för barnomsorgen infördes år 1984. Enligt detta system utgår elt bidrag per barn som är inskrivet i daghem, fritidshem och familjedaghem samt elt bidrag per årsarbelare i daghem och frilidshem. Elt särskilt bidrag utgår för barn med behov av särskilt stöd beräknat i förhållande till anlalet inskrivna barn i kommunala daghem och fritidshem. Vidare utgår bidrag lill den öppna förskolan. Riksrevisionsverkei (RRV) fick den 21 november 1985 regeringens uppdrag att analysera kostnadsutvecklingen inom barnomsorgen. Uppdraget redovisades i juni 1986. Mol bakgrund av bl.a. RRV:s rapporl har en översyn av statsbidragsreglerna påbörjats inom regeringskansliel. Avsiklen är att på grundval av denna återkomma till riksdagen med en proposition under våren 1987.

Riksdagen har på grundval av förslag i propositionen (1984/85:209) om förskola för alla barn (SoU 1985/86:5, rskr. 27) beslutat om principerna för att förverkliga en rätt för alla barn alt delta i kommunal barnomsorgsverk samhet från ett och ett halvt års ålder till dess de börjar skolan. 100

För barn vars vårdnadshavare förvärvsarbetar eller studerar skall rätlen Prop. 1986/87:100 avse plats i kommunalt daghem, föräldrakooperativ eller kommunall Bil. 7 familjedaghem. För barn som är i familjedaghem eller vars föräldrar är hemarbetande skall rätten gälla deltågande i öppen förskola eller plats i deltidsgrupp.

Den angivna målsätlningen skall främjas genom en planmässig utbyggnad som innebär att barnomsorgen för alla barn i åldern 11/2-7 år skall täcka efterfrågan senast år 1991.

För atl underlätta utbyggnaden beslutade samiidigi riksdagen om vissa generella höjningar av nuvarande statsbidrag lill barnomsorgen. Vidare infördes statsbidrag för dellidsgruppernas verksamhet. Förändringarna i bidragssystemel gäller från den 1 januari 1986.

Slalsbidrag kan även ulgå lill alternativa barnomsorgsformer under förutsättning att dessa finns upptagna i kommunens barnomsorgsplan och att den som driver sådant daghem eller frilidshem är en sammanslulning av föräldrar som gemensamt tar ansvaret för sina egna barn eller har anknytning lill en ideell organisation. Bidraget ulgår även i dessa fall per inskrivet barn i daghem och fritidshem. Enligt riksdagens beslul om förskola för alla barn ulgår från den 1 januari 1986 även ell bidrag per årsarbelare i dessa daghem eller fritidshem.

Inom ramen för statsbidraget till kommunernas barnomsorg avsätts årligen medel för utvecklings- och förnyelsearbete inom barnomsorgen. Dessa medel fördelas av regeringen. Projekt av della slag bedrivs f.n. i ca 200 kommuner.

Av de 80 milj. kr. som anslagils för budgetåren 1984/85 -1986/87 har fram lill början av december 1986 ca 75 milj. kr. fördelals på 524 projekt. Projekten omfallar bl.a. möjligheter lil! bäitre resursutnyttjande, pedagogiskt innehåll i barnomsorgen, ularbetande av kommunala riktlinjer för verksamheten, förbättring och utveckling av ledningsfunktioner i daghem och fritidshem, enklare former av skolbarnsomsorg för mellanstadiebarn, utveckling av verksamhelen i familjedaghem, föräldramedverkan, samverkan förskola—lågstadium och särskilda insatser för invandrarbarn. Vidare har, i syfte all stimulera pojkars och flickors intresse för leknik, årligen avsatts medel för projekl som gäller leknik i förskolan.

Statsbidraget till barnomsorgen finansieras över statsbudgeten som tillförs en särskild socialavgift från arbetsgivare och egenföretagare. Avgiften uppgår till 2,2 % av avgiftsunderlaget.

I samband med behandlingen av propositionen (1984/85:209) om förskola för alla barn slog riksdagen fast vissa grundläggande principer för verksamhelen i förskolor (daghem, dellidsgrupp och öppen förskola) och familjedaghem.

Därvid anfördes att för mål och innehåll i barnomsorgens förskoleverksamhet skall finnas en gemensam ram för hela landet i form av elt pedagogiskt program för förskolan. Socialstyrelsen har regeringens uppdrag alt utarbeta etl sådanl program. Arbetet beräknas kunna redovisas i början av år 1987.

Socialstyrelsen avser dessulom redovisa elt förslag lill arbetsplan för familjedaghemmen och ett pedagogiskt program för fritidshemmen under år 101

1987.

Kommunerna skall enligt 14 § socialtjänstlagen (1980:620) anvisa plats i Prop. 1986/87:100 förskola för barn fr.o.m. höstterminen det år då barnet fyller sex år. Bil, 7 Verksamheten i dessa<ie/f(<i5gru;7/jervar lidigare inte slatsbidragsberättigad. Riksdagens beslut om förskola för alla barn omfattar även deltidsgruppernas verksamhet.

Utbyggnaden av den öppna förskolan har fortsatt och den är fr.o.m. den 1 januari 1984 en slatsbidragsberättigad verksamhet. Från den 1 januari 1986 ulgår statsbidraget i form av årsarbetarbidrag i stället för som tidigare i form av bidrag per enhet. Riksdagens beslut om förskola för alla barn innebär även att den öppna förskolan får en alltmer betydelsefull roll som ett led i att ge förskolebarn i familjedaghem eller barn som är hemma hos en förälder tillgång till en pedagogiskt inrikiad verksamhet. Den öppna förskolan har visal sig spela en väsentlig roll i strävandena att skapa sociala kontakter mellan människor i bostadsområdena. Den ulgör ofta en bas för arbetet med föräldrasamverkan och föräldrautbildning och är elt stöd för dagbarnvårdarna i deras arbete. I början av år 1986 fanns det 767 öppna förskolor i landet.

Socialstyrelsen har under våren 1986 fullföljt regeringens uppdrag att ge förslag lill hur det årliga anslaget för kommande utvecklings- och förnyelsearbete kan inriktas framöver.

Ell särskilt statsbidrag utgår till kommunerna för hemspråksiräning för invandrarbarn. Bidragel utgår för fem- och sexåringar som deltar i hemspråksträning som anordnas av kommunen. För varje bidragsberätligat barn som deltar i grupp där hemspråksträning bedrivs minsl fyra timmar per vecka utgår bidrag med 3 375 kr.

Statistiska centralbyrån (SCB) fick i samband med internationella barnårel år 1979 i uppdrag att undersöka orsakerna till de då sjunkande födelsetalen i landet, SCB har som en följd av detta utarbetat en kunskapsöversikt Barn - behov eller börda (1979) och en studie av befintlig slalisiik Få barn (1980). Resultaten av en intervjuundersökning bland 5 000 kvinnor i landet redovisas i rapporterna Kvinnor och barn (1982), Arbete och barn (1984), Ha barn men hur många? (1985) samt Att bilda familj (1985). En rapporl på engelska Fertility of Swedish women born 1927-1960 (1983) har även givits ut.

SCB har dessutom på uppdrag av socialdepartementet genomfört en studie kring männens levnadsförhållanden och familjemönster. Undersökningen är till stora delar jämförbar med den intervjuundersökning bland kvinnor som genomfördes år 1981.1 den nu aktuella studien gör SCB bl.a. en kartläggning av mäns uppväxtvillkor, utbildning och arbete, nuvarande och tidigare familjeförhållanden saml männens inställning till att skaffa barn. Under våren 1985 genomförde SCB en enkät fill 4 000 män i åldern 20-49 år. En kunskapsöversikt om svensk och internationell forskning om män och barn har presenterats under år 1986. En rapport om mansundersökningen lämnas under våren 1987.

Barnmiljörådel har fill uppgift att samordna frågor som rör barns miljö och säkerhet. Rådet har bl.a. bildat en referensgrupp för barnsäkerhelsfrågor och en för barnmiljöfrågor för atl samordna insatserna inom barnsäkerhets- resp. barnmiljöområdet. 102

Slatens nämndför internationella adoptionsfrågor (NIA) har lill uppgifl att Prop. 1986/87:100 underlätta adoption i Sverige av utländska barn, atl ulöva lillsyn över och Bil. 7 informera om verksamheten samt atl auktorisera ideella organisationer som arbetar med internationella adoptionsfrågor. Vidare prövar och godkänner nämnden utländska beslul om adoption. NIA beslular också om fördelningen av slalsbidragel lill de aukloriserade organisalionerna.

Sedan början av 1970-lalel har del anlänt omkring 28 000 barn från ell 30-lal olika länder utanför Norden till Sverige för adoption. De flesla barnen har kommit från Asien och Latinamerika. Under de senasle åren har omkring 1 500 barn anlänt till Sverige varje år. Ca 30 % av del anlal barn som under år 1981 kom lill Sverige för adoption förmedlades utan hjälp av de auktoriserade ideella organisalionerna. Under år 1984 var andelen 17 % och under år 1985 var den drygl 12 %.

F 1. Bidrag till kommunal barnomsorg

Statsbidrag för kommunal barnomsorg lämnas enligt förordningen (1983:943) om statsbidrag lill kommunal barnomsorg (ändrad senast 1985:971) för inskrivna barn i följande omsorgsformer och med följande belopp.

Bidrag per barn

kr. Daghem

Inskrivna minst 7 tim./dag 22 000

Inskrivna mellan 4 och 7 tim./dag 12 500

Fritidshem 7 000

Familjedaghem

Inskrivna minst 7 fim./dag 16 500

Inskrivna mindre än 7 500

7 lim./dag

Vidare lämnas statsbidrag med 30 000 kr. per år för varje kommunalt anställd helårsarbetare som är direkt sysselsatt i barngrupp i daghem, frilidshem, öppen förskola och deltidsgrupp.

För barn med behov av särskiU stödlåmnas statsbidragmedl 500 kr. perår för varje tiotal barn som är inskrivna i kommunens daghem eller fritidshem.

Statsbidrag fill alternativa barnomsorgsformer lämnas till kommunen med hänsyn lill antalet inskrivna barn och anställda i sådan verksamhet.

Statsbidragen beviljas och betalas ul av socialstyrelsen. Förskotl lämnas med 75 % av statsbidraget för årel före bidragsårel. Förskottet belalas ut med en fjärdedel i vardera april, juli och oktober under bidragsårel samt i januari året efter bidragsårel. Slutavräkning sker i april året efler bidragsåret.

Inom ramen för statsbidraget lill barnomsorgen avsäits årligen medel för lokalt utvecklings- och förnyelsearbete. Dessa medel fördelas efter beslut av regeringen. 103

Socialstyrelsen Prop. 1986/87:100

Bil. 7 Socialstyrelsen beräknar medelsbehovet ulifrån styrelsens statistik över

utbetalda statsbidrag och kommunernas barnomsorgsplaner för år 1986.

Socialslyrelsen avser atl under de närmasl följande åren följa förverkligandet lill år 1991 av riksdagsbeslutet om en förskola för alla barn.

I början av år 1987 redovisar socialstyrelsen till regeringen sitt arbete med pedagogiski program för förskolan. Slyrelsen kommer under år 1987 alt färdigställa program för fritidshemsverksamheten.

Socialstyrelsen kommer vidare att arbeta fram underlag för fortbildning ulifrån de pedagogiska programmen och särskilt beakla områden som kommunerna prioriterar i sina riktlinjer.

Socialslyrelsen föreslår all bidragen för fortbildningsinsatser höjs från 2,5 milj. kr. fill 3,5 milj. kr.

Föredragandens överväganden

Utbyggnaden av barnomsorgen ska ske i enlighel med riksdagens beslut. Senast 1991 ska alla förskolebarn från ett och ell halvt års ålder ha rätl alt della i någon form av kommunal barnomsorg. Denna rätt avser daghem, föräldrakooperativ, familjedaghem, öppen förksola eller deltidsgrupp beroende på föräldrarnas förvärvarbele eller studier och barnens behov.

Efler riksdagens beslul har en snabb utbyggnad av barnomsorg i olika former påbörjats i kommunerna. Samlidigt har effekterna av det nya statsbidragssystem som infördes 1984 börjal märkas. Det nya bidragssystemel har medfört atl slalens ulgifter har ökat kraftigl uiöver vad som följer av utbyggnaden av nya platser i barnomsorgen och vad som beräknades vid införandel av del nya bidragssystemet. Ökningen hänför sig bl.a. till en oförutsedd ändrad fördelning av heltids- resp. deltidsplaiser i barnomsorgen. Till den del denna ändrade fördelning återspeglar ell faktiskt förhållande innebär även detta en ökad volymtillväxt i timmar mätt. RRV har emellertid i sin analys av kostnadsutvecklingen (stalsbidragel lill barnomsorgen - en analys av koslnadsulvecklingen Dnr 1985:1014) pekal på atl kommunernas incitament atl kontrollera om den överenskomna och dokumenterade vistelsetiden också är den fakiiska är svagt med nuvarande bidragsystem.

Också volymulvecklingen har i efterhand visat sig bli klart slörre än vad som kunnat beräknas i samband med fastställandet av statens budget för följande budgelår. Della ligger väl i linje med riksdagens beslut om utbyggnad av en förskola för alla barn. Del är emellerlid otillfredsställande att siatsmakterna inle i samband med beslutet om den kommande budgeien har full kontroll över den beräknade anslagsbelastningen. Delvis kan detta rättas till genom konkreta åtgärder för atl öka fillgängligheten av del statistiska underiag som erfordras för analysberäkningen. Regeringen har därför på föredragning av chefen för civildepartementei uppdragit åt SCB att redovisa sin barnomsorgsslatistik före den 1 seplember varje år. En annan åtgärd är all ändra bestämmelserna om slalsbidrag, så all mättidpunkten för anlalel inskrivna barn och senasle ansökningsdag för kommunerna tidigare läggs. En sådan ändring ankommer på regeringen. -inx

Enligt min mening måste emellertid yllerligare ålgärder vidlas för att öka Prop. 1986/87:100 regeringens och riksdagens möjligheter att överblicka den framtida anslags- Bil. 7 utvecklingen. Även de enskilda kommunerna bör - på samma sätt som slalsmakterna - kunna överblicka statsbidragets effekler över liden. En översyn av de nuvarande statsbidragsreglerna framslår mot denna bakgrund som nödvändig. Jag avser atl senare under innevarande riksmöie föreslå regeringen att förelägga riksdagen en särskild proposiiion om statsbidragen fill barnomsorgen.

Hemställan

Jag hemsläller alt regeringen föreslår riksdagen

alt, i avvaktan på en särskild proposiiion i ämnel, till Bidrag till kommunal barnomsorg för budgetåret 1987/88 beräkna ett förslagsanslag av 8 490 000 000 kr.

F 2. Bidrag till hemspråksträning i förskolan

1985/86

Ulgift

31 285 285

1986/87

Anslag

30 375 000

1987/88

Förslag

31050 000

Från anslaget utgår statsbidrag till kostnader för hemspråksträning för 5-och 6-åringar med annat hemspråk än svenska. Statsbidraget har fastställts till 3 375 kr. Bidragsbestämmelserna återfinns i förordningen (1977:628) om statsbidrag till hemspråksträning i förskolan (ändrad 1979:266 och 1985:603).

Socialstyrelsen

Socialstyrelsen föreslår atl bidrag skall ulgå för samtliga barn i förskoleåldern som får hemspråksträning.

Socialslyrelsen föreslår med hänvisning till sin skrivelse till regeringen den 14 mars 1984 atl ett bidrag på 3 500 kr. per barn och år skall ulgå för de svenska barn som året före skolstarten går i förskola i utlandet i anslulning till uilandsskolor.

Socialstyrelsen beräknar medelsbehovei ulifrån antagandet atl samtliga barn i förskolan med annat hemspråk än svenska erhåller hemspråksiräning samt utifrån en uppräkning av bidragsbeloppet per barn. Vidare antas all bidrag även ulgår till förskolor som är knutna lill svenska uilandsskolor. Socialslyrelsen föreslår ingen finansiering av reformerna.

Del lolala medelsbehovet beräknas av socialstyrelsen lill 43,8 milj. kr. för budgelåret 1987/88.

Föredragandens överväganden

Målel för hemspråksträningen i förskolan är, som även anges för skolans hemspråksundervisning, att främja en akliv ivåspråkighel och att stödja barnets språkutveckling med förankring i det egna språket. 105

Hemspråksslödet för förskolan gäller endasl etl språk per barn. Språkstö- Prop. 1986/87:100 del i förskolan omfalttar också ett första språkslöd i svenska. Delta är särskilt Bil. 7 viktigt i bosladsområden där svenska inte utgör del dominerande språkel i den omgivande miljön.

Jag beräknar utifrån nuvarande regler anslagsbehovet för nästa budgetår till 31 050 000 kr.

Hemställan

Jag hemsläller all regeringen föreslår riksdagen

alt till Bidrag nit hemspråksiräning i förskotan för budgelåret 1987/88 anvisa etl förslagsanslag av 31 050 000 kr.

F3. Barnmiljörådet

1985/86

Utgift

3 157 555

1986/87

Anslag

3 075 000

1987/88

Förslag

3 243 000

Barnmiljörådet är en cenlral förvaltningsmyndighet med uppgifl atl handlägga frågor rörande barns miljö och barns säkerhet. Instruktion för barnmiljörådet framgår av särskild förordning (1980:572).

Barnmiljörådet leds av en slyrelse bestående av ordförande och tio övriga ledamöter. I styrelsen, som utses av regeringen, ingår ledamöter med anknytning bl.a. fill socialstyrelsen, skolöverstyrelsen, konsumentverket, bostadsstyrelsen, slatens planverk och slalens Irafiksäkerhelsverk.

Barnmiljörådels verksamhel omfaltar olika samordningsprojekl inom barnsäkerhets- och barnmiljöområdei. Vidare arbelar rådet med särskild information inom dessa områden genom skrifter, konferenser, utställningar, seminarier m.m. En referensgrupp för barnsäkerhet och en för barnmiljö är knuten fill rådet i syfte att samla in erfarenheter, stimulera till och samordna olika insatser, sprida information och uppmärksamma brisier i barns miljö. Rådet medverkar också i ett samarbete med de övriga nordiska länderna i barnsäkerhetsfrågor.

Barnmiljörådet

För att på ett tillfredsställande sätt kunna svarar mot de krav som ställs på rådet anser rådet att dess informationsanslag bör förstärkas. Rådet framhåller bl.a. att barnolycksfallen under senare fid delvis ändral karaktär. En del av olyckorna har etl direkt samband med det ökande våldet i samhället. Detta ställer ökade krav på förebyggande insatser för Barnmiljörådets sida.

Barnmiljörådet föreslår i sin anslagsframställning bl.a. följande: 1. Huvudförslag budgeiårei 1987/88 2 946 000 kr. Minskningen av utgifter na fördelas över en treårsperiod rned fördelningen 0,5 och O % för första, andra respektive tredje årel. Barnmiljörådets utställningslokal avvecklas från och med den 1 juli 1987 vilket innebär en besparing med 179 500 kr. 106

2. Medel begärs för en ny tjänst som handläggare av barnmiljöfrågor (+ 175 000 kr.), för vikariats- och överiidstillägg i samband med långtids- sjukdom och graviditetsledighet (+200 000 kr.), för förstärkning av in formationsverksamheten (-1- 100 000 kr.) och ökning av reseanslaget (+39 000 kr.).

3. Barnmiljörådet har under de senasle budgelåren haft möjlighel att ta ul avgifter för anordnandet av konferenser och för visst informationsmaterial. Under budgetåret 1986/87 beräknas inkomsterna 25 000 kr. vilket inte uppväger produktionskostnaderna för de försålda publikationerna. Under budgetåret 1986/87 kommer rådet atl uireda den administrativa hanleringen av försäljningsverksamhelen.

1986/87

Beräknad ändring 1986/88

Föredraganden

Personal

11

Anslag

Förvaltningskostnader (därav lönekostnader) Lokalkostnader Engångsanvisning

Summa

2 807 000 (1710 000)

268 000

3 075 000

+ 254 000

(+ 72 000)

- 116 000

+ 30 000

+ 168 000

Föredragandens överväganden

För budgeiårei 1987/88 bör medel för Barnmiljörådels verksamhet beräknas med utgångspunkt i rådets huvudförslag. Jag beräknar däruiöver 80 000 kr. som förstärkning av informalionsanslagel och 39 000 kr. som förstärkning av reseanslaget. För atl förbättra rådels möjligheter lill bl.a. fakturahantering i samband med konferensverksamhet och försäljning av material föreslår jag att Barnmiljörådet tilldelas 30 000 kr. som engångsanvisning för inköp av datautrustning. Med hänvisning fill sammanställningen beräknar jag anslaget till 3 243 000 kr.

Hemställan

Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

atl lill Barnmiljörådel för budgelåret 1987/88 anvisa etl förslagsanslag av 3 243 000 kr.

F 4. Statens nämnd för internationella adoptionsfrågor

1985/86

Utgift

3 645 811

1986/87

Anslag

3 654 000

1987/88

Förslag

3 792 000

Statens nämnd för inlernalionella adoptionsfrågor (NIA) är en central förvaltningsmyndighet med ansvar för information, tillsyn och kontroll i frågor rörande internationella adoptioner. Instrukfion för NIA framgår av särskild förordning (1981:681, ändrad 1986:891).

107¶Socialnämnderna skall från den 1 januari 1985 enligt lagen (1984:1092) om ändring i socialtjänstlagen (1980:620) inhämla ett yttrande från NIA om tillförlitligheten i ett förmedlingsärende när det är fråga om adoption av utländskt barn utan medverkan av aukloriserad organisation.

Nämnden ansvarar vidare för frågor enligt förordningen (1976:834) om prövning av utländska beslut om adoption (ändrad 1981:674) saml frågor om auktorisation av organisaiioner enligt lagen (1979:552) om internationell adoptionshjälp (ändrad 1981:580 och 1984:1093). Efter ansökan och särskild prövning kan NIA ge auktorisation till ideella organisaiioner som avser arbeta med internalionell adopfionshjälp. NIA beslular också om fördelningen av statsbidrag till sådana organisaiioner.

Nämnden består av elva ledamöter, som förordnas av regeringen.

Statens nämnd för internationella adoptionsfrågor

Anspråken på NIA ökar och innehållel i kraven förändras allt eftersom t.ex. de adopterades situation förändras. Genom härda prioriteringar samt omfördelning av arbetsuppgifter rn.m. har de ökade anspråken lillgodosetts med befintliga resurser. Detta innebär i sig en besparing. NIA kan också visa andra ringsvinster. En nedskäming av nuvarande resurser avvisas bestämt. NIA föreslår därför att myndigheten kompenseras för de nedskärningar som följer av huvudförslaget samt därutöver filldelas vissa smärre resurser, väsenlliga för att NIA skall kunna utföra sina av regering och riksdag ålagda uppgifter. NIA föreslår i sin anslagsframställning bl.a. följande:

1. Pris- och löneomräkning.

2. För bl.a. förstärkt informationsverksamhet och utbildning av kanslipersonal i personal- och ekonomiadminislrativa frågor önskas extra medel (+ 20 000 kr.). Vidare yrkas atl en nedskärning enligt huvudförslaget inte fillämpas på myndighetens löne- och förvaltningsanslag (+ 41 000 kr.).

3. För bidrag till auktoriserade organisationer för internationell adoptionshjälp föreslår NIA (+- 93 000).

1986/87

Beräknad ändring 1987/88

Föredraganden

Personal

12

Anslag

Förvaltningskostnader

2 263 000

+ 98 000

(därav lönekostnader)

(1 716 000)

(+ 71 000)

Lokalkostnader

250 000

+ 6 000

Bidrag till auktoriserade

organisationer

1 141 000

+ 34 000

Summa

3 6S4 000

+ 138 000

Föredragandens överväganden

Statskontoret har i en rapport (1986:21) från den 10 juni 1986 analyserat kostnader och servicenivå hos de aukloriserade organisalionerna. Den

särskilda utredningsman som arbelar med all se över kosinaderna för Prop. 1986/87:100 enskilda i samband med adoption av utländskt barn räknar med atl kunna Bil. 7 lämna ell betänkande i början av år 1987.

Jag delar i huvudsak NIA:s bedömning av effeklerna av en resursfördelning enligt huvudförslaget för budgeiårei 1987/88. Jag föreslår all nämnden undantas från huvudförslaget. Della undanlag har finansierats genom omfördelning av andra förvaltningsresurser inom socialdepartementets huvudtitel.

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag medelsbehovet för näsla budgelår för nämndens verksamhet och för bidrag lill auktoriserade organisaiioner för inlernationell adoptionshjälp till 3 792 000 kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

atl till Statens nämndför internationella adoptionsfrågor för budgetåret 1987/88 anvisa ett förslagsanslag av 3 792 000 kr.

109¶G. Omsorg om äldre och handikappade Prop. 1986/87:100

An •• » Bil- 7

Allmänt

Insatserna för äldre och handikappade skall främja ekonomisk och social trygghet samt göra ett aktivt deltagande i samhällslivet möjligt.

Den verksamhet som finansieras från anslag under della avsnitt riktar sig till både äldre och handikappade. Området har hög prioritet. Även i rådande kärva budgetläge har omfördelningar och besparingar inom andra områden gjort del möjligt atl tillföra verksamhelen nya resurser. Jag ålerkommer härtill i del följande.

Äldreomsorg

Ålgärderna inom samhällets omsorger om äldre människor syftar till att förstärka äldres delaktighet i samhällsgemenskapen. Gemensamt för de vidlagna ålgärderna är att de skall utveckla och säkerställa dels etl boende med god kvalitet dels service och vård och trygghel.

Statsbidraget till kommunernas sociala hemhjälp består fr.o.m. år 1984 av två delar; dels elt belopp per årsarbetare inom hemhjälpen dels ett schablonstöd i form av ett belopp per person inom gruppen ålders- och förfidspensionärer. Reglerna syftar bl.a. ull att ge kommunerna frihet att utveckla hemhjälpen efter lokala förutsättningar. Schablondelen av statsbidraget saknar därför begränsningar för kommunerna i fråga om användningssätt.

Fr.o.m. budgetåret 1984/85 finns också ett särskilt slöd i form av projektmedel för att utveckla och förnya den sociala hemhjälpen. Den hitfillsvarande bidragsgivningen visar atl kommunerna har många uppslag om förändringsarbete för att åstadkomma ökad effektivitet i verksamheten, tillgodose äldres och handikappades behov av service samt förhindra institutionellt boende. De två första åren fördelades medel till ca 240 projekl, de flesta med primärkommun som huvudman. Erfarenheterna från utvecklingsarbetet har på olika sätt förts ul till kommuner, organisationer och andra berörda.

Äldreberedningen (S 1981:01) beräknas överlämna sitt huvudbetänkande med förslag till rikllinjer för äldreomsorgen under första halvårel 1987. Jag avser att återkomma fill regeringen med en proposition i denna fråga.

Den pågående omstruktureringen inom äldre- och handikappområdet mot öppna vård- och boendeformer släller stora krav på framför alll primärkom munernas sociala hemtjänst. Det är därför angeläget alt finna en mer permaneni lösning av kostnadsfördelningen mellan siaten, kommuner och landstingskommuner i samband med omstruktureringen av vården. Utred ningsarbete av betydelse härför pågår bl. a. inom äldreberedningen. I avvaktan härpå bör, som ett provisorium för i första hand 1988, en höjning av årsarbetarbidraget till social hemhjälp med 4 000 kr. motsvarande ca 250 milj. kr. leda till atl en betydande del av kommunernas kostnadsökningar för omstruktureringen kan täckas och alt kommunerna därför kan avstå från ytterligare krav på ersättning från landstingskommunerna. Den totala överföringen av medel från landsiingskommunerna lill kommunerna kan HO

därmed behållas på hittills överenskommen nivå. Avsikten är alt efter 1988 få Prop. 1986/87:100 till stånd en mer permaneni lösning. Skulle inle detta visa sig vara möjligt bör Bil. 7 ell liknande förfarande lillämpas även för 1989.

Uppgifterna inom äldreomsorgen, liksom inom handikappomsorgen, ligger i allt väsentligt på kommunerna och landstingskommunerna. Arbelet med alt fullfölja samhällels insatser inom äldreområdet påverkas bl.a. av den förvänlade befolkningsutvecklingen. Den snabba ökningen av antalet personer i gruppen 65 år och äldre ligger i dag bakom oss. Under resten av 1980-talel förutses en ökning av denna grupp om ca 10 000 personer om årel. Vid början av 1990-talet upphör ökningen, och vid sekelskiftet beräknas anlalet personer över 65 år vara mindre än nu.

Däremot förändras äldregruppens sammansättning under reslen av 1900-lalet. Enligt preliminära uppgifter förutses en kraftigare ökning av antalet personer i gruppen över 80 års ålder än vad man lidigare räknal med. Denna grupp äldre kommer fram fill sekelskiftet atl öka från nuvarande 313 000 personer lill ca 438 000. Det är bland dessa äldre som behoven av service, omvårdnad och vård är störst.

Staten dellar finansielll i landstingskommunernas och kommunernas verksamhet för äldre och handikappade genom ell omfattande slödsystem. Hemhjälp och färdtjänst är jämte den landstingskommunala hjälpmedelsverksamheten hörnpelare för alt förverkhga de politiska målen inom såväl äldre- som handikappområdet. Under detta avsnitt beräknas medel för statsbidrag till social hemhjälp och färdtjänst. Statsbidrag fill hjälpmedelsverksamheten utgår via den statliga ersättningen tUl sjukvårdshuvudmännen.

Ca 315 000 äldre och handikappade får social hemhjälp. Hemhjälpen har utvecklats till en mångskiftande, serviceinriktad socialtjänst för personligt stöd. Exempel på denna utveckling är boendeservice för personer med omfallande funktionsbegränsningar, verksamhet vid dagcenlraler och ledsagarhjälp. Kommunerna utvecklar i samarbete med sjukvårdshuvudmännen områdesanknuten service, där de boende har tillgång till socialtjänst, fritidsverksamhet och sjukvård. På många håll har vårdplaneringsgrupper bildats, där sjukvårds- och hemhjälpspersonal ingår i syfte att samordna insatserna inom äldreomsorgen. Landstingskommunernas sjukvård i hemmen har utvecklats i omfattning och kvalitet och utförs i allt högre grad i samarbete med kommunernas hemhjälpspersonal.

För äldre, som behöver mera omfattande personlig omsorg, inrättar kommunerna bostäder med gemensam service. Detta sker bl.a. genom ombyggnad av ålderdomshem, vilket ger förutsättningar för en mer individuellt anpassad service. Antalet lägenheter i servicehus är ca 32 000. Kommunerna planerar all under kommande Ireårsperiod bygga ytterligare ca 10 000 servicebostäder. Antalet platser i ålderdomshem, f.n. ca 52 000, beräknas samtidigt minska genom nedläggning och ombyggnad.

Pensionärsorganisationerna spelar en betydelsefull roll för inriktningen och ulformningen av insatserna för de äldre. Det är särskilt viktigt, att de förmedlar sina kunskaper om äldres situafion, problem och behov till slatliga och kommunala organ och att information om dessa organs mål och medel kan återföras til) de enskilda medlemmarna. Genom pensionärsråd i 111

kommunerna och förtroenderåd vid institufioner och i servicehus stärker de Prop. 1986/87:100

äldre sitt inflylande. Pensionärsorganisationerna gör dessutom stora insatser Bil. 7

genom sysselsättnings- och kontaktverksamhet bland äldre och deltar också

aktivt i utvecklingsarbete av olika slag.

Ekonomiskt stöd till pensionärsorganisationerna på riksnivå beräknas under

anslaget A 4. Extra utgifler.

Handikappomsorg

Målet för handikappolitiken är alt göra samhällel lillgängligl för alla. Endasl då kan samhällel präglas av den gemenskap som behövs för att utveckla och förbällra villkoren för alla människor.

Del syslem av handikappåtgärder som vuxil fram under de senasle årtiondena har i grunden förändrat levnadsvillkoren för handikappade. En förändrad syn på handikapp har varit en förutsättning för denna utveckling. Handikapp uppfattas numera som de negativa följderna av brister i den verksamhet och miljö som uteslänger människor med funklionsnedsättningar. Denna syn på handikapp innebär att all verksamhet - både offenflig och prival - måste utformas så alt den är lillgänglig för alla.

I likhet med vad som skett de senaste åren har genom omprioriteringar och besparingar utrymme skapats även i denna budgetproposition för vissa nya insatser inom handikappområdel. Av den lolala ramen, som för budgetåret 1987/88 har kunnat avsättas för reformer på handikappområdel, har medel reserverats för en reformering av bilstödel lill handikappade, som jag bedömer vara av stor betydelse. Jag beräknar atl denna reform kan genomföras den 1 juli 1988.

De nya insatser som föreslås för budgetåret 1987/88 görs under flera huvudtitlar. Under socialhuvudtiteln föreslås bl.a. en forlsall krafiig uppräkning av bidraget till handikapporganisationerna, en permanentning av den s.k. rikstolkljänsten samt vissa resurstillskott vad gäller de särskilda statsbidrag som utgår under anslaget G 7. Kosinader för viss verksamhet för synskadade och döva. Sverige har åtagit sig att i augusfi 1987 vara värd för etl FN-expertmöte som skall utvärdera de hittillsvarande erfarenheterna av det för åren 1983-1992 utlysta handikappårtiondet. Under anslaget I 2. Vissa internationella kongresser i Sverige anvisas medel för detla expertmöte. I sammanhanget bör också nämnas att de fr.o.m. 1 juli 1986 beslutade undantagen från läkmedelsrabalteringen skall slopas.

Under arbetsmarknadshuvudtiteln lämnas förslag bl.a. om höjd ålders gräns när det gäller handikappade ungdomars medverkan inom ungdomsla gen samt en viss utökning av möjligheterna att kombinera lönebidragsan slällningar med bidrag till arbetsbiträde. Vidare har genom omprioriteringar utrymme skapats för en ökad sysselsältningsvolym inom Samhällsföretags gruppen för atl i första hand ge arbete åt fler gravt handikappade på orter där behoven är särskilt stora. Inom utbildningsdepartementet föreslås vissa resurstillskott till bl.a. framställning av läromedel för handikappade elever och de statliga specialskolorna. På vuxenuibildningsområdet lämnas förslag om utökade resurser dels till siudieförbundens handikappverksamhel dels fill olika handikappåtgärder inom folkhögskolorna. H

Min uppfattning är atl bilstödsfrågan i dag måsle beiraktas som ell av de Prop. 1986/87:100 allra mesl angelägna områdena för reforminsalser för handikappade. Enligt Bil. 7 bemyndigande av regeringen den 16 januari 1986 tillkallades en utredningsman, med uppgift att bl.a. undersöka möjligheterna atl vidga den personkrets som skall vara berättigad lill bilstöd. Utredningsmannen har nu avlämnat sill belänkande Bilstödel åt handikappade (Ds S 1986:11), som kommer att remissbehandlas.

Regeringen avser att under år 1987 återkomma lill riksdagen med förslag om ell nyll bilstöd till handikappade. Avsikten är då att lägga förslag som innebär såväl en uividgning av personkretsen med rält lill bilsiöd som vissa förbällringar av själva siödet. Preliminärt beräknar jag atl ett nytt och utvidgat bilstöd bör kunna träda i krafl den 1 juli 1988. Som jag redan påpekal har, inom den ram som regeringen för budgetåret 1987/88 avsatt för reformer på handikappområdel, vissa medel reserverats för genomförande av ett nytt bilstöd vid ingången av budgetårel 1988/89.

Efler regeringens bemyndigande har jag nyligen lillkallat en särskild utredningsman med uppgifl (Dir 1986:31) all kartlägga och analysera den nuvarande situationen på hjälpmedelsområdet och atl, om del är motiverat, föreslå olika ålgärder för alt få till slånd en bäitre fungerande och mer eftekliv hjälpmedelsverksamhet sell ur både den enskildes och samhällets perspektiv.

Statens handikappråd redovisade i oktober 1985 rapporlen Karlläggning av del ekonomiska slödel till handikappade (Ds S 1985:6). Kartläggningen har bl.a. givit underlag till regeringens beslut att tillsätta ovan nämnda uiredningar angående bilsiöd och hjälpmedel till handikappade. Karlläggningen kommer även fortsätiningsvis atl utgöra ett viktigt underlag för del forllöpande reformarbetet inom handikappområdet.

Färdtjänsten är en del av landets kommunikationssystem. Den skall tillgodose behovet av förflyttning för yngre och äldre personer, som har väsentliga svårigheter atl förflytta sig på egen hand eller anlila allmänna kommunikalioner. Statsbidraget till färdtjänsten, som infördes år 1975, har en avgörande betydelse för atl bibehålla och förstärka denna service. Färdtjänst finns i alla kommuner och ca 360 000 personer har legilimalion all anlita den.

Vad gäller omsorgerna om psykiskt utvecklingsstörda har den nya omsorgslagen trätt i kraft den 1 juli 1986 (prop. 1984/85:176, SoU 27, rskr. 386, SFS 1985:568). Därmed har de grundläggande principerna om integrering och normalisering för psykiskt utvecklingsstörda bekräftats. Samtidigt har personkretsen vidgats till all omfatta personer som på grund av förvärvad hjärnskada blivit begåvningshandikappade samt personer med barndomspsykos. För atl bereda frågan om behovet av omsorger för andra barn och ungdomar än dem som omfattas av den nya omsorgslagen har jag efter regeringens bemyndigande (1985-11-28) tillkallat en arbelsgrupp, som beräknas kunna avsluta sitt arbele våren 1987. Den kommunala barnomsor gen har numera ansvar också för psykiskt utvecklingsstörda förskolebarn, vilkas behov av särskilt pedagogiskt stöd lillgodoses genom insatser av förskolekonsulenler. Frågan om forlsall verksamhet med undervisning av vuxna psykiskt utvecklingsstörda bereds f.n. i regeringskansliel. 113

8 Riksdagen 1986/87. 1 saml. Nr 100

Genom anslaget till den statliga slyrelsen för vårdartjänst bedrivs Prop. 1986/87:100 verksamhet för vissa handikappade sluderande. Vårdartjänsten ökar svårt Bil. 7 handikappade människors möjlighet alt studera vid högskolor, folkhögskolor och gymnasieskolor. Verksamhelen gäller dels boendeservice och habililering ål gymnasieelever inom en försöksverksamhel i Stockholm-Skärholmen , dels boendeservice åt studerande vid folkhögskolor, universitet och högskolor.

Under delta anslag beräknas vidare medel för slöd till vissa handikapporganisationers anläggningar för rekreation och lurism. Från anslaget bekosias också bidrag lill institutionen för handikappforskning vid universitetet i Göleborg, till hörselteknisk forskning samt lill naturhistoriska riksmuseels palynologiska laboratorium för viss forskning och allergiservice.

I della sammanhang vill jag även erinra om alt staten finansierar ell omfattande forsknings- och utvecklingsarbete inom handikappområdel med medel som slår till forskningsrådens förfogande eller beviljas av regeringen från socialdepartementets anslag A 3. Forsknings- och utvecklingsarbete saml försöksverksamhel. Stor belydelse har även det slöd lill projekt och försöksverksamhet som regeringen beviljar från allmänna arvsfonden. Som jag lidigare har nämnl, slår vidare fr.o.m. budgetåret 1984/85 medel till förfogande för ulvecklings- och förnyelsearbete inom den sociala hemhjälpen. En arbetsgrupp inom forskningsrådsnämnden har nyligen lagt fram ell förslag i syfte alt öka samordningen inom handikappforskningen och därigenom utnyttja lillgängliga resurser bättre.

Texttelefonen är en angelägen insals för dövas delaktighet i samhällel. Televerkets förmedlingstjänst för kommunikalion mellan texttelefoner och vanliga telefoner erbjuder service åt hörande och döva telefonabonnenter. För dessa ändamål beräknas medel under anslaget G 5. Ersäitning till televerket för texttelefoner.

Från anslag under avsnittet finansieras vidare en rad särskilda insatser för synskadade och döva. De avser befordran av blindskriftsförsändelser, viss verksamhet för synskadade hantverkare, anskaffning av ledarhundar, utgivning av tidskrifter på ljudband och i punklskrifl, nyhetsförmedling för dövblinda, vissa andra åtgärder för synskadade med yllerligare funktionsnedsättning samt slöd lill utveckling av dövas teckenspråk. För nästa budgetår föreslår jag vidare att en permanentning sker av den s.k. rikstolkljänsten.

Utbildningen av ledarhundar och vissa ijänslehundar äger rum vid slalens hundskola i Sollefteå. Skolan skall i princip vara ekonomiskl självbärande, men hundpriserna subventioneras åt köparna genom anslag lill hundskolan under della avsnitt saml under juslitiehuvudtiteln.

Handikapprörelsen har en avgörande belydelse både för inriktningen och den mera konkreta utformningen av samhällets handikappålgärder. Organisationerna har elt omfattande samarbete med staten, landstingskommunerna och primärkommunerna. Statens ekonomiska slöd avser riksorganisationernas verksamhel. Siödet till deras allmänna verksamhel föreslås väsentligl förslärkt även för nästa budgetår.

114¶G 1. Bidrag till social hemhjälp Prop. 1986/87:100

Bil. 7

985/86

Utgift

1 9.39 .-25 191

986/87

Anslag

1 831 000 000

987/88

Förslai;

2 234 000 00(1

Från anslaget betalas statsbidrag till kommunernas kostnader för social hemhjälp ät äldre, handikappade och barnfamiljer. Statsbidraget består av två delar. Det ar dels 30 000 kr. per årsarbetare inom den sociala hemhjälpen, dels ett belopp av lägsl 250 kr. och högst 350 kr. per person i gruppen ålders- och förtidspensionärer.

Statsbidragsbestämmelserna finns i förordningen (1983:944) oin statsbidrag till social hemhjälp. Bidragen betalas för kalenderår i efierskoit. Anslaget för budgetåret 1987/88 avser således bidrag för verksamhelen under år 1987.

Under anslaget anvisas dessutom särskilda medel för utveckling och förnyelse av den sociala hemhjälpen.

Socialstyrelsen

Bland de personer som får social hemhjälp sker en förskjutning mol högre åldrar. Andelen personer över 80 år med social hemhjälp ökar för varje år. Närmare 50 procenl av alla personer över 80 år har i dag hjälp i sina hem genom den sociala hemhjälpen. Denna kalegori lar i anspråk belydligl mer av de samlade resurserna än vad deras andel av hjålptagarna motsvarar. Den ökade satsningen på öppna vård- och omvårdnadsformer inom socialtjänsten, hälso- och sjukvården och omsorgerna om de psykiskl utvecklingsstörda kräver en fortsatt och inlensifierad ulbyggnad av social hemhjälp både kvalitativt och kvantitativt. I linje med denna utveckling minskar anlalel platser på institutioner av olika slag. Omoderna ålderdomshem läggs ner eller byggs om till servicehus, omslruklureringen av den psykialriska vården fortsätter med ytterligare neddragning av vårdplatser och vårdplatserna inom den somaliska vården minskar något.

Föredragandens överväganden

Ett grundläggande mål för omsorgerna om äldre och handikappade är alt de skall ha lillgång till ett eget boende. Detta år både från den enskildes och samhällels synpunki etl angeläget mål. Kommunernas sociala hemhjälp är en viktig förutsättning för att målsättningen skall kunna uppnås.

Stalsbidragel till social hemhjälp beslår dels av en preslationsrelaterad del per årsarbetare, dels av ett schablonbelopp per person i gruppen ålders- och förtidspensionärer.

Som komplement till statsbidraget utgår ett särskilt stöd för lokalt utvecklings- och förnyelsearbete. Kommuner och andra har visat en stor idérikedom genom att via olika projekt effeklivisera och förbällra hemhjälpen. Under de två budgelår verksamheten nu varit igång har regeringen beviljat stöd till ca 240 projekl, vilka lillsammans fåll dela på 45 milj. kr.

115¶Medelsbehovet för statsbidrag till social hemhjälp beror dels på omfatt- Prop. 1986/87:100 ningen av de kommunala insatserna, dels på storleken av bidragen per Bil. 7 årsarbetare och per ålders- och förtidspensionär. Jag beräknar atl medelsbehovet kommer att öka med ca 400 milj. kr. Jag har därvid utgått från oförändrade nivåer på bidraget per årsarbetare och per ålders- och förfidspensionär. För bidrag till projekt för utveckling av hemhjälpen beräknar jag 20 milj. kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag tiU social hemhjälp för budgetåret 1987/88 anvisa ett förslagsanslag av 2 234 000 000 kr.

G 2.Bidrag till färdtjänst

1985/86 Utgift 396 729 550

1986/87 Anslag 410 000 000

1987/88 Förslag 460 000 000

Från anslaget betalas statsbidrag till landstingskommuner och kommuner för färdtjänst åt handikappade. Bidraget är 35 % av bruttodriftkostnaderna. Bidraget får dock inte öka med mer än ett belopp som står i visst förhållande till antalet personer som är 65 år och äldre samt utvecklingen av konsumentprisindex. Bidragsbeslämmelsema finns i kungörelsen (1974:840) om statsbidrag till färdtjänst. Bidraget betalas för kalenderår i efterskott. Anslaget för budgetåret 1987/88 avser således bidrag för verksamheten under år 1987.

Socialstyrelsen

Färdtjänsten har en central och i många fall avgörande roll när det gäller att göra det möjligt för äldre och handikappade personer att leva ett akfivl och självständigt liv. BefolkningsutveckUngen samt äldres och handikappades boende i egna bostäder medför ökat behov av färdtjänst. Det finns fortfarande stora skillnader mellan kommunerna i färdtjänstens utbyggnad och kvalitet. Statsbidraget till färdtjänst har därför stor betydelse för kommunernas möjUgheter att utveckla färdtjänsten. Under år 1985 fick ett antal kommuner reducerat statsbidrag till följd av begränsningsregeln för statsbidragets utveckling. Flertalet kommuner ligger dock betydligt under begränsningsregelns bidragstak. Utrymme för att bygga ut färdtjänsten med stöd av statsbidrag finns därför på de flesta håll. Styrelsen avser att i en särskild utredning granska de mellankommunala skillnaderna och pröva alternativa konstruktioner av statsbidraget.

Föredragandens överväganden

Den kommunala färdtjänsten underlättar för den enskilde att bo hemma och

ha kontakt med andra. Färdtjänsten är en del av det kommunikafionssystem 116

samhällel släller lill allmänhelens förfogande. Skillnaderna mellan kommun- Prop. 1986/87:100 erna i ulbyggnad, avgiftssystem och villkor i övrigt är stora. Socialstyrelsen Bil. 7 avser all med dessa uigångspunkter granska statsbidragssystemet och pröva alternativa konstruktioner av statsbidraget.

För år 1987 beräknas kommunernas kostnader för färdtjänsten till 1 315 milj. kr. Statsbidraget för budgeiårei 1986/87 blir därmed 460 milj. kr.

Hemställan

Jag hemsläller att regeringen föreslår riksdagen

all till Bidrag UU färdljänsl för budgetåret 1987/88 anvisa ett förslagsanslag av 460 000 000 kr.

G 3. Kostnader för viss omsorg om handikappade

1985/86 Utgift 561935 004' 1986/87 Anslag 34 859 000

1987/88 Förslag 37 990 000 1 Anslaget Bidrag till driften av särskolor m.m.

Landstingskommunerna och de kommuner som inte ingår i landstingskommun får statsbidrag med 95 % av lönekostnaderna för vissa förskolekonsulenter inom omsorgerna för psykiskt utvecklingsstörda. Bidraget betalas i efterskott, men huvudmännen får under läsåret ett förskott. Bidragsreglerna finns i förordningen (1986:566) om statsbidrag fill lönekostnader för vissa förskolekonsulenter. Socialstyrelsen erhåller medel för viss kurs- och konferensverksamhel. Från anslaget betalas också statsbidrag fill en försöksverksamhel med undervisning för vuxna psykiskt utvecklingsstörda.

Socialstyrelsen

Hos landstingskommunerna är ca 200 förskolekonsulenter anställda för specialpedagogiska och rådgivande insatser till psykiskt utveckUngsstörda barn inom den kommunala barnomsorgen. Till kostnader för löner åt dessa förskolekonsulenter lämnas statsbidrag. Socialstyrelsen beräknar medelsbehovet för statsbidrag fill huvudmännen fill 31 milj. kr. Socialstyrelsen begär vidare 256 000 kr. för kurs- och konferensverksamhet för personal inom omsorgerna för psykiskt utvecklingsstörda (+- 100 000 kr.).

Skolöverstyrelsen (SÖ)

Verksamhelen med undervisning av vuxna psykiskt utvecklingsstörda bör enligt SÖ fortsätta i hittillsvarande försöksform i väntan på stäUningstagande lill elt förslag från SÖ rörande den framtida verksamheten. SÖ föreslår att medlen för försöksverksamheten räknas upp med 166 000 kr.

117¶Fördragandens överväganden Prop. 1986/87:100

Ril 7 Genom den nya omsorgslagen har förskolan upphört alt vara en del av

särskolan. Psykiskt utvecklingsstörda förskolebarn får plats i kommunernas

förskola. De psykiskt utvecklingsstörda barnen behöver emellertid särskilt

pedagogiskt stöd. Delta behov lillgodoses genom all landsiingskommunerna

slår för specialpedagogiska och rådgivande insatser ät den kommunala

barnomsorgen. Ca 200 förskolekonsulenter hos landstingskommunerna

svarar för denna verksamhet.

Skolöverstyrelsen har nyligen överlämnal ett förslag till regeringen rörande fortsatt verksamhet med undervisning av vuxna psykiskl utvecklingsstörda. Förslaget bereds för närvarande i regeringskansliet. I avvaktan på slällningstagande i frågan bör undervisningen av vuxna psykiskt utvecklingsstörda fortsätta i hittillsvarande försöksform.

Statsbidraget till lönekoslnaderna för ca 200 förskolekonsulenter hos landsiingskommunerna för specialpedagogiska och rådgivande insatser beräknar jag lill 32 625 000 kr. För socialslyrelsens kurs- och konferensverksamhet för personal inom omsorgerna för psykiskt utvecklingsstörda beräknar jag 178 000 kr. Del särskilda bidraget till försöksverksamheten med undervisning för vuxna psykiskt ulvecklingsstörda beräknar jag till 5 187 000 kr.

Hemställan

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

att till Kostnader för viss omsorg om handikappade för budgetårel 1987/88 anvisa elt förslagsanslag av 37 990 000 kr.

G 4. Kostnader för viss utbildning av handikappade m.m.

1985/86 Utgift 33 575 468

1986/87 Anslag 32 885 000

1987/88 Förslag 31936 000

Från anslaget har betalats en försöksverksamhel med omvårdnad åt svårl rörelsehindrade elever vid Skärholmens gymnasium i Stockholm. Vidare betalas vårdartjänsl ål svårl handikappade, som studerar vid universitet, högskolor och folkhögskolor. Verksamhelen leds av styrelsen för vårdartjänst. Den beslår av sju ledamöier, som förordnas av regeringen.

Från anslaget utgår också bidrag till institutionen för handikappforskning vid universitetet i Göleborg, bidrag till viss hörselteknisk forskning samt bidrag lill palynologiska laboratoriet vid naturhistoriska riksmuseet. Bidrag ulgår även tiU De handikappades riksförbund (DHR) och lill Synskadades riksförbund (SRF) för rekreationsanläggningar.

118 Beräknad ändring 1987/88

1986/87

Föredraganden

1. Omvårdnad för vissa gymnasieskolelcvor

9 115 000

-9

114 000'

2. Vårdartjänst åt elever vid universitet, högskolor och folkhögskolor

14 605 000

+ 7 771 000

3. Styrelsen för vårdartjänst

2 705 000

183 000

4. Handikappforskningen vid universitetet i Göteborg

710 000

25 000

5. Hörselieknisk forskning

2 400 000

84 000

6. Palynologiska laboratoriet för allergiservice

350 000

12 000

7. Bidrag lill rekreationsanläggningar

3 000 000

90 000

Summa utgifter

32 885 000

949 000

Inkomster vid styrelsen för vårdartjänst (redovisas på inkomsttiteln)

32 000

' 1 000-kronorspost fr.o.m. budgetåret 1987/88.

Styrelsen för vårdartjänst

1. Försöksverksamheten med omvårdnad åt svårt rörelsehindrade i Skärholmens gymnasium i Stockholm gällde 32 elever vid ingången av läsåret 1986/87. Styrelsen bedömer att eflerfrågan på boende och omvårdnad med nuvarande organisation kommer all vara oförändrad 1987/88 men all slyrelsen behöver förstärkas med extra personal för täckande av sjuk- och barnledigheter. Medelsbehovei beräknas lill 10,6 milj. kr.

2. Vårdartjänsl har under läsårel 1985/86 beviljats 20 studerande vid universitet och högskolor samt 150 elever vid folkhögskolornas långa vinlerkurser. Dessutom tillhandahålls vårdartjänsl under ca 1 400 elev veckor vid folkhögskolornas korta kurser. Styrelsen räknar med fortsatt hög eflerfrågan på vårdartjänst under näsla budgelår. Eflerfrågan på vårdar tjänsl vid folkhögskolornas korla kurser ökar, särskilt vid datakurser. För vårdartjänst enligt nuvarande rikllinjer beräknar styrelsen etl medelsbehov av ca 18,3 milj. kr.

3. Styrelsen föreslår, all medel beviljas för försiärkning vid kansliet och för merkostnader för personlig assislans tili vissa tjänstemän och styrelseleda möter med handikapp. Inskränkningar i verksamheten går inte att göra, och styrelsen motsätter sig besparing enligt huvudförslaget. Medelsbehovei beräknas till ca 3,5 milj. kr.

Handikappforskningen i Göteborg

4. Bidragel avser huvudsakligen löner. Handikappforskningen begär löneomräknade medel för verksamhelen.

Handikappinstitutet

5. Sverige har en avancerad hörselieknisk forskning, som bedrivs vid flera inslilulioner. Den har till syfte att förbättra såväl hörsellekniska hjälpmedel

som rehabilitering av hörselskadade. Handikappinstitutet beräknar medels- Prop. 1986/87:100 behovet för budgetårel 1987/88 011 ca. 2,5 milj. kr. Bil. 7

Naturhistoriska riksmuseet

6. Palynologiska laboratoriet vid naturhistoriska riksmuseet mäter och rapporterar om pollenhalten i luften som rapporteras till dagliga analyser lill radio, TV och genom telefonsvarare. Riksmuseet begär pris-och löneomräknade medel saml en anslagsökning med 11000 kr. för inköp av visst maleriel.

De handikappades riksförbund (DHR) och Synskadades riksförbund (SRF)

7. Svårl handikappade behöver semesler och rekreation minst lika väl som andra. De kan emellerlid ofta inle utnyttja de rekreationsanläggningar som finns. För många är därför DHFl:s anläggningar den enda möjligheten till rekreation. Förbundet år alltjämt i slort behov av statligt stöd lill denna verksamhel och hemsläller om bidrag med 1 650 000 kr. under budgetårel 1987/88.

SRF har slora kosinader för Almåsa semesterhem och kursgård i Västerhaninge, framför allt för extra service ål synskadade personer. SRF hemställer om statligt stöd lill extra kapitalkostnader med 635 000 kr. samt etl anslag lill nödvändig tillbyggnad med 4 milj. kr.

Föredragandens överväganden

I avvaktan på resultatet av statens förhandlingsnämnds slutliga redovisning av uppdraget om försöksanordningarna i Skärholmen har regeringen uppdragit åt styrelsen för vårdartjänsl atl från och med den 1 januari 1987 debitera berörda landsting och kommuner en preliminär avgift för omvårdnad och därmed sammanhängande verksamhet vid Skärholmens gymnasium. Ulgångspunkten vid fastställandet av avgifter är att verksamheten skall finansieras med primär- och landstingskommunala medel. För vårdartjänst åt studerande med omfattande funktionshinder vid folkhögskolor, universitet och högskolor beräknar jag ett medelsbehov av 22 376 OPO kr.

Slyrelsen fick i förra årels proposiiion ekonomiskl utrymme all pröva meloder för boendeservice och andra kvalificerade insalser åt personer med omfattande funklionsnedsättningar. Genom riksdagens beslul tillfördes styrelsen under anslagsposten för kansliet ökade medel för forskning och utvecklingsarbete. Styrelsen bör, såsom för innevarande budgetår, undantas från huvudförslaget. För denna anslagspost beräknar jag nu ett medelsbehov av 2 888 000 kr.

Beträffande bidragen lill forskning under delta anslag beräknar jag för institutionen för handikappforskning medel med 735 000 kr. och för hörselieknisk forskning med 2 484 000 kr. Medlen för den hörseltekniska forskningen bör fördelas av regeringen efler hörande av handikappinstitutet.

120¶För naturhistoriska riksmuseets palynologiska laboratorium beräknar jag Prop. 1986/87:100 medel med 362 000 kr. Bil. 7

Såväl DHR:s anläggningar för rekreation och turism som SRF:s rekreationshem och kursgård Almåsa har slor belydelse för rörelsehindrade och synskadade från hela landet. Handikappade erbjuds där en behövlig personlig service. För all sådan verksamhet skall kunna bedrivas uppslår avsevärda extra kostnader för högre tillgänglighet och slörre anpassning. Därför förordar jag all DHR erhåller bidrag med 1 545 000 kr. till sina anläggningar samt atl SRF under nästa budgelår erhåller bidrag med 1 545 000 kr. för SRF:s rekrealionshem och kursgård Almåsa.

Med hänvisning till sammanställningen förordar jag, atl anslaget förs upp med 31 936 000 kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

■ atl fill Kosinader för viss utbUdning av handikappade m.m. för budgelåret 1987/88 anvisa etl förslagsanslag av 31 936 000 kr.

G 5. Ersättning till televerket för texttelefoner

1985/86

Utgift

14 204 805

1986/87

Anslag

20 734 000

1987/88

Förslag

24 350 000

Från anslaget ersätts televerkel, dels för texttelefoner, som lämnas åt döva, gravt hörselskadade, dövblinda och lalskadade, dels för förmedlingstjänst för samtal mellan texttelefoner och vanliga telefoner. Ersättningen betalas budgetårsvis i efterskott och innefattar ränta på nedlagt kapital.

Socialstyrelsen

Enligt televerkel lorde ca 500 texttelefoner komma att tillhandahållas inom den berättigade personkretsen under innevarande budgetår. De sammanlagda engångsavgifterna för texttelefoner anges till 6,0 milj. kr., och serviceavgifterna lill 1,0 milj. kr. Förmedlingstjänsten beräknas under innevarande budgetår kosla 16,0 milj. kr. Televerkels ränla beräknas till 1,5 milj. kr. och anslaget bör således föras upp med 24,5 milj. kr.

Föredragandens överväganden

Jag bedömer att ca 350 telefoner kommer atl lämnas ul innevarande budgetår. För engångsavgifter beräknar jag sammanlagt 4 600 000 kr. och för serviceavgifter 1 200 000 kr.

Förmedlingstjänsten för kommunikation mellan texttelefoner och vanliga telefoner ger en bra service ål telefonabonnenter, som anlitar denna teletjänst. Televerkets ersättning för förmedlingstjänsten bör beräknas till 17 280 000 kr. 121

Medelsbehovet för ersällning lill televerket för dess befattning med Prop. 1986/87:100 texttelefoner utgör följaklligen 23 080 000 kr. Härtill kommer ränla på grund Bil. 7 av att ersällningen lill televerket betalas i efterskott efter en räntefot av 11 %. Anslaget för nästa budgetår bör tas upp med 24 350 000 kr.

Hemställan

Jag hemsläller all regeringen föreslår riksdagen

alt till Ersättning tiU televerket för texttelefoner för budgetårel 1987/88 anvisa elt förslagsanslag av 24 350 000 kr.

G 6. Ersättning till postverket för befordran av blindskriftsförsändelser

1985/86 Utgift 32 084 000

1986/87 Anslag 37 211000

1987/88 Förslag 40 651000

Från anslaget ersätts postverket för befordran av portofria blindskriftsförsändelser. Ersällningen får lyftas halvårsvis i efterskott.

Postverket

Som följd av volymökningar och portohöjningar bör postverkels ersättning höjas med 3 440 000 kr.

Riksrevisionsverkei har i huvudsak inget atl erinra mot postverkels beräkningar.

Föredragandens överväganden

Postverkets beräkning av ersättningen bör godlas.

Hemställan

Jag hemsläller atl regeringen föreslår riksdagen

alt till Ersäitning litl postverket för befordran av blindskriftsförsändelser för budgeiårei 1987/88 anvisa elt förslagsanslag av 40 651 000 kr.

G 7. Kostnader för viss verksamhet för synskadade och döva

1985/86

Ulgift

19 254 000

1986/87

Anslag

22 026 000

1987/88

Förslag

24 358 000

Från anslaget får Synskadades riksförbund (SRF) bidrag till Akfiebolagel SRF-Produklers depåverksamhel med arbetsmaterial till synskadade hant verkare och försäljning av deras produkter samt till viss annan verksamhet för andra synskadade än dem som traditionellt får service genom depån. 122

Vidare utges bidrag lill verksamhelen med ledarhundar, utgivning av Prop. 1986/87:100 tidskrifter för synskadade samt individinriktad verksamhet för flerhandikap- Bil. 7 pade synskadade. Föreningen Sveriges dövblinda (FSDB) får bidrag för tidningsutgivning för dövblinda. Vidare utges bidrag till Sveriges dövas riksförbund (SDR) för dess leckenspråksavdelning.

Synskadades riksförbund (SRF)

1. SRF beräknar kostnaderna för depåverksamheten lill 4 747 400 kr. vilkel aren höjning med 389 400 kr. Kosinaderna för den del av verksamheten som avser andra synskadade än dem som traditionellt får service genom depån beriiknas till 1 800 000 kr.

2. SRF erhåller medel under anslaget för köp av 45 ledarhundar för budgetårel 1986/87. Behovet av ledarhundar anges av SRF uppgå till 40 för det kommande budgetåret. Kostnaderna för köp av hundarna beräknas lill 5 877 000 kr. För inlroduklionskurser och vissa veterinärkoslnader m.m. beräknas etl ökat medelsbehov av 215 000 kr. Kosinaderna för konsulent verksamhel samt fortbildnings- och informationskurser lorde öka med 361 000 kr. SRF anmäler härvidlag bl.a. alt man avser all fördubbla anlalet fortbildningskurser.

3. SRF ger ut tidskrifter på ljudkassett eller i punktskrift som ersättning för den mängd tidskrifter som finns för seende, men som är otillgängliga för synskadade. SRF:s kostnader för ändamålet beräknas lill 3 300 000 kr., vilkel innebär en höjning med 467 000 kr.

4. Var fjärde synskadad har ell tilläggshandikapp, vanligtvis hörselskada, dövhet, rörelsehinder eller psykisk utvecklingsstörning. Med stöd av del särskilda statsbidrag, som beräknas under denna anslagspost, bedriver SRF en viktig verksamhet med individinriktade insalser för flerhandikappade. Verksamheten beräknas budgetåret 1987/88 kosla 1 770 000 kr. SRF begär således alt statsbidraget höjs med 300 000 kr.

Föreningen Sveriges dövblinda (FSDB)

5. Dövblinda är utestängda från informalion som lämnas i radio, TV, tidningar och lidskrifier. FSDB:s nyhetsförmedling har därför myckel slor belydelse. FSDB hemsläller om bidrag för budgeiårei 1987/88 med ytterliga re 201 000 kr. Statsbidraget skulle därmed uppgå till 2 701 000 kr.

Sveriges dövas riksförbund (SDR)

6. SDR konslalerar, att bidragel till teckenspråksavdelningen har slor betydelse för utvecklingen av dövas ivåspråkighel. socialt och kulturellt. Kosinaderna för verksamheten beräknas av SDR till 2 003 000 kr., vilkel innebär en öknin" med 603 000 kr.

123 Beräknad ändring 1987/88

1986/87

Föredraganden

Depåverksamheten

5 458 000

- 743 000'

SRF for ledarhundar (Tidskriftsutgivning inom SRF (SRF för viss verksamhet för flerhandikappade

8 365 000 2 833 000

1 470 000

+ 217 000 -2 833 000)=

-1 470 000)=

SRF för viss övrig verksamhet

+ 5 727 000

Tidningsutgivning inom FSDB

2 500 000

+ 150 000

Sveriges dövas riksförbunds teckenspråksavdelning

1 400 000

+ 84 000

Rikstolktjänst

+1 200 000

Summa utgifter

22 026 000

+2 332 000

' Den del av anslagsposten som avser service uiöver depåverksamheien överförs till

punkten 3, SRF för viss övrig verksamhet.

- Anslagsposterna överförs till punkt 3, SRF för viss övrig verksamhet.

Föredragandens överväganden

Pris- och löneomräkningar för depåverksamheten beräknar jag till 357 000 kr. För ändamålel bör därmed 4 715 000 kr. anvisas. Som framgår nedan, beräknar jag medel för den del av bidraget som avser viss service åt synskadade utöver depåverksamheien under anslagspost 3. SRF för viss övrig verksamhet.

Liksom SRF bedömer jag behovel av ledarhundar till 40. Kostnaden härför beräknas till 5 877 000 kr. För grundkurser, introdukiion av hundarna i samband med alt de lämnas till de synskadade och för vissa veterinärkostnader beräknar jag 1 329 000 kr. SRF:s kostnader för konsulentverksamhet, fortbildning och informationskurser för blivande ledarhundsägare beräknar jag lill 1 376 000 kr. För SRF:s ledarhundsverksamhei är följaktligen medelsbehovet för nästa budgetår 8 582 000 kr.

SRF erhåller under della anslag slalsbidrag lill vissa verksamheter som är av stor belydelse för personer med synskador. De insatser som SRF gör genom bidragen fungerar i hög grad som viktiga komplement till samhällets stöd till synskadade. De aktuella bidragen avser produktion av ersättnings-tidningar för synskadade, individinriktad verksamhet för synskadade med ytterligare funktionshinder, saml viss service med arbetsmarknadsinriktning till synskadade utöver depåverksamheien. I föregående års budgetproposition har dessa bidrag redovisats vart och ell för sig under olika anslagsposter. Jag finner del nu lämpligl atl i beräkningarna för det kommande budgetåret sammanföra dessa bidrag under en anslagspost. För budgelåret 1987/88 beräknar jag för ovan nämnd verksamhel ett bidrag om totalt 5 727 000 kr. För verksamhelen har därmed beräknats viss förstärkning utöver ordinarie uppräkning.

Bidraget till FSDB för tidningar äl dövblinda finansierar en angelägen verksamhet. Det är vikligl att FSDB kan fortsätta att utveckla den, varför jag även här föreslår en viss extra försiärkning utöver ordinarie uppräkning. Bidragel bör således räknas upp med 150 000 kr. till 2 650 000 kr.

Den verksamhet som SDR bedriver för atl utveckla teckenspråket är

grundläggande både för dövas kommunikation med varandra och för deras Prop. 1986/87:100 delaktighet i det hörande samhället. SDR:s leckenspråksavdelning fyller en Bil. 7 viktig funktion i sammanhanget. Även här bör en viss försiärkning utöver ordinarie uppräkning göras. Slalens bidrag bör således utökas med 84 000 kr., vilket innebär atl 1 484 000 kr. bör anvisas för ändamålel.

Jag övergår nu till atl behandla en framställning från Hörselfrämjandels riksförbund, Sveriges dövas riksförbund, Föreningen Sveriges dövblinda och Riksförbundet för döva och hörselskadade barn angående den s.k. rikstolkljänsten.

Denna verksamhel, som bedrivits försöksvis sedan juli månad 1985, har som syfte att lämna bidrag lill tolkkostnaderna för vissa tolkuppdrag som genomförs i anslutning lill de cenirala handikappförbundens verksamhel. Hörsel- och dövorganisationerna har understrukit betydelsen av rikstolkljänsten. Del administrativa ansvarei för verksamhelen har under försöksperioden åvilat Handikappinstitutet.

Jag vill betona den betydelse som rikstolkljänsten har för handikapporganisalionerna i deras viktiga arbele. Rikstolkljänsten tillkom på försök framförallt för att bekosta den lolktjänsl som förtroendevalda i handikappades riksorganisationer behöver, när de utför uppdrag av riksövergripande natur. För närvarande ersätls inte sådana tolkuppdrag av samhällel, utan organisationerna har själva all svara för kosinaderna. I takt med atl organisaiionernas verksamhet ökar i omfattning, ökar också deras kostnader för lolktjänsl. Jag anser att det är rimligl - inle minst ur handikappolitisk och principiell synvinkel - att samhället svarar för dessa kostnader.

Jag vill mot denna bakgrund förorda atl rikstolkljänsten permanentas fr.o.m. nästa budgetår. Jag anser atl Handikappinsfilutel lills vidare bör svara för de administrativa och ekonomiska uppgifter som är förknippade med rikstolkljänsten, vilka jag bedömer vara av mycket begränsad omfattning. För nästa budgetår bör totalt 1 200 000 kr. anvisas för rikstolktjänst.

De förordade resursförstärkningarna under anslaget har finansierats genom omprioriteringar inom huvudtiteln. Med hänvisning lill sammanställningen förordar jag, att anslaget förs upp med 24 358 000 kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Kosinader för viss verksamhet för synskadade och döva för budgetåret 1986/87 anvisa elt förslagsanslag av 24 358 000 kr.

G 8. Statens hundskola

1985/86

Utgift

2 200 000

1986/87

Anslag

2 600 000

1987/88

Förslag

2 600 000

Statens hundskola i Sollefteå säljer dresserade hundar och ger utbildning i hundtjänst. Produktionen av hundar skall tillgodose försvarsmaktens, polisväsendets, tullverkels och andra statliga och kommunala myndigheters 125

behov av ijänslehundar samt Synskadades riksförbunds behov av ledarhun- Prop. 1986/87:100 dar. Utbildning i hundtjänst sker genom kurser för personal frän bl.a. Bil. 7 försvarsmaklen och tullverket, personer från frivilliga försvarsorganisalioner saml för synskadade. Skolan får även lillhandahålla djursjukvård och andra tjänsler åt myndigheter och enskilda, om del kan ske ulan att övriga arbetsuppgifter eftersatts.

Hundskolan leds av en slyrelse. Ledamöier är chefen för skolan och sex andra ledamöier, som utses av regeringen.

Statens hundskola

Statens hundskola har de senaste åren dragits med belydande underskott. Statskontoret har genom en utredning och rapport pekal på olika vägar all lösa hundskolans problem. Skolan kommer alt vidtaga en rad ålgärder för alt vända den negativa resultatutvecklingen. För atl genomföra de föreslagna åtgärderna krävs en särskild finansiering för de omställnings- och avvecklingskostnader som uppstår. Skolan beräknar anslagsbehovel för verksamhetens genomförande till 5 600 000 kr. under budgetåret 1987/88.

Föredragandens överväganden

De ulbildade hundar som statens hundskola levererar har erkänt goda egenskaper. Vikliga förutsättningar för della är yrkesskicklig dressyr och avel. Verksamheten har emellertid under senare år haft slora ekonomiska problem. Slalskonlorel har på regeringens uppdrag ombesörjt en utredning och lämnat förslag lill ålgärder. Jag avser all senare under innevarande budgelär föreslå regeringen att återkomma lill riksdagen i fråga om hundskolans framlida organisalion och finansiering. I avvakian på della bör för budgelåret 1987/88 beräknas oförändrat anslag. Chefen för juslitiedepariemenlet och jag har samrått i dessa frågor. Under justitiedepartementets anslag förordades lidigare i dag elt belopp av 1 540 000 kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Statens hundskota för budgeiårei 1987/88 anvisa ett förslagsanslag av 2 600 000 kr.

G 9. Statens handikappråd

1985/86

Utgift

3 260 253

1986/87

Anslag

3 654 000

1987/88

Förslag

4 049 000

Statens handikappråd skall verka för förbätlrade levnadsförhållanden för handikappade och främja samarbelel i handikappfrågor mellan samhällsor ganen saml mellan dem och handikapporganisalionerna. Rådel, som utses av regeringen, består av ordförande och 17 övriga ledamöier. I rådel ingår 126

förelrädare för handikapporganisationerna saml för socialstyrelsen, riksförsäkringsverket, skolöverstyrelsen, bosladssiyrelsen, slalens planverk, arbelsmarknadsstyrelsen, arbetarskyddsstyrelsen. Landstingsförbundet och Svenska kommunförbundei. Regler om rådets organisation finns i förordningen (1979:421) med instruktion för statens handikappråd.

Personal

Anslag

Förvaltningskostnader (därav lönekostnader)

Lokalkostnader

Summa

1986/87

Beräknad ändring 1987/88

Föredraganden

3 062 000 (2 428 000)

+ 53 000 (+ 44 000)

592 000

+ 342 000

3 654 000

+395 000

Statens handikappråd

Statens handikappråd hemsläller om dels löne- och prisomräknade medel dels ökade medel om 100 000 kr. för förbätlrade insatser vad avser information, kontakt och kunskapsförmedling. En redukfion enligt huvudförslaget skulle försvåra rådets möjligheter att fullgöra sina viktiga uppgifler inom flerhandikappområdet.

Föredragandens överväganden

Slatens handikappråd skall främja samordning och samarbete inom handikappområdet. Särskild uppmärksamhet har inom handikapprådel under senare år ägnats frågor om insatser för flerhandikappade. Sådana frågor förutsätter en samordnad verksamhet mellan många organ i samhällel. Denna inriktning av handikapprådets arbete bör enligt min mening fortsätta. Riksrevisionsverket tillställde i november 1985 regeringen en revisionsrapport angående bl.a. slalens handikappråd. Av handikapprådels yttrande över rapporten framgår att rådet f.n. genomför en översyn av rådets uppgifter och organisation. Rådet avser att under våren 1987 fill regeringen komma med förslag till ny instruktion.

Jag finner att även statens handikappråd bör omfattas av huvudförslaget och beräknar således en nedskärning med 5 % fördelad över en treårsperiod.

Hemställan

Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Statens handikappråd för budgetåret 1987/88 anvisa etl förslagsanslag av 4 049 000 kr.

127¶G 10. Bidrag till handikapporganisationer Prop. 1986/87:100

Bil. 7 Reservation —

1985/86

Utgift

43 000 000

1986/87

Anslag

49 000 000

1987/88

Förslag

55 470 000

Från anslaget erhåller handikapporganisalionerna bidrag till sin verksamhet. Regeringen beslular om fördelningen av anslagsbeloppel mellan organisalionerna efter förslag av slatens handikappråd. Följande 29 organisationer har fått bidrag under innevarande budgelår.

Afasiförbundet i Sverige, Bi östcancerföreningarnas riksorganisaiion, Riksförbundel för döva och hörselskadade barn, De handikappades riksförbund. Föreningen för blödarsjuka i Sverige, Föreningen Sveriges dövblinda. Riksföreningen för psykotiska barn. Riksförbundet för utvecklingsstörda barn, ungdomar och vuxna. Hörselfrämjandets riksförbund, ILCO/Svenskl förbund för ileo-, colo- och urosiomiopererade, Neurologiskl handikappades riksförbund. Svenska psoriasisförbundei, Riksförbundel för rörelsehindrade barn och ungdomar. Riksföreningen för cyslisk fibros. Riksförbundet för hjärt- och lungsjuka. Riksförbundet för laryngectomerade. Riksförbundet för mag- och tarmsjuka. Riksförbundet mol astma-allergi. Riksförbundet mot reumatism, Riksförbundel för njursjuka. Riksförbundet för social och mental hälsa. Riksförbundet för trafik- och polioskadade. Svenska celiakiförbundet. Svenska diabetesförbundet, Sveriges dövas riksförbund. Svenska epilepsiförbundei, Synskadades riksförbund, Sveriges stamningsföreningars riksförbund saml Handikappförbundens centralkommitté.

Föredragandens överväganden

Handikapporganisationernas iniressepolitiska verksamhet fullföljer en folkrörelsetradition. Deras insatser har haft en avgörande betydelse för ulvecklingen av en ny syn på handikapp och handikappfrågor.

Statsbidraget lill handikapprörelsens riksorganisationer utgör innevarande budgetår 49 milj. kr. Handikapporganisationerna har i flera sammanhang betonat vikten av att statsbidragen till dem fortsätter all utvecklas. Jag bedömer det viktigt att så sker. Handikapporganisationerna spelar en betydelsefull roll både för den poliliska inrikiningen och för den konkreta utformningen av handikappåtgärderna. Organisationernas insatser kommer även i fortsättningen av vara nödvändiga för samhällels utveckling.

Förutsättningarna för handikapporganisationernas arbete har i hög grad påverkats av de mer övergripande samhällsförändringar som genomförts under de senaste åren. Jag länker här på ulvecklingen mot decentralisering, den minskade statliga detaljregleringen och reformeringen av viss lagstift ning. Dessa förändringar har inte bara påverkat inriktningen av organisatio nernas verksamhet, ulan också ökat kraven på deras medverkan i samhällsar betet. Lål mig i sammanhanget bl.a. erinra om all de för handikappolitiken kanske mest grundläggande lagarna - socialtjänstlagen, hälso- och sjukvårds lagen och den nya omsorgslagen - samtliga innehåller klara uttalanden om vikten av samråd mellan de skilda huvudmännen och handikapporganisatio nerna. 128

Denna utveckling - vars syfte bl.a. är att förstärka den kommunala Prop. 1986/87:100 demokraiin och skapa förutsättningar för ett utökat brukarinflylande - har Bil. 7 sammanlaget inneburit att riksorganisationerna under de kommande åren slår inför många vikliga uppgifler. Det gäller för dem att utveckla organisation och bedriva verksamhel på etl säll som stämmer överens med de ändrade förutsättningarna. Atl handikapprörelsen verkligen kan utveckla arbetsformer som ger möjligheter lill brukarinflylande och samverkan, ligger i såväl samhällels som organisaiionernas iniressen.

Mot den här bakgrunden anser jag all bidragsgivningen lill handikapporganisalionerna även fortsätiningsvis bör vara etl priorileral område. För bidrag till handikapporganisalionerna beräknar jag för näsla budgetår elt belopp om sammanlagt 55 470 000 kr. Av delta belopp bör 5 000 000 kr. avse sådana insatser som organisationerna gör för alt på olika sätl skapa förutsättningar för ell förstärkt brukarinflylande.

Del bör ankomma på statens handikappråd all efler ansökan från organisationerna lämna förslag till regeringen om fördelningen av dessa särskilda medel i samband med fördelningen av det allmänna bidraget.

I detla sammanhang vill jag även erinra om handikapporganisationernas möjligheter alt finansiera särskilda projekl med understöd från allmänna arvsfonden. Under år 1986 har ca 19 milj. kr. ställts till förfogande för ändamålel, och jag räknar med all regeringen har möjlighel atl bevilja sådant understöd i ungefär samma omfattning under år 1987.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

alt till Bidrag Ull handikapporganisationer för budgetårel 1987/88 anvisa ett reservationsanslag av 55 470 000 kr.

9¶Riksdagen 1986/87 1 saml. Nr 100

H. Socialt behandlingsarbete, alkohol- och narkotikapolitik Prop. 1986/87:100

Bil. 7 Socialtjänsten

Socialtjänsten skall svara för omsorg och service till familjer och enskilda som behöver detla. Till socialtjänstens uppgifler hör också alt delta i samhällsplaneringen samt all genom uppsökande och förebyggande verksamhel och på annal säll främja förulsällningarna för goda levnadsförhållanden. Socialstyrelsen kommer inom kort all presentera förslag till allmänna råd för socialtjänstens medverkan i samhällsplaneringen.

Inom socialtjänsten pågår elt omfattande utvecklingsarbete som rör såväl meloderna i del sociala arbelet som frågor om organisalion, vårdinnehåll m.m. Staten lämnar olika former av stöd och stimulans till sådana utvecklingsinsatser. Totall beräknas drygl 29 milj.kr. för utveckling av det sociala arbetet bland barn och ungdom och kring krisproblemalik i familjerna, missbrukarvård saml socialbyråernas arbete.

Socialberedningen (S 1980:07) överlämnade i februari 1986 beiänkandei (SOU 1986:20) Barns behov och Föräldrars rätl. Betänkandet behandlar socialtjänstens arbete med utsatta familjer. Beredningen föreslår bl.a. en hell ny lag om ivångsomhänderlagande av unga (LTU). Ulredningens ledamöter och sakkunniga har redovisat skilda åsikter på en rad väsenlliga punkler vilket ger anledning lill ytterligare överväganden. Mol denna bakgrund har en särskild utredare tillkallats för atl göra en viss översyn av lagen (1980:621) med särskilda beslämmelser om vård av unga (LVU). Arbetet skall bedrivas skyndsamt och beräknas vara färdigt under första halvårel 1987.

Socialberedningen har vidare lämnal beiänkandei (SOU 1986:19) Aktuella socialtjänslfrågor som bl.a. tar upp frågor om vistelsekommunens ansvar, socialtjänstens insalser för människor med handikapp, klagomöjlig-heierna enligt socialtjänstlagen, föreningslivet och socialtjänsten m.m. Betänkandet har nyligen remissbehandlats och bereds för närvarande i socialdepartementet.

Socialberedningen fortsätter sitt arbele med en översyn av lagen (1981:1243) om vård av missbrukare i vissa fall (LVM). Utredningsarbetet beräknas vara färdigt under första halvåret 1987.

Socialdaiautredningens belänkande (DsS 1986:5) som lämnades i april

1986 har varit föremål för remissbehandling under hösten 1986. Betänkandet behandlar bl.a. socialnämndernas personregister saml frågan om journaler och regisler vid hem för vård eller boende. Min avsikt är atl under hösten

1987 föreslå regeringen all lägga en proposiiion kring dessa frågor. Utvecklingen av socialbidragen kännetecknades under 1970-talet av en

stadig minskning av såväl antalet bidragstagare som kostnaderna för utgivet socialbidrag. Under år 1981 vände emellerlid denna trend och sedan dess har det skett en krafiig ökning av både anlalet bidragstagare och kommunernas kostnader för utgivet socialbidrag. Antalet bidragstagare har ökat med nästan 200 000 personer sedan är 1980 och del lolalt utgivna socialbidraget har mer än fördubblals under samma period, räknat i fasta priser.

I november 1985 tillsatte regeringen en arbelsgrupp med uppgifl alt analysera socialbidragsutvecklingen under 1980-talel. Arbelsgruppen har i 30

juni 1986 presenterat en delrapport (DsS 1986:7) Socialbidrag - en faklare- Prop. 1986/87:100 dovisning och probleminvenlering. Denna innehåller en sammanställning Bil. 7 och belysning av tillgängligt faktamaterial samt en probleminvenlering utifrån uppgifter inhämtade från olika kommuner i landet. Arbetsgruppen har dessutom initierat etl antal egna undersökningar. Dessa kommer all redovisas i arbelsgruppens slutrapport lillsammans med arbetsgruppens egen analys av orsakerna lill socialbidragsulvecklingen under 80-lalet. Arbelsgruppens sluirapport beräknas vara färdig i januari 1987.

FamUjevåld är elt begrepp som ibland används när man talar om kvinnomisshandel, barnmisshandel och sexuella övergrepp mot barn. Dessa former av våld utspelas mellan människor som har nära känslomässiga relationer lill varandra vilkel gör frågorna särskilt komplicerade alt arbeta med.

1 december 1983 anslogs medel, som disponeras av socialstyrelsen, lill en treårig försöksverksamhel för all utveckla vårdinsatserna för misshandlade kvinnor och deras familjer. Två av de projekt som startats syftar lill alt utveckla behandlingsmetoder för män dömda för kvinnomisshandel. Resultaten av försöksverksamheterna kommer atl redovisas under år 1987.

Socialstyrelsen har vidare erhållil särskilda medel lill försöks- och utvecklingsarbete som bedrivs av kvinnojourer och andra organisaiioner som slöder misshandlade kvinnor. Kvinnojourernas verksamhel är bretl inrikiad och är enligt min mening ell utmärkt exempel på hur ideell verksamhel väl kan komplettera samhällets insalser.

Under senare år har på flera orter startats s.k. mansjourer. Dessa har som syfte atl ge råd och slöd till män som befinner sig i en svår livssituation.

Vidare har regeringen beviljat medel lill ett projekl som bl.a. skall kartlägga omfattningen av sexuella övergrepp mol barn. Projektet drivs av en arbetsgrupp inom brottsförebyggande rådet. Gruppen behandlar även frågor kring den information som behöver ges till vissa yrkesgrupper för atl dessa skall kunna upptäcka sexuella övergrepp, frågor om handläggningen hos myndigheterna saml hur alternativa behandlingsmetoder skall kunna utvecklas.

Barns uppväxlvillkor är en fråga som behöver uppmärksammas mer. 1 samband med hustrumisshandel, missbruk och andra krissituationer i familjen drabbas barnen ofta mycket hårt.

Socialslyrelsen har givils ett uppdrag angående insatser för all förebygga sociala problem, ordningsproblem och brottslighet i samband med slörre helger och andra allmänna festdagar. Ett liknande uppdrag har lämnals lill rikspolisslyrelsen. Socialslyrelsen skall bl.a. uireda frågan om förebyggande insalser inom socialtjänsten. Arbetet har bedriviis skyndsami och kommer inom kort att redovisas lill regeringen.

Socialslyrelsen har all svara för viss utbildning och forlbildning av familjepedagoger och annan personal inom socialtjänsten som arbelar med flyktingar. Vad gäller kommunernas insalser för zigenare kommer statligt stöd liksom hittills att kunna lämnas från socialslyrelsen lill familjepedagogiska insalser och lill andra former av socialt arbete av projektkaraktär.

Omfattande insalser görs när det gäller atl utveckla arbetet med barn- och ungdomsfrågor. Regeringen har tidigare beslutat atl under en treårsperiod 131

satsa 90 milj.kr. ur allmänna arvsfonden på att förbättra barns och ungdo- Prop. 1986/87:100

mars fritidsverksamhet. Dessa medel har fördelals till områdena ulvecklings- Bil. 7

arbele vid fritidsgårdar, insalser med anledning av FN:s världsungdomsår

samt idrollsrörelsens barn- och ungdomsverksamhet. Vidare har regeringen

beslutat att ytterligare 12 milj.kr. av arvsfondsmedel skall användas för alt

utveckla tidiga insalser mol drogmissbruk bland ungdomar. Inom varje

område har tillsalts en särskild arbetsgrupp som fortsätter sitl arbete med all

dokumentera och följa upp de olika projekten.

Under anslaget H 4. Ulvecklings- och försöksverksamhet har medel beräknats för att utveckla socialbyråernas meloder i arbelet med familjer i kris. Syftet är bl.a. att finna allernaliv lill omhändertagande.

Vidare har socialstyrelsen beviljals medel för alt siödja ulvecklingen av familjebehandling på institution. Detla sker bl.a. genom konferenser och seminarier för personalen på barnhem som numera oflasl omvandlats till hem för både barn och föräldrar.

Alkoholpolitik

Försäljningen av alkoholdrycker i Sverige minskade under lioårsperioden 1976-1985 med drygl 20%. År 1985 var försäljningen 6,06 liter 100% alkohol per invånare 15 år och däröver, dvs i slort densamma som år 1984. Socialstyrelsens statistik för första halvåret 1986 visar en försäljningsökning med ca 3%. Systembolagets försäljning de tre försia kvartalen 1986 pekar mot en fortsatt ökning. Försäljningssiffrorna indikerar all alkoholkonsumtionen åter har börjat öka.

Konsumtionsutvecklingen bland barn och ungdomar följer i huvudsak samma mönsier. Efter en positiv utveckling sedan 1970-talels mitt bedöms en viss ökning ha börjat ske under senare tid. De sedan många år genomförda elevundersökningarna och andra undersökningsresultat visar atl den positiva trenden när del gäller alkoholkonsumtionen håller på att brytas.

Rådet för alkohol- och narkoiikapolitiska frågor har diskuterat de nu redovisade utveckUngstendenserna och behovel av åtgärder. Som en följd härav har regeringen inrättat en särskild beredningsgrupp inom rådel med uppgift att intensifiera och utveckla de opinionsbildande insatserna. Insatserna skall ha sin utgångspunkt i ungdomars levnadsvillkor och värderingar och skall bl.a. ta sikte på att utveckla arbelet med att skapa drogfria miljöer. Kopplingen mellan våld och missbruk skall också uppmärksammas. Arbetet skall genomföras med stor skyndsamhet och slutföras före sommaren 1988.

Det finns inga lillgängliga data som entydigl visar omfaltningen av alkoholskadorna. En del uppgifter kan dock ses som indikatorer på ulvecklingen. Flera sådana indikatorer har förändrals i anslutning lill den minskade totalförsäljningen sedan milten av 1970-talel. Således har antalet omhändertaganden enligt lagen (1976:511) om omhändertagande av berusade personer m.m. (LOB) minskal markant på senare år. Vidare har dödligheten i levercirrhos och vissa andra alkoholrelaterade dödsorsaker minskat sedan sluiet av 1970-lalel. Molsvarande minskningar har kunnal noleras i statistik från sjukvården.

Grunderna för alkoholpolitiken enligt 1977 års riksdagsbeslul bör ligga 132

fast. Vi skall således även i fortsättningen föra en akliv prispolitik, Prop. 1986/87:100 genomföra försäljningen av alkohol i kontrollerade former och bedriva en Bil. 7 omfattande opinionsbildning. Sverige har sedan förra året ställt sig bakom WHO:s målsättning alt fram lill år 2000 minska alkoholkonsumlionen med ytterligare minsl 25 %.

När det gäller reglerna för försäljning och servering är del som riksdagen tidigare ullalat viktigt all restriktionerna på alkoholområdei begränsas lill sådana som människor uppfattar som meningsfulla. Det finns risk för alt förtroendet för alkoholpolitikens grunder minskar om regelsystemet är onödigl krångligt eller om alkohollagstiftningen uppfattas som föråldrad eller inkonsekvent.

En mer omfattande översyn av reglerna på alkoholområdei har genomförls av alkoholhandelsuiredningen. Utredningen har överlämnal två betänkanden (SOU 1985:15) Handel med alkoholdrycker och (SOU 1986:35) Handel med teknisk spril m.m. saml promemorian (DsS 1986:4) Partihandel med starköl. Betänkandena och promemorian innehåller förslag om förenklingar i lagen (1977:292) om tillverkning av drycker m.m., lagen (1977:293) om handel med drycker och lagen (1961:181) om försäljning av leknisk spril och alkoholhaltiga preparat. Förslagen har remissbehandlats. Jag avser atl under våren 1987 föreslå regeringen all lämna en proposiiion om vissa ändringar av reglerna på alkoholområdet.

Narkotikapolitik

Regeringen för en offensiv och beslutsam narkolikapolilik. Målet för samhällets insatser är att stoppa allt missbruk av narkotika. Allt icke medicinskt bruk av narkotika skall mötas av entydiga reaktioner.

Av flera skäl är det svärl alt göra en säker bedömning av missbruksutvecklingen. De mått man brukar begagna - som enkätundersökningar av skolungdom och värnpUktiga, data från rättsväsendel etc. - har var för sig svagheier. De kompletterar emellertid varandra och kan tillsammans ligga till grund för vissa slutsatser.

En försiktig tolkning av tillgängliga data lyder på alt det grava missbrukei inle har ökat. Det finns ivärlom klara lecken på atl injekiionsmissbruket har minskat bland de unga.

Narkotikamissbruket domineras i huvudsak av missbruk av cannabis vilket är spritt över hela landel. Heroinmissbruket är däremoi centrerat till Stockholms- och Malmö-Lundregionerna. Amfetaminmissbrukel förekommer i hela landet. Under det senaste året har olika myndigheter rapporterat om etl ökat missbruk av amfetamin bland såväl unga som vuxna som är socialt elablerade. Missbrukei sker i första hand oralt och kombineras med missbruk av alkohol och cannabis.

En faktor som tillkommit och som har letl lill atl mer intensiva ansträngningar behövs är spridningen av HIV-smitla bland narkotikamissbrukare. AIDS-hotel utgör ytterUgare etl utomordentligt starkt moliv för all stärka insatserna mol narkofikamissbruket där injekiionsmissbruket utgör en särskild risk.

För att nå målet etl narkotikafriti samhälle måsle det finnas elt bretl 133

folkligt engagemang för narkolikafrågan. Folkrörelser och frivilliga organi- Prop. 1986/87:100 sationer har kontinuerligt ökat silt engagemang. Regeringens slöd till Bil. 7 organisationernas arbete för att förebygga, vård eller för att driva allmänt opinionsarbete inom narkolikaområdet är en av de cenirala delarna i regeringens narkolikapolilik.

En effektiv och konsekvent kontrollpolilik är en annan viklig del av narkotikapoliliken. Den lagsfiftning och praxis som finns för alt bekämpa narkotikabrott är därför mycket sträng i Sverige. Alll innehav av narkolika är straffbelagt. Chefen för justitiedepartementet har lidigare idag anmäll all en promemoria utarbetats om förslag lill ändring av narkotikastrafflagen. Förslaget innebär all del straffbara områdel ulvidgas lill alt gälla också annan befattning än innehav av narkolika.

För drygl två år sedan inrättades elt samordningsorgan för narkolikafrågor inom regeringskansliet. Samordningsorganet har under årel tagil iniliativ inom en rad olika områden som bl.a. berör frågan om utveckling av samordnade insalser på lokal och regional nivå. Samordning mellan polis, kriminalvård och socialtjänst är ett annat område där särskilda verksamheter har iniiierats.

Del internationella samarbetet utgör en viklig del av narkotikapoliliken. För Sveriges del sker delta dels i nordiska och europeiska sammanhang, dels genom FN.

En nordisk handlingsplan för åren 1985 och 1986 har slutförts. Planen följs nu upp med en rad olika aktiviteter inom polis- och tullområdet samt etl fortsatt fördjupat erfarenhetsutbyte inom förebyggande-, vård- och forskningsområdet.

Inom den s.k. Pompidougruppen, som är en samarbelsgrupp för narkolikafrågor inom Europarådet, har ell tvåårigt handlingsprogram slutförts. Etl ministermöte kommer atl äga rum i januari 1987 då ställning skall las till etl nyll program. Sverige har lillsammans med övriga nordiska länder aktivt medverkat till att WHO kommer all vidga sin verksamhet på områdel. I oklober 1986 hölls i Siockholm en WHO-konferens om AIDS och narkotika för vilken den svenska regeringen var värd.

Sverige arbetar aktivt föi ett ökat engagemang för narkotikafrågorna inom FN. En världskonferens om narkotika på ministernivå skall äga rum i juni 1987 i FN:s regi. I september 1986 var den svenska regeringen värd för en FN-konferens om de frivilliga organisaiionernas roll i narkolikaarbetet. På konferensen förbereddes vissa frågor inför världskonferensen.

För innevarande budgetår har Sverige anslagit lOmilj.kr. lill FN:s narkoiikafond. Sverige lämnar också elt ärligt bidrag lill narkotikafondens allmänna verksamhet. Under anslaget 11. beräknas 337 000 kr. för detla ändamål. Vidare beräknas under anslaget 500 000 kr. som ett särskilt stöd för utvecklingsländernas kamp mot missbrukei.

Drogförebyggande insatser

Under senare år har stor vikl lagts vid all genom förebyggande insalser försöka förhindra alla former av drogmissbruk. Opinionsbildning genom information och upplysning samt olika drogfria fritidsarrangemang har 134

därvid slor betydelse. Folkrörelserna och organisationslivet är centrala i Prop. 1986/87:100 detta sammanhang. Bil. 7

Genom rådet för alkohol- och nurkotikapoUtiska frågor finns numera en konlinuerlig dialog mellan organisalionslivel och regeringen på det drogpo-liliska området. Rådels ledamöier är förelrädare för de folkrörelser och organisationer som i sin verksamhel arbelar med drogfrågor. Som jag nyss nämnt har inom rådel tillsatts en särskild beredningsgrupp med uppgift all intensifiera opinionsbildningen mol alkohol och droger.

Information och upplysning om alkohol, narkotika och andra droger har sannolikl slor belydelse för utvecklingen när del gäller såväl alkoholkonsumtionen som narkotikamissbruket, inle minst i ungdomsgrupperna. Socialslyrelsen har del samlade ansvarei för den statliga droginformationen. Bl.a. har styrelsen utarbetat rapporlen Strategi för droginformation, som utgör ett långsiktigt program för den statliga droginformationen. Socialstyrelsen har Också utarbetat en omfallande kalalog över drogupplysningsmale-rial.

Centralförbundet för alkohol- och narkolikaupplysning (CAN) har främsl rollen av ell basfaktaförmedlande organ som en länk mellan forskningen och olika avnämare. En av de cenirala uppgiflerna är all samlal följa drogproblemens förändringar. CAN skall också ge service åt organisalionslivel i drogupplysningsfrågor.

Statsbidrag utgår till folkrörelserna och andra organisationer dels i form av centralt organisalionsstöd dels som projektmedel till olika verksamheter i drogförebyggande syfte. Nyklerheisorganisalionerna och vissa andra organisationer får omfallande bidrag för sin cenirala verksamhet. Socialslyrelsen och slatens ungdomsråd fördelar medel lill föreningslivet för informationsinsatser och annan drogförebyggande verksamhet. Särskilda medel ulgår för insatser inom området Alkohol och arbetsliv. Socialstyrelsen fördelar också bidrag till organisalionerna för deras insatser i samband med rehabilitering av missbrukare. För bidrag lill organisationernas insalser inom drogområdet beräknar jag för näsla budgelår 47,3 milj.kr.

Medel för utvecklingsarbete bland barn och ungdomar lämnas som tidigare nämnls också från allmänna arvsfonden. När del gäller drogområdet har sammanlagi 12 milj.kr. avsatts för all utveckla formerna för tidiga insatser mol drogmissbruk bland ungdomar. En särskild arbelsgrupp (TIMU) leder arbelet. TIMU har under höslen 1986 sammanslällt en rapporl, Rösier, som redovisar en rad olika tankar kring atl arbela i ungdomsprojekt. TIMU har också genomfört tre regionala mässor för alt sprida erfarenheter från projektarbete på ungdomsområdet.

Vården av drogmissbrukare

En viklig målsättning inom missbrukarvården är atl bryta gränserna mellan institutionsvård och öppen vård så all vården kan ske i en sammanhållen form. Elt nylt system för statsbidragen lill missbrukarvård har genomförls fr.o.m. år 1986. Huvuddelen av statsbidraget går till kommunerna som härigenom fått större frihei i valel av vårdformer. För all underlätta förändringar av institutionsvården går en del av statsbidraget till s.k. 135

omstruktureringsbidrag. Huvudmännen för de tidigare slalliga ungdoms- Prop. 1986/87:100 vårdsskolorna och nykterhelsvårdsanstalterna erhåller vidare s.k. platsbi- Bil. 7 drag. Statsbidraget för år 1986 är 810 milj.kr. Det nuvarande bidragssystemet gäller enligt överenskommelse mellan staten och kommun- och landstingsförbunden fram lill år 1989.

Ulvecklingen av metoder och nya arbetsformer m.m. inom missbrukarvården bör stimuleras. I samband med all del nya statsbidragssystemet genomförls har också en ytterligare salsning på försöks- och utvecklingsverksamhet skett. För utvecklingsarbete när del gäller nya eller förändrade former av inslilulionsvård eller alternativ till sådan vård beräknar jag för näsla budgelår 10 milj.kr.

Vidare bör ges fortsatt stöd lill utvecklingsinsatser inom narkomanvården. Sådanl arbete bör som hillills syfta lill atl slimulera utvecklingsarbelel vid socialbyråer och s.k. vårdcentraler för narkotikamissbrukare. Insatserna bör bl.a. inriktas på atl utveckla metoderna i socialt fäll- och behandlingsarbete saml på all förbättra samarbelel mellan socialtjänst, polis och kriminalvård. Jag beräknar drygl 5 milj.kr. för della ändamål näsla budgelår.

Spridningen av HIV-smitla bland narkotikamissbrukare har ställt narkomanvården inför nya problem som kräver snabba och offensiva insatser. Socialtjänsten bör i ökad utsträckning avdela specialiserade resurser för uppsökande verksamhet. Vården måsle bli mer lättillgänglig för de missbrukare som söker eller kan moiiveras atl söka behandling. Flera behandlingshem bör inrättas som är inriklade på eftersatta gruppers vårdbehov. Socialtjänstens, hälso- och sjukvårdens och kriminalvårdens insatser måste i större utsträckning samordnas. Frivilliga organisationerna bör få ökad möjlighet atl utveckla offensiva och okonventionella arbetsmetoder.

Socialtjänstens insatser bör ulvecklas så all man i samarbele med hälsooch sjukvården och andra myndigheler snabbi kan nå samtliga intravenösa missbrukare för provtagning, avgiftning och behandUng.

Som jag tidigare har redovisat har riksdagen efter förslag från regeringen (prop. 1985/86:171) anslagit särskilda medel för bekämpningen av AIDS. För budgelåret 1986/87 har anvisats 100 milj.kr. I dessa medel ingår stöd för en utveckling av narkomanvården. Slöd ges lill insalser inom följande områden.

- MobUisering av personal inom narkomanvårdens frontlinje

Slöd ges till kommuner för alt bygga upp och utveckla en specialiserad öppenvård med särskild inriktning på all nå de missbrukare man inle når idag, bl.a. i samarbele med hälso- och sjukvården, polisen och kriminalvården.

- Åtgärder för atl förebygga spridning av HIV bland unga missbrukare Ännu finns ingen missbrukare under 20 år som har anmälls vara

HlV-positiv. Flera kommuner har ulvecklal en s.k. behandlingskedja för unga missbrukare vars syfle bl.a. är all nå ungdomar som är på väg in i missbruk. Stöd ges lill kommuner för all utveckla sådana insalser.

-Åtgärder för prostituerade missbrukare

Stöd ges för atl utveckla den uppsökande verksamheten bland prostitue rade och för atl utveckla den långsikliga behandlingen för dem. 36

-Samordnade insatser för narkotikamissbrukare inom kriminalvården Prop. 1986/87:100

Så gott som alla narkotikamissbrukare som utvecklat ett tungt missbruk Bil. 7 aklualiseras ålerkommande inom kriminalvården. Stöd ges för samordning mellan socialtjänst och kriminalvård så atl fler inlagna kan få vård inom narkomanvården.

- Åtgärder för all förbällra möjliglieterna lill avgiftning och behandlings- planering

Bristen på etl differentierat utbud av behandlingshemsplalser medför ökad belastning på avgiftningsklinikerna. Stöd lämnas därför lill all utveckla s.k. moiivationshem som kan kopplas direkl till avgiftningsvården.

- Åtgärder för all stimulera utbyggnaden av olika behandlingshem inklusive vård enligt LVM

Med en ökad satsning på uppsökande och motiverande verksamhel ökar behovet av fler behandlingshemsplatser. Stöd lämnas för att snabbt få igång nya behandlingshem. Särskilt priorileras behandlingshem som är inriklade på eftersatta vårdgrupper. Stöd skall också utgå för alt utveckla LVM-vården för narkotikamissbrukare. Resurser måsle lillskapas så alt tvångslagsiiftningen kan användas i de fall den är lillämplig. Innehållel i tvångsvården måste Ulvecklas.

Många människor är beroende av lugnande medel och sömnmedel. Hillills saknas lillräckliga kunskaper både om vägar in i läkemedelsmissbruk och om behandlingsmetoder. Projektmedel har bl.a. utgått till ett läkemedelsprojekl vid S:t Görans sjukhus i Stockholm och etl öppenvårdsprojekt som bedrivs av Riksförbundel för hjälp åt läkemedelsmissbrukare i Göleborg. Projekien syflar lill all utveckla meloder för avgiftning och rehabilitering. Fortsatta projektmedel bör utgå för all utveckla behandlingsmetoderna för läkemedelsmissbrukare.

H 1. Upplysning och information på drogområdet m.m.

1985/86 Utgift 39 436 155' Reservafion 217 764

1986/87 Anslag 4 769 000

1987/88 Förslag 5 031000

' Inklusive medel för personalkostnader vid Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN) och bidrag till vissa organisationer m.m.

Av anslaget disponerar socialstyrelsen 1 128 000 kr. för den informationsverksamhet om alkohol och andra droger som bedrivs av styrelsens byrå för alkohol- och narkolikafrågor. Till Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN) ulgår verksamhetsmedel med 3 641 000 kr.

Socialstyrelsen

1 förhåUande till åren 1980-1982, då socialdepartementets kampanjer genomfördes, har resurserna för statens egen droginformafion minskats myckel kraftigt. Trots begränsade resurser har socialstyrelsen under 1985/86 genomfört en rad viktiga informationsinsatser. Efterfrågan på det informa tionsmaterial som styrelsen producerat har successivt ökat. De medelsyrkan- 137

den som styrelsen lämnal har gjorts med utgångspunkt dels från ulvecklingen Prop. 1986/87:100 av alkoholbruket och annan droganvändning, dels från den hälsopohtiska Bil. 7 proposition (1984/85:181) som antagits av riksdagen och som innebär alt alkoholkonsumlionen bör sänkas med 25 % till år 2000. För genomförande av en rad skisserade aktiviteter föreligger ell medelsbehov som avsevärl överstiger den nivå som anvisals för budgelåret 1986/87. På grund av det rådande slalsfinansiella lägel har styrelsen dock vall alt begränsa sin hemställan till aktiviteter molsvarande en koslnad av 4 milj.kr.

Cenlralförbundel för alkohol- och narkotiakupplysning (CAN) hemställer om verksamhetsmedel med drygt 6,5 milj.kr. för budgeiårei 1987/88. Socialstyrelsen anför all förulom prisomräkning bör medel för verksamheten beräknas med samma belopp som för innevarande budgetår.

Föredragandens överväganden

Socialstyrelsen bör för budgetåret 1987/88 få disponera 1 190 000 kr. för sin informations- och upplysningsverksamhet om alkohol och andra droger. För CAN:s verksamhet har jag för näsla budgetår beräknat 3 841 000 kr., varav CAN bör disponera minst 900 000 kr. för atl samlal följa drogutvecklingen och låla genomföra olika undersökningar m.m. Anslaget bör således för budgeiårei 1987/88 räknas upp med 262 000 kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

atl till Upplysning och information på drogområdei m.m. för budgetårel 1987/88 anvisa ell reservationsanslag av 5 031 000 kr.

H 2. Bidrag till missbrukarvård m.m.

1985/86 Utgift 433 484 332

1986/87 Anslag 810 000 000

1987/88 Förslag 810 000 000

Från anslaget utgår bidrag till missbrukarvård i enlighet med den överenskommelse som slalens förhandlingsnämnd har iräffal med Landstingsförbundet och Svenska kommunförbundei den 5 mars 1985. Regeringen har den 6 juni 1985 efter Riksdagens bemyndigande godkänt överenskommelsen. Bidragssystemel skall gälla l.o.m. år 1989. För år 1986 har bidraget fastställts fill 810 milj.kr.

Statsbidraget utgår i form av kommunbidrag, platsbidrag och omstruktureringsbidrag.

Kommunbidraget utgår till kommunerna för olika typer av insalser för missbrukare och vissa ungdomar och fördelas i huvudsak utifrån del genomsnittliga antalet värddagar som varje kommun har utnyttjat vid stalsbidragsberältigade institutioner under åren 1983 och 1984.

Plalsbidrag ulgår till huvudmännen för i huvudsak de f.d. slalliga nykterhelsvårdsanstalterna och ungdomsvårdsskolorna med ell beslämt belopp per plals. 138

Omsiruktureringsbidrag kan ulgä till huvudmän för dels sådana instilulio- Prop. 1986/87:100 ner som är slalsbidragsberälligade enligt ovan, dels de f.d. erkända och Bil. 7 enskilda nykterhelsvårdsanstalterna. Omstruktureringsbidrag utgår med elt fast engångsbelopp per avvecklad plals om minst fem platser avvecklas vid insliiulion som är berälligad lill platsbidrag eller om minsl en fjärdedel av anlalet platser dock lägst 10 platser avvecklas vid en f.d. erkänd eller enskild nykterhetsvårdsanstalt.

Statsbidragen utbetalas av socialstyrelsen efler anmälan av slatens förhandlingsnämnd.

Socialstyrelsen skall årligen efler samråd med Landstingsförbundet och Svenska kommunförbundet lill socialdepartementet redovisa en sammanställning och analys av de förändringar som har skell inom missbrukarvården m.m.

Socialstyrelsen

I avvakian på avtal mellan staten och huvudmännen äskas oförändrat anslag eller 810 000 kr.

Föredragandens överväganden

Statsbidrag till missbrukarvård m.m. bör ges i enlighel med den överenskommelse som år 1985 iräffades mellan förelrädare för staten, landstingen och kommunerna. Fördelningen av slalsbidragel för år 1987 kommer att fastställas efler överläggningar mellan slalens förhandlingsnämnd och kommun- och landslingsförbunden på grundval av uppgifter som inkommer under hösten 1986. Jag beräknar för näsla budgelår 810 000 000 kr. lill della ändamål.

Hemställan

Jag hemsläller att regeringen föreslår riksdagen

all lill Bidrag tdl missbrukarvård m.m. för budgetåret 1987/88 beräkna ett förslagsanslag av 810 000 000 kr.

H 3. Bidrag till organisationer

1985/86

Ulgift

16 098 0001

1986/87

Anslag

45 932 000

1987/88

Förslag

47 310 000

' Anslaget Bidrag till organisationer m.m., som inte omfattade medel för bidrag till föreningslivet för opinionsbildande verksamhet sami organisationsstöd.

Från anslaget ulgår 3,5 milj.kr. lill arbelsmarknadens organisaiioner för insalser inom områdel Alkohol och arbetsliv. Vidare fördelar socialstyrelsen drygt 7,6 milj.kr. lill främsl organisalionslivel för drogförebyggande verk samheter. Närmare 4,5 milj.kr. disponeras av statens ungdomsråd för molsvarande insatser genom ungdomsorganisalionerna. För bidrag lill 139

sammanslutningar av f.d. alkoholmissbrukare, till sammanslutningar för Prop. 1986/87:100 slöd och hjälp ål narkotikamissbrukare samt lill organisationer som bedriver Bil. 7 rehabiliteringsarbete disponerar socialstyrelsen sammanlagi närmare 12,9 milj.kr. Vidare disponeras för organisalionsstöd drygl 14 milj.kr. till vissa nykierhetsorganisationer, 347 000 kr. till Nykterhetsrörelsens landsförbund och drygt 3 milj.kr. till KALV-organisationerna (Länkens kamratförbund. Alkoholproblematikers riksorganisation. Länkarnas riksförbund och Nykterhetsorganisalionen Verdandi).

Socialstyrelsen

Socialstyrelsen har en central uppgifl när det gäller att stödja och utveckla den drogförebyggande verksamheten genom organisalionslivel och i kommunerna. Under budgetårel 1986/87 söktes projektmedel för nämnda verksamhel med drygt 46 milj.kr. Slyrelsen bedömer att anslagsposlen inle bör undersliga 14 milj.kr.

Del finns enligt socialstyrelsens uppfattning starka skäl atl stödja och stimulera en fortsalt utbyggnad av länkrörelsen i Sverige. Del statliga slödel är då av väsentlig belydelse. Med lanke på den ökning av antalet föreningar som redan skell och som kan förvänlas ske bör medelstillgängen för budgetårel 1987/88 öka med 5 % eller med 296 000 kr. Vissa riksorganisationer bedriver verksamhet bland barn och ungdom i kris. Ofta rör det sig om barn som befinner sig i miljöer där missbruk förekommer. Inledningsvis föreslås bidrag med sammanlagi 300 000 kr.

Det föreligger vidare elt stort behov av resurser för narkomanvård särskilt i de kommuner som saknar egna vårdresurser. De frivilliga organisationernas insatser är vikliga och värdefulla. Socialstyrelsen anser atl delta moiiverar fortsatt slatligt stöd i minst samma omfattning som lidigare.

Statens Ungdomsråd

För att kompensera del senaste årens kostnadsökningar föreslår rådet en höjning med 180 000 kr. (+-4%) saml alt bidragel undantas från den periodisering av utbetalning av statsbidraget som genomförts.

Samarbetsnämnden för fördelning av statsbidrag till vissa nykterhetsorganisationer m.fl.

Samarbelsnämnden äskar anslag rned 19 miljoner kronor. Vidare hemställer nämnden all bidrag utgår till Nykterhetsrörelsens Landsförbund med 365 000 kr.

KALV-organisationerna

Organisationerna anhåller om en 50-procenlig höjning av statsbidraget.

1986/87

Beräknad ändring 1987/88 Mynd.' Föredraganden

Bidrag för insatser inom området Alkohol och arbetsliv

3 500 000

+ 100 000

2. Bidrag till drogförebyggande verksamhet genom organisationslivet

3. Bidrag till sammmanslutningar av f.d. alkoholmissbrukare, sammanslutningar för stöd och hjälp åt narkotikamissbrukare samt organisationer som bedriver rehabiliteringsarbete

4. Bidrag till ungdomsorganisationernas droginformation

5. Organisationsstöd till vissa nykterhetsorganisationer m.fl.

- Samarbetsnämnden för fördelning av statsbidrag till vissa nykterhetsorganisationer m.fl.

- Nykterhetsrörelsens landsförbund

6. Bidrag till KALV-organisatio nerna (Länkens kamratförbund. Alkoholproblematikers riksorga nisation, Länkarnas riksförbund och Nykterhetsorganisationen Verdandi)

Summa utgifter

+ 2 860 000

230 000

7 640 000

12 864 000 + 596 000 + 386 000

4 465 000 + 180 000 + 135 000

14 076 000 + 4 924 000 + 424 000

347 000 + 18 000 + 10 000

3 040 000 + 1 520 000 + 93 000 45 932 000 +10 098 000 +1 378 000

' Punkterna 1-3 socialstyrelsen, punkt 4 statens ungdomsråd, punkt 5 samarbetsnämnden för fördelning av statsbidrag till vissa nykierhetsorganisationer m.fl., punkt 6 KALV-organisationerna.

Föredragandens överväganden

Folkrörelser och ideella organisaiioner bedriver ett värdefullt arbete för atl på olika sätt molverka alkohol- och drogmissbruk. Del är enligt min mening angelägel all arbelsmarknadens organisationer kan fortsätta att bedriva sin viktiga verksamhel inom området Alkohol och arbetsliv. För denna verksamhet beräknar jag för nästa budgetår 3,6 milj.kr.

Medel tiU drogförebyggande projekt fördelas av socialslyrelsen lill främsl riksorganisationer och lill kommuner som i samverkan med organisalionslivel genomför lokala projekl. Verksamhel som syflar till ökad kontakt och gemenskap i bostadsområden bör lyftas fram. Särskild vikl bör läggas vid utvecklingen av fidiga insatser och av aktiviteter i människors vardagsmiljö. Vid medelsfördelningen bör vidare uppmärksammas kontaktverksamhet för olika invandrargrupper, kamralslödjande verksamhel bland ungdomar och insatser för kvinnor. För nästa budgetår beräknarjag 7 870 000 kr. för bidrag till sådant projektarbete.

För bidrag lill sammanslutningar av f.d. alkoholmissbrukare, sammanslutningar för stöd och hjälp åt narkotikamissbrukare samt vissa organisaiioner

som bedriver rehabiliteringsarbete inom missbruksområdet beräknar jag för Prop. 1986/87:100 nästa budgetår 13,25 milj.kr. Bil. 7

Slatens ungdomsråd fördelar statsbidrag för drogförebyggande insatser genom ungdomsorganisalionerna. Samma inrikining av bidragen bör i huvudsak gälla som för de bidrag socialslyrelsen fördelar till övriga organisaiioner. För nästa budgetår bör för della ändamål beräknas 4,6 milj.kr.

Organisationsstödet lill nykterhetsorganisationerna bör för näsla budgelår räknas upp med sammanlagi 434 000 kr. För samarbetsnämndens fördelning av statsbidrag lill vissa nykterhelsorganisalioner har jag beräknai 14,5 milj.kr. och för Nykterhetsrörelsens landsförbund 357 000 kr. För KALV-organisationerna bör beräknas 3 133 000 kr. Jag utgår härvid från atl bidragen fördelas mellan organisationerna på samma sätt som för innevarande budgelår.

Hemställan

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

all till Bidrag till organisationer för budgetåret 1987/88 anvisa ell reservationsanslag av 47 310 000 kr.

H 4. Utvecklings och försöksverksamhet

1985/86 Utgift 13 298 080 Reservalion 12 665 925

1986/87 Anslag 28 466 000

1987/88 Förslag 29 020 000

För innevarande budgetår disponerar socialslyrelsen drygt 1,3 milj.kr. för bl.a. kurs- och konferensverksamhet inklusive utbildning och informalion för handläggare av alkoholärenden hos länsslyrelserna saml för familjepedagoger och annan personal inom kommunernas socialtjänst som arbetar med flyktingar eller zigenare. Slyrelsen disponerar 2,4 milj.kr. för utvecklingsprojekt med olika former av socialt arbete med zigenare saml närmare 6,2 milj.kr. för bl.a. försöks- och utvecklingsprojekt avseende behandling och slöd till familjer i kris, barn och ungdomar som far illa, samt nya vård-och behandlingsmetoder främsl inom den öppna missbrukarvården.

Socialstyrelsen har fått i uppdrag all inom en ram av 5,15 milj.kr. föreslå regeringen utvecklingsprojekt inom narkomanvården. För stöd till utveckling och förändring av främst institutionsvården eller alternativ till denna disponeras 10 milj.kr.

Enligt bestämmelser som regeringen meddelar kan sammanlagt drygl 3,4 milj.kr. disponeras bl.a. för utveckling av socialbyråernas arbete med familjer i kris, utveckling av metoder i det sociala arbelel och för projekl rörande läkemedelsmissbrukare.

Socialstyrelsen

Kurs- och konferensverksamheten är elt viktigt inslrumenl i socialstyrelsens

tillsynsverksamhet. Socialstyrelsen har för atl utveckla samarbelel med 142

socialkonsulenterna föreslagil en höjning av anslaget med lOOOOOkr. Vidare Prop. 1986/87:100 har slyrelsen anförl atl del förändrade flyktingmottagandel medfört ökat Bil. 7 behov av fortbildningsinsatser för socialtjänstens personal saml all även hälso- och sjukvårdspersonal bör få del av dessa insalser. Medelsbehovet för dessa kurser och konferenser beräknas öka från 550 000 kr. till 800 000 kr. Sammanlagt äskar socialstyrelsen för kurs- och konferensverksamhet 1 325 000 kr. vilkel inkluderar konferenser för handläggare av alkoholärenden vid länsslyrelserna.

För utvecklingsarbete med olika former av socialt arbele bland zigenare som inle omfattas av flyklingbestämmelser äskar slyrelsen oförändrai 2,4 mkr.

Socialstyrelsen finner del angeläget att även under budgetårel 1987/88 kunna stimulera föreningars och andra organisationers insatser. Slyrelsen pekar på insalser som görs exempelvis av BRIS, Verdandi, kvinnojourerna, s.k. slödcenlrum för incest saml föreningar som organiserar familjehemsföräldrar. Styrelsen planerar vidare alt slimulera invandrarföreningars arbele. För all siödja kvinnojourer, andra organisaiioner som slöder misshandlade kvinnor samt mansjourer äskar slyrelsen en ökning av anslaget med 200 000 kr. Styrelsen finner del vikligl att även fortsättningsvis kunna stödja utvecklingen av familjebehandling på institutioner saml försök med nya vård- och behandlingsmetoder inom den öppna missbrukarvården.

Socialstyrelsen pekar vidare på behov av alt ytterligare utveckla socialbyråernas arbete. Metoder för planering av individ- och familjeomsorgen, fristående kommunala rådgivningsbyråer och samverkan mellan socialtjänst och psykiatrisk vård är områden som bör prioriteras. Socialslyrelsen äskar oförändrade belopp under delposterna utvecklingsinsatser inom narkomanvårdsområdet samt stöd till utveckling och förändring av främsl institutionsvården eller alternativ till denna.

Föredragandens överväganden

Den satsning på ulvecklings- och försöksverksamhel som skell inom missbrukarvården och del sociala arbelel i övrigl bör fortsätta. Det är angeläget med en utveckling av metoderna inom socialbyråernas individ- och familjeomsorg, liksom av de frivilliga organisaiionernas arbete.

Även för nästa budgelår har jag beräknat 10 milj.kr. för utvecklings- och försöksverksamhel vad beträffar nya eller förändrade former av institutionsvård eller alternativ till sådan vård.

För atl stimulera utvecklingsarbetet inom narkomanvården beräknar jag för nästa budgelår 5,3 milj.kr.

Jag beräknar medelsbehovet för näsla budgetår lill totalt 29 020 000 kr.

Hemställan

Jag hemsläller atl regeringen föreslår riksdagen

all lill Utvecklings- och försöksverksamhet för budgeiårei 1987/88 anvisa ett reservationsanslag av 29 020 000 kr.

143 I. Internationell samverkan Prop. 1986/87:100

Bil 7 Samarbetet med världshälsoorganisationen (WHO) är den mesl omfattande

enskilda delen av socialdepartementets internationella verksamhel. Arbelet inriklas bl.a. på att stödja WHO:s strategi för Hälsa för alla år 2000 där ett vikligl område är att utveckla primärvård och hälsofrämjande åtgärder i hela samhällel. I delta sammanhang har Sverige markerat behovet av seklorsövergripande hälsoplanering och hälsopolifiska jämlikhetsfrågor. Av särskilt intresse för Sverige är det utvecklingsarbete som bedrivs inom WHO:s europaregion och som letl fram till ett dokument med 38 hälsopohtiska mål för Europa. Sverige har i WHO lagil upp bl.a. behovel av ett ökat arbele inom läkemedelsområdet, åtgärder för atl förhindra spridning av sjukdomen AIDS samt uppföljning av den internationella koden för marknadsföring av bröstmjölksersällningar. Vidare har Sverige betonat vikten av insalser belräftande livsstilsfaklorer som alkohol, narkolika och rökning. Mol bakgrund av kärnkraftsolyckan i Tjernobyl underströk Sverige under 1986 års världshälsoförsamling vikten av all snabb informalion lämnas till inlernalionella organisaiioner och grannländer. Sverige har av WHO:s europaregion nominerats för inval i WHO:s styrelse för perioden 1987-90.

Samarbelel inom Förenta nationerna (FN) gäller organisationens sociala verksamhet, särskilt handikapp-, narkotika-, äldre-, barn- och kvinnofrågor. Sverige spelar en aktiv roll inte minsl för att få till stånd effektiva åtgärder mot narkotikamissbruk. I seplember 1986 var Sverige värd för en FN-konferens om samarbelel med frivilliga organisationer för alt minska narkotikamissbruket. Vidare har Sverige erbjudit sig alt vara värdland för ett expertmöte om uppföljning av FN:s handikappåriionde i augusli 1987.

Även inom Europarådel, organisationen för ekonomiskt samarbele och utveckling (OECD) och internationella arbetsorganisationen (ILO) bedrivs ell omfallande social- och hälsovårdspoliiiski samarbete i vilkel Sverige dellar. I Europarådet svarar socialdepartementet för dellagande i rådets hälsovårdskommillé, sociala kommitté och socialförsäkringskommiité samt i den s.k. Pompidou-gruppens arbete med narkolikafrågor.

Del nordiska regeringssamarbetet på social- och hälsovårdsområdel har sin utgångspunkt i Nordiska ministerrådet och dess ämbeismannakommillé för socialpolitik, den nordiska socialpolitiska kommittén. Verksamheten har bedrivits enligt riktlinjerna i del reviderade samarbetsprogram som fastställdes av social- och hälsovårdsministrarna i augusti 1982. Arbele med alt revidera samarbelsprogrammet pågår.

Den 1 januari 1986 trädde en konvention på pensionsområdet med Canada i krafl. Denna har följts upp med en särskild överenskommelse med provinsregeringen i Québec som beräknas träda i krafl under år 1987.

Den 1 januari 1987 träder etl pensionsavtal med USA i kraft.

Under år 1986 har förhandlingar förts med Belgien och Kap Verde om nya socialförsäkringsavlal och med Jugoslavien och Förbundsrepubliken Tyskland om revision av gällande avtal med dessa länder.

144¶I 1. Bidrag till världshälsoorganisationen samt internationellt Prop. 1986/87:100 socialpolitiskt samarbete m.m. Bil. 7

1985/86 Utgift 26 732 086 ■

1986/87 Anslag 29 245 000

1987/88 Förslag 24 298 000

Från anslaget bekosias bl.a. Sveriges dellagande i världshälsoorganisationens (WHO) verksamhel, bilateralt samarbete på hälso- och socialvårdens område, internationellt - särskilt nordiskl - socialpolitiskt samarbele saml riksförsäkringsverkels medlemskap i Inlernalional Social Securiiy Association (ISSA).

Beräknad 1986/87 ändring 1987/88

Bidrag till WHO 26 212 000 -5 384 000

Utgifter för svenskt deltagande i WHO;s

reguljära sammankomster 165 000 + 92 000

Bidrag till FN:s fond för kontroll av

beroendeframkaUande medel 327 000 + 10 000

Stöd till narkotikabekämpning i utvecklingsländerna

500 000

Bilateralt samarbete på social- och hälsovårdsområdet

513 000

+ 128 000

Nordiskt socialpolitiskt samarbete

698 000

+ 50 000

Vissa internationella resor

137 000

+ 6 000

Riksförsäkringsverkets medlemskap i ISSA 213 000

+ 32 000

Övrigt

480 000

+ 119 000

Summa utgifter

29 245 000

-4 947 000

Socialstyrelsen föreslår för bilateralt samarbele på social- och hälsovårdsområdet en ökning med 87 000 kr. Under posten Vissa inlernationella resor föreslår socialstyrelsen en ökning med 113 000 kr.

Föredragandens överväganden

Med hänvisning fill sammanställningen beräknar jag del sammanlagda anslagsbehovel till 24 298 000 kr. Minskningen av bidraget till WHO beror på förändring av dollarkursen.

Hemställan

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag UU världshälsoorganisationen samt inlernationeUt socialpolitiskt samarbete m.m. för budgeiårei 1987/88 anvisa elt förslagsanslag av 24 298 000 kr.

10 Riksdagen 1986/87. 1 saml. Nr 100

I 2. Vissa internationella kongresser i Sverige Prop. 1986/87:100

Bil. 7 1985/86 Utgift 120 000 Reservation 141764

1986/87 Anslag 1000 000

1987/88 Förslag 2 000 000

Föredragandens överväganden

Anslaget bör för nästa budgetår räknas upp med 1 000 000 kr. för atl bekosta anordnandet av FN:s expertmöte i Sverige år 1987 för alt ulvärdera erfarenhelerna av den första femårsperioden av FN:s handikappåriionde.

Hemställan

Jag hemsläller att regeringen föreslår riksdagen

atl till Vissa internationella kongresser i Sverige för budgelåret 1987/88 anvisa etl reservalionsanslag av 2 000 000 kr.

146¶Bilaga 5.1 Prop. 1986/87:100 Bil. 7

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag

Härigenom föreskrivs all 2 a § lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag' skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 a §2

Flerbarnstillägg ulgår om någon uppbär allmänt barnbidrag för tre eller flera barn. Vid fillämpning av denna paragraf beaklas inte barn som avses i 4 § Iredje slycket eller 7 §.

Flerbarnstillägget motsvarar elt Flerbarnstillägget motsvarar ett

halvt barnbidrag om barnens antal halvt barnbidrag om barnens antal uppgår till tre och ökas med elt helt uppgår till tre och ökas med etlhund- barnbidrag för varje ytterligare rasextio procent av etl helt barnbi barn, drag för varje ytterligare barn.

Vid beräkningen av flerbarnstillägget skall de barn för vilka någon uppbär allmänt barnbidrag räknas samman med de barn för vilka någon annan uppbär allmänl barnbidrag om dessa barnbidragsmoltagare stadigvarande sammanbor och är eller har varit gifla med varandra eller har eller har hafl barn gemensamt.

Den som önskar uppbära flerbarnstillägg med stöd av tredje stycket skall anmäla delta lill den allmänna försäkringskassan.

Om inte annat föreskrivs skall bestämmelserna om allmänt barnbidrag i denna lag eller i andra lagar eller författningar tillämpas på flerbarnstillägg.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1988.

' Lagen omtryckt 1973:449.

2 Senaste lydelse 1982:1237. 147

BUaga 5.2 Prop. 1986/87:100 Bil. 7

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1979:84) om delpensionsförsäkring

Härigenom föreskrivs att 11 § lagen (1979:84) om delpensionsförsäkring skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

11 §•

Delpensionen fastställs fill det be- Delpensionen fastställs till det belopp som motsvarar 50 procent av lopp som motsvarar 65 procent av den försäkrades pensionsunderlag. den försäkrades pensionsunderlag.

Fastställd delpension anknyts till basbeloppet och omräknas vid förändring av detta.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1987. Delpension som har beviljats före ikraftträdandet skall med verkan från och med den 1 juli 1987 räknas om till ett belopp som motsvarar 65 procent av den försäkrades pensionsunderlag.

Senasle lydelse 1980:1038. 148

Bilaga 5.3 Prop. 1986/87:100 Bil. 7 3 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 1 § och 3 kap. 1 § lagen (1981:691) om socialavgifter skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 kap. 1 §' En arbetsgivare skall på del avgiftsunderlag som anges i 3-5 §§ för varje år betala

1. sjukförsäkringsavgift 1. sjukförsäkringsavgift med 9,30 procenl, med 10,1 procenl,

2. folkpensionsavgifi med 9,45 procent,

3. tilläggspensionsavgifl efler den procentsats som anges i särskild lag,

4. delpensionsavgift med 0,50 procenl,

5. barnomsorgsavgifi med 2,20 procenl,

6. arbelsskadeavgift med 6. arbelsskadeavgift med 0,60 procenl, 0,90 procenl,

7. arbetsmarknadsavgift 7. arbetsmarknadsavgift med 2,006 procent, med 2,16 procent,

8. arbeiarskyddsavgift med 0,35 procent,

9. vuxenulbildningsavgift med 0,270 procenl saml

10. lönegaranliavgifi med 0,20 procenl.

Arbelsgivare som avses i 1 kap. 2 § andra stycket skall dock beiala endasl tilläggspensionsavgift.

Siaten betalar inte arbetsskadeavgift.

3 kap. 1§

En försäkrad som avses i 1 kap. 2 § skall på det avgiftsunderlag som anges i 3-5 §§ för varje år beiala

1. sjukförsäkringsavgift 1. sjukförsäkringsavgift med 9,30 procenl, med 9,60 procent,

2. folkpensionsavgift med 9,45 procenl,

3. tilläggspensionsavgifl efter den procentsats som anges i särskild

lag,

4. delpensionsavgifl med 0,50 procenl,

5. barnomsorgsavgifi med 2,20 procenl,

6. arbelsskadeavgift med 6. arbelsskadeavgift med 0,60 procenl saml 0,90 procent saml

7. arbeiarskyddsavgift med 0,20 procenl.

Denna lag iräder i kraft den 1 januari 1988. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om avgifier som avser fid före ikraftträdandet.

' Senaste lydelse 1986:331.

- Senaste lydelse 1985:323. 149

11 Riksdagen 1986/87. 1 saml. Nr 100

Bilaga 5.4 Prop. 1986/87:100 Bil. 7

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1962:381) om allmän försäkring' dels att 2 kap. 14 § skall upphöra atl gälla,

dels att 2 kap. 3, 6 och 12 §§, 3 kap. 4 § saml 4 kap. 8 § skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

I kap.

Vad som sägs i försia stycket gäller inte ersättning för tandvård åt försäkrad, som inte fyller minst tjugo år under det år vården inleds. Om avgiftsfri tandvård åt sådan försäkrad stadgas i folktandvårdslagen (1973:457). Regeringen meddelar beslämmelser om ersättning Ull den som ombesörjer sådan vård.

Ersättning för oralkirurgisk behandling eller annan ålgärd, som finns angiven i förleckning som fastställs av regeringen, utges enligt 2 §.

Ersällning för land vård ulges om vården meddelas vid folkiand-vårdspoUkUnik, odonlologisk fakultet eller tandsjukvårdscentral eller eljest genom det allmännas försorg eller lämnas av tandläkare, som är uppförd på en av den allmänna försäkringskassan uppräitad förleckning. Ersäitning ulgår enligt grunder som regeringen efler förslag av riksförsäkringsverkel faslsläller för högsl två år i sänder.

Ersättning för land vård utges om vården meddelas vid folkland-vårdsklinik, odonlologisk fakullel eller annars genom del allmännas försorg eller lämnas av landläkare, som är uppförd på en av den allmänna försäkringskassan upprättad förteckning. Ersällning utges enligt grunder som regeringen efler förslag av riksförsäkringsverkel fastställer för högsl två år i sänder.

En vårdgivare som avses i första stycket skall vara ansluten nit en försäkring, som läcker kosinaderna i särskUl angivna falt för behandlingar som behöver göras om. Regeringen meddelar föreskrifier om vilka fall kostnadsskyddet skall omfalta.

Vad som sägs i första och andra stycket gäller inte ersättning för tandvård åt försäkrad, som inte fyller minst tjugo år under det år vården inleds. Om avgiftsfri tandvård ål sådan försäkrad föreskrivs i land-vårdslagen (1985:125).

Har en försäkrad med anledning av sjukdom erhållit läkarvård eller

6 §3

Har en försäkrad med anledning av sjukdom erhållit läkarvård eller

' Lagen omtryckt 1982:120. - Senaste lydelse 1984:686. ' Senaste lydelse 1984:686.

150 Nuvarande lydelse

annan sjukvårdande behandling, som avses i 2 eller 5 §, eller sjukhusvård eller konvalescentvård enligt 4 §. utges ersättning för resekostnader i samband med vården enligt grunder som regeringen fastställer. Detsamma gäller resekostnader i samband med tandvård som avses i 3§.

Ersällning för sjuktransporter utges ställer.

Föreslagen lydelse

annan sjukvårdande behandling, som avses i 2 eller 5 §, eller sjukhusvård eller konvalescenlvård enligt 4 §, utges ersäitning för resekostnader i samband med vården enligt grunder som regeringen faslsläller. Detsamma gäller resekostnader i samband med

/. lillhandahållande av hjälpmedel åt handikappad,

2. tandvård som avses i 3 §,

3. besök med anledning av sjukdom hos läkare eller sjukgymnast inom företagshälsovård, för vilken bidrag lämnas efter beslut av yrkesinspektionen, eller

4. besök med anledning av sjukdom hos läkare inom siuderandeor-ganisationernas hälsovård, för vilken statsbidrag utbetalas av högskolestyrelse.

enligt grunder som regeringen fast-

En allmän försäkringskassa får iräffa överenskommelse med en kommim eller en landsiingskommun om gollgörelse för kommunens kostnader för åtgärder som kan beräknas leda till att kassans utgifter för resekostnadsersällning minskar. En sådan överenskommelse skall för alt gälla godkännas av riksförsäkringsverkel.

12 r

För tid efler ingången av den månad varunder den försäkrade fyllt 70 år eller dessförinnan börjat åtnjuta hel ålderspension enligt denna lag, får ersättning för sjukhusvård på grund av sjukdom ulges för högsl 365 dagar. Vad nu sagts tUlämpas även för tid, varunder den försäkrade åtnjuter hel förtidspension, och skall med sådan lid jämställas efterföljande tid, däresl förtidspensionen upphört att utges med månaden näst före den, varunder den försäkrade börjat åtnjuta hel ålderspension.

För tid efler ingången av den månad varunder den försäkrade fyllt 70 år eller dessförinnan börjal åtnjuta hel ålderspension enligt denna lag, lämnas Inle ersättning för sjukhusvård. För tid varunder den försäkrade ålnjuler hel förtidspension lämnas ersättning för sjukhusvård på grund av sjukdom för högsl 365 dagar.

Senaste lydelse 1985:87.

151 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1986/87:100

Bil. 7 Vad i försia slycket stadgas med avseende på förtidspension äger motsvarande tillåmpning där den försäkrade skulle hava kommii i ålnjulande av sådan pension, om han varil svensk medborgare.

3 kap. 4§- Hel sjukpenning ulgör för dag 90 procenl av den faslställda sjukpenninggrundande inkomsien, delad med 365. Sjukpenningen avrundas lill närmasle hela krontal.

För varje dag då den försäkrade får sjukhusvård skall sjukpenningen minskas med 55 kronor, dock med högst en iredjedel av sjukpenningens belopp. Därvid skall del belopp varmed minskning sker avrundas lill närmast lägre hela krontal.

Andra stycket gäller inte ifråga om sjukpenning för lid efler ingången av den månad varunder den försäkrade fylll 70 år eller dessförinnan börjal åtnjuta hel ålderspension enligt denna lag.

4 kap. 8§'' Föräldrapenning får utges med belopp som moisvarar hel, halv eller fjärdedels garantinivå när föräldern arbetar högsl tre fjärdedelar av normal arbetstid.

Bestämmelserna i 3 kap. 4 § and- Bestämmelserna i 3 kap. 4 § and-

ra stycket tillämpas inte på föräldra- ra stycket skall också lillämpas på penning. föräldrapenning. Hel föräldrapen-

ning vid sjukhusvård utges dock alltid med lägst 60 kronor om dagen.

Denna lag iräder i krafl den 1 juli 1987.

5 Senaste lydelse 1985:1082.

*■ Senaste lydelse 1985:87. 152

Bilaga 5.5 Prop. 1986/87:100 Bil. 7

Förslag till

Lag om ändring i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763)

Härigenom föreskrivs att 17 § hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

17 §'

Av patienterna fär tas ut vårdavgifter enligt grunder som landstingskommunen besiämmer, i den mån inte annat är särskilt föreskrivet. Patienter som är bosatta inom landstingskommunen skall därvid behandlas lika.

När sjukhusvård meddelas en När sjukhusvård meddelas en pensionär sedan denne under tid som pensionär och sjukhusvården enligt 2 anges i 2 kap. 12 § lagen (1962:381) kap. 12 § lagen (1962:381) om all om allmän försäkring erhålla sådan män försäkring inte ersälts från den vård under 365 dagar, får vårdavgif- allmänna försäkringen, får vårdav- len bestämmas till högst 55 kronor giften bestämmas till högsl 55 kro- per vårddag. nor per vårddag.

En fordran på vårdavgift preskriberas tre år efler tillkomsten. I övrigt gäller preskriplionslagen (1981:130) i fråga om sådana fordringar.

Denna lag träder i krafl den 1 juli 1987.

Senaste lydelse 1986:862. 153

Förslag till

Bilaga 5.6

Lag om ändring i lagen (1981:49) om begränsning av läkemedelskostnader, m.m.

Härigenom föreskrivs atl 3 och 7 §§ lagen (1981:49) om begränsning av läkemedelskostnader, m.m. skall ha följande lydelse.

Föreslagen lydelse

I andra fall än som avses i 2 § skall del fastställda priset för samiidigi på grund av sjukdom förskrivna och inköpta läkemedel sällas ned med hela del belopp som översiiger 60 kronor. Om en förskrivning är avsedd all expedieras mer än en gång, gäller nedsättningen köpesumman vid varje avseit expedilionstillfälle. Vid beräkning av prisnedsätlningen beaklas inte den avgift som kan ha utlagits för expedilion av lelefonförskrivna läkemedel.

3§'

Nuvarande lydelse

1 andra fall än som avses i 2 § skall del fastställda priset för samtidigt på grund av sjukdom förskrivna och inköpta läkemedel sältas ned med hälflen av det belopp som överstiger 30 kronor och hela det belopp som översiiger 80 kronor. Om en förskrivning är avsedd alt expedieras mer än en gång, gäller nedsätlningen köpesumman vid varje avsell expeditionstillfälle. Vid beräkning av prisnedsätlningen beaklas inte den avgift som kan ha utlagits för expedilion av lelefonförskrivna läkemedel.

Bestämmelserna i första stycket tillämpas även när skyddsläkemedel i annal fall än som avses i 2 § andra stycket förskrivs lill havande eller ammande kvinna eller till barn.

Från prisnedsättning enligt denna paragraf kan regeringen undanta etl visst läkemedel eller en viss grupp av läkemedel som avses i första stycket.

Visar någon all han i den omfattning som anges i andra stycket har köpt prisnedsalla läkemedel som avses i 3 § eller har erlagt patientavgift för läkarvård eller annan sjukvårdande behandling som avses i 2 kap. 2 och 5 §§ lagen (1962:381) om allmän försäkring eller för motsvarande vård eller behandling som erhållits inom förelagshälsovård, för vilken bidrag lämnas efler beslut av yrkesinspekiionen, är han befriad från all därefler beiala för utskrivna läkemedel. Befrielsen gäller under den tid som återstår av etl år, räknal

Visar någon all han i den omfallning som anges i andra stycket har köpl prisnedsalla eller andra läkemedel som avses i 3 § eller har erlagt patientavgift för läkarvård eller annan sjukvårdande behandling som avses i 2 kap. 2 och 5 §§ lagen (1962:381) om allmän försäkring eller för motsvarande vård eller behandling som erhållils inom förelagshälsovård, för vilken bidrag lämnas efler beslul av yrkesinspektionen, är han befriad från all därefler beiala för utskrivna läkemedel. Befrielsen gäller under den tid som

' Senaste lydelse 1985:1081. - Senaste Ivdelse 1985:1081.

154 Nuvarande lydelse

från det första vårdtillfället, behandlingstillfället eller läkemedelsinköpet.

För kostnadsbefrielse enligt första stycket fordras att prisnedsalla läkemedel har inköpts eller patientavgifter för läkarbesök eriagls vid sammanlagt minsl 15 tillfällen. Med etl sådant fillfälle likställs två lillfällen då patientavgift har eriagls för besök för sjukvårdande behandlingar eller för telefonrådfrågningar som har skelt hos läkare eller privatpraktiserande sjukgymnast.

Föreslagen lydelse

återstår av ett år, räknat från det första vårdtillfället, behandlingstillfället eller läkemedelsinköpet.

För kostnadsbefrielse enligt försia stycket fordras alt prisnedsalla läkemedel har inköpts eller patientavgifter för läkarbesök erlagts vid sammanlagt minsl 15 lillfällen. Med ell sådanl tillfälle likställs dels ett köp av läkemedel som avses i 3 J för ett belopp som överstiger 30 men inte 60 kronor, dels två lillfällen då patientavgift har eriagls för besök för sjukvårdande behandlingar eller för telefonrådfrågningar som har skelt hos läkare eller privatpraktiserande sjukgymnast.

Har en förälder eller föräldrar gemensamt flera barn under 16 år i sin vård, får barnen gemensamt kostnadsbefrielse när anlalet vårdtillfällen, behandlingstillfällen och läkemedelsinköp för barnen sammanlagi uppgår lill vad som sägs i andra stycket.

Kostnadsbefrielse gäller under den tid som avses i försia slycket även för barn som under denna lid fyller 16 år.

Med förälder avses även fosterförälder. Som förälder räknas även den med vilken en förälder stadigvarande sammanbor och som är eller har varil gift eller har eller har haft barn med föräldern.

Denna lag iräder i krafl den 1 juli 1987.

155 Förslag till

Bilaga 5.7 Prop. 1986/87:100 Bil. 7

Lag om tilläggsbelopp till basbeloppet vid beräkning av pensionsförmåner m.m.

Härigenom föreskrivs följande.

1 § Vid utbetalning av en förmån som avses i denna lag skall slorieken av förmånen beräknas på grundval av det basbelopp som har faslslällls enligt 1 kap. 6 § lagen (1962:381) om allmän försäkring, ökal med ell tilläggsbelopp på 400 kronor.

2 § Följande förmåner skall beräknas på del säll som anges i 1 §

1. folkpension i form av ålderspension, förtidspension, sjukbidrag, änkepension, barnpension, barntillägg, handikappersättning och vårdbidrag, inbegripet merkoslnadsdel, enligt 6-9 kap. lagen (1962:381) om allmän försäkring,

2. allmän lilläggspension i form av ålderspension, förtidspension, sjukbidrag, änkepension och barnpension enligt 12-14 kap. lagen om allmän försäkring,

3. pensionstillskott enligt lagen (1969:205) om pensionstillskott,

4. husirulillägg enligt lagen (1962:392) om husirulillägg och kommunalt bostadstillägg lill folkpension,

5. delpension enligt lagen (1979:84) om delpensionsförsäkring,

6. livränta enligt lagen (1976:380) om arbelsskadeförsäkring,

7. livränta enligt lagen (1977:265) om slatligt personskadeskydd,

8. ersättning enligt lagen (1977:267) om krigsskadeersättning till sjömän,

9. livränta som avses i lagen (1977:268) om uppräkning av yrkesskadeliv-ränlor m.m. och lagen (1977:269) om uppräkning av statliga yrkesskadelivräntor m.m.,

10. bidragsförskott enligt lagen (1964:143) om bidragsförskoll,

11. förlängt bidragsförskott enligt lagen (1984:1095) om förlängt bidragsförskott för sluderande,

12. särskilt bidrag enligt lagen (1984:1096) om särskilt bidrag lill vissa adoptivbarn.

Denna lag träder i krafl den 1 juli 1987 och lillämpas första gången vid beräkning av förmåner som avses i 2 § 1-9 för juli 1987 och vid beräkning av förmåner som avses i 2 § 10-12 för augusti 1987.

156¶Bilaga 5.8 Prop. 1986/87:100 Bil. 7 Förslag till

Lag om beräkning av extra avdrag för folkpensionärer vid 1988 års taxering

Härigenom föreskrivs att beräkningen av avdrag enligt punkl 2 av anvisningarna lill 50 § kommunalskallelagen (1928:370) vid 1988 års laxering skall ske med ulgångspunkl i basbeloppet enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring ökat med 400 kronor såvitt avser månaderna juli-december 1987.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1987 och gäller fill utgången av år 1988. Lagen tillämpas dock även därefler i fråga om avdrag vid 1988 års taxering.

157 Förslag till

Bilaga 5.9

Lag om ändring i lagen (1962:392) om hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg till folkpension

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1962:392) om husirulillägg och kommunall bostadstillägg till folkpension' dels atl 7 § skall upphöra alt gälla, dds atl 2 och 8 §§ skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Kommunall bostadstillägg skall, där kommun sä beslutat, utgå till den, som åtnjuter folkpension i form av ålderspension, förtidspension eller änkepension och är mantalsskriven inom kommunen, eller lill där mantalsskriven hustru som åtnjuter husirulillägg.

Kommunall bostadstillägg ulgår enligt de grunder kommunen bestämmer. Avvikelse från vad i 4 och 5 §§ stadgas må dock icke äga rum, och för rätl lill kommunall bostadstillägg må ej fordras viss tids bosättning inom kommunen eller uppställas annal därmed jämförligt villkor. Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, riksförsäkringsverkel beslutar om grunder för beräkning av bostadskostnaderna i ärende enligt denna lag. Regeringen äger meddela föreskrifter angående det högsta belopp som må utgå i kommunall bostadstillägg för pensions-berättigad, som är bosatl i ålderdomshem eller därmed likställt hem.

Föreslagen lydelse

Kommun skall ulge kommunall bostadstillägg till den, som åtnjuter folkpension i form av ålderspension, förfidspension eller änkepension och är mantalsskriven inom kommunen, eller till där mantalsskriven hustru som åtnjuter hustrutillägg.

Kommunall bostadstillägg utgår enligt de grunder kommunen bestämmer, dock lägst med belopp som beräknat per månad svarar mot den del av den månatliga bostadskostnad, som enligt föreskrifier som regeringen meddelar med stöd av 14 § andra stycket skaU täckas av bostadstillägg för alt statsbidrag skaU lämnas. Avvikelse från vad i 4 och 5 §§ stadgas må dock icke äga rum, och för rätt lill kommunalt bostadstillägg må ej fordras viss tids bosättning inom kommunen eller uppställas annat därmed jämförligt villkor. Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande , riksförsäkringsverket beslutar om grunder för beräkning av bostadskostnaderna i ärende enUgt denna lag. Regeringen äger meddela föreskrifter angående det högsta belopp som må utgå i kommunalt bostadsfillägg för pensions-berättigad, som är bosatt i ålderdomshem eller därmed likställt hem.

' Lagen omtryckt 1976:1014. - Senaste lydelse 1977:371.

158 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1986/87:100

Bil. 7 Om kommuns beslut rörande kommunalt bostadstillägg skola riksförsäkringsverket och den allmänna försäkringskassa, inom vars verksamhelsområde kommunen är belägen, ofördröjligen underrättas.

8§

Den som ålnjuler husirulillägg eller kommunalt bostadstillägg är skyldig aft, om hans elier hans makes ekonomiska förhållanden väsentligt förbättrats, utan oskäligt dröjsmål göra anmälan härom lill den allmänna försäkringskassa, inom vars verksamhetsområde han senasl blivit mantalsskriven. Enahanda skyldighet åligger honom, om han åtnjuter kommunall bostadstillägg och manialsskrives i annan kommun än förul, så ock om han ingår äktenskap eller om hans äktenskap upplöses genom makens död eller annorledes. Är den som ålnjuler tillägget omyndig åvilar anmälningsskyldigheten förmyndaren. Uppbäres förmånen av myndighet eller av annan person än den pensionsberättigade eller dennes förmyndare, är jämväl sådan myndighel eller person anmälningsskyldig.

Underlåles anmälan som avses i första 'stycket ulan giltigt skäl, må, där underlåtenlieien inverkat på rätten lill eller beloppet av husirulillägg eller kommunall bosladslillägg, sådan förmån indragas såsom stadgas i 7 § första stycket.

Denna lag träder i kraft, i fråga om 7 och 8 §§ den 1 juli 1987, och i övrigl den 1 januari 1988.

159 Register

sid.

Kronor Prop. 1986/87:100 Bil. 7

1 Översikt

Femte huvudtiteln

16 A.

1

16 16

4.

17 17

Socialdepartementet m.m.

Socialdepartementet, förslagsanslag Uiredningar m.m., reservalionsanslag Forsknings- och utvecklingsarbete saml försöksverksamhet, reservationsanslag Extra utgifler, reservationsanslag Särskilda medel för bekämpningen av AIDS, reservationsanslag

23 445 000 26 000 000

35 661 000* 1 769 000

80 000 000 166 875 000

19 B.

Administration av .socialförsäkring m.m.

Inledning

Försäkringsöverdomstolen, förslagsanslag Försäkringsrätter, förslagsanslag Riksförsäkringsverket, förslagsanslag Allmänna försäkringskassor, förslagsanslag

11 490 000

41 505 000

344 661 000

440 203 000

837 859 000

33 C.

Ekonomiskt stöd till barnfamiljer m.m.

Inledning

Allmänna barnbidrag, förslagsanslag Bidrag lill föräldraförsäkringen, förslagsanslag Vårdbidrag för handikappade barn, förslagsanslag

Bidragsförskott, förslagsanslag Barnpensioner, förslagsanslag Särskilt bidrag för vissa adoptivbarn, förslagsanslag

10 100 000 000 1 165 000 000

535 000 000

1 745 000 000

211 000 000

5 600 000 13 761 600 000

43¶D. Försäkring vid sjukdom, handikapp och ålderdom

Inledning 57 1. Bidrag till sjukförsäkringen, förslagsanslag 5 703 000 000

60 2. Folkpensioner, förslagsanslag 50 630 000 000

* Beräknat belopp

62 3. Bidrag fill kommunala bostadstillägg till folk- Prop. 1986/87:100

pension, förslagsanslag 1 524 000 000 Bil. 7

63 4. Vissa yrkesskadeersällningar m.m., förslags-

anslag 2 700 000

57 859 700 000

65¶E. Hälso- och sjukvård m.m.

Inledning

66 1. Socialslyrelsen, förslagsanslag 156 830 000 69 2. Slallig kontroll av läkemedel m.m., förslagsan slag 1 000

71 3. Slalens rällskemiska laboratorium, förslagsan-

slag 23 636 000

72 4. Statens rälisläkarslaiioner, förslagsanslag 26 997 000

73 5. Rällspsykiatriska stationer och kliniker, för-

slagsanslag 81 527 000

10.

12,

18,

75 6. Slalens miljömedicinska laboratorium, förslags anslag 20 506 000 Slalens giftinformationscentral, förslagsanslag 5 486 000 Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, förslags anslag 4 851 000 WHO-enheten för rapportering av läkemedels biverkningar, förslagsanslag 1 709 000 Slatens institut för psykosocial miljömedicin, förslagsanslag 3 215 000 Statens bakteriologiska laboraloium:

Uppdragsverksamhel, förslagsanslag 1 000

Centrallaboralorieuppgifter, förslagsanslag 21 694 000

Försvarsmedicinsk verksamhet, förslagsanslag 4 036 000*

Utrustning, reservationsanslag 2 190 000

Bidrag lill hälsoupplysning, reservalionsanslag 2 913 000

Epdemiberedskap m.m., förslagsanslag 30 233 000

Bidrag till Sjukvårdens och socialvårdens plane rings- och rationaliseringsinstitut 20 400 000 Bidrag till allmän sjukvård m.m., förslagsanslag 4 564 182 000 Specialistutbildning av läkare, reservations anslag 35 141 000

98 20. Beredskapslagring och utbildning m.m. för

hälso- och sjukvård i krig, reservalionsanslag 85 464 000*

98 21. Driftkostnader för beredskapslagring m.m.,

förslagsanslag 56 099 000*

98 22. Bidrag lill undervisningssjukhus m.m., förslags anslag 1 128 000 000*

6 275 111 000 * Beräknat belopp 161

100¶F. Omsorg om barn och ungdom

Inledning 103 1. Bidrag till kommunal barnomsorg, förslagsanslag

105 2. Bidrag till hemspråksiräning i förskolan,

förslagsanslag

106 3. Barnmiljörådel, förslagsanslag

107 4. Slatens nämnd för internationella adoplions-

frågor, förslagsanslag

8 490 000 000*

31 050 000 3 243 000

3 792 000 8 528 085 000

110 G.

10.

Omsorg om äldre och handikappade

Inledning

Bidrag lill social hemhjälp, förslagsanslag 2 234 000 000

Bidrag lill färdtjänst, förslagsanslag 460 000 000

Kosinader för viss omsorg om handikappade,

förslagsanslag 37 990 000

Kosinader för viss utbildning av handikappade

m.m., förslagsanslag 31 936 000

Ersättning till televerkel för texttelefoner,

förslagsanslag 24 350 000

Ersällning till postverket för befordran av

blindskriftsförsändelser, förslagsanslag 40 651 000

Kostnader för viss verksamhet för synskadade

och döva, förslagsanslag 24 358 000

Slatens hundskola, förslagsanslag 2 600 000

Statens handikappråd, förslagsanslag 4 049 000

Bidrag till handikapporganisationer,

reservalionsanslag 55 470 000

2 915 404 000

130 H.

137 1.

Socialt behandlingsarbete, alkohol- och narkotikapolitik

Inledning

Upplysning och information på drogområdet, m.m., reservationsanslag Bidrag till missbrukarvård, förslagsanslag Bidrag lill organisalioaner, reservalionsanslag Utvecklings- och försöksverksamhet, reservationsanslag

5 031 000

810 000 000

47 310 000

29 020 000 891 361 000

* Beräknat belopp

144 I. Internationell samverkan Prop. 1986/87:100

Inledning ''-

145 1. Bidrag till världshälsoorganisationen samt

inlernalionellt socialpolitiskt samarbete m.m.,

förslagsanslag 24 298 000

146 2. Vissa internationella kongresser i Sverige,

reservationsanslag 2 000 000

26 298 000

Totalt för socialdepartementet 91 262 293 000

147¶Lagförslag

gotab Stockholm 1986 85714

Bilaga 8 till budgetpropositionen 1987

Kommunikationsdepartementet

(sjätte huvudtiteln)

Prop.

1986/87: 100 Bil. 8

Översikt

Kommunikationsdepartementets verksamhetsområde

Kommunikationsdepartementets verksamhetsområde omfattar väg-, järnvägs-, sjö- och lufttransporter, posl- och telekommunikationer, trafiksäkerhel samt forsknings- och utvecklingsverksamhet på transportområdet. Till kommunikationsdepartementet hör ocksä bl.a. Sveriges meleorologiska och hydrologiska insfitut (SMHI) och slatens geotekniska institut (SGI).

Det ungefärliga anlalel anslällda vid myndigheterna under kommunikationsdepartementet framgår av nedanstående sammanställning.

Myndighel

Antal

Myndighet

Antal

anställda'

1986 Vägverket

8482 Televerkel

45 214

Trafiksäkerhetsverket

617¶Transportrådet

52¶Slatensjärnvägar

36500 Sveriges meleorologiska och

Sjöfartsverket

hydrologiska institut

868¶Handelsflottans

Statens väg- och

pensionsanstalt

trafikinstitut

207¶Handelsflottans kultur-

Statens geotekniska

och fritidsråd

mstitut

79¶Luftfartsverket

2801 Transportforsknings-

Statens haverikommission

beredningen

14¶Postverket

65 250

Exkl. de anställda vid statliga bolag.

Inriktning

Det övergripande målel för trafikpolitiken är all erbjuda medborgarna och näringslivet i landets olika delar en tillfredsställande trafikförsörjning lill lägsla möjliga samhällsekonomiska kosinader. Della mål formulerades redan genom 1963 års trafikpolitiska beslut och bekräftades i beslutet om en ny trafikpolitik år 1979.

Det råder fortfarande en bred uppslutning kring den principiella grund för trafikpolitiken som lades fast genom 1979 ärs riksdagsbeslul. Sedan

Riksdagen 1986/87. 1 saml. Nr 100. Bilaga 8

slutet av 1970-talel har emellerlid slora förändringar inträffat såväl på Prop. 1986/87:100 transportområdet som i samhällel i övrigt. Ulvecklingen har medfört att de Bil. 8 trafikpolitiska problemen delvis har skiftat karaklär. Titl della kommer också alt frågor som rör iransporisyslemels utveckling ställer krav på perspektiv och framförhållning. För alt kunna svara mol 1990-talels behov är det därför väsenlligl alt trafikpolitiken ges en mer ulvecklings- och framtidsinrikiad prägel.

Regeringen bedömer mol denna bakgrund att det är nödvändigl med en vidareutveckling och konkretisering av 1979 ärs trafikpolitiska beslul. Ett irafikpoliliskt uppföljnings- och utvecklingsarbete har därför påbörjats inom kommunikalionsdepartementel. Målsättningen är all säkerslälla en fortsatt utveckling mot etl effekiivt iransportsyslem - ett transportsystem som också kan förenas med ett ansvarstagande för miljö, säkerhet och regional balans.

Samstämmiga bedömningar pekar på alt transporterna kommer atl fä en strategisk betydelse för hela samhällsutvecklingen inom de närmaste 10-20 åren. En av de centrala trafikpolitiska uppgiflerna inför 1990—talet är därför att skapa utrymme för en samhällsekonomiskt riklig utveckling och utbyggnad av transportsystemet.

Vissa betydelsefulla sleg i denna riklning tas redan nu genom förslag i årets budgetproposition. Regeringen föreslår ett omfattande investeringsprogram för alt höja bärigheten på huvuddelen av vägnätel. Programmet har slor regionalpolilisk betydelse eftersom huvuddelen av investeringarna kommer alt ske i skogslänen men ulgör också etl led i ett närmande av de svenska boggilryck- och bruttoviktbestämmelserna till motsvarande regler inom EG.

Regeringen föreslår alt invesleringsprogrammel skall omfalta 575milj. kr. per år under en tioårsperiod, dvs. totalt 5750 milj. kr. Investeringarna avses finansieras dels genom ökade fordonsskatter, dels genom ianspråklagande av särskilda sysselsättningsmedel.

Regeringen föreslår vidare att SJ skall få medel för en real ökning av sina invesleringar i bannätet. Totall ökar investeringarna i järnvägens infrastruktur från 985 milj.kr. till 1360 milj.kr. Förslaget möjliggör bl.a. en fortsalt ulbyggnad av västkustbanan och att de omfattande spårutbyggnaderna i Slockholmsområdel kan fullföljas. Samtidigt innebär förslaget en real uppräkning av investeringsmedlen även för andra ändamål, vilkel bl.a. medför att den beslutade snabblågssatsningen kan genomföras.

Utvecklingen inom kommunikationsområdet

Persontrafiken har utvecklats snabbt under efterkrigstiden. Särskilt markant är privatbilismens tillväxt fram till mitten av 1970-talel. Efler etl avbrott på grund av energikrisen år 1974 ökade transportarbetet åler fram till slutet av 1970—talet och nästa energikris. Under de senasle åren har drivmedelspriserna åler sjunkit och biltrafiken ökal på nytt.

Utvecklingen fram till och med 1960-lalet innebar atl biltrafiken expan derade pä samtliga delmarknader. I början av 1970-talel började expan sionen all bromsas upp i slörre tätorter, där del skedde en belydande 2

salsning på kollektivtrafiken. Slutet av 1970-talel.blev en tillväxtperiod framför allt för den inlerregionala kollektivtrafiken, bl.a. på grund av ändrad prissätlning - lågpriser - och förbätlral utbud. I början av 1980-lalet är del den regionala kollektivtrafiken som ökat snabbast, främsl genom förbättrat utbud och lägre taxor.

PERSONKILOMETER Miljarder

100 TOTALT

BIL

KOLLEKTIVT

GANG/CYKEL

1980 85

Figur t. inrikes persontransportarbete med fördelning på transportmedel 1950—1985.

(Källa: transportrådet)

Efter andra världskriget ökade godstransporterna i stort setl oavbrutet fram till år 1974. Under perioden 1950-1974 växte iransporiarbeiet från 15 lill 50 miljarder tonkilometer, vilket moisvarar en tillväxttakt på drygt 5% per år. Särskilt markant var ökningen av de långväga lastbilstransporterna. Efler är 1974 har transportarbetet legat kvar på en i stort sett oförändrad nivä men fluktuerat kraftigare än tidigare på grund av konjuklurvaria-lioner. Samtidigt har emellerlid belydande strukturförändringar sketl. Den transporterade godsmängden har minskat medan medeltransportslräckan harökai.

Om man lill del inrikes transportarbetet lägger även den utrikes sjöfarten längs den svenska kusten uppgår transportarbetet till knappl 65 miljarder lonkilomeler. De korlväga lastbilstransporterna utgör 10% av transportarbetet. De långväga inrikeslransporterna svarar för 50% och de långväga ulrikeslransporlerna för 40% av del lolala Iransporiarbeiet i Sverige.

TONKILOMETER MILJARDER

1960

1970

1980

Figur 2. Inrikes godstransportarbete med fördelning på transportmedel 1960—1985

(Källa: transportrådet)

Lastbilstrafiken hade en expansionsperiod fram lill mitten av 1970-talel. Under denna period ökade lastbilen sin marknadsandel även på relativt långa avstånd. Järnvägen föriorade marknadsandelar till lastbilen men tog samlidigt marknadsandelar från den utrikes sjöfarten. Den inrikes sjöfarlen har varit stabil medan den ulrikes sjöfarten alltmer har koncentrerats lill västkusten samiidigi som den fält ökad konkurrens av landtransportmedlen. I början av 1980-talel har en förändring också sketl genom all järnvägens andel av godslransporlarbelei har ökal.

Enligt basalternativet i transportrådeis prognos för godstransporterna Prop. 1986/87:100 beräknas transportarbetet öka med i genon'isnitl drygl 1% per år under Bil. 8 perioden fram lill sekelskiftet. Malm-, energi- och anläggningstransporterna vänlas få minskad omfallning. Övriga varuslag beräknas få en ökningslakt på närmare 2% per år. Genomgående gäller alt ulrikeslransporlerna visar en snabbare ökning än inrikeslransporterna.

Pä persontransportområdel saknas en samlad, aktuell prognos. Transportrådel utarbelar därför för närvarande en prognos för utvecklingen i försia hand fram till är 2000. Tills vidare räknar transportrådel med en ökning av personiransportarbelet på i storleksordningen 1% per år. Del är i första hand personbilslrafiken samt den långväga trafiken med låg, flyg och buss som väntas öka.

Teletrafiken har ökat slarki under senare är. Trafiken beräknas fortsätta alt växa kraftigt under de närmasle åren. En bidragande orsak är att olika former av datakommunikation vänlas öka med ca 30% per år. Telefonlrafi-kens tillväxt är relativt selt mycket lägre men av stor omfattning i absoluta tal. Antalet samtalsmarkeringar har ökat med ca 50% sedan mitten av 1970-lalel.

En stabil ökningstakt kännetecknar efterfrågan på postverkets ijänster. De tre senasle verksamhelsåren har den årliga tillväxten av försändelsevolymen inom affärsområdet Brev och Paket legat pä 4—5% per år.

De offenlliga investeringarna i infrastrukturen för transporter uppgick under försia hälflen av 1980-talel lill i genomsnitt ca 7 miljarder kronor per är. Staten svarade för omkring 4 miljarder kronor. 1 jämförelse med 1970-lalet har investeringarna minskal räknal i fasta priser. Under perioden 1970-1974 investerades i genomsnitt 10 miljarder kronor per är och under perioden 1975-1979 låg investeringsnivån pä ca 9 miljarder kronor per är.

Del är framför allt slatliga och kommunala invesleringar i vägar och galor som minskal. Inom väg- och gatuhållningen har emellertid samtidigt en tyngdpunklsförskjutning skell från invesleringar lill underhäll.

Under 1980—talet har investeringarna i järnvägar ökat realt. Frånsett vissa speciella ulbyggnadsobjekt, främst i Stockholmsregionen, avser emellertid järnvägsinvesleringarna endast i mindre utsträckning ny- eller ombyggnad av banor ulan innefaltar i huvudsak späruppruslning. Investeringarna i järnvägarna motsvarar därmed lill viss del underhällsinsatserna inom väg- och gatuhållningen.

Investeringarna i sjöfart - främst hamnar och farleder - har legal tämligen konstant på en nivå omkring 600 milj. kr. per år. Merparlen ulgörs av kommunala investeringar i hamnar.

Investeringarna i luftfart - främst flygplatser - varierar kraftigl beroende på förekomslen av slora enskilda projekt. Under perioden 1970-1985 har den undre nivån legat pä 200-300 milj.kr per är. Vid millen av 1970-lalel uppnåddes etl maximum med 1 miljard kronor under elt år i samband med utbyggnaden av Arlanda flygplats. Slörre delen av infrastrukturinves-leringarna inom luftfarten är slalliga.

Milj. kr. 15000

1970-74

1975-79

1980-84

Sjöfart ■H Luftfart N| Jamvägar 1 I Vägar

Figur 3. Investeringar i infrastruktur. Genomsnitt för femårsperioder. Mitj. kr. i 1985 års priser

(Källa: transporträdet)

Investeringarna inom post- och teleområdet har under första hälften av 1980-lalel legat på en klart högre nivå än under 1970-lalet.

Vidareutveckling av trafikpolitiken

Den nuvarande trafikpolitiken grundar sig i första hand på 1963 och 1979 års trafikpolitiska beslut. Ingetdera beslutet har emellertid kommii alt få fulll genomslag i del konkreta trafikpolitiska handlandet. Följden har blivit att den nuvarande trafikpolitiken i sin praktiska tillämpning kommii alt utgöra en blandning av olika principer. Detla har i sin tur påverkat den

trafikpolitiska debatten. Denna har i slor utsträckning kommit all handla Prop. 1986/87:100 om hur företagsekonomiska lönsamhelskrav för bl.a. affärsverken skall Bil. 8 kunna förenas med en trafikpolitik baserad på samhällsekonomiska hänsynstaganden.

En trafikpolitik som syflar lill alt vara ell styrinstrument och yllre ram för konkreta åtgärder måste la sikle på de problem och utvecklingsmöjligheter som transportsektorn har atl möta pä 1990-talel. Några förhållanden är av särskilt slor betydelse i del sammanhanget.

Trafikens skadeverkningar på miljön år betydande. Kraven på en bälire miljö hör därför till de frågor som måste sättas i förgrunden i del trafikpolitiska utvecklingsarbetet. En viklig uppgift blir härvid alt belysa trafikens påverkan pä miljön och atl överväga olika åtgärder som kan vidlas för all minska trafikens skadeverkningar.

Trots alt det har skelt en kraftig försiärkning av de regionalpoliliska insatserna under de senaste åren finns det tendenser till atl de regionala obalanserna ökar. Etl led i regeringens ansträngningar alt motverka denna utveckling är all i ökad grad väga in regionalpolitiska hänsyn inom olika politikområden. Transporlsystemets möjligheter all bidra lill en förbättrad regional balans utgör således en viklig ulgångspunkl för del trafikpolitiska arbetet.

Bristande lönsamhel och överkapacitet är problem som gär igen på mänga områden inom transportsektorn. Delvis beror problemen på svårigheler alt anpassa transporlsyslemet till en omvärld i snabb förändring. Delta kan delvis förklaras av alt transportapparaten till stor del är uppbyggd på investeringar med myckel lång livslängd. Utvecklingen har emellertid medfört att del efterhand har byggts upp en betydande rationaliseringspotential på transportområdet. Denna borde lill stora delar kunna realiseras genom ell effeklivare ulnylljande av resurserna.

Ulvecklingen mol en allt störte andel gränsöverskridande transporter och näringslivels starka beroende av fungerande förbindelser med kontinenten medför alt behovet av att finna gemensamma inlernationella lösningar på iransportproblemen ökar. Under de närmasle åren kommer de invesleringar som görs i t.ex. vägar och järnvägar i framför alll Nordeuropa alt i hög grad påverka den svenska transportsektorns utvecklingsmöjligheter. Även förändringar i regelsystemet i olika länder återverkar pä det svenska transporlsyslemet. En fråga som är särskilt aktuell är planerna pä en gemensam transportmarknad inom EG år 1992.

Ulvecklingen kommer alt slälla krav på utbyggnad och anpassning av del svenska transportsystemet. Näringslivets behov av snabba och lidla-bellsenliga transporter ökar i takt med all materialhantering och leverans-syslem ulvecklas. Vidare är det nödvändigt atl höja bärigheten på vägnätet och alt bygga ut kapaciteten på järnvägssidan. Även på flygels omräde kommer den pågående expansionen all slälla krav på stora investeringar.

Ell huvudinslag i en vidareutveckling av den nuvarande trafikpolitiken måsle därför vara att ge mindre uirymme ål problem som har att göra med förvaltningen av den befintliga strukturen inom transportsektorn och ge mer utrymme åt problem som rör transportsystemets uppgifter i framliden. Med tanke pä de stora investeringsbehov som följer av en successiv 7

utbyggnad och modernisering av transporlsyslemet är en sådan förändring Prop. 1986/87:100 mycket angelägen. Hur utrymme skall skapas för sådana framiidssaisning- Bil. 8 ar blir därmed en central frågeställning.

I sammanhanget kan erinras om att regeringen under våren 1986 givit luftfartsverket, sjöfartsverket, slalens järnvägar och vägverket i uppdrag atl upprätta långsikliga investeringsplaner. Den försia invesleringsplanen kommer att omfatta perioden 1988-1992 och kompletteras med en lång-siklsbedömning för ytterligare fern år. Uppdragen skall redovisas före den 1 seplember 1987. Regeringen får därmed möjlighet att under höslen 1987 utvärdera verkens förslag lill investeringsplaner och i ett sammanhang redovisa sin syn pä trafikpolitiken och den långsiktiga inrikiningen av investeringsverksamheten inom trafikgrenama.

En av många förutsättningar för all den slatliga trafikpolitiken skall kunna ges en mer utvecklings- och framtidsinrikiad prägel är en tydligare rollfördelning mellan de olika aktörerna på iransporlmarknaden. I första hand gäller detla rollfördelningen mellan slal och kommun. Målel bör vara atl flytta beslulen sä nära dem som berörs som möjligt. Della kan l.ex. ske genom all beslul om trafikfrågor som i huvudsak berör lokala och regionala iniressen mera konsekvent förläggs lill kommun- och länsnivå.

Det är således angelägel med konkreia trafikpolitiska riktlinjer för atl kunna möla 1990-talet. En vidareutveckling och konkretisering av 1979 års trafikpolitiska beslut är därför nödvändig. I detla ligger bl.a. atl hänsyn lill miljön och behovel av förbällrad regional balans måste ges ökad lyngd i del trafikpolitiska arbelet.

Huvuduppgiften är all lägga fast riktlinjer för transportsystemets utveckling pä 1990-lalet. Delta innebär svära avvägningar eflersom trafikpolitik ofta handlar om alt kombinera delvis molslridiga intressen. Det gäller alt skapa elt så effektivi transportsystem som möjligt. Men lika viktigt är som tidigare nämnts all större hänsyn tas lill miljö, energiförbrukning och regional balans i den fortsatta utbyggnaden av transporlsyslemet.

Regeringens bedömning är atl det brådskar med ulformningen av nya trafikpolitiska riktlinjer. Målel är atl kunna presenlera en trafikpolitisk proposition till riksdagen under år 1988. Ansvarei för all förbereda propositionen ligger hos kommunikationsdepartementet. För att ta lillvara den kunskap och kompelens som finns inom områdel kommer nära konlakt att hållas med berörda verk och myndigheler, branschorganisationer och andra intresseorganisationer, fackliga organisationer, forskare och samtliga riksdagspartier.

Etl skäl lill all regeringen vall en enklare form för arbelel än inför lidigare trafikpolitiska beslut är att det nu - lill skillnad frän vad som var fallel i samband med 1963 och 1979 års riksdagsbeslul - inte är fråga om någon principiell omorientering av trafikpolitiken. Den principiella grund som lades fast i och med 1979 ärs trafikpolitiska beslut står sig fortfarande i allt väsenlligl. Vad del nu handlar om är all anpassa trafikpolitiken lill 1990-talets krav och möjligheter.

Vägväsende Prop. 1986/87:100

Bil. 8 Det totala vägnätet i landet omfattar ca 410000 km. Statsvägnälel har en längd av ca 98000 km, kommunala vägar och galor ca 33 000 km och enskilda vägar ca 280000 km. Av de kommunala vägarna erhåller ca 5 800 km slatligt bidrag och av de enskilda vägarna ca 70000 km.

För närvarande upplåts praktiskt laget hela det svenska riksvägnätel och över 90% av länsvägarna för 10 tons axellryck, 16 lons boggilryck och 51,4 tons bruttovikt.

Regeringen föreslår - utöver ordinarie vägbyggnadsmedel - ett omfallande investeringsprogram för alt höja bärigheten på huvuddelen av vägnätel. Den inrikining som programmei föreslås få innebär en belydande regionalpolilisk salsning i syfte alt stärka konkurrenskraften för näringslivel i de s.k. skogslänen. Programmet innebär en omedelbar stimulans samtidigt som det lägger grunden för en positiv utveckling av näringslivel på längre sikl.

Belastningsbestämmelsema och möjligheterna att framföra tyngre fordon pä del svenska vägnätet har diskuterats under senare år. EG har nyligen beslulal om en samordning av iransporlpoliliken innebärande bl. a. att det för den gränsöverskridande trafiken fr.o. m. den 1 juli 1986 tillåts fordon med boggilryck 18 lon. Fr.o.m. den 1 januari 1992 kommer det tillåtna drivaxeltrycket all höjas till 11,5 lon för fordonskombinalioner med fem eller fler axlar. Storbritannien och Irland har emellertid fäll dispens frän bestämmelserna vad gäller drivaxeltrycken. Delta gäller dock ömsesidigt, dvs. sä länge som Storbritannien och Irland inte uppfyller EG:s regler gäller molsvarande begränsningar för fordon frän dessa länder vid trafik inom övriga EG. Vissa länder har redan infört EG:s regler helt eller delvis även för den nationella trafiken. Del gäller t.ex. Västtyskland och Nederländerna.

För all undvika alt EG:s iransportpolitik leder till konkurrensnackdelar för de länder som inle är medlemmar i EG har den europeiska transport-ministerkonferensen (CEMT) beslulat att möjligheterna atl ingå ell gemensaml avtal om inlernationella landsvägstransporter mellan de västeuropeiska länderna skall utredas.

Viklbeslämmelserna för landsvägsfordon är en viklig del när det gäller all skapa förutsättningar för ett gemensamt avtal. En ändring av de svenska viktbestämmeiserna är därför mycket angelägen.

Koslnaden för att höja bärigheten på del svenska vägnätet är hög. I försia hand bör de ålgärder vidtas som är mesl angelägna. Regeringen föreslår därt"ör att vägnätets bärighetssiandard höjs dels i skogslänen, dvs. Värmlands, Kopparbergs, Gävleborgs, Väslernorrlands, Jämtlands, Väs terbottens samt Norrbollens län, dels på huvudvägnätel - riksvägarna och de primära länsvägarna. Investeringsprogrammet avser främsl älgärder för alt förstärka bärigheten på broarna. Kosinaderna för all förstärka vägnätet så atl della kan upplålas för 18 tons boggilryck har beräknals till 5750 milj.kr. i 1988 års pris uiöver del ordinarie vägbyggandet. De föreslagna åtgärderna medger mer generösa viktbestämmelser och möjliggör således effektivare transporter. Den ärliga företagsekonomiska vinsten av mer 9

generösa viklbestämmelser har beräknats till i storleksordningen 1800 Prop. 1986/87:100 milj. kr. vid optimala fordonskonstruktioner och 10/16 tons axel/boggitryck Bil. 8 och en bruttovikt på 60 ton.

Regeringen föreslår inle en höjning av drivaxeltrycket. Kostnaden för della har bedömis vara alltför stora i förhållande till de möjliga vinsterna.

För näringslivel kommer det föreslagna invesleringsprogrammel att få mycket stor belydelse - inle minst från regionalpolilisk synpunkt. Totall kommer omkring 4000milj.kr. att investeras i skogslänen. Särskilt stor betydelse kommer programmei all ha för skogslänen genom dess inverkan pä bl.a. skogsbrukets konkurrenskrafi. Programmet kommer alt bidra lill gynnsammare förutsättningar för näringslivet.

Invesleringprogrammei föreslås bli genomfört under en tioårsperiod. Kosinaderna för programmet bekostas dels genom höjda fordonsskatter, dels genom utnyttjande av vissa sysselsättningsmedel.

Betydande delar av vägnätet i skogslänen och huvudvägarna i övriga län kan med de föreslagna investeringarna redan år 1990 upplåtas för 10 lons axel- och 16 tons boggilryck samt 56 tons bruttovikt. Dispenser för 18 lons boggilryck kommer i den mån det finns förutsättningar samtidigt all kunna tillåtas i skogslänen. Kring är 1995 bör belydande delar av vägnätet kunna upplålas för 10 lons axeltryck, 18 lons boggilryck samt 60 lons bruttovikt.

När del gäller driflverksamhelen fullföljer regeringen sitt irepunktspro-gram. Försia målel är alt upprällhålla standarden pä vägnätel. Vägunderhållet skall läcka den årliga förshlningen. Det andra målel är atl genom särskilda insalser återställa förslitna delar av vägnätet till en acceptabel slandard. Det tredje målel är alt öka serviceåigärderna - i försia hand vinlerväghållningen — pä framför allt det lågtrafikerade vägnätet.

Fr.o.m. år 1988 kommer nya vägplaner all gälla. Regeringen föreslår att 1390milj.kr. anslås för del försia årel i dessa planer.

För bidragen lill den enskilda väghållningen föreslås att anslagen till drift och byggande läggs samman lill ett anslag. Därigenom fäs en mer ralionell hantering av bidragen och en bättre avvägning mellan drift- och byggnadsålgärder. Dessutom försiärks satsningarna på det enskilda vägnätet genom atl en del - ca 15milj. kr. per är - av ovan nämnda investeringsprogram avsätts för dessa vägar.

Trafiksäkerhet

Riksdagen fastställde våren 1982 målen för trafiksäkerhelsarbelel. Trafiken skall enligt dessa mäl göras säkrare för alla trafikanter, framför allt för de oskyddade trafikanterna, däribland barnen.

Den under ca lio år nedåtgående trenden på trafikolycksområdet har brutits under de senaste åren. Under år 1985 omkom 808 personer i trafiken, vilket innebär atl anlalel irafikdödade ökade för tredje årel i rad. Anlalet vid polisrapporterade väglrafikolyckor skadade personer ökade för fjärde årel i rad och uppgick år 1985 till 20671. För all bryla denna negaliva trend måste Irafiksäkerhetsarbetet intensifieras.

Sedan halvårsskiftet 1986 gäller krav på användning av bilbälte i baksä tet på personbilar för personer som fylll 15 år, med samma undanlag som 10

gäller passagerare i framsäiet. Under årel har arbetsgruppen "Barn i bil" Prop. 1986/87:100 hafl i uppdrag att se över frågan om barnens användning av bilbälte eller Bil. 8 annan skyddsutrustning i bil. Förslag avses redovisas vären 1987.

Skärpta regler för körkorlsälerkallelse infördes fr.o.m. den 1 juli 1986. En särskild utredare har vidare tillsatts för att undersöka förutsättningarna och formerna för omedelbara körkortsingripanden mol förare som inte följer väsenlliga trafikregler.

Haslighelsövervakning och övervakning av att den tunga irafiken följer gällande viklbestämmelser tillhör de områden av polisens verksamhet som enligt regeringen bör prioriteras. Regeringen föreslär all trafiksäkerhelsverket förses med vägulruslning.

NTF kommer under 1987/88 all bedriva en kampanj med syftet alt förbättra efterlevnaden av hastighetsgränserna. Regeringen föreslär all etl engångsanslag på 2milj. kr. anslås för genomförande av denna kampanj.

En särskild sakkunnig studerar vissa frägor rörande bilförarutbildning-en. 1 den sakkunniges arbete ingår bl.a. all studera om erfarenheler frän den norska försöksverksamheien kring förarulbildningen, som bl.a. innebär atl ulbildningen bedrivs i två faser, kan överföras lill svenska förhållanden.

Förulsältningarna för etl mer effektivt irafiksäkerhetsarbele har förbättrats sedan trafiksäkerhelsverket har fåll ansvar för all samordna arbelet. Till sin hjälp har trafiksäkerhelsverket etl räd för samordning och planering, i vilkel represenlanler för berörda myndigheler och organisationer ingär.

Inom ramen för det trafikpolitiska utvecklingsarbetet kommer sambanden mellan hastighet-miljö, trafiksäkerhet och energiförbrukning alt studeras.

Järnvägar

Den toiala banlängd, som trafikeras med tåg, är ca 11 lOOkm. Ca 10% av banlängden är dubbelspårig och fjärrblockering finns på ca 35% av linjerna. Automalisk täghastighetskontroll har införts på slörre delen av affärsbanenälel och fortsatt utbyggnad sker nu inom det övriga riksnätet.

Från och med den 1 juli 1984 tillåter SJ pä prov på vissa linjer 22.5 lons axellasl för godstrafik i Ukhet med vad som gäller på de kontinentala järnvägarna. Den ökade axellaslen ger möjlighel till bäitre utnyttjande av vagnarnas lastkapacitet. Sedan är 1985 har försök inletts på en provsträcka med höjning av den tillåtna hastigheten lill 160km/h för konventionella lokdragna låg för atl utröna hur spårslilage m.m. påverkas. Provet har hitlills utfallit sä väl att den högre hastigheten numera har inplanerals i tidtabellerna.

I del järnvägspolitiska beslulel år 1985 framhölls behovel av en fortsall hög invesleringsnivå i jämvägssystemet. Det krävs belydande satsningar för såväl upprusining av infrastrukturen som modernisering av den rul lande materielen. Regeringen fullföljer denna inriktning. Förslag lämnas om en krafiig ökning av SJ:s invesleringsnivå. SJ:s investeringar i fasla anläggningar och rullande materiel föreslås öka med sammanlagi drygl 11

700milj.kr. eller ca 35% jämfört med nuvarande investeringsnivå. Inves- Prop. 1986/87:100 leringsökningen kombineras med en övergång till vidgad finansiering från Bil. 8 riksgäldskontoret, bl.a. för investeringarna i Stockholmsregionen, vilkel medför en avlastning av statsbudgeten. Totalt ökar investeringarna i järnvägens infrastruktur frän 985milj. kr. lill 1 360milj.kr., dvs. med närmare 40%.

Därmed kan bl.a. de omfattande spårulbyggnaderna i Stockholmsområdet lill följd av avtalet mellan staten, Stockholms läns landsling och SJ fullföljas ulan alt andra angelägna järnvägsinvesteringar i landel behöver trängas ul. En forlsall utbyggnad av dubbelspår kan också ske på Västkustbanan, liksom en kapacitetsutbyggnad pä linjen Ange-Bräcke. Även för andra invesieringsändamål innebär förslagel en real uppräkning av invesleringsnivån. Den beslutade snabbtågssatsningen kan därmed genomföras vilkel är etl betydelsefullt led i ulvecklingen av järnvägen som transportmedel. Snabbtågen ger ocksä miljövinster genom minskad biltrafik och regionalpolitiska fördelar även för de regioner som inle ligger utmed snabblågslinjerna genom att lok och vagnar frigörs och kan sättas in pä övriga linjer. Samtidigt fär svensk industri möjligheter atl utveckla och exportera tekniskt avancerad utrustning.

Genom den föreslagna investeringsnivån kan också en fortsatt salsning göras som syftar till alt föra över transporter till järnvägen. SJ har tillsammans med de största speditörerna och åkerierna i landet bildal ett särskilt bolag, S—Combi, för detla ändamål. Målel är enligt riksdagens beslut all tre miljoner ton gods ska fraktas i kombitrafik år 1990. Enligt 1985 års järnvägspolitiska beslut innebär delta att ca 500 lastbilar per dygn skulle försvinna frän del svenska vägnätel. Med regeringens förslag lill investeringsnivå kommer närmare 200milj.kr. att kunna satsas i sådana invesleringar som också bidrar till atl främja utvecklingen av kombitrafiken.

År 1986 uppgick S —Combis transporter lill 1,1 — 1,2 milj. lon. Goda förutsättningar finns för en fortsall volymlillväxl. En belydande del av transporterna avser emellertid överflyttning av gods som lidigare transporterats med fartyg från framför allt Finland lill kontinenten. Regeringen kommer därför alt noga följa den fortsatta ulvecklingen av kombitrafiken inte minst mot bakgrund av riksdagens tidigare uttalande om betydelsen från miljösynpunkt av atl få lill stånd en sådan överföring av tunga transporter från lastbilstrafik till järnvägstrafik atl målet om 3milj. ton uppnås år 1990.

Trots de älgärder som hittills vidtagits såväl från statsmakternas sida som inom SJ kommer - om inga väsenlliga förändringar görs av SJ:s verksamhel - underskottet om några år att uppgå till närmare två miljarder kronor inkl. det statliga föiTäntningskravei. Det är mot denna bakgrund utomordentligt angeläget all alla möjligheter prövas atl förbällra SJ:s resultat. SJ:s styrelse har därför nyligen inlett en bred översyn för all skyndsami se över verksamhelens inrikining och organisation. I del trafikpolitiska utvecklingsarbelel kommer vidare frågan om SJ:s och övriga irafikgrenars kostnadsansvar atl ses över.

12¶Sjöfart Prop. 1986/87:100

Bil 8 Den svenska handelsflottan har under det senaste årtiondet siadigt minskal. År 1975 omfatlade handelsflottan 616 fartyg med en sammanlagd bruttodräktighet om 7,72milj. Anlalet ombordanställda uppgick lill ca 24000. Den I juli 1986 återstod 438 fartyg med en lotal bruttodräktighet om 2,3milj. Samtidigt har anlalel ombordanställda minskal lill ca 10000. Del stora tank- och bulktonnaget har i del närmasle försvunnit och det mindre tank- och lortlasllonnaget har utvecklats svagt. Den inlernalionella konkurrensen har skärpts bl.a. genom atl många industriländer mer aklivi har börjal siödja sin sjöfartsnäring för alt möla konkurrensen från fartyg under lågkoslnads- och bekvämlighetsflaggor.

Det temporära rederistöd som riksdagen beslutade om vären 1982 har haft begränsad effekl och endasl bidragit lill all bromsa upp nedgången. Alll tyder i dag på att den negaliva ulvecklingen för den svenska handelsflottan kommer all fortsätta.

Den svenska handelsflottans situation är för närvarande föremål för ulvärdering inom regeringskansliel. När detla arbete är avslutat avser regeringen atl äierkomma lill riksdagen i denna fråga. Vidare kommer iniliativ all las till överläggningar mellan de nordiska irafikminislrarna för all undersöka möjligheterna atl underlätta samarbelel mellan de nordiska rederierna.

Regeringen föreslår atl sjöfartsverket den 1 juli 1987 ombildas till affärsverk. Sjöfai"tsverkel bör frill fä disponera de lill verket inflylande löpande inkomsterna inkl. de allmänna sjöfartsavgifterna. Kosinaderna förden del av verksamhelen som idag inle belastar handelssjöfarten föreslås även fortsättningsvis finansieras genom anslag över statsbudgeten. Med den nya verksamhetsformen blir siatsmakternas styrning av verksamheten mer övergripande. Mål och strategier för sjöfartsverkei bör fastställas efter förslag av sjöfartsverkei i den försia treårsplan, som ersätter den ärliga anslagsframställningen.

Regeringen har inle för avsikt all lämna någol förslag om en gemensam organisalion för lullverkets kustbevakning och sjöfartsverket.

Luftfart

Efterfrågan på flygresor beräknas öka i relativt snabb takt under de närmasle åren. Enligt luftfartsverkets långsiklsbedömning med prognos över flygtrafikens utveckling kommer passagerarantalet i inrikes linjefart atl öka med i genomsnitt 8% per år lill och med år 1990, i ulrikes linjefart med 7% och i utrikes chartertrafik med 4,5%. För perioden 1990-1995 beräknas passagerarantalet i inrikes och ulrikes linjefart att öka med 5% i genomsnitt per år och i utrikes chartertrafik med 3%. Totalt beräknas passagerarantalet öka med i genomsnitt 7% per är under perioden 1985 — 1990 och 4,5% per år 1990-1995.

I och med del riksdagsbeslul som togs år 1985 angående luftfarlsverkels investeringar har verket bl.a. fält möjligheter till marknadsmässig finansi ering genom upplåning i riksgäldskontoret. 13

Regeringen går nu vidare på den inslagna vägen och föreslår all luftfarts- Prop. 1986/87:100 verkel får ett vidgal ansvar när det gäller atl besluta om sina investeringar. Bil. 8 Förslaget innebär bl.a. alt kravel pä samband mellan finansieringssätt och typ av investering slopas och all beloppsgränsen avskaffas för riksgäldslän, leasing och ulnytljande av rörelsemedel. Vidare föresläs att verket får utnyttja avskrivningsmedel för investeringar och möjlighel att fondera överskottsmedel, vilkel innebären ökad finansiell smidighet.

Luftfartsverket redovisar två invesleringsallernativ i sin ireårsplan. Del ena med en invesleringsnivå på ca 1,7 miljarder kronor; del andra med en invesleringsnivå pä ca 1 miljard kronor.

För alt kunna realisera alternativet med den högre investeringsnivån - i vilket en iredje bana och en ny inrikeslerminal vid Arlanda flygplats bl.a. ingår - krävs en ärlig höjning av luftfartsverkets taxor med ca 0,5% över den beräknade inflationstakten. Della slrider emellertid mot slalens ålagande enligt det s.k. SILA-prolokollet. Investeringsallernalivet innebär samtidigt elt avsleg från gällande resultatmål.

Regeringen förordar den lägre investeringsnivån. Även detla alternativ innebär en markant höjning jämfört med invesleringsnivån i nu gällande Ireårsplan. Med en sammanlagd investeringsnivå på ca 1 miljard kronor för Ireårsperioden 1987/88-1989/90 blir del också möjligt att bibehälla målet för prissättningen, nämligen atl prisökningarna på luftfartsverkels irafikin-riktade tjänsler skall ligga ca 0,5 % under den allmänna prisökningen. Vidare kan gällande resultatmål bibehållas.

Mot bakgrund av de investeringsförslag som luftfartsverket redovisat i sin Ireårsplan har regeringen uppdragil ål luftfartsverket att utarbeta förslag till principer för all inom avgiftssystemet täcka de kostnader som följer av investeringar i flygplatser.

Regeringen föreslär all 15milj.kr. anslås som regionalpoliliskt stöd lill kommunala flygplatser m.m. i skogslänen. Bidraget syflar lill att stödja utvecklingen av regionalpolitiskt betydelsefull linjetrafik i berörda områden.

Postväsende

Svensk postservice stär sig väl i elt inlernafionellt perspektiv. Della gäller både portoulveckling och befordringsstandard för brev. Portot har realt setl sjunkil under lioårsperioden 1976-1986. Sverige har också en hög andel av inrikes normalbrev som befordras över natt.

Riksdagen fattade under våren 1985 beslut om nya former för statens styrning av postverket. Statsmakternas styrning av poslens verksamhel sker genom alt servicemäl och ekonomiska mål fastställs pä grundval av rullande treårsplaner. För treårsperioden 1988-1990 bör servicemälel för lilU"örlitligheten i övernatlbefordran av normalbrev vara 95 %.

Målen för servicen samt förväntad volymtillväxt under den kommande treårsperioden kommer atl kräva relativt omfattande invesleringar i utrustning och lokaler. Den omfattande satsningen på personalulbildning och personalulveckling kommer alt fortsätta.

Regeringen föreslär all elt nyll resultatmäl införs för postverket. Målet 14

under treårsperioden bör vara alt uppnå ett resultat på ca 5% av omsätt- Prop. 1986/87:100 ningen. Bil. 8

Telekommunikationer

Sverige är världens telefonlälasle land och telefontaxorna är inlernalionellt sett myckel låga. Teletrafiken har ökal siarkt under senare år. Under planeringsperioden 1988 lill 1990 förulses en ökning av irafiken med 10% per år.

Telefontjänsten är forlfarande helt dominerande bland televerkets tjänster men den lekniska utvecklingen gör atl nya tjänsler lillkommer i snabb lakl. Del gäller särskilt data- och lexlkommunikalion av olika slag. Samma teknik, elektroniken, används inom lele- och dataområdet. Flera nya tjänster är under uppbyggnad under planeringsperioden, exempelvis mobil text-kommunikation, bredbandstjänsler och system för hanlering av meddelanden via dataterminaler eller persondatorer.

Den allmänna inriktningen och investeringsnivån i del nu framlagda förslagel avseende televerkets verksamhel överensslämmer i storl med inriktningen i gällande plan. Förslaget innebär en slark prioritering av nättjänster och nätkvalité. Mycket slora investeringar planeras för att möta trafikökningen sä atl den inte leder till problem med framkomligheten. Ambitionerna höjs för kvalitén i telenätet så att minsl 98% av försöken alt koppla upp rikssamtal under arbelslid skall lyckas.

Teletaxorna, som under en följd av år höjts mindre än konsumentpriserna i allmänhel, föresläs nu under några år få höjas i takt med den allmänna prisnivån. Det är nödvändigt för alt televerkskoncernen i tillräckligt hög grad skall kunna självfinansiera sina stora investeringar — ca 9miljarder per år.

Televerket kommer aklivi alt della i del informalionsteknologiska handlingsprogram som förbereds.

Transportstöd m.m.

Det regionalpolitiska transportstödet för Norrland syflar till att minska de merkoslnader näringslivet i de norra delarna av landet har för godstransporter. För att minska de norrländska förelagens kostnader för nödvändiga personkontakter med södra och mellersta Sverige har också frän är 1986 införts elt nyll slöd för persontransporter. Till datatekniska serviceförelag belägna i Gällivare, Kiruna och Pajala kommuner gäller vidare under en treårig försöksperiod atl stöd lämnas till datakommunikation.

Den lokala och regionala kollektivtrafiken har ulökats och fått en vä senllig standardförbättring under de senasle åren. Länstrafikreformen år 1978 med elt samlat ansvar för länstrafiken har verksamt bidragit till detta. Genom riksdagsbeslul vären 1985 har reformen fullföljts. Beslulel innebär alt huvudmännen för den lokala och regionala kollektivtrafiken fr.o.m. den 1 juli 1989 ges räll all driva sin trafik utan krav på linjetrafiklillsländ. Därmed främjas en friare trafikplanering, ell effektivare resursutnyttjande 15

och en mera marknadsmässig upphandling av irafikljänsler samtidigt som Prop. 1986/87:100 byråkratin kan minskas. Bil. 8

Riksfärdljänsten gör det möjligt för svårt handikappade all göra längre resor inom landel lill normala kosinader. Riksfärdtjänstresor kan ske med flyg, låg, buss, taxibil eller specialfordon till elt pris motsvarande kostnader för all åka andra klass tåg. I årels budgetproposition föresläs att reglerna för riksfärdljänsten tills vidare bör ligga fast. Detta medför en höjning av anslaget med ca 10% jämförl med innevarande budgelär.

Handikappanpassningen av kollektiva färdmedel forsätter planenligl. Transporirådet har nu ulfärdal föreskrifier som omfallar nya bussar, lok-tågsvagnar, spårvagnar, tunnelbanevagnar, fartyg, motorvägnar, förortståg och större flygplan. Föreskrifterna anger hur och när handikappanpassningen skall genomföras.

Forsknings- och utvecklingsverksamhet

För alt kunna höja effeklivitelen inom transportsektorn krävs ell forllöpande forsknings- och utvecklingsarbete rörande bl.a. fordon, transportsystem och transportorganisation. En målmedveten satsning pä forsknings- och utvecklingsverksamhet är därför en viktig del av regeringens trafikpolitik. Regeringen avser atl äierkomma lill dessa frågor i en särskild forskningspolitisk proposiiion under våren 1987.

Öresundsförbindelserna

Förhandlingarna mellan Danmark och Sverige rörande en regeringsöverenskommelse om fasta förbindelser över Öresund har fortsatt under år 1986. Innan en sådan överenskommelse kan ingås krävs för Danmarks del atl beslul fallas i folketinget om alt anlägga en fast förbindelse över Stora Balt. Ell viktigt steg mol en lösning av denna fråga logs i Danmark under sommaren 1986 när regeringen och del socialdemokratiska partiet ingick en överenskommelse om all en sådan fast förbindelse skall byggas.

Som elt led i Öresundsförhandlingarna ägde ell möte rum i augusli 1986 mellan de båda ländernas irafikministrar. Ell resultat av mötet blev atl de danska och svenska ämbelsmannadelegalioner som ulreder frågan om fasla förbindelser fick i uppdrag att uppdatera och komplettera delar av det material som redovisades år 1985 i rapporten Öresundsförbindetser (DsK 1985:7). Delegationerna förordade där i lägel Köpenhamn —Malmö en vägförbindelse med fyra körfäll i en sträckning 700 meter syd Saltholm och i lägel Helsingör-Helsingborg en järnvägstunnel med anslutning på danska sidan genom Helsingörs stad.

Delegationerna genomför nu en kompletlerande genomgång och värde ring av de miljömässiga konsekvenserna av olika fasla förbindelser i syfte all klarlägga dessa konsekvenser innan ställning las i valel mellan olika alternativ. Dessulom görs en utvärdering av tvä nya trafiklösningar, nämli gen dels en kombinerad väg- och järnvägsförbindelse mellan Köpenhamn och Malmö, dels en tunnel mellan Helsingör och Helsingborg i en sträck ning söder om de båda städerna. 16

Utredningsarbetet beräknas vara klart under första halvårel 1987. Rege-

ringens bedömning är att en överenskommelse om fasta förbindelser kan Prop. 1986/87:100 träffas under år 1987. Bil. 8

Yrkestrafiken

Inom departementet pågår en översyn av det regelsystem som styr den yrkesmässiga person- och godstrafiken, främst yrkestrafiklagen och den till lagen anslutande förordningen. Syftet med översynen är all förenkla regelsystemet och skapa förutsättningar för ökad konkurrens inom näringen. Översynsarbetel har i slora drag redovisals i prop. 1986/87:5 om vissa yrkeslrafikfrågor. Förenklingsarbelet fortsäller inom ramen för den trafikpolitiska översynen. Avsikten är bl.a. alt lägga fram förslag som syflar till en avreglering av taxi.

Nordiska och internationella frågor

Det nordiska samarbetet pä irafik- och transportområdet är väl utvecklat. Inom nordiska ämbetsmannakommittén för Iransportfrågor (NÄT) drivs ett flertal projekt som i huvudsak finansieras över nordiska ministerrådets budgel. Nordiska trafiksäkerhetsrådet (NTR) har utarbetat förslag till långsiklig handlingsplan för all effektivisera det nordiska samarbetet på trafik-säkerhetsområdet.

Sverige dellar aklivt i arbelel med internafionella iransporlpolitiska frågor. Samarbele sker bl.a. inom ramen för Europeiska iransportminisierkonferensen (CEMT), Landlransportkommittén inom FN:s ekonomiska kommission för Europa (ECE), Sjöfartskommittén inom Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD), Konsultativa sjöfartsgruppen (CSG), Inlernationella sjöfartsorganisationen (IMO), Internationella civila luftfartsorganisationen (ICAO) och Europeiska civila lufl-farlskonferensen (ECAC).

Regeringarna i Danmark, Norge och Sverige har enats om att föreslå parlamenten en förlängning av det skandinaviska luftfartssamarbelet från år 1995 till år 2005. Överenskommelsens innebörd är en bekräftelse av SAS ställning som gemensam primär utövare av inlernalionell reguljär flygtrafik men samtidigt också lättnader i koncessionsgivningen lill s.k. sekundärlin-jebolag och uppmjukning av reglerna för frakt- och charterflyg. Riksdagen har i december 1986 för svensk del godkänt en förlängning av del skandinaviska luftfartssamarbelet.

EG:s slals- och regeringschefer beslöl år 1985 alt den s.k. vitbokens förslag om inrättande av en fri gemensam marknad inom EG fr.o. m. år 1992 skall genomföras. Flera viktiga beslut har därefter fatlals för alt förverkliga detta mäl inte minsl i fråga om en gemensam framtida iransportpolitik.

Denna utveckling kommer atl få mycket stor inverkan pä Sverige och möjligheterna atl pä trafikområdet bedriva konkurrens på lika villkor med EG-länderna. För att undvika att EG-beslutet leder lill försämrade kon- kurtensvillkor för de länder som slår ulanför EG har CEMT, på svenskl 17

2¶Riksdagen 1986/87. I sam/. Nr 100. Bilaga 8

iniliativ, beslutat undersöka förutsättningarna för ingående av etl muliila- Prop. 1986/87:100 terall avtal om landsvägstrafiken. Bil. 8

Vid den svenska delegationen i Bryssel kommer resurser motsvarande en heltidstjänst all avsättas för bevakning av den Iransportpoliliska utvecklingen inom EG. Resurserna avsäits inom utrikesdepartementets huvudtitel.

Sammanfattning av budgetförslagen

Sammantaget innebär förslagen atl anslagen under sjätte huvudtiteln minskar med 476,9milj.kr. enligt nedanstående sammanslällning.

Anvisat

Förslag

Förändring

1986/87

1987/88

Milj. kr

Kommunikationsdepartementet m.m.

24,2

23,0

- 1,2

Vägväsende

6896,2

7659,9

+ 763,7

Trafiksäkerhet

51,3

55,3

+ 3,9

Jämvägar

2791,9

-553,0

Sjöfart

708,9

174,3

-534,6

Luftfart

117,1

81,4

- 35,7

Postväsende

583,0

616,0

-1- 33,0

Telekommunikationer

12,0

- 12,0

Transportstöd m.m.

637,5

491,8

-145,7

Transportforskning

62,4

Övriga ändamål

128,7

+ 4,5

Summa

12008,7

11531,8

-476,9

Affärsverkens driflkostnader las inte upp i statsbudgeien. De sammanlagda driftkostnaderna inkl. avskrivningar för affärsverken under kommunikationsdepartementet har för kalenderåret 1987 beräknats lill 41,3 miljarder kronor, enligt följande fördelning.

SJ 9,6 miljarder kronor

Luftfartsverket' 1,5 miljarder kronor Postverket 12,5 miljarder kronor

Televerkel 17,7 miljarder kronor

Kostnaderna skall läckas av verkens intäkter.

' Avser budgetåret 1986/87.

Kommunikationsdepartementet Prop. 1986/87: loo

Bil. 8 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanlräde den 18 december 1986

Föredragande: statsrådet Hulterström

Anmälan till budgetpropositionen 1987

Inledning - vidareutveckling av 1979 års trafikpolitiska beslut

Den nuvarande trafikpolitiken grundar sig i huvudsak på 1963 och 1979 års trafikpolitiska beslul. Del övergripande målel om en lillfredsställande trafikförsörjning till lägsla möjliga samhällsekonomiska kostnader lades fast redan år 1963.

1 stark sammanfatining innebar 1963 års beslut att del övergripande målet bäst näs genom fri konkurrens på lika villkor och med full kostnadsläckning för varje Irafikgren. 1979 års beslul innebar däremot atl man frikopplade begreppen kostnadsansvar och betalningsskyldighet från varandra. Kostnadsansvaret knöts till trafikens kortsiktiga marginalkostnader medan finansieringsfrågan (betalningsskyldigheten) skulle kunna prövas frill med ulgångspunkl i finansieringsmöjligheter m.m.

Gemensamt för både 1963 och 1979 ärs trafikpolitiska beslut är all de i prakliken lill stor del hade formen av bekräftelser på förändringar som redan inträffat i såväl de grundläggande transport- och samhällsekonomiska förutsättningarna som i trafikpolitisk praxis. Ingetdera av beslulen har heller fåll fullt genomslag över hela det trafikpolitiska områdel. Följden har blivil atl den nuvarande trafikpolitiken i sin praktiska tillämpning kommii att uigöra en blandning av olika principer. Delta har i sin lur påverkal den trafikpolitiska debatten. Denna har i slor utsträckning kommit atl handla om hur företagsekonomiska lönsamhelskrav för bl.a. affärsverken skall kunna förenas med en trafikpolitik baserad på samhällsekonomiska hänsynstaganden.

Genom atl transporter endast i undantagsfall har etl egenvärde måste trafikpolitikens mål och medel relateras till förhällanden i transportsyste mets omgivning. Det innebär bl.a. alt trafikpolitiken i sig måste förena en rad olika mål för transportsystemets utveckling som delvis slår i konflikt med varandra. Man kommer därför alltid all vara hänvisad till atl utforma trafikpolitiken som en avvägning mellan delvis motstridiga iniressen. Strä vandena att uppnå bäsla möjliga transportekonomi måste således kunna förenas med de mål som finns för bl.a. irafiksäkerhel, regional balans och miljömässigt acceptabla trafiklösningar. Del innebär också atl det är helt naluriigt att de trafikpolitiska mälen och avvägningen mellan olika intres sen och hänsyn förändras allteflersom värderingar ändras och nya erfaren- 19

heter vinns. Detta är något som också förutsatts i nu gällande irafikpoli- Prop. 1986/87:100 tiska rikllinjer. Bil. 8

Enligt min mening bör en sådan omprövning och förnyelse i försia hand ta sin utgångspunkt i de trafikpolitiska problem som kan väntas få betydelse på längre sikt och vars lösning kräver framförhällning och handlingsberedskap. Vid en allt för stark fixering vid dagsaktuella problem finns en risk all del trafikpolitiska reformarbetet endasl legitimerar förändringar som redan inträffat och blir ett instrument mera för förvallning än förnyelse.

En trafikpolitik som syftar till all vara elt styrinstrument och yllre ram för konkreia åtgärder måste, enligt min mening, ta sikte på de problem och utvecklingsmöjligheter som transportsektorn slår inför i framtiden. Detla kräver en precisering av de trafikpolitiska målen. Framför allt gäller det atl - inom ramen för del övergripande målet om en liilfredsslällande irans-portförsörjning till lägsta möjliga samhällsekonomiska kosinader - konkretisera kraven på en bättre miljö, en regionalt balanserad utveckling, ökad trafiksäkerhet samt bälire kvalilel och ekonomi i transportsyslemel.

Kraven på en bättre miljö hör således lill de frägor som bör sällas i förgrunden i elt Irafikpoliliskt utvecklingsarbete som lar sikle pä 1990-lalels problem. Det är främsl vägtrafikens effekler pä miljön som väcker en belydande oro. Forskningen har visat att kväveoxidulsläppen ger upphov lill försurning. Ungefär två tredjedelar av kväveoxidulsläppen i Sverige beräknas härröra frän trafiken.

Vissa ålgärder har redan vidtagits för att molverka de miljöproblem som sammanhänger med trafiken. Den blyfria bensinen finns snart i hela landel. Vidare har beslut fallals om all införa avgasreningskrav för personbilar av 1989 och senare ärs modeller som moisvarar de federala bestämmelserna i USA.

Införandet av nya och slrängare avgasregler ulgör etl viktigt led i ansträngningarna att minska trafikens skadeverkningar på miljön. Det kommer emellerlid all ta lid innan dessa ålgärder får full effekl. Tillgången lill en god miljö är en så grundläggande fråga att hänsyn till miljöeffekterna mäste ingå som en självklar beståndsdel i poliliken på alla samhällsområden. Inte minst vid utformningen av den fortsatta trafikpolifiken blir del därför en viktig uppgifl alt belysa trafikens påverkan på miljön och alt överväga olika ålgärder som kan vidtas för alt ytterligare minska trafikens skadeverkningar i detta avseende.

Att skapa förutsättningar för en tillfredsställande trafikförsörjning i landets olika delar ulgör elt centralt inslag i den trafikpolitiska målsättningen. Transportsystemels möjligheter all bidra till en förbättrad regional balans bör därför enligt min mening utgöra en av huvudfrågorna i en vidareutveckling av trafikpolitiken.

En kraftig försiärkning av de regionalpolitiska insatserna har skelt under de senaste åren. Trots denna förstärkning finns del ändå tendenser lill att de regionala obalanserna ökar. Elt led i regeringens ansträngningar all motverka denna utveckling är att i ökad grad väga in regionalpolitiska hänsyn inom olika polilikområden.

Betydelsen av väl fungerande kommunikalioner för att underlätta och 20

stödja olika regioners utveckling är i det här sammanhanget oomtvistad. Prop. 1986/87:100 Omfattande regionalpolitiska insatser görs redan idag inom ramen för Bil. 8 trafikpolitiken, bl.a. i form av investeringar i infrastrukturen och genom olika åtgärder för alt upprätthålla en tillfredsställande trafikförsörjning i områden med begränsat trafikunderiag.

Min bedömning är emellertid att del finns goda möjligheter att göra de regionalpolitiska insatserna inom transportsektorn effektivare och mer verkningsfulla än hittills. Det är därvid vikligl all insatserna utformas sä atl de inle konserverar en befintlig och dåligt verklighetsanpassad trafikslruk-tur. Målsättningen bör i slället vara all la lillvara och stimulera de utvecklingsmöjligheter som finns i transportsyslemel.

Yllerligare etl krav som måsle ställas på transportsystemet är atl del kan utvecklas i former som moisvarar högt ställda ambitioner i fräga om trafiksäkerhet. De senasle årens utveckling med ökande antal förolyckade i framför allt vägtrafiken är oroande. Även om Sverige har nåll en inlernationellt sett hög trafiksäkerhet är det angeläget atl yllerligare ålgärder vidtas för all bryla den nuvarande negativa trenden. Inrikiningen måsle vara alt minska antalet dödade och skadade i trafiken.

Trafiksäkerhelsverket har lilldelals ansvarei för att samordna trafiksäkerhelsarbelel säväl centralt som regionall och lokall. Därmed har förutsättningar skapals för all berörda myndigheler och organisaiioner genom samordnade insatser skall kunna angripa trafiksäkerhelsproblemen med störte effektivitet.

Regeringen har också uppdragit ät trafiksäkerhelsverket alt årligen redovisa en programplan för trafiksäkerhelsarbelel. Hösten 1987 kommer trafiksäkerhelsverket för första gången atl presenlera ett komplett trafiksäkerhetsprogram med förslag lill konkreta åtgärder. Detta material bör då ingå som en del i underlaget för samlade överväganden rörande trafikpolitikens fortsalla inriktning.

De flesta bedömningar pekar på all transporterna kommer att få en allt mer strategisk belydelse för hela samhällsutvecklingen inom de närmaste 10-20 åren. Både när del gäller person- och godstransporterna finns således en växande insikl om och betoning av transporternas möjligheter alt på olika sätl bidra lill en effekliv resursanvändning i samhället i slort.

Trafikpolitiken måste ta sikte pä atl näringsliv och trafikanter skall kunna erbjudas sä effektiva iransporler som möjligt. Den vidgade syn pä transportfrågorna som håller på atl bryta igenom inom näringslivel medför l.ex. alt kraven på godstransporterna ändras i en rad avseenden. Ralio- naliseringssträvandena inom induslri och handel kommer under de när maste åren i hög grad atl inriklas på atl åstadkomma en effeklivare mate rialadministration. I denna rationaliseringsprocess kommer transporterna alt spela en central roll. Distributionskostnaderna uppgär redan idag till uppemot 50% av en varas slutliga pris inom mänga branscher. I 1990— talets högaulomaliserade miljö bedöms dislribulionen hell dominera kost nadsbilden. Högpresterande iransportsyslem med täta förbindelser och garanterad lidsprecision kommer mol den bakgrunden atl bli ell allt vikli gare konkurtensmedel inom stora delar av näringslivet. Pä molsvarande sätt kan bl.a. övergången till del s.k. informationssamhället väntas medfö- 21

ra ökade anspråk på persontransporlsystemen. Kontakt- och resintensiva Prop. 1986/87:100 verksamheter kommer atl svara för en alll större del av sysselsättningen Bil. 8 samiidigi som förändringar i fråga om förvärvsfrekvens och arbetstider skapar nya resmönsler och resbehov.

Den fortsatla utvecklingen inom säväl person- som godstransporlomrä-det kommer således atl ställa krav på olika insatser från samhällels sida för all förbättra och utveckla transportsystemet. Nägot som i hög grad kommer atl påverka den fortsatta trafikpolitiska handlingsfriheten är därmed de allmänna mälen för den ekonomiska politiken och det begränsade budgetutrymme som följer därav. Del betyder att uirymme för nysatsningar som regel endast kan skapas genom en omfördelning av fillgängliga resurser och att expansion inom en sektor normall måste kompenseras genom motsvarande neddragningar inom andra områden.

Mot denna bakgrund framslår det som en av de centrala trafikpolitiska uppgiflerna inför 1990-talet alt inom ramen för slarka budgelmässiga restriktioner skapa utrymme för en samhällsekonomiskt nödvändig utveckling och utbyggnad av transportsystemet. Stora ansträngningar måste göras för all på bäsla sätt la lillvara och utnyttja de tillgångar som finns. Något utrymme för felsatsningar och onödig uppsplittring av resursanvändningen kommer inte alt finnas.

Transportsystemet är lill stor del uppbyggt av investeringar med myckel lång varaktighet. Många av de investeringsbeslut som fattas idag skall svara mot en eflerfrågan som fmns på 10—20 års sikl - ofta ännu längre in i framtiden. Många gånger är investeringarna ocksä av sådan art att de inte kan utformas med nägon störte grad av flexibilitet. Samtidigt sker emellertid en myckel snabb omvandling av den omgivning som transportsystemet skall fungera i, vilkel medför atl del oavbrutet ställs nya krav pä transporterna.

Även själva trafikapparaten är trögrörlig till sin karaktär. Bristande lönsamhet och överkapacitet är problem som går igen på många områden inom transportsektorn. Delvis beror problemen på de speciella konkurrensförutsättningar som finns pä transportmarknaden, men också på svårigheter atl få mänga inblandade parter att anpassa sig till en omvärld i snabb förändring. Det finns naturligtvis en betydande risk för att dessa svårigheter, om de består under längre tid, leder till problem när del gäller att få fram nödvändiga investeringar inom sektorn och att kapitalet inom transportnäringen efterhand föråldras.

Samlidigt innebär den tröghet som stora delar av transportsektorn har uppvisat i anpassningen till nya behov och förutsättningar att det efterhand har byggts upp en ansenlig rationaliseringspotential, som till slora delar bör kunna realiseras genom etl effeklivare resursutnyttjande.

Del skulle självfallet vara av mycket stor samhällsekonomisk betydelse om resurserna inom transportsektorn kunde utnyttjas mer effekiivt. Tra fikanläggningar, transportmedel och lerminaler represenlerar i sig mycket ansenliga värden. De värden som finns nedlagda i transportsyslemel över träffas emellertid många gånger i slorlek av alla de tillgångar som är beroende av effektiva transporler för att kunna användas på elt ändamåls enligt sätt. Del rör sig här i stort sett om landets samlade produktionsre- 22 surser, men också om väsentliga icke-materiella värden.

En bedömning av vad som är effektiva transporter kan mot denna Prop. 1986/87:100 bakgrund inte begränsas till att avse själva Irahsportuiförandel som så- Bil. 8 dant. Transportsystemets effektivitet mäste också ses i ett vidare perspekliv som vid sidan av de direkta transportkostnaderna också omfaltar en rad andra kostnadskomponenter och kvaliteter. Inom godstransportområdet kan det l.ex. gälla kostnader för bl.a. lagerhållning, lagerföring, hantering och förpackning och iransportegenskaper som snabbhet, precision, regularitet, säkerhet elc. Pä molsvarande sätl är del uppenbart atl olika kvalitetsegenskaper som restid, komfort m.m., väger allt tyngre i förhällande lill de direkla transportkostnaderna inom persontrafiken.

Insikten om dessa förhällanden har i viss män inneburit en förändrad inställning till transportproblemen. Förändringen kan kanske uttryckas som all intresset för den inre effeklivitelen i transportsystemet skjuts i bakgrunden till förmån för kraven på yttre effektivitet, dvs. bäsla möjliga resursanvändning i hela det system där transporterna ingår som en integrerad del.

De starka samband som finns lill omgivningen innebär all hög effektivitet i själva transportpreslalionen inte utan vidare kan tas till intäkt för atl transportsystemet fungerar tillfredsställande. Det blir således allt mer komplicerat atl avgöra vad som egentligen är effektiv resursanvändning i Iransporlseklorn och all värdera olika alternativa lösningar. Della är ett förhällande som även inverkar på trafikpolitikens riktlinjer för investeringsbedömningar och utformningen av olika siyrmedel för resursanvändningen inom transportsektorn. En trafikpolitik som inte beaktar denna tyngdpunklsförskjutning riskerar, enligt min mening, atl skjuta vid sidan av mälet.

Ell annat utiryck för de iniegralionslendenser som påverkar transportsystemet är den inlernalionaUsering som gör sig alll starkare gällande på transportmarknaden.

Inom stora delar av transportsektorn finns visserligen forlfarande ett betydande inslag av proteklionism. Ulvecklingen mot en alll störte andel gränsöverskridande transporter och näringslivets slarka beroende av fungerande förbindelser över nationsgränserna medför emellertid all behovel av att finna gemensamma internationella lösningar pä olika problem inom transportområdet ökar. De länder som i det avseendet betyder mesl för Sverige är självfallel de nordiska länderna och länderna på den europeiska kontinenten.

Under de närmasle åren kommer insalser som görs i framförallt grannländerna och Nordeuropa att i högsia grad påverka den svenska transportsektorns inriktning och utvecklingsmöjligheter. Av särskild betydelse är investeringarna inom de olika trafiksektorerna. Även förändringar i regelsystemet i olika länder återverkar på det svenska transportsystemet och den svenska trafikpolitiken. En fråga som är särskilt aktuell är planema på en gemensam iransportmarknad inom EG.

Den beskrivna utvecklingen kommer pä olika sätt att slälla stora krav på Ulbyggnad av det svenska transportsystemet. Del blir bl.a. nödvändigt att höja bärigheten på vägnätet och all bygga ut kapaciteten på järnvägssidan. Jag länker l.ex. på möjligheterna atl utöka snabblågstrafiken under förul- 23

sättningen alt investeringen i de 20 tågsält som nyligen beslutats visar sig Prop. 1986/87:100 vara lillräckligl ränlabel. Även på flygets område kommer den pågående Bil. 8 expansionen atl ställa slora krav pä investeringar. Jag ålerkommer senare till frågan om behovel av investeringsmedel för näsla budgelär.

En annan vikfig fräga med inlernalionell anknytning är om det inom Sverige kan samlas lillräckliga resurser för alt följa med i den snabba teknik- och systemutveckling som sker pä transportområdet. Det stora avståndet lill vikliga knutpunkter i del inlernationella trafiksystemet och det jämförelsevis begränsade trafikunderiag som finns i Sverige och Norden ställer naturligtvis särskilt slora krav på resursinsatser. Det gäller inle minst i belysningen av den utveckling mot allt mer storskaliga transportsystem som kan iaktlas internationellt.

En utveckling mol Iransportsyslem där teknikinnehåll och kapitalintensitet gynnar storskaliga lösningar kan komma att framtvinga svåra trafikpolitiska avvägningar. I många fall kanske valel kommer alt slå meUan en koncenlrerad siruklur som ger möjligheter alt bibehålla en trafik av internationell standard och en mer decenlraliserad struktur som inte ger samma möjligheter i det avseendet. Della kan komma all bli en källa lill växande konflikt mellan effektivitelsmålel och de andra mäl som finns för transportsystemets utveckling, bl.a. ambitionerna atl upprätthålla en godtagbar regional balans i trafikförsörjningen.

Som jag redan framhållil bör ett huvudinslag i en vidareulveckling av den nuvarande trafikpolitiken vara en förskjutning i det trafikpolitiska perspektivet som innebär all trafikpolitiken ger mindre utrymme åt problem som har att göra med förvaltningen av den befintliga strukturen inom transportsektorn och mera ägnas ål problem som rör transportsystemets uppgifter i framliden. Etl rimligt perspektiv kan vara 10-15 år.

Delta betyder atl invesierings- och finansieringsproblemen skulle komma mera i förgrunden och ges minsl samma lyngd och uppmärksamhet som styrningsproblemel som hitlills varil del dominerande problemområdet i svensk Irafikpolitik. Med tanke pä de stora investeringsbehov som följer av en successiv utbyggnad och modernisering av transportsyslemel framslår en sådan förändring som särskilt angelägen. Inbyggt i en sådan förändring ligger ocksä att man bör siräva efter att behandla transportfrä-gorna i etl systemperspektiv och i mindre grad som administrations- och förvaltningsproblem som rör skilda trafikgrenar.

En av många förutsättningar för att den statliga trafikpolifiken skall kunna ges en mer utvecklings- och framtidsinrikiad prägel är en tydligare rollfördelning mellan de olika aktörer som medverkar i trafikpolitiken. I första hand gäller detta förhällandet mellan slal och kommun. En mer renodlad ansvarsfördelning skulle också kunna medverka lill atl lösa flera av de länkbara trafikpolitiska problem och konflikter som berörts tidigare.

Den ökade komplexiteten i de samband som slyr utvecklingen av utbud och efterfrågan pä transportmarknaden, liksom de trögheler som finns i transportsektorns anpassning lill en omvärld i snabb förändring, talar för att beslut som rör resursanvändningen inom transportsektorn bör fattas i så decentraliserade former som möjligt. Där sä är möjligt bör man därför, liksom nu, låla de enskilda iransportbeslulen avgöras av trafikanterna 24

själva.

I övrigt bör man enligt min mening siräva efter alt flytta besluten så nära Prop. 1986/87:100 de direkt berörda som möjligt. Delta kan l.ei. ske genom att beslul i och Bil. 8 ansvar för trafikfrågor som i huvudsak berör lokala och regionala intressen mera konsekvent förläggs till kommun- och länsnivå. Därigenom skulle också den slalliga trafikpolitiken kunna koncentreras lill att tillgodose sädana behov som lill övervägande del är nationellt och internationellt betingade.

1 samband med en avveckling av sådana slalliga engagemang inom trafikområdet som inte fyller några nationella behov skulle del också bli möjligt alt realisera en del av den rationaliseringspotential som finns inom transportsektorn. Detta skulle i sin tur möjliggöra dels atl utrymme skapas för nödvändig utveckling av del nationella och inlernalionella trafiksystemet, dels att resurser som nu är uppbundna i en förhållandevis ineffektiv användning kan frigöras för mer verkningsfulla och utvecklingsinriklade regionalpolitiska insalser.

Mot bakgrund av de problem vi stär inför på 1990-lalet när det bl.a. gäller alt skapa nödvändigt invesierings- och finansieringsulrymme och finna sådana organisationsformer som kan främja en önskvärd utveckling av effektiviteten i transportsyslemel anserjag del vara angelägel atl som utgångspunkt för åtgärder av olika slag ha trafikpolitiska rikllinjer av relativt konkret innebörd. Som en yttre ram för de konkreta åtgärder som krävs för all även fortsättningsvis säkerslälla en tillfredsställande transportförsörjning behövs därför enligt min bedömning en vidareutveckling av 1979 års trafikpoUtiska beslut.

Huvuduppgiften är atlange vilkel transportsystem vi vill ha på 1990-lalet för all inom ramen för olika övergripande samhällsmål kunna tillgodose transporlkonsumeniernas krav på en tillfredsställande transportförsörjning och en effekliv transportapparat. Ulifrån en sådan viljeinriktning beiräffande transportsystemets utformning på sikl är det naluriigl all gå vidare och presenlera konkreia förslag och ålgärder. Del kan gälla såväl sektorövergripande ålgärder som älgärder inom respeklive irafikgren. Primärl är emellertid alt ställning las lill transportsystemets framlida ulformning.

Följande konkreia frågeslällningar är grundläggande:

- Pä vilket sätl kan miljö- och säkerhetsaspekterna liksom andra övergripande samhällsmål, t.ex. regional balans, bäst lillgodoses inom ramen för trafikpolitiken?

- Hur skall vi få uirymme för framiidssaisningar pä 1990-lalet bäde vad gäller infrastrukturen och trafikens omfattning och inriktning?

- Vilken rollfördelning staten/övriga vill vi ha vad gäller ansvaret för

• infrastrukturen?

• irafiken?

- Hur skall vi åstadkomma mer likarlade konkurrensförutsättningar mellan olika trafikgrenar inom ramen för de övergripande trafikpolitiska målen?

- Vilken syn skall vi ha på behovel av konkurrens/styrning/samordning inom transportsektorn?

- Vilka åtgärder bör vidtas med hänsyn till EG-beslutet om en gemensam Prop. 1986/87:100

iransportpolitik år 1992 och de förändringar av transportmarknaden som Bil. 8

detla för med sig?

Jag vil! i del här sammanhanget undersiryka betydelsen av atl utvecklingen på transportområdet inom EG kan följas på nära håll som underlag för eventuella förändringar i svenska regelsystem m.m. Som tidigare idag anmälts av utrikesministern kommer därför vid den svenska delegationen i Bryssel en tjänst alt avsättas för bevakning av den transportpolitiska utvecklingen inom EG.

Mot bakgrund av vad jag lidigare anfört är del min bedömning att det brådskar med utformningen av trafikpolitiska riktlinjer inför 1990—lalel. Ambilionen bör vara alt förelägga riksdagen en trafikpolitisk proposiiion under år 1988. Ansvarei för del arbete som nu har påbörjats ligger inom kommunikationsdepartementet. 1 arbelel kommer den kunskap och kompelens som finns inom berörda verk och myndigheler, branschorganisationer och andra intresseorganisationer, fackliga organisationer, forskare och samtliga riksdagspartier all las tillvara. Arbetet kommer att präglas av slor öppenhet och vilja all få till stånd en bred diskussion kring 1990—talets trafikpolitik. Seminarier och hearings kommer atl ordnas för alt ge berörda intressenter fillfälle att framföra sina synpunkter.

Till skillnad frän vad som var fallet i samband med 1963 och 1979 års trafikpolitiska beslut är det inte fråga om nägon principiell omorientering av trafikpolitiken. Den principiella grund som lades fast i och med 1979 års trafikpolitiska beslul står sig fortfarande i alll väsentligt. Vad det nu handlar om är att anpassa trafikpolitiken lill 1990—talels krav och möjligheter. Detla är ell skäl lill atl en enklare form valts för arbetet än inför tidigare trafikpolitiska beslul.

Jag övergår nu till mina förslag till medelsförbrukning och förslag i övrigt beiräffande verk och myndigheler inom kommunikationsdepartementels verksamhetsområde. Jag vill i del sammanhanget erinra om atl regeringens ambition alt ålerslälla balansen i Sveriges ekonomi släller krav på en fortsatt återhållsam budgetpolitik. En fortlöpande omprövning av verksamheter och rationalisering av metoder och ruiiner måsle därför ske inom alla verksamhetsområden. Detla har varil utgångspunkten för mina förslag.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen lillfälle att ta del av vad jag har anfört beträffande det pågäede trafikpolitiska utvecklingsarbetet inom kommunikationsdepartementet.

26¶A. Kommunikationsdepartementet m. m.

A ]. Kommunikationsdepartementet

1985/86

Utgift

1986/87

Anslag

1987/88

Förslag

1986/87

Beräknad

ändring

1987/88

Personal Anslag

Förvaltningskostnader (därav löner)

(16435000)

+50000

(-h 40000)

Med hänvisning lill sammanställningen beräknar jag anslaget för nästa budgetår till 18610000kr. I övrigl har medelsbehovet beräknats med utgångspunkt i en real minskning av utgifterna om 5% pä tre år med fördelning I, 2 och 2% för försia, andra och iredje budgetåret. Jag hemsläller alt regeringen föreslår riksdagen

all lill Kommunikationsdepartementet för budgetåret 1987/88 anvisa ell förslagsanslag pä 18610000kr.

A2.Utredningar m.m.

1985/86 Utgift

1986/87 Anslag

1987/88 Förslag

4000000 Reservation

667309 Med hänsyn till den beräknade omfaltningen av utredningsverksamheten bör anslaget uppgå lill 4000000kr. under näsla budgetår. Jag hemsläller alt regeringen föreslår riksdagen

atl till Uiredningar m.m. för budgelåret 1987/88 anvisa ett reservalionsanslag på 4000000kr.

A3. Extra utgifter

1985/86 Ulgift 433831

1986/87 Anslag 430000

1987/88 Förslag 430000

Reservation

33

Anslagsbeloppet bör under nästa budgetär vara oförändrai. Jag hemsläller atl regeringen föreslår riksdagen

alt till Extra utgifter för budgeiårei 1987/88 anvisa elt reservationsanslag på 430000kr.

27

B. Vägväsende

1¶Vägverkets uppgifter

Vägverket är väghållare för slatliga vägar och cenlral förvaltningsmyndighel för ärenden om allmänna vägar och gator samt statsbidrag lill stalskommunvägar, vissa kollektivlrafikanläggningar m.m. och vissa enskilda vägar. Verkel svarar även för viss tillsyn över enskilda järnvägar, spårvägar och lunnelbanor. Väglagstiftningen innehåller de grundläggande bestämmelserna om väghållningen.

Etl av vägverket helägt dotterbolag - Swedish National Road Consulting Akliebolag - bildades år 1982. Bolagel skall på affärsmässiga grunder bedriva exportverksamhet på väghällningsomrädel.

2¶Vägnätet

2.1¶Vägnätets omfattning

Det svenska väg- och gatunätet är myckel omfallande. Praktiskt taget varje bebyggd faslighet kan näs med en vägtransport.

1 nedansiående labell redovisas omfattningen vid slutet av vart och etl av åren 1983-1986 av slatliga insatserna på vägnätet i respekfive års prisnivå, väglängder m.m.

1983 I9S4

1986'

Allmänna vägar

statsvägar:

våglängd (km)

anslag/medel (milj. kr.)

-drift (inkl. invest. i

anläggningstillgångar)

3 279

- byggande

- beredskapsarbeten (VV regi)

personal-

därav fast anställda

stalskommunvägar:

väglängd (km)

bidrag (milj. kr.)

-drift

- byggande

340¶Kommunala gator

gatulängd (km)

27200 Enskilda vägar

bidragsberättigade

vägar (km)

bidrag (milj. kr.)

- drift

- byggande

icke bidragsberättigade vägar (km)

210000 Totalt

väglängd 30 juni (km)

motorfordon (antal)

anslag/bidrag (milj. kr.)

' Beräknat för år 1986. - Per den 31 december.

28

Det lolala vägnätet i landet omfattar ca 410000 km. Det allmänna vägnätet har en längd av ca 103800 km. Av dessa sköter staten genom vägverket väghållningen pä 98000 km statsvägar. Väghållningen för reslerande 5800 km - de s.k. slalskommunvägarna - sköts av kommuner som har förordnats lill egna väghållare. För närvarande har 109 kommuner sådana förordnanden. Inklusive slalskommunvägarna uppgår längden av de kommunala vägarna och galorna till 33000 km. Del enskilda vägnätet omfattar ca 280000 km. Av de enskilda vägarna erhåller ca 70000 km slatligt bidrag.

2.2¶Trafikutveckling persontransporter

Trafikarbetet på statsvägnälel ökade med 1% frän 1984 till år 1985 och uppgick är 1985 lill ca 33 miljarder fordonskilomeler. Antalet personbilar ökade under år 1985 med 2,6% och uppgick vid slutet av årel till 3,4 miljoner.

Vägverkel har lälit ularbela en prognos över anlalel personbilar och trafikarbetet. Prognosen anger en ökning av anlalel personbilar i landel frän ca 3,3 miljoner år 1984 lill ca 3,8 miljoner år 2000. Ulvecklingen av trafikarbetet bedöms av vägverkel öka med minst 15% mellan är 1984 och är 2000. Under år 1986 har Irafiken hillills ökal myckel krafligl. Trafikökningen försia halvårel uppgick, enligt preliminära beräkningar, lill 5,6%. Del innebär alt den prognostiserade trafikökningen fram till är 1990 redan har uppnåtts år 1986.

Trafikarbetets utveckling 1976-1985 och en prognos för 1984-2000 redovisas i figur 1.

Miljarder axelparkilometer pep år 50

PROGNOS

1976 1980 19B5' ' ' '1990' ' ' 'l995' ' ' '2000

Figur 1. Trafikarbetet på det statliga vägnätet 1976-1985 och prognos 1984-2000.

29¶Omkring 89%? av allt persontransportarbeie i landel sker på galor och vägar medan knappl 9% sker på järnväg eller tunnelbana och drygt 2% med flyg. Anlalel passagerarkilomeler med buss är någol större än för de spårbundna Irafikmedlen (järnväg, tunnelbana och spårväg) tillsammans.

2.3¶Trafikutveckling godstransporter

Godslransporlarbelei med lastbil uppgick år 1985 till ca 23 miljarder lonkilomeler. Detta innebär en minskning från är 1984 med 7,7%. Av det totala godslransporlarbelei är 1985 utfördes ca 45% med lastbil, drygt 35% med järnväg och ca 20% med fartyg. Godslransporlarbelels omfattning är beroende av konjunkturen och näringslivels strukturtationaliseringar och varierar myckel kraftigare än persontransporlarbetet.

Godstransportarbetel pä landels vägnät vänlas enligt transporträdet öka från 22 miljarder lonkilomeler år 1980 till mellan 29 och 34 miljarder lonkilomeler år 2000, dvs. väsentligl snabbare än personiransportarbelet.

Godslransporlarbelels utveckling 1976-1985 saml prognos för 1980-2000 redovisas i figur 2.

Hiljarder tonkiloieter per Ir 40.,

PROGNOS

1976 1980 ■ 1985' ' ' '1990' ' ' 'l995' ' ' '2000

Figur 2. Godstransportarbetet med lastbil 1976-1985 och prognos för 1980-2000.

2.4¶Trafiksäkerhet

Antalet polisrapporterade olyckor på sialsvägnälel var år 1985 omkring 35500. Av dessa var 491 olyckor med dödlig utgång. Som en följd av trafikolyckor på statsvägnälel omkom 593 personer. Totala antalet polisrapporterade trafikolyckor i landet var år 1985 omkring 72000.

Olycksuivecklingen pä del statliga vägnätet under åren 1976-1985 framgår av figur 3.

30

SANILIGA lYCKOfi Bil. 8

:—IflAFIKARBETE

-20: X_________ ■

, '""................................ DÖOSOLYCKOfl

----- 1----- 1----- 1----- 1----- 1----- 1----- 1----- 1----- 1----- r

1976 77 78 79 BO Bl 82 83 84 85

Figur 3. Förändring av samtliga olyckor, trafikarbete samt dödsolyckor pä det statliga vägnätet 1976-1985.

Antalet trafikolyckor har frän är 1976 lill år 1985 ökal ungefär tre gånger sä myckel som trafikarbetet. Dödsolyckorna minskade mellan åren 1976-1981 med en tredjedel och har därefter varit i stort sell oförändrade i anlal fram fill år 1984. Frän är 1984 lill är 1985 ökade anlalet dödsolyckor med ca 6%. Villolyckorna (exkl. renolyckor) har ökal från ca 5000 år 1976 till 14000 är 1985.

3¶Vägverkets väghållning

3.1¶Organisation

Huvudkontor. Vägverket arbelar sedan den 1 januari 1986 i en ny organisalion. Den nya organisalionen innebär atl ansvarei för väghållningen har samlats i tre regioner, norra, öslra och sydvästra. Regionerna leds av en regionchef som även ingår i verksledningen.

Regioncheferna har det samlade ansvarei för väghållningen i sin region. Byggnadsdistrikl. vägförvallningar och projekleringskonlor lyder under regionchefen. Verksamhelen på huvudkontoret har organiserats i dels nämnda regioner, dels i sex serviceavdelningar enligt figur 4.

31 I""" y

GD

kansli

GD stab

C

Intern revision

Reg

Syd

ion I r Region

vå»t I I Öst

Region Norr

7¶Vågiörv 2 ByggdistT 1 Projkont

9¶Vägförv 2 Byggdtstr 1 Projkont

e Vägfärv 2 Byggdistr

Figur 4. Organisationsplan för vägverket

Regional organisation. Den regionala organisationen för väghållningen utgörs av 24 st. vägförvallningar - en i varje län - och sex byggnadsdistrikl, vilket vart och elt omfattar Ivä lill fem län. Under varje vägförvaltning finns för närvarande 264 lokala enheter s.k. arbeisområden. Under byggnadsdislrikten finns elt varierande antal lokala vägbyggnadsarbets-plalser.

3.2¶Mål för väghållningen

Med utgångspunkt i riksdagens trafikpolitiska beslul år 1979 har vägverket formulerat mål för den statliga väghållningen och bidragsgivningen lill den slatskommunala och enskilda väghållningen.

Följande huvudmål gäller:

Medborgarna och näringslivel i landels olika delar skall erbjudas en tillfredsställande vägtransportstandard lill lägsla möjliga samhällsekonomiska koslnad.

Detta allmänna mål har preciserats i följande fem mål:

- investerat vägkapital skall bibehållas

- medborgarnas och näringslivets lillgänglighet till olika lyper av aktiviteter skall förbältras

- trafikanternas uppoffringar i form av lid, kostnader och besvär skall minskas

- anlalel olyckor och olycksrisker i irafiken skall minskas

- skadeverkningarna på miljön skall begränsas.

Vid val av åtgärder och standard samt vid priorilering mellan olika projekt och älgärder skall samhällsekonomiska bedömningar användas.

32

3.3¶Planering av väghållningsåtgärder

Vägplaneringen skall omsätta målen för väghållningen i konkreia ålgärder, dvs. byggande och drift. Detta sker genom fysisk och ekonomisk vägplanering.

Den f\'siska vägplaneringen omfaltar vägprojeklering i dess olika faser saml samordningen med övrig samhällsplanering.

Den ekonomiska vägplaneringen omfattar tioåriga investeringsplaner samt femåriga driftplaner. Gällande investeringsplaner avser åren 1984-1993 och gällande driflplan åren 1985-1989.

Investeringsplanerna som lidigare reviderades vart femle år kommer fr.o.m. år 1988 alt revideras vart Iredje år, dvs. med samma intervall som driftplanerna revideras. Därmed är del möjligt alt pä ell bättre sätt än lidigare hälla samman planeringen av väghållningen och underlätta avvägningar mellan investerings- respeklive driflåtgärder. För byggande av länsvägar upprättas tioåriga flerårsplaner, för byggande av riksvägar en tioårig flerårsplan och för bidrag lill byggande av stalskommunvägar, vissa kollektivlrafikanläggningar m.m. en tioårig fördelningsplan.

Flerårsplanen för byggande av riksvägar samt fördelningsplanen fastställs av vägverkel. Flerårsplanerna för byggande av länsvägar fastställs av respeklive länsstyrelse. Nya väginvesleringsplaner och ny driflplan kommer all gälla fr. o. m. är 1988.

Regeringen har genom beslul den 15 maj 1986 utfärdai vissa föreskrifier avseende upprättandet av nämnda planer.

För närvarande pågår arbetet med atl upprätta de nya vägplanerna. Inför denna revidering av planerna har vägverkel genom alt införa en särskild inriklningsplanering utvecklat planeringsprocessen på så säll atl den har blivit mer målorienlerad. Följande steg ingär.

T'

:Produktlon

rinriktnlngs-1 f Algärdsplanerlng "1 f Budgetering "1 *! I planering l-»l drift byggande J-*l drift byggandel-*»

_ruppföljnlng\.

Figur S. Vägplaneringsprocessen

Inriktningsplaneringen är del försia steget och avser 10—15 år framål. I denna planering identifieras och prioriteras målen för väghållningen. Planeringen sker bäde centralt på vägverkels huvudkontor och regionalt. Resultatet blir ett s.k. inriktningsbeslut som anger hur resurserna till väghållningen skall disponeras i stort. Planeringen, som är gemensam för drifl och byggande, innehåller följande moment:

- omvärldsbedömning

- målanalys

- beskrivning av vägarnas lillstånd och karlläggning av transporlmönsler

- formulering av mäl och inriklningsalternativ

- konsekvensbeskrivning

- ulvärdering och priorilering av mäl.

3 Riksdagen 1986/87. I saml. Nr 100. Bilaga 8

Åtgärdsplaneringen är näsla steg i planeringsprocessen. 1 denna analyseras effekterna av de ålgärder, som kan vara lämpliga att vidta för att nå de mål som har angetts i inriktningsbesluiet. Åtgärderna prioriteras och resultatet blir den femåriga driflplanen och de tioåriga vägplanerna.

Budgeteringen är tredje stegel. 1 samband med det ärliga budgetarbetet beslutar vägverkel med hänsyn till lillgängliga ekonomiska resurser det kommande årets produklion.

Uppföljningen innebär all genomförda ålgärder följs upp och atl erfarenhelerna läggs lill grund för del fortsatla planeringsarbetet.

Tidplanen för det nu pågående arbetet med de nya vägplanerna framgår av figur 6.

okt

Tidplan: isss

1986 feb

maj juni

INRtKTNlNGSPUNERlNG

Nationell och inledande länsvis inriklningsplanering

Förslag till nationell inriktning

Inriklningsplanering i länen

Vägförvaltningarnas förslag till inriktning

Dialog INRIKTNINGSBESLUT

aug

Atgärdsplanering

DRIFT

Drifiplanering centralt

och i länen

INVESTERING Investeringsplanering i länen och kommunerna

Beredning av planer centralt

dec

1987 jan feb

apr

juli

Dialog

Upprättande av investeringsplaner

I______

Bearbetning

Antagande DRIFTPLAN

Remissbehandling

dec

FaststariéFse

investeringsplaner!

1988 jan

Drift- och investeringsplaner börjar gälla

Figur 6. Tidplan för upprättande av vägplaner

34

4 1985 års resultat Prop. 1986/87:100

Bil 8 Riksdagen anvisade 6611,7 milj. kr. till vägväsendel för verksamhetsåret

1985. Effeklerna av under ärel genomförda väghållningsinsatser samt fördelningen mellan olika ålgärder har av vägverkel redovisats i verksamhetsberättelsen huvudsakligen uppdelat på drift, byggande saml bidragsgivning.

4.1¶Drift

Beläggningar. Beläggningsunderhållel kostade totalt 872 milj.kr., vilkel var 3% utöver planerad verksamhet. 6000 km väg fick ny beläggning. Della moisvarar 8% av den belagda våglängden. Beläggningsinsalsen var av den storleksordningen alt andelen vägar med akuta beläggningsbehov inle ökade.

Broar. Av de 11000 broar som vägverkel underhåller finns en plan för en särskild inspektion på omkring 7000. Till och med år 1985 har 3000 broar undersökts. Resultatet från inspektionen tyder på atl lolall 2000 broar -30% - är skadade (bristfällig isolering). För all kunna reparera skadade broar har vägverkel prioriterat brounderhållet. Under år 1985 kostade brounderhållel 181 milj.kr.

Bärighet. Omkring 2000 mil berördes av bärighetsrestriktioner under tjällossningen vilkel i slort molsvarade situationen under år 1984.

Vinterväghållning. Koslnaden för vinlerväghållningen var 601 milj.kr. vilkel är mer än elt genomsnittsår. En ökad satsning genomfördes för att minska anlalel olyckor beroende på snö- och isväglag. Satsningen inriktades mol del högtrafikerade vägnätet. Vidare har 4 s.k. vägväderinforma-lionssyslem (syslem för övervakning av vägklimat) med 73 stationer lagils i bruk i Kalmar, Blekinge, Skaraborgs och Gävleborgs län.

Trafiksäkerhet. Antalet trafikolyckor ökade under år 1985 jämförl med år 1984. Det var framför alll villolyckorna (rådjur) som ökade. Dessa medförde främsl egendomsskador. Andelen olyckor med döds- eller personskada minskade.

Vägverkets möjligheter all förebygga olyckor omfattar förutom byggnadsålgärder och normala driflåtgärder även vissa s.k. riktade älgärder. Under år 1985 utförde vägverket sådana trafiksäkerhetsålgärder lill en koslnad av omkring 100 milj.kr.

Grusvägar. Omkring 1000 km grusväg belades. Koslnaden för grasväg-hällningen uppgick lill 134 milj. kr. Fördelat på grusvägarnas längd innebär det 4400 kr. per kilometer.

Färjor. Vägverkel trafikerade under år 1985 51 färjeleder. Omkring 8 miljoner fordon transporterades till en koslnad av 149 milj. kr. 35

4.2¶Byggande

Nya genomfartsleder och förbifarisleder har stor betydelse för all öka trafiksäkerheten. Ofta kan trafiksäkerheten pä en nybyggd förbifart vara 2-3 gånger högre än på en befintlig dålig genomfart. Sådana förbifarter medför ocksä ofta miljöförbättringar i övrigl för berörda tätorter.

Underår 1985 har 25 störte väg-och broobjekl med en byggkostnad över 10 milj. kr. öppnats för trafik.

Län Väg

Objekt

Byggkostn. milj.kr.

Anmärkning

Riksvägar

AB 74

Insjön-Alsläket, Värmdövägen förbi Gustavsberg

87 C E4

Bro vid Arna, ca 6 km norr Uppsala

11 E 51

Förbifart Finspång centrum

57 F E66

Genomfart Söderköping

14 G 126

Torpsbruk-Lidnäs, nv Växjö

12 Beredskap AMS regi

H 25

Nybro-Börsryd

13 Beredskap AMS regi

K E66

Rosenholm-Vedeby, norr Kariskrona

19 M 12/16

Förbi Dalby

29 P 41

Tranåssjön-Fagersberg inkl. anslutning Viskafors, söder Borås

61 R E3

Ardala-Simmatorp och delen förbi Jung, väster Skara

32 T 50

Lerbäck-Kassmyra, norr Askersund

21 W 70

Förbifart Leksand

70¶Bro över Dalälven vid Mellsta, nv Boriänge

60¶Lerbäcken-Boriänge, infart Borlänge från söder

70¶Del förbi Brovallen vid

Avesta

80¶Bergsgården - Falun Beredskap VV regi

20 X E4

Hudiksvall-Välsta, förbi Hudiksvall

72 Z 81

Siksjön-Byvallen, so Sveg

18.

Länsvägar

L 117 Mala-Bjärnum, norr II

0

167 w

234 Y

632 Z

819¶Hässleholm 770 Färjled Svanesund-Kolhättan, 14 till Orust

Bro över Göta älv vid Lilla 77

Edet inkl. tillfarter Hedefors-Kastenhot, söder 27

Alingsås

Bro över Västerdalälven i 11

Malung

Sula-Sjöändan, 3 mil nv 12

Sundsvall

Sö Blåsjön-Ankarvattnet, 15

4 mil norr Gäddede

36¶Effekterna av ovan redovisade väg- och broobjekl beräknas av vägver- Prop. 1986/87:100 ket bli en minskning av anlalet trafikolyckor med 130 stycken per år. Della Bil. 8 moisvarar en årlig besparing för samhället uppgående lill omkring 35 milj.kr. Därtill kommer minskad restid motsvarande 29000 arbetsdagar per år. Totalt öppnades är 1985 261,5 km nybyggd väg för irafik.

Utförd verksamhel år 1985 överensslämmer inle hell med flerårsplanerna trols all medelstilldelningen lolalt under åren 1984 och 1985 molsvarade vad som förutsattes i planerna. Detla beror på att sysselsättningsmedel av arbetsmarknadsskäl har kommit andra vägbyggnadsobjekt lill del än de som närmasl slod i lur all påböijas enligt planerna. 36 stycken vägobjeki med byggstart år 1985 enligt flerårsplanerna kunde därför inle påbörjas.

4.3¶Bidragsgivning

Statskommunvägar. De beviljade bidragen till drifl uppgick lill 626,1 milj.kr. Del bidragsberättigade väg- och gatunätet var 5793 km.

De beviljade bidragen till byggande användes till redan påbörjade vägbyggnadsobjekt (49%), till att påbörja nya objekl (30%) saml till s.k. generella bidrag (21 %).

Enskilda vägar. De beviljade bidragen till drifl uppgick lill 258,4 milj.kr. 22150 enskilda vägar varav 7 färjeförbindelser erhöll bidrag.

De beviljade bidragen lill byggande användes lill att påbörja 61 nya objekl samt lill 36 objekt, som tidigare hade påbörjals. 66 objekl som moisvarar en väglängd av 75,8 km färdigställdes.

5¶Vägverkets anslagsframställning

5.1¶Problem

Vägverket anger i anslagsframställningen att 1987 års anslag inte beräknas ge uirymme för någon nämnvärd återhämtning av det från början av 1980-lalel eftersläpande underhållsbehovet av broar och beläggningar. Orsaken härtill är att uleblivna invesleringar i vägnätet, framför alll i del äldre brobeslåndel, nu börjat leda lill höjda underhällskostnader inom driftverksamheten. Vidare har den kraftiga ökningen av irafiken i kombinalion med höga farter lell till en snabbare förslitning av vägarna än vad som tidigare har kunnat förulses. Inte heller ger väghällningsanslagen utrymme för alt höja vinterväghållningsslandarden.

Beläggningar. De belagda vägarnas tillstånd har följls upp genom belägg-ningsinvenleringar åren 1982-1984. De tre årens inventeringar visar att 21% eller 14000 km av de belagda vägarna är i behov av älgärder, varav 8700 km utgör akula behov. Av inventeringarna framgår vidare atl 15% av vägnätet har medelspärdjup för mätsträckorna som är slörre än 10 mm.

När del gäller sprickbildningar (krackeleringar) är del framför alll de lågtrafikerade vägarna som är i behov av åtgärder. Omkring 45% av de 37

inventerade vägsiräckorna med irafik under 500 fordon/dygn har kracke- Prop. 1986/87:100 leringsskador pä mer än 5% och 12% har skador på mer än 35% av Bil. 8 längden. Även vägnätet med trafik slörre än 4000 fordon/dygn uppvisar vissa krackeleringsskador.

Beläggningssiluationen år 1986 är i stort setl oförändrad jämförl med vad som framkom vid inventeringen 1982-1984. På vägar med omfallande och snabb trafik har dock förslitningen gått fortare än vad som tidigare har kunnal förutses. Den ökade satsningen på beläggningsunderhäll har därför inte medfört den ålerhämlning som förväntats. Del beläggningsunderhäll som ryms i 1986 och 1987 års driflanslag bedöms av vägverkel i stort stoppa tillväxten av akuta beläggningsålgärder. För att en ålerhämlning av del eftersläpande beläggningsunderhållel skall kunna ske krävs dock belydligl ökade insalser under läng tid.

Behovet av beläggningsålgärder är även beroende av omfaltningen av nybyggnadsverksamheten. Den nedgång i vägbyggandet som har skelt under senare år har därför försämrat situalionen och medför atl beläggningsunderhållet av bara del skälel måste ökas med 50 milj. kr. år 1988 för atl eftersläpningen inte skall öka.

Med hänsyn lill

— trafikens ökning, med högre hastigheter och ökad dubbdäcksanvänd-ning,

— minskade investeringar som kräver ökade underhållsinsatser samt

— tillståndet på vägarna

bedöms beläggningsunderhållet behöva mer medel jämfört än vad som är möjligt inom ramen för 1987 ärs driftanslag för att en återhämtning inom en tio- lill femtonårsperiod skall vara möjlig att hålla. Detta gäller trots den gynnsamma effekt som de för närvarande lägre oljepriserna inneburil.

Broar. Under de senaste åren har etl flertal omfattande och kostsamma broreparationer visat sig vara nödvändiga. Av de hittills undersökta har bristfällig isolering - med varierande grad av belongskador som följd -konstaterats på var tredje bro.

Det totala reparationsbehovel för brobeslåndel beräknas lill ca 650 milj. kr. Om inle dessa broar åtgärdas inom en lio- lill femtonårsperiod, kommer deras funktion alt ävenlyras. För att åtgärda nämnda broar och för atl klara del årliga underhållet av brobeslåndel erfordras ärligen 60 milj. kr. utöver vad som ryms i 1987 års anslag.

Bärighet. I princip hela det statliga vägnätet — cirka 95% - är upplåtet för 10 lons axel- och 16 tons boggilryck. Cirka 21%, motsvarande 21000 km av det statliga vägnätet, blir åriigen föremål för bärighetsrestriktioner i samband med tjällossningen. De mest omfattande tjälskadorna förekommer i skogslänen och drabbar särskilt timmeriransporterna med åtföljande kostnader för näringslivet.

5.2¶Vägverkets medelsberäkning för budgetåret 1987/88 m.m.

Vägverkels verksamhet är uppdelad på nio programinriktade anslag pä statsbudgeten och anslagsframställningen avser för samtliga dessa anslag verksamhetsåret 1988.

Det är enligt vägverkel av stor belydelse föi; Sveriges ekonomi all del svenska huvudvägnätel kan hålla en sådan vägslandard alt de svenska viklbeslämmelserna för fordon och fordonskombinalioner kan anpassas till de som gäller inom EG. För närvarande ulgör de många och svaga broarna på det svenska vägnätel det främsta hindret för en sådan anpassning.

Vägverket konstaterar att kraven pä väghållningen har skärpts även i andra avseenden. Bl.a. tillmäts de regionalpoliliska aspekterna ökad betydelse. Motsvarande gäller även miljöfrågorna. Del är vägverkets mening atl det blir allt vikligare alt såväl vägnät som fordonspark i framtiden svarar mol högt ställda miljökrav.

Den beslutade planeringsramen för vägbyggandet åren 1988-1997 innebär enligt vägverkel alt del inle kommer att vara möjligt att i tid genomföra erforderliga väginvesteringar.

Vidare anger vägverket alt anslagen för driflverksamhelen under innevarande år (1987) inte ger uirymme för alt höja vinterväghållningsslandarden eller alt i lillräcklig omfallning genomföra lönsamma förbättringar, främst bärighetshöjande ålgärder och beläggning av grusvägar.

Vägverkel hemsläller för budgeiårei 1987/88 all väganslagen ökas med 1193 milj. kr. till 8089 milj. kr. Enligt huvudförslaget begär vägverket en höjning med ca 67 milj. kr. Pris- och löneomräkningen har beräknals lill ca 210 milj. kr. eller ca 3% av anslagen.

Anvisat

Föreslagen

ökning till

Pris- och

1986/87

budgetåret vägverket

1987/88 huvud-

löneom-— räkning

milj. kr.

förslag

milj. kr.

B 1.

Vägverket:

Ämbelsverksuppgifler

7,5

0,5

0,3

0,5

B 2.

Drift av statliga vägar

4420,0

660,0

125.0 B3.

Byggande av statliga vägai

-1000,0

400,0

21,2

42,0

B 4.

Bidrag till drift av kommu-

nala vägar och gator

651,0

14,0

-1,5

12,0

B 5.

Bidrag till byggande av kommunala vägar och

gator

3,4

10,8

B 6.

Bidrag till drift av enskilda

vägar m.m.'

15,1

B 7.

Bidrag till byggande av

enskilda vägar'

1.7¶Bidrag till enskilda vägar-

114,5

8,6

16,8

B 8.

Tjänsler lill utomstående

2,0

1,4

2,0

B 9.

Vägverket: Forsvars-

uppgifter

2,0

0,9

1,6

6896,2

1193,0

67,2

210,7

Inga medel föreslås bli anvisade. Nytt anslag. Ersätter B6 och B7.

6 Föredragandens överväganden Prop. 1986/87:100

Bil 8 6.1 Mål för väghållningen

Enligt 1979 års trafikpolitiska beslul är målel för väghållningen att medborgarna och näringslivet i landets olika delar skall erbjudas en tillfredsställande transporlslandard till lägsta möjliga samhäUsekonomiska koslnad. Denna allmänna målsättning har regeringen för väghållningen konkretiserat i tre delmål. Väghållningen skall syfla till atl förverkliga dessa mål.

Det försia målet är all upprällhålla slandarden pä vägnätet. Vägunderhållet skall täcka den årliga förslitningen. Del andra mälet är att genom särskilda insalser återställa förslitna delar av vägnätet till en från allmänna synpunkier acceptabel standard. Det eftersläpande vägunderhållet bör återhämtas under de närmasle 10 lill 15 åren. Det tredje målet är att öka serviceåigärderna pä framför alll det lågtrafikerade vägnätet. Del gäller då i försia hand insatserna beiräffande vinlerväghållningen.

Jag är angelägen om atl vägtransporterna skall kunna genomföras säkert och med god framkomlighet. Industrins och del övriga näringslivets transporter har stor betydelse för samhällets utveckling. Den pågående omslruklureringen inom näringslivet och strävandena alt minska lagren i både produktions- och distributionsleden medför ökade krav pä god framkomlighet på vägnätet under aUa tider på dygnet. Även när del gäller persontransporterna medför samhällsutbyggnaden och den ökade koncentrationen av kommunal och annan service att det ställs slora krav på en effekliv väghållning i hela landel. Det är väsentligl att dessa rese- och transportbehov kan tillgodoses på ell tillfredsställande sätt.

Den samordnade Iransportmarknad som är under framväxt inom EG ställer ökade krav pä en effektiv och lill EG anpassad väghållning. Det är angeläget atl det svenska vägnätet utvecklas på ell sådanl sätt aft det främjar näringslivets möjligheter all konkurrera. Jag vill därför utöver de tre lidigare nämnda målen kompletlera med ett fiärde mål innebärande alt huvuddelen av vägnätet genom särskilda insatser förstärks så att del kan upplåtas för de fordon som sedan den 1 Juli 1986 är lillåtna enligt de viklbestämmelser som gäller för gränsöverskridande trafik inom EG. Jag kommer senare all redovisa förslag till ålgärder för all uppnå detla fjärde mål inom en tioårsperiod.

6.2¶Vägplanering

Gällande vägbyggnadsplaner avser åren 1984-1993. För atl uppnå en samordning mellan vägverkels och övriga kommunikationsverks investeringsplanering har revideringen av vägbyggnadsplanerna tidigarelagls ett år.

Nya vägbyggnadsplaner kommer atl upprättas under år 1987 med giltig het för åren 1988-1997. Regeringen har i sina föreskrifier för flerårs- och fördelningsplanearbelel gjort del möjligt för väghållarna att på etl bättre sätt än tidigare få en samlad lösning av vägfrågorna. Förutom omfaltningen och inrikiningen av det framlida vägbyggandet omfattar regeringens beslul även den framtida inrikiningen av driflen av de allmänna vägarna. Tolall 40

kommer de nya vägbyggnadsplanerna att omfalla invesleringar för om- Prop. 1986/87:100 kring 14 miljarder kr. i 1987 års pris för perioden 1988-1997. Bil. 8

Vägplaneringen är decentraliserad. Det är enligt min mening en väsenllig styrka för vägplaneringen alt prioritering och bedömning av olika vägobjeki sker ute i kommunerna och på länsmyndigheterna. Därmed erhålls en demokratisk förankring av vägbyggandet. Det är viktigt att vägbyggnads-planerna återspeglar den prioritering som kommer fram i denna decentraliserade planeringsprocess.

Regeringen har i föreskrifierna för vägplaneringen betonat all inriktningen av denna skall vara att uiifrän samhällsekonomiska bedömningar vidta sädana ålgärder alt det allmänna vägnätet vidmakthålls och successivi förbällras. Därvid skall såväl det högtrafikerade vägnätets slandard anpassas till trafikutvecklingen som det lågtrafikerade vägnätet ges en lillfredsställande slandard. Det finns etl omfattande vägbyggnadsbehov i hela landel. Prioriteringen av vägbyggandel i de nya vägplanerna måsle ske med slor omsorg. De nya vägplanerna bör enligt min mening ulformas på grundval av sedvanliga samhällsekonomiska bedömningar och pä ett sädanl sätt att de beaktar de vägbyggnadsbehov som finns i hela landel.

Väginvesteringar - och även uteblivna sädana - medför i vissa fall olika former av miljöingrepp. Regeringen har därför i föreskrifterna betonat att miljöaspekterna, såväl emissionerna som landskapspåverkan, särskilt måste beaktas i arbelet med vägplanerna. Jag kommer senare att redovisa hur miljöfrågorna skall beaklas i vägplaneringen.

Vägverkets organisation. Den inriktning av planeringen för statsvägarna som statsmakterna tidigare har angett är atl vägverket för driftverksamhelen bör planera ulifrån i stort realt oförändrade anslag och för vägbyggandet utifrån planeringsramarna för flerårsplanerna.

Jag gör nu den bedömningen atl driftverksamhelen liksom lidigare bör kunna planeras ulifrån en verksamhel som i slort moisvarar realt oförändrade anslag. För vägbyggnadsverksamheien gäller dock andra förutsättningar, vilka jag kommer all redovisa senare. Vägverkets byggnadsorganisation bör baseras på den nivå som planeringsramarna för åren 1988- 1997 visar samt den vägbyggnadsverksamhel däruiöver som jag redovisar längre fram.

6.3¶Resultatuppföljning

Regeringen har i regleringsbrevet för år 1987 bl.a. angell att vägverkel i sin verksamhetsberättelse i görlig mån skall redovisa prestationer och andra mått för verksamhetens omfattning och genomförande. Som en del i detta ingår all redovisa vägkapitalets utveckling.

Inom vägverkel pägår etl omfallande utvecklingsarbete i syfle all ut veckla metoder och modeller för alt följa upp verksamhelen. Jag anser det angelägel att delta arbele intensifieras. Särskild vikl bör därvid läggas vid all vidareutveckla och ta fram sådana måll som beskriver de samhällseko nomiska konsekvenserna av olika väghållningsåtgärder. Uppföljningen av verksamheten bör inriktas på alt beskriva och bedöma i vilken uislräck- 41

ning de för väghållningen uppsatta mälen har uppnåtts. Jag finner del för Prop. 1986/87:100 väghållningen väsenlligl att vägverket fortsäller arbelet med alt utveckla Bil. 8 erforderliga mål och modeller som möjliggör och förbättrar en sådan redovisning av verksamheten.

Regeringen har i olika sammanhang uttalat atl del slalsfinansiella lägel släller särskilda krav på effektivisering och rationalisering av slatens verksamheter. Även framgent krävs ålgärder av sådan karaktär. Därför anser jag det angeläget att pågående strävanden inom vägverkel all utveckla mått för produktivitetsutvecklingen inom driftverksamheten intensifieras. Bra sådana måll innebär atl ledningen och styrningen av driftverksamhelen kan effekliviseras ytterligare.

Vägunderhållskostnadernas ökade andel av de lotala väghållningskostnaderna understryker betydelsen av en metodutveckling när det gäller driftverksamhelen.

Av vägverkets redovisning av 1985 års resullal framgär bl.a. alt väghållningsålgärder har slor samhällsekonomisk belydelse. Bl.a. redovisar vägverkel atl 25 större under år 1985 öppnade väg- och broobjekt medför en minskning av antalet trafikolyckor med 130 stycken per år och en minskad restid molsvarande 29000 arbetsdagar per år.

6.4¶Bärighetshöjande åtgärder

De tillåtna fordonsvikierna pä vägnätet — dvs. högsta lillålna axel- och boggilryck samt högsta tillåtna bnjtlovikt - har successivi höjls och endast i en del fall föregåtts av bärighetshöjande ålgärder. Någon möjlighel alt ytterligare höja de tillåtna fordonsvikterna — utan atl vidta förstärkningsålgärder - finns ej. Som lidigare redovisats är omkring 95% av det slatliga vägnätet upplåtet för 10 lons axel- och 16 lons boggilryck samt en högsta tillåten bruttovikt på 51,4 ton.

Nya EG-direktiv. Viklbeslämmelserna och möjligheterna alt framföra lyngre fordon pä del svenska vägnätets har diskuierats under senare är. EG har nyligen beslulal om en samordnad trafikpolitik. Som en viklig del i denna har nya EG-direktiv trätt i kraft den 1 juh 1986. EG-direkliven innebär kortfallal all 18 tons boggilryck numera tilläts i den gränsöverskridande trafiken samt alt 11,5 lons drivaxellryck för fordonskombinalioner med fem eller fler axlar tillåts fr.o.m. den 1 januari 1992. Storbritannien och Irland har emellertid fått dispens från direktiven vad gäller drivaxel-trycken. Delta gäller dock ömsesidigt, dvs. så länge som Storbritannien och Iriand inte uppfyller EG:s direktiv gäller molsvarande begränsningar för fordon hemmahörande i dessa länder vid trafik inom EG.

Vissa länder har redan infört EG:s regler helt eller delvis även för den nationella trafiken. Del gäller t.ex. Västtyskland och Nederländerna. Sammanfattningsvis kan sägas att merparten av de störte industriländerna i Europa för den nationella trafiken och för fordonslängder upp till 18 meter tillåter högre fordonsvikter än vad som tillåts i Sverige.

42

Sverige bör anpassa sina viktbestämmelser till EG:s. För atl undvika atl Prop. 1986/87:100 EG:s transportpolitik leder lill konkurrensnackdelar för de länder som inle Bil. 8 är medlemmar i EG har den europeiska iransportminisierkonferensen (CEMT) på svenskt förslag beslulal alt möjligheterna atl ingå ett gemensamt avtal om internationella landsvägstransporter mellan de västeuropeiska länderna skall utredas.

Viklbeslämmelserna för landsvägsfordon är en viktig del när det gäller atl skapa ell gemensaml avtal. De beslul EG redan har fattat lorde därvid vara avgörande för del fortsatta arbetet. Som vägverket framhåller är det av stor belydelse för Sveriges ekonomi all del svenska huvudvägnätel kan hålla en sådan vägslandard all de svenska viklbeslämmelserna kan anpassas till de bestämmelser som gäller inom EG.

Jag anser det mycket angelägel alt det svenska vägnätet så långt möjligt anpassas lill den slandard som gäller inom EG. Det innebär bl.a. all elt storl antal svaga broar måsle byggas om sä att de även kan klara korta fordonskombinationer med 18 lons boggilryck. Delta gäller även vissa vägar. En sådan höjning av vägnätels slandard är av slor betydelse för svenskt näringsliv, inle minsl för den industri som utnytijar skogsråvaror. Jag är dock inte beredd all föreslå någon höjning av del tillåtna drivaxel-trycket enligt EG:s direkliv. Kosinaderna för de ålgärder som erfordras för alt möjUggöra en sådan höjning är alltför höga i förhållande till vinsterna.

En höjning av tillåtna fordonsvikter kostar pengar. Kostnaderna för de åtgärder som erfordras på del allmänna vägnätel är höga. I första hand bör därför de ålgärder vidlas som är mest angelägna för utvecklingen av landets näringsliv. Jag föreslår alt de nu akluella bärighetshöjande åtgärderna inriktas pä huvudvägnätel - riksvägar och primära länsvägar — samt dessulom övriga länsvägar i de s.k. skogslänen, dvs. Värmlands, Kopparbergs, Gävleborgs, Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrboltens län.

Koslnaden för dessa åtgärder har - uiöver ordinarie vägbyggnadsmedel - beräknals lill 5750 milj.kr. i 1988 ärs prisnivå. Totall är del bl.a. omkring 1 300 broar som mäste byggas om. Erforderliga åtgärder för en höjning av standarden på detta vägnät bör genomföras under en tioårsperiod.

Jag föreslär ett tioårigt investeringsprogram på 575 milj. kr. per år i 1988 års pris. En mindre del därav - omkring 15 milj.kr. per år - bör gå till nödvändiga broförslärkningsätgärder pä del enskilda statsbidragsberätligade vägnätet.

Vinslen av höjda tillåtna fordonsvikier har av transportforskningskom-missionen beräknats i bl.a. Rapporten 1986:9 Framtida viklbeslämmdser för tunga fordon. 1 rapporten anges atl den ärliga förelagsekonomiska vinslen vid höjda viktbestämmelser för hela vägnätel är mellan 1400 och 1800 milj.kr. vid oförändrat boggilryck och mellan 2000 och 2500 milj. kr. vid 18 tons boggilryck.

Investeringsprogrammet har en positiv regionalpolitisk inriktning. För

näringslivet och samhället kommer investeringsprogrammet atl få myckel 43

stor betydelse inle minst frän regionalpolilisk synpunkt. Totalt föreslås all Prop. 1986/87:100 nära 4000 milj.kr. investeras i skogslänen. Utöver detta kommer efler vad Bil. 8 jag har erfarii näringslivet all investera för atl höja standarden på skogs-bilsvägnätet sä all även detta kan upplåtas för 18 tons boggilryck. Del betyder atl sammanlagt drygl 4000 milj. kr. under en tioårsperiod kommer atl investeras i skogslänen.

Särskilt slor betydelse kommer programmet alt ha för skogslänen genom atl det stärker skogsbrukets konkurrenskraft och bidrar till gynnsammare förutsättningar för hela näringslivel i dessa län.

Hur skall åtgärderna bekostas? Som redan har framgått av min redovisning avser invesleringsprogrammel ålgärder uiöver vägbyggnadsplanerna åren 1988-1997. De nödvändiga investeringarna måste därför delvis bekosias av dem som har mesl nytta av en höjning, dvs. näringslivel. Jag anser det rimligt all så sker, eflersom näringslivel vid mer generösa viktbestämmelser kan tillgodogöra sig betydande företagsekonomiska vinsler. Den av mig föreslagna ordningen innebär alt näringslivel i förväg fär avstå från en del av de framtida vinsterna för all möjliggöra att investeringsprogrammet genomförs.

Jag förordar all näringslivels bidrag lill finansieringen tas ut genom en höjning av fordonsskatten för lastbilar och släpvagnar. Chefen för finansdepartementet avser atl senare återkomma till regeringen med förslag i denna fräga.

Som jag tidigare nämnt kommer en betydande del av de bärighetshöjande ätgärderna all avse åtgärder i skogslänen. 1 dessa län föreligger ofta behov av särskilda insatser för sysselsältningen. Sädana väginvesteringar har hittills lill slor del bekostats via tionde huvudtitelns anslag B5. Sysselsättningsskapande ålgärder. Jag föreslår att 175 milj. kr. förs över frän den s.k. vägramen i nämnda anslag till sjätte huvudliteln. Jag har i denna fråga samrått med chefen för arbetsmarknadsdepartementet.

Återstoden av de 575 milj. kr. som investeringsprogrammet beräknas kosta nästa budgetår dvs. 400 milj. kr. bör bekostas av näringslivel. Detta bör ske genom höjd fordonsskatt.

Förslagel innebär att investeringsprogrammet bekosias dels av näringslivet genom höjning av fordonsskalten för lastbilar och släpvagnar, dds genom utnyttjande av vissa sysselsättningsmedel.

Nytt anslag. Elt nyll anslag B9. Vägverkel: Särskilda bärighetshöjande ålgärder bör inrättas. Jag kommer senare att hemslälla om medelsanvisning m.m.

Överlasterna på vägnätet måste begränsas. Respekten för viktbestämmel serna måsle förbällras. För närvarande överskrids på de svenska vägarna de lillålna fordonsvikierna i alll för slor omfattning. Dessa överlaster medför belydande konsekvenser för bl.a. vägunderhållet och konkurrens situationen mellan olika vägtransportförelag. Jag anser det inle menings fulll all förslärka vägnätet om det endast leder till atl överträdelser av viklbeslämmelserna kommer all ske från en högre nivå. Jag förulsäller 44

därför att säväl iransportköpare som transportförmedlare kommeralt sluta Prop. 1986/87:100 transportavtal som baseras pä gällande viktbestämmelser. Jag har erfarii Bil. 8 av förelrädare för näringslivel all sä kommer atl ske. Näringslivet och dess organisationer kommer dessutom att aklivt verka för atl utveckla medel och leknik för kontroll av fordonsvikter.

Viklbeslämmelserna samt åtgärder för att begränsa överlaster har under vären 1986 studerats av en interdepartemental arbelsgrupp inom regeringskansliel. Arbelsgruppen har bl.a. behandlat frägor om fasla vägstationer främsl i hamnar saml bl.a. en av vägverkel föreslagen höjning av överlast-avgifterna. Jag anser all överlaster mäste begränsas så långl som möjligt. Höjda överlastavgifler torde därvid vara ett verksamt medel. En skärpning av bestämmelserna om överlastavgifler bör genomföras samtidigt som vägnätet upplåls för 10 lons axel- och 16 lons boggilryck saml 56 tons bruttovikt. Ett sådanl förslag kommer all tas fram snarast möjligi.

Vidare avser jag föreslå regeringen att ge vägverkel i uppdrag all uireda frågan om fasla vägstationer främst i hamnarna men även möjligheterna att använda fasta vågstationer för kontroll av trafiken på vägnätel. Chefen för juslitiedepariemenlet har tidigare redovisal förslag innebärande alt rikspolisstyrelsen anvisas medel för inköp av vågar. Jag återkommer vid anslaget B9. till frågan om beräkning av medel för bl.a. fasla vägstationer.

När kan viktbestämmelserna höjas? Den ordningsföljd som väljs för ombyggnaden av svaga broar slyr i vilken takt olika vägar kan upplåtas för högre vikter. Betydande delar av vägnätet i skogslänen och huvudvägarna i övrigl kan med de föreslagna åtgärderna redan år 1990 upplåtas för 10 tons axel- och 16 tons boggilryck saml 56 tons bruttovikt. Frågan om när och hur de tillåtna vikterna skall höjas på vägnätels olika delar bör enligt min uppfattning utredas av vägverket och berörda intressenter inom näringslivet. Jag anser del rimligt atl vägnätet successivt upplåls för höjda lillåtna fordonsvikter. Dispenser för 18 tons boggilryck och upp till 60 tons bmttovikl bör - i den män det finns förutsättningar för detla - samtidigt kunna tillåtas för vissa skogstransporter i främst skogslänen.

Pä längre sikl kan de lillåtna fordonsvikterna höjas ytterligare till 10 lons axellryck, 18 tons boggilryck samt 60 tons bruttovikt. Tidpunkten för en sådan höjning kan inte anges nu utan fär ulredas av vägverkel i samverkan med berörda intressenter. Jag bedömer all en sädan höjning med de av mig föreslagna åtgärderna bör vara möjlig all genomföra för betydande delar av vägnätet omkring år 1995.

6.5¶Miljöfrågor

Jag har tidigare redovisal regeringens ställningslagande i miljöfrågorna och dessas beaklande i vägplaneringen.

Byggande av vägar kan ibland medföra relativt omfattande miljöinlrång. Den decentraliserade vägplaneringsprocessen innebär enligt min uppfatt ning atl vägfrågorna fär en allsidig bedömning och behandling på lokal och regional nivå. Del är angelägel att miljöfrågorna i denna process beaktas i lillräcklig omfallning. Vägplaneringsprocessen bör därför fördjupas och 45

komplelteras på ell sådant sätl alt miljökonsekvenserna beskrivs utförligt i Prop. 1986/87:100 etl sä lidigl planeringsskede som möjligt och alt miljövärdande myndighe- Bil. 8 ter och organ på lokal och regional nivå liksom tidigare bereds möjlighel alt della i detla tidiga skede i vägplaneringsprocessen.

En arbetsgrupp har tillsatts. Jag har tidigare redogjort för det traflkpolitiska utvecklingsarbete som har påbörjats inom kommunikationsdepartementet. När det gäller den framlida trafikpolitiken är frågan om hur miljöaspekterna skall lillgodoses cenlral. En särskild miljöarbeisgrupp har tillsatts inom det trafikpolitiska utvecklingsarbetet. Gruppens uppgift är atl se över möjligheterna att pä ett bättre säll än hittills beakla miljöaspekterna inom ramen för trafikpolitiken.

6.6¶Statskommunal väghållning

En utredning har tillsatts. Regeringen framhöll i 1986 års budgetproposition atl väghållningsansvarel mäste ses över i syfte all fä en effekliv fördelning av väghållningsansvaret mellan stat, kommun och enskilda. En särskild utredare har tillkallats. Ulredningsarbelet skall bedrivas skyndsamt med sikte på att arbelel skall vara klarl lill halvårsskiftet 1987.

6.7¶Enskild väghållning

För drift av enskilda vägar lämnas statsbidrag enligt förordningen (1979:788) om statsbidrag till enskild väghållning. Anslaget utgör för innevarande budgelär - bidragsårel 1987 - 360,5 milj. kr. Bidrag lämnas enligt samma förordning också för byggande av enskilda vägar. Det anslaget har under en läng följd av år varil nominellt oförändrai 30 milj. kr.

Frågor om bidrag prövas av länsstyrelsen. I fråga om byggnadsbidragen gäller alt varje länsstyrelse på grundval av inkomna ansökningar skall upprätta en plan för byggandet av enskilda vägar inom länet. Byggnadsplanerna skall avse fem kalenderår och förnyas vart iredje år. Bidragen belalas ut av vägverkel. Det är också vägverkel som beslutar hur medlen skall fördelas mellan länen.

Genom atl de begränsade medel som står till buds för byggnadsbidrag splittras upp på samtliga länsslyrelser blir anlalet byggnadsprojekt inom varje län mycket fä. De formella kraven pä hur planerna skall upprättas är därför opraktiska och i vissa fall ekonomiskl belungande lill följd av omfattande administration.

Det måste somjag ser det finnas en rimlig avvägning mellan administrationen för att upprätta en plan och omfattningen av de åtgärder planen innehåller. Jag anser alt koslnadema för all upprälla planerna för byggande av de enskilda vägarna är alllför höga. Anslagen B7. Bidrag lill byggande av enskilda vägar och B6. Bidrag lill drifl av enskilda vägar m.m. bör därför läggas samman fill elt anslag B6. Bidrag till drift och byggande av enskilda vägar.

En sammanläggning av nuvarande bidragsanslag till den enskilda väg hållningen kommer enligt milt förmenande atl främja en bättre avvägning 46

mellan drift- och byggnadsåtgärder. Fördelningen av anslaget mellan dessa Prop. 1986/87:100 olika åtgärder bör beslutas av vägverket med hänsyn lill vad som vid en Bil. 8 samlad bedömning är lämpligast.

Jag avser atl senare åierkomma till regeringen med de förslag till ändringar i bidragsförordningen som föranleds av del sagda.

6.8¶Nordiska handlingsplanen för ekonomisk utveckling och full sysselsättning

Den nordiska handlingsplanen för ekonomisk utveckling och full sysselsättning lades fram av nordiska minslerrädet (finansministrarna) den 31 januari 1985. Handlingsplanen fastställdes av ministerrådet den 26 mars 1985.

I handlingsplanen ingår ett antal störte invesleringar i infrastrukturen. För svensk del omfattar planen bl.a. väginvesteringar på väg E6 i Bohuslän till en beräknad koslnad av omkring 550 milj. norska kronor.

Två av de tre vägobjeki som ingår i den nordiska handlingsplanen har färdigställts och öppnats för trafik. Det gäller vägobjekten "Bro över SJ vid Skee" och "Skogar—Svinesund". Koslnaden för dessa har beräknals till 50 milj.kr.

Del tredje vägobjeklet avser en ombyggnad av väg E6 på delen Stenung-sund-Uddevalla. Regeringen gav ijanuari 1985 vägverkel i uppdrag atl projeklera en ca 40 km lång motorväg mellan Stenungsund och Uddevalla. Kostnaden för en sädan ombyggnad har i den nordiska handlingsplanen beräknats till omkring 500 milj. norska kronor. I uppdraget framhålls atl projekteringsarbetet skall bedrivas skyndsami så alt vägbygget skall kunna påbörjas senasl under år 1987. Byggtiden beräknas lill nära fem är. Motorvägen skall kunna öppnas för irafik underår 1991.

En arbetsplan för ombyggnad av väg E6 på berörd del har upprättats av vägförvaltningen i Göteborgs och Bohus län. Arbetsplanen har av länsstyrelsen överlämnats till vägverkel för fastställelse. Vägverkel har genom beslut den 27 november 1986 fastställt arbetsplanen i en sträckning genom Ljungskile. Koslnaden för vägutbyggnaden har preliminärt beräknats lill tolall ca 970 milj. kr. i 1986 års prisnivå (inkl. moms och projekiering).

De i arbetsplanen beräknade kostnaderna överstiger väsentligt de kostnader som läg till grund för beslulel i den nordiska handlingsplanen. Kostnaderna har i del närmaste fördubblals. Jag anser det därför av kostnadsskäl inte möjligi atl nu inom ramen för den nordiska handlingsplanen bygga ut väg E6 som motorväg mellan Stenungsund och Uddevalla. Utbyggnaden måsle etappindelas. I en första etapp bör väg E6 byggas ut som motorväg från Stenungsund fram till Ljungskile. Kostnaden för en sådan ulbyggnad kan beräknas lill 675 milj. kr. i 1986 års prisnivå.

Enligt riksdagens beslul med anledning av 1986 ärs budgetproposition (prop. 1985/86:100 bil. 8, TU 13, rskr. 158) avsägs utbyggnaden av väg E6 på nämnda delar finansieras med medel från den nordiska investeringsban ken (NIB). Jag har, efler samråd med chefen för finansdepartementet, bedömi all del numera är lämpligare alt finansiera utbyggnaden av väg E6 fram lill söder om Ljungskile med en rörlig kredii i riksgäldskontoret. 47

Denna inrättas när det finns en laga krafl vunnen arbetsplan och arbelena Prop. 1986/87:100 kan påbörjas. Jag kommer senare all under anslag B3. Byggande av Bil. 8 slatliga vägar all redovisa hur och i vilken utsträckning den rörliga krediten skall belasta detta anslag.

7 Anslag

B 1. Vägverket: Ämbetsverksuppgifter m.m.'

1985/86 Ulgift 7250000

1986/87 Anslag 7530000

1987/88 Förslag 10450000 ' Ny anslagsbeteckning

Från anslaget belalas vissa kostnader för central administration (andel), översiktlig vägplanering, faslslällande av arbetsplaner samt järnvägsärenden.

Vägverket

Vägverkel hemställer om etl anslag på 8,0 milj. kr. för budgetåret 1987/88 avseende verksamhelen underår 1988.

Föredragandens överväganden

Från och med den 1 juli 1986 har budgetmedel för vägverkets revisionssektion överförts lill riksrevisionsverket. Som jag framhöll i föregående års budgelproposition är det angeläget att vägverkets ledning uiöver den externa revisionen har en internrevision lill silt förfogande. En sådan har inrättats i enlighet med regeringens beslut den 11 juni 1986. Kostnaden för denna beräknas för år 1988 uppgå till 2,6 milj. kr. Regeringen har i beslutet den 11 juni 1986 medgivit att anslaget överskrids med 2,515 milj. kr. för att bestrida kostnaderna under år 1987 för vägverkets internrevision.

Anslagets beteckning bör kompletteras med m.m. för atl även innefatta kostnaden för internrevisionen.

Jag bedömer alt kostnaderna för är 1988, somjag beräknar till 10450000 kr., ungefärligen kommer att fördela sig på följande sätt.

Plan 1988 kr.

Cenlral administration 2300000

Översiktlig vägplanering 3900000

Fastställande av arbetsplaner 950000

Järnvägsärenden m.m. 700000

Inlernrevision 2600000

10450000 48

Hemställan Prop. 1986/87:100

Ril J

Jag hemsläller all regeringen föreslår riksdagen °

1. all lill Vägverkel: Ainbeisverksitppgifter m.ni. för budgetaret 1987/88 anvisa elt förslagsanslag på 10450000 kr. samt

2. alt godkänna vad jag har anfört om användningen av anslaget för vägverkels internrevision.

B 2. Drift av statliga vägar

1985/86 Ulgift 3872682000 Reservation 2329161000

1986/87 Anslag 4420000000 1987/88 Förslag 4543760000

Från anslaget betalas vägverkets kostnader för drifl av statliga vägar, vissa förbättringsarbeten saml investeringsutgifter för vägverkets anläggningstillgångar.

Vägverket

Vägverket redovisar i anslagsframställningen den nivå - 5335 milj. kr. -på insatser inom driften som enligt verkels mening erfordras för alt en väghållning anpassad till rimliga trafikanlanspråk och de av siatsmakterna uttalade vägpoliiiska målen skall kunna tillhandahållas.

I anslagsframslällningen har dock vägverket begäri en begränsad anslagshöjning — 5080 milj.kr. - som möjliggör ulökade underhållsåtgärder och trafiksäkerhetsålgärder. Den anslagsnivån är enligt vägverkel hell nödvändig om inle bristen pä i rält tid utförda underhållsinsaiser skall medföra en oförsvarlig kapitalförstöring. Nivån ger förbättrade möjligheter att genomföra ell optimalt beläggningsunderhåll i en omfattning som tillgodoser samhällels krav och trafikanternas behov.

Vägverkel hemställer om ell anslag på 5080 milj. kr. avseende verksamheten underår 1988.

Föredragandens överväganden

Med hänvisning till vad jag har anfört i del föregäende beräknar jag koslnadsramen för den statliga driftverksamheten år 1988 lill 4293,76 milj.kr. För anskaffning av anläggningstillgångar beräknarjag under anslaget 250 milj. kr. Förslagel innebär en ökning av anslaget för näsla budgelår med 123,76 milj.kr. lill lolall 4543,76 milj.kr.

1 följande sammanslällning redovisas hur kosinaderna för vägdriflen beräknas i stort fördela sig under år 1988.

4 Riksdagen 1986/87. 1 saml. Nr 100. Bilaga 8

Rättelse: S. 55 rad 2 och 9 Står: 1988 Rättat till: 1987 Rad 3 och 9 Står: 1989 Rättat till: 1988

Plan 1988 kr. Prop. 1986/87:100

--------------------------------------------------------------------------- ■--------------------------------------------------- p... g

Central administration 56400000

Regional administration 83000000

Servicearbeten 1950000000

Underhållsarbeten 1844360000

Förbällringsarbeten 360000000

Anläggningstillgångar 250000000

4543760000

Kostnadsramen för anslaget B2. Drift av statliga vägar innefatlar inle invesleringar i anläggningslillgångar. Del bör ingå i regeringens befogenheter atl i den mån arbetsmarknadslägel, kravet på ändamålsenlig planering av verksamheten eller andra skäl motiverar det, bemyndiga vägverket alt under år 1987 respektive år 1988 jämka de föreskrivna koslnadsramarna för dessa år. T.ex. genom alt under andra halvårel 1987 i förväg la i anspråk behövliga belopp av de medel under de kalenderårsberäknade anslagen, som anvisas för verksamhetsåret 1988.

1 syfle alt effeklivisera väghållningen och underlätta planeringen bör vägverkel ha möjlighet all göra mindre jusleringar under ett enskilt år mellan drift- och byggandeanslagen för den slalliga väghållningen.

Jag har under anslaget beräknai 250 milj.kr. för investeringar i anläggningslillgångar. Del bör enligt min mening därutöver vara möjligt för vägverket alt långiidsförhyra (leasa) anläggningstillgångar motsvarande ett anskaffningsvärde av 75 milj.kr.

Vägverket bör genom lämpligl avvägda beslällningsbemyndiganden ges möjlighet att anskaffa de olika anläggningstillgångarna så ekonomiskt som möjligt. Mot bakgrund av de av mig förordade investeringarna anserjag all en lämplig nivå för beställningsbemyndigandet är 140 milj.kr. för åren 1989 och 1990 i 1988 ärs beräknade prisnivå. För är 1991 bör vägverket erhålla ett besiällningsbemyndigande på lOOmilj.kr.

I samband med alt slalliga vägar byggs om och öppnas för irafik förekommer ofta atl vägen i den gamla sträckningen dras in från allmänt underhåll. Väghållningen av sådana vägar får som regel överias av enskilda. Vägarna uppfyller ofta fordringarna för atl få slalsbidrag till enskild väghållning. 1 de fall vägverket saknar medel under anslaget B6. Bidrag till drifl och byggande av enskilda vägar för delta ändamål bör det även under nästa budgetär vara möjligt för vägverkel alt besluta om överföring av medel molsvarande gällande statsbidrag lill nämnda anslag. Del bör ocksä under budgelåret vara möjligt för vägverket att föra över medel till anslaget B4. Bidrag till drift av kommunala vägar och gator i samband med att väghållningsansvarel förändras mellan siaten och en kommun. Då del är svårl all nu förutse omfattningen av ändringar i väghållningsansvaret, bör regeringen även för budgetårel 1987/88 inhämla riksdagens bemyndigande att vid behov låta vägverket överiora medel mellan nämnda anslag.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

1. alt till Drift av statliga vägar för budgetårel 1987/88 anvisa ell reservalionsanslag på 4543760000 kr., 50

2. all medge alt regeringen lämnar vägverket de besiällningsbe- Prop. 1986/87:100 myndiganden som jag har förordat i det föregående. Bil. 8

3. atl medge all regeringen vid behov när allmän väg för vilken staten är väghållare övergår till kommunal eller enskild väghållning fär låla vägverkel överföra medel molsvarande gällande statsbidrag mellan delta anslag och anslagen B4. Bidrag till drift av kommunala vägar och gator resp. B6. Bidrag till drift och byggande av enskilda vägar,

4. atl godkänna atl jämkning av kostnadsramarna för åren 1987 och 1988 får ske i enlighel med vad jag har anfört,

5. atl godkänna alt jämkning mellan drifl- och byggandeanslagen för den slatliga väghållningen får ske i enlighet med vad jag har anförl saml

6. all godkänna alt vägverkel fär träffa hyresköpavial och långiidsförhyra (leasa) anläggningstillgångar molsvarande ell anskaffningsvärde av 75000000 kr.

B 3. Byggande av statliga vägar

1985/86 Utgift 1083158000 Reservalion 739698000

1986/87 Anslag 1000000000 1987/88 Förslag 1020000000

Från anslaget belalas vägverkets kostnader för byggande av slalliga vägar, vissa förbättringsarbeten samt bidrag lill cykelleder m.m. i icke väghållande kommuner. Bidragsgivningen regleras genom förordningen (1979:627) om statsbidrag för cykelleder samt anordningar och ålgärder som främjar viss busstrafik (ändrad senast 1984:770).

Vägverket

Vägverkel hemställer om etl anslag på 1400 milj. kr. avseende verksamheten underår 1988.

Föredragandens överväganden

Somjag tidigare har redovisat är år 1988 försia året i de nya vägbyggnadsplanerna. Arbetet med atl upprälla dessa pågår för närvarande. Vägbygg-nadskoslnaderna skall i de nya planerna enligt regeringens föreskrifier anges i 1987 års prisnivå. För all genomföra del första ärel i planen måste därför 1987 års anslag pris- och löneomräknas. Del är angelägel att vägbyggnadsplanerna fullföljs år 1988 som planeral.

Jag förordar all kostnadsramen för år 1988 bestäms lill 1020 milj. kr. och atl anslag begärs med samma belopp. Med de effeklivitetshöjande åtgärder somjag förutsälter all vägverkel vidtar kommer det slalliga vägbyggandet är 1988 ändå att fullföljas, trots att anslaget har räknats upp i begränsad omfallning. 51

Med hänvisning lill vad jag har anfört i det föregående om den nordiska Prop. 1986/87:100 handlingsplanen för ekonomisk uiveckling och full sysselsättning förordar Bil. 8 jag att en rörlig kredit inrättas i riksgäldskontoret för finansieringen av utbyggnaden av väg E6 som motorväg pä delen Stenungsund-Ljungskile. Kapitalkostnaderna för den rörliga krediten skall belasla anslaget. Jag har beräknat kapitalkostnaderna är 1987 till omkring 5 milj.kr. Dessa kostnader bör belasla anslaget under år 1988. Anslaget skall inle belastas med andra kapilalijänstkoslnader.

I följande sammanslällning redovisas hur anslaget för vägbyggandel beräknas i slort belastas under är 1988.

Plan 1988 kr.

Central administration 64000000

Regional administration 44000000

Byggande av riksvägar 607000000

Byggande av länsvägar 275000000

Bidrag till cykelleder m.m. lOOOOOOO

Utrednings- och utvecklingsverksamhet 15000000

Kapitalkostnader år 1987 för väg E6 Stenungsund-Ljungskile 5000000

1020000000 Hemställan

Jag hemsläller alt regeringen föreslår riksdagen

1. att lill Byggande av statliga vägar för budgelåret 1987/88 anvi sa etl reservalionsanslag pä 1020000000 kr. saml

2. all godkänna vad jag har förordal beträffande finansieringen av utbyggnaden av väg E6 som motorväg pä delen Stenungsund- Ljungskile.

B 4. Bidrag till drift av kommunala vägar och gator

1985/86 Ulgift 246815000 Reservation 751048000

1986/87 Anslag 651000000

1987/88 Förslag 663718000

Frän anslaget lämnas i mån av tillgäng pä medel driflbidrag lill stalskommunvägar saml väg- och gatuanläggningar för kollekliv persontrafik m.m. Bidragsgivningen regleras genom förordningen (1982:853) om statsbidrag till väg- och gatuhåUning m.m. (ändrad senasl 1986:668).

Vägverket

Vägverket hemställer om etl anslag på 665 milj. kr. avseende verksamhe len under år 1988. 52

Föredragandens överväganden Prop. 1986/87:100

Bil 8

Jag beräknar medelsbehovet till 663.7 milj.kr.

1 följande sammanslällning redovisas hur förbrukningen under anslaget beräknas i slort fördela sig för år 1988.

Plan 1988 kr.

Central och regional administration 2000000

Forskning och utveckling 1 000000

Bidragsbelopp 660718000

663718000 Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår

att lill Bidrag till drift av kommunala vägar och gator för budgetåret 1987/88 anvisa elt reservalionsanslag på 663718000 kr.

B 5. Bidrag till byggande av kommunala vägar och gator

1985/86 Ulgift 292109000 Reservalion -42232000

1986/87 Anslag 360000000

1987/88 Förslag 370000000

Frän anslaget lämnas i män av tillgäng pä medel bidrag till byggande av stalskommunvägar, cykelleder, väg- eller gatuanläggningar för kollekliv persontrafik saml späranläggningar för lokal kollekliv persontrafik. Bidragsgivningen regleras genom förordningen (1982:853) om slalsbidrag lill väg- och galuhållning m.m. (ändrad senast 1986:668).

Vägverket

Vägverket hemställer om etl anslag på 360 milj.kr. avseende verksamheten underår 1988.

Föredragandens överväganden

Med hänvisning till vad jag har anförl under anslag B3. Byggande av slatliga vägar anserjag atl anslaget bör pris- och löneomräknas. Jag beräknar således medelsbehovet lill 370 milj. kr.

1 följande sammanslällning redovisas hur förbrukningen under anslaget beräknas i storl fördela sig för år 1988.

Plan 1988 kr.

Central och regional administration 12600000

Generellt bidrag 50000000

Särskilt bidrag 307400000

370000000 „

Hemställan Prop. 1986/87:100

o Ril 8

Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

att lill Bidrag till byggande av kommunala vägar och gator för

budgelåret 1987/88 anvisa elt reservalionsanslag på 370000000 kr.

B 6. Bidrag till drift och byggande av enskilda vägar'

1985/86 Ulgift 77948000- Reservalion 331842000=

1986/87 Anslag 390500000=

1987/88 Förslag 407800000

' Ny anslagsbeteckning

- Anslagen Bidrag till drift av enskilda vägar m.m. och Bidrag till byggande av

enskilda vägar

Från anslaget avses bidrag utgå till drift och byggande av vissa enskilda vägar. Bidragsgivningen regleras genom förordningen (1979:788) om statsbidrag till enskild väghållning (ändrad senasl 1984:771).

Vägverket

Vägverket hemställer om etl anslaf på 505 milj. kr avseende verksamheten underår 1988.

Föredragandens överväganden

Med hänvisning lill vad jag lidigare har anfört om att anslagen för bidrag till drift och byggande av enskilda vägar bör läggas samman förordar jag alt etl sädanl anslag för budgetåret 1987/88 tas upp med 407,8 milj. kr. Den behållning som vid ulgången av budgeiårei 1986/87 kan finnas kvar på de äldre anslagen bör föras över lill anslaget B 6. Bidrag till drifl och byggande av enskilda vägar.

Jag kommer senare all - utöver nämnda 407,8 milj. kr. - under anslag B 9. Vägverket: Särskilda bärighetshöjande åtgärder föreslå alt 15 milj. kr. av detta anslag anslås lill vissa bärighetshöjande älgärder på del statsbidragsberätligade enskilda vägnätel.

I följande sammanslällning redovisas hur förbrukningen under anslaget beräknas i storl fördela sig för år 1988.

Plan 1988 kr.

Administration och rådgivning 31700000

Bidragsbelopp 373200000

Bidrag till järnvägskorsningar 2900000

407800000

Det är angelägel att medlen under anslaget kan användas effektivt. Det bör därför ingå i regeringens befogenheter atl i den mån kravet på ända målsenlig planering av bidragsverksamhelen eller andra skäl moiiverar det 54

bemyndiga vägverkel att för bidrag lill byggande av enskilda vägar i förväg Prop. 1986/87:100 - under andra halvåret 1987 - ta i anspråk behövliga belopp av de medel Bil. 8 som anvisas för verksamhetsåret 1988.

Hemställan

Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

1. att lill Bidrag till drift och byggande av enskilda vägar för budgetåret 1987/88 anvisa ett reservationsanslag på 407800000 kr. saml

2. att godkänna att medel får föras över mellan åren 1987 och 1988 i enlighet med vad jag har anfört.

B 7. Tjänster till utomstående

1985/86 Ulgift 43485000

1986/87 Anslag 31900000

1987/88 Förslag 33940000

Frän anslaget betalas vissa kostnader inom vägverket för planering av beredskapsarbelen m.m.

Vägverket

Verket hemställer om etl anslag på 33900000 kr. avseende verksamhelen underår 1988.

Föredragandens överväganden

Jag beräknar medelsbehovet lill 33,94 milj. kr.

Slalsmakterna har i skilda sammanhang under senare år framhållil viklen av atl vägverkel pä elt smidigt sätt kan ralionalisera i organisations-och driflhänseende ulan att servicenivån på vägverkets olika delar eftersatts eller undergår nägon väsenllig försämring.

Som lidigare har redovisals finns ell belydande antal allmänna färjleder. Kosinaderna för driften av dessa är förhållandevis höga. Vägverkel har därför fått i uppdrag all se över möjligheterna all ralionalisera färjdriften. 1 de fall del kan bli akluelll alt dra in en färjled uppstår ofta behov av upprustning av vissa vägar. Om detla inte kan genomföras genom ompriorilering inom ramen för ordinarie vägmedel, bör enligt min mening anslaget B7. Tjänster lill utomstående kunna användas.

Riksdagen har tidigare godkänt atl anslaget får användas för upprustning av vägar i samband med beslut om överföring av irafik från järnväg till landsväg. Del bör även under nästa budgelår vara möjligt atl använda anslaget till nämnda ändamål. 55

Hemställan Prop. 1986/87:100

Ril 8

Jag hemsläller alt regeringen föreslår riksdagen

1. att lill Tjänster till utomstående för budgeiårei 1987/88 anvisa ett förslagsanslag på 33940000 kr. samt

2. att godkänna vad jag har anfört om användningen av anslaget för upprustning av vissa vägar.

B 8. Vägverket: Försvarsuppgifter

1987/88 Förslag 35.300000'

' Utbrutet anslag

Från anslaget betalas vägverkels kosinader för planering m.m. samt investeringar vad gäller försörjningsberedskapen inom totalförsvarets civila delar.

Chefen för försvarsdepartementet har tidigare i dag anmält alt bl.a anslagen lill totalförsvarets civila delar kommer all behandlas i regeringens proposiiion om totalförsvarets fortsatta utveckling under perioden 1987/88-1991/92, som avses föreläggas riksdagen under våren 1987. Efter samråd med chefen för försvarsdepartemenlel föreslår jag därför att anslaget förs upp med oförändrat belopp.

Hemställan

Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

all, i avvakian på särskild proposiiion i ämnel, till Vägverket: Försvarsuppgifter för budgetåret 1987/88 beräkna ell reservalionsanslag pä 35300000 kr.

B 9. Vägverket: Särskilda bärighetshöjande åtgärder

Nytt anslag

1987/88 Förslag 575000000

Från anslaget avses ulgå vägverkets kostnader och bidrag för vissa bärighetshöjande åtgärder pä riksvägar och primära länsvägar samt pä länsvägar i övrigt i Värmlands, Kopparbergs, Gävleborgs, Västernort lands, Jämtlands, Västerbottens och Nortbotlens län. Från anslaget avses även utgå bidrag lill byggande av vissa enskilda vägar i nämnda län. Denna bidragsgivning regleras genom förordningen (1979:788) om slalsbidrag lill enskild väghållning (ändrad senast 1984:771). Bidragsgivningen till stals kommunvägar regleras genom förordningen (1982:853) om statsbidrag till väg- och gatuhållning m.m. (ändrad senast 1986:668). 56

Föredragandens överväganden Prop. 1986/87:100

En bärighelsupprustning av de allmänna vägarna i skogslänen samt de viktigaste vägarna - riksvägarna och de primära länsvägarna - i övriga delar av landel är angelägen. Somjag lidigare har redovisat är en upprustning av främst broarna på detta vägnät nödvändig för atl de viklbestämmelser som gäller för gränsöverskridande Irafik inom EG skall kunna tillåtas i Sverige.

För näringslivet har den av mig föreslagna bärighelsuppruslningen stor belydelse - inte minsl från regionalpolilisk synpunki. Sammantaget kommer upprustningen all kosta 5750 milj.kr. i 1988 ärs prisnivå. Den del av dessa investeringar som avser skogslänen kommer all stärka konkurrenskraften för i försia hand skogsbrukel och i övrigt aklivt bidra lill alt skapa gynnsamma förutsättningar för en positiv utveckling av näringslivet.

Med hänvisning lill vad jag har anfört i det föregående förordar jag atl anslaget för budgetårel 1987/88 tas upp med 575 milj.kr.

1 följande sammanställning redovisas hur kostnaderna i storl fördelar sig underår 1988.

Plan 1988 kr.

Administration 16000000

Bärighetshöjande åtgärder 534000000 Bidrag lill bärighetshöjande

åtgärder pä det enskilda stats-

bidragsberättigade vägnätet 15000000

Anskaffning av vågar lOOOOOOO

575000000 Jag har i det föregäende redovisal hur den ökade belastningen på slatsbudgelen som anslaget medför skall finansieras. Vägverket bör för de erforderiiga bärighetshöjande ålgärderna - efler samråd med berörda näringslivsorganisationer - ta fram en tioårig plan.

Det erfordras även åtgärder för att höja bärigheten pä vissa bidragsberättigade enskilda vägar i skogslänen. Jag föreslår atl 15 milj. kr. av anslaget ulnylljas för detta ändamål. Jag gör den bedömningen att en årlig salsning av denna omfallning bör göras under hela tioårsperioden.

Jag har lidigare påpekal betydelsen av all viktbestämmelserna beaklas. För närvarande förekommer överlaster i en icke acceplabel omfattning. För att begränsa överlasterna måsle bl.a. övervakningen av den tunga irafiken förbättras. För detta behövs en ny vägulruslning för vägning av tunga fordon.

Chefen för justitiedepartementet har tidigare i dag föreslagil atl medel för inköp av vägar anvisas rikspolisslyrelsen. Däruiöver föreslär jag alt 10 milj. kr. av anslaget beräknas för bl.a. fasla väganläggningar för kontroll av fordonsvikter i hamnar m.m. Av detla belopp bör ca 1,5 milj.kr. användas för inköp av vanliga vägar - som trafiksäkerhelsverket fär lillgång till - för användning för fordonskontroll vid samordnade insalser frän polisen och Irafiksäkerhetsverket. Jag ålerkommer lill frågan i anslutning till anslag C2. Trafiksäkerhelsverket: Fordon och körkort.

Som jag tidigare har redovisat har 175 milj.kr. förts över från tionde Prop. 1986/87:100 huvudtitelns anslag B5. Sysselsättningsskapande åtgärder. Dessa medel Bil. 8 bör även framgent användas på ell sådant sätt att de bidrar till sysselsättningen. Tidpunkten förarbetenas ulförande och anvisningen av arbetskraft bör ske efler samråd med arbelsmarknadsverkel.

Hemställan

Jag hemsläller att regeringen föreslår riksdagen

1. alt tili Vägverket: Särskilda bärighetshöjande ålgärder för budgetåret 1987/88 anvisa etl reservalionsanslag på 575000000 kr. samt

2. alt godkänna vad jag har anfört om användningen av anslaget för inköp av vågar.

c. Trafiksäkerhet Prop. 1986/87: lOO

Bii. 8 Trafiksäkerhetsverket är cenlral myndighel för uppgifler rörande trafikreglering, fordonskontroll, föraruibildning, körkort, bil- och körkorisregi-slrering, trafiksäkerhelsinformalion och allmänl irafiksäkerhetsarbele. Del åligger verkel särskilt all samordna trafiksäkerhelsarbelel.

Verksamhelen finansieras genom tre anslag (anslag C 1-C3).

Nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande (NTF) är den riksorganisation som verkar som företrädare för och samordnare av del frivilliga trafiksäkerhelsarbelel. Föreningen erhåller slalsbidrag för sin stadgeenliga verksamhel (anslag C4).

Förbättrad samordning

Grunden för trafiksäkerhetsarbetet formulerades i de mäl riksdagen fastställde år 1982 (prop. 1981/82:81, TU 1981/82:19). De innebär au lolala anlalet dödade och skadade saml risken att dödas och skadas för varje trafikanlkalegori forllöpande skall minskas. Nämnda risk skall minskas i högre grad för de oskyddade trafikanterna än för de skyddade och barnens problem skall särskilt beaklas.

Riksdagen beslöt är 1985 (TU 1984/85:19, rskr. 240) alt trafiksäkerhetsverkets viktigaste uppgifl skall vara att samordna trafiksäkerhelsarbelel. Regeringen har därefler beslutat om en ny instruktion för verkel saml ulsetl ledamöier i elt räd för samordning och planering. I irafiksäkerheisrådet ingår förulom generaldirektören för trafiksäkerhelsverket (ordförande) en förelrädare pä molsvarande nivå för envar av rikspolisslyrelsen, socialstyrelsen, vägverkel, transporlforskningsberedningen, skolöverstyrelsen. Landstingsförbundet, Svenska kommunförbundet och NTF. Som en kansliresurs för rädel och som stabsorgan under verkets generaldirektör har en planeringsenhel inrättats.

Traflksäkerhetsprogram

Enligt sin inslruktion skall trafiksäkerhelsverket varje år före den 1 september till regeringen lämna en redovisning av verksamhelen under del senasle budgelåret och en programplan för trafiksäkerhelsarbelel under de kommande tre budgetåren. Detla trafiksäkerhetsprogram är avsell att fungera som ett övergripande program för del samlade Irafiksäkerhetsarbetet i landel och för samordningen av olika myndighelers och organisalioners trafiksäkerhetsålgärder.

En viktig utgångspunkt för elt effekiivt och väl samordnat irafiksäkerhetsarbele är tillgäng lill ell fakiaunderlag som beskriver bristerna eller problemen i väg- och trafiksystemet.

Sedan trafiksäkerhelsproblemen kartlagts och analyserats är del vikligl all söka beskriva problemens bakomliggande orsaker. Det är dessa orsaker som därefter angrips med olika ålgärder. Valel av åtgärder besläms slutli gen av deras förvänlade effekler och kostnader. I åtgärdsprogrammei skall 59

särskilt beskrivas möjlighelen lill samordning av olika trafiksäkerhetsin- Prop. 1986/87:100 satser. Bil. 8

Grundtanken är att på ett mer systematiskt sätt än hitlills finna problemen i del nuvarande väg- och trafiksystemet.

Av bl.a. prakliska skäl och lidsskäl har del inle varit möjligt för verkel all i år presentera ett komplett trafiksäkerhetsprogram med förslag lill konkreta ålgärder. Della trafiksäkerhetsprogram har därför en nägol annorlunda inrikining än kommande program. I programmei, som har karaktären av en lägesrapport, ägnas särskilt inlresse ål elt planeringssystem och inriktningen av programarbetet. Vidare har specielll inventerats uppgifter såsom mäl, problemområden samt pågående och planerade aktiviteter inom trafiksäkerhetssektorn hos de myndigheler och organisaiioner som ar representerade i rådet.

Vad gäller problemområden har rådel gåll igenom befintligl statistiskt maierial och annat tillgängligt analysmaterial. Med ulgångspunkl i delta har rådet bedömt följande problemområden som väsenlliga.

Hastighetsanpassning Oskyddade trafikanter Nyblivna molorfordonsförare Trafikonykterhet

Funklionsnedsättningar hos trafikanter Trafikanters informationsinhämining

Jag vill för min del till denna lista foga problemet barn i irafik. Även om barnen ingår bland de oskyddade trafikanterna anser jag del angelägel att barnens särslällning inom irafiksäkerhelsområdel markeras.

Regional samordning

Trafiksäkerheisrådels arbele med samordning av trafiksäkerheisarbetet tar i första hand sikte på cenlral verksamhel. Men full effekl i den samordnande verksamhelen och i planerna för samverkande ålgärder uppnäs först om regionalt och lokalt arbele också samordnas.

Trafiksäkerhetsrådet har enats om all trafiksäkerhetsverkets mandal att samordna irafiksäkerhetsarbetet även skall omfatta verksamhelen på regional och lokal nivå.

För den regionala samordningen föreslås därför att samordningsgrupper bildas i samtliga län. Därvid gäller, alt den regionala samordningen så långt del är möjligt och lämpligl organiseras efter huvudsakligen samma principer som gäller för den centrala verksamhelen.

Jag vill i della sammanhang erinra om de regionala kontaktgrupper som etablerades för arbetet under del nordiska irafiksäkerhetsåret 1983 (NTÅ-83). Mycket av den ert"arenhel som dä vanns bör kunna komma lill nytta för den regionala samordningen. Med den variation i slyrka och resurser som gäller för myndighelers och organisalioners regionala organ bör slor flexibiliiel i uppbyggnaden eftersträvas så alt all tillgänglig kraft kan komma trafiksäkerhelsarbelel lill godo. 60

Nordisk handlingsplan för traFiksäkerhetsfrågor Prop. 1986/87:100

Bil 8 Jag vill i detta sammanhang kort omnämna det arbete som pågår rörande

en nordisk handlingsplan för trafiksäkerhetsfrågor. Planen skall ulformas så alt den kan utgöra en bas för Nordiska trafiksäkerheisrådels arbete till mitten av 1990-talet. Särskild uppmärksamhet skall ägnas avvägningen av resursinsalserna mellan egenllig forskning och direkt handlingsinriklal utredningsarbete. Handlingsplanen skall inriktas på alt koordinera det nordiska arbetet samt kompletlera och förslärka de nationella arbetsinsatserna. Den kommer att presenteras för Nordiska rådel vid dess session i februari 1987.

Man kan således konstatera atl vi nu organisaloriskl och planeringsmäs-sigl står bättre rustade än tidigare. Likaså kommer i än högre grad än tidigare en gemensam fokusering atl kunna ske mol de allvarligaste trafiksäkerhetsproblemen.

Trafiksäkerhet, miljö och energi

Etl av de trafiksäkerhelsproblem som irafiksäkerheisrådet högpriorileral gäller hastighelerna på våra vägar och galor. Hastighelerna har förulom inverkan pä säkerhelen ocksä slor betydelse för miljön, genom fordonens avgasutsläpp, och energiförbrukningen. En särskild arbetsgrupp har därför tillsatts inom regeringskansliel för all ta fram ett så fullständigt faktamaterial som möjligt. Därefler åvilar del gruppen atl ularbela förslag som aktivt bidrar till att uppnå mälen inom sektorerna trafiksäkerhet, miljö och energi-

C 1. Trafiksäkerhetsverket: Trafik och administration

1985/86 Ulgift 25094000

1986/87 Anslag 25057000

1987/88 Förslag 26151000

Trafiksäkerhetsverket leds av en styrelse. Chef för verket är en generaldirektör som lillika är ordförande i styrelsen. Till verkel är knulel ell råd för samordning och planering där generaldirektören är ordförande. Inom verkel fmns en Irafikbyrå, en fordonsbyrä, en körkortsbyrå och en kansli-byrå saml en avdelning för bil- och körkortsregistren m.m. Vidare finns under generaldirektören en planeringsenhel och en juridisk enhel. För förarprov, fordonsbesiktning, informalions- och utbildningsuppgifter saml tillsyn av efterlevnaden av vissa trafikregler finns en regional organisation med sju distrikt.

Från anslag C 1 belalas kostnaderna för verkels styrelse, rådel för samordning och planering, Irafikbyrån saml vissa Ijänsler inom planeringsenheien. kanslibyrån, juridiska enheten och inom den regionala organisalionen. Vidare belalas verkets kostnader för informationsverksamhet samt för malerialundersökningar och utredningar.

Trafiksäkerhetsverkets anslagsframställning Prop. 1986/87: 100

Bil 8 Trafiksäkerhetsverket ansvarar för samordningen av irafiksäkerhetsarbe- '

tel på cenlral och regional nivå. På lokal nivå samverkar verket med

skolstyrelser, socialnämnder, trafiksäkerhelsnämnder och övriga berörda

nämnder.

För att bl.a. bislå rådet för samordning och planering i dess arbete har en planeringsenhel inrättats i verket. I enhetens arbele ingår all följa trafiksäkerhelsulvecklingen och samhällsutvecklingen i frågor som har betydelse för trafiksäkerheten, mäla effekler av insatta trafiksäkerhetsålgärder, ta fram underlag för planering i form av statistik och undersökningar samt sammanslälla della.

Trafiksäkerhetsverkeis myndighetsinformation är inrikiad pä information om lagar, förordningar och andra bestämmelser samt moiiven lill dessa.

Trafikbyrån handlägger remisser, dispenser, ärenden angående differentierad hastighetsbegränsning och handhar kontakterna med distriktens ira-fikingenjörer. Vidare ingår alt uiarbeta föreskrifter om irafik och vägmärken och all ta fram rapporter om t.ex. trafikmiljön.

Trafiksäkerhelsverket har i sin anslagsframslällning föreslagit följande.

1. Besparingar enligt regeringens budgetdirektiv om 400000 kr., vilka uppnäs genom en minskning av lokalkostnader, expensmedel, reducering av medel för malerialundersökningar och utredningar saml genom alt en Ijänsl inom stabsorganet juridik dras in. Delta innebär en jämn minskning av anslaget med fem procenl under en Ireårsperiod.

2. Extra medel om 100000 kr. för en terminalanslutning lill vägverkets databank och extra medel om 300000 kr. för digitalisering av irafikbyråns originalritningar.

3. Informationsmedel om totalt 3000000 kr. för atl uppnå en ökad bilbällesanvändning och för informalion om trafiksäkerhelsproblem som är kopplade till regler.

4. Avgiftsfinansiering av i dag skallefmansierade Ijänster saml överförande av viss verksamhel till anslag C2. respektive överförande av kostnadsansvar frän C2 till C 1.

Föredragandens överväganden

Jag har beräknat pris- och löneomräkningen lill 1543000 kr. Med av verket föreslagna besparingar om 400000 kr. uppgår huvudalternativet lill 1143000 kr.

För budgelåret 1987/88 beräknas medel för verksamhelen enligt huvudalternativet. Härutöver bör verket tilldelas extra medel för terminalanslutning till vägverkets databank om 100000 kr. och för digitalisering av Irafikbyråns originalritningar om 300000 kr.

1986/87

Bei"äkhad än

dring 1987/88

1 OOO-tal

Bil. 8

kr.

Trafiksäker-

Huvud-

Före-

hetsverket

alternativ

dragande

Personal

55

-1

Anslag

Förvaltningskostnader

+ 180

-h 771

4-1171

(därav lönekostnader)

(10966)

(-170)

(-1-616)

Lokalkoslnader

- 30

+ 31

-1- 31

Informationsverksamhet

6240'

-1-3000

-t- 348

-1- 348

Materialundersökningar.

utredningar m.m.

- 150

- 7

Övriga utgifter

25058

-1-3000

-1-1143

-1-1543

Uppbördsmedel

Ersättning för uppdrag

-1

0 25057

-1-3000

-1-1143

-1-1543

' varav 450 tkr i engångsanslag.

Verkel har anmält behov av extra medel för information av olika slag. Detla behov fär tillgodoses genom omprioritering inom ordinarie anslag som prisomräknats.

Verket har föreslagil avgiftsfinansiering av vissa i dag skallefmansierade tjänster och vice versa samt överföring av uppdragsverksamhelen till anslag C2. Jag är för närvarande inte beredd att föreslä nägon ändring med anledning av verkets förslag.

Hemställan

Med hänvisning lill sammanställningen hemställer jag

atl regeringen föreslår riksdagen att till Trafiksäkerhelsverket: Trafik och adminislralion för budgetåret 1987/88 anvisa ett förslagsanslag på 26151000 kr.

C 2. Trafiksäkerhetsverket: Fordon och körkort

1985/86 Utgift

1000

1986/87 Anslag

1000

1987/88 Förslag

1000

Verksamheten finansieras genom avgifter. Från anslaget betalas trafiksäkerhetsverkets kostnader för fordonsbyrån, körkortsbyrån, vissa tjänster inom planeringsenheten och juridiska enheten samt för merparten av tjänster inom kanslibyrän med under anslag C I angivna undantag saml för internutbildning. Vidare betalas trafiksäkerhetsverkets kosinader för förarprov, fordonsinspektion, tillsyn rörande förares arbetstid och åtgärder rörande trafikskolor. Till statsverket inlevereras 5% av inkomsterna från avgifier för att täcka vissa övriga verksamhetsanknutna kostnader inom statsförvaltningen.

63¶Förarprov och fordonsinspektion är de största verksamhetsgrenarna. Prop. 1986/87:100

Bil. 8

Trafiksäkerhetsverkets anslagsframställning

Inom fordonsomrädet kommer arbetet med typgodkännande av fordon och fordonsdeialjer atl öka med anledning av atl flera inlernalionella fordons-bestämmelser antagits av Sverige. Okade insalser kommer ocksä alt ske på typefierkontroll. Mälet med regelarbetet är atl så långl som möjligt anpassa de svenska reglerna till internationella regler. Den snabba lekniska utvecklingen innebär emellerlid alt reglema behöver en kontinueriig översyn. Genom en minskad detaljreglering och en anpassning lill inlernationella kravnivåer kan resurser omfördelas från regelarbetet till övrigt arbele inom fordonsbyrån.

Det internationella arbetet med harmoniseringen av fordonsbeslämmelserna innebär att byrån medverkar aktivi i utarbetandet av ECE-reglemen-ten (Economic Commission of Europé, dvs. FN:s ekonomiska kommission för Europa) och föreslär regeringen i vilken utsträckning de bör lillämpas av Sverige.

Verkels regionala organisalion bedriver flygande inspektion, inspektion av begagnade bilar hos bilhandlare, lekniska undersökningar av fordon som varil inblandade i trafikolyckor samt kontroll av förares arbetstid. För att uppnå erforderlig effektivitet när det gäller övervakning av förares arbelslid och vid kontroll av fordon pä väg krävs fordon med för ändamålet erforderiig utrustning. Vidare behövs en ny tjänsl för erforderligt regelar-bele med hänsyn till arbelstidskontrollen samt för uppföljning av och stöd åt den regionala organisalionen i dess ökade insalser i fråga om kontroll av fordon pä vägen.

Frän 1 juli 1986 har större resurser satts in för tillsyn över trafikskolorna.

Kursplanerna behöver både en allmän översyn och en komplellering med moment såsom ekonomiskt körsätt. Körkortsbyråns möjligheter att mera aktivt styra ulvecklingen av förarulbildningen och förarprov bör förstärkas genom alt en ny tjänsl inrätlas.

I sin anslagsframställning redovisar trafiksäkerhelsverket resultatutvecklingen inom förarprovs- och fordonsverksamheten. Antalet körprov och förhör beräknas minska med 3 procent, då antalet 18-åringar minskar samt på grund av en förväntad minskning av anlalel underkända prov. Redovisningen har senare kompletterats i samband med verkets årliga taxeöversyn.

Verket har angivii att det föreligger behov av att kraftigl höja avgifterna för förarprov från 1 januari 1987 för alt uppnå full kostnadstäckning.

Föredragandens överväganden

Somjag tidigare har framhållit ulgör förekomslen av överiaster ett allvar ligt problem. Det är angelägel all man får lill slånd en effeklivare kontroll av all viklbeslämmelserna följs. Chefen för jusliliedepartemenlel har lidi gare denna dag förordal atl kontroll av fordonsvikterna skall tillhöra elt av de områden som särskilt priorileras i polisverksamheten. 64

Tillsynsverksamheten i fråga om yrkesförarnas arbetstider har frän och Prop. 1986/87:100 med den 1 juli 1986 överförts frän yrkesinspekiionen till trafiksäkerhets- Bil. 8 verket. De samordningsfördelar som den nya regionala organisalionen medför bör tas lill vara genom all verkel i ökad utsträckning samverkar med polisens regionala trafikavdelningar, bl.a. när det gäller kontroll av fordonsvikterna. För samordnade aktioner av detla slag är del, som jag redan lidigare har varil inne på, lämpligl alt trafiksäkerhetsverkets personal i viss utsträckning har fillgång till vägulruslning. Vågarna finansieras från anslaget B9. Vägverket: Särskilda bärighetshöjande åtgärder.

Verket har tidigare av regeringen medgivits rätt alt inköpa fordon för alt effektivare kunna utföra sina arbelsuppgifter.

Jag delar verkets uppfattning att den utökade kontrollverksamheten ute pä vägarna medför behov av en ny centralt placerad Ijänsl pä fordonsbyrån.

Verkels uppgifter inom förarulbildningen är av väsenllig belydelse för trafiksäkerheten. Del är viktigt all verkel intensifierar sina insalser på detta område. Jag delar verkets uppfallning atl körkorlsbyrån bör förslärkas med en tjänsl.

Med hänsyn till regeringens inflationsmål har de av verket begärda avgiftshöjningarna medgetts endasl i begränsad utsträckning. Beslutade avgiftshöjningar har så långl möjligt fördelats pä de verksamhelsomräden där kostnadsläckningen är lägsl. Anslaget kommer vid innevarande budgetårs utgång att utvisa en belaslning om beräknade 3900000 kr. För budgetåret 1987/88 beräknas anslaget utvisa en belastning om 13400000 kr. Jag ålerkommer under anslag C3 till hur dessa belastningar skall regleras.

1986/87 milj. kr.

1987/88 milj. kr.

Inkomster

Förarprov

Fordon

Räntor

.59,9

27,0

2,9

60,8 31,8

2,4

89,8

95,0

Utgifter

Förarprov Fordon Inleverans (5%)

67,6

74,9

25,0

4,6

96,4

104,5

Resultat

-6,6

-9,5

Särskild inleverans

20,0

0 Ackumulerat resultat

-3,9

-13,4

(Ackumulerat resultat per 30juni 1986 var 22,7 milj. kr.)

Hemställan

Jag hemsläller att regeringen föreslår riksdagen

atl lill Trafiksäkerhelsverket: Fordon och körkort för budgeiårei 1987/88 anvisa etl förslagsanslag på I 000 kr. 65

5 Riksdagen 1986/87. I saml. Nr 100. Bilaga 8

c 3. Trafiksäkerhetsverket: Bil- och körkortsregister m.m. Prop. 1986/87:100

Bil. 8

1985/86 Ulgift

1986/87 Anslag

1987/88 Förslag

1000 Verksamheten är avgifisfinansierad. Kostnader för bil- och körkortsre-gislrering, framslällning och distribution av körkort, registreringsskyltar m.m. täcks av registerhållnings- och skyltavgifier samt av särskilda avgifter för körkort. För alt läcka kostnader för uppbörd av vägtrafikskalt och administration av felparkeringsavgiftssyslem får verket avräkna ell visst antal kronor per fordonsskatt respektive felparkeringsavgift. En del av inkomsterna skall läcka kostnaderna vid länsstyrelsernas bil- och körkortsregisler. Till slatsverket inlevereras vidare 5% av inkomsterna genom avgifter för all läcka vissa övriga verksamhelsanknulna kosinader inom stalsförvailningen.

Verksamhelen är indelad i områdena fordon, körkort, uppdrag och skyltar.

I verksamhetsområdet /oriow ingår bl.a. regisirering av fordon och registerhållning av ägardala och fordonsuppgifler. En slor del av verksamhelen gäller uppbörd av vägtrafikskall.

Verksamhetsområdet körkort omfattar tillståndsprövning, förnyelse eller utbyte samt tillverkning av körkort. Vidare ingår registerhållning av uppgifler om körkortshavare.

Verksamhetsområdet uppdrag består av funktionerna informalionsuttag och parkeringsanmärkningar. Information kan tas ur registren på magnelband, lisla eller etiketter eller genom anslulning av textskärm eller telex. Verksamhelen bedrivs på kommersiella grunder.

Parkeringsanmärkningssystemel adminislreras av trafiksäkerhelsverket som uppbär och redovisar felparkeringsavgifter.

Verksamhetsområdet skyltar omfattar tillverkning och distribution av regisirerings-, saluvagns- och exporivagnsskyliar saml provisoriska skyltar.

Trafiksäkerhetsverkets anslagsframställning

Årligen ökar informationsuitagen ur registren. Del gäller lill övervägande del abonnemangsultag och frågeverksamhet via terminalanslulningar.

Sedan oktober månad 1985 bedriver verket en försöksverksamhel med regisirering av vissa bilärenden direkt via datakommunicering med uppgiftslämnaren. De s.k. direktregistreringsrutinerna kan innebära förenklade anmälningsrutiner för bilhandelsföretag och i molsvarande mån minska behovel av insalser på länsslyrelsernas bilregister för dessa ärenden.

AB Svensk Bilprovning, ASB, inrapporterar per post besiklningsulfall till trafiksäkerhelsverket. Inkomna rapporter genomgår en omfattande och tidskrävande hanlering innan uppgifl om genomförd besiktning noterats i bilregistret. Mol bakgrund av bl.a. den snabba teknologiska ulvecklingen i omvärlden framstår rulinerna som otidsenliga. Etl samarbete har påbörjals 66

för aU undersöka möjligheterna lill rationellare ruiiner mellan ASB och Prop. 1986/87:100 trafiksäkerhelsverket. Bil. 8

Tillsammans med representanter för länsslyrelserna har förslag utarbetats som innebär en förenklad rutin vid personutredning i körkortsärenden. Förslagel innebär i korthet alt länsslyrelserna via trafiksäkerhetsverkets lerminalsysiem skall få tillgäng till informalion om en person som söker körkortslillstånd förekommer i rikspolisstyrelsens register eller inle. Finns ingen informalion skall länsstyrelsen erhålla besked om della omedelbarl via lerminal. I annat fall beställs ell uidrag från rikspolisslyrelsen. Frågan uireds för närvarande i samverkan med polisen.

Postverket planerar alt under höslen 1987 förse flertalel av sina postkontor med en ny och modern typ av kassaterminaler. I samarbete med postverket undersöks möjligheterna all kunna använda dessa terminaler för vissa bilregisterärenden, exempelvis återställning av fordon. En sådan åtgärd skulle i hög grad höja servicegraden för fordonsägarna eflersom man i de vanligasle registerärendena skulle få mångfaldigt fler platser alt vända sig lill jämfört med i dag.

I sin anslagsframslällning för budgetåret 1987/88 redovisar trafiksäkerhetsverket en inkomsi- och resultatutveckling. Redovisningen har senare kompletterats i samband med verkels årliga laxeöversyn. Verkel har bedömt atl samtliga avgifier för verksamhelen förulom avgifier för registreringsskyltar och för färdigställande av körkortsunderlag kan hållas oförändrade underår 1987.

Föredragandens överväganden

Verket har i sin anslagsframslällning pekal på en rad områden där rationaliseringar kan göras i kombinalion med en ökad service för medborgarna. Genom fortsalt rationalisering kan verket även framöver bidra lill en läg kostnadsutveckling. De förslag som kan bli följden av utredningsarbetet fär prövas pä sedvanligt säll. Verkel har föreslagit atl avgifterna för skyltar och körkorlsunderlag i vissa fall höjs för all uppnå en bälire koslnadsläckning. Med hänsyn lill regeringens inflationsmål och inom anslaget ackumulerade överskottsmedel har regeringen lidigare beslulal atl inle höja nämnda avgifter. Jag vill vidare hänvisa lill vad jag anfört under anslag C2 beträffande belastning av nämnda anslag. Jag anser det ändamålsenligt atl regeringen får besluta om de erforderliga jämkningar mellan anslagen C 2 och C3 som behövs. Detla bemyndigande bör även gälla anslagen för budgetåret 1986/87.

67

1986/87 milj. kr.

1987/88 milj. kr.

Inkomster

Fordon

Körkort

Uppdrag

Skyltar

Räntor

257,9

48,6

26,0

23,8

6,7

363,0

259,9 46,9 27,0 23,8

5,4

363,0

Utgifter vid traflksäkerhetsverket

Fordon Körkort Uppdrag Skyltar Inleverans (5%)

230,6 69,8

22,5 26.0 17,8

366,7

228.0 71,3 22,8 27,6 17.9

367,6

Länsstyrelsernas kostnader

'härav

uppgår till

132,7

137,0

Resultat

-3,7

-4,6

Särskild inleverans

10,0

0 Ackumulerat resultat

(Ackumulerat resultat var 1986 83,2 milj. kr.)

per den 30

juni

69,5

64,9

Hemställan

Jag hemsläller atl regeringen föreslär riksdagen

1. all till Trafiksäkerhelsverket: BU- och körkortsregisler m.m. för budgetåret 1987/88 anvisa ett förslagsanslag på 1000 kr.,

2. all bemyndiga regeringen att göra de jämkningar mellan anslagen C2 och C3 somjag förordat.

C 4. Bidrag till nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande.

1985/86 Ulgift 1986/87 Anslag 1987/88 Förslag

25500000 26265000 29100000

Nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande (NTF)

NTF är en parfipolitisk obunden och pä ideell grund verkande förening vars övergripande uppgift är all arbeta för en ökad trafiksäkerhet. NTF som riksorganisation verkar som förelrädare för och samordnare av det frivilliga trafiksäkerhelsarbelel och slöder de regionala och lokala irafiksä-kerheisorganen.

Genom sina medlemmar fungerar föreningen som bas och kraftkälla för det frivilliga trafiksäkerhelsarbelel, samlidigt som den pä riksplanet agerar i eget namn. Föreningens främsta instrument är information och utbildning.

68¶Medlemmar i NTF ulgörs av 73 riksorganisationer, länens trafiksäker- Prop. 1986/87:100 hetsförbund och trafiksäkerhetsföreningarna i Stockholm, Göleborg och Bil. 8 Malmö.

Medlen för verksamhelen ulgörs av anslag från staten, bidrag från trafikförsäkringsbolagen och intäkter från den egna förlagsverksamheten.

NTF:s beslulande organ ulgörs av årsmöte och styrelse. Varje höst genomförs också ett rådslag med medlemmar och andra intressenter för att diskutera NTF:s verksamhet och aktuella irafiksäkerheisfrågor.

Ordföranden i NTF:s styrelse och ersällare för denna ulses av regeringen, styrelsens övriga ledamöier väljs av årsmötet. Regeringen ulser ocksä en av föreningens revisorer och ersällare för denna.

NTF:s styrelse har under år 1986 fastställt en ny kansliorganisation för föreningen. Kansliet är under verkslällande direktören organiserat på ell Vd-sekretarial och tre avdelningar - en informations- och utbildningsavdelning, en förlagsavdelning och en administrativ avdelning.

NTF bedriver sin verksamhel i enlighet med de mål för ökad trafiksäkerhel so.m faslslällls av riksdagen. Verksamhetsinriktningen styrs av var problemen finns i trafiken och vilka av dessa problem som kan reduceras genom information och utbildning.

Vid NTF:s årsmöte våren 1986 fastställdes etl handlingsprogram. Detta konkretiserar NTF:s strategi och ligger till grund för en rullande flerårsplan. Verksamheten genomförs enligt denna plan och består av en kontinuerligt pågående basverksamhet kompletterad och förstärkt genom särskilda kampanjer och aktiviteter.

Prioriterade delar av basverksamheten är barn i trafiken genom bl.a. Barnens Trafikklubb, ungdomar i åldern 14 lill 24 är, fortbildning, materialproduktion och stöd till medlemsorganisationer och till del regionala trafiksäkerhelsarbelel.

Grunden för NTF;s irafiksäkerhetsarbele är de frivilliginsatser som görs regionalt och lokalt. En betydande del av de nuvarande resurserna går också till atl stödja den verksamhelen. För budgelåret 1987/88 utökas denna verksamhet med 1 milj. kr. till tolall 10 milj. kr. NTF arbetar också för atl landsting och kommuner i ökad utsträckning ska engageras i och stödja denna verksamhel.

Därutöver genomförs särskilda kampanjer och aktiviteter. För att skapa ytterligare resurser till kampanjer och akfiviieter genomförs dessa ibland som samarbetsprojekt.

För atl förbättra bilförares hastighetsanpassning och öka deras motivation atl följa gällande hastighetsgränser kommer utökade informationsätgärder all genomföras. Aktiviteterna har startats under år 1986 och huvudkampanjen sker under år 1987. NTF kommer att söka ett breft samarbete med sina medlemmar. Haslighelskampanjen planeras bli den största enskilda informationsinsats som NTF genomfört. Den beräknas kosta 5,5 milj. kr. under budgetåret 1987/88.

Under perioden 1987 lill 1990 kommer ökade insalser all göras för att minska ungdomars andel i trafikolyckor. Insatserna utgör en utveckling av NTF:s lidigare kampanjakfiviiet Ung i trafiken.

Kampanjen om bilens inre säkerhel fortsätter. Den inriktas särskilt på 69

barnens säkerhel. Insalser för all öka användningen av bilbälte kommer ocksä atl göras. Under perioden kommer ocksä irafiknykterhetsproblemen all särskilt beaklas. Satsningen pä oskyddade trafikanter genom cykel- och mc-akliviteler som startade under år 1984 fortsätter.

Medelsbehovet för budgetåret 1987/88 redovisas i det följande.

Intäkter 1987/88 (1 OOO-tal kr.)

Försäljnings- 9000

verksamhet

Barnens Trafikklubb 4000

Bidrag frän Försäk ringsbranschens Service AB 8300

Intäkter 21300

Kostnader 1987/88 (lOOO-tal kr.)

Basverksamhet

Regional och lokal

verksamhel

10000 Bam i trafiken

3000 Barnens Trafikklubb

7800 Ungdom i trafiken

1400 Fortbildning

2000 Föriagsverksamhet

9000 Yrkestrafikverksamhet

600¶Effektmätningar

1500 Särskilda aktiviteter

Hastighet

5500 Bilens inre säkerhet

1500 Unga i trafiken

3500 Trafiknykterhet

1500 Motorcykel

2000 Cykel

2000 Reflexanvändning

1000 Äldre i trafiken

500 Övrigt

1500 Kostnader

54300

Resultatunderskott exkl. statligt anslag för budgetåret 1987/88 (lOOO-tal kr.) 33000

För alt bibehålla en reelll oförändrad nivå hemställer NTF all en uppräkning av statsbidraget sker för budgeiårei 1987/88 utifrån inträffade kostnadsökningar. NTF har beräknai kostnadsökningarna till 1,7 milj. kr.

Våren 1984 påbörjades särskilda aktiviteter i syfte alt öka trafiksäkerheten för motorcyklisler och cyklister. För detta erhöll NTF under budgetåren 1984/85 och 1985/86 engångsanslag om 3 respektive 2 milj. kr. Fr.o.m. budgetåret 1986/87 har regeringen integrerat medel för dessa aktiviteter i del ordinarie anslaget. Som följd av att aktiviteterna genomfördes innan medel kunde ställas till NTF:s förfogande tog NTF banklån. För att kunna komma i fas hemställer NTF om ett engångsbidrag för budgetårel 1987/88 om 2 milj. kr.

I syfle atl kraftigl öka förståelsen och respekten för gällande hasfighets-gränser och därigenom sänka hastighelerna på vägarna kommer NTF under åren 1987 och 1988 att genomföra en omfattande kampanj. Omprioriteringar inom det ordinarie anslaget har gjorts men för atl kunna genomföra kampanjen i planerad omfattning behövs ett extra anslag om 3 milj. kr. för budgetåret 1987/88.

Föredragandens överväganden

Del ordinarie anslaget bör kostnadsuppräknas med 835000 kr. I detta ingår kompensation för de extrakostnader NTF haft för tidigarelagda cykel- och

70

mc-aktiviteter. Genom detla och genom de förändringar som vidtogs inför Prop. 1986/87:100 innevarande budgelår bör det vara möjligt för NTF atl klara kosinaderna Bil. 8 för dessa aktiviteter inom det ordinarie anslaget.

Hastighets- och olycksuivecklingen på våra vägar inger oro. Kraftfulla insatser i olika avseenden riktade mot dem som kör för fort är nödvändiga. Jag vill i sammanhanget erinra om atl chefen för justitiedepartementet tidigare denna dag har förordal alt hastighelsövervakningen på våra vägar skall tillhöra de områden inom polisverksamheten som bör särskilt prioriteras.

Det är viktigt att NTF:s verksamhet samordnas med del till trafiksäkerhelsverket knutna rådet för samordning och planering så atl en kraftsamling kan uppnås. Den pläderande informationen är en väsentlig del i trafiksäkerhelsarbelel. Därför är NTF:s insalser av stor belydelse. Della gäller inte minsl när del handlar om atl få förståelse för dagens hastighetsbegränsningar. Jag föreslår att NTF beviljas 2 milj. kr. i engångsanslag för alt kunna genomföra haslighelskampanjen.

Den nivå som NTF därigenom får på anslaget bedömer jag vara tillräcklig för atl NTF skall kunna fylla sin viktiga uppgifl inom irafiksäkerhelsområdel.

NTF ingår i trafiksäkerhetsverkets räd för samordning och planering. Eftersom rådet skall arbeta med flerårsplaner är del angelägel att NTF också arbelar med långsiktiga planer. NTF har för det ändamålet lagit fram dokumenten Färdriktning och Handlingsprogram. Det långsiktiga arbetet ställer dessutom ocksä krav på NTF:s kansli. Jag har erfarit att den omorganisalion av NTF:s kansli som genomförts har haft som ett av sina syften all stärka det långsiktiga arbetet.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att lill Bidrag lUl nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande för budgelåret 1987/88 anvisa ett anslag på 29100000 kr.

71

D. SJ-koncernen Prop. 1986/87: lOO

Bil. 8 Riktlinjerna för järnvägspolitiken och verksamheten inom SJ-koncernen

har lagts fast genom 1985 års järnvägspolitiska beslut (prop. 1984/85:114, TU 22, rskr. 348). Beslutet utgör en vidareutveckling och konkretisering av 1979 års trafikpolitiska beslut. Genom 1985 ärs beslut har de finansiella kraven på SJ ändrals och en översiktlig koncernstrategi lagts fast för samarbetet mellan SJ och dotterbolagen liksom mellan de olika dotterbolagen. SJ:s styrelse har numera del samlade ansvaret för koncernfrågorna och fungerar således som koncernstyrelse. Etl särskilt förvaltningsholag, AB Swedcarrier, har fått del operativa ansvaret för samordningen mellan bolagen och mellan bolagen och SJ.

I del följande ges en kort beskrivning av SJ-koncernens verksdel och bolagsdel. Därefter redovisas frågor av mer övergripande karaktär i SJ:s anslagsframslällning saml mina överväganden i anslutning härtill. SJ:s anslagsframslällning och verksamhel i övrigt behandlas uppdelat på infrastrukturen och affärsverket samt under resp. anslag.

Affärsverket

SJ är etl affärsverk som arbetar på transportmarknaden i konkurtens med andra trafikmedel och transportföretag. Verksamheten bedrivs efter företagsekonomiska principer med utgångspunkt från de ekonomiska mål som siatsmakterna fastställer. Staten ersätter därför SJ för olönsamma verksamheter och andra ekonomiska belastningar som SJ åläggs och som saknar motsvarighet hos konkurrerande företag.

Innebörden av 1985 ärs järnvägspolitiska beslut är bl.a. atl staten genom nedskrivning av statskapital samt ändrade avskrivnings- och förtäntnings-regler svarar för en större del än lidigare av kosinaderna för infrastrukturen, dvs. bannätet.

Samtidigt som staten lagit ett ökat ansvar för järnvägens infrastrukturkostnader har kraven skärpts på SJ att leva upp lill de nya ekonomiska målen. En del av det statliga villkoriiga förtäntningskravet har exempelvis ersatts med etl ovillkorligt räntekrav. Vidare skall eventueUa underskott i verksamheten las upp i SJ:s balansräkning. Likvidiletsunderskotl p.g.a. underskoll i verksamheten måsle täckas genom alt SJ lånar erforderliga medel i riksgäldskontoret vilket medför krav på återbetalningsskyldighet och ränla. Ett inlernl avgiftssystem har vidare införts inom SJ för utnyttjande av bannätet. Syftet med detta är att få till stånd en störte påverkan från de produktansvariga för person- respektive godstrafik över infrastrukturen och även ett störte inslag av affärsmässighet inom denna.

För att möjliggöra koncernredovisning och för att få en anpassning lill transportbranschen i övrigl har SJ fr.o.m. år 1986 övergått till redovisning per kalenderår. Räkenskapsåret 1984/85 förlängdes därmed till atl omfatta 18 månadersperioden juli 1984-december 1985.

SJ redovisar för denna period ett resultat på 125 milj. kr. före förtänt ningskravet. Jämfört med budgetåret 1983/84 (12 mån.) förbättrades resul tatet med 16 milj. kr. Förräntningkravet uppgick emellertid för perioden till 72

597 milj. kr. vilkel innebär en tolal resullatbrist på 472 milj. kr. Periodens trafik och ekonomi påverkades av den extremt kalla vintern 1984/85, arbetskonfliklen våren 1985 samt det allmänna prisstoppet under en del av år 1985. Resultatet beräknas härigenom ha försämrals med mer än 100 milj. kr.

Resultaträkning för SJ. Utfall och budget. Milj. kr.

Resultat-

Utfall

prognos

1984/85 (18 mån.)

Rörelsens intäkter och kostnader

Intäkter:

Godstransporter

6417 Persontrafik

6877 Gemensamt godstransport och persontrafik

. 196

487¶Speciella verksamheter

380¶Rörelsekostnader

-9000

-9330

-12944

Rörelseresultat före avskrivning

1177 Avskrivningar enligt plan

- 500

- 410

- 634

Rörelseresultat efter avskrivningar enligt

plan

543¶Finansiella intäkter och kosinader

- 98

- 77

- 21

Resultat efter flnansiella poster

- 16

522¶Extraordinära intäkter och kostnader

39¶Resultat före avskrivningar utöver plan

561¶Avskrivningar utöver plan

- 436

Budgetårets resultat före förräntning

125¶Statens förräntningskrav

597¶Totalt resultat

- 490

- 378

- 472

Balansrakning för SJ 1985-12-31

Milj. kr.

Tillgångar

Omsättningstillgångar

2695.8 Anläggningstillgångar

Aktier och andelar samt långfristiga

fordringar

336.5¶Anläggningar

7390,0

7726,5

Summa tillgångar

10422,3

Skulder och verkskapital

Kortfristiga skulder

2314.8 Långfristiga skulder

733,9

Verkskapital

Statskapital

3153,1

Avskrivningar utöver plan

4095,3

Budgetårets resultat

7373,6

Summa skulder och verkskapital

10422,3

73

Bolagsgruppen Prop. 1986/87:100

Bolagsgruppen består av förvaltningsbolaget AB Swedcarrier samt de "''• ° förelag där förvaltningsbolagel har elt dominerande ägarinlresse. Enligt 1985 års jämvägspolitiska beslut har en koncemstrategi lagts fast för del fortsatta samarbetet mellan SJ och dess dotterbolag samt mellan de olika dotterbolagen. Huvudinslagen i koncemstrategin är följande:

- Inom koncernen skall ulvecklas en ralionell och sammanhållen transportorganisation där olika transportmedels fördelar kan ulnylljas på etl optimalt sätl i samordnade transportlösningar.

- Den verksamhet som bedrivs i dollerbolag skall utgöra etl naturligt komplement till SJ:s egen verksamhet. Inom SJ-koncernen skall därför inte förekomma verksamheter som konkurrerar med varandra.

- Dotterbolag bör inle ulan alt särskilda skäl föreligger, bedriva likartad verksamhel även om de inle direkt konkurrerar med varandra.

- Utgångspunkten för om en verksamhel skall bibehållas inom affärsverkets ram eller om den skall skiljas ul frän SJ skall vara på vilket sätl den slörsia effektiviteten uppnås ur verkels samlade synpunkt.

- Verksamheier av enbari industriell lillverkningskaraklär bör normall inle ligga inom koncernen om inte särskilda skäl föreligger.

- SJ:s styrelse har fått etl samlal ansvar för koncernfrågorna och skall fungera som koncernstyrelse.

I koncernen ingår flera mycket stora bolag av vilka en del utgör moderbolag i egna koncerner. Den samlade omsättningen i dotterbolagen uppgick är 1985 till 7,4 miljarder kronor. Tillsammans med affärsverket uppgär den sammanlagda omsättningen för hela SJ-koncernen därmed till ca 17 miljarder kronor, vilkel gör koncernen lill en av landets största.

De flesta av dotterbolagen har haft en gynnsam resultatutveckling och den finansiella styrkan hos flera av förelagen är god vilkel framgår av följande sammanslällning över resultat- och balansräkningar för år 1985. I del följande ges ocksä en kort beskrivning för nägra av de olika företagen.

AB Swedcarrier är förvaltningsholag i SJ-koncernen och är därmed moderförelag från den Ijanuari 1987 för följande bolag:

ASG AB

GDG Biltrafik AB

AB Landtransport

AB Trafikreslauranger

Nora Bergslags Järnvägs AB (vilande)

AB Svelast

Freys Express AB

Scandinavian Ferry Lines AB

Swedcartier Rederi AB (vilande)

Swedcartier Terminalservice AB

AB Resmaslservice

Moderbolaget Swedcarriers verksamhet omfaltar färjelrafik och finans rörelse. Dessutom skall moderbolaget verka för en ändamålsenlig samord ning och utveckling av den verksamhet som bedrivs av dotterbolagen. Färjetrafiken bedrivs i samarbele med ett västtyskt företag pä färjeleden Trelleborg-Travemunde. Finansrörelsen är i huvudsak inrikiad pä kon- 74

cernsamordnade kapitalplaceringar.

Utöver Swedcarrier och dess dollerbolag äger SJ bl.a. följande bolag: Prop. 1986/87:100

Bil. 8 SJ Invesl AB

TGOJ AB (50%)

Swederail Consulting AB (2/3)

Två av bolagen i Swedcarriergruppen, ASG och Svelast, ingår lillsammans med SJ som delägare i kombitrafikföreiaget S-Combi AB som bildades den Ijuli 1985 lillsammans med andra intressenter. Sammanlagi utgör koncernens andel i det nya bolaget 45% av aktiekapitalet. Bolagels uppgift är bl.a. att åstadkomma avtal med olika transportföretag om inrättande av särskilda kombilrafiklinjer. En annan uppgift är all åstadkomma avtal med SJ om servicenivå, transporttider, vagnantal och vagnkvalitet m. m. Målel är i enlighel med 1985 års järnvägspolitiska beslul atl uppnå en kombitrafikvolym på 3 milj. ton år 1990.

ASG AB bedriver transportförmedling, spedition och lagringsverksamhet genom etl 20-lal helägda svenska och utländska bolag. ASG kan genom silt breda produklprogram samt sin rikstäckande och internationella organisation erbjuda kunderna kompletta iransportlösningar. Inom SJ-koncernen koncentreras siycke- och parligodslransporlerna till ASG. För gods i s.k. C-sam-containrar övertar ASG produktansvaret. Den ekonomiska ulvecklingen i koncernen påverkades år 1985 negalivi av en förändring av ägarstruktur och verksamhet hos ASG:s samarbetspartner i Norge. Dä en alternativ norsk samarbetspartner inle bedömdes vara lillgänglig blev en egen elablering i Norge nödvändig vilkel innebar omfattande initialkostnader. Genom bl.a. en nyemission ijanuari 1985 har koncernen lillförts belydande likvida medel varigenom finansneltol kunnal förbättras samtidigt som likviditet och soliditet förslärkls.

GDG Biltrafik AB bedriver busstrafik, lastbilslrafik saml bilservice-, hotell- och restaurangrörelse genom dotterbolag. Bolagels rörelseresultatet förbättrades är 1985 med 18 procenl lill 36 milj. kr. För busslrafiken försämrades dock resultatet framför allt beroende på det rådande prisstoppet på iransportmarknaden. Under verksamhetsområdet har GDG gjort fortsatta anslrängningar att söka minska beroendet av enlreprenadtrafik åt länsirafikföretagen. Della har skelt genom ökad satsning pä beställnings-trafik, arrangemangslrafik och ullandstrafik. För alt få bälire möjligheter alt öka busstrafiken mellan kontinenten och Sverige har också två tyska förelag som driver busstrafik och resebyråverksamhet förvärvals.

AB Trafikrestauranger (TR) svarar för restaurangrörelse på tåg, färjor och järnvägsstationer samt bedriver vidare holellrörelse. TR äger numera samtliga restaurangvagnar. Pä mindre Irafikstarka tägförbindelser och järnvägsstationer har restaurangverksamhelen arrenderats ut till frislående entreprenörer. Företagels försäljning ökade underår 1985 frän 312 milj. kr. lill 469 milj. kr. Resultatet efter finansnelto minskade dock frän 7 milj. kr. till -11 milj. kr. lill följd av slora avskrivningar och kostnadsföringar.

AB Svelast har fått sin verksamhet kraftigt förändrad genom omlägg ningen av SJ:s siyckegodstrafik. I den konventionella organisalionen för forsling har ca 350 distributionsbilar avvecklats. S velasts verksamhet kom mer därmed all koncenlreras lill äkerirörelse och C-sam-transporter vid elt 75

elt antal irafikintensiva knutpunkter i landet. Med C-sam avses en 16 m' container som kan omlaslas mellan järnväg och bil ulan hjälp av kran.

Scandinavian Ferry Lines AB (SFL) har sin huvudverksamhet med färjetrafiken Helsingborg-Helsingör och Limhamn-Dragör. SFL upprätthåller dessutom - på uppdrag av moderbolaget - ansvaret för bemanning och underhäll av Swedcartiers fariyg i tysklandsirafiken.

SJ Invesl AB äger och förvallar fast egendom, rullande materiel, inventarier m. m. som sedan leasas till SJ pä affärsmässiga grunder.

Resultat för vissa av SJ:s dotterbolag. Milj. kr.

Utfall 1985

Prognos 1986

Omsättning

Resultat efter

Omsättning

Resultat efter

Företag

fmansnetlo

finansnelto

AB Swedcarrier

102,1

18,8

79,0

51,6

ASG AB

3 860,0

4 122,9

48.2¶AB Svelast

23,5

549,0

31,5

Scandinavian Ferry

Lines AB

546,2

54,5

580,2

74,0

AB Trafikrestauranger

488,5

-10,7

511,2

-5,0

Balansräkningar för SJ:s större dotterbolag 1985-12-31. 1

Milj. kr.

AB Swed-

ASG AB

GDG Bil-

AB Tra-

carrier

trafik AB

fikrestauranger (TR)

Tillgångar

Omsättningstillgångar

412,9

920,6

151,4

69,5

Spärrkonton hos riksbanken

21,7

8,1

23,0

Anläggningstillgångar

718,8

611,8

331,0

357,4

Summa tillgångar

1153,4

1 S40,S

505,4

426,9

Skulder och eget kapital

Skulder

Kortfristiga skulder

801,3

751,8

126,9

66,0

Långfristiga skulder

252,2

505,6

272,6

268,2

Obeskattade reserver

515,9

141,4

76,9

47,7

Minoritetsintressen

0,5

Eget kapital

141,2

29,0

varav aktiekapital

50,0

91,7

16,0

36,0

Summa skulder och eget kapital

1153,4

1540,5

505,4

426,9

76 Prop. 1986/87:100 Bil. 8

Vissa nyckeltal över den finansiella utvecklingen hos de större dotterbolagen till SJ

Nyckeltal

AB Swedcarrier

ASG AB

GDG Biltrafik AB

AB Trafikrestauranger (TR)

1984 Soliditet (%)'

29,0

30,9

9,2

16,5

14.3¶Avkastning på totalt

kapital (%)-

11,0

15,8

4,7

9,1

8,8

5,3

3.4¶Avkastning på eget

kapital (%)'

27,0

40,3

23,7

48,6

37,6

nej

6,8

' Eget kapital 4- 50% av obeskattade reserver/totala tillgångar

- Resultat före låneräntor/totala lillgångar

' Resultat efter finansnetto/eget kapital (inkl. 50% av obesk. reserver)

TGOJ AB driver gods- och persontrafik pä den 322km långa järnvägen Ludvika-Eskilsluna- Oxelösund med förgreningar till Köping och Kolbäck. Järnvägsrörelsen fungerar som en inlegrerad del av del svenska järnvägsnätet genom ett nära samarbete med SJ. TGOJ och SJ tillämpar samma taxor, utnytijar rullande maleriel gemensamt och har en samordnad trafikplanering.

SJ:s anslagsframställning

SJ har som en utgångspunkt i årets anslagsframslällning tagil upp frågan om järnvägens kostnadsansvar. Enligt SJ bör riksdagens jämvägspolitiska beslul år 1985 ses som ett första steg mol att ge järnvägen samma kostnadsansvar för infrastrukturen som gäller för landsvägstrafiken. Det kvarslår enligt SJ dock väsentliga skillnader. SJ anser därför all det finns anledning atl nu successivt bygga vidare pä ell syslem där relationerna mellan trafikrörelse och infrastrukturen anpassas lill vad som gäller för andra transportmedel.

SJ har mot denna bakgrund analyserat den tunga landsvägstrafikens kostnadsansvar. Resultatet av analysen ger vid handen att denna irafikka-tegori är krafligl subventionerad av samhället. För alt fä till stånd mer jämförbara konkurrensvillkor pä marknaden förordas därför att staten lar del fulla ansvarei för infrastrukturen och all SJ belalar en avgifi för att använda spåret pä samma sätt som den tunga landsvägstrafiken. Om SJ belalade samma avgift per brultotonkm som den tunga landsvägstrafiken betalade för vägarna skulle della innebära en kosinadsavlaslning pä i storleksordningen minsl 1 miljard kronor år 1990. En sådan kosinadsavlaslning anses nödvändig för all SJ skall kunna få realistiska resultatmäl. För all ocksä få uirymme för konsolidering behövs enligt SJ ell nägol större belopp, vilkel — med hänvisning lill jämförelsen med samhällets bidrag lill den tunga landsvägstrafiken - myckel väl anses kunna motiveras för att konkurrensneutralitet skall kunna uppnäs.

SJ klargör vidare atl den ekonomiska ulvecklingen innebär atl även om

77

kraftfulla åtgärder vidtas inom verket kommer resultatet atl ulvecklas Prop. 1986/87:100 negaiivt om inte de trafikpolitiska villkoren görs mer jämlika. En fram- Bil. 8 räkning baserad på tidigare utfall och antaganden om intäkts- och koslnadsulvecklingen leder lill årsresultat som fram lill år 1990 försämras till -1,1 miljard kronor i löpande prisnivå och med nuvarande kostnadsansvar. Till underskottet skall dessulom läggas förräniningskravet pä statskapitalet som är 1990 kan beräknas uppgå lill 600—700 milj. kr.

För all förbättra sin ekonomi planerar SJ kraftfulla ralionaliseringar och offensiva, resultatförbättrande insatser. SJ arbetar för närvarande med elt åigärdsprogram, vars mål är att förbättra resultatet till år 1990 med 700 milj. kr. Med den föreslagna kostnadsavlastningen på 1 miljard kronor och med det nämnda åtgärdsprogrammei beräknas SJ klara förtäntningskravet år 1990.

SJ har vidare i anslagsframslällningen lagit upp frågan om den tidsmässiga regleringen av invesleringsomfaltningen. SJ:s resultatredovisning är nu omlagd lill kalenderår, medan invesieringsplaneringen fortfarande görs på budgetår. Förulom alt detta har visat sig leda till pålagliga prakliska olägenheler, försvåras önskvärd samplanering av resultat- och investeringsbudget.

För atl lösa problemet föreslås en övergång lill kalenderår innebärande att statsmakterna fortsättningsvis anger investeringsramar per kalenderår. Investeringsanslagen föreslås som hillills löpa per budgelär men får rollen mer som finansieringsmässig täckning av ramarna. Beroende pä investeringarnas tidsfördelning kan anslagen i vissa fall komma atl överskridas varför dessa bör göras om till förslagsanslag. SJ hemsläller mot denna bakgrund alt anslagen D1. och D2. betecknas förslagsanslag och all investeringsramar anvisas som vid övergången lill kalenderår bör avse tiden den Ijuni 1987 - 31 december 1988.

Föredragandens överväganden

Jag anser atl järnvägen har en strategisk och viklig betydelse för person-och godstrafikens fortsatta utveckling. Kraven på en förbällrad transportekonomi, en god resurshushållning, ökad trafiksäkerhel och miljömässigt acceptabla irafiklösningar ger järnvägen ökade förutsättningar på framtidens transportmarknad. Men för all dessa förutsättningar skall kunna tas till vara, krävs offensiva salsningar både frän SJ:s och statsmakternas sida.

Genom 1985 ärs jämvägspolitiska beslul haren grund lagls för en posiliv utveckling av verksamhelen inom SJ koncernen - bäde vad gäller den spårbundna verksamheten och den kompletlerande verksamhelen i bolagsgruppen. SJ har vidare fäll en modifierad ekonomisk målsällning samtidigt som kraven pä SJ all uppnå de nya målen skärpts väsentligt. En strategi för koncernen har också lagls fast. SJ:s slyrelse är numera koncernstyrelse medan förvaltningsbolaget AB Swedcarrier ansvarar för den operativa samordningen mellan SJ och dotterbolagen samt mellan de olika dotterbolagen.

Jag bedömer därför atl siatsmakterna genom det järn vägspoliiiska beslu tet gelt SJ-koncernen förutsättningar alt ulvecklas som en effekliv och 78

sammanhållen enhel på iransportmarknaden. Som SJ redovisal i sin an- Prop. 1986/87:100 slagsframställning är dock de ekonomiska utsikterna för framtiden nega- Bil. 8 liva. Trols ell inlernl åtgärdsprogram beräknas den totala resullalbrislen med nuvarande förutsättningar för kostnadsansvaret uppgå till 1,7 ä 1,8 miljarder kronor år 1990.

Enligt min mening är del mot denna bakgrund nödvändigt att alla möjligheter att ästadkomma ökade intäkter och minskade kostnader nu prövas för atl snabbi förbättra resultatet. För det krävs offensiva satsningar och radikala åtgärder vilkel släller mycket höga krav på SJ:s anslällda. Det gär dock inle atl investera sig ur de allvarliga ekonomiska problem som SJ nu har. Jag fäster mot ovanslående bakgrund stor vikt vid del beslul som nyligen lagils av SJ:s slyrelse atl skyndsamt se över både verksamhetens inriktning och organisalion. Jag förutsätter all ålgärder lill följd av della arbele snarasl kan vidlas som kan ge posiliva effekler på SJ:s ekonomi.

Vad gäller del förslag SJ fört fram om ändrade förulsältningar för järnvägens kostnadsansvar kan jag instämma i alt en sirävan bör vara all uppnå likartade konkurrensvillkor mellan olika trafikgrenar. Jag är dock inle beredd atl nu ta ställning till den analys SJ har presenterat. Enligt min mening krävs ytterligare underlag för atl överväga frågor av denna karaklär. Della betyder all jag inle heller är beredd all nu förorda nägon förändring av järnvägens kostnadsansvar. Jag vill i stället hänvisa till det traflkpolitiska utvecklingsarbetet som inletts inom regeringskansliet där bl. a. järnvägens kostnadsansvar kommer att ses över. I detla sammanhang kommer också alt prövas förulsältningarna för alt ytterligare höja effektiviteten och konkurrenskraften inom järnvägstrafiken med hänsyn bl.a. till den effektivitetshöjning för den tyngre laslbilslrafiken som blir följden av mitt förslag att öka bärigheten på vägnätet. Ulgångspunkten är härvid alt kunna erbjuda näringsliv och trafikanter ell totalt sell så effeklivl och ralionellt transportsystem som möjUgt.

För alt SJ skall kunna utvecklas framgångsrikt krävs som jag lidigare nämnl offensiva salsningar. Snabbtågen är en sådan salsning på framtidens persontrafik som är av stor belydelse för SJ:s framlida konkurrenskraft. Samiidigi innebär snabblägen säväl reslidsvinsler som miljövinster och regionalpoliliska fördelar även för de regioner som genom matartrafik kan utnyttja snabblågstrafiken. Genom att lok och vagnar frän snabblågslinjerna frigörs och kan sällas in pä övriga linjer uppnås dessulom en standardförbättring pä linjer utanför snabblågsnälet.

Snabbtågen kommer också alt ge en positiv effekl på miljön. Mellan Stockholm och Göleborg beräknas omkring 560000 bilresenärer per år komma all välja snabbläget. Del innebär alt cirka 750 bilar per dag försvinner från vägarna. Satsningen är också viktig ur industripolitisk synpunkt då den ger svensk järnvägsindustri möjligheter att exportera lekniken till andra länder. För sysselsättningen innebär den beslutade anskaffningen av 20 snabbtåg effekler i flera regioner med sysselsättningsproblem. 810 man kommer atl ges sysselsällning under 5 år, varav 250 i Bergslagen, 280 i Kalmar och 170 i Skåne.

Det är av stor belydelse för den svenska induslrin alt järnvägen kan erbjuda välutvecklade och attraktiva färjeförbindelser. Utrikestrafiken be- 79

döms också representera en myckel slor lillvaxlmöjlighel i SJ:s godstrafik. Prop. 1986/87:100 Regeringen gav mot denna bakgrund år 1985 SJ i uppdrag att tillsammans Bil. 8 med dess förvaltningsholag Swedcarrier dels utreda förulsältningarna för all ytteriigare ulöka kapaciteten på den nya leden Helsingborg-Köpenhamn, vilken är en del av DanLink, dels uiarbeta förslag lill en kompletterande tågfärjeförbindelse.

SJ har redovisal uppdraget i juni 1986. Enligt utredningens mening är DanLink såväl den snabbaste leden lill kontinenten som den med den högsia frekvensen. Kapaciteten på färjeförbindelsen kan också ökas betydligt. Med hänsyn till de stora invesleringar som en sådan utbyggnad för med sig ifrågasätts dock delta alternativ som en långsiktig lösning. Utredningen har därför studerat möjligheten att inräita en kompletterande tågfärjeförbindelse varvid de mesl gynnsamma konsekvenserna för svenskt näringsliv eftersträvas. Utredningen förordar mot denna bakgrund en förbindelse mellan Trelleborg-Travemiinde med en kapacilet på I milj. ton per är. Enligt ulredningens mening finns däruiöver underlag för ytterligare en led över Göteborg-Fredrikshamn för i första hand gods till och från Jylland.

Enligt min mening har färjeutredningen pä ell förtjänstfullt säll klarlagt frågan om tågfärjeförbindelser för att tillgodose industrins behov av effektiva och störningsfria kontinentförbindelser. Utredningen bör därför kunna tjäna som grund för beslul inom SJ och Swedcarrier för att förbättra järnvägsförbindelserna med utlandet. Swedcarrier planerar att inrätta en komplelterande förbindelse mellan Trelleborg och Travemiinde sä snart det är möjligt. Ytterligare färjeförbindelser kommer efter vad jag erfarit att öppnas dels mellan Göteborg och Fredrikshamn, dels mellan Malmö och Travemiinde. Jag utgär från att om de kommersiella fömtsättningarna föreligger så kommer ocksä de nämnda kompletterande färjelederna atl elableras.

Ytterligare en fråga som är av strategisk betydelse för järnvägens framtid är ulvecklingen av kombitrafik. Genom elt välutvecklat transportsystem med lyflbara pähängsvagnar och växelflak kombineras lastbilens och tågets fördelar. För atl stimulera kombitrafiken bildades är 1985 förelagel S-Combi. Detta företag ägs av SJ och de största speditörerna och åkerierna i landet. Bolagels mäl är alt till år 1990 transportera 3milj. ton lastbilsgods. Det motsvarar en tredjedel av den långväga laslbilslrafiken över 30 mil.

År 1986 uppgick S-Combis transporter till 1,2 milj. ton. Goda förutsättningar finns för en fortsalt volymtillväxt. En viss del av transporterna avser emellertid överflyttning av gods som tidigare transporterats med fartyg från framför allt Finland till kontinenten. Jag avser därför att noga följa den fortsatla ulvecklingen inte minst mol bakgrund av riksdagens tidigare uttalande om vikten av förbättrad miljö för att få lill slånd en sådan överföring av tunga transporler alt målel om 3 milj. ton uppnås år 1990.

För att järnvägen skall kunna stärka sin roll på framlidens transport marknad har vidare forsknings- och utvecklingsverksamheten pä järnvägs området en viktig uppgift atl fylla. SJ har lillsammans med slalens väg- och irafikinstitul pä regeringens uppdrag lagil fram etl program för den framti- 80

da forsknings- och utvecklingsverksamheten. Jag avser föreslä regeringen Prop. 1986/87:100

att behandla denna fräga i en särskild forskningspolitisk proposiiion vären Bil. 8

1987.

SJ har i sin anslagsframslällning lagil upp frågan om en förändring av investeringsanslagens tidsmässiga ulformning. Med hänvisning lill det trafikpolitiska utvecklingsarbetet och de överväganden om anslagsfrågor som kan bli aktuella inom ramen för della arbele är jag för närvarande inte beredd förorda nägon förändring av anslagsreglerna.

Slutligen vill jag ta upp frågan om försäljning av staten tillhörig egendom för den smalspåriga järnvägen mellan Växjö och Västervik.

Persontrafiken på järnvägslinjen Växjö-Väslervik lades ned den 20 augusli 1984 och ersattes av en utbyggd busstrafik. Pä sträckan Gunnebo-bruk-Kvarnagården av den berörda linjen förekom ingen godslrafik. Efler framställning från SJ upphävde regeringen genom beslut den 18 april 1985 koncessionen på denna delsträeka. Vid liden för beslulel hade diskussioner inletis med en intresseförening om bl.a. övertagande av spär och rullande maleriel för alt ulnyllja banan för luristlrafik. Med hänvisning härtill var regeringens samtidiga medgivande till spärupprivning förknippat med vissa lidsfrister.

1 beslul den 15 maj 1986 konslalerade regeringen att diskussionerna om överlålelse av spåret pä sträckan Gunnebobruk-Kvarnagärden fortsatt ocksä efler den i det tidigare beslutet angivna lidsfristens utgång och atl planerna på en turisljärnväg konkretiserats genom all elt särskilt bolag bildats, Växjö-Hultsfred-Väslervik Järnvägsakliebolag (VHVJ). Med hänsyn härtill fann regeringen atl hinder inte förelåg mot alt SJ överlade om överlåtelse av banan på sträckan lill VHVJ eller annan intressent i luristlrafik. Den lidigare angivna tidsfristen utsträcktes därför lill den 1 oklober 1986. Inom denna tidsfrist har SJ slutit avtal med VHVJ om överiåtelse av banan pä sträckan Gunnebobruk-Kvarnagärden.

Pä övriga delsträckor av linjen, nämligen Väslervik-Gunnebobruk och Kvarnagården-Växjö har godslrafiken numera upphört och transporterna flyttats över i kombinerad trafik lastbil —tåg med omlastning vid lämpliga terminaler. Med hänvisning härtill har SJ begärt all regeringen upphäver koncessionen för de berörda sträckorna och ger SJ lillstånd att riva smal-spårel på sträckorna. Enligt SJ:s framslällningar kan hela eller delar av spåret pä sträckorna komma att bevaras beroende av vilka överenskommelser som kan iräffas med berörda intressenter. Jag har för avsikt all föreslä regeringen att bifalla SJ:s begäran.

SJ har - under förbehåll av alt begärda medgivanden om upphävande av koncession m.m. meddelas av regeringen - träffat överenskommelser med VHVJ om överlåtelse av banan även på sträckorna Jenny-Gunnebo-bruk och Kvarnagården-Sandsbro (Växjö kommuns gräns). SJ och VHVJ har vidare kommii överens om bl. a. bolagels utnyttjande av smalspåret på sträckan Väslervik—Jenny.

Avtalet mellan SJ och VHVJ innefattar överlåtelse av all fast egendom pä sträckan Jenny—Sandsbro för en köpeskilling av 7,25 milj. kr. En förulsältning är alt VHVJ och Växjö kommun kan iräffa överenskommelse om banans utnyttjande pä sträckan Sandsbro-Växjö fram till Växjö sta- 81

6 Riksdagen 1986/87. I saml. Nr 100. Bilaga 8

tion. Avlalet har slutits under förbehåll för regeringens medgivande, vilkel Prop. 1986/87:100 i sin lur kräver riksdagens godkännande. Bil. 8

SJ har Iräffal avtal med Vä.xjö kommun om överlåtelse av fast egendom på sträckan Sandsbro-Växjö för en köpeskilling av 1,22 milj. kr. Avtalel har slutils under förbehåll av regeringens godkännande. Jag har för avsikl all föreslå regeringen alt avtalet godkänns.

Överenskommelserna om överlålelse av den fasla egendomen, vilken även innefaltar spårmaterielen, har träffals med beaklande av anläggningarnas marknadsvärde.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslär riksdagen

all godkänna alt slalens järnvägar i enlighel med vad jag har anfört får försälja viss egendom för turistjärnvägsverksamhet.

Infrastrukturinvesteringar

D 1. Investeringar i järnvägens infrastruktur

1985/86 Utgift 815220000 Reservalion 191780000

1986/87 Anslag 940000000

1987/88 Förslag 760000000

Under anslaget finansieras sådana invesleringar i fasta anläggningar som har en direkl parallell lill samhällets väginvesteringar. Investeringar i det ersättningsberättigade bannätet förs inte till statskapitalet. Av resterande investeringar skall 80% föras till statskapitalet och förräntas fulll ul. Avkastningskravet är dock villkorligt. För vissa investeringar i Slockholmsregionen i enlighet med den överenskommelse som träffals mellan de berörda intressenterna gäller särskilda förräntningsregler.

SJ:s anslagsframställning

SJ begär för budgeiårei 1987/88 elt anslag pä 1 100 milj. kr. samt en investeringsram på 1800 milj. kr. för tiden den Ijuni 1987—31 december 1988. Härutöver föreslås atl vissa investeringar inom Stockholmsområdet fortsättningsvis finansieras ulanför slalsbudgeten genom lån på kapitalmarknaden.

Den planerade fördelningen av investeringarna i infrastrukturen som enligt SJ bör finansieras över stalsbudgelen fördelar sig pä följande säll:

82¶Syftet med Fördelning (%) Prop. 1986/87: 100

investeringarna Bil. 8

Reinvesteringar 65 Satsningar på kapacitets-

och kvalitetsökning 19

Trafiksäkerhet 7

Övrigt 9

100¶Som framgår domineras investeringarna med 65% av reinvesleringar, dvs. insalser för att vidmakthålla bannätet vid oförändrad slandard och kapacitet. När man ersäller gamla anläggningar med nya leder dock delta ofta till en viss ökning av både slandard och kapacitet. Knappl 20% av investeringarna beslår av frislående satsningar på kapacitets- och kvalitetsökning medan 7% är renodlade trafiksäkerhetsinvesteringar som automatisk täghastighetskontroll (ATC) och vägskydd vid järnvägskorsningar. Poslen Övrigt innehåller rationaliseringsinvesteringar, miljöåtgärder m.m.

Fördelningen av de planerade investeringarna efter olika ändamål framgår av tabellen nedan.

Planerad medelsförbrukning 1987/88

Ändamål Milj. kr.

Bangårdar 68

Ny- och ombyggnad avjärnvägslinjer 55

Spårstandard 535

Broar 63

Husbyggnader 26

Signalanläggningar 82

Vägskydd 26

Tele 26

Anläggningar för förortstrafik 94

Tilläggsinvesteringar i anläggningar för snabbtåg 55

Vissa maskiner, inventarier och tjänstefordon 70

Summa 1100

En belydande del av medelsbehovet avser med nära 50% del pågående programmei för späruppruslning. En stor del av SJ:s linjenäl har i dag en låg banstandard lill följd av äldre liders banleknik. Detla innebär bl.a. att tjälrörelser, utsliten grusballasl, spikbefästning och relativt klena räler försvagar spåret så all del i längden inte med bibehållen trafiksäkerhets- nivå motsvarar kraven pä tillåten låghastighet och axellast. Sedan 1950-ta lel har därför banslandarden planmässigl höjts genom tjälisolering, maka damisering och byte av spår till nya helsvetsade räler, i regel på belongslip rar. Fr.o.m. år 1987 kommer en ny lyngre räl atl inläggas på huvudlinjer med mer betydande trafik. Della medför ökad irafikpreslanda, föriängd livslängd för räler och sliprar och minskade underhållskostnader. Därtill kommer fördelar med inlernalionell slandardisering. Ombyggnadspro grammet, som avser bäde affärsbanenälel och delar av del ersättningsbe rättigade riksnätet, omfallar ca 200 km spår per år. 83

Även pä linjer som inte omfattas av ombyggnadsprogrammet behöver Prop. 1986/87:100 banslandarden förbältras på grund av förslitning och ofta otillräcklig störs- Bil. 8 la tillåtna axellasl. Pä dessa linjer används reviderade frigiorda räler från huvudlinjerna för atl förslärka spåret. 1 viss utsträckning kompletteras frostskyddel och grusballasien ersätts med makadam. Detta upprustnings-arbete avser ca 90 km spår per är.

Till ny- och ombyggnader avjärnvägslinjer hör invesleringar som ökar kapaciteten på linjerna och därmed möjliggör ökad haslighet samlidigt som förseningsriskerna minskar. Exempel härpå är främsl nya dubbelspår och lågmölesplatser. Här förekommer också vissa nya indusirispär.

Fortsatt dubbelspärsutbyggnad på Västkustbanan påbörjades andra halvåret 1986. Arbelel omfallar tre delsträckor, nämligen Brännarp-Ge-linge, Almedal-Mölndals nedre och Halmstad—Trönninge. Totalkostnaden är beräknad lill 255 milj. kr., varav 20% förs till statskapitalet och skall förtäntas fullt ut.

Av stor betydelse är de redan pågående kapacitelsförstärkningarna pä linjen Ange —Boden. Denna linje har en omfallande tung godslrafik som beräknas öka under de närmasle åren. På linjeavsnittet söder om Vännäs har kapacitetstaket redan nätts i flera avseenden. För atl förbättra dagens irafikeringsförhällanden och ge störte kapacitet för ökande trafik planeras en rad åtgärder under den närmasle femårsperioden. Dil hör signallekniska ombyggnader, nya mötesplatser och fortsatt utbyggnad av dubbelspåret Ange-Bräcke. Vidare har en behövlig ulbyggnad av eldriftanläggningarna påbörjats.

I Helsingborg har omfattande om- och nybyggnader av terminalanläggningar och anslulningslinjer påbörjals. En överenskommelse iräffades mellan SJ och Helsingborgs kommun år 1984. Genom överenskommelsen har den för vägtrafiken besvärande godsvagnsdragningen mellan rangerban-gården och färjestationen upphört.

Investeringarna i broar omfattar främsl reinvesteringar. SJ har totalt 3230 järnvägsbroar och 220 vägbroar. Många gamla broar har en stålkonstruktion med roslangrepp eller risk för broll och måsle därför efler hand bytas ut. Behovel av broarbeien beräknas öka fram lill år 2000.

Investeringarna i signalanläggningar omfattar främst fjärrblockering, ATC saml investeringar i datorteknik. Fjärrblockering ger ökad linjekapa-citel, högre säkerhet och bättre lagföring. SJ räknar med alt större delen av järnvägsnätet i framtiden kommer atl vara utrustat med fjärtblockering i någon form.

Genom utbyggnaden av ATC ökas trafiksäkerheten avsevärt. ATC jämte fjärtbiockering, signalstäUverk, vägskyddsanläggningar och tågradio är de viktigaste delarna i SJ:s säkerhetssystem. T.o.m. 1985/86 har sammanlagt ca 5610 km järnväg utrustats med ATC. Utbyggnaden är klar pä större delen av affärsbanenätet. Fortsatt utbyggnad pägår nu inom övriga delar av riksnätet.

Till vägskydd hör investeringar som avser förbättrat skydd vid plankors ningar. Ålgärder, som föranleds av den planerade snabblågstrafiken, ingär dock i ändamålsgruppen Tilläggsinvesteringar i anläggningar för snabbtåg. SJ erhåller också särskilda medel över slalsbudgeten för all förbättra 84

vägskyddel (anslaget D2.).

SJ har beslulat alt anskaffa etl särskilt lågradiosystem. Sysiemel skall Prop. 1986/87:100 användas för överföring av säkerhels- och servicemeddelanden mellan Bil. 8 trafikledning och lågpersonal saml mellan dessa personalkategorier. Tåg-radiosystemet beräknas vara utbyggt sä all del kan las i drift successivi fr.o.m. är 1989.

Investeringarna i förortslrafikens fasta anläggningar berör lill slor del Slockholmsregionen. En överenskommelse iräffades är 1983 mellan staten, Stockholms läns landsling (SLL) och SJ om en krafiig ulbyggnad av kapaciteten i regionen. Bland investeringarna ingär i försia hand nya dubbelspår, ombyggnad av Stockholms central samt om- och nybyggnader av vissa lokaltågsslalioner. Över infrastrukturanslagel föresläs alt fortsättningsvis enbart finansieras den andel som verket har att förränta av dessa investeringar.

För lokaltrafiken inom Göteborgsregionen träffades är 1984 elt avtal mellan Göteborgsregionens Lokaltrafik AB (GL) och SJ om lokaltrafik mellan Göteborg och Alingsås. Vissa ombyggnader återstår som planeras genomföras under budgetårel 1987/88.

För trafiken mellan Malmö och Ystad pågår överläggningar om etl långsiktigl avtal mellan trafikhuvudmannen Malmöhus läns lokaltrafik (MLT) och SJ. Etl inlerimsavtal för tiden fram lill lidlabellsskiflet sommaren 1987 har tecknats.

Den planerade snabblågstrafiken medför merinvesleringar i fasta anläggningar. Tågens högsta hastighet kommer enligt planerna att höjas etappvis frän nuvarande 130 Ull 200km/h på vissa delar av nätet. Vissa kompletteringar av fasla anläggningar, såsom upprustning av konlaktledningen, ökat vägskydd och komplettering av signalsäkerhelsanläggningar m.m. är därför nödvändiga.

Till investeringarna i infrastrukturen hör vidare anskaffning av vissa arbetsmaskiner, arbetsfordon, lokaler m. m. för banavdelningens verksamhel samt utrustning för Irafikledning o.d.

För de investeringar i Stockholmsområdet som SJ enligt 1983 års avtal mellan SLL, SJ och staten inle har att förränta föreslås en ny finansieringsform. Med nuvarande ordning finansieras dessa invesleringar i huvudsak genom SJ:s ordinarie anslag för infrastrukturen. SJ bedömer all om denna finansieringsordning bibehålls samlidigt som anslaget för infrastmkturen förblir realt sell oförändrai urholkas investeringsmedlen för landels övriga järnvägsnät. Omfattande Stockholmsinvesteringar skulle då genomföras på bekostnad av andra angelägna spårinvesteringar i landet. SJ hänvisar i sammanhanget bl.a. till de finansieringsförutsättningar som getts i anslutning lill den träffade överenskommelsen om alt kapitalbehovet för Stockholmsinvesteringarna förutsätts täckas genom särskilda anslag uiöver SJ:s ordinarie investeringsram.

SJ föreslår mot denna bakgrund atl Stockholmsinvesleringarna - för ulom den del som SJ självt skall förränta (dvs. 10% av investeringarna exkl. Grödingespårel) - får finansieras ulanför statsbudgeien genom att SJ lar upp lån genom SJ Invesl AB. Detla bör enligt SJ även gälla andra investeringar som grundar sig på avtal mellan SJ och SLL/SL. För den ändrade finansieringsformen krävs att SJ Invesl AB får ta upp lån genom 85

penningmarknadsreverser (cerlifikal) som efter hand konverteras till obli- Prop. 1986/87:100 gationslån. Vidare erfordras alt den statliga kreditgarantin till SJ Invesl AB Bil. 8 höjs frän 600 milj. kr. lill 3 miljarder kronor. SJ förutsälter däremot all bolagels aktiekapital på 70 milj. kr. inte behöver ökas.

Till anslagsframställningen har SJ på regeringens uppdrag fogat en bilaga som belyser investeringsbehoven till är 2000 i järnvägsnätets infrastruktur. 1 rapporlen konstateras bl.a. atl de tidigare nämnda Stockholmsinvesteringarna under resten av 1980- och början av 1990-lalen kommer all fä en sådan omfattning all de inle kan iiipriorileras i nuvarande anslagsram utan atl investeringsverksamheten för landet i övrigt måste dras ned betydligt. En redovisning har vidare gjorts i rapporlen över invesleringsbehovel som visar att det finns betydande krav pä både reinvesteringar och nyinvesleringar i jämvägens infrastruktur. En rad önskemål anmäls också om extra ordinära nyinvesleringar som varken kan inrymmas inom SJ:s normala investeringsanslag eller vars kapitalkostnader kan bäras av SJ mer än delvis.

Föredragandens överväganden

Jag anser det angelägel med en förstärkt invesleringsnivå i järnvägssystemet. För all SJ skall kunna leva upp till de jämvägspolitiska målen krävs betydande salsningar för alt modernisera såväl de fasta anläggningarna som den rullande materielen. Redovisningen i det föregående av medelsbehovet när det gäller investeringar i infrastrukturen under nästa budgetår ger ytterligare belägg för detla.

Som SJ redovisal i sin anslagsframställning skapar dock nuvarande anslagsnivå en ohållbar situation för landets järnvägsnät under resten av 1980-lalet och början av 1990-lalel med tanke pä de omfattande spårutbyggnader som skall ulföras enligt avlalet mellan SJ, SLL och staten om jämvägsinvesteringar i Slockholmsområdel. För innevarande budgetär beräknas sålunda Slockholmsulbyggnaden belasta SJ:s investeringsanslag med 230 milj. kr. medan påföljande år ca 500 milj. kr. beräknas tas i anspråk med nuvarande anslagsregler.

Jag anser atl de akluella Stockholmsinvesteringarna är av stor betydelse för att såväl pendeltågstrafiken som SJ:s fjärrtågstrafik skall kunna utvecklas vidare. För att jämvägssystemet skall kunna bidra lill bl.a. en ökad regional balans får dock inle dessa investeringar tränga ul andra angelägna insalser i landet. Riksdagen har också i samband med behandlingen av investeringarna i Stockholmsområdet framhållit att ulbyggnaden inte bör ske på bekosinad av andra utbyggnader i landel (prop. 1983/84:54, TU 10, rskr. 111). Jag förordar därför att SJ:s investeringsresurser förstärks så att investeringarna i Stockholmsområdet kan ske samtidigt som en angelägen upprustning och utveckling av järnvägsnätet i övrigl kan genomföras.

Den fortsatta finansieringen av Stockholmsinvesteringarna kan ske an- lingen genom ökal anslag över statsbudgeten, eller genom lånefinansie ring. Länefinansieringen har den fördelen att den kan anpassas mera flexibelt lill medelsbehovels fördelning tidsmässigt. Med hänsyn lill svårig helen atl exakt ange när Slockholmsinvesteringarna kommer att inträffa 86

och lill vilken koslnad är lånefinansiering för della ändamål särskilt lämp- Prop. 1986/87:100 lig. Jag förordar därför att Slockholmsinvesteringarna fr.o.m. näsla bud- Bil. 8 getår får finansieras genom all SJ lar upp lån frän riksgäldskontoret. Del bör ankomma på regeringen att ange ramens storlek. För budgeläret 1987/88 kan lånebehovet anges till 500 milj. kr. Jag har här inräknat den andel SJ skall förränta enligt Stockholmsavialet. Finansieringen bör även omfatta sådana invesleringar som inte tidigare kunnal preciseras i Stockholmsavialet men som enligt avtal mellan SJ och SLL erfordras för den beslutade spårutbyggnaden.

När kapitalbehovet i fortsättningen finansieras genom län bör slalens andel av kapilalkostnaderna täckas genom en ny delpost under anslaget D2. som svarar mot statens andel av ränla och amorteringar pä länen. Ersättningens storlek kan inte preciseras innan lånebehovet och länevillkoren klarlagts varför medelsbehovei bör kunna jusleras genom reglering i efierhand. Med hänsyn lill gällande planer har preliminärl beräknats en ersällning med 8 milj. kr. för ändamålet.

För övriga järnvägsinvesteringar i infrastrukturen har jag mot denna bakgrund och med hänsyn till 1985 ärs jämvägspolitiska beslul beräknai medelsbehovei lill 760 milj. kr. under nästa budgelår. Jämförl med den del av anslaget för innevarande budgelår som är tillgängligt för investeringar ulanför Slockholmsområdel innebär detta en real ökning. Beaklas även de investeringar i Stockholmsområdet som föreslås finansieras över riksgäldskontoret innebär milt förslag en betydande ökning med 320 milj. kr. eller ca 35% jämfört med innevarande ärs anslag. Därmed kan angelägna jämvägsinvesteringar som en fortsatt kapacitetsförslärkning på linjen Ange-Bräcke genomföras.

I sammanhanget bör också understrykas atl insatserna för upprustning av infrastmkturen under de närmaste åren kommer atl bli störte än vad del slatliga anslaget Dl. och lånefinansiering över riksgäldskontoret i sig utvisar. 1 enlighel med den nordiska handlingsplanen för ekonomisk utveckling och full sysselsättning fortsätter upprustningen av Västkustbanan för sammanlagi 255 milj. kr. Dessa investeringar finansieras i särskild ordning över anslaget D4. Jag vill också nämna möjligheten alt genom sysselsättningsmedel genomföra angelägna investeringar i infrastrukturen. Genom att SJ numera byggt upp en reserv med fårdigprojekterade investeringsobjekt finns en god beredskap att snabbi sätta igång olika järnvägsinvesteringar. Som etl aktuellt exempel härpå kan nämnas all en utbyggnad av en tidigare projekterad tunnel på malmbanan genom Nuolja nyligen kunnal påbörjas efter det alt länsarbetsnämnden i Norrbottens län beslulat bidra med 40 milj. kr.

Slutligen kan ocksä nämnas den möjlighel som andra intressenter har atl helt eller delvis bidra lill finansiering av invesleringar i infrastrukturen. På godstrafikområdet kan i della sammanhang nämnas ulbyggnaden under senare lid av indusirispär till MoDo:s anläggning i Paulislröm i Jönköpings län och lill Volvos fabrik i Olofslröm i Blekinge. Även på persontrafikom rädet finns exempel pä där irafikhuvudmännen för sin lokala och regionala lågtrafik lagil ett ekonomiskl ansvar för järnvägsanläggningar hänförliga till deras trafik. Som en aktuell utbyggnad som nu diskuteras kan nämnas 87

en upprustning av järn vägen Malmö-Ystad som är av inlresse för såväl SJ Prop. 1986/87:100 som för trafikhuvudmannen i Malmöhus län. Genom en samfinansiering av Bil. 8 olika berörda parter kan alltså angelägna investeringsobjekt komma till stånd.

Vad gäller SJ:s redovisning av investeringsbehoven i järnvägsnätels infrastruktur fram till är 2000 villjag nämna atl i det trafikpolitiska utvecklingsarbelel som påbörjats inom kommunikationsdepartementet kommer olika långsikliga järnvägsfrågor all las upp lill behandling. 1 avvaktan på dessa överväganden är jag för närvarande inle beredd all föreslå någon förändrad inriktning av järnvägsnätets omfallning och gällande standardmål. Liksom tidigare bör det också ankomma på SJ alt prioritera fördelningen av lillgängliga investeringsmedel såväl mellan olika ändamål som mellan affärsbanenätet och del ersättningsberättigade bannätet i syfte atl på bäsla sätt främja järnvägens fortsatta utveckling.

Hemställan

Med hänvisning lill vad jag har anfört hemställer jag all regeringen föreslår riksdagen alt

1. lill Investeringar i järnvägens infrastruktur för budgetårel 1987/88 anvisa etl reservalionsanslag på 760000000 kr.,

2. godkänna vad jag har anförl beträffande finansieringen av invesleringar i Stockholmsområdet.

Affärsrörelsens investeringar

SJ:s anslagsframställning

SJ beräknar för affärsrörelsens fasla anläggningar medelsbehovet för budgetåret 1987/88 till 533 milj. kr. Medlen avses användas för atl finansiera sådana fasla anläggningar som saknar motsvarighet i vägseklorns infrastruktur. Dil hör verksläder, en del gods- och persontrafikterminaler och bangårdar, teleanläggningar och investeringar i elanläggningar. Med hänsyn fill förutsedd ingående reservation begärs för nästa budgelår elt anslag på 490 milj. kr. Ökningen med 19 milj. kr. i förhållande till innevarande budgelär moisvarar elt realt oförändrat behov i enlighel med planeringsförutsättningarna i 1985 ärs järnvägspolitiska beslut.

Investeringarnas fördelning pä olika ändamål framgår av tabellen nedan.

Planerad medelsförbrukning 1987/88

Andamål Milj. kr.

Bangårdar 106

Husbyggnader 54

Bussverksläder och garage 14

Verkstäder 91

Tele 69

Eldrift 194

Anläggningar för snabbtåg 5

Summa 533

Investeringarna domineras av eldriftanläggningar som beräknas svara Prop. 1986/87:100 för drygl en iredjedel av medelsbehovei. I investeringarna ingår en moder- Bil. 8 nisering och försiärkning av koniaklledningarna för all tillåta högre hasiig-heier, öka kapaciteten samt minska störningarna. Della arbele ingår enligt en rullande femårsplan där ca 300km konlaklledning byggs om per år.

Vidare planeras en omfattande förstärkning av kraftmätningen på sträckan Boden —Hallsberg för alt lösa nuvarande problem med tidvis stora spänningsfall. Effeklen i omformarstationema längs sträckan kommer all ökas, bl.a. genom ombyggnad av tvä omformarstationer.

På teleområdet ökar SJ:s behov av informationsöverföring inom såväl telefoniområdel som inom områdena dataöverföring och processtyrning. Behovet lillgodoses med konventionella kablar, fiberoptiska kablar eller radiolänk. På dessa medier läggs sedan olika mångkanalsystem. Prov med fiberoptiska kablar pågår.

Förulom i ren processtyrning l.ex. på signalstyrningsieknikens omräde, utvecklas datoriseringen inom SJ snabbi ocksä inom andra områden. Bland de arbetsfält där datoriseringen alll mer griper in kan nämnas lokledning, lidtabellsplanering, bokning och försäljning av persontrafikbiljel-ler samt slyrning av godsvagnsparken, lekniskl konstruktionsarbete och teknikupphandling där den totala kostnaden för anskaffning, drift och underhåll värderas (LCC-metodik). Ett datoriserat system för låglägesin-formalion finns numera på Siockholm C och införs nu successivt i hela landet. Genom systemet förbättras bl.a. informationen om tågförseningar till allmänheten och internt lill SJ:s personal. Nya typer av plattformsskyl-lar, som slyrs genom detla syslem, installeras successivi.

Fjärtblockering, högre tåghastigheter och ökad trafik medför alt den manuella kontrollen av tågen i ökad utsträckning ersätls av kontroll med lekniska hjälpmedel. Dessa har slor betydelse för säkerhelen. Därför fortsälter ulbyggnaden av varmgångsdeleklorer och ijuvbromsdelektorer vid spåret. I slutet av 1986/87 kommer 146 sädana detektorer all vara i drifl.

När det gäller invesleringar i verkstäder läggs huvudverkstaden i Göleborg ned i rationaliseringssyfte. I samband därmed kommer andra gods-vagnsverksläder all rustas upp. Programmet omfaltar huvudverkstaden i Östersund samt verkstäder i bl.a. Göleborg och Gävle-Dalaområdel.

SJ rustar efler hand upp sina rangerbangårdar. Moderna spiraibromsan-läggningar eller motsvarande installeras i vissa fall. Arbelet rationaliseras och blir mindre riskfyllt för personalen. Godsskadorna minskas. Ranger-bangärden i Älvsjö och i Borlänge upprustas 1986/87-1987/88. Därefler följer senare under 1980-lalet Norrköping och Tomteboda.

För närvarande pägår ombyggnad av Hagalunds bangård. Arbetena beräknas pägå t.o.m. 1987/88. I Malmö kommer en ny vagnlvätianlägg-ning alt färdigställas 1986/87. I Göteborg pägår l.o.m. år 1987 uppförande av ny skölselhall för personvagnar.

Sedan avtal träffats mellan SJ, Stockholms kommun, SL och ett prival konsortium, uppförs Vasaterminalen varvid norra delen av centralstations- området i Siockholm överdäckas med bussterminal och kontorsbyggnad. Anpassningsverksamhelen inom cenlralstaiionsomrädet finansieras i hu vudsak inom ramen för dessa avtal. 89

För investeringar i rullande materiel som lok, motorvagnar, person- och Prop. 1986/87: 100 godsvagnar, fordon m.m. sker finansiering dels genom SJ:s egna avskriv- Bil. 8 ningsmedel, dels genom all SJ lånar erforderliga medel i riksgäldskontoret på marknadsmässiga villkor. Detla innebär atl räntan för denna typ av invesleringar är ovillkorlig. För innevarande budgelår har regeringen angett en ram på 640 milj. kr. för investeringarna i rullande maleriel.

För budgetåret 1987/88 räknar SJ med en medelsförbrukning på 950 milj. kr. SJ hemställer att dessa invesleringar fär finansieras ulan någon rambegränsning av statsmakterna. De krav på utbetalningar frän SJ av ränlor och amorteringar som lånefinansieringen innebär gör enligt SJ:s mening atl den nuvarande ramregleringen är obehövlig.

Den planerade fördelningen av investeringarna i rullande materiel pä olika ändamål framgår av labellen nedan.

Planerad medelsförbrukning 1987/88

Ändamål Milj. kr.

Lok 145

Person- och motorvagnar 640

Godsvagnar 75

Maskiner och inventarier 90

Summa 950

Sedan pågående leveranser av loket Rc6 slutförts år 1988 har SJ 356 Rc-lok. Nu aktuella bedömningar pekar pä att ytterligare ellok behöver anskaffas in pä 1990-talel. I samband härmed undersöker SJ om det är ekonomiskl att gå över till asynkronmotordrivna lok. Asynkrontekniken ger bl.a. lägre moiorunderhäll, ålermatning av energi och mindre påfrestning på kraftförsörjningsanläggningarna.

De pågående leveranserna av diesellok T44 slutförs våren 1987. Någon ytteriigare beställning planeras för närvarande inle. Däremot kan beställningar av diesellok för växlings- och lättare lågljänsl bli akluella senare under 1980-talel.

Programmet för ombyggnad och modernisering av äldre lok och lokomotorer planeras få ökad omfattning de närmaste åren. Den äldsta serien Rc-lok moderniseras med böijan 1987/88. Vidare kan det bli aktuellt att i viss ulslräckning bygga om Rc-lok för alt höja hastigheten till 160 km/tim.

För atl fä fler resenärer och förbällra lönsamheten har SJ beslutat satsa på snabbtåg som förkortar restiden på de aktuella linjerna med 20-30%. Tekniken bygger på att vagnskorgarna lutas i kurvorna, varvid hastigheten kan ökas jämfört med konventionella tåg på SJ:s kurvrika järnvägsnät. En beställning har gjorts pä 20 snabblågssätt för linjen Stockholm-Göteborg som avses sättas in i Irafik åren 1990-1993. Inriktningen är därefter att ytteriigare 26 snabblågssätt skall sättas in mellan Stockholm och Malmö successivt under åren 1993-1996. Med hänsyn fiU de delbetalningar som skall göras ingår snabblägen som en lung post i de samlade investeringarna i rullande materiel.

I sammanhanget kan nämnas atl i snabbtågsinvesteringen ingär som förutsättning en satsning pä olika säkerhelshöjande ålgärder. Automatiska 90

signalsystem och automatisk haslighelsövervakning kommer därmed atl Prop. 1986/87:100 införas. Insatserna för spårkonlroll och spårjustering kommer atl ökas Bil. 8 väsentligt och för plankorsningar kommer säkerheten alt kraftigt förstärkas. Farliga trafikövergångar kommer alt byggas bort genom planskilda korsningar och helbommar. Korsningar kommer också all förses med särskilda detektorer för atl varna tåget för evenluella hinder. Snabbtågens fronl är vidare utformad så atl ingel föremål kan hamna under loket.

För persontrafiken har under år 1986 slutlevererats en beställning av etl 30-lal nya liggvagnar och 35 nya sittvagnar. Sillvagnarna har salts in på Inter-City-linjerna. Dessa nya sillvagnar är bl.a. inredda med familjekupé, informationsdisk, pausrum och expressgodsutrymme och ell salongs-utrymme där rullstolsplals finns. Ytteriigare 40 nya sillvagnar har beställts för leverans underår 1987. I sammanhanget kan nämnas att AB Trafikreslauranger beställt 15 restaurangvagnar.

Fram lill år 1992 beräknas SJ slopa ca 300 äldre silt- och sovvagnar. Av den kvarvarande gamla vagnparken planeras ca 800 vagnar moderniseras under de närmasle 6—7 åren. Moderniseringen kommer alt omfatta ny toaleltinredning, nya gaveldörrar, högtalarulruslning, belysning, textilier m.m. Ombyggnadsarbetet är kopplat lill programmei för asbeslsanering och regeringens åigärdsprogram för Kockums år 1986.

För godstrafiken har, inom ramen för etl avtal mellan SJ och ASEA om överlagande av AB AGEVE, SJ beställt 400 vagnar för kombitrafik och containerlransporter. För näsla budgelär planeras en beställning av ytterligare 200 vagnar med helt öppningsbara sidor (Hbis-vagnar). SJ avser vidare alt använda 20 milj. kr. för atl bygga om godsvagnar till olika kunders behov. Hit hör bl.a. ombyggnad av vagnar för mndvirkeslrans-porter och komplettering av vissa vagnars ulrustning med godsskyddsväg-gar m.m. för atl höja transporikvaliteten.

För förortslrafik har SJ hitlills anskaffat 31 molorvagnssält (XIO), varav 2 finansieras genom SJ Invesl AB. Aktuella leveranser av lokaltågssätt finansieras primärt av berörda trafikhuvudmän. För trafiken i Skåne och i Göteborgsområdet har sålunda sammanlagi 14 vagnssätt levererats. Ytterligare 17 vagnssätt har vidare beställts för irafiken i Stockholmsområdet med slutleverans under oktober 1987.

Fr.o.m. budgetårel 1984/85 svarar dotterbolaget SJ Invest AB för finansieringen av SJ:s bussar. SJ:s busspark omfaltade ca 1 700 fordon är 1985. Budgetåret 1986/87 anskaffas genom SJ Invest AB bussar för ca 80 milj. kr. SJ Invest AB finansierar vidare vissa invesleringar i bussverkstäder m.m. samt anskaffning av maskiner och inventarier för busstrafikens behov. Pä motsvarande säll finansierar bolagel i vissa fall motorvagnar och annan spårbunden rullande materiel liksom anläggningar och inventarier avsedda för trafik enligt avtal med trafikhuvudmännen. SJ Invest AB svarar också för viss leasing av godsvagnsmateriel, molsvarande ett anskaffningsvärde på högst 20 milj. kr. under innevarande år. Under innevarande budgetår sker ocksä genom EUROFIMA leasing av godsvagnar motsvarande -inklusive ovannämnda leasing av godsvagnsmateriel — ett anskaffningsvärde på 70 milj. kr.

SJ begär i sin anslagsframställning för näsla budgetår att få iräffa finan- 91

sieringsavtal och långtidsförhyra rullande materiel molsvarande ell sam- Prop. 1986/87:100 manlagi anskaffningsvärde på 105 milj. kr., dvs. samma belopp som för Bil. 8 innevarande budgetär men uppräknat för atl avse en 18-månadersperiod.

Slutligen begärs atl SJ Invesl AB i fortsättningen utan rambegränsning får möjlighet att anskaffa godsvagnar som hyrs ut lill SJ;s godskunder för pri val vagnsan vändning.

Föredragandens överväganden

Jag delar med hänvisning lill redovisningen i det föregående SJ:s bedömning av investeringsbehovet för investeringar i Irafikrörelsens fasla anläggningar under budgelåret 1987/88. Det är väsentligt för trafikrörelsens fortsatta utveckling alt investeringarna för att modernisera verkstäder, person- och godslrafikierminaler, bangårdar, teleanläggningar, elanläggningar m.m. Ugger på en hög nivå.

När det gäller finansieringen av trafikrörelsens invesleringar i rullande maleriel, fordon m.m. har SJ sedan 1985 års järnvägspolitiska beslut möjlighet till upplåning i riksgäldskonlorel på marknadsmässiga villkor. Erfarenheterna av finansieringsformen är goda. Riksgäldskonlorel kan erbjuda bäde löpande och långfristiga krediter vilket innebär atl SJ kan erhålla ett konkurrenskraftigt alternativ till finansiering pä den allmänna kredilmarknaden. Med finansieringsformen kan också SJ använda avskrivningsmedel och försäljningsinkomster för finansiering av nya objekl.

Jag anser alt denna finansieringsform fortsätiningsvis bör gälla också för rörelsens fasta anläggningar. Därmed kan de ekonomiska villkoren för affärsdelen inom SJ ytterligare anpassas till vad som gäller inom transportbranschen i övrigt. Genom upplåning i riksgäldskontoret förstärks också resultatkravet på SJ.

Det bör ankomma på regeringen att ange en ram för de invesleringar som får finansieras genom upplåning i riksgäldskontoret. I enlighel med de planeringsförutsättningar som SJ fäll genom 1985 års jämvägspolitiska beslut hat jag, utöver kvarstående medel från föregående budgetår, beräknat ramen för näsla budgelår till 490 milj. kr. för affärsrörelsens fasla anläggningar. Därmed kan invesleringsnivån bibehållas pä realt setl oförändrad nivå.

Behovel av nyanskaffning och modernisering av rullande materiel är som framgått högst belydande. På persontrafiksidan krävs med hänsyn till vagnparkens nuvarande ålderssammansättning en fortsatt successiv anskaffning av nya sittvagnar. Den beslutade satsningen på snabbtåg innebär vidare en omfattande nyanskaffning. Det föreligger även etl belydande behov av ombyggnad av äldre personvagnar. Genom det ombyggnadsarbete som kommer atl äga rum vid Kockums AB enligt regeringens åtgärds-program kan också SJ:s personvagnspark moderniseras i snabbare takt vilket stärker järnvägens konkurrenskraft. Vidare kan liden för asbestsaneringen av personvagnarna förkorias.

På godslrafiksidan satsar SJ för närvarande i första hand pä alt åslad komma en effektivare användning av den befintliga vagnparken. Även nya 92

vagnar, bl.a. för kombitrafik, kommer dock atl behöva inköpas. Härtill Prop. 1986/87:100 kommer etl omfattande ombyggnadsprogram för äldre godsvagnar. Bil. 8

Sammantaget innebär della all jag inte har några erinringar mot SJ:s bedömning av medelsbehovet för 1987/88, dvs. 950 milj. kr. vilkel svarar mot ell beräknat preliminärt lånebehov i riksgäldskontoret på 628 milj. kr. Enligt min mening bör regeringen faslställa ramen för invesleringsomfaltningen lill 950 milj. kr. Del faklum all del lidigare villkorliga räntekravet för denna typ av invesleringar ersatts med ell ovillkorligt ränlekrav innebär ett ökat tryck på SJ alt noggrant pröva lönsamheten i de beställningar som kan ske inom fastställd ram.

När del gäller finansieringsavtal med EUROFIMA och leasing av godsvagnar via SJ Invesl AB kan jag också ansluta mig lill SJ:s uppfallning om det totala finansieringsbehovet. Med hänsyn till vad jag tidigare har anfört om den tidsmässiga regleringen av SJ:s investeringar harjag dock räknat om invesleringsuirymmel lill atl avse budgetåret 1987/88. Della innebär att ramen bör bibehållas oförändrad, dvs. 70 milj. kr.

Erfarenhelerna av verksamhelen i SJ Invesl AB är posiliva. Bl.a. har den nya finansieringsformen bidragit lill etl ökal affärsmässigt agerande inom SJ:s busslrafikdivision. Graden av självfinansiering i SJ Invests verksamhet har successivi ökal vilkel bl.a. innebär alt den statliga kreditgarantin på 600 milj. kr. hitlills endast behövi utnyttjas i begränsad omfattning (ca 300 milj. kr. den 1 december 1986).

När del gäller godsvagnar visar ulvecklingen alt en ökad privalvagnsan-vändning stärker godskundernas inlresse för järnvägstransporter. Jag anser atl det är angelägel atl SJ genom SJ Invest AB kan få ökade möjligheter atl stimulera en sådan utveckling. Jag tillstyrker därför förslaget om prival-vagnsulhyrning men anser alt finansieringen bör ske inom en ram, som i likhet med vad som redan gäller för inköp av rullande materiel, bör faslslällas av regeringen. För näsla budgelär har jag beräknai ramen för anskaffning av godsvagnar som hyrs ul lill SJ:s godskunder för prival-vagnsanvändning till högsl 30 milj. kr.

Hemställan

Med hänvisning lill del anförda hemställer jag all regeringen föreslår riksdagen all

1. godkänna vad jag anförl beiräffande finansiering av investering ar i traflkrörelsens fasta anläggningar,

2. godkänna vad jag har anfört beträffande finansiering av visst rullande materiel.

93¶D 2. Ersättning till slatensjärnvägar för köp av vissa Prop. 1986/87:100

tjänster Bil. 8

1985/86 Utgift 1467100000 Reservafion 19296000

1986/87 Anslag 1366000000 1987/88 Förslag 1364000000

Frän anslaget betalas ersäitning till SJ för sådana ijänsler som är önskvärda från samhällsekonomiska uigångspunkter men som inte är företagsekonomiskt moliverade för SJ som affärsverk.

SJ:s anslagsframställning

SJ har i sin anslagsframställning begärt ersäitning över anslaget med sammanlagt 1491 milj. kr. Av della belopp avser merparten - 1 325 milj. kr. -ersättning för driften av olönsamma järnvägslinjer. Vidare ingår i beloppet 10 milj. kr. för förstärkt underhäll på bandelar som inle tillhör riksnätet, 70 milj. kr. för trafiksäkerhetsfrämjande åtgärder vid järnvägskorsningar, 42 milj. kr. för vissa andra kosinader vid järnvägskorsningar, 26 milj. kr. för fortsatta rabattätgärder i persontrafiken, 10 milj. kr. för vissa kapitalkostnader för spårutbyggnader på Västkustbanan samt 8 milj. kr. för vissa kapitalkostnader för invesleringar i fasta anläggningar inom SL-områdel. SJ har vidare i anslagsframställningen begärt 30 milj. kr. som ersättning för projekiering av vissa investeringsobjekt för sysselsättningsskapande åtgärder.

Föredragandens överväganden

Den ersättning SJ får för driften av trafiksvaga bannätet är regionalpoliliskl betingad. Enligt de riktlinjer som gäller skall ersättningen ha som utgångspunkt den senast faslställda ersättningsnivån. För att beloppet rätt skall avspegla de merkoslnader SJ har för att driva trafiken skall vidare hänsyn tas lill inträffade och förvänlade ändringar i kosinader och intäkter som t.ex. förändringar i trafiken och i taxenivån.

För persontrafiken på de riksnälsbanor som ingär i del ersättningsberättigade bannätet har SJ i enlighel med del järnvägspolitiska beslulel år 1985 lämnal elt förslag för del inlerregionala lågutbudet under den tägplan som skall gälla juni 1987-maj 1988. Förslaget innebär på några linjer en uiökad tågtrafik och försök med utvecklingstrafik men samtidigt en rad neddragningar och ersättning av tågförbindelser med busstrafik. Förslaget innefaltar eU krav på ökad driftersältning med 10 milj. kr.

Enligt min mening är det angelägel atl pröva möjligheterna att ulöka tågtrafiken liksom atl ersälta eller kompletlera vissa järnvägsförbindelser med busstrafik, allt i syfle att förbällra kollektivtrafiken och ta lill vara båda irafikmedlens fördelar. Jag anser dock atl det behövs ytterligare överväganden och beslulsunderiag om regionalpolitiska och miljömässiga konsekvenser vid avvägningar mellan läg och buss för alt få kunskap om hur kollektivtrafiken bäst kan förbättras. I del lidigare nämnda trafikpoli- 94

tiska utvecklingsarbetet kommer därför denna fråga all särskilt belysas. I Prop. 1986/87:100 avvaktan på detta arbete har regeringen genom beslut den 9 oklober 1986 Bil. 8 föreskrivii atl SJ i slort skall bibehålla nuvarande intertegionala trafikutbud. Jag har mol denna bakgrund inle beräknai nägol behov av särskilda medel för ändamålel.

Vid beräkningen av driftersältningen har däremot viss hänsyn tagils till en förutsatt nedlrappning av SJ:s gemensamma kosinader bl.a. för linjeorganisationen lill följd av de förändringar som skelt i järnvägsnätets och trafikens omfattning under senare är. Jag har vidare beaktat alt kostnadsnivån i tågtrafiken bör kunna nedbringas genom sedvanlig rationalisering. Jag har mot denna bakgrund beräknat medelsbehovei till 1 278 milj. kr.

Vad gäller SJ:s bedömning av ersällningsbehovet för förstärkt underhåll på bandelar utanför riksnätet och för vissa övriga kosinader vid järnvägskorsningar har jag inga erinringar. Jag förordar därför att för dessa ändamål anvisas 10 milj. kr. resp. 42 milj. kr.

Den ersällning SJ får för trafiksäkerhetsfrämjande åtgärder betingas huvudsakligen av vägtrafikens säkerhetskrav. Bidraget avser såväl vägskyddsanläggningar, exempelvis ljus- och ljudsignaler och bommar, som andra åtgärder, l.ex. slopande av vägar, ersältningsvägar, plan-, profil-och siktförbättringar m.m. SJ har för nästa budgetår begärt en ökning av anslaget frän 25 milj. kr. lill tolall 70 milj. kr. för alt därmed kunna forcera säkerhetsarbetet.

Jag delar SJ:s bedömning att del är angelägel atl påskynda arbelet med atl förbättra säkerhelen vid järnvägskorsningar. Jag vill dock understryka att SJ med egna medel i betydande ulslräckning bidrar lill en bättre säkerhel vid plankorsningar. Den totala resursinsatsen vid SJ under innevarande budgetår beräknas lill ca 60 milj. kr. Jag vill ocksä erinra om de säkerhetshöjande åtgärder som kommer att genomföras innan SJ:s snabbtåg las i trafik. Insatserna för alt öka säkerhelen vid järnvägskorsningar är alltså betydligt störte än vad del statliga bidragels slorlek i sig visar. EnUgt föregående års budgetproposition har även en nivåhöjning sketl av ersättningen med 10 milj. kr. Jag beräknar mol denna bakgrund en ersäitning med 26 milj. kr. för ändamålel. Jag vill i della sammanhang nämna atl SJ i sin anslagsframslällning tagil upp frågan om lagstifining i syfle alt ge järnvägen ökade möjligheter all ta mark i anspråk när det behövs för all minska antalet plankorsningar. Frågan bereds för närvarande inom kommunikationsdepartementet.

Den ersällning som SJ får för att lämna kommersiellt icke moliverade rabatter har successivt avvecklals. För närvarande anvisas över själle huvudlileln endasl bidrag för att tillhandahålla pensionärsrabatler. Därmed har etl närmande kunnat göras lill den situation som gäller för SJ:s konkurrenter. Erfarenheterna av SJ:s pris- och rabattpolilik visar ocksä all även järnvägen ulan särskild ekonomisk ersättning kan erbjuda en prisoch rabattpolilik som förenar önskemålet om all sprida resandei över veckans olika dagar med en anpassning av prisnivån för olika resandegrupper i samhället.

Jag bedömer att denna anpassning nu bör kunna ske fulll ut. SJ har självfallel, i likhei med vad som redan gäller för inrikesflygel och för den 95

långväga busslrafiken, möjligheter att kunna erbjuda även pensionärerna Prop. 1986/87:100 rabatter ulan krav på särskild ersättning av statsmakterna. Jag vill vidare i Bil. 8 sammanhanget hänvisa till 1985 års järnvägspolitiska beslut där en fortlöpande minskning förutsattes ske av statliga bidrag till SJ:s olika rabatterbjudanden. Jag förutsätter mot denna bakgrund all SJ ser över sitl taxesystem så all behovet av särskild ersättning kan slopas för nästa budgelär. Della betyder alt jag avstyrker SJ:s medelsberäkning pä 26 milj. kr. för ändamålel.

Med den ändrade finansieringen som beslutats för investeringarna på Västkustbanan enligt den nordiska handlingsplanen för full sysselsättning och ekonomisk utveckling bortfaller behovel atl ge ersättning till SJ med 10 milj. kr. för atl täcka viss del av kapilalkostnaderna. Jag ålerkommer senare under anslaget D4. lill finansieringen av dessa investeringar. Med mitt ställningstagande somjag lidigare redovisat atl fortsättningsvis finansiera investeringarna i Slockholmsområdel enligt avtalet mellan SJ, Stockholms läns landsting och staten genom lån i riksgäldskonlorel har jag beräknai en ersäitning lill SJ för statens andel av kapitalkostnader med 8 milj. kr.

SJ:s förslag slutligen om särskild ersäitning för täckande av vissa projekteringskostnader har som bakgrund 1985 års järnvägspolitiska beslul enligt vilket SJ skall planera för sysselsällningsskapande invesleringar molsvarande 20% av de lolala investeringarna i fasla anläggningar. Jag har förslåelse för att den projekteringsreserv som SJ därmed tvingas bygga upp kan innebära vissa merkoslnader som saknar motsvarighet hos konkurterande transportmedel. Med hänsyn lill att bl.a. SJ:s kostnadsansvar kommer all övervägas inför ett trafikpolitiskt beslul år 1988 ärjag för närvarande inle beredd att förorda någon särskild driftersättning för ändamålet.

Det sammanlagda medelsbehovei för ersättning uppgår därmed lill 1 364,0 milj. kr. som också framgår av nedansiående sammanslällning.

Ändamål Anvisat Beräkning 1987/88

1986/87

SJ Före-

draganden

Drift av det ersättnings berättigade bannätet 1262,0 1325.0 1278,0

Förstärkt banunderhåll utanför riksnätet 10,0 10,0 10,0

Bibehållande av vissa olönsamma stationer 1,0 - -

Trafiksäkerhetsfrämjande ål gärder vid järnvägskorsningar 25,0 70.0 26,0

Vissa övriga kostnader vid järnvägskorsningar 40,0 42,0 42,0

Fortsatta rabattåtgärder i persontrafik på järnväg 25,0 26.0 -

Ersättning för vissa kapital kostnader 3,0 18.0 8,0

Projektering av sysselsätt ningsinvesteringar - 30,0 -

1366,0 1521,0 1364,0

96 Hemställan Prop. 1986/87:100

Bil 8 Med hänvisning till vad jag har anförl hemställer jag att regeringen föreslär

riksdagen

att lill Ersättning lUI statens järnvägar för köp av vissa tjänster för

budgelåret 1987/88 anvisa etl reservationsanslag på 1 364000000 kr.

D 3. Försvarsinvesteringar vid slatensjärnvägar

1985/86 Ulgift 12864000 Reservation 4281000

1986/87 Anslag 14900000

1987/88 Förslag 14900000'

' Utbrutet anslag

Frän anslaget betalas invesleringar vad gäller försörjningsberedskapen inom totalförsvarets civila del. SJ har beräknai anslagsbehovet för budgetåret 1987/88 lill 28 milj. kr., en ökning i förhållande till innevarande budgelår med 13,1 milj. kr.

Chefen för försvarsdepartementet har för avsikt atl våren 1987 förelägga regeringen förslag lill ell nylt försvarspolitiskt beslul. I avvakian härpå föreslär jag att anslaget förs upp med oförändrai belopp.

Hemställan

Jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen

all, i avvakian på särskild proposiiion i ämnel, lill Försvarsinves-leringar vid slatens Järnvägar för budgetåret 1987/88 beräkna elt reservationsanslag på 14900000 kr.

D 4. Särskilda investeringar vid statens järnvägar

1986/87 Anslag 45000000'

1987/88 Förslag lOOOOOOOO

' Proposition 1986/87:25 bil. 2

Frän anslaget belalas investeringar enligt den nordiska handlingsplanen för ekonomisk utveckling och full sysselsättning pä Västkustbanan. Dubbelspår kommer enligt planen atl anläggas under perioden 1986/87-1989/90 pä tre delsträckor, nämligen Brännarp-Gelinge, Almedal-Mölndals nedre och Halmsiad-Trönninge. Investeringarna beräknas lolall kosla 255 milj. kr.

Enligt riksdagens beslut med anledning av 1986 ärs budgetproposition avsågs dessa investeringar finansieras med medel från den nordiska inves- 97

7 Riksdagen 1986/87. I saml. Nr 100. Bilaga 8

teringsbanken. Somjag redogjort för i proposition 1986/87:25 är det dock Prop. 1986/87:100 nu lämpligare atl finansiera investeringarna över slatsbudgelen. Medelsbe- Bil. 8 hovet under budgetårel 1987/88 kan beräknas till 100 milj. kr. Av beloppet skall SJ förränta 20%.

Hemställan

Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

atl till Särskilda investeringar rid statens Järnvägar för budgelåret 1987/88 anvisa etl reservationsanslag på lOOOOOOOO kr.

98¶E. Sjöfart Prop. 1986/87:100

Bil. 8 Den härda konkurrenssituation som råder inom världssjöfarten förorsakas

av en betydande överkapacitet på tonnage främst beroende pä den avlagande tillväxten i väridshandeln och varvskrisen i världen med överproduktion av fariyg. Detla har medfört atl de fartyg som har de lägsla kosinaderna - dvs. fartyg under s.k. bekvämlighelsflagg - alltmer dominerar världssjöfarlen pä bekosinad av de traditionella sjöfartsnationerna. Konkurrenssituationen har skärpts bl.a. genom att många industriländer aktivi har börjal stödja sin sjöfartsnäring i konkurtensen med handelsflottorna under lågkostnadsflagg.

Sverige har hafl betydande svårigheter all hävda sig i denna konkurtens och den svenska handelsflottan har under det senaste årtiondet stadigt minskal. År 1975 bestod handelsflottan (fartyg med en bruttodräktighet om minst 100) av 616 fartyg med en sammanlagd bruttodräktighet om 7,72 milj. Anlalel ombordanställda uppgick till ca 24000. Den 1 juli 1986 uppgår antalet fartyg till 438 med en total bruttodräktighet om 2,3 milj. medan antalet ombordanställda har minskat lill ca 10000.

Del internationellt sell höga svenska koslnadsläget har för det störte tank- och bulktonnaget inneburit belydande konkurrenssvårigheter och i dag finns endasl ett fålal tank- och bulkfartyg kvar under svensk flagg. Svenska rederier opererar dock etl stort antal incharlrade fartyg och äger ett antal fartyg under utländsk flagg. Den svenska flagglagen har haft som utgångspunki atl ge samhället elt visst inflylande över ulflaggningen och de direkla försäljningarna. Flagglagen infördes under slutet av 1970-talel och giltighetstiden för lagen har nyligen förlängts.

För närsjöfartsflotlan har konkurrenssituationen medförl lönsamhels-och likviditelsproblem, som fält till följd alt förnyelsen av tonnaget försvårats och en stor del av fartygen i närsjöfart är föråldrade. När det gäller färjetrafiken har Sverige tappat marknadsandelar, framför allt lill nordiska konkurrenter.

Utvecklingen inom linjesjöfarlen karakteriseras av en snabb leknisk utveckling frän konventionell lasthaniering av styckegods lill enhetslasler, samiidigi som fartygen blivil allt större. Detta har inneburil en dramatisk produktivitetsökning och därmed en överkapacitet i tonnage och en försämrad siluaiion för de kvarvarande svenska linjerederierna.

Det temporära rederistöd som riksdagen beslutade om vären 1982 har hafl begränsad effekl och endasl bidragil lill alt bromsa upp minskningen av handelsflottan. Alll lyder i dag på atl nedgången kommer atl fortsätta.

Den svenska handelsflottans situation är för närvarande föremål för ulvärdering inom regeringskansliet. När detta arbete är avslutat, avser regeringen alt åierkomma lill riksdagen i denna fråga. I beredningsarbetet har bl.a. frågan om ell ulökat samarbele mellan de nordiska linjerederierna aklualiserals. Jag har för avsikl att ta inilialiv lill överläggningar med mina nordiska kollegor för att undersöka vilka möjligheter som finns alt underiätta samarbetet mellan de nordiska rederierna, för att därigenom stärka deras konkurrenskraft.

99¶Sjöfartsverket Prop. 1986/87:100

Bil 8 Sjöfartsverkels huvuduppgifler är att skapa sådana betingelser för sjöfarten i svenska farvatten alt den kan bedrivas under säkra och effektiva former saml alt verka för säkerhelen ombord på svenska fartyg oberoende av farvatten. Verksamhelen skall bedrivas med huvudsaklig inrikining på handelssjöfarlen.

Sjöfartsverkets verksamhel kan hänföras till tvä huvudprogram, nämligen Farledsverksamhet och Fartygsverksamhet. Som ekonomiskt mål gäller för båda programmen kravel på full kostnadstäckning, vilkel innebär atl intäkterna skall täcka samtliga kostnader, inkl. avskrivningar, och dämtöver lämna en av statsmakterna fastställd avkastning.

De förslag lill förändringar av sjöfartsverkels finansiering m.m. somjag avser all lämna i det följande innebär att sjöfartsverket den 1 juli 1987 övergår lill affärsverksformen.

Sjöfartsverkets anslagsframställning

Riksdagens beslut med anledning av föregående års budgetproposition angående principerna för sjöfarisverkels belalningsansvar och finansiering innebar alt ytterligare steg logs mot en renodling av verkets marknads- och affärsmässiga inriktning. Beslutet innebar bl.a. atl sjöfartsverket fick möjlighet all finansiera sina investeringar utanför statsbudgeten. I detta sammanhang konstaterades all finansiering via upplåning väckte vissa frägor om eget kapital och lämplig soliditet för verkel. En övergång från driftanslag över statsbudgeten till ett system med direkt finansiering via 1000 kr. anslag borde övervägas liksom en övergång till affärsverksformen.

Denna markering av verkels affärsmässiga ställning har sjöfartsverket tagil fasla pä i årets anslagsframslällning och det förslag lill finansiering m. m. som verkel lägger fram följer i princip en åffärsverksmodell.

Föredragandens överväganden

Bakgrund

Sjöfartsverkets verksamhet bedrivs i dag med i princip full kostnadstäckning. Sjöfartsverket svarar för att verksamheten fortlöpande anpassas lill trafikanternas servicebehov och belalningsförmåga.

I föregäende ärs budgelproposition föreslogs en rad förändringar av sjöfartsverkels belalningsansvar och finansieringsform som godkändes av riksdagen. Från och med budgetåret 1986/87 fick sjöfartsverket övergå från avskrivningar på återanskaffningsvärde till all göra avskrivningar på hislo riska anskaffningsvärden. Delta motiverades av en sirävan all anpassa de ekonomiska förulsältningarna för sjöfartsverket lill de som gäller för övri ga irafikverk och innebar en kosinadsavlaslning för sjöfarlen på ca 57 milj. kr. Vidare beslutades all den huvudsakligen regionalpolitiskt moliverade ersättningen lill Trollhätte kanalverk och Vänerns seglationsstyrelse skulle överias av staten. Samtidigt fördes kapacitelskostnaderna för den slatliga isbrytningen in under handelssjöfartens kostnadsansvar, medan siaten 100

även fortsättningsvis skulle svara för bränslekostnaderna. Sjöfartsverket Prop. 1986/87:100 fick samtidigt möjlighet atl anskaffa en ny isbrytare i ett slatsfinansiellt Bil. 8 kärvt läge. Vidare innebar riksdagens beslul alt verkel från och med innevarande budgetår finansierar sina invesleringar genom marknadsmässig upplåning i riksgäldskonlorel.

Sammantaget innebär de beslutade förändringarna av sjöfartsverkels belalningsansvar och finansieringsform en ytteriigare markering av verkels affärsmässiga ställning.

Den alllmer affärsmässiga inriktningen av verksamheten har dock inte åtföljis av en anpassning av anslagskonstruklionen. I dag redovisas verksamheten pä anslag över statsbudgeten. Intäkterna i verksamhelen redovisas dels genom avräkning under anslagen, dels mol inkomsttitlar på slalsbudgeten.

Nuvarande anslagskonstruklion medför därmed alt verksamhetens omfattning inte kan anpassas till del fakiiska utfallet av intäkterna. Även om intäkterna understiger de av sjöfartsverkei prognoslicerade kan verksamhelen ha den omfattning som regleringsbrevet anger. Blir inkomsterna slörre medges endast vissa marginella överskridanden av kosinaderna. Anslagskonstruklionen innebär att verksamhetens omfattning bestäms av statsmakterna och inte är beroende av det faktiska utfallet av intäkterna.

Jag anser atl kostnads- och inläklssidorna för sjöfartsverkets avgiftsfinansierade verksamheter bör bedömas i ett sammanhang. Rationaliserings- och besparingsåtgärder mäste avvägas för atl få bästa möjliga totalresultat.

Finansieringsformer, resultat m.m.

Sjöfartsverkets inkomster från farledsverksamheten kommer huvudsakligen från de statliga sjöfartsavgiftema - fyravgifi, farledsvaruavgift och lotsavgift — och från försäljning av sjökort och publikationer. Den huvudsakliga inkomstkällan under anslaget för fartygsverksamheten utgörs av stämpelskatter frän fartygsförsäljningar. Dessa inkomsler redovisas i dag pä särskilda inkomsttitlar på slalsbudgelens inkomsisida.

Som inkomst under de avgifisfinansierade anslagen redovisas inkomster från uppdragsverksamhet, uthyrning m.m. saml sädan ersäitning frän staten som avser kosinader vilka inle skall belasla handelssjöfarten.

Sjöfartsverket har i sin anslagsframställning yrkat på all verket frilt skall få disponera de till verket inflylande, löpande intäkterna och ersättningarna frän sjöfarlen (inkl. de allmänna sjöfartsavgiftema). Kosinaderna för den del av verksamhelen som i dag inte belastar handelssjöfarten föreslås även i fortsättningen finansieras genom anslag över statsbudgeten. Jag lillslyrker della förslag. Jag anser däremoi inle, som sjöfartsverket föreslagit, atl den resultatmässiga avräkningen av fartygsverksamheten mot den stämpelskatt som erläggs vid förvärv av registreringspliktigi fartyg skall ersältas av anslag över statsbudgeten. Detla avser jag all åierkomma till under huvudprogrammet Fartygs verksamhet.

Under innevarande budgetär finansierar sjöfartsverket sina investering-

ar genom marknadsmässig upplåning i riksgäldskonlorel. I den nya affärs- Prop. 1986/87:100

verksformen föreslär sjöfartsverkei all verket - förutom upplåning i riks- Bil. 8

gäldskontorel - får disponera sina avskrivningsmedel för finansiering av

investeringarna. Vidare yrkar sjöfartsverket på att få disponera en rörlig

kredit i riksgäldskontoret för all kunna möta tillfälliga svängningar i likvidi-

letsbelasiningen.

Jag förordar atl finansieringen av sjöfartsverkels verksamhel frän och med den 1 juli 1987 fär ske enligt dessa huvudlinjer. Del bör ankomma pä regeringen all fastställa ramen för såväl den långsikliga som kortsiktiga upplåningen i riksgäldskontoret.

En övergång till affärsverksformen innebär bl.a. en utvidgning av verkets befogenheier. Statsmakternas styrning av verksamheten bör anpassas till de nya förutsättningarna och i stället för styming genom anvisande av medel ta sikte på de mäl och strategier som skall gälla för verksamhelen. Detla avser jag att återkomma till i min föredragning.

Sjöfartsverkets resullal m.m.

Sjöfartsverket har i anslutning lill förslagel om ändringen i finansieringsform m.m. för verket begärt att få övergå till redovisning per kalenderår. Verkel anser att för de verksamheter som har högsäsong under sommarhalvåret, t.ex. sjömätning och byggnadsverksamhet, är budgetärsindelningen olämplig. Delsamma gäller isbrytningen genom atl kostnaderna för underhållet av stalsisbrytarna efler en vinterkampanj faller på ell senare räkenskapsår än kosinaderna under själva kampanjen. Sjöfartsverket har beräknai all budgeiårei 1987/88 förlängs vid övergången lill kalenderårsredovisning lill den 31 december 1988 och därmed omfattar 18 månader. Jag har ingel atl erinra mol atl sjöfartsverket övergår till redovisning per kalenderår, men jag förordar alt medelstilldelningen för den anslagsfinansierade verksamhelen även i fortsättningen bör ske per budgelår. Vid övergången till kalenderårsredovisning avser sjöfartsverket att förlänga budgelåret 1987/88 lill 18 månader. För alt framställningen skall bli jämförbar med lidigare är, avser jag alt genomgående ange beräkningar elc. per budgelår.

För budgetåret 1985/86 uppgick sjöfartsverkets resultat efter avskrivningar men före ränla på statskapitalet till 65,0 milj. kr., motsvarande en avkastning om 29% på det disponerade statskapitalet. Statens förräntningskrav uppgick lill 12,25% eller 27 milj. kr. Resullatet påverkades positivt av en förändring i de statliga redovisningsprinciperna och bör, för alt bli jämförbart med tidigare är, reduceras med ca 10 milj. kr.

Oavsett vilken beräkning man väljer, noterar jag med tillfredsställelse alt sjöfartsverket för fjärde budgetåret i rad uppvisar ett positivt resultat. Delta resullal är väsentligt bättre än vad sjöfartsverket fömlsåg i sin föregående anslagsframslällning, vilkel huvudsakligen förklaras av att intäkterna av de allmänna sjöfartsavgiftema, genom en bäitre konjunkturutveckling än vänlat, krafligl översieg prognosen.

Under innevarande budgetår räknar emellertid sjöfartsverket inte med alt kunna nä upp till statens förtäntningskrav. En viss underförtäntning 102

under budgeiårei 1986/87 skall dock ses mol bakgrund av alt sjöfartsverket Prop. 1986/87:100 under de senaste fyra åren inlevererat överskött-ulöver fastställt avkasl- Bil. 8 ningskrav. Svårighelen all uppfylla avkastningskravet förklaras av del ökade betalningsansvar för verket som blev följden av föregående års budgetproposition.

De statliga sjöfartsavgiftema höjdes den 1 januari 1986 med 5% mol av sjöfartsverket begärda 6%. 1 sin anslagsframställning har sjöfartsverkei aviserat och i en senare skrivelse till regeringen begäri all få höja avgifterna med i genomsnitl 12% frän och med den 1 januari 1987. Höjningen, som har fastställts av regeringen, moiiveras av del ökade kostnadsansvaret för verkel till följd av föregående års budgetproposition. Genom det positiva resultatet för budgetåret 1985/86 har dock höjningens sloriek kunnat begränsas. I övrigl räknar sjöfartsverket med måttliga avgiftshöjningar under den kommande treårsperioden.

I den nya affärsverksformen krävs fortlöpande insalser i rationaliserande och effektiviserande syfte för atl kunna erbjuda sjöfartens olika intressenter en god service och samtidigt hålla tillbaka avgiftshöjningarna sä långt som möjligt.

Vidare anserjag att del är mot bakgmnd av de belydande inleveranserna uiöver avkastningskravet under en rad är som man skall se sjöfartsverkets förslag att verkels ackumulerade avskrivningar utöver plan per den 30 juni 1987 överförs till en resultaluljämningsfond lill verkets disposition. De ackumulerade överavskrivningarna beräknas den 30 juni 1987 uppgå till ca 340 milj. kr. Jag finner del rimligt atl dessa avskrivningsmedel, som tidigare har belastat sjöfartsverkets resultat och därmed handelssjöfarten, får användas som en reserv för alt under enslaka år jämna ut svängningar i sjöfartsverkets resultat. Resultaiutjämningsfonden kan enligt min uppfattning jämslällas med ell eget kapital för verket och kommer därigenom att omfattas av det soliditeismäl som skall fastställas för verket. Jag har senare för avsikt all närmare behandla målsätlningar och styrmedel i sjöfartsverkets verksamhel.

Behov av nya styrformer m.m.

I takt med atl sjöfartsverkets verksamhetsform förändras och verkel ges vidgade befogenheter är det väsentligl all statsmakternas slyrning av verkei utvecklas för att bli mer ändamålsenlig. Styrningen bör bli mer övergripande och la sikte pä faslslällande av ekonomiska mäl och servicemäl för verksamheten i stället för slyrning genom anvisande av medel.

Jag anser för min del att målstyrningen av sjöfartsverket skall utvecklas successivt. Verksamhels- och investeringsplaner bör upprättas och ekonomiska mål fastställas.

Det bör ankomma på sjöfartsverket att utarbeta underlag som möjliggör en mer övergripande styrning av verksamhelen. Jag anser därvid att tre år är en lämplig lidshorisont ochjag förordar därför atl sjöfartsverket övergår från årliga anslagsframslällningar till atl presenlera rullande treårsplaner för verksamheten. Min uppfattning är alt sjöfartsverket bör ges i uppdrag atl i sin försia treårsplan redovisa förslag lill ulformning av mål för verk- 103

samhelen vad gälier avkastning, soliditet, produktivitet, prissätlning och Prop. 1986/87:100 service saml strategier för att uppnå dessa mål. Bil. 8

1 della sammanhang vill jag nämna all sjöfartsverket har för avsikt att päböija en översyn av sin organisation. Nuvarande organisation är i stort setl oförändrad sedan 20 år tillbaka. I den nya affärsverksformen är det än mer angelägel alt verkels organisalion anpassas till de nya förutsättningarna för verksamheten och dess marknads- och affärsmässiga inriktning. Översynsarbetel har vilat i avvakian på ell slällningstagande i frågan om en eventuell gemensam organisation för sjöfartsverket och tullverkets kustbevakning. Etl slutbetänkande lämnades i ulredningen av denna fråga i början av della är. Efter slutlig ulvärdering av frågan anser jag efter samråd med chefen för finansdepartementet och chefen för försvarsdepartementet all någon sammanslagning av kustbevakningen och sjöfartsverket inte bör genomföras.

Farledsverksamhet

Fariedsverksamhet är den samlande benämningen för den del av sjöfartsverkets verksamhet som avser fariedsutmärkning och andra farledsål-gärder, isbrytning, radionavigering, lotsväsendet, sjökartläggning, sjöräddning m. m. Frän inkomsterna hänföriiga till fariedsverksamheten betalar sjöfartsverket viss ersättning till Stockholms hamn, kostnader för vissa fyrar i Röda havel och för ispatrullering i Norra Atlanten.

Sjöfartsverkets anslagsframställning

Sjöfartsverkets inkomster som kan hänföras lill fariedsverksamheten ulgörs av fyr- och fariedsvaruavgifter, lotsavgifter, inkomster från försäljning av sjökort och publikationer samt från uthyrningsverksamhet och arrenden m.m. De fariedsvaruavgifter som uppbärs av Trollhätte kanalverk för Vänertrafiken kommer inle sjöfartsverket till del. Från inkomsterna skall sjöfartsverket beiala bl.a. viss ersäitning till Stockholms hamn, kosinader för vissa fyrar i Röda havet och för ispalmllering i Norta Atlanten. Vidare avräknas kosinaderna för handelsflottans kultur- och fritidsråds (HKF:s) verksamhel från fyravgifterna. Dessutom förekommer viss nedsättning av eller befrielse från avgift i vissa fall, nedsätlningar som är affärsmässigt betingade och därmed fastställda av sjöfartsverket eller nedsätlningar som har tillkommit av näringspolitiska skäl och efter beslut av riksdagen.

Den del av intäkterna som tillfaller sjöfartsverket beräknas för budget året 1987/88 uppgå till 523,2 milj. kr. För den verksamhet som inte skall belasta handelssjöfarten anvisades fidigare medel över ett särskilt anslag - E5. Övrig verksamhet. Sjöfartsverket föreslår att medel för denna verk samhel i fortsättningen anvisas på etl anslag under respektive huvudpro gram som ersättning till sjöfartsverket för vissa Ijänsler avseende Farleds verksamheten respektive Fartygsverksamheten. För budgetårel 1987/88 beräknar sjöfartsverkei denna ersäitning avseende fariedsverksamheten 104

till 101,8 milj. kr. Bruliokostnaderna för fariedsverksamheten, inkl. an- Prop. 1986/87:100 slagsfinansierad verksamhet beräknas under samma år uppgå lill 625,1 Bil. 8 milj. kr.

1 samband med övergången till en mer affärsmässig verksamhetsform har sjöfartsverkei åler aklualiserat frågan om finansieringen av HKF:s verksamhel. Kosinaderna för rådet avräknas i dag mol fyravgifterna. Sjöfartsverket anför bl.a. alt verkels betalningsansvar endasl bör avse sädan verksamhel som verkel kan påverka.

Sjöfartsverket redovisar i sin anslagsframslällning ell huvudförslag som omfaltar budgetåren 1987/88- 1989/90. Huvudförslagel innebär en real besparing pä 5% under treårsperioden med fördelningen 1,0%, 1,8% samt 2,2% på respeklive budgetär. Ärels anslagsframslällning innebär ingen väsenllig förändring av sjöfartsverkels verksamhel, varken när det gäller omfattning eller kvalitet.

De besparingar som sjöfartsverkei har föreslagil under den kommande Ireårsperioden utformades för all passa in då etl samgående med lullverkets kustbevakning skulle realiseras. Dä en sammanslagning, som lidigare nämnls, inle längre är akluell kan vissa omkastningar i liden bli akluella. Även den planerade översynen av sjöfartsverkets organisalion kan medföra omprioriteringar.

Inom lotsväsendet möjliggörs del fortsatta rationaliseringsarbetet bl.a. av arbetstidsavtalet för loisar som ger förutsättningar all bäitre anpassa arbetstidsuttaget till trafikens variationer. Vad gäller bålmännen är det framför allt samordningen i bål- och farledsljänsl inom Stockholmsområdet och Öresundsområdet som ger besparingsmöjligheter. Under den kommande treårsperioden beräknas den mesl påtagliga besparingseffekten inom fyrväsendet kunna uppnås genom ulrangering av lolsdistrikisfartygel Vega. Inom sjökartläggningen planeras en besparing genom ulrangering av sjömätningsfartygel Anders Bure, som är ell gammall och omodernt fartyg med läg kapacitet.

Besparingarna under budgetårel 1987/88 beräknas uppgå lill sammanlagt 4,8 milj. kr. Inom fariedsverksamheten gäller den största besparingen isbrytningen där belydande besparingar beräknas kunna uppnås genom ularbelande av nya underhällskonlrakt och förbällrade ruiiner för aktiv uppföljning av underhållsarbeten. Utnyttjandet av lotsdislriktsfartygen Baltica och Scandica i isbrytningstjänsl ger en besparing för såväl isbryiarverksamhelen som för lots- och fyrväsendet.

Investeringsplanen för den kommande ireårsperioden domineras av far tyg och bålar. Detta beror bl.a. på anskaffningen av en ny isbrylare, där betalningen fördelas på tre verksamhetsår med böijan 1986/87, och inves teringsplanerna på ett nytt sjömätningsfartyg, som ersättare för Anders Bure som utrangeras. De säkerhelshöjande åtgärderna i invesleringspla nen avser i första hand nybyggnad av fyrar samt anskaffning av racon och bojar. Investeringarna avser i allt väsentligt återanskaffningar. Under bud gelåret 1987/88 beräknar sjöfartsverket den lotala investeringsvolymen till ca 200 milj. kr. Förutom delbetalningen för den nya isbrytaren ligger tyngdpunklen i invesleringsplanen för 1987/88 inom fyr- och lotsväsendet, där investeringar motsvarande ca 48 milj. kr. planeras. 105

När del gäller nulägel i den pågående isbrylaranskaffningen har sjöfarts- Prop. 1986/87:100 verket meddelat att anbud har lämnats av etl antal varv och att sjöfartsver- Bil. 8 ket har för avsikt alt under innevarande budgelår lägga en beställning. Även länglidsförhyrning genom annan beställare kan komma atl aklualiseras.

Föredragandens överväganden

1 avvakian på det underlag för en mer övergripande slyrning av verksamheten som sjöfartsverket föreslås lämna i den första treårsplanen, behandlar jag i det följande sjöfartsverkets verksamhetsplaner för perioden 1987/88-1989/90.

Jag har ingel atl erinra mot de av verket redovisade investerings- och besparingsplanerna för den kommande treårsperioden och jag anser att planerna bör kunna uigöra en ram för planeringen av verksamheten under den kommande ireårsperioden. Den nya affärsverksformen kräver elt fortsatt arbele i rationaliserings- och besparingssyfte för att kunna erbjuda sjöfartens intressenter en god service till så låga kosinader som möjligt. Verket bör vidare ha en fortlöpande beredskap för olika anpassningsälgärder för atl klara de krav som gäller för verket i ekonomiskt hänseende.

Sjöfartsverkei har föreslagit all för den del av verksamheten som inte skall belasla handelssjöfarten skall medel anvisas genom anslag över statsbudgeten. Jag lillstyrker sjöfartsverkets förslag och jag har för avsikl att senare i min framställning redovisa mina beräkningar av anslagsbehovet.

Sjöfartsverket yrkar alt kostnaderna för HKF:s verksamhel, som i dag avräknas från fyravgifterna, skall föras borl från handelssjöfartens betalningsansvar och från den 1 juli 1987 finansieras genom anslag över statsbudgeten. Rådels uppgifler är atl planlägga, samordna och genomföra kultur- och fritidsaktiviteter för sjöfolk. Jag anser för min del att denna verksamhet i första hand bedrivs i sjöfartens intresse. Jag aviserade i föregäende ärs budgetproposition att en interdepartemental översyn av rådets verksamhet skulle genomföras. Resultatet av detta översynsarbete kommer atl leda fram till vissa förslag lill anvisningar för rådel inför den kommande anslagsframslällningen. Detta avser jag alt närmare behandla i min föredragning under anslaget för HKF. Mot denna bakgrund har jag inte för avsikt alt i nulägel föreslä någon ändring av gäUande finanserings-form för rådet.

Fartygsverksamhet

Programmet fartygsverksamhet omfaltar främst den statliga fartygslill- synen, skeppsmälningsverksamheten, det förebyggande skyddet av miljön mot utsläpp m. m. från fartyg samt ålgärder till de ombordvarandes skydd mot ohälsa och olycksfall i arbetet. 1 programmei ingår även sjömansregi sirel. 106

Sjöfartsverkets anslagsframställning Prop. 1986/87:100

Bil 8 Den största enskilda inläktsposlen under programmei fartygsverksamhet

är stämpelskatten som erläggs vid förvärv av registreringspliktigi fartyg. Vidare erlägger fartygsägare avgifter för olika periodiska besiktningar och andra förrällningar som ingår i den slatliga fartygsiillsynen eller i skeppsmälningsverksamheten. Enligt tidigare riksdagsbeslut avgiftsbeläggs inte arbetet med arbetsmiljöfrågor ombord i fartyg eller med sjöfarlssociala frägor m.m. För budgetåret 1987/88 beräknar sjöfartsverket all intäkterna frän de olika förrätlningsavgiflerna kommer att uppgå till 9,3 milj. kr. Bruttokostnaden för fartygsverksamheten beräknar sjöfartsverket för budgetåret 1987/88 till 41,3 milj. kr.

Sjöfartsverket föreslår i sin anslagsframslällning all dagens system med resultatmässig avräkning av fartygsverksamhelen mol stämpelskatten ersätts av anslag över statsbudgeten, vari även innefattas den nu utgående kompensalionen för inläktsbortfall som följer av all förrältningsavgifterna för mindre fariyg är reducerade med hänsyn lill dessa fartygsredares, främslyrkesfiskare. ekonomiska bärkraft.

Avräkningen mol stämpelskatten har, enligt sjöfartsverkets uppfattning, flera nackdelar. Skatten har ingen anknytning lill den verksamhel som den finansierar och skalleullaget besläms frän hell andra utgångspunkter. Vidare är skatten svår atl prognoslicera och vid övergången till den nya finansieringsformen för verket är del inte möjligt att föra över intäkterna till sjöfartsverket.

Vidare pekar sjöfartsverkei på den höga uppbörden av stämpelskatt under senare år, till följd av den omfallande omslruklureringen av den svenska handelsflottan. Därmed har förrältningsavgifterna hållits tillbaka under en följd av år varvid avgifternas roll alt öka kostnadsmedvelandel och ge rationaliseringsinstrument försvagats belydligl.

Dessulom skulle enligt sjöfartsverket etl förfarande där avräkningen mol stämpelskatten ersattes av anslagsmedel över slalsbudgeten, ge statsmakterna möjlighet att löpande ta ställning lill hur slora resurser som skall sältas in på övervakning av efterlevnaden av gällande föreskrifier och säkerhelen ombord på svenska fartyg och utländska fartyg i fart på Sverige liksom på del förebyggande miljöskyddet.

Sjöfartsverkets förslag angående finansieringen av fartygsverksamhelen skulle innebära ell anslagsbehov för budgeiårei 1987/88 på ca 32,0 milj. kr.

Föredragandens överväganden

Enligt av riksdagen fastställda rikllinjer skall fartygsverksamhelen bedrivas med i princip full kostnadsläckning som mål. Intäkterna i verksamheten kommer huvudsakligen från avgifier och ersättningar frän svenska fartygsägare. Den största inläktsposlen ulgör i detta sammanhang den stämpelskatt som erläggs vid förvärv av registreringsplikligl fariyg.

Bakgrunden lill den resultatmässiga avräkningen av fartygsverksamhe len mol stämpelskatten är — i enlighel med vad som lades fast i proposiiion 1970:119 - alt någon motsvarighet till slämpelskatl inle finns inom andra 107

trafikgrenar. Med hänsyn lill konkurrensneutraliteten mellan de olika Prop. 1986/87:100 Iransportslagen bör stämpelskatten därför tillgodoräknas sjöfarten vid fast- Bil. 8 ställande av betalningsansvaret för fartygsverksamheten.

Jag anser för min del atl en övergång till finansiering av denna verksamhet genom anslag över statsbudgeten inte skulle vara i linje med den i övrigl affärsmässiga inriktningen av verksamhelen. Jag förordar därför atl den resultatmässiga avräkningen av fartygsverksamhelen mot stämpelskallen behålls. Eventuellt underskoll föresläs avräknas mol sjöfartsavgiftema. Avräkningen mol stämpelskatten bör inle hindra sjöfartsverket från att bedriva ell forllöpande arbete i rationaliserings- och besparingssyfte även avseende fartygsverksamhelen.

Hemställan

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen alt

1. godkänna vad jag förordal om sjöfartsverkets verksamhetsform och de av mig förordade riktlinjerna för finansiering av verksamhe ten,

2. godkänna vad jag anfört om inriktningen och omfaltningen av sjöfartsverkets verksamhet och om verkels investeringar budgetåret 1987/88, samt bemyndiga regeringen att besluta om avvikelser därifrån,

3. godkänna att sjöfartsverket övergår tiU redovisning per kalenderår,

4. bemyndiga regeringen aU faslställa ram för sjöfartsverkets upplåning i riksgäldskontoret.

E 1. Ersättning till sjöfartsverket för vissa tjänster

Nytt anslag

1987/88 Förslag 101406 000

För den del av sjöfartsverkets verksamhel som inle skall ingå i handelssjöfartens betalningsansvar anvisas i dag medel under anslaget E5. Övrig verksamhet. Jag förordar, i likhet med sjöfartsverkei. alt denna verksamhel även fortsättningsvis fmansieras genom anslag över statsbudgeten.

Sjöfartsverkets anslagsframställning

Sjöfartsverket föreslår att som ersättning lill sjöfartsverkei för vissa tjänster avseende farleds- och fartygsverksamhet anvisas 133,8 milj. kr. för budgetåret 1987/88. Denna ersällning avser sådan verksamhet som inte skall ingå i handelssjöfartens betalningsansvar.

Av sjöfartsverkels yrkande utgör 101,8 milj. kr. kosinader hänförliga till farleds verksamheten. Kostnadsposterna består bl.a. av bränslekostnader m.m. för isbrytningen, vissa kostnader för fritidsbäitrafik och yrkesfiske, 108

sjösäkerhetsrådei, bemanning av fyrar av regionalpolitiska skäl samt vissa Prop. 1986/87:100 kosinader för bemanning av sjömäiningsfartyg. Bil. 8

Ersättningen lill sjöfartsverket för vissa Ijänster avseende fartygsverksamhet beräknar verket för budgeiårei 1987/88 lill 32,0 milj. kr. I della belopp har sjöfartsverket bl.a. inkluderat ersättning för inspektioner och andra uppdrag, vissa kosinader för sjömansregisirel samt deltagande i vissa internationella organisationers arbete.

Föredragandens överväganden

I föregående års budgetproposition förordade jag all den överföring av medel från chefen för marinen för viss bemanning av sjömäiarfartyg som sjöfartsverket efter överenskommelse med chefen för marinen hade föreslagil i sin anslagsframslällning skulle anstå i avvakian pä överbefälhavarens ställningstagande i frågan. Sjöfartsverkei tar nu åter upp dessa medel som en anslagspost.

ÖB har nu godkänl alt medel för viss bemanning av sjömäiarfartyg förs över från chefen för marinen lill sjöfartsverket. Nägol avtal om della har dock ännu inle upprällals mellan sjöfartsverket och chefen för marinen. Del bör ankomma pä regeringen alt, när elt sådant avtal föreligger, besluta om överföring av dessa medel. Jag tar därför inle upp några medel för bemanning av sjömätningsfartyg avseende budgetårel 1987/88.

Som redan framgått, delar jag inte sjöfartsverkets uppfallning alt stämpelskatten skall ersättas av anslag över statsbudgeten. Jag föreslår därför att över statsbudgeten anvisas 1000 kr. Av de 28,2 milj. kr. som sjöfartsverket beräknai för denna ersättning utgör 1,2 milj. kr. kompensalion för inläktsbortfall lill följd av atl avgifterna för mindre fartyg är reducerade med hänsyn till dessa fartygsredares - främsl yrkesfiskare - ekonomiska bärkraft. Enligt min uppfattning bör denna kostnad även fortsättningsvis finansieras genom anslag över stalsbudgelen.

I övrigl har jag gjort vissa jusleringar i förhållande lill sjöfartsverkels yrkanden bl.a. vad gäller kostnaderna för deltagande i vissa internationella organisationer. Pris- och löneomräkningen ger 4,2 milj. kr. Sammanfattningsvis harjag beräknat kosinaderna för ersättning lill sjöfartsverkei för vissa tjänsler till 101406000 kr. Mitt förslag, exklusive pris- och löneomräkning, fördelal på delprogram framgår av följande sammanslällning.

109 Delprogram

1986/87

Beräknat 1987/88'

Anvisat

Bil. 8

Verket

Före-

draganden

tusental kr.

1. Radiotjänst ät sjöfarten

2. Omlokaliseringskoslnader

3. Bemanning av fyrar av regionalpoli-

tiska skäl

4. Deltagande i vissa internationella

organisationers arbete

5. Vissa kostnader för fritidsbäitrafik

och yrkesfiske

6. Sjösäkerhetsrådet

7. Bränslekostnader m. m. för isbryt-

ning,/öri/aji'/.?

8. Vissa kostnader för bemanning av

sjömäiningsfartyg

9. Vissa kostnader inom det hittillsva-

rande ekonomiska försvarei

1 500-

10. Åtgärder mot vattenförorening från

fartyg

11. Särskild undersökningskommission

vid sjöo\ycii.or, förslagsvis

12. Vissa kostnader för sjömansregi-

sirel

2 403

13. Ersättning för inspektion och andra

uppdrag

28 200

Summa anslag

94 305

132 991

97169

'1 1986/87 års pris- och löneläge.

'Totalförsvarsfrågor kommer, efter förslag av 1984 års försvarskommitté, att behandlas av riksdagen i vår. Då kommande ställningstaganden kan beröra funktionen Transporler. delfunktionen sjötransporter, avser jag all åierkomma till riksdagen i denna fräga.

Hemställan

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen alt

1. godkänna vad jag anfört om överföring av medel för viss bemanning av sjömäiarfartyg,

2. lill Ersättning liU sjöfartsverket för vissa tjänsler för budgelåret 1987/88 anvisa eU förslagsanslag pä 101406000 kr.

Övriga sjöfartsändamål

E 2. Handelsflottans pensionsanstalt'

1985/86 Utgift 1000

1986/87 Anslag 1000

1987/88 Förslag 1000 ' Ändrad anslagsbeteckning

Handelsflollans pensionsansiall (HPA) handlägger ärenden om pensionering av sjömän enligt kungörelsen (1972:412) om sjömanspension (ändrad senast 1980:432).

110¶Enligt lagen (1981:691) om socialavgifter skall arbetsgivare som syssel- Prop. 1986/87:100 sätter sjömän betala sjömanspensionsavgift. Bil. 8

Kosinaderna för pensionsanstallens administration betalas med dessa avgifter. Av medlen tas elt så stort belopp i anspråk lill pensionsanslalten, som motsvarar summ.an av anstaltens avlöningar och omkosinader med avdrag för 1 000 kr.

Föredragandens överväganden

1986/87

Beräknad ändring

1987/88

Pensionsanstalten

Föredraganden

Ulgifter, avlöningar och omkostnader

-43000

Kostnaderna beräknas således lill 1 491000 kr., varför lill uppbörd under anslaget skall las 1490000 kr. Över stalsbudgelen anvisas oförändrai 1000 kr. Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

atl till Handdsfioltans pensionsanstalt för budgetåret 1987/88 anvisa etl anslag på 1000 kr.

E 3. Handelsflottans kultur- och fritidsråd'

1985/86 Utgift 1000

1986/87 Anslag 1000

1987/88 Förslag 1000 ' Ändrad anslagsbeteckning

Handelsflottans kuliur- och fritidsråd (HKF) planlägger, samordnar och genomför kultur- och frilidsverksamhel för sjöfolk. Rådets verksamhet inriktas på kulturell service som avses ge en bild av del svenska kuliurulbudel genom dislribulion av böcker, tidningar och tidskrifter, inspelade TV-program, film m.m. Rådel ordnar även bl.a. idrottsarrangemang. Rådet har etl omfattande samarbete med bl.a. molsvarande nordiska organisationer och med svenska kyrkan i ullandel saml med kommuner och idroltsorganisalioner.

HKF:s anslagsframställning

HKF beräknar utgifterna exkl. filmverksamheien till ca 11,9 milj. kr. under budgetårel 1987/88.

Rådels verksamhel finansieras i dag genom alt kostnaderna avräknas mot fyravgifterna. HKF föreslår ingen ändring av nuvarande finansierings form. 1 ] 1

Föredragandens överväganden Prop. 1986/87:100

Bil 8

Efter lillägg för pris- och löneomräkning beräknar jag kosinaderna för

rådels kuliur- ocb fritidsverksamhet till 12,4 milj. kr. budgetåret 1987/88. Dessa kostnader föreslår jag, i likhet med HKF, avräknas mot fyravgiflerna. Avräkningen bör dock inte utgöra mer än 9% av fyravgifterna. Därutöver bör HKF få tillgodoräkna sig eventuellt överskott av rådets filmverksamhet. Uppstår underskott får resterande belopp las från anslagna medel för kuliur- och fritidsverksamhet på bekostnad av övrig verksamhel. Det förhållandet atl fyravgiflerna är trafikberoende kan medföra alt avräkningen på högst 9% inte blir lillräcklig för finansiering av HKF:s verksamhel budgeiårei 1987/88. Jag förordar därför all regeringen, om så krävs, fär göra avsleg från den gällande proceniavräkningen för finansieringen av HKF:s verksamhel för budgetåret 1987/88.

I föregående budgetproposition meddelade jag all en översyn av rådels utlandsverksamhet skulle äga rum. Som elt resultat av denna översyn avser jag atl i annat sammanhang föreslå regeringen att i besparingssyfte ge HKF i uppdrag alt i sin nästa anslagsframslällning redovisa förslag lill en ändrad organisation av utlandsverksamheten.

Jag hemsläller att regeringen föreslår riksdagen all

1. godkännna de av mig föreslagna riktlinjerna för finansiering av Handelsflottans kultur- och fritidsråd,

2. lill Handelsflottans kultur- och fritidsråd anvisa elt förslagsan slag pä 1000 kr.

E 4. Ersättning till viss kanaltrafik m.m.'

1985/86 Utgift 1000

1986/87 Anvisat 45600000

1987/88 Förslag 47900000

' Ändrad anslagsbeteckning

Från anslaget kompenseras Trollhälte kanalverk och Vänerns seglationsstyrelse enligt statsmakternas beslut om att slopa de särskilda passageavgifterna för Vänertrafiken (prop. 1978/79:24, TU6, rskr. 61).

Föredragandens överväganden

Koslnaden för ersättning till Trollhätte kanalverk och Vänerns seglationsstyrelse uppgick budgetåret 1985/86 till 51,2 milj. kr., varav 43,6 milj. kr. avsåg kanalverket. Inkomslerna från farledsvaruavgifter inkl. distanstill-lägg som var hänförliga till irafiken pä Trollhätte kanal och Vänern uppgick under budgeiårei lill ca 12,0 milj. kr.

Trollhätte kanal verk har för budgelåret 1987/88 beräknat medelsbehovet till ca 48,3 milj. kr., varav 7,5 milj. kr. ulgör kosinader för ett fillfälligl driftslopp i kanalen hösten 1987.

Tillfälliga kanalstopp för underhällsarbeten m.m. genomförs vart sjunde år. Jag anser att kostnaderna för dessa driftstopp inte bör belasta elt enskilt 112

budgetär ulan fördelas ul på den mellanliggande sjuärsperioden. Koslna- Prop. 1986/87:100 derna för kanalstoppel hösten 1987 föreslår jag finansieras genom upplå- Bil. 8 ning. Del bör ankomma på regeringen all faslställa den närmare utformningen av denna lånefinansiering.

Vid min beräkning av ersäitning fill kanalverkei harjag inkluderat medel för amortering och kapitalkostnader för nämnda lån. Eventuella överskoll i kanalrörelsen bör få användas för en snabbare amortering av lånet, som föreslås återbetalas inom högst sju år. Jag har beräknat koslnaden för ersäitning fill kanalverkei för budgelåret 1987/88 tiU 42,8 milj. kr. För Vänerns seglationsstyrelse har jag, i enlighet med seglationsstyrelsens förslag, beräknat 5,1 milj. kr. I ersättningen lill Vänerns seglationsstyrelse harjag inkluderat 0,6 milj. kr. för frilidsbåtutmärkning under år 1987. Del bör ankomma pä regeringen att anpassa utbetalningarna frän anslaget till ulvecklingen av övriga inkomsler i verksamheten. Vid beräkningen av anslagsbehovet harjag utgått från atl de inkomster av fariedsvaruavgifter inkl. distanslillägg som är hänförliga lill irafiken i Trollhätte kanal och pä Vänern, skall tillgodoräknas kanalverket respeklive seglationsstyrelsen.

Trollhätte kanalverk tillämpar kalenderärsredovisning. Regeringens beslul om driftslal före kalenderårets början kommer därför alt omfalla del av kalenderår för vilken riksdagen vid lidpunkten för beslut om driftslat inle anvisal nägot anslag. Jag förordar därför i likhet med tidigare är att regeringen inhämtar riksdagens godkännande alt ersättningen från anslaget även i fortsättningen får beslutas för kalenderår.

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen atl

1. godkänna vad jag anfört i fräga om beslul om ersättning till Trollhätte kanalverk,

2. medge att regeringen beslutar om formerna för lånefinansiering av kostnaderna för planerat driftstopp i Trollhätte kanalverk,

3. till Ersättning tdl viss kanaltraftk m.m. för budgetåret 1987/88 anvisa ett förslagsanslag på 47900000 kr.

E 5. Stöd till svenska rederier'

1985/86 Utgift 122956000

1986/87 Anslag 50000000

1987/88 Förslag 25000000

' Ändrad anslagsbeteckning

Våren 1982 fattade riksdagen beslul om vissa sjöfartspoliliska frågor (prop. 1981/82:217, TU37, rskr. 437). Beslutet innebar bl.a. elt tidsbegränsat stöd lill svenska rederier. Slödel grundas i normalfallet på den sjömansskall som inbetalts åren 1982-1985. Riksdagen har hösten 1982 beslutat om att medge en tidigareläggning av stödet ett år för s. k. kustsjö-fartsfartyg. Stödel adminislreras av nämnden för rederistöd.

Nämndens för rederistöd anslagsframställning

Nämnden redovisar i sin anslagsframställning atl 591 milj. kr. utbetalats i

slöd t.o.m. halvårsskiftet 1986. Av beloppel avser 418 milj. kr. konsoli- 113

8¶Riksdagen 1986187. I saml. Nr 100. Bilaga 8

deringsstöd och reslerande belopp utvecklingsstöd. För budgeiårei Prop. 1986/87:100 1987/88 beräknar nämnden medelsbehovei lill 25 milj. kr. I della belopp Bil. 8 har nämnden inkluderat beräknad kvarvarande balans frän kalenderåren 1981-1985. Vidare har hänsyn lagits lill alt för utbetalningar avseende rederistöd som blir aktuella med 1984-1985 som kvalifikalionsår gäller reducerat procenttal av inbetald sjömansskatt. Nämnden beräknar kostnadema för administration m.m. lill 675000 kr. för budgetårel 1987/88.

Föredragandens överväganden

Jag förordar i enlighel med nämndens förslag ett anslag pä 25 milj. kr. nästa budgetär. Jag godtar också nämndens beräkning av administrationskostnaderna. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

atl till Stöd lUl svenska rederier för budgetårel 1987/88 anvisa ett förslagsanslag på 25000000 kr.

Lån till den mindre skeppsfarten

1985/86 Utgift 14056000 Reservalion 71649000

1986/87 Anslag 1000

Anslaget för län lill den mindre skeppsfarten har till syfte att främja en från allmän synpunkt önskvärd förnyelse av landets bestånd av mindre fartyg. Lån kan enligt förordningen (1971:324) om lån till den mindre skeppsfarten (omtryckt 1980:462) beviljas svenskt rederiföretag för förvärv, ombyggnad eller reparation av mindre fartyg. Företräde till lån skall ges mindre rederier. Lån beviljas av lånenämnden för den mindre skeppsfarten.

Lånenämndens anslagsframställning

Under budgetårel 1985/86 beviljade lånenämnden tvä län på sammanlagt 14,0 milj. kr. Lånen avsåg dels inköp av ell kemikalieiankmolorfarlyg, dels ombyggnad av ell lankmotorfartyg.

Lånenämnden har beräknai kapitalförlusterna för budgetåret 1985/86 till ca 4 milj. kr. För innevarande budgelär kan den dåliga frakimarknaden för framför allt torrlastfartyg komma atl medföra risk för ytterligare förluster i samband med betalningsinställelser avseende sädana fariyg som under längre lid haft likvidiletssvårigheter.

Enligt lånenämnden är den ekonomiska siluationen för den mindre skeppsfarten myckel besvärlig. Under de senasle åren uppges tre fjärdedelar av dessa rederiföretag ha visat negaliva resultat och likvidilelssitua-lionen är mycket dålig.

Lånenämnden anser vidare atl del förhållandel alt det stathga rederistö-del nu upphört kan leda till alt situationen ytterligare försämras.

Länenämndens ulläningsränla fastställs för 21/2 år, vilket i en lid av 114

snabbt sjunkande ränlor medförl en viss eftersläpning i lånenämndens Prop. 1986/87:100

ränlor i förhållande lill den allmänna räntenivån. Detta har medfört att Bil. 8

efterfrågan på lånenämndens län har minskat. Lånenämnden anser att

nämndens klientel borde komma i ålnjulande av slatliga insalser för alt

underlätta den nuvarande krissituationen och föreslår därför atl räntan pä

lån från nämnden fr.o.m. den 1 juli 1986 faslslälls lill högsl 10% under en

ireårsperiod för såväl befintliga som nya lån. För befintliga lån beräknar

nämnden atl statens inkomster skulle sänkas med ca 3 milj. kr. lill följd av

en sådan åtgärd.

Föredragandens överväganden

Som tidigare nämnts arbelar en tjänstemannagrupp inom regeringskansliel med en ulvärdering av olika förslag till sjöfartspoliliska åtgärder. Lånenämndens förslag lill ränleslöd m. m. för den mindre skeppsfarten behandlas inom ramen för delta arbete.

I föregäende års budgetproposition framhölls att finansiering över stalsbudgelen av utlåningen till den mindre skeppsfarten inte är en speciellt smidig finansieringsform och all möjligheterna lill utlåning via skeppshypoiekskassan skulle undersökas. Lånenämnden har i sin anslagsframslällning slälll sig posiliv till en sådan uppläggning.

' Efter samråd med chefen för industridepartementet föreslår jag att lånenämndens utlåningsverksamhel hell eller delvis övertas av skeppshypoiekskassan. För att lånenämndens utlåning skall kunna ske via skeppshypoiekskassan krävs dock vissa lagändringar bl.a. vad gäller ändamålen för skeppshypoiekskassans utlåning. Chefen för industridepartementet kommer atl föreslä regeringen erforderliga lagändringar när det blir aktuellt. Det blir sedan riksdagens sak att besluta om lagförslagen.

Förluster på lånenämndens utestående lån finansieras över stalsbudgelen. De evenluella förluster som uppkommer på län frän skeppshypoiekskassan lill den mindre skeppsfarten föresläs även få belasla slatsbudgelen.

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

all godkänna vad jag anförl i fråga om utlåningsverksamhelen för den mindre skeppsfarten.

il5

F. Luftfart Prop. 1986/87: lOO

Bil. 8 Luftfartsverkets uppgifter och mål

Luftfartsverket har fyra huvuduppgifter nämligen atl

- driva och förvalla statens flygplatser för civil luftfart och även ansvara för driften av stationsområden för civil luftfart vid militära flygplatser,

- i fred svara för civil och militär flygtrafikledning,

- ha lillsyn över flygsäkerheten för den civila luftfarten, samt

- ulföra vissa irafikala myndighetsuppgifter.

Luftfartsverkets övergripande mål som gäller den civila luftfarten är atl främja en på sunda ekonomiska villkor grundad utveckling av luftfarten och verka för all en tillfredsställande flygiransportförsörjning uppnås och vidmakthålls till lägsta möjliga kostnader. Verket skall självl, eller i samverkan med övriga intressenter i luftfartssektorn, vidta eller iniliera sådana ålgärder som stärker sektorns långsiktiga konkurrenskraft.

Verksamheten skall drivas med full kostnadsläckning. Däruiöver skall luftfartsverket uppnå ell överskoll som motsvarar slalens avkaslningsränta på slalskapilalel.

Luftfartsverkets treårsplan för budgetåren 1987/88-1989/90

Genom tidigare genomförda organisatoriska förändringar har en gmnd lagls för all uppnå en ökad affärs- och marknadsorientering av luftfartsverkets verksamhet. Med statsmakternas beslut våren 1985 om luftfartsverkets investeringar m.m. (prop. 1984/85:139, TU 26, rskr. 333) ersattes tidigare anslagsframslällningar med ireårsplaner. Verket har därigenom fätl ell smidigare instrument för all anpassa såväl verksamhel som investeringar till förändringar i efterfrågan. Verkel fick samtidigt vidgade möjligheter all finansiera investeringar utanför slalsbudgeten.

Genom de förslag som verkel för fram i treärsplanen försiärks den affärsmässiga rörelsefriheten ytteriigare. Luftfartsverket föreslär bl.a. att investeringarna fr. o. m. nästa budgetår hell finansieras utanför statsbudgeten. Verkel begär också ökade befogenheier alt självt fä besluta om invesleringar och vidare en rält atl få fondera överskottsmedel för egenfinansiering av invesleringar och resultaluljämning. Jag ålerkommer lill dessa förslag i del följande.

Verksamhelens inriktning m.m.

Luftfartsverkets strategier för silt agerande geniemot marknaden, enskilda kunder och övriga intressenter ligger fast. Verkets agerande tar sikle på att stärka flygtransportsektorns konkurrensförmåga. Förulom en slor följsam hel av ijänsleulbudet lill förändrade behov eller möjligheter gäller all flygbolagen skall kunna erbjudas möjlighel lill hög regularitet, korla mark uppehåll och smidig trafikavveckling. Verket har vidare den ambitionen att flygsäkerhetsstandarden lägst skall vara i nivå med den som finns i övriga välutvecklade luflfarlsnationer. 116

Luftfartssverkels marknad har utvecklats gynnsamt de senasle åren. Prop. 1986/87:100 Trafiktillväxten inom inrikesflyget och särskilt regionalflyget är markanl. Bil. 8 För regionalflygets del har ökningen under åren 1984 och 1985 legal pä drygt 30% per år. Trots all inrikesflyget befordrar drygl 6 milj. passagerare gör verkel den bedömningen all lillväxlpolenlialen är belydande. För närvarande utnyttjar endast 150000-200000 personer inrikesflyget för tjänsteresor och ca 400000 för privatresor. Verkel räknar i sina prognoser med en ökning av passagerarantalet i inrikeslrafiken på ca 8% per är mellan åren 1985 och 1990. För utrikestrafiken räknar verkel med en ökning på 7% under samma period.

Inrikesflygets starka tillväxt och trafikens uppläggning med Arlanda som nav leder till kapacitetsproblem pä framför allt Arlanda. Kapacitelsbrisl inträffar även punktvis i flygtrafikledningen. Del är mol denna bakgrund viktigt, enligt verkel, att den kapacilet som finns lill hands i försia hand utnylljas för sädan trafik som har betydelse för all målel om en tillfredsställande flyglrafikförsörjning ska kunna uppfyllas.

Kapacitelsutnytljandel har stor belydelse inle bara för verkels ekonomi ulan ocksä för verkels kunder. Uppbyggnad av ytterligare kapacitet skall därför enligt verkel ske för en eflerfrågan och trafikutveckling som kan överblickas med stor sannolikhet. Luftfartsverkets möjligheter att uppnå fastställda resullal- och lönsamhetsmål har avgörande betydelse i det sammanhanget.

Luftfartsverket avser under treårsperioden atl vidareutveckla sin marknadsorientering. Åtgärder för att förbättra den inlerna effektiviteten fullföljs. Möjligheterna lill förbättrad lönsamhet genom kommersiella ijänster som riklar sig lill resenärer, allmänheten och företag är ett annal område som verkel ger forlsall prioritet.

De mäl som luftfartsverket tidigare formulerat för olika produktgrupper som start- och landningstjänsl, passagerartjänsl, flygtrafiktjänst en route, ramp- och expedilionstjänst saml flygsäkerhetstjänst ligger fast även i den nya treärsplanen. Servicemälen som verket formulerar i treärsplanen är liksom i gällande plan samtidigt relaterade till krav på rimliga avgifter och lill slalens krav på lönsamhel och avkastning.

Ekonomiska mål

Luftfartsverket redovisar i treärsplanen mål för resultatutveckling, prissättning, produktivitet och soliditet. Verkets ekonomiska resullal påverkas i hög grad av de stora investeringar som gjordes under andra hälflen av 1970-talet. Det bedömdes vid den tidpunkten orimligl att direkl göra nödvändiga laxehöjningar för atl del nya statskapitalet omedelbart skulle kunna förränlas fullt ut. I stället lades en resultaluljämningsplan upp som innebar alt underförräntning i början av perioden skulle kompenseras med överförtänlning under periodens senare del. Ränlor pä de kommunala investeringsbidragen skulle behandlas på samma sätt. Återbetalningen till kommunerna beräknas vara avslutad under innevarande budgetär.

För budgeläret 1985/86 uppgick luftfartsverkets inlevererade överskott till 101,7 milj. kr. Resullatet innebär att det statliga förräntningskravel 117

kunde uppfyllas till ca 55%. För budgetåret 1986/87 är målel atl nå etl Prop. 1986/87:100 resullal som uppgår lill ca 80% av full förtäntning. Enligt det förslag som Bil. 8 verkel redovisar i treärsplanen skall under budgeiårei 1987/88 full förränlning nås och därutöver elt överskott på ca 85 milj. kr. Överskottet innebär en påbörjad ålerbelalning till staten av lidigare ackumulerad underförräntning som under innevarande budgelår uppgår lill ca 650 milj. kr. Enligt gällande resultaluljämningsplan skall återbetalningen vara avslulad senasl budgeiårei 1991/92.

Målen för ekonomiskl resultat och prissätlning enligt gällande treårsplan baseras på en årlig investeringsvolym på ca 200 milj. kr. i 1984 års prisnivå. Verkel framhåller i årets treårsplan att denna förutsäuning numera är orealistisk. För kommande ireårsperiod bedömer verkel med ledning av de krav som flygföretagen fört fram atl investeringar på sammanlagt 1,7 miljarder kronor i genomförandepris behöver göras. Investeringstakten kommer enligt verket atl vara fortsatt hög även under de närmast följande åren.

Till gmnd för den invesleringsplan som verkel redovisar ligger bedömningen atl irafiklillväxten är ca 1% högre i genomsnitt per är än enligt lidigare prognoser. Förutom en ökning av investeringarna bedömer verkel atl personalresurserna behöver ökas med ca 2,5% per är och att övriga driftkostnader kommer atl öka med någol mer, ca 3 % per år. Produktivi-telsförbältringen under treårsperioden anges till ca 3% per år.

Den nya efterfrågesituationen som verket avser att möla med bl.a. omfattande invesleringar gör också alt luftfartsverket föreslår ändrade mäl för ekonomiskl resultat och prissättning. Luftfartsverket redovisar tvä alternafiv för invesleringsnivå, ekonomiskt resultat, prissättning och soliditet. I de båda alternativen har verket förutsatt en möjlighet all fä fondera överskottsmedel för egenfinansiering av invesleringar.

Alternativ 1, som verket förordar, ulgår från en investeringsvolym under budgetåren 1987/88-1989/90 på 1,7 miljarder kronor i löpande priser. Enligt den resultatutvecklingsplan för perioden 1986/87—1991/92 som verket redovisar förutsätts att statsmakterna medger alt en del av verkets intjänade brultoöverskolt får avsättas och behållas för finansiering av investeringar. Avsättningarna är beräknade till 555 milj. kr. Med dessa avsättningar redovisas en ackumulerad underförräntning gentemoi staten på 309 milj. kr. budgetåret 1991/92. Luftfartsverket anser atl en sädan insats från ägarens sida är skälig med tanke på de stora investeringarna. Detta är vidare enligt verket en nödvändig fömtsättning för att taxehöjningarna skall kunna hållas pä en rimlig nivå och för att en acceptabel soliditet skall kunna bibehållas. Avsättningarna är beräknade så all de lillsammans med beräknade avskrivningsmedel skall kunna svara för en egenfinansiering pä ca 30%.

Som mäl för prissättningen föreslås att taxorna får höjas årligen med högst 0,5% över den allmänna prisökningen och all den fasta avgiften i tvådelad tariff får höjas med ledning av de ökade kapacitetskoslnader som följer av investeringarna för inrikesflygel. Verket framhåller alt prismälet inte till fullo överensstämmer med statens åtagande enligt del s.k. SILA- prolokollet. Enligt detta skall staten verka för atl luftfartsverkets taxehöj- 118

ningar, när full förränlning nåtts, dvs. fr.o.m. budgetårel 1987/88, sker i Prop. 1986/87:100

långsammare takt än lidigare och understiga den allmänna prisutveckling- Bil. 8

en. Verket pekar på den målkonflikt som ligger i atl lillgodose ökade

investeringsbehov med de begränsningar på taxeområdet som följer av

SILA-prolokollet och statens krav på att lidigare underförräntning skall

vara återbetald senast budgetåret 1991/92. Soliditeten bör enligt verkel i

delta allernaliv inle understiga ca 45 % under treårsperioden.

1 alternativ 2 uppgär investeringarna lill ca 1 miljard kronor under treårsperioden. Med denna investeringsvolym kan enligt verkel slalens åtagande enligt SILA-prolokollet och vidare gällande resultatmäl tillgodoses. Soliditeten skall enligt della alternativ ligga mellan 45 och 50% under treårsperioden.

Den lägre invesleringsnivån enligt allernaliv 2 innebär alt färdigställandet av den nya inrikeslerminalen och den tredje banan på Arlanda skjuls pä framliden. Verkel framhåller all delta alternativ kommer att medföra akuta kapacitetsproblem på Arlanda. I den prioritering av trafiken som då blir nödvändig anser luftfartsverket all en begränsning av regionalflygels användning av Arlanda under morgon och kväll bör övervägas. En annan åtgärd som enligt verket blir nödvändig är atl flygplan regelbundet mäste slällas upp pä avstånd frän terminalen och atl passagerarna måste transporteras lill och frän flygplanen med buss.

Konsekvenserna av olika restriktioner blir enligt verket en sänkt servicenivå pä slarl-, landnings- och passagerartjänsl vilket inte är i överensslämmelse med luftfartsverkels mål atl stärka luftfartens konkurtenskraft.

Invesleringsplan

Den investeringsplan verket redovisar för treårsperioden 1987/88-1989/90 tar, som redan framgått, upp invesleringar för ca 1,7 miljarder kronor i löpande priser enligt följande fördelning.

Treårsplan

Verkets förslag Gällande plan

1986/87

1987/88

1988/89

1989/90

183¶Skillnaden i beräknat utfall jämförl med gällande plan för innevarande budgelår beror dels på att ca 50 milj. kr. för investeringar under föregående budgetår faller ut under budgelåret 1986/87, dels pä alt regeringen med slöd av finansfullmakten anvisal 53 milj. kr. för utbyggnad av Umeå och Kiruna flygplatser. Dessutom föreslår verket en tidigareläggning av bl.a. en ombyggnad av inrikeslerminalen vid Landvetters flygplats som ökar investeringsutgiften under innevarande budgetår med ca 50 milj. kr. Total kostnaden för investeringen är beräknad till ca 120 milj. kr., varav ca 70 milj. kr. avser inrikeslerminalen, ca 14 milj. kr. kontorslokaler och reste rande belopp elt parkeringshus. Av utgiften för utbyggnaden av inrikester- 119

minalen avser ca 42 milj. kr. åtgärder för SAS behov för vilka också SAS Prop. 1986/87:100 påtagit sig etl kostnadsansvar. Bil. 8

Jämfört med lidigare redovisad ireårsplan har även andra förändringar genomförts av invesleringsprogrammel. Inrikesterminalen pä Arlanda har byggis lill för ca 26 milj. kr. En ulbyggnad påbörjades våren 1986 av siationsplatlan vid Ängelholms flygplats genom medfinansiering frän kommunen och AMS. En ulbyggnad av flygslationen i Ronneby för ca 7 milj. kr. planeras under innevarande budgetär vilkel innebär en tidigareläggning frän år 1990/91. Investeringen finansieras med lån från Blekinge läns flyg-platskommitlé. Under innevarande budgetår planeras även en utbyggnad av inrikeshallen och utbyte av etl bagageband vid Sturups flygplats för ca 6,5 milj. kr. I en särskild överenskommelse påtar sig SAS kostnadsansvaret för luftfartsverkets merkoslnader.

När del gäller kommande treårsperiod ingår i planen den nya inrikesterminalen på Arianda med ca 100 milj. kr. år 1987/88 och med 165 resp. 170 milj. kr. de två följande åren. En tredje bana pä Arlanda ingår i planen med 55 milj. kr. under år 1988/89 och med 200 milj. kr. år 1989/90. Verket räknar med samma belopp följande år intill en tolall beräknad kostnad på mellan 800 och 900 milj. kr. För Arlandas del räknar verket vidare med ca 60 milj. kr. i investeringar för att ytterligare höja kapaciteten på taxibane-syslemet och ca 22 milj. kr. för viss ombyggnad av Arlanda International och för utbyggnad av fordonsverkstad och fältgarage.

För alt möjliggöra en framlida expansion på Jönköpings flygplats planeras invesleringar för ca 17 milj. kr. som gäller utbyte av befintUgt elkraftsystem. Pä Sturups flygplats planeras bl. a., beroende på trafikutvecklingen, investeringar i ytterligare lounger och passagerarbryggor för ca 16 milj. kr. och utbyggnad av stationsbyggnaden med kontorslokaler för ca 13 milj. kr.

Fordonsinvesteringar ingår i planen med ca 150 milj. kr. Under treårsperioden planerar verket vidare att investera ca 50 milj. kr., varav försvaret debiteras ca 35%, i tre sekundärradarslationer och ytterligare ca 20 milj. kr. i teknisk utrustning för flygtrafikledning.

I treårsplanen tar verket upp ocksä frågan om Arlanda Centrum. Syftet med projektet är att uppföra en byggnad som bl.a. förbinder inrikes- och ulrikeslerminalerna. Härigenom kan enligt verkel

- servicenivån för flygresenärerna, förelag och anställda pä flygplatsen höjas,

- Arlandas profil och attraktionskraft som slorflygplats stärkas,

- flygresandet och därmed följande intäkter ökas,

- luftfartsverket erhålla intäkter genom exploatering av befinfliga markområden och infrastruktur.

Arlanda Centrum avses att drivas med eget resultatansvar. Detta innebär enligt verket att verksamheten inte kommer att belasta flygtrafiken annal än i de delar som fyller rent Irafikala funkfioner. Kommersiella verksamheter kommer att få vara med att ekonomiskt stärka flygplatsens konkurrenskraft.

Arlanda Centrum avses att byggas och förvaltas i egen företagsform och därmed ekonomiskt avgränsat från luftfartsverkels övriga verksamhet. De 120

villkor verket släller för projektet är

- stor möjlighel all kunna påverka vilka verksamheier som skall bedrivas. Prop. 1986/87:100

- liten ekonomisk risk. Bil. 8

- god avkaslning.

För närvarande pågår en arkitektläyling för all finna en bra utformning och disposition av Arlanda Centrum-anläggningarna.

Finansieringsfrågor

Verkel lägger i sin ireårsplan också fram förslag om ändrade regler för finansiering av investeringar samt om vidgade befogenheter för verkel alt besluta om investeringar och finansieringssätt.

Sedan budgetåret 1985/86 finansieras infrastrukturella invesleringar -invesleringar i banor, byggnader m.m. - översiigande 1 milj. kr. ulom fordon, maskiner och utrustning med i huvudsak anslagsmedel. Den dominerande finansieringskällan för andra infrastrukturella investeringar är lån frän riksgäldskonlorel. Förulom med medel över statsbudgeten och riksgäldslån kan investeringsobjekt oavsett typ även fmansieras hell eller delvis med finansieringsbidrag eller län frän kommuner, kunder, andra intressenter samt med egna rörelsemedel eller kapital frän delägare. Avtal med kommuner och andra intressenter om finansiering som överstiger 25 milj. kr. skall underställas regeringen för godkännande. En gräns på 6 milj. kr. gäller vidare för ulnylljande av rörelsemedel för investeringar. Beträffande leasing gäller en ram pä 10 milj. kr. Verket föreslår i treärsplanen att nu gällande begränsningar för beslut om investeringar, finansieringsavtal, finansiering via rörelsemedel, leasing och riksgäldskontoret tas borl.

Remissyttranden

Linjeflyg AB (LIN), Scandinavian Airiines System (SAS) och slatens prisoch kartellnämnd (SPK) har yttrat sig över luftfartsverkets Ireårsplan. LIN framhåller atl man i allt väsentligl delar luftfartsverkets bedömningar om behovet av investeringar och verkets förslag till nya finansieringsformer. LIN tillägger alt bolaget är berett all med bl.a. verket diskulera även andra finansieringsformer. LIN undersiryker angelägenhelen av alt beslut snarasl fattas om att bygga en ny inrikesterminal och en iredje slart- och landningsbana på Arianda.

SAS framhåller för sin del alt den viljeinriktning som luftfartsverket ger utiryck för, atl föra en dialog med sina kunder, flygbolagen, om produkl -pris bör påskyndas. I takt med atl konkurrensen hårdnar blir del enligt SAS allt vikligare att alla betalar de kostnader som respeklive part förorsakar systemet.

SAS slöder luftfartsverkels förslag beiräffande finansiering av invesle ringar. Den vikligasle frågan i treårsplanen för att avhjälpa den kapacitets- brist som råder på Arlanda under 3,5 timmar per dag, byggandet av en iredje bana, bör enligt SAS bli föremål för en gemensam utredning. Dä denna investering blir betungande för flygel genom ökade avgifter anser SAS att en gemensam ulredning bör lillsättas för att pröva alternativa lösningar inom ramen för befintligt syslem. 121

SAS framhåller vidare att inriktningen vad gäller luftfarisavgifler enligt Prop. 1986/87:100 SILA-prolokollet bör bibehållas. Della bör vara möjligt med de finansie- Bil. 8 ringsformer som föreslås kombinerat med en hård prioritering av föreslagna investeringar.

Både SAS och LIN avslyrker atl planerna på Arlanda Centrum fullföljs med nuvarande inriktning.

SPK framhåller i sitt yttrande bl.a. atl nuvarande principer för luftfartsverkets laxesätlning innebär alt resenärerna under ireårsperioden får betala både redan gjorda investeringar och den ulbyggnad som görs under den aktuella perioden för den planerade resandeökningen i framtiden.

Föredragandens överväganden

Under de senaste åren har flygresandet ökal markant. Under år 1984 ökade l.ex. inrikeslrafiken med ca 15% mätt i antal passagerare. Utan hänsyn till arbetsmarknadskonfliktens effekter skulle ökningen är 1985 ha uppgått till i storleksordningen 10%. Samtidigt har tillväxten inom sekundärlrafiken varil än mer markanl, drygl 30% per år. Den snabba expansionen har samlidigt haft sina komplikationer. Pilolbrislen är ell kännetecknande inslag. Under viss tid fanns även kapacitetsproblem när det gällde tillgängen pä flygplan. För luftfartsverkets del har den nya efterfrågesiluationen medfört atl omfattande standardförbättringar och kapacitelsutbyggnader genomförts inom flygplatssystemet.

Med den dynamik som präglar utvecklingen inom flygel är luftfarlsverkels marknadsmässiga agerande en viktig förutsättning när del gäller att snabbt och smidigt kunna möta ökningen i eflerfrågan. De strategier verket formulerat lar sikte pä atl på olika sätl stärka flygels konkurrenskrafi. En nära dialog eftersträvas bl.a. med flygbolag, kommuner och andra berörda intressenter om inriktningen och omfattningen av såväl service som investeringsåtgärder. Treårsplanen lämnar också konkreta exempel där finansiell samverkan mellan verkel, flygbolag, kommuner och andra intressenter möjliggjort en tidigareläggning av investeringar.

Det marknadsanpassade synsättet - viljan att tillgodose kundernas krav på investeringar och en bra service — måste samtidigt vägas mot verkets kostnader för att driva verksamheten och kundernas vilja all betala dessa kosinader. Förutom önskemål från kunderna om rimliga avgifter skall hänsyn också tas lill statens krav på ekonomisk avkastning. Möjlighelen till ett marknadsorienleral agerande styrs samlidigt av de regler som gäller för verket i fråga om finansiering. Genom statsmakternas beslut våren 1985 fick verkel bäitre möjligheier atl tidsmässigt anpassa sina invesleringar lill marknadens behov. Verket fick dessutom vidgade möjligheter atl finansiera sina investeringar utanför slatsbudgelen.

Som framgått föreslär verket i årels treårsplan ytteriigare åtgärder för att öka den finansiella rörelsefriheten. Förslagen innebär dels alt de ramar som gäller för riksgäldsuppläning, leasing och alt utnyttja rörelsemedel för invesleringar slopas. Vidare föreslås att verkel självl får besluta om inves teringar inom ramen för den inrikining av verksamhelen som statsmak terna lägger fast. Genom atl verkel dessulom föreslår alt nuvarande stals- 122

kapital omvandlas till elt fast statskapital kan också avskrivningsmedel Prop. 1986/87:100 användas för finansiering av invesleringar. Detta innebär atl anslagsmedel Bil. 8 försvinner som normal finansieringskälla.

1 förta årets budgetproposition framhöll jag alt verket när man uppnått full förtäntning bör kunna fä ett vidgat ansvar när det gäller atl besluta om investeringar och all den gällande beloppsgränsen för infrastrukturella invesleringar, för närvarande 1 milj. kr., pä sikl bör kunna höjas kombinerat med alt olika mål successivi preciseras. Verkel beräknar under kommande budgetår atl passera gränsen för full förtäntning. Genom all statsmakterna godkänner mål för verksamhelen, investeringarnas toiala omfattning och verksamhetens inriktning anser jag alt nuvarande snäva beloppsgräns i princip bör kunna slopas.

Regeringens möjligheter lill trafikpolitiskt och ekonomiskt-politiskt agerande motiverar alt det även fortsättningsvis sätts vissa gränser för verkets egen beslulanderäll. Jag anser följaklligen att gränsen för verkets egna beslutsbefogenheter bör omfatta invesleringar vars totalkostnad understiger 50 milj. kr. Samma gräns bör gälla för finansieringsavtal som verkel träffar med kommunala eller enskilda intressenter för särskilda investeringsobjekt.

Tanken med treärsplanen var att uppnå en både långsiktig och samiidigi smidig hantering av investeringsfrägorna. Luftfartsverket kan för närvarande efter regeringens godkännande göra omfördelningar i treärsplanen utan atl överskrida planens totalbelopp. Det nuvarande systemet med olika finansieringskällor, anslagsmedel, riksgäldsupplåning, leasing m.m. och med de ramar som gäller för dessa begränsar den finansiella handlingsfriheten. Om verket skall ha en reell möjlighel att göra omfördelningar i liden av olika invesleringar bör också finansieringssystemet vara anpassal lill detta. Eflersom anslagsmedel normalt beviljas för endasl elt är i laget blir samtidigt möjlighelen att lidigarelägga en investering i infrastrukturen, som enligt gällande principer i normalfallet skall finansieras med anslagsmedel, närmasl teoretisk. Genom alt lägga fast resultat-, pris- och soliditeismäl och en total ram för investeringarna under treårsperioden bör del vara investeringarnas lönsamhet som blir styrande.

Förslaget alt omvandla nuvarande statskapital till elt fast statskapital innebär all slatens avkastningskrav, för närvarande 12%, ulgär på del kapital som redovisas i verkets balansräkning per den 30 juni 1987. Del fasla statskapitalet skall vara amorteringsfritt, vilkel innebär all avskrivningarna pä motsvarande tillgångar får behållas i luftfartsverkels rörelse för invesleringar. Genom all samiidigi lillgodose verkels förslag om möjlighet att fondera överskottsmedel får verkel en betydande finansiell rörelsefrihet och därmed ökade möjligheter lill ett marknadsanpassal agerande. Scm framgått av både LlN:s och SAS remissyttranden ser flygbolagen klara fördelar med de förslag som verket presenterat. Med de förändringar jag nu förordar följer att nuvarande anslag för invesleringar i Flygplatser m. m. kommer all slopas.

En annan viklig fräga i årets treårsplan gäller invesleringsomfaltningen den kommande treårsperioden och de konsekvenser i fräga om ekonomiskt resultat och prissätlning som följer av denna. Gällande Ireårsplan ulgär 123

frän verkels bedömning atl flygtransportsekiorn kunde bära en kostnads- Prop. 1986/87; 100 påverkan av nya invesleringar på högsl ca 15 milj. kr. per år vilket motsva- Bil. 8 rar en ärlig investeringsvolym pä ca 200 milj. kr. i prisläge den 1 januari 1984. Del förslag som verkel nu redovisar som huvudalternativ, investeringar pä ca 1,7 miljarder kronor i löpande priser under kommande treårsperiod innebär följaklligen en radikal nivåhöjning. Även verkets alternativ 2, som omfaltar invesleringar på ca 1 miljard kronor, innebär en avsevärd nivähöjningjämföri med gällande ireårsplan.

Luftfartsverket framhäller all nuvarande investeringsvolym inle rymmer några kapaciietshöjande invesleringar. Den fortsatla irafiklillväxten och de krav som flygbolagen fört fram om nya investeringar bildar utgångspunkt för verkets förslag till nytl investeringsprogram. Den krafiiga ökningen förklaras lill slor del av att investeringar i en tredje bana och ny inrikes lerminal pä Arlanda lagls in i investeringsplanerna. Att senarelägga Arlandainvesleringarna, vilket är innebörden av invesleringsallernativ 2, medför enligt verkel all olika slags restriktioner måste tillgripas för slyrning av trafiken på Arlanda.

Jag är väl medveten om Arlandas roll som etl nav för det samlade inrikesflyget och alt flygplatsen är hårt utnyttjad under nägra timmar morgon och kväll. Men de omfattande investeringar som verket nu aviserar innebär samlidigt avvikelser från gällande resultat- och prismål. 1 förta årels budgetproposition framhöll jag att en noggrann avvägning av kraven på nya ålaganden är särskilt viklig med hänsyn tiU luftfartsverkets fortsatta resultatutveckling. De omfallande investeringar som gjordes under 1970-talet päverkar som framgått fortfarande verkets resultat.

Enligt den resultaluljämningsplan som verkel arbelar efter skall full förtäntning nås under nästa budgetår. Enligt samma plan skall tidigare underförtäntning vara återhämtad senasl budgetårel 1991/92. Del förslag verket nu redovisar innebär atl ålerbetalningstidpunkten förskjuts till förmån för nya invesleringar. Jag anser all den fortsalla utvecklingen av den civila luftfarten mäste ske pä sunda ekonomiska villkor. Jag är mol den bakgrunden inle beredd all förorda alt staten gör avsteg från gällande resultaluljämningsplan.

Verkels huvudallernativ innebär vidare att luftfartsverkels taxor årligen skulle behöva höjas något, ca 0,5%, över den beräknade inflationstakten och atl den fasta avgiften i tvådelad tariff får ökas så att de kostnadsökningar i luftfarisverkel som föranleds av att inrikesflygets kapacitetskrav blir läckla. En sådan prishöjningstakt skulle som verket också framhåller strida mot statens åtagande enligt det s.k. SILA-prolokollet. Enligt delta skall staten verka för all luftfartsverkets avgiftshöjningar efter del alt full förtäntning nåtts understiger den allmänna prisutvecklingen.

SAS och LIN har inte i sina yllranden redovisal en enhetlig syn på investeringsvolymen och dess effekter. SAS anser t.ex. all prismålet enligt SILA-prolokollet bör bibehållas och att frågan om en tredje bana på Arlanda lills vidare bör anstå i avvaktan på att närmare utredningar görs om alternativa åtgärder inom befintlig kapacitet och atl även möjligheten till omprioriieringar belyses.

Del finns elt självklart samband mellan investeringsomfattning och av- 124

gifter. Med lanke pä atl flygbolagen redan nu ägnar luftfartsverkets taxe- Prop. 1986/87:100 höjningar slor uppmärksamhet bör de avgiflskonsekvenser som följer av Bil. 8 verkels invesieringsförslag diskuleras ingående med dessa innan investeringarna genomförs. LIN har l.ex. i silt remissyttrande uttalat elt inlresse all diskulera allernaliva finansieringsförslag. Mol bakgrund av de invesleringar luftfartsverket redovisat i sin Ireårsplan har regeringen den 13 november 1986 uppdragit åt luftfartsverket att utarbeta förslag lill principer för atl inom avgiftssystemet täcka de kosinader som följer av invesleringar i flygplatser.

Sammanfattningsvis ärjag inte beredd all föreslå regeringen all ompröva gällande resullal- och prismäl förrän luftfarisverkel redovisal uppdraget rörande framtida avgifter. Dessulom vill jag peka på atl någon färdig dispositionsplan för Arlanda ännu inte redovisals för regeringen. Del faktum atl flygbolagen, trots ulialad vilja, ännu inle kunnat bidra till en ökad utbildning av civila piloter vid trafikflygarhögskolan i Ljungbyhed påverkar indirekl — genom en ökande osäkerhet om tillgången lill civila piloter - också utbyggnadsbehovet vid Arianda. Jag är följaktligen inle nu beredd atl förorda luftfartsverkets invesleringsallernativ pä 1,7 miljarder kronor. Delta bör emellertid inte uigöra något hinder för atl planeringsarbetet kring en ny inrikesterminal och en iredje bana drivs vidare.

Jag har heller inle något atl erinra mol all luftfartsverket i kontakt med berörda flygföretag fortsälter arbelel med Arlanda Centmm under fömtsättning atl de Irafikala behov som hänger samman med en iredje och en Ijärde bana fysiskl kan tillgodoses och all Arianda Centrum anpassas så atl detta blir möjligt.

Mitt förslag överensstämmer följaktligen med luftfartsverkets alternativ 2 vilket i sig innebär en krafiig höjning av invesleringsnivån från föregäende Ireårsplan pä ca 600 milj. kr. till ca 1 miljard kronor under kommande treårsperiod i löpande priser. Den ungefärliga fördelningen mellan budgetåren framgår av följande uppställning.

Beräknat 1986/87

Treärsplan

1000 kr.

1987/88

1988/89

1989/90

Summa

385000

375000

330000

260000

Detta allernaliv innebär följaktligen atl medel för en ny inrikesterminal och en tredje bana på Arlanda utgår. Huvuddelen av investeringarna, drygl 80%, gäller investeringar i flygplatser. Bland störte nyinvesteringar som ingår i planen kan nämnas kapacitelshöjningar pä befintligt bansystem på Arlanda, ca 60 milj. kr., ombyggnad av Arianda International, ca 10 milj. kr. och en ulbyggnad av fordonsverkstad och fordonsgarage för ca 12 milj. kr.

I planen ingår vidare en ombyggnad av inrikeslerminalen, nya kontorslo kaler och parkeringshus pä Landvetter. Den lolala investeringskostnaden är beräknad till ca 120 milj. kr. varav ca 70 milj. kr. gäller inrikestermina len. Jag förordar i likhei med verkel alt ålgärderna påbörjas redan under innevarande budgelår. Regeringen har denna dag höjt luftfartsverkets 125

gräns för upplåning i riksgäldskontoret med 50 milj. kr. för innevarande Prop. 1986/87:100 budgetår. Bil. 8

Bland övriga invesleringar kan nämnas ca 17 milj. kr. för utbyte av elkraflssyslem pä Jönköpings flygplats. För Slumps del ingår i planen investeringar i bl.a. stationsbyggnaden på mellan 20 och 40 milj. kr. beroende på trafikutvecklingen. Investeringarna inom flygtrafiktjänsten -främsl radarstationer - ingår med ca 75 milj. kr. Treårsplanen omfattar också investeringar i fordon pä ca 150 milj. kr.

Finansieringen av investeringarna ulgär frän de nya förutsättningar jag tidigare redovisat. Jag räknar med etl uppläningsbehov i riksgäldskontoret på ca 420 milj. kr. under ireårsperioden varav ca 185 milj. kr. under näsla budgelår. Dämtöver bör luftfartsverket få låna högst 20 milj. kr. i riksgäldskontoret för investeringar vid trafikflygarhögskolan i Ljungbyhed. Jag återkommer till denna fråga senare. Luftfartsverkets kosinader för denna kredii skall läckas från del anslag. Civil irafikfiygarutbUdning, som jag kommer atl behandla senare i min föredragning. I likhet med innevarande budgetår anserjag atl verket från samma konto i riksgäldskontoret bör få disponera 40 milj. kr. för kortfristig upplåning av likviditetsförsörj-ningsskäl. Del bör ankomma på regeringen atl ge luftfartsverket nödvändiga bemyndiganden för upplåningen i riksgäldskontoret. För finansieringen i övrigt räknar jag med ca 330 milj. kr. frän avskrivningsmedel, ca 180 milj. kr. i rörelsemedel och ca 35 milj. kr. i kommunala finansieringsbidrag.

Som mål för soliditeten bör under perioden gälla atl denna inte understiger 45%.

Jag anser sammanfattningsvis atl den verksamhetsinriktning som verket redovisal och den plan för invesleringar saml de mäl för ekonomiskl resullal, prissättning och soliditet jag förordat bör läggas till grund för verksamheten under treårsperioden.

Avslutningsvis villjag ta upp frågan om resultaluljämning mellan slatliga och kommunala flygplatser. I förta årets budgetproposition behandlades elt förslag till resultaluljämning mellan slatliga och kommunala flygplatser som utarbetats av luftfartsverket. Till det resultatutjämningssystem som gäller för de statliga flygplatserna skulle enligt förslagel även föras flygplatserna i Borlänge, Gällivare, Kramfors, Krislianstad, Trollhättan och Växjö. Kostnaden för förslagel beräknades till ca 12 milj. kr. i 1984 ärs priser.

Vid min föredragning av frågan framhöll jag att det skulle vara principiellt olämpligt atl luftfartsverkets resultatansvar skulle omfatta sådan verksamhet som ligger ulanför verkets egel ansvarsområde och påverkansmöjligheter. Jag pekade vidare pä innebörden i SILA-prolokollet som sätter gränser för möjligheterna att höja luftfartsavgifterna.

Riksdagens beslul med anledning av regeringens förslag (prop. 1985/86:100, bU. 8, TU 15, rskr. 226) utmynnade i en begäran om förnyade överväganden kring etl resullatutjämningssystem. Riksdagen betonade därvid frågan om sambandet mellan etl resultatutjämningssystem och regional utveckling.

I del trafikpolitiska utvecklingsarbete som nu pågår inom kommunika tionsdepartementet kommer gränsdragningsfrågor som gäller statens an- 126

svar för infrastrukturen inom transportsektorn renl allmänl all behandlas. Prop. 1986/87:100 Det är i det sammanhanget naturligt all huvudmannaskapsfrågor som Bil. 8 gäller flygplatser berörs.

Med den tonvikt på förnyade överväganden som riksdagen ullalat i frågan och den ambition regeringen deklarerat när del gäller alt avhjälpa regionala obalanser anserjag del motiverat all redan nu la upp elt särskilt anslag för bidrag lill kommunala flygplatser av regionalpoliliska skäl. Med en sådan uppläggning faller ocksä den huvudinvändning jag lidigare framhållit, nämligen effeklerna på luftfartsverkets taxor och ekonomiska resultat.

Med den regionalpoliliska inriktningen bör bidrag endast komma i fräga för flygplatser i skogslänen. Förulom de flygplatser som omfattades av luftfarlsverkels förslag - Borlänge, Gällivare och Kramfors - bör bidrag ocksä kunna utgå för andra flygplatser i skogslänen med linjetrafik av regionalpolitisk betydelse. Det sammanlagda bidragel lill dessa flygplatser bör inle överstiga 10 milj. kr. Bidragen som bör avse verksamhelsårel 1987 kan lämpligen beräknas utifrån den regionalpoliliska betydelsen som de enskilda flygplatserna har. Beslul om bidrag bör fattas av regeringen efler förslag frän luftfartsverket.

Inom etl totalt anslag på 15 milj., kr. bör reslerande 5 milj. kr. kunna användas för bidrag till i försia hand invesleringar i befintliga flygplatser i skogslänen i de fall sådana bedöms ha avgörande belydelse för alt etablera eller utveckla befintlig reguljär flygtrafik. Med en sädan inriktning av siödet skulle t.ex. visst bidrag kunna ulgä till Vilhelmina och Lycksele kommuner för flygplatsinvesleringar. Med den regionalpolitiska inriktning jag nu förordat följer att det stöd som nu utgår via luflfartsavgifterna till Växjö och Kristianstad flygplatser bör upphöra med utgången av innevarande budgetår.

Inom det angivna beloppel, 5 milj. kr., bör vidare elt bidrag utgå till huvudmännen för Svegflygel mellan Sveg-Arlanda-Umeä. Flygtrafiken etablerades som en följd av riksdagens beslul om atl Jämllands län skulle föras över frän Uppsala till Umeä sjukvårdsregion. Med hänsyn till kostnaderna för trafiken har etl stöd utgått lill huvudmännen inom ramen för bussbidragssystemel. Eflersom bussbidragssyslemet successivt avvecklas bör fortsall slöd lill Sveg-flyget ulgä inom ramen för del av mig nu förordade anslaget. Jag anser att elt bidrag bör ulgå under en ireårsperiod med 600000 kr. per är. Underskottet i trafiken för innevarande är har av företrädare för Sveg-flyget beräknats till ca 1,3 milj. kr.

127¶Anslagsfrågor Prop. 1986/87:100

Bil. 8

F 1. Beredskap för civil luftfart'

' Ändrad anslagsbeteckning

Verksamhelen under anslaget omfattar planläggning och förberedelser för flygtransporlledning, flygplalsdrift och flyglransportverksamhel under beredskapstillslånd och krig.

Föredragandens överväganden

Luftfarisverkel har beräknai medelsbehovei till 17,1 milj. kr. Anslagsfrågan kommer alt behandlas inom ramen för kommande försvarsbeslut. I avvakian på detla föreslår jag all anslaget förs upp med oförändrat belopp.

F 2. Ersättning för särskilda rabatter vid flygtrafik på Gotland'

1985/86 Utgift 14500000

1986/87 Anslag 14500000

1987/88 Förslag 14500000

' Ändrad anslagsbeteckning

Sedan budgelåret 1973/74 har riksdagen beviljat ersättning till Linjeflyg AB för särskilda rabatter vid flygtrafik till och från Gotland. Sedan budgetåret 1981/82 har slödel givits en ny utformning med syfte att en fillfredsställande flygtrafik skall kunna upprällhällas.

Luftfartsverket bedömer atl syftet med stödel kan uppnäs genom en ersättning av oförändrad omfattning. Luftfartsverket beräknar anslaget för nästa budgelär lill 14,5 milj. kr.

För att skapa etl ökal handlingsutrymme också för nya trafiklösningar bör anslaget ges en generell benämning, Ersäitning för särskilda rabatter vid fiygiraftk på Golland. Jag förordar i likhei med luftfartsverket ett anslag pä 14,5 milj. kr. för budgetåret 1987/88.

F 3. Bidrag till kommunala flygplatser m.m.

Nytt anslag

1987/88 Förslag 15000000

Etl nytt anslag tas upp för budgetåret 1987/88 avseende regionalpolitiskt Stöd till huvudmännen för kommunala flygplatser i skogslänen. Bidrag frän anslaget bör, som jag lidigare redovisat, kunna ulgå inom en ram av 10 milj. kr. lill huvudmännen för Borlänge, Gällivare och Kramfors flygplat ser samt till övriga kommunala flygplatser i skogslänen med regionalt betydelsefull linjetrafik. Reslerande belopp under anslaget disponeras dels för bidrag lill i första hand invesleringar i befintliga flygplatser i skogslänen 128

för au etablera eller utveckla befinllig reguljär flygtrafik, dels för bidrag lill Prop. 1986/87:100 huvudmännen för Sveg-flyget. Bil. 8

Föredragandens överväganden

Jag förordar för nästa budgetår etl anslag på 15 milj. kr. för bidrag till flygplalshuvudmän och till Sveg-flyget enligt de principer jag redovisat lidigare i min föredragning.

F 4. Civil trafikflygarutbildning

Nytt anslag

1987/88 Förslag 39000000

Frän det nya anslaget föreslås atl ersällning utbetalas till chefen för flygvapnet (CFV) för civil pilolulbildning vid trafikflygarhögskolan vid Ljungbyhed (TFHS). Vidare föreslås att frän anslaget utbetalas bidrag för sådan civil pilolulbildning som bedrivs i privala skolor enligt förordningen 1986:682.

Föredragandens överväganden

Kostnaden för den civila pilotulbildningen vid trafikflygarhögskolan i Ljungbyhed har tidigare finansierats från försvarsdepartementets anslag Dl. Flygvapenförband: Ledning och förbands verksamhet. Efler samråd med chefen för försvarsdepartemenlel bör uppdragel till CFV i fortsättningen ges av kommunikationsdepartementet som ansvarigt för den civila flygtrafiken och koslnaden fortsättningsvis betalas frän ett nytt anslag utanför försvarsramen under kommunikationsdepartementets huvudtitel. För ändamålet har som en ren anslagsleknisk omläggning 21,4 milj. kr. förts över frän försvarsdepartementets verksamhelsområde. De medel somjag tar upp under anslaget, 39 milj. kr., avser atl täcka kostnaderna för en utbildning av 60 elever pä årsbasis. Med hänsyn lill de svårigheter som trots samarbetsavtalet mellan SAS och staten för närvarande råder beträffande lillgång på lärare och instruktörer räknar jag med en utbildningsvolym för nästa budgetär på ca 30 elever. I likhet med vad som gäller för innevarande år bör de medel som inle förbrukas vid TFHS fä ulnylljas för att understödja annan civil pilolulbildning. Bl.a. räknar jag efter samråd med chefen för utbildningsdepartementet med all 500000 kr. kan föras över till högskolan för lärarutbildning i Stockholm för ökad dimensionering av Ulbildningen av flyglärare.

För atl möjliggöra investeringar alt ta emot 60 elever bör TFHS få disponera 20 milj. kr. i investeringsmedel genom luftfartsverkets försorg. För det ändamålel harjag som tidigare framgått förordal all luftfartsverket fär en vidgad upplåningsram i riksgäldskonlorel. Luftfartsverkets kostna der i samband med detta skall belasta anslaget. Jag förordar följaktligen etl anslag på 39 milj. kr. för näsla budgelår. 129

9 Riksdagen 1986/87. I saml. Nr 100. Bilaga 8

Hemställan Prop. 1986/87:100

Jag hemsläller att regeringen föreslår riksdagen all "''• "

1. godkänna vad jag har förordal om inrikiningen och omfaltningen av luftfartsverkets verksamhet och om verkets invesleringar under perioden 1987/88-1989/90 saml bemyndiga regeringen att besluta om avvikelser därifrån,

2. godkänna vad jag har anfört om all omvandla luftfartsverkets statskapital till etl fast statskapital,

3. godkänna vad jag har anfört om finansiering av luftfartsverkets investeringar och om fondering av överskott,

4. i avvaktan på särskild proposition i ämnet lill Beredskap för civil luftfart för budgetåret 1987/88 anvisa ett reservationsanslag pä 12900000 kr.,

5. lill Ersättning för särskilda rabatter vid fiygiraftk på Golland för budgeläret 1987/88 anvisa ett förslagsanslag på 14500000 kr.,

6. lill Bidrag till kommunala fiygplatser m.m. för budgelåret 1987/88 anvisa ell reservationsanslag på 15000000 kr.,

7. lill CivU trafikflygarutbildning för budgetåret 1987/88 anvisa etl reservalionsanslag på 39000000 kr.

F 5. Statens haverikommission

1985/86 Utgift

1986/87 Anslag

1987/88 Förslag

1000 Slalens haverikommission utreder enligt sin inslruklion (1978:555) allvarliga luftfartsolyckor och tillbud lill sådana inom civil och mililär flygverksamhet enligt beslämmelser i luftfartslagen (1957:297), luftfartskungörelsen (1961:558) och kungörelsen (1966:436) om undersökning av mililära luftfartsolyckor. Från och med budgetårel 1982/83 ulreder kommissionen även mindre allvarliga olyckor och olyckslillbud. Haverikommissionen skall vidare följa den nationella och inlernationella utvecklingen på de områden som omfattas av kommissionens verksamhet och samarbeia med berörda säkerhetsmyndigheter i deras haveriförebyggande verksamhet.

Luftfartsverket och chefen för flygvapnet skall svara för kostnaderna för haverikommissionens verksamhel. Anlalel civila och mililära haverier och resursålgången för all utreda haverierna skall ligga till grund för fördelningen av kosinaderna. På slatsbudgelen upptas därför endasl elt formelll anslag.

Haverikommissionen har med hänvisning till att nuvarande organisation för utredning av sjöolyckor är föremål för ulredning inle fört fram förslag om ändrad resurstilldelning.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

all lill Statens haverikommission för budgetårel 1987/88 anvisa ell anslag på 1000 kr.

130¶G. Postväsende Prop. 1986/87: lOO

Bil. 8

1¶Postens uppgifter

Postverkets (postens) huvuduppgift är att svara för landels postservice, inklusive postgiroverksamheten. Verksamhetens omslutning beräknas uppgå lill ca 12 miljarder kronor för år 1986.

Posten skall förmedla försändelser, lättare gods och betalningar på elt snabbt och säkert sätl inom hela landet och lill och frän utlandet. Poslen utför också mot ersällning uppdrag för slatens räkning (ex. distribution av blindskriftsförsändelser och utbetalning av barnbidrag, pensioner m. m.) och åt PKbanken och andra banker. Till posikoncernen hör också elt antal särskilda resultatenheter och bolag. Inom dessa bedrivs verksamheier som är ett naturligt komplemenl till den egentliga postverksamheten. En annan viktig uppgifl är att bedriva utvecklingsarbete inom områden där posten har naturliga förutsättningar. Detta päverkar positivt poslens långsiktiga förmåga att upprätthålla en god postservice i landet. Verksamheten skall bedrivas inom ramen för de ekonomiska mål och servicemäl som statsmakterna ställer upp.

Enligt riksdagens beslut (prop. 1984/85:100, TU 11. rskr. 203) infördes nya former för statens styrning av poslen fr.o.m. den 1 juli 1985. Statsmakternas styrning av postens verksamhel sker genom att servicemäl och ekonomiska mäl fastställs pä grundval av rullande ireårsplaner.

2¶Postens treårsplan 1988-1990

2.1¶Förändrat räkenskapsår

Fr.o.m. den 1 januari 1986 började postverket tillämpa kalenderår som räkenskapsår. Övergång till kalenderår i treårsplaneringen innebär att den nu framlagda treärsplanen i prakliken även omfaltar andra halvåret 1987. De två huvudkrav som statsmakterna ställer på postverket - krav på service och avkastning - har varil styrande för postens planering av perioden.

2.2¶Organisation

Poslkoncernens organisation per den 1 juli 1986 framgår av följande diagram.

styrelse

Verkschef med staber

Huvudafförsomrdidet Brev och Poket

Huvudaffärsomrädet Giro och Kossa

Regioner

Resultatenheter

Bolog

2.3¶Trender och tendenser som påverkar postens utveckling

Poslens tre viktigaste verksamhetsområden är informationsöverföring, varudislribution och betalningssystem. Trender och lendenser i samhällel påverkar marknadsutvecklingen inom dessa områden. För informationsöverföringens del kan konstateras att informationsmängden växer starki, uppskattningsvis med ca 10 % per år. En allt större andel av informalionsöverföringen sker emellertid datormässigt. Informationstillväxten är dock sä stor alt den medför en belydande utveckling ocksä för brevburen information. Postens bedömning för den aktuella ireårsperioden är en volymtillväxt på minst 3 % per år för brevburen information.

Även för varudislribuiionen förväntas en volymtillväxt i storleksordningen 3 % per år. Ell drag i samhällsutvecklingen är här företagens ökade marknadsinriktning. Denna har bl.a. lett till en snabbare produktutveckUng med kortare serier och fler produkter vilket i sin lur drivii på ulvecklingen av materialadministrationen. I kombinafion med ökad medvetenhet om lagerhållningskoslnader och allt mer avancerade system för produktionsplanering har detla medfört en kraftig tillväxt av lältgodstrafiken. Postens bedömning är aft denna trend sannolikt kommer atl fortsätta eflersom alll mera utvecklade planeringssystem växer fram och konkurrensen driver på produktutvecklingen ytterligare.

Utvecklingen av betalningssystemen har om möjligt varil ännu snabbare än inom de ovan berörda områdena. Bankomater, allt mera ulvecklade girosyslem, kontokortens utbredning m.m. är exempel på den snabba ulvecklingen. För samhällets infrastmktur har effektiva och väl fungerande betalningssystem stor betydelse. Inlernationella jämförelser visar alt Sverige intar en tätposition när det gäller effektiva betalningssystem. Detla

ger svenska företag ökad konkurtenskraft. Tillväxten inom omrädet, där Prop. 1986/87:100

poslen har en slor marknadsandel, är god. Samtidigt är konkurrensen Bil. 8

mycket slark vilket kommer kunderna till godo. Den utmaning som ligger i

utvecklingen för postens del är att kunna vidmakthålla ett omfattande nät

av postkontor och lanlbrevbäringslinjer samiidigi som datautvecklingen

medför minskade betalningslransaklioner inom linjeorganisationen.

2.4¶Internationell jämförelse

Svensk postservice står sig väl i etl inlernationellt perspekliv enligt en undersökning av ell anlal OECD-länder gjord av postens intemationella sekreiarial vären 1986. Undersökningen visar på all Sverige har en hög andel inrikes normalbrev som övernattbefordras. Sverige ligger också bra lill vid jämförelsen av realportot i 15 olika OECD-länder. Realportol för 20-grams inrikes normalbrev har i Sverige sjunkil med 12 % mellan åren 1976-1986.

Poslens roll i betalningsförmedlingen är också betydande jämfört med några övriga europeiska länder. I den gjorda jämförelsen som omfattar åtla länder har Sverige den högsta konlolälheten, mätt i antal girokonton per 1000 invånare. Konlolälheten i Sverige är mer än dubbell sä hög som i nägol av de andra undersökta länderna. Även när del gäller användningen av Postgirot för betalningslransaklioner intar Sverige en tätposition, mätt i antal transaktioner per invånare i respeklive land.

2.5¶Attitydundersökningar om postens verksamhet

Fä verksamheter i Sverige har en så frekvenl kontakt med en så slor kundkategori som posten. Bland hela den vuxna befolkningen besöker 8 av 10 posten någon gång per månad eller oftare — var iredje svensk besöker posten minst någon gäng per vecka. Även stora och små förelag har täta konlakler med posten.

Posten är även etl omtyckt företag. Detla framgår av flera undersökningar som poslen har gjort i samarbete med externa konsuller. Undersökningarna visar alt posten får siarkare positiva omdömen än de flesta andra verksamheier i Sverige.

Som underlag för fortlöpande anpassning av tjänsteutbudet lill de olika kundgruppernas behov genomförs olika typer av marknadsundersökningar. Posten har bl.a. gjort en omfallande servicemätning bland privatpersoner för all la reda på deras synpunkter beiräffande postutdelningen och kassaservicen. Under hösten 1986 genomfördes omfattande marknadsundersökningar bland olika kundgrupper inom näringslivel.

2.6¶Verksamhetens inriktning

Allmänt

Statsmakternas krav pä service och avkaslning har varil styrande för

postens planering av treårsperioden. Posten anger bl.a. servicemål för 133

postbefordran och mål för tillgänglighet lill kassaservice. Planen bygger Prop. 1986/87:100 vidare på all poslen under perioden kan uppfylla slatens fastställda krav på Bil. 8 ränla och avkaslning.

Poslen aktualiserar i treårsplanen på nytl förslag om ändrade regler för postens räll lill prissättning och placering av överlikviditet. Dessa förändringar till ökad självsländighet skulle enligt posten medföra möjlighel till ökad effektivitet i verksamhelen.

Poslen har i föreliggande treärsplan även föreslagil mäl för lönsamhel och konsolidering. Poslens bedömning är all god lönsamhel och finansiell styrka utgör en nödvändig föruisättning för atl övriga mål, l.ex. mål för portoulvecklingen, skall kunna nås. En god lönsamhel skall innebära alt intäkterna i verksamheten skall täcka kosinaderna och ge avkaslning på uinylljal kapital. Däruiöver skall resultatet ge uirymme för nödvändiga invesleringar och konsolidering. Postverket bedömer atl, för att klara avkastningskraven och konsolideringsbehovel bör resultatet före avsättningar molsvara ca 5 % av omsättningen. Resultatet före avsättningar avser postverket i första hand använda till avskrivningar utöver plan genom fortsatt avskrivning på återanskaffningsvärdet för fastigheter och bussar. I andra hand föreslås avsättningar få göras lill en resultatutjämningsfond för räntefluktuaiioner. Förändringar i omvärlden, t.ex. fallande ränlor saml poslverkels förvänlade invesleringsbehov ser postverket som två viktiga orsaker Ull det redovisade konsoUderingsbehovet.

För all nå de övergripande mälen beiräffande service och ekonomi har konkreia strategier formulerats för de olika affärsområdena som presenteras närmare i det följande.

Huvudaffärsområdel Brev och Paket

Huvudmålet för Brev och Paket är all på elt rationellt sätt distribuera försändelser och lättare gods. Servicebegreppet härför Brev och Paket tvä dimensioner; servicenivå och tillförlitlighet. För normalbrev är målsättningen atl sä gotl som samtliga normalbrev skall erhålla övernattbefordran. Postverket har också idag ett transport- och distributionsnät som näst inlill klarar denna målsättning. Endast mellan några mindre, avsides belägna orter kan denna målsättning inte nås. Brevströmmarna till och mellan dessa orter utgör emellerlid mindre än 1 % av den lolala brevvolymen. Tillförlitligheten beiräffande distributionen av normalbrev ligger på 95 %. Att tillföriitligheten inle kan uppgå till 100 % beror bl.a. på knappa tidsmarginaler i iransporlnätel och störningar i flyg- och järnvägstrafiken. Postverket anser emellertid att lillförlillighelen ligger pä rätt nivå då en ökning skulle innebära exceptionellt höga merkostnader.

För ekonomibrevel är målsättningen atl 98 % av den lotala volymen skall delas ul på 3:e vardagen efler inlämning. Produktionssystemet är uppbyggt och anpassat lill denna målsättning. Målel för tillförlitligheten är här 100 % och uppnås. Under är 1985 har ett nylt system för mätning av servicekvaliteten tagils i bruk. Systemet är rikstäckande och innebär att ca 6000 normalbrev och ca 6000 ekonomibrev varje kvartal sänds till alla delar av landet. Testerna sker i samverkan med förelag, föreningar och 134

privatpersoner. Mätresultaten rapporteras kontinueriigt i postens direk- Prop. 1986/87:100 tion. Bil. 8

Förulom servicemäl finns för huvudaffärsområdel ekonomiska mål. Det övergripande ekonomiska målel — alt uppnå den lönsamhet som medför möjlighel lill konsolidering och alt fastställt avkastningskrav tillgodoses -skall enligt poslen nås genom följande delmål:

- försändelsevolymen skall öka med lägsl 3 % per år,

- personalproduklivileten skall öka med minst 3 % per år och

- för Brev och Pakets tjänster skall marknadsprissättning lillämpas. För 20-grams normaibrev är målsättningen emellertid att begränsa prishöjningar till högst inflationstakten i samhället.

Marknaden för affärskommunikation utgörs av affärslivels eflerfrågan på löpande skriftlig kommunikation till enskilda mottagare eller massbudskap till en grupp mottagare. Den lolala marknaden växer dä informationsmängden i samhällel stadigt ökar. Samtidigt ökar konkurrensen frän andra media. Poslens strategier för all fä sä stor andel av marknaden som möjligt är bl.a. atl arbeta för kontinuerligt hög kvalilel i postbefordran, höja adresskvalilelen saml förbättra brevels effektivitet som kommunikationsmedel genom förenklade taxeringsförfaranden och speciella serviceålagan-den i företagens postrutiner.

Marknaden för företagsdisiribution omfattar den del av transportmarknaden som avser små- och styckegods. Del är en växande marknad med stort inslag av konkurtens.

Posten har för närvarande en dominerande marknadsandel beiräffande poslorder men konkurrensen skärps. Postens mäl är att öka sin marknadsandel.

Produklerna pä privatpersonmarknaden ulgörs främsl av brev, vykort och paket. Tendensen är att brevels betydelse för kontakt mellan människor ökar. Som exempel kan nämnas alt enklare personliga hälsningar l.ex. via julkort och andra kort ökar.

Beträffande tidningar är de största kunderna dagsiidningar och slora förlag. Postens mål är bl. a. atl öka andelen abonnerade veckotidnings- och organisationsexemplar samt behålla dagslidningsvolymen.

Huvudaffärsområdel Giro och Kassa

Giro och Kassa har sina väsentligaste verksamheter inom marknaderna för betalningsförmedling och banktjänster. Inom Giro och Kassa finns ingen monopolverksamhet utan konkurrens råder bäde för betalningsförmedling och banktjänster. Posten har emellertid väl kunnat hävda sig i konkurrensen. Som entreprenör för Post- och Kreditbanken ulför poslen kassa- och bankservice över hela landet. Postgirot omsatte år 1985 86 % av den toiala giromarknaden.

Huvudmålet för betalningsförmedlingen är all befästa och utveckla post girots roll för både förelag och privatpersoner. Beiräffande banktjänsterna skall inrikiningen enligt posten vara att utveckla och långsiktigt uppehålla kompeiensen för banktjänster inom poslen. För all nå huvudmålen är det vikligl all nä de uppställda servicemälen både beträffande tillgängligheten 135

till kassaservicen och snabbheien och säkerhelen i förmedlingen av betal- Prop. 1986/87:100 ningar. Förulom servicemålen finns för huvudaffärsområdel det ekonomis- Bil. 8 ka målet; atl nå en stabil ekonomisk utveckling. Krav på avkastning skaU kunna lillgodoses och en konsolidering inom huvudaffärsområdel skall kunna ske. Medlen för en stabil ekonomisk utveckling är marknadsmässig avgiflssältning, rält att agera på penning- och kapitalmarknaderna, övertrasseringsrätt på postgirokonton saml en ökning av rationaliseringsgraden.

De övergripande målen beträffande service och ekonomi för Giro och Kassa kan delas upp i mäl för de ingående affärsområdena. Affärsområdet kassaservice omfallar idag ca 2200 postkontor och s.k. postställen saml ca 2700 lanlbrevbäringslinjer. Kassaservicen domineras av hanleringen med bank- och betalningsuppdrag. Idag sker en allt snabbare övergång från kontantbetalningar i kassa lill överföringar mellan konton. Dessutom ökar användningen av olika former av betalkort. Kontanluttag i automater sker i alll störte utsträckning. Behovel av "traditionella" poslkassatjänster minskar därför successivt. För alt kunna bibehälla och utveckla nätet sker därför en fortsatt utbyggnad av komplelterande tjänster.

Servicemålet för kassaservicen består i mål för kundens tillgänglighet till servicen. Tillgängligheten till kassaservicen har tvä dimensioner; kundernas geografiska närhet liU posten samt öppethållanden. Beträffande den geografiska närheten kan konstateras atl postkassanätet är rikstäckande. Mycket få hushåll saknar idag lillgång lill daglig postkassaservice. Kontorsnätet anpassas vidare till bebyggelseförändringar m.m. Några störte förändringar av postkassanätet planeras inte ske under perioden.

Posigirol eftersträvar med olika medel atl öka produktivitet och säkerhet och att förbättra kundservicen. 1 poslgirokontoret sker fram till år 1990 investeringar i ny utrustning och pä alla störte postkontor kommer byte till nya poslkassamaskiner att ske. Den nya tekniken som innebär en integrering av postkassa- och girosystemen möjliggör en decentralisering av kontovård till postkontoren. Härigenom kommer posten närmare kunderna i frågor om information, reklamafioner och övrig kundkontakt. Jämsides med de stora investeringarna pä del tekniska området intensifieras arbetet med personalulveckling.

Affärsområdet beialningsmarknad består av betalningar som hanteras inom postgirosystemet och betalningar som hanteras utanför postgirosystemet. Av landels samtliga girotransaktioner har postgirosystemets andel i stort varil oförändrad de senaste åren. De betalningar som hanteras utanför postgirosystemet (t. ex. utbetalning av pensioner och barnbidrag) har successivt minskat i antal för posten. Förklaringen ligger i att marknaden i allt högre grad önskar få dessa betalningar direkt insatta på lönekonton. Denna utveckling ger kortsiktigt negativa konsekvenser för poslen då poslen har begränsade möjligheter till anpassningar av personalvolymerna. Posten satsar emellertid på en fortsalt hanlering av privatpersonsbetalningarna för PKbanken och sparbankerna samt att öka företagens betalning över postgiro.

Målet för affärsområdet bankmarknad och data år atl erbjuda fullständig bankservice ät privatpersoner. Exempel på nya ijänster är att ca 350 136

postkontor nu kan bevilja vissa lyper av lån och all resevalulaförsäljning Prop. 1986/87:100 har införts pä ca 500 postkontor. Bil. 8

Affärsområdet finansrörelsen ansvarar för de likvida medel som finns inom poslen. Genom det höga räntelägel som vi haft i Sverige under de senaste åren har förelagens intresse för atl tjäna pengar pä pengar blivit alll störte. Detta inlresse för s.k. cash management har ocksä inneburit en snabbare genomströmning av medel i poslgirosyslemel. Detta har i sin lur inneburil all ränteersättningen pä de pengar som finns i girosystemet har blivit mer belydelsefull för poslens ekonomi. Det är bakgrunden lill postens begäran alt fä möjlighet alt fritl placera sin överlikviditet på marknaden. Posten bedömer atl detta skulle ge bättre förtäntning till samma säkerhel och likviditel än för närvarande dä överlikviditeten är placerad som specialinläning i PKbanken.

Postens bolag

Inom posikoncernen finns för närvarande tvä bolag, Poslbolagen AB och faslighelsaktiebolaget Certus. Poslbolagen AB är etl helägt dotterförelag till posten vars främsta uppgift är att vara moderförelag i en dotterbolagskoncern som består av Tidningstjänst AB, Postens Transporttjänsl AB, Hullberg Inrikes Transporter AB, Swedpost Consullancy Service AB och Swedpost Inlernational Transport AB. Poslbolagskoncernen budgeterar år 1986 en årsomsättning på 538 milj. kr.

Cirka 60 % av omsättningen är hänförlig till Tidningstjänst AB. Verksamheten består i utdelning av dagsiidningar. Postens bilbudsverksamhel bedrivs i Stockholm, Göteborg och Malmö av Postens Transporttjänsl AB. Pä övriga orter är bilbudsverksamhelen integrerad i den ordinarie postverksamheten. Hultberg Inrikes Transporter AB ombesörjer tidningslrans-porler och lältgodsdislribution. Swedpost Consullancy Service AB ansvarar för export av posttjänster. I Swedpost International Transport AB sker inlernalionell kurirpost i samverkan med Federal Express. Faslighelsaktiebolaget Certus är helägt av posten och har till uppgift alt förvärva och förvalta fastigheter där posten är delägare lillsammans med andra bolag eller där andelen exlern uthyrning är slor.

Postens särskUda resultatenheter

Inom posikoncernen finns vidare åtta särskilda resultatenheter, nämligen postens adressregister, postens frimärksavdelning, poslens diligensirafik, poslens industrier, postens tryckeri, poslens inköpscenlral, poslens fas-lighelsenhet och en enhel för administrativ service.

Samtliga resultatenheter har nyligen varil föremål för en översyn i syfte att bälire marknadsanpassa verksamheten.

Postens invesleringsutveckling

Postens toiala investeringar för treårsperioden 1988-1990 beräknas till drygt 3 miljarder kronor. En bedömning av investeringarnas fördelning på kalenderåren framgår av följande tabell. 137

Postens investeringar (löpande priser), milj

. kr.

1986 Budgel

1987 Prognos

1990 Bil. 8

Treårsplan

Posthus m.m. 819 Motorfordon 109 Maskiner och inventarier 491

1419

75 235

1020

1395

1115

295 80 175

550

Postens planerade investeringar i utrustning och lokaler under treårsperioden är ell viktigt medel all nå de uppställda servicemålen. Invesleringar i posihus (ca 1600 milj. kr. för treårsperioden) omfattar bl.a. tre större projekt; postterminalerna Göleborg Ban etapp II, Borås Ban och Stockholm Arsla, vilka skall bidra till all klara de fastställda servicemälen saml förväntad volymtillväxt för brev och varudislribution pä 3 % per år. Även investeringarna i maskiner och inventarier syflar lill alt klara fastställda servicemäl inom de tvä huvudaffärsområdena.

3 Föredragandens överväganden

De viktigaste mäl som statsmakterna bör slälla upp för postverket rör service, prisutveckling och resullatnivå. Mål bör faslslällas för servicenivån, tillförlitligheten och prisulvecklingen beiräffande normalbrev saml för tillgängligheten till kassaservice. Dämtöver bör inför den kommande treårsperioden faslslällas elt nyll mäl för postverkets resultatnivå. Kraven på ränla på statslånet och avkaslning på postens statskapital skall givetvis ligga fast.

Jag lillslyrker den allmänna inriktningen av verksamheten som innebär en forlsall kundorientering. Kundernas eflerfrågan inom områdena informationsöverföring, varudislribution och betalningssystem bör vara styrande för postens insatser. Verksamhelen skall syfla lill atl tiU rimligl pris och med god servicekvalitet betjäna såväl slora som små kunder i hela landet.

Servicemål ulvecklas dels för de båda huvudaffärsområdena och dels för de olika affärsområdena. Poslen strävar efter atl utveckla servicemål som är mätbara över liden och som kan specificeras i form av fasla serviceåla-ganden. Posten strävar också efler att produkter och priser ytterligare skall differentieras för atl ännu bälire kunna tillgodose olika kunders önskemål.

Den servicenivå för normalbrev som redovisas för huvudaffärsområdet Brev och Paket är tillfredsställande. Ell transport- och distributionsnät som medger övernatlbefordran och utdelning måndag-fredag i hela landel av praktiskt tagel alla normalbrev fyller högl ställda krav på postservice. Tillförlitligheten att uppnå de fastställda servicemålen i postbefordran skall upprätthållas på en hög nivå. Del är av slor vikl alt åtagandena geniemot kunderna kan uppfyllas. Som posten har framhållit är del emellerlid på grund av små tidsmarginaler i transportnätet inle rimligt att kräva 100 % lillföriitiighel i distributionen av normalbrev. En sädan lillföriitiighel skulle kräva omfattande och svärgenomförbara förändringar av transport- och 138

distributionsnätet. Det skulle ocksä medföra avsevärda kostnader. Jag Prop. 1986/87:100 anser således att målel, 95 % lillföriitiighel, är tillräckligt med hänsyn Bil. 8 tagen lill della. Enligt de mätresultat som föreligger för de tre första kvartalen år 1986 har tillförlitligheismålet uppnålls.

Servicemälel inom huvudaffärsområdet Giro och Kassa är att kassaservicen via postkontor och lantbrevbärare skall vara rikstäckande. Mycket få hushåll — något hundratal hushåll i områden ulan dagliga kommunikalioner - saknar idag tillgäng lill daglig postkassaservice. Alt täcka 100 % av hushållen med daglig service skulle vara mycket kosinadskrävande. Jag delar postens uppfattning all den nuvarande höga täckningsgraden vad avser geografisk lillgänglighet skall bibehållas. Det bör även framgenl ankomma på posten atl avgöra om denna lillgänglighet i det enskilda fallet skall lillgodoses genom fast postkontor, lanlbrevbäring eller poslväskeser-vice.

Poslen försöker pä olika sätt förbättra tillgängligheten lill kassaservicen i tätorterna. Som exempel kan nämnas all öppethällandena fortlöpande anpassas till kundernas behov och alt väntetiderna ständigl uppmärksammas. Ell system för mätning av väntetiderna på ca 250 postkontor med hög och varierande kundfrekvens har införts. På vissa postkontor har åtgärder redan vidtagits för atl komma till rälla med problemen. Poslen söker ocksä öka tillgängligheten genom all flytta konloren lill bäitre affärslägen. Anslrängningarna för all förbättra tillgängligheten bör fortsätta. Jag vill särskilt peka pä vikten av all väntetiderna på postkontoren upplevs som acceptabla av kunderna. De återkommande mätningarna av betjäningstider och attitydstudier som poslen genomför bör tillsammans med personalens kundkontakter kunna ge etl gott underlag lill denna anpassning.

Mälet beträffande priserna för normalbrev bör vara all de skall ulveck las högsl i lakl med den allmänna prisulvecklingen. För att pä lång sikl säkerslälla en stabil ekonomi i kombination med en lugn portoutveckling krävs en fortlöpande förbättring av poslens produktivitet. Vid en bedöm ning av produktivitetsutvecklingen måste beaklas alt poslen är myckel personalintensiv och har begränsade rationaliseringsmöjligheter i stora delar av verksamhelen. Jag nolerar med tillfredsställelse atl posten efter strävar all öka personalproduklivileten med 3 % per år ocksä under den kommande treårsperioden. Beiräffande de mål fördel ekonomiska resulta tet som postverket redovisal i treärsplanen vill jag anföra följande. Den ekonomiska utvecklingen i Sverige och omvärlden päverkar i hög grad efterfrågeutvecklingen för postens tjänsler. Ulvecklingen i form av sänkt inflation, minskade budgetunderskott och fallande ränlor kan bidra fill en hög aktivitetsnivå i samhället och därigenom fortsalt stabil efterfrågeut veckling för poslens tjänster. Postverket möler emellertid också flera ulmaningar till följd av den ekonomiska utvecklingen. Som exempel kan nämnas postverkets problem med atl anpassa sin pä korl sikl relafivt opåverkbara huvudverksamhet lill en fallande räntenivå dä poslverkels resultat är myckel känsligt för ränteförändringar. Postverket har de när masle åren ocksä slora invesleringsbehov. Investeringarna som i huvud sak är av långsiktig karaktär bör inte finansieras med medel från den kortsiktiga postgiroinlåningen ulan i första hand med postens internt gene- 139

rerade medel.

Det ekonomiska resultatet för postens samlade verksamhet skall kunna Prop. 1986/87:100 garaniera ell långsiktigl ekonomiskl oberoende, dvs. all inga subventioner Bil. 8 över statsbudgeten skall behöva lillföras verksamheten. Verksamheten skall själv täcka sina kosinader och inbetalningen till statsbudgeten av ränlor pä postens statslån och avkastningen pä statskapitalet skall säkras. Resultatet skall ocksä bidra lill att nå en erforderiig grad av konsolidering. Konsolideringsbehovel hänger bl. a. samman med alt poslens verksamhel är arbetsintensiv och att det ekonomiska resultatet i hög grad är beroende av lönekosinadsutvecklingen. Därutöver beror resultatet lill slörsia delen på ränteutvecklingen. Nägra tal kan illustrera detta: hela 2/3 av iniäkterna i betalningsförmedlingen beslår av ränteintäkter. En förändring av räntan med en procenlenhel påverkar poslens räntenetto med 100 milj. kr. vilkel också bör beaklas vid en bedömning av konsolideringsbehovet. Resuliatni-vån bör också kunna medge en hög grad av självfinansiering av postens investeringar så atl endasl en mindre del behöver finansieras genom alt posten tar i anspråk postgiromedel. Resultatet före avsättningar bör därför, i enlighet med poslens förslag, molsvara ca 5 % av omsättningen för all klara avkastningskraven och konsolideringsbehovet. Jag räknar med att en sådan resultatnivå är förenlig med målet för portoulvecklingen.

Det uppställda mälet för det ekonomiska resultatet möjliggör alt statsmakternas ställningstagande till mål för poslverkels service och ekonomi nu kan ske mera samlal. Riksdagen bör ges tillfälle att godkänna den inriktning av verksamheten och de resultat-, prisnivå- och servicemål som jag har förordal. En fortsalt diskussion och prövning av vilka mål som bör användas i statsmakternas övergripande slyrning av postverket bör ske. Jag avser atl återkomma till regeringen i den frågan.

När det gäller frågan om postverkets förslag till ändrade regler för placering av överlikviditet får jag hänvisa lill vad chefen för finansdepartementet anför angående postverket och PKbanken i bilaga 1 till budgetpropositionen under avsnittet Särskilda frägor.

Anslagsfrågor

G 1. Ersättning till postverket för befordran av tjänsteförsändelser

1985/86 Utgift 534011000

1986/87 Anslag 553000000

1987/88 Förslag 586000000

En översyn av det nuvarande ijänstebrevsrättssystemet i syfte att öka kostnadsmedvelandet hos myndigheterna i användandet av tjänstebrevs rätten och därigenom successivt kunna avlasta tjänstebrevsanslaget har inletts. Regeringen gav sålunda den 10 juli 1986 postverket i uppdrag att mäta postmängder och däremot svarande kostnader hos ett 40-tal myndig heter. När resultatet av mätningarna föreligger kan förändringar för de aktuella myndigheternas användning av tjänslebrevsrätten bli akluella. Jag avser att återkomma till regeringen i frågan. Anslaget för budgetåret 140

1987/88 bör beräknas på samma sätl som hitlills. Posten har beräknat Prop. 1986/87:100 ersällningsbehovet budgelåret 1987/88 lill 586,0 milj. kr. Verket räknar inle Bil. 8 med någon volymförändring jämfört med 1986/87. Jag ansluter mig till poslens beräkning och föreslår atl 586 milj. kr. anvisas lill ändamålel.

G 2. Ersättning till postverket för tidningsdistribution

1985/86 Ulgift 36000000

1986/87 Anslag 30000000

1987/88 Förslag 30000000

Riksdagens beslul (prop. 1975/76:127, TU 22, rskr. 301) om en successiv avveckling av särkoslnadsunderskoltel i poslens tidningsrörelse l.o.m. är 1991, innebär att den ersättning från statsbudgeten som postverket vaije år erhåller som bidrag till alt täcka särkostnadsunderskottet i verksamhelen, successivi skall avvecklas underen 15-årsperiod. En höjning skall samtidigt ske av de avgifter som postverket tar ul i lidningsrörelsen sä atl den andel av särkostnaderna som täcks av avgifter successivi ökar. Avgifterna regleras i den poslala tidningskungörelsen och baseras i princip pä avtal mellan postverket och organisationer som företräder tidningsulgivare. Med hänsyn lill inlressel av atl begränsa prisstegringarna i ekonomin har avgifterna under år 1986 höjls i något långsammare takt än som moisvarar minskningen av särkostnadsunderskottet. För atl i viss mån undvika alt poslens övriga kunder belastas med en störte del av tidningsrörelsens kostnader för år 1986 än vad riksdagsbeslutel syflade lill bör ersällningen lill postverket för tidningsdisiribulionen las upp med oförändrai belopp i förhällande till innevarande budgetår.

4 Hemställan

Jag hemställer all regeringen föreslär riksdagen alt

1. godkänna vad jag har förordal om inrikiningen av postverkets verksamhet under perioden 1988- 1990,

2. godkänna all postverkets verksamhet skall inriktas på de resultat-, prisnivå- och servicemål som jag har förordal för perioden 1988-1990,

3. lill Ersäitning till postverket för befordran av ijänsleförsändelser för budgetårel 1987/88 anvisa elt förslagsanslag pä 586000000 kr.,

4. lill Ersättning till postverket för tidningsdisiribution för budgelåret 1987/88 anvisa ell anslag på 30000000 kr.

141¶H. Transportstöd m.m. Prop. 1986/87:lOO

Bil. 8 H 1. Transporträdet

1985/86 Ulgift 16231000

1986/87 Anslag 16857000

1987/88 Förslag 17404000

Transporträdet (TPR) har enligt sin instruktion (SFS 1979:1037, ändrad senast 1985: 1077) uppgifter inom i huvudsak följande områden o trafikplanering

o handikappanpassning av kollektiva färdmedel o riksfärdljänsl

o energihushållning inom transportsektorn o beredskapsplanering inom transportsektorn o drivmedelsransonering o statsbidrag lill kollektivtrafik o yrkestrafikfrågor o transportstöd

TPR leds av en slyrelse. I slyrelsen ingår generaldirektören, sex ledamöter som företräder riksdagen och näringslivet samt två personalrepresentanter. Till TPR är knutet två rådgivande delegalioner, nämligen en för riksfärdljänsl och handikappanpassning saml en för beredskapsplanering m.m. Vidare finns olika samrådsgrupper bl.a. för yrkeslrafikfrågor och trafikplaneringsfrågor.

TPR:s arbelsuppgifter på yrkestrafikområdel finansieras delvis genom avgifier. Avgifterna redovisas på statsbudgetens inkomsisida och beräknas uppgå lill ca 2,7 milj. kr. för näsla budgetår (1985/86 1,8 milj. kr.).

TPR:s anslagsframställning

Det trafikpolitiska målet är atl erbjuda medborgarna och näringslivet i landels olika delar en lillfredsställande trafikförsörjning lill lägsta samhällsekonomiska kostnader. Denna målsättning och ulvecklingen inom transportområdet har inneburil att ökade krav har kommii alt ställas på TPR:s verksamhel.

I del samhällsekonomiska synsättet pä trafikpolitiken ligger atl trafikpolitiken skall ulformas så att den bidrar till ell effektivi resursutnyttjande i samhällel som helhel. Delta medför alt samordningen mellan olika samhällssektorer måsle säkerställas vilkel TPR söker främja genom olika planeringsakliviteter. TPR fångar vidare genom bl.a. trafikpolitiska analyser upp viktiga strukturförändringar inom näringslivet och samhällel och deras framtida konsekvenser för transportsektorn.

Effektivitelsmålel i trafikpolitiken innebär alt resurserna inom transport sektorn skall utnyttjas så rationellt som möjligt. Det är nödvändigl med en samordning mellan trafikgrenama så atl onödig överkapacitet inom enskil da trafikgrenar inte uppstår. Genom planeringsunderiag, modellstudier m.m. initieras genom TPR:s försorg en trafikplanering i länen med inrikt- 142

ning mot sysselsällnings- och näringslivsfrågor. Samarbete sker därvid Prop. 1986/87:100 med länsstyrelser, berörda kommuner samt med de regionala ulvecklings- Bil. 8 fonderna. Syftet med projektverksamheten är att ideniifiera problem l.ex. flaskhalsar i trafikförsörjningen och ularbela åigärdsprogram för alt förbättra transportförhållandena för enskilda och näringsliv.

Det trafikpolitiska målet harockså en fördelningspolitisk inriktning. En lillfredsställande iransporlförsörjning ses som en förutsättning för atl uppnå en balanserad befolkningsutveckling i skilda delar av landet. TPR;s verksamhel är när det gäller bl.a. transportstöd knuten lill att uppfylla denna målsättning. 1 begreppel tillfredsställande trafikförsörjning ligger också atl handikappade och äldre skall så längt möjligt kunna della i arbele och samhällsliv på samma villkor som andra medborgare. En viktig uppgift för TPR är därför atl göra de kollektiva färdmedlen mer lillgängliga och all utveckla riksfärdljänsten.

Förutom de uppgifler som ålagts TPR enligt instruktionen har TPR av regeringen tilldelats en rad särskilda uppdrag. Under det senaste året har TPR därvid slutfört uppdragen atl uireda drivmedelsförsörjningen vid elavbrott i fred, Taxi-80-systemet, den långväga busslrafiken, den framlida gotlandstrafiken och vissa frågor om riksfärdljänstens framtida ulformning.

TPR konstaterar alt rådets verksamhel pä en rad sätt bidrar lill atl skapa förutsättningar för effektiva och rationella transporler i enlighel med de trafikpolitiska målen. Vidare framhålls alt statsmakternas strävan att förbättra resursutnyttjandet och effeklivitelen i transportsektorn innebär alt kraven på TPR:s verksamhet fortlöpande har ökat.

TPR:s förslag för budgetåret 1987/88 kan sammanfallas enligt följande:

1. Huvudförslaget innebär för en treårsperiod en besparing med 800000 kr. Rådet anser all besparingsmålet kan uppfyllas genom följande åtgärder

- en handläggartjänsl på utredningssektionen återbesätts inle vid evenluell vakans (200000 kr.),

- ändrade avtalskonstruktioner samt revisionsinsalser genlemol SJ resebyrå, kommundala m. m. vad gäller riksfärdtjänsten medför en besparing pä anslaget H4. (850000 kr.),

- ökade intäkter genom avgifter för tillstånd till internationella vägtransporter (400000 kr.).

I sammanhanget framhåller TPR vidare all rådet har i uppdrag alt ulföra en rad utredningar som medför etl ytterligare utnyttjande av den kapacitet som fmns inom rådel. Del ekonomiska värdel av detla anser TPR väl kan läcka en belydande del av besparingsmålet. Om dessa besparingar inle anses tillräckliga är den enda återstående besparingsmöjligheten enligt TPR en nedskärning av verksamhelen inom energihushållningsområdel.

2. På irafikplaneringsområdet tar TPR fram underlagsmaterial och gör prognoser på nationell nivå. I detla arbete har TPR konlinuerlig konlakl med länsslyrelserna och därmed kan viklig informalion lillföras del be dömningsunderlag som skall utnyttjas i den gemensamma investerings planeringen. Inom TPR har redan inletts elt projekl med en samordnad investeringsplanering inom ramen för oförändrade personalresurser. TPR

bedömer emellertid att behovet av resursinsatser kommer all öka fr.o.m. 143

budgetåret 1987/88 om inte annat arbete skall behöva trappas ned alltför Prop. 1986/87:100 myckel. TPR begär därför 300000 kr. i form av konsulimedel. Bil. 8

3. TPR räknar med atl sälla in stora arbetsinsatser vad gäller utarbetandet av prognoser över gods- och persontrafiken fram till år 2000. För atl kunna vidareutveckla dessa prognoser begär TPR 200000 kr. i projektmedel.

4. För informationsverksamhet inom energihushällningsarbetei begärs att 800000 kr. överförs från statens energiverks medel för informationsverksamhet.

5. För induslri- och regionalpoliliska insalser begär TPR 500000 kr. i projektmedel som överförs från induslriverkets anslag C4.

6. TPR planerar all övergå lill daiabaserad tillståndsgivning för inlernalionell lastbilslrafik. Denna verksamhel är hell avgifisfinansierad. TPR begär efler samråd med statskontoret 500000 kr. för dataanskaffning och programmeringsarbete. Genom avgiftshöjning för tillstånd till inlernationell trafik kommer molsvarande belopp alt tillföras statskassan under budgeiårei 1987/88.

7. TPR begär 100000 kr. för atl utveckla prognosmodeller inom del forsknings- och utvecklingsarbete som rådel bedriver.

8. För särskilda åtgärder inom det civila totalförsvaret begär TPR ett engångsanslag på 10075000 kr. Merparten av medlen föreslås användas för åtgärder all begränsa verkningarna av elavbrott på drivmedelsförsörjningen (9360000 kr.). I förslaget ingår vidare utbildning av beredskapsplanläggande och krigsplacerad personal (75000 kr.), datalistor med fordonsuppgifler (15000 kr.), statistik för landsvägsfordon (75000 kr.), underhållsavtal för radioutrustning (30000 kr.), datorprogram för uppgifter från centrala bilregistret (200000 kr.) samt för konsultmedverkan till översyn av betalningssystem vid drivmedelsransonering (320000 kr.).

9. TPR beräknar au kunna sälja datamaterial, konsulttjänster, rapporter m.m. inom irafikplaneringsområdet under budgetårel 1987/88 och föreslår därför alt ett förslagsanslag pä 1000 kr. inrättas för redovisning av verksamhetens intäkter och utgifter. De priser som kommer atl uttas avses beräknas efler principen om full kostnadsläckning.

TPR har vidare i samband med sin anslagsframställning redovisat regeringsuppdraget att följa upp nya personbilars bränsleförbmkning ocb de förändringar som sker pä personbilsmarknaden. Denna information är av värde när avtalstiden för TPR:s överenskommelse med fordonsleverantörerna har löpt ut. TPR bedömer att den lekniska utvecklingen kommer alt leda till fortsalla lägre bränsleförbrukningslal framöver men i en relativt långsam lakl.

Föredragandens överväganden

Jag kan konstatera alt TPR:s verksamhet bidrar lill all skapa förutsättning ar för effektiva och ralionella transporler i landels olika delar. TPR med verkar därmed till atl förverkliga den trafikpolitiska målsätlningen. Rådets verksamhet ger också på flera säll upphov lill slalsfinansiella och sam hällsekonomiska besparingar. 1 det trafikpolitiska utvecklingsarbetet som 144

påbörjats inom kommunikationsdepartementet kommer också TPR:s utredningsresurser delvis las i anspråk. Jag bedömer dock ändå all en viss besparing bör vara möjlig atl genomföra vid rådet under näsla budgelär. Pris- och löneomräkning beräknas lill 937000 kr.

1986/87

Beräknadändring 1987/88

TPR

Föredraganden

Personal

0 Anslag

Förvaltningskostnader

(därav lönekostnader) Lokalkostnader Engångskostnader

(10221000)

-1- 2400000 0 0

+ 9365000

-t-1091000

(+ 574000)

+ 165000

- 710000

Uppbördsmedel

Ersättning för uppdrag

16857000

-1-11765000

-1- 547000

Jag anser del viktigt alt TPR kan fullgöra sin del i arbelet med den samordnade investeringsplaneringen, iag räknar dock med atl della skall kunna göras inom ramen för tillgängliga resurser och är därför inte beredd atl tillstyrka all särskilda medel anvisas.

Jag är inte heller beredd atl tillstyrka TPR:s förslag om särskilda medel för all vidareutveckla vare sig prognosmelodik eller prognoser för gods-och persontransporter. Detla medelsbehov fär vägas mot andra insatser inom ramen för TPR;s disponibla resurser.

Vad gäller TPR:s förslag om ökade insalser för energihushålliung kan konstateras atl del är myckel viktigt atl åstadkomma energibesparingar på transportområdet. Därmed är det möjligt alt öka effektiviteten i transportsyslemel, förbättra energimedvetenheten, reducera energiförbrukningen samt minska oljeberoendet. Ytterligare effekter av arbetet för en effekliv energianvändning är förbättrad miljö och ökad irafiksäkerhel. Sedan ett par år har energiverket och TPR samarbetat rörande älgärder som syftar till alt minska energiförbrukningen på transportområdet. Jag anser att detta samarbete är myckel värdefulll och räknar med alt del skall kunna fortsätta även nästa år. I denna fråga harjag samrått med chefen för miljöoch energidepartementet. Jag är mol denna bakgrund inte beredd att särskilt uppräkna TPR:s anslag för ändamålel.

TPR:s arbete med projeklverksamhel inom länen för all främja irans-portförutsätiningarna och därmed även sysselsättningslägel är betydelsefullt för den regionalpolitiska målsättningen. Jag anser dock efler samråd med chefen för induslrideparlemenlet atl del samarbele som redan sker mellan TPR och industriverket i olika projekt bör kunna fortsätta och förslärkas. Jag är således inle beredd all föreslå särskilda medel för regionala projektinsatser.

Vad gäller TPR:s förslag om utrikes laslbilstillstånd finner jag del vikligl all den svenska transportnäringen och vårt näringslivs möjligheter att göra

10 Riksdagen 1986/87. 1 saml. Nr 100. Bilaga 8

sig gällande pä det inlernalionella området främjas. Det är också av stor Prop. 1986/87:100 belydelse alt trafiken över gränserna kan ske smidigt och rationellt. Jag Bil. 8 bedömer därför TPR:s förslag om en effektivisering av lillslåndsgivningen genom övergäng lill databaserad verksamhet som angelägel. Förslagel medför en ökad service åt transportföretagen och minskar byråkratin för bl.a. näringslivel och tullverket. Jag godlar således TPR:s förslag att 500000 kr. anvisas för dataanskaffning. Som en följd av detla skall molsvarande avgiftshöjning göras i samråd med riksrevisionsverket.

Chefen för försvarsdepartementet har för avsikl atl vären 1987 förelägga regeringen förslag lill proposiiion om etl nytl försvarspolitiskt beslut. I avvakian härpå harjag, efler samråd med chefen för försvarsdepartemenlel, beräknai elt oförändrai anslag för älgärder inom totalförsvarets civila del med avdrag för den engångsanvisning som TPR disponerar för innevarande budgetår.

Jag är positiv fill TPR:s förslag alt ta ut avgifter för viss konsult- och försäljningsverksamhel. Jag fömtsätter alt verksamheten kan redovisas under en delpost för anslaget H1.

Med hänsyn lill den avlastning av arbetsuppgifier som beslutet att avveckla statsbidraget lill kollektivtrafik innebär för TPR, effektivitetsvinster inom riksfärdtjänsten samt den förväntade intäkt som den nya försäljningsverksamheten kan komma att ge anserjag att TPR:s anslag H 1. bör reduceras med 180000 kr. inför budgetårel 1987/88. Därmed anser jag alt TPR uppfyllt huvudförslagel.

Hemställan

Med hänvisning lill sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

atl lill Transportrådet för budgetåret 1987/88 anvisa etl förslagsanslag på 17404000 kr.

H 2. Transportstöd för Norrland m.m.

1985/86 Utgift 205733000

1986/87 Anslag 251100000

1987/88 Förslag 242100000

Från anslaget ges slöd för att utveckla näringslivel i de norra delarna av landel genom bidrag lill godstransporter och - fr.o.m. år 1986 - till persontransporter och datakommunikation.

Godslransportstödel syftar till att minska de merkoslnader för transpor ter som näringslivet i stödområdet har. Det ges i form av fraktbidrag i efterskott till förelagen. Bidrag lämnas för järnvägs- och landsvägstrans porter i yrkesmässig irafik. Del gäller för transporter av dels varor som förädlats inom stödområdet till hel- eller halvfabrikat samt vissa jordbmks- och livsmedelsprodukter som kommer frän stödområdet. Stödel omfattar även råvaror och halvfabrikat som anskaffas av företag i stödområdet inom vissa bestämda näringsgrenar. 146

Transportstödet lämnas för transporter över 250 km med 10 lill 50% av Prop. 1986/87:100 nettofraktkoslnaden beroende på transportsträckans längd och var företa- Bil. 8 get ligger inom stödområdet. Ett särskilt bidrag lämnas för transporter som skelt till hamnar vid Norrlandskusten, vid Mälaren eller vid Vänern.

Personlransportslödel syflar lill atl minska de nortländska förelagens kostnader för nödvändiga personkontakter med södra och mellersla Sverige. Slödel gäller tjänsteresor med flyg och låg för personal anställd vid företag som hänförs lill viss induslri- och uppdragsverksamhet.

Siödet lämnas med 20 till 40% av reskostnaden beroende på var förelagen är belägna i stödområdet.

Slödel till datakommunikation gäller under en ireårig försökspertod som påbörjades i januari 1986. Siödet innebär en kraftig reducering av avgifterna för datakommunikation med dataförelag belägna i Gällivare, Kiruna och Pajala kommuner.

TPR:s anslagsframställning

TPR har i sin anslagsframställning angell atl bidragsbehovet för godstransportslödet år beroende av dels de stödberättigade transporternas omfattning, dels förändringar i transportkostnaderna.

Del lolala stödbeloppet för bidragsårel 1985 uppgick till 205,7 milj. kr. Med denna utgångspunkt och med hänsyn lagen lill merkoslnader för hamnlransporlslödet om 4 milj. kr., beräknad volym- och fraklprisökning Om 3 resp. 3% saml bortfall av stöd för järn- och stålprodukter beräknas behovet av godstransportslöd atl uppgå till 222,5 milj. kr. för budgetårel 1987/88.

Reglerna för persontransportslöd har utformats sä atl det lolala stödbeloppet för innevarande budgelår skall uppgå lill högst 24,6 milj. kr. Med hänsyn lill en prognostiserad taxehöjning om 3% beräknas medelsbehovet för budgeiårei 1987/88 uppgå till 25,3 milj. kr.

Försöksverksamheten med slöd lill dalakommunikaiion med Malmfälten skall enligt riksdagens regionalpoliliska beslul vären 1985 bedrivas inom en kostnadsram pä 1 milj. kr. per år. TPR har därför beräknat anslaget lill 1 milj. kr. också för budgelåret 1987/88.

Föredragandens överväganden

Jag anser alt godstransportslödet är ett viktigt regionalpoliliskl medel av Slor betydelse för förelagen inom slödområdet.

1 föregående års budgetproposition behandlades stödels utformning med hänsyn lill vissa möjliga besparingsåtgärder som TPR redovisal. Del statsfinansiella läget gjorde det därvid nödvändigl att bromsa kostnadsutvecklingen varför stödel slopades till järn-, stål- och metallverken.

Med hänsyn lill godstransportslödels belydelse anserjag att inga yllerligare förändringar av stödreglema bör göras. Jag ansluter mig därmed lill TPR:s anslagsberäkning och beräknar medelsbehovet till 222,5 milj. kr.

Jag anser atl stödreglema bör bibehållas oförändrade även för person transportstödet. Enligt vad jag erfarit kommer dock medelsålgången under 147

innevarande budgetår atl bli lägre än vad som lidigare har antagits. Jag Prop. 1986/87:100 beräknar därför alt medelsförbrukningen nästa budgelär kommer all bli Bil. 8 18,6 milj. kr.

Stöd till datakommunikation i malmfältskommunerna har utgått sedan januari 1986. Del är ännu för tidigi att utvärdera försöket. Jag anser därför all reglerna för slödel bör vara oförändrade och ansluter mig lill transport-rådets anslagsberäkning om 1 milj. kr. för ändamålel.

Hemställan

Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

atl lill Transportstöd för Norrland m.m. för budgetåret 1987/88 anvisa etl förslagsanslag på 242100000 kr.

H 3. Transportstöd för Gotland

1985/86 Utgift 60741000

1986/87 Anslag 59000000

1987/88 Förslag 52000000

Frän anslaget ges statsbidrag för trafiken till och frän Gotland. Transportstödet omfaltar såväl person- som godsbefordran i faijetrafiken på Golland och är inbyggt i den taxa som Rederi AB Gotland tillämpar. Vidare ges frän anslaget ett bidrag till vissa transportföretag för atl läcka de merkoslnader som inte kompenseras av det s.k. Gotlandsfillägget.

TPR:s anslagsframställning

Transportrådel beräknar kostnaderna under anslaget för färjelrafiken liU 45 milj. kr. Koslnaden för det särskilda statsbidraget till lastbilsföretagen beräknas till 7 milj. kr.

Föredragandens överväganden

Anslagsberäkningarna utgår från de rikllinjer för färjelrafiken som angavs i riksdagens beslul med anledning av prop. 1985/86:105 (TU 26, rskr. 347) om färjelrafiken lill Gotland. Jag vill samtidigt nämna att regeringen i februari 1986 gav transportrådet i uppdrag alt ta upp överiäggningar om den framtida Gotlandstrafiken. För nästa budgetår beräknarjag kalkylmässigt i likhei med transporträdet ell anslag på 52 milj. kr., varav 7 milj. kr. avser särskilt statsbidrag till lastbilsföretag. Till följd av dagens låga oljepriser kan anslagsbelastningen komma att bli väsenfligt lägre.

Hemställan

Jag hemsläller all regeringen föreslår riksdagen

att till Transportstöd för Gotland för budgetåret 1987/88 anvisa etl förslagsanslag på 52000000 kr. 148

H 4. Riksfärdtjänst Prop. 1986/87:100

Bil 8 1985/86 Utgift 46802000

1986/87 Anslag 57400000

1987/88 Förslag 63300000

Från anslaget ges stöd till riksfärdljänst. Syftet med riksfärdljänsten är atl göra del möjligt för svårt handikappade att göra längre resor inom landet lill normala kosinader. Berälligade lill riksfärdljänsl är personer som på grund av handikappet och ötillgängligheter i trafikmedlen måsle resa på ett dyrare sätt än normall. Riksfärdtjänstresor kan ske med flyg, tåg, taxibil eller med specialfordon till ett pris som moisvarar vad det kostar atl åka andra klass tåg.

TPR:s anslagsframställning

Alllsedan riksfärdljänsten infördes år 1984 har antalet resor ökat snabbi. TPR:s prognoser visar dock för budgetåret 1987/88 att anlalel nytillkommande resenärer inte väntas bli lika storl som under lidigare är. TPR beräknar atl 21600 resenärer kommer att göra 38900 riksfärdtjänstresor under nästa budgelår.

Koslnaden per resa beräknas öka med 3% till drygt 1600 kr. i genomsnitt. Medelkostnaden påverkas i hög grad av valet av färdmedel. Taxibil eller specialfordon används i 75% av del totala antalet resor. För övriga resor används flyg och tåg samt i mindre omfattning buss. Med hänsyn till den höga laxiandelen anses del angeläget med ett effektivare utnyttjande av fordonen i form av ökad samåkning. Genom informationsinsatser räknar TPR med all kunna öka andelen tåg- och flygresor.

TPR har framfört ett besparingsförslag om all införa 100 kr. i egenavgift för de som åker hela sträckan i taxi eller specialfordon. Besparingseffekten har skallats till 2,7 milj. kr. per år. TPR anser del önskvärt att därigenom kunna uppnå kostnadsneutralitet mellan olika färdmedel. De som gör en riksfärdtjänstresa med tåg eller flyg måste nämligen för närvarande betala en egenavgift till kommunal färdljänsl för sina anslutningsresor medan de som åker taxi hela vägen inte betalar någon egenavgift. Förslaget motiveras även med all man erhåller ett störte bidrag till de höga administrationskostnaderna som förknippas med resor i taxi och specialfordon. TPR beräknar bidragsbehovel med hänsyn lill besparingsförslagel därmed lill 60,6 milj. kr. för nästa budgetår.

Som en del i arbetet med all begränsa kostnadsutvecklingen för riksfärdljänsten har TPR i sin anslagsframslällning vidare visat atl behov föreligger av att minska antalet korta resor. Dessa resor sker till allra största delen med taxi eller specialfordon och blir därför förhållandevis dyra. Egenavgiften som resenären betalar är läg eflersom den moisvarar vad en andra klass resa med tåg skulle kostat på jämförbart avstånd. Ulvecklingen inom riksfärdljänsten har visat alt det är en förhållandevis slor del - i genomsnitl ca 22% och i vissa län upp lill hälflen — av resorna som är regionala.

TPR framhäller att det knappast torde ha varit riksdagens mening alt 149

riksfärdljänsten skulle användas lill korta resor. Enligt TPR:s mening talar Prop. 1986/87:100 dessa förhällanden för att adminislralionen av inomlänsresorna bör ligga Bil. 8 på länsnivå. Fördelarna med en sådan decentralisering är bl.a. atl beslul och kostnadsansvar kan ligga pä samma organ. Med en ökad lokalkännedom om transportförhållandena lorde också kollektivlrafikmedlen kunna utnyttjas mer samtidigt som taxi och specialfordonsresor kan samordnas genom exempelvis länsbeslällningscenlraler. Enligt TPR:s mening bör frågan om adminislralionen av inomlänsresorna utredas. TPR föreslär att regeringen ger rädel ell uppdrag all la upp frågan i överläggningar med Svenska Kommunförbundet, landslingsförbundel saml Svenska Lokaltraflkföreningen.

Föredragandens överväganden

I det trafikpolitiska målet om en liilfredsslällande trafikförsörjning Ugger alt handikappade och äldre sä långl möjligt skall kunna delta i arbete och samhällsliv pä samma villkor som andra medborgare. En viktig fömtsättning härför är atl de kollekfiva färdmedlen görs mer tillgängliga. Genom de föreskrifier som transporträdet utfärdat efter regeringens bemyndigande handikappanpassas nu bussar, tåg, flyg och fartyg. Av både tekniska och ekonomiska skäl sker anpassningen successivt. I och med denna anpassning torde behovel av färdtjänst och riksfärdljänsl minska i framtiden.

Regeringen har uppdragit åt TPR att pröva olika åtgärder i syfte att begränsa riksfärdljänstens kostnadsutveckling och öka effektiviteten. Uppdragel skall redovisas slufligt senast år 1987.

Mot denna bakgrund bör reglerna för riksfärdtjänsten ligga fast tills vidare. Jag är därför inte beredd att föreslå någon höjning av egenavgiften för direkta resor med taxi eller specialfordon. Med hänsyn till färdmedels-valets belydelse för koslnaden är det angeläget atl rådet fortsälter sitt arbele med att påverka resvalet mol ett ökat resande med tåg och flyg. Jag vill vidare i sammanhanget framhålla vikten av att riksfärdljänsten fungerar smidigl och utan onödigt krångel. De handikappades behov av transporter tas upp i det trafikpolitiska översynsarbetet. Resultatet av detta arbete kommer att redovisas för riksdagen under år 1988.

Jag beräknar därmed medelsbehovet för riksfärdljänsten under nästa budgetår lill 63,3 milj. kr.

Hemställan

Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

atl till Riksfärdtjänst för budgetåret 1987/88 anvisa ett förslagsanslag på 63300000 kr.

150¶H 5. Ersättning till lokal och regional kollektiv persontrafik Prop. 1986/87:100

1985/86 Utgift 315054000 '''

1986/87 Anslag 253100000

1987/88 Förslag 117000000

Frän anslaget ges stafligt stöd till kollektivtrafik som lillgodoser allmänna trafikbehov och som utförs för att trygga en tillfredsställande lokal och regional trafikförsörjning. Våren 1986 beslutade riksdagen atl detta slöd skulle avvecklas under en ivåårsperiod. För att trygga kollektivtrafiken i glesbygden kommer 70 milj. kr. att utbetalas i extra kommunall skalteutjämningsbidrag lill skogslänen och Gotland. Under den fid halva statsbidraget kvarstår utbetalas 35 milj. kr. i extra kommunalt skatteutjämningsbidrag.

Från anslaget ges även slatligt stöd lill skärgårdslrafik med fartyg och till Qällflygtrafik. Riksdagsbeslutet om avveckling av stödet under en tvåårsperiod gäller även dessa bidragsformer. Elt särskilt statsbidrag ulgår vidare i fem år till sådan Irafik som ersätter nedlagd järnvägstrafik. Detla bidrag ingår inle i del stöd som skall avvecklas under en tvåårsperiod.

TPR:s anslagsframställning

På grund av riksdagsbeslutet våren 1986 har siödet till lokal och regional kollektiv persontrafik för innevarande är halverats och skall avvecklas helt fr.o.m. bidragsåret 1987/88. För budgetåret 1987/88 erfordras 67 milj. kr. som slutligt bidrag till den under bidragsåret 1986/87 utförda trafiken. För skärgårdslrafik och fjällflyglrafik beräknar TPR att 500000 kr. kommer att betalas ut under nästa budgetär för bidragsåret 1986/87.

Statsbidraget till ersättningstrafik för nedlagd järnvägstrafik utgör för innevarande budgetår 48,4 milj. kr. Bidragel utgär under fem år och skall anpassas till prisutvecklingen i kollektivtrafiken. TPR har med denna utgångspunki och med en beräknad kostnadsökning på 3% beräknat ett medelsbehov på49,5 milj. kr. förbudgeiårei 1987/88.

Föredragandens överväganden

Jag godtar transportrådets beräkning och föreslär därför atl 117 milj. kr. anvisas för näsla budgelär.

Hemställan

Jag hemställer all regeringen föreslär riksdagen

alt till Ersättning till lokal och regional kollektiv persontrafik för budgelåret 1987/88 anvisa etl förslagsanslag på 117000000 kr. 151

H 6. Kostnader för visst värderingsförfarande Prop. 1986/87:100

Bil. 8

1985/86 Ulgift

1986/87 Anslag

1987/88 Förslag

1000 Från anslaget betalas kosinaderna för buss- och taxivärderingsnämndens verksamhel. Nämnden prövar frågor om inlösen av trafikrörelser enligt 3 kap. 7§ yrkestrafiklagen (1979:559) och enligt 5§ lagen (1985:449) om räll all driva viss linjelrafik.

Nämnden består av tre ledamöier med ersällare som utses av regeringen. Nämndens kosinader förskolteras av staten och belastar slutligt den som förvärvar tillståndet genom utdebitering efter varje värdering. TPR svarar för nämndens kanslifunktion.

TPR:s anslagsframställning

TPR förordar atl anslagsbeloppet under nästa budgelår förblir oförändrat med 1000 kr.

Föredragandens överväganden

Jag ansluter mig till TPR:s bedömning och föreslår att anslaget under näsla budgelär förs upp med ett formelll belopp om 1000 kr.

Hemställan

Jag hemsläller att regeringen föreslär riksdagen

att lill Kostnader för visst värderingsförfarande för budgetåret 1987/88 anvisa ett förslagsanslag pä 1000 kr.

152¶I. Transportforskning Prop. 1986/87: lOO

Bil. 8 Föredragandens överväganden

1 regeringskansliet bereds för närvarande vissa frågor om inrikining av den framtida forskningspolitiken. Arbete bedrivs med sikte på att en proposition i ämnet skall kunna föreläggas riksdagen under våren 1987.

1 avvakian pä alt beredningen slulförs föreslår jag att anslagen inom området förs upp med oförändrai belopp.

I 1. Statens väg- och trafikinstitut

1985/86 Ulgift

1986/87 Anslag

1987/88 Förslag

1000 Hemställan

Jag hemsläller alt regeringen föreslår riksdagen

att, i avvaktan på särskild proposiiion i ämnel, lill Bidrag till Slatens väg- och traftkinstilut för budgetåret 1987/88 anvisa etl reservationsanslag på 35011 000 kr.

I 2. Bidrag till statens väg- och trafikinstitut

1985/86 Utgift 34441000 Reservation 482000

1986/87 Anslag 35011000

1987/88 Förslag 35011000

Hemställan

Jag hemställer atl regeringen föreslär riksdagen

att, i avvakian på särskild proposiiion i ämnet, till bidrag till Statens väg- och trafikinslUut för budgelåret 1987/88 anvisa elt reservationsanslag pä 35011000 kr.

I 3. Statens väg- och trafikinstitut: Utrustning

1985/86 Utgift 449000 Reservation 272000

1986/87 Anslag 500000

1987/88 Förslag 500000

Hemställan

Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

all, i avvakian pä särskild proposiiion i ämnet, lill Slatens väg- och Irafikinstitul: Utrustning för budgetåret 1987/88 anvisa ett reser vationsanslag på 500000 kr. 153

14. Transportforskningsberedningen Prop. 1986/87:100

Ril 8 1985/86 Utgift 32491000 Reservation 7843

1986/87 Anslag 26853000

1987/88 Förslag 26853000

Hemställan

Jag hemsläller all regeringen föreslär riksdagen

all, i avvakian på särskild proposiiion i ämnel, till Transporlforskningsberedningen för budgetårel 1987/88 anvisa elt reservationsanslag på 26853000kr.

154¶J. övriga ändamål

J 1. Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

1985/86 Ulgift

1986/87 Anslag

1987/88 Förslag

1000 Sveriges meleorologiska och hydrologiska institut (SMHI) är central förvallningsmyndighel för meteorologiska, hydrologiska och oceanografiska ärenden. SMHI ulför undersökningar och utredningar på uppdrag av myndigheter och enskilda. Institutet bedriver ocksä lillämpad forskning och utveckling.

SMHI leds av en styrelse. I slyrelsen ingår generaldirektören och fem ledamöter som utses av regeringen. 1 styrelsens uppgifler ingår främsl att svara för viktigare förfatlningsfrågor, frågor om institutets organisation och arbetsformer saml frägor av större ekonomisk betydelse.

SMHI:s verksamhel finansieras dels med bidrag direkl över statsbudgeten, dels med ersättning för uppdrag. Bidragel avser att täcka institutets myndighetsuppgifter. Uppdragsverksamheten skall ge full kostnadstäckning.

I följande sammanställning redovisas utfallet för verksamheten för budgetårel 1985/86, budgeten för 1986/87 och den prognoslicerade verksamheten för 1987/88.

Ulfall

1985/86

tkr.

Budget 1986/87 tkr.

Prognos

1987/88 tkr.

Intäkter

Myndighetsuppgifter Uppdragsverksamhet Övrigt

176111

183500

188300

Kostnader

173645

181500

186300

Resultatföre avskrivningar

2466

2000

Föredragandens överväganden

Genom riksdagens beslut (TU 1980/81:27, rskr. 334) med anledning av prop. 1980/81; 149 om SMHI:s verksamhel och organisalion fastställdes att den andel av SMHI:s verksamhet som finansieras med avgifter, uppdragsverksamhelen, skall öka. Avgifterna för uppdragsverksamheten skulle sättas så all de endasl täckte de direkta särkostnaderna samt en skälig andel av kostnaderna för den centrala administrationen. Härigenom skulle ekonomisk balans i uppdragsverksamheten lätlare kunna uppnås. Sedermera har SMHI uppnåll ekonomisk balans och full kostnadstäckning eftersträvas nu i enlighet med riksdagens beslut med anledning av 1985 års budgetproposition, dvs. den uppdragsfinansierade verksamheten skall även belastas med en skälig andel av de lolala samkostnaderna. Ändringen genom-

förs i den takt som uppdragsverksamheten expanderar och kan belastas med de tillkommande kostnaderna. Som framgår av nedanstående diagram har den uppdragsfinansierade delen successivi ökal under de senaste åren och beräknas för budgetåret 1987/88 komma atl utgöra ca 42 % av SMHl:s totala verksamhet.

UTVECKLING AV .JiNSLAGS- OCH UPPDRACSFINANISERAD VER1CSA.1HET

50¶Anslagsfinansierad verksamhec

50 --

Uppdragsfinansierad verksamhet

Uppdragsfinansierad verksamhec exkl. vädercjänsc för lufcfarcen

Vädertjänst för luftfarten

-f-

-F

-+-

78/79 79/80 80/81 81/82 82/83 83/84 84/85 85/86 86/87 87/38

Här kan också nämnas atl regeringen har utsett SMHI all ingå i den fortsatta försöksverksamheten med treåriga budgetramar. Regeringen har därför uppdragit ät SMHI all under våren 1987 redovisa en resultatanalys och framtidsbeskrivning som underlag för statsmakternas prövning av verksamhetens inrikining under åren efler budgelåret 1987/88. Denna prövning bör ske i samband med näsla års budgetproposition. Jag hemsläller att regeringen föreslär riksdagen

att till Sveriges meteorologiska och hydrologiska inslitui för budgelåret 1987/88 anvisa elt förslagsanslag på 1000 kr.

J 2. Bidrag till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

1985/86 Utgift 105549000 Reservation

1986/87 Anslag 101593000

1987/88 Förslag 105800000

' varav 5 130000 kr. avser det s.k. Promis-projektet.

6130000'

Från anslaget betalas kostnaderna för SMHI:s myndighetsuppgifter.

SMHI:s anslagsframställning

Enligt tidigare anvisningar har SMHI redovisal etl huvudförslag som innebär elt pris- och löneomräknat anslag med en besparing på 5 % under tre år. För SMHLs del ulgör Ireårsperioden budgetåren 1985/86-1987/88.

156¶SMHI har för treårsperioden beräknai de toiala besparingarna till ca 4,9 Prop. 1986/87:100 milj.kr. i 1984 ärs prisnivå. Uppdelat på budgetår angavs de lolala bespa- Bil. 8 ringarna lill följande.

1985/86 1986/87 1987/88

tkr. tkr. tkr.

1159 2337 1399

För alt innehålla 1987/88 års besparingar planerar SMHI bl.a. alt göra vissa ralionaliseringar i slalionsnälen, alt yllerligare förlänga utnyttjandet av telekommunikationssystemet ATESTO samt alt föra över kostnader för slalionsnätel lill den uppdragsfinansierade verksamheten.

För budgetåret 1987/88 hemsläller SMHI om ulökade anslagsramar för drift av en väderradar pä Golland och en observationsboj på Midsjöban-karna. Investeringsmedel för dessa anläggningar har SMHI begärt under utrustningsanslaget. SMHI har vidare hemställt om mede) för att bygga och driva tio vattenföringsstalioner samt föreslagit vissa redovisningstekniska ändringar.

Föredragandens överväganden

Anslaget för näsla budgelär bör beräknas i enlighel med SMHI:s besparingsplan. Härutöver föreslår jag att medel beräknas för ändamål som riksdagen lidigare beviljat medel för via lilläggsanslag under budgetåret 1985/86. Detta gäller t.ex. fortsatt åretruntbemanning av vissa utsjö-platser.

De senasle årens höga fiöden och översvämningar har visal pä behov av ytterligare vallenföringsstalioner i både reglerade och oreglerade älvar. Dessutom innebär den nya plan- och bygglagen (1985/86:1) saml lagen (1985/86:3) om hushållning med naturresurser m.m. krav på ökad vatten-föringsinformaiion. Mol denna bakgrund anserjag atl ytterligare 150000 kr. bör lillföras för drift av vallenföringsstafionsnätel. Jag har i denna fräga samråll med bostadsminisiern saml miljö- och energiministern.

Dessutom bör 130000 kr. föras över från andra huvudtitelns anslag E 2. Kriminalvårdsanstaliema lill SMHI i samband med atl institutet inför ell egel nytl ekonomisystem och därmed inte längre lar vissa av kriminalvårdsslyrelsens tjänsler i anspråk. Jag har i denna fräga samråti med justitieministern.

SMHI bör således för budgelåret 1987/88 ges etl pris- och löneomräknat anslag minskal med en besparing pä 1399000 kr. uppräknat lill aktuell prisnivå saml härutöver tilldelas medel enligt vad jag har förordat. Anslaget för 1987/88 blir då enligt följande plan.

157¶Plan Beräknad ändring Pp. 1986/87:100

1986/87 1987/88 Bil. 8

Föredraganden

Förvaltningskostnader' 93693 3891

(därav lönekostnaderi (66500) (2104)

Lokalkostnader 7900 316

Summa 101593 4207

' Häri ingår bidrag m.m. till vissa internationella organisaiioner.

Hemställan

Jag hemställer alt regeringen föreslär riksdagen

att till Bidrag till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut för budgelåret 1987/88 anvisa elt reservationsanslag på 105800000 kr.

J 3. Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Utrustning

1985/86 Utgift 14610000 Reservation 9181000'

1986/87 Anslag 10400000

1987/88 Förslag 10400000"

' Varav 2876000 kr. avser det s.k. Promis-projektet.

- Varav minst 2,6 milj. kr. för investeringar inom uppdragsverksamheten.

Anslaget belastas med utgifler för SMHI:s investeringar vars värde per objekl i princip är minst 5000 kr. och vars livslängd är minst tre är.

SMHI:s anslagsframställning

SMHI har för nästa budgetär hemslälll om drygl 18 milj. kr. för investeringar som avser den anslagsfinansierade verksamheten, varav 5,8 milj. kr. för en vädertadar pä Gotland och en observalionsboj på Midsjöbankarna. SMHI har vidare hemställt om 2676000 kr. för alt kunna göra erforderiiga invesleringar i uppdragsverksamheten.

Föredragandens överväganden

Innevarande års anslag uppgår lill 10,4 milj.kr., varav minst 2,6 milj.kr. avser investeringar i uppdragsverksamheten.

För atl inte försvåra SMHI:s möjlighel atl åla sig uppdrag bör institutet anvisas särskilda medel för investeringar i uppdragsverksamhelen. Även för budgetåret 1987/88 harjag räknal med alt minst 2600000 kr. används för sådana investeringar. Räntor och avskrivningar för dessa investeringar skall i sin helhet belasta uppdragen och återföras lill statsbudgetens in komstsida. Jag har i övrigt räknal med att ell oförändrai utruslningsanslag för näsla budgelår lillgodoser institutets mesl angelägna behov. 158

Bl.a. bör medlen medge en viss ulbyggnad av valtenföringsslalionsnälet Prop. 1986/87:100 för alt något förbättra den översiktliga valleninfofmalionen. Jag har därför Bil. 8 räknat med att anslaget ger utrymme för alt bygga tre nya stationer nästa budgelär.

Jag är inte nu beredd att föreslå särskilda medel för vädertadar och observalionsboj. SMHI:s ulvärdering av stormen över Öslersjön sommaren 1985 visar dock alt del meleorologiska observationssyslemet har vissa brister och att ett bälire observationssyslem skulle möjliggöra bälire varningsprognoser. Insalser för en förslärkt väderövervakning över Öslersjön är därför motiverade. Möjligheterna all minska behovel av anslagsmedel för sädana insatser bör dock undersökas yllerligare innan slullig ställning tas till deras genomförande.

Hemställan

Jag hemställer atl regeringen föreslär riksdagen

alt till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Utrustning för budgelåret 1987/88 anvisa etl reservationsanslag på 10400000 kr.

J 4. Statens geotekniska institut

1985/86 Utgift

1986/87 Anslag

1987/88 Förslag

1000 Statens geoiekniska institut (SGI) är central förvaltningsmyndighet för geotekniska ärenden. SGI bedriver geoteknisk forskning och ulvecklar och utprovar geoteknisk utrustning saml nya meloder för grundläggning, jord-förstärkning, m.m. SGI skall också inventera och värdera eflerfrågan på geoteknisk forskning saml systematiskt samla, bearbeta och offentliggöra resultaten av verksamhelen. Vidare skall institutet verka för spridande av geoteknisk kunskap samt främja undervisningen inom sakområdet. SGI ulför undersökningar och utredningar på uppdrag av myndigheter, kommuner och enskilda.

SGI leds av en styrelse. I slyrelsen ingår överdirektören och fem ledamöter som Ulses av regeringen. I styrelsens uppgifler ingår främsl alt svara för vikligare förfatlningsfrågor, frågor om organisalion och arbelsformer saml frågor av slörre ekonomisk belydelse.

SGI:s verksamhet finansieras dels med bidrag direkt över statsbudgeten, dels med ersättning för uppdrag. Bidragel avser all läcka institutets myndighetsuppgifter. Uppdragsverksamheten skall ge full koslnadsläckning.

I följande sammanslällning redovisas utfallet för verksamheten för budgeläret 1985/86, budgeien för 1986/87 och den prognoslicerade verksamhelen för 1987/88.

159¶Utfall

1985/86

tkr.

Budget 1986/87 tkr.

Prognos

1987/88 tkr.

Inläkler

Myndighetsuppgifter Uppdragsverksamhet Övrigt

25690

25406

25395

Kostnader

25226

24580

25195

Resuliat före avskrivningar

464

826

200 Föredragandens överväganden

Chef för SGI är en överdirekiör. Jag ser ingen anledning till att benämningen pä chefen för inslilutel bör avvika från vad som normall gäller för slalliga myndighetschefer. Benämningen bör därför ändras till generaldirektör. Formellt bör detta tillgå så all del inrättas en tjänsl som generaldirektör samlidigt som tjänslen som överdirekiör dras in.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu anförl hemställer jag atl regeringen föreslår riksdagen all

1. lill Statens geotekniska inslitui för budgelåret 1987/88 anvisa etl förslagsanslag på 1000 kr.

2. bemyndiga regeringen att hos statens geotekniska institut inrätta en ordinarie ijänst som generaldirektör med beteckningen p.

J 5. Bidrag till statens geotekniska institut

Reservation

1985/86 Utgift

1986/87 Anslag

1987/88 Förslag

530000 Från anslaget betalas kosinaderna för SGI:s myndighetsuppgifter.

SGI:s anslagsframställning

SGI begär i sin anslagsframslällning ell pris- och löneomräknat anslag utan nedskärning enligt det s.k. huvudförslaget. För finansiering av inslitulets skredrädgivningsverksamhet hemsläller SGI alt 970000 kr. lillförs institutet i form av ett nylt anslag.

Föredragandens överväganden

Sedan slutet av 1960-talet har SGI lill uppgifl all övervaka slabilitelsförhållandena längs Göta älv. 1 slutet av år 1977 iniräffade del s.k. Tuveskredel. Som en följd härav uppdrog regeringen ål SGI alt karllägga områden där

risk för skred föreligger. SGI har sedermera kartlagt områden inom Göte- Prop. 1986/87:100 borgs och Bohus län samt Älvsborgs län. Denna kartläggning har resulterat Bil. 8 i behov av informalion och rådgivning när del gäller plan- och byggnadslovsärenden i kommuner i dessa län. Sådan rådgivningsverksamhet sker i allt väsenlligl som en del av institutets uppdragsverksamhel.

Regeringen har hillills efler särskilda framslällningar anvisal medel lill berörda länsstyrelser för finansiering av geoteknisk experthjälp vid granskning och prövning av plan- och byggnadsärenden. Särskilda medel har även anvisats för geoteknisk övervakning av vissa stabiliietsförhållanden. För budgelåret 1987/88 har medel för bl.a. geoteknisk experthjälp beräknats för statens räddningsverk under fjärde huvudtiteln. Nägra särskilda medel därutöver ärjag inte beredd all förorda.

Den anslagsfinansierade verksamhelen och uppdragsverksamhelen har ett nära samband. Inslitutets utveckling av nya meloder för grundläggning och jordförslärkning finansieras med anslagsmedel. Dessa meloder ulgör ofta basen för uppdragsverksamhelen. Del är därför angelägel all institutets anslagsfinansierade verksamhet kan bedrivas i tillräcklig omfattning för atl uppdragsverksamhelen skall ha förutsättningar att gä ihop. Mot denna bakgrund harjag ulgåll från all SGI bör ges etl pris-och löneomräknat anslag med viss besparing för budgelåret 1987/88. Jag förordar därför atl institutet tilldelas medel enligt nedansiående plan.

Plan Beräknad ändring

1986/87 1987/88

Föredraganden

(6260000)

(218000)

-11000

Förvaltningskostnader

(därav lönekostnader) Lokalkostnader

Summa 9150000 245000

Hemställan

Jag hemsläller alt regeringen föreslär riksdagen

all lill Bidrag till statens geoiekniska institut för budgetåret 1987/88 anvisa ett reservalionsanslag på 9395000 kr.

J 6. Statens geotekniska institut: Utrustning

1985/86 Utgift 242000 Reservalion 67000

1986/87 Anslag 311000

1987/88 Förslag 330000

Anslaget belastas med kostnader för ulrusining vars värde per objekl översiiger 20000 kr. och vars livslängd översiiger tre år.

SGI:s anslagsframställning

Den anslagsfinansierade verksamheten och uppdragsverksamheten är in timt sammanfogade. Detta leder till alt all utrustning används inom hela 161

11¶Riksdagen 1986/87. I saml. Nr 100. Biluga 8

institutets verksamhet. När det gäller l.ex. mätutrustning har investeringar inle kunnal göras i önskvärd omfattning utan vissa projekl har fåll skjutas på framliden. SGI har i vissa fall tvingats lacka nej till uppdrag på grund av alt relevant utrustning saknats. Institutet begär därför en ökning av anslaget med 170000 kr.

Föredragandens överväganden

För alt SGI skall kunna la tillvara den specialistkompetens som institutet har krävs tillgång till tekniskt avancerad ulrustning. De invesleringar som behöver finansieras över utrustningsanslagel är, förutom nyinvesteringar, vissa ersäilningsinvesleringar bl.a. inom datorområdet där utvecklingen gär myckel snabbi. Reparationer och komplelleringar av äldre ulrustning inom detla omräde blir därför omöjliga.

För att tillgodose SGI:s mesl angelägna investeringsbehov föreslår jag atl anslaget för näsla budgelår beräknas lill 330000 kr.

Hemställan

Jag hemställer alt regeringen föreslär riksdagen

att till Slalens geoiekniska inslilul: Ulrusining för budgetårel 1987/88 anvisa ett reservalionsanslag på 330000 kr.

J 7. Viss internationell verksamhet

1985/86 Ulgift 1986/87 Anslag 1987/88 Förslag

4262000 2765000 2815000

Från anslaget betalas resor, medlemsavgifter och bidrag till vissa internationella sammanslutningar.

1. Förhandlingar rörande luftfarten

2. Förenta Nalionemas ekonomiska kommission för Europa (ECE)

3. Europeiska transportminister-konferensen (CEMT)

4. Inlernationella järnvägsfördraget (COTIF)

5. Internationellt samarbete rörande sjöfarten samt Internationella sjöfartsorganisationen (IMO)

6. Diverse internationell verksamhet

Summa kr.

Anvisat 1986/87

Beräknad ändring 1987/88

-140000

-

1320000 185000

2765000

50000

Redovisas delvis under littera E. Sjöfart.

162¶Nordiskl samarbete Prop. 1986/87:100

Det nordiska samarbetet på trafik- och transportområdet är väl utvecklat. '"- o

Den nordiska ämbetsmannakommittén för Iransportfrågor, NÄT, har lill uppgift att följa ulvecklingen inom transport- och kommunikationsområdet och la fram arbelsuppgifter som är lämpliga för samarbete mellan de nordiska länderna. I NÄT:s regi drivs ett flertal projekt, i allt väsentligt finansierade över nordiska ministerrådets budget. Vägforskning har lidigare varit det dominerande inslaget i NÄT:s projeklverksamhel. De senasle åren har även den teknologiska utvecklingen pä kommunikationsområdet blivil elt centralt ämne.

Nordiska irafiksäkerheisrådet (NTR) har för alt effeklivisera del nordiska samarbetet på irafiksäkerhelsområdel ularbelal förslag lill en långsiktig handlingsplan. Arbelet har bedrivits i nära kontakt med Nordiska rådets kommunikationsutskoll. Handlingsplanen syftar till atl skapa en helhetssyn under den närmast liggande lioårsperioden vad gäller åigärdsprogram. utrednings- och forskningsverksamhet samt övrig verksamhel av cenlral belydelse.

Internationella frågor

Under år 1985 och 1986 har vikliga beslut fallals inom EG för att på transporlomrädet förverkliga beslulel om all en gemensam marknad med fri röriighet för personer, varor och ijänster skall ha upprättats inom EG är 1992. Delta gäller såväl för flygel som för sjöfarten och landsvägstrafiken.

Beslut har således fattats om atl från år 1992 skall trycket på lastbilarnas drivaxel ej överstiga 11,5 ton, boggilryckel vara 18 lon och all maximivik-ten för elt fordon med den maximala längden 18 m ej överstiger 40 ton såvida inte transporten gäller odelbart gods dä viklen fär uppgå lill 44 lon. För Irland och Storbritannien har ell icke tidsbegränsat undantag medgivits att dessa båda länder allljäml ej medger högre axeltryck än 10,5 lon.

Beiräffande arbets- och vilotider för fordonsbesältningar gäller frän seplember 1986 nya regler inom EG som avviker frän de bl.a. för Sverige genom anslulningen lill den s.k. AETR-konventionen gällande reglerna. Beslut har även faltals om väsenlliga höjningar - kumulativt med 40 % varje år - av den s.k. multilaterala kvoten för landsvägstrafik mellan medlemsländerna i syfte all i praktiken en fri marknad för sådana transporter därmed skall ha upprättats år 1992. Beiräffande den viktiga frågan om ulformningen av den framlida väg- och fordonsbeskattningen inom EG har kommissionen i december 1986 framlagl ell memorandum härom som kommer alt behandlas av ministerrådet är 1987.

För atl undvika alt dessa olika åtgärder inom EG leder lill försämrade konkurrensvillkor för Sverige har på svenskt förslag den Europeiska iransportminisierkonferensen (CEMT) - i vilken de lolv EG-länderna ingår -beslutat undersöka förutsättningarna för ingående av elt multilateralt avtal om landsvägstrafiken.

Landlransporter

Inom Europeiska Iransportminisierkonferensen (CEMT) dellar Sverige

aklivt i arbetet med inlernalionella iransporlpolitiska frägor. Frägor som 163

behandlas inom organisationen gäller l.ex. de europeiska järnvägarnas Prop. 1986/87:100 situation och möjligheter till utökal internationellt samarbete, finansiering- Bil. 8 en av infraslrukturkoslnader, harmonisering av skatter och avgifter inom transportsektom, liberalisering av den inlernalionella laslbilslrafiken, kollektivtrafik, trafiksäkerhel och möjlig användning av tele och data inom transportväsendet. Med hänsyn till den väntade iransportpoliliska utvecklingen inom EG utgör organisalionen ett mycket viktigt kontaktforum mellan de enskilda EG-länderna, EG-kommissionen och övriga västeuropeiska icke EG-länder.

Sedvanliga överiäggningar i iransportfrågor har ägl rum med företrädare för EG-kommissionen. Förhandlingar om elt eventuellt avtal med EG och vissa andra länder om liberalisering av villkoren för kombinerade transporter pägår allljäml. Förhandlingar beträffande ell avtal om internalionell pendeUrafik med buss (chartertrafik) har påbörjals men l.v. ajournerats i avvaktan pä nya interna EG-regler.

Landlransportkommittén inom FN:s ekonomiska kommission för Europa (ECE) fortsätter sill arbele med frägor om irafik- och bilsäkerhet och med harmonisering av de inlernationella reglerna för landlransporter. Särskilt inlresse frän svensk sida tilldrar sig det arbete som ECE satt igång för alt karllägga irafikströmmarna genom transporterna.

Luftfari

På luftfartens området har Sverige under är 1986 lillsammans med Danmark och Norge fört gemensamma förhandUngar med Storbritannien, Kenya, Japan, Singapore, Indonesien, Argentina och Indien rörande trafik-rättigheter.

Som resultat av en överenskommelse i maj 1986 mellan irafikminislrarna i Danmark, Norge och Sverige har de danska och svenska parlamenten förelagts förslag om förlängning från år 1995 lill år 2005 av det skandinaviska luftfarlssamarbetet. Molsvarande förslag beräknas föreläggas det norska stortinget i millen av januari 1987. Förslagens innebörd är en bekräftelse av SAS ställning som gemensam primär utövare av inlernationell reguljär flygtrafik men samtidigt också lättnader i koncessionsgivningen lill s. k. sekundäriinjebolag och lättnader pä fraklflyg- och på charter-området. Riksdagen har i december 1986 behandlat förslagel för svensk del.

Sjöfart

I sjöfartskommittén inom Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) har arbelet fortsatt med att utforma en gemensam sjöfartspolitik baserad på största möjliga frihet för den internationella sjöfarten. Ett gemensaml dokument som bl.a. behandlar grunderna för OECD-ländernas sjöfartspolitik, förhållandel lill icke ÖECD-länder, linje trafik och offshore kommer atl föreläggas OECD:s råd i början av år 1987. Inom ramen för de diskussioner som förls mellan den s.k. Consultative Shipping Group (CSG) - beslående av de västeuropeiska staterna samt 164

Japan - och USA, har parterna i april 1986 i en förklaring fastlagt riktlinjer Prop. 1986/87:100 för hur CSG-länderna och USA genom gemensamma ålgärder skall kunna Bil. 8 tillförsäkra handelssjöfarten slörsia möjliga frihet under kommersiella villkor.

1 början av år 1986 antogs vid en av UNCTAD (FN:s konferens för handel och utveckling) anordnad diplomatkonferens en konvenlion om villkoren för registrering av fartyg. Frågan om Sveriges lilllräde till konvenlionen är under beredning inom regeringskansliet. Under ärel höll UNCTAD:s sjöfartskommitté sitl lolfte möte och en expertgrupp om sjö-panträtt och skeppshypotek sill försia möle. Expertgruppens möle är det första i en rad mölen i ämnet som anordnas i samarbele mellan UNCTAD och IMO (Inlernalionella sjöfartsorganisationen - FN:s fackorgan för tekniska sjöfartsfrågor).

Under år 1986 har arbetet inom IMO fortsalt med akliv medverkan från svensk sida. I seplember antogs av IMO lekniska riktlinjer för att förhindra olagliga handlingar mot passagerare och besättningar ombord på fariyg. I november beslulades att arbete på en ny konvention om rättsliga ålgärder mot tertordåd mot fartyg skall sällas igång. Förhoppningen är att arbetet i en nära framtid skall leda till en diplomatkonferens pä vilken konvenlionen kan antas. Under året har del förberedande arbetet på en ny bärgningskonvention fortsatt och i alll väsentligt slutförts. Vidare har under årel förutsättningarna uppfyllts för ikraftlrädande den 6 april 1987 av 1985 års ändringar i havsföroreningskonvention MARPOL 73/78.

Under år 1986 har sedvanliga konsultationer ägl rum inom ramen för det svensk —sovjetiska sjöfarlsavialel. Under ärel har även en regeringsöverenskommelse ingåtts med Tyska demokratiska republiken om samarbele för räddning av människoliv på Öslersjön.

Föredragandens överväganden

Den höjning som gjorts av anslagsposterna 1, 3 och 6 är en anpassning lill de reella kostnaderna för verksamhelen. I anslagsposlen 6 ingår bl.a. kosinader för visst internationellt Irafiksäkerhetsarbele, vissa förhandlingar om tele-, satellit- och väderljänstfrågor saml förhandlingsmölen rörande vägtransporter med EG.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslär riksdagen

alt till Viss internalionell verksamhel för budgetåret 1987/88 anvisa ell förslagsanslag på 2815000 kr.

12 Riksdagen 1986/87. 1 saml. Nr 100. Bilaga 8

Särskilda frågor Prop. 1986/87: lOO

Bil. 8

Telekommunikationer

1¶Televerkets uppgifter

Som slalens instrument för atl åstadkomma bra telekommunikationer har televerket elt övergripande ansvar för telekommunikationerna i landel. Verkel skall tillgodose vårt behov av säkra telekommunikationer med god kvalilel och till lågl pris. Sociala och regionalpolitiska hänsyn skall därvid tas. Vid planeringen och genomförandel av verksamheten i fred skall de krav som totalförsvaret ställer beaktas. Verksamheten skall bedrivas inom ramen för de ekonomiska krav och de servicemål som statsmakterna ställer upp.

Telefon och andra ijänster inom området talkommunikation är basen för verksamheten. Därutöver arbelar televerket med teleanknutna informationssystem för dala, text och bild. Verket sköter distributionen av Sveriges Radios radio- och TV-program och ansvarar för hushållningen med radiofrekvenser. Verket har elt ansvar för och skall medverka till atl det inom landet bedrivs en sådan forskning och utveckling atl Sverige kan behålla sin framträdande ställning inom lelekommunikationsområdei.

Verket bedriver verksamhet både inom verkets ram och i bolagsform. Den verksamhet som bedrivs i verkets bolag skall vara ett naturUgt stöd och komplement till televerkels egen verksamhet och vara inordnad i en koncernstrategi.

2¶Televerkets treårsplan 1988-90

2.1¶Organisation — verk och bolag

Televerkskoncernen består av en verksdel och en bolagsdel. Med undantag av utvecklingsbolaget Ellemtel och satellitbolaget Notelsat ägs och slyrs bolagsdelen via Teleinvest AB. Verksdelen består av huvudkontor, fyra centrala avdelningar, tre divisioner saml 20 geografiska teleområden. Teleinvestgruppens bolag är inordnade i televerkskoncernens strategi genom atl Teleinvest AB skall utveckla affärsidéer och verksamheter som är förenliga med televerkskoncernens affärsstrategi och som förutsätter flexibelt, snabbt och affärsmässigt effekfivl handlande i konkurtensmiljö. Dessa utvecklingsinsatser kanaliseras lill befintliga dotterbolag, nybildade förelag eller förvärvade förelag och verksamheier.

2.2¶Sverige telefontätast i världen

Telefontätheten i Sverige ligger - enligt inlernalionell statistik - högre än i något annat land och sedan lång lid lillbaka intar Sverige en tätposition när det gäller anlal anslutningar till telefonstationer. Den höga telefontäl helen har stor betydelse när del gäller att med kraft och bredd tillgodose växande behov av data- och lexlkommunikalion. Sverige har ocksä många fler dataanslutningar per invånare än något annat land i Västeuropa. Tele taxorna är internationellt sett låga. 166

2.3¶Koncentration på nätkvalitet

Trafiktillväxlen har varil oväntat hög under de senaste två åren, vilket medfört otillfredsställande framkomlighet. Dessulom har felfrekvensen varil alltför hög. Omfattande älgärder har därför vidtagits för atl höja service och kvalitet i telenätet till fastställda mäl. Investeringsnivån har höjls kraftigt. Åtgärder som medför bättre framkomlighet har givits högsta prioritet. Telenätet måste dimensioneras så alt del har kapacilet atl klara irafiktoppar med en mycket liten andel avvisade anrop.

Priorilering av huvuduppgifler kommer att vara ledstjärnan för planeringsperioden.

- Invesleringar måste bättre slyras lill flaskhalsarna i telenätet resp. lill de nättjänster som är mesl koslnadseffekliva.

- Nättjänsterna skall klarl definieras både vad avser tekniskt innehåll och i fråga om serviceålaganden så alt pris och kostnader för televerkets prestationer bättre kan värderas både av televerkets kunder och av televerkel.

- Produktsortimentet skall klarare inriklas mol telekommunikation. Kärnan i verksamheten är nättjänsterna och den dominerande produk tionsresursen är telenätet. 1 priorileringssituationer skall åtgärder som leder lill utökat och effektivare nyttjande av nätet sällas främsl. En god framkomlighet för teletrafik i alla delar av landet skall säkras.

Prioritetsordning

1) Televerkets nättjänster.

2) Tjänster och produkter i egen regi.

3) Återförsäljning av nyckelprodukter i eget namn.

4) Kommunikationsstödjande verksamhet.

5) Tilläggssortiment.

Figur I: Televerkets marknadsorientering

167¶Förslagel till treärsplan för 1988-1990 innebär inga slörre förändringar i Prop. 1986/87:100 förhällande till föregående plan. Servicemålen och soliditetsmålen Ugger Bil. 8 fast liksom den planerade prisutvecklingen. Invesleringsvolymen är i slort selt densamma som i föregående plan. Den viktigaste förändringen är atl televerket föreslår all kraven på räntabilitet skall höjas avsevärl för all bl.a. klara soliditetsmälel.

2.4¶Kraftig utbyggnad och digitalisering av telenätet

Teletrafiken ökade under år 1985 betydligt mer än under lidigare är pä 1980-lalet. En avgörande orsak är att olika former av dalakommunikaiion ökar med ca 30 procent per år. Telefontrafikens ökningstakt är relativt setl myckel lägre (ca 5 %) men av stor omfallning i absoluta tal. Trafiken beräknas fortsätta öka kraftigt under de närmasle åren. Totall beräknas trafiken i del gemensamma nätet växa med 10 % per är under perioden fram t.o.m. år 1990. De senaste årens utbyggnader har huvudsakligen avsett långdistansnätet, där klara förbättringar har skett. Brister återstår i första hand inom delar av det korlväga nätet.

Med en förväntad fortsalt hög Irafiklillväxt under perioden 1988-1990 är de planerade investeringarna i ny kapacitet absolut nödvändiga för alt säkra en acceptabel framkomlighet i telenätet. Trafiktillväxlen innebär att lokallinjenätel måsle byggas ut med ca 3,5 % per år och rikslinjenälel med ca 15 % per år. Av de lolala investeringarna i telenätet på 17000 milj. kr. under perioden 1988-1990 ulgör 50 % investeringar i kapaciletsulökning. Pågående salsningar på stödsystem för trafikmäining, nälplanering elc. ger effekl i form av bäitre ulnytljande av befinllig och ny kapacilet.

Utvecklingen inom telekommunikationssektorn kännetecknas av övergången från analog lill digital leknik, som pä sikt innebär vikliga kostnadsfördelar samt flexibilitet vad gäller att kunna överföra inle enbart lal, ulan ocksä dala, text, bild och dokument med likarlad teknik. Vidare kommer driftsäkerheten atl förbättras genom den nya tekniken. Den nya tekniken ger också möjlighel all lillhandahålla nya tjänsler. Utvecklingsinsatserna för den fortsatta uppbyggnaden av telenätet är mot denna bakgrund helt naluriigt inriktade på digitaltekniken och dess lillämpning inom telekommunikationsområdet.

Digilaliseringen har nu kommii sä långt att Sverige som försia land i världen får ett sammanhängande rikstäckande digitalt telenät. Detta har lelt till atl televerket under år 1987 kan inleda provverksamhet med kopplade 56/64 Kbil/s förbindelser. Delta ger en illustration av digitalteknikens potential eftersom de nya kommunikationsmöjligheterna - främsl kopplade förbindelser med kapaciteten 56/64 Kbil/s - inte kräver några nämnvärda investeringar utöver dem som är nödvändiga för utökad kapacitet och förbättrad kvalitet.

Den hittillsvarande utvecklingen har inneburil att televerkel fått ell rikl utbud av tjänsler men med den begränsningen alt åtkomsten till varje grr idljänst i princip förutsätter cn separat ledning (huvudledning) från kunden fram lill respektive funktionellt nät (därmed menas ungefär att t.ex. datanäten, telexnälen elc. har egna växlar eller stationer dit huvud- 168

ledningarna dras). Redan idag finns emellerlid vissa möjligheter till samlra- Prop. 1986/87:100 fik mellan de funktionella näten och fler sädana funklioner kommer att Bil. 8 introduceras under de närmasle åren. Då minskar behovet av särskilda huvudledningar för olika ijänster vilket kan medföra stora besparingar.

Denna utveckling i kombinalion med telefonnätets modernisering/digi-lalisering kan ses som ett led i övergången lill elt hell tjänsteintegreral nät där kunden i en och samma jack pä sikl kan få lillgång (ill alla idag förekommande tjänster liksom också nya som planeras. Tekniskt selt lalas härvid om introduktionen av etl ISDN som står för Integraled Services Digital Network.

Det digitala och tjänsteiniegrerade nätet utvecklas således ur lelefonnälet genom att detla digitaliseras och förses med nödvändiga funktioner för all kunna hantera också dala-, text- och på längre sikl även bildkommunikation med de krav på överföringshasligheler elc. som della för med sig. Detla innebär dock inle all de funktionella näten stär inför sin snara avveckling. Frän marknadssynpunkt kommer de all bestå ännu en lång lid framöver även om de samiidigi och lekniskl sett snarasl blir att betrakta som delar i ell framväxande ISDN.

2.5¶Högre framkomlighet i telenätet

De viktigaste servicemåtten är mätt på framkomligheten och driftsäkerheten i nätet samt leveransprecision. Kostnad, pris och kvalitet hänger ihop. Televerket eftersträvar därför inte i alla lägen högsta möjliga service ulan en sådan kombination av service och pris som tillfredsställer kundernas önskemål.

Som servicemäl för framkomligheten gäller för närvarande alt i genomsnitt minst 97 % av alla försök alt koppla upp rikssamtal under daglid skall lyckas. Trafikinlensiteten varierar under dagen och medför helt naturligt att fler samlal misslyckas under högtrafiktid. 97 % framkomlighet under dagen kan på sina håll innebära atl vart tionde försök all ringa rikssamtal inte lyckas under rusningstid, dvs. framförallt mellan 10 och 12 påförmiddagar måndag lill fredag. Genomsnittligt för hela landet uppgår framkomligheten för närvarande lill 97,5 % och överträffar därmed nuvarande mål. Slora variationer förekommer dock mellan olika delar av landet. Dock uppfyller alla teleområden 97 %-målet.

Kriliken mol bristande framkomlighet beror dock inle enbari på de nämnda geografiska och tidsmässiga variationerna. Som framgår av föregående treärsplan har televerket därför beslutat höja framkomligheten. Kostnaderna för erforderliga åtgärder är inräknade i treårsplanen och år 1988 skall framkomligheten vara lägsl 98 % i genomsnitt under daglid. All eftersträva en 100-procentig framkomlighet är frän bäde leknisk och framför allt från ekonomisk synpunkt inte realistisk.

En bidragande orsak lill all framkomligheismälen lidigare inle klarals i alla delar av landel är atl televerket haft otillräckliga personalresurser på vissa kompetensområden för all samtidigt klara ökade investeringar i nätet på grund av den starka trafiktillväxten, moderniseringen av nätet (t.ex. konvertering till AXE) och in- och omkopplingar av förbindelser i nätet. 169

Under 1985/86 har satsats på atl öka de personella resurserna och atl Prop. 1986/87:100 utnyttja ADB-slödda planerings- och samordningshjälpmedel. Satsningen Bil. 8 fortsätter under planeringsperioden.

Genom de insatser som för närvarande sker har alltså 97 %-mälet nåtts i alla teleområden. Televerket strävar dessulom efler all öka framkomligheten under trafikslark tid, vilken normalt inträffar på vardagsförmiddagar.

Driflslörande fel kan aldrig hell undvikas, och eftersom väl fungerande telekommunikationer blir av allt större belydelse för samhälle och näringsliv måste speciella åtgärder vidlas för att förhindra allvarliga störningar i nätet. Vid sidan av atl ha en effektiv drift- och underhållsorganisalion ökas kontinueriigt den s.k. maskformighelen i nätet, varigenom irafiken kan dirigeras förbi den del av nätet som drabbats av fel eller skadegörelse. (Den vanligaste orsaken lill allvarliga driftavbroll är avgrävda kablar, som kan innebära en momentan förlust pä flera tusen förbindelser.)

De insatser som nu görs i kapaciietshöjande syfte fär härvid ocksä indirekl som följd all nätets förmaskning kan forceras till relafivt små merkostnader. Dessutom införs kontinuerligt nya funklioner i syfle atl begränsa verkningarna av slora fel och förkorta älerställningstiderna.

Som mått för driftsäkerheten användes lidigare anlalel anmälda fel per år och per 1000 huvudledningar. Eflersom mättet blivil alll mindre rällvisande genom del stora antalet uthyrda förbindelser kommer driftsäkerheten i framtiden alt mätas som antalet felanmälningar avseende nätet per 1000 iokalledningar. Delta mått uppgick till 170 budgetåret 1985/86. Måttet förväntas sjunka lill 160 år 1987 (se nedanstående labell). Vid en internalionell jämförelse är della enligt televerket en myckel hög driftsäkerhet.

Leveransprecisionen, dvs. andelen leveranser på utlovat leveransdatum, för uthyrda fasta dataledningar uppgår för närvarande lill ca 87%. Målel för ireårsperioden 1988-90 är en höjning lill 95 %. Leveransprecision bedöms av televerket som vikligare än snabbhet då del gäller förelagskunder.

Följande lablå sammanfattar resultat och mål för servicekvalitet när del gäller telenätet:

Mätt Utfall Ber. utf. Budget Mål

1985/86 1985/86 1987 -----------------------------

12 män. 18 mån. 1988 1989 1990

Framkomlighet vid rikstrafik under

dagtid (%) 97,5 97,5 97,5 98 98 98

Anial felanmälningar (avseende nätet) per 1000

lokalledningar 170 170 160 160 160 160

Leveranspreci sion för uthyrda fasta dalaled ningar (%) 87 90 95 95 95 95

2.6¶Televerkets tjänster Prop. 1986/87:100

Bit 8

Televerket erbjuder allt fler tjänsler men telefonin är självklart även under

planeringsperioden den helt dominerande.

2.6./ Nya bredbandstjänsler och system för radiokommunikation och meddelandehantering

"Bredbands"-Ijänster. En provverksamhet med 56/64 Kbit/s kopplad höghaslighetsöverföring omfattande ell nätverk av ca 200 störte kunder kommer alt startas under år 1987. Målsättningen är atl klargöra krav och möjligheter på en marknad för höghaslighetstjänsler.

Telebox år en publik elektronisk "brevlådetjänst", som medger överföring över telefonnätet av korta eller långa skriftliga meddelanden "brevlåda lill brevlåda". Tjänslen bygger på mellanlagring av meddelanden. Telebox skall komplettera/ersätta telefon och post. Tjänslen har möjligheter lill samtrafik med telex. Marknaden ulgörs främsl av företag.

Mobil lexlkommunikalion. Med start hösten 1986 blir MOBITEX näsla salsning inom mobilradioområdel. Som landsomfattande tjänst med möjlighel all överföra både text, ljud och dala kommer MOBITEX alt fylla ett tomrum på mobilradiomarknaden. MOBITEX blir den tjänst som lyfter upp mobilradion till samma tekniska och operativa nivå som de fasta teletjänsterna. Genom sin möjlighet till integration med dessa ger MOBITEX kunderna möjligheter till rationaliseringsvinster.

2.6.2¶Snabb ökning av både telefoni och datatrafik

Telefoni. Trafiktillväxten för telefoni är för närvarande 7 % och förväntas under perioden 1988-90 ligga pä ca 5 % per år. Den utgör fortfarande den volymmässigt största tjänsten i televerkets tjänsteutbud och svarar för ca 60 % av televerkets lolala intäkter. Beståndet av antal huvudledningar beräknas växa med 2-3 % per är.

Etl viktigt mål för tjänsten telefoni är att ständigt effektivisera den, även på andra vägar än genom tekniska förändringar, exempelvis genom att förbättra utnyttjandet av nätet. Ett policybeslul har tagits all införandet av s.k. tonval skall påskyndas. Fördelen med tonval är främsl snabbare uppkoppling och att fler signaler än tio kan sändas. Beslutet innebär atl televerkel före år 1990 har tonval i praktiskt tagel hela sitt nät.

Enligt treårsplanen skall leveranstiden för huvudledningar i medeltal vara 17 dagar liksom tidigare. 55 % av de reparationer som televerket gör på huvudledningarna skall också liksom tidigare vara avslutade inom 8 timmar från del alt felet anmälls under vardagar.

Datel Uppringt år en tjänst för dalakommunikation i det publika telefon nätet. Marknaden är användare med relativt liten irafik. Tjänsten kan erhållas som ett tilläggsutbud lill telefonitjänsten, med ett pris som är anpassat lill den servicenivå kunden önskar. Den toiala marknadspotentia len för datakommunikation bedöms lUl 2,5 milj. anslutningar inom ell 1 O-årsperspektiv. Datel Uppringt har idag ca 45000 av Datels drygt 100000 anslutningar. ]7]

Datel Fast är datakommunikation över fasta av televerkel uthyrda led- Prop. 1986/87:100 ningar i lelefonnälet. Datel Fast har främsl utnyttjats av sloranvändare och Bil. 8 tillkom under en tid då publika datanät ej fanns all tillgå. För kunder som har höga krav på säker dataöverföring och snabb felavhjälpning erbjuder de publika dalanätstjänsterna Datex och Datapak de bästa lösningarna. Datel har som nämnls idag över 100000 anslutningar och Datel Fast har idag ca 55 % av dessa. Denna andel beräknas minska.

£>fl/cj:tjänsten är byggd enbart för dalatrafik. Dalextjänsten erbjuder hög kvalilet och snabbhet kombinerad med en förstklassig service. För närvarande har Datex ca 20000 anslutningar vilket motsvarar ca 15 % marknadsandel av totalt 125-130000 datakommunikalionsanvändare. Målel är atl år 1990 ha ca 75000 anslutningar vilket totalt motsvarar ungefär 25 % marknadsandelar av det väniade antalet anslutningar på ca 300000. Detta kommer att kräva stora insalser inom leknik- och personalområdei.

Datapak år en nattjänst som på samma sätt som Datex är skräddarsydd för datatrafik. Den teknik som används är annorlunda vilket gör atl Datapak och Datex fär olika egenskaper. Snabbheten, säkerheten och flexibiliteten är densamma. Marknadsandelen är idag låg - mindre än 1 % — ca 1200 anslutningar jämfört med nämnda 125-130000 datakommunikafions-användare. Målet är att år 1990 ha nått ca 400000 anslutningar, vilket motsvarar ca 13 % av det väntade antalet datakommunikalionsanvändare.

Tdextjånsten år genom sin slora inlernationella spridning vid sidan av telefonin den enda riktigl väl elablerade kommunikationstjänsten i världen (1,7 milj. anslutningar). Utvecklingen går snabbt framål då telex tagit datatekniken lill sin hjälp. Teletex är en utveckling av telex. År 1986 finns ca 19000 anslutningar till telexnätet och 2000 lelelexanslutningar. Antalet telexanslutningar bedöms komma all öka till ca 21 000 fram lill är 1990 för att där plana ul och sedan långsamt sjunka. Televerket tror atl teletexter-minalerna ökar till 9000 år 1990.

Televerket avser att höja kvaliteten på grundservicen för Datex, Datapak och Telex medan man av kostnadsskäl sänker ambilionerna för underhåll av Datel nägot. Om inte grundservicen täcker kundens behov erbjuder televerkel lilläggsservice till extra kostnad.

Telefax. Via en kombinerad sändare och moltagare kan telefaxabonnen-ten via telenätet överföra bilder, skisser, texter o.d. lill och frän andra abonnenter. För närvarande finns ca 15000 telefaxabonnenter anslutna till nätet. Vid slulel av år 1990 beräknas antalet telefaxabonnenler vara ca 29000. Televerket avser att under planeringsperioden uividga silt sortiment.

Videotex. Televerkets videotextjänst är en nättjänst som utgör en marknadsplats där terminalanvändare kan nå informations- och ijänstelämnare. Tjänslen innehåller söksystem, meddelandeförmedling och debiteringsförmedling. Den lotala marknadspotentialen för antal videolexanslutningar beräknas till ca 400000 inom företagssektorn och 1 miljon inom privatsektorn. Målet är atl uppnå lOOOOO kunder år 1990.

Mobiltelefon. Antalet abonnenter i NMT-systemet beräknas öka frän 76000 i början av år 1986 med 36000 om året under perioden.

Hösten 1986 startade andra generationen NMT-syslem i 900 MHz-områ- 172

det, vilket kommer atl mångdubbla kapaciteten. År 1987 beräknas ocksä Prop. 1986/87:100 handburna apparaler bli vanliga i NMT. Bil. 8

Mobilsökning. Den landsomfattande mobilsökningsljänslen (MBS), tillförs successivi nya sändare för bättre radiotäckning. Nya, förbättrade och billigare mottagare förväntas efter hand komma pä marknaden. MBS hade i början av är 1986 ca 55000 abonnenter och beräknas växa med ca 10000 abonnenter/år. Genom att EBU (Europeiska Radiounionen) antagit den för MBS utvecklade datakanalen som standard vid utsändning av tilläggsinformation över FM-rundradiosändare, förutses en ökande elablering av MBS-system runt om i världen. Som komplemenl lill MBS för mindre krävande behov har televerkel lanserat etl regionalt system - Minicall -som är billigare än MBS.

Kabel-TV. Televerkets engagemang inom kabel-TV-området bygger på all del är en distributionstjänst som erbjuds, dvs. överföring av radio- och TV-signaler. Inom detta område har televerkel bäde hög kompetens och resurser och ser en inlegrationsmöjlighel med övrig verksamhet. Televerket anlägger, driver och äger basnät. Verket följer vissa tekniska principer vid utbyggnaden som skall medge att det pä lång sikt blir möjligt att nationellt och internationellt erbjuda ell bretl utbud av tjänster i ett generellt bredbandsnäi där TV är en av många tjänster. Med hänsyn till prognoserna för eflerfrågan bedömer televerket behovet av investeringar i kabel-TV-nät till ca 250 milj. kr. per år att jämföra med investeringar i telenätet på ca 5500 milj. kr. per är.

2.6¶Teleinvestgruppen

Teleinveslgmppen består av Teleinvest AB saml bolag vari Teleinvest AB har ett dominerande ägarinlresse. Televerket förvaltar samtliga akiier i Teleinvest AB.

Enligt riksdagens beslul gäller att "Teleinvest AB skall ses som en del av televerkskoncernen. Verksledningen och televerkets slyrelse har således ansvarei för atl de samlade resurserna används på effektivast möjliga sätt".

Teleinvestgmppens bolag är verksamma inom följande sektorer;

- industri,

- mikrolerminaler,

- konsultation och mervärdestjänster,

- programvara/hjälpmedel/grundteknik,

- service,

- televerkels försäljning.

Inom Teleinvestgruppen svarar Teleinvest för gruppens gemensamma funktioner inom strategisk planering, samordning och uppföljning, finans förvaltning, fastigheter och service av olika slag till dotterbolagen. Enligt beslut av statsmakterna kan televerket från den 1 juli 1984 uppta lån på den allmänna kreditmarknaden. För all uppfylla de nya krav som slälls pä leleverkskoncernen i finansiellt avseende har inom Teleinvest AB inrättats en central finansenhet av internbanksmodell. Moderbolagels omsättning 173

13 Riksdagen 1986/87. I saml. Nr 100. Bilaga 8

1985/86 uppgick fill 800 (427) milj. kr. Nedan redovisas verksamhelen i de Prop. 1986/87:100 mer belydande dotterbolagen. Bil. 8

Televerkels industridivision överförs enligt riksdagens beslut till bolagsform den 1 januari 1987 genom atl Tdeindusirier AB köper den. Teleindu-strier AB med dotterbolag blir dä ell av Sveriges största elektronikföretag och svarar för televerkets egen produktion av telemateriel. Bolagets affärsområde innefatlar utrustning för telekommunikation och informationshantering inom områdena ljud, lexl, dala och bild. Produktutbudet inkluderar maskinvara, programvara, service, underhåll, utbildning och inslallalion. För alt uppnå målet att trygga och utveckla sin induslriella verksamhel och kompetens skall bolaget bredda sin marknad och därmed ge utrymme för en myckel snabb ökning av omsättningen. För atl möjliggöra detta mäste marknaden ulanför televerket öka mycket krafligl varje år de närmasle åren. Omsättningen 1985/86 uppgick till ca 2000 (1730) milj. kr.

TdeNova AB har som uppgifl all utveckla och marknadsföra avancerade mikrodatorer baserade på modern elektronisk teknologi. TeleNovas strävan skall vara att utveckla och marknadsföra produkler med markerad daiakommunikalionsprofil. Uppbyggnaden sker med utgångspunki i satsningen på skoldatorn COMPIS. COMPIS-salsningen har rönt betydande marknadsframgång. TeleNovas omsättning 1985/86 uppgick lill ca 100 (66) milj. kr. Till följd av bl.a. initialkostnader för ulvecklingen m.m. gick dock bolaget med elt betydande underskoll.

Swedtels uppgifl är atl sälja televerkskoncernens samlade kunnande på konsullbasis. Swedtel har för närvarande uppdrag i ett 20-lal länder, företrädesvis Asien, Afrika och Mellanamerika. Swedtel har etl omfattande samarbete med SIDA. Swedtels omsättning uppgick 1985/86 lill ca 100 (87) milj. kr.

Tele Larm AB skall leverera och underhälla tekniska skydds- och säkerhetssystem, företrädesvis sådana system som utnyttjar lelenälet för överföring av larmsignaler. Inom Tele Larm pägår en grundlig genomgång av effektivitet och förelagsfilosofi på alla plan. Denna process siktar på koncentration av produktportföljen till ett mindre antal affärsområden. Tele Larms omsättning 1985/86 var ca 250 (259) milj. kr.

Tddogic AB. Verksamheten består huvudsakligen av konstruktions-och utvecklingsuppdrag inom dalaområdet på konsult- och uppdragsbasis. Telelogic samarbetar aktivi med universitet och högskolor bl.a. via det egna dotterföretaget Telelogic i Uppsala AB. Telelogics omsättning 1985/86 uppgick Ull ca 85 (56) milj. kr.

Tdeannons AB säljer annons- och informationsutrymme i televerkets Gula Sidorna, Företagskatalogen och elektroniska media. Omsättningen uppgick 1985/86 till 260 (70) milj. kr.

Tde-K AB:s uppgifl är atl bidra till televerkskoncernens affärsutveckling huvudsakligen inom förelagssektorn genom att erbjuda televerkets företagskunder konsulttjänster och hjälpa televerkets enheter alt utveckla produkter och tjänsler inom nuvarande eller nya affärsområden. Tele-K:s omsättning 1985/86 uppgick till ca 8 (5) milj. kr.

Telefinans AB:s övergripande mål är att i första hand finansiera olika typer av terminaler och telekommunikationssystem som televerket och 174

Teleinvestgruppen marknadsför. I framtiden kan även fastighelsnät för Prop. 1986/87:100 kabel-TV bli akluella. Telefinans skall i nära samarbete med leleverkskon- Bil. 8 cernens säljare och kunder skapa tidsenliga och kundanpassade lösningar pä olika finansieringsproblem. Telefinans är inriktat på att täcka televerkskoncernens speciella behov av allernaliva finansieringsformer. Omfattningen av Telefinans verksamhel är härigenom lill slor del beroende på televerkets och Teleinvestgruppens bolags möjligheter atl marknadsföra sina produkler. Eflersom televerkets kontorsväxlar är den hell dominerande produklen är försäljningen härav av stor belydelse för Telefinans. Telefinans omsättning 1985/86 uppgick till ca 690 (264) milj. kr.

2,8 Sjuhundra miljoner till forskning och utveckling

Den primära avsikten med televerkets FoU är alt vidareutveckla näten och deras Ijänster för atl öka deras användbarhet och tillfredsställa olika kund-önskemål, att befrämja telenätens användning, all minska kosinaderna för drift och underhåll av telenäten och samtidigt öka deras kvalitet och driftsäkerhet och alt öka kunskapen om tillämpningar, system och andra faktorer som påverkar användning av telekommunikation.

Verket samverkar med andra i Sverige bl.a. som deltagare i Swedish Institute of Computer Science, SICS, och som medlem i Svenska Institutet för Syslemutveckling. Internationellt dellar verket i olika europeiska forskningsprogram bl.a. RACE och EUREKA.

De lolala satsningarna pä FoU under planeringsperioden beräknas uppgå till ca 700 milj. kr. per är. I förhållande lill omsättningen ligger denna satsning i nivå med genomsnittet för andra teleförvaltningar.

3¶Remiss

Statens pris- och kartellnämnd har avgell yllrande över förslaget lill Ireårsplan. Nämnden avslyrker den höjning av förräntningskravel som televerket föreslagit och pekar på möjlighelen all sänka solidiletskraven på verket.

4 Föredragandens överväganden

4.1¶Verksamhetens inriktning och omfattning

Televerkels omsättning beräknas under perioden 1988—1990 sliga från 22 miljarder lill knappt 26 miljarder kronor per är. Enligt planen skall verket investera knappl åtla och hela koncernen knappt nio miljarder kronor per är. Antalet anslällda i verkel exkl. indusiridivisionen beräknas öka från 43500 i december 1986 lill 45000 år 1990.

Televerkskoncernens huvuduppgifl är att i Sverige erbjuda och under hälla allmänna telekommunikationer som fungerar sä att alla abonnenter kan nå alla andra. Detla skall ske på ett sädanl sätt alt behovet av kom munikalioner för lal, text och bild tillgodoses med god kvalitet och bra förhållande mellan pris och presianda, inklusive service. Verksamhelen 175

skall drivas affärsmässigt med lyhördhet för kundernas önskemål. Telever-

ket skall samiidigi lillgodose statsmakternas krav pä sociala, regionalpoli- Prop. 1986/87:100 tiska och beredskapsmässiga hänsyn. Bil. 8

Sådana Ijänster som produceras i telenätet är kärnan i televerkskoncernens verksamhet. Telenätet skall byggas ut och utformas så att god kvalitet och service kan erbjudas i hela landel då del gäller framkomlighet och tillgänglighet. Trafiktillväxlen har, säsom televerket framhållit, varil oväntat hög under de senaste två åren, vilkel medfört otillfredsställande framkomlighet. En bidragande orsak till detta är också atl felfrekvensen varil alltför hög. Den sammantagna teletrafiken (telefoni, telex, data etc.) i telenätet väntas under planeringsperioden växa med så mycket som 10 % per är. Särskilt snabbi ökar datatrafiken. Omfattande åtgärder har därför vidtagits och planeras för all klara den snabba tillväxt som förväntas och för atl höja service och kvalitet i telenätet. Investeringarna har ökat och ligger i den nya planen på samma höga nivå som enligt gällande treårsplan. Telenätet mäste dimensioneras sä atl del har kapacilet att klara trafiktoppar med en mycket liten andel misslyckade anrop. Kvaliteten är viktig inte minst med tanke på tendenserna till konkurrens i fråga om nättjänster.

Index for trafik i telenätet

200 ■•

150 •

100

1980 81 82

Index-100 1980

Diagram 1. Teletrafikens utveckling.

Investeringarna innebär samtidigt alt nätet kraftigt effektiviseras. Del sker genom användning av ny digital teknik både vid växUngen av samta len och vid överföringen pä linjerna. Moderniseringen medför höjning av standard och framkomlighet i nätet för vanliga telefonsamtal och ger samti digt kraftigt ökad kapacitet för datatrafiken vilket är en förutsättning för en slorskalig utbyggnad av data/texttjänster såsom Datex, Datapak och Vi deotex. De olika typerna av telekommunikation såsom telex, telefoni och dalakommunikation går i samma linjenäl men slyrs av olika växlar. Inrikt ningen på televerkets modernisering av nätet är att de olika näten tekniskt sett i framliden skall integreras. Samtidigt satsas kraftigt på utveckUng och ulbyggnad av mobila telekommunikationer av olika slag. Dessa salsningar är ell uttryck för den allmänna inrikining av verksamheten som innebär en priorilering av nät och nättjänster. I andra hand prioriteras terminaler och 176

tjänster tiU kunder för alt lillgodose deras kommunikationsbehov. Det Prop. 1986/87:100 gäller sådana lerminaler som leleverkskoncernen själv producerar. 1 Iredje Bil. 8 hand prioriteras återförsåljning av andra tillverkares terminaler och i sista hand återförsåljning av annan kommunikationsutrustning och tjänster med anknytning därtill.

Verksamhetens huvudinriktning är, liksom i nu gällande plan, atl televerket via olika ålgärder inklusive mycket omfallande investeringar avser komma till rälla med framkomlighelsproblem i telenätet samlidigt som man bygger upp ett modernt nät med möjlighel lill nya Ijänster. Denna huvudinriktning bör ligga fast.

Självklart har telenätet och de tjänster som erbjuds via detta hela tiden varil televerkets hell dominerande intresse. I förslaget till ny treårsplan betonas dock prioriteringen av näiulveckling och nättjänster. Televerket har, liksom andra aktörer på området, erfarii vilka svårigheter det innebär alt agera kompetent och lyckosamt på alla de många nya verksamhetsområden som har anknylning till telekommunikation. Bara utvecklingen av telenätet kräver mycket slora insalser. Jag tillslyrker därför prioriteringen av della huvudområde. En sädan priorilering är också av regionalpolitisk belydelse. Televerkets salsningar skall innebära alt brislen pä telekommunikationer ingenstans i landel skall vara ell hinder för etablering och drift av verksamhel. I det sammanhanget bör del påpekas all investeringarnas geografiska fördelning - genom telenätets tekniska uppbyggnad och dess användning - inte alltid har så slor koppling till den nytta olika regioner har av investeringarna. Det är således till glädje för alla användare av telenätet om kapacitelsbrisl byggs borl i nägon del av landet.

Televerkets forsknings- och utvecklingsinsatser bidrar i hög grad till att öka användbarheten av telenätet. Insatserna syftar också till all öka kunskaperna om användningen av telekommunikation och utgör en väsentlig del av den informationsteknologiska utvecklingen i landet. Televerket kommer aklivt atl della i det informationsteknologiska handlingsprogram som förbereds.

Riksdagen bör ges tillfälle all godkänna den omfallning och inrikining av verksamhelen under åren 1988- 1990 somjag förordal.

4.2¶Servicenivå och investeringar

De viktigaste servicemålen som statsmakterna bör ställa upp för televerket rör framkomligheten i telefonnätet, genomsnittliga felavhjälpningstider och leveranstider för telefoni. Verket eftersträvar - inom sina ekonomiska ramar - en sådan kombination av service och pris som tillfredsställer kundernas önskemål.

Elt viktigt mäl för nu gällande ireårsplan är all förbällra framkomlighe ten i telefonnätet. Sedan planen fastställdes av riksdagen har, säsom fram går av diagram 2, läget ocksä förbätlrals. Målet för framkomligheten - 97 % lyckade försök all koppla upp rikssamtal under daglid - klarades av samtliga teleområden. Även under lopplrafik har framkomligheten mar kant förbättrats. De högre ambilionerna för framkomligheten - 98 % från år 1988 - som godkänts av riksdagen i samband med behandlingen av förra 177

årels budgetproposition bör enligt min mening ligga fast under perioden 1988-1990. Även ambilionema för underhåll av huvudledningar (ledningar mellan telefonstationer och apparater) bör ligga fast. 55 % av underhållsarbetena skall vara klara inom 8 limmar frän anmälan under vardagar. Leveranstiden för huvudledningar bör liksom lidigare i medeltal vara 17 dagar. Riksdagen bör ges tillfälle att godkänna de av mig förordade servicemälen för perioden 1988-1990.

Framkomlighet

RiKstr.llik onOor konlorslid

Bflito tdxawiil*

SOTMta taIonr6d

97 »t -

90 as/M

Diagram 2. Andelen lyckade försök att ringa rikssamtal under vanlig arbetstid under budgelåren 1974/75 t.o.m. 1985/86 (12 mån.) samt mål t.o.m. år 1988. Uppgifterna avser ett tolvmånaders genomsnitt.

Riksdag och regering har upprepade gånger betonat vikten av all fram-komlighelsproblemen löses. Enligt min mening måste televerkel ha möjligheter atl investera tillräckligt mycket för atl klara delta.

Enligt treårsplanen skall linjerna mellan telefonstationer och abonnenter (lokalnätet) byggas ut med ca 3,5 % årligen och linjerna mellan telefonstationerna med ca 15 % ärligen. Av de lotala investeringarna i telenätet på ca 17 miljarder under perioden är ca 50 % invesleringar i kapaciletsulökning medan resten är ersäilningsinvesleringar.

Televerkskoncernens totala investeringar planeras lill ca 9 miljarder kronor om året under perioden varav således ca 5,5 miljarder avser telenätet. Därutöver ulgörs dessa huvudsakligen av investeringar i ulrustning som hyrs ut lill abonnenterna samt radioanläggningar, fastigheter, maskiner och inveniarier.

Investeringsnivåerna under 1984/85 och 1985/86 har överensstämt relativt väl med vad riksdagen angivii. Med anledning av riksdagens beslul om lilläggsbudgel I för budgetårel 198.5/86 föreskrev regeringen att televerket skulle inrikta sin verksamhel pä atl investeringarnas omfattning under budgetåret skulle uppgå Ull 6440 milj. kr. och på atl televerkskoncernens soliditet skulle vara lägsl 63 % vid slulel av budgetåret. I verkligheten

25000 Prop. 1986/87:100 Bil. 8

15000 -

1¶OOOO -

5000 -

ForWisnng O invsstennqjr

Diagram 3. Televerkets investeringar och omsättning 1940/41 — 1990

investerade televerket 5853 milj. kr. och soliditeten var 63,6 % vid slutet av budgetåret.

Det är - med hänsyn till den slora invesleringsvolymen — naturligtvis mycket angeläget atl televerket noga överväger investeringarnas ekonomiska och servicemässiga effekter för alt om möjligt pä längre sikt minska invesleringsvolymen.

Riksdagen bör ges tillfälle alt godkänna den omfattning och inriktning av investeringarna somjag förordal.

Nuvarande servicemätl som redovisas i verkels ireårsplan har vissa brisier med hänsyn till deras användbarhet i statsmakternas övergripande styrning av verksamhelen. Exempelvis avser framkomlighetsmåtiet endast rikstrafik och inte genomsniltet av all trafik. Del kan därför i vissa lägen vara missvisande. Även framkomligheten i lokalnätet bör därför medtas i framkomlighetsmåtiet. Det finns således anledning all utveckla service-och kvalitetsmåtten. Bl.a. bör jämförbarhelen mellan olika länder i servicehänseende förbältras. Televerket har självt satt igång ell arbele för all förbällra servicemålten. Jag avser alt återkomma lill regeringen i denna fråga.

4.3¶Priser

4.3.1¶Priserna får höjas högst i takt med den allmänna prisulvecklingen

Taxoma har lidigare över en längre period utvecklats betydligt långsammare än konsumentprisindex. Enligt treårsplanen är också den långsiktiga inriktningen all taxorna skall öka mindre än konsumentprisindex. Med hänsyn till de stora investeringar som ertordras under nu aktuell planeringsperiod och med hänsyn lill kraven på långsiktigt hög soliditet föreslår verkel dock att taxorna - i lilhet med vad som gäller innevarande plane-

ringsperiod - under perioden 1988-1990 får höjas i takt med konsu- Prop. 1986/87:100 mentprisindex. Bil. 8

Sedan inflalionen nu blivit lägre fömtser televerket i förslagel lill treärsplan lägre prishöjningar än i gällande plan. Den genomsnitlliga laxehöjningen under 1985/86-1989 beräknades i föregående ireårsplan lill 3,7 %. I nu föreliggande förslag beräknas behovet av laxehöjningar lill 2,8 %. Under perioden 1988-1990 beräknas priserna behöva höjas med 3 % per är.

Televerkels förslag till prishöjningar innebär att gällande soliditeismäl - 65 % - klaras är 1990. Samlidigt innebär dessa höjningar all den reala avkastningen pä eget kapital blir avsevärl högre än av riksdagen angivna 3 % för innevarande planeringsperiod. Således priorileras solidiletsmålel.

Förslaget bygger på förutsällningen atl produktiviteten skall öka med 5 % per är under planeringsperioden. Produktiviletsökningen är en procent lägre än vad som förutsägs i nu gällande treårsplan. Den lägre genomsnittliga produktivitetsökningen förklaras främst av all investeringsexpansionen under 1985/86 tvingade fram avsevärda personalökningar och medförde stora utbildningskostnader. Sedan investeringsnivån är 1986 stabiliserats på en nivå av knappt 9 miljarder per år räknar verkel med att produktiviteten snabbi skall öka. Den ökande trafiken skall inle behöva molsvaras av en ökning av personalen.

Frågan är om en produktivitetsökning på 5 % är tillfredsställande för ett televerk. I förhållande lill länder med jämförbar service har televerket låga priser såsom framgär av diagrammet. Televerkets service och lekniska standard verkar samlidigt all vara jämförelsevis god. Del lyder enligt min mening på atl televerket har en inlernationellt sett relativt hög produktivitet. Det är dock, som jag framhållit, svårt att med dagens servicemätt säkert bedöma olika länders servicekvalitet.

Månatliga teletonkostnader i olika länder (maj -86)

(beräkningarna grundas pi en tjnKt me<>ell&rt>ruknlng per minad lör olika slag av tele-lonsamtal. minatllg abonnemangsavgitt samt viss del av anslutningsavgiften)

Hushåll

ISO 200 3Sa 300 3S0

. (Skr)

Nd»rlAnorna ■■■■■■■■■■ 132

sp«ni»n IHBHBHMBHMiHHH 1 SJ

Kan»)* HiBHHIIHHHHIn 177

USA lHBHHMMlHHHn 177

Frinkrikt ■■■■■■■■■193

VålttyiMand ■■■■■■■■■■■■■■■■ 212

Slorfirlunnlan IHHBHBHHHIHIBII 320

Scnw«i: iHIHBHHHMIHIMnHIHHMi 247

i>aii*n HÉHHBBHIMHHHHIHMHHi 2$s

Japan

Jag har inle grund för att hävda alt produktivitetsökningen skulle kunna bli högre än vad televerket angivii. Därför anserjag atl lägre prishöjningar 180

än de televerket föreslår skulle leda till en lägre självfinansieringsgrad och Prop. 1986/87; 100 därmed lägre soliditet än vad riksdagen lidigare krävt av verket. En höj- Bil. 8 ning av prisnivån högsl i takt med den allmänna prisutvecklingen bör således accepleras under den akluella lidsperioden. Riksdagen bör ges lillfälle atl godkänna denna inriktning av prisförändringarna.

4.3.2¶Okad kostnadsanpassning av avgifterna

Riksdagen har vid flera tillfällen (siatsulskoltel 1970:90 samt TU 1981/82:25, 1982/83:9 och 1983/84:16) förordal en utjämning av teletaxorna mellan landets olika delar. Regeringen har den 13 november 1986 beslutat om en långsiktigt ökad koslnadsanpassning av televerkets taxor som innebär en sädan uljämning. Beslulel och dess motiv bör redovisas för riksdagen.

Rikssamtalslaxan skall enligt beslutet successivt sänkas genom atl de högsta avslåndsklasserna las borl. Redan den 1 januari 1987 las avståndsklass 8 bort vilket innebär atl inget telefonsamtal kommer all kosla mer per minut än ett samlal över 18 mil. Den långsikliga inrikiningen innebär vidare all avgifterna för utlandssamtal skall sänkas. När övriga taxor kan behöva höjas skall tyngdpunklen läggas på avgifterna för lokalsamtal och på inträdes- och kvartalsavgiften för abonnemang.

Bakgrunden till beslutet är atl televerket i en skrivelse den 30 seplember 1985 bl.a. föreslog en långsiklig förändring av taxestrukturen mot en högre grad av anpassning av avgifterna lill televerkels kostnader för olika tjänster. Eftersom en sådan omläggning skulle kunna medföra belydande höjningar av telekostnaderna för vissa grupper av abonnenter har förslaget granskals av en arbetsgrupp i regeringskansliel. Gruppen presenterade resultatet av sitt arbete i rapporten "Ny laxestruklur för ett rundare Sverige" (Ds K 1986:1). Gruppen fann all avgifterna för den långväga trafiken borde sänkas och bättre spegla televerkets kosinader för den. De främsla skälen för gruppens uppfattning var önskemålet att minska teletaxornas avståndsberoende och hänsynen till de allt starkare tendenserna till konkurtens pä omrädet.

Gmppens förslag remitterades. Följande har yttrat sig över förslagel: Konsumentverket och konsumentombudsmannen, statens pris- och kariellnämnd (SPK), glesbygdsdelegationen, statskontoret, riksrevisionsverket (RRV), länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län. länsstyrelsen i Östergötlands län, länsstyrelsen i Jämllands län. Industriförbundet, Kiruna kommun. Landsorganisationen i Sverige (LO), Landstingsförbundet, Näringslivets Tdekommillé, Svenska kommunförbundet och Tjänslemännens centralorganisation (TCO).

1 princip lillslyrks arbetsgruppens förslag om kostnadsanpassning av taxorna av SPK. statskontoret, länsstyrelsen i Jämtlands län, Induslriförbundel, Kiruna kommun, LO, Näringslivels Tdekommillé, Svenska kommunförbundet och TCO.

Länsstyrelsen i Jämllands län, Induslriförbundel och Näringslivets Te- lekommitié anser att övergångsperioden är för lång medan statskontoret anser all en fullsländig bild av taxeslrukluren för hela del allmänna telenä- 181

tet bör föreligga innan beslut om laxeändringar las. Statskontoret föreslår Prop. 1986/87:100 all televerket ges i uppdrag atl redovisa en mer fullsländig bild av laxeför- Bil. 8 ändringar inom ramen för hela del allmänna telenätet på kort och lång sikt. SPK anser att del ocksä bör övervägas om en differenliering av anslutningsavgiften är möjlig all genomföra, i syfle alt öka kostnadsanpassningen av avgifterna.

Konsumeniverkel och konsumentombudsmannen år iveksamma till om del för närvarande är nödvändigt all vidta de föreslagna förändringarna i taxeslrukluren.

Glesbygdsdelegalionen, Landstingsförbundet och länsstyrelserna i Göleborgs och Bohus län saml i Östergötlands län lillstyrker sänkningen av de långväga avgifterna. Glesbygdsdelegationen motsätter sig emellertid en förändring som innebär ökade fasla kostnader för telefonabonnemang. Landstingsjörbundet förklarar sig berett att i direkla överläggningar med staten medverka lill alt en fördelningsmodell tas fram som också är acceptabel för landstingen och vissa patientkalegorier. Enligt landstingsförbundet bör möjligheterna övervägas att ge en speciell taxa till landslingen som storkonsumenter. Även Näringslivets Tdekommillé framför liknande förslag om volymrabatl. Länsstyrelsen i Östergötlands län undersiryker viklen av alt möjligheterna atl nä inomregionala utjämningseffekter beaktas när en ny taxestrukiur utarbetas.

RRV anser sig inte kunna la ställning till rapporten eftersom verket inle anser alt underlaget är tillräckligt.

Statskontoret, Industriförbundet och Näringslivets Tdekommillé påpekar på olika sätl atl laxeförändringar bör komplelleras med andra förändringar på teleområdet i syfte all möla den nya situationen som uppkommil med den snabba tekniska utvecklingen. Sålunda anser statskontoret exempelvis all televerket bör klargöra regler och taxor för anslutning av privala nät till telenätet. Industriförbundet anser alt abonnenlväxelmonopolel bör avskaffas och Näringslivets Tdekommillé föreslår att den som hyr en ledning av televerket skall få ålerförsälja ej utnyttjad kapacitet lill iredje man.

Regeringen har funnil all del finns slarka regionalpolitiska moliv för att fortsätta att minska kostnadema för rikssamtalen. T.ex. ringer abonnenterna i Nortland rikssamtal i större utsträckning än abonnenterna i resten av landel. Över huvud tagel har abonnenter ulanför storstadsområdena en högre andel rikssamtal.

Elt annal viktigt motiv för regeringens beslul är strävandena atl i en ny konkurtenssilualion på teleområdet söka värna om ett sammanhållet le lenät. Teletaxorna överensstämmer dåligt med televerkets kostnader. Del innebär exempelvis att utlands- och rikssamtal i genomsnitl är dubbelt så dyra som televerkets kostnader för dem. Det blir nu med ny teknik och etl alll informationsintensivare produktionssätt intressant och möjligt för före tagen atl slippa dessa överpriser genom alt leda irafiken vid sidan av del allmänna telenätet. Stora kunder eller med televerket konkurrerande före lag kan etablera egna långdistansnät och utnyttja televerkels lokalnät för all nå slulanvändarna. Med nuvarande laxesätlning skulle televerkel kom ma atl göra stora förluster på sin del av elt sådanl nät, dvs. kraftigt 182

subventionera konkurtentema. Dessa kan däremot "skumma grädden" Prop. 1986/87:100 och hålla betydligt lägre avgifter för den långväga delen än televerkel och Bil. 8 ändå få en slor vinst.

De slora förelagen står för en stor del av televerkets intäkter (ca 10 % av kunderna står för ca 60 % av intäkterna från telefonnätet) och utnyttjar i hög grad de tjänster som är mesl lönsamma för televerket. Intäkterna från dessa kunder är således helt avgörande för televerkets ekonomi. En försämring av ekonomin för del allmänna telesystemet, genom all för televerket lönsamma storkunder faller bort, skulle därför kunna fä starki negaliva konsekvenser bäde för hushåll och mindre förelag. De minskande inkomsterna skulle kunna behöva kompenseras genom kraftiga avgiftshöjningar eller inskränkningar i de samhälleliga kraven på televerkel.

Regeringen har i delta läge funnit det motiverat att nu i god tid och under kontrollerade former genomföra en omläggning mot ökad kostnadsanpassning av taxorna även om den på kort sikt innebär vissa kostnadsökningar för en del abonnenter. Annars kommer, genom minskade trafikinläkler, slörre försämringar av televerkets ekonomi atl riskeras med mer oöverskådliga negativa konsekvenser.

4.4¶Soliditet

Soliditeten dvs. relationen mellan egel och tolall kapital sjönk från 79 % 1983/84 till 63,6 % 1985/86. Med de anlagna prisökningarna beräknas soliditeten komma upp till av riksdagen angiven långsiktigt önskvärd nivå -65 % - år 1990. Enligt min mening bör detla krav pä televerket ligga fast och riksdagen ges liUfälle all godkänna denna inrikining. En relativt hög soliditet bör vara moliverad för en verksamhet som televerkels där kravet pä säkerhel och långsiktig ekonomisk stabilitet är högt. Den lemporära sänkningen av soliditeten är rimlig med hänsyn lill utvecklingen av investeringsvolymen.

4.5¶Räntabilitet

Televerket klarade inle avkastningskravet - 3 % realt - budgetåren 1983/84 (2,5 %) och 1984/85 (O %) men beräknas klara det under del förlängda budgetårel 1985/86 (3,2 %). Televerket föreslår atl avkastningskravet på verket höjs avsevärt från är 1987 för all solidiletsmålel skall klaras. Det är också motiverat av att den reala avkastningen i industrin och den reala läneräntan nu ligger avsevärt högre (7-8 %).

Om televerket under planeringsperioden endast skulle uppnå en real förtäntning av eget kapital pä 3 % fär della lill följd all soliditeten minskar till 51 % år 1990. Prisnivån skulle då kunna sänkas någol både realt och nominellt medan upplåningen skulle behöva öka avsevärt. De uleslående lånen år 1990 skulle behöva ökas frän 11.4 miljarder lill 19,2 miljarder. Jag finner inte en sådan utveckling acceplabel. Ell i förhällande lill annan 183

näringsverksamhet alltför lågt avkastningskrav på televerket, som innebär Prop. 1986/87:100 atl man kan hålla lägre priser, innebär samiidigi att televerkets verksamhet Bil. 8 gynnas i förhällande till annan verksamhet. Mol denna bakgrund finner jag alt en ökning av avkastningskravet pä televerket är moliverad. Avkastningen bör vara så hög att den i kombinalion med planerad invesleringsnivå räcker för att klara solidileiskravet. Riksdagen bör ges tillfälle att godkänna denna princip.

4.6¶Kompensation för tull och skatt för telesatelliter

I "Överenskommelse mellan Sverige och Norge om samarbete pä telesa-lellitområdet" stadgas om bildande av etl nordiskl lelesatellitkonsortium. I stadgarna för det nordiska lelesaiellilkonsortiel anges all drifibolagei, dvs. Notelsat, skall kompenseras för den skall eller tullavgift som påförs bolagel av respeklive land. Notelsat ägs till lika delar av de svenska och norska televerken. Televerket bör därför, enligt min mening, för Sveriges del betala ut den kompensation som del kan bli fråga om. Televerket bör därefler i sin lur ersältas genom motsvarande minskning av det överskott som verkel skall inleverera lill statsverket. Verkel skall då kosinaderna preciserats redovisa kompensalionsbehovei.

Jag föreslår därför all regeringen hos riksdagen hemställer om bemyndigande att sätta ned beloppet för inleverans av överskott till statsverket med hänsyn till den kompensation som verkel skall utbetala till Notelsat för skatter och tullavgifter.

Eutelsat, den europeiska lelesatellilorganisalionen, är också enligt den konvenlion som Sverige anslutit sig till, i varje medlemsland, befriad från inkomstskatt och direkt förmögenhetsskatt saml frän tullar på all utrustning tillhörande dess satellitsystem. Konventionens bestämmelser skall kompletteras med etl privilegieprolokoll som nu är under ularbetande och är avsett atl ingås mellan samtliga medlemsstater ulom Frankrike som är värdland för Eutelsat. Enligt en av föreskrifterna i della prolokoll skall medlemsslalerna bevilja Eutelsat befrielse från eller kompensalion för sådana skatter och tullar som belastar organisalionens inköp av varor och Ijänsler i medlemsländerna. Prolokollet kommer iroligen all antas under är 1987. En molsvarande beslämmelse rörande skatter och lullar är redan i kraft i Frankrike såsom värdland för organisationen.

Eutelsat upphandlar för närvarande olika konlrolltjänster för nästa gene ration satelliler. Televerket har, med reservation för tull- och skaltebe- slämmelser, lämnat offert på dessa ijänster. Tull- och beskattningsregler bör, enligt min mening, inte medföra att det är förenal med ekonomiska nackdelar för Eutelsat att upphandla varor och ijänsler i Sverige. Telever kel bör därför kompenseras för de lullar och skatter som avser försäljning lill Eutelsat. Detta bör även innefalla kompensalion för sådan lull och icke avdragsgill ingående mervärdesskatt hos televerket som verket fått beiala för egna inköp av ulrustning som krävs för alt kunna utföra tjänsterna. Verket skall då kostnadema preciserats för regeringen redovisa kompensa- lg

tionsbehovel.

Jag föreslår därför att regeringen, liksom i Notelsal-fallet, hemställer om Prop. 1986/87:100 riksdagens bemyndigande att sälla ned beloppet för inleverans av över- Bil. 8 skott till slatsverket med hänsyn lill de tullar och skaller som televerkets leveranser av varor och tjänster lill Eutelsat belastats med. Jag vill erinra om atl riksdagen (prop. 1983/84:100 bil. 8, TU 16, rskr. 249) godkänl etl liknande förfarande då det gällde investeringen i den gemensamma nordiska jordslalionen i Tanum i Bohuslän för lelesatelliltrafik via Intelsat.

4.7¶Beredskapsåtgärder vid televerket

Något anslag för della ändamål las inle upp. Regeringen har för avsikl all våren 1987 framlägga förslag lill ell nyll försvarspolitiskt beslul. Frågan om beredskapsåtgärder vid televerket kommer att behandlas i del sammanhanget.

5 Hemställan

Med hänvisning till vad jag har anfört hemsläller jag alt regeringen föreslår riksdagen att

1. godkänna vad jag har förordal rörande inrikiningen och omfattningen av televerkels verksamhel och investeringar under perioden 1988-1990,

2. godkänna all televerkets verksamhel skall inriklas på de solidilels-, räntabilitets-, prisnivå- och servicemål som jag har förordal för perioden 1988-1990,

3. ta del av vad jag har anförl om kostnadsanpassning av televerkets taxor,

4. bemyndiga regeringen atl sätta ned beloppel för televerkets inleverans av överskoll lill slalsverkel i enlighet med vad jag har förordat.

185 Register

I översikt 19 Inledning

27 A.

28 B.

9¶Sjätle huvudlileln

Kommunikationsdepartementet m. m.

Kommunikationsdepartementet Utredningar m. m. Extra utgifler

Vägväsende

Vägverket: Ämbetsverksuppgifter m. m.

Drift av statliga vägar

Byggande av statliga vägar

Bidrag till drift av kommunala vägar och gator

Bidrag till byggande av kommunala vägar och gator

Bidrag till drift och byggande av enskilda vägar

Tjänster till utomstående

Vägverket: Försvarsuppgifter

Vägverket: Särskilda bärighetshöjande åtgärder

4 000000

23 040000

4 543 760000

663 718000

407 800000

33 940000

35 300000

575 000000

7 659968000

59 C.

72 D.

4¶Tranksäkerhet

Trafiksäkerhetsverket:

Trafik och administration

Fordon och körkort

Bil- och körkortsregister m. m. Bidrag till nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande

SJ-koncernen

Investeringar i järnvägens infrastruktur

Ersällning till slatensjärnvägar för köp av vissa

tjänster

Försvarsinvesteringar vid statens järnvägar

Särskilda investeringar vid stålens järnvägar

26 151000 1000 1000

29100000 55 253000

14 900000

lOOOOOOOO

99¶E. Sjöfart

108¶Sjöfartsverket 1 Ersättning till sjöfartsverket för vissa tjänsler

116 F.

5¶Övriga sjöfartsändamål Handelsflottans pensionsanstalt Handelsflottans kultur- och fritidsråd Ersättning till viss kanaltrafik m. m. Slöd till svenska rederier Lån till den mindre skeppsfarten

Luftfart

Beredskap för civil luftfart

Ersättning för särskilda rabatter vid flygtrafik på

Golland

Bidrag till kommunala flygplatser m. m.

Civil trafikflygarutbildning

Statens haverikommission

25 000000

174 308000

14 500000

15 000000 39000000

1000 81401000

186¶I.'!l G. Postväsende

140¶I Ersättning lill postverket för befordran av

tjänsteförsändelser

141 2 Ersättning till postverket för tidningsdisiribution

586 000 000

30 000 000

616 000 000

Prop. 1986/87:100 Bii. 8

142 142 146 148 149 151 152

H. Transportstöd m. m.

1¶Transportrådel

2¶Transportstöd för Norrland m. m.

3¶Transportstöd för Gotland

4¶Riksfärdtjänst

5¶Ersäitning lill lokal och regional kollektiv persontrafik

6¶Kostnader för visst värderingsförfarande

17 404 000

242 100000

52 000000

63 300000

117 000000

491805 000

153¶I. Transportforskning

153 1 Statens väg-och trafikinstitut

153 2 Bidrag till statens väg-och trafikinstitut

153 3 Statens väg-och trafikinstitut: Utrustning

154 4 Transportforskningsberedningen

35 011000

26 853 000

62 365 000

155 155 156

158 3

159 160 161 162

Övriga ändamål

Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

Bidrag till Sveriges meteorologiska och hydrologiska

institut

Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut:

Utrustning

Statens geotekniska institut

Bidrag till statens geotekniska institut

Statens geoiekniska institut: Ulrustning

Viss internationell verksamhet

Summa kr.

105 800000

9 395 000

128 742 000 11531782000

166¶Särskilda frågor

166¶Telekommunikationer

Norstedts Trycken, Stockholm 1986

187¶Bilaga 9 till budgetpropositionen 1987

Finansdepartementet

(Sjunde huvudtiteln)

Prop.

1986/87: 100 Bil. 9

Översikt

Finansdepartementets verksamhetsområde omfattar frägor om ekonomisk politik och skattepolitik, frågor som rör statens budgel och resursfördelningen inom den offentliga sektorn samt statens löne- och pensionsfrågor.

Vidare omfattar verksamheten frågor om skatteutjämningsbidrag m.fl. generella statliga bidrag till den kommunala sektorn och andra kommunalekonomiska frågor. Till departementets verksamhetsområde hör ocksä tullfrågor utom tulltaxan och befrielse från lull saml pris-, konkurtens- och konsumentfrågor. Vidare bereder departementet frägor som rör statligt byggande, bank- och försäkringsväsendet, värdepappershandeln, statliga lotterier och spel, m. m.

De förslag till utgifter inom finansdepartementets verksamhetsområde som nu läggs fram för budgetåret omfattar 20690 milj. kr. Detta innebär en ökning med 1362 milj. kr. i förhållande till motsvarande budgeterade utgifter under innevarande budgetår. Den verksamhel som genom den förändrade organisationen av skatteförvaltningen förs över från civildepartementet till finansdepartementets verksamhetsområde svarar för 991 milj. kr. av del totala anslaget.

Anslaget avseende kompensation för förluster i Vänerskogs konkurs upphör fr. o. m. nästa budgetår. Medel lill statens krigsförsäkringsnämnd och slalens krigsskadenämnd anvisas från budgelåret 1987/88 under anslaget Kostnader för vissa nämnder m. m. Skatteutjämningsbidrag till kommuner m. fl. utgör liksom tidigare budgetår den slörsia utgiftsposten.

Den ekonomiska politiken och budgetpolitiken

Inom finansdepartementet utarbetas riktlinjerna för den ekonomiska poliliken. Vidare utarbetas budgelpolitiska riktlinjer på korlare och längre sikl. Regeringskansliets arbete med budgetförslaget leds och samordnas av finansdepartementet.

Riktlinjerna för den ekonomiska poliliken och budgetpolitiken redovisas i finansplanen tillsammans med förslaget till statsbudget. I underbilagor till finansplanen redovisas en preliminär nationalbudget (PNB) saml riksrevisionsverkets inkomstberäkning och beräkning av budgetutfallel. Nationalbudgeten utarbetas inom finansdepartementet, med underlag från bl. a. konjunklurinstitulet. Nationalbudgeten innehåller en analys av den inter-

1 Riksdagen 1986/87. 1 saml. Nr 100. Bilaga 9

nationella och svenska ekonomiska ulvecklingen och en prognos för del Prop. 1986/87: 100 närmasle årel. Bil. 9

Inom finansdepartementet görs även kalkyler och analyser av den ekonomiska utvecklingen pä medellång och läng sikt. Bl. a. görs inom finansdepartementet de statliga långtidsutredningarna. Elt huvudsyfte med dessa är atl analysera olika strategier för atl uppnå de grundläggande ekonomiskpolitiska målen. I detta arbete kartläggs bäde de resurser som finns tillgängliga i framtiden och de anspråk pä resurserna som kan komma atl ställas. För närvarande publiceras långtidsutredningar vart iredje är. Under de tvä mellanliggande åren utarbetas och publiceras s. k. ireårskalkyler i kompletteringsproposlionen.

Finansdepartementet svarar för de ärligen utarbetade långtidsbudgetarna för statens ulgifter och inkomsler för de kommande fem budgelåren. Långtidsbudgeten presenleras i samband med komplelteringspropositionen varje år. Långlidsbudgelkalkylerna beskriver vilken budgetutveckling som blir följden om inga nya utgiftsåtaganden görs och inga nya beslut fattas om ändrade skalle- och utgiflsregler. De ulgör däremoi inte någon prognos över innehållel i kommande stalsbudgetförslag, utan är rena kon-sekvensframskrivningar av gällande åtaganden.

Regeringen föreslår en permanentning av konjunkiurinstiiuteis arbete med en konjunkturmodell och att ansvaret för att utveckla och sköta modeller för analys av makro-ekonomiska frågeslällningar på medellång och lång sikt överförs från finansdepartementet tiU konjunkturinstitutet. Institutet blir därigenom ett ekonomiskl utredningsinstitut med bredare inriktning än enbart konjunkturanalyser och konjunkturprognoser. Regeringen avser därutöver att inrätta ett vetenskapligt ekonomiskt råd den 1 juli 1987. Samtidigt upphör det till finansdepartementet knutna ekonomiska planeringsrådet samt utredningsrådet. Det ekonomiska rådet skall bestå av tre medlemmar med hög nationalekonomisk kompetens. Rådet skall bistå konjunkturinstitutet i dess forsknings- och utredningsarbete och kunna utnyttja institutets utredningsresurser.

Kredit- och valutapolitik

Lagen (1974:922) om kredilpoliliska medel har förlängts med tre år, dvs. till ulgången av är 1989. Den allmänna placeringsplikten, dvs. kravet på försäkringsbolagen och AP-fonden alt förvärva prioriterade stats-, bostads- och jordbruksobligationer, tillämpas dock inte längre. Beslut har fatlals om en lag med bemyndigande för regeringen alt meddela föreskrifter om betalningsvillkor vid konsuments kreditköp av varor, Ijänster eller andra nyttigheter. Lagen gäller till ulgången av år 1989.

På grundval av slalsskuldspoliliska kommitténs slutbetänkande (SOU 1986:22) Riksbanken och riksgäldskontoret förbereds en lagrådsremiss med förslag till ny riksbankslag och ändral huvudmannaskap för riksgäldskontoret saml förslag lill hur slatsskuldspoliliken i framtiden bör samordnas och organiseras.

Internationellt ekonomiskt samarbete Prop. 1986/87:100

Sverige lar akliv del i arbelet inom flera internationella organisaiioner för ekonomiskt-politiskt och valulapolitiski samarbele. Finansdepartementet verkar härvid i samråd med övriga berörda departemenl och myndigheter. De ekonomiska attachéerna i Bryssel, Paris och Washington spelar en viktig roll genom att lillhandahålla värdefull informalion på det ekonomiska och ekonomisk-politiska områdel.

Organisationen för ekonomiskl samarbele och utveckling (OECD) är den mesl belydande organisalionen för ekonomiskl samarbele mellan industriländerna. Inom ramen för OECD analyseras det ekonomiska läget och diskuteras aktuella ekonomisk-politiska problem. Ungefär en gång per år granskas dessutom varje enskilt medlemsland med avseende på den ekonomiska ulvecklingen och den förda ekonomiska politiken.

Internationella valutafonden (IMF) spelar en central roll i det internationella valutasamarbetet. Fonden spelar en alllmer betydelsefull roll i arbetet med att lösa akuta betalningsproblem i de skuldtyngda länderna. En ökad vikt har härvid kommii all ges samarbetet med Världsbanken (IBRD) för att stödja strukturomvandlingen i utvecklingsländerna. Konsultationer sker regelbundet mellan IMF och varje enskill medlemsland om den ekonomiska utvecklingen i landet.

Inom ramen för det europeiska frihandelsavtalet (EFTA) diskuteras främst handelsfrågor men, bl.a. i den ekonomiska kommittén, även det allmänna ekonomiska lägel i EFTA-länderna.

Inom ramen för Sveriges samarbete med de europeiska gemenskaperna (EG) hälls ärligen ett möle mellan representanter för EG-kommissionen och finansdepartementet, varvid frägor om den ekonomiska utvecklingen och den ekonomiska poliliken diskuteras.

Det nordiska samarbetet pä det ekonomiska omrädet är väl utbyggt. De nordiska finansministrarna möts normall tvä gånger per år för alt avhandla frägor av gemensamt intresse och för att förbereda gemensamma nordiska insalser i inlernalionella sammanhang. Vid dessa möten behandlas även frägor och rekommendalioner från Nordiska rådet vilka faller inom finansministrarnas ansvarsområden. Nordiska möten äger rum regelbundel för alt granska den ekonomiska utvecklingen i de nordiska länderna. En nordisk konjukturtapport överlämnas varje år av finansministrarna lill Nordiska rådet. I den nordiska ämbetsmannakommittén för ekonomiska och finanspolitiska frägor bereds ekonomiska frågor av gemensaml nordiskt intresse. Gemensamma nordiska ståndpunkter i IMF förbereds i nordiska finansutskottet. Nordiska ekonomiska forskningsrådet ger slöd till analyser av och utredningar om aktuella frågor rörande de nordiska ekonomierna.

Finansdepartementet deltar ocksä i arbelet inom FN:s ekonomiska kommission för Europa (ECE), där främsl den långsiktiga ekonomiska ulvecklingen i såväl de västliga industriländerna som i Östeuropa analyseras.

FN:s konferens för handel och utveckling (UNCTAD) håller normall möten vart fjärde är. Nästa konferens äger rum ijuli 1987. Dessemellan hälls löpande mölen med UNCTAD:s styrelse, olika expertgrupper etc.

Bil. 9

Finansdepartementels medverkan avser främsl monetära och vissa finan- Prop. 1986/87: 100 siella frågor. Bj] 9

Finansdepartementet medverkar vidare i de bilaterala blandade regeringskommissionerna med Förbundsrepubliken Tyskland, Norge saml Japan.

Skatte- och indrivningsväsen

Ett väl fungerande skattesystem är av stor betydelse för samhällels verksamhet. I syfte att förbättra skatteförvaltningens organisation har riksdagen beslutat alt en ny organisation för skatteförvaltningen skall genomföras den 1 januari 1987. Beslutet innebär bl.a. atl det i varje län bildas en från länsstyrelsen fristående länsskatlemyndighel och alt riksskatteverkets lednings- och styrfunktioner förstärks. Skatteförvaltningen har i likhet med andra myndigheler utsatts för en strikt budgetprövning med ökade krav på priorileringar och höjd effektivitet. Med hänsyn till framför allt förberedelser inför 1988 ärs allmänna fastighetstaxering och till det investeringsbehov av ADB-ulrustning som föreligger föreslås dock all skatteförvaltningen tillförs belydande resurser. På grund av omorganisationen tillförs skatteförvaltningen ca 991 milj. kr. genom en överföring från trettonde huvudtitelns anslag El. Länsstyrelserna.

Parallellt med arbetet med att forma skatteförvaltningen lill en sammanhållen och slagkraftig organisation måsle beskattningsreglerna förenklas. Fr.o.m. 1986 års taxering har den kommunala taxeringen för juridiska personer slopats. Etl förenklal deklaralionsförfarande för löntagare införs fr. o. m. 1987 års taxering. Ytterligare exempel pä förenklingar är att sambeskattningen av makars B-inkomster slopas, atl beskattning av fysiska personer i andra kommuner än hemortskommunen har slopats och atl enklare regler för uppbörd av kvarstående skatl har införts. Sammantaget leder dessa beslut till inle oväsentliga rationaliseringsvinster.

Riksskatieverkel (RSV) svarar för den cenirala ledningen av beskattnings-, uppbörds-, indrivnings- och folkbokföringsväsendet. En huvuduppgifl för verket inom skalleområdel är att verka för en effektiv, rättvis och likformig beskattning. Denna uppgift fullgör verket genom råd, föreskrifter, utbildning, information till myndigheler och allmänhet, kontrollverksamhet samt en konlinuerlig uppföljning och anpassning av organisation och arbetsformer inom skatieväsendet liU utvecklingens krav. RSV har således det avgörande ansvarei för samordning, ledning och uppföljning inom skatteadministrationen.

Riksdagen har beslutat (prop. 1986/87: 52, LU 12, rskr. 103) om en ändrad organisation för exekutionsväsendet. Målsättningen är att få fram etl mer ralionellt utnyttjande av resurserna inom exekutionsväsendet och att underlätta samverkan mellan kronofogdemyndighelerna och länsskaltemyndighetema pä regional nivå.

Lönefrågor Prop. 1986/87: 100

En avgörande uppgifl för svensk ekonomi är att åstadkomma en varaklig anpassning av löne- och prisulvecklingen ned till de viktigaste konkurrentländernas nivå. I denna uppgift har i värt land parterna pä arbetsmarknaden elt särskilt ansvar.

Den svenska arbetsmarknaden har lidigare visal god förmåga all lösa problemen med lönebildning och sysselsättning. Sedan mitten av 1970-lalet har emellerlid förmågan alt lösa motsättningarna utan balansrubbningar och konflikter varil sämre.

En bidragande orsak till detta kan ha varit oenighet om den faktiska löneulvecklingen. Oenigheten är stor mellan organisalionerna om hur jämförelser bör göras av löneutveckling och anställningsvillkor för olika kollektiv.

Det finns därför anledning att söka åstadkomma en allsidig redovisning av lönestrukturer och lönekostnadsulveckling. En lönestatistik som hela arbetsmarknaden kan enas om vore etl vikligl inslrumenl för delta.

I dert personalpolitiska propositionen (prop. 1984/85: 219) lämnade regeringen förslag till riksdagen om den lönepolitik som siaten som arbetsgivare bör föra. Förslagen tog utgångspunkt i att verksamhetsintressel tydligare än under 1970-talet skall vara styrande för slatens position i löneförhandlingarna. Del innebär bl. a.

- all lönepolitik och lönesystem skall vara förenliga med en balanserad samhällsekonomi,

- alt störte löneskillnader skall undvikas för arbetstagare med likvärdiga arbelen inom olika arbelsmarknadssektorer,

- all lönesystemet skall främja flexibilitet, decentralisering och delegering,

- alt lönesystemet i övrigt grundas på demokratiska ideal om rättvis fördelning.

Riksdagen delade de uppfattningar som redovisades i propositionen (AU 1985/86:6, rskr. 48).

1986 års löneförhandlingar pä del slatliga området har från arbetsgivarens sida förls med dessa utgångspunkter. Den 27 november 1986 iräffade Slalens arbetsgivarverk samt SACO/SR, SF och TCO-S ramavtal om löner 1986-87 för statstjänstemän m.fl. (RALS 1986-87).

Enligt avtalel - inkl. lidigare träffat L-ATF-avtal - höjs lönenivån med 8,8% under perioden. Huvuddelen av ökningen kommer lill slånd genom höjda löneplansbelopp fr.o.m. den 1 oktober 1986. Tillsammans med effekterna av tidigare Iräffade avtal kan lönekoslnaderna på del statligt reglerade omrädet beräknas öka med ca 15 % för tvåårsperioden. Sädana kostnadsökningar över en längre period är inle förenliga med en balanserad samhällsekonomi. Lönenivåökningen är för perioden emellerlid lägre än tidigare år samtidigt som kostnadseffekterna för 1988 minimerats. Avtalet bör härigenom kunna lägga en grund för en utveckling av lönekostnadsökningar på sikl som är förenliga med samhällsekonomisk balans.

Bil. 9

Lönespridningen inom del slalligl reglerade områdel har under en följd Prop. 1986/87: 100 av år minskat snabbare än på den privata arbeismarknaden. Del har bl. a. Bil. 9 inneburil all de statliga myndigheterna drabbats av personalförsörjningsproblem på viktiga verksamhetsområden.

Det slatliga avtalet för 1986-87 innebär en annorlunda fördelning av löneökningarna i förhållande till lidigare år, vilkel bör kunna motverka obalanserna. Utrymmel för selekliva åtgärder riktade till specialister, chefer m. m. har ökats betydligt. Avlalet bör därför kunna leda tiU förbättrade möjUgheter att behålla och rekrytera personal.

Under senare år har ulrymmel för lokala förhandlingar på myndigheterna i huvudsak bestått av I % enligt det s.k. L-ATF-avtalel. Detta årliga uirymme kvarslår. Samtidigt skall pä myndighetsnivå fördelas ytterligare drygt I % i samband med de selektiva åtgärderna. Detla innebär att myndigheternas möjligheter att anpassa löneökningarna lUl de behov som finns i den egna verksamhelen ökats väsentligt.

Pris-, konkurrens- och konsumentpolitik

Statens pris- och kartellnämnd (SPK) bedriver en fortlöpande övervakning av pris- och konkurtensförhållandena i näringslivel och i offentlig verksamhet i enlighet med sin instruktion och särskilda riktlinjer från regeringen. I utredningsverksamheten analyseras pris- och konkurtensförhållan-den av betydelse. SPK skall bl. a. belysa hur offentliga regleringar påverkar pris- och konkurrensförhåUanden. Insynen i och offentligheten kring prisbildning och konkurrensförhåUanden utgör viktiga förutsättningar för att främja en effektivi fungerande konkurtens. Utredningarna utgör i stor utsträckning ocksä underiag för bedömningar i aktuella frågor hos näringsfrihetsombudsmannen (NO), offentliga utredningar, andra myndigheter och departement. Under budgetårel 1986/87 genomförs en översyn av nämndens organisation. För all göra en översyn av prisregleringslagstifi-ningen har en särskild utredare tillkallats. Resullatet av utredningsarbetet kommer all redovisas inom kort.

NO har under året erhållit ytterligare erfarenheter från tillämpningen av den nya konkurtenslagen. NO har lagl stor vikt vid granskning av och ingripanden mol bl.a. företagsförvärv och offenOiga regleringar. Denna inriktning av arbetet väntas bestå under det kommande året.

Riksdagen faslställde under våren 1986 riktlinjer för den framtida konsu mentpolitiken (prop. 1985/86: 121, LU34, rskr. 292). Målet för konsument politiken skall vara aU stödja hushållen i deras strävan att effektivi utnyttja sina resurser samt att stärka konsumenternas ställning på marknaden. Viktiga inslag är också att den lokala konsumenipoUtiska verksamheten utvecklas, atl särskilt utsatta grupper slöds och atl fler grupper i samhällel engageras i konsumentpolitiken. Vidare markeras det samband som finns mellan pris-, konkurrens- och konsumentpolitik. En omorganisation av konsumentverket har också genomförts i syfte alt utnyttja verkets resurser mera flexibell och effektivt. För atl ge allmänna reklamalionsnämnden vägledning i policyfrågor har etl partssammansatt råd knulils lill nämnden. För att förstärka konsumentskyddet på kredii- och spårområdet har i

regeringen uppdragit ål konsumentverket atl i samråd med bankinspektio- Prop. 1986/87: 100 nen och bankerna söka åsladkomma en förbättrad konsumentinformation Bil. 9 om bl. a. bankernas villkor för olika kredit- och sparerbjudanden. Resultatet av uppdragel skall redovisas för regeringen före utgången av maj månad 1987.

Lotterier och spel

Svenska penninglotteriet aktiebolag. Aktiebolaget Tipstjänst och Aktiebolaget Trav Och Galopp (ATG) ökade sin omsättning under det senasle verksamhetsåret.

Omsättningen hos Penninglotteriet beräknas under år 1986 ha uppgått till ca 2000,0 milj. kr. Härav beräknas ca 850,0 milj. kr. tillfalla statsverket. Liksom under år 1985 har bolagel under år 1986 anordnat ett s. k. fredslol-teri, som gav en behållning av ca 2,2 milj. kr. Bolaget har i september 1986 introducerat ett nytt lotteri benämnt TRISS, vars omsättning under perioden september-december 1986 var ca 360,0 milj. kr. År 1987 beräknar bolagel en sammanlagd omsättning av ca 2 700,0 milj. kr.

Omsättningen hos Tipstjänst beräknas under år 1986 ha uppgått till ca 4443,3 milj. kr. Till slatsverket beräknas ca 1800,8 milj. kr. ha inlevererats. I oktober 1986 har en ny spelform introducerats i form av vadslagning under namnel Oddset. År 1987 beräknar bolaget en sammanlagd omsättning av ca 4992,5 milj. kr.

Omsättningen pä totalisatorspelet i ATG: s regi beräknas under år 1986 ha uppgått till ca 4 092,0 milj. kr. varav ca 409,8 milj. kr. beräknas tillfalla staten. År 1987 väntas totalisatorskalten inbringa ca 438,0 milj. kr. till staten.

Byggnadsstyrelsen

Byggnadsstyrelsens huvuduppgift är att förse de civila statliga myndigheterna med ändamålsenliga lokaler. Slyrelsen arbetar fortlöpande med älgärder för alt öka effektiviteten i lokalutnyttjandet och att förbättra lokalekonomin. Som elt led i detta arbele ser styrelsen över vissa standard- och normfrågor, omfattande bl.a. areastandard för enskilda tjänsterum, möjligheter till Slörre samutnytljande av lokaler, ularbetande av effeklivare planlösningar samt översyn av de bestämmelser som reglerar byggandet av lokaler. Slyrelsen arbelar vidare med ålgärder i syfle att öka myndighelernas koslnadsmedvelande i lokalfrågor och atl skapa incitament för all få lill stånd etl rationellare utnyttjande av myndighelernas lokaler.

Tullverket

Kontrollinsatser riklade mot narkotikasmuggling och ekonomisk brottslig-hel är verksamheter som tullverket prioriierar. Exempel pä andra angelägna områden för kontrollverksamheten är efterlevnaden av miljöskyddsbe-slämmelser och exportkontroll. Den föreslagna verksamhetsinriktningen bygger pä det lidigare presenierade policydokumentel VAR TULLVÄG.

För budgetåret 1987/88 föreslär slyrelsen en besparing i form av en ned- Prop. 1986/87: 100 dragning med 6 tjänster. Slyrelsen yrkar på nya resurser i form av bl. a. 4 Bil. 9 hundekipage, 42 tjänster för bl.a. narkotika- och EKO-brottsUghel, revisionsinsalser, åtgärder mot farligt gods, förstärkning av kontrollgrupper och för nya besättningar inom kustbevakningen. I övrigt yrkar slyrelsen på ökade driflsmedel om 12,7 milj. kr., anskaffningar om 66,4 milj. kr. varav merparten avser nya fartyg för kustbevakningen och nya byggen om 63 milj. kr.

Ett modifierat huvudförslag föresläs tillämpas på lullverkel för budgetåret. För de ändamål som slyrelsen begär ökade resurser för i form av tjänsler konstateras atl väsentliga tillskolt lidigare medgivits av statsmakterna. Mot denna bakgrund föreslås att prövningen av ytterligare resurstillskott bör anstå i avvaktan pä atl en uppföljning kan göras av redan gjorda satsningar. Frågan om kustbevakningens framtida organisationstillhörighet bereds för närvarande i regeringskansliel. Arbetet avslutas i sådan tid att eventuella förslag kan redovisas för riksdagen i regeringens totalförsvarsproposition i vår.

Bank- och försäkringsverksamhet, m. m.

Från och med den 1 juli 1986 överfördes rätten att tillverka och ge ut mynt från regeringen till Sveriges riksbank. Myntverkets lokaler och utrustning har övertagits av riksbankens dotterbolag AB Tumba bruk, som nu svarar för mynttillverkningen.

Med utgångspunkt i banklagsutredningens betänkande Ny banklagstiftning (SOU 1984:26-29) har en proposition (prop. 1986/87: 12) lämnats med förslag till ny banklagstiftning. Fyra nya banklagar föreslås, nämligen bankrörelselag, bankaktiebolagslag, sparbankslag och föreningsbankslag.

Med utgångspunkt i den s. k. LEO-kommissionens betänkande (Ds Fi 1986:21) Riktade emissioner av aktier m. m. förbereds en proposition med förslag rörande emissioner av aktier till styrelseledamöter och anställda i emitterande aktiebolag.

Värdepapperscentralen VPC Aktiebolag har avlämnat etl förslag till ett kontobaseral värdepapperssystem. Förslaget har remissbehandlats och bereds nu inom departementet. Avsikten är all en proposition skall kunna avlämnas under 1987.

Kreditmarknadens struktur ses över av kreditmarknadskommittén (Fi 1983:06). Frågor som kan komma att aktualiseras redan i vär är bl.a. sparbankernas tillskott av externt riskkapilal samt de risker som är förknippade med aktiviteter som inte framgår av bl.a. bankernas och fondkommissionsbolagens balansräkningar.

Spardelegationen föreslås fä 20 milj. kr. i form av engångsanvisning för att främja sparandet bland barn och ungdomar.

Inom försäkringsområdet arbetar försäkringsverksamhelskommittén (E 1979:01) med en översyn av de grundläggande principerna för bedrivande av försäkringsrörelse. Regeringen har i beslul den 10 april 1986 tagit ställning i vissa frågor som kommittén har utrett i sitt delbetänkande (SOU 1985: 34) Gruppförsäkring.

I mars 1986 avlämnade kommittén ännu etl delbelänkande, (SOU Prop. 1986/87: 100 1986:8) Soliditet och skälighet i försäkringsverksamheten. Betänkandet Bil. 9 har remissbehandlats. Under våren 1987 beräknas kommitténs slutbetänkande bli avlämnat.

Bidrag och ersättningar till kommunerna

Skalteutjämningssystemet syftar till att utjämna de slora skillnader som finns mellan enskilda kommuner resp. landslingskommuner i fråga om skattekraft och kostnader för bedrivande av kommunal verksamhet. Bidragssystemel är ett av de främsta medlen för en i möjligaste mån likvärdig kommunal service i olika delar av landet.

Riksdagen beslöl våren 1979 (prop. 1978/79:95, FiU 35, rskr 335, SFS 1979:362) om en omfattande förändring av skatieuljämningssystemel vilket medförde alt bidragel ökade med 2,9 mUjarder kr. i 1979 ärs penningvärde eller 64%. Reformen var fullt genomförd är 1982 och innebar att grundgarantinivän höjdes kraftigt i framför allt de södra och mellersla delarna i landet. År 1985 sänktes alla grundgarantier med en procentenhet för atl finansiera den automatiska ökningen av skatteutjämningsbidragel detla år. Bidragsökningen 1986 finansierades genom en skalleutjämningsavgift om 0,14 kr./skr. som togs ut pä kommunernas och landstingskommunernas toiala skatteunderlag. Skatteuijämningsavgiflen höjs 1987 till 0,37 kr./skr. för kommunerna och 0,24 kr./skr. för landstingskommunerna. En viss del av avgiftshöjningen för kommunerna, 0,13 kr./skr., ersätter en utebliven besparing inom ulbildningsbidragen.

För år 1987 får kommuner och landslingskommuner tillsammans ordinarie skatteutjämningsbidrag med preliminärt 12906 milj. kr. Av landets totalt 284 kommuner erhåller 253 kommuner (ca 89 %) skatteutjämningsbidrag år 1987. Samtliga landsting utom Stockholms läns landsting och Västmanlands läns landsting får skatteutjämningsbidrag. Utöver ordinarie bidrag har beviljats extra skalteutjämningsbidrag. Extra skatteutjämningsbidrag utgår främst till kommuner som av olika skäl har kommii i ekonomiska svårigheter. Sammantaget har anslagils 400 milj. kr. i extra skatteutjämningsbidrag för är 1987. Del för år 1986 provisoriska slödel lill 20 kommuner för alt göra det möjligt för dem att sänka skallesalsen föriängs lill alt gälla även år 1987. Bidraget som för år 1987 uppgår till 110 milj. kr. är förknippat med villkoret atl skatten ej höjs.

För atl trygga kollektivtrafiken i glesbygden dä statsbidraget för detla ändamål försvinner, utges ett särskilt bidrag om 35 milj. kr. lill Gollands kommun saml kommunerna och landstingskommunerna i de s. k. skogslänen. Fr.o.m. är 1988 dä statsbidraget är helt avskaffat kommer del särskilda bidragel all uppgå till 70 milj. kr. Inom ramen för extra skatteutjämningsbidragel fmns även avsatt etl belopp om 25 milj. kr. som stöd liU kommuner som vidtar förebyggande älgärder mot jordskred och andra nalurolyckor.

Skatteutjämningsbidragen för år 1987 motsvarar en kommunal skallesats pä 3:27 kr./skr. i genomsnitl för landet eller 1 587 kr./invånare.

Den största betydelsen har skatteutjämningsbidragen för Gollands, Jämllands och Nortbotlens län.

Skatteutjämningsbidragens utveckling under senare år framgår av föl- Prop. 1986/87: 100 jande sammanslällning. Bil. 9

Skatteutjämningsbidrag till den kommunala sektorn år 1979 samt åren 1982-1987 (milj. kr.)

1987-

Ordinarie bidrag

4 604

9886

9956

10950

10844'

11699

12906

varav till kommuner landslingskommuner kyrkliga kommuner

2 705

4 337

5 664 4 292

6259 4 691

6015 4 829

6470 5 229

7 142 5 764

Extra skatte-

utjämningsbidrag

115

206

402

385

180

230 356'

varav särskid kompensation (l98l-83)/rik-lat stöd (1984)

300 Totalt

4719

10092

10358

11335

11024

11929

13262

' Bidragsnivån är 1985 hänger samman dels med neddragningen av grundgarantin

dels med slopande av den kommunala beskattningen av juridiska personer

- Preliminära uppgifter

' Av 400 milj. kr. har 356 milj. kr. hittills fördelats

Våren 1983 utfärdades direktiv till en pariamenlarisk kommitté med uppdrag att se över skalteutjämningssystemet. Skatteutjämningskommit-tén överlämnade i december 1985 sitl belänkande till chefen för finansdepartementet. I denna budgetproposition (bilaga 9) redovisar chefen för finansdepartementet ett förslag lill reviderat skalieuljämningssysiem som skall kunna träda i kraft I januari 1988.

Fr.o.m. år 1985 slopades den kommunala beskallningen av Juridiska personer och kommunerna fär en kompensation härför genom ett särskilt statsbidrag. För år 1986 beslutade riksdagen att bidraget skulle reduceras med 30 kr./inv. eller 250 milj. kr. För 1987 har regeringen fastställt kompensalionen till kommunerna för slopad kommunal beskattning av juridiska personer lill sammanlagi 1 569 milj. kr.

10¶Sammanfattning Prop. 1986/87: 100

Förändringarna inom finansdepartementets verksamhetsområde i förhål- ''- lande till motsvarande utgiftsändamål pä stalsbudgelen för budgeiårei 1986/87 framgår av följande sammanslällning.

Anvisat

Förslag

Förändring

1986/87

1987/88

milj.kr.

A Finansdepartementet m. m.

73,3

76,0

+ 2,7

B Skatte- och indrivningsväsen

1 974,9

3 187,1

-M212,2

C Pris-, konkurrens- och

konsumentfrågor

104,4

107,4

+ 3,0

D Vissa centrala myndigheter

971,7

1016,0

-1- 44,3

E Bidrag och ersättningar till

kommunema

14 155,5

14250,0

-1- 94,5

F Övriga ändamål

2048,5

2053,9

+ 5,4

Totalt för finansdepartementet

19328,3

20690,4

4-1362,1

11¶Finansdepartementet Prop. 1986/87:100

Bil. 9 Uidrag ur prolokoll vid regeringssammanträde den 18 december 1986

Föredragande: slalsrådel Feldt såvitt avser frågorna under litiera A, B, D punklerna 1-9, E, F punklerna 1-5, statsrådet Johansson såvitt avser frägor under littera C, D punkterna 10-12, F punkterna 6-8.

Anmälan till budgetpropositionen 1987

A. Finansdepartementet m. m.

A 1. Finansdepartementet

1985/86 Utgifi 48 000340

1986/87 Anslag 48 610000

1987/88 Förslag 50990000

1986/87 Beräknad ändring

1987/88

Personal 235 —3

Anslag

Förvaltningskostnader 48610000 -t-2 380 000

(därav lönekostnader) (41048000) (-t- 300000)

48610 000 -1-2380000

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget för nästa budgelår till 50990000 kr. Medelsbehovet har beräknats med en planenlig real minskning av utgifterna för budgeläret 1987/88 enligt den besparingsplan som fastlades inför budgetåret 1986/87. Jag har därutöver för budgelåret 1987/88 beräknai medel för anskaffning av ADB-slöd för atl möjliggöra ytterligare rationaliseringar. Resursförstärkningen har finansierats. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

alt till Finansdepartementet för budgetårel 1987/88 anvisa elt förslagsanslag av 50990000 kr.

12

A 2. Finansråd/Ekonomiska attachéer Prop. 1986/87:100

Bil. 9

1985/86 Utgifi

2 281625

1986/87 Anslag

2 325 000

1987/88 Förslag

2540000 Frän anslaget bestrids kostnaderna för finansråd/ekonomiska attachéer. Sådana tjänster finns inrättade i Bryssel, Paris och Washinglon. Anslagsbehovet beräknarjag till 2540000kr. för nästa budgelår. Jag hemställer atl regeringen föreslär riksdagen

atl till Finansråd/ekonomiska attachéer för budgetåret 1987/88 anvisa etl förslagsanslag av 2540000 kr.

A 3. Utredningar m. m.

1985/86 Utgift 20138450 Reservalion 5385852

1986/87 Anslag 21300000

1987/88 Förslag 21300000

Från anslaget beslrids förutom kosinaderna för finansdepartementets kommitléer även kostnaderna för de ekonomiska långtidsutredningarna och vissa arbetsgrupper.

Med hänsyn till den beräknade omfattningen av utredningsverksamheten bör anslaget föras upp med oförändrat belopp för näsla budgetår. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Utredningar m. m. för budgetåret 1987/88 anvisa etl reservationsanslag av 21 300000 kr.

A 4. Extra utgifter

1985/86 Utgift

1986/87 Anslag

1987/88 Förslag

1 120000

Reservation 53 560

Jag förordar att anslaget förs upp med 1 120000 kr. i slalsbudgeten för nästa budgetär. Jag har därvid räknat med att bidrag till utgivningen av Sveriges statskalender skall beslridas från detla anslag. Jag hemsläller att regeringen föreslår riksdagen

atl lill Extra utgifter för budgeiårei 1987/88 anvisa ett reservalionsanslag av 1 120000 kr.

13¶B. Skatte- och indrivningsväsen Prop. 1986/87: lOO

1¶Allmänt om skatteförvaltningen och indrivningsväsendet

Ett väl fungerande skattesystem är av stor betydelse för samhällets verksamhel. Regeringen har under de senaste åren påbörjat en målmedveten satsning i syfle att förenkla och förbättra skattesystemet. Ålgärder har redan genomförls pä en rad olika områden och nya ålgärder föreslår. Insatserna gäller säväl de maleriella beskattnings- och uppbördsreglema som beskaliningsförfärandet saml skatteförvaltningen och exekutionsväsendet. Målsättningen är atl skapa enklare beskattningsregler som gör det lättare för enskilda och myndigheler alt överblicka systemet och all skapa en effektivare skalteförvaltning som bäitre än den nuvarande kan tillgodose rällvisa och likformighet vid beskattningen.

Den totala anslagsökningen för skatteförvaltningen uppgär till ca 1 200 milj. kr. Huvuddelen av ökningen - 991 milj. kr. - förklaras av en överföring av medel från trettonde huvudlilelns anslag El. Länsslyrelserna på grund av bildandel av länsskaltemyndigheter. Vidare utgör kostnader för 1988 ärs allmänna fastighetstaxering och kostnader på grund av investeringsbehov i en ny centraldator pä riksskatteverket en stor del av skatteförvaltningens resurstillskott. På dessa områden är del ofrånkomligt med resurstillskott om verksamheten skall kunna bedrivas i enlighel med tidigare fattade beslut.

2 Organisation

2.1¶Skatteförvaltningen

Skatteförvaltningen kommer enligt riksdagens beslul atl omorganiseras fr.o.m. den Ijanuari 1987 (prop. 1985/86:55, BoU 11, rskr. 82). Länsslyrelsernas skatteavdelningar skall enligt principbeslulet bilda egna myndigheter, länsskattemyndigheter, och tillsammans med riksskatteverket och de lokala skaltemyndigheterna ingå i en sammanhållen skatteförvaltning. Under år 1986 har en särskild kommitté, organisationskommittén för skatteförvaltningen, arbetat med förberedelserna för den nya organisationen. Reformen medför att länsskattemyndigheterna måste tillföras administrativa resurser. Dessa resurser tillförs de nya myndigheterna i första hand frän länsstyrelsernas administrativa enheter. Samtliga frågor i samband med utbrytningen har inte hunnit lösas i sädan tid att organisationen är helt klar den 1 januari 1987. På grund härav kan myndigheterna under ett övergångsskede behöva bislå varandra med administrativa resurser. Den 1 juli 1987 beräknas emellertid alla kvarvarande frågor vara lösla.

Riksskatteverkets roll i den nya organisationen blir atl ha del övergri pande ansvarei för och att leda skatleförvallningen i landel. Verkels sam ordnande roll blir mer markerad. Vidare stärks den medborgerliga insynen i skatteförvaltningen genom att lekmannaslyrelser inrättas hos länsskalte myndighetema. 14

2.2¶Exekutionsväsendet Prop. 1986/87:100

I exekutionsväsendets nuvarande organisalion finns två huvudproblem. Det försia - som bara gäller indrivningar av skaller och avgifier s. k. allmänna mäl - har sin grund i att man inte organisatoriskt har beaktat del funktionella samband som finns i beskatiningskedjan taxering, debitering, uppbörd och indrivning. Exekutionsväsendets organisation har gjort det svårt all samordna beskallningskedjans sisla länk med övriga delar. De organisaloriska brislerna har varit bl. a. alt kronofogdemyndigheternas geografiska verksamhelsområde har skilt sig frän skatteförvaltningens och all det saknats effektiva styrmöjligheter frän cenlral nivå.

Del andra problemet - vilket gäller för säväl allmänna som enskilda mäl - har sin grund i atl många av de nuvarande kronofogdemyndighelerna är för smä. Bl.a. mol bakgrund av dessa problem har riksdagen beslulat (prop. 1986/87: 52, LU 12, rskr. 103) om en ändrad organisation för exekutionsväsendet. Målsättningen är all åstadkomma elt mer rationellt ulnyttjande av resurserna och all underiälla samverkan mellan kronofogdemyndigheterna och länsskatiemyndigheterna på regional nivå. Principbeslulet innebär atl nuvarande organisation ändras så att en kronofogdemyndighet bildas i vatje län i stället för nuvarande organisation med 81 myndigheler i hela landet. Vidare får riksskatteverket i uppdrag att leda verksamheten i landet. Den medborgerliga insynen skall slärkas genom att del på varje myndighel skall finnas en lekmannastyrelse. Förberedelsearbetet för den nya organisationen kommer all uppdras ål en organisationskommitté. Den nya organisalionen skall träda i krafl den 1 juli 1988.

2.3¶Huvudmannaskapet för folkbokföringen

Folkbokföringen sker dels fortlöpande i kyrkoböcker och andra register av svenska kyrkan, dels ärligen i mantalslängder. Kyrkobokföringen ombe sörjs av pastorsämbetena. I Stockholm och Göteborg sköts dock kyrko bokföringen i vissa delar av lokal skattemyndighet. Mantalsskrivningen sköts av lokal skattemyndighet. Den ordningen alt väsentliga delar av den grundläggande folkbokföringen sköts av kyrkliga organ har länge varil ställd under debatt och har utreits vid etl flertal tillfällen. 1 prop. 1985/86: 100, bil. 9, anfördes all slällningstagande i fråga om vilken myn dighet som skall vara huvudman för folkbokföringen skulle ske under 1986. 1979 års folkbokföringskommiltés förslag (SOU 1981: 101) i vilket förordas atl de allmänna försäkringskassorna skall handha uppgifler som lokal folkbokföringsmyndighet och statskontorets rapport 1984:42 i vilken de lokala skattemyndigheterna föreslås all bli huvudman för folkbokföringen har remissbehandlats under året. Slalskontoret fick den 17 april 1986 i uppdrag atl uireda etl alternativ med etl oförändrai huvudmannaskap. Uppdragel har redovisals till regeringen i oklober. I rapporten (1986:30) föreslås all folkbokföringen - liksom i dag — handhas av såväl pastorsäm betena som de lokala skattemyndigheterna men med en mer rationell organisation för pastorsämbetena. Frågan bereds för närvarande ochjag avser atl återkomma under våren med förslag om framtida huvudmanna- ,

skåp.

3¶Andrad anslagsstruktur Prop. 1986/87: loo

Den nya sammanhållna skatteförvaltningen medför behov av förändringar i anslagskonstruklionen. För del första sker en förändring av själva anslagen och deras detaljnivå. För del andra föresläs förändringar vad gäller anslagna medel för myndighelernas ADB-kostnader.

3.1¶Anslagskonstruktion

Budgetåret 1987/88 blir det försia hela budgetåret för den sammanhållna skatteförvaltningen. Den nya organisationen medför med nödvändighet att anslagsstrukturen för riksskatteverkets förvaltningsområde mäste ändras. För innevarande budgetär anvisas medel frän anslaget Bl. Riksskatteverket, B2. Lokala skaltemyndigheterna, B3. Kronofogdemyndighelerna och trettonde huvudtiteln anslaget El. Länsstyrelserna. För kommande budgelår föreslås all skatteförvaltningen och exekutionsväsendet anvisas medel i huvudsak pä följande säll. Medel för riksskatteverket lilldelas under anslaget Bl. Riksskatteverket. Medel för den regionala och lokala skatteförvaltningen tilldelas i etl anslag B2. Regional och lokal skatteförvaltning. Medel för exekutionsväsendet lilldelas under anslaget B3. Kronofogdemyndigheterna.

I riksskatteverkets anslagsframslällning har lämnats förslag till fördelning av medlen på respektive län. Jag kommer atl föreslå regeringen att ta ställning till anslagsyrkandena mot bakgrund av denna fördelning. Efter det att riksdagen har fattat beslut om anslagstilldelning kommer riksskatteverket, som får dispositionsrätten till anslaget, att fä justera fördelningen med hänsyn lill de bedömningar som gjorts av regering och riksdag.

Riksskatteverket kommer därefler att fördela medlen pä regional nivå medan länsskatiemyndigheterna kommer atl fördela medlen pä lokal nivå enligt riksskatteverkets direktiv. För att man vid riksdagsbehandlingen skall fä en bild av hur riksskatteverket tänkt fördela medlen regionalt och lokall kommerjag, vid redovisningen av riksskatteverkets yrkande under anslaget, atl ange den av riksskaiteverket i anslagsframställningen föreslagna fördelningen.

Anslaget B2. Regional och lokal skatteförvaltning kommer all bestå av fyra anslagsposler. Förvaltningskostnader, Lokalkostnader, Till riksskatteverkets disposition samt Engångsutgifter. En viss del av anslaget kommer all hänföras lill anslagsposten Till riksskatteverkets disposition för att senare - under budgetåret - fördelas efter myndigheternas behov.

Medel för exekutionsväsendet kommer att tilldelas under anslaget B3. Kronofogdemyndigheterna. Riksskatteverket har i anslagsframställningen föreslagil en fördelning mellan myndigheterna. Även fördetia anslag kommer jag all föreslå regeringen att ta ställning till anslagsyrkandena mol bakgrund av riksskatteverkets fördelning. Efter det att riksdagen fattat beslut om anslagstilldelning kommer riksskatteverket alt få justera fördelningen med hänsyn till de bedömningar som gjorts av regering och riksdag.

3.2¶Medel för ADB Prop. 1986/87: 100

För innevarande budgetär redovisas medel för ADB under tre olika anslag och under flera delposter för respektive anslag.

För alt kunna göra en mer samlad bedömning av skatteförvaltningens och exekutionsväsendets ADB-resurser anserjag all del är nödvändigt atl medlen för all ADB-verksamhel samlas i en förslagsvis delpost under riksskatteverkets myndighelshelsanslag. Delta skulle väsenlligl förbättra överblicken samt underlätta planering och uppföljning av den samlade ADB-verksamheten och dess kosinader.

4¶Förenklingar - beslutade och planerade

Regeringen har under de senaste åren arbetat målmedvetet på atl förenkla och förbättra skattesystemet. Arbelel avser säväl förändringar i de maleriella reglerna som i de som styr förfarandel. Jag kommer i della avsnitt all gå igenom en del av de förändringar som beslulals under 1986 eller lidigare eller som man arbetar med inom departementet och riksskaiteverket.

4.1¶Beslutade förenklingar

Fr. o. m. 1985 ärs laxering har man slopat skyldigheten för fysiska perso ner med fastighet eller rörelse i annan kommun än hemortskommunen att avge en särskild självdeklaration i den andra kommunen. Beslulel innebär en minskad uppgiflsbörda för drygl 500000 skattskyldiga. Vidare har be slulals om alt slopa den kommunala laxeringen för juridiska personer fr. o. m. 1986 års laxering. Det innebär bl. a. alt även de juridiska personer na slipper atl lämna särskilda självdeklaralioner i varje kommun där verk samheten bedrivs och alt redovisningen förenklas i den allmänna självdek laralionen. Under vären 1985 fattade riksdagen beslut om en förenklad självdeklaration som kan användas av elt slort antal skattskyldiga fr. o. m. 1987 års taxering. (Prop. 1984/85: 180, SkU 60, rskr. 375, SFS 1985:405-413). Vidare kan nämnas riksdagens beslut (prop. 1985/86:130, SkU 40, rskr. 332) alt slopa sambeskallningen av makars B-inkomster. Samlidigt upphävdes rätlen alt ulnyllja andra makens realisationsförlust, underskoltsavdrag, övriga allmänna avdrag och förlustavdrag. Vidare be slöts atl två fall av särskilt tillägg, ränletillägg, vid beräkning av underlag för tilläggsbelopp skulle slopas, liksom den särskilda rätten till kvittning mellan underskott av villa och kapitalinkomst. Genom riksdagens beslul på grundval av komplelteringspropositionen (prop. 1985/86: 150, SkU 50, rskr. 360) har bl. a. följande förändringar gjorts vilka innebär belydande förenklingar för såväl skattskyldiga som för skatteförvaltningen. Beskalt ningen av fysiska personer i andra kommuner än hemortskommunen slo pas och all inkomsi beskattas i stället i hemortskommunen, garanlibeskalt- ningen av fysiska personers fasligheter och det extra avdragel från inkomst av schablontaxerad fastighet slopas. Dessa regler lillämpas fr. o. m. 1988 ärs taxering. Den individuella beskattningen av medlem i bosladsräiisföre- 17

2 Riksdagen 1986/87. I saml. Nr 100. Bilaga 9

ning slopas, räntan pä restituerade skatte- eller avgiftsbelopp görs skalle- Prop. 1986/87: 100 fria och pä grund härav halveras ränlesalsen, skaltefrihet införs för vittnes- Bil. 9 ersättningar och dylikt. Enklare regler för uppbörd av kvarstående skall införs - uppbörden skall ske vid endast ell lillfälle. Jag vill j delta sammanhang ocksä erinra om det beslul om förenklad taxering som riksdagen nyligen fallal (prop. 1986/87:47, SkU 11, rskr. 95). Beslutet avser principerna för elt nylt taxeringsförfarande. Taxeringsbesluten skall fattas av länsskatiemyndigheterna och de lokala skattemyndigheterna och inle som för närvarande av taxeringsnämnderna. Men ocksä enligt den nya ordningen skall det finnas ell beslutsorgan med förtoendevalda lekmän. I varje skattemyndighet skall del nämligen finnas en skattenämnd, i vilken lekmän skall ingå. Möjligheterna till omprövning av ell taxeringsbeslut blir väsentligl vidgade. Reformen beräknas kunna genomföras tidigast 1990.

4.2¶Planerade förändringar

Del är angeläget atl förenklingsarbetet fortsätter. Arbete i den inriktningen pågår. Riksskatteverket har t. ex. i sin långlidsbedömning påpekat att det bör övervägas om reglerna om extra avdrag för sjukdomskoslnader samt existensminimum kan tas bort ur beskattningssystemei och ersättas med kompensation i annan ordning. Andra områden där förslag lill ändringar kan komma är beskattning av traktamenten och naturaförmåner.

Vad gäller företagsbeskattningen finns det anledning att nämna riksskatteverkets arbele med atl utveckla ett system för förelagens uppgiftslämnande vilket bl. a. bygger på standardiserade räkenskapsutdrag. De materiella reglerna inom företagsbeskattningen behandlas samtidigt i den kommitté som har till uppgifl atl göra en allmän översyn av företagsbeskattningen och i 1980 ärs företagsskaltekommitté. Den sistnämnda kommittén har i två betänkanden lagl fram förslag om att enskill bedriven näringsverksamhet och handelsbolag skall beskattas som särskilda skattesubjekt enligt en s.k. stakelmetod. Jag har erfarit atl kommittén nu närmast kommer att uireda de särskilda inkomstskallereglerna för s. k. fåmansförelag och därvid - i linje med de lidigare förslagen - ulgä från handelsbolaget som särskilt skattesubjekt.

Det är givetvis inte bara på laxeringsområdel som förenklingar behövs. Regeringens åtgärder gäller därför också andra områden. Den 1 januari 1985 Irädde elt nytl system för en samordnad uppbörd av källskatl och arbetsgivaravgifter i kraft. Ansvaret för debitering och uppbörd av arbets givaravgifter överfördes därigenom från riksförsäkringsverket till skatte förvaltningen och samordnades administrativt och tidsmässigt med upp börden av källskatl. För närvarande pågår inom finans- och socialdeparte mentet ett annat viktigt arbele på uppbördsområdel, nämligen att åslad komma klarare regler för skyldighelen att göra skatteavdrag och betala arbetsgivaravgifter. Ett av syftena är alt göra det lättare atl avgöra om elt arbelsgivar/arbeistagarförhällande föreligger eller ej. I samband härmed undersöks även förutsättningarna för att åstadkomma en samordning av underlagen för arbetsgivaravgiften och källskatten respeklive pensions grundande inkomsi och inkomstbeskattning, 18

5¶Prioritering under budgetåret 1987/88 Prop. 1986/87: loo

1 detta avsnitt tänker jag kortfattat beröra de tvä områden som kommer alt ta i anspråk en stor del av skatteförvaltningens resurstillskott, nämligen den allmänna faslighelstaxeringen 1988 och kosinader för ADB.

5.1¶Allmän fastighetstaxering

När del först gäller den allmänna fastighetstaxeringen, som inleds 1988 med laxering av hyreshus och industrifastigheter, kan nämnas alt riksskatteverket har beräknat alt ytteriigare resurser behövs för detla till ett belopp av ca 107 milj. kr. Som jämförelse kan påpekas all riksskatteverkets yrkande för hela skatteförvaltningen och exekutionsväsendet innebär en lotal anslagsökning med 211 milj. kr. Del bör framhållas all det nya systemet för fastighetstaxering medför besparingar i förhållande till tidigare allmänna fastighetstaxeringar. 1 riksskatteverkets yrkande ligger kostnader för bl. a. handläggare för ijänslemannagranskning av deklarationerna, kostnader för de projekl som bedrivs på riksskatteverket inför den allmänna fastighetstaxeringen med bl. a. syslemulveckling, utbildning och information och kostnader för de nya länsdatorer som skall anskaffas.

5.2¶ADB-kostnad

En annan lung post i årels anslagsframslällning gäller ADB-kostnaderna, dvs. maskinhyror och ulrustning. Riksskatteverket begär här en nelloökning med ca 39,5 milj. kr. De förändringar i skallereglerna och förfarandel som jag lidigare redogjorl för kräver en utökad användning av ADB i skatteförvaltningen och exekutionsväsendet. Riksskatteverket framhåller all det i förvaltningen har sketl en ökad ADB-mognad vilket lett lill en ökad transaklionsvolym. Delta leder till krav på utbyggnad av ADB-resurserna. Som exempel kan nämnas att den förenklade självdeklarationen kräver atl den befintliga centraldatorns minneskapacitet byggs ut. Vidare kan nämnas alt man räknar med atl centraldatorns kapaciteislak snarl är uppnått vilket leder till investeringsbehov för anskaffning av ytterligare en centraldator. Jag avser senare ta ställning till riksskatteverkets yrkande i nämnda delar men vill pä detla sätt bara peka på två områden inom vilka del är ofrånkomligt med resurslillskotl om verksamhelen skall kunna bedrivas i enlighel med tidigare fattade beslut.

6¶Rationaliseringsuppdrag

En av tankarna med det reformarbete som har bedrivits på del materiella omrädet och organisatoriskt har varil - förulom alt underlätta för de skattskyldiga - atl administrationen av skattesystemet skall kunna bedrivas mer rationellt än i dag. Jag länker dä pä atl resurserna skall kunna slyras mol de svårkontrollerade deklarationerna och en fördjupad granskning av dessa. För att få en bild av hur de beslutade och, nu kända.

kommande förändringar påverkar skalteförvaltningen, t.ex. arbetsuppgifter som förändras, bortfaller eller lillkommer saml vilka organ och vilken personal som behövs härav, har riksskaiteverket hösten 1986 fätl i uppdrag all uiarbeta en plan för rationaliserings- och besparingsarbelet inom skatteförvaltningen. Uppdragel skall redovisas i riksskatteverkets anslagsframställning för budgetårel 1988/89.

Prop. 1986/87:100 Bil. 9

B 1. Riksskatteverket

1985/86 Ulgift 1986/87 Anslag 1987/88 Förslag

319243 170 317464 000 541 104000

Riksskatteverket (RSV) är dels central förvaltningsmyndighel för frågor om skatter och socialavgifter samt folkbokföring och val, dels centralmyndighet för administration av exekulionsväsendet, alll i den mån annat ej följer av särskilda föreskrifier. Verkel är dessutom beskatiningsmyndighet för punktskatter, sjömansskatt och kupongskatt.

RSV leds av en styrelse. Chef för verkel är en generaldirektör som även är styrelsens ordförande. Denne har närmasl under sig en överdirektör. Verket är organiserat på åtta huvudenheter, nämligen en avdelning för verkets administration, en för rällsärenden, en för direkt skatt, en för indirekt skatt, en för kontroll och revision, en för administration av exekutionsväsendet, en för folkbokföring och val saml en för driftteknik. Dessulom finns en enhel för allmänna ombud och ett sekretariat för verksledningen.

Inom RSV finns en nämnd för rällsärenden samt sjömansskallenämnden och forskarskatlenämden.

1986/87 Beräknad ändring 1987/88

Ändrad anslags- Före- slruktur draganden

Personal

1253

—

Anslag

Förvaltnings-

kostnader

232 365000

175 569000

-t- 7 865000

(därav lönekostnader)

182 997 000

133 568000

-1- 4 455000

Expenser för annal än eget

behov

53 126000

-1- 4 114000

Utbildning och information

31973 000

29973 000

+ 7 241000

ADB-verksamhet

-

203 403 000

-F 59813000

Riksskatteverkets yrkanden

Riksskatteverket har, mot bakgrund den pågående omorganisationen i skatteförvaltningen, ansell alt sådana särskilda skäl föreligger all huvud-förslagslillämpningen bör redovisas för endasl ett budgelår. Riksskattever-

20

kel har sålunda i anslagsframställningen för budgetåret 1987/88 redovisat Prop. 1986/87: 100 etl huvudförslag som, jämförl med anslaget för innevarande budgelår. Bil. 9 innebär en minskning med två procenl.

I enlighel med regeringens direktiv till myndigheterna har nägon prisoch löneomräkning för budgetåret 1987/88 inte gjorls.

Riksskatteverkets beräknade huvudförslag innebär atl anslaget räknas ned med 10,2 milj. kr. Verket har i sin anslagsframställning yrkat på undantagande från huvudförslagel. Som skäl för alt slippa huvudförslagstillämpning anförs atl verket kommer all få en ny roll inom den samordnade skatteförvaltningen och all del är för tidigt all bedöma hur delta kommer att påverka resursbehovet på längre sikl. Det skulle därför vara olyckligt att nu tvinga fram generella nedskärningar av anslaget. Verket konstaterar all besparingar i princip kan åstadkommas pä tre sätt. För det försia genom atl slalsmakterna beslutar om förenklingar av del regelsyslem som Slyr verksamhelen. Della är enligt verkets uppfattning det mesl effektiva sättet att ralionalisera verksamheten. Problemet är alt sådana ålgärder sällan leder lill besparingar på korl sikl. Förändringarna måste som regel föregås av utredningsarbete. För det andra kan besparingar åstadkommas genom minskad utbildning och stopp för pågående eller planerade utvecklingsprojekt och för det iredje genom alt minska den offensiva kontrollverksamheten. Del är pä sistnämnda område som riksskatteverket redovisat hela besparingen om 10,2 milj. kr.

Utöver huvudförslagel lämnar riksskatteverket etl budgetförslag innebärande en utbyggnad av verksamheten med 103 943 000 kr. Enligt verkels mening följer störte delen av ökningen som en direkl konsekvens av redan fattade beslut av riksdag och regering. Utbyggnadsförslaget innebär en utbyggnad av ADB-stödet för vilkel man begär ca 40 milj. kr., för arbetet med den förenklade självdeklarationen begär man ca 8 milj. kr., för förberedelsearbete, information och blanketter m.m. inför 1988 ärs allmänna fastighetstaxering begärs 30,9 milj. kr. och för medel till allmänl ombud för folkbokföring samt till allmänna val begärs sammanlagt 590000 kr. Slutligen begärs 3 milj. kr. för grundutbildning i beskattning.

Riksskatteverkets budgetförslag innebär, som tidigare nämnts, ocksä elt yrkande om ändrad anslagsstruklur. För riksskatteverkets egen del innebär det alt all ADB-verksamhet samlas i en förslagsvis anslagspost under verkets myndighetsanslag. För innevarande budgetår uppgår kostnaderna härför till 203,4 milj. kr. Della belopp lillförs således anslagsposten ADB-verksamhel genom omföring. Uiöver tidigare nämnda yrkade 40 milj. kr. för ulbyggnad av ADB-stödet begär verket dessutom 8,1 milj. kr. hänförligt till del ADB-baserade redovisningssystemet för exekutionsväsendet, REX.

Föredragandens överväganden

För nästa budgelär bör medel för riksskatteverkets verksamhel beräknas i enlighel med etl ettårigt huvudförslag. Riksskatteverket har under ett flertal år, med undantag av innevarande budgelår, tilldelats medel efter en princip som innebär en reducering av anslaget med två procenl efter pris- 21

och löneomräkning. Enligt mina beräkningar innebär huvudförslags- Prop. 1986/87: 100 tillämpningen för budgeiårei 1987/88 en reducering av anslaget med 8,8 Bil. 9 milj. kr. efter pris- och löneomräkning.

Mol bakgrund av de mänga förenklingar i regelsystemet, vilka jag redogjort för i de inledande avsnitten, och med beaktande av all förenklingar av regelsystemet är det mest effektiva sättet atl ralionalisera verksamhelen, gör jag den bedömningen alt huvudförslagstillämpningen bör kunna ske ulan allvarliga konsekvenser på verkels priorilerade områden.

I bl.a. syfle att förslärka riksskatteverkets samordnade roll har verkel sedan budgetåret 1984/85 hafl i uppdrag atl fördela vissa medel inom exekulionsväsendet. Beloppel motsvarar en del av den besparing på tvä procent som tillämpats för kronofogdemyndighelerna och som alltså återförts för atl förstärka de mest resursansträngda kronofogdemyndighelerna. Meloden har visat sig fungera väl varför jag föreslär att riksskatteverket tilldelas särskilda medel även det kommande budgetårel. Målsättningen är atl kronofogdemyndigheter med relativt sett smä resurser i förhållande lill arbetsvolym skall fä förstärkningar. Jag har vid beräkning av medel för kronofogdemyndighelerna, vilkel jag senare återkommer till, reserverat dessa medel under anslagsposten Diverse ändamål.

Jag har för avsikl att även för länsskattemyndigheterna och de lokala skattemyndigheterna lillämpa samma metod. För dessa myndigheter kommer ett huvudförslag om två procent alt tillämpas. Besparingen kommer i sin helhet att disponeras av riksskatteverket för att återföras till de mest resursansträngda myndigheterna. Jag ser detla som en bra metod för all stärka riksskalleverkels ledningsroll i skatteförvaltningen.

Beträffande anslagen lill riksskatteverket vill jag framhålla följande. Pris- och löneomräkningen uppgär till 21 milj. kr. Del nya förfarandel för den förenklade självdeklaralionen genomförs i huvudsak vid 1987 års taxering men vissa insalser för utveckling och genomförande kvarstår dock lill 1987/88. Jag har beräknai medel för detla lill riksskatteverket till sammanlagi 2,4 milj. kr. Beloppel hänför sig lill de merkoslnader för tryckning av broschyren Dags all deklarera som blir följden av atl två deklaralionsförfaranden kommer att löpa paralleUt en tid. Jag vill här framhålla vikten av all de skattskyldiga informeras om de förenklingar som det nya förfarandet erbjuder. För förberedelsearbetet med 1988 års all männa fastighetstaxering har jag beräknat riksskatteverkets resursbehov till 28,9 milj. kr. Resurstillskottet avser till stor del förberedelsearbete av administrativ arl, syslemutveckling saml utbildning och information. Jag återkommer senare till frågan om resurser för länsskaltemyndighetema och de lokala skatlemyndighelerna. Kostnadsökningarna på grund av inve steringar i AFB-systemet, ADB-systemet för folkbokföring och beskalt ning, har jag beräknai till 39,5 milj. kr. Behovel av invesleringar för AFB-systemet gäller främsl centraldatorn, regiondalorerna och terminal- systemet. Centraldatorns kapacitet beräknas inom kort utnyttjas maxi mall. De nya regiondatorerna är nödvändiga anskaffningar inför den all männa fastighetstaxeringen. När del gäller verkels yrkande om medel lill REX godlarjag beräkningen. För medel till allmänt ombud för folkbokfö ring och lill kosinader för riksskatteverkets arbele med 1988 års allmänna 22

val harjag beräknai 590000kr. Jag har vidare för budgelåret 1987/88 på Prop. 1986/87: 100 samma säll som föregående budgelår beräknat särskilda medel om 3 Bil. 9 milj. kr. för skatte- och ADB-ulbildning.

Riksskatteverket har, somjag tidigare nämnl, fått i uppdrag av regeringen atl utveckla elt nytl system för företagens uppgiftslämnande vilkel bl. a. bygger på standardiserade räkenskapsutdrag. Syftet är bl. a. att få tUl stånd en effeklivare granskning av företagsdeklaralioner. Riksskaiteverket har i sin anslagsframställning begärt 3,8 milj. kr. för all fortsätta med att utveckla systemet. Verkets uppdrag skall redovisas före ulgången av år 1986. Jag anser alt frågan om medel för denna verksamhet bör behandlas när en utvärdering av uppdragel har gjorls.

Med hänvisning till vad jag anfört och i övrigl lill sammanställningen beräknarjag anslaget lill 541 104000 kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

all till Riksskatteverket för budgetåret 1987/88 anvisa ell förslagsanslag av 541 104000 kr.

B 2. Regional och lokal skatteförvaltning

1985/86 Utgift 883 091456

1986/87 Anslag 881807000

1987/88 Förslag 1886665000

Della anslag har lidigare benämnts lokala skallemyndigheterna. Fr.o.m. budgetåret 1987/88 redovisas under anslaget kostnader för säväl de nya länsskatiemyndigheterna - vilka bildas den 1 januari 1987 genom en utbrytning av länsstyrelsernas skatteavdelningar - som de lokala skallemyndigheterna. Den regionala och lokala skatleförvallningen utgörs av 24 länsskattemyndigheter och 120 lokala skattemyndigheter.

Länsskatlemyndighelen är regional förvaltningsmyndighet för frågor om skaller och socialavgifter saml folkbokföring, om annat inte följer av särskilda föreskrifter. Myndighelen bistår riksskatteverket med vissa administrativa arbelsuppgifler som rör exekutionsväsendet i länel. Länsskatlemyndighelen är under riksskatieverkel chefsmyndighel för de lokala skallemyndigheterna i länel och skall meddela de beslul som behövs i fräga om verksamheten hos dessa myndigheter, om detta inte ankommer på annan.

Länsskattemyndigheten leds av en styrelse. Chef för myndigheten är en länsskatlechef, som även är styrelsens ordförande. Myndigheterna är, med elt undanlag, organiserade i sju enheler, nämligen en taxeringsenhet, en revisionsenhet, en besvärsenhel, en mervärdeskalteenhet, en uppbördsen-hei, en dataenhet och en administrativ enhel. Länsskatlemyndighelen i Gollands län är organiserad i en taxerings-, uppbörds- och dataenhet, en revisions- och mervärdeskalteenhet, en besvärsenhel samt en administrativ enhet. Antalet tjänster vid länsskattemyndigheterna uppgär till ca 6 000.

De lokala skaltemyndighelerna är lokala förvaltningsmyndigheter för frägor om skaller och socialavgifter, bestämmande av pensionsgrundande 23

inkomst samt folkbokföring, allt i den mån annat inle följer av särskilda föreskrifter. Varje län är indelal i fögderier. Inom varje fögderi finns en lokal skallemyndighel. I hela landet finns det 120 lokala skattemyndigheter. Varje sädan myndighel förestås av en fögderichef Anlalet tjänster vid de lokala skattemyndigheterna i landet uppgår till ca 6000.

1986/87

Beräknad ändring

Överfört från

Summa

för 1987/88

lokal skatte-

länsstyrelernas

Före-

myndighet

skatteavdelningar

draganden

Anslag

Förvaltningskostnader

802 205 000

+ 93 876000

(därav lönekostnader)

747 757000

824 818000

1572 575000

+ 83 735 000

Lokalkostnader

130 286000

-t- 127000

Till riksskatteverkets

disposition

+ 56039000

Engångsutgifter

- 2 756000

Till regeringens disposition

+ 3 600000

Summa

-1-150886000

Uppbördsmedel

Ersättning från allmänna

pensionsfonden 1986/87

13 355000

74 239000

Ersättning från

dataenheterna

6500000 Beräknad ändring 1987/88

-5610000

- 5 610000

Nettoutgift

-1-145276000

Dispositionsreglerna

Anslagsposterna Förvaltningskostnader, Lokalkostnader och Engångsutgifter disponeras av länsskaltemyndighetema och de lokala skaltemyndigheterna efter fördelningsbeslut av riksskatteverket. Medel för länsskatie-myndigheternas lokalkostnader och lokalvårdskoslnader redovisas under trettonde huvudtiteln anslaget El. Länsstyrelserna. Anslagsposten Till riksskatteverkets disposition disponeras av riksskatteverket för fördelning efler behov till länsskattemyndigheterna och de lokala skallemyndighelerna.

Ändrad anslagsstruktur

Som jag tidigare nämnt har riksdagen beslutat atl länsskaltemyndigheter skall bildas den I januari 1987 (prop. 1985/86: 55, BoU 11, rskr. 82). Genom beslutet om den sammanhållna skatteförvaltningen bryts länsstyrelsernas skatteavdelningar ul ur länsstyrelserna och bildar de nya länsskattemyndigheterna. Riksskatteverket har fåll det övergripande ansvaret för alt leda skalteförvaltningen i landet. Under riksskatteverket har länsskatiemyndigheterna fått i uppgift att leda verksamheten i länet. Omorganisationen och syftet med den har gjort det angeläget att ändra anslagskonstruklionen för den regionala och lokala skatteförvaltningen. Härigenom kommer förutsättningarna för att uppnå en av målsättningarna med omorganisationen alt öka. Genom förändringen ökar också förutsättningarna alt under lö-

24

pande budgetår möla regionala och lokala behov resursmässigt utan atl Prop. 1986/87: 100 den totala anslagstilldelningen behöver överskridas. 1 det följande redovi- Bil. 9 sas anslagen lill den regionala och lokala skatteförvaltningen med ulgångspunkl i den föreslagna nya ordningen.

Anslaget benämns B2. Regional och lokal skatteförvaltning. Anslagsposterna under anslaget avser såväl länsskatiemyndigheterna som de lokala skallemyndigheterna. Anslagsposterna Förvallningskoslnader och Lokaler har funnils lidigare år. Anslagsposten, Till riksskatteverkets disposition är ny. Till denna post kommer atl föras medel dels frän del för budgetåret 1987/88 återförda huvudförslaget för länsskatiemyndigheterna och de lokala skallemyndighelerna dels ytterligare elt belopp.

Genom atl riksskatteverket nu föreslås fä dispositionsrätten lill en del av länsskallemyndighelernas och de lokala skatlemyndighelernas anslag kan resurser inom denna ram omfördelas såväl mellan länen som mellan regional och lokal nivå. Jag ser della som etl viktigt led i arbetet med alt uppnå syftet med den sammanhållna skatteförvaltningen.

Riksskatteverkets yrkanden

Riksskatieverkel har, mol bakgrund av den pågående omorganisationen i skatleförvallningen, ansett atl sädana särskilda skäl föreligger all huvudförslagstillämpningen bör redovisas för endasl ett bugelår för såväl läns-skattemyndigheterna som de lokala skallemyndighelerna. Verkel har sålunda i anslagsframställningen för budgetåret 1987/88 redovisal elt huvudförslag som, jämfört med molsvarande anslag för innevarande budgelär innebär en minskning med 2 procent.

1 enlighet med regeringens direktiv lill myndigheterna för budgeläret 1987/88 har någon pris- och löneomräkning inte gjorts.

Riksskatteverkets beräkning av huvudförslagel innebär att anslaget räknas ned med 41,2 milj. kr. (varav 21,5 milj. kr. för länsskatiemyndigheterna och 19,7 milj. kr. för de lokala skallemyndigheterna). Som skäl för all länsskatiemyndigheterna och de lokala skattemyndighelerna skall undanlas från huvudförslagslillämpningen anför riksskatteverket följande. En lillämpning av huvudförslagel skulle till slor del drabba olika former av offensiv kontrollverksamhet. Vid länsskattemyndigheterna skulle l.ex. revisionsverksamheten, kontroll av mervärdeskalledeklarationer och möjligheten att driva processer om förelrädaransvar drabbas. Vidare skulle allmänheten drabbas av längre handläggningstider. Vid de lokala skattemyndigheterna skulle främst arbetsgivarkonirollen drabbas saml servicen till allmänheten. På både den regionala och lokala nivån skulle den fördjupade deklarationskontrollen bli eftersatt.

Sammanfattningsvis framhåller riksskatteverket atl länga handlingslider utgör elt hot mot rättssäkerheten, och atl en mindre effektiv kontrollverksamhet undergräver principen om en likformig och rättvis taxering.

Utöver huvudförslagel redovisar riksskatteverket ett budgelförslag vil kel innebär en ulbyggnad av verksamheten med 103 352000 kr. (varav 45915000 kr. hänför sig lill länsskatiemyndigheterna och 57437000 kr. till de lokala skattemyndighelerna). Enligt riksskatteverkets mening följer 25

slörre delen av ökningen som en direkl konsekvens av redan fattade beslul av riksdag och regering. I utbyggnadsallernalivel begärs bl. a. följande resurser till länsskatiemyndigheterna. För merkostnader pä grund av den nya organisationen begär verkel 15,6 milj. kr., för förberedelsearbelet inför 1988 års allmänna fastighetstaxering begärs 4,8 milj. kr., för vissa resursförstärkningar begärs 13,7 milj. kr. och för vissa engångsutgifter 5,8 milj. kr. När det gäller de lokala skatlemyndighelerna begärs medel till bl. a. följande ändamål. För atl klara reformen med den förenklade självdeklaralionen begärs 22,2 milj. kr. för rekrylering av granskningspersonal. Granskningen av faslighelslaxeringsdeklarationer skall i huvudsak ske vid de lokala skatlemyndighelerna genom tjänstemannagranskning. För atl detla skall kunna klaras begär man medel, 32,1 milj. kr., för ca 200 nya handläggare. För vissa resursförstärkningar och engångsutgifter begärs ca 12 milj. kr. Riksskatteverkets förslag lill fördelning av resurserna på län för länsskatiemyndigheterna respeklive de lokala skattemyndigheterna framgår av följande uppställning.

Länsskattemyndigheternas förvaltningskostnader - sammanfattning av RSV:s budgetförslag, tkr

Län

Förvaltningskostnader

Varav löner

Anvisat

Ändrings-

Budget-

Anvisat

Ändrings-

Budget-

1986/87'

yrkande

förslag

1986/87

yrkande

förslag

175 389

187 329

163 107

174 937

23 744

21885 D

25 271

22848 E

33 703

33973 F

30044 G

19938 H

25 340

25910 I

9893 K

17 153

15 248

15818 L

33 399

34 369

31382 M

82 154

74 552

1 130

75 682

28 264

25 367

25 737

73 777

74 307

43 199

39867 R

27 732

28 502

28 755

25 870

26 340

27 326

27 866

25 122

25 562

24 611

25 181

23 087

.30184

27 126

27 249

24 8.55

25 325

26 106

24090 Z

17 994

16592 AC

23 822

27272 S:a

897280

27551

924831

824818

25121

849939

Med anvisade medel avses av Organisationskommittén för skatteförvaltningen fördelade medel.

26¶Prop.

1986/87: JOO

Bil. 9

Lokala skattemyndigheternas förvaltnings- och lokalkostnader, tkr

Län

Förvaltningskostnader

Varav löner

Lokalkostnader

Anvisat

Andrings-

Budget-

Anvisat

Andrings-

Budget-

Anvisat

Enligt BNS

1986/87

yrkande

förslag

1986/87

yrkande

förslag

1986/87

Lokalhy-resuppg.

150 558

9 270

30 539

31888 C

2 395

3 178

3 756

2939 E

3 150

4 589

4 820

4 669

17 564

1 120

2009 H

24 001

3 750

1

5 992

5 648

919 K

15 046

13 429

3 092

2767 L

23 285

25 185

2 855

M

75 335

67 538

15 277

14 153

20 539

2 170

22 709

3 184

3 334

84 692

14571 P

3 780

37 705

5 302

6228 R

23 993

24 677

4417 S

27 243

25 240

4 678

5162 T

23 992

20 719

3 069

21 114

2 327

2734 W

2 435

3 645

25 323

2 320

27 643

4 378

4 800

27 335

24 166

25 366

4 347

13 364

1019 AC

23 185

24 725

2939 BD

27 744

25 507

6745 S:a

802205

55223

857 428

747757

50870

798627

130 286

137 535

Föredragandens överväganden

Riksskatieverkel har framhållil de negaliva effekler en huvudförslags-tillämpning skulle fä för den regionala och lokala skatteförvaltningen.

Jag gör den bedömningen alt etl huvudförslag om två procent skall lillämpas pä länsskatiemyndigheterna budgetåret 1987/88. Della innebär alt myndigheternas anslag minskas med 19,7 milj. kr. Med tanke pä att vissa problem kan uppkomma efler en omorganisalion och atl behov av omfördelning av resurser kan föreligga föreslår jag att motsvarande belopp slälls till riksskatteverkets disposition.

När det gäller de lokala skatlemyndighelerna villjag anföra följande. De författningsbestämmelser som styr de lokala skattemyndigheternas verksamhel har i likhet med tidigare är ändrals ofta, arbelel med den förenklade självdeklarationen samt förberedelsearbetet med 1988 ärs allmänna fastighetstaxering kommer att slälla stora krav pä myndigheterna under budgelåret. Mol bakgrund härav anserjag atl huvudförslagel skall tillämpas på samma sätt för de lokala skatlemyndighelerna som för länsskatiemyndigheterna. Delta innebär atl ell belopp om 17,9 milj. kr. skall föras till anslagsposten Till riksskatteverkets disposition.

Jag har tidigare nämnt alt ytterligare medel skulle lillföras anslagsposlen Tili riksskatteverkets disposition för alt stärka verkets ledande och sam-

27

ordnande roll. Jag finner lämpligt att för budgetåret 1987/88 för della Prop. 1986/87: 100 ändamål omföra en procent av det lolala anslaget för den regionala och Bil. 9 lokala skalleförvaltningen, dvs. ca 18,4 milj. kr.

Beträffande anslagen till den regionala och lokala skatteförvaltningen villjag framhålla följande. Pris-och löneomräkning uppgär lill 78,6 milj. kr. (varav 38,4 milj. kr. för länsskattemyndigheterna och 40,2 milj. kr. för de lokala skattemyndighelerna). De kostnadsmässiga konsekvenserna av bildandel av länsskatiemyndigheterna gäller framför alll de administrativa funklionerna. Även lekmannamedverkan i myndighelernas slyrelser innebär en mindre kostnadsökning. För nämnda ändamål harjag beräknat 11,9 milj. kr.

Härutöver behöver viss inventarieanskaffning och diverse ombyggnader göras. Jag har för della ändamål beräknat 3,6 milj. kr. som bör slällas till regeringens disposition. Reformen med den förenklade självdeklaralionen medför atl frilidsgranskningen av deklarationer skall minska. Till följd härav måsle en viss förstärkning av granskningspersonalen ske vid de lokala skattemyndigheterna. För detla ändamål godlar jag riksskatteverkets beräkning, 22,2 milj. kr. Även för arbetet med den allmänna fastighetstaxeringen vilket skall ske vartannat är med början 1988 krävs all de lokala skaltemyndighelerna förstärks med granskningspersonal. Jag har beräknat 32,1 milj. kr. för delta ändamål. För de regionala myndigheternas samordnande roll finns sedan 1981 års allmänna fastighetstaxering en kontaktman per länsstyrelse. Av den projektgrupp på riksskatteverket som följt upp 1981 års allmänna fastighetstaxering har påpekats att i vissa län borde utrymme för en biträdande kontaktman ha skapats. Jag har med anledning härav beräknai 1,4 milj. kr. för ätta biträdande kontaktmän. För arbelel enligt lagen (1983: 1055) om nedsättning av socialförsäkringsavgifter och allmän löneavgift i Norrbottens län harjag beräknat 0,2 milj. kr. till länsskatlemyndighelen där. För länsskattemyndigheterna i Uppsala, Östergötlands och Kalmar län har jag under anslagsposlen Engångsulgifter beräknai drygt 2,4 milj. kr. avseende anskaffning och komplettering av telefonväxlar. Anskaffningarna ger uirymme för rationaliseringar och driftskostnadsminskningar. Investeringarna skall därför finansieras genom en minskning av anslaget under en tioårig avskrivningsperiod.

Ett antal lokala skallemyndigheter har behov av invesleringar i och utbyggnad av telefonväxlar. Jag har under anslagsposten Engångsutgifter beräknat 2,4 milj. kr. för detta ändamål.

Anskaffningarna ger utrymme för ralionaliseringar och driftskostnadsminskningar. Investeringarna skall därför finansieras genom en minskning av anslaget under en tioårig avskrivningsperiod. Telefonkostnaderna för de lokala skattemyndigheter som har gemensamma växlar med en polismyndighel har t. v. fallit på polismyndigheten. För att medge en bättre kostnadskontroll bör resp. myndighet i fortsättningen själva betala sina telefonkostnader till polismyndigheten. För detta ändamål har medel tillförts anslaget frän andra huvudtiteln anslaget B 4. Lokala polisorganisationen.

För diverse andra engångsulgifler har jag beräknat 2,6 milj. kr. Flytt- kostnader samt kosinader för inredning och utrustning för såväl länsskatle- 28

myndigheler som lokala skattemyndigheter beslrids frän byggnadsslyrelsens driftstat för inrikes fastighetsförvaltning.

Med hänvisning till vad jag har anfört och i övrigl lill sammanstäUningen beräknarjag anslaget till I 886665 000 kr. Jag hemsläller att regeringen föreslår riksdagen

alt lill Regional och lokal skalteförvaltning budgetåret 1987/88 anvisa ett förslagsanslag av I 886665000 kr.

B 3. Kronofogdemyndigheterna

1985/86 Ulgift 1986/87 Anslag 1987/88 Förslag

590743 951 579235 000 565 525 000

Kronofogdemyndigheternas verksamhel avser dels del allmännas fordringar på skatter, böter, allmänna avgifier m.m., dels ärenden som anhängiggörs av enskilda rältsägare. Kronofogdemyndigheternas indrivningsverksamhet regleras bl. a. i utsökningsbalken. Dessulom är kronofogdemyndighet skyldig alt handlägga ärenden enligt lagen (1970:741) om statlig lönegaranti vid konkurs. Fr. o. m. den 1 januari 1980 är vissa kronofogdemyndigheter tillsynsmyndigheter enligt 42 § konkurslagen (1921: 225) och har i denna egenskap tillsyn över förvaltningen i konkurser.

För den exekuliva verksamheten är landel indelal i kronofogdedislrikt. I varje distrikt finns en kronofogdemyndighet med en kronodirektör eller kronofogde som chef RSV är centralmyndighet för administration av exekutionsväsendet.

I landel finns 81 kronofogdedislrikt med sammanlagi ca 2700 årsarbetskrafler.

Anslag

1986/87

Ändrad anslagsstruklur

Beräknad ändring 1987/88

Föredraganden

Förvaliningskostnader 451216 000 453 415 000 -1-16621000

(därav lönekostnader) 416316000 416 316000 -1-15 746000

Lokalkostnader 80295 000 80295 000 - 477 000

Exekutiva

förrättningskosln. 7771000 7771000 + 1.56000

Div. ändamål 50383000 17518000 +3441000

Summa -1-19 741000

Uppbördsmedel

Ersättning frän allmänna

pensionsfonden 10430000

Beräknad ändring

1987/88 -1-2785000

Netloutgift

■ 2 785 000 -16965 000

29¶Riksskatteverkets yrkanden Prop. 1986/87:100

Riksskatteverkets anslagsframställning för kronofogdemyndighelerna för budgeläret 1987/88 innehåller som huvudförslag en anslagsnivå som ulgör ell anslag för budgeläret 1986/87 minskat med 2 procenl. Reduceringen har av verket beräknals till 11 milj. kr.

Riksskatieverkel konslalerar all arbelsvolymen inom kronofogdarnas arbetsområde har ökat och alt personalen successivt har minskal de senasle åren. Den ökning av anlalet konkurser som har skell medför också en ökad arbetsvolym för de kronofogdemyndigheter som utövar lillsyn vid konkurs. Riksskatteverket framhåller atl en generell besparing får lill följd atl den offensiva tillsynsverksamheten hämmas och att lillsynsverksamhelen går miste om det nödvändiga kamerala siödet i granskningsarbelel. Myndigheterna skulle också tvingas atl sänka ambitionsnivån. Med hänsyn till vad som nu har sagts och mot bakgrund av att kronofogdemyndigheternas anslag de senasle fem åren minskat med 33 milj. kr. anser riksskatteverket att huvudförslaget inle bör lillämpas på kronofogdemyndigheterna.

Uiöver huvudförslagel redovisar riksskatteverket ett budgetförslag som innebär en utbyggnad av verksamheten med 19 milj. kr. Verket anför atl ett ställningslagande lill kronofogdemyndigheternas omorganisalion är synnerligen angelägel.

Riksskatieverkel föreslär alt 5 milj. kr. anvisas för fördelning lill de mesl arbetslyngda distrikten.

För vissa resursförslärkningar och engångsutgifter begär riksskatteverket 13,1 milj. kr.

Riksskatteverkets förslag till fördelning av resurserna på län framgår av följande uppställning.

30

Prop. Bil. 9

986/87: 100

Kronofogdemyndigheternas förvaltningskostnader - sammanfattattning av RSV:s budgetförslag, tkr

Län

Förvaltningskostnader Anvisal Andrings-1986/87 yrkande

Varav löner Omför Budget- Anvisat Omför Budget-

Div förslag 1986/87 Div förslag

ändamål ändamål

S:a

105 232 9960

11 739 17 507

13 183 7954

2 925

15 130

10 120 46093 18217

12 249 13816 11668

11 168

13 369

14 766

14 442 7438

10522 17 589

451216

-I- 18 -f- 50 -1-110

-I- 25 -t- 23

+ 26

-1- 45

-I- 30

+ 26

-1- 50

-I- 60

+ 29

H-492

-1-1210 -(- 200 -F 415 -I- 150 -I- 200

-¥ 100

■f 40

-I- 800

4- 235

-I- 150

-t- 165

-I- 270

-I- 180

-I- 250

-F 170

120 180

-)-■i-

-I- 165 -1-5000

12 264

17 682

12 049

15 130

47 736

10 355 46 243 18382

12 549 13816 11874

11 168

13 669

14 936 14 622

7647 10522 17 754

456 708

97 172

9 270

16 294

12 143 7198

11 063

2 753

43 080

43 107

16908 II 134

13 566 13 360

6869 9478 15833

416316

-H210 -f 200 -f 415 4- 150 -I- 200 -I- 100

-f 40

-I- 800

-f 235

-I- 150

-I- 165

-F 270

+ 180

4- 250

-I- 170

-f 120

+ 180

-I- 165 -1-5000

98 382

12 343 7 298

2 753

43 880

9 579

43 257

11 100

13 736 13480

7 049 9478 15 998

421316

3)

Lokalkostnader

Särskilda kostnader i samband med exekutiva förrättningar

Särskilda kostnader i samband med exekutiva försäljningar av fastigheter o. d.

Län

Anvisat 1986/87

Budgetförslag

Anvisat 1986/87

Budgetförslag

Anvisat 1986/87

Budgetförslag

1 K

S:a

5 727

25 727

2 567

2567 1 1

83 1 1

117 1 1

76 1 1

2 159

108 1 1

35 1 1

103 1 1

13 1 1

116 1 1

82 1 1

2031 1 1

1,56 1 1

7 971

1307 1 1

2 608

85 1 1

47 1 1

78 1 1

139 1 1

155 1 I

4 004

116 1 1

95 1 1

58 1 1

51 1 1

41 1 1

88 1 1

80295 Föredragandens överväganden

Kronofogdemyndigheternas huvudsakliga arbetsuppgifter är verkställighet i allmänna mål — skatter, böter, och allmänna avgifier - och enskilda mäl. Antalet allmänna mål fortsätter atl sjunka liksom anlalel gäldenärer med sädana mål. Minskningen av anlalel inkomna mål frän 1984 till 1985 var cirka fem procenl. Minskningen är hänförlig lill de mäl som har varil lättast att driva in.

Dä del gäller de enskilda målen är trenden den motsatta. Ökningen från 1984 tiU 1985 var cirka elva procent. Antalet konkurser har ökal kraftigt under senare år. Det har medfört all tillsynsmyndigheterna i konkurs har fått en allt störte arbetsbörda. *

Speciella åtgärder har vidlagils för alt effeklivisera kronofogdemyndigheternas verksamhet. Jag länker då framför allt på införandet av det s. k. REX-systemet och påminnelseförfarandel. Enligt min bedömning bör dessa ålgärder lillsammans med del ändrade uppbördsförfarandel för innehållen A-skatt och arbetsgivaravgifter kunna bidra till atl arbetsläget för kronofogdemyndigheterna förbättras något.

När det gäller organisationen av exekulionsväsendet visar lidigare utredningsarbete tydligt all det finns tvä huvudproblem. Det försia - som bara gäller indrivningar av skatter och avgifter, s. k. allmänna mål - har

32

sin grund i atl man inte organisatoriskt har beaktat det funktionella sam- Prop. 1986/87: 100 band som finns i beskattningskedjan taxering, debitering, uppbörd och in- Bil. 9 drivning. Exekutionsväsendets nuvarande organisation har gjort det svärl atl samordna beskallningskedjans sista länk med övriga delar. De organisaloriska bristerna har varit bl. a. att kronofogdemyndigheternas geografiska verksamhetsområde har skilt sig från skatteförvaltningens och all det saknats effektiva styrmöjligheter frän central nivä. Del andra problemet -vilkel gäller för såväl allmänna som enskilda mål - har sin grund i atl många av de nuvarande kronofogdemyndigheterna är för små.

Riksdagen har mol bakgrund av denna problembild nyligen beslulat (prop. 1986/87: 52, LU 12, rskr. 103) om en ny organisation för exekutionsväsendet. Härigenom kommer nuvarande organisalion alt ändras så atl en kronofogdemyndighet bildas i varje län. Riksskatteverket kommer all fä i uppgifl atl leda verksamhelen i exekulionsväsendet i landet. Ikraftträdandet av omorganisationen kommer atl ske den 1 juli 1988.

Eflersom den nya organisalionen inte kommer atl påverka budgeiårei 1987/88 bör - inom ramen för nuvarande organisation - åtgärder vidlas för all lindra effeklerna av den ojämna resursfördelningen myndigheterna emellan. Under innevarande budgetår har riksskatteverket haft i uppdrag all fördela 5 milj. kr. mellan kronofogdemyndigheterna. Riksskatteverket har tillfört de resurssvaga myndigheterna, dvs. myndigheter som har en stor arbetsbörda i förhållande till personalstyrkan, extra resurser. Jag har erfarit att metoden fungerat väl. Riksskatteverket bör därför fä regeringens uppdrag att fördela medel även för budgetåret 1987/88. Även under budgetåret 1987/88 bör kronofogdemyndigheterna i viss mån undantas från tillämpningen av huvudförslaget. I förslagel lill statsbudget för näsla budgetår har jag beräknai medel för kronofogdemyndigheterna enligt ett ettårigt huvudförslag, vilket innebär att anslaget efter pris- och löneomräkning minskas med två procent, dvs. med totalt 11,4 milj. kr. Samtidigt bör 5,7 milj. kr. återföras och ställas lill riksskatteverkets disposition under anslagsposten Diverse ändamål.

Dessa åtgärder kan i vissa fall visa sig otillräckliga. Vid vissa mindre dislrikl med endast en kronofogdeljänsl kan del av olika skäl vara förenat med svårigheler all återbesätta tjänsten som kronofogde när denna blivit vakant. Etl lämpligl tillvägagångssätt bör, i dessa och liknande situationer, vara att den lediga chefstjänsten vakantsätts samiidigi som en kronokommissarie utses alt svara för direkt arbetsledning och vissa administrativa uppgifter vid myndighelen. De övriga administrativa funklionerna t.ex. den övergripande ledningsfunktionen, planering och budgetfrågor, bör förläggas till annan kronofogdemyndighet i länet.

Den 1 januari 1981 höjdes grundavgiften för utsökningsmål senast. Den höjning av avgiften som jag aviserade i förta ärels budgetproposition har inle genomförts. Jag avser emellertid all senare föreslä regeringen all denna avgift höjs fr. o. m. den I juli 1987.

Ett antal myndigheter har fätl medel för anskaffning av nya telefonväx lar. Anskaffningen ger utrymme för ralionaliseringar och driftskostnads- minskningar. Investeringarna skall därför finansieras genom en minskning av anslaget under en tioårsperiod. 33

3 Riksdagen 1986/87. 1 saml. Nr 100. Bilaga 9

Telefonkostnaderna för de kronofogdemyndigheter som har gemensam- Prop. 1986/87: 100 ma växlar med en polismyndighel har t. v. fallit på polismyndigheten. För Bil. 9 atl medge en bättre kostnadskontroll bör resp. myndighel i fortsättningen själva betala sina telefonkostnader till polismyndigheten. För detta ändamål har medel tillförts anslaget från andra huvudtiteln anslaget B 4. Lokala polisorganisationen.

Under anslagsposten Diverse ändamål, vilken till viss del disponeras av riksskatteverket, harjag reserverat medel för vissa engångsutgifter.

Flytlkostnader saml kosinader för inredning och utrustning bestrids frän byggnadsslyrelsens driftslat för inrikes fastighetsförvaltning.

Med hänvisning Ull vad jag anförl och i övrigt lill sammanställningen beräknarjag anslaget till 565 525000 kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

all till Kronofogdemyndigheterna för budgetåret 1987/88 anvisa ell förslagsanslag om 565 525000 kr.

B 4. Stämpelomkostnader

1985/86 Utgift

2147 900

1986/87 Anslag

2377 000

1987/88 Förslag

2847000 Från detta anslag bestrids kostnaderna för postverkets uppbörd av influtna stämpelmedel och tiUhandahållande av stämpelmärken.

Kostnaderna för stämpelväsendet under näsla budgetår beräknarjag till 2847000 kr.

Jag vill i detta sammanhang erinra om att en särskild utredare (B 1977:06) arbetar med att bl. a. se över reglerna om expeditionsavgift. I översynen, som i denna del i första hand syftar till att fä lill stånd ett förenklat och mer lällöverskådligl syslem än det nuvarande, ingår att undersöka möjligheterna till rationalisering av stämpelmedelsuppbörden saml överväga om stämpelmärkena bör mönstras ut ur ett framtida system. Utredningsmannen räknar med atl uppdraget skall kunna vara slutfört under 1987.

Jag hemställer att regeringen föreslär riksdagen

att till Stämpelomkostnader för budgetårel 1987/88 anvisa ett förslagsanslag av 2847000 kr.

B 5. Kostnader för årlig taxering m. m.

1985/86 Ulgift 139003 291

1986/87 Anslag 145000000

1987/88 Förslag 133 000000

Från della anslag belalas f. n. bl. a. ersättningar lill ordförande och kronoombud i taxeringsnämnder enligt 129 § taxeringslagen (1956:623) saml

kostnader för handräckning på grund av avtal med främmande makt i vissa 34

beskattningsärenden.

Från detta anslag bör även andra kostnader som kan bli aktuella för Prop. 1986/87: 100 allmän eller särskild fastighetstaxering kunna fä beslridas. Bil. 9

Ett system med förenklat deklaralionsförfarande för löntagare (prop. 1984/85: 180, SkU 60, rskr. 375) genomförs fr. o. m. 1987 ärs taxering. Jag räknar med atl den förenklade självdeklaralionen kommer att medföra en reducering av anslaget med 28 milj. kr. Samiidigi kommer del dock atl ske en ökad belastning av anslaget på grund av 1988 års allmänna fastighetstaxering. Denna ökning vilken hänför sig till arvoden och kostnader lill fas-lighelstaxeringsnämndsordföranden saml konsulenter och sakkunniga och kostnader för förberedelsearbete av värderingsteknisk nalur beräknarjag till 16 milj. kr.

Jag hemsläller all regeringen föreslår riksdagen

att till Kostnader för årlig taxering m.m. för budgelåret 1987/88 anvisa ett förslagsanslag av 133 000000 kr.

B 6. Ersättning till postverket m. fl. för bestyret med skatteuppbörd m. m.

1985/86 Ulgift 38 790177

1986/87 Anslag 49052000

1987/88 Förslag 57937000

Från anslaget betalas ersättningar till postverket, affärsbankerna, sparbankerna och föreningsbankerna för deras medverkan vid skatteuppbörden. Ersättningarna avser bl.a. uppbörd och redovisning av skatt som inbetalas genom postverket och bankerna, utbetalning genom postkontoren av överskjutande preliminär skalt saml kostnader för postverkets bestyr med mervärdeskatten. Från anslaget betalas vidare ersättning till posiverkei för de kosinader som uppstår genom att kyrkobokföringsmyndigheterna underrättas om permanenta adressförändringar som har anmälts till posten.

Enligt en promemoria som har upprättats inom postverket beräknas medelsbehovei för verket för nästa budgetår lill 45 571 301 kr. Därav avser 44101091 kr. ersättning för postverkels arbete i samband med in- och utbetalningar av skatl, befordran av frankeringsfria försändelser, bestyret med mervärdeskall m. m. samt drygl 1 470210 kr. ersällning för informalion lill folkbokföringsmyndighet.

Postbefordringsavgifter och inbetalningsavgift i postgirorörelsen har av postverket beräknals i gällande avgiftsnivå.

Föredragandens överväganden

Med utgångspunki i postverkets beräkningar och det avtal som har träffats med bankerna om dessas medverkan i skatleuppbörden förordar jag all anslaget förs upp i slalsbudgelförslagel för nästa budgelår med 57 milj. kr. Det ankommer emellertid pä regeringen att senare besluta om de ersätt- 35

ningsbelopp som skall utgå. Detta sker på grundval av särskilda framställ- Prop. 1986/87: 100 ningar som bygger pä vederbörandes faktiska medverkan, m. m. Bil. 9

Jag vill i detla sammanhang nämna alt ersäitning till postverket för distribution av skattsedlar och förtryckta deklarationsblanketter belalas från det under sjätte huvudtiteln upplagna förslagsanslaget Ersättning till postverket för befordran av ijänsleförsändelser. Jag hemsläller alt regeringen föreslär riksdagen

att till Ersättning lill postverket m.fi. för bestyret med skalteupp-börd m.m. för budgetåret 1987/88 anvisa ett förslagsanslag av 57937000 kr.

c. Pris-, konkurrens- och konsumentfrågor

C 1. Marknadsdomstolen

1985/86 Utgift

2 378 830

1986/87 Anslag

2 449000

1987/88 Förslag

2 599000

Marknadsdomstolen handlägger ärenden enligt konkurtenslagen (1982:729), marknadsföringslagen (1975:1418), konsumenlkreditlagen (1977:981), lagen (1978:763) med vissa bestämmelserom marknadsföring av alkoholdrycker och lagen (1978: 764) med vissa bestämmelser om marknadsföring av tobaksvaror, konsumentförsäkringslagen (1980:38), lagen (1971: 112) om avtalsvillkor i konsumentförhållanden, samt lagen (1984: 292) om avtalsvillkor mellan näringsidkare.

Marknadsdomstolen består av ordförande och vice ordförande samt tio andra ledamöter, av vilka fyra är särskilda ledamöier, tre för ärenden om konkurtensbegränsning och ärenden om avtalsvillkor mellan näringsidkare och en för ärenden om marknadsföring och ärenden om avtalsvillkor i konsumentförhållanden. Till domstolen är knutet ell kansli.

Marknadsdomstolen

Anlalel inkomna ärenden har under perioden 1984-1986 ökat starkt. Domstolen räknar med att den totala arbetsbelastningen med all sannolikhet kommer att bestå eller öka under budgetårel 1987/88. Marknadsdomstolen föreslår i sin anslagsframställning bl. a. följande.

1. Huvudförslag budgetåret 1987/88 2504000 kr. Förslaget följer det treåriga förslag som fastlades inför budgetårel 1986/87, vari domstolen undanlogs frän kravel på en real minskning av anslaget för budgetårel 1987/88.

2. Domstolen yrkar 55 000 kr. i engångsanvisning för fortsatt utgivning av domstolens avgöranden.

1986/87

Beräknad ändring 1987/88

Föredraganden

Personal

Anslag

Förvaltningskostnader

(därav lönekosinader) Lokalkostnader Engångsanvisning

-1- 83000

(1512000)

(-1- 61000)

477 000

-f 12000

+ 55000

-t-ISO 000

37

Föredragandens överväganden Prop. 1986/87:100

Jag godtar marknadsdomstolens förslag om realt oförändrade utgifter för budgeiårei 1987/88 enligt den ireårsplan som fastlades inför budgetåret 1986/87. Jag beräknar vidare 55 000 kr. som en engångsanvisning för fortsall uigivning av domstolens avgöranden. Jag hemsläller att regeringen föreslår riksdagen

atl lill Marknadsdomstolen för budgetåret 1987/88 anvisa etl förslagsanslag av 2599000 kr.

Bil. 9

C 2. Näringsfrihetsombudsmannen

1985/86 Utgift

6505 391

1986/87 Anslag

1987/88 Förslag

6786000 Näringsfrihetsombudsmannen (NO) handhar uppgifter som lillkommer honom enligt konkurtenslagen (1982:729) och förordningen (1982: 1048) med instruktion för NO.

NO bilräds i sin tjänsteutövning närmast av en ställföreträdare. Verksamheten är uppdelad på rotlar, med inriktning på olika branscher av näringslivel.

Näringsfrihetsombudsmannen

Under en lång följd av år har antalet ärenden hos NO visat en stigande tendens och ärendenas svårighetsgrad har ökal. Denna utveckling har blivit särskilt markant genom de nya uppgifter som tillkommit fr. o. m. år 1983 genom den nya konkurtenslagen. Det sker en medveten förskjutning från lättare till principielll viktigare men därmed också mera komplicerade ärenden. Eftersom en treårsram har fastlagts (prop. 1985/86:100, bil. 9) finner NO det inte meningsfullt att ange beräknade resursanspråk. NO föreslår i sin anslagsframställning bl. a. följande.

1. Huvudförslag budgeläret 1987/886 562 000 kr. Utgiftsminskningen följer del ireåriga begränsade huvudförslag som fastlades inför budgetåret 1986/87 och uppgår för budgetåret 1987/88 till 1 %

Konsekvenserna härav skulle kunna bli att i den mån en anpassning till besparingarna inte kan ske genom rationaliseringar, NO kommer att i ökande ulslräckning avsluta ärenden när det är tveksamt om det från allmän synpunkt är motiverat med en fördjupad utredning. Detta kan möjligen leda till att antalet anmälningar från enskilda lill marknadsdomstolen ökar.

2. Ökade lokalkostnader (-F 12000 kr.).

1986/87

Beräknad ändring 1987/88

Föredraganden

Personal

Anslag

Förvaltningskostnader

(därav lönekostnader) Lokalkoslnader

(5 692000)

-fl 58 000

(-1-147000)

-f 12 000

6616000

-1-170000

Föredragandens överväganden

Jag godtar näringsfrihelsombudsmannens förslag om en planenlig real minskning av utgifterna för budgetårel 1987/88 enligt del treåriga begränsade huvudförslag som fastlades inför budgetåret 1986/87. Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

att till Näringsfrihetsombudsmannen för budgetårel 1987/88 anvisa ett förslagsanslag av 6786000 kr.

C 3. Statens pris- och kartellnämnd

1985/86 Utgift 1986/87 Anslag 1987/88 Förslag

37 553065 36542000 38019000

Slalens pris- och kartellnämnd (SPK) är central förvaltningsmyndighet för frågor rörande pris- och konkurtensövervakning med uppgifl att följa utvecklingen av och främja allmän kännedom om pris- och konkurrensförhållanden inom näringslivet (med undantag av bank- och försäkringsväsendet). SPK skall utföra sädana utredningar som behövs för att klariägga prisbildning och konkurrensförhåUanden inom näringslivel samt för lillämpning av konkurrenslagen (1982: 729) och lagen (1971: 112) om avtalsvillkor i konsumentförhållanden. Vidare skall SPK belysa hur offentliga regleringar päverkar pris- och konkurtensförhållanden samt föra kartell-och marknadsregister. SPK administrerar sådana prisregleringar som kan beslutas när allmänna prisregleringslagen (1956: 236) är i tillämpning.

Statens pris< och kartellnämnd

Huvudförslag budgetåret 1987/88 36177000 kr. Utgiftsminskningen följer det ireåriga huvudförslag som fastlades inför budgetåret 1986/87 och uppgär för budgetåret 1987/88 till 1 %. I samband med att nämnden i anlagsframställning för budgetårel 1988/89 redovisar resultatet av den organisationsöversyn som nu genomförs kommer grunderna för arbetets inriktning och förslag lill prioriteringar att redovisas för regeringen.

1986/87

Beräknad ändring 1987/88

■ Prop. 1986/87: 100 Bil. 9

Föredraganden

Personal

166 Anslag

Förvaltningskostnader

(därav lönekostnader) Lokalkostnader

31232 000

(28 138000)

5 310000

+ 1 117000

(-1-1097000)

-f 360000

36 542 000

-1-1477000

Föredragandens överväganden

Jag godlar SPK:s förslag om en planenlig real minskning av utgifterna för budgeiårei 1987/88 enligt det treåriga huvudförslag som fastlades inför budgelåret 1986/87. Jag hemställer att regeringen förestår riksdagen

alt till Statens pris- och karteUnämnd för budgetårel 1987/88 anvisa ett förslagsanslag av 38019000 kr.

C 4. Konsumentverket

1985/86 Utgift 1986/87 Anslag 1987/88 Förslag

48 582 269 50001000 51 161000

Konsumentverket är central förvaltningsmyndighet för konsumentfrågor med uppgifl att stödja hushällen i deras strävan all effekiivt utnyttja sina resurser samt alt stärka konsumenternas ställning på marknaden. I anslulning till detta fullgörs de uppgifter som tiUkommer konsumentombudsmannen enligt marknadsföringslagen (1975:1418) och lagen (1971; 112) om avtalsvillkor i konsumentförhållanden. Verket fullgör vidare uppgifter.enligt konsumentkreditlagen (1977:981) och förordningen (1985:619) om statligt stöd tiU glesbygd.

Verkel leds av en slyrelse. Chef för verket är en generaldirektör. Denne är tillika konsumentombudsman (KO).

En särskild nämnd, glesbygdsnämnden, med företrädare för bl.a. enskild och kooperativ handel, centrala myndigheter, länsstyrelser och kommuner, är knuten till verket som rådgivande organ i frågor som rör dislribulion och varuförsörjning i glesbygd.

Konsumentverket omorganiserades den Ijuli 1986. Fr.o.m. budgelåret 1986/87 har programindelningen avskaffats och verket erhåller medel genom ett förvaltningskostnadsanslag (förslagsanslag).

Konsumentverket

Konsumentverkets verksamhet är i hög grad koncentrerad till hushäUseko-nomiska frägor och produktsäkerhelsfrågor. En effektiv rättslig kontroll av

40

marknaden behöver upprätthållas. Uppföljningen av riktlinjer och överenskommelser kommer att intensifieras. I vad mån nya rikflinjer kommer atl utarbetas blir beroende av i vilken utsträckning förelagen vidlar egenålgärder. Konsumentverket satsar vidare på att utveckla den lokala konsu-menlpoUliken, att siödja särskilt utsatta grupper av hushåll och alt engagera fler grupper i konsumentpolitiken. Konsumentverket föreslår i sin anslagsframställning bl. a. följande.

1. Huvudförslaget för budgelåret 1987/88 48 000000 kr. I prop. 1985/86:121 angavs minskningen av anslaget under ireårsperioden 1986/87-1988/89 till 5 %. Nedskärningen budgelåret 1987/88 föresläs ske genom minskning av personal- och lokalkoslnaderna. Detta kommer inte atl drabba den operativa verksamheten utan i första hand de inlerna servicefunktionerna. Personalminskningen kräver en fortlöpande allmän rationalisering av verksamheten och ökade investeringar pä kontorsauto mation.

2. Konsumeniverkel fär disponera en rörlig kredit hos riksgäldskonlorel för den uppdragsfinansierade verksamhelen inlill ell belopp av 400000 kr. Verket disponerar för närvarande en rörlig kredit intill etl belopp av 300000 kr.

3. Konsumentverket får disponera 200000 kr. under tionde huvudtitelns kommittéanslag för arbetet med könsdiskriminerande reklam.

4. Konsumentverket bedömer atl intäkterna kan öka med 420000 kr. genom en ökad produktion och försäljning av tidningar, böcker etc. Den ökade försäljningen medför att produktionskostnaderna ökar med motsvarande belopp.

1986/87

Beräknad ändring 1987/88

Föredraganden

Personal

193 Anslag

Förvaltningskostnader

52 977000

-1-2181000

(därav lönekostnader)

(34 497 000)

(-1-1 186000)

Lokalkostnader

4 883 000

-f 1019000

Engångsanvisning

-1620000

Varuprovningar m. m. på

uppdrag

1000 Summa kostnader

-1-1580000

Avgår intäkter under anslagei

-t 420000

Summa anslag

50 001000

-1-1160000

Föredragandens överväganden

Riksdagen har nyligen beslutat om en delvis förändrad inrikining av konsumentpolitiken (prop. 1985/86: 121, LU 34, rskr. 292). Denna skall bli tydligare inriktad på hushållsekonomiska frågor. Den lokala konsumentpoliliska verksamhelen skall utvecklas. Särskilt utsatta grupper skall stödjas, bl. a. genom uiökad budgelrådgivning. Fler grupper i samhället skall engageras i konsumentpolitiken. Vidare skall företagen ha ell större ansvar för all förbällra konsumenternas förhållanden. I propositionen markeras del samband som finns mellan pris-, konkurrens- och konsumentpolitik.

41¶Utgångspunkten vid anslagsberäkningen är del huvudförslag som lades Prop. 1986/87: 100 fast i prop. 1986/87: 121, dvs. en minskning av ulgifterna med 5 % under en Bil- 9 Ireårsperiod. Budgetårel 1986/87 gjordes en real minskning med 2%. Jag föreslär atl anslaget minskas med 1 % budgetåret 1987/88 och atl resterande 2% tas budgetårel 1988/89.

Jag tillstyrker all en röriig kredii hos riksgäldskontoret fär disponeras enligt verkets förslag. Verket bör även lillföras 0,2 milj. kronor från de medel som beräknals för forsknings- och utredningsarbete under tionde huvudtitelns kommittéanslag.

För de arbetsuppgifter som verkel tillförs med anledning av att före- skriftsansvarel för lagen (1971: 1081) om volym och vikl överförs till verkel från statens provningsanstalt föreslår jag en resursförslärkning av 125 000 kr. _

Vad gäller försäljningen av publikationer beräknar verket att denna kan öka i omfattning. Kostnadseffekterna av en sådan ökning är emellertid för närvarande svåra atl bedöma. Jag har därför endast beaktat intäkterna från försäljningen och räknat upp dessa med 420000 kr.

I promemorian om finansiering av den konsumenltekniska forskningen vid Chalmers lekniska högskola (Ds Fi 1986: 26) föresläs alt ett samråds-sekretariat knyts till konsumentverket. Jag utgär från att om sä blir fallet, ekonomiskl utrymme för en del av sekretariatets verksamhel kan skapas inom ramen för anslaget.

Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

att till Konsumentverket för budgetårel 1987/88 anvisa ett förslagsanslag av 51 161 000 kr.

C 5. Allmänna reklamationsnämnden

1985/86 Utgift 9237 465

1986/87 Anslag 8824 000

1987/88 Förslag 8882000

Allmänna reklamationsnämnden har till uppgift atl pröva tvister mellan konsumenter och näringsidkare rörande varor, tjänster och andra nyttigheter saml atl ge rekommendationer om hur tvisterna bör lösas. Nämnden skall dessutom på begäran av domstol avge yttranden enligt lagen (1974:8) om rättegången i tvistemål om mindre värden. Vidare skall nämnden stödja kommunernas reklamationshantering och därvid bl. a. informera om nämndens praxis och ge råd till konsumentvägledare på lokal nivå.

Chef för nämnden aren heltidsanställd ordförande.

Till nämnden har knutits ett råd med uppgifl alt bislå nämnden i vikligare frägor om verksamhelens omfattning och inriktning. Rådet skall bestå av förelrädare för konsumenter, näringsidkare och kommuner.

Allmänna reklamationsnämnden

Under budgetåret 1985/86 kom 7463 anmälningar in till nämnden. Detla är i stort sell en oförändrad ärendeiillsirömning jämfört med föregående budgetår. Under budgelåret 1985/86 har 7086 ärenden avgjorts av nämn- 42

den varav 4043 vid sammanträde. Ärendebalansen var vid utgången av budgetårel 1985/86 2748 ärenden. Del är en ökning med 377 ärenden jämfört med föregående år.

Allmänna reklamalionsnämnden föreslår i sin anslagsframslällning bl. a. följande.

1. Huvudförslagel budgetåret 1987/88 8469000 kr. En minskning av anslaget, enligt huvudförslagel, kommer all drabba personal- och samman-irädeskostnaderna och medföra förlängda handläggningslider och en ökad ärendebalans. Nämnden hemställer därför alt huvudförslaget inte tillämpas. Nämnden yrkar i stället - med hänvisning till arbetsbelastningen -att anslaget uppjusieras med 300000 kr., med vilket belopp anslaget minskades budgetårel 1986/87.

2. Nämnden yrkar medel för att utvidga verksamhetsområdet lill alt omfalla snickeritjänsler (-(- 90000 kr.), för besiktningar m.m. (4-180000 kr.).

3. Nämnden förutsätter atl särskilda medel tillförs nämnden för del nyskapade rådel.

Personal Anslag

Förvaltningskostnader

(därav lönekostnader) Lokalkostnader Engångsanvisning

1986/87

Beräknad ändring 1987/88

Föredraganden

7 738000

(6484 000)

+ 240000

(-1-221000)

-1-110000

-292000

8824000

+ 58000

Föredragandens överväganden

Med hänvisning lill den översyn av konsumentpolitiken som nyligen har gjorts är jag inte beredd att föreslå några förändringar i verksamhetens inriktning.

Jag föreslår atl för näsla budgelär medel för allmänna reklamationsnämnden beräknas med en real minskning av utgifterna med 1 %.

Nämnden bör inom ramen för befintliga medel genomföra stickprovsundersökningar av i vilken utsträckning nämndens beslut följs. Jag utgär även ifrån atl en förbättring av del databaserade registreringssystemet kan genomföras inom ramen för befintliga medel. Ekonomiskl utrymme för rådets verksamhel bör skapas inom ramen för anslaget.

Jag hemställer alt regeringen föreslär riksdagen

atl till Allmänna reklamalionsnämnden för budgeiårei 1987/88 anvisa ett förslagsanslag av 8882000 kr.

43

D. Vissa centrala myndigheter m. m. Prop. 1986/87: lOO

D 1. Byggnadsstyrelsen

1985/86 Utgift

—

1986/87 Anslag

1987/88 Förslag

1000 Byggnadsslyrelsen är central förvaltningsmyndighel för frågor om anskaffning av lokaler för civila statliga myndigheler och förvallning av slalliga fastigheter.

1 verkets uppgifl ingär främst att förvalta de fastigheter som är upplagna i styrelsens förmögenhetsredovisning, atl anskaffa lokaler för statsmyndigheterna och utreda behovet av slalliga byggnadsprojekl i den män dessa uppgifler inle ankommer på annan myndighet, att efter uppdrag projeklera, bygga och inreda byggnader för statens räkning saml all genom ulvecklings- och normeringsarbete verka för rationaliseringar och besparingar i fråga om byggande och fastighetsförvaltning för slatens räkning.

Verket leds av en styrelse. Chef för verket är en generaldirektör som också är ordförande i styrelsen. Den centrala förvallningen är uppdelad på sju byråer, nämligen en utredningsbyrå, en projekteringsbyrå, en byggnadsbyrå, en utrikesbyrå, en fastighetsbyrå, en leknisk byrä saml en administrativ byrä. Härtill kommer etl planerings- och budgetsekretariat, en inredningssektion, en personaladministrativ enhel saml en inlernrevi-sionsenhet. Den regionala verksamheten är uppdelad i fem regioner, södra, västra, östra, mellansvenska och norra med regionkontor i resp. Lund, Göteborg, Siockholm, Uppsala och Umeå. Inom regionerna finns även elt antal lokalkontor som svarar för fastighetsförvaltning och byggnadsarbeten. Regionkontoren i Lund, Stockholm och Uppsala har enheter för byggnadsverksamhei i egen regi. Inom byggnadsslyrelsen fanns vid ulgången av budgelåret 1985/86 sammanlagt ca 2 200 anslällda vilkel är 20 fler än vid ulgången av budgetåret innan. Av de anställda ingick ca 1 590 i den regionala organisationen. Av dessa var ca 810 sysselsatta med fastighetsdrift och ca 380 med byggnadsverksamhet i egen regi. Ökningen av antalet anställda sammanhänger främst med en utbyggnad av fastighelsdriften.

Omfaltningen av byggnadsstyrelsens administration fastställs av regeringen. I statsbudgeten förs endast upp etl formellt anslag av 1 000 kr.

Byggnadsstyrelsen redovisar sin verksamhet uppdelad på huvudprogrammen: Lokalhållning, Fastighetsförvaltning, Anskaffning, Egen regi. Inredning samt Övrig verksamhel - saml stödprogrammen Administration och ekonomi. Teknik samt Gemensamma funktioner. Kosinaderna för byggnadsstyrelsens verksamhet har indelats i direkta kostnader och indirekla kosinader. Med indirekla kostnader avses de administrationskostnader som slutligt fördelas på de nämnda huvudprogrammen.

Kostnaderna finansieras på följande sätt: Lokalhållning frän hyresin täkter. Fastighetsförvaltning från hyresintäkter, uppdragsiniäkter, anslag för energibesparande åtgärder, parkeringsintäkter m. m.. Anskaffning från anslag lill byggnadsverksamhei, uppdragsintäkter m.m.. Inredning från '

inredningsanslag och uppdragsiniäkter. Övrig verksamhel med uppdrags- Prop. 1986/87: 100 intäkter m. m. Bil. 9

Byggnadsstyrelsen

Byggnadsslyrelsens huvuduppgifter - fastighetsförvaltning och lokalanskaffning - slyrs av ulvecklingen inom de slatliga verksamhelsgrenar för vilka byggnadsslyrelsen är ansvarig för lokalhållningen. Detla innebär att uppgifterna inom dessa områden inte primärt kan styras genom förslag från byggnadsstyrelsen. Etl minskat ekonomiskt utrymme för den offentliga seklorn med en minskning av den statliga verksamhelen får konsekvenser för bäde anskaffning och förvaltning av statliga fasligheter och lokaler. För byggverksamheten har ell minskat ekonomiskl uirymme lelt lill en minskning av nybyggnadsverksamheten och ell ökal behov av ombyggnader för all effeklivisera utnyttjandet av befintliga lokaler. Det minskade ekonomiska ulrymmel kräver vidare att slandard- och normfrägor ses över i koslnadsbesparande syfle. Inom befintligt fastighetsbestånd måste ålgärder vidtas genom omdisponeringar och uppruslningsåtgärder för att undvika hyresförluster m. m. genom tomma lokaler. Balans måste råda mellan siatsmakternas krav på god lokalekonomi och brukarnas krav på funktionella lokaler, god arbetsmiljö och drifi- och underhällsservice. En effektiv lokalhållning tolall sett skaU vara vägledande. Förändringar av lokalför-sörjningsförutsättningar som följer av ulvecklingen hos brukarmyndighe-lerna mäste följas med stor uppmärksamhel. Detta gäller för den närmaste planeringsperioden, specielll utvecklingen inom högskolan, det slatliga exekutionsväsendet, skatteförvaltningen och länsförvaltningen. Byggnadsstyrelsen måste ha en väl utvecklad kunskap inom de sektorer verket arbetar och vara beredd att snabbi hjälpa till med de lokalanpassningar som följer av myndighelernas verksamhelsförändingar. Regeringens direktiv rörande älgärder för lokalkostnadsbesparingar understryker detta.

Byggnadsstyrelsen fortsätter arbelel med att effektivisera och hålla nere kostnaderna för fastighelsdrift och fastighetsunderhåll, bl. a. genom rationaliseringar, ökad samordning av den slatliga fastighelsdriften, energibesparande åtgärder och genomförande av ett system för planering av fastighetsunderhållet pä fem är för yttre arbeten och tre är för övriga åtgärder.

Byggnadsslyrelsen arbetar fortlöpande med atl ändra en rad rutiner i syfle alt förbättra servicen till brukarna och öka effektiviteten i lokalanvändningen. Del gäller bättre ömsesidig löpande information, klarare ansvarsfördelning, snabbare besked och ålgärder i den dagliga verksamheten, störte planmässighel och mera brukarinflylande i planeringen av fastighetsunderhållet m. m. En allt större del av besluten las pä det lokala planel vilkel medför en snabbare hanlering av de olika ärendena. Byggnadsstyrelsen decentraliserar successivt arbelsuppgifler lill de regionala och lokala enheterna.

Byggnadsstyrelsen är statsförvaltningens expertorgan för bl. a. lokalför sörjning för civila slalliga myndigheter. Inom verkel finns kunskap om lokalfrågor för i storl setl hela den civila statsförvaltningen. Byggnadsty relsen har överblick över del slatliga lokalbeslåndet och hyresmarknaden, 45

mångsidigt utvecklad kompetens beträffande produktion och förvallning Prop. 1986/87: 100 av slatliga lokaler saml omfallande erfarenhet av hyresavtal och andra Bil. 9 hyresfrågor. Ansvar för fastighetsförvaltning och anskaffning av lokaler för slallig verksamhet har under senare år i ökad utsträckning lagls på verket. Enligt byggnadsslyrelsens uppfattning bör denna utveckling fortsäUa i syfte att tillvarata verkets kunskaper och erfarenheter inom verksamhetsområdet. Det är också angeläget att inte splittra sakkunskap och expertis på för många håll inom den statliga seklorn och näriiggande områden. Myndigheler och andra lokalbrukare skall uppmärksammas på byggnadsslyrelsens kunskaper och erfarenheler inom lokalförsörjningsom-rådet.

Byggnadsslyrelsen tillämpar, vid beräkning av verkets administrationskostnader, det huvudförslag som fastslälldes inför budgeiårei 1986/87 vilket för budgetåret 1987/88 innebär en real minskning av ulgifterna med 2%. För nästa budgelår beråknas förvaltningskostnaderna, exkl. lokalkoslnader, till 194 238000 kr., varav för löner 141346000 kr. Lokalkostnader beräknas lill 31956000 kr. Sammanlagi beräknas administrationskostnaderna uppgå lill 226 194000 kr. I den följande redovisningen ingär dessa kostnader i resp. verksamhetsområde i enlighet med följande tabell. Uiöver administrationskostnaderna beräknas en nettoförbrukning under nästa budgetår av 9000000 kr. för uiredningar rörande byggnadsprojekl

Verksamhetsområde Av byggnadsstyrelsen beräknat för

1. Lokalhållning

2. Fastighetsförvaltning

3. Anskaffning

4. Inredning

5. Övrig verksamhet

1986/87

1987/88

29 300000

97 300000

4 600000

4 500000

229000000

226000000

1. Lokalhållning omfaltar lokalförsörjningsplanering, behovsprövning samt inhyrning av lokaler. Den stalsfinansiella åtstramningen under senare år har medfört ett mer intensivt planeringsarbete med syfte att effektivisera lokalutnyltjandet.

Den lokalstandard som tillämpas idag bör enligt byggnadsstyrelsen ytterligare diskuteras. Standard och kostnader måste vägas mol övriga kostnader för verksamhelerna. I första hand måste grundläggande arbetsmiljökrav tillgodoses. Lokalbrukarna måste vara beredda att tillsammans med verket pröva lokallösningar som innebär ett ökat hänsynstagande till begränsningarna i befintliga lokaler och knapphet på medel för störte ändringsarbeten. I övrigt måste syftet vara att de totala kostnaderna för lokalbrukarnas verksamhet blir så låga som möjligt.

Den av byggnadsstyrelsen förvaltade lokalarean uppgick vid ulgängen av budgetåret 1985/86 till knappt 9 miljoner m', varav ca 5,9 miljoner m' utgjordes av statsägda lokaler. Della innebär en minskning under budget året med ca 120000 m". Andelen stalsägda lokaler har ökat med ca 40000 4 m" medan inhyrda lokaler minskal med ca 160000 m".

Som en följd av riksdagens beslul (prop. 1984/85: 81, JuU 18, rskr 164) Prop. 1986/87: 100 om polisens arbelsformer på regional och lokal nivå har de lokala polis- Bil. 9 myndigheterna övertagit lokalansvaret för vissa mindre arbetsgrupper och posteringar. Överföring av berörda hyreskontrakt avseeende lokaler om ca 25000 m- har skelt under vären 1986.

Byggnadsslyrelsen föreslår i samråd med domstolsverket all byggnadsslyrelsens lokalhällningsansvar för de lokaler som disponeras av de allmänna advokatbyråerna - f. n. 37 konlor om lillsammans 8 400 m' lokalarea - fr. o. m. den 1 juli 1987 ersätts med elt samrådsförfarande mellan de allmänna advokatbyråerna och byggnadsstyrelsen vid nyetableringar och byte av lokaler avsedda för de allmänna advokatbyråerna. Detta kan enligt verken ske mot bakgrund av att advokatbyråerna har särskild kompetens i bl. a. hyresfrågor och atl lokalhållningen för byråerna hitlills har hafl ringa eller inget samband med byggnadsstyrelsens övriga lokalförsöijningsplan-ering.

Enligt regeringens direkliv för myndighelernas anslagsframställningar för budgetåret 1987/88 skall civila statliga myndigheter redovisa i vilken omfattning och vid vilka tidpunkter som begränsningar i lokalinnehavet beräknas kunna genomföras under de närmaste följande tre budgetåren. Redovisningarna skall utföras i samråd med byggnadsstyrelsen. Ett flertal myndigheter har föreslagit lokalbesparingar som enligt verkets bedömning bör leda tiU reducering av lokalkoslnaderna under budgetåret 1987/88. Av det redovisade materialet framgår atl den disponerade lokalarean kan minskas med ca 18 300 m'. För alt åsladkomma reella lokalbesparingar kommer byggnadsstyrelsen atl samråda med berörda myndigheter och utreda hur de lokaler som lämnas skall kunna användas för annan verksamhet.

Byggnadsstyrelsens administralionskoslnader för programmet lokalhållning beräknas för budgetårel 1987/88 till ca 29 milj. kr.

2. Fastighetsförvaltning omfaltar ekonomisk och teknisk förvallning av fasligheler. Den ekonomiska fastighetsförvaltningen avser uthyrning av lokaler samt ekonomiska och juridiska frågor som sammanhänger med fastighetsägande. Den tekniska faslighelsförvaliningen omfattar fastighetsdrift, fastighetsunderhåll och ombyggnader saml energibesparande åtgärder. Förvaltningens primära ändamål är att tillgodose de statliga myndighelernas behov av ändamålsenliga lokaler och en god arbelsmiljö. Den skall bedrivas sä atl fastigheternas värde och tekniska funktion vidmakthålls. Den skall vidare ge ett godtagbart ekonomiskt resultat vid en marknadsanpassad hyressättning.

47

Resultatbudget för fastigheter som förvaltas av byggnadsstyrelsen.

1986/87

Av byggnadsstyrelsen beräknad ändring 1987/88

Intäkter

Hyror från statsmyndigheter 5 324600000

Hyror från enskilda 219800000

Diverse intäkter 49600000

Summa intakter 5 594 000 000

Kostnader

Teknisk fastighetsförvaltning i

statsägda lokaler 1 269 400 000

Hyror m. m. för inhyrda lokaler 1 887 500000

Administrationskostnader 120 400 000' Kapitalkostnader

a) avskrivningar 278 000 000

b) ränta pä kapitalet 1 431 000 000

Summa kostnader 4 986 300 000

Resullal efter avskrivningar, finan siella inläkler och kosinader 607 700 000 Extraordinära intäkter/kostn. 40000000 Resultat före avsällningar och skatt 647 700 000 Kommunalskatt -1000 000

Årets resultat 646 700 000

-1-331600000 -t- 10200000 - 30000000

-f311800000

■f 153 600000 + 75000000

- 2700000

-I- 21000000

- 60000000

4-186900000

4-124900000

- 25000000

4- 99900000

' Inkl. administrationskostnader för lokalhållningen och övrig verksamhet 33900000 kr.

Det i förhållande till budgetåret 1986/87 förbättrade beräknade resultatet för budgetåret 1987/88 beror lill störte delen på ökade hyresintäkter och på att statens avkastningsränta bedöms gå ned frän 12% budgetåret 1986/87 till 11 % budgetåret 1987/88.

Om de intäkter och kostnader som inte direkt är knutna till statsägda fastigheter, viss del av administrationskostnaderna m.m., räknas bort samt drift- och underhållskostnaderna reduceras med de delar som faller pä de s. k. slotlsfasligheterna förbättras resultatet före extraordinära intäkter/kostnader, avsättningar och skatt till ca 800 Mkr. Detta överskott uppgär till ca 20% av hyresinktäkterna. Beroende på de skillnader som föreligger mellan byggnadsstyrelsen och andra fastighetsägare vad gäller bl. a. skatteregler och finansiering är det svårt att jämföra lönsamheten. De översiktliga jämförelser som trots detta görs tyder dock på att lönsamheten av byggnadsstyrelsens fastighetsförvaltning är fullt godtagbar.

Överskottet för fastighetsförvaltningen för budgetåret 1985/86 uppgick enligt bokslulel till ca 560 milj. kr. varav 535 milj. kr. avser inrikes fastighetsförvaltning.

En del av detla överskott, 22 milj. kr,, har uppkommit genom realisationsvinster vid fastighetsförsäljning varav 20 milj. kr. avser försäljning av inrikes fastigheter. Byggnadsstyrelsen föreslår atl realisationsvinsten för 1985/86 får användas för fastighetsunderhåll, byggproduklion eller fastighetsköp.

Under utgifterna för fastighetsförvaltningen för budgelåret 1987/88 har

byggnadsstyrelsen beräknat sammanlagi ca 1420 milj. kr. för teknisk fas- Prop. 1986/87: 100 tighetsförvaltning i stalsägda lokaler. Av beloppel avser ca 870 milj. kr. Bil. 9 fastighelsdrift, vilket innebär en ökning om ca 40 milj. kr. jämfört med innevarande budgetär. För fastighetsunderhåll samt ombyggnad och energibesparande ålgärder beräknar byggnadsslyrelsen sammanlagi ca 550 milj. kr., varav 20 milj. kr. avser slottsbyggnader m.m. och 23 milj. kr. utrikes fastigheter. Detta innebär en ökning för den inrikes fastighetsförvaltningen med ca 120 milj. kr. varav för slottsbyggnader 10 milj. kr. För utrikes fastigheter ökar underhållskostnaderna med 1 milj. kr. Av kostnaderna för inrikes fastighetsunderhåll är 75 milj. kr. kosinader för sädana underhällsåtgärder som tidigare ulförls i samband med större om- och tillbyggnader och som då bekostats med investeringsmedel. Byggnadsstyrelsens administrationskostnader för programmet beräknas till ca 84 milj. kr., dvs. en minskning med ca 2 milj. kr. Förtäntningen av det av byggnadsstyrelsen förvallade kapilalel och avskrivningarna beräknas minska med ca 60 milj. kr. resp. öka med ca 20 milj. kr. Överskottet av fastighetsförvaltningen beräknas till ca 750 milj. kr. vilket är en ökning med ca 90 milj. kr. i förhållande till 1986/87.

Byggnadsslyrelsen har konstaterat atl kostnaderna för fastighelsdrift har ökat snabbare än konsumenlprisidex. Nägon officiell index för fastighets-drift finns inte. Verkel har därför skapat egna index för mediakostnader och lotala fastighelsdriflskostnader baserade på uppgifter från statistiska centralbyrån avseende kostnadsutvecklingen för eldningsolja, värme- och hushållsel resp. faktorprisindex för byggnadskoslnader. Tillämpningen av index visar alt ulvecklingen av verkels totala driftskostnader i fasta priser understiger konsumentprisindex. Driftkostnaderna i fasta priser i 1978 ärs prisnivå har minskat med i genomsnitl 3 % per är. Energisparälgärder i del förvaltade fastighetsbeståndet har främsl bidragit lill denna utveckling. De mesl lönsamma energisparåtgärderna har nu utförts. Byggnadsstyrelsen har trots detla satt elt besparingsmål om 2% per år för verkels lolala driftkosinader för den närmaste femårsperioden.

3. Anskaffning omfaltar delprogrammen Byggproduklion och Köp och försäljning av fastigheter. Delprogrammel Byggproduklion omfaltar projekiering och byggande. För projekleringen anlilas utomstående konsuller. Projektledning utförs av projekleringsbyrån och vid regionkontoren. De senare svarar även för byggledning, kontroll och besiktning. För utförandet anlilas entreprenörer eller egenregienheterna i Stockholm, Uppsala och Lund.

För all skapa ett bättre underlag för statsmakternas beslut om invesle ringsnivån och för att också tillvarata möjligheterna att genom god fram förhällning effeklivisera det egna arbetet har byggnadsslyrelsen i likhei med tidigare år angelägenhelsgraderai planerade byggprojekt. Med hänsyn till bl. a. invesleringsbehoven inom högskolan och kultursektorn saml kra ven pä att ta i anspråk friställda lokaler inom nedlagda regementen har verket beräknat investeringsnivån för budgeläret 1987/88 fill ca 700 milj. kr. avseende verkets lokalhällningsansvar. För planeringsperioden beräk nas dock byggnadsstyrelsen att medelsbehovei i genomsnitt uppgår lill ca 5.50 milj. kr. per budgelår i prisläget den 1 januari 1986, vilket sedan hänsyn 49

4 Riksdagen 1986/87. I saml. Nr 100. Bilaga 9

lagits till alt underhåUsarbelen i samband med om- och tillbyggnader Prop. 1986/87: 100 numera belastar driflstaten, överensstämmer med de av regeringen i prop. Bil. 9 1983/84:100 bil 9, sid 81 lämnade planeringsdirektiven. TiU detta skaU, vad avser budgetåret 1987/88, läggas investeringar om ca 1000 milj. kr. för affärsverken m.fl. inom byggnadsstyrelsens uppdragsområde. Sammanlagt räknar verket alltså med en investeringsnivå av storieken 1 700 milj. kr. för budgeiårei 1987/88 vilkel jämfört med innevarande budgetår innebär en ca 50 milj. kr. högre nivå, allt i prisläge den 1 januari 1986. Byggnadsslyrelsen redovisar all byggnadsprojekl med en beräknad investeringskostnad budgetåret 1987/88 av ca 210 milj. kr. därutöver kan påbörjas.

För fastighetsköp uppgick förbrukningen pä de olika berörda anslagen under budgetåret 1985/86 till ca 30 milj. kr. För budgetåren 1986/87 och 1987/88 beräknar slyrelsen medelsförbrukningen till 80 resp. 105 milj. kr.

Byggnadsslyrelsens administrationskostnader för programmet beräknas för budgetåret 1987/88 preliminärt till ca 97 milj. kr. Eflersom verksamhelen är beroende av invesleringsvolymen kan resursbehovet för budgetåret 1987/88 slutgiltigt bedömas först rnot slutet av innevarande budgetår.

4. Byggverksamheten i egen regi har en produktionsvolym av ca 250 milj. kr. per budgelår vilket är 15 % av verkets totala byggvolym. Både ny och ombyggnadsarbeten inom styrelsens byggproduklion och arbeten inom förvallningsprogrammet utförs i egen regi. Under senare år har verksamheten i ökad utsträckning inriktats mot underhålls- och ombygg nadsverksamhet och ombyggnad av byggnadsminnesmärken där det kan vara svårt all upphandla arbeten till fast pris. Genom egenregiverksamhe- ten får byggnadsstyrelsen insyn i byggbranschen och detaljkunskap om kostnader och produktionsteknik. Erfarenhetsålerföringen från verksam heten stärker styrelsens kompetens som beställare och byggherte.

5. Inredning omfattar planering och upphandling av inredning för lokaler inom ulbildnings- och jordbruksdepartementens verksamhetsområ den och i övrigl efler regeringens särskilda beslul. Sålunda har verket bl. a. fåll ansvarei för planering och anskaffning av inredning för lokalerna för regeringskansliel i Stockholm. Härtill kommer sädana projekl, där lokal brukarna uppdrar åt slyrelsen alt planera och upphandla inredning och ställer erforderliga medel till styrelsens förfogande. Utomlands svarar byggnadsstyrelsen för projekiering, förvallning och anskaffning av inred ning för utrikesrepresentalionens kanslilokaler, chefsbostädernas repre sentationsdelar samt vissa andra bosläder m. m. Kostnaderna för inred ningsverksamhelen beräknas till ca 110 milj. kr. innevarande budgetär och ca 135 milj. kr. för budgetåret 1987/88.

Administrationskostnaderna beräknas till ca 11 milj. kr. budgetåren 1986/87 resp. 1987/88.

6. Övrig verksamhet omfattar effektivisering och rationalisering inom städningsområdet samt övrig uppdragsverksamhet som rådgivning i Iransportfrågor, rådgivning och samråd i hyresfrågor m. m.

Byggnadsstyrelsen svarar för central planering, rationalisering, effek tivisering och utveckling av städverksamheten inom den statliga seklorn. 1 uppgiflen ingår också att svara för central inköpssamordning inom områ- 50

del.

Arbetet med utvidgning av befintliga lokalvårdsorganisationer och eta- Prop. 1986/87: 100 blering av nya har i slort sett slutförts. Intresset frän myndigheternas sida Bil. 9 är svagt främst på grund av osäkerheten kring vad det ökade personalansvaret kan få för följder samt avsaknaden av incilamenl. Bl. a. delta har pä senare tid inneburit att några myndigheter önskat frånträda huvudmannaskapet. Elt ökat kostnadstryck har bidraglit lill delta, särskilt i storstäderna.

Verkets egna verksamhel inriklas mol den arbetande konsultrollen med mera betoning pä ekonomi och organisation än för närvarande. Verket räknar därvid med att vissa tjänster skall intäklsfinansieras.

Byggnadsslyrelsen bedriver också försök med exlern konsullverksamhet med internationell inriktning. Verksamheten har pågått sedan vären 1984 och skall ulvärderas efler en treårsperiod.

Till Stödprogrammen räknas ekonomi och adminislralion, leknik och gemensamma funktioner. De gemensamma funktionerna är utvecklingsarbete, kalkylering, upphandling och besiktning, samt den gemensamma konlorsdriften och reprocenlralen för myndigheterna inom kv. Garnisonen.

De sammanlagda kostnaderna för förvaltningskontoret Garnisonen beräknas uppgå till ca 31 milj. kr. för budgetåret 1987/88. Verksamhelen finansieras genom ett konlorsdriftpålägg som debileras lokalbrukarna i förhållande lill disponerad area och utförda reprotjänsler.

Föredragandens överväganden

Byggnadsstyrelsen är statsförvaltningens expertorgan för bl.a. lokalförsörjning för civila statliga myndigheter. Ansvarei för faslighelsförvallning och anskaffning av lokaler för statlig verksamhel har under senare år i ökad utsträckning lagls på verket. Chefen för justitiedepartementet har tidigare denna dag föreslagil all lokalhållningsansvaret för kriminalvårdsslyrelsen överförs lill byggnadsslyrelsen successivi under budgetåret 1987/88. Del är angelägel atl lokalfrågorna får en likformig prövning och atl byggnadsinvesteringarna priorileras frän en gemensam utgångspunkt. Jag kommer därför att senare, i samband med min redovisning av tullverkels verksamhet, föreslä att byggnadsstyrelsen i samarbele med lullverkel successivt övertar hela lokalhällningsansvaret även för tullverkets lokaler från och med budgetåret 1987/88.

Jag har mot bakgrund av de redovisade skälen härför ingel alt invända mot byggnadsslyrelsens och domslolsverkels förslag all lokalansvarei för de allmänna advokatbyråerna ersälts med etl samrådsförfarande mellan advokatbyråerna och byggnadsslyrelsen.

Byggnadsslyrelsens huvuduppgifl är all förse myndigheterna med ända målsenliga lokaler. Arbelel med att öka effektiviteten i lokalutnyltjandet och att förbällra lokalekonomin pågår fortlöpande. Byggnadsslyrelsen ser av denna anledning över slandard- och normfrågor omfallande bl. a. storle ken på olika rumstyper, möjligheten till slörre samutnytljande av lokaler samt utveckling av effektivare planlösningar. Verket är vidare mer restrik tivt i sin prövning av verksamhetskrav och ökar insatserna för all undvika 51 outhyrda överslora lokaler.

Det är vikligl alt motivation skapas för såväl enskilda lokalbrukare som Prop. 1986/87: 100 lokalhållaren byggnadsstyrelsen att få lill slånd elt mera ralionellt lokalut- Bil. 9 nyttjande. Lokalbrukarna mäste också vara beredda alt i störte omfattning än tidigare pröva lokallösningar som lar hänsyn lill begränsningar i befintliga lokaler och minskat ekonomiskl uirymme för ändringsarbeten. En föruisättning för att detla arbele skall ge resultat är alt myndigheterna känner ell ökal ansvar för sina lokalkostnader och strävar efter en optimal fördelning mellan lokaler och andra resurser.

Den försöksverksamhet med anledning av införande av ramanslag som jag tidigare redogjort för i finansplanen under Särskilda frågor (bilagal) och som bl. a. innebär ökad utbytbarhet mellan lokalkostnader och andra resursslag kan enligt min uppfattning bidra lill en sådan utveckling. Förslaget har sitt ursprung i den arbelsgrupp som tillsattes under vären 1986 med uppgift all se över lokalkostnaderna i myndigheternas budgel och hyressättning i lokaler för staliga myndigheler. Gruppen avlämnade den 31 oktober 1986 rapporten Statliga lokalkoslnader (Ds Fi 1986: 28).

Delar av rapporlen har tidigare berörts av chefen för civildepartementet i anförandel under Gemensamma frägor (bilaga 2) om rikllinjer för den framtida slatliga lokalförsörjningen.

Av rapporten framgår vidare alt en kombinalion av en cenlral administrativ slyrning och en decentraliserad incitamentsstyrning frän lokalbrukarna är vad som fordras för god effektivitet inom den statliga lokalhållningen även i fortsättningen.

För all stärka de lokalbrukande myndigheternas möjlighet atl frånträda lokaler föreslär arbetsgruppen alt myndighelen efler anmälan lill byggnadsstyrelsen skall kunna lämna lokalen efler del att föreskriven uppsägningstid gäll ul. Om byggnadsslyrelsen av nägol skäl inte kan bifalla en sådan framställning skall ärendet skyndsamt underställas regeringens prövning.

Arbetsgruppen har utifrån sitl perspektiv, nämligen atl främja utveckUng av högre effektivitet, bäitre service och lägre kosinader i fastighetsförvaltningen, kommii atl någol beröra frågor som hänger samman med byggnadsstyrelsens olika roller i förhållande lill myndigheterna. Byggnadsstyrelsen verkar som stabsorgan åt regeringen och utövar myndighetsuppgifter i förhållande lill lokalbrukande slatliga myndigheter. Häri ingår bl. a. normering av lokalstandard, ulformning av lokalprogram samt ställningslagande i enskilda lokalårenden. I service- och affärsrollen ingär atl förvalta lokalbeslåndet, göra inhyrningar, anskaffa och avveckla lokaler i strävan all på gynnsamma ekonomiska villkor tillgodose myndigheternas behov av ändamålsenliga lokaler. Villkoren för myndighetsrollen resp. för service-och affärsverksamheten är olika. Enligt arbetsgruppens mening bör det övervägas att inleda en administrativ och organisatorisk utveckling som utgår från förutsättningarna för de två rollerna.

Jag delar arbetsgruppens synpunkter i dessa frågor och förordar all byggnadsslyrelsen i näsla års anslagsframslällning redovisar förslag till hur en förändring skall genomföras.

Beiräffande hyressättningen i statliga lokaler delar jag arbetsgruppens uppfattning att det är nödvändigt atl inlerndebiteringssyslemel för statliga 52

lokaler bygger pä marknadspriser för motsvarande lokaler. Delta är en Prop. 1986/87: 100 förutsättning för att en delegering av resursbeslut skall kunna ske utan att Bil. 9 delta leder lill ineffektivitet.

Ell flertal uiredningar har de senasle åren behandlat frågan om samordning av den statliga fastighetsförvaltningen och byggverksamhelen. Allt lalar för alt en ökad samordning av den verksamhet som nu bedrivs av främsl byggnadsslyrelsen, forlifikationsförvallningen (FortF) och affärsverken skulle medföra minskade kosinader för siaten. Jag kommer därför atl senare föreslå regeringen atl en särskild utredare tillkallas med uppgifl atl i samråd med bl. a. byggnadsstyrelsen och FortF la fram elt förslag om ökad samordning av den verksamhet som bedrivs av dessa båda myndigheter. Även möjligheterna till samverkan med affärsverk, övriga lokalförval-tande myndigheter och andra lokalförvallare skall förbällras. Olika alternativ skall ulredas. Etl av dessa alternativ skall innebära en förstärkt regional organisalion fördelad pä ell tiotal regioner, med en i huvudsak oförändrad omfallning av verksamhelen i Eskilstuna och en begränsad omfattning av verksamheten i Stockholm. Förslagel bör vara utformat så att etl genomförande är möjligt från den 1 juli 1988.

Byggnadsstyrelsen fortsätter arbetet med att effektivisera fastighetsdriften och fastighetsunderhållet genom ökad samordning, utveckling av syslem för ökad planmässighel vad gäller fastighetsunderhåll m. m. för att begränsa kosinaderna för fastighetsförvaltningen. Byggnadsstyrelsen har som ett led i delta arbete föreslagit ell besparingsmål för den närmaste femårsperioden om 2% per år vad avser verkets totala driftkosinader. Driftkostnaderna för statens fastigheter är belydande och jag anser del angelägel atl förslaget genomförs. Byggnadsslyrelsen har i enlighet med vad jag framförde i budgetpropositionen för budgetårel 1986/87 redovisal konsekvenserna av atl underhållsåtgärder som ulförs i samband med större om- och tillbyggnader beslrids med underhållsmedel i stället för som hittills med investeringsmedel. Ingenting har framkommit som talar mot en sådan ordning. Förändringen är ur slatsfinansiell synpunkt neutral. Jag föreslår därför att den genomförs och har vid min beräkning av underhällsmedel tagil hänsyn härtill.

I det föregående redovisas den av byggnadsstyrelsen beräknade omslutningen inom de olika verksamhetsområdena under innevarande och nästa budgetår. Inom verksamhetsområdet Fastighetsförvaltning beräknar jag sammanlagi 1 384 milj. kr. för drift, reparations-, och underhällskostnader saml energibesparande ålgärder m.m. Av detla belopp harjag beräknat kostnaderna för inrikes fastighetsdrift till 845 milj. kr. varav för löner, tjänster m. m. exklusive förbrukningar ca 375 milj. kr. För fastighetsunderhäll saml ombyggnad och komplettering inkl. energibesparande åtgärder harjag beräknai 486 milj. kr. Byggnadsstyrelsen skall i nästa års anslagsframställning redovisa hur stor del av underhällskostnaderna som utnyttjats för energibesparande åtgärder.

1986/87

Beräknad ändring 1987/88

Prop. 1986/87:100 Bil. 9

Byggnads-

Före-

styrelsen

draganden

Kostnader för fastig-

hetsunderhåll samt

ombyggnad och komplet-

tering

427 200000

4-120800000

4-81800000

därav

a) slottsbyggnader m. m.

(lOOOOOOO)

(4- lOOOOOOO)

(4-10000000)

b) utrikes fastigheter

(22 200000)

(4- 800000)

Byggnadsslyrelsen fär efler regeringens beslut ta i anspråk realisationsvinster som uppkommer vid försäljning av fastigheter för underhåll och ombyggnad. Realisationsvinsten för budgetåret 1985/86 var ca. 22 milj. kr. Jag avser att senare åierkomma till regeringen med förslag om hur medlen skall disponeras.

Byggnadsstyrelsen har, med hänvisning till de avskrivningsregler som gäller för byggnader och mark som används för försvarsändamål hemställt atl få engångsnedskriva statskapitalet med I 328 662 kr. avseende mark och förtådsbyggnader för civilförsvaret, FOA m. m. Jag har inget att erinra mot byggnadsstyrelsens förslag.

Jag godtar byggnadsstyrelsens förslag om en planenlig real minskning av utgifterna för administrationen om 2% för budgetåret 1987/88 enligt det treåriga huvudförslag som fastlades inför budgetåret 1986/87. Jag beräknar kostnaderna för byggnadsstyrelsens administration till ca 226 milj. kr. för nästa budgelär enligt följande sammanställning.

1986/87

Beräknad ändring 1987/88

Föredraganden

Förvaltningskostnader Lokalkostnader

199866000 30083 000

-5 366000 4-1873000

-3493000

Jag vUl erinra om atl omfattningen av bl. a. byggnadsinvesteringarna och av reparations- och underhållsåtgärder och därmed verksamheten inom byggnadsstyrelsen kan komma atl förändras i förhällande lill budgetförslaget med anledning av verkels ökade lokalhållningsansvar och de konjunktur- och arbetsmarknadsåtgärder som fortlöpande övervägs.

Kostnaderna för byggnadsslyrelsens administration och övriga driflkostnader bestrids, inom ramen för de ekonomiska reslriktioner som regeringen beslular, slutligt från hyresinkomster samt de anslag m. m. som står till förfogande för förvaltning och anskaffning av fasligheler och lokaler och för inredning saml av inkomster från uppdragsverksamhel. I statsbudgeten tas endasl upp ett formellt belopp av 1 000 kr. under delta anslag.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. bemyndiga regeringen att besluta om engångsnedskrivning av slalskapilalel i enUghet med vad jag redovisat i det föregående,

2. till Byggnadsstyrelsen för budgetårel 1987/88 anvisa elt förslagsanslag av 1000 kr.

54

D2. Inköp av fastigheter m. m.

29097754 lOOOOOOO 20000000

1985/86 Ulgift 1986/87 Anslag 1987/88 Förslag

Behållning

93 596533

Prop. Bil. 9

1986/87:100

Anslaget används för fastighetsförvärv efter beslut av regeringen i varje särskilt fall. Byggnadsslyrelsen har av regeringen bemyndigats atl - om koslnaden i det enskilda fallel inle översiiger 2000000 kr. - själv besluta i frågor som gäller bl. a. fastighetsregleringar och kompletleringsköp.

Regeringen har riksdagens bemyndigande att för angelägna fastighetsförvärv förskottsvis ta i anspråk tillgängliga medel från sådana reservationsanslag som står till byggnadsstyrelsens förfogande och i efterhand begära medel för förvärven hos riksdagen.

Byggnadsstyrelsen

Under budgetåret 1985/86 har utbetalats ca 29 milj. kr. för fastighetsförvärv. För innevarande budgetår beräknar byggnadsstyrelsen medelsförbrukningen för aktuella förvärv under delta anslag till ca 75 milj. kr.

Förhandlingar pågår forllöpande med kommuner och enskilda om mark-och fastighelsförvärv för statlig förvaltning. Verksamhetsplanen omfattar bl. a. förvärv för central och regional förvaltning såväl i Stockholmsområdet som i landsorten. Verket bör vidare håUa en viss beredskap för markförvärv för sådana byggnadsobjekt som kan komma att lidigareläggas.

Byggnadsstyrelsen beräknar alt etl genomförande av nu akluella förvärv skulle ge ett medelsbehov av ca 75 milj. kr. för nästa budgetår. Därvid har vissa medel beräknats för förvärv av sådana fastigheter där styrelsen är ensam eller dominerande hyresgäst och där köp är affärsmässigt motiverat med hänsyn till kontraktstidens uigång. I beloppen har även beräknats medel för inköp av kommunalt ägda polishus.

Föredragandens överväganden

Med beaktande av anslagsbehållningen och med hänsyn till riksdagens tidigare lämnade bemyndigande beräknar jag anslagsbehovel för budgetåret 1987/88 till 20 milj. kr.

Jag vill i delta sammanhang också la upp två frågor som rör försäljning av statens fasta egendom.

Riksdagen har bemyndigal regeringen all sälja siaten tillhörig fast egendom med en högsta beloppsgräns om 5 milj. kr. Regeringen föreslog i prop. 1985:101 atl beloppsgränsen skulle slopas och ersättas med en redovisning i efterhand lill riksdagen. Riksdagen avslog regeringens förslag (FiU 1985/ 86:22, rskr. 267) och uttalade alt värdegränsen inle borde slopas förtän frågan om vilka riktlinjer som bör gälla för försäljning av statlig egendom klariagts ytterligare. Därvid skulle inte endast principerna som skall gälla vid försäljning av statlig egendom beaktas utan också principerna för om och när en försäljning skall ske. Riksdagen gav mot denna bakgrund

regeringen i uppdrag att föreslä riktlinjer för försäljning av staten tillhörig Prop. 1986/87: 100 fast egendom. Bil. 9

Försäljning av statens fasta egendom är huvudsakligen en följd av en fortlöpande anpassning av fastighetsbeståndet till ändrade förutsättningar för del statliga lokalbehovel. Ett regelverk som tar sikle på alla framtida länkbara silualioner om och när försäljning av slatens fastigheter är lämplig, skulle, för all vara helläckande, bli mycket omfattande och därigenom skapa en krångligare handläggning. Under 1970- och 1980-talen har med de hittillsvarande beloppsgränsema endast ell fätal ärenden behövt underställas riksdagen. Jag finner mol denna bakgrund det lämpligasl all behålla nuvarande ordning och när så är lämpligt justera bemyndigandegränsen med hänsyn lill penningvärdels förändring eller lill nivån på andra jämförbara bemyndiganden.

Enligt riksdagens beslut (prop. 1982/83: 100, bil. 1, FiU 34, rskr. 215) fär realisationsvinster frän faslighetsförsäljning tas i anspråk för underhålls-och ombyggnadsålgärder i slalens fastighetsbestånd. Byggnadsstyrelsen föreslår att de nämnda realisationsvinsterna också får användas för inköp av fastigheter samt övrig byggproduklion. Jag delar denna uppfattning och föreslår alt realisationsvinster från försäljning av statens fasta egendom efter beslul av regeringen även får användas för inköp av fastigheter och övrig byggproduklion.

Jag hemställer all regeringen

dels föreslår riksdagen alt

1. bemyndiga regeringen atl besluta om disposition av reaUsa-tionsvinsler i enlighet med vad jag förordat,

2. till Inköp av fasligheler m. m. för budgetårel 1987/88 anvisa ett reservalionsanslag av 20000000 kr.,

dels bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag har anfört om riktlinjer för försäljning av staten tillhörig fast egendom.

D 3. Energibesparande åtgärder i statliga byggnader m. m.

1985/86 Utgift 77397590 Reservation 12602410

1986/87 Anslag 50000000

1987/88 Förslag 20000000

De medel som ställs till byggnadsslyrelsens förfogande under detta anslag är avsedda både för de byggnader som förvaltas av verket och för det fastighetsbestånd som förvaltas av övriga statliga myndigheter utom affärsverken och de statliga bolagen. Byggnadsstyrelsen fungerar som förmedlingsorgan för medelstilldelningen till de övriga statliga myndigheterna. Medel anvisas huvudsakligen till ändrings- och ombyggnadsarbeten i enbari energibesparande syfte i befintliga byggnader.

Från och med innevarande budgetär bestrids kostnader för energibesparande åtgärder från de fastighetsförvaltande myndighelernas ordinarie anslag för investeringar och underhåll.

Byggnadsstyrelsen har till utgången av budgelåret 1985/86 fattat beslut 56

om åtgärder för 630 milj. kr. vilket överensstämmer med det beslulsutrym- Prop. 1986/87: 100 me som meddelals sedan budgetåret 1973/74. Vid utgången av budgelåret Bil. 9 1985/86 hade ca 80 milj. kr. ännu ej utbetalats. Under budgetåret 1986/87 beräknar byggnadsslyrelsen medelsförbrukningen lill ca 60 milj. kr. och för budgetåret 1987/88 fill ca 20 milj. kr.

Jag beräknar behovet av medel under delta anslag lill följd av tidigare gjorda ålaganden lill 20 milj. kr. Därmed har medel beviljals motsvarande hela det beslutsulrymme som meddelals.

Jag hemsläller all regeringen föreslår riksdagen

all till Energibespai-ande åtgärder i statliga byggnader m.m. för budgetåret 1987/88 anvisa ett reservationsanslag av 20000000 kr.

D 4. Tullverket: Förvaltningskostnader

1985/86 Ulgift 783444 162

1986/87 Anslag 791856000

1987/88 Förslag 843 161000

Tullverket har till uppgift all debilera, uppbära och redovisa lull saml vissa andra skatter och avgifter. Verkel övervakar vidare efterlevnaden av särskilda bestämmelser om införsel och ulförsel av varor och utövar i övrigt uppsikt över trafiken till och från utlandet saml fullgör kontrolluppgifter, som sammanhänger därmed, och vissa andra övervakningsuppgifter. Verket svarar även för åtgärder till havs och i kusivaitnen, Vänern och Mälaren för alt avvärja eller begränsa skada lill följd av utflöde av olja m. m.

Den centrala ledningen för tullverket ulövas av generaltullstyrelsen. Chef för verket är en generaltulldirektör. Till verksledningen hör en överdirektör, ett sekretariat och en organisationsenhet. Verksamheten är fördelad pä sex byråer, kanslibyrän, ekonomibyrän, personalbyrån, tariffbyrån, bevaknings- och kontrollbyrån saml kuslbevakningsbyrån.

Tullverkets regionala och lokala förvaltning har fr. o. m. den 1 juli 1985 en förändrad indelning. Antalet tullregioner har utökats från fyra lill sju. Dessa är Norrbottens tullregion. Norra lullregionen, Öslra tullregionen. Södra tullregionen, Helsingborgs lullregion. Västra tullregionen och Karlstads tullregion. Chefsmyndigheter för tullregionerna är tulldirektionerna i Haparanda, Sundsvall, Stockholm, Malmö, Helsingborg, Göleborg och Karlstad. Tullregionerna är för annan verksamhel än kustbevakning indelade i sammanlagi 21 tulldisirikl. Ledningsorgan för tulldistrikten är distriklstullkammare. Tulldistrikten vid landgränsen är indelade i 6 gränsbevakningsområden. För kustbevakningsverksamhet är rikets kuster indelade i 15 kustbevakningsområden.

57¶GeneraltuUstyrelsen Prop. 1986/87: 100

Verksamhetsinriktning "''•

Styrelsen presenterade i sin anslagsframställning för budgetåret 1984/85 förslag till verksamhetsinriktning för de följande tre åren. Förslaget innebar en kombinalion av rationaliseringar, insatser och inkomstförstärkningar. Innevarande budgetår är del sista året i denna period. I fjolårets anslagsframställning anmälde styrelsen sin avsikl att inför budgetåret 1987/88 inkomma med ett nytt förslag för en längre tidsperiod.

Genom regeringens beslul den 10 oktober 1985 har särskilda direktiv utfärdats för tullverkets anslagsframställning för budgetåret 1987/88 inför perioden 1987/88- 1989/90.1 direkliven sägs atl tullverket skall redovisa en resultatanalys av verksamhetens hittillsvarande innehåll, inrikining och utfall i förhållande till insatla resurser. Med denna resultatanalys som grund skall alternativa förslag lämnas om den framtida verksamhetens inriktning och resursåtgång. Vad avser det sistnämnda skall gälla ett prisoch löneomräknat förvaltningsanslag minskat med 5% respektive 8% under perioden.

Styrelsen framhåller att förslagel till verksamhetsinriktning är atl belrakta som en uppföljning av poUcydokumentet VÅR TULLVÄG. Ett omfattande arbete är nedlagt på att dela in verksamheten i områden som är begripliga från såväl styr- som policysynpunki. Dock är styrelsen medvelen om att man inte i alla avseenden lyckats leva upp till kraven i regeringens direktiv, dvs. den fullständiga resultatredovisningen. Här lägger tullens nuvarande redovisningssyslem hinder i vägen.

Den verksamhetsindelning på vilken styrelsens budgetförslag bygger är områdena Beskaltning och statistik. Kontrollverksamhet, Kustbevakning samt Administration och teknisk tjänst. Utgångspunkten för verksamhetsinriktningen inom dessa områden är nu liksom tidigare förhållandet mellan kraven pä kontroll och serviceinsalser till näringslivet, verkets kontrollstrategi, behovel av befogenheier och sanktioner samt en skärpt gränskontroll. Tvä ytterligare områden som styrelsen vill lyfta fram är personalulbildning saml frägor som rör tullverkets datorisering.

Enligt styrelsens uppfallning är en effektiv kontrollverksamhet inte alltid förenlig med näringslivets krav på en serviceanpassad verksamhet. Balansen mellan näringslivets önskemål om en snabb och geografiskt väl spridd lullklarering och lullverkets krav på kontroll spelar därför en avgörande roll i lullverksamheten. Förslag som tidigare framförts av styrelsen om bl.a. tullförtättningsavgifier, tulltillägg samt regelförenklingar utgår från alt kontrollverksamheten inle får eftersättas ytterligare. Ulan resurstillskott eller en av statsmakterna uttalad ändring av tullverksamhetens inriktning måsle kontrollverksamheten sättas främsl och tullverkels service till näringslivet kommer därför under sädana omständigheter atl minska.

En viktig del av konlrollslrategin är, menar slyrelsen, all skapa etl kontrollsystem som ger en liilfredsslällande garanii för att alla varor som passerar gränsen blir registrerade av tullmyndigheterna. En sirävan finns alt minska arbetsinsatserna när del gäller kontrollen av tulldeklaraiio- 58

nerna. Della lill förmån för en fördjupad efierkonlroll i form av bokförings- Prop. 1986/87: 100 och revisionsbesök hos importörer och spediiörer, men också för en ut- Bil. 9 byggd fysisk kontroll av godset. Principerna för kontrollarbetet bygger på styrda urval med priorilering av de områden som statsmakterna har anvisal. En skärpl gränskontroll riktas mot narkotikasmuggling och högbeskat-lade varor saml övervakning av atl bestämmelserna till skydd för hälso-. miljö- och allmän säkerhet eflerievs. I strategin ingår en väl fungerande spanings- och undertättelseverksamhel.

För alt uppnå en mer effekliv kontrollverksamhet krävs, enligt styrelsens uppfattning, vissa befogenheier och sanktionsmedel. Bland de befogenheter som slyrelsen pekar pä är en vidgad förundersökningsrält och rätt all genomföra husrannsakan t. ex. vid misstänkt narkotika- och ekonomisk brottslighet. Sanktioner i form av administrativa straffavgifter kan minska behovel av andra åtgärder över statsbudgeten.

En fortsatt datorisering av verksamhelen är, som slyrelsen ser del, belydelsefull för alt arbelel skall kunna effekliviseras. En ökad användning av ADB skapar förutsättningar för personalutveckling samtidigt som resurser kan föras över till vikliga konlrollomräden. Kontrollarbetet kan dessulom i störte utsträckning koncentreras lill företag, varor och branscher där brisier och fel ofta förekommer i deklarationerna.

Behovel av övervakningstjänster liU sjöss bedöms av styrelsen bli av minst samma omfattning som nu. Gränsövervakning och myndighetsnärvaro i sjöterritoriet kräver ökad uppmärksamhel i fråga om kontroll, säkerhetsanordningar och sjöinformationssystem. En allmän översyn av kustbevakningens operafiva organisalion, behovet atl rationalisera och möjligheter lill merulnylljande i samhällets tjänst ter sig angeläget. Delta bör ske i samråd med bl.a. sjöfartsverket, länsstyrelser och mililära myndigheter. Styrelsen avser att ta initiativ fill delta när kanslihusels beredning av organisationsfrågorna avslutats.

Budgetförslag

Budgelåren 1984/85-1986/87 - har tu/lens sparmål varit 90 tjänster. Beräkningen för rationaliseringen var grundad pä en personalbas om 1 500 personer. På della underlag motsvarar 90 tjänster en neddragning med 6 %. Styrelsen framhåller att detta sparmål inneburil alt all överkapacitet har eliminerals och atl även icke oväsentliga delar av den inilialivinriktade kontrollverksamheten reducerats. Ell nytt sparmål av denna storleksordning skulle enligt styrelsens uppfattning komma att kräva hell andra åtgärder än vad som tidigare vidtagits.

Om man i likhet med lidigare skulle utgå från en bas om 1 500 personer blir sparmålet 75 personer (5 % alternativet) under perioden. Enligt styrelsens bedömning är del i nulägel inte rimligt atl ställa upp etl sparmål som ligger så högt som 75 personer. Styrelsen har redovisal elt förslag lili hur dessa nedskärningar skulle slå. Bland annal måste vissa tullkammare dras in eller ombildas lill tullstationer och vissa tullstationer göras obemannade samt vissa kustposleringar läggas ned.

Mol denna bakgrund har slyrelsen utarbetal ett alternativt förslag lill 59

sparmål. Vid beräkning av den bas pä vilken sparmålet skall bygga har Prop. 1986/87: 100 styrelsen lill de områden som lidigare ansetts priorilerade också fogat Bil. 9 uppbörden respeklive registreringen av varuhandeln. Totall omfattar beräkningsunderlaget för sparmålet numera 400 personer. Styrelsen föreslår alt sparmålet sätts lill 5% av 400 man under den kommande treårsperioden, vilkel innebär en neddragning med 20 Oänsler. Nedskärningen för budgetårel 1987/88 föreslås bli 6 ijänster, vilket moisvarar 0,9 milj. kr.

I likhet med föregående år föreslår slyrelsen även vissa resursförslärkningar för vissa insatser. Sammanlagt begärs medel för 46 ijänsler.

I föregående ärs anslagsframslällning anmälde slyrelsen problem till följd av omfallande pensionsavgångar och etl ovänlat stort antal avgångar av andra skäl bland tullens kammarskrivare. För att möla dessa problem föreslogs att intaget till tulltaxerarutbildning tillfälligtvis skulle öka i form av dubblerade kurser. För detta ändamål anslog riksdagen ell engångsvis belopp om 3,5 milj. kr. Enligt styrelsens uppfallning kommer problemet med höga avgångar bland kammarskrivarna alt kvarstå. Slyrelsen hemsläller därför all den lillfälliga försiärkningen blir permaneni saml att beloppet påförs ytterligare 1,4 milj. kr. För budgetårel 1987/88 innebär detta ett sammanlagi resurskrav pä 4,9 milj. kr.

I likhei med den tidigare treårsperioden ser slyrelsen kampen mol narkolikasmuggling som en högpriorilerad del av verksamheten. Även EKO-brotlsbekämpning kommer i fortsättningen, i likhei med vad som gällt under senare år, att vara en prioriterad arbetsuppgift. Uiredningar som bedrivs inom ovannämnda områden är ofta myckel komplicerade och tidskrävande. För att förstärka tullverkets utredningsresurser vad gäller bekämpning av narkotikabrott respeklive ekonomisk brottslighet begär styrelsen 10 ijänster.

Styrelsen lade i fjolårets anslagsframställning fram vissa förslag till resursförstärkningar när det gäller kontroll av farligl gods och av internationella transporter. Tillsyn över efterlevnaden av lagen (1982: 821) om transport av farligt gods och med stöd av lagen meddelade föreskrifter åligger sex olika myndigheter. På tullverket ankommer gränskontroll av vägtransport tiU och från utlandet samt kontroll av fordon och andra lastenheter som inkommer med fartyg. Tullverkets tillsyn i sammanhanget utövas i samband med den rutinmässiga klareringen av fordon, containrar och andra lastenheter som in- eller utförs över landgränsen eller inkommer med fariyg. Några extra resurser för lillsynen har inte tillförts tuUverket varför verkets insatser när del gäller kontroll av berörd lags efterlevnad i praktiken är blygsamma. Enligt styrelsens uppfattning bör kontrollresurserna på de störte infartsorierna inom ramen för nuvarande organisation förstärkas med 10 tjänster.

Mot bakgrund av den snabba ulvecklingen inom transportområdet inför des 1974 en ny tullprocedur med bl.a. ett obligatoriskt deklaralionsförfa rande och hemtagningssystem. Tulldeklarafionsgranskningen är ett viktigt led i tulltaxeringskontrollen dä granskningen bl.a. ger incitament till fort satt mer djupgående kontroll och dessutom är erforderlig för den efterföl jande databehandlingen av deklarationerna för uppbörds- och statistik ändamål. 60

Enligt siyrelsens uppfallning mäste tullverket lillföras ett antal revi- Prop. 1986/87: 100 sionsgrupper för placering vid de större tullplalserna, nämligen Stock- Bil. 9 holm, Göteborg och Malmö. Varje revisionsgrupp bör bestå av vardera två tulltaxeringsutbildade tjänstemän och på sikt bör Stockholm tillföras fyra grupper, Göteborg två och Malmö en, dvs. sammanlaget 14 tjänstemän. För budgeläret 1987/88 begärs medel för 6 tjänster för bildandet av tvä grupper i Siockholm och en i Göleborg.

De s. k. kontrollgruppernas verksamhet syflar lill all molverka och uppdaga smuggling och andra tullbrott. Den bedrivs genom allmän tillsyn (patrullering), pädrag och stickprovskontroller. Vid vissa färjeorter saknas, menar slyrelsen, tillräckliga kontrollresurser. I Trelleborg pägår färjetrafiken dygnet runt och för kontroll finns två grupper om vardera fyra man avdelade. I Ystad saknas hell konlroUpersonal. En försiärkning av kontrollresurserna i Trelleborg och Ystad är enligt slyrelsen mofiverad. Någon omfördelning av konlrollresurser inom skåneområdet i övrigl är med hänsyn till trafiken pä andra platser inom området inte möjlig. Slyrelsen föreslår alt tullkammaren i Trelleborg försiärks med tvä kontrollgrupper inklusive reserv, dvs. 10 man (2x44-2). Slyrelsen yrkar medel för 5 tjänster under budgetåret 1987/88.

Ersättningsanskaffning av medelstora kustbevakningsfartyg (B-klassen) medför etl behov av besäliningsförslärkning. De nya fartygen erfordrar fyra mans besättning till skillnad från de nuvarande fartygen som vardera har tre mans besättning. Styrelsen hemställer därför om en personalförslärkning om fyra ijänster för 1987/88 för alt pä tvä fartyg erhålla dubbla besättningar.

Styrelsen har i tidigare anslagsframställningar redogjort för svårigheten all balansera mellan kraven på service och kraven på kontroll. Mot bakgrund av de krav som ärligen ställs pä tullverket från näringslivets sida har styrelsen gjort den bedömningen alt tullverket för att klara av dessa ökade krav behöver etl tillskott av 6 Mkr under treårsperioden. Behovet har schablonmässigt fördelals med 2 Mkr per budgetår.

Inom tullverket pågår fortlöpande arbetet med alt effeklivisera kontrollverksamheten främsl inom prioriterade områden. Så har t. ex. under försia halvåret 1986 genomförts en riksomfattande översyn av narkotikahund-tjänsten. Tullverket har i dag tillgång till 29 hundekipage. Elt hundekipage består av l hund, 1 hundförare och 1 tjänstebil. 1 rådande narkotikasituation ser slyrelsen det som nödvändigt att tillföra verksamheten ytteriigare hundekipage. Del omedelbara behovet är beräknat lill 11 ekipage. Slyrelsen föreslår med hänsyn lill del ansträngda ekonomiska läget all anskaffningen av hundekipage fördelas pä de tre kommande budgetåren 1987/88-1989/90. Fyra hundekipage föreslås tillföras lullverkel under 1987/88 lill en sammanlagd koslnad av 1,8 milj. kr. Kostnaden för 1 hundekipage uppgär lill 470000 kr., varav 180000 avser lönekosinader och 100000 kr. kostnader för hunden. Reslerande del av beloppet avser fordons- och driftskoslnader.

Den dataregistrering som ulförs vid generaltullslyrelsens statistiska sek tion är en grundläggande förutsättning för faklureringen av tullverkets uppbörd och för handelsstatistiken. Under åren 1983-1985 har volym- 61

ökningen uppgått tiU 13%. Detta har inneburil atl sektionen tvingats data- Prop. 1986/87: 100

registrera på övertid och anlila inhyrd arbetskraft. Trols delta, påpekar Bil. 9

styrelsen, har faktureringen vid upprepade tillfällen försenals. Styrelsen

finner det angeläget med resursförstärkningar och hemställer om medel för

7 dataoperalörer och 6 nya arbetsplatser. Kostnaden beräknas uppgå till

1,6 milj. kr. varav löner 1,3 milj. kr., ADB-kostnader 0,225 milj. kr. och

lokalkoslnader 0,14 milj. kr.

Inom EG har under åtskilliga år pågått arbete med atl förenkla gränspassage och procedurer i samband med handel mellan länderna inom gemenskapen. Ett av projekien har varit att skapa ett enhetligt dokument för tullbehandlingen (Singie Administrative Document - SAD) inom EG-länderna. Beslut om att införa SAD inom EG fattades i december 1984. Tillämpningen skall börja den 1 januari 1988. SAD skall användas för säväl exporl- som transit- och importändamäl. En expertgrupp med representanter frän EG-kommissionen och EFTA-länderna har under perioden oktober 1984-april 1986 tagit fram underiag för en rapport om hur ett enhetsdokument baserat på SAD skulle kunna användas i handeln mellan EG och EFTA-länderna fr. o. m. den 1 januari 1988. Slutrapporten färdigställdes i april 1986 och skall ligga lill grund för slutförhandlingar under våren 1987.

Generaltullstyrelsen har i särskild skrivelse till regeringen redovisat sin syn på användandet av SAD i den svenska tullproceduren. Härav framgår atl tullverket ser avsevärda svårigheler förknippade med införandet av enhelsdokumentet. Styrelsen kommer att resa betydande krav på resursförslärkningar. Det omedelbara behovet av resurser för delta ändamål, som slyrelsen ser del, avser 6 ijänsler med placering vid generaltuUstyrelsen. De arbetsuppgifier som skall fullgöras gäller bl. a. översältning, utformning av svenska blanketter, utarbetande av procedur- och kontrollbestämmelser, utbildnings- och informationsinsatser.

En annan fråga — vilken anmäldes i fjolårets anslagsframställning — gäller införandel av en ny internationell tullnomenklalur ("Harmonized Syslem"- HS). Den nya nomenklaturen som avses träda i kraft den 1 januari 1988 har sökt beakla den lekniska och kommersiella utvecklingen av världshandeln med varor och är betydligt mer detaljerad än den nuvarande s.k. CCC-nomenklaturen. Detta medför bl.a. att praktiskt taget samtliga varuslag kommer atl få ändrade statistiska nummer. Styrelsen framhåller att när del gäller information och utbildning ligger ett stort ansvar på tullverket atl såväl den egna lulllaxeringspersonalen som företagens tulldeklaranter görs förtrogna med den nya nomenklaturen. Under 1987/88 beräknar slyrelsen kostnaderna för nytryck av vissa av tullverkels handböcker till 1,6 milj. kr. och kostnaderna för utbildning till 1 milj. kr.

För kustbevakningens vidkommande påpekar styrelsen behovet av vissa ulbildningsinsaiser. Med hänvisning till avgångar på pilotsidan, bl.a. lill privata flygbolag, saml nyanskaffning av flygplan fordras nyutbildning av flygförare. Kostnaden för utbildning av nya piloter beräknas lill 1,5 milj. kr. Även för kemskyddsberedskapen krävs utbildningsinsatser. Kostnaderna härför bedömer styrelsen för budgetåret 1987/88 uppgå lill 1 milj. kr.

I maj 1985 lämnade styrelse en förstudierapporl till regeringen gällande ell daiorbaserat informationssystem för lullkonlroll- och lullkriminalverk- 62

samheten. Syslemförslagel bar arbetsnamnet SPADI (spaningsdiarium). I Prop. 1986/87: 100 systemet skall registreras information om objekt (personer, fordon, fartyg. Bil. 9 gods m.m.) som misstänks förekomma i smugglingssammanhang. Pä grundval av denna rapport fick generallullslyrelsen i februari 1986 i uppdrag från regeringen att i en kompletterande studie belysa möjligheterna atl utnyttja datakapaciteten hos polisens allmänna spaningsregister (ASP). I den rapport som redovisades för regeringen i juni 1986 presenteras etl sådant alternativ - benämnt lull-ASP - jämte alternativet där SPADI drivs i lullverkets regi på egen dator. Studien har framtagits i samråd med datainspektionen, rikspolisslyrelsen och statskontoret. Slyrelsen förordar ell genomförande av alternativet SPADI i tullverkets egen regi men kan, om inle del statsfinansiella läget tillåter detla, som en övergångslösning acceptera Tull-ASP. Anslagsbehovet för lull-ASP beräknar styrelsen till 6,8 milj. kr. under 1987/88. Kostnaden avser bl. a. engångsvisa insalser för utbildning av personal, anpassning av lokaler för ca 40 lerminaler och avgifier till statskontoret för härdvarukoslnader.

1 fjolårets anslagsframslällning redovisades behovel av lullverkets anslulning till ell av slatens löne- och pensionsverk (SPV) framtaget lönere-gistreringssyslem PIR-1. De årliga kostnaderna för PIR-1 inklusive avgifter till statskontoret för basdalorutrustning beräknas liil 700000 kr.

MAREG är etl daiorbaserat system för maskinell matrikelföring av stafligt anslällda, vilkel administreras av SPV. Generaltullstyrelsen lämnar varje är för varje anställd in uppgifter om ledigheter under del gångna året till SPV. För att detla maierial skall föras in i MAREG måste tullverket i fortsättningen betala en summa för varje anställd. Tullverkets kostnader för 1987/88 beräknas bli sammanlagt 115 000 kr.

Anställda i tullverket är sedan lång tid tillbaka verksamma i arbetet med atl förebygga och på andra sätl bekämpa narkotikabruk. Detla sker bl. a. i form av informationsinsatser i skolor och hos ideella föreningar. Till en början bedrevs upplysningsverksamheten av ijänslemän pä frivillig basis -ofta utanför ordinarie tjänstgöringstid. På senare år har informationen anlagit mer organiserade former. Det slora intresset har medfört krav på fler informatörer, bäitre förevisningsmalerial saml pedagogiska hjälpmedel. Tullverket saknar i dag medel för denna narkotikainformation. För all klara en aUt större efterfrågan och samtidigt svara upp mot statsmakternas uttalade policy måste tullverket för första gången begära särskilda medel. För informalion om narkotikamissbrukets faror begär styrelsen 200000 kronor under budgeiårei 1987/88.

Generaltullstyrelsen har ansvaret för lullverkets lokalförsörjning med undantag av lokalbehovel för centralförvaltningen där byggnadsstyrelsen är lokalhållare. Tullverkels lokaler omfattar lolall 104 000 m varav i förhyrda lokaler 92000 m- och reslerande 12000 m i det egna fastighelsbe-ständei. Hyreskostnaden i det förhyrda beståndet uppgär till sammanlagi 64 milj. kr.

Förutom medel som fortlöpande behöver disponeras för underhålls- och ändringsarbeten inom det förhyrda lokalbeståndet erfordras för budgelåret 1987/88 särskilda medel bäde för anpassning av lokalerna till tullverkets nya organisalion och för den komplettering av arbelsmiljö och inredning 63

som de väsenlligl ulökade ADB-baserade arbetsrutinerna kräver. Slyrelsen föreslår ell resurstillskott på 6,3 miij. kr. för reglering av hyror, ändral lokalinnehav, vissa engångsinsalser och ökade energikostnader.

Tulltjänstemans befogenhet att utföra kroppsvisitation och ytlig kropps-besiktning enligt 19§ lagen (1960:418) om siraff för varusmuggling är begränsad till de platser där införseln av det smuggelgods som efiersökes antas ha ägt rum. Om tulltjänsteman på andra platser misstänker all någon bär smuggelgods på sig kan kroppsvisitation (och "ytlig kroppsbesikl-ning") endasl utföras enligt rättegångsbalkens regler. 1 sådana fall måste dock åklagarens beslul om ålgärden inhämtas. Detta gäller även om fara är i dröjsmål, eflersom lulkjänsleman inle har samma befogenhet som polisman att i dylika situationer själv besluta om kroppsvisitation (RB 28 kap 13 § första stycket). Styrelsen uppfattar della som en brisl. vilken upplevs som en stor olägenhet i tullarbeiel och lill stort förfång för en effekliv bekämpning av narkotikasmugglingen. Generaltullstyrelsen hemställerom all tulltjänsteman ges samma befogenhel som polisman att besluta om kroppsvisitation om fara är i dröjsmål.

Systemet med återbetalning av mervärdeskatt vid exporlförsäljning lill utländska turister startade 1980. Efter överiäggningar mellan tullverket, riksskatieverkel och dåvarande budgetdepartemenlet beslöts att tullverket inte skulle delta i utförselkonlrollen. Det fick liU följd atl privata intressenter och vissa andra myndigheter gick in och blev sä kallade intygsgivare dvs. intygar atl varorna som inhandlats förs ut ur Sverige. Några tullmyndigheter har för slyrelsen påpekat alt kontrollen av denna verksamhet är bristfällig. Vad det skulle innebära för lullverkel i form av merarbete all la över turislmomskontrollen eller i andra former engagera sig i etl kontrollarbete är för styrelsen svårt alt bedöma ulan alt ha studerat frågan närmare. Men redan idag går det ät resurser för att informera trafikanter om atl tullverket inle sköter återbetalningarna samt hur de istället skall förfara. Om siatsmakterna finner del lämpligl avser slyrelsen alt återkomma med förslag lill hur tullverket skulle kunna engagera sig i denna verksamhet och vilka resurskrav som dä skulle uppkomma. Givelvis kan en avgiftsfinansiering komma i fråga.

1986/87

Beräknad ändring 1987/88

Föredraganden

Personal

Generaltullstyrelsen Tullstaten

350 3651

4001

4005

Anslag

Förvaltningskostnader därav lönekostnader lokalkostnader, förslagsvis

735 205

(666 990)

4-47 082

(4-37996)

+ 4423

Summa kostnader

806 656

4-51505

Avgår intäkter

14 800

4- 200

791 856

4-51305

64 Föredragandens överväganden Prop. 1986/87:100

1 sitl förslag lill verksamhetsinriktning för den kommande ireårsperioden framhäller generallullslyrelsen all ett omfattande arbele är nedlagt på all dela in verksamheten i områden som är begripliga frän säväl styr- som policysynpunki. Styrelsen är samtidigt medveten om alt man inte i alla avseenden lyckats lillgodose kraven i regeringens direktiv. Vad gäller kustbevakningen i della sammanhang menar slyrelsen att oklarheterna kring den framlida organisationstillhörigheten inneburil alt planeringsförutsättningarna för denna verksamhelsgren saknats inför de kommande tre budgetåren. Mot denna bakgrund hemsläller styrelsen om att regeringen godkänner den allmänna inrikiningen av verksamheten för treårsperioden 1987/88-1989/90 och att regeringen slutligt avslutar beredningen om kustbevakningens framlida organisaloriska hemvist.

För egen del vill jag anföra följande. De direkliv som regeringen utfärdade beiräffande arbelet med tullverkels anslagsframslällning inför den kommande treåriga budgetperioden var omfattande. Bl. a. ställdes krav på en fullständig resultatanalys av den hittillsvarande verksamheten i form av resursåtgång, inriktning och utfall. På basis av denna resultatanalys och de slutsatser som statskontoret lidigare dragit om tullverkels förbättrade produktivitet mellan åren 1960-1980, skulle en bedömning kunna göras avseende effeklivitelen i verksamheten. Dessa slutsatser avsägs bilda underiag för beslul beträffande omprioriteringar av befinllig verksamhel och för att få lill stånd elt bättre resursutnyttjande. Trols ett omfattande och ambitiöst arbete från lullverkets sida för atl besvara regeringens frägor visade del sig att man mot bakgrund av redovisningssystemets utformning inte kunde leverera den nödvändiga informationen. Redovisningssystemet är i nulägel inle upplagt på ett sådant sätt atl en uppföljning kan göras av resursinsatser och utfall. Enligt min uppfattning är det viktigt alt tullverket - som har en personalinlensiv och mångfacetterad verksamhet - har de redovisningsmässiga insirumenten för alt göra en sådan analys. Mol denna bakgrund har regeringen lidigare pä mitl förslag beslulal all ge generaltullstyrelsen i uppdrag att i samråd med riksrevisionsverkei och statskontoret ularbela elt uppföljningssystem för tullverket. Delta arbele skall bedrivas skyndsamt. I avvaktan på resultatet av denna översyn saknar, enligt min mening, regeringen underlag för atl la ställning lill den verksamhetsinriktning styrelsen föreslagit för den kommande treårsperioden.

I beiänkandei (Ds K 1985:5) "Service och övervakning" förordades en sammanslagning av tullverkets kustbevakning och sjöfartsverket. Utfallet av remissbehandlingen och den fortsalla beredningen i ärendel visade emellerlid alt en sädan lösning inte var lämplig. Dock har det fortsatta arbetet i frågan utpekat andra alternativ som är ägnade atl uppfylla kraven pä ell effekiivt resursuinyttjande. Jag har för avsikt all återkomma lill regeringen med ell förslag i samband med framläggandet av totalförsvars-propositionen senare i vär.

Under den gångna treårsperioden - vilkel omfattade budgetåren 1984/85-1986/87 - har tullens sparmål varit 90 ijänsler. Beräkningen för rationaliseringen var grundad pä en personalbas om 1 500 personer. Mot-

5¶Riksdagen 1986/87. I .saml. Nr 100. Bilaga 9

svarande beräkning för den kommande treårsperioden skulle innebära en Prop. 1986/87: 100 besparing pä 75 ijänsler. Enligt styrelsens uppfattning skulle ell sådanl Bil. 9 rationaliseringskrav innebära bl. a. indragningar av tullkammare, alt tullkammare ombildas till tullstationer och atl vissa kustposteringar läggs ner. Mot denna bakgrund har styrelsen utarbetal etl alternativt förslag till sparmål som ulgår frän en ytterligare inskränkning av den bas på vilken besparingar kan beräknas. Sparmålet betyder en neddragning med 20 tjänsler fördelat på de tre kommande budgetåren. För budgelåret 1987/88 förordar styrelsen en minskning med 6 ijänsler.

Enligt min uppfallning bör ell ställningstagande lill nivån pä lullverkets sparmål över en längre budgetperiod anstå inlill dess alt etl förbättrat uppföljningssystem har utarbetats. Mot denna bakgrund förordar jag ett ettårigt budgetförslag. De effekter som generallullslyrelsen pekar på skulle uppstå vid en huvudförslagstiUämpning som går uiöver den slyrelsen har föreslagit bör i nulägel beaktas. Samtidigt anser jag alt tullverket bör omfallas av ell begränsat huvudförslag. Enligt min mening bör inriktningen pä den besparing jag föreslär främst vara administrationen vid generaltullstyrelsen och vid tulldirektionerna. "Produktionen" i form av konlroll-och lulltaxeringsverksamhel bör undantas frän neddragningen. Jag föreslär atl en besparing molsvarande etl belopp om 2 milj. kr. skall genomföras inom lullverkel under budgetåret 1987/88.

I föregående ärs anslagsframställning anmälde slyrelsen problem till följd av omfallande pensionsavgångar och ett oväntat antal avgångar av andra skäl bland tullens kammarskrivare. Riksdagen beviljade i samband med behandlingen av 1986 års budgelproposition engångsvisa medel för att anordna ytterligare en tulltaxerarkurs. Med anledning av att de tidigare anmälda svårigheterna delvis kvarstår är jag beredd atl föreslå atl det engångsvisa beloppel om 3,5 milj. kr. fär disponeras ytterligare etl är.

Slyrelsen ser kampen mot narkolikasmuggling och EKO-brottsbe-kämpning som fortsatta, prioriterade arbetsuppgifier. Vissa nya insalser kommer att krävas under den kommande treårsperioden, vilkel moiiverar styrelsen alt begära ytterligare utredningsresurser i form av 10 tjänster. De s. k. kontrollgruppernas verksamhel bedrivs genom allmän lillsyn, pädrag och stickprovskontroller. Enligt styrelsens mening saknas vid vissa färjeorter tillräckliga kontrollresurser. Av detta skäl hemsläller styrelsen för budgeläret 1987/88 om 5 tjänster för förstärkning vid tullkammaren i Trelleborg. Under senare år har tullverket bildat ett antal speciella kontrollgrupper som är uppbyggda kring samarbete mellan skilda personalkategorier. Här kan nämnas H-grupper, exportkontrollgrupper och revisionsgrupper. För det sisinämnda ändamålet yrkar styrelsen pä en förstärkning med 6 ijänster för budgetåret 1987/88 för att bilda två ytteriigare sådana grupper.

Jag vill för min del konstatera alt tuUverket under de tre senaste budgel åren av statsmakterna erhållit väsentliga resursförslärkningar för samtliga dessa ändamål. Under perioden har riktade insatser gjorts både vad gäller narkotikabekämpning och åtgärder mot den ekonomiska brottsligheten. I samband därmed har lullverkel erhållit tillskott bäde i form av tjänster och medel för anskaffning av teknisk apparalur. Mol denna bakgrund föreslår 66

jag att prövningen av ytteriigare resurstillskott för dessa ändamål bör anslå Prop. 1986/87: 100 i avvakian på alt en uppföljning kan göras av redäh gjorda satsningar. Bil. 9

Till kustbevakningen har generaltullstyrelsen föreslagil elt tillskott om 4 ijänsler i samband med begärda ersättningsanskaffningar av fartyg. Även vissa utbildningsinsatser föresläs för kustbevakningens vidkommande. Somjag tidigare omnämnt harjag för avsikt atl i samband med regeringens försvarspolitiska överväganden komma med ell förslag angående kustbevakningens organisaloriska framlid. Av detta skäl ärjag f n. inte beredd att föreslå resurstillskott till kustbevakningen.

Styrelsen lade i fjolårels anslagsframslällning fram vissa förslag till resursförslärkningar när det gäller kontroll av farligt gods och av inlernalionella iransporler. Framför alll gällde kravel pä ulökade resurser kontrollen av farligl gods där tvä riksomfallande konlrollaklioner hade visal pä brisier i lagefterlevnaden. Jag framhöll i fjolårets budgetproposition det angelägna i en effekliv kontroll på områdel. Samtidigt hänvisades till en särskild interdepartemental arbetsgrupp som bl. a. hade alt belysa denna fråga. Inom ramen för detla arbete har det krav på 10 tjänsler för fariigt gods som styrelsen rest i årels anslagsframslällning prövats. Del har i samband därmed framstått som angeläget atl tullverkets resursbehov, jämle de krav som övriga fem myndigheter vilka ulövar tillsyn på området vill hävda, bör prövas samlal inom ramen för räddningsverkets arbele. En särskild enhet för fariigt gods är under uppbyggnad vid denna nya myndighet ochjag har funnit del olämpligt att föregripa den prövning av del samlade resursbehovet som snart kommer att göras. Jag föreslår av denna anledning lills vidare inga nya ijänsler för della ändamål till tullverket. 1 denna fråga har jag samrätt med chefen för kommunikationsdepartementet och chefen för försvarsdepartemenlel.

Elt av inslagen i den verksamhelsinriklning som styrelsen föreslagit skall gälla för den kommande treårsperioden gäUer avvägningen mellan service och kontroll. Den konflikt som slyrelsen anser finns mellan all tillgodose näringslivels krav på tullklareringsinsatser och avdela tillgängliga kontrollresurser för prioriterad kontrollverksamhet har under del senasle årel visat sig i prövningen av lillstånd till vissa färjelinjer. För atl göra del möjligt för lullverkel all i viss utsträckning tillgodose näringslivets önskemål i dessa hänseenden medgav regeringen i regleringsbrevet att tullverket under 1986/87 skulle som avlösning av vissa tidigare inkomsler fä disponera 6 milj. kr. för vissa serviceinsatser. Detta tillskotl föresläs även fortsättningsvis fä användas av tullverket för sädana insalser. I nuvarande slalsfinansiella läge finns ej förulsältningar alt tillskjuta ytterligare resurser för delta ändamål. Behov av ytterligare tillskoll får prövas när del föreligger förutsättningar att finansiera sädana insatser.

I detla sammanhang villjag uttala vikten av all arbetet fortsäller med alt se över de materiella bestämmelser tullverket är satt att konlrollera. Dessa uppgifler faslslälls ofta av andra föreskrivande myndigheler. I vissa fall lorde resursbesparingar här kunna göras säväl av tull som näringsliv.

Som etl led i arbelel all effeklivisera kontrollverksamheten har styrelsen initierat en översyn av hundljänsten inom tullverket. Slutsatsen av delta arbele blev att slyrelsen i ärels anslagsframslällning föreslår ell tillskolt av 67

yllerligare 11 hundekipage, uiöver de 29 ekipage som redan finns, under Prop. 1986/87: 100 den kommande treårsperioden. Av detla totala tillskolt faller 4 hundeki- Bil. 9 page på budgetårel 1987/88. Jag ser, i likhet med styrelsen, slora förtjänster med atl i ökad ulslräckning utnyttja hundar i spanings verksamheten. Jag föreslår därför atl fyra hundekipage lillförs verksamheten under budgetårel 1987/88. Denna försiärkning finansieras genom omfördelningar inom huvudtiteln.

Faklureringen av tullverkels uppbörd och uppgifter för handelsstatistiken bygger pä den dataregislrering som utförs vid generaltullslyrelsens statistiska sektion. Seklionen har under de senasle åren fått vidkännas en krafiig volymökning lill följd av den ökade aktiviteten i ekonomin. Styrelsen har funnit det angeläget atl hemställa om resursförslärkningar i form av 7 Ijänsler, 6 nya terminalarbetsplatser och anskaffning av en ny ADB-utruslning. För egen del ärjag beredd all instämma i styrelsens bedömning av atl behov finns för vissa resursförstärkningar lill sektionen. Emellerlid ärjag inte beredd alt föreslå ett tillskott i form av nya ijänsler. De anspråk som finns för ytteriigare arbetskraftsinsalser får lösas genom tillfälligt inhyrd personal och att servicebyrå anlitas. För della ändamål är jag beredd alt föreslå all 300000 kr. lillförs anslaget. Den ADB-ulrustning som sektionen har till förfogande är föråldrad. Serviceavtalet med leveranlören löper ul under 1988. Jag föreslår att tullverket genom statskontorets försorg medges all anskaffa ny ADB-ulrustning med ett oförändrat antal terminalarbelsplatser tUl den statistiska sektionen. Den ärliga avgiften till statskontoret för utruslningen uppgär till 200000 kr.

Förhandlingarna mellan EG-kommissionen och EFTA-länderna om införandel av etl enhetsdokument - Singie Administrative Document (SAD) - i handeln mellan EG- och EFTA-länderna saml mellan EFTA-länderna sinsemellan är nu i princip avslutade. Enligt del förslag till multilateral konvention som har förhandlats fram skall SAD börja användas den 1 januari 1988. Syftet med att införa SAD är all begränsa den flora av blanketter som används i de olika länderna, att harmonisera uppgiftskraven saml atl skapa bälire förutsättningar för en övergång lill uppgiftslämnande med hjälpv ADB. Ett införande av ett enhetsdokumenl inom hela del europeiska frihandelsområdel har naturiiglvis etl slort symbolvärde. På sikt, när syslem för dokumenllös överföring har införts, kan det förvänlas ge avsevärda rationaliseringsvinster. Det förhållandel all tullprocedurerna i de olika länderna inte är harmoniserade och anpassade lill SAD leder dock lill svårigheter vid användningen av dokumentet. Del här är problem som Sverige delar med flertalet andra EFTA-länder. Regeringen överväger för närvarande de handlingsalternativ som finns och kommer inom kort att fatta beslut i frågan.

Riksdagen har nyligen bifallit regeringens proposiiion om alt anta den inlernalionella konvenlion som ligger till grund för en ny nomenklatur, Harmonized Syslem (HS), (prop. 1986/87:53, SkU: 32, rskr 1986/87: 13).

Styrelsen har begärt resursförslärkningar för del merarbeie som tullver ket drabbas av med anledning av SAD och HS. Det resursbehov som slyrelsen vill anmäla avser 6 tjänsler för SAD. För HS gäller hemställan 1,6 milj. kr. för nytryck av handböcker saml 1 milj. kr. förutbildningsinsai- 68

ser.

Enligt vad jag erfarii är de beräkningar som slyrelsen presenterat vad Prop. 1986/87: 100 gäller HS myckel osäkra. Slyrelsen har därför för avsikt atl senare anmäla Bil. 9 till regeringen förslag över vilka resurser man vill beräkna för della ändamål. Beiräffande SAD är jag inte beredd atl föreslä tillskolt av nägra tjänster. De resurstillskott som erfordras bör islället ske i form av projektmedel. Jag har beräknat ett engångsvis belopp om 2 milj. kr. för della arbete.

I samband med behandlingen av regeringens proposition 1984/85: 19 om en samordnad och inlensifierad narkolikapolilik beslutade riksdagen att lullverkel skulle medges alt påbörja uppbyggnaden av ell ADB-baserat spaningsregisler (JuU: 1984/85: 12 och SkU 1984/85:9, rskr 1984/85: 103 och 106). Del syslemförslag som tullverket sedermera utarbetade bar arbetsnamnet SPADI (spaningsdiarium). I kompletterande direktiv från regeringen fick generaltullstyrelsen i uppdrag atl belysa möjligheterna atl utnyttja datakapaciteten hos polisens allmänna spaningsregister (ASP). 1 den rapport som redovisades för regeringen i juni 1986 framgär det att slyrelsen förordar elt alternativ som innebär att spaningsregistret byggs upp helt i tullverkets regi på egen dalor. Men med hänsyn till del statsfinansiella läget kunde alternalivel med drifl av spaningsregistret inom ramen för polisens allmänna spaningsregister accepleras (lull-ASP). Anslagsbehovel för lull-ASP under budgetåret 1987/88 har styrelsen beräknai lill 6,8 milj. kr. För egen del anserjag alt många fördelar finns förknippade med all välja alternativet som innebär gemensam drifl med polisens ADB--system. Jag kan ocksä konstatera - vilket riksdagen klart uttalade i samband med behandlingen av narkotikapropositionen — alt inlegrilets-och behörighetsfrågorna har beaktats i den studie som tullverket tagil fram i samarbele med rikspolisstyrelsen och datainspektionen. Emellertid framstår styrelsens resursanspråk som nägol högt beräknade. I styrelsens anslagsyrkande ingär bl.a. anskaffning av 40 terminaler, utbildningsinsatser och ombyggnadskostnader för terminalarbetsplatser. Jag ser det som angelägel all införandet av det ADB-baserade spaningsregistret sker i etapper. I en första elapp bör en begränsad försöksverksamhel påbörjas pä någol eller ett par ställen i landel. Denna försöksverksamhet kan påbörjas under hösten 1987. På grundval av de erfarenheter som kan dras från dessa försök bör en utvärdering göras vad gäller del fortsatta resursbehovet i anslulning lill tullverkets anslagsframställning för budgeläret 1989/90. Jag föreslär mot denna bakgrund atl del s. k. tull-ASP alternativet genomförs ochjag beräknar resursålgången för den första elappen av utbyggnaden av systemet till 2,6 milj. kr. Beloppet bygger pä en beräknad anskaffning av 18 terminaler.

Statskontoret utvärderar för närvarande del av slatens löne- och pen sionsverk (SPV) framtagna löneregislreringssyslemet PIR-1. En utvärde ringsrapport kommer att avlämnas lill regeringen i början av är 1987. I avvakian pä statskontorets rapporl ärjag inte beredd alt föreslä medel för PIR 1. 1 övrigt vad gäller framtida, mer genomgripande, ADB-anskaffning ar vid tullverket vill jag för riksdagens kännedom anföra följande. I fjol årets budgetproposition anmälde jag arbetsläget i tullverkels s. k. TRK-projekt. Av en rapport som generaltullstyrelsen hade redovisal för 69

regeringen framgick att inriktningen och omfattningen av projektet avse- Prop. 1986/87: 100 värt hade förändrats i förhållande till de ursprungliga planerna. Det visade Bil. 9 sig att planerna för en kommande datorisering omfattade samtliga ruiiner i samband med införsel av gods. Med anledning av denna omfattande ambitionshöjning i projektet, vilket medförde atl kretsen av intressenter ulanför tullverket väsentligt utvidgades, beslutade regeringen under våren 1986 atl en särskild utredare skulle tillsättas (dir 1986:20). 1 uppdraget ingår att förutsäuningslösl undersöka vilka alternativa möjligheter som finns för att överföra dokumentlös information mellan näringslivel och tullverket mot bakgrund av tillgängliga tekniska lösningar och den pågående inlernationella utvecklingen av teknik, procedurer och författningsregleringar. En andra fråga beslår i att utreda vilka krav ett framtida datasystem kommer att ställa på de interna tullprocedurerna när det gäller klarering och kontroll. Utredningsarbetet har etappindelals och en försia avrapportering till regeringen avses ske under april månad 1987. Innan arbetet har avslutats bör enligt min mening behoven av störte ADB-satsningar inom tullverket prövas restriktivt.

MAREG är ett daiorbaserat system för maskinell matrikelföring av stafligt anslällda vilket administreras av SPV. Tanken bakom systemet är atl myndigheterna inte längre behöver föra matriklar över sina anställda. Detta skall innebära en resursbesparing för den enskilda myndigheten minst molsvarande avgiftens storiek. Av detta skäl ärjag inte beredd atl föreslä ett resurstillskott för detta ändamål.

För informationsinsatser om tullverkets narkotikabekämpning i skolor och uU ideella föreningar begär styrelsen 200000 kr. Jag ser i delta mycket betydelsefulla arbete en stor insats frän berörda medarbetare inom tuUverket. Samtidigt fullgörs inom mänga myndigheler molsvarande arbetsuppgifter utan ersättning. De framträdanden som tullverket gör i dessa sammanhang bör, enligt min mening, fortsätta inom ramen för myndighetens serviceroll. Självfallel bör tullverkets kompetens utnyttjas i samhällels upplysningsverksamhet på detta område. Jag har i denna fråga samrått med chefen för socialdepartementet.

Fr. o. m. budgetåret 1987/88 bortfaller värdmyndigheternas ansvar - i detta fall tullverkets - att slä för vissa servicekostnader som hör samman med revisionskontorens verksamhet. Revisionskontoren är sedan den 1 juli 1986 inordnade i RRV:s organisafion. Tullverket har ålagts att under innevarande budgetår svara för kostnader för lokaler, kontorsservice, expenser etc. Dessa kosinader skall avräknas från tullverkets budgel inför budgetåret 1987/88. Jag beräknar dessa kosinader lill 405000 kr.

Lokalkostnader

Av de civila statliga myndigheterna exklusive affärsverken har etl fåtal, däribland tullverket och kriminalvårdsstyrelsen, ansvaret för verksam- helsspecifika lokaler medan byggnadsslyrelsen har ansvaret för förvalt ningslokaler. Störte om- och nybyggnader utförs enligt gällande regler av byggnadsslyrelsen. Enligt min uppfattning bör strävan vara atl erhålla en för hela statsförvaltningen likformig prövning vad gäller omfattningen och 70

kosinaderna för del statliga lokalbeslåndet. En enheilig grund bör läggas Prop. 1986/87: 100 för prioritering mellan ambitionsnivåerna i myndigheternas lokalhållning. Bil. 9 En viklig faklor i della sammanhang är också, enligt min mening, regeringens fortsatla arbele med alt uppnå en förbättrad kvalité i budgetprövningen. Del budgeilekniska arbelet - som kommer att beröra tullverket inom en näraliggande framtid - innebär atl lokalkostnaderna förs in i förvallningskosinadsanslaget. Detta kommer atl medföra atl kostnaderna för lokalerna blir föremål för prövning på etl helt annat sätl än lidigare. Mot denna bakgrund föreslår jag all lullverkets faslighelsförvallning överförs till byggnadsslyrelsen. Byggnadsstyrelsen och tullverket bör få i uppdrag all uiarbeta elt förslag för hur samverkan i lokalfrågorna bör ske inom ramen för den nya ansvarsfördelningen. Lokalkostnaderna för budgeiårei 1987/88 beräknarjag til! 76,1 milj. kr., vilket innebär en uppräkning med 4,4 milj. kr. Av detla belopp avser 2,0 milj. kr. förhöjda kostnader till följd av marknadsanpassning av vissa hyror.

Inkomstförstärkningar

Jag är inle ulan närmare ulredning beredd all biträda förslaget till införande av en särskild postförtullningsavgift. iag delar styrelsens synpunkt att en olikhet i kokurtenshänseende föreligger mellan postverket och övriga spediiörer. Samtidigt ser jag problem förknippade med alt postverket och tullverket tar ul avgifter av varandra. En ytterligare fråga som bör resas i sammanhanget är om etl särskilt postförtullningsförfarande även i fortsättningen bör tillämpas. Jag har för avsikt att senare föreslå regeringen atl en arbelsgrupp bildas med represenlanler för tullverket, postverket, riksrevisionsverkei, statskontoret och andra intressenter med uppgift att närmare studera förutsättningarna för att behälla postförtullningsförfarandet och att föreslå lämpliga avgifter så alt konkurtensneutralitet uppnås. Jag har i denna fråga samråti med chefen för kommunikationsdepartementet.

Förfarandel med preliminära deklarationer har visal sig smidigl för näringslivel, men förorsakar elt icke oväsentligt merarbeie för tullverket. I etl slort antal fall lämnas preliminära deklaralioner även när möjlighet all lämna slutliga deklaralioner föreligger. Emellertid bör, enligt min uppfattning, denna olägenhet i första hand mötas med andra älgärder än avgiftsbeläggning. Tullverket bör inom ramen för de befogenheter man har inta en mer resirikliv inslällning lill att motta och behandla ofullsländiga deklaralioner och pä så sätt komma lill rätta med de problem som styrelsen utpekat.

Styrelsen menar atl tullverkets liUsyn och kontroll av frihamnsverksam heten är mer resurskrävande än motsvarande uppgifter vid tullupplagen. I motsats till vad som gäller för tullupplagen utgär ingen avgifi för lillsyn av frihamnarna. Det finns enligt styrelsens uppfallning inga bärande skäl för all frihamnsinslilutet skall favoriseras i förhällande till andra lagerformer. I det yllrande över styrelsens förslag i denna del som regeringen inhämlal frän riksrevisionsverket (RRV) sägs att RRV inte har någol atl invända mol en avgifi som täcker tullverkets kosinader för lillsynen, under förut sätlning att avgifiens konstruktion och storiek inle äventyrar frihamnsvä- 71

sendets fortsatta existens. Även enligt min uppfattning är det befogal alt la Prop. 1986/87: 100

ut en avgift. Del är dock, som RRV påpekat, väsentligt att avgiften utfor- Bil. 9

mas så all de nämnda negativa effekterna inle uppstår. Jag avser all

åierkomma med författningsförslag beträffande denna avgift i etl senare

sammanhang.

Styrelsen har vidare föreslagit en höjning av förseningsavgiften. Pä denna punkt bör överensstämmelse finnas med motsvarande tillämpning på skatteområdet. I avvaktan pä den översyn som pägår vad gäller förseningsavgifter pä skatiesidan ärjag inte beredd all nu ta ställning till styrelsens förslag. Jag avser att åierkomma i denna fräga i etl senare samn\an-hang.

Exportbuliker är inrättade på flygplatser för försäljning av oförtullade varor till passagerare som avreser till utlandet. För Ullsyn över denna verksamhel tar tullverket för närvarande inte ut någon avgift. Enligt min uppfattning bör en sådan avgifi införas även för denna tillsynsform. Tullverkets förslag är enligt min mening lämpligt och även om den internationella konkurtensen pä omrädet bedöms som hård, anserjag all den föreslagna avgiften inte är av den storleken att de svenska exportbutikerna drabbas av oförmånliga verkningar i konkurrenshänseende. Inkomsterna frän avgiften bör tillföras inkomsttitel. Jag avser att senare återkomma med författningsförslag i denna fräga.

Frän näringslivets sida har intresse visats för köp av viss ADB-lagrad information. En evenluell försäljning omfattar självfallel inte personuppgifter m. m. Enligt min mening är det skäligl att tullverket tilläts avgiftsbelägga denna typ av information som efterfrågas av näringslivet och som kostar tullverket resurser i form av personal och maskintid. Det avgiftsförslag slyrelsen har framfört beräknas ge en inkomst pä 0,2 milj. kr. Jag förordar all ifrågavarande avgift införs och att inkomsterna lillförs lullverkets anslag.

Sanktionsavgifter

Generaltullstyrelsen föreslår atl ett system med administrativa sanktionsavgifter skall införas mol fel i godslistor och andra lastförteckningar som skall lämnas till tullmyndigheterna med slöd av 53 § tullstadgan (1973:671). Vidare föreslås alt molsvarande sanktionsmöjligheter införs mot överträdelser av bestämmelserna om farligt gods.

Som skäl för att införa sanktionsavgifter på dessa områden anför styrelsen bl. a., atl felaktigheter är frekventa, allvarliga och svåra all komma till rälla med pä straffrältslig väg. Jag delar generaltullstyrelsens uppfattning att del är angelägel alt alla sändningar upptas i godslistor och andra lastförteckningar. Givelvis är det också mycket vikligl atl transporter av fariigt gods sker i enlighet med de bestämmelser som finns.

När del gäller frågan att införa nya administrativa sanktionsmöjligheter på tullområdet vill jag emellerlid hänvisa till att etl system med avgifter mot felaktigheter i tulldeklarationer, s. k. tulltillägg, har införts sä senl som den 1 april 1986. Erfarenhelerna av detta syslem bör enligt min mening ulvärderas, innan frågan om införande av ytterligare sanktionsavgifter tas 72

upp till bedömning. En sädan ulvärdering är ännu för tidig all göra.

övriga förslag Prop. 1986/87: 100

Generallullslyrelsen föreslår att tullmyndigheterna skall ges förundersökningsrält i fråga om brott som avser orikligheler rörande exportbidrag för jordbruksprodukier. Enligt förslagel skall detla åstadkommas genom atl lagen (1960:418) om straff för varusmugglig (varusmugglingslagen) kompletteras med föreskrifier om att vilseledande av en sådan regleringsförening, som avses i laS lagen (1967:340) om prisreglering pä jordbrukets område, alt beiala ut oberättigade exportbidrag för jordbruksprodukter skall anses som varusmuggling. Sädana gärningar bedöms för närvarande enligt den allmänna straffrättens regler, dvs. enligt bestämmelserna i brottsbalken. Förundersökningsrällen ligger hos polis och allmän åklagare.

Till stöd för sin framställning om överföring av förundersökningsrällen anför generaltullstyrelsen, atl tullverket genom sina samarbetsmöjligheler med tullmyndigheter i andra länder och sina speciella kunskaper om utlandshandeln har goda förutsättningar att utreda denna brottslighet. Del finns emellertid vissa invändningar mol förslagel av såväl juridisk som administrativ nalur. Till detla kommer alt regeringen den 21 augusti 1986 ulfärdal direktiv för en lotal översyn av varusmugglingslagen. Det är självfallel angeläget atl den brottslighet det här är fräga om förebyggs, uireds pä ett ändamålsenligt sätt och beivras. Jag avser att la upp frågan med chefen för justitiedepartementet och chefen för jordbruksdepartemenlel. Mol denna bakgrund är jag för närvarande inte beredd all föreslä någon ändring av de nuvarande reglerna.

Generaltullstyrelsen har också begärt all tulltjänsteman vid misstanke om smuggling skall fä rält atl utföra kroppsvisitation och ytlig kroppsbe-siklning på annan plats än där införseln kan antas ha ägl rum utan beslut av åklagare. Denna framslällning bör, enligt min uppfattning, behandlas inom ramen för översynen av varusmugglingslagen.

Generallullslyrelsen antyder också atl tullmyndigheterna skulle kunna medverka i kontroller vid återbetalning av mervärdeskalt för exportförsäljningar. Tullverkets medverkan skulle vara motiverad av att den nuvarande kontrollen visat sig i vissa fall vara bristfällig. För närvarande är nägon ändring i den nuvarande ordningen inle påkallad enligt min mening. Jag avser dock atl hålla mig informerad om den fortsatta tillämpningen.

Hemställan

Med hänvisning lill vad jag nu har anfört och lill sammanställningen hemställer jag atl regeringen föreslår riksdagen

alt lill Tullverket: Förvallningskoslnader för budgetårel 1987/88 anvisa ett förslagsanslag av 843 161 000 kr.

73

D 5. Tullverket: Drift och underhåll av teknisk materiel Prop. 1986/87:100

m.m. Bil. 9

1986/87 Anslag 59462 000

1987/88 Förslag 63 862000

Från anslaget bekosias drifl och underhäll av tullverkets lekniska ulrustning samt vissa mindre anskaffningar. Under anslaget ingär ocksä molsvarande kostnader inom försvarsdepartementets omräde för beredskap för oljebekämpning, exklusive underhåll av miljöskyddsmaieriel.

Generaltullstyrelsen

Styrelsen yrkar 12,7 milj. kr. för ökade driftskoslnader för tvä nyanskaffade övervakningsplan av typ CASA, ökad ersättningsanskaffning av bilar och i övrigt ökade medel för kustbevakningens verksamhel.

Föredragandens överväganden

Under anslaget harjag beräknat 4,6 milj. kr. för ökade driftskoslnader för kustbevakningens tvä nya, störte Casa-plan och 0,1 milj. kr. för driftskostnader för fyra hundekipage. Jag är inte beredd all föreslå medel för ökad ersättningsanskaffning för bilar eller i övrigt ökade medel för kustbevakningens verksamhel. Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

alt till Tullverket: Drifl och underhåll av leknisk maleriel m. m. för budgetåret 1987/88 anvisa elt förslagsanslag av 63 862000 kr.

D 6. Tullverket: Anskaffning av viss materiel

1985/86 Utgift 11816914 Reservalion 6866217

1986/87 Anslag 17 810000

1987/88 Förslag 2600000

Från anslaget bestrids utgifler för anskaffning av fortskaffnings- och telemateriel.

Generaltullstyrelsen

Slyrelsen hemställer om etl anslag på sammanlagi 66,5 milj. kr. Därvid har beräknals 34,0 milj. kr. för ersättningsanskaffningar av tvä fartyg av Tv 281 klassen och ett fartyg av lyp C. För modifiering av fartyg och båtar har styrelsen beräknai 24,9 milj kr. För narkotikaulrustning har styrelsen beräknat 2,0 milj. kr. och för ijänstebilar och övriga fordon 3,9 milj. kr.

74

Föredraganden Prop. 1986/87: 100

Förnäsla budgetår föreslår jag medel molsvarande 2,0 milj. kr. för anskaff- "''■ " ning av narkotikaulrustning och 0,6 milj. kr. för anskaffning av bilar för hundekipage. Övriga anskaffningar är lill övervägande del hänförliga till kustbevakningens verksamhet. Med hänvisning till vad jag tidigare anfört vad gäller kustbevakningens organisaloriska framtid ärjag f. n. inte beredd all la upp dessa anskaffningar lill prövning.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att lill TuUverkel: Anskaffning av viss materiel för budgetårel 1987/88 anvisa ett reservationsanslag av 2600000 kr.

D 7. Vissa byggnadsarbeten vid tullverket

Reservation 2 891586

1985/86 Utgift

2 368 124

1986/87 Anslag

115 000

1987/88 Förslag

20093 000

Frän anslaget bestrids kostnader för anskaffning av markområden och byggnader avsedda atl tillgodose behovel av lokaler för de regionala och lokala tullmyndigheterna i den mån del inte täcks genom förhyrning. Därtill kommer nödvändiga om- och tillbyggnadsarbeten inom befintligt fastighetsbestånd för all tillgodose ändrade lokalbehov med krav pä funktionell utformning. Frän anslaget skall dessulom bestridas kostnader för energibesparingsåtgärder och för ulredning och projektering av planerade byggnadsprojekt saml investeringskostnader för telemaster.

Generaltullstyrelsen

För budgelåret 1987/88 har styrelsen begärt 63,1 milj. kr. I det yrkade beloppet ingår nya lokaler för distriktslullkammare i Arlanda, ny regionbas för kustbevakningen i Höllviksnäs, nya lokaler för tulldirektionen i Karlstad, ny tullstation i Hän och ny tullstation i Tärnaby. Vidare begärs mede! för ny avloppsanläggning i Svinesund, saml medel för projektering.

Föredragandens överväganden

Vad gäller tulldirektionen i Karlstad har regeringen lidigare beviljal medel för projekiering. Jag föreslår atl delta bygge påbörjas och beräknar 4,4 milj. kr. för ändamålet. Särskilda skrivelser har inkommit till regeringen beiräffande nya lokaler för distriktslullkammaren vid Arlanda, ny tullstation i Hän och ny tullstation i Tärnaby. Av dessa objekt har styrelsen prioriterat Arlanda högst och jag är beredd atl föreslä alt 16,0 milj. kr. beräknas för delta bygge. Jag förordar att medel anvisas enligt följande invesleringsplan och anslagsberäkning.

75¶Prop. 1986/87: 100 Bil. 9

Investeringsplan (1 OOO-tal kr.)

Byggnads-

Kostnad!

iram

Medelsförbrukning

Bygg-

Färdig-

objekt

ställande år-mån

85-01-01

86-01-01

Faktisk

Beräknad för

start är-män

86-06-30

1986/87 1987/88

Mindre objekt.

utredning, grund-

undersökning och

förberedande

projektering

2 800

2 300

Karistad, projek-

tering av om-

byggnad

för tulldirektionen

i Värmlands län

4 800

400 4400

87-09

88-04

Arianda, nya lokaler

för distriktslull-

kammaren, Stock-

holms län

87-10

88-09

1200

24600

471

2 700 20400

Anslagsberäkning (1 OOO-tal kr.)

Medelslillgång

Beräknad

medelsförbrukning

Behållning 1986-06-30

2891586 Anslag för 1986/87

115 000

1986/87

2 700000

Anslag för 1987/88

20093 414 23100000

1987/88

20400000 23100000

Jag hemsläller all regeringen föreslår riksdagen

alt lill Vissa byggnadsarbeten vid tullverket för budgelåret 1987/88 anvisa ell reservalionsanslag av 20093 000 kr.

D 8. Konjunkturinstitutet

1985/86 Ulgift 1986/87 Anslag 1987/88 Förslag

12921076 13 764000 15974000

Konjunkturinstitutet är ett vetenskapligt forsknings- och utredningsorgan med uppgifl att följa och analysera den ekonomiska utvecklingen inom och ulom landel, ularbela prognoser för den svenska ekonomin och bedriva forskning i anslutning härtill.

Chef för konjunkturinstilulel är en överdirekiör. Institutets uppgifter är fördelade på tre verksamhetsområden: forskning, löpande verksamhet och administration.

76¶Konjunkturinstitutet

Konjunkturinstitutet har under budgeiårei 1985/86 redovisal resultat av sin verksamhet dels som underlag för ularbetandel av den preliminära och reviderade nalionalbudgelen för 1986, dels i publikationen Konjunkturläget, som utkommit med två nummer och i en engelsk version, the Swedish Economy, som utkommit med ett nummer. Resultaten av verksamheten har ocksä redovisals i publikationen Analysunderlag som utkommit med tre nummer.

Baromcterundersökningar har liksom lidigare genomförls och publicerats kvartalsvis. Resultat av undersökningen Hushållens inköpsplaner, som statistiska centralbyrån ulför på uppdrag av konjunkturinstitutet, har redovisals fyra gånger under årel. Arbelel med atl bygga en ekonometrisk konjunkturprognosmodell har inletis under budgetåret. Institutet har under budgetåret, på uppdrag av långtidsutredningen, påbörjat en analys av den svenska utrikeshandelns utveckling på medellång sikl.

Institutets förslag inför budgetåret 1987/88 kan sammanfattas enligt följande.

1. Förslag 13 764000 kr.

2. Institutet hemsläller att av lillgängliga medel få inräita yllerligare tre forskartjänster och atl den del av förvaltningsanslaget som får utnyttjas för lönekostnader höjs med 544000 kr.

1986/87

Beräknad ändring 1987/88

Föredraganden

Personal Anslag

Förvaltningskostnader

(därav lönekostnader) Lokalkostnader Inkomster m. m.

44

(7606000)

4-9

4-1997000

(4-1997 000)

4- 213000

4-2210000

Föredragandens överväganden

Riksdagen ställde sig, vid behandlingen av föregäende års budgetproposition, bakom förslaget atl medel för konjunklurinsiilulels verksamhel under budgetåren 1986/87-1988/89 beräknas med utgångspunkt i ett begränsat huvudförslag. Enligt detta minskas utgifterna realt med 2% på tre är med fördelningen 2% försia och 0% andra resp. iredje budgetåret. Det förslag jag nu lägger fram för konjunkturinstitutets verksamhet budgetårel 1987/88 tar sin utgångspunki i detta beslul. Jag har, i enlighel med institutets förslag, gjort en omfördelning av medel frän övriga förvaltningskostnader lill lönekostnader. Genom omfördelningen kan institutet inrätta yllerligare tre forskarljänsler.

Finansdepartementet förfogar i dag över vissa modeller för analys av makroekonomiska frågeslällningar på medellång och läng sikl. Jag föreslår nu att ansvaret för att sköta och utveckla dessa modeller överförs till

77

konjunkturinslilutel saml atl institutets kompetens på del ekonomisk-sia- Prop. 1986/87: 100 listiska området förstärks. Kostnaderna för konjunklurinstilutet har jag Bil. 9 beräknai lill ca 1,2 miljoner kr. per år, vilket innefattar kosinader för inrättandet av fyra tjänsler, datoranvändning och externa uppdrag.

1 förslaget rörande konjunklurinstitulet harjag ocksä inräknat medel för utredningsresurser m. m. lill det vetenskapliga ekonomiska råd, som regeringen avser att inrätta den 1 juli 1987. Kostnaderna för konjunkturinstitutet harjag beräknai lill 500000 kr. per år, vilkel innefatlar kosinader för inrättandet av en och en halv ijänsl, tryckkostnader och övriga omkostnader. Förslagen om del ekonomiska rådet och nya forskarljänsler ligger i linje med min strävan att förstärka konjunkturinstitutets ställning som vetenskapligt forsknings- och utredningsinstitut på del ekonomiska områdel.

Med hänvisning lill vad jag har anförl och till sammanställningen hemsläller jag att regeringen föreslär riksdagen

atl till Konjunklurinstitulet för budgetårel 1987/88 anvisa ell förslagsanslag av 15 974000 kr.

D 9. Statens förhandlingsnämnd

1985/86 Ulgift 3 811262

1986/87 Anslag 3 920000

1987/88 Förslag 3990000

Statens förhandlingsnämnd har till uppgift alt efler uppdrag av regeringen för statens räkning föra förhandlingar med kommuner, landsling eller annan icke statlig huvudman. Nämnden, som inrättades år 1963, arbelade ursprungligen huvudsakligen med frågor om villkor för samverkan mellan staten och huvudman inom sjukvård, utbildning eller forskning. Nämndens verksamhel har senare utvidgats till atl omfatta olika statsbidragsfrågor och frågor om ändring av huvudmannaskap. Nämnden handlägger vidare bl.a. ärenden om förvärv eller överiåtelse av mark mellan stal och kommun. På nämnden ankommer också vissa uppgifler beiräffande lolkning och lillämpning av avtal inom nämndens verksamhetsområde.

Nämnden består av en ordförande som tillika är chef för nämndens kansli saml fyra ordinarie ledamöter med personliga suppleanter. Hos nämnden finns ett kansli. För att bilräda nämnden i de olika aktuella förhandlingsfrågorna anlitar nämnden dessutom ett stort antal experter.

Statens förhandlingsnämnd

Omfattningen av nämndens verksamhet styrs väsenfiigen av i vilken utsträckning nämnden får förhandlingsuppdrag och uppdragens karaktär.

Det är f n. inte möjligt atl överblicka i vilken ulslräckning pågående störte utrednings- och förhandlingsuppdrag kommer atl kunna sluiföras under innevarande budgetär eller vilka frägor som eljest kommer alt kräva utrednings- och förhandlingsarbete under budgetåret 1987/88. Nämnden 78

räknar med en i alll väsentligt oförändrad verksamhet under näsla budgel- Prop. 1986/87: 100

Bil. 9

ar.

Huvudförslag budgetåret 1986/87 3 850000 kr. Utgiftsminskningen följer det ireåriga huvudförslagel som fastlades inför budgeiårei 1986/87 och uppgår för budgeiårei 1987/88 011 1,7%. Ulgifterna för budgeiårei 1987/88 minskas härigenom med avrundal 70000 kr. Nämnden vill fästa uppmärksamheten på atl förhandlingsarbetets speciella karaktär innebär all tidtabell och tidsåtgång för förhandlingsverksamheten endast i begränsad utsträckning kan påverkas av nämnden. Nämnden måsle också vara beredd atl med kort varsel disponera om resurserna.

1986/87 Beräknad ändring

1987/88

Föredraganden

Personal 14 —

Anslag

Kostnader för

utrednings- och

förhandlingsarbeie 3920 000 4-70000

Föredragandens överväganden

Jag godtar förhandlingsnämndens förslag om en planenlig real minskning av ulgifterna för budgetårel 1987/88 enligt det treåriga huvudförslag som fastlades inför budgetårel 1986/87.

Anslaget bör således föras upp med 3 990000 kr. i förslagel lill statsbudget för budgetårel 1987/88. Jag hemställer atl regeringen föreslär riksdagen

all lill Slatens förhandlingsnämnd för budgetårel 1987/88 anvisa elt förslagsanslag av 3 990000 kr.

D 10. Bankinspektionen

1985/86 Ulgift 1000 Reservation 1000

1986/87 Anslag 1000

1987/88 Förslag 1000

Bankinspeklionen är cenlral förvaltningsmyndighel med huvuduppgift atl utöva lillsyn över bankerna, dvs. bankaktiebolag inkl. de som bildats av utländska bankförelag saml sparbanker och föreningsbanker. På bankom rådei ingår del vidare i inspeklionens uppgifter att följa såväl svenska bankers elableringar i utlandet som verksamhelen vid utländska bankers represenlaiionskonlor i Sverige. Inspektionen är vidare tillsynsmyndighet för finansbolag, kreditaktiebolag, landshypoteks- och sladshypoleksinsti tutionerna, Stockholms fondbörs, fondkommissionärerna, Värdepappers cenlralen VPC Aktiebolag, Upplysningscenlralen UC Akliebolag saml fondbolag, dvs. bolag som förvallar aktiefonder. Bankinspeklionen är 79

vidare regislreringsmyndighet för bankerna och för en särskild förteckning över finansbolag. En särskild uppgifl för bankinspeklionen är att följa utvecklingen av och främja allmän kännedom om pris- och konkurtensförhållanden inom dess verksamhelsområde och all föra kartellregisler. Inspektionens tillsynsverksamhet omfallar ocksä uppgifter pä konsument-skyddsområdet, t. ex. granskning av avtalsvillkor saml lillsyn enligt konsumentkreditlagen. Bankinspeklionen har ocksä uppgifter av övervakande, utredande och registrerande karaklär avseende den s.k. insiderhandeln med värdepapper.

Bankinspeklionen leds av en slyrelse. Chef för myndigheten är en generaldirektör, som ocksä är styrelsens ordförande. Inom inspektionen fmns tre avdelningar - en allmän avdelning, en kredilavdelning och en redovisningsavdelning - samt en byrä för administrativa ärenden.

Bankinspekfionens verksamhet finansieras genom obligatoriska bidrag frän dem som står under lillsyn av inspektionen. Tillsynsbidragen tas inle upp pä statsbudgetens inkomstsida utan förs till elt reservationsanslag som uppbördsmedel. För inspektionens verksamhet skall regeringen fastställa en slal för varje budgelär.

Bankinspektionen

Bankinspektionens förslag kan sammanfattas enligt följande.

1. I enlighel med givna direktiv har inspektionen lagl fram ett huvudförslag som omfattar tre budgelär och som innebär en resursminskning med 2% för budgetårel 1987/88 resp. 1988/89 samt med 1% för budgelåret 1989/90. Inspektionen framhäller emellertid med skärpa att det inle finns några möjligheter för inspeklionen alt i framliden fullgöra ålagda arbelsuppgifter om resurserna minskar. Om huvudförslaget skall tillämpas pä inspektionen mäste tillsynsuppgifterna minskas väsentligt. I försia hand genom att tillsynen över finansbolagen begränsas eller upphör. Huvudförslaget medför all två heltidsanställda tjänstemän skulle bli övertaliga fr.o.m. budgeiårei 1988/89.

2. Inspektionen förordar ell alternativt förslag som innebär kompensation för pris- och löneökningar saml en förstärkning av resurserna med dels 100000 kr. för underhåU och vidareulveckling av gjorda ADB-investeringar, dels 118000 kr. för aklieägarslalislik. Sisinämnda belopp har tiUförts inspektionen innevarande budgetär genom ell medgivande alt överskrida anvisade medel.

3. Pris- och löneomräkning 1 631000 kr.

1986/87

Beräknad ändring 1987/88

Föredraganden

Personal

Stat

Förvaltningskostnader

(därav lönekostnader) Lokalkostnader Kungörelsekostnader Engångsanvisning

15 234000

(12 476000)

4-4 774000 (-h 577 000) 4- 893 000 - 5 000 - 250000

18214000

4-5422000

80 Föredragandens överväganden Prop. 1986/87:100

Bil 9

Jag har i del föregående erinrat om att bankinspektionens verksamhel

finansieras genom avgifier frän de kreditinstitut m.fl., som berörs av inspeklionens lillsyn. I statsbudgeten las upp elt reservationsanslag om 1 000 kr. och i regleringsbrev fastställer regeringen en uigiftsslat för det kommande budgetåret. I likhet med vad som har skell lidigare år skall i förevarande sammanhang redovisas de ändringar som nu kan beräknas i fråga om utgiftsstaten.

Den ökade aktiviteten på kredilmarknaden med etl växande antal finansbolag, fondbolag och fondkommissionsbolag och med ett snabbi ökande anlal nya finansiella instrument har medfört att bankinspektionens tillsynsuppgifler har ökat kraftigt under senare år. Även inom bankväsendet har ulvecklingen medfört krav på ökade insalser på vissa områden. Mot denna bakgrund föreslår jag atl inspektionen undanlas frän huvudförslagel. Vidare bör inspektionen lillföras 100000 kr. lill utveckling av gjorda ADB-investeringar saml 118000 kr. till aklieägarslalistik. Jag beräknar alt den åriiga totala koslnaden för aklieägarstatistiken fördelad på SCB och Värdepapperscenlralen VPC Aktiebolag kommer att uppgå till 422000 kr. fr.o.m. budgetåret 1987/88.

Jag gär så över till atl behandla frågan om hur statistik över kredilmarknaden bör finansieras. Bankinspeklionens organisation och verksamhet bekostas som tidigare framgått av bidrag från de kredilinstitul som står under inspektionens tillsyn. Skyldighel alt erlägga bidrag anges i lagarna för resp. institut. Närmare föreskrifter om bidragens sloriek, hur de skall faslslällas och belalas meddelas genom förordning av regeringen. De institut som erlägger bidrag är banker, fondkommissionsbolag, finansbolag, fondbolag, kreditaktiebolag. Konungariket Sveriges sladshypolekskassa, Sveriges allmänna hypoieksbank, Stockholms fondbörs och Värdepapperscenlralen VPC Akliebolag.

Inspektionen har enligt sin inslruklion lill uppgift dels att varje månad offentliggöra sammandrag av bankaktiebolagens slällningsöversikier, dels att varje år publicera uppgifter om bankbolagen efler årets bokslut saml all offentliggöra statistiska uppgifterom fondkommissions- och fondbörsverksamheten. Denna statistik framställs på inspektionens uppdrag av statistiska cenlralbyrån (SCB). Under innevarande budgetår uppgår koslnaden till ca 470000 kr. SCB framställer vidare på inspeklionens uppdrag den lidigare nämnda aklieägarstatistiken som belyser ägandeförhållandena främsl i börsbolagen. Budgeiårei 1986/87 kostar denna statistik ca 520000 kr.

SCB framställer övrig statistik över kredilmarknaden. Häri ingär bl.a. finansräkenskaper med sparande och förmögenhelssammanslällningar för olika samhällssektorer, kreditinstitutens in- och utlåning, boksluts- och balanssiaiistik. Krediimarknadsslaiisliken finansieras via trettonde huvudtitelns förslagsanslag B 6. Statistiska centralbyrån: Statistik, regisler och prognoser. För innevarande budgelär uppgår den lotala kostnaden lill 3 200000 kr.

En väl fungerande finansiell seklor i ett utvecklat land kan inle vara utan en effekliv och väl utbyggd statistik. De senaste årens förändringar pä

6¶Riksdagen 1986/87. I saml. Nr 100. BiUiga 9

kreditmarknaden släller nya krav på statistiken. Av särskild betydelse är Prop. 1986/87: 100 att fä uppgifler om utlåningen till hushällen frän fler institut än bankerna. Bil. 9 Krediimarknadsslaiisliken behöver således delvis fä en ny inriktning.

Statistiken över kreditmarknaden utgör ett nödvändigt underlag för bankinspektionens tillsyn liksom för de olika kreditinstitutens verksamhet. Del bör därför anses ingå i tillsynsverksamheten atl svara för alt statistik över kredilmarknaden i storl framställs på samma sätt som inspektionen redan har till uppgift all publicera viss statistik om bankaktiebolag, fondkommissionärer och fondbörsen. Kostnaderna för atl producera denna statistik kan i och för sig ses som en naturiig och nödvändig del av kostnaderna i rörelsen för kreditinstituten men kan även anses utgöra en kostnad för den lillsyn som inspektionen utövar över dessa. De institut som här avses och som står under bankinspekfionens tillsyn är banker, fondkommissionsbolag, finansbolag, krediiakliebolag och hypoteksinstitu-tionerna. Även för försäkringsinspektionens tillsyn är krediimarknadsslaiisliken av betydelse. Jag återkommer till detla under försäkringsinspektionens anslag.

Jag beräknar kostnaden för slalisliken under budgetåret 1987/88 till ca 4 milj. kr. Härav uppgår kostnaden för statistik när det gäller bankinspektionens tillsynsområde till 3 870000 kr. Här ingår inte kostnaden för den statistik om banker, fondkommissionärer, fondbörsen och aktieägandet som redan nu täcks av bidragen fill inspektionen. Instituten bör bidra tiU kostnaden för kreditmarknadsstafistiken i huvudsak i förhållande till de resurser som fordras för alt framställa statistik rörande resp. kategori av insfitut. Det får ankomma pä bankinspektionen att i samråd med SCB ta fram underlag för en sådan fördelning. Jag vill i detta sammanhang nämna att jag avser atl göra en översyn av hela det avgiftsystem som nu ligger till grund för beräkningen av kosinaderna för bankinspektionens tillsynsverksamhet.

Med hänvisning till sammanställningen och vad som anföris tidigare beräknarjag inspektionens ulgifter till 23 636000 kr. för nästa budgetär. I likhet med vad som skett föregående år bör anslaget i statsbudgeten föras upp med ett formellt belopp om 1 000 kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bankinspektionen för budgetåret 1986/87 anvisa ett reservationsanslag av 1000 kr.

Dil. Försäkringsinspektionen

1985/86 Utgift 1000 Reservation 2000

1986/87 Anslag 1000

1987/88 Förslag 1000

Försäkringsinspektionen har som central förvaltningsmyndighet alt utöva tillsyn över det enskilda försäkringsväsendet.

Försäkringsinspektionen leds av en slyrelse. Chef för försäkringsinspek tionen är en generaldirektör, som också är styrelsens ordförande. Inom 82

inspektionen finns tre byråer, nämligen en för försäkringsjuridiska och administrativa ärenden, en för livförsäkringsärenden och en för skadeförsäkringsärenden.

Försäkringsinspektionens verksamhel finansieras genom obligatoriska bidrag frän försäkringsbolag och understödsföreningar. På samma sätt som gäller för bankinspektionen las lillsynsbidragen upp som uppbördsmedel under ell reservalionsanslag utan atl redovisas på statsbudgetens inkomstsida. För inspektionens verksamhet fastställer regeringen en stat för varje budgelår.

Försäkringsinspektionen

Inspektionens förslag avseende budgeläret 1987/88 kan sammanfattas enligt följande.

Med anledning av pågående ulredningsarbele rörande inspektionens framlida tillsynsverksamhet bedömer inspektionen del inte meningsfullt all fastlägga resursramar för verksamhelen för mer än ett budgetär, dvs. för budgelåret 1987/88. För detta budgelår har utarbetats två alternativ, dels etl s.k. huvudalternativ enligt regeringens direkliv (all. A), dels ell alternativ som utgör inspektionens budgetförslag (alt. B). All. A innebär en real minskning med 2% under etl år. EnUgl inspeklionens bedömning skulle alternativet innebära atl medel skulle saknas för kostnader för inspektionsresor, utlandsresor, kurser för utbildning av personal och inventarieanskaffning och tUlsynsarbetet därför inle kunna bedrivas på en godlagbar nivä. Alt. B innebär en realt oförändrad stal.

Personal

Stat

Förvaltningskostnader

(därav lönekostnader) Lokalkoslnader Engångsanvisning

1986/87

Beräknad ändring 1987/88

Föredraganden

9458000 (8180000) 2 145 000

4- 546000

(4- 316000)

4- 237 000

4- 300 000

4-1083000

Föredragandens överväganden

Försäkringsverksamheiskommitténs ulredningsarbele är nu inne i elt slutskede. Del är sannolikl atl kommitténs förslag kommer alt resultera i ökade arbelsuppgifter för inspektionen. Jag anser därför att beräkningen av inspeklionens ulgifter för nästa budgetär bör göras enligt inspektionens alt. B. Syftet bör vara atl verksamhelen skall kunna bedrivas på oförändrad ambitionsnivå.

Inom försäkringsinspektionen har påbörjats en översyn av de manuella rutiner som nu används för bearbetning av statistiska och andra uppgifter som rör försäkringsinslilulen. Syftet är all rationalisera siatistikbearbet-

ningen och förbällra möjlighelen för inspektionen atl göra olika slag av Prop. 1986/87: 100 beräkningar som är nödvändiga inslag i lillsynsverksamhelen men ocksä Bil. 9 atl frigöra resurser för andra för verksamheten väsentliga arbetsuppgifter. En ökad användning av ADB är ell nödvändigt inslag i denna utveckling. På sikt bör della innebära förbätlrade möjligheter till besparingar inom myndigheten. Jag anser därför att inspeklionen engångsvis för budgetåret 1987/88 bör lillföras medel för ADB-utveckling, främst i form av konsultinsatser. Jag beräknar denna utgift lill 300000 kr.

Jag har i det föregående föreslagit alt inslitui under bankinspeklionens tillsyn skall bidra till kostnaden för statistiska centralbyråns kreditmark-nadsstatislik. Denna statistik innefatlar i olika hänseenden uppgifler om försäkringsbolag. Merparten härav produceras i dag av försäkringsinspektionen. Statistiken rörande försäkringsbolagens utlåningsverksamhet utförs emellertid av statistiska centralbyrån ulan försäkringsinspeklionens förmedling. Statistiska cenlralbyrån har även kosinader för sammanställningen av utläningsstatisliken och den av försäkringsinspektionen producerade statistiken med annan kreditmarknadsstatisiik. Jag finner det rimUgt atl även kostnaden för utlåningsstafistiken och viss andel av sammanställningskostnaderna fortsättningsvis betalas av försäkringsinspektionen. Jag uppskattar kostnaderna härför under budgetårel 1987/88 till 180000 kr.

Efter pris- och löneomräkning beräknar jag inspektionens utgifter till 12686000 kr, för nästa budgelår.

Utgiftsanslagei i slalsbudgeten bör föras upp med ett formellt belopp om 1 000 kr.

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen alt

till Försäkringsinspeklionen för budgetårel 1987/88 anvisa etl reservationslag av 1 000 kr.

D 12. Statens arbetsgivarverk

1985/86 Ulgift 26208 361

1986/87 Anslag 24 696000

1987/88 Förslag 26269000

Statens arbetsgivarverk (SAV) är central myndighet för dels förhandlingar i och samordning av frågor som rör reglering mellan offenflig arbetsgivare och arbetstagare, såviit gäller anställnings- eller arbetsvillkor som fastställs under medverkan av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer, dels arbetsgivarpolitiken inom statsförvaltningen.

SAV samordnar och genomför vidare förhandlingar enligt lagen (1976: 580) om medbeslämmande i arbetslivet eUer enligt kollektivavtal, i den mån förhandlingarna avser frågor som förbereds inom regeringskansliel för beslul av riksdagen, regeringen eller statsråd och som inte syflar lill kollektivavtal. SAV svarar också för information enligt nämnda lag eller kollektivavtal i dessa frågor.

SAV leds av en slyrelse. Organisationen i övrigt fastställs enligt SAV:s bestämmande. Chef för SAV är en generaldirektör. 84

Den omorganisalion som aviserades i 1986 års budgetproposition (prop. 1985/86: 100 Bil.9 s.85) har nu genomförls. Den innebär i huvudsak all SAV organiserats så att förhandlings- och avtalsarbetet saml informationsverksamheten i största möjliga ulslräckning anknyts lill myndighelsspecifika områden. I detla syfte har bildats en ny förhandlingsavdelning under ledning av en förhandlingschef Avdelningen är organiserad pä fem enheler, en för gemensamma avtal saml fyra sektorer för resp. civil statsförvaltning, försvarei, affärsverken och skolomrädel. Genom denna organisation underlättas arbelel med alt åstadkomma s. k. sektoravtal. Till varje sektor-enhet är knuien en förhandlingsdelegalion.

Ansvaret för det övergripande planerings- och utredningsarbetet saml utveckling och samordning av statens arbelsgivarpolicy åvilar en ny avdelning för ulredning och utveckling under ledning av en förhandlingsdireklör (utredningschef).