med redogörelse för den svenska krigsmaterielexporten under år 1991

Regeringens skrivelse

År

EYE

1991/92:145

ET

med redogörelse för den svenska

Skr.

krigsmaterielexporten år 1991 1991/92:145

Regeringen bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad som har tagits upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 19 mars 1992 samt överlämnar en I utdraget angiven redogörelse för den svenska krigsmatcrielexporten år 1991.

På regeringens vägnar

Carl Bildt

Ulf Dinkelspiel

I Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 145

Utrikesdepartementet Skr. 1991/92:145

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 19 mars 1992

Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, och statsråden B. Westerberg, Johansson, Laurén, Hörnlund, Olsson, Svensson, af Ugglas, Dinkelspiel, Hellsvik, Wibble, Björck, Davidson, Könberg, Odell, Lundgren, P. Westerberg

Föredragande: statsrådet Dinkelspiel

Skrivelse med redogörelse för den svenska

krigsmaterielexporten år 1991

Den svenska tillverkningen, försäljningen och exporten av krigsmateriel kontrolleras av statsmakterna.

Tillverkning och tillhandahållande regleras genom lagen (1983:1034) om kontroll över tillverkningen av krigsmateriel, m.m. (tillverkningslagen, ändrad senast SFS 1991:1896) och förordningen (1983:1036, ändrad senast SFS 1989:565) i samma ämne.

Båda författningarna trädde i kraft den 1 januari 1984.

TI tillverkningslagen föreskrivs att tillverkning av krigsmateriel inte får ske utan regeringens tillstånd. Vidare krävs tillstånd för att försälja, utbjuda mot vederlag eller förmedla krigsmateriel, uppfinning avseende krigsmateriel och metod för framställning av sådan materiel.

För utövande av kontroll över tillverkning och försäljning av krigsmateriel inrättades år 1935 krigsmaterielinspektionen (KMT), som numera finns inom utrikesdepartementets handelsavdelning. Berörda företag är skyldiga att till KMI ge in deklarationer rörande bl.a. import och försäljning av krigsmateriel. År 1988 infördes även en rapporteringsskyldighet beträffande uppdrag som lämnats åt någon annan att tillverka krigsmateriel.

På grundval av redovisningen från de krigsmaterielproducerande företagen upprättar KMI statistik. En sammanställning av materialet görs årsvis.

I Sverige råder sedan länge ett förbud mot utförsel av krigsmateriel utan regeringens tillstånd.

Regler om krigsmaterielexport finns i lagen (1988:558) om förbud mot utförsel av krigsmateriel, m.m. (utförsellagen) och dithörande förordning (1988:561, ändrad senast SFS 1989:566). Båda författningarna trädde i kraft den 1 juli 1988.

Enligt utförsellagen krävs tillstånd till utförsel av varor som utgör krigsmateriel. Tillstånd krävs vidare för att till någon utom riket upplåta eller överlåta tillverkningsrätt avseende krigsmateriel samt att utveckla krigsmateriel åt någon i utlandet. Bestämmelser om vad som avses med krigsmateriel finns i den nyssnämnda förordningen.

Tillstånd enligt utförsellagen krävs även, med vissa undantag, för att inom riket bedriva militärt inriktad utbildning av utländska medborgare.

Enligt utförsellagen och förordningen är tillverkare av krigsmateriel skyl- Skr. 1991/92:145 diga att kvartalsvis redovisa den marknadsföring de bedriver utomlands. Underrättelse måste även lämnas till regeringen senast fyra veckor innan ett anbud lämnas till, eller ett avtal sluts med, någon i utlandet beträffande försäljning eller annat tillhandahållande av krigsmateriel eller upplåtelse cller överlåtelse av tillverkningsrätt avseende krigsmateriel.

Beslut i ärenden rörande dispens från utförselförbudet fattas av regeringen. Regeringsärendena bereds av KMI. Nära samråd sker därvid med utrikesdepartementets politiska avdelning, försvarsdepartementet och i vissa fall med näringsdepartementet. Utrikeshandelsministern har bemyndigats att pröva utförselärenden som inte avser utförsel i större omfattning eller i övrigt inte är av större vikt.

Riksdagen fastställde år 1971 (prop. 1971:146, UU 21, rskr. 343) de riktlinjer som skall ligga till grund för tillståndsprövningen. Riktlinjerna har scdermera bekräftats genom godkännandet av proposition med förslag till lag om förbud mot utförsel av krigsmateriel, m.m. år 1982 (prop. 1981/82:196, UU 26, rskr. 345).

Det är inte möjligt att utforma riktlinjer för tillståndsprövningen så att alla svårigheter i tillämpningen kan undanröjas. Det är därför naturligt att prövningen av de enskilda tillståndsärendena tillmäts särskild betydelse. Enligt 10 kap. 6 § regeringsformen skall regeringen i utrikesärenden av större vikt överlägga med utrikesnämnden före avgörandet, om så kan ske. Vissa utförselärenden rörande krigsmateriel är av den arten att överläggning med nämnden skall äga rum. Även om sådana överläggningar inte bedöms erforderliga, har det likväl ansetts önskvärt att prövningen av vissa enskilda ärenden ges en bredare förankring. Riksdagen beslutade år 1984 på grundval av propositionen (1984/85:82) om ökad insyn och samråd i frågor som rör krigsmaterielexport, att en rådgivande nämnd i krigsmaterielexportfrågor skulle inrättas (UU 1984/85:5, rskr. 61).

Nämnden, som består av sex ledamöter tillsatta på parlamentarisk grund, inledde sin verksamhet i februari 1985. Den höll år 1991 tio sammanträden. Nämnden har till uppgift att lämna råd i enskilda krigsmaterielexportfrågor. Nämnden sammanträder på kallelse av krigsmaterielinspektören som också leder sammanträdena. Det ankommer på inspektören att redovisa samrådet för det föredragande statsrådet.

Alla principiellt viktiga ärenden görs till föremål för samråd inom nämnden. Dess månatliga sammanträden ger ledamöterna en fortlöpande insyn i regeringens handläggning av krigsmaterielexportärendena. Nämnden ersätter dock inte utrikesnämnden i sådana ärenden som regeringen enligt regeringsformen har att överlägga med utrikesnämnden om.

För att bistå krigsmaterielinspektören med beredning av ärenden rörande klassificering av krigsmateriel inrättades år 1984 ett särskilt tekniskt-vetenskapligt råd med företrädare för flera olika institutioner, som äger kunskap om teknologins tillämpning på civila resp. militära områden. Under år 1991 höll rådet sex sammanträden.

I nyss nämnda proposition (1984/85:82) uttalade regeringen sin avsikt att varje år lämna riksdagen en redogörelse för den svenska krigsmaterielexporten. Härigenom skulle riksdagen förses med en samlad information om

1" Riksdagen 1991:92. 1 saml. Nr 145

krigsmaterielexporten samtidigt som underlag skulle ges för en bredare all- Skr. 1991/92:145 män debatt.

I enlighet härmed har regeringen sedan år 1985 förelagt riksdagen en årlig skrivelse med redogörelse för den svenska krigsmaterielexporten. Inom KMI har nu utarbetats en redogörelse avseende år 1991. Redogörelsen bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga.

Av redovisningen framgår bl.a. att utförseltillstånd för försåld krigsmateriel under år 1991 lämnats till ett värde av 2 559 milj.kr. jämfört med 2 980 milj.kr. under år 1990. Detta innebär räknat i fasta priser en minskning med 17 Zo. År 1990 skedde en minskning med 60 26 i förhållande till värdet av utförseltillstånd som meddelats under år 1989.

Svenska tillverkares faktiska krigsmaterielexport under år 1991 uppgick till 2 705 milj.kr. mot 3 327 milj.kr. under år 1990. I fasta priser innebär detta en minskning med 21,5 26. Värdet av krigsmaterielexporten för år 1991 ligger därmed på den nivå som förelåg under den första delen av 1980-talet.

Vårt defensivt inriktade försvar, liksom det svenska värnpliktssystemet, geografiska och klimatiska förhållanden m.m, ställer särskilda krav på de vapensystem som skall ingå i våra försvarsstyrkor. Vi måste också under kris och krig själva kunna tillverka och underhålla vapen och annan materiel. I den proposition om totalförsvarets utveckling till och med budgetåret 1996/97 samt anslag för budgetåret 1992/93 (prop. 1991/92:102) som nyligen överlämnades till riksdagen, har understrukits att en inhemsk försvarsindustri utgör en väsentlig tillgång i den svenska säkerhetspolitiken. Det framhålls vidare att Sverige för sin teknologiförsörjning, inte minst på det försvarsteknologiska området, är hänvisat till olika former av internationellt samarbete. Regeringens bedömning, som framgår av nyss nämnda proposition, är att Sverige har ett starkt säkerhetspolitiskt behov av att i ökad utsträckning delta i det internationella forsknings- och utvecklingssamarbete som härvid pågår, inte minst mellan länderna i den Europeiska Gemenskapen.

I den proposition som låg till grund för nu gällande lag om förbud mot utförsel av krigsmateriel, m.m., (prop. 1987/88:154) uttalade föredraganden att cn närmare analys borde göras av sambandet mellan den svenska försvarsindustrins förmåga att tillgodose kravet på en ur neutralitetspolitisk synvinkel acceptabel självförsörjning av försvarsmateriel och denna industris beroende av exportmöjligheter. Regeringen tillsatte i juni 1988 en parlamentarisk utredning om krigsmaterielexporten (dir. 1988:41). Utredningen har haft i uppdrag att genomföra en analys av nyss nämnda slag, liksom att utreda konsekvenserna av och villkoren för försvarsindustriellt samarbete med utlandet samt pröva behovet av ändringar i nu gällande riktlinjer för krigsmaterielexporten och i förekommande fall formulera förslag till sådana ändringar. Utredningen lämnade i februari 1990 betänkandet (SOU 1989:102) Utlandssamverkan på krigsmaterielområdet. Betänkandet har remissbehandlats.

I juni 1988 fick en särskild utredare i uppdrag att se över krigsmaterielbegreppet, utredningen om krigsmaterielbegreppet (dir. 1988:42). Översynen avsåg dels nuvarande krigsmaterielförteckning, dels principerna för klassifi-

ceringen. Utredaren lämnade i oktober 1989 sitt betänkande Begreppet Skr. 1991/92:145 krigsmateriel (SOU 1989:66). Även detta betänkande har remissbehandlats.

Jag avser att senare föreslå regeringen att under detta år förelägga riksdagen förslag till en ny lag rörande krigsmateriel. Därvid kommer de två nämnda utredningarna att behandlas.

En särskild handbok utgavs av KMI i december 1988 till ledning för dem inom försvarsindustrin och hos statliga myndigheter som har befattning med ärenden rörande tillverkning och utförsel av krigsmateriel. Handboken redovisar nu gällande regelverk och handläggningsordning för tillståndsärenden. En andra upplaga av handboken har utgivits under år 1991.

FNs generalförsamling har i december 1991 antagit en resolution som stäl- Jer långtgående krav på medlemsländerna att redovisa såväl sin import som export av tyngre konventionella vapen. Härigenom torde öppenheten i fråga om internationella vapenöverföringar komma att öka i väsentlig grad.

Krigsmaterielinspektionen kommer, i samråd med försvarets myndigheter, att för innevarande år 1992 sammanställa de uppgifter som i enlighet med den nyss nämnda FN-resolutionen nästa år skall överlämnas till FNs generalsekreterare.

Redogörelsen om krigsmatcrielexporten år 1990 överlämnades till FN i engelsk översättning. Även årets redogörelse kommer att överlämnas till FN som ett led i vår strävan efter ökad öppenhet på detta område.

Jag hemställer att regeringen

dels bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag har anfört i det

föregående,

dels till riksdagen överlämnar redogörelsen för den svenska krigs-

materielexporten år 1991.

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar i enlighet med hans hemställan.

Svensk krigsmaterielexport år 1991 Skr. 1991/92:145

Bilaga

Allmän bakgrund

Krigsmaterielinspektionen (KMI) följer utvecklingen av marknadsföringen, försäljningen och exporten av krigsmateriel från Sverige. De företag som har tillstånd att bedriva verksamhet på krigsmaterielområdet — för närvarande omkring 160 stycken, varav ett sjuttiotal är aktiva — är skyldiga att lämna redovisning i olika hänseenden till KMI. Detta material jämte uppgifter som inspektionen tar fram på annat sätt analyseras och bearbetas inom KMI. I propositionen (1984/85:82) om ökad insyn och samråd i frågor som rör krigsmaterielexport uttalade regeringen sin avsikt att varje år lämna riksdagen en redogörelse för den svenska krigsmatcrielexporten. Föreliggande redogörelse avser den svenska krigsmaterielexporten år 1991.

Utförseltillstånd

Antalet inkomna utförselärenden har under senare år varierat mellan 1500 och 2300. Den övervägande delen av dessa har gällt utförsel av reservdelar, enstaka vapen och annan krigsmateriel av begränsat värde.

Beslut om utförseltillstånd fattas av regeringen. I ärenden som inte avser utförsel i större omfattning eller i övrigt inte är av större vikt får det statsråd som har till uppgift att föredra ärenden om utförsel av krigsmateriel pröva frågor om sådant tillstånd. Som framgår av tabell 1 fattades år 1991 regeringsbeslut i utförselärenden som sammantaget utgjorde 98 46 av det totala värdet av givna tillstånd för försäljning. Uppgifterna om antalet regeringsbeslut innefattar beslut som avser utförsel för försäljning liksom vissa andra ändamål (reparation, demonstration m.m.).

Tabell 1. Utförselbevis för försåld krigsmateriel under åren 1985-1991

Av tabell 2 nedan framgår att det sammantagna värdet av beviljade utför- — Skr. 1991/92:145 seltillstånd beräknat i fasta priser minskat under år 1991 med 17 90. Bilaga

Tabell 2. Utförselbevis för försåld krigsmateriel under åren 1985-1991 i löpande priser och i 1968 års prisnivå! jämte den procentuella värdeförändringen

lVid prisomräkningen har SCB:s exportindex för verkstadsprodukter använts.

Faktiska leveranser KMI:s utförselstatistik grundar sig på de uppgifter som redovisas av exportföretagen rörande värdet av levererad materiel.

Tabell 3 visar värdet i miljoner kronor av svensk krigsmaterielexport under den senaste tioårsperioden såväl i löpande priser som i 1968 års prisnivå. Av tabellen framgår även krigsmatcerielens andel av Sveriges totala varuexport. Värdena fr.o.m år 1988 avser export från samtliga krigsmatcrieltillverkare inkl. statliga myndigheter som är affärsverk. Utförsel av jakt- och sportskyttematcricl från vapenhandlare till enskilda personer liksom till vapenhandlare, som tidigare ingick i totalbeloppet, redovisas sedan år 1988 scparat.

Tabell 3. Värdet av svensk krigsmaterielexport under åren 1981-1991 i löpande priser och 1968 års prisnivå”, m.m.

År Sveriges Krigsmaterielexport

totala varuexport (löp. priser) löpande andel av 1968 års värdeför-

2 Vid prisomräkningen har SCB:s exportindex för verkstadsprodukter använts. > Uppgiften om Sveriges totala varuexport för 1990 har i årets sammanställning korngerats enligt senare uppgifter från SCB. Korrigeringen innebär ingen ändring av uppgiften om krigsmaterielexportens andel härav.

4 Preliminär uppgift

Krigsmaterielens andel av Sveriges totala varuexport för år 1991 uppgår Skr. 1991/92:145 till 0,81 20, mot 0,98 20 för år 1990. Genomsnittssiffran för den senaste tio- Bilaga årsperioden är 1,19 96.

Som alltid gäller att förändringar från ett år till ett annat inte ger underlag för några mer långsiktiga bedömningar av utvecklingstendenser. Den avsevärda minskningen av exporten, såväl i absoluta tal som i fasta priser, som skedde under år 1990 och som har fortsatt under år 1991, innebär att värdet återgått till den nivå som förelåg under den första delen av 1980-talet.

En jämförelse av tabellerna 1,2 och 3 ovan visar, att det sammantagna värdet av beviljade utförseltillstånd under ett år kan skilja sig avsevärt från värdet av faktiska leveranser under samma år. Detta beror på att givna utförsceltillstånd inte sällan avser utförsel som sträcker sig över flera kalenderår, liksom på att tillstånd i vissa fall ej utnyttjas helt.

I tabell 4 nedan redovisas krigsmaterielexporten fördelad på de 16 olika materielkategorierna i krigsmaterielförteckningen.

Tabell 4. Värdet av svensk krigsmaterielexport i milj. kr. under åren1989-1991 fördelat på krigsmaterialförteckningens huvudområden

1991 1990 1989

1. Handeldvapen m.m. 2 2 1 2. Artilleripjäser m.m. 206 634 1747 3. Ammunition m.m. 394 1 008 : 1662

Till redovisningen av exporten år 1991 som framgår av tabell 4 kan följande preciscringar göras till vissa produktområden. Inom grupp 2 (artilleripjäser m.m.) har utförseln till ca 60 Z0 av värdet avsett luftvärnspjäser inkl. reservdelar, och till drygt 30 26 pansarvärnsvapen inkl. pansarskott. Grupp 3 (ammunition m.m.) omfattar ammunition till såväl handeldvapen som grovkalibriga vapen. Utförseln under denna kategori har till ca 60 92 avsett pansarvärnsammunition. Inom grupp 4 (robotar, torpeder, minor m.m.) har utförseln till ca 60 90 av värdet utgjorts av robotar inkl. reservdelar och tillbehör till sådan materiel, varav till ca två tredjedelar pansarvärns- och luftvärnsrobotar.

Geografisk fördelning Skr. 1991/92:145

Bilaga

Den i föregående tabeller redovisade totala omfattningen av krigsmaterielexporten och dess uppdelning på olika huvudområden kompletteras i följande sammanställningar av en redovisning av exportens fördelning, dels på skilda regioner under år 1991 jämfört med den senaste femårsperioden (tabell 5), dels på enskilda länder under åren 1989, 1990 och 1991 (tabell 6). Sammanställningen visar, att den svenska krigsmatericlexporten i genomsnitt under den redovisade perioden till ca 50 26 av sitt värde gått till Europa och till ca 34 96 till Asien.

Tabell 5. Krigsmaterielexportens fördelning på regioner i procent av värdet under åren 1986-1991.

1986 1987 1988 1989 1990 1991

Tabell 6. Exporten av krigsmateriel i tusental kronor år 1991 fördelad på länder

Skr. 1991/92:145

(som jämförelse anges även exporten under åren 1989 och 1990)

Bilaga

1991 1990 1989

Amerikas Förenta Stater 233 028 253 788 562 153 Andorra” 922 - = Argentina 178 - 105 Australien 14 938 50 693 25 318 Belgien 221 048 2293 2 247 Botswana" 45 - - Brasilien 2 867 36 524 38 393 Canada 96 048 19 003 48 221 Danmark 182 008 132 718 213 127 Finland 453 554 296 711 91 676 Frankrike 28 343 6 023 3 570 Förbundsrepubliken Tyskland 163 239 201 422 168 569 Gabon - 14 - Ghana - 2 790 2 016 Grekland - 129 2198

Hongkong? - 107 9 848

Indien 29 517 1 117 150 2 444 790 Indonesien 1782 - 49 791 Irland 41 301 3 015 Island" 67 36 37 Italien 9 218 14 308 80 344 Japan 6 136 34 485 3275 Jugoslavien - 53 447 601 334 Luxemburg 46 - - Malaysia 47 577 3 640 2934 Malta? - - 31 Mauritius? 75 67 - Mexico - - 6 Namibia” . 49 - = Nederländerna 218 699 201 021 150 166 Nepal 15 133 - - Norge 617 043 477 098 737 886 Nya Zeeland 4 560 5 704 3 382 Pakistan 3 680 4 316 90 617 Peru - - 20 Portugal 278 4 632 415 Schweiz 13 873 30 330 12 128 Singapore 59 727 66 100 28 561 Spanien 5 993 53 508 10 619 Storbritannien 48 538 52 969 60 902

5 Endast utförsel av finkaliberammunition.

Under år 1991 omfattade svenska tillverkares krigsmaterielexport leveranser till 36 länder. Till 12 av dessa understeg exportvärdet 1 milj. kr. Avseende 6 mottagare år 1991 har exporten utgjorts endast av finkaliberammunition.

Det kan noteras att 34 36 av den samlade utförseln under år 1990 avsåg export till ett Jand, nämligen Indien (41 76 år 1989). Denna export dominerades i sin tur av AB Bofors leveranser av fälthaubitssystem. I takt med att dessa leveranser fullföljts har Indiens andel av totalexporten fortsatt att minska, och utgjorde under år 1991 endast drygt 1926. Den regionala fördelningen av exporten har förskjutits så att länderna i Europa och Nordamerika 10

kommit att utgöra de helt dominerande mottagarna av svensk krigsmateriel Skr. 1991/92:145 under år 1991. Bilaga

Till detta skall läggas utförsel av reservdelar, underhållsmateriel m.m. från Försvarets materielverk till ett sammanlagt värde av 15,4 milj.kr. Denna utförsel skedde i allt väsentligt till Finland och Danmark.

Härutöver skedde under år 1991 utförsel av handeldvapen för jakt- och sportskytte till ett sammanlagt värde av ca 2,3 milj.kr.

Upplåtelse av tillverkningsrättigheter m.m.

Under år 1991 har sex tillstånd lämnats till upplåtelse av tillverkningsrättigheter utom riket. De har avsett tillverkning i Australien (två tillstånd), Canada, Norge, Storbritannien resp. Tyskland.

Prövningen av ärenden rörande licenser sker på samma sätt som när det gäller export av materielen som sådan. Förutom den prövning som föregår varje tillstånd till export av krigsmateriel görs en genomgång av relevanta delar av licensavtalet. Därvid fästs särskild vikt vid frågor rörande licensens omfattning, dess utsträckning i tiden, reexportklausuler m.m.

Regeringen har med stöd av 128 utförsellagen föreskrivit en skyldighet för företag som överlåtit cn tillverkningsrätt avseende krigsmateriel till någon i utlandet att årligen redovisa huruvida överlåtelsen är i kraft samt, om möjligt, huruvida tillverkning skett på basis av denna överlåtelse.

Tretton företag har för år 1991 lämnat sådan redovisning avseende 88 licensöverlåtelser i 19 länder.

Militärt inriktad utbildning

Militärt inriktad utbildning av utländsk medborgare får enligt utförsellagen (7 §) inte bedrivas inom landet utan regeringens tillstånd, med vissa undantag. Under år 1991 har inget sådant tillstånd lämnats.

Redovisning av ägande i utländska rättssubjekt

Enligt 10§ utförsellagen skall företag som har tillstånd att tillverka eller tillhandahålla krigsmateriel årligen redovisa uppgifter om ägande i utländska rättssubjekt som bedriver utveckling, tillverkning, marknadsföring eller försäljning av krigsmateriel.

Scx företag har, avseende läget den 31 december 1991, redovisat ägande i 20 utländska rättssubjekt i 10 länder.

De exporterande företagen

Det finns för närvarande ca 60 exportörer av krigsmateriel i Sverige. Av dessa är knappt hälften mindre företag som har tillstånd att handla med jaktoch sportskyttevapen. 37 företag som har tillstånd att tillverka krigsmateriel exporterade sådan materiel under år 1991, varav 25 för mer än 1 milj. kr.

Den främsta exportören under år 1991 var Swedish Ordnance - FFV/Bofors AB, som svarade för ca 60 20 av krigsmaterielexporten. Swedish Ord- 11

nance är sedan februari 1992 helägt dotterbolag till Celsius Industrier AB. Skr. 1991/92:145 Härutöver exporterade 3 företag för mer än 100 milj. kr., nämligen Saab In- Bilaga struments AB, Saab Missiles AB och Volvo Flygmotor AB.

Två företag, nämligen NobelTech Systems AB och Swedish Explosives AB, exporterade vardera för mellan 50 och 100 milj. kr. Sex företag exporterade för mellan 10 och 50 milj.kr. Dessa var Ericsson Radar Electronics AB, FFV Aerotech AB, Hägglunds Vehicle AB, Norma Precision AB, Saab-Scania AB (flygdivisionen) samt SATech Electronics AB.

Övriga företag med en export överstigande 1 milj.kr är ABB Atom AB, Air Target Sweden AB, Aviation Consulting Partners AB, Bofors Aerotronics AB, Ekman Safety AB, Lindesbergs Industri AB, Mipro AB, Norabel AB, Saab Training Systems AB, SA Marine AB, Statoil Europarts AB, Volvo Aero Support AB och Winscan AB.

Tillsammans svarade dessa 25 företag för mer än 9920 av den totala svenska krigsmatcerielexporten under år 1991.

gotab 41003, Stockho'm 1992 12