med redogörelse för svenska företags verksamhet i Sydafrika

Regeringens skrivelse

1991/92:42

med redogörelse för svenska företags

Skr.

verksamhet i Sydafrika 1991/92:42

Regeringen bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad som har tagits upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 24 oktober 1991. På regeringens vägnar

Carl Bildt

Ulf Dinkelspiel

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

I skrivelsen lämnas en redogörelse för svenska företags verksamhet i Sydafrika under verksamhetsåret 1990. Bl.a. lämnas uppgifter om omsättning, antal anställda, investeringar och rörelseresultat. En redovisning ges även av de uppgifter som företagen lämnat om löner och anställningsvillkor samt sociala förhållanden för de anställda vid dotterbolagen i Sydafrika.

1 Riksdagen 1991/92. I saml. Nr 42

Utrikesdepartementet Skr. 1991/92:42

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 24 oktober 1991

Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, och statsråden B. Westerberg, Friggebo, Johansson, Laurén, Hörnlund, Olsson, Svensson, af Ugglas, Dinkelspiel, Thurdin, Hellsvik, Wibble, Björck, Davidson, Könberg, Odell, Lundgren, Unckel, P. Westerberg, Ask

Föredragande: statsrådet Dinkelspiel

Skrivelse med redogörelse för svenska företags verksamhet i Sydafrika

1¶Inledning

Enligt lagen (1985:98) om förbud mot investeringar i Sydafrika och Namibia (i det följande benämnd investeringsförbudslagen) skall svensk juridisk person som själv eller genom utländskt dotterföretag driver rörelse i Sydafrika eller Namibia årligen redovisa hur verksamheten utvecklas i dessa länder. Redovisningsskyldigheten omfattar också uppgifter om löner och anställningsvillkor samt sociala förhållanden för de anställda i dotterföretagen. Slutligen skall uppgifter även lämnas om förvärv av utländska företag som äger aktier eller andelar i sydafrikanska eller namibiska företag (indirekta företagsförvärv).

Investeringsförbudslagen och förordningen (1985:99) om förbud mot investeringar i Sydafrika och Namibia ändrades den 1 april 1990 (SFS 1990:78 resp. 1990:80). Ändringen innebär att investeringar i Namibia efter detta datum inte längre är förbjudna. I den efterföljande redovisningen berörs därför inte Namibia.

Kommerskollegium skall, enligt 123 förordningen (1985:99) om förbud mot investeringar i Sydafrika, varje år före den 1 oktober till utrikesdepartementet lämna en redogörelse för de redovisningar som har avgetts av berörda företag under det senaste budgetåret. En sådan redogörelse avseende verksamhetsåret 1990 har nu lämnats och omfattar svenska företags dotterbolag i Sydafrika. Till grund för kollegiets redogörelse ligger, förutom de svenska moderföretagens redovisningar, även årsredovisningar avseende de sydafrikanska dotterföretagen samt upplysningar inhämtade från de svenska moderföretagen.

Min redogörelse i det följande bygger i allt väsentligt på de uppgifter som kommerskollegium har lämnat.

Skr. 1991/92:42

2¶Redogörelse för företagens verksamhet

2.1¶Ekonomisk redovisning

Enligt 58 investeringsförbudslagen är en svensk juridisk person som själv eller genom utländskt dotterföretag driver rörelse i Sydafrika skyldig att årligen till regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer redovisa hur verksamheten i dessa länder utvecklas. Redovisningen skall avse produktion, omsättning, antal anställda, företagna investeringar och andra sådana förhållanden som har betydelse för kontroll av lagens efterlevnad.

Närmare föreskrifter om innehållet i de årliga redovisningarna har getts i förordningen (1985:99) om förbud mot investeringar i Sydafrika.

Utöver -de uppgifter som nyss nämnts skall i redovisningen även anges rörelsens resultat samt lämnas uppgift om hur gjorda investeringar har finansierats. Om rörelse har drivits genom ett utländskt dotterföretag, skall uppgift lämnas om storleken av det egna kapitalet hos dotterföretaget. Vidare skall uppgift lämnas om innehav av dels aktier eller andelar i sydafrikanskt företag, dels obligationer eller andra skuldförbindelser utfärdade av sådant företag. Slutligen skall redovisning ske av fordringar på grund av penninglån eller annan kredit och av säkerheter som ställts för sydafrikanskt företags skulder.

Redovisningen skall avse det räkenskapsår som tillämpas av den svenska juridiska personen. Den skall ges in till kommerskolegium senast sex månader efter räkenskapsårets slut.

Antalet redovisningsskyldiga företag uppgick vid utgången av år 1990 till sex. Antalet har minskat jämfört med föregående år genom att Inter Forward AB sålt sitt sydafrikanska dotterbolag till ett annat företag i Sydafrika.

Följande företag har lämnat redovisning till kommerskollegium

Företag Verksamhetsår Antal rörelse-

drivande dot-

terbolag i

Sydafrika

1990-12-31

Av kollegiets redogörelse framgår att vissa förändringar i förhållande till föregående redovisningsperiod skett vad gäller omfattningen och utvecklingen av svensk näringsverksamhet i Sydafrika. Sålunda hade de svenska företagen ett avgörande inflytande i 21 bolag i Sydafrika vid utgången av: år 1990. Av dessa torde nio få betraktas som rörelsedrivande. Motsvarande siffror vid utgången av år 1989 var 22 resp. tio. I denna och de följande jämförelserna mellan 1989 och 1990 års siffror är Inter Forward AB:s andel borträknad.

tl Riksdagen 1991/92. I saml. Nr 42

De svenskägda dotterföretagen har, redovisat på koncernnivå, ett akrie- — Skr. 1991/92:42 kapital som sammanlagt uppgår till ca 6,9 milj. rand (ca 15 milj. kr.). Bolagens sammanlagda egna kapital ökade under perioden med 8960 och uppgick vid utgången av år 1990 till ca 102 milj. rand (ca 228 milj. kr.).

Omsättningen hos de rörelsedrivande dotterföretagen uppgick år 1990 totalt till omkring 408 milj. rand (ca 909 milj.kr.), vilket innebär en minskning i löpande penningvärde med ca 8960 jämfört med föregående period. Om hänsyn tas till inflationen i Sydafrika blir minskningen 19 96.

Det totala värdet av bolagens tillgångar minskade under perioden med 8240 och uppgick vid slutet av år 1990 till 229 milj. rand (ca 510 milj. kr.)

Anläggningstillgångarnas värde uppgick till ca 27 milj. rand (ca 60 milj. kr.) jämfört med ca 12 milj. rand året innan (ca 27 milj. kr.).

Det sammanlagda resultatet före skatt uppgick till ca 10 milj. rand (ca 22 milj. kr.). Jämfört med året innan innebär detta en minskning med ca 6490.

Antalet anställda vid de svenska dotterbolagen i Sydafrika minskade från 1734 till I 577 personer.

Utvecklingen i de svenska företagen i Sydafrika i ovannämnda avseenden under de senaste åtta åren framgår av följande uppställning.

Svenska företags verksamhet i Sydafrika åren 1983— 1990. (Värden i milj. rand”)

1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989 1990 Aktiekapital 9,5 9,5 9,5 8,7 8,1 6,7 6,7 6,9 Sammanlagda egna kapital 65 81 84 93 105 85 95 102 Värdet av totala | tillgångar 164 198 197 220 262 195 249 229 Värdet av anläggningstillgångar 25 25 23 25 30 12 12 21 Omsättning 268 315 355 4t1 467 374 442 408 Sammanlagt resultat före skatt 11 14 14 36 43 36 27 10 Investeringar 1,5 0,8 1,5 0,2 0,1 0,2 0,1 0,1 Antalet anställda 2880 2705 2374 2218 2167 1609 1734 1577 + | rand = 6,60 kr. år 1983

= 4,56 kr. år 1984 = 2,93 kr. år 1985 = 3, I 1 kr. år 1986 = 3,04 kr. år 1987 = 2,60 kr. år 1988 = 2,45 kr. år 1989 = 2,23 kr. år 1990

Närmare uppgifter om företagens verksamhet under åren 1988; 1989

och 1990 bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga.

Investeringsförbudslagen föreskriver förbud för svenska juridiska personer att företa eller bidra till att investeringar görs i Sydafrika. Lagen innehåller dock i 68 bestämmelser enligt vilka regeringen för visst fall kan medge undantag från förbudet. Undantag får endast medges sådan juridisk person som sedan den 1 juli 1979 själv eller genom utländskt dotterföretag driver rörelse i Sydafrika. Undantag från investeringsförbudet får inte ge utrymme för en utvidgning av företagens verksamhet. Exempel på investe- 4

ringar för vilka undantag i princip medges är sådana som varit nödvändiga Skr. 1991/92:42 för att ersätta försliten utrustning samt sådana som direkt syftat till en förbättring av villkoren för de svarta.

Undantagsmöjligheten innebär emellertid inte någon garanterad rätt för företagen att få företa ersättningsinvesteringar. Regeringen har alltid möj- lighet att avslå en investeringsansökan efter prövning av alla omständigheter i ärendet.

Några ansökningar om undantag av detta slag har ej inkommit under nu aktuell period. Trots att det inte berör denna period vill jag i detta sammanhang också informera om att förra regeringen genom beslut den 10 januari 1991 beviljat ett undantag från investeringsförbudet. På ansökan av Aktiebolaget SKF fick SKF:s sydafrikanska dotterbolag tillstånd att göra investeringar till ett värde av drygt 4 milj. rand. Investeringarna syftar till att förbättra arbetsmiljön och arbetsförhållandena för de anställda.

Enligt 8§ investeringsförbudslagen kan regeringen även medge rätt för ett företag som sedan den 1 juli 1979 självt eller genom dotterföretag driver rörelse i Sydafrika att tills vidare ersätta anläggningstillgångar och hyrd egendom samt göra sådana investeringar och hyra sådan egendom som förbättrar arbetsmiljö och arbetsförhållanden för de anställda. Ett villkor för ett sådant beslut är dock att företaget åtar sig att se till att detta inte leder till en utvidgning av verksamheten i Sydafrika. Medgivandet kan återkallas om verksamheten utvidgas eller om det i övrigt föreligger särskilda skäl. |

Enligt 2§ investeringsförbudslagen får svensk juridisk person inte genom handling eller underlåtenhet bidra till att anläggningstillgångar anskaffas. Inte heller får egendom hyras för att stadigvarande brukas eller innehas i ett dotterbolags rörelse, om hyresavtalets löptid är avpassad till egendomens ekonomiska livslängd, s.k. finansiell leasing. Utan hinder av detta förbud får dock årligen anskaffas tillgångar och egendom hyras till ett sammanlagt värde av högst 100000 kr. Detta undantag får inte möjliggöra en utvidgning av verksamheten.

Av de företag som lämnat redovisning har tre angett att anskaffning av anläggningstillgångar skett under verksamhetsåret. Dessa tre företag är Skega AB, AB SKF och Uniroc AB. Såvitt framgår av redovisningarna har investeringarna inte möjliggjort någon utvidgning av de berörda företagens verksamhet.

När det gäller Atlas Copco AB framgår av dotterbolagens årsredovisningar att investeringar företagits. Investeringarna i det bolag som ingått i Atlas Copco-gruppen under hela år 1990 ryms inom det fria investeringsområdet om 100000 kr. och synes inte ha möjliggjort någon utvidgning av verksamheten.

Svedala Industri AB:s dotterbolag har ingått tre leasingavtal. Dessa har i årsredovisningen upptagits som om det vore fråga om finansiell leasing. Företaget uppger att äganderätten till objekten inte skall övergå på det sydafrikanska dotterbolaget varför förfarandet enligt sydafrikansk lagstiftning anses som operationell leasing. Värdet överstiger den uppsatta gränsen om 100000 kr., men egendomen torde inte ha möjliggjort någon utvidgning av verksamheten.

Secoroc (Pty) Ltd, som tillhör Uniroc AB, har vid försäljningen av sin Skr. 1991/92:42 stålrörelse medgivit köparen, ett sydafrikanskt företag, anstånd på del av köpeskillingen. Beloppet skall avbetalas i fyra delar med början år 1991 och i sin helhet ha erlagts år 1994. Uniroc AB uppger att betalningsanståndet var ett absolut krav för att försäljningen av stålrörelsen skulle kunna genomföras samt att syftet var att minska företagets verksamhet i Sydafrika.

Enligt kommerskollegiets bedömning står inte det lämnade anståndet i överensstämmelse med I $ första stycket 2 investeringsförbudslagen. Kollegiet anser dock, med hänsyn till omständigheterna och syftet, att det finns skäl att godta förfarandet.

Jag finner för egen del inte anledning att vidta någon ytterligare åtgärd med anledning av vad jag nu redovisat.

2.2¶Social redovisning

Enligt 5§ investeringsförbudslagen skall företagen lämna redovisning om löner och anställningsvillkor samt sociala förhållanden för de anställda i Sydafrika. Uppgifter skall också lämnas om planerade och vidtagna förändringar för de anställda i nu angivna avseenden. De lämnade uppgifterna är inte till alla delar enhetliga och därför inte till fullo jämförbara.

Svedala Industri AB har inte kunnat lämna någon fullständig social redovisning med hänvisning till att det sydafrikanska dotterbolaget i huvudsak anlitar konsulter (4 av 5 anställda).

Tillsammans har företagen I 577 anställda varav mer än hälften (887) är svarta, färgade och asiater.

Vita Svarta Färgade m. fl. Tot. anställda Atlas Copco 7 (62) 31 (25) 9 (6) 117 (93) Sandvik 232 — (241) 276 (282) | 14 (18) 522 — (541) Skega 32 (31) 21 (21) 8 (8) 61 (60) SKF 261 — (283) 160 (174) 147 (151) 568 (608) Svedala 5 (5) Uniroc 83 (149) 211. (246) 10 (32) 304 = (427) Totalt 685 (766) 699 — (748) 188 (215) 1577 (1734) Anm: Siffror inom parentes anger motsvarande siffror för föregående redovisningsperiod.

Segregation på arbetsplatserna förekommer inte. Vid ett av företagen är dock arbetarnas omklädningsrum inte integrerade.

Vid samtliga företag, med undantag för Skega AB:s och ett av Atlas Copco AB:s dotterbolag, var de anställda organiserade i olika fackföreningar, och fackligt arbete tilläts bedrivas på arbetsplatsen och på betald arbetstid. Villkoren reglerades vanligtvis i överenskommelser mellan företaget och berörda fackföreningar. Skega, med totalt 61 anställda, har anfört bristande intresse från de anställdas sida som skäl för att fackföreningar och fackligt arbete inte finns vid dotterföretaget. Desoutter (SA), dotterföretag till Atlas Copco, med totalt 22 anställda, har inte inkommit med förklaring till varför inga fackföreningar finns vid företaget.

Vad avser löner hade samtliga företag uppgivit sig tillämpa principen Skr. 1991/92:42 om lika lön för lika arbete. Företagen hävdade att ingen diskriminering förekommer vid extern eller intern rekrytering. Målsättningen var att få fram fler kvalificerade svarta kandidater till olika högre befattningar. Flertalet företag tillämpade i genomsnitt en minimilön om ca 5,97 rand i timmen (motsvarande ca 1076 rand i månaden), vilket i jämförelse med löneläget i stort i Sydafrika låg över det normala. Minimilönen var i Sydafrika 300 rand/år 1990. Den genomsnittliga lönehöjningen under år 1990 uppgick för de svarta anställda till ca 15 90.

Utöver löner svarade företagen för olika sociala förmåner såsom pensioner, olycksfalls-, liv- och invaliditetsförsäkringar, semester och sjukvård. Därutöver bidrog flertalet företag med stöd för utbildning till de svarta anställdas barn i form av skolavgifter, kostnader för böcker, stipendier m.m. Detta stöd omfattade även barns högre studier. Även lån för anskaffning av bostad eller förbättring av bostadsstandarden har tillhandahållits. Vidare gavs subventionerade eller fria måltider och transporter.

Flertalet företag satsade också på utbildning av sina svarta anställda i form av yrkesutbildning men även basutbildning. Årliga budgetar för utbildningsprogram anslogs och all yrkesutbildning skedde på betald arbetstid.

3¶Redovisning av uppgifter om indirekta företagsförvärv m. m.

Av kommerskollegiets redogörelse framgår att uppgift om indirekt företagsförvärv inlämnats av ett företag. Atlas Copco AB har meddelat att ett av företagets dotterbolag i England den 16 mars 1990 förvärvat det engelska bolaget Desoutter Brothers (Holding) Ltd, vilket äger samtliga aktier i det sydafrikanska bolaget Desoutter (SA)(Pty) Ltd i Sandton, Transvaal.

4¶Sammanfattning

Kommerskollegium har i sin redovisning avslutningsvis konstaterat att ett par mindre avsteg från investeringsförbudslagen har noterats. Inte i något fall har avstegen dock syftat till eller medfört någon utvidgning av verksamheten i Sydafrika. Sammanfattningsvis anser kollegiet att efterlevnaden av investeringsförbudslagen får anses god under den aktuella perioden. Jag delar denna uppfattning.

53 Hemställan

Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag anfört i det föregående.

6 Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar i enlighet med hans hemställan.

p3DjNA [76] MM K Aa Aa = AN a

0661 O'TTI 8'601 T8É 6'LI 6€8 8'OLE 42

E€'v6 EST O'bE 0'61 6'6bI 6861 S'TIr

FUNNESWO (puer'

es

fu) 8861 v'L8 9101 8'6T SBU E'LvE

0661 ccs 081 88€ S +vOt 66€

. I

PepeISur 6861 IpS c0Z 907 S Löv [85

I

PIjUy TIS S6l 8Ie SEvI 8861 Ir

1000 10 0661 0S0€ 6CI1€ 001

P17

0661 1000 (Ald) r'o 6861 0S0€ 6cCIf 001 JV SJJINIIPSNUPIA AB IeXdexanyAy (PUeI

U33UBÄJN

000 1'0 (0661) 0S0€f 6cCI1t 001 8861

1) prA £Z'z = ZurIeIg BYLJEPAS NSUJAG 430 -2NYe Ppue 90! 001 001 001 001 001

(6861) IAS

eatry :PIT(AA) I 3e[OQSZuruffgssoj PIT(AADAAPUeS PIT(AIT)DOLSIUT FEIIIQJIINOP

SP'Z IEISUTA Bej0Q Sejoqsåurufjesi0j YINOS

4dO (HAVS)

prI(Ad) 033sIeg SWIIISAS

NEO (8861) INS SHTV PYTT SSap

Ydo — 09'T PIA -2IQeig JIBSZULI -s3uTUYIJAJIN (BULUSIAOPIILISJUOY) 430 8r6l §I6l 6861 8r6l IIS MAS

-S3uruNIALL UJBUIURIJAJIL = HV PULI HIAPUES dNS PJEPSAS UISN XOmNuN EASUIAG BeJUOJ I IV pu] SINA av adv

"Vv "I "+ 7 "€ ;

An a & = a N NA <r

tv MM

0661 b'81 Up b'ri 6'9€ OLE L'LOP

6861 ru TU 0O'TE ful S'ber

FurupesWwO

(puer'fjru)

8861 56 SST E€IvE 8'TLÉ

0661 §6 [KA 19 8L1 66€1 LLST

Pepi[EISUP 6861 £6 09 851 185 6€L1

I

[eJUYy 8861 LÄN 65 €LI 809

SEP I I

002 OST 007

EXJepAS

007 007 [eudeqanyy (Pues

I 3ejogsBurufjesioj

00c 002

I)

YSUSAS

Ne Ppue

90! 001 001 001 ydo

-sBuruyroajn

1901 prI(Ad) (VS) p27 Bejoq p31eprjosuoDhN

210€wndug (41d)

PAILIJEPAS 121n053q

PY UeAOT vs HUeIOL

S di

00 d

+

— I BejOQsFuIrufjesIOj -3qe1g 1BS3uLI

6£61 TL6I

Bejoqsäuruljesioq

05d02

—

fv BLEJJIOJ EXSUJAS seny e3S

qv

"I z

Norstedts Tryckeri AB, Stockholm 1991