1. Inledning

Enligt lagen (1985: 98) om förbud mot investeringar i Sydafrika och Nami- bia (i det följande benämnd investeringsförbudslagen) skall svensk juridisk person som själv eller genom utländskt dotterföretag driver rörelse i Syd- afrika eller Namibia årligen redovisa hur verksamheten utvecklas i dessa länder. Redovisningsskyldigheten omfattar också uppgifter om löner och anställningsvillkor samt sociala förhållanden för de anställda i dotterföre- tagen. Slutligen skall uppgifter även lämnas om förvärv av utländska företag som äger aktier eller andelar i sydafrikanska eller namibiska före- tag (indirekta företagsförvärv).

lnvesteringsförbudslagen och förordningen (l985:99) om förbud mot investeringar i Sydafrika och Namibia ändrades den 1 april 1990 (SFS 1990: 78 resp. 1990: 80). Ändringen innebär att investeringar i Namibia efter detta datum inte längre är förbjudna. [ den efterföljande redovisning- en berörs därför inte Namibia.

Kommerskollegium skall, enligt 125 förordningen (1985: 99) om förbud mot investeringari Sydafrika, varje år före den 1 oktober till utrikesdepar- tementet lämna en redogörelse för de redovisningar som har avgetts av berörda företag under det senaste budgetåret. En sådan redogörelse avse- ende verksamhetsåret 1990 har nu lämnats och omfattar svenska företags dotterbolag i Sydafrika. Till grund för kollegiets redogörelse ligger, för- utom de svenska moderföretagens redovisningar, även årsredovisningar avseende de sydafrikanska dotterföretagen samt upplysningar inhämtade från de svenska moderföretagen.

Min redogörelse i det följande bygger i allt väsentligt på de uppgifter som kommerskollegium har lämnat.

• Sida 3
•  Original

2. Redogörelse för företagens verksamhet 2.1 Ekonomisk redovisning

Enligt 55 investeringsförbudslagen är en svensk juridisk person som själv eller genom utländskt dotterföretag driver rörelse i Sydafrika skyldig att årligen till regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer red0visa hur verksamheten i dessa länder utvecklas. Redovisningen skall avse pro- duktion, omsättning, antal anställda, företagna investeringar och andra sådana förhållanden som har betydelse för kontroll av lagens efterlevnad.

Närmare föreskrifter om innehållet i de årliga redovisningarna har getts i förordningen ( 1985: 99) om förbud mot investeringar i Sydafrika.

Utöver-de uppgifter som nyss nämnts skall i redovisningen även anges rörelsens resultat samt lämnas uppgift om hur gjorda investeringar har finansierats. Om rörelse har drivits genom ett utländskt dotterföretag, skall uppgift lämnas om storleken av det egna kapitalet hos dotterföreta- get. Vidare skall uppgift lämnas om innehav av dels aktier eller andelar i sydafrikanskt företag, dels obligationer eller andra skuldförbindelser utfar- dade av sådant företag. Slutligen skall redovisning ske av fordringar på grund av penninglån eller annan kredit och av säkerheter som ställts för sydafrikanskt företags skulder.

Redovisningen skall avse det räkenskapsår som tillämpas av den svens- ka juridiska personen. Den skall ges in till kommerskollegium senast sex månader efter räkenskapsårets slut.

Antalet redovisningsskyldiga företag uppgick vid utgången av år 1990 till sex. Antalet har minskat jämfört med föregående år genom att Inter Forward AB sålt sitt sydafrikanska dotterbolag till ett annat företag i Sydafrika.

Följande företag har lämnat redovisning till kommerskollegium

Företag ,Verksamhetsår Antal rörelse- drivande dot- terbolag i Sydafrika 1990-12-31

1. Atlas Copco AB 1990 2

2. Sandvik AB 1990 1

3. Skega AB 1990 1

4. AB SKF 1990 2

5. Svedala Industri AB 1990 1

6. Uniroc AB 1990 2

Av kollegiets redogörelse framgår att vissa förändringar i förhållande till föregående redovisningsperiod skett vad gäller omfattningen och utveck- lingen av svensk näringsverksamhet i Sydafrika. Sålunda hade de svenska företagen ett avgörande inflytande i 21 bolag i Sydafrika vid utgången av-

år 1990. Av dessa torde nio få betraktas som rörelsedrivande. Motsvaran- de siffror vid utgången av år 1989 var 22 resp. tio. I denna och de följande jämförelsema mellan 1989 och 1990 års siffror är Inter Forward AB:s andel borträknad.

Tl Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 42

• Sida 4
•  Original

De svenskägda dotterföretagen har, redovisat på koncemnivå, ett aktie— Skr. 1991/92: 42 kapital som sammanlagt uppgår till ca 6,9 milj.rand (ca 15 milj.kr.). Bolagens sammanlagda egna kapital ökade under perioden med S% och uppgick vid utgången av år 1990 till ca 102 milj. rand (ca 228 milj. kr.).

Omsättningen hos de rörelsedrivande dotterföretagen uppgick år 1990 totalt till omkring 408 milj.rand (ca 909 milj.kr.), vilket innebär en minskning i löpande penningvärde med ca 8% jämfört med föregående period. Om hänsyn tas till inflationen i Sydafrika blir minskningen 19%.

Det totala värdet av bolagens tillgångar minskade under perioden med 8% och uppgick vid slutet av år 1990 till 229 milj. rand (ca 510 milj.kr.)

Anläggningstillgångarnas värde uppgick till ca 27 milj. rand (ca 60 milj.kr.)jämfört med ca 12 milj. rand året innan (ca 27 milj. kr.).

Det sammanlagda resultatetföre skatt uppgick till ca 10 milj. rand (ca 22 milj.kr.). Jämfört med året innan innebär detta en minskning med ca 64 %.

Antalet anställda vid de svenska dotterbolagen i Sydafrika minskade från 1 734 till 1 577 personer.

Utvecklingen i de svenska företagen i Sydafrika i ovannämnda avseen- den under de senaste åtta åren framgår av följande uppställning.

Svenska företags verksamhet i Sydafrika åren 1983— 1990. (Vården i milj. rand*)

1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989 1990

Aktiekapital 9.5 9,5 9,5 8,7 8,1 6,7 6,7 6,9 Sammanlagda egna kapital 65 81 84 93 105 85 95 102 Värdet av totala ' tillgångar 164 198 197 220 262 195 249 229 Värdet av anlägg- ningstillgångar 25 25 23 25 30 12 12 27 Omsättning 268 315 355 411 467 374 442 408 Sammanlagt resul- tat före skatt 11 14 14 36 . 43 ' 36 27 10 Investeringar 1,5 0,8 1,5 0,2 0.1 0.2 0,1 0,1 Antalet an- ställda 2880 2705 2374 2218 2167 1609 1734 1577 * 1 rand = 6,60 kr. år 1983

= 4,56 kr. år 1984 = 2.93 kr. år 1985 = 3,11 kr. år 1986 = 3,04 kr. år 1987 = 2,60 kr. år 1988 = 2,45 kr. år 1989 = 2,23 kr. år 1990

Närmare uppgifter om företagens verksamhet under åren 1988, 1989 och 1990 bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga. Investeringsförbudslagen föreskriver förbud för svenska juridiska perso- ner att företa eller bidra till att investeringar görs i Sydafrika. Lagen innehåller dock i 65 bestämmelser enligt vilka regeringen för visst fall kan medge undantag från förbudet. Undantag får endast medges sådan juridisk person som sedan den 1 juli 1979 själv eller genom utländskt dotterföretag driver rörelse i Sydafrika. Undantag från investeringsförbudet får inte ge utrymme för en utvidgning av företagens verksamhet. Exempel på investe- 4

• Sida 5
•  Original

ringar för vilka undantag i princip medges är sådana som varit nödvändiga för att ersätta försliten utrustning samt sådana som direkt syftat till en förbättring av villkoren för de svarta.

Undantagsmöjligheten innebär emellertid inte någon garanterad rätt för företagen att få företa ersättningsinvesteringar. Regeringen har alltid möj- . lighet att avslå en investeringsansökan efter prövning av alla omständighe- ter i ärendet.

Några ansökningar om undantag av detta slag har ej inkommit under nu aktuell period. Trots att det inte berör denna period vill jag i detta sammanhang också informera om att förra regeringen genom beslut den 10 januari 1991 beviljat ett undantag från investeringsförbudet. På ansökan av Aktiebolaget SKF fick SKF:s sydafrikanska dotterbolag tillstånd att göra investeringar till ett värde av drygt 4 milj. rand. Investeringarna syftar till att förbättra arbetsmiljön och arbetsförhållandena för de anställda.

Enligt 85 investeringsförbudslagen kan regeringen även medge rätt för ett företag som sedan den 1 juli 1979 självt eller genom dotterföretag driver rörelse i Sydafrika att tills vidare ersätta anläggningstillgångar och hyrd egendom samt göra sådana investeringar och hyra sådan egendom som förbättrar arbetsmiljö och arbetsförhållanden för de anställda. Ett villkor för ett sådant beslut är dock att företaget åtar sig att se till att detta inte leder till en utvidgning av verksamheten i Sydafrika. Medgivandet kan återkallas om verksamheten utvidgas eller om det i övrigt föreligger särskilda skäl. .

Enligt 25 investeringsförbudslagen får svensk juridisk person inte ge- nom handling eller underlåtenhet bidra till att anläggningstillgångar an- skaffas. Inte heller får egendom hyras för att stadigvarande brukas eller innehas i ett dotterbolags rörelse, om hyresavtalets löptid är avpassad till egendomens ekonomiska livslängd, s.k. finansiell leasing. Utan hinder av detta förbud får dock årligen anskaffas tillgångar och egendom hyras till ett sammanlagt värde av högst 100000 kr. Detta undantag får inte möjliggöra en utvidgning av verksamheten.

Av de företag som lämnat redovisning har tre angett att anskaffning av anläggningstillgångar skett under verksamhetsåret. Dessa tre företag är Skega AB, AB SKF och Uniroc AB. Såvitt framgår av redovisningarna har investeringarna inte möjliggjort någon utvidgning av de berörda företa— gens verksamhet.

När det gäller Atlas Copco AB framgår av dotterbolagens årsredovis- ningar att investeringar företagits. Investeringarna i det bolag som ingått i Atlas Copco-gruppen under hela är 1990 ryms inom det fria investerings- området om 100000 kr. och synes inte ha möjliggjort någon utvidgning av verksamheten.

Svedala Industri AB:s dotterbolag har ingått tre leasingavtal. Dessa har i årsredovisningen upptagits som om det vore Ifråga om finansiell leasing. Företaget uppger att äganderätten till objekten inte skall övergå på det sydafrikanska dotterbolaget varför förfarandet enligt sydafrikansk lagstift- ning anses som operationell leasing. Värdet överstiger den uppsatta grän- sen om 100000 kr., men egendomen torde inte ha möjliggjort någon utvidgning av verksamheten.

• Sida 6
•  Original

Secoroc (Pty) Ltd, som tillhör Uniroc AB, har vid försäljningen av sin Skr. 1991/92: 42 stålrörelse medgivit köparen, ett sydafrikanskt företag, anstånd på del av köpeskillingen. Beloppet skall avbetalas i fyra delar med början år 1991 och i sin helhet ha erlagts år 1994. Uniroc AB uppger att betalningsanstån- det var ett absolut krav för att försäljningen av stålrö'relsen skulle kunna genomföras samt att syftet var att minska företagets verksamhet i Sydafri- ka.

Enligt kommerskollegiets bedömning står inte det lämnade anståndet i överensstämmelse med 1 5 första stycket 2 investeringsförbudslagen. Kol— legiet anser dock, med hänsyn till omständigheterna och syftet, att det finns skäl att godta förfarandet.

Jag finner för egen del inte anledning att vidta någon ytterligare åtgärd med anledning av vad jag nu redovisat.

2.2. Social redovisning

Enligt 55 investeringsförbudslagen skall företagen lämna redovisning om löner och anställningsvillkor samt sociala förhållanden förde anställda i Sydafrika. Uppgifter skall också lämnas om planerade och vidtagna för- ändringar för de anställda i nu angivna avseenden. De lämnade uppgifter- na är inte till alla delar enhetliga och därför inte till fullo jämförbara.

Svedala Industri AB har inte kunnat lämna någon fullständig social redovisning med hänvisning till att det sydafrikanska dotterbolaget i hu- vudsak anlitar konsulter (4 av 5 anställda).

Tillsammans har företagen 1 577 anställda varav mer än hälften (887) är svarta, färgade och asiater.

Vita Svarta Färgade m. fl. Tot. anställda Atlas Copco 77 (62) 31 (25) 9 (6) 117 (93) Sandvik 232 (241) 276 (282) ' 14 (18) 522 (541) Skega 32 (31) 21 (21) 8 (8) 61 (60) SKF 261 (283) 160 (174) 147 (151) 568 (608) Svedala 5 (5) Uniroc 83 (149) 211 - (246) 10 (32) 304 (427) Totalt 685 (766) 699 (748) 188 (215) I 577 (1 734)

Anm: Siffror inom parentes anger motsvarande siffror för föregående redovisningsperiod.

Segregation på arbetsplatserna förekommer inte. Vid ett av företagen är dock arbetarnas omklädningsrum inte integrerade.

Vid samtliga företag, med undantag för Skega AB:s och ett av Atlas Copco AB:s dotterbolag, var de anställda organiserade i olika fackför- eningar, och fackligt arbete tilläts bedrivas på arbetsplatsen och på betald arbetstid. Villkoren reglerades vanligtvis i överenskommelser mellan före- taget och berörda fackföreningar. Skega, med totalt 61 anställda, har anfört bristande intresse från de anställdas sida som skäl för att fackför- eningar och fackligt arbete inte finns vid dotterföretaget. Desoutter (SA), dotterföretag till Atlas Copco, med totalt 22 anställda, har inte inkommit med förklaring till varför inga fackföreningar finns vid företaget.

• Sida 7
•  Original

Vad avser löner hade samtliga företag uppgivit sig tillämpa principen om lika lön för lika arbete. Företagen hävdade att ingen diskriminering förekommer vid extern eller intern rekrytering. Målsättningen var att få fram fler kvalificerade svarta kandidater till olika högre befattningar. Flertalet företag tillämpade i genomsnitt en minimilön om ca 5,97 rand i timmen (motsvarande ca 1076 rand i månaden), vilket i jämförelse med lönelägct i stort i Sydafrika låg över det normala. Minimilönen var i Sydafrika 300 rand/år 1990. Den genomsnittliga lönehöjningen under år 1990 uppgick för de svarta anställda till ca 15 %.

Utöver löner svarade företagen för olika sociala förmåner såsom pen- sioner, olycksfalls-, liv- och invaliditetsförsäkringar, semester och sjuk- vård. Därutöver bidrog flertalet företag med stöd för utbildning till de svarta anställdas barn i form av skolavgifter, kostnader för böcker, stipen- dier m.m. Detta stöd omfattade även barns högre studier. Även lån för anskaffning av bostad eller förbättring av bostadsstandarden har tillhanda- hållits. Vidare gavs subventionerade eller fria måltider och transporter.

Flertalet företag satsade också på utbildning av sina svarta anställda i form av yrkesutbildning men även basutbildning. Årliga budgetar för utbildningsprogram anslogs och all yrkesutbildning skedde på betald ar— betstid.

3. Redovisning av uppgifter om indirekta företagsförvärv m.m.

Av kommerskollegiets redogörelse framgår att uppgift om indirekt före- tagsförvärv inlämnats av ett företag. Atlas Copco AB har meddelat att ett av företagets dotterbolag i England den 16 mars 1990 förvärvat det engels- ka bolaget Desoutter Brothers (Holding) Ltd, vilket äger samtliga aktier i det sydafrikanska bolaget Desoutter (SA)(Pty) Ltd i Sandton, Transvaal.

4. Sammanfattning

Kommerskollegium har i sin redovisning avslutningsvis konstaterat att ett par mindre avsteg från investeringsförbudslagen har noterats. Inte i något fall har avstegen dock syftat till eller medfört någon utvidgning av verk- samheten i Sydafrika. Sammanfattningsvis anser kollegiet att efterlevna- den av investeringsförbudslagen får anses god under den aktuella perio- den. Jag delar denna uppfattning.

5. Hemställan

Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag anfört i det föregående.

6. Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar i enlighet med hans hemställan.

• Sida 8
•  Original

Svenska tillverknings- och försäljningsbolag i Sydafrika vid utgången av år 1990

Kurs: 1 rand = SEK 2,60 (1988) och 2,45 (1989) och 2,23 (1990) A. Tillverknings— och försäljningsbolng (Koncemredovisning)

Företag

Etable- ringsår

Lokalt bolag

Svensk aktie- andel

i %

Antal anställda

Aktiekapital

(1000 rand)

1988 1989 1990 1988 1989 1990

Omsättning

(milj.rand)

1988 1989 1990

l. Sandvik AB AB SKF

N'