Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att kommunerna skall vara skyldiga att så snart som möjligt tillhandahålla svenskundervisning för invandrare (Sfi) till de personer som är bosatta i kommunen och som saknar grundläggande kunskaper i svenska språket. Om inte särskilda skäl finns, skall under— visningen påbörjas inom sex månader. Rätten till sf1 skall gälla fr.o.m. det andra kalenderhalvåret det år invandraren fyller 16 år. Kommuner- nas skyldighet att erbjuda asylsökande 55 skall upphöra.

Läroplanen för sfi föreslås upphöra att gälla. Verksamheten skall i stället vila på de grundläggande värden som framgår av 1994 års läro- plan för de frivilliga skolformerna (Lpf 94). Utbildningen anordnas som en kurs, som eleven har rätt att fullfölja. Betyg och centralt fastställda prov införs för 55. Regeringen avser att fastställa en kursplan samt ett riktvärde för utbildningens omfattning i tid.

Förändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 1994.

&

ww få?!

• Sida 2
•  Original

Innehållsförteckning - Prop. 1993/94zl26

1 Förslag till riksdagsbeslut ........................... 3 2 Lagtext ......................................... 4 3 Ärendets bakgrund och beredning . . .. ........ ' ......... 8 4 Utgångspunkter ................. I ................. 9 5 Regelsystem .................................... 11 6 Vissa förändringar av kommunernas skyldigheter ....... 12 6.1 Svenskundervisning för asylsökande ............... 12 6.2 Målgrupper ................................. 13

6.3 Skyldighet att tillhandahålla svenskundervisning för invandrare (sfi) inom sex månader ............. 14 7 Riktlinjer ...................................... 16 8 Kurs, kursplan och riktvärde för utbildningens omfattning . 17 9 Betyg ......................................... 19 10 Prov och utvärdering ............................. 20 11 Specialmotivering ................................ 21

Bilaga 1 Sammanfattning av Skolverkets redovisning av

uppdraget om regelförenklingar beträffande

svenska för invandrare och svenska som andraspråk . . 24 Bilaga 2 Förteckning över remissinstanser ................. 26

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträdeden den 24 februari 1994 ................................... 27 Rättsdatablad ....................................... 28

• Sida 3
•  Original

1. Förslag till riksdagsbeslut Pmp- 1993/94:126

Regeringen föreslår att riksdagen

1. antar regeringens förslag till lag om ändring i skollagen (1985:1100), 2. godtar det som regeringen förordar om riktlinjer (avsnitt 7)

3. godtar det som regeringen förordar om betyg (avsnitt 9).

1' Riksdagen 1993/94. ] samL Nr 126

• Sida 4
•  Original

2 Lagtext Prop. 1993/94:126 Regeringen har följande förslag till lagtext. Förslag till lag om ändring i_ skollagen (1985:1100) Härigenom föreskrivs'att 13 kap 1, 3, 6, 7 och 11 (55 skollagen

(1985:1100)] skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydeLse Föreslagen lydelse

13 kap. .1 &

Sfi syftar till att ge vuxna nyan— lända invandrare grundläggande kunskaper och färdigheter i svens- ka språket samt kunskaper om det svenska samhället.

SH syftar till att ge vuxna nyan- lända invandrare grundläggande kunskaper i svenska språket och om det svenska samhället.

Utbildningen anordnas som en kurs.

35

Varje kommun är skyldig att se till att så erbjuds de personer över 16 år som anges i 6 5.

Undervisningen skall erbjudas så snart som möjligt efter invand- rarens ankomst till Sverige.

1 Lagen omtryckt 1991: 1 1 11.

Varje kommun är skyldig att se till att sfi erbjuds de personer som anges i 6 5.

Undervisningen skall finnas att tillgå så snart som möjligt efter det att rätt till sft' inträtt. Om inte sär- skilda skäl finns, skall undervisning- en kunna påbörjas inom sex måna- der.

• Sida 5
•  Original

Nuvarande lydelse

Rätt att delta i en kommuns 56 har, med det undantag som följer av 7 5, följande personer:

1. Utländsk medborgare, som an- tingen är bosatt i kommunen eller som utan att vara bosatt där, regel- mässigt vistas i kommunen efter att ha ansökt om uppehållstilLstånd i avsikt att bosätta sig i riket. Beträf- fandc sådan i kommunen icke bo- satt person gäller dessutom att han skall ha väntat på uppehållstillstånd under minst den tid som regeringen bestämmer. Rättigheten gäller dock inte under den tid den utländske medborgaren vistas på en statlig för- läggning för asyLsökande.

2. Svensk medborgare, som är bo- satt i kommunen, men som tidigare har varit bosatt utom landet och som saknar grundläggande kunska- per i svenska språket.

3. Finländsk medborgare, som stadigvarande arbetar i kommunen, men som är bosatt i Finland nära gränsen till Sverige.

Föreslagen lydelse

65

Rätt att delta i en'lkommuns sfl har, med det undantag som följer av 7 &, följande personer från och med det andra kalenderhalvåret det år de fyller 16 år:

1. Den som är bosatt i kommu- nen och som saknar sådana grund- läggande kunskaper i svenska språ- ket som utbildningen syftar till att ge. Regeringen får föreskriva att också den som inte är bosatt i lan- det skall ha rätt att delta i sfi.

2. Finländska medborgare som stadigvarande arbetar i kommunen, men som är bosatta i Finland nära gränsen till Sverige och som saknar sådana grundläggande kunskaper i svenska språket som utbildningen syftar till att ge.

Prop. 1993/942126

• Sida 6
•  Original

Nuvarande lydelse

Om inte något annat följer av tredje stycket gäller rätten under sammanlagt högst två år. Tiden räknas för dem som avses i första stycket 1 och 2 från det att de bosat- te sig i landet eller, om rättigheten '

inträtt tidigare, från den tidpunkten. För dem som avses i första'stycket 3 räknas tiden från det att de började arbeta i Sverige.

Om någon på grund av särskilda skäl inte kunnat påbörja undervis- ningen under den tid som anges'i andra stycket gäller rätten under yt- terligare ett år.

En utländsk medborgare som har svenska, danska eller norska som modersmål eller den som eljest har sådana kunskaper i något av dessa språk att grundläggande svenskun- dervisning inte kan anses nödvän- dig, har inte rätt att delta i sfl.

Undervisningen i stl skall upphö- ra när en elev har uppnått sådana kunskaper som utbildningen avses ge.

Undervisningen för en elev skall också upphöra, om eleven saknar förutsättningar att tillgodogöra sig undervisningen eller annars inte gör tillfredställande framsteg.

Föreslagen lydelse

75

Den som har sådana kunskaper i det danska eller norska språket att grundläggande svenskundervisning inte kan anses nödvändig, har inte rätt att delta i SE.

115

Den som har påbörjat en kurs i stl har rätt att fullfölja kursen.

Undervisningen för en elev skall dock upphöra, om eleven saknar förutsättningar att tillgodogöra sig undervisningen eller annars inte gör tillfredställande framsteg.

• Sida 7
•  Original

Nuvarande lydelse

Den för vilken så har avslutats enligt andra stycket, eller som fri- villigt avbrutit utbildningen skall, om han inte ändå har rätt till det, på nytt beredas sådan utbildning, om särskilda skäl talar för detta.

Föreslagen lydelse

Den för vilken sti har upphört enligt andra stycket eller som fri- villigt avbrutit utbildningen skall på nytt beredas sådan utbildning, om särskilda skäl talar för detta.

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994.

2. Aldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om sti som har påbörjats före den 1 juli 1994.

1" Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 126

• Sida 8
•  Original

3. Ärendets bakgrund och beredning

Den statliga styrningen av skolväsendet har förändrats genom en rad riksdagsbeslut, dels hösten 1988 på grundval av propositionen om sko- lans utveckling och styrning (prop. 1988/89z4, bet. 1988/89zUbU7, rskr. 1988/89195), dels hösten 1990 på grundval av propositionen om ansvaret för skolan (prop. 1990/91:18, bet. 1990/91:UbU4, rskr. 1990/91:76).

Staten har därmed successivt övergått från att styra genom detaljerade regler till en mål- och resultatinriktad styrning av skolan. De grundläg- gande principerna för den ändrade ansvarsfördelningen innebär att det är ett statligt ansvar att ange riksgiltiga mål och att följa upp och utvär- dera skolans resultat. Kommunerna svarar för att verksamheten genom- förs inom de ramar och riktlinjer som riksdagen och regeringen lägger fast.

Den nuvarande utformningen av svenskundervisning för invandrare (sfl) infördes den 1 januari 1991 och grundar sig på riktlinjer som an- togs av riksdagen 1990 med anledning av propositionen om reformerad svenskundervisning för vuxna invandrare (prop. 1989/90:102, bet. 1989/90zUbU27, rskr. 1989/90:279). Riksdagens beslut innebar bl.a. att tidigare uppdelning i grund-sti och påbyggnads—sfl togs bort och ersattes med en sammanhållen utbildning under kommunalt huvudmannaskap. Riksdagen behandlade samtidigt propositionen om ett samordnat flyk- tingmottagande (prop. 1989/90:105, bet. 1989/90:SfUZl, rskr. 1989/90:281). Avsikten var att utveckla ett närmare lokalt samarbete mellan berörda myndigheter med särskilda individuellt upplagda intro- duktionsprogram för de flyktingar som tas emot i kommunerna.

Sfl, som syftar till att ge grundläggande kunskaper och färdigheter i svenska språket och kunskaper om det svenska samhället, är en rättig- het för nyanlända invandrare. Rätten till sfl gäller under två, i vissa fall tre, år efter ankomsten till Sverige.

Regeringen fastställde den 20 december 1990 en läroplan för grund- läggande Svenskundervisning för vuxna invandrare, Lsfl -91 (Skolöver- styrelsens publikation Läroplaner 1991:1).

Våren 1991 fattade riksdagen beslut om en reformering av gymnasie- skolan och vuxenutbildningen på grundval av propositionen Växa med kunskaper - om gymnasieskolan och vuxenutbildningen (prop. 1990/91:85, bet. 1990/91:UbU16, rskr. 1990/91:356). Reglerna om 56, som tidigare fanns i en särskild lag, inlemmades i skollagen (1985:1100). Kommunerna blev också skyldiga att inom ramen för den grundläggan- de vuxenutbildningen i komvux erbjuda svenska som andraspråk på sfl- nivå för invandrare som vistats så länge i Sverige att de inte har rätt till stl. Bestämmelser om detta finns i förordningen (1992z403) om kommu- nal vuxenutbildning.

Den 1 juli 1991 infördes ett sektorsbidrag som ett generellt finansiellt stöd till kommunerna för driften av skolväsendet och ett nytt statsbi- dragssystem för stl i form av ett visst belopp per deltagare. Från den 1 januari 1993 avskaffades de specialdestinerade statsbidragen till skolvä- sendet. Både sektorsbidraget till kommunerna och det särskilda statsbi-

• Sida 9
•  Original

draget för sfi till nyanlända invandrare lyftes in i ett s.k. utjämningsbi- drag till kommunerna. Statens bidrag till kostnaderna för stl för flyk- tingar och andra invandrare som omfattas av det kommunala flykting- mottagandet, ingår sedan början av år 1991 i det schabloniserade bidrag som kommuner får för flyktingrnottagande.

Regeringen gav i december 1992 Skolverket i uppdrag att se över vissa organisatoriska frågor m.m. kring sti och svenska som andraspråk och föreslå förenklingar av gällande regelsystem.

Skolverket överlämnade den 31 mars 1993 sina förslag med anledning av regeringens uppdrag. En sammanfattning av förslagen finns i bilaga ]. Förslagen har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanser- na finns i bilaga 2. En sammanställning av remissyttrandena finns till- gänglig i Utbildningsdepartementet (dnr U93/1 1 10/GV).

Regeringen redovisade under senhösten 1993 i propositionen om mottagande av asylsökande m.m. (prop. 1993/94:94) sin bedömning att kommunerna inte längre bör ha skyldighet att erbjuda asylsökande sfi. Förslag om detta läggs i denna proposition.

Det kan i detta sammanhang nämnas att Invandrar- och flyktingpoliti- ska kommittén (dir.1993:1) skall ägna särskilt intresse åt frågan om hur kunskaper och färdigheter i svenska språket påverkar invandrarnas för— utsättningar i arbetslivet och delaktighet i samhället i övrigt.

4. Utgångspunkter

Det är viktigt att tillvarata invandrarnas kunskaper och, i många fall, långa och kvalificerade utbildningar. Att underlätta för invandrarna att använda dessa resurser är naturligtvis värdefullt både för Sverige och den enskilde invandraren. God färdighet i svenska och kunskaper om det svenska samhället har avgörande betydelse för den enskilde invand- rarens integrering i Sverige. Det finns alarmerande tecken på bristande kunskaper i svenska bland invandrare. Även bland dem som länge har bott i Sverige kan svenskkunskaperna vara mycket dåliga.

Kunskaper om det nya landets språk och om dess kultur och sociala liv är avgörande för den enskildes möjligheter och livschanser. Sådana kunskaper ökar tryggheten och självförtroendet.

Konkurrensen på dagens arbetsmarknad accentuerar ytterligare kravet på goda kunskaper i svenska och om svenska förhållanden. I budgetpro- positionen 1994 (prop. 1993/94:100 bilaga 11 s. 63) konstateras att ar- betsmarknadsläget för invandrare kraftigt har försämrats under de se- naste åren. Under budgetåren 1991/92-1992/93 steg arbetslösheten för den grupp som är svårast drabbad av arbetslöshet, nämligen utomeuro- peiska medborgare, från 7% till 35%.

Riksrevisionsverket (RRV) har granskat sli i fyra kommuner (Malmö, Sigtuna, Piteå och Örebro). RRV framhåller i sin rapport (F 1992z33) att undervisningen inte bedrivs tillräckligt intensivt. Väntetiderna för att få börja utbildningen är för långa och studietakten anpassas inte till ele-

• Sida 10
•  Original

vernas behov och förmåga. Arbete och studier varvas sällan, trots att det sannolikt skulle öka motivationen och förbättra inlärningen. RRV på- pekar att man måste utreda orsakerna till och vidta åtgärder mot det stora antalet studieavbrott och den höga frånvaron från undervisningen. Vidare nämns att de kunskaper i svenska som eleverna har efter avslu- tad sfl inte är tillräckliga för vidare studier eller arbete. Arbetslösa in- vandrare placeras ofta i någon form av kompletterande svenskutbild- ning efter avslutad sti för att förbättra sina språkkunskaper.

Riksdagens revisorer har i sin granskning av invandrarpolitikens in- riktning och resultat också granskat sti. Enligt revisorerna bör det inom svenskundervisningen för invandrare, där resultaten bedöms som an- märkningsvärt dåliga, finnas utrymme för effektivisering av verksamhe— ten. Uppföljningen och utvärderingen av undervisningens resultat har heller inte varit tillfredsställande. Riksdagen har med anledning av granskningen begärt en redovisning av regeringen av erfarenheterna av den reformerade undervisningen i svenska för invandrare (1992/931RR2, bet. 1992/93:SfU7, rskr. 1992/93:261). ”Av denna redovis- ning bör framgå bl.a. vilka resultat som uppnåtts, hur undervisningen anpassats till olika invandrares skilda förutsättningar och behov, sti-ni- våns rimlighet och relevans såväl för arbetslivet som för olika utbild- ningar samt förutsättningarna att kombinera sti-studierna med förvärvs- arbete.”

I Skolverkets rapport nr 8, Beskrivande data om skolverksamheten — 1993, konstateras att av de ca 40 000 elever som var registrerade i stl läs- året 1991/92 avslutade 5 785 elever sii efter att ha uppnått sti-nivån, me- dan 522 avslutade utan att ha uppnått fastställd nivå. De elever som uppnådde sti-nivån hade i genomsnitt deltagit i 48 timmars undervis- ning per månad under åtta månader. De som avbröt sina studier (11 952 elever) hade också studerat i genomsnitt 8 månader, men dessa elever deltog bara i 33 timmars undervisning per månad. Nära 30% av elever— na avbröt utbildningen. Det är, enligt Skolverket, svårt att dra några säkra slutsatser om varför så många elever avbryter utbildningen. Den vanligaste registrerade orsaken är ”av deltagaren beslutat avbrott". Bak- om detta kan, enligt Skolverkets mening, finnas många förklaringar, t.ex. att den som avbrutit utbildningen får återkomma till denna om in- te tidsgränsen, i flertalet fall två år, har passerats.

De granskningar som Riksdagens revisorer och RRV har genomfört och den beskrivning som Skolverket har lämnat visar att det finns pro- blem och brister i sti-verksamheten.

Det kan här erinras om att den rapportering som både Riksdagens re- visorer, RRV och Skolverket har gett huvudsakligen avser förhållande- na läsåret 1991/92. Effekterna av förändringar i flyktingmottagandet el- ler av sti-reformen 1991 hade knappast fått fullt genomslag när iaktta- gelserna gjordes. En fortsatt uppföljning och utvärdering bör kunna visa i vilken utsträckning förhållandena i rapporterna fortfarande är rele- vanta.

• Sida 11
•  Original

Den nya målstyrningen av skolväsendet och slopandet av specialdesti- nerade statsbidrag har lett till att det nuvarande styrsystemet för sfi mås- te ses över. Det ligger både i samhällets och den enskilde invandrarens intresse att sti-systemet ständigt förbättras; detta gäller både effektivt ut- nyttjande av resurserna, utveckling av pedagogiken och deltagarnas eget ansvar för att meningsfull svenskinlärning kan komma till stånd. För- slag om förbättringar i detta syfte lämnas i det följande. Förslagen om- fattar även regelförenklingar.

Förslagen avses träda i kraft den 1 juli 1994.

5. Regelsystem

Regeringens bedömning: Svenskundervisning för invandrare (sfl) bör liksom hittills ha ett eget regelsystem.

Skolverkets förslag: 13 kap. skollagen (om sti) upphävs. All sfl för vuxna skall hänföras till komvux regelsystem. Sfi för ungdomar, 16—19- åringar, skall hänföras till gymnasieskolans regelsystem.

Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser är positiva till Skolver- kets förslag och instämmer i bedömningen att kommunerna därigenom kan göra såväl ekonomiska som pedagogiska och organisatoriska vins- ter.

Skälen för regeringens bedömning: De grundläggande föreskrifterna om Sfi finns nu i ett eget kapitel i skollagen (1985:1100), 13 kap. Att i enlighet med förslaget upphäva detta kapitel skulle vara att ge en felak- tig signal beträffande en så viktig verksamhet som sfl. Regeringen vill redan av det skälet inte ställa sig bakom förslaget. Det skulle dessutom knappast vara fråga om en förenkling att hänföra sli till flera regelsy- stem.

Sfi vänder sig både till personer som är eller samtidigt blir elever i andra delar av det offentliga skolväsendet och till personer som skall studera enbart svenska i stl. Det finns, och bör även fortsättningsvis fin- nas, skillnader mellan så och annan utbildning. Om sti enligt Skolver- kets förslag skulle ingå i två skolformer, skulle det vara nödvändigt att införa särSkilda bestämmelser om sfl i regelsystemen för båda dessa skolformer. Regler om sfi måste i så fall dessutom införas för både sär- vux (vuxenutbildning för utvecklingsstörda) och gymnasiesärskolan. I alla dessa skolformers regelsystem skulle man behöva göra vissa undan- tag från övriga regler eller tillägg till dem för den del av utbildningen som avser sli, exempelvis i fråga om bestämmelser om läsår och betyg. Avbrott i svenskundervisningen under flera sommarmånader, innan svenskan hunnit befästas ordentligt, medför erfarenhetsmässigt att ele- verna hinner glömma mycket av vad de lärt sig och de riskerar att i praktiken få börja om från början när höstterminen startar. Det är där- för olämpligt att låta sfi följa gymnasieskolans läsårsindelning.

• Sida 12
•  Original

Vidare är reglerna om entreprenad olika för vuxenutbildningen och gymnasieskolan. Det skulle vara möjligt att utan regeringens tillstånd lägga ut den sti som skulle anordnas inom komvux och särvux på entre- prenad. Den undervisning som enligt Skolverkets förslag skulle höra till gymnasieskolan och gymnasiesärskolan skulle däremot inte utan rege— ringens tillstånd i varje enskilt fall kunna läggas ut på entreprenad. Re- geringen anser att det bör vara möjligt att lägga ut sti på entreprenad oavsett deltagarnas ålder.

Om föreskrifterna om sti skulle ingå i en rad olika skolformers regel- system linns det risk för att föreskrifterna om 56 skulle komma att bli svåröverskådliga. Enligt regeringens mening bör sti även fortsättningsvis ha ett eget regelsystem inom det offentliga skolväsendet.

Troligen kommer de flesta invandrarna också i framtiden att skaffa sig kunskaper i svenska genom sti innan de deltar i studier i andra skolfor- mer. Men kombinationer är också möjliga. En 16-åring kan vara elev både i gymnasieskolan och i sti, en vuxen invandrare både i komvux och i sti. En pedagogisk integration är i sådana fall en klar fördel. Med nuvarande decentraliserade regler beslutar kommunerna i organisatori- ska frågor. Kommunerna kan besluta om, när och hur en pedagogisk integration är lämplig. Självklart bör möjligheten att kombinera sti med arbete eller arbetspraktik finnas kvar. De pedagogiska och organisatori- ska fördelar som Skolverket och flera remissinstanser pekat på kan där- för åstadkommas utan att sfi inlemmas i andra skolformer i formellt hänseende.

6. Vissa förändringar av kommunernas skyldigheter 6.1 Svenskundervisning för asylsökande

Regeringens förslag: Kommunerna skall inte vara skyldiga att erbjuda svenskundervisning för invandrare (sti) till asylsökande.

Skälen för regeringens förslag: Enligt 13 kap. 6 5 skollagen (1985:1100) har asylsökande som är över 16 år och som inte vistas i en statlig förläggning för asylsökande rätt att delta i sti efter en viss tid. Re- geringen har fastställt att denna väntetid skall vara minst två månader. Asylsökande har också rätt att efter en viss tid söka till kommunal och statlig vuxenutbildning.

Regeringen har i propositionen om mottagande av asylsökande m.m. (prop. 1993/94:94) föreslagit att asylsökande, oavsett om de vistas på en statlig förläggning eller inte, skall erbjudas sysselsättning under vänteti- den genom Invandrarverkets försorg, s.k. organiserad verksamhet. Så- dan sysselsättning kan bestå av undervisning i svenska språket och om

• Sida 13
•  Original

svenska förhållanden. Vi föreslår därför nu att kommunerna inte längre Prop. l993/94:126 skall vara skyldiga att erbjuda sti till asylsökande. Detta förslag föranleder ändring i 13 kap. 6 5 skollagen (1985:1100). Regeringen avser att i de olika förordningarna inom vuxenutbildningen göra ändringar med denna innebörd.

6.2. Målgrupper

Regeringens förslag: Kommunerna skall vara skyldiga att erbju- da svenskundervisning för invandrare (sti) till de personer som är bosatta i kommunen och som saknar sådana grundläggande kunskaper i svenska språket som sti avses ge. Skyldigheten skall gälla från och med det andra kalenderhalvåret det år då invand- raren fyller 16 år.

Skälen för regeringens förslag: Bortsett från vissa asylsökande har en- ligt 13 kap. 6 & skollagen (1985:1100) följande personer över sexton är rätt att delta i en kommuns sfi:

1. Utländsk medborgare, som är bosatt i kommunen.

2. Svensk medborgare, som är bosatt i kommunen, men som tidigare har varit bosatt utom landet och som saknar grundläggande kunskaper i svenska språket.

3. Finländsk medborgare, som stadigvarande arbetar i kommunen, men som är bosatt i Finland nära gränsen till Sverige. Enligt 13 kap. 7 & skollagen (1985:1100) har en utländsk medborgare som har svenska, danska eller norska som modersmål eller den som el- jest har sådana kunskaper i något av dessa språk att grundläggande svenskundervisning inte kan anses nödvändig, inte rätt att delta i sti. Det finns mot bakgrund av förändringar bl.a. i skolan, anledning att se över regelsystemet för sti. Gällande bestämmelser utformades med ut- gångspunkt i tidigare styrsystem och en invandringsbild som betydligt skiljer sig Hän den nuvarande. Statsbidragssystemen har också genom- gått betydande förändringar. De regelförändringar som nu föreslås syftar till bl.a. större överskådlighet. Stl bör även fortsättningsvis vända sig till invandrare som har passerat Skolpliktig ålder. För att göra detta tydligare bör rätten till stl gälla från och med andra kalenderhalvåret det år då invandraren fyller 16 år. Föreskrifterna för övriga skolformer inom det offentliga skolväsendet avser i princip den som är bosatt i landet oavsett medborgarskap. Detta bör också gälla för sti. Alla som är bosatta i Sverige och som saknar så- dana grundläggande kunskaper i svenska språket som stl avser att ge, bör därför ha rätt till stl oavsett medborgarskap. På samma sätt som gäl— ler för övriga skolformer inom det offentliga skolväsendet bör regering- en ha rätt att föreskriva att också den som inte är bosatt i landet skall ha rätt till utbildningen.

• Sida 14
•  Original

Rätten att delta i sti gäller nu under två år från den tidpunkt då rättig- heten inträdde. Under vissa förutsättningar gäller rätten under ytterliga- re ett år. Vuxna invandrare som har varit längre tid i Sverige har rätt till motsvarande utbildning inom komvux.

Tidsgränserna för hur länge en invandrare har rätt till sti bör tas bort. Detta är mer praktiskt och ändamålsenligt" och dessutom finns inga hin- der i nuvarande statsbidragssystem, som tillför kommunen resurser oav- sett när den enskilde utnyttjar sin rätt till undervisning. Som en konse— kvens av detta bör möjligheten till svenskundervisning på denna nivå inom grundläggande vuxenutbildning tas bort. Detta hindrar givetvis in- te att sfl integreras med studier i läs- och skrivinlärning inom grundläg- gande vuxenutbildning.

Även om sti, förutom kunskaper i svenska språket, avses ge kunska- per om det svenska samhället, bör liksom i dag det avgörande för rätten till sti vara behovet av undervisning i svenska. Den som har kunskaper i svenska språket men som saknar den samhällsorienterande delen bör kunna inhämta de kunskaperna på annat sätt. I allmänhet torde en in- vandrare som behärskar danska eller norska inte behöva sådan svensk- undervisning som ges inom ramen för sö. Därför bör det alltjämt tinnas en uttrycklig bestämmelse att den som har sådana kunskaper i något av dessa språk att grundläggande svenskundervisning inte kan anses nöd- vändig, inte har rätt till sti.

När det gäller personer som bor i Finland nära den svenska gränsen och som arbetar i Sverige bör kopplingen till finskt medborgarskap fin- nas kvar.

Den 1 januari 1994 trädde EES—avtalet i kraft. En av de grundläggan- de avsikterna med EES är att medborgare i EES-länderna skall kunna röra sig fritt över gränserna inom samarbetsområdet. Den medborgare ' från land inom EES-området som med stöd av EES-avtalet bosätter sig i Sverige kommer på samma villkor som alla andra som är bosatta i vårt land att ha rätt till sti.

Förslagen i detta avsnitt föranleder ändringar i 13 kap. 3, 6 och 7 && skollagen (1985:1100).

6.3. Skyldighet att tillhandahålla svenskundervisning för invandrare (sfi) inom sex månader

Regeringens förslag: Kommunerna skall vara skyldiga att till- handahålla sti så snart som möjligt efter det att rätten till sti in- trädde. Endast om särskilda skäl finns skall kommunen få dröja längre än sex månader med att tillhandahålla sti.

Skolverkets förslag: Flexibilitet i undervisningens uppläggning, gruppsammansättningar m.m. förordas bl.a. för att ge möjlighet att ta in elever utan långa väntetider.

• Sida 15
•  Original

Remissinstanserna: Invandrarverket framhåller att det ur integrations— synpunkt är viktigt att invandrare och flyktingar kommer in i svensk- undervisningen senast en månad efter det att. de bosatt sig i en kom- mun. AMS framhåller vikten av ett flexibelt och kontinuerligt antag- ningssystem för att eliminera de långa väntetiderna. Norrköpings kom- mun m.tl. anser att det inte är acceptabelt att gymnasieelever kan få vänta sex månader på svenskundervisning.

Skälen för regeringens förslag: För invandrares integration i det sven- ska samhället är det viktigt att utbildningen påbörjas så snart som möj- ligt efter det att invandraren har bosatt sigi landet, dvs. i regel när folk- bokföring skett. Som vi nämnt i avsnitt 4 har RRV påpekat att många invandrare får vänta lång tid på att få sti. Kommunerna bör därför åläg- gas att erbjuda sti så att den kan påbörjas så snart som möjligt och se- nast inom sex månader efter att rätten till sådan utbildning inträtt. En- dast om särskilda skäl finns skall kommunen ha rätt att dröja något med erbjudandet. Detta förslag föranleder ändring i 13 kap. 3 & skolla- gen (1985:1100). Särskilda skäl bör kunna föreligga om det till en kom- mun inom en nära framtid väntas anlända invandrare som kan ingå i samma undervisningsgrupp. Särskilda skäl kan också föreligga om en invandrare som avser att flytta till en annan kommun övergångsvis bor kvar på en förläggning efter det att uppehållstillstånd har beviljats.

Sfi bör även fortsättningsvis vara en rättighet för invandraren att delta i och en skyldighet för kommunen att erbjuda. Rättigheten bör alltjämt enbart gälla i den kommun där invandraren är bosatt. Kommunens skyldighet att erbjuda sti kan också infrias genom interkommunalt sam- arbete. Någon skyldighet för invandraren att delta i utbildningen bör in- te införas i skollagen. Regeringen utgår från att de flesta invandrare är angelägna att så snart som möjligt lära sig svenska och få kunskaper om det svenska samhället. Det är dessutom, enligt 13 kap. 4 & skollagen (1985:1100), varje kommuns skyldighet att aktivt verka för att nå dem i kommunen som har rätt till sfl och för att motivera dem att delta i ut- bildningen.

Särskilt när det är fråga om utlänningar som omfattas av det kommu- nala flyktingmottagandet är det också naturligt att sti planeras som ett första inslag i de introduktionsprogram som sätts upp. Det innebär att sådana utlänningar normalt bör kunna påbörja sfi inom en eller ett par månader från bosättningen i kommunen. Den statliga ersättningen för flyktingmottagandet är också konstruerad så att den skall stimulera kommunerna att snabbt påbörja introduktionen.

• Sida 16
•  Original

7. Riktlinjer

Regeringens förslag: Läroplanen för grundläggande svenskun- dervisning för vuxna invandrare, lei —91, skall upphöra att gäl- la vid utgången av juni månad är 1994. Någon särskild läroplan

för svenskundervisning för invandrare (sti) skall inte finnas. Verksamheten i sti skall vila på de grundläggande värden som framgår av 1994 års läroplan för de frivilliga skolformerna (Lpf 94).

Skolverkets förslag: Läroplanen för grundläggande svenskundervis— ning för vuxna invandrare skall upphöra att gälla den 1 juli 1994.

Skälen för regeringens förslag: Den nu gällande läroplanen för sfi, Lsti —91, fastställdes av regeringen i december 1990. Styrsystemet var re- dan då på väg att ändras, men det fanns ännu inga förslag om kurspla- nestruktur. Lsfi —91 är därför inte anpassad efter det styrsystem som gäl- ler för skolväsendet i dag. Läroplanen innehåller ett kapitel om under- visningens innehåll, vilket närmast har karaktären av kursplan enligt äldre modell. Vidare finns ett kapitel om metoder och arbetsformer, som kommunerna och lärarna numera har hela ansvaret för att utfor— ma. Vi föreslår därför att den nuvarande läroplanen för sti skall upphö- ra att gälla vid utgången av juni 1994.

På grundval av riktlinjer beslutade av riksdagen (prop. 1992/93:250, bet. 1993/94:UbU2, rskr. 1993/94z93) fastställde regeringen den 17 februari 1994 en läroplan för de frivilliga skolformerna som skall till- lämpas fr.o.m. den 1 juli 1994. I denna läroplan anges dels skolans vär- degrund och uppgifter, dels mål och riktlinjer. Läroplanen är gemen- sam för de frivilliga skolformerna, dvs. utbildning ovanför den obligato- riska skolan för både ungdomar och vuxna. 1 läroplanen anges också särskilda uppgifter och mål för de olika skolformer för vilka läroplanen skall gälla.

Sti har, liksom det offentliga skolväsendet i övrigt, till uppgift att för- medla kunskaper och överföra värden till eleverna samt att förbereda dem för att leva, arbeta och verka i Sverige. De särskilda uppgifterna för sti, att ge grundläggande kunskaper i svenska språket och om det sven- ska samhället, är visserligen mer begränsade än övriga skolformers upp- gifter, men verksamheten i sti bör ändå vila på samma grundläggande värden som gäller för skolväsendet i övrigt. Den del av 1994 års läro- plan för de frivilliga skolformerna (Lpf 94) där dessa värden anges bör därför tillämpas även för verksamheten i sti.

Sfi kan anordnas som en separat verksamhet för dem som enbart be- höver få kunskaper i svenska. Många elever behöver även annan utbild- ning. De bör parallellt kunna påbörja denna utbildning i någon annan skolform, exempelvis på ett individuellt program i gymnasieskolan eller med läs- och skrivinlärning i grundläggande vuxenutbildning. Det är då naturligt att den nya läroplanen i sin helhet tillämpas beträffande he- la deras utbildning.

• Sida 17
•  Original

8. Kurs, kursplan och riktvärde för utbildningens omfattning

Regeringens förslag: Svenskundervisning för invandrare (sti) skall anordnas som en kurs och den som har påbörjat utbild- ningen skall ha rätt att fullfölja kursen. Undervisningen för en elev skall dock upphöra om eleven saknar förutsättningar att tillgodogöra sig undervisningen eller annars inte gör tillfreds- ställande framsteg. Den för vilken undervisningen har upphört eller den som på eget initiativ har avbrutit utbildningen skall på nytt beredas sådan utbildning endast om särskilda skäl talar för detta.

Regeringens bedömning: Av kursplanen bör framgå dels kur- sens syfte och mål, dels vilken kunskapsnivå som alla elever skall ha uppnått vid kursens slut, kursens krav. Målen bör vara utvärderingsbara. För sti bör det finnas ett riktvärde för utbild- ningens omfattning i tid.

Skälen för regeringens förslag och bedömning: Enligt 13 kap. 1 & skol- lagen (1985:1100) syftar sti till att ge grundläggande kunskaper och får- digheter i svenska språket samt kunskaper om det svenska samhället. Numera anses i läroplanssammanhang färdigheter vara en form av kun— skap. Bestämmelsen bör därför ändras på så sätt att begreppet färdighe- ter tas bort.

Utbildningen skall anordnas som en kurs och den som har tagits in på en kurs bör ha rätt att fullfölja kursen. Den som efter kursens slut inte har nått upp till de avsedda kunskaperna, skall ha rätt att gå om hela kursen eller delar därav, eftersom han saknar sådana kunskaper som kursen syftar till. För den som saknar förutsättningar att tillgodo- göra sig utbildningen eller som annars inte gör tillfredsställande fram- steg bör undervisningen emellertid kunna upphöra även före kursens slut. Detta torde endast bli aktuellt i undantagsfall. En elev, för vilken undervisningen har upphört eller som på eget initiativ har avbrutit kur- sen, bör ha möjlighet att åter få delta i sti, men endast om särskilda skäl talar för det. Anledningarna till att elever inte gör tillfredsställande framsteg kan variera. Invandrarna skall inte ha någon ovillkorlig rätt att på nytt få påbörja sfi. Däremot är det rimligt att den som avbryter ut- bildningen på grund av t.ex. sjukdom eller barnafödande får fortsätta studierna vid en tidpunkt som passar bättre. Den som tidigare har visat bristande intresse för studierna men som blir studiemotiverad bör ock- så få rätt att åter få sti. Dessa regler är avsiktligt restriktiva för att mar- kera att återkommande studieavbrott eller studieuppehåll inte bör ac- cepteras. Med hänsyn till de möjligheter till studieledighet som finns bör det faktum att en elev får arbete inte vara något skäl att helt avbryta utbildningen. Det kan i detta sammanhang erinnras om att beslut i des-

• Sida 18
•  Original

sa frågor enligt 13 kap. 12 & skollagen (1985:1100) fattas av styrelsen för utbildningen.

Våra förslag i detta avsnitt föranleder ändringar i 13 kap. 1 och 11 55 skollagen (1985:1100).

Det finns i dag formellt sett ingen kursplan för sti. Däremot har den nuvarande läroplanen för sti i vissa delar karaktären av en kursplan. Vi har i avsnitt 7 förslagit att denna läroplan skall upphöra att gälla. Rege- ringen avser att fastställa en kursplan för sfl. I den mål- och resultatstyr- da skolan är målet med utbildningen det centrala. Det skall således framgå av kursplanen vad varje elev skall kunna när kursen har slut— förts, dvs. kursens krav. Målen i kursplanen skall vara utvärderingsbara. Regeringen kommer att ge Skolverket i uppdrag att utarbeta förslag till en kursplan för sti, som skall gälla från den 1 juli 1994.

Sedan Skolverket hade redovisat uppdraget om regelförenkling, gav verket ut ett arbetsmaterial, bestående av bl.a. förslag till kursplaner i svenska som andraspråk med början på nybörjarnivå. Materialet är av— sett att under läsåret 1993/94 vara underlag för planering och diskussio— ner i skolorna. Den kursplan för sti som skall fastställas bör, ungefär som skett i Skolverkets arbetsmaterial, delas upp i två steg. Utbildning- en startar på nybörjarnivå och leder i det första steget till ett avstäm- ningstillfälle enligt en i kursplanen fastställd kravnivå, som innebär grundläggande kommunikationsfärdigheter och viss orientering om det svenska samhället. Slutmålet är att alla elever skall ha sådana grundläg- gande kunskaper i svenska språket och om det svenska samhället, som krävs för ett liv i Sverige och som möjliggör fortsatt utbildning. Det är viktigt att eleverna i sti får information om utbildningsmöjligheterna i Sverige och att var och en får hjälp att hitta den fortsatta utbildning som de kan behöva.

En elev som har klarat sti-nivån kan sedan fortsätta att läsa svenska inom den skolform som eleven tillhör. Detta kan ske som svenska som andraspråk. Denna svenskundervisning tar vid där sti slutar. Regeringen har nyligen gett Skolverket i uppdrag att prioritera utarbetandet av ett kommentar- och referensmaterial om undervisningen i svenska som andraspråk.

Vissa elever kan snabbt nå målet för sti, medan andra behöver längre tid. Det är av stor vikt att eleverna kan påbörja sina studier på en nivå som bestäms av deras förkunskaper, att de kan studera i den takt som deras förutsättningar medger och fortsätta tills de har uppnått målet för sti. Eftersom sti kräver en individualiserad undervisning, vore det orim- ligt att ha en timplan i traditionell mening. Däremot finns det skäl att fastställa ett riktvärde för utbildningens omfattning som ett stöd för skolhuvudmännen och lärarna i deras planering av arbetet. För varje elev eller grupp av elever måste kommunen fastställa en omfattning av stl som planeras för att eleverna skall nå den kunskapsnivå som anges i kursplanen. Eleverna skall ha rätt att fullfölja kursen utifrån den plane- rade omfattningen.

• Sida 19
•  Original

Det bör ankomma på regeringen att fastställa riktvärdet för omfatt- ningen av sti och utfärda nödvändiga föreskrifter om dess funktion. För riksdagens information vill regeringen i detta sammanhang erinra om att 700 lektioner (å 45 minuter) var den omfattning som låg till grund för beräkningen av det tidigare statsbidraget för sfl som ett genomsnitt- ligt tal. Numera anges timplaner inom det offentliga skolväsendet i tim- mar (60 minuter) En omräkning av 700 lektioner ger 525 timmar. Den- na omfattning kommer att vara grunden för det riktvärde som regering- en avser att fastställa.

9. Betyg

Regeringens förslag: Betyg skall sättas vid kursens slut efter en betygsskala med betygsstegen Godkänd (G) och Väl godkänd (VG). För den elev SOm inte uppnår betyget Godkänd utfärdas i stället ett intyg som anger vad eleven kan i förhållande till kur- sens mål.

Regeringens bedömning: Till kursplanen bör fogas betygskrite- rier.

Skolverkets förslag: Antingen bör den två-gradiga betygsskalan God- känd och Icke godkänd användas eller en annan typ av enkel gradering införas.

Remissinstanserna: Endast två yttranden berör betygsfrågan. I båda förordas att betyg ges.

Skälen för regeringens förslag: I dag får den som har avslutat svensk- undervisningen för invandrare (sfi) ett intyg över den genomgångna ut- bildningen utfärdat av rektor. För t.ex. en arbetsgivare kan det ibland vara oklart om intyget innebär att en invandrare har godtagbara kun— skaper eller ej.

RRV har bl.a. kommenterat bristen på effektivitet inom sti. RRV framhåller också Skolverkets viktiga ansvar att tillse att undervisningens kvalitet är god och att kunskapskraven för sti—nivån är väl kända och efterföljs i kommunerna.

Vi föreslår att ett mål- och kunskapsrelaterat betygssystem införs, som innebär att betygen relateras till de krav som framgår av kursplanen.

Utgångspunkten måste vara att alla elever i stl skall nå de mål som har ställts upp i kursplanen. Betyget skall ge besked om detta. Det rik- tar sig både till den studerande och till blivande arbetsgivare eller ut- bildning, där eleven vill fortsätta studera. Betyget skall även kunna upp- muntra och premiera extra goda kunskaper. Regeringen förordar därför att en graderad betygsskala skall tillämpas. Som betygssteg föreslås God- känd (G) och Väl godkänd (VG). Godkänd innebär att eleven nått upp till det mål som har ställts upp i kursplanen. Den elev som når högre än till Godkänd-gränsen får betyget Väl godkänd.

• Sida 20
•  Original

För elever som inte når upp till Godkänd-gränsen bör inget betyg sät- tas. I stället bör ett intyg utfärdas om att eleven har deltagit i kursen. Av detta intyg bör också framgå vad eleven kan i förhållande till kursens mål.

Betyg från sti ger inte gymnasiepoäng. Betyg från sti skall inte heller ingå i slutbetyg från gymnasieskola, gymnasiesärskola, komvux eller sär- vux.

Regeringen avser ge Skolverket i uppdrag att utarbeta betygskriterier, som skall bifogas kursplanen.

10. Prov och utvärdering

Regeringens bedömning: Centralt fastställda kursprov bör finnas för svenskundervisning för invandrare (sti).

Skälen för regeringens bedömning: Enligt RRV:s granskning av svenskundervisningen är kunskapsnivån hos de elever som har uppnått sti—nivån relativt likvärdig inom respektive kommun, men den varierar mellan olika kommuner. Detta är naturligtvis oacceptabelt. Enligt 1 kap. 2 5 skollagen (1985:1100) skall utbildningen inom varje skolform vara likvärdig, varhelst den anordnas i landet.

Centralt fastställda kursprov bör därför finnas för sti. Prov bör erbju- das två gånger om året. Eleverna kan nå den kompetens kursen skall ge även vid andra tidpunkter på året. Dessa elever skall inte delta i provet. Provet är ett stöd för läraren i betygssättningen även av de elever som inte deltar i provet. Vi räknar med att sfl—provet skall kunna konstrue- ras så att samma frågor och uppgifter kan användas flera gånger i olika kombinationer.

Regeringen avser att ge Skolverket i uppdrag att pröva möjligheterna att skapa en provbänk från vilken skolorna skall kunna hämta prov ut- ifrån den egna planeringen av undervisningen. I provbanken bör både tidigare centrala prov, som inte längre skall utnyttjas, och av Skolverket godkända lokalt utarbetade prov kunna ingå.

Riksdagens revisorer har, som tidigare nämnts, bl.a. framhållit att det är angeläget att sti-verksamheten utvärderas. Centralt fastställda prov och målrelaterade betyg är ett sätt att mäta kunskapsstandarden i olika skolor och kan vara en hjälp vid utvärderingen av undervisningen. Skolverket har inom ramen för sitt uppdrag ett ansvar för en kontinu- erlig uppföljnings- och utvärderingsverksamhet.

• Sida 21
•  Original

11. Specialmotivering 13 kap. 1 &

Sfi syftar till att ge vuxna nyanlända invandrare grundläggande kunska- per i svenska språket och om det svenska samhället. Utbildningen anordnas som en kurs.

I första stycket har begreppet färdigheter tagits bort. I läroplanssam— manhang anges numera att färdigheter är en form av kunskap.

I ett nytt andra stycke slås fast att sti anordnas som en kurs. Kursen kan anordnas helt fristående för dem som enbart behöver lära sig svens- ka och svensk samhällsorientering eller kombineras med utbildning in— om andra skolformer.

35

Varje kommun är skyldig att se till att sti erbjuds de personer som anges i 6 &.

Undervisningen skall finnas att tillgå så snart som möjligt efter det att rätt till sti inträtt. Om inte särskilda skäl finns, skall undervisningen kunna påbörjas inom sex månader.

I första stycket har tagits bort till vilken åldersgrupp sfi vänder sig. Detta regleras i stället i 6 5.

I stället för att knyta kommunens skyldighet att erbjuda sti till tiden för ankomsten till Sverige knyts kommunens skyldighet till tidpunkten då rätt till sti föreligger. När rätten till 55 inträder regleras i 6 5. Vidare anges i andra stycket den tid inom vilken undervisning som regel skall erbjudas och påbörjas. Huvudregeln är att undervisningen skall finnas att tillgå så snart som möjligt. Särskilda skäl att dröja med att erbjuda undervisning kan t.ex. föreligga om det till en kommun inom en nära framtid väntas anlända invandrare som lämpligen kan ingå i samma un- dervisningsgrupp eller om invandraren efter det att uppehållstillstånd har beviljats och folkbokföring skett, bor kvar i förläggning i avvaktan på att flytta till en annan kommun.

65

Rätt att delta i en kommuns sti har, med det undantag som följer av .7 5, följande personer från och med det andra kalenderhalvåret det år de fyller 16 år:

1. Den som är bosatt i kommunen och som saknar sådana grundläg- gande kunskaper i svenska språket som utbildningen syftar till att ge. Regeringen får föreskriva att också den som inte är bosatt i landet skall ha rätt att delta i sti.

• Sida 22
•  Original

2. Finländska medborgare som stadigvarande arbetar i kommunen, men som är bosatta i Finland nära gränsen till Sverige och som saknar sådana grundläggande kunskaper i svenska språket som utbildningen syftar till att ge.

I paragrafen anges vilka som har rätt till sti. Sfi vänder sig till personer som inte är i skolpliktig ålder. Bestämmel- sen om detta har med viss redaktionell ändring flyttats från 3 5.

Med uttrycket ”bosatt i kommunen” avses den som rätteligen skall va- ra folkbokförd i kommunen. Bestämmelser om folkbokföring finns i folkbokföringslagen (1991:481).

Även om sfi syftar till att, förutom kunskaper i svenska språket, ge kunskaper om det svenska samhället (jfr l 5) år det avgörande för rät- ten till sådan utbildning behovet av undervisning i svenska på en nivå som ligger under den som ges t.ex. i ämnet svenska som andraspråk in- om den grundläggande vuxenutbildningen och inom särvux.

Förutom den som helt saknar kunskaper i svenska språket, har även den som har vissa kunskaper i språket, men som inte når upp till slut- målet för sfi, rätt till sfi.

Punkten 2 motsvarar i huvudsak tidigare första stycket punkten 3.

75

Den som har sådana kunskaper i det danska eller norska språket att grundläggande svenskundervisning inte kan anses nödvändig, har inte rätt att delta i sti.

Paragrafen, som innehåller viss begränsning i rätten till sfi för den som har kunskaper i det danska eller norska språket, har ändrats med hänsyn till den nya utformningen av 6 5.

115

Den som har påbörjat en kurs i sti har rätt att fullfölja kursen. Undervisningen för en elev skall dock upphöra, om eleven saknar för- utsättningar att tillgodogöra sig utbildningen eller annars inte gör till- fredsställande framsteg. Den för vilken sfi har upphört enligt andra stycket eller som frivilligt avbrutit utbildningen skall på nytt beredas sådan utbildning, om särskil- da skäl talar för detta.

I första stycket regleras rätten att fullfölja den kurs som en elev har ta- gits in på. Detta innebär att en elev har rätt till undervisning i sådan omfattning som kommunen vid kursens början har fastställt. Bestäm- melsen innebär bl.a. att en elev som flyttar till en annan kommun un- der pågående utbildning har rätt att gå kvar på en påbörjad kurs i den gamla kommunen. I fråga om rätten att tas in i den nya kommunen gäl- ler 6 och 7 åå.

• Sida 23
•  Original

I andra stycket har en redaktionell ändring gjorts med hänsyn till ändringarna i första stycket.

Tredje stycket, som reglerar rätten till sfi för den för vilken utbild- ningen har upphört enligt andra stycket och för den som frivilligt har avbrutit utbildningen, har ändrats med hänsyn till att rätten till sti inte ' längre är begränsad till viss tid efter det att invandraren bosatte sig i lan- det eller rätten annars inträdde. För att på nytt få sfi krävs alltid att det skall finnas särskilda skäl. Särskilda skäl kan exempelvis vara att avbrot— tet berott på sjukdom eller barnafödande. Det kan också föreligga sär- skilda skål om en invandrare, som tidigare inte har visat något större in- tresse för sfi, vid ett senare tidpunkt blir mer studiemotiverad.

• Sida 24
•  Original

Sammanfattning av Skolverkets redovisning av ett PTOP- 1993/941126 uppdrag om regelförenklingar beträffande svenska för Bllaga 1 invandrare och svenska som andraspråk (1993-03-31)

En utgångspunkt för utredningarbetet var att söka förenkla regelsy— stem och att undanröja hinder för ett rationellt tillvaratagande av resur- ser. .

Skolverket framhåller att man bör kunna göra betydande vinster eko- nomiskt, pedagogiskt, organisatoriskt/administrativt samt informations- mässigt när det gäller information till invandrare, företag, förvaltningar m.m. om möjligheter till och villkor för sti, genom att hänföra sti för vuxna invandrare till komvux regelsystem och sti för ungdomar till gymnasieskolans regelsystem.

Den dubbla skyldigheten för kommuner att erbjuda ungdomar i i ål— dern 16—19 år både sti och gymnasieskoleutbildning skall upphöra att gälla och kommunernas skyldigheter begränsas till att erbjuda gymna- sieskolans nationella, specialutformade eller individuella program i en- lighet med 5 kap. skollagen.

Genom att utbildningen sker i en skolform kan undervisningen effek- tiviseras och olika samordningsvinster uppnås. En relativt stor flexibili- tet i undervisningens uppläggning, gruppsammansättningar m.m. bör kunna uppnås även i kommuner med ett begränsat antal invandrare. Utbudet av kurser med varierad studietakt och olika startpunkter bör kunna öka genom att alla eleverna finns i samma system/skolform.

Skollagens 13 kap. Svenskundervisning för invandrare (sti), läropla- nen för grundläggande svenskundervisning för vuxna invandrare (Läro- planer 1991:1) och kursplanen för grundläggande vuxenutbildning i svenska som andraspråk skall upphöra att gälla. I stället skall nya kurs- planer för svenska som andraspråk i grundläggande vuxenutbildning, gymnasial vuxenutbildning och gymnasieskolan utarbetas.

Timplanen för kommunal vuxenutbildning skall ändras så att timtalet för svenska som andraspråk blir 780 timmar (i stället för nuvarande ge- nomsnittstid i sti om 525 timmar plus nuvarande 530 timmar i grund- läggande vuxenutbildning).

Man bör överväga, i samband med prövningen av betygsberedningens förslag, alternativen att bibehålla nuvarande tvågradiga betygsskala för grundläggande vuxenutbildning inklusive sti eller att införa en annan typ av enkel gradering.

Lagen (1986:163) om rätt till ledighet för svenskundervisning för in- vandrare skall föras samman med Lag (1974:981) om arbetstagares rätt till ledighet för utbildning.

Centrala studiestödsnämnden skall få i uppdrag att lägga fram förslag till förenklingar/förbättringar så att studiestödssystemet blir anpassat till förändringarna.

Skolverket initierar, inom ramen för sitt uppdrag, fortbildningsinsat- ser för gymnasieskolans personal bl.a. med anledning av förslaget om en delvis ny elevpopulation och en ny kursplan, och för komvux personal

• Sida 25
•  Original

- med anledning av förslaget om integrering av Sfi i grundläggande vuxen- Prop. 1993/942126 utbildning/komvux. ' ' Bilaga 1 I grundläggande språkinlärning förlänger långa avbrott ofta den totala inlärningstiden mer än vad som motsvarar avbrottets längd. Längre up- pehåll än 4-6 veckor bör inte förekomma. Svenska kommunförbundet bör därför uppmärksammas på vikten av att, i en situation med bety- dande organisationsförändringar, inte avtalsmässiga eller andra hinder föreligger för att meddela kontinuerlig undervisning. Efter integration av sfi i grundläggande vuxenutbildning/komvux samt i gymnasieskolan skall del av generalschablonen för flyktingar, som tidi- gare använts till sti, i stället användas till undervisning i dessa skolfor- mer.

• Sida 26
•  Original

Förteckning över remissinstanser som avgett yttrande PFOP- 1993/943126 över Skolverkets redovisning av ett uppdrag om Bllaga 2 regelförenklingar beträffande svenska för invandrare och svenska som andraspråk (1993—03-31)

Efter remiss har yttranden över redovisningen avgetts av Statskontoret, Riksrevisionsverket (RRV), Statens institut för handikappfrågor i skolan (SIH), Centrala studiestödsnämnden (CSN), Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS), AMU—Gruppen, Statens 'invandrarverk (SIV), Malmö, Norrkö- pingS, Piteå, Sigtuna kommuner, Stockholms stad, Örebro kommun, Svenska kommunförbundet, Landstingsförbundet, Landsorganisationen i Sverige (LO), Tjänstemännens Centralorganisation (TCO), Sveriges Akademikers Centralorganisation (SACO), Svenska Arbetsgivareför- eningen (SAF), Småföretagens riksorganisation och Folkbildningsrådet. Dessutom har skrivelser kommit in från komvux i Botkyrka, Tyresö komvux, Nacka gymnasium och vuxenutbildning, komvux Nynäshamn, Sigtuna komvux, grundläggande vuxenutbildningsfi i Täby, Lärarför— bundets fackklubb vid sti—skolan i Stockholm, Rilsförbundet för statlig och kommunal vuxenutbildning (Rvux), Riksförbundet Lärare i Svens- ka som Andraspråk (LISA), Västerorts vuxengymnasium.

• Sida 27
•  Original