Prop. 1989/90:102
om reformerad svenskundervisning för vuxna invandrare
Regeringens proposition
1989/90: 102
om reformerad svenskundervisning för Prop vuxna invandrare 1989/90: 102
Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den l5 februari 1990.
På regeringens vägnar
Ingvar Carlsson
Göran Persson
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen läggs fram lörslag om en reformerad svenskundervisning för vuxna invandrare.
Den nuvarande uppdelningen av svenskundervisningen på en grundläg— gande svenskundervisning (grund-Sfi) och en påbyggnadsundervisning inom studieförbund eller inom AMU (påbyggnads—sf'i) föreslås upphöra. Undervisningen skall i stället ske inom en sammanhållen utbildning.
"Kommunernas anordnaransvar. som för närvarande omfattar endast grund-sti. föreslås utökat till att gälla den nya sammanhållna utbildningen. Kommunernas möjligheter att välja bland utbildningsanordnare vidgas och vissa statliga detaljbestämmelser om undervisningens organisation tas bort.
Tiden för kommunernas skyldighet att anordna svenskundervisning förlängsjämfört med vad som gäller för närvarande.
Statsbidrag för svenskundervisning såvitt gäller flyktingar löreslås beta- las inom ramen för den nya schablonersättning genom vilken kommuner- na kommer att få ersättning för sitt flyktingmottagande. För övriga in- vandrare föreslås statsbidrag betalas enligt delvis nya bestämmelser.
Kommunernas skyldighet att anordna svenskundervisning utökas till att omfatta dem som har rätt till grundvux eller som antagits till särvux. Statsbidrag föreslås betalas för deSsa på samma sätt som gäller för övriga deltagare.
Möjligheten att få lägre timersättning vid studier inom grund-Sfi föreslås upphöra.
Den nya ordningen tör svenskundervisningen löreslås träda i kraft den 1 januari 1991. Den lägre timersättningen bör upphöra att utgå fr. o. m. den
I juli l990. ] Riksdagen 1969/90. I sam/. Nr 102
Förslag till Lag om ändring i lagen (1986: 159) om grundläggande svenskundervisning för invandrare
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1986: 159) om grund- läggande svenskundervisning för invandrare dels att punkterna 3-5 övergångsbestämmelserna till lagen skall upphöra att gälla,
dels att 3, 5 och 10 55 skall ha följande lydelse.
Nu varande lydelse
35
Grundläggande svenskunder- visning för invandrare kan an- ordnas
I. av en kommun,
2. på uppdrag av en kam- mun. av en lokalavdelning av ett studieförbund som uppbär stats- bidrag för sin verksamhet,
3. på uppdrag av en kam— mun, av en stutsunderstödd folk- högskola.
Kan en kommun inte åstad- komma att undervisningen an- ordnas enligt första stycket. får kommunen uppdra åt en AMU— myndighet att anordna undervis— ningen.
Föreslagen lydelse
Grundläggande svenskunder- visning för invandrare kan an- ordnas av en kommun. Den kan också på uppdrag av en kam— mun anordnas av
I. en lokalavdelning av ett studieförbund som får statsbi- drag för sitt verksamhet,
2. en statsunderstödd folkhög- skola.
3. en AM U-myndighet,
4. en statlig högskoleenhet,
5. en annan anordnare om re- geringen eller den myndighet re- geringen bestämmer medger det.
Vid behov skall kommunen samarbeta med andra kommuner i fråga om anordnande av undervisningen.
59”
Kommunens skyldighet i frå- ga om anordnande av svenskun— dervisning för invandrare avser följande personer:
1. Utländsk medborgare, som antingen är kyrkobokförd i kommunen eller som utan att vara kyrkobokförd, regelmässigt vistas i kommunen efter att ha ansökt om uppehållstillståndi
' Senaste lydelse lumens.
Kommunens skyldighet i frå— ga om anordnande av svenskun— dervisning för invandrare avser följande personer:
1. Utländsk medborgare, som antingen är kyrkobokförd i kommunen eller som utan att vara kyrkobokförd, regelmässigt vistas i kommunen efter att ha ansökt om uppehållstillståndi
lx)
Nuvarande lydelse
avsikt att bosätta sig i riket. Beträffande sådan inte kyrko— bokförd person gäller dessutom att han skall ha väntat på be— sked om uppehållstillstånd un— der minst den tid som regering— en bestämmer.
2. Svensk medborgare, som är kyrkobokförd i kommunen, men som tidigare har varit bo— satt utom landet och som sak— nar grundläggande kunskaper i svenska språket.
3. Finländsk medborgare som stadigvarande arbetar i kommu— nen, men som är bosatt i Fin— land nära gränsen till Sverige. Skyldigheten gäller under det kalenderår då de som avses i första stycket 1. och 2. kommer till Sverige eller i fall som avses i 3. börjar arbeta i Sverige samt under det närmast påföljande kalenderåret.
Kommunens skyldighet avser dock inte en utländsk medbor— gare som har svenska, danska eller norska som modersmål el- ler den som eljest har sådana kunskaper i något av dessa språk att grundläggande svensk- undervisning inte kan anses nödvändig. Inte heller för den som är berättigad till grundut- bildning för vuxna (grundvux) eller tagits in i vuxenutbildning för psykiskt utvecklingsstörda (särvux) gäller kommunens skyl- dighet i detta avseende.
Föreslagen lydelse
avsikt att bosätta sig i riket. Beträffande sådan inte kyrko— bokförd person gäller dessutom att han skall ha väntat på be- sked om uppehållstillstånd un— der minst den tid som regering— en bestämmer. Skyldigheten gäl— ler dock inte under den tid den utländske medborgaren vistas på en statlig förläggning för asylsökande.
2. Svensk medborgare, som är kyrkobokförd i kommunen, men som tidigare har varit bo- satt utom landet och som sak- nar grundläggande kunskaper i svenska språket.
3. Finländsk medborgare som stadigvarande arbetar i kommu- nen, men som är bosatt i Fin- land nära gränsen till Sverige. Om inte något annat följer av tredje stycket gäller skyldigheten under sammanlagt högst två år. Tiden räknas för dem som avses i första stycket 1 och 2 från det att de kyrkobokfördes i landet eller, om skyldigheten inträtt ti- digare. från den tidpunkten. För dem som avses i första stycket 3 räknas tiden från det att de bör- jade arbeta i Sverige. Ont någon på grund av sär- skilda skäl inte kunnat påbörja undervisningen under den tid som anges i andra stycket gäller kommunens skyldighet för den personen under ytterligare ett år. Kommunens skyldighet avser dock inte en utländsk medbor— gare som har svenska, danska eller norska som modersmål el— ler den som eljest har sådana kunskaper i något av dessa språk att grundläggande svensk— undervisning inte kan anses nödvändig.
Nuvarande lydelse
105
Föreslagen lydelse
Den kommun som enligt 5 5 har skyldighet att se till att under— visning anordnas, avgör frågor om antagning till och avslutande av grundläggande svenskundervisning för invandrare. Beslutanderät— ten utövas av den nämnd som kommunen utser.
Den som inte antas till un— dervisningen eller för vilken undervisningen förklaras avslu— tad får överklaga beslutet hos s_kolöverstyrelsen genom besvär. ()verstyrelsens beslut med an— ledning av sådana besvär får in— te överklagas.
Den som inte antas till un— dervisningen eller för vilken undervisningen förklaras avslu- tad får överklaga beslutet hos skolöverstyrelsen. Överstyrel- sens beslut får inte överklagas.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.
Utbildningsdepartementet
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 15 februari 1990
Närvarande: statsrådet Carlsson, ordförande. och statsråden Hjelm- Wallén. S. Andersson. Göransson. Gradin, Dahl. R. Carlsson. Hellström, Johansson, Lindqvist. G. Andersson. Lönnqvist. Thalén. Engström, Frei- valds. Wallström. Lööw. Persson, Mohlin. Sahlin
Föredragandezstatsrådet Persson
Proposition om reformerad svenskundervisning för vuxna invandrare
1. Inledning
Fr. o. m. den 1 juli 1986 har, efter riksdagens beslut (prop. 1983/84: 199. UbU 1984/85z6. rskr. 77, prop. 1985/86z67. UbU 10, rskr. 143), svensk- undervisning för vuxna invandrare (Sfi) bedrivits sammanfattningsvis en- ligt följande ordning.
Sfi skall anordnas i form av grundläggande svenskundervisning (grund- sf'i) och påbyggnadsundervisning (påbyggnads-sfi).
Kommunerna har ett lagstadgat ansvar för att grund-Sfi anordnas. Un- dervisningen skall kunna anordnas både av kommunen själv. i anslutning till den kommunala vuxenutbildningen. eller på kommunens uppdrag av studieförbund och folkhögskolor.
Påbyggnads-sfi skall erbjudas antingen inom studieförbund eller inom arbetsmarknadsutbildningen (AMU). Kommunerna har inte ålagts något ansvar vad gäller påbyggnads-sf'i.
Den som efter grund-Sfi fortsätter till AMU skall kunna få sin påbygg- nads-sfi i anslutning till yrkesutbildningen inom AMU, medan övriga erbjuds påbyggnads-sfi i studiecirkelform hos Studieförbunden i huvudsak enligt de allmänna regler som gäller för studiecirkelverksamheten.
Det genomsnittliga antalet studietimmar i 56 bör vara 700. Därav bör genomsnittligt 500 timmar avse grund-Sfi för dem som fortsätter i påbygg— nads—sfi inom studieförbund. För dessa omfattar då påbyggnads-sfi i ge- nomsnitt 200 timmar. För dem som får sin påbyggnads-sfi inom AMU bör grund-Sfi omfatta i genomsnitt 400 timmar och påbyggnads-sfi inom AMU i genomsnitt 300 timmar.
För grund-Sfi gäller en av regeringen fastställd läroplan. I denna anges mål och riktlinjer för undervisningen. Undervisningen skall bedrivas som deltidsstudier och spridas till flera av veckans dagar och bör bedrivas kontinuerligt över hela året med uppehåll endast för semester.
Den som skall undervisa i grund-Sfi skall uppfylla vissa av regeringen fastställda kompetenskrav.
Kommunernas skyldighet att ge grund—Sfi omfattar det kalenderår under vilket en invandrare kommit till Sverige och det därpå följande kalender- året. den s. k. tvåårsregeln.
För sin verksamhet med grund-sti får kommunerna statsbidrag. som skall täcka de genomsnittliga kostnaderna. Undervisningen skall vara kost- nadsfri för deltagarna.
För påbyggnads-sfi inom studieförbunden finns inga kompetenskrav på lärare eller någon av regeringen fastställd läroplan. Cirkelledaren skall vara godkänd av den lokala studieförbundsavdelningen och det skall för varje studiecirkel finnas en studieplan som är godkänd centralt av respektive studieförbund. Studieplanen skall vara utarbetad enligt föreskrifter som meddelas av skolöverstyrelsen (SÖ) efter samråd med studieförbunden.
Statsbidrag utgår för hela riket för det antal studietimmar och med det belopp för varje studietimme som regeringen fastställer i särskild ordning.
SÖ fördelar statsbidraget till respektive studieförbund centralt i förhål- lande till det genomsnittliga antalet statsbidragsbcrättigade studietimmar i Svenska för invandrare under det senaste redovisningsåret. Därefter för- delar respektive studieförbund medlen till de lokala avdelningarna.
Såvitt gäller påbyggnads-sfi inom AMU utfärdar AMU-styrelsen rikt- linjer och kursplan för undervisningen. Svenskundervisningen skall inne- hållsmässigt vara orienterad mot den aktuella yrkesutbildningen. Fr. o. m. den 1 juli 1989 kan yrkessvenska beviljas inom ramen för påbyggnads-sfi som separat kurs utan anknytning till yrkesutbildning vid AMU. Under- visningen upphandlas av arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) via länsarbets- nämnderna.
Kommunens skyldighet att anordna grund-Sfi gäller för tiden till utgång- en av juni 1991 även för sådan invandrare som kommit till Sverige före den 1 januari 1985 och som har behov av grund-Sfi. Särskilda resurser har avsatts för detta ändamål. Det ankommer på SÖ att fördela resurserna på kommunerna efter behov.
Kommunens skyldighet omfattar inte de invandrare som är berättigade till grundutbildning för vuxna (grundvux) eller tagits in i vuxenutbildning för psykiskt utvecklingsstörda (särvux). Det förutsätts att de invandrare som genomgår sådan utbildning där får sådana kunskaper i svenska att de normalt inte är i behov av grund—Sfi.
Deltagare i grund-Sfi får studiesocialt stöd motsvarande den timersätt- ning som utgår till deltagarna i grundvux. Sådan ersättning utgår dock inte till de deltagare i grund-Sfi som ännu inte fått uppehållstillstånd.
Anställda deltagare som är inskrivna i grund-Sfi har rätt till ledighet från arbetet enligt en särskild lag.
För deltagare i påbyggnads-sfi inom studieförbund utgår inte sådan timersättning. Däremot kan en deltagare få korttidsstudiestöd enligt be- stämmelserna för sådant stöd. Deltagarna i påbyggnads-sfi inom AM U får utbildningsbidrag under utbildningen.
SÖ har i skrivelse den 4 september 1989 överlämnat en inom SÖ utarbetad rapport Intentioner och verklighet. en uppföljning av 1986 års sfi— re/brm (R 89: 44 Rapporter).
Regeringen uppdrog den 9 mars 1989 åt riksrevisionsverket (RRV) att närmare analysera om det i det nuvarande systemet med svenskundervis- ning för invandrare fanns sådana inbyggda hinder att invandrarnas möjlig- heter att snabbt komma in i det svenska samhället försvårades och om så bedömdes vara fallet lämna förslag till vilka åtgärder. som borde vidtas. RRV skulle härvid även bedöma om det statliga bidrag som utgår i samband med svenskundervisningen användes på ett effektivt sätt.
RRV har den 22 september 1989 redovisat det givna uppdraget i en rapport Svenska./ör invandrare. ett regeringsuppdrag.
Ombudsmannen mot etnisk diskriminering (DO) har den 4 oktober 1989 överlämnat en rapport. Srenskzmdervisningför invandrare (s_fi) — Intryck och förslag.
Till protokollet i detta ärende bör fogas sammanfattningar av ifrågava- rande rapporter som bilaga 1-3.
Jag kommer i det följande att redovisa förslag till ändringar i lagen (1986: 159) om grundläggande svenskundervisning för invandrare samt föreslå vissa andra ändringar i den nuvarande svenskundervisningen.
Jag har vid utformningen av mina förslag samrått med chefen för arbetsmarknadsdepartementet och statsrådet Lööw.
2. Mina utgångspunkter för en reform
Den nuvarande ordningen för svenskundervisningen för invandrare träd- de i kraft den 1 juli 1986. Beslutet innebar bl. a. att kommunerna fick ansvar för att grund-Sfi anordnades i kommunerna för de invandrare som var berättigade härtill. Övergången medförde att möjligheterna att få läsa svenska markant ökades i landets kommuner. Året före reformen, 1985/86, bedrevs inte någon som helst svensk-undervisning i 46% av landets kommuner. ! ytterligare 15% var undervisningen av liten omfatt- ning. högst 400 timmar. Alla kommuner över 60000 invånare hade svenskundervisning medan i kommuner under 10000 invånare hade 80% inte någon svenskundervisning alls. Under 1986/87 hade 94 % av landets kommuner tilldelats resurser för grund-Sfi. Går jag fram till hösten 1989 visar det sig att det i 271 av landets 284 kommuner anordnas grund-Sfi. Fem kommuner löser sitt ansvar att anordna grund-sfi genom att samord- na undervisningen med en annan kommun. Endast åtta kommuner har ingen grund-sti alls. Detta innebär att i princip alla invandrare med rätt till grund-Sfi har möjlighet att i dag få en sådan undervisning.
När man jämför situationen före och efter sfi- reformen 1986 måste man emellertid vara medveten om att även formerna för det svenska flykting- mottagandet lagts om under perioden. Strävan har varit att placera flyk- tingar och asylsökande i långt flera av landets kommuner än tidigare. Kommuner. framförallt många små kommuner, hade tidigare inga eller mycket få invandrare och således inget eller litet behov av svenskundervis-. ning. Tillgängligheten av svenskundervisning före 1986 motsvarade därför i stort det då rådande behovet.
Den redovisade statistiken visar att kommunerna på ett förtjänstfullt sätt har lyckats med att se till att de nyinvandrade med rätt till grund-Sfi. oavsett var de bosatt sig. har fått en sådan undervisning. Prestationcn blir inte mindre mot bakgrund av den kraftigt ökade invandring som har skett under perioden.
Såvitt gäller påbyggnads-sfi är tillgängligheten däremot inte lika god. Av rapporterna framgår att påbyggnads-sfi inom studieförbund överhuvudta- get inte anordnas i mer än 100 kommuner. Påbyggnads-sft inom AMU ges endast till 17 % av dem som genomgått grund-Sfi jämfört med de 50% som beräknats. Detta är inte tillfredsställande varför åtgärder behöver vidtas för att öka möjligheterna för den enskilde invandraren att få ta del av hela den svenskundervisning han eller hon har rätt till.
En annan utgångspunkt är att åstadkomma förbättringar av undervis- ningen för den enskilde invandraren genom en ökad differentiering och individualisering. Den nuvarande indelningen av svenskundervisningen i en inledande grund-Sfi och en därpå följande påbyggnad har, som framgår av rapporterna. ifrågasatts och setts som ett hinder i dessa avseenden. Enligt min mening finns starka skäl som talar för att en sammanläggning görs.
En tredje utgångspunkt för mina förslag till förändringar är att kommu- nernas frihet behöver ökas för att möjliggöra en undervisning som är anpassad till deltagarnas behov och skiftande förutsättningar. Detta bör kunna ske genom att kommunernas möjligheter att välja bland anordnare utvidgas och genom att vissa statliga detaljbestämmelser upphör att gälla.
En fjärde utgångspunkt är att tiden under vilken kommunernas skyldig- het att anordna svenskundervisning behöver förlängas så att kommunerna får en reell möjlighet att uppfylla sina förpliktelser.
Statsrådet Lööw kommer senare idag att föreslå regeringen att i en proposition föreslå riksdagen bl. a. ett nytt system för ersättning till kom- munerna för flyktingmottagande. Det nya systemet innebär att en rad olika bidrag som nu utgår till kommunerna i samband med flyktingmotta- gande läggs samman till en enda schabloniserad ersättning som utgår för varje mottagen flykting. För varje flykting skall kommunen tillsammans med arbetsförmedlingcn på orten lägga upp en individuell plan för hur inslussningen i det svenska samhället skall ske. Denna plan skall då även omfatta den svenskundervisning som kommunerna enligt lagen (1986: 159) om grundläggande svenskundervisning för invandrare är skyldiga att anordna för flyktingarna. Jag finner det därför naturligt att det statsbidrag som skall utgå för svenskundervisning för flyktingar skall ingå i en sådan schablonersättning. Detta medför då budgetmässiga konsekvenser.
Statsbidrag för svenskundervisning för de invandrare som inte omfattas av schablonersättningen behöver också ytterligare schabloniseras för att underlätta för kommunerna att anordna en individualiserad och differen— tierad utbildning. En sehablonisering kommer också att underlätta för kommunerna att samplanera genomförandet av svenskundervisningen för både flyktingar och övriga invandrare.
Jag anser även att kommunernas skyldighet att anordna svenskundervis- ning skall omfatta de invandrare som är berättigade till grundvux eller som
antagits till Särvux och att statsbidrag för grund-sti skall utgå för dessa på samma sätt som gäller för övriga invandrare.
Jag anser vidare att det finns skäl att ifrågasätta om den lägre timersätt- ning om 13 kr. per timme som nu utgår för grund-Sfi verkligen utgör den stimulans till studier i grund-sf]. som den ursprungligen var avsedd som.
Sammantaget kommerjag i det följande att föreslå tämligen genomgri- pande förändringar i det nuvarande Sfi-systemet. Förändringarna bör en- ligt min mening leda till att svenskundervisningen för invandrare kommer att genomföras på ett bättre sätt än vad som hittills varit fallet.
3. Mina förslag till förändringar
3.1. En sammanhållen svenskundervisning och ett utsträckt kommunalt ansvar
Mitt förslag: Den nuvarande grund-stin och påbyggnads-sfin inom studieförbund och AMU läggs samman till en utbildning benämnd grundläggande svenskundervisning för invandrare (grund-Sfi). Kommunen skall ha ansvar för denna utvidgade grund-sti.
SÖ:s, RRV:s och DO:s förslag: Överensstämmer med mitt förslag. SÖ har dock föreslagit att förläggningsundervisningen i svenska skall innefat- tas i grund—sti.
Skälen för mitt förslag: 1 rapporterna anges främst två skäl som talar för att den nuvarande uppdelningen av svenskundervisningen i en grund- och en påbyggnads-sft upphör och ersätts av en mer sammanhållen utbild- ningsgång.
Det ena är den ojämna tillgången på påbyggnads-sfi i landets kommu- ner. Det visar sig nämligen. att det i mer än 100 kommuner där grund-sfi förekommer. inte ges någon påbyggnads-sfl inom studieförbunden överhu- vudtaget. Även möjligheterna att få läsa påbyggnads-sfi inom AMU visar sig vara begränsade. Sådan undervisning ges i betydligt mindre utsträck- ning än vad som har förutsatts. Av SÖ:s rapport framgår att endast 17 % av deltagarna i grund-Sfi gått vidare till påbyggnads—sfi inom AMU jämfört med beräknat 50%.
Det andra skälet som redovisas i rapporterna är att väntetiderna mellan avslutad grund-sfi och påbörjad påbyggnads-sfi varierar kraftigt mellan kommunerna och i många fall är betydande.
Jag gör den bedömning—ei] att det nuvarande systemet med en svenskun— dervisning delad på två etapper inte fungerar på ett helt tillfredsställande sätt. Bristen på påbyggnads-sfi har medfört att invandrarna i många fall haft svårigheter att få hela den svenskundervisning man varit berättigad till. Möjligheten att få påbyggnads-sfi har även varit beroende av i vilken kommun invandraren bosatt sig, vilket i sig medfört en orättvisa inom invandrargruppen och även till viss del motverkat de syften som den svenska flyktingpolitiken har.
Jag gör vidare den bedömningen att när den enskilde invandraren möts av ett oplanerat och oönskat uppehåll i studiegången leder det ofta till att han eller hon avbryter sina svenskstudier för gott. Under alla omständig- heter medför det att den totala svenskutbildningen försenas vilket bidrar till att invandraren hindras i sina ansträngningar att snabbt komma in i det svenska samhället.
Genom att slå samman den nuvarande grund- och påbyggnads-sfin till en sammanhållen utbildning bör bättre organisatoriska förutsättningar finnas för att nämnda problem skall kunna undvikas. Detta förstärks ytterligare genom att, i enlighet med vad jag tidigare har föreslagit, kom- munerna ges anordnaransvaret för hela svenskundervisningen.
En sammanhållen utbildning bör även underlätta att, mer än för närva- rande, ge en differentierad och individualiserad undervisning utifrån del- tagarnas behov. Jag avser att senare återkomma med förslag om att SÖ skall ges i uppdrag att utarbeta en ny läroplan för den kommande utbild- ningen varvid särskilt differentiering och individualisering skall beaktas.
Jag anser att det är mest adekvat att benämna den sålunda sammanförda svenskundervisningen grundläggande svenskundervisning för invandrare, förkortat grund-Sfi. Det är nämligen, trots den förändring av undervisning- en, som nu föreslås, viktigt att erinra sig att det fortfarande handlar om att ge invandrarna grundkunskaper i det svenska språket och om det svenska samhället.
Enligt nu gällande regler för svenskundervisningen för vuxna invandrare har varje kommun skyldighet att se till att grundläggande svenskundervis- ning för invandrare anordnas för de personer över 16 år som finns angivna i 5 Q' lagen (1986: 159) om grundläggande svenskundervisning för invand— rare. Det kommunala ansvaret för svenskundervisningen upphör således i och med grund-sfi. Kommunen har ingen annan skyldighet beträffande påbyggnads-sfin vare sig den bedrivs inom studieförbund eller av AMU än vad som följer av ] åvuxenutbildningslagen (1984: 1118) om att kommu- nen skall verka för att vuxna deltar i utbildning. Jag anser att man nu skall slå fast att svenskundervisningen för invandrare i sin helhet skall vara en samhällelig uppgift med kommunen som ansvarig för att utbildningen kommer till stånd.
Skyldigheten bör dock inte avse den svenskundervisning som. på statens invandrarverks (SlV) uppdrag och bekostnad, anordnas vid flyktingför- läggningarna. Denna undervisning bör som hitills ske i form av uppdrags- utbildning utan krav på särskilt ansvar för den kommun inom vilken flyktingförläggningen ligger.
Någon bestämmelse av innebörd att kommunens skyldighet inte omfat- tar dem som vistas på flyktingförläggningarna finns inte i lagen om grund- läggande svenskundervisning för invandrare. Jag föreslår därför att det i lagen tas in en bestämmelse om att kommunens skyldighet inte gäller under den tid som invandraren vistas på en statlig förläggning för asylsö- kande.
3.2. Mål för undervisningen
Min bedömning: De nu gällande målen för svenskundervisningen för invandrare bör gälla oförändrade.
Sözs. RRV:s och DO:s förslag: Behandlar inte denna fråga.
Skälen för min bedömning: De nu gällande målen för den samlade sfi- undervisningen (grund-sfi och påbyggnads-sfi) lyder:
"Sfi-utbildningen har till syfte att ge invandrarna sådana kunskaper i svenska språket samt om det svenska samhället och arbetslivet att invand- rarna kan ta vara på sina rättigheter och påverka sin situation samt fullgöra de krav och skyldigheter som det dagliga livet bjuder.
Undervisningen skall vidare bidra till att invandrarens ställning på t. ex. arbetsmarknaden stärks, att invandraren kan medverka i det kulturella, sociala. fackliga och politiska livet samt genomgå utbildning inom det reguljära vuxenutbildningssystemet i form av allmän grundutbildning och yrkesutbildning.”
Dessa mål för den samlade svenskundervisningen har fastställts av riksdagen (prop. 1983/84: 199, UbU 1984/8516, rskr. 77).
Enligt min bedömning bör dessa mål för svenskundervisningen kunna gälla oförändrade även fortsättningsvis.
3.3. Anordnare av grund-Sfi
Mitt förslag: Grund-Sfi skall kunna anordnas av en kommun, eller på uppdrag av en kommun. av en lokalavdelning av ett studieför- bund som får statsbidrag för sin verksamhet. av en statsunderstödd folkhögskola, av en AMU- myndighet eller av en statlig högskoleen- het. Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer bör få medge att en kommun får- uppdra även åt annan anordnare att anordna grund— sfi.
Sözs, RRV:s och DO:s förslag: Överensstämmer i huvudsak med mitt förslag. SO anser dock att kommunerna inte skall ha rätt att välja mer än en anordnare av den samlade sti-utbildningen.
Skälen för mitt förslag: Enligt nu gällande bestämmelser får kommunen anordna grund-Sfi i anslutning till den kommunala utbildningen för vuxna eller anordna den fristående från vuxenutbildningsorganisationen utifrån de förutsättningar som gäller för varje kommun. Kommunen får även uppdra åt studieförbund eller folkhögskola att anordna grund-Sfi. Jag föreslår inga förändringar i dessa avseenden.
Vidare gäller att en kommun, om den inte kan åstadkomma att under- visningen kan anordnas på tidigare angivet sätt, får uppdra åt en AMU- myndighet att anordna utbildningen. Denna begränsning i vad gäller kom- munernas möjlighet att utnyttja AMU för att anordna grund-Sfi bör upp- höra. Kommunerna får härigenom möjlighet att ge uppdrag åt AMU på samma villkor som gäller gentemot folkhögskola och studieförbund.
Utöver AMU föreslårjag att kommunerna även skall kunna ge en statlig högskoleenhet i uppdrag att anordna grund- sfi.
Som jag tidigare har anfört är det angeläget att undervisningen mer än hittills differentieras och ges en individuell utformning utifrån den enskil- des behov, så långt som detta är möjligt. Kommunernas ökade möjligheter att välja bland utbildningsanordnare bör underlätta för dem att åstadkom- ma en sådan önskad differentiering och individualisering. Jag vill här framhålla de insatser som studieförbund och folkhögskolor har gjort och gör i fråga om svenskundervisning. Jag utgår ifrån att dessa anordnare även framdeles kommer att få en viktig uppgift i detta hänseende. ] detta sammanhang bör erinras om att det är inget som hindrar en kommun att i enskilda fall utnyttja fler än en utbildningsanordnare för att ge invandra- ren en individuellt utformad utbildning. Särskilt bör uppmärksammas möjligheterna att kombinera svenskutbildning med arbetsmarknadsut- bildning vid AMU under senare delen av grund-Sfi.
Mina förslag när det gäller möjligheterna för en kommun att uppdra åt en AMU-myndighet. en statlig högskoleenhet eller en annan anordnare att anordna undervisningen medför ändringar i 3 5 lagen om grundläggande svenskundervisning för invandrare.
3.4. Vissa bestämmelser bör upphöra
Enligt förordningen ( 1986: 207) om grundläggande svenskundervisning för invandrare skall undervisningen i regel bedrivas som deltidsstudier. Den skall också spridas till flera av veckans dagar. Vidare anges i förordningen att med undervisningstimme avses undervisning under 45 minuter.
SÖ föreslår att bestämmelserna om deltidsstudier skall vara kvar. Där- emot är det viktigt att det skapas förutsättningar för invandrarna att använda svenska språket parallellt med den lärarledda undervisningen t. ex. i form av arbetsplatsorientering eller beredskapsarbete på deltid. RRV vill avskaffa reglerna om deltidsstudier inom Sfi-systemet. DO föreslår att antalet undervisningstimmar per dag och deltagare skall utökas till 5— 6.
Det bör ankomma på regeringen att bestämma vilka regler som skall gälla i dessa avseenden.För riksdagens information vill jag emellertid nämna att den statliga detaljregleringen av dessa frågor bör enligt min mening upphöra. Det bör vara en kommunal angelägenhet att bestämma hur svenskundervisningen i kommunen skall organiseras. Detta bör även underlätta för kommunerna att ge en differentierad och individuellt an- passad utbildning och bidra till en ökad effektivitet i utbildningen. Det bör vidare underlätta en lokal samordning av grund-sft och samhällets övriga insatser för flyktingar och andra invandrare i kommunen.
3.5. Tiden för kommunens skyldighet att anordna grund-Sfi
Mitt förslag: Kommunens skyldighet att anordna grund-Sfi bör gälla under två år från den dag då invandraren kyrkobokfördes i landet. I fråga om sådana invandrare som inte är kyrkobokförda men som regelmässigt vistas i kommunen efter att ha ansökt om uppehållstill- stånd och därefter väntat på besked i ärendet under viss tid bör tiden räknas från utgången av den väntetiden. Om någon på grund av särskilda skäl inte kunnat påbörja undervisningen under tvåårs- perioden bör skyldigheten utsträckas ytterligare ett år.
SÖ:s, RRV:s och DO:s förslag: Kommunens skyldighet att anordna svenskundervisning skall gälla alla som har behov av sådan undervisning oavsett hur länge de vistats i landet. Den nuvarande s. k. tvåårsregeln bör därför upphävas.
Skälen för mitt förslag: Riksdagen har tidigare uttalat att svenskun- dervisningen skall vara en introduktion till svenska förhållanden och ge allmänna kunskaper i svenska och om Sverige. Det är därför angeläget både ur den enskildes och ur samhällets synvinkel att undervisningen påbörjas så snart som möjligt. Riksdagen utgick från att kommunerna i sin planering för att ta emot flyktingar även planerade för deras svenskunder- visning så att det blev möjligt att påbörja undervisningen under det kalen- derår de anlände eller under kalenderåret därefter. Riksdagen uttalade också att regeringen noga borde följa utvecklingen och om det visade sig att undervisningen i vissa fall inte kunde påbörjas under denna tid åter- komma med de förslag som uppföljning och utvärdering kunde ge anled- ning till (prop. 1985/86:67, UbU 10, rskr. 143).
SÖ. RRV och DO har vid sitt arbete funnit att kommunernas skyldighet att anordna grund-Sfi gäller under alltför kort tid. Jag delar denna uppfatt- ning. Jag är dock inte beredd att i likhet med vad SÖ. RRV och ,DO föreslagit avskaffa tidsgränsen för kommunernas skyldighet helt och hållet. Det skulle leda för långt. Den uppfattning som riksdagen tidigare uttalat om det angelägna i att svenskundervisningen påbörjas så snart som möjligt och att kommunerna planerar utifrån detta bör ligga fast. De förändringar jag nu kommer att föreslå strider enligt min mening inte mot detta uttalan- de. Jag anser också att en tidsgräns bidrar till att påskynda att svenskun- dervisningen kommer till stånd.
[ 5 _ki lagen om grundläggande svenskundervisning för invandrare anges att kommunernas skyldighet att anordna grund-sfi gäller under det kalen- derår då de som är berättigade till grund-Sfi kommer till Sverige samt under det närmast påföljande kalenderåret. Den tid under vilken en mot- tagarkommun har skyldighet att anordna grund-Sfi för en invandrare kan således variera mellan i runda tal ett år och två år. Genom de i många fall långa vistelserna på flyktingförläggningarna har. eftersom startpunkten för kommunernas skyldighet knutits till ankomsten till Sverige. kommunernas skyldighet ofta gått ut eller nästan gått ut när utplacering i kommunerna kunnat ske av den enskilde flyktingen.
Genom mitt förslag neutraliseras dessa problem. Kommunens skyldig- het blir i normalfallet två hela år för alla som är berättigade till grund-sfi.
Mot bakgrund av det sagda bör den nuvarande bestämmelsen i 5 5 andra stycket lagen om grundläggande svenskundervisning för invandrare ersät- tas med en bestämmelse av innebörd att skyldigheten skall gälla under sammanlagt högst två år samt att tiden skall räknas från det att invandra- ren kyrkobokfördes i landet. Om skyldigheten inträder tidigare. vilket är fallet i fråga om sådana invandrare som utan att vara kyrkobokförda regelmässigt vistas i kommunen efter att ha ansökt om uppehållstillstånd i avsikt att bosätta sig i riket. bör tiden räknas från utgången av den väntetid som avses i 55 första stycket 1. Den utgångspunkten för beräkning av tiden skall gälla även om invandraren senare kyrkobokförs i landet. Som jag tidigare har framhållit skall skyldigheten inte gälla under den tid en person vistas på en flyktingförläggning. I regel kommer inte någon kyrko- bokföring att ske så länge en person vistas på en flyktingförläggning. Därmed kommer inte. i normala fall. tiden att börja löpa förrän vederbö- rande har lämnat förläggningen. Skulle undantagsvis kyrkobokföring ha skett redan under förläggningstiden dispenseras kommunens skyldighet ändå till dess förläggningstiden är slut. I fråga om de finländska medborga- re som stadigvarande arbetar här men som är bosatta i Finland nära gränsen till Sverige bör tiden liksom hittills räknas från det att de började arbeta i Sverige.
Kommunens skyldighet bör kunna utsträckas ytterligare ett år i indivi- duella fall. om särskilda skäl föreligger. En bestämmelse av den innebör- den bör tas in i 5 5 lagen (1986: 159) om grundläggande svenskundervis- ning för invandrare. Bestämmelscn kan exempelvis gälla för kvinnor som på grund av graviditet kan försenas i sin studiestart eller flyktingar. som på grund av svåra upplevelser tidigare, behöver längre förberedelsetid innan studierna kan påbörjas. Den kan också användas för de undantagsfall då någon har blivit kyrkobokförd i landet redan under sin tid i flyktingför- läggning och därigenom under avsevärd tid hindrats att påbörja sin grund- sfi. Jag anser inte att det är nödvändigt med någon prövning av statlig myndighet för att avgöra denna fråga. Det bör i stället ankomma på kommunen själv att besluta när sådana särskilda skäl föreligger att ett tredje är bör komma ifråga.
Det bör ankomma på SÖ att noga följa tillämpningen i praktiken av ifrågavarande bestämmelse.
3.6. Statsbidrag
Mitt förslag: Ett statsbidrag uttryckt i kronor för varje deltagare bör utgå till kommunerna. Statsbidraget betalas ut i efterskott med halva beloppet kvartalet efter det att undervisningen påbörjats un- der förutsättning att invandraren deltagit i undervisningen under en sammanlagd tid som motsvarar minst 50 undervisningstimmar a 45 minuter genom kommunens försorg. Resterande statsbidrag betalas ut kvartalet efter det att invandraren deltagit i undervisningen minst 350 undervisningstimmar. Varje studerande får endast en gång ingå i underlaget för statsbidrag.
För flyktingar kommer statsbidrag för grund-Sfi att ingå som en del av den schablonersättning genom vilken kommunerna kommer att få ersättning för flyktingmottagande.
SÖ:s, RRV:s och DO:s förslag: SÖ anser att statsbidraget för den samla- de sfi-undervisningen även fortsättningsvis skall vara schabloniserat. in- dividbaserat och skilt från övriga bidrag för invandrare/flyktingar. Stats- bidraget bör beräknas utifrån en genomsnittlig utbildningstid om 700 undervisningstimmar och utbetalas i två omgångar, dels kvartalet efter det att invandraren påbörjat Sfi-utbildningen, dels kvartalet efter det invand— raren varit närvarande t. ex. 200 undervisningstimmar. Kommuner med färre deltagare än sex under ett budgetår och som inte kan samordna sfi med annan kommun eller med grundvux bör. efter medgivande från SÖ, kunna bilda undervisningsgrupp med färre deltagare än sex och få statsbi- drag motsvarande en hel grupp om tolv. För att öka möjligheterna att differentiera undervisningen i kommuner med endast en eller två under- visningsgrupper bör i dessa fall resurserna beräknas utifrån en gruppstor- lek om nio mot i normalfallTet tolv. '
RRV föreslår att en ökad sehablonisering av statsbidragen till invandra- re och flyktingar övervägs. Exempelvis skulle den nuvarande flykting- schablonen och ett generellt socialbidragsbelopp kunna ingå tillsammans med bidraget för sfi. Vidare skulle vissa arbetsmarknadspolitiska bidrag som idag är öronmärkta för invandrare kunna ingå. Om en mer genomgri- pande schablonisering inte bedöms som genomförbar bör det framtida sfi- anslaget få en utformning som i huvudsak ansluter till dagens Sfi-anslag. För att komma bort från timtänkandet i kommunerna bör ett sådant bidrag uttryckas i kronor och inte i timmar. .
DO anser att den nuvarande 100-timmarsgränsen för att få ut statsbi- drag är orimlig.
Skälen för mitt förslag: Det nu gällande statsbidraget för grund-Sfi innebär att kommunerna har rätt till statsbidrag för 450/12=37,5 under- visningstimmar för varje nytillkommande deltagare i grund-sfi för vilken kommunen har skyldighet att anordna undervisning och som har deltagit i undervisningen under minst 100 undervisningstimmar. För varje under— visningstimme utgår därefter ett bidrag som fastställs i det årliga budgetar- betet, för innevarande budgetår 356 kr. Antalet deltagare i grund-Sfi mul-
tiplicerat med 37.5 och det fastställda timpriset blir det totala beloppet som utbetalas till kommunen för genomförd grund-Sfi under budgetåret. Bidraget utbetalas i efterskott för varje kvartal. För att underlätta för kommuner med ringa invandring att anordna grund-Sfi har en sådan kommun rätt till statsbidrag för 450 timmar om antalet behöriga deltagare - uppgår till sex men inte till tolv. Om antalet deltagare i en kommun understiger sex bör kommunen inrikta sig på att anordna undervisningen genOm samverkan med en eller flera kommuner. Statsbidrag för grund-Sfi lämnas endast en gång för varje studerande.
Som jag tidigare har redovisat kommer statsbidrag för grund-Sfi för flyktingar att ingå som en del av den schablonersättning genom vilken kommunerna kommer att få ersättning för flyktingmottagande. Något statsbidrag för grund-Sfi såvitt gäller denna grupp kommer därför inte i framtiden att betalas ur anslag upptagna under åttonde huvudtiteln.
Statsrådet Lööw kommer senare idag att redovisa sina förslag till ut- formning av denna schablonersättning och hur resurser för grund-Sfi be- räknats inom ramen för en sådan.
Det förslag till statsbidrag till grund-sfi som jag nu redogör för avser således endast de invandrare som inte omfattas av flyktingmottagandet och för vilka kommunerna får schablonersättning från SlV.
Det nuvarande statsbidraget har i princip tagits väl emot i kommunerna. Kritik har dock riktats mot kravet på att en deltagare skall ha närvarit under minst 100 undervisningstimmar för att statsbidrag skall betalas ut. Enligt min mening bör systemet i sina huvuddrag kunna tillämpas även för den nya ordningen för svenskundervisningen.
Statsbidraget bör således baseras på den genomsnittligt beräknade un- dervisningstiden (700 undervisningstimmar), dividerat med den genom- snittligt bcräknade-gruppstorleken 12. vilket ger talet 58. Detta tal multi- pliceras sedan med ett givet belopp per undervisningstimme som fastställs i det årliga budgetarbetet. Summan härav. som blir ett krontalsbelopp. utgör kommunens statsbidrag per deltagare. [ statsbidragshänseende antas en undervisningstimme utgöra 45 minuter.
Detta belopp får utgå endast en gång per studerande och betalas ut till kommunen med halva beloppet kvartalet efter det att undervisningen för den studerande påbörjats. Jag finner det dock vara rimligt att kräva att en deltagare verkligen skall ha påbörjat undervisningen för att statsbidraget för honom eller henne skall utgå. Motsvarande krav gäller inom andra skolformer, som t. ex. inom folkhögskolan. Jag vill därför föreslå att ett krav på visst deltagande i undervisningen för att statsbidrag skall betalas ut bör gälla även framdeles. Kravet på att ha deltagit i 100 undervisnings- timmar som nu gäller bör dock kunna minskas till 50.
Resterande del av statsbeloppet betalas ut kvartalet efter det att invand- raren varit närvarande 350 undervisningstimmar i undervisningen.
I likhet med vad som gäller för närvarande bör en kommun ha rätt att få statsbidrag för 12 deltagare, om antalet deltagare under ett budgetår upp- går till sex men inte till tolv. Deltagare i grund-Sfi för vilka kommunen erhållit statsbidrag inom ramen för schablonersättningen för flyktingar och som deltagit i undervisningen under budgetåret skall givetvis inräknas i
detta antal. Ekonomiska och pedagogiska skäl talar enligt min mening dock för att förutsättningarna för samverkan med andra kommuner bör prövas innan kommunen väljer att anordna undervisningsgrupper med få deltagare.
SÖ har överlämnat till centrala studiestödsnämnden (CSN) att ombesör- ja kontroll och utbetalning av nuvarande statsbidrag till kommunerna för grund-sfi. Anledningen till att CSN har getts detta uppdrag är att CSN betalar ut timersättning till deltagarna i grund-Sfi och därigenom redan har fått in nödvändiga uppgifter för att även kunna betala ut statsbidraget för grund-Sfi. Detta system har använts fr. o. m. budgetåret 1988/89 och synes fungera väl. Jag kommer senare att föreslå att den lägre timersättningen inte längre skall utgå för grund-Sfi. En av förutsättningarna för den nuva- rande ordningen att kontrollera och betala ut statsbidrag försvinner där- med.
Jag avser därför att senare återkomma till regeringen med förslag att SÖ i samråd med CSN och SlV och efter samråd med Svenska kommunför— bundet skall ges i uppdrag att redovisa förslag om hur statsbidraget till kommunerna tekniskt skall utbetalas och hur kontrollen av att rätt statsbi- drag betalas ut skall kunna åstadkommas. Som en utgångspunkt bör gälla att den datorkapacitet som redan finns uppbyggd på CSN för ändamålet skall utnyttjas i första hand även fortsättningsvis, trots att den lägre timersättningen upphör att utgå. Utbetalningssystemet skall vidare ha en sådan uppbyggnad att det tillser att statsbidrag betalas ut endast en gång för varje deltagare samt att det tillser att en kommun inte får statsbidrag enligt ovan för sådan deltagare i grund-Sfi för vilken ersättning till kommu— nen redan betalats inom ramen för schablonersättningen för flyktingar.
3.7. Grundvux och särvux
Mitt förslag: Kommunernas skyldighet att anordna grund-sfi utvid- gas till att omfatta även dem som har rätt till grundvux eller tagits in i särvux. Kommunen får statsbidrag för dessa invandrare på samma sätt som gäller för övriga nyinvandrade. Kommunen får besluta om man vill anordna grund-Sfi i nära samarbete med grundvux eller särvux eller om kommunen vill anordna undervisningen på annat sätt för denna grupp.
SÖ:s. RRV:s och DO:s förslag: Överensstämmer i huvudsak med mitt förslag.
Skälen för mitt förslag: Enligt 5 g' lagen om grundläggande svenskunder- visning för invandrare gäller inte kommunens skyldighct i fråga om anord- nande av svenskundervisning för invandrare som är berättigad till grundvux eller särvux. Svenskundervisningen skall i stället ske inom grundvux eller särvux för dessa invandrare. Något särskilt statsbidrag för grund-Sfi utgår inte utan kostnaderna för denna grund-sti skall rymmas inom de ramar som är angivna lör grundvux och särvux.
Jag föreslår nu att kommunernas skyldighet att anordna grund-Sfi utvid- gas till att omfatta även dem som är berättigade till grundvux eller tagits in i särvux och att statsbidrag ges för ifrågavarande invandrare på samma sätt som för andra invandrare, dvs. antingen inom ramen för schablonersätt- ningen för flyktinggruppen eller enligt tidigare redovisat system för övriga. Kommunen får därefter med hjälp av statsbidraget antingen anordna utbildningen i nära samarbete med grundvux eller särvux eller, om det i vissa fall visar sig vara mera ändamålsenligt, anordna den på annat sätt. Sammantaget bör det. som jag nu har föreslagit, öka kommunernas möjlig- heter att ge även dessa grupper cn utifrån deras behov och intressen individualiserad och differentierad utbildning.
I enlighet med vad jag har förordat bör det undantag i fråga om en kommuns skyldighet att anordna undervisning som finns i 5 & tredje stycket lagen om grundläggande svenskundervisning för invandrare utgå.
Enligt 2 kap. 55 vuxenutbildningsförordningen (1985z288) skall, om inte annat följer av 3 kap. 6 & första eller andra stycket vuxenutbildnings- lagen eller av 6 eller 7 55 vuxenutbildningsförordningen. undervisningen i grundvux upphöra.
]. för en elev som då undervisningen börjar saknar grundläggande kunskaper i svenska språket, efter 1500 lektioner.
2. för övriga elever, efter 1000 lektioner. Motsvarande bestämmelser gäller även för särvux enligt 265 förord- ningen (1988: 816) om vuxenutbildning för psykiskt utvecklingsstörda.
Eftersom grund-Sfi enligt föreliggande förslag skall ges vid sidan av den reguljära grundvux- respektive särvuxutbildningen och finansieras på an- nat sätt bör undervisningen i grundvux och särvux upphöra för samtliga elever efter 1000 lektioner om inte annat följer av 3 kap. 6 & respektive 4 a kap. 45 vuxenutbildningslagen eller av 6 eller 7 555 vuxenutbildningsför- ordningen respektive 27 eller 28 % förordningen om vuxenutbildning för psykiskt utvecklingsstörda. Det ankommer på regeringen att besluta om erforderliga förordningsändringar.
Enligt 2 kap. l & vuxenutbildningsförordningen (1985z288) omfattar grundvux. för en studerande som saknar elementära kunskaper i svenska språket. även grundläggande språkträning i och på svenska. Även läropla- nen för kommunal och statlig vuxenutbildning (Lvux 82) anger i avsnitt 7.2. och 8.2 att grundläggande undervisning i svenska språket ingår i grundvux respektive särvux. Jag kommer senare att återkomma till rege- ringen med förslag som anpassar dessa förskrifter till mina förslag idag.
Jag kommer senare att vid min medelsberäkning för budgetåret 1990/91 beakta de minskade anspråk på resurser för grundvux och särvux som blir följden av nu redovisade förslag.
Hänvisningar till S3-7
3.8. Den lägre timersättningen föreslås upphöra
Mitt förslag: Den lägre timersättningen om 13 kr. per timme av- skaffas vid grund—slistudier.
SÖ:s, RRV:s och DO:s förslag: SÖ och RRV föreslår att den lägre timersättningen upphör. DO behandlar inte frågan.
Skälen för mitt förslag: Jag delar uppfattningen att den lägre timersätt- ningen bör avskaffas. Genom att timersättningen i flertalet fall i kommu- nerna samordnas med socialbidrag innebär den nuvarande ordningen endast en rundgång av pengar. med omfattande administrativt arbete till föga nytta.
Jag ställer mig vidare frågan om det överhuvudtaget är rimligt eller ens nödvändigt. med ett Stimulansbidrag. som den lägre timersättningen egentligen var avsedd som. för att få invandrare att delta i grund-Sfi.
Såvitt gäller den högre timersättningen som riktar sig till dem som förlorar arbetsförtjänst vid sina studier föreslårjag inga förändringar. Jag vill i detta sammanhang erinra om att regeringen genom beslut tidigare idag bemyndigat mig att tillkalla en särskild utredare att utreda vissa frågor rörande vuxnas studiefmansiering inkluderande också nuvarande timersättning.
3.9. Svenskundervisning för s. k. tidigare invandrare
Min bedömning: Nuvarande verksamhet får fortsätta under budget- året 1990/91. Frågan bör tas upp på nytt i samband med det pro— gram för vuxenutbildningen på kort och lång sikt som regeringen avser att presentera under år 1991.
SÖ:s, RRV:s och DO:s förslag: SÖ och RRV anser att kommunernas skyldighet att ge grund-Sfi bör avse alla invandrare med behov av svensk- undervisning oavsett hur länge de vistats i landet. DO behandlar inte frågan.
Skälen för min bedömning: lntill utgången av budgetåret 1990/91 har kommunen skyldighet att ge grund-Sfi för sådana invandrare som kommit till Sverige före den ljanuari 1985 och som har behov av sådan utbildning. Särskilda resurser har avsatts för detta ändamål fr. o. m. budgetåret 1987/88.
Riksdagen har uttalat att det återstående undervisningsbehovet för des- sa invandrarc bör prövas på nytt vid utgången av budgetåret 1990/91 (prop. 1983/84: 199. UbU 1984/85: 6. rskr. 77. prop. 1985/86: 67. UbU 10. rskr. 143).
Jag avser att senare föreslå regeringen att ge SÖ i uppdrag att efter samråd med Svenska kommunförbundet redovisa dels för hur många s. k. tidigare invandrare kommunerna hittills anordnat grund-sti, dels göra en kartläggning av det efter budgetåret 1990/91 återstående undervisningsbe- hovet.
Min avsikt är att, när SÖ redovisat dessa uppgifter. på nytt ta upp frågan om svenskundervisning för dessa invandrare till beredning i samband med det program för vuxenutbildning på kort och lång sikt som avses presente- ras under år 1991.
3.10. Lärarfrågor
För att få undervisa i den nuvarande grund-sfm skall vissa krav som anges i 10— 13 55 förordningen (1986: 207) om grundläggande svenskundervis- ning vara uppfyllda. För att undervisa i påbyggnads-sf'i inom studieför- bund ställs däremot inga sådana motsvarande formella krav. 1 SÖ:s all- männa råd till förordningen (1986: 208) om statsbidrag till studiecirklar i påbyggnadsundervisning i svenska språket för invandrare anges att studie- förbundet vid godkännande av cirkelledare i påbyggnads-sfi kan tillämpa en något friare prövning av kompetensen än vad som gäller för lärare i grund-Sfi.
SÖ redovisar i sin rapport att hälften av lärarna i grund-Sfi har mer än tio års erfarenhet av Sfi-undervisning. Lärarna i de större kommunerna har. oberoende av arbetsgivare. längre erfarenhet än sina kolleger i små kommuner. Den nya flyktingmottagningen har inneburit att många små kommuner. som tidigare inte haft någon invandring. nu har sti-undervis- ning. Dessa kommuncr har haft svårigheter att rekrytera lärare som är formellt kompetenta för grund-sfi. Kommunerna har i nästan samtliga fall löst problemet genom att anställa lärare från det allmänna skolväsendet. Merparten av lärarna i grund-Sfi har erfarenhet av annan undervisning. 1 sin rapport anger vidare SÖ att av 336 cirkelledare i påbyggnads-sfi är 177 kompetenta för undervisning i grund—Sfi. dvs. endast drygt hälften. SÖ konstaterar att nytillskottet av lärare är litet. vilket på sikt kan vålla problem.
Det råder således i vissa kommuner redan idag en brist på lärare som uppfyller de krav på kompetens som är uppställda för närvarande. Det är sannolikt att denna situation kan komma att förstärkas genom att den nuvarande grund-sfm läggs samman med bl. a. påbyggnads-sfi inom stu- dieförbunden för vilken inga särskilda kompetenskrav på lärare föreligger.
SÖ bör ges i uppdrag att pröva om nuvarande kompetensregler för lärare i grund-sfl är rätt utformade eller om de medfört att lärare eller cirkelleda- re som har reella förutsättningar för att undervisa i grund-Sfi på ett fullgott sätt inte fått sådan kompetens.
3.1 1 Behov av uppföljning och utvärdering
Det är nödvändigt att noga följa upp och utvärdera om det nya systemet för svenskundervisning är ekonomiskt och organisatoriskt effektivt och. inte minst viktigt. att undervisningen ger deltagarna de avsedda kunska- perna. Det är av stor vikt att ett schabloniserat statsbidragssystem noga följs upp. Stora krav på uppföljning och utvärdering måste således ställas.
Jag avser därför att senare återkomma till regeringen med förslag om att SÖ skall ges i uppdrag att i samråd med RRV och statskontoret och efter samråd med Svenska kommunförbundet inkomma till regeringen med förslag till ett redovisningssystem som möjliggör uppföljning och utvärde- ring av statsbidragssystemet. Jag avser att i samband med budgetproposi- tionen för budgetåret 1991/92 återkomma till regeringen med förslag om hur ett sådant system skall utformas.
3.12. Startpunkt för det nya systemet
Mitt förslag: Den nya ordningen för grund- sfi bör träda i kraft den 1 januari 1991. Ändringarna såvitt gäller den lägre timersättningen för grund-Sfi bör dock träda i kraft den 1 juli 1990.
Skälen för mitt förslag-. Statsrådet Lööw kommer. som jag tidigare har angett. att senare idag föreslå ett nytt system för ersättning till kommuner- na i samband med flyktingmottagande som avses träda i kraft den 1 januari 1991. Jag anser att omläggningen av grund-Sfi bör ske från samma tidpunkt. Kommunerna. men även övriga berörda. ges härigenom en rimlig tid för att planera inför omläggningen. Tidpunkten är även vald med hänsyn till det kommunala budgetåret.
Den lägre timersättningen bör dock kunna upphöra att utgå redan fr.o.m. den [juli 1990.
3.13. Övergångsbestämmelser m.m.
Påbyggnads-sfi inom studieförbund och AMU får bedrivas även under första halvåret 1991 för dem som avslutat eller påbörjat grund-sfi enligt nuvarande bestämmelser senast under andra halvåret 1990. Den lägre timersättningen får utgå t. o. m. den 31 december 1990 för dem som deltar i sådan grund-Sfi som påbörjats före den 1 juli 1990.
Övergångsbestämmelserna punkterna 3-5 till lagen om grundläggande svenskundervisning för invandrare bör kunna utgå. Vidare bör en ändring av formell natur göras i 10 5.
4. Upprättat lagförslag
[ enlighet med det anförda har inom Utbildningsdepartementet upprättats förslag till lag om ändring i lagen (1986: 159) om grundläggande svenskun- dervisning för invandrare.
5. Anslagsfrågor för budgetåret 1990/91 C 5. Undervisning för invandrare i svenska språket m.m.
1988/89 Utgift 223 847000 1989/90 Anslag 333 596000 1990/91 Förslag 277316000
Från anslaget betalas kostnader för statsbidrag till grundläggande svenskundervisning (grund-Sfi) och påbyggnadsundervisning inom studie- förbund (påbyggnads-sfi). De grundläggande bestämmelserna om grund- sfi finns i lagen (1986:159) om grundläggande svenskundervisning för invandrare. För grund-Sfi lämnas statsbidrag till kommunerna enligt be-
stämmelserna i förordningen (1986:207. ändrad 1988: 813) om grundläg— Prop. 1989/90: 102 gande svenskundervisning för invandrare. För påbyggnads-sfi i studieför- bunden utgår statsbidrag enligt bestämmelserna i förordningen (1986: 208. ändrad 1988: 814) om statsbidrag till studiecirklar i påbyggnadsundervis- ning i svenska språket för invandrare. Statsbidrag utgår med 356 kr. per undervisningstimme i grund-Sfi och med 312 kr. per studietimme i påbygg- nads-sfi inom studieförbunden. Ur anslaget betalas även kostnader för fortbildning av lärare. pedago- giskt utvecklingsarbete och viss kompetensgivande utbildning för lärare.
Skolöverstyrelscn
1. Pris- och löneomräkning 22 836000 kr.
2. Skolöverstyrelscn (SÖ) utgår från ett i princip oförändrat antal under- visningstimmar för grund-sfi. SÖ föreslår vidare att medel anvisas för s. k. tidigare invandrare under ytterligare sex år.
3. SÖ utgår från ett oförändrat antal undervisningstimmar för påbygg- nads-sfi.
4. SÖ beräknar ytterligare 1800 undervisningstimmar till kommuner som har färre deltagare än sex i grund-sti under budgetåret och som inte kan samordna sin undervisning med annan kommun eller grundvux. Kost- naderna härför beräknar SÖ till 650000 kr.
5. SÖ begär bemyndigande att belasta anslaget med kostnader för stöd- åtgärder för kursdeltagare med funktionshinder. SÖ bedömer att totalt 1 000000 kr. erfordras till särskilda åtgärder för deltagare med funktions- hinder i grund-sfi.
6. SÖ föreslår att statsbidraget för grund-Sfi räknas upp till 380 kr. per ' undervisningstimme och att statsbidraget för påbyggnads—sfi i studieför- bund räknas upptill 337 kr. 30 öre. varav 2 kr. 30 öre för studieförbundens centrala administration.
7. SÖ föreslår att 4775000 kr. avsätts för fortbildning. pedagogiskt utvecklingsarbete och viss kompetensgivande utbildning för lärare.
8. SÖ beräknar medelsbehovet under anslaget för budgetåret 1990/91 till 358082 000 kr.
Föredragandens överväganden
Jag har i det föregående föreslagit att den nya ordningen för svenskun- dervisningen skall träda i kraft den 1 januari 1991. Detta innebär att för kommande budgetår behöver resurser beräknas både för undervisning enligt nuvarande system och enligt det nya.
Såvitt gäller nuvarande system beräknar jag resurser enligt följande. För grund-sfi under tredje och fjärde kvartalet 1990 beräknar jag ett behov av 351000 undervisningstimmar, vilket motsvarar hälften av vad jag beräknat för grund-sti under innevarande budgetår. För påbyggnads—sfi inom studieförbunden under budgetåret 1990/91 beräknar jag 187200 studietimmar, vilket motsvarar vad jag beräknat för ändamålet för inneva- rande budgetår.
I'd IQ
Schablonbidrag till kommunerna utgår för närvarande med 356 kr. per PrOp. 1989/90: 102 undervisningstimme i grund-sfi. Schablonbidraget bör höjas med 24 kr. till 380 kr.
För påbyggnads-sfi inom studieförbund utgår för innevarande budgetår ett schablonbidrag med 312 kr. per studietimme. För kommande budgetår bör statsbidrag utgå med 333 kr. per studietimme. Jag beräknar 2 kr. 30 öre per studietimme för studieförbundens centrala administration. en ökning med 15 öre per timme samt oförändrat 1 300000 kr. för uppsökan- de verksamhet och barntillsyn. '
För grund-sfi under andra och tredje kvartalet 1990 beräknarjag således en kostnad av 133 380000 kr.
För påbyggnads-sfi inom studieförbund under budgetåret 1990/91 be- räknarjag en sammanlagd kostnad av 64 068 000 kr.
För grund-sfi för invandrare som kommit till Sverige före den 1 januari 1985 (s. k. tidigare invandrare) beräknar jag ett oförändrat behov av 53 600 undervisningstimmar. Kostnaderna härför beräknar jag till 20 368000 kr. '
Såvitt gäller statsbidrag för den nya grund-Sfi. som påbörjas den 1 januari 1991. harjag beräknat kostnader enligt det följande.
Inledningsvis vill jag erinra om att statsbidrag för grund-sfi för flykting- ar och andra som omfattas av det kommunala flyktingmottagandet beta- las ut till kommunerna inom ramen för den schablonersättning för flyk- tingmottagande för vilken invandrarministcrn senare kommer att föreslå medel anvisade under tionde huvudtiteln. Min medelsberäkning under förevarande anslag baseras således på beräknad omfattning av grund-sti för de övriga invandrare. som kommunen har skyldighet att anordna undervisning för.
Jag beräknar att sådan undervisning kommer att påbörjas för 4500 invandrare under första halvåret 1991.
Enligt det förslag till statsbidragsbestämmelser. som jag tidigare lagt fram. är principen den att kommunen skall få ett statsbidrag uttryckt i kronor för varje deltagare i grund-sfi. Detta belopp räknas fram genom att talet 58 multipliceras med ett givet belopp för undervisningstimme. som fastställs i det årliga budgetarbetet. Jag föreslår att ifrågavarande belopp skall vara 380 kr., vilket är samma belopp som jag tidigare föreslagit skall utgå för den grund-Sfi som kommer att anordnas under hösten 1990 enligt nu gällande regler. Statsbidraget per deltagare i grund-sf] blir då 22000 kr. Det totala statsbidraget på årsbasis för 4 500 deltagare i grund-Sfi blir då 99 milj. kr. Enligt de regler för utbetalning av statsbidraget. som jag tidigare har föreslagit. bedömerjag dock att endast hälften av det sålunda framräk- nade bcloppet kommer att belasta budgetåret 1990/91. Jag beräknar såle— des kostnaderna för grund- sfi under första halvåret 1991 till 49.5 milj. kr.
Såsom jag i det föregående anfört skall kommunens skyldighet beträf— fande grund-sti fr. o. m. den 1 januari 1991 omfatta även dem som har rätt till grundvux eller antagits till särvux. Förändringen innebär att medel för dessa invandrare vad avser svenskundervisning skall belasta dels föreva- rande anslag. dels anslag under tiondc huvudtiteln.
IJ '..J
1 budgetpropositionen för budgetåret 1990/91 har under anslaget C 1. Bidrag till kommunal utbildning för vuxna medelsberäkningen utgått ifrån att 2 800 invandrare skall få sin grund-Sfi inom ramen för grundvux, vilket innebär 195000 undervisningstimmar till en kostnad av 60 milj. kr. på helårsbasis. Eftersom förändringen föreslås genomföras fr. o. m. den 1 januari 1991 skall ca. 30 milj. kr.. som beräknats under C 1.. inte belasta det anslaget. För att uppnå detta kommer jag senare att föreslå regeringen att Skolöverstyrelscn skall innehålla 97 500 undervisningstimmar från tim- ramen för grundvux.
För fortbildning och viss kompetensgivande utbildning av lärare samt pedagogiskt utvecklingsarbete har för innevarande budgetår beräknats 4494000 kr. De förslag till förändringar av utbildningen, som jag föresla- git i det föregående. medför ett ökat behov av insatser inom dessa områ- den under nästa budgetår. Jag föreslår därför att en särskild engångsinsats om 5 milj. kr. härför görs. Sammanlagt beräknar jag 10 milj. kr. för dessa ändamål under budgetåret 1990/91.
Totalt beräknar jag under detta anslag ett medelsbchov av 277316000 kr.
F 6. Timersättning vid vissa vuxenutbildningar
1988/89 Utgift 144 785000 1989/90 Anslag 132 753000 1990/91 Förslag 106 500000
Från anslaget betalas utgifter för timersättning vid grundutbildning för vuxna och vuxenutbildning för psykiskt utvecklingsstörda samt vid grund- läggande svenskundervisning för invandrare enligt förordningen (1986: 395) om timersättning vid vissa vuxenutbildningar.
Från anslaget betalas även studiesocialt stöd vid vissa kurser i tecken- språk.
Centrala studiestödsnämnden
Centrala studiestödsnämnden (CSN) föreslår att ersättningen till studeran- de med inkomstbortfall höjs från 50 till 53 kr. per timme.
CSN föreslår att 71.5 milj. kr. anvisas för timersättning vid grundutbild- ning för vuxna (grundvux) och vuxenutbildning för psykiskt utvecklings- störda (särvux) och att 83.2 milj. kr. anvisas för timersättning vid grund- läggande svenskundervisning för invandrare (grund-Sfi).
CSN föreslår att 3.4 milj. kr. anvisas för studiesocialt stöd vid vissa kurser i teckenspråk.
Föredragandens överväganden
Jag förordar att det högre beloppet i timersättning för deltagare i grundut- bildning för vuxna (grundvux). i vuxenutbildning för psykiskt utvecklings- störda (särvux) samt i grundläggande svenskundervisning för invandrare
(grund-Sfi) höjs från nuvarande 50 kr. till 53 kr. Det lägre beloppet i Prop. 1989/90; [02 timersättning beräknarjag oförändrat till 13 kr.
Som jag tidigare förordat bör inte någon lägre timersättning betalas ut för studier i grund-Sfi som påbörjas fr. o. m. den 1 juli 1990. För studeran- de som påbörjat grund-Sfi före detta datum bör dock den lägre timersätt- ningen utgå även under hösten 1990. Jag beräknar 2 milj. kr. för detta ändamål. Såvitt gäller den högre timersättningen harjag beaktat att grund- sfi kommer att förlängas den 1 januari 1991 till i genomsnitt 700 timmar per deltagare. KOStnaderna för den högre timersättningen i grund-Sfi be- räknar jag till 39,3 milj. kr.
Såvitt gäller grundvux har jag vid mina kostnadsberäkningar tagit hän- syn till att timramen enligt vadjag redovisat under anslaget C 5. Undervis- ning för invandrare i svenska språket m. m. bör minskas med 97500 timmar. Jag beräknar kostnaderna för timersättning inom grundvux och särvux till 61,2 milj. kr.
Jag beräknar slutligen kostnaderna för studiesocialt stöd till tecken- språkskurser till 4 milj. kr., vilket innebär en uppräkning med 800000 kr. Härigenom bör ett ökat antal föräldrar få möjlighet att delta i tecken- språksutbildning under kommande budgetår.
Jag beräknar således ett totalt medelsbehov under anslaget på 106.5 milj. kr.
6. Hemställan
Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att
1. anta förslaget till lag om ändring i lagen (1986: 159) om grund- läggande svenskundervisning för invandrare.
2. godkänna vad jag har förordat om en sammanläggning av den grundläggande svenskundervisningen med påbyggnadsundervis- ningen och en utökad skyldighet för kommunerna att anordna un- dervisning.
3. godkänna vad jag har förordat om en förändring av statsbi- dragssystemet för grundläggande svenskundervisning för invandra- re. .
4. godkänna vadjag har förordat om att den lägre timersättningen avskaffas för deltagare i grundläggande svenskundervisning för in- vandrare.
5. godkänna vad jag har förordat om timram för påbyggnads-sfi inom studieförbund.
6. godkänna vad jag har förordat om timram för grund-Sfi för tidigare invandrare.
7. till (.f'mlw'vixningför invandrare [ .tvenxka språket m. m. för budgetåret 1990/91 anvisa ett förslagsanslag på 277 316000 kr.,
8. godkänna att 74 300000 kr. av de medel som tillfaller stats- verkct genom vuxenutbildningsavgiften för budgetåret 1990/91
lx) LI!
används för att finansiera anslaget 'I'imerxällning vid vissa vuxenut- Prop. 1989/90: 102
bildningar. 9. till 'I'imersällning vid vissa vuxenutbildningar för budgetåret
1990/91 anvisa ett förslagsanslag på 106 500000 kr.
7. Beslut
Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredraganden har lagt fram.
Bilaga ]
Intentioner och verklighet, en uppföljning av 1986 års sti—reform (R 89: 44 Rapporter)
Skolöverstyrelscn (SÖ). som tillsammans med länsskolnämnderna har till— synsansvaret för sfi. beslöt under år 1988 att göra en uppföljning av sfi— reformen. Uppföljningen har gjorts i enkät- och intervjuform. Resultaten avsågs ge underlag för en bedömning av behovet av eventuella åtgärder. Inhämtade uppgifter grundar sig i huvudsak på förhållandena under bud- getåret 1987/88.
Av rapporten kan bl. a. följande uppgifter inhämtas. Grund-Sfi anordnas i 258 av landets 284 kommuner. Nio kommuner skickar invandrarna till sfi- undervisning i annan kommun. Kommunerna har uppgett att det totala deltagarantalet budgetåret 1987/88 varit 22 447. Statsbidraget för samma budgetår beräknades utifrån 20208 deltagare. Denna skillnad beror troligen på att vissa kommuner genom att rationellt utnyttja resurserna fått ut fler undervisningstimmar än vad kommunens statsbidrag är uträknat på.
Under budgetåret 1987/88 anordnades grund-Sfi i 167 kommuner i anslutning till komvux eller genom en kommunal Sfi-skola (65%). i 76 kommuner genom studieförbunden (29.6 %). i 12 kommuner genom folk- högSkola (4,7%). i 2 kommuner på annat sätt (08%). Ett femtontal kom- muner har sedan hösten 1988 beslutat att flytta undervisningen från stu- dieförbund/folkhögskola till komvux/kommunal sfi- skola. bl. a. Malmö och Botkyrka.
Fördelningen på timmar mellan olika utbildningsanordnare är något annorlunda. 46.8% av undervisningsvolymcn ligger på komvux eller på kommunal Sfi-skola. 50.9% ligger på studieförbunden och 2.3% på folk- högskolan.
1 32 kommuner har man beslutat att förlägga undervisningen till fler än en anordnare enligt följande:
0 2 anordnare: 24 kommuner . 3 anordnare: 4 kommuner . 4 anordnare: l kommun
0 5 anordnare: 3 kommuner
1 de flesta kommuner med fler än en anordnare förekommer samarbete mellan anordnare främst i frågor rörande deltagarbyte och bedömning. Samarbetet är mindre frekvent vad gäller åtgärder för deltagare med särskilda behov.
Åtskilliga kommentarer i enkätsvaren pekar på problem vad gäller t. ex. kontakt. samarbete och enhetlighet i kommuner med flera anordnare. [ kommuner med endast en anordnare påvisas administrativa. ekonomiska och pedagogiska vinster.
Av lagen (1986: 159) om grundläggande svenskundervisning för invand- rare och förordningen (1986: 207) om grundläggande svenskundervisning för invandrare framgår bl. a. att kommunen ansvarar för antagning och
avslutande av kurs för den enskilde deltagaren. utfärdar intyg över genom- gången kurs samt svarar för samråd med arbetsgivare och den lokala arbetstagarorganisationen i fråga om arbetstagares deltagande i undervis- ningen. Om kommunen väljer att förlägga undervisningen till annan an- ordnare än komvux kan beslutanderätten i dessa frågor inte delegeras till anordnaren. Det visar sig emellertid att 2/3 av kommunerna med studie- förbund som anordnare har överlåtit ansvaret för avslutande av kurs till anordnaren.
Kommunerna är skyldiga att informera invandrarna om deras rätt till svenskundervisning. Enligt enkätsvaren har kommunerna en omfattande information till de nyanlända invandrarna medan informationen till de 5. k. tidigare invandrarna, dvs. de som kom till Sverige före den 1 januari 1985. inte är lika omfattande. Informationen till de tidigare invandrarna har dock ökat avsevärt under budgetåret 1988/89. Därmed har bristen på tillgängliga undervisningsresurser för denna grupp blivit än mera uppen- bar.
I rapporten konstateras att lärarnas kunskaper och erfarenheter tas väl tillvara vad gäller bedömning av invandrarnas förkunskaper vid intagning till kurs och fördelningen av deltagarna på olika grupper. Enkätsvaren visar även att kommunerna överlag följer den av SÖ rekommenderade bedömningsmodellen.
I det gamla stl-systemet hände det ofta att grundvux-berättigade invand- rare först läste sfi för att därefter ev. gå över till grundvux. Med det nya systemet har detta upphört. Kommunerna bemödar sig om att redan från början ge invandrarna rätt utbildning. 1 rapporten dras den slutsatsen att sedan kommunerna fått ett samlat ansvar för grund-Sfi. slussas invandrar- na i betydligt större utsträckning än tidigare till rätt utbildning. Reformens syfte torde därmed ha uppnåtts. _
Tre fjärdedelar av kommunerna anger att väntetid mellan anmälan till grund-Sfi och kursstart förekommer. ] kommuner med väntetid anger 79 % väntetiden till 1-2 månader. 34 % till 3-4 månader. 4% till 5—6 månader och 2 % till mer än 6 månader. Väntetiden för att påbörja utbildning i grund-stl är alltså i de flesta kommuner relativt kort. Det vanligaste skälet till väntetiden är få anmälningar. Andra skäl är lärarbrist. lokalbrist och kommunernas strävan att skapa kunskapsmässigt homogena grupper.
I nästan alla kommuner med mer än en grupp förekommer att deltagar- na byter grupp. Hälften av dessa kommuner anger att gruppbyten sker kontinuerligt under kursens gång. 1 majoriteten av kommunerna sker sammanslagning av grupper när antalet deltagare minskar.
Enligt gällande bestämmelser skall undervisningen bedrivas kontinuer- ligt under året med uppehåll endast för semester. Av Sözs utvärdering framgår att ju mindre kommunen är desto längre sommaruppehåll har man. Det långa sommaruppehållet förklaras med brist på barntillsyn/fri- tidsverksamhet för skollediga barn under sommaren, svårt att motivera deltagarna att studera och lättare att få arbete under sommaren. 160 kommuner har uppehåll under 5-6 veckor. 47 har 7-8 veckor och 45 kommuner mer än 8 veckor.
Prop. 1989/90: 102
En av de viktigaste utgångspunkterna i förarbetena till reformen var att skapa ett flexibelt system där de olika deltagarna skulle kunna få en undervisning som till uppläggning och omfattning var anpassad till deras olika förutsättningar och behov. Ca. 1/4 av kommunerna erbjuder alla deltagare olika många timmar per vecka och dag. Ca. 1/3 av kommunerna erbjuder deltagarna olika långa kurser. 1 de mindre kommunerna. där behovet av flexibilitet är störst eftersom grupperna ofta är heterogena. erbjuds deltagarna oftast samma antal timmar per kurs. per vecka och dag.
SÖ konstaterar i sin rapport att den flexibilitet som finns inbyggd i systemet således inte utnyttjas i önskvärd omfattning.
På frågan om stödundervisning förekom anger 166 kommuner av de 228 som svarat att så var fallet. Av dessa är det endast 43 kommuner som avsätter en bestämd del av timresursen för stödjande åtgärder. 1 stora kommuner förekom stödundervisning mycket mera än i små. 1 de allra minsta kommunerna med endast en lärare förekom stödundervisning i 52%.
Siffran for studicavbrott är för hela riket 21%. Procenttalet varierar mellan 1 och 82. 1 de allra flesta komunerna följer man upp avbrotten. Endast tre kommuner svarar att så inte är fallet. Många deltagare som avbryter sina studier kommer tillbaka vid senare tillfälle. Detta gäller till nästan 100 % i de flesta kommunerna. Ungefär hälften av dem som avbru- tit i de minsta kommunerna återvänder ofta eller ibland. Att det är så få beror på att många av deltagarna flyttar till större städer där det finns ett stort utbud av studier och arbete. I nästan hälften av de kommuner där många kommer tillbaka för att fullfölja grund-Sfi uppstår problem med att hitta lämplig grupp och väntetiden blir ofta lång. Ett annat svårt problem är att inga nya resurser genereras när de som avbrutit sina studier återvän- dertill utbildningen.
En klar majoritet bland kommunerna har bildat kommunala samver- kansgrupper_ ] dessa ingår skolförvaltning/annan nämnd. anordnare. soci- alförvaltning. flyktingmottagning och arbetsförmedling. relativt ofta fri- tidsförvaltning och ibland polis och bostadsförmedling. Samarbetet mel- lan arbetsförmedling och sfi-anordnarc fungerar sällan tillfredsställande. Deltagarna i grund-sti får i vissa kommuner inte hjälp av arbetsförmed- lingen förrän de är klara med sin grund-sfi vilket innebär onödigt långa väntetider före fortsatta studier inom AMU. Detta i sin tur får ibland till följd att invandraren under väntetiden läser påbyggnads-sfi inom studie- förbund.
I rapporten konstateras att förekomsten av samverkansgrupper visar att kommunerna överlag försöker hitta formerna för ett bra mottagande av invandrarna.
Samverkan förekommer i 200 kommuner när det gäller att anordna aktiviteter parallellt med grund-Sfi. Variationerna är dock stora från kom- mun till kommun. För hela riket gäller att praktik förekommer i 55%. cirklar i svenska i 26 %. andra studiecirklari 54 %. idrott i 37% och andra aktiviteter i 43 %.
Vad gäller möjlighet att läsa påbyggnads-sfi är detta beroende av vilken kommun invandraren är bosatt i . 1 mer än 100 kommuner med grund-Sfi
förekommer inte påbyggnads-sfi. Det är. med undantag för storkommu- nerna. vanligt med långa väntetider innan påbyggnads-sfin kan påbörjas. I många småkommuner påbörjas påbyggnadskurser ytterst sällan.
Rapporten avslutas med att uppföljningsresultaten sätts i relation till avsikterna med reformen samt att förslag till förändringar i den nuvarande sfi- undervisningen läggs fram.
SÖ konstaterar att såvitt gäller grund-sfi är tillgängligheten relativt väl tillgodosedd. Kommunerna lägger ned ett stort arbete på att nå alla nyan- lända invandrare och lyckas bra med detta. Många kommuner har dock uppgivit att det är problem med att få in alla i undervisningen. Den 5. k. tvåårsregeln för kommunens skyldighet gör att allt fler kommuner tvingas utestänga invandrare från undervisning i grund-sfi. En grupp som har svårare att följa undervisningen är kvinnorna. dels på grund av gravidite- ter. dels därför att barntillsyn ofta saknas.
För de tidigare invandrarna är tillgängligheten inte lika väl tillgodosedd. Många tidigare invandrare har genom ökade kommunala informationsin- satser anmält sig till svenskundervisning under de senaste två åren. Den timkvot som tilldelats kommunerna har då visat sig vara otillräcklig. Idag finns det långa köer av tidigare invandrare till svenskundervisningen.
SÖ föreslår att den s. k. tvåårsregeln avskaffas och att de tidigare invandrarna inte särbehandlas. Alla invandare utan grundläggande kun- skaper i svenska skall få rätt att delta i statsbidragsbcrättigad undervisning upp till fastställd kunskapsnivå.
Påbyggnads-sfi inom AMU bedrivs i betydligt mindre omfattning än vad man beräknat. 1 de län vars länsarbetsnämnder svarat på SÖ:s enkät ligger procentandelen på endast 17 % av deltagarna i grund- stl. ] minst två län omfattar påbyggnadskursen ca 200 lektioner i stället för de 300 lektio- ner som förutsatts. Betydligt färre deltagare än beräknat genomgår alltså påbyggnadskursen inom AMU. Samtidigt uppger personal på länsarbets- nämndcrna och på AMU- center att invandrarnas svenskkunskaper efter grund- sfi är otillräckliga för fortsatta studier inom AMU.
SÖ föreslår att uppdelningen av Sfi-undervisningen i en grund- och en påbyggnadsdel upphör och att en enhetlig. sammanhängande utbildning skapas.
Vidare framhålls att det stora antalet anordnare med olika intressen och förutsättningar för verksamheten leder till att systemet är mycket svår- överskådligt. i första hand för invandrarna men också för kommunala förvaltningar och statliga institutioner. Den uppsplittradc Sfi-verksamhe- ten är ineffektiv och orationell. Dessutom är det svårt för de ansvariga myndigheterna att följa upp och utvärdera de samlade effekterna av verk- samheten.
SÖ pekar också på de olikheter som finns mellan grund-Sfi och påbygg- nads-sfi inom studieförbunden ifråga om lärarkompctens och krav på läroplan.
Kommunen föreslås bli huvudman för all Sfi-utbildning. inklusive den svenskundervisning som ges på flyktingförläggningarna på uppdrag av statens invandrarverk. '
I dagsläget föreligger knappast'skäl att begränsa kommunernas rätt att välja anordnare för sfi- utbildningen. varför nuvarande bestämmelser om vilka som kan anordna grund-sfi bör upphävas. SÖ betonar dock att kommunerna inte skall ha rätt att välja mer än en anordnare av den samlade sti-utbildningen.
SÖ visar i sin uppföljning att kommunerna. i de fall Sfi-verksamheten flyttats från studieförbund och AMU-center. tagit över i stort sett samtliga lärare till den nya grund-sfin. Därmed har man tagit till vara den pedago- giska kompetens och erfarenhet som fanns i det gamla systemet. Ambitio- nerna att ta tillvara tidigare erfarenhet och kompetens har sålunda i hög grad förverkligats.
Det konstateras i rapporten att endast nio kommuner skickar invandra- re till undervisning i annan kommun. Detta kan bero bl. a. på dåliga kommunikationer. höga resekostnader och ett visst motstånd bland in- vandrarna att studera på annan ort. Det borde vara möjligt för fler små kommuner att hänvisa invandrare till grannkommuner och därmed göra samordningsvinster både ekonomiskt och pedagogiskt.
SÖ föreslår att länsskolnämnderna bör stimuleras att aktivt uppmuntra och stödja små kommuner till samordning av undervisningen.
Trots att det nuvarande systemet möjliggör en flexibel organisation. som kan anpassas till individernas och gruppernas olika förutsättningar. behov och intressen. visar uppföljningen att kommunerna inte använder sig av denna möjlighet i önskvärd utsträckning. Förslagen om ett sammanhållet sfi-system skulle medverka till att förbättra förutsättningarna att utnyttja systemets möjligheter.
SÖ föreslår att kommunerna bör stimuleras att. i högre grad än vad som nu är fallet. se till att undervisningens uppläggning och omfattning anpas- sas till deltagarnas varierande behov.
Insatserna för syo är överlag otillräckliga. I många kommuner förekom- mer ingen syo alls. Inte hellcr fungerar samarbetet mellan arbetsförmed- lingen och grund-stl tillfredsställande på alla håll.
SÖ föreslår att kommunerna bör stimuleras att intensifiera syo-insatser- na samt att utveckla samarbetet mellan Sfi-ansvariga. Sfi-anordnare och länsarbetsnämnden/arbetsförmedlingen.
I rapporten anges att det vid kommunbesök och samtal med invandrare och personal på arbetsförmedlingar framgått att invandrarna ofta har otillräckliga svenskkunskaper när de avbryter grund- sfi för arbete. Den i uppföjningen redovisade avbrottsfrekvenscn tyder på att allt fler invand- rare ute i arbetslivet har bristfälliga kunskaper i svenska. Det finns härmed risk för att målsättningen med tidigt arbetsmarknadsinträde kan komma i . strid med invandrarnas rätt till grundläggande kunskaper i svenska före inträdet på arbetsmarknaden.
AMS bör därför anmodas att fästa platsförmedlarnas och arbetsvägle- darnas uppmärksamhet på invandrarnas rätt att få fullfölja grundläggande svenskstudier även om de fått arbete eller plats i specialiserad utbildning innan de nått sfi-nivån.
En kombination av lärarledd undervisning och arbetslivsorientering på arbetsplatser borde underlätta språkinlärningen. Erfarenheter talar för att
deltagare som annars har svårigheter att uppnå nivån gör detta i större utsträckning om den lärarledda undervisningen kombineras med aktivite- ter i svensktalande miljöer.
SÖ föreslår att Sfi—organisatörer och lärare bör. tillsammans med annan personal inom kommunens organisation för mottagning av invandrare. stimuleras att ta ett större ansvar för att ge invandrarna utökad och konkret arbetslivsorientering. I läroplanen för sfi bör skrivas in att prak- tisk arbetslivsorientcring skall ingå som en del av utbildningen och förläg- gas parallellt med den lärarledda undervisningen.
Såvitt gäller statsbidrag för undervisningen föreslår SÖ följande. Statsbidraget bör. även fortsättningsvis, vara schabloniserat. individba- serat och skilt från övriga statsbidrag för invandrare/flyktingar. Statsbidra- get bör beräknas utifrån en genomsnittlig utbildningstid om 700 timmar. Utbetalningen. som nu sker när invandraren deltagit 100 timmar. bör ske vid två tillfällen. dels kvartalet efter det att invandraren påbörjat sfi- utbildningen, dels kvartalet efter det att invandraren varit närvarande t. ex. 200 timmar i undervisningen. Kommuner som har med färre än sex deltagare under ett budgetår, och som inte kan samordna grund-sfi med annan kommun eller med grundvux skall. efter medgivande från SÖ. kunna bilda undervisningsgrupp med färre deltagare än sex och erhålla statsbidrag motsvarande hel grupp om tolv.
En deltagare i grund—Sfi som fått uppehållstillstånd i Sverige får timer- sättning om 13 kr. per undervisningstimme och den som förlorar inkomst får 50 kr. per undervisningstimme. Den lägre timersättningen skulle enligt förarbetena till Sfi-reformen vara ett Stimulansbidrag och stimulera till studier och närvaro i grund-Sfi.
För de allra flesta deltagarna i grund-Sfi innebär den lägre timersättning- en inget extra bidrag eftersom den räknas av från socialbidraget. Timer- sättningssystemet medför således en stor administrativ belastning utan annan effekt än att kommunens kostnader för socialbidrag begränsas i någon män.
Den lägre timersättningen bör därför avskaffas och de medel som där- med frigörs utnyttjas för att täcka de kostnader som ett förverkligande av förslagen i rapporten medför.
SÖ föreslår slutligen att de nuvarande bestämmelserna om deltidsun- dervisning inte förändras. Däremot är det viktigt att det skapas förutsätt- ningar för invandrarna att använda svenska språket parallellt med den lärarledda undervisningen t. ex. i form av arbetsplatsorientering eller beredskapsarbete på deltid. '
Bilaga 2 Svenska för invandrare, ett regeringsuppdrag
Regeringen uppdrog den 9 mars 1989 åt riksrevisionsverket (RRV) att närmare analysera om det i det nuvarande systemet med svenskundervis- ning för invandrare fanns sådana inbyggda hinder att invandrarnas möjlig- heter att snabbt komma in i det svenska samhället försvårades och om så bedömdes vara fallet lämna förslag till vilka åtgärder. som borde vidtas. RRV skulle härvid även bedöma om det statliga bidrag som utgår i samband med svenskundervisning användes på ett effektivt sätt.
RRV har den 22 september 1989 redovisat det givna uppdraget i en rapport Svenska för invandrare. ett regeringsuppdrag.
En sammanfattning av de grundläggande problem i samband med svenskundervisningen. som RRV funnit. samt de bedömningar och förslag till åtgärder som RRV gjort. redovisas enligt det följande.
I RRV:s granskning har vissa grundläggande problem i samband med svenskundervisningen för invandrare framkommit. En del av dessa pro- blem sammanhänger med organiseringen av svenskundervisningen och brister i utbildningssystemet. Andra problem sammanhänger med begrän- sade möjligheter till flexibilitet i regel- och bidragssystemen. Ytterligare problem sammanhänger med den bristande samordningen på lokal och central nivå. Problem uppkommer också på grund av att enskilda indivi- der har bristande motivation och möjligheter att delta i undervisningen.
RRV konstaterar att det i många fall tar lång tid innan invandraren kommer i arbete eller reguljära studier. Långa förläggningstider är en anledning. En annan är långa väntetider till olika undervisningsforrner i kommunerna. Väntetiderna till grund-sti varierar mellan kommunerna men är i genomsnitt drygt två månader. Kommuner med större elevunder— lag har generellt sett bättre möjligheter att motverka väntetiderna genom att det finns underlag för fler kursstarter. Ett annat medel är 5. k. rullande intagning. vilket dock SÖ motsätter sig från pedagogiska utgångspunkter. Vissa kommuner har försökt lösa problemet genom att ta emot flyktingar endast två gånger per år i samband med grund-sfi- start.
Av RRV:s granskning framgår att även väntetiderna mellan grund- och påbyggnads—sfi varierar kraftigt och i vissa fall är betydande. Orsakerna härtill är flera. Påbyggnads-sfi anordnas inte i alla kommuner. 1 över 100 kommuner som har grund-sfi finns ingen påbyggnads-sfi inom studieför- bunden. Resurstilldelningen till grund- och påbyggnads-sfi sker efter olika principer. Grund-Sfi tilldelas resurser efter antalet deltagare medan resur- serna till påbyggnads-sfi fördelas centralt efter det antal undervisningstim- mar som anordnades föregående år. Detta medför bl. a. att utbudet av påbyggnads-sfi inte överensstämmer med det behov som uppstår efter grund- sfi. Det saknas utvecklat samarbete mellan studieförbunden. RRV har funnit att vissa studieförbund av brist på resurser inte kan anordna utbildning där behov finns. medan andra anordnare som har fått sig tilldelade resurser har svårt att fylla utbildningsplatserna. Invandraren bollas mellan olika utbildningsanordnare. Det är inte ovanligt att denne genomgår påbyggnads-sfi både inom studieförbund och inom AM U.
Prop.l989/90:102
Efter avslutad sfi uppstår väntetider av två skäl. Det första är att de kunskaper som ges inom sfi inte svarar mot de krav som ställs för fortsatt utbildning. Det andra är att arbetsmarknadsåtgärder inte planeras eller inte sätts in parallellt med stl. I regel tar ingen ansvar för planeringen under sfi- tiden av individens fortsatta utbildning eller arbete. Tidigast i slutfasen av eller efter grund-sfi får invandraren arbetsmarknadsservice. Det dröjer i allmänhet ett till två år efter det att invandraren kommit till landet innan han får möjlighet att planera sitt inträde på arbetsmarknaden eller reguljära studier. I granskningen har framkommit att ingen tar ansva- ret för individen från ett helhetsperspektiv.
Även tiden inom utbildningen kan bli lång. I RRV:s granskning har framkommit att deltagarna i många fall tycker att studietakten är för låg. Framför allt gäller detta deltagare med tidigare studievana som ämnar läsa vidare på högskolan eller är färdiga akademiker. För flera av dessa passar deltidsundervisning dåligt och den riskerar att i hög grad minska deras motivation.
RRV konstaterar även att varvning av studier och arbete förbättrar deltagarnas svenskkunskaper men att detta sällan kommer till stånd. De möjligheter till praktik som finns t. ex. inom ramen för rekryteringsstödet och den vidgade arbetsprövningen utnyttjas i liten omfattning. Möjlighe- terna att få ett reguljärt deltidsarbete är mycket begränsade innan deltaga- ren fått sitt intyg över genomförd grund-sfi. Att varva studierna med praktik är ett sätt att effektivisera och därmed även förkorta utbildningsti- den. I granskningen har framkommit många exempel på deltagare. som då de får möjlighet att varva studierna med praktik gjort mycket snabba framsteg.
RRV konstaterar vissa brister i utbildningens innehåll och kvalitet. Statsmakterna har föreskrivit att svenskundervisningen skall vara anpas- sad till de studerandes behov och anknyta till deras situation och erfaren- heter. Vidare skall samhällskunskap utgöra en betydande del av undervis- ningen. Studic- och yrkesorientering skall ges stort utrymme.
1 granskningen har framhållits att samhällskunskap förekommer i alltför liten utsträckning i undervisningen. RRV:s iakttagelser visar att invandra- ren efter genomgången sfi ofta har mycket bristfälliga kunskaper om det svenska samhället och därmed får svårigheter att själv ta ansvar för sin situation. Arbets- och yrkeslivsorienteringen förekommer oftast först i slutet av grund-sfi'genom ett besök på arbetsförmedlingcn.
Vidare har framkommit att kommunerna i allmänhet inte beaktar att invandrarna utgör en mycket heterogen skara vad gäller skolunderbyggnad och svenskkunskaper när gruppindelning skall göras.
Vissa kommuners utbildningsplanering påverkas av förhållandet att statsbidraget till grund-sfi uttrycks i timmar. Det för med sig att en stor del av resurserna läggs ned på att åstadkomma en timfördelning mellan indivi- der i ställct för att anpassa undervisningens innehåll till individuella behov. Det finns därför en risk för att kommunernas ambitioner stannar vid att anordna en viss volym. snarare än att åstadkomma en kvalitativ och behovsanpassad undervisning.
För att begränsa dc påpekade problemen krävs enligt RRV olika typer Prop.1989/90: 102 av åtgärder. Problemen bör lösas genom åtgärder som syftar till att . effektivisera utbildningens administration och organisation. . främja ett bättre kapacitetsutnyttjande inom utbildningssystemet. 0 förkorta den samlade tiden i utbildning för invandrare. . öka förutsättningarna för en bättre och mer differentierad utbildnings- verksamhet. . främja en bättre samordning mellan olika aktörer såväl i som utanför utbildningssystemet. . effektivisera den statliga styrningen och finansieringen.
RRV föreslår följande åtgärder. Kommunalt huvudmannaskap för all sfr. . Uppdelningen på grund- och påbyggnads-sfi bör i samband härmed upphöra. . Kommunen bör som hittills få anordna undervisningen själv eller köpa från andra anordnare. . Den 5. k. tvåårsregeln för kommunens skyldighet bör utgå och kommu- nernas åtaganden gälla för alla som har behov av svenskundervisning. . Krav på läroplan och lärarkompctens bör införas för all svenskundervis- ning. 0 Reglerna om deltidsstudier inom grund-Sfi bör tas bort och kommuner- na ges större möjligheter än i dag att utforma sfi utifrån individuella behov och lokala förutsättningar. . Uppmärksamma i tillsynen förhållandet med otillräcklig samhällskun-
skap i stl. Kunskapskraven mellan olika utbildningar bör samordnas.
. Inför ett mera schabloniserat statsbidrag till kommunerna. som motsva- rar den nuvarande flyktingschablonen och ett generellt socialbidragsbe- lopp samt bidragen för sfi (generalschablon). . Om en mer genomgripande sehablonisering inte bedöms som genom- förbar bör det framtida Sfi-anslaget få en utformning som i huvudsak ansluter till dagens grund-sfianslag. Det innebär ett enhetsbelopp per deltagare som bedriver Sfi-studier. Ett sådant belopp bör uttryckas i kronor och intei timmar för att därigenom leda bort från kommunernas timtänkande. Det bör klart framgå att bidraget fritt kan disponeras och fördelas mellan olika sti-deltagare i enlighet med deras behov. . Den lägre timersättningen, 13 kr. per timme. bör avskaffas i sin nuva- rande form. Bidraget medför endast administrativt merarbete eftersom det i flertalet fall räknas av från utgående socialbidrag. . En annan ersättningsform än socialbidrag bör övervägas vid Sfi-studier. . Initiera olika samverkansformer i kommunerna t. ex. lokala arbetsgrup- per.
. Förbättra uppföljning och samverkan på central nivå.
En rapport från ombudsmannen mot etnisk diskriminering (DO), Svenskundervisningen för invandrare (sfi) — Intryck och förslag
Ombudsmannen mot etnisk diskriminering (DO) har den 4 oktober 1989 överlämnat en rapport innefattande DO:s intryck om svenskun— dervisning för invandrare (sli).
DO lämnar följande förslag till förändringar inom sfin. DO anser att den s. k. tvåårsregeln för kommunernas skyldighet att anordna grund-Sfi bör tas bort. I princip bör invandrarna ha fått uppehållstillstånd klara innan sfi- studierna påbörjas. Först då kan motivationen för studier finnas och för att lära sig ett nytt språk. DO föreslår att grund- och påbyggnads-sfi slås samman till en enda utbildning. Detta skulle medföra att elev och lärare har kontakt med varandra under hela undervisningsperioden. vilket skulle vara oerhört viktigt och en trygghetsfaktor för invandraren. Dessutom skulle det gå fortare eftersom det inte skulle bli några väntetider mellan kurserna. Sfin kan gärna få vara uppdelad på två avdelningar med tester emellan. Det sammanlagda timantalet bör höjas från 700 timmar till 900 timmar per elev. Kommunen skall ha hela ansvaret för sfi. Sfi-studierna bör varvas med språkträningspraktik. Praktikplatserna skulle finnas kvar så länge som invandraren deltar i sfi och skulle inte medföra något arbetsgivaransvar såsom anställning eller lön. Här borde man även involvera näringslivet mer att ha praktikplatser med statsbi— drag. DO konstaterar att det trots allt är på arbetsplatserna som den bästa miljön finns för att lära sig språket. Det är därför av stor betydelse att personer som måste förkovra sig i svenska kommer ut i arbete. Kommunerna bör få statsbidrag för sfi även för dem som erhåller grund- sfi inom grundvux. Läromedlen och lärarutbildningen bör ses över. Utbudet av läroböcker är inte tillfredsställande. DO anser att alla som undervisar i sfi skall ha behörighet. Lärarhögskolan borde ha en särskild utbildning för de som vill undervisa invandrare, som man kunde komplettera med efter ge- nomgången vanlig lärarutbildning. Det är enligt DO synnerligen viktigt att invandrarna genomgår svensk- undervisning innan de går ut i arbete. Man måste få arbetsgivarna att inse att det lönar sig i längden att invandrarna lär sig svenska först. Det är likaså viktigt att svenskundervisningen inte avbryts därför att det är problem med barnpassningen. Barnomsorgen fungerar inte. Kuratorn på skolan måste uppsöka dem som bara slutar. suga tag i eleverna så att onödiga avhopp stoppas i tid. DO anser det vara orimligt att statsbidrag utgår till kommunerna först när en invandrare deltagit i undervisningen 100 timmar.
Prop.]989/90: 102
. DO avslutar: "Om alla våra nyanlända lärde sig en bra svenska och hur Prop. ] 989/90: 102 man bär sig åt för att bevaka sina rättigheter och skyldigheter i Sverige. då skulle det knappast behövas någon ombudsman mot etnisk diskrimi- nering".
Norstedis Tryckeri. Stockholm 1990 37
