Redovisning av Allmänna pensionsfondens verksamhet år 1993

Regeringens skrivelse

1994/95:13 >

es

Redovisning av Allmänna pensionsfondens

Ey

verksamhet år 1993

Skr. 1994/95:13

Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen.

Stockholm den 29 september 1994

Carl Bildt

Bo Lundgren

(Finansdepartementet)

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

I skrivelsen lämnar regeringen en redovisning av Allmänna pensionsfondens verksamhet under år 1993. Skrivelsen innehåller flera nya inslag. I redovisningen ingår bl.a. en sammanfattning av fondstyrelsernas utvärdering av den egna medelsförvaltningen, regeringens sammanställning av fondstyrelsernas årsredovisningar samt regeringens utvärdering av fondstyrelsernas förvaltning av fondkapitalet.

I redovisningen ingår även en redogörelse för Fond 92-94:s verksamhet under år 1993.

1 Riksdagen 1994/95. I saml. Nr I3

Innehållsförteckning Skr. 1994/95:13

1 Inledning ..sssssssssessssessess rss tr rs 3

Skr. 1994/95:13

1¶Inledning

Enligt 45 § lagen (1983:1092) med reglemente för Allmänna pensionsfonden skall regeringen årligen göra en sammanställning av de fem fondstyrelsernas årsredovisningar och en utvärdering av styrelsernas förvaltning av fondkapitalet. Sammanställningen, fondstyrelsernas årsredovisningar och regeringens utvärdering skall därefter överlämnas till riksdagen.

En nyhet i förra årets skrivelse (1993/94:13) var att avvecklingsstyrelsens (Fond 92-94:s) verksamhet granskades av regeringen och överlämnades till riksdagen trots att det inte finns någon formell skyldighet för regeringen att överlämna verksamhetsberättelsen för Fond 92-94 till riksdagen. Även i år finner regeringen det lämpligt att redovisa och kommentera Fond 92-94:s verksamhet i detta sammanhang.

De fem fondstyrelserna och Fond 92-94 har överlämnat sina årsredovisningar för år 1993 till regeringen, se bilagorna 1-4. Vidare har varje fondstyrelse — vilket är en nyhet för året — överlämnat en egen utvärdering av sin förvaltning av fondmedlen (resultatuppföljning) med utgångspunkt i de närmare mål för placeringsverksamheten som styrelsen har fastställt. Ytterligare en nyhet är att första-tredje fondstyrelserna inte längre har ett åliggande att göra en sammanställning av delfondernas medelsförvaltning. Denna sammanställning ankommer nu i stället på regeringen att göra (se vidare avsnitt 2.2).

I denna skrivelse lämnar regeringen i avsnitt 2 en redogörelse för Allmänna pensionsfondens (AP-fondens) verksamhet och organisation och i avsnitt 3 en sammanställning av årsredovisningarna. Därefter kommer i avsnitt 4 en sammanställning av resultatuppföljningarna. I avsnitt 5 presenteras regeringens utvärdering av fondstyrelsernas medelsförvaltning. Fond 92-94 redovisas och kommenteras separat under avsnitt 6. Redovisningen av AP-fondens verksamhet har således i år fått ett väsentligen annat innehåll och ändrad disposition jämfört med tidigare års skrivelser.

Den presentation av delfondernas resultat som återfinns i avsnitt 3 är relativt översiktlig. En mer detaljerad information kan erhållas genom de årsredovisningar som finns bilagda skrivelsen.

2¶AP-fondens verksamhet och organisation m.m.

2.1¶Historik

AP-fondens förvaltning handhas av fem fondstyrelser. Fondstyrelsernas verksamhet regleras i lagen (1983:1092) med reglemente för Allmänna pensionsfonden (APR). Första-tredje fondstyrelserna har ett gemensamt kansli som sköter förvaltningen, medan fjärde och femte fondstyrelserna har varsin förvaltning. |

AP-fonden tillkom år 1960 som en följd av införandet av en allmän tilläggspension. Trots att pensionsreformen formades som ett rent

fördelningssystem fann man motiverat att en betydande fondbildning kom Skr. 1994/95:13 till stånd. Skälen härför var dels ett samhällsekonomiskt intresse av att hålla uppe sparandet i ekonomin, dels ett behov att bygga upp en buffert för att klara kortsiktiga skillnader mellan avgiftsinkomster och pensionsutbetalningar.

År 1960 inleddes avgiftsuppbörden till ATP i form av arbetsgivaravgifter. Förvaltningen delades inledningsvis mellan första, andra och tredje fondstyrelserna, som redan från början fick ett gemensamt kansli. Förutom förvaltningen fick styrelserna i uppgift att tillhandahålla de medel som behövs för utbetalning av ATP-pensionerna inkl. kostnaderna för administrationen av ATP-systemet. Enligt reglementet skulle förstatredje fondstyrelserna huvudsakligen placera medlen i svenska räntebärande värdepapper.

För att ge möjlighet för fonden att bredda placeringsmöjligheterna till att omfatta även aktier och andra värdepapper på riskkapitalmarknaden inrättades en fjärde fondstyrelse under år 1974. År 1988 tillskapades en femte fondstyrelse som gavs samma placeringsmöjligheter som den fjärde fondstyrelsen.

2.2¶Regeländringar under år 1993

Under året har relativt omfattande ändringar gjorts i reglementet för APfonden (prop. 1992/93:206, bet. 1992/93:NU31, rskr. 1992/93:383, SFS 1993:542). För det första har placeringsbestämmelserna för första-tredje fondstyrelserna förenklats. För samtliga fondstyrelser har de rambestämmelser som anger målen för förvaltningen ändrats. Vidare har fondstyrelserna ålagts en skyldighet att fastställa närmare mål för sin placeringsverksamhet och att själva utvärdera förvaltningen med utgångspunkt i de mål som ställts upp. Vidare har den granskning av fjärde och femte fondstyrelsernas förvaltning som tidigare gjordes av Riksrevisionsverket och Riksförsäkringsverket tagits bort. Även principerna för fondstyrelsernas årsredovisningar har ändrats under året. Den skyldighet som ålåg första-tredje fondstyrelserna att göra en sammanställning över de olika delfonderna har upphävts. De angivna ändringarna trädde i kraft den 1 juli 1993.

Placeringsbestämmelser m.m.

De tidigare placeringsbestämmelserna för första-tredje fondstyrelserna föreskrev i detalj i vilka tillgångar fondstyrelserna fick placera sina medel. Till exempel angavs att styrelserna fick placera medel i obligationer och andra för den allmänna omsättningen avsedda skuldförbindelser utfärdade av vissa uppräknade emittenter. Dessa bestämmelser hade tillkommit under en tid då kapitalmarknaden var starkt reglerad. Tiden ansågs nu mogen att i stället för en detaljerad uppräkning införa enklare och mer generella placeringsregler. Som skäl härför anfördes följande i

prop. 1992/93:206 (s. 42). "Den snabba utvecklingen på den svenska Skr. 1994/95:13 kapitalmarknaden och den ökande internationaliseringen samt tillkomsten av nya finansiella instrument medför att alltför detaljerade placeringsbestämmelser, särskilt i lagform, kan vara till nackdel för en kapitalförvaltare. Sådana bestämmelser riskerar också att snabbt bli föråldrade." Enligt 12 §& APR gäller fr.o.m. den 1 juli 1993 att första-tredje fondstyrelserna får fritt placera medel i skuldförbindelser med låg kreditrisk. Placeringar i utländsk valuta är dock fortfarande begränsade till 10 7 av - marknadsvärdet av de tillgångar som resp. styrelse förvaltar. Vidare får ”första-tredje fondstyrelserna placera högst 5 2 av de totala tillgångarna i andra skuldförbindelser som är utfärdade av svenska aktiebolag eller ekonomiska föreningar. Någon förändring har däremot inte skett beträffande fondstyrelsernas möjligheter att placera medel i fastigheter, aktier i fastighetsbolag och derivatinstrument (t.ex. optioner och

De placeringsbestämmelser som gäller för fondstyrelserna skall tillämpas mot bakgrund av den rambestämmelse som anger målen för resp. fondstyrelses förvaltning. Även rambestämmelserna för samtliga fondstyrelser ändrades vid halvårsskiftet 1993 (11 och 34 §§ APR). Genom ändringen togs föreskriften att förvaltningen skulle vara förenlig med den allmänna ekonomiska politiken och beakta kreditmarknadens funktionssätt bort. Denna föreskrift ansågs sakna praktisk betydelse. I målangivelsen för fjärde och femte fondstyrelserna togs även den rekommendation om placeringarnas inriktning som angav att placeringarna skall syfta till att förbättra riskkapitalförsörjningen till gagn för svensk produktion och sysselsättning bort. Som skäl härför angavs i propositionen bl.a. följande (prop. 1992/93:206 s. 40). "Svensk produktion och sysselsättning gynnas på lång sikt av en kapitalmarknad utan detaljerade regler som styr kapitalplaceringar. Enligt min mening kommer därför inte svensk produktion och sysselsättning att missgynnas av att de särskilda rambestämmelserna för fjärde och femte fondstyrelserna tas bort." Vidare betonades för första-tredje fondstyrelsernas vidkommande kravet på en effektiv förvaltning. Detta har kommit till uttryck genom ett krav på att fondmedlen skall förvaltas så att det på lång sikt uppnås hög avkastning.

Utvärdering och redovisning av förvaltningen m.m.

I samband med att rambestämmelserna ändrades infördes för fondstyrelserna en skyldighet att faställa närmare mål för sin placeringsverksamhet (11 och 43 §§ APR). Lagstiftarens utgångspunkt är att detaljerade regler för hur en effektiv förvaltning skall bedrivas inte är möjliga att formulera i lag. En effektiv förvaltning kräver nämligen en flexibel beslutsprocess som kan anpassa placeringarna med hänsyn till ändrade förhållanden och ny information om risker och avkastningsmöjligheter. Inte heller de närmare målen för förvaltningen bör anges av statsmakterna eftersom det vore att inskränka fondstyrelsernas oberoende och frihet att, inom

placeringsreglementets ram, besluta om placeringarna i AP-fonden. Det Skr. 1994/95:13 bör därför ankomma på resp. fondstyrelse att fastställa närmare mål för placeringsverksamheten för att tillförsäkra en förvaltning i enlighet med de övergripande målen för förvaltningen (prop. 1992/93:206 s. 40). Enligt motiven bör denna målformulering även ange hur avkastning och risk skall mätas, vilka metoder som skall användas för att utvärdera verksamhetens resultat samt inom vilka gränser (limiter) placeringsverksamheten skall bedrivas (prop. s. 55). Vidare anges att fondstyrelserna bör fastställa bl.a. ränte-, kredit- och valutarisker.

Enligt en ny bestämmelse (16 a § APR) skall varje fondstyrelse samtidigt med att bl.a. årsredovisningen överlämnas till regeringen även överlämna en egen utvärdering av styrelsens förvaltning av fondmedlen (resultatuppföljning). Enligt motiven bör ett inslag i resultatuppföljningen, som skall göras med utgångspunkt i av styrelsen uppställda mål för placeringsverksamheten, vara att den avkastning som uppnåtts jämförs med avkastningen för ett lämpligt jämförelseobjekt. Någon skyldighet för fondstyrelserna att överlämna en fullständig målbeskrivning föreligger inte utan enligt motiven är det tillfyllest att regeringen får en sammanfattning där huvuddragen kan utläsas. Som närmare kommer att behandlas i nästa avsnitt bör enligt motiven tillgångar och kontrakt värderas till marknadsvärde vid resultatuppföljningen.

Fondstyrelsernas årsredovisningar

Enligt 16 § APR, i dess lydelse fram till den 1 juli 1993, skulle resultatoch balansräkningarna vara uppställda efter reala principer. I balansräkningen skulle tillgångarna tas upp till anskaffningskostnaden. Genom lagändringen togs skyldigheten att redovisa efter reala principer bort. I stället infördes en uttrycklig bestämmelse om att årsredovisningarna skall upprättas med iakttagande av god redovisningssed.

Av motiven till ändringen framgår att tillgångar och kontrakt bör värderas till marknadsvärde vid resultatuppföljningen (prop. 1992/93:206 s. 41). På så sätt erhålls en så rättvisande bild som möjligt av det resultat som fondförvaltningen uppnått under resultatperioden. Därför ansågs det inte heller finnas skäl att fortsättningsvis avkräva fondstyrelserna en redovisning efter reala principer.

Sammanställning och granskning av årsredovisningarna

Tidigare förelåg en skyldighet för första-tredje fondstyrelserna att göra en sammanställning av samtliga fondstyrelsers verksamhetsberättelser. Vidare skulle Riksförsäkringsverket och Riksrevisionsverket årligen avge utlåtande över fjärde och femte fondstyrelsernas förvaltning. Dessa inslag i den årliga sammanställningen och granskningen togs bort vid halvårsskiftet 1993. Efter löntagarfondernas avskaffande förelåg nämligen inte längre samma behov av första-tredje fondstyrelsernas sammanställning

eller Riksförsäkringsverkets och Riksrevisionsverkets utvärderingar. I Skr. 1994/95:13 stället förenklades granskning och utvärdering så att det nu åligger regeringen att sammanställa fondstyrelsernas årsredovisningar. Regeringen skall också analysera materialet innan den med en egen utvärdering överlämnar ärendet till riksdagen.

2.3 Pensionsreformen

Pensionsarbetsgruppen lämnade i början av år 1994 sitt slutbetänkande (SOU 1994:20). Regeringen har under våren — i en riktlinjeproposition — lagt fram ett förslag till ett reformerat pensionssystem (prop. 1993/94:250). Riksdagen har antagit dessa riktlinjer (bet. 1993/94:SfU24, rskr. 1993/94:439). Enligt propositionen uppfyller dagens pensionssystem inte de krav som måste ställas på ett pensionssystem. Systemets möjligheter att infria gjorda åtaganden är därmed hotade (prop. 1993/94:250 s. 46). I propositionen utstakas en genomgripande reform av det allmänna pensionssystemet. Reformen syftar till att göra systemet mer följsamt mot den samhällsekonomiska och demografiska utvecklingen samt att stärka sambandet för den enskilde mellan avgift och förmån. Systemet skall därmed bli mer robust än dagens system.

Det nya pensionssystemet bygger på den s.k. livsinkomstprincipen där ålderspensionen skall utgå från hela inkomsten. Den sammanlagda ålderspensionsavgiften skall uppgå till 18,5 %Z av pensionsgrundande inkomster upp till ett förmånstak. Av inbetalda avgifter skall huvuddelen — 16,5 procentenheter — användas till att finansiera utgående pensioner inom ramen för ett fördelningssystem. Resterande del — 2 procentenheter — skall avsättas till en individuell premiereserv. Om det uppkommer överskott i fördelningssystemet skall detta fonderas i AP-fonden. På motsvarande sätt skall underskott finansieras ur fonden. AP-fonden kommer således även i fortsättningen att utgöra en buffert inom fördelningssystemet.

3¶Sammanställning av årsredovisningarna

3.1¶Bakgrund och grundläggande termer

AP-fonden har till uppgift att förvalta de medel som bidrar till finansieringen av de allmänna tilläggspensionerna. Målet för fondförvaltningen är att i ett långsiktigt perspektiv maximera avkastningen på tillgångarna. För första-tredje fondstyrelserna gäller att medlen skall förvaltas så att de ger en långsiktigt hög avkastning samtidigt som kraven på tillfredsställande betalningsberedskap, god riskspridning och betryggande säkerhet tillgodoses. Fjärde och femte fondstyrelserna skall placera medlen så att kraven på god avkastning, långsiktighet och riskspridning tillgodoses.

AP-fondens utveckling kan bedömas ur i huvudsak två synvinklar. Skr. 1994/95:13 Tidigare nämndes att AP-fonden tillkom dels för att kompensera en nedgång i det privata sparandet, dels för att bygga upp en buffert för att klara kortsiktiga skillnader i in- och utbetalningar i pensionssystemet. För att klara buffertfunktionen är det viktigt att fondens medel investeras så att det reala värdet av inbetalda medel bevaras. Ett skäl härtill är att pensionsutbetalningarna i nuvarande pensionssystem är realsäkrade, vilket medför att fondens kapital bör växa minst motsvarande inflationens utveckling för att kunna uppfylla sin funktion som buffert i pensionssystemet. Det bör påpekas — jfr. avsnitt 2.3 — att AP-fonden inom ramen för nuvarande ordning har begränsade möjligheter att svara för pensionssystemets stabilitet i ett långsiktigt perspektiv.

Ur en annan synvinkel kan fondstyrelserna utvärderas utifrån hur väl de förvaltar anförtrodda medel. Här kan avkastningen på kapitalet jämföras med avkastningen på de marknader de olika fondstyrelserna agerar eller också kan resultatet av förvaltningen jämföras med de resultat som andra liknande förvaltare presterat. Vidare skall fondstyrelserna sätta upp mål för sin förvaltning. En avstämning av hur väl dessa mål har uppfyllts är en ytterligare metod för att utvärdera verksamheten.

Givetvis måste vid en utvärdering hänsyn tas till de omvärldsfaktorer och restriktioner som påverkar fondstyrelsernas avkastning. Således kan förvaltningen av kapitalet vara lyckosam även om dess värde minskar realt beroende på att marknadens reala avkastning varit negativ. Å andra sidan kan avkastningen visa på en betryggande real värdesäkring av kapitalet utan att förvaltningen har varit lyckosam vid en jämförelse med utvecklingen för relevanta index.

I årsredovisningarna görs åtskillnad mellan nominell och real redovisning. I den senare tas tillgångarna upp till marknadsvärden och de tillskjutna pensionsavgifterna räknas om för att bevara real köpkraft. I den nominella redovisningen värderas tillgångarna enligt lägsta värdets princip. Det innebär att tillgångarna värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och marknadsvärdet vid tidpunkten för bokslutet. Till skillnad från en real redovisning indexeras inte de tillskjutna pensionsavgifterna.

Den reala redovisningen är värdefull för att se hur väl fondstyrelserna lyckas skydda kapitalet från inflationens urholkning av penningvärdet. Det ger således ett mått på om fonden klarar sin uppgift att fungera som buffert i pensionssystemet. Vidare är den reala redovisningen intressant eftersom tillgångarna värderas till marknadsvärde. Härigenom kan avkastningen på kapitalet mätas genom att resultatet ställs i relation till tillgångarnas verkliga värde.

De skilda metoderna att redovisa verksamheten får effekter för resultat- och balansräkningarna. I resultaträkningen återfinns först årets resultat vilket i huvudsak är skillnaden mellan nettointäkterna i placeringsverksamheten och administrationskostnaderna. Därefter erhålls det reala resultatet genom att hänsyn tas till ej realiserade vinster och förluster vid en marknadsvärdering av tillgångarna, med avdrag för bevarandet av kapitalets köpkraft.

Resultaträkning: Skr.1994/95:13

Nettointäkter i placeringsverksamheten Avdrag för administrationskostnader

Årets resultat

Ej realiserade vinster/ förluster vid marknadsvärdering Avsättning för bevarande av grundkapitalets köpkraft

Årets reala resultat

När avkastningen på kapitalet mäts i utvärderingen redovisas ett resultat innehållande icke realiserade vinster och förluster vid en marknadsvärdering, men utan avdrag för bevarande av grundkapitalets köpkraft. Ett resultat innehållande icke realiserade vinster eller förluster har både för- och nackdelar. En nackdel är att tidpunkten för avläsande av resultatet kan få en avgörande betydelse för resultatet eftersom marknaderna kan svänga relativt kraftigt under en kort period. En fördel är att ett sådant resultat ger den bästa informationen om hur väl portföljen har utvecklats eftersom resultatet i förhållande till tillgångarnas ingångsvärde kan jämföras med utvecklingen för relevanta index avseende samma period.

I balansräkningen värderas tillgångarna, som nämnts, till antingen marknadsvärde eller enligt lägsta värdets princip. Det som i andra sammanhang brukar betecknas som eget kapital benämns här fondkapital. Fondkapitalet består till att börja med av nettot av inbetalda pensionsavgifter och pensionsutbetalningar, med avdrag för administrationskostnader. Summan av dessa nettoavgifter benämns grundkapital. Om de ackumulerade = överskotten/underskotten i = placeringsverksamheten summeras med grundkapitalet erhålls slutligen det totala fondkapitalet. Storleken på det redovisade fondkapitalet blir beroende av om man i redovisningen tillämpar reala värden eller redovisar enligt lägsta värdets princip. I den senare redovisningsmetoden görs inga avsättningar på grund av inflationens urholkning av kapitalet. I den reala redovisningen uppindexeras däremot varje år grundkapitalet (nettopensionsavgifterna) med konsumentprisindex för att bevara dess ursprungliga köpkraft. Likaså består de ackumulerade resultaten av reala resultat, dvs. inkl. icke realiserade vinster och förluster med avdrag för inflationens utveckling under året. I utvärderingen används fondkapitalet enligt real redovisning.

Balansräkning: Skr. 1994/95:13

Nominell Real

redovisning redovisning Summa tillgångar lägsta värdets marknadsvärdering

princip

Tillskjutet grundkapital ej indexerat indexerat

Ackumulerat resultat årets resultat realt resultat Summa fondkapital nominellt realt

Eftersom målen enligt APR är att fondstyrelserna skall långsiktigt uppnå en hög avkastning bör utvärderingens utgångspunkt vara att särskilt

studera avkastningen på de medel som fondstyrelserna fått i uppdrag att

förvalta snarare än att fokusera på den reala utvecklingen av kapitalet.

3.2¶AP-fondens samlade resultat

AP-fonden hade under år 1993 en god utveckling. En allmän räntenedgång på ca 3 procentenheter bidrog till det goda resultatet, eftersom merparten av fondens tillgångar är placerade i räntebärande papper. Under år 1993 var resultatet 95 miljarder kronor inkl. orealiserade vinster i portföljen. Det är en ökning från föregående år med 35 miljar-

der kronor.

Tabell 1 Resultatsammanställning hela AP-fonden, mkr, marknadsvärden

1-3 4:e

1993 1992 1993 1992 Årets resultat 57 637 49 346 1 376 1 706 Ej realiserade kursvinster/ förluster 24 949 6 126 9 563 1235 Resultat inkl. ej realiserade kursvinster 82 586 55 472 10 939 2 941 Fondkapital 545 635 483 753 35 940 25 256

5:e Summa 1-5

1993 1992 1993 1992

Årets resultat 154 101 — 59 167 51 153

Ej realiserade kursvinster/ förluster 1119 165 35 631 7 526 Resultat inkl. ej realiserade kursvinster 1273 266 = 94 798 58 679 Fondkapital 4 469 3 307 — 586 044 512 316

Fondkapitalet ökade under året med 74 miljarder kronor till 586 miljarder kronor. Resultatet i förhållande till fondkapitalet vid årets början visar en avkastning på kapitalet med 18,5 ”.

Tillgångarnas marknadsvärde uppgick i slutet av året till 588 (514) Skr. 1994/95:13

miljarder kronor, varav 41 (29) miljarder kronor i huvudsak var investe-

rade i aktier av fjärde och femte fondstyrelserna. (Inom parentes anges här och i det följande 1992 års siffror.) Tillgångarna i första-tredje

fondstyrelserna utgjorde således 93 (94) Z av AP-fondens sammanlagda tillgångsmassa.

Fondkapitalet, beräknat enligt marknadsvärdet, är en bra värdemätare

på fondens utveckling. Under såväl år 1992 som år 1993 ökade fondkapitalet trots att utgifterna för pensionerna var större än de inbetalda avgifterna, eftersom avkastningen på fondkapitalet var större än avgiftsunderskottet.

Tabell 2 Fondkapitalets utveckling 1960-1993

Marknadsvärde, mdkr Första-tredje fondstyrelserna 1960 1970 1980 1990 1992 1993 Avkastning 0,0 2,0 10,4 45,5 55,5 82,6 Tillskjutet kapital Avgifter 0,5 6,1 22,2 77,7 83,8 81,0 Pensionsutbetalningar -1,2 —-19,0 = -77,4 -96,4 -101,4 Överföring netto från delfonder 1,1 — -0,3 0,4 Administrationskostnader -0,1 -0,2 -0,5 = -0,6 -0,6 Summa tillskjutet kapital 0,5 4,8 3,0 0,9 -13,5 = -20,6 Tillväxt i fondkapital 0,5 6,8 13,4 46,3 242,0 62,0 Fondkapital 0,5 35,9 145,3 386,8 483,8 545,8

Övriga fondstyrelser

Realt fondkapital az 4:e fondstyrelsen 1,4 19,2 25,2 35,9 5:e fondstyrelsen 1,6 3,3 4,5

Summa samtliga fondstyrelser 146,7 407,6 512,3 586,2 "Bokfört värde

AP-fondens placeringar

Vid utgången av år 1993 var drygt 91 Z av AP-fondens tillgångar

placerade i räntebärande fordringar. Av dem utgjorde 87 7 obligationer

och penningmarknadsinstrument. Drygt 6 &Z av tillgångarna = var investerade i aktier och aktieliknande värdepapper.

Tabell 3 Placeringar, samtliga fondstyrelser Skr. 1994/95:13 Marknadsvärde mkr

1993-12-31 1-3 4 5 Summa 1-5 1992-12-31 Penningmarknads

placeringar 25 208 3 102 336 28 646 5,1 2 5,8

Obligationer m.m. 462 969 462 969 82,2 HZ 82,4 RH Reverslån m.m. 22 838 22 838 4,1 Zz 4,8 7 Aktier, konvertibla skuldebrev m.m. 33 040 4 225 37 265 6,6 7 S,1 z Fastigheter, aktier i fastighetsbolag 11 567 11 567 2,1 7 1,9 Zz Summa placeringar 522 582 36 142 4561 «563 285 100,0 2 100,0

Fondkapital 545 635 35 940 4469 586 044

”I 4:e och 5:e fondstyrelserna är penningmarknadsplaceringar inkl. bankmedel och obligationer

Beräknat utifrån marknadsvärdet var ca 2 70 av fondkapitalet placerat i fastigheter. Enligt APR får första-tredje fondstyrelserna placera upp till

5 2 av tillgångarnas marknadsvärde i fastigheter.

3.3¶Årets resultat första-tredje fondstyrelserna

Resultatet för första-tredje fondstyrelserna år 1993 var — inkl. oreali-

serade vinster — 82 miljarder kronor, vilket innebär en ökning från

föregående år med 27 miljarder kronor. Resultatökningen beror i huvudsak på värdetillväxten i obligationsportföljen. Avkastningen på fondkapitalet var 17,1 2 (12,5 70). Den reala avkastningen uppgick till

12,6 Z (10,9 7). Den reala avkastningen erhålls genom att avkastningen

justeras i förhållande till utvecklingen av konsumentprisindex.

Tabell 4 Resultatsammanställning första-tredje fondstyrelserna

1993 1992

Årets resultat 57 637 49 346

Ej realiserade kursvinster/förluster vid

Avgiftsnettot, dvs. skillnaden mellan inbetalda och utbetalda pensionsavgifter, uppvisade under året ett underskott på 20,4 miljarder kronor. Detta innebar en ökning i förhållande till fjolårets underskott med 7,8 miljarder kronor. Genom det negativa avgiftsnettot urholkas fondstyrelsernas grundkapital men tack vare den goda avkastningen under året har fondkapitalet trots detta ökat. Årets ökning av fondkapitalet kompenserar

såväl avgiftsunderskottet som urholkningen av penningvärdet till följd av Skr.1994/95:13

inflation.

Det från fondstyrelsernas tillkomst ackumulerade reala resultatet (justerat med hänsyn till förändringarna i konsumentprisindex) uppgick vid slutet av år 1993 till 208,7 (139,7) miljarder kronor.

Första-tredje fondstyrelsernas placeringar

Portföljens sammansättning framgår av följande tabell.

Tabell 5 Första-tredje fondstyrelsernas placeringar

1993 1992 Penningmarknadsplaceringar 25 208 4,8 R 26 256 5,7 Obligationer m.m. 462 969 88,3 ÄH 402 231 — 86,8 Reverslån m.m, 25722 4,9 RK 25 560 5,7 Ä Fastigheter, aktier i fastighetsbolag 8683 17 KR 9 397 1,4 Summa placeringar 522 582 100 461 560 100 7

Obligationer utgör den största delen av placeringarna. Inga större förändringar i portföljsammansättningen har skett under året. Fonden hade vid årsskiftet något lägre andel penningmarknadsplaceringar och räntebärande reverslån. Obligationsportföljen har ökat med 1,5 procentenheter, medan innehaven i värdepapper med en löptid upp till ett år (penningmarknadsplaceringar) har minskat något.

Utvecklingen inom de olika placeringsformerna under året presenteras närmare i det följande.

Penning- och obligationsplaceringarna

Av de totala placeringarna på 525 miljarder kronor (marknadsvärde) utgjorde 93 Z placeringar på penning- och obligationsmarknaden. Av de nominella placeringarna var ca 54 7 placerade i bostadssektorn och 32 / i statsobligationer. Den relativt höga andelen bostadsobligationer visade sig vara lönsam under år 1993 eftersom ränteskillnaden mellan statsobligationer och bostadsobligationer minskade under året. Utrymmet för kursvinster var således större för innehaven i bostadsobligationer. Övriga obligationsinnehav har emitterats av näringslivet och kommuner. Första-tredje fondstyrelserna har inte utnyttjat möjligheten att placera i tillgångar i utländsk valuta.

Reala räntebärande placeringar Skr. 1994/95:13

Första-tredje fondstyrelserna ger ut lån till investeringar mot en i förhand bestämd real avkastning på kapitalet som uppnås genom att räntan kopplas till utvecklingen av konsumentprisindex (KPI). Detta sker tillsammans med andra investerare, s.k. partnerfinansiering. Sådana placeringar uppgår till nominellt 11,1 miljarder kronor men genom att den del av avkastningen som är KPI-relaterad ackumuleras till skulden var värdet på placeringarna vid utgången av år 1993 12,8 miljarder kronor. Denna typ av reala placeringar är jämförbara med de realränteobligationer som Riksgäldskontoret nyligen börjat ge ut.

Fastigheter

Fondens fastighetsportfölj är uppbyggd av direktägda fastigheter och andelar i fastighetsbolag, t.ex. 18,75 i fastighetsbolaget Pleiad. Vid årets slut uppgick fastighetsinnehavet till 8,7 miljarder kronor. Hyresintäkterna för hela beståndet uppgick till ca 0,5 miljarder kronor. Merparten av fastigheterna är direktägda i Sverige men en icke obetydlig andel återfinns utomlands. Affärer gjordes under året med bland andra Skandia och Skanska.

Totalavkastningen för fastigheterna uppgick till -1,7 2. Fastigheterna värderades ned med 0,5 miljarder kronor, vilket motsvarar -7,6 7 av fastigheternas totala marknadsvärde. Direktavkastningen var under året 5,9 Zz.

3.4¶Årets resultat fjärde och femte fondstyrelserna

3.4.1 Inledning

Fjärde och femte fondstyrelserna har till uppgift att placera pensionsmedel, som de rekvirerar från första-tredje fondstyrelserna, på aktiemarknaden. De tilldelade medlen motsvarar ett belopp som maximalt får uppgå till I 20 av det sammanlagda anskaffningsvärdet för de medel som förstatredje fondstyrelserna förvaltar.

Fjärde och femte fondstyrelserna har separata kanslier och bedriver sina verksamheter helt skilda från varandra. Båda fondstyrelserna är underkastade samma regelsystem och har samma inriktning och uppgifter. De har ett avkastningskrav som innebär att de varje år skall överföra 3 7 reell avkastning till första-tredje fondstyrelserna.

Under år 1993 var utvecklingen på aktiemarknaderna i Sverige och utomlands mycket gynnsam. I Sverige steg fondbörsens generalindex med 52 2. Kursuppgången bland Europas ledande börser var störst i Zärich (51 26) och Frankfurt (47 2) följt av Paris (22 26) och London (20 2). Utvecklingen var sämre vid de stora börserna utanför Europa. I New York steg index med 7 § och i Tokyo med 3 7.

Skr. 1994/95:13 3.4.2 Fjärde fondstyrelsens resultat

Fjärde fondstyrelsen har tilldelats sammanlagt 4 miljarder kronor sedan den startade år 1974. Med en uppräkning av kapitalet med konsumentprisindex var vid utgången av år 1993 nuvärdet av tilldelade medel 8,5 miljarder kronor, vilket således utgör grundkapitalet. Den ålagda avkastningen på 3 70 som skall överföras till första-tredje fondstyrelserna skall beräknas med utgångspunkt i grundkapitalet.

Tabell 6 Resultatsammanställning fjärde fondstyrelsen

1993 1992

Årets resultat 1376 1 706

Ej realiserade kursvinster/förluster vid

År 1993 var resultatet inkl. orealiserade vinster i aktieportföljen 10,9 miljarder kronor. Det ger en avkastning med 43,3 2 på fondkapitalets värde vid årets början.

Portföljen är förhållandevis koncentrerad. En aktieportfölj som innehåller relativt få aktier med stora enskilda innehav kan sägas inrymma en större risk än en portfölj innehållande ett genomsnitt av en aktiemarknads sammansättning. Denna strategi, som ingår i fjärde fondstyrelsens placeringspolicy, medför å andra sidan att portföljen kan generera en högre avkastning än en portfölj som motsvarar index sammansättning. Innehav större än 500 miljoner kronor utgör 88 % av portföljvärdet. De fem största innehaven i portföljen utgjorde knappt halva marknadsvärdet av den totala aktieportföljen. Marknadsvärdet av den svenska portföljen utgjorde vid årsskiftet 3,6 72 av det totala börsvärdet.

Tabell 7 Fjärde fondstyrelsens fem största innehav 1993-12-31 Marknadsvärden

1 (1) Astra 5 452 mkr 2 (2) Ericsson 3 215 mkr 3 (3) ASEA 2 933 mkr 4 (5) Sandvik 2 005 mkr 5 (8) Volvo 1 672 mkr

15 277 mkr

Sammansättningen av fjärde fondstyrelsens portfölj förändrades under året genom att branscherna verkstäder och skogsindustri ökade sin andel av portföljen medan kemisk industri minskade. Jämfört med börsens

sammansättning som helhet låg fjärde fondstyrelsen i slutet av år 1993 Skr.1994/95:13

överviktad i de tre nämnda branscherna. Det största enskilda innehavet vid slutet av året var Astra. Bland de utländska innehaven dominerar

amerikanska aktier vilka utgjorde nästan hälften av den utländska portföljen.

Tabell 8 Fjärde fondstyrelsens branschfördelning

Branschfördelning i procent

Fondens portfölj Marknaden

Bransch 1993 1992 1991 1993 1992 1991

Verkstäder 44 40 33 36 34 28

Kemisk Industri 28 35 29 2 30 16

Skogsindustri 10 10 8 7 9 8 Fastighets-

100 100 100 100 100 100

Tabell 9 Fjärde fondstyrelsens utländska portfölj fördelad på länder

Fördelning till

marknadsvärden,

Fjärde fondstyrelsen förvaltade vid årsskiftet 1993/94 onoterade aktier till ett värde av 657 miljoner kronor. Under år 1993 bestämde styrelsen att investeringar i onoterade bolag under de tre närmaste åren endast skall ske inom investerarkonsortier med särskild kompetens för onoterade företag och i s.k. privatiseringar där möjligheten att utträda ur investeringen är god.

De likvida medlen, vilka utgör 8,5 / av portföljens marknadsvärde, var huvudsakligen investerade i statsskuldväxlar och till viss del i företagscertifikat.

3.4.3¶Femte fondstyrelsens resultat Skr. 1994/95:13

Resultatet inkl. icke realiserade vinster var för femte fondstyrelsen 1,3 miljarder kronor för år 1993. Det motsvarar en avkastning på fondkapitalet på 38,4 72. Aktieportföljen ökade med 45,2 7 i värde. Tabell 10 Resultatsammanställning femte fondstyrelsen

1993 1992 Årets resultat 154 101 Ej realiserade kursvinster/förluster vid

I likhet med fjärde fondstyrelsen utgör de fem största engagemangen knappt hälften av portföljens värde. De utländska innehaven till mark-

nadsvärde utgjorde tillsammans 18 Z av den totala portföljens mark-

nadsvärde.

Tabell 11 Femte fondstyrelsens fem största innehav 1993-12-31 Marknadsvärden

Roche 12 Aga 12 Z Sandvik 9ä Sydkraft 8x Volvo 6 7 Övriga Ss3 RK

Kemisk industri och verkstäder är de branscher som femte fondstyrel-

sen har de största aktieinnehaven i. Portföljsammansättningen skiljer sig således något från fjärde fondstyrelsen som har större innehav i främst verkstadsaktier och skogsaktier. Det största enskilda innehavet är i den

schweiziska kemikoncernen Roche Holding där innehavet uppgår till

12 2 av portföljvärdet vid årsskiftet.

Tabell 12 Femte fondstyrelsens branschfördelning 1993-12-31

De likvida medlen var vid utgången av året 337 miljoner kronor vilket motsvarar 7,5 / av portföljens värde. 2 Riksdagen 1994195. I sand. Nr 13

4¶Sammanställning av resultatuppföljningarna Skr. 1994/95:13

4.1¶Utvärdering av den egna förvaltningen

Nytt för i år är att fondstyrelserna skall göra en utvärdering av den egna förvaltningen genom att exempelvis jämföra sina resultat med dem som kan erhållas med alternativa förvaltningsstrategier eller genom att göra jämförelser med andra förvaltare som är underkastade liknande restriktioner och mål för förvaltningen. Denna utvärdering avses ligga till grund för regeringens granskning och rapportering till riksdagen.

Samtliga fondstyrelser har till regeringen inkommit med utvärderingar. Fondstyrelsernas utvärderingar varierar i fråga om utförlighet. En väl analyserad portfölj underlättar allmänhetens insyn i fondstyrelsernas förvaltning av AP-fondsmedlen och ger samtidigt en kontroll av att fondstyrelserna själva aktivt utvärderar sin egen verksamhet.

Det bör uppmärksammas att fondstyrelserna ålades skyldigheten att göra en utvärdering av den egna förvaltningen i mitten av pågående verksamhetsår vilket naturligtvis påverkar de krav som kan ställas på utvärderingen.

4.2¶Första-tredje fondstyrelsernas resultatuppföljning

Portföljens avkastning

Första-tredje fondstyrelsernas portfölj gav under år 1993 en totalavkastning på 17,3 (12,7) 70 där 11,0 (11,4) 2 utgjorde direktavkastning och 6,3 (1,4) 70 således bestod av värdeförändring. Den reala avkastningen, dvs. efter reduktion med hänsyn till konsumentprisindex förändring under året på 4,0 (1,8) 7, uppgick till 12,8 (10,7) Zz.

Även i ett långsiktigt perspektiv har den urholkning av tillgångarnas värde som inflationen medfört kompenserats av avkastningen på fondmedlen. Avkastningen beräknat som ett aritmetiskt medeltal under perioden 1989-1993 var 13,1 2. Konsumentprisindex förändring under samma period var 7,0 2. Den reala avkastningen under perioden var således i medeltal 5,7 2.

För de nominella räntebärande placeringarna har fondförvaltningen gett en meravkastning om 0,1 procentenheter under perioden 1987-1993 i förhållande till ett av första-tredje fondstyrelserna skapat marknadsindex. Detta index innefattar i stort sett alla emitterade räntepapper på den svenska penning- och obligationsmarknaden. För år 1993 var meravkastningen högre, ca 0,15 procentenheter. Avkastningen för de reala räntebärande placeringarna (partnerfinansieringar i projekt med lång mognadsgrad där avkastningen är kopplad till KPI) har hittills motsvarat marknadsmässiga realräntekrav. Detta innebär att om de ingångna avtalen skulle ha skrivits om vid tidpunkten för utvärderingen skulle villkoren (real avkastning) i stort sett blivit desamma.

Den genomsnittliga avkastningen på fastighetsplaceringarna var under Skr. 1994/95:13 perioden 1990-1993 negativ, -15 7. Detta får dock ett relativt litet utslag på fondens totalavkastning eftersom andelen fastigheter är liten. Den valda tidpunkten för fastighetsinvesteringar har, som styrelserna själva konstaterar, inte varit särskilt lyckosam. Skälet är det exceptionella fallet av tillgångsvärden under perioden 1990-1993, samtidigt som fondstyrelserna först i slutet av 1980-talet gavs möjlighet att investera i fastigheter.

Riskprofil

För första-tredje fondstyrelserna är olika risker förknippade med fondförvaltningen. De har själva identifierat dessa risker som kreditrisker, ränterisker, likviditetsrisker, valutarisker, fastigheters prisrisk och administrativa risker.

Statens åtagande att garantera betalningssystemet (prop. 1992/93:135, bet. 1992/93:NU16, rskr. 1992/93:155) tillsammans med andra fullgoda säkerheter medför att fondens medel i praktiken till 98 20 är placerade i tillgångar där staten har ett ansvar för att fordringarna infrias. Detta medför att kreditrisken för närvarande är mycket låg. Den statliga garantin är dock en temporär åtgärd varför det är viktigt att fondstyrelserna behåller en god kontroll av kreditriskerna i portföljen. Fondmedlen är till 33 Z placerade i tillgångar där den offentliga förvaltningen är motpart och till 63 § inom den finansiella sektorn där utlåning till bostadsfinansiering utgör huvudparten. Resterande utlåning sker främst till branscherna energi, skog och fastigheter.

Ränterisken uttrycks som duration, vilket är en genomsnittlig, vägd löptid för placeringarna. Durationen kan även approximativt sägas vara förändringen av värdet på en tillgång vid en procentenhets förändring i ränteläget. Således innebär längre duration (längre löptid) en större ränterisk då portföljvärdet påverkas mer av ränteförändringar. Eftersom merparten av medlen är placerade i räntebärande värdepapper är ränterisken dominerande. Fondens storlek gör emellertid att det i princip är omöjligt att avvika i någon större utsträckning från marknadens totala ränterisk. Det marknadsindex första-tredje fondstyrelserna konstruerat visar marknadens ränterisk. Första-tredje fondstyrelserna har beslutat att följa detta med små variationer. Eftersom hela marknadens duration ökade under år 1993 ökade även ränterisken i AP-fondens portfölj.

AP-fonden har till uppgift att fungera som en likviditetsbuffert i ATPsystemet. Det innebär att fonden skall kunna utjämna variationer i avgiftsinbetalningar och pensionsutbetalningar inom systemet. Under år 1993 uppgick avgiftsunderskottet till 20,4 miljarder kronor. Med den räntebindningstid som för närvarande råder kommer AP-fonden att under den resterande delen av 1990-talet att kunna möta de förväntade avgiftsunderskotten med hjälp av medel från tillgångar som förfaller till betalning varje år. Eftersom merparten av tillgångarna dessutom är om-

sättningsbara på penning- och obligationsmarknaden, bör därför inte Skr. 1994/95:13 någon likviditetsrisk kunna uppstå på denna sida sekelskiftet.

Fondstyrelserna får placera 10 2 av tillgångarnas marknadsvärde i utländska värdepapper. De kan även få en valutarisk genom att investera i fastigheter utomlands. Vid utgången av år 1993 hade första-tredje fondstyrelserna inga tillgångar i utländska värdepapper. Däremot hade fondstyrelserna två fastigheter i London. Den investeringen är emellertid finansierad med lån i brittiska pund vilket medför att någon valutaexponering inte föreligger.

Fastigheternas prisrisk är främst beroende av geografisk belägenhet, lokalernas användningsområde, direktavkastning, hyresgästers betalningsförmåga och den allmänna efterfrågan på lokaler. Fondstyrelserna bedömer att fastigheterna ligger inom områden med en väl fungerande fastighetsmarknad. Fastighetsbeståndet består till övervägande del av kontor men även bostäder samt lager- och produktionslokaler. Vakansgraden är 7 2 och direktavkastningen är 8 % av fastigheternas marknadsvärde.

Den största risken bland de administrativa riskerna är att ADBsystemet inte skulle fungera tillfredsställande. Första-tredje fondstyrelserna har lagt ner stora resurser på att utveckla ADB-systemet. Styrelserna har därvid genom olika åtgärder sökt förebygga risker förknippade med systemet.

Jämförelser med andra fondförvaltare och alternativa strategier

Det finns ingen annan fond i Sverige som direkt går att jämföra med APfonden. Dels är fonden underkastad relativt stränga placeringsregler, dels är dess storlek exceptionell vilket begränsar handlingsutrymmet i jämförelse med mindre aktörer.

Första-tredje fondstyrelserna har gjort en jämförelse med livförsäkringsbolag vars verksamhet mest liknar AP-fondens. Bolagens innehav av aktier och fastigheter i förhållande till den totala portföljen skiljer sig dock från AP-fonden vilket påverkar såväl riskexponeringen som avkastningen. Av bl.a. dessa skäl är det svårt att göra en adekvat jämförelse.

Skr. 1994/95:13 Tabell 13 Genomsnittlig avkastning i ett antal livförsäkringsbolag och AP-fonden 1-3

Totalavkastning 9 Folksam Skandia Trygg WASA AP-fonden 1988 - 1992 Liv Liv Hansa Liv Liv 1-3 Obligationer och korta placeringar 14,0 Zz 13,6 HZ 13,0 % 13,4 «Zz 13,1 7 Lån 12,0 % 11,7 11,3 Zz 10,0 Zz 13,4 7 Aktier 11,9 2 12,7 11,7 % 13,0 % - Fastigheter TA R 4,9 R Så 2,6 H -19,5 7 Totalavkastning 10,7 7 10,8 % 10,2 9,8 R 12,5 «2

I tabellen ovan framgår det att totalavkastningen i första-tredje fondstyrelserna har varit god i en jämförelse med några av livförsäkringsbolagen. Däremot har avkastningen på obligationsportföljen, vilken utgör huvudparten av tillgångarna, varit något sämre än för flertalet jämförda livbolag.

En annan möjlighet till utvärdering är att tänka sig alternativa strategier inom ramen för de regler AP-fonden har att hålla sig till. I en sådan utvärdering har första-tredje fondstyrelserna jämfört två hypotetiska placeringsstrategier med den faktiska. I den ena hypotetiska strategin är hela portföljen investerad i räntebärande placeringar och möjligheten till placeringar i valuta har utnyttjats fullt ut (10 0 av portföljvärdet). Denna strategi skulle, sett över en fyraårsperiod, ha gett en meravkastning på ca 50 miljarder kronor i förhållande till en andra hypotetisk strategi där portföljen har nuvarande sammansättning med undantag av att fastighetskvoten (5 2 av portföljvärdet) utnyttjats fullt ut. Främsta orsaken till denna effekt är den svenska kronans kraftiga depreciering.

I förhållande till det faktiska utfallet hade det varit bättre att utnyttja möjligheterna till att placera i valuta fullt ut men sämre att utnyttja hela fastighetskvoten.

4.3¶Fjärde fondstyrelsens resultatuppföljning

Fjärde fondstyrelsen har fullgjort sin resultatuppföljning dels i en separat utvärdering, dels genom att avge kommentarer i årsredovisningen. Fondstyrelsen har anfört att den i ett arbetsutskott för närvarande utarbetar nya instruktioner, riktlinjer samt mål och medel för styrelsens verksamhet. De mål som gäller för verksamheten vid årets utvärdering härstammar från år 1987 och har angetts till att den långsiktiga totalavkastningen för den svenska aktieportföljen något skall överstiga den vägda totalavkastningen för börsnoterade aktier.

Under år 1993 var avkastningen på portföljen 43,7 7 vilket kan jämförs med Veckans Affärers totalindex som steg 53,8 2. Under den senaste femårsperioden 1989-1993 var den genomsnittliga avkastningen på fondkapitalet drygt 15 76 mot 7 7 för Veckans Affärers totalindex (inkl. direktavkastning).

Den enda möjligheten för fjärde fondstyrelsen att uppnå en högre Skr. 1994/95:13 totalavkastning än börsens generalindex är att ha en mer koncentrerad portfölj. För fjärde fondstyrelsen har innehavet i Astra varit den enskilda aktie som under en längre period bidragit till en bättre avkastning för portföljen än generalindex. En förklaring till att fjärde fondstyrelsen under år 1993 nått en något lägre avkastning än index är att den haft ett obetydligt innehav av bankaktier. Styrelsen bedömde att dessa aktier var alltför riskfyllda.

Fondstyrelsen har inte funnit det meningsfullt att jämföra sig med andra institutionella placerare, eftersom legala förutsättningar och storlek kraftigt skiljer sig åt.

En aktieportfölj av fjärde fondstyrelsens storlek medför svårigheter att fritt agera på marknaden dels för att styrelsens agerande i sig kan vara kursdrivande, dels för att styrelsen inte får förvärva mer än 10 96 av aktierna i noterade bolag.

4.4¶Femte fondstyrelsens resultatuppföljning

Femte fondstyrelsen har formulerat sina mål för förvaltningen så att styrelsen under en fyraårsperiod skall uppnå en bättre avkastning än Veckans Affärers index, och att likvida medel varje år skall ge samma avkastning som sexmånaders statsskuldväxlar. Vidare har styrelsen fastslagit att portföljen skall präglas av långsiktighet och stabilitet samt att avkastningen skall maximeras inom denna ram.

Vad avser resultatuppföljningen har femte fondstyrelsen redovisat en tabell med avkastningsjämförelser i förhållande till Veckans Affärers index och en jämförelse med avkastningen på likvida medel. Avkastningen under år 1993 var 8,61 procentenheter lägre än Veckans Affärers index. Sett under en femårsperiod har emellertid den årliga avkastningen varit i genomsnitt 1,07 procentenheter bättre än Veckans Affärers index.

Avkastningen på likvida medel var under år 1993 10,4 7 vilket kan jämföras med sexmånaders statsskuldväxlar som gav en avkastning på 8,06 7.

5¶Regeringens utvärdering

5.1¶Allmänt om utvärderingen

Som har anförts i avsnitt 2.2 åligger det regeringen att fr.o.m. verksamhetsåret 1993 göra en analys av det material som fondstyrelserna överlämnar till regeringen (årsredovisningar, utvärderingar m.m.). Regeringen skall därefter, med en egen utvärdering, överlämna ärendet till riksdagen.

I föregående avsnitt har fondstyrelsernas resultatuppföljningar sammanställts. I detta avsnitt avser regeringen att något kommentera

formerna för fondstyrelsernas utvärderingar samt hur väl de uppnått Skr. 1994/95:13 målsättningen för förvaltningen.

Vid en utvärdering är det mindre lämpligt att se till resultatet under endast ett år. Kortsiktiga fluktuationer på marknaderna är ofta svåra att förutse och de kan få en avgörande inverkan på resultatet om tidpunkten för att avläsa värdet på tillgångarna sammanfaller med en tillfällig svacka eller topp på marknaden. Sett över en längre period minskar dock denna inverkan på resultatet av förvaltningen. Vidare utgör AP-fondens reglemente tillsammans med fondstyrelsernas relativa storlek på marknaden en faktisk begränsning i förvaltningen av portföljen. Det senare gäller främst för första-tredje fondstyrelserna. Resultaten måste därför ses i ett tidsperspektiv av några år och jämföras med utvecklingen av relevanta index på marknaderna för att en tillförlitlig och rättvis utvärdering av fondstyrelsernas förvaltning skall kunna göras.

För resultatuppföljningen är valet av utvärderingsperiodens längd av central betydelse. Det är, som nämnts tidigare, olämpligt att endast se till ett års resultat vid en utvärdering eftersom en kort period kan påverkas av faktorer som ligger utanför fondstyrelsernas kontroll eller är mycket svåra att förutse. Över en längre period är förutsättningarna för att bedöma skickligheten i förvaltningen bättre. Vad som utgör en lämplig tidsperiod för utvärderingarna har bedömts olika av fondstyrelserna. Första-tredje fondstyrelserna finner att en period om sju år är lämplig för att göra en korrekt utvärdering av portföljen. Fjärde och femte fondstyrelserna föredrar fem resp. fyra år.

Enligt regeringens mening bör perioden inte vara alltför lång eftersom det då går mycket lång tid innan gjorda erfarenheter påkallar att slutsatser dras av utvärderingen. En alltför kort utvärderingsperiod kan å andra sidan leda till att slumpmässiga faktorer får alltför stor betydelse. Portföljförvaltaren skall ha möjlighet att göra långsiktiga värderingar vilket torde främja placeringsverksamheten som då i mindre utsträckning påverkas av kortsiktiga fluktuationer. En lämplig period för utvärdering torde vara omkring fem år. I den mån fondstyrelserna själva finner att utvärderingsperioden bör vara en annan än fem år bör de enligt regeringens mening redovisa vilka överväganden de gjort i denna fråga.

Gemensamt för de fem fondstyrelserna är att utvecklingen av fondkapitalet är intressant ur utvärderingssynpunkt. Utöver belysning av portföljen, som kan skilja sig åt mellan å ena sidan första-tredje fondstyrelserna och å andra sidan fjärde och femte fondstyrelserna, är det av värde att fondkapitalets utveckling kan analyseras särskilt. Det underlättar jämförelser mellan styrelserna och dess avkastning kan också jämföras med utvecklingen på de marknader de placerar sina tillgångar.

Nedan följer en utvärdering av styrelserna. Den är något utförligare för fjärde och femte fondstyrelserna eftersom deras egna utvärderingar var något knapphändiga.

5.2¶Utvärdering av första-tredje fondstyrelserna Skr. 1994/95:13

Under år 1993 var det mycket gynnsamma förutsättningar för en god avkastning på första-tredje fondstyrelsernas placeringar tack vare de fallande räntorna. AP-fonden har dock i kraft av sin storlek — den innehar nästan 1/3 av de totala placeringarna på den svenska penningoch obligationsmarknaden — begränsat handlingsutrymme på marknaden. Fondens eget agerande kan vara kursdrivande i sig och dess dominans medför att den inte alltid kan realisera eller omdisponera tillgångar i den omfattning som annars skulle vara önskvärt. Andra tillräckligt stora aktörer som kan möta AP-fondens agerande finns inte.

Regeringen finner att den utvärdering av portföljen första-tredje fondstyrelserna har gjort är genomgripande och belysande.

Ökningen av det reala fondkapitalet med 62 miljarder kronor eller

13 2 är ett gott resultat med tanke på att avgiftsunderskottet under året var 20 miljarder kronor. I jämförelse med det marknadsindex som är skapat av fondstyrelserna har portföljen också gett en viss meravkastning. De icke realiserade vinsterna svarade för drygt en tredjedel av det reala resultatet. Fondkapitalets utveckling under en längre period har också varit tillfredsställande. Kompensation för inflationens urholkning av kapitalet har erhållits sedan mitten av 1980-talet.

Fastighetsinvesteringarna har hittills inte gett några vinster. Direktavkastningen på innehavet var 5,9 2 medan värdet på tillgångarna skrevs ned med 7,6 7. Fondstyrelserna uppger dock att vakansgraden om 7 90 är relativt låg och att fastigheterna har goda geografiska lägen. Enligt fondstyrelserna finns det goda förutsättningar för att detta reala inslag i portföljen skall ge bättre avkastning på sikt.

Fondstyrelserna har inte investerat i utländska värdepapper. Det har visats i fondstyrelsernas egen utvärdering att en bättre avkastning hade uppnåtts för hela portföljen om fonden hade utnyttjat möjligheten att investera 10 2 av kapitalet i valuta. Förklaringen är kronans sjunkande värde.

Förvaltningen av portföljen har inte konkurrensutsatts. Att låta en extern förvaltare ta hand om en del av portföljen kan vara belysande för hur verksamheten går. Självklart får viss hänsyn tas till att det kan vara enklare att förvalta en mindre portfölj än en portfölj av första-tredje fondstyrelsernas storlek. För det fall fondstyrelserna väljer att inte anlita externa förvaltare kan det vara lämpligt att de redovisar något om vilka överväganden de gjort i frågan.

Regeringen konstaterar att avkastningen på fondkapitalet väl översteg de uppsatta målen för verksamheten. Avkastningen på fondkapitalet var

17 § vilket innebär en real avkastning på 13 Z. Över perioden 1987-

1993 har fondförvaltningen i genomsnitt gett en meravkastning jämfört med det egna konstruerade marknadsindexet om 0,1 procentenheter eller ca 500 miljoner kronor per år.

5.3¶Utvärdering av fjärde och femte fondstyrelserna Skr. 1994/95:13

De utvärderingar som fjärde och femte fondstyrelserna har gjort kunde som tidigare nämnts ha varit mer utförliga. Vissa kommentarer ges av fjärde fondstyrelsen beträffande portföljinnehavet och dess utveckling. Det saknas dock bl.a. en närmare belysning av portföljsammansättningen och en beskrivning av utfallet om styrelserna hade valt en annorlunda strategi. Några förslag på hur en sådan utvärdering kan se ut ges i det följande.

De jämförelseindex som det oftast brukar refereras till på marknaden är Veckans Affärers, Affärsvärldens och Stockholm Fondbörs generalindex. De beräknas på olika sätt och kan därmed uppvisa skillnader på några tiondels procentenheter i avkastning. I tidigare utvärderingar som Riksrevisionsverket har gjort har portföljernas avkastning jämförts med Findatas avkastningsindex vilket inkluderar reinvesterade utdelningar. Eftersom utdelningarna tillfaller fonderna och återinvesteras torde detta index kunna utgöra en lämplig måttstock. Findatas index kan avvika med ett par procentenheter från de tidigare nämnda generalindexen. Utvecklingen på Findatas index var under år 1993 53,4 7.

Fondkapitalet i fjärde fondstyrelsen ökade under året med 42,3 7. Ett eget konstruerat index över den svenska portföljen ökade med 43,77. I den femte fondstyrelsen ökade fondkapitalet med 35,1 7 vilket kan jämföras med en indexökning av den totala portföljen på 45,2 Zz. Portföljens sammansättning i branscher kan jämföras med utvecklingen av index i resp. bransch. Därmed kan eventuella alternativa strategier (portföljviktningar) få sin belysning.

Vid en närmare uppdelning av aktieportföljerna på branscher framgår att båda styrelserna hade sina största innehav i verkstadsindustrin. Den var också den värdemässigt största branschen på börsen vid årsskiftet. I förhållande till marknadsindex låg fjärde fondstyrelsen överviktad i främst verkstads-, kemi- och skogsaktier. De hade inga innehav i tjänstesektorn eller bank och försäkringsbolag. Den femte fondstyrelsen låg däremot underviktad i verkstadsaktier och skogsaktier men hade relativt stora innehav i förvaltningsbolag och övriga företag.

Tabell 14 Branschfördelning i 90 av svenska portföljen Skr. 1994/95:13

4:e fondstyr. — 5:e fondstyr.

Fastighets och

Bland branschindex utvecklade sig bank- och försäkringsindex bäst följt av handelsföretagen samt fastighets- och byggbranschen. Den positiva utvecklingen för bank- och försäkringsindexet är en följd av att finanskrisen ebbade ut under första halvåret 1993 och att förtroendet för den finansiella sektorn återkom. Verkstadsindex hade den bästa utvecklingen bland tillverkande industrier.

Genom att koncentrera portföljen på få innehav kan fondstyrelserna uppnå en högre avkastning. Detta sker dock till priset av högre risktagande men kan vara befogat om en ordentlig fundamental analys, vilket även nämns av fjärde fondstyrelsen, ligger bakom ett visst innehav. Ett tillvägagångssätt att mäta koncentrationen av portföljen är att jämföra andelen av de 10 största innehaven i portföljen med de 10 största börsbolagens andel av det totala börsvärdet.

En avvägning som en aktieplacerare har att göra är hur stor andel av portföljen som skall bestå av likvida medel. I en utvärdering är det därför lämpligt att likviditeten under året redovisas. Det kan göras t.ex. genom att likviditeten ställs i relation till fondkapitalet.

Tabell 15 Likviditeten i förhållande till fondkapitalet

Marknadsvärden, mkr 92-12-31 93-12-31 Fjärde fondstyrelsen 8,6 Zz 12,4 % Femte fondstyrelsen 32,0 Ro 1,5 R

Femte fondstyrelsen hade i jämförelse med fjärde fondstyrelsen en relativt stor andel likvida medel i sin portfölj vid årets början. Det kan förklara den lägre avkastningen på fondkapitalet eftersom utvecklingen på aktiemarknaderna under året var betydligt bättre än räntebärande placeringar. Fjärde fondstyrelsen ökade andelen likvida medel i portföljen något under året.

Tabell 16 Avkastningen för allemansfonderna under 1993 Skr. 1994/95:13

Humanfonden 64,3 S:t Eriksfonden 47,4 R CF Ideella 63,7 Po SHB Chans/Risk 47,4 Cancerfonden 6140 PH S-E-Banken 4 47,0 Sparbankerna 5 60,0 7 Nordbanken Olympia 46,7 Fo Sparbankerna 6 59,7 Nordbanken Omega 46,2 Ko Sparbankerna 3 59,6 Ä Hagströmer 3 45,6 %

Sparbankerna 2 59,30 — Trygg 45,5 Zz Sparbankerna 1 59,1 2 Gota Trust 45,4 Zz

Sparbankerna 4 58,1 Ä Nordbanken Alfa 44,9 Skandia 57,9 % Nordbanken Beta 43,4

Sparbankerna 7 57,9 Ro Nordbanken Gamma 43,4 KZ

Världsnaturfonden 57,1 % Fjärde fondstyrelsen 43,3 Zo Banco 56,4 HZ Föreningsbanken 1 41,4 SHB Index 54,5 RK S-E-Banken I 41,3 R WASA 53,7 R S-E-Banken 2 41,1 R Findatas index 53,4 % S-E-Banken 3 41,1 Ro Gota Trade 51,6 « Femte fondstyrelsen 38,5 Hagströmer 2 50,9 Ro Föreningsbanken 2 35,0 % Hagströmer 50,2 i

Vid en jämförelse med värdestegringen för allemansfonderna ligger fjärde och femte fondstyrelserna i den understa kvartilen av ovanstående tabell. Den främsta orsaken till det är antagligen att fonderna inte

innehade aktier i bank- och försäkringssektorn.

I stället för jämförelser enligt ovan beskrivna metoder kan också delar av portföljen lämnas till externa förvaltare för att därigenom konkurrensutsätta förvaltningen. En sådan möjlighet bör kunna övervägas eftersom det kan stimulera förvaltaren till bättre avkastning och ge ett bra underlag för jämförelse. Denna måste dock ske under samma villkor och med garantier för att placeringsreglerna följs. Ett sätt att se om fondstyrelserna placerar i aktier med relativt liten risk är att studera enskilda aktiers betavärden. Betavärdet i tabellen anger hur mycket mer eller mindre en aktie rör sig i förhållande till förändringar i index. Om betavärdet är högre än 1 rör sig aktien mer än

index vid både upp- och nedgång (högriskaktie). Följaktligen rör sig

aktier med betavärden under 1 mindre än förändringen i index (lågriskaktie). Perioden avser förändringar i aktien under de senaste 48

månaderna.

Tabell 17 Betavärden för de fem största innehaven i

fjärde och femte fondstyrelserna

Fjärde Femte

Bland de fem största innehaven i den fjärde fondstyrelsen har två Skr. 1994/95:13 aktier högre betavärde än ett. Den femte fondstyrelsen har ett bolag med högre värde. Aktierna Ericsson och Volvo är s.k. cykliska bolag vilka rör sig relativt kraftigt över en konjunkturfas eftersom försäljningen av deras produkter i hög grad är beroende av konjunkturutvecklingen. Det är därför naturligt att deras betavärden är relativt höga. Sammantaget framgår av de största innehaven att femte fondstyrelsen, enligt denna mätmetod, har en relativt låg riskprofil eftersom det genomsnittliga betavärdet för de största innehaven ligger betydligt under ett.

Regeringen konstaterar att fjärde fondstyrelsen har väl uppnått sitt. mål med medelsförvaltningen. Fondkapitalets genomsnittliga totalavkastning under den senaste femårsperioden uppgår till 15 2 jämfört med 9 Z för den svenska aktiemarknaden.

Femte fondstyrelsens avkastning på fondkapitalet under året var relativt låg, 35 Zz, i jämförelse med Findatas index som ökade med 53,4 2. Eftersom huvudparten av styrelsens tillgångar är investerade i aktier eller aktieliknande tillgångar är det rimligt att fondkapitalet över en längre period följer utvecklingen av ett aktiemarknadsindex. Den genomsnittliga avkastningen över fem år har varit 1,07 procentenheter bättre än Veckans Affärers index.

Totala andelen utländska aktier för femte fondstyrelsen uppgick till 18 2 av marknadsvärdet på portföljen varav ett enskilt innehav utgjorde 12 h av marknadsvärdet. Enligt reglementet får fjärde och femte fondstyrelsen förvärva utländska aktier till ett värde som uppgår till 10 Zz av anskaffningsvärdet av de medel som styrelsen förvaltar.

För både fjärde och femte fondstyrelserna är det önskvärt med en bättre egen utvärdering av portföljen. En sådan kommer att te sig naturlig efter de riktlinjer som följer av de under år 1993 genomförda ändringarna i reglementet. Det gagnar allmänhetens insyn i förvaltningen samtidigt som det ger en kontroll av den egna verksamheten.

En fråga som är värd att nämna i detta sammanhang är hur fjärde och femte fondstyrelserna ser på det ägarinflytande de kan komma att utöva i skilda sammanhang. I fjärde fondstyrelsens årsredovisning omnämns detta något i verkställande direktörens kommentar. Mot bakgrund av att fondstyrelserna kan få en icke obetydlig ägarroll i ett enskilt bolag finner regeringen det vara av värde att fondstyrelserna redovisar vilka överväganden de har gjort avseende denna roll.

6¶Fond 92-94

I december 1983 beslutade riksdagen att inrätta fem löntagarfondsstyrelser inom AP-fondssystemet. Dessa självständiga delfonder fick placeringsramar som i stort sammanföll med fjärde — och senare även femte — fondstyrelsens, dvs. placeringar på riskkapitalmarknaden. Efter riksdagsbeslut avvecklades löntagarfondsstyrelserna den 1 januari 1992. De tillgångar som då förvaltades av dessa styrelser överfördes till förvaltning av Fond 92-94. Fondens uppgift har varit att temporärt

förvalta medlen och förbereda en total utskiftning av dessa. Vid Skr. 1994/95:13 förvaltningen skulle fonden sträva efter att placera medlen så att större utförsäljningar av värdepapper undveks när tillgångarna fördes över till sina slutliga mottagare, samtidigt som värdepappersportföljen gavs en sådan sammansättning att kravet på en effektiv kapitalförvaltning beaktades (prop. 1991/92:36 s. 19).

När Fond 92-94 började sin verksamhet den 1 januari 1992 uppgick den marknadsvärderade kapitalbehållningen till 20,1 miljarder kronor. Behållningen har efter hand ökat till följd av kraftiga kursstegringar på den svenska börsen. Under år 1992 utskiftades 6,5 miljarder kronor av fondens medel till den av riksdagen beslutade riskkapitalverksamheten som innefattar två portföljförvaltningsbolag, Atle och Bure, samt sex riskkapitalbolag. Vidare utskiftades 0,6 miljarder kronor till Småföretagsfonden.

Verksamheten inom Fond 92-94 har under år 1993 varit inriktad på att dels ytterligare koncentrera portföljen till färre antal aktieinnehav, dels skifta ut aktieinnehav till forskningsstiftelser. Sålunda har under året antalet innehav i noterade bolag minskat från 108 till 34 bolag. I juni månad beslöt riksdagen att Fond 92-94 skulle utskifta totalt 10 miljarder kronor till tre forskningsstiftelser. Denna utskiftning verkställdes i början av januari 1994. Vidare har beslutats att 1,7 miljarder kronor skall finansiera en övergång till stiftelseform för Chalmers och Jönköpings högskolor. Dessutom skall medel för sparpremien i det premiegrundande allemanssparandet, ca 300 miljoner kronor, tas ur fondens tillgångar.

Vid utgången av år 1992 uppgick det bokförda värdet på fondens tillgångar till 14,3 miljarder och marknadsvärdet till 13,9 miljarder kronor. Vid utgången av år 1993 uppgick marknadsvärdet av fondens tillgångar till 20 miljarder kronor, varav 4,9 miljarder var likvida tillgångar. Portföljvärdet ökade under året med 57 2 vilket kan jämföras med Veckans Affärers index på 54 Z. Fondkapitalet minskade under år 1993 med 13,8 miljarder kronor till 2,0 miljarder kronor. Minskningen beror på att 12 miljarder var reserverade för utskiftningar till forskningsstiftelser och det premiegrundande allemanssparandet. Under året skiftades 0,1 miljarder ut som ersättning till de fondbolag som medverkat i det premiegrundande allemanssparandet.

7¶Fastställande av balansräkning

Regeringen har denna dag fastställt balansräkningarna för första-femte fondstyrelserna och Fond 92-94.

ÅRSREDOVISNING

Första—tredje fondstyrelserna

o

Innehåll Skr. 1994/95:13

Bilaga 1

1993 i sammandrag. ...memssessssrsessrrsarrarnnrrenerarn rr renarna

1993 i sammandrag Skr. 1994/95:13

Bilaga 1

AP-fondens direktavkastning under 1993 uppgick till 52.4 mdkr, motsvarande

11.02. Inklusive realiserade och orealiserade värdeförändringar uppgick resultatet till 82,6 mdkr, svarande mot 17.390 i totalavkastning.

+ Avgiftsunderskottet - skillnaden mellan influtna avgifter och utbetalda

ATP-pensioner - ökade till 20,4 mdkr. Avgiftsinkomsterna var 81,0 mdkr och pensionsutbetalningarna 101,4 mdkr.

+ Fondkapitalet ökade. trots avgiftsunderskottet. under 1993 med 139c till 346 mdkr per den 31 december 1993.

+ Av fondens förvaltade tillgångar utgjorde nominella räntebärande placeringar

96.17, reallån 2.396 och fastigheter 1.696.

e Direktavkastningen på obligationsportföljen var 1993 11.19c. Räntenedgången under året medförde att portföljen ökade i värde med 6.896. Obligationsportföljens totalavkastning uppgick därmed till 17,99e.

» Direktavkastningen på placeringar i fastigheter var 5,97c. Avkastningssiffran dras ned till följd av att en stor andel av placeringarna är projekt. Fastighetsinnehavet har värderats ned med 7,69c. Totalavkastningen för 1993 blev därmed -1.79c.

+ Det reala resultatet var 69,0 mdkr vilket motsvarar en realavkastning på 12.87.

3 Riksdagen 1994/95. I saml. Nr I3

Verkställande direktörens översikt Skr. 1994/95:13 Bilaga 1

Allmänna Pensionsfondens resultat har under 1993 på avsäftsini na - idigt som pensionsutbevarit utomordentligt gott. Avkastningen inklusive talningarna fortsatt att växa. värdestegringar på portföljen har uppgått till 83 mil- Med nuvarande placeringsinriktning har däremot jurder. vilket motsvarar 17 procent på kapitalet. fondens avkastning inte nämnvärt påverkats uv den Reult sett har avkastningen uppgått till 13 procent. reala tillbakagången i ekonomin utan fonden har Både absolut och relativt »ett är 1993 det bästa året i kunnat dra stor fördel av ränteutvecklingen och den fondens drygt 3U-åriga historia. successivt dämpade inflationen.

Bakom detta resultat ligger en gynnsam utveckling i Några svårigheter att finansiera avgiftsunderskotde för fondens avkastning styrande faktorerna - då i tet under 1993 har därför inte förelegat. Inte nog med första hand räntan och inflationen. Till följd av att det. utan fonden har trots avgiftsunderskottet kunnat fonden till sin absoluta huvuddel ar placerad i nomi- fortsätta att växa och uppgår nu vid utgången av året nella tillgångar - deras andel av portfoljen uppgår till till 546 miljarder kronor. Fonden har alltså under 96 procent - så har fonden kunnat dra betydande för- detta verksamhetsår fullgjort båda sina ursprungliga del av att under tidigare år ha placerat till ett högt funktioner - nämligen att dels fungera som en buffert ränteläge. Den allmänna räntesänkning på ca 3 pro- mellan inkomster och utgifter i ATP-systemet. dels centenheter som inträffat under loppet av året har bidra till det totala sparandet i ekonomin. därutöver skapat en betydande värdestegring 1 port- Men på längre sikt är situationen emellertid på följen. flera si t instabil. Även om den svenska ekonomin

Situationen är något paradoxal mot bakgrund av återhämtar sig under 1994 kommer sannolikt avgiftsutt denna höga avkastning på AP-fonden uppnåtts underskottet i nuvarande ATP-system att fortsätta under ett år då enligt nu tillgänglig statistik den sven- att öka. Den fortsatt hö arbetslösheten och en sunska ckunomin real sett har gått kraftigare tillbaka än nolikt fortsatt relativt långsam ökning av inkomstunnågon gång tidigare under perioden sedan andra derlaget gör att intaktssidan i detta pensionssystem världskriget. För ATP-systemet i sin helhet har inte kommer att hålla jämna steg med pensionshetaldenna tillbakagång fått ett kraftigt genomslag i form ningurna. Dessa bestäms av pensionsnivåaerna på de av art ATP-avgfterna inte kunnat hålla jämna steg nya pensionärerna och av inflationens utveckling. med pensionsutbetalningarna. Avgiftsunderskaottet Den senare faktorn slår igenom på hela stocken av har mellan 1992 och 1993 ökat från 12.6 till 20.4 mil- utgående pensioner. Trots att influtionsutsikterna för jarder. Den svaga inkomstutvecklingen och den ökan- 1991 är låga blir dock kostnadseffekterna betydande. de arbetslösheten har fått en klart negativ återverkan De nya p ärer som tillk hur d i

genomsnitt en högre intjänad pension än de som Arbetsgruppen har även valt att föreslå att AP-fon- Skr. 1994/95:13 redan tidigare är pensionerade. den i stort sett i nuvarande form skall bestå som en

buffertfond inom fördelningssystemet. Med tanke på Bilaga 1

Att åstadkomma ett lika gott resultat under 1994 som under 1993 framstår dessutom inte som sanno- fondens viktiga roll på den svenska kapitalmarknalikt. Även om ränteutvecklingen är mycket svår att den är detta tydliggörande av stort värde. Även om förutsäga måste man räkna med att fonden får en den demografiska utvecklingen kan leda ull att fonlägre avkastning under 1994. Man kan ingalunda ute- den över längre perioder både minskar och ökar i sluta att avgiftsunderskottet under detta år kommer storlek är det ändå av betydelse för fondens möjligheatt ta en betydande del av avkastningen i anspråk. ter att agera på marknaden att ha detta klara ställ vilket skulle innebära att fonden totalt sett st i EStng de som grund for verksamheten. på ungefär den nivå den nu har kommit upp till.

På ännu längre sikt kan nuvarande system med därtill hörande avgifts- och ersättningsnivåer innebå- Stockholm i mars 1994 ra växande påfrestningar. Systemets inneboende svagheter - sum i första hand sammanhänger med en svagare ekonomisk tillväxt än den svim många tvg för given när systemet grundlades - har uppmärksammats sedan en längre tid tillbaka. Under en stor del av 1980-talet försökte den då sittande pensionsbered- Carl Johan Åberg ningen konstruera lösningar som skulle kunna stabi- Verkställande direktör lisera systemet. Problemen kartlades med betydande tydlighet. men beredningen lyckades inte finna en lösning som på ett varaktigt sätt skulle kunna lösa prohlemen.

Nu föreligger ett förslag från den pensionsarbetsgrupp som arhetat med frågan sedan 1991. Ett förslag som stöds av en bred politisk majoritet presentcrades i februari 1994. När detta skrivs är förslaget föremål för remissbehandling. Avsikten är att sedermera under våren presentera ett principlörslag for riksdagen.

Från allmänna utgångspunkter sett är det mycket tillfredsställande att en bred enighet kunnat uppnås kring denna viktiga fråga. Det ligger i sukens natur att ett lands pensiunssystem till följd av den långsiktiga åtagandestruktur sum ligger i pensionslöftena måste vara stabilt över tiden och därför ha en bred politisk förankring. Det vore olyckligt ur såväl ekonomisk som välfärdssynpunkt om detta system förändrades i takt med de politiska majoritetsförhållandena.

De är därför positivt att det förslag som nu presenterats har ett brett politiskt stöd samtidigt som det ökar systemets långsiktiga hållfasthet. En ökad följsamhet till den underliggande ekonomiska utvecklingen och ett bättre samband mellan inkomstutveckling och pensionsförmåner är viktiga faktorer i detta sammanhang.

AP-fonden och det svenska ATP-systemet Skr. 1994/95:13

Bilaga 1

Det svenska ATP-systemet bygger i grunden på att Kombinationen av dessa krav har lett till att fondens varje års pensioner finansieras genom avgifter på den placeringar i allt väsentligt begränsas till ubligationer aktiva befolkningens inkomster under samma år. De och andra räntebärande papper. Härigenom tillgodoaktiva generationerna bär genom dessa avgifter ses i stor utsträckning kraven på såväl betalningsbeansvaret för de pensionerades försörjning. redskap som säkerhet.

ATP-systemet ar idag i allt väsentligt ett så kallat Ramarna för fondens placeringsmöjligheter är fördelningssystem. Alternativet till ett sådant system angivna i lagen med reglemente för allmänna penär ett premiereservsystem där varje person under sin sionsfonden (1983:1092). livstid avsätter medel till en pensionsfond vars stor- Fonden får enligt reglementet placera fritt i räntelek och avk ing sedan bestä r pensi stor- bärande papper dock med den begränsningen att pla- Jek. ceringar i utländsk valuta får uppgå till högst 109: av

Trots att det svenska ATP-systemet i grunden är ett marknadsvärdet på fondens tvtala tillgångar. En fördelningssystem valde kterna 1959 att ändå ytterligare begränsning är att placeringar i skuldförkomplettera detta med en fond. Motiven var två. bindelser som inte klassas som låg kreditrisk får Uppbvyggandet av en fond skulle motverka det min- uppgå till högst 596 av de totala tillgångarnas markskade sparandet inom hushållssektorn som antogs bli nadsvärde. följden av ATP-systemets införande. Fonden skulle Begränsningen 52 gäller även för fondens möjligockså utgöra en buffert mellan de löpande inkomster- het att placera i fastigheter, i och utanför landet. na från ATP-avgiften och de utgående pensionerna. Fondens möjligheter att placera i aktier begränsas till

AP-fonden hestår förutom av de tre ursprungliga aktier i fastighetsbolag. i den utsträckning detta ryms fondstyrelserna även av en fjärde och femte fondsty- i kvoten för fastighetsinvesteringar. relse. Dessa inrättades under åren 1974 resp. 1988 och får placera i aktier och andra värdepapper på FRÅGAN OM REFORMERING riskkapitalmarknaden. AV ATP-SYSTEMET

Efter valet 1991 tillsatte den nya regeringen en poli-

AP -FONDENS UPPDRAG tiskt sammansatt grupp för att ta fram ctt förslag till Uppdraget från statsmakterna till AP-fonden och reformering av ATP-systemet. Till grund för detta dess förvaltning är att förvalta fonden så att dess arbete låg pensionsberedningens slutbetänkande och bidrag till finansieringen av de allmänna tilläggspen- dess remissbehandling. Pensionsarbetsgruppen har sionerna blir så stort som möjligt. Under våren 1993 nu avgett sitt slutbetänkande (SOU 1994:20) med författade riksdagen besint om en revidering av regle- slag om det framtida ålderspensionssystemetrs utformmentet. Det övergripande målet för fondförvaltning- ning. Avsikten är att regeringen efter remissbehanden koncentrerades till kravet att maximera tillgångar- Ling skall lägga fram ett förslag till riksdagen i vår. nas totalavkastning på lång sikt. I reglementet för Pensionsarbetsgruppens förslug bygger på den s k AP-fonden fastligger statsmakterna ett antal riktlin- livsinkomstprincipen där ålderspensionen skall utgå jer för verk h vid fondförvalt . Medlen från heta ink Pensi vstemet anp därskall förvaltas så: igenom bättre än nuvarande system till den ekono-

miska utvecklingen. » att de ger en långsiktigt hög avkastning. Den lagda ålderspe savgilten föreslås » att de uppfyller en tillfredsställande bli 18.3 Zr. Hälften erläggs som egenavgift och hälften

betalningsberedskup, som arbetsgivaravgift. Av avgiften går två procenten- 9 att placeringarnas risker sprids och heter till en ny premiereserv, resten till fördelnings- + att en betryggande säkerhet tillgodoses. systemet. Förslaget föreslås träda i kraft den I janua-

ri 1995 men införs successivt och först efter år 2000

kommer pensioner att utbetalas enligt de nva regler-

na.

Ekonomisk översikt Skr. 1994/95:13 Bilaga 1

Under 1993 kom konjunkturbilden att successivt bli Den konkurrensutsatta sektorn i svensk ekonomi allt mer splittrad. I USA och Storbritannien befästes har gynnats kraftfullt av i första hand kronförsvagden redan under 1992 inledda återhämtningen, men i ningen men även av arbetsgivaravgiftsänkningen och de länder - främst i centrala Europa - som behöll en av en starkt ökad produktivitet. För arbetsmarknastram penningpolitik fortsatte lågkonjunkturen. den innebar detta dock ingen ljusning och fallet i eys- Japan fick också, i likhet med de länder inom EU som selsättningen fortsatte under året. Den svaga inhemförde en stram penningpolitik, vidkännas en drama- ska efterfrågan har i sin tur resulterat i ett mycket tisk nedgång i aktiviteten under 1993. Trots åter- svagt inflationstryck - inte ens hälften av växelkurskommande stimulanspaket och en lätt penningpolitik försvagningen har slagit igenom i konsumtionsledet. kunde inte de p istiska förväntni na brytas. Företagen har i stället tvingats rationalisera och Sammanfattningsvis kom utsikterna för tillväxt på sänka sina marginaler,

kort sikt inom OECD att ställas ned. Därmed sänktes På grund av den svaga inhemska ekonomin har en

också inflationsförväntningarna inom hela OECD- mer omfattande sanering av statens finanser tvingats området, vilket resulterade i att de långa räntorna skjutas framåt i tiden. Finanspolitikens långsiktighet

if ades i desik ] teringsprop ; iti med en sjönk. I Sverige kom däremot konjunkturbilden att ljusna saneringsplan på 80 mdkr för de kommande åren. under 1993. Till följd av att växelkursen släpptes fri i Riksdagen har fattat beslut om vissa delar av planen november 1992 kom allt starkare tillväxtbidrag från med implementering i huvudsak från och med årsexporten. Från och med andra kvartalet 1993 upp- skiftet 1994-95 - men fortfarande återstår många hörde BNP att falla, trots att investeringarna fort- åtgärder att enas om. satte att sjunka och den inhemska efterfrågan var fortsatt svag.

8 921231

FO v 931231

USD — USb- GB

180 5 Äd år 180

Diagram 1.

SVENSK KREDITMARKNAD

Skr. 1994/95:13

1993 var året då de utländska aktörerna på bred front gick in på den svenska penning- och obligations- Bilaga 1

marknaden. Till följd av detta ökade omsättningen markant. vilket också belyses av ökningen i marknadsandelar för utländska aktörer.

Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aus Sep Uki Nar Dee

Diagram 3.

hand se förutsättningar för en nedgång i räntorna

ÅAvista och inte nödvändigtvis en förstärkt kronkurs. Där-

med kom efterfrågan på kronpapper att hli större än Diagram 2. Kalla:Riksbanken

efterfrågan på kronor. Den privata sektorn amorte- Den svenska räntemarknaden kom således att kraf- rade sin utlandsskuld med totalt 76 mdkr. Detta möttigt påverkas av bur utländska aktorer uppfattade de tes till stor del av riksbankens interventioner på 53 svenska ekonomiska förhållandena. Fokuseringen på mdkr. Interventionerna genomfördes huvudsakligen de realek iska h sd na föranledde i synner- under första halvåret 1993. Under andra halvåret möthet utländska placerare att diskontera snabba sänk- tes sålede- inte amorteringarna i samma utsträckning ningar av dagslåneräntan från riksbunkens sida vil- av ingripanden från rikshankens sida vilket bidrog till ket även förmodades bidra till ati skapa utrymme för en successiv försvagning av den svenska kronan. en kraftfull nedgång av de långa räntorna. Nedgången ide långa räntorna kom också till stånd. vilket framgår av avkastningskurvan på sid 10.

Utlandets innehav av kronpapper ändrade karak- Fexinder 128 tär under året. De stora innehav av korta statspapper som köptes i samband med valutakrisen 1992 gick till inläsen och ersattes i stället till största delen med USD

statsvbligationer för motsvarande 64 indkr. Totalt sett ökade utlandets innehav av krondenominerade

ECU

statspapper netto med endast 5 mdkr. Exponeringen i lång svensk ränterisk ökade sålede s högst avsevärt och torde därmed starkt ha bidragit till nedgången i den svenska räntenivån. DEM

Uttändska placerares intresse för bostadsobligatio- 40

be Jan Fch Mar Apr Maj Jun Jul Au Sep Okt Nov Pier

ner ökade under 1993 om man framförallt ser till DEM EC mm lsD | nt omsättningen som fördubblades jämfört med 1992.

Under 1993 minskade ränteskillnuden mellan stats- Diagram 4. obligationer och bostadsobligationer. Miuskrungen kan bla förklaras av det ökade utländska intresset STATENS UPPLÅNING för bostadsobligationer som i sin tur kan förklaras av Statens stura lånebehov fick knappast några negativa en ökad klarhet i innebörden av uantin för det effekter på ränteutvecklingen. En stor del av statens finansiella svstemet. lånebehov tillzodosågs genom en neddragning av rika-

Utländska placerares ökade köp av stätsobligatio- gäldens kontukredit i riksbanken. Staten ökade ner. medförde dock inte en förstärkning av kronan. också sin utlandsskuld under 1993 med 120 mdkr Skälet var helt enkelt att placerarna ansåg sig i första varav ca en tredjedel ökade valutareserven.

Målet att hålla en tredjedel av statsskulden i utländsk FASTIGHETSMARKNAD Skr. 1994/95:13

valuta uppfylldes under året. Nedgången i de svenska räntorna under 1993 gav en

Den finansiering som genomfördes via kontokredi- klart positiv påverkan på fastighetsmarknaden. ten och utlandsupplåning kan ses som en stockan- Hyresnivåerna för attraktivt belägna kommersiella

ing av engångskaraktär. Emissi na på den fastigheter stabiliserades samtidigt som direktavkastsvenska marknaden kunde därför begränsas till netto ningskraven sänktes för 1 första hand bostadsfastig- 50 mdkr. vilket skall jämföras med det totala finansi- heter. eringsbehovet på 252 mdkr. Likviditeten på fastighetsmarknaden var fortsatt

låg framför allt för kommersiella fastigheter. genom

att utbudet av fastigheter var relativt begränsat. En

av förklaringarna till detta är att bankerna valde att

inte bjuda ut sina fastighetsinnehav till försäljning.

IMDRSER) Höga räntenivåer och svag ekonomisk utveckling

Stavswbligationer har också drabbat utländska fastighetsmarknader

Statskuldsväxlar med ökade vakansgrader och höjda direktavkast-

Privatmarknad ningskrav som följd. Mot slutet av 1993 kunde dock

Konto i Riksbunken. en viss återhämtning skönjas i bl a London och Berlin.

Övr lån SEK

Lån i utläcdek valuta

Summa lånebehov > :-

Tabell 1. Källa: Riksgäldskontoret

91 se

SI frocor BR nandsk valuta

Diagram 35. källa: Riksgäldskontaret

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Skr. 1994/95:13 Bilaga 1

Allmänna Pensionsfondens Första. Andra och Tredje fondstyrelser och verkställande direktör avger härmed årsredovisning för 1993, fondens 34:e verksamhetsår.

Fondkapitalets utveckling

Fandkapitalet till marknadsvärde uppgick till 45.6 mekr vid årets utgång. vilket är en ökning med 61,8 (4251) måkr.

Förändringen av fondkaupitalet består dels av avkastningen på fondens tillgångar. dels av en rad av fondförvaltningen ej påverkbara faktorer - som nettot av inbetalda ATP-avgifter och utbetalda pensioner. nettot av rekvirerade medel till och avkastning från fjärde och femte fondstyrelserna, samt kostna- Erbållnå prodonsavfäfter. + der för administrationen av hela ATP-systemet. 1 Utbetalda penskionimedel? — I tabell I redovisas fondkapitalets ökning från 1960 i Arminintrationsbidrag i -

1.0.m. 1993. ”Örerforinsar fräntill ronder,

Enligt resultaträkningen var årets resultat av fondförvaltningen 57.6 (49.3) mdkr. Fondkapitalet> marknadsvärde påverkas också av förändringen i ej

Tabell 3. realiserade vinster och förluster. För 1993 var denna förändring 24,9 (6.1) mdkr. Den totala avkastningen totalt 101.4 mdkr. åvgiftsunderskottet kom därmed var således 82,6 (55.3) mdkr. utt öka från 12.6 mdkr för år 1992 till 20.4 mdkr för

år 1993. Orsaken till de ökude pensionsutbetalning-

FONDENS GODA AVKASTNING arna är framförallt att basbeloppet. som reglerar

värdesäkringen. höjdes från 33 700 kr till 34 400 kr.

TÄCKER AVGIFTSUNDERSKOTT

För 1994 är hasbeloppet fastställt till 35 200 kr. För åren 1990-1994 är ATP-avgiften fastställd till

Utbetalningarna av ATP-pensioner kommer. enligt 139:. Avgftsinkomsterna sjönk med 2.8 mdkr och

nu gällande regler och nuvarande avgiftsnivå, att uppgick till 81.0 mdkr för 1993. Den ökande arbets-

fortsätta att växa i snahbare takt än avgiftsinkomlösheten är orsaken till att avgiftsundertaget, löne-

sterna. vilket leder till ökade anspråk på fonden. summan, sjönk mellan 1992 och 1993. Pensinnsutgifterna i ATP-systemet fortsatte att öka och uppgick till

ÖVRIGA MEDEL Från fjärde och femte fondstyrelserna erhåller APfanden en treprocentig avkastning beräknad på nuvärdet av de medel som dessa styrelser sammanlagt har rekvirerat. Denna avkastning uppgick totalt till 0.4 mdkr för år 1993. Fjärde och femte fondstyrelserna rekvirerade inga ytterligare medel under 1993. ” - 83 bo För administrationen av ATP-systemet, förutom Pexsonsutbetalningar 74 ik 101.4 fondstyrelsernas interna verksamhet, är ett flertal Orebring urno från: myndigheter och institutioner involverade. Bland 03 da annat erhåller riksförsäkringsverket och försäkringskassorna ersättning för att handlägga och betala ut pensioner. Andra myndigheter som berörs är länsskattemyndigheten och lokal skattemyndighet, kronofvgdemyndigheten. statens löne- och pensionsverk samt K nernas p nstalt. Sammanlagt uppgick fondens utbetalningar till dessa myndigheter

Tabell 2. till 0,6 mdkr.

AP-fondens placeringsverksamhet Skr. 1994/95:13

De tre fondstyrelsernas tillgångar förvaltas i en för de FÖRDELNING tre styrelserna gemensam organisation. Vid fondens PÅ TILLGÅNGSSLAC tillkomst år 1960 förutsattes att de tre styrelserna Marknadsvärdet på de totala tillgångarna uppgick skulle ha var sin förvaltningsorganisation. Eftersom vid utgången av 1993 till 347 mdkr. Motsvarande siff- ATP konstruerades som en enhetlig försäkring. vars ra för 1992 var 485 mdkr. I diagram 6 redovisas plautgifter ska bestridas av de sammanlagda inkomster- ceringarnas fördelning på tillgångsslag. Den helt na. fattades 1960 beslut om att inledningsvis inrätta övergripande delen utgjordes av räntebärande placeett gemensamt kansli. Avsikten var att senare. när ringar som uppgick till 538 mdkr eller 982 av de fondverksamheten vuxit. dela upp verksamheten i tre totala tillgångarna. Av de räntehärande tillgångarna separata förvaltningar. Denna uppdelning förverkli- var ca 13 mdkr placerade i s.k. partnerfinansieringar gades inte och av denna anlednivg bedrivs idag för- med KPI-relaterad avkastning. Dessa placeringar valtningen som en enhet med en gemensam organisa- tillsammans med fondens placeringar i fastigheter på tion och en gemensam placeringspolitik för de tre sty- «a 9 mdkr utgör fondens reala tillgångar. De reala relserna. tillgångarna utgjorde således 49 av den totala port-

följen. Vid utgången av 1993 var 0.5 (0.4) mdkr pla-

TRE FONDER. cerade i utländska fastigheter.

EN PLACERINCSPOLITTK Fondens bruttoplaceringar pp? ick för 1993 till Den gemensamma placeringspolitiken diskuteras i det 344 mdkr (275 mdkr. I detta belopp ingår amorteav de tre styrelserna valda Placeringsutskottet. som ringar. förfall och inlösen samt omplaceringar i portär styrelsernas rådgivande organ för YD. Visserligen följsammansättningen. görs separata årsbokslut för de tre fondstyrelserna, med skilda resultat- och halansräkningar. men detta NOMINELLA kan ses som en i efterhand gjord fördelning av total- RÄNTEBÄRANDE PLACERINGAR resultatet för de tre styrelserna. Fondens placeringar görs i huvudsak på den organi-

Fondstyrelsernas nuvarande ledamöter och supple- serade penning- och obligati knaden. Värutöanter, som förtecknas separat, är efter förslag av ver sker en direkt utlåning till företag och kommuner. arbetsmarknadens parter och andra organisationer I diagram 7 redovisas de nominellt räntebärande plaförordnade av regeringen till dess fondstyrelsernas ceringarnas fördelning på låntagarkategorier ultimo balansräkningar har fastställts för räkenskapsåret 1993. Fonden har placerat mer än hälften. 547 i 1993. bostadssektorn och 3294 i statsobligationer.

Reala räntebärande Fasticbeter ala fäntebärande Fastigheter

placeringar 2.35 1.65 placeringar 2. Lö

NomineHa räntebärande Nominella räntebärande

placeringar 96.19 placeringar 96.206

Diagram 6.

Skr. 1994/95:13 Bilaga 1

sä 92-12-31 | 93-06-31 93-12-31

placeringar 45

Diagram i. Diagram 9. Nettoökningen i portföljen utgjordes i huvudsak av Fonden valde att under året endast placera på den placeringar i statsobligationer. Detta reflekterar den svenska marknaden, varför hela portföljen fortsatt ökning av statsobligationernas andel av den totala är denominerad i svenska kronor. svenska obligationsmarknaden som fortsatt under Direktutlåning i form av reverslån uppgick vid års- 1993 (se diagram 81. Dominerande tillgång var dock skiftet till 14.5. mdkr vilket var en nedgång under året fortfarande obligationer emitterade av de bostadsfi- med 4.7 mdkr. Äldre s k "kapitalmarknadsreverser" nansicrande instituten. amorterades/förföll till ett belopp av 3 mdkr. I takt

med dessa förfall utnyttjade instituten den standardi- Värdet av fondens portfölj påverkades positivt av serade obligationsmarknaden för att anskaffa nytt såväl fallande räntenivå som av fallande ränteskillna- kapital. sler mellan stats- och bostadsobligationer. Den av fon- Utlåningen till kommuner och landsting ökade den valda strategin med en relativt hög portföljandel något under 1993 och uppgick vid årets slut till 2.7 bostadsobligationer gav m a v en meravkastning mdkr. I första hand var det dock nyutlåningen gentunder 1993. emot företagssfären som ökade. Utlåningen gentemot

företagssektorn ökade och uppgick per årsskiftet till

11.1 mådkr. Det är främst den kommunala företags-

sfären. företrädesvis energibolag. som svarade för

denna tillväxt.

Förlagslånen uppgick vid årsskiftet till 8.8 mdkr

vilket är en nedgång med 0.1 mdkr. Merparten av

dessa placeringar ligger gentemot bankerna med en

total volym av 5.7 mdkr och hestår enbart av tids-

bundna förlagslån.

Refinansieringslånens avveckling fortsätter och

1989 19007 7 YST ne 1992 1993 uppgår till 39 mkr (158 mkr). Dessa förekommer nu

OR EE Alam NEN oe

-— Tot2t enbart som äldre lån under avveckling.

I det med Nordisk Renting AB gemensamt ägda

Svenskt Fastighetskapital AB genomförs fastighets-

Ihnagram 8.

förvärv i kombination med långsiktig uthyrning inom Den svenska Fp ing- och obligati knaden den offentliga sekvorn. Fonden. som är huvudfinansihade periodvis en hög omsättning under året. En är. har ett utlånat kapital på 3.3 mdkr. Under 1993 starkt bidragande orsak till detta var den ökande ingicks nya avtal till ett belopp av 0.2 mdkr. närvaron av utländska aktörer. Fondens möjligheter att agera i marknaden utan att nämnvärt påverka prisbilden förbättrades därmed.

Skr. 1994/95:13 Bilaga 1

Tabell +.

Fonden förvärvade under året fastigheter för sam- Bilden visar högskolan på Lugnet i Falun. Anläggningen. manlagt 2.4 mdkr och sålde fastigheter for 0.3 mdkr. med Svenskt Fastushetskapiual som ägare. disponeras ar I två fall träffades avtal under 1992 men köpen vårdhögskolan och lundsti i Falun i samarbete med

verkställdes 1993. I mars 1993 byttes fondens tomt- Falu kommun.

rätt Godsvagnen i Hammarbyhamnen mot VAG:s

REALA tomträtt Cångaren vid Lindhagensplan. i september

RÄNTEBÄRANDE PLACERINGAR gick fonden in som hälftenägare i första etappen av De reala räntebärande placeringarna utgörs av part- Telias fastighet i Nacka Strand. nerfinansieringar som genomfördes under 1996. Nominelit uppgick dessa till 11.1 mdkr. Genom ati den del av avkastningen som är kpi-relaterad ackumuleras till skulden uppgick värdet av dessa placeringar till 12.8 mdkr vid utgången av 1993.

Under 1993 ökade imresset för att ta upp nya lån med avkastningen kopplad till kpi. Intressenterna har funni inom såväl privat som offentlig sektor där finansie n avser projekt med lång mognadsgrad. ofta inom det infrastrukturella fältet. Riksgäldskon- Buuk & botet

2056 RA torets avsikt att under våren 1994 emittera kpi-lån

I

skapar förutsättningar för en bredare marknad för Diagram 10. denna typ av lån.

FASTICHETER Fondstyrelserna har möjlighet att investera i fastigheter i Sverige och utomlands till högst 574 av fondens tillgångar.

Stratean i Sv ige är att koncentrera sig på ett fåtal expansiva orter och ha ett blandat hestånd av bostadsfastigheter och kommersiella fastigheter. På utlandssidan ar inriktningen att göra direktinvesteringar i England och indirekta investeringar i övriga länder.

Fondens fastighetsportfölj är uppbyggd av direktägda fastigheter och andelar i fastighetsbolag såsom tex 18.757 i Pieiad.

Fondens fastichetsinnehax var värderat till 8,7

AP-fondens kansh ligger sedan den 5 april 1994 i den av mdkr ultimo 1993.

fonden ögdu fastigheten Skeppsbron 2 vid Slotisbacken.

Skr. 1994/95:13 Bilaga 1

EIS SA I a ck

Bilden visar den magnifika utsikten från Nacka Strand Pleiads fastighet Quai Quest i Boulogne Billancourt i Paris. mot Blockhusudden. Nacka Strand omfattar totalt ca 163.000 kvm kontor. 220 bostadslägenheter sunt serrvice- och rekreationsanläggningar.

I juni månad köptes fastigheten Skravelberget 9 på Norrmalmstorg av Skandia.

På årets sista dag genomfördes en större fastighetsaffär med Skanska. Fonden köpte sex kontorsfastigheter, varav en centralt i Stockholm, två i Solna och tre i Sundbyberg. Vidare köptes två kombinerade kontors- och hostadsfastigheter i Stockholm samt 12 bostadsfastigheter eller grupper av bostadsfastigheter i Stockholm, Danderyd, Lidingö och Nacka. Totalt vmfattade Skanska-förvärvet 130 000 kvm kontor och drygt 2 000 lägenheter till en sammanlagd yta på 130 000 kym. Samtidigt säldes fem konturs- och industrifastigheter i Storstockholm samt fondens hela fastighetsinnehav i Malmö.

Utöver dessa affärer fullföljer fonden fyra projekt i Storstockholm. nämligen Norstedtshuset på Riddarholmen, Skotten på Gamla Brogatan, Gångaren vid Lindhagensplan samt Nacka Strand. Under 1993 investerades 0,5 mdkr i dessa projekt.

Hvyresintäkterna för fondens fastigheter uppgick till 0,35 mdkr för 1993. Vakansgraden var vid utgång- Bilderna visar två av de bostadsfastigheter som fonden en av 1993 7.296. förvärvade genom Skunska-affären. Den övre bilden visur

fastigheten (hörnhuset ; vid Bergsunds strand på Söder-

malm och den undre bilden fastigheten Torsviggen på

Lidingo.

Portföljavkastning Skr. 1994/95:13

Bilaga 1

Försakringsbranschens Redovisningsnämnd har i en BERÄKNINGSMETOD rekommendation om kapitalavkastningsmått för liv- Direktavkastning och värdeförändring relateras till och sakförsäkringsbolag beskrivit en metod för det ingående marknadsvärdet och räntefordringarberakninzg av kapitalavkastning. I nedanstående nas ingående värde med tillägg för tillskott under tabell har fondstyrelsernas kapitalavkastning beräk- året. Tillskotten består av nettoplaceringar med nats med tillämpning av denna metod, avdrag för direktavkastning. Rekommendationen om

kapitalavkastningsmått har förändrats med tillämp-

DIREKTAVKASTNING ning på årsredovisningar från 1993. Från 1993 med-

OCH VÄRDEFÖRÄNDRING räknas räntefordringar samt viktas tillskotten Direktavkastningen består av räntenetto på fi iel ånadsvis. varig en exaktare beräkning av det la placeringar och driftsnetto för fastighetsplacering- placerade kapitalet möjliggörs. Jämförelsevärden för ar. Drifisnettot består av hyresintäkter med avdrag 1992 har räknats om enligt den förändrade beräkför drifts- och underhållskostnader samt fastighets- ningsmetoden. Förändringarna ger upphov till en skatt. Fastighetslån och räntekostnader härpå beak- sänkning av totalavkastning för 1992 med 0,7 procenttas ej i beräkningen som därför är opåverkad av fas- enheter räknat på den totala portföljen. Avkastningtighetsplaceringarnas skuldsättningsgrad. en för perioden 1989-1993 har beriiknats sum ett arit-

Värdeförandringen består av realiserade och orea- metiskt medeltal. liserade vinster och förluster på placeringstillgångar. För finansiella placeringar bestäms den orealiserade ÅRETS AVKASTNING vardeförandringen med utgångspunkt i officiella Totalavkastningen for samtliga placeringar uppgick marknadsnoteringar. Under 1993 har fondstyrelser- 1993 till 17.3 (12,7) Ze, bestående av en direktavkastnas marknadsvärdering av reverser förändrats. ning om 11.0 (11,4) 2 och en värdeförändring om 6.2 Endast den till året hänförliga resultateffekten av (1.4) Z. Efter reduktion för konsumentprisindex förden ändrade värderingsmetoden ingår i avkastnings- ändring under året 4.0 (1.8) 70 uppgick den reala beräkningen. För fastighetsplaceringar bestäme den avkastningen till 12.8 (10.7) 26. Värdestegringarna orealiserade värdeförändringen genom en särskild kompenserar mer än r den under året ökade fastighetsvärdering. Värderingarna bygger på två inflativnstakten varför årets reala avkastning överstianalysmetoder, dels en tivårig nuvärdeheräkning av ger föregående års avkastning. förväntade betalningsflöden. dels en evighetskapitalisering av ett marknadsmässigt driftsnetto.

Tillgärmydug" dramiende

marknads ämtring kasmnr I 199855

Belupp t Hår värde Räntebärande 439769 93 "356953 20187 17.9 13

Direktlån 16016 3 -1ä20 326 14,3. 13.8

Rallin c 1283 ÅF 5R vor 95 1209

Fastigheter 631: 2671 501 Bo br! Tua: AB4G20 100 3726 36012 ENDA

+ ttilgångelns bärande ingår p ions- och förlagslån. Lärekslin ingår reser och

refinansirrgslån. i reala län ingår pärsnerfinansieringalän och ukuer iparieerfi ins qv k

vt fastig ingår aktier i fu ägd ton | e Sd

Tullgångsslas fe 2 även rämfordrinse

AO or

Tabell 5.

Skr. 1994/95:13 Bilaga 1

1989 Direktavkastning

"Värdeförändriag

Total . :

1990, Direktivkastniog . Näxdeförändring EN .

1991 Direktavkastning

2 ""Värdeföri

Tolal osa

1992. Direktavkastning

Värdeforändring

> Tork.

92¶Direktåvkasrning Aärdeforimdring

oo Toll rrreeeear

Tabell 6.

Vid utgången av 1993 var de långa marknadsräntor Fastigheterna har värderats ned med 0.5 madkr vilket na ca 3 procentenheter lägre än vid motsvarande tid- motsvarar -5.656. För svenska fastigheter. exkl. punkt 1992. Värdestegringen i den räntebärande Nacka Strands-projektet och fastigherer förvärvade portföljen och för direktlån om 30.5 (7.3) mdkr upp- vid utgången av året. uppgick direktavkastningen kom främst till följd av fallande marknadsräntor. beräknad på marknadsvärdet vid utgången av året Samtidigt föll direktavkastvingen i takt med att pla- till 8.366. Avkastningen på reala lån och fastighetsreringarna omsattes till allt lägre marknedsränta. placeringar påverkar endast i begränsad utsträck- Totalavkastningen för partnertinansiering ökade till ning totalavkastningen for samtliga placeringar. till följd av en högre intlationstakt. följd av den stora andelen räntebärande placeringar.

Tutalavkastningen för fastigheter uppgick till -1.7.

Redovisat resultat Skr. 1994/95:13 Bilaga 1

Årets resultat uppgick till 57.6 149,3) indkr. Med PERSONAL OCH LÖNER tillägg för ej realiserade vinster och förluster vid en marknadsvärdering samt avdrag för den avsättning Personal 1993 11992: som kravs för att bevara grundkapitalets köpkraft Hedelantal anställda Mån Krinnor Totalt uppzick det reala resultatet för 1993 till 69.0 (49.4) Fondkansliet Hon NN 2R 88 CN mdkr. I en jämförelse med föregående år kan fö i g- Bolag i Sverige HH a6r 9 (6 20 12 en av det reala resultatet beskrivas på följande sätt. Bolag i Storbritannien = 4 14 3 (HH 7 (8

Totalt 69 162) 39 (33 108-195)

Vid utgången av 1993 var 55 personer verksamma

inom fastighetsförvaltningen. 11 inom finansforvalt-

volym uch fallande narknad; ningen samt 37 inom lednings-, stabs- och administra-

Ökade vinster inettn) på piareriogs tiva funktioner.

Ökade orealiserade vinster titt följd

änkta marknad«räntor Löner och ersättningar tkr 1993 1992

sättning tll följd av en ökad infetionsiakt Fondstyrelserna:

Förändring uv årets resta resultat Styrelse uch verkställande ledning 3022 2945

att det enskilda året» resultat i så stor utsträckning är beroende av en föränderlig utveckling av marknads- Styrelsernas och verkställande ledningens anställräntorna. år det ackumulerade reala resultatet av ningsvillkor ligger inom de riktlinjer som angivits av större betydelse än det redovisade resultatet för ett finansdepartementet. enskilt år. Det ackumulerade reala resultatet uppgick vid utgången av 1993 till 208.7 (139.7) mdkr. Av diagram Hl framgår att kompensation för inflationens urholkning av grundkapitalets köpkraft hur erhållits via avkastningen sedan mitten av 8U-talet.

-30 20

- - I 30

1960. 1965 1978 > 1973 1980. 1983 1990 1993 MR Föndkapital = MN Reala överskott = MB Resia underskott |

Diugram 11.

Resultaträkning Första, Andra och Tredje fondstyrelserna Skr. 1994/95:13 Bilaga 1

RESULTATRÄKNING Tkr 1993 1992

Nettointäkter i placeringsverksamheten Ränteintäkter

Förvaltningskostnader

Värdeförändring enligt lägsta värdets princip oa nens Not 2 52975 -1 261998

Årets resultat 000 rs ee 57 637 476 49.345 711

Ej realiserade vinster och förluster vid marknadsvärdering -.osooo0 >. . Not 3 24 948 907 6 125825 Avsättning för bevarande av grundkapitalets

köpkraft mör ee es - 13 615 717 - 6080 064 Årets reala resultat = 0 sonsons ee 0 0 68 970 666 49 391 472

Balansräkning Första, Andra och Tredje fondstyrelserna Skr. 1994/95:13

Bilaga 1

- 1993 1231 1993 1231 1992 1231 BALANSRÄKNING Tkr Bokfort varde Morknadsvarde Bokfort värde Tillgångar Finansiella tillgångar

Aktier i parinerfinansieringsbolag Nor 6 2 884 110 2 884 110 2884 110 2884 110 Aktier i fastighetsbolag.. Not i 460 884 460 884 480 813 480 813 Fastigheter . . . Not 8 8221 594 8221 594 6 031 628 6 031 628 Summa placeringstillgånga 311763 143 5346 694064 474637 826 484619 840

Summa tillgångar .. 512 301360 — 547 232481 475251876 485233 890

Skulder och fondkapital

4¶Riksdagen 1994/95. I saml. Nr I3

Redovisningsprinciper Skr. 1994/95:13

Bilaga 1

N I och real r Värdering av placeringar Enligt riksdagens beslut om ett nytt reglemente för Nettopositioner i off balance-instrument marknads- Allmänna Pensionsfonden skall årsredovisning upp värderas på balansdagen. Fordringar och skulder i rättas i enlighet med god redovisni utländsk valuta har upptagits till balansdagens kurs. I tidigare års redovisning upptogs tillgångarna till Såväl orealiserade valutakursförluster som orealiseanskaffningsvärde. Den väsentligaste förändringen rade valutakursvinster ingår i sin helhet i både det är att lägsta värdets princip skall tillämpas. I den nominala och reala resultatet. nominala redovisningen skall tillgångarna upptas enligt lägsta värdets princip. Tillgångar värderas till Finansiella placeringar det lägsta av anskaffningsvärde och marknadsvärde I den inala redovi värderas liga värpå balansdagen. Beräkning av det lägsta av anskaff- depapper enligt lägsta värdets princip. I den reala nings- och marknadsvärde sker med tillämpning av redovisningen upptas värdepapper till noterade eller en portföljsyn. varvid fyra grupper identifierats - bedömda marknadsvärden. Från 1993 marknadsvärnominella räntehärande placeringar. direktlån. deras reverser i den reala redovisningen med reala räntebarande placeringar och fastigheter. Var- utgångspunkt i noterade marknadsräntor för värdedeförändring enligt lägsta värdets princip fördelas på papper med jämförbar löptid och risk. I jämförelseåfondstyrelserna. Jämförelsevärden för 1992 har i rets redovisning har reverser värderats till uteståenenlighet med Redovisningsrådets rekommendation de kapitalbelopp med tillägg för upplupen ränta. om byte av redvvisningsprincip ändrats så. att den De partnerfinansieringsavtal som fondstyrelserna till året hänförliga delen av värdeförändringen enligt träffar är av realräntetvp. Motparten erlägger årligen lagsta vårdets princip påverkat 1992 års resultat med en real ränta samt äger med stöd av utställd option -1.3 mdkr. medan resterande värdeförändring om förvärva fondstyrelsernas aktier i partnerbolagen —+.3 mdkr påverkat det ingående ackumulerade och fondstyrelsernas länefordringar. Optionspriset resultatet för jämförelseåret. uppräknas årligen med inflationen. Värderingsprin-

I den reala redvvisningen upptas tillgångarna oför- cipen ändrades 1992 så att inflationsuppräkningen ändrat till marknadsvärde på balansdagen och därefter redovisas som ränteintäkt och räntefordran grundkapitalet omräknas med hänsyn till konsu- i både den inala och reala redovi 11992 mentprisindex förändring. Förändringen av mark- års ränteintäkter uppgår effekten av den ändrade nadsvärden päverkar det reala resultatet. Balans- redovisningsprincipen till 1.2 mdkr. de orealiserade och resultaträkningar enligt reala principer presente- vinsterna har reducerats med motsvarande belopp. ras endast för de tre fundstyrelserna sammantagna. Fondstyrelserna har. utöver ränta. ej någon del i

resultatet i partnerbolagen. Hel- och delägda holag samt andelar i fastigheter I fondstyrelsernas bokslut intas bolag. i vilka fond- Fastighetsplaceringur styrelserna innehar mer än 54 Ze av röstetalet enligt I den redov Jovi värderas fastighetsr I förvärvsmetoden. Dessutom ingår fastighetsförval- ceringar enligt lägsta värdets princip. I den reala tande bolag. i vilka fondstyrelserna innehar 20-50 7 redovisningen upptas fastigheter till bedömda markav röstetalet. med den andel av balans- och resultat- nadsvärden baserade på nuvärdeberäkning av förposter som motsvarar ägarintresset. väntade hetalningsflöden. Berakningen baseras på

Samtliga fastigheter och aktier/andelar i fastighets- villkor i befintliga hyresavtal. bedömd marknadshyra bolag är samägda av de tre fondstyrelserna. Fastighe- och hyresutveckling. förväntade vakansgrader och ter och bolag ingår i delfondernas balans- och resul- driftskostnader samt marknadsmässiga avkastningstaträkningar med den andel av balans- och resultat- krav. Ca 25 5 av fastighetsbeståndet värderas årliposter som motsvarar ägarintresset. Andelarna gen av externa värderi itut. Aktier i fastighetsberäknas med utgångspunkt i fondkapitalets storlek. bolag värderas enligt lägsta vardets princip.

Fondstyrelsernas redovisning har upprättats i i Fondstyrelserna redovisar fastighetsplaceri enlighet med Redovisningsrådets rek övere Ise med praxis bland svenska försäkom koncernredovisning, vad gäller redovisning av bokslutsdispositioner och obeskattade reserver.

ringsbolag. Några avskrivningar på fastigheter har Skr. 1994/95:13 därför ej belastat resultaträkningarna. istället sker nedskrivning till bedömt marknadsvärde. I resultat- Bilaga 1

räkningarna redovisas fastigheternas driftsnetto. vilket utgör hyresintäkter med avdrag för drifts- och underhållskostnader samt fastighetsskatt. eg

Skatter vt Fondstyrelserna har. genom särskilt riksdagsheslut. erhållit befrielse från att erlägga inkomstskatt i Sverige. De skattekvatnader som belastar resultatet avser de av fondstyrelserna hel- och delägda bolagen. och redovisas under övriga kostnader.

Fondkapital Fondstyrelserna förvaltar de avgiftér som inbetalaför den allmänna tilläggspensioneringen. Det förvaltude kapitalet har följande sammansättning.

Grundkapital Summun av inbetalda pensionsavgfter och overföringar från eller till Fjärde och Femte fondstyrelserna minskad med utbetalningar avseende och administrationsbidrag. I den reala redovisningen är grundkapitalet uppindexerat med konsumentprisindex förändring under räkenskapsåret.

Överföringar Fjärde och Femte fondstyrelserna ska varje år överföra en avkastning för närmast föregående räkenskapsår. beräknad till tre procent av nuvärdet av förvaltade medel. Nuvärdet av förvaltade medel är summan uv de medel som erhållits omräknad med förändringar 1 konsumentprisindex. De medel som överförs till Fjärde och Femte fondstyrelserna får vardera uppgå till högst en procent av Första. Andra och Tredje fondstyrelsernas fondkapital vid utgången av närmast föregående räkenskapsår.

Noter: Första, Andra och Tredje fondstyrelserna Skr. 1994/95:13

Bilaga 1

Not I Vinster och förluster på placeringstillgångar Tkr 1493 1992

Kursvinster och kursförluster: Ubligationslån 5758 985 339 859 Förlagslån 1108 31827

Valutakursdifferenser .. 0 - 36515

Summa . 5 769 953 361 341

Förluster:

Not 6 Åktier i partnerfinansieringsbolag Tkr Skr. 1994/95:13

Kapualandel & Nominellt 1994 1231 1992 1231

Innehav per 1993 1231: & Rostvärdre & värde 2 Bilaga 1

Not 7 Aktier i fastighetsbolag Tkr

Kapitalandel 5 Nominell 199 1231 1992 1231 Innehav per 1993 12 31: —tRostvarde & vande Pleiad Real Estate AB see 19/19 300 000 624 ån 624 750 Svenskt Fastighetskapital AD 50/50 8000 10 000 10 000 Div. aktier och andelar . - 4l 121

Nat 9 Fondkapital Tkr

Förändring av grundkapitalet 1993: Erhållna pensionsavgifter . 81 013 740 81 013 740 Utbetalda pensionsmedel ... . - 101 437 319 - 101 437 319 Administrationsbidrag -645 800 —- 45 800

Avkastning från 45: e fondsty relserna 1993 365 303 365 305

Fjärde och femte fondstyrelsernas-

sammanlagda rekvisionsrätt . 2304 376

Resultaträkning Första fondstyrelsen Skr. 1994/95:13

Bilaga 1

RESULTATRÄKNING Tkr 1993 1992 N intäkter i pl ing k h Ränteintäkter

Räntenetto. ... Hr kr rer 16 354 574 16 135 876

Fastigheternas driftsnetto «ss oca000 0 mn 117 204 115 306

Förvaltningskostnader Övriga kostnader -2446 - 4663

Värdeförändring enligt lägsta värdets princip... .. . 153 893 -379 951

Årets resultat... 18 194 092 13 801 058

Balansräkning Första fondstyrelsen Skr. 1994/95:13

Bilaga 1

BALANSRÄKNING Tkr 1993 12 31 1992 12 31 Tillgångar Finansiella tillgångar Banktillgodohavanden =. ov. ker er rena nn 19237 39 378 Fordran på delfond ... 115 768 103 611 Summa finansiella tillgångar 168 119 190 100 Placeringstillgångar

Partnerfinansieringslån .. ... ss... 2453 366 2453 366

Resultaträkning Andra fondstyrelsen Skr. 1994/95:13

Bilaga 1

RESULTATRÄKNING Tkr 1993 1992 Nettointäkter i placeringsverk I Ränteintäkter

Förvalningskostnader

Balansräkning Andra fondstyrelsen Skr. 1994/95:13

Bilaga I

BALANSRÄKNING Tkr 1993 12 31 1992 12 31

Tillgångar

Finansiella tillgångar

Placeringstillgångar Räntefordringar . 12 714 160 11 910 672 Penningmarknadslån 15.235 343 13 132 791 Oblizationslån ... . 216 982 754 194 003 494

Skulder och fondkapital Finunsiella skulder

Fondkapital Tiliskjutet grundkapital 15970 113 21831 596 Årets förändring av grundkapitaler . . - 4064 451 -6 0235 010

Överföring från delfond ... .. 182 686 163 328

Stockholm den 22 mars 1994

Hans Alsén

ordförande

Per-Olof Edin Inge Granqvist Arne Johansson

Jun Källsson Ulf Laurin Wanja Lundby-Wedin Bo Rydin Roland Svensson Carl Johan Åberg verkställande direktör

Resultaträkning Tredje fondstyrelsen Skr. 1994/95:13

Bilaga 1

RESULTATRÄKNING Tkr 1993 1992 Nettointäkter i placeringsverk h Ränteintäkter Penningmarknadslån = soc mes sana 2 267 171 5342 Obligationslån ... en as märes ere 8 202 267 75:8607 Forlagstån .. . . - nn ee ker an cen 234 817 285 502

Övriga rämteintäkter. ... een 64 088 94 383 Summa ränteintäkter 9 286 080 9 245 881 Räntekostnader. ... .. .. - 37 143 > 131 095 Räntenetto ... . ek re ens 9 248 937 9114 786

Fastigheternas driftsnetto =... ... ov mos smsa ans 78 136 768:0

Förvaltningskostnader

Årets resultat .. oo. ov. a rann 10 306 396 8946 603

Balansräkning Tredje fondstyrelsen Skr. 1994/95:13

Bilaga 1

BALANSRÄKNING Tkr 1993 12 31 1992 12 31 Tillgångar Finansiella tillgångar

Placeringstillgångar Räntefordringar ... . 4254 874 4180 317

Retinansieringslån .. . 2801 8011 Partnerfinansieringslån .. 1635 578 1635 577

Summa tillgångar ... .. 89 911 345 85327 TT

Skulder och fondkapital

Fondkapital Tillskjutet grundkapital. ...ocss sosse se sen sr a 24553 957 5838 641 Årets förändring av grundkapitalet . —5 797 347 -3 442 520 Ackumulerat resultat .. . 82 530 653 73 584 051

Stockholm den 23 mars 1994

Rolf Wirtén

ordförande Rolf H. Gard Börje Johansson Sture Nordh Åke Petersson Kenth Pettersson Sven Steen Seine Svensk Leif Zetterberg Carl Johan Åberg

verkställande direktör

Styrelse och revisorer Första fondstyrelsen Skr. 1994/95:13

Bilaga 1

Gösta Cunnarsson, ordförande

LEDAMÖTER SUPPLEANTER Gösta Gunnarsson. Jörgen Holmquist. Landshövding i Jönköpings län iordförande Budgetehef. Finansdepartementet

Lisbeth Eklund. Birgit Hansson, Förbundsordförande. Statstjänstemannaförbundet Förste vice ordförande.

Sveriges Akademikers Centralorganisation Lilian Hindersson. Förbundssekreterare. Margareta Svensson. Svenska Kommunatlarbetareförbundet Sekreterare. Landsorganisationen i Sverige

Bernth Johnson. Kommunalråd Ulla Petterson Carvalho. F.d. kommunalråd

Johan Myhrman. Peder Törnvall, Generaldirektör. Statskontoret Professor. Handelshögskolan

Alf Karlsson. Curt Perssun, Förhandlingschef. Statsanställdas Förbund Förhundsordförande. Statsanställdas Förbund

Inga-Britt Ahlenius. Karl Gustaf Scherman. (;eneraldirektär. Riksrevisionsverket Generaldirektör. Riksförsäkringsverket

Monica Sundström, Lars Walberg. F.d. landstingsråd Verkställande direktör. Landstingsförbundet Lars-Gerhard Westberg. Kommunalråd Inger Hossmark,

Kommunfullmäktiges ordförande. Staffanstorp

VER KSTÄLLANDE DIREKTÖR

Carl Johan Åberg

REVISORER

Bengt Holmström, Auktoriserad revisor Pål Wingren. Auktoriserad revisor

Styrelse och revisorer Andra fondstyrelsen Skr. 1994/95:13

Bilaga 1

Hans Alsén. ordförande

LEDAMÖTER SUPPLEANTER Hans Alsén, Birgit Erngren, F.d. landshövding (ordförande) Generaldirektör. NUTEK Per-Olof Edin. Barbro Palmerlund, Enhetschef. Landsorganisationen i Sverige Förbundsordförande,

Fastighetsanställdas Förbund Inge Granqvist, F.d. Förbundsordförande. Lars Hellman, Svenska Industritjänstemannaförbundet Förbundsordförande.

Handelstjä nnaförl d. Arne Johansson, Förbundsordförande. Ove Bengtsberg Svenska Skogsarbetareförbundet Förbundsordförande.

Svenska Byggnadsarbetareförbundet Jan Källsson, Direktör. Erik Thun AB Gunnar Högberg,

Direktör. Handelns och Ulf Laurin, Tjänsteföretagens Arbetsgivarorganisation Styrelseordförande. Svenska Arbetsgivareföreningen Rune Sirvell,

Direktör, Svenska Tidni gvareför i fö Wanja Lundby -Wedin Andra ordförande. Landsorganisationen i Sverige Göran Wiström,

Arbetsmarknadssekreterare. Bo Rydin, Svenska Metallindustriarbetareförbundet Styrelseordförande. Svenska Cellulosa AB

Erik Menckel. Roland Svensson. Direktör. Svenska Arbetsgivareföreningen Direktör. Kooperativa Förbundet Rolf Trodin.

Verkställande direktör, HSB:s Riksförbund

VERKSTÄLLANDE DIREKTÖR

Carl Johan Åberg

REVISORER

Bengt Holmström. Auktoriserad revisor Pål Wingren, Auktoriserad revisor

Styrelse och revisorer Tredje Fondstyrelsen Skr. 1994/95:13

Bilaga 1

Rolf Wirtén, ordförande

LEDAMÖTER SUPPLEANTER Rolf Wirtén, - Gustav Jönsson, Landshövding i Östergötlands län (ordförande) Överdirektör. Riksförsäkringsverket

Rolf H. Gard. E.O. Holm, Förbundsordförande. Sveriges Köpmannaförbund Yerkställande direktör.

Sveriges Köpmannaförbund Börje Johansson, Förbundsordförande. Sune Ekbåge. Försäkringsanställdas Förbund Förbundsordförande.

Svenska Pappersindustriarbetareförbundet Sture Nordh. Förbundsordförande. Åke Lindström, Sveriges K altjä förbund Förbundsordförande. Dikförbundet

Åke Petersson, Åke Lundqvist.

Styrelseordförande. Kooperativa Förbundet Direktör. Hestra Inredningar AB

Hans Wahlström. Kenth Pettersson,

Förbundsordförande. Förbundsordförande. Handelsanställdas Förbund

Svenska Transportarbetareförbundet Sven Steen.

Arne Johansson. Direktör. F.O. Peterson & Söner Byggnads AB Ordförande. Företagarnas Riksorganisation

Seine Svensk, Kjell Johansson. Förbundsordförande. Förbundsordförande. Svenska Målareförbundet Hotell- och Restauranganställdas Förbund

Hans Jonsson, Leif Zetterberg. Förste vice ordförande. Direktör. Lantbrukarnas Riksförbund Lantbrukarnas Riksförbund

VERKSTÄLLANDE DIREKTÖR

Carl Johan Aberg

REVISORER

Bengt Holmström, Auktoriserad revisor Pål Wingren, Auktoriserad revisor

Revisionsberättelser Skr. 1994/95:13 Bilaga 1

FÖRSTA FONDSTYRELSEN de tillgångar fondstyrelsen förvaltar samt vidtagit de Undertecknade, som av regeringen förordnats att övriga granskningsåtgärder vi ansett erforderliga. såsom revisorer granska Allmänna pensionsfondens Första fondstyrelses förvaltning. får härmed avge Räkenskaperna har granskats av KPMG Bohlins AR. revisionsherättelse för år 1993. Revisionen har icke givit anledning till anmärkning

beträffande årsredovi ingen. dei d upp- Vi har granskat årsredovisningen. tagit del av räken- tagna resultat- och balansräkningarna. bokföringen skaper, protokoll och andra handlingar, som lämnar eller inventeringen eller eljest beträffande fondstyrelupplysning om fondstyrelsens förvaltning. inventerat sens förvaltning.

Stockholm den 30 mars 1994

Bengt Holmström Pål Wingren

Auktoriserad revisor Auktoriserad revisor

ANDRA FONDSTYRELSEN de tillgångar fondstyrelsen förvaltar samt vidtagit de Undertecknade, som av regeringen förordnats att dvriga granskningsåtgärder vi ansett erforderliga. säsom revisorer granska Allmänna pensionsfondens Andra fondstyrelses förvaltning, får härmed avge Räkenskaperna har granskats av KPMG Bohlins AB. revisionsberättelse för år 1993. Revisionen har icke givit anledning till anmärkning

beträffande årsredovisningen. de i densamma upp- Vi har granskat årsredovisningen. tagit del av räken- tagna resultat- och balansräkningarna. bokföringen skaper. protokoll och andra handlingar. som lämnar eller inventeringen eller eljest beträffande fondstyrelupplysning om fondstyrelsens förvaltning. inventerat sens förvaltning.

Stockholm den 30 mars 19914

Bengt Holmstrom Pål Wingren

A«uktoriserad revisor Auktoriserad revisor

TREDJE FONDSTYRELSEN de tillgångar fondstyrelsen förvaltar samt vidtagit de Undertecknade. som av regeringen förordnats att övriga granskningsåtgärder vi ansett erforderliga. såsom revisorer granska Allmänna pensionsfondens Tredje fundstyrelses förvaltning. får härmed uvge Räkenskaperna har granskats av KPMG Bohlins AB. revisionsberättelse för år 1993. Revisionen har icke givit anledning till anmärkning

beträffande årsredovisningen. de i densamma upp- Vi har granskat årsredovisningen. tagit del av räken- tagna resultat- och halansräkningarna. bokföringen skaper. protokoll och andra handlingar. som lämnar eller inventeringen eller eljest beträffande fondstyrelupplysning om fondstyrelsens förvaltning, inventerat sens förvaltning.

Stockholm den 30 mars» 1994

Bengt Holmström Pål Wingren

Auktoriserad resor duktorisernd revwor

Organisation Skr. 1994/95:13

Bilaga 1

Jämförande balans- och resultaträkningar 1960-1993 Skr. 1994/95:13

Bilaga 1

BALANSRÄKNINGAR PER 31.12 Mkr 1960 1970 1980 1990 1992 1993

Penning knadspl ingar . ... 0.1 0.7 2,4 102251 26,256.7 — 25,384.8

Partnerfinansieringslån . - 8177.9 B177.9 81779 Aktier i partnerfinansieringsbolag ... 2 884,1 2884.1 28811

Fastigheter en un - - - BB693 = 603L,6 R221.6

Aktier i fastighetsbolag =... . oo... - - - 350.5 480.8 460,9

Övriga tillgångar... ia - 18.1 932,1 614.1 538,4

Summa tillgångar... oc. cc oc. 479.8 38 998,4 163 S7A.h 399 594.4 75 251.8 312301.6

Intäktsräntor:

Kostnadsräntor. inköpsräntor och kursskillnader. övriga kostnader 1.3 447 56.1 25153 2 667,0 153.7 Faondstyrelsernas administrations-

5 Riksdagen 1994/95. I saml. Nr 13

Placeringarnas fördelning Skr. 1994/95:13

Bilaga 1

PLACERINGARNAS FÖRDELNING EFTER PLACERINGARNAS FÖRDELNING PÅ

PLACERINGSOBJEKT LÅNTAGARGRUPPER

Under år 1993 — Per 31.12.1993 Under år 1993 — Per 31.12.1993 Anskaffningsvärden, mkr Totalt Tout Anskaffningsvärden, mkr Torah Totalt Obligationslån .. .. 36 801 420 308 Staten les ee se nee 36813 143 384 Staten . 36 813 143 384 Kommuner -121 3109 Landsting och kommuner - 224 553 Bostäd - -4573 255 124 Bostadsfinansierande institut -3 497 252 103 Näringsliv. . ... ns 2690 40 896

Företagsknansierande in institut 4470 1824 energi . ... -377 5010 Utländska låntagare > 000. -34 5 övrigt - ve 769 6922

Utländska låntagare or käreerenes o0n -34 7

. - 674 82 Penni knadspl. ingar . 872 25385 Bostadsfinansierande institut . . 475 2200 Partner ieri laceringar . 0 11.062 Företag - 28 333 Fastighetsinvesteringar mm ww. 21734 14 896 Företagsfinansierande institut ... . -2 161 Summa 36075 493 863 Banker... .. .- 1119 0 5583

Reverslån. . sun ens 1254 13878 Landsting och kommuner - . 104 2556 Bostadsfinansierande institut ... — 1553 821

Företagsfinansierande in institut... .— 1492 4590

Refinansieringslån - = cucm0 - 100 58

Penni knadsplaceringar. — —8B72 25 385

Partnerfi ieri i 0 112062 Fastighetsinvesteringar m m.. ... 2174 14 896 Summa 36 075 493 863

PLACERINGARNAS FÖRDELNING PÅ LÅNTAGARGRUPPER

PER 31.12 RESPEKTIVE ÅR

1960 1970 1980 1990 1992 1993

Anskaffningsvärden, mkr Mkr & Mkr & Mkr = & Mkr = Mkr = & Mkr &

Staten sssssner sr se rer rer tent 135 29 3320 9 34 940 22 78966 21 106571 23 143384 29 Kommuner so sossssens sm se 61 13 3987 10 11036 7 10314 3 3230 1 3109 1 Bostäder... . N on 173 37 18420 48 58280 37 217216 5 259699 57 255124 32 Näringsliv... oo cc ce cc 102 21 12405 33 34036 34 44223 Nn 38206 8 40896 8 därav industrimm .. oc co 62 13 9352 25 41344 26 28244 7 26666 6 28964 6 eNer TÅ oa sens a ee er 25 5 1695 4 B212 35 8:41 2 LE | 30lv I övrigt > . un 13 3 13358 4 4480 3 7238 2 6153 I 6922 1 Utländska låntagare. on = or 136 - 163 - 62 - 4” - or Pi Ispl il - or A+ - 3 - 10225 3 26257 6 25385 5 Partnerfi ieringspl ingar = or . or = or 11062 3 11062 2 11062 2 Fastighetsinvesteringar m m = = or = or 9220 2 12722 3 14896 3 Summa 47) WU 38260 100 158458 100 381288 100 457 789 100 493863 100

Kortfattade fakta om allmän tilläggspension Skr. 1994/95:13

Bilaga 1

Försäkrade ATP-ålderspension Anställda och egna företagare i åldern 16-64 år (för Utgår normalt från den månad man fyller 65 år. För personer födda 1911-1927 räknas även det 65:e året). att få full ATP skall man arbetat 30 år (för de som är

födda 1923 och tidigare gäller särskilda regler). Basbelopp Reduktion med 1/30 för varje felande år. Basbeloppet uttrycker den värdesäkring som ATP liksom flertalet sociala förmåner är uppbyggt på. Av de 30 åren räknas de 15 bästa inkomståren Basbelovppet fastställs numera för ett helt år i taget (ink mellan 1 basbelopp och 7,5 basbel pp). och visar förändringen i konsumentpriserna från Maximalt för år 1993: oktober till oktober året innan. Basbeloppet (DA x 6.5 x 34.400) x 0,98 = 131.470 kronor. respektive år reglerar utbetalningen av ATP.

Förtida uttag av ålderspensionen kan göras tidigast Basbeloppets storlek några år från 60 års ålder. Reduktion med 0.596 per "förtida”

månad flivsvaraktig).

1965 5000 1990 29700

1970 6000 1991 32200 Uppskjutet uttag av ålderspensionen kan ske längst

1975 9000 1992. 33700 intill 70 år.

1980 13900 1993 = 34400

1985 — 21800 1994 35200 Förhöjning med 0,77 per uppskjuten månad.

ATP-poäng Försäkringskassan har hand om uträkning och utbe- Den pensionsgrundande inkomsten (PG11 redovisas talning av ATP. på slutskattesedeln varje år. Den utgörs i princip av förvärvsinkomsten under året minskad med basbe- Sjukbidrag/Förtidspension loppet i januari. Inkomster över 7.5 basbelopp räk- Utgår vid varaktig arbetsoförmåga motsvarande nas inte med i den pensionsgrundande inkomsten (= minst 257. taket i ATP).

Förtidspensionens storlek beräknas på samma sätt

väns = — PGI som för ålderspensionen i med några undantag). ATP-poäng basbelopp

Vid fullständig arbetsförmåga är förtidspensionen Maximal ATP-poäng uppgår således till 6.5 för varje samma som ålderspensionen. år. ATP-poängen registrerana och sparas för varje individ varje år. Efterlevandepension

Omställningspension och hel särskild efterlevnads- ATP-beräkning pension utgör 4094 av den avlidnes egenpension eller. ATP-pensionens storlek för år beräknas enligt om barn med barnpension finns, 202. följande: Basbeloppet x 609: x medel-AT P-pväng” Barnpension

För barn under 38 år: 3096 av den avlidnes beräknax antal" år med ATP & 1) ygsex de eller verkliga ålders-eller förtidspension. Detta

30 gäller för första barnet. För varje ytterligare barn

Genomsnittet av de 15 högsta ATP-poängen. ökar proventtalet med 20. =” Högst 30 år. <=> From den I januari 1993 reduceras

ATP-pensionen med 296.

ÅRSREDOVISNING

Fjärde fondstyrelsen

Allmänna Pensionsfonden Bilaga2 nn

- Fjärde fondstyrelsen (Fjärde AP-fonden)

. Fjärde AP-fonden ingår i i allmänna pensionsfonden. Allmänna pensionsfonden grundades 1960 efter beslutet att införa en allmän tilläggspensionering finansierad genom obligatoriska arbetsgivaravgifter. Fjärde AP-fonden tillkom 1974 med uppgift att förvalta de medel som används för förvärv av aktier och liknande värdepapper. | "Fjärde AP- fonden har genom riksdagsbeslut successivt tilldelats 2.350 mkr. "Från och med den 1 juli 1988 utgör den maximala medelstilldelningen ett belopp, ++ söm motsvärar 196 av det sammanlagda anskaffningsvärdet på de medel som första, "andra och tredje AP-fonderna förvaltar. . : : Fjärde AP-fonden skall årligen till första, andra och tredje AP-fonderna överföra en a avkastning beräknad till 390 på nuvärdet av förvaltade medel. | Fjärde 'AP- fondens ägarandel i i varje enskilt börsnoterat företag får uppgå till högst 1096 eller'om företaget utgivit aktier med olika röstvärde till högst 1090 av det totala I fösttalet. ör

1993 i sammandrag

e Fondens grundkapital får fr om 1988-07-01 uppgå till högst 1 1964 av av första-tredje fond Lå

. styrelsernas tillgångar eller omkring 4,8 mdr vid årsskiftet 1! 1993/ 1994. 'e Fondens grundkapital uppgår till 4,0 mdr. e Fondens tillgångar upptagna till marknadsvärden oppeck v vid. | ärsskifret till 362 dr : mot 25,9 mår vid ingången av. året. | LJ Fonden köpte under 1993 värdepapper för 2,8 mår och sålde je värdepapper för ; Ld el nyemissioner placerades 459 mkr. . Fondens fem största engagemang var vid. årsskiftet i i otdningsföljd Astra: Ericsson; . ASEA, Sandvik och Volvo, som.med ett sammanlågt marknadsvärde: depå 153 Svarade för knappt 5096 av den. svenska aktieportföljen. : e Det investerade beloppet i onoterade: företag uppgick: vid utgången av åre till fokr | 861 mkr), exklusive under tidigare år lämnade aktieägartillskott: SS e Resultatkravet uppfylldes. Sammanlagt sedan fondens: tillkomst har fonden överträffat : resultatkravet — att bibehålla srundkapitalets re realvärde. och ge en m årlig utdelning P : detta med 3R- med: drygt 27: mdr. . . Aktiekurserna steg under 1993 med 5496. Index för fonäens po Avkastningen på fondkäpitalet blev 4390. . Thomas Halvorsen efterträdde Bertil Danielsson som fönders :'verkställa : ca :1993-04-01.

Skr. 1994/95:13 Bilaga 2

VD-kommentar

Fjärde AP-fondens totalresultat på nära 11 mdr är det att större portföljförändringar underlättas. Men samtidigt högsta i fondens nu tjugoåriga historia. I resultatet har då ställs ökade krav på bevakning av de utländska marknadinräknats de orealiserade kursvinster, som uppkommit erna för att förutse konsekvenserna av det internationella genom den starka kursuppgången på aktiemarknaden. beteendet för vår lokala marknad. Häri ligger en stor ut-

Fondkapitalets marknadsvärde ökade under året från 25,3 maning för fonden under de närmaste åren.

mdr till 35,9 mdr. Mest uppmärksammat under det gångna året blev fon- Det exceptionellt höga resultatet i absoluta tal är dock dens agerande i samband med det föreslagna samgåendet mindre tillfredsställande om man mäter utfallet i relativa mellan Volvos fordonsrörelse och Renault. Det ger mig termer. Fondkapitalets totalavkastning blev 434, att jäm- anledning att erinra om fondens ägarpolicy samt därtill föras med en ökning av ett avkastningsindex för den foga några personliga reflektioner. svenska aktiemarknaden på 56976. För första gången på Redan i mitten av åttiotalet diskuterade styrelsen fondens

mer än tio år blev således det ekonomiska utfallet under ägarroll mot bakgrund av sitt förvaltningsuppdrag och

året klart sämre än en genomsnittsportfölj på den svenska fondens position på kapitalmarknaden. Sammanfattaktiemarknaden. ningsvis fastslog styrelsen att fonden skall utöva sitt Den ekonomiska utvärderingen för en portfölj av fjärde ägarinflytande i företagen så att den inom ramen för fon- AP-fondens storlek måste också göras i ett längre per- dens långsiktiga avkastningsintresse — som är det primära spektiv, vilket inte minst lagstiftarens krav på långsiktig- målet för fondens verksamhet — gagnar dels det berörda het understryker. Därför har i årsredovisningen inarbetats företaget, dels en väl fungerande aktiemarknad och där-

ekonomiska jämförelser för den senaste femårsperioden. med också samhällsintresset.

Fem år motsvarar ju längden av en normal konjunkturcy- I fallet Volvo är ett icke ringa mått av ödmjukhet passankel och bör därför också väl motsvara en period under de när man bedömer händelseutvecklingen ur ett ägarpervilken strategiska beslut kan utvärderas för en stor aktie- spektiv. När samspelet mellan ägare och styrelse fungepontfölj. rar mindre väl har också ägarna ett ansvar härför. Som Fondkapitalets genomsnittliga årliga totalavkastning institutionella aktieägare har vi inte tillräckligt bevakat uppgår under den senaste femårsperioden till 1596. Mot- vår ägarroll. Därför är min kanske viktigaste lärdom att svarande genomsnitt för den svenska aktiemarknaden är ägarinflytandet ständigt måste bevakas i syfte att före-

990. Skillnaden kan verka liten, men med ränta på ränta komma händelser av det slag som Volvo/Renaultaffären

motsvarar detta en överavkastning på mer än åtta mdr för representerar. fonden de senaste fem åren. Samarbetet mellan Volvos största aktieägare i syfte att Avregleringarna och internationaliseringen av kapital- forma en ny styrelse var hittills unikt. Man måste komma marknaderna har nu gått så långt att man något provoka- ihåg att de institutionella aktieägarna sinsemellan är tivt skulle kunna påstå att den svenska riskkapitalmark- mycket olika vad avser bakgrund, organisationsform, hunaden inte längre existerar. Den svenska marknadsplat- vudmän mm. Jag tror att den speciella Volvokänslan försen är bara en delmarknad av den internationella riskka- de oss samman för att beslutsamt ta detta initiativ. I den pitalmarknaden, som ständigt konkurrerar med andra del- speciella situationen förenade oss ägandet i Volvo och marknader om kapitalet. vårt mål att värna om Volvos bästa på lång sikt. Detta Påståendet kan styrkas med statistik. Gränshandeln samarbete får säkert konsekvenser för synen på ägarrol- (svenska och utländska aktier sammantaget) översteg len och samarbetet mellan finansiella institutioner, även 400 mdr under 1993. De utländska nettoköpen av sven- för andra institutioner än fjärde AP-fonden och i andra ska aktier mer än fördubblades och uppgick till över 30 bolag än Volvo. mdr under året. Det utländska ägandet uppgår idag till en För fjärde AP-fonden finns redan ett grunddokument fjärdedel av aktiekapitalet eller mer i flera av de största som fastslår mål och medel för ägarinflytandet. Aven om svenska börsbolagen. det kan finnas anledning att se över detta, så tror jag att Utvecklingen försvårar inte bara en autonom ekonomisk det mesta står sig väl i dag. Svårigheten ligger i att leva politik utan får även konsekvenser för företagens riskka- upp till föresatserna, att ständigt bevaka ägarinflytandet. pitalförsörjning och placerarnas beteende. Viktiga hän- att välja rätt metod vid rätt tidpunkt, att utforma samnardelser på de största kapitalmarknaderna får genomslag beten i de enskilda fallen. I detta ligger en annan stor ut-

också på de mindre marknadsplatserna. Förväntningsbil- maning för fondens styrelse och ledning framöver.

den för det internationella kapitalet förändras. Eftersom informationsspridningen sker momentant kan kursrörel- Stockholm i februari 1994 serna bli häftiga. Ericssonaktiens kursutveckling visar hur snabbt förändringar i förväntningarna kan få genomslag för ett stort och välanalyserat svenskt börsföretag. I grunden bör ändå internationaliseringen vara positiv ur

fjärde AP-fondens synvinkel. Likviditeten på Stock-

holms Fondbörs har avsevärt förbättrats, vilket innebär Thomas Halvorsen

Skr. 1994/95:13 Bilaga 2

Riskkapitalmarknaden 1993

1993 blev i mångt och mycket ett rekordår för den sven- dubbling. Denna utveckling innebar bl a att stockholmsska riskkapitalmarknaden. Totalindex steg under året börsens gamla all time high notering från 1989 passeramed 54970 (-0,396). Beräknas börsuppgången från den 18 des under hösten — ett rekord som i sin tur överträffades november 1992 — dagen innan den svenska kronan börja- redan i januari 1994. de flyta — till slutet av 1993 handlar det nästan om en för-

DIAGRAM 1

AKTIEMARKNADENS UTVECKLING 1991-1993

180 VERKSTÄDER SKOGSINDUSTRI KEMISK INDUSTRI ÖVRIGA

; i | i pos :

170 | ;

'Å :

160 :

sc / A A Ä

140¶ÅA "& | N [Ad T NM

NN TS AR ITA

130¶FF ÄH NV PN

d | IN N | Fö

120¶Or Vv

110 | | ff V

100 dt VV

90 - N . Å —

80 - ol : N

70 - —

60 oa ol. oh bedö

10 20 30 40 50 10 20 30 40 50 10 20 30 40 50 10 20 30 40 50 1989-1992 1993 VECKA 1993 VECKA 1993 VECKA 1993 VECKA

Flera faktorer förklarar den stora kursuppgången. Så t ex respektive 3739. Bortåt en tredjedel av det totala antalet

förbättrade frisläppandet av kronan i ett slag konkurrens- noterade aktier på A-listan fördubblade sitt börsvärde un-

läget för den svenska industrin, vilket betydde att vinst- der året. Endast en aktie — JM Bygg — av dem som fanns förväntningarna på exportföretagen kunde justeras upp på A-listan under hela året drabbades av kursfall, och då högst påtagligt. Eftersom kronan fortsatte att försvagas ett marginellt sådant eller 496. har vinstprognoserna höjts ytterligare under 1993. En an- Omsättningen är ett annat mått på 1993 års rekordbörs. nan mycket viktig förklaringsfaktor var de snabbt sjun- Den registrerade aktieomsättningen på Stockholms Fond-

kande räntorna, som dels ledde till en iögonenfallande börs (A-listan) steg från 165 mdr till 321 mdr, vilket allt-

återhämtning inom krisbranscher som banker, fastighets- så i det närmaste innebar en fördubbling av 1992 års och byggbolag, dels ledde till att aktiemarknaden succes- toppsiffra. Eftersom omsättningen innehåller såväl en sivt justerade ned avkastningskravet. En tredje förklaring pris- som en volymkomponent, är omsättningshastighettill 1993 års mycket gynnsamma kursutveckling var ett en ett mer relevant mått på affärsaktiviteten. Under fjolrekordstort utlandsintresse för svenska aktier. . året registrerades omsättningshastigheten till 4696 jäm- Diagram 1 visar utvecklingen av Veckans Affärers total- fört med 3296 för 1992. Affärsaktiviteten — mätt på detta index under 1989 till och med 1992 samt den månadsvi- sätt — översteg därmed alla tidigare noterade nivåer. Det sa utvecklingen under 1993 för totalindex och index för kan dock noteras att av de 112 företagen stod 20 bolag några av de viktigaste branscherna. Vinnarbransch i fjol för mer än 8090 av den totala börsomsättningen. Redan blev Banker, där index ökade med inte mindre än 4779, de fem mest omsatta svarade för närmare hälften av börsföljt av Handelsföretag med 9896 samt Fastighets- och omsättningen. byggföretag med 90970. Bankaktiernas spektakulära upp- Även handeln i standardiserade optioner var betydligt gång skall ses mot bakgrund av att detta delindex visat högre än föregående år. Hela ökningen ligger på aktieop-

mycket stora minus de tre föregående åren. Kemisk in- tioner, där omsättningen steg från 3,1 mår till 8,3 mdr.

dustri, som däremot är vinnare i ett femårsperspektiv — Handeln i indexoptioner var däremot något lägre än året och som är överrepresenterad i fondens portfölj — uppvi- innan, 4,5 mdr mot 6.2 mdr. sade den svagaste kursutvecklingen under fjolåret, +28c Också utlandets intresse för stockholmsbörsen var rejämfört med +5490 för totalindex. Verkstäder, som också kordartat under fjolåret. Den sammanlagda exporten och väger tungt i fondens portfölj, utvecklades marginellt importen av svenska aktier nära nog trefaldigades enligt bättre än totalindex, medan uppgången för Skogsindustri riksbankens statistik, från 64 mår till 187 mdr. Om man stannade på 3596. jämför genomsnittet av dessa köp och försäljningar med

I hela tio noterade företag (inkl bolagen på OTC- och O- den i Sverige registrerade omsättningen, så har de utländ-

listan) blev det i fjol kursökningar på 400 procent eller ska aktörernas andel av handeln på stockholmsbörsen stimer. Ån mera anmärkningsvärt är att stora, välanalysera- git från 1990 till hela 29960. För fjärde året i rad nettoköpde aktier som S-E-Banken och Handelsbanken återfinns te utlandet svenska aktier och nettoexporten mer än förbland de absoluta vinnarna med kursuppgångar på 74890 dubblades, från 13 mdr till 31 mdr. Här kan särskilt note-

Skr. 1994/95:13 Bilaga 2

ras att Ericssonaktien ensam svarade för nära en tredjedel nar aktier framför räntebärande tillgångar, medverkade av nettoexporten. till det goda börsklimatet. Vid en jämförelse av genomsnittet av importen och ex- En rekyl utlöstes genom Ericssons niomånadersrapport, porten av utländska aktier med den i Sverige registrerade då främst utländska investerare bidrog till att kursen föll omsättningen, har denna relation minskat något, 3996 dramatiskt. Detta ledde under en tid till farhågor för att mot 4096. De sammanlagda köpen och försäljningarna av det utländska kapitalflödet till stockholmsbörsen hade utländska aktier uppgick till 248 mdr jämfört med 132 vänt. Oron förstärktes av tendenser till stigande amerimdr året innan. Härav nettoköptes utländska aktier för kanska räntor. Osäkerhet kring vad detta kunde innebära, 0,8 mdr (3,1 mdr). inte bara för börsen i New York, utan också för de euro- Fjolårets starkt uppåtriktade aktiemarknad medförde ock- peiska börserna, kom att prägla stämningarna. så att företagen kunde genomföra rekonstruktioner och Den europeiska konjunkturen, där den tyska utvecklingnyemissioner av en ny storleksordning för stockholms- en var fortsatt svag, utgjorde en annan dämpande faktor börsen. Emissions- och introduktionsvolymen för de no- för börsutvecklingen under senhösten, varför kurserna terade bolagen (inkl OTC- och O-listan) uppgick till 21,7 föll tillbaka. Den svaga konjunkturutvecklingen förstärkmdr mot 1,9 mdr året innan och 9,5 mdr för 1991. Fjol- te emellertid förväntningarna om ytterligare räntesänkårets nyemissioner summerade till 17,5 mdr (1,5 mdr), ningar, vilket verkade stimulerande. När sedan oron för varav S-E-Banken och Handelsbanken tillsammans sva- bestående amerikanska ränteuppgångar hade dämpats rade för 7,9 mår. Konvertibla förlagslån utgavs till ett be- återinfann sig det optimistiska börsklimatet. Optimismen lopp av 2,2 mdr (0,2 mdr). späddes på ytterligare när konjunkturindikatorerna börja- Under 1993 tillfördes A-, OTC- och O-listorna samman- de signalera att den djupa svenska lågkonjunkturen vänt taget 21 (6) bolag, medan 21 (31) aktier avfördes från uppåt, varför 1993 avslutades med starkt stigande kurser notering. Under den senaste treårsperioden har antalet på stockholmsbörsen. noterade bolag minskat från 258 till 205. Diagram 2 visar kursutvecklingen 1992 och 1993 för ett Marknadsvärdet på de A-listenoterade bolagen uppgick urval utländska börser, mätt i lokal valuta. Som synes vid årsskiftet (enligt Stockholms Fondbörs beräkning) till uppvisade dessa stora utländska börser en positiv kursutnära 840 mdr, vilket motsvarar en genomsnittlig värde- veckling under 1993 och kursrekorden var många. För ring på drygt 1509c av justerat eget kapital. Detta innebär New York och Tokyo begränsade sig dock uppgången en markant uppvärdering av det egna kapitalet till en his- till 790 (S&P 500) respektive 3976, medan London ökade toriskt hög nivå, låt vara att genomsnittet påverkas av med 2096 och Paris med 224. Frankfurtbörsen steg med stora, högvärderade bolag som Astra och Ericsson. Im- 4790 och Zärichbörsen med 519e. I diagrammet återges plicit i börsens värdering ligger förväntningar om snabbt även den dollarbaserade världsindexutvecklingen under stigande vinster i bolagen, men också i hög grad effekten 1993, enligt publikationen Morgan Stanley Capital Inter-

av sänkta avkastningskrav till följd av fallande räntor. national.

Såväl den femåriga obligationsräntan som sexrmånadersräntan föll med ca tre procentenheter under 1993. Börsåret inleddes dock tvekande efter den mycket starka DIAGRAM 2 avslutningen på 1992. då kronans frisläppande fick kraftigt genomslag på aktiekurserna. De branscher som steg

markant mer än genomsnittet under första halvåret 1993 KURSUTVECKLING UTLANDET

var Banker samt Fastighets- och byggbolag. I båda fallen var sjunkande räntor den främsta orsaken till denna utveckling. Under sommaren blev den allmänna kursuppgången bre- "a i bd Få

dare, stimulerad av fortsatt fallande räntor men även av uppjusterade förväntningar på vinstutvecklingen, framför allt inom den exportorienterade verkstadsindustrin. Förbättrad produktivitet och mycket god konkurrenskraft pg a den svaga kronan började visa sig i exportstatistiken.

I omvärlden bidrog en stadig om än långsam tillväxt i

USA till att optimismen höll i sig. Fallande räntor var dessutom inte bara ett svenskt fenomen utan gällde i större eller mindre utsträckning i hela Europa. I USA hade räntorna redan tidigare sjunkit till mycket låga nivåer. Detta medförde ett allt större intresse från amerikanska investerare för de europeiska börserna. Intresset grundades på att utrymmet för fortsatta räntesänkningar i Europa bedömdes vara betydligt större än på hemmamrnarknaden. Resultatet av denna utveckling kan bl a avläsas i att en fjärdedel av kapitalet i de svenska börsföretagen numera ägs av utlänningar. Den starka trenden på stockholmsbörsen höll i sig under hösten trots att de oväntat stora nyemissionerna tog en del av likviditetsflödet i anspråk. I början av november noterades årshögsta som också innebar ny all time high. Regeringens förslag till ny kapitalbeskattning, som gyn-

Skr. 1994/95:13 Bilaga 2

Förvaltningsberättelse

Fjärde AP-fonden, som ingår i allmänna pensionsfonden, depapper för 666 mkr (702 mkr). har som uppgift att förvalta från riksförsäkringsverket Det totala antalet svenska aktieaffärer minskade från ca rekvirerade medel genom placering på riskkapitalmark- 1.300 till 550. Det svenska courtaget minskade från ca 19 naden. Enligt fondens under 1993 reviderade reglemente mkr till knappt 7 mkr. Fonden har gjort affärer med 20 skall förvaltningen ske så att kravet på god avkastning, svenska och 16 utländska mäklare. långsiktighet och riskspridning tillgodoses. Maximalt

Mätt efter storleken av engagemangen i de enskilda 1096 av fondförmögenheten får placeras i utländska till-

svenska företagen (aktier och andra riskkapitalinstrument gångar.

sammantagna; noterade värdepapper till marknadsvärde, De nu gällande reglerna för medelsöverföring till fon-

onoterade till anskaffningsvärden) fördelade sig värdedens grundkapital infördes den 1 juli 1988. Enligt dessa

pappersportföljen vid utgången av 1993 på följande sätt: får till fondens förvaltning överföras medel som ”får uppgå till högst en procent av det sammanlagda anskaffningsvärdet vid utgången av närmast föregående kalenderår på de medel som första-tredje fondstyrelserna förvaltar”. Medelsramen har härigenom under 1993 ökats "Engagemang . med ca 400 mkr till ca 4.800 mkr. Fonden har sedan

verksamheten inleddes tillförts 4.000 mkr.

Nuvärdet av grundkapitalet (dvs summan av de successi- 1000 < va tillskotten, uppräknade med konsumentprisindex fram 500 £.1000. to m december 1993) uppgår till 8.487 mkr. Det upp- . 250£ 500 :

har således främst investerats i svenska noterade värdepapper. Engagemangen i onoterade företag kommer i fortsättningen — förutom vad avser s k privatiseringar — att till övervägande del ske i form av saminvesteringar via aktörer som är specialiserade på detta segment av

Fondens placeringar är liksom tidigare koncentrerade till riskkapitalmarknaden. Den utländska aktieportföljen är fortfarande under uppbyggnad och utgör vid utgången av större enskilda engagemang. Innehav av 500 mkr och

däröver finns i 19 företag och svarar för drygt 8896 av 1993 mindre än fem procent av de totala tillgångarna.

portföljvärdet. Inom gruppen 16 mest omsatta aktier på

börsens A-lista återfinns 9 av fondens investeringar över Värdepappersportföljen 500 mkr med ett samlat värde av drygt 19.8 miljarder el- Förändringarna i fondens värdepappersportfölj under ler 6296 av fondens portföljvärde. 1993 har sammanfattats i följande tabell med jämförelse- Fördelningen på branscher av fondens svenska värdepaptal för 1992 (belopp i mkr): persportfölj framgår av tabellen på följande sida.

(I ovanstående tabell liksom i några tabeller i det följande förekormmer det att en summa på grund av avr inte öv ä med av delposterna)

Fondens köp av värdepapper 1993 uppgick till 2.783 mkr Placeringsinriktningen har under året varit i stort sett och var således lägre än 1992 (4.281 mkr). Även försälj- oförändrad. De största förändringarna i portföljens samningssumman var lägre 1993 än föregående år och upp- mansättning har skett för branscherna Kemisk Industri, gick till 2.117 mkr (3.580 mkr). Fonden nettoköpte vär- Verkstäder samt Fastighets- och byggföretag.

Skr. 1994/95:13 Bilaga 2

Den minskade andelen i Kemisk Industri förklaras främst serier, minskade under 1993 till 424 av affärsvolymen, av branschens svaga relativa kursutveckling, men även jämfört med föregående års höga andel på 5890. Nedav fondens nettoförsäljning : av Astra. Ökningen av ande- gången i fondens affärsvolym förklaras till en del av att len Verkstäder beror dels på nettoköp av ASEA dels på arbitragemöjligheterna mellan bundna och fria aktier nunågot bättre utveckling för branschen än för börsindex. mera upphört. Fastighets- och byggföretag har genom en god kursut- I nyemissioner i noterade företag har fonden 1993 invesveckling ökat sin andel av fondens portfölj. terat 410 mkr (24 mkr), varav merparten i SCA, MoDo Branschen Skogsindustri har en oförändrad andel av och Ericsson. fondens portfölj. Nettoköpen av MoDo, SCA och STORA De fem största engagemangen svarade sammantaget för har motverkats av att branschens andel av det totala börs- knappt halva marknadsvärdet av den totala svenska värdet har minskat. aktieportföljen, vilket är oförändrat från föregående år. Sammansättningen av fondens portfölj skiljer sig i några Nytt engagemang bland de fem största är Volvo. Aktieavseenden från aktiemarknadens fördelning på bran- kursen för Volvo har utvecklats bättre än marknaden. scher. Fonden har totalt sett högre andelar aktier i bran- Fondens fem största engagemang vid årets slut, mätt efscher som representerar tillverkningsföretag (Verkstäder, ter marknadsvärdet, utgjorde: Kemisk Industri och Skogsindustri) med tillsammans 829 av portföljvärdet jämfört med 6596 för marknaden. Däremot är andelen Förvaltningsbolag i portföljen myc-

:5:452 mkr

ket låg jämfört med branschens marknadsandel. Även

3:215 mkr

andelen aktier i Banker är obetydlig jämfört med mark-

1:2.933 mkr:

nadens.

2.005 mkr

Fondens ponfölj av noterade värdepapper är i flera avse-

1.672 mkr'

enden (branschmässigt och antal företag) förhållandevis koncentrerad. Andra portföljer av samma storleksordning ; 15277. mkr

(tex hos de större försäkringsbolagen) uppvisar som regel en större spridning. Koncentrationen är en medveten strategi hos fonden. Om man valt rätt aktier ger en sådan Följande viktiga förändringar har under året skett i fonportfölj ett bättre utfall i genomsnitt över ett antal år än dens portfölj av noterade svenska värdepapper: en mer ”indexneutral” portfölj, men koncentrationen in-

» Nya innehav i fondens portfölj är det på O-listan notenebär samtidigt ett högre risktagande. Under 1993 har

rade BCP (via uppdelning av Procordia) samt OTC-nokoncentrationen på företag i relativa termer givit ett be-

terade OEM International. tydligt sämre utfall än under föregående år.

Avyttrade innehav är NK (uppköpserbjudande) samt

S-E-Banken.

Större nettoköp av aktier har gjorts i ASEA, STORA

- Branchfördelning i procent! ': och MoDo. do Fondens portfölj — Marknaden = |

Braisch "1993; 1992 "1991 1993-1992 1991 « Större nettoförsäljningar av aktier har gjorts i Astra.

I övrigt hänvisas till värdepappersförteckningen på sid

Verkstäder | 36 34: 28

16-21. Här redovisas också uppgifterna om fondens kapi- Kerhisk Industri 28: oc21 30-16

tal- och rösträttsandelar i de enskilda företagen. Skogsindustri = 10 : 7: 9 8 »Fastighets- och Fonden har liksom föregående år i mycket begränsad

skala agerat på marknaden för aktieoptioner och då

främst genom handel i köpoptioner.

Vid årsskiftet utställda köpoptioner redovisas i följande

tabell:

a Optioner | +: Marknadsvärde” Tösénvärde'.

+: 1100-1200.7100 100-100 100 motsvarande 93-12-31 ' kr :

:antal'aktier ; tkr . ua IN

"150.000; 50 .

. Ericsson ': cc 120.000: > 462" Fer

Noterade värdepapper

Fondens omsättning av noterade svenska aktier halverades under 1993, vilket kan jämföras med en fördubbling Fonden får placera högst 10970 av fondkapitalets värde i av omsättningen på börsen under samma period. Affärs- aktier i utländska bolag eller konvertibla skuldebrev utvolymens andel av den officiella börsomsättningen min- färdade av utländska aktiebolag eller andelar i utländska skade därför till drygt en halv procent (2,196). Marknads- aktiefonder. värdet av fondens portfölj utgjorde drygt 3,690 (3.896) av

Portföljvärdet på fondens utländska aktieportfölj ökade det totala börsvärdet. Omsättningshastigheten låg således

under året med 544 mkr och uppgick vid årets utgång till på en avsevär lägre nivå än genomsnittet för marknaden.

drygt 1.295 mkr. Anskaffningsvärdet var vid samma tid- Arbitrageaffärer, främst bytesaffärer mellan olika aktie- punkt 908 mkr. De sammanlagda köpen av utländska

värdepapper ökade från 466 mkr till 770 mkr och försälj-

! Veckans Affärers branschimdelning ningarna steg från 297 mkr till 571 mkr.

Skr. 1994/95:13 Bilaga 2

Fondens investeringar utanför Sverige är inriktade mot Likvida medel

främst större bolag i länder med betydande ekonomier

De likvida medlen (banktillgodohavanden, statsskuldoch fungerande kapitalmarknader. Genom investeringar

växlar, företagscertifikat och obligationer m m) uppgick på börserna i New York, Tokyo, London, Frankfurt, Pa-

vid årets slut till 3.102 mkr. vilket innebär en minskning

ris och Zörich finns i fondens portfölj placeringar på to-

under året med 44 mkr. Likviditetsandelen dvs likvida talt sex av de sju största börserna. Den utländska portföl-

medel i förhållande till fondens totala tillgångar upptagna jen har givit ett positivt tillskott till fondens totalavkast-

till marknadsvärden, minskade under året från 12,190 till

ning.

8,50. Följande tabell visar fördelningen på respektive land vid

Medelbeloppet av likvida medel i svenska kronor uppgick utgången av 1993:

till ca 2.650 mkr. Medellöptiden har varierat mellan ca 4.5

månader och drygt 2 år (1992: ca 6 månader till ca 1,5 år).

Placeringarnas fördelning vid årets slut framgår av föl-

Fördelning jande tabell:

till marknads-' Antal

Den genomsnittliga avkastningen på likvida medel var

under året 11,596 (15,196). I reala termer innebar detta en

Onoterade värdepapper avkastning på 7,49 (13.296).

Fonden har sedan 1980 investerat i onoterade företag. En kvarvarande fordran, ursprungligen till följd av ett in- Det investerade beloppet vid utgången av 1993 var 657 nehav av ett marknadsbevis på 50 mkr i Finansor AB, mkr (861 mkr) exklusive till NEK och Plinius tidigare uppgick vid slutet av 1993 till drygt 6 mkr. Samtidigt lämnade aktieägartillskott, som direkt belastat fondens uppgick återstående kapitalskuld till knappt 5 mkr. Då resultat. kvarvarande fordran beräknas inbetalas successivt under Under året fattade fondstyrelsen ett rambeslut. som hu- de närmaste 18 månaderna har den tidigare reserveringen vudsakligen innebär att fondens nyinvesteringar i icke för uteblivna räntor upplösts i årets bokslut. noterade företag under de tre närmaste åren begränsas Minskningen av likvida medel, 44 mkr, uppstod på földels till investeringar genom investerarkonsortier med jande sätt (med jämförelsetal för föregående år): särskild kompetens för onoterade företag, dels till investeringar i s k privatiseringar där exitmöjligheterna är klarlagda. Sålunda har fonden i samarbetsavtal med andra investerare förbundit sig att investera 150 mkr under Tillförda medel 1993 1992 managementansvar av Nordic Capital.

Aktievtdelningar. -445 526

En första saminvestering har skett i Skrivab. Konvertibelräntor : TI -8 I januari 1993 såldes samtliga aktier i Liber, vilket resul- "Räntor på likvida medel 304 409 terade i en realisationsvinst överstigande 100 mkr. Sena- "Minskning av fordringar resp | re under året avyttrades engagemangen i Robustus och . ökning av skulder 42 - SGI. Båda innehaven avyttrades med betydande förlust i Ökning av grundkapitalet = 500 förhållande till ursprungliga ingångsvärden. I båda fallen Kursdifferenser . 29 28

Övrigt 49 kunde dock viss del av den tidigare individuella avsätt-

Summa tillförda medel 876 — 1.471 ningen för förlustrisk återvinnas.

Använda medel

I årets bokslut har en nettoredovisning skett avseende i

Nettoköp av värdepapper 666. — 702

huvudsak bedömda förlustrisker i onoterade företag. Den

Aktieägartillskott -" 158

sammanlagda nedskrivningen härför — 247 mkr — fram- Överföring till 1-3 AP-fonderna 231. 226 går av sammanfattningen av värdepappersförteckningen Förvaltningskostnader 23 17 på sid 21. Under året har ingen ytterligare avsättning för Ökning av fordringar resp förlustrisker skett. Den största delen av den totala ned- minskning av skulder = 30 skrivningen härrör från fastighetsrelaterade värdepap- Summa använda medel 920 1.133 persinnehav.

Förändring av likvida medel 44: +338

Kortfattade uppgifter om de onoterade företagen i fondens värdepappersportfölj återfinns på sidan 22 i denna årsredovisning. i

Skr. 1994/95:13 Bilaga 2

Årets resultat föringsmässiga resultatet inklusive icke realiserade för-

ändringar i värdepappersportföljen. Resultatet efter den För en aktieförvaltande institution uppkommer resultatet

ovan nämnda direktavkastningen utgör överskott eller genom avkastning i form av räntor och utdelningar re-

underskott i förhållande till det reala resultatkravet. spektive värdeförändring av tillgångarna, realiserade såväl som orealiserade. De realiserade vinsterna respektive Efter överföring redovisas således ett överskott i förhål-

förlusterna är inte ”planerade”, utan uppkommer succes- lande till resultatkravet för året om 10.358 mkr (2.574

sivt som ett resultat av affärsmässigt motiverade ompla- mkr). ceringar i den löpande verksamheten. Ett resultatbegrepp Av diagram 3 framgår att det ackumulerade överskottet i som inte inbegriper de orealiserade värdeförändringarna förhållande till det reala avkastningskravet sedan 1981 kan därför inte sägas vara fullständigt. ökat kontinuerligt med undantag för enstaka år. Vid det

senaste årsskiftet översteg det samlade resultatet motsva-

Aktieutdelningarna minskade med 1596 till 445 mkr (526

mkr). Aktieutdelningarna motsvarar 1,996 (2,69c) av rande resultatkrav med drygt 27 mdr. marknadsvärdet på portföljen av noterade aktier 1993- 04-30. De minskade aktieutdelningarna är en följd av att Avkastning

många bolag sänkte eller helt slopade utdelningen för Förvaltningen av svenska aktier utgör fondens huvudsak- 1992 p g a otillfredställande lönsamhet. liga verksamhetsområde. Fondstyrelsen har som opera- Ränteintäkterna, 311 mkr (varav 304 mkr på likvida me- tivt mål för förvaltningen av noterade svenska aktier fastdel), minskade jämfört med föregående år (417 mkr). slagit att fonden långsiktigt eftersträvar en totalavkast-

ning, som något överstiger den vägda totalavkastningen Förvaltningskostnaderna ökade med 6.0 mkr till 23,5

för börsnoterade svenska aktier. Det är därför av intresse mkr (17,6 mkr). En uppdelning av förvaltningskostnader-

att närmare redovisa fondens ekonomiska utfall på såväl na på viktigare kostnadsslag återfinns under avsnittet

kort som lång sikt i förhållande till kursutvecklingen på ”Administration” på denna sida. Förvaltningskostnaderna

den svenska aktiemarknaden. motsvarade 1.4 promille (1.2 promille) av det genom-

Veckans Affärers totalindex steg under året med 53.896. snittliga bokförda fondkapitalet under året och 0,8 pro-

Ett index för fondens svenska aktieportfölj visade en mille om tillgångarna värderas till marknadsvärden.

uppgång med 43,790. Avkastningen på fondkapitalet till Årets verksamhet har således givit ett rörelseresultat (ak-

marknadsvärde, som dessutom bl a inkluderar utdeltieutdelningar och ränteintäkter minskade med förvalt- nings- och ränteintäkter, uppgick till 43,30. Kortsiktigt ningskostnader) på 733 mkr (926 mkr). kunde således fondstyrelsens mål inte uppfyllas. Försäljningarna av värdepapper under 1993 medförde re- På längre sikt, under den senaste femårsperioden, uppgår alisationsvinster på 930 mkr (1.524 mkr) och realisa- den genomsnittliga avkastningen på fondkapitalet till tionsförluster på 302 mkr (459 mkr). drygt 1576. Motsvarande genomsnitt för Veckans Affä- Det bokföringsmässiga resultatet före överföring till 1-3 rers totalindex är knappt 796. Aven justerat för en direkt-

AP-fonderna blev därmed 1.376 mkr (1.706 mkr). avkastning på 2-326 per år överstiger fondens avkastning

Under rubriken Förändring av nedskrivningsbehov har signifikant avkastningen på den svenska aktiemarknaden. upplösningen av ingående riskreserv och årets nedskriv- Långsiktigt har således fondstyrelsens mål väl infriats. ningsbehov nettoredovisats. Sålunda har fondens resultat Förklaringen till den negativa avvikelsen 1993 ligger i positivt påverkats med 14 mkr. Föregående års nedskriv- förhållandet att fonden, som framgår av tabellen på sid 8, ningar uppgick till 284 mkr. inte har samma branschfördelning som börsen. Fondens

obetydliga exponering mot banker, som varit ett medve- Under året har det icke realiserade övervärdet i portföl-

tet ställningstagande mot bakgrund av de bedömda risjen ökat med 9.563 mkr. Motsvarande tal 1992 innebar

kerna för branschen, förklarar större delen av underaven ökning av övervärdet med 1.235 mkr. Det totala nomi-

kastningen. nella resultatet 1993 blev därmed ett överskott på 10.939 mkr (2.942 mkr). Utfallet illustrerar de stora variationer Enda möjligheten att långsiktigt uppnå en viss överav-

detta senare resultatmått är utsatt för genom att aktiekur- kastning för fonden jämfört med börsen som helhet är att

serna och därmed portföljvärdet kan ändras snabbt. Man koncentrera aktieportföljen. Baserat på fundamental anabör därför inte fästa allt för stort avseende vid resultatet lys är fondens filosofi att acceptera ett i denna bemärkelunder ett enstaka år. Portföljförvaltning är en verksamhet se ökat men begränsat risktagande. Över en längre period med långsiktiga mål. Utfallet måste därför ses i ett längre har denna strategi visat sig framgångsrik, vilket framgår perspektiv. av femårsäversikten på sid 23. Aktieinnehavet i Astra är

det enskilda värdepapper i fondens portfölj som mest bi-

dragit till fondens överavkastning under den senaste fem-

Resultatkrav årsperioden.

Fonden skall enligt sitt reglemente som direktavkastning

De ändringar i fondens reglemente som trädde i kraft till första-tredje AP-fonderna överföra ett belopp mot-

1993-07-01 innebär bl a att styrelsen för fonden i sam-

svarande 396 av realvärdet av grundkapitalet. Denna band med att årsredovisningen överlämnas till regeringöverföring uppgår för 1993 till 255 mkr (232 mkr).

en, också skall överlämna en utvärdering av styrelsens Efter överföring blev det bokföringsmässiga nettoresul- förvaltning av fondmedlen med utgångspunkt i de närrater för året 1.121 mkr (1.475 mkr). Detta belopp tillfö- mare mål för placeringsverksamheten som styrelsen fastres fondkapitalet. ställt. I det ovanstående redogöres för en kortfattad sådan Mot bakgrund av det reala avkastningskravet redovisar utvärdering. I detta sammanhang kan påpekas att fondfonden också ett realt resultatmått. Grundkapitalet upp- styrelsens arbetsutskott påbörjat en fullständig genomräknas årligen med konsumentprisindex för bevarande av gång av instruktioner, riktlinjer samt mål och medel för dess köpkraft. Denna årliga avsättning belastar det bok- fondstyrelsens verksamhet.

Skr. 1994/95:13

Bilaga 2

DIAGRAM 3

RESULTAT OCH RESULTATKRAV 1975-1993 Mar 14 12 | . / 25

” ; A SI

i / LÄ 8

: i Vv 15 6 i me

i 10 M | 2 Pau AS rt 5

74 76 78 80 82 8 Be a 0 2 ev

Vänsterskala, staplar | Högerskaia, linje Årligt resuktat i förhåhande Ackumulerat resultatö

till resultatkrav : utöver resultatkrav sedan

Administration Arvodena för styrelsens ledamöter fastställes av rege-

ringen, några så kallade avgångsvederlag förekommer ej. Fondstyrelsens nuvarande ledamöter och suppleanter är förordnade av regeringen för tiden fram till dess fondens Verkställande direktörens anställningsavtal innehåller balansräkning för år 1993 fastställts. Av de fjorton leda- särskilda bestämmelser om pensionsförmåner och avmöterna (med lika många personliga suppleanter) utses gångsvederlag i huvudsak innebärande pensionsrätt vid ordförande och vice ordförande utan särskilt förslag. två fyllda 60 år samt rätt till så kallat avgångsvederlag i 24 efter förslag av sammanslutningar som företräder kom- månader. munerna, tre efter förslag av rikssammanslutningar av ar- Även i övrigt följer fonden i allt väsentligt normala avbetsgivare, fem efter förslag av rikssammanslutningar av talsmässiga pensioner och uppsägningstider. arbetstagare och två efter förslag av sammanslutningar Den kraftiga ökningen av administrationskostnaderna inom kooperationen. förklaras i huvudsak av kostnader för ett moderniserat Antalet anställda vid fondens kansli var vid årets utgång ADB-system, som beräknas tas i full drift under första nio (nio). Verkställande direktören Bertil Danielsson halvåret 1994. lämnade vid utgången av första kvartalet 1993 sin tjänst och efterträddes av Thomas Halvorsen. Till ny vice verkställande direktör utsåg fondstyrelsen Björn Franzon. De totala förvaltningskostnaderna 23.544 tkr, fördelade sig på följande sätt (med jämförelsetal för 1992):

1993 1992 Löner och ersättningar Styrelse och verkställande direktör 1.436 1.384 . Övriga anställda 2.311 2.789 Övriga personalkostnader 2.229 2.349 Lokalkostnader 1.427 1.535 Informationskostnader 11.169 5.480 Övriga förvaltningskostnader inkl inventarieanskaffningar 4.972 4.050 Summa 23.544 17.587

Skr. 1994/95:13

Bilaga 2 Resultaträkning, tkr

Realt resultat

Skr. 1994/95:13 Bilaga 2

Balansräkning, tkr

1993-12-31 1992-12-31

Bokförda Marknads- Bokförda Marknads-

värden värden värden värden

Tillgångar

Banktillgodobavanden, statsskuldväxlar,

företagscertifikat och obligationer m m 3.101.862 3.101.862 3.145.886 3.145.886

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 64.629 64.629 91.119 91.119 Aktier, not 2 : 13.948.363 32.465.543 13.119.347 22.156.654 Konvertibla skuldebrev, lån med optionsrätter, not 3 422.977 573.728 464.453 531.556 Summa tillgångar 17.537.831 36.205.762 16.820.805 25.925.215

Skulder och fondkapital

265.387 —. — 265.387 669.526 669.526. -

. Fondkapital

6 Riksdagen 1994/95. I saml. Nr 13

Skr. 1994/95:13 Bilaga 2

Bokslutskommentarer

Redovisnings- och värderingsprinciper

I årets bokslut har vissa förändringar genomförts för att om marknadsvärdet understiger anskaffningsvärdet. redovisningen skall överensstämma med god redovis- Övervärden på andra poster inom portföljen motiverar ett ningssed. Den största förändringen avser redovisningen sådant synsätt. avseende förlustrisker i onoterade företag. Sådana avsätt- Anskaffningsvärdet på aktier och övriga värdepapper inningar har tidigare bruttoredovisats mot en riskreserv. I kluderar courtage och värdepappersskatt. årets bokslut har en nettoredovisning skett, vilket innebär

Vid beräkning av realisationsvinster och förluster har geatt den ingående riskreserven har upplösts mot bokfört

nomsnittsmetoden använts. värde på onoterade värdepapper.

Utländska värdepapper och likvida medel redovisas till För noterade värdepapper används portföljmetoden, d v s

balansdagens valutakurs. bokförda värden för enskilda poster justeras inte, även

Noter till resultat- och balansräkningar

Not I Överföring till 1-3 AP-fonrdstyrelserna och uppindexerat grundkapital.

Fjärde AP-fonden skall varje år överföra en direktavkastning på 396 av rekvirerat ingående kapitals nuvärde. . Nuvärdet beräknas enligt konsumentprisindex förändring.

Hänsyn tas till den tid kapitalet disponerats. Konsumentprisindex för december 1993 uppgår till 244,3.

Avsättningen skall göras i den reala redovisningen motsvarande årets. uppindexering av grundkapitalets nuvärde.

Index Nuvärde Tillgängligt — Direktavkastning

antal dagar :

Ingående 234,9 + 8.160.456 360 254.610

"Avsättning för bevarande av

grundkapitalets köpkraft 244,3 326.557 |

"Utgående 8.487.013 +Överföring 254.610 Not 2 Förteckning över aktier återfinns på sid 16-18 och 20-21.

Not 3 Förteckning över konvertibla skuldebrev återfinns på sid 19 och 21.

Stockholm 1994-02-10

Sören Mannheimer Birgitta Johansson-Hedberg Ingegerd Karlsson Sonja Weidland

Christer Spångberg Carl Wilhelm Ros Ingemar Essén Lennart Hjalmarsson

Bo Dockered Bertil Jonsson Dan Andersson Lage Andréasson

Peter Nygårds Björn Rosengren Thomas Halvorsen

Vår revisionsberättelse har avgivits

Stockholm 1994-12-11

Bengt Holmström Pål Wingren

Skr. 1994/95:13 Bilaga 2

Revisionsberättelse

Undertecknade, som av regeringen förordnats att såsom Räkenskaperna har granskats av Öhrlings Reveko AB. revisorer granska Allmänna Pensionsfondens fjärde Revisionen har icke givit anledning till anmärkning be-

fondstyrelses förvaltning, får härmed avge revisionsbe- träffande årsredovisningen, de i densamma upptagna re-

rättelse för år 1993. sultat- och balansräkningarna, bokföringen eller invente- Vi har granskat årsredovisningen, tagit del av räkenska- ringen eller eljest beträffande fondstyrelsens förvaltning. per, protokoll och andra handlingar, som lämnar upplysning om fondstyrelsens förvaltning, inventerat de till-

gångar fondstyrelsen förvaltar samt vidtagit de övriga

granskningsåtgärder vi ansett erforderliga.

Stockholm den 11 februari 1994

Bengt Holmström Pål Wingren

Auktoriserad revisor Auktoriserad revisor

Skr. 1994/95:13

Bilaga 2

Värdepappersinnehav per den 31 december 1993

Svenska värdepapper aktier, noterade

K av

B | 9.003.960

Boo 1.285.292 NCC | 1.938.420 123.962 4,3 5,5

A 1.800.020

B 138.400

Skr. 1994/95:13 Bilaga 2

Svenska värdepapper aktier, noterade

Företag Antal Förändringar Marknadsvärde Aktie- Röster

under 1993 ! tkr kapital - NCC Teckningsrätter 3.876.840 = +3.876.840 AA 3.600.040 | B 276.800 or - | OEMB 35.000 +35.000 8.400 5,5 20 PertopB = | 2.035.800 > 582.239 "85 4,1 Pharmacia 7.951.786 1.051.616 31 LS A 1.980.324 | SS SS B 597142 Sandblom & Stohne B 0 315.000 - 21875 sn 30: Sandvik - 17.292.105 +13.828.684 2.005.432 62 TB OA 0 -16.839.815 | | : | | pu

B oo 452290 . - SR

SCA | 10.652.284 - +1.787.728 142338 5,5 49 Å "> 2.987.666 ee i ” B 7.664.618 . La La är es

Scribona == FÖRE te "= 11.603.938 SN rneetAN +100.000 49.392 er 47 s. 60 EE

oOcB + 329.806 I RE or nes ln knöl

SecoToolsB' sl 112766 un 0 UM6SIEER

Sill 2 422200 (0 29799 Fd 16000 öar re AN a

SifabB 388.524 ee 11.656 3 sia . Åbom ” IE ne 00 Fa neo | a

BB. .1.083.800 | a s

> Skanska 6.857.120 = 47.920 121370 SA 'A : 80.220 | SS : | B . 6.776.900 oa LA so SKFA oe 2.846.800 +687.476 > 384.318 « 2,5 SSAB 00 1380.933 29.500 370.000 52 TA 126840 ao - : ee

BB len 115833 ra

Stora A «oo > 2439.950 6130

"280.000 144.178 +125:000 826787

170.892¶B SHR Er re

1.671:818

De "aörock -

: "862.433 , Ångpanneföreningen B | | 5. 304.200”

: örat markriadsvärde - - Nn 30, 800. Totalt anskaffningsvärde 12.670:239 I

! Förändringarna anges netto och ä är i vissa fall resultatet av flera olika förändringar under året, t ex emission eller aktieuppdel P Å ik ination med köp och försäljning.

Skr. 1994/95:13 Bilaga 2

Aktier, onoterade

fav Företag Antal Förändringar Anskaffningsvärde Aktie- Röster under 1993! tkr kapital —— > I6r

! Förändringarna anges netto och är i vissa fall resultatet av flera olika förändringar under året. t ex emission eller aktieuppdelning i kombination med köp och försäljning.

Skr. 1994/95:13 Bilaga 2

Övriga värdepapper, noterade (konvertibla skuldebrev med optionsrätter)

Företag Nominellt tkr Förändringar under 1993 tkr Marknadsvärde tkr BriossonT — han AB MMO Mo och Domsjö KVB B 275.728 | H161 0 359.898. Sydkraft € SLS Nn DS

Totalt anskaffningsvärde '

Övriga värdepapper, onoterade (konvenibla skuldebrev)

Företag Nominellt tkr Förändringar under 1993 tkr Anskaffningsvärde tkr

Föur Seasons VEM. == 26000 a an ar td 7 rr 25000

Holmen Kraft ER pöl Plinius :..

” "Totalt anskaffningsvärde

Skr. 1994/95:13 Bilaga 2

Utländska värdepapper, aktier

Företag Antal Marknadsvärde tkr

CHF — Alusuisse-Lonza 2.000 7.319

SBC | 3.000 8.015

Ciba-Geigy 7.280 36.883 Nestlé 5.980. 43.064 Sandoz 900 21.090

UBS 5.000 37.999

0¶Winterthur 2.500 11.520 DEM = Allianz "650 9.198

Bayer 8.000 14.208

Deutsche Bank 8.500 36.169

Linde 3.000 13.651 Siemens 5.500 21.054

Veba 9.000 22.550 VIAG 3.000. 17344 FRF — AirLiquide 20.100 24.800 Alcatel Alsthom 24.000 28.527

BSN 8.000. "10.559

Crédit Local de France. 15.140 10.468

Générale des Eaux 4.330 17.867 Saint Gobain: 5.000 4.150

oc Société Générale 9.000 9.732 GBP :' BAT Industries ' 100.000 6.826

"0 British Telecom 350.000 9258

BTR - 416.666 19.245

GEC - . 500.000 21.057 | : Grand Metropolitan 100.000 | 5.858 "Hanson | | 350.000 11.589

HSBC 185.000 22.221

National Westminster Bank 150.000 11.469

Shell 100.000 8.965

SEBBE 335.000 23.527

Sun Alliance 260.000 12.409 . Unilever 125.000 18.544 Wellcome 190.000 15.418

Williams 600.000 27.673

I JPY" :'Aoyama Trading 10.000” 4.757 "> Bridgestone .. 43.000 "4.111

Canon TS 78.000 891:

Fanuc :23.000 6.321 > Honda Motor | 50.000. 5.676 Kansai Electtic Power 43.000 8.992

Mar 61.000 16.515

" Matsushita Electric "77.000 | 8.569 > '

Mitsobishi Heavy Ind. 135.000 6208

Skr. 1994/95:13

Bilaga 2

Utländska värdepapper, aktier Företag Antal Marknadsvärde tkr USD Bankers Trust = . - 35.500 23.413 Boatmens Bancshares 80.000 19.921 | Brunswick | | | 35.000 - 5251.

Caterpillar 40.000 = 7 2961

Coming a on 0000 = 256

Flour ee 90000 30382

General Electric — 000 er 7 2450

General Motors oo 175000 0 34305 Gillette | 50.000 24850: Goodyear | 90.000 - Intel 2 20.000 International Paper oo | 40.000 oo

Irvine Apartment = 50.000.

> Microsott | McDonalds Cor . oat0 0 20000

Morgan Stanley Group -- | - | | ee - 35.000 Mowrola LER a

WaMan ELO 000

Weyerhaeuser + 90000

Totalt marknadsvärde ef: L293.746

Totalt anskaffningsvärde 0 > 0 907210.:

Konvertibler Företag Nominellt Marknadsvärde tkr DEM Deutsche Bark = 0 ut 83.000 765 otalt Totalt marknadsvärde. oe anskaffniogsvärde > 0 ae EO ee 6 ls

Sammanfattning av värdepappersförteckningarna

Anskaffningsvärden mkr Marknadsvärden mkr Svenska aktier, noterade 0 12.670 | ro 30801 "Svenska aktier, onoterade — = . RS NS ev |

Utländska aktier 0000 | | 907

Nedskrivning befarade förluster Ön . svenska aktier, onoterade 000 240 S

Summa.aktier | so 0 1398

Övriga svenska värdepapper; noterade 384 Övriga svenska värdepapper, onoterade : - 2 46 a | | .. Övriga utländska värdepapper : De : KR " Nedskrivning befarade förluster TT oo RR övriga svenska värdepapper, onoterade | pch RE Summa övriga värdepapper | 423: a COS

' Stimma värdepapper ==si00000 ner 0 MIELE 330400

Skr. 1994/95:13

Bilaga 2

Engage- ÄgarandeV Övriga större VD/Fondens Kommentar

mang, rösträtts- delägare styrelserepr.

mkr andel, & A) Four Seasons Venture Capital med saminvesteringar

Four Seasons 148, 8 33, 8/28, 4 Alfa-Laval, AMF-P, > > = Gösta Oscarsson Ett venture ventre capitalföretag med ea

Venture Capital SPP, FSVC Thomas Hal blandad företagsportfölj.

(inkl! FsvC Managerneai. AB) Management AB

S European Furniture 85 6.058 "Ebbe Krook med familj Ebbe Krook Hokäingbolag för möbelföretaget NKR'

Groap (EFG) : oa "Four Seasons VC Gösta Oscarsson Intemational AB med inriktning på in- : a ni HH . " redningar för kontor och offentlig miljö

”.Uwelast 20 — 30.030,0 — -FourSeasons VC, Marän Holm | Uselast tillverkar forrigguma poly-

oa " ee " företagets grundare . Lars-Olof Gustafsson uretaner för industriändapål

B) Nordic Capital (saminvesteringar)

Skrivab 18 12,50, 0 Wolters Kluwer, Atle, — Rolf Nordell Företaget är en betydande leverantör

: : Bure, Handelsbanken = > -— av kontors- och förbrukniagsmateriel

Liv, Skandia . "> till skola och industri, z

C) Övriga bolag

LjusgbergGruppen 109. 2204 Familjen Ljangberg ++ UlfHolmlund ">. Bygg- och fastighetsbolag.”

: "ov Försäkrings AB Sirius, . . . Na i

UTI WASAISPP Ds on

Näringslivskredit 100,2". 33,3/47.4 = "Välvo och WASA

- . ne mn Vv NLK

":Plinios > > 2164" 200246 > AMF-P, Mksbolgrn

banken; SP Svea Tornet

- Sph Invest 25,0 5.0/5,1 sc il L n Uf Hjab : "Förv Htningsb lag ned industriell a on se : > och närstående, Volvo. ; «Bertil Danielsson == '- inrikting, främst livsmedel och skog.

BCP : | . : nd ju .

D) Parmerfinansieringar

Gruvkraft 0 119: >. i Dessa bolag har övertagit vattenkraft-

se ne . tillgångar från industriföretag. Bölags-

: IA ss och 1

Holmen Kraft = ; 60.4 med de nämnda industri ärså

il bea konstruerade; att. fonden på sina prefns oh NS ; - ereasaktie- och konvertibelinnehav får. .Junkaravan . > 15,0 ene avkastning på 3,5:5,5 % per år,

Älskraft = > 500 .

+ exkl. aktieägartillskott »» fr om 940101

Skr. 1994/95:13

Bilaga 2

Fem år i siffror

(Mkr där ej annat anges)

1989 "1990 > 1991. 192 1993

Grundkapital vid åretsslut = 00. 3.000 4.000 4.000

Do, uppindexerat med konsufmentprisindex - 5.836 : 8.160 8.487 Fondkapital vid årets slut, anskaffningsvärden =. == 9.728 :- 16.151 >: 17272 Fondkapital vid årets slut, marknadsvärden . 23.409 ” 25.256 =. 35.940 : Värdepappersportfölj vid årets slut, anskaffningsvärden = 8.630 13.584 > 14.371. | Värdepappersportfölj vid årets slut, marknadsvärden = - 22.311" "22.688 33. 039

Nettoplaceringar under året = . 1.425 TQ > 666

Realt resultat : . : "5.160 2.575 10358 Avkastning på fondkapital, Fo ol +32 "+13 +43 Index för fondens portfölj, förändring, Lå es .+32: +9.n0 HA Förändring av totalindex (Veckans Affärer), ? : . +24 DD 454

Definitioner

Grundkapitalet = summan av de medel som överförts till fjärde AP-fondens förvaltning (motsvarar aktiekapitalet i ett aktiebolag). Eftersom fondens reglemente ställer krav på en real avkastning räknas grundkapitalet varje år upp med förändringen i konsumentprisindex till ett nuvärde. Fondkapitalet = grundkapitalet + ackumulerade bokföringsmässiga överskott (motsvarar aktiekapital + balanserade vinst-

medel i ett aktiebolag). Tillgångarna har då tagits upp till anskaffningsvärden.

Om tillgångarna i stället tas upp till marknadsvärden ökas fondkapitalet med den ”dolda reserven” i värdepappersportföljen. Nettoplaceringarna utgör skillnaden mellan totala köp och totala försäljningar av värdepapper. Försäljningarna har här räknats till marknadsvärden. Nettoplaceringarna anger då hur mycket kapital som netto disponerats för köp resp frigjorts genom försäljningar. Realt resultat — jfr resultaträkningen. Vid beräkningen av det reala resultatet har hela det ingående fondkapitalet räknats upp med konsumentprisindex. Avkastning på fondkapital utgör nominellt resultat inklusive ej realiserade vinster/förluster men exklusive överföring till 1-3 AP-fonderna i förhållande till fondkapitalet till marknadsvärde vid årets ingång. Index för fondens portfölj mäter den årliga avkastningen (exklusive utdelningar) på fondens samtliga svenska värdepapper, justerat för köp och försäljningar.

Fjärde AP-fonden Skr. 1994/95:13

Bilaga 2

Styrelse

Ledamöter . Suppleanter Sören Mannheimer, direktör, ordförande Nils Dexe, expeditions- och rättschef = . Birgitta Johansson-Hedberg, direktör, v. ordförande : Monica Andersson, borgarråd : Ingegerd Karlsson, kommunalråd = - | Jörgen Andersson, kommunalråd Sonja Weidland, kommunalråd Coon : > > Kennart Erlandsson, kommunalråd Christer Spångberg, tandläkare : Erik Menckel, direktör Carl Wilhelm Ros, direktör". So | . Magnus Lemmel, direktör . Ingemar Essén, direktör. lea re a «oo Christopher Friis, direktör "Lennart Hjalmarsson, direktör Na : > "Kjell Olof Olsson, finansdirektör Bo Dockered, förbundsordförande =: nu - Hans Wallensteen, direktör : Bertil Jonsson, LOs ordförande | | : Valter Carlsson, förbundsordförande = : Dan Andersson, ekonom .- . - > Gunnar A Karlsson, förbundsordförande Lage Andréasson, f förbundsordförande >. Göran Johnsson, förbundsordförande "Peter Nygårds, kanslichef" "> Anna-Greta Johansson, andre vice ordförande Björn Rosengren, TCOs ordförande” — "> Sven Magnusson, förbundsdirektör ört ”Ersätter fr o m 94-02-03 Marcus Storch och | : vo Gunnar L Johansson, vilka anhållit om entledigande - från uppdraget.

Revisorer

Bengt Holmström, aukt revisor Pål Wingren, aukt revisor,

» Vid revisionen medverkar Öhrlings Reveko AB :

: Thomas Halvorsen, verkställande direktör = . Lillemor Evensson = 0 oc

'. Björn Franzon, vice verkställande direktör .. Ame Lööw sr

- Gunnel Johansson, kamrer : EE Stefan Malmström ' .

+ - Margareta Passad - : IE. | OR EE -. "Ulf Fablgren

vo et | | Pia Westerlund

Allmänna Pensionsfonden, fjärde fondstyrelsen

"Besöksadress: Drottninggatari 82 II

" "> Postadress: Box 3069, 103 61 Stockholm

- Telefon: 08-787 75 00, Telefax: 08-24:42 40 ” ”

ÅRSREDOVISNING

Femte fondstyrelsen

Skr. 1994/95:13

Innehåll

Bilaga 3

Femte fondstyrelsen (Femte AP-fonden)

VDs kommentar Vardepappersportföljen 1993 Förvaltningsberättelse Resultaträkningar Balansräkningar Bokslutskommentarer

10 Värdepappersinnehav 13 Revisionsberåttelse 14 Styrelse, revisorer och personal 16 Allmänna pensionsfonderna

Skr. 1994/95:13

Femte fondstyrelsen (Femte AP-fonden) Bilaga 3

Femte AP-fonden ingår i allmänna pensionsfonden. Fondens uppgift är att förvalta medel, som används för att huvudsakligen förvärva aktier. Femte AP-fonden har samma inriktning och uppgifter som fjärde AP-fonden och är underkastad samma regelsystem. Femte AP-fonden har möjlighet att erhålla högst 196 av det sammanlagda anskaffningsvärdet för de medel som första—tredje fondstyrelserna forvaltar. Den femte fondstyrelsen inrättades år 1988. Kansliet upprättades i augusti 1989 och fonden har tilldelats 3.200 Mkr tom 1993. Femte AP-fonden skall till forsta—tredje fondstyrelserna varje år överföra en reell avkastning på 3 96. Hänsyn tas till hur länge kapitalet har disponerats.

Skr. 1994/95:13

VDs kommentar

Bilaga 3

Börsen utvecklades mycket starkt under 1993. Fondens fem största innehav utgörs av Roche

Värdet ökade med ungefär 54 90 bla under på- Holding, Aga, Sandvik, Sydkraft och Volvo.

verkan av fallande rantor. Framförallt var för-

Fonden har under 1993 inte tagit ytterligare meväntningarna stora på de foretag som har en

del i anspråk av AP-fondsmedlen. Grundkapistor exportandel. Dessa har fått en starkare kon-

talet ar således fortfarande 3,2 miljarder kronor. kurrenssituation sedan kronkursen borjade fly-

De likvida medlen har avsevärt minskat och år ta. Totalt sett har dock den ekonomiska aktivite-

placerade i statsskuldväxlar eller statsgaranteraten i landet och i viktiga utländska marknader

de certifikat. varit svag vilket bla har inneburit att arbetslös-

heten varit ovanligt hög och den inhemska ef- Det bokföringsmåssiga resultatet har gett en

terfrågan svag. vinst på 43 miljoner kronor. Det reala resultatet,

dar icke realiserade vinster/förluster och avsätt- Fonden har under 1993 behållit sin strategi att

ning för bevarande av grundkapitalets köpkraft inneha aktier i ett begränsat antal större företag.

har beaktats, gav en vinst på 1.020 miljoner Vidare har fonden bytt till röststarka aktier når

kronor, vilket är en förbättring med 904 miljodetta prismassigt har varit fördelaktigt. De ut-

ner kronor jämfört med föregående år. Till 1—3 ländska innehaven har nästan varit oförandra-

AP-fonstyrelserna skall inbetalas 111 miljoner de.

kronor, vilket är avkastningskravet.

Portfoljens varde har okat med 45,2 20 vilket är

8,6 90 samre än Veckans Affårers totalindex.

,

Bert Ekström

Skr. 1994/95:13

Värdepappersportföljen 1993 - Bilaga 3

Under 1993 har ökningstakten i aktieportföljen Fondens fem största engagemang i portföljen varit högre an 1992. 1993 nettokoptes aktier for framgår av fig 2. 775 Mkr jamfort med 212 Mkr 1992. Nva aktier i fondens aktieportfolj ar Celsius, : Esselte, Gullspång och Nobel. Vidare har större köp gjorts i Aga, Export-Invest, Sydkraft och Volvo. Under året har alla aktier sålts i BBC, Custos och Stora Kopparberg. Dartill har stora

försaljningar skett i Lundberg. Vidare har köp

och forsaljningar gjorts i samband med bytesaffarer inom olika aktieserier.

Aktieportföljens branschfördelning framgår av fig 1.

Figur 2

Volvo 66

I fjorton foretag har fonden uppnått röstandelar över 196. Nedanstående tabell visar andel kapi- .

tal och röster. ör

. & andel av vo Foretag aktiekapital roster

7 Riksdagen 1994/95. I saml. Nr 13

Skr. 1994/95:13

Värdepappersportföljen 1993 Bilaga 3

Utländska värdepapper Omsättningen i Hafslund Nycomed blev 1993

6,6 Mdr NOK. Fonden kan investera 1096 av de medel, som

styrelsen förvaltar, i utländska värdepapper. Tre Novo Nordisk är ett danskt bolag, som har sin

utländska företag år representerade i fondens största verksamhet inom läkemedel (ca 68 96 av

portfölj, Roche Holding, Hafslund Nycomed oms) och bioindustri (ca 27 4 av oms).

och Novo Nordisk. Fonden har funnit dessa

Läkemedelsgruppen består av tre huvudområföretag intressanta som komplettering till den

den: tillverkning av insulin för diabetiker, tillsvenska portföljen.

växthormonet Norditropin samt forskning och

Roche Holding år en schweizisk kemikoncern utveckling av produkter inom centrala nervsys-

med en omsättning under 1993 på ca 14,3 Mår . temet.

CHF. Drygt hälften av försäljningen utgörs av

Insulintillverkningen är den dominerande verkläkemedel, resterande är fördelat mellan vita-

samheten. Här är man den största tillverkaren i miner, finkemi och diagnostika samt doft- och

världen. smakämnen,

Inom området centrala nervsystemet har Serox- Hafslund Nycomed är ett norskt bolag, som har

at, ett medel mot depression, under våren introsin största verksamhet inom läkemedel, kon-

ducerats i Skandinavien. På övriga marknader trastmedelstillverkning och energi.

är produkten utlicensierad till Smithkline Bee-

Läkemedelsverksamheten består av försäljning cham.

av läkemedel i Norden. Inom tillverkningen av

Bioindustrigruppen Novo Nordisk är världens röntgenkontrastmedel är produktionen av Om-

största tillverkare av industriella enzymer. Avnipaque den dominerande, både omsättnings-

nämare är bla tvättmedels-, textil- och stärkelmässigt och vinstmässigt. Utveckling av nya

seindustrin. kontrastmedel inom befintliga och nya använd-

ningsområden utgör potentialen för fortsatt till- Omsättningen i Novo Nordisk väntas bii 11,9

växt. Mdr DKK 1993.

Hafslund Nycomed är Norges största privata

energileverantör.

Skr. 1994/95:13

Förvaltningsberättelse

Bilaga 3

De av fondstyrelsen förvaltade medlen har pla- Likvida medel har under året minskat med 717

cerats på sätt som framgår av balansräkningen miljoner kronor, medel som investerats i aktier.

och särskilda specifikationer över fondens vär- Den genomsnittliga rantan under året på likvida

depappersinnehav vid årsskiftet. medel har varit 10,4 2.

Bokföringsmässigt resultat för år 1993 före över- Resultatet av årets förvaltning samt fondens till-

föring till första—tredje AP-fondstyrelserna vi- gångar och skulder 1993-12-31 i övrigt framgår

sar ett överskott på 154 miljoner kronor. Det av efterföljande resultat- och balansräkningar.

reala resultatet före överföring till första—-tredje

Antalet anställda vid fondens kansli har varit tre AP-fondstyrelserna visar ett överskott på 1.131

personer tom 1993-04-13, därefter har antalet miljoner kronor, vilket är en ökning med 919

anställda varit fyra personer. I löner och ersättmiljoner kronor från föregående år. Värdeök-

ningar till styrelse och verkställande direktör ningen på fondens tillgångar beror till stor del

har utgått sammanlagt 1,43 miljoner kronor och på börsens starka uppgång under 1993.

till övriga anställda 0,89 miljoner kronor.

Skr. 1994/95:13

Resultaträkningar

Bilaga 3

Tkr 1993 1992 BOKFÖRINGSMÄSSIGT RESULTAT Rörelsen

REALT RESULTAT

Realt resultat inkl ej realiserade vinster/förluster före

Skr. 1994/95:13

Balansräkningar Bilaga 3

93-12-31 92-12-31

Bokförda Marknads- = Bokförda Marknads- Tkr värden värden värden värden

TILLGÅNGAR Omsättningstillgångar Likvida medel och penningmarknadsinstrument 336.972 336.972 1.054.244 = 1.054.244 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 14.364 14.364 18.049 18.049

Övriga fordringar 8.961 8.961 2.940 2.940

360.297 360.297 1.075.233 = 1.075.233 Anläggningstillgångar Aktier (Not 4) 3.055.806 4.225.483 2.280.525 — 2.331.167 Inventarier (Not 5) 162 162 337 337

3.055.968 4.225.645 2.280.862 — 2.331.504 Summa tillgångar 3.416.265 =+4.585.942 +3.356.095 =3.406.737

SKULDER OCH FONDKAPITAL Kortfristiga skulder

116.552 116.552 99.555 99.555

Fondkapital Tillskjutet grundkapital 3.200.000 3.200.000 Uppindexerat grundkapital 3.689.823 3.547.849 Ackumulerat överskott från föregående år 56.540 51.364 Ackumulerat underskott i förhållande till resultatkrav —240.667 —356.949

Årets resultat 43.173 5.176 Årets överskott i förhållande

till resultatkrav 1.020.234 116.282

3.299.713 4.469.390 3.256.540 3.307.182

Summa skulder och fondkapital 3.416.265 4.585.942 3.356.095 = 3.406.737

Ställda panter INGA INGA Ansvarsförbindelser INGA INGA

Skr. 1994/95:13

Bokslutskommentarer

Bilaga 3

REDOVISNINGS- OCH VÄRDERINGSPRINCIPER Fonden följer de regler som återfinns i lag med reglemente för Allmänna Pensionsfonden (SFS 1983: 1092). I 5 16 stadgas att årsredovisningen skall upprättas enligt god redovisningssed. Penningmarknadsinstrument bokförs till det lägsta av anskaffningsvärde och marknadsvärde per 1993-12-31. Ränta periodiseras. Jämförelse har gjorts med marknadsvärdet per 1993-12-31 varvid lägsta värdet redovisats. Anskaffningsvärdet på aktier och övriga värdepapper inkluderar courtage. Fordringar och aktier i utländsk valuta har värderats till balansdagens kurs. Vid beräkning av realisationsvinster och -förluster vid försäljning av värdepapper har genomsnittsmetoden använts. Avskrivning på maskiner och inventarier har gjorts enligt plan med 2096 per år beräknat på ursprungliga anskaffningsvärden. Avskrivning på datorer har gjorts enligt plan med 33,33 4 per år beräknat på ursprungliga anskaffningsvården. Av årets resultat överföres 3 6 av det förvaltade grundkapitalets nuvärde till första—tredje APfondstyrelserna.

NOTER TILL RESULTAT- OCH BALANSRÄKNINGAR Tkr

Not 2 Avskrivningar

Skr. 1994/95:13

Bokslutskommentarer

Bilaga 3

Not 3 Överföring till 1-3 AP-fondstyrelserna

Fondstyrelserna skall varje år överföra en avkastning på 396 av rekvirerat grundkapitals nuvärde. Nuvärdet beräknas enligt konsumentprisindex förändring. Hänsyn tas till den tid kapitalet disponerats. Konsumentsprisindex för december 1993 uppgår till 244,3. Avsättning skall göras i den reala redovisningen motsvarande årets uppindexering av grundkapitalets nuvärde.

Rekv Belopp Index Nuvärde Antal Avkast Avsättn datum 931231 dagar krav

93-01-01" 3.547.849 234,9 3.689.823 360 J10.695 141.974

3.547.849 244,3 3.689.823 110.695 141.974

—3.547.849

141.974 ” Ingående nuvårde

Not 4 Aktier

återfinns på sid 10

Skr. 1994/95:13

Värdepappersinnehav 1993-12-31 Bilaga 3

Not 4 Aktier (Tkr)

K-andelav — K-andel av

Antal Foråndr. — Markn.varde aktiekap roster Verkstäder

Kemisk industri

Skogsindustri

scA”" Afr 1.179.658 903.158 160.433 0,84 1,73 SCA” Bfr 260.192 —386.008 34.866

SCA Opt 0 —8.000 0

Stora A fr HU —120.800 0 Totalt skogsindustri 195.299

” split » erhållit 4.212.000 inköpsrätter i Nobelpharma

erhållit 4.212.000 inköpsratter i Spectra "++ nyemission

Skr. 1994/95:13

Värdepappersinnehav 1993-12-31

Bilaga 3

P-andel av — 9Io-andel av Antal Forandr. Markn.varde aktiekap roster

Övriga företag

Fastighets- och byggbolag

Förvaltningsbolag

Av ovanstående värdepapper år följande:

Teckningsoptioner

Roche Holding Bon Jce Opt 6.200 6.046 Totalt 6.046

Skr. 1994/95:13

Värdepappersinnehav 1993-12-31 Bilaga 3

Antal Markn värde

Utländska aktier och teckningsoptioner

Under 1993 har cirka 4,3 Mkr erlagts i courtage. Stockholm 1994-02-17

Ven Aden

fä Johan Björkman EUR s Eklund Rolf Andersson Tore Andersson

Ordforande Vice ordf

Ye

Uno Ekberg Bill Franssön Perolo Holst E for Jacobsson

Qu sb puluigat char 4 Hell

Ingémar 5 efsgon Carl Langenskiöld Jaan Kolk Anders Milton 4 ll

Vv

Al Ar

ngemar Nordengfen karl än. ; Bert Ekström Verkställande direktor Vår revisionsberättelse har avgivits 1993-02-18 ngt/Holmström Aukt revisor Mia Aukt revisor

Skr. 1994/95:13

Revistionsberättelse

Bilaga 3

Undertecknade, som av regeringen förordnats Räkenskaperna har granskats av Öhrlings att såsom revisorer granska Allmänna Pen- Reveko AB. sionsfondens femte fondstyrelses förvaltning, får härmed avge revisionsberättelse för år Revisionen har icke givit anledning till an- 1993. märkning beträffande årsredovisningen, de i

densamma upptagna resultat- och balansräk- Vi har granskat årsredovisningen, tagit del av ningarna, bokföringen eller inventeringen eller räkenskaper, protokoll och andra handlingar, eljest beträffande fondstyrelsens förvaltning. som lämnar upplysning om fondstyrelsens förvaltning, inventerat de tillgångar fondstyrelsen förvaltar samt vidtagit de övriga granskningsåtgärder vi ansett erforderliga.

Stockholm 1994-02-18

Bengt Holmström fl Pål Wingren

Auktoriserad revisor Auktoriserad revisor

Skr. 1994/95:13

Styrelse, revisorer och personal Bilaga 3

STYRELSE, ordinarie STYRELSE, suppleanter

Johan Björkman, Upplands Bro, f 1944 Birgitta Böhlin, Solna, f 1948

Direktör, BBT AB Direktör, Huddinge sjukhus

Ordförande

Birgitta Carlmark, Huddinge, f 1930

Klas Eklund, Stockholm, f 1952 1:e vice ordf, SKTF

Chefekonom, Posten

Sune Davidsson, Stockholm, f 1940 Vice ordförande

Planeringschef, Finansdepartementet

Rolf Andersson, Stockholm, f 1944

Carl Fredriksson, Stockholm, f 1947 Utredn chef, Sv Kommunal arb förb

Ekon dr, Euro Futures AB

Tore Andersson, Stockholm, f£ 1943

Roger Gerdin, Upplands Bro, f 1946 Avtalssekreterare, LO

Ekonom, Sv Tråind arb förb

Uno Ekberg, Sigtuna, f 1936

Äke Hillman, Västerås, f 1942,

Förbundsordf, Industrifacket

Oppositionsråd

Bill Fransson, Järfälla, £ 1945

Anne-Marie Hugoson, Örkelljunga, f 1937 Direktör

Kommunalråd, Örkelljunga kommun

Perolof Holst, Nässjö, f 1934

Lisa Keisu-Lennerlöf, Stockholm, f 1937 Överförmyndare, Nässjö kommun

Direktör

Egon Jacobsson, Stockholm, f 1940

Anders Lindström, Styrsö, f 1945 Direktör, Vin- & Sprit AB

Förbundsordf, Sv Sjöfolksförb

Ingemar Josefsson, Stockholm, f 1939

Arne Lökken, Stockholm, f 1939 Vice kommunstyr ordf

Bitr forbundsordf, Industrifacket

Jaan Kolk, Stockholm, f 1950

Kurt Malmgren, Stockholm, f 1928 Sekretariatschef, TCO

Ambassador

Carl Langenskiöld, Danderyd, f 1924

Gunnar Skarell, Täby, f 1944 Direktör, Carnegie

Departementsråd, Finansdepartementet

Anders Milton, Uppsala, £ 1947

John Åström, Ekerö, f 1942 Direktör, Sveriges Läkarförb Direktör, Kooperativa Förbundet

Ingemar Nordengren, Nacka, f 1934

Direktör, Konsumentföreningen Stockholm

Karl-Erik Svensson, Stockholm, f 1941 Ombudsman, Svenska Bankmannaförb

Styrelse, revisorer och personal Skr. 1994/95:13

Bilaga 3

REVISORER PERSONAL

Bengt Holmström, Auktoriserad revisor "Bert Ekström, VD Bohlins Revisionsbyrå AB, from 93-10-01 Ann-Mari Werin

Erland Juhlin i Pål Wingren, Auktoriserad revisor

Anne-Charlotte Hormgard, from 93-04-14 Ohrlings Reveko AB Sten Lundvall, Auktoriserad revisor Bohlins Revisionsbyrå AB, tom 93-09-30 Karl-Evert Oskarsson, Forbundskassör Sv Kommunalarb forb, tom 93-09-30 Håkan Vestlund, Kommunalråd Gävle kommun, tom 93-09-30

Skr. 1994/95:13

Allmänna pensionsfonden

Bilaga 3

Första, andra och tredje fondstyrelserna Box 16292 Första fondstyrelsen: 10325 Stockholm Ordf Landshövding Gösta Gunnarsson

Tel 08-787 88 00 Andra fondstyrelsen:

Ordf Landshövding Hans Alsén Tredje fondstyrelsen: Ordf Landshövding Rolf Wirthén VD Carl Johan Åberg

Fjärde fondstyrelsen Box 3069 Ordf VD Sören Mannheimer 103 61 Stockholm VD Thomas Halvorsen from 93-04-01 Tel 08-787 75 00 VD Bertil Danielsson tom 93-03-31

Femte fondstyrelsen Box 5577 Ordf Direktör Johan Björkman 11485 Stockholm VD Bert Ekström Tel 08-661 1070 Ny adress from 94-04-10 Box 1639 111 86 Stockholm Tel 08-678 37 00

Fond 92—94 Box 3222 Ordf Direktör Stig Ramel 103 64 Stockholm VD Hans Mertzig Tel 08-14 4943

ÅRSREDOVISNING

Fond 92—94

SAMMANFATTANDE KOMMENTARER Skr. 1994/95:13 Bilaga 4

Den 18 december 1991 beslöt riksdagen att de fer löntagarfonderna skulle upphöra vid årsskiftet. Uppdraget att genomföra avvecklingen och övertaga förvaltningen av den samlade fondförmögenheten lämnades til! en avvecklingsstyrelse, som för den nya organisationen tog namnet FOND

92-94.

Den totala förmögenheten hade vid årsskiftet 1991/1992 ett bokfört värde om 22,5 miljarder kronor och ett marknadsvärde om 20,1 miljarder kronor, dvs. ett undervärde på 2,4 miljarder kronor.

Under 1992 utskiftades 6,5 miljarder kronor till åtta riskkapitalbolag och 0,8 miljarder kronor till Småföretagsfonden.

Den noterade portföljen har under 1993 utvecklats mycket tillfredsställande. Portföljvärdet har stigit med 57 96 mot index 54 96.

Aktier har under året köpts för 1,3 miljarder kronor och försäljningarna uppgår till 2,4 miljarder kronor. De största köpen är Volvo, Sandvik och SCA och största försäliningarna Ericsson, Nobel Industrier och Stora.

Detta innebär att de noterade aktiernas och konvertiblernas marknadsvärde per den 31 december 1993 uppgår till 14,9 miljarder kronor vilket ger en dold reserv på närmare 5 miljarder kronor.

Aktieportföljen har koncentrerats genom att antalet noterade bolag nu är 34 mot 108 vid årsskiftet

1991/1992.

Den kvarstående onoterade portföljen avvecklades huvudsakligen under året då ett av riskkapitalbolaget Atle ägt bolag, Samse Förvaltnings AB, förvärvade aktierna. Återstående onoterade

innehav kommer att avvecklas under första halvåret 1994.

Fondens totala förmögenhetsvärde uppgick den 31 december 19993 till 20 miljarder kronor, varav

4,9 miljarder kronor utgör likvida medel. |

I juni månad 1993 beslöt riksdagen att FOND 92-94 skulle utskifta totalt 10 miljarder kronor till tre forskningsstiftelser. Utskiftningen genomfördes i början av januari 1994 och fördelades enligt

följande:

Stiftelsen för strategisk forskning 6,0 miljarder kronor :

Stiftelsen för miljöstrategisk forskning - 2,5 miljarder kronor Riksbankens Jubileumsfond 1.5 miljarder kronor

Därutöver har beslutats att 1,7 miljarder kronor skall finansiera en övergång till stiftelseform för Chalmers och Jönköpings högskolor. Sparpremien i det premiegrundande allemanssparandet, som nu beräknas till ca 300 Mkr, skall också tagas ur fondens tillgångar.

Då den slutliga utskiftningen av fondens medel enligt riksdagens beslut 1991 skall ske den 1 juli 1994 avser riksdagen att under våren besluta till vilka ändamål återstående tillgångar skall

utskiftas.

Den 15 mars 1994 uppgick den resterande fondförmögenheten till ca 10,7 miljarder kronor

inklusive en dold reserv av ca 3,1 miljarder kronor.

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Skr. 1994/95:13 Bilaga 4

De av fondstyrelsen förvaltade medlen har placerats på sätt som framgår av balansräkningen och

särskilda specifikationer över fondens värdepappersinnehav vid å iftet. Fondens reglemente föreskriver att årsredovisningen skall upprättas enligt god redovisningssed. Resultatet för år 1993 visar ett överskott på 963,8 Mkr. Resultatet av årets förvakning samt fondens tillgångar och skulder framgår av resuttaträkningen och balansråkningen. Antalet anställda vid fondens kansli uppgår till.6 personer.

8 Riksdagen 1994/95. I saml. Nr 13

RESULTATRÄKNING Skr. 1994/95:13

Belopp i Mkr Bilaga 4

1893 1992

Skillnad mellan anskaftningsvärde och marknadsvärde

+ 1.124,5

-1.722,1

Skr. 1994/95:13

BALANSRAÅKNING Bilaga 4

TILLGÅNGAR Belopp i Mkr

Bokförda Bokförda värdar, värdan Not 1993-12-31 1992-12-31

' BOKSLUTSKOMMENTARER Skr. 1994/95:13 Bilaga 4

REDÖVISNINGS- OCH VÄRDERINGSPRINCIPER Fonden följer de regler som återfinns i lag med reglemente för Allmänna Pensionstonden (SFS 1991:1857). Värderingsregler återfinns i 3 18. Penningmarknadsinstrument bokförs till det lägsta av marknadsvärde och snskaffningsvärde. Ränta periodiseras. Anskattningsvärdet på aktier och övriga värdepapper inkluderar courtage. Vid beräkning av realisationsvinster och -förluster vid försäljning av värdepapper har genomsnittsmetoden använts. Avskrivning på maskiner och inventarier har gjorts enligt plan med 2096 per år beräknat på ursprungliga anskatfningsvärden. Avskrivning på datorer har gjorts enligt plan med 33,3396 per år beräknat på ursprungliga anskaffningsvärden.

NOT 1 - FÖRVALTNINGSKOSTNADER tkr

Förvaltningskostnaderna uppdelas entigt följande 1993 1992

NOT 3 - RISKRESERV Skr. 1994/95:13

Bilaga 4

Denna reserv avser onoterade värdepapper.

Kostnader vid Konkurser M.M. ..sososorsesese rer ere sara 243.041.3 33.129,0

NOT 4 - NOTERADE AKTIER AKTIEPORTFÖLJENS BRANSCHFÖRDELNING:

Vikt i procent

Börsen — Fond 92-94

STÖRSTA AVVIKELSE RELATIVT INDEX (PROCENTENHETERS ÖVER/UNDERVIKT): .

VÄRDEPAPPERSFÖRTECKNING Skr. 1994/95:13

Bilaga 4

Fastighet & Bygg:

Förvaltningsbolag:

Kemi & Läkemedel:

Skog:

Verkstad:

VÄRDEPAPPERSFÖRTECKNING Skr. 1994/95:13

Bilaga 4

NOTERADE AKTIER - NOT 4 Arta Förändring Mearknads

92-12-31 171-31/12 värde tkr

1993 93-12-31 Övriga:

KÖPOPTIONER UTSTÄLLDA PÅ HELA INNEHAVET

Förändringar i portföljen under perioden beror på köp/försäljning, emissioner,

split, byte bu/fr samt konkurser

VÄRDEPAPPERSFÖRTECKNING Skr. 1994/95:13 Bilaga 4

FÖLJANDE NOTERADE VÄRDEPAPPER HAR UNDER ÅRET ANTAL UTGÅTT UR PORTFÖLJEN: 92-12-31

Aritmos fr 975.000 Bilspedition KV3 | 12.245.790 Bylock & Nordsjöfrakt Bfr 1.936.400 Boräs Wäfveri Bfr 90.000 Catena Afr 1.990.000 Eken Bfr 79.586 Elanders Bfr 40.220 Garphyttan tr 200.000 Geveko Bfr 136.750 Industrivärden KVB Cfr 54.367 Investor KV1 Bfr 129.000.000 Kinnevik Bfr 1.478.480 Korsnäs Afr 1.839.484 Korsnäs Bfr 1.074.278 Midway Afr 72.398 NCC KV1 Bfr 7.250.704 Nobel Afr 9.750.000 Nordström & Thulin = Bfr 800.000 Sea-Link Afr 32.176 Sea-Link Bfr 209.148 Siab Bfr 221.536 Stora Bfr 265.000 Strålfors Bfr 120.984

VÄRDEPAPPERSFÖRTECKNING Skr. 1994/95:13

Bilaga 4

ONOTERADE AKTIER - NOT 6 Antal Förändring Anskeftnings-

93-12-31 1/1-31/12 värde tkr

SAMMANFATTNING:

NOT 8 - AKTIER I DOTTERBOLAG Skr. 1994/95:13

Bolag Bokfört värde — Bilaga 4

Trefond Invest AB s.ssossesers rese raser ee rer rr er 50.0

NOT 9 - AVVECKLINGSKOSTNADER LÖNTAGARFONDERNA Avvecklingskostnader för löntagarfonderna

Ingående reserv ..ossossssesrerr ers er rr rer ers 13.816,7

REVISIONSBERÄTTELSE Skr. 1994/95:13 Bilaga 4

Undertecknade, som av regeringen förordnats att såsom revisorer granska Fond 92-94's förvakning, får härmed avge revisionsberättelse för år 1993.

Vi har granskat årsredovisningen, tagit del av räkenskaper, protokoll och andra handlingar, som lämnar upplysning om fondstyrelsens förvaltning, inventerat de tillgångar fondstyrelsen förvaltar samt vidtagit de övriga granskningsåtgärder vi ansett erforderliga.

Råkenskaperna har granskats av Öhrlings Reveko AB.

Revisionen har icke givit anledning till anmärkning beträffande årsredovisningen, de i den-

samma upptagna resultat- och balansräkningarna, bokföringen eller inventeringen eller eljest beträffande fondstyrelsens förvaltning.

Stodkholm den 23 mars 1994

q >

fn

Berti) Edlund H ng

Aukt.revisor Aukt.revisor

STYRELSE Skr. 1994/95:13 Bilaga 4

Ordförande Stig Ramel Direktör Övriga Ledamöter Marianne Lundius Gernandt Advokat Gunnar L Johansson Direktör Sven Ohlsson Direktör Sten Wikander Direktör Suppleant Arne Sjöberg Direktör

Revisorer Bertil Edlund Auktoriserad revisor, ordförande Ulf Spång Auktoriserad revisor

Anstölida Hans Mertzig Verkställande direktör

Birgitta Andersson ttjänstiedig) Kristina Christersson Anita Franzén Britt-Marie Granholm Michael Idevail Jane Klingner tvikariat)

Finansdepartementet Skr. 1994/95:13

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 29 september 1994 Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, och statsråden B. Westerberg, Friggebo, Laurén, Hörnlund, Svensson, af Ugglas, Dinkelspiel, Thurdin, Hellsvik, Wibble, Björck, Davidson, Könberg, Odell, Lundgren, P. Westerberg, Ask Föredragande: statsrådet Lundgren

Regeringen beslutar att till riksdagen överlämna skrivelse 1994/95:13 Redovisning av Allmänna pensionsfondens verksamhet år 1993.

gotab 47032, Stockholm 1994