Prop. 1991/92:36

om avveckling av löntagarfonderna

Regeringens proposition

%

1991/92z36

om avveckling av löntagarfonderna Prop. 1991/92:36

Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som tagits upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 24 oktober 1991.

På regeringens vägnar

Carl Bildt

Bo Lundgren

Propositionens huvudsakliga innehåll

[ propositiOnen föreslås att löntagarfonderna avskaffas.

Första-femte löntagarfondstyrelsema awecklas vid årsskiftet 1991/92. Uppdrag som ledamot och suppleant i de fem löntagarfondstyrelsema föreslås upphöra vid samma tidpunkt.

Enligt förslaget skall de tillgångar som förvaltas av första-femte löntagarfondstyrelsema vid utgången av år 1991 överföras till förvaltning av en avvecklingsstyrelse, som under tiden fram till dess att tillgångarna helt utskiftats skall förvalta tillgångarna. Awecklingsstyrelsen skall enligt förslaget bestå av fem ledamöter, vilka tillsätts av regeringen. Avvecklingsstyrelsen, som formellt skall inta samma ställning som första- femte fondstyrelsema, kan uppdra åt en eller flera externa kapitalförvaltare att förvalta medlen.

Ett förslag i frågan om hur de tillgångar som har f'orvaltats av löntagarfondstyrelsema skall utskiftas bör efter fortsatt beredning snarast läggas fram. Målet bör vara att den slutliga utskiftningen skall vara genomförd senast till halvårsskiftet 1994.

1. Förslag till Lag om ändring i lagen (1983:1092) med reglemente för allmänna pensionsfonden

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1983:1092) med reglemente för allmänna pensionsfondenl

dels att 27, 31, 36, 38 och 41 55 samt punkterna 3 och 7 iövergångs- bestämmelserna till lagen (l983:1092) med reglemente för allmänna pensionsfonden skall upphöra att gälla,

dels att i 12 och 21 55 ordet 'bankinspektionen' skall bytas ut mot

" finansinspektionen " , dels att

nuvarande punkterna 4, 5, 6, 8, 9och10i

övergångsbeståmmelsema till lagen (1983:1092) med reglemente för allmänna pensionsfonden skall betecknas 3, 4, 5, 6, 7 resp. 8,

dels att 1, 2, 28, 29, 32, 33, 37, 40, 42 och 43 55 samt den nya punkten 5 i övergångsbestämmelsema till lagen (l983:1092) med reglemente för allmänna pensionsfonden skall ha följande lydelse,

dels att huvudrubriken närmast före 26 5 skall lyda "lll Fjärde och femte fondstyrelsema',

dels att närmast före 44 5 skall införas en ny rubrik som skall lyda "lV Anmälningsskyldighet'.

Nu varande lydelse

Föreslagen lydelse

152

De penningmedel, som enligt 4 kap. 3 & lagen (1981:691) om socialavgifter, ] 5 lagen (I983:219) om tillfällig vinstskatt samt I 5 lagen (l983:1086) om vinstdelningsskatt skall föras till allmänna pensionsfonden, skall förvaltas av tio styrelser, nämligen första-femte fondstyrelsema samt första-jemte löntagarfmdstyrelser- na.

Bestämmelser om första-tredje fondstyrelsema finns i 2-25 55 samt om fjärde och femte fondstyrelsema och löntagarfond- styrelserna i 26-43 åå.

lSenaste lydelse av 12 & 19911993 31 & 198811301 36 & 198721326 41 & l988:747

De penningmedel, som enligt 4 kap. 3 5 lagen (1981:691) om socialavgifter skall föras till allmänna pensionsfonden, skall förvaltas av första-femte fond- styrelserna.

Bestämmelser om första-tredje fondstyrelsema finns i 2-25 och 44 55 samt om fjärde och femte fondstyrelsema i 26, 28—30, 32- 35, 37, 39, 40 och 42-44 åå.

punkt 7 i övergångsbestämmelserna l990:732. *Senaste lydelse 1988z747.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse 253

Riksförsäkringsverket skall varje år överföra . till första fondstyrelsens förvaltning tilläggspensionsavgifter som erlläggs av staten, kommuner och därmed jämförliga samfälligheter samt av bolag, föreningar och stiftelser, i vilka staten, kommuner eller därmed jämförliga samfälligheter har ett bestämmande inflytande,

2. till andra fondstyrelsens för— valtning tilläggspensionsavgifter som erläggs av andra arbetsgivare än som har nämnts under 1, såvitt de avser månad med ett av- giftsunderlag som överstiger 20 gånger det basbelopp som gäller enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring,

3. till tredje fondstyrelsens för- valtning övriga tilläggspensions- avgifter samt

4. till varje fondstyrelses förvalt- ning en tredjedel av vinstskatten och av vinstdelningsskatten.

Vad som sägs i första stycket 1—4 gäller med den begränsning som följer av bestämmelserna i 26 och 27 55 om fjärde och femte fondstyrelsemas samt löntagar- fondstyrelsernas rätt att rekvirera medel hos riksförsäkringsverket.

2. till andra fondstyrelsens för- valtning tilläggspensionsavgifter som erläggs av andra arbetsgivare än som har nämnts under 1, såvitt

de avser månad med ett av— giftsunderlag som överstiger 20 gånger det basbelopp som gäller .

enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring samt

3. till tredje fondstyrelsens för- valtning övriga tilläggspensions- avgifter.

Vad som sägs i första stycket 1-3 gäller med den begränsning som följer av bestämmelserna i 26 5 om fjärde och femte fondstyrelsemas rätt att rekvirera medel hos riksförsäkringsverket.

Till varje fondstyrelses förvaltning skall också hänföras avkastningen

av de medel som styrelsen förvaltar.

28 (54

Fjärde och femte fondstyrelsema samt löntagarfondrtju'elrerna skall varje år före utgången av maj månad till första, andra och tredje fondstyrelsemas förvaltning överföra en avkastning för närmast föregående räkenskapsår beräknad till tre procent av nuvärdet av förvaltade medel. Med nuvärdet av förvaltade medel avses summan av de medel som styrelsen intill räkenskapsårets slut rekvirerat hos riksförsäkringsverket, omräknad efter de förändringar av konsu-

3Senaste lydelse 1988z747. *Senaste lydelse l988:747.

Fjärde och femte fondstyrelsema- skall varje år före utgången av maj månad till första, andra och tredje fondstyrelsemas förvaltning överföra en avkastning för närmast föregående räkenskapsår beräknad till tre procent av nuvärdet av förvaltade medel. Med nuvärdet av förvaltade medel avses summan av de medel som styrelsen intill räkenskapsårets slut rekvirerat hos riksförsäkringsverket, omräknad efter de förändringar av konsu- mentprisindex som skett från det

Nuvarande lydelse

mentprisindex som skett från det medlen tillställdes styrelsen och fram till räkenskapsårets slut.

Föreslagen lydelse

medlen tillställdes styrelsen och fram till räkenskapsårets slut.

För medel som en fondstyrelse förvaltat under endast en del av räkenskapsåret skall den enligt första stycket beräknade avkastningen minskas i motsvarande mån.

Avkastningen från fjärde och femte fondstyrelsema skall fördelas mellan första, andra och tredje fondstyrelsema i förhållande till de avräkningar som har skett enligt 26 å första stycket till och med det år som avkastningen avser. Avkastningen från löntagarfond- styrelserna skall fördelas lika mel- lan första, andra och tredie fond- styrelserna.

Avkastningen från fjärde och femte fondstyrelsema skall fördelas mellan första, andra och tredje fondstyrelsema i förhållande till de avräkningar som har skett enligt 26 å första stycket till och med det år som avkastningen avser.

29 55

Var och en av fjärde och femte fondstyrelsema samt löntagar-

fondstyrelserna skall med de medel

Var och en av fjärde och femte fondstyrelsema skall med de medel som styrelsen förvaltar betala

som styrelsen förvaltar betala kostnaderna för dess verksamhet kostnaderna för dess verksamhet och för revisionen av dess och för revisionen av dess förvaltning. förvaltning.

32 56

Ledamöter och suppleanter i fjärde och femte fondstyrelsema förordnas för tiden intill dess balansräkning har fastställts under tredje året efter

det då förordnandet meddelades.

Ledamöter och suppleanter i löntagarfondstyrelserna förordnas för tiden intill dess balansräkning har fastställts under året efter det då förordnandet meddelades.

Om en ledamot eller suppleant entledigas eller avlider eller om hans uppdrag av annat skäl upphör under den tid för vilken han blivit förordnad, skall för den återstående tiden i hans ställe en ny ledamot respektive suppleant förordnas i den ordning som anges i 30 och 31 åå.

5Senaste lydelse 19881747. 6Senaste lydelse 1988:747.

Om en ledamot eller suppleant entledigas eller avlider eller om hans uppdrag av annat skäl upphör under den tid för vilken han blivit ' förordnad, skall för den återstående tiden i hans ställe en ny ledamot respektive suppleant förordnas i den ordning som anges i 30 å.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

33 å7

Av de utan förslag utsedda ledamöterna i fjärde och femte fondstyrelsema förordnar regeringen en till ordförande och en till vice ordförande i vardera styrelsen.

För varje löntagarfondstyrelse förordnar regeringen av leda- möterna en till ordförande och en till vice ordförande.

37 å8

Fjärde och femte fondstyrelsema får vardera inte förvärva så många vid Stockholms fondbörs inregistrerade aktier i ett aktiebolag att dessa uppgår till mer än tio procent av samtliga aktier i bolaget eller, om

aktierna har olika röstvärde, att röstetalet för aktierna uppgår till mer än tio procent av röstetalet för samtliga aktier i bolaget.

En löntagarfondstyrelse får inte förvärva så många vid fondbörsen inregistrerade aktier i ett aktiebolag att dessa uppgår till sex procent eller mer av samtliga aktier i bolaget eller, om aktierna har olika röstvärde, att röstetalet för aktierna uppgår till sex procent eller mer av röstetalet för samtliga aktier i bolaget.

40 å”

För vardera av fjärde och femte fondstyrelsema förordnar regeringen fyra revisorer att gran- ska styrelsens förvaltning. Av revisorerna utses en på förslag av bankinspektionen och två efter samråd med de sammanslutningar som enligt 30 å får föreslå leda- möter i fondstyrelsema.

Om ordförande och om rätt att anlita biträde gäller vad som före- skrivs i 21 å.

7Senaste lydelse 19882747. gsenaste lydelse 1988z747. 9Senaste lydelse l988:747.

För vardera av fjärde och femte fondstyrelsema förordnar regeringen fyra revisorer att gran- ska styrelsens förvaltning. Av revisorerna utses en på fö1slag av jinansinspektionen och två efter samråd med de sammanslutningar som enligt 30 å får föreslå leda- möter i fondstyrelsema. Revisorer får vara gemensamma för fjärde och femte fondstyrelsema.

Om ordförande och om rätt att anlita biträde gäller vad som före- skrivs i 21 å.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse 42 å10

Riksförsäkringsverket och riks- revisionsverket skall årligen avge utlåtande över fjärde och femte fondstyrelsemas samt löntaga grand- styrelsernas förvaltning av medel. Utlåtandena skall överlämnas till regeringen före den 15 maj året efter räkenskapsåret.

Riksförsäkn'ngsverket och riks- revisionsverket skall årligen avge utlåtande över fjärde och femte fondstyrelsemas förvaltning av medel. Utlåtandena skall överlämnas till regeringen före den 15 maj året efter räkenskapsåret.

43 5”

Föreskrifterna i 5 å andra stycket, 7-10 åå, 12 a å, 14 å, 15 å, 15 11 å första stycket, 16 å samt 22-25 åå gäller också i fråga om fjärde och femte fondstyrelsema samt löntagarfondstyrelserna.

Övergångsbestämmelser ( 1983: 1092)

6.1andrafallänsomavsesi4 och 5 gäller bestämmelserna i den nya lagen i fråga om återlån och lån till kreditinrättning på grund av återlån som har beviljats eller sökts före ikraftträdandet.

Föreskrifterna i 5 å andra stycket, 7-10 åå, 12 a å, 14 å, 15 å, 15 a å första stycket, 16 å samt 22-25 åå gäller också i fråga om fjärde och femte fondstyrelsema.

5. I andra fall än som avses i 3 och 4 gäller bestämmelserna i den nya lagen i fråga om återlån och lån till kreditinrättning på grund av återlån som har beviljats eller sökts före ikraftträdandet.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.

2. De tillgångar och skulder som första—femte löntagarfondstyrelserna förvaltar skall från och med den 1 januari 1992 förvaltas av en avvecklingsstyrelse. Awecklingsstyrelsen skall bestå av fem ledamöter vilka förordnas av regeringen. Av ledamöterna förordnas en till ordförande och en till vice ordförande. Riksförsäkringsverket skall under år 1992 till avvecklingsstyrelsen överföra de kvarstående medel som löntagarfondstyrelserna enligt den upphävda 27 å lagen (1983: 1092) med reglemente för allmänna pensions- fonden haft rätt att rekvirera hos verket. Föreskrifterna i 4 å fjärde stycket, 5 å första och andra' styckena, 7-10 åå, 12 a å, 14 å, 15 å, 15 a å första stycket, 16 å första-tredje

10Senaste lydelse 1991 : 1091. 11Senaste lydelse l991:1091.

styckena, 22-25 åå, 29 å, 39 och 44 åå lagen (l983:1092) med reglemente för allmänna pensionsfonden gäller också i fråga om avveck- lingsstyrelsen.

3. I fråga om placering av de medel som awecklingsstyrelsen förvaltar gäller den upphävda 36 å lagen (1983:1092) med reglemente för allmänna pensionsfonden. Medlen skall med inriktning på en framtida utskiftning av dessa placeras så att kraven på god avkastning och riskspridning tillgodoses. Till avvecklingsstyrelsens förvaltning skall hänföras avkastningen av de medel som styrelsen förvaltar. Styrelsen får inte förvärva så många vid Stockholms fondbörs in- registrerade aktier i ett aktiebolag att dessa uppgår till 30 procent eller mer av samtliga aktier i bolaget eller, om aktierna har olika röstvärde, att röstetalet för aktierna uppgår till 30 procent eller mer av röstetalet för samtliga aktier i bolaget.

4. För awecklingsstyrelsen förordnar regeringen tre revisorer att granska styrelsens förvaltning. Av revisorerna utses en på förslag av finansinspektionen. Revisorer får vara gemensamma för fjärde och femte fondstyrelsen och awecklingsstyrelsen. Regeringen utser en av de utan förslag utsedda revisorerna att som ordförande leda revisionen. Riksrevisionsverket skall årligen avge utlåtande över avvecklingsstyrelsens förvaltning av medel. Utlåtandet skall överlämnas till regeringen före den 15 maj året efter räkenskapsåret.

5. Uppdrag som ledamot och suppleant i löntagarfondstyrelsema upphör vid 1991 års utgång, utom såvitt avser skyldigheten enligt 16 å andra och tredje styckena och skyldigheten enligt äldre föreskrifter i 28 å lagen (1983:1092) med reglemente för allmänna pensionsfonden. För dessa skyldigheter gäller i tillämpliga delar föreskrifterna i 7, 9 och 10 åå samma lag. En revisor som har utsetts med stöd av äldre föreskrifter kvarstår i sin befattning under den tid som han har utsetts för. För revision av löntagarfondstyrelsemas förvaltning avseende räkenskapsåret 1991 gäller beståmmelsema i 22-25 åå och äldre föreskrifter i 42 å lagen (1983: 1092) med reglemente för allmänna pensionsfonden.

6. Den upphävda bestämmelsen i 2 å punkt 4 gäller fortfarande i fråga. om vinstdelningsskatt enligt lagen (19902681) om upphävande av lagen (l983:1086) om vinstdelningsskatt vid 1991 års taxering.

7. Riksförsäkringsverket skall, efter beslut av regeringen, under år 1992 överföra 600 milj.kr. från awecklingsstyrelsen till Stiftelsen

Småföretagsfonden.

2 Förslag till Lag om ändring i aktiebolagslagen(1975: 1385) Härigenom föreskrivs att 9 kap. 2 å aktiebolagslagen(1975 : 1385) skall ha följande lydelse.

Nu varande lydelse

Föreslagen lydelse

9 kap. 2 å1

Aktieägares rätt vid bolagsstämma utövas av aktieägaren personligen eller genom ombud med skriftlig, dagtecknad fullmakt. Fullmakt gäller högst ett år från utfärdandet.

Aktieägare kan vid bolagsstämma medföra ett biträde. Om två eller flera styrelser i allmänna pensionsfonden förvaltar aktier i ett visst aktiebolag får varje styrelse för sig utöva rösträtt för de aktier styrelsen förvaltar. En fondstyrelse får för högst ett år i sänder överlåta åt en eller flera fackliga organisationer nted med- lemmar anställda hos bolaget och, om bolaget är moderbolag i en koncern, hos dess dotterbolag att varför sig utöva rösträtt för aktier som styrelsen förvaltar.

Om två eller flera styrelser i allmänna pensionsfonden förvaltar aktier i ett visst aktiebolag får varje styrelse för sig utöva rösträtt för de aktier styrelsen förvaltar.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.

1Senaste lydelse 1983 : 1094.

3. Förslag till Lag om ändring i försäkringsrörelselagen (1982:713)

Härigenom föreskrivs att 9 kap. 2 & försäkringsrörelselagen(1982:713) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

9 kap. 2 51

Aktieägamas, delägarnas och garanternas rätt vid bolagsstämman får utövas genom ombud med skriftlig, dagtecknad fullmakt. Sådan fullmakt gäller högst ett år från utfärdandet. Om bolagsordningen innehåller bestämmelser att delägarnas rätt att besluta om försäkringsbolagets angelägenheter skall tillkomma särskilt utsedda delegerade, får delägarna inte utöva någon beslutanderätt vid bolagsstämman. Delegerade får inte rösta genom ombud.

Varje aktieägare, delägare, delegerad eller garant kan vid bolags- stämman medföra högst ett biträde.

Om två eller flera styrelser i allmänna pensionsfonden förvaltar aktier i ett visst försäkringsaktie— bolag får varje styrelse för sig utöva rösträtt för de aktier styrel- sen förvaltar. En fondstyrelslsefår för högst ett år i sänder överlåta åt en eller flera fackliga organisa- tioner med medlemmar anställda hos bolaget och, om bolaget är moderbolag i en koncern, hos dess dotterbolag att var för sig utöva rösträtt för aktier som styrelsen förvaltar.

Om två eller flera styrelser i allmänna pensionsfonden förvaltar aktier i ett visst försäkringsaktie- bolag får varje styrelse för sig utöva rösträtt för de aktier styrel- sen förvaltar.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.

1Senaste lydelse 1987z643.

4. Förslag till Prop Lag om ändring i bankaktiebolagslagen (1987z618)

Härigenom föreskivs att 8 kap 2 & bankaktiebolagslagen (19871618) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

8 kap. 2 5

En aktieägares rätt vid bolagsstämman utövas av aktieägaren person— ligen eller genom ombud med skriftlig, dagtecknad fullmakt. Fullmakten gäller högst ett år från utfärdandet.

En aktieägare får vid bolagsstämman medföra högst ett biträde. Om två eller flera styrelser i all- Om två eller flera styrelser i all-. männa pensionsfonden förvaltar männa pensionsfonden förvaltar aktier i ett visst bankaktiebolag får aktier i ett visst bankaktiebolag får varje styrelse för sig utöva rösträtt varje styrelse för sig utöva rösträtt för de aktier styrelsen förvaltar. En för de aktier styrelsen förvaltar. fondstyrelse får för högst ett år i sänder överlåta åt en eller flera fackliga organisationer med med- lemmar anställda hos bolaget och, om bolaget är moderbolag i en koncern, hos dess dotterbolag att varför sig utöva rösträtt för aktier som styrelsen förvaltar.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.

Finansdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 24 oktober 1991

Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, och statsråden B. Westerberg, Friggebo, Johansson, Laurén, Hörnlund, Olsson, Svensson, af Ugglas, Dinkelspiel, Thurdin, Hellsvik, Wibble, Björck, Davidson, Könberg, Odell, Lundgren, Unckel, P. Westerberg, Ask

Föredragande: statsrådet Lundgren

Proposition om avveckling av löntagarfonderna 1 Inledning

Första-femte löntagarfondstyrelsema inrättades år 1984 (prop. 1983/84:50, FiU 20, rskr. '122, SFS 1983:]092).

De grundläggande motiven för att införa ett system med löntagarfond- styrelser angavs bl.a. vara (prop. 1983/84:50, s. 49)

att medverka till att minska de fördelningspolitiska motsättningarna och därmed ge löntagarnas organisationer bättre förutsättningar att medverka till att bevara en hög lönsamhet i näringslivet,

att bidra till att bryta den onda cirkel som består i att höga vinster tenderar att följas av kraftig löneglidning som i sin tur leder till högre inflation och försämrad tillväxtkraft,

att genom löntagarfondstyrelsemas inträde på aktiemarknaden motverka att en höjd efterfrågan på riskkapital verkar uppressande på kapital- avkastningskravet vilket skulle hämma företagens expansionsförmåga,

samt att ge löntagarna ett direkt ansvar för riskkapitalets användning och allokering samtidigt som de får del i framtida vinster och ett ökat inflytande i företagen.

Som löntagarfondstyrelsemas viktigaste uppgift angavs i nämnda proposition (s. 49) att medverka till att skapa en fördelningspolitiskt acceptabel tillväxt- och stabiliseringspolitik. Vidare framhölls i proposi- tionen (s. 51 f.) att det däri framlagda förslaget om löntagarfondstyrelser-

borde sättas in i två sammanhang. Det ena var arbetet att föra Sverige ur den ekonomiska kris som då rådde. Det andra var strävandena att skapa mer av delaktighet och löntagarinflytande i det ekonomiska livet och att motverka privat makt- och förmögenhetskoncentration.

Frågan om löntagarfondstyrelsema har alltsedan inrättandet av dem varit föremål för omfattande diskussioner. I riksdagen har varje år sedan löntagarfondstyrelsema infördes i motioner yrkats att dessa skall avvecklas, senast i en trepartimotion (mot. l990/9lei213). I den

motionen sägs bl.a. att de kollektiva löntagarfonderna har inneburit en ökad makt- och ägarkoncentration till de fackliga organisationerna, vilket varit negativt såväl för ekonomins frmktionssätt som för samhällslivet i övrigt. Vidare sägs att motiven för införandet av löntagarfonderna har visat sig ohållbara och att kraven på ökat enskilt spamade och ökad tilltro till svensk ekonomi är oförenliga med bibehållandet av löntagarfonderna.

Löntagarfondema infördes efter riksdagsbeslut den 21 december 1983.

Enligt min mening var det egentliga motivet att överföra ägandet över stora delar av näringslivet till statliga fonder, i vilka fackföreningarna skulle ha ett avgörande inflytande. Detta motiv har senare kompletterats med ytterligare argument. Inrättandet av löntagarfonderna skulle underlätta den solidariska lönepolitiken, dämpa löneökningstakten, bidra till en jämnare förmögenhetsfördelning, öka utbudet av riskkapital, öka sparandet i ekonomin och stärka pensionssystemet.

De skiftande motiv som anförts för löntagarfonderna har snarast haft funktionen att dölja kämfrågan, att inrättandet av löntagarfonderna innebar en socialisering av delar av näringslivet. De mål som angetts för införandet av löntagarfonderna har inte uppnåtts. I flera avseenden har samhällsekonomin tvärtom skadats.

Statens grundläggande näringspolitiska uppgift är att skapa en gynnsam miljö för företagandet i form av ett stabilt och väl fungerande regelverk. Kunskapen och engagemanget för att utveckla svenskt näringliv finns i de enskilda företagen. De bästa förutsättningama för en väl fungerande ekonomi skapas genom ett enskilt ägt och decentraliserat näringsliv.

Ett statligt ägande av stora delar av näringslivet försämrar effektiviteten i ekonomin och leder till ett svagt produktionsresultat. Detta belyses på ett tydligt sätt av utvecklingen i de ekonomier som experimenterat med ett omfattande statligt ägande. Löntagarfonder och andra förslag om ökat statligt ägande i näringslivet skapar också en osäker investeringsmiljö vilket hämmar tillväxten på sikt. Motiven för enskilda produktiva insatser försvagas om det finns risk för att resultatet av sådana insatser kan komma att övergå i statlig eller annan kollektiv ägo.

Den ställning som staten har när det gäller att utforma regler för privat näringsverksamhet gör det olämpligt att staten samtidigt ikläder sig rollen som ägare av företag. En intressekonflikt uppkommer om staten som ägare av företag samtidigt utformar de regler som gäller för näringslivets verksamhet. En ändamålsenlig fördelning av beslutskompetensen mellan politiska organ och marknadens aktörer undergrävs av ett statligt ägarengagemang. I propositionen om den ekonomiska politikens inriktning, som finansministern avser att presentera inom kort, kommer ett förslag om strategin för den statliga förmögenhetsförvaltningen att läggas fram.

De olika motiv som anförts för löntagarfonderna visar sig enligt min mening inte heller hålla för en närmare granskning.

Ett argument för löntagarfonderna som har anförts är att dessa skulle medverka till att minska löneökningstakten och därigenom förbättra de svenska företagens konkurrenskraft. Det finns emellertid varken teoretiskt

eller empiriskt stöd för att en extra vinstskatt leder till lägre lönekrav vare sig vid centrala eller lokala avtalsförhandlingar. Det är inte heller sannolikt att medlemmarna i de fackliga organisationerna skulle vara beredda att sänka sina löneanspråk för att statliga fondmedel används för aktieköp. Vidare saknas belägg för att löntagarfondstyrelsema skulle ha haft sådana fördelningspolitiska verkningar att detta skulle ha givit löntagarna en mer positiv syn på hög lönsamhet i näringslivet än de annars skulle ha haft. Erfarenheterna från senare års avtalsrörelser och löneutveckling ger inte heller något belägg för att lönekostnadsökningama skulle ha modererats efter det att löntagarfonderna införts.

Riskkapitalförsörjningen har enligt min mening inte förbättrats genom införandet av löntagarfonder. Omkring 90% av fondkapitalet har tagits ur företagen; medel som annars kunnat bidra till finansiering av investe- ringar. Av fondmedlen har samtidigt ca 90% använts för att köpa ut andra aktieägare. Det innebär att endast ca 10% av medlen använts för att köpa nyemitterade aktier eller för att på annat sätt bidra till ny- investeringar i företagen. Därtill kommer att inrättandet av löntagar- fonderna, med ett. ökat statligt ägarengagemang, enligt min mening medfört ökad osäkerhet om förutsättningama för det enskilda företagan- det. Sammantaget har därför effekterna av fonderna snarast blivit att näringslivet undandragits riskvilligt kapital.

Som motiv för fonderna har vidare anförts att dessa skulle bidra till att trygga-pensionerna. Grunden för ett tryggande av pensionerna utgörs av den ekonomiska tillväxten. Eftersom statligt ägande av näringslivet enligt niin mening försämrar förutsättningama för tillväxt, har fonderna snarast motverkat en god pensionstrygghet. Under fondernas sju verksamhetsår har dessutom löntagarfonderna endast bidragit med ca 0,5% av pensionsutbetalningama.

löntagarfondstyrelsema har bara i ett avseende haft avsedd effekt, nämligen att inom den ram som fondernas storlek medgett flytta makt och inflytande över företag till staten och de fackliga organisationerna.

Löntagarfonderna infördes utan en tillfredsställande analys av de konstitutionella grunderna för att utan ersättning överföra ekonomiska tillgångar från de tidigare ägarna till statliga fonder där de fackliga or- ganisationerna har ett avgörande inflytande. Ett avskaffande av fonderna markerar också det tveksamma i ett sådant förfarande.

De skäl som anförts för löntagarfondemas införande saknar enligt min mening bärkraft. Dessutom talar starka skäl emot löntagarfonderna som institution. Näringslivets behov av riskvilligt kapital under 1990-talet kommer av allt att döma att vara stort. För att tillgodose detta behov behövs ett ökat enskilt sparande och en ökad tilltro till svensk ekonomi. Dessa krav är enligt min mening oförenliga med bibehållandet av löntagarfonderna. Mitt förslag är därför att dessa avvecklas.

Avvecklingen bör göras på ett sådant sätt att den blir definitiv. Det bör inte finnas någon möjlighet att de medel som i dag förvaltas av löntagar- fondstyrelsema skall kunna föras tillbaka till fonder med samma eller liknande syften. Den osäkerhet om fondernas framtid som då skulle

uppkomma skulle motverka de positiva effekter som kan uppnås genom ett avskaffande av fonderna.

I ett första steg bör löntagarfondstyrelsema avvecklas. Detta bör ske skyndsamt. I avsnitt 3.3 redovisar jag hur detta bör ske. I ett andra steg bör de tillgångar som förvaltats av löntagarfondstyrelsema utskiftas (se avsnitt 3.2).

3.2. Utskiftning av tillgångarna

Mitt förslag: Frågan om till vilka ändamål löntagarfondstyrelser- nas samlade tillgångar slutgiltigt skall skiftas bör bli föremål för fortsatt beredning. I detta arbete skall dessutom ingå att precisera hur utskiftningen bör organiseras och att föreslå vid vilken tid- punkt avvecklingsstyrelsens förvaltning av tillgångarna skall upp- höra. Målet bör vara att tillgångarna slutligt utskiftats senast den 1 juli 1994.

Skälen för mitt förslag: De skatteinbetalningar som byggt upp löntagar- fonderna har levererats av företagen. Det rätta vore enligt min mening att dessa återbetalas till företagen vilket emellertid av praktiska skäl inte är möjligt.

Den ekonomiska tillväxten i Sverige har under det senaste decenniet varit låg och är för närvarande negativ. En viktig förutsättning för att vända denna utveckling är att öka tilltron till den svenska ekonomin. De svenska företagens konkurrenskraft måste stärkas. En god tillväxt är vidare det bästa medlet för att även på lång sikt trygga pensionerna. Näringslivets behov av riskvilligt kapital under 1990-talet kommer av allt att döma att vara stort. För att tillgodose detta behov är det viktigt att öka det enskilda sparandet. Detta kan tillgodoses bl.a. genom att en del av löntagarfondsmedlen används för sparstimulans på det sätt som tidigare skisserats i riksdagsmotionen 1990/91:Fi213. Härigenom uppnås både en bred allmän sparstimulans och möjligheter för den enskilde att genom en begränsad sparinsats bygga upp ett sparande i aktier. En sådan stimulans medverkar också till en spridning av ägandet i företagen. Löntagarfondemas tillgångar bör därför användas så att enskilt ägande och sparande stimuleras, samt att möjligheterna att varaktigt uppnå en högre ekonomisk tillväxt i den svenska ekonomin stärks.

De medel som inte tas i anspråk för sparstimulerande åtgärder bör användas för andra åtgärder som stimulerar tillväxten i den svenska ekonomin. Medel bör avsättas för att främja forskning och utbildning vid främst universitet och högskolor på områden som bidrar till en varaktig tillväxt, bl.a. till miljöstrategisk och medicinsk forskning.

För att undvika störningar främst på aktiemarknaden bör större utförsäljningar av löntagarfondstyrelsemas tillgångar undvikas. Däremot kan awecklingsstyrelsen i och för sig komma att behöva vidta om— disponeringar i den samlade tillgångsmassan för att därigenom uppnå en

effektiv förvaltning. En utskiftning av tillgångarna kan i stället ske genom att överföra dessa dels i form av sparpremier till allemanssparandet, dels till stiftelser som främjar forskning och utbildning.

Frågan om hur de samlade fondtillgångama slutligt skall användas bör bli föremål för fortsatt beredning. I detta arbete bör ingå att närmare precisera hur utskiftningen tekniskt och praktiskt skall gå till och vid vilken tidpunkt avvecklingsstyrelsens förvaltning av medlen skall upphöra. Målet bör vara att en total utskiftning kan ske senast den 1 juli 1994. Ett förslag om den slutliga utskiftningen bör kunna lämnas före 1992 års utgång.

Frågan om förutsättningama för en överföring av fondförrnögenheten i form av sparpremier till sparare på allemansfondkonton inom al- lenranssparandet bör beredas separat. Ett beslut i denna fråga bör fattas under våren 1992 och ett förslag kommer därför snarast att läggas fram.

Hänvisningar till S3-2

3.3. Avveckling av löntagarfondstyrelsema

Mitt förslag: Första-femte löntagarfondstyrelsema avvecklas vid utgången av år 1991. Förvaltningen av de tillgångar och skulder som löntagarfondstyrelsema då förvaltar skall överföras till en

avvecklingsstyrelse. Denna skall bestå av fem ledamöter vilka utses av regeringen. Förvaltade tillgångar får placeras enligt de bestämmelser som hittills gällt för löntagarfondstyrelsema.

Skälen för mitt förslag: Det är, som jag tidigare anfört, angeläget att snarast vidta åtgärder som främjar en varaktig ekonomisk tillväxt i den svenska ekonomin. Som ett led i denna strävan bör löntagarfondstyrelser- na avvecklas så snabbt som möjligt. Ett beslut om en avveckling bör fattas redan före årets utgång. Fr.o.m. nästa år bör förvaltningen av löntagarfondemas medel kunna överföras till en förvaltning som är inriktad på en definitiv aweckling. Jag skall här i huvuddrag redovisa dels övergången till en för detta ändamål inrättad avvecklingsstyrelse, dels vilka åtgärder som är nödvändiga för att åstadkomma en total avveckling av löntagarfonderna.

Avvecklingsstyeren

Det nu mest angelägna är att löntagarfondstyrelsemas verksamhet omedelbart upphör. Däremot är det olämpligt att sälja ut de tillgångar som löntagarfonderna förvaltar, främst med tanke på den inverkan detta skulle få på den svenska aktiemarknaden. I awaktan på en total utskiftning av tillgångarna under år 1994 bör som ett övergångs- arrangemang en avvecklingsstyrelse inrättas som får i uppgift att överta förvaltningen av samtliga löntagarfondstyrelses medel. Detta bör kunna ske redan från årsskiftet 1991/92. Fjärde löntagarfondstyrelsen har fortfarande medel kvar att rekvirera hos riksförsäkn'ngsverket. Dessa

medel, som för närvarande uppgår till 1 352 milj.kr. och som förvaltas av första-tredje fondstyrelsema, bör överföras till awecklingsstyrelsen. För att undvika störningar på kapitalmarknaden bör awecklingsstyrelsen rekvirera medlen hos riksförsäkringsverket först efter samråd med första- tredje fondstyrelsema. Därigenom får sistnämnda styrelser möjlighet att göra erforderliga omplaceringar. Inget bör hindra att medlen rekvireras i delposter men de bör vara helt överförda till awecklingsstyrelsen under år 1992.

Ett enkelt och snabbt sätt att inrätta en avvecklingsstyrelse är att så långt möjligt utnyttja den befmtliga regleringen om AP-fonden, dvs. APR. I lagen bör de bestämmelser som rör löntagarfonderna upphävas. Samtidigt inrättas en awecklingsstyrelse med samma rättsliga ställning som första-femte fondstyrelsen. Många av de befintliga bestämmelserna i APR bör kunna tillämpas på awecklingsstyrelsen.

En sådan avvecklingsstyrelse kommer att få en svår uppgift och ett stort ansvar när den får om hand tillgångar som nu förvaltas av fem olika förvaltare. Styrelsen bör därför vara effektiv vilket talar för ett litet antal ledamöter. Jag anser att fem ledamöter är tillräckligt. Samtliga ledamöter bör utses av regeringen.

En av avvecklingsstyrelsens första uppgifter blir att anställa en verkställande direktör för verksamheten och personal. Det är av utomordentligt stor vikt att den fortsatta förvaltningen av befintliga medel är effektiv och sker på ett betryggande sätt.

Awecklingsstyrelsen bör utöver att själv handha förvaltningen även ha möjlighet att uppdra åt en eller flera externa kapitalförvaltare att förvalta medlen. Det finns flera skäl som talar för att det kan vara en fördel för förvaltningen om medlen eller delar av dessa läggs ut i form av externa förvaltningsuppdrag. Härigenom kan awecklingsstyrelsen dessutom utnyttja den kompetens och specialistkunskap som finns på andra håll.

Kostnaderna för avvecklingsstyrelsens verksamhet och revisionen av dess förvaltning bör betalas med de medel som styrelsen förvaltar. De eventuella förpliktelser som vid årsskiftet 1991/92 åvilar löntagarfond— styrelsema bör övertas av awecklingsstyrelsen.

Förvaltningen

Avvecklingsstyrelsens förvaltning kommer att omfatta ca 22 miljarder kronor.

Löntagarfondemas förmögenhet per den 31 augusti 1991

Miljkr. (marknadsvärde) Noterade Onoterade Likvida medel Total aktier m.m. aktier m.m. och andra förmögen- tillgångar het Sydfondcn 4 055 96 744 4 895 Fond Väst 4 037 193 677 4 907 Trefond 3 888 57 548 4 493 Mellansvenska 2 652 186 388 3 226 Nordfonden 3 697 181 970 4 848 Samtliga 18 329 713 3 327 22 369

Anm: Mellansvenska löntagarfondcn hade per den 31 augusti 1 352 milj.kr. kvar att rekVircra. .

Avvecklingsstyrelsens huvuduppgift bör vara att förbereda en total ut- skiftning. Samtidigt som förvaltningen inriktas mot detta bör en strävan vara att medlen placeras på ett sådant sätt att större utförsäljningar kan undvikas när tillgångarna överförs till sina slutliga mottagare. Fram till dess bör således förvaltningen inriktas på att strukturera portföljen så att den får en sammansättning som motsvarar kraven på en effektiv kapitalförvaltning. Awecklingsstyrelsen bör särskilt uppmärksamma de avtal som löntagarfondstyrelsema har ingått med onoterade företag eller dess ägare, t.ex. åtaganden att i framtiden tillskjuta kapital till ett företag. Enligt min mening får en avveckling av löntagarfondstyrelsema inte innebära att sådana avtal inte kan fullföljas. Awecklingsstyrelsen bör därför i samförstånd med företag och dess ägare försöka finna andra lösningar som motsvarar ingångna avtal.

Awecklingsstyrelsen bör av praktiska skäl få rätt att tillämpa de placeringsregler som hittills gällt för löntagarfondstyrelsema. Några justeringar av dessa bestämmelser är dock nödvändiga. Gränsen för förvärv av börsaktier bör sättas till 30% av rösterna i bolaget, vilket motiveras av att för envar av löntagarfondstyrelsema motsvarande procenttal är sex. Ändringen är endast motiverad av att det bör vara möjligt för awecklingsstyrelsen att fortsätta förvalta de innehav av börsaktier som löntagarfondstyrelsema innehar; avsikten är inte att awecklingsstyrelsen skall utnyttja denna högre gräns för att skaffa sig inflytande i ett börsbolag. En annan justering som är uppenbar är att en faCklig organisation inte längre bör ha någon möjlighet att rösta för de aktier som awecklingsstyrelsen nu övertar från löntagarfondstyrelsema.

Som jag tidigare anfört kan det vara lämpligt att awecklingsstyrelsen, genom att anlita externa förvaltare, utnyttjar den specialistkunskap som finns om kapitalförvaltning på den finansiella marknaden.

Revision av avvecklingsstyreLSen

Avvecklingsstyrelsens förvaltning av medel bör granskas av tre revisorer, vilka utses av regeringen. Löntagarfondstyrelsemas förvaltning utvärderas nu av riksförsäkringsverket och riksrevisionsverket. Avvecklings-

styrelsens förvaltning syftar till en utskiftning av tillgångarna och därför saknas enligt min mening skäl att riksförsäkringsverket utvärderar den styrelsens verlsamhet. Däremot är det angeläget att awecklingsstyrelsens verksamhet blir föremål för en sådan öppen granskning som riksrevisionsverket kan svara för.

Befintliga styrelser och kanslier

Uppdrag som ledamot och suppleant i löntagarfondstyrelsema upphör vid årsskiftet 1991/92. Dock bör det anses ingå i den avgående styrelsens ansvar att detta oaktat dels upprätta årsbokslut och förvaltningsberättelse avseende räkenskapsåret 1991 dels överföra avkastning till första-tredje fondstyrelsema. För detta får styrelsen uppbära arvode och annan ersättning.

En löntagarfondstyrelse får anställa den personal som behövs för verksamheten (9 och 43 55). Därav följer att det ankommer på resp. löntagarfondstyrelse att, på grund av att verksamheten upphör fr.o.m. den 1 januari 1992, säga upp de anställda. Styrelserua bör därvid beakta den tidigare omnämnda skyldigheten att upprätta bokslut m.m. och för detta ändamål se till att det finns tillgänglig personal.

Arbetsrättsliga hänsyn kräver att awecklingsstyrelsen vid rekrytering av sin personal iakttar reglerna om företrädesrätt till återanställning i lagen (1982:80) om anställningsskydd, när det gäller den uppsagda personalen i löntagarfondstyrelsema. Som jag tidigare anfört bör avveck- lingsstyrelsen vid årsskiftet 1991/92 överta de rättigheter och förplik- telser som löntagarfondstyrelsema har, bl.a. att från den tidpunkten fullgöra arbetsgivarens skyldigheter gentemot den av löntagarfondstyrel- sema uppsagda personalen.

Småföretagsfonden

Småföretagsfonden skall enligt den senaste ändringen av punkt 7 i övergångsbestämmelsema till APR tillföras ytterligare medel, av vilka det nu återstår att under åren 1992-1994 överföra 600 milj.kr.»Jag anser emellertid att detta belopp bör överföras till Småföretagsfonden redan under år 1992. Vidare bör enligt min mening beloppet tas från de likvida medel som under år 1992 tillförs awecklingsstyrelsen, dvs. de medel som fjärde löntagarfondstyrelsen ännu inte har rekvirerat, i stället för att det tas från första—tredje fondstyrelsema. Näringsministern avser att till regeringen senare lägga fram förslag om Småföretagsfondens verksamhet.

Hänvisningar till S3-3

I enlighet med vad jag nu anfört har inom finansdepartementet upprättats förslag till 1. lag om ändring i lagen (1983:1092) med reglemente för allmänna

pensionsfonden, 2. lag om ändring i aktiebolagslagen (1975: 1385),

3. lag om ändring i försäkringsrörelselagen (l982z713),

4. lag om ändring i bankaktiebolagslagen (l987:618). Samråd har skett med chefen för justitiedepartementet beträffande lagförslag 2.

Innehåll

Proposition Propositionens huvudsakliga innehåll Propositionens lagförslag 1 Inledning 2 Bakgrund 2.1 Löntagarfondstyrelsemas medelstilldelning och avkastningskrav 2.2 Löntagarfondstyrelsemas organisation och placerings- inriktning 3 Allmän motivering 3.1 Utgångspunkter 3.2 Utskiftning av tillgångarna 3.3 Avveckling av löntagarfondstyrelsema 4 Upprättade lagförslag S lagrådets hörande 6 Specialmotivering 6.1 Förslaget till lag om ändring i lagen (1983:1092) med reglemente för allmänna pensionsfonden 6.2 Övriga lagförslag 7 Ikraftträdande 8 Hemställan 9 Beslut

_»— N—Nb—lt—l

12

13 14 14 16 17 20 21 21

21 26 26 26 26

goub 40069. Stockholm 1991

2. Bakgrund

2.1. Löntagarfondstyrelsemas medelstilldelning och av- kastningskrav

Allmänna pensionsfondens (AP-fonden) organisation och verksamhet regleras i lagen (l983:1092) med reglemente för allmänna pensionsfon- den (APR), som även innehåller bestämmelser om medelstilldelning, förvaltning m.m. Bestämmelser om löntagarfondstyrelsema finns intagna i 26-44 55 APR.

Enligt 4 kap. 3 5 lagen (1981:691) om socialavgifter, 1 5 lagen (1983:219) om tillfällig vinstskatt och 1 5 i den numera upphävda lagen (1983: 1086) om vinstdelningsskatt, vilken lag alltjämt tillämpas vid 1991 och tidigare års taxeringar, skall tilläggspensionsavgifter, tillfällig vinstskatt och vinstdelningsskatt föras till AP-fonden. I APR anges att dessa penningmedel skall förvaltas av tio styrelser, nämligen första- femte fondstyrelsema och första-femte löntagarfondstyrelsema (1 5). Vidare regleras hur dessa penningmedel skall fördelas mellan de olika fondstyrelsema.

' Löntagarfondstyrelsema fick tidigare rekvirera medel hos riksförsäk- ringsverket (27 5). Medlen skulle avräknas på de medel som riksförsäk- ringsverket skulle överföra till första-tredje fondstyrelsema. Summan av de medel som kunde överföras till en löntagarfondstyrelses förvaltning fick dock inte överskrida en medelsram som år 1984 var 400 milj.kr. och som ökade med 20 000 basbelopp varje år t.o.m. år 1990. Grundkapitalet i varje fond kan med andra ord i dag uppgå till högst 3 452 milj.kr. Till detta kommer den löpande avkastningen. Vid löntagarfondstyrelsemas införande beslutades att tilldelningen av medel skulle upphöra i och med utgången av år 1990. Löntagarfondstyrelsema tillförs därför numera endast avkastningen på de medel som styrelserna förvaltar.

Löntagarfondstyrelsema skall varje år före utgången av maj månad till första-tredje fondstyrelsemas förvaltning överföra en avkastning för närmast föregående räkenskapsår beräknad till tre procent av nuvärdet av förvaltade medel (28 å).

Samtidigt med att löntagarfondstyrelsema infördes inrättades en småföretagsfond. Till den fonden har år 1984 överförts 100 milj.kr. och tre år senare ytterligare 100 milj .kr. År 1990 beslutades (prop. 1989/90:88,' NU30, rskr. 326) att Småföretagsfonden under femårsperio- den 1990-1994 skulle tillföras ytterligare en miljard kronor (punkt 7 i övergångsbestänunelserna till APR). Småföretagsfonden har av detta

belopp redan erhållit 400 milj.kr. och kvar att överföra är således 600 milj.kr.

2.2. Löntagarfondstyrelsemas organisation och placerings— inriktning

Varje löntagarfondstyrelse skall bestå av nio ledamöter. För ledamöterna skall finnas fyra suppleanter. Regeringen förordnar ledamöter och suppleanter. Av ledamöterna skall minst fem och av suppleantema minst två företräda löntagarintressen. Vid utseendet av ledamöter och suppleanter skall det tillses att löntagarfondstyrelsema får en regional anknytning (31 å). Ledamöter och suppleanter förordnas för tiden intill dess balansräkning har fastställts under året efter det då förordnandet meddelades (32 å). Regeringen får entlediga en ledamot eller en suppleant även om mandattiden inte gått ut. För varje löntagarfond- styrelse förordnar regeringen av ledamöterna en till ordförande och en till vice ordförande (33 å).

Fondstyrelsema får anställa de tjänstemän som behövs för förvaltningen (9 5). Löntagarfondstyrelsema har var sitt kansli. Varje kansli leds av en verkställande direktör. Löntagarfondstyrelsemas kanslier består i dag av sammanlagt omkring 27 anställda tjänstemän inkl. de verkställande direktörerna.

Löntagarfondstyrelsema skall i första hand placera sina medel på aktiemarknaden. De bestämmelser som reglerar löntagarfondstyrelsemas förvaltande verksamhet inleds med en rambestämmelse som följs av ett antal mer detaljerade regler. Av rambestämmelsen framgår att fond- styrelsema skall, inom ramen för vad som gagnar ATP-försäkringen och är förenligt med den allmänna ekonomiska politiken samt med beaktande av kreditmarknadens funktionssätt, förvalta anförtrodda medel genom placeringar på riskkapitalmarknaden. Placeringarna skall syfta till att förbättra riskkapitalf'orsörjningen till gagn för svensk produktion och sysselsättning. Fondmedlen skall placeras så att kraven på god avkast- ning, långsiktighet och riskspridning tillgodoses (34 5).

En löntagarfondstyrelse får placera förvaltade medel i svenska aktier, konvertibla skuldebrev och skuldebrev förenade med optionsrätt till nyteckning, i andelar i svenska kommanditbolag samt som riskkapital i svenska ekonomiska föreningar (36 å). Beträffande vid fondbörsen inregistrerade aktier är placeringsmöjligheten begränsad och får för resp. fond inte uppgå till sex procent eller mer av röstetalet för samtliga aktier i bolaget (37 5). En löntagarfondstyrelse får om det behövs för en tillfredsställande betalningsberedskap eller för att tillgodose kravet på en ändamålsenlig förvaltning placera medel hos bank eller postgiro. I samma syfte får fondmedel placeras även i statsskuldväxlar, skattkammarväxlar, bankcertifrkat, företagscertifikat samt andra värdepapper med hög likviditet, avsedda för den allmänna marknaden (39 å). Slutligen får en löntagarfondstyrelse handla med optioner, terminer eller andra likartade finansiella instrument för att effektivisera förvaltningen av fondens tillgångar eller för att skydda fondens tillgångar mot valutakursförluster

eller andra risker (12 a och 43 55).

5. Lagrådets hörande

Förslagen beträffande ändringar i aktiebolagslagen, försäkringsrörelse- lagen och bankaktiebolagslagen är av sådan beskaffenhet att lagrådets hörande skulle sakna betydelse. Yttrande från lagrådet behöver därför inte inhämtas över lagförslagen.

6. Specialmotivering

6.1. Förslaget till lag om ändring i lagen (1983:1092) med reglemente för allmänna pensionsfonden

Avvecklingen av löntagarfondstyrelsema medför att de bestämmelser som reglerar dessa styrelser upphör att gälla vid utgången av år 1991. Den lagliga grunden för löntagarfondstyrelsemas förvaltning och verksamhet i övrigt upphör i och med detta. Dock föreskrivs i övergångsbestämmel— serna till ifrågavarande lagförslag att styrelsema har vissa uppgifter kvar att fullgöra.

lå

Avskaffandet av löntagarfondstyrelsema medför att det i allmänna pensionsfonden finns fem fondstyrelser samt, övergångsvis, en aweck- lingsstyrelse. I första stycket regleras hur penningmedel som genom vissa lagar tillförs allmänna pensionsfonden skall fördelas mellan de olika styrelsema. Lagen om vinstdelningsskatt upphävdes år 1990 (SFS 1990:68l). Skatt enligt lagen om tillfällig vinstskatt (l983:219) togs ut av svenska aktiebolag som lämnade utdelning för verksamhetsåret 1983. Beslut enligt denna lag kunde meddelas t.o.m. utgången av år 1988. Lagen är således ogiltig fr.o.m. den 1 januari 1989. Dessa båda skat- teförfattningar kan således utgå ur lagen.

Andra stycket ändras eftersom ett antal paragrafer upphävs. Därutöver görs ett förtydligande som är föranlett av att en ny paragraf, 44 &, infördes i samband med insiderlagens ikraftträdande. Den paragrafen är avsedd att gälla för samtliga styrelser inom allmänna pensionsfonden (se prop. 1990/91:42 s. 48, NU15, rskr. 84). Vidare införs en ny rubrik omedelbart före 44 5.

25

Vinstskatten och vinstdelningsskatten kommer i framtiden inte att tillföra ytterligare medel till allmänna pensionsfonden varför punkt 4 kan upphävas. Till den del vinstdelningsskatten enligt 1991 års taxering inte

överförts till första-tredje fondstyrelsema före årsskiftet 1991/92 skall dessa skattemedel därefter överföras med stöd av punkt 6 i övergångs- bestämmelserna.

28åoch295

Detta är följdändringar. I punkt 5 i övergångsbestämmelsema görs emellertid en hänvisning till 28 å som innebär att en avkastning för räkenskapsåret 1991 beräknad enligt nämnda paragraf, före utgången av maj månad 1992, skall överföras från löntagarfondstyrelsema till första- tredje fondstyrelsema.

32 å och 33 5

Eftersom 31 & upphävs saknas förutsättningar att utse ledamöter, m.m. enligt förevarande paragrafer. I punkt 5 i övergångsbestämmelsema föreskrivs att uppdrag som ledamot och suppleant upphör vid 1991 års utgång. I samma bestämmelse sägs emellertid att uppdraget dock skall bestå vad avser skyldigheten att lämna förvaltningsberättelse, resultat- och balansräkning samt att överföra avkastning i enlighet med 28 &.

375

Andra stycket upphävs. Där föreskriven begränsning erfordras emellertid för awecklingsstyrelsen. Detta har tagits in i punkt 3 andra stycket övergångsbestämmelsema. Där har dock gränsen satts till 30%. Detta betyder att allmänna pensionsfonden - fjärde och femte fondstyrelsema samt awecklingsstyrelsen tillsammans - inte heller i fortsättningen kan

nå upp till 50% av rösterna för vid fondbörsen inregistrerade aktier i ett enskilt börsbolag.

405

Ändringen är föranledd av att bankinspektionen numera är sammanslagen med försäkringsinspektionen till en ny myndighet som benämns finansinspektionen. Motsvarande ändring har gjorts i 12 och 21 55 vilket framgår av ingressen till förevarande lagförslag.

Vidare har till första stycket överförts en föreskrift som fanns i den upphävda 41 5. Den innebär att revisorer får vara gemensamma för fjärde och femte fondstyrelsema. Av punkt 4 i övergångsbestämmelsema framgår att dessa revisorer också får vara revisorer i awecklingsstyrel- sen.

425

Detta är en följdändring. I fortsättningen skall riksförsäkringsverket och riksrevisionsverket avge utlåtande över endast fjärde och femte fond- styrelsemas förvaltning. Av punkt 5 i övergångsbestämmelsema framgår dock att utlåtandet för räkenskapsåret 1991 även skall omfatta löntagar- fondstyrelsemas förvaltning. 1 punkt 4 finns en bestämmelse om att

riksrevisionsverket årligen skall avge utlåtande över awecklingsstyrelsen förvaltning.

43 5 Detta är en följdändring.

Övergångsbestämmelsema till lagen (l983:1092) med reglemente för allmänna pensionsfonden

punkt 3 Denna punkt upphävs.

punkt 7 Denna punkt har upphävts. Enligt punkt 7 i övergångsbestämmelsema till

den nu föreslagna lagen skall de medel som skulle ha tillförts Småföre? tagsfonden åren 1992-1994 med 200 milj.kr. per år i stället överföras under år 1992. Dessutom skall medlen tas från awecklingsstyrelsen.

Övergångsbestämmelser till den nu Föreslagna lagen Av punkt 1 framgår att denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.

Punkt 2

Awecklingsstyrelsen blir formellt en fondstyrelse inom den reglering som gäller för allmänna pensionsfonden och får således samma rättsliga ställning som övriga fondstyrelser i allmänna pensionsfonden. Styrelsen skall bestå av fem ledamöter vilka utses av regeringen. Styrelsen måste naturligtvis anställa personal och vidta andra åtgärder som erfordras för att förvaltningen skall kunna fullgöras.

Enligt denna punkt skall de tillgångar och skulder som löntagarfond- styrelsema vid utgången av år 1991 förvaltar överföras till avveck- lingsstyrelsen. Från årsskiftet är det alltså awecklingsstyrelsen som beslutar om den fortsatta förvaltningen.

Det kommer vid övergången att uppstå en rad praktiska och tekniska frågor som måste lösas mellan de avgående löntagarfondstyrelsema och awecklingsstyrelsen, bl.a. beträffande personal och lokaler. Det är vidare av naturliga skäl omöjligt för den nytillträdda styrelsen att " omedelbart sätta sig in i alla frågor avseende samtliga löntagarfond- styrelser. Det är ett viktigt samhällsintresse att övergången blir så smidig som möjligt och det får därför förutsättas att de avgående styrelserna vidtar de åtgärder som behövs för en säker övergång. Inte minst gäller detta olika behörighetshandlingar som är nödvändiga för att förvaltningen skall kunna fortgå efter årsskiftet i den nya styrelsens regi. Strävan måste naturligtvis vara att styrelserna själva i första hand skall lösa de uppkomna frågorna. Det kan dock inte uteslutas att regeringen kan komma att behöva ta ställning i någon speciell fråga.

Punkt 3

Främst av praktiska skäl skall awecklingsstyrelsen vid förvaltningen av medlen tillämpa de placeringsbestämmelser som gällt för löntagarfond- styrelsema enligt den upphävda 36 5. I förevarande punkt införs därför en hänvisning till den upphävda paragrafen. I avvecklingsstyrelsens förvaltning skall även ingå avkastningen av de medel som styrelsen förvaltar. Som en grundläggande princip för förvaltningen anges att styrelsen skall placera medlen så att kraven på god avkastning och riskspridning tillgodoses samtidigt som placeringarna skall göras med sikte på den kommande utskiftningen. Bland avvecklingsstyrelsens uppgifter ingår att gå igenom de avtal som löntagarfondstyrelsema träffat med onoterade företag.

Den begränsningsregel som hittills gällt för löntagarfondstyrelsema enligt 37 å andra stycket (se motiveringen till 37 5) vad gäller rätt att förvärva vid Stockholms fondbörs inregistrerade aktier skall gälla även för awecklingsstyrelsen, vilket kommit till uttryck i andra stycket i denna punkt. Dock förskrivs där att awecklingsstyrelsen inte får förvärva så många aktier av tidigare nämnt slag att dessa uppgår till 30% eller mer av samtliga aktier i bolaget, eller, om aktierna har olika röstvärde, att röstetalet för aktierna uppgår till 30% eller mer av röstetalet för samtliga aktier i bolaget. Däremot får awecklingsstyrelsen fritt förvärva andra aktier i svenska bolag. Motsvarande procentsats för var och' en av de fem löntagarfondstyrelsema har varit sex procent. Begränsningsregeln är främst avsedd att möjliggöra för awecklingsstyrelsen att överta börsaktier från de fem löntagarfondstyrelsema, däremot inte att genom nyförvärv tillföra styrelsen större poster av sådana aktier. Vad gäller onoterade aktier bör styrelsen med tanke på awecklingsperiodens begränsning i tiden vara återhållsam med engagemang i sådana företag.

Punkt 4

Avvecklingsstyrelsens medelsförvaltning skall på samma sätt som tidigare gällt löntagarfondstyrelsema granskas av tre revisorer, vilka förordnas av regeringen, en av dem på förslag av finansinspektionen. Om det bedöms vara lämpligt får revisorer utses gemensamt för fjärde och femte fondstyrelsema samt awecklingsstyrelsen. 1 frågor om förordnande, entledigande, arvode m.m. samt fullgörande av revisionsuppdraget gäller bestämmelserna i 22-25 55 enligt en hänvisning i punkt 2 tredje stycket (se motiveringen till punkt 2).

Riksrevisionsverket skall varje år avge utlåtande över aweck- lingsstyrelsens förvaltning (se motiveringen till 42 å). Skäl att därjämte låta denna förvaltning omfattas av riksförsäkringsverkets granskning förligger däremot inte eftersom kopplingen till försäkringen för tilläggs- pension upphör vad avser awecklingsstyrelsen (se avsnitt 3.3). »På samma grund saknas anledning att låta avvecklingsstyrelsens verksam- hetsberättelse ingå i den av första-tredje fondstyrelsema årligen gjorda sammanställning av övriga fondstyrelsers verksamhetsberättelser (17 å).

Punk: 5

Enligt denna punkt upphör uppdragen som ledamöter och suppleanter i löntagarfondstyrelsema vid utgången av år 1991. Regeringen behöver således inte i särskild ordning entlediga varje ledamot och suppleant. Emellertid finns det uppgifter även efter utgången av år 1991 som nuvarande löntagarfondstyrelser är skyldiga att fullfölja. Främst är det fråga om att för räkenskapsåret 1991 upprätta förvaltningsberättelse, resultaträkning och balansräkning. Detta följer av hänvisningen till 16 å andra och tredje styckena. Bestämmelsen i 16 & första stycket, som reglerar räkenskapsår, är inte längre aktuellt. Vidare är styrelserna skyldiga att enligt de äldre föreskrifterna i 28 5 till första-tredje fondstyrelsema överföra avkastning avseende räkenskapsåret 1991. För att kunna fullgöra dessa skyldigheter måste styrelserna hålla sammanträde och fatta beslut. Härvid skall föreskrifterna i 7, 9 och 10 55 tillämpas. I 7 & regleras kallelseförfarandet, beslutsregler och att det vid samman- träde skall föras protokoll. Med stöd av 9 5 kan löntagarfondstyrelsema behålla den personal som erfordras för de skyldigheter som föreligger enligt denna punkt (se även avsnitt 3.3). Slutligen bestämmer regeringen enligt 10 & arvoden och andra ersättningar för det arbete som måste utföras med anledning av denna punkt.

I andra stycket sägs att de revisorer som är utsedda i löntagarfond- styrelsema har kvar sina uppdrag enligt äldre föreskrifter. Revisorerna är förordnade för tiden till dess balansräkning har fastställts för verksam- hetsåret 1991. Revision av löntagarfondstyrelsema skall genomföras i enlighet med de bestämmelser som hittills gällt för dessa styrelser, dvs. 22-25 åå. Enligt 22 5 finns bl.a. möjlighet att ersätta en revisor om han av någon anledning skulle få förhinder att fullfölja sitt uppdrag. Regeringen beslutar enligt 23 5 om arvoden till revisorerna. Enligt 24 5 skall bl.a. revisionsberättelsen överlämnas till resp. löntagarfondstyrelse senast 14 dagar efter det att förvaltningsberättelsen kommit revisorerna till handa. Fondstyrelsema skall enligt 25 & genast överlämna förvaltningsberättelsen och revisionsberättelsen till regeringen. När nu nämnda skyldigheter fullgjorts får det anses att löntagarfondstyrelsema slutfört sitt uppdrag.

Punkt 6 Denna punkt införs med anledning av att 2 5 punkt 4 APR upphävs.

Punld 7

Eftersom de medel som enligt den numera upphävda punkten 7 i övergångsbestämmelsema till APR skall överföras från avvecklingsstyrel- sen under år 1992 krävs en ny bestämmelse. Det kan vara lämpligt att dessa medel avräknas från de medel awecklingsstyrelsen skall tillföras med anledning av att fjärde löntagarfondstyrelsen inte rekvirerat alla sina medel (se punkt 2). '

Hänvisningar till S6-1

6.2. Övriga lagförslag

Bestämmelsen i aktiebolagslagen, försäkringsrörelselagen resp. bank- aktiebolagslagen om överlåtelse av rösträtt åt fackliga organisationer har införts med anledning av löntagarfondstyrelsemas tillkomst. Denna bestämmelse tas bort eftersom löntagarfondstyrelsema avvecklas. Har det under år 1992 skett överlåtelse av rösträtt blir överlåtelsen utan verkan när denna lag träder i kraft, eftersom löntagarfondstyrelsen då inte längre förvaltar några aktier.

Den nya lydelsen av paragrafens tredje stycke i resp. lag omfattar också awecklingsstyrelsen eftersom den formellt sett är en styrelse i allmänna pensionsfonden.

7. Ikraftträdande

De föreslagna lagändringama bör träda i kraft den 1 januari 1992.

8. Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att anta förslagen till

1. lag om ändring i lagen (l983:1092) med reglemente för allmänna pensionsfonden,

2. lag om ändring i aktiebolagslagen (l975:1385),

3. lag om ändring i försäkringsrörelselagen (l982:713),

4. lag om ändring i bankaktiebolagslagen (l987:618).

9. Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredragan- den har lagt fram.