Prop. 1995/96:207

Sysselsättningspropositionerna

En ekonomisk politik för att halvera den öppna arbetslösheten till år 2000

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 10 juni 1996

Göran Persson

Erik Åsbrink

(Finansdepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

Propositionen innehåller regeringens förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken för att stärka sysselsättningen och minska arbetslösheten. I propositionen föreslås att riksdagen ställer sig bakom målet att halvera den öppna arbetslösheten från 8 procent 1994 till 4 procent år 2000 samt att en process inleds för att stämma av utvecklingen varje halvår. Vidare redovisas ett antal åtgärder för att öka syselsättningen.

1. Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

1. godkänner de allmänna riktlinjerna för den ekonomiska politiken som regeringen förordat samt

2. godkänner vad regeringen har anfört (2.2) om målet att halvera den öppna arbetslösheten till 4 procent år 2000

Vidare föreslår regeringen att riksdagen beslutar att förkorta motionstiden till 8 dagar.

2. Sammanfattning

2.1. Åtgärder för att öka sysselsättningen

Den ekonomiska politiken syftar till god tillväxt, full sysselsättning och stabila priser. Sunda statsfinanser är en nödvändig förutsättning för att uthålligt få ned arbetslösheten. Målet är att halvera den öppna arbetslösheten från 8 procent 1994 till 4 procent år 2000. För att bidra till uppfyllandet av detta mål presenterar och konkretiserar regeringen nu ytterligare ett antal åtgärder som främjar tillväxt och sysselsättning. Samtliga förslag är fullt ut finansierade. Utgiftstaket ligger fast.

- Den reguljära utbildningen byggs ut med 100.000 platser i

vuxenutbildningen för att ge i första hand arbetslösa med låg utbildningsnivå en chans att förbättra sina kunskaper och därmed sina möjligheter på arbetsmarknaden.

- Högskolan byggs ut med 30.000 platser. Utbyggnaden sker över hela

landet med särskild tyngdpunkt på Malmö, Sundsvall-Härnösand-Östersund, Bergslagen och Sydöstra Sverige. Regeringen preciserar nu fördelningen av de 30.000 platserna. Minst hälften av platserna blir inom naturvetenskap och teknik.

- Ett program genomförs omfattande 1 miljard kronor för investeringar

för hållbar utveckling och kretsloppsanpassning.

- Ett program genomförs omfattande 1 miljard kronor för småföretags-

utveckling, förnyelse och tillväxt.

- En fond omfattande 1 miljard kronor för Östersjösamarbetet inrättas

och inriktas bl.a. på att stärka näringslivsutvecklingen. Den nordiska investeringsbanken tillförs ytterligare resurser.

- Arbetsgivaravgifterna reduceras med 5 procentenheter för en löne-

summa motsvarande 600.000 kronor.

- Lättnader genomförs i dubbelbeskattningen med inriktning på små

och medelstora företag.

- Försäljningsskatten på motorfordon avskaffas för att stimulera

bilförsäljningen. Förmånsbeskattningen av tjänstebilar sänks och förändras så att den blir beroende av den privata körsträckan.

- Stämpelskatten reduceras till en tredjedel under perioden 12 juni 1996

till 31 december 1997 för att stimulera fastighetsmarknaden.

- En översyn görs av förutsättningarna för expansion i tjänstesektorn.

- Arbetsförmedlingarna stärks samtidigt som de centrala resurserna

reduceras. Kommunerna får en starkare roll. Användningen av de arbetsmarknadspolitiska medlen blir mer flexibel.

- Ersättningsnivån i a-kassan avses att höjas till 80 procent den 1 janua-

ri 1998. Kostnaderna finansieras helt genom regelförändringar inom akassan.

- Arbetslöshetsförsäkringens roll som en omställningsförsäkring stärks.

En bortre parentes i arbetslöshetsförsäkringen införs den 1 januari 1997.

- Tydliga och konkreta individuella handlingsplaner skall upprättas i

samarbete mellan arbetsförmedlingen och den arbetssökande.

- Arbetslösa mellan 25 och 55 år ges möjlighet att studera under ett år

på grund- och gymnasieskolenivå med ett särskilt utbildningsbidrag motsvarande arbetslöshetsersättningen. Även anställda kan få del av utbildningsbidraget under förutsättning att de ersätts med långtidsarbetslösa inskrivna vid en arbetsförmedling.

- 40.000 äldre långtidsarbetslösa får sysselsättning i kommunerna,

landstingen och staten med ersättning på a-kassenivå.

2.2. Målet om en halvering av den öppna arbetslösheten

Det behövs en nationell kraftsamling för att framgångsrikt kunna bekämpa arbetslösheten. Alla måste ta ett gemensamt ansvar. Det är därför av stor vikt att riksdagen ställer sig bakom målet att halvera den öppna arbetslös-heten från 8 procent 1994 till 4 procent år 2000. Regeringen föreslår därför att riksdagen godkänner vad regeringen anfört om målet att halvera den öppna arbetslösheten till 4 procent år 2000.

2.3. Löpande uppföljning

Regeringen kommer att följa upp utfallet av den strategi som redovisas i denna proposition för en halvering av den öppna arbetslösheten. En avstämning kommer att ske varje halvår, med början våren 1997. Därmed inleds en process som är likvärdig med vad som gäller för det s.k. konvergensprogrammet.

3. En strategi för halvering av arbetslösheten

Uppgiften

Regeringens viktigaste uppgift är att bekämpa arbetslösheten. Uppdraget är att halvera den öppna arbetslösheten från 8 procent 1994 till 4 procent år 2000. Arbetslösheten undergräver välfärden genom att såväl samhällsekonomi som samhällsmoral försvagas. Arbetslösheten skapar klyftor och påfrestningar både för vuxna och barn. Kampen för full sysselsättning är därför ytterst en kamp för att hålla samman Sverige.

Regeringen och centerpartiet har sedan våren 1995 samarbetat om den ekonomiska politiken. Detta samarbete har haft en avgörande betydelse för den politiska stabiliteten och bidragit till sänkta räntor och stärkt krona. Detta samarbete fullföljs nu genom en ekonomisk politik för att halvera den öppna arbetslöshet till år 2000.

Målet att halvera den öppna arbetslösheten är mycket ambitiöst. Under den djupa lågkonjunkturen i början av 1990-talet försvann mer än 500.000 arbetstillfällen. All europeisk erfarenhet pekar på svårigheten att få ned arbetslösheten när den väl har nått en hög nivå. Uppgiften är svår, men inte omöjlig. Det är inte nog med att jobb skall skapas för de arbetslösa. Dessutom måste jobb skapas för de latent arbetssökande som åter efterfrågar ett jobb när möjligheten att få ett jobb ökar. Därtill kommer den normala årliga ökningen av arbetskraften. Sverige kommer därför att behöva flera år av god sysselsättningstillväxt för att lyckas i kampen mot arbetslösheten.

Vad har uppnåtts?

Den ekonomiska politiken har varit framgångsrik. Den bild som tecknades i vårpropositionen (prop. 1995/96:150) visar en i flera avseenden positiv utveckling de två första åren av mandatperioden:

- BNP ökade med 3,0 procent 1995 och beräknas öka med 1,4 procent

1996.

- Sysselsättningen ökade med 61.000 personer 1995 och beräknas öka

med ytterligare 16.000 personer 1996.

- Den öppna arbetslösheten minskade med 8.000 personer 1995 och be-

räknas minska med ytterligare 20.000 personer 1996.

- Inflationen beräknas falla från 2,6 procent 1995 till 1,9 procent 1996.

Inflationen är nu lägre än den har varit på decennier.

- Bytesbalansen visade ett rekordstort överskott på 35 miljarder kronor

1995 och beräknas ha ett överskott på 31 miljarder kronor 1996.

Sunda statsfinanser och stabila priser är grunden i regeringens strategi för en halverad arbetslöshet. Saneringen av de offentliga finanserna är en nödvändig förutsättning för att arbetslösheten uthålligt skall kunna bekämpas. Målen är att stabilisera statsskulden som andel av BNP 1996, att reducera underskottet i de offentliga finanserna till mindre än 3 procent av BNP 1997 och att nå balans i de offentliga finanserna 1998. Utgiftstaket ligger fast. Att fullfölja budgetsaneringen är en avgörande förutsättning för att räntorna skall kunna pressas ned och för att vårt lands ekonomi åter skall kunna stärkas. Även i dessa avseenden har den ekonomiska politiken varit framgångsrik de första två åren:

- Den offentliga sektorns finansiella underskott minskade från 10,8 pro-

cent av BNP 1994 till 8,1 procent 1995 och beräknas minska till 5,1 procent 1996.

- Räntan på en femårig statsobligation har minskat från ca 11 procent i

april 1995 till ca 7,5 procent i början av juni 1996.

- Riksbanken har sedan årsskiftet sänkt den s.k. reporäntan från ca 8,9

procent till 6,3 procent i början av juni.

- Den svenska kronan har stärkts med över 15 procent mot ecu-index

sedan april 1995.

Sedan vårpropositionen presenterades i april 1996 finns det tecken på att den ekonomiska utvecklingen har varit något svagare än enligt prognoserna. De offentliga finanserna tycks emellertid ha utvecklats något starkare. Ett särskilt problem är att sysselsättningen inte har utvecklats fullt så positivt och att arbetslösheten inte har minskat i den takt som då förväntades. Den minskning som skett av antalet sysselsatta de senaste månaderna är oroande. Delvis hänger denna utveckling samman med den fördjupade och utdragna avmattningen av den internationella konjunkturen, särskilt i EU:s kärnländer.

Ytterligare insatser behövs!

I den ekonomiska vårpropositionen beräknades att den öppna arbetslösheten skulle komma att minska med ca 30.000 personer mellan 1994 och 1996. Den skulle därmed komma att uppgå till 7,2 procent i år. Uppdraget är således att minska den öppna arbetslösheten med ytterligare 3,2 procentenheter, vilket motsvarar ca 140.000 personer.

I vårpropositionen beräknades vidare den öppna arbetslösheten sjunka från 7,2 procent 1996 till 5,7 procent år 2000. Det motsvarar en minskning av arbetslösheten med drygt 60.000 personer. Dessa beräkningar baserades på en tillväxt om 2-2,5 procent per år fram till sekelskiftet och inkluderade effekten av den omfattande utbildningssatsningen. De åtgärder som nu presenteras bedöms minska arbetslösheten de närmaste åren med ytterligare ca 40.000 personer.

Samtidigt har utvecklingen hittills i år varit något svagare när det gäller sysselsättning och arbetslöshet än vad som förutsågs i vårpropositionen. Den sammantagna effekten av nya förutsättningar och åtgärder är svårbedömd. Det är emellertid klart att den ekonomiska tillväxten måste bli högre och att svensk ekonomi måste fungera bättre för att det uppsatta målet skall kunna nås. Detta kommer att kräva fortsatta insatser och en uppslutning från alla parter kring uppgiften.

För att lägga en god grund för en långsiktigt hållbar utveckling och sysselsättningsökning behövs en helhetssyn i den ekonomiska politiken. En grundläggande förutsättning är att återupprätta sunda offentliga finanser och vidmakthålla prisstabilitet. Vidare krävs åtgärder som främjar tillväxten på lång sikt. Det gäller både åtgärder som stärker individens kompetens och åtgärder som förbättrar ekonomins funktionssätt. Slutligen behövs i dagens läge även åtgärder som relativt snabbt stimulerar produktionen.

Ett livslångt lärande

För att möta framtidens utmaningar krävs en höjd kunskaps- och kompetensnivå. Sveriges främsta konkurrensmedel skall vara en välutbildad, kvalificerad och välbetald arbetskraft - inte en lågproduktiv och lågbetald arbetskraft. Det kräver att utbildningen byggs ut och förbättras. Det fordrar dessutom en förstärkt kompetensutveckling inom arbetslivet samt ett bättre utnyttjande av befintlig kompetens. Det kräver också att utbildningen sker under hela det yrkesverksamma livet, och inte enbart i unga år.

Regeringen framhöll i vårpropositionen att utbildningen måste förbättras och byggas ut. Alla ungdomar skall tillförsäkras en god utbildning som lägger grunden för ett livslångt lärande. Arbetslösa med låg utbildningsnivå skall ges chansen att förbättra sina kunskaper och därmed sina möjligheter på arbetsmarknaden. Den reguljära utbildningen byggs därför ut med 100.000 platser i vuxenutbildningen under fem år samtidigt som ett särskilt utbildningsbidrag motsvarande arbetslöshetsersättningen införs. Utbildningssatsningen vänder sig i första hand till arbetslösa med lägre utbildningsnivå än treårigt gymnasium. Därutöver riktar sig satsningen också till anställda som helt eller delvis saknar gymnasieutbildning. Regeringen föreslår dessutom att antalet platser vid universitet och högskolor utökas med 30.000. Detta sker successivt fram till och med höstterminen 1999. Denna massiva utbildningssatsning kostar ca 9,6 miljarder kronor per år när den är fullt utbyggd och finansieras främst genom höjda energiskatter och besparingar på arbetsmarknadspolitikens område.

Starka företag

För att möta framtidens utmaningar krävs också goda villkor för företag och företagande. Det är i huvudsak inom den privata sektorn som de nya jobben måste komma. Skatte- och näringspolitiken skall bidra till goda

generella förutsättningar för företagande i Sverige. Ett starkt omvandlingstryck och ett gott företags- och företagarklimat stärker Sveriges långsiktiga konkurrenskraft. Sverige har sedan länge ett skattesystem som är förmånligt för företagande. Regeringen lägger i denna proposition förslag om lättnader som ytterligare förbättrar villkoren.

Arbetsgivaravgiften reduceras från den 1 januari 1997 med fem procentenheter för den del av lönesumman i ett företag som understiger 600.000 kronor. Därigenom stimuleras särskilt de mindre företagen. Även egenföretagare omfattas.

En permanent lättnad aviseras i dubbelbeskattningen med inriktning mot små och medelstora företag. Vidare aviseras ändringar i räntefördelningen för enskilda näringsidkare för att underlätta generationsskiften. Dessutom kommer arbetet att intensifieras för att förenkla skattereglerna för enskilda näringsidkare. För att förenkla skatteuppbörden särskilt för småföretag kommer ett nytt enklare skatteuppbördssystem - skattekonton - att införas. En översyn av skatteoch förmånsreglerna för utländska experter och andra nyckelpersoner skall ske. Slutligen har regeringen fattat beslut som innebär att tullrutinerna vid export förenklas.

Bättre förutsättningar för små- och medelstora företag

För att föra landet ut ur sysselsättningskrisen krävs en omfattande förnyelse av näringslivet. Förnyelsen måste bygga på investeringar i ny kunskap, på bättre utnyttjande av kompetens och ny teknologi samt på innovationer. Regeringen avsätter därför 1 miljard kronor till programmet för småföretagsutveckling, förnyelse och tillväxt. Programmet, som har en tydlig småföretagsinriktning, avser att underlätta för Sverige att utveckla kunskapssamhället, göra det enklare att vara företagare och att påbörja omställningen mot en hållbar utveckling. Programmet innebär bland annat att en delegation för förenkling för småföretagen inrättas vars uppgift är att redovisa förslag som kan stimulera till nyetableringar samt möjligheter till förenklingar av regler för småföretag. Utöver småföretagsprogrammet avser regeringen att initiera en bred samverkan i länen för en effektiv näringsoch regionalpolitik inriktad mot de mindre företagen.

En väl fungerande konkurrens är nödvändig för att Sverige skall förbli en nation med en stark ekonomi och en hög levnadsstandard. Ett högt konkurrenstryck driver på strukturomvandlingen så att resurser flyttas från låg- till högproduktiv verksamhet. Det motiverar också företagen att successivt utveckla och förbättra sin produktionsteknik. Genom vårt medlemskap i EU har förutsättningarna för svenska företag i viss mån förändrats. För att ytterligare öka konkurrensen i den svenska ekonomin vill regeringen medverka till att ännu fler svenska företag prövas i en internationell och mer konkurrensutsatt miljö. Det skall ske genom att förbättra möjligheterna för svenska företag att komma in på nya marknader, inte minst i Östersjöområdet, och genom att underlätta för utländska investeringar i Sverige.

Tjänstesektorn fyller en allt viktigare funktion i samhällsekonomin. Sektorn är mycket differentierad och där återfinns i dag såväl låg- som höglöneyrken. Omsättningen av konsumenttjänster, dvs tjänster riktade mot hushållen och som köps av privatpersoner, har dock avtagit i takt

med att löneskillnaderna minskat och genom att den offentliga sektorn vuxit, bl.a. genom utbyggnaden av barn- och äldreomsorgen.

Mot bakgrund av den höga arbetslösheten och att enkla tjänster tidigare fungerade som en introduktion till arbetsmarknaden finns det skäl att se över regelsystemet. Regeringen kommer att låta göra en sådan översyn av reglerna för anlitande av tjänster och analysera vilken roll privatpersoners köp av tjänster har för samhällsekonomin och föreslå regeländringar som stimulerar utbud och efterfrågan på tjänster riktade mot hushållen.

En väl fungerande arbetsmarknad

Arbetsmarknadspolitiken har en central roll i den ekonomiska politiken. Den skall främja tillväxt och sysselsättning genom att öka flexibiliteten på arbetsmarknaden, motverka inflationsdrivande flaskhalsar, stärka arbetskraftens kompetens och förebygga permanent utslagning av individer från arbetslivet. Den aktiva arbetsmarknadspolitiken har traditionellt vilat på arbetslinjen, dvs aktivitet framför passivitet. Under senare år har det blivit alltmer uppenbart att kompetenshöjning måste vara ett centralt inslag i strategin för att återföra arbetslösa till reguljärt arbete. Nu tar regeringen steget fullt ut. Arbetslinjen utvecklas till att bli arbets- och kompetenslinjen.

Arbetsmarknadspolitiken förnyas. De lokala arbetsförmedlingarna stärks samtidigt som de centrala resurserna reduceras. Kommunerna får en tydligare roll. Användningen av de arbetsmarknadspolitiska medlen blir mer flexibel och individinriktad. Konkreta och realistiska individuella handlingsplaner upprättas mellan den arbetssökande och arbetsförmedlingen. Syftet är att snabbt hjälpa den arbetssökande att återgå till den reguljära arbetsmarknaden samtidigt som både den arbetssökandes och arbetsförmedlingens ansvar förtydligas. Reguljär utbildning skall inte bedrivas inom arbetsmarknadspolitiken, med undantag för utbildning av utomnordiska invandrare som har varit arbetslösa och inskrivna vid arbetsförmedlingen i minst två år samt i vissa fall arbetshandikappade. Kvinnor som har varit arbetslösa en längre tid får ett förlängt starta-eget bidrag. Decentralisering och målstyrning ökar samtidigt som uppföljning och utvärdering av politiken stärks.

Arbetslöshetsförsäkringen roll som omställningsförsäkring förstärks. Den skall bidra till trygghet för arbetstagarna samtidigt som den skall underlätta den nödvändiga omställningen för den som förlorat sitt arbete. Den måste därför vara utformad som en inkomstbortfallsförsäkring. Syftet med arbetslöshetsförsäkringen är att den skall ge trygghet under en relativt kort och aktiv omställningsperiod. Regeringen konkretiserar därför nu hur länge man skall kunna varva arbetslöshet med åtgärder utan ordinarie arbete, den s.k. bortre parentesen.

Regeringen anser att ersättningsnivån i arbetslöshetsförsäkringen bör höjas till 80 procent den 1 januari 1998. Höjningen kostar 1,5 miljarder kronor och skall finansieras fullt ut genom regelförändringar inom arbetslöshetsförsäkringen. I samband med denna proposition föreslås

förändringar i arbetsvillkor och förvärvsbegrepp som beräknas reducera utgifterna med 0,5 miljarder kronor fr.o.m. 1997. Återstående besparingar på 1,0 miljarder kronor skall genomföras fr.o.m. 1998 och kommer att avse förändringar inom arbetslöshetsförsäkringen. En tillräcklig finansiering är en begränsning av uppräkningen av ersättningen på grund av löneavtal till högst två procent och en samordning av arbetslöshetsersättningen med avgångsvederlag, semesterersättning och föräldrapenning.

Lönebildningen måste förbättras. Utgångspunkten måste vara att Sverige, även vid väsentligt lägre arbetslöshetsnivåer än den nuvarande, skall ha en lönekostnadsutveckling på låg europeisk nivå. En likartad syn på löneutvecklingen har uttryckts av den s.k. Edingruppen, inom vilken enighet råder om att löneökningarna i Sverige inte bör vara högre än i övriga länder i OECD-Europa. Lönebildningen måste utformas så att de arbetslösas intressen tas tillvara i större utsträckning än i dag.

För att ta Sverige ut ur massarbetslösheten behövs ett nytt kontrakt för samverkan på lönebildningens område. I samband med vårpropositionen inbjöd regeringen arbetsmarknadens parter till att inför regeringen redovisa sin syn på hur den framtida lönebildningen i Sverige skall utformas. Lönebildningen måste i första hand vara en fråga för arbetsmarknadens parter. Samtidigt har staten ansvar för olika regelverk som formar förutsättningarna för lönebildningen. Vid de diskussioner som påbörjades den 28 maj överenskoms att arbetsmarknadens parter senast den 10 juni 1996 skall redovisa sin syn på lönebildningen och möjligheterna att gemensamt formulera nödvändiga förändringar av förhandlings- och lönebildningssystem. Regeringens fortsatta agerande är beroende av de svar parterna lämnar.

Arbetsrätten behöver förändras. Den är en viktig fråga för både löntagare och arbetsgivare. Arbetsrätten måste ha en ändamålsenlig utformning och spegla en rimlig avvägning mellan löntagarnas behov av skydd mot godtyckliga och diskriminerande beslut och företagens behov av att kontinuerligt kunna anpassa sin organisation och sin arbetsstyrka till förändrade förutsättningar och behov. Den skall också vara utformad så att den inte försvårar för företag att nystarta och expandera. 1995 års arbetsrättskommission nådde inte fram till en överenskommelse om en reformering av arbetsrätten. Diskussionerna mellan arbetsmarknadens parter fortsätter nu med stöd av medlare. Parterna skall senast den 23 augusti 1996 redovisa för regeringen hur de anser att arbetsrätten bör förändras.

Åtgärder för att snabbt stimulera produktionen

Avmattningen i den svenska ekonomin förstärker behovet av åtgärder som snabbt stimulerar ekonomisk aktivitet. Regeringen aviserar därför att förmånsvärdet på tjänstebilar sänks den 1 januari 1997 samtidigt som förmånshavarens kostnad blir beroende av den privata körsträckan. Förslaget finansieras genom en justering av hur skiktgränsen för statlig inkomstskatt räknas upp. Dessutom avskaffas försäljningsskatten för

motorfordon, vilket finansieras av en höjning av fordonsskatten. På detta sätt stimuleras förnyelsen av bilparken, vilket är önskvärt både för aktiviteten i ekonomin och för att förbättra miljön.

Stämpelskatten på fastigheter sätts tillfälligt ned till en tredjedel under tiden 12 juni 1996 - 31 december 1997. Därmed minskar transaktionskostnaden för fastigheter, vilket tillsammans med den sänkta räntenivån bör stimulera fastighetsmarknaden.Vidare kommer behandlingen av bygg- och planärenden inom regeringskansliet att ytterligare påskyndas för att få igång fler byggnadsprojekt.

Regional och kommunal utveckling

Den regionala utvecklingen blir allt viktigare. Tillväxten måste komma hela landet till del. Varje region bär på sin egen tillväxtkraft, och den måste tas till vara för att den sammanlagda utvecklingen skall bli så positiv som möjligt. Det behövs ett aktivt statligt stöd till regional utveckling, framför allt i form av en fortsatt utbyggnad av de mindre och medelstora högskolorna. Samtidigt måste olika aktörer på både lokal och regional nivå själva aktivt bidra till att skapa starka och dynamiska tillväxtprocesser i sin region. Regeringen avser att initiera en bred samverkan i länen för att åstadkomma en effektiv tillväxtinriktad närings- och regionalpolitik. Syftet är att mobilisera ett stort antal aktörer i länen för att åstadkomma en regional och lokal kraftsamling för profilering och tillväxt.

Kommuner och landsting måste också medverka till att målet om en halverad arbetslöshet skall kunna uppnås. I enlighet med en tidigare träffad överenskommelse har Kommun- och Landstingsförbunden bl.a. utfäst sig att verka för att kommuner och landsting inte höjer skatten under 1997 och 1998 samt att de i möjligaste mån undviker att säga upp fast anställd personal så att denna inte hamnar i öppen arbetslöshet. Regeringen åtar sig bl.a. att hålla statsbidragen på en nominellt oförändrad nivå och senarelägger införandet av ett lagstadgat balanskrav för kommunerna till 1999 och för landstingen till år 2000.

Äldre långtidsarbetslösa kommer att få en möjlighet att med bibehållen ersättningsnivå sysselsättas i kommunerna, landstingen och staten under 1997 och 1998. Det finns stora behov av kompletterande insatser inom vård, omsorg och andra områden som kan tillfredsställas på detta sätt. Målet är att detta program skall omfatta ca 40.000 äldre långtidsarbetslösa. Vidare kommer kommunernas roll i arbetsmarknadspolitiken att öka ytterligare.

En hållbar utveckling

Miljöpolitiken har en övergripande roll i strategin för hög tillväxt och ökad sysselsättning. Tillväxten stimuleras genom att vi ställer just de krav på omställning av det svenska samhället som behövs för att tillväxten skall ske på ett ekologiskt hållbart sätt. En tillväxt som bygger på rovdrift av naturen är ingen långsiktigt hållbar tillväxt. Sverige skall

därför ligga i frontlinjen när det gäller att utveckla och använda ny miljöteknik. Kretsloppssamhället ger nya jobb och nya företag. Sverige skall sträva efter att vara ett föregångsland där tillväxt och ekologi går hand i hand. Visionen är att skapa det ekologiskt hållbara samhället.

Ett program om 1 miljard kronor för fem år för miljöinvesteringar genomförs för att stimulera kretsloppsanpassning av VA- och avfallssystem, bostadsområden och byggande. I övrigt föreslås insatser för att stärka miljöprofilen inom arbetsmarknadspolitiken, näringsspolitiken m.m. En avfallsskatt skall införas 1998.

De internationella finansieringsinstitutionerna gör betydande insatser på miljöområdet. Det gäller särskilt inom åtgärdprogrammet för att återställa Östersjöns ekologiska balans. Genom vårt medlemskap i EU blev Sverige delägare i Europeisk investeringsbanken, EIB. Av bankens totala utlåning gick förra året drygt 30 miljarder kronor till olika miljöförbättrande åtgärder. I Sverige har EIB sedan medlemskapet undertecknat lån till miljöprojekt om drygt 500 miljoner kronor. För Nordiska investeringsbanken, NIB, spelar miljöprojekten också en viktig roll. Av NIB:s nordiska lån under 1995 avsåg nästan en tredjedel, ca 2,4 miljarder kronor, projekt med anknytning till miljöinvesteringar. Som ett led i de gemensamma nordiska ansträngningarna på miljöområdet finns dessutom ett förslag om att inrätta en miljölånefacilitet i NIB. Förslaget innebär en låneram om ca 830 miljoner kronor som skulle utnyttjas för miljöinvesteringar av nordiskt intresse i närområdet. Förutom gynnsamma miljöeffekter skulle förslaget ge svenska företag ökade möjligheter att delta i denna typ av projekt. Kostnaden för Sveriges medverkan utgörs av erforderliga avsättningar för det svenska garantiåtagandet under lånefaciliteten. Dessa avsättningar skall finansieras inom ramen för östbiståndet. Regeringen verkar aktivt i den nordiska kretsen för att detta förslag skall förverkligas.

Ett nytt energisystem skall utvecklas. Regeringen har påbörjat överläggningar med samtliga riksdagspartier om energipolitiken. Regeringen eftersträvar en bred parlamentarisk majoritet kring frågan om omställningen av energisystemet.

Internationell samverkan

Kampen mot arbetslösheten måste också bedrivas på en europeisk nivå. Toppmötet i Madrid mellan EU:s stats- och regeringschefer upprepade att sysselsättningen är den viktigaste frågan för EU och dess medlemsstater. Samordningen mellan medlemsländerna behöver stärkas. Åtgärder som visat sig framgångsrika i ett land skall med fördel kunna prövas i andra länder. Regeringen har i detta sammanhang föreslagit en revidering av EU:s fördrag genom att ett särskilt sysselsättningskapitel införs.

Utvecklingen i Östersjöområdet kommer att ha en särskild betydelse för vår egen tillväxt och ekonomiska utveckling under lång tid framöver. En ökad ekonomisk integration inom regionen kan leda till en stark och dynamisk utveckling i länderna kring Östersjön och skapa en attraktiv

miljö för produktion och annan näringsverksamhet. Toppmötet i Visby syftade till att vitalisera Östersjöregionen och öka utbytet mellan länderna kring regionen.

Statsministern har för riksdagen redovisat hur regeringen avser att driva de svenska engagemanget i Östersjösamarbetet vidare. Fem områden utpekades som särskilt viktiga: exportindustrin inkl. livsmedelsområdet, energi-, utbildnings- och miljöområdena samt betalningssystemen. Olika energisystem behöver knytas samman. Fler svenskar behöver lära sig de språk som talas på andra sidan Östersjön samtidigt som Sverige måste kunna erbjuda fler av våra grannländers ungdomar att ta del av utbudet på svenska universitet och högskolor. Stora steg har redan tagits för att rädda miljön i och kring Östersjön, men ytterligare initiativ måste tas. De unga demokratiernas infrastruktur måste stärkas, annars kan förutsättningarna för ett levande näringsliv radikalt försämras. Därigenom kan tillväxten stärkas och arbetslösheten minska. För att lyfta fram Östersjöregionens betydelse för tillväxt och sysselsättning i Sverige inrättas en fond som tillförs 1 miljard kronor. Regeringen har för avsikt att besluta om vissa ändringar i nuvarande regler när det gäller den garantiram, för export till och investeringar i främst Baltikum och Ryssland, som EKN administrerar.

Löpande uppföljning

I vårpropositionen redovisades kalkyler för den ekonomiska utvecklingen i vilka den öppna arbetslösheten reducerades till 5,7 procent år 2000. I dessa beräkningar ingick effekterna av den omfattande utbildningsatsningen. De innebar att det återstod ett gap på 1,7 procentenheter, ca 70.000 personer, som måste slutas för att nå målet om en halvering av den öppna arbetslösheten till 4 procent år 2000. I vårpropositionen redovisades även ett s.k. tillväxtalternativ, i vilket den öppna arbetslösheten skulle komma att falla till 4 procent vid sekelskiftet. De båda alternativen illustreras i diagram 3.1.

Diagram 3.1 Öppen arbetslöshet enligt vårpropositionen

I denna proposition redovisas ett antal åtgärder för att ytterligare stärka tillväxten och minska arbetslösheten. De förslag som regeringen nu redovisar beräknas minska den öppna arbetslösheten med ytterligare ca 40.000 personer de närmaste åren. I första hand är det ett resultat av den åtgärd som handlar om att sysselsätta äldre långtidsarbetslösa i kommunerna, landstingen och staten. Samtidigt har dock utveckling av sysselsättning och arbetslöshet i början av 1996 varit något sämre än vad som tidigare antagits. Den sammantagna effekten av en något svagare ekonomi och de nya åtgärderna är svår att bedöma.

Vidare presenteras ett antal åtgärder i syfte att förbättra ekonomins funktionssätt. Det kommer att krävas en väl fungerande ekonomi samt även i övrigt gynnsamma förutsättningar för att nå målet om en halvering av den öppna arbetslösheten. De kalkyler som redovisades i vårpropositionen tydde på att BNP-tillväxten fram till sekelskiftet skulle behöva vara i storleksordningen 3 procent per år för att sysselsättningen skall öka i den omfattning som krävs för att nå målet. Särskilt måste lönebildningen fungera väl så att en sådan tillväxt kan komma till stånd utan att inflationen tilltar.

En annan viktig förutsättning är ökat förtroende för den ekonomiska politiken och den ekonomiska utvecklingen så att efterfrågan och investeringar stärks. Företagen måste få en starkare tilltro till den svenska ekonomin och till spelreglerna på arbetsmarknaden så att de i än större utsträckning investerar och ökar sysselsättningen. Medborgarnas tilltro till olika försäkringssystem måste stärkas. Tydliga och stabila regler måste gälla vid sjukdom, arbetslöshet och pension. Trygga individer förmår att ta de initiativ som driver utvecklingen framåt.

Samtidigt finns en betydande osäkerhet om den ekonomiska utvecklingen. Den internationella konjunkturen är för närvarande inne i en avmattningsfas. Det kan inte uteslutas att den blir både djupare och mer långvarig än förutsett. Vidare finns en osäkerhet om den svenska ekonomins förmåga att skapa nya jobb i den utsträckning som krävs. Det krävs en nationell samling kring uppgiften att halvera den öppna arbetslösheten till sekelskiftet. Inte minst måste arbetsmarknadens parter medverka till att de pågående diskussionerna om såväl lönebildningen som arbetsrätten leder till överenskommelser som stärker den svenska ekonomin.

Regeringen kommer att regelbundet följa upp utvecklingen på arbetsmarknaden. En avstämning i förhållande till målet om en halverad arbetslöshet år 2000 kommer att redovisas för riksdagen varje halvår i anslutning till vårpropositionen och budgetpropositionen. Detta kommer att ske med början våren 1997. Därmed inleds en procedur av samma slag som den som gäller för konvergensprogrammet. Vid avstämningstillfällena kommer ytterligare åtgärder att kunna vidtas, om

utvecklingen på ett ofördelaktigt sätt skulle komma att avvika från den avsedda. Avstämningarna kommer att knytas ihop med uppföljningen av den politik för arbete, trygghet och utveckling som redovisades i den s.k. tillväxtpropositionen och med det fleråriga sysselsättningsprogram, som Sverige liksom övriga EU-länder skall redovisa varje år. Därmed ges i Sverige sysselsättning och arbetslöshet en lika ambitiös hantering som EU:s konvergenskrav.

Genom en sådan procedur stärks förutsättningarna för att målet om en halvering av den öppna arbetslösheten till sekelskiftet skall kunna förverkligas.

4. Den ekonomiska utvecklingen

Den internationella utvecklingen

Tillväxten i OECD-området väntas bli något svagare i år än förra året. Regeringens bedömning är att den nuvarande avmattningen är tillfällig. Det finns dock tecken som pekar mot att vändningen i ekonomin kan komma något senare än vad som tidigare förutsågs. Den svenska sysselsättningen och tillväxten är därför mycket beroende av den internationella ekonomiska utvecklingen. Det kan således inte uteslutas att avmattningen blir djupare och mer långvarig än förväntat. Sverige är ett litet och handelsberoende land. En djup konjunkturnedgång i övriga Europa, USA eller Asien skulle allvarligt försvåra möjligheten att halvera arbetslösheten.

Det är framför allt i Europa som tillväxten är svagare än väntat. Både OECD och EU- kommissionen har gjort nedrevideringar avseende BNPtillväxten så att de nu ligger närmare den bedömning som den svenska regeringen gjorde i vårpropositionen. OECD beräknar tillväxten för OECD-Europa till 1,6 procent 1996 och 2,7 procent 1997. Kommissionens prognos för EU-länderna är 1,5 procent 1996 och 2,4 procent 1997. Motsvarande bedömning i vårpropositionen var 1,7 procent 1996 och 2,5 procent 1997.

De flesta konjunkturbedömare räknar med att avmattningen i Europa är mild och tillfällig och att tillväxten tar fart igen nästa år. I Tyskland pekar ett flertal signaler i den riktningen. Både Storbritannien och Frankrike hade förhållandevis god tillväxt första kvartalet 1996. En bidragande orsak till att tillväxten kan förväntas ta fart igen är att räntorna har fallit. Dessutom är inflationstakten i de flesta EU-länder mycket låg vilket innebär goda förutsättningar för ännu lägre räntor.

I Förenta Staterna har tillväxten däremot åter börjat ta fart. Privat konsumtion och investeringar utvecklades starkt under första kvartalet 1996. Arbetslösheten fortsätter att sjunka trots att sysselsättningen inte ökar nämnvärt. Vidare har de central- och sydamerikanska ekonomierna återhämtat sig efter de problem som uppstod i samband med Mexikokrisen januari 1995 och tillväxten förväntas bli god.

Även i Japan har tillväxten tagit fart. Efter flera år av stagnation har den japanska ekonomin påbörjat en återhämtning. Mycket låga räntor i kombination med finanspolitisk stimulans har bidragit till denna utveckling. Bytesbalansunderskottet fortsätter att minska. Tillväxten i de övriga asiatiska ekonomierna fortsätter att vara mycket god. I Kina bedöms tillväxttakten fortfarande ligga runt 10 procent.

Flertalet östuropeiska länder är nu inne i en återhämtningsfas efter den djupa krisen i samband med planekonomins sönderfall. Det forna östblocket beräknas 1996 för första gången sedan 1989 sammantaget ha en positiv tillväxt. Potentialen för fortsatta produktionsökningar är mycket stor, inte minst mot bakgrund av det kraftiga fallet i produktionsnivån under senare år. I hela regionen finns dock en osäkerhet om i vilken takt marknadsanpassningen kommer att fortsätta. De baltiska länderna,

förutom Litauen, uppvisar en fortsatt hög tillväxt på 4-5 procent. Rysslands tillväxt blev negativ förra året, men förväntas stiga till mellan 2 och 4 procent under det innevarande året.

Den svenska ekonomin

I vårpropositionen bedömdes tillväxten till 1,4 procent 1996 och 2,0 procent 1997. Det finns tecken som tyder på att den svenska ekonomin utvecklas något svagare. Läget är emellertid svårbedömt och statistiken inte entydig.

Utrikeshandeln utvecklades något svagare än förväntat första kvartalet 1996, vilket sannolikt var en effekt av den svagare tillväxten i Europa. Exporten var dock stark i april trots den senaste tidens förstärkning av den svenska kronan, vilket tyder på att svenska företag fortfarande håller sina marknadsandelar. Handelsbalansen för april visar att exporten ökat med 5 procent sedan årets början vilket är mer än helårsprognosen i vårpropositionen. Ett enskilt månadsvärde måste dock tolkas med stor försiktighet.

Utfallsstatistiken tyder vidare på att även privat konsumtion har utvecklats något svagare än förväntat. Omsättningen i detaljhandeln låg enligt SCB under det första kvartalet 1,3 procent lägre än under motsvarande period förra året. Nybilsregistreringen har också blivit något sämre än förväntat. Avvikelsen är dock tämligen liten, men det kan vara en signal om att hushållen är mindre köpbenägna än vad som tidigare antagits. I SCB:s senaste undersökning av inköpsplaner finns inte heller några tecken som tyder på att hushållen skulle vara på väg att öka konsumtionstakten.

När det gäller bruttoinvesteringar har mycket lite information tillkommit sedan vårpropositionen. Nybyggnationen av bostäder blev något lägre än förväntat under det första kvartalet. Detta kompenseras dock av ett betydligt högre antal påbörjade ombyggnationer än vad som tidigare beräknats. Bostadsinvesteringarna har därmed vänt uppåt. Enligt den senaste konjunkturbarometern fortsätter också industrins produktionsutbyggnad i relativt stor omfattning. Mot bakgrund av denna information samt den fortsatta räntenedgången är det sannolikt att investeringsutvecklingen blir fortsatt positiv.

Det finns även andra tecken som tyder på att tillväxten håller på att återhämta sig. Industrins förväntningar om orderingång är starka. Den fortsatt goda utvecklingen för statens finanser ökar framtidstron och förbättrar möjligheterna till lägre räntor.

De förbättrade utsikterna för prisstabilitet och de minskade inflationsförväntningarna möjliggjorde för Riksbanken att i början av 1996 inleda en sänkning av styrräntorna - hittills i år har reporäntan sänkts med ca 2,6 procentenheter. Räntorna på femåriga statsobligationer har sedan årsskiftet gått ned med ca 0,6 procentenheter och motsvarande räntemarginal mot de tyska räntorna har minskat med ca 1,0 procentenheter. I vårpropositionen beräknades räntan på en svensk femårig obligation i slutet av 1996 ha fallit till 7,5 procent. Genom den

senaste tidens räntenedgång har sannolikheten ökat att denna nivå kommer att underskridas. Den svenska kronan har också stärkts något mer än vad som tidigare har antagits.

En lägre tillväxt påverkar de offentliga finanserna i negativ riktning. Samtidigt har under senare tid framkommit uppgifter som talar för att de offentliga finanserna utvecklas bättre än tidigare förutsett. Skatteintäkterna ökar snabbare än väntat. Detta har bland annat medfört att Riksgäldskontoret har reviderat ned sin prognos för statens lånebehov 1996 med ca 15 miljarder kronor till 50-60 miljarder kronor mot bakgrund av att skatteinkomsterna under perioden januari - april 1996 blev ca 10 miljarder kronor högre än vad Riksgäldskontoret tidigare hade beräknat.

Sammantaget kvarstår därför bedömningen att de offentliga finansiella sparandet kommer att understiga 3 procent av BNP 1997 utan att ytterligare budgetförstärkande åtgärder behöver vidtas. Även målet om att nå balans i de offentliga finanserna 1998 bedöms kunna uppfyllas.

5. Sysselsättning och arbetslöshet

Under de första åren på 1990-talet försvann drygt en halv miljon arbetstillfällen i Sverige. Av dessa var ca 410.000 i privat sektor och ca 120.000 i offentlig sektor. Nedgångens djup var resultatet av en rad samverkande faktorer. En kraftig uppgång av realräntan och en dramatisk omsvängning i hushållens sparande medförde ett kraftigt fall i den inhemska efterfrågan. Samtidigt utvecklades svensk export under början av 1990-talet mycket dåligt eftersom överhettningen i den svenska ekonomin mot slutet av 1980-talet hade urholkat industrins konkurrenskraft.

Diagram 5.1 Totalt antal sysselsatta och arbetskraftutbud

Den svenska kronans fall i november 1992 medförde att den svenska konkurrenskraften förstärktes kraftigt. Under sommaren 1993 började de första tecknen på återhämtning att skönjas; export och industriproduktionen ökade något. År 1994 gick svensk exportindustri mycket bra. Hemmamarknaden stod däremot still beroende på den höga räntenivån, osäkerheten om de offentliga finanserna och hushållens svaga inkomstutveckling. Framgångarna för svensk exportindustri fortsatte under 1995 efterhand som den svenska valutan förstärktes kraftigt i samband med att den förda ekonomiska politiken gav resultat och förtroendet för Sverige återvände.

Mellan 1994 och 1996 beräknas sysselsättningen i den privata sektorn öka med ca 97.000 personer. Samtidigt beräknas sysselsättningen minska med ca 20.000 personer i offentlig verksamhet. Totalt innebär det att sysselsättningen ökar med ca 77.000 personer. Under första delen av 1996 har dock sysselsättningen fallit beroende på avmattningen i konjunkturen.

Hälften av nedgången i antalet arbetade timmar mellan 1990 och 1993 har återtagits 1996. Under samma period har endast en knapp tiondel av sysselsättningsbortfallet återtagits. Förklaringen är bl.a. att övertidsuttaget har ökat samtidigt som sjukfrånvaron har minskat.

Diagram 5.2 Antalet arbetade timmar i svensk ekonomi

Motsvarande skillnad finns mellan sysselsättnings- och arbetslöshetsutvecklingen. Trots att sysselsättningen beräknas öka med ca 2 procent mellan 1994 och 1996 beräknas arbetslösheten endast gå ned med 0,8 procentenheter. Skillnaden förklaras av att arbetskraftsdeltagandet ökar. Många som tidigare inte tyckte det var lönt att söka jobb ingår nu i arbetskraften. Detta beror i stor utsträckning på att möjligheten att få ett jobb har ökat. Många som har varit i utbildning - trots att de hellre velat ha ett reguljärt arbete - finns nu på arbetsmarknaden. Sammantaget beräknas arbetskraften därför öka med 50.000 personer mellan 1994 och 1996.

Sedan mitten av 1995 har antalet nyanmälda platser understigit antalet platser som registrerats året tidigare. Antalet lediga nyanmälda platser uppgick till 26.000 i april 1996, vilket var 5.000 färre jämfört med samma period året innan. Det är i stor utsträckning inom tillverkningsindustrin som fallet har ägt rum.

Det är främst de tillfälliga jobben som har varit känsliga för förändringar i arbetskraftsefterfrågan. När sysselsättningsökningen tog fart under 1994 var det främst de tillfälliga jobben som ökade och med en viss fördröjning steg även de fasta jobben allt eftersom uppgången stabiliserades. Den sysselsättningsminskning som i dag äger rum motsvaras i hög grad av en minskning av antalet tillfälliga jobb.

Till skillnad från vid tidigare lågkonjunkturer var det i högre grad män än kvinnor som drabbades av arbetslösheten i början av 1990-talet. Detta berodde framför allt på att sysselsättningen minskade kraftigast i

tillverkningsindustrin och byggsektorn. Sedan den ekonomiska utvecklingen började vända har arbetslösheten dock minskat kraftigare bland män än bland kvinnor. Orsaken är att män traditionellt arbetar i exportindustrin medan kvinnor arbetar i hemmamarknadsinriktade företag och i den offentliga sektorn. Andelen arbetslösa män är fortfarande större än andelen arbetslösa kvinnor, men om utvecklingen fortsätter i samma takt som i dag, kommer andelen arbetslösa kvinnor att mot slutet av 1996 bli större än andelen arbetslösa män. I maj 1996 var arbetslösheten bland män 7,7 procent och bland kvinnor 6,5 procent.

Det försvagade arbetsmarknadsläget har medfört att andelen långtidsarbetslösa har ökat till 43 procent av totalt antal arbetslösa vilket motsvarar 134 000 personer. Det är en något högre andel än för ett år sedan. Andelen är i stort sett densamma bland kvinnor och män.

6. Sunda statsfinanser och stabila priser

Regeringen är fast besluten att fullfölja saneringen av de offentliga finanserna. Det är en avgörande förutsättning för att räntorna skall kunna pressas ner och för att vårt lands ekonomi och sysselsättninga åter skall stärkas. Målen är att stabilisera statsskulden som andel av BNP 1996, att begränsa underskottet i de offentliga finanserna till mindre än 3 procent av BNP 1997 och att Sverige skall ha de offentliga finanserna i balans 1998. Utgiftstaket ligger fast.

I vårpropositionen presenterade regeringen kalkyler för de offentliga finanserna som visade att underskottet i det finansiella sparandet skulle uppgå till 3,3 procent 1997 och 0,8 procent 1998 vid frånvaro av beslut om ytterligare budgetförstärkningar. Regeringen föreslog därför åtgärder för att förbättra de offentliga finanserna med 10 miljarder kronor avseende år 1997 och 12 miljarder kronor avseende år 1998. Av dessa budgetförstärkningar utgjorde 6 miljarder kronor permanenta besparingar och 2 miljarder kronor permanenta skatte- och avgiftshöjningar som således förbättrar de offentliga finanserna även 1999 och framåt. Saneringsprogrammet utvidgades därmed från 118 miljarder kronor till 126 miljarder kronor, eller till ca 8 procent av BNP. De budgetpolitiska målen beräknades komma att uppfyllas med de nya åtgärderna. Den förbättring av de offentliga finanserna som skall uppnås, från ett underskott på 12,3 procent av BNP 1993 till balans 1998, saknar motstycke bland OECD-länderna.

Bördorna av saneringspolitiken har en rimlig fördelningspolitik. Genom en kombination av utgiftsneddragningar och skatte- och avgiftshöjningar uppnås en god fördelningspolitisk profil. Saneringsprogrammet består till ungefär hälften av utgiftsminskningar och till hälften av skatte- och avgiftshöjningar. Resultatet är att den femtedel av hushållen som har den högsta standarden bidrar med 37 procent av budgetförstärkningen, medan den femtedel som har den lägsta standarden bidrar med 15 procent.

Regeringen har i proposition “Lag om statsbudgeten” (prop. 1995/96:20) lagt förslag om förändringar till regeringsformens och riksdagsordningens bestämmelser om statsbudgeten och finansmakten. Syftet är att få en bättre kontroll över budgetutvecklingen. Resultatet är att Sveriges budgetprocess skärps betydligt. Institutionella reformer av budgetprocessen är väsentliga för att åstadkomma en varaktig förbättring av de offentliga finanserna. Numera är Sverige ett av de länder som har den stramaste budgetprocessen. Detta minskar riskerna för att Sverige åter skall hamna i samma budgetmoras som under början av 1990-talet.

Penning- och valutapolitik

Penningpolitiken har som övergripande uppgift att värna penningvärdet. Prisstabilitet stärker möjligheterna till en god ekonomisk utveckling och gör ett land mindre sårbart vid oro på de internationella kapitalmarknaderna. Riksbanken ansvarar för penningpolitiken och

riksbanksfullmäktige har definierat målet prisstabilitet som att ökningen i konsumentpriserna skall begränsas till 2 procent med en tolerans om 1 procentenhet uppåt och nedåt. Riksbankens mål ligger väl i linje med vad som gäller i de flesta andra EU-länder. Regeringen stöder denna inriktning av penningpolitiken.

Det ökade förtroendet för den ekonomiska politiken har lett till att obligationsräntorna har fallit och kronan har förstärkts. Under det senaste året har räntan på 5-åriga statsobligationer sjunkit med över 3 procentenheter och kronan stärkts med ca 15 procent. Vidare har inflationstakten avtagit och inflationsutsikterna för de närmaste åren ligger i linje med Riksbankens mål. Det har därmed blivit möjligt för Riksbanken att under de senaste månaderna sänka de korta räntorna. Reporäntan har sänkts med ca 2,6 procentenheter sedan årsskiftet 1995/96.

Sveriges medlemskap i EU har förändrat förutsättningarna för penning- och valutapolitiken. Sverige har nu möjligheter att delta i det europeiska valutasamarbetet och i den europeiska växelkursmekanismen (ERM). Sverige skall senare ta ställning till deltagande i den monetära unionens tredje etapp (EMU). En stabilitet i växelkursutvecklingen är önskvärd och måste för att vara robust underbyggas med låg inflation och god balans i de offentliga finanserna. Det är inte aktuellt att knyta kronan till ERM. Ett beslut om deltagande i EMU torde komma att behöva fattas av riksdagen hösten 1997.

7. Skattepolitiken

Ökningen av sysselsättningen måste i huvudsak ske i det privata näringslivet. För att uppnå detta behövs ett gott tillväxtklimat. Det handlar om att upprätthålla goda villkor för företag och företagande. Här spelar skattesystemets utformning en viktig roll. För att stimulera utvecklingen i ekonomin föreslår regeringen ett antal förändringar på skatteområdet.

Stämpelskatten på fastigheter sätts tillfälligt ned till en tredjedel under tiden 12 juni 1996 - 31 december 1997. Därmed minskar transaktionskostnaden för fastighetsöverlåtelser, vilket tillsammans med den låga räntenivån väntas stimulera fastighetsmarknaden. Även APfonden skall i fortsättningen betala stämpelskatt på samma villkor som andra skattskyldiga.

Försäljningsskatten för motorfordon avskaffas vilket finansieras genom en höjning av fordonsskatten. För fordon i miljöklass 3 kvarstår dock en del av försäljningsskatten. På detta sätt stimuleras förnyelsen av bilparken vilket är önskvärt både för aktiviteten i ekonomin och för att förbättra miljön.

Regeringen avser att i höst lägga en proposition om nya regler för förmånsbeskattning av tjänstebilar. Avsikten är att förmånsbeskattningen dels skall bygga på en korrekt värdering av förmånen med hänsyn till bl.a. ränteläget och dels inte längre uppmuntra till överdriven privat körning. Regeringen vill redan nu klargöra att förslaget kommer att bygga på ett alternativ som innebär att den nuvarande överbeskattningen av förmånsbilar i stort sett försvinner. Detta finansieras genom en lägre uppjustering av skiktgränsen för statlig inkomstskatt.

För att stimulera särskilt de mindre företagen reduceras från den 1 januari 1997 arbetsgivaravgiften med fem procentenheter för den del av lönesumman som understiger 600.000 kronor. Även egenföretagare omfattas.

Sverige har sedan länge ett skattesystem som är förmånligt för företagande. Regeringen har tidigare deklarerat att skatteuttaget för företagen skall återställas till den nivå som etablerades i samband med skattereformen 1990-91. Detta preciserades till en skattesänkning för företagen på 2 miljarder kronor. Därefter har bl.a. ett tillfälligt riskkapitalavdrag och en avdragsrätt för underskott i nystartad näringsverksamhet införts.

1992 års företagsskatteutredning fick i uppdrag att finna formen för en mer permanent lättnad för företagen. Avsikten är att förbättra de skattemässiga villkoren för nyinvesteringar och kapitalförsörjning. Den modell för en generell lättnad på företagsnivå som tidigare har diskuterats har dock visat sig vara olämplig av flera skäl.

En generell lättnad på ägarnivån är av mindre intresse i en politik som syftar till att främja investeringarna. Den huvudsakliga effekten av en sådan åtgärd är att den påverkar sammansättningen av det svenska hushållssparandet. Däremot blir effekterna på investeringarna begränsade. Detta gäller för stora företag men även för mindre företag utan tillgång till den organiserade kapitalmarknaden. För den som

överväger att spara i dessa företag har avkastningen efter skatt på en alternativ investering i börsaktier ökat som ett resultat av den generella lättnaden. Detta förhållande motverkar effekten av skattelättnaden för utdelningar och reavinster från de mindre företagen. Därmed blir effekterna på investeringarna små även för dessa företag.

Arbetet i företagsskatteutredningen kommer att påskyndas, och regeringen kommer att i höst lägga fram ett förslag till permanent lättnad i dubbelbeskattningen med inriktning mot små och medelstora bolag. Skattelättnaden beräknas till 3,5 miljarder kronor. De nya reglerna blir tillämpliga fr.o.m. 1997.

Regeringen kommer vidare i samband med budgetpropositionen att föreslå förändringar av skattereglerna som underlättar generationsskiften. En översyn av enskilda näringsidkares beskattning i syfte att förenkla regelsystemet skall göras. Regeringen kommer vidare att överväga om det finns skäl att införa en särskild förmånsbehandling av utländska experter och företagsledare.

Regeringen förbereder även ett nytt system för betalning av skatter och avgifter som skall underlätta och effektivisera både företagens och skatteförvaltningens arbete. Arbetet är inriktat på att det nya systemet med s.k. skattekonton skall sättas i verket 1998.

Som en del av finansieringen av åtgärderna som presenteras i propositionen slopas den nuvarande förmånsbehandlingen av allemansfonder fr.o.m. 1 januari 1997. Tobaksskatten höjs från samma tidpunkt med 15 procent. En avfallskatt kommer att införas under 1998. Vidare minskas avsättningsutrymmet till periodiseringsfond fr.o.m. inkomståret 1997.

8. Utbildning och kompetens

Den viktigaste resursen för ett lands möjligheter till utveckling är dess medborgare. I en allt mer internationaliserad värld ställs stora krav på individens möjlighet att anpassa sig efter nya betingelser. Samhällets omvandling medför att allt högre krav ställs på kunskap och kompetens. Förr räckte det med en utbildning i början av livet, nu behövs ett livslångt lärande.

En nödvändig förutsättning för att uppnå en hög tillväxt på längre sikt är utbildning. Nyckeln till lägre arbetslöshet, högre tillväxt, ökad jämställdhet och vidgad valfrihet är mer än något annat utbildning och kompetenshöjning. För att skapa en långsiktigt stabil tillväxt och för att stärka individernas kompetens på en arbetsmarknad i förändring måste Sverige konsekvent satsa på en utveckling av kunskap och kompetens.

Den mest effektiva fördelningspolitiken är den som stimulerar den ekonomiska tillväxten, eliminerar kunskapsbrister och minskar arbetslösheten. Ökad kunskap är emellertid inte endast viktigt för vårt ekonomiska välstånds utveckling, utan utgör även grunden för social, politisk och kulturell utveckling. Därför krävs en andra utbildningsrevolution för Sverige inför 2000-talet. Fler människor i utbildning - såväl i skolan och högskolan som i vuxenutbildningen innebär ökade investeringar i kunskap och kompetens. Trots formellt längre utbildning återfinns kvinnor betydligt mer sällan än män på positioner där deras kompetens fullt ut nyttjas. För högre tillväxt måste bägge könens resurser och erfarenheter tas tillvara.

Utbildning för vuxna arbetslösa

En särskild statlig satsning på vuxenutbildning genomförs under fem år med i storleksordningen 9,6 miljarder kronor per år när den är fullt utbyggd för att under denna period ge utbildning upp till treårig gymnasiekompetens för minst 100.000 vuxna, i första hand arbetslösa.

Den kraftiga ökningen av vuxenutbildningen är ett bidrag i kampen mot arbetslösheten. Målgruppen för utbildningssatsningen är i första hand arbetslösa och därutöver anställda som helt eller delvis saknar treårig gymnasiekompetens. Genomgående skall de prioriteras som har kortast utbildning och störst behov av gymnasiekompetens för att få en starkare ställning på arbetsmarknaden. En bas i form av treårig gymnasiekompetens är oftast en förutsättning för att byta yrkesinriktning och kunna utbilda sig för arbete i andra branscher. Utbildningssatsningen skall också bidra till att bryta könsmässiga snedfördelningar på arbetsmarknaden.

Ansvaret för att genomföra vuxenutbildningssatsningen bör läggas på kommunerna. Kommunerna kommer efter ansökan att kunna få särskilda bidrag under fem år med start den 1 juli 1997.

Kommunerna kan fritt välja den organisation och de utbildningsanordnare som effektivast och bäst svarar mot målgruppens behov och de lokala förutsättningarna. Kommunerna skall vara huvudansvariga för

verksamheten och för utbildningens kvalitet men de bör genom att lämna uppdrag eller köpa utbildning kunna engagera många olika utbildningsanordnare för att genomföra verksamheten och tillgodose denna stora grupp av vuxnas skiftande intressen och behov. Kommunerna måste etablera ett nära samarbete med arbetsförmedlingen vid planering och genomförande så att i första hand arbetslösa som har behov av gymnasieutbildning kan ta del av utbildningssatsningen.

Den satsning på vuxenutbildning som genomförs med de särskilda statliga medlen skall avse utbildning på gymnasial nivå upp till treårig gymnasienivå och leda till formell kompetens. Betyg skall ges och motsvarande intyg skall utfärdas av folkhögskolor. En individuell studieplan skall göras upp och kontinuerligt revideras i dialog mellan individen och skolan. För de arbetslösa skall studieplanen ingå som en del i den individuella handlingsplan som arbetsförmedlingen och den arbetssökande skall upprätta. Det är viktigt att man i varje kommun via arbetsförmedlingsnämnden hittar nya samverkansformer mellan kommunens studie- och yrkesvägledning samt arbetsförmedlingen så att den samlade kompetensen tas till vara.

En särskild delegation inrättas för att under den inledande fasen leda utbildningssatsningen. Regeringen kommer att noggrant följa satsningen genom uppföljning och utvärdering av den verksamhet som blir resultatet. Arbetet skall ske i nära samverkan med berörda myndigheter och Svenska Kommunförbundet.

Studiefinansieringen

Vuxna mellan 25 och 55 år som är arbetslösa och studerar på grundskole- eller gymnasienivå ges möjlighet att under högst ett studieår erhålla ett särskilt utbildningsbidrag motsvarande nivån på arbetslöshetsersättningen. Även anställda i samma åldersgrupp med minst fem års arbetslivserfarenhet kan få del av det särskilda utbildningsbidraget under förutsättning att berörda lokala parter slutit ett avtal där arbetsgivaren förbinder sig att som ersättare bereda plats åt en långtidsarbetslös inskriven vid arbetsförmedlingen. De som efter ett år vill fortsätta utbilda sig ges möjlighet att studera med ordinarie studiestöd.

Det särskilda utbildningsbidraget kommer att införas den 1 juli 1997 och omfatta i storleksordningen 2,4 miljarder kronor netto. Även de som påbörjat sina studier tidigare och som fortsätter efter den 1 juli 1997 ges möjlighet att söka det särskilda utbildningsbidraget. Dessutom tillkommer SVUXA som omfattar 1,5 miljarder kronor netto. Studiestöden har nyligen utretts. Utredningen föreslår en reformering av studiestödssystemet till ett sammanhållet studiestöd. Regeringen kommer att överväga utredningens förslag.

Expansion av den högre utbildningen

För att främja näringsliv och sysselsättning, men även för utvecklingen av samhället i övrigt, är utbildning och forskning av central betydelse. Därför fortsätter expansionen av den högre utbildningen. Denna sker från ett gott utgångsläge då Sverige redan i dag har en, vid internationell jämförelse, hög utbildningsstandard. Den är dock ojämnt fördelad. Utbildningsnivån bland de anställda inom offentlig sektor är betydligt högre än inom den privata sektorn.

Antalet sökande till högskolan har fördubblats sedan hösten 1991. Trots den kraftiga utbyggnaden får många behöriga sökande inte plats på högskolan. En fortsatt utbyggnad av högre utbildning är därför nödvändig för att bereda fler ungdomar plats och ge möjlighet för fler vuxna att genomgå en grundläggande högskoleutbildning eller vidareutbildning på denna nivå. Den högre utbildningen är också ett viktigt regionalpolitiskt medel. Därför kommer den kommande expansionen att huvudsakligen ske vid de mindre och medelstora högskolorna. Men för att denna utbildningssatsning verkligen skall komma hela samhället till del krävs att näringslivet verkligen efterfrågar och anställer högutbildad arbetskraft.

Regeringen har i sysselsättningspropositionen gett förslag om fördelning av de 30.000 nya platser som planeras att tillföras högskolan under perioden 1997-99. Utbyggnaden kommer att avlösa de tillfälliga utbildningsplatser som finansieras med arbetsmarknadspolitiska medel. Hälften av de tillkommande platserna kommer att inriktas mot naturvetenskap och teknik. I budgetpropositionen och den samtidigt avlämnade forskningspolitiska propositionen kommer regeringen att mer ingående motivera den högre utbildningens och forskningens avgörande betydelse för att öka sysselsättningen.

Finansiering

Utbildningssatsningen finansieras, som redovisades i vårpropositionen, genom höjda energiskatter, besparingar inom arbetsmarknadspolitiken samt genom vissa indragningar.

9. Arbetsmarknadspolitik

En aktiv arbetsmarknadspolitik hjälper företagen att snabbt tillsätta lediga platser samtidigt som den stöder individen vid svåra omställningar. Syftet är att så snabbt som möjligt tillsätta lediga platser och hålla arbetslöshetstiderna så korta som möjligt. En god arbetsmarknadspolitik innebär ett ömsesidigt åtagande mellan samhället och medborgaren. Samhället ikläder sig skyldigheter gentemot individen endast i den mån individen uppfyller sitt ansvar. Det egna ansvaret ligger i att anta utmaningen att utveckla kompetensen och aktivt söka arbete.

Vetskapen om att man som arbetslös inte hamnar utanför samhällsgemenskapen gör att man vågar ta de initiativ som behövs för att kunna förbättra sin situation på arbetsmarknaden. Här är en försäkring som skyddar mot inkomstbortfall under omställningen central. Regeringen anser därför att försäkringsnivån skall höja till 80 % från och med den 1 januari 1998. Denna höjning finansieras fullt ut med regelförändringar i systemet.

Höjningen av arbetslöshetsförsäkringen till 80 procent finansieras delvis med ett skärpt arbetsvillkor och ett stramare förvärvsbegrepp. Resterande del finansieras via förändringar inom a-kassan fr.o.m. 1998. En tillräcklig finansiering är en begränsning av uppräkningen av ersättningen på grund av löneavtal till högst två procent och en samordning av arbetslöshetsersättningen med avgångsvederlag, semesterersättning och föräldrapenning.

Arbetslöshetsförsäkringen renodlas genom att arbetsvillkoret skärps. Regeringen föreslår att arbete på halvtid om minst 9 månader fördelat på minst 12 månader (endast månad med 80 timmar får räknas) krävs för en kvalificering. Den inkomst som ligger till grund för ersättningen kommer att beräknas utifrån de senaste 12 månadernas inkomst. Dessutom stärks förvärvsbegreppet genom att inga arbetsmarknadspolitiska åtgärder räknas som arbete vid uppfyllande av arbetsvillkoret vid inträdet i arbetslöshetsförsäkringen. Det innebär att arbetslöshetsförsäkringen blir mera likformig och rättvis eftersom enbart vissa arbetsmarknadspolitiska åtgärder likställs med arbete såsom regelsystemet är utformat i dag.

Den sammantagna effekten av det skärpta arbetsvillkoret och förvärvsbegreppet gör det svårare att kvalificera sig för a-kassa. Mer arbete kommer att krävas för att individen skall kunna ta full del av arbetslöshetsförsäkringen.

Den höga arbetslösheten och stora åtgärdsvolymen har ställt arbetsmarknadspolitiken inför nya krav. Om arbetslöshetsförsäkringen förvandlas från en omställningsförsäkring till en långsiktig försörjning hotas arbetslinjen. Den aktiva arbetsmarknadspolitiken får inte nedgraderas till att enbart vara en väg till en ny ersättningsperiod. Då hotas kvaliteten.

Åtgärderna skall vara en del i en individuell handlingsplan för en återgång till den reguljära arbetsmarknaden. Som tidigare aviserats föreslår regeringen en bortre parentes bl.a. för att tydliggöra arbetslöshetsförsäkringens roll som en omställningsförsäkring. I

samband med denna proposition föreslås att den totala ersättningstiden i omställningsförsäkringen varvat med arbetsmarknadspolitiska åtgärder eller utbildning med stöd motsvarande a-kassa bör sättas till längst tre år med möjlighet till förlängning till fyra år för den som under ersättningstiden har utfört reguljärt förvärsarbete. Inom denna tid skall det vara möjligt att finna en god lösning även för arbetssökande som behöver omfattande insatser för att erhålla ett reguljärt arbete.

Regeringen föreslår att den totala ersättningstiden delas upp i tre ersättningsperioder varav de två först belöper sig på vardera högst 300 dagar och den tredje på resterande tid. För rätt till en ny ersättningsperiod inom ersättningstiden bör krävas att den arbetssökande utför minst sex månaders reguljärt förvärvsarbete eller deltar i arbetsmarknadspolitiska åtgärder eller i utbildning med stöd motsvarande arbetslöshetsersättningen under samma tid.

De mellan 55 och 64 år som varit inskrivna på arbetsförmedlingen längre än två år kommer att få möjlighet att med bibehållen ersättning på a-kassenivå sysselsättas i kommunerna, landstingen eller staten under 1997 och 1998. Det finns stora behov av kompletterande insatser inom vård, omsorg och andra områden som kan tillfredsställas på detta sätt. Målet är att detta program skall omfatta ca 40.000 äldre långtidsarbetslösa.

Lönebildningen

Även lönebildningen måste förbättras. Den fungerar i dag inte tillfredsställande. Det kommer bl.a. till uttryck i att löneökningarna i allmänhet legat över de i konkurrerande länder. Även för de kommande åren väntas löneökningarna överstiga den genomsnittliga i EU. Så länge som lönebildningen fungerar på nuvarande sätt är det näst intill omöjligt att hållbart minska arbetslösheten. En väl fungerande lönebildning är därför en förutsättning för att komma tillbaka till full sysselsättning.

Det svenska välfärdssamhället står nu inför ett avgörande vägval. Om det skall vara möjligt att halvera den öppna arbetslösheten till år 2000 och på lång sikt uppnå full sysselsättning, kan inte hela utrymmet som skapas tas i anspråk av dem som redan har ett arbete. Sveriges möjligheter att även i framtiden framstå som ett väl utvecklat välfärdssamhälle med hög sysselsättning och låg arbetslöshet beror på hur lönebildningen kommer att fungera. Vad som nu behövs är en sund och balanserad lönebildning på god europeisk nivå.

Arbetsrätten

Arbetsrätten behöver förändras. Arbetsrätten måste ha en ändamålsenlig utformning och spegla en rimlig avvägning mellan löntagarnas behov av skydd mot godtyckliga och diskriminerande beslut och företagens behov av att kontinuerligt kunna anpassa sin organisation och sin arbetsstyrka till förändrade förutsättningar och behov. Den skall också vara utformad så att den inte försvårar för företagen att nystarta och expandera.

Arbetsrättskommissionen, med företrädare för arbetsmarknadens parter, redovisade i maj 1996 resultatet av sitt arbete. Arbetsmarknadens parter meddelade att de inte kunde ställa sig bakom de förslag som kommissionens ordförande presenterade. Regeringen anser det vara av största vikt att arbetsmarknadens parter kan komma överens om denna centrala fråga. Arbetsmarknadens parter har meddelat regeringen att de har för avsikt att fortsätta försöken att nå en eller flera partsgemensamma uppgörelser på arbetsrättens område. Regeringen har i samband härmed ställt medlare till parternas förfogande. Parterna skall senast den 23 augusti 1996 redovisa resultatet av överläggningarna.

Arbetstider

Dagens arbetsmarknad ställer allt högre krav på flexibilitet. Kraven ökar på snabba produktionstider, hög kvalitet och utvecklad kompetens. Konjunktur- och verksamhetsanpassade arbetstider blir allt vanligare. Samtidigt ökar antalet nya arbetsformer. Företagens allt högre krav på flexibilitet påverkar de anställdas situation, och ställer helt nya krav på lagstiftningen kring arbetstider och arbetsmiljö. Övertidsuttaget har ökat de senaste åren. Den nya utvecklingen påverkar dessutom kvinnor och män olika.

Lagarna måste bättre än tidigare kombinera verksamheternas ökade behov av flexibilitet med arbetstagarnas behov av trygghet och inflytande över arbetstidens längd och förläggning. När flexibiliteten ökar blir det viktigare att lagarna tar hänsyn till olika arbetstidsmönster och tidsanvändning. 1995 års arbetstidskommitté som regeringen tillsatte i januari 1995, har bland annat till uppgift att utvärdera hur dessa krav och behov skall balanseras. Utgångspunkten har varit att det är parterna som i första hand skall hantera frågorna i kollektivavtal, men det är sannolikt nödvändigt att även göra vissa förändringar av lagstiftningen. Arbetstidskommittén skall också studera om det finns något samband mellan kortare arbetstid och möjligheten för fler att få arbete.

Regeringens mål att halvera den öppna arbetslösheten till år 2000 måste sättas i förgrunden för den kommande politiken. Efter det att arbetstidskommittén har redovisat sitt uppdrag i höst, kommer regeringen att återkomma till riksdagen med en samlad proposition kring dessa frågor.

10. Effekterna på de offentliga finanserna

För att bibehålla förtroendet för de offentliga finanserna skall utgiftsök ningar och inkomstminskningar vara fullt finansierade genom samtidig t beslutade utgiftssänkningar eller inkomstökningar. Samtliga förslag som nu redovisas är fullt ut finansierade.

De anslagsförändringar som begärs för budgetåret 1995/96 innebär e n bruttoökning som uppgår till 3 miljarder kronor. De finansieras geno m inleveranser från den statliga bolagssektorn (tabell 10.1.).

Utgiftstaket ligger fast. I regeringens proposition 1995/96:150 föreslo g regeringen ett utgiftstak för staten inklusive socialförsäkringssektorn vi d sidan av statsbudgeten för år 1997 på 723 miljarder kronor, för år 1998 på 720 miljarder kronor och för år 1999 på 735 miljarder kronor. I dett a sammanhang redovisades även preliminära ramar för respektive utgifts område. I propositionen 1995/96:222 Vissa åtgärder för att halver a arbetslösheten till år 2000, ändrade anslag för budgetåret 1995/96 , finansiering, m.m. redovisas några förslag som kommer att påverk a fördelningen mellan ramarna för utgiftsområdena utan att detta påverka r taket för de totala statliga utgifterna (tabell 10.2).

Skatteförslag presenteras och aviseras för att bidra till att skapa de n önskvärda stabiliteten samtidigt som den inhemska ekonomin främjas. D e olika skatteförslagen finansieras fullt ut (tabell 10.3.).

Tabell 10.1 Specifikation av förändringarna i utgiftsanslagen för budgetåret 1995/96 i förhållande till statsbudgeten 1000-tals kronor

Belopp Förslag till Förändring i statsnytt anslags-Ökning (+) budgeten belopp Minskning (-)

Reformer

Statschefen och regeringen

Samarbete och utveckling inom Östersjöregionen, reservationsanslag

1 000 000 +1 000 000

Näringsdepartementet

Program för småföretagsutveckling, förnyelse och tillväxt, reservationsanslag

1 000 000 + 1 000 000

Miljödepartementet

Investeringsbidrag för främjande av omställning i ekologiskt hållbar riktning,

reservationsanslag

100 000 1 100 000 + 1 000 000

Summa

100 000 3 100 000 + 3 000 000

Finansiering

Utdelning från Securum + 3 000 000

Återstoden av utbildningssatsningen finansieras via höjda energiskatter

1

Tabell 10.2 Specifikation av tidigare aviserade åtgärder Miljoner kronor ___________________________________________________________________

1995/96 1997 1998 1999

Reformer

Utbildningsdepartementet

Utbildningssatsningar

900 6600 8000 9600

Arbetsmarknadsdepartementet

Höjd ersättningsnivå i arbetslöshetsförsäkringen (80%)

1500 1500

____ ____ ____ ____

Summa reformer

900 6600 9500 11100

Finansiering 1

Arbetsmarknadsdepartementet

Arbetsvillkor

300 300 400

Förvärvsbegrepp

200 200 300

Inväxling (arbetslöshetsförsäkring)

1200 1500 1600

Besparing a-kassan

1000 1000

Effektivisering av arbetsmarknadspolitiska åtgärder 500 1185 1185 1185 Förändrat rekryteringsstöd och arbetsmarknadsutbildning 900 900 900 Samhall 100 100 100 Myndigheter inom UO 14 30 30

Utbildningsdepartementet

Besparingar inom UO 16

1000

Övriga departement

Indragning av bl.a anslagssparande och reservationsmedel (A, Fi, K och Fö)

600

Besparing som preciseras i budgetpropositionen

400 200 100

____ ____ ____ ____

Summa finansiering

500 4885 5415 6615

Tabell 10.3 Specifikation av förändringarna på inkomstsidan Miljoner kronor _____________________________________________________________________

1995/96 1997 1998 1999

_____________________________________________________________________

Skattelättnader

Temporärt reducerad stämpelskatt för fastigheter och tomträtter

800 2000 200

Slopad försäljningsskatt bilar

600 1500 1500 1500

Förändrad bilförmånsbeskattning

900 1000 1000

Lättnad i dubbelbeskattningen

3500 3500

Reducerade socialavgifter

2100 2300 2300

____ ____ ____ ____

Summa skattelättnader

1400 6500 8500 8300

Finansiering

Höjd fordonsskatt

300 1600 1600 1600

Höjd tobaksskatt med 15%

1300 1200 1200

Höjd skatt allemansfonder till 30%

400 400

Utnyttjande av kvarvarande 2 miljarders ram från proposition 1994/95:25

400 800 700 1600

Begränsning av maximal avsättning till periodiseringsfond från 25 till 20%

3000 3000

Begränsad uppräkning skiktgräns inför 1997

900 1000 1000

Avfallsskatt

400 400

____ ____ ____ ____

Summa finansiering

700 4600 8300 9200

Saldoeffekter skatteåtgärder

-700 -1900 -200 900

Utdelning från Securum

800 2000 200 0

Saldo

100 100 0 900

Genom en offensiv näringspolitik för tillväxt och sysselsättning avse r regeringen att bidra till företagstillväxt och en halvering av arbetslöshete n till år 2000. I syfte att stärka näringslivets tillväxt och öka sysselsättningen föreslås därför ett särskilt treårigt program för småföretagsutveckling , förnyelse och tillväxt. För detta ändamål anvisas 1 miljard kronor . Dessutom förändras inriktningen i regional- och näringspolitiken i syfte att bättre utnyttja de samlade regional- och näringspolitiska resurserna. Vidare inrättas en fond omfattande 1 miljard kronor inrättas med syfte att under en femårsperiod stärka samarbete och utveckling i Östersjöregionen . Dessutom föreslås ett femårigt program för omställning till en hållbar ut veckling föreslås. Programmet syftar till att driva på den teknisk a utvecklingen samt att skapa sysselsättning främst geno m

kretsloppsanpassning av byggnader, återvinning och minskad deponerin g av byggmaterial samt åtgärder inom VA-området. 1 miljard kronor föreslås för detta ändamål. Högst 200 miljoner kronor av de medel som är avsatt a för särskilda insatser i vissa kommuner och landsting för år 1996 komme r att få användas för projekt som avser att bidra till omstruktureringen i de n kommunala verksamheten. Genom projekten förbättras förutsättningarn a för att den fortsatta anpassningen till den ekonomiska situationen görs på ett sätt som säkerställer kvaliteten i den kommunala verksamheten i ett me r långsiktigt perspektiv.

Utbildningssatsningen fullföljs genom att den reguljära utbildninge n byggs ut med 100 000 platser inom vuxenutbildningen och 30 000 ny a platser inom högskolan. Den särskilda satsningen på vuxenutbildninge n inleds redan under läsåret 1996/97. Från och med hösten 1997 inleds i nya former den särskilda vuxenutbildningssatsningen som skall pågå under fem år. Detta innebär en senareläggning av denna med ett halvår i förhålland e till vad som aviserats i proposition 1995/96:150. Den permanent a utbyggnaden av högskolan påbörjas år 1997 med 15 000 platser. För att ge utrymme för en god planering av den fortsatta expansionen bör d e återstående 15 000 platserna tillkomma först hösten 1999. So m planeringsunderlag ger regeringen förslag till fördelning av de 30 00 0 platserna. Hälften av de tillkommande platserna kommer att inriktas mo t naturvetenskap och teknik. Kostnaderna för utbildningssatsningarn a finansieras genom förändringar och omprioriteringar inom olik a utgiftsområden bl.a. inom utbildningsområdet. Finansiering sker i huvudsak inom arbetsmarknadsområdet och genom höjning av energiskatterna . Därutöver sker finansiering genom att utbildningssatsningen får effekt p å den öppna arbetslösheten och att belastningen på arbetslöshetsförsäkringen därmed minskar.

Inom det arbetsmarknadspolitiska området föreslås en ny inriktning a v arbetsmarknadspolitiken. Arbetsförmedlingarna stärks samtidigt som d e centrala resurserna reduceras. Kommunerna får en starkare roll . Användningen av de arbetsmarknadspolitiska medlen blir mer flexibel. För att öka kvaliteten i den offentliga servicen kommer tillfälligt offentlig t arbete erbjudas de som är 55 år eller äldre och som varit inskrivna vi d arbetsförmedlingen mer än två år. Arbetslösa mellan 25 och 55 år ge s möjlighet att studera under ett år på grund- och gymnasieskolenivå me d utbildningsbidrag motsvarande a-kassa. Även anställda kan få del a v utbildningsbidraget under förutsättning att de ersätts med e n långtidsarbetslös registrerad vid arbetsförmedling.

Arbetslöshetsförsäkringen som en omställningsförsäkring förstärks. E n bortre parentes i arbetslöshetsförsäkringen införs den 1 januari 1997 för att förstärka arbetslinjen. Regeringen anser att ersättningsnivån i arbets löshetsförsäkringen bör höjas till 80 procent fr.o.m. den 1 januari 1998 . Höjningen kostar 1,5 miljarder kronor och skall finansieras fullt ut geno m regelförändringar inom arbetslöshetsförsäkringen. I samband med denn a proposition föreslås förändringar i arbetsvillkor och förvärvsbegrepp so m beräknas reducera utgifterna med 0,5 miljarder kronor fr.o.m. år 1997 .

Återstående besparingar på 1 miljard kronor skall genomföras fr.o.m. å r 1998 och kommer att avse förändringar inom arbetslöshetsförsäkringen.

I det konvergensprogram som redovisades i juni 1995 aviserades utförsäljningar av statliga tillgångar på 50 miljarder kronor under perioden t.o.m. 1998. Det gällde bl.a. Nordbanken och Securum. Sedan dess har delar av statens innehav av aktier i Nordbanken sålts. Ytterligare preciseringar av dessa åtgärder görs nu.

Regeringen kommer inom kort att återkomma till riksdagen med förslag om försäljning av aktieinnehav i Stadshypotek AB. Aktierna i Stadshypotek AB innehas av Stadshypotekskassan som ett led i ombildningen av Stadshypotek. I förarbetena till ombildningen konstaterades att såväl låntagarna som staten hade bidragit till att bygga upp Stadshypoteks eget kapital. Låntagarna i Stadshypotek har under 1994 erhållit 55 procent av kapitalet. Enligt regeringens mening har denna grupp därmed kompenserats för sitt bidrag till kapitaluppbyggnaden. De tillgångar som nu finns i kassan tillhör därför staten. Värdet av aktierna beräknas idag vara ca 5,5 miljarder kronor. Ställningen för Stadshypotekskassans obligationsinnehavare skall inte försämras p.g.a. försäljningen av aktieinnehavet.

Utdelning från Securum kommer att användas som en del i finansieringen av de åtgärder som regeringen nu föreslår. Dessa utdelningar beräknas uppgå till 6 miljarder kronor. De utdelningar som krävs för att finansiera de föreslagna åtgärderna är i tabellerna 10.1 och 10.3 fördelade på budgetår, men avses i praktiken inlevereras under 1997 och 1998.

11. Fördelningseffekter

Rättvis fördelning av välfärden bygger i hög grad på en jämn fördelning av löneinkomster, som i sin tur möjliggörs av en hög och jämn sysselsättning. Utbildning av hög kvalitet och en väl fungerande lönebildning är nyckelfaktorer för sysselsättningens utveckling. De förändringar staten kan genomföra i skatter, bidrag och offentligt finansierad verksamhet kan inte långsiktigt kompensera för stora förändringar i spridningen av löneinkomster.

Under senare år har inkomstklyftorna ökat bl.a. till följd av den underliggande utvecklingen mot ökad lönespridning. Trenden är likartad i så gott som samtliga länder som för statistik över inkomstfördelningen. Det finns en ökad efterfrågan på dem med hög och modern utbildning samtidigt som den teknologiska utvecklingen skapar allt fler innovationer som ersätter enkla arbeten. Produktion som tidigare sysselsatt många med låg utbildningsnivå flyttar till länder med lägre löner. I flera länder har kostnaderna för den höga arbetslösheten tvingat fram besparingar i de sociala välfärdssystemen. Följden har blivit ytterligare ökade inkomstklyftor.

Åtgärder för att öka och förbättra utbildningen är således inte bara viktiga för den långsiktiga ekonomiska tillväxten och möjligheterna att minska arbetslösheten, de är också viktiga inslag i fördelningspolitiken. En effektiv satsning på utbildning kan få stor betydelse om den förhindrar den permanenta ekonomiska och sociala utslagning av långtidsarbetslösa som uppkommit i flera andra länder som följd av en hög arbetslöshetsnivå. Med utbildningssatsningar inom sektorer som har högt löneläge och brist på arbetskraft motverkas dessutom den underliggande internationella tendensen till ökad lönespridning.

Utbildningssatsningarna i sysselsättningspropositionen avser både riktade åtgärder för långtidsarbetslösa, vuxenutbildning på gymnasienivå för dem med lägst utbildning och satsningar på högskolan. Om fler personer deltar i utbildning kan detta på kort sikt leda till en ökad spridning i hushållens årsinkomster, eftersom fler får studiestöd i stället för arbetsmarknadsstöd eller lön från arbete. Men i takt med att ökad utbildning medför minskad arbetslöshet och därtill högre lön till följd av ökad kompetens, motverkas inkomstklyftorna.

I diagram 11.1 visas de beräknade fördelningseffekterna av en halverad öppen arbetslöshet. Analysen visar att en minskad arbetslöshet kan förväntas öka inkomsterna för de hushåll som har låg eller genomsnittlig ekonomisk standard. Dessutom har minskad arbetslöshet andra mycket viktiga långsiktiga effekter, såsom en jämnare fördelning av livsinkomsterna, minskade risker för hälsoproblem, ökade resurser för den sociala välfärdspolitiken. Det är effekter som inte kan fångas i redovisningen av den årliga inkomstfördelningen.

Diagram 11.1 Fördelningseffekter av en halverad öppen arbetslöshet.

Anm. Ett förenklat räkneexempel som endast visar de direkta effekterna på hushållens disponibla inkomster. Förändringen av disponibel inkomst om arbetsmarknadsstöd för arbetslösa byts ut mot tidigare arbetsinkomster, motsvarande en halvering av antalet dagar i öppen arbetslöshet

I diagram 11.2 visas en beräkning av de fördelningseffekter som uppkommer till följd av de viktigaste regelförändringar som nu föreslås i skattesystemet och i arbetslöshetsförsäkringen och som berör hushållen. Det är främst ändrad beskattning av förmånsbilar, höjd beskattning av allemansfond, justerad uppräkning av skiktgränsen för statlig skatt samt inom arbetslöshetsförsäkringen höjd ersättningsnivå till 80 procent, bortre gräns och skärpta arbetsvillkor m.m. Beräkningen är utförd enligt samma metoder och på samma underlag som analyserna i kompletteringspropositionen 1995 (prop. 1994/95:150) samt i den ekonomiska vårpropositionen (prop. 1995/96:150) och visar de direkta effekterna av åtgärderna när de trätt i kraft (fullfunktion) i 1996 års priser. I diagrammet visas även fördelningseffekterna av skatte- och transfereringsåtgärderna i saneringsprogrammet inkl. vårpropositionen.

De samlade effekterna av saneringsprogrammet, vårpropositionen och sysselsättningspropositionen bedöms ha en rimlig fördelningspolitisk profil. Nu redovisade åtgärder har jämförelsevis små direkta fördelningseffekter. Även efter åtgärderna i sysselsättningspropositionen bidrar hushållen i decilgrupperna 9 och 10 tillsammans med ca 37 procent av budgetförstärkningen (diagram 11.3)

.

Diagram 11.2 Förändring av disponibel inkomst genom skatte- och transfereringsåtgärder.

Diagram 11.3 Andel av den totala budgetförstärkningen som resp. decilgrupp bidrar med.

Finansdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 10 juni 1996

Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden, Peterson, Freivalds, Tham, Åsbrink, Schori, Blomberg, Andersson, Winberg, Uusmann, Johansson, von Sydow, Pagrotsky, Östros, Messing

Föredragande: statsrådet Erik Åsbrink

Regeringen beslutar propositionen 1995/96:207 En ekonomisk politik för att halvera den öppna arbetslösheten till år 2000.

B Y 2 0 0 0

H A LV I N G

A programme for

UNEMPLOYMENT

O P E N

SWEDISH GOVERNMENT JUNE 1996

1

Contents

Preface by Prime Minister Göran Persson

3

GOVERNMENT BILL 1995/96:207

An economic policy for halving open

unemployment by 2000

Summary

5

– Measures to increase employment

5

– The goal of halving open unemployment

7

– Ongoing follow-up

7

A strategy for halving unemployment

8

The economic outlook

21

Employment and unemployment

24

Sound public finances and stable prices

27

Tax policy

29

Education and competence

31

Labour market policy

35

The effects on public finances

39

Distributional effects

45

Published by the Prime Minister’s Office in June 1996. Additional copies may

be ordered from tel (+46)8-405 48 33 or fax (+46)8-24 64 19.

Graphic design: Art-O-Matic AB. Printed by Åkessons Tryckeri AB, Emmaboda.

3

The Government’s most important task is to combat unem-

ployment. Our task is to halve open unemployment to 4

per cent by 2000. This is a very ambitious goal. It will be

difficult, but not impossible.

The Government and the Centre Party have worked

together on economic policy since spring 1995. This co-

operation has been of decisive importance for political

stability and has made a strong contribution to falling rates

of interest and a stronger krona. It is an essential prerequisite for combatting

unemployment.

The cooperation between the Government and the Centre Party will

now be followed up in early Summer 1996 by an economic policy to halve

open unemployment by 2000.

On 11 June the Government presented a broad, offensive programme

for the fight against unemployment. This consists of concrete measures to

promote growth and employment. The programme consists of four corner-

stones:

Massive investment in education. Regular education will be expanded by

100,000 adult education places primarily intended for the unemployed

and persons with a low level of education. Higher education will be expand-

ed by 30,000 places.

A radical change in labour market policy. Labour market policy will be

decentralised and the role of the municipalities greatly reinforced. The

role of unemployment insurance as cover for adjustment will be made

clearer. The great variety of different grants will be diminished. 40,000

older long-term employed will be offered employment in the public sector.

Preface by Prime Minister

Göran Persson

4

Stimulants to enterprises. Payroll taxes will be reduced. Relief from double

taxation will be introduced for small and medium-sized enterprises. Sales

taxes on motor vehicles will be abolished and replaced by a higher vehicle

tax. Stamp duty will be temporarily reduced to stimulate the property

market and the construction sector.

Investments for the future. Three billion kronor programmes will be intro-

duced for adaptation to the recycling principle, the development of small

business, and Baltic Sea cooperation.

All proposals in the programme for increased employment and growth are

fully financed. The budget consolidation policy will be maintained.

Altogether, this is a programme which will press down open unemploy-

ment. But it is not sufficient to achieve the goal of a halving of open unem-

ployment by 2000. The Government will therefore monitor developments

on the labour market in relation to the employment goal with checkpoints

every six months beginning from spring 1997. The Government will combat

unemployment as resolutely as it has reduced the budget deficit

The struggle for full employment is in the final analysis a struggle for

cohesion of the nation. The Government’s goal of halving open unemploy-

ment by 2000 requires a national mustering of strength. The Government

therefore proposes that the Riksdag gives its support to this goal.

Halving open unemployment by the turn of the century is the Govern-

ment’s greatest challenge. It requires hard work and taking of great responsi-

bility. It requires leadership and offensive action. And it requires cohesion and

cooperation. Between the political parties, between different interests in soci-

ety and between the individual citizens of our country.

Göran Persson

Prime Minister

GOVERNMENT BILL 1995/96:207

An economic policy for halving open

unemployment by 2000

Summary

Measures to increase employment

The aims of economic policy are healthy growth, full employment and

stable prices. Sound central government finances are a prerequisite for

a sustainable reduction of unemployment. The goal is to halve open

unemployment from 8 per cent in 1994 to 4 per cent by 2000. As a

contribution to meeting this goal, the Government has now presented

and concretised a number of additional measures to promote growth

and employment. All proposals are fully-financed. The expenditure

ceiling will be maintained.

• Regular education will be expanded by 100,000 adult education

places in order to give in the first place unemployed persons with

a low level of education a chance to improve their proficiency and

thus their prospects on the labour market.

Higher education will be expanded by 30,000 places. This expan-

sion will take place throughout the country, with an especial focus

on Malmö, Sundsvall-Härnösand-Östersund, Bergslagen and South-

eastern Sweden. The Government is now providing details of how

these 30,000 places will be allocated. At least half of the places will

be for science and technology.

A 1-billion kronor programme will be implemented for investment

for sustainable development and adaptation to the recycling prin-

ciple.

5

A 1-billion kronor programme will be implemented for the deve-

lopment, renewal and expansion of small-sized enterprises.

A 1-billion kronor fund will be set up for Baltic Sea Co-operation,

focused, inter alia, on strengthening the development of the

business sector. Additional resources will be made available to the

Nordic Investment Bank.

Payroll taxes will be reduced by five per cent for the first SEK

600,000 of the wage bill.

Tax relief for double taxation will be introduced focused on small

and medium-sized undertakings.

Sales tax on motor vehicles is to be abolished to stimulate car sales.

Benefit taxation of company cars will be reduced and altered so

that it will be based on the distance driven privately.

Stamp duty will be reduced to a third between 12 June 1996 and

31 December 1997 to stimulate the real estate market.

A review will be made of the prospects for expansion in the service

sector.

The employment offices will be strengthened while central resour-

ces will be cut back. The role of the municipalities will be reinfor-

ced. Use of labour market programme funds will be made more

flexible.

It is intended to increase unemployment benefit levels to 80 per

cent on 1 January 1998. The cost of this will be financed in full

by changes in the rules for unemployment benefit eligibility.

The role of unemployment insurance as an adaptation insurance

will be reinforced. A time limit should be introduced for unem-

ployment benefit as of 1 January 1997.

Clear, concrete individual plans of action are to be drawn up in

collaboration between the employment office and the job-seeker.

6

Unemployed persons between 25 and 55 years of age will be given

the opportunity to study for a year at compulsory or upper second-

ary school level with a special education grant at the level of

unemployment benefit. Employed persons may also receive this

education grant provided that they are replaced by long-term unem-

ployed registered at an employment office.

40,000 older long-term unemployed will be provided with employ-

ment in the municipalities, county councils and central govern-

ment with compensation at unemployment benefit level.

The goal of halving open unemployment

A nation

al mustering of strength is required to successfully combat

unemployment. Everyone must share this responsibility. It is therefore

of great importance that the Riksdag give its support to the goal of

halving open unemployment from 8 per cent in 1994 to 4 per cent by

2000. The Government therefore proposes that the Riksdag approve

the proposals made by the Government on halving open unemploy-

ment to 4 per cent by 2000.

Ongoing follow-up

The Government will review the success of the strategy presented in

this Bill for halving open unemployment. A follow-up will take place

twice yearly beginning in spring 1997. This will initiate a process com-

parable to that applied to the Convergence Programme.

7

8

A strategy for halving

unemployment

The task

The Government’s most important task is to combat unemployment. The

task is to halve open unemployment from 8 per cent in 1994 to 4 per cent by

2000. Unemployment undermines welfare by weakening the economy and

civic morale. Unemployment creates gaps and places both adults and children

under strain. The struggle for full employment is in the final analysis a struggle

for national cohesion.

The Government and the Centre Party have worked together on econ-

omic policy since spring 1995. This cooperation has been of decisive import-

ance for political stability and has contributed to falling interest rates and a

stronger krona. This cooperation is now being developed further by an econ-

omic policy to halve open unemployment by 2000.

The goal of halving open unemployment is very ambitious. Over

500,000 jobs were lost during the deep recession at the beginning of the 1990s.

All European experience points to the difficulty of bringing down unemploy-

ment once it has reached a high level. It is a difficult task but not impossible.

However, creating work for the unemployed is not sufficient in itself. Jobs

must also be created for the latent unemployed who will again seek work once

the prospects for finding employment improve. Over and above this there is

the normal annual increase of the workforce. Sweden will therefore need a

number of years with a good improvement in employment to succeed in the

struggle against unemployment.

What has been achieved?

The economic policy pursued has been successful. The picture outlined in

the Spring Fiscal Policy Bill (Government Bill 1995/96:150) indicates that

developments have been positive in a number of respects during the first two

years of the period of office:

GDP increased by 3 per cent in 1995 and is expected to increase by 1.4

per cent in 1996.

9

The number employed increased by 61,000 persons in 1995 and a further

increase of 16,000 is forecast for 1996.

Open unemployment fell by 8,000 persons in 1995 and is expected to

fall by an additional 20,000 in 1996.

Inflation is expected to fall from 2.6 per cent in 1995 to 1.9 per cent in

1996. Inflation is now lower than it has been for decades.

There was a record surplus on the balance on current account of SEK 35

billion in 1995 and a surplus of SEK 31 billion is forecast for 1996.

Sound central government finances and stable prices are fundamental for

the Government’s strategy to halve unemployment. Consolidation of public

finances is a prerequisite for a sustainable fight against unemployment. The

aim is to stabilise central government debt in relation to GDP in 1996, to re-

duce the general government deficit to less than 3 per cent of GDP by 1997

and to bring public finances into balance by 1998. The expenditure ceiling will

be retained.

Continuing the consolidation of public finances is a prerequisite

for being able to press interest rates down and to restore the strength of our

country’s economy. The economic policies pursued have also been successful

in these respects during the first two years:

The general government financial deficit has been reduced from 10.8 per

cent of GDP in 1994 to 8.1 per cent in 1995 and is expected to fall to

5.1 per cent in 1996.

Interest on five-year government bonds has fallen from around 11 per

cent in April 1995 to around 7.5 per cent at the beginning of June 1996.

From the beginning of the year the Riksbank has reduced the repo rate

from approximately 8.9 per cent to 6.3 per cent at the beginning of June.

The Swedish krona has strengthened by over 15 per cent in relation to

the ecu-index since April 1995.

Since the Spring Fiscal Policy Bill was presented in April 1996, there are signs

that the development of the economy has been slightly weaker than forecast.

Public finances seem, however, to have firmed somewhat. A particular

10

problem is that employment has not increased as positively nor has unem-

ployment fallen at the expected rate. The reduction that has taken place in

the number of employed persons in recent months is disturbing. This trend

is related to the deeper, long drawn-out slackening of the level of economic

activity internationally, especially in the EU core countries.

Further efforts are needed

In the Spring Fiscal Policy Bill it was estimated that open unemployment

would fall by around 30,000 persons between 1994 and 1996. It would then

amount to 7.2 per cent this year. The task is accordingly to reduce open unem-

ployment by a further 3.2 per cent, which is equivalent to approximately

140,000 persons.

In the Spring Fiscal Policy Bill it was further expected that open unem-

ployment would fall from 7.2 per cent in 1996 to 5.7 per cent by 2000. This

is equivalent to a reduction of unemployment by over 60,000 persons. These

estimates are based on a growth of 2–2.5 per cent per year up to the turn of

the century and include the effect of the extensive investment in education.

The measures now presented are estimated to reduce unemployment in the

next few years by approximately a further 40,000 people. At the same time,

the trend so far this year has been slightly weaker with respect to employment

and unemployment than forecast in the Spring Fiscal Policy Bill. The overall

effect of the new conditions and measures is difficult to assess. It is, however,

clear that economic growth must be higher and that the Swedish economy

must function better to achieve the goal that has been set up. This will requi-

re continued efforts and the support of all parties for the task.

To create a good basis for long-term sustainable development and in-

crease in employment, a holistic approach to economic policy is required. A

basic prerequisite is to put public finances back on to a sound basis and to

maintain price stability. Furthermore, measures are required to promote long-

term growth. This applies both to measures that strengthen the competence

of the individual and measures to improve the functioning of the economy.

Finally, measures are also required in the present situation that stimulate pro-

duction relatively quickly.

11

Life-long learning

To meet the challenges of the future, a higher level of proficiency and

competence is required.

Sweden’s foremost means of competition must be

a well-educated, qualified and well-paid labour force

– not a low-productive,

poorly-paid labour force. This moreover requires a stronger increase in

competence in working life and a better use of existing competence. It also

requires that training continues throughout life, and not just while young.

In the Spring Fiscal Policy Bill the Government underlined that the edu-

cational system must be improved and expanded. All young people must be

offered a good education that lays the basis for life-long learning. Unemploy-

ed with a low level of education shall be given the opportunity of improving

their knowledge and thereby their prospects on the labour market. The regular

education system will therefore be expanded by 100,000 adult education

places over a five-year period at the same time as a special educational grant

at the level of unemployment benefit will be introduced. This investment in

education is primarily intended for unemployed persons with a lower level of

education than three years at upper secondary school. It is also directed at

employees who have no or only partial upper secondary education. The

Government proposes moreover to increase the number of places at universi-

ties and other institutions of higher education by 30,000. This will take place

successively from autumn term 1999. This massive investment in education

will cost approximately SEK 9.6 billion per year when it is fully implement-

ed and will be financed primarily by increased energy taxes and savings in the

field of labour market policy.

Strong enterprises

Good conditions for enterprises and entrepreneurship are also essential to

meet the challenges of the future. New jobs must be created primarily in the

private sector. Tax and industrial policy shall contribute to good general

conditions for entrepreneurship in Sweden. A strong pressure for change and

a good climate for enterprises and entrepreneurs will strengthen Sweden’s

long-term competitive ability.

Sweden has for a long time had a tax system

that favours entrepreneurship. In this Bill

the Government makes proposals

for tax relief that further improves these conditions.

The payroll tax will be reduced from 1 January 1997 by five percentage

12

points on the first SEK 600,000 of the enterprise’s wage bill. This will especi-

ally stimulate smaller companies. Similar reduction will be introduced for the

self-employed. A permanent relief of double taxation is announced directed

at small and medium-sized enterprises. Furthermore, changes are announced

in interest distribution for sole traders to facilitate generation shifts. More-

over, intensified efforts will be made to simplify tax rules for sole traders. A

new simpler tax collection system – tax accounts – will be introduced to sim-

plify tax collection, especially for small businesses. Tax and benefit rules for

foreign experts and other key personnel are to be reviewed. Finally, the Govern-

ment has adopted decisions simplyfying customs export procedures.

Better conditions for small and medium-sized enterprises

A comprehensive renewal of the business sector is required if the country is

to overcome the employment crisis. Renewal must be based on investment

in new knowledge, better use of competence and new technology as well as

innovations.

The Government is therefore allocating SEK 1 billion to the

programme for the development, renewal and expansion of small-sized under-

takings. This programme, which has a clear small business profile, is intend-

ed to make it easier for Sweden to develop a knowledge-based society, to make

it easier to be an entrepreneur and to initiate the adaptation to sustainable

development. Among other things, the programme includes the establish-

ment of a delegation for simplified conditions for small businesses with the

task of making proposals that can stimulate new establishment and make

possible simplification of regulations affecting small businesses. In addition to

the programme directed at small-sized undertakings, the Government intends

to initiate a broad cooperation in the counties for effective industrial and

regional policies focused on small businesses.

Competition must be effective if Sweden is to remain a nation with a

strong economy and a high standard of living.

A high competitive pressure

pushes forward structural transformation so that resources are transferred from

low to high-productive activities. It also motivates companies to successively

develop and improve their production technology. Our EU membership has

to some extent changed the preconditions for Swedish businesses.

To further

increase competition in the Swedish economy, the Government wishes to

contribute to even more Swedish companies being put to the test in an inter-

13

national environment more open to competition. This will be achieved by

improving the ability of Swedish companies to enter new markets, not least

in the Baltic Sea area, and by facilitating foreign investment in Sweden.

The services sector fills an increasingly important function in the econ-

omy. This sector is highly differentiated and contains low and high-wage

professions. Sales of consumer services, i.e. services directed at households,

purchased by private individuals have, however, been reduced as wage diffe-

rentials have declined and with the expansion of the public sector, inter alia,

the expansion of child care and care of the elderly.

A review of the system of rules is motivated in the light of the high unem-

ployment and the fact that the provision of less-qualified services previously

acted as an introduction to the labour market. The Government will insti-

tute a review of the rules for commissioning of services and analyse the role

that purchase of services by private persons can have for the economy and

propose changes of rules to stimulate supply and demand for services direct-

ed at households.

An efficient labour market

Labour market policy has a key role in economic policy. It is to promote

growth and employment by increasing flexibility in the labour market,

counteracting inflationary bottlenecks, strengthening the competence of the

labour force and preventing permanent exclusion of individuals from working

life.

Active labour market policy has traditionally been based on the work

first principle, i.e. activity rather than passivity. In recent years it has become

increasingly evident that increased competence must be a key element of the

strategy to get the employed back in regular work. The Government is now

going the whole way. The work first principle is to be developed into the work

and competence first principle.

Labour market policy is to be renewed.

The local employment offices

will be strengthened at the same time as central resources will be cut back.

The municipalities will be given a clearer role.

The use of labour market pro-

gramme funds will become more flexible and individual-oriented. Concrete,

realistic plans of action will be established by the individual and the employ-

ment office together. The purpose is to rapidly help the job seeker to return

to the ordinary labour market at the same time as the responsibility of the

14

individual and the employment office is made clearer. Regular education is

not to take place within the framework of the labour market programme,

with the exception of non-Nordic immigrants who have been unemployed

and registered at the Employment Office for at least two years and in some

cases disabled persons. Women who have been unemployed for a longer period

will be offered initial self-employment grants for an extended period. Decen-

tralisation and control by objectives will increase at the same time as follow-

up and evaluation of policies is intensified.

The role of unemployment insurance as cover for adaptation is to be

reinforced.

This will contribute to security for employees at the same time as

it will facilitate the necessary adjustment for a person who has lost his or her

job. It must be designed as an income replacement insurance. The intention

of unemployment insurance is that it should provide security for a relatively

short and active period of adaptation. The Government is therefore now spe-

cifying the duration of the period for which unemployment and measures

outside the ordinary labour market can be combined by introducing a time

limit.

The Government considers that the level of compensation should be

raised to 80 per cent from 1 January 1998. This increase will cost SEK 1.5

billion and will be fully financed by changes of rules in the unemployment

insurance system. In conjunction with this proposition, it is proposed to make

changes in the work eligibility conditions and the employment concept that

are estimated to reduce expenditure by SEK 0.5 billion from 1997. The

remaining savings of SEK 1 billion are to be implemented from 1998 and

will entail changes in unemployment insurance. Limiting the upward adjust-

ment of benefit due to wage agreements to a maximum of two per cent and

co-ordinating unemployment benefit with severance payments, holiday pay

and parental benefit will provide sufficient financing.

Wage formation must be improved

. The basic principle must be that

the development of wage costs in

Sweden is to be at a low European level

even at levels of unemployment substantially below those at present.

A simi-

lar view of wage development has been put forward by the Edin group, (a

group of economists from the trade unions and the employer organisations)

which is in agreement that wage increases in Sweden should not be exceed

those in other OECD countries in Europe.

Wage formation must take into

15

account the interests of the unemployed to a greater extent than at present.

In order for Sweden to overcome mass unemployment, a new contract

is needed for cooperation in the field of wage formation. In conjunction with

the Spring Fiscal Policy Bill, the Government invited the social partners to

present their view to the Government as to how wage formation should take

place in future. Wage formation must primarily be a matter for the social part-

ners. At the same time, the state is responsible for various systems of rules that

serve as a basis for wage formation. At these discussions which began on 28

May, it was agreed that the social partners would at the latest by 10 June 1996

present their views on wage formation and the prospects for a common

formulation of the necessary changes in the system of negotiation and wage

formation. The future actions of the Government depend on the responses

made by the partners.

Labour legislation needs to be amended. This is an important issue for

both wage-earners and employers.

Labour legislation must be formulated in

such a way as to serve its purpose and reflect a reasonable balance between

the need of wage-earners for protection against arbitrary and discriminatory

decisions and enterprises’ need to continuously adapt their organisation and

work force to changed circumstances and needs.

It should also be designed

in such a way as not to make it more difficult for businesses to start up and

expand. The 1995 Labour Law Commission did not succeed in reaching

agreement on reforming labour legislation. Discussions between the social

partners are now continuing with the assistance of mediators. The partners

shall report to the Government at the latest by 23 August 1996 on the changes

that they consider should be made to labour legislation.

Measures to quickly stimulate production

The slackening of the Swedish economy intensifies the need for measures that

quickly stimulate economic activity. The Government therefore announces

that the benefit value of company cars will be reduced as of 1 January 1997

at the same time as the cost to the beneficiary will depend on the distance

driven privately. This proposal will be financed by alterations in how the tax

bracket for state income tax is adjusted upwards. Moreover, sales tax for motor

vehicles is abolished, which will be financed by an increase in vehicle tax. In

this way a renewal of the vehicle fleet will be stimulated, which is desirable

16

both for the level of economic activity and to improve the environment.

Stamp duty on properties will be temporarily reduced to a third between

12 June 1996 and 31 December 1997. This will reduce the transaction cost

of real estate, which, together with the reduced level of interest, should

stimulate the property market. Further, the processing of building and plan

items at the Government Office will be accelerated to allow more construction

projects to start.

Regional and municipal development

Regional development is becoming increasingly important.

Growth must

benefit the country as a whole.

Each region bears its own growth potential,

which must be utilised for the overall development to be as positive as possi-

ble. Active central government support for regional development is required,

especially in the form of continued expansion of the small and medium-sized

institutions of higher education. At the same time, various actors at both local

and regional level must actively contribute to creating strong and dynamic

growth processes in their region. The Government intends to initiate a broad

collaboration in the counties to achieve an effective growth-oriented industrial

and regional policy. The intention is to mobilise a large number of actors in

the counties to achieve regional and local accumulation of forces for profiling

and growth.

Municipalities and county councils must also contribute to the goal of

halving unemployment. In accordance with an earlier agreement the Swedish

Association of Local Authorities and the Federation of County Councils have,

among other things, undertaken to strive to avoid tax increases by municipal-

ities and county councils in 1997 and 1998, and as far as possible to avoid

making regular staff redundant so that they join the ranks of the open employ-

ed. The Government undertakes, inter alia, to maintain central government

grants at a nominally unchanged level and to postpone the introduction of a

statutory requirement for balanced municipal finances to 1999 and to 2000

for county councils.

Older long-term employed will be offered employment at their existing

benefit level in the municipalities, county councils and central government in

1997 and 1998. There is a considerable need for supplementary inputs in

care, nursing and other areas that can be satisfied in this way. The goal is for

17

this programme to cover around 40,000 older long-term unemployed.

Further, expansion will take place in the role of the municipalities in labour

market policy.

A sustainable development

Environmental policy has a comprehensive role in the strategy for high

growth and increased employment.

Growth will be stimulated by our raising

just those demands for an adaptation of Swedish society that are required for

growth to take place in an ecologically sustainable way. Growth based on the

ruthless exploitation of nature is not sustainable in the long-term.

Sweden

should therefore be in the front line as regards developing and using

environmental technology. A society based on recycling creates new jobs and

new businesses. Sweden shall strive to be a leading country where growth

and ecology develop hand in hand.

The vision is to create the ecologically

sustainable society.

A one-billion kronor five-year environmental investment programme

will be implemented to stimulate the adaptation to recycling of the water and

sewage systems, residential areas and construction. Otherwise, investments

are required to reinforce the environmental profile in labour market policy,

industrial policy, etc. A waste tax is to be introduced in 1998.

The international financing institutions have made considerable invest-

ment in the field of the environment. This especially applies to the programme

of action to restore the ecological balance of the Baltic Sea. By its member-

ship of the EU, Sweden has become a joint owner of the European Invest-

ment Bank, EIB. Over SEK 30 billion of the bank’s total lending, was

allocated last year to various environmental improvement measures. Since

Sweden has become a member, the EIB has approved over SEK 500 million

of loans to environmental projects. Environmental projects also play an

important role for NIB, the Nordic Investment Bank. Around SEK 2.4 billion,

almost a third, of NIB’s Nordic loans in 1995 were for projects related to en-

vironmental investments. As part of the joint Nordic efforts in the field of

the environment, it is moreover proposed to establish an environmental loan

facility at NIB. This proposal entails a loan limit of approximately SEK 830

million to be used for environmental investment of Nordic interest in the

neighbouring area. As well as beneficial environmental effects, this proposal

18

would provide increased opportunities for Swedish enterprises to take part in

this type of project. The cost of Sweden’s participation consists of the necess-

ary reservations for the Swedish guarantee during the loan facility. The

Government is striving actively in the Nordic arena to make this proposal a

reality.

A new energy system is to be developed. The Government has initiated

discussions with the other parliamentary parties on energy policy. The Govern-

ment strives for a broad parliamentary majority around the issue of conver-

sion of the energy system.

International cooperation

The struggle against unemployment must also take place at a European level.

The summit meeting in Madrid between the EU heads of state and govern-

ment reiterated that

employment is the most important issue for the EU and

its member states.

The coordination between member states needs to be

reinforced. Measures that have been seen to be successful in one country can

be tested in other countries. In this context the Government has proposed

that the EU treaty be revised by the introduction of a special chapter on

employment.

Developments in the Baltic Sea area will be especially important for our

own growth and economic development for a long time to come. Increased

economic integration in the region can lead to a strong dynamic development

of the countries bordering the Baltic Sea and create an attractive environment

for production and other industrial activity. The summit meeting in Visby

aimed to vitalise the Baltic region and to increase trade and other links between

countries around the region.

The Prime Minister has given an account to the Riksdag as to how the

Government intends to further develop Swedish participation in Baltic co-

operation. Five areas were pointed out as being especially important: the export

industry, including food, energy, education and the environment, and the

payments system. Different energy systems need to be linked up. More Swedes

need to learn the languages spoken on the other side of the Baltic Sea, at the

same time as Sweden must invite more young people from our neighbouring

countries to study at Swedish universities and other institutions of higher edu-

cation. Considerable progress has been made to save the environment in and

19

around the Baltic Sea, but further initiatives need to be taken. The recently

developed democratic infrastructure must be reinforced, otherwise the condi-

tions for a dynamic business sector can radically deteriorate. In this way,

growth can be strengthened and unemployment reduced. To highlight the

importance of the Baltic Sea region for growth and employment in Sweden,

a billion kronor is to be allocated to a fund. The Government intends to make

some changes in existing rules with respect to the guarantee limits for export

and investment administered by the Swedish Exports Guarantee Board,

especially for the Baltic republics and Russia.

Ongoing follow-up

The Spring Fiscal Policy Bill presented forecasts for economic development

according to which open unemployment is to be reduced to 5.7 per cent by

2000. These estimates included the effects of the extensive investment in edu-

cation. However, there remained a gap of 1.7 per cent, around 70,000 per-

sons, which must be closed to achieve the goal of halving of open unemploy-

ment to 4 per cent by the year 2000. The Spring Fiscal Policy Bill also inclu-

ded a high-called growth scenario according to which open unemployment

would fall to 4 per cent by the turn of the century. Both alternatives are shown

in Diagram 1.

This Bill contains a number of measures to further strengthen growth

Diagram 1

Open unemploy-

ment according to

the Spring Fiscal

Policy Bill.

Per cent

Basic scenario

High growth scenario

1988

1990

1992

1994

1996

1998

2000

0

2

4

6

8

10

20

and reduce unemployment.

The proposals now presented by the Govern-

ment are expected to reduce open unemployment by approximately a further

40,000 persons in the next few years.

In the first place, this will be the result

of the measure which deals with providing employment for older long-term

unemployed in municipalities, county councils and central government. At

the same time, the development of employment and unemployment at the

beginning of 1996 has been somewhat weaker than previously assumed. The

overall effect of a somewhat weaker economy and the new measures are diffi-

cult to assess.

Further, a number of measures are presented with the aim of improving

the functioning of the economy. An efficient economy will be required as well

as favourable conditions in other respects to achieve the goal of halving open

unemployment. The estimates contained in the Spring Fiscal Policy Bill indi-

cated that GDP growth up to the turn of the century would need to be around

3 per cent if employment is to increase to the extent required to achieve the

goal. Wage formation especially must function efficiently if growth is to be

achieved without inflation increasing.

Another important prerequisite is increased confidence in economic

policy and economic development so that demand and investment increase.

Companies must have greater confidence in the Swedish economy and in the

rules of play on the labour market so that they invest more and increase

employment. Public confidence in the social insurance system must be

strengthened. Easily comprehensible, stable rules must apply for illness, unem-

ployment and pensions. Individuals who feel secure are also capable of taking

initiatives that promote development.

At the same time, there is considerable uncertainty with respect to econ-

omic trends. The level of international economic activity is at present falling

off. It cannot be ruled out that this phase will be deeper and last longer than

expected. Furthermore, there is uncertainty about the Swedish economy’s

ability to create jobs to the required extent. A national mobilisation is requir-

ed around the task of halving open unemployment by the end of the century.

The social partners not least must contribute to the discussions in progress

on wage formation and labour legislation leading to agreements that streng-

then the Swedish economy.

The Government will regularly follow up developments on the labour

21

market. A review in relation to the goal of a halving of unemployment by

2000 will be presented to the Riksdag every six months in connection with

the Spring Fiscal Policy Bill and the Budget Bill. This will take place from

spring 1997

. In that way a similar procedure will apply as for the convergen-

ce programme.

At the time of these reviews, further measures will be taken

if developments diverge in a negative way from the intended direction.

These

reviews will be related to the follow-up of the policy for work, social security

and development that was presented in the Government Bill on Economic

Policy to Strengthen Growth and Employment and in employment pro-

gramme for several years presented by Sweden and the other EU countries

each year.

In this way employment and unemployment are given the same

ambitious treatment as the EU convergence criteria.

A procedure of this kind strengthens the prospects for achieving the goal

of halving open unemployment by the turn of the century.

The economic outlook

International trends

Growth in the OECD area is expected to be slightly weaker this year than last

year. The Government’s assessment is that the present falling-off is temporary.

However, there are indications that the turnaround in the level of economic

activity may take place somewhat later than forecast.

The level of employ-

ment and growth in Sweden are therefore very dependent on the develop-

ment of the international economy.

It can thus not be ruled out that this

slackening off will be deeper and last longer than expected. Sweden is a small

and open economy and highly dependent on trade. A deep recession in the

rest of Europe, the USA or Asia would be a serious obstacle to halving unem-

ployment.

It is above all in Europe that growth is weaker than forecast. The OECD

and the EU Commission have both revised GDP growth downwards so that

they are now close to the assessment made by the Swedish government in the

22

Spring Fiscal Policy Bill. OECD estimates growth in OECD Europe at 1.6

per cent in 1996 and 2.7 per cent in 1997. The Commission’s forecast for

the EU countries is 1.5 per cent in 1996 and 2.4 per cent in 1997. The

corresponding assessment in the Spring Fiscal Policy Bill was 1.7 per cent in

1996 and 2.5 per cent in 1997.

Most analysts of cyclical fluctuations anticipate that the slackening of

activity in Europe will be mild and of short duration, and that growth will

accelerate again next year. A number of indicators point in that direction in

Germany. The United Kingdom and France both reported good growth for

the first quarter of 1996. A contributory reason for renewed growth is that

interest rates have fallen. Moreover, the rate of inflation is very low in most

EU countries, making the prospects for further interest rate cuts good.

The rate of growth has on the other hand begun to pick up again in the

United States. Private consumption and investment increased sharply in the

first quarter of 1996. Unemployment continues to fall despite there having

been no appreciable increase in employment. Furthermore, the Central and

South American economies have recovered after the problems that arose in con-

nection with the Mexico crisis in January 1995 and good growth is expected.

Growth has also accelerated in Japan. After several years of stagnation,

the Japanese economy has started to recover. Very low rates of interest com-

bined with financial policy stimulants have assisted this development. The

deficit in the balance on current account continues to fall. Growth in the

other Asian economies remains very good. The rate of growth in China is

expected to remain at around 10 per cent.

A number of East European countries are now in a phase of recovery

after the deep crisis following on from the collapse of the planned economy.

In 1996 the former Eastern block is expected to have a positive rate of growth

for the first time since 1989. The potential for continued increases in pro-

duction are very good, not least in the light of the marked decline in the level

of production in recent years. However, uncertainty exists throughout the

region as to the rate at which adaptation to the market will take place in future.

The Baltic republics, with the exception of Lithuania, continue to report a

high growth rate of 4–5 per cent. Russia experienced a negative growth rate

last year, but it is expected to increase to between 2 and 4 per cent this year.

23

The Swedish economy

The Spring Fiscal Policy Bill assessed growth at 1.4 per cent in 1996 and 2.0

per cent in 1997. There are indications that the trend in the Swedish econ-

omy is slightly weaker. It is difficult to make an assessment of the situation,

however, and statistics do not present an entirely clear picture.

The development of foreign trade was slightly weaker than expected in

the first quarter of 1996, which was probably due to weaker growth in Europe.

However, exports were stronger in April despite the recent strengthening of

the Swedish krona, which indicates that Swedish enterprises are retaining their

market shares. The balance of trade for April shows that exports increased by

5 per cent from the beginning of the year, which is more than the forecast for

the entire year in the Spring Fiscal Policy Bill. Statistics for particular months

must, however, be interpreted with considerable caution.

The outcome statistics indicate that private consumption has also in-

creased somewhat more weakly than forecast. According to Statistics Sweden,

retail sales for the first quarter of this year were 1.3 per cent below the level

for the corresponding period last year. Registration of new cars has also been

somewhat poorer than expected. The discrepancy here, however, is relatively

small, although it may be an indication that households are less willing to

consume than has previously been assumed. Neither is there any indication

in Statistics Sweden’s most recent investigation into purchasing intentions,

that households are about to increase their rate of consumption.

As far as gross investment is concerned, very little information has been

obtained since the Spring Fiscal Policy Bill. New housing construction was

slightly lower than expected in the first quarter. However, this was compensat-

ed for by a considerably larger number of reconstruction starts than previous-

ly anticipated. This has led to an upturn in housing construction. According

to the latest business tendency survey, the expansion of industrial production

is also continuing on a relatively large scale. In the light of this information

and the continued decline in interest rates, it is probable that investment

trends will continue to be positive.

There are also other signs that indicate that growth is recovering. Indust-

ry has strong expectations of an inflow of orders. The continued good devel-

opment of central government finances increases faith in the future and

improves the prospects for low rates of interest.

24

The improved prospects for price stability and the decline of inflationa-

ry expectations made it possible for the Riksbank at the beginning of 1996

to initiate a reduction of instrumental rates – so far this year the repo rate has

fallen by around 2.6 percentage points. Interest rates on five-year government

bonds have fallen since 1 January by around 0.6 percentage points and the

corresponding interest differential in relation to German interest rates has

declined by approximately 1.0 percentage points. In the Spring Fiscal Policy

Bill, interest on a Swedish five-year bond at the end of 1996 was calculated

to have fallen to 7.5 per cent. The recent fall in the rate of interest increases

the probability of a further fall from this level. The Swedish krona has also

strengthened slightly more than previously assumed.

A lower rate of growth has a negative effect on public finances. At the

same time, recent information indicates that public finances have developed

better than previously forecast. Tax revenues have increased more rapidly than

expected. This has, inter alia, led the National Debt Office to make a down-

ward revision of its forecast for central government borrowing requirement

for 1996 by around SEK 15 billion to SEK 50–60 billion kronor in the light

of tax revenues for January–April 1996 being approximately SEK 10 billion

higher than the National Debt Office had previously estimated.

Taken as a whole, the assessment is still made that the public deficit will

be below 3 per cent of GDP in 1997 without further budget reinforcement

measures being required. It is also considered possible to meet the goal for

balance in public finances in 1998.

Employment and

unemployment

Over half a million jobs disappeared in the early 1990s. Of these around

410,000 were in the private sector and approximately 120,000 in the public

sector. The depth of the recession was due to the interaction of a number of

25

factors.

A rapid increase in the real rate of interest and a dramatic turnaround

in household saving led to a marked fall in domestic demand. At the same

time, the growth of Swedish exports was very poor at the beginning of 1990s

since the overheating of the Swedish economy towards the end of the 1980s

had undermined industry’s competitiveness.

The decline in the value of the Swedish krona in November 1992 led to a

strong increase in Swedish competitiveness. The first signs of recovery could

be detected in summer 1993 with a slight increase in exports and industrial

production. In 1994 Swedish export industry developed very well.

However,

the domestic market was still stagnant due to the high level of interest rates,

uncertainty about public finances and the weak development of household

income. Swedish export industry continued to be successful in 1995 while

the Swedish currency subsequently appreciated considerably as the economic

policies pursued gave results and confidence was restored in Sweden.

Between 1994 and 1996 employment in the private sector is estimated

to have increased by around 97,000 persons. At the same time, employment

is expected to decline by approximately 20,000 persons in the public sector.

In all, this means that the number employed will increase by around 77,000.

However, employment has declined in the first part of 1996 due to the falling-

off of economic activity.

Diagram 2

Total number

of employed and

labour supply

Number of persons, thousands

Labour supply

Total number

of employed

1980

1982

1984

1986

1988

1990

1992

1994

1996

3,800

4,000

4,200

4,400

4,600

.

26

Half of the fall in the number of hours worked between 1990 and 1993

has been regained in 1996. However, in the same period only just over a tenth

of the loss of jobs has been regained. The explanation lies, inter alia, in increas-

ed overtime and decreased absence due to illness.

There is a corresponding difference between the development of employ-

ment and unemployment. Despite an estimated increase in employment by

around 2 per cent from 1994 to 1996, unemployment is expected to fall by

only 0.8 percentage points. The difference is explained by increased labour

force participation. Many people who previously did not think it worthwhile

to look for work now make up part of the labour force. This is largely due to

better prospects of finding employment. Many of those who have been

studying or undergoing training – despite preferring to have an ordinary job

– are now back on the labour market. Altogether, it is estimated that the labour

force has increased by 50,000 persons from 1994 to 1996 therefore.

Since the middle of 1995, the number of newly-notified vacancies has

fallen below the number notified a year earlier. There were 26,000 vacancies

in April 1996, 5,000 fewer compared with the same period the previous year.

This decline has largely been in the manufacturing industry.

It is above all temporary work that has been sensitive for changes in the

demand for labour. When the increase in employment gained momentum in

1994, it was above all temporary jobs that increased. Permanent jobs also

Diagram 3

The number

of hours worked

in the Swedish

economy.

Million hours

Number of hours

worked, Million hours

1980

1982

1984

1986

1988

1990

1992

1994

1996

6,000

6,200

6,400

6,600

6,800

27

increased after some delay as the upturn stabilised.

The reduction in employ-

ment that is taking place today largely reflects a fall in the number of tempor-

ary jobs.

Unlike previous downturns, men were more affected than women at the

beginning of the 1990s. This was primarily due to the most marked fall in

employment taking place in manufacturing industry and the construction

sector. Since the economy has begun to recover, however, unemployment has

fallen more sharply among men than women. The reason for this is that men

traditionally work in the export industry while women work in undertakings

that are oriented towards the home market and in the public sector. The

number of unemployed men is still larger than the number of unemployed

women, but if development continues at the same rate as at present, the pro-

portion of unemployed women will exceed that of men by the end of 1996.

In May 1996 male unemployment was 7.7 per cent and female unemploy-

ment 6.5 per cent.

The deteriorating situation on the labour market has led to the proport-

ion of long-term unemployed increasing to 43 per cent of the total number

of unemployed, or 134,000 persons. This is a somewhat higher proportion

than a year ago. The proportion is substantially the same for women and men.

Sound public finances

and stable prices

The Government is determined to continue the consolidation of public

finances. This is a decisive prerequisite for pressing down rates of interest

and for restoring the strength of our economy and the level of employment.

The goals are to stabilise central government debt in relation to GDP by 1996,

to limit the deficit in public finances to less than 3 per cent of GDP in 1997

and for Sweden to have balanced public finances by 1998. The expenditure

ceiling will be maintained.

In the Spring Fiscal Policy Bill the Government presented estimates for

public finances that showed that the general government financial deficit

would amount to 3.3 per cent in 1997 and 0.8 per cent in 1998 in the absence

28

of further budget reinforcements. The Government therefore proposed meas-

ures to improve public finances of over SEK 10 billion for 1997 and over SEK

12 billion in 1998. SEK 6 million of these cuts are permanent savings and

SEK 2 billion permanent tax and fee increases which thus improve public

finances from 1999 and onwards. The consolidation programme was thereby

expanded from SEK 118 billion to SEK 126 billion, or to approximately 8

per cent of GDP. The budget policy goals are expected to be met by these

new actions. The improvement of public finances which is to be achieved,

from a deficit of 12.3 per cent of GDP in 1993 to balance in 1998, is wit-

hout parallel in the OECD countries.

The burdens of the consolidation programme entail a reasonable distri-

butional policy. A good distributional profile has been achieved by a com-

bination of expenditure cuts and tax and fee increases. Spending cuts make

up about half of the consolidation programme, and half consists of tax and

fee increases. The result is that the fifth of households with the highest stand-

ard contribute 37 per cent of the budget reinforcements while the fifth with

the lowest standard contributes 15 per cent.

In its Bill “The State Budget Act” (Government Bill 1995/96:20), pro-

posals have been made on changes to the provisions on the state budget and

fiscal power contained in the Instrument of Government and the Riksdag

Act. The purpose is to achieve better control over the budget development.

The result will be to make Sweden’s budgetary process more stringent. Insti-

tutional reforms of the budget process are important to achieve a permanent

improvement in public finances. Sweden is now one of the countries with the

most stringent budget procedures. This reduces the risk for Sweden falling

back into the same budgetary morass as in the early 1990s.

Monetary and foreign exchange policy

The general task of monetary policy is to safeguard the value of money. Price

stability improves the prospects for healthy economic development and makes

a country less vulnerable to turbulence on the international capital markets.

The Riksbank is responsible for monetary policy and its Governing Board

has defined the goal of price stability as meaning that an increase in consumer

prices is to be limited to 2 per cent with a tolerance of 1 per cent in both

directions.

29

The Riksbank’s goal is well in accord that applied in other EU countries.

The Government supports this direction of monetary policy.

The increased confidence in the economic policies pursued has led to a

fall in bond rates and an appreciation of the krona. Over the past year the

interest rate on five-year bond rates has fallen by over three percentage points

and the krona has strengthened by around 15 per cent. Further, the rate of

inflation has declined and inflation prospects for the coming years are in line

with the Riksbank’s goals. This has enabled the Riksbank in recent months

to reduce short interest rates. The repo rate has been reduced by around 2.6

percentage points since the year-end 1995/96.

Sweden’s EU membership has led to changed conditions for monetary

and foreign exchange policy. Sweden is now able to participate in the Euro-

pean currency cooperation and in the European exchange rate mechanism

(ERM).

Sweden will later take a position on participation in the third stage of

the monetary union (EMU). Stable exchange rates are desirable and must be

supported by low inflation and a good balance in public finances if they are

to be robust.

It is not presently under consideration to link the krona to the

ERM. A decision on participation in ERM should be made by the Riksdag in

autumn 1997.

Tax policy

The increase in employment must take place primarily in the private sector,

which will require a good climate for growth. This requires maintaining good

conditions for enterprises and entrepreneurship. The design of the tax system

plays an important role in this context. The Government is proposing a

number of changes in the field of taxation in to stimulate economic growth.

Stamp duty on real estate is to be temporarily reduced to a third from

12 June 1996 to 31 December 1997. This will reduce the transaction cost for

transfers of real estate, which, together with the low rate of interest is expect-

ed to stimulate the property market. The National Pension Insurance fund

30

shall also in future pay stamp duty in the same way as other taxpayers.

Sales tax on motor vehicles is to be abolished, which will be financed by

an increase in vehicle tax. For vehicles in environmental class 3, part of the

sales tax will remain, however. This will stimulate a renewal of the vehicle

fleet which is desirable for economic activity and to improve the environment.

In the autumn the Government intends to introduce a bill on new rules

for benefit taxation of company cars. It is intended that benefit taxation shall

be based on a correct valuation of the benefit taking into account the level of

interest rates, and will no longer encourage excessive private driving. The

Government wishes already at this stage to make clear that the proposal will

be based on an alternative that will entail the substantial removal of the present

excess taxation of company cars. This will be financed by a lower upward

adjustment of the tax bracket threshold for state income tax.

In order to stimulate small business especially, payroll tax will be reduced

from 1 January 1997 by five percentage points for that portion of the wage

bill under SEK 600,000. A similar reduction will be introduced for the self-

employed.

Sweden has long had a system of taxation favourable to business. The

Government has previously declared that the tax charged to enterprises is to

be restored to the level established in conjunction with the 1990–91 tax

reform. This has been quantified as a tax reduction for enterprises of SEK 2

billion kronor. Subsequently, a so-called temporary risk capital deduction and

a right to make deductions for losses in newly-started businesses have been

introduced.

The 1992 Business Tax Commission was given the task of finding a form

for more permanent relief for enterprises. The intention is to improve the tax

situation with respect to new investment and capital supply. The model for

general relief at enterprise level that was previously under consideration has,

however, shown itself to be unsuitable for a number of reasons.

General relief at owner level is of less interest for a policy aimed at

promoting investments. The main effect of such a measure is to affect the

composition of Swedish household saving. The effect on investment will be

limited. This applies to large companies but also to smaller enterprise without

access to the organized capital market. For those considering saving in these

companies, yield after tax from an alternative investment in listed shares has

31

increased as a result of the general relief. This circumstance counteracts the

effect of the tax relief for dividends and capital gains from smaller companies.

The effects on investment will therefore be slight for these companies as well.

Work on the Business Tax Commission will be accelerated, and the

Government will in the Autumn put forward a proposal for a permanent

double taxation relief focused on small and medium-sized undertakings. Tax

relief is estimated at SEK 3.5 billion. The new rules will apply from 1997.

The Government will further in conjunction with the Budget Bill

propose changes in the tax rules to facilitate generation changes. A review of

taxation of sole traders to simplify the system of rules will also be carried out.

The Government will further consider if there are reasons for introducing a

special benefit treatment of foreign experts and senior executives.

The Government is also preparing a new system for payment of taxes

and charges which is to make easier and more efficient the work of compan-

ies and tax administration. Work on the new system of so-called tax accounts

aims at being able to implement the new system in 1998.

As part of the financing of the measures presented in the Bill, the present

beneficial treatment of public savings programmes is to be abolished as of 1

January 1997. Tobacco tax will be increased from the same date by 15 per

cent. A waste tax will be introduced in 1998. In addition, the permissible

amount for allocations to accrual funds will be reduced as of the 1997 in-

come year.

Education and competence

A country’s citizens is its most important resource for the ability to develop.

In an increasingly internationalised world, considerable demands are made

on the individual’s ability to adapt to new circumstances. The transformation

of society makes ever higher demands on skills and competence. Previously, it

was sufficient to be educated while young, now life-long learning is necessary.

Education is an essential requirement for achieving a high rate of long-

32

term growth. The key to lower unemployment, higher growth, increased

equality and expanded freedom of choice is more than anything else edu-

cation and increased competence. To create long-term stable growth, and to

strengthen the individual’s competence in a changing labour market, Sweden

must consistently invest in skills and competence.

The most effective distributional policy is one which stimulates econ-

omic growth, eliminates skill deficiencies, and reduces unemployment. How-

ever, increased skills are not only important for our economic welfare but also

form the basis for social, political and cultural development. Therefore a

second educational revolution is required in Sweden on the threshold of the

twenty-first century. More people undergoing education – both at school and

university as well as in adult education – means increased investment in skills

and competence. Despite longer formal education women are much more

seldom than men in positions where their competence is made full use of.

The resources and experiences of both sexes must be made full use of for

higher growth.

Education for unemployed adults

A special programme of state investment in adult education will be carried

out for five years amounting to some SEK 9.6 billion per year when it is fully

implemented and providing at least 100,000 adults, especially the unemploy-

ed, education up to upper secondary school level.

The strong increase in adult education is a contribution to the struggle

against unemployment.

The target group for this investment in education is

in the first place the unemployed and those employees who lack or who have

only partial upper secondary school education. Priority is to be given con-

sistently to those who have the shortest education and the greatest need for

upper secondary school competence to acquire a stronger position on the

labour market. Three-year upper secondary school competence is often a

necessary basis in order to be able to change occupation and train for work

in other sectors. This investment in education will also contribute to break-

ing the gender imbalance on the labour market.

The municipalities should be responsible for carrying out the investment

in adult education. Municipalities can apply for special grants for five years

from 1 July 1997.

33

Municipalities are free to choose the form of organisation and the course

arranger that meets the requirements of the target group and local conditions

in the most efficient and best way. The municipalities shall bear the main

responsibility for these activities and for the quality of the education but they

should able to involve many different course-providers by commissioning or

purchasing education to carry out these activities and satisfy the varying inter-

ests and needs of this large group of adults. Municipalities must establish a

close cooperation with the employment offices in planning and implementa-

tion so that, in the first place, unemployed persons who are in need of upper

secondary education can benefit from this investment in education.

The investment in adult education that is to take place with special state

funds is to be for education at upper secondary school level up to three-year

upper secondary school level and will provide formal competence. Grades,

and the equivalent folk high school certificates, are to be awarded. An indivi-

dual plan of study is to be drawn up and continually reviewed in a dialogue

between the individual and the school. For the unemployed the study plan

will be part of the individual plan of action drawn up by the employment

office and the job seeker. It is important that every municipality through the

employment board finds new forms for cooperation between the municipal

occupation and study guidance service and the employment office in order

to make use of all available competence.

A special delegation will be set up to lead the investment in education

in the initial phase. The Government will carefully monitor the investment

by following up and evaluating the activities that result. This work will take

place in close cooperation with the relevant authorities and the Swedish

Association of Local Authorities.

Study finance

Adults between 25 and 55 who are unemployed and study at compulsory

school or upper secondary school level will be able to receive a special study

grant for a maximum of one study year at the level of unemployment bene-

fit. Even employees in the same age group with at least five years of work ex-

perience will be eligible for the special study grant if the local parties concern-

ed have reached agreement in which the employer undertakes to employ a

long-tem unemployed person in place of the person studying. The person

34

who at the end of the year wishes to continue studying will be able to do so

with the ordinary study grant.

The special study grants will be introduced on 1 July 1997 and amount

to SEK 2.4 billion net. Those beginning studies earlier and who continue

after 1 July 1997 will also be able to apply for the special study grant. There

is also SVUXA (special adult study assistance) which amounts to SEK 1.5 bil-

lion net. Study support has recently been examined by a commission of inve-

stigation. This Commission has proposed that the system of study support

be reformed and a single grant established. The Government will consider

the Commission’s proposals.

Expansion of higher education

Education and research of key importance for promoting the business sector

and employment, and also for the general development of society. Higher

education will therefore continue to expand.

This takes place from a good

initial situation where Sweden already today in an international comparison

has a high level of education. This is, however, unevenly distributed. The level

of education among employees in the public sector is considerably higher than

in the private sector.

The number of applicants to higher education has doubled since autumn

1991. Despite the strong expansion, many eligible applicants are unable to

obtain a pace to study. A continued expansion of higher education is there-

fore necessary to create places for young people and to make it possible for

adults to undergo basic university training or further training at tertiary level.

Higher education is also an important means of regional policy. The coming

expansion will therefore take place primarily at smaller and medium-sized

institutions of higher education. The business sector must demand and

employ highly-qualified staff if this investment in education is to be of real

benefit to society as a whole.

In the Employment Bill the Government has made proposals on the

distribution of the 30,000 new higher education places planned for 1997 to

1999. This expansion will replace the temporary training places financed by

labour market programme funds. Half of the new places will be in science

and technology subjects. In the Budget Bill and the Research Policy Bill to be

presented at the same time the Government will give more detailed motiva-

35

tion of the decisive importance of higher education and research for increas-

ing employment.

Financing

The investment in education will be financed as was reported in the Spring

Fiscal Policy Bill by increased energy taxes, savings in labour market pro-

grammes and through some cuts.

Labour market policy

An active labour market policy assists enterprises to fill vacant places quickly

at the same time as providing the individual with support in difficult periods

of transition. The aim is to fill vacant places as quickly as possible and to keep

periods of unemployment as short as possible.

A good labour market policy

entails mutual obligations on the part of society and the individual citizen.

Society assumes responsibilities towards the individual only to the extent that

the individual meets his or her responsibilities. The responsibility of the in-

dividual consists in accepting the challenge of developing competence and

actively seeking work.

The awareness that unemployment does not mean exclusion from the

community encourages unemployed people to take the initiatives required to

improve their prospects on the labour market. An insurance that provides

cover for loss of income is of key importance in this context. The Govern-

ment therefore considers that the level of compensation shall be increased to

80 per cent as of 1 January 1998. This increase will be fully financed by

changes of rules in the system.

The increase of unemployment benefit to 80 per cent will be partly

financed by a more stringent work qualification period and a stricter employ-

ment concept. The remaining portion will be financed by changes in unem-

ployment insurance from 1998. Sufficient financing will be provided by

restricting upward adjustment of benefit due to pay agreements to a maxi-

36

mum of two per cent, and by coordinating unemployment benefit with

severance pay, holiday pay and parental benefit.

Unemployment insurance will be given a clearer focus by the work

qualification period being made more stringent. The Government proposes

that as a minimum part-time work (50%) for at least 9 months over a 12-

month period (counting only months with 80 hours work) will be required

for eligibility. The income on which compensation is based will be calculated

on the basis of the past twelve month’s income. Moreover, the employment

concept will be reinforced by no labour market programme measures being

regarded as work for the purposes of meeting the requirements of the work

qualification period for eligibility for unemployment benefit. This means that

unemployment insurance will become more uniform and fair since, accord-

ing to the present rules, only certain labour market programme measures are

equated with work.

The overall effect of the more stringent work qualification period and

employment concept is to make it more difficult to qualify for unemploy-

ment benefit. More work will be required before an individual is eligible for

full employment benefit.

The high level of unemployment and the large volume of measures have

placed new demands on labour market policy. Transforming unemployment

insurance from an insurance providing adjustment cover to a long-term means

of support threatens the work-first principle. The active labour market policy

must not be downgraded to simply being a means of qualifying for a new

period of compensation. Quality will then be imperilled.

These measures are to form part of an individual plan of action for a

return to the regular labour market. As has previously been announced, the

Government proposes a time limit, inter alia to make clearer the role of unem-

ployment insurance as adjustment cover. In conjunction with this Bill, it is

proposed that the total period of compensation of the adjustment cover insur-

ance combined with labour market programme measures or study with a grant

equivalent to employment benefit should be maximized at three years with a

possible prolongation to four years for persons who have had regular employ-

ment during the period of compensation. It should be possible within this

span of time to find a good solution even for job seekers who require exten-

sive effort to be made to find regular employment.

37

The Government proposes that the total period of benefit be divided up

into two benefit periods of which the two first will run for at most 300 days

and the third for the remaining period. To be eligible for a new period of

benefit within the period of compensation, the job seeker should be required

to have been in regular employment for six months or to have participated in

labour market programme activities or study with assistance equivalent to

unemployment benefit during the same period.

Persons between 55 and 64 years of age who have been registered at the

employment office for over two years will be offered employment by munici-

palities, county councils or the central government with compensation at the

level of unemployment benefit. There is a considerable need for supplement-

ary inputs in care, nursing and other areas which can be met in this way. The

aim is that the programme should cover around 40,000 older long-term

unemployed.

Wage formation

Wage formation must also be improved. It does not function satisfactorily at

present. This is expressed, inter alia, by wage increases generally being at a

higher level than in competitor countries. Wage increases are also expected to

exceed the EU average in the next few years. It is almost impossible to achieve

a sustainable reduction of unemployment as long as wage formation continues

to operate in this way. Efficient wage formation is therefore a prerequisite for

the restoration of full employment.

The Swedish welfare state is now at a decisive crossroads. If it is to be

possible to halve open unemployment by 2000, and to achieve long-term full

employment, those already in work cannot lay claim to all fresh resources cre-

ated.

Sweden’s future ability to be a well-developed welfare state with high

employment and low unemployment is dependent on efficient wage form-

ation. What is now needed is sound and balanced wage formation at a good

European level.

Labour legislation

Labour law needs to be changed.

Labour law must be designed in such a way

as to serve its purpose and to reflect a reasonable balance between the needs

of employees for protection against arbitrary and discriminatory decisions

38

and the needs of businesses to be able to adapt their organisation and work-

force to continually changing circumstances and needs.

It shall also be design-

ed in such a way that it does not make it difficult for companies to start up

and expand.

The Labour Law Commission, which includes representatives of the

social partners, presented the results of its work in May 1996. The social part-

ners reported that they could not support the proposals put forward by the

chairman of the Commission. The Government considers it to be of the

greatest importance that the social partners reach agreement on this central

issue. The social partners have informed the Government that they intend to

continue efforts to reach one or more joint agreements between the parties in

the area of labour legislation. In this context the Government has made media-

tors available to the social partners, who are to report on the results of their

deliberations at the latest by 23 August 1996.

Working hours

Today’s labour market makes ever higher demands for flexibility. There are

increasing demands for quick production times, high quality and developed

competence. Working hours adapted to the conjuncture and the volume of

business are becoming increasingly common. At the same time, there is an

increasing number of new forms of work. Companies’ greater demands for

flexibility affect the situation of employees and make quite new demands on

legislation on working hours and the working environment. Overtime work-

ing has increased in recent years. The new development moreover affects

women and men differently.

Laws must better than before combine the increased need of activities

for flexibility with employees need for security and influence over the length

and location of work. When flexibility increases, it will become increasingly

important that laws take into consideration different patterns of working

hours and use of time. The Working Hours Commission appointed by the

Government in January 1995 has, inter alia, been given the task of evaluating

how a balance is to be struck between these demands and needs. The basis

has been that the social partners should themselves reach agreement on these

matters by collective agreements, but it will probably also be necessary to make

some changes in legislation. The Working Hours Commission should also

39

study whether there is any correlation between shorter working hours and the

possibility for more people to obtain work.

The goal of the Government of halving open unemployment by 2000,

must be placed in the foreground for future policies. After the Working Hours

Commission has presented its findings this autumn, the Government will

introduce a Bill in the Riksdag on these matters.

The effects on public finances

In order to maintain confidence in public finances,

expenditure increases

and revenue reductions are to be fully financed by decisions being made at

the same time on expenditure cuts or revenue increases. All of the proposals

presented here are fully financed.

The changes in appropriations requested for the 1995/96 fiscal year entail

a gross increase of SEK 3 billion. They are financed by contributions from

the state enterprise sector (Table 1).

The ceiling on expenditure will be maintained.

In the Government Bill

1995/96:150, the Government proposed an expenditure ceiling for central

government including the social insurance sector outside of the Budget of

SEK 723 billion for 1997 and SEK 735 billion for 1999. In this context, pre-

liminary frames were also announced for the respective areas of expenditure.

In the Government Bill 1995/96:222 Certain Measures to Halve Unemploy-

ment by 2000, Changed Appropriations for the 1995/96 Fiscal Year,

Financing, etc., some proposals were presented which will affect the distribu-

tion between frames for areas of expenditure without affecting the ceiling for

total central government expenditure (Table 2).

The tax proposals are presented and announced as a contribution to

creating the desired stability at the same time as promoting the domestic econ-

omy. The various tax proposals are fully financed (Table 3).

40

Table 1

Specification of changes in expenditure appropriations for the 1995/96

budget year in relation to the central government budget

SEK 000s

Amount in cen-

Proposal for

Change

tral government

new appropri-

Increase (+)

budget

ation amount

decrease (-)

Reforms

Head of state and government

Cooperation and development in

Baltic Sea region, appropriations

with reserves

1,000,000

+1,000,000

Ministry of Industry and Commerce

Programme for development, renewal

and growth of small-sized enterprises,

appropriations with reserves

1,000,000

+ 1,000,000

Ministry of Environment

Investment grants for promotion of

adaption in an environmentally-

sustainable direction,

appropriation with reserves

100,000

1,100,000

+ 1,000,000

Total

100,000

3,100,000

+ 3,000,000

Financing

Yield from Securum

+ 3,000,000

41

Table 2

Specification of previously annonced measures

Million kronor

1995/96

1997

1998

1999

Reforms

Ministry of Education

Investment in education

900

6,600

8,000

9,600

Ministry of Labour

Increased compensation level in

unemployment insurance (80%)

1,500

1,500

Total reforms

900

6,600

9,500

11,100

Financing

1

Ministry of Labour

Work qualification period

300

300

400

Employment concept

200

200

300

Replacement (unemployment insurance)

1,200

1,500

1,600

Savings, unemployment benefit

1,000

1,000

Efficiency improvements in labour market

programme measures

500

1,185

1,185

1,185

Changes in recruitment assistance and

labour market training

900

900

900

Samhall

100

100

100

Agencies in expenditure area 14

30

30

Ministry of Education

Savings in expenditure area 16

1,000

Other ministries

Withdrawal of, inter alia, appropriation savings and

appropriations with reserves (Labour, Finance, Transport

and Communications and Defence)

600

Savings listed in the Budget Bill

400

200

100

Total financing

500

4,885

5,415

6,615

1) The remaining part of the investment in education will be financed by increased energy taxes.

42

Table 3

Specification of changes on the income side

Million kronor

1995/96

1997

1998

1999

Tax reliefs

Temporary reduced stamp duty for properties

and plots

800

2,000

200

Abolition of sales tax on cars

600

1,500

1,500

1,500

Changes in taxation on car benefits

900

1,000

1,000

Double taxation relief

3,500

3,500

Reduced social insurance charges

2,100

2,300

2,300

Total tax relief

1,400

6,500

8,500

8,300

Financing

Increased vehicle tax

300

1,600

1,600

1,600

Increased tobacco tax by 15%

1,300

1,200

1,200

Increased tax on public savings programmes to 30%

400

400

Use of remaining SEK 2 billion frame from

Government Bill 1994/95:25

400

800

700

1,600

Reduction of maximum allocation to accrual

funds from 25 to 20%

3,000

3,000

Restricted upward adjustment of bracket

threshold before 1997

900

1,000

1,000

Waste tax

400

400

Total financing

700

4,600

8,300

9,200

Balance effects, tax measures

-700

-1,900

-200

900

Yield from Securum

800

2000

200

0

Balance

100

100

0

900

43

By an offensive industrial policy for growth and employment, the Govern-

ment intends to facilitate the growth of enterprises and to halve unemploy-

ment by 2000.

A special three-year programme for the development of small-

sized enterprises is therefore proposed with the aim of strengthening business

expansion. SEK 1 billion has been allocated for this purpose. Moreover, the

focus of regional and industry policy is to be changed in order to make improv-

ed use of all regional and industrial policy resources. Furthermore, a one-

billion kronor fund will be established aiming at strengthening cooperation

and development in the Baltic Sea region over a five-year period. Additional-

ly, a five-year programme is proposed for adaptation to sustainable develop-

ment. This programme is aimed at pushing forward technological develop-

ment and creating employment primarily by the adaptation of buildings to

the recycling principle, recovery and recycling, reduced dumping of construct-

ion materials, and measures related to water and sewage. It is proposed to allo-

cate SEK 1 billion for this purpose. A maximum of SEK 200 million of the

funds allocated for special initiatives in certain municipalities and county

councils for 1996 will be available for use for projects aiming at restructuring

local government activities. As a result of these projects, the prospects for con-

tinued adaptation to the economic situation will be improved in such a way

as to guarantee the quality of local government activities in a longer-term

perspective.

The investment in education will be followed up by expanding the re-

gular education system by 100,000 adult education places and 30,000 new

higher education places. A start will be made on the special investment in

adult education already in the 1996/97 school year. From autumn 1997, the

special five-year investment programme for adult education will be initiated

in new forms. This entails a six-month postponement in relation to the

announcements made in Government Bill 1995/96:150. The permanent

expansion of higher education will start in 1997 with 15,000 places. In order

to create scope for good planning of the continued expansion, the remaining

15,000 places will be made available first in autumn 1999. As a basis for

planning, the Government has produced a proposal on the allocation of these

30,000 places. Half of the new places will be concentrated on sciences and

technology. The costs of this investment in education will be financed by

changes and changed priorities in a number of areas of expenditure, inter alia

44

the educational sector. Financing will take place mainly in the labour market

sector and through increased energy taxes. Moreover, financing will take place

by the investment in education having an effect on open unemployment and

relieving the pressure on unemployment insurance.

In the field of labour market programmes, it is proposed that labour

market policy be reoriented. The employment offices will be reinforced and

central resources cut back. The municipalities will be given a stronger role.

Use of labour market programme funds will made more flexible. To increase

the quality of public service, temporary public sector work will be offered to

those aged 55 years old or older, who have been registered at the Employ-

ment Office for more than two years. Unemployed persons between 25 and

55 years of age will be given the opportunity of studying for one year at comp-

ulsory or upper secondary school level with a study grant at the level of unem-

ployment benefit. Employees will also be eligible for the study grant provided

that they are replaced by a long-term unemployed person registered at an

employment office.

The nature of unemployment insurance as cover for adjustment will be

reinforced. A time limit will be introduced in unemployment insurance after

1 January 1997 to strengthen the work-first principle. The Government

considers that the level of compensation in unemployment insurance should

be increased to 80 per cent as from 1 January 1998. This increase will cost

SEK 1.5 billion kronor and is to be fully financed by changes of rules in unem-

ployment insurance. In conjunction with this Bill, changes are proposed in

the work qualification period and the employment concept that are estimat-

ed to reduce expenditure by SEK 0.5 billion kronor from 1997.

The remaining savings of SEK 1 billion will be introduced from 1998

and will relate to changes in unemployment insurance.

In the Convergence Programme presented in June 1995, sales of state

assets of SEK 50 billion were announced for the period up to the end of 1998.

This included Nordbanken and Securum. Parts of the state’s holding of Nord-

banken shares have subsequently been sold. Further details of these measures

will now be announced.

The Government will shortly present proposals to the Riksdag on the

sale of the holding in Stadshypotek AB. The shares in Stadshypotek AB are

held by Stadshypotekskassan as a component in the restructuring of Stads-

45

hypotek. In the preliminary material on this reconstruction, it was noted that

both borrowers and the state had contributed to building up Stadshypotek’s

equity. The borrowers in Stadshypotek have received 55 per cent of the capi-

tal in 1994. The Government considers that this group has thereby been com-

pensated for its contribution to the build-up of capital. The assets now held

by Stadshypotekskassan therefore belong to the state. The value of the shares

is now estimated to be around SEK 5.5 billion kronor. The position of Stads-

hypotekskassan’s bondholders is not to deteriorate due to the sale of the share-

holding.

The yield from Securum will be used as part of the financing of measures

now proposed by the Government. The yields required for financing the pro-

posed measures have been allocated to fiscal years in tables 1 and 3, but in

practice it is intended that the contributions will be received in 1997 and 1998.

Distributional effects

A fair distribution of welfare depends to a large degree on an even distribu-

tion of wage incomes, which is in turn made possible by high, stable employ-

ment.

High-quality education and efficient wage formation are key factors

for employment trends.

The changes that the state can make to taxes, grants

and publicly financed activities cannot in the long term compensate for large

changes in the distribution of earned incomes.

In recent years income gaps have increased, inter alia, due to the under-

lying trend towards greater pay differentials. There is a similar trend in

practically all countries that maintain income distribution statistics. Demand

is increasing for persons with advanced, modern education at the same time

as technological development is creating an increasing number of innovations

that replace unqualified work. Production which previously employed a large

number of people with a low level of education has moved to countries with

low wages. In a number of countries the costs of high unemployment have

necessitated cuts in social welfare systems. The consequence has been further

increases in income gaps.

46

Note: A simplified calculation that only shows the direct effects on household disposable

incomes. The change of disposable income if unemployment benefit is replaced by previous

wage incomes, equivalent to a halving of the number of days in open unemployment.

Measures to increase and improve education are thus not only import-

ant for long-term economic growth and the ability to reduce unemployment,

but are also important elements of distribution policy.

Effective investment

in higher education can be of great importance if it prevents the permanent

economic and social exclusion of the long-term unemployed as has occurred

in many other countries as a result of a high level of unemployment. Invest-

ments in education in sectors with a high level of wages and a shortage of

labour power moreover counteract the underlying international tendency to

increased pay differentials.

The investment in education contained in the Employment Bill includes

both measures specifically directed at the long-term unemployed, adult edu-

cation at upper secondary school level for those with a low level of unemploy-

ment, and investment in higher education. If more people take part in educ-

ation, this may in the short term lead to an increased spread in household

annual incomes, since more people will receive study grants instead of unem-

ployment benefit or earned income. Income gaps will be counteracted, how-

ever, as increased education leads to reduced unemployment and higher wages

as a result of increased competence.

Diagram 4 shows the estimated distributional effects of a halving of open

Diagram 4

Distributional

effects of a halving

of open unemploy-

ment.

Per cent

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

0

1

2

3

4

Decils

47

unemployment. The analysis shows that a reduction in unemployment can

be expected to increase income for households with a low or average econo-

mic standard. Moreover, reduced unemployment has other very important,

long-term effects, such as a more even distribution of lifetime income, redu-

ced risks for health problems, and increased reserves for social welfare policy.

These are effects that do not show up in the statistics on annual income dis-

tribution.

Diagram 5 shows a calculation of the distributional effects resulting from

the most important changes of rules now proposed in the tax system and in

unemployment insurance that affect households. These are primarily changed

taxation of company cars, increased taxation of public savings programmes,

changed upward adjustment of bracket thresholds for state income tax, and an

increased level of compensation to 80 per cent in unemployment insurance,

the time limit and more stringent work qualification periods etc. The cal-

culation has been made using the same methods and on the basis of the same

material as the analyses in the Supplementary Bill in 1995 (Government Bill

1994/95:150) and in the Spring Fiscal Policy Bill (Government Bill

1995/96:150) and shows the direct effects of measures when they have come

into effect (full effect) in 1996 prices. The diagram also shows the distri-

butional effects of tax and transfer measures in the consolidation programme

including the Spring Fiscal Policy Bill.

Decils

Per cent

–10

–8

–6

–4

–2

0

2

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

Consolidation including Spring

Fiscal Policy Bill

Employment Bill

Diagram 5

Change in

disposable income

through the tax and

transfer measures.

The total effects of the Consolidation Programme, the Spring Fiscal

Policy Bill and the Employment Bill are regarded as having a reasonable

distribution policy profile. The measures now announced have relatively small

direct distributional effects. Even after the measures in the Employment Bill,

households in deciles 9 and 10 together contribute around 37 per cent of the

budget reinforcement (Diagram 6).

Diagram 6

Share of total

budget

reinforcement

contributed by

each decile.

Decils

Per cent

–5

0

5

10

15

20

25

30

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

Consolidation including Spring

Fiscal Policy Bill

Employment Bill

48

AN ECONOMIC POLICY FOR HALVING OPEN

UNEMPLOYMENT BY 2000

This Government Bill contains the

Government’s proposed guidelines for

economic policy to strengthen

employment and reduce unemploy-

ment. The Bill proposes that the

Riksdag give its support to the goal of

halving open unemployment from 8

per cent in 1994 to 4 per cent by

2000, and that arrangements be made

to review progress twice yearly. In

addition, a number of measures to

increase employment are presented.

Introduction to Swedish Government Bill

1995/96:207. An economic policy for halving

open unemployment by 2000.

Prime Minister’s Office

S-103 33 STOCKHOLM

TEL +46 8 405 10 00